Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m.m.(kompletteringsproposition)

1975 · 557 sidor, varav 310 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 310 av 557 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:100, Regeringens proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m.m.(kompletteringsproposition)

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition nr 100 år 1975 Prop. 1975:100

Nr 100

Regeringens
proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1975/76, m. m. (kompletteringsproposition);

beslutad
den 17 april 1975.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd som framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar

OLOF
PÄLME

G.
E. STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen behandlas den ekonomiska politiken mol bakgrund av den
samhällsekonomiska utvecklingen.

Det
förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 som lades fram i årets
budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar
rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas
en förnyad beräkning av budgelutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid
handen att totalbudgetunderskottet skulle öka med nära 400 mUj. kr. i
förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda förutses nu
ett underskott om ca 12,2 miljarder kr. För budgetåret 1975/76 beräknades i
budgetpropositionen ett underskott om ca 11,9 miljarder kr. De nya
beräkningarna visar ett bokföringsmässigt underskott om ca 10,4 miljarder kr.

I
särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1975 saml
en långtidsbudget för budgetåren 1975/761979/80.

I
propositionen föreslås vidare att riksdagen bl. a. anvisar elt anslag om 2 300
milj. kr. till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. som en
följd av höjda löner för statstjänstemän m. fl. och atl underskottet på
riksgäldsfonden tas upp med 4 600 milj. kr.

1
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-04-17

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

löredragande:
statsrådet Sträng

Proposition
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m.
m. (konipletteringsproposition)

REVIDERAD FINANSPLAN 1975

1
Den internationella utvecklingen

Den
lågkonjunktur i världsekonomin, som tog sin början under senare delen av 1973,
fördjupades under loppet av 1974. Konjunkturnedgången förstärktes av
oljekrisens direkta och indirekta, följdverkningar, den höga inflationen och
den restriktiva ekonomiska politik som flertalet regeringar inom OECD-området
förde i syfte alt motverka inflationen och återställa de genom
oljeprishöjningen försämrade bytesbalanserna. Utmärkande för denna
lågkonjunktur är vidare den samtidighet med vilken de flesla OECD-länder
drabbades. Flera av de mindre OECD-länderna kunde emellertid genom en
framgångsrik ekonomisk politik mildra effekterna av lågkonjunkturen.

Lågkonjunkturens
djup och omfattning blev aUtmer uppenbar mot slutet av 1974. I de slörre
OECD-länderna föll industriproduktionen snabbt under fjärde kvartalet och
arbetslösheten steg kraftigt. Vid årsskiftet redovisades således i
OECD-länderna bortåt 13 miljoner arbetslösa.

För helåret 1974 föll den
totala produktionen i OECD-området med ca 0,5 %. Särskilt dramatisk blev
utvecklingen i Förenta staterna och Japan, där bruttonationalprodukten sjönk
med 2,2 resp. 3,5 %. I För bundsrepubliken Tyskland kunde en kraftig nedgång i
produktionen undvikas endast tack vare en mycket stark exportökning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 3

Den
aUt starkare konjunkturnedgången och de snabbt stigande arbetslöshetstalen
ledde till att den ekonomiska politiken i en rad länder lades om i expansiv
riktning under slutet av 1974 och början av 1975. Redan under senhösten 1974
noterades i flera av länderna en klar tendens till lättnader i
penningpolitiken. I december 1974 presenterade den västtyska regeringen vissa
konjunklurpoliliska ålgärder ulöver den konsum-lionsstödjande skatte- och
barnbidragsreform som tidigare beslutals. I Förenta staterna, där
administrationen så sent som i oktober 1974 hade lagt fram ett program som
innebar en ytterligare skärpning av den restriktiva politiken, tvingade den
fortskridande recessionen fram etl stimulansprogram. Även i Canada,
Nederländerna, Belgien, Italien, Japan och Frankrike vidtogs under denna period
generella och/eller selekliva stimulansåtgärder av skiftande omfattning.

Utvecklingen
under början av 1975, som karakteriserades av fortsatt nedgång i konjunkturen,
tyder på att effekterna av omläggningen i den ekonomiska politiken dröjt längre
än vad man ursprungligen haft anledning att räkna med. Det är desto mer
angeläget att de expansiva åtgärder som vidtagits fullföljs med sådan kraft
att man kan uppnå den kon-junktursdmulans som avsetts.

Internationella
bedömningar pekar på att en vändning uppåt i konjunkturen är att vänta under
andra halvåret 1975. Bakom denna bedömning ligger i första hand antaganden om
verkningarna av redan insatta och i vissa fall ytterligare konjunkturpolitiska
stimulansåtgärder samt om utvecklingen av den spontana efterfrågan.

Den
starka konjunkturavmattningen under vinterhalvåret 1974/1975 förklaras till
stor del av ulvecklingen av den privata konsumtionen och lagerinvesleringarna.
Under trycket av den snabba inflationen och de allt osäkrare
arbetsmarknadsutsikterna minskade hushällen sin konsumtion högst påtagligt.
Flera omständigheter talar emellertid för en uppgång i den privata
konsumtionen under loppet av 1975. Bl. a. är de vidtagna stimulansåtgärderna i
hög grad inriktade på att öka just de privata hushållens köpkraft. Vidare bör
de direkta sysselsättningsslödjande åtgärder som salts in bidra tiU alt öka
konsumenternas förtroende och därmed deras konsumtionsbenägenhet.

Konjunkturnedgången
ledde under andra halvåret 1974 tiU en snabb ökning av företagens lager.
Förelagens strävan alt i detta läge dra ned lagren förstärkte avmatlningen.
Denna anpassningsprocess beräknas vara avslutad omkring halvårsskiftet.
Därefter kan man vänta sig en successiv ökning av lagerinvesteringarna.

Som
en följd av de ekonomiska stimulansåtgärderna och en förväntad spontan uppgång
i efierfrågan anses en förbättring av konjunkturen komma att inträffa under den
kommande hösten med en åtföljande ökning av produktionen. Till följd av den
svaga utvecklingen under första halvåret kommer emellertid helåret 1975
knappast att uppvisa någon

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 4

tillväxt
för OECD-området som en helhet. Det kan inte ens uteslutas att den samlade
produktionen kan komma att minska något. Under 1976 däremot synes den
ekonomiska aktiviteten komma att uppnå en tiUfredsstäUande nivå.

En
omständighet som också förbätttar utsikterna för en återhämtning under 1975 är
prisutvecklingen under de senaste månaderna. Priserna på en rad
internationella råvaror har fortsatt atl falla bl. a. till följd av den svaga
efterfrågan i de industriaUserade länderna. De sjunkande jordbrukspriserna har
i det pressade konjunkturläget snabbt slagit igenom i partihandelspriserna.
Konsumentpriserna har i flertalet av de större länderna under slutet av 1974
och början av 1975 visat en starkare inbromsning än väntat. De internationeUa
prognoserna för inflationstakten under loppet av 1975 har därför reviderats
ned icke oväsentligt och konsumentprisstegringen under loppet av året i de sju
större OECD-länderna väntas nu komma att begränsas till 9 % jämfört med 15,5 %
under 1974. Det är t. o. m. möjligt att den f. n. svaga efterfrågan kan leda
till en ännu kraftigare dämpning av prisstegringstakten. En sådan utveckling
på inflationsfronten skulle öka det politiska utrymmet för ytterligare
stimulansåtgärder och samtidigt stärka konsumtionsbenägenheten i takt med att
hushållens reala inkomsler stabiliseras.

Även
vid en konjunkturuppgång under hösten 1975 kommer den outnyttjade kapaciteten
inom industrin att vara hög imder större delen av året. Någon märkbar
förbättring av arbetsmarknadsläget i OECD-länderna kan därför inte väntas
under 1975 och arbetslösheten kommer med all sannoUkhet alt ligga kvar på en
för efterkrigstiden mycket hög nivå.

Utrikeshandeln
var under 1974 en faktor som bidrog till att hålla uppe efierfrågan i
OECD-länderna. De stigande inkomsterna för de oljeproducerande staterna inom
OPEC (Organisation of Petroleum Exporting Countries) gjorde en kraftig ökning
av dessa länders import från OECD-länderna möjUg. Men även statshandelsländerna
ökade kraftigt sin import från OECD-länderna. Denna efterfrågan synes komma alt
stödja OECD-ländernas export även under 1975. Trots detla torde världshandeln
komma att utvecklas mycket svagt.

OECD-områdets
bytesbalansunderskott har blivit klart lägre än vad som antogs så sent som i
slutet av 1974. Mot en prognos i december 1974 på ca 40 mUjarder doUar för både
1974 och 1975 slår nu ett utfall på ca 33 miljarder doUar för 1974 och en
reviderad prognos på 28 miljarder dollar för 1975. Denna utveckUng förklaras
av att oljeländerna ökat sin import avsevärt snabbare än vad som var vänlat.
Därtill har de oljekonsumerande länderna dels haft en svag efterfrågan på olja
till följd av lågkonjunkturen, dels medvetet sökt minska sitt oljeberoende.
Samtidigt som bytesbalansunderskotten minskar totalt sett synes emellertid
fördelningen av underskotten mellan OECD-länderna bli ännu

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 5

mer
sned än under 1974. En ökande andel av det totala OECD-under-skottet kommer
därvid att faUa på de mindre länderna.

Trots det något
förbättrade läget i fråga om OECD-områdets bylesba-lansunderskolt utsätts det
internationeUa handels- och betalningssystemet för starka påfrestningar. I
syfte att befästa hittiUs uppnådda framsteg på frihandelns område, enades
OECD-länderna vid ett ministermöte i maj 1974 om att man skuUe avstå från
restriktiva åtgärder riktade mot i första hand utrikeshandeln. Denna
handelspolitiska deklaration inom OECD är giltig t. o. m. utgången av maj
detla år. Det är otvetydigt att detta åtagande varit av värde under det år som
gått. I några länder har emellertid under senare tid vissa åtgärder vidtagits
vilkas förenlighet med den handelspolitiska deklarationens målsättning är
tveksam. I mars månad fann sig vidare Finland nödsakat att bryta denna
förpliktelse genom att för merparten av importen kräva depositioner på upp tUl
30 % av importvärdet. Samtidigt måsle importen på främst konsumtionsvaruområdet
betalas kontant. Om flera länder vidtar restriktiva åtgärder av likartat slag
skulle detta kutma få allvarUga konsekvenser för världsekonomin. Inom OECD har
man sedan en längre lid förhandlat om en förlängning av den handelspolitiska
deklarationen för ytterligare ett år, dvs. t. o. m. maj 1976. Det är den
svenska regeringens avsikt att verka för att OECD-ländema ånyo kan träffa ett
enhälligt beslut i denna fråga och att vidtagna restriktiva åtgärder snarast
möjligt avvecklas. Det bör i sammanhanget noteras med tUlfredsställelse att den
italienska regeringen i slutet av mars kunde avveckla systemet med
importdepositioner som infördes någon tid innan OECD-länderna enade sig om den
handelspolitiska deklarationen år 1974.

OECD-ländema har hittills
klarat finansieringen av sina bytesbalansunderskott, och därmed återflödet av
OPEC-ländemas överskott, genom den internationella kapitalmarknaden och bUaterala
lånearrangemang. För u-länderna har det dock krävts särskUda insatser.
Betydelsen av arbetet inom de organ som finns för internationellt ekonomiskt
samarbete har i detta läge ökat påtagligt. Inom den intemationella valutafonden
(IMF) tiUskapades redan tidigt under 1974 ett särskUt lånearrangemang, den s.
k. oljefaciliteten, i syfte att bislå de från bytesbalans-synpunkt utsatta
länderna. Även för innevarande år har elt arrangemang av detta slag inrättats
och dess omslutning har faststäUts tUl drygt 6 miljarder dollar. Som
redovisades i finansplanen har man också inom OECD förhandlat om upprättande av
en särskild fmansiell stödfond. Denna fond, som skall kunna utnyttjas när i
princip alla andra möjligheter har uttömts, uppgår tUl omkring 25 miljarder
dollar för åren 19751976. Regeringen kommer att förelägga riksdagen förslag om
Sveriges anslutning till denna fond.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 6

2
Den ekonomiska utvecklingen 1974

Den
ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1974 blev mycket gynnsam. Produktionen
ökade snabbt och läget på arbetsmarknaden karakteriserades av en kraftig
efterfrågan som ledde tUl successiva minskningar i arbetslösheten. Den svenska
ekonomin kom härigenom att utveckla sig markant annorlunda än vad som gäUde
för de flesla andra industriländer.

Enligt
de reviderade uppgifter som nu föreligger om utvecklingen under 1974 ökade
bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan med 4,5 % i volym. Detta är
i det närmaste Uka mycket som enligt kalkylerna i finansplanen 1975. Beräkningarna
av BNP-ökningen från användningssidan har däremot medfört en något större
korrigering, från 3,7 % vid föregående beräkningsomgång tUl 4,2 % enligt den
statistik som nu föreUgger. Det bör påpekas att utvecklingen under fjärde kvartalet
1974 endast i liten omfattning var statistiskt belyst vid tiden för
be-räknuigarna till finansplanen. De nya kalkylerna innebär att skillnaden
mellan de två beräkningsmetoderna har krympt väsentligt. Med tanke främst på
den mycket omfattande sysselsättningsökningen under 1974 förefaller det
fortfarande mest troligt att räkna med den högre ökningstakt som framkommit i
produktionsberäkningarna, dvs. 4,5 % för den totala produktionen. I labell 1
framgår produktionsutvecklingen 1973 1974 enligt båda beräkningsmetoderna.

Tabell 1 Produktionsutvecklingen 1973-1974

Volymförändring
i procent från föregående år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bruttonationalprodukt från produklionssidan

därav: varuproduktion tjänster

Bruttonationalprodukt frän användningssidan

1973

1974

2,8

4,5

4,0

2,4

4,7 4,5

3,2

4,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
labell 2 redovisas en försörjningsbalans för 1974 där utvecklingen för olika
användningsområden kan studeras. Mot bakgrund av vad som nyss framhölls är det
troligt att dessa beräkningar på vissa punkter fortfarande kan innehålla vissa
underskattningar. En viss osäkerhelsmargi-nal bör i vart fall, som alltid,
knytas tiU de angivna siffrorna. Det gäUer kanske särskilt för ett år som 1974,
då snabba prisstegringar gör att volymberäkningarna blir svårare än vanligt.

Eflerfrågemönstret
skiftade karaktär mycket tydligt från 1973 till 1974. Under 1973 var det den
utländska efterfrågan som svarade för huvuddelen av den expansiva kraften. Vår
varuexport ökade med mer än

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

7

Tabell
2 Reviderad försörjni

ngsbalans
för 1974

Miljarder

Volymföränd

Iring i
procent

kr. 1974

från föregående år

1973

1974

TiUgång

Bruttonationalprodukt

247,3

3,2

4,2

Import

72,9

6,7

14,7

Summa
tillgång

320,2

3,8

5,9

Användning

Bruttoinvestering

54,6

-0,2

1,1

näringsliv

26,5

5,9

9,7

därav: industri

12,2.

9,7

8,4

statliga myndigheter och

affärsverk

6,3

-0,2

- 2,9

kommuner

10,6

-9,7

- 1,0

bostäder

11,2

-1,6

-10,2

T
agerförändring

5,7

Privat
konsumtion

130,8

1,9

4,4

Offentlig
konsumtion

58,5

2,3

3,9

Tjänstenetto

0,2

Export

70,4

15,7

3,7

Summa
användning

320,2

3,8

5,9

15
% i volym. Efterfrågeavmattningen utomlands, men i ännu högre grad det faktum
att kapaciteten i stora delar av exportindustrin var fullt utnyttjad, ledde tiU
att exportökningen under 1974 blev avsevärt långsammare. Den inhemska
efterfrågan ökade emellertid desto starkare. Konsumtion och investeringar steg
sammanlagt med ca 3,5 % 1974, mot ca 1,5 % 1973.

En
expansion av den inhemska efierfrågan var nödvändig för att bibehålla fullt
kapacitetsutnyttjande och låg arbetslöshet. Den ekonomiska politikens
utformning spelade härvid en avgörande roll.

Redan
under hösten 1973 hade regeringen framlagt förslag om
syssel-sättningsslimulerande åtgärder till en sammanlagd kostnad på 2,5 miljarder
kr. Åtgärderna trädde i huvudsak i kraft först fr. o. m. ingången av 1974.
Oljekrisen påverkade visserligen sysselsättningen mycket ringa, men de kraftiga
prisstegringarna på olja och oljeprodukter kunde väntas leda till ett stort
efterfrågebortfall. För alt motverka detla föreslog regeringen en rad
stimulansåtgärder. Dessa förslag godkändes av riksdagen som därutöver beslöt om
en generell sänkning med 3 procentenheter av mervärdeskatten för tiden 1
april15 september 1974. Extra barnbidrag med 200 kr. per barn och extra
pensionstUlägg med ca 250 kr. utbetalades i april 1974. Stödet till vissa
viktiga livsmedel utökades med ca 1 miljard kr. Därigenom kunde priserna på
vissa baslivsmedel sänkas. Bostadsbyggandet stimulerades genom en temporär
kompensation för mervärdeskatten enligt särskilda regler. Utgifterna för
åtgärderna beräknas tUl ca 4 miljarder kr. Den sammanlagda stimulansen uppgick
således till

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 8

6,5
miljarder kr., varav ca 1,2 miljarder kr. avsåg den generella sänkningen av
mervärdeskatten och 5,3 miljarder kr. övriga ålgärder. Jag vill i detta
sammanhang nämna att en preliminär beräkning av effekterna av sänkningen av
mervärdeskallen redovisas i den reviderade national-budgeten.

Den privata
konsumtionen torde i särskUd utsträckning ha påverkats av stimulansåtgärderna.
De realt disponibla inkomstema ökade rekordartat med mer än 7 % från 1973
tUl 1974. EnUgt nationalräkenskaperna steg den privata konsumtionen med 4,4 %.
Även om denna ökning är större än på flera år steg således samtidigt
sparkvoten med flera procentenheter, för att uppgå tUl näslan 10 %.

Den privata konsimilionen
kom att få sin tyngdpunkt förlagd till andra och tredje kvartalen, under vilka
dels gäUde en lägre mervärdeskatt, dels skedde utbetalningar av extra
barnbidrag och pensioner. Detta konsumtionsmönster var särskilt markerat vad
gäller bilar och övriga varaktiga konsumtionsvaror.

Den offentliga
konsumtionen ökade totalt med nästan 4 %. Härvid svarade den kommunala
konsumtionen för en tillväxt på 5,2 %. Antalet kommunalt anställda ökade med
ca 4 %. Den stattiga konsumtionen ökade med 1,7 %. Om man exkluderar
maskininköpen till försvaret, som i nationalräkenskaperna klassificeras som
statlig konsumtion, blev ökningstakten 3,6 %.

De nya kalkylerna för de
fasta investeringarna visar på en gynnsammare utveckling under 1974 än vad som
på gmndval av preliminär statistik föreföll troligt. För de totala
bmtloinvesteringarna skulle en ökning på 1 % ha skett, i stället för en lika
stor minskning. Den aimorlunda bU-den kan i stor uisträckning återföras på att
en betydligt mera expansiv investeringsverksamhet har ägt rum i industrin med
en uppgång på 8,5 % mot tidigare i finansplanen 1975 angivna 5,9 %. Det är
framför allt maskininvesteringarna som ligger högre i nuvarande kalkyler. De
kommunala investeringarna har också justerats uppåt med några procentenheter
men visar ändå en minskning på 1 %. Detta sammanhänger med den nära anknytning
mellan kommunala byggnads- och anläggningsarbeten och bostadsbyggandet som man
har att räkna med. Bostadsbyggandet minskade med ca 10 % i volym 1974.

Lagerutvecklingen
förklarar en stor del av den inhemska efterfrågans expansion under 1974.
Sålunda ökade den totala inhemska efterfrågan exkl. lager med 3,5 % från 1973
till 1974. Motsvarande beräkning inkl. lager visar en ökning av den inhemska
efterfrågan på inte mindre än 6 %. Lageruppbyggnaden blev särskilt markerad
under andra halvåret. Såväl industrin som handeln drog upp lagernivån. För
partihandeln märktes särskilt en stor ökning av oljelagren och lagren av spannmål.

Den
gynnsamma utvecklingen för svensk ekonomi under 1974 kunde tydligt avläsas på
arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft var myc-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 9

ket
kraftig, ett faktum som noterades bl. a. i
konjunkturbarometerunder-sökningarna. Ca 50 % av industriföretagen uppgav i
mars 1974 brist på yrkesarbetare. Bristtalet steg till över 60 % i juni- och
septemberundersökningarna och var ännu i decmber över 50 %. Ändå var utbudet
av arbetskraft osedvanligt stort under 1974. Till största delen förklaras ökningen
av arbetskraftsutbudet av en växande förvärvsbenägenhet bland kvinnor. Särskilt
stark uppgång visade andelen förvärvsarbetande kvinnor med barn i
förskoleåldern. Av den totala utbudsökningen på närmare 60 000 personer
svarade kvinnorna för omkring 55 000.

Sysselsättningen
ökade så starkt att ca 100 000 personer fler hade arbete i slutet av 1974
jämfört med ett år tidigare. Med en sådan utveckling av sysselsättningen kunde
arbetslösheten enUgt arbelskraftsunder-sökningarna, trots de många nytillkommande
på arbetsmarknaden, sjunka ytteriigare från 2,5 % 1973 tiU 2,0 % i genomsnitt
för 1974. Ser man till utvecklingen under loppet av året kan man konstatera att
arbetslösheten sjönk successivt och var lägst under sista kvartalet 1974.
Samma bild av utvecklingen, men med ännu lägre grad av arbetslöshet framkommer
om man följer statistiken över arbetslösa kassamedlemmar.

Konsumentpriserna steg med
10,5 % under loppet av 1974. Även om detta är en mycket kraftig stegring,
innebär det likväl att priserna i Sverige ökade långsammare än i de flesta
andra industriländer. Bidragande härtill har varit den utformning som den
inflationsbekämpande politi ken har fått, innefattande såväl skattepoUtik som
subventioner till viktiga baslivsmedel, prisstopp på vissa varuområden och en
löpande, allmän prisövervakning m. m. I detta sammanhang vill jag framhålla
att den revidering av konsumentprisindex som sker varje år i december, för 1974
kom att innebära påtagliga nedjusteringar av prisslegringstaklen. under det
gångna året. Det förklaras dels av övergång tUl nya beräkningsprinciper i
vissa fall, dels av omräkning med hänsyn till den faktiska fördelning på varor
och tjänster i den privata konsumtionen som i efterhand har konstateras.
Revideringen av konsumentprisindex innebär också att skillnaden mellan
prisstegringen under 1974 så som den har mätts av statistiska centralbyrån
resp. av pris- och karlellnämnden blivit avsevärt mindre. Även om skillnaden
mellan de båda mätmetoderna således avsevärt minskat bör strävan även framgent
vara att förbättra metoderna för prismätning.

Övergången
tUl en expansion i huvudsak styrd av den inhemska efterfrågan fick självfallet
negativa effekter på utrikesbalansen år 1974. Exportvolymens stegring stannade
på 4 %. Däremot ökade importen av varor med drygt 14 %, påskyndad av förloppet
för privat konsumtion och lagerinvesteringarna.

Utrikeshandelspriserna
steg mycket snabbt under 1974; exportpriserna med 28 % i genomsnitt och
importprisema med 38 % som en följd framför allt av de extremt stora
oljeprishöjningarna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 10

Tabell
3 Betalningsbalans 1972-1974

(Milj.
kr.)

1972

1973

1974

Handelsbalans

3 082

6 706

-2 550

Tjänstebalans
inkl. transfereringar

m. m.

-1 808

-1416

-1 840

Bytesbalans

1 274

5 290

-4 400 ,

Kapitalbalans

944

-1 359

- 70

Restpost

33

- 47

1 180

Valutareservens
förändring

2 251

3 884

-3 290

Handelsbalansen
svängde därmed från ett överskott på 6,8 miljarder kr. 1973 tUl ett underskott
på nästan 2,5 miljarder kr. 1974 (tabell 3). Inräknat underskottet på
tjänstebalansen, som för övrigt hölls tUlbaka av ett mycket gynnsamt
sjöfartsnetto, blev bytesbalansunderskottet ca 4,4 miljarder kr. Finansieringen
härav skedde i huvudsak med en neddragning av valutareserven. Kreditpolitiken
anpassades under loppet av året till de krav som ställdes av behovet att
åstadkomma ett tUlfredsställande valutainflöde.

3
Den ekonomiska politiken år 1975

3.1
Konjunkturutveckling och ekonomisk politik

De
bedömningar av den svenska ekonomiska utvecklingen under år 1975 som jag
presenterade i årets finansplan gjordes mot bakgrund av en svag internationell
ekonomisk utveckling under år 1974. Samtidigt var omläggningen av den
ekonomi.ska politiken i expansiv riktning fullt skönjbar i vår omvärld. Därför
kunde man förutse en successiv återhämtning av den ekonomiska aktiviteten
under loppet av år 1975.

I
dag kan vi konstatera att dämpningen i den internationella ekonomin mot slutet
av år 1974 blev ännu kraftigare än förutsett. Under sista kvartalet 1974 sjönk den
totala industriproduktionen i de större OECD-länderna kraftigt samtidigt som
arbetslösheten steg markant. Denna kraftiga konjunkturavmaltning har fortsatt
in på år 1975 och de insatta stimulansåtgärderna har hillills endast gett
begränsade effekter. Åtgärdernas omfattning har emellertid utökats och
breddats i de mest drabbade länderna. Internationella bedömningar pekar på alt
produktionsnedgången avtar under våren och förbyts i en uppgång under hösten
1975 som fortsätter under 1976. Man måste emellertid alltid beakta den
osäkerhet som vidlåder bedömningen av den exakta tidpunkten för en
internationell konjunkturvändning. Trots den förväntade uppgången under höslen
får man likväl för helåret 1975 räkna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 11

med att OECD-området som en helhet får en oförändrad eller
lägre produktionsnivå än år 1974.

Medan den
internationella utvecklingen således varit dystrare än jag räknade med i
finansplanen har den svenska ekonomin på ett glädjande sätt fortsatt att cvvika
från omvärlden. Den internationella lågkonjunkturen har lett lill en minskning
i orderingången men har inte lett till någon ininskr.ing i vår ekonomiska
aktivitet. Således har produktion och sysselsättning fortsatt alt öka samtidigt
som arbetslösheten varil låg. Prisslegringstaklen har dämpats något.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande över årets
finansplan (FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) anslöt sig finansutskottet till de av
regeringen angivna målen för den ekonomiska politiken. Även när det gällde den
ekonomiska politikens inriktning och utformning, inkl. kravet på en hög
konjunkturpolitisk beredskap, anslöt sig utskottet i huvudsak tiU de i
finansplanen angivna riktiinjerna.

De tidigare angivna målen för den ekonomiska politiken
ligger fast. Härvid är den fulla sysselsättningen det primära målet. Även när
det gäller politikens inriktning bör de tidigare angivna riktlinjerna ligga
fast. Dessa innebär en expansiv ekonomisk poUtik där hög prioritet ges åt att
främja de produktiva investeringarna, bekämpa prisstegringarna och återställa den
externa balansen samtidigt som en hög beredskap hålls för att möta en eventuell
konjunkturförsvägning.

Den externa balansen. Underskottet i bytesbalansen år 1974
blev, som jag tidigare redovisat, väsentligt större än som förutsågs i finansplanen,
nämligen 4,4 miljarder kr., vilket motsvarar närmare 2 % av BNP. Försämringen i
bytesbalansen från år 1973 till år 1974 med inemot 10 miljarder kr. förklaras
dels av försämrade bytesförhållanden, dels av den skiljaktiga konjunkturbilden
i Sverige och vår omvärld.

För 1975 förutses nu en väsentlig dämpning av
imporlprisslegring-arna vilket borde göra det möjligt att förbättra
bytesförhållandena med ca 2,5 %. Jag vill dock understryka osäkerheten i sådana
prisprognoser. I volym skulle importen 1975 normalt fortsätta att växa flera
procent snabbare än e.xporlen. Tillfälliga faktorer, avseende främst
fartygsim-porlen, vänias emellertid bringa ned ökningen av importvolymen under
år 1975 med ett par procentenheter. Importen kommer ändå att växa snabbare än
exporten. Sammanvägl skulle detta innebära alt underskottet i handelsbalansen
skulle kunna begränsas något. Osäkerheten är naturligtvis mycket stor eftersom
summan av export och import nu uppgår lUl närmare 160 miljarder kr. En mindre
förändring i import-eller exporlsiffrorna volym- eller prismässigt kan
aUtså leda tUl betydande förändringar i handelsbalansen.

Den svenska exporten var i betraktande av den
internationella konjunkturen framgångsrik under år 1974 och kunde öka sina
marknads-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 12

andelar.
Exporten på oljeländerna expanderade naturligtvis särskilt kraftigt. Den ökade
satsningen på exportstödjande åtgärder i dessa länder som föreslogs i
budgetpropositionen bör underlätta en fortsatt snabb exportökning på dessa
marknader. Den totala exportökningen under år 1975 förutses nu ändå bli
blygsam. Detta återspeglar den långsamma ökningen av världshandeln som följer
av den låga ekonomiska aktiviteten i vår omvärld. SjälvfaUet är det i ett
sådant läge särskilt angeläget att den svenska kostnadsbilden utvecklas på ett
sådant sätt att våra exportindustriers konkurrenskraft inle försämras.

Av
stor betydelse blir också att underlätta företagens exportansträngningar genom
åtgärder på exportkreditgivningens område. Såväl bankerna som de särskilda kreditinstituten
AB Svensk Exportkredit och Sveriges Investeringsbank AB har här en
betydande roll att spela. Den av regeringen föreslagna ökningen av
statsgarantin för Investeringsbanken (prop. 1975: 90) har bl. a. tUl motiv att
underlätta en exportfinansiering via banken. Exportkredit har redan tagit upp
lån i utlandet för att förstärka sina utlåningsresurser till svenska
exportföretag. För att underlätta en ökning av Exportkredits utlandsupplåning
och därmed dess möjligheter att finansiera svensk exportkreditgivning anser
jag, efter samråd med chefen för industridepartementet, att statliga garantier
bör ställas tUl Exportkredits förfogande. Ramen för en sådan garantigivning bör
sättas tUl 350 milj. kr. Jag återkommer med konkreta förslag i frågan i det
följande.

Jag
vill i sammanhanget också erinra om det stöd som lämnas företagens
exportkreditgivning i form av extra avdrag vid beskattningen för räntekostnader
(SFS 1973:423). Avdrag medges på vissa villkor för skillnaden mellan företagens
upplåningsränta och avtalad exportkreditränta, dock högst med 2 %. Avdrag har
under budgetåret 1973/74 medgetts för exportkrediter på sammanlagt ca 4
miljarder kr. Under niomånadersperioden juli 1974mars 1975 uppgår motsvarande
tal till 3,6 miljarder kr. Stödet har tUl övervägande del avsett export på
statshandelsländerna. Drygt hälften har avsett byggnadsentreprenader och
återstoden maskiner och utmstning.

Även
om handelsbalansen skuUe förbättras under år 1975 jämfört med år 1974 måste man
räkna med en viss ytterligare försämring av bytesbalansen. Den ytterligare
kraftiga stegring av u-hjälpen som sker i samband med att 1 %-målet uppnås
innebär en valutamässig merbe-lastning på ca 0,5 miljarder kr. Vidare får man
räkna med en försvagning av sjöfartsnetlot och en viss ytterligare försämring
av turistnettot. Sammantaget beräknas därför underskottet i bytesbalansen öka
med ca 1 miljard kr. till ca 5,4 mUjarder kr. Som jag nyss anfört behövs det
dock endast mindre förskjutningar i utrikeshandeln för att detta underskott
skall öka kraftigt.

Underskottet
år 1974 täcktes delvis med utlandsupplåning, delvis

s. 13 Kontrollera mot PDF

Pkop. 1975:100 13

med
en neddragnnig av valutareserven. Med hänsyn till valutareservens nu begränsade
storlek bör underskottet år 1975 täckas med utlandsupplåning. Som jag anförde
i finansplanen måste denna upplåning verkställas av näringslivet, kommunerna
och staten. Näringslivets upplåning har varit mycket framgångsrik och
omfattande. Det har således skett en mycket positiv utveckling av
handelskrediterna. Härutöver har under perioden augusti 1974mars 1975
riksbanken lämnat tUlstånd till direkt utiandsupplåning av företag tUl ett
belopp av drygt 3 mUjarder kr. Under motsvarande tid har kommunala utlandslån
medgivits intill elt belopp av ca 400 mUj. kr. Riksbanken har i januari träffat
avtal med Internationella regleringsbanken i Basel om en s. k. stånd by-kredit
på 300 mUj. dollar. Vidare har riksbanken i april upptagit en utländsk kredit
på 200 mUj. dollar. Genom dessa åtgärder har riksbanken ingått lånearrangemang
motsvarande ca 2 mUjarder kr.

Den
omfattande utlandsupplåning som således ägt rum har gjort det möjUgt att läcka
handelsunderskottet, som under perioden juli 1974 februari 1975 uppgick tUl
3,3 miljarder kr., och begränsa nedgången i valutareserven under 1974. Denna
uppgick vid månadsskiftet mars/ aprU 1975 till ca 9 miljarder kr. motsvarande
ca 6 veckors imporl.

Problemet
med att finansiera det svenska bytesbalansunderskottet har således kunnat lösas
dock endast på kort sikt. Det är därför uppenbart, vilket jag redan påpekade
i finansplanen, att den ekonomiska politiken måste inriklas på att snabbt
återställa jämvikten i våra ut-rikesbelalningar. Underskottet i bytesbalansen
innebär enkelt uttryckt att vi lever över våra tUlgångar och finansierar detta
genom att låna från ullandet. Så kan uppenbarligen ske endast under en
begränsad tid. Sveriges upplåningsmöjligheter är nämligen beroende av alt vi
demonstrerar vår vilja att återställa balansen och långsiktigt klara våra låneåtaganden.

Den
ulländska låneskulden blir också en snabbt växande börda. Räntor och
amorteringar för den upplåning som nu kan förutses för 1974 och 1975, kan för
åren närmast därefter beräknas uppgå lill i genomsnitt närmare 2 miljarder kr.
per år. Detta belopp måste således finansieras utöver vad som krävs för att
finansiera kvarvarande underskott i bytesbalansen. Kapitalkostnaderna för
utlandsupplåningen växer därefter mycket snabbt om inte bytesbalansen snabbt
bringas i jämvikt. Underskottet måsle därför elimineras i snabbast möjliga takt
så att inte vår utiandsskuld växer till helt oacceptabla dimensioner.

Målsättningen
för den svenska bytesbalansen bör också bedömas i ett internationellt
perspektiv. OECD-områdets samlade underskott år 1974 blev lägre än väntat och väntas
minska under år 1975. Del finns nu skäl att anta att OECD-området kan komma att
uppnå balans i sina betalningar med omvärlden redan före 1980, dvs. tidigare än
som förut antagils. Det måste vara en rimlig målsättning med hänsyn till Sveri-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 14

ges
ekonomiska förutsättningar alt även vår ekonomi når yttre balans vid ungefär
samma tidpunkt. Det skulle ändå innebära att vi därefter hade alt återbetala en
betydande utlandsskuld.

En
politik som syftar till att återställa utrikesbalansen innebär all vi måste
prioritera de produktiva investeringarna och exporten på bekostnad av
konsumtionen. Detla kommer all släUa oss inför svåra avvägningsproblem. Till
dessa återkommer jag senare.

Investerings-
och kreditpoUtik. Den svenska ekonomin har vid flera olika tillfäUen sedan
andra världskriget utsatts för påfrestningar i fråga om den externa balansen.
Mest tillspetsad var situationen under senare delen av 1940-talet men även
under åren kring 1965 och 1970 var bristen på extern balans påtaglig. I princip
kan en sådan underskotts-situation lösas på två olika sätt: man kan antingen
lägga huvudvikten vid en politik som begränsar efterfrågan och därmed importen
eller försöka öka e.xporlen vid en bibehållen eller t. o. m. ökande ekonomisk
aktivitet.

I vår
omvärld kan vi se exempel på båda typerna av ekonomisk politik, men i vårt
land bör vi liksom vid tidigare tUlfällen välja den expansiva vägen, dvs. satsa
på investeringar och export. En sådan politik ligger helt i linje med
målsättningen om en full sysselsättning för arbetskraften. Denna politik
behöver inle heller begränsa andra länders ekonomiska aktivitet utan den
stimulerar i det långa loppet till ett ökat handelsutbyte länderna emellan.

Äv
grundläggande betydelse om vi vill öka vår export är utbyggnaden av den
industriella produktionskapaciteten. Detta är inget nytt inslag i den
ekonomiska politiken utan strävandena att öka industrins produktionskapacitet
har utgjort elt ledmotiv i den ekonomiska politiken under flera tidigare
perioder, men i synnerhet under 1970-talet. Industriinvesteringarna har också
uppvisat en oavbruten tUlväxt alltsedan år 1968. Den totala
investeringsvolymen inom industrin kan för år 1975 beräknas ligga nästan 50 %
över 1968 års nivå.

Genom
bl. a. denna starka satsning på industriinvesteringarna under 1970-talets
första del kunde den brist på utrikcsbalans som kännetecknade vårt land
omkring år 1970 avvecklas i en så snabb takt att vi redan under 1973 kunde
inregistrera en relativt tillfredsställande balanssituation. Den nya
underskottssituationen som vårt land hamnat i, bl. a. till följd av de ökade
oljepriserna, släller emellertid förnyade krav på en fortsatt, kraftig
utbyggnad av den industriella produktionskapaciteten.

En
annan faktor som understryker nödvändigheten av en ökad investeringsaktivitet
inom industrisektorn är de kraftigt ökade energikostnaderna. De är ett ullryck
för den tilllagande knappheten på energi ocb måste mötas genom bl. a. ålgärder
som siktar. liU ett ökat sparande åtgärder som i många fall endast kan
åstadkommas genom olika in-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 15

vesteringar. Jag vill här erinra om regeringens förslag i
energipropositionen (prop. 1975: 30) om stöd lUl industrins investeringar i
bl. a. energisnåla processer.

Den allmänna råvarusitualionen sätter vidare gränser för
utbyggnaden av den råvarubaserade industrins kapacitet. Det är därför naturligt
att de fortsatta satsningarna inom dessa för vår export så centrala branscher
sker på en vidareförädling av råvarorna till ännu mera bearbetade produkter.
Jag viU här peka på bl. a. den pågående utbyggnaden av pappersindustrin samt
Stålverk 80.

Redan under år 1974 vidtog regeringen ålgärder med syfte
att styra över de höga vinsterna i näringslivet tUl investeringar under kommande
år. Det gäller avsättningarna dels till arbetsmiljöfonder, dels tUl särskilda
investeringsfonder. Sammantaget skall företagen avsälla 35 % av 1974 års vinst
före avsättningar till dessa fonder. Genom beslut av regeringen får dessa
fonder redan fr. o. m. den 1 juli i år disponeras för investeringar. Vidare har
regeringen beslutat atl förlänga möjligheten all utnyttja investeringsfonderna
inlUl utgången av mars 1976. Sammanlagt beräknas 7 miljarder kr. finnas
tiUgängliga i de olika fonderna för att finansiera investeringsverksamhet.
Redan ett frisläpp av så betydande belopp kommer alt utöva en betydande
stimulans på näringslivets investeringar. Detta har även kommit till uttryck i
de enkätundersökningar som utförts så sent som i februari månad i år och som
givit vid handen atl industrins egna planer är ki-aftigt uppåtrik-tade. Delta
förhållande måste hälsas med stor tillfredsställelse efiersom det innebär att
näringslivet nu är inriktat på att öka sin produktionskapacitet under en
period som i övrigt kommer att kännetecknas av en lägre takt i den ekonomiska
utvecklingen. Förutom kapaciletstill-skottet erhåller man även en önskvärd
utjämning av den ekonomiska aktiviteten.

För att ytterligare påskynda investeringsuppgången har
regeringen beslutat att vidga möjligheterna att utnyttja
konjunkturinvesteringsfonderna. Dessa fonder kommer sålunda alt få användas i
hela landet inte bara för investeringar i byggnader utan även för investeringar
i maskiner. Med hänsyn till behovet att trygga investeringarna inom stödområdet
bör dock investeringsfonderna t. v. få användas utanför stödområdet endast
efler särskild prövning. Jag finner det emellertid lämpligt av administrativa
skäl att öppna en möjlighet för regeringen att delegera prövningen av sådana
ärenden till arbetsmarknadsstyrelsen. Avsikten är att detta t. v. skall ske för
mindre omfattande ärenden. Ett förslag till lagstiftning i ärendet torde få
bifogas denna proposition (bilaga 10).

Riksdagen har vidare bemyndigat regeringen (FiU 1975: 1,
rskr 1975: 30) att bevilja lagerstöd om så skulle visa sig erforderligt för att
trygga sysselsättningen. Detla bemyndigande bör nu utnyttjas. Således bör la-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 16

gerstöd,
efter framställning från vederbörande företag, kunna beviljas när stöd till
lagerproduklion behövs för att trygga sysselsättningen. Ett villkor för stödet
bör självfallet vara att företaget visar atl lagerproduktionen leder till
lager som är slörre än normall.

Av
avgörande betydelse för den fortsatta invesleringsexpansionen är naluriigtvis
utvecklingen på kredilmarknaden.

Inriktningen
av kreditpolitiken har under det senaste året i sina huvuddrag fått bestämmas
av det underskott i vår betalningsbalans som oljeprishöjningarna framkallade.
Finansieringen av detta underskott förutsätter, som jag tidigare berört, en
betydande upplåning i utiandet.

En
grundläggande förutsättning för att få till stånd en ändrad inriktning av
upplåningen har varit en ökad stramhet på den inhemska kreditmarknaden.
Åtstramningen av kreditpolitiken under 1974, som direkt motiverades av en
betydande valutautströmning, omfattade en allmän uppjustering av räntenivån i
två steg, i april och i augusti, en höjning av kassakvoterna och en kvantitativ
begränsning av bankernas utlåning till andra ändamål än bostadsbyggande, den s.
k. övriga utlåningen. Härigenom togs ett steg i riktning mot en anpassning av
det inhemska kreditmarknadsläget till förhållandena i andra länder, även om
räntenivån i Sverige låg förhållandevis lågt också efler de vidtagna
åtgärderna.

Valularegleringens
regler har anpassats tUl det nya läget. Upplåning ulomlands tillåts nu i stort
sett oberoende av ändamålet under förutsättning att lånen normalt har en
minsta genomsnittlig löptid på fem år. Tidigare var utlandsfinansiering
tillåten endast för vissa slag av investeringar och kraven på lånens löptid
var strängare. Bankerna tillåts i ökad utsträckning att utomlands refinansiera
utlåning till svenska företag, och refinansierad utlåning undantas från den
ovannämnda utlåningsbegränsningen. SlutUgen har kraven skärpts på att svenska
direkta investeringar i utlandet skall finansieras utanför Sverige.

Den
utveckling, som ägt rum, har visat att kreditpolitiken hittUls lyckats atl
uppnå den dubbla målsättningen att stimulera till en betydande kapitalimport
men ändå lämna ett tillfredsställande utrymme för finansieringen av
investeringsverksamheten.

För
att säkra och även förstärka den snabba utbyggnaden av den industriella
produktionskapaciteten är det emellertid önskvärt att ytterligare förbättra
företagens finansieringsmöjligheter. Det gäller därvid att öka
kredittillförseln i former som är av strategisk betydelse för industrins
investeringsverksamhet, dvs. främst långfristiga krediter som
obligationsemissioner och lån från kreditaktiebolag. Särskild hänsyn bör då
också tas tUl den mindre och medelstora industrins särskilda situation.

Riksbanken
har mot denna bakgmnd den 17 april beslutat en serie åtgärder i syfte alt
kraftigt öka industrins tillgång till långt kapital.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 17

Räntenivån vid emissioner av långfristiga obligationer har
således höjts med en procentenhet. Detta torde i sig självt leda till etl ökat
intresse för långfristiga placeringar, men riksbanken kommer också alt ta upp
diskussioner med försäkringsinslilulen och affärsbankerna för att få ett ökat
bidrag till emission av industriobligationer och lån lill
industri-finansierande kreditakliebolag: Riktpunkten är atl delta utrymme under
ett år framåt skall ökas med elt belopp av storleksordningen 2 miljarder kr.

Samtidigt
har det utlåningslak som tidigare satts för affärsbankernas utlåning lill
allmänheten (exkl. bostadsbyggnadskrediler) för första halvåret 1975 höjts med
1 miljard kr. Det ökade utrymmet skall användas för investeringskrediter och
rörelsekrediter till industrin.

Höjningen av den svenska räntenivån för långa krediter
avser också atl fullfölja anpassningen lill den internationella
kapitalmarknadens villkor, något som underlättar den upplåning i utlandet som
måsle tillgripas under en övergångsperiod. Räntehöjningen bör också underlätta
den framtida finansieringen av det ökade underskottet i statsbudgeten.

De av riksbanken vidtagna åtgärderna ansluter sig, enligl
min mening, väl till den starka satsning på industriinvesteringarna som är en
huvudlinje i den ekonomiska politik jag förordal. Det förjänar att tilläggas
att det nya räntebidrag som införts från och med den 1 januari i år, genom
subventioner över budgeten garanterar de boende en ränta som är oberoende av
marknadsräntan. Inte heller kostnaderna i nyproduktionen kommer att påverkas
efiersom räntorna för krediter under byggnadstiden blir oförändrade.

Den
inflationsbekämpande politiken. De internationella prisstegringarna under 1973
och 1974 har varit kraftigare än någon gång tidigare sedan andra världskriget.
Under 1960-lalel steg konsumentpriserna i Västeuropa med i genomsnitt ca 4 %
om året medan ökningen 1973 uppgick lUl inemot 9 % och 1974 lill ca 13 %.
Spridningen kring dessa genomsnittstal har varit betydande. Vissa länder
främst Förbundsrepubliken Tyskland har uppvisat klart lägre tal medan länder
som t. ex. Japan, Italien och Storbrilanriien haft prisstegringar på ca 20 %
eller däröver under 1974.

De starka
råvamprisslegringarna stod inledningsvis för en betydande del av förklaringen
till denna acceleration av inflationen. Denna kan i sin tur föras tillbaka på
en rad olika faktorer, som t. ex. samtidigheten och intensiteten i
industriländernas högkonjunktur, felslagna skördar och produktionsstörningar.
Till detta kan läggas effekterna av en mycket omfattande spekulation
möjliggjord bl. a. av den slora mängd lätl-rörligt kapital som numera finns på
den s. k. eurovalutamarknaden. Den kraftiga höjningen av oljeprisnivån spelade
självfallet även den en väsentlig roll.

Under loppet av 1974 började råvamprisstegringen
successivt att mat-

2 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 100.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.1975:100 18

las
och för allt flera varor förbytas i en nedgång. Del främsta undantaget
härifrån är oljeprisnivån som i stort sett legal kvar på den nivå som uppnåddes
vid ingången av 1974. Men trots denna stabiliserade eller vikande prisnivå på
råvarorna har inflationen fortsalt med en betydande kraft under 1974. Till en
del sammanhänger detta med att råvaruprisstegringarna har etl fördröjt
genomslag på färdigvarupriserna. Till större delen synes det emellertid bero på
att inhemska faktorer i många länder övertagit den inflationspådrivande rollen.

Insikten om de sociala och
ekonomiska problem som följer av en kraftig inflation har fåll regeringarna i
en rad länder alt tillgripa kraftfulla åtgärder. I många fall har denna politik
fått som konsekvens att den totala efterfrågan stagnerat eller t. o. m.
sjunkit och atl arbetslösheten stigit kraftigt. De politiska fömtsättningarna
för sådana ålgärder kan skifta från land tUl land. För den svenska regeringen
har det framstått som hell centralt att den inflationsbekämpande politiken
utformas så att den kan förenas med elt vidmakthållande av den fulla
sysselsättningen.

Betydelsefulla åtgärder i
denna riktning har varit besluten att lägga generella skattesänkningar tUl gmnd
för avtalsförhandlingarna. Härigenom möjliggör man standardstegringar för
löntagarna lill en lägre pris-och kostnadsslegring än vad som eljest skulle ha
varit fallet. På detta sätt har vi kunnat bevara vår internationella konkurrenskraft
och minska riskerna för den löneprisspiral som i andra länder tvingat
regeringarna till ibland mycket hårdhänt eflerfrågedämpande ingrepp.

Ett viktigt led i den
inflationsbekämpande politiken har också varit åtgärden att genom budgetmedel
begränsa prisstegringarna på de viktigare baslivsmedlen. Härigenom har man
kunnat undvika alt de nödvändiga inkomstförstärkningarna lill jordbrukarna fått
ett fullt genomslag på livsmedelspriserna. En begränsning av dessa
prisstegringar har framstått som angelägen från i första hand
fördelningspolitiska synpunkter.

Kostnaderna över budgeten
för nu utgående livsmedelssubventioner uppgår för helår till ca 2,3 mUjarder
kr. Denna subventionsnivå innebär att detaljhandelspriset på t. ex. mjölk kan
håUas ca 1 kr. lägre än vad som eljest skulle vara fallet. Regeringen har
vidare fatlat beslut om alt tillskjuta hälften av det belopp som enligt
gällande överenskommelse skall tUlföras jordbmket den 1 juli 1975. Totalt
beräknas prisstödet för budgetåret 1975/76 uppgå tUl ca 2,6 miljarder kr.

Ett viktigt instrument i
den prisstabiliserande politiken har varit prisstopp och skyldigheten för
företag alt i förväg anmäla planerade prishöjningar. På en rad vamområden
råder f. n. prisstopp. Sålunda har prisstoppet beträffande vissa livsmedel
varit i kraft under hela år 1974. Under året infördes prisstopp på bl. a.
byggnadsmaterial, pappersmassa, lantbmksmaskiner och hushållskapitalvaror.

Prisstoppet
för flertalet byggnadsmaterial hävdes under senare delen av år 1974 och i
början av 1975 och ersattes äv krav på förhandsanmä-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.1975:100 19

lan
av planerade prishöjningar. Sådant krav på förhandsanmälan gäller också för bl.
a. papper och massaved. Del år 1973 införda prissloppet på trävaror har helt
avvecklats. Under hela år 1974 har högstprisregleringen på bensin och
eldningsolja varit i kraft.

Den förda politiken har
varit framgångsrik i den meningen att prisökningarna i Sverige varit klart
lägre än i vår omvärld. Den genomsnittliga prisstegringen i Sverige under 1973
var ca 6,5 % att jämföra med ca 8,5 % för Västeuropa. För 1974 var molsvarande
tal ca 9,5 % resp. 13 %. Oaktat denna internationellt sett fördelaktiga bUd
utgör prisstegringarna i vårt land under dessa år ändå ett allvarligt problem.
Det sociala trygghetssystemets utformning medför visserligen att en rad olika
grupper pensionärer, sjuka m. fl. hålls skadeslösa för verkningarna av
inflationen, men en så kraftig inflation som vi upplevt under senare år skapar
ändå fördelningspoliiiska orättvisor och sociala spänningar. Redan av dessa
skäl framstår det som angeläget att nedbringa prisstegringen under 1975 till
en takt som är lägre än under 1974. Härtill kommer alt man nu allt klarare kan
se alt den internationella inflationen håller på alt snabbt bromsas upp. De
vikande råvarupriserna, den svaga efterfrågeutvecklingen och den stora
arbetslösheten är här faktorer som alla verkar i samma riktning. Skall vi
undvika att hamna i en situation med försämrad internationell konkurrenskraft
måste alltså den svenska inflationstakten nedbringas i molsvarande mån.

Äv
avgörande betydelse för prisutvecklingen under åren 1975 och 1976 blir utfallet
av pågående avtalsförhandlingar. Genom sänkningarna av den direkta statsskatten
åren 1975 och 1976 samt genom överenskommelsen med kommunerna om
kommunalskattestopp år 1976 har regeringen velat skapa en grundval för en
löneuppgörelse som garanterar löntagarna en rimlig standardslegring utan att
vara inflationislisk. Avtal har nu träffats för den statliga sektorn,
innebärande ökningar av lönekostnaderna med ca 15 % för 1975 och ca 12 % för
1976. Jag har vid mina bedömningar utgått från att det nu bör vara möjligt att
snart nå en uppgörelse för den kommunala och privata arbetsmarknaden på en likartad
kostnadsnivå. I så fall skulle de allvarliga riskerna för svensk ekonomi som
hade följt av en utdragen avtalsrörelse ha undanröjts.

Enligt
de prognoser som redovisas i den reviderade nationalbudgeten beräknas
prisstegringarna under loppet av 1975 nu till ca 8 %, vilket innebär en klar avsaktning
i förhållande till 1974 då priserna ökade med 10,5 %. Fömtom den lägre
internationella prisstegringen bidrar även de ökade livsmedelssubventionerna
och de nyligen genomförda reformerna inom bostadspolitiken, med bl. a. en
garanterad högsta ränta, till att prisstegringen kan begränsas. I motsatt
riktning verkar de höjningar av de indirekta skatterna som regeringen
föreslagit under mars 1975. Den direkta effekten av dessa skattehöjningar på
konsumentprisindex beräknas till ca en procentenhet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 20

Skulle
den svenska prisstegringen stanna på den här angivna nivån kommer den att i
stort setl vara av samma storlek som den som man nu genomsnittligen förväntar
sig inom Västeuropa. Den skulle visserligen ligga över den förväntade prisutvecklingen
i den tyska förbundsrepubli-ken, med vUket land vi har ett valutapoliliskt
samarbete inom den s. k. ormen, men den skulle inte i övrigt i någon slörre
utsträckning försvaga vår internationella konkurrenssituation.

Sysselsättningspolitiken.
Under år 1974 utvecklades läget på arbetsmarknaden myckel gynnsamt. Antalet
sysselsatta ökade kraftigt, arbetslösheten reducerades och antalet
arbetstagare som berördes av personalinskränkningar fortsatte att minska.
Bristen på arbetskraft som den kommer lill uttryck i statistiken över obesatta
lediga platser tilltog och omfattningen av de särskilda
sysselsältningsåtgärderna i form av beredskapsarbeten,
arbetsmarknadsutbildning osv. kunde hållas på en avsevärt lägre nivå än under
tidigare år.

Denna utveckling har
fortsatt under första kvartalet 1975. Antalet sysselsatta under de tre första
månaderna i år låg ca 115 000 över motsvarande tal för år 1974, vUka i sin tur
låg omkring 65 000 över 1973 års tal. Denna ökning med 115 000 personer avser i
första hand industrin och de offentliga tjänsterna som ökat med närmare 40 000
resp. nästan 60 000 personer.

Ca 2/3 av det ökade
antalet sysselsatta är kvinnor. Den kvinnliga för-värvsintensitelen, som under
en lång period successivt har höjts, har under 1974 tagit ett kraftigt språng
uppåt. Andelen förvärvsarbetande kvinnor i åldern 2554 år uppgick under första
kvartalet 1975 tUl ca 73 % mot 70 % för elt år sedan och 55 % för tio år sedan.
Det innebär också att den skillnad i förvärvsintensitet på drygt 40 procentenheter
som fanns mellan män och kvinnor i dessa åldersgrupper halverats på tio år.

Tillgången på platser för
barnomsorg är av slor betydelse bl. a. för kvinnornas möjligheter att
förvärvsarbeta. Under första hälften av 1970-talet har antalet platser för
barnomsorg mer än fördubblats, från ca 70 000 år 1970 tiU inemot 150 000 år
1975. Bl. a. utnyttjades konjunkturstimulansen 197374 för att påskynda denna
utbyggnad. Trots den utbyggnad som således ägt mm finns del alltjämt etl stort
behov av ytterligare platser. Utbyggnaden av barnomsorgen kan emellertid inle
betraktas som en konjunkturpolitisk fråga ulan måsle framför alll ses i elt
mera långsiktigt sammanhang, med hänsyn till såväl behoven som tillgängliga
resurser. Regeringen har mol denna bakgmnd för avsikt att inom kort ta upp
frågan om på vilket sätt och inom vilken tidsperiod föreliggande behov av
platser för barnomsorg kan tillgodoses.

Barnomsorgen är och måsle
även fortsättningsvis vara en kommunal uppgift. Det är därför regeringens
avsikt att med kommunförbundet

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 21

ta
upp frågan om en planmässig utbyggnad av barnomsorgen och finansieringen av
denna verksamhet. Det är regeringens avsikt att redovisa dessa frågor i
budgetpropositionen 1976.

Även
när det gäller ungdomarna har arbetsmarknadsläget utvecklats gynnsamt under det
senaste året. För personer i åldern 1624 år har sysselsättningen ökat med ca
25 000 mellan första kvartalet 1974 och första kvartalet 1975. Samtidigt har
arbetslösheten reducerats från 33 000 lill 24 000 personer. Arbetslösheten är
likväl högre för ålders-gmppen 1624 år än för genomsnittet. För alt lösa
problemen för ungdomarna har regeringen vidtagit olika åtgärder. Bl. a. har
AMS fått bemyndigande att rekrytera ungdomar under 20 år till vakanta platser
i arbelsmarknadsulbildningen med gynnsamma ekonomiska villkor.

Som tidigare nämnts har en
betydande neddragning skett av de mer aUmänt inriktade arbetsmarknadspolitiska
insatserna. Antalet personer i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning i
mars 1975 uppgick sålunda till ca 63 500, medan motsvarande tal uppgick till 87
000 i mars 1974 och till ca 113 000 i mars 1973. Behovet av särskilda insalser
för dem som även under en högkonjunktur har svårigheter att finna sysselsättning
kvarstår emellertid. Antalet personer i skyddat arbete och arkivarbete har
fortsatt atl öka. Härtill kommer en ökning i den halv-skyddade sysselsättningen
från 5 700 personer i mars 1974 till 7 700 personer motsvarande månad i år. Det
är uppenbart alt det gynnsamma läget på arbetsmarknaden underlättat placeringen
av handikappade på den öppna arbetsmarknaden. Anpassningsgmpperna spelar därvid
en viktig roll. Utbildningen och informationen lill anpassningsgrupperna förstärks
f. n. och nästa budgetår får arbetsmarknadsverket ökade resurser för denna
verksamhet.

När
det gäller utvecklingen under resten av år 1975 finns del anledning att räkna
med ett relativt tillfredsställande läge på arbetsmarknaden i varje fall vad
gäller andra och tredje kvartalet. De bedömningar av arbetskraftsbehovet som
görs i konjunkturbaromelern och de bedömningar som redovisats från
länsarbetsnämnderna indikerar ett fortsall gott sysselsättningsläge under
dessa kvartal inom de flesta delar av landet och i flertalet branscher. Inom
den sysselsättningsmässigt viktiga verkstadsindustrin låg orderstockama i
febmari 1975 inemot 10 % högre i volym än ett år tidigare. Samtidigt har
orderingången försvagats inom andra branscher, i vissa fall kraftigt. Den
nuvarande gynnsamma ulvecklingen på arbetsmarknaden kan därför komma alt
avlösas av påfrestningar på enstaka områden, bl. a. om den internationella
konjunk-lumppgången dröjer. Mycket tyder på att en minskad orderingång nu får
elt mer begränsat genomslag på arbetsmarknaden än vad som varit fallet i
liknande situationer tidigare. Del gäller bl. a. i fråga om varsel om
personalinskränkningar och tillströmningen av nyanmälda lediga

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 22

platser.
Olika faktorer som kan medverka till detta är bl. a. de nya trygghetslagarna,
elt ökat nyrekryteringsbehov genom arbetstidsförkortningen för skiftarbetare
och ett under den tidigare intensiva högkonjunkturen eftersatt behov av
underhålls- och reparationsarbeten.

Inom
byggnadsverksamheten har den sysselsällningsminskning som pågått sedan början
på 1970-lalet nu hejdats, samtidigt som arbetslösheten pressals ned till och
med under den arbetslöshetsnivå som gällde under den starka byggkonjunkturen i
mitten av 1960-talet. Utsikterna för de närmaste kvartalen bedöms av praktiskt
laget alla länsarbetsnämnder som goda när det gäller byggsysselsättningen, även
om osäkerheten är slor för slutet av året. När det gäller tjänstesektorn visar
länsarbetsnämndernas bedömningar på en fortsalt sysselsättningsexpansion. Expansionen
gäller huvudsakligen vårdområdet.

Med
den ökning av produktionen om 4,5 % och av sysselsättningen räknat i timmar med
1 % som inträffat under år 1974 skulle produktiviteten ha ökat med ca 3,5 %.
Detta är ett förhåUandevis lågt tal jämfört med vad som varit normalt under
tidigare perioder. Under 1960-lalel var sålunda den genomsnittliga ökningen av
produktiviteten nära 5 % per år. Över huvud tagel finns det anledning alt
notera den lägre produktivitetstUlväxt som den svenska samhällsekonomin haft de
senaste åren. Den genomsnittliga ökningen under 1970-lalets fem första år kan
beräknas lill 3,5 %. Den utveckling i fråga om produktion och sysselsättning
som det finns anledning alt räkna med för år 1975 innebär atl
produktivitetsutvecklingen även i år skulle bli begränsad, 2,5 å 3 %. Det finns
sålunda tecken som tyder på att den sänkta produktivitetsutvecklingen skulle
vara av mer varaktig natur, även om det ännu ej föreligger någon analys som
klarlagt orsakerna härtill. Ätt den minskade produktiviletstiUväxten inom
industrin är en väsentiig faktor är dock fullt klart liksom det förhållandet
att den offentliga sektorn där produktivitetsökningen definitionsmässigt är
noll får en ständigt ökande andel av den totala produktionen. Det finns
anledning att starkt understryka de problem i fråga om tillväxt och begränsning
av resursutrymmet för reformer och standardutveckling som blir följden av en
sådan utveckling. Jag återkommer senare lill den frågan.

I
samband med alt riksdagen behandlade finansplanen konstaterade finansutskottet
att statsmakterna främst med hänsyn till den höga aktiviteten och det goda
sysselsättningsläget inom landet inte på detta stadium borde binda sig för
stimulansåtgärder av bestämd omfattning eller förläggning i tiden. De nya
uppgifter om ökande sysselsättning och minskande arbetslöshet som kommit fram
sedan dess samt de bedömningar om utvecklingen som nu kan göras leder
fortfarande till slutsatsen alt några allmänna åtgärder för att stimulera
sysselsättningen f. n. varken är nödvändiga eller lämpliga. Jag vill här erinra
om alt finans-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 23

politiken f. n. har en klart expansiv inriktning. Enligl
de beräkningar som redovisas i nationalbudgeten skulle den offentliga sektorns
bidrag till tillväxten under är 1975 motsvara inemot 2 % av BNP. Finanspolitiken
motverkar således kraftigt de kontraktiva krafter som verkar bl. a. från
ullandet.

Med hänsyn
till den osäkerhet som vidlåder bedömningarna för den kommande vintern, bl. a.
i fråga om den internationella konjunkturutvecklingen, finns det emellertid
anledning alt understryka riksdagens uttalande alt den konjunkturpolitiska
beredskapen borde höjas. Den finansfullmakt som riksdagen beviljat regeringen
(prop. 1975: 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) är därvid av stor betydelse.
Fullmakten skall enligt riksdagens beslut få användas för finansiering av
tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statiiga investeringar som
normalt finansieras på drift- eller kapitalbudgelen. Vidare bör den få användas
för utgifter för beredskapsarbeten saml för bidrag lill kommunala projekt för
investering och sysselsättning. Bidragsprocenten bör få fastställas av
regeringen med hänsyn till ändamålet dock högst lill 75 %.

När det gäller siatens insalser för atl stärka
sysselsättningen kan först framhållas alt det numera finns skäl atl kraftigt
revidera upp den bedömning av de statliga investeringarnas omfattning som
gjordes i finansplanen. Medan man då räknade med en minskning med 1 % har man
nu räknat med en ökning på 7 %, vilket främst beror på ett kraftigt ökat
byggande inom vattenfalls- och luftfartsverken.

Regeringen har samtidigt initierat ett omfattande arbete
för att på olika områden inventera och bygga ut beredskapen inom sysselsättningspolitiken
i syfte att med kort varsel kunna sätta in de insatser som eventuellt kan komma
alt visa sig erforderliga, bl. a. i enlighet med den konjunkturpolitiska
beredskapsplan som riksdagen ställt sig bakom och som riksdagen uppdragit åt
regeringen att vidta de erforderliga förberedelserna för att sälla i kraft.

Regeringen har nyligen lagt förslag lill riksdagen om en
allmän beredskapsbudget för nästa budgelår, som grundas på elt av AMS utarbetat
förslag till investeringsreserv. Beredskapsbudgeten omfattar projekt till en
total kostnad av 1 450 milj. kr. vilkel innebär en sysselsättningseffekt
motsvarande ca 1 400 000 dagsverken.

Beredskapsarbetena
och arbelsmarknadsutbUdningen bedrivs f. n. på en förhållandevis låg nivå. Det
finns således slora möjligheler att snabbt ge dessa en omfattning som skulle
kunna innebära en kraftig ökning. Härutöver finns betydande möjligheler att med
olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder möta en minskande efterfrågan på
arbetskraft redan inne i företagen för att därigenom undvika permitteringar
eller avskedanden. Tiilkomslen av de nya trygghetslagarna har härvidlag skapat
en ny

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 24

situation. Det finns goda möjligheter för företagen att
salsa på ulbildning av sin personal. Jag vill erinra om att chefen för
arbetsmarknadsdepartementet i tilläggsstat III begärt bemyndigande att vid
behov vidga den ram som finns för stödel till förelagsutbildning för sådan
arbetskraft som eljest skulle ha permillerats. Vidare har riksdagen medgivit
att det stöd lill lagerproduktion som tillämpades år 1972 vid företag där
personalen hotas av avskedanden också skall kunna få sättas in i de fall detta
är nödvändigt för att värna sysselsättningen (prop. 1975: 1, FiU 1975: 1, rskr
1975: 30). Som jag tidigare nämnt är det regeringens avsikt atl nu utnyttja
denna fullmakt.

Inom regeringskansliet har pågått elt arbele med att i
samarbete med AMS och berörda myndigheter inventera möjligheterna lill
ytterligare beredskap. Härigenom har ett omfattande projektunderlag kunnat upprättas
utöver det som kommit fram i samband med utarbetandet av beredskapsbudgeten.
Den omfattar bl. a. tidigareläggning av statliga anläggningsarbeten och byggen
för flera mUjarder kr., samt beställningar. Häri ingår t. ex.
maskinbeställningar för SJ och försvaret, förrådsanläggningar för det
ekonomiska försvaret, polishus, kulturbyggnader och skogsvårdsåtgärder inom
domänverket. Som ett exempel på ytterligare initiativ som tagils kan i detta
sammanhang nämnas att SJ fått i uppdrag att utarbeta elt omfattande
beredskapsprogram för utbyggnad av säkrare järnvägsövergångar. HärtUl kommer
den möjlighet som finansfullmakten innebär alt genom statsbidrag tillfälligt
stimulera de kommunala investeringarna om så skulle komma att visa sig erforderligt.
Detsamma gäller tillfälliga insalser på den offentiiga konsumtionens område,
bl. a. omsorgs- och vårdsektorn.

Även om det således inte f. n. finns några motiv för
särskilda insatser atl stimulera sysselsättningen finns det således i enlighet
med riksdagens uttalande en planerad beredskap för alt snabbt och kraftfullt
sätta in de motåtgärder inom olika delar av samhällsekonomin och regioner som
en eventuell avmattning på arbetsmarknaden kan komma alt ställa krav på. Atl
värna den fulla sysselsättningen utgör sålunda det centrala elementet i
regeringens politik.

3.2 Försörjningsbalans och bytesbalans

I labell 4 görs en sammanfattning av
produktionsutvecklingen åren 19741975. Utvecklingen redovisas från både
produktions- och användningssidan. Jämfört med år 1974 visar båda
beräkningsmetoderna en avsaktning i bruttonationalproduktens ökningstakt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Tabell 4 Produktionsutvecklingen 1974 1975

25

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bruttonationalprodukt frän produktionssidan

därav:

varuproduktion

tjänster

Bruttonationalprodukt från användningssidan

Volymförändring
i procent frän föregående år

1974

1975

4,5

3,0

4,7 4,5

2,9 3,1

4,2

2,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försörjningsbalansen i labell 5 sammanfattar den
ekonomiska tillväxten mätt från användningssidan för åren 1974 och 1975. Under
år 1974 beräknas bruttonationalprodukten ha stigit med 4,2 % medan ökningen för
år 1975 vänias bli drygt 2 %. Orsaken till denna långsammare ökning står
främst att finna i en ytterligare avsaktning av exporten. En neddragning av
lagerinvesleringarna jämfört med år 1974 bidrar också till att dämpa
tillväxttakten. Den privata konsumtionen ökar däremot i nästan lika hög takt
som under 1974, eller med 4 %.

De totala investeringarna, förutom investeringarna i
lager, väntas öka ungefär lika myckel år 1975 som under år 1974 eller med ca 1
%. Näringslivels investeringar torde öka mycket långsamt, medan bostadsbyggandet
efler de kraftiga neddragningarna under senare år förutses svänga om till en
knapp ökning. Även de statliga myndigheterna och af-

Tabell 5 Försörjningsbalans för år 1975

Procentuell

Milj.
kr.

Förändring 1974-1975

volym-

1974

förändring

Milj. kr. i

Procentuell

1973-1974

1974 års priser

volymförändring

Tittgång

Bruttonationalprodukt

4,2

247 340

5 500

2,2

Import

14,7

72 850

2 020

2,8

Summa
tUlgång

5,9

320
190

7 520

2,4

Efterfrågan

Bruttoinvestering

1,1

54 570

480

0,9

näringsliv

9,7

26 490

245

0,9

därav: industri

8,4

12 200

1 100

9,0

statliga myndigheter och affärsverk

- 2,9

6 300

350

5,5

kommuner

- 1,0

10 600

-170

-1,6

bostäder

-10,2

11 180

55

0,5

Lagerförändring

5 670

-710

Privat
konsumtion

4,4

130 860

5 230

4,6

Offentlig
konsumtion

3,9

58 530

1820

3,1

Tjänstenetto

170

-220

Export

3,7

70 390

920

1,3

Summa
efierfrågan

5,9

320
190

7 520

2,4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 26

färsverken väntas öka sina investeringar jämfört med år
1974. För kommunernas del räknas med en fortsatt svag invesleringsutveckling.

Näringslivets investeringar vänias totalt sett öka svagt
varvid emellertid ökningen för industrin beräknas till ca 9 %. Den kraftiga
minskningen i ökningstakt för näringslivets investeringar mellan åren 1974 och
1975 beror bl. a. på en nedgång i handelns investeringar samt det förhållandet
alt mycket små investeringar i handelsflottan vänias jämfört med år 1974. För
industrin vänias däremot ökningslakten i investeringarna ligga kvar på samma
nivå som år 1974. Flera av basvaruin-duslrierna hade ett högt utnyttjande av
produktionskapacheten år 1974. Detta i kombination med den förbättrade
lönsamheten år 1974 kan väntas utgöra incitament för en utbyggnad under 1975.
De tidigare nämnda insatserna på kreditpolilikens område jämte frisläpp av
medel som företagen avsatt till arbetsmiljöfonderna och de särskilda
investeringsfonderna torde bidra posilivi lill investeringsutvecklingen.

För de statliga myndigheterna och affärsverken beräknas
investeringarna öka med ca 5,5 %. Den kraftiga uppgången jämfört med 1974 beror
främst på affärsverkens investeringar som väntas öka med drygt 11%.

De kommunala investeringarna beräknas minska något även
under 1975. Den totala minskningen på ca 1,5 % förutses fördela sig med en
neddragning på byggnadssidan med ca 3 % medan investeringarna i maskiner vänias
öka med drygt 5 %.

Investeringarna i bostäder väntas återigen öka år 1975, om
än obetydligt. Detla innebär en kraftig omsvängning jämfört med år 1974 då en
minskning med ca 10 % registrerades. Omsvängningen utgörs till slor del av
småhus och förklaras av den mycket höga igångsättningen under sista kvartalet
1974. Detla torde i sin tur hänga samman med alt kompensation för
mervärdeskatten utgår om enheterna påbörjades före 1974 års utgång. Arbetena
med de hus som påbörjades mot slutet av år

1974 kommer till övervägande del alt falla på år 1975.
Bidragande till

att höja bostadsinvesteringarna år 1975 är också en stark uppgång i om

byggnadsverksamheten. Härvid spelar insatserna för energibesparande

åtgärder en stor roll.

Investeringarna i lager vänias minska något under år 1975
efter den kraftiga lageruppbyggnaden under år 1974. Lagerinvesteringarna för år

1975 vänias bli näslan 5 miljarder kr. mot ca
5,7 miljarder kr. år 1974.

För den privata konsumtionen har kalkylerats med en volymökning

på 4 '7c. Det är något snabbare än den ökning av
realinkomsterna som följer av bl. a. den bedömning som jag tidigare redovisat
beträffande ulvecklingen på avtalssidan. De kraftiga inkomsltillskott som
hushållen fick 1973 och 1974 kan emellertid väntas få viss effekt på
konsumtionen även 1975. Den kraftiga ökningen av sparandet 1974 skulle således
bytas mot en viss reducering i sparkvoten för innevarande år.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 27

Konsumentpriserna väntas stiga med ca 8 % under loppet av
1975. Den internationella inflationen som genom vår slora utrikeshandel återverkat
kraftigt på vårt land under de senaste åren vänias bli väsentligt svagare
under 1975. Den offentliga konsumtionen vänias stiga med drygt 3 % 1975, varvid
ökningstakten förutses bU 3,8 och 2,8 % för den statliga resp. kommunala
konsumtionen.

Utrikeshandeln
under 1975 vänias innebära en fortsatt snabbare volymökning av importen än
exporten och därmed en ytterligare försvagning av den reala balansen. En viss
förbättring av handelsbalansen emotses emellertid trots delta på grund av atl
ökningen av importpriserna väntas bli lägre än uppgången i exportpriserna,
eller 6,7 % mol 9,1 %. En förbättring på drygt 2 procentenheter i
bytesförhållandet ligger således i kalkylerna över utrikesbalansens
utveckling. Denna förbättring i bylesförhåUandet har i huvudsak redan ägt rum
och under loppet av innevarande år förutses i grova drag en parallell
utveckUng av export- och importprisema totalt sett.

Exporten antas öka med knappt 1,5 % i volym, varvid
råvamexpor-ten väntas minska med mer än 8 %. Men även färdigvarorna förutses
möta en svagare efierfrågan från ullandet.

Importen väntas öka med nästan 3 % vilket är en väsentligt
lägre ökning än 1974. Detta beror bl. a. på den kraftiga neddragningen av
far-lygsimporten men sammanhänger också med lagemtvecklingen. Råoljeimporten
förutses öka kraftigt under året beroende på slora utbyggnader av den inhemska
raffineringskapaciteten. För petroleumprodukter väntas i stället, som en följd
av detla, en minskad import.

Mol denna bakgrund för export- och importulvecklingen
väntas handelsbalansen visa ett underskott på ca 2 miljarder kr. vilket är en
förbättring jämfört med 1974 då underskottet blev drygt 2,5 miljarder kr. (labell
6).

Sjöfartsnettot för 1975 har beräknats till 3,4 miljarder
kr. vilket innebär en viss minskning jämfört med 1974. Detta beror främst på
en intäktsminskning från tanklonnagel.

Tabell 6 Bytesbalans åren 1973-1975 (Milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973

1974

1975 (prognos)

53 153

70 390

77 840

46 336

72 850

79 930

6 817

-2 460

2 090

2 989

3 800

3 400

-2 275

-2 250

-2 600

-1 280

-1 790

-1 900

-1 761

-2 500

-3 000

800

800

800

Export Import

Handelsbalans

Sjöfartsnelto

Turistnetto

Övriga
tjänster, netto

Transfereringar

Korrigeringspost

Bvlesbalans 5 290 -4 400 -5 390

opaginerad Kontrollera mot PDF

En viss ökning i turistnettots underskott beräknas ske
under 1975.

För transfereringarna förutses en ökning med ungefär 500
milj. kr. för år 1975, varav 350 milj. kr. faller på ökningen av
u-landsbiståndet. Vidare beräknas räntebetalningarna p. g. a. den ökade
upplåningen utomlands öka med ca 150 milj. kr.

Totalt för år 1975 väntas elt underskott i bytesbalansen
med ca 5,4 miljarder kr. vilket skulle innebära en försvagning med 1 miljard
kr. från år 1974. Jämfört med år 1973 är del en försämring på mer än 10 mUjarder
kr.

3.3 Budgetpolitiken

I årets finansplan bedömdes budgetutvecklingen för
innevarande budgetår medföra elt budgetunderskott väsentligt slörre än för
budgetåret 1973/74 eller inemot 12 miljarder kr. (labell 7). Denna beskrivning
är fortfarande aktueU.

Inkomsterna för innevarande budgetår påverkas bl. a. av
det antagande som görs om den allmänna förljänslökningen hos löntagarna under
år 1975. Riksrevisionsverkel har i sina förnyade inkomstberäkningar över
statens inkomster utgått från att lönesumman skulle öka med 10 % år 1975. Sedan
avtal numera, som jag tidigare berört, slutits för den statiiga sektorn kan en
säkrare bedömning av det sannolika utfallet för hela arbetsmarknaden göras. Med
hänsyn bl. a. lill de förväntade avtalsuppgörelsernas låglöneprofil förefaller
det rimligt atl räkna med att inkomsi av tjänst under år 1975 ökar med ca 11%.
Detla antagande bör därför läggas till grund för en reviderad inkomstberäkning.

Delta medför att statsinkomsterna för budgetåret 1975/76
räknas upp med 1 275 milj. kr. Utbetalningarna av retroaktiva löner beräknas
emellertid komma alt ske så sent att skalleuppbörden innevarande budgetår inte
påverkas. I likhet med riksrevisionsverkel räknar jag därför med en
förskjutning av skalteuppbörden på dessa löner av storleksordningen 900 milj.
kr. till andra halvåret 1975. Detta innebär dock endasl en

Tabell
7 Totalbudgeten 1973/74-1975/76 (Milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomsler Utgifter

Saldo

1973/74 Utfall

1974/75

Budget-prop. 1975

Ny beräkning

1975/76

Budget-prop. 1975

Ny beräkning

61488 70 881

-9 393

73 033 84 886

-11853

72 945 84 273

-11328'

81 317 93 224

-11907

84 084 95 431

-113471

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Löneökningarna för första halvåret 1975 beräknas
utbetalas vid sådan tid atl skatteuppbörden förskjuts till efter den 1 juli
1975. Härigenom blir det bokföringsmässiga saldol 12 228 milj. kr. för budgetåret
1974/75 och 10 447 milj. kr. för budgetåret 1975/76.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 29

kassamässig
förskjutning av statsinkomsterna mellan andra och tredje kvartalet kalenderåret
1975 och bör inte påverka analysen av budgetutvecklingen mellan budgetåren
1974/75 och 1975/76. I tabell 7 redovisas därför budgetsaidol före denna
justering. Inkomsterna budgetåret 1974/75 blir alltså av ungefär samma
storleksordning som redovisades i budgetpropositionen om hänsyn ej las till
dessa förskjutningar i inleverans av preliminär skatt.

Om
man bortser från effekterna på slatsmkomslerna av de reklroak-tiva
löneutbetalningarna beräknas nu inkomstema för budgetåret 1975/76 komma att
uppgå till ca 84,1 miljarder kr. vilket är nära 2,8 miljarder kr. mer än vad
som upptogs i budgetpropositionen. Flera orsaker ligger bakom denna
uppjustering. Förutom den större ökning av inkomsi av tjänst, vilken jag
tidigare berört, har hänsyn här också tagils till de reformer som föreslagils i
prop. 1975: 92. De förstärkningar netto räknat på inkomstsidan, som blir
följden av detta förslag, motsvaras dock helt av ökade utgifter enligt olika
förslag som förelagts riksdagen. En inkomstpost som ökat kraftigt jämfört med
budgetpropositionen är mervärdeskallen. Denna inkomstökning uppgår till 700
milj. kr. Vid de av mig gjorda antagandena om löneavtalen för år 1976 räknar
jag, liksom jag gjorde i budgetpropositionen, med en ökning av inkomst av
tjänsl på 8 %.

Utgifterna
för budgetåret 1975/76 beräknas nu bli drygt 2,2 miljarder kr. högre än vad
som antogs i finansplanen. För ökade lönekostnader räknar jag med 1 100 milj.
kr. utöver vad som angavs i budgetpropositionen. Ca 600 milj. kr. går lill en
ökad satsning på energiområdet. Ett anslag på 300 milj. kr. går lUl kommuner
och landsting i form av ett särskUt statsbidrag i syfte alt förstärka den
kommunala ekonomin. Vidare föreslås anslaget till riksgäldsfonden räknas upp
med 100 milj. kr.

Budgetpolitikens
inriktning har under såväl det förra som det innevarande budgetåret haft en
stimulerande inverkan på samhällsekonomin. De StatUga inkomslöverföringarna
till andra sektorer har ökat i påtagligt snabb takt medan däremot statens egna
utgifter för konsumtion och investeringar visat en mera dämpad utveckling.
Inkomstökningarna har inte utvecklats i takt med de ökade utgiftsåtagandena.
Det budgetunderskott som enligt kalkylerna fömtses för innevarande budgetår
uppgår lill ca 11,3 miljarder kr. Delta innebär en ökning med ca 2 miljarder
kr. jämfört med budgetåret 1973/74 och drygt 5 miljarder kr. jämfört med
budgetåret 1972/73. Även uttryckt i procent av bruttonationalprodukten måste
underskottet för innevarande budgetår sägas vara betydande. För budgetåret
1975/76 fömtses underskottet bli av samma storleksordning som innevarande
budgetår.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 30

4
Statsfinansiella perspektiv på längre sikt

Som
ett underlag för bedömning av budgetulvecklingen på längre sikt utförs årligen
beräkningar för de närmast framförliggande budgetåren. Dessa beräkningar
sammanfattas i en långtidsbudget, som redovisas i bilaga 2 till denna
proposition.

Långtidsbudgeten
baseras på uppgifter som lämnas av myndigheterna i samband med de årliga
anslagsframställningarna, i vissa fall dock kompletterade efter det att
budgetpropositionen framlagts. Den slutliga utformningen av långtidsbudgeten
sker inom finansdepartementet efter samråd med resp. fackdepartement.

Beräkningarna
avser endast den över statsbudgeten finansierade verksamheten, varför
affärsverkens driftutgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än
tUlskott av kapital inte ingår. Detsamma gäller en stor del av
socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.

I
långtidsbudgeten kartläggs i etl fyraårsperspektiv de inteckningar i
resursutrymmet som följer av statsmakternas fattade beslut och gjorda
åtaganden. Vad beträffar inkomst- och utgiftsutvecklingen i löpande priser har
lidsperspektivet avgränsats till en tvåårsperiod. Detla motiveras av det
begränsade värde som måsle tillmätas antaganden rörande prisutveckling m. m.
för en längre period. En rent schablonmässig framskriv-ning i ett längre
tidsperspektiv har bedömts bli föga användbart som underlag för statsmakternas
beslut. Därtill kommer att de samhällsekonomiska utveckUngstendenserna på
längre sikt f. n. ter sig så pass oklara att en sådan framskrivning även av
detta skäl får tillmätas begränsat värde.

Långtidsbudgetens
syfte är begränsat tiU att ange de inteckningar i det framtida resursutrymmet
som gjorts genom redan fattade beslut. Jag vill understryka att detta inte är
liktydigt med en oförändrad standard eller med oförändrade resursinsatser. I
flera fall har statsmakterna gjort preciserade utfästelser om en successivt
ökad standard eller ökade utgifter. Detla gäller exempelvis utfästelserna till
folkpensionärerna och åtagandet om bistånd till u-länderna. Utfästelser av
detta slag har beaktats i långtidsbudgetens utgiftsberäkningar. På de områden
där tidsbegränsade åtaganden eller program föreUgger har utgifterna antagils
falla bort i och med att programperioden löper ut. I det stora flertalet fall
finns emellertid inte preciserade utfästelser om en ökad standard eller tidsbegränsningar
av gjorda åtaganden. Utgiftsbedömningarna har då i allmänhet gjorts med
utgångspunkt i alt verksamheten skall fortgå i oförändrad omfattning.

De
senaste årens snabba inflationstakt och kraftigt höjda råvarupriser har
självfallet påverkat förutsättningarna för bedömningar av den ekonomiska
utvecklingen. Vissa tendenser kan emeUertid spåras. Som

s. 31 Kontrollera mot PDF

grundantagande
för långtidsbudgetens kalkyl har schablonmässigt anlagils en tillväxt i
bruttonationalprodukten om 3 % per år. Detta jämfört med tidigare
långtidsbudgetar lägre tillväxlantagande kan ses som en markering av alt man
möjligen kan räkna med en något lägre produktivitetsutveckling än tidigare.
Någon säkrare bedömning av utvecklingstendenserna kan dock inte göras förrän
resultatet av 1975 års långtidsutredning föreligger.

De
beräkningsprinciper som tillämpas i långtidsbudgeten leder naturligen tiU att
utgiftsutvecklingen under den framförliggande femårsperioden 1975/761979/80
blir lägre än under jämförelseperioden 1969/70 1973/74. De totala utgifterna
steg under jämförelseperioden med i genomsnitt 5,1 % per år i fasta priser.
För långtidsbudgetperioden visar beräkningarna en ökning av utgifterna med 2,1
% årligen. I löpande priser ökade utgifterna med 12,5 % per år under den
bakomliggande femårsperioden. Till budgetåret 1976/77 beräknas utgifterna
stiga med 11,2 % och till budgetåret 1977/78 med 6,5 %. Jämfört med tidigare
långtidsbudgetar visar sålunda årets kalkyl en anmärkningsvärt stark
utgiftsökning till det första budgetåret i den framförliggande perioden. Härvid
skall beaktas att utvecklingen under jämförelseperioden inkluderar utgifterna
för den ambitiösa reformverksamhet som bedrivits, under det att i
långtidsbudgeten inräknats endast effekter av redan fattade beslut.

Tabell
8 Statsutgifternas utveckling för olika ändamålsgrupper

(Milj.
kr., fasta priser)

Genomsnittlig

Anslag

Genomsnittlig

procentuell

1975/76

procentuell

förändring

förändring

1969/70-

1975/76-

1973/74

1979/80

Folkpensioner,
sjukförsäkringar

m. m.

-Fl 0,2

17 877

+ 4,8

Utbildning
och forskning

- 0,3

13 319

+ 0,9

Totalförsvar

+ 0,2

10 276

0

Kommunikationer
och energi-

försörjning

+ 2,7

7 986

0

Stöd
till barnfamiljer

+ 10,5

5 534

+ 3,4 .

Arbetsmarknad
och regional-

politik

+ 11,1

5 322

+ 1,8

Bostäder'

- 2,0

. 4
995

- 0,1

Skattebidrag
till kommuner

m. m.

+ 14,1

4 324

+ 4,8

Hälso-,
sjuk- och socialvård

+ 0,8

3 837

- 0,6

Rätts-
och polisväsende

+ 6,7

3 613

+ 0,4

Internationellt
utvecklings-

bistånd m. m.

+ 20,6

3 000

+ 2,4

Ränta på
statsskulden m. m.'

+ 5,1

4 615

+ 13,9

Övrigt

+ 7,6

10 733

- 3,7

Totah

+ 5,1

95
431

+ 2,1

'
Riksbankens beslut den 17 april 1975 att höja obligationsräntan harej kunnat
beaktas för perioden 1967/771979/80.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 32

I
tabell 8 redovisas statsutgifternas utveckling i fasta priser fördelade på
olika ändamålsgrupper. Av tabellen framgår alt ändamålsgrupperna folkpensioner,
sjukförsäkring m. m., stöd lill barnfamiljer, skattebidrag lill kommuner och statsskuldsräntor
m. m. ökar snabbast under den framförliggaiide perioden. Den relativt sett
starka ökningen av utgifterna för folkpensionerna och slödet till barnfamiljer
är en direkt följd av de utfästelser som har gjorts för dessa områden. En
fortsatt ambitiös arbetsmarknadspolitik och fullföljandet av enprocenismålet
för det internationella utvecklingsbiståndet medför växande utgifter också för
dessa ändamålsgrupper.

Vid
en realekonomisk analys visar långtidsbudgeten, som närmare framgår av bilaga
2, tydliga olikheter i utvecklingstendenserna för de olika utgiftstyperna.
Utgifterna för de statliga transfereringarna växer enligl kalkylerna betydligt
snabbare än statens egen efterfrågan på varor och tjänster. Detla ligger i
linje med de tendenser som präglat de senasle årens utveckling.
Transfereringarna omfattar bl. a. utvecklingsbiståndet, skattebidragen tiU
kommunerna och folkpensionerna. Investeringsutgifterna beräknas sjunka något
under perioden, vilket beror på den beräkningsteknik som tillämpas i
långtidsbudgeten. Konsumtionsutgifterna uppvisar däremot en svag ökning varvid
en klar skillnad finns mellan de mycket begränsade stegringarna i den rent
statliga konsumtionen och de relativt sett snabbare ökningarna av driftbidragen
till kommunerna.

Den utvecklingsbild
som redovisas i årets långtidsbudget överensstämmer i vissa delar med vad som
framkommit i de senasle årens långtidsbudgetar. I likhet med dessa visar årets
kalkyl att jämförelseperiodens utgiftsutveckling varit snabbare än den
utgiftsutveckling som beräknas för den framförliggande perioden. Detla beror på
den beräkningsteknik som utnyttjats för långtidsbudgetkalkylerna. Andra
genomgående tendenser är att transfereringarnas tUlväxttakt de kommande åren
beräknats bli snabbare än konsumtionsutgifternas och att folkpensioner och
stödet till barnfamiljer beräknats få en snabb framtida tillväxt. Dessa senare
tendenser har sin förklaring i långsiktigheten i reformverksamheten på det
sociala området.

I
andra avseenden skiljer sig emellertid årets långtidsbudget från föregående
års. Årets kalkyler visar en snabbare utgiftsstegring både i fasta och löpande
priser såväl för jämförelseperioden som för den framförliggande perioden. En
särskilt kraftig utgiftsökning fömtses till det första budgetåret i perioden.
Detta hänger bl. a. samman med att vissa kostnadskrävande reformer som
beslutats åren 1974 och 1975 får ett stort genomslag på utgifterna först delta
budgetår. Som exempel kan nämnas utgifter för folkpensioner och stöd till
barnfamiljer. Ett annat särdrag är alt räntekostnaderna för den slalliga
upplåningen nu beräknas växa snabbare än någon annan utgiftskategori.

I
långtidsbudgeten görs också ett försök att teckna en helhetsbild över

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 100 33

Tabell 9 Budgetsaldots utveckling 1974/75-1976/77 (Milj.
kr., löpande priser)

1974/75 1975/76 1976/77 1977/78

Inkomster 72
945 84 084 . 92 362 99 753

Utgifter 84 273 95 431 106097 113039

Saldo -11328 -11347 -13 735 -13 286

Anm. Budgetsaldona för budgetåren 1974/75 och 1975/76
justerade för effekterna på skatteuppbörden av förskjutningen i utbetalningar
av retroaktiva löner år 1975.

budgetutvecklingen
omfattande såväl utgifter som inkomster. Denna beräkning redovisas i tabell 9.
Härav framgår att totalbudgelen vänias uppvisa elt underskott om drygt 11,3
miljarder kr. såväl budgetåret 1974/75 som budgetåret 1975/76. För budgetåret
1976/77 resulterar långtidsbudgetens kalkyler i en betydande försvagning av
statsbudgeten och en ökning av budgetunderskottet med nära 2,4 miljarder kr.
Detta beror förutom på de utgiflsåtaganden jag tidigare redovisat på ätt
liU-växttaklen för statsinkomsterna beräknas avta märkbart. Budgetunderskottet
skulle därmed på fem år ha ökat med drygt 10 miljarder kr; Kalkylerna för
budgetåret 1976/77 innebär sålunda att även om utgiftsutvecklingen kunde
begränsas till ett fullföljande av redan fattade beslut och gjorda åtaganden så
skulle en kraftig budgetförsvagning likväl inte kunna undvikas. Även för det
därpå följande budgetåret visar beräkningarna ett fortsatt mycket stort
underskott.

Elt
annal sätt att Ulustrera ökningen i statsbudgetens underskott redovisas i
tabell 10 där detla sätts i relation tiU bruttonationalprodukten. Härav framgår
att underskottet för budgetåret 1976/77 beräknas uppgå till 4,5 % av
bruttonationalprodukten. Fem år tidigare var andelen endast 1,9 %. Ett
budgetunderskott av den storleksordning som nu är aktuell och takten i
underskottets tillväxt under de senaste åren riskerar att medföra
svårbemästrade problem för kapitalmarknad och kreditpoUtik.

Finansieringen
av dessa budgetunderskott har sålunda ställt snabbt växande anspråk på
kreditmarknaden. Bara på några få år har den statliga upplåningen
flerdubblats.

En
analys av kreditmarknaden med beaktande av såväl de statiiga upplåningsbehoven
som kommunernas anspråk på lån och AP-fondens tillväxt visar samma
utvecklingstendenser som en analys av de statliga anspråken pä kreditmarknaden.

Tabell 10 Det statliga budgetunderskottet i procent av BNP
i löpande priser

1966/67

1971/72

1972/73

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

1,3

1,9

3,0

4,0

4,4

4,0

4,5

4,1

3 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 34

Den
kommunala sektorns gynnsamma ekonomiska utveckling åren 1973 och 1974 medförde
en något minskad upplåning. För år 1974 finansierades kommunernas
budgetunderskott genom en minskad likviditet. En fortsatt expansion av de
kommunala utgifterna förutses för år 1975. Härigenom torde den kommunala
sektorns anspråk på kredit-marknaden öka. Jag vill också erinra om att i den
överenskommelse mellan regeringen och kommunförbunden som redovisas i prop.
1975: 51 ingår att kommunerna ges ett visst ökat utrymme i fråga om
långivningen på den tUlgängliga kapitalmarknaden.

Samtidigt
kan konstateras att den svenska kapitalmarknaden tillväxer i en relativt
måttlig takt, främst beroende på den nu långsammare tillväxten av AP-fonden.
Eventuella förändringar i hushållssparandet torde knappast gå i sådan riktning
att tillgången på kapital ökar.

Den
hittUlsvarande utvecklingen har visat att den offentliga sektorns växande
underskott på kort sikt kunnat kombineras med en framgångsrik kreditpoUtik
trots vissa svårbemästrade problem. Detta visas bl. a av att näringslivet
kunnat realisera ambitiösa investeringsplaner. De tillfälliga omständigheter
som möjliggjort en hög statUg upplåning ulan allvarUga konsekvenser för andra
sektorer kan emellertid, som framgår av vad jag tidigare anfört, inle läggas
tiU gmnd för den framtida ekonomiska politiken. Den utveckling som kan utläsas
ur långtidsbudgeten inger därför vissa farhågor beträffande möjligheterna att
bereda utrymme för det statliga upplåningsbehovet och samtidigt kunna
tillgodose andra angelägna behov.

5
Avslutning

I en
omvärld som präglas av ekonomisk oro, i vissa dominerande länder av ekonomisk
stagnation och nedgång och en arbetslöshet som nått helt oacceptabla tal,
präglas förhållandena i vårt land av god sysselsättning och hög aktivitet på
praktiskt taget alla fronter. Den senaste arbelslöshetsräkningen, som omfattar
mars månad i år, visar en lägre arbetslöshet och en väsentiigt högre
sysselsättning än vad vi någonsin tidigare har upplevt denna tid på året sedan
arbelskraftsräkningarna startade i början på 1960-talet. Vi har dessutom för
dagen fler lediga och obesatta platser än det antal arbetssökande
kassamedlemmar som anmäler sig vid arbetsförmedlingarna.

Konsumentprisstegringen
under 1974 uppgick lill 10,5 % och räknat från febmari månad 1975 och 12
månader tillbaka till 8 %. Det framslår i en internationell jämförelse som
fördelaktigt. Vi bör ha god anledning att räkna med en lugnare prisstegring
under 1975 än under fjolåret på grund av en påtaglig nedgång i de tunga och
betydelsefulla råvarupriserna. Den internationella prisstegringen blir
sannolikt mer

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 35

dämpad
än vad den varit under 1974. Del negativa inslaget i den svenska ulvecklingen
är ell bestående underskott i bytesbalansen och en i traditionell mening trots
allt för hög prisslegringstakt.

Vi
har under 1960-talet kunnat dra fördel av en hög produktivitetsökning, i
genomsnitt närmare 5 % per år. Detta har skapat utrymme för såväl en snabb
standardstegring för löntagarna, omfattande sociala reformer och en kraftig
utbyggnad av den offentliga sektorn. Mellan åren 1960 och 1970 steg hushållens
disponibla realinkomsler med ca 40 %. Under samma period minskade den
lagstadgade arbetstiden från 45 till 42,5 timmar. ATP-reformen började
successivt verka under 1960-talet och folkpensionen har ökat genom bl. a.
pensionstiUskotten från 2 750 kr. för ensamstående 1960 lill 10 170 kr.
innevarande år. Sedan början på 1960-talel har vi genomfört grundskolereformen
och byggt ut gymnasieskolan och universiteten i snabb takt. Bostadsbristen har
i huvudsak bemästrats genom färdigställandet av 1 miljon nya bostäder på 10 år
och sjukvården har fått kraftigt ökade resurser. UtveckUngen har således varit
gynnsam över praktiskt taget hela fältet.

Under
de senasle åren har vi emellertid kunnat konstatera atl produktivitetsvinsterna
i vår ekonomi sjunkit. Orsakerna lill denna nedgång i produktiviteten är ännu
inle belagda men bl. a. torde en avsakt ning i strukturomvandlingen spelat en
roll. Den tilltagande knappheten på energi kan också innebära en restriktion
för den framtida produktivitetsökningen. Innebörden i en lägre
produktivitetstillväxt är att också resurstUlväxten mätt i BNP-termer avtar.
Vi kan således under återstoden av 1970-talet trots en fortsalt höjd
förvärvsfrekvens nödgas räkna med en BNP-tUlväxt som understiger
1960-talets. Mot det tUlskott som en ökad andel heliidsarbetande skulle kunna
innebära bör också ställas strävandena tUl minskade arbetstider för de i dag
heltids-arbetande. En lägre BNP-tiUväxt innebär atl den fortsatta utbyggnaden
av samhällsservicen och takten i standardstegringen får gå i lugnare takt.

Jag
har tidigare redovisat vår situation när det gäller bytesbalansen. Underskottet
år 1975 har beräknats motsvara ca 2 % av BNP. Till detla underskott kommer
snabbt växande kapitalkostnader för den utlandsskuld vi ådrar oss för att
finansiera det ursprungliga underskottet. Detta ställer krav på att vi
åstadkommer en kraftig exportökning, en resursförskjutning som i sin tur
föranleder en motsvarande dämpning på andra sektorer, bl. a. den privata
konsumtionsökningen.

Skall
vi klara en exportökning av denna karaktär måsle utbyggnaden av den industrieUa
produktionskapaciteten prioriteras. Jag har tidigare redovisat de åtgärder
regeringen och riksbanken vidtagit för atl säkra en industriell
invesleringsökning år 1975. Denna politik måsle fullföljas med kraft under
kommande år. Om vi vill uppnå en årlig industriell investeringsökning med 10 %,
vilket framstår såsom en önskvärd mål-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 36

sättning
under de närmaste åren, innebär detta att omkring en halv procentenhet av
BNP-tillväxten varje år måste avsättas för detta ändamål. En kraftig utbyggnad
av den industriella sektorn kommer också att ställa större krav på arbetskraft.

När
man skall betrakta de avvägningsproblem som ligger framför oss måste man också
belrakla de inteckningar som redan gjorts i det framtida konsumlionsutrymmel.
Av största betydelse är de åtaganden som gjorts på pensioneringens område. Den
naturliga öknmg av antalet pensionärer, beslutet om sänkt pensionsålder samt
utfästelser om slän-dardökningar för pensionärerna kan under närmaste
5-årsperiod beräknas kräva resurser motsvarande 0,5 % av BNP per år.

Ett
annat problem som kräver ökad uppmärksamhet är sparandets utveckling. Under
1960-talel hade vi ett omfattande offentligt sparande genom AP-fonden.
Fonduppbyggnaden ökade under 1960-talets senare hälft från ca 3 till ca 7
miljarder kr. om året. Delta sparande finansierade ett omfattande
bostadsbyggande och en snabb industriell expansion. På några år under
1970-lalet har detta sparande konsumerats av de snabbt växande statiiga
budgetunderskotten. F. n. kompenserar vi vårt bristande sparande genom att låna
i utlandet. Som jag tidigare utförligt redovisat måste detta förhållande få
karaktären av ett övergående, av speciella orsaker betingat låneengagemang. Om
vi vill ha en ekonomi i balans måsle därför vårt inhemska sparande öka och vårt
utrikesunderskott bringas ned. Skall detta genomföras utan att orimliga anspråk
ställs på penningpolitiken måste det statliga budgetunderskottet successivt
bringas ned till en mer rimlig nivå. Årets långtidsbudget visar all
underskottet till budgetåret 1976/77 utan nya åtaganden skulle fortsätta
att öka. Det är uppenbart alt denna utveckling inger bekymmer och illustrerar
allvaret i den ekonomiska situation vi nu överblickar.

De
avvägningsproblem som jag här kortfattat berört kommer att analyseras
grundligt i 1975 års långtidsutredning som kommer att publiceras i höst.
Därefter blir det tillfäUe att mera i detalj diskutera de konsekvenser som
utvecklingen betingar för den ekonomiska politiken. Jag har emellertid redan nu
velat ange arten av de problem och de resttik-tioner vi har att beakta när vi
utformar de kommande årens ekonomiska politik.

Vid
en avstämning av den internationella konjunkturbilden framslår
erfarenhetsmässigt att konjunkturväxlingarna numera har en benägenhet alt
komma snabbare i tiden i jämförelse med förkrigsmönstret på 20- och 30-talet.
De blir å andra sidan på gmnd av statsledningamas medvetenhet om skyldigheten
att ingripa icke så djupa och förödande som tidigare. Det torde emellertid
ligga något av en ofrånkomlig regelbundenhet i att de goda tiderna resp. de
dåliga skall återkomma i intervaller om 4 å 5 år. Detla förhållande bör ge oss
bl. a. den erfarenheten att vi bör använda lågkonjunkturerna till medvetna
satsningar

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.1975:100 37

på
ulbyggnad av vår industriella produktionskapacitet. Både näringsliv och nation
vinner på alt då den internationella efierfrågan på nytt blir vital vara väl
rustade produkfionsmässigt och dessutom gärna ha färdigvarulager som kan möta
en stigande efterfrågan. Regeringen har för atl underlätta denna exportökning
medvetet strävat efter att uppmuntra näringslivet att göra sina
invesleringsinsatser just i de lugnare tiderna. Näringsliv och industri har
själva dragit de riktiga slutsatserna i detla avseende. Vi var förmodligen den
enda nation i Europa som efler 1970 års extrema högkonjunktur under
efterföljande år stadigt ökade den industriella utbyggnaden. Vi har alltjämt
samma intresse av alt industrin håller sin investeringsaktivitet väl uppe.
Företagen har också möjligheler till delta då likviditeten efter 1974 års goda
vinst-resultat i allmänhet är tillfredsställande. De genom riksdagsbesluten
avställda medlen av fjolårsvinsterna i form av miljöfonder och särskilda
investeringsfonder som blir disponibla för användning fr.o.m. halvårsskiftet i
år kommer här att medverka till en önskvärd investeringsaktivitet. De tidigare
berörda åtgärderna för att underlätta för företagen även de mindre och
medelstora att erhålla tillgång till långfristiga krediter på en utbyggd
svensk kapitalmarknad bör ha effekt i samma riktning.

Den
här redovisade relativt förhoppningsfulla synen på den framtida utvecklingen
gmndar sig på alt den ekonomiska stagnationen ute i världen dessbättre
föranlett statsledningarna lill konkreta ingripanden för att stimulera
ekonomin. Det sker såväl på det kredUpolitiska som det finanspolitiska området.
Vidare pekar ekonomiska bedömningar runt om i världen på att en vändning uppåt
i konjunkturen är att vänta under andra halvåret 1975. Som tidigare nämnts
utgår man också ifrån alt prisstegringen internationellt sett nu skall gå över
i elt lugnare mönster.

Mot
denna bakgrund har vi en rimlig möjlighet att i stort sett undgå allvarliga
verkningar av den senaste internationella konjunkturnedgången i vår ekonomi.
Klokheten bjuder dock alt vi håller beredskapen uppe för den händelse den
internationella utvecklingen tar en annan väg och eflerfrågekonjunkturen
dröjer. Jag har tidigare redovisat de åtgärder som vidtagits och pågår för att
vi skall vara rustade även för eventuella påfrestningar. Inom ramen för en sund
ekonomi och med målsättningen att återställa balansen i våra utrikes
betalningar skall sysselsättning och investeringsaktivitet uppehållas. Ett framgångsrikt
genomförande av denna politik grundlägger framsteg och ökat välstånd för alla
medborgare.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 38

SÄRSKILDA FRÅGOR

1
Statlig garanti för AB Svensk Exportkredit

Ulvecklingen
av den svenska bytesbalansen reser såsom jag närmare behandlat i det
föregående, krav på upplåning utomlands bl. a. från det svenska näringslivets
sida. Detta gäller finansering av såväl investerings-som cxportprojekt. En del
av upplåningen utomlands måsle härvid förmedlas av svenska kreditinstitut, vad
gäller exportkrediter i första hand AB Svensk Exportkredit (SEK). SEK bildades
år 1962 (prop. 1962: 125, SU 1962: 110 och BaU 1962: 22, rskr 1962:272 och 275)
med uppgift att medverka vid finansiering av svensk export genom att lämna långfristiga
krediter för vUka skall ställas betryggande säkerheter.

Bolagets aktiekapital
uppgår f. n. till 200 mUj. kr. Bolaget ägs lill hälften av staten och tUl
hälften av elt antal affärsbanker. SEK:s utestående lån uppgick per den 1
januari 1975 tUl drygt 1,6 miljarder kr. Utlåningen avser till stor del svenska
varv samt i övrigt exportföretag som levererar kapitalvaror på kredit.

SEK har hittills
finansierat sin utiåningsverksamhet genom upplåning i AP-fonden. Möjligheterna
för SEK all genom upplåning i AP-fonden tillgodose exportnäringens
kreditanspråk är f. n. begränsade samtidigt som efterfrågan på krediter är
betydande. SEK:s finansieringsbehov är beroende av de kreditvillkor institutet
kan erbjuda sina låntagare och därmed av kostnaderna för institutets egen
upplåning. Mot bakgrund av volymen redan bevUjade och föreUggande ansökningar
om kredit kan emellertid institutets upplåningsbehov under år 1975 uppskattas
tiU omkring 600 milj. kr. Såväl av hänsyn till utrymmet på den svenska kapitalmarknaden
som lill behovet av ökad svensk upplåning ulomlands lorde åtminstone hälften av
detta belopp få anskaffas utanför Sverige.

SEK
har nyligen upptagit ett lån på den internationella kapitalmarknaden och
ytterligare sådan upplåning kommer att aktualiseras inom den närmaste tiden.
Det är härvid väsentligt att SEK kan erhålla så gynnsamma villkor som möjUgt.
Elt sätt att skapa förutsättningar härför är alt staten släller garanti för
upplåningen.

Det
förtjänar att påpekas att, när del gäller finansiering av exportkrediter,
AP-fonden i viss utsträckning medverkat härtill genom réfinansiering av
exportkrediter som lämnats av såväl SEK som affärsbanker. I en tid när
anspråken på den svenska kapitalmarknaden allmänt setl skärps finner jag det
vara angeläget att möjliggöra en mer samlad bedömning vid tilldelning av
krediter för réfinansiering inom Sverige av svensk export. Som elt led i dessa
strävanden bör enligt min mening utlåning från AP-fonden till
exportfinansiering i normalfallet ske via SEK. Härigenom kan en prioritering
lättare ske när det gäller ianspråktagande av

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 39

den
svenska kapitalmarknaden för exportfinansiering. Detla hindrar inle atl
AP-fonden medverkar till exportkreditfinansiering i andra former när särskilda
skäl talar härför.

Behovet av upplåning utomlands
har delvis förändrat förutsättningarna för SEK:s verksamhet. Mot denna
bakgrund kan det finnas anledning att bl. a. se över SEK:s kapitalstruktur.
Jag har erfarit att chefen för industridepartementet avser ta initiativ till
överläggningar härom med affärsbankerna. I avvaktan på resultatet av dessa
överläggningar förordar jag atl staten garanterar av SEK upptagna utländska lån
intill ett belopp om högst 350 milj. kr. jämte ränta. Garanti bör kunna utställas
i utländsk valuta. Det bör ankomma på regeringen alt meddela närmare
föreskrifter rörande garantigivningen.

2
Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet under år 1974

Riksdagen
har hemställt (NU 1974: 37, rskr 1974: 253) att regeringen årligen skulle lämna
en redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och
övriga verksamhet. Fjärde fondstyrelsen har nu överlämnat årsredovisning för
verksamhetsåret 1974. Denna redovisning torde få fogas till
regeringsprotokollet som bilaga 9. Regeringen har genom beslut den 3 april
1975 godkänt de till årsredovisningen fogade förvaltnings- och
revisionsberättelserna.

Äv
verksamhetsberättelsen framgår att fondens placeringsverksamhet kom igång först
under andra kvartalet 1974. Vid halvårsskiftet hade drygt 50 milj. kr.
placerats i aktier. Anskaffningsvärdet av fondens aktier uppgick vid utgången
av 3: e och 4: e kvarlalen till 194 resp. 232 milj. kr. Av de 500 milj. kr.
riksdagen ställt tiU förfogande har 300 milj. kr. successivt tagits i anspråk.
Härav har drygt 230 milj. kr. disponerats för aktieköp medan återstoden
utgjorde Ukvidilelsreserv.

Vid
utgången av år 1974 ingick i fondstyrelsens aktieportfölj 25 olika förelag. Av
dessa svarade sex företag (Volvo, AGA/Corona, L M Ericsson, Mo och Domsjö samt
Svenska Fläktfabriken) för ca 75 % av totalportföljens anskaffningsvärde.
Portföljen dominerades av 635 000 Volvo-aktier, varav 585 000 aktier
förvärvades i samband med en riktad nyemission. Den efter Volvo största posten
i fondens aktieinnehav utgjordes av drygt 128 000 aktier i Corona. I januari
1975 byttes aktierna i Corona ut mot drygt 160 000 ÄG A-aktier. Tillsammans med
de AGA-aklier som redan ingick i portföljen är fondens innehav av AGA-aktier nu
i förhållande till totala antalet aktier i företaget 6 % och därmed fondens
relativt setl största.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 40

3
Översyn av budgetsystemet

Jag
har tidigare anmält (prop. 1975: 1 bil. 2 s. 26) att budgetutredningen
redovisat förslag om hur budgeten skall göras till ett mer effektivt
instrument på statsmaktsnivå för att fördela och styra samhällets resurser.
Utredningens förslag (SOU 1973: 4346) rör bl. a. roUfördel-ningen i
budgetarbetet, en eventuell ändamålsindelning av budgeten, frågor rörande
planering inom den slalliga sektorn, beslutsunderlag i fråga om investeringar,
förmögenhetsredovisning och kapitalkostnader samt frågor rörande sammanläggning
av drift- och kapilalbudgetarna och anslagssystemet. Betänkandet har
remissbehandlats.

De
frågor utredningen behandlat rör en rad vikliga aspekter på den statliga
budgeten och arbetet med alt framställa den. De förslag ulredningen lagt fram
påverkar i betydande utsträckning bl. a. myndigheternas arbete med
anslagsframställningarna. Det är mot denna bakgrund naturligt att remissbilden
ingalunda är entydig och att vid remissbehandlingen framkommit såväl kritik
mot delar av förslagen som förslag till andra lösningar. Utredningens förslag
samt de vid remissbehandlingen framkomna synpunkterna och förslag till andra
lösningar bearbetas f. n. inom finansdepartementet.

Jag
vill även erinra om det av affärsverkskommittén i juni 1972 utarbetade
förslaget till målsättning och styrformer för affärsverken. Betänkandet, som
bl. a. tar upp vissa budgettekniska frågor och resursstyr-ningsfrågor avseende
affärsverken såsom. bl. a. frågan om resultatuljäm-ningsfonder, har
remissbehandlats och bereds f. n. inom industridepartementet.
Remissbehandlingen av detta betänkande har visat att skilda uppfattningar
föreligger om de lämpliga styrformerna avseende affärsverken. Jag vill här
endast understryka nödvändigheten av att de nämnda utredningsförslagen blir
föremål för en samlad bedömning.

Jag
vill vidare erinra om alt försöksverksamhet avseende programbudgetering på
myndighetsnivå sedan slutet av 1960-talet påbörjats vid vissa myndigheter. Jag
har årligen redovisat det aktuella läget belräffande denna försöksverksamhet
för riksdagen (senast i prop. 1975: 1 bil. 2, punkt 12). Riksrevisionsverket
har nyligen avlämnat en slutrapport med utvärdering av dessa försök. Denna rapport
bereds f. n. inom finansdepartementet. Jag vill i detta sammanhang även erinra
om det arbele som pågår all effektivisera de statliga myndigheternas ekonomiadministration,
bl. a. inom ramen för statens ekonomi-administrativa system (det s. k. SEÄ-systemel).

Frågan
om en modernisering av budgettekniken har väckts även i riksdagen. Sålunda har
riksdagen begärt förslag om en sådan modernisering närmast vad avser frågan om
i vad mån budgetsystemet kan omarbetas så att del ger mer utrymme för
flexibilitet i investeringsplane-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 41

ringen
och förhöjd konjunkturpolitisk beredskap (FiU 1975: 1, rskr 1975: 30). Under
1975 års riksmöte har vidare väckts motioner om förändringar av budgetsystemet
avseende enskUda verksamheter. Sålunda har bl. a. väckts förslag innebärande
rätt för enskilt affärsverk atl bilda resullatutjämningsfond.

Jag delar uppfattningen
att det nuvarande budgetsystemet behöver förbättras. Remissbehandlingen av
föreliggande utredningsförslag i dessa frågor visar emellertid alt ytterligare
förberedelsearbete behövs innan statsmakterna kan ta slällning till dessa
frågor. Jag vUl i detta sammanhang endast erinra om de inbördes sambanden
mellan olika budgeltekniska frågor. Sålunda kräver en eventuell sammanläggning
av drift- och kapitalbudgetarna samtidigt ställningslagande lill hur förmögenhetsredovisningen
bör vara upplagd och på vilket sätt kapitalkostnader lämpligen bör beräknas.
Frågor om resultatutjämningsfond för enskilt affärsverk måste självklart ses
mot bakgrund av de ställningstaganden som statsmakterna kan komma alt göra
till nya principer för förmögenhetsredovisningen. Ändrade rutiner för
investeringsplanering måste bedömas bl. a. mot bakgrund av frågor om
anslagssystem osv. Ställningstagande lill dessa frågor kräver sålunda ett
noggrant och komplicerat förberedelsearbete.

Sammanfattningsvis är jag
inte för dagen beredd att la slällning till föreliggande utredningsförslag
beträffande modernisering av budgetsystemet. Sedan beredningsarbetet avseende
utredningsförslagen och remissynpunkterna avslutals räknar jag med att behov
av ytterligare kompletterande utredningar och förberedelsearbete kan komma att
föreligga innan en modernisering av budgetsystemet kan komma lill stånd. Jag
räknar med att kunna presentera förslag i detta hänseende tidigast under
1975/76 års riksmöte.

4
Anslagsfrågor

1.
Beräknade merkostnader för täckande av löner och pensioner m. m. för budgetåret
1975/76

Avtal
har, som jag tidigare redovisat, numera träffats för det statliga avtalsområdet
för 1975 och 1976. Genom avtalet erhålls en lönekostnadsökning på ca 15 % för
år 1975 och ca 12 % för år 1976. Häri ingår en höjning av
arbetsgivaravgifterna med ca 4 % vardera året. Den förstnämnda höjningen har
beaktats i anslagsberäkningarna för budgetåret 1975/76 genom att
lönekostnadspålägget höjts till 33 %. De kostnader som härutöver uppkommer
till följd av avtalet under budgetåret 1975/76 avser lönehöjningar på 11 % för
år 1975 samt lönekostnads-ökningar på ca 12 % för år 1976. Utgifter härför på statsbudgeten
exkl. kostnaderna för det mililära försvaret och civilförsvaret har

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 42

beräknats
lill ca 2 300 milj. kr. I budgetpropositionen beräknades anslagsbehovet
preliminärt lill 1200 milj. kr. Efler samråd med statsrådet Löfberg förordar
jag alt anslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.
tas upp med 2 300 milj. kr.

Regeringen
bör i huvudsaklig överensslämmelse med vad som gällt beträffande tidigare
anvisade täckningsanslag efler prövning i varje särskilt fall kunna
från anslaget anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag och
obetecknade anslag på grund av lönehöjningar m. m. som föranleds av avtal som
riksdagens lönedelegation har godkänt eller avtal som regeringen godkänt ulan
hörande av riksdagens lönedelegation. På molsvarande sätt bör medel kunna
anvisas, när merbelasl-ningen inle bör ske av förslagsvis betecknade anslag och
anslagsposter som maximerats av regeringen. Merkostnaderna för de
affärsdrivande verken bör bestridas på samma sätt som dessa verks övriga
utgifter. Merkostnader för löner m. m. som faller på anslag inom
utgiftsramarna för det mUitära försvaret och civilförsvaret bör liksom hittills
läckas av fjärde huvudtitelns anslag Reglering av prisstegringar.

2. Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1975/76

Anslagen
tUl avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1975/76 var i årets
budgetproposition i viss omfattning upptagna med beräknade belopp beroende på
alt motsvarande investeringsanslag inle begärts definitivt.

Jag
får nu anmäla de definitiva anslagsförslagen samt förslagen om ytterligare
investeringar utöver de i budgetpropositionen beräknade.

Under
statens allmänna faslighelsfond har för byggnadsarbeten inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde definitivt begärts (prop. 1975: 33)
140 mUj. kr. Ävskrivningsanslaget bör föras upp med 70 mUj. kr.

Under
statens utlåningsfonder har till studiemedelsfonden i prop. 1975: 23 definitivt
begärts samma belopp som i budgetpropositionen. Anslaget bör skrivas av helt
och ävskrivningsanslaget föras upp med oförändrat 510 milj. kr.

3. Riksgäldsfonden

I
årets budgetproposition (bil. 19) beräknade jag anslagsbehovet för
riksgäldsfonden till 4 500 milj. kr.

Den
nu beslutade höjningen av den långa obligationsräntan med en procentenhet
innebär naturligtvis en betydande kostnadsstegring för den länga
statsupplåningen. Effekten budgetåret 1975/76 blir emellertid begränsad då
kostnadsstegringen kassamässigl slår igenom med en viss

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 43

eftersläpning.
Mot bakgrund av räntehöjningen och med i övrigt kända förändringar i
riksgäldskontorels kostnader för statsupplåningen bör emellertid, enligt vad
jag under hand erfarit från riksgäldskontoret, anslagsbehovet tUl
riksgäldsfonden räknas upp med 100 milj. kr. till 4 600 milj. kr.

Den förändring av staten
för riksgäldsfonden för budgetåret 1975/76 som fordras i samband med den
ändrade anslagsberäkningen torde få redovisas av riksgäldskontoret direki lill
finansutskottet.

5
Totalbudgeten budgetåren 1974/75 och 1975/76 Totalbudgetens utgiftsanslag
budgetåren 1974/75 och 1975/76

I
budgetpropositionen beräknade jag totalbudgelens utgiftsanslag, dvs. bortsett
från förändringar av reservationsmedelsbehållningarna och i dispositionen av
rörliga krediter, till 81 349 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Häri ingick de
i prop. 1975: 2 och prop. 1975: 7 upptagna anslagen på tilläggsstat. Viss del
av prop. 1975: 2 har sedermera återkallats (Skr 1975: 64). Riksdagen har
sedermera beslutat angående dessa förslag. Vidare har begärts resp. anvisats
ytterligare drygt 8 milj. kr. på tilläggsstat i prop. 1975: 53 samt i rskr
1975: 14.

Till
utgången av mars 1975 har härutöver begärts anslag på tilläggsstat (prop.
1975: 85) till elt sammanlagt belopp om 347 milj. kr. De största anslagen
föreslås gå tUl bl. a. sysselsättningsskapande åtgärder med 100 milj. kr. samt
vissa energibesparande åtgärder med 50 milj. kr. Vidare föreslås att 44 milj.
kr. anslås lill FN-styrkors verksamhet ulomlands samt drygt 40 milj. kr. lill
särskUda ålgärder för arbetsanpassning.

Totalt
har på tiUäggsslat ca 1,4 miljarder kr. anvisats eller föreslagits för
budgetåret 1974/75.

Riksrevisionsverket har
med skrivelse den 25 mars 1975 överlämnat en approximativ beräkning av
budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga 3). Verket har beräknat de
totala statsutgifterna, exkl. förändringar av reservationsmedelsbehållningar
och i dispositionen av rörliga krediter, till 82 673 milj. kr. Delta är elt
högre belopp än de utgiflsan-slag som upptagits i statsbudgeten jämte
tilläggsstater. SkUlnaden förklaras av beräknade merutgifter på
förslagsanslag. Beräkningarna bygger främst på uppgifter som
riksrevisionsverket inhämtat från myndigheterna. Verkets beräkning i denna del
kan jag ansluta mig till. Härutöver har jag dock lagl på ytterligare ca 600
milj. kr. för utbetalningar av retroaktiva löner lill statstjänstemän i
anledning av det nyligen träffade löneavtalet. Jag räknar därför med att
statsutgifterna exkl. förändringar i reservationsmedelsförbrukningar och
dispositionen

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 44

av
rörliga krediter kommer all uppgå till 83 273 milj. kr. budgetåret 1974/75.

För
budgetåret 1975/76 upptogs de lolala statsutgifterna, exkl. förändringar i
reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i
budgelproposUionen lill 92 124 milj. kr. I propositioner vUka förelagts årets
riksdag före den 1 april 1975 och riksdagsbeslut fram till nämnda dag har
upptagits anslag som innebär en utgiftsökning i förhållande härtill med drygt
1 000 milj. kr. Bland.större anslagsökningar vill jag nämna drygt 600 milj. kr.
för det energipolitiska programmet samt 300 milj. kr. i särskilt statsbidrag
till kommuner och landsting.

Vidare kan nämnas de
ändringar på vissa utgiftsanslag på socialdepartementets område som blev
följden av den överenskommelse som träffades avseende skatteomläggning m. m.
fr. o. m. den 1 januari 1976. Denna överenskommelse innebär bl. a. ökade anslag
med 275 milj. kr. lUl barnbidrag budgetåret 1975/76 (SoU 1975: 5). Samtidigt ändrades
emeUertid finansieringen av sjukförsäkringen med följd att bidraget till
sjukförsäkringen minskar med 310 milj. kr. (prop. 1975: 92) jämfört med vad som
upptogs i budgetpropositionen.

Jag har låtit upprätta en
specifikation över anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
(bilaga 6). Specifikationen läcker perioden fram lill mars månads utgång 1975.
Förslaget om höjda barnbidrag fr.o.m. den 1 januari 1976 (SoU 1975:5) har dock
inräknats. Vidare har beaktats de förslag som redovisas i denna proposition avseende
anslag för höjda statsljänarlöner m. m. samt till riksgäldsfonden. På gmndval
av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten för budgetåret
1975/76 tUl 94 331 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter den
31 mars 1975 torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Beräkning
av anslagsbehållningarnas utveckling

I
årets budgetproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations- och
invesleringsanslag minska med 900 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Riksrevisionsverket har sedermera inhämtat nya uppgifler rörande myndigheternas
bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. I sin beräkning av
budgetulfaUet för innevarande budgetår har riksrevisionsverkel bedömt att
anslagsbehållningarna kommer att minska med ca 530 mUj. kr. Jag bedömer för
egen del att anslagsbehållningarna kommer alt minska med 700 milj. kr. (tabell
11).

För
budgetåret 1975/76 förutsäg jag i budgetpropositionen en förbmkning av
reservationsmedel om 900 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå denna
bedömning.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Tabell
11 Beräknad förändring i anslagsbehållningarna budgetåren 1974/75 och 1975/76
(Milj. kr., ökning +, minskning )

Anslagsbehållning 74-06-30

Beräknad förändring 74-06-30-75-06-30

Beräknad förändring 75-06-30-76-06-30

Budget-prop. 1975

Riksrev.-verket

Föredraganden

Budget-prop. 1975

Föredraganden

Driftbudgeten
(exkl.

avskrivningar)
Investeringsanslag

Summa

4 561

2 372

6 933

-300 -600

-900

-489 - 39

-528

-600 -100

-700

-500 -400

-900

-500 -400

-900

Beräkning
av disposition av rörliga krediter

Budgelutfallet
och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av
rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut ställts till
förfogande för vissa myndigheter och bolag. I budgetpropositionen antogs det
disponerade beloppet komma' alt öka med 300 milj. kr. under budgetåret 1974/75.
Riksrevisionsverket har i sin skrivelse den 25 mars 1975 tagit upp en ökning av
det disponerade beloppet med ca 230 milj. kr. Det är framför allt
vattenfallsverket och siatens järnvägar som beräknas ta i anspråk ökade
krediter på 140 milj. kr. resp. 100 milj. kr. För egen dél finner jag det
sannolikt all dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 300 milj.
kr., vilket är samma belopp som angavs i finansplanen.

För
budgetåret 1975/76 förutsåg jäg i budgetpropositionen en ökning av de
ianspråktagna beloppen om 200 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå
denna bedömning.

Totalbudgetens
inkomster budgetåren 1974/75 och 1975/76 samt investeringsplan för budgetåret
1975/76

Riksrevisionsverket
har med särskilda skrivelser den 25 mars och den 1 april 1975 lämnat bl. a. en
beräkning av utfallet av budgetens inkomster under budgetåret 1974/75 samt en
förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1975/76. För en närmare redogörelse för
dessa beräkningar får jag hänvisa till verkets skrivelser (bilagorna 3 och 4).

Avgörande
för beräkningarna av statsinkomsternas utveckling är de anlaganden som görs om
inkomstutvecklingen i samhället. Antagandena beträffande inkomstutvecklingen
1975 var i budgetpropositionen mycket osäkra på grund av att några centrala
löneavtal inte slutits. Riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning att
den totala lönesumman skuUe öka med 10 % meUan 1974 och 1975. Detta antagande
överensstämde med det lägre inkomslalternativ av två som presenterades i den
preliminära nationalbudgeten. I detla alternativ antogs den

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 46

avtalsmässiga
höjningen uppgå lill 7 %. Då något resultat av avtalsförhandlingarna inte
förelåg när verkel avgav inkomstberäkningen har verkel valt att inte frångå
sitt tidigare presenterade inkomstantagande på totalt 10 %. Inkomst av tjänst
beräknas liksom under tidigare år öka i något snabbare takt än lönesumman eller
med drygt 10,5 %. Ökningen av pensionerna anlas uppgå till ca 15 %, vilket är 4
procentenheter mindre än som antogs i decemberberäkningen. För år 1976 har
verket valt atl, i likhet med vad som antogs i finansplanen, schablonmässigt
skriva fram inkomsterna med 8 %.

Som
jag tidigare anfört bör mot bakgrund av det förväntade resultalel av
avtalsrörelsen på den samlade arbetsmarknaden ökningen av inkomst av tjänst
räknas upp till 12%. För år 1976 kan antagandet på 8 % alltjämt gälla.

Vid
de förnyade beräkningarna av inkomsterna budgetåret 1975/76 har
riksrevisionsverket beaktat de förslag tiU ändrade skatteregler m. m. vilka
förelagts riksdagen (prop. 1975: 92).

Riksrevisionsverket
har i sin nya beräkning av inkomsterna för budgetåret 1975/76 bedömt att de
svenska aktiebolagens taxerade inkomsler kommer att öka kraftigt mellan åren
1974 och 1975 tUl följd av att de avdragsgilla avsättningarna till
arbetsmUjöfonderna och de särskilda investeringsfonderna upphör år 1975.
Verket har av denna anledning räknat upp fyllnadsbetalningarna våren 1976 med
500 milj. kr. För egen del anser jag att en försiktigare bedömning av
vinstutvecklingen är motiverad och att denna uppräkning därför inte bör göras.

Med
utgångspunkt i de angivna förutsättningarna beräknar jag i likhet med
riksrevisionsverkel inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet
samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 27 600 mUj. kr. för budgetåret
1974/75 vilket är 1,6 miljarder kr. mindre än vad som angavs i årels
finansplan. Till största delen förklaras denna kraftiga avvikelse av alt de
retroaktiva löneutbetalningarna inte hinner påverka inleveransen av
prellminärskalt förrän andra halvåret 1975.

För
budgetåret 1975/76 beräknar jag .inkomsterna under theln till 33 825 mUj. kr.,
vilket är ca 1,6 miljarder kr. mer än vad som upptogs i budgetpropositionen och
drygt 600 milj. kr. mer än enligt riksrevisionsverkel.

Beräkningen
av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras på förutsättningen om oförändrat
procenttal, dvs 100, för uttagande av prellminärskalt för budgetåret 1975/76..
Enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med
vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i
preliminärskatlen för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften av
budgetåret 1975/76 skall vara detsamma som under innevarande budgetårs senare
hälft. I förordningen (1974: 403) om storleken av statlig inkomstskatt som
ingår i preliminär skatt för budgetåret 1974/75 har delta pro-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 47

centtal satts tiU 100 för budgetåret 1974/75. För tiden
den 1 juliden 31 december 1975 blir uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att
ut-lagsprocenten även för tiden den 1 januariden 30 juni 1976 fastställs till
100. Förslag till lagstiftning härom har utarbetats inom finansdepartementet
(bilaga 10).

På titeln automobilskattemedel har riksrevisionsverket i
sin beräkning över utfallet av siatens budget för budgetåret 1974/75 angivit
inkomsterna av bensin- och brännoljeskatt lill 1 770 milj. kr. Enligl vad
verkel sedermera meddelat bör inkomsterna på denna titel räknas upp med 3 milj.
kr. Jag ansluter mig till denna bedömning.

Inkomsterna under inkomsttiteln mervärdeskatt har av
riksrevisionsverket beräknats till 14 950 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och
18 350 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Detta är 250 milj. kr. resp. 550 milj.
kr. mer än vad som angavs i finansplanen. Den av mig antagna högre ökningen av
inkomsi av Ijänsl år 1975 innebär alt inkomsterna av mervärdeskatt bör räknas
upp med ytterligare 150 milj. kr. för budgetåret 1975/76.

Inkomsterna av tobaksskatt har av riksrevisionsverket för
budgetåret 1974/75 beräknats till 2 100 milj. kr. Verket har sedermera meddelat
att inkomstema på denna titel bör räknas upp med 10 milj. kr. Jag ansluter mig
lill denna senare beräkning.

Jag övergår nu till att redovisa den avvikelse från
riksrevisionsverkets inkomstberäkningar jag funnit skäl att göra belräffande
uppbörd i statens verksamhet. Höjda vårdkostnader vid karolinska sjukhuset
medför högre ersättningsbelopp enligt avtal (prop. 1975: 79) från Stockholms
läns landsting. Jag beräknar därför efler samråd med chefen för socialdepartementet
att inkomster vid karolinska sjukhuset budgetåret 1975/76 stiger tiU 310 milj.
kr. eller med 78 milj. kr. i förhållande till vad riksrevisionsverket angivit.

Beträffande inkomster av statens kapitalfonder beräknar
jag efler samråd med chefen för kommunikationsdepartementet inkomsterna från
luftfartsverket tiU 25,8 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Denna uppräkning
med 12 milj. kr. i förhållande tUl riksrevisionsverkets bedömning motiveras av
den höjning av luftfarlsverkets taxor som regeringen beslutat.

Vidare beräknar jag för budgetåret 1975/76 under inkomsler
av övrig finansiering efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet att
avskrivningsmedlen inom televerkets fond för televisions- och ljudradioanläggningar
tas upp med 38 milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mindre än vad
riksrevisionsverket räknat med.

Inklusive de av mig förordade avvikelserna från
riksrevisionsverkets inkomstberäkningar uppgår totalbudgetens inkomsler enligt
de förnyade inkomstberäkningarna till 72 045 milj. kr. för budgetåret 1974/75
och

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

48

Tabell
12 Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1973/74-1975/76 (Milj. kr.)

1973/74

1974/75

1975/76

Förändring
frän

Utfall

Budget-

Ny beräk-

Budgel-

Ny
beräk-

Utfall

Ny
beräk-

prop.

ning

prop.

ning

1973/74

ning

1975

1975

lin

nybe-

1974/75

räkning

till ny
be-

1974/75

räkning

1975/76

Skatt på
inkomst,

förmögenhet och

rörelse samt social-

försäkringsavgifter

21 800

30 114

28 516

33 212

34 804

+

6 716

+ 6 288

Automobilskatte-

medel

3 616

3 581

3 573

3 726

3 718

43

+ 145

Allmän
arbetsgivar-

avgift

4 555

5 370

5 370

5 985

5 985

+

815

+ 615

Tullmedel

1022

1 185

1 205

1015

1015

+

183

- 190

Mervärdeskatt

13 930

14 700

14 950

17 800

18 500

+ .

1020

+ 3 550

Övriga
tullar och

acciser

8 359

9 517

9 694

9 992

11 146

+

1 335

+ 1452

Statens
affärsverks-

fonder

950

886

904

944

946

46

+ 42

Övriga
inkomster på

driftbudgeten

4 901

5 338

5 476

6 250

6 450

+

575

+ 974

Beräknad
övrig fi-

nansiering

2 356

2 342

2 357

2 393

2 420

+

1

+ 63

Summa

61489

73 033

72 045

81317

84 984

+ 10 556

+ 12
939

84
984 milj. kr. för budgetåret 1975/76 (tabell 12). Detta är 988 milj. kr. mindre
resp. 3 667 milj. kr. mér än vad som angavs i budgetpropositionen. Bakom dessa
förändringar jämfört med finansplanen ligger som tidigare nämnts flera faktorer
såsom inverkan från utbetalningar av retroaktiva löner och förslag till
skatteomläggning m. ni.

Min
beräkning av de enskUda inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76
framgår av specifikationen i bUaga 5.

Jag
har i det föregående redogjort för förändringarna i förhållande till
budgetpropositionen i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret
1975/76. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 7 801 milj. kr. De för
finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som bör
anvisas på driftbudgeten uppgår till 1143 milj. kr. De medel som inom resp.
kapitalfond är tiUgängUga för finansiering av investeringarna, dvs.
avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 2
397 milj. kr. På gmndval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till 4
261 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår av
tabell 13.

Jag
har låtit upprätta förslag till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1975/76 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena
(bUaga 7).

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 49

Tabell
13 Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1975/76

Fond

Investeringsanslag

Finansiering

Avskrivning

Övriga

Avskrivning

Investerings-

inom

kapitalme-

från

bemyndi-

fonderna

del inom fonderna

driftbudgeten

gande

I.

Affärsverksfonderna

3 403
101 000

1 941
400 000

19 002 000

30 604
000

1 412
095 000

11.

Statens
allmänna

fastigheisfond

619 126 000

66 331 000

15 050 000

226 038
000

311 707
000

111.

Försvarets
fastig-

hetsfond

297 801 000

27 746 000

18 000 000

192 701
000

59 354
000

IV.

Statens
utiånings-

fonder

2 385
807 000

510 338
000

1 875
469 000

V.

Fonden
för låne-

understöd

513 607 000

97 910 000

56 120
000

359 577
000

VI.

Fonden
för statens

aktier

193 660 000

_

50 000
000

143 660
000

VII.

Fonden
för förlag

till
statsverket

60 000 000

65 000 000

_

-5 000
000

VIII

. Fonden
för bered-

skapslagring

40 000 000

40 000
000

JX.

Diverse
kapital-

fonder

287 402 000

144 623 000

1 550 000

77 102
000

64 127
000

Summa
kr.

7 800
504 000

2 180
100 000

216
512 000

1 142
903 000

4 260
989 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgår
kapitaläterbetalning: Oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig
kapitaläterbetalning

L å nemedel

1 000 000 23 875 000

4 236 114 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beräkning
av totalbudgeten för budgetåren 1974/75 och 1975/76

Med
beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag totalbudgelen för
budgetåren 1974/75 och 1975/76 enligt tabell 14.

Beräkningarna
ger ett underskott i totalbudgelen på ca 12,2 miljarder kr. för budgetåret
1974/75 och ett underskott på ca 10,4 miljarder kr. för budgetåret 1975/76.
Underskottet för budgetåret 1974/75 är 375 milj. kr. större än det som angavs i
finansplanen. För budgetåret 1975/ 76 beräknades tidigare ett underskott på ca
11,9 miljarder kr.

-4
Riksdagen 1975. I saml Nr 100

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

50

Tabell
14 Totalbudgeten budgetåi

en
1973/74

-1975/76
(Milj. kr.)

1973/74

1974/75

1975/76

Förändring
från

Utfall

Budget-

Ny
beräk-

Budget-

Ny
beräk-

Utfall

Ny
beräk-

prop.

ning

prop.

ning

1973/74

ning

1975

1975

till ny
beräkning 1974/75

1974/75 till ny beräkning

1975/76

Inkomster

61489

73 033

72 045

81317

84 984

+ 10 556

+ 12 939

varav:

inkomster på drift-

budgeten

59 133

70 691

69 688

78 924

82 564

+ 10 555

+ 12876

övrig finansiering

2 356

2 342

2 357

2 393

2 420

+
1

+
63

Utgifter

70 881

84 886

84 273

93 224

95 431

+ 13 392

+ 11158

varav:

driftbudgeten (exkl.

förändringar i be-

hållningar på reser-

vationsanslag)

63 517

74 129

73 647

84 445

86 530

+ 10 130

+ 12 883

investeringsanslag

8315

9 557

9 626

7 679

7 801

+ 1 311

- 1 825

förändring i an-

slagsbehållningar

- 904

900

700

900

900

+ 1 604

+
200

förändring i dis-

positionen av rör-

liga krediter

- 47

300

300

200

200

+
347

- 100

Totalbiidgetsaldo

-9 393

-11853

-12
228

-11 907

-10 447

- 2 835

+ 1781

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget 1975

Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1975/761979/80

Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av
budgelutfallet för budgetåret 1974/75

Bilaga 4: Riksrevisionsverkels förnyade inkomstberäkning
för budgetåret 1975/76

Bilaga 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten
för budgetåret 1975/76

Bilaga 6: Specifikation av anslagsförändringar i
förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1975/76

Bilaga 7: Förslag till investeringsplan och
investeringsstater för budgetåret 1975/76

Bilaga 8: Förändringar i förslagel lill statsbudget för
budgetåret 1975/76 sedan budgetpropositionen

Bilaga 9: Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen:
Årsredovisning för verksamhetsåret 1974

Bilaga 10: Lagförslag

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 51

Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de allmänna riktlinjer för den
ekonomiska politi

ken som jag har förordat i det föregående,

2. lill Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för
budgetåret

1975/76 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets

verksamhetsområde 70 000 000

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

Studiemedelsfonden 510 000 000

3.
godkänna min
beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1975/76,

4.
godkänna min
beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret
1975/76,

5.
antaga inom
finansdepartementet upprättat förslag lill lag om storleken av statlig
inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1975/76,

6.
godkänna min
beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1975/76 enligt den vid
detta protokoll fogade specifikationen,

7.
godkänna
förslaget till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76,

8.
på
kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln
Lånemedel tUl 4 236 114 000 kr.,

9.
uppdraga åt
fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för av AB Svensk
Exportkredit upptagna utiändska lån intill ett belopp av 350 000 000 kr., jämte
ränta,

10. till Täckning av merkostnader för
löner och pensioner m. m. för budgetåret 1975/76 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 000 kr.,

11. med ändring av förslag i prop.
1975: 1 bil. 19, för Riksgäldsfonden på driftbudgeten för budgetåret 1975/76
ta upp ett underskott av 4 600 000 000 kr.,

12. aniaga inom finansdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i förordningen (1955: 256) om
investeringsfonder för konjunkturutjämning.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 52

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd som
föredraganden har hemställt om.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Reviderad Nationalbudget 1975

Bilaga
1

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975

Bilaga
1

DEN REVIDERADE NATIONALBUDGETEN 1975

Inledning

Den
reviderade nationalbudgeten 1975 som härmed läggs fram är utarbetad inom
finansdepartementets ekonomiska avdelning och konjunkturinstitutet.
Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdeparlement och
olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter
bär dock ej något ansvar för natio-nalbudgelens utformning och bedömningar.

Kapitien
3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna och 9
Kreditmarknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet
har även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrott och
tUlverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Ansvaret för bedömningen av
Sveriges ekonomi 1975 med undanlag för de avsnitt eller punkter där
konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas vilar på finansdepartementets
ekonomiska avdelning där arbetet med nationalbudgeten letts av planeringschefen
Carl Johan Åberg.

Av
elt bihang som följer efter kapitel 9 framgår även i lablåform vilka kapitel
och avsnitt som sammanställts inom ekonomiska avdelningen resp.
konjunkturinstilulet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligl
ekonomiska avdelningens och konjunkturinstitutets bedömningar.

1
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

1
Sammanfattning av den reviderade nationalbudgeten 1975 1.1 Sammanfattande
bedömning

Tillbakablick

Den
ekonomiska aktiviteten i Sverige har under senare år utvecklats i hög och jämn
takt. Efter avsaktningen 1971 tog verksamheten fart redan under 1972 även om
tUlväxttakten under det året begränsades av den betydande arbetstidsförkortning
som då genomfördes. Den kraftiga, internationella högkonjunkturen under 1973
medförde en snabb uppgång av exporten, som under detta år svarade för en
betydande del av ökningen i den ekonomiska aktiviteten. Under 1974, då den
internationeUa efterfrågan kraftigt mattades, kunde i stället de inhemska
efterfrå-gefaklorerna och då främst den privata konsumtionen och lagerökningarna
överta ansvaret för den fortsatta tiUväxten.

Den
svenska konjunkturutvecklingen under dessa år framstår som väsentligen jämnare
och stabilare än den som gällt i vår omvärld. Under 1972 och 1973 kunde vi
undvika den överhettning som är en väsentlig del av förklaringen till den
internationella inflationen och som i andra länder ledde till en rad störningar
på arbetsmarknaden. Under 1974, då OECD-området upplevde den kraftigaste
konjunkturnedgången och den största arbetslösheten sedan 1930-talet, kunde vi
däremot genom en kraftig stimulans av vår inhemska efterfrågan hålla uppe
aktiviteten på en mycket tillfredsställande nivå.

Ett
väsentligt element i denna stabiliseringspoUtik har just varit den successiva
omväxlingen från en extern stimulans av vår ekonomi till en inhemskt pådriven
utveckling. Den svenska ekonomin löpte under 1950-och 1960-talen en ständig
risk att vid varje högkonjunktur drabbas av betydande underskott i
utrikeshandeln genom att den inhemska efterfrågan då hade en benägenhet att
kulminera samtidigt med den internationella med resultat att exporten
försvårades av kapacitetsskäl och importen drevs upp. Under de därefter
följande avmattningsperioderna fanns det visserligen ett kapacitelsutrymme för
exportproduktion, men då förelåg å andra sidan inte de marknadsmässiga
förutsättningarna för en kompenserande expansion av exportinkomsterna.

I
detta avseende har såsom framgår av labell 1:1 utvecklingen under
senare år inneburit en ny situation i och med att den inhemska konjunkturen
inte kulminerade samtidigt som den intemationella utan tillät ett fullt
genomslag på exporten av den intemationella högkonjunkturen. Detta medförde i
sin tur en markant förbättring av utrikesbalansen under 1972 och 1973.

Flera
olika faktorer bidrog tiU detta utvecklingsförlopp: HushåUens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 3

Tabell
1:1 Förändring i BNP-koraponenterna i procent av BNP föregående år 1971-1975

Fasta
priser

1971

1972

1973

1974

1975

Privat
konsumtion

-0,4

1,4

1,0

2,3

2,1

Statlig
konsumtion

0,4

-0,2

0,2

0,1

0,3

Kommunal
konsumtion

0,4

0,6

0,3

0,7

0,4

Privata
bruttoinvesteringar'

0,1

0,7

0,6

0,9

0,0

Statliga
bruttoinvesteringar'

0,1

0,4

-0,1

0,0

0,2

Kommunala
bruttoinvesteringar'

-0,4

0,2

-0,5

-0,1

-0,1

Bruttoinvesteringar
i bostäder

0,0

0,2

-0,1

-0,6

0,0

Lagerförändring

-1,9

-0,8

-0,4

2,5

-0,3

Summa
inhemsk efterfrågan

-1,8

2,5

1,1

5,9

2,6

Export
av varor och tjänster

1,4

1,5

3,6

1,4

0,3

Import av
varor och tjänster

1,0

-1,4

-1,5

-3,1

-0,7

Summa
BNP-ökning

0,5

2,6

3,2

4,2

2,2

'
Exkl. bostäder.

Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån samt beräkningar utförda inom
finansdepartementets ekonomiska avdelning.

sparkvot,
som visat tecken på att under 1972 återgå till ett tidigare mönster, steg på
nytt kraftigt under 1973 med en i molsvarande mån svagare konsumtionsutveckling
som följd. Lagerinvesteringarna utvisade en fortsatt nedgång vilket även var
fallet med bostadsbyggandet och de kommunala investeringarna. Den ekonomiska
poUtiken under 1973 kompenserade inle helt för denna försvagning av den
inhemska efterfrågan vilket då skapade elt kapacitetsutrymme för en desto
kraftigare expansion av exporten.

Genom
denna politik hade man skapat ett gynnsamt utgångsläge inför de påfrestningar
som den svenska ekonomin skulle konmia att utsättas för under 1974. En
kombination av kapacitetsbrist inom främst vissa delar av råvarusektorn och
avtagande efterfrågan inom andra medförde nämligen att exporltillväxten
pålagUgt försvagades under detta år. Samtidigt hade prisstegringarna på
oljeprodukter och andra råvaror haft en klart kontraktiv effekt på den inhemska
efterfrågan. Vid två olika tillfällen i december 1973 och mars 1974
beslutade man om åtgärder i syfte att stimulera den inhemska efterfrågan.
Tillsammans med ett kraftigt omslag i lagerinvesteringarna medförde detla inle
endast att man kunde motverka de nedåtgående tendenserna utan den totala
efterfrågan kom att skjuta en betydande fart under loppet av 1974.

Denna
efterf rågeökning, som kan uppskattas tUl ca 6 %, byggdes i sin helhet upp av
inhemska faktorer i motsats tiU förhållandena under 1973 då den externa
efierfrågan svarade för drygt 2/3 av den uppgång på inemot 4 % som registrerats
för detta år. Detta kom även till uttryck genom den kraftiga försämringen i
bytesbalansen. Från ett överskott på drygt 5 miljarder kr. 1973 svängde denna
tiU ett underskott på ca 4,5 miljarder kr. 1974 en omsvängning som enligt
tillgänglig statistik är

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.1975:100 4

kraftigare
än för något annat jämförbart OECD-land. Detta är det pris man fått betala för
den höga ekonomiska aktiviteten under 1974. Det säger sig självt att man inte
skulle kunna ha gått Uka långt i expansiv riktning om inte utgångsläget i
fråga om vår utrikcsbalans varit så pass gott.

I
den reviderade nationalbudgeten för 1975 presenteras en än så länge mycket
preliminär analys av effekterna av den temporära nedsättningen av
mervärdeskatten. Att särskilt analysera denna åtgärd är bl. a. motiverat av
att det var första gången man använde detta medel i köpkrafts-stimulerande
syfte. Några bestämda slutsatser har ännu inle varit möjliga alt dra i varje
fall inte vad beträffar frågan om nedsättningen i huvudsak haft en i tiden
omfördelande effekt eller den verkat absolut sett höjande på konsumtionsnivån.
Den fortsatt kraftiga uppgången i hushållssektorns sparande under 1974
underlättar inte en analys av den isolerade effekten av momssänkningen.

Det
framstår emeUertid som ganska troUgt att åtgärden haft en viss effekt på
inköpen av varaktiga konsumtionsvaror i varje fall i den meningen alt köp
förefaller atl ha uppskjulits tills dess att momssänkningen trädde i kraft och
påskyndats när den skulle återgå till den högre nivån. Samtidigt kan man
konstatera att importinnehållet i dessa varugrupper är relativt högt och att
även den faktiska importen av dessa varor var betydande under den aktueUa
perioden. Detta låter antyda alt man genom alt välja åtgärder med ett lägre
importiimehåll skulle kunnat uppnå en större, temporär sysselsättningseffekt
inom landet än vad som sannolikt nu blivit fallet, med en motsvarande mindre
försämring av utrikesbalansen.

Utsikterna
för 1975

Kännetecknande
för den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1974 och hittills passerade
delar av 1975 har varit att den avvikit kraftigt i positiv riktning från vad
som gällt för de flesta OECD-länderna. För elt land som är så beroende av sin
utrikeshandel som Sverige kan en sådan skillnad i ekonomisk aktivitet inle
upprätthållas på lång sikt utan detla kan endast ske under en begränsad period.
Äv stor betydelse för bedömningen av den ekonomiska aktiviteten i vårt land
under 1975 blir då frågan om när och med vilken styrka konjunkturen på nytt kommer
att vända uppåt i de länder som är av betydelse för vår export. Skulle den
internationeUa avmatlningen bli långvarig och eventuellt ytterligare fördjupas
lorde även vi få en märkbar känning av lågkonjunkturen.

Enligt
vad som anges i avsnitt 1.2 synes emellertid nu allt starkare skäl tala för alt
den internationella konjunkturen har passerat konjunk-turkiirvans boltenläge
under första delen av 1975. Den omläggning av den ekonomiska politiken i
expansiv riktning som redan företagits i t. ex.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 5

Förenta
staterna och Förbundsrepubliken Tyskland eller som framstår som alltmera
trolig i t. ex. Japan kommer sannolikt att vända utvecklingen uppåt under
loppet av 1975.

Till
följd av de betydande kapacitetsreserver som uppstått under den nu ganska
långvariga lågkonjunkturen kommer det emellertid förmodligen att ta en viss
tid innan den ökande efierfrågan slår igenom på arbetsmarknaderna och i
utrikeshandeln. Det är inte omöjligt att arbetslösheten inom OECD-området
kommer att ytterligare öka något och att exportorderingången under de närmaste
månaderna kommer att uppvisa en fortsatt svag utveckling. En rad bedömare inom
såväl enskilda länder som internationella organisationer företräder dock
uppfattningen att den internationella konjunkturen bör ha vänt uppåt mot senare
delen av 1975.

För
Sveriges vidkommande torde denna intemationella bUd leda till en genomsnittligt
sett relativt svag exportutveckling under 1975. Föreliggande material tyder
visserligen på att färdigvaruexporten skulle uppvisa en mot bakgrund av den
internationeUa utvecklingen förvånande kraftig uppgång. Men i gengäld beräknas
den internationella lågkonjunkturen få en desto kraftigare effekt på
råvaruexporten, som bedöms komma att minska mellan genomsniltslägena för 1974
och 1975.

Det
är svårt att uttala sig om i vilken takt den internationeUa konjunkturförbättring
som nu väntas kommer att slå igenom på den svenska exporten. Visserligen
framhöUs tidigare att existensen av betydande ka-pacitelsreserver hos
mottagarländerna måhända kommer att medföra en viss fördröjning i detta
genomslag. Men å andra sidan har viktiga delar av den svenska exportindustrin
fortfarande betydande orderstockar. Detta gäller särskilt inom den
sysselsättningsmässigt tunga verkstadsindustrin. Vid utgången av februari
månad 1975 redovisade företagen inom denna bransch inemot 10 % större
orderstockar i volym räknat än elt år tidigare. Så sent som i mars 1975 angav
ca 30 % av verkstads-förelagen i konjunkturbarometern att orderstockarna var
för stora i förhållande till produktionskapaciteten, för ungefär 50 % av
företagen ansågs dessa vara lagom. Även om en uppgång av exportorderna skulle
ske med en viss fördröjning bör således dessa inneliggande order bidra till att
stora delar av den svenska exportindustrin kan hålla uppe aktiviteten på en
tUlfredsställande nivå under 1975. Såsom framgår av labell 1: 2 förväntas
exportvolymen öka med 1 å 2 % mellan 1974 och 1975. I löpande priser skulle
detla svara mot en uppgång om ca 10 %.

Av
den inhemska resursförbrukningen svarar den privata konsumtionen för den
största delen drygt 50 % av brattonationalprodukten går till detta ändamål.
Under senare år har den privata konsumtionen uppvisat flera svårförutsedda
kast i sin utveckling. Sparkvoten har stigit kraftigt under 1971, 1973 och
1974. Under några få års tid har den svingat sig upp från nivån 34 % till nära
10 % av hushåUens disponib-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

6

Tabell
1:2 Reviderad försörjningsbalans 1974-1975

Milj. kr.

1973-

1974-

1974-

1974

1974

1975

1975

Volymför-

Förändring Volymför-

ändring,

%

i milj.
kr. (1974 års priser)

ändring,

%

Tillgång

Bruttonationalprodukt

247 340

4,2

5 500

2,2

Import

72 850

14,7

2 020

2,8

Summa
tiUgång

320
190

5,9

7 520

2,4

Efterfrågan

Bruttoinvesteringar

54 570

1,1

480

0,9

Näringsliv

26 490

9,7

245

0,9

därav: industri

12 200

8,4

1 100

9,0

Statliga myndigheter och

affärsverk

6 300

- 2,9

350

5,5

Kommunala

10 600

- 1,0

-170

-1,6

Bostäder

11 180

-10,2

55

0,5

Lagerförändring

5 670

-710

,

Privat
konsumtion

130 860

4,4

5 230

4,0

OffentUg
konsumtion

58 530

3,9

1 820

3,1

Tjänstenetlo

170

,

-220

Export

70 390

3,7

920

1,3

Summa
efterfrågan

320190

5,9

7 520

2,4

la
inkomster. Den prognos för den privata konsumtionens utveckling 1975 som redovisas
i tabell 1: 7 iimebär att sparkvoten skuUe komma att sjunka något mellan 1974
och 1975. Flera oUka omständigheter talar för detta: Först och främst bör
kanske framhåUas att de reala disponibla inkomstema ökade exceptioneUt
kraftigt imder 1974 så kraftigt atl konsumtionen sannoUkt icke hann anpassa
sig tiU deima högre ökningstakt. Det framstår därför som troUgt att man får en
del fördröjda effekter av denna snabba uppgång under 1975. I samma riktning
pekar även det förhållandet att de tidigare snabba prisstegringarna nu
förväntas bli lugnare samt att arbetsmarknadsläget förefaller alt bli fortsatt
gott. Det avtal som ttäffats under april 1975 för den statliga sektom kommer
sannolikt att bana vägen för en relativt snar uppgörelse på övriga delar av
arbetsmarknaden. Det avtalsresultat som man nu kan se avteckna sig innebär i
kombination med den vid årsskiftet genomförda skatteomläggningen att
hushållens reala disponibla inkomster ökar något mer än vad som tidigare
förutsatts. Mot denna bakgrund förefaller det sannoUkt att den privata
konsumtionen kommer att öka med ca 4 % mellan 1974 och 1975. Den uppåtriktade
detaljhandelsutvecklingen och den stora bilförsäljningen under de första
månaderna 1975 understödjer denna prognos.

UtveckUngen
på investeringsområdet förefaller att bli något mera

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 7

uppåtriktad
under 1975 än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten för detta
år. En anledning härtUl är den oväntat kraftiga igångsättningen av i första hand
enfamiljshus under de sista månaderna 1974. Verksamt bidragande härtUl var
saimoUkt att den kompensation för mervärdeskatt som utgått sedan december 1973
endast avsåg sådana byggnadsföretag som påbörjades före den 1 januari 1975.
Ökningen kan sålunda förmodas ha ett visst inslag av engångskaraktär men har
dock den effekten att investeringsvolymen i bostadsbyggandet kommer att vara
väl hävdad under praktiskt taget hela året 1975.

Även
industrimvesteringarna förutses öka kraftigt imder 1975. Flera faktorer talar
för att en sådan prognos är väl underbyggd. En lång rad företag har färska
erfarenheter av en besvärande kapacitetsbrist som förhindrat att man kunde
utnyttja den goda exportkonjunkturen under senare år. Likviditetsläget är
fortfarande gott och medger en i allmänhet relativ hög självfinansiering av
investeringarna. De nya möjligheterna till utlandsfinansiering samt de
åtgärder till stöd för industrins finansiering varom beslut fattades av
riksbanken den 17 april 1975 understryker ytterligare de goda förutsättningar
som bör föreligga för att den uppåtriktade investeringsprognosen inom
industrisektorn förverkligas.

Inom
andra delar av näringsUvet är däremot investeringsvUjan svagare; i vissa faU,
som t. ex. inom rederinäringen, är den kraftigt vikande. Sammantaget innebär
detta att näringslivets investeringar totalt sett beräknas öka med 1 % meUan
1974 och 1975.

Lagren
fömtsätts fortsätta att öka kraftigt om än i något långsammare takt än vad som
var fallet under 1974. Särskilt på färdigvarusidan bör fortfarande elt
betydande lageruppbyggnadsbehov föreligga. Beslutet att de särskUda
investeringsfonderna kan få användas för lagerproduktion jämte beslutet att nu
medgiva stöd till lagerproduktion i de fall detta är nödvändigt för att värna
sysselsättningen kommer alt skapa goda förutsättningar för en väl hävdad
utveckling på detta område.

Den
här presenterade efterfrågebUden med ett relativt sett betydande inslag av
inhemsk efterfrågestimulans skulle i normala fall leda tUl en betydande
uppgång av importen. Till följd av flera speciella förhållanden räknar man dock
inte med att delta i någon nämnvärd utsträckning skall inträffa under 1975. En
anledning är att fartygsimporten var mycket uppdriven under fjolåret men
förväntas reduceras kraftigt under 1975. En annan faktor är att
lagerutvecklingen övergår från ett skede med en betydande uppbyggnad av råvaru-
och insalsvarulag-ren till att i stället innehålla mera färdigvamlager som i
varje fall inom industrin har ett lägre importinnehåll. Den föreUggande
importprognosen tyder på att stegringen mellan 1974 och 1975 i varje fall inte
kommer att överstiga 3 %.

Den
ekonomiska politiken för 1975 har givits en mera stimulerande

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 8

inriktning
än vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1975. De
sammantagna finanspolitiska effekterna från den offentliga sektorn kan nu
beräknas tiU ca 2 % av bruttonationalprodukten att jämföra med en
stimulanseffekt på inte fuUt 1 % som redovisades i den preliminära
nationalbudgeten. Det är i första hand den statiiga sektorns utveckling som
förklarar detla. De statliga bruttoinvesteringarna inkl. affärsverkens
investeringar har reviderats upp kraftigt från en minskning på drygt 1 % enligt
beräkningarna kring årsskiftet till en ökning på inemot 7 %. Även
konsumtionsutgifterna har reviderats upp något. Den kraftigaste ökningen ligger
dock på de indirekta effekterna där en tidigare svagt kontraktiv inverkan på
de andra sektorernas köpkraft nu har förbylts i en markant ökning, främst tiU
följd av kraftiga ökningar av de statUga transfereringarna. Även den
stimulanseffekt som utgår från den kommunala ekonomin har förstärkts i
förhållande till bedömningarna kring årsskiftet.

De
nu aktueUa uppgifterna för den statUga och den kommunala sektorns konsumtions-
och invesleringsulgifter presenteras i tabeU 1:2. Äv denna tabell framgår då
även att bmttonationalprodukten beräknad från användningssidan förväntas öka
med 2,2 % mellan 1974 och 1975. Detta bör vid nu rådande utveckling i fråga
om arbetsproduktiviteten leda tiU en ökad sysselsättning på 30 00040
000 personer mellan 1974 och 1975. Detla bör i stort sett motsvara det ökade
arbetskraflsut-bud som man har att emotse imder detta år. Sysselsättningen
skulle sålunda komma att i stort sett bibehållas på hög nivå under året.
Osäkerheten i fråga om de internationella perspektiven motiverar dock alt man
håller en mycket hög beredskap för att möta en eventuellt uppkommande
försvagnmg av arbetskraftsefterfrågan. Såsom perspektivet nu föreligger kommer
en sådan om den inträffar att vara begränsad till vissa branscher.

I
det följande avsnittet 1.2 lämnas en redogörelse för utvecklingen under 1974
och 1975 inom olika områden.

1.2
Utvecklingen inom olika områden

Det
internationella läget

Under
loppet av 1974 fördjupades den internationella lågkonjunkturen och för året i
dess helhet beräknas den totala produktionen inom OECD-området ha minskat med
1/2 % i förhållande till genomsnittsnivån 1973 (se diagram 1: 1). Under början
av 1974 medförde oljekrisen och dess följdverkningar ett kraftigt fall i
efterfrågan. Under sommarmånaderna kunde tecken tiU en stabUisering och
återhämtning av produktionen skönjas. Men under hösten föU efterfrågan åter
snabbi i de slörre OECD-länderna och industriproduktionen sjönk kraftigt. Som
en följd av detta började arbetslösheten stiga snabbt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 9

Den
nuvarande internationella lågkonjunkturen är den djupaste sedan 1930-talet. Att
det som tiU en början såg ut att bli en ordinär konjunkturavmaltning kom atl
utvecklas på detta sätt, förklaras av en rad samverkande och varandra
förstärkande omständigheter.

Den
internationella högkonjunkturen 19721973 medförde en stark
efterfrågeinflation, som ledde till stora prishöjningar på råvaror. Detla ledde
till en påtaglig höjning av prisstegringstakten, vilken ytterligare drevs upp
av de kraftiga oljeprisstegringarna kring årsskiftet 1973/1974.
Konsumentprisindex steg för hela OECD-området med omkring 14 % 1974, jämfört
med 9 % 1973. Råvaruprishöjningarna beräknas ha arbetat sig genom de olika
produklionsleden och slagit igenom fullt ut i konsumentpriserna till sommaren
1974. Priserna fortsatte emellertid all stiga snabbt ända fram till årels sista
månader. Under detta skede bars inflationen upp också av löntagarnas strävan
att kompensera sig för de höjda konsumentpriserna.

De
direkta verkningama av den kring årsskiftet 1973/1974 genomförda nedskärningen
i oljeförsörjningen övervanns visserligen relativt snabbt. Av större betydelse
för konjunkturutvecklingen blev emelleriid att de höga oljepriserna ledde till
ett bortfall av efierfrågan i de oljeimporterande länderna. Delta
efterfrågebortfall skulle ha kunnat kompenseras av en motsvarande ökning i de
oljeproducerande ländemas efterfrågan på färdigvaror. Oljeländernas import steg
också kraftigt men likväl inle tUlräckligt för att ta i anspråk hela den
inkomstökning som de höjda oljepriserna lett till. Fömtom att totala
efterfrågan i OECD-ländema härigenom sjönk, försämrades deras bytesbalans
kraftigt.

Den
ekonomiska politiken skärptes vidare på de flesta håll under intryck av den
accelererande inflationen och de stora bytesbalansunderskotten. En slor del av
intensiteten i konjunktumedgången kan därför hänföras till att regeringarna långt
efter det att högkonjunkturen kulminerat under 1973 medvetet dämpade
efterfrågan för att få bukt med inflationen och bytesbalansunderskotten, även
om detta måste ske till priset av hög arbetslöshet.

Under
de första månaderna av 1975 har efterfrågan och produktionen fortsatt att
minska. Arbetslösheten har samtidigt fortsalt att stiga. En väsentlig
förändring har emellertid inträtt under början av 1975. Under trycket av den
oväntat starka konjunkturnedgången under sista kvartalet 1974 och den snabbt stigande
arbetslösheten har regeringarna i flera av de slörre OECD-länderna lagt om
kursen för den ekonomiska politiken i syfte alt stimulera efterfrågan. Redan
under senhösten 1974 hade en viss successiv lättnad märkts i penningpolitiken.
I Förbundsrepubliken Tyskland beslutades i december om elt omfattande
finanspolitiskt stimulansprogram. Vid årsskiftet genomfördes en tidigare
beslutad skatte- och barnbidragsreform som stimulerar den privata konsumtionen.
I Förenta staterna presenterade administrationen i januari ett slimulansprogram

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 1:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika
länder och länder-områden 19651974

Procentuell volymförändring från föregående år

Europeiska
OECD

opaginerad Kontrollera mot PDF

talien

-

-

-5

-

-]

1
r

-

:::

i

ffri]

n

Canada

eif\ n

4j 2-

o

IgJ Japan

14-

12-

10

fi

ill

i

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

-2-1

6

4 2-0

OECD-totalt

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

1965 66 67 68 69 70 71 72 73 74 Källa: OECD och nationell
statistik.

I__ LJ____ LJ___ L_J__ I_ i__ \__ I

1965 66
67 68 69 70 71 72 73 74

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 11

på
16 miljarder dollar. Efter behandlingen i kongressen har programmet ökats tUl
ca 23 miljarder dollar. Också i en lång rad andra länder har generella
och/eller selektiva stimulansåtgärder vidtagits.

För närvarande är det ännu
för tidigt att bedöma hur stora effekter denna omläggning av poUtiken kommer
att få och i synnerhet hur lång tid det tar innan de vidtagna åtgärderna fullt
ut påverkar efterfrågeutvecklingen. Skulle emellertid de redan beslutade
stimulanserna inte få avsedd effekt eller annars visa sig otillräckliga talar
flera skäl för att ytterligare insatser kommer att göras. Det främsta skälet
härför vid sidan av den rekordhöga arbetslösheten är den senasle tidens
utveckling i fråga om inflationen.

Prisema
på flertalet råvaror har fallit kraftigt från hösten 1974 se diagram 1:2
och någon markerad uppgång kan inle väntas under 1975. Oljepriserna har
stabUiserats sedan de oljeproducerande staterna i december 1974 beslöt frysa
priserna under åtminstone de tre första kvartalen 1975. Denna stabUisering
eller nedgång i prisema på råvaror har i rådande konjunkturläge slagit igenom
snabbt i partihandelspriserna och spridit sig till färdigvamledet. TUlgängUga
prognoser pekar på att inflationstakten för hela OECD-området under 1975 skuUe
gå ned tUl ca 9 % jämfört med 14 % för 1974. Mot bakgrund av utvecklingen under
början av 1975 förefaller en ännu starkare inbromsning av prisstegringen inte
utesluten.

Utvecklingen
av efterfrågan och produktion inom OECD-området fömtses medföra en fortsatt
lågkonjunktur imder våren. Under sommaren torde emellertid en stabilisering
inträda, varefter under andra halvåret en viss uppgång i konjunkturen kan
väntas. Bakom denna prognos ligger antaganden om den samlade effekten av en
spontan återhämtning och ekonomisk-politiska åtgärder. De främsta
drivkrafterna bakom en uppgång i efterfrågan i OECD-ländema skulle vara en återhämtning
av den privata konsumtionen och av lagerinvesleringarna. Den privata
konsumtionen, som allmänt utvecklades mycket svagt under vintern 1974/1975,
stimuleras nu genom den ekonomiska politiken och genom att realinkomsterna
stabUiseras i samma mån som inflationen bromsas in. Effekterna av omsvängningen
av den ekonomiska politiken i expansiv riktning beräknas komma att slå igenom
gradvis under andra halvåret 1975. TUl följd av den svaga utvecklingen under
första halvåret 1975 kommer dock förmodligen bruttonationalprodukten 1975 för
hela OECD-området att stanna under 1974 års nivå.

Den
ekonomiska situationen i Förenta staterna är f. n. mycket pressad.
Arbetslösheten ligger på inemot 9 % och industriproduktionen har fallit
kraftigt under första kvartalet 1975. Vissa tecken tyder dock på att
konsumtionsbenägenheten kan konmia att förbättras ganska snart. Den privata
konsumtionen kommer också att stunuleras av det nyligen beslutade
stimulansprogrammet om 23 miljarder dollar. De stora lagren, som tUl slor del
är orsakade av efterfrågenedgängen inom bilsektom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
1: 2 Råvaruprisemas utveckling 19721975

Index:
1970 = 100

250-200-
150-

Totalt
-

------ ""'

.

-

----

.'-

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

50-1 T I I I r I TT r-\ I | 1 I I 1 I rn i i i i tt i r-n r i i i ; i | i i r-JFMAMJJASONDJFMAMJJASONDJFMAMJJASONDJFM

1973

1974

1975

1972
Källa: Economist.

har
börjat gå ner och lageranpassningen beräknas vara avslutad till sommaren då en
ökad efterfrågan på bilar i full utsträckning kan få effekt på produktionen. I
och med atl den privata konsumtionen och bilproduktionen går upp igen
underslöds en allmän återhämtning under andra halvåret 1975. På grund av den
svaga utvecklingen under första halvåret kommer emellertid den totala
produktionen under helåret 1975 med all sannolikhet att gå ned med 2 ä 3 %
jämfört med 1974.

I
Japan har selekliva stimulansåtgärder satts in i februari och mars 1975. I
vilken utsträckning regeringen kommer att gå in för en mera klart expansiv
poUtik, kanske främst i form av en lättare penningpolitik, blir beroende av
utfallet i avtalsrörelsen i april. För den privata kon-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 13

sumtionen
väntas en gradvis förbättting under året. Trots en markerad uppgång i
produktionen under andra halvåret 1975 väntas bmttonationalprodukten öka med 23
%, en efter japanska förhållanden mycket måttlig ökningstakt.

I Förbundsrepubliken
Tyskland har den inhemska efterfrågan utvecklats mycket svagt. Under början av
1975 har även exportefterfrågan börjat mattas påtagligt. Regeringen har dock
satt in stimulansåtgärder som uppgår till 23 % av bruttonationalprodukten och
en uppgång i konjunkturen väntas från sommaren 1975. Ett tecken på en
begynnande vändning är alt arbetslösheten i mars sjönk något efter en
kontinuerlig ökning under 8 månader.

Den höga inflationstakten
och det stora bytesbalansunderskottet i Storbritannien lämnar ett mycket
begränsat utrymme för en expansiv ekonomisk politik. För 1975 förutses en
tillväxt på någon procent. Den privata konsumtionen väntas därvid öka något,
medan investeringarna sannolikt minskar. Till följd av en stagnation eller t.
o. m. minskning av importen och en förbättring av bytesförhållandet gentemot
ullandel väntas bytesbalansen förbättras något under 1975. Arbetslösheten
kommer sannolikt atl genomsnittiigt under året ligga på 3,54 % av arbetskraften.

Under
andra halvåret 1974 avtog den ekonomiska aktiviteten i Frankrike påtagligt tUl
följd av den restriktiva ekonomiska politiken. Vissa selekliva
stimulansåtgärder sattes in i början av 1975 mot bakgrund av det allt svagare
arbetsmarknadsläget. För helåret väntas den totala produktionsnivån komma att
öka med 2,53,5 %.

I Norge vänias
produktionen komma att öka med mellan 5 och 6 % och lill skillnad från näslan
samtiiga övriga OECD-länder torde en hög efierfrågan och full sysselsättning
komma att råda. Den privata konsumtionen ökar f. n. bl. a. till följd av
expansiva ålgärder under 1974 och investeringsverksamheten ligger på en hög
nivå tack vare expansionen inom oljeutvinningsbranschen. Importen väntas öka
med ca 5 % vilket med en svagare exportutveckling leder till ett fortsatt
betydande bytes-balansunderskolt. Detla anses emeUertid inte utgöra något
hinder för tillväxten då underskottet snart kommer att vändas i ett överskott
som resultat av den expanderande oljeexporten.

I
Danmark bröts den höga ekonomiska aktiviteten vid halvårsskiftet 1974 lill
följd av en restriktiv ekonomisk poUtik. De vidtagna åtgärderna som syftade
lill att begränsa importen av i synnerhet bUar fick åsyftad effekt och
bylesbalansunderskotlet kunde härigenom begränsas. Arbetslösheten växte
emellertid starkt under andra halvåret. Den ekonomiska politiken inriklas 1975
på att bryta den oförmånliga utvecklingen i fråga om landels internationella
konkurrenskraft. Sysselsättningsläget skulle härigenom kunna förbättras något
samtidigt som bytesbalansunderskottet minskas under 1975.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 14

Produktionskapaciteten
i Finland var fullt utnyttjad under hela 1974. Sysselsättningen var härigenom
god samtidigt som emellertid Finland hade en internationeUt sett hög
inflationstakt och ett stort bytesbalansunderskott. Den ekonomiska politiken
inriktades på att förbättra hushållens reala disponibla inkomster samtidigt
som vissa restriktioner rådde för privata icke prioriterade investeringar. 1975
inriklas den ekonomiska politiken på att begränsa bytesbalansunderskottet med
bl. a. importdepositioner för att därigenom undvika annars nödvändiga begränsningar
av hushållsinkomsterna. Trots fortsatt expansiva industriinvesteringar vänias
ändå produktionstillväxten avmattas påtagligt och komma att uppgå tiU 2 å 3 % i
volym 1975.

Mot
bakgrund av att lågkonjunkturen, trots en förväntad uppgång under andra
halvåret, väntas dominera utvecklingen under helåret 1975, kommer volymen av
världshandeln sannolikt uite att öka nämnvärt. OECD-ländernas export torde öka
något mer än importen tack vare en fortsatt hög efierfrågan i de
oljeproducerande länderna och i statshandelsländerna. De råvaruproducerande
u-ländema har fått vidkännas en kraftig försämring av sin bytesbalans till
följd av de ökade oljepriserna och nedgången i råvarupriserna, varför deras
import av färdigvaror kommer att få skäras ned avsevärt.

OECD-områdets
bytesbalansunderskott uppgick till 33 miljarder dollar under 1974 och
förväntas bli 28 miljarder dollar under 1975. Underskotten synes bli väsentUgt
lägre än vad som förväntades tiden närmast efter oljeprisernas stora höjning.
Den sneda fördelningen länderna emellan av det totala OECD-underskottet som
gällde för 1974 kommer dock sannolikt att förstärkas ytterligare under 1975. De
mindre länderna, som tillsammans svarar för mindre än 15 % av OECD-områdets
bruttonationalprodukt, kommer enligt tiUgängUga prognoser att få bära ca 60 %
av det samlade bytesbalansundersköttet. I betydande utsträck-nig sammanhänger
detla med alt dessa länder fört en mera aktiv och sysselsättningsslödjande
poUtik.

De
oljeproducerande staternas inkomstöverskott som för 1974 beräknas till 55
miljarder dollar har i betydande utsträckning återförts till kapitalmarknaderna
i de oljeimporterande ländema. Dessa länders betal-ningsunderskolt har därmed
kunnat finansieras utan allvarUga störningar i det internationella kredit- och
valutasystemet. På grund av den risk för instabilitet som den höga likviditeten
i OPEC-länderna likväl utgör strävar man mom det mternationella
valutasamarbetet efter att få till stånd arrangemang för en långfristig och
bättre länderfördelad kapi-talålerföring. Ett viktigt framsteg i detta avseende
är att intemationella valutafonden kunnat låna upp långfristigt kapital direkt
hos de oljeproducerande länderna för vidareutlåning till de stater som
drabbats särskilt hårt av oljeprishöjningen. Inom OECD har vidare medlemsländerna
enats om att sätta upp en särskild stödfond om ca 25 miljarder

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 15

dollar
för de OECD-länder som får svårigheter att finansiera sina betalningsunderskott
på annat sätt.

Utrikeshandeln

De
svenska företagen har hittiUs under 1970-talet upprätthålUt en god
e;cporttillväxt. Särskilt gäUer det för 1973 då världshandeln ökade snabbi, och
det således fanns en betydande marknad för svenska exportprodukter. Dessutom
kunde de svenska företagen hålla leveranstiderna bättte än många ulländska
konkurrenter.

ökningen
av exportvolymen var relativt hög de tre första kvartalen 1974 trots den
internationella konjunkturavmattningen. Senare delen av året innebar dock en
svagare utveckling. Prognosen för 1975 har utförts av konjunkturinstitutet och
bygger på en uppdelning av exporten på färdigvaror och råvaror.

OECD-länderna
mottar nära 80 % av färdigvaruexporten. De importerade relativt mycket 1974 i
relation till deras produktionstillväxt. De svenska färdigvarorna kunde utvidga
sina marknadsandelar vUket kan förklaras av en god leveransberedskap och en
jämförelsevis förmånlig kostnadsutveckling. Eftersom tillväxttakten inom
OECD-området blir något lägre 1975 kommer importökningen och därmed också
marknadstillväxten för svenska exportvaror att bli i motsvarande mån
försvagad. Kvardröjande effekter av den förmånliga relativa prisutvecklkigen
1974 väntas bidra till att marknadsandelarna bibehålles oförändrade vUket
sammantaget skulle leda tUl en ökning med ca 2,5 % av exporlvolymen tiU
OECD-ländema.

För
övriga länderområden gäller att färdigvaruexporten tUl Östeuropa och Kina ökade
mycket kraftigt 1974, ca 35 %. Dessa länder förutser en snabb tillväxt även
1975 varför en fortsatt betydande exportökning till dem har antagits.
OPEC-ländernas oljeinkomster används i växande utsträckning för import. Den
svenska färdigvaruexporten till dessa länder ökade med 40 % i volym 1974. För
1975 är det rimligt att räkna med en något lägre exportvolymökning, eller ca 30
%. OPEC-länderna mottar f. n. endast 2 % av den svenska färdigvaruexporten men
denna andel växer mycket snabbt.

Totalt
beräknas exporten av färdigvaror öka med 4 å 4,5 % i volym 19741975. Det är
verksladsproduktema som i främsta rummet bär upp tillväxten.
Utiandsförsäljningen steg kraftigt både 1973 och 1974, det sistnänmda året
främst tUI länder utanför OECD-området. Detla fömtses gäUa även 1975 då
verkstadsexportens volym har bedömts öka med 7 %. Denna bedömning får ett klart
stöd i den enkät som utförts bland verkstadsföretag under våren 1975.

Den
andra större gruppen färdigvaror är s. k. övriga industriprodukter, kemiska
produkter, textil, konfektion, snickerier m. m. med expor-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 16

ten
koncentrerad på Norden, Storbritarmien och Förbundsrepubliken Tyskland. Till
följd av inrUilnmgen på i första hand konsumtions- och bostadssektorerna förutses
exportutvecklingen bli långsammare än för verksladsproduktema. Prognosen pekar
på en praktiskt taget oförändrad exportvolym.

För
järn- och stålprodukterna blir avsättningsöknuigen betydUgt lägre 1975 än 1974.
Det förklaras bl. a. av ett sämre efterfrågeläge och av att förbrukarna kan
tära på sina lager.

En
viss fortsatt nedgång av pappersexporten är trolig mot bakgrund av de slora
förbrukarlagren och en svag efterfrågan i övrigt.

För
råvarorna är exportutsiktema betydligt sämre än för färdigvarorna. I särskUt
hög grad gäller detla trävarorna där sjunkande bostads-investeringar på
kontinenten i kombination med krympande importörlager leder till en nedgång på
ca 20 % från 1974 tUl 1975. En påtaglig stabUisering vänias emellertid ske
under loppet av året.

Till
följd av den försvagade pappersmarknaden är det troUgt att även massaexporten
krymper i volym räknat. Även järnmalmsexporlen kan väntas minska vilket
förklaras av att köparna har uppskjutit avhämtningen av en del av de redan
kontrakterade leveranserna.

För
exporten som helhet väntas volymökningen bli blygsam för 1975, knappt 1,5 % mot
drygt 3,5 % 1974. Ökningen hänför sig helt till färdigvarorna. För råvarorna
kommer nedgången sannolikt att närma sig 10 %.

Exportpriserna
genomgår en betydUgt lugnare utvecklingsfas än under fjolåret då ökningen var
2728 %. Nu beräknas en ökning på ca 9 % mellan genomsnillen för 1974 och 1975.
I hög grad beror dämpningen på den förutsatta råvaruprisutvecklingen.
Prognosen innebär alt priserna för de flesla av dessa varor under loppet av
året blir oförändrade. Färdigvarorna väntas öka drygt 10 % i pris.

Det
kraftiga efterfrågetrycket i den svenska ekonomin 1974 drog med sig en snabb
imporrökning. I volym räknat var tillväxten exkl. fartyg ca 12,5 %. Orsakerna
till detta var bl. a. ett ökat behov av insatsvaror i samband med den stigande
industriproduktionen. Vidare ägde en uppbyggnad av råvam- och insatsvarulager
rum. Dessutom var konsumtionen expansiv med en inriktning på importkrävande
varor. Den förutsedda lägre efterfrågetillväxten 1975 medför ett mindre
importbehov varför ökningen (exkl. fartyg) har antagits bli mindre än hälften
av 1974 års.

Det
är av intresse att notera att råoljeimporten beräknas öka med 25 % beroende på
den ulbyggnad av raffinaderikapaciteten som förväntas bli färdigställd vid
halvårsskiftet. Spegelbilden av detta är alt importbehovet av färdiga
petroleumprodukter sjunker med ca 10 %.

Den
jämfört med 1974 lägre tillväxttakten inom verkstadsindustrin tillsammans med
en långsammare lageruppbyggnad reducerar verkstadsimportens tillväxt lill 6 å
7 %. Verkstadsindustrin är en viktig stålkon-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 17

sument och branschens långsammare tiUväxt verkar dämpande
på stål-importens ökningstakt.

Den lolala importen (exkl. fartyg) ökar sannolikt drygt 5
% vilket kan jämföras med 12,5 % under fjolåret. Hänsyn har då tagils lill att
här har förutsatts en något snabbare ökning av deri privata konsumtionen och
investeringarna än konjunkturinstitutet räknat med och alt detta drar upp
importen något. Den försämrade fraklmarknaden påverkar investeringama i
handelsflottan, och därmed fartygsimporten, kraftigt i negativ riktning. Inkl.
fartyg antas därför imporlvolymen stiga med närmare 3 %.

Importpriserna Ökar avsevärt långsanunare än
exportpriserna, ca 6,5 % mot drygt 9 %. Detta förklaras dels av den oUkarlade
varusam-mansältningen inom exporten resp. importen, dels av den specieUa profil
som gällt för prisstegringarna under 1974. I fråga om sammansättningen kan man
notera att exporten i större utsträckning innehåUer vamgmpper vUkas priser
kommer att fortsätta att stiga under 1975 då i första hand
verksladsprodukter. När det gäller lidsprofilen bör man erinra om alt
importprisslegringama under 1974 i allmänhet kom tidigare än
exportprisuppgångarna. En hel del av våra exportpriser på exempelvis järn,
stål och massa fortsatte att stiga under senare delen av 1974 när
importprisstegringen redan börjat avtaga. Detta leder be-räkningstekniskt till
att den genomsnittliga prisstegringen mellan 1974 och 1975 blir slörre för
exporten än för importen. Utvecklingen under loppet av 1975 blir väsentligen
mera parallell.

Den beskrivna utvecklingen fömtses leda till ett fortsatt
underskott i handelsbalansen (se tabeU 1:3). I jämförelse med 1974 då
underskottet uppgick till drygt 2,4 mUjarder kr. skulle det dock bli en
förbättring med knappt 0,5 miljarder kr. så att handelsbalansens underskott för
1975 skuUe uppgå tUl drygt 2 miljarder kr.

Den förutsatta utvecklingen av fraktmarknaden leder till
en försvagning av sjöfartsnettot med ca 400 mUj. kr. Vidare tycks
utlandsresorna åter ha skjutit fart och underskottet på resevalutan stiger på
nytt efter ett par år med relativt begränsade utflöden. Transfereringarna ökar
med 500 mUj. kr. vilket främst förklaras av u-hjälpens ökning.

Totalt sett skulle bytesbalansen visa ett underskott om ca
5,4 miljarder kr. 1975 vilket innebär en ytterligare försämring med ca 1
miljard kr. i jämförelse med 1974, ett år då försvagningen av bytesbalansen var
rekordartad. Det ackumulerade underskottet i den svenska utrikeshandeln under
1974 och 1975 skulle därmed uppgå tUl ca 10 miljarder kr.

Produktionen

Under 1974 steg den totala produktionen i landet.med 4,5
%. De främsta orsakerna var lageruppbyggnaden och den'privata konsumtio-

2 Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 18

Tabell
1: 3 Bytesbalans 1973-1975

Milj.
kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973

1974

1975 prognos

53 153

70 390

77 840

46 336

72 850

79 930

6 817

-2 460

-2 090

2 989

3 800

3 400

-2 275

-2 250

-2 600

-1280

-1790

-1900

-1 761

-2 500

-3 000

800

800

800

Export
av varor Import av varor

Handelsbalans

Sjöfartsnetto

Turistnetto

övriga
tjänster m. m., netto

Transfereringar, netto

Korrigeringspost

Bytesbalans 5 290 -4 400 -5 390

nens
kraftiga tillväxt. Branschmässigt sett var det industrin och den privata
tjänstesektorn, inkl. handeln, som svarade för större delen av tillväxten.

Det
osedvanligt goda skördeutfallet 1974 medförde en kraftig produktionsökning
inom jordbruket. Vid en återgång lill mera normala skördeförhållanden 1975
skulle därför produktionen komma alt minska. Jordbruksnämndens beräkningar
anger alt en sjunkande vegetabiUeproduk-tion och en oförändrad
animalieproduktion skulle ge en nedgång på ca 6 % 19741975.

Även
skogsbruket noterade en avsevärd produktionsökning 1974. Bidragande orsak till
detta var en kvardröjande kraftig efierfrågan från massa- och pappersindustrin.
För 1975 fömtses en oförändrad produktion. Anledningen är främst att den svaga
internationeUa efterfrågan på sågade och hyvlade trävaror håller nere
produktionen av sågtimmer.

Som
sagts ovan gav de stora lagerinvesleringarna och den privata konsumtionens
tillväxt ell underlag för industrins produktionsökning 1974. Däremot ökade
exportavsättnmgen i en lägre takt än tidigare. Totalt kan produktionsökningen
beräknas tiU 6,5 å 7 % 1974. Det är troligt att både den inhemska och den
internationella efterfrågeutvecklingen ger ett lugnare produktionsförlopp
1975.

Den
långvariga internationeUa högkonjunkturen på järn- och stålområdet gav upphov
till en hög efterfrågan på järnmalm både 1973 och 1974. En begränsande faktor
var emellertid hamnkapaciteten i Narvik. Malmbehovet vid NJA ökade
hemmamarknadsleveranserna. Orderstocken för järnmalmsgruvorna innevarande år
är betydande men den försämrade stålkonjunkturen har lett till en del
senareläggningar av leveranser. Med en viss nedgång i exporten och en
begränsad ökning av leveranserna till hemmamarknaden förväntas produktionen
inom järnmalmsgruvorna öka med någon procent.

Järn-
och 5rå/marknaden var expansiv under 1974, vUket inte minst

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 19

efterfrågan
från verkstadsindustrin bidrog tUl. Omkring årsskiftet 1974/1975 tycks den
internationella järn- och ståleflerfrågan ha maltals varför exportökningen
under innevarande år sannolikt kommer att begränsas till ett par procent i
volym räknat. I jämförelse med 1974 dämpas också efterfrågan från den svenska
verkstadsindustrin och järn- och stålproduktionen beräknas därför öka med ca 2
%. Däri ingår även en betydande lageruppbyggnad.

Skogsindustrin upplevde en
mycket kraftig högkonjunktur 1973. Under 1974 var utvecklingstendenserna inte
enhetliga. För sågverkens del minskade den utländska efterfrågan på grand av
nedgången i bostadsbyggandet på kontinenten kombinerat med ökad nordamerikansk
konkurrens. Leveranserna till hemmamarknaden ökade något men den svenska
byggaktiviteten var dock jämförelsevis låg. Under 1975 medför ökande
bostadsinvesteringar i de viktigaste avnämarländerna att exporten av virke
stabiliseras under loppet av året. Den inhemska marknaden kommer också
sannolikt att förbättras men mätt mellan genomsnittslägena för 1974 och 1975
blir det en betydande produktionsminskning inom sågverken.

Efterfrågan
på papper var fortsatt stark under större delen av 1974. Både på export- och
hemmamarknaden uppstod emellertid en försvagning under hösten. Under loppet av
1975 väntas en förbättring av pappersefterfrågan på kontinenten. En trolig
fortsatt konkurrens från nordamerikanska pappersproducenter begränsar dock
exportmöjligheleraa, en nedgång i exporten från 1974 tUl 1975 förefaller
sannolik. Ett något bättre läge på hemmamarknaden håUer uppe produktionen så
att minskningen stannar vid 2 %.

Den omtalade höga
efterfrågan på papper hade givetvis konsekvenser för massatillverkningen. Det
som begränsade försäljningen under 1974 var utbudsmöjUghelerna. Mol slutet av
året försämrades emeUertid marknadsutsikterna. En fortsalt förbättring av
pappersefterfrågan kan visserUgen vänias under loppet av innevarande år men den
kommer sannolikt inte att förhindra en exportminsknuig för massan 19741975.
Det finns emellertid fortfarande ett behov av lagerpåfyllnad men vissa
driftsstopp väntas, inte minst med hänsyn till att kapaciteten utnyttjats utan
avbrott en så lång tid alt reparationer och aUmän översyn av maskiner och
materiel nu är helt nödvändiga. Sammantaget innebär detta en viss minskning av
produktionen 1975.

För
verkstadsindustrins del präglades 1974 av högkonjunkturförhållanden. Även för
1975 kommer aktiviteten i branschen att vara hög. Mot bakgrand av en enkät tiU
verkstadsföretagen har konjunkturinstitutet beräknat exportökningen till 7 %.
Hemmamarknaden blir inte Uka intensiv som 1974 men en relativt hög tillväxt av
den privata konsumtionen stöder efierfrågan på verksladsprodukter. Vidare
vänias en viss lageruppbyggnad, vilkel bör innebära att produktionen ökar med
6 å 7 %.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 20

För
den s. k. övrigsektorn, dvs. textil, beklädnad, kemiska produkter, snickerier
m. m. utgör den privata konsumtionens ökning 1975 det främsta
efterfrågetUlskottet. En produktionstillväxt om ca 2,5 % har antagits. För
industrin totalt skulle produktionsökningen därmed uppgå tUl drygt 3,5 % 1975.

£i/:rö/fförbrukningen
mmskade med ca 1 % från 1973 tiU 1974. Nedgången i förbrakningen faller helt
på de första månaderna 1974 då en betydande spareffekt uppnåddes främst på gmnd
av de restriktioner och den elsparkampanj som inledde året. Under 1975 väntas
elförbrukningen åter öka. TUlväxttakten torde dock begränsas av de
sparfräm-jande åtgärder som redan vidtagits eller aviserats. Mellan 1974 och
1975 har antagits en ökning i elkraflproduktionen på 8 %. Eftersom nya
kärnkraftaggregat tas i bruk faller ökningen på värmekraften.

Produktionen
inom byggnadssektorn fortsatte att minska under

1974.
Nedgången förklaras framför
allt av utvecklingen av bostadsbyggandet samt handelns och kommunernas
byggnadsinvesteringar. Bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar
torde öka med ca 1 %

1975.
Läggs härtill en relativt
expansiv utveckling inom underhållsseklorn skulle byggnadsindustrins
produktion öka med drygt 2 %.

Till
följd av den privata konsumtionens expansiva karaktär 1974 blev
produktionsökningen avsevärd inom den privata tjänstesektorn 1974, ökningen
uppgick till 5 %. Det är främst varuhandeln som bidrar till detla. Dess
produktionsökning skulle enligt preUminära beräkningar ha varit 8 %. För 1975
blir tUlväxttakten lugnare. Den fortsalt betydande konsumtionsökningen
medverkar tUl att den privata tjänsteproduktionen antas öka med drygt 3 %.

Inom
den offentUga sektorn har främst den kommunala aktiviteten lett till en
produktionsökning för sektorn som helhet på 3,5 % 1974. Den bild av
utvecklingen som ges i avsnittet om den offentUga verksamheten innebär en mera
jämn fördelning av tillväxten på stat och kommun 1975. Ökningstakten blir
något lägre än 1974 eller ca 3 %.

Inom
ekonomin som helhet skuUe, den presenterade konjunkturbUden innebära en total
produktionstillväxt på ca 3,0 % 1975 (mätt från produktionssidan). Motsvarande
tal för 1974 har beräknats tUl 4,5 %.

Arbetsmarknaden

Under
1974 steg sysselsättningen kraftigt jämfört med 1973. I december 1974 var
ungefär 100 000 fler personer sysselsatta än motsvarande månad året innan.
Räknat i genomsnitt för dessa år var det 75 000 fler sysselsatta 1974 än 1973.1
Ukhet med de senaste årens utvecklingsmönster var det kvinnorna som svarade
för den helt övervägande delen av denna ökning. En tillbakablick på de gångna
åren av 1970-talet visar att antalet sysselsatta kvinnor ökat rned nästan 130
000 sedan 1970.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 21

Till
de viktigaste faktorerna som bestämmer utbudet av arbetskraft hör
befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt förvärvsfrekvensen (dvs. den
andel av befolkningen i en åldersgrupp som står till arbetsmarknadens
förfogande). Folkmängden ökade under 1974 med ca 23 000, vilket var en högre
ökningstakt än året innan beroende på att in-och utvandringsströmmarna svängde
om från ett utvandringsöverskott 1972 och 1973 tUl en nettoinvandring 1974 på
ca 9 000. Äv invandrarna kom mer än hälften från Danmark, en utveckling som
fortsatt under början av 1975. För 1975 föratses en nettoinvandring av ungefär
samma storleksordning som 1974, dvs. omkring 10 000 personer.

ökningen av antalet
personer i arbetskraften väntas bli svagare under 1975 än 1974. Föregående år
noterades en ökning på ca 56 000 varav de flesla var kvinnor. För 1975 förutses
en ökning på ungefär 30 000 personer varvid kvinnorna förutsätts fortsätta att
öka kraftigt medan däremot en viss minskning förväntas i männens relativa
arbetskraftstal.

Arbetskraflsutbudet
kalkylerat i timmar väntas öka något från 1974 till 1975. De främsta orsakerna
tUl alt uppgången blir relativt svag är den ökade andelen deltidsarbete (som är
vanligare bland kvinnorna) samt den arbetstidsförkortning som genomförs inom
vissa branscher.

Under 1974 ökade
efterfrågan på arbetskraft kraftigt, speciellt under första hälften av året.
Statistiken över nyanmälda lediga platser hos arbetsförmedlingarna visar att
en avmattning och viss nedgång noterades efler halvårsskiftet 1974 för att i
början av 1975 ånyo visa en uppgående tendens. Tillverknmgsindustrin noterade
en kraftig ökning 1974 jämfört med 1973 medan byggnadsverksamheten visade
fortsatt nedgång i antalet nyaimiälda platser.

Även
statistUsen över de obesatta lediga platserna, som kan sägas mäta den icke
tiUgodosedda efterfrågan på arbetskraft, uppvisar ett Uk-artat mönster. I
diagram 1: 3 iUustreras uppgången mot slutet av 1973 och första halvåret 1974.
På grand av omläggning av statistiken hos arbetsförmedlingarna fr. o. m. juli
1974 är inte denna serie helt jämförbar bakåt (markerat med elt
"hopp" i kurvan denna månad). En nedgång noterades de två sista
kvarlalen 1974 för att under början av 1975 visa en viss uppgång. De
kraftigaste ökningarna 1974 låg inom sektorerna privata tjänster och
tillverkningsindustri.

Prognoserna
för efterfrågeutvecklingen under 1975 bygger på kalkyler över
produktionsutvecklingen inom olika sektorer och beräkningar av produktivitetens
utveckUng. Det förutses att den varaproducerande sektorn kommer att något
minska sitt behov av arbetskraft. Nedgången väntas helt faUa inom jord- och
skogsbrukssektorerna medan en viss ökning vänias för tiUverkningsindustrin.

Tjänstesektorn,
och då främst den offentUga sektorn, förväntas öka sysselsättningen med 1,3 %
mätt i limmar.

De
båda kalkylerna över utbud och efterfrågan av arbetskraft visar

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 22

Diagram
1: 3 Arbetslöshet och obesatta platser 19701975

Säsongrensade värden

1000

-tal

Arbetsl ö shet

1 BO- MO
130 120 110 100

90

80

70

60-1

50

Obesatta
platser

40 30 20

10

O U.

1970 1971 1972 1973 1974 1975

Källor:
Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstilulet och statistiska centralbyrån.

att
arbetsmarknaden på totalnivå bör balansera under 1975. Denna totala balans
mellan utbud och efterfrågan utesluter inte att balansstörningar inom olika
delmarknader såväl regionalt som branschvis kan uppträda.

Genom
den starka efterfrågeutveckUngen under 1974 sjönk arbetslösheten med i
genomsnitt 18 000 personer mellan 1973 och 1974, vilket motsvarar en nedgång i
den relativa arbetslösheten från 2,5 till 2 %. Utvecklingen var likartad i
hela landet, i såväl skogs- som storstadslänen sjönk arbetslösheten jämfört med
1973.

I diagram 1: 3 visas
arbetslöshetens utveckUng sedan 1970 och man kan konstatera att mot slutet av
1974 låg den, trots det ökade utbudet av arbetskraft, nästan nere på nivån för
1970. De första tre månaderna 1975 innebar en ytterligare förbättring.

Arbetslösheten väntas i
varje fall för de närmast framförUggande kvartalen bli oförändrat låg.
Osäkerheten om styrkan i den internationella konjunkturappgången samt
svårigheterna att bedöma produktivitetsutvecklingen gör att utvecklingen
därefter är svår atl prognostisera. Skulle tendenser till en försvagning av
arbetskraftsefterfrågan uppträda kan man dock räkna med att
sysselsättningsslödjande ålgärder genom den nu väsentligen högre beredskapen
snabbt kommer att sättas in.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 23

De
enskilda konsumenternas ekonomi

När
detta skrivs pågår avtalsrörelsen ännu. Någon helt säker bedömning av vilka
inkomster de svenska hushållen kommer att disponera under 1975 kan därför inte
nu göras. Som underlag för det fortsalla resonemanget har samma hypotetiska
antaganden om de rena avtalslöneökningarnas storlek gjorts som i den
preliminära nationalbudgeten, dvs. 7 resp. 9 %.

Inkl.
löneglidning och med hänsyn tagen tiU sysselsättningsläget har den totala
lönesumman antagils öka med 10,5 resp. 12,5 % i de båda avtalslöneallernativen.
Det innebär en ökning av hushållens inkomsler med 1316 miljarder kr. Utöver
den utbetalade lönesumman stiger arbetsgivarnas arbetskraftskostnader genom
höjningar av avgifter till sjukförsäkring, folkpension och ATP.

Vid
sidan om de direkta lönerna har hushållen inkomster från andra källor, t. ex.
från kapital. Sådana inkomstkällor svarar för ca 1/5 av hushållens totala s.
k. faktorinkomster. Här ingår bl. a. enskilda företagares inkomster. Denna post
ökade kraftigt 1974 beroende på goda inkomster för jordbrukare och skogsägare.
Skörden var en av de bästa som förekommit och virkespriserna var höga. Även
1975 väntas en kraftig ökning för skogsbrukarinkomster och kapitalinkomster,
medan jordbmks-inkomsterna sjunker tiU följd av en förutsatt återgång till
normal skörd. Faktorinkomster utom löner bidrar därför med närmare 3 miljarder
kr. till ökningen av hushåUens totala inkomster.

Föratom
genom faktorinkomster stärks hushåUens köpkraft genom inkomstöverföringar från
den offentliga sektom, dvs. pensioner, barnbidrag, bostadstillägg etc. (se
labeU 1: 4). Dessa transfereringar uppgick till drygt 42 miljarder kr. 1974.
Den kraftiga ökningen förklaras bl. a. av stimulansåtgärderna i form av extra
utbetalningar av barnbidrag och folkpensioner. Dessutom räknades bl. a. sjuk-
och arbelslöshelsförsäk-ringsförmånerna upp. Vidare bidrog förbättringen av
bostadstilläggen

Tabell 1:4 De
enskilda konsumenternas ekonomi 1973 1975

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
Faktorinkomst " f
"'"r'Tj/

2
Inkomstöverföringar ' '''''
i!

3
Direkta skatter, avgifter
m.'m.'

4
Hushållens nettoinbetalningar
tiU det offentiiga (3-2) .j

5
Disponibel inkomst

6
Real disponibel inkomst

1974

Förändring,
%

Miljarder
kr.

1973

1974

1975

alt. 1

alt. 2

159

42

";
56

14 144

7,5

11,8

2,9

-10,5

10,5

3,9

13,1
32,9 16,1

-15,2

17,1

7,5

10,7 13,1 10,1

1,2 11,7

2,5

12,3 13,7 12,5

8,9

12,7

3,0

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 24

och
införandet av tandvårdsförsäkringen till alt transfereringarna lill hushållen
ökade så starkt.

Hushållens
inbetalningar av direkta skatter m. in. 1975 påverkas av den skaltereform som
trädde i kraft vid årsskiftet. Den innebar, förutom marginalskattesänkningar i
låg- och meUanmkomstskikten, att sjukförsäkringsavgiften slopades för löntagare.
Därmed blir preUminärskattein-belalningarna drygt 4 miljarder kr. lägre än om
oförändrade skattesatser gällt.

HushåUens
netloinbetalningar till det offentiiga, dvs. nettot av direkta skatter och
transfereringar, se tabell 1:4, har sjunkit sedan 1972. För 1975 förutses en
viss Ökning av nettoinbelalningarna.

Hushållens
nettobehållning av faktorinkomster och transfereringar efter skatt, den
disponibla inkomsten, ökade med 21 mUjarder kr. 1974 eller 17 %. Eftersom
prisökningen samtidigt var knappt 9 % steg hushållens reala köpkraft, den
reala disponibla inkomsten, med mte mindre än 7,5 %, efterkrigstidens största
ökning. 1975 beräknas den disponibla inkomsten i löpande priser öka med 12 å
13 % beroende på löneökningens storlek. Vid en uppgång i prisnivån på drygt 9 %
meUan genomsnittslägena 1974 och 1975 skulle den reala disponibelinkomslen öka
2,5 alternativt 3,0%.

Under
1974 har inflationen varit betydande men klart lägre än i flertalet andra
OECD-länder. Den lägre svenska inflationstakten är en följd bl. a. av den
utformnmg den inflationsbekämpande politiken fått, innefattande såväl
skattepoUtik som subventionering av livsmedelspriserna, prisstopp på vissa
varor m. m.

Under
loppet av 1974, dvs. från december 1973 tiU december 1974, steg konsumentprisindex
med 10,5 % varav den internationella inflatio-

Tabell 1:5 Konsumentprisförändringen 19731975 uppdelad på
komponenter

Dec.

1973-

Dec.

. 1974-

dec.

1974

dec.

1975

Prognos

alt.

1

alt. 2

Konsumentprisnivåns
procentuella

uppgång, totalt

10,5

7,5

. 8,2

därav
hänförs till:

ändring
i indirekta skatter

0,3

1,0

1,0

automatiska
effekter avindirekta

värdeskatter

0,8

0,6

0,7

ändring
av internationellt bestämda

priser

5,7

0,9

0,9

ändring
av jordbrukspriser

- 0,4

0,3

0,3

ändring
av bostadsprissättning

2,0

1,1

1,1

ändring
av diverse taxor

0,2

0,4

0,4

trendavvikelse
i priserna på färskvaror

0,3

0,1

0,1

reslfaktor

1,6

3,1

3,7

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 25

nen,
främst på råvaror, direkt svarade för hälften (se tabell 1: 5). 1975 beräknas
denna bU avsevärt lägre, eller 0,9 procentenheter. Härtill kommer en indirekt
effekt genom att de internationella prisstegringarna påverkar lönesättningen i
den konkurrensutsatta sektorn vilket sedan sprids till den från internationell
konkurrens skyddade sektorn, där möjUgheterna är mindre att möta
kostnadsstegringar med produktivitetsökningar. De lönekostnadsökningar som
diskuterades i början av detta avsnitt tiUsammans med eftersläpande effekter av
tidigare års importpris-och lönekostnadsökningar bidrar tUl
konsumentprisökningen med 3,1 alternativt 3,7 procentenheter.

De
i proposition 1975: 92 föreslagna punktskattehöjningarna ökar prisnivån med ca
1 procentenhet. Under 1974 subventionerades livsmedelspriserna med ca 1,5
miljarder kr. Subventioneringen fortsätter under 1975, varför effekten av
prisstegringen på jordbruksprodukter begränsas till 0,3 procentenheter på den
totala prisnivån. TiUsammans med en viss ökning av bostadskostnaderna väntas konsumentprisindex
stiga med 7,5 % i det lägre och 8,2 % i det högre löneökningsalternativet, allt
räknat under loppet av 1975. MeUan genomsnittslägena 1974 och 1975 blir
ökningen något större, 9 resp. 9,4 %, bl. a. beroende på att genomsnittsnivån
1974 hölls nere av momssänkningen. Som tidigare nämnts skulle den reala
disponibelinkomslstegringen därmed bli 2,5 alternativt 3,0 %.

Vilken
konsumtionsökning som inkomslstegringen ger upphov till är beroende av hur
mycket hushåUen sparar. Diagram 1: 4 visar hur sparandets andel av
disponibelinkomsten, sparkvoten, utvecklats. Flera orsaker kan anges till
varför sparkvoten ökade i början av 1970-talet, men ingen av dessa
förklaringar, såsom det ökade småhusbyggandet, förändringar på arbetsmarknaden
etc., ger någon uttömmande förklaring. Det innebär också att varje prognos för
sparkvoten 1975 blir osäker. Med hänsyn till alt hushållen under de senare
årens kraftiga realinkomslsteg-ringar och sparande byggt upp likviditeten och
ännu inte hunnit anpassa sin konsumtion tiU den högre inkomstnivån, är det
troligt att kon-sumtionstUlväxten under 1975 blir något större än
realinkomstökningen, vilket innebär att sparkvoten skulle reduceras något.

Mot
denna bakgrund har konjunkturinstitutet ansett det troligt att konsumtionen
skulle öka med 3,5 % i volym 1975. Efter det att denna bedömning gjorts har
viss klarhet skapats i och med att ett avtal slutits för den statliga sektorn
som man räknar med att de övriga avtalsområdena inte kommer att avvika särskUt
mycket ifrån.. Del är dock i dag inte möjligt att mera exakt precisera på vUken
nivå avlalslöneökningen totalt sett kan komma att ligga. De bud som
presenterats från resp. arbelsmarknadsparter kan emellertid tyda på att ett
ulfall i närheten av det här diskuterade högre avtalsallernativet förefaller
mera sannolikt. Tillsammans med det faktum att tiUgängliga siffror över
detaljhandelsomsättningen under de första månaderna 1975 anger en fortsatt
relä-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 26

Diagram 1: 4 Sparkvotens utveckling 19631974

Sparandet
i procent av disponibel inkomst

Källa: Statistiska centralbyrån.

tivt stark konsumlionsvilja har här en fömtsättning om en
ökning av konsumtionsvolymen på 4 % gjorts för innevarande år. Det är en kraftigare
ökning än genomsnittligt för de tidigare åren under 1970-talet men något
långsammare än 1974. Med en sådan föreställning om utvecklingen på lönesidan
förefaller det troligt att räkna med en prisstegring enligt
konjunkturinstitutets högre alternativ, dvs. ca 8 %.

Investeringarna

De totala fasta investeringarna ökade med någon procent
mellan 1973 och 1974 och förändringen från 1974 till 1975 väntas bli ungefär
lika slor. Bakom denna odramatiska bild döljer sig emellertid mycket oUkarlade
mönster för investeringsutvecklingen på oUka områden.

Bostadsbyggandets
utveckling under senare år har självfallet dragit ner den totala
investeringsvolymen i samhället. Antalet påbörjade lägenheter har sjunkit från
104 000 1971 tiU knappt 80 000 1974. Neddragningen har helt avsett
flerfamUjshusen; antalet påbörjade småhus har stigit från 35 000 1971 tiU över
50 000 1975. Det bör framhållas atl igångsättningen under 1974 visade sig bU
avsevärt större än vad som antogs i den preUminära nationalbudgeten 1975.
Förklaringen härtUl är den mycket omfattande igångsättningen av särskilt småhus
under fjärde kvartalet. Detta hänger samman med att kompensation för mervärdeskatten
utgick om arbetena påbörjades före 1974 års utgång. Eftersom en del av
igångsättningen under senare delen av 1974 sannoUkt varit tidi-gareläggningar från
1975 verkar detla återhållande på årels igångsätt-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975

27

opaginerad Kontrollera mot PDF

ningar.
I samma riktning verkar stocken av outhyrda lägenheter. För 1975 har räknats
med en igångsättning av 67 000 lägenheter. EmeUertid kommer en stor del av
arbetena med de projekt som sattes igång fjärde kvartalet 1974 att äga ram
under 1975. Till detla kan läggas en mycket kraftigt ökning av
ombyggnadsverksamheten. Investeringarna i bostadsbyggandet beräknas därför
återigen komma att öka något efter en minskning 1974 på ca 10 %.

De
privata investeringarna, exkl. bostäder, ökade under 1974 med inle mindre än 9
%. Delta är en kraftig uppjustering i förhållande lill prognosen i den
preliminära nationalbudgeten. Bl. a. har ökningen för industrins investeringar
nu angetts till 8,5 % mot knappt 6 % enligt tidigare beräkningar. Av diagram
1: 5 framgår den gynnsamma utveckling som industrins investeringar visat under
de senaste åren. För 1975 har konjunkturinstitutet räknat med en uppgång på 6,5
% för industriinvesteringarna. Till gmnd för bedömningarna har legat en
enkätundersökning. Planema för 1975 har visat en fortsatt, mycket kraftig
investeringsvilja inom industrin. I syfte alt underlätta finansieringen av en

Diagram
1: 5 Industrins investeringar 19681974

Index: 1968 = 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totalt

130-

i Byggnader och * anl ä ggningar

120-

110-

100-

s. 1968 Kontrollera mot PDF

{

--- 1------- i-------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1--

1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974

s. 1969 Kontrollera mot PDF

Källa:
Statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 28

snabb
utbyggnad av industrins produktionsapparat beslutades i mitten av april om
betydande lättnader i kreditpolitiken. Kreditmarknaden synes därför inle lägga
hinder i vägen för en kraftig investeringsökning. Med hänsyn härtill och med
tanke på bl. a. behovet av kapacitetsutbyggnad i flera av basvaruindustriema
har här räknats med en något slörre ökningslakt för industrins investeringar
19741975 eller ca 9 %. Understödjande för en sådan utveckling är vidare den
goda lönsamheten under 1974 samt det faktum att företagen för investeringar får
utnyttja medel från arbetsmiljöfonderna och från såväl de särskilda som de
aUmämia investeringsfonderna.

Även
investeringsverksamheten i övrigt inom den privata sektorn bedöms kunna bli
något mera omfattande än enligt de bedömningar som konjunkturinstitutet gjort.
Trots detla fömtses en klar tillbakagång av handelns och den privata
tjänstesektorns investeringar. En mycket kraftig minskning (ca 30 %) förutses
vidare för investeringarna i handelsflottan, orsakad främst av den svaga
konjunktur som f. n. råder på sjöfartsmarknaden. Totalt har här för de privata
investeringarna räknats med en obetydlig uppgång från 1974 lill 1975.
Exkluderas handelsflottan blir dock ökningstakten drygt 3 %.

De
totala statliga uivesteringarna väntas öka med ca 7 % 19741975 efter en
obetydlig uppgång meUan 1973 och 1974. Till denna utveckling bidrar framför aUt
det omslag från nedgång tiU mycket kraftig expansion som nu föratses för
affärsverken. I särskUd utsträckning gäller detta den byggnads- och
anläggningsverksamhet som vattenfallsverket och luftfartsverket bedriver.

För
de kommunala investeringama innebär prognosen en viss fortsatt minskning också
1975.

En
omfattande lagemppbyggnad skedde under 1974. Detta gäller för såväl industrin
som handeln. För industrin koncentrerades lagerinvesteringarna till varor i
arbete. Vad gäUer handeln kom stora lagerökningar att registreras, i särskilt
hög grad för partihandeln. Till en avsevärd del förklarades detta av speciella
omständigheter; oljelagringen ökade mycket tydligt under 1974 och stora
partier av spannmålsskörden under 1974 fanns kvar i lager vid utgången av året.

För
1975 har konjunkturinstitutet beräknat alt lageröknmgarna kommer atl uppgå
till ett värde motsvarande knappt 2,9 mUjarder kr. räknat i 1968 års priser.
Här har räknats med en något större ökning av lagerinvesteringarna, särskUt
vad gäller färdigvaror. Sålunda har en ökning på ca 3,1 miljarder kr. i 1968
års priser förefallit trolig. En sådan omfattning är rimlig mot bakgrund av bl.
a. de svar företagen länmat på frågor rörande lagerstockarnas storlek i samband
med konjunkturbarometern i mars i år. Inte heller förefaller storleken på
lagerinvesteringarna 1975 vara överdriven sedd i sitt mera långsiktiga
sammanhang (se diagram 1:6).

s. 1971 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
1975

29

s. 1972 Kontrollera mot PDF

Diagram
1: 6 Lagerförändring 19501975

1968 års priser

Milj kr

i

5 000-

1

4 000-

II

1

«

3 000-

A

'

2 000-

Ä

h

A

i

1 000-

f

J

il

u

u-

I

Il /i i i i

1
, 1 . 1

1 1
1 I i

' \

' I '

-1 000

'

1950

1955

1960

1965

1970

1975

Källa:
Statistiska centralbyrån.

Den
offentliga verksamheten

Den
offentiiga sektorns konsumtions- och investeringsutgifter ökade med ca 3 % i
volym 1974 och ökningstakten beräknas bU endast något lägre 1975. Det är främst
konsumtionen som utgör ett expansivt inslag i ekonomin, medan däremot sektorns
investeringsefterfrågan visar en svagare utveckling. De statiiga
myndigheternas samt de kommunala myndigheternas och affärsverkens samlade
investeringar minskade med ca 1,5 % i volym 1974 och en nedgång av molsvarande
storlek beräknas även för 1975. Såsom redan framgått av investeringsavsnittet
förväntas däremot en kraftig ökning av de statliga affärsverkens
investeringar.

Statens,
kommunernas och socialförsäkringssektorris samlade kon-

s. 1973 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 30

sumtionsefterfrågan
ökade med hela 4 % i volym 1974. Snabbast ökade den kommunala konsumtionen, med
ca 5 %, vilket tyder på en hög aktivitet i den kommunala ekonomin. Bl. a.
beräknas sysselsättningen i kommunerna ha ökat med 4 % detta år. Den statliga
konsumtionsvolymen ökade totalt sett betydligt långsammare 1974. Ökningen med
endasl 1 % från 1973 förklaras dock till stor del av försvarets minskade inköp
av varaktiga varor. Dessa klassificeras i nationalräkenskapssammanhang som
statiig konsumtion. Sysselsättningen hos de statiiga myndigheterna ökade 1974
med ca 1,5 %. Statens och kommunernas konsumtionsefterfrågan vänias 1975 få en
mer paraUeU utveckUng. Statens konsumtion beräknas öka med ca 4 %, mot 3 % för
den kommunala konsumtionen. Totalt beräknas den offentUga sektorns konsumtion
öka med 3 % 1975.

De
samlade offentUga utgifterna ökade 1974 i betydligt snabbare takt än
inkomsterna medan ökningstakten 1975 beräknas bli mera lUcformig. Utvecklingen 1974
präglades av den mycket Uvliga reformverksamheten. Förbättringar av
barnbidrag, bostadstillägg, socialförsäkringsförmåner m. m. samt extra
utbetalningar av bl. a. folkpension och barnbidrag ökade transfereringarna lill
hushållen kraftigt. Vidare innebar skattebeläggningen av bl. a. sjukpenningen
att såväl skatteinkomster som hushållstransfereringar ökade mycket snabbt. På
skattesidan bestämdes utvecklingen 1974 även av den temporära sänkningen av
mervärdeskatten.

Den
offentliga sektorns inkomster i form av socialförsäkringsavgifter påverkas 1975
Uksom även 1974 av att en del av reformverksamheten, bl. a.
skatteomläggningarna dessa år, har finansierats med höjda arbetsgivaravgifter.
Förslagen om höjningar av vissa punktskatter ökar skatteinkomsterna 1975.
Hushållstransfereringarna har även 1975 reforminslag, bl. a. förbättrade
folkpensionsförmåner och bostadstillägg. Subventioneringen över statsbudgeten
av priserna på vissa baslivsmedel ökade kraftigt 1974 och denna utveckling
fortsätter 1975. Vidare påverkas transfereringarna 1975 i betydande
utsträckning av reformerna på bostads- och energiområdena. De snabbt växande
åtagandena vad gäller u-landsbiståndet bidrar också till transfereringarnas
höga ökningslakt både 1974 och 1975.

Som
framgår av tabell 1: 6 har underskotten i statens budget ökat mycket snabbt
under de senaste åren. Utfallet för 1974 visade elt negativt totalbudgetsaldo
på 10,5 miljarder kr., vilket innebar en budgetförsvagning med närmare 4,5
mUjarder kr. jämfört med 1973. Underskottet beräknas öka ytterligare 1975 tiU
drygt 12,5 miljarder kr. Den snabba ökningen av underskotten i statens
totalbudget illustreras av att 1975 års budgetunderskott kan beräknas bli fyra
gånger så stort som 1971 och mer än dubbelt så stort som 1973.

Den
kommunala sektorns finansiella sparande, dvs. skillnaden mellan kommunernas
inkomster och utgifter, var positivt både 1972 och 1973. Inkomstöverskollet
1973 uppgick liU drygt 1 miljard kr. 1974

s. 1974 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 31

Tabell 1: 6 Den offentliga sektorns finansiella sparande
samt utlåning 19731975 Milj. kr., löpande priser

1973 1974 1975

Staten

Finansiellt
sparande -2 611 -6 190 -8 170

Utlåning
m. m. 3 524 - 4 210 4
520

Totalsaldo -6 135 -10 400 -12 690

Kommunerna

FinansieUt
sparande 1 269 - 530 - 1 500

Utlåning 308 517

Socialförsäkringssektorn

FinansieUt
sparande 10122 10 040 11280

Allmänna
pensionsfondens utlåning 9 644 9 853

Den konsoliderade offentliga sektorn

Finansiellt
sparande 8 780 3 320 1 610

Utlåning
lill den privata sektorn 11041 12 510

beräknas en relativt kraftig omsvängning ha ägt rum.
Överskottet 1973 förvandlades till elt underskott på ca 0,5 miljarder kr. Den
snabba kommunala aktivitetsökningen väntas fortsätta även 1975, vilket
resulterar i ett ökat underskott, ca 1,5 miljarder kr.

Fonduppbyggnaden inom socialförsäkringssektorn, dvs.
sektorns finansiella sparande, har ökat stadigt år från år. 1974 kom dock
fondökningen att i stort sett ligga kvar på 1973 års nivå, ca 10 mUjarder kr.
Det finansiella sparandet väntas dock åter öka 1975 tUl drygt 11 miljarder kr.
Sektoras inkomstöverskolt består till en helt dominerande del av allmänna
pensionsfondens utiåning. 1973 och 1974 gick 2025 % av derma till staten och
kommunerna. Övriga 7580 % av fondens utlåning ställdes till bostadssektorns
och näringslivets förfogande.

Den offentliga sektorns totala finansiella sparande, dvs.
nettot mellan inkomster och utgifter exkl. utlåningsverksamhet m. m., ökade
från drygt 5 till närmare 9 miljarder kr. från 1970 tUl 1973. Detla inkomstöverskott
minskade sedan med hela 5,5 miljarder kr. 1974 och försvagningen väntas
fortsätta 1975. Den offentUga sektorns finansiella sparande vänias därmed
uppgå till endast drygt 1,5 miljarder kr. detta år, dvs. en minskning med drygt
7 mUjarder kr. från 1973.

Den offentUga sektorns utlåning, främst över statsbudgeten
och från allmänna pensionsfonden, till den privata sektorn överstiger kraftigt
den offentiiga sektorns finansiella sparande. Denna differens, som kan sägas
utgöra den offentliga sektorns nettoupplåningsbehov, uppgick 1973 lill drygt 2
miljarder kr. Främst till följd av den mycket kraftiga ökningen i siatens
underskott från 1973 tiU 1974 ökade det offentiiga upplåningsbehovet med ca 7
miljarder kr. 1974 och uppgick därmed till drygt 9 miljarder kr.

Den offentiiga sektorns inverkan på samhällsekonomin 1974
och 1975

s. 1975 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 32

Tabell
1:7 Finanspolitiska effekter 1974 och 1975

Procent av
bruttonationalprodukten i fasta priser

1974 1975

Staten 1,5 1,1

Kommunerna 1,0 0,6

Socialförsäkringssektorn 0,7 0,1

Totalt 3,2 1,8

har
beräknats med hjälp av en enkel analysmodell. Statens, kommunernas och
socialförsäkringssektorns finanspolitiska effekter uttrycks i procent av
bruttonationalprodukten i fasta priser (se tabell 1: 7). Den offentUga
sektorns bidrag till efterfrågan och produktion i samhället beräknas ha varit
drygt 3 % 1974. Därav beräknas effekterna av den statliga verksamheten ha
bidragit tiU ca hälften av totaleffekten och kommunerna med ytterligare ca' 1
%. Även 1975 beräknas den offentiiga sektorn få en kraftig expansiv inverkan på
samhällsekonomin. Effekten har uppskattats till inemot 2 % av den totala
produktionen.

Den
statliga sektorns finanspoUtik svarar för större delen av deima effekt men
även kommunerna utövar trots den betydande skattehöjningen inom denna sektor
en stimulerande inverkan på den ekonomiska aktiviteten. I likhet med
föregående år dominerar de s. k. indirekta effekterna, vilka inverkar på
inkomstbildningen inom de privata sektorerna och därigenom även på deras
utgiftsbenägenhet. För den statliga sektorns vidkommande förklaras detta i
första hand av reformerna på transfereringsområdet och de senaste årens
skatteomläggningar.

Kreditmarknaden

Bl.a.
oljeprisstegringama och skillnaderna i räntenivå meUan utlandet och Sverige
ledde i början av 1974 till förskjutningar i utrikesbetal-ningarna med en
negativ effekt på valutareserven. Svenska företag överförde också utländsk
valuta tiU s. k. valutakonton i affärsbankerna vilka inte inräknas i
valutareserven. Dessa faktorer bidrog till den kraftiga avlappningen på ca 2
miljarder kr. av denofficieUa valutareserven under senare delen av mars och
början av aprU 1974.

I
detta läge ingrep riksbanken med åtgärder som främst syftade tUl att driva upp
de kortfristiga räntesatserna och strama åt bankernas utlåning. Diskontot
höjdes fr. o. m. den 3 april 1974 från 5 tiU 6 %. De kassakvoter, som
affärsbankerna är skyldiga att hålla gentemot riksbanken höjdes från 1 till 5
%. Vidare uppmanades affärsbankerna att dämpa ökningstakten i utestående
krediter tiU andra ändamål än bostadsbyggande.

Kreditexpansionen
mattades inte omedelbartefter diskontohöjningen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 33

Valulautflödet
fortsatte också efler ett kortare avbrolt om än i lugnare takt än före
åtstramningen. De vidtagna åtgärderna gavs stöd med en ny diskonlohöjning till
7 % fr. o. m. den 16 augusti 1974. I fråga om affärsbankernas övriga utlåning,
dvs. till andra ändamål än bostadsbyggande, gavs nu också en precisering av
riktpunkten. Denna utlåning skulle för varje bank få växa med högst 15 % över
året som helhet.

Efter
räntehöjningen i augusti stabiliserades läget. Ökningen av bankernas övriga
utlåning dämpades samtidigt som valutautflödet förbyttes trots växande
underskott i bytesbalansen liU elt svagt inflöde mot slutet av året.

Företagssektorns
investeringsverksamhet och lageruppbyggnad var omfattande 1974 och
finansieringsbehovet därför stort. Det ökade kapitalbehovet tiUgodosågs genom
ökad upplåning både på den organiserade kreditmarknaden och utanför denna. Som
en följd av riksbankens rekommendationer ökade också upplåningen ulomlands
under senare delen av 1974 i takt med att den inhemska kreditmarknaden
stramades åt. Dessutom tärde förelagen på sina egna medel, vilket innebar att
deras likviditet försämrades. I varje faU gäUer det de tre första kvarlalen
1974, fjärde kvartalet tycks en vändning ha skett.

Den
offentliga sektorns finansieringsbehov karakteriserades bl. a. av det statiiga
budgetunderskottet på ca 10,5 miljarder kr. Detta täcktes i slörre utsträckning
än tidigare genom upplåning i riksbanken. Slalen tog i anspråk ungefär hälften
av det den totala ökningen av kredilflödet under 1974. Den kommunala
upplåningen minskade däremot både på och utanför den organiserade marknaden.

Den
tidigare omtalade höjningen av hushållens sparkvot återspeglas både i ell ökat
förvärv av småhus och ett kraftigt ökat sparande i finansiella tillgångar som
banktillgodohavanden m. m.

De
krav som kreditmarknaden kommer att ställas inför under 1975 präglas bl. a. av
alt företagens investeringar i anläggningstillgångar och lager tillsammantaget
väntas öka med mer än 3 miljarder kr. Det är samtidigt sannolikt att företagens
vinslsituation inte blir lika god som 1973 och 1974. Följaktligen kommer ett
förverkligande av företagens investeringsplaner att ställa krav på en ökad
upplåning på kredilmarknaden 1975. De nyligen beslutade lättnaderna i
kredilpolitiken kommer alt i synnerhet för industrin medverka till att dessa
planer kan förverkligas.

Även
kommunerna vänias ställa växande anspråk på kredilmarknaden 1975 lill följd av
ett finansiellt underskott som är ca 1 miljard kr. större 1975 än 1974 och mot
bakgrund av den 1974 nedskurna likviditeten.

Bostadssektorns
ökade upplåningsbehov kan i runt tal uppskattas till 1 miljard kr. Etl
påtagligt inslag i utvecklingen 1975 är vidare att statens

3
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 1.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 34

upplåningsbehov
väntas öka med ca 2 1/2 miljarder kr. till följd av elt växande
budgetunderskott.

Det
framstår som angeläget alt ett nytillskott av finansiella resurser lill förelag
och kommuner kan-uppbringas utomlands och att detla kan ske till acceptabla
villkor. Den allmänna räntesänkning som fortgått utomlands allt sedan höslen
1974 utgör här ett positivt inslag i bilden. Såväl företag som kommuner har
också påbörjat en inte obetydlig upplåning på bl. a. den internationella
kreditmarknaden.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 35

2 Det intemationella läget 2.1 Sammanfattande översikt

Utvecklingen 1974

Konjunkturavmattningen som tog sin början redan under 1973
fördjupades successivt under loppet av 1974 och övergick för OECD-området som
helhet i recession. Enligt nu tillgängliga uppskattningar minskade den totala
produktionen med inemot 1/2 %.

Den nu rådande lågkonjunkturen skUjer sig inte i princip
från de tidigare nedgångar i tillväxten som förekommit de senasle 30 åren. I
mitten av 1973 syntes klara tecken till en cyklisk avmattning. Byggandet bromsade
in och sjönk, konsumentemas efterfrågan försvagades och lager-investeringama
nådde en höjdpunkt. Att denna lågkonjunktur blivit så djup förklaras av en rad,
delvis samverkande och varandra förstärkande omständigheter. Den
internationella högkonjukturen 1972/1973 inträffade i stort setl samtidigt i
flertalet OECD-länder. Härigenom blev expansionen både kraftigare och
snabbare, vilket i sin tur medförde att efterfrågan inom en rad sektorer
stötte mot kapacitetstaket. Detta ledde till att priserna på i första hand
råvaror men även kapitalvaror började stiga kraftigt. Men denna prisstegring
blev kraftigare och mera ihållande än vad som varit fallet under tidigare
konjunkturcykler och ledde tiU att den ekonomiska politiken med betydande kraft
lades om i kontraktiv riktning.

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i
olika länder och länderområden 1973-1975

Procentuell volymförändring. Siffrorna för 1973 och 1974
avser utfall, för 1975 prognoser

1972-1973

1973-1974

1974-1975

Belgien

5,3

4,2

2-3

Danmark

3,5

1,5

1-2

Finland

5,9

4,5

2-3

Frankrike

6,0

4,5

2,5-3,5

Förbundsrepubliken
Tyskland

5,3

0,5

1-2

Italien

5,9

3,4

-1-0

Nederländerna

4,4

2,5

2-3

Norge

4,2

3,5

5-6

Schweiz

3,5

0,2

-1-0

Storbritannien

5,3

-0,2

0-1

Sverige

3,1

4,2

2,2

Österrike

5,5

4,5

2,5-3,5

Förenta
staterna

5,9

-2,2

-3------ 2

Canada

6,8

3,7

0-1

Japan

10,2

-3,5

2-3

Västeuropa

5,5

2,3

1,1-1,6

Totala
OECD

6,3

-0,3

-0,5-0,5

Källa: OECD, nationell statistik samt uppskattningar
gjorda inom finansde-partenientets ekonomiska avdelning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 2:1 Industriproduktionen i vissa länder 19721974

Index 1970 = 100. Mänadsgenomsnilt

opaginerad Kontrollera mot PDF

140 13P 120 110 100

140 130 120 110 100

L F ö renta state

rna

r

f--

X

r-"'

L Japan

-\

1
/

140 130 120 110 100 90

140 130 120 110 100

L
Storbritannien

r
\

y"

L Ö sterrike

\
-.-A

i

"

opaginerad Kontrollera mot PDF

140 130
120 110 100

_ V ä sttysklanc

A

vA

.-/n

140 130 120 110 100

L
Finland

tq

k/~"V'~

opaginerad Kontrollera mot PDF

140 130 120 110 100

_
Frankrike

A,

140 130 120 110

ibo

L Norge

rVv

kvv------- !

opaginerad Kontrollera mot PDF

140 130 120 110 100 90

L
Italien

>.

/v-

1
V\

L
P-

r

N-s/

1

140

-
Sverige

130

-

120

___ TsAA

110

-."W

- » \

100

v

90

opaginerad Kontrollera mot PDF

1972 Källa: OECD.

1973

1974

1972

1973

1974

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975

37

s. 1973 Kontrollera mot PDF

Oljeprishöjningarna
i slutet av 1973 försvagade även den totala efterfrågan ytterligare. Den
kontraktiva nettoeffekten av de höjda oljepriserna på industriländernas
ekonomier har beräknats lill någon procent av bruttonationalprodukten.
Allvarligare var den mera indirekta verkan den s. k. oljekrisen hade på totala
efterfrågan. Dels kunde inte oljepro-ducenlländerna snabbt omsätta sina ökade
inkomsler i real efierfrågan, vilket ledde till elt molsvarande bortfall av
efterfrågan på varor och tjänster i industriländerna. Dels uppstod tiU följd av
de ökade betalningarna för olja slora bylesbalansunderskott i de
oljekonsumerande länderna, vilket tillsammans med den redan höga
inflationstakten gjorde att industriländernas regeringar tvekade alt sätta in
de stabUiserings-politiska stimulansåtgärder som var påkallade av den allt
tydligare nedgången i efterfrågan och försämringen på arbetsmarknaden. Kraften
i konjunkturnedgången kom också att tUlfälligt döljas av de tecken till
återhämtning i produktionen som under en kort tid inträdde på våren 1974 när de
kvantitativa oljerestriklionerna hävdes.

Under
senhösten och vintern 1974 fördjupades lågkonjunkturen avsevärt.
Industriproduktionen i de sju slörre OECD-länderna föll då med 14 % i årslakt
jämfört med tredje kvartalet 1974. Alt nedgången blev så djup och så mycket
djupare än vad som antogs så sent som i december 1974, förklaras av den
privata konsumtionens och lagerinvesteringarnas utveckling under fjärde
kvartalet.

Inför
den accelererande inflationen under de tidiga höstmånaderna, de i många länder
sjunkande reallönerna och det allt mörkare läget på

'
Förenta staterna. Japan, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Storbritannien,
Italien och Canada.

Tabell
2: 2 Konsumentpriser 1962-1975

Procentuell
förändring per år resp. från föregående månad

1962-

1972-

1973-

Dec
1973-

1974

1975

1972

1973

1974

dec 1974

okt

nov

dec

jan

febr

Belgien

3,8

10,4

12,6

15,7

0,9

1,1

0,7

1,1

1,1

Danmark

6,0

9,3

15,2

15,5

1,3

1,4

0,6

0,6

0,3

Finland

5,7

11,4

17,4

16,9

0,9

0,7

0,3

2,6

1,5

Frankrike

4,4

7,3

13,6

15,2

1,2

0,9

0,8

1,1

0,8

Förbundsrepubliken

Tyskland

3,2

6,9

7,0

5,9

0,5

0,7

0,3

0,9

0,5

Italien

4,3

10,8

19,1

24,5

1,9

1,9

0,8

1,6

1,5

Nederländerna

5,4

8,0

9,6

10,9

1,3

0,7

0,4

0,6

0,3

Norge

5,1

7,5

9,4

11,3

1,0

0,8

1,1

2,5

0,6

Schweiz

4,0

8,7

9,8

7,6

0,6

1,4

0,1

0,6

0,3

Storbritannien

4,9

9,2

16,0

19,1

2,0

1.8

1,4

2.6

1,6

Sverige

4,7

6,7

9.9

10,5

3.1

0,9

OA

0.8

1,0

Österrike

3,9

7,6

9,5

9,7

1,3

0,8

0,6

1,1

1,0

Förenta
staterna

3,3

6,2

11,0

12,2

0,9

0,8

0,7

0,5

0,7

Canada

3,3

7,6

10,7

12,4

0,9

1,1

1,0

0,5

0,8

Japan

5,7

11,7

24,4

21,9

2,3

0,7

0,4

0,5

0,3

Totala
OECD

3,9

7,9

13,3

14,2

1,2

1,0

0,7

0,8 .

0,8

Källor:
OECD och nationell statistik.

s. 1974 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 38

arbetsmarknaden
förefaller konsumenterna ha ökat sin sparkvot högst avsevärt. I första hand har
detta avspeglats på köpen av varaktiga konsumtionsvaror, främst bilar. Även
bostadssektorn torde ha upplevt en ytterligare försvagning av efterfrågan.

Fram
till sommaren 1974 fanns elt visst behov av lagerpåfyllnad. Erfarenheterna från
den extrema högkonjunkturen 19721973 ledde också till att vissa lager byggdes
upp i syfte att gardera sig mot eventuella flaskhalsar i produktionen.
Kvardröjande inslag av spekulativ lageruppbyggnad kan också ha funnits. Under
hösten övergick denna lageruppbyggnad tUl alt i huvudsak bli ofrivillig. Under
fjärde kvartalet skulle lagren i exempelvis Förenta staterna enligt preliminär
statistik ha stigit snabbare än i början av 1974 trots att företagen sökte
minska lagren genom att sänka priser och avbeställa tidigare order. Lågkonjunkturen
avspeglades även i lagrens sammansättning från atl under 1973 och början av
1974 huvudsakligen innehålla råvaror övergick lagertillväxten i slutet av 1974
till att till största delen beslå av färdigvaror.

Den
ekonomiska politiken i flertalet OECD-länder har som tidigare nämnts varit
inställd på att bekämpa inflationen och motverka de stigande
bytesbalansunderskotten. Båda dessa mål har man sökt uppnå genom att dra ned
den inhemska efterfrågan med i huvudsak generellt verkande medel.
Finanspolitiken har därvid spelat en tämligen passiv roll i så motto som
skatter och utgifter hållils oförändrade. På grund av inflationen har ändå en
avsevärd kontraktiv effekt uppnåtts genom att exempelvis nominellt oförändrade
utgiflsbelopp realt inneburiit en lägre effektiv efterfrågan. Penningpolitiken
däremot skärptes redan under 1973 och hölls oförändrad eller t. o. m. ännu mer
restriktiv under större delen av 1974, dvs. minst ett år efter det atl
konjunkturen hade nått sin kulmen. Den starka likvidiletsneddragning som
företagssektorn, trots höga vinster inom vissa branscher, på så vis blev utsatt
för var ytterligare en bidragande orsak lill all industriproduktionen föll så
starkt i slutet av 1974. De för ränteförändringar känsliga byggnadsinvesteringarna
påverkades starkt av den restriktiva penningpolitiken.

Under
de sista månaderna av 1974 märktes en påtaglig lättnad på kreditområdet. De
officiella diskontona började sänkas i etapper och likviditetskvoterna
minskades. Till en början avspeglade detla främst den avlagande efterfrågan på
krediter. Successivt gavs dock penningspolitiken en mera expansiv inriktning.
I Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland gavs också uttryck för en
medveten avsikt att lätta på penningpolitiken.

Nedgången
i total efterfrågan och produktion fick under hösten 1974 ett allt större
genomslag på efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten som ökat endast
marginellt mellan sommaren 1973 och sommaren 1974 steg under hösten 1974 snabbt
i de flesla större OECD-länder. Mest slående var utvecklingen i Förenta staterna
där arbelslöshetsprocenten

s. 1975 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 39

Tabell 2: 3 Arbetslösheten i vissa OECD-länder 1962-1975

Procent av arbetskraften, säsongrensade tal

Genomsnitt

1974

1975

1962-

1973

1 kv

2 kV

3 kV

4kv

jan

1972

Belgien

5,1

2,3

2,3

2,4

2,7

Danmark

3.2

2,4

2,6

4,4

8,2

9,3

i 3,9

Finland

2,2

2,3

1,8

1,7

1,9

1,7

Frankrike

1,7

2,1

2,0

2,0

2,2

2,8

Förbundsrepubliken

Tyskland

1,0

1,3

1,8

2,5

3,0

3,6

5,1

Italien

3,4

3,5

3,1

2,5

2,8

3,1

5,3

Nederländerna

1,1

2,3

2,6

2,6

2,9

3,2

5,5

Norge

0,8

0,8

0,9

0,4

0,5

0,8

1,3

Storbritannien

2,3

2,7

2,5

2,5

2,7

2,9

3,3

Sverige

2.0

2,5

2,2

2,1

2,0

1,7

1.9

Förenta
staterna

4,7

4,9

5,2

5,1

5,5

6,5

8,2

Canada

5,1

5,6

5,5

5,2

5,4

5,7

6,7

Japan

1,2

1,3

1,3

1,3

1,4

1,7

1,6

Anm. På grund av starkt skiljaktiga definitioner och
beräkningsmetoder är dessa tal icke jämförbara länderna emellan.

Källa: OECD samt nationell statistik.

steg från drygt 5 % under sommaren 1974 till 8,2 % i
början av 1975. Ofrivilligt korttidsarbete fick en alll slörre spridning.

Inflationen uttryckt som konsumentprisernas ökning
utgjorde drygt 14 % i genomsnitt för OECD-ländema under loppet av 1974. Under
fjärde kvartalet gick dock ökningstakten ned. Partipriserna stabiliserades
under hösten och föll t. o. m. i vissa länder. Bidragande till denna inbromsning
av inflationstakten har varit den starka nedgången i efterfrågan som även
påverkat de internationeUa råvarupriserna. Från aprU 1974 har de flesta råvaror
sjunkit kraftigt, i många fall ned till eller t. o. m. under den nivå som
gällde före den stora prisuppgången 1973.

Den här skildrade utvecklingen avser OECD-området som
helhet. De enskilda länderna uppvisar mycket stora skillnader inbördes i fråga
om olika aspekter av utvecklingen. Värst drabbade av konjunkturavmattningen
blev Japan och Förenta staterna med en minskning av bruttonationalprodukten på
4 resp. 2 %. Lågkonjunkturen i Västeuropa blev i jämförelse härmed mera
måttfull. Tack vare en exceptionell exportökning kunde Förbundsrepubliken
Tyskland öka sin produktion något från 1973, medan Storbritannien upplevde en
mindre tillbakagång. Frankrike uppnådde en tillväxt på hela 4,5 % men under
andra halvåret 1974 skedde en tydlig inbromsning av den inhemska efterfrågan.
De mindre OECD-länderna hade allmänt en högre tUlväxt i förhållande till de
större europeiska länderna. Högst BNP-lillväxt hade Finland, Österrike och
Sverige med resp. 4,5, 4,5 och 4,2 %.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Alt produktionen inom OECD-området inte föll ännu mer än
vad som blev fallet beror på den relativt sett kraftiga ökningen i exporten
till länderna utanför regionen. Särskilt kraftig blev exportökningen lill de
oljeproducerande länderna och statshandelsländerna, och i vilkel fall under
första hälften av 1974 även de råvaruproducerande u-länderna. Priserna på
exporten och importen ökade med 26 resp. 43 %, vilken differens speglar
försämringen av OECD-områdets terms-of-trade gentemot främst de
oljeproducerande staterna. Oljeprishöjningen medförde en belastning på OECD:s handelsbalans
med OPEC-länderna på omkring 60 miljarder dollar, vUket dock delvis
kompenserades av en exportökning till dessa länder på 13 miljarder. Handeln
med länder utanför OECD och OPEC uppvisade elt ökat överskott på 12,5
miljarder dollar. Totalt försämrades OECD:s handelsbalans med 34 miljarder
dollar, vilket är icke obetydligt mindre än vad som kunde förmodas så

Diagram 2:2 Byiesbalansutvecklingen i vissa länder
19721974

Miljarder
dollar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Danmark

HT

¥

Italien

ir

Sverige

Österrike

¥

opaginerad Kontrollera mot PDF

Finland

Nederl ä nderna

-ir

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tsr

¥

2 -

1 -

1

Norge

I i

4 0

_ F ö renta staterna

;;s
m

-4

-

i

-8

_

E

Japan

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 -

O -4

Ta-

¥

Storbritannien

T

4

O

-4

10 -

O

-10

-20

-30

i

OECD-totalt

rm

¥

s. 1972 Kontrollera mot PDF

1972 1973 1974

J___ L

1972
1973 1974

1972 1973 1974

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aniu. Skalindelningen är olika för mindre länder, större
länder och OECD totalt.

Källa: OECD.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 41

sent som i december 1974. Alt underskottet blev mindre än
väntat utgör ytterligare ett tecken på den stagnerande och fallande efterfrågan
i OECD-området under 1974. Bylesbalansunderskotlet blev ungefär lika stort som
försämringen av handelsbalansen, dvs. 3334 miljarder dollar. Men för
bytesbalansen var fördelningen mellan OECD-länderna ännu mera sned. A ena sidan
presterade FörbundsrepubUken Tyskland ett bytesbalansöverskott på 9 miljarder
dollar. Å andra sidan noterade Storbritannien, Italien och Frankrike
underskott på resp. 9, 7,5 och 6 miljarder dollar.

Utsikter för 1975

Utvecklingen under de första månaderna 1975 har präglats
av samma stagnation och nedgång som fjärde kvartalet 1974. Industriproduktionen
fortsatte således att minska i Förenta staterna och Japan och flera andra
OECD-länder. Den privata konsumtionen utvecklades myckel svagt och förelagens
investeringsplaner reviderades ned ytterligare. Arbetslösheten steg och
ofrivilligt korttidsarbete fick allt större spridning i näslan samtliga
länder. SärskUt kraftig var ökningen av arbetslösheten i Förenta staterna där
den mellan december 1974 och januari 1975 ökade med en hel procentenhet till
8,2 %. I Storbritannien där de arbetslösas anlal stigit relativt sett långsamt
under hösten blev ökningen nu snabbare. Även i Japan noterades en relativt
sett mycket kraftig ökning av arbetslösheten.

Den ekonomiska politiken styrdes emellertid alltmer över i
expansiv riktning. Den lättnad i penningpoUtiken som genomfördes redan under
hösten 1974, följdes nu av ytterligare åtgärder. I de allra flesta länder
sänktes det officiella diskontot i flera etapper under januari och februari
1975. Kredilreslriktioner av olika slag luckrades upp. Bl. a. har begränsningar
för upplåning ulomlands lättats samtidigt som selekliva kredilpolitiska
stödåtgärder vidtagits i en del länder för exportindustrin och vissa utsatta
branscher, i första hand byggnadsindustrin.

Även finanspolitiken har i en rad länder givits en mera
expansiv inriktning. Det mest utpräglade exemplet härpå är den radikala förändring
som inträtt i den amerikanske presidentens ekonomiska politik. Denna svängdes
över från inflationsbekämpning till recessionsbekämpning i och med att ett
stimulanspaket innehållande skattesänkningar på 16 miljarder dollar lades fram
i januari. Sedermera har den amerikanska kongressen ökat stimulansåtgärderna
till ca 23 miljarder dollar. 1 Förbundsrepubliken Tyskland trädde en skatte-
och barnbidragsreform i kraft den 1 januari som tillsammans med tidigare
expansiva ålgärder frän december 1974 beräknas öka efierfrågan med meUan 2,5
och 3 % av bruttonationalprodukten. Även i länder som Canada, Nederländerna,
Belgien, Italien och Frankrike lades sysselsättningsslimulerande program fram.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 42

Sammanfattningsvis
kan sägas alt regeringarna i OECD-området under vintern och våren 1975 börjat
vidta åtgärder för att stimulera den inhemska efierfrågan. F. n. är del ännu
för tidigt att bedöma hur stora effekter denna omläggning av politiken kommer
att få och i synnerhet hur lång lid det tar innan de vidtagna åtgärderna fullt
ut påverkar efterfrågeutvecklingen. Skulle emeUertid de redan beslutade
stimulanserna inte få avsedd effekt eller annars visa sig otillräckliga talar
flera skäl för att ytterligare insatser kommer att göras. Det främsta skälet
härför vid sidan av den rekordhöga arbetslösheten, är den senaste tidens
utveckling i fråga om inflationen.

Under slutet av 1974 och
de första månaderna av 1975 har den internationella inflationen uppenbarligen
bromsats in kraftigt till följd av bl. a. den mycket starka nedgången i
efterfrågan. Priserna på industriråvaror, som utlöste en slor del av den
inflation som ägde rum under 1973 och 1974, har under hösten 1974 och i
synnerhet början av 1975, trots nedskärningar i produktionen av råvaror, fallit
kraftigt och några tecken kan inte nu skönjas på att delta skulle vändas i en
uppgång under 1975. Priserna på jordbruksprodukter som steg kraftigt under
1974 har under de första månaderna 1975 fallit tillbaka till en lägre nivå.
Stor osäkerhet råder dock för deras fortsatta utveckling. Den omfattande
utvidgning av odlade arealer som nu pågår bör i öch för sig lätta
försörjningsläget mot slutet av 1975 och därmed tala för att livsmedelspriserna
i vart fall inte ökar under loppet av 1975.

Sedan
mötet i december 1974 med de oljeproducerande staternas organisation (OPEC)
har det då beslutade oljepriset varit oförändrat och man har sedermera beslutat
att inte höja priset under de tre första kvartalen 1975. På grund av den
ekonomiska stagnationen, tidigare stora lager och de aktiva
besparingsåtgärderna i Västeuropa, Förenta staterna och Japan föll efterfrågan
på olja mellan 1973 och 1974 och väntas öka helt obetydligt under 1975. I denna
situation utsätts oljepriset, trots vissa produklionsnedskärningar, snarast
för ell tryck nedåt.

De
fallande eller stabiliserade råvarupriserna förefaller vid rådande svaga
efterfrågan snabbi ha slagit igenom i partihandelspriserna. I vissa av de
större OECD-länderna föll partiprisindex under det första kvartalet 1975.
Genomslaget frän parti- lill konsumentprisledet tycks också ha varit snabbt.
Redan i december 1974 hade den månatliga ökningstakten för konsumentpriserna i
OECD-området gått ned till 0,7 % att jämföra med 1,3 % i september samma år.
Tillgängliga prognoser pekar på atl inflationstakten under loppet av 1975
skulle gå ned till i storleksordningen 9 % jämfört med drygt 14 % under 1974.
Den allra senaste ulvecklingen för parti- och konsumentpriserna i de slörre länderna
synes öppna möjligheten för en ännu kraftigare inbromsning av inflationen.

Det
pressade läget på arbetsmarknaden och den stagnerande efter-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 43

frågan
har även avspegplats i avtalsuppgörelserna i flera av de slörre länderna. En
klar tendens till mindre löneökningar kan f. n. skönjas och i Förenta staterna
har t. o. m. en viss negativ löneglidning kunnat noteras. I Förbundsrepubliken
Tyskland antas löneökningarna stanna vid ca 7 % under 1975.

I och med att
inflationstakten nu nedbringats avsevärt och därigenom huvudmålet för många
regeringars ekonomiska politik under 1974 i viss utsträckning håller på alt
uppfyllas, vidgas utrymmet för sysselsättningspolitiska ingrepp avsevärt.

Som elt resultat av redan
vidtagna och eventuella tillkommande ekonomisk-politiska stimulansåtgärder kan
den inhemska efterfrågan förutses genomgå en återhämtning under 1975. Ett av
huvudmålen för stimulansåtgärderna har varit den privata konsumtionen, som
sannolikt kommer att visa tecken till uppgång redan kring halvsårsskiftet 1975
i och med att reallönerna stabiliseras. Genom den mer expansiva politiken bör
förutsättningar skapas för en återgång till en mera normal relation mellan
konsumtion och sparande än den som rått under fjärde kvartalet 1974 och första
kvartalet 1975. Lageranpassningen har av allt alt döma accelererats under
vårvintern 1975. Tillgängliga data tyder på atl lagerneddragningen kan komma
att avslutas till halvårsskiftet. Därefter skulle totala efierfrågan få elt
tillskott genom nya lagerinvesteringar.

Industrins
investeringsplaner är f. n. enUgt senasle konjunklurbaro-melrar inriktade på en
klar minskning jämfört med 1974. En faktor av betydelse är dock alt samtliga
hittUls presenterade slimulansprogram som ett väsentligt inslag har olika
former av stöd till industrins investeringar. En ökning av dessa är därför
inte utesluten mot slutet av 1975. Bostadsinvesteringarna kan däremot komma att
återhämtas tidigare. Dels har nedgången inom denna sektor varit så kraftig att
även försiktiga efterfrågebedömningar skulle leda till elt ökat investeringsbehov.
Dels kan även de penningpoliliska lättnaderna antas få en särskild effekt på
bostadsbyggandet på grund av dess större känslighet för
kreditmarknadsförhållanden.

Sammanfattningsvis
förutses den totala efierfrågan komma öka påtagligt under andra halvåret 1975
till följd av den samlade effekten av en autonom återhämtning och
ekonomisk-politiska åtgärder. En avsevärd osäkerhet vidlåder dock den här
antagna uppgångens kraft och lokalisering i liden. Del nedpressade
arbetsmarknadsläget kan i viss utsträckning förmodas motverka de konsumlionsslimulerande
krafterna. Lageravvecklingen under denna lågkonjunktur har hittills tagit
mycket längre tid än vad som var väntal. Senast tUlgängliga dala om orderingången
visar inte på någon omedelbart föreslående förbättring. Med hänsyn till dessa
omständigheter är det inte osannolikt alt en mera allmän och klar återhämtning
av aktiviteten inte blir hell manifest förrän

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 44

under senare delen av 1975. Vissa differenser i
konjunkturprofUen kan även anlas komma att gälla för de olika länderna. I
Förbundsrepubliken Tyskland, där de vidtagna stimulansåtgärderna är relativt
sett starkast kan en uppgång i den privata konsumtionen komma tämligen snart.
Uppgången i Förenta staterna torde komma först något senare.

Även med en sådan förskjutning i tidpunkterna för
uppgångens början föreligger en allvarlig risk för alt den samtidighet
OECD-länderna emellan som utmärkte såväl högkonjunkturen 19721973 som lågkonjunkturen
19741975 kan komma alt åtempprepas i den här föratsatla konjunkturuppgången
under senare delen av 1975 och under 1976. SkuUe detta inträffa är det inle
osannolikt att flaskhalsproblem av samma slag som under 19721973 kan
framkallas med ty åtföljande stabUiserings-poliliska problem.

Stimulerad av den ökade efierfrågan kan den totala
produktionen börja öka successivt under andra halvåret. Därvid kan
tillväxttakten under i varje fall fjärde kvartalet vänias ha nått en viss
sloriek. Med hänsyn till utvecklingen under slutet av 1974 och första
kvartalet 1975 torde en nedgång i bruttonationalprodukten för hela OECD mellan
1974 och 1975 dock inte kunna undvikas.

Liksom fallet var under 1974 blir sannolikt utvecklingen
mera utpräglad i Förenta staterna och Japan resp. mer moderat i Västeuropa.
För Förenta staterna föratses således elt faU med 2 å 3 % i bruttonationalprodukten,
varigenom denna för 1975 skulle ligga 45 % under 1973 års nivå. Emellertid
fömtses som nämnts en tydlig uppgång i Förenta staterna under senare delen av
1975. I Japan väntas en BNP-ökning med 23 % delvis till följd av en antagen
mera expansiv politik efter avtalsrörelsens slut i april. I Förbundsrepubliken
Tyskland torde de redan insatta stimulansåtgärderna i kombination med en
autonom återhämtning kunna bidra till en uppgång redan från sommaren 1975. Tillväxten
för helåret 1975 begränsas dock av nedgången under första halvåret och torde
stanna vid 12 %. Frankrike kan vänias öka sin produktion tämligen snabbt i
förhåUande till andra länder eller med ca 3 %, vilket dock är en låg siffra
jämfört med den franska tUlväxttakten under det senasle decenniet. För
Storbritannien förutses en låg tillväxt och Italiens produktion väntas gå ned.

De mindre OECD-länderna torde bli drabbade av
lågkonjunkturen i de större länderna med en viss eftersläpning. De enda länder
som kan förutses få en normal eller t. o. m. god tillväxt är Norge och
Österrike med 56 resp. 2,53,5 %.

OECD-ländernas export till de oljeproducerande staterna
vänias öka

1 BNP-tillväxten per år beräknas som den procentuella
skillnaden mellan den genomsnittliga produktionsnivån under två år. Även med en
relativt sett mycket hög tlllvä.Kltakt under en del av året kan årsgenomsnittet
förbli lågt på grund av en nedgång i produktionen tidigare under året.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 45

lika
mycket som 1974, dvs. med 4050 % i volym. Handeln med statshandelsländerna
torde bromsas upp och visa en mindre real ökning än under 1974. De
råvaruproducerande u-ländernas export utsätts för stark press i fråga om såväl
volym som pris, varför deras inkomster kan antas komma att sjunka. Utrymmet för
import från OECD-området kommer att minska i motsvarande mån.

Som
tidigare berörts tyder mycket på att de internationella råvarupriserna
stabiliseras eUer sjunker något under 1975. Tillgängliga prognoser för
priserna på industriella färdigvaror pekar på att ökningarna skuUe stanna vid
10 % under 1975 jämfört med 25 % under 1974. Under antagande av alt
oljepriserna inte höjs i nominella termer skulle en sådan utveckling leda tiU
en avsevärd förbättring av OECD-områdets bytesförhållande gentemot andra
länder. Det kan dock inle uteslutas att inbromsningen i prisstegringstakten för
industriella färdigvaror blir mera markerad än vad som har antagits.

Mot
bakgrund av lågkonjunkturen i de industrialiserade marknadsekonomierna torde
världshandeln inte öka annat än marginellt mellan 1974 och 1975. Mot slutet av
1975 bör dock den här antagna återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten i de
större OECD-länderna börja avspegla sig på intra-OECD-handeln. OECD-ländernas export
bör öka med någon procentenhet mer än importen i volym räknat, främst till
följd av de oljeproducerande staternas fortsatt starka efterfrågan. Dessa
länders importkapacitet har visat sig vara avsevärt slörre än vad som
förutsatts tidigare. Prognoserna för OECD:s bylesbalansunderskott under 1975
har reviderats ned från nära 40 miljarder tiU under 30 miljarder dollar.

Fördelningen
av delta underskott torde bli ännu mera sned än under 1974. Förbundsrepubliken
Tysklands och Nederländernas överskott blir sannoUkt lika stort eller större,
medan de mindre OECD-slalerna med sammanlagt mindre än 15 % av områdets
bruttonationalprodukt belastas med ca 60 % av det förutsedda underskottet.

Den
intemationella betalningsutveckUngen korrmier sålunda att präglas av en
fortsatt obalans som i huvudsak går mellan oljeimporterande och
oljeexporterande länder. De oljeexporterande ländemas sammanlagda bytesbalans
mot såväl OECD-området som u-länderna uppskattas under 1975 ge ett
inkomstöverskott på omkring 50 miljarder dollar.

Osäkerheten
i dessa beräkningar är emellertid mycket stor. Delta beror på att både exporten
och importen i OPEC-länderna är svår att uppskatta.

Vid
givet oljepris kommer förbättrad hushållning och omläggningar tUl energisnålare
produktion i konsumentländerna att successivt dämpa oljeefterfrågan. På längre
sikt kommer också utvecklingen av andra energikällor att få samma verkan.

När
det gäller uppskattningen av OPEC-ländemas importutveckling

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 46

måste
man göra en uppdelning på s. k. högabsorberande och lågabsor-berande
oljeländer. Till den förra gmppen hör länder som till följd av en stor
befolkning och relativt utvecklad ekonomisk straktur har en hög importkapacitet
i förhållande till exportinkomsterna. Hit räknas Algeriet, Indonesien, Iran,
Irak, Nigeria och Venezuela. Till den senare gmppen hör de oljeländer som till
följd av Uten befolkning, hög per capilainkomst samt underutvecklad
infrastruktur inle på lång lid torde kunna förbruka sina exportinkomster på
samhällsutbyggnaden. Hit räknas Förenade Arabemiraten, Gulfstalerna, Kuwait,
Libyen och Saud-Arabien.

Importtillväxlen
i båda grupperna beräknas visserligen till i genomsnitt 40 % per år. Men
eftersom denna utveckling sker från olika im-porlnivåer, kommer förbrukningen
av exportinkomsterna att bli olika i de båda grupperna.

Det
är inte osannolikt att de högabsorberande oljeländernas import-utgifter redan
om 23 år kommer att bU lika stora som exportinkomsterna.

OPEC-ländernas
samlade inkomstöverskolt har hittills placerats huvudsakligen i
banktillgodohavande och i andra slag av likvida finansiella fordringar på
OECD-ländema. Till viss mindre del investeras överskottet också i reala
tUlgångar genom företagsetableringar och köp av förelag och aktier eller fast
egendom i underskottsländerna. Realin-vesteringarna svarar dock f. n. för en
liten andel av OPEC:s totala placeringar, och man räknar knappast med någon
större ökning. En växande andel i användningen av inkomstöverskottet utgörs av
OPEC:s internationella u-landsbistånd.

De
oljeimporterande ländema har därmed kunnat finansiera betalningsunderskotten
utan allvarliga stömingar i det internationella kredit-och valutasystemet.

Så
länge den övervägande delen av OPEC-ländernas placeringar är likvida kan man
dock inte utgå från att så kan ske även i fortsättningen. Tvärtom får man räkna
med att betydande omplaceringar på kort tid kan företas av OPEC-länderna aUt
efter skiftande ränteförhållanden och tecken på förestående
växelkursförändringar. Detta skapar självfallet en betydande instabilitet i det
internationeUa kredit- och valutasystemet.

På
gmnd av dessa förhåUanden strävar man inom det internationella valutasamarbetet
efter alt få till stånd arrangemang för långfristig och bättre länderfördelad
kapitalåterföring. Inom såväl OECD som den Internationella valutafonden har man
nått vissa framsteg härvidlag.

Som
framgår av resp. länderavsnitt har kreditpolitiken successivt lättats i flera
betydande länder från andra halvåret 1974. En följd härav är att räntorna i
Förenta staterna och på eurodoUarmarknaden sjunkit avsevärt i förhållande till
räntelägena på andra kreditmarknader.

På
valutamarknaderna har detta lett till omplaceringar från dollar-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 47

tillgodohavanden
tUl framför allt de schweiziska och västtyska valutorna. Pressen uppåt på de
valutor, bl. a. den svenska, som tillsammans med den västtyska valulan ingår i
den s. k. valutaormen har därmed lett till en fortgående uppvärdering gentemot
dollarn med omkring 15 % från september 1974 tUl mitten av mars 1975.

2.2
Liinderöversikter

Förenta
staterna

Förenta
statemas ekonomi genomgick under 1974 den svåraste recessionsperioden sedan
1930-talet. Bruttonationalprodukten minskade med drygt 2 % jämfört med en
ökning med ca 6 % under 1973. Inflationslakten steg samtidigt från 5,5 % tiU
ca 11,5 %. Arbetslösheten ökade kraftigt och låg vid årets utgång på över 7 %.

I efterhand tyder mycket
på att den nuvarande konjunkturavmattningen tog sin början redan under 1973
med en nedgång i bostadsbyggandet och bilförsäljningen samt en markant uppgång
i kvoten mellan lagerstockar och löpande försäljning. Under intryck av
oljekrisen och den därav föranledda nedgången i bilproduktionen uppvisade
första kvartalet 1974 ett drastiskt fall i den ekonomiska aktiviteten. Bmttonationalprodukten
sjönk därvid med 7,1 % i årslakt räknat. De upphörande effekterna av
oljekrisen tycks delvis ha dolt den underliggande lågkonjunkturen. Under andra
och tredje kvartalen bromsades nämligen nedgången in påtagligt och konjunkturbilden
blev splittrad med stagnation i somliga sektorer och påtaglig återhämtning i
andra. Under fjärde kvartalet blev så recessionsbilden fullständigt entydig med
elt fall i bruttonationalprodukten på 9,1 % i årslakt. Ännu mera slående blev
utslaget på industriproduktionen. Denna hade ökat, om än allt långsammare,
under första halvåret och stagnerat under tredje kvartalet. Under fjärde
kvartalet gick den så ned med nära 12 % i årslakt. I december låg
kapacitetsutnyttjandet i industrin på 74 %. Trots stora an-strängningar från
företagens sida att under hösten skära ned lagren steg dessa kraftigt i
förhållande till försäljningen.

Den
ekonomiska politiken under 1974 var utformad för alt bekämpa inflationen.
Finanspolitiken inriktades i stort på att hålla de offentliga utgifterna på en
oförändrad nivå, vilket med en hög inflationstakt realt sett innebar en
kraftigt kontraktiv effekt på efterfrågan. Huvudbördan i den eftersträvade
stabiliseringspolitiken lades dock på penningpolitiken. Penningmängdens årliga
tillväxt begränsades till ca 4 %. Som en följd härav steg räntorna kraftigt och
nådde historiskt sett höga nivåer. Under fjärde kvartalet märktes en lättnad på
kreditmarknaden och de korta räntorna sjönk. Under loppet av fjärde kvartalet
1974 tycks dock den amerikanska centralbanken successivt ha svängt över till en
lättare penningpolitik genom att sänka diskontot och banker-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 48

nas
likviditetskvoter samt genoni att köpa upp statspapper. I viss utsträckning
kan emellertid denna utveckling tolkas som en anpassning lill den markant lägre
efterfrågan på pengar. President Ford presenterade i oktober 1974 etl program
för fortsatt inflationsbekämpning främst med hjälp av extraskatter på hushållen
och förelagen. Efter hand som nedgången under fjärde kvartalet blev alltmer
uppenbar miste Fords program sin aktualitet och skrinlades.

Inflationen
höll under 1974 en takt på i genomsnitt 11 %. Under första halvåret kom
inflationsimpulserna i huvudsak från de höjda priserna på energi och livsmedel
och andra råvaror. Samtidigt som priserna på dessa varor stabiliserades eller
sjönk under loppet av året slog de ökade arbetskostnaderna och den lägre
produktiviteten igenom på priserna på andra varor, främst industriella
investeringsvaror. Hushållens inkomsler steg med 9 % i nominella termer medan
de reala disponibla inkomsterna sjönk med 2,5 %. Denna minskning i kombination
med fallet i de finansiella tillgångarnas reala värde och den ökande
osäkerheten om sysselsättningen bidrog till alt den privata konsumtionen
minskade med drygt 2 %. Särskilt stor blev nedgången i konsumtionen av
varaktiga konsumtionsvaror, i synnerhet bUar.

Bostadsbyggandet
sjönk med 25 % i reala termer meUan 1973 och 1974. Från en årslakt på 2,4
miljoner igångsatta bostäder i början av 1973 föU antalet byggstarter till en
årslakt av 900 000 under fjärde kvartalet 1974. Bakom detla fall ligger flera
faktorer. Konsumenternas fallande realinkomsler och osäkerhet inför framtiden
torde ha varit en. En viss mättnad på nya lägenheter hade kunnat noteras redan
under 1973. Men av störst betydelse var sannolikt den restriktiva penningpolitiken,
som drabbade bostadsfinansieringsinstituten hårt, samt de snabbt stigande
priserna i bostadsproduktionen.

Fram
till halvårsskiftet 1974 bars näringslivets investeringar upp av den
investeringsvåg som startat 1972 och som förstärkts av. de utpräglade
kapacitetsbristerna i vissa branscher under 1973. Under andra halvåret 1974
minskade emellertid även näringslivels investeringar tUl följd av de försämrade
avsättningsutsikterna och den ökade outnyttjade produktionskapaciteten. Lagren
steg och under fjärde kvartalet registrerades en omfattande ofrivilUg
lageruppbyggnad.

Den
amerikanska bytesbalansen uppvisade ett underskott på 2 miljarder dollar för 1974
jämfört med ett överskott på 400 mUj. dollar 1973. Exporten steg kraftigt under
första halvåret 1974 för att sedan sjunka under resten av året. Volymökningen
för helåret blev emellertid nära 9 %. Importen däremot minskade med någon
procent i volym.

Det
fall i den ekonomiska aktiviteten som karakteriserade fjärde kvartalet 1974
synes ha fortsatt under de första månaderna 1975. Industriproduktionen föll
ytterligare med hela 3,6 % under januari och

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 49

3 %
under februari 1975. Arbetslösheten gick upp med en hel pro

centenheten mellan december och januari till 8,2 % av arbetskraften. I

mars steg arbetslösheten ytterligare och nådde 8,7 %. Det amerikanska

handelsdepartementels index för indikatorer som ligger tidigt i kon

junkturcykeln lydde i slutet av febmari på att en fortsatt avmattning

åtminstone fram emot sommaren är alt vänta.

Sedan höstens aldrig
förverkligade antiinflationsprogram har den ekonomiska politiken svängt om i
klart expansiv riktning. I januari 1975 presenterade president Ford ett nytt
ekonomisk-politiskt åtgärdspaket i vilket inflationen fått ge plats åt
recessionen som "nationens fiende nr 1". Med hjälp av en återbäring
på 1974 års skatt och en permanent skattesänkning för hushållen och ökade skaltekrediter
för förelagens investeringar på inaUes 16 miljarder dollar skulle fallet i
efterfrågan motverkas. Utbetalningarna av skatteåterbäringen föreslogs ske i
två etapper i maj och september. Samtidigt med detta stabilise-ringspoliliska
paket föreslogs omfattande ålgärder på det energipolitiska området. Bl. a.
föreslogs en importavgift av 3 dollar per fat olja. Syftet med denna avgift är
alt minska importen av olja och främja utvecklingen av altemativa inhemska
energikällor. Inkomsterna från dessa avgifter skulle sedan åter tillföras
ekonomin så att effekten av de höjda oljepriserna på totala efterfrågan
neutraliserades. Oljeimporlavgiften skulle dock till skillnad från det
stabiUseringspolitiska programmet införas omedelbart med höjningar på 1 dollar
per fat från febmari till april 1975. Den expansiva verkan av programmet i sin
helhet torde därför under våren 1975 vara begränsad. Under behandlingen i
kongressen har emellertid betydande modifikationer införts. Den
stabiliseringspolitiska delen av programmet har sålunda utvidgats tUl ca 23
miljarder dollar. Samtidigt har den givits en mera löntagarvänlig profU. Energiprogrammet
har förändrats så att dess ur efterfrågesynpunkt kontraktiva verkningar
begränsats och dess ambition i fråga om självförsörjning med olja dämpats.
Trots dessa modifikationer torde programmets effekter på efterfrågan inte bli
särskUt stora; de har beräknats uppgå lill i bästa fall 1 % av
bmttonationalprodukten, och huvudsakligen infalla under andra halvåret 1975.
Däremot bör man inte underskatta den psykologiska effekten av att
administrationen inom loppet av tre månader helt ändrat sina prioriteringar i
expansiv riktning.

Den
högsta penningpoliliska myndigheten. Federal Reserve Board, har deklarerat att
dess politik nu inriktats på alt ge utrymme för en återhämtning i den
ekonomiska aktiviteten i takt med att inflationen bromsas in. I detta syfte
vidtas nu åtgärder som skall medge en 57-procentig tillväxt i penningmängden.
Trots detta har den sjunkande efterfrågan på pengar medfört en nedgång i
penningmängden mot slutet av 1974 och början av 1975. Den offentiiga sektorn
torde dock komma att öka sina utgifter även i reala termer, i synnerhet om
arbetslösheten

4 Riksdagen
1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 50

stiger
ytterligare. Även om så sker kommer dock effekten av de ekonomisk-politiska
åtgärderna huvudsakUgen att koncentreras till den senare delen av 1975.

Den
återhämtning från en snart tvåårig recession som ändå väntas ske under senare
delen av 1975 måste alltså bäras upp huvudsakligen av den autonoma
ulvecklingen. Ser man lill nedgången under slutet av

1974 och
början av 1975 är det huvudsakligen två faktorer som svarar

för efterfrågebortfallet, nämligen den privata konsumtionen och lager

invesleringarna. Det slora fallet i dessa komponenter bär inom sig för

utsättningarna för en återhämtning längre fram.

Den
privata konsumtionen kommer att påverkas av den fortsatta utveckling av
inflationen och därmed av realinkomsterna. I början av

1975 noterades ett tydligt
trendbrott för inflationen under januari

och februari 1975 ökade konsumentprisindex med 67 % i årslakt

mot 1214 % under hösten 1974 och partiprisindex sjönk t. o. m.

Hushållen ökade sin sparkvot mycket starkt under hösten 1974 som en

reaktion på den accelererande inflationen och de aUtmer osäkra arbets

marknadsutsikterna. Skulle prisutvecklingen komma att bromsas in så

snabbt som senaste dala tyder på, kommer hushållen för första gången

på två år alt kunna notera alt realinkomsterna återigen stiger. Den

höga sparkvoten, till största delen orsakad av uppskjutna köp av bilar

och andra varaktiga konsumtionsvaror, skulle då kunna börja falla ned

till en mera normal nivå. Att denna process redan är på väg framgår

av alt bilköpen delvis tack vare avsevärda prisrabatter stigit påtagligt

under vårvintern. Här antas därför att återhämtningen av konsumtionen

blir relativt snabb. Skulle emellertid arbetslösheten stiga betydligt över

den nuvarande 8-procentsnivån kan återhämtningen komma att bli mera

långsam och utdragen.

De
höga lagren som till mycket stor del är orsakade av den minskade efterfrågan
inom bilsektom bör kunna avvecklas tämligen snabbt om den uppdämda efterfrågan
på detta område släpps loss. Lagerneddragningen skulle då kunna ha i huvudsak
avslutals efler första halvåret.

Företagens
investeringsplaner har påverkats starkt negativt av alt den kapacitetsbrisl,
som ännu på sensommaren 1974 gjorde sig kännbar inom vissa branscher, nu helt
eliminerats och ersatts av mycket lågt kapacitetsutnytljande i samtiiga
branscher. De senaste investeringsenkäterna tyder på att investeringarna i
näringslivet kommer att sjunka med ca 6 % under 1975. Den lättare
penningpolitiken och den föreslagna höjningen av skaltekrediterna på företagens
investeringar kommer säkert att förstärka investeringsbenägenhelen, men
effekterna härav lär inte bli skönjbara förrän mot slutet av 1975 och början av
1976. Bostadsinvesteringarna däremot har sjunkit tUl en så låg nivå alt något
annat än en uppgång inle är sannolik. Därtill kan lättnaden på kreditmarknaden
antas få relativt sett stor effekt på bostadsbyggandet. Trots en

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 51

hög
produklionstakt vid slutet av året torde bostadsproduktionen 1975 komma att
ligga icke oväsentiigt under 1974 års nivå.

Utrikesbalansen
i reala termer bör förbättras under 1975, främst till följd av en markerad
nedgång i importen. Då emellertid terms-of-trade förutses bli försämrade är en
ökning av bylesbalansunderskotlet till ca 2 miljarder doUar 1975 sannolik.

Sammanfattningsvis
framstår en successiv återhämtning av den ekonomiska aktiviteten som sannolik
under senare delen av 1975. Återhämtningens snabbhet och styrka kommer att
bestämmas av bl. a. inflationens fortsatta takt. På grund av den låga
aktiviteten under första halvåret kommer produktionen för helåret 1975 med all
sannolikhet att för andra året i rad minska i reala termer. F. n. beräknas
nedgången i bruttonationalprodukten bli ca 3 %. Detta innebär bl.a. att produktionen,
trots den här antagna uppgången under andra halvåret, kommer att ligga långt
under fullt kapacitetsutnyttjande. Arbetslösheten torde därför komma att ligga
på en hög nivå under hela 1975.

Japan

Av
alla OECD-länder drabbades Japan svårast av den internationella lågkonjunkturen
under 1974. Bruttonationalprodukten beräknas således ha minskat med mellan 3,5
och 4 %. Särskilt iögonenfaUande blev utvecklingen inom industrin, där
industriproduktionsindex för januari 1975 stod 18 % under nivån 12 månader
tidigare. Samtidigt hade lagren i januari 1975 stigit med 40 % jämfört med
januari 1974. Trots de starka institutionella faktorer som i Japan verkar i
sysselsällningsslabiliserande riktning var nedgången i den ekonomiska
aktiviteten så kraftig att tydliga effekter uppträdde på arbetsmarknaden.
Arbetslösheten beräknas i januari 1975 ha omfattat över 1 miljon personer och
korttidsarbete fick stor spridning.

Orsakerna
lill att recessionen blev så djup just i Japan står att söka i den sammanlagda
effekten av prishöjningarna på råvaror och olja under 1972 och 1973 och den
förda ekonomiska politiken.

De
prishöjningar på råvaror och däribland olja som inträffade under 1972 och 1973
fick en särskilt stark genomslagskraft i den japanska ekonomin till följd av
landels exceptionella beroende av import av dessa varor.

Inflationen
lorde dock sannolikt inte ha blivit så stark som den blev om inte myndigheterna
fört en penningpolitik som ökal företagens likviditet högst avsevärt under
1972 och 1973. Konfronterad med en accelererande inflation och ett i och med
oljekrisen drastiskt ökat bylesbalansunderskott skärpte regeringen successivt
den ekonomiska politiken. Den statliga budgeten 1.4.197431.3.1975 gavs en
starkt restriktiv inriktning. Huvudbördan i inflationsbekämpningen lades
emellertid på

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 52

penningpolitiken,
som har håUits mycket stram trots höstens penning-politiska omsvängning i andra
slörre OECD-länder.

Tack
vare den goda likviditeten i utgångsläget fördröjdes verkningama av den strama
penningpolitiken på sådant sätt att de sannolikt kuhninerade samtidigt med
bottenläget i den internationella konjunktursvackan. I vilket fall tycks den
restriktiva politiken under större delen av 1974 ha varit tämligen
verkningslös mot inflationen, som drev upp konsumentprisindex med ca 25 % mellan
1973 och 1974. Mot slutet av året kunde dock en viss inbromsning i
prisutvecklingen märkas och årstakten i prishöjningarna hade under perioden
augustidecember 1974 gått ned till 18 %. I partihandelsledet var inbromsningen
ännu mer markerad.

Löntagarna
fick under första halvåret 1974 vidkännas betydande reallönesänkningar, men
under andra halvåret förbättrades reallöneutveck-Imgen men inte mer än att
reaUönerna för året som helhet var oförändrade. Den privata konsumtionen synes
också ha varit i stort sett oförändrad.

Den
starka nedgången i den inhemska efierfrågan lill följd av den förda politiken
och försämringen av bytesförhållandet gentemot utlandet medförde alt
importvolymen, från alt ha ökat med så mycket som 29 % under 1973, minskade med
1,5 % under 1974. Då samtidigt exporten ökade med drygt 16 % lyckades Japan
trots oljeprishöjningarna återställa balansen i utbytet med utlandet redan
under höstmånaderna 1974. Mot slutet av året började dock recessionen i
utlandet märkas på orderingången.

Bytesbalansunderskottet,
som i början av 1974 hade löpt med en årstakt av inemot 8 miljarder dollar,
kunde genom den inhemska recessionen och det japanska näringslivets
intensifierade exportansträngningar nedbringas till ca 4,5 miljarder dollar.

Den
fördjupning av recessionen som inträdde under fjärde kvartalet 1974 har
fortsatt även under de första månaderna 1975. I januari och februari noterades
en fortsatt nedgång i industriproduktionen. Lageranpassningen, som
myndigheterna väntade sig skulle ha avslutats senast under första kvartalet,
ser nu ut att fortsätta även under andra kvartalet 1975.

För
den fortsatta utvecklingen under 1975 finns i Japan ett flertal sinsemellan
olika prognoser med tUlväxttakter på mellan 3,5 och 8 %. Den officiella
prognosen för budgetåret 1975/76 antar en BNP-ökning om 4,3 %.

I
den nuvarande situationen är utvecklingen av den inhemska efterfrågan av
särskild betydelse. Denna efterfrågan företer emellertid f. n. ringa tecken
till en autonom uppgång. Avgörande blir då den ekonomiska politikens
inriktning. Uttalanden från regeringshåll har gett vid handen att den
ekonomiska politiken fortfarande har till huvuduppgift

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 53

att bekämpa inflationen. Målet anges vara all före
utgången av budgetåret 1974/75 nå ned till en prisstegringslakt kring 15 % i
årslakt för att under budgetåret 1975/76 dämpa inflationen ned till ensiffriga
tal. I takt med att inflationen bromsats in, arbetsmarknaden försämrats och
antalet konkurser ökat högst påtagligt har regeringen emellertid gett uttryck
för en mera flexibel instäUning och sysselsättningsmålet har lyfts fram aUtmer.
Utan alt i stort förändra den restriktiva inriktningen av penningpolitiken
sattes således i februari vissa selekliva åtgärder in för att bl. a. underlätta
finansieringen av mindre företag och byggandet. I mars vidtogs ytterligare
stimulansåtgärder, denna gång i form av bl. a. ökade offentliga investeringar
och vissa kredillätlnader för industrins investeringar. Den nuvarande, trots
dessa lättnader i stort restriktiva kursen lär fullföljas i vilket fall till
efter att löneförhandlingarna avslutas i april 1975. Uppnås en ur
prisstabiliseringssynvinkel acceptabel löneuppgörelse och vidmakthäUs den
positiva utvecklingen för bytesbalansen kommer regeringen alt ha ett betydande
stabiliseringspolitiskt utrymme för en mera expansiv politik. Denna torde i så
fall i första hand ges formen av en lättare kreditpolitik.

Den privata konsumtionen kommer sannolikt att påverkas av
ökade sociala transfereringar redan under andra kvartalet 1975. I kombination
med elt fortsatt kraftigt fall i prisstegringstakten bör en betydande expansion
av den privata konsumtionen kunna uppnås.

Lageranpassningsprocessen
torde komma att fortgå till över halvårsskiftet 1975 med betydande kontraktiva
effekter emanerande från de minskande lagerinvesteringarna. När väl lagren
bringats ned tUl önskad nivå bör industriproduktionen stiga. Med hänsyn till
alt den lediga kapacilelen inom industrin f. n. är mycket omfattande, och att penningpolitiken
även efter en eventuell omsvängning i expansiv riktning av den ekonomiska
politiken, kan förbli relativt restriktiv, torde inle det fall i
industriinvesteringarna som nu förutses kunna undvikas. Bostads-investeringarna
stöds av de selektiva stimulansåtgärder som regeringen presenterade i februari.
De motverkas dock av den restriktiva ekonomiska politiken och nettoeffekten
kan därför inte bli någon större tillväxt. Som enda klart expansiva inslag i
investeringsbilden framstår de offentliga investeringama. Sammanlaget kan
investeringarna vänias öka marginellt eller förbli oförändrade.

Den japanska exporten tycks av orderstatistiken att döma
möta ökande avsättningssvårigheter efler 1974 års exportuppgång. Med hänsyn
till den svaga tillväxten i världshandeln kan inte exporten öka särskilt starkt
även om de japanska exportörerna, bl. a. tack vare deprecieringen av yenen,
även 1975 lyckas öka sina marknadsandelar. En återhämtning av
industriproduktionen under tredje eller fjärde kvartalen, vUket här förutsatts,
och en ökning av konsumtionen måste påverka importen i positiv riktning. För
året i dess helhet bör exporten utvecklas

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 54

avsevärt
snabbare än importen och på så sätt torde bylesbalansunderskotlet kunna
minskas. Ett bytesbalansunderskott i storleksordningen 2 miljarder doUar
jämfört med 1974 års underskott på 4,5 miljarder doUar framslår som möjligt.
Den totala produktionen väntas öka med avsevärd kraft under andra halvåret
1975. På grund av den låga aktiviteten under första halvåret beräknas dock
bruttonationalprodukten för helåret öka med endast 23 %.

Storbritannien

1974
blev ett svårt år för den brittiska ekonomin. Inflationstakten ökade från 8 %
1973 till 14 % räknat mellan årsgenomsnitten och till skillnad från flertalet
andra länder märktes ingen inbromsning i penningvärdeförsämringen mot slutet
av året, utan inflationstakten låg kvar på ca 20 %. Bytesbalansunderskottet som
1973 uppgått till 1,2 miljarder pund steg till 3,8 miljarder.
Industriproduktionen hämmades inte bara, som i andra länder, av
efterverkningarna av oljekrisen och den alltmer kännbara avmatlningen i
världskonjunkturen, utan även av den tre-dagarsvecka som infördes under första
halvåret 1974 till följd av ar-betskonflikten inom kolindustrin. Under andra
och tredje kvartalen skedde en viss återhämtning, varefter industriproduktionen
under fjärde kvartalet föll med 3 %. Arbetslösheten som tycks ha speglat
industriproduktionens utveckling väl, var oförändrad under första halvåret,
men steg mot slutet av året och nådde då 3-procentsnivån. För året i dess
helhet beräknas bruttonationalprodukten ha blivit något lägre än 1973.

Pris-
och löneutvecklingen i Storbritannien influerades av huvudsakligen två
faktorer. Fram t. o. m. andra kvartalet 1974 synes den inhemska prisnivån i
första hand ha drivits upp av de utifrån kommande inflationskrafterna.
Importpriserna steg med 93 % resp. 56 % i årslakt under första och andra
kvartalen, vilket betingades av råvaru- och oljeprishöjningarna och den
successiva deprecieringen av pundet. Vid halvårsskiftet beräknas dessa
prishöjningar ha arbetat sig fram till detaljhandelspriserna. Därefter lorde
den andra faktorn, de inhemska kostnadsstegringarna, ha svarat för huvuddelen
av inflationen. I juli 1974 avskaffades det system med lönekontroll som den
tidigare konservativa regeringen infört. Enligt den då gällande tredje etappen
i detta kontrollsystem skulle löntagarna kunna få dels kompensation för uppgångarna
i konsumentprisindex och dels en årUg löneökning på 10 11 %. Företagen skuUe
få ta ut 50 % av sina ökade lönekostnader på varupriserna. Även efler
lönekontrollens avskaffande utbetalades fram tiU november 1974 kompensation
s. k. tröskelbetalningar för uppgången i konsumentprisindex. Denna
indexering och kraven från löntagarorganisationerna på kompensation för
absolut och relativa reallöneförluster under kontrollperioden medförde
mycket kraftiga löneök-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 55

ningar.
För att förebygga en explosiv löneutveckling presenterade den fackliga
landsorganisationen TUC och labourpartiet ett s. k. "socialt
kontrakt". Detla är inte elt avtal i formeU mening utan snarare en form av
lönepolitiska riktlinjer. De viktigaste punkterna föreskriver atl löneavtal
bör träffas i 12-månadersperioder, att löneuppgörelserna bör sikta till atl
vidmakthålla oförändrade reallöner och att särskUda löneförbättringar skall
kunna avtalas för kvinnor och lågavlönade. I utbyte mot denna fackliga
återhållsamhet skall regeringen ge sin ekonomiska politik en sådan inriktning
att socialt efferställda grupper gynnas.

Under liden från juli 1974
har lönerna stigit icke obetydligt snabbare än priserna. I januari 1975 låg
ökningarna på 28 resp. 20 % jämfört med januari 1974. Huruvida det
"sociala konttaktet" fungerat torde dock vara för tidigt att uttala
sig om. Löneutvecklingen har nämligen under denna tid till stor del påverkats
av efterverkningarna av lönekontrollens upphävande.

I vilket fall steg de
disponibla realinkomsterna från halvårsskiftet. Mellan andra och tredje
kvartalen ökade således realinkomsterna med 4,5 %. Och trots en kraftig uppgång
i sparkvoten ökade den privata konsumtionen något under andra halvåret och
uppvisade tack vare detta endast en mindre nedgång över helåret 1974.

Investeringarna i fast
kapital minskade med 23 % under 1974. Bakom denna siffra döljer sig dock en
mycket splittrad bild. Bostads-investeringarna, exempelvis, föll med bortåt 30
%, vilket framför allt var en direkt följd av den restriktiva penningpolitiken.
De offentliga investeringama ökade mycket måttUgt, något som speglar den
restriktiva finanspolitiken. Även näringslivets investeringar minskade som en
reaktion på det låga efterfrågetrycket, de osäkra konjunkturutsikterna och det
pressade likvidilelslägel. Enda undantaget var tillverkningsindustrin som
ökade sina investeringar med ca 10 %. Detta torde ha varit ett uttryck för ett
eftersläpande högt eflerfrågetryck inom vissa branscher som upplevt en
påtaglig kapacitetsbrist under den internationella högkonjunkturen 19721973.

Lagerinvesteringarna föll
drastiskt under 3-dagarsveckan i januari och februari. Företagen lyckades då
genom att dra ned lagren hålla produktionen och leveranserna uppe på en
förhållandevis hög nivå. Fr. o. m. andra kvartalet sökte man bygga upp lagren
igen. Denna frivilliga lageruppbyggnad tycks under hösten ha avlösts av en
ofrivillig lagerökning. Förändringarna i lagerinvesteringar synes över helåret
ha i stort tagit ut varandra och inle påverkat totala efterfrågan nämnvärt.

Importens
ökning med endast en halv procent i volym men med hela 45 % i värde speglar den
radikala försämring av bytesförhållandet med ullandet som det brittiska
folkhushållet utsattes för liU följd av råvaru- och oljeprishöjningarna och den
fallande pundkursen. Exporten ökade med 25 % i värde och 6 % i volym, vUket
med hänsyn

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.1975:100 56

till
att OECD-områdets totala export steg med drygt 8 % i volym innebar att den
brittiska exporten i någon mån minskade sina marknadsandelar. DärtUl inebar
detla även som ovan nämnts alt bytesbalansen försämrades högst avsevärt.

Under
1975 har den brittiska regeringen atl manövrera inom det minimala
stabiliseringspolitiska utrymme som den höga inflationen,
bytesbalansundersköttet och den ökande arbetslösheten medger.

Färska
konjunklurbarometerdala indikerar att företagens behov av arbetskraft kommer
att minska under den närmaste 12-månadersperio-den. Den ökning av
industriproduktionen med ett par procent från 1974 års låga nivå som nu
förutses innebär att graden av kapacitetsulnytt-jande ytterligare sjunker. Mot
denna bakgrund är en ytterligare försämring av arbetsmarknaden till en
genomsnittlig arbetslöshet på 3,5 4 % sannolik.

Den
fortsatta kostnadsutvecklingen kommer att avgöra regeringens möjligheter alt
stödja sysselsättningen. För prisernas del finns flera faktorer som verkar i
riktning mot en fortsatt hög inflationstakt. Avvecklingen av subventionerna
lill de nationaliserade industrierna saml de lättnader som medgivits företagen
i novemberbudgeten 1974 i fråga om priskontrollen samt löneökningarna vänias
medföra en kostnads-inflation på ca 20 %. Ä andra sidan kan del allmänna
eflerfrågefaUet i OECD-området och den nedgång i parlihandelspriser som kunnat
noteras i flera länder kring årsskiftet medföra att priserna stiger långsammare
än vad som nu förutses.

Den
ökande arbetslösheten och regeringens starka satsning på att fä det sociala
kontraktets riktiinjer tillämpade bör kunna medverka lill att dämpa
löneutvecklingen under 1975, i synnerhet under andra halvåret.

Den
ekonomiska politiken, så som den lades fast i novemberbudgeten 1974 syftar till
att prioritera exporten och industrins investeringar. Exporten kan inte väntas
öka mer än marginellt med hänsyn till den svaga utveckling för världshandeln
som här antas. Avgörande för exporten blir den inhemska kostnadsutvecklingen
och pundels fortsatta kursutveckling. F. n. förutses en exportvolymökning med 1
%.

Investeringarna
i fast kapital borde gynnas av den påtagliga lättnad som inträtt i
penningpolitiken under hösten 1974 och vintem 1975. Denna positiva inverkan
motvägs emellertid av de dåliga konjunkturutsikterna och den stora
överskottskapaciteten. För 1975 förutses därför elt fortsatt fall i de fasta
investeringama. Till skillnad från 1974 vänias även tillverkningsindustrins
investeringar minska till följd av det aUtjämt pressade likviditetsläget i
företagen och den sjunkande orderingången. Någon väsentlig uppgång i
bostadsinvesteringarna är heller inte att vänta i ett läge med stigande
osäkerhet om sysselsättningen.

Den
privata konsumtionen kan väntas öka något, kanske inte till

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 57

följd av någon fortsatt uppgång i realinkomsterna, utan
snarare tack vare en förväntad nedgång i sparkvoten från dess exceptionellt
höga nivå under 1974.

Med en
utveckling av här skisserat slag kommer importen alt stagnera eller t. o. m.
minska något. I kombination med en viss ökning i exporten bör bytesbalansen
förbättras i synnerhet som Storbritanniens bytesförhållande till utlandet vid
en fortsatt stabilisering av råvaru- och oljepriserna i nominella termer också
bör förbättras. Bylesbalansunderskotlet beräknas kunna reduceras tUl ca 3
miljarder pund. Härvid skulle en slor del av underskottet exkl. oljeimporten
elimineras.

Bruttonationalprodukten beräknas öka med mellan O och 1 %
under 1975.

Förbundsrepubliken Tyskland

Lågkonjunkturen i den västtyska ekonomin under 1974
förklarades i likhet med exempelvis Förenta staterna och Japan i huvudsak av
dämpningen i den inhemska efterfrågan mellan 1973 och 1974. Industriproduktionen
föll över året och gick ned särskilt kraftigt under fjärde kvartalet.
Arbetslösheten närapå fördubblades. Det som skiljde utveckUngen i
Förbundsrepubliken från de flesta andra länder var den exceptionellt starka
exportökningen som uppgick till nära 13 % i volym räknat.

Att den
inhemska efterfrågan blev så svag och t. o. m. minskade förklaras av främst
den utomordentligt restriktiva ekonomiska politik som fördes under större delen
av 1974. Under högkonjunkturen 1973 hade starka eflerfrågedämpande ålgärder
satts in för att motverka det tilltagande inflationstrycket. Dessa åtgärder
upphävdes mot slutet av året. i vad gäller finanspolitiken. Penningpolitiken
däremot lättades inle ulan hölls under större delen av 1974 mycket restriktiv.
I stället för en förmodad expansion av penningmängden med drygt 10 % ökade
denna med endast 6 %.

Näringslivets
investeringar påverkades starkt av denna restriktiva penningpolitik. Bakom det
faktum att de gick ned så kraftigt som med 9 % 1974 ligger dock även andra
faktorer. Den inhemska efierfrågan hade varit svag ända sedan halvårsskiftet
1973 och någon ljusning kunde inte skönjas framöver. För den exporlorienlerade
industrin var försäljningen utomlands mycket expansiv under första halvåret
1974. Men i takt med den allt sämre internationella konjunkturen mattades
utlandsefterfrågan av och exporten under andra halvåret minskade i förhållande
till första halvåret, Företagens vinstutveckling hade försämrats under året,
delvis till följd av den successiva apprecieringen av D-marken. När de i ökande
utsträckning bley hänvisade till extern finansiering på relativt ogynnsamma
villkor, blev följden att investeringsplanerna uppsköts eller senarelades.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 58

Även
för bosladsinvesleringarna blev effekten av den strama penningpolitiken mycket
kännbar. För deras del spelade dock även andra, mer strukturella omständigheter
in. En viss mättnad på bostadsmarknaden hade gjort sig kännbar redan under
1973. Byggföretagens möjligheler och vilja att starta nya bostadsprojekt
begränsades ytterligare av kapitalkostnaderna för etl stort antal outhyrda
lägenheter. Trots federala och delstatliga stödåtgärder inom byggsektorn
minskade byggandet med mer än 20 % mellan 1973 och 1974.

Den
privata konsumtionen och investeringarna hade varit svaga sedan mitten av
1973. Detla i kombination med den strama penningpolitiken förhindrade
företagen att under 1974 i någon större utsträckning föra vidare de
kostnadsökningar som framkaUats av de höjda råvaru- och energipriserna och de
efter västtyska förhållanden ansenliga löneökningarna på 1215 %. I takt med
att arbetslösheten under hösten steg från ca 2,5 tiU 5 % påverkades den
privata konsumtionen. Den dämpades nu av arbetslöshetens direkta effekter på
inkomsterna och dess indirekta effekt via konsumtionsbenägenheten som minskade
när sysselsättningen blev mera osäker. Resultatet blev att den privata konsumtionen
förblev i det närmaste oförändrad mellan 1973 och 1974.

Exporten
var den viktigaste efterfrågekomponenten i den västtyska ekonomin under 1974
och beräknas ha bidragit till den totala efterfrågan med ca 3 % av
bruttonationalprodukten. Den utländska efterfrågan har således bidragit till
att hålla uppe den ekonomiska aktiviteten i Förbundsrepubliken Tyskland. Den
starka ökningen av exporlvolymen förklaras bl. a. av alt industrin på grund av
den svaga inhemska efterfrågan hade omfattande ledig kapacitet och därmed en
överlägsen leveransberedskap jämfört med flera av sina konkurrenter. Exporten
tUl OPEC- och statshandelsländerna ökade särskilt snabbt. Den låga konsumtionsefterfrågan
medförde att importen sjönk under 1974 i reala termer. Handelsbalansen kom
härigenom att uppvisa ett rekordartat överskott på 50 miljarder DM. På
tjänstesidan noterades däremot elt underskott på närmare 10 miljarder.
Transfereringarna är traditionellt mycket slora och uppgick under året till 17
miljarder DM, varför bytesbalansen uppvisade ett överskott på ca 23 miljarder
DM.

Huvudmålet
för den ekonomiska politiken, en lägre inflationstakt, kan sägas ha i det
närmaste uppfyllts under 1974. Konsumentprisindex ökade med ca 6 % mellan 1973
och 1974. I synnerhet under fjärde kvartalet 1974 sjönk inflationstakten
markant och nådde en nivå som ligger lägre än under första halvåret 1973, dvs.
före oljekrisen. Denna framgång i inflationsbekämpningen har emellertid fått
betalas med en mycket svag tillväxt och en hög arbetslöshet. Antalet arbetslösa
steg till drygt 5 % av arbetskraften eller ca 1,2 miljoner personer. 900 000
människor hade samtidigt tvingats tiU korttidsarbete. Antalet s. k. gästarbetare
minskades genom invandringsslopp och genom alt invandrare

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 59

efter en viss tid utan arbete lämnar landet. Deras antal
har minskat med 1/2 miljon från toppunkten 1973 och uppgår f. n. lill 2
miljoner.

Mot
bakgrund av den stigande arbetslösheten och den långsammare inflationen lades
den ekonomiska politiken om i expansiv riktning under höslen 1974. Till alt
börja med lättades penningpolitiken genom räntesänkningar och en minskning av
reservkvoterna. I december 1974 presenterades så ett finanspolitiskt
stimulanspaket på närmare 10 miljarder DM. Det viktigaste elementet i delta
program var en subvention på 7,5 % till industriinvesteringar som kontrakteras
före den 1 juli 1975. Därutöver föreslogs arbetsmarknadsstöd, offentliga
investeringar och en i tiden icke begränsad subvention på 7,5 % till
energisparande investeringar. Från januari 1975 trädde så en redan tidigare
planerad skatte- och barnbidragsreform i kraft varigenom hushållen tillfördes
14 miljarder DM. Totalt inkl. vissa mindre selektiva insalser under hösten 1974
uppgår stimulansåtgärderna till ca 26 miljarder DM. Under vårvintern 1975 har
ytterligare lättnader i kredilpolitiken genomförts och det officiella diskontot
sänktes i början av mars till 5 %, att jämföra med de 7 % som gällde under de
tre första kvartalen 1974.

Utsikterna
inför 1975 domineras f. n. av frågan om vilken effekt de insatta expansiva
åtgärderna kan få på den inhemska efterfrågan under loppet av året.
Föreliggande konjunkturbarometrar antyder att en uppgång i konjunkturen synes
vara alt vänta kring mitten av 1975. Tecken alt en återhämtning kan vara på väg
har också kommit från de sektorer som hårdast drabbades av nedgången 1974. Inom
bil-och byggbranscherna har en viss ökning av efterfrågan kunnat noteras i
början av 1975. Inom bilsektorn är handelns lager nedbantade tUl en låg nivå,
varför en efterfrågeökning tämligen snabbt måste slå igenom på den f. n.
reducerade produktionen. Även för investeringsvarorna har orderingången från
hemmamarknaden ökat. Inom andra branscher som stålindustrin och den kemiska
industrin, vilka upplevt elt mycket gott år 1974, är emellertid avmatlningen
påtaglig. Orderingången från utlandet har också gått ned tydligt för hela
industrin. Det råder därför fortfarande osäkerhet om tidpunkten för och kraften
i den väntade uppgången.

En stor
del av denna osäkerhet hänför sig till industriinvesteringarna. Det förefaller
sannolikt att de av investeringssubventionerna betingade beställningama i stor
utsträckning koncentreras till majjuni 1975, dvs. strax innan subventionerna
upphör att gälla. Med hänsyn till rådande konjunkturläge torde företagen
nämUgen avvakta med sina beställningar så länge som möjligt.
Industriinvesteringarna bör dock bU stimulerade även av andra faktorer som
exempelvis den lättade kredit-politiken och inte minst den förutsebara
löneutvecklingen. Under andra halvåret bör därför industriinvesteringarna komma
att öka påtagligt. För byggnadsinvesteringarna förutses en markerad uppgång
i efter-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 60

frågan
under andra halvåret, men då produktionsnivån fortfarande inte anpassats helt
till den lägre efterfrågenivån som anses komma alt gälla på längre sikt, blir
återhämtningen av produktionen begränsad och mellan helåren 1974 och 1975
kommer en nedgång inle att kunna undvikas.

Under intryck av den
inbromsande inflationen och den allt kärvare arbetsmarknaden har viktiga
fackförbund, såsom melallindustriarbetare-förbundet och de offentliganslälldas
förbund, slutit avtal om löneökningar på 67 %. Medeltalet i lönepåslagen
under 1974 beräknas nu komma alt ligga vid 7 %. Som en följd av den starkt
dämpade kostnadsutvecklingen beräknas konsumentpriserna stiga med mindre än 6
% mellan 1974 och 1975 och med en ännu långsammare ökningstakt under loppet av
året. I kombination med de genomförda skattesänkningarna förutses reallönerna
komma att stiga med drygt 3 %. Den privata konsumtionen torde därför stimuleras
och, även under antagande om oförändrad sparkvot, komma att öka med omkring 3
%. Den inhemska efterfrågan under 1975 kommer även att stimuleras kraftigt av
de planerade utgiftsökningarna för den offentliga sektorn.

Utlandsefterfrågan, som
spelade en sådan avgörande roll under 1974, vänias däremot på grand av den
internationella konjunktursvackan inte bidra med sanuna tillväxtstimulans 1975.
Exporten torde dock öka med någon procent, vilket delvis förklaras av att
länderfördelningen i nuvarande konjunkturläge är mycket gynnsam. Under 1974
föll på Förenta staterna endast mellan 7 och 8 % av exporten, medan OPEC- och
statshandelsländerna tillsammans tog emot drygt 11 %. Som en följd av den
stimulerade inhemska efterfrågan och den faktiska apprecieringen beräknas
importen stiga med mellan 4 och 6 %. Bytesbalansöverskottet 1975 beräknas f.
n. bli i stort oförändrat jämfört med 1974 och således komma upp i
storleksordningen 2025 miljarder DM.

Mot
bakgrund av den här skisserade efterfrågeutvecklingen kommer det sannolikt att
visa sig att produktionen utvecklats fortsatt svagt under början av 1975.
Skulle den inhemska efterfrågan inte visa klara tecken på en uppgång under
försommaren så framstår det som sannolikt att förbundsregeringen och
Bundesbank sätter in ytterligare stimulansåtgärder. Det finns därför anledning
alt räkna med en hög och accelererande tillväxttakt i den totala produktionen
under andra halvåret 1975. På grund av det låga utgångsläget kan dock inle
tillväxten i bruttonationalprodukten mellan 1974 och 1975 bli mycket större än
i storleksordningen 12 %.

Kapacitetsutnyttjandet
är f. n. mycket lågt inom industrin. Även med en hög tillväxttakt under senare
delen av 1975 blir uppgången i efterfrågan på arbetskraft sannolikt långsam.
Någon snabb minskning av arbetslösheten är därför inte att vänta under 1975.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 61

Frankrike

I
jämförelse med andra länder visade den franska ekonomin länge under 1974 slor
motståndskraft mot avmattningstendensernä. En restriktiv ekonomisk politik
lillsammans med en påtagligt svagare utlandsefterfrågan bidrog emellertid till
en avsevärd minskning i den ekonomiska aktiviteten under de sista månaderna
1974. Arbetslösheten steg därmed kraftigt och under årels sista månad noterades
över 700 000 arbetslösa.

Det
främsta målet för den ekonomiska politiken under 1974 var alt bekämpa
inflationen och gradvis återställa balansen i utrikeshandeln. Statsbudgeten var
balanserad, vilket till stor del kunde hänföras till statsinkomsternas ökning
på grand av inflationen. Det var emellertid den strama penningpolitiken som
fick dra det tyngsta lasset i kampen mot inflationen. Den under våren 1974
återhållande ekonomiska politiken kulminerade i juni i samband med
skaltehöjningar och höjning av diskontot. Mot slutet av året började insatserna
emellertid få en selektivt stödjande inriktning för att dämpa effektema av den
antiinfla-toriska linjen. Således har speciellt utsatta sektorer som
bilindustrin och byggnadssektorn blivit föremål för särskilda stödåtgärder.

Prisslegringstaklen var
hög under 1974 främst beroende på de höjda energi- och råvarupriserna. Redan
under sommaren kunde emellertid en förbättring skönjas. Bl. a. som ett resultal
av en aktiv priskonlroll-polilik och den kraftiga avmatlningen i slutet av året
blev inflationen mindre än vad som tidigare befarats. Prisstegringarna under
1974 uppgick lill drygt 15 %. Under slutet av 1974 och början av 1975 har dock
en markant dämpning av inflationstakten observerats.

I
åtstramningspolitikens fotspår följde under 1974 naturligt nog en uppgång i
arbetslösheten. Denna blev speciellt markerad under fjolårels tre sista
månader, då antalet registrerade arbetslösa ökade med 200 000. Vid slutet av
februari i år uppgick arbetslösheten till 770 000. Anlalel lediga platser har
sedan juni 1974 minskat med ca 150 000.

Bruttonationalprodukten
för 1974 ökade med 4,2 %, vilket vid en europeisk jämförelse framstår som en
snabb tillväxt. Denna utveckling torde bl. a. kunna tillskrivas den starka
utvecklingen av den franska exporten och alt de fasta investeringarna,
bostäder exkluderade, ökade med hela 5,5 %. Även den privata konsumtionen höll
sig under 1974 på en relativt hög nivå, vilket var möjligt tack vare en
avsevärd minskning av sparkvoten. Första halvårets snabba tillväxt i
konsumtionen vidmakthölls till stor del även under andra halvåret. För 1974 i
sin helhet noterades en ökning av den privata konsumtionen med 4,5 %.

Utvecklingen
av den externa balansen utgjorde ett av de mest positiva inslagen i fransk
ekonomi 1974. Handelsutvecklingen hjälptes upp bl. a. av franska valulans ökade
styrka gentemot dollarn och de fallande råvarupriserna. Exporten ökade i volym
med ca 11 % och importen

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 62

med
6 %. Delvis som resultat av den minskade aktiviteten i ekonomin sjönk importen
kraftigt under andra halvåret. Handelsbalansunderskottet stannade därmed vid
19 miljarder franc för 1974. Bytesbalans-underskottet torde ha blivit 29
miljarder franc, varav hälften finansierats med internationell upplåning, den
andra hälften genom inströmning av kortfristigt kapital.

De
senaste franska officiella prognoserna har nedreviderat den förväntade
tillväxten i bruttonationalprodukten 1975 till 2,53 %. Delta har skett mot
bakgrund av att höstens avmattning fortsatt även under början av 1975.
Färdigvarulagren har stigit och läget för industrivaruproduktionen har varit
svagt. Viss osäkerhet råder beträffande utvecklingen av investeringarna och den
privata konsumtionen under 1975. Exportvolymens ökningslakt uppges kunna bli 10
% för 1975. Visserligen utformas den franska ekonomiska politiken med uttalat
exportfrämjande syfte, men den utveckling som här förutses för exportmarknaderna
gör att prognosen förefaller ligga lite högt. Med hänsyn tagen till vidtagna
energipolitiska åtgärder saml minskningen i inhemsk efierfrågan torde
importvolymen å andra sidan komma att få en lägre ökningstakt än officiella
prognoser. Även vid bedömningen att exporten kommer att öka betydligt
långsammare än de officiella uppskattningarna skulle handelsbalansen sålunda
förbättras 1975. Nuvarande franska prognoser förutskickar, att
handelsbalansunderskottet 1975 maximalt kommer att uppgå till 10 miljarder
franc.

Prisstabilitet
fortsätter under 1975 att vara elt viktigt mål för den ekonomiska politiken.
Regeringens åtgärder för priskontroll skärptes ytterligare i slutet av 1974. De
lägre råvarupriserna samt en löneutveckling som förväntas hålla sig inom del
samhällsekonomiska utrymmet ger skäl att förmoda att prisökningen blir lägre
under 1975. Prognosen på 10 % inflation 1975 ter sig därför inte orealistisk.

Redan
under slutet av 1974 började man från fransk sida alt stödja vissa av den
alltmer markerade konjunkturnedgången utsatta sektorerna. Den selektivt
stödjande inriktningen har varit kännetecknet på den förda ekonomiska politiken
även under första kvartalet 1975. Kreditpolitiken har mjukats upp. Genom en
mildring av kravet på bankernas kassareserver i centralbanken släpptes i
januari ytterligare 11 miljarder franc ut i banksystemet. Det officieUa
diskontot har under årels första tre månader sänkts med 3 % och uppgår nu till
10 %. Kredilpolitiken kan dock fortfarande karakteriseras som ålerhåUsam. I
februari tillkännagavs en tidigareläggning av ökningarna av vissa transfereringar
samt ett utökat stöd till de franska jordbrukarna. I mitten på mars aviserades
vidare en serie begränsade åtgärder i syfte att stimulera investeringarna samt
aktiviteten inom byggnadssektorn.

Ulvecklingen
hillills under 1975 torde ge vid handen, såvida inflationstakten visar
fortsatt dämpning, atl en successiv lättnad av den

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 63

franska
poUtiken kan vara att vänta under de närmaste månaderna. Efter ett första
halvår med svag produktionstillväxt skulle den franska ekonomin därefter
återhämta sig under andra halvåret, främst mot bakgrund av ett något ljusare
internationellt efterfrågeläge. 1975 års ökning av bruttonationalprodukten
torde därmed komma att uppgå till den officieUt förutsedda om 2,53 %.

Italien

Det
nuvarande ekonomiska läget i Italien och den utveckling som kan förutses för
1975 måste bedömas mot bakgrund av utvecklingen under 1974 vad gäller extern
och intern balans samt den förda ekonomiska politiken. Det stora underskottet
i de utrikes betalningarna i början av 1974 underskottet i handelsbalansen
uppgick första halvåret till ca 6 miljarder dollar och den accelererande
prisstegringstakten föranledde en rad åtstramningar av både finans- och
penning-politiskt slag under våren och sommaren.

Åtstramningen
av den ekonomiska politiken var så betydande alt den ekonomiska aktivUelen
snabbt dämpades. En viss uppmjukning av politiken blev därför aktuell relativt
snart. De siffror som f. n. föreligger för andra halvåret 1974 påvisar en
kraftig försämring av läget. Industriproduktionen har sjunkit kraftigt och låg
i december 1974 9 % under nivån för samma månad ett år tidigare, näringslivets
investeringar synes ha minskat och arbetslösheten har skjutit i höjden från den
låga nivån under 1974 års första del. Enligt officiella uppgifter uppgick den
öppna arbetslösheten till ca 600 000 personer eller 3,1 % i oktober 1974. Den
lolala arbetslösheten torde ha varit betydligt större och uppskattningar
gjorda inom EG angav en arbetslöshet på 1 miljon eller drygt 5 % i januari
1975. Samtidigt har den ekonomiska politiken börjat få allt tydligare effekt
på den externa balansen och inflationen. Detta kan illustreras med alt
handelsbalansunderskotlet successivt minskade under 1974 och att även ett
visst överskott (exkl. oljeimport) uppnåddes i december 1974. Ökningen av
partipriserna avstannade praktiskt taget under november och december och
konsumentprisernas ökningstakt har dämpats påtagligt sedan september.
Tillsammantaget beräknas den totala produktionstiUväxten ha uppgått till
knappt 3,5 % 1974, en avsevärd uppbromsning jämfört med 1973 års tUlväxt på 6 %
samt betydligt lägre än de bedömningar på drygt 4,5 % som förelåg under höslen
1974.

Den
kraftiga avmatlningen under 1974 års senare del har redan lett tiU en viss lättnad
i den ekonomiska politiken. Sålunda sänktes diskontot vid utgången av 1974
från 9 till 8 %. Därefter har vissa lättnader i kredilpolitiken aviserats, bl.
a. för exportföretagen och kommuner. Vidare har planer för stimulanser av
bostadsbyggandet samt för minskad oljekonsumlion presenterats. Hur mycket av
dessa planer som le-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 64

der
till konkreta ålgärder som får effekt redan under 1975 är dock högst osäkert.
Beslut har fattals om förbättrade kreditmöjligheter för jordbruket. Bakgrunden
härtill är att livsmedelsimporten är betydande, ca 20 % av den lolala importen.
Som en direkt stimulans för konsumtionen kan de i januari 1975 beslutade
höjningarna av arbetslöshels-understöden samt de statliga lönerna och
pensionerna betraktas.

Maximeringen
av kreditexpansionen till 15 % för perioden mars 1974mars 1975 måsle anses ha
haft en kraftigt restriktiv verkan som nu upphör. En viss ytterligare lättnad
inträder genom att de iinport-deposilionsavgifler som fr. o. m. maj 1974
belastade importen och placerades på räntelösa konton i 6 månader börjar
återbetalas samtidigt som depositionsskyldighelen upphörde i mars i år.

Den
fortsatta ulvecklingen under 1975 torde i vart fall för större delen av året
präglas av en låg aktivitet i den italienska ekonomin, vilket kan komma att
aktualisera ytterligare förändringar i den ekonomiska politiken. En viss
återhämtning mot slutet av 1975 förefaller då också trolig.

De
strategiska momenten i bedömningen av utvecklingen under 1975 utgörs främst av
den privata konsumtionen och utrikeshandeln. De indikatorer som nu föreligger
talar för att den privata konsumtionen kommer att minska något i volym 1975. Av
avgörande betydelse i delta sammanhang är hushållens sparbeteende. Bl. a. kan
den ökande arbetslösheten tänkas leda till en ökning av sparkvoten och det är
överhuvud tagel tveksamt om en real konsumtionsökning kan uppehåUas.

Exporten
har ökat relativt kraftigt under 1974 medan importen sjunkit till följd av den
dämpade inhemska efterfrågan. För 1975 är möjligheterna till exportlillväxt
främst beroende av tillväxten, av de utländska marknaderna då
kostnadsutvecklingen knappast medger några marknadsandelsvinster. De viktigaste
enskilda avnämarländerna är Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Förenta
staterna som tillsammans mottar ca 40 % av Italiens export. Det kan vidare
noteras alt Italien 1974 tredubblade sin export till OPEC-länderna som nu
svarar för en andel om 10 %. Med en marknadstillväxt på ca 3 % skulle en
exportvolymökning av ungefär samma storlek kunna komma till stånd.

Ett
fortsatt fall i både privata och offentliga investeringar torde inle kunna
undvikas; det aviserade programmet för stöd åt bostadsbyggande m. m. kommer
knappast att hinna få någon mera betydande effekt 1975. Lättnaderna i kreditpolitiken
får sannolikt inte någon större stimulerande effekt på näringslivets
investeringar redan under 1975. Strävandena att hålla budgetunderskottet på en
ungefär oförändrad nominell nivå i jämförelse med 1974 torde leda till att den
offentliga konsumtionen kan beräknas öka 1 å 2 %. På lagersidan finns varandra
motverkande tendenser, en avveckling av råvarulagren och lagren av

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 65

varor
i arbele uppvägs till en del av en ökning av färdigvarulagren.

Den fortsatta
försvagningen av den inhemska efterfrågan torde leda till en viss ytterligare
minskning av importen. Den totala produktionen beräknas minska någon procent
1975, vUket medför en ökning av arbetslösheten. Hur stor denna ökning kommer
att bli kan svårligen preciseras eftersom flexibiliteten i arbetskraflsutbudet
via korttidsvecka och nedgång i förvärvsfrekvens kan vara betydande.

Utrikeshandelns
volymutveckling jämte förbättring i bytesförhållandet och tjänstebalansen kan
väntas leda till ett underskott i bytesbalansen om 45 miljarder dollar,
vilket är lägre än som tidigare antagils. Delta innebär att bytesbalansen exkl.
oljeprodukter skulle ge ett visst överskott. Avmatlningen i den inhemska
aktiviteten har redan lett lill en dämpning av prisstegringstakten. Mellan
genomsnittslägena för 1974 och 1975 lorde ökningen dock uppgå till något under
20 %.

Danmark

Den
danska ekonomin kännetecknades 1974 av ett under årets första hälft snabbt
växande bylesbalansunderskott mot utlandet samt en under senare delen av året
djup efterfrågeavmattning. Restriktiva ekonomiskpolitiska åtgärder hade satts
in redan hösten 1973 i syfte att dämpa det överhettade resurslrycket och därav
medföljande acceleration av pris-och löneutveckling. För att på kort sikt hejda
den ansvällning av bylesbalansunderskotlet som var en följd av
oljeprisstegringama vidtogs under loppet av våren 1974 ytterligare restriktiva
ålgärder mot privat konsumtion och offentliga investeringar. Tillsammans med
den eflerfrågedämpande effekten av oljeprishöjningarnas genomslag på konsumentpriserna,
ett sammanbrott av de under 1973 mycket expansiva bostads-investeringarna och
den för Danmark svaga exportkonjunkturen fick den förda ekonomiska politiken en
förödande effekt på den inhemska efterfrågan. De privata fasta investeringarnas
expansion som fortfor ännu de första månaderna 1974 under intryck av
kapacitetsbristen vid slutet av 1973 bröts härigenom definitivt vid
halvårsskiftet. Denna utveckling medförde att importvolymen och därigenom det
reala bytes-underskottet minskades kraftigt. Det 5,3 miljarder danska kronor
stora underskottet i bytesbalansen första halvåret 1974 sjönk härigenom till
0,7 miljarder danska kronor andra halvåret. Antalet arbetslösa växte emellertid
samtidigt synnerUgen snabbt. Vid årets slut uppgick sålunda arbetslösheten till
12 % av antalet försäkrade kassamedlemmar.

Kredilmarknaden
var under hela året utpräglat stram. I augusti uppgick t. ex. den effektiva
avkastningen på bostadsobligationer tiU 17 18 % och för sommarhalvåret som
helhet till närmare 16 %. TUl följd av de under 1974 snabba prisstegringama
konsumentpriserna steg under loppet av 1974 med ca 15 % kan den reala räntan
dock beräknas ha stannat vid några enstaka proceni. Detta förhållande
medverkade

5
Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 66

givetvis
ändå starkt tUl dämpningen av de fasta investeringarna. Den minskning av
bostadsbyggandet som uppstått lUl följd av den kraftiga minskningen av antalet
igångsatta lägenheter redan andra halvåret 1973 torde ha accentuerats,
varigenom bosladsinvesteringarna 1974 i volym kom atl understiga molsvarande
nivå 1973 med 25 %.

Bruttonationalprodukten
beräknas sammanfattningsvis ha ökat med 1,5 % i volym 1974.

Under
1975 ställs den ekonomiska politiken inför synnerligen svåra avvägningsproblem
i Danmark. Kraftiga stimulansåtgärder måste vidtas för alt nedbringa den
mycket höga arbetslösheten. Den sänkning av de direkta skatterna som beslutades
under hösten 1974 torde få en sådan stimulerande effekt på den privata
konsumtionen även vid beaktande av de samtidigt beslutade inbesparingarna på
inkomstöverföringarna till hushållen. Ytterligare en konjunkturstödjande
faktor torde de offentliga investeringarna komma att utgöra i och med att de
kvantitativa begränsningarna för dessa lyfts bort hösten 1974. Även
bostads-investeringarnas minskning kan vänias bli hejdade 1975.

Det
är emellertid med hänsyn till den extema balansen av vital betydelse för
landets ekonomi alt den inhemska efterfrågetillväxten hålls inom den ram som
exporteflerfrågeutvecklingen skapar. Härvidlag torde den totala
efterfrågetillväxten å de danska exportmarknaderna förbli dämpad åtminstone
under första halvåret 1975. För att den externa balansen skall kunna på elt
avgörande sätt förbättras måsle därför i det rådande konjunkturläget Danmark
öka sina andelar på exportmarknaderna. De danska företagen har under senare år
fått vidkännas en mycket ogynnsam kostnadsutveckling vid intemationell
jämförelse. Denna utveckling accentuerades 1974 tUl följd av den pris- och
lönespiral som utlöstes av energiprisstegringarna och vidmakthölls av den
speciella avtalskonstruktionen på arbetsmarknaden som medför automatisk lönekompensation
för uppkomna prisstegringar, s. k. dyrtidstillägg. Härigenom får utgången av
löneförhandlingarna 1975 en strategisk betydelse för den fortsatta
utvecklingen. Till följd av folkelingsmajoriletens överenskommelse om ingrepp
i avlalsförhandUngarna i början av mars 1975 har utsikterna till en mer dämpad
framtida kostnadsutveckling i danskt näringsliv förbättrats. Den nya lagen
innebär att de gamla avtalen förlängs i två år. Dyrtidsregleringen kvarhålls,
dock med vissa ändringar som främst berör de offentligt anställda.
DyrtidstiUäggens konstruktion ändras för dessa från procentuella påslag på
lönen tiU lika belopp i alla inkomstlagen. Innebörden av den nya lagen torde
bli i stort sett oförändrade reallöner under 1975. Samtidigt vidtogs även
åtgärder mot företagens vinster. En försiktig bedömning av hur företagens
intemationella konkurrenskraft härigenom skulle utvecklas torde närmast
innebära att de existerande danska marknadsandelama på världsmarknaden åtminstone
förblir oförändrade.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 67

Under sådana omständigheter skulle en mindre volymmässig
ökning av exporten vara möjlig 1975. Sysselsättningsläget skulle härigenom kunna
förbättras något samtidigt som underskottet i bytesbalansen skulle kunna
begränsas till 3 miljarder danska kr. Till detla torde även en mindre
förbättring av bytesförhållandet med ullandet i förening med en fortsatt
nedgång av bränsle- och råvaruimporten inverka. Den reala
bruttonationalprodukten bedöms också öka något snabbare 1975 än 1974,
förmodligen dock mindre än 2 %.

Finland

Den finska ekonomin kännetecknades 1974 av en för året som
helhet hög efterfrågenivå med därav föranledda snabbt stigande priser och ett
kraftigt underskott i bytesbalansen med utlandet. Produktionsutvecklingen kom
att begränsas främst till följd av brist på arbetskraft, trots en viss netloåterinvandring
från Sverige under loppet av 1974. Den totala produktionen ökade med
uppskattningsvis 4,5 % 1974. Exportvärdet ökade med 42 % 1974 främst till
följd av snabba prisstegringar på papper och massa. I volym torde exporten
närmast ha varit oförändrad mellan 1973 och 1974. Genom den expansiva
efterfrågeutvecklingen kom samtidigt importvolymen att öka desto snabbare,
eller med ca 10 % (i värde 55 %). Bytesbalansen gav ett underskott på 4 1/2
miljarder finska mark. Salt i relation till bruttonationalprodukten torde detta
bylesbalansunderskott klart överstiga molsvarande jämförelsetal för andra
utsatta länder såsom Danmark, Italien och Storbritannien.

Den begränsade produktionskapaciteten verkade under 1974
kraftigt pådrivande på industriinvesteringarna. Bostadsbyggandet stimulerades
av bostadsbrist i de expansiva industriområdena. De totala fasta investeringarna
ökade härigenom med nästan 8 % i volym.

Sysselsättningen höUs på en mycket hög nivå under hela
1974, vilket medförde en kraftig löneglidning. Ökningen av löntagarnas reala
förtjänster torde emellertid ha begränsats av den snabba
konsumentpris-ökningen. Konsumenlprisnivån steg sålunda 17 % mellan 1973 och
1974. TUl följd av en rad skatte- och transfereringspolitiska åtgärder, delvis
sammankopplade med tvåårsuppgörelsen på arbetsmarknaden våren 1974, ökade
emellertid hushållens disponibla inkomster snabbare än förtjänslnivån. Den
privata konsumtionsvolymen kunde härigenom förbättras med drygt 4 % 1974.

Mot slutet av 1974 avmattades exportens
efterfrågeulveckling främst inom trävaru-, pappers- och massasektom. Även
lätlmelallmdustrin och konsumtionsindustrins exportutsikter försvagades. Dock
fick den tunga metallindustrins orderstock en fortsatt gynnsam utveckling,
varför exporten till Sovjetunionen torde öka avsevärt under 1975. Mot bakgrund
av den angivna utvecklingen inom övriga sektorer beräknas emellertid den totala
exportvolymen 1975 komma att minska. Parallellt

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 68

med
exportavmattningen vid slutet av 1974 sjönk kapaciletsutnyltjan-det i industrin
och lagren av färdigvaror ökade. Industrins fasta investeringar förväntas icke
desto mindre öka i synnerhet beträffande maskin-investeringarna, men även
byggnadsinvesteringarna kan väntas ligga på en förhållandevis hög nivå tUl
följd av att den 40-procentiga investeringsavgiften avskaffas för oprioriterat
byggande. Däremot kan bostadsbyggandet vänias gå ned. De totala fasta
investeringarna skulle härigenom öka med ca 5 % 1975. De offentliga utgifterna
torde 1975 hållas tUlbaka något bl. a. i syfte att bidra tUl alt begränsa
underskottet i bytesbalansen. För den offentliga konsumlionsvolymen torde
ökningstakten hållas vid ca 4 % 1975.

Ehuru
UtveckUngen på arbetsmarknaden väntas medföra en sjunkande sysselsättning
torde arbetslösheten ändå bli måttlig 1975. Löntagarnas nominella
förtjänstutvecklmg bedöms bli något dämpad i förhållande tUl 1974, vilket ändå
torde medföra en total lönesummeökning på 18,5 % 1975. Till följd av den
kvardröjande effekten av de konsumlionsslimulerande åtgärder regeringen vidtog
1974 samt de ytterligare åtgärder som vidtogs i mars 1975 i samband med
granskningen av den inkomstpolitiska helhetslösningen 1974, hålls den dämpning
av den privata konsumtionens utveckling, som i annat fall varit sannolik mot
bakgmnd av förväntade snabba konsumentprisstegringar 1975, tUlbaka.

En
betydande del av den finska exporten går till Sovjetunionen lill följd av de
bilaterala handelsavtalen. Detta kan till vissa delar begränsa den finska
industrins kapacitet att leverera till världen i övrigt och inte minst till de
västeuropeiska marknaderna. Den troliga utvecklingen av totala efterfrågan
medför samtidigt att importens ökningstakt kan bromsas 1975. Inte minst får
emellertid den i mars 1975 beslutade import-depositionen på 530 % under ett
halvår en verksam importdämpan-de effekt. Genom en samtidigt beslutad skärpning
av prisreglerings-lagen kan kontraktiva effekter på den privata konsumtionen
som följd av att den ökade importkostnaden övervältras på konsumentledet, begränsas.

Trots
att importen knappast ökar volymmässigt blir bytesbalansunderskottet mot
utlandet betydande 1975. Den totala produktionen väntas komma att avmattas
påtagligt med en volymökning av bmttonationalprodukten 1975 som uppskattas
till ca 2 1/2%.

Norge

För
Norge blev 1974 ett mycket gynnsamt år trots den svaga utveckUngen i flertalet
av OECD-länderna. Genom en kombination av hög investeringsefterfrågan och en
expansiv finanspolitik med syfte att stimulera hushållens konsumtion hölls
sysselsättningen och kapacitetsutnyttjandet på en fortsatt mycket hög nivå.
Den norska exporten fick

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 69

känning
av den internationella konjunkturavmattningen först under årels sista månader.
FöreUggande beräkningar ger vid handen alt bruttonationalprodukten ökade med
3,5 % vilket är en dryg procentenhet lägre än enligt regeringens nationalbudget
från november 1974. Del lägre utfallet förklaras delvis av utvecklingen inom
sjöfarten. Exkluderas denna blev produktionsökningen 4 %.

Den
privata konsumtionen hade ökat tämligen långsamt under 1972 och 1973 samt
första halvåret 1974. Mot bakgrund av att samtidigt efterfrågetrycket på
investeringssidan var mycket starkt sattes finanspolitiska åtgärder in för att
öka hushållens reala disponibla inkomster. De finanspolitiska åtgärderna från
marsapril 1974 omfattade en sänkning av inkomstskatten med 2 % av
bruttoinkomsterna, en höjning av livsmedelssubventionerna, folkpensionerna och
barnbidragen. Företagsbeskattningen höjdes samtidigt. Kredilpolitiken gavs en
mycket stram inriktning i syfte att hålla kontroll över
investeringsaktivitetens expansion.

Efter
den svaga utvecklingen under första halvåret 1974 visade den privata
konsumtionen tecken till en påtaglig uppgång under höstmånaderna. Hushållens
reala disponibla inkomster steg mycket kraftigt till följd av regeringens
åtgärder och de ingångna nya löneavtalen. Mot bakgrund av denna uppgång i
inkomsterna förväntades konsumtionen vid oförändrad konsumtionsbenägenhet stiga
med 6 %. Utfallet blev emellertid bara 3,1 % för helåret 1974. Stor osäkerhet
knyter sig dock till denna siffra.

Bruttoinvesteringarna
i fast kapital steg mellan 1973 och 1974 med 8 % i volym. Mest dynamiska var
investeringarna inom oljesektom resp. industrin med tillväxttakter på mer än 70
% resp. ca 35 %, att jämföra med en ökning av investeringarna inom hela
näringslivet exkl. sjöfart och oljeutvinning på 11 %. Såväl de offentliga
investeringarna som bostadsinvesteringama ökade endast marginellt. Lagerinvesteringarna
ökade påtagligt i volym med en uppgång för såväl export- som import-varulagren.

Den
norska exporten stagnerade under 1974. I huvudsak får detta emeUertid
tillskrivas kapacitetsbegränsningar i exportindustrin. Först mot slutet av året
synes exporten ha påverkats av konjunkturnedgången utomlands.

Importen
ökade med drygt 4 % 1974. Detta innebar en påtaglig inbromsning i förhållande
till ökningen med 14,4 % året dessförinnan. Inbromsningen förklaras till
största delen av att fartygsimporten minskade med 25 % efler att 1973 ha ökat
med 48 %. Importen till de på oljeutvinning baserade branscherna steg i gengäld
med 37 %. Exkluderas fartygsimporten, sjöfarten och oljebranschen, steg
importen med 9,2 %.

Handelsutvecklingen,
en viss försämring av bytesförhållandet geni-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 70

emot
utlandet och ökade transfereringar och räntebetalningar till utlandet, ledde
till ett underskott i bytesbalansen på 5,6 mUjarder norska kr. Exkluderas
oljeutvinningsseklorn var underskottet dock endast 1,9 miljarder norska kr.

Den
senaste detaljerade officiella prognosen för utvecklingen under 1975
presenterades i nationalbudgeten i november 1974. Nalionalbud-getens prognos
för 1975 innebar en rekordartad tUlväxt om drygt 6 % i braltonationalprodukten.
1/4 av denna tillväxt skulle oljeulvinningen i Nordsjön svara för, men även
industri- och sjöfartsinvesteringama väntades öka starkt. Den privata
konsumtionens tillväxt, redan stimulerad under 1974, skuUe accelerera och öka
med 5,7 %. Lagerinvesleringarna föratsågs gå ned med ca 0,4 % av
brattonationalprodukten. Exporten av varor och tjänster däremot skuUe öka med
hela 9,5 % i volym.

Att
den norska regeringen bedömer det internationella läget något annorlunda nu
framgick i samband med att den i december 1974 framlagda propositionen
angående inrättande av konjunkturfonder, tUl vilka vissa företag skulle
inbetala en del av sin vinst, drogs tillbaka i januari 1975 med hänvisning bl.
a. tiU den försämrade internationella konjunkturen. I sin stortingsredogörelse
i mars 1975 förutser finansminister Kleppe en försvagning av exportefterfrågan
i förhållande till national-budgetens prognos. Den inhemska efterfrågan visar
dock alla tecken på fortsatt expansion.

Som
tidigare nämnts blev utfallet för 1974 något lägre än enUgt prognoserna i
nationalbudgeten. De främsta orsakerna härtill var en svagare utveckling för
exporten och den privata konsumtionen. Inför bedömningen av den fortsatta
utvecklingen under 1975 anmäler sig därför två huvudfrågor: hur kommer Norge
att påverkas av den utdragna internationella konjunkturavmattningen och hur
kommer den privata konsumtionen att utvecklas?

Svagheten
i den internationeUa konjunkturen kan tänkas påverka den norska konjunkturen
främst på två sätt. Dels direkt i form av lägre efterfrågan på norska varor och
tjänster. Dels indirekt genom att företagens förväntningar om en försämrad
avsättning ulomlands påverkar deras benägenhet att sätta sina
investeringsplaner i verket. Nar det gäller exporten ger senast tillgängliga
konjunklurbarometerdala från december 1974 vid handen att en påtaglig
omsvängning i pessimistisk riktning skett i det norska näringslivets bedömning
av framliden. Detta synes dock mest utgöra en reaktion på nedgången i
orderingång från utlandel och den allmänt svagare utveckUngen i de större
OECD-länderna. Barometern visar nämUgen samtidigt alt orderslockarna bedöms
som betryggande för ett stort flertal av förelagen och atl kapacitetsutnyttjandet
är oförändrat i förhållande lill tidigare kvartal under 1974. Under den
förutsättning som görs i delta kapitel om en uppgång i den ekonomiska
aktiviteten inom OECD-området mot slutet av 1975, bör inneliggande order vara
tillräckliga för att motverka mera omfattan-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 71

de
kontraktiva verkningar från exporten. En sådan utveckling i stort utesluter
inte atl enstaka branscher, exempelvis tekoindustrierna blir utsatta för
mycket kännbara påfrestningar till följd av den intemationella
konjunkturatvecklingen. För dessa branscher föreslår regeringen selektiva
stödåtgärder.

Vad
gäller den privata konsumtionen ger detaljhandelsstalistiken vid handen alt en
betydlig uppgång ägt rum med början i tredje kvartalet och accelererat
påtagligt under fjärde kvartalet 1974. Det förefaller sannolikt att den konsumtionsökning
som väntades inträffa redan från halvårsskiftet kommit igång med en viss
försening. Med den utveckling för hushållens reaUnkomster som ägt rum under
1974 och som förväntas under 1975 krävs det extraordinära störningar för att
den påbörjade uppgången i konsumtionen skall bromsas in mera avsevärt under
1975.

I
fråga om industriinvesteringarna talar två omständigheter för att dessa kommer
att ligga kvar på en hög nivå och t. o. m. väl uppnå den ökning på 10 % som
prognostiserades i höstens nationalbudget. För det första framgår det av
konjunkturbaromelern i december alt investeringsbenägenheten inte försvagats.
För det andra baseras nationalbud-getens prognos för industrins investeringar
på data om att förelagen avser öka sina investeringar med mellan 28 och 42 % i
volym. Att tillväxten ändå sattes lill en i förhållande till företagens planer
så låg nivå som 10 % beror på att man antagit att statsmakterna med en fortsatt
mycket restriktiv kreditpoUtik skulle söka begränsa industriinvesteringarna i
stabiliseringspolitiskt syfte. Statistiska centralbyråns investeringsenkät
från febmari 1975 visar en nedgång i industrins investeringsplaner i
förhållande till hösten 1974. Men fortfarande ligger den planerade
investeringsnivån över den i nationalbudgeten antagna. Den margmal som således
uppstått mellan den planerade och den av statsmakterna sanktionerade
investeringsvolymen utgör sannolikt en betryggande buffert mot effekterna av
ett fall i investeringsbenägenhelen.

Med
här gjorda antaganden om en något lägre export än den som förutsatts i den
norska nationalbudgeten, en fortsatt hög investeringsaktivitet inom
näringslivet och en accelererande privat konsumtion bör en tillväxttakt i
bruttonationalprodukten på mellan 5 och 6 % vara möj-lig-

En
lägre export kommer med stor sannolikhet att minska även importen något i och
med alt exportindustrins behov av insatsvaror minskar. Denna effekt torde dock
inte bli så stor, varför en importökning i linje med tidigare antagna 5 %
framstår som sannolik. En sådan utveckling bör medföra ett icke oväsentligt
högre bylesbalansunderskott än de 7,3 miljarder norska kr. som antagits
tidigare.

Sammanfattningsvis
framstår det som troligt att den norska ekonomin även under 1975 kommer att
utmärkas av hög efterfrågan och full sysselsättning.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 72

3
Utrikeshandeln 3.1 Exporten

En
tämligen god tiUväxt i varuexporten präglade de tre första kvartalen 1974.
Fjärde kvartalet inträffade emellertid elt kraftigt fall i exportvolymen.
Härigenom blev exporten under 1974 som helhet endasl knappt 4 % större än 1973,
dvs. elt par procent lägre än vad beräkningen i den preliminära
nationalbudgeten för 1975 angav. Exporten av råvaror sjönk kraftigt, med ca 8
%, medan exporten av färdigvaror uppvisade en mer gynnsam utveckling och steg
med över 9 %. Även vad gällde exportpriserna under 1974 kom den preliminära
nationalbud-getens beräkning alt överskatta den faktiska utvecklingen något och
ökningen i exportprisnivån 19731974 blev inte fullt 28 %.

Exportprognosen
för 1975 har reviderats nedåt. Bakgrunden till detta är att
efterfrågeutvecklingen i OECD-länderna 19741975 nu bedöms bli något svagare.
Inom flera branscher har också orderingången frän exportmarknaderna avtagit
högst avsevärt. Även om en viss återhämtning i de västliga industrUändernas
efterfrågan väntas äga rum mot slutet av 1975 torde effekten av detta på den
svenska exporten begränsas på grund av att bl. a. verkstadsindustrins
exportefterfrågan erfarenhetsmässigt tycks reagera tämligen sent på en
förändring i den allmänna ekonomiska tillväxttakten ulomlands. ä andra sidan har denna eftersläpning
medfört alt exporten av verkstadsprodukter ännu under första halvåret 1975
hålls uppe jämförelsevis väl, trots försvagningen i den totala aktiviteten i
den internationella ekonomin. De mest expansiva faktorerna för den svenska
exporten under 1975 förutsätts bli efterfrågan från Östeuropa och en del
u-länder, i första hand de oljeproducerande. Totalt sett beräknas nu att
exportvolymen stiger med ca 1,5 % 19741975, vilket innefattar nedrevideringar
i jämförelse med den preliminära nationalbudgeten för såväl färdigvaruexporten
som råvaruexporten. Räknat exkl. fartyg beräknas exportökningen komma att
stanna under 1 %.

Exportpriserna
väntas stiga med ca 9 % 19741975. Detta innebär en avsevärt dämpad prisuppgång
jämfört med 19731974 och också något lägre priser än vad som förutsågs i den
preliminära nationalbudgeten. I motsats tiU 19731974 beräknas för 19741975
att färdigvarornas exportpriser stiger mer än råvarornas.

Färdigvaruexporten

Exporten
av färdigvaror exkl. fartyg tillväxte 19731974 med ca 9,5 % i volym, 1
procentenhet mindre än vad den preliminära nationalbudgeten angav.

Den
huvuddel av färdigvaruexporten som avsätts i OECD-länderna be-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 73

Tabell 3:1 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartygy
till OECD-området* 1971-1975

Procentuell
volymförändring

1971- 1972- 1973- 1974-

1972 1973 1974 1975

prognos

MarknadstiUväxl 9,3 16,5 4 prel. 2,5

Export 4,6 16,9 4,6 2,5

Marknadsandelar 4,3 0,3 0,5 prel. O

' SITC 5-8, exkl. 68 och 735.

= Utom
Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och
Turkiet. Anm. Prognoserna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

räknas ha stigit med ca 4,5 % 19731974, ett ökningslal
som synes ha varit obetydligt slörre än marknadstillväxten för färdigvaror i
området (se labell 3: 1). Om man på samma sätt som för marknadstillväxten väger
samman OECD-ländernas tillväxt i bruttonationalprodukten med andelarna i
Sveriges färdigvaruexport finner man att den vägda produktionstillväxten torde
ha understigit 2 % 19731974. Relationen meUan de sålunda vägda tillväxttalen
för färdigvaruimporlen och bruttonationalprodukten, som kan betraktas som en
vägd genomsnittlig importelastici-let för OECD-länderna, skulle således ha
varit inemot 2,5, vilket är ett högt värde jämfört med historisk
"standard". Marknadstillväxten hölls uppe inte minst till följd av
betydande ökningar i bl. a. den norska och brittiska färdigvaruimporten.

Den
ekonomiska tillväxt som nu emotses i OECD-området 1974 1975 medför en
ytterligare nedgång i kapacitetsutnyltjandet; det enda betydelsefulla
undantaget härifrån synes vara Norge. Under sådana omständigheter kan det
finnas anledning anta att marknadstillväxten för färdigvaror snarare
understiger än överstiger vad som skulle ha erhållits vid historiskt setl
genomsnittliga importelasticiteter för de olika länderna. En klart märkbar
effekt kan dessuiom de införda importavgifterna i Finland (se föregående
kapitel) komma att få. Marknadstillväxten för färdigvaror har beräknats till
2,5 % 19741975. Det kan nämnas att den pä motsvarande sätt sammanvägda
tUlväxten i ländernas bruttonationalprodukt väntas bU ungefär lika stor
19741975 som 19731974, således lägre än 2 %.

Den
begränsade vinst i genomsnittiiga marknadsandelar i OECD-området som i den
preliminära nationalbudgeten beräknades ha ägt rum 19731974 synes vid de nu
reviderade kalkylerna till större delen ha uteblivit. I den preliminära nationalbudgeten
antogs i prognosen för 19741975 oförändrade marknadsandelar, varvid noterades
att ett sänkt

Dvs. ett med avnämarländernas andelar av den
svenska färdigvaruexporten vägt medeltal av tillväxten i samma länders
färdigvaruimport.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Tabell 3: 2 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg)'
1968 1975

Export
till

Åriig
volymförändring, %

Andel av
totalsumman, %

1968-

1971-

1972-

1973-

1974-

1968

1973

1975

1973

1972

1973

1974

1975 prognos

prognos

OECD-länderna=

11,2

4,6

16,9

4,6

2,5

76,1

78,4

' 73

Övriga
länder

8,3

5,4

15,6

27,8

11,5

23,9

21,6

27

därav:

Östeuropa och

Kina

6,2

4,4

29,1

34,7

17

5,9

4,8

7

OPEC-länderna=

12,3

16,4

21,7

39,8

30

2,0

2,1

3

andra länder

8,6

4,4

10,9

23,8

6,5

16,0

14,7

17

Summa

10,5

4,8

16,6

9,6

4,5*

100,0

100,0

100

SITC 5-8, exkl. 68 och 735.

= Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island,
Portugal, Spanien och Turkiet.

' Qatar, Abu Dhabi, Saud-Arabien, Kuwait, Irak, Iran,
Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriet och Nigeria.

"Enligt kalkylen från varugruppssidan, som ingår i
tabellen över lotalexporten (tabell 3:4), blir ökningen 4 %.

Anm. Prognoserna för volymförändringarna är avrundade till
närmaste hela resp. halva procent.

Tabell 3: 3 Prisutvecklingen för färdigvaror 1960-1975

Procentuell årlig förändring

1960-1969

1969-1970

1970-1971

1971-1972

1972-1973

1973-1974

1974-

1975

prognos

Väridsexporlprisel'

(1) i
nationella valutor

(2) i US
dollar

(3) i svenska kronor

Sveriges exportpris

i svenska kronor Sveriges relativa exportpris

1,4 1,1

2,0

0,9

4,7 5,9 5,9

7,6

1,6

3,2 5,6 3,7

5,7

1,9

2,4 8,6 1,5

5,4

3,8

7,1

16,1

5,9

6,7

0,8

22 prel. 20 prel. 22 prel.

19,2»

-2 prel.

12,5 19

7

10=

3

' Exportprisindex för "manufactured goods" för
de 11 i världshandeln största OECD-länderna sammanvägt med deras andelar i
världsexporten.

= Räknat exkl. papper. Inkl. papper erhålls 21,7% resp.
10,5%. Anm. Prognoserna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

inhemskt eflerfrågetryck i flertalet på världsmarknaden
konkurrerande länder visserligen kunde medföra en hårdnande konkurrens om marknadsandelama
men att en tämligen gynnsam relativ prisutveckling för den svenska
färdigvaruexporten 19731974 och 19741975 borde kunna bidra till att hålla
marknadsandelarna uppe. De beräkningar av världsmarknadspriser och svenska
exportpriser som nu kan göras (se labell 3:3) utvisar att relativpriserna
opåräknat torde ha sjunkit 1973 1974 men alt en uppgång väntas ske 19741975.
Detla är främst en följd av de senaste månadernas utveckling av valutakurserna
som synes medföra en inle obetydlig effektiv appreciering av den svenska kronan
mellan genomsnittslägena för 1974 och 1975. Med hänsyn tagen tUl alt en del
lidsförskjutna effekter på marknadsandelarna av relativprisänd-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 75

ringar
torde kunna uppträda har del befunnits motiverat att behålla prognosen om
oförändrade marknadsandelar 19741975. Sveriges export av färdigvaror till
OECD-området skulle således kunna stiga med marknadstillväxtens ca 2,5 %
19741975.

I
labell 3: 2 visas ulvecklingen av den svenska färdigvaruexporten med fördelning
även på ländergmpper utanför OECD-området: Östeuropa, inkl. Kina, OPEC-länderna
samt andra länder, företrädesvis icke-olje-procerande u-länder. För dessa
ländergrupper saknas mycket av det datamaterial och de prognoser för den
ekonomiska utvecklingen som bildar underlag för bedömningen av exporten till
OECD-länderna. De prognoser som redovisas får därför anses mer ofullständigt
underbyggda.

Exporten
av färdigvaror till Östeuropa och Kina har under de senasle två åren expanderat
mycket starkt och volymtillväxten 19731974 beräknas till ca 35 %. De
ekonomiska planema för de östeuropeiska länderna under 1975 synes innebära en
fortsatt hög tillväxt. I den preliminära nationalbudgeten räknades med en
ökning 19741975 av den svenska färdigvaruexporten tUl länderområdet om 17 %.
Detta anlagande har behållits i den nu föreliggande kalkylen.

Efler
de drastiska oljeprishöjningar som genomfördes under slutet av 1973 och vid
början av 1974 knöts på många håll slora förhoppningar till OPEC-länderna som
en kraftigt växande marknad för industriländernas exportvaror. Problemet är i
första hand att OPEC-ländema mer eller mindre saknar möjlighet att på kort sikt
nyttiggöra sig en mot inkomstökningen svarande tillväxt i varuimporten
större delen av oljeinkomsternas väldiga ökning sparas i olika former. Den
svenska färdigvaruexporten till OPEC-länderna beräknas 19731974 ha ökat med
ca 40 % i volym vilket är mindre än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Humvida detta innebär att man tidigare överskattat OPEC-ländernas
importkapacitet eller att den svenska industrin förlorat terräng i den
hårdnande kampen om marknadsandelarna, har ännu inte kunnat klarläggas. En
nedrevidering av den preliminära nationalbudge-tens prognos för 1974-1975 har
dock ansetts befogad; exporten av färdigvaror till OPEC-länderna förutsätts
stiga med 30 %.

De kraftigt ökande
noteringspriserna på råvaror under 1972 och större delen av 1973 medförde att
även många icke-oljeproducerande u-länder erhöll avsevärda förstärkningar i
exportinkomsterna 1972 1973 och 19731974, vilket skulle ha kunnat bilda bas
för betydande ökningar i deras imporl från industriländerna. EmeUertid åtgår nu
en avsevärd del av dessa inkomsttUlskott tUl alt täcka de förhöjda oljekostnaderna,
varför tillväxten i de övriga u-ländernas import av färdigvaror framgent torde
bli förhållandevis dämpad. Den svenska exporten av färdigvaror lill gruppen
"andra länder" steg mycket påtagligt 1973 1974, med ca 24 % i volym
räknat. Det kan också tilläggas att tillväxttakten inte tycks ha mattats
nämnvärt under loppet av 1974. För 1974

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 76

1975
räknas med en ökning på 6,5 %, vUket dock innebär en smärre nedgång i
exportvolymen om man räknar från nivån under andra halvåret 1974.

Sammantaget
innebär kalkylerna ovan en volymtillväxt i den svenska färdigvaruexporten på
4,5 % 19741975. Detta betyder att prognosen i den preliminära nationalbudgeten
nedreviderats med ca 2 procentenheter.

I
produktionskapitlet presenteras i detalj de exportbedömningar som bransch för
bransch utförts med hjälp av exporlenkäter, kontakter med branschexperter och
annan information som kunnat inhämtas om marknadsläget inom olika vamområden.
Dessa bedömningar sammanfattas kort i avsnittet om exporten på varugrupper och
de siffermässiga resultaten visas i tabell 3:4. Det framgår där att om de
olika delvarugrupperna i färdigvaruexporten adderas, erhålls en volymtillväxt
på 4 % 19741975. Avvikelsen mot den ovan redovisade prognosen kan betraktas
som marginell. I den prognos för totalexporten som anges i tabeU 3: 4 har det
lägre ökningstalet för färdigvaruexporten inkalkylerats.

Den
prognos för världsexportpriset för färdigvaror 19741975 som redovisas i tabell
3: 3 ansluter sig, såvitt gäller prisuppgången uttryckt i genomsnittliga
nationella valutor, nära tUl den bedömning som gjordes i den preliminära
nationalbudgeten och också till bedömningar som gjorts internationellt:
uppgången beräknas till 12,5 %. Valutakursutvecklingen i slutet av 1974 och
under de första månaderna 1975 har emellertid inneburit att den svenska kronan
apprecierats ganska kraftigt gentemot genomsnittet av de konkurrerande
ländernas valutor. De nordamerikanska ländemas. Japans och Storbritanniens valutor
har nämligen sjunkit kraftigt i förhållande till den västeuropeiska
"valutaormen", där Sverige ingår. Vid ett antagande om oförändrade
växelkurser under loppet av 1975 skulle världsexportpriset uttryckt i svenska
kronor stiga så pass litet som 7 % 19741975. Den beräknade ökningen i de
svenska färdigvarornas exportpris, ca 10 %, skulle således implicera en uppgång
i det relativa exportpriset på ca 3 %. Kalkylernas höga grad av osäkerhet måste
kraftigt understrykas. Vissa bedömare har på den senaste tiden hävdat att
världshandelsprisernas uppgång skulle mer påtagligt kunna komma att dämpas
till följd av den svaga utvecklingen av den internationella efterfrågan. Detta
kan i så fall innebära ett tryck nedåt på de svenska exportpriserna. Givelvis
är det också en fullt länkbar möjlighet att "ormens" läge i
förhållande till de övriga stora världs-handelsnationernas valutor kan komma
att förändras under loppet av 1975.

Råvaruexporten

Exporten
av råvaror föU tillbaka kraftigt 1974 och minskningen 19731974 uppgick till
över 8 %. Utfallet blev därigenom sämre än

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975

Tabell 3: 4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1973
1975

77

opaginerad Kontrollera mot PDF

Exportvärde, milj

i. kr.

Procentuell
förändring från föregående år

1973

1974

1975

Volym'

Pris»

1973

1974

1975

1973

1974

1975

Jordbruksprodukter

och fisk

599

1 129

1 135

-0,4

5,6

8

14,6

78,3

-7

Skogsbruksprodukler

230

227

295

8,0

-26,4

10

10,3

34,0

18

Mineraliska
produkter

1950

2 381

2 880

18,8

-1,4

-6,5

-1,2

23,8

29,5

därav:
järnmalm

1 559

1900

2 475

19,4

1,7

-7

-6,0

19,9

40

Industriprodukter
exkl.

fartyg

47 197

63 129

69 195

15,9

4,5

1

9,2

28,0

8,5

därav:

livsmedelspro-

dukter

1 103

1247

1 205

-6,3

-1,1

-7,5

17,9

22,5

2

trävaror

3 333

4 172

2 770

11,6

-21,1

-19

32,0

58,7

-18

massa

4 002

5 830

6 295

28,1

-3,8

-10

10,0

51,4

20

papper och papp

3 508

5 388

6 010

13,1

5,1

-3

9,2

46,2

15

petroleumprodukter

283

693

730

-12,7

-6,1

5,5

8,8

160,5

-0,5

järn och stål

4196

5 891

6 430

21,4

8,7

2

8,7

29,2

7

ickejärnmetaller

1 124

1503

1 175

5,5

-2,1

-7

25,9

36,7

-16

verk stadsprodu k ter

21285

27 012

32 025

14,0

12,4

7,5

6,0

12,9

10,5

övriga industri-

produkter inkl.

elektrisk ström

8 363

11 393

12 555

22,7

5,1

0

6,6

29,6

10

Export
exkl. fartyg

49 976

66
866

73
505

15.7

4,2

0,8

8,9

28A

9,1

Fartyg

Ull

3 525

4 330

15,7

-4,2

11,5

31,5

15,9

10

Totalt

53 153

70
391

77
835

15,7

3,7

1,3

10,0

27,7

9,1

Färdigvaror

exkl.
fartyg'

37 168

49 457

56 770

16,5

9,4

4

6,7

21,7

10,5

Råvaror*

12 808

17 409

16 735

13,7

-8,2

-8,5

15,5

48,1

5

' Volymutvecklingen för exporten och importen enligt
utrikeshandelsstatistiken kan avvika från den som redovisas i
nationalräkenskaperna främst genom att deflatorerna för verkstadsprodukter är
olika.

»Prisförändringen för färdigvaror, särskilt
verkstadsprodukter, kan endast till viss del hänföras till "rena"
prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är s.k.
enhetsvärden, dvs. de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av
utrikeshandelsstatistikens varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och
motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen
inom olika varupositloner. Därigenom registreras inte endast faktiska
prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i
fördelningen av varor av olika kvalitet inom varu-posilioner.

= Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt
övriga industriprodukter, utom elektrisk ström.

* Export exkl. fartyg och de i not 3 nämnda varugrupperna.

Anm. 1973 och 1974 års exportvärden enligt
utrikeshandelsstatistiken. Samtliga uppgifter för 1975 avser prognoser. 1
prognoserna är värdeuppgifterna avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj.
kr. och de procentuella förändringarna avseende enskilda varugrupper lill
närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

vad som framgick av beräkningen i den preliminära
nationalbudgeten. Särskilt kan nämnas att utförseln av jordbraksprodukter blev
vida lägre än beräknat. Den främsta tUlbakabållande faktorn för råvaruexporten
under 1974 var emellertid en avsevärt försvagad världsmarknad för sågade och
hyvlade trävaror som sammanhängde med den särdeles låga takten i
bostadsbyggandet i nästa hela den industrialiserade västvärlden. Utförseln av
övriga viktiga exportråvaror kunde däremot uppenbarligen

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 78

hållas
uppe på en nivå som relativt nära svarade mol det tillgängliga exportutbudet,
vilkel ändå innebar vissa minskningar.

Eftersom
den svenska råvaruexporten har en varusammansättning som är mycket olik den
totala internationella råvaruhandelns har någon exporlbedömning för 1975 med
utgångspunkt från den aggregerade internationella råvaruefterfrågan inle
gjorts. I stället har en disaggregerad ansats tillämpats, byggd på
informationer om marknadsförhållanden och produktionsfömtsätlningar för det
relativt begränsade antal råvaror som ingår i den svenska exporten.
Bedömningarna och kalkylerna redovisas i detalj i produktionskapitlet och mer
kortfattat nedan i avsnittet om exporten på vamgmpper.

Totalt
sett vänias exportvolymen av råvaror 1975 bli omkring 8,5 % lägre än 1974,
vilket är en nedrevidering av den preliminära national-budgetens prognos.
Fömtom alt efterfrågan på de västeuropeiska marknaderna torde uppvisa en
tämligen svag utveckling 19741975, tUlkommer för flera varuslag att
säljtrycket ökat i Europa från utomeuropeiska producenter. Detla innebär en
påtaglig risk atl svenska råvaru-producenter gör kraftiga förluster av marknadsandelar
1975. I första hand är det trävaruexporten som beräknas fortsätta alt sjunka
kraftigt 19741975. Även för massaindustrin och järnmalmsgruvorna anses
marknadsläget nu vara mindre gynnsamt än i den tidigare prognosen.

De
genomsnittliga exportpriserna för råvaruleveranserna, som 1973 1974 steg med
inle mindre än 48 %, beräknas 19741975 öka jämförelsevis obetydligt.
Uppgången, ca 5 %, innefattar bl. a. avsevärda prissänkningar för trävaror men
betydande prisökningar för järnmalm och massa.

Exporten
på varugrupper

I
tabell 3:4 redovisas exportens fördelning på varugrupper, med uppdelningen
gjord i överensstämmelse med de branschvisa beräkningar som redovisas i
produktionskapitlet. Exportutvecklingen för de enskilda varugrupperna
diskuteras utförligt där. Nedan följer korta sammanfattningar av bedömningarna
för de viktigaste varugrupperna.

Exporten
av jordbruksprodukter utgörs av oförädlade varor som spannmål, frukt, ägg och
oljefrö. Kött m. m. ingår däremot under mbriken livsmedelsprodukler. Ett gott
skördeutfall erhölls 1974 vUket gav upphov tUl ett tämligen betydande
exportöverskott. Detta skeppades endast lill en del ut under slutet av året
och en betydande kvantitet återstår att exportera under 1975. Exportöverskotlel
från 1975 års skörd väntas bli avsevärt mindre på grund av att den besådda
arealen minskat. Leveranspriserna steg synnerligen kraftigt 19731974 men
prisnivån väntas bli lägre för 1975 års exportleveranser.

Exporten
av livsmedelsprodukter, omfattande bl. a. kött och mejerir produkter saml mer
högförädlade livsmedel såsom konserver, sjönk

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 79

19731974 i samband med ett kraftigt fall i kötlexporlen.
För 1974 1975 förutses såväl exporten av kött som mejeriprodukter minska. Prisnivån
för leveranserna under 1974 blev avsevärt högre än 1973 men väntas 19741975
stiga jämförelsevis obetydligt lill följd av den svagare utvecklingen av
världsmarknadspriserna.

Järnmalmsexportens
tillväxt 19731974 begränsades av kapaciteten i ulförselhamnarna vilket innebar
atl exportvolymen 1974 endast obetydligt översteg 1973 års. Ordersituationen
för gruvorna är mycket god det möjUga exporlutbudet för 1975 är redan
kontrakterat. Den försvagade stålkonjunkturen torde dock komma att leda till
senareläggningar av hemtagningarna av malmen, varför cxportleveranserna beräknas
sjunka 19741975. Prisnivån för 1975 års exportutbud väntas stiga mycket starkt
och leveranspriserna beräknas öka med 40 å 50 % 1974 1975.

Sågade och
hyvlade trävaror exporteras nästan uteslutande till Västeuropa. Under 1974
sjönk Irävarueflerfrågan där mycket kraftigt i samband med alt takten i
bostadsbyggandet drogs ned avsevärt jämfört med 1973. Avsättningsmöjligheterna
för svenska trävaror försämrades ytterligare därav att Canadas utbud av
trävaror, inle minst till Storbritannien, ökade synnerligen starkt. Sveriges
trävaruexport kom härigenom att sjunka med över 20 % 19731974. Även 1975
vänias bostadsinvesteringarna minska jämfört med 1974, såväl i Västeuropa som i
Nordamerika. Under dessa omständigheter och med hänsyn tUl en väntad reducering
av de under 1974 starkt uppdragna importörlagren kan trävaruexporten beräknas
sjunka med ytterligare ca 20 % 1974 1975, även om en viss stabilisering
av marknaden möjligen äger rum under andra halvåret 1975. Exportpriserna kommer
i konsekvens med det svaga marknadsläget alt sjunka avsevärt för
trävaruleveranserna under 1975.

Pappersexporten kunde ännu under 1974 hållas väl uppe och
steg 19731974 med ca 5 %. I samband med den kraftiga efterfrågeökningen i
Västeuropa 1973 inträdde ganska utpräglade bristtendenser för flera
pappersslag, vilka inte tycks ha hävts förrän en bit in på 1974. En
lageruppbyggnad skedde dock hos förbrukare och importörer under den senare
delen av året, vilket återverkar negativt på importen under början av 1975.
Någon nämnvärd ökning i den slutliga efterfrågan synes knappast vara att räkna
med 19741975. En viss nedgång i pappersexporten har därför bedömts vara
sannolik, i synnerhet som konkurrensen från Förenta statema på de
västeuropeiska marknaderna kan förväntas hårdna, givet de tämligen
pessimistiska konjunklurför-väntningarna för den nordamerikanska ekonomin under
1975. Leveransprisnivån beräknas 19741975 stiga med ca 15 %, vilket dock
innebär ett smärre fall i leveranspriserna under 1975, räknat från nivån vid
slutet av 1974.

s. 1968 Kontrollera mot PDF

Diagram 3:1 Exportutvecklingen, totalt och för vissa
varugrupper 19681975

Milj. kr.,
1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

opaginerad Kontrollera mot PDF

22000 20000 18000

16000 14000

12000 9000 80001-

7000 6000

5000 4000

. Total
export

1

Ä

r

A

>

/

A

f

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

1800
1600 1400

1200
1000

J ä r

\ och st å l

/I

'

* *

A

/

/

/

'""

20000

Total export, exkl. fartyg

/'-]

«

18000

ri

r

16000

y

14000

/"

12000

A

r

opaginerad Kontrollera mot PDF

1400

1200H

1000

. Massa

/>

,_

l\

/

\

.y

(\

y\

Kl

J

2000

opaginerad Kontrollera mot PDF

J__ L

1968 69 70 71 72 73 74 75 1968 69 70 71 72 73 74
75

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 81

Massaexporten
hade liksom pappersexporlen ell gynnsamt marknadsläge under både 1973 och 1974
och utförseln 1974 låg i stort sell i nivå med vad som var maximalt från
ulbudssynpunkl. Detla innebar ändå en viss nedgång 19731974, till följd av
upphörande möjligheter till lageravveckling hos producenterna. Försvagningen av
pappersmarknaden torde emellertid ha medfört en försämring av massaindustrins
exportutsikter vid början av 1975 och utförseln bedöms komma att minska
19741975. En fortsatt kraftig ökning av prisnivån för leveranserna, sett
mellan genomsnitten för 1974 och 1975, vänias dock äga rum.

Sveriges
export av järn och stål ökade under loppet av 1974 i en något svagare takt än
under 1973. Främst torde detla ha betingats av en vikande efterfrågan från
marknaderna i Västeuropa men dessutom kan exporttillväxten i någon mån ha
bromsats av en högre takt i hemmaleveranserna. Exporten till u-ländema och
även till Nordamerika steg dock snabbt under 1974. Totalt sett blev uppgången i
exportvolymen inte fullt 9 % 19731974. En försämring av avsättningsläget kan
antas komma att äga rum 1975: tillväxttakten i den slutliga stålefterfrågan i
världen 19741975 torde knappast bli högre än 19731974 och dessutom har
sannolikt grossist- och förbmkarlagren hunnit byggas upp vid början av 1975.
Orderläget hos stålverken har också tydligt försämrats. Exportökningen
19741975 beräknas därför bli ganska blygsam, trots att prognosen innefattar
förväntningar om en betydande tUlväxt i exporten till utomeuropeiska marknader.
Exportpriserna väntas, med hänsyn till det svagare marknadsläget och upphörande
stegring av energipriserna, öka betydligt långsammare 19741975 jämfört med
19731974.

Verkstadsprodukterna
utgör omkring 40 % av totalexporten och väl över hälften av färdigvaruexporten.
Vad som anförls i det inledande delavsnittet om exporten av färdigvaror har
därför en mycket direkt tillämpning på denna varugrupp. Under loppet av 1974
uppvisade exportvolymen en god tUlväxttakt och ökningen 19731974 uppgick tUl
ca 12,5 %. Detta var tUl stor del ett resultat av den expansiva efterfrågan
från Östeuropa och u-länderna inte minst OPEC-medlemmarna medan efterfrågan
från OECD-länderna utvecklades jämförelsevis svagt. Exporten av personbilar
återhämtade sig under andra halvåret 1974 relativt väl efter det kraftiga fall
som, i samband med osäkerheten på oljeförsörjningens område, inträffade i
början av året. Exporten av verksladsprodukter väntas 1975 kunna hållas väl
uppe och öka med över 7 % i volym. Liksom 1974 är det framför allt exporten
till länder utanför OECD-området som bedöms komma att medföra att en relativt
slor ökning vidmakthålls. Exporlorderläget för verkstadsindustrin synes vid
ingången av 1975 ännu inle ha försämrats särskilt tnycket, vilket bör tala för
en hög export åtminstone under första delen av 1975. Exportprisindex för
verksladsprodukter steg 19731974 mycket

6
Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 82

måttiigt i förhåUande till andra exportvarugrupper.
Förklaringen härtill torde vara att verkstadsprodukternas pris innehåller en jämförelsevis
liten andel råvaru- och energikostnader. En smärre dämpning av
exportprisuppgången beräknas äga rum 19741975.

Exporten av övriga industriprodukter den näst största
delgruppen i såväl färdigvaruexporten som lotalexporten består av kemiska produkter,
textilvaror, snickerier m. m. Utförseln av dessa varor sjönk kraftigt mot
slutet av 1974 och uppgången 19731974 stannade vid ca 5 %. Den kraftiga
tillväxten av efterfrågan i Östeuropa och u-länderna har i motsats till vad
som gäUer verksladsproduktema varit av liten betydelse för gruppen övriga
industriprodukter, eftersom de helt dominerande avsättningsmarknaderna är
Norden, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Detta betyder också att
bedömningen för 1975 blir avgjort mindre optimistisk än för
verkstadsprodukterna: exportvolymen beräknas bli oförändrad jämfört med 1974.
Exportpriserna ökade mycket kraftigt 19731974 i samband med de kraftigt
stegrade råvarukostnaderna. Prisökningen förutses bli väsentligt lägre 1974
1975, inte minst tiU följd av att råvarupriserna upphör att stiga och snarast
torde komma att uppvisa en sjunkande tendens.

Fartygsexporten 1914 blev betydligt lägre än vad som
tidigare förutsattes och något lägre, räknat i volym, än 1973. Exportvärdet i
löpande priser för 1975 har bedömts med hjälp av bl. a. statistiska centralbyråns
varvsenkät och beräknas bli ca 23 % slörre än 1974. Med det prisantagandet som
gjorts skulle detta betyda en volymmässig uppgång 19741975 på 11,5 %.

3.2 Importen

Efter att ha visat en relativt måttiig tillväxt under
såväl 1972 som 1973 genomgick importen en mycket markerad expansion under
första halvåret 1974. Från första lill andra halvåret accelererade importen
ytlerli-, gare och volymökningen 19731974 kom atl uppgå lill närmare 15 %.
Därmed överträffades rekorduppgången 1969 och under den senaste
ljugoårsperioden har importen endast ett år 1960 uppvisat en kraftigare
ökning än 1974. Räknat exkl. fartyg stannade emellertid importens uppgång vid
ca 12 1/2 %, då importen av fartyg mer än fördubblades mellan 1973 och 1974.
Den angivna utvecklingen av importen 1973 och 1974 är baserad på de korrigerade
dala för totala imporlvärdet som statistiska centralbyrån publicerat för såväl
1973 som 1974.

1 Den statistiska registreringen av importen har under
1973 och 1974 påverkats av organisatoriska förändringar. Under andra kvartalet
1973 fördröjdes tullverkets behandling av åtskiUiga importposter från
EG-länderna på grund av att nya luUrutiner infördes 1 april 1973 efter det att
Sveriges avtal med EG-länderna trätt i kraft. Vid årsskiftet 1973/1974 infördes
vidare en ny tullprocedur, vilket anses ha resulterat i en fördröjning av
registreringen av importerade varor med ca två veckor i förhällande till
tidigare förfarande. För att erhälla jämförbarhet mellan olika perioder har
statistiska centralbyrån

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 S3

Ett flertal faktorer samverkade till den mycket kraftiga
importökningen 1974; sålunda försiggick en fortsatt relativt kraftig ökning av
industriproduktionen 19731974 med tyngdpunkt på de branscher vilkas
efterfrågan på insatsvaror i hög grad riktas mot utiandet. Samtidigt skedde en
mycket kraftig uppbyggnad i industrins lager av insatsvaror och halvfabrikat.
Räknat exkl. skogsindustrierna belöpte sig lagerinvesteringarnas uppgång till
1,4 miljarder kr. i 1968 års priser, vilket innebar ett mycket kraftigt
efterfrågelillskolt. Härtill kom en stark ökning i varukonsumtionen 1974 mer
än dubbelt så kraftig som året innan.

För 1975 beräknas den lolala inhemska efterfrågan
utvecklas svagare än 1974 med en uppbromsning av industrins tillväxttakt, ett
negativt lageromslag inom handeln, en uppbromsning av industrins lagerinvesteringar
samt en viss avsaktning i den privata konsumtionens tillväxt. Importen exkl.
fartyg kalkyleras därmed öka med knappt 4 1/2 % 1974 1975. En beräknad
halvering av fartygsimporten mellan 1974 och 1975 medför emellertid att
uppgången för totala importvolymen väntas stanna vid ca 2%.

Importen av jordbruk.-, skogsbruksprodukter och fisk, som
huvudsakligen avser kaffe, frukter, köksväxter och tobak, ökade med närmare 6%
19731974. Den förstärkning av den privata konsumtionen som skedde under 1974
synes ej i någon större utsträckning ha berört dessa produkter; importen av
kaffe minskade med elt par tre procent, importen av frukter stagnerade och vad
gäller köksväxter skedde endast en smärre uppgång. Den snabba tillväxten för
gruppen som helhet berodde huvudsakligen på en nära nog fördubbling i importen
av skogsbruksprodukter. En beräknad mycket kraftig reducering av importen av
skogsbruksprodukler medför alt imporlökningen 19741975 för hela gruppen
beräknas stanna vid någon procentenhet.

Importökningen av mineraliska produkter stannade vid drygt
en halv procentenhet 19731974. Den jämfört med 1973 svagare utveckUngen var
främst orsakad av en kraftig omsvängning i importen av ickejärnmalmer från en
uppgång på 35 % 1973 till en minskning på ca 12 % 1974. Råoljeimporten, som
volymmässigt svarar för ca 60 % av hela gruppen fortsatte att minska 1974, men
i klart mindre omfattning än under de två närmast föregående åren.
Produklionsneddragningen inom de svenska raffinaderierna 19731974 medförde ett
minskat import-behov. Importminskningen stannade emellertid yid drygt 1 % då råolja
redan mot slutet av 1974 började inlevereras för de betydande kapaci-

sökt uppskatta effekterna av dessa faktorer och har
publicerat korrigerade månatliga importvärden för totala importen för 1973 och
1974. För resp. varugrupp har t. v. proportionella justeringar förelagils för
de olika varugrupperna. Den utveckling som relateras i avsnitten om de olika
varugrupperna är således den som bygger på justerade imporldata.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 84

tetstiUskott på raffinaderisidan som beräknas komma igång
vid halvårsskiftet 1975. Detta kapacitetstUlskott får emellertid betydligt
större effekter på importen 1975. Införseln av råolja beräknas sålunda öka med
ca 25 % 19741975. Stenkolsimporlen ökade mycket kraftigt 1974 eller med ca 37
%. En del av den ökade införseln utgjordes sannolikt av upplagring för det nya
koksverk som kommer att tas i bruk under 1975. Införseln av stenkol beräknas
fortsätta alt öka i snabb takl även under 1975. Sammanlaget för hela gruppen
mineraliska produkter beräknas därmed imporlökningen 19741975 uppgå liU drygt
20 %.

Som en effekt av den påtagligt höjda
livsmedelskonsumtionen 1974 skedde en markant omsvängning i importen av
livsmedelsprodukter, irån en minskning på ett par procent 1973 lill en uppgång
med ca 3 % 1974. TUlväxten i importen låg huvudsakligen på färdiga
konsumtionsvaror medan imporlökningen vad gäller insatsvaror bara blev någon
procent-Tabell 3: 5 Importutveckling för olika varugrupper 1973 1975

Imporlvärde,
milj.

kr.

Procentuell årlig förändring

Volym

1

Pris

1973

1974

1975

1973

1974

1975

1973

1974

1975

Jordbruks-,
skogsbruksproduk-

ter och fisk

2 487

3 180

3 040

3,1

5,7

1

16,1

21,0

-5,5

Mineraliska
produkter

1977

4 831

6 430

2,0

0,6

20,5

7,4

142,8

10,5

därav:
råolja

1260

3 677

5 135

-5,4

-1,5

25

9,6

196,1

11,5

Industriprodukter
exkl. fartyg

40 651

62 001

68 380

6,9

13,9

3

12,2

33,9

7

därav:

livsmedelsprodukter

2 907

3 811

4 230

-2,5

3,1

5

19,4

27,1

6

trävaror, massa samt papper

och papp

286

426

425

16,4

1,6

-3

10,7

46,7

3

petroleumprodukter

3 791

8 884

7 705

6,9

1,3

-10

37,2

131,5

-3,5

järn och stål

3 029

4 802

5 420

15,4

13,9

8

16,3

39,1

4,5

ickejärnmetaller

1 587

2 676

2 480

2,4

16,3

2

15,2

39,5

-9,5

verkstadsprodukter exkl.

fartyg

16 239

22 961

26 710

8,0

23,4

5

8,7

14,6

11

övriga industriprodukter inkl

i.

elektrisk ström

12 812

18 541

21410

6,4

12,3

4,5

7,9

28,8

10,5

Import
exkl. fartyg

45
115

70 012

77
850

6,5

12,5

4,3

12,1

37,9

6,6

Fartyg

1221

2 838

1460

10,2

123,2

-53

34,1

4,1

10

Total import

46 336

72 850

79 310

6,7

14,7

2,0

12,5

37,1

6,7

' Volymutvecklingen för exporten och importen enligl
utrikeshandelsstatistiken kan avvika från den som redovisas i
nationalräkenskaperna främst genom att prisdeflatorerna för verkstadsprodukter
är olika.

" Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast
till viss del hänföras till "rena" prisökningar. De prisförändringar
som redovisas i tabellen är s. k. enhetsvärden, dvs. implicita prisförändringar
som framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om importerad
kvantitet och molsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga
prisförändringen inom olika värn-positioner. Därigenom registreras inle endast
faktiska prisförändringar utan även kvaliletsförändringar och förändringar i
fördelningen av varor av olika kvalitet inom varugrupper.

Anm. 1973 och 1974 års importvärden enligt
utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för de olika varugrupperna bygger på
justerade importvärden, se not sid. 82. Samtliga uppgifter för 1975 avser
prognoser. I prognoserna är värdeuppgifterna avrundade till närmaste 5- resp.
10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna avseende enskilda
varugrupper till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 85

enhet.
Mellan 1974 och 1975 kan man räkna med en kraftigare uppdragning i importen av
insatsvaror, orsakad av en trolig lageruppbyggnad inom livsmedelsindustrin
efler de lagerreduceringar som ägt rum de tre senaste åren. Däremot beräknas en
något lugnare uppgång i importen av färdiga konsumtionsvaror i enlighet med den
förväntade något långsammare tUlväxten av den privata konsumtionen 1975.

Importen
av trävaror, massa, papper och papp ökade med knappt 2 % 19731974 efter två år
med mycket snabba importökningar. Den klart svagare tillväxten 1974 var främst
en följd av en halverad massaimport. En betydligt svagare importökning
noterades även för trävaror medan däremot pappersimporten expanderade kraftigt.
För 1975 lorde man kunna räkna med en klart långsammare uppgång i
pappersimporten samt en reducering av införseln av massa och trävaror.

Införseln av
petroleumprodukter kom att visa en uppgång med någon procentenhet mellan 1973
och 1974, som en följd av en påtaglig expansion mellan halvåren 1974. Under
första halvåret 1974 skedde en mycket kraftig nedgång i förbrukningen av
raffinerade produkter orsakad av ransonering, sparkampanj och mild väderlek.
Spareffekten blev synnerligen kraftig vad gäller åtgången av eldningsoljor för
uppvärmningsändamål. Däremot blev förbrakningsminskningen av bensin och tjocka
eldningsoljor av betydligt mindre omfattning. All importen trots detta totalt
sett kom att visa en uppgång kan hänföras till höjd lagerhållning som vidtogs
för att förbättra beredskapen mot eventuella nya störningar i tillförseln.
Mellan 1974 och 1975 beräknas importen av petroleumprodukter minska med ca 10
%, som resultat av den betydUgt högre självförsörjningsgrad som blir följden
av de tillskott tUl den inhemska raffinaderikapaciteten som beräknas komma alt
tas i bruk 1975. Härvid har räknats med en förbrukningsökning från den mycket
låga nivån 1974 av framför allt tunna eldningsoljor för uppvärmningsändamål.
Industrins förbrukning av eldningsoljor väntas bli i stort sett oförändrad
mellan åren medan värmekraftverkens förbrukning av eldningsoljor beräknas kunna
reduceras, eftersom elkraflproduktionen i övrigt väntas stiga kraftigt.

Importen
av järn och stål, som expanderade i snabb takt såväl 1972 som 1973, ökade med
ca 14 % 1974. Den snabba uppgången var till en del orsakad av den uppdragna
produktionslakten inom verkstadsindustrin och varven men även den betydande
lageruppbyggnaden i förbrukar- och grossistieden bidrog härtill. För 1975
torde man kunna räkna med en klar avsaktning i importtillväxlen främst som
följd av den väntade försvagningen i de stålkonsumerande branschernas
produktionstillväxt 1975.

Under
loppet av 1974 skedde en successiv acceleration i importen av ickejärnmetaller
importökningen 19731974 uppgick till 16 1/2 %. Den beräknade långsammare
produktionsökningen inom verkstadsindu-

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 86

strin,
som är den främsta avnämaren av dessa produkter, gör att man kan räkna med en
påtagligt svagare importökning 1975.

Importen
av verkstadsprodukter, som svarar för ca 1/3 av totala införseln, accelererade
i mycket snabb takt under loppet av 1974. Importvolymökningen för denna
varugrupp uppvisade också, bland alla mera väsentliga varugrupper, den
snabbaste tillväxten 19731974 hela 23 1/2 %. Accelerationen under loppet av
1974 berodde främst på en mycket kraftig uppdragning under andra halvåret av
konsumtionsvaru-imporlen och i all synnerhet personbilar. Uppgången i den
privata konsumtionen 1974 kom att i hög grad inriktas på varaktiga konsumtionsvaror.
En viss del av den mycket kraftiga importökningen kan emellertid ha hamnat i
lager i parti- och detaljhandeln. Detta, tillsammans med att man för 1975 kan
räkna med att uppgången av den privata konsumtionen inte i lika hög grad som
1974 faller på verkstadsprodukter, medför att importen av konsumtionsvaror
beräknas öka endast elt par procent mellan 1974 och 1975. Även importen av
investeringsvaror accelererade påtagligt under loppet av 1974 importökningen
uppgick till hela 21 %. De ökade maskininvesleringarna 1974 kan ej fuUt ut förklara
den mycket snabba importlillväxten. Man kan alltså notera en klart höjd
importandel för dessa varor, vilket möjligen kan förklaras av den svenska
verkstadsindustrins långa leveranslider under 1974. För 1975 beräknas
importtillväxten för investeringsvaror bromsas upp påtagligt. Importen av
insatsvaror uppvisade en betydligt jämnare tUlväxt över året och trots en viss
uppbromsning mellan halvåren 1974 ökade importen med drygt 23 % 19731974. För
1975 väntas importtillväxten försvagas i samband med en långsammare tillväxt
av produktion och lagerinvesteringar inom branschen. Införseln av flygplan och
vapen ökade med ca 70 % 19731974. Detta berodde på köp av engångs-natur varför
man kan räkna med ett betydande fall i importen av dylika varor mellan 1974 och
1975. Därmed beräknas imporlvolymens uppgång 19741975 komma att stanna vid 5
% vad gäller verkstadsprodukter totalt.

Införseln
av övriga industriprodukter visade 19731974 en tillväxt med 11 %. Vad gäller
konsumtionsvaror ökade importen av dessa i samma takt, dvs. 11 %. Expansionen
blev därmed ej tillnärmelsevis av samma omfattning som för de varaktiga
konsumtionsvarorna, vilka huvudsakligen är verkstadsprodukter. Delta
återspeglade mönstret för den privata konsumtionens fördelning för 1974. MeUan
1974 och 1975 beräknas imporlökningen för konsumtionsvarorna inom övriggruppen
dämpas endast i mindre omfattning. Införseln av insalsvaror ökade kraftigt
redan 1973 och denna uppgång förstärktes ytterligare tUl drygt 12 % 1974.
För 1975 beräknas importtillväxten för dessa varor bromsas upp kraftigt. För
hela gruppen övriga industriprodukter beräknas därmed importökningen 19741975
stanna vid ca 4 1/2%.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 87

Prisutvecklingen för importen visade totalt sett en snabb
uppgång 1973 men i än högre grad 1974 med 12 1/2 resp. 37 %. Efter att ha
börjat öka mer markerat vid ingången av 1973 accelererade prisuppgången en bit
in på 1974. Därefter har takten i prisuppgången successivt dämpats under loppet
av 1974.

Prisutvecklingen för 1974 får ses i relation tiU de
händelser av extraordinär natur som inträffade mot slutet av 1973 i anslutning
till den s. k. oljekrisen. Denna resulterade i en tredubbling av importpriset
för råolja mellan 1973 och 1974 samt elt mer än fördubblat importpris för
raffinerade produkter. Av den totala prisökningen 19731974 på 37 % svarade de
myckel drastiska prishöjningarna på oljeprodukter för mer än 1/3.

Även för övriga produkter var prisstegringarna emeUertid
genomgående myckel kraftiga. För metaUer noterades en prisuppgång på 39 %
19731974. Den seglivade stålkonjunkturen medförde alt importpriserna för stål
steg under hela 1974 även om en viss avsaktning gjorde sig gällande mot slutet
av årel. Även importpriserna för aluminium steg i mycket snabb takt hela 1974.
Däremot vände importprisema på övriga metaller nedåt under senare hälften av
1974 och markerat kraftigt för koppar.

Vad gäller färdigvaror ökade importpriserna i snabb takt
under större delen av 1974 och prisökningen 19731974 blev mer än dubbelt så
kraftig som året innan. Trots en uppbromsning mot slutet av året blev
prisstegringen för övriga industriprodukter nära nog dubbelt så kraftig som för
verkstadsprodukter, något som avviker från tidigare mönster. Delta förhållande
torde förklaras av det betydligt högre innehåUet av råvaror och särskilt olja
i gruppen övriga industriprodukter, vilken bl. a. innehåller plaster och
kemiska produkter.

Den internationella prisuppgången för råvaror, som efler
en markerad uppbromsning under sensommaren 1973 log ny fart mot slutet av året
i samband med den s. k. oljekrisen, fortgick in på 1974. Därefter har
prisutvecklingen varit nedåtriktad. För baslivsmedel fortsatte noterings-priserna
uppåt under större delen av 1974 som en följd av knappa skördeutfall för
viktiga spannmål och låg lagerhållning globalt sett. I november 1974 skedde
elt markerat omslag och priserna föll mycket snabbt i början av 1975. Bl. a.
synes efierfrågan på spannmål för utfodring ha dämpats i det internationellt
försvagade konjunkturläget. Trots osäkerhet om kommande skördar indikeras
sålunda en lättare försörjningssituation samtidigt som den tidigare
prisuppgången kan ha drivits upp genom spekulativa inslag.

För industriella råvaror kom prisomslaget betydligt
tidigare. Redan under andra kvartalet 1974 kulminerade priskurvan. Därefter
föll noteringspriserna mycket snabbi under andra hälften av 1974 och låg i
början av 1975 på samma nivå som i början av 1973. Detta kraftiga pris-

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 88

fall
kan till en del återföras på prisraset för koppar. I april 1974 nådde
kopparpriset en lopp på London-börsen med 1 380 pund/lon för atl i slutet av
januari 1975 vara nere i ca 500 pund/lon. Bakom prisfallet på industriråvaror
ligger i första hand en starkt avtagande efterfrågan till följd av
konjunkturnedgången i flertalet industriländer. De höga räntenivåerna
internationellt lorde även ha bidragit lill alt förbrukare skurit ned på sin
lagerhållning.

Under
februari och mars 1975 har de internationella råvarupriserna legat tämligen
stUla. En viss uppgång på koppar har noterats, vilket lorde förklaras av alt
prisnivån nu är så låg att etl visst köpintresse återvänt.

Huruvida
botten nu är nådd vad gäller råvarupriserna är svårl alt bedöma. Den
internationella konjunkturavmattningen som väntas bestå under första halvåret
1975 talar för en fortsatt relativt svag utveckling för flertalet råvaror. Även
om en mer markerad prisuppgång skulle inträffa mot slutet av 1975 gör den
betydande eftersläpning som råder meUan noteringspriserna och de registrerade
importpriserna atl man kan räkna med betydligt lugnare imporlprisutveckling
19741975 än 1973 1974 vad gäller flertalet råvaror.

För
färdigvarorna beräknas prisstegringarna fortgå i relativt snabb takt även 1975.
Visserligen torde den svagare prisutvecklingen för råvaror utgöra en dämpande
faktor men å andra sidan har man att vänta betydande lönekostnadsslegringar i
flertalet länder och detta lorde åtminstone lill en del slå igenom i alltjämt
stigande exportpriser. Jämfört med 1974 räknas dock med en viss avsaktning i
prisstegringstakten i synnerhet vad gäller andra halvåret 1975.

Importpriset
på såväl råolja som raffinerade produkter har förutsatts ligga kvar på en i
stort setl oförändrad nivå under loppet av 1975. Utgående från den olikartade
prisutvecklingen under 1974 leder delta dock till en prishöjning för råolja men
ett prisfall för raffinerade produkter mätt mellan genomsnillen 1974 och 1975.

Sammanfattningsvis
beräknas importpriserna öka med drygt 6 1/2 %. 19741975, vilket implicerar en
ytterligare markerad avsaktning i prisuppgången under första halvåret 1975
samt ett svagt prisfall mellan halvåren 1975.

3.3
Bytes- och betalningsbalansen

Bytesbalansen
uppvisade 1974 elt underskott på ca 4,4 miljarder kr. och undergick därmed en
stark försvagning jämfört med 1973 då bytesbalansen visade ett betydande
överskott. Omslaget kom att bli ca 9,7 miljarder kr., varav ca 9,3 miljarder
kan återföras på en omkastning i varubalansen. Tjänste- och
transfereringsbalansen, försämrades endast måttligt eller ca 400 milj. kr. Det
kraftigt förbättrade sjöfartsnetlot, tiUsammans med det avstannande
nettoutflödet av resevaluta, motverka-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 89

de
de relativt kraftigt ökade underskotten i posterna "övriga tjänster"
och "transfereringar". Kapitaltransaktionerna slutligen gav upphov
lill en betydande nettokapitalimport på ca 1,4 miljarder kr.

Bytes-
och kapitalbalansernas saidoposter motsvarade ett sammanlagt valutautflöde på
närmare 3 mUjarder kr. Det registrerade valulautflödet uppgick emellertid
endast till knappt 1,8 miljarder kr., varför det framkom en förhållandevis stor
positiv restpost på ca 1,2, miljarder kr. Det bör dock framhållas alt statistiken
till vissa delar ännu måsle betraktas som mycket preliminär.

Enligt
de prognoser som föreligger för varuhandeln 1975 kommer handelsbalansen att
resultera i ett underskott på ca 1,5 miljarder kr., vUket innebär en
förbättring på 1 miljard kr. gentemöt 1974. Förbättringen i handelsbalansen
motvägs dock av ett ökat underskott i balansen för tjänster och
transfereringar. Nettoresultatet blir därigenom elt svagt försämrat
bytesbalanssaldo för 1975.

Handelsbalansen

Överskottet
i handelsbalansen 1973, som uppgick till ca 6,8 miljarder kr., följdes 1974 av
ett underskott på inte fullt 2,5 miljarder kr. Det kraftiga omslaget berodde
till en betydande del på en avsevärd försämring av bytesförhållandet, främst
till följd av oljeprishöjningarna. Importprisnivån steg med inle mindre än 37 %
19731974 mot inte fullt 28 % för exportprisernas nivå. Härtill kom emellertid
alt även den reala balansen försämrades kraftigt, då nämligen importvolymen
steg med närmare 15 % att jämföra med en uppgång på knappt 4 % för exportvolymen.

Som
framgår av framställningen tidigare i detla kapitel väntas exporten 19741975
uppvisa ett endast obetydligt lägre ökningslal än importen, räknat i
volymtermer. Samtidigt beräknas emellertid att bytesförhållandet kommer att
förbättras med drygt 2 %, främst som en följd av att prisutvecklingen på
flertalet imporlråvaror väntas bli mycket kraftigt dämpad. Detta skulle
innebära att handelsbalansens underskott 1975 blir lägre än 1974 och stannar
vid omkring 1,5 miljarder kr.

Tjänste-
och transfereringsbalansen

Fraktmarknadsläget,
i synnerhet för tanktonnaget, är fortfarande mycket svagt med elt kraftigt
överskottsutbud på tonnage och låga fraktraler. Kostnadsläckningen har
därigenom blivit allt sämre och uppläggningarna har ökat i takt därmed. Något
jämviktsläge förefaller ännu inte ha uppnåtts varför uppläggningarna troligen
kan komma att öka ytterligare. For svenskt vidkommande närmar sig det upplagda
tonnaget 2 miljoner ton dödvikt och det rör sig tiU övervägande del om
tankfartyg.

Inom
torrlastsektorn hölls frakterna på acceptabel nivå ganska länge.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 90

men
lill följd av överflyttning av tonnage från tankmarknaden ökade utbudet även
här och frakterna sjönk.

Aktiviteten
inom linjetrafiken, som var mycket hög under första halvåret 1974, mattades
något under senare delen av årel. KapacUets-utnyttjandet anses emellertid
fortfarande ligga på godtagbar nivå, vUket till en del tillskrivs oljeländernas
expanderande handel. Lastnings- och lossningsköerna i deras hamnar har resulterat
i långa väntetider och har därmed förorsakat ett visst intäktsborlfall. För
delta har man emellertid efter hand i viss mån kompenserats.

Under
1974 ökade världshandeln i volym med ca 8 %. Med de prognoser som föreligger
för 1975 kommer ökningen atl inskränka sig till endast en eller annan procent.
Samtidigt beräknas världens handels-flotta växa med ca 10 %. Dessa perspektiv
tyder på atl det inom den närmaste framliden kommer alt råda etl fortsatt
överskottsutbud av tonnage, vilket dessutom kan ytterligare förstärkas vid ett
eventuellt öppnande av Suezkanalen.

Kvardröjande
effekter från fraktboomen 1973 tillsammans med uppsvinget för linjetrafiken
medverkade till att göra 1974 tiU ett resultatmässigt mycket bra år för
rederinäringen. Detta gjorde att sjöfartsnettot kom alt öka rekordartat eller
med drygt 800 milj. kr. jämfört med 1973, eller till ca 3,8 miljarder kr. Bakom
detta döljer sig en ökning av bruttointäkterna med över 34 % och en näslan
lika stor ökning av kostnaderna (33 %). Statistiken är emellertid baserad på
uppgifter om under perioden registrerade betalningar och får därför, åtminstone
vad beträffar intäkterna, t. v. betraktas som mycket preliminär. Uppgifter av
mer definitiv karaktär, beräknade efter utförda prestationer, föreligger försl
senare under årel.

Det
f. n. upplagda tonnaget utgörs till övervägande del av tidigare uthyrda
tankfartyg. Det årsbortfall av intäkter dessa åsamkar svenska rederier har, vid
en beräknad genomsnittsnivå för charterhyror 1974, uppskattats vara av storleksordningen
ca 400 milj. kr. I sjöfartsnettots termer innebär detta att intäkterna 1975
minskar med minst motsvarande belopp. Däremot påverkas kostnaderna helt
obetydligt, då dessa i time charter i huvudsak bärs av den som hyr fartyget.
Med dessa förutsättningar har sjöfartsnetlot för 1975 satts till ca 3 400 milj.
kr.

Nettoutflödet
av resevaluta uppgick 1974 lill 2 254 milj. kr., dvs. i stort sett oförändrat
jämfört med 1973. Ser man tiU bruttoslrömmarna ökade inflödet mycket kraftigt
eller ca 25 % medan utflödet ökade endast ca 7 7c. I reala termer innebär
detta en ökning av inflödet med närmare 14 % och en minskning av utflödet med
ca 6 %. Mycket talar för atl det var det rena turistresandet och delar av
gränshandeln som orsakade denna nedgång 1974. Så t. ex. minskade antalet
avresta passagerare med charterflyg 19731974 med ca 11 % och antalet färjeresenärer
till Danmark och Finland med 1 resp. 12 %. Under sista

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 91

delen av 1974 och början av 1975 har efterfrågan ökat ånyo
och man räknar bland researrangörerna med en viss volymökning 1975. För att
möta den förväntade efterfrågeökningen har branschen också ökat reseulbudet i
någon mån. För 1975 har antagits en ökning av nettoutflödet av resevaluta med
ca 350 milj. kr., vilket i fasta priser fömtsätter att inflödet ökar i runt tal
10 % och utflödet ca hälften så mycket.

Underskottet i posten övriga tjänster ökade 19731974 med
drygt en halv miljard kr. De största utgiftsökningarna noterades för posterna
provisioner, entreprenader och administration. För 1975 har underskottet
antagits växa med ytterligare ca 100 milj. kr. -

Transfereringstransaktionerna gav 1974 ett negativt saldo
på ca 2,5 miljarder kr., vilket innebar en ökning 19731974 med närmare 750
milj. kr. Härav föll ca 570 milj. kr. på ökat u-landsbistånd. Det sistnämnda
beräknas öka med ytterligare ca 350 milj. kr. 1975. Som transferering räknas
också räntebetalningar till och från Sverige. Efter några år av balans har, i
samband med den ökade upplåningen ulomlands, utbetalningarna 1975 antagits
överstiga inbetalningarna med ca 150 milj. kr. Sammanlagt svarar i huvudsak de
två nämnda delposterna för hela postens förändring 19741975 på drygt 500 milj.
kr.

Kapitalbalanscn

Nettot av samtliga registrerade kapitalrörelser
resulterade i en kapitalimport 1974 på ca 1,4 miljarder kr., dvs. drygt 1
miljard kr. mer än 1973. Av tablån nedan framgår hur dessa fördelade sig på
olika slag av transaktioner.

Kapitaltransaktioner, milj. kr.

1973

1974

Förändring 1973-1974

Statliga
kapitaltransaktioner

-201

- 465

-264

Värdepapperslransaktioner

445

97

-348

Emissioner

571

310

-261

Övriga transaktioner

-126

- 213

- 87

Övriga
privata långfristiga lån

397

1 536

1 139

Direkta
investeringar

-947.

-1 557

-610

Kortfristig
upplåning utomlands för

finansiering
av export och import

-343

310

653

Övriga

1 045

1 507

462

Kapitalbalans

396

1428

1032

De statliga kapitaltransaktionerna 1974 resulterade i ett
neltokapital-utflöde på 465 milj. kr., vilket var mer än dubbelt så mycket som
1973. Det slörre utflödet synes främst ha berott på elt ökat ianspråktagande av
utvecklingskrediter och att IDA ökat sitt utnyttjande av svenska skuldsedlar.

Värdepappcrshanddn 1974 utmynnade i ett nettoinflöde strax
under

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 92

Tabell 3: 6 Bytes- och betalningsbalans 1971-1975

Milj. kr., löpande priser

1971

1972

1973

1974

1975 prognos

Export
av varor, fob'

38 224

41 749

53 153

70 391

77 835

Import
av varor, cif

36 192

38 618

46 336

72 850

79 310

Handelsbalans

2 032

3 131

6 817

-2 459

-1475

Korrigering
av handelsstatistiken''

16

-49

- 111

- 95

- 100

Sjöfartsnetto

2 325

2 432

2 989

3 813

3 400

Resevaluta

-1 927

-2 400

-2 275

-2 254

-2 600

Övriga
tjänster, netto

- 875

- 920

-1 169

-1 699

-1 800

Korrigeringspost

800

800

800

800

800

Bytesbalans för varor och tiänster'

2 371

2 994

7 051

-1894

-1775

Transfereringar,
netto

-1 277

-1 720

-1761

-2 502

-3 000

Bytesbalans för varor, tjänster och

transfereringar*

1094

1274

5 290

-4 396

-4 775

Kapitalbalans

589

1444

396

1428

Tilldelning
av SDR

180

178

Restpost

- 462

33

-47

1 178

Bankernas
utiandsställning

1 401

2 929

5 639

-1 790

därav:
valutareserv'

1 208

2 251

3 884

-3 292

Valutabankernas tidsposition

193

678

1 755

1 502

' Enligt handelsstatistiken.

- Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av
SAS'flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke-monetärt
guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

' Överensstämmer med saldot mellan import och export av
varor och ijänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans bortsett från
att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen.
Resterande hälften av korrigeringsposten räknas i NR till transfereringsnettot.

* Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

' Riksbankens guld- och valutaställning samt
valutabankernas avistaposition.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

100 milj. kr., vilket var närmare 350 milj. kr. mindre än
1973. Minskade emissioner ulomlands av svenska obligationslån är den främsta
förklaringen härtill. Minskningen var bl. a. en följd av svårigheter att placera
långfristiga lån i utlandet.

Den övriga privata långfristiga nyupplåningen ulomlands
1974 uppgick till ca 2,4 miljarder kr. eUer ca 1,1 mUjarder kr. mer än 1973.
Den ökade upplåningen hängde till stor del samman med den betydande tillväxten
av direktinvesteringar utomlands och myndigheternas i samband härmed skärpta
krav på lånefinansiering i ullandet. Sammanlagt ledde sålunda transaktionerna
under denna post till en nettokapitalimport 1974 på drygt 1,5 miljarder kr.
eUer ca 1,1 milj. kr. mer än 1973.

Nettot av svenska och utländska direktinvesteringar
resulterade i ett neitokapitalutflöde på ca 1,5 miljarder kr. eller drygt 600
milj. kr. mer än 1973. De svenska nyinvesteringarna svarar för nästan hela
förändringen.

Den kortfristiga upplåningen utomlands för finansiering av
import och export, som under 1973 varit relativt låg steg under senare delen av

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 93

1974
och gav för året som helhet upphov till ett nettokapitalinflöde på drygt 300
milj. kr.

Övriga
kapitaltransaktioner resulterade i en nettokapitalimport på 1,5 miljarder kr.,
vUket var ca 450 mUj. kr. mer än 1973. Som delposter ingår bl. a. varvens
exportkrediter samt krediter i samband med import av fartyg och flygplan. Dessa
transaktioner tillsammans utmynnade i ett nettokapitalinflöde på närmare 1,6
miljarder kr.

Bankernas utlandsställning
slutligen, uppgick vid utgången av 1974 till 13 077 milj. kr., vilket jämfört
med ställningen vid slutet av 1973 innebar en nedgång med 1 790 milj. kr. Av de
ingående komponenterna, valutareserven och valutabankernas tidsposition,
försvagades den förra med 3 292 milj. kr. medan den senare förstärktes med ca
1,5 miljarder kr. Det bör påpekas att denna förstärkning är helt hänförbar till
första halvåret 1974.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop,
1975:100 94

4 Produktionen

4.1 Sammanfattning av industriproduktionens
utveckling

Tillväxten i industriproduktionen beräknas enligt
statistiska centralbyråns preliminära produktionsuppskattningar ha stannat vid
6 1/2 % 19731974. Delta är närmare en procentenhet lägre än vad konjunkturinstitutets
kalkyler i den preliminära nationalbudgeten för 1975 angav. Till en del beror
avvikelsen på att industriproduktionens utveckling mot slutet av 1974
överskattades. Dock synes produklionsberäkning-arna för två branscher
livsmedelsindustrin samt övrigsektorn knappast vara förenliga med resultaten
av de kalkyler som gjorts inom konjunkturinstitutet över efterfrågeutvecklingen
för resp. produktslag med hjälp av data hämtade från nationalräkenskaperna.
Dessa kalkyler över konsumtion, förbrukning, lager och utrikeshandel pekar
särskilt för livsmedelsindustrin på en avsevärt starkare produktionsutveckling
än statistiska centralbyråns produktionsberäkningar. Inbegripet en uppjustering
för dessa branscher skulle industriproduktionens tillväxt kunna anges tUl ca 7
% 19731974.

Produktionsprognosen för 1975 har reviderats nedåt jämfört
med molsvarande kalkyl tUl den preliminära nationalbudgeten. Bakgrunden till
detta är främst alt efterfrågan för export och lagerinvestering nu bedöms bli
svagare. Den expansiva komponenten i efterfrågeutvecklingen under 1975
beräknas bli den privata konsumtionen.

Industriproduktionen beräknas enligt föreliggande kalkyler
komma att öka ca 3 % 19741975. De starkaste produktionsökningarna förutses
för verkstadsindustrin, varven samt petroleumraffinaderierna där betydande
kapacitetstillskott kommer att tas i drift under sommaren. Inom
skogsindustrierna väntas driflinskränkningar mest markerade inom sågverken
medan produktionstillväxten bromsas upp inom övriga delar av
industrin.

4.2 Gruvor och mineralbrott samt
tillverkningsindustrin

Utvinningen av malm i järnmalmsgruvorna ökade ca 6 % 1973
1974. Till följd av det kraftiga uppsvinget i den västeuropeiska stålproduktionen
blev den svenska järnmalmen starkt efterfrågad under loppet av 1973 och
efterfrågan var hög även under 1974. Den livaktiga stålkonjunkturen gav
sålunda snabbt utslag för den svenska malmens del vilket förklaras av att
stålproducenternas lagerhållning av de svenska malmkvaliteteraa i regel är låg.
Malmutskeppningarna över Narvik ökade därför i rask takt under loppet av 1973
och ullastningskapaci-teten var snart fullt utnyttjad. Totala
exporlvolymökningen 1972

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

95

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973 blev drygt 19 %; utskeppningskapaciteten begränsade
emellertid ökningen 19731974 till knappt 2 %. Malmexporten 1974 uppgick därmed
till drygt 33 milj. lon.

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1972 1975

Procentuell volymförändring från föregående är

SNI

1972

1973

1974

1975

def.

prel.

prel.

prognos

2

Gruvor och mineralbrott

-0,7

13,2

11,0

2,3

2301

Järnmalmsgruvor

0,2

5,2

6,2

1,0

2302

Icke järnmalmsgruvor

-1,3

51,1

24,5

6,0

210,220,290

Övriga gruvor och mineralbrott

-5,8

4,4

11,4

1,2

3

Tillverkningsindustrin

2,6

7,0

6,3

3,0

33111

Sågverk'

4,5

6,7

-1,2

-23,0

34111

Massaindustri

4,1

17,3

0,8

-3,1

34112,34113

Pappers- och pappindustri m. m.=

7,5

13,7

5,2

-2,0

353, 354

Petroleumraffinaderier m. m.

-5,3

-0,4

-11,2

21,2

371

Järn- och stålverk'

0,2

. 8,8

5,9

2,0

372

Ickejärnmetallverk

4,5

10,0

-0,4

2,0

38./.
3841

Verkstadsindustri exkl. varv

0,6

8,2

12,3

5,8

3841

Varv'

14,2

9,6

15,1

9,0

31

Livsmedelsindustri m. m.'

1,3

4,3

0,8

2,5

3
resterande

Övrig industrisektor

3,9

4.1 .

1,6

1,7

2,3

Hela industrin

2,4

7,2

6,5

3,0

' Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

- Inkl. träfiberplattindustri.

Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.

' Inkl. ferrolegeringsverk.

'- Inkl. båtbyggerier.

Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

De svenska exportieveranserna sökte sig 1974 i forlsall
ökad utsträckning till länder utanför den traditionella avnämargmppen
beslående av Förbundsrepubliken Tyskland, Belgien-Luxemburg och Storbritannien.
Gemensamt köpte dessa ca 70 % av den svenska exportkvantiteten eller drygt 23
milj. ton 1974. Detta innebar en minskning av grupperis import av svensk
järnmalm med ca 5 % 19731974 vilket berodde dels på måttliga minskningar av
den svenska järnmalmsexporten tUl Förbundsrepubliken Tyskland och
Belgien-Luxemburg men framför allt på en drastisk nedgång av exporten till
Storbritannien under första halvåret 1974 på grund av den omfattande
kolstrejken. Av länderna utanför den traditionella avnämargruppen var det
framför allt Frankrike som kraf--ligt ökade sin import av svensk malm med
nästan 0,6 milj. ton så atl den kom att uppgå tiU 2,6 milj. ton.
Försäljningspriserna på de exportkvantiteter som konlrakterades för leverans
1974 höjdes med 25 % vilket gav en ökning av de genomsnittliga
leveranspriserna med 20 % 19731974.

Det ökade malmbehovet vid Norrbollens Järnverk
medförde en

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 96

markant
ökning av hemmamarknadsleveranserna så att dessa kom att uppgå tUl 2,8 milj.
ton. Den högt uppdrivna utskeppningstakten resulterade i en ytterligare
kraftig neddragning av malmlagren vilka minskade med 1,6 milj. ton 1974 efter
en avtappning med 2,6 milj. ton 1973. Vid utgången av 1974 befann sig
järnmalmslagren därmed på samma låga nivå som vid slutet av strejkåret 1970.

Ordersituationen
för gruvoma är mycket god det möjUga exportutbudet för 1975 är redan
kontrakterat. En klar försämring av den internationella stålkonjunkturen gjorde
sig dock märkbar i början av 1975 och ledde tämligen omgående till en
senareläggning av de svenska exportleveranserna av malm. Stålproducenlema synes
nu ha byggt upp sina malmlager samtidigt som deras lager av färdiga produkter
sannolikt redan nu är stora eller är under uppbyggnad. Stållagren hos mellanhänder
och konsumenter torde även vara omfångsrika. Den höga lagerhållningen av stål
torde komma att medföra att effekterna på stålproduktionen och därmed
malmbehovet av en förutsedd förstärkning av stålefterfrågan mot slutet av
1975 initialt kommer att begränsas.

Det
synes därför rimligt att räkna med en minskning av exportleveranserna av malm
19741975 med uppskattningsvis 7 %. För hemmaleveransernas del kalkyleras med
en måttfull volymökning 1974 1975.

Mycket
kraftiga prishöjningar har genomförts i de hittUls uppgjorda leveranskontrakten
för 1975 och ökningen av genomsnittspriserna på 1975 års skeppningar kommer att
avsevärt överstiga den 20-procentiga exportprisökningen som noterades
19731974.

Utvinningen
i järnmalmsgmvoma torde inte komma att öka i samma höga takt som 19731974; ca
1 % i produktionsökning 19741975 syns trolig. Malmlagren hos producenterna föratses
stiga under loppet av 1975.

I de
svenska ickejärnmalmsgruvorna utvinnes malm innehållande bl. a. koppar, bly,
zink, mangan, sUver och guld. Brytningen ökade kraftigt under loppet av 1974
och produktionsökningen 19731974 kom att uppgå till 25 %. Avtagande
efterfrågan på ickejämmetaller och därmed även ickejärnmalmer medförde
emellertid en reduktion av exportvolymen med drygt 15% 19731974 och även
unporten minskade ca 12 % 19731974. Under intryck av de försämrade
avsättningsutsikterna skars ickejärnmetallverkens råvarulager ner under andra
halvåret 1974 och ett omslag kom då i gruvornas malmlager som ökade efter att
ha minskat under första halvåret 1974.

Den
låga förbrakningstakt som förutses för ickejärnmetallernas del under 1975 lorde
tiUsammans med en beräknad ytterligare neddragning av ickejämmetallverkens
råvarulager leda till en svag efierfrågan på ickejämmalmer under 1975.
Importökningen föratses därför bli begränsad 19741975. Låg intemationeU
efterfrågan på ickejärnmalmer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

97

opaginerad Kontrollera mot PDF

och produkter därav medför sannolikt en endast blygsam
exportvolymökning 19741975.

Produktionsökningen 19741975 torde därmed bli avsevärt
lägre än 19731974 och en fortsatt uppbyggnad av malmlagren fömtses.

rrävn/Hmarknaden i Europa präglades redan vid ingången av
1973 av en kraftig efterfrågelillväxt som en följd av den starka ökningen av
bostadsbyggandet. Utbudet kunde inte öka i motsvarande mån då en samtidig
expansion av bostadsbyggandet i Nordamerika och Japan höll tillbaka Canadas
utbud på europamarknaden och utbudet från de nordiska producenterna begränsades
av möjligheterna till ytterligare lageravveckling. Ett efterfrågeöverskott
uppstod sålunda och priserna

Tabell 4:2 Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror
1973 1975

(barr- och lövlrä)

1 000 kbm

Förändring från föregående år, %resp. 1 000 kbm

1973

1974

1975 prognos

Produktion Import

13 700 180

-1,2 -11,3

-23,0 -17,2

Summa tillgång

13 880

-1,3

-22,9

Export Varuinsats

industri

byggnadsverksamhet Lagerförändring Saidopost

9 410 6 600 4 280 2 320 -400 -1 730

-21,2

1,4

2,9

-1,4

1 800

-80

-19,0 2,6 2,6 2,7 -1910 0

Summa användning

13 880

-1,3

-22,9

Källa: Konjunkturinstitutet.

steg snabbt. Detta medförde att köparna inte bara täckte
in sig på kort sikt ulan också sökte tillgodose sina behov på ett års sikt och
mer. I denna överhettade marknad kom de svenska exportförsäljningama för
leverans under 1974 att starta redan på våren 1973 ett halvt år tidigare än
normalt. Byggandet i Västeuropa föll emellertid tillbaka under andra halvåret
1973 och då Canadas utbud av trävaror på europamarknaden ökade kraftigt till
följd av nedgången av bostadsbyggandet i Förenta statema, dämpades de svenska
försäljningarna påtagligt under senhösten och försäljningspriserna upphörde att
stiga.

Elt ulbudsöverskott uppstod sålunda på europamarknaden
redan vid årsskiftet 1973/1974 och kom att bU allt mer markerat då byggandet i
Europa liksom i Nordamerika och Japan drastiskt föll tUlbaka under loppet av
1974. Importen tUl de för svensk trävaruexport mest betydelsefulla ländema i
Västeuropa minskade under dessa omständigheter

1 Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland, Danmark,
Nederländerna, Frankrike, Belgien-Luxemburg, Spanien och Norge.

7 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 1.

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 98

med
ca 19 % 19731974. Minskningen var dock inle tillräcklig för alt i flera länder
hindra en markerad ökning av importörlagren. De svenska marknadsandelarna på
Västeuropa reducerades; exporten till de ovan nämnda ländema sjönk nära 24 %.
Utförseln tUl utomeuropeiska marknader ökade dock varigenom minskningen totalt
blev ca 21 %. Genomsnittspriserna för exportieveranserna steg nära 60 %
19731974 som ett resultat av den starkl uppdrivna konlraklsprisnivån före
årsskiftet 1973/1974.

Leveranserna
till den svenska marknaden ökade endast svagt 1973 1974 främst som en följd av
en fortsatt låg aktivitet inom byggnadsverksamheten.

Produktionstillväxten
inom sågverken var stark ännu under första kvartalet 1974 trots den drastiskt
försvagade exportefterfrågan med påföljd alt producenllagren steg snabbt.
Produktionen i Sverige liksom i andra slora producentländer begränsades
emellertid under återstoden av året. Trots en mycket markerad minskning under
fjärde kvartalet kom den svenska produktionen att bli endasl drygt 1 % lägre

1974 än
1973 och producenllagren steg därmed med inemot 1,5 milj.

kubikmeter mellan 1973 och 1974, en omsvängning i lagerförändringen

på 1,8 milj. kubikmeter;.

Trävarumarknaden
kännetecknas ännu några månader in på 1975 av den stiltje som varit rådande
sedan sommaren 1974. I slutet av februari uppgick de svenska sågverkens samlade
försäljningar för leverans 1975 till knappt 1,5 milj. kubikmeter varav 0,6
milj. kubikmeter utgjordes av senareläggningar av 1974 års leveranser. Den
försäljningssiffran understiger t. o. m. något molsvarande försäljningssiffror
för åren i början av 1960-talet då exporten var något mer än hälften av 1974
års export. En bidragande förklaring till alt så få avslut träffades var alt
konsumenterna ville avvakta prisreduceringar. En något ökad försäljningsaktivitet
kom därför också tUl stånd under mars i samband med Sovjetunionens utbud bl.
a. till Storbritannien med prissänkningar på omkring 20%.

De
prognoser över bostadsbyggandet i Västeuropa som i dag är tillgängliga pekar
på en minskning mellan helårsgenomsnitten 1974 och

1975 även
om byggandet i några länder upphör att faUa eUer ökar

något mellan halvåren. Mot denna bakgrand och med hänsyn till en

förutsatt avveckling av importörlagreh samt en förhållandevis god ut

veckling av de utomeuropeiska leveranserna beräknas den svenska trä

varuexporten minska ca 19 % 19741975. Den försvagade marknads

situationen beräknas samtidigt komma att medföra en markerad sänk

ning av exportpriserna.

De
inhemska leveranserna beräknas öka något starkare 19741975 än 19731974 främst
med hänsyn tUl en stigande förbrukning inom byggnadsverksamheten, men
förbrukningsökningen inom industrin torde försvagas något.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 99

Produktionstakten
inom sågverken under början av 1975 var fortsatt låg och man talar allmänt inom
branschen om en produktionsminskning med inemot 30 % 19741975. Här har
kalkylerats med en minskning på ca 23 % vilket med den ovan skisserade leveransutvecklingen
beräknas komma att medföra en inte obetydlig reducering av producentlagren.

Exportorderingången
till pappers- och pappindustrin ökade successivt och kraftigt under loppet av
1973. Den fortsatte att stiga under första halvåret 1974, men stagnerade under
tredje kvartalet och föll sedan kraftigt under fjärde kvartalet. Denna
dramatiska efterfrågeulveckling har sin bakgrund i utvecklingen inom hela
OECD-området.

TUlväxten
i pappersefterfrågan var sålunda stark 19721973 och trots en kraftig ökning av
västvärldens pappersproduktion uppstod snart bristlendenser för flera
papperskvaliteter. Den svenska pappersindustrins exportleveranser blev
ulbudsbeslämda. Exportvolymökningen 19721973 på ca 13 % gick främst lill
huvudmarknaderna i Västeuropa men även till de utomeuropeiska marknaderna
skedde en stark tillväxt då utbudet dit från Nordamerika och Japan begränsades
av bristande leveranskapacitet. Knappheten på papper resulterade i starkt
stigande priser.

Efterfrågan på papper i
Västeuropa var stark ännu fram till hösten 1974, vilket dock med hänsyn lUl
nedgången, i den allmänna ekonomiska aktiviteten framför allt den privata
konsumtionen knappast kan ha varit fallet med den slutiiga förbmkningen av
papper. Det som uppenbarligen skett var att en uppbyggnad av lagren av papper
och pappersprodukter hos förbrukare och mellanhänder kommit lill . stånd vilkas
lager i förbrukningsexpansionens initialskede botlenskra-pats. Vidare torde den
osäkerhet som rådde om plastindustrins råvaruförsörjning i början av 1974
skapat en temporär effekt i form av ökad pappersefterfrågan på de
pappersprodukler som normalt konkurrerar med plastprodukter. Lagercykeln hos
förbrukare och mellanhänder vände tUl lageravveckling på höslen 1974;
orderlillflödel till pappersbraken föll tillbaka och leveransutvecklingen
försvagades. Vidare ökade det nordamerikanska pappersulbudel på
världsmarknaden kraftigt till följd av svag pappersefterfrågan i Förenta
staterna. Den svenska pappersexporten, som fortsatt alt stiga slörre delen av
året, sjönk under fjärde kvartalet varigenom ökningen 19731974 kom att
begränsas till ca 5 %.

Leveranserna
av papper och papp exkl. tidningspapper tiU hemmamarknaden fortsatte alt öka
19731974 nu med 5 % alltså inte lika kraftigt som 19721973 då de ökade
med 11 %. Ökningen under 1974 koncentrerades lUl årets första hälft under
senare delen av årel var leveranskvantitelerna i avtagande. Detla torde
liksom i övriga Västeuropa vara en följd av en upphörande lageruppbyggnad

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 lOO

hos förbrukarna och en därpå följande lageravveckling. En
motsatt utveckling uppvisar leveranserna inom landet av tidningspapper. Dessa
minskade med 3 % under 1974 och minskningen inträffade då särskilt under årets
första del.

Produktionen
inom pappers- och pappindustrin, som varit i stigande sedan i slutet av 1972,
föll tUlbaka i slutet av 1974 som en följd av den vikande efterfrågan på papper
och papp. Då denna nedgång i produktionen inträffade först mot slutet av 1974
kom dock ökningen för helåret 1974 jämfört med 1973 alt bli 5 %.

Den bild
av en svag förbrukningsutveckling på papper och papp i Västeuropa som tecknats
1974 är oförändrad i början av 1975. Detla i förening med en inledd avveckling
av lagren hos förbrukare och mellanhänder leder till en fallande
pappersefterfrågan. När avvecklingen av lagren avstannar vUket beräknas ske
mot slutet av första halvåret bör situationen förändras. DärtUl kommer att
den ekonomiska situationen i Västeuropa vänias ljusna under andra halvåret
vilket torde leda till ett ökat konsumtionsbehov av papper och papp. Detta
skulle sammantaget leda till att pappersbrukens kunder torde erfara ett markerat
behov av att höja sina order till pappersbruken. Den förbättrade
marknadssituationen i slutet av året till trots beräknas ändå unport-behovet av
papper och papp i Västeuropa vara lägre under 1975 än under 1974. Sverige
kommer troligen att befinna sig i en besvärlig konkurrenssituation under
större delen av 1975 i Västeuropa. Visserligen tänks en uppgång i Förenta
staternas ekonomi ske mot slutet av året vUket något skulle lätta på
konkurrensen från de nordamerikanska papperstillverkarna. Men under större
delen av året väntas dock en svag förbrukning i Nordamerika leda till att de
nordamerikanska producenterna ytterligare intensifierar sina
exporlansträngningar på den västeuropeiska marknaden. Även då det gäUer
marknaderna utanför Europa konuner Sverige att befinna sig i en situation med
fortsatt hård konkurrens. Då det gäller de utomeuropeiska marknaderna
uppträder för de asiatiska länderna även Japan som en stark konkurrent. Mot
bakgrund av det föregående beräknas volymen av exporten från den svenska pappers-
och pappindustrin sjunka med 3 % 19741975.

Exportpriserna beräknas stiga med 15 % mellan årsgenomsnitten
1974 och 1975. Ökningen mellan helåren till trots innebär detta att prisnivån
för exportleveranser helåret 1975 kommer att ligga något under den prisnivå som
etablerades under fjärde kvartalet 1974.

Då förbrukningsutvecklingen av papper och papp inom
Sverige under 1975 förmodas te sig något gynnsammare än i övriga Västeuropa,
beräknas hemmaleveranserna sjunka i något muidre utsträckning än exporten.
Hemmaleveranserna antas sålunda sjunka med 2,5 %. Emedan en viss lagerökning
sannolikt sker under året beräknas neddragningen av produktionen stanna vid
omkring 2 % 19741975.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 101

Mrtj-iaefterfrågan
i Västeuropa steg kraftigt under loppet av 1973 till följd av en snabb tillväxt
i pappersproduktionen. Samtidigt absorberades en ökande del av det
nordamerikanska utbudet av en fortsatt stigande pappersproduktion i Förenta
staterna och Japan. Trots en relativt kraftig ökning av världens
massaproduktion uppstod därför snart vissa bristtendenser och massapriserna steg
snabbt. Den svenska massaexporten blev under dessa marknadsförutsättningar
ulbudsbe-stämd och kunde genom en kraftig neddragning av producentlagren samt
ett från våren 1973 fullt utnyttjande av produktionskapaciteten höjas hela 28 %
19721973. Leveranserna ökade markant inte bara till huvudmarknaderna i
Västeuropa ulan en avsevärd ökning kunde också ske till de utomeuropeiska
marknaderna. Även 1974 blev export-leveranserna i stort sett
utbudsbestämda. Då produktionen 1973

1974 vid fullt kapacitetsutnyttjande
endast kunde öka knappt 1 %

samtidigt som hemmaleveranserna fortsatte att stiga och möjligheterna

att ytterligare minska producentlagren var ringa kom emellertid export

leveranserna totalt sett att sjunka ca 4 %. Exporten till Västeuropa fort

satte all stiga medan de utomeuropeiska leveranserna föll tUlbaka kraf

tigt.

Marknadsutsikterna för den
svenska massaindustrin förändrades påtagligt mot slutet av 1974 när
pappersindustrin på kontinenten och i Storbritannien till följd av en försvagad
pappersefterfrågan började dra ner produktionen. Behovet av en ökning av de
mycket små massalagren inom pappersindustrin resulterade dock i fortsatt
upprätthållna massaleveranser och en lagerökning hos pappersproducenterna kom
till stånd under fjärde kvartalet 1974. Produktionsinskränkningarna inom
pappersindustrin i Västeuropa har under de första månaderna 1975 blivit mer
utbredda. Även om man synes kunna räkna med en stärkt produktionsutveckling
under andra halvåret torde produktionen mellan årsgenomsnitten 1974 och 1975
komma att inte oväsentligt minska. Detta inte minst genom att pappersulbudel
från Nordamerika på europamarknaden kan väntas öka ytterligare mot bakgrund av
den förutsedda svaga utvecklingen av Förenta staternas ekonomi. En fortsatt uppdragning
av massalagren i Västeuropa kommer dock att ännu en bit in på 1975 verka
uppdragande på massaimporten dit. Man torde vidare kunna räkna med att den
nordamerikanska industrin fortsätter att öka sitt utbud på världsmarknaden inte
bara av papper utan också av massa. Under dessa förulsätlningar beräknas den
svenska massaexporten komma atl minska omkring 10 % 19741975.
Leveranspriserna förutses försvagas något men till följd av den markanta
stegringen under loppet av 1974 beräknas exportpriserna ändå stiga ca 20 %
mellan årsgenomsnitten 1974 och 1975.

Produktionen
inom massainduslrin har under de första månaderna

1975 i stort sett
upprätthållits vUket då leveransutvecklingen varit vi-

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 102

kände
medfört en ökning av producentlagren. Även om en svag ökning av lagren kom till
stånd redan mot slutet av 1974 var de vid utgången av året utomordcntiigt små.
Ett visst behov av lagerpåfyllnad fanns således. Man torde dock kunna räkna
med att producenterna i syfte alt stödja prisnivån kommer att hålla tillbaka
den fortsatta lagerökningen. Detta antagande stöds också av de planer på
driftsinskränkningar under andra kvartalet sannolikt ofta av karaktären
semesteruppehåll som redovisas i konjunkturbarometern i mars 1975. I viss
ulslräckning torde dock driftsstopp vara föranledda av elt behov av översyn och
reparationer då produktionskapaciteten utnyttjats utan avbrott sedan våren
1973.

Mot
bakgrund av den ovan skisserade leveransutvecklingen har en minskning av
produktionen av avsalumassa på ca 3 % 19741975 bedömts som sannolik.
Producentlagren beräknas därvid komma alt stiga från en storlek motsvarande ca
2 veckors produktion vid utgången av 1974 till det dubbla vid utgången av
1975.

Produktionen
inom petroleumraffinaderier m. m. minskade med ca 11 % 19731974. Att
produktionsminskningen blev så omfattande berodde huvudsakligen på en mycket
drastisk produktionsneddragning under loppet av 1974 inom smörjmedels-, asfalt-
och kolproduktin-duslrin; mellan 1973 och 1974 minskade produktionsvolymen med
närmare 22 %. Inom de egentliga raffinaderierna stannade produktionsneddragningen
efler nedgång mellan halvåren vid 2 % mellan

1973 och
1974.

TUlförseln
till den svenska marknaden av raffinerade produkter under

1974 blev
emellertid av i stort sett samma omfattning som under 1973

beroende på en viss uppgång i importen och en samtidig reducering av

exporten för dessa produkter. Den för 1974 redovisade förbrukningen

inom landet pekar dock på en betydande nedgång jämfört med 1973.

Lagerhållningen av dessa produkter ökade därför avsevärt under året,

vilket sannolikt till stor del var en följd av åtgärder som vidtagits för

att höja beredskapen mot eventuella nya störningar i tUlförseln.

Industrins
förbrukning av eldningsoljor minskade med ca 4 % 1973 1974, medan
förbrukningen vad gäller värmekraftverken blev i stort sett oförändrad mellan
1973 och 1974. Bensinleveranserna minskade med ca 8 % 19731974. Den
kraftigaste förbrukningsminskningen har emellertid skett på uppvärmningssidan.
Leveranserna av tunna eldningsoljor minskade totalt med hela 20 % meUan 1973
och 1974. Utvecklingen av förbrukningen inom landet har påverkals av den
kraftigt höjda prisnivån på oljeprodukter samt den sparkampanj och ransonering
som företogs årsskiftet 1973/1974 i det akuta skedet av oljekrisen.

Även
vad gäller 1975 kan man räkna med en svag förbrukningsutveckling av
raffinerade produkter. I synnerhet finns anledning att räkna med en nedgång
i förbrakningen vid värmekraftverken. In-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
1975 103

duslrins
förbrukning vänias bli i stort sett oförändrad mellan 1974 och 1975. Däremot
väntas ökad förbrukning av främst tunna eldningsoljor men även i viss mån
bensin jämfört med 1974 års låga nivåer.

Produktionen inom de
egentliga raffinaderierna beräknas emellertid öka i hög grad då mycket
betydande kapacitelstUlskott nu beräknas komma alt tas i drift under
sensommaren 1975. Även inom kolpro-duktindustrin kommer elt betydande
nytillskott till kapacilelen. Totalt för hela branschen räknas sålunda med
produktionsökning 19741975 om ca 20 %. Dessa betydande produktionslillskolt
medför alt importbehovet vad gäller petroleumprodukter beräknas reduceras med
ca 10 % jämfört med 1974.

Orderingången lUl de
svenska järn- och stålverken, som steg mycket snabbt från ingången av 1972 till
slutet av 1973, vände nedåt i början av 1974 och mot slutet av året blev fallet
mycket drastiskt. Vid årsskiftet 1974/1975 låg orderingången under nivån vid
årsskiftet 1970/ 1971, som utgjorde bottenlaget vid närmast föregående
konjunkturnedgång. Orderslockarna tUlväxte fortfarande in på 1974. Vid halvårsskiftet
1974 började dessa reduceras, men uppgick i slutet av 1974 till hela 1,5 milj.
ton.

Produktionsutvecklingen
under 1974 blev förvånansvärt svag med hänsyn till de fortfarande under året
mycket stora orderstockarna. Efter en snabb produktionsuppdragning under loppet
av 1972 och 1973 höjdes produktionsnivån inte ytterligare från nivån för fjärde
kvartalet 1973. Produktionskurvan uppvisade en fallande tendens under 1974
främst mot slutet av året. Produktionsökningen 19731974 stannade vid ca 6 9to,
vilket är betydligt mindre än vad produktionskapaciteten gav utrymme för. En
besvärande brist på utbildad arbetskraft rådde emellertid under större delen av
året och tekniska störningar i produktionen på grund av haverier inträffade
också i osedvanligt slor omfattnmg.

Stålverkens
färdigvarulager, som minskade i stor utsträckning under 1973, fortsatte att
reduceras under större delen av 1974. Leveranserna ökade därmed snabbare än
produktionstillväxten inte blott 1973 utan även 1974.

Exportieveranserna,
som steg mycket snabbt under loppet av 1973, fortsatte att öka under 1974, även
om takten i uppgången dämpades under året. Den volymmässiga tillväxten
19731974 blev närmare 9 %. Den tidigare under 1972 och 1973 mycket starka
internationella efierfrågan på stål orsakade snabbt stigande priser främst
vad gäUer handelssiål. Exportpriserna fortsatte alt öka under loppet av 1974
och genomsnittligt blev prisupgången ca 29 % 19731974. En gynnsam
exportlillväxt noterades främst lUl u-länderna, men även till den nordamerikanska
marknaden blev uppgången påtagligt snabb. Däremot utvecklades exporten
betydligt svagare till öststatsländerna och till de skandinaviska länderna saml
till Förbundsrepubliken Tyskland.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 104

Den
långsammare tillväxten av exporten 1974 har tUl en del sin förklaring i vikande
efterfrågan, men utbudet torde även ha begränsats av betydande leveransökningar
till hemmamarknaden. Leveranserna från de svenska stålverken till
hemmamarknaden vände uppåt vid halvårsskiftet 1973 och steg sedan snabbt mot
slutet av året. Även under större delen av 1974 ökade leveranserna till
hemmamarknaden kraftigt och uppgången 1974 torde tiU skillnad från 1972 och
1973 ha blivit kraftigare än tUl exportmarknaderna. Den inhemska
förbrukningen av järn och stål började också öka snabbt under senare hälften av
1973 som en följd av främst verkstadsindustrins produktionsuppdragning. Denna
utveckling fortgick under större delen av 1974, då även lagren i förbrukar- och
grossistleden byggdes upp efter de omfattande reduceringar som ägt rum såväl
1972 som 1973. Som ett resultat därav ökade också importen av järn och stål
med ca 14 % 19731974.

För
1975 torde man kunna räkna med ett betydligt sämre avsättningsläge för
stålverken än under 1974. Enligt konjunkturbarometern i mars 1975 fortsatte
orderingången att minska under första kvartalet 1975 och i betydligt större
omfattning än vad företagen förväntat sig. Kapacitelsutnyttjandet drogs ned och
den planerade produktionsökningen genomfördes ej. Färdigvarulagren ökade och
uppges i slutet av kvartalet inle längre vara för små.

Leveransutvecklingen
till hemmamarknaden beräknas bromsas upp påtagligt under 1975, då produktionstiUväxten
inom främst verkstadsindustrin beräknas bli betydligt långsammare 1975 än
1974. LagerhåU-ningen inom förbrukarleden vänias fortsätta att öka 1975, men
lager-investeringarnas tillväxt 19741975 beräknas bli klart lägre än 1973
1974. Denna utveckling av den inhemska efterfrågan väntas också leda tUl en
svagare ökning i importen av järn och stål 1975 än 1974.

EnUgt
den exportenkät som insamlades i mars 1975 räknade de svenska stålverken med en
fortsatt relativt kraftig ökning av exporten. Tidigare erfarenheter visar dock
att företagen tenderar att överskatta ulvecklingen efter perioder riied mycket
expansiv utveckling. Den betydande försvagning av den internationella
ståleflerfrågan som redan givit sig tUlkänna i kraftiga minskningar i ordertillsirömningen
gör alt exporten snarast kan förväntas utvecklas tämligen svagt. Enkätens
prognos har således justerats ned kraftigt till en värdemässig ökning 19741975
på drygt 9 %. Den genomsnittliga prisnivån 1975 beräknas ligga ca 7 % högre än
1974, varför den volymmässiga tillväxten av exporten beräknas stanna vid ca 2
% 19741975.

Produktionen
inom de svenska stålverken beräknas därmed komma att öka ca 2 % 19741975,
innefattande en betydande lageruppbyggnad i producentledet efter de omfattande
reduceringar som ägt rum 1973 och 1974.

Ickejämmetallverkens
produktion minskade 0,4 % 19731974 till

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 105

följd
av fallande efterfrågan under loppet av 1974. Nedgången i efterfrågan lorde ha
accentuerats av utförsäljningar från spekulationsupp-byggda lager i och med att
de internationella noteringspriserna började sjunka drastiskt under andra
kvartalet 1974. Efter en dryg fördubbling av noteringspriserna på
ickejärnmetaller från ingången av 1973 lUl andra kvartalet 1974 har prisnivån
under de därpå följande tolv månaderna i stort sett halverats. Trots
produktionsbegränsningar är den internationella lagerhållningen av allt att
döma fortfarande oproportionerligt hög i förhållande till den förväntade låga
förbrukningen under 1975. Någon nämnvärd uppåtriktad rekyl i de nedpressade
internationeUa Iransaktionspriserna under loppet av 1975 synes därför ej sannolik.

I
konsekvens med den fallande efterfrågan skars produktionen inom
ickejärnmetallverken ned mot slutet av 1974. Exportleveranserna minskade ca 2
% i volym 19731974 medan den inhemska efierfrågan syns ha bibehållit sin
expansion något längre än exporlefterfrågan. Importen ökade drygt 16 %
19731974. Mot slutet av 1974 uppkom dock avsättningssvårigheter även på hemmamarknaden
och ickejämmetallverkens färdigvarulager steg då mycket kraftigt.

Efterfrågeulsikterna
för 1975 är fortsatt svaga på såväl hemma- som exportmarknaden.
Exportleveranserna väntas visa en fortsatt volymmässig nedgång ca 7 %
19741975. Den svenska industrins efterfrågan för löpande förbrukning torde
expandera avsevärt svagare än 19731974 och lagerpåfyllningen beräknas ej bli
av samma omfattning som 1974. Importvolymökningen torde bli blygsam. Efler
kraftiga ökningar av såväl import- som exportpriserna 19731974 torde fallande
priser kunna väntas i både export- och imporlledet 19741975.

Inberäknat
en förväntad fortsatt uppbyggnad av ickejämmetallverkens färdigvarulager torde
efterfrågeutvecklingen ej medge en produktionsökning på mer än 1 å 2 %
19741975.

Den
rådande högkonjunkturen inom verkstadsindustrin exkl. varv uppnådde mol slutet
av 1974 sin kulmen. Orderingången växte mycket snabbt från slutet av 1972 fram
till mitten av 1974; under denna period utvecklades efterfrågan från ullandet
väsentligt starkare än efterfrågan från hemmamarknaden. Orderingången upphörde
att öka under senare delen av 1974; huvudsakligen beroende på en försvagning i
den utiändska efterfrågan. Orderstockarna har under 1973 och 1974 byggts upp
synnerligen kraftigt, även om tillväxten i det närmaste upphörde mot slutet av
1974.

Leveranserna
till hemmamarknaden ökade enligt statistiska centralbyråns order- och
leveransslatistik med ca 25 % i löpande priser från 1973 tiU 1974 att jämföra
med 11 % från 1972 tUl 1973. Volymmässigt innebär delta en väsentiigt starkare
tUlväxt från 1973 lUl 1974 än från 1972 till 1973. Efterfrågeutvecklingen på
hemmamarknaden var sådan.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 106

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter,
exkl. fartyg, 1973 1975

Milj. kr., 1968 års producentpriser

Förändring från före-

gående
år.

% resp.

milj. kr.

1973

1974

1975 prognos

Produktion'

26 560

6,7

4,7

Import

12 390

23,4

5,0

Summa tillgång

38
950

12,0

4,8

Offentlig
konsumtion

2 100

-7,5

6,4

Privat
konsumtion

3 990

14,2

3,7

Investeringar

9 370

5,6

1,6

Export

16 170

12,4

7,3

Lagerförändring
i industrin (milj. kr.)

-140

1 270

310

Lagerförändring
i handeln (milj. kr.)

-10

310

-260

Varuinsats

7 470

2,2

3,5

industri

2 690

6,2

4,7

byggnadsverksamhet

3 480

-1,4

2,7

övrigt

1 300

3,5

3,0

Summa användning

38
950

12,0

4,8

' Produktionen framkommer som saldo i balansen och avviker
frän statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen.
Försörjningsbalansens produktionsökning för prognosperioden korrigeras därför
i enlighet med mönstret för tidigare konstaterade avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

all det framför allt var inköpen av verkstadsprodukter
från hushållen som ökade starkt under 1974, både vad gäller personbUar och
övriga konsumtionsvaror. Till viss del kan detta förklaras av den tillfälliga
momssänkningen. Verkstadsindustrins lager, som minskade under 1972 och 1973,
byggdes successivt upp under loppet av 1974. Starkast var lagerökningen av
varor i arbete. Importen av verkstadsprodukter steg med drygt 23 % i volym
mellan 1973 och 1974, vilket innebar att den ökade efterfrågan från
hemmamarknaden till stor del resulterade i höjd import. Särskilt starka var
importökningarna av konsumtions- och investeringsvaror. Den starka importökningen
av investeringsvaror kan

förutom av hemmaefterfrågans styrka också förklaras
av de i

jämförelse med utlandet långa leveranstiderna inom svensk verkstads

industri.

Verkstadsindustrins exportvolym ökade med drygt 12 %
19731974

endast någon procent lägre än 19721973. Att en så pass
hög till

växt kunde bibehållas berodde på att den svagare efterfrågeutveck

lingen från Västeuropa och Förenta staterna kompenserades av att de

svenska verkstadsföretagen lyckades genomföra mycket betydande ex

portökningar till Östeuropa och till vissa u-länder, däribland OPEC-

länderna. Utvecklingen under loppet av året var ojämn med en täm

ligen blygsam tillväxt under första halvåret och en mycket brant ac-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 107

celeration
under andra halvåret. TUl denna profil finns en del speciella förklaringar.
För det första inverkade oljekrisen under första delen av året negativt på
efterfrågan av personbilar; bilexporten sjönk under första halvåret men steg
sedan brant under det andra. Vidare kan en förskjutning i exportleveranserna
från första till andra halvåret ha ägt rum på grund av den svenska hamnstrejken
i maj 1974. Export-prisutvecklingen var mycket snabb under året och den
genomsnittliga prisnivån steg med 13 % meUan 1973 och 1974. Därmed kom den
värdemässiga ökningen av exporten mellan 1973 och 1974 att uppgå tiU 27 %.

Produktionen
har i samband med den stigande efterfrågan dragils upp kraftigt under 1973 och
större delen av 1974. Mot slutet av 1974 började dock tillväxttakten dämpas.
Produktionsökningen 19731974 uppgick lill drygt 12 %.

Enligl
senasle konjunkturbarometern föll orderingången under första kvartalet 1975
från såväl hemma- som exportmarknaden. Orderstockarna reducerades något och
omdömet om dessa var i mars mindre positivt än i december 1974. Andelen
företag med förhållandevis slora orderslockar är dock alltjämt större än
andelen med för små orderstockar. För andra kvartalet förutser företagen ett
fortsatt fall i orderingången från hemmamarknaden och en i stort sett
oförändrad orderingång från exportmarknaderna.

Bedömningen
av verkstadsexportens utveckling under 1975 har gjorts med ledning av en
exportenkät tUl verkstadsindustrin, insamlad i början av mars av statistiska
centralbyrån. Företagen räknar enligt denna enkät med att kunna öka sin export
med 25 % i löpande priser meUan 1974 och 1975. Liksom under 1974 är det från
Östeuropa samt från vissa u-länder, som den starkaste efierfrågan bedöms komma.
Erfarenheter från tidigare enkäter visar att företagen har en tendens att
överskatta exportutvecklingen då denna bromsas upp efler en snabb uppgångsperiod.
Med hänsyn till detta och tiU bedömningen av den intemationella
konjunkturutvecklingen under 1975 har enkätens värdemässiga ökning för
19741975 justerats ned till närmare 19 %. Prisutvecklingen bedöms bli något
lugnare än under 1974, och den genomsnittliga prisnivån beräknas stiga med
10,5 % mellan 1974 och 1975. Exportvolymen beräknas fortsätta öka under första
halvåret 1975, vilket de vid årsskiftet alltjämt stora exportorderstockarna
torde borga för. Den mot slutet av 1974 och början av 1975 vikande
exporlorderingången bedöms emellertid resultera i en nedgång av
exportleveranserna meUan halvåren 1975. Därmed skulle exporlvolymen komma att
öka med drygt 7 % 19741975.

Efterfrågan
från hemmamarknaden beräknas öka i väsentiigt lägre takt 19741975 än 19731974
(se tabell 4: 4). Framför allt är det den privata konsumtionen av
verkstadsprodukter som, efler den starka

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 108

Tabell 4: 4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor
1973 1975

Milj. kr., 1968 års producentpriser

Förändring från före-

gående
år, '

% resp.

1973

milj. kr.

1974

1975

prognos

Produktion'

20 680

4,3

0,0

Import

10310

11,2

4,7

Summa tillgäng

30 990

6,6

1,6

Offentlig
konsumtion

2 250

4,2

4,1

Privat
konsumtion

9 070

7,3

3,9

Investeringar

610

5,6

1,6

Export

6 070

4,8

0,0

Lagerförändring
i industrin (milj. kr.)

170

120

-20

Lagerförändring
i handeln (milj. kr.)

-10

290

-240

Varuinsats

12 830

4,2

2,6

industri

4 370

7,8

3,0

byggnadsverksamhet

4 960

-1,4

2,7

övriga sektorer

3 500

7,7

1,2

Summa användning

30 990

6,6

1,6

' Produktionen framkommer som saldo i balansen och avviker
från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen.
Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden'korrigeras
därför i enlighet med mönstret för tidigare konstaterade avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

uppgången under 1974, bedöms öka väsentiigt långsamhiare
avspeglande en förutsedd nedgång i nyinköpen av personbilar. För maskininvesteringarna
förutses en betydUgt lägre tillväKt 19741975 än 1973 1974. Förbrukningen av
verkstadsprodukter soih insatsvaror beräknas däremot öka snabbare 19741975 än
19731974, beroende på en förväntad uppgång av byggnadsinvesteringarna.

Den förutsedda försvagningen av verkstadsindustrins
efterfrågeläge under 1975 beräknas resultera i snabbt stigande färdigvarulager
under delta år. Ökningen av råvarulagren bedöms bli fortsatt stark under första
halvåret 1975. Under andra halvåret kan man räkna med en mer begränsad ökning
av dessa lager, till stor del beroende på förväntade fortsalla nedskärningar av
råvafuinköpen. Lagerökningen av varor i arbete bedöras successivi trappas ned
under 1975, efter den snabba uppbyggnaden under 1974. Därmed skulle den
sammanlagda lagerökningen av verkstadsprodukter inom industrin bli endast
något högre 1975 än 1974.

Ovanstående lager- och efterfrågeprognoser indikerar att
importen kommer att stiga med ca 5 % och produktionen med knappt 6 % 19741975.
ProduktionstUlväxten beräknas då successivt avta och i det närmaste upphöra mot
slutet av 1975.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 109

Varvens orderstockar byggdes upp mycket kraftigt under
senare delen av 1972 och under 1973. Den sedan slutet av 1973 vikande orderingången
i förening med de stora leveranser som ägde rum under 1974 drog ned
orderstockarna under fjolåret. I statistiska centralbyråns varvsenkät, insamlad
i slutet av februari, har de där ingående varven inte uppgivit några
annuUeringar av ingångna kontrakt. Sker inle några sådana, torde flertalet
storvarvs produktion av nybyggen vara täckt av inneliggande order åtminstone
för de närmaste två åren.

Den lolala fartygsexporten uppgick 1974 till 3,5 miljarder
kr. en värdemässig ökning på 11 % jämfört med 1973. Härvid ökade utförseln
av nybyggda fartyg med 23 % medan exporten av begagnade fartyg sjönk med 14 %
efter en mycket stark uppgång mellan 1972 och 1973. Leveranserna skedde till
väsentligt högre priser än under 1973 speciellt vad gäller de begagnade
fartygen.

Exporten av nybyggda fartyg under 1975 har beräknats med
hjälp av statistiska centralbyråns varvsenkät. Under 1975 beräknas nybyggda
fartyg lill ett värde av 3,8 miljarder kr. levereras till ullandet en
värdemässig ökning med 37 % jämfört med 1974. Fartygen kommer huvudsakUgen att
levereras till beställare i Norge, Storbritannien och Liberia, Samtidigt antas
emellertid exporten av begagnade fartyg minska även under 1975, varför totala
fartygsexporten beräknas öka med 23 % i värde 19741975.

Varven genomförde under 1972 och 1973 stora höjningar av
produktionsvolymen. Även under 1974 synes produktionen ha dragits upp i snabb
takt. Produktionskalkylen för 1975 baseras på de leveranser på export och lill
svenska rederier som förutses i den ovan nämnda exporlprognosen och i
investeringsprognosen (se kap. 7, avsnittet om handelsflottan). Enligt denna
kalkyl kan man även för 1975 räkna med en beaktansvärd uppgång av
produktionsvolymen.

Den övervägande delen.av den heterogena övrigsektorns
produktion går dels lill privat konsumtion och dels i form av
insatsvaruleveranser lill byggnadsverksamheten och verkstadsindustrin.
Vidare finner en betydande och växande andel av sektorns produktion avsättning
på exportmarknaderna.

Den förhållandevis höga och jämna produktionstillväxten
inom sektom under 1960-talet vändes i en produktionsminskning 19701971 då
efierfrågan för privat konsumtion, lagerinvesteringar och byggnadsverksamhet
samtidigt minskade. Återhämtningen åren 19711973

1 Sektorn omfattar textil-, beklädnads-, läder- och
lädervaruinduslri (SNI 32), trähus och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri
samt övrig trävamin-duslri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), pappers- och
pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvamindustri (SNI
3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och
plastvaminduslri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och slenvaruinduslri (SNI 36)
samt annan tUlverkningsindustri (SNI 39).

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 110

grundade
sig huvudsakligen på snabbt stigande exportförsäljningar. Under 1973 inträdde
också en klart förbättrad efterfrågan på övrigsektorns varor från industrin
både för lageruppbyggnad och löpande förbrukning vilket tillsammans med en
klart förstärkt efterfrågan för privat konsumtion bidrog till att möjliggöra
en produktionsökning med drygt 4 % 19721973.

Exporteflerfrågans
betydelse som expansionsfaktor för övrigsektorns del dämpades avsevärt
19731974; exportvolymökningen kom alt stanna vid 4,8 % mol en ökning på 22,2 %
19721973. Till följd av de snabbt stigande priserna på färdigvaror kom den
värdemässiga exportökningen att uppgå till 36,5 % 1973-1974. En avsevärt
förstärkt inhemsk efierfrågan bidrog dock till att upprätthålla en
jämförelsevis god produktionsutveckling inom övrigsektorn under 1974. Det
starkast expanderande och mest betydande elementet utgjordes av efterfrågan
för privat konsumtion. I likhet med 19721973 minskade däremot
byggnadsverksamhetens behov av övrigvaror även 1973 1974. Industrins
efterfrågan för löpande förbrukning synes 19731974 ha stigit i nästan samma
höga takt som 19721973 samtidigt som ett positivt omslag skedde i industrins
lager av övrigvaror. Kraftiga positiva lageromslag för övrigvaror
registrerades inom både parti- och detaljhandeln.

Den
starka inhemska efierfrågan på övrigvaror för såväl privat konsumtion och
lagerinvesteringar som varuinsats i industrin under 1974 riktade sig emellertid
i breddad omfattning mot ullandet och resuUerade i en importvolymökning på
drygt 11 % 19731974 jämfört med en ökning på 6,1 % 19721973. De kraftiga
internationella prisstegringarna under 1974 slog igenom i de svenska
importprisema som ökade drygt 29 % 19731974.

Den
mot övrigsektorn internt riktade efterfrågan 19731974 synes under sådana
förhåUanden sammantaget inle ha expanderat så starkl som 19721973 men torde
dock ha medgivit en produktionsvolymökning med 2 å 4 % 19731974.

Efterfrågetrycket
torde för övrigsektorns del väsentligen reduceras 19741975 vUket redan kommit
till ullryck i form av avlagande orderingång från hemmamarknaden och kraftigt
fallande exportorderingång. I linje med den förväntat låga tillväxttakten i
Västeuropas ekonomier förutses en stagnation av exportieveranserna 19741975.
Den beräknade värdemässiga exportökningen på drygt 10 % tillskrivs sålunda helt
den förväntat långsammare exporlprisökningen.

Den
fortsatta om än modererade expansionen av efterfrågan för privat konsumtion
förutses bli den huvudsakliga stödjande faktorn i efterfrågeutvecklingen för
övrigsektorns produkter 19741975. Leveranserna till byggnadssektorn torde
även verka uppdragande på efterfrågan 19741975 efter alt ha minskat två år i
följd. Industrins köp

s. 111 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget
1975 111

av
övrigvaror för löpande förbrukning förutses öka svagare än 1973

1974 främst till följd
av en beräknad lägre tillväxt av insalsvarule-

veranserna till verkstadsindustrin.

Däremot lorde efterfrågan
på övrigvaror för lageruppbyggnad avtaga markant efter den massiva
lageruppbyggnad som synbarligen ägt rum 1974. Sålunda förutses lagerhåUningen i
handeln bli i stort sell oförändrad medan lageruppbyggnaden inom industrin
lorde bli av ungefär samma omfattning som 1974. För industrins del räknas med
en accelererad ökning av färdigvarulagren medan lagerökningen för insatsvaror
förutses bli lägre än 19731974.

Den
svagare inhemska efterfrågan beräknas medföra en måttlig importökning både vad
gäller konsumtionsvaror och industriella insatsvaror. Importen av övrigvaror
förutses sålunda öka endast 4,7 % 1974

1975 och prisstegringen
på importvarorna kalkyleras till 10,5 % som

en följd av den avböjande prisstegringstakten i utlandet.

Sammanlaget
synes sålunda endast efterfrågan för privat konsumtion och industrins fortsatta
om än dämpade behov av insatsvaruleveranser samt byggnadssektorns åter
ökande efterfrågan utgöra de positiva efterfrågekomponenterna för övrigvaror
1975. En avsaktande produktionsökningstakt är att emotse 19741975 och
produktionsökningen inom sektorn synes ej komma att överskrida 2 % 19741975.

Produktionen inom
livsmedelsindustrin inkl. dryckesvaru- Och tobaks-industrin ökade enligt
statistiska centralbyråns produklionsvolymindex 4,3 % 19721973 efter en svag
utveckUng 19701972 då livsmedelskonsumtionen inom landel stagnerade. Den helt
övervägande delen av sektorns produktion finner avsättning inom landet och går
främst till privat konsumtion. Den markanta återhämtning i sektorns produktion
som produktionsstatistiken redovisar för 19721973, är knappast förenlig med
nationalräkenskapernas uppgifter om förbrukning, lagerförändringar och import,
och export av livsmedelsprodukter. Nationalräkenskapernas efterfrågeulveckling
indikerar en mer blygsam produk-tionsuppdragning 19721973 än vad som anges i
produktionsvolymindex.

En motsatt diskrepans
mellan produktionsberäkningar och efterfrågeulveckling föreligger beträffande
ulvecklingen 19731974. Enligt produktionsvolymindex ökade produktionen inom
sektorn endast 0,8 % 19731974. Kalkylen över konsumtion, lager och
utrikeshandel pekar mot en avsevärt mer expansiv produktionsutveckling
19731974. Sannolikt har produktionsökningarna inom sektorn varit mer jämnt
fördelade på åren 19721974 än vad indexberäkningarna ger vid handen.
Troligtvis har produktionen fortsatt att expandera under en stor del av

1974
även om en avsaktning synes ha
inträtt mot slutet av året. lämfört med 19731974 förutses
livsmedelskonsumlionen 1974

1975
komma att öka i ett lugnare
tempo. För exportens del väntas en

opaginerad Kontrollera mot PDF

fortsalt
volymmässig minskning av ungefär samma storleksordning som 19731974 och
importen beräknas under loppet av 1975 komma att utvecklas svagt vilket ändå
torde ge en volymökning på omkring 5 % mellan helåren 1974 och 1975.
Lagerutvecklingen beräknas visa ett starkt negativt omslag 19741975 efter den
kraflfuUa uppbyggnaden 19731974.

Den
sammantagna efterfrågan på sektorns produkter torde därmed likväl inte
begränsas mer än att utrymme medges för en produktionsökning på
uppskattningsvis 2,5 % 19741975.

4.3
Skogsbruket

Avverkningarna
av rundvirke beräknas ha varit i stort sett oförändrade 19731974. Kraftig
neddragning av massavedslagren trots att massavedsawerkningarna ökat, ökad
import och nedskärning av exporten visar på att massa- och pappersindustrins
behov av massaved förstärktes under 1974. Förbrukningen av sågtimmer 1974 kom
däremot att ligga under föregående års nivå till följd av en kraftig
neddragning under loppet av året. Lagren av sågtimmer minskade totalt sett
1974. En ökning av dessa lager kom visserligen till stånd vid sågverken men
lagren i skogen minskade. Vidare kan såväl en minskad import som en minskad
export av sågtimmer noteras.

För
1975 väntas en minskad förbrukning av massaved inom massa-och pappersindustrin.
Därmed är det rimligt att vänta sig en viss upp-

Tabell
4: 5 Försörjningsbalans för rundvirke 1973 1975

Fast
mått utan bark (barr- och lövträ)

1 000 kbm

Förändring från före-

gående
år, °

/o resp.

1973

1 000 kbm

1974

1975

prognos

Produktion

63 150

-0,2

-0,8

sågtimmer

29 520

-4,0

-20,6

massa- och boardved

29 750

3,6

17,3

övrigt rundvirke

3 880

0,0

0,0

Import

640

98,1

-39,8

Summa tillgång

63 790

0,8

-1,6

Export

2 990

-29,1

7,1

Lagerförändring

-5 540

1360

6 780

Förbrukning

66 340

0,1

-12,0

sågtimmer

28 870

-1,2

-23,0

massa- och boardved

33 670

1,1

-4,1

övrigt rundvirke

3 800

0,0

0,0

Summa användning

63 790

0,8

-1,6

Källa:
Konjunkturinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975

113

opaginerad Kontrollera mot PDF

gång
i lagren av massaved under året. Den väntade lageruppbyggnaden förefaller
desto mera trolig av den anledningen att lagren befann sig på en ovanligt låg
nivå vid årets ingång. Importen minskar sanno-ligt kraftigt lill följd av den
svaga förbmkningsulvecklingen. Någon nämnvärd förändring av massavedsexporlen
förutses inte 19741975. De avsättningssvårigheter på exportmarknaden som
sågverken nu slår inför under 1975 beräknas ge upphov lill en kraftig nedgång i
förbrukningen av sågtimmer 19741975. Vad beträffar utrikeshandeln räknas med
en kraftig nedgång i importen av sågtimmer men en ökning av exporten förutses
inträffa. Totalt sett kan skogsavverkningarna under de förutsättningar som
hittUls angetts beräknas komma alt minska med knappt 1 % 19741975. Härvid har
dock inte konsekvenserna av en eventuellt långdragen skogsarbetarstrejk kunnat
beaktas.

4.4
Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Statistiska
centralbyrån har för 1974 gjort preliminära beräkningar av
bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan. Kalkylerna över den totala
produktionens utveckling för 1975 ulgår från de beräkningar som utförts av
konjunkturinstitutet. I finansdepartementets sammanfattande bedömning i
kapitel 1 redovisas emellertid en något större ökning för den privata konsumtionen
och investeringarna än vad konjunkturinstitutet föraisatt. Den annorlunda
bedömningen av efterfrågan har i första hand fömtsätts medföra en högre
produktion inom industrin, byggnadssektorn och den privata tjänstesektorn. I
nedanstående tablå ges en sammanställning av förändringslalen för de olika
näringsgrenarnas produktionsvolym 19731974 samt prognoser för 19741975.

Jordbrukets
produktionsvolym beräknas enligt nationalräkenskaps-kalkylerna ha ökat med 16,5
% 19731974. Den kraftiga ökningen

Förändring i

produklions-

Bidrag
till

volym.

%

ökningen i den totala produktionen, %

1973-

1974

1974-1975

1974-1975

Jordbruk

16,5

-6

-5

Skogsbruk

5,5

0

0

Industri

6,5

3,5

38

Elkraftproduktion
m. m.

-3,5

8

6

Byggnadsverksamhet

-2

2

5

Summa
varu- och kraftproduktion

4,7

2,9

44

Offentliga
tjänster

3,5

3

18

Privata
tjänster

5

3

38

Summa
tjänstesektorer

4,5

3,1

56

Total
produktion

4,5

3,0

100

8
Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 114

beror
framför allt på det mycket goda skördeutfallet 1974, men även för
animalieproduktionen kunde en produktionsökning noteras. Under förutsättning om
normalskörd 1975 räknar statens jordbruksnämnd med att vegetabilieproduktionen
kommer att minska med ca 15 % från

1974 tiU 1975, medan animalieproduktionen
beräknas bli i stort sett

oförändrad. Sammanlaget innebär detta att jordbrukets förädlingsvärde

SkuUe mmska med 6 % 19741975.

Skogsbrukets
förädlingsvärde beräknas ha ökat med ca 5,5 % 1973 1974. Från 1974 tUl 1975
förutses produktionsvolymen enligt konjunkturinstitutets kalkyler bli
oförändrad.

Som framgår av avsnitt 1 i
delta kapitel ökade industriproduktionen med 6,5 % 19731974. För 1975 förutses
enUgt konjunkturinstitutets prognos en ökning av industrins produktionsvolym
med 3 %. Den annorlunda bedömning som redovisats ovan rörande utvecklingen av
vissa efterfrågekomponenter har bedömts höja tillväxttakten till drygt 3,5 %
19741975.

Inom elsektorn minskade
förädlingsvärdet med nära 3,5 % från 1973 till 1974. Nedgången i elkraftproduktionen
förklaras framför allt av en minskad vatlenkraftproduktion.
Värmekraftproduklionen ökade något i såväl mottrycks- som kondenskraflslationer
medan däremot elkraftproduktionen i kärnkraftverken ej kom upp till 1973 års
nivå. Volymminskningen i den totala elkraftproduktionen berodde till stor del
på de restriktioner och den sparkampanj som inledde 1974 till följd av
oljekrisen. Exporten begränsades kraftigt under året medan importen ökade. Äv
de tre förbrukarkategorierna industri, samfärdsel och hushåll, handel m. m.
visar den senare gmppen en minskning med 3 %. Inom industrin och samfärdseln
ökade elförbrukningen med 1 resp. 2%, vUket innebär en markant dämpning jämfört
med utvecklingen under tidigare år.

Från
1974 till 1975 bedöms den totala elkraflproduktionen öka med 8 %. Då flera nya
kämkraftaggregat kommer att tas i drift under

1975 väntas ökningen
framför allt falla på värmekraften.

Inom byggnadsverksamheten
beräknas produktionsvolymen ha minskat med ca 1% 19731974. Som framgår av
kapitel 7 fömtses enligt konjunkturinstitutet en ökning av
bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar med ca 0,5 % från 1974 till
1975. Inkluderas reparationer och underhåll blir volymökningen i
byggnadsverksamheten ca 1,5 %. Med hänsyn tUl den i sammanfattningskapitiet
antagna något snabbare ökningen i näringslivets investeringar torde ökningen i
byggnadssektorns produktion från 1974 till 1975 bU ca 2 %.

Med
ovan redovisade förändringslal kan ökningen i varu- och kraftproduktionen
uppskattas tiU 4,7 % 19731974 och 2,9 % 19741975.

Den offentliga
tjänsteproduktionen beräknas ha stigit med närmare 3,5 % 19731974. TUl
uppgången bidrar främst kommunerna, vUkas

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 115

bidrag
till bruttonationalprodukten ökade med ca 4 % mot en ökning med knappt 2 % i
den statliga sektorn. Från 1974 till 1975 väntas den utveckling inom den
offentliga sektorn som redovisas i kapitel 8 leda till att den totala
offentiiga tjänsteproduktionen ökar med ca 3 %.

produktionen inom de
privata tjänstesektorerna ökade med ca 5 % i volym 19731974. Inom varuhandeln
har en mycket kraftig ökning av omsättningen noterats. EnUgt statistiska
centralbyråns beräkningar ökiide produktionsvolymen med drygt 8 % 19731974.
Produktions-ökoingen inom samfärdseln beräknas ha uppgått till ca 6 %. Under
1975 antas den lolala privata tjänsteproduktionen öka i något långsammare takl
än under 1974, eller med drygt 3 %.

pen
totala tjänsteproduktionen ökade enligt ovanslående beräknuigar med 4,5 %
19731974 medan ökningen 19741975 förutses bli

3.1 %.

]8ruttonationalproduklens
volymtillväxt, mätt från produktionssidan, blev enligt statistiska
centralbyråns beräkiungar 4,5 % 19731974. För utvecklingen från 1974 till 1975
ger produktionskalkylema en tillväxt i totalproduktionen på 3,0 %.

Av
kapitel 1 framgår att ökningen av bruttonationalprodukten mätt från
användningssidan enligt nationalräkenskapskalkylerna uppgår till

4.2 %
19731974. Från 1974 tiU 1975 ger beräkningarna från använd

ningssidan en volymökning på 2,2 %.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 116

5
Arbetsmarknaden

5.1
Arbetsmarknaden under 1974 och början av 1975

Sammanfattning

Den
bUd av utvecklingen på arbetsmarknaden som gavs i den preliminära
nationalbudgeten har inte i några väsentliga avseenden förändrats under loppet
av de senaste månadema.

Sysselsättningen under
1974 ökade mycket starkt, speciellt kraftigt steg sysselsättningen bland
kvinnoma vilket gav i genomsnitt 60 000 fler sysselsatta kvinnor än året innan.
Jämför man januari 1975 med motsvarande månad 1974 var det drygt 110 000 fler
sysselsatta 1975, för februari ger motsvarande jämförelse 127 000 fler
sysselsatta 1975. Arbetslösheten sjönk från i genomsnitt 2,5 till 2 % av den
totala arbetskraften.

Till skillnad mot
tendenserna under tidigare år ökade även antalet sysselsatta ungdomar. Som en
följd av den ökade efterfrågan på arbetskraft kunde inte bara det stegrade
utbudet av arbetskraft sugas upp utan även antalet sysselsatta i
arbetsmarknadsutbUdning och beredskapsarbeten minskade under 1974. Efterfrågan
på arbetskraft ökade särskUt starkt under första hälften av 1974, efter
halvårsskiftet verkar utvecklingen ha dämpats något vilket bl. a, visade sig i
att anmälrungarna av lediga platser till arbetsförmedlingarna avtog under andra
halvåret.

Utvecklingen på
arbetsmarknaden under första kvartalet 1975 synes god, länsarbetsnämnderna
rapporterar fortfarande brist på yrkesutbUdad arbetskraft hos många företag.
UtveckUngen är dock olika inom olika branscher. Verkstadsindustrin har
fortfarande behov av mer arbetskraft, däremot är utvecklingen inom
trävaruindustrin fortsatt nedåtriktad. Sågverken har dragit ned produktionen,
vilket dock ännu inle haft någon större effekt på sysselsättningen.

Sammanfattningsvis torde
utbud och efterfrågan på arbetskraft väl ba balanserat under första kvartalet
1975 några tecken på en försämring av arbetsmarknadsläget har inte kunnat
skönjas utan snarare förstärktes arbetsmarknadsläget under de första månaderna
av 1975.

Arbetskraftsutbud

Utbudet
av arbetskraft bestäms av befolkningsutvecklingen, netto-migrationen och
förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvensen brukar definieras som den andel av
befolkiungen i en viss åldersgrupp som står till arbetsmarknadens förfogande.

Befolkningsutveckluigen i
Sverige under 1974 visade i Ukhet med de tre tidigare åren en fortsatt nedgång
i födelseöverskottet. Däremot upp-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 117

visade
in- och utvandringen en annan bild än de närmast föregående årens utveckling.

MedelfoUtmängden ökade
från 1973 lill 1974 med 23 000 eller 0,3 % jämfört med 14 000 (0,2%) för
perioden 1972 till 1973. Ökningslakten var dock fortfarande mycket måttiig
jämfört med tidigare år under hela 1900-talet. Uppgången under 1974 förklaras
till största delen av alt invandringen steg jämfört med 1973 samtidigt som
utvandringen minskade ganska kraftigt. Under såväl 1972 som 1973 noterades
utvandrings-överskott på omkring 10 000 vardera året, för 1974 kan däremot konstateras
en omsvängning tUl ett invandringsöverskott på ungefär 9 000. Äv det totala
invandringsöverskottet kom mer än hälften eller 4 900 av invandrama från
Danmark. Detta innebär en radikal förändring av migralionsslrömmama mellan
Sverige och Danmark jämfört med 1973 då elt litet utvandringsöverskott kunde
noteras tUl detla land. Till Finland var utvandringen av finska medborgare
från Sverige i likhet med under 1973 större än invandringen. Nettot av ut- och
invandringen till Finland minskade dock kraftigt från nästan 7 000 1973 lill
drygt 1 100 1974. Under de första månaderna av 1975 har noterats ett
invandringsöverskott på knappt 5 000, varav drygt 2 500 har kommit från Danmark.

Under
1974 ökade den s. k. aktiva befolkningen, åldersgruppen 16 74 år, med omkring
10 000 eller knappt 0,2 %. I likhet med vad som konstaterats för de närmast
föregående åren ökar denna grupp långsammare än vad totalbefolkningen gör.
Beräkningen av de aktiva åldrarnas utveckling ligger till grund för kalkyler
över arbetskraflsulbudets förändring. Enligt arbetskraflsundersökningarna ökade
antalet personer i arbetskraften (dvs. sysselsatta och arbetslösa) med drygt 56
000 eller 1,4 % mellan 1973 och 1974. Äv denna ökning svarade kvinnorna för den
helt övervägande delen. Den kvinnUga befolkningens relativa arbetskraftstal
(dvs. hur stor del av kvinnorna mellan 1674 år som är eller vill ut på
arbetsmarknaden) steg kraftigt under 1974 med 1,9 procentenheter tiU 57,1 %.
SärskUt stor har ökningen varit för kvinnor med minderåriga barn
förvärvsfrekvensen har för dessa ökat med omkring 3 procentenheter jämfört med
1973. Även männens relativa arbetskraftstal ökade något under 1974, vilket
innebär en förändring i den utveckling som noterats tidigare under en följd av
år.

1
Värdena för 1974 är korrigerade för att nå jämförbarhet med 1973. Mätperioderna
för juniundersökningarna placerades olika 1973 och 1974, vilket innebar att
avsevärt fler ungdomar hunnit få eller börjat söka ferie-arbete vid
undersökningstillfället i juni 1974 jämfört med året innan. Ned-justeringen av
1974 års siffror med hänsyn till detta iimebär att helårsvärdena för 1974
reducerals med 9 000 vad gäller antalet personer i arbetskraften och med 8 000
vad gäller antalet sysselsatta. Se Statistiska tabeller (SCB) 1974: 41 för en
beskrivning av beräkningama m. m.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 118

Efterfrågan
på arbetskraft

Hur
den totala efterfrågan på arbetskraft har utvecklats under en period kan
studeras i statistiken över nyanmälda lediga platser. Denna serie visar flödet
av de nyanmälda platserna hos arbetsförmedlingarna under loppet av en månad.

Från 1973 till 1974 ökade
antalet säsongrensade nyanmälda lediga platser med 8,5 % jämfört med 3,5 % för
perioden 1972 tUl 1973. Ökningen låg dock helt på de två första kvartalen 1974
som visar en uppgång med 11 % jämfört med andra halvåret 1973. Utvecklingen
hade då tidigare varit den att uppgången 1973 jämfört med 1972 praktiskt taget
helt låg på andra halvåret 1973.

Fr. o. m. juni 1974
noterades en utplåning av antalet nyanmälda lediga platser jämfört med de
första fem' månadema samma år. Nivån på totala nyanmälda platser andra halvåret
låg ungefär 10 % under första halvåret. Utvecklingen under de första månaderna
under 1975 visar dock en uppgång av nyanmälda lediga platser på ungefär 3 %
över nivån för sista kvartalet 1974.

För tillverkningsindustrin
var utveckUngen under 1974 likartad den för totalen av de nyanmälda plalsema.
De uppgångar jämfört med 1973 som noterades låg alltså på de två första
kvartalen. Tillverkningsindustrin noterade en ökning i antalet nyanmälda
platser med drygt 17 % jämfört med 1973. Inom byggnadsverksamheten fortsatte
och förstärktes nedgången i nyanmälda platser. Den procentuella nedgången var
drygt 4 % jämfört med 1 % 1973.

En annan indikator på hur
arbetskraftsefterfrågan har utvecklats är serien över obesatta platser vid en
viss tidpunkt. Genom denna statistik kan man följa förändringarna i den
efterfrågan på arbetskraft som inte har blivit tillgodosedd på marknaden.
Emellertid är jämförelser bakåt i tiden av denna serie något osäker på grund av
slatistikomläggning vid halvårsskiftet 1974. Tidigare avsåg statistiken över
obesatta platser läget vid månadens mitt, fr. o. m. juli 1974 mäter man
förhållandena vid månadsskiftena. Trots denna förändring torde man ändå kunna
göra vissa jämförelser bakåt i tiden.

I diagram 5: 1 redovisas
några säsongrensade kurvor över utvecklingen dels totalt och dels uppdelad på
några viktigare näringsgrenar. Totalt ökade antalet obesatta platser ganska
kraftigt under första halvåret 1974 uppgången från januari till juni var
drygt 42 %. Under andra halvåret skedde en stabilisering och en viss nedgång
kunde noteras. Utvecklingen under de första månaderna 1975 visar en uppgång i
antalet obesatta platser ungefär 14 % ökning mellan december 1974 t. o. m.
februari 1975. Såsom redan påpekades i den preUminära nationalbudgeten 1975
låg de kraftigaste ökningarna under föregående år

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

119

s. 1971 Kontrollera mot PDF

Diagram 5:1 Antal obesatta platser 1971febr/mars 1975

Säsongrensade
månadsdata. Log. skala 1 000-tal

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971 72 73 74 75 1971 72 73

Kiillor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

74

75

opaginerad Kontrollera mot PDF

inom sektorerna privata tjänster och
tillverkningsindustri.! Bl. a. inom metall- och verkstadsindustrin och
byggnadsindustrin kunde relativt kraftiga ökningar noteras under första
halvåret 1974. För byggnadsverksamheten har, samtidigt som antalet obesatta
platser ökal, en nedgång i antalet nyanmälda lediga platser noterats under
1974. Dessa motsatta tendenser kan förklaras av att den avgång från
byggnadsverksamheten som hittills varit mycket kraftig under 1970-lalet gjort
det svårt att besätta vissa lediga platser. UtveckUngen inom de olika
näringsgrenar under andra halvåret 1974

1 Privata tjänster: varuhandel, post- och
telekommunikationer, samfärdsel, hotell- och restaurangrörelse, bank- och
försäkringsverksamhel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 120

och de första månaderna 1975 har varit likartad
ulvecklingen av totala antalet obesatta platser. För de flesta sektorer kan,
som framgår av diagrammet, en dämpning av antalet obesatta platser noteras för
de två sista kvartalen 1974 jämfört med första halvåret 1974. Utvecklingen
under början av 1975 indikerar emellertid en viss uppgång i antalet obesatta
platser inom de flesta sektorer. De kraftigaste ökningarna kan noteras för
offentliga tjänster, -f 26 % från december 1974 t. o. m. februari 1975 och
samfärdsel (-1-19 %) samt byggnadsindustrin (-flå %). Avvikande från denna
utveckling är textU- och beklädnadsindustrin som noterar en fortsatt nedgång
under loppet av december 1974 till februari 1975 med ungefär 9 procentenheter.

Enligt konjunkturinstitutets baromelemndersökning i mars
1975 väntar sig industrin totalt sett en fortsalt god
sysselsättningsutveckling under de närmast framförliggande kvarlalen.

Sysselsättningen

Genom den ökande efterfrågan på arbetskraft under 1974 kom
den totala sysselsättningen att stiga kraftigt jämfört med 1973. Enligl arbetskraflsundersökningarna
var i december 1974 drygt 100 000 fler sysselsatta än elt år tidigare och
ökningen meUan genomsnitten för 1973 och 1974 var ca 75 OOO.i Det motsvarar en
procentuell uppgång på 1,9 %, vilket är en lika slor uppgång som konstaterades
19691970. Nästan 4 milj. människor var sysselsatta 1974, vilket är det högsta
årsmedellal som någonsin noterats.

Äv sysselsättningsökningen under 1974 föll ungefär 2/3 på
kvinnorna som nu totalt uppgår till 1,6 milj. sysselsatta, vilket jämfört med
1970 innebär en uppgång med drygt 128 000. Männens sysselsättning som visat
stagnationstendenser under början av 1970-talet ökade också mellan 1973 och
1974 med ungefär 20 000 personer. Även ungdomsgrupperna uppvisar en annan
utveckling för 1974 än den som konstaterats mot slutet av 1960- och början av
1970-talen. Då kunde man, som en följd av utbildningsexpansionen och minskande
ungdomskullar, notera sjunkande sysselsättning bland ungdomen. Under 1974 steg
däremot antalet sysselsatta ungdomar med ca 10 000.

Fördelningen av sysselsättningsökningen på olika sektorer
i ekonomin visas i tabell 5: 1. Denna bygger på nationalräkenskapernas
statistik över ulvecklingen av antalet sysselsatta och antalet utförda
arbetstimmar. Vissa olikheter mellan nationalräkenskapernas registrering och
arbetskraftsundersökningarna brukar föreligga på grund av olikheten i
slalistikbehandlingen. I nationalräkenskaperna las bl. a. hänsyn lill
variationer i antalet arbetsdagar resp. år vidare har man en delvis annan
åldersavgränsning än arbetskraflsundersökningarna. Äv tabellen framgår att de
flesta näringsgrenar expanderade 1974. Konlraktionen av sektorerna jordbruk och
fiske samt byggnadsverksamheten fortsätter

1 Korrigering gjord för 1974 enligt not. 1. sid. 117.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

121

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 5:
1 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1972-

(avrundade
tal)

1974

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal

Procentuell förändring

Procentuell
förändring

syssel-

av antalet sysselsatta

av antalet utförda

satta 1 000-taI

arbetstimmar

1974

1972- 1973-

1972-
1973-

1973 1974

1973 1974

Jordbruk
och fiske

216

-3,7 -1,7

-3,1 -1,5

Skogsbruk

65

-3,8 1,1

-4,1 0,7

Gruvor
och tillverkningsindustri

1055

1,2 3,2

-0,5 2,6

El, gas-
och vattenverk

32

2,1 11,9

2,0 5,5

Byggnadsverksamhet

331

-1,3 -2,3

-3,3 -3,1

Privata
tiänster

1 321

-1,1 0,8

-1,1 0,5

Staten

272

2,5 1,7

1,4 1,2

Staten exkl. värnpliktiga

224

4,1 0,7

2,6 0,2

Kommunerna

715

4,1 6,7

1,7 4,1

Summa

4 007

0,4 2,2

-0,7 1,2

Korrigeringspost

0 -0,2

0,2 -0,2

Totalt

0,4 2,0

-0,5 1,0

Källa: Statistiska centralbyrån.

dock, i det sistnänmda fallet i ökande takl. Skogsbruk och
privata tjänster visar en förändrad utvecklingsbild från tidigare år nedgången
bar förbytts till ökningar vad gäller antalet sysselsatta personer. På
tjänstesidan kan konstateras alt kommunernas väsentligen snabbare tillväxt i
antalet sysselsatta jämfört med såväl den slalliga som den privata
tjänstesektorn fortsätter.

Arbetslösheten

Såsom beskrivits tidigare ökade arbetskraflsefterfrågan
relativt starkt under första halvåret 1974. Denna utveckling var en effekt av
konjunkturuppgången som startade redan under 1973 och som redan då medförde
såväl ökad sysselsättning som minskande arbetslöshet. Jämför man helåren 1973
och 1974 låg arbetslösheten 1974 i genomsnitt 18 000 under 1973 års nivå. Detta
motsvarar en nedgång i den relativa arbetslösheten, dvs. andelen arbetslösa av
den totala arbetskraften, från

2.5 % till 2 %.

Utvecklingen för olika regioner i landet var relativt
likartad under 1974. I såväl skogs- som storstadslänen har arbetslösheten under
samtliga kvartal 1974 legat under nivån för motsvarande perioder året innan.
Relativa arbetslösheten har i skogslänen sjunkit från 3,9 % tUl 3 % från 1973
tiU 1974, molsvarande tal för storstadslänen är 2 resp.

1.6 %.

I diagram 5: 2 kan arbetslöshetens utveckling över en
något längre lidsperiod studeras. Kurvan bygger på säsongrensade uppgifter om
arbetslösheten från arbetskraftsundersökningarna. Den successiva ned-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 5: 2 Arbetslösheten enligt
arbetskraftsundersökningama 19701975

Säsongrensade värden

1 000-tal

opaginerad Kontrollera mot PDF

130

110

90

70

50

1
A

pYi

V\ -

P\

k f

X

\Ar\

s. 1973 Kontrollera mot PDF

1970 1971 1972 1973 1974

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1975

s. 1974 Kontrollera mot PDF

gången i arbetslösheten under loppet av de tre senaste
åren illustreras klart i diagrammet. Runt årsskiftet 1974/1975 låg
arbetslösheten, trots det väsentligt ökade utbudet, bara obetydligt över nivån
för högkon-junkluråret 1970.

Arbetskraflsundersökningarna som kan sägas spegla den
totala arbetslöshetens utveckling kan även kompletteras med annan statistik.
Vid arbetsförmedlingarna registreras för varje månad de arbetslösa som är
medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Serien över arbetslösa kassamedlemmar är
dock något osäker vid jämförelser bakåt i tiden på grund av
slastislikomläggning i mitten av 1974. Med denna reservation kan det
konstateras alt för 1974 andelen arbetslösa av de som var kassa-medlemmar låg
väsentligt under 1973 års nivå. Andelen arbetslösa sjönk från 1,9 % 1973 tiU
1,5 % 1974 och nådde därmed samma låga nivå som 1970. Jämför man 1973 och 1974
sjönk arbelslöshetsprocenten i byggnadskassor från 6,2 till 4,4 %, i
industrikassorna från 2,1 till 1,7 % för tjänstemännen var nivån ungefär oförändrad
eller 0,7 %. Ulvecklingen i början av 1975 visar på en fortsatt gynnsam trend.
Antalet arbetslösa ligger i flertalet kassor under nivån för molsvarande
period 1974.

Genom den kraftiga ökningen i arbetskraflsefterfrågan har
marknaden kunnat suga upp det ökande utbudet av arbetskraft. Förutom på
nedgången i arbetslösheten märks detta på minskningen av antalet sysselsatta i
beredskapsarbeten och i arbetsmarknadsutbildning. I den sistnämnda gruppen var
det, räknat i årsgenomsnitt, 6 000 färre 1974 än 1973. Antalet i
beredskapsarbeten i januarifebruari 1975 låg 14 000

s. 1975 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

123

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
5: 2 Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna januari-1974 och 1975

Januari

Februari

Mars

1 kv.

Antal
arbetslösa 1975

Hela
riket

77 300

76 800

59 700

71300

Storstadslän

21700

21300

19 800

20 900

Skogslän

26 000

25 800

19 900

23 900

Övriga
län

29 500

29 700

20 000

26 400

Förändring
från 1974

Hela
riket

-37 600

-24 500

-27 900

-30 000

Storstadslän

-12 200

-11900

-10 700

-11 600

Skogslän

-12 300

- 5 500

- 5 600

- 7 800

Övriga
län

-13 200

- 7 200

-11600

-10 600

Relativa
arbetslöshetstal, %

Hela
riket

1975

1,9

1,9

1,5

1,8

1974

2,9

2,6

2,2

2,5

Storstadslän

1975

1,4

1,4

1,3

1,3

1974

2,3

2,2

2,0

2,2

Skogslän

1975

3,2

3,1

2,4

2,9

1974

4,7

3,9

3,2

3,9

Övriga
län

1975

1,7

1,8

1,2

1,6

1974

2,5

2,2

1,9

2,2

Källa:
Statistiska centralbyrån.

under
motsvarande period 1974. Svårigheter att placera äldre och handikappade har
dock funnits trots konjunkturläget.

Även
varsel om personalinskränkningar har sjunkit antalet personer berörda av
varsel minskade med 6 % från 1973 till 1974. Tolkningen av varselstatistiken
är dock svår, det intressanta är hur många varsel som verkställs i form av
permitteringar. Genom förändrad lagstiftning på arbetsmarknaden har
varseltiderna förlängts avsevärt vilket gör alt skillnaden mellan meddelade
varsel och effektuerade dito kan förväntas öka.

Arbetslöshetens
utveckling under första kvartalet 1975 kan studeras i tabeU 5: 2. Antalet
arbetslösa ligger för de första månadema väsentligt under motsvarande nivå
föregående år. Även regionalt håller utvecklingen i sig. Såväl den absoluta
som den relativa arbetslösheten har sjunkit kraftigt under januari-mars
jämfört med samma månader 1974.

5.2.
Arbetsmarknaden under 1975

I
detla avsnitt behandlas utvecklingen på arbetsmarknaden under 1975 utifrån
separata kalkyler över tillgång på resp. behov av arbetskraft.

Utbudskalkylen
baseras på en prognos över befolkningsutvecklingen 1975. I denna prognos ingår
ett antagande om en neltoinvandring tUl

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 124

Sverige
1975 av ungefär samma sloriek som 1974, eller ca 10 000. I kombination med
övriga antaganden i befolkningsprognosen resulterar detla i en beräknad befolkningsökning
på 0,4 % meUan 1974 och 1975. ökningen av befolkningen i åldern 1674 år
beräknas bli något mindre eller 0,2%.

I kalkylen över
arbelskraflsutbudets utveckling ingår också vissa antaganden om förändringen i
de s. k. relativa arbetskraftstalen, dvs. andelen personer som står lill
arbetsmarknadens förfogande. Vid bedömningen av förändringar av dessa tal har
hänsyn tagits till såväl de långsiktiga tendenserna som den aktuella
ulvecklingen under första kvartalet 1975. För samtliga åldersgmpper mellan 16
och 74 år tUlsamman-tagna har i kalkylen antagils en minskning av männens
relativa arbetskraftstal med 0,2 procentenheter och en ökning av motsvarande
tal för kvinnoma med 0,8 procentenheter. Uttryckt i antal personer i arbetskraften
motsvarar delta totalt sett en ökning med i runt tal 30 000 eller 0,7 %. Nära
nog hela denna ökning väntas hänföra sig till kvinnoma. , Arbetskraftsulbudet
uttryckt i timmar brukar utvecklas något svagare än detta utbud mätt i
personer. Detla beror vanligen på bl. a. en fortgående övergång till
deltidsarbete samt i förekommande fall arbetslids-förkortnmgar. Någon sådan
ökning av andelen deltidsarbetande synes dock inte ha skett 1974. Detla
sammanhängde sannolikt till en del med del allmänt goda efterfrågeläget. Förutom
en i vanliga fall växande andel deltidsarbetande brakar den ökande andelen
kvinnor i arbetskraften verka något sänkande på den sammanvägda
medelarbelstiden då kvinnorna vanligen har en något kortare medelarbetslid.
Till följd av förändringen av korttidsfrånvaro och övertidsarbete bmkar en viss
effekt på medelarbelstiden (antingen i höjande eller sänkande riktning) kunna
noteras. För 1975 beräknas den samlade inverkan på arbetskraflsutbudet av
samtliga ovannämnda faktorer lUl 0,5 % i reducerande riktning. Medan utbudet
mätt i personer väntas öka med 0,7 % skulle således utbudet även uttryckt i
timmar öka något från 1974 till 1975.

Av
den ovan diskuterade neddragande effekten på arbetskraftsulbudet mätt i timmar
beräknas närmare hälften härröra från den ändrade fördelningen mellan män och
kvinnor inom arbetskraften. Den återstående delen av denna reduktion
sammanhänger till ungefär lika delar med en ökning av omfattningen av
deltidsarbete och en avialsenlig arbetstidsförkortning. Denna
arbetstidsförkortning avser personal i underjordsarbele och skiftarbete.

Kalkylen
över arbetskraftsefterfrågan under 1975 bygger på de prognoser över
produktionsutvecklingen som redovisas i avsnitt 4.4. Utifrån dessa prognoser
och med vissa antaganden om produktivitetsutvecklingen har beräkningar gjorts
över arbetskraftsbehovet inom olika näringsgrenar. Av följande tablå framgår
den prognostiserade produktions-och produktivitetsutvecklingen 19741975 samt
förändringen av arbets-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975

125

opaginerad Kontrollera mot PDF

kraftsbehovet
mätt i timmar. Siffrorna för de olika näringsgrenarna är avrundade lill hela
resp. halva procentenheter.

Produk-

Produk-

Syssel-

Andel av

tion

tivitet

sättning i timmar

samtliga utförda timmar 1974

Jordbruk
och fiske

6,0

0

6,0

5

Skogsbruk

0

8,0

-7,5

2

Gruvor
och tillverkningsindustri

3,5

3,5

0

26

El-,
gas- och vattenverk

8,0

8,0

0

1

Byggnadsverksamhet

2,0

2,0

0

8

Privata
tjänster

3,0

3,0

0,5

33

Offentiiga
tiänster

3,0

0

2,5

25

Totalt

3,0

2,7

0,3

100

Det
sammanvägda behovet av arbetskraft inom den varaproducerande sektorn skuUe
enligt kalkylen minska 1975 med 0,8 % mätt i timmar och 0,3 % mätt i personer.
Denna minskning beräknas helt komma att hänföra sig till ett minskat
arbetskraftsbehov inom jordbruk och skogsbruk, medan en viss ökning räknat i
antal personer väntas ske inom tillverkningsindustrin. För tjänstesektorn
förutses en fortsatt ökning av sysselsättningen. Totala arbetskraftsbehovet
inom denna sektor beräknas sålunda komma att öka med 1,3 % mätt i timmar och
1,7 % uttryckt i personer. Denna ökning väntas till ungefär 3/4 falla inom den
offentiiga sektorn. Dess andel (inkl. vpl) av totala anlalel sysselsatta skulle
därmed öka tiU drygt 25.% 1975 att jämföra med knappt 13 % 1960 och drygt 20 %
1970.

Sammantaget
indikerar de näringsgrensvisa kalkylerna en viss ökning av arbetskraftsbehovet
mätt i timmar. Uttryckt i personer motsvarar detta en ökning av antalet
sysselsatta 1975 med ca 30 00040 000. Detta innebär att man i genomsnitt för
året skulle kunna räkna med relativt väl hävdat sysselsättningsläge och en
fortsatt tillfredsställande balans mellan efterfrågan och utbud. EnUgt
länsarbetsnämndernas rapporter våren 1975 skulle detta tillstånd kunna bestå i
varje fall en bit in på höslen. Den närmare utveckUngen mot slutet av året är
dock mot bakgrund av bl. a. den internationella utvecklingen svår att närmare
precisera. Inom enstaka branscher kan då en fördröjd internationell konjunkturuppgång
leda till olika påfrestningar och obalanser.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 126

6
De enskilda konsumenternas ekonomi

Hushållens
finansiella ställning, som förbättrades relativt kraftigt 19721973, beräknas
mellan 1973 och 1974 ha förstärkts ytteriigare. I löpande priser uppskattas de
disponibla inkomsterna ha ökat inle mindre än 17 %. Bidragande till denna
starka uppgång var en fortsalt kraftig minskning i hushållens
nettoinbelalningar till det offentliga. Denna reducering är ett resultat av de
olika ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits för 1974. Dessuiom beräknas
lönema, liksom faktor-inkomstema i övrigt, ha ökat väsentligt mer än
1972:1973. Jämfört med vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten
har dock löneökningstalet nedreviderats. Detla uppvägs emellertid av att hushållens
skatte- och avgiftsinbetalningar också beräknas ha varit mindre än vad som
förutsågs vid förra beräkningstillfället. Den justering som därefter behöver
göras av den beräknade disponibla inkomsten är negliger-bar.

Aret
1974 kännetecknades inte blott av stora inkomstökningar ulan även av stora
prisökningar, vUka huvudsakligen betingades av den kraftiga internationella
inflationen. Konsumentprisernas uppgång under loppet av 1974 beräknas sålunda
till 10,5 %. I relation tiU det ökningstal som angavs i den preliminära
nationalbudgeten 1975 innebär detla en inte oväsentlig neddragning, vilken
förklaras närmare i avsnittet nedan om konsumentpriserna.

Mellan
genomsnittslägena 1973 och 1974 ökade konsumentprisindex med 9,8 %, medan
ökningen i implicitprisindex för den privata konsumtionen stannade vid 8,9 %.
Uppgången i hushåUens reala disponibla inkomster blev sålunda 7,5 %, den
största ökning som registrerats under efterkrigstiden. Denna avsevärda
förstärkning av hushållens köpkraft gav utslag i den privata konsumtionens
utveckUng. Volymuppgången för helåret 1974 beräknas ha varit 4,4 % dvs. 0,1
procentenhet lägre än det tal som bedömdes vara sannolikt i den preUminära
nationalbudgeten. Avmatlningen i konsumtionsbenägenheten från tredje lill
fjärde kvartalet blev mer påtaglig än vad som då förutsattes. Trots att konsumtionen
ökat avsevärt efter fyra år med svag tillväxt, innebär emellertid kalkylerna
en fortsatt sparkvotsökning på 2,5 procentenheter.

De
inkomslprognoser som framläggs för 1975 bygger på två alternativ belräffande
avtalskomponentens storlek som satts till 7 resp. 9 %. Båda alternativen ger,
tillsammans med de antaganden som gjorts om löneglidning och
sysselsättningsförändring, lill resultat en fortsatt hög tillväxt av
lönesumman. Även för de sammanlagda faktorinkomsterna förutses fortsättningsvis
en hög ökningstakt. Med hänsyn till skattereformen för 1975, som bl. a.
innebär elt borttagande av sjukförsäkringsavgiften för löntagare och en
sänkning av marginalskatten för de flesla

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975

127

opaginerad Kontrollera mot PDF

inkomsttagare, beräknas ökningen i de preliminära
A-skatleinbetalning-arna bli procentuellt mindre än för lönesumman. Ökningen av
hushällens disponibla inkomster i löpande priser beräknas i de båda lönealternativen
till 11,6 resp. 12,6 %.

Uppgången i impricitprisindex 19741975 har beräknats bli
drygt 9 %, vilket är något lägre än den prognos som tidigare presenterats.
Hushållens reala disponibla inkomster beräknas bli något högre än vad
föregående beräkning angav ökningen kalkyleras tiU 2,3 alternativt 2,9 %. Det
finns anledning att anta alt hushållens anpassning av sin konsumtionsstandard
tUl de kraftiga inkomsttUlskolten under de senaste åren fortsatt under 1975.
Med denna utgångspunkt väntas konsumtionen i de båda alternativen öka med 3,5
% från 1974 till 1975.

6.1 De disponibla inkomsterna

Tabell 6:1 De enskilda konsumenternas inkomster och
utgifter 1973 1975'

Milj. kr.

Procentuell
förändring från

föregående är

1973

1974

1973

1974

1975

alt. 1

alt. 2

Löpande
priser

1 Faktorinkomst"

140 397

158 847

7,5

13,1

10,5

12,1

Egentliga löner'

115 889

130 517

7,7

12,6

10,6

12,5

Enskilda företagares inkomster

9 620

11445

9,1

19,0

6,3

6,3

Kapitalinkomster (netto)*

1 589

1 830

19,9

15,2

19,1

19,1

övriga faktorinkomster

13 299

15 055

3,2

13,2

11,7

12,1

2
Inkomstöverföringar till hushåll

31 682

42 112

11,8

32,9

13,1

13,7

3
Direkta skatter, avgifter m.m.

48 608

56 458

2,9

16,1

9,7

12,1

därav; prel. A-skatt

42 180

48 556

4,2

15,1

6,2

9,0

4
Hushållens nettoinbelalningar

till det offentliga (3 -2)

16 926

14 346

-10,5

-15,2

-0,2

7,7

5
Disponibla inkomster'

123 396

144 493

10,5

17,1

11,6

12,6

6 Privat
konsumtion

114 940

130 861

8,5

13,9

12,6

13,0

7
Sparande (5-6)«

8 456

13 632

47,5

61,2

1,6

8,3

8 Sparkvot (7: 5)

6,9

9,4

1,8'

2,5'

-0,8'

-0,3'

1968
års priser

9
Disponibla inkomster

93 809

100 846

3,9

7,5

2,3

2,9

10
Privat konsumtion

87 310

91 159

1,9

4,4

3,5

3,5

' Hushällssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s.k.
ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller
huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas
fackföreningarna, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen,
idroltsorganisationerna, tiänstemannaorganisalionerna. Röda korset m.m. samt ej
statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem.
Utöver löntagarhushåll ingår hushåll som äger personliga företag, dvs. som
erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.

''Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, tillräknade
pensionsavgifter för statiiga och kommunala myndigheter, för kommunala
affärsverk samt för icke-flnansiella företag är ej medtagna som löneförmåner i
denna post.

' Inkl. direkt utbetalda pensioner från statliga
affärsverk saml från industri och handel.

* Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl.
.skadeförsäkring). Se vidare not 2 sid. 128.

' Inkl. skadeförsäkringsnetto: -75 milj. kr. 1973, -8
milj. kr. 1974 och 40 milj. kr. 1975.

«Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1973 till
3 582 milj. kr. och 1974 till 4 569 milj. kr. Det beräknas 1975 uppgå till 5
144 milj. kr.

' Förändring mätt i procentenheter.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 128

Löner

Reviderade lönesummeberäkningar anger att den totala
lönesumman ökade med 12 % från 1973 till 1974. Ökningstalet är 0,5 procentenheter
lägre än det som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Bakom
nedjusteringen ligger ändrade beräkningar av löneglidningen, som nu uppskattas
liU 3,2 % mot 3,7 % vid förra beräkningslillfället. Sysselsällningskomponentens
positiva bidrag till lönesummeutvecklingen har samtidigt uppreviderats, med 0,1
procentenhet, lill 1,3. Den avtalsmässiga löneökningen kalkyleras lUl 7,4 %.

För industriarbetarnas del visar statistiska centralbyråns
förtjänst-statistik, korrigerad för retroaktiva löneutbetalningar, en
timlöneökning från 1973 tUl 1974 på 11,8 %. Därav beräknas avtalen ha svarat
för 5 procentenheter och löneglidningen för 6,8. Avtalen 1974 innehöll dämtöver
bestämmelser om införandet av en trygghetsförsäkring vid yrkesskada. Andra
nytillkomna sociala avgifter 1974 var socialförsäkrmgs-avgiften till
folkpensioneringen som infördes i samband med slopandet av folkpensionsavgiften
och avgiften för arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom ökade från 1973 till 1974
kostnaderna för sjukförsäkringen och den särskilda tilläggspensionen inom
LO-området. De ökade sociala avgifterna medförde att arbetsgivarnas
lönekostnader steg med drygt 5,5 procentenheter utöver kontantlöneökningen från
1973 till 1974.

För 1975 räknas här med två alternativa lönesummeökningar,
10,2 resp. 12,2 %. Skillnaden mellan de båda alternativen hänför sig till
av-talskomponéntens storlek, som satts till 7 resp. 9 %.i Löneglidningen
kalkyleras lill 3,2 %, medan sysselsätlningskomponenten har satts till 0.

Ärbetskraftskostnadema ökar därutöver genom höjningen av
avgifterna till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och ATP med ca 3,5 % per
timme. Dessutom beräknas för grupperna inom LO- och PTK-om-rådena och det
kommunala området timkostnaderna stiga ytterligare något på grand av
avgiftshöjningar för avtalsgrappsjukförsäkringen och trygghetsförsäkringen.

Övriga inkomster

De totala faklorinkomsterna ökade 1974 med 13,1 % (se
tabell 6:1). Lönerna, som utgör mer än 4/5 av posten, ökade med 12,6 %.
Enskilda företagares inkomster steg 19 %, främst beroende på det goda skördeutfallet
och de höjda virkesprisema. Även för kapitalinkomsterna netto blev uppgången
kraftig, 15 %. Den ökningen förklaras till stor del av de två diskontohöjningarna
under året. Övriga faktorinkomster steg 13 %.

1 Dessa tal skall inte uppfattas som prognoser. I kalkylen
har de närmast insatts som utgångsvärden vilka kan justeras i den mån
utvecklingen av förhandlingarna ger anledning till delta.

- På kapitalinkomstnetlots inkomstsida återfinns framför
aUt ränteinkomster, huvudsakligen från bankinlåning och livförsäkringsfonder,
samt aktieutdelningar. Utgiftssidan består främst av ränteutgifter, där den
tyngsta delen är räntekostnader för lån lill egna hem.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 129

De totala inkomstöverföringarna lill hushållen ökade med
33 % 1974, vilket var ovanligt mycket (se labell 6: 2). Den stora uppgången
beror främst på omläggning tUl beskattning och därmed högre bruttoulbetal-ningar
av bl. a. sjuk- och arbetslöshetsförsäkringsförmåner. Ändra orsaker är
exempelvis reformer gällande bostadstillägg, införandet av
tandvårdsförsäkringen, det extra barnbidraget i april och de exlra tUl-läggen
till folkpensionen i januari och april.

Hushållens inbetalningar av direkta skatter, avgifter m.
m. ökade med 16 % 1974. En stor del av denna ökning förklaras med den förut
nämnda skattebeläggningen av vissa förmåner. Samtidigt slopades emellertid
folkpensionsavgiftema för löntagare. Reformema medförde att hushållens
nettoinbetalningar till det offentliga minskade kraftigt, med 15 %.

Tabell 6: 2 Inkomstöverföringar till hushåll 1973-1975

Milj. kr., löpande priser

1973

1974

1975

alt.l

alt. 2

Egentiiga
inkomstöverföringar

10 956

12 902

14 262

14 262

därav:
barnbidrag

2 361

3 038

2 700

2 700

bostadstillägg»

1090

1365

1 690

1690

studiebidrag

483

496

560

560

arbetsmarknadsutbildning

487

516

578

578

pensioner från stat och kommun

1 961

2 106

2 235

2 235

övrigt

4 574

5 381

6 499 .

6 499

Socialförsäkringsutfall

20 726

29 210

33 372

33 599

därav:
folkpensioner'

11 380

13 841

15 656

15 734

ATP

2 943

3 884

5 021

5 048

utbetalningar från försäkringskassor'

5 577

10 346 .

11373

11495

utbetalningar från arbetslöshetskassor

561

785

926

926

övrigt

265

354

396

396

Inkomstöverföringar
till hushåll

31682

42 112

47 634

47 861

' Kommunala bostadstillägg till pensionärer redovisas
under posten folkpensioner.

' Inkl. apotekarrabatter.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Den stora ökningen av faklorinkomsterna resulterade
tillsammans med minskningen av nettoinbelalningarna tUl det offentiiga i en
disponibelinkomstökning för 1974 på inte mindre än 17 % i löpande priser.
Prisnivån steg samtidigt med 8,9 % och man fick en mycket kraftig
realinkomstökning, 7,5 %.

Som nämndes i avsnittet om löner framläggs för 1975 två
alternativ för resultatet av avtalsförhandlingarna. De båda altemativen väntas
resultera i att posten Egentiiga löner ökar med 10,6 resp. 12,5 %. Enskilda företagares
inkomster beräknas stiga betydligt mindre 1975 än 1974, eller med drygt 6 %.
Denna prognos innefattar en minskning av jordbmkarinkomsterna jämfört med 1974.
För skogsbrukarinkomslerna förutses däremot en ganska kraftig ökning, om än
inte av samma storleksordning som 1974. Rörelseinkomsterna väntas stiga i
ungefär samma

9 Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 130

takt som 19731974. Ökningen för kapitalinkomsterna netto
beräknas lill 19 %, till stor del beroende på ökade ränteinkomster från bankräkningar.
För övriga faktorinkomsler beräknas ökningen bli ca 12 %.

Ökningen av de totala inkomslöverföringarna tUl hushåUen
beräknas bli närmare 14 % 1975 (omkring 11 % för de egentliga inkomstöverföringarna
och omkring 15 % för socialförsäkrmgsutfallet).

Hushållens inbetalningar av direkta skatter, avgifter m.
m. beräknas 1975 öka med 9,7 % vid det lägre och 12,1 % vid det högre lönealternativet.
Inbetalningarna av preliminär A-skatt under 1975 skulle, om skattesystemet från
1974 hade behållits, ha ökat med 7 200 milj. kr. i det lägre och 8 600 milj.
kr. i det högre inkomstalternativet. Härvid har räknats med en genomsnittlig
marginalskattekvot på ca 55 %. Den skattereform som trädde i kraft vid
årsskiftet 1974/1975 innebar främst alt sjukförsäkringsavgiften för löntagare
slopades och att marginalskatten sänktes i låg- och mellaninkomstlagarskikten.
Sedan hänsyn tagits tUl effekterna av den höjda kommunala utdebiteringen
innebär detta alt uttaget av preliminär A-skatt sänks med ca 4 200 milj. kr.
om oförändrade skatteregler utgör jämförelsenorm. Faktiskt väntas därmed de
preliminära A-skatterna öka med 3 000 milj. kr. alternativt 4 400 milj. kr. Som
framgår av tabell 6: 3 beräknas vidare nettot av fyllnads-, överskjutande- och
kvarstående skatt öka betydligt jämfört med 1974 något som främst kan
förklaras med alt preliminärskatteutlaget 1974 på de socialförsäkringsförmåner
som då blev beskattningsbara var lägre än den slutiiga skatt som följer av
dessa förmåner. Detta bidrar starkt tUl den totala ökningen av direkta skatter,
avgifter m. m., vilken beräknas tUl 5 500 milj. kr. vid det lägre
lönealternativet och 6 900 milj. kr. vid det högre.

Tabell 6: 3 Hushållens direkta skatter och avgifter
1971-1975

Milj. kr., löpande priser

1971 1972 1973 1974 1975

opaginerad Kontrollera mot PDF

alt. 1

alt. 2

34 954

40 480

42 180

48 556

51 577

52 944

3644

3 939

3 973

4 349

4 700

4 700

1 334

1325

1 369

1 734

2 400

2 400

2 023

2 222

1401

1 562

1680

1 680

-2 836

-4 265

-4 410

-4 266

-3 170

-3 170

521

-718

-1 640

-970

910

910

3 028

3 554

4 095

4 523

4 762

4 762

IPrel. A-skatt

2
Prel. B-skatt

3
Fyllnadsskatt'

4
Kvarskatt',"

5
Överskjutande
skatt'

6
Slutskattereglering
(3-|-4-f5)

7
Övriga skatter
och avgifter

8
Summa (1 + 2-H
6-f 7) 42147 47 255 48
608 56 458 61949 63 316 därav:
socialförsäkringspremier 5 400 6
067 6 443 4 142 1509 1509

' Hushållens andel. 2 Influtna delen. ' Inkl. ränta.

Anm.
Kvarskatten avser inkomsten tvä är tidigare, medan fyllnadsskatten och
överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och
statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

131

s. 1968 Kontrollera mot PDF

Diagram 6:1 Hushållens disponibla inkomster och
konsumtionsutgifter 19631975

Miljarder kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

s. 1969 Kontrollera mot PDF

J

J_

±

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973
1974 1975

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Ovanslående prognoser resulterar i en
disponibelinkomstökning på 11,6 % med det lägre och 12,6 % med det högre
lönealternativel. Olika prisantaganden har gjorts för de olika
inkomslalternativen, 9 resp. 9,4 % uppgång i prisnivån. Realinkomstökningen
19741975 skulle härigenom bli 2,3 % vid det lägre lönealternalivet och 2,9 %
vid det högre.

6.2 Konsumentpriserna

Från december 1973 till december 1974 steg
konsumentprisindex 10,5 % (se tabeU 6: 4). Indexökningen blev således betydligt
mindre än enligt prognosen i den preliminära nationalbudgeten (12,2 %). Den

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6: 4 Konsumentprisindex december 1973december 1974

Vägnings-

Procentuell

Inverkan

Procentuell

tal

förändring

på total-

andel av

dec. 1973-

index

totala ök-

dec. 1974

mngen

Totalt

1 000,0

10,5

10,5

100,0

Samtliga
varor

674,5

11,5

7,8

73,9

Livsmedel

225,0

8,0

1,8

17,1

Alkoholhaltiga drycker och tobak

86,0

6,7

0,6

5,5

Bränsle och drivmedel'

51,0

21,8

1,1

10,6

Kläder och skor

82,5

10,1

0,8

7,9

Övriga icke varaktiga varor

63,5

16,7

1,1

10,1

Varaktiga varor

166,5

14,3

2,4

22,7

Samtliga
tjänster

325,5

8,4

2,7

26,1

Bostad

170,0

11,7

2,0

18,9

Övriga privata tiänster

86,0

3,7

0,3

3,0

Offentliga tjänster

69,5

6,3

0,4

4,2

' Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga
tjänster. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 132

helt
övervägande delen av skillnaden mellan prognos och ulfall förklaras dels av
övergäng till på vissa punkter nya metoder vid beräkningen av indexvärdet för
december 1974, dels av ovanligt starka utslag i samband med den årliga
revision av vägningstalen som regelbundet företas vid årets utgång. Under det
senaste året har nämligen inträffat avsevärda förskjutningar i den privata
konsumtionens sammansättning, från gmpper med stark prisökning till sådana med
svagare prisökning. Exempelvis har gmppen bränsle och drivmedel, vUken liksom
under 1973 uppvisat den största prisstegringen, över 20 %, fått lägre vikt än
tidigare i indexen för december 1974. Näst efler bränsle och drivmedel noteras
den kraftigaste prisuppgången för icke pris-reglerade Uvsmedel medan den
svagaste ökningen, endast 1,2,%, redovisas för de reglerade livsmedlen. Delta
är en följd av den förda jordbrukspolitiken och har bidragit till att den'
totala konsumentprissleg-ringen under 1974 blivit mindre i Sverige än i
flertalet andra industriländer. Dessa har nämligen fåll vidkännas stora
prishöjningar på livsmedel.

Prisema
på tjänster steg inle lika mycket som varupriserna, men i jämförelse med 1973
fördubblades ökningstakten. Starkt bidragande lill skillnaden i ökningstakt
under de båda åren är utvecklingen av egnahemsposten, som 1974 påverkats av
diskontohöjningarna i april och augusti. Dessutom torde mer omfattande
hyreshöjningar än normalt ba inträffat i början av 1974. Detta är en följd av
att hyresavtalen för 1973 något förlängdes, vilket medförde en framflyttning av
vissa bostadsprisstegringar.

I
tabell 6: 5 har indexhöjningen under 1974 och den prognoserade prisutvecklingen
för 1975 delats upp i olika prisstegringskomponenter.

Tabell
6: 5 Konsumentprisförändringen 19731975 uppdelad på komponenter .

Dec.
1973-

Dec.

1974-

"

dec.
1974

dec.

1975

Prognos

alt. 1

1

alt. 2

Konsumenlprisnivåns
procentuella

uppgång, totalt

10,5

7,5

8,2

därav
hänförs till:

ändring i indirekta skatter

0,3

1,0

1,0

automatiska effekter av indirekta

värdeskatter

0,8

0,6

0,7

ändring av internationellt

bestämda priser

5,7

0,9

0,9

ändring av jordbrukspriser

-0,4

0,3

0,3

ändring av bostadsprissättning

2,0

1,1

1,1

ändring av diverse taxor

0,2

0,4

0.4

trendavvikelse i priserna på

färskvaror

0,3

0,1

0,1

restfaktor

1,6

3.1

3,7

s. 133 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 133

Av
den totala ökningen av konsumentpriserna på 10,5 % under loppet av
12-månadersperioden december 1973december 1974 beräknas de internationellt
bestämda prisema ha svarat för drygt hälften, 5,7 procentenheter.

Mellan genomsnittslägena
för kalenderåren 1973 och 1974 blev ökningen av konsumentprisindex 9,8 %,
medan uppgången i implicitprisindex för den privata konsumtionen stannade vid
8,9 %. I jämförelse med beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten
innebär det en nedrevidering av implicitprisindex med 0,6 procentenheter.

Prisutsikter
för 1975 .

Från
december 1974 tUl febraari 1975 har konsumentprisindex stigit 1,8 %, varav
höjda hyres- och egnahemskostnader svarar för 0,6 procentenheter. Från februari
1974 till februari 1975 har konsumentprisnivån höjts 8,2 %.

Bedömningen av
prisutsikterna för 1975 har utgått från tillgängliga prognoser och anlaganden
angående arbetskraftskostnader och importpriser m m. Med utgångspunkt från
lönekalkylen har arbetsgivarnas genomsnittiiga kostnader per timme för samtliga
anslällda antagits öka med 14,1 % i det lägre prognosalternativet och med 16,1
% i det högre alternativet. Lönekostnadernas genomslag inom de från
internationell konkurrens skyddade områdena antas få ett normalt värde.
Härutöver har emellertid restfaktorn justerats upp 0,8 resp. 0,9 procentenheter
i priskalkylen med hänsyn till troliga eftersläpande effekter av tidigare års
importpris- och/eller lönekostnadsslegringar. Restfaktorns inverkan på
konsumentprisuppgången väntas sålunda bli 3,5 alternativt 4,1 procentenheter
varav 0,4 procentenheter anlas falla på ändring av diverse taxor.

Vad beträffar de
intemationellt bestämda priserna, har de senaste årens kraftiga höjningar i
mycket stor utsträckning haft sitt ursprung i stora prisstegringar på råvaror.
Från omkring mitten av 1974 började emellertid noteringsprisema falla på de
flesta råvaror. Denna nedgång har fortsalt in på 1975. En dämpning av de
effektiva råvaruprisernas utveckling utgör därmed den väsentliga förklaringen
tUl den avmattning i de internationellt bestämda prisernas stegringstakt som
beräknas för 1975. Effekten på konsumentprisindex av fortsatt uppgång.i de internationellt
bestämda priserna har under sådana omständigheter salts till 0,9
procentenheter.

Jordbmksprisernas
utveckling har under 1974 håUits tUlbaka genom upprepade insatser av utökade
subventioner. Med hänsyn lill att dessa i viss utsträckning höjs ytterligare
även under 1975 beräknas inverkan på totalindex av höjda jordbmkspriser endast
bli 0,3 procentenheter.

Bostadspriserna
beräknas bidra till uppgång i konsumenlprisnivån med 1,1 procentenhet. I
kalkylen har oförändrat diskonto förutsatts.

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 134

Den
direkta effekten på konsumentprisindex av högre indirekta skatter beräknas
till 1 procentenhet. Härvid förutsätts alt riksdagen beslular i enlighet med
den överenskommelse, om höjning av punktskatter och elskatt, som träffades
meUan tre riksdagspartier den 4 mars 1975. Vidare förutsätts alt denna
skattehöjning sker redan i år.

Dessa
prognoser ger en konsumentprisstegring under loppet av 1975 på 7,5 %
alternativt 8,2 % (se tabeU 6: 5). Mellan genomsniltslägena för kalenderåren
1974 och 1975 uppskattas förändringen lill 8,9 % alternativt 9,3 %. Delta
innebär en kraftig nedrevidering i förhållande till prognosen i den
preliminära nationalbudgeten. Skillnaden beror främst på att indexvärdet för
december 1974, som nämnts i början av detta avsnitt, blev väsentligt lägre än
enUgt sistnämnda prognos. Med hänsyn till att prisstegrmgslakten under loppet
av 1975 inte väntas bli lika hög som under loppet av 1974 finns det anledning
räkna med att förskjutningarna i den privata konsumtionens sammansättning,
från varor och tjänster med hög prisstegringslakt till sådana med lägre, blir
mindre omfattande under 1975 än under 1974. Detta är ett av skälen till alt
differensen mellan den genomsnittliga prisökningen enligt konsumentprisindex
och den enligt implicitprisindex för den privata konsumtionen inte beräknas få
samma innebörd 19741975 som 19731974. Till saken hör även alt den vid
årsskiftet genomförda indexrevisionen inte kan vänias medföra lika starkt
neddragande inverkan på ulvecklingen mellan årsgenomsnitten vad gäller
implicitprisindex. Ökningen av implicitprisindex har under sådana
omständigheter i de båda alternativen skattals obetydligt högre än för
konsumentprisindex nämligen till 9,0 resp. 9,4 %.

6.3
Den privata konsumtionen

Den
privata konsumtionens volym steg 4,4 % mellan 1973 och 1974, vilket är det
högsta ökningslal för konsumtionen som noterats sedan 1965. Den kraftiga
ökningen i disponibel inkomsi gav även utrymme för ett ökat sparande 1974 och
sparkvoten steg med 2,5 procentenheter liU9,4%.

Främsta
bidraget till konsumtionsvolymökningen kom från gruppen varaktiga varor vilken
ökade med 14,5 % (tabell 6: 6). Däri ingår bilinköpen, som steg med drygt 12 %.
Konsumtionsnivån för delvis varaktiga varor låg knappt 8,5 % över 1973 års
nivå. Hushållens konsumtion av livsmedel visade en osedvanligt slor uppgång,
4,1 %. Prisstoppet på viktigare baslivsmedel och prissubventionerna för nöt-
och kalvköll, fläsk, konsumtionsmjölk och ost medförde atl konsumtionsutgifterna
för de olika livsmedelsgrupperna utvecklades mycket olika mellan 1973 och 1974.
Kraftiga kvantitetsökningar noterades för kött och köttvaror, och även
konsumtionen av mjölk, ost och ägg ökade.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

135

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6: 6 Hushällens konsumtionsutveckling 1963 1974

1968 års priser

Milj. kr.

Procentuell årlig

förändring

1973

1963-

1968-

1972-

1973-

1968

1973

1973

1974

1
Varaktiga varor

8 746

5,1

3,2

3,0

14,5

1.1 Bilar

2 863

2,4

1,4

-2,6

12,2

1.2 Övriga

5 883

6,8

4,2

6,0

15,7

2 Delvis
varaktiga varor

12 790

3,7

1,5

5,0

8,4

3 Icke
varaktiga varor

36 109

3,9

1,4

1,3

2,0

3.1 Livsmedel

22 906

2,8

0,6

0,5

4,1

3.2 Övriga

13 203

6,0

2,7

2,6

-1,8

4
Tjänster

27 695

2,6

2.2

2,2

3,9

4.1 Bostäder

15 338

2,8

2,7

2,7

2,8

4.2 Övriga

12 357

2,5

1,7

1,5

5,3

5 Summa
inhemsk konsumtion

85 340

3,6

1,9

2,3

4,8

6
Turistnetto

1 970

13,1

8,3

-12,2

-14,5

7
Hushållens totala konsumtion

87 310

3,7

2,0

1,9

4,4

8
Hushällens disponibla inkomster

93 809

3,0

2,8

3,9

7,5

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bland övriga livsmedelsgrupper är del endast konfeklyrerna
som hade en markerad ökning.

Den inhemska tjänstekonsumlionen steg med närmare 4 %,
varav andra tjänster än bostadstjänsterna svarade för 5,3 %. Turislneltot visade
en kraftig nedgång 1974 liksom under 1973.

KonsumtionsutveckUngen under de tre första kvarlalen 1974
visade i stort sett samma bild som beskrevs i den preliminära nationalbudgeten.
Konsumtionsökningen mellan tredje kvartalet 1973 och tredje kvartalet 1974
beräknas mellertid vara drygt en procentenhet högre än tidigare uppskattat.
Ökningen för fjärde kvartalet blev däremot lägre än vad som i den preliminära
nationalbudgeten bedömdes troligt. Inköp som registrerades som ökad konsumtion
under tredje kvartalet kan emellertid i vissa fall ha inneburit leveranser
först under efterföljande kvartal.

Konsumtionsprognosen för 1975 får, som framhölls i den
preliminära nationalbudgeten, ses mot bakgrund av de kraftiga
inkomsllill-skotten under 1973 och 1974. Det finns anledning att anta att
hushållens anpassning av sin konsumtionsstandard till den reala inkomstökningen
under dessa år har fortsatt under 1975. Vidare ger prognosen för disponibel
inkomst 1975 en något högre realinkomstulveckling än som förutsågs i den
preliminära nationalbudgeten. Under dessa förhållanden synes det rimligt att
fortfarande räkna med en tillväxt av den privata konsumtionen på 3,5 % mellan
1974 och 1975 och en nedgång i sparkvoten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 6: 2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper.
Hushållssparande. 1963l:a halvåret 1974

Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. För
konsumtion även trender

Varaktiga
varor

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
I 1 I I I I I I I I I I 1963 65 67 69
71 73

I I I I I I I I I
I I I

69

71

73

1963
65 67

opaginerad Kontrollera mot PDF

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 137

7
Investeringarna

7.1
Sammanfattning av investeringsprognosen för 1975

De
reviderade kalkyler för 1974 års investeringar som nu föreligger innebär en
viss uppjustering jämfört med de beräkningar som presenterades i den
preUminära nationalbudgeten för 1975. Totalt beräknas investeringarna nu, bl.
a. mot bakgrund av nytt enkätmaterial, ha ökat med 1 % i volym 19731974,
vilket är en upprevidering med två procentenheter sedan föregående
beräkningsomgång. Uppjusteringarna ligger på den privata och kommunala sidan
medan däremot de statUga investeringarna nedreviderats något. Industrins
investeringar beräknas nu ha ökat med 8,5 %, vilket är 2,5 procentenheter mer
än i den preliminära nationalbudgeten. Däremot har handelns investeringar
dragits ned något och beräknas nu ha ökat med 2,5 %. Nedjusteringarna på den
statliga sidan ligger både på affärsverken och myndigheterna.

En
fördelning av de totala investeringama på byggnader resp. maskiner visar att
de totala byggnadsinvesteringarna minskade med 3 %, medan
maskininvesteringarna ökade med 9 % från 1973 till 1974. På byggnadssidan
beräknas bostadsinvesteringarna ha minskat med 10 %, de offentliga
byggnadsinvesteringarna med 1,5 % medan de privata byggnadsinvesteringarna
främst till följd av den kraftiga ökningen för industrin tycks ha ökat med 7
%. Vad gäller maskininvesteringarna kan noteras en ökning med 5 % för
industrins maskininvesteringar, betydande ökningar för de statliga
myndigheternas och kommunernas maskinanskaffning medan däremot de statliga
affärsverkens maskininvesteringar beräknas ha minskat med 6 %.

En
mycket betydande förändring i kalkylerna för 1975 har inträffat sedan
föregående beräkningsomgång vad gäller bostadsbyggandet. Under fjärde
kvartalet 1974 igångsattes elt betydande antal småhus, vilket främst synes bero
på att den temporära kompensationen för mervärdeskatten endast utgick om
arbetena var påbörjade före 1974 års utgång. Totalt kom ca 80 000 lägenheter
igång 1974 varav drygt 53 000 var småhus. Den relativt sett kraftiga
igångsättningen under senare delen av 1974 gör en bedömning av 1975 års
påbörjande vansklig. En stor del av igångsättningen fjärde kvartalet 1974 har
sannolikt varit tidigarelägg-ningar från 1975 vilket tUlsammans med att stocken
av oulhyrda lägenheter har fortsatt att stiga, lorde ha återhållande effekter
på igångsättningen. Det nyinförda lånesystemet med garanterad låneränta kan
dock väntas ha en viss stimulerande inverkan på igångsättningen redan under
1975. I kalkylerna har räknats med en igångsältnmg på 67 000 lägenheter, varav
47 000 småhus, vilket skulle förutsätta en fortsatt minskning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19701974
samt prognos för 1975

1968 års priser

1974 i

Procentuell förändring från föregående år

milj.
kr.

löpande

1970

1971

1972

1973

1974

1975

priser

Byggnader
och anläggningar

Permanenta
bostäder

11 192

-3,5

0,5

3,5

-1,5

-10,0

0,5

Privat
jordbruk, skogsbruk och

fiske

531

-5,5

7,0

-1,5

0,5

3,0

7,0

Egentiig
industri

3 280

1,5

-1,0

-0,5

0,0

19,5

9,0

Handel
m. m.'

1 857

8,0

-9,5

16,5

0,5

-8,5

-13,0

Statliga
affärsverk

1 757

-9,5

-0,5

29,5

1,0

-4,0

18,0

Statliga
myndigheter inkl. militära

2 206

3,5

-2,0

18,5

1,0

-3,0

-6,0

Kommunala
investeringar exkl. bo-

städer och industri

9 078

10,5

-7,0

4,5

-11,0

-2,5

-3,0

Övriga
investeringar

2315

7,5

8,0

2,0

8,5

13,5

8,5

Summa

32
216

2,0

-2,5

6,0

-3,5

-3,0

0,5

Maskiner
m. m.

Privat
jordbruk, skogsbruk och

fiske

1 578

-6,0

13,0

3,0

5,0

1,0

2,5

Egentiig
industri

8915

5,0

. 2,5

5,0

13,5

5,0

6,0

Handel
m. m.

2 138

4,5

-6,5

20,5

-3,5

14,0

-5,0

Statliga
affärsverk

1 822

23,0

1,5

-7,5

-3,5

-6,0

4,5

Statliga
myndigheter

513

0,5

-4,0

-8,0

4,0

14,5

16,0

Kommunala
investeringar exkl.

industri

1 509

27,5

-13,5

3,0

0,0

10,0

5,0

Övriga
investeringar

5 891

2,0

4,0

18,0

4,5

21,5

-18,5

därav:
handelsflottan

2 441

-36,0

131,5

96,5

0,0

52,0

-33,0

Summa

22
366

7,0

1,0

7,0

6,0

8,5

-1,5

Summa
exkl. handelsflottan

19 925

8,0

-1,5

3,5

6,5

5,5

1,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totah

Permanenta
bostäder

Privat jordbruk, skogsbruk och liske'

Egentlig
industri

Handel m.
m.'

Statliga
affärsverk

Statliga
myndigheter inkl. militära'

Kommunala investeringar exkl. bostäder och industri

Övriga investeringar

Summa
Summa exkl. handelsflottan'

11 192

-3,5

0,5

0,5

3,5

-1,5 -10,0

2 097

-7,0

17,5

7,5

1,0

0,0

4,0

12 195

4,0

1,5

3,5

9,5

8,5

6,5

3 995

6,5

-8,0

18,5

-1,5

2,5

-8,5

3 579

7,0

1,0

7,0

-1,5

-5,0

11.5

2 719

3,0

-2,5

13,5

1,0

0,0

-2,0

10 587

12,0

-8,0

4,0

-10,0

-1,0

-1,5

8 206

3,0

6,0

12,5

5,5

19,0

-10,5

54
570

3,5

-1,0

6,5

0,0

1,0

0,0

52 129

4,0

-2,0

5,5

0,0

0,0

1,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Häri innefattas bl. a. flertalet fristående
kontorsbyggnader. = Inkl. statiiga väginvesteringar.

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan
av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala
investeringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva
procenttal. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentiiga
investeringar, nämligen investeringar i statiiga kraftaktiebolag och statiiga
delen av SAS. Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella förändring i
1968 års priser.

1969-1970 1970-1971 1971-1972
1972-1973 1973-1974 1974-1975

3,5 -1,5 1,5 4,0 2,0 5,0

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

139

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7: 2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19701974
samt prognos för 1975 för privat, statlig och kommunal sektor

1968 års priser

1974 1 milj. kr.

Procentuell förändring från föregående år

löpande

1970

1971

1972

1973

1974

1975

priser

Byggnader
och anläggningar

Privata

inkl. bostäder

15912

-2,5

-2,0

6,0

6,0

0,0

1,0

exkl. bosläder

7 457

4,0

-2,0

3,0

3,5

7,0

3,0

Statliga

inkl. bostäder

4 485

-1,0

0,5

24,0

-1,0

0,5

4,5

exkl. bostäder

4 485

-1,0

1,0

24,5

-1,0

0,5

4,5

Kommunala

inkl. bostäder

11 819

8,0

-3,5

1,0

-13,5

-8,5

-1,0

exkl. bostäder

9 082

10,5

-7,0

4,5

-11,0

-2,5

-3,0

Summa

inkl. bostäder

32 216

2,0

-2,5

6,0

-3,5

-3,0

0,5

exkl. bostäder

21024

6,0

-4,0

7,5

-4,5

1,5

1,0

Maskiner
m. m.

Privata

17 610

2,5

1,0

9,5

8,5

10,5

-4,5

Statliga

3 238

18,0

7,0

-1,5

-2,5

0,0

10,5

Kommunala

1 518

28,0

-13,5

3,0

-0,5

10,0

5,5

Summa

22 366

7,0

1,0

7,0

6,0

8,5

-1,5

Totah

Privata'

inkl. bostäder

33 510

-0,5

0,0

8,0

7,0

5,0

-2,0

exkl. bostäder

25 055

3,0

0,5

8,0

6,5

9,0

-2,0

Statliga

inkl. bostäder

7 723

7,0

3,5

12,0

-2,0

0,5

7,0

exkl. bostäder

7 723

7.0

3,5

12,5

-2,0

0,5

7,0

Kommunala

inkl. bostäder

13 337

10,0

-4,5

1,5

-12,5

-6,5

0,0

exkl. bostäder

10 600

12,0

-8,0

4,0

-9,5

-1,0

-1,5

Summa'

inkl. bostäder

54 570

3,5

-1,0

6,5

0,0

1,0

0,0

exkl. bostäder

43 378

6,5

-1,5

7,5

0,0

5,0

-0,5

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan
av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala
investeringar.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

av antalet igångsatta flerfamiljshuslägenheler. Genom den
kraftiga ansamlingen av igångsättning till fjärde kvartalet 1974, som nästan
helt och hållet kan väntas bli upparbetad under 1975, beräknas en ökning av
bostadsbyggandet med 0,5 % i volym komma liU stånd 19741975 en uppdragning
med ca 8 procentenheter jämfört med beräkningarna i den preliminära
nationalbudgeten.

På den privata sidan har för industrins del en
enkätundersökning legat lill grund för bedömningarna av 1975 års investeringar.
Planerna för 1975 hålls på en förhåUandevis hög nivå och industrin synes inte
ha reagerat negativt på den vikande efierfrågan från framför allt exportmarknaderna
som nu kunnat inregistrerats. Den höga plannivån 1975

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och
uppdelat pä sektorer 19661975

Index: 1966 = 100. 1968 års priser

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnader och anl ä ggningar

Totalt-

120

-

M

r-

____

100

140

-
Maskiner m.m. /
Totalt /

"

120

y

y'

100

140

opaginerad Kontrollera mot PDF

120 -

100

140

120

100 140 r

120

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ö vriga
/

v komr

nunaia

/

/

V-

120

/

.-'

-

100

/'-'

1

100

140

Ö vriga
p

rivata

/ f /

""'.-

exkl. handelsflottan

/ y"

120

A

''

100

y

\

"""Z"

ö vriga
/

\

'-

offentliga /

\

140

J

/

/

r /

/

y'

120 100

/--

y'

'''

opaginerad Kontrollera mot PDF

I I I I I

1966
68 70 72 74

±

I I I I

1966
68 70 72 74

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. I varje diagram är resp. total inlagd som en tunt
streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 141

synes
i första hand sammanhänga med en ökad investeringsaktivitet inom
basvarainduslrierna. Industriinvesteringarna har totalt sett bedömts öka med
6,5 % i volym.

Kommunernas
investeringsplaner indikerar en fortsatt svag minskning 19741975 bl. a.
sammanhängande med en sannolikt ökad anspänning på den finansiella sidan under
1975. På byggnadssidan förutses en minskning med 3 % medan
maskininvesleringarna beräknas öka med 5,5 % vilket totalt ger en minskning med
1,5 %.

De
totala statliga investeringarna beräknas öka med 7 % från 1974 till 1975 efler
en stagnerande utveckUng 19731974. Uppgången ligger huvudsakligen på
affärsverkens investeringar som beräknas öka med 11,5 %, medan myndigheternas
investeringar förutses minska med 2 %. Bland affärsverken kan särskilt nämnas
betydande ökningar för vallenfallsverket och luftfartsverket. Nedgången för
myndigheternas investeringar kan främst hänföras till en minskning av det
statliga vägbyggandel. Det statiiga vägbyggandet som utförs med
beredskapsmedel beräknas nämUgen komma att minska med drygt 30 % från 1974 tiU
1975.

Sammantaget
beräknas de totala investeringarna bli oförändrade i volym 1975 jämfört med
1974. Byggnadsinvesteringarna förutses öka 0,5 % medan maskininvesleringarna
beräknas minska med 1,5 %. Om investeringama i handelsflottan exkluderas
beräknas dock maskininves-leringama öka med 1,5 %.

7.2
Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Bostadsinvestermgarna
beräknas totalt ha minskat med ca 10 % i volym 19731974. Investeringarna i
flerfamUjshus uppskattas därvid ha minskat med ca 33,5 % medan investeringarna
i småhus beräknas ha varit oförändrade. Ombyggnadsinvesteringarna uppskattas ha
ökat med ca 5,5%.

Jämfört
med den preliminära nationalbudgeten 1975 innebär ovanstående beräkningar en
uppjustering på totalt en procentenhet. Uppjusteringen förklaras helt av alt
igångsättiungen blev betydligt högre än vad som då antogs. Totalt kom ca 80 100
lägenheter att påbörjas under 1974, varav ca 53 350 i småhus. Den relativt höga
igångsättningen under 1974 kan sannolikt återföras på den kompensation för
mervärdeskatten som utgår under fömtsättning att arbetena påbörjas senast 1974
och avslutas senast 1975. Jämfört med den så sent som i augusti 1974 av bostadsstyrelsen
beräknade igångsättningen på ca 72 000 lägenheier ger den faktiska
igångsättningen en antydan om att effekten av moms-kompensationen var betydande
under fjärde kvartalet. En slörre del härav torde ha varit tidigareläggningar
från 1975 tUl 1974. Den höga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
7: 2 Andel outbyrda lägenheter 3 månader efter färdigställandet 196»1974

Procent

18

14

12

10

8

6

4

/ /

----- Totalt

----- Storstadsomr å den

----- Ö vriga
riket

/

------------------ -"

/

/

1

A

/

I

'/

/ / / f

/

/ / / /

1 1

't ' It

in h

/

/

It

u

I

1

V

A.

/

2

s. 1973 Kontrollera mot PDF

I

1968 1969 1970 1971 1972 1973

Anm.
Gäller endast lägenheter i slaisbelånade flerfamiljshus. Källa: Statistiska
centralbyrån.

1974

s. 1974 Kontrollera mot PDF

småhusandelen
1974, ca 67 %, tyder också på att momskompensationen framför allt kom att
stimulera småhusbyggandet.

Beräkningen
av 1975 års igångsättning blir mot bakgrund av force-. ringen fjärde kvartalet
1974 mer osäker än vanligt. Stocken av oulhyrda lägenheter i slaisbelånade
flerfamiljshus har fortsatt alt öka trots att antalet färdigställda
flerfamiljshuslägenheler minskat mycket kraftigt under 1970-talet från ca 75
250 1970 till ca 38 750 lägenheter 1974. Denna bostadsreserv, som den 1
september 1974 uppgick till 26 650 lägenheter, torde under sådana förhållanden
få en viss dämpande effekt på 1975 års igångsättning av i första hand
flerfamiljshus. Emellertid innehåller bostadsreserven åtskilliga lägenheter som
stått outhyrda i flera år på grund av läge, miljö, kostnad etc. Härigenom torde
betydelsen av bostadsreservens storlek som återhållande faktor för
igångsättningen minskas något. Paritetslånesystemels avveckling fr. o. m. 1 januari
1975 till förmån för ett system med garanterad ränta (prop. 1974: 150) har
antagits medföra att minskningen i flerfamiljshusbyggandet dämpas något. Denna
åtgärd beräknas nämligen medföra alt hyreshöjningarna i nyproduktionen bromsas
upp. Även lånereglema för de statliga lånen

s. 1975 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

143

s. 1968 Kontrollera mot PDF

Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga
bostadsbyggen 1968 1975

Totalt

D ä rav flerfamiljshus P å b ö rjade
Inflyttnings-

D ä rav sm å hus

P å b ö rjade

Inflyttnings-

P å b ö rjade

Inflytt-

f ä rdiga

f ä rdiga

nings-f ä rdiga

1968

107 400

106 250

77 150

77 600

30 250

28 650

1969

105 500

109 050

71250

77 350

34 250

31 700

1970

100 100

109 850

69 250

75 250

30 850

34 600

1971'

104 600

107 200

68 900

75 250

35 700

31 950

1972

98 600

104 050

55 800

66 900

42 800

37 150

1973

80 150

97 500

36 950

53 750

43 200

43 750

1974

80 100

85 300

26 750

38 750

53 350

46 550

1975

(67 000)

(76 150)

(20 000)

(26 000)

(47 000)

(50 150)

1972

1 kv.

16 150

26 300

11 550

17 900

4 600

8 400

2kv.

25 850

27 350

15 200

18 150

10 650

9 200

3 kv

24 000

20 500

13 050

12 250

10 950

8 250

4kv.

32 600

29 900

16 000

18 600

16 600

11 300

1973

1 kv.

16 950

24 350

9 950

14 450

7 000

9 900

2 kV.

19 300

28 900

8 650

16 300

10 650

12 600

3 kv.

20 250

19 800

8 450

10 950

11 800

8 850

4kv.

23 650

24 450

9 900

12 050

13 750

12 400

1974

1 kv.

13 700

22 300

4 800

11400

8 900

10 900

2kv.

18 500

23 900

7 250

10 100

11250

13 800

3 kv.

15 700

16 100

5 000

6 700

10 700

9 400

4kv.

32 200

23 000

9 700

10 550

22 500

12 450

' Med påbörjandemånad avses fr. o. m. 1971 månad för
grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Fram
t. o. m. 1970 avses den månad då schaktning, sprängning eller
utfyllnadsarbetena påbörjas.

Anm. Samtiiga inom parentes angivna uppgifter är
prognoserade. Alla siffror är avrundade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

ändras så att kravet på en egen kapitalinsats vid
egnahemsbyggande i princip kan minskas till hälften. Den minskade
kapitalinsatsen, vars storlek för många varit ett hinder vid egnahemsbyggande,
lorde medföra en fortsatt hög efterfrågan på småhus.

Mot bakgrund av ovanstående resonemang har igångsättningen
för 1975 antagits uppgå lill 67 000 lägenheter varav 47 000 i småhus. Härvid
har förulsätls alt 5 000 småhuslägenheler tidigarelagts från 1975 tUl 1974.

Modemiseringen av det äldre fastighetsbeståndet har
påskyndats kraftigt under de två senaste åren. Tabell 7: 4 visar antalet
lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslån lill ombyggnad meddelats.
Av tabellen framgår att antalet preliminära beslut om bostadslån för flerfamiljshus
nära fyrdubblats under 1974. Momskompensalionen tUlsammans med inilialstödet
för ombyggnad och de särskilda bidragen och lånen för energibesparande
åtgärder har bidragit tUl denna kraftiga ökning. Även under 1975 torde
moderniseringen hållas uppe på en hög nivå. Särskilda bidrag och lån för
energibesparande åtgärder utgår fort-

s. 1969 Kontrollera mot PDF

Tabell 7: 4 Antal lägenheter för vilka preliminära beslut
om bostadslän till ombyggnad meddelats 1969 1974

1969

1970

1971

1972

1973

1974

Ombyggnad därav: flerfamiljshus

småhus Förbättring

Totalt

4 350

2 400

1950

12 600

16 950

3 800

1 900

1 900

12 350

16150

3 450

1 500

1 950

10 500

13 950

3 200

1 150

2 050

8 400

11600

5 600 3
100 2 500 9 300

14 900

15 750

12 250

3 500

6 650

22 400

Anm. Alla siffror är avrundade till närmast hela
femtiotal. Källa: Bostadsstyrelsen.

farande men förutsättningen är alt arbetena påbörjas
senast före utgången av 1975. Ombyggnadsinvesleringarna beräknas under sådana
förhållanden öka med ca 12 % i volym 19741975.

De byggnadstider som investeringsberäkningarna utgår från
redovisas i diagram 7: 3. Där anges medianbyggnadstiden i anlal månader för lägenheter
påbörjade 19701975. Som framgår av diagrammet beräknas några större
förändringar av byggnadstiderna inte ske från 1974 lill 1975.

Under ovan angivna fömtsättningar angående igångsättning
och byggnadstider beräknas de totala investeringama öka med ca,0,5 % i volym
19741975. Flerfamiljshusinvesteringarna beräknas därvid minska med ca 27,5 %
medan investeringarna i småhus beräknas öka med ca 9 %. Den kraftiga ökningen
av småhusinvesleringarna jämfört med beräkningarna i den preliminära
nationalbudgeten för 1975 förklaras av den mycket höga igångsättningen mot
slutet av 1974. Kostnadema för dessa byggen faUer i huvudsak på 1975.

Diagram 7: 3 Medianbyggnadstid i antal månader för
påbörjade lägenheter 19701975

Flerfamiljshus

12

10

\

'""

-'*-

f
"'

s. 1970 Kontrollera mot PDF

J__ L

J__ L

1970
71 72 73 74 75

1970 71 72 73 74 75

s. 1971 Kontrollera mot PDF

Anm. Fr. o. m. 1971 avses med påbörjandemånad månad för
gmndbotlen-besiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 145

Tabell 7: 5 Preliminärt verkställda investeringar 1974
resp. planerade investeringar 1975 enligt investeringsenkät i februari 1975

Milj. kr.

Byggnader
Verkställda

och
anläggningar Planerade

Maskiner m.

m.

Verkställda

Planerade

1974

1975

1974

1975

Gruvor
och mineralbrott

178

241

305

434

Livsmedels-,
dryckesvaru- och

tobaksindustri

291

222

606

572

Textil-,
beklädnads- och läder-

varuinduslri

70

71

211

202

Trävaruindustri

291

271

716

590

Massa-,
pappers- och pappersvaru-

industri, grafisk industri

390

499

1848

2 150

Kemisk
industri, petroleum-, gummi-

varu-, plast- och plastvaruindustri

353

347

1040

1278

Jord-
och slenvaruinduslri

121

153

323

483

Järn-,
stål- och metallverk

172

352

899

1 367

Verkstadsindustri

1483

1 783

2 493

2 858

Annan
tillverkningsindustri

14

23

26

25

Summa
egentiig industri

3 363

3 962

8 467

9 959

El-,
gas- och vattenverk

2 564

2 680

1298

1 565

Totalt

5 927

6 642

9 765

11524

Anm. Redovisningen inkluderar investeringar i bilar och
bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.

Egentlig industri

Till grund för de beräkningar över industrins
investeringar 1974 och 1975 som här framläggs Ugger en av statistiska
centralbyrån i februari/ mars insamlad enkät. På basis av systematiska
skillnader mellan preliminära och definitiva utfall har en viss uppjustering
av enkätens angivelser för 1974 vidtagits. Vidare har i jämförelse med
beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten en översyn av
prisindexutvecklingen för maskiner genomförts av statistiska centralbyrån.
Resultatet härav har blivit att prisstegringslakten dragits ned med ett par
procentenheter jämfört med de tidigare priskalkylerna.

Dessa nya förutsättningar leder fram till alt industrins
byggnadsinvesteringar beräknas ha ökat med 19,5 % och maskininvesteringarna
med 5 % i volym från 1973 lill 1974. Sammantaget skulle därmed uppgången för
de lolala industriinvesteringarna uppgå till 8,5 %.

Investeringsplanerna för 1975 redovisas i tabellerna 7:
56. Som framgår av tabell 7: 5 uppgår industrins planer för 1975 tUl närmare
14 miljarder kr. en uppjustering sedan i november 1974 med ca 1,5 miljarder
kr. Dylika uppjusteringar mellan på varandra följande enkäter äger normalt ram
men storleken synes samvariera med konjunktursituationen. Uppjusteringarna har
varit relativt stora under år som karakteriserats av en stigande efterfrågan
medan motsatsen gällt under år med en vikande efterfrågan. Uppjusteringen
mellan november- och februarien-10 Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga I.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
7: 4 Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 19681975

Index: 1966 = 100. 1968
års priser. Säsongrensade halvårsdata

opaginerad Kontrollera mot PDF

120

80

Bost ä der

130

Totalt

-

P

V

[\

90

120

Fl

ä rfar

niljsh

US

80

\

\

40

\,

l;

170 130

EgentI .
Totalt

g indust

ri

J'

_,-

.s

/

rs/

/

BO

V

1

Byggnader

/n

-.-'

VI

f\

-v.

r

/

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

180

140

100

J

Sm å hus

A

r-'

A

A

n

/

/

180

140

100

Maskiner

r\

f

r "'

-ri

y

-

/

s. 1968 Kontrollera mot PDF

I_ L

1968 69 70 71 72 73 74 75 1968 69 70 71 72 73 74 75

Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

käten
ligger vid genomsnittet för de senaste tio åren. Detla tyder på att industrin
inte har reagerat negativt på den efterfrågeulveckling som nu kan förutses.

Skälen
härför kan vara flerfaldiga och det är bl. a. möjligt att företagen i sina
planer inkalkylerat vissa projekt som är hänförliga lill ett frisläppande av
medel från de särskilda investeringsfonderna resp. miljövårdsfonderna. Vidare
kan det uppskov på ett kvartal som medgivits för hälften av de totala
inbetalningarna till dessa fonder ha lindrat de likvidi-tetsmässiga
påfrestningarna och därför medverkat till att hålla investeringsplanerna uppe.
Därutöver torde det höga kapacitelsutnyttjandet inom flera av
basvaruindustriema under 1974 samt förbättrade utsikter om lönsamheten på
längre sikt ha initierat en ulbyggnad av produktionskapaciteten.

Konjunkturinstitutet
har vid sin bedömning utgått från alt företagens investeringsplaner varit
samstämda med deras dåvarande syn på kreditmarknadsläget. En annan
utgångspunkt har varit all möjligheterna att utnyttja medel ur
arbetsmiljöfonderna och de särskUda investeringsfonderna för investeringar
redan under 1975 inte till fullo beaktats.

I
tabell 7: 6 återges industrins investeringsplaner omräknade lill pro-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 147

Tabell 7: 6 Planerade och faktiska förändringar av den
egentliga industrins investeringar 1967 1975

Procentuell
förändring från föregående är. 1968 års priser

1967 1968 1969 1970 1971
1972 1973 1974 1975

-24

-29

-12

6

0

-7

-1

10

12

7

-15

8

1

-1

0

0

20

(9)

31

14

20

-5

-1

7

1

10

(-3)

-10

-6

16

9

5

-3

2

-1

5

0

2

8

6

3

5

14

5

(6)

10

8

-8

-3

-2

8

12

6

(1)

Byggnader och anläggningar Flanerat i februari samma år' Faktiskt
inträffad förändring Diff"erens

Maskiner m. m.

Planerat i februari samma år' 10

Faktiskt inträffad förändring

Differens

' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena
enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 1974 1975 har
använts det preliminära utfallet för 1974.

Anm. Redovisningen innefattar på maskinsidan investeringar
i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

centuella förändringstal i fasta priser tillsammans med
planer och definitiva ulfall för några tidigare år. Den i tabellen redovisade
plansiffran för industrins byggnadsinvesteringar uppgår till 12 %. Detta tyder
på elt fortsatt starkt induslribyggande 1975 efter den mycket kraftiga ökningen
under 1974. Mönstret från tidigare år mellan planer och utfall har bedömts
kräva en nedjustering av planema på byggnadssidan. Byggnadsinvesteringarna har
sålunda beräknats öka med 9 % i volym 1974 1975. En motsvarande bedömning av
industrins maskininvesteringar har lett till att plansiffran på 5 %
uppjusterals lUl 6 %. Sammantaget prognoseras industrins investeringar öka med
6,5 % i volym 19741975.

I diagram 7: 5 redovisas invesleringsutvecklingen för de
ur investeringshänseende tyngst vägande branscherna. Branschuppgifterna för
1974 och 1975 har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som ovan angivils
för industrin som helhet. Investeringarna inom järn- och stålindustrin
minskade under 1974 medan en kraftig uppgång nu planeras för 1975. Inom
verkstadsindustrin ökade investeringarna betydligt 1974 och en fortsatt om än
måttligare ökning förutses nu för 1975. Även inom massa- och pappersindustrin
ägde en betydande ökning av investeringarna rum 1974 och de förefaller att öka
betydligt även 1975. För industrin i övrigt steg investeringarna något 1974 men
den nu aktuella enkäten indikerar en stagnerande utveckling från 1974 lill
1975.

Handel m. m.

De totala investeringama inom gmppen handel m. m. ökade
enligt ännu preliminära beräkningar med ca 2,5 % i volym 19731974.
Bygg-nadsinvesteringamai sjönk med ca 8,5 % medan maskininvesteringarna

1 Med investeringar inom gruppen handel m. m. avses
investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar, hotell,
restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
7: 5 Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher
19681975

Index:
1962 = 100. 1968 års priser. Log. skala

opaginerad Kontrollera mot PDF

160 150
140 130 -120 110 100

-

X

f

' Totalt

(

1 -

r

Massa- och pappersindustri

110

/

100

'

f

90

ff\

Ok /

80 70

r

A

\
1

/

\

/

V

v

opaginerad Kontrollera mot PDF

190 180 170 160 150 140 130 120 110

Verkstadsindustri, exkl. varv

£ i

/

/

\.
/

/'

/

/

'/]

/

180 170 160 150 140 130 120 110

Ö vriga
branscher

r

rr-_

1

1

y

/

/\

N

J

opaginerad Kontrollera mot PDF

I_ I_ L

1968 69
70 71 72 73 74 75

J__ \_ L

1968 69
70 71 72 73 74 75

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm.
De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala
industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade. Källor: Konjunkturinstitutet
och statistiska centralbyrån.

ökade
med ca 14 %. Vid beräkningen av investeringar i fristående lokaler har
utnyttjats en konstmktion baserad på uppgifler över totala kostnader och
byggnadstider för påbörjade byggnadsprojekt. Till gmnd för övriga kalkyler och
prognoser som redovisas i det följande har lagts den enkätundersökning avseende
investeringar inom handels-, bank-och försäkringsföretag som statistiska
centralbyrån genomförde i febmari 1975,

Den
uppgång med 14 % i volym för handelns maskminvesteringar, som nu redovisas,
innebär en kraftig uppjustering sedan föregående en-kätundersöknmg i november
1974. Denna kraftiga upprevidering torde

s. 149 Kontrollera mot PDF

BU. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 149

framför
allt 'bero på alt företagen inte inrapporterade de fulla kostnadema för sina
maskininköp till följd av de kraftiga prisstegringarna under 1974. Detta
antagande styrks även därav att samtliga företag som ingår i
enkätundersökningen har angett en högre investeringskostnad för 1974 nu
jämfört med november 1974. Även investeringarna i fristående lokaler har
uppreviderals något sedan föregående enkätundersökning. Ökningen kan förklaras
av en betydligt högre igångsättning mol slutet av året. Totalt kom
igångsättningen att öka med ca 2,5 % i volym 19731974. Ökningen ligger i detta
fall helt på mindre projekt medan de stora projekten, t. ex. stora
affärslokaler, fortsatt att minska.

Vid
bedömning av 1975 års igångsättning har den av statistiska centralbyrån i
febraari 1975 genomförda byggnadsinventeringen över planerade och pågående
projekt inom handelssektorn utnyttjats. Dessutom har den statistik som
arbetsmarknadsstyrelsen för över antalet beviljade projekt samt
projektreservens storlek (dvs. summa byggnadskostnader för inneliggande ej
avgjorda ärenden) använts. Projektreserven, som minskade fortlöpande under
1974, uppgår nu lill ca 1 250 milj. kr. En förhållandevis stor del av de nu i
projektreserven ingående projekten bedöms vara startberedda under 1975. Enligt
byggnadsin-venleringen beräknas kända projekt för omkring 850 milj. kr.
påbörjas under 1975. I relation till den faktiska igångsättningen 1974 skulle detta
innebära en kraftig minskning av igångsättningen under 1975. Emellertid
tillkommer alltid nya projekt varför nedgången med all sannolikhet blir mera
måttiig. I kalkylerna av 1975 års igångsättning har därför antagils en nedgång
på totalt 5 % i volym jämfört med 1974. De slora projekten av typ slora
affärslokaler och banker har antagits minska mycket kraftigt efter den
föregående starka ansvällning som skett av igångsättningen av dylika
byggnadsföretag. Med delta antagande som grund leder beräkningarna tUl en
minskning av byggnadsinvesteringarna inom handelsseklorn med ca 13 % i volym.
Den enkät-täckta delen, som uppgår tUl ca 50 %, anger för bank- och
försäkrings-verksamheten en betydligt större minskning medan planerna för
vam-handeln anger en ökning.

På
maskinsidan redovisar handelsenkälen planer som i sig tyder på en betydande
minskning av maskininköpen. Sett mot tidigare erfarenheter synes emellertid en
kraftig uppkorrigering av planema vara befogad. Efter uppkorrigeringen
beräknas dock maskininköpen minska med ca 5 % i volym 19741975.
Tillsammantaget skulle därmed de totala investeringarna inom gmppen handel m.
m. minska med ca 8,5 % i volym 19741975.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 150

Handelsflottan

De
totala investeringarna i handelsflottan, dvs. inköp av nybyggda fartyg minus
nettoutförsel av begagnade fartyg uppgick 1974 till 1 411 milj. kr. i 1968 års
priser en volymökning på 52 %, jämfört med 1973. Denna mycket kraftiga
uppgång förklaras till slor del av den starkt minskade nettoulförseln av begagnade
fartyg denna ulförsel var mycket hög under 1973. Investeringarna i nybyggda
fartyg steg relativt kraftigt mellan 1973 och 1974 en stark uppgång av
fartygs-importen motvägdes emellertid i viss mån av minskade leveranser av
svenskbyggda fartyg.

Beräkningarna
över investeringarna i nybyggda fartyg under 1975 baseras på två i februari
insamlade enkäter: en från svenska redare angående deras beställning av
nybyggda fartyg i utlandet och en från de svenska varven. Med ledning av dessa
enkäter beräknas investeringarna i nybyggda fartyg 1975 minska starkt i
jämförelse med 1974. Nedgången ligger helt på de importerade fartygen
leveranserna av svenskbyggda fartyg beräknas åter öka. Nettoutförseln av
begagnade fartyg har antagits minska ytterligare under 1975. De totala investeringarna
i handelsflottan har beräknats minska med ca 33 % i volym jämfört med 1974.

Statliga
investeringar

Beräkningama
av den statliga investeringsverksamheten 1974 och 1975 har till största delen
baserats på enkätuppgifter från affärsverk, myndigheter och företag insamlade
under febmari/mars 1975 av statistiska centralbyrån.

Enligt
ännu preliminära beräkningar ökade de totala statliga investeringarna med 0,5
% i volym 19731974. Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid ha ökat med 0,5 %
medan maskininvesteringarna tycks ha legat kvar på en oförändrad nivå jämfört
med 1973.

Ökningen
på byggnadssidan kan helt återföras på de statliga företagen medan de statliga
myndigheterna resp. affärsverken minskade sina byggnadsinvesteringar med 4
resp. 3 %. Belräffande myndighels-investeringarna kan noteras en viss minskning
av väginvesteringama medan byggandet inom ramen för den allmänna
faslighelsfonden ökade betydUgt från 1973 tUl 1974. Bland affärsverkens
byggnadsinvesteringar noterades ökningar for bl. a. VattenfaUsverkets och
luftfarlsverkets byggande.

För
de statliga maskininvesleringarna kan observeras en nedgång av affärsverkens
maskininvesteringar. Däremot tycks såväl myndigheternas som aktiebolagens
maskinanskaffning ha ökat.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 151

De statliga byggnadsinvesteringarna förutses öka med 4,5 %
från 1974 lill 1975. Uppgången ligger till största delen på affärsverken men en
viss ökning förefaller också trolig för aktiebolagens del. Däremot beräknas de statliga
myndigheternas byggnadsinvesteringar fortsätta alt minska.

Det kraftigt ökande byggandet bland affärsverken kan
främsl hänföras lill vattenfallsverket och luftfartsverket. Enligt uppgifler
från arbetsmarknadsstyrelsen räknas kalkylmässigt med en viss minskning av
vägbyggandet med beredskapsmedel.

De statliga maskininvesteringarna beräknas öka med 10,5 %
i volym 19741975. Ökningar kan emotses för såväl myndigheter, affärsverk som
aktiebolag. För affärsverkens del är ökningen dock relativt måttiig och ligger
främst hos vallenfallsverket och statens järnvägar. För myndigheter och
aktiebolag förutses dock betydande ökningar.

Totalt betyder detta att de statliga investeringarna
beräknas öka med 7 % i volym 19741975 efler en i stort sett stagnerande utveckling
från 1972 till 1974.

Kommunala investeringar

Beräkningama av de kommunala investeringarna 19741975 har
i huvudsak baserats på den enkätundersökning bland primärkommuner och landsting
som statistiska centralbyrån genomförde i februari/mars 1975. Dessa uppgifter
har för 1974 uppjusterats med ett par procentenheter då tidigare erfarenheter
tyder på att kommunerna tenderar att underskatta det definitiva utfallet i
febraari. Med hänsyn tagen lill denna justering av enkätuppgifterna beräknas
primärkommunernas och landstingens byggnadsinvesteringar ha minskat med 3 % i
volym 1973 1974. Inkluderas dessutom de kommunägda bolagens byggnadsinvesteringar
kan de totala kommunala byggnadsinvesteringarna beräknas ha minskat med 2,5 %.
För investeringar i maskiner, transportmedel m. m. skedde däremot en ökning med
13 % för primärkommuner och landsting vilket inkl. de kommunala bolagens
maskininvesteringar innebär en ökning med 10 %. Totalt för de kommunala
investeringama uppgick minsknmgen till 1 % i volym 19731974.

I tabell 7: 7 redovisas primärkommunemas samt landstingens
investeringsplaner för 1975 omräknade tUl procentuella förändringstal i fasta
priser. Kommunernas planer på byggnadssidan anger en minskning med 3 % under
de förutsättningar om prisutvecklingen som konjunkturinstitutet räknar med.
Enligl februarienkäten har emellertid kommunema i genomsnitt kalkylerat med
ett par procentenheter lägre prisökning varför ett realiserande av planerna
kan komma alt medföra en slörre anspänning på likviditeten än vad kommunerna
själva räknat

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 152

Tabell 7: 7 Planerade och faktiska förändringar av de
borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1967 1975

Procentuell förändring från föregående år. 1968 års priser

opaginerad Kontrollera mot PDF

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

14

8

8

9

-4

-8

-4

-3

16

12

4

5

-6

0

-10

-3

(-2)

2

4

-4

-4

4

-2

1

(1)

11

6

12

21

_

8

0

17

6

16

13

-1

27

-19

0

-10

13

(1)

5

7

-13

6

-8

-10

-4

(-5)

Byggnadsin vesteringar Planerat i februari samma är'
Faktiskt inträffad förändring Differens

Maskininvesteringar Planerat i februari samma är' Faktiskt
inträffad förändring Differens

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets
rena enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 1973
1974 har använts det preliminära utfallet för 1973.

Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

med. Enligt samma enkätundersökning ulgår kommunema även
från en relativt liten lönesummeförändring. Det är således inte uteslutet att
driflsulgiftema kommer att kräva ett förhållandevis stort utrymme av
tUlgängliga finansiella reserver vUket kan få begränsade effekter på investeringsvolymen.

Det har därför bedömts rimligt alt justera upp komnmnernas
byggnadsplaner relativt måttligt till en prognoserad minskning med 2 %. På
molsvarande sätt har kommunemas investeringsplaner på maskinsidan på en ökning
med 6 % bedömts försiktigt och därför nedjusterats till en ökning med 1 %.

De totala kommunala investeringarna inkl. de kommunägda
förelagen, om vilkas planer endasl ofullständig informaiion finns, beräknas
minska med 1,5 %, i volym 19741975. På byggnadssidan förutses en minskning med
3 % medan en ökning med 5,5 % prognoseras på maskinsidan.

7.3 Lagerinvesteringarna

Enligt nu föreliggande beräkningar uppgick den sammanlagda
lagerökningen 1974 tUl 3,6 miljarder kr. i 1968 års priser. Under 1973 minskade
lagren med drygt 600 milj. kr. Därmed gav lagerutvecklingen 19731974 ett
mycket betydande tillskott till den totala inhemska efterfrågans tillväxt. I
löpande priser uppgick lagerökningen 1974 lill 5,7 miljarder kr. alt jämföra
med en lagerminskning på 1,2 miljarder kr. 1973.

Den starka lageruppbyggnaden under 1974 var hänförlig lill
såväl industrins som handelns lager.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

153

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 7: 6 Totala industrins lagervolymförändringar
1963l:a halvåret 19751

Milj. kr.,
1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

400

800

"
Varor i arbete

exkl. varv

?\

400

/

\

/N-

r\ A

/

\

0

-- T

V-- /

V-i
/

T K

v

800

F ä rdigvaro

f\

>

400

/

\
a

\
f\

/

/I

\ '

\
f

0

\/

i

/

\ 1

/

s___

/

400

M

2000

1600 -

1200

800

400

-400

-800

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973

1963 1965 1967 1969 1971

1 Exkl. varvens lagervolymförändringar av varor i arbele.
Anm, Fr. o. m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en
ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i obestämd omfattning.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1975

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 154

Den sammanlagda lagerökningen inom industrin uppgick till
2,2 miljarder kr. (1968 års priser). Industrilagren började åter öka under
första halvåret 1974 och under andra halvåret blev lagemppbyggnaden stark (se
diagram 7: 6). I jämförelse med föregående lagercykel inleddes lageruppbyggnaden
i elt senare skede av konjunkturuppgången först sedan ett påtagligt uppsving
i såväl orderingången till industrin som industriproduktionen pågått i ungefär
elt år.

Färdigvarulagren upphörde att minska under första halvåret
1974 och under andra halvåret sköt dessa lager snabbt i höjden. Den förutsedda
försvagningen i industrins efterfrågeläge 1975 beräknas medföra att
färdigvarulagren fortsätter att byggas upp i snabb takt under loppet av 1975.

Lagren av varor i arbete (exkl. varv) började öka under
andra halvåret 1973 och lageruppbyggnaden fortgick sedan i ökande takt under

1974. För 1975 förutses en fortsatt uppbyggnad av dessa
lager, men i av

tagande takt jämfört med 1974.

Varvens lager av varor i arbete ökade starkt under 1974.
För 1975 fömtses en uppgång av mindre omfattning än under 1974.

Insatsvariilagren ökade endast obetydligt under första
halvåret 1974, men drogs sedan upp i något snabbare takt under andra halvåret.
Enligt den senaste konjunkturbaromelern bedömde en slor del av förelagen i mars
1975 dessa lager som för slora. Företagen minskade under första kvartalet 1975
sina råvaruinköp och planerar att dra ner dem ytterligare under andra
kvartalet. Redan utlagda beställningar fömtses emellertid leda lill att
lagemppbyggnaden av insatsvaror kulminerar under första halvåret 1975 och
bromsas upp först under andra halvåret.

För de
sammanlagda lagerinvesteringarna inom industrin innebär delta att
lageruppbyggnaden når sin höjdpunkt under första halvåret 1975 dock på en
nivå klart understigande första halvåret 1970 då föregående lagercykel
kulminerade. Under andra halvåret 1975 bedöms en uppbromsning av lagerökningen
komma till stånd. Sammantaget skulle lagerökningen för hela industrin därmed
uppgå till 2,9 miljarder kr.

1975, dvs. en högre lageruppbyggnad än under 1974.

Lagren i detaljhandeln ökade kraftigt under 1974.
Lageruppbyggnaden är helt hänförlig tiU andra halvåret och avsåg tiU betydande
del bU-handeln. Inom övriga delar av detaljhandeln skedde en viss uppbyggnad
redan första halvåret. För 1975 förutses en måttUg uppgång inom denna del av
detaljhandeln.

Partihandelslagren steg markant under 1974 nära 1
miljard kr. i 1968 års priser. Den starkaste tillväxten skedde inom handeln med
jordbruksvaror (250 milj. kr.), där merparten utgjordes av ökning av spannmålslagren,
samt inom bränslehandeln (225 milj. kr.) Med hänsyn tUl att åtminstone en del
av denna lagertUlväxt torde ha varit av extraordinär natur föratses en viss
avtappning inom dessa branscher ske under

s. 155 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 155

Tabell 7: 8 Lagervolymförändringar totalt och efter
näringsgrenar 1971 1975

Milj. kr., 1968 års priser

1971

1972

1973

1974

1975 prognos

Industri
(inkl. el-, gas-.

värme- och vattenverk)

1255

-155

-512

2 299

2 905

därav:
verkstadsindustri

exkl. varv

433

-284

-160

1 199

1 645

Detaljhandel
(inkl. bilar)

-195

238

-2

310

100

Partihandel

-43

-118

-35

972

-300

Jord-
och skogsbruk

156

16

-91

-29

185

Summa

1 173

-19

-640

3 552

2 890

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1975. Lageruppbyggnaden inom övriga delar av partihandeln
kom under 1974 all praktiskt taget helt koncentreras tiU första halvåret. För
1975 beräknas lagren inom övrig partihandel bli i stort sett oförändrade.

Lagerförändringen i skogsbruket beräknas som skillnaden
mellan normal skogslillväxt och faktisk avverkning vartill läggs förändringen
av i skogen lagrad massaved. Under 1974 minskade dessa lager tUl följd av en
neddragning av massavedslagren. Lagren i skogsbruket beräknas öka kraftigt
under 1975 som en följd av en fömtsedd neddragning av avverkningarna och en
ökning av massavedslagren.

Totalt beräknas lagren därmed öka med 2,9 miljarder kr.
1975, dvs. en minskning på 700 milj. kr. från lagerinvesleringsnivån 1974.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 156

8 Den offentliga verksamheten

8.1 Allmänt

Den ekonomiska verksamheten inom den offentliga sektorn
diskuteras i detta kapitel med utgångspunkt från inkomst- och utgiftsöversikter
för de tre delseklorema slalen, kommunerna och socialförsäkringssektorn, samt
för sektom i dess helhet. Detta ger samtidigt en viss, om än partiell,
belysning av den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin. Den totala
efterfrågeutvecklingen i ekonomin påverkas således direkt av de offentliga
utgiftsförändringar som avser konsumtion och investeringar. Dessa utgör ju
komponenler i den totala efierfrågan. Vidare gäller alt varje förändring i den
offentliga sektorns inkomsler och utgifter ger upphov liU en motsvarande
förändring av inkomsterna i den privata sektom. En utgiftsökning för det
offentliga innebär med andra ord en inkomstökning för den privata sektorn,
medan en ökning i de offentliga inkomsterna representerar en åtstramning av
inkomsterna inom hushåll och/eUer företag. Via dessa effekter på
inkomstbUdningen har den offentliga verksamheten även slor betydelse för
efterfrågeutvecklingen inom den privata delen av ekonomin.

Den offentliga sektorn har också ett inflytande på
ekonomin via kreditmarknaden.* De samband som här gäller är emellertid svåra
att klarlägga och kan inle heller analyseras frislående från förhållandena på
kreditmarknaden i stort. Effekterna via kreditmarknaden kommer därför endast
att beröras resonemangsvis i det följande. Framställningen har i stället sin
tyngdpunkt i en beskrivning och ett försök lill analys av de finanspolitiska
variablernas utveckling, dvs. förändringarna i olika typer av offentliga
inkomsler och utgifter.

Slutligen presenteras i kapitlet även vissa beräkningar av
finanspolitikens effekter på samhällsekonomin under 1974 och 1975. Dessa beräkningar
är baserade på den modell som presenterades och tillämpades första gången i
nationalbudgeten våren 1974.

De redovisningsprinciper som ligger tUl grand för
presentationen av de tre delseklorema staten, kommunerna och
socialförsäkringssektorn är oförändrade jämfört med den preliminära
nationalbudgeten för 1975. För en genomgång av dessa redovisningsprinciper
hänvisas till kapitel 8 s. 150151, 156157 och 160161 i 1975 års preliminära
nationalbudget.

8.2 Staten

I förhållande lill den bedömning av utvecklingen inom den
statliga sektorn 1974 och 1975, som presenterades i den preliminära national-

J Härmed avses dock inte riksbankens åtgärder. Riksbanken
ingår inte i begreppet offentlig sektor.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 157

budgeten för 1975, föreligger numera vissa nya fakta som
ger underlag för en något reviderad bedömning. Utfallssiffror föreligger nu
även för andra halvåret 1974, varför uppgifterna för kalenderåret 1974 inte
längre innehåller något prognoselement. Riksrevisionsverkel har vidare
publicerat ytterligare elt antal budgetprognoser för budgetåret 1974/75, vilka
i viss uisträckning har påverkat bilden av första halvåret 1975. Dessutom har
nu tilläggslat II
och III för budgetåret
1974/75 kunnat

Tabell 8:1 Statens inkomster och utgifter 1973-1975

Exkl. statens affärsverk och aktiebolag

Milj.
kr.

Förändring,
%

1973

1974

1975

1973-1974

1974-1975

Löpande
priser

1
Inkomster

51902

61900

70 800

19,5

14,5

1.1
Direkta skatter

15 783

23 320

26 740

48,0

14,5

1.2
Indirekta skatter

31 186

33 240

37 770

6,5

13,5

1.3
Övriga inkomster

4 933

5 340

6 290

8,5

18,0

2
Utgifter

54 513

68 090

78 970

25,0

16,0

2.1
Transfereringar

34 370

46 110

53 060

34,0

15,0

2.1.1
TiU hushåU m.m.

6 058

7 110

7 360

17,5

3,5

2.1.2
Till socialförsäkrings-

sektorn

7 938

13 620

13 740

71,5

1,0

2.1.3
Till kommuner

14 059

16 160

18 270

15,0

13,0

2.1.4
TiU företag inkl. livs-

medels- och bostadssub-

ventioner

3 033

4 600

7 590

51,5

65,0

2.1.5
Till internationeU verk-

samhet

957

1 470

2 050

53,5

39,5

2.1.6 Ränteutgifter

2 325

3 150

4 050

35,5

28,5

2.2
Konsumtion

17 451

19 660

23 040

12,5

17,0

2.3
ReaUnvesteringar

2 471

2 720

2 870

10,0

5,5

2.4
Korrigeringspost

221

-400

3
Finansiellt sparande (1 2)

-2 611

- 6190

- 8170

4
Utlåning och andra fi-

nansiella transaktioner

3 524

4 210

4 520

5
Totalsaldo (3-4)

-6135

-10 400

-12 690

.

.

6
Netto av transaktioner vid

sidan av riksstaten (ut-

giftsöverskotl: -) - 15 - 320 ...

7 Av riksgäldskontoret

redovisat budgetutfall -6 150-10 720

1973 års priser

Konsumtion 17 451 17 660 18 330 1,0 4,0

Realinvestering 2 471 2 470 2 420 0,0
-2,0

Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent.

Anm. 2 Beloppen för skatter avser normalt uppbörd av skatt
och inte som i nationalräkenskaperna upplupen skatt.

Anm. 3 Investeringsuppgifterna avser endast slalliga
myndigheter; investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag ingår ej.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 158

beaktas
i full utsträckning. Därtill kommer atl hänsyn även har tagits lill
budgeteffekterna andra halvåret 1975 av de propositioner, utöver budgetproposition
och tilläggsslaler, som regeringen har förelagt riksdagen under 1975 års
första månader.

Den statliga
totalbudgetens underskott låg under åren 19691971 på en nivå om ca 3 mUjarder
kr. 1972 ökade detla underskott till drygt 6 miljarder kr. och budgetsaldot låg
i stort sett kvar på denna nivå 1973. Utfallet för 1974 visade ett negalivit
totalbudgetsaldo om ca 10,5 miljarder kr. och detla underskott beräknas under
1975 öka ytterligare till drygt 12,5 miljarder kr. Totalbudgelens underskott
har således ökat mycket snabbt under senare år med en särskilt stor ökning från
1973 till 1974. Underskottet kan 1975 beräknas bli fyra gånger så stort som
1971 och mer än dubbelt så stort som 1973.

Den slora ökningen av
budgetunderskottet 1974 förklaras främst av att de statliga utgifterna ökade
osedvanligt snabbt eller med 25 %. Den omfattande statliga reformverksamheten
1974 ökade framför allt de StatUga transfereringarna mycket kraftigt. Elt
flertal socialförsäkringsförmåner sjukförsäkring, föräldraförsäkring och
arbetslöshetsförsäkring beskattas fr. o. m. 1974, vilket tillsammans med
beslutade reella förbättringar av olika sociala förmåner ökade de statiiga
transfereringarna till socialförsäkringssektorn med mer än 70 %. Vidare
förbättrades bl. a. barnbidrag, studiebidrag och bostadstillägg 1974 och i
stimulanssyfte beslutades om tillfälliga extra utbetalningar av folkpension,
barnbidrag och studiebidrag. Därtill ökade subventioneringen över
statsbudgeten av livsmedelspriserna och även det svenska biståndet liU
u-länderna visade en hög ökningstakt.

Av naturliga skäl blir
ökningstakten 1975 för de statliga transfereringarna betydUgt lägre än 1974
bl. a. beroende på alt de ovan nämnda extra ulbetalningama av folkpension,
barnbidrag m. m. under 1974 var av engångsnalur. Vidare innebär den ändrade
finansieringen av sjukförsäkringen fr. o. m. 1975 alt transfereringarna tUl
socialförsäkringssektorn kan beräknas bli.i stort sett oförändrade jämfört med
föregående år. Den statliga prissubvenlionen av viktiga livsmedel över
statsbudgeten beräknas öka snabbt även 1975. Den av riksdagen under 1974
beslutade extra utbetalningarna av folkpension, barnbidrag m. m. under 1974 var
reformeringen av bostadspolitiken innebär bl. a. att räntebidrag till räntekostnaderna
på olika bostadslån ingår bland de statliga transfereringarna fr. o. m.
budgetåret 1975/76. I den bostadspolitiska reformen ingick även en förbättring
av reglerna för bostadstiUägg fr. o. m. 1975. Regeringen har vidare i en
proposition tUl riksdagen 1975 om energipolitiken bl. a. föreslagit reformer
som innebär stora ökningar av transfereringarna tUl företag fr. o. m.
budgetåret 1975/76. Även transfereringarna lill internationeU verksamhet
beräknas öka mycket kraftigt 1975, vilket sammanhänger med alt anslagen till
u-landsbiståndet når upp lUl enprocenismålet budgetåret 1975/76.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 159

Den
statiiga konsumtionen ökade relalivi måttligt 1974, eller med drygt 1 % i
volym. Denna utveckling förklaras huvudsakligen av den kraftiga negativa
volymutvecklingen för försvarels inköp av varaktiga varor, vilka klassificeras
som konsumtionsutgifter. För konsumtionen exkl. försvarets inköp blev
volymökningen drygt 3 %. Den statliga sysselsättningen ökade 1974 med 1,5 %.
Konsumtionens volymökning 1975 exkl. försvarets inköp beräknas bli av samma
storleksordning som 1974, dvs. ca 3 %. Inberäknat inköpen av försvarsmateriel,
som åter väntas öka i volym 1975, kan den totala volymökningen för konsumtionen
beräknas uppgå till närmare 4 %. Den statliga sysselsättningen beräknas öka
något snabbare 1975 än 1974, eller med drygt 2,5 %.

De statliga myndigheternas
totala investeringar låg 1974 kvar på 1973 års nivå volymmässigt. Därvid
minskade byggnadsinvesteringarna något medan maskininvesteringarna ökade med
närmare 15 % i volym. För 1975 beräknas en volymnedgång för myndigheternas
investeringar med 2 %. För maskininvesteringarna vänias en fortsatt snabb
ökning medan byggnadsinvesteringarna beräknas minska i volym med närmare 6 %.
Den lägre investeringsvolymen för byggnader och anläggningar 1975 sammanhänger
med den relativt begränsade omfattningen av beredskapsarbeten bl. a. för
vägbyggande som hittills beviljats under 1975. Delta beror självfallet på det
förbälirade arbetsmarknadsläget. I motsats till myndighetsinvesteringama ökar
de statliga affärsverkens investeringar kraftigt 1975. TUl den del
affärsverksinvesleringarna finansieras över statsbudgeten redovisas de
emellertid i tabell 8: 1 som transfereringar till företag.

Ulvecklingen av statens
inkomster 1974 präglades av en mycket snabb ökning av de direkta skatterna samt
en påtagligt långsam utveckling av de indirekta skatterna. De direkta skatterna
ökade kraftigt främst till följd av skattebeläggningen av vissa sociala
förmåner. Vidare ökade den lolala lönesumman med ca 12 % 1974, vUket är en
jämförelsevis hög ökningstakt. De indirekta skatternas utveckling begränsades i
första hand av den temporära sänkningen av mervärdeskatten under en stor del av
1974.

De statliga inkomsterna
beräknas 1975 öka något långsammare än 1974. Den beslutade skatteomläggningen
1975 innebär att grundavdragens avirappning slopats, ett exlra skatteavdrag
för låginkomsttagare införts samt att skatteskalan ändrats. Detta ger sänkta
marginalskatter för låg- och mellaninkomsttagarna, vUket begränsar de direkta
skatternas ökning. Ökningen av. de indirekta skatterna bedöms bli betydligt
snabbare 1975 än 1974, då mervärdeskatten temporärt var nedsatt. Vidare
påverkas statsinkomsterna 1975 av det framlagda förslaget om höjda punktskatter
fr. o. m. maj resp. juli 1975 för alt finansiera en del av 1976 års
skatteomläggning samt 1975 års energipolitiska reform. Enligt förslaget skall
skatterna på tobak, sprit, vin, malt- och läskedrycker, förpackningar samt
elkrafl, bensin och olja höjas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8.3 Kommunema

Sedan
den preliminära nationalbudgeten för 1975 presenterades har statistiska
centralbyrån genomfört två enkäter tUl kommunerna som ger underlag för en
fömyad bedömning av den kommunala utvecklingen. Enkäterna berör dels löne- och
invesleringsutvecklingen för 1974 och 1975, dels kommunernas tillgångar och
skulder andra halvåret 1974.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
8:2 Kommunernas inkomster och utgifter 1973-

Exkl.
kommunala aktiebolag och stiftelser

1975

opaginerad Kontrollera mot PDF

Milj.
kr.

Förändring, %

1973

1974

1975

1973-1974

1974-1975

Löpande
priser

1
Inkomster

50
984

57 350

65100

12,5

13,5

1.1
Skatter

27 356

30 430

34 660

11,0

14,0

1.2
Statsbidrag

14 059

16 160

18 270

15,0

13,0

1.2.1
Skattebortfallsbidrag

1 263

1 220

1 170

-3,0

-4,0

1.2.2
Skatteutjämningsbidrag

2 076

2 590

2 670

25,0

3,0

1.2.3
övriga statsbidrag

10 720

12 350

14 430

15,0

17,0

1.3
Övriga inkomster

9 569

10 760

12 170

12,0

13,0

2
Utgifter

49
730

57 580

66 490

16,0

15.0

2.1
Transfereringar

8 919

10 310

12 180

16,0

18,0

2.1.1
Till hushåll m. m.

4 523

5 380

6 450

19,0

20,0

2.1.2
Till socialförsäkrings-

sektorn

1069

1 160

1370

8,5

18,0

2.1.3
Till företag

673

790

970

17,0

23,0

2.1.4
Ofördelat

2 654

2 980

3 390

12,5

14,0

2.2 Konsumtion

32 149

37 940

44 290

18,0

17,0

2.3
ReaUnvesteringar

8 662

9 330

10 020

7,5

7,5

3
Saldo (1-2)

1 254

- 230

-1400

.

4
Netto av mark- och fas-

tighetsköp

-15

300

100

5
Finansiellt sparande

enligt nationalräkenska-

perna (34)

1269

-
530

-1500

.

.

6
Finansiellt sparande enligt

kredilmarknadsstatistiska

uppgifter

758

-1 696

.

.

7
Likvidhetsförändring

2 373

- 987

8
Utlåning

308

517

9
Upplåning

1 923

1226

1973
års priser

Konsumtion

32 149

33 820

34 770

5,0

3,0

Realinvestering

8 662

8 480

8 340

-2,0

-1,5

Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent.

Anm. 2 Investeringsuppgifterna avser kommunala myndigheter
och affärsverk (inkl. affärsverkens bostadsinvesteringar); investeringar i
kommunala bolag och stiftelser ingår ej.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 151

I
stora drag överensstämmer den nuvarande bilden av den kommunala sektorns
utveckling 1974 med de bedömningar som presenterades i den preliminära
nationalbudgeten för 1975. Den största skillnaden synes vara alt de kommunala
utgifterna och då främst den kommunala konsumtionen kom alt öka i något
snabbare takt än vad som tidigare antagits. Som en följd härav beräknas
kommunernas finansiella sparande enligt nationalräkenskaperna, dvs. nettot av
de kommunala inkomsterna och utgifterna, ha försvagats med ca 1,8 miljarder
kr. från

1973 till
1974. Ett ulgiftsöverskott om ca 0,5 miljarder kr. uppkom där

med 1974. Det finansiella sparandet enligt den kommunala kreditmark-

nadsslatistiken, som beräknas utifrån förändringar i kommunernas totala

tillgångar och skulder, visar emellertid ett underskott på ca 1,7 miljar

der kr. för samma år. Differensen mellan de två slalistikseriernas finan

siella sparande är osedvanligt stor även om skillnaderna också tidigare

varil betydande. Uppgifterna bör därför tolkas med försiktighet och

någon helt entydig slutsats om det faktiska utfallet kan ej dras. Utgifts-

överskottet väntas 1975 bli i storleksordningen 1,5 miljarder kr.

Kommunernas
inkomster beslår till drygt hälften av skatteintäkter. Knappt 30 % utgörs av
statsbidrag och övriga inkomster svarar för ca 20 %. I övriga inkomsler ingår
bl.a. inkomsler från försäljning av vissa avgiflsbelagda tjänster och inkomster
från rörelse och kapital. Kommunernas totala inkomster beräknas ha ökat med
12,5 % under

1974 medan
molsvarande ökningstal för 1975 förväntas bU 13,5 %.

Skatteinkomsterna beräknas ha ökal med 11 % 1974. Efler två år

med
mycket begränsade kommunala skattehöjningar, som bör ses mot bakgrund av den
överenskommelse om en begränsning av utdebi-leringshöjningar som träffades
våren 1972 mellan regeringen och representanter för Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet, har den genomsnittliga utdebiteringen 1975 höjts till
25,23 kr. Detta medför en ökning av de kommunala skattesatserna med 1,20 kr.
eller ca 5 %. Denna höjning tillsammans med skatteunderlagets tillväxt ökar
skalleinkomsterna med 14 % 1975.

Statsbidragen
tUl den kommunala verksamheten beräknas ha ökat med 15 % under 1974, vilket är
2 procentenheter högre än enligt prognosen i den preliminära nationalbudgeten.
Skillnaden hänför sig till att posten övriga statsbidrag ökat kraftigt under
1974. De finanspolitiska stimulansåtgärder som vidtogs under 1974 för att
stärka den kommunala ekonomin torde ha bidragit till denna utveckling. Under
1975 förutses statsbidragen öka med 13 %. Efter den kraftiga uppgången 1974 får
skatteutjämningsbidraget en lugnare utveckling. Ökningen 1974 sammanhänger med
att skalteuljämningssystemet reformerades delta år vilkel totalt sett innebar
en 25-procentig uppräknmg av bidragen i förhållande tUl 1973.
Skatteborlfallsbidraget som infördes i samband med skattereformen den 1 januari
1971, trappas ned i enlighet med tidigare

11
Riksdagen 1975.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 162

planer.
Övriga statsbidrag förväntas öka med hela 17 %, vilket är 2 procentenheter
högre än under 1974 och bör ses mot bakgrund av en fortsatt hög kommunal
aktivitet. Investeringsbidragen som under 1974 ökade med 5 % förväntas under
1975 öka med hela 19 %. Denna utveckUng beror bl. a. på utbyggnaden av den för
kommunerna obligatoriska förskolan och av barnstugeverksamheten.

Mot
den beräknade ökningen 1974 av de totala inkomsterna på 12,5 % står en beräknad
ökning av utgifterna på 16 %. På utgiftssidan dominerar konsumtionsutgifterna
där den övervägande delen utgörs av lönekostnader.

Den
kommunala konsumtionen beräknas i löpande priser ha ökat med 18 % 1974. I volym
uppskattas detla motsvara en ökning med 5 %. Detla innebar en upprevidering
från den preliminära nationalbudgeten med väl 1 procentenhet. Denna snabba
konsumtionsutveckling i kommunerna hänger framför allt samman med en expansiv
sysselsättningsutveckling, ca 4 %. För 1975 förutses en fortsatt kraftig
tillväxt i konsumtionen med 17 %. Volymökningen anlas dock bli något svagare
än under 1974 och stanna vid 3 %. Även sysselsättningsökningen förväntas bli
något svagare för 1975, ca 2,5 %.

Transfereringsutgifterna
beräknas ha haft samma utvecklingstakt 1974 som de totala kommunala utgifterna.
Transfereringarna till hushåll m. m. som svarar för närmare 55 % av
transfereringarna har dock ökat något snabbare, eller med 19 %. I denna post
ingår bl. a. utbetalningarna av de slalskommunala bostadstilläggen som
reformerades från årsskiftet 1973/1974. För 1975 beräknas transfereringarna
öka med hela 18 %. Detta förklaras bl. a. av att transfereringar till hushållen
förväntas ha en fortsatt hög ökningslakt samt att transfereringarna till
socialförsäkringssektorn, dvs. de kommunala bostadstilläggen för folkpensionärer,
förväntas öka kraftigt på grund av de förbättringar som införts från årsskiftet
1974/1975.

De
kommunala myndighetema och affärsverkens investeringar beräknas under 1974 ha
ökat med 7,5 % i löpande priser. Även 1975 beräknas en uppgång av motsvarande
storleksordning. Detta förväntas motsvara en volymminskning med 2 % 1974 och
1,5 % 1975, vilkel är en betydligt lägre neddragning av investeringsvolymen
under resp. år än vad som inträffade 1973.

8.4
Socialförsäkringssektorn

Fr.
o. m. 1974 trädde ett flertal stora reformer inom socialförsäkringssystemet i
kraft. Sjukpenningreformen har medfört kraftigt ökade utbetalningar tUl
hushållen. Utbetalningar av s. k. sjuklön utgör i och med reformen
ATP-grundande och skatlepUktig inkomst. Även utbetalningarna från den nya
föräldraförsäkringen som har ersatt moder-

s. 163 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 163

skapsförsäkiingen
samt den utvidgade arbetslöshetsförsäkringen är numera föremål för
beskattning. Vid kalenderårsskiftet 1973/1974 infördes också ett kontant
arbetsmarknadsstöd som ett komplement till arbetslöshetsförsäkringen. Vidare
genomfördes den nya tandvårdsförsäkringen. Dessa reformer har inneburit
väsentiiga förbättringar av förmånsbeloppen. Skatteomläggningen 1974 innebar
elt slopande av hushållens folkpensionsavgifl som ersattes med en socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen på 3,3 % som debiteras arbetsgivarna. Vidare höjdes
1974 socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkring med 0,6 % tUl 3,8 %. En ny
arbetsgivaravgift avseende arbetslöshetsstödet på 0,4 % infördes även detla år.

Riksdagen
beslutade 1974 om förbälirade folkpensionsförmåner. Folkpensionens grundbelopp
höjdes från 90 lill 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 lUl
155 % av basbeloppet för pensionärspar fr. o. m. den 1 januari 1975.
Folkpensionsförmåner för handikappade i form av handikappersättning och
vårdbidrag förbättras den 1 juli 1975. Som en del av 1975 års skatteomläggning
ingår alt hushållens sjukförsäkringsavgift slopas. Reformerna på pensions- och
skatteområdena finansieras genom höjningar av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter
till folkpensionering och sjukförsäkring. Folkpensionsavgiften har höjts 1975
med 0,9 % tiU 4,2 % och sjukförsäkringsavgiften med 3,2 % till 7 %. Även
ATP-avgiften har höjts från 10,5 till 10,75 %.

Finansieringen
av de olika sjukförsäkringsförmånema har ändrats i betydande ulslräckning under
perioden 19731975. De grunder för finansieringen av sjukförsäkringen som
gällde 1973 var relativt invecklade med oUka regler för skUda delar av
försäkringen. I och med att sjukpenningförmånerna beskattas fr. o. m. 1974
tUlförs staten ökade skatteinkomster. I samband med denna omläggning höjdes
statsbidraget till sjukförsäkringen väsentiigt 1974 och täckte detta år 1/3 av
den obligatoriska sjukförsäkringens samtliga kostnader. Arbetsgivarnas
avgifter svarade 1974 för ca 40 % och de försäkrade själva för återstående del
av sjukförsäkringens kostnader. Fr. o. m. 1975 har statsbidragsandelen
reducerats tlU 25 % och arbetsgivarna täcker resterande 75 % av sjukförsäkringens
kostnader.

Den
ökade arbetsgivarfinansieringen av socialförsäkringarna framgår tydligt vid en
uppdelning av avgiftsinkomsterna på avgifter från hushåll resp. från
arbetsgivare. Från att 1973 ha utgjort 65 % av de totala avgiftsinkomsterna
har arbetsgivaravgifternas andel 1974 ökal till 80 % och 1975 beräknas denna
andel uppgå till närmare 95 % av de totala avgifterna.

Socialförsäkringssektorns
utveckling 1974 innebar ovanligt kraftiga ökningar främst på utgiftssidan men
även av inkomsterna. Det är naturligtvis den livliga reformverksamheten detta
år som förklarar dessa ökningslal. Skatlebeläggningen av vissa sociala
förmåner kombinerat

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

164

Tabell
8: 3 SocialEörsäkringssektorns inkomster och

utgilter

1973-1975

Löpande
priser

Milj.
kr.

Förändring, %

1973

1974

1975

1973-1974

1974-1975

1
Inkomster

31993

40 750

46 390

27,5

14,0

1.1
Avgifter

18 637

21 180

25 550

13,5

20,5

1.2
Bidrag från stat och

kommun

9 007

14 690

142101

1

1.3
Förskott från statsbudgeten

1 t

-
64,0 \

2,5

avseende sjukförsäkring

80

900 J

J

1.4
Ränteinkomster m. m.

4 349

4 800

5 730

10,5

19,5

2
Utgifter

21871

30 710

35 110

40,5

14,5

2.1
Transfereringar till hushåll

20 726

29 210

33 370

41,0

14,0

2.2
Övriga transfereringar

436

560

650

28,5

16,0

2.3
Konsumtion

709

940

1090

32,5

16,0

3
FinansieUt sparande

10 122

10 040

11280

.

4
Allmänna pensionsfondens

utlåning

9 644

9 853

,

,

4.1 Till
staten och kom-

munerna

2 435

2 070

.

4.2_jTill
övriga sektorer

7 209

7 783

Anm.
Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent. Källor:
Allmänna pensionsfonden, finansdepartementet, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.

med
väsentiiga reala förbättringar av förmånerna gav en drygt 40-pro-cenlig ökning
av sektorns utbetalningar till hushållen. Dessa transfereringar påverkas även
av de extra utbetalningarna av folkpension i januari och april 1974. Under
1975 väntas både inkomster och utgifter öka i en betydligt lugnare takt.

Socialförsäkringssektorns
finansiella sparande, dvs. skiUnaden mellan inkomster och utgifter, har stadigt
ökat år från år. 1974 kom dock det finansiella sparandel att i stort sett ligga
kvar på 1973 års nivå. En ökning av inkomstöverskollet i sektorn väntas
däremot åter 1975, bl. a. till följd av ATP-avgiftens höjning.
Inkomstöverskollet består till en helt dominerande del av allmänna
pensionsfondens ökade fondering. De övriga fonder som är berörda är mycket små.

Socialförsäkringssektorns
finansieUa sparande kan även ses som sektorns nettoutlåningsmöjligheter.
Fondökningen inom allmänna pensionsfonden utbjuds till allra största delen på
kreditmarknaden. Av tabell 8: 3 framgår att under 1973 och 1974 gick mellan 20
och 25 % av utlåningen tUl slalen och kommunerna. Övriga 7580 % av fondens utlåning
placerades i bostadssektorn och näringslivssektorn med i stort setl jämn
fördelning mellan dessa sektorer. Det är således en mycket stor del av
socialförsäkringssektorns inkomstöverskott som använts för utiåning till
sektorer vid sidan av den offentliga sektorn.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 165

8.5 Den konsoliderade offentliga sektorn

Som en sammanfattning av vad som tidigare sagts om de
offentliga delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn, presenteras
i detta avsnitt uppgifter för de tre sektorerna sammantagna. Tabell 8: 4 visar
den beräknade utvecklingen av den offentiiga sektorns direkta efierfrågan, dvs.
konsumtion och investeringar, under 1974 och 1975.

Den lolala direkta efterfrågan på reala resurser för
offentlig konsumtion och investering! beräknas ha ökat med ca 3 % 1974 och
ökningstakten beräknas bli endast 0,5 % lägre 1975. Det är främst den offentliga
konsumtionen som bidrar till denna utveckling. 1974 ökade den totala offentiiga
konsumtionen med 4 % i volym och 1975 beräknas ökningstakten lill 3 %. Den
kommunala konsumtionen beräknas ha ökat klart snabbare än den statiiga 1974,
medan konsumtionen både för staten och kommunerna vänias öka relativt kraftigt
1975 med 4 resp. 3 %. De offentiiga investeringarna beräknas ha minskat svagt
under 1974 och denna volymnedgång beräknas fortsätta i samma takt

' Det investeringsbegrepp som här används baseras på
nationalräkenskapernas institutionella sektorindelning och inkluderar därför
inte investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag saml kommunala
aktiebolag och stiftelser. Dessa ingår däremot i de offentiiga investeringarna
sådana de vanligen presenteras i försörjningsbalansen. Vidare gäller att
begreppet statlig konsumtion i försörjningsbalansen även inkluderar
socialförsäkringssektorns konsumtion, vilken i detta kapitel särredovisas.

Tabell 8:4 Den offentliga sektorns konsumtion och
investeringar 1973 1975

Milj.
kr. 1975

Volymförändring,

%

Värdeförändring, %

1973-1974

1974-1975

1973-1974

1974-1975

Statlig konsumtion Statlig investering Totalt staten

23 040

2 870

25 910

1,0 0,0 1,0

4,0

-2,0

3,0

12,5 10,0 12,5

17,0

5,5

16,0

Kommunal konsumtion Kommunal investering Totalt
kommunerna

44 290 10 020 54 310

5,0

-2,0

3,5

3,0

-1,5

2,0

18,0

7,5

16,0

17,0

7,5

15,0

Socialförsäkringssektorns
konsumtion

1 090

14,0

5,0

32,5

16,0

Summa
offentlig sektor

81310

3,0

2,5

15,0

15,0

Summa
offentiig konsumtion

Summa
offentlig investering

68 420 12 890

4,0 -1,5

3,0 -1,5

16,5 8,0

17,0 7,0

Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent.

Anm. 2 Sektoravgränsningarna överensstämmer med dem som
tillämpas i tabell 8: 1-3.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 166

1975. Denna svaga volymutveckling på investeringssidan
beräknas vara relativt likartad för staten och kommunerna under de aktuella
åren.

I syfte atl ge en samlad bild av den offentliga sektorns
inverkan på inkomstbUdningen i ekonomin presenteras i tabell 8: 5 uppgifler för
inkomsterna och utgifterna i den konsoliderade offentiiga sektorn.
Konsolideringen innebär alt alla transaktioner mellan de tre delseklorer-na
staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn har eliminerats. Tabellen
uttrycker sålunda transaktionerna mellan den offentliga sektorn som helhet och
den övriga delen av ekonomin. Vidare redovisas i tabellen utiåningen från de
tre offentliga delseklorema lill sektorer utanför den offentiiga sektorn.

Under 1974 beräknas de offentliga utgifterna ha ökat i
betydligt snabbare takt än inkomsterna medan ökningstakten 1975 beräknas bli
endast något högre på utgifts- än inkomstsidan. Ulvecklingen under

1974 präglades av den mycket livliga reformverksamheten
detta år inom

socialförsäkringssektorn, inkl. skallebeläggningen av sjukpenning m. fl.

förmåner. Såväl de offentiiga skalleinkomsterna som transfereringarna

Tabell 8: 5 Den konsoliderade offentliga sektorns
inkomster och utgifter 1973

1975 "

Löpande priser

Milj.
kr. 1973

1974

1975

Föränd

ring, %

1973-

1974-

1974

1975

1
Inkomsler

111
449

128
590

148
360

15,5

15,5

1.1
Skatter

74 325

86 990

99 170

17,0

14,0

1.2
Socialförsäkringsavgifter

18 637

21 180

25 550

13,5

20,5

1.3
Övriga inkomster

18 487

20 420

23 640

10,5

16,0

2
Utgifter

102
669

125
270

146
750

22,0

17,0

2.1
Transfereringar

41021

54 780

65 340

33,5

19,5

2.1.1
Till hushåll m. m.

31 307

41 700

47 180

33,0

13,0

2.1.2
Till företag inkl. livs-

medels- och bostadssub-

ventioner

3 706

5 390

8 560

45,5

59,0

2.1.3
Till intemationell verk-

samhet

957

1470

2 050

53,5

39,5

2.1.4
Ofördelat

5 051

6 220

7 550

23,0

21,5

2.2
Konsumtion

50 309

58 540

68 420

16,5

17,0

2.3
Realinvestering

11 133

12 050

12 890

8,0

7,0

2.4 Korrigeringsposl m. m. 206 100 100

3
FinansieUt
sparande 8 780 3 320 1610

4
Utlåning 11041 12 510

4.1 Över statsbudgeten 3 524 4 210
4 520

4.2 Från allmänna pensionsfonden 7 209 7
783

4.3 Övrigt 308 517

Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp.
halva procent. Anm. 2 Korrigeringspost m. m. innefattar korrigeringsposten i
tabell 8: 1 samt kommunernas nettoköp av mark och fastigheter. Källa:
Finansdepartementet.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 167

lill
hushållen påverkades i slor uisträckning av denna omläggning. På skatlesidan
bestämdes utvecklingen 1974 även av den temporära sänkningen av
mervärdeskatten under en del av året. 1975 tillkommer nu skatteinkomster med
anledning av förslagen om höjningar av vissa punktskatter. Den offentliga
sektorns inkomsler i form av socialförsäkringsavgifter påverkas av att
reformverksamheten tiU vissa delar har finansierats med höjda
arbetsgivaravgifter. Detta gäller bl. a. skatteomläggningarna 1974 och 1975
samt folkpensionsreformen 1975.

Förutom
av skatlebeläggningen av vissa socialförsäkringsförmåner förklaras
ökningslakten för hushållstransfereringarna 1974 av stora förbättringar vad
gäller utgående förmåner till hushållen, bl. a. höjningar av barnbidrag,
bostadstillägg, studiebidrag m. m. Därtill kom exlra utbetalningar av
folkpension, barnbidrag m. m. under 1974. 1975 väntas transfereringarna lill
hushållen, som är den klart tyngsta trans-fereringsposten, återta en lugnare
utveckling. Reformverksamheten fortsätter dock med förbättringar av
folkpensionsförmåner, bostadstillägg m. m.

Transfereringarna
till företag beräknas ha ökat mycket kraftigt 1974 och förhållandet väntas bli
likarlat även 1975. Till stor del förklaras dessa ökningar av den successivt
ökade subvenfioneringen över statsbudgeten av priserna på vissa viktigare
baslivsmedel. Från budgetåret 1975/76 tillkommer dessuiom effekterna av den
beslutade bostadspolitiska reformen samt den föreslagna energipolitiska
reformen. Transfereringarna lill internationell verksamhet bestäms 1975 liksom
under 1974 av de snabbt växande åtagandena vad gäller u-landsbislåndel.

Den
mycket kraftiga ökningen av de offentliga utgifterna, som präglade 1974,
medförde stora förändringar vad gäller den offentliga sektorns finansiella
ställning. Under 19701973 ökade del finansiella sparandet, dvs. nettot mellan
inkomster och utgifter exkl. utiåningsverksamhet m. m., från drygt 5 miljarder
kr. till närmare 9 miljarder kr. Från 1973 till 1974 minskade delta
inkomstöverskolt med hela 5,5 miljarder kr. Denna försvagning av det
finansiella sparandet väntas fortsätta 1975 och detta år skulle därmed
inkomstöverskollet uppgå till endast drygt 1,5 miljarder kr. Från 1973 till
1975 skulle således den offentliga sektorns finansiella sparande minska med
drygt 7 miljarder kr.

Del
bör observeras att elt positivt eller negativt finansiellt sparande
(inkomstöverskott resp. utgiftsöverskott) av en viss storlek inte i och för sig
säger något om effekterna av den ekonomiska politiken. Det är förändringarna i
det finansiella sparandet eller snarare förändringar i de olika delposter på
inkomst- och utgiftssidan vars netto utgör det finansiella sparandel som är
av intresse i detta sammanhang. Förändringar i dessa delposter har effekter på
inkomsterna inom den privata delen av ekonomin och därmed på hushållens och
företagens efterfrågan. Förändringar i det finansiella sparandet har även
betydelse

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 168

för
lägel på kreditmarknaden och förutsättningarna för kredUpoliliken. Därigenom
kan förändringar i den offentliga sektoms finansiella sparande dessutom få
andra effekter för den privata sektom. I den mån ökningar av det statliga
utgiflsöverskottet tillåts verka likviditetsskapan-de kan således en expansion
underlättas för de delar av den privata efterfrågan som är beroende av
kreditmarknaden som finansieringskälla. I detla avsnitt har ovan endast de
realekonomiska utgifterna i de tre offentiiga delsektorerna behandlats. Vid en
bedömning av den offentliga sektorns upplåningsbehov måsle emellertid även
utlåningen från staten, kommunerna och aUmänna pensionsfonden lUl den privata
sektorn tas med i diskussionen. Det offentliga upplåningsbehovet påverkas
nämligen på i princip samma sätt av en utlåningsökning som av en försämring av
det finansiella sparandel. I tabell 8:5 redovisas därför även utlåningen från
den offentliga sektorn till låntagargrupper i den privata delen av ekonomin
inkl. bostadssektorn. I utiåningen från allmänna pensionsfonden har i detta
sammanhang de medel som ställts till den statliga och kommunala
sektorns förfogande således exkluderats;. Av tabellen framgår att den
offentiiga. sektorns samlade utlåning till den privata sektorn klart överstiger
inkomstöverskottet i den offentliga sektorn. 1971 uppgick denna differens till
drygt 5 miljarder kr. 1973 hade det offentliga upplåningsbehovet minskat till
endast drygt 2 miljarder kr. En dramatisk omsvängning skedde 1974. Den
offentliga utlåningen översteg detla år det finansiella sparandel med drygt 9
iniljar-der kr. och denna differens kan beräknas bli ännu något större 1975.
Detta innebär att det offentliga upplåningsbehovet ökade med ca 7 miljarder kr.
från 1973 till 1974.

Den
samlade offentliga upplåningen, och därvid främst den statliga upplåningen,
kommer således 1975 i likhet med 1974 att uppgå till mycket stora tal.
Visserligen kommer denna upplåning alt äga rum på en kreditmarknad, där det
finansiella utrymmet är relativt flexibelt, men trots detta kan återverkningar
på den reala ekonomin uppstå. Sambanden är emellertid i detta hänseende mycket
svåröverskådliga. Att tillgången på finansiella resurser kan utgöra en
restriktion för den ekonomiska politiken sammanhänger med institutionella
förhållanden på marknaden för långfristiga krediter. Vidare finns gränser för
penningpolitikens möjligheter att utan selektiva åtgärder styra likviditeten
på andra marknader. Ett stort statligt budgetunderskott kan, vid bl. a. givet
behov av långfristig bostadsfinansiering, i och för sig leda till sådana
balansbrisler mellan olika lånemarknader atl i vissa lägen icke önskvärda
konsekvenser i vahitapolitiskt och konjunklurpolitiskl hänseende uppkommer.

Att
bestämma de totala effekter på ekonomin, inkl. effekterna via kreditmarknaden,
som följer av förändringar i det offentligas inkomster och utgifter torde
därför inle låta sig göras, eftersom man vet för lite

s. 169 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 169

om
hur kreditmarknadseffekterna återverkar på den reala ekonomin. De
finanspolitiska effekter, som följer av att förändringar i den offentliga
sektorns inkomster och utgifter direkt påverkar efterfrågan på olika varor och
tjänster, skall däremot i del följande belysas med hjälp av en enkel
analysmodell.

8.6
Beräkning av finanspolitiska effekter

Under
de senaste åren har i nationalbudgelarbetel använts en förenklad modell med
vars hjälp man kan belysa de samlade finanspolitiska effektema inte bara av
statsbudgetens förändringar, ulan även av förändringar i den totala offentUga
sektorn, dvs. även inkl. kommunerna och socialförsäkringssektorn. Fr. o. m.
nationalbudgeten 1974 beräknas de finanspolitiska effekterna med hjälp av en i
förhåUande till tidigare år något modifierad modell.' Analysen lar sin utgångspunkt
i förändringarna från föregående år i konsumtion, investeringar,
transfereringar, skatter samt övriga inkomster i de tre delsektorer som ingår i
den lolala offentliga sektorn. Beräkningarna visar dessa förändringars
effekter på bruttonationalprodukten. I kalkylerna tas endast hänsyn till de
effekter som kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående effekter av
förändringar i den offentliga sektorns verksamhet under föregående år beaktas
inle heller.

Modellen
är en real modell i den meningen alt utgångspunkten utgörs av förändringar
uttryckta i fasta priser, vilka ställs i relation lill bruttonationalprodukten
i fasta priser. Modellen kan således inle användas vid exempelvis en bedömning
av de effekter på bruttonationalprodukten som de nominella förändringarna i
den offentliga sektorns verksamhet kan ha via kreditmarknaden. Vad gäller
deflateringsmcto-diken beräknas förändringar i den offentliga sektorns direkta
efterfrågan, dvs. förändringar i konsumtion och investeringar, utifrån uppgifter
i 1968 års priser. Det innebär att deflateringen i detta avseende sker med
hänsyn tiU innehållet i den direkta efterfrågan. Vid beräkningen av de
indirekta effekterna på den privata sektorn, som förändringar i de olika
delposterna i den offentliga sektorns inkomster och utgifter leder tUl, används
implicitprisindex för den privata konsumtionen vid deflateringen.

De
sekloravgränsningar som har valls för modellberäkningarna skiljer sig något
från redovisningen i tidigare avsnitt i detla kapitel. Investeringar i
statiiga affärsverk samt i statliga och kommunala bolag och stiftelser betraktas
nämligen i detta sammanhang som ingående i den offentliga sektorns utgifter.
Däremot inräknas inte bosladsbyggan-

Modellen
är statisk och liknar i sina huvuddrag den som redovisats av Bent Hansen i
Fiscal Policy in Seven Countries 19551965 (OECD).

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 170

det i den offentliga sektorn, eftersom
bostadsinvesteringarna inte längre kan sägas utgöra ett styrmedel i den
ekonomiska politiken på samma sätt som var fallet under 1960-talel. Även
investeringsfonderna har hållils utanför modellen. Inte heller ingår andra
ekonomisk-politiska åtgärder, som direkt inriklas mot den privata sektorns
konsumtion och investeringar, förutom i den utsträckning åtgärdema indirekt
påverkar den offentliga sektorns inkomster och utgifter.

Genom
olika antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenheterna
tas i modellen viss hänsyn till att förändringar i skilda typer av konsumtion,
investeringar, transfereringar, skatter m. m. har olika effekter på
samhällsekonomin. Till grund för effeklberäk-ningarna ligger således
bedömningar av dels importbenägenhelen för olika användningskomponenter, dels
hushållens konsumtionsbenägenhet för olika inkomstslag. Det aktuella
konjunkturläget liksom även ef-terfrågeökningarnas sammansättning påverkar
slorieken på de marginella importbenägenheterna. För 1974 har det ansetts
rimligt all i delta sammanhang räkna med en marginell importbenägenhet för
privat konsumtion på 0,4. Osäkerheten om den marginella importbenägenhetens
storlek 1975 är betydande. Importbenägenhelen har därför förutsatts ligga kvar
på samma värde som 1974, även om en rad olika faktorer pekar på att värdet bör
vara lägre 1975. Importbenägenheten för övriga användningskomponenter - med
undantag för maskininvesteringar har uppskattats till lägre tal än för den
privata konsumtionen. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet har för både
1974 och 1975 uppskattats till 0,7. Det har emellertid ansetts befogat att
räkna med en lägre margineU konsumtionsbenägenhet (0,6) för inkomster som
härrör från tiUfälliga transfereringar och en något högre (0,8) för inkomsler
från permanenta transfereringar. De marginella konsum-tionsbenägenheter hos
hushållen som ingår i modellen avser, som tidigare framhållits, endast att
avspegla den konsumtionsökning som inträffar under prognosåret.

Med de bedömningar av import- och konsumtionsbenägenhet
som redovisas ovan erhålls ur modellen värden på ett anlal mulliplikatorer. Med
tillämpning av dessa mulliplikatorer kan den totala effekten på
bruttonationalprodukten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet
räknas fram. För några av de viktigaste realekonomiska variablerna redovisas
multiplikatorerna nedan.

Byggnadsinvesteringar 1,4

Maskininvesteringar 1,1

Offentliga löner 1,6

Övrig offentlig konsumtion 1,3

Permanenta transfereringar till hushåll 0,8

Tillfälliga transfereringar till hushåll 0,6

Direkta skatter -0,7

Indirekta skatter 0,8

s. 171 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 171

Res lU ta t

Resultaten av de
modellberäkningar som utförts enligt den ovan beskrivna metodiken redovisas i
labell 8: 6. Effekterna har därvid uttryckts som procent äv
bruttonationalprodukten i fasta priser. I tabellen presenteras de beräknade
effekterna av förändringar i den offentiiga sektorns verksamhet 1974 och 1975.

Som framgår av tabellen
framkommer nu en något annorlunda bild jämfört med den som presenterades i den
preliminära nationalbudgeten för 1975. Den totala offentliga sektorns
finanspolitiska effekt är något mindre 1974 medan däremot effekterna 1975
blivil betydligt kraftigare.

För
1974 gäller förändringarna främst staten men även kommunerna berörs. Det
statliga lotalbudgelunderskotlet blev drygt en miljard kr. mindre än vad som
tidigare med utgångspunkt från riksrevisionsverkels budgetprognoser kunde
förväntas. Verkets beräkning av utfallet 1974 understiger även den av
riksgäldskontoret redovisade upplåningen. Även om effekterna av den statliga
sektorns verksamhet med nu föreliggande material beräknas till ett något lägre
tal än tidigare, är storleksordningen ändå betydande. Denna kraftiga inverkan
på samhällsekonomin 1974 kan helt hänföras till den statliga politikens
indirekta effekter. Dessa effekter förklaras av de mycket kraftiga stimulansåtgärder
som vidtogs under 1974 och som innebar stora ökningar av de statliga
transfereringarna saml en tidsbegränsad sänkning av mervärdeskatten.

Här bör påpekas att en
betydande del av de statliga transfereringarna är avsedda för andra offentliga
delseklorer, vilket i beräkningarna för dessa sektorer registreras som en negaliv
effekt av samma sloriek. Den negativa multiplikatorn för t. ex. erhållna
statsbidrag i socialförsäkringssektorn är dock mindre än den positiva
multiplikator som åsatts de slutliga utgifter inom denna sektor som bidragen
avser. Den positiva effekt som därigenom uppkommer tillgodoförs sålunda
socialförsäkringssektorn.

En
särskild undersökning av verkningarna av 1974 års temporära
mervärdeskattesänkning pågår f. n. inom finansdepartementets ekonomiska
avdelning i samarbete med riksrevisionsverket. Det har inle varit möjligt att
redan till den reviderade nationalbudgeten 1975 lämna en redovisnuig av
resultaten av denna utvärdering. Det statistiska underlag som hittiUs
föreligger är inte tillräckligt detaljerat för att till-låta några mer
preciserade slutsatser. Ytterligare statistiskt material bl. a. om importens
fördelning på enskilda varugrupper saml mervärdeskattens fördelning på
detaljerade branscher måste först bearbetas. Undersökningen fortsätter således
och en slutlig utvärdering kan beräknas föreligga inför den preliminära
nationalbudgeten 1976.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 172

I
avvaktan på undersökningens resultat skall här endast några allmänna
synpunkler och observationer redovisas. Nu tillgänglig kon-sumtionsstalislik
ger en tydlig bUd av en nedgång i konsumtionen under första kvartalet 1974
under intryck av oljekrisen och en betydande återhämtning och uppgång under
andra och tredje kvarlalen. Därefter minskade konsumtionen åter under fjärde
kvartalet. Denna beskrivning av förändringar i konsumtionen 1974 är giltig
både vid en jämförelse med föregående kvartal och vid en jämförelse med
motsvarande kvartal föregående år. Det är främst de varaktiga varorna som har
utsatts för kraftiga svängningar i konsumtionen. Allra tydligast var inslaget
av köprush andra och tredje kvartalen 1974 inom bilhandeln.

Konsumtionsutvecklingen
1974 påverkades av flera olika faktorer. Oljekrisen under första kvartalet hade
säkert en dämpande effekt på konsumtionen. Uppgången andra kvartalet kan delvis
förklaras som en återhämtning från första kvartalets exceptionella
förhållanden. Vidare kan en spontan konsumtionsuppgång beräknas ha varit på väg
att slå igenom. DärtUl kommer de mycket kraftiga slalliga stimulansåtgärderna
som beslutades i december 1973 och mars 1974. Förutom den temporära sänkningen
av mervärdeskatten ingick i dessa stimulanspaket både tiUfälliga och
permanenta transfereringsökningar av betydande omfattning. Det föreligger
således slora svårigheter att skilja ut den kon-' sumtionsstimulerande effekt som
kan tUlskrivas sänkningen av mervärdeskatten från den spontana
konsumtionsuppgången och från de övriga stimulansåtgärdernas
konsumtionseffekter. Konsumlionsslalisliken lyder dock på en kraftig
omfördelning av konsumtionen under 1974 till andra och tredje kvartalen.

Importslatistiken
tyder på all konsumtionen fick en sådan omfattning att en kraftig importökning
blev nödvändig för att möta den ökade efterfrågan. Det gäller speciellt bilar
där en fördubbling av importen ägde rum tredje kvartalet.

En
myckel enkel teoretisk kalkyl av mervärdeskattesänkningens verkningar skuUe
kunna la sin utgångspunkt i de bedömningar av konsumtions- och
imporlbenägenhet som tUlämpas i effeklmödellen. Den lem-porära
mervärdeskatlesänkningen kan beräknas ge en ökning av hushållens disponibla
inkomster om 1,21,3 miljarder kr. Med lillämpning av den margineUa
konsumtionsbenägenhet som används i effektmodellen kan konsumlionsökningen
till följd av denna disponibelinkomstökning beräknas till i storleksordningen
900 milj. kr. Den marginella importbenägenheten bedöms ligga något högre för
de varaktiga varor, bl. a. bilar, som främsl påverkades av skattesänkningen, än
de 0,4 som antogs ovan i metodikavsnittel. Det kan således antas alt nära
hälften av den konsumlionsuppgång som kan sällas i samband med den sänkta
mervärdeskatten motsvarades av en ökad imporl.

Som
har framgått av avsnillet om kommunerna beräknas den kom-

s. 173 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 173

Tabell
8: 6 Finanspolitiska effekter 1974 och 1975

Procent
av bruttonationalprodukten i fasta priser

1974

1975

Staten: Direkt efterfrågan Indirekt effekt

0,0 1,5

\

1,5

0,4 0,7

1,1

Kommunerna:
Direkt efterfrågan Indirekt effekt

0,4 0,6

LO

0,3 0,3

0,6

Socialförsäkri
ngssektorn

0,7

0,1

Totalt

3,2

1,8

Källa:
Finansdepartementet.

munala
aktiviteten ha varit intensivare 1974 än enligt tidigare bedömningar. Detla
avspeglas också i beräkningen av kommunernas finanspolitiska effekter 1974 som
nu uppgår till ca 1 % av bruttonationalprodukten. Sammantaget visar de nya
beräkningarna att den totala offentliga sektorns stimulerande inverkan på
ekonomin 1974 uppgår till drygt 3 % av bruttonationalprodukten.

För
1975 visar de nya beräkningarna en klart positivare inverkan på
samhällsekonomin från både siatens och kommunernas verksamhet än de redovisade
kalkylerna i den preliminära nationalbudgeten 1975. Förändringen är särskilt
påtaglig vad gäller den statliga sektom.

Det
finns ett flertal förklaringar till denna reviderade bild av siatens
finanspolitiska effekter 1975. För det första visade utfallet 1974 som nämnts
etl mindre ulgiftsöverskott än enligt tidigare bedömningar. En del av de
utgifter som väntades falla på andra halvåret 1974 har flyttats fram till
första halvåret 1975. Vidare blir förändringarna på utgiftssidan från 1974 till
1975 genom det reviderade utfallet betydligt större även vid en oförändrad
utgiftsnivå 1975. Tilläggsstat II
och III för budgetåret 1974/75 kan
beräknas höja de statiiga utgifterna 1975 liksom flera av de propositioner som
regeringen lagt fram till riksdagen under 1975, framför allt
energipropositionen. Även på inkomstsidan föreligger nya bedömningar. Den
totala lönesumman 1974 ökade med 12 %, dvs. 0,5 % lägre än enligt tidigare
prognoser. Detta påverkar lönesummans absoluta nivå även 1975 och därmed
minskar också inbetalningarna av direkta skatter detta år. Denna minskning av
de dUrekta skatterna motverkas dock av höjningar av de indirekta skatterna,
främst med anledning av förslagen om höjda punktskatter. Den totala positiva
effekten av den statUga sektorns verksamhet 1975 beräknas således till drygt 1
% av bruttonationalprodukten. Statens direkta efterfrågan, dvs. de direkta
effekterna av ökad statUg konsumtion och investering, svarar därvid för drygt
1/3 av sektorns totala effekter. Det är dock främst de kraftiga ökningarna av
de stat-

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 174

liga
livsmedels- och bostadssubventionerna som beräknas bidra till statens betydande
stimulanseffekt på samhällsekonomin 1975.

Kommunerna bidrog som
nämnts med en mycket positiv inverkan på den svenska ekonomin 1974 och även
1975 beräknas 1/3 av den offentliga sektorns totala effekter härröra från den
kommunala verksamheten. Socialförsäkringssektorn uppvisade 1974 en ovanligt
slor stimulanseffekt på ekonomin, vilkel förklaras av den långsamma utvecklingen
av fonduppbyggnaden inom sektorn, vilken i stort sett låg kvar på 1973 års
nivå. Däremot beräknas socialförsäkringssektorns finanspolitiska inverkan vara
i det närmaste neutral 1975. Den samlade stimulanseffekt som ulgår från den
offentliga sektorn 1975 beräknas nu lill nära 2 % av bruttonationalprodukten.
Jämfört med 1974 är således effekten något lägre. I det rådande kapacitetsläget
är det emeUertid inte motiverat alt gå längre än så.

Vid
bedömningen av den offentliga sektorns totala effekter 1975 bör observeras att
investeringsfonderna som ovan nämnts inte ingår i de här presenterade
beräkningarna. Vid sidan av de allmänna investeringsfonderna fattades 1974
beslut om avsättningar till arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond. En
beaktansvärd del av dessa avsättningar kan beräknas bli utnyttjade redan under
innevarande år, vilket tUlsammans med beslutet om att förlänga möjUghetema alt
utnyttja investeringsfonderna bör ha en klart stimulerande inverkan på
investeringsaktiviteten. Effektema härav är emellertid inte medräknade i de
resultat som presenterats i tabell 8: 6.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 175

9 Kreditmarknaden

Kreditpolitiken kunde under de första månaderna 1974
fortfarande avpassas efler det inhemska efterfrågeläget och hölls sålunda
fortsatt lält. Ett ökat internationellt beroende blev därefter avgörande för
att kredilpolitiken lades om i restriktiv riktning under våren 1974. Av stabiUseringspolitiska
skäl hade bl. a. räntorna utomlands successivt höjts under 1972 och 1973 och
låg på en fortsalt hög nivå i början av 1974, medan Sveriges diskonto hölls
oförändrat på 5 % (tabell 9: 1). De sålunda uppkomna räntedifferenserna bidrog
till förskjutningar i import-och exportbetalningarna samt tilllagande
placeringar på valutakonlo, vilka senare speglades i utvecklingen av
valulabankernas tidsposition (diagram 9: 1). Samtidigt växte affärsbankernas
utestående krediter till övriga ändamål exkl. bostadsbyggnads- och
mellankrediter, den s. k. övriga utlåningen, i snabb takt i synnerhet i början
av 1974 (diagram 9: 2). Till följd av de stigande oljepriserna försämrades
samtidigt bytesbalansen. Dessa faktorer, förstärkta av valutaspekulationen,
låg bakom del mycket kraftiga valulaulflöde, som inträffade under senare delen
av mars och de första dagarna i april 1974.

Tabell 9:1 Vissa centralbankers diskonto samt 3-månaders
eurodollarränta 31 december 197028 februari 1975

Procent

1970 31
dec.

1971

1972

1973

1974

1975

30 juni

31 dec.

30 juni

31 dec.

30 juni

31 dec.

30 juni

31 dec.

28 febr.

Storbritannien

7

6

5

6

9

7,50

13

11,75

11,50

10,50

Frankrike

7

6,75

6,50

5,75

7,50

7,50

11

13

13

11

Förbundsrepu-

bliken
Tyskland

6

5

4

3

4,50

7

7

7

6

5,50

Sverige

7

6

5

5 .

5

5

5

6

7

7

Italien

5,50

5

4.50

4

4

4

6,50

9

8

8

Danmark

9

7,50

7,50

8

7

7

9

10

10

9

Förenta

staterna

5,50

4,75

4,50

4,50

4,50

6,50

7,50

8

7.75

6,75

Eurodollar

7,35

7,25

6,42

5,10

6,10

8,80

10,62

12,14

10,34

7,40

Källa: Nationell statistik.

I detta läge höjde riksbanken fr. o. m. den 3 april 1974
diskontot från 5 till 6 %. De kassakvoter, som affärsbankerna är skyldiga atl
hålla i riksbanken höjdes från 1 till 5 %. Samtidigt höjdes räntesatserna på
vissa kortfristiga placeringar betydligt mer än diskontot. Räntan på den korta
marknaden i Sverige kom att ligga vid ungefär 8 %. Vidare uppmanades bankerna
atl dämpa ökningslakten i utestående övrig utlåning. KredUgivningen skulle
dessutom ges en selektiv inriktning för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 9:1 Riksbankens guld och valutor,
valutabankernas tidsposition samt valutareserven 19701975

Miljarder
kr. Stockuppgifter vid slutet av varje månad

s. 1970 Kontrollera mot PDF

1970 1971

Källa: Riksbanken.

1972

1973

1974 1975

s. 1971 Kontrollera mot PDF

Diagram 9: 2 Affärsbankernas utestående krediter till
övriga ändamål exkl. bostadsbyggnadskreditcr 19691975

Procentuella
12-månadersförändringar

s. 1972 Kontrollera mot PDF

1969 1970

Källa: Riksbanken.

1971

1972 1973

1974
1975

s. 177 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 177

att
upplåningen härigenom i ökad utsträckning skulle styras över lill utlandel.

Avsikten
med åtgärderna var bl. a. att minska de uppkomna ränle-differenserna, vUket
skulle göra den privata sektorn mer benägen att utnyttja de ulländska
kreditmöjligheterna vid i första hand finansieringen av sin utrikeshandel.
Dessutom syftade åtgärderna till alt begränsa bankernas utlåningsförmåga,
varigenom tillgången på fortfarande relativt bUliga krediter i Sverige skulle
minskas.

Åtgärderna
tycktes dock ej få någon omedelbar inverkan på kreditexpansionen och
kapilalrörelserna. Detla sammanhängde med atl räntenivån i utlandet ännu låg
högt över den svenska samt alt företagens inhemska likviditelssilualion
fortfarande var god. HärtUl kom förväntningar om kursstegringar på vissa
ulländska valutor. En ytterligare nedgång i valutareserven kunde konstaleras
(diagram 9: 1). Detta föranledde utvidgade åtgärder från riksbankens sida. I
linje med strävan att underlätta kapitalimport till Sverige modifierades
sålunda tUlämpningen av valutaregleringen. I syfte alt framkalla en
överflyttning från valutakonto till den centrala valutareserven skulle vidare
efter den 18 juni 1974 ingen ränta ulgå på nyinsalta medel på valutakonlo.
Insättningarna på dessa konton har sedan dess minskal. Valutareserven avtappades
dock trots vidtagna ålgärder i stor omfattning under juli månad 1974. Därefter
höjdes diskontot i mitten av augusti 1974 till 7 %. I anslutning härtiU
uppjusterades straffräntan samt räntesatserna på bankernas in- och utlåning.
Vidare skulle varje affärsbanks övriga utestående utlåning få växa med högst 15
% under 1974. Vid bedömningen av ökningstakten för affärsbankernas övriga
uteslående krediter skulle de utlandsfinansierade krediterna exkluderas. I
samband med åtgärderna i augusti upphävde riksbanken vissa begränsningar i
svenska företags möjligheter alt låna utomlands.

Efter
åtgärderna i augusti stabUiserades läget. Kreditexpansionen mattades,
valutautflödet upphörde och elt visst inflöde kunde konstaleras mot slutet av
1974. Härtill torde även räntesänkningar i ullandet under senare delen av 1974
ha bidragit (tabell 9: 1). För Sveriges del är särskilt räntesänkningarna på
EurodoUarmarknaden av stor vikt. Dessa tendenser tillsammans med de under året
vidtagna kredit- och valutapolitiska åtgärderna ledde till en mycket gynnsam
utveckling av kapitalbalansen under fjärde kvartalet 1974 ett
nettokapitalinflöde inkl. restposten på drygt 1,9 miljarder kr. Detta täckte
mer än väl bylesbalansunderskotlet för detta kvartal på 1,6 miljarder kr. Det
var framför allt betalrungsförskjutningarna och utlandsfinansieringen av export
och import som påverkades. Under fjärde kvartalet 1974 uppgick dock även övriga
nya privata svenska långfristiga lån i ullandet tUl ett icke oväsentiigt belopp
eller 900 milj. kr. Samtidigt stannade de svenska direkta investeringama i
utlandet på 620 milj. kr.

12
Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 178

Under
1974 ägde en omkastning i bytesbalansen med närmare 10 miljarder kr. rum från
ett överskott på 5,3 miljarder kr. 1973 lill ett underskott på 4,4 miljarder
kr. 1974. Det uppkomna bytesbalansunderskottet 1974 slog ej helt igenom på
valutareserven. Sålunda representerade kapitalbalanscn. och restposten
kapitalinflöden på 1,4 resp. 1,2 miljarder kr. Samtidigt växte emellertid
bankernas tidsbundna fordringar med 1,5 miljarder kr., varigenom valutareserven
ändock kom att minska med 3,3 miljarder kr.

Kapitalimporten
tycktes ha kommit igång först under fjärde kvartalet 1974. Mot bakgrund av
förväntade fortsatta bytesbalansunderskott har det bedömts av stor vikt, att
kapitalimporten ej kommer av sig utan fortsätter i snabb takt. Med denna
förutsättning beslöt riksbanken i slutet av november 1974 att till utgången av
första halvåret 1975 förnya tidigare rekommendationer rörande begränsad ökning
av affärsbankernas utestående övriga utlåning. Affärsbankerna rekommenderades
sålunda att begränsa denna ökning så att den ultimo juni 1975 inte skulle överstiga
20 % räknat från den 31 december 1973. Från denna tidpunkt tiU slutet av mars
1975 hade stocken av sådana krediter exkl. de ullands-refinansierade vuxit med
14 %.

9.1
Likviditetsutvecklingen

Penningmängden

Den
sedan årsskiftet 1970/1971 mycket snabba stegringen i samhällsekonomins totala
likviditet omräknat i fasta priser bröts under våren 1974 och följdes under
hösten av en viss reducering. Denna nedgångstendens bromsades upp i slutet av
året varefter en förnyad ökning i penningmängden kunde skönjas (diagram 9: 3).
Även i penningmängdens värdemässiga utveckling framträdde en uppbromsning
under 1974. För detta år anges sålunda i labell 9:2 penningmängdens tillväxt
lUl 13,8 mUjarder kr., vilket var 4 miljarder kr. lägre än 1973. Den avtagande
stegringstakten i penningmängden 1974 härrörde i huvudsak från den
exceptionella omkastningen i valutareservens utveckling detta år ett omslag i
negativ riktning på 7,2 miljarder kr. till en minskning på 3,3 miljarder kr.
1974. Expansivt verkade däremot bankernas netto-förvärv av hypoleksobligationer
spm var 800 milj. kr. större 1974 än 1973 eller 3,7 miljarder kr. Dessutom gav
1974 bankernas utlåning till. allmänheten ett 2 miljarder kr. större tillskott
till penningmängdsökningen än 1973. Framför allt statens transaktioner kom
1974 att få en positiv inverkan på penningmängdens utvecklingstakt detta år.
Det statliga ulgiftsöverskotlet var nämligen 4,6 miljarder kr. slörre 1974 än.
1973 samtidigt som dess upplåning utanför banksystemet endast var obetydligt
större.

s. 179 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975

179

s. 1968 Kontrollera mot PDF

Diagram 9: 3 Penningmängden hos allmänheten 19681975

Miljarder kr. Slockuppgifter vid slutet av varje månad i
fasta priser. Säsongrensade data. Medelpriser 1968 = 100.

110

-

:oo

j/f

f'

90

so

V

rO

\v

yj

f

s. 1969 Kontrollera mot PDF

L

_L

1958 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975

Anm. Penningmängden definieras som allmänhetens
sedelinnehav plus samtliga inlåningsräkningar i affärsbankerna, de större
sparbankerna, postbanken samt föreningsbanker.

Källa:
Konjunkturinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 9:
2 Penningmängden bos allmänheten 1972-

Milj. kr.

1974

opaginerad Kontrollera mot PDF

1972

1973

1974

Penningmängden
hos allmänheten,

ökning

14 425

. 17 783

13 777

Tillskott
genom:

Valutareservens
förändring

2 251

3884

-3 292

Siatens
utgiftsöverskott

6 345

6 150

10 721

Statens
upplåning utanför bankerna ()'

-2 749

-4 729

-.4 862

Bankernas
utlåning till allmänheten

9 054

10 003

11928

Bankernas
nettoförvärv av hypoteksob-

ligalioner och mellankrediter

1 923

3 899

3 178

Diverse

-2 399

-1 424

. -3 896

Summa

14 425

17 783

13 777

" Tecknet () innebär att förändringen i posten
ifråga har erhållit omvänt tecken.

Källa: Riksbanken.

Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer

Tendensen i samhällsekonomins totala Ukviditetsutveckling.
1974 speglades även i de större sektorerna. Både kommunernas och företagens
bankinlåning torde ha försvagats med ansenliga belopp under 1974. För
kommunernas del synes delta t.o.m. ha inneburit en absolut nedgång i deras
banktiUgodohavanden. Nedgången i företagens inlåning 1974 kunde även i viss mån
skönjas i utvecklingstakten av industrins, likvida

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

Diagram
9: 4 Industrins likviditetsutveckling 19691974

Milj.
kr. 12-månadersflöde

180

s. 1970 Kontrollera mot PDF

1969

1970

1971

1972

1973

1974

s. 1971 Kontrollera mot PDF

Anm.
Med likvida medel menas kassa-, bank-, postgirotUlgodohavanden, kortfristiga
penningplaceringar samt icke-utnyltjad checkräkningskredit. Uppgifterna avser
industriföretag med fler än 200 anställda.

Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

medel.
Dessa steg med 570 milj. kr. Under 1973 hade industrins likvida medel ökat med
3,1 miljarder kr. (diagram 9: 4). EiUigt tillgängliga uppgifter fortsatte
däremot hushållens inlåning att växa 1974. Takten synes dock ha varit
avtagande.

Bankernas
likviditet

Affärsbankernas
likviditetssituation försämrades väsentligt under 1974. En omsvängning i dessa
bankers likviditetsutveckling inträffade i samband med kredilåtstranmingen i
aprU 1974. Affärsbankerna ålades att öka sina kassakvolsmedel i riksbanken
påtagligt 1974. Dessa växte med 3,8 mUjarder kr. 1974 att jämföra med en
obetydlig ökning under

1973
(tabell 9: 3). Härigenom
framtvingades parallellt även en kraftig öknuig av affärsbankernas upplåning i
riksbanken, vilket för helåret

1974
resulterade i en ökning av
tUlväxten i affärsbankernas korta nettoskuld till riksbanken med 2,6 miljarder
kr. TiU den ansträngda likvi-ditelssituationen bidrog givetvis den omfattande
valutaavtappningen 1974 på 3,3 miljarder kr. mot en valutaförstärkning om 3,9
miljarder kr. 1973. Affärsbankernas kassasituation förbättrades dock i slutet
av året i samband med ett mycket stort statligt budgetunderskott. Sta-

s. 1972 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 181

Tabell 9: 3 Bankernas likvida tillgångar 1972-1974

Milj. kr.,
nettobelopp

1972 1973 1974

opaginerad Kontrollera mot PDF

Påverkande faktorer

Total valutareserv 2 251 3 884 -3 292

Statens
utgiftsöverskott 6 345 6 150 10 721

Statens
upplåning utanför bankerna (-)' -2 749 4 729 -4 862

Allmänhetens innehav av sedlar och

mynt (-)' -1332 -1227 -1939

Medel på investeringskonlo i riks

banken (-y 4 - 194 -
214

- 79

- 624

- 106

- 705

- 826

-3 795

- 670

3 816

3 073

-4 877

39

- 62

-2 640

2 838

- 850

-3 515

105

764

79 3 661

192 638

3 746

2 828

-5 325

-1 304 360

-3 481 3 033

376 1 773

Medel på arbetsmiljökonto i riksbanken ()'

Kassakvolsmedel i riksbanken ()'

Övriga riksbankstransaklioner

Summa (l)-|-(2)

Affärsbankernas likvida tUlgångar

Korta nettofordringar på riksbanken

Korta nellofordringar på riksgäldskontoret

Korta nettofordringar på utiändska banker

Statsobligationer

Summa (1)

Korta nettofordringar på övriga kreditinstitut
Hypoteksobligalioner och mellankrediter

Summa affärsbankernas likvida till

gångar 2 802 2 380 -3 176

Sparbankernas och föreningsbankernas likvida tillgångar

Korta nettofordringar på riksbanken 25 98 63

6

- 8

212

89

155

173

70

245

448

616

925

- 246

563

866

1405

Korta nettofordringar på riksgäldskontoret
Statsobligationer

Summa (2)

Korta nettofordringar på övriga kreditinstitut
Hypoteksobligalioner

Summa sparbankernas och förenings

bankernas likvida tillgångar 2
249 2 036 1607

' Tecknet () innebär, att förändringarna i posten ifråga
har erhållit omvänt tecken.

Anm. Affärsbankernas kassakvolsmedel är ej medräknade i
deras likvida tillgångar.

Källa: Riksbanken.

lens transaktioner kom för helåret 1974 alt få en ca 4,4
miljarder kr. större positiv inverkan än 1973 på bankernas
Ukviditetsutveckling.

Avlappningen av affärsbankernas likvida tiUgångar framför
allt på grund av kassakvotshöjningen och valutaavtappningen 1974 kom tiU
uttryck i väsentliga neddragningar av i första hand deras dagslån i riks-

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 182

Tabell
9: 4 Affärsbankernas likviditetskvoter 1970-1975

Likvida
tillgångar i procent av skulder vid slutet av varje månad. Genomsnitt för
samtliga banker.

1970

1971

1972

1973

1974

1975

Januari

34,1

38,6

37,0

36,8

41,2

37,3

Februari

34,3

38,3

35,7

35,0

39,1

34,9

Mars

31,9

38,3

36,3

36,6

37,5

April

32,4

38,9

35,4

34,9

34,6

Maj

29,7

36,0

34,7

35,4

33,1

Juni

32,0

35,0

33,5

34,8

32,1

Juli

34,5

37,7

35,5

37,6

33,9

Augusti

34,2

37,2

34,9

36,2

32,6

September

34,5

37,0

34,2

36,1

34,6

Oktober

35,9

38,2

35,4

35,9

34,5

November

35,6

38,3

35,4

38,2

35,9

December

37,8

38,2

37,3

39,9

38,4

Källa:
Riksbanken.

gäldskontoret
och innehavet av skattkammarväxlar. Som synes i tabell 9: 3 minskade
affärsbankernas nettofordringar i riksgäldskontorel med 2,7 miljarder kr. mer
1974 än 1973. Även affärsbankernas nettoförvärv av statsobligationer var
betydligt mindre omfattande 1974 jämfört med 1973. Den ogynnsamma utvecklingen
av affärsbankernas nel-tofordran på riksbanken, staten saml utiändska banker
fick en negativ inverkan på deras likviditetskvoter. För att ej underskrida
sina likviditetskvotskrav fick affärsbankerna under sådana omständigheter
företa relativt stora nettoförvärv av hypoteksobligalioner 1974, vilka uppgick
till 2,3 mUjarder kr. Affärsbankernas likviditetskvoter kom ändock för samtUga
månader efter april atl ligga under motsvarande månaders värdel973(tabeU9:4).

9.2
Utvecklingen på kreditmarknaden

Som
framgår av tabell 9: 5 växte de organiserade kreditströmmarna med 8 miljarder
kr. 1974 till 38,2 miljarder kr. Under 1973 uppgick molsvarande tillväxt till
3,2 miljarder kr. Till den högre ökningslakten i den totala kreditgivningen på
marknaden 1974 bidrog i hög grad statens omfattande upplåning i riksbanken,
som svängde från 1,5 miljarder kr. 1973 tiU 8,3 miljarder kr. 1974. Ä andra
sidan skedde en motsatt, ehuru ca 4 miljarder kr. svagare omsvängning i
affärsbankernas kreditgivning till staten 1974. Sammanlagt ökade härigenom den
statliga upplåningen med 4,6 mUjarder kr., vilket utgjorde drygt hälften av
det ökade kredilflödet detta år. Även till näringslivet och bostadssektorn
registrerades 1974 en växande kreditgivning, nämligen med 2,5 miljarder kr.
resp. 1,3 mUjarder kr. Däremot synes kommunerna ta tagit i anspråk en mindre kreditvolym
1974 jämfört med föregående år. Den halvårsvisa utvecklingen av del totala
flödet på den organisera-

s. 183 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad nationalbudget 1975 183

Tabell 9: 5 Kreditmarknaden 1973 och 1974

Milj. kr., nettobelopp

Långivare

Låntagare

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringsliv

Summa

1973

Riksbanken

-1 538

5

_

22

-1 511

Affärsbanker

2811

536

2 994

5 892

12 233

Sparbanker
och förenings-

banker

147

-125

1 764

2 397

4 183

Enskilda
försäkringsinrätt-

ningar

832

147

1 699

1 370

4 048

Offentliga
försäkringsin-

rättningar'

1 868

686

3 598

3 130

9 282

Allmänheten

2 030

88

-254

128

1992

Summa

6 150

1337

9 801

12
939

30 227

1974

Riksbanken

8 341

6

71

8 418

Affärsbanker

-2 880

260

2 750

5 935

6 065

Sparbanker
och förenings-

banker

385

-111

2 438

3 272

5 984

Enskilda
försäkringsinrätt-

ningar

1 176

47

2 17.2

2 046

5 441

Offentliga
försäkringsin-

rättningar'

1 525

645

3 594

3 050

8 814

Allmänheten''

2 174

91

188

1084

3 537

Summa

10 721

938

11142

15 458

38 259

' Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska
obligationer och bankers förlagsbevis. - Inkl. investeringsbankens kortfristiga
placeringar.

Källa: Riksbanken.

de kreditmarknaden var påtagligt ojämn 1974. Den under
året i restriktiv riktning omlagda kreditpolitiken gav nämligen markerade
utslag på kredilmarknaden. Mest dramatisk framstår den kraftiga omkastningen
mellan de båda halvåren 1974 i kreditgivningen till näringslivet. Under första
halvåret 1974 uppgick den till 10,3 miljarder kr. all jämföra med 6,5 miljarder
kr. ett år tidigare. Under andra halvåret uppgick den lill 5,1 miljarder kr.
alt jämföra med 6,4 miljarder kr. ett år tidigare.

Kreditinstitutens utlåning

Affärsbankernas kreditgivning halverades 1974 till drygt 6
miljarder kr. Nedgången berörde så gott som alla sektorerna. Endast kreditgivningen
till näringslivel uppvisade en ökning, som dock var högst obetydlig sett över
hela året. Däremot utvecklades denna dramatiskt under årel, vilket kan skönjas
i en påtaglig svängning i affärsbankernas övriga utiåning, dvs. total utlåning
till allmänheten exkl. bostadsbyggnads-och mellankrediter. Som framgår av
diagram 9: 2 uppgick den procentuella 12-månaderslUlväxten i uteslående
stocken av dessa krediter till

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 184

Tabell 9: 6 Affärsbankernas övrigutlåning fördelad på
sektorer och branscher 19731974

Procentuell förändring i stocken utestående krediter. Inom
parentes anges den absoluta förändringen i milj. kr.

Nov. 1973-

Maj 1974-

_

maj 1974

nov. 1974

Näringsliv

15,3

(3 427)

0,7

(168)

Industri

20,2

(1 790)

6,5

(691)

Handel

12,5

(956)

-1,0

(-88)

Byggnads- och anläggnings-

verksamhet

5,0

(154)

-17i0

(-555)

Statiiga företag m.m.

-11,7

(-46)

67,3

(233)

Privatpersoner
m. m.

7.3

(1 564)

2,9

(669)

Långa bostadskrediter

4,1

(625)

2,1

(331)

Konsumtionskrediter m. m.

15,2

(939)

4,7

(338)

Total
övrig utiåning

10,4

(5 078)

2,1

(1 139)

Anm. Exkl. Sparbankernas bank och Föreningsbankernas bank
inkl. PK-banken.

Källor: Konjunkturinstitutet och Svenska bankföreningen.

15,1 % vid ingången av 1974 för alt snabbt accelerera till
19,9 % i slutet av april. Först under juli månad inleddes en mer markerad nedgång
i ökningstakten, vUkel resulterade i att den i slutet av 1974 uppgick till
12,8 %. I absoluta tal uppgick affärsbankernas övriga utiåning till 6,5
miljarder kr. 1974.

Bankföreningens kreditanalys ger en viss uppfattning om
fördelningen av affärsbankernas övrig utlåning på sektorer. Denna utlåning omfattar
lån tUl företag, konsumtions- och långa bostadskrediter till privatpersoner,
rörelsekrediler till personliga företagare samt en mindre del lån till
kommuner. Som framgår av labell 9: 6 återfanns den halvårsvisa svängningen i
affärsbankernas övrig utlåning även på huvudsektorerna samt inom de flesla
branscherna. Sålunda skedde en nedgång i utiåningen till näringslivet från
15,3 % i tillväxt under 6-måna-dersperioden t. o. m. 9 maj 1974 lill 0,7 %
under motsvarande period t. o. m. 9 november 1974. Styrkan i den avtagande
utlåningen var dock skiftande mellan de olika branscherna. Inom några branscher
och särskilt byggnads- och anläggningsverksamheten ägde under senare delen

Tabell 9:7 Affärsbankernas kreditgivning till
bostadssektorn 1973 1974

Milj. kr., nettobelopp

Bostadsbyggnadskrediter

Utbe- Avlyft Förändring tålda

Mellankrediter

Direkta

Obligationer

Total kreditgiv-

Utbetalda

Avlyft

Förändring

ning

1973 1974

8711 9 663

8 604 8 425

107

1 237

1 087

554

63 1 140

1 024 1 131 -586 651

1 863

2 099

2 994 2 750

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

s. 185 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 185

av
året en absolut minskning rum i stocken utestående krediter. Denna ökade
däremot för industrin och de statliga företagen. Utlåningen till industrin var
dock väsentligt lägre under andra halvåret 1974 jämfört med första halvåret.
Även utlåningen till privatpersoner sjönk under andra halvåret 1974 jämfört med
första halvåret.

Affärsbankernas
kreditgivning till bostadssektorn sjönk 1974 med ca 250 milj. kr. lUl 2,7
miljarder kr. (tabeU 9: 7). Detta skedde trots betydande förvärv av
hypoteksobligalioner samt en kraftig ökning av de uteslående
bostadsbyggnadskrediterna. Under 1974 minskade nämligen den uteslående stocken
mellankrediter med knappt 600 milj. kr. jämfört med en ökning på 1 miljard kr.
under 1973. Affärsbankernas direktlångivning tUl bostadssektorn kom härigenom
atl avta från 1,1 miljard kr. 1973 tiU 650 milj. kr. 1974. Däremot växte deras
nettoinnehav av bostadsobligationer i snabbare takt 1974 än 1973.

I
samband med kreditålslramningen och den därmed tilltagande
affärsbanksupplåningen i riksbanken fr. o. m. april 1974 började affärsbankerna
avveckla i första hand sina dagslån till riksgäldskontoret och sitt
skaltkammarväxelinnehav. Samtidigt avtog även deras nettoförvärv av
statsobligationer. Ett kraftigt omslag i utvecklingen av affärsbankernas
nellofordringar på staten framträdde sålunda, från en ökning med 2,8 miljarder
kr. 1973 till en ungefär lika stor minskning 1974.

Sparbankernas
totala kreditgivning ökade 1974 till 4,8 miljarder kr., vilket var 1,4
miljarder kr. mer än 1973. Av denna tillväxt gick ca en halv miljard tiU
bostadssektorn. Något mer gick till andra ändamål inom den privata sektorn.
Även sparbankernas kreditgivning till staten i form av främst skattkammarväxlar
tilltog under 1974. Vad gäller föreningsbankerna kan nämnas att särskilt deras
kreditgivning till näringslivet och bostadssektorn ökade 1974.

Tabell
9: 8 Statens upplåning 19721974

Fördelning
på finansobjekt, milj. kr., nettobelopp

-)

1972

1973

1974

Budgetutfallet
(nettoutgift

-6 345

-6 150

-10 721

Upplåning
(ökning +)

Skattkammarväxlar
och kortfristig

upplåning

1 778

-3411

3 969

Korta
obligationslån

2 025

3 989

950

Långa
obligationslån

2 037

3 162

3 645

Premielån

500

800

1450

Sparlån

149

671

469

Övrigt

- 144

939

238

Summa

6 345

6150

10 721

Anm.
För att få överensstämmelse mellan budgelutfallet och förändringen i
statsskulden har statsverkels och riksgäldskontorels kassamässiga förändringar
dragits bort från skattkammarväxlar och kortfristig upplåning.

Källor:
Riksbanken och riksgäldskontoret.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 186

Även
för försäkringsbolagen kunde 1974 en tilltagande kreditgivning till
bostadssektorn och näringslivet samt i viss mån dessuiom till staten
konstateras. Däremot avtog den till kommunerna. Försäkringsbolagens totala
kreditgivning belöpte sig till 5,4 mUjarder kr. jämfört med 4 miljarder kr.
1973. Delta var en fördubbling av kreditgivningens tillväxttakt jämfört med
1973. Även i förhållande tUl ännu tidigare år var den hög. Så gott som hela
ökningen i kreditgivningen eller 1,2 miljarder kr. låg på sista kvartalet
1974. Bakgrunden härtill var ett accentuerat placeringsbehov hos
försäkringsbolagen till följd av starkt stigande premieintäkter i slutet av
1974. De påfallande omfattande avgiftsinbelal-ningarna i slutet av 1974 torde
ha orsakats av förväntningar om skattemässigt försämrade villkor vid tecknande
av pensionsförsäkringar.

Fondtillväxten
hos aUmänna pensionsfondens tre första fondstyrelser kom alt kännetecknas av en
påtagligt försvagad utveckling 1974. Härtill bidrog både en dämpning i
ökningen av de influtna avgifterna samt en acceleration i tillväxttakten i
pensionsutbetalningarna. Den relativt långsamma ökningen av avgiftsuppbörden
1974, med 476 milj. kr. till 9 465 milj. kr. var en följd av framför allt
oförändrat avgiftsuttag. Detla uppgick 1974 för tredje året i rad till 10,5 %.
Den snabba tillväxten av pensionsutbelalningarna 1974 sammanhängde främst med
den under året relativt höga inflationstakten, som medförde en kraftig höjning
av basbeloppet 1974. Pensionsutbelalningarna steg detla år med 937 milj. kr.
till 3 881 milj. kr. VisserUgen tilltog samtidigt intäktsräntornas ökningslakt
men expansionen i fondökningen bromsades ändå upp. Fondtillväxten uppgick 1974
till 10,3 miljarder kr., vilkel var en ökning på 300 milj. kr. jämfört med
1973. Samtidigt reducerades kreditulbudet från de tre första fondstyrelserna
med 640 mUj. kr. 1974 och stannade på 8,5 miljarder kr. Denna differens mellan
fondökningens och kreditgivningens utvecklingstakt förklaras bl. a. av
bankernas ökade krav på réfinansiering genom återlån under speciellt våren och
sommaren 1974. Under helåret 1974 uppgick ålerlånen till 767 milj. kr. mol 454
milj. kr. 1973. Under 1974 förvärvade fjärde fondstyrelsen aktier för 232 milj.
kr., varigenom den totala kreditgivningen från allmänna pensionsfonden 1974
uppgick till 8,7 miljarder kr.

Nedgången
i fondens kreditgivning 1974 hänförde sig i allt väsentligt lill staten. De
tre första fondstyrelsernas begränsade placeringskapacitet 1974 i kombination
med slora krav från bostadssektorn medförde inskränkningar i möjligheterna att
tiUgodose övriga låntagarseklorers ökade kreditbehov. Sålunda var tillväxten i
de tre första fondstyrelsernas neltoinnehav av statsobligationer och
obligationer emitterade av näringslivet lägre 1974 än 1973. Nettoplaceringarna
i prioriterade till-sångar kom 1974 också att bli lägre än förutsatt eller 62
%.

s. 187 Kontrollera mot PDF

BiL
1 Reviderad nationalbudget 1975 187

Den
sektorvisa upplåningen

Statens
budgetunderskott ökade med 4,6 miljarder kr. under 1974 lill 10,7 miljarder kr.
Då statens upplåning på marknaden utanför banksystemet samtidigt var av ungefär
samma storleksordning 1974 som

1973
kom således så gott som hela
tillväxten i budgetunderskottet att täckas i banksystemet. Parallellt härmed
försämrades affärsbankernas netlostäUning gentemot riksbanken, vilket ledde tUl
en strävan hos denna bankgrupp alt minska sitt innehav av statspapper. Sålunda
skedde

1974
en omsvängning i utvecklingen
av detla innehav med 5,7 mUjarder kr. nämligen från en ökning på 2,8 miljarder
kr. 1973 lill en ungefär lika stor nedgång 1974. Detla innebar, att statens
nettoupplåning i riksbanken blev större än i banksystemet i dess helhet.

Den
starkt förändrade inriktningen av kreditslrömmarna från banksektorn till
staten fick även påtagliga återverkningar på frekvensen av vissa
upplåningsformer. Statens nettoupplåning mot kortfristiga obligationer
minskade sålunda från närmare 4 miljarder kr. 1973 liU 950 milj. kr. 1974.
Samtidigt skedde en omsvängning med 7,4 miljarder kr. i ulvecklingen av statens
skatlkammarväxelskuld samt stock av kort-frisliga lån, från en nedgång 1973 på
3,4 miljarder kr. till en uppgång 1974 på ca 4 miljarder kr.

Kommunernas
finansiella situation, som hade förbättrats 1972 och 1973, försämrades
påtagligt 1974 (labell 9: 9). En omkastning på ca 2,5 miljarder kr. ägde rum i
deras finansiella sparande. Denna kraftiga omsvängning för kommunernas
inkomster och utgifter 1974'motsvarades mer än väl av en försvagning av
likviditeten. Kommunernas likvida tillgångar drogs ned med en miljard kr. 1974
jämfört med en uppbyggnad på närmare 2,4 miljarder kr. 1973. Samtidigt
minskade såväl kommunernas upplåning på som utanför den organiserade kreditmarknaden
delta år. Så gott som alla kreditinstituts kreditgivning till kommunerna var
lägre 1974 än 1973.

Tabell
9: 9 Kommunernas upplåning, utlåning, förändring av likvida tiUgångar samt
finansiella sparande 1972 1974

Milj.
kr.

1972

1973

1974

Li k vi
d i tetsförändring

2 085

2 374

- 987

Utlåning

505

309

516

Upplåning
totalt

2 486

1 925

1 224

På
kreditmarknaden

1 950

1 527

1 192

Utanför
kreditmarknaden

536

398

32

Finansiellt
sparande

104

758

-1 695

Upplåning
på kreditmarknaden enl.

riksbanken

1 900

1 337

938

Källa:
Riksbanken och statistiska centralbyrån.

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Tabell
9:10 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1973 1974

Milj.
kr., nettobelopp

lut Summa

1973

1974

Obligationer

Direkta
lån i affärsbankerna

därav:
bostadsbyggnadskrediler

mellankrediter
Bostadslån hos andra kreditinsti

7 280 1 131 107 1024 1 390

9 801

8 871 651 1237 -586 1620

11142

Källa:
Riksbanken.

Bostadsinvesteringarna
beräknas ha minskat med ca 10 % i volym under 1974, medan den värdemässiga
nedgången uppskattas till 600 milj. kr. Samtidigt dämpades nettoulbetalningarna
av de statliga bostadslånen, som kom att uppgå till en dryg miljard kr. 1974
mot 1,4 mUjarder kr. 1973. Däremot växte bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden
1974 med 1,3 miljarder kr. tUl 11,1 miljarder kr. (tabell 9: 10).

Som
framgår av tabeU 9: 10 var det specieUt bostadssektorns nettoupplåning på
obligationsmarknaden, som ökade 1974 eller med 1,6 mUjarder kr. till 8,9
miljarder kr. Sparbankerna och försäkringsbolagen svarade vardera för ca 450
milj. kr. av ökningen samt affärsbankerna för ca 240 milj. kr. Bakom
kreditinstitutens större efterfrågan på hypoteksobligalioner låg bl. a. den
överenskommelse, som slöts i maj 1974 mellan delegationen för bostadsfinansiering
och bankinstituten, försäkringsbolagen samt allmänna pensionsfonden rörande den
långfristiga bostadsfinansieringen 1974.

Näringslivets
investeringar i byggnader och maskiner ökade med 7,7 % i volym under 1974.
Motsvarande värdemässiga ökning uppgick lill 6 iniljarder kr. Samtidigt ägde
ett lageromslag på 6,8 miljarder kr. rum, från en lagerneddragning på 1,1
mUjarder kr. 1973 till en lageruppbyggnad på 5,7 miljarder kr. 1974. Totalt
beräknas näringslivels investeringar ha vuxit med närmare 13 miljarder kr.
1974. Detta täcktes lill en del med egna medel. En residualkalkyl över de olika
sektorernas finansiella sparande enligt nationalräkenskaperna ger en ökning av
förelagens brutlosparande på ca 3 miljarder kr. 1974. Nu föreliggande preliminära
uppgifter över rörelseresultatet för industriföretagen med fler än 500
anslällda pekar på en ökning av delta med 48 % under 1974 en i förhållande
till 1973 i stort sett oförändrad ökningstakt. Detta rörelseresultat korrigerat
för skaller, utdelningar och finansiellt netto, kan emellertid ej ulan vidare
jämföras med bruttosparandel enligt nationalräkenskaperna. Rörelseresultatet
enligt finansslatistiken påverkas av bokföringsmässiga lagervärden, medan
nationalräkenskaperna i princip inte skall influeras av ändrade värderingar av
behållna lagerstockar. En

s. 189 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Reviderad nationalbudget 1975 189

Tabell
9:11 Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 19731974

Milj.
kr., nettobelopp

lut -Summa

1973

1974

Obligationer
och förlagslån

Aktier

Upplåning
hos affärsbankerna

Upplåning
hos andra kreditinsti

2 273

537

5 594

4 535

12 939

2 195 1492

5 704

6 067

15 458

Källa:
Riksbanken.

försämring
av näringslivels finansiella sparande av storleksordningen 10 miljarder kr.
1974 verkar emellertid ej orimligt enligt någon av de båda tillvägagångssätten.
Detta måste i och för sig ha inneburit en kraftig likviditetspåfrestning för
förelagen 1974, vilken ytterligare förstärktes i samband med frivilliga
nettoavsätlningar i förväg om ca 800 milj. kr. till investerings- och
arbetsmiljökonto i riksbanken. Påfrestningen på likviditeten neutraliserades
emellertid i hög grad genom en icke oväsentlig total upplåning av
företagssektorn 1974.

Som
framgår av tabell 9: 11 växte näringslivets upplåning på kreditmarknaden med
2,5 miljarder kr. tiU 15,4 miljarder kr. 1974. Denna ökning bestod tiU
övervägande delen eller 1,6 miljarder kr. av lån från bankema och
försäkringsinrältningarna. SärskUt sparbankernas och försäkringsbolagens
utiåning tUl näringslivet tilltog 1974 eller med runt 600 milj. kr. vardera.
Vidare ökade företagens kapitalanskaffning genom aktieemissioner relativt
kraftigt 1974 eller med ca 950 milj. kr. Däremot var deras obligationsupplåning
av ungefär samma storleksordning 1974 som 1973.

Näringslivets
upplåning utanför den organiserade kreditmarknaden torde ha Ökat i snabb takt
1974. Utvecklingen av bankernas garantiförbindelser pekar i denna riktning.
Dessa ökade med 3,3 miljarder kr. 1974 mot 140 milj. kr. 1973. Accelerationen
inträffade under senare delen av 1974, då effekten av kreditåtstramningen blev
mer påtaglig. Av ökningen på 3,3 miljarder kr. ägde 3 miljarder kr. rum under
andra halvåret 1974. Samma mönster återfanns under den förra kreditåtstramningen
19691970, då stocken garantiförbindelser växte med 970 milj. kr. resp. 1,4
miljarder kr.

Näringslivets
upplåning utomlands, som den kommer till uttryck i betalningsbalansens privata
kapitaltransaktioner samt troligen även i restposten var väsentligt större 1974
än 1973 en ökning med 2,5 miljarder kr., varav ca hälften var registterad.
Det var inte bara finansieringen i anslutning tUl utrikeshandeln som ökade
utan även övriga privata långfristiga lån. Samtidigt var finansieringen via
emission av värdepapper lägre 1974 än 1973. Den ökade upplånmgen utomlands hade
för övrigt ett visst samband med omfattningen av de direkta in-

s. 190 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 190

vesteringarna
utomlands, eftersom riksbanken skärpt kraven på utrikes finansiering av sådana
investeringar. Dessa brukar tiU ca 25 % finansieras med övriga privata
långfristiga lån ulomlands. Under 1974 torde denna del ha ökat väsentligt.

Tack
vare en relativt kraftig ökning i företagens totala netloupplåning 1974 torde
en slor del av det tilltagande finansieringsunderskoltet ha blivit täckt
emeUertid ej i sådan utsträckning att en försvagning av likviditetsutvecklingen
kunnat undvikas. Detta innebär i och för sig ej en absolut nedgång i de likvida
medlen utan en fortsatt uppbyggnad torde ha ägt mm (diagram 9: 4).

9.3
Utblick

Bytesbalansen
väntas 1975 försvagas något och visa ett underskott runt 4,7 miljarder kr. En
fortsatt neddragning av valutareserven måste enligt de ansvariga myndigheternas
uppfattning i möjligaste mån undvikas. Detta innebär att en omfattande
kapitalimport måste ske 1975. Härvidlag torde förutom inflöde via
förskjutningar i handelskrediterna även en ökad långfristig utiandsupplåning i
form av både värdepapper och lån bli aktuell. En sådan förefaller också ha
kommit igång. Under januari och februari 1975 har valutatillslånd meddelats för
obligations-och banklån för 2 miljarder kr. Man kan alltså förutsätta, atl
posterna värdepapper och övriga privata långfristiga lån i betalningsbalansen
kommer att bli icke oväsentiiga under 1975.

I
slutet av februari 1975 utfärdade, riksbanken nya tillämpningsföreskrifter av
beräkningsteknisk natur för affärsbankernas likviditetskrav. Syftet härmed var
att ge likviditetskraven en mer ändamålsenlig och smidig utformning. Delta
innebär bl. a. att bankernas innehav av stats-och bostadsobligationer skall
värderas till nominellt värde i stället för marknadsvärde. Vidare har
avgränsningen av bankernas' fordringar och skulder gentemot utiandet justerats
något. Tidigare har bankernas likviditetskrav avsett likviditetsläget vid
varje månadsskifte. Bland föreskrifterna ingick nu också införande av en s.k.
utjämningsregel, som innebär likviditetskrav, avseende 12-månadsperioder. De
aktueUa kvoterna sattes fr.o.m. 1 mars 1975 för Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas
Bank till 40 %, Post- och Kreditbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och
Svenska Handelsbanken 32 %, Götabanken 30 % och övriga affärsbanker 26 %.

Utifrån
inkomst- och utgiftsprognoserna för de oUka sektorerna soin presenteras i de
övriga kapitien, har i detta kapitel vissa skattningar för dessa sektorers
finansiella variabler gjorts för 1975. Enligt de beräkningar, som presenteras
i kaphel 8, kommer statens anspråk på kreditmarknaden 1975 att uppgå tUl 12,7
miljarder kr.

De
beräkningar, som gjorts av den kommimala inkomst- och utgifts-

s. 191 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 191

ulvecklingen
för 1975 indikerar en ytterligare försämring av sektorns finansiella sparande
detta år med ca 1 miljard kr. Detla torde innebära etl väsentligt ökat
kommunalt upplåningsbehov 1975. Det växande utgiflsöverskottet kan även i viss
mån länkas bli finansierat med egna likvida medel. Under 1974 drogs dessa
emellertid ned relativt kraftigt, varför den huvudsakliga finansieringskällan
torde bU lånade medel, varav en viss del från utlandet.

Bostadsinvesteringarna
uppskattas under 1975 öka med 0,5 % i volym, vilket värdemässigt motsvaras av
1,5 mUjarder kr. Nettoulbetalningarna av de statUga bostadslånen beräknas bli
ca 600 milj. kr. större 1975 än 1974. Dessa utvecklingstendenser implicerar för
bostadssektorn i och för sig ett ökat upplåningsbehov på kreditmarknaden 1975
med knappt 900 milj. kr.

I
volym väntas näringslivets fasta investeringar öka obetydligt 1975, medan de
värdemässigt beräknas stiga med 2,8 miljarder kr. Samtidigt torde näringsUvets
lagerinvestéringar minska med några hundra milj. kr. 1975. Investeringarna
torde sålunda komma att ge upphov till ett ökat finansieringsbehov hos
näringslivet på drygt 2 miljarder kr. Säkra indikationer på någon omfattande
förändring, vare sig det blir i positiv eller negaliv riktning i deras
finansiella sparande 1975 föreligger ännu inle. Nettoavsättningarna tiU
arbetsmiljö- och särskilda investeringskonton i riksbanken kan dock komma alt
bidra till en viss försvagning av näringslivets likviditetsutveckling 1975. En
mera deciderad inverkan i samma riktning föranleds troligen av utvecklingen av
sektorns upplåning på den svenska kreditmarknaden. Denna var extremt stor
1974. Under första halvåret 1975 är bankerna rekommenderade alt iakttaga
återhållsamhet i sin utlåning. En viss återhållsamhet i utlåningen andra
halvåret torde också bli erforderlig för att förmå företagen till upplåning
utomlands. Den privata upplånhigen utomlands förutses således öka avsevärt
1975. Vad gäller upplåningen utanför kreditmarknaden inom landet torde
visserligen den som sker med stäUda kreditgarantier i bank bli begränsad 1975.
Vid sidan härav förekommer emellertid "grå" upplåning, som man ej kan
ha någon direkt uppfattning om. Nuvarande kredilpolitiska läge talar dock för
att företagens icke-organise-rade upplåning i aUa fall inte torde bli lägre
1975 än 1974. För förelagen skulle detta sammanlagt kunna innebära en i det
närmaste oförändrad likvidUetsutveckling.

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 192

BIHANG

Delprognoser
och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1975

Av
inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom
finansdepartementels ekonomiska avdelning (EA) resp. konjunkturinstitutet
(Kl). Nedan redovisas detta i tablåform. Hämtöver framgår EA:s och KI:s
bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.

Sektor

Avsnittet utformat inom

Prognos,

%

EA

Kl

Privat
konsumtion

Kl

4

3,5

Offentlig
konsumtion

EA

3

Bruttoinvesteringar

Kl

1

0

Lagerinvesteringar

Kl

3 100' 2 900'

Export
av varor och tjänster

Kl

1

1

Import
av varor och tjänster

Kl

2,5

2

Bruttonationalprodukt

EA

2,2

Internationell
bedömning

EA

Produktion
inom gruvor, mine-

ralbrott,
tillverkningsindustri

9ch
skogsbruk

Kl

Övrig
produktion

EA

Arbetsmarknad

EA

De
enskilda konsumenternas

ekonomi

Kl

Kreditmarknad

Kl

Sammanfattning

EA

' Milj. kr. i 1968 års priser.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 193

Innehåll

1 Sammanfattning av den reviderade nationalbudgeten 1975 i

1.1
Sammanfattande bedömning 2

1.2
Utvecklingen inom olika områden 8

2 Det
internationella läget 35

2.1
Sammanfattande översikt 35

2.2
Länderöversikter 47

3 Utrikeshandeln 72

3.1
Exporten 72

3.2
Importen 82

3.3
Bytes- och betalningsbalansen 88

4 Produktionen 94

4.1
Sammanfattning av
industriproduktionens utveckUng 94

4.2
Gruvor och mineralbrolt samt
tillverkningsindustrin 94

4.3
Skogsbruket 112

4.4
Övriga näringsgrenar och den
totala produktionen 113

5 Arbetsmarknaden 116

5.1
Arbetsmarknaden under 1974 och
början av 1975 116

5.2
Arbetsmarknaden under 1975 123

6 De
enskilda konsumenternas ekonomi 126

6.1
De disponibla inkomsterna 127

6.2
Konsumentpriserna 131

6.3
Den privata konsumtionen I34

7 Investeringarna I37

7.1
Sammanfattning av
investeringsprognosen för 1975 137

7.2
Invesleringsutvecklingen inom
olika områden 141

7.3
Lagerinvesleringarna 152

8 Den
offentUga verksamheten 156

8.1
AUmänt 156

8.2
Staten 156

8.3
Kommunerna 160

8.4
Socialförsäkringssektom 162

13
Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 194

8.5
Den konsoliderade offentliga
sektom 165

8.6
Beräkning av finanspoUtiska
effekter 169

9
Kreditmarknaden 175

9.1
Likviditetsutvecklingen 178

9.2
Utvecklingen på kreditmarknaden 182

9.3
Utblick 190

Bihang

Delprognoser
och arbetsfördelning 192

s. 195 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Reviderad
nationalbudget 1975 195

Tabellförteckning

1:
1 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregående

år
19711975 3

2
Reviderad försörjningsbalans
19741975 6

3
Bytesbalans 19731975 18

4
De enskilda konsumenternas
ekonomi 19731975 23

5
Konsumentprisförändringen
19731975 uppdelad på komponenter 24

6
Den offentliga sektorns
finansiella sparande samt utlåning 19731975 31

7
Finanspolitiska effekter 1974
och 1975 32

2:1
Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder

områden 19731975 35

2
Konsumentpriser 19621975 37

3
Arbetslösheten i vissa
OECD-länder 19621975 39

3:1
Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg) tUl OECD-om

rådet 19711975 73

2
Sveriges export av färdigvaror
(exkl. fartyg) 19681975 74

3
Prisutvecklingen för
färdigvaror 19601975 74

4
Exportutvecklingen för olika
varugrupper 19731975 77

5
ImportutveckUng för olika
vamgmpper 19731975 84

6
Bytes- och betalningsbalans
19711975 92

4:1
Industriproduktionens utveckling 19721975 95

2
Försörjningsbalans för
sågade och hyvlade trävaror 1973 1975 97

3
Försörjningsbalans för
verkstadsprodukter, exkl. fartyg, 1973 1975 106

4
Försörjningsbalans för övrig
industrisektor 19731975 108

5
Försörjningsbalans för
rundvirke 19731975 112

5:
1 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 19721974 121

2 Arbetslösheten enligt arbetskraflsundersökningarna januari

mars
1974 och 1975 123

6:1
De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1973

1975 127

2
Inkomstöverföringar till
hushåll 19731975 129

3
Hushållens direkta skatter och
avgifter 19711975 130

4
Konsumentprisindex december
1973december 1974 131

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 196

5
Konsumentprisförändringen
19731975 uppdelad på komponenter 232

6
Hushållens
konsumtionsutveckling 19631974 135

7:1
Eruttoinvesteringarnas utveckUng 19701974 samt prognos

för
1975 138

2 Bruttoinvesteringarnas
utveckUng 19701974 samt prognos

för
1975 för privat, statiig och kommunal sektor 139

3
Lägenheter i påbörjade och
inflyttningsfärdiga bostadsbyggen 19681975 143

4
Antal lägenheter för vilka
preliminära beslut om bostadslån till ombyggnad meddelats 19691974 I44

5
Preliminärt verkställda
investeringar 1974 resp. planerade investeringar 1975 enligt investeringsenkät
i februari 1975 145

6
Planerade och faktiska
förändrmgar av den egentliga industrins investeringar 19671975 I47

7
Planerade och faktiska
förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landslingens investeringar
19671975 152

8
Lagervolymförändringar totalt
och efter näringsgrenar 1971 1975 155

8:1
Statens inkomster och utgifter 19731975 I57

2
Kommunernas inkomster och
utgifter 19731975 160

3
Socialförsäkringssektorns
inkomster och utgifter 19731975 164

4
Den offentliga sektorns
konsumtion och investeringar 1973 1975 165

5
Den konsoliderade offentliga
sektorns inkomster och utgifter 19731975 166

6
Finanspolitiska effekter 1974
och 1975 173

9:1
Vissa centralbankers diskonto samt 3-månaders eurodollar

ränta 31 december 197028 februari 1975 I75

2
Penningmängden hos allmänheten
19721974 I79

3
Bankernas Ukvida tillgångar
19721974 181

4
Affärsbankernas
likviditetskvoter 19701975 182

5
Kreditmarknaden 1973 och 1974 183

6
Affärsbankernas övrigutlåning
fördelad på sektorer och branscher 19731974 184

7
Affärsbankernas kreditgivning
till bostadssektorn 19731974 184

8
Statens upplåning 19721974 185

9
Kommunernas upplåning,
utlåning, förändring av likvida till- i87 gångar samt finansiella sparande 19721974

10
Bostadssektorns upplåning på
kreditmarknaden 19731974 188

11
Näringslivets upplåning på
kreditmarknaden 19731974 189

s. 197 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Reviderad nationalbudget 1975 197

Diagramförteckning

1:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och
länder

områden 19651974 10

2
Råvaruprisernas
utveckling 19721975 12

3
Arbetslöshet
och obesatta platser 19701975 22

4
Sparkvotens
utveckling 19631974 26

5
Industrins
investeringar 19681974 27

6
Lagerförändring
19501975 29

2:1 Industriproduktionen i vissa länder 19721974 36

2 Bylesbalansutveckling i vissa länder 19721974 40

3:1 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper
1968

1975 80

5:1 Antal obesatta platser 1971febr/mars 1975 119

2 Arbetslösheten enUgt arbetskraftsundersökningarna
1970

1975 122

6: 1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter
1963

-1975 131

2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper.
Hushållssparan

de. 1963l:a halvåret 1974 136

7:1 Byggnads- och maskininvestermgar, totalt och uppdelat
på sek

torer 19661975 140

2
Andel oulhyrda
lägenheier 3 månader efter färdigställandel 19681974 142

3
Medianbyggnadstid
i antal månader för påbörjade lägenheter 19701975 144

4
Investeringar i
bostäder och inom egentlig industri 1968 1975 146

5
Investeringar
inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 19681975 148

6
Totala
industrins lagervolymförändringar 1963l:a halvåret 1975 153

9: 1 Riksbankens guld och valutor, valutabankernas
tidsposition

samt valutareserven 19701975 176

2
Affärsbankernas
utestående krediter lill övriga ändamål exkl. bostadsbyggnadskrediler 19691975 176

3
Penningmängden
hos allmänheten 19681975 I79

4
Industrins
likviditetsutveckling 19691974 180

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 750188

opaginerad Kontrollera mot PDF

BUaga
2

Långtidsbudget för perioden 1975/761979/80

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

Bil. 2
Långtidsbudget

Bilaga
2

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1975/761979/80

1
Inledning

1.1 Långtidsbudgetens
syfte och allmänna uppläggning

Långtidsbudgetens
syfte är att kartlägga de slatsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av
redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Den har utarbetats inom
finansdepartementets budgetavdelning.

På
utgiftssidan utgör långtidsbudgeten en kalkyl över omfattningen av de
finansieUa och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda
mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. På inkomstsidan där
tidsperspektivet är kortare än på utgiftssidan förutsätts beslutade
skatteregler bestå. Härvid har beaktats uppgörelsen om skatter m. m. fr. o. m.
år 1976.

Inga
försök görs att förutse vUka nya beslut som kan komma att fat

tas under perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är således

varken en plan eller ett program för den önskvärda utvecklingen och ej

heUer en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Långtidsbudge

tens syfte är att ange de inteckningar i det framtida resursutrymmet som

gjorts genom redan fattade beslut. Mot denna bakgrund kan förslag om

nya aktiviteter bedömas och omprövningar av redan gällande program

aktualiseras. , '

1.2 Principerna
för utgiftsbedönmingama

De
beräkningar av den frarhtida utgiftsutvecklingen som redovisas i det följande
syftar endast till att ange konsekvenserna av redan.fattade beslut. Beroende på
beslutets eller åtagandets karaktär och utformning kan dessa
konsekvensberäkningar göras på olika sätt. Följande typfall belyser hur
beräkningarna utformats i några olika situationer.

1.1
vissa fall har statsmakterna bdoppsmässigt kvantifierat en utgifts-norm. Detta
gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraktär. Depå så sätt
kvantifierade progranmien kan vara av olika slag:

a)
För vissa aktiviteter föreUgger mål som gäller t. v. och som inte innefattar
standardhöjningar. Detta gäUer t. ex. de allmänna barnbidragen som utgår med
fastställt belopp för aUa barn under 16 år. Här kommer den beräknade
anslagsutvecklingen att heltstyras av antagandena om befolkningsutvecklingen.

1 Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 2

b)
För vissa verksamheter
innefattar det kvantifierade målet även standardhöjningar under hela eller en
del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten. Vid beräkningarna har hänsyn
tagits tUl detta genom att utgifterna successivt höjts i enlighet med det
beslutade åtagandel. Ett exempel härpå är anslaget tUI folkpensioner där
utgiftema för den årliga standardstegringen i form av pensionstiUskott medtagits
i kalkylerna.

c)
Slutligen finns på några
områden tidsbegränsade program. I dessa fall har i allmänhet utgLfterna
antagits falla bort i och med att programmet upphör. Exempel på detta är
programmet för långivningen lill Norrbottens järnverk i samband med
investeringarna i Stålverk 80.

I
den mån det är klart orealistiskt att räkna med att anslagen kommer att faUa
bort efter programperiodens slut underskattas givetvis Omfattningen av de
framtida resursanspråken. I en del fall har statsmakterna även låtit förstå att
tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form utan att
formella beslut ännu fattats härom. Utgifterna för program av denna karaktär
fömtsätts ligga kvar på oförändrad nivå. Likaså har i fråga om vissa avtal
vilka löper ut under långtidsbudgelperio-den men avses bli förnyade
schablonmässigt antagils oförändrad anslagsnivå. Detta gäller t. ex. avtalen
med landstingskomihunerna avseende mentalsjukvården.

2.
I andra fall har statsmakterna
kvantifierat målen men inte preciserat de finansiella konsekvenserna härav.
Sådana kvantifieringar ålerfinns exempelvis på den spärrade utbildningens
område. I dessa fall har i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som
beräknats nödvändiga för att uppnå de fastställda målen. Eftersom beräkningama
avser de erforderUga resursinsatserna utgår de från vissa antaganden om
rationalisering och produktivitetsutveckling.

3.
I de fall statsmakterna fattat
principbeslut eUer gjort principuttalanden i viss fråga utan alt ställning
ännu tagils till närmare regler eller tidpunkten för ikraftträdandet m. m. har
utgifter för detla inte medräknats i långtidsbudgeten.

4.
För de flesta anslag saknas av
statsmakterna kvantifierade mål för den framtida verksamheten. I dessa fall har
konsekvensbedömningen gjorts från andra och i allmänhet mer skönsmässiga
utgångspunkter.

a)
En i vissa faU användbar metod
är att utgå från oförändrad kvalitet hos den statliga tjänsteproduktionen.
Detta innebär att produktionen får anpassas tUl förändringar i efterfrågan.
Insatsen av resurser påverkas emellertid av produktivitetsutvecklingen, som i'
allmänhet måste fömtsättas vara sådan att en över tiden oförändrad efterfrågan
kan tillgodoses med successivt minskade resursinsatser. Det bör understrykas
att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen.
Antagandena måste göras mycket schablonartade.

b)
För de statliga
verksamhetsgrenar som föEakornmer på statsbudge-

I

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 3

tens
utgiftssida i huvudsak som investering, bl. a. kommunikationsverken och
vägbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att avgöra vilken
anslagsutveckling som på längre sikt krävs för att anpassa produktionen till
förändringar i efterfrågan. Detta sammanhänger främst med svårigheterna att
precisera sambandet mellan investeringar och efterfrågan. Principen i
beräkningarna har här varit att investeringarna antagits öka i takt med
efterfrågan sedan hänsyn tagits till en förväntad produktivitetsutveckling.
För de närmast framförliggande åren domineras dock investeringsverksamheten
ofta av att redan fattade investeringsbeslut genomförs.

c) Inom vissa områden
saknas kontinuerlig investeringsverksamhet av större omfattning. Däremot
aktualiseras punktvis vissa större projekt utan att dessa i och för sig innebär
höjd ambitionsnivå för verksamheten. I den mån en utbyggnad inte följer av
fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning fått göras.

1.3
Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten
omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och inkomster. Härav följer
att affärsverkens driflulgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än
tiUskott av kapital inle ingår i beräkningarna. Detsamma gäller en stor del av
socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.

Grundvalen
för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts av
myndigheterna. Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen bar gjorts inom
finansdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande
fackdepartefnerit. . .

Vid
en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande
budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen under
tidigare år. Sådana jämförelser kan visa bl. a. i vilken mån nya tendenser i
den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skUda delområden gör sig
gäUande.

Som
jämförelsematerial kommer i det följande alt användas statistiken över
budgetutfaUen för budgetåren 1969/701973/74. För budgetåret 1974/75
föreligger slutredovisning först hösten 1975. Detla budgelår har därför inte
tagits med i kalkylerna.

Beräkningama av den
framtida utgiftsutvecklingen ulgår från anslagsbeloppen för budgetåret 1975/76
enligt 1975 års reviderade finansplan. Två olika beräkningar har utförts, dels
en i fasta priser och löner för perioden t. o. m. budgetåret 1979/80, dels en
i löpande priser, och löner avseende perioden t. o. m. budgetåret 1977/78.

Även för den historiska
perioden redovisas en beräkning av utgifts-förändringarna i fasta priser.
Omräkningen av utgifterna från löpande priser till fasta priser har gjorts med
hjälp av olika indexserier: .För vis-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 4

sa
utgiftsgrupper finns direkt användbara indextal. Detta gäller t. ex. de
kvantitativt viktiga direkta inkomslöverföringarna. Dessa har omräknats efter
konsumentprisindex. För andra gmpper saknas direkt tUlämp-bara indexserier.
Detta gäller t. ex. de anslag som innehåUer omkostnader. För dessa komponenter
har använts konsumentprisindex sedan denna rensals från varugrupper som inte är
relevanta för den statliga konsumtionen.

Den
angivna metoden för volymberäkning innebär således att för de utgiftsgrupper
som består av transfereringar (inkomstöverföringar) och finansieUa
transaktioner (utlåning) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen
representerar för mottagaren. För de utgifter som innebär statlig konsumtion
eller investering anger volymberäkningarna statens efterfrågan på reala
resurser.

2
Samhällsekonomisk bakgrund 2.1 Inledning

De
offentliga utgifterna spelar en betydelsefuU roll i samhällsekonomin. I en
analys av dessa utgifters utveckling är det därför viktigt att sambanden med de
övriga delarna av ekonomin beaktas. Dessa samband utgör emellertid ett
komplicerat mönster: både behovet av och möjligheterna för det offentligas
insatser påverkas bl. a. av vad som händer i övriga delar av ekonomin. För
dessa möjUgheter är det totala resursutrymmet av avgörande betydelse samtidigt
som detta utrymme i sin tur påverkas av de offentliga utgifternas omfattning
och inriktning. Den statliga budgetplaneringens uppgift är bl. a. att göra
avvägningarna så alt den offentiiga sektorns efterfrågan på varor och tjänster
och övrig påverkan av samhällsekonomin t. ex. skattepoUtiken utvecklas på
sådant sätt att balans upprätthålls mellan totala anspråk och tUlgängliga
resurser.

Statens
och kommunernas sammanlagda utgifter för konsumtion och investeringar beräknas
år 1974 ha uppgått tUl närmare 80 miljarder kr., vilket utgör knappt 1/3 av dé
totala ekonomiska resurserna (bruttonationalprodukten). Inkomstöverföringar
tUl övriga delar av ekonomin beräknas tUl ca 55 mUjarder kr., varav 3/4 gick
till hushållen och således var av stor betydelse för den privata konsumtionens
utveckUng: I ovan nämnda belopp för inkomstöverföringar har alla transaktioner
mellan staten och kommunerna eliminerats. Det kan nämnas att av statens totala
inkomstöverföringar år 1974 utgjordes närmare hälften (16 miljarder kr.) av
statsbidrag tiU kommunerna.

Den
offentliga sektorns totala efterfrågan på reala resurser för. konsumtion och
investering ökade med i genomsnitt drygt 6 % pér år 19651970 (räknat i fasta
priser). Ökningen var avsevärt snabbare för

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 5

kommuner
(9 % per år) än för staten (2 % per år). Under samma period steg
bmttonationalprodukten med genomsnittligt 3,8 % per år.

Denna
utveckUngstrend bröts i början av 1970-talel. Totalproduktionens ökningstakt
dämpades påtagligt och beräknas för perioden 1970 1974 ha blivit
genomsnittiigt 2 1/2 % per år. Det var framför allt det svaga
produktionsresultatet år 1971 samt arbetstidsförkortnmgen år 1972 som bidrog
till detla lägre genomsnittstal. Men också under de därpå följande åren hade
produktionen svårt att nå upp till tidigare noterade ökningslal. Medan den
offentliga konsumtionen och investeringarna sammantagna ökat i snabbare takt
än bruttonationalprodukten under praktiskt taget hela efterkrigstiden kom nu
särskilt investeringssidan att uppvisa en långsammare ökningstakt. Den
offentliga konsumtionen steg under denna period med 2 1/2 % per år, medan de
offentliga inves teringama minskade med genomsnittligt 2 % per år 19701974.
Det var framför allt den kommunala verksamheten som visade en avsevärd
avmattning, bl. a. som en följd av de vikande bostadsinvesteringama. De kommunala
bmttoinvesteringama var drygt 20 % lägre år 1974 än år 1970.

Det
är emellertid ännu för tidigt att ha någon bestämd uppfattning i frågan om
denna utvecklingsbUd präglats av tillfälliga förhållanden under 1970-talets
första år eller om man får räkna med att denna bild blir beslående. Utsikterna
för senare hälften av 1970-lalet utreds f. n. inom finansdepartementets
ekonomiska avdelning som kommer att lägga fram en ny långtidsutredning mot
slutet av år 1975. I denna utredning kommer utvecklingstendenserna i den
svenska ekonomin fram till år 1980 att analyseras. Innan dess resultat
föreligger är det svårt att på ett konsistent sätt diskutera förutsättningama
för det framtida resursutrymmet. Genomgången i det följande måste därför
begränsas tiU en diskussion av några tendenser. Mera underbyggda siffermässiga
preciseringar kan inte göras nu.

2.2
Resursutveckling och anspråk

Produktionskapaciteten
bestäms av utbudet på arbetskraft och av hur produktionen per arbetstimme
produktivitetet utvecklas. Vad gäller arbetskraften är ett flertal faktorer
av betydelse: befolkningsutvecklingen, frekvensen för förvärvsarbete,
arbetstidens längd osv. Speciella svårigheter föreligger i fråga om att
prognostisera den framtida nettoinvandringen och utvecklingen av kvinnornas
förvärvsfrekvenser.

Sveriges
befolkningsutveckling kännetecknas f. n. av relativt måttliga förändringar i
antalet personer i yrkesverksam ålder medan antalet personer i de högre
åldrarna stiger snabbt. För männens del har en svag minskning i förvärvsfrekvenserna
inträffat som en följd av bl. a. ökat ul-bUdningsdeltagande, ökade
utbUdningstider samt tidigare pensionsålder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 6

En
tendens i samma riktning förutses göra sig gällande också under andra hälften
av 1970-talet. Däremot räknar man för kvinnornas del, framför allt för kvinnor
med minderåriga barn, med en fortsatt kraftig ökning av förvärvsfrekvenserna.
Nettoökningen i utbudet av arbetskraft väntas helt bestå av kvinnor. De
förutsedda minskningarna i arbetstiden medför emellertid att det totala
utbudet, mätt i antal arbetstimmar, förutses sjunka något under perioden
19751980.

Beträffande
produktivitetens tUlväxt har en viss dämpning gjort sig gällande under senare
år. Det finns" tecken på alt denna avsaktning inte enbart får betraktas
som ett konjunkturfenomen. Vissa restriktioner för tUlväxttakten synes vara av
mera bestående natur. Hit hör alt man får räkna med något lägre strukturvinster
jämfört med tidigare. Detta gäller i första hand de produktivitetsstegringar
som uppstår när arbetskraft flyttar från näringsgrenar med lägre produktivitet
till andra näringar med högre produktivitet. Men en viss avsaktning förutses
också beträffande strukturrationaliseringar inom näringarna. Något
sammanfattande omdöme kan dock inte ges innan utvecklingsbilden i ekonomins
olika sektorer sammanvägts i långtidsutredningens kalkyler.

De
tendenser som f. n. kan spåras tyder dock på att del kan finnas anledning räkna
med något långsammare kapacilelstillväxt i vår ekonomi för perioden 1975-1980
än den som ägt rum under tidigare perioder. I avvaktan på långtidsutredningens
resultat kan denna dämpning markeras med att man i denna långtidsbudget utgår
frän en kapacitets-tUlväxl av storleksordningen 3 % per år. SjälvfaUet kan de
slutiiga bedömningarna komma att avvika härifrån.

Inle heUer rörande de
anspråk som kan vänias på detta resursutrymme kan någon karlläggning ännu
redovisas. Man kan endast peka på några restriktioner. En sådan fördes fram av
1970 års långtidsutredning och gällde de resurskrav som måsle tiUgodoses för
att uppnå balans i de utrikes betalningarna. Genom en svag importutveckling
tillsammans med en fortsatt tillväxt av exporten under åren 19711973
förstärktes handelsbalansen successivt.

Genom de starka
prisstegringarna på olja och oljeprodukter från slutet av år 1973 har
bytesbalansfrågorna fått förnyad aktualitet. Oljeräkningen måste på sikt
betalas med svensk export. Vilka resurskrav upp-rätthåUandet av extern balans
för den svenska ekonomin ställer beror bl.a. av den fortsatta utvecklingen av
export- och importprisema. Under alla omständigheter får man dock förutse krav
på relativt betydande investeringar i våra exportindustrier och
importkonkurrerande industrier. En hög investeringsaktivitet är också
förutsättningen för att fortsatta produktivitetsförbättringar skall kunna komma
till stånd. Det kan också nämnas alt på elt annat betydande investeringsområde
bostadsbyggandet torde man förutse att den sedan en lid pågående nedgången

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 7

avbryts
och ersätts av en något ökande aktivitet. Även investeringarna på energiområdet
kommer sannolikt att öka.

Vilket
utrymme som kvarstår för privata och olika offentliga konsumtionsändamål kan
ännu inle bedömas. De avvägningsproblem som aktualiseras i delta sammanhang
avses bli redovisade i anslutning till den kommande långtidsutredningen.

3
Utgiftsutvecklingen

I
detla avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling i fasta priser under
perioden t. o. m. budgetåret 1979/80. Redovisningen omfattar de totala
utgifterna över statsbudgeten. Dessa redovisas grupperade efter ändamål. De
tolv största ändamålsgrupperna särredovisas; De svarar tillsammans för i runt
tal 90 % av utgifterna under budgetåret 1975/76. En redovisning av de totala
utgifternas utveckling lämnas i tabell 18. Beräkningarna utgår från de
anslagsbelopp för budgetåret 1975/76 som redovisas i den reviderade
finansplanen. För vissa anslag som är direkt knutna lill prisindex redovisas
också utgifternas utveckling i löpande priser för perioden fram t. o. m.
budgetåret 1977/78. TiU grund för dessa beräkningar ligger ett antagande om atl
priserna skall stiga med 5 % år 1976 och därefter med 4 % per år för åren 1977
och 1978.

Beräkningarna
i 1975 års långtidsbudget styrs i hög grad av de omfattande reformer som
beslutats av 1974 års riksdag eller föreslagits 1975 års riksmöte. Dessa
reformer föranleder betydande utgiftsökningar inom sina resp. utgiftsområden
och svarar därigenom för en stor del av budgetens ökande utgifter. Mest
märkbara är utgiftsökningarna budgetåret 1976/77 men även fortsättningsvis
ställer reformerna krav på ökande reala resurser. Exempel på sådana reformer är
höjningen av barnbidragen, sänkningen av pensionsåldern, förbättringarna av
folkpensionsförmånerna, subventionerna av bostadslåneräntoma och
energipolitiken, samt investeringen i Stålverk 80. Samtliga dessa reformer
påverkar budgetens utgiftssida. Exempel på reformer som påverkar budgetens inkomstsida
men i sig representerar betydande utgiflsåtaganden är reformeringen av
vuxen- och arbetsmarknadsutbildningen, det förbättrade
socialförsäkringssystemet och omläggningen av den direkta statliga
inkomstskatten fr. o. m. år 19.76.

3.1
Folkpensioner, sjukförsäkring m.m.

Ändamålsgmppen
domineras av utgiftema för folkpensioneringen och: statens bidrag till
sjukförsäkringen. Med undantag för vissa administrationskostnader utgörs hela
ändamålsgruppen av transfereringar till hushållen.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Tabell
1. Folkpensioner, sjukförsäkring m. m.

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

sniitiig

1975/76

tuell
för-

snittUg

procen-

1976/77 1977/78 1978/79

1979/80

ändring

procen-

tuell
för-

1975/76-

tuell
för-

ändring

1976/77

ändring

1969/70

1975/76-

1973/74

1979/80

Totala
utgifter

+ 10,2

17 877

+ 1881 +671 +571

+ 581

+ 10,5

+ 4,8

därav

folkpensione-

ringen

+ 7,7

15 310

+ 2 190 +600 +500

+ 510

+ 14,3

+ 5,7

sjukförsäkringen

+ 32,3

2 450

- 310 +70 +70

+ 70

-12,7

-1,0

Utgiftema
för folkpensionerna har under perioden 1969/701973/74 stigit med i genomsnitt
7,7 % per år räknat i fasta priser, ökningen beror dels på att antalet
pensionärer stigit under denna tid, dels på att standardförbättringar
genomförts. Antalet folkpensionärer uppgick i början av år 1975 till ca 1 575
000 varav ca 1 060 000 ålderspensionärer.

Den
1 januari 1975 höjdes folkpensionens grundbelopp för ensam pensionär från 90
till 95 % av basbeloppet och för pensionärspar från 140 tiU 155 % av basbeloppet.

Är
1974 fattade riksdagen beslut om en lagsladgad sänkning av den allmänna
pensionsåldern från 67 till 65 år fr. o. m. den 1 juli 1976.

I
prop. 1975: 97 föreslås att pensionsåldersreformen skall fullföljas genom
förslag om ökade möjUgheter till en rörlig pensionsålder. Avsikten är att de
nya reglerna om rörUg pensionsålder skall träda i kraft samtidigt som den
allmänna pensionsåldern sänks.

Riksdagen
fattade år 1974 även beslut om förändringar i det syslem för en successiv
standardhöjning av folkpensionen vilket infördes år 1969. Enligt systemet utgår
s. k. pensionstillskott till de folkpensionärer som inte uppbär ATP eller har
låg ATP. Pensionstillskottet utgjorde under budgetåret 1969/70 3 % av
basbeloppet och har därefter ökat med 3 procentenbeter årligen för atl den 1
juli 1975 uppgå till 21 % av basbeloppet. Enligt 1974 års riksdagsbeslut utgör
fr. o. m. den 1 juli 1976 den årliga ökningen 4 % av basbeloppet för alt
pensionslUlskoltet i det fullt utbyggda systemet den 1 juli 1981 skall utgöra
45 % av basbeloppet. Inkl. pensionstUlskott kommer därmed folkpensionen år 1981
att för ensamstående pensionär utgöra 140 % av basbeloppet och för makar 245 %
av basbeloppet. Motsvarande andelar var den 1 juli 1968 90 % resp. 140 %.

Den
1 juli 1975 förbättras handUcappförmånerna inom folkpensioneringen. De
nuvarande invaliditetsersättningarna och invaliditetstiUäggen förs samman till
en ny förmånsform kallad handikappersättning. Från samma tidpunkt införs också
gynsammare prövningsregler för vårdbidrag till förälder som vårdar
handikappade barnTtiemmet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 9

De
förtidspensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp får en kraftig
pensionshöjning genom att pensionstUlskotten fr. o. m. den 1 juli 1976 kommer
att utgå med fördubblade belopp.

Antalet
personer med förtidspension bar ökat kraftigt de senaste åren. ökningen beror
till stor del på de ändrade regler som trädde i kraft år 1970 och som innebär
ökade möjligheter för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete
att få pension före 67 års ålder. MöjUgheterna att få sådan förtidspension har
sedan dess utökats ytterligare för äldre förvärvsarbetande som blir
ulförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen och inte kan få nytt arbete.
Detsamma gäller för personer som uppburit omställningsbidrag eUer kontant
arbetsmarknadsstöd under en viss tid.

Det
totala antalet pensionärer beräknas bl. a. till följd av förändringar i
befolkningens ålderssammansättning under långtidsbudgetperioden årligen öka
med i genomsnitt 30 000. Däremot anlas antalet förtidspensionärer minska något
under sanmtia period. I samband med pensionsålderssänkningen den 1 juli 1976
beräknas antalet pensionärer öka med omkring 115 000 personer. Antalet
ålderspensionärer med pensionstiUskott beräknas f. n. uppgå tUl ca 750 000.

Beräkningen
av folkpensionsanslaget i fasta priser fram t. o. m. budgetåret 1979/80 har
gjorts med utgångspunkt i beräknade basbelopp under år 1975. Beräkningarna
omfattar därefter endast sådana ulgiftshöj-ningar som följer av ett ökat antal
folkpensionärer och de lagstadgade förändringarna av pensionsförmånerna.

I
fasta priser ökar utgifterna för folkpensioneringen med ca 2 190 mUj. kr.
budgetåret 1976/77. Däri ingår ca 340 mUj. kr. som följer av tidigare
basbeloppshöjningar. Effektema av andra utgiftspåverkande faktorer framgår av
nedanstående tabell.

Tabell
2. Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer

(Milj.
kr., fasta priser)

Ulgiftsförändring
till

1976/77
1977/78 1978/79 1979/80

Ökat
antal pensionärer + 280 +270 +245 +250

Pensionsålderssänkningen
m. m. +1 570 +330 +255 +260

Summa +1850 +600 +500 +510

Kompensation
för prisstegringar följer utvecklingen av basbeloppet, vilket i sin tur följer
förändringarna i konsumentprisindex. Folkpensionens årsbelopp var den 1 juli
1967 4 931 kr. för ensamstående och 7 696 kr. för makar. Motsvarande belopp
inkl. pensionstillskott var den 1 juli 1974 9 180 kr. resp. 14 960 kr. och
uppgår i början av år 1975 tiU 10 170 kr. för ensamstående och 17 190 kr. för
ett pensionärspar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Med
en antagen prisstegring om 5 % år 1976 och därefter 4 % årligen skulle
utvecklingen av folkpensionsanslaget i löpande priser bli följande.

Tabell
3. Folkpensioner

(Milj.
kr., löpande priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom-

snittlig

procentuell

förändring

1969/70-

1973/74

Anslag

1975/76

Anslagsförändring till
Procentuell förändring

1976/77-1977/78

1975/76-1976/77

1976/77
1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

+ 13,5

15310

+ 2 466 +1326

+ 16,1

+ 7,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
sidan av statens utbetalningar av folkpensioner utgår till pensionärerna stora
belopp i form av dels ATP, dels kommunala bostadstill-lägg. Under budgetåret
1975/76 beräknas de sammanlagda ATP-belop-pen uppgå till ca 5,6 miljarder kr.
och de kommunala bostadstilläggen tiU drygt 1,5 miljarder kr.

Inom
den allmänna sjukförsäkringen höjdes sjukpenningen kraftigt fr. o. m. den 1
januari 1974 och blev samtidigt beskattad och pensionsgrundande för ATP.
Ersättningen till den försäkrade vid sjukdom ulgår med 90 % av den
ersättningsgrundande inkomsten upp till 7 1/2 basbelopp (f. n. 67 500 kr.).
Sjukpenningen är genom de nya reglerna jämförbar med sjuklön från
arbetsgivaren. Vidare omvandlades moderskaps-försäkringen vid samma tidpunkt
till en föräldraförsäkring. Samtidigt infördes rätt till sjukpenning vid vård
av sjukt bam. Siatens utgifter för föräldraförsäkringen redovisas under
ändamålsgruppen stöd till barnfamiljer. Vidare infördes den 1 januari 1974 den
aUmänna tandvårdsförsäkringen som ger ersättning med i regel 50 % av
tandvårdskostnaderna för alla personer över 19 års ålder. I ett inledningsskede
gäller detta även åldersgruppen 1719 år. Barn och ungdom under 17 år skall ges
kostnadsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Försäkringen gäller både
för folktandvårdens vuxentandvård och för de privatpraktiserande landläkare
som anslutits till försäkringen.

Fr.
o. m. den 1 januari 1975 gäUer nya ersättningsregler för läkarvård som lämnas
av privatpraktiserande läkare. Ersättningen från sjukförsäkringen utgår nu
direkt till läkaren och patienten betalar endast ett enhetiigt belopp på
nomalt 20 kr. eUer vissa fall 2530 kr. per besök. Patientavgiften berättigar
också till de röntgen- och laboratorieundersökningar som kan behövas. De
privatpraktiserande läkare som är anslutna till försäkringssystemet är genom
taxebindning skyldiga att hålla sig inom ramen för den av regeringen faststäUda
läkarvårdstaxan..

Regeringen
har lagt fram förslag om ändring av den allmänna försäk-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 11

ringens
ersättningsregler för läkarvård och sjukvårdande behandlingar inom den
offentliga öppna sjukvården fr. o. m. den 1 januari 1976. Ersättningsreglerna
innebär höjda ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för läkarvård från 48 kr.
till 70 kr. per läkarbesök och en höjning av patientavgiften från 12 kr. till
15 kr. Förslaget innebär vidare bl. a. att huvudmännen får ersättning även för
behandlingar som utförs av annan personal än läkare och höjd ersättning för
sjukhusvård m. m. Vidare övertar huvudmännen ansvaret för tillhandahållande av
hjälpmedel till handikappade, varvid hjälpmedelsersäilning utgår från
försäkringen tUl huvudmännen. Sjukförsäkringens läkemedelsrabail ändras så att
maximibeloppet som den enskilde får betala vid inköp av medicin på recept höjs
från 15 kr. liU 20 kr. Reglerna om höjd ersättning beräknas totalt medföra en
kostnadsökning för sjukförsäkringen uppgående till 634 milj. kr.

I prop. 1975: 92 har lagts
fram förslag om nya finansieringsregler fr. o. m. år 1976 för hela den
obligatoriska sjukförsäkringen. Förslaget innebär alt statsbidrag utgår med 15
% av sjukförsäkringens totala kostnader i stället för nu gäUande en tredjedel
av kostnaderna. Resterande del täcks av arbetsgivaravgifter.

Anslagsberäkningen för
perioden t. o. m. budgetåret 1979/80 ulgår från gällande beslämmelser, taxor
och slatsbldragsregler. Dock har beaktats effekterna av förslagen i prop. 1975:
36 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen m. m. samt prop. 1975:
92 med förslag till skatteomläggning m. m. TiU följd av förändringar i
folkmängden och förskjutningar i åldersstrukturen beräknas
sjukförsäkringsutgifterna öka under samtiiga budgetår. Vid beräkningarna har
förutsatts alt sjukfrekvensen utöver den mellan åren 1973 och 1974
konstaterade ökningen om ca 10 % blir oförändrad.

3.2
Utbildning och forskning

Denna
ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbUdnings-väsendet och för
den civila forskning som bedrivs av staten eller med statligt stöd.
Ändamålsgruppen omfattar bl. a. grundskolan, gymnasiala skolor, högre
utbildning och forskning samt studiesociala ändamål. Till högre ulbildning och
forskning har vidare förts bl. a. anslagen lUl universitet och högskolor,
undervisningssjukhusen- samt de statliga forskningsråden och styrelsen för
teknisk utveckUng. I gmppen ingår även de statliga utgifterna för forsknings-
och utveckUngsverksamhet på energiområdet. Studiesociala ändamål omfatiar det
statUga studiestödet till samtliga kategorier av studerande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Tabell
4. Utbildning och forskning

(Milj.
kr., fasta priser)

Genomsnittlig

Anslag
1975/76

Anslagsförändi

ring
till

Procen-

Genomsniitiig

tucii lor-

procen-

1976/77 1977/78 1978/791979/80 ändring

procen-

tuell

1975/76-

tuell

förändring

1976/77

förändring

1969/70-

1975/76-

1973/74

1979/80

Totala
utgifter

-0,3

13 319

+266 +83

+ 53

+ 61

+ 2,1

+ 0,9

därav

grundskolan

-0,3

5 104

- 9 +46

+ 63

+ 48

- 0,2

+ 0,7

gymnasiala skolor

-0,9

1989

+ 5 +16

+ 16

+ 16

+ 0,3

+0,7

högre utbildning

och forskning

+ 2,8

3 537

+ 108 +26

-25

+ 1

+ 3,1

+0,8

studiesociala

ändamål m. m.

-8,2

1 105

+ 140 -27

-25

-29

+ 12,7

+ 1,3

Av
tabeU 4 framgår att utgifterna under den framförliggande perioden beräknas öka
endast långsamt, vilket är naturligt med hänsyn tUl långtidsbudgetens
beräkningsprinciper. Huvuddelen av de resurskrävande utbildningspoliliska
reformer som beslutades under 1960-talet är nu genomförda. För perioden
1969/701973/74 har ändamålsgruppens anslag minskat räknat i fasta priser.
Denna minskiung beror, vad gäUer grundskolan och gymnasieskolan, bl. a. på att
den av 1960-talets skolreformer föranledda byggnadsverksamheten avtog i volym
under perioden samt på tekniska orsaker.

UtgiftsutveckUngen
för grimdskolans del styrs i betydande utsträckning av
befolkningsutvecklingen. Elevantalet i grundskolan beräknas läsåret 1975/76
uppgå tUl ca 1 026 000 och antas läsåret 1979/80 ha ökat till ca 1 035 000.

Anslagsutvecklingen
styrs förutom av elevutvecklingen även av klassstorlekarna. På låg- och
högstadierna Ugger klasstorlekarna väl i nivå med de beräkningar som låg till
grund för 1962 års grundskolebeslut, medan de på mellanstadiet fortfarande
ligger under denna nivå. Anslagsutvecklingen påverkas dessutom av det
särskilda systemet för utbetalningar av statsbidrag till kommunerna.

I
enlighet med beslut av 1968 års riksdag ersattes fr. o. m. läsåret 1971/72
gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan med en ny skolform, gymnasieskolan.
Samtidigt infördes tvååriga yrkesinriktade linjer med en bredare inriktning än
förutvarande yrkesutbildning.

Läsåret
1975/76 beräknas antalet inlagningsplatser i den direkt grundskoleanknutna
delen av gymnasieskolan molsvara ca 95 % av årskullen 16-åringar. Andelen
elever som omedelbart efter grundskolan fortsätter tiU gymnasieskolan är dock
lägre. Antalet sökande till de mer utpräglat yrkesinriktade linjerna har ökat.
Däremot har intresset för de tvååriga sociala och tekniska linjerna minskat.

Den
snabba utbyggnaden av skolväsendet under 1960-talet ledde till

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 13

ett
stort behov av nya lärare. Den tidigare bristen på lärare är dock numera tiU
största delen hävd och antalet intagningsplatser för bl. a. klasslärare och
ämneslärare har dragils ned under flera budgetår. Detla innebär att
resursbehovet för läramtbUdningen kommer att minska. De organisatoriska
konsekvensema m. m. av minskningen av antalet mtag-ningsplalser övervägs av en
särskild arbetsgrupp.

Reformeringen
av vuxenutbildningen år 1967 innebar en kraftig förstärkning av resursema för
såväl utbildningen i studieförbundens regi som de kommunala skolorna för vuxna
och de riksrekryterande statliga vuxenskolorna i Norrköping och Härnösand.
Under de senaste åren har därefter nya betydelsefulla steg tagits i utbyggnaden
av vuxenutbUdningen. I en särskUd proposition till riksdagen våren 1975 har
förslag lagts fram om bl. a. ett särskilt vuxenstudiestöd för längre studier.
Det ansluter till det föreslagna stödet för arbetsmarknadsutbildning men består
tiU skillnad från detta tUl en del av återbetalningspliktiga medel. Dessutom
införs ett särskilt stöd för kortare kurser. De statliga bidragen till
studieförbund och studiecirklar förbättras. Vidare föreslås statligt stöd åt
studierekryterande åtgärder, bl. a. uppsökande verksamhet på arbetsplatser.
Utgifterna för vuxenutbildning väntas härigenom öka under hela femårsperioden.
De direkta kostnadema för 1975 års vuxenulbild-ningsreform föreslås emeUertid
bli arbetsgivaravgiftsfinansierade och belastar således inte hithörande anslag.

På
gmndval av förslag från bl. a. 1968 års utbildningsulredning har regeringen år
1975 förelagt riksdagen en proposition om reformering av högskoleutbildningen.
Förslagen innebär i huvudsak följande. All eftergymnasial utbildning
högskoleutbildning sammanförs i en ny högskoleorganisation. Reglerna för
behörighet och urval förändras så att rekryteringen kan breddas till andra
studerandegrupper än de traditionella. Återkommande utbildning främjas.
Nytillkommande utbildning förläggs i första hand till vissa orter utanför
nuvarande universitetsorter. En generell antagningsbegränsning införs som medel
för en total dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen. Ett
ökat lokalt och regionalt ansvar för högskolan liksom nya former för samspel
mellan högskolan och samhäUet i övrigt skall ge grunden för en fortlöpande
fömyelse av högskoleutbildningen. Högskolereformen föreslås i sina huvuddelar
träda i kraft budgetåret 1977/78. De nu framlagda principförslagen beräknas i
och för sig inte medföra några nämnvärda kostnadsökningar under
femårsperioden.

Uppskattningen av
anslagsutvecklingen inom undergmppen högre utbildning utgår från nuvarande
system och bygger i vad avser universiteten och högskoloma i huvudsak på den
beräknade närvaron. Medelsbehovet för de nu spärrade fakultetema har beräknats
med utgångspunkt i, de beslutade förändringarna i intagningskapaciteten. För
övriga fakulteter har t. v. förutsatts att närvaron i stort sett kommer att
ligga kvar på

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 14

den
nivå som prognostiserats för budgetåret 1975/76. Sammanlaget innebär detta att
kostnaderna för den högre utbildningen fortsätter att stiga under perioden.

Det
statliga stödet till forskning och utveckling utgår dels genom de statliga
forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling m. fl., dels genom
universiteten och högskolorna, ökningen av anslagen tilT direkta forsknings-
och utvecklingsändamål har under de senaste åren varil betydande och för
femårsperioden förutses en fortsatt ökning. Till denna ändamålsgrupp har förts
utgifterna för regeringens förslag om ett program för ökad satsnmg på
energiforskning som lagts fram i prop. 1975: 30. Programmet omfattar olika
forskningsåtgärder med syfte att minska energikonsumtionen och
omvandlingsförluslerna i energiproduktionen samt en satsning på forskningen
kring alternativa energikällor. Under en treårsperiod beräknas satsningen
rymmas inom en total uIt giftsram
av 360 milj. kr. Ett fortsalt deltagande i det europeiska forskningssamarbetet,
bl. a. inom europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO) och europeiska
kärnforskningsorganisalionen (CERN), har förutsatts vid anslagsberäkningarna.

Anslagen
till studiesociala ändamål omfattar såväl bidrag som återbetalningsplikliga
studiemedel tUl studerande. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 har alla elever över
20 år i gymnasieskolan, den kommunala öch statliga. vuxenutbildningen samt folkhögskolan
överförts lill studiemedelssystemet. Studiekredit tiU elever under 20 år i
dessa skolformer ulgår fr. o. m. samma budgetår i form av
återbetalningsplikliga studiemedel.

Antalet
studiemedelstagare har bedömts förbli i stort sett oförändrat. Samtidigt väntas
återbetalningarna av studiemedel och studielån stiga successivt under perioden,
vilket totalt beräknas innebära anslagsminskningar under de tre sista åren i
perioden. Hänsyn har därvid tagits till de nya regler för återbetalning av
studiemedel som påverkar återbetalningarnas storlek fr.o.m. år 1975.
Förändringssiffran tUl budgetåret 1976/77 för studiesociala ändamål i tabell 4
beror till största delen på att anslaget kunnat begränsas budgetåret 1975/76 då
en förbrukning av reserverade medel beräknas ske.

3.3
Totalförsvar

Utgiftema
inom ändamålsgruppen-totalförsvar avser tUl helt övervägande del det militära
försvaret. Därutöver ingår civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt
övriga delar av totalförsvaret. Utgifterna för totalförsvarsändamål uppgår
budgetåret 1975/76 till ca 11 % av de beräknade totala statsutgifterna. Deras
andel av de sammanlagda statUga konsumtions- och investeringsutgifterna är
däremot avsevärt högre och uppgår tUl nästan 31 %.

Genom
1972 års försvarsbeslut har statsmaktema mot bakgmnd av en. säkerhetspolitisk
bedömning tagit ståndpunkt till inriktningen av det mi-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Långtidsbudget

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

litära
försvaret, civUförsväret, det ekonomiska försvaret samt totalförsvaret i
övrigt.

Tabell
5. Totalförsvar

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

sniitiig

1975/76

tuell
för-

sniitiig

procen- '.

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

ändring

procen-

tuell för-

1975/76-

tuell för-

ändring

1976/77

ändring

1969/70-

f..

1975/76-

1973/74

1979/80

Totala
utgifter

+ 0,2

10 276'

+ 129

+ 369

+ 32

-517

+ 1,3

0

därav

:*

militärl försvar

+ 0,1

9 574

- 4

0

0

0

0

0

civilförsvar

0

178

- 3

0

+ 50

0

- 1,7

+ 6,0

ekonomiskt

försvar

+ 3,0

322

+ 131

+ 326

-32

-485

+ 40,7

-5,0

Beträffande
det militära försvaret har fastslagits att resurserna skall användas på sådant
sätt att en framtida styrketillväxt underlättas även om delta medför en lägre
operativ styrka under de närmaste åren än vad som aimars vore möjUgt. Försvaret
skall bygga på den aUmänna värnpliktens grund. För att begränsa kostnaderna för
de värnpliktigas utbildning har grundutbildningen försöksvis förkortats något.
Om valet står mellan olika vapensystem skall hellre anskaffas elt större antal
tekniskt mindre kvalificerade vapensystem än ett fåtal kvalificerade.
Fjärr-stridsförbanden, vilka bl. a. innehåller attackflyg och ubåtar, ges på
sikt en lägre prioritet än andra system.

I
syfte att inom den givna ramen skapa så stort utrymme som möjUgt för sådan
materielanskaffning och utbUdning, som ger direkt effekt i krigsorganisationen,
har överbefälhavaren fått i uppdrag minska antalet anställda inom försvaret med
3 900. under perioden september 1972 september 1979.

För
budgetåret 1972/73 bestämdes genom försvarsbeslutet år 1972. en utgiftsram
gmndad på ett s.k. basbelopp om 6 470 milj. kr. uttryckt i prisläget februari
1971. För budgetåret 1975/76 har i statsverkspropositionen föreslagits mUitära
försvarsutgifter om 9 574,3 milj. kr. Härav utgörs 1 420 milj. kr. av
priskompensation enligt nettoprisindex, räknat från prisläget februari 1974.
Basbeloppet är, bortsett från tekniska justeringar, oförändrat i förhållande
tiU försvarsbeslutet.

Enligt
det nya planeringssystemet för försvaret skall riksdagen inte besluta om en
flerårig utgiftsram. Planeringen för de närmaste fem åren måste dock ske med
utgångspunkt i en viss planeringsram.

I
budgetpropositionen år 1975 har föreslagits att deima planeringsram skall utgå
horisontellt från det nämnda basbeloppet. Härtill kommer kompensation för
prisstegringar enligt nettoprisindex.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 16

För
att belysa utveckUngen av de militära försvarsutgifterna även i löpande priser
har beräkningar gjorts på grundval av de prisantaganden som tiUämpas vid
beräkningar i långtidsbudgeten i övrigt (tabell 6).

Tabell
6. Utveckling av de militära försvarsutgifterna 1975/761977/78 (Milj. kr.,
löpande priser)

1975/76 1976/77 1977/78

Militära
försvarsutgifter 9 574 10 090 10 457

varav
priskompensation (1420) (1 940) (2 307)

Förändring
från föregående

budgetår +516 +367

Planeringsramen
uttryckt i löpande priser medger att ca 3 500 milj. kr. årligen kan användas
för forskning och materielanskaffning. TUl de större anskaffningsprogrammen hör
infanterikanonvagnar, terrängbilar och luftvärnsrobotar för armén, ubåtar,
patrullbåtar och kustartiUeribat-terier för marinen samt anskaffning av attack-
och jaktversionen av flygplanet Viggen för flygvapnet.

Beträffande
civilförsvaret innebär försvarsbeslutet att planeringen bl. a. skall utgå från
att befolkningen kan komma att beröras av biverkningar vid anfall mot mUitära
mål i samband med en invasion eller vid markstrid varvid i första hand
konventionella stridsmedel används. Liksom i fråga om det militära försvaret
bör eivilförsvarsåtgärderna ges långsiktig inriktning. Vissa begränsningar i
den operativa styrkan kan godtas under de närmaste åren. Exempel härpå är att
manskapsutbildningen något begränsas. Civilförsvarets utbildnings- och övningssystem
förändras f. n. varvid planeringen inriktas mot en regionalt centraliserad
utbildnings- och förrådsverksamhet.

För
budgetåret 1972/73 bestämdes genom försvarsbeslutet 1972 en utgiftsram grundad
på ett s. k. basbelopp om 118 milj. kr., uttryckt i prisläget februari 1971. I
budgetpropositionen har för budgetåret 1975/76 föreslagits utgifter för
civilförsvaret om 177,8 milj. kr. Härav utgörs 26,3 milj. kr av
priskompensation enUgt neltoprisindex, räknat från prisläget febmari 1974.
Basbeloppet är oförändrat i förhållande tiU försvarsbeslutet. Planeringen de
närmaste fem åren bör enligt budgetpropositionen 1975 utgå horisonteUt från
det nämnda basbeloppet. HärtiU kommer kompensation för prisstegringar enligt
nettoprisindex. Denna planeringsram medger bl. a. att skyddsmasker kan
anskaffas fortlöpande. Det bör observeras att planeringsramen endast avser de
civilförsvarsåtgärder som finansieras över fjärde huvudtiteln. Andra åtgärder
såsom byggande av skyddsrum, verkskydd m. m. finansieras på annat sätt.
Regeringen har nyligen i en proposition föreslagit att ett nytt syslem för
planering och finansiering av. skyddsrumsbyggandet skall införas. Systemet
innebär bl. a. att staten kommer aft svara för kostna-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 17

derna
för skyddsrum i bostadsfastigheter. De härav föranledda utgifterna har
beaktats.

Det
ekonomiska försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom bl. a. industriproduktionen,
livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och kommunikationerna. För att
skydda samhället mot skadeverkningar som beror på avbrolt i oljetiUförseln sker
en betydande beredskapslagring hos säljare och storförbmkaré av oljeprodukter.
Investeringskostnaderna för denna beredskapslagring av oljeprodukter enligt
beslutat program för perioden 19701976 beräknas i 1969 års priser tUI 760
milj. kr., varav staten bidrar med ca 80 milj. kr. och återstoden täcks genom
prissättningen på oljeprodukter. För att begränsa sårbarhet vid bl. a. s. k.
fredskriser pågår en betydande utökning av beredskapslagringen utöver
lagringsprogrammet genom en stalUg lagring av 3 mUj. m råolja. Utgifterna
härför kommer att tUl övervägande del falla på budgetåren 1977/78 och 1978/79.
Härutöver har en möjlighet öppnats att tUlförsäkra överstyrelsen för
ekonomiskt försvar vissa lagringsutrymmen för eldningsolja. F. n. pågår
utbyggnad av tre sådana anläggningar och avtal har nyligen slutits om en
fjärde. Regeringen har dessutom föreslagit riksdagen att pågående utbyggnad av
beredskapslager för främst fredskrisbehov senast till år 1985 skall
ytterligare utökas med en lagring av råolja och oljeprodukter motsvarande 3
milj. m råolja i den mån detta är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt.
Under perioden 1976/771979/80 har vidare medel beräknats för en beslutad
utökad statlig lagring av gasol och flygdrivmedel till en kostnad av ca 70
milj. kr.

För
alt en tUlfredsställande beredskap beträffande försörjningen med
beklädnadsvaror skall kunna upprätthållas beviljas ränte- och amorteringsfria
avskrivningslån tiU investeringar inom teko-, sko- och garve-riindustriema. En
investeringsram av 120 milj. kr. för detta ändamål har beslutats.

Övrigt
totalförsvar omfattar åtgärder inom en rad skilda funktioner. Aktiviteterna
inom hälso- och sjukvården, polisverksamheten och det psykologiska försvaret
fömtsätts fortlöpa på ungefär oförändrad nivå. Verksamheten inom övrigt
totalförsvar bygger i krig och krigssituationer i stor utsträckning på den bas
som det fredstida samhället utgör. Behovet av beredskapsåtgärder blir därför
beroende av samhällets utveckling i övrigt.

3.4
Kommunikationer och energiförsörjning

Denna
ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen utgiftema för vägväsendet,
kommunikationsverken dvs. postverket, televerket, statens järnvägar,
luftfartsverket och sjöfartsverket vissa invesleringsulgifter för Sveriges
Radio samt vattenfallsverket.

I
tabell 7 anges den anslagsutveckling som fömtses för perioden frain

2 Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

t.o.m.
1979/80. Dessa anslagsbelopp avser alt jämte tidigare behållningar täcka den
förutsedda medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal om ca 10 % för att
möjliggöra ökade investeringsramar om det skulle påkallas av konjunkturmässiga
eller andra skäl. Beloppen i den följande framställningen avser den beräknade
medelsförbrukningen. Vid bedömningen av den framlida utvecklingen har hänsyn i
första hand tagils till den väntade efterfrågeutvecklingen. Som nämnts i
avsnitt 1.2 föreligger vissa svårigheter att avgöra vilken
investeringsutveckling som krävs för att anpassa produktionen till efterfrågan.
För alt få. en praktiskt användbar beräkningsmetod har investeringarna, efler
reduktion med väntad produktivitetsstegring, förändrats i takt med den,beräknade
efterfrågeökningen. Vidare har vissa beslutade program och en-gångsprojekt
beaktats.

Tabell
7. Kommunikationer och energiförsörjning

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig

1975/76

tuell
för-

sniitiig

procen-

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

ändring

procen-

tuell
för-

1975/76-

tuell
för-

ändring

1976/77

ändring

1969/70-

1975/76-

1973/74

1979/80

Totala
utgifter

+ 2,7

7 986

+ 158

- 1

-140

-16

+ 2,0

0

därav

väganslag.

trafiksäkerhet

m. m.

- 0,9

3 202
,

+ 14

+ 15

+ -23

+ 24

+0,4

+0,6

kommunikations-

verken

+ 1.4

2 499

+ 7

-220

-172

-52

+ 0,3

-4,7

energiförsörjning

+ 16,6

.1 756

+ 93

+ 194

;- 2

0

+ 5,3

+ 3,8

Inom
vägväsendet beräknas trafikvolymen öka i långsammare takt än vad som varit
fallet under 1960-talet. Det även vid en oförändrad nivå av vägbyggnadsanslagen
stigande vägkapitalet kräver emellertid en viss uppräkning av driftanslagen för
alt det ökade underhåUsbehovet skall kunna tUlgodoses.

Televerkets
investeringar omfattar dels telenätet, dels rundradioan-läggningar för
distribution av radio- och TV-programmen. Medelsförbmkningen för dessa ändamål
beräknas uppgå till ca 838 milj. kr. under budgetåret 1975/76, varav drygt 40
milj. kr. för rundradioanläggningar. Investeringarna i telenätet har bedömts
mot bakgrund av den väntade teletrafikutvecklingen. Medelsförbrukningen för
statens järnvägars investeringar beräknas uppgå tiU 480 milj. kr. under
budgetåret 1975/76. Investeringarna har räknats upp med hänsyn till den förväntade
trafik-och produktivitetsutvecklingen.

Utvecklingen
av luftfartsverkets investeringar domineras av elt fåtal slora projekt. Medel
har beräknats för färdigställandet av en ny utrikes-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 19

terminal
på Arlanda flygplats och anläggandet av Göteborg-Landvetter flygplats, övriga
investeringsbehov har bedömts mot bakgrund av den förväntade
trafikutvecklingen.

Medelsbehovet
för postverkets investeringar har beräknats med utgångspunkt i att den totala
postvolymen kommer att ligga på i stort sett oförändrad nivå under perioden.
Hänsyn har tagits till vissa slörre pågående byggnadsprojekt, bl. a.
postgirohuset i Slockholm.

1
fråga om sjöfarten förutses under den framförliggande perioden en fortsatt
rationalisermg av lots- och fyrväsendet. Under budgelårel 1975/76 beräknas två
statsisbrytare av större och maskinstarkare typ vara i operativ verksamhet.
Vidare har beaktats att ytterUgare en kapa-citetsstark isbrytare skaU levereras
under perioden för alt möta de behov som väntas uppkomma i samband med Stålverk
80.

En utgångspunkt för
långtidsbudgetens beräkningar avseende energiförsörjning har varit den
föresats som ställts upp i prop. 1975: 30 om energihushållning. Denna föresats
innebär en i genomsnitt tvåprocentig årlig tiUväxt av energikonsumtionen för
perioden fram till år 1985. I detta syfte föreslås i fråga om
energikonsumtionen insatser för alt spara energi i bostäder och inom
näringslivet. På produktionssidan redovisas ålgärder för alt förstärka
elkraflproduktionssystemet, bl. a. med ytterii-' gare två kärnkraftaggregat
utöver de redan beslutade. Vidare föreslås ålgärder för att trygga vår tUlgång
till olja. I propositionen redovisas också det oljelagringsprogram som byggs
upp för att möta olika typer av fredskriser. Utgiftema för de ökade insatserna
redovisas inom de ändamålsgrupper som svarar mot åtgärdema. Under
ändamålsgmppen kommunikationer och energiförsörjning har sålunda medel
beräknats för utbyggnad av produktions- och distributionsanläggningar för
elkraft.

I
avsnittet bostäder har förslagen om bidrag tiU förbättrad energihushållning
inom bostadssektorn beaktats.

Utgiftskonsekvensema
av förslaget om ett stödprogram för förbättrad energihushållning inom industrin
tas upp under ändamålsgruppen näringars främjande.

3.5
Stöd till barnfamiljer

Utgifterna
under deima ändamålsgmpp avser huvudsakligen inkomst-överföringar tiU hushåUen
i form av allmänna bambidrag, föräldrapenning och bostadstiUägg för
barnfamiljer. Statsbidrag till kommunemas barnomsorg utgör en växande del av
ändamålsgmppen. Vidare ingår statens utgifter för bidragsförskott (utgifterna
för underhållsbidrag till bam för vilka ersättning inte kan tas ut av den
underhållsskyldige) och den del av statens bidrag tUl social hemhjälp som avser
hjälp tiU barnfamiljer.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Tabell 8, Stöd till barnfamiljer m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig

1975/76

tuell
för-

snittlig

procen-,

1976/77

1977/78
1978/79

1979/80

ändring

procen-

tuell
för-

1975/76-

tuell för-

ändring
,

1976/77

ändring

1969/70-

1975/76-

1973/74

1979/80

Totala
utgifter

+ 10,5

5 534

+ 374

+
152 +133

+ 133

+ 6,8'

+ 3,4

därav

allmänna

'

barnbidrag

+ 9,0

2 975

+265

0 0

0

+ 8,9

+ 2,2

bostadstillägg

m. m.

+ 4,8

1009

+ 15

+
15 +15

+ 15

+ 1,5

'+ 1,4

bidrag till barn-

omsorg

+43,7

855

+ 186,

+
110 +100

+ 100

+21,8

+ 12,1 '

Utgiftsutvecklingen
för barnbidragen bestäms av bidragsnivån och befolkningsutvecklingen. Enligt
riksdagens beslut höjs barnbidragsbeloppét fr. o. m. den 1 januari 1976 från 1
500 till 1 800 kr. per barn och år. Bidragen utgår till omkring 1 mUjon
bamfamiljer med ca 1,8 mUjoner barn. Antalet barn i bidragsberättigad ålder
beräknas i stort sett bli oförändrat under den aktuella perioden.

Den
tidigare moderskapsförsäkringen omvandlades fr. o. m. den 1 januari 1974 till
en föräldraförsäkring i anslutning till barns födelse. Er-sällningstiden har
fr. o. m. den 1 januari 1975 förlängts till sju' månader. Föräldrapennmg, som
är ATP-gnindande,' utgår med en garanlinivå på 25 kr./dag. För dem som har
sjukpenning över garantinivån utgår! föräldrapenningen med samma belopp som
sjukpenningen, dvs. med 90 % av inkomsten. Föräldrapenningen iitgår till deh av
föräldrarna modern eUer fadern som stannar hemma och vårdar barnet. Fr. o.
m. år 1974 har förvärvsarbetande föräldrar med barn under 10 år rätt att under
tio dagar per år och famUj vara hemma och ta hand om sina barn när de är sjuka
i hemmet och i vissa fall då barnen vistas på sjukhus. Föräldraförsäkringen
finansieras enligt de regler som gäller för sjukförsäkringen.

De
statliga och statskommunala bostadstilläggen till barnfamiljer utgår till ca
en halv miljon familjer nied omkring en miljon bara. I samband med de av 1974
års riksdag beslutade reformerna på det bostadspolitiska området genomfördes
vissa förbättringar av bostadstilläggen. Sålunda höjs inkomstgränsema för
oreducerade tiUägg under både år 1975 och 1976. De statskommunala bostadstilläggen
omfattar fr.o.m. den 1 januari 1974 även låginkomsttagare utan bam. Stödet tiU
lågm-komsttagare utan bam har i långtidsbudgeten förts till ändamålsgruppen
bostäder.

De
barn under 18 år vars föräldrar lever åtskilda är genom bidrags-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 21

förskotten
garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd. Bidragsförskottens årsbelopp
är sedan den 1 januari 1971 40 % av basbeloppet eller f. n. 3 600 kr./år. I
budgetpropositionen år 1975 föreslås att bidragsförskott fr. o. m. den 1 juli
1976 skall kunna utgå även till invandrarbarn enligt Uknande grunder som
gäller för barnbidrag. Kommunerna erhåller statsbidrag med 75 % av
nettokostnaderna för bidragsförskotten för varje kalenderår i efterskott.

Fr.
o. m. år 1974 har vårdbidraget till förälder med svårt handikappade bam i
hemmet höjts till samma nivå som förtidspension inkl. pensionstUlskott. Fr. o.
m. den 1 juli 1975 kommer enligt riksdagsbeslut möjlighelerna att få vårdbidrag
att utvidgas. Vidare kommer vårdbidragens nivå att höjas kraftigt den 1 juU
1976 i anslutning till att förlids-pensionerna höjs. Utgifterna för vårdbidrag
har inräknats i ändamålsgruppen folkpensioner, sjukförsäkring m; m.

Barnomsorgen
blir av allt större betydelse när det gäller samhällets service lill
barnfamiljerna. Under en följd av år bar statens bidrag tUl anordnande och
drift av barnstugor höjts kraftigt. Antalet platser i daghem och fritidshem
uppgick år 1974 tUl 75 000. Anordningsbidraget höjdes den 1 januari 1975 från 6
000 kr. till 7 500 kr. per plats. Driftbidragel till daghem och fritidshem
höjs fr. o. m. 1 juli 1975 tiU 7 500 kr. resp. 3 750 kr. per plats och år.

Den
1 januari 1969 infördes statsbidrag till kommunala familjedaghem. Genom beslut
av riksdagen hösten 1974 kommer statsbidrag fr. o. m. den 1 januari 1975 att
utgå med 35 % av kommunernas bruttokostnader för verksamheten inkl.
omkostnadsersättning.

Allmän
förskola för 6-åringar införs under år 1975. Statsbidragen lill denna
verksamhet beräknas tiU ca 60 milj. kr. per år.

Enligt
förskolelagen är varje konmiun fr. o. m. år 1975 skyldig att upprätta en plan
för utbyggnaden av förskoleverksamheten. Planen skall avse en femårsperiod och
innefatta en redovisning av behovet av förskoleverksamhet och på vilket sätt
och i vilken utsträckning kommunen avser att tillgodose detta behov.

3.6
Arbetsmarknad och regionalpolitik

Denna
ändamålsgmpp omfattar siatens utgifter för oUka arbetsmarknadspolitiska
åtgärder såsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgärder,
arbetsmarknadsutbildning, kontant stöd vid arbetslöshet och. arbetarskydd.
Vidare redovisas här utgifterna för regionalpolitiska stöd-. åtgärder i form av
bidragsverksamhet, transportstöd, lokaliseringslån osv.

Sedan
1960-talets början har utgifterna för arbetsmarknads- och regionalpolitiken
ökat mycket kraftigt. Under de senaste fyra budgetåren har utgifterna i fasta
priser inom denna ändamålsgrupp stigit med i ge-

s. 22 Kontrollera mot PDF

nomsnitt
11 % per år. De snabbt ökande anslagen är ett uttryck för en höjning av ambitionsnivån,
bl. a. i form av ökade insatser i anslutning till näringsUvets
strukturomvandling. Det kan i sammanhanget nämnas att arbetsmarknadsverkets
personalökning hittills under 1970-lalet uppgår till ca 760 nya tjänster. Till
dessa kommer ytterligare 290 Ijänster som tiUförs verket efler beslut av
riksdagen år 1975.

Den
reformering av arbetsmarknadsutbildningen som föreslagits i prop. 1975: 45
kommer att utgöra en viktig utgångspunkt för de närmaste årens
arbetsmarknadspoUtik. I övrigt torde arbetsmarknadspolitiken liksom hittUls
under 1970-talet i första hand komma att inriktas på åtgärder för de grupper
som har särskilda problem att få eller behålla ett arbete. För att uppfylla
målet om en järhnare fördelning av sysselsättningsmöjligheterna mellan olika
regioner krävs även fortsättningsvis insatser såväl i fråga om åtgärder som
syftar till ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet som i fråga om
regionalpolitiskt stöd i de delar av landet som har svårt att uppnå en
tillfredsställande sysselsättningsnivå. Långtidsbedömningarna för denna
ändamålsgrupp inkluderar inte kostnader för eventuella slabiliseringspolitiskt
motiverade insatser.

Tabell
9. Arbetsmarknad och regionalpolitik

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

sniitiig

1975/76

tuell
för-

sniitiig

procen-

1976/77

1977/78
1978/79

1979/80

ändring

procen-

tuell
för-

1975/76-

tuell
för-

ändring

1976/77

ändring

1969/70-

1975/76-

1973/74

1979/80

Totala
utgifter

+ 11,1

5 322

+ 192

+
57 +65

+44

+ 3,7

+ 1,8

därav

arbetsmarknads-

politik

+ 8,7

.4 280

+ 171.

+ 55
. +45 ,

+ 40

+ 4,0

+ 1,8

regionalpolitik

-H25,9

858

+ 8

+
2 +20

+ 4

+ 0,9

+1,0 .

Riksdagen
har år 1975 förelagts förslag om reformerad arbetsmarknadsutbildning. Reformen
som avser såväl bidragen som utbildningens omfattning, finansieras
huvudsakligen via en särskild arbetsgivaravgift. Bidragssystemet anknyter till
arbetslöshetsförsäkringen. För elever som tillhör erkända arbetslöshetskassor
utgår en skattepliktig dagpenning på 90130 kr. (inkl. stimulansbidirag).
Oförsäkrade erhåller en dagpenning på 90 kr./dag. Statens bidrag förs
tiUsamnians med arbetsgivaravgifterna tiU en särskild
arbetsmarknadsutbildningsfond. Utbetalningarna från denna fond redovisas inte
på budgetens utgiftssida. De i tablån under arbetsmarknadspolitik angivna
utgiftsförändringarna återspeglar därför endast lill en begränsad del
omfattningen av, denna reform:.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 23

De
sysselsältningsskapande åtgärderna i form av beredskapsarbeten har beräknats få
en i huvudsak oförändrad omfattning jämfört med den väntade utvecklingen för
budgetåret 1975/76.

Anslagen
till kontant stöd vid arbetslöshet beräknas öka under hela femårsperioden tUl
följd av ett växande antal medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna.

I
arbetsmarknadspolitiken ingår vidare strävanden att med hjälp av
anpassningsgrupperna bereda arbete på den reguljära arbetsmarknaden för
personer med nedsatt arbetsförmåga. Likväl krävs en förstått utbyggnad i
första hand av den halvskyddade men också av den skyddade sysselsättningen.

I
fråga om regional utveckling beslutade 1973 års riksdag om en femårig ram på 2
500 milj. kr. för regionalpolitiskt stöd. Femårsprogrammet upphör budgetåret
1977/78, men verksamheten har i långtidsbudgeten antagils ligga kvar på
oförändrad nivå även budgetåren 1978/79 och 1979/80.

I
ändamålsgrupperna ingår slutiigen kostnader för arbetarskydd. Sedan budgetåret
1971/72 har arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen erhållit sammanlagt
ca 350 nya tjänster, inkl. de 78 tjänster som anvisats för budgetåret 1975/76.
De nya lagreglerna om arbetarskyddet innebär att skyddsorganisationen på
arbetsplatserna fått betydligt ökade befogenheter.

3.7
Bostäder

Denna
ändamålsgrupp domineras av räntebidrag och långivningen lill bostadsbyggandet
som för budgetåret 1975/76 föreslagils uppgå till drygt 3,8 mUjarder kr. Bland
övriga anslag märks lånefonden för kommunala markförvärv, vissa
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. samt bostadstillägg för
låginkomsttagare.

Tabell
10.

Bostäder

(Milj.
kr.,

fasta
priser)

Genom-

Anslag Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig

1975/76 ------- -.------------ :----

tuell
för-

snittlig

procen-

1976/77 1977/78 1978/791979/80

ändring

procen-

tuell
för-

1975/76-

tuell för-

ändring

- ... -'

1976/77

ändring

1969/70-

1975/76-

1973/74

-1979/80

-2,0

4 995 +348 +148 -526 +25

+ 7,0

: -0,1

Väsentliga
bostadspolitiska reformer med angivande av vissa riktUnjer för den framtida
bostadspolitiken beslöts under år 1974. I fråga om bor stadsfinansieringen
innebär reformerna dLrekta subventioner vilka un-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 24

damöjer
problemen med skuldökning inom lånesystemet. Genom de ändrade
finansieringsreglerna uppnås en bättre likställdhet i fråga om boendekostnader
för olika besittningsformer och bättre förutsättningar för en i förhållande
till de boendes betalningsförmåga rimlig hyresnivå i senare årgångar av hus.

Nyproducerade
hyres- och bostadsrättslägenheler får genom det nya finansieringssystemet en
garanterad låneränta på 3,9 % linder det första året av lånetiden. För
nyproducerade småhus som bebos av låntagaren blir motsvarande ränta 6 %. För
slaisbelånade hus gäller således atl räntekostnader över de garanterade
nivåerna subventioneras bort och alltså betalas av staten. De garanterade
räntenivåerna skall för följande år av lånetiden höjas på visst sätt. Systemet
med garanterade räntenivåer berör även stora delar av beståndet av fastigheter
finansierade med statliga lån. Reformema inom finansieringssystemet innebär
vidare bl. a. en ökning av statslånets storlek för småhus som bebos av
låntagaren och bostadsrättshus varigenom kontantinsatsen i princip kan
minskas till hälften av vad den tidigare har varit.

Med
utgången av år 1974 infriades det långsiktiga bostadsbyggnadsprogrammet på en
miljon färdigställda lägenheter för perioden 1965 1974 som riksdagen uttalat
sig för att följa. Med utgångspunkt i att bostadspolitiken måste få den
omfattning och inriktning som krävs för alt trångboddheten skall kunna
avskaffas har riksdagen förutsatt ett fortsalt högt bostadsbyggande. Man har
därvid uppskattat det erforderliga resursutrymmet till 70 00080 000
lägenheter per år som ett genomsnitt för de kommande åren. Antalet
nyproducerade slaisbelånade lägenheter som ryms inom de av statsmakterna
angivna ramarna för bostadsbyggandet uppgår tUl 72 500 lägenheier såväl för
innevarande år som för åren 1976 och 1977. I långtidsbudgeten har samma
antagande om nyproduktionens omfattnuig fått gälla även för de återstående
åren under perioden. Härtill kommer visst privatfinansierat byggande.

Det
mycket höga bostadsbyggandet i början av 1970-talet har i förening med en
dämpning av efterfrågan lett till en ökning av antalet oulhyrda lägenheter på
vissa orter i landet. Detta har medfört ekonomiska problem för vissa
bostadsföretag. För att underlätta den finansiella situationen för sådana
företag har statsmakterna bevUjat särskilda lån för täckande av hyresförluster.
Lånemöjligheterna har av 1975 års riksdag utsträckts till att omfatta förluster
t. o. m. år 1976. Hänsyn härtill har tagits i långtidsbudgeten liksom tiU att
delar av lånen i vissa fall kan efterges. I avsikt att motverka hyresförluster
skall vidare enligt beslut av 1974 års riksdag särskilda bidrag kunna ulgå fr.
o. m. den 1 juli 1975 för förbättring av befintiiga boendemiljöer.

Den
jämfört med början av 1970-talet relativa nedgången i nyproduktionen frigör
resurser som möjUggör en ökad ombyggnads- och förbättringsverksamhet. Under
senare år har betydande förbättringar genom-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 25

förts
vad gäUer såväl stöd tUl uppmstningsverksamhet som ökade bé-: slutsramar. Även
för de närmaste åren förutses en hög aktivitet inom detta område.

Sammanfatmingsvis
beräknas anslagsbehovet vara ungefär oförändrat som genomsnitt för perioden
1975/761979/80. Hänsyn har därvid ej tagits till höjningen av
obligationsräntan. För budgetåret 1976/77 förutses en ökning av
medelsförbrukningen om ca 350 milj. kr. eller 7 %. Huvudparten härav beror på
gjorda antaganden om bostadslångivningen. Det förhållandet att anslagsbeloppen
under periodens senare år minskar sammanhänger bl. a. med alt vissa
tidsbegränsade utgiflsåtaganden bortfaUer och att amorteringar i stigande
utsträckning flyter in på bosladslånefonden. Som exempel på tidsbegränsade
åtaganden kan nämnas lånemöjligheterna för hyresförluster som anlagils upphöra
vid utgången av år 1976. Förutsättningarna om fasta priser och därmed
oförändrade byggkostnader bidrar också tiU det i fasta priser vikande
anslagsbehovet för periodens senare del.

3.8
Skattebidrag till kommuner

I
denna ändamålsgmpp ingår skatteutjämningsbidrag, skattebortfalls-bidrag i
anledning av 1970 års skattereform, särskilt bidrag till kommunerna i samband
med den statteomläggning som trädde i kraft den 1 januari 1973 samt det extra
bidrag som utgår i enlighet med överenskom-, melsen om begränsning av den kommunala
utdebiteringen under åren 1976 och 1977. Vidare tillkommer kompensation till
kommunerna för minskat skatteunderlag i anledning av den skattereform som
trädde i kraft den 1 januari 1975.

Tabell
11. Skattebidrag till kommuner

(Milj.
kr., fasta priser) -

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till Procen-

Genom-

sniitiig

1975/76

tuell för-

sniitiig

procen-

1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 ändring

procen-

tuell för-

1975/76-

tuell
för-

ändring

1976/77

ändring

1969/70-

1975/76-

1973/74

1979/80

Totala
utgifter +14,1 4 324 +937 +117
-351 +188 +21,7 +4,8

därav

skatteutiämnings-

bidrag + 1,9 2 800 +163 +41 +58
+77 +5,8 +2,9

Skatteutjämningsbidragen,
som utgör huvuddelen av ändamålsgruppen, syftar huvudsakligen till att stödja
kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner med svag skattekraft. Enligt
de ändrade bidragsbestämmelser som gäUer fr. o. m. år 1974 utgår bidrag till
kommuner och landstingskommuner för att tiUförsäkra dessa ett visst skalteun-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 26

derlag
som relateras till medelskallekraften i landet. Skatlekraftsgaran-tin varierar
med det geografiska läget. De kyrkliga kommunema får samma
skatteutjämningsbidrag som år 1973 med en årlig femprocentig uppräkning av
föregående års bidragsbelopp.

I
särskilda fall ulgår extra skatteutjämningsbidrag tUl kommuner som befinner sig
i en besvärlig ekonomisk situation. Vidare utgår en under åren 197580
successivt minskande övergångskompensation till sådana kommuner och
landstingskommuner som till följd av de nya bestämmelserna skulle ha fått
sänkt bidrag år 1974 jämfört med bidraget för år 1973.

Skatteutjämningsbidragen
svarar för en betydande del av kommunernas samlade inkomster. Bidragen betyder
mest för Golland och norrlandslänen. De lägsta bidragen per invånare får
storstadslänen.

Anslagsbehovet
påverkas främst av skatteunderlaget och utdebiteringen. Utvecklingen av dessa
faktorer har medfört alt statens utgifter för skalteutjämoingsbidrag ökat
kraftigt under de senaste åren. Härutöver medförde övergången tUl de nya
bidragsbestämmelserna den 1 januari 1974 ett ökat utgiftsbehov om ca 370 milj.
kr.

Skattebortfallsbidragen
är avsedda att kompensera kommunerna för det inkomstbortfall som uppstår till
följd av 1970 års skattereform. Detta bortfaU har beräknats till 1 250 milj.
kr. för år 1971. Bidragsgivningen minskar härefter i takt med att den
skattekraft som kommunerna förlorade i anledning av 1970 års skattereform
återvinns genom att skatteunderlaget per inkomsttagare ökar.

Det särskilda bidraget tiU
kommunerna utgår med 122 milj. kr. per år. Bidraget ger kommuner och
landstingskommuner kompensation för den skatteomläggning som trädde i kraft den
1 januari 1973.

Såsom en följd av den
överenskommelse mellan företrädare för regeringen samt Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet i februari 1975 rörande begränsning av
kommunalskatternas höjning under åren 1976 och 1977 har riksdagen föreslagits
att anvisa medel till ett extra bidrag tiU kommuner och landstingskommuner
(prop. 1975: 51). Bidraget utgår med 600 milj. kr. under vart och ett av åren
1976 och 1977.

Genom den skattereform som
beslutades vid 1974 års riksdag får kommuner och landstingskommuner ett minskat
skatteunderlag på gmnd av ändrade avdragsregler och vissa ökade kostnader för
bostadstUlägg. Riksdagens beslut innebär att kompensation skall utgå till
följd härav. I långtidsbudgeten har beräknats statens kostnader för denna
kompensation, som börjar utbetalas under budgetåret 1976/77.

3.9
Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna
ändamålsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden.
Huvudparten av här redovisade utgifter avser

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Långtidsbudget

27

opaginerad Kontrollera mot PDF

statsbidrag
till vårdområden under kommunalt huvudmannaskap, varav statsbidrag lUl den
psykiatriska sjukvården utgör den största posten. Betydande statsbidrag utgår
också till annan hälso- och sjukvård, åldringsvård och för samhällets åtgärder
för handikappade. I direkt statlig regi drivs dock bl. a. vissa sjukhus,
ungdomsvårdsskolor samt vissa vårdanstalter för alkoholmissbmkare.

Tabell
12. Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittUg

1975/76

tuell
för-

sniitiig

procen-

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

ändring

procen-

tuell
för-

1975/76-

tuell
för-

ändring

1976/77

ändring

1969/70-

1975/76-

1973/74

1979/80

Totala
utgifter

+ 0,8

3 837

-147

+ 23

+ 4

+ 24

-3,9

-0,6

därav

psykiatrisk sjuk-

vård m. m.

+ 0,9

1 794

- 35

- 3

- 3

0

-2,0

-0,6

kroppssjukvärd

och allmän

hälsovård

-1,9

550

+
4

+ 3

-10

0

+ 0,7

-0,1

åldringsvård

-5,4

281

+ 17

+ 17

+ 17

+ 17

+ 6,0

+5,6

Överenskommelser
om ändrade bidragsregler för den psykiatriska sjukvården och regler för
finansieringen av vissa provinsialläkares pensionering godkändes av riksdagen
år 1972. Genom avtal har parterna träffat överenskommelse om driftbidragen för
tiden t. o. m. år 1974. För perioden därefter har driftbidragen
schablonmässigt tagits upp med samma belopp som för budgetåret 1975/76. Avtal
angående bidrag till anordnande av vissa kliniker upphör vUket leder till en
smärre anslagsminskning 1976/77.

De
statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser en rad
myndigheter på detta område, statliga sjukhus, statsbidrag till olika former av
hälso- och sjukvård samt en viss del av kostnaderna för de kommunala
undervisningssjukhusen. Beräkningarna av statens utgifter för sjukhus har skett
med utgångspunkt i nuvarande grunder för samarbetet nied övriga finansiärer.
Vidareutbildningen av läkare beräknas bli ytterligare utbyggd.

Den
öppna åldringsvården har fått allt större betydelse. Bl. a. har deri sociala
hemhjälpen, som främst är inriktad på åldringar, handikappade och barnfamiljer,
expanderat mycket kraftigt. Fr. o. m. år 1975 kommer statsbidrag enligt beslut
av riksdagen alt ulgå med 35 % av kommunernas bruttokostnader för färdtjänst
för handikappade. Samtidigt ändras tidigare bidragsregler för social hemhjälp
till att omfatta 35 % av kommunernas bruttokostnader för hemhjälpen, varvid
statsbidrag inte läm-, nas bara för hemvårdare och hemsamariter utan även för
kostnader avseende hårvård och fotvård, badservice, matdistribution, snöröjning
och

opaginerad Kontrollera mot PDF

hemhjälpsledare.
Ungefär 335 000 åldringar och handikappade beräknas få social hemhjälp år .
1975. Utgiftsökningen under budgetåren 1976/771979/80 beror bl. a. på fortsatt
relativt snabb öknmg av antalet ålderspensionärer.

I
ändamålsgmppen redovisas även bl. a. utgiftema för nykerhetsvård,. ungdomsvård
och åtgärder för handikappade.

Nykterhetsvårdens
utveckling kännetecknas av att de frivilliga och öppna vårdformema ökat
kraftigt under senare år medan antalet tvångsintagningar minskat. Platsbehovet
vid nykterhetsvårdens anstalter fömtses fortsätta minska. De kommunala
nykterhetsnämndemas verksamhet med frivilliga och öppna vårdformer för alkohol-
och narkotikamissbrukare ges fortsatt stöd.

Anslagen
till ungdomsvården avser främst de statliga ungdomsvårdsskolorna. Under
femårsperioden förutses ett vikande behov av platser i den institutionella
vården vid ungdomsvårdsskolorna.

Samhällets
åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av
utgiftema. t. ex. förtidspensioner och invaliditets-ersättningar inom
folkpensioneringen redovisas under andra ändamålsgrupper. Här redovisas
utgiftema för bidrag till särskolor, till tekniska hjälpmedel m. m.

Enligt
förslag i prop. 1975: 36 övertar landstingen hjälpverksamheten fr. o. m. den 1
januari 1976. EnhetUgt bidrag för landstingens kostnader kommer alt utgå ur
sjukförsäkringen, varvid det särskilda statsbidraget upphör. Anslagsminskningen
1976/77 beror på detta. Ersättningen från sjukförsäkringen omfattar även
förhöjd ersättning till de sjukvårdshuvudmän som medverkar vid anskaffning av
kostnadsfria eller prisnedsatta glasögon till barn och ungdom.

3.10
Rättsväsende

Till
ändamålsgruppen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården
samt exekutionsväsendet.

Tabell
13. Rättsväsende

(Milj.
kr., fasta priser)

'

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig

1975/76

---- -
tueUför-

sniitiig

procen-

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80
ändring

procen-

tuell
för-

1975/76-

tuell för-

ändring

1976/77

ändring

1969/70-

1975/76-

1973/74

1979/80

Totala
utgifter

+ 6,7

3 613

+ 15

+ 13

-+12

+
17 +0,4

+ 0,4

därav

polisväsendet

+ 7,0

1 861

- 5

+ 9

+ 9

+
13 -0,3

+0,4

domstolar m. m.

+ 7,5

566

+23

+ 3

+ 4

+ 4
. +4,1

+ 1,5

kriminalvård

+ 7,0

544

- 4

+ 5

+ 2
.

-
1 -0,7

0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget 29

Över
hälften av utgifterna för rättsväsendet hänför sig till polisväsendet som
också svarar för ca 60 % av personalen. PoUsväsendet har under budgetåren
1973/741975/76 tiUförts drygt 1 700 tjänster i huvudsak till följd av
riksdagens beslut med anledning av brottskommissionens förslag.

Den
så kallade kriminalitetsgmppen har försökt bedöma utvecklingen av brott som kan
komma till polisens kännedom under åren 1975 1979. Gruppens bedömning är
intagen i brottsförebyggande rådets rapport 1974: 2. Gmppen har framhållit att
dess bedömning är mycket osäker. Prognoserna är därför inte ägnade att ligga
till grund för bedömningar av resursbehovet inom rättsväsendet. Den förväntade
ökningen av bUtrafiken kommer i viss utsträckning alt medföra elt ökat övervakningsarbete
för polisens del. Bl. a. mot denna bakgrund förutses vissa resursökningar
under perioden.

Investeringama
i nya polishus har legat på en mycket hög nivå under senare år. De beräknas
minska under perioden medan statens inlösen av i kommunal regi uppförda
polishus väntas fortgå i oförändrad takt.

Domstolsväsendet
svarar för ca 15 % av antalet sysselsatta inom sektorn. Vissa smärre
personalökningar fömtses. Rättshjälpskostnaderna och kostnadema under anslaget
till ersättning åt vittnen m. m. förväntas öka påtagligt under periodens första
år.

Kriminalvården
svarar för ca 15 % av antalet anslällda inom rättsväsendet. Beläggningen vid
anstalterna har sjunkit under senare år och förväntas sjunka ytterligare. Den
sjunkande beläggningen gör det nödvändigt att reducera platsantalét vid
anstalterna. Beslut har fattals om att antalet platser successivt skall minska
med omkring 290 fram tUl den 30 juni 1976. YtterUgare minskningar väntas
därefter komma tUl stånd. Resursberäkningarna i övrigt har skett utifrån den
plan för reformering av kriminalvårdens organisation och verksamhet som
redovisades i 1973 års statsverksproposition. Planen innebär bl. a. en ny
regional indelning, ett nytt anstaltssystem och en ökad satsning på frivård.

Inom
exekutionsväsendet förutses rationaliseringar medföra ert viss
personalminskning.

3.11
Intemationellt utvecklingsbistånd m. m.

Denna
utgiftsgmpp innefattar anslag tiU internationellt utvecklingssamarbete, bidrag
tUl intemationella organisationer och anslag tUl andra intemationella ändamål.
Anslagsgmppen domineras av utgiftema för utvecklingssamarbetet.

I
tabell 15 presenteras utvecklingen av biståndsanslagen i löpande pri

ser. '

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 14. Utvecklingsbistånd m. m.

(Milj.
kr., fasta priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittlig
procentuell för-ändritig 1969/70-1973/74

Anslag
Anslagsförändring till' Procen- Genom-

1975/76
-------------------- '-- tuell för- snittiig

1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 ändring procen-

1975/76- tueUför-1976/77 ändring 1975/76-1979/80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totala utgifter +20,6
3 000 +37 +87 +86
+93 +1,2 +2,4

därav

utvecklings

bistånd + 21,9 2 860 +36 +87 +90 +92 +1,3 +2,6

I och med den för budgetåret 1975/76 föreslagna ökningen
av bi-slåndsanslagen med 760 mUj. kr. beräknas dessa anslag uppgå till-ett belopp
som motsvarar det av riksdagen fastställda målet om 1 % av bmttonationalprodukten
till marknadspris. Fr. o. m. budgetåret 1976/77 förutsätts beräkningen av
anslagen i enlighet med vad som sägs i 1975 års budgetproposition baseras på
den BNP-prognos som görs i finansplanen för det kalenderår under vilket
förslagen framläggs. Biståndsanslagen beräknas härefter öka i samma takt som
den förväntade ökningen i bmttonationalprodukten, dvs. med ca 7 % per år i
löpande priser.

Tabell
15. Utvecklingsbistånd

(Milj.
kr., löpande priser)

1975/76

1976/77

1977/78

Utvecklingsbistånd Förändring från föregående budgetår

2 860 + 760

3 041 + 181

3 258

+217

3.12 Statsskuldräntor

Posten statsskuldräntor bestäms av förändringarna i
statsskulden samt av räntenivån på den statliga upplåningen. Ökningar av
ränteutgifterna ett visst budgetår beror i huvudsak på siatens upplåningsbehov
under närmast föregående budgetår. För perioden 1975/761979/80 har hänsyn
lill höjningen av obligationsräntan den 17 april 1975 tagits endast vad avser
den höjning av anslaget till riksgäldsfonden för budgetåret 1975/76 som
föreslås i den reviderade finansplanen. De upplåningsbehov som följer av de i
långtidsbudgeten gjorda beräkningarna av siatens inkomster och utgifter vid
oförändrad prisnivå t. o. m. budgetåret 1977/78 medför en markant ökning av de
statliga ränteutgifterna t.o.m. budgetåret 1978/79. För budgetåret 1979/80 har
ökningen schablonmässigt antagils bli lika stor som närmast föregående
budgelår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget

31

opaginerad Kontrollera mot PDF

TabeU 16. Statsskuldräntor

(Milj. kr., fasta priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittlig procentuell förändring 1969/70-1973/74

Anslag 1975/76

Anslagsförändring
till

1976/77 1977/78 1978/79 1979/80

Procentuell
förändring 1975/76-1976/77

Genomsnittlig
procentuell förändring 1975/76-1979/80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ränteutgifter

+ 5,1

4 600

+ 760
+880 +760 +760 +16,5 +13,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.13 övrigt

Under denna rubrik har sammanförts utgifter som inte har
hänförts tUl någon av de tidigare behandlade ändamålsgrupperna. Här återfinns
bl. a. anslag för att främja utvecklingen inom näringslivet, miljövård, kyrkUga
och kulturella ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet, central och regional
förvaltning. Vidare har här beaktats förändringar i reservationsmedelsbehållningar
och utnyttjande av rörliga krediter.

Tabell 17. Övrigt

(Milj. kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

sniitiig

1975/76

tuell
för-

snittlig

procen-

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

ändring

procen-

tuell
för-

1975/76-

tuell för-

ändring

1916111

ändring

1969/70-

1975/76-

1973/74

1979/80

Totala
utgifter

+ 7,6

10 733

-10

-157 .

-534

-808

-0,1

-3,7 :

därav

näringars

främjande

+ 6,1

3 913

+ 8

- 39

-108

- 3

+0,2

-0,9

miljövård, m. m.

+ 26,4

391

- 4

- 3

-
6

- 4

-1,0

-1,1

central förvalt-

ning

+ 7,2

934

+ 15

- 9

-
5

+ 21

+ 1,6

+ 0,6

Inom gmppen näringars främjande utgör stödet tiU
jordbmksnäringen den tillsammans med industristödet största utgiftsposten.
Beloppet om 2,6 miljarder kr. för subvention av livsmedelspriserna m. m. har
förutsatts ligga oförändrat under hela femårsperioden.

Riksdagen har våren 1974 beslutat att ett nytt stålverk
Stålverk 80 skall byggas i Luleå. Finansieringen härav kommer delvis alt ske
över budgeten i form av aktieteckning och lån molsvarande lokaUse-ringslån.
Dessa lån samt den antagna reservationsmedelsförbmkningen dominerar
utgiftsutvecklingen för hela ändamålsgruppen.

I ändamålsgruppen ingår även utgifterna för bidrag till
energibesparande åtgärder inom industrin m. m.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 32

Under
utgiftsgruppen miljövård m. m. svarar bidragen tiU kommuner för investermgar i
reningsanläggningar för en stor del. I takt med att projekten färdigställs
väntas utbetalningarna tUl kommunerna minska under perioden. Stödet tiU
idrotten som ingår i denna ändamålsgrupp väntas däremot uppvisa en viss ökning.

Utgiftsposten
central förvaltning omfattar anslag tUl bl. a. departementen utom
försvarsdepartementet, riksdagen och dess verk samt vissa centrala ämbetsverk.

3.14
Totala utgifter

I
tabell 18 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtUga utgiflsgrup-per som
behandlats i det föregående. Enligt de redovisade beräkningarna skulle
utgifterna i fasta priser under den framförliggande fyraårsperioden Öka med i
genomsnitt 2,1 % per år att jämföra med en ökning på 5,1 % per år under
perioden 1969/701973/74. Den lägre ökningstakten åren framöver beror framför
allt på att beräkningarna har beaktat endast sådana utgiftskrav som följer av
redan gjorda åtaganden, ökningstalen under den gångna perioden avser däremot
"verkställda utgifter. Eftersom bedömningen av UtgiftsutveckUngen blir
allt mer osäker under femårsperiodens lopp är det av särskilt intresse att
jämföra den beräknade förändringen tiU budgetåret 1976/77 med den
genomsnittiiga årliga öknmgen 1969/701973/74, Vid en sådan jämförelse framgår
att utgiftsöknmgen tiU budgetåret 1976/77 tiU följd av redan fattade beslut
beräknas till inte mindre än 5,2 %. Detta innebär att redan gjorda åtaganden
kräver en utgiftsökning som Ugger över den genomsnittliga ökningen under
jämförelseperioden. TiUväxten av statsutgifterna visar till följd av
beräkningsmetodiken i allmänhet en fallande tendens. Till budgetåret 1978/79
ökar anslagen med endast ca 150 mUj. kr. Detta är en följd av att vissa
utgiftskrävande verksamheter och program upphör.

I
absoluta tal fömtses en speciellt kraftig ökning budgetåret 1976/77 för ändamålsgmppen
folkpensioner, sjukförsäkring m. m. Det är framför allt anslaget tUl
folkpensioner, vilket dominerar denna gmpp, som tiU följd av fattade
reformbeslut ökar kraftigt.;

Även
ändamålsgmppen skatteutjämningsbidrag m. m. ökar kraftigt,

bl. a. som en följd av överenskommelsen om ekonomisk kompensation

tiU kommunerna 1976 och 1977 för att möjUggöra en begränsning av de

kommunala skattehöjningarna dessa år. Dessutom börjar ett nytt skatte-

bortfaUsbidrag att utgå med början budgetåret 1976/77. Detta införs för

att kompensera kommunerna för skatteomläggningen år 1975. .

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget

33

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
18. Utgiftsutvecklingen 1969/70-1979/80

(Milj.
kr., fasta priser)

Genomsnitt-

1975/76 Ny ber.

Förändri

ngfr

ån
föregående budgetår tUl

] Genomsnittlig

lig
procen-

tuell
för-

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

procen-

ändring

tuell
för-

1969/70-

ändring

1973/74

1975/76 1979/80

Folkpensioner,
sjuk-

försäkring m. m.

+ 10,2

17 877

+ 1 881

+

671

+ 571

+ 581

u-

4,8

UtbUdning
och

forskning

- 0,3

13 319

+

266

+

83

+ 53

+ 61

+

0,9

Totalförsvar

+ 0,2

10 276

+

129

+

369

+ 32

-517

0

Kommunikationer
och

energiförsörjning

+ 2,7

7 986

- +

158

1

-140

- 16

0

Stöd
till barn-

familjer

+ 10,5

5 534

+

374

+

152

+ 133

+ 133

+

3,4

Arbetsmarknad
och

regionalpolitik

+ 11,1

5 322

+

192

+

57

+ 65

+ 44

+

1,8

Bostäder

- 2,0

4 995

+

348

+

148

-526

+ 25

0,1

Skattebidrag
till

kommuner m. m.

+ 14,1

4 324 .

+

937

+

117

-351

+ 188

+

4,8

Hälso-,
sjuk- och

socialvård

+ 0,8

3 837

147

+

23

+
4

+ 24

0,6

Rätts-
och polis-

väsende

+ 6,7

3 613

+

15

+

13

+ 12

+ 17

+

0,4

Internationellt
utveck-

lingsbistånd m. m.

+ 20,6

3 000

+

37

+

87

+ .86

+ 93

+

2,4.
.

Ränta på
statsskulden

L

m. m.

+ 5,1

4 615

+

760

+

880

+ 760

.+760

+ 13,9

Övrigt

+ 7,6

10 733

-

10

-

157

-534

-808

-

3,7

Totalt

+ 5,1

95
431

+ 4 940

+ 2
442

+ 165

+ 585 ,

+

2,1

4
Statsutgifternas realekonomiska utveckling 4.1 Inledning

Tidigare
har redovisats en bedömning av statsutgifternas utveckling fördelade på olika
ändamål. För att ytterligare belysa utgiftsutvecklingen i ett
samhäUsekonomiskt perspektiv krävs en uppdelning av statsutgifterna i
realekonomiska termer. Med realekonomiska termer avses en uppdelning i
konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner.

Vid
en analys av den statliga utgiftsutvecklingen i dessa termer är det i första
hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär att
staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och
å andra sidan sådana utgifter som påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen
indirekt genom sina effekter på de disponibla inkomsterna inom andra sektorer
av ekonomin.

Den
redovisning av anslagsbeloppens utveckling i realekonomiska kategorier som
lämnas i det följande bygger i huvudsak på del inom natio-

3
Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 2

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 34

nalräkenskaperna
tillämpade SNA-systemet (System of National Accounts). Dock räknas här
affärsverkens investeringar som direkta statliga investeringar.

De
statliga konsumtions- och investeringsutgifterna anger siatens direkta
efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för
statliga myndigheters produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn,
rättsväsendet och försvaret. Av konsumtionsutgifterna består nära 60 % av
löner och pensionskostnader. Återstoden är omkostnader i den löpande
verksamheten, hyror, försvarels malerielin-köp samt reparationer och underhåll.

I
princip skiljer sig inle det investeringsbegrepp som används i beräkningarna
för den statliga sektorn från det som används för den privata sektorn. Som
statliga investeringar betraktas här utgifter för byggnader och anläggningar
samt materielinköp för civila ändamål. Till skillnad mot vad som följer vid en
strikt tillämpning av SNA-systemet räknas dock som nyss nämnts även
affärsverkens investeringar som direkta statliga investeringar.

Det
bör understrykas alt avgränsningen mellan konsumtion och investering från
vissa synpunkter kan te sig missvisande. Det kan sålunda hävdas alt delar av
konsumtionsutgifterna för t. ex. utbildning och forskning utgör produktiva
investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner. Del bör också
erinras om att utgifterna för försvarsmateriel och mUitära befästningar i
nationalräkenskapssystemet betraktas som konsumtion och inte som
investeringar.

Den
del av siatens utgifter som endast indirekt påverkar samhällsekonomin indelas
i transfereringar och finansiella transaktioner.

Transfereringarna
indelas i undergrupper med ulgångspunkl i olika mottagare av
inkomstöverföringen. Den dominerande gruppen är transfereringar tUl hushållen.
I denna grupp ingår de från fördelningssynpunkt viktiga utgifterna för folkpensioner,
bostadstillägg, barnbidrag, m. m. Som transfereringar räknas också statens
bidrag till kommuner, företag och organisationer saml utgifter för
utvecklingsbistånd och för slalsskuldränlor.

Till
gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning,
markinköp, m. m. Denna ulgiftskalegori kan närmast uppfattas som en del av
kredilmarknaden.

4.2
Konsumtions- och investeringsutgifter

I
tabell 19 redovisas siatens utgifter för konsumtion och investeringar
tillsammans med bidrag till kommuner för motsvarande ändamål. Effekterna på
den totala efterfrågan kan sägas vara i stort sett desamma, oavsett om staten
svarar för verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 19. Konsumtions- och investeringsutgifternas
utveckling

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig procentuell för-

Anslag 1975/76

Procentuell förändring till 1976/77 1977/78 1978/79

1979/80

Genom-snitUig procentuell för-

ändring 1969/70-

1973/74

ändring

1975/76-

1979/80

Konsumtionsutgifter

+ 2,6

37
257

+ 1,1

+ 0,7

+ 0,9

+ 1,0

+ 0,9

Statiiga

Driftbidrag
till kommunerna

+ 2,5 + 2,7

26 707 10 550

+ 0,7

+ 2,2

+ 0,2 + 1,9

+ 0,5

+ 1,9

+ 0,7 + 1,8

+ 0,5 + 1,9

In
vesleringsulgifler

+ 3,3

8 173

+ .3,9

+ 3,6

-3,2

-8,8

-1,2

Statliga

Investeringsbidrag till kommunerna

+ 4,0 + 0,6

6 615 1 558

+ 5,0 -0,7

+ 4,5 -0,3

-3,8 -0,3

-10,6 -0,4

-1,4 -0,4

Summa
konsumtions- och

investeringsulgifter

+ 2,7

45
430

+ 1,6

+ 1,2

+ 0,1

-0,8

+ 0,5

Dessa utgifter för konsumtion och investeringar, vilka
representerar statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta
efterfrågan på varor och tjänster, utgör knappt 50 % av de totala
statsutgifterna. Utgifterna beräknas stiga med 0,5 % per år under den
framförliggande femårsperioden, vilket är en avsevärt lägre ökningstakt än för
jämförelseperioden 1969/701973/74. Detta beror framför allt på atl utgifterna
under den förflutna perioden inbegriper reformer medan beräkningarna för
perioden framåt enbart avser konsekvenserna av redan fattade beslut.

Driftbidragen till kommunerna ökar något snabbare än den
slalliga konsumtionen och samlidigl något svagare än under jämförelseperioden.

Investeringarna visar en nedgång med drygt 1 % sell över
hela perioden. Detta torde i första hand sammanhänga med att invesleringsutvecklingen
mer än konsumtionsutvecklingen påverkas av långtidsbudgetens karaktär.

För periodens första år, dvs. budgetåret 1976/77, förutses
konsumtionen växa något snabbare än under de påföljande åren, vilket beror på
bindningar liU föregående års utgiftsbeslul. Detta gäller framför allt ulvecklingen
av driftbidragen till kommunerna.

För investeringar förutses en relativt kraftig
utgiftsökning på den statliga sidan under budgetåren 1976/77 och 1977/78. I
absoluta tal är ökningen 333 milj. kr. resp. 313 milj. kr. Det är framför alll
anslagen till oljelagringsprogrammen samt kraflverksutbyggnaden som ökar
kraftigt. Under de därpå följande budgetåren 1978/79 och 1979/80 minskar utgifterna
för statliga investeringar genom alt nu beslutade investeringar avslutas.

Investeringsbidragen lUl kommunerna minskar något.

Sammanlaget ökar konsumtion och investeringar
genomsnittligt under perioden 1975/761979/80 med 0,5 %.

t3 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.3
Övriga realgrupper

Utvecklingen
av transfereringar och finansiella transaktioner m. m. framgår av tabell 20.
Dessa utgiftskategorier beräknas visa en betydligt snabbare tillväxttakt än
konsumtions- och investeringsutgifterna, något som har varit ett genomgående
drag även under den historiska jämförelseperioden. Sammantaget beräknas
transfereringarna öka med i genomsnitt ca 4,5 % per år. Till skiUnad från
tidigare långtidsbudgetar beräknas de internationeUa transfereringarna
utvecklas i förhållandevis måttlig takt. Detta beror på att enprocentmålet
beräknas bli uppnått under budgetåret 1975/76.

Tabell
20. Utvecklingen av transfereringar m. m.

(Milj.
kr., fasta priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transfereringar

Till
hushållen (inkl. socialförsäkringar)

Internationella

Skattebidrag
till kommuner m. m.

övrigt

Finansiella
transaktioner

Genom-

Genom-
Anslag Procentuell förändring lill

smttiig
procentuell för-

1975/76

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

smttiig procentuell för-

ändring

1969/70-

1973/74

ändring

1975/76-

1979/80

+
10,1

45
489

+ 8,1

+ 4,0

+ 2,1

+ 3,4

+ 4,4

+ 9,4 + 11,8

26 259 2 493

+ 7,7 + 1,3

+ 2,6 + 2,9

+ 2,2 +
2,8

+ 2,2 +
3,0

+ 3,6

+ 2,5

+ 14,1 + 10,4

4 324 12413

+ 21,7 + 5,8

+ 2,2 + 7,8

- 6,5 + 5,0

+ 3,7
+ 5,8

+ 4,8 + 6,1

- 4,5

4 512

+ 10,9

-1,5

-19,1

-20,0

-8,3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Transfereringarna
till hushåUen beräknas växa med i genomsnitt nära 4 % per år. Folkpensionerna,
som beloppsmässigt dominerar denna realgmpp, ökar med ca 6 % per år. Utöver
folkpensioner ingår i denna utgiflsgrupp bidragen tiU sjukförsäkringen och det
kontanta stödet vid arbetslöshet. Skattebidrag till kommuner m. m. ökar
kraftigt framför allt mellan budgetåren 1975/761976/77 bl. a. beroende på den
kompensation som kommuner och landsting får till följd av den träffade överenskommelsen
om skatlestopp åren 1976 och 1977. Dessutom får kommunema med början år 1977
ett nytt skattebortfallsbidrag med anledning av 1975 års skattereform. Gruppen
övriga transfereringar i tabell 20 beräknas också öka tämligen kraftigt. Häri
ingår bl. a. ränteutgifterna för den statiiga upplåningen liksom
transfereringar till statliga och privata företag.

I
posten finansieUa transaktioner ingår förutom den statliga utiåningen lUl
bostadsbyggande, studiesociala ändamål m. m. även förändringarna i reservationsmedelsförbrukningen
och de rörliga krediterna. För framförliggande perioden förutses för hela
utgiftsposten en relativt kraftig minskning med drygt 8 % om året. Om
utvecklingen av de reserverade medlen och de rörliga krediterna exkluderas,
blir minskningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Långtidsbudget

37

opaginerad Kontrollera mot PDF

endast
ca 2,5 % i genomsnitt per år. Den beloppsmässigt mest expansiva komponenten
utgör utlåningen tiU bostadsändamål. Norrbottens järnverk erhåUer under
budgetåren 1976/771978/79 stora lån till sin utbyggnad. Det sista budgetåret
under perioden upphör denna långivning.

5
Personalutvecklingen

Redovisningen
avser personal inom statUg verksamhet samt inom det statsunderstödda kommunala
skolväsendet. Redovisningen avser inle bara personal som avlönas från myndighetsanslag
utan även anställda som avlönas t. ex. av forskningsråden och personal
sysselsatt i uppdragsverksamhet. Statliga bolag ingår inle i redovisningen. AB
Atomenergis personal har dock inräknats, eftersom bolagets utgifter i stort
sett bestrids genom anslag över budgeten. De statliga affärsverken ingår inte
i långtidsbudgetens personalkalkyl men redovisas separat i det följande.
Personalredovisningen avser den personalorganisation som myndigheterna
beräknas ha enligt anvisade anslag, varför även vakanta tjänster ingår.
Redovisningen sker i hela årstjänster. Det bör framhållas atl statistiken har
många svagheter och uppgifterna får betraktas som osäkra.

5.1
Långtidsbudgetens personalkalkyl

Den
personalutveckUng som följer av redovisade utgiftsberäkningar framgår av tabell
21. En uppdelning har skett på de områden som personalmässigt väger tungt.

Under
långtidsbudgetperioden innebär det första året att personalen beräknas öka med
drygt 800. Till de därpå följande budgetåren beräknas ökningstakten avtaga för
att bli negativ det sista budgetåret under perioden. TUl de ändamålsområden som
ökar hör framför allt skolväsendet och vuxenutbildningen.

Tabell
21. Personalutvecklingen 1971/72-1979/80

Genom-

För-

Totalt

Förändring till

sniitiig

ändring

1975/76

förändring 1974/75

1976/77

1977/78

1978/79

1979/80

1971/72

1975/76

1974/75

Rättsväsende

+ 629

+ 621

33 703

+ 214

+ 149

+ 92

+ 167

Totalförsvar

+ 67

- 494

49 014

-536

-603

-601

-405

Hälso-,
sjuk- och socialvård

+ 149

+ 57

6813

+
5

+ 17

+ 2

+ 17

Utbildning
och forskning

(exkl. skolväsendet och

vuxenutbildningen)

+ 113

- 83

24 068

+ 193

+ 106

+ 97

+ 59

Arbetsmarknadspolitik

+ 563

+ 329

9 774

+ 105

+ 55

+ 55

+ 55

Kommunikationer
och

energiförsörjning

- 492

- 118

13 373

-175

- 53

- 10

0

Skolväsendet
och vuxen-

utbildningen

+ 1025

+ 1002

101 084

+600

+600

+ 600

0

Övrigt

+ 1 621

+ 1 377

44 474

+ 417

+ 59

+ 77

- 37

Summa

+3 675

+ 2 691

282 303

+ 823

+ 330

+312

-144

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1975:100 38

Inom rättsväsendet vänias personalökningen bli mindre än
under tidigare långtidsbudgetperioder. Ökningen avser främsl polisväsendet och
domstolsväsendet.

Nedskärningen av personalbehovet inom totalförsvaret
fortsätter under långtidsbudgetperioden. Personalstyrkan inom försvarsmakten
beräknas minska med 3 900 personer under perioden september 1972 september
1979.

Inom ändamålsgruppen högre utbildning och forskning väntas
en viss personalökning. Denna ökning sammanhänger med gjorda antaganden rörande
antalet närvarande studerande. Personalbehovet vid lärarhögskolorna föiTäntas
successivi minska.

Även inom ändamålsgruppen arbetsmarknadspolitik förutses
en viss ökning av personalbehovet framför allt för arbetsförmedlingen och för
arbetarskyddet.

Inom kommunikationsväsendet förutses fortsatta minskningar
främsl inom vägväsendet. Här inräknas som tidigare nämnts inte affärsverken. En
viss personalminskning vänias vidare på grund av den fortsatta rationaliseringen
inom lots- och fyrväsendet.

Till följd av elevutvecklingen inom grundskolans område
förutses vissa personalökningar inom skolväsendet och vuxenutbildningen. Behovet
av lärare beräknas öka med ca 600 om årel de tre första budgetåren. Inom
gymnasieskolan beräknas däremot antalet lärare bli i stort sett oförändrat.

Som en följd av beräkningsmetodiken förutses
personalökningarna, liksom utgiftsökningarna, under den framförliggande
perioden bli väsentligt lägre än under jämförelseperioden. Det bör vidare
understrykas alt långtidsbudgetens personalredovisning inte återspeglar den
statliga totala efierfrågan på arbetskraft.

5.2 Affärsverken

Personalutvecklingen inom affärsverken framgår av tabell
22. Affärsverkens efterfrågan på personal väntas fortsätta atl minska.

Tabell 22. Personalutvecklingen vid affärsverken
1971/72-1979/80

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom-

För-

Totalt

Förändring till

sniitiig

ändring

1975/76

förändring

:
1974/75-

1976/77 1977/78

1978/79

1979/80

1971/72-

1975/76

1974/75

- 410

+ 600

41 700

0 + 250

+ 350

+ 400

- 545

-320

40 800

- 350 - 500

- 500

- 500

-1425

-700

39 600

-1000 -1000

-1 100

-1 100

+ 101

+ 141

1 857

+ 60 + 60

+ 56

+ 74

- 125

0

7 967

- 100 - 100

- 100

- 100

+ 624

+ 250

11 123

- 150 - 550

- 350

+ 300

- 358

-336

5 178

- 315 - 315

- 310

- 275

Postverket

Televerket

Siatens
järnvägar

Luftfartsverket

Förenade
fabriksverken

Statens
vattenfallsverk

Domänverket

Summa -2 138 -365 148 255 -1855 -2 155
-1954 -1201

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 39

Inom
postverket bedrivs sedan flera år en omfattande ralionalise-ringsverksamhet med
bl. a. ökad användning av ADB. Personalökningen har därför kunnat begränsas.

Det
minskade personalbehovet hos televerket och statens järnvägar beror i stor
ulslräckning på rationaliseringar. Den kraftiga nedgången i personalantalet hos
SJ bör också ses mot bakgrund av den snabba tillväxten i pensionsavgångarna
under senare delen av 1970-talel.

Den
något ökade efierfrågan på personal inom luftfartsverket motiveras bl. a. av
behovet av driflpersonal vid nybyggda flygplalser. Vidare sker en viss
personalöverföring från flygvapnel.

För
statens vattenfallsverk förutses en viss personalminskning, vilken bl. a. beror
på en minskad utbyggnadstakt av vattenkraftverken.

Även
för domänverket förutses en minskning av personalbehovet till följd av
skogsbrukels mekanisering.

6
Sammanfattande analys

6.1 Inledning

Som
inledningsvis framhölls är syftet med långtidsbudgeten atl ange konsekvenserna
för den statliga budgetutvecklingen av de beslut statsmakterna redan fallat
och de åtaganden som gjorts för framliden. Långtidsbudgeten innefattar en
beräkning av de resurser som krävs för att den statliga och statsunderstödda
verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet med dessa beslut och åtaganden.
Här görs alltså inga försök att förutse beslut som stalsmaklerna kan komma att
fatta under perioden. Den får därför inle uppfattas som en prognos över
statsutgifternas sannolika förändringar. Däremot kan långtidsbudgeten genom
att ange de inteckningar i resursulrymmel som redan gjorts utgöra en del av
statsmakternas beslutsunderlag. På grundval av långtidsbudgeten kan en bedömning
göras av utrymmet för nya aktiviteter och behovet av omprövning av existerande
program. Utgiftsutvecklingen i 1975 års långlids-budget påverkas i hög grad av
de omfattande reformer som beslutats åren 1974 och 1975.

Beräkningarna
ulgår från anslagsbeloppen enligt kompletleringspro-positionen för budgetåret
1975/76 och omfattar perioden t. o. m. budgetåret 1979/80.

6.2 Realekonomisk
utveckling

De
totala statsutgifterna ökade med i genomsnitt drygt 5 % om året i fasta priser
under perioden 1969/701973/74. Enligt de beräkningar som redovisats i avsnitt
3 skulle utgifternas stegringstakt bli lägre under de kommande budgetåren. Den
genomsnittliga tillväxten beräknas tiU

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 40

drygt
2 %. En sådan lägre ulgiftsexpansion är emellertid en naturlig följd av de
fömtsättningar som gäller för långtidsbudgetarbetet. Med den utgångspunkt som
gäller för kalkylerna, nämligen att endast effekterna av redan fattade beslut
skall beaktas, blir följden all utgifterna för tidsbegränsade program som
utlöper under perioden faller bort och att resursinsatserna i övrigt begränsas
till vad som krävs för att infria och vidmakthålla gjorda åtaganden. Hänsyn har
däremot inte tagits tiU eventuella kommande beslut av statsmakterna. Den
utgiftsutveckling som faktiskt kommer till stånd avviker därför normalt från
långtidsbudgetens beräkningar, såväl inom olika delområden som för de lolala
utgifterna. SärskUt för de senare åren i perioden understiger långtidsbudgetarnas
utgiflsberäkningar regelmässigt den faktiska utveckUngen med slora belopp.

De
relativt sett mest expansiva utgiftsområdena under jämförelseperioden var
skatteutjämningsbidragen till kommunerna och det internationella
utvecklingsbiståndet. Under långtidsbudgelperioden förutses statsskuldräntorna
bli den utgiftspost som relativt sett växer snabbast. En snabb ökningstakt
förutses även för folkpensioner, sjukförsäkring m. m., skatteutjämningsbidrag
till kommunerna, slöd till barnfamUjer och internationellt utvecklingsbistånd.
Dessa ändamålsgrupper svarar för den övervägande delen av budgetens expansion
under långtidsbudgelperioden.

För
alt belysa på vilka olika sätt som de statliga utgifterna kommer att ställa
anspråk på samhällets reala resurser är det av intresse alt studera
utgiftsutvecklingen av de statUga konsumtions- och investeringsutgifterna.
Dessa innebär nämligen en direkt efterfrågan på resurser. Effekten av
transfereringarna på den lolala efterfrågans utveckling är däremot indirekt på
så sätt alt dessa påverkar de disponibla inkomsterna hos mottagarna.

Utgifterna
för konsumtion och investeringar, inkl. bidragen till kommunerna för dessa
ändamål, ökade i fasta priser med 2,7 % per år under perioden 1969/701973/74
medan den årUga ökningen under långtidsbudgelperioden begränsas till 0,5 %.
För såväl den förflutna som den framförliggande perioden utgör driftbidragen
lill kommunal konsumtion den mest expansiva komponenten.

Enligt
kalkylerna skuUe ökningslakten för de totala konsumtionsutgifterna sjunka från
2,6 % per år under jämförelseperioden lUl 0,9 % per år under
långtidsbudgelperioden.

För
invesleringsulgifter förutses en kraftig ökning under långlidsbud-getperiodens
två första år. Denna utveckling återspeglar bl. a. utbyggnaden av kraftverk
och genomförandet av oljelagringsprogram. Bland andra stora investeringsprojekt
av engångskaraktär som belastar långtidsbudgetens första år kan nämnas
anläggandet av Landvetters flygplats och anskaffningen av isbrytare. För
periodens senare år utvisar beräk-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Långtidsbudget 41

ningarna
en minskning av investeringarna. Sjunkande invesleringsulgifter vid periodens
slut är ett naturligt resultat av den beräkningsteknik som utnyttjas i
långtidsbudgeten.

De
utgifter som innebär transfereringar beräknas växa betydligt snabbare än
utgifterna för konsumtion och investeringar. Detta gäller i synnerhet för
periodens första år och sammanhänger bl. a. med ökningen av skattebidragen
lill kommunerna och med sänkningen av pensionsåldern.

Sammanfattningsvis
kan konstateras att de utgiftsbindningar som långtidsbudgeten redovisar i
första hand avser inkomstöverföringar från den offentliga sektom till andra
sektorer, dvs. sådana utgifter som har en indirekt effekt på ekonomin via dessa
andra sektorers efterfrågan. Detta förhållande accentueras om man hänför alla
bidragen till kommunerna till denna utgiflsgrupp. Däremot är bindningarna tUl
utgiftsökningar klart lägre i fråga om den statliga sektorns egen efterfrågan
på varor och tjänster.

6.3
Budgetkalkyl i löpande priser

Den
hittills redovisade analysen har belyst de inteckningar i det framtida
resursutrymmet som följer av fattade beslut och gjorda åtaganden. Som elt
underlag för budgetpolitiska beslut och budgetpolitisk planering är det
emellertid av intresse att söka få en helhetsbild över budgelut-vecklingen.
Denna helhetsbUd måste omfatta såväl utgifter som inkomster. Om ett krav på realism
i kalkylerna skall kunna upprätthållas måste därvid tidsperspektivet begränsas.
För de första åren i femårsperioden kan någorlunda väl grundade antaganden
göras belräffande pris- och inkomstutvecklingen. Eventuella felaktigheter i
antagandena om prisutvecklingen påverkar inte heller på något avgörande sätt
kalkylerna i det kortare perspektivet men kan däremot aUvarligt snedvrida
bilden av utveckUngen på lång sikt.

Av
detla skäl har redovisningen av budgetutvecklingen i det följande begränsats
till att avse budgetåren 1975/761977/78. Härvid har förutsatts en
prisstegring om 8 % år 1975, 5 % 1976 och 4 % under vart och ett av åren 1977
och 1978. Inkomst av tjänst har på basis av det löneavtal som träffats mellan
parterna på den statliga arbetsmarknaden beräknats öka med 12 % år 1975, 8 %
år 1976 och därefter schablonmässigt med 7 % per år. Dessa antaganden
överensstämmer för aktuella år med dem som redovisas i den reviderade
finansplanen.

För
statsutgifternas utveckling innebär en tillämpning av de gjorda antagandena
helt naturligt en kraftigare ökning än i fastprisallernalivet (jfr tabell 18).
Delta gäller framför allt i de fall där utgifternas storlek är direkt knuten
till prisindex, t. ex. försvarsutgifterna och folkpensionerna. Stigande priser
medför också omkostnadsökningar m. m. i den

opaginerad Kontrollera mot PDF

slalliga verksamheten. Vidare har förutsatts alt
utgifterna för löner åt statsanställda och personal i statsunderstödd
verksamhet i stort kommer alt utvecklas enligt antagandena om förändringar i
totalproduktion och priser. En beräkning av statsutgifternas utveckling i
löpande priser redovisas i tabell 23.

Tabell 23. Utgiftsutvecklingen 1969/70-1977/78

(Milj.
kr., löpande priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1976/77

Genom-

Anslag

snittlig

1975/76

procen-

tuell
för-

ändring

1969/70-

1973/74

Totala
utgifter i fasta

priser

+ 5,1

95 431

Tillkommande
utgifter

Löneökningar

Försvaret

Folkpensioner och

sjukförsäkr.

Utvecklingsbistånd

Skatteutjämningsbidrag

m. m.

Omkostnader m. m.

Summa
löne- och pris-

effekter

-

-

Totala
utgifter i löpande

priser

+ 12,5

95 431

Anslagsförändring
till Procentuell förändring

1977/78

1975/76-1976/77

1976/77-1977/78

+ 4 940 +2 442 + 5,2 +2,4

+ 2 420 +1 730 - -

+ 529 +373

+ 386 +836 -

+ 145 +130 - -

+ 166 +261

+ 2 080 +1 170 - -

+ 5 726 +4 500 - -

+ 10666 +6942 +11,2 +6,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enligt kalkylen skulle statsutgifterna öka med drygt 11 %
till budgetåret 1976/77 och med drygt 6 % lill budgelårel 1977/78. Det
förtjänar att påpekas all beräkningen kan innebära en viss underskattning betingad
av att hänsyn inte fullt ut kunnat tas till den relativa kostnadsstegring som
äger rum inom den offentliga tjänsteproduktionen. Detla sammanhänger bl. a.
med att produktiviteten på detta område stiger långsammare än inom
varuproduktionen. Löneökningar och andra prisökningar inom offenllig
verksamhet får härigenom ett mera direki genomslag på kostnaderna. En i stort
setl enhetiigt lönestegring i aUa sektorer medför för områden med oförmånligare
produktivitetsutveckling en relativt sett större kostnadsstegring än för andra
sektorer. Löne- och prisanlagandenas effekt på utgiftsutvecklingen blir
härigenom slörre.

Den utveckling av statsinkomsterna, som följer av tidigare
angivna anlaganden, redovisas i labell 24.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Långtidsbudget

43

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 24. Statsinkomsternas utveckling 1969/70-1977/78

(Milj. kr., löpande priser)

Genom-

1975/76

Inkomstförändring till

Procentuell förändring

sniitiig

procen-

1976/77

1977/78

1975/76-

1976/77-

tuell för-

1976/77

1977/78

ändring

1969/70-

1973/74

Inkomstskatt
m. m.

+ 5,3

32 925

+ 4 075

+4 800

+ 12,4

+ 13,0

Mervärdeskatt

+ 19,9

18 500

+ 2 450

+ 1450

+ 13,2

+ 6,9

Allmän
arbetsgivaravgift

+ 59,9

5 985

+ 295

+ 470

+ 4,9

+ 7,5

Övriga
inkomster

+ 8,5

26 674

+ 1458

+ 671

+ 5,5

+ 2,4

Summa

+ 11,1

84 084

+ 8 278

+ 7 391

+ 9,8

+ 8,0

Den antagna tillväxten av inkomst av tjänst ligger till
grund för beräkningarna av inkomstskatt och mervärdeskatt. Övriga statsinkomster
har i flertalet fall framskrivits med hjälp av andra metoder. TUl följd av atl
löneavtal för år 1975 så pass sent under året träffats mellan parterna på
arbetsmarknaden kommer preliminärskatteinbetalningarna på retroaktiva löner ej
alt inflyta till statskassan förrän andra halvåret 1975. Bokföringsmässigt
innebär detta en överflyttning av ca 900 milj. kr. i skatteinkomster från
budgetåret 1974/75 till budgetåret 1975/76. I nedanstående tabell har dock ej
hänsyn tagits till detta. Under jämförelseperioden ökade de totala
statsinkomsterna med drygt 11 % per år. För budgetåren 1976/77 och 1977/78
beräknas ökningen något måttligare eller ca 10 % resp. 8 %. Ökningen av
inkomsterna på inkomstskattelileln under perioden 1969/701973/74 begränsades
lill slor del genom de två skatteomläggningarna år 1971 och år 1973.
Sammantaget innebar de två skatteomläggningarna en skattesänkning per helår om
ca 5 miljarder kr.

Inkomsten av mervärdeskatt beror på utvecklingen av
konsumtionen av mervärdeskattepliktiga varor, vilken i sin lur främst
sammanhänger med förändringarna av den lolala lönesumman. Med hänsyn till bl.
a. den statliga skatteskalans progressivilet förutses den totala köpkraften,
och därmed inkomsten från mervärdeskatten, öka i något långsammare takt än hushåUens
nominella inkomster.

Inkomsterna från den allmänna arbetsgivaravgiften beräknas
öka med ca 5 % tUl budgetåret 1976/77.

6.4 Budgetsaldot

De överslagsmässiga budgelkalkyler, som nu redovisats,
tecknar en utvecklingsbild, som sammanfattas i tabell 25. Här har justerats för
effekterna på statsinkomsterna av förskjutningen i utbetalning av retroaktiva
löner.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 44

Tabell 25. Budgetsaldots utveckling 1974/75-1977/78 (Milj.
kr., löpande priser)

1974/75 1975/7611976/77 1977/78 Förändring från
föregående år tiU

Absoluta tal %

1975/76 1976/77 1977/78 1975/761976/771977/78

Inkomster 72 945 84 084 92 362 99
753+11139+8 278+7 391 +15,3 +9,8 +8,0

Utgifter 84273 95 431 106097 113 039+11158+10 666+6942
+13,2 +11,2 +6,5

Saldo -11328-11347-13 735-13 286- 19-2 388+ 449
- - -

Förskjutning av

skatteuppbörd

på retroak

tiva löner

år 1975 -900+900 .. .. ..

iJei/ovm/ja/rfo-12 228-10 447-13 735-13 286+ 1781 - 3
288+ 449 - - -

För budgetåret 1975/76 beräknas budgetunderskottet i den
reviderade finansplanen uppgå tUl 11,3 miljarder kr. om ej hänsyn tas lill
förskjutning av skatleuppbörd till följd av retroaktiva löner år 1975. För budgetåret
1976/77 förutses en markant försämring. Enligt kalkylen kommer underskottet
delta budgetår alt uppgå till 13,7 miljarder kr. Härigenom har de statliga
budgetunderskotten kommit upp på en i förhållande till hela
bruttonationalprodukten (BNP) mycket hög nivå, vilket framgår av tabell 26.

Tabell
26. Det statliga budgetunderskottet i

i
procent av BNP i

i
löpande priser

1973/74

1974/75

1975/76

1976/77

1977/78

4,0

4,4

4,0

4,5 .

4,1

Till följd av de reformer som beslutals åren 1974 och 1975
visar långtidsbudgeten en anmärkningsvärt stor utgiftsstegring tUl budgelårel
1976/77. Utgifterna ökar med 11,2 %, vilket är i stort sett lika mycket som
stegringen under jämförelseperioden. Samtidigt stiger inkomsterna med ca 10 %.
Detla innebär att infriandet av gjorda åtaganden ökar budgetens underskott med
ca 2,4 miljarder kr. För budgetåret 1977/78 visar kalkylen, trots effekterna av
långlidsbudgettekniken etl fortsatt stort underskott.

KUNGL BOKTR. STOCKHOLM 1975 750188

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3

Riksrevisionsverkets approxi mativa beräkning av budgetutfallet
för budgetåret 1974/75

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

Bil.
3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75

Bilaga
3

RIKSREVISIONSVERKET

1975-03-25

Till
REGERINGEN

Beräkning
över utfallet av statens budget for budgetåret 1974/75

Enligt
instruktion får riksrevisionsverket (RRV) härmed lämna beräkning över utfallet
av statens budget för budgetåret 1974/75.

1
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 3.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 2

I
beräkningarna ingår de av riksdagen bevUjade anslagen på tilläggsstat I (FiU
1974: 42) lill riksstaten för 1974/75 samt begärda anslag på tilläggsstat II och
III (1975: 2, 7, 53 och 85). Sammanlagt uppgår de medräknade anslagen på
tUläggsstalerna tUl 1 363 milj. kr.

Beräkningarna
grundar sig i huvudsak på månatliga prognos- och utfallsuppgifter från större
myndigheter. Inkomsttitlarna har beräknats i samband med RRVs reviderade
inkomstberäkning för budgetåret 1975/76 varvid vissa titlar beräknats av RRV
medan andra i första hand beräknats av de myndigheter som redovisar
inkomsterna.

Totalbudgetens
inkomster beräknas nu uppgå tUl 72 032 milj. kr. vUket är 40 milj. kr. mer än
beräkningen i riksstalen. Utgifterna beräknas bli 83 433 milj. kr. dvs. 451
milj. kr. mer än beräkningen i riksstat och tilläggsstater. Totalbudgetens
underskott beräknas därmed bli 11 401 milj. kr.

Totalbudgeten
för budgetåret 1974/75 (milj. kr.)

Riksstat

Beräknat

Differens

(inkl. till-

utfall

beräknat

läggsstater)

utfall och riksstat (inkl. till-läggsstater)

INKOMSTER

A Skatter,
avgifter m. m.

65 883

65 470

-413

B
Inkomster av statens kapital-

fonder

4 013

4 205

+ 192

C
Beräknad övrig finansiering

2 097

2 357

+260

Summa

71 992

72 032

+ 40

UTGIFTER

Förslags-
och obetecknade anslag

62 646

63 637

+991

Reservationsanslag

9 999

9 938

- 61

Investeringsanslag

10 137

9 626

-511

Rörliga
krediter (+ = ökad

disposition,
= minskad

disposition)

+200

+232

+ 32

Summa

82 982

83 433

+451

TOTALBUDGETENS
SALDO

-10 990

-11401

+411

(inkomster-utgifter)

I
bilaga 1 redovisas totalbudgetens inkomster och utgifter fördelade på
huvudtitlar. Utfallet av driftbudgetens inkomster framgår av bUaga 2. Beräknade
merutgifter och besparingar på förslags- och obetecknade anslag anges i bilaga
3. BUaga 4 och 5 visar förändringar i reservationerna för reservationsanslag
respektive investeringsanslag. Beräknad förändring i disposition av rörliga
krediter redovisas i bUaga 6.

Vid
handläggningen av detla ärende har närvarit avdelningschefen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75 3

Sanell,
avdelningsdirektören NUsson, varjämte byrådirektören Hansson varit
föredragande.

G
RUNE BERGGREN

Jörgen
Hansson

t
1 Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Bilaga 1

Totalbudgeten
för 1974/75 (milj. kr.) Inkomster

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksstat

Beräknat utfall

DiflFerens beräknat utfall och riksstat

s. 80 Kontrollera mot PDF

Skatter,
avgifter, m. m.

I
Skatter

II
Uppbörd i
siatens verksamhet

III
Diverse
inkomster

63 810 1 321

751

Summa 65 883

63 294

1 345

831

65 470

-516 + 24 + 80

-413

s. 81 Kontrollera mot PDF

B Inkomsler av siatens kapitalfonder

I

Statens
aifärsverksfonder

810

904

+ 94

II

Riksbanksfonden

250

350

+ 100

III

Statens
aUmänna fastigheisfond

433

433

IV

Försvarets
fastighetsfond

129

129

v

Statens
utlåningsfonder

1965

1960

- 5

VI

Fonden
för låneunderstöd

71

91

+ 20

VII

Fonden
för statens aktier

111

96

- 15

VIII

Fonden
för beredskapslagring

79

81

+ 2

IX

Statens
pensionsfonder

96

97

+ 1

X

Diverse
kapitalfonder

69

64

- 5

s. 13 Kontrollera mot PDF

Summa
4 013

4 205

+ 192

opaginerad Kontrollera mot PDF

C
Beräknad övrig finansiering

I Avskrivning och övriga kapitalmedel inom

kapitalfonderna

Statens aflfärsverksfonder övriga kapitalfonder

II Övrig kapitalåterbetalning

Summa Summa

Underskott

Summa

1 693

377 27

2 097

71992

10 990

82 982

1934

398

25

2 357

72 032

11401

83 433

+241 + 21 - 2

+260

+ 40

+411

+ 451

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil.
3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75

Utgifter

Riksstat

Beräknat

DiflFerens be-

(inkl.
till-

utfall

räknat utfall

läggsstater)

ocl

1
riksstat

(inkl. tilläggs-

stater)

A
Utgiftsanslag

I Kungl. hov- och slotlsstaterna

10

10

II Justitiedepartementet

2 942

3 125

+

183

III Utrikesdepartementet

2 379

2 387

+

8

IV Försvarsdepartementet

8 453

9 186

+

733

V Socialdepartementet

23 485

24 209

+

724

VI Kommunikationsdepartementet

5 599

5 638

+

39

VII Finansdepartementet

6 976

5 609

-1 367

VIII Utbildningsdepartementet

10 933

11 390

+

457

IX Jordbruksdepartementet

3 502

3 701

+

199

X Handelsdepartementet

445

453

+

8

XI Arbetsmarknadsdepartementet

4 905

4 506

399

xn Bostadsdepartementet

4 909

5 034

+

125

XIII Industridepartementet

2 503

2 505

+

2

XIV Kommundepartementel

1057

1 130

+

73

XV Oförutsedda utgifter

1

1

XVI Riksdagen och dess verk m. m.

110

114

+

4

XVII Underskoll på riksgäldsfonden

3 475

3 675

+

200

Summa

81682

82 673

+

991

B
Beräknad övrig medelsförbrukning

1 Minskning av anslagsbehållningar .'

1 100

+ 528

572

II Ökad disposition av rörliga
krediter

200

+ 232

+

32

Summa

1 300

+ 760

-

540

Summa

82
982

83 433

+

451

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Bilaga 2

Beräkning
rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret 1974/75 (milj.
kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rjksstat

Beräknat utfall

Merinkomst (+) Brist (-)

opaginerad Kontrollera mot PDF

II

Skatter,
avgifter, m. m.

Skatter:

1 Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse

samt socialförsäkringsavgifter:

a Skatt på inkomst och förmögenhet samt

socialförsäkringsavgifter m. m., bevillning b
Kupongskatt, bevillning c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning d Skogsvårdsavgifter, bevillning e Bevillningsavgifter
för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning f Arvsskatt och gåvoskatt,
bevillning g Lotterivinstskatt, bevillning h Stämpelskatt och
stämpelavgift,

bevillning

2 Automobilskattemedel:

a Bensin- och brännoljeskatt, bevillning b
Vägtrafikskatt, bevillning

3
Allmän
arbetsgivaravgift, bevillning

4
Tullar och
acciser:

a Tullmedel, bevillning

b Mervärdeskatt, bevillning

c Särskilda varuskatter, bevillning

d Omsättningsskatt på motorfordon,

bevillning e Tobaksskatt, bevillning f
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning g
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning h Skatt på
sprit, bevillning i Skatt på vin, bevillning j Skatt på malt- och
läskedrycker,

bevillning k Energiskatt, bevillning 1 Särskild skatt
på motorbränslen,

bevillning m Oljelagringsavgift, bevillning n Särskild
vägtrafikskatt, bevillning o Skatt på annonser och reklam, bevillning p
Skatt på spel, bevillning Säger för skatter

Uppbörd i statens verksamhet:

1
Expeditionsavgifter

2
Bidrag till
kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendet m. m,

8 Inkomster vid karolinska sjukhuset

15
Körkortsavgifter

16
Avgifter för
registrering av motorfordon

18
Fyravgifter

19
Lotsavgifter

25
Pensionsmedel
m. m.

26
Inkomst av
myntning m. m.

44 Inkomster av statens gruvegendom

29 800

27 600

-2 200

26

29

+ 3

1

1

. ..

12

12

3

3

_______

300

300

-----------

145

162

+ 17

407

409

+ 2

1800

1770

- 30

1 745

1 800

+ 55

5190

5 370

+ 180

1090

1205

+ 115

14 030

14 950

+ 920

406

406

616

682

+ 66

1847

2100

+ 253

35

20

- 15

51

50

- 1

2 805

2 900

+ 95

430

430

695

665

- 30

1945

1959

+ 14

1

__

- 1

115

122

+ 7

166

170

+ 4

90

110

+ 20

60

70

+ 10

63 810

63 294

- 516

108

105

- 3

75

75

_______

216

230

+ 14

44

44

55

65

+ 10

89

93

+ 4

25

25

293

285

- 8

50

32

- 18

33

34

+ 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75

s. 1 Kontrollera mot PDF

45 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

48 Restavgifler Övriga Säger för uppbörd i statens
verksamhet

III Diverse inkomster:

1
Bötesmedel

2
Totalisatormedel

3
Tipsmedel

4
Lolterimedel

5
övriga diverse
inkomster Säger för diverse inkomster Säger för skatter, avgifter, m. m.

Riksstat

45

55

233

1 321

95

95

295

181

85

751

65 883

Beräknat

Merinkomst (+)

utfall

Brist
(-)

47

+
2

54

- 1

256

+ 23

1345

+ 24

108

+ 13

115

+ 20

301

+
6

217

+ 36

90

+
5

831

+ 80

65 470

- 413

s. 2 Kontrollera mot PDF

B
Inkomster av statens kapitalfonder

I Siatens aflfärsverksfonder:

1
Postverket

2
Televerket

3
Statens
järnvägar

4
Luftfartsverket

5
Förenade
fabriksverken

6
Statens
vattertfallsverk

7
Domänverket

Säger för statens aflfärsverksfonder

II
Riksbanksfonden

III
Statens
allmänna fastighetsfond

IV
Försvarets
fastigheisfond

V
Statens
utlåningsfonder

VI
Fonden för
låneunderstöd

VII Fonden för statens aktier

Vni Fonden för beredskapslagring

IX
Statens
pensionsfonder

X
Diverse
kapitalfonder:

1
Fonden för
kreditgivning till ullandet

2
Övriga diverse
kapitalfonder Säger för diverse kapitalfonder

Säger för inkomster av statens kapitalfonder

Summa

3

22

+

19

159

175

+

16

35

95

+

60

19

28

+

9

1

1

--

570

560

10

23

23

--

810

904

+

94

250

350

+

100

433

433

.

129

129

1965

1960

5

71

91

+

20

111

96

15

79

81

+

2

96

97

+

1

3

3

.

66

61

_

5

69

64

-

5

4013

4 205

+

192

69
896

69 675

221

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1975:100

Bilaga 3

Beräknade
merutgifter och besparingar på förslags- och obetecknade anslag under
budgetåret 1974/75. (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader, f
Fångvårdsanstalterna, f Kriminalvårdsenheler med särskild budget, f

Reglering av prisstegringar för det militära försvaret,
f Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, f

Arméförband:
Ledning och förbandsverk samhet, f

Arméförband: Materielanskaflfning, f Arméförband:
Forskning och utveckling, f

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, f

Marinförband:
Materielanskaflfning, f Flygförband: Ledning och förbandsverksamhet, f

Flygförband:
Materielanskaflfning, f Flygförband: Forskning och utveckling, f
Militärområdesslaber m. m., f Forlifikationsförvaltningen, f Försvarets
materielverk, f Gemensam försvarsforskning, f Försvarets radioanstalt, f
Civilförsvar, f Folkpensioner, f Bidrag till sjukförsäkringen, f Allmänna
barnbidrag, f Bidrag lill sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen, f
Ersättning för bidragsförskott, f Karolinska sjukhuset: Driftkostnader, f
Akademiska sjukhuset, i Uppsala: Avlöningar lill läkare, f Bidrag lil!
kommunala undervisningssjukhus, f

Bidrag lill driften av kliniker för psykiskt sjuka m.
m., f Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader, Bidrag till driften av särskolor
m. m., f Ersättning till postverket för befordran av tiänsteförsändelser, f
Tullverket: Förvaltningskostnader, f Skatteutiämningsbidrag till kommunerna
m. m., f

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m.,
f Bidrag till driften av grundskolor, f Bidrag till driften av
gymnasieskolor, f Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., f

II B

F

2

F

8

IV

A

5

A

6

B

1

B

2

B

4

C

1

C

2

D

1

D

2

D

4

E

5

F

3

F

4

F

5

F

6

G

1

v

B

4

B

6

C

1

C

3

C

4

G

1

G

3

G

6

v

H

4

I

1

K

5

VI

F

2

VII

C

1

D

2

E

17

Vill

D

9

D

18

D

35

Riksstat

Beräknat

Merulgift (+)

(inkl.
tilläggs-

utfall

Besparing ()

stater)

1 331

1407

+

76

356

382

+

26

0

47

+

47

970

0

-

970

18

0

-

18

' 1 824

2 218

+

394

599

809

+

210

50

62

+

12

593

731

+

138

327

408

+

81

1011

1230

+

219

985

1265

+

280

f 399

560

+

161

128

146

+

18

39

49

+

10

255

307

+

52

127

148

+

21

62

76

+

14

127

160

+

33

12 470

12 982

+

512

3 290

3 100

190

2 720

2 685'

-

35

355

309

46

250

264

+

14

397

447

+

50'

47

57

+

10

190

290

+

100

1 382

1 649

+

267

f 103

113

+

10

143

160

+

17

203

229

+

26

275

285

+

10

2 650

2 617

-

33

1420

50

-1 370

4 260

4 500

+

240

1438

1480

+

42

235

168

+ 67

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
3 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksstat Beräknat Merulgift (+)

(inkl. tilläggs- utfall Besparing ()

stater)

E 11 Samhällsvetenskapliga fakulteterna

m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, f 85 98 +13

E 13 Medicinska fakulteterna m. m.: Avlö

ningar till lärarpersonal, f 120 132 + 12

E 20 Matematisk-naturvetenskapliga fakul

teterna m. m.: Avlöningar lill lärar

personal, f 106 116 +10

95

106

+

11

271

286

+

15

171

182

+

11

165

140

_

25

259

289

+

30

2 125

2 212

+

87

155

252

+

97

1 473

1410

63

975

578

397

18

30

+

12

188

235

+

47

1095

1 270

+

175

195

140

__

55

659

714

+

55

194

205

+

11

3 475

3 675

+

200

9 860

10 110

+

322

E 22 Tekniska fakulleterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal, f

E

39

F

1

G

5

G

6

IX

C

3

H

11

XI

B

1

B

4

D

2

E

1

XII

B

4

XII

B

6

XIV

B

1

B

2

Lokalkostnader vid universiteten m. m., f
Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m., f Bidrag till driften av
kommunala skolor för vuxna, f

Bidrag till studiecirkelverksamhet, f Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område, f

Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m., f
Arbelsmarknadsservice, f Kontant slöd vid arbetslöshet, f Åtgärder för
flyktingar, f Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet, f

Bostadstillägg m. m., f Viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m., f

Länsstyrelserna, f Lokala skattemyndigheterna, f XVII
Underskott på riksgäldsfonden

Övriga

Summa 62 646 63 637 + 991

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 10

Bilaga 4 Beräknade reservationsmedelsförändringar under
budgetåret 1974/75 (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Reservation 1974-07-01

Reservation 1975-06-30

Ökning (+) Minskning ()

521

784

603

732

+ 82 . - 52

52

0

. - 52

29

.11

- 18

54 494

40 379

- 14 -115

130

+ 130

198

187

- 11

346

314

- 32

635

51

248

'281

0

258

.-354 - 51 + 10.

70 1079

93 1044

+ 23 - 30

V

c

D

D

H

VI

B B

B

IX

H

XI

B

III C 1 Bidrag till internationella biståndsprogram
2 Bilateralt utvecklingssamarbete

2 Bidrag till anordnande av förskolor och

fritidshem

7 Särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö

3 Bidrag till anordnande av kliniker för

psykiskt sjuka m. m.

3
Byggande av
statliga vägar

4
Särskilda
byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statiiga vägar

6 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator H 12 Bidrag
till miljövårdande åtgärder inom . industrin 2 Sysselsättningsskapande åtgärder
för arbetslösa C 4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

XII B 10 Vissa energibesparande
åtgärder

XIII E 1 Styrelsen för teknisk
utveckling: Teknisk

forskning och utveckling Övriga

Summa 4 561 4 072 -489

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75

ir

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 5

Beräknade förändringar av outnyttjat belopp på
investeringsanslag under budget året 1974/75 (milj. kr.)

Reservation

Reservation

ökning
(+)

1974-07-01

1975-06-30

Minskning (-)

Statens
aflfärsverksfonder

280

368

+ 88

Statens
allmänna fastighetsfond

242

77

-165

Försvarets
faslighelsfond

24

15

- 9

Statens
utlåningsfonder

1229

1426

+ 197

Därav:

Studiemedelsfonden

167

74

- 93

Lånefonden för bostadsbyggande

834

1089

+255

Fonden
för låneunderstöd

322

243

- 79

Fonden
för statens aktier

24

24

Fonden
för förlag till statsverket

34

62

+ 28

Fonden
för beredskapslagring

59

0

- 59

Diverse
kapitalfonder

158

119

- 39

Summa

2 372

2 333

- 39

Bilaga 6

Beräknad disposition av rörliga krediter

Myndighet/aktiebolag

Utestående

Beräknat

Beräknad

belopp

utestående

förändring

1974-06-30

belopp
1975-06-30

1974/75

Statens
järnvägar

_

100

+ 100

Vallenfallsverket

250

390

+ 140

Luftfartsverket

20

20

Förenade
fabriksverken

6

+ 6

Statens
jordbruksnämnd:

Prisreglering av sockernäringen

15

- 15

Prisreglering på jordbruksområdet

80

90

+ 10

Norrbottens
järnverk AB

18

- 18

Statliga
myndigheter med upp-

dragsverksamhet

21

30

+ 9

Summa

404

636

+232

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1975 750186

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 4

Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för
budgetåret 1975/76

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

Bil.
4 Riksrevisionsverkefs inkomstberäkning

Bilaga
4

RIKSREVISIONSVERKET

1975-04-01

Till
REGERINGEN (Finansdepartementet)

Reviderad
inkomstberäkning för budgetåret 1975/76

Enligt
den för riksrevisionsverket (RRV) gällande instruktionen åligger det verket
att varje år till regeringen avlämna en reviderad beräkning av statsverkets inkomster
för nästkommande budgetår avsedd som

1
Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 4

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 2

underlag
för kompletteringspropositionen. För fullgörande av detta uppdrag har RRV från
vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under
budgetåret 1975/76 på de större in-komsttitiama samt vissa speciellt
konjunkturkänsliga inkomsttitiar. Det förslag till skatteomläggning 1976,
innebärande sänkt statlig inkomstskatt finansierad genom höjda
arbetsgivaravgifter, energi- och punktr skatter, som framlagts i regeringens
proposition 1975: 92 om sänkning av statliga inkomstskatten m. m. har
överslagsmässigt beaktats ide nu framlagda beräkningarna.

Utvecklingen
av skatteunderlaget för fysiska personer

Arbetsmarknaden
under 1974 präglades av en mycket stark och växande efterfrågan, särskilt på
yrkesutbUdad arbelskrafl. Arbetslösheten minskade successivt under året och
låg hela året under motsvarande värden ett år tidigare.
Sysselsättningsökningen beräknas ha bidragit med knappt 1,5 procentenhet tUl
den totala lönesummelillväxten mellan 1973 och 1974. Den s. k. löneglidningen
dvs. förljänslökningen utöver avtalet, som också till stor del påverkats av
arbetsmarknadsläget, ökade med drygt 3 procentenheter. Den avtalsmässiga
löneökningen skattas till ungefär 7,5 procent. Den totala ökningen för lönesumman
uppgick således till ca 12 procent mellan 1973 och 1974. I det inkomstbegrepp
som utgör utgångspunkt för RRVs beräkningar, nämligen inkomst av tjänst, ingår
även pensioner. Dessa utgör en dryg tiondel och beräknas ha ökat i väsentiigt
snabbare takt än lönerna, med knappt 22 procent. Inkomst av tjänst ökade
således med drygt 13 procent 19731974.

Antagandena
beträffande inkomstutvecklingen 1975 är fortfarande mycket osäkra på grund av att
några centtala löneavtal ännu inte slutits. RRV antog i sin decemberberäkning
att den totala lönesumman skulle öka med 10 procent mellan 1974 och 1975. Detta
antagande överensstämde med det lägre inkomstallemaliv av två som
presenterades i den preliminära nationalbudgeten. I delta alternativ antogs den
avtalsmässiga höjningen uppgå till 7 procent. Då något resultat av avtalsförhandlingarna
ännu inte föreligger har RRV valt att inte frångå sitt tidigare presenterade
inkomstantagande på totalt 10 procent. Inkomst av tjänst beräknas liksom under
tidigare år öka i något snabbare takt än lönema, med drygt 10,5 procent,
ökningen av pensionerna antas uppgå tUl ca 15 procent, vilket är 4
procentenheter mindre än som antogs i decemberberäknmgen.

För
1976 har verket valt att schablonmässigt skriva fraih inkomsterna med 8
procent.

Inkomsterna
från andra förvärvskällor, än tjänst har i dessa beräkningar antagits öka på
samma sätt som, i verkets decemberberäkning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3

Justeringar
har emellertid gjorts för höjda taxeringsvärden på fastigheter och förslaget
till höjda extra avdrag för inkomster av kapital.

Utvecklingen
av skatteunderlaget för svenska aktiebolag in. fl.

Under
februari och mars upprepade RRV sin enkät till ett urval svenska aktiebolag.
Enkäten ligger tUl grund för bedömningen av företagens kommande
skatteinbetalningar.

Enkäten
sändes ut tUl ca 2 000 aktiebolag, sparbanker och försäkringsinstitut. Dessa
tillfrågades förutom om den till statiig skatt taxerade inkomsten för
verksamhetsåren 1973 och 1974 även om den lill kommunal skatt taxerade
inkomsten för sistnämnda år. Därutöver innehöll enkäten frågor om beräknade
fyltaadsinbetalningar, avsättningar tUl arbetsmiljöfond och särskild
investeringsfond samt om avdrag för forsknings- och utvecklingskostnader.
Frågan om avsättning till den särskilda investeringsfonden har tillkommit sedan
höstens enkät.

Enligt
enkätmaterialet kommer den statligt taxerade inkomsten att minska med 10
procent 1974 jämfört med 1973. Enligt höstens resultat bedömdes inkomsterna
bli oförändrade mellan åren. Förändringen beror främst på den särskilda
investeringsfondens tillkomst i oktober

1974 (SFS
1974: 988). Aktiebolag och "ekonomiska föreningar skaU ut

över éii avsättning på 20 procent tiU arbetsmiljöfonden avsätta ytter

ligare 15 procent av nettovinsten för år 1974 tUl en särskild investe

ringsfond. Medlen skall inbetalas till elt räntelöst konto i Riksbanken.

Uttag från fonderna får göras först efter särskUt tillstånd.

EnUgt
enkäten beräknas avsättningarna till arbetsmiljöfonden uppgå till 2 150 milj.
kr., vilket ger en minskning av den statliga skatten med 860 mUj. kr.
Avsättningarna tUl den särskilda investeringsfonden beräknas till 1 500 milj.
kr. som minskar den statliga inkomstskatten med 600 milj. kr. Totalt medför
detta en minskning av skatteintäkterna med 1 460 milj. kr. jämfört med om
fondema ej hade inrättats.

Det
totala särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget väntas uppgå till 285
mUj. kr. Därav beräknas 255 milj. kr. kunna utnyttjas vid

1975 års
taxering och därmed leda tiU en minskning av inkomstskatten

med 100 milj. kr. Avdraget är en generellt verkande subvention av

företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Av
tabellen nedan framgår ur de obligatoriska fondavsättningarna och det särskilda
forsknings- och utvecklingsavdraget fördelar sig på olika branscher.
Verkstadsindustrin, järn och stål samt trä och massaindustrin svarar för de i
absoluta tal,största fondavsättningarna, eUer med ca 60 procent av totala
beloppet. Därav svarar verkstadsindustrin för merparten. Branschgrupperna bank
och handel svarar för drygt 22 procent av avsättningarna.

Av
de särskUda forsknings- och utvecklingsavdraget svarar. verkstadsindustrin
ensam för över hälften.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 4

Avsättningar
tUl arbetsmiljöfonden och den särskUda investeringsfonden, specifika för 1974,
beräknas uppgå till totalt 3 650 milj. kr. som nämnts ovan. Nivån på den
statiigt laxerade inkomsten har därmed dragits ned i motsvarande grad. Den
antas uppgå till drygt 3 500 milj. kr. 1974. För 1975 och efterföljande år
gäller inte några bestämmelser om liknande obligatoriska fondavsättningar.
Företagens taxerade inkomster kan därför antas komma att Öka kraftigt jämfört
med 1974. RRV bedömer därför att de statiigt taxerade inkomsterna för
verksamhetsåren 1975 och 1976 kommer att öka med 50 respektive 10 proceni.
ökningen mellan 1974 och 1975 beräknas därmed uppgå tUl 1 760 milj. kr. från
den beräknade nivån 1974 på 3 520 milj. kr.

Tabell
1 Statligt taxerad inkomst m. m. verksamhetsåret 1974 fördelning på bransch
(milj. kr.)

Bransch

För-

Avsätt-

Avsätt-

Minsk-

Forsknings-
och ut-

Minsk-

ändring

ning
till

ning
till

ning av

vecklingskostnader

ning av

i
statiig

arbets-

särskild

statiig

totalt/utnyttjat

statiig

tax.in-

miljö-

investe-

skatt
in-

skatt
in-

komst

fonden

ringsfond

l komst

komst

mellan

p. g. a.

p. g. a.

verksam-

fondav-

utnyttiat

hetsåren

sätt-

FoU-

1973-1974

ningar'

avdrag'

1. Jord- och skogsbruk

- 11

11

7

7

1

1

0

2. Kol-
och malmgruvor

+ 10

31

23

22

2

2

0

3.
Livsmedels-, dryckesvaru-

och tobaksindustri

- 44

50

35

34

5

4

2

4.
Textil-, beklädnads- och

lädervaruinduslri

- 20

26

6

13

14

14

6

5.
Trävaru-, massa-, pappers

>-

och pappindustri

+ 178

403

319

289

16

14

6

6.
Kemisk industri, petro-

leum- och plastindustri

m. m.

+ 43

139

78

87

19

19

8

7. Jord
och stenindustti

- 21

40

28

27

5

5

2

8. Järn-, stål- och metallverk - 23

351

264

246

22

21

8

9.
Verkstadsindustri

-235

488

346

334

186

160

64

10.
Annan tillverknings-

industri

- 9

5

4

4

0

0

0

11.
Byggnadsindustri

- 10

39

16

22

4

3

1

12.
Parti- och detaljhandel,

restaurang och hotell

- 91

278

170

179

10

10

4

13.
Bank- och försäkrings-

verksamhet, fastighets-

förval tn.

-185

214

154

147

2

1

0

14. El-,
gas- och vattenverk

- 20

43

27

28

0

0

Ö

15.
Samfärdsel

- 8

31

20

20

0

0

0

16.
Övriga

- 6

5

3

3

0

0

0

Totalt

-452

2154

1500

1462

286

254

101

1
Vid ett ceteris paribus antagande. Skattelättnanden beräknas som 40 procent av
fondavsättningen respektive avdraget.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

Driftbudgetens
inkomster

I
nedanstående tabell upptas de inkomsttitlar för vilka RRV nu vill förorda någon
förändring jämfört med budgetpropositionen. I tabeUen visas för budgetåret
1975/76 det belopp som upptogs i budgetpropositionen, det belopp som RRV nu
förordar samt förändringen jämfört med budgetpropositionen.

Sedan beräkningama i
december har ny information om den ekonomiska utvecklingen framkommit.
Antagandena belräffande inkomstutvecklingen för fysiska och juridiska personer
har reviderats som nämnts ovan med anledning av detta. Ytterligare några
månadsutfall av skatteuppbörden har tillkommit. Förutom dessa förändringar har
i de nu framlagda beräkningama hänsyn även tagits tUl vissa av regeringen
framlagda propositioner. Dessa avser sänkning av statliga inkomstskatten 1976,
höjda s. k. sparavdrag och villaavdrag samt ändrade regler för beräkning av
schablonintäkt av fastighet. Vidare har förslag framlagts om nya och ändrade
socialförsäkringsavgifter och utökning av avgiftsunderlaget för dessa, vilket
också har beaktats i beräkningarna. Vissa punktskatter och energiskatter har
räknats om med hänsyn till vad som överenskommits vid partiledaröverläggningen
i mars och föreslagits i regeringens proposition 1975: 92. Utöver de i tabellen
nänrnda titlarna har, dock utan att någon förändring föreslås, nya beräkningar
gjorts för följande inkomsttitlar: Kupongskatt, Skogsvårdsavgifter, Arvsskatt
och gåvoskatt, Lotterivinstskatt, Vägttafikskatt, Allmän arbetsgivaravgift.
Tullmedel, Inkomst av myntning m. m.. Inkomster vid Karolinska sjukhuset.
Pensionsmedel m.m., Inkomster vid patent- och registreringsväsendet. Inkomster
av statens kapitalfonder beträffande Postverkets fond, Förenade fabriksverkens
fond, Statens vattenfallsverks fond samt Domänverkels fond.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 6

Tabell 2 Jämförelse mellan inkomster för budgetåret
1975/76 enligt budgetpropositionen och enligt RRVs reviderade beräkning (tkr)

Inkomsttitel

Enligt

Enligt

ökning (+)

budgetpro-

RRVs reviderade

Minskning

positionen

beräkning

(-

)

tkr

tkr

Skatt
pä inkomst, förmögenhet och rörelse samt

socialförsäkringsavgifter

33 211700

34 178 700

+

967 000

därav
Skatt på inkomst och förmögenhet samt

socialförsäkringsavgifter m. m.

32 230 000

33 200 000

+

970 000

Stämpelskatt och stämpelavgift

428 000

425 000

-

3 000

Automobilskattemedel

3 726 000

3 718 000

_

8 000

därav
Bensinskatt

1 826 000

1 818 000

8 000

Tullar
och acciser

28 806 500

30 510 502

+ 1 704
002

därav
Mervärdeskatt

17 800 000

18 350 000

+

550 000

Särskilda varuskatter

414 000

508 000

+

94 000

Tobaksskatt

2 010 000

2 010 000

+

0

Skatt på sprit

3 000 000

3 100 000

+

100 000

Skatt på vin

485 000

500 000

+

15 000

Skatt på malt- och läskedrycker

646 000

770 000

+

124 000

Energiskalt

2 195 000

3 160 000

+

965 000

Särskild beredskapsavgift för olje-

produkter

153 000

1

152 999

Skatt på annonser och reklam

111000

115 000

+

4 000

Skatt pä spel

70 000

75 000

+

5 000

Logiavgifter

1

+

1

Uppbörd
i statens verksamhet

1 592 490

1 587 490

5 000

därav
Expeditionsavgifter

110 000

108 000

2 000.

Fyravgifter

105 500

102 500

3 000

Diverse
inkomster

840 800

870 900

+

30 100

därav
Bötesmedel

106 000

109 000

+

3 000

Totalisatormedel

115 000

117 000

+

2 000

Tipsmedel

345 800

347 900

+

2 100

Lotterimedel

189 000

212 000

+

23 000

Inkomster
av statens kapitalfonder .

4 762 265

4 847 765

+

85 500

därav
Televerkets fond

157 500

150 000

7 500

Statens järnvägars fond

10 000

22 000

+

12 000

Luftfartsverkets fond

27 800

13 800

14 000

Riksbanksfonden

250 000

350 000

+

100 000

Lånefonden för bostadsbyggande

2 325 000

2 320 000

5 000

Summa
för driftbudgetens inkomster

78 924 755

81 698 357

+ 2
773 602

I anslutning lill tabellen vill RRV göra följande
kommentar beträffande de olika inkomsttitlarna.

A Skatter, avgifter m. m.

I Skatter

För
att revidera beräkningarna under denna rubrik har RRV infordrat nya beräkningar
av inkomsterna på vissa titlar för budgetåret 1975/76 från
generaltullstyrelsen, riksskatteverket (RSV), riksförsäk-rmgsverket (RFV) och
sjöfartsverket.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Skatt
på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter.

Över
denna titel redovisas utöver uppbörden av de statsskatter och avgifter, som
slutiigt skall redovisas på titeln, även kommunalskatter,
socialförsäkringsavgifter och vissa avgifter som uppbärs i samband med den
allmänna skatteuppbörden. I budgetpropositionen uppfördes de behållna
inkomsterna på titeln för budgetåret 1975/76 med 32 230 milj. kr.

Samtidigt
med beräkningen av titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m. för nästa budgetår har RRV bedömt utfallet för
innevarande budgetår. Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning
varvid RRVs beräkningar i december 1974 har medtagits som jämförelse (mUj.
kr.).

Tabell
3 Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter

1974/75

1975/76

december-

ny beräk-

december-

ny be-

beräkning

ning

beräkning

' räkning

Inkomster

Preliminär
A-skatt

50 640

49 300.

53 970

53 090

Preliminär
B-skatt

7 360

7 360

8 350

8 340

Fyllnadsbetalning
av preliminär skatt

3 350

3 400

3 200

3 900

Kvarstående
skatt

1980

1980

2 460

2 500

Socialförsäkringsavgifter
från direkt-

debiterade arbetsgivare m. m.

11 390

11320

16 030

18 140

Tillkommande
skatt, sjömansskatt.

restantier m. m.

1 100

1 100

1200

1200

Summa
inkomster

75 820

74 460

5 210

87170

Utgifter

Kommunalskattemedel

31620

31 620

37 340

37 020

Överskjutande
skatt

4 480

4 480

3 800

3 500

Övriga
restilutioner

400

400

400

400

Utbetalningar
till allmänna försäkrings-

kassor m. m.

9 380

9 680

10 670

12 280

Utbetalningar
till allmänna pensions-

fonden

420

420

430

440

Omföringar

310

310

320

320

Summa
utgifter

46 610

46 910

52 960

53 960

Inkomster
utöver utgifter

29 210

27 550

32 250

33 210

Avrundade
belopp

29 200

27 600

: 32 230

33 200

Beträffande
innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning hänvisas tUl
RRVs decemberberäkning.

RRV
har i sin förnyade beräkning liksom i decemberberäknmgen utnyttjat resultatet
av verkets egen datainsamling på urvalsbasis av taxe-ringsstatisliskt material.
Denna datamsamling har genomförts sedan 1968 och avser fysiska personers
inkomster och avdrag. En sammanfattning av resultaten av 1974 års undersökning
avseende det årets taxermg återfinns i RRVs decemberberäkning. En närmare
redogörelse för undersökningen och dess resultat lämnas i elt Statistiskt
meddelande (SM) N

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 8

1975:
19 från SCB. Det taxeringsstatistiska materialet har liksom vid föregående
undersökning kompletterats med uppgifter om utbetald sjukersättning m. m. från
de allmänna försäkringskassorna.

Dessa
uppgifter har använts som underlag för att beräkna effekterna av att vissa
förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning har blivit
skattepliktiga fr. o. m. inkomståret 1974. Under 1974 beräknas sammanlagt 8 332
milj. kr. ha utbetalats i skattepliktiga ersättningar, varav drygt 85 procent
härrör från de allmänna försäkringskassorna. Den preliminärskatt som
innehållits av försäkringskassorna uppgår tiU drygt 30 procent av det
utbetalade beloppet. EnUgt de kalkyler RRV nu utfört framgår att den slutliga
skatten kommer att uppgå till 47 procent av den utbetalade ersättningen. Den
slutligt debiterade skatten avseende förmånerna kommer således att överstiga
den preliminärt erlagda skatten. Detta väntas påverka den överskjutande
skatten negativt och kvarskatten i uppdragande riktning budgetåret 1975/76.
Hänsyn har vidare tagits tiU ökningen av vissa skattepliktiga ersättningar fr.
o. m. 1976 med anledning av prop. 1975: 23 om vidgad VuxenutbUdning samt
studiestöd till vuxna m. m. och prop. 1975: 45 om riktlinjer för
arbelsmarknadsutbUdningen.

Preliminärskatleinflödet
är i huvudsak känt t. o. m. januariterminen. Utfallet i januari, avseende
skatten på inkomster under november och december 1974, blev något lägre än som
förutsågs i decemberberäkningen. Nedjusteringen av skatterna avseende 1974
överensstämmer med den nedrevidering av lönesumman 1974 med en halv procentenhet
som skett sedan december. Sänkningen av preliminärskatten för 1974 motsvaras
emellertid inte av lika stora förändringar av den slutliga skatten. En ny
beräkning av sjukförsäkringsavgiften, utförd av riksförsäkringsverket, innebär
att avgiften räknats upp, vilket påverkat den slutliga skatten i uppdragande
riktning. Därmed förutses den överskjutande skatten hösten 1975 komma att
påverkas i motsatt riktning.

Ökningen
av pensionerna meUan 1974 och 1975 har också som framgått ovan nedjusterats
något. Detta antas reducera preliminärskatten med ca 80 milj. kr. 1974/75 och
med 200 mUj. kr. 1975/76. De utdragna avtalsförhandlingarna förutses vidare
medföra en förskjutning av inbetalningarna av preliminär A-skatt från
innevarande budgetår till nästa. Ett antagande om att avtalet 1975 och att de
retroaktiva löneutbetal-ningama påverkar inflödet av skatt 1975 på motsvarande
sätt som under 1974 skulle innebära att ca 900 milj. kr. överflyttades från
innevarande budgetår tUl nästa jämfört med decemberberäkningen. Denna prognos
byggde på ett normalt inflöde av skatter som inte påverkats av några
förseningar i löneutbetalningarna. Den preliminära A-skatten under 1975/76
kommer även att påverkas av den föreslagna skattesänkningen för 1976.
Effekterna av 1975 års och 1976 års skattereformer har kunnat upp-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

skattas
med ledning av den tidigare nämnda taxeringsstatistiska undersökningen. Som
underlag för beräkningen av effekterna av ändringar i skatteskalan har
inkomstfördelningen för 1976 framräknats (se tabell 4). Prognosen har gjorts
med utgångspunkt från inkomstfördelningen år 1973. Inkomstema för varje individ
som ingår i RRVs urval har prog-noserats enligt de inkomstantaganden som
redovisas på sidan 2. För olika förvärvskällor gäller alltså olika antaganden.
De föreslagna ändringarna i inkomstskattesystemet enligt prop. 1975: 92 har
undersökts så långt som det befintliga taxeringsstatistiska materialet
tillåter.

Tabell
4 Inkomsttagarna fördelade efter statligt beskattningsbar inkomst inkomståret
1976

Beskattningsbar

Antal

Genomsnittiig statiig skatt, kr.

inkomst
tkr

1 000-tal

1975 års

1976 års skatteskala

skatteskala

enligt prop. 1975: 92

- 10

1079

323

- 139

10- 20

780

1049

- 450

20- 30

772

2 764

-1224

30- 40

889

5 028

-1600

40- 65

1079

9 575

-1600

65- 80

133

18 377

-1600

80-100

79

26 521

-1437

100-200

62

46 390

- 928

200-500

6

117 436

+ 357

500-

0,3

474 470

+ 6 733

Samtiiga

4 879

5 415

-1004

Anm.
Personer med noll i beskattningsbar inkomst har frånräknats. Källa: RRVs
taxeringsstalistiska undersökning 1974.

Fördubblingen
av sparavdraget tUl 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för makar tiUsammans
beräknas minska den totala inkomsten från förvärvskällan kapital med 530 milj.
kr. I tabell 5 framgår att 23 procent av inkomsttagarna eller ca 1 250 000
konuner att beröras av förändringen. Av dessa kommer samtliga, som idag har
inkomster under 400 kr., drygt 380 000 inkomsttagare att slippa belala skatt
på sina kapitalinkomster. Av de samtaxerade som tidigare utayttjat sparavdraget
slipper samtliga med kapitalinkomster upp tUl 800 kr. att skatta för sina
inkomster dvs. ytterligare drygt 135 000. Antalet skattskyldiga med inkomster
av kapital kommer således nästan att halveras till ca 740 000 genom
avdragshöjningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
5 Inkomst av kapital fördelad efter storlek och kategori inkomståret 1973

Inkomst av kapital, kr.

Ensamstående

Samtaxerade

Summa.

Anlal ;

Belojjp milj. kr.

Antal

Belopp milj. kr.

.Antal

Belopp milj. kr.

0

1-400 401-800 801-

Summa

1 538 054

136 041

76 232 319 386

2 069 713

0

24

44

1208

1276

2 663 061

246 640

134 780

343 795

3 388 276

0

44

78

1209

1331

4 201115 382 681 211012 663 181

. 5 457 989

0

68

122

2 417

2 607

'
Netto, efter sparavdrag.

Anm.
De extra avdragen från intäkter av kapital (sparavdragen) uppgår f. n. till 400
kr. för ensamstående och 800 kr. för samtaxerade (makar tillsammans). Källa:
RRVs taxeringsstatistiska undersökning 1974.

Den
från allmän arbetsgivaravgift fria delen av egen företagares inkomst föreslås
bU höjd från 10 000 tUl 18 000 kr. för inkomståret 1976. Detta vänias minska
egenavgifterna med ytterligare 60 milj. kr. I tabell 6 framgår att ca 65 000
ytterligare helt slipper avgift och drygt 152 000 får sänkt avgift med 320 kr.
fr. o. m. 1976 .

Tabell
6 Allmän arbetsgivaravgift för skattedebiterade personer fördelad efter storlek
inkomståret 1973

Intervall, kr.

Motsvarande inkomst, kr.

Antal personer

Belopp, milj. kr.

0

1-400 401-720 721-

Summa

0

1-10 001-18 001-

10 000 18 001

5 116 530

124 689

64 567

152 203

5 457 989

0

24

36

213

273

Xa//a;
RRVs taxeringsstalistiska undersökning 1974.

Beträffande
villabeskattnmgen beräknas schablonmtäkterna öka med 750 milj. kr. tUl följd av
höjda taxeringsvärden vid 1975 års aUmänna fastighetstaxering. Höjningen av det
s. k. viUaavdraget från 500 kr. till 800 kr. reducerar emellertid
skatteeffekten av taxeringshöjningen. Därigenom påverkas såväl inkomster av
annan fastighet som underskott av annan fastighet. Beroende på denna fördelning
påverkas även de statligt och kommunalt taxerade inkomsterna. Med undantag av
sänkningen av de statiiga skattesatserna kommer ovannämnda ändringar att
endast i ringa mån påverka inkomsterna på titeln för budgetåret 1975/76.
Inflödet av preliminärskatt under terminerna mars och maj 1976 antas bli
reducerade med ca 1 300 milj. kr. till följd av den sänkta inkomstskatten.

De
svenska aktiebolagens taxerade inkomster förutses öka kraftigt mellan 1974 och
1975 tiU följd av att de avdragsgUla avsätlningama till arbetsmiljöfonden och
den särskilda investeringsfonden slopas 1975.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
4 Riksrevisionsyerkets inkomstberäkning 11

Vid
1975 års taxering beräknas ca 3 650 milj. kr. avsättas tiU dessa fonder, dvs.
vinsterna har reduceirats med lika mycket! För 1976 års taxering gäller inle
motsvarande beslämmelser varför vinsterna kan anlas öka kraftigt. Företagens
möjligheler till bokslutsdisposhioner och utjämningar mellan olika år kan
väntas bidra till att de taxerade inkomsterna inte kommer att öka med ett lika
stort belopp som fönde-rades vid 1975 års taxering. Ett anlagande om att
ungefär hälften av vinstavsättningarna tas upp till beskattning vid 1976 års
taxering skulle innebära att bolagens taxerade inkomster skulle öka med ca 50
procent mellan 1974 och 1975. Erfarenhetsmässigt kan konstateras alt bolagen
betalar en mycket stor del av sina skatter i form av fyllnadsbetalningar. Det
förefaller därför rimligt att räkna med en kraftig ökning av fyllnadsbetalningarna
våren 1976 jämfört med 1975. I den nuvarande beräkningen antas ökningen uppgå
tUl 500 milj. kr.

Nedjusteringen av lönerna
för 1974 påverkar utbetalningar av kommunalskattemedel 1976. Såväl förskotten
för 1976 som den beräknade slutavräkningen avseende 1974 påverkas. Totalt
beräknas utbetalningarna minska med drygt 300 milj. kr. jämfört med tidigare
prognoser från december.

Kostnaderna
för sjukförsäkringen 1974 blev något större än i kalkylerna i december.
Utbetalningar av förskott tiU försäkruigskassorna har därför justerats upp med
300 mUj. kr. för budgetåret 1974/75. Genom de överenskommelser som träffats
mellan staten och sjukvårdshuvudmännen, främst landstingen, beräknas
utgifterna för försäkringen komma att växa ytterligare under budgetåret
1975/76. Till följd av detta och den ökade sjuklighet som konstaterades under
1974 föreslås socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen bli höjd med 0,6
procentenheter. Avgiften föreslås bli höjd ytterUgare med 0,4 procentenheter
för att kunna bidra till finansieringen av den sänkta statUga skatten 1976.
Skatteomläggningen skall dessutom finansieras med en höjd
socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och genom att avgiftsunderlaget
för samtliga socialförsäkringsavgifter utom för, ATP utvidgas. I stället för
den nuvarande maximeringen av lönesunmian till 7,5 basbelopp föreslås avgiften
nu utgå på hela lönesumman. Totalt beräknas höjningen av socialförsäkringsavgiftema
och avgiftsunderlaget bidra till att de direktdebiterade arbetsgivaravgifterna
ökar med 1 850 milj. kr. budgetåret 1975/76. Genom de föreslagna
avgiftshöjningarna för sjukförsäkringen beräknas arbetsgivaravgifternas andel
av sjukförsäkringens finansiering öka med ca 10 procent. Statsbidraget, som belastar
driftbudgetens utgiftssida, föreslås i enUghet med detla bli reducerat från 25
till 15 procent av totala utgifterna. Utbetalningarna av förskott från
inkomslskatleliteln ökar därmed i samma ulslräckning. Tillsammans med de
tidigare nämnda utgiftsökningarna för sjukförsäkringen antas förskottet öka
med 1 300 milj. kr. jämfört med i decemberberäkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
beräkningen av inkomslskatleliteln har hänsyn även tagits till propositionerna
om vidgad VuxenutbUdning samt studiestöd tUl vuxna m. m. (prop. 1975: 23) och
om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen (prop. 1975: 45). De särskUda
avgifterna som beräknas inflyta på titeln kommer att utbetalas med samma
belopp. Nettobeloppet på inkomstskattetiteln påverkas således inte av
reformerna.

De
avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör verkställas
under budgetåren 1974/75 och 1975/76 framgår av följande sammanställning i
vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid RRVs decemberberäkning
(milj. kr.).

1974/75

december-beräkiung

ny beräkning

1975/76

decemberberäkning

ny beräkning

Avsättning Aterföring '' Nettoavsältning

7000 4 000 2 950

5 900 4 050 1850

5 450 5 700 -250

6 300

5 400

900

Med
understrykande av de osäkerhetsmoment som föreUgger i frågor om
inkomstantaganden, kommunal utdebitering m. m. uppskattar RRV de behållna
inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m. för budgetåret 1974/75 till 27 600 milj. kr.
och föreslår att titeln i statsbudgeten för 1975/76 uppförs med 33 200 milj.
kr.

Stämpelskatt
och stämpelavgift. Ett nytt system för uppbörd av stämpelskatt och
expeditionsavgifter införs under febmari och mars 1975 vid de allmänna
domstolarna. Ny centralmyndighet blir domstolsväsendets organisationsnämnd
(DON), som efter övergången tUl det nya systemet kommer att redovisa all
stämpelskatt för lagfarter, inskrivningar av tomlrätter och inteckningar samt
de expeditionsavgifter som skall erläggas för expeditioner från de aUmänna
domstolarna.

De beräknade
inkomstema under 1974/75 och 1975/76 framgår av nedanstående sammanställning
(milj. kr.).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksskatteverket

Domstolsväsendets
organisationsnämnd

Sjöfartsverket

Totalt

295

105

9

409

85

335

5

425

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjöfartsverket
har sänkt sin prognos för 1975/76 från 8 tiU 5 milj. kr. beroende på den svaga
sjöfartskonjunkturen som medför minskade intäkter från försäljning av svenskt
andrahandstonnage.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkefs inkomstberäkning 13

Totalt
beräknas inkomstema på titeln stämpelskatt och stämpelavgift uppgå till 425
mUj. kr. under 1975/76 vilket är 3 milj. kr. lägre än vad som anges i förslag
till statsbudget för 1975/76.

Bensinskatt.
Riksskatteverket har beräknat inkomsterna av bensinskatt liU 1 775 milj. kr.
under 1974/75 och 1 818 milj. kr. under 1975/76. I förhåUande till beloppet i
förslag till statsbudget för 1975/76 innebär detta en sänkning med 8 milj. kr.

Tullmedel.
På gmndval av den i den preUminära nationalbudgeten intagna prognosen för
importen under 1975 har generaltuUstyrelsen beräknat det importvärde, som
kommer att registreras i utrikeshandels-statistiken, till 80 000 milj. kr. för
budgetåret 1974/75. Detta innebär en ökning med 2 000 milj. kr. i förhållande
till beräkningen i november 1974.

Prognosen
för utrikeshandeln i den preliminära nationalbudgeten upptar endast tiden t.
o. m. 1975. Med hänsyn härtill bör osäkerheten i underlaget för beräkningen
för 1975/76 understrykas.

Generaltullstyrelsen
har räknat med en fortsatt volym- och prisökning av importen och uppskattat
importvärdet för 1975/76 till 84 600 milj. kr.

Vissa
ändringar i tullagen trädde i kraft 1975-03-01 (SFS 1974: 982). Restavgift
utgår i stället för ränta vid försenade betalningar. Ändrade regler gäller även
för ränta (respitränta). Importör (hemtagare) som underlåtit att inom
föreskriven tid lämna tulldeklaration påförs fr. o. m. nämnda tidpunkt
förseningsavgift. Denna avgift syftar till att tvinga hemtagare att avlämna
tulldeklaration snabbare än tidigare. Från uppbördssynpunkt har dessa
ändringar i tuUagen endast marginell effekt.

I
fräga om de genorrisnittiiga importandelama för EFTA-länder in

klusive Danmark och Storbritannien, EG-länder (de sex och Irland) och

övriga länder har under andra halvåret 1974 en påtaglig förskjutning

skett. till. övriga länder. .....

Handelsområde Andel
av det totala

...... _ importvärdet, %...

1973/74 1974/75

juli/dec.

EFTA-länder,
Danmark och Storbritannien 36,8 35,3

EG-länder
exkl. Danmark och Storbritannien 36,0 34,9

Övriga
länder 27,2 29,8

Restitutionerna
av tullmedel för 1974/75 beräknar generaltullstyrelsen till 105 milj. kr., en
uppräkning med 5 milj. kr. i förhållande tiU beräk-, ningen i november 1974.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Generaltullslyrelsen
beräknar uppbörden av tullmedel under 1974/75 till 1 205 milj. kr. Detta
innebär en höjning med 20 milj. kr. i förhåUande till beräkningen i november
1974. Uppbörden under 1975/76 beräknas till samma belopp som i förslaget till
statsbudget 1975/76, 1 015 milj. kr.

Mervärdeskatt.
Sedan inkomstberäkningen hösten 1974 har utfaUs-siffror för uppbörden blivit
kända t. o. m. februari. Dessa motsvarar förbrukningen av mervärdeskallepliktiga
varor och tjänster t. o. m. kalenderårets slut.

Dessutom
har nya inkomstberäkningar inkommit från generaltullslyrelsen och
riksskatteverket för inkomsttiteln. Generaltullstyrelsen har därvid
uppreviderat sin tidigare prognos med 200 milj. kr. för innevarande budgetår
och med 300 mUj. kr. för budgetåret 1975/76. Upp-revideringen beror uteslutande
på att höjda importvärden ligger till grund för beräkningarna. Riksskatteverket
har i sin beräkning över kompensation av mervärdeskatten för bostadsbyggande
räknat med utbetalningar på 1 200 milj. kr. budgetåret 1974/75 och med 700
milj. kr. 1975/76 samt 100 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Detta är en totalt
lägre nivå än vad RRV räknade med i höslberäkningen. Sedan riksskatteverket
gjorde sin beräkning har utfallet av igångsättningen på småhus och
flerfamiljsfastigheter. under slutet av 1974 blivit känt. Denna blev avsevärt
högre än vad som beräknats. RRV finner därför anledning att räkna upp prognosen
på kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande lill ca 1 miljard för
budgetåret 1975/76. RRV pekar dock på det stora osäkerhetsmomentet i
beräkningen. ,

FörutsättnLngarna
för beräkningen av länsstyrelsernas nettouppbörd har varit samma som under
höstens beräkningar. Nedan följer en tabell

över de
olika

komponenterna
på

mervärdeskattetiteln

per två
månaders

period
för budgetåren 1974/75 och 1975/76

1974/75

1975/76

Månad
för

Tull-

Länsstyr.

Äterbet.

Totalt

Tull-

Länsstyr.

Äter-

Totalt

skatlein-

verkets

uppbörd

av bygg-

verkets

uppbörd

. bet.
av

flöde

uppbörd

(netto)

moms ,

uppbörd

(netto)

bygg-moms

juliaug.

1 427 '

725.

- 41

2111'

2 178

1030

- 250

2 958

sept.okt.

1 593

510

- 70

2 033'

2 150

725

- 250

2 625

nov.dec.

1 837

880

- 71

2 646'

2 380

995

- 250

3 125 '

jan.feb.

1864

1269

- 253

2 880'

2 146

1440

- 100

3 486 .!

marsapril

2 524

675

- 455

: 2 744

. 2
558

730 .

- 100

3 188

maj
juni

2 255

600 .

- 310

2 545

. 2
388

: 650

- 50

2 988

Totalt

11 500»

4
659'

-1200*

14
959

13 800»

5
570'

-lOOOs

18
370

'
utfall.

"
GeneraltuUstyrelsens prognos. ' Riksrevisionsverkets prognos. *
Riksskatteverkets prognos.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Bil.
4 Riksrevisionsyerkets inkomstberäkning 15

Riksrevisionsverket
beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till

14 950 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och tiU 18 350 milj. kr. för bud

getåret 1975/76. .......... .............. ........

Särskilda
varuskatter. Fr. o. m. den 1 mars 1973 utgår avgift på vissa
dryckesförpackningar avsedda för bl. a. fruktsafter, mall- och läskedrycker
samt sprit och vin. Avgiften är 10 öre per förpackning. I proposition 1975: 92
föreslås höjningar av avgiften fr. o. m. den 11 maj 1975. De föreslagna
avgifterna framgår av nedanstående sammanställning.

Avgift, öre Nuvarande

Föreslagen

Returförpackningar

MetaU
burkar

Andra
engångsförpackningar än metallburkar

10 10 10

20 30 20

Redovisningsperiod
är kalendermånad. För riksskalleverkets uppbörd gäller att avgiften erläggs
senast den femte dagen i andra månaden efter
redovisningsperiodens/Ieveränsmånadens utgång.

Riksskatteverkets
och generaltullstyrelsens .beräkningar av inkomsterr

na på titeln särskilda varuskatter sedan hänsyn tagils tUl de föreslagna

höjningarna av dryckesförpackningsavgiften framgår 'äv nedanstående

sammanställning (milj. kr.). ,: , .

1974/75

1975/76

Avgift
på vissa dryckesförpackningar

Riksskatteverket

Generaltullstyrelsen Övriga SärskUda varuskatter

Riksskatteverket

Generaltullstyrelsen

75 15

299 17

150 "

35

305 18

Totalt

406

508

Uppbörden
av särskUda varuskatter under 1974/75 beräknas nu uppgå till 403 milj. kr.
vilket är 3 milj. kr. mer än vid beräkningen i noyember 1974. Inkomsterna på
titeln särskilda varuskatter beräknas till 508,mUj. kr. under 1975/76, vilket
innebär en ökning med 94 niUj. kr. i förhållande till det belopp som anges i
förslag tiU statsbudget för 1975/76.

Tobaksskatt.
I proposition 1975:92 föreslås att skattesatsen för cigarretter i klass I höjs
med 2 Öre per styck och att skattesatserna för övriga cigarretter höjs med 1
öre per styck fr. o. m. den 11 maj 1975. De nya skattesatserna framgår av
nedaiistående sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Cigarretter

Klass Vikt per st, gram Skatt per st., öre

-0,85

15,9

0,85-1,20

19,9

1,20-1,55

24,4

1,55-1,90

28,4

1,90-

32,4

I II

III
IV V

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beskatlningsperiod
är kalendermånad. Deklaration avges och skatten erläggs lill riksskatteverket
inom en månad efter beskattningsperiodens/ leveransmånadens utgång.

Inför
skattehöjningen den 11 maj kan man på erfarenhetsmässiga grunder anta att vissa
lagringsköp kommer att göras i god tid före detta datum. Det medför att
tobaksskatten för april som uppbärs av riksskatteverket i början av juni 1975
kan beräknas öka i motsvarande mån. Skatteintäkterna för budgetåret 1974/75
beräknas därför bli ca 120 milj. kr. högre än som beräknades av
riksskatteverket i november 1974.

Lagringsköpen
under april månad 1975 kan antas påverka skatteintäkterna för budgetåret
1975/76 i neddragande riktning.

Inkomsterna
under 1974/75 beräknas uppgå till 2 110 milj. kr. Under 1975/76 beräknas
tobaksskatten till 2 010 milj. kr.

Skatt
på sprit. Skatt på sprit och vin utgår i form av en till alkoholhalten knuten
grundavgift och en till utminuteringspriset (detalj priset) knuten
procentavgift. I proposition 1975: 92 föreslås att gnmdavgiften för sprit höjs
från 50 tUl 54 öre per liter och volymprocent alkohol fr. o. m. den 11 maj
1975.

Skatten
utgår på AB Vin- & spritcentralens försäljning och skall insättas på
statsverkets checkräknmg i riksbanken för riksskatteverkets räkning senast en
månad och fem dagar efter försäljningsmånadens utgång.

Skattehöjningen
kommmer således inte att påverka uppbörden under 1974/75. Riksskatteverket
beräknar uppbörden under 1974/75 till 2 900 milj. kr. vUket är samma belopp som
angavs vid beräkningen i november 1974. I förslaget till statsbudget för
1975/76 angavs inkomsten på titeln skatt på sprit tUl 3 000 milj. kr.
Riksskatteverket beräknar alt inkomsten på titeln under 1975/76 kommer att
uppgå tUl 3 100 milj. kr. sedan hänsyn tagits tUl den föreslagna skattehöjningen.

Skatt
på vin. I proposition 1975: 92 föreslås att grundavgiften för vin höjs från
5,20 kr. tiU 6,05 kr. per liter för starkvin och från 1,60 kr. tUl 2,00 kr. för
lättvin. Den föreslagna höjningen avses träda i kraft den 11 maj 1975.

För
vin gäUer samma uppbördsförfarande som för skatt på sprit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17

Skaltehöjningen kommer således inte att påverka uppbörden
under 1974/75. Riksskatteverket har beräknat inkomsten av skatt på vin lill 430
milj. kr. under 1974/75 vilket är 5 rnilj. kr. mindre än vid beräkningen i
november 1974. Uppbörden t. o. m. februari 1975 uppgår till 297 milj. kr.

I förslaget till statsbudget för 1975/76 upptogs titeln
skatt på vin med 485 milj. kr. Riksskatteverket beräknar alt inkomsten pä
titeln under 1975/76 kommer alt uppgå tUl 500 milj. kr. sedan hänsyn tagils
till den föreslagna skattehöjningen.

Skatt på malt- och läskedrycker. I proposition 1975: 92
föreslås höjningar av skattesatserna på mall- och läskedrycker fr. o. m. den
11 maj 1975. De nuvarande och föreslagna skattesatserna framgår av nedanstående
sammanställning.

Skattesatser, kr. per liter

Viktprocent
alkohol Nuvarande Föreslagna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lättöl

-1,8

Pilsner

1,8-2,8

Mellanöl

2,8-3,6

Starköl

3,6

Läskedrycker

0,12 0,32

0,75 0,95

1,50 1,75

2,50 2,75

0,33 0,40

opaginerad Kontrollera mot PDF

Läskedrycksbeskallningen omfattar för närvarande endast
kolsyrade drycker. I propositionen föreslås att beskattningsområdet utvidgas
lill att omfatta även icke kolsyrade drycker, s. k. slilldrinkar. Saft och
juice ställs även i fortsättningen utanför beskattningen. Skattesatsen för
slilldrinkar föreslås bli densamma som för läskedrycker, 0,40 kr. per liter.

För riksskatteverkets uppbörd gäller att
beskatlningsperiod är kalendermånad. Deklaration avges och skatten erläggs
till riksskatteverket av öltillverkare och slörre läskedryckslillverkare inom
en månad efter den kalendermånad utiämning skett från tillverkningsstället.

Riksskatteverket beräknar sin uppbörd av skatt på malt-
och läskedrycker under 1974/75 lill samma belopp som i november 1974, 600
milj. kr.

Under andra halvåret 1974 steg importen av öl från Danmark
kraftigt. Importen av mellanöl och starköl var enligt utrikeshandels-
statistiken volymmässigt 57 procent slörre under andra halvåret 1974 än under
första.

Under perioden juli 1974februari 1975 har 41 milj. kr.
flutit in. Generaltullstyrelsen räknar med en ökning av uppbörden av skatt på
malt- och läskedrycker med 20 milj. kr. till 65 milj. kr. under 1974/75.

Totalt beräknas således inkomsten på titeln skatt på malt-
och läske-

2 Riksdagen 1975. I saml Nr 100. Bilaga 4

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100 18

drycker uppgå tUl 665 milj. kr. under 1974/75. T. o. m.
februari månad har 452 mUj. kr. flutit in.

Sedan hänsyn tagits till de föreslagna skattehöjningarna
och utvidgningen av beskattningsområdet beräknar riksskatteverket sin uppbörd
av skall på maU- och läskedrycker till 700 milj. kr. under 1975/76 och
generaltullstyrelsen sin uppbörd till 70 milj. kr. Totalt beräknas således
tUelns inkomster till 770 milj. kr. under 1975/76, vilket innebär en ökning med
124 milj. kr. i förhållande till det belopp som upptogs i förslag lill
statsbudget för 1975/76.

Energiskatt. Allmän energiskatt ulgår på bensin, gasol för
drift av motorfordon, kol- och oljebränslen samt elkraft. Skatten för elkraft
till gatu- och vägbelysning är 0,5 öre per kilowattimme (kWh) och för annan
elkrafl 10 % av det faktiska eller beräknade priset för kraften exklusive
skatt.

I
proposition 1975: 92 föreslås att energiskalten på elkraft läggs om till en
specifik skatt om 2 öre per kWh. Denna skattesats föreslås gälla även för
elkraft till gatu- och vägbelysning. I propositionen föreslås dessutom
höjningar av energiskalten på bensin, gasol och oljor. Nuvarande och
föreslagna skattesatser framgår av nedanstående sammanställning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bensin för framställning av stadsgas

Annan
bensin

Gasol för
drift av tyngre bussar

Gasol för
drift av andra motorfordon

Tunn
eldningsolja och motorbrännolja

Tjock
eldningsolja

Fasta
kolbränslen

Skattesats

Nuvarande

Föreslagna

1,6

1,6 öre per liter

27

34 öre per liter

14

21 öre
per liter

19

26 öre
per liter

25

40 kr.
per m'

16

40 kr.
per m'

6-14

614 kr. per ton

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den nya beskattningen av elkraft föreslås träda i kraft
den 20 juni 1975 och gälla från ingången av den redovisningsperiod som börjar
närmast efter den 19 juni 1975. Höjningen av skattesatserna för bensin, gasol
och oljor föreslås träda i kraft den 1 juli 1975. Redovisningsperioderna är i
regel kvartal. Deklaration av skatt sänds in senast en månad efter kvartalets
utgång.

Riksskatteverket beräknar uppbörden av energiskatt till 1
959 mUj. kr. under 1974/75 varav 1 290 milj. kr. flutit in t. o. m. februari
1975. Sedan hänsyn tagits till den föreslagna höjningen av energiskatten beräknas
denna uppgå till 3 160 milj. kr. under 1975/76. Detta är 965 milj. kr. mer än
det belopp som anges i förslag till statsbudget för 1975/76.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bil.
4 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19

Särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter. En särskild beredskapsavgift för oljeprodukter
utgår under perioden den 1 juli 1974den 30 juni 1977. I proposition 1975: 92
föreslås att beredskapsavgiflen höjs fr. o. m. den 1 juli 1975 samt alt
avgiften skall utgå t. o. m. den 30 juni 1978. Den nuvarande och föreslagna
avgiften framgår nedan.

Beredskapsavgift

Nuvarande

Föreslagen

Bensin Oljor

2 öre

3 kr.

5 öre per liter 5 kr. per m'

Avgift
hänförlig lill juli inbetalas först i oktober. Under 1974/75 kommer således
endast avgift för 9 månader att flyta in. Riksskatteverket har beräknat
inkomsterna på titeln till 122 mUj. kr. under 1974/75 varav 69 milj. kr. flutit
in t. o. m. februari 1975. Sedan hänsyn tagils lill den föreslagna
avgiftshöjningen beräknas inkomsterna under 1975/76 uppgå tiU 278 milj. kr.
vilket är 125 milj. kr. mer än det belopp som anges i förslag lill statsbudget
för 1975/76. I propositionen föreslås dessuiom att inkomsterna av
beredskapsavgiften skall fonderas hos riksgäldskontorel. En särskild räntelös
fond föreslås bli inrättad för detla ändamål. Den sista varje månad skall
behållningen på titeln överföras lill fonden. De fonderade medlen skall
användas för den fortsatta uppbyggnaden av beredskapslagringen av
oljeprodukter. RRV föreslår därför att titeln särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter uppförs med formeUt 1 000 kr. för 1975/76.

Skatt
på annonser och reklam. Riksskatteverket beräknar sin uppbörd av skatt på
annonser och reklam till 105 milj. kr. och generaltullstyrelsen sin uppbörd
till 5 milj. kr. Totalt beräknas således inkomsterna på titeln tUl 110 milj.
kr. under 1974/75 varav 81 milj. kr; flutit in t. o. m. februari 1975.

Under
1975/76 beräknas riksskatleverkels uppbörd till 110 milj. kr. och
generallullslyrelsens lill 5 milj. kr. Totalt beräknas således inkomsterna på
titeln skatt på annonser och reklam uppgå till 115 milj. kr. vilket är 4 milj.
kr. mer än del belopp som anges i förslag lill statsbudget för 1975/76.

Skatt
på spel. Riksskatteverket beräknar inkomsterna på titeln lill 70 milj. kr.
under 1974/75 varav 42 milj. kr. flutit in t. o. m. februari 1975. Under
1975/76 beräknas inkomsterna på titeln skatt på spel uppgå till 75 milj. kr.
vilket är 5 milj. kr. mer än del belopp som anges i förslag till statsbudget
för 1975/76.

i-2
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 20

Logiavgifter.
I proposition 1975: 47 föreslås bemyndigande för regeringen alt tillsammans
med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet inrätta ett organ för
lurismfrämjande verksamhet, Sveriges turistråd. Rådet föreslås inleda sin
verksamhet den 1 januari 1976 och överta den verksamhet som f. n. bedrivs av
Svenska turisttrafikförbundet.

För
finansiering av rådets verksamhet föreslås ett statligt bidrag på 8 milj. kr.
De ytterligare medel som behövs för rådets verksamhet tas ut genom en avgift från
boendeanläggningarna, logiavgift. Den totala resursramen för rådets verksamhet
beräknas till 23 milj. kr. Logiavgiften bör således inbringa ca 15 milj. kr.
Detta innebär att avgiften bör sältas lill 75 öre per natt och gäst. I
propositionen föreslås vidare att influtna avgifter tiUgodoförs en ny
inkomsttitel benämnd logiavgifter och alt medlen fortlöpande ställs till
Sveriges turistråds förfogande. Det föreslagna avgiftssystemet ansluter sig
nära till gällande pimktskatteförfattningar i fråga om redovisning och uppbörd
m. m. Den avgiftsskyldige skall redovisa avgiften till riksskatteverket. RRV
föreslår att titeln logiavgifter uppförs med 1 000 kr. för 1975/76 under tullar
och acciser.

II Uppbörd i statens verksamhet

Expeditionsavgifter.
Det nya uppbördssystemet för stämpel- och expeditionsavgifter innebär att dessa
avgifter uppbärs av både domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) och
riksskatteverket (RSV). DON beräknar sin del av uppbörden 1975/76 till 73 mUj.
kr. och RSV fömtser motsvarande uppbörd till 35 milj. kr. Summan för titeln expeditionsavgifter
blir 108 milj. kr., vilket är en nedjustering med 2 milj. kr. i förhållande
till höstens inkomstberäkning.

Fyravgifter.
I budgetpropositionen uppfördes fyravgifterna till 105,5 milj. kr. för budgetåret
1975/76. Generaltullstyrelsen beräknar nu avgifterna till 102,5 milj. kr.
Inkomstsänkningen beror på en utebliven avgiftshöjning på de lokala
fyravgiflerna fr. o. m. 1 jan. 1975. På allmän och inrikes fyravgifl höjdes
däremot avgiftsnivån med ca 15 procent.

III Diverse inkomster

Bötesmedel.
I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 106 milj. kr. I sin reviderade
beräkning har rikspolissstyrelsen räknat upp sina inkomster med 3 milj. kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21

Totalisatormedel.
I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 115 milj. kr. I sin reviderade
beräkning uppskattar riksskatteverket inkomsterna till 117 milj. kr.

Tipsmedel.
I budgetpropositionen uppfördes titeln med 345,8 milj. kr. AB Tipstjänst
uppskattar i sin reviderade beräkning inkomsterna till 347,9 milj. kr.

Lotterimedel.
I budgetpropositionen uppfördes titeln med 189 milj. kr. Svenska
Penninglotteriet AB uppskattar i sin reviderade beräkning inkomsterna lUl 212
milj. kr.

B
Inkomster av statens kapitalfonder Statens affärsverksfonder

De
statiiga affärsverken redovisar i skrivelse till RRV de beräknade inkomsterna
för siatens affärsverksfonder. Enligt en av RRV upprättad promemoria som utgått
till samtUga affärsverk anmodas dessa att följa en enhetlig linje i sina
prognoser. Den bedömning av den ekonomiska utvecklingen som redovisas i den
preUminära nationalbudgeten bör tjäna som vägledning för beräkningarna.
Osäkerheten vad gäller avtals-utfallet i de pågående löneförhandlingarna har
emeUertid påverkal affärsverkens beräkningar på olika sätt. I några fall har
verken gjort egna bedömningar för 1975 med hänsyn till sin
personalsammansältning. I något fall har prognosen för 1975/76 baserats på
1974/75 års löne-och prisnivå. De höjningar av olika arbetsgivaravgifter som
överenskommits vid partipolitiska överläggningar under mars har inte kunnat
beaktas av affärsverken i sina beräkningar. Avgiftshöjningarna som väntas träda
i kraft 1976 fömtses emellertid inle komma atl påverka affärsverkens
inleveranser under budgetåret 1975/76.

Postverket.
I budgetpropositionen uppfördes denna titel till 25,5 milj. kr. I skrivelse den
12 mars 1975 har poststyrelsen bl. a. anfört följande:

"Trafikökningen
i den allmänna poströrelsen, mätt i portointäkter i fast pris och bortsett från
vissa intäkter av engångskaraktär, ökade med ca 4 % under andra halvåret 1974,
vilket innebär ca 1 % sämre utveckling än tidigare beräknat.

För
kalenderåret 1975 har porlovolymen jämfört med tidigare ned-räknals med ca 1/2
procentenhet, vartill kommer effekten av efterfrågebortfall i samband med de
beslutade portohöjningarna under året. För budgetåret 1974/75 förutses nu en
volymökning med ca 2 Vi % och för 1975/76 en halvprocentig volymminskning;
Höjningen av avgifterna för mäss- och gruppkorsband 1975-01-01 beräknas
alltjämt medföra en intäklsökning med ca 11 milj. kr. 1974/75 och drygt 22 mUj.
kr. 1975/ 76. Portohöjningarna 1975-05-01 och 1975-07-01 beräknas innebära

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 22

en
höjning av portonivån med ca 38 milj. kr. 1974/75 och ca 245 milj. kr. 1975/76,
varav höjda avgifter inom postgirot svarar för 7 resp. 42 milj. kr. Bedömningen
av den allmänna portonivåns fortsalla utveckling är alltjämt osäker och kommer
att vara beroende främst av prisut-veckUngen på kostnadssidan.

Bedönmingen
av lönekostnadernas volymmässiga utveckling har liksom tidigare skett med
hänsyn till bl. a. den väntade trafikutvecklingen, vUken liksom i
höstberäkningen förutses leda tUl en kostnadsökning med ca 1 % under
innevarande budgetår sedan effekten av möjliga rationaUseringsåtgärder
beaktats. Under budgetåret 1975/76 beräknas lönevolymen bli i stort sett
oförändrad. Jämfört med föregående beräkning har en prisuppräkning skett
avseende personalkostnaderna åren 1975 och 1976 bl. a. med hänsyn till avtalet
om förtjänstutvecklings-garanti år 1975 samt de höjningar av
socialförsäkringsavgifter m. m. år 1976 som aviserats bl. a. i årets
Finansplan. Nu gällande diskonto har liksom tidigare förutsatts förbli
oförändrat under perioden.

Del
förtjänar framhållas alt relativt små förändringar avseende antaganden om
främst lönekostnader och diskonto får kraftiga och omedelbara verkningar på
resutalet. Varje ytterligare procents ökning av personalkostnaderna år 1975
innebär exempelvis en kostnadsökning med ca 9 V2 milj. kr. år 1974/75 och ca 21
milj. kr. år 1975/76. En sänkning av diskontot med 1 % motsvarar en
resultatförsämring med ca 36 milj. kr. för helt år räknat.

Tidningsrörelsens
särkoslnadsunderskott beräknas för år 1975/76 komma att uppgå till ca 85 milj.
kr. En förbättring av verkets ekonomi förutsätter, såsom framhölls i föregående
inkomstberäkning, snara åtgärder från statsmakternas sida främst när det
gäller tidningsrörelsen och postgirorörelsen.

För
budgetåren 1974/75 och 1975/76 har avkastningen anpassats till sedvanligt
avkastningskrav, vilket innebär att överskotten för budgetåren nu beräknas tUl
24,5 resp. 27,5 milj. kr."

Postverket
räknar med alt inleverera 21,9 milj. kr. av detta 1974/75 och 25,5 milj. kr.
1975/76. RRV har inte funnit anledning alt avvika från de av postverket
beräknade inleveranserna.

Televerket.
Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 157,5 mUj. kr. för 1975/76. I
en reviderad inkomstberäkning den 4 mars 1975 har televerket uppskattat
inleveranserna av överskottet till 150 milj. kr. Orsaken tUl nedjusteringen
framgår av televerkets skrivelse.

"Som
grund för intäkternas beräkning ligger en förväntad trafikökning avseende
telefonsamtal med 5,9 % under 1974/75 och 4,0 % under 1975/76. Vid
intäktsberäkningen har hänsyn även tagits till förväntade effekter av
införandet av utökade huvudortstaxor samt slopande av avståndsklass 6, vilket
f. n. bedöms innebära intäktsminskningar mot-avgiftshöjningarna komma alt
försämra SJ resultat för 1975/76 med Prognoserna för utvecklingen av telex- och
telegramtrafik har nedjusterats något jämfört med novemberberäkningarna med
hänsyn till utfallet per 1975-01-01.

Rörelsekostnaderna
har bl. a. baserats på en bedömning av framtida kostnadshöjningar.
Belräffande beräkningen av lönekostnaderna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23

har
hänsyn även tagits till erfarenhetmässigt utfall med utgångspunkt från
televerkets personalstmktur. Dessutom har avtalade höjningar av
arbetsgivaravgifterna 1975-01-01 och 1976-01-01 inkalkylerats."

Enligt
hittillsvarande princip skall avskrivningar på investeringsobjekt beräknas på
åleranskaffningsvärde (i televerket lika med anskaffningsvärden uppräknade med
hjälp av speciella indexserier för fastigheter, tele- och radioanläggningar).
Televerket har i sina beräkningar för budgetåret 1975/76 avvikit från denna
princip. Avskrivningarnas sloriek har anpassats till investeringsbehovet.

Del
innebär att avskrivningarna, som enligt hittillsvarande beräkningsprincip
skulle uppgå tUl ca 1 300 raUj. kr. för budgetåret 1975/76, reduceras med
drygt 300 milj. kr. RRV kan inte i detta sammanhang ta slällning till hur de
ändrade avskrivningarna bör påverka överskottet. RRV föreslår i likhet med
televerkel all titeln uppförs med 150 milj. kr. för 1975/76.

Statens
jämvägar. I skrivelse till RRV den 11 mars 1975 har siatens järnvägar redovisat
en större inleverans 1974/75 än som förutsågs i novemberberäkningen.
Rörelseresultatet har förbättrats 1974/75 men förutses för 1975/76 bli lägre än
enligt tidigare beräkningar. Inleverans under 1975/76 beräknades i
budgetpropositionen tiU 19 milj. kr. 1 sin skrivelse anför siatens järnvägar
följande:

"Intäktsberäkningarna
har liksom i prognosen i november baserats på nuvarande laxenivå. Vissa
justeringar gentemot denna prognos har gjorts på gmndval av trafikutvecklingen
under loppet av innevarande budgetår samt bedömningar av konjunkturutsikterna
enligt den preliminära nationalbudgeten m. m. Revideringen har inneburit en
sänkning av godstrafikintäkterna under 1974/75 och 1975/76 med en höjning av
persontrafikinläktema under dessa år.

Ersättningen
för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåren 1974/75 och 1975/76
har upptagits till 435 resp. 545 milj. kr. enligt bilaga 8 till 1975 års
budgetproposition. Beloppen är 24 resp. 122 milj. kr. lägre än motsvarande
belopp i novemberprognosen. I denna förutsattes alt SJ skulle få kompensation
för ekonomiska belastningar som saknar motsvarighet hos konkurrerande företag i
enlighet med dels begärda tUläggsanslag för 1974/75, dels i
anslagsframställningen begärda anslag för 1975/76.

Kostnaderna
har beräknats med beaktande av föreliggande rationaliseringsplaner. Lönenivån
har beräkningsmässigt förulsätls komma att stiga med 12,4 % 1975 (varav 2,4 %
enligt den förtjänstutvecklings-garanti som ingick i 1974 års avtal) och med 10
% 1976. Den höjning av sjuk- och socialförsäkringsavgifierna som kommer att
föreslås av regeringen har inle beaktats. Enligt nu tillgängliga uppgifter
beräknas avgiftshöjningarna komma att försämra SJs resultat för 1975/76 med ca
20 milj. kr. Sakkostnadsnivån har liksom i novemberprognosen antagits komma
att stiga med 8 % per år utom i de fall priserna regleras genom särekilda
avtal. De avsiserade höjningarna av drivsmedelsskatter-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 24

na
medför att antagandet om sakkoslnadsnivåns höjning sannolikt är underskattad.

Enligt
den nu genomförda revideringen av novemberprognosen förutses för 1974/75 ett
överskott om ca 90 milj. kr. Budgetåret 1975/76 väntas däremot ett underskott
om ca 150 milj. kr. uppkomma efter planenliga avskrivningar.

Inleveranserna
skuUe vid angivna förutsättningar komma att uppgå till ca 95 milj. kr. 1974/75
och ca 20 milj. kr. 1975/76."

RRV
ansluter sig till statens järnvägars beräkning och föreslår all titeln uppförs
med 22 milj. kr. för 1975/76.

Luftfartsverket.
Denna titel uppfördes i budgetpropositionen till 27,8 milj. kr. Luftfartsverket
har i skrivelse till RRV den 5 mars 1975 beräknat överskottet till 13,8 milj.
kr. Som gmnd för nedjusteringen anför luftfartsverket följande:

"Intäkterna
för 1974/75 har nu beräknats till 223,9 milj. kr. vilket är 4,4 milj. kr. lägre
än den fastställda driftstaten. Anledning härlUl är att trafikutvecklingen
fortfarande är ogynnsammare än den som antogs då driflslaten faststäUdes samt
att den senaste laxehöjningen trädde i kraft drygt en månad senare än vad
verket föreslog.

Som
grund för inläktsbedömningen för 1975/76 har trafikvolymen uttryckt i anlal
landningar beräknats öka med ca 2 % och i antal passagerare med ca 5 %.

Kostnaderna
för 1974/75 har nu beräknats till 199,9 milj. kr. eller 1,4 mUj. kr. högre än
den fastställda driftstalen, beroende huvudsakUgen på ökade kostnader för
televerkets tjänster.

Som
grund för kostnadsbedömningen för 1975/76 gäller följande.

Personalkostnaderna
har antagits öka med drygt 20 %. Av denna kostnadsökning beror ca 9 % på
generella löneökningar, ca 5 % på volymökningar och ca 6 % på ökade sociala
kostnader. Hänsyn har inte tagils till konsekvenserna av den beslutade
samordningen av den civila och militära flygtrafikledningen. Motivet härför är
alt denna åtgärd inte bör påverka luftfartsverkets resultat;

Sakkostnaderna
har antagits öka med ca 13 %, därav prishöjningar ca 10 %.

Vid
beräkningen för 1975/76 liksom för 1974/75 har räntedelen på de kommunala
investeringslånen samt förräntningen av det statliga kapitalet avseende
investeringarna i Arlanda nya utrikesområde och i Göteborg-Landvetters
flygplats aktiverats.

Överskottet
för 1974/75 beräknas uppgå till 24,0 milj. kr. vilket med 2 milj. kr.
understiger det beräknade förräntningskravet. Detta har härvid beräknats efter
7 % på i medeltal disponerat statskapital.

Under
ovan angivna förutsättningar beräknas överskottet för 1975/ 76 uppgå till 10,6
milj. kr. Överskottskravet har beräknats efter 7,25 % på i medeltal disponerat
statskapUal. Det på så sätt framräknade förräntningskravet utgör 31,7 milj.
kr.

Mot
bakgrund av resultatbedömningarna för 1974/75 och 1975/76 har luftfartsverket
föreslagit Regeringen en höjning av taxan för un-dervägsavgifter fr. o. m.
1975-04-01 från en nivå motsvarande 40 % kostnadstäckning för
undervägshjälpmedel till 60 %. Om laxehöjningen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 25

fastställs
att gälla fr. o. m. 1975-04-01 blir intäktsförbättringen för 1974/ 75 ca 2
milj. kr. och för 1975/76 ca 13 milj. kr. Med denna taxehöjning bör således
förräntningskravet för 1974/75 kunna uppnås. Nu föreliggande bedömningar för
1975/76 tyder dock på att andra taxeåtgärder blir erforderliga för att ett
tillfredsställande resultat skall kunna uppnås."

RRV
ansluter sig till luftfartverkets beräkning och föreslår att inkomsterna på
titeln uppförs till 13,8 milj. kr. för budgetåret 1975/76.

Statens
vattenfallsverk. I budgetpropositionen upptogs inkomstema på titeln statens
vattenfallsverks fond tiU 700 milj. kr. för 1975/76 i enlighet med verkets
inkomstberäkning i november 1974. Statens vattenfallsverk anför i sin
skrivelse följande:

"Budgetåret
1974/75

Fast
kraftförsäljning beräknas bli ca 2 100 GWh lägre än vad som förutsattes vid
driftstatens upprättande, medan tillfällig försäljning beräknas bli ca 700 GWh
högre, dvs en minskning av den totala försäljningsvolymen med ca 1 400 GWh. De
nya fömtsättningarna baserar sig på andra kraftföretags mindre inköp av elkraft
på grund av god egen vattenkrafttUlgång, på mild väderlek och på
besparingseffekter i allmänhet.

Rörelseinläkterna
beräknas nu bli 138 Mkr. lägre än vad som anges i driflslaten. Ulöver
intäktsminskningen beronde på lägre försäljningsvolym påverkas intäktema också
av tariffhöjningar och av bränslepristilläggets storlek.

En
beslutad tariffhöjning som avses träda i kraft under första halvåret 1975
beräknas ge ett visst begränsat intäktstillskott under budgetåret.

En
försening av den kommersiella idrifttagningen av Ringhals två första
kärnkraftaggregat har medfört att motsvarande produktionsbortfall kompenserats
med andra kraflslag. Totalt beräknas kostnadema för bränsle och inköpt kraft
dock minska med 97 Mkr. beroende på i del föregående angiven minskad belastning.
Övriga driftkostnader bedöms samtidigt öka med ca 12 Mkr.

Rörelseresultatet
före avskrivningar, finansiella poster och kommunalskatter blir härigenom 53
Mkr. lägre än vad som fömtsattes i driftstaten.

Det
i driftstaten bedömda avskrivningsbehovet för anläggningar beräknades i
prisnivå våren 1974. Nu aktuell beräkning för budgetåret med samtidigt
beaktande av förskjutningen av idrifttagningstidpunkter-na för
Ringhalsaggregaten ger ett i stort sett oförändrat avskrivningsbehov.

Finansiella
poster beräknas nu ge en ökad resulterande kostnad om 11 Mkr. bl. a. på grund
av ökat ianspråktagande av rörlig kredit. A andra sidan har skatteposten sänkts
med 4 Mkr., avseende reglering av för högt upptagen skatt föregående år.

För
atl uppfylla fastställt förräntningskrav har redan i december 1974 en
upplösning av lagerreserven för olja gjorts med 50 Mkr. Nettoöverskottet
beräknas till 635 Mkr., eller 10 Mkr. lägre än enligt

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 26

driftstalen,
vUket motsvarar 7,25 % förräntning av nu beräknat i medeltal disponerat
statskapital.

Budgetåret
1975/76

Beräkningarna
för budgetåret 1975/76 har redovisats i verkets anslagsframställning från
augusti 1974. Den beräkning som lämnades till RRV i november 1974 byggde på
samma förutsättningar. Den tidigare nämnda lariffhöjningen beräknades dock ge
50 Mkr. högre rörelse-intäkter.

De
beräkningar som nu framlägges och som bygger på senaste interna ekonomiprognos
ulgår från prisnivån K = 362 mol K = 341 i den tidigare beräkningen. Oljepriset
är oförändrat 30 kr./Gcal medan priset för kärnbränsle beräknas öka något. En
beräknad belastningsökning om ca 1 000 GWh motsvaras huvudsakligen av ökad
tUlfällig kraftförsäljning.

Rörelseintäkterna
för 1975/76 beräknas nu tUl 2 784 Mkr. eller 104 Mkr. mer än som uppgavs i novemberberäkningen.
Driftkostnaderna beräknas till 1 310 Mkr. vilkel är 73 Mkr. mer än som uppgavs
i november, varav 24 Mkr. i ökade kostnader för bränsle och inköpt kraft.

Ny
beräkning av avskrivningarna, baserad på högre nuanläggnings-värde ger 711 Mkr.
eller 34 Mkr. mer än tidigare beräkning.

Efter
finansiella poster och skatter beräknas nettoöverskottet tiU 725 Mkr.
molsvarande 7,25 % förräntning av beräknat i medeltal disponerat
statskapital."

"En
allmän beskrivning av den hittillsvarande utvecklingen återfinns i verkels
årsredovisning för 1973/74. Vad gäller utvecklingen för de närmast följande
åren berörs denna i verkels anslagsskrivelse av augusti 1974. I avvaktan på
vårriksdagens energidebatt finner verkel det inle meningsfullt att nu bearbeta
föreliggande prognoser."

Statens
vattenfalisverk beräknar inleveransen av överskottet till 560 milj. kr. för
1974/75 och tUl 700 mUj. kr. för 1975/76. RRV ansluter sig till statens
vattenfallsverks beräkning.

Förenade
fabriksverken. RRV pekade i föregående inkomstberäkning på osäkerheten i FFVs
resullalprognoser. Likaså framhölls att ett för 1973/74 redovisat överskott på
30,5 milj. kr. bör bedömas med en viss försiktighet. Som en av orsakerna
härtill angavs att vissa förluster på tvälterirörelsen inle belastat detta
överskott. Tvätleriernas underskott har aktiverats som igångsätlningskostnader
och redovisats som kortfris-liga fordringar. De aktiverade
igångsältningskoslnaderna utgjorde vid 1973/74 års utgång 44,7 milj. kr. Mot
delta belopp slår endast 7,6 milj. kr. i värderegleringsreserv. Tillgångsposten
är icke oslridig. I konsekvens härmed borde den enligt RRV ha nedskrivits.
Nedskrivningsbehovet bedömdes vara av storleksordningen över 30 milj. kr.

FFVs
balanserade föriusl skuUe med tillägg av ovan nämnda nedskrivningsbehov komma
all överstiga 50 milj. kr. Detta belopp är slörre än summan av 1974/75 och
1975/76 års förväntade överskoll.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 4
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27

RRV
beräknade därför inga inkomster piå titeln förenade fabriksverken vare sig för
1974/75 eller 1975/76.

FFV
har i det reviderade underlaget för inkomstberäkningen lämnat ovanslående
synpunkler obeaktade. Med reservation för den av FFV-utredningen betingade
osäkerheten och den framlida verksamheten uppges en förväntad inleverans av 0,9
milj. kr. 1974/75 samt 25,1 milj. kr. 1975/76.

Förenade
fabriksverken anför i sin skrivelse den 21 februari 1975 lill RRV följande:

"Beräkningarna
för 1975/76 har gjorts i 1974/75 års penningvärde.

Resultaten
1974/75 och 1975/76 förväntas bli positiva. Den nya beräkningen för 1974/75 är
gjord på basis av resultatet efter första halvåret 1974/75. 1975/76 års
resultat har framtagits genom en s. k. preliminär resultatbudget, som ingår i
FFV budgetsystem.

Eftersom
FFV har kvarstående förluster från tidigare år måste beräknade överskott
användas för att täcka dessa förluster. Med hänsyn till FFV-utredningen och de
förändringar densamma kan leda till, bl. a. i verkets ekonomiska befogenheter
och det investeringsprogram som inrymmes i den 5-årsplan som FFV kommer att
inlämna till Industridepartementet under mars månad, så är det svårt för oss
att bedöma om någon inleverans kommer att ske. Om vi följer nuvarande regler så
skulle en inleverans på 0,9 Mkr. ske för budgetåret 1974/75 och för 1975/76
25,1 Mkr.

Rörelseintäkterna
förväntas öka något 1975/76 i 1974/75 års penningvärde. Övervägande delen av
denna ökning sker inom försvars-materielsektorn, där även en viss ökning av
antalet anställda sker."

RRV
har inte funnit skäl att ändra sin bedömning av FFVs möjligheter till
inleverans. Beaktas tvätterirörelsens nedskrivningsbehov enligt ovan torde
någon inleverans inte kunna ske vare sig 1974/75 eller 1975/76.

Domänverket.
I skrivelse den 20 mars 1975 meddelar domänverket att man ej har skäl att frångå
de i december lämnade prognoserna. Domänverket har anmält till Kungl. Maj:t
resp. affärsverksdelegationen att resultatförbättringen under 1974 var av sådan
storleksordning att det fanns anledning att ompröva avkastningskravet för 1974.
Något' beslut i denna fråga föreligger ännu inte. I remissyttrande över domänverkets
femårsplan för åren 19751979 har RRV anfört synpunkler på principerna för
beslämmelse av inleverans för domänverket vilka innebär att hittills gällande
belopp skulle höjas. Riksrevisionsverket beräknar dock liksom i föregående
inkomstberäkning i avvaktan på att nya avkastningskrav fastställs, inkomsterna
på titeln domänverkets fond till samma belopp som det nu gällande
avkastningskravet, dvs. 23 milj. kr. för såväl 1974/75 som för 1975/76.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksbanksfonden.
Denna titel var i budgetpropositionen uppförd med 250 milj. kr. I en från
riksbanken till RRV den 20 februari avlålen skrivelse har bankofullmäktige
beräknat att inkomsttiteln kommer att tillföras elt belopp av 350 milj. kr.
under 1975/76.

Kapitalbudgetens
inkomster

Avskrivningsmedel
inom fonden. Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar) används för
finansiering till viss del av investeringarna på kapUalbudgelen. I
budgetpropositionen uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1975/76 med
sammanlagt 2 152 milj. kr., varav 1 914 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.

RRV
har inhämtat uppgifter om avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av
slörre betydelse. I nedanstående sammanställning ges uppgifter om dessa
avskrivningsmedels storlek dels för budgetåret 1975/76 enligt
budgetpropositionen, dels enligt en reviderad beräkning i mars 1975 (milj. kr.)

Fond

Enligt 1975

Enligt reviderad

. års budget-

inkomstberäk-

proposition

ning mars 1975

Postverket

23,0

23,0

Televerket

840,6

830,4

Statens
järnvägar

342,0

342,0

Luftfartsverket

24,0

24,0

Förenade
fabriksverken

23,0

24,0

Statens
vattenfallsverk

661,0

700,0

Siatens
vägverks förrådsfond

60,5

60,6

RRV
förordar alt kapilalbudgetens inkomster för budgetåret 1975/76 upptas till 2
422 487 000 kr. vUket är 29 900 000 kr. mer än i budgetpropositionen.

Vid
handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Sanell,
byrådirektörerna Dalmo, Hansson och Vereide och förste revisorn Apelblat varjämte
avdelningsdirektören Nilsson varil föredragande.

G
RUNE BERGGREN

Ove
Nilsson

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 197S 7S0188

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga~5

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1975/76

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Bil. 5 Specifikation av inkomsterna på driftbugeten

Bilaga 5

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för
budgetåret 1975/76

A Skatter, avgifter, m. ni.

I Skatter:

I Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse samt socialförsäk

ringsavgifter:

a Skatt på inkomst och förmögenhet

samt socialförsäkringsavgifter m. m. 33 825 000 000

b Kupongskatt 30 000 000

c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 1 500 000

d Skogsvärdsavgifter 11 700 000

e Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter 2 500 000

f Arvsskatt och gåvoskatt 320 000 000

g Lotterivinstskatt 188 000 000

h Stämpelskatt och stämpelavgift 425 000 000 34 803 700 000

2 Automobilskattemedel:

a Bensinskatt 1 818 000 000

b Väglrafikskatt 1 900 000 000 3 718 000 000

3
Allmän
arbetsgivaravgift 5 985 000 000

4
Tullar och
acciser:

a Tullmedel 1 015 000 000

b Mervärdeskatt 18 500 000 000

c Särskilda varuskatter 508 000 000

d Omsättningsskatt på motorfordon 651500 000

e Tobaksskatt 2 010 000 000

f Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag 30 000 000

g Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag 51000 000

h Skatt på sprit 3 100 000 000

i Skatt pä vin 500 000 000

j Skatt på malt- och läskedrycker 770 000 000

k Energiskatt 3 160 000 000

1 Särskild beredskapsavgift för

oljeprodukter 1 000

m Särskild vägtrafikskatt 175 000 000

n Skatt på annonser och reklam 115 000 000

o Skatt på spel 75 000 000

p Logiavgifter _____ 1 000 30 660 502 000
75 167 202 000

II Uppbörd i statens verksamhet:

1
Expeditionsavgifter 108 000 000

2
Bidrag till
kostnader för polis-, domstols- och

uppbördsväsendet m. m. 74 157 000

3
Vattendomstolsavgifter 1 000 000

4
Inkomster vid
kriminalvården 10 000

5
Bidrag till
riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 19
200 000

6
Inkomster vid
den statliga läkemedelskontrollen 12
635 000

7
Inkomster vid
statens rättskemiska laboratorium 1
612 000

8
Inkomster vid
karolinska sjukhuset 310 000 000

9
Inkomster vid
statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 250 000

10 Inkomster under anslaget kostnader för viss

utbildning av handikappade 65 000

II Inkomster vid arbetarskyddsslyrelsen 2 065 000

1 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

12
Inkomster av
arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet

13
Inkomster
vid statens vägverk, att tiUföras automobUskattemedlen

14
Inkomster
vid statens traflksäkerhetsverk, att tUlföras automobUskattemedlen

15
Körkortsavgifter

16
Avgifter för
registrering av motorfordon

17
Försäljning av
sjökort

18
Fyravgifter

19
Lotsavgifter

20
Skeppsmätningsavgifier

21
Fartygsinspektionsavgifter
m. m.

22
Inkomster vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

23
Inkomster vid
statens geotekniska institut

24
Ersättning för
visst värderingsförfarande

25
Pensionsmedel
m. m.

26
Inkomst av
myntning m. m.

27
Bidrag till
bankinspektionen

28
Bidrag för
revision av sparbankerna

29
Bidrag till försäkringsinspektionen

30
Ersättning för
kilometerräknarapparatur

31
Avgifter för
granskning av biograffilm

32
Inkomster vid
riksantikvarieämbetet

33
Avgifter för
särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

34
Inkomster vid
statens maskinprovningar

35
Inkomster vid
lantbruksnämnderna

36
Inkomster vid
statens jordbruksnämnd

37
Inkomster vid
statens centrala frökontrollanslalt

38
Avgifter för
växtskyddsinspeklion m. m.

39
Avgifter vid
köttbesiktning

40
Inkomsler vid
statens Uvsmedelsverk

41
Inkomster vid
statens veterinärmedicinska anstalt

42
Avgifter för
statskontroll av krigsmaterieltillverkningen

43
Inkomster av
statens gruvegendom

44
Inkomster vid
bergsstaten m. m.

45
Inkomster vid
patent- och registreringsväsendet

46
Avgifter för
registrering i förenings- m. fl. register

47
Exekutionsavgifter

48
Restavgifler

49
Inkomster vid
statens planverk

50
Ersättning för
vissa komplementkoslnader vid vissa myndigheter m. m.

III Diverse inkomster:

1
Bötesmedel

2
TotaUsatormedel
.

3
Tipsmedel

4
Lotterimedel

5
Övriga diverse
inkomster

33 400 000

800 000

28 500 000 44 000 000 66 350 000 2 630 000 102 500 000 25
500 000

2
100 000

3
700 000

22 983 000

4 000 000

40 000

474 000
000

65 000 000

6 900 000

975 000

3 753 000

1000 285 000

4 958 000

590 000 800 000

5 000 000

1 400 000

7 400 000

3 895 000

9 500 000

1 500 000

5 700 000

230 000

40 000 000

3 000 000

48 230 000

3 698 000

15 373 000

55 212 000

1 200 000

41 393 000

109 000 000 117 000 000 347 900 000 212 000 000 85 000 000

1 665 490 000

870 900 000

s. 3 Kontrollera mot PDF

B
Inkomster av statens kapitalfonder

I Statens affärsverksfonder:

1
Postverket

2
Televerket

3
Statens
järnvägar

4
Luftfartsverket

5
Statens
vattenfallsverk

6
Domänverket

25 500 000 150 000 000

22 000 000

25 800 000

700 000
000

23 000 000

946 300 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

II
Riksbanksfonden

350 000
000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 5 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

s. 1 Kontrollera mot PDF

III Statens
allmänna fastighetsfond:

1
Slottsbyggnadernas delfond

2
Kriminalvårdsstyrelsens

3
Beskickningsfastigheternas

4
Karolinska
sjukhusets

5
Akademiska
sjukhusets

6
Byggnadsstyrelsens

7
Generaltullstyrelsens

IV J. Försvarets fastighetsfond

V Statens iitlåningsfonder:

1
Utrikesförvaltningens
lånefond

2
Bisländsförvaltningens
lånefond

3
Statens
bosättningslänefond

4
Vallenkraftslånefonden

5
Luftfartslänefonden

6
Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten

7
Statens
lånefond för universitetsstudier

8
Studiemedelsfonden

9
Lånefonden för
sludentkärlokaler

10
Jordbrukels
lagerhusfond

11
Jordbrukets
maskinlånefond

12
Kraftledningslånefonden

13
Egnahemslånefonden

14
Siatens
avdikningslånefond

15
Fiskerilånefonden

16
Lånefonden till
främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

17
Skogsväglånefonden

18
Statens
hantverks- och industrilånefond

19
Lånefonden för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

20
Lånefonden för
bostadsbyggande

21
Lånefonden för
inventarier i vissa specialbostäder

22
Lånefonden för
maskinanskaffning inom byggnadsindustrin

23
Lånefonden för
kommunala markförvärv

24
Lånefonden för
allmänna samlingslokaler

25
Övriga
utlåningsfonder

VI ponden för låneunderstöd:

1
Kammarkollegiets delfond

2
Arbetsmarknadsstyrelsens "

3
Bostadsslyrelsens "

4
Riksbankens "

5
Riksgäldskontorets

VII Fonden för statens aktier

VIII Fonden för beredskapslagring

IX i Statens pensionsfonder:

1
Folkpensioneringsfonden

2
Civila
tjänstepensionsfonden

3
Militära
tjänstepensionsfonden

4
Allmänna
familjepensionsfonden

5
Statens
pensionsanslaits pensionsfond

6
Pensionsfonden
för vissa riksdagens verk

1 000

9 968 000

10 490 000

39 901 000

13 468 000

432 195 000

163 000

506 186 000

130 354
000

110 000

50 000

10 000 000

250 000

2 600 000

3 200 000

400 000

38 000 000

190 000

40 000

100 000

40 000

700 000

1 600 000

2 100 000

105 000

45 000

21 000 000

670 000

2 320
000 000

2 100 000

643 000

26 900 000

2 700 000

83 000

2 433
626 000

28 000 000

75 000 000

240 000

25 000

770 000

I04;.035
000

122 850
000

,

87 599
000

72 500 000

2 250 000

270 000

6 850 000

16 000 000

47 000

97 917
000

s. 2 Kontrollera mot PDF

X

Diverse
kapitalfonder:

1
Fonden för
kreditgivning till utlandet

2
Övriga diverse
kapitalfonder

2 360 000 78 538 000

80 898 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 197S 7501S

4 859 765 000

Summa kr. 82 563 357 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
6

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1975/76

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 100

Bil.
6 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Bilaga 6

Specifikation
av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret
1975/76

1 000-tal kr.

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut Förändring

---------------------------- ökning (-H)

Propositio- Anslags- Minskning nens eller
belopp () skrivelsens

nummer

DRIFTBUDGETEN

A.
Egentliga statsutgifter

//.
Justitiedepartementet

Allmänna förvaltningsdomstolarna, förslagsanslag

42 950

rskr 60

43 800

+ 850

Summa

42 950

43 800

-f 850

V. Socialdepartementet

Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag Allmänna
barnbidrag, förslagsanslag

2 760 000 2 700 000

92 SoU 1975:5

2 450 000 2 975 000

- 310 000 + 275 000

Summa

5 460 000

5 425
000

- 35 000

VII.
Finansdepartementet

Extra
bidrag till kommuner och

landstingskommuner Täckning av merkostnader

för
löner, pensioner m.m.

1 200 000

51 100

300 000 2 300 000

-1- 300 000 -)-l 100 000

Summa

1200 000

2 600
000

-(-1400 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VIII. Utbildningsdepartementet

15
074 rskr 46

21400

-f
6 326

Ersättning åt författare ro. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag

87 564

20

'87 630

-1-

66

55 199

14

"57 199

+

2 000

Vissa åtgärder inom kulturområdet, förslagsanslag

Vissa
åtgärder inom ungdomsområdet

150

1
786 rskr 46

1936

Bidrag till Centralförbundet för alkohol-och
narkotikaupplysning, reservationsanslag

6 702 14 000

rskr rskr

46

45

6 852 16 000

-1-

150 2 000

4 000

rskr

45

5 000

-L

1000

1

9

661

+

660

12 288

rskr

50

12 866

+

578

-

9

5 200

+

5 200

9

3 905

+

3 905

Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet,
reservationsanslag

Bidrag
till trossamfund, reservationsanslag

Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund,
reservationsanslag

Utveckling av sludielämpligheisprov, reservationsanslag

Bidrag till driften av vissa privatskolor, förslagsanslag

Vissa kostnader i samband med högskolereform,
förslagsanslag

Yrkesteknisk högskoleutbildning, förslagsanslag

' De medel som enl. prop. 1975: 20 tilldelas kultursektorn
har fördelats på tio anslag under lill. B. - De medel som enl. prop. 1974: 14
tilldelas ungdomssektorn har fördelats på tre anslag under lill. B.

1 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut Förändring Ökning (-1-)

Minskning
(-)

Anslagsbelopp

Propositionens eller skrivelsens nummer

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bidrag till studieförbund

Bidrag
till uppsökande verksamhet på

arbetsplatser
m. m. Bidrag till administration av och information

om vuxenstudieslödel m. m.

Summa

IX. Jordbruksdepartementet

Information om reformer på avfallsområdet,

reservationsanslag Främjande av skogsvård m. m.,
reservationsanslag

Summa

X. Handelsdepartementet

Nordiska ministerrådssekrelariatet,

förslagsanslag Svenska turisttrafikförbundet,

reservationsanslag Sveriges turistråd

'K.omme.xsko\\6gi\im, förslagsanslag Kostnader för vissa
nämnder m. m.,

förslagsanslag Konsumentverket: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag

Summa

XI. Arbetsmarknadsdepartementet

\rh&l%ma'ckna.å%itrv\ce, förslagsanslag

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

Statens invandrarverk, förslagsanslag

Anpassningsåtgärder för invandrare,

reservationsanslag

Summa

XII. Bostadsdepartementet

Vissa energibesparande åtgärder inom

bostadsbeståndet m. m., reservationsanslag
Byggnadsforskning

Summa

XIII. Industridepartementet

Energibesparande åtgärder inom

näringslivet, reservationsanslag Vissa utbildningsåtgärder
m. m.

i energibesparande syfte, reservationsanslag Främjande av
landsbygdens elektrifiering,

reservationsanslag Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag
Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi, reservationsanslag Utvecklingsarbete rörande
utvinning av

uran, reservationsanslag

1 900 1

23 23
23

-1- -I-

16 300

1

1 234 951

-1- 1

-f 23 937

14 400

211014

32 56

+

1 000

1000

7
500
+ 7 500

8
500
-f 8 500

6 188

93

7 148

+

960'

7 449 10 448

47 47 26

4 057

4 000

11063

+ +

3 392

4 000

615

233

41

443

+

210

18 033

40

19 743

-f

1 710

42 351

46 454

\-

4 103

1 576 858 16 455

rskr 52 45 26

490 158

1 150 000

24 650

-1086 700 + \ 150 000' -f 8 195

4 195

26

5 700

-r

1 505

1 597
508

1 670 508

+

73 000'

9 000

30 30

326 000 11000

+ +

326 000' 2 000

9 000

337 000

+

328 OOO

30

80 000

+

80 000

-

30

2 750

+

2 750

9 000

30

8 000

-

1000

-

30

1

+

1

47 900

30

-

-

47 900

2 400

30

2 400

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 6 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

SlutUgt
förslag eller beslut

Anslagsbelopp

Propositionens eller skrivelsens

Förändring Ökning (-f-) Minskning (-)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda
säkerhetsarbeten inom

kärnenergiområdet, reservationsanslag 9 200

Internationellt atomenergisamarbete,

förslagsanslag 4 930

Energiforskning,
reservationsanslag

Grundläggande forskning för energi

området, reservationsanslag

Aktiebolaget Atomenergi:

Stöd till svensk kärnkraftindustri,

reservationsanslag

Övrig verksamhet, reservationsanslag

Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom,

reservationsanslag

Summa 73 430

Summa förändringar av egentliga statsutgifter

B. Utgifter för statens kapitalfonder

I. Underskott på riksgäldsfonden 4 500 000

II. Avskrivningar av nya kapitahnvesteringar 1 157 903 Summa
förändringar av utgifter för siatens kapitalfonder

Summa förändringar på driftbudgeten

30

9 200

30 30

102 800

-f

4 930
102 800

30

5 000

-F

5 000

30 30

24 100 13 100

24 100 13 100

30

20 000

+

20 000

255 751

T

182 321

+
1985 711

100

33

4 600 000 1 142 903

-f

100 000
15 000

+

85 000

+2
070 711

s. 1 Kontrollera mot PDF

KAPITALBUDGETEN I. Statens aifärsverksfonder

Televerket Televisions- och ljudradioanläggningar

40 100 13

Statens vattenfallsverk Kraftstationer m. m

1 648 900 30

Summa utgiflsförändringar under siatens affärsverksfonder

38 000 - 2 100

1 747 500 + 98 600 + 96 500

s. 2 Kontrollera mot PDF

140 000

2 000

36 000 15 000

II.
Statens
allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten inom utbildnings-

deparlemenlets område 170 000

Summa utgiftsförändringar under statens allmänna
faslighelsfond

V. Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet:

Lån till Sveriges turistråd

Industridepartementet:

Lån lill projektering av raffinaderi

Län till
projektering av Ranstadsverket

Summa utgiftsförändringar under fonden för låneunderstöd

VI. Fonden för statens aktier

Industridepartementet:

Teckning av aktier i ett aktiebolag för

officiell provningsverksamhet

Summa förändringar pä kapitalbudgeten

33

47

30 30

49

-
30 000

-
30 000

+ 2 000

+ 36 000

+ 15 000

+ 53
000

2 040 + 2 040 + 121540

opaginerad Kontrollera mot PDF

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1975 720188

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
7

Förslag till investeringsplan och investeringsstater för
budgetåret 1975/76

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Bil. 7 Förslag till investeringsplan och
investeringsstater

Bilaga
7

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1975/76

A. Postverkels fond

- 3 002 000

B. Televerkels fond

-23 700 000

C. Statens järnvägars fond

114 100 000

D. Luftfarlsverkets fond

261 998 000

E. Fabriksverkens fond

8 199 000

F. Siatens vattenfallsverks fond

1 037 499 000

G. Domänverkets fond

17 001 000

1 412
095 000

II. Statens allmänna fastighetsfond

311 707
000

III. Försvarets fastighetsfond

59 354
000

IV. Statens ullan ingsfonder

1 875
469 000

V. Fonden för låneunderstöd

359 577
000

VI. Fonden för statens aktier

143 660
000

VII.
Fonden för förlag till statsverket

- 5 000
000

VIII.
Fonden för beredskapslagring

40 000
000

IX. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrådsfond

3 799 000

Sjöfartsverkets fond

43 888 000

Fonden för Södertälje kanal verk

8 000 000

Statens datamaskinfond

9 501 000

Jordfonden

1000

Förrådsfonden för ekonomiskt försvar

- 1062 000

64 127
000

Summa

4 260
989 000

Avgår
kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-

förluster

1 000 000

Övrig kapilalåterbetalning

23 875 000

24 875
000

Summa kr.

4 236
114 000

I Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

FÖRSLAG
TILL

INVESTERINGSSTATER FÖR
BUDGETÅRET 1975/76

opaginerad Kontrollera mot PDF

I. Statens
affärsverksfonder

A.
Postverkets fond

Avskrivningsmedel

från
statsbudgeten

inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande

B,
Televerkets fond

Avskrivningsmedel:
Teleanläggningar m. m. från statsbudgeten inom fonden

Avskrivningsmedel:
Televisions- och ljudradioanläggningar inom fonden

Övriga
kapitalmedel: Teleanläggningar m. m.

Investeringsbemyndigande:
Teleanläggningar m. m.

C.
St.itens järnvägars fond

Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

D.
Luftfartsverkets fond

Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

Invesleringsanslag

20 000 000

1000

23
000 000

1000

-3
002 000

20 000 000

20 000 000

Invesleringsanslag:

Teleanläggningar
m. m.

773 700 000

6
000 000

Televisions-
och

790 400 000

ljudradioanläggningar

38 000 000

38
000 000

1
000 000

-23 700 000

811 700 000

811 700 000

Invesleringsanslag

488 700 000

24
600 000

342 000 000

8
000 000

114 100 000

488 700 000

488 700 000

Investeringsanslag

286 000 000

1000

24
000 000

1000

261 998 000

286 000 000

286 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 7 Furslag till investeringsplan och
invcstcringsstatcr

E.
Fabriksverkens fond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden

Investeringsbemyndigande

1000

24 000 000

8 199 000

Invesleringsanslag

32 200 000

32 200 000

32 200 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

1000

700 000
000

10 000
000

1 037
499 000

1 747 500 000

F.
Statens vatlenfallsverks fond

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten

inom fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

Investeringsanslag

1 747 500 000

1 747 500 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

G.
Domänverkets fond

Investeringsbemyndigande

17 001 000

Summa investeringsanslag

17 001 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa investeringsbemyndi-gaiiden för statens affärsverksfonder

1 412 095 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. Statens allmänna fastighetsfond

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

226 038 000 66 331 000 15 050 000

311707 000

619 126 000

Summa
invesleringsanslag

619 126
000

619 126 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

III.
Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten

inom fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

192 701 000 27 746 000 18 000 000 59 354 000

297 801 000

Summa invesleringsanslag

297 801 000

297 801 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

100 000 Investeringsanslag

1000 Investeringsanslag

1000 Investeringsanslag

Investeringsanslag

Prop.
1975:100

IV. Statens
utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens
lånefond

Investeringsbemyndigande

Biståndsförvaltningens
lånefond

Investeringsbemyndigande

Statens
bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande

Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande 25 000 000

100
000

1000

1000

25 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

510 000 000 Investeringsanslag

1000 Invesleringsanslag

Studienicdclsfondcn

Avskrivningsmedel
från statsbudgeten

Lånefonden
för studentkårlokalcr

Investeringsbemyndigande

Fiskerilånefonden

Investeringsbemyndigande

1000

Invesleringsanslag

510
000 000

1000

1000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lånefonden till
främjande av beredning och avsättning av fisk ni. ni.

Avskrivningsmedel Investeringsanslag

från
statsbudgeten 338 000

Investeringsbemyndigande 362
000

700 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens
fiskrcdskapslänefond

Investeringsbemyndigande

1000 Investeringsanslag

1000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens
hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyndigande 30 000
000 Invesleringsanslag

Lånefonden
för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande
1670 000 000 Investeringsanslag

Lånefonden
för inventarier i vissa specialbostäder

Investeringsbemyndigande 1000 Invesleringsanslag

Lånefonden
för kommunala markförvärv

Investeringsbemyndigande 150 000 000 Investeringsanslag

30 000 000

1
670 000 000

1
000

150
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 7 Förslag till
investeringsplan och invcstcringsstatcr

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lånefonden för allmänna
samlingslokaler

Investeringsbemyndigande 1000

Summa
investeringsbemyndi-

ganden för statens

Iitlåningsfonder 1 875 469 000

Invesleringsanslag

1000

opaginerad Kontrollera mot PDF

v. Fonden för
låneunderstöd

Avskrivningsmedel

från
statsbudgeten Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

56
120 000

97 910 000

359 577 000

513
607 000

Summa
investeringsanslag 513 607 000

513
607 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI. Fonden för statens aktier

Avskrivningsmedel

från
statsbudgeten Investeringsbemyndigande

50
000 000 143 660 000

193
660 000

Summa
investeringsanslag

193
660 000

193
660 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VII. Fonden för
förlag till statsverket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

65 000 000 -5 000 000

60
000 000

Summa invesleringsanslag

60 000 000

60
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VIII. Fonden för
beredskapslagring

Investeringsbemyndigande 40 000 000

Investeringsanslag

40 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

IX. Diverse
kapitalfonder

A. Statens vägverks
förrådsfond

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten

inom fonden Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1 000

60 600 000

1 500 000

3 799 000

Invesleringsanslag

65
900 000

65 900 000

65 900 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

B. Sjöfartsverkefs
fond

Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1000

29
461 000

50
000

43
888 000

Investeringsanslag

73
400 000

73 400 000

73 400 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

C.
Fonden för Södertälje kanalverk

Investeringsbemyndigande 8
000 000

Investeringsanslag

8 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

D.
Statens dataniasklnfond

Avskrivningsmedel

inom
fonden Investeringsbemyndigande

53 500 000 9 501 000

63 001 000

Summa investeringsanslag

63 001 000

63 001 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

E.
Jordfonden Investeringsbemyndigande

1000

Investeringsanslag

1000

opaginerad Kontrollera mot PDF

F.
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden

Investeringsbemyndigande

77 100 000

1 062 000

-1 062 000

77 100 000

Invesleringsanslag

77 100 000

77 100 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa investcringsbe-inyndiganden för diverse kapitalfonder

64 127 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

1
142 903 000

2
180 100 000 216
512 000

4 260 989
000

7 800 504 000

Summa
invesleringsanslag 7 800 504 000

7 800 504 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

KUNOL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 750188

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
8

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret
1975/76 sedan budgetpropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Bil. S Förändringar 1 förslaget till statsbudget

Bilaga 8

FÖRÄNDRINGAR I FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET
1975/76 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN

1 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 8.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Totalbudgeten för

Inkomster

opaginerad Kontrollera mot PDF

A. Skatter, avgifter, in. m.:

I. Skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet

III. Diverse inkomsler

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder

II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna faslighelsfond

IV. Försvarets fastighetsfond

V. Statens ullåningsfonder

VI. Fonden för låneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden
för beredskapslagring IX. Statens
pensionsfonder X.
Diverse kapitalfonder

Summa

Budget-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj.
kr.

Milj.
kr.

Milj

. kr.

71 729,2

-f 3
438,0

75 167,2

1 592,5

-h

73,0

1 665,5

840,8

+

30,1

870,9

74 162,5

-h3
541,1

77 703,6

943,8

+

2,5

946,3

250,0

+

100,0

350,0

506,2

506,2

130,4

130,4

2 438,6

5,0

2 433,6

104,0

104,0

122,9

122,9

87,6

87,6

97,9

97,9

80,9

80,9

4 762,3

-f-

97,5

4 859,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

C. Beräknad övrig finansiering:

I. Avskrivningar och övriga kapilalmedel inom
kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder II. Övrig kapitalåterbetalning

1 932,6

436,1

23,9

-f- 27,8 + 0,1

1 960,4

436,2 23,9

Summa

2 392,6

-f 27,9

2 420,5

Summa

81 317,3

-1-3 666,5

84 983,8

Underskott

11 906,8

-1459,3

10 447,5

Summa milj. kr.

93
224,1

-H 2 207,3

95
431,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 8 Förändringar
i förslaget till statsbudget

budgetåret
1975/76

Utgifter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Budget-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj.
kr.

Milj.
kr.

Milj.
kr.

12,0

_

12,0

3 265,3

+
0,9

3 266,1

3 174,9

3 174,9

9 781,5

9 781,5

26 419,1

-
35,0

26 384,1

6 130,6

6 130,6

6 703,7

+1 400,0

8 103,7

12 061,6

-
8,2

12 053,4

3 994,1

+
8,5

4 002,6

413,6

-f
6,1

419,7

4 977,6

-i-
73,0

5 050,6

5 796,7

-1-
328,0

6 124,7

2 540,7

+
334,0

2 874,7

1 219,3

1219,3

1 000,0

1 000,0

133,4

133,4

4 500,0

+
100,0

4 600,0

A. Ulgiftsanslag:

1. Kungl. hov- och slottsstaterna II. Justitiedepartementet

III. Utrikesdepartementet

IV. Försvarsdepartementet V.
Socialdepartementet

VI. Kommunikationsdepartementet VII. Finansdepartementet VIII.
Utbildningsdepartementet IX. Jordbruksdepartementet
X. Handelsdepartementet XI. Arbetsmarknadsdepartementet XII.
Bosladsdeparlemenlet

XIII. Industridepartementet

XIV. Kommundepartementel

XV. Oförutsedda utgifter

XVI. Riksdagen och dess verk XVII. Riksgäldsfonden

Summa 92 124,1 -h2
207,3 94 331,4

fl. Beräknad övrig medelsförbrukning:

I. Minskning av anslagsbehåll

ningar 900,0 - 900,0

11. Ökad disposilion av rörliga

krediter 200,0 - 200,0

Summa 1 100,0 - 1 100,0

Summa milj. kr. 93 224,1 -f 2 207,3 95 431,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Driftbudgeten för

Inkomster

opaginerad Kontrollera mot PDF

A. Skaller, avgifter, m. m.:

I. Skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder

II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarels fastighetsfond

V. Statens ullåningsfonder

VI. Fonden för låneunderstöd

VII. Fonden för statens aktier

VIII. Fonden för beredskapslagring

IX. Statens
pensionsfonder

X. Diverse kapitalfonder

Budget-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj.
kr.

Milj.
kr.

Milj.
kr.

71 729,2

-h3
438,0

75 167,2

1 592,5

+
73,0

1 665,5

840,8

+
30,1

870,9

74 162,5

+ 3
541,1

77 703,6

943,8

+
2,5

946,3

250,0

+
100,0

350,0

506,2

506,2

130,4

130,4

2 438,6

5,0

2 433,6

104,0

104,0

122,9

122,9

87,6

87,6

97,9

97,9

80,9

80,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
4 762,3

+ 97,5

4 859,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa inkomster
pä driftbudgelen

78
924,8

2
363,6 82 563,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
milj. kr. 78 924,8

+ 2
363,6 82 563,4

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bil.
8 Förändringar i förslaget till statsbudget

budgetåret
1975/76 Utgifter

Budget-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj.
kr.

Milj.
kr.

Milj.
kr.

A.
Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottssiaterna

12,0

12,0

11. Justitiedepartementet

3 183,3

+ 0,9

3 184,1

III. Utrikesdepartementet

3 167,8

3 167,8

IV. Försvarsdepartementet

9 474,5

9 474,5

V. Socialdepartementet

26 376,5

- 35,0

26 341,5

VI. Kommunikationsdepartementet

4 374,9

4 374,9

VII. Finansdepartementet

6 370,0

+ 1
400,0

7 770,0

VIII.
Utbildningsdepartementet

11 336,7

+ 23,9

11 360,6

IX. Jordbruksdepartementet

3 904,4

+ 8,5

3 912,9

X. Handelsdepartementet

273,5

+ 4,1

277,6

XI. Arbetsmarknadsdepartementet

4 647,6

+ 73,0

4 720,6

XII. Bostadsdepartementet

3 962,7

+ 328,0

4 290,7

XIII.
Industridepartementet

548,1

+ 182,3

730,5

XIV. Kommundeparlemenlel

1 179,8

1 179,8

XV. Oförutsedda utgifter

1 000,0

1 000,0

XVI.
Riksdagen och dess verk

133,4

133,4

Summa

79 945,1

+ 1985,7

81 930,9

B. Ulgifier
för statens kapitalfonder:

I. Riksgäldsfonden

4 500,0

+ 100,0

4 600,0

II. Avskrivningar av nya kapital-

investeringar

1 157,9

-
15,0

1 142,9

III. Avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförluster

1,0

1,0

Summa

5 658,9

+ 85,0

5 743,9

Summa utgifter pä driftbudgeten

85 604,0

+ 2
070,7

87 674,8

s. 3 Kontrollera mot PDF

Beräknat underskott pä stalsregleringen: Beräknat
underskott på

statsregleringen 6 429,3

Avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel 250,0

Summa -6 679,3 Summa milj. kr. 78 924,8

417,9

6011,4

; 150,0

900,0

+1 567,9

-5 111,4

+3 638,6

82 563,4

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

Kapitalbudgeten
för

Inkomster

Budget- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

Lånemedel 4 127,5 + 108,6 4 236,1

Summa milj. kr. 4 127,5 + 108,6 4 236,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 8 Förändringar
i förslaget till statsbudget

budgetåret
1975/76 Utgifter

Budget-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj.
kr.

Milj.
kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond

-3,0

-3,0

Televerkets fond

-33,8

+ 10,1

-23,7

Statens järnvägars fond

114,1

114,1

Luftfartsverkets fond

262,0

262,0

Fabriksverkens fond

9,2

- 1,0

8,2

Siatens vattenfallsverks fond

977,9

+ 59,6

1 037,5

Domänverkets fond

17,0

17,0

II. Siatens allmänna fastighetsfond

326,7

- 15,0

311,7

III. Försvarets fastighetsfond

59,4

59,4

IV. Statens utlåningsfonder

1 875,5

1 875,5

V. Fonden för låneunderstöd

306,6

+ 53,0

359,6

VI. Fonden för statens aktier

141,6

+ 2,0

143,7

VII.
Fonden för förlag till statsverket

-5,0

-5,0

VIII.
Fonden för beredskapslagring

40,0

40,0

IX. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks förrädsfond

3,9

-
0,1

3,8

Sjöfartsverkels fond

43,9

43,9

Fonden för Södertälje

kanalverk

8,0

8,0

Statens datamaskinfond

9,5

9,5

Jordfonden

0,0

0,0

Förrådsfonden för ekonomiskt

försvar

-1,1

-

-1,1

Summa

4 152,3

+ 108,6

4 261,0

\vgår kapitaläterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade

kapitalmedelsförluster

1,0

1,0

3vrig kapilalåterbetalning

23,9

-

23,9

Summa

24,9

-

24,9

Summa milj. kr.

4
127,5

+ 108,6

4
236,1

KUNGL.SOKTR. STOCKHOLM 1975 75018

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
9

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen:
Årsredovisning för verksamhetsåret 1974

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Bil.
9 Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: Årsredovisning 1974

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN FJÄRDE FONDSTYRELSEN

Årsredovisning för verksamhetsåret 1974

Styrelse

Kommunslyrelseordföranden
Albert Aronson, ordförande Riksdagsledamoten Sven Ekström, vice ordförande
Kommunalrådet Erik Johannesson Riksdagsledamoten Karl Boo Direktören Peder
Bonde Direktören Wilhelm Söderman Andre ordföranden Lars Westerberg
Förbundsordföranden Enar Ågren Ekonomen Lars Ljung Ekonomichefen Kurt Lanneberg
Förbundsordföranden Hans Hellers

Suppleanter

Statssekreteraren
Tony Hagström Riksdagsledamoten lohannes Antonsson Kommunalrådet Erik Svensson
Förbundsdirektören Sven Järdler Direktören Karl-Axel Linderoth Direktören Hans
Grundström Förbundsordföranden Erik Lehman Andre förbundsordföranden Sven Wehlin
Förbundsordföranden Åke Berggren Ulredningssekreleraren Jan-Erik Nyberg
Professorn Osborne Bartley

Verkställande
direktör

Lennart
Dahlström

1
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9.

Bilaga
9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100

Revisorer

Bankdirektören
Carl-Henrik Nordlander, ordförande Direktören Torkel Stern Direktören Arne
Henrikson Ekonomichefen Per Anders Larsson

Verkställande
direktörens översikt

I
enlighet med riksdagens beslut i maj 1973 har styrelsens verksamhet startat
under 1974. Sedan styrelsen vid årsskiftet utsett verkställande direktör blev
del hans sak alt i samråd med styrelsen i första hand anskaffa lokaler och
bygga upp ell kansli för verksamhetens bedrivande. Första liden utnyttjades
tillfälliga lokaler men i december har kansliet fått sladigvarande sådana under
adress Kungsgatan 44.

Fondens
placeringsverksamhet kom i gång först under årets andra kvartal och då i
försiktig skala. Vid halvårsskiftet hade drygt 50 mkr. placerats i aktier.
Anskaffningsvärdet av fondens aktier uppgick vid utgången av 3:e och 4:e kvarlalen
till 194 respektive 232 mkr.

Av
de 500 mkr. riksdagen ställt till fondstyrelsens förfogande har 300 mkr. successivi
rekvirerats från riksförsäkringsverket. Härav har drygt 230 mkr. disponerats
för aktieköp, varför fondstyrelsen vid årels utgång förfogar över en likviditelsreserv
på drygt 70 mkr. i banktillgodohavanden. Härtill kommer följaktligen
outnyttjad rekvisitionsrält i riksförsäkringsverket på 200 mkr.

Den
marknad fonden har haft att arbeta i under sitt första verksamhetsår har
växlat starkt. Vid årets ingång någon vecka efler oljekrisens utbrott låg
börsindex lågt. Utsikterna för atl 1974 skulle bli ett gott vinslår för
industrin i förening med en lätt kredilmarknad åstadkom under årets fyra första
månader en stark kursuppgång. En indexlopp nåddes den 7 maj, då Affärsvärldens
generalindex från årsskiftet stigit över 21 %. Under resten av året föll index
och låg vid årets utgång 1,9 % lägre än föregående årsskifte. Främst torde det
vara de successivt nedreviderade prognoserna för den internationella
konjunkturutvecklingen som under andra halvåret verkade starkt kurspressande.
Den kraftiga inflationen medförde också osäkerhet vid bedömningen av förelagens
verkliga vinstutveckling. Detta i kombination med en successivt åtstramad
kreditmarknad och diskussioner om ålgärder i vinslbegrän-sande syfte verkade sannolikl
också dämpande på kursutvecklingen.

Speciellt
i en sådan marknad har det bedömts riktigt att gå försiktigt fram. Detta har
varit desto mera angelägel, som en köpare av fondens storleksordning lält kan
verka kursdrivande. Även om vissa skäl talat för en försvagning av
aktiemarknaden, har fondens ledning ansett det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 9 Allmänna
pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: 3

Årsredovisning 1974

lämpligt
att successivi köpa i en vikande marknad. Detta speciellt med tanke på fondens
kapital i förhållande till den svenska aktieomsättningen. Detla resulterar på
kort sikt i högre anskaffningsvärden än motsvarande dagsvärden.

Vid
årels slut ingår i fondstyrelsens aktieportfölj 25 olika företag, som framgår
av nedanstående sammanställning. Av dessa svarade följande sex förelag Volvo, AGA/Corona,
LM Ericsson, Mo och Domsjö samt Svenska Fläktfabriken för ca 75 % av tolalportföljens
anskaffningsvärde. Förutom kvarvarande portfölj vid årsskiftet har fonden
under årel bl. a. köpt och senare sålt 15 000 Bahco, 6 300 Förelagsfinans, 4
500 In-veslor och 5 000 SAAB-Scania. Vid bedömning av portföljen bör hållas i
minnet alt del är fråga om en portfölj under uppbyggnad, och alt tillgången på
material växlat starkl.

I
nuläget domineras portföljen av 635 000 Volvo-aktier, varav 585 000 förvärvades
i augusti, då en uppgörelse träffades mellan AB Volvos ledning och
fondstyrelsen om en riktad nyemission till en kurs av 171 kr.; en uppgörelse
som i september godkändes av en exlra bolagsstämma. Del är den första riktade
emission, som genomförts i vårt land, sedan en lagändring möjliggjort sådana.
Placeringen i Mo och Domsjö-aklier av storleksordningen 8,4 mkr. förklaras av AP-fondens
köp 1968 av det konvertibla lån bolaget då emitterade. Denna placering har
under året överförts till 4:e fonden, som utnyttjat konverteringsrätten. Den efler
Volvo största posten i fondens aktieinnehav utgörs av 128 408 aktier i Corona.
Under förutsättning av godkännande av AGA:s extra bolagsstämma i januari 1975
avses dessa bli utbytta mot 160 510 AGA-aktier. Tillsammans med de 52 270 AGA-aktier
som redan ingår i portföljen, blir fondens innehav av AGA-aktier efter denna
transaktion 212 780 aktier. I förhållande lill lolala antalet aktier i
förelaget blir fondens innehav 6 % och därmed fondens relativt sell största.

Av
fondens portfölj vid årets slut utgöres 48 % av nya aktier. Det gäller 100 mkr.
av innehavet i Volvo samt fondens samtliga aktier i Atlas Copco, Bröderna Edstrand
samt Mo och Domsjö. Nyemissionerna inklusive utförsäljningen i marknaden av
aktier under året uppgick lill ca 370 mkr., innebärande en stark ökning av
beloppet i förhållande till 1973 och det högsta belopp som redovisats sedan
1969. I viss mån torde delta kunna förklaras av den köpkraft fonden 1974
tillfört marknaden. Portföljens bokvärde per den 31.12.1974 utgjorde 232 mkr. Deklara-tionsvärdel
per samma dag var 186 mkr. Huvudparten eller 2/3 av differensen mellan bok-
och deklaralionsvärdena gäller Volvoplaceringcn.

Administration:
Medelantalet anställda har under året varit 4. I löner och ersättningar har
utgått till;

opaginerad Kontrollera mot PDF

styrelse och verkställande direktör 535 000 kr.

övriga
anställda 139 748 kr.

revisorer 51 000 kr.

Slockholm i januari 1975

Lennart Dahlström Verkställande direktör

Förvaltningsberättelse

Från riksförsäkringsverket har fjärde fondstyrelsen
successivt under årel erhållit 300 mkr. Härav utgöres 86,4 mkr. av avgifter eriagda
av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag,
föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel
äger ett bestämmande inflytande. 156,9 mkr. är avgifter erlagda av enskilda
arbetsgivare, som i genomsnitt för det år, vara avgifterna belöper, sysselsatt
minst 20 arbetstagare. I avgifter från enskilda arbetsgivare med färre
anställda än 20 arbetstagare samt i avgifter, som eriägges jämlikt 34 § lagen
om försäkring för allmän tilläggspension, kommer 56,7 mkr.

De av
fondstyrelsen förvallade medlen har placerats på sätt som framgår av
balansräkningen och särskild specifikation över styrelsens aktieinnehav vid
årsskiftet. Enligt fondens reglemente är aktierna bokförda till
anskaffningsvärdet.

Resultatet av årets förvaltning samt styrelsens tillgångar
och skulder per den 31 december 1974 framgår av nedanstående resultaträkning
samt balansräkning.

Resultaträkning 1974

tkr.

834

6 202

./.

1 175

5 861

341

./.

101

6101

./.

2 330

3 771

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

Rörelseresultat

Realisationsvinster Realisationsförluster

Skatt Nettoresultat

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
9 Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: Årsredovisning 1974

Balansräkning
1974.12.31

Tillgångar

tkr.

Kassa
och bank

74 352

Övriga
fordringar

28

Aktier

-

232 092

Summa
tillgångar

306 472

Skulder

Leverantörsskulder

224

Skatteskuld

2 330

Övriga
skulder

147

Fondkapital

300 000

Årets
nettoresultat

ri 1975

-

3 771

Summa
skulder

306 472

Slockholm
den 23 janua

Albert
Aronson (ordf.)

Sven
Ekström

Erik Johannesson

Karl Boo

Peder Bonde

Wilhelm Söderman

Lars Westerberg

Enar Ågren

Lars Lfung

Kurt Lanneberg

Hans Hellers

Lennart Dahlström

(verkst. dir.)

Under
hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att föreslående resultaträkning
samt balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Stockholm
den 4 februari 1975

C.-H.
Nordlander (ordf.) Torkel Stern

Arne Henrikson Anders Larsson

Revisionsberättelse

Undertecknade,
som av Kungl. Maj:t förordnals atl såsom revisorer granska Allmänna
Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvallning, får härmed avgiva
revisionsberättelse för år 1974.

Vi
har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och
andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning,
inventerat de under fondstyrelsens förvallning slående tillgångarna saml
vidtagit de övriga granskningsålgärder vi ansett erforderliga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

Räkenskaperna
har siffergranskats av därtill utsedd revisionsbyrå.

Vi finner ingen anledning
till erinran mol de aklielransaklioner, som fonden företagit under år 1974.
Transaktionerna har även enligt vår uppfattning genomförts på ett sådant sätt,
att icke önskvärda påverkningar på aktiemarknaden undvikits.

Revisionen har icke givit
anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma
upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen
eller eljest belräffande fondstyrelsens förvaltning.

Slockholm
den 4 februari 1975

C.-H.
Nordlander (ordf.) Arne Henrikson Torkel Stern Anders Larsson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 9 Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen:
Årsredovisning 1974

Aktieinnehav
per den 31 december 1974

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förelag

Anlal

Anskaffningsvärde

Deklarationsvärde

opaginerad Kontrollera mot PDF

AGA

ASEA

Allas Copco

Bahco

Cellulosa

Cementgjuteriet B

Corona

A 106 423

B 21 985 Edstrand B Fläkt Fortia

A 632

B 25 903 Gränges Iggesund Incentlve Iro LM Ericsson

A 9 120

B 86 700 MoDo

Al 30 856

B 20 571 Mölnlycke Nife Jungner

B bundna 22 953

B fria 9 047

Perstorp B Promotion B Ratos B Sandvik Sydkraft

A 602

B 179

C 15 219 Tändstickor B Volvo

A bundna 280 219

B bundna 346 166

B fria 8 615

Totalt

per st.

totalt

per st.

totalt

kr.

tkr.

kr.

tkr.

52 270

136

7 123

118

6 168

10 000

94

941

82

820

11 000

147

1 617

137

1 507

7 300

192

1 399

183

1 336

30 900

231

7 132

197

6 087

16 600

282

4 676

260

4316

128 408

158

20 299

130

16 693

10 000

212

2118

193

1 930

22 095

376

8 313

350

7 733

26 535

179

4 762

163

4 325

8 750

154

1 351

146

1 278

10 000

234

2 344

245

2 450

17 000

211

3 591

205

3 485

17 020

354

6 033

241

4 102

95 820

191

221

20 897

185 190

18 160

51427

163 163

8 404

142 154

7 549

5 700

197

1 121

190

1 083

32 000

141 141

4 523

140 135

4 435

16 000

148

2 375

106

1 696

8 100

222

1 801

213

1 725

26 000

222

5 795

171

4 446

18 600

227

4 227

207

3 850

16 000

152

2 432

120

1 920

7 000

122

857

92

644

635 000

170 170 170

107 961

123 123 120

78 079

185
817

232 092

opaginerad Kontrollera mot PDF

KUNGL. DOKTR. STOCKHOLM 1975 750188

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:100 Bil. 10 Lagförslag

Bilaga 10

1
Förslag till

Lag
om storleken av statiig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för
budgetåret 1975/761

Härigenom
föreskrives att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom.
lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1975/76 ingå i
preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

1 Jämför 1974: 403.

1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:100

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1955: 256) om investeringsfonder
för konjnnkturutjämning

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1955: 256)
om investeringsfonder för konjunkturutjämningi

dels alt i 4 §, 9 § 1 mom., 11, 13, 17, 19, 20, 29 och 31 §§
orden "Kungl. Maj:t" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"regeringen" i motsvarande form,

dels att i 13, 8, 15 och 16 §§, 20 § 1 mom., 25, 29 och
31 §§ saml anvisningarna till 3 och 11 §§ ordet "förordning" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "lag" i motsvarande form,

dels att rubriken till förordningen samt 9 § 3 mom., 12
och 14 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag
om investeringsfonder för konjunkturutjämning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 m o m.-
Finnes det med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och övriga förekommande omständigheter
vara av synnerlig vikt för det allmänna att viss investering igångsattes, äger
Kungl. Maj:t på ansökan, med avseende å längre tid än som kan ske enligt 1
mom., besluta att investeringsfond må tagas i anspråk för sitt ändamål. Kungl.
Maj:t må ock under enahanda förutsättning meddela preliminärt beslut att
investeringsfond, som framdeles avsattes, må tagas i anspråk för sitt ändamål.
Har sådant preliminärt beslut

I Senaste lydelse av

1 § 1963: 215

3
§ 1969: 743

4
§ 1965: 574

9 § 1 mom. 1963: 215

II § 1969:633

13 § 1963: 215

15
§ 1970:910

16
§ 1963: 215

17
§ 1969: 743

19
§ 1963: 215

20
§ 1 mom. 1963:
215 25 § 1963: 215

anvisningarna till 3 § 1969: 743 anvisningarna till 11 §
1963: 215. - Senaste lydelse 1959: 69.

3 mom. Finnes
det med hänsyn lill läget på arbetsmarknaden och övriga förekommande omständigheter
vara av synnerlig vikt för det allmänna atl viss investering igångsattes, äger
regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen på
ansökan, med avseende å längre lid än som kan ske enligt 1 mom., besluta alt
investeringsfond må lagas i anspråk för sitt ändamål. Regeringen eller, efter
regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen må ock under enahanda förutsättning
meddela preliminärt be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 10 Lagförslag

Nuvarande lydelse

meddelats och inkommer uppgift om investeringsfonden
enligt 27 §, skall arbetsmarknadsstyrelsen meddela slutligt beslut i
enlighet med det preliminära beslutet.

Föreslagen lydelse

slut att investeringsfond, som framdeles avsattes, må
tagas i anspråk för sitt ändamål. Har sådant preliminärt beslut meddelats och
inkommer uppgift om investeringsfonden enligt 27 §, skall arbetsmarknadsstyrelsen
meddela slutligt beslut i enlighet med det preliminära beslutet.

Beslut enligt första stycket må avse högst sjuttiofem proceni
av sådana vid lidpunkten för beslutet kvarstående fondmedel, beträffande vilka
beslut enligt 1 mom. icke meddelats, och, såvitt avser framtida avsättningar,
sjuttiofem procent av dessa. Belopp, som enligt beslutet må tagas i anspråk, må
vidare icke överstiga sjuttiofem procent av kostnaderna under den lid beslutet
avser för däri angivna investeringar eller bidrag.

12 §3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t
eller, efler Kungl. Maj:ts förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen må, om
särskilda skäl föreligga, meddela tillstånd för företag alt taga investeringsfond
för skogsbruk i anspråk för ändamål, som avses med investeringsfond för
rörelse, och att laga investeringsfond för rörelse i anspråk för ändamål, som
avses med investeringsfond för skogsbruk, så ock eljest atl, för ändamål som
sägs i 11, 13 och 14 §§, taga investeringsfond i anspråk i annan förvärvskälla
än den, i vilken avsättning skett. I fall som avses i 9 § 3 mom. och 11 §
tredje stycket skall dock fråga som nu sagts alltid prövas av Kungl. Maj:t.

Regeringen
eller, efler regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen må, om
särskilda skäl föreligga, meddela tillstånd för förelag all laga
investeringsfond för skogsbruk i anspråk för ändamål, som avses med
investeringsfond för rörelse, och att laga investeringsfond för rörelse i
anspråk för ändamål, som avses med investeringsfond för skogsbruk, så ock
eljest atl, för ändamål som sägs i 11, 13 och 14 §§, laga investeringsfond i
anspråk i annan förvärvskälla än den, i vilken avsättning skell. I fall som
avses i 11 § tredje stycket skall dock fråga som nu sagts alllid prövas av regeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:t
eller, efler Kungl. Maj:is förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen må, om
särskilda skäl därtill föreligga, medgiva atl investeringsfond för rörelse tages
i anspråk för kostnader för vägarbete, anordnande av vatten- och
avloppsledningar, iordningställande i övrigt av tomtområde för be-

s Senaste lydelse 1963: 215.

Regeringen
eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen må, om
särskilda skäl därtill föreligga, medgiva alt investeringsfond för rörelse tages
i anspråk för kostnader för vägarbete, anordnande av vatten- och
avloppsledningar, iordningställande i övrigt av tomtområde för be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

byggelse
samt liknande arbeten ävensom för iordningställande av markområde för
sjöreglering och kraftverksbygge.

Nuvarande
lydelse

byggelse
samt liknande arbeten ävensom för iordningställande av markområde för
sjöreglering och kraftverksbygge. / fall som avses i 9 § 3 mom. skall dock
fråga som nu sagts alltid prövas av Kungl. Maj:t.

Har
investeringsfond enligt vederbörligt beslut fått lagas i anspråk under flera
på varandra följande beskattningsår för kostnader, som sägs i första stycket,
skola bestämmelserna i 11 § andra stycket äga motsvarande tillämpning i fråga
om sådana kostnader.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning

Reviderad finansplan 1975 2

Den internationella utvecklingen 2

Den
ekonomiska utvecklingen 1974 6

Den
ekonomiska politiken 1975 10

Konjunkturutveckling
och ekonomisk pohtik 10

Försörjningsbalans
och bytesbalans 24

Budgetpolitiken 28

Statsfinansiella
perspektiv på längre sikt 30

Avslutning 34

Särskilda frågor 38

Statlig garanti för AB Svensk Exportkredit 38

Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet under

år 1974 39

Översyn av budgetsystemet 40

Anslagsfrågor 41

Beräknade merkostnader för täckande av löner och pensioner

m. m, för budgetåret 1975/76 41

Avskrivning av nya kapUalinvesteringar för budgetåret
1975/76 42

Riksgälds fonden 42

Totalbudgeten budgetåren 1974/75 och 1975/76 43

Hemställan 51

Bilaga 1: Reviderad Nationalbudget 1975

Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1975/761979/80

Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av
budgetutfallet för budgetåret 1974/75

Bilaga 4: Riksrevisionsverkels förnyade inkomstberäkning
för budgetåret 1975/76

Bilaga 5: Specifikation av inkomstema på driftbudgeten för
budgetåret 1975/76

Bilaga 6: Specifikation av anslagsförändringar i
förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1975/76

Bilaga 7: Förslag tiU investeringsplan och investeringsstater
för budgetåret 1975/76

Bilaga 8: Förändringar i förslaget till statsbudget för
budgetåret 1975/ 76 sedan budgetpropositionen

Bilaga 9: Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen:
Årsredovisning för verksamhetsåret 1974

Bilaga
10: Lagförslag

Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. InnehåU

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1 975 750188

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

28 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (28)

28 kopplingar i 21 dokument.

  1. Bet. 1979/80:KU32 med anledning av motioner i författningsfrågor m. m. s. 7 i texten · dokumentnivå
  2. Bet. 1977/78:KU10 med anledning av motioner om tidpunkten för allmänna val m. m. s. 4 i texten · dokumentnivå
  3. Bet. 1976/77:KU28 med förslag till ändring av tilläggsbestämmelse i riksdagsordningen om motionsrätt med anledning av viss skrivelse från regeringen s. 3 i texten
  4. Bet. 1975/76:KU5 Med anledning av motion om utredning rörande riksdagsval under våren s. 3 i texten · dokumentnivå
  5. Rskr. 1975:236 i texten

Visa alla 21