Regeringens proposition om nytt valsystem vid landstingsval, m.m.
1975 · 190 sidor, varav 134 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 134 av 190 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975:101, Regeringens proposition om nytt valsystem vid landstingsval, m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens proposition nr 101 Prop. 1975:101
Nr 101
Regeringens
proposition om nytt valsystem vid landstingsval, m. m.;
beslutad
den 3 april 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar
OLOF PALME
HANS
GUSTAFSSON
Propositionens
huvudsakliga innehåll
1
propositionen läggs fram förslag till nytt system för val till landsting.
Systemet som avses bli tillämpat första gången vid 1976 års val ger bättre
proportionalilel än del nuvarande och ansluter sig i huvudsak till det system
som sedan år 1970 tillämpas vid riksdagsval.
Det
nya valsystem som föreslås för landstingsvalen innebär atl 9/10 av mandalen i
landsiingei är fasta valkrelsmandat som fördelas mellan valkretsarna på
grundval av anlalel röslberätligade (vid 1976 års val anlalel invånare) i resp.
valkrets. De återstående mandaten är utjämningsmandat och används för all
utjämna de avvikelser från ell landslingsproporiionelll rikligt valresultat som
kan uppstå vid fördelningen av de fasta valkrets-mandaten. Endast parti som har
fått minsl 3 % av rösterna i hela landstingskommunen skall enligl förslagel få
delta i mandatfördelningen. Någon motsvarighet föreslås inle lill den regel som
liilämpas vid riksdagsvalen och som innebär att parti som har lätt minsl 12 96
av rösterna i en valkrets har rätl atl delta i fördelningen av de fasta
valkrelsmandalen i den valkretsen.
1
propositionen föreslås vidare - efter förebild av bestämmelserna om antalet
kommunfullmäktige - alt anlalel landstingsman skall bestämmas av landsiingei
med utgångspunkt i vissa minimital som står i relation lill anlalel
röstberättigade (såvitt gäller 1976 års val antalet invånare) i landstingskommunen
och som inte får underskridas. Antalet landstingsman skall enligt förslagel
alllid bestämmas lill ell udda tal.
1
fråga om valen till kommunfullmäktige föreslås vissa ändringar i de nuvarande
reglerna. Antalet röstberältigade skall enligl förslaget vara av-
1 Riksdagen 1975. I saml. Nr 101
Prop. 1975:101 2
görande
för hur många kommunfullmäktige som lägst skall utses, för om valkretsindelning
skall vara obligatorisk vid val av kommunfullmäktige och för hur många
fullmäktige som skall ulses i de olika valkretsarna i val-kreisindelade
kommuner. Vid 1976 års val skall dock anlalel invånare liksom hittills vara
avgörande i dessa hänseenden. Det lägsta antalet fullmäktige som skall ulses i
varje valkrets i valkretsindelad kommun höjs enligt förslaget från tio till
15.
Prop.
1975:101 3
1 Förslag till
Lag om ändring i landstingslagen (1954:319)
Härigenom
föreskrives i fråga om landslingslagen (1954:319)' dels atl 12, 16 och 17 §§
skall upphöra all gälla, dels alt 6, 9-11 och 13-15 ijsi saml 78 !; 1 mom.
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Landstingets
ledamöter och suppleanter för dem utses genom val i den ordning nedan sägs.
Antalet ledamöter i landsUnget skaU bestämmas tiU ett udda
tal och UU minst
35 / landstingskommun med 140 000 röstberättigade invånare
eller därunder,
51 i landstingskommun med över 140000 till och med 200 000
röstberättigade invånare,
71 i landstingskommun med över 200000 UU och med 300 000
röstberättigade invånare,
101 i landstingskommun med över 300 000 röstberättigade
invånare.
Vid tillämpningen av första stycket skall som
röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd.
LandsUnget beslular, med iakttagande av vad nu är sagt,
hur många landstingsmän som skola utses för landstingskommunen. För
lands-Ungsmän skola suppleanter utses.
Beslut om ändring av antalet landstingsman tillämpas
först vid det val i heta rikel av landstingsman som följer närmast efter
beslutet. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslul om ändring av
aniatei landstingsman.
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Lagen omtryckt 1972:101.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Förestagen
tydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Landstingsmän
jämte suppleanter väljas utom i fall, som avses i 17§, för tre år, räknade från
och med den 1 januari årel näst efler del, då valet skell.
Landstingsman
jämte suppleanter väljas utom i fall, som avses i 15 §, för tre år, räknade
från och med den I januari året näst efler det, då valet skett.
För val
av landstingsman indelas landstingskommunen i valkretsar. Valbarhet är ej
inskränkt inom valkrets.
10 {;
För
val av landstingsmän indelas landstingskommunen i valkretsar. För varje
valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver efter
folkmängden en landstingsman för varje påbörjat tal av 5 000. Valbarhet är ej
inskränkt inom valkrets.
11
Valkrets skall, efter vad i denna paragraf närmare
angives, omfatta en eller flera kommuner. Vid Indelning i valkretsar skatt, med
undanlag varom I andra och fjärde styckena samt i 12 § förmäles, iakttagas all
för varje valkrets komma au utses minst sju landstingsman. Ej må Ulan
särskilda skäl kommuner gemensamt utgöra cn valkrets, där flera än tretton
landstingsman skola utses för kretsen.
Stad med mer än 20 000 invånare bildar egen valkrets,
såvida el särskilda skäl finnas att med staden sammanföra en etter flera andra
kommuner till en valkrets. Stad med mindre folkmängd än nu sagts förenas med
annan stad dier andra städer eller med angränsande tandsbygd till en valkrets.
Såvitt angår landsbygden verkställes valkretsindelningen,
där så lämpligen kan ske, efter domsaga. Annan valkrets än den, vari två eller
flera städer ingå, skaU såvitt möfigi så utformas.
Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om det
föranledes av andra stycket I eller en lämpligare valkretsindelning därigenom
eljest erhålles, får dock kommun delas i två eller flera valkretsar eller del
av kommun sammanföras med annan kommun, del av annan kommun eller delar av
andra kommuner till en valkrets.
Valkrets bör utformas så alt den
1. kan beräknas komma alt enligt be
stämmelserna i 14 ,i!> tilldelas minst åtta
fasta vatkretsmandat,
2. kan omslutas av en sammanhäng
ande gränsUnfe.
Delas kommun i två eller flera valkretsar för val av
tandstingsmän och är kommunen Indelad i valkretsar för val av fullmäklige.
skall iakttagas, att gräns för valkrets för val av landstingsman skatt
sammanfalla med gräns för valkrets för val av fullmäktige.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975:101
Nuvarande tydelse
att den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje.
Då
särskilda skäl äro därtill, må område med mindre invånarantal än ovan sägs
utgöra valkrets. Sådan valkrets skatt dock hava mer än 15 000 invånare.
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
13;
Indelningen i valkretsar/ömerfe/ antal landstingsman, som
skall utses för varje valkrets, bestämmes av landstinget efter de i 10-12 §§
angivna grunderna. Förslag till omförmälda indelning skatt IlU landstinget
avgivas av länsstyrelsen, sedan kommunerna beretts lilirälle atl yllra sig.
Beslul om indelning i valkretsar skall för all vinna
bindande kraft underställas regeringens prövning och fastställelse.
Indelningen i valkretsar bestämmes av landstinget, sedan
kommunerna beretts lillfälle att yttra sig.
Beslut
om indelning i valkretsar meddelas, om ej regeringen föreskriver annat, före
utgången av oktober året före det år då val av landstingsmän första gången skaU
äga rum enligt den beslutade indelningen.
Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna
bindande kraft underställas länsstyrelsens prövning och fastställelse. Mot
länsstyrelsens beslut föres talan hos vatprövningsnämnden genom besvär. Mot
vatprövnings-nämndens beslut får talan ej föras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 i
Bliva de förhållanden vilka legal till grund för
landstingets beslul enligt 13 § så ändrade, att jämkning däri påkallas
tillföljd av stadgandena i 10-12 §§, etter finnes eljest sådan jämkning nödig,
äger landsiingei på länsstyrelsens förslag etter efter inhämtande av dess yttrande
verkställa jämkningen; och skall, där ej sådanl falt är för handen som avses i
15 forsla .slyckel och 16 § andra stycket, landstinget verkställa
jämkningen vid landstingsmöte före
Mandaten i landsiingei utgöras av fasta vatkretsmandat och
uijämnings-mandat. Nio tiondelar av mandaten äro fasta vatkretsmandat. Det
brutna tat som uppkommer vid fastsiätlandci av anlalel fasta valkrelsmandat
avrundas till närmast lägre hela lat. Återstående inandal äro
utjämningsinaiidai.
Mandaten fördelas mellan partier. De fasta
valkrelsmandalen fördelas för varje valkrets mellan partierna på grundval av
vatresutiaici I valkretsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'Senaste lydelse 1974:561. 'Senaste lydelse 1974:561.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
oktober månads utgång året Innan val av landstingsmän
nästa gång äger rum eller, där regeringen så förordnar, före o maj månads
utgång det år valet förrättas.
Förestagen lydelse
Utjämningsmandaten fördelas först mellan partierna på
grundval av valresultatet I heta landstingskommunen och tillföras därefter
valkretsarna. ,
Länsstyrelsen fastställer aniatel fasta vatkretsmandat i
varje valkrets före utgången av april varje år då val av tandstingsmän skatt
äga rum, om ef regeringen föreskriver annan lid för beslutet. Härvid
tillföres valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i
valkretsen är jämnt delbart med det tat som erhålles, när antalet
röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta vatkretsmandat
där. De fasta vatkretsmandat som härefter återstå tillföras valkretsarna
efter storleken av de överskoll som uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika
överskotislat avgöres företräde! genom lo 11 ning.
Vid tillämpning av tredje stycket skatt som rösiberäiiigad
anses den som har upptagits i gällande röstlängd.
Mol länsstyrelsens beslut enligl denna paragraf föres
talan hos vatprövningsnämnden genom besvär. Mol vatprövningsnämndens beslut
får talan cl föras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
Har beslut fattats oip kommuns inträde I landstingskommun
etter har förordnande meddelats som föranleder att landstingskommun eljest
utvidgas, skall landstinget vid landstingsmöte före oktober månads utgång
eller före annan tidpunkt, som regeringen fåreskriver, på länsstyrelsens
förslag eller efter inhämtande av dess yttrande verkställa den jämkning i
val-
Har beslul fallats om ändring i den landstingskommunala
Indelningen, får regeringen förordna att de landstingsmän och suppleanter som
utsetts för landstingskommun som beröres av inddningsändringen skola frånträda
sina uppdrag, när den nya indelningen träderikrafi, samt an nya
valavlands-llngsmän och suppleanter inom lands-ilngskommunen skola verkställas.
Va-
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1974:561
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
kreisindetnlngcn som må föranledas därav.
I falt, som sägs i första stycket, må regeringen, om
förhållandena därtill föranleda, förordna, att val av landstingsmän jämte
suppleanter skall å dag, som länsstyrelsen bestämmer, året Innan utvidgningen
sker företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen
nybildats av det område, med vilket landstingskommunen utvidgas, etter del
därav eller ock elfest berörts av jämkningen.
Föreslagen
lydelse
ten skota äga rum året innan Indet-ningsändringen träder I
kraft den dag som länsstyrelsen bestämmer och avse tiden från och med dagen för
ikraftträdandet till utgången av det år då vat i hela rikel av tandstingsmän
nästa gång skola äga rum.
Träder
ändring i den landstingskommunala indelningen i kraft vid årsskifte närmast
efter det år då val i hela rikel av landstingsmän hålUts, avse valen
landstingskommunen enligt den nya indelningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
78 s / mom. Över beslul av landsting äger medlem av
landstingskommunen anföra besvär hos regeringsrätten. Sädan klagan må grundas
endasl därå, att beslutet
icke tillkommit i laga ordning,
slår i slrid mot allmän lag eller författning eller
annorledes överskrider landstingets befogenheter eller
kränker klagandens enskilda rält eller eljest vilar på
orättvis grund.
Besvären, ställda lill regeringsrätten, skola hava
inkommit till länsstyrelsen inom tre veckor från den dag, då verkställd
justering av del över beslutet förda protokollet tillkännagivits å
landslingskommunens anslagstavla. Besvären skola vara åtföljda av överklagade
beslutet jämte bevis om dagen för justeringens tillkännagivande.
Över landstings beslut, som avses Över landstings beslul, som avses
i 13-/6 .s.s'', må ej klagas. i 13,s'', må ej klagas.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975. 1 fråga om val
som förrättas före utgången av år 1976 skall dock gälla följande avvikelser
från vad som föreskrives i 6 och 14 5;!;.
1. Anlalel landstingsmän skall bestämmas till minst
35 i landstingskommun med 235 000 invånare eller därunder,
51 i landslingskommun med över 235 000 lill och med 335
000 invånare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101 8
71
i landslingskommun med över 335 000 till och med 500 000 invånare, 101 i
landstingskommun med över 500 000 invånare. 2. När de fasta valkrelsmandalen
skall fördelas på valkretsarna, tillföres varje valkrets etl mandat för varje
gång som antalet invånare i valkretsen enligt stommarna till manlalslängderna
för årel är jämnt delbart med det tal som erhålles, när antalet invånare i
landstingskommunen enligt stommarna delas med antalet fasta valkretsmandat
där.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101 9
2 Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1953:753)
Härigenom
föreskrives alt 5 och 9 !;§ kommunallagen (1953:753)' skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Förestagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommunfullmäktiges antal skall bestämmas till ell udda
tal och till minst
31 i kommun med 20 000 invånare eller därunder,
41 i kommun med över 20 000 lill och med 40 000
invånare,
51 i kommun med över 40 000 lill och med 60000 invånare,
61 i kommun med över 60 000 invånare.
5S
Kommunfullmäktiges antal skall bestämmas lill elt udda tal
och till minst
31 i kommun med 12 000 röstberättigade invånare eller
därunder,
41 i kommun med över 12 000 lill och med 24 000
röstberättigade invånare,
51 i kommun med över 24 000 till och med 36 000
röstberättigade invånare,
61 i kommun med över 36 000 röstberättigade invånare.
Har
beslut fattats om ändring av fullmäktiges anlal, skall kommunen ändock intill
utgången av det år, då allmänna fidlmäkiigvat nästa gäng skola förrättas, företrädas
av fullmäklige lill det anlal, som tidigare blivit bestämt.
Vid
tillämpningen av första stycket skall som rösiberäiiigad an.ses den som har
upptagits i gällande röstlängd. Kommunfullmäktige besluta, med iakttagande av
vad nu är sagt, huru många fullmäklige skola utses för kommunen. Om beslutet
skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.
Har
beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal, skall kommunen ändock intill
utgången av del år, då val i heta rikel av kommunfullmäktige nästa gång skola
förrättas, företrädas av fullmäklige lill del anlal, som tidigare blivit
bestämt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i
valkretsar, om i kommunen finnas flera än 40 000 invånare eller för kommunen
skola utses minst 51 fullmäklige.
' Lagen omtryckt 1969:765. 'Senaste lydelse 1974:559.'
9 § =
För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i
valkretsar, om i kommunen finnas flera än 24 000 röstberättigade invånare eller
för kommunen skola utses minst 51
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Överstiger folkmängden i kommun 10 000, må
valkretsindelning, där så befinnes lämpligt, företagas också i annal fall än nu
sagts. Annan kommun må ej indelas i valkretsar, såframt icke lill följd av
kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden
synnerliga skäl föreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan
beräknas komma att utse minst tio kommunfullmäktige med tillämpning av vad i
följande stycke sägs; att delar av samma by eller hemman ej utan synneriiga
skäl förläggas till olika valkretsar; alt varje valkrets om möjligt utformas
så, atl den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet
fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda
valkretsarna i den mån det ulan olägenhet kan ske.
1 varje
valkrets väljes, efter kretsens i manialslängden upptagna befolkning för årel
näst före den treårsperiod, som valet gäller, en kommunfullmäktig för var]e
futli tat, molsvarande det som erhålles, då kommunens för samma år i
manialslängden upptagna folkmängd delas med antalet fullmäktige för hela kommunen.
Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av denna regel skall utses,
icke uppgår till del för kommunen bestämda antalet, skola för ernående av delta
anlal de val-
Förestagcn lydelse
fullmäklige. Överstiger antalet röstberättigade invånare
i kommun 6 000, må valkretsindelning, där så befinnes lämpligt, förelagas också
i annat fall än nu sagts. Annan kommun må ej indelas i valkretsar, såframt
icke till följd av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande
förhållanden synneriiga skäl föreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt inom
valkrets. Antalet röstberättigade beräknas på sätt som föreskrives i 5 § andra
stycket.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan
beräknas komma att utse minsl femton kommunfullmäktige med tillämpning av vad
i följande stycke sägs; atl delar av samma by eller hemman ej utan synneriiga
skäl föriäggas till olika valkretsar; all varje valkrets om möjligt utformas
så, atl den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet
fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda
valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske.
1 varje
valkrets väljes en kommunfullmäktig för varje gång som aniatel röslberätligade
I valkretsen är jämnt delbart med del tat som erhålles, när antalet
röslberätligade i kommunen delas med antalet fullmäktige för hela kommunen.
Därest det anlal fullmäktige, som med tillämpning av denna regel skall utses,
icke uppgår lill det för kommunen bestämda antalet, skola för ernående av
delta anlal de valkretsar, / vilka antalet röslberätligade mest överskjuter de
tal, som enligl den angivna regeln
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen tydelse
äro
bestämmande för fullmäktiges anlal inom valkretsarna, vara berättigade att
var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en
fullmäktig. Äro överskotlstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres
företrädet genom lottning. Antalet rösiberäiiigade beräknas på sätt som
föreskrives i 5 if andra sivckci.
Nuvarande
lydelse
krelsar,
vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt den angivna regeln äro
bestämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna, vara berättigade alt var
för sig i ordning efler överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig.
Äro över-skotlslalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet
genom lottning.
Om
indelning i valkretsar äga, efter därom av kommunstyrelsen uppgjort förslag,
kommunfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående
framställning må länsstyrelsen förordna.om sådan indelning, sedan lilirälle
beretts kommunfullmäktige all avgiva yttrande i ärendet.
skall meddelas senast
två månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall
träda i till-lämpning. Det anlal fullmäktige, varje valkrets skall utse,
fastslälles av länsslyrelsen det år, då valet skall äga rum, före april
månads utgång med giltighet för den period valet avser. Uppgår därvid i
någon valkrets det antal fullmäktige, som kretsen äger utse enligt i tredje
stycket angivna grunder, icke till tio, skall antalet, med motsvarande
jämkning av antalet fullmäktige i övriga krelsar, likväl bestämmas till tio;
och skall i sådant fall valkretsindelningen omprövas före nästa val.
Beslul
om indelning i valkretsar Beslul om indelning i valkretsar
skall
meddelas senast två månader före ingången av del kalenderår, under vilkel
beslutet skall träda i till-lämpning. Det antal fullmäktige, varje valkrets
skall utse, fastställes av länsstyrelsen del år, då valet skall äga rum, före
april månads utgång med giltighet förden period valet avser. Uppgår därvid i
någon valkrets det antal fullmäklige, som kretsen äger utse enligl i tredje
stycket angivna grunder, icke liW femton, skall antalet, med motsvarande
jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas lill
.lemton: och skall i sådanl fall valkretsindelningen omprövas före nästa val.
Mol
länsstyrelsens beslut enligt denna paragraf röres talan hos
valpröv-ningsnämnden genom besvär. Mol valprövningsnämndens beslut får talan ej
föras.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977. De nya bestämmelserna i 9 !; andra och
femte styckena tillämpas även dessförinnan i fråga om val som avser tid efier
utgången av år 1976.
Prop. 1975:101 12
3 Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm
Härigenom
föreskrives att 9 § kommunallagen (1957:50) för Stockholm' skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Förestagen
tydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
För val
av kommunfullmäktige skall kommunen indelas i valkretsar. Valbarhet är ej
inskränkt inom valkrets.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje valkrets kan
beräknas komma att utse minst tio kommunfullmäktige med tillämpning av vad i
följande stycke sägs; atl varje valkrets skall kunna omslutas med en
sammanhängande gränslinje; att territoriell församling, där så kan ske, lämnas
odelad och icke i något fall delas på fiera än två kretsar; samt att antalet
fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de
särskilda valkretsarna i den män det utan olägenhet kan ske.
1 varje
valkrets väljes, efter kretsens i manialslängden upptagna befolkning för året
näst .före den treårsperiod, som valet gäller, en kommunfullmäktig för varje
fulli tal, motsvarande del som erhålles, då kommunens för samma år i
manialslängden upptagna folkmängd delas med antalet fullmäktige för hela
kommunen. Därest det antal fullmäktige, som med lillämpning av denna regel
skall utses, icke uppgår lill det för kommunen bestämda antalet, skola för
ernående av detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de
tal, som enligt den angivna regeln äro bestämman-
' Lagen omiryckl 1969:766. 'Senaste Ivdelse 1974:560.
Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan
beräknas komma att utse minsl femton kommunfullmäktige med tillämpning av vad
i följandestyckesägs;alt varje valkrets skall kunna omslutas med en
sammanhängande gränslinje; att territoriell församling, där så kan ske, lämnas
odelad och icke i något fall delas på fiera än två krelsar; saml att antalet
fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de
särskilda valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske.
1 varje
valkrets väljes en kom-inunfullmäklig för varje gång som antalet
röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålles när
antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet fullmäktige för hela
kommunen. Därest del.antal fullmäklige, som med tillämpning av denna regel
skall utses, icke uppgår lill del för kommunen bestämda anlalel, skola för
ernående av detla antal de valkretsar, / vilka antalet röstberättigade mest
överskjuter de tal, som enligt den angivna regeln äro bestämmande för
fullmäkliges antal inom valkretsarna, vara berättigade atl var för sig i
ordning efter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen lydelse
överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro
överskottstalen lika för två eller fiera valkretsar, avgöres företrädet
genom lottning. Som rösiberäiiigad anses den som har upptagas i gällande
röstlängd.
Nuvarande
lydelse
de
för fullmäktiges anlal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i
ordning efler överskollens storlek välja ytteriigare en fullmäktig. Äro
överskotlstalen lika för två eller fiera valkretsar, avgöres företrädet genom
lottning.
Om
indelning i valkretsar äga, efler därom av kommunstyrelsen uppgjort förslag,
kommunfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående
framställning må länsslyrelsen förordna om sådan indelning, sedan lilllälle
beretts kommunfullmäktige all avgiva yttrande i ärendel.
Beslul
om indelning i valkretsar Beslut om indelning i valkretsar
före ingången av det
kalenderår, under vilket beslutet skall träda i till-lämpning. Det antal
fullmäklige, varje valkrets skall utse, fastslälles av länsslyrelsen del år,
då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet förden period
valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäklige, som
kretsen äger utse enligt i tredje slyckel angivna grunder, icke liW femton,
skall anlalel, med motsvarande jämkning av anlalel fullmäklige i övriga krelsar,
likväl bestämmas till femton; och skall i sådant fall valkretsindelningen
omprövas före nästa val.
skall
meddelas senast två månader skall meddelas senast två månader
före
ingången av del kalenderår, under vilkel beslutet skall träda i till-lämpning.
Del antal fullmäktige, varje valkrets skall utse, fastslälles av länsstyrelsen
del år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet förden
period valelav-ser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäklige, som
kretsen äger utse enligl i tredje slyckel angivna grunder, icke till tio,
skall antalet, med molsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga
kretsar, likväl bestämmas lill tio; och skall i sådant fall valkretsindelningen
omprövas före nästa val.
Mol
länsstyrelsens beslul enligl denna paragraf föres talan hos
valpröv-ningsnämnden genom besvär. Mol valprövningsnämndens beslul får talan ej
föras.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977. De nya bestämmelserna i 9 >; andra
och femte styckena tillämpas även dessförinnan i fråga om val som avser tid
efler utgången av år 1976.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Förslag till
Lag
om ändring i vallagen (1972:620)
Härigenom
föreskrives i fråga om vallagen (1972:620) dels att 2 kap. 5 si saml 14 kap. 3,
15, 16, 18, 20 och 21 i;>:; skall ha nedan angivna lydelse.
SS,
dels
all i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 14 kap. 15a-15d av nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 kap.
5s'
1 landstingslagen
(1954:319), kommunallagen (1953:753) och kommunallagen (1957:50) för
Slockholm finns beslämmelser om landstingskommuns och kommuns indelning i
valkretsar.
Om Stockholms läns
landstingskommuns indelning i valkretsar finns särskilda bestämmelser.
1
landslingslagen(1954;319), kommunallagen (1953:753) och kommunallagen
(1957:50) för Stockholm finns bestämmelser om landstingskommuns och kommuns
indelning i valkretsar. / landslingslagen finns också beslämmelser om fördelning
av fasta valkrelsmandat på valkretsar.
14
kap. 3 S 1 fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen
mellan kandidatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning
som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.
munfullmäkligval
fördelar länsslyrelsen för varje valkrets platserna mellan partierna.
Länsstyrelsen fastställer även vilka personer som skall erhålla platserna
saml utser suppleanter för landstingsmän och för fullmäktige i kommuner där
det skall finnas suppleanter för fullmäktige.
1
fråga om landstings- och kom- 1 fråga om landstings- och kom-
munfullmäktigval
fördelar länsslyrelsen platserna mellan partierna. Platserna fördelas I
fråga om kom-muiifullmäkilgvat för varje valkrets. Länsslyrelsen faslställer
även för varje valkrets vilka personer som skall erhålla platserna
samt utser suppleanter för landstingsmän och för fullmäktige i kommuner där
det skall finnas suppleanter för fullmäktige. Förrättningen skall genomföras
utan dröjsmål. Vid avbrott i förrättningen skall valsedlarna och övriga
valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan för-rätlningen återupptagas, skall
länsstyrelsen se till att obehörig åtgärd ej vidtagits med valhandlingarna.
'
Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.
Prop. 1975:101 15
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 S'
Ordningen mellan kandidalnamnen inom varje parti
fastställes genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel
endasl för ell namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i
enlighet med 6 i; andra-femle styckena.
SkaU två etter flera platser besättas,
fördelas de mellan de olika partierna
så alt platserna, en efter annan, tillde
las det parti som varje gång uppvisar
det slörsla jämförelsetalet. Jämförel
setalet beräknas enligt tredje stycket. '
Den första platsen som tilldelats parti
besattes med den kandidat som står
främst I den enligt forsla stycket be
stämda ordningen mellan namnen,
den andra ined den kandidat som där
efter står närmast i ordningen och så
vidare efter samma grund.
Jämförelselalel beräknas, så länge partiet ännu ej
tilldelats någon plats, genom atl partiets röstetal delas med 1,4. Därefter
erhålles jämförelsetalet genom att partiels röstetal delas med del tal som är I
högre än det dubbla antalet av de platser som tilldelats partiet. Har samma
kandidat erhåUit platser från två partier, skall vid beräkning av det antal
platser som utdelats vardera platsen anses blott som en halv plats och, om
kandidaten erhållit platser från tre partier, som en tredjedels plats och så
vidare efter samma grund.
Har ell parti tilldelats lika många platser som motsvarar
antalet namn på partiets valsedlar, skaU det uteslutas från vidare jämförelse.
Skall bion en plats besättas, tillfaller platsen den
kandidat som står främst i namnordningen inom det parti som har del slörsla
jämförelsetalet enligt tredje stycket.
' Ändringen innebär att andra-sjätte styckena upphävs.
Prop.
1975:101 16
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom
lottning.
15aS
Endast parti som har fått minst tre procent av rösterna i
hela lands-Ungskommunen är berättigat att deltaga ifördelningen av mandaten I
landstinget. 15b;!
De fasta valkretsmandaten i landstinget fördelas för
varje valkrets pro-porilonelli mellan partierna på grundval av valresultatet i
valkretsen. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för varje
gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge
partiet ännu ej tilldelals något mandat, genom att partiets röstetal i
valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets
röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat
som redan till-dclais partiet i valkretsen.
Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, alt
fördelningen av alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas
röstetal i hela landstingskommunen. Vid bestämmandet av del sammanlagda antal
mandal i landstinget som parti skall ha för au bli proportionellt representerat
tillämpas fördelningsregeln I första stycket på hela landstingskommunen som en
valkrets. Varje parti tilldelas så många uijäinnlngsmandai som behövs for att
detta antal skall uppnås.
Har
parti vid fördelningen av de fas-
Prop. 1975:101 17
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
ta valkretsmandaten erhåUit flera mandat än som motsvarar
den proportionella representationen i landstinget för partiet enligt andra
stycket, bortses vid fördelningen av uijämningsmanda-ten från partiet och de
fästa valkrelsmandat del har erhållit.
Av de utjämningsmandat som parti erhållu tillföres det
forsla den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten
uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående
utjämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje
gång uppvisar störst jämförelsetal vid forlsall lillämpning av
fördelningsregeln i första stycket på partiets röstetal I valkretsarna.
Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än
antalet på partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med
motsvarande tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets. Kan mandal ef
besällas genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under
den tid for vi/ken valet gäller.
Mellan hka jämförelsetal avgöres företrädel genom
lottning.
15ci?
För varje mandat som ett parti har erhållit i landstinget
utses en landstingsman. Den första platsen som tiU-delats parti besattes med
den kandidat som slår främst I den enligl 15 § bestämda ordningen mellan
namnen, den andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen och
så vidare efter samma grund.
Riksdagen 1975. I saml. Nr 101
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1975:101
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15d§
SkaU två eller flera platser besättas vid val IlU
kommunfidlmäkiige, fårdelas de mellan partierna så att platserna, en efter
annan, tilldelas det parti som varje gång uppvisar det största jämförelsetalet.
Jämförelsetalet beräknas enligt andra stycket. Den första platsen som
tilldelats parti besattes med den kandidat som slår främst i den enligl 15 §
bestämda ordningen mellan namnen, den andra med den kandidat som därefter slår
närmast i ordningen och så vidare efter samma grund.
Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej
tilldelats någon plats, genoin att partiets röstetal delas med 1,4. Därefter
erhålles jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med del tal som är I
högre än det dubbla antalet av de platser som tilldelats partiet. Har samma
kandidat erhålla platser från två partier, skaU vid beräkning av del anlal
platser som utdelats vardera platsen anses blott som en halv plats och, om
kandidaten erhålla platser från tre partier, som en tredjedels plats och så
vidare efter samma grund.
Har ett parti tilldelats lika många platser som motsvarar
antalet namn på partiets valsedlar, skall det uteslutas från vidare
jämförelse.
Skall blott en plats besättas tillfaller platsen den
kandidat som står främst i namnordningen Inom det parti som har det största
jämförelsetalet enligt andra stycket.
Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom
lottning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
161
Nuvarande Ivdelse
Har kandidat fåll plats i ordning i mer än en valkrets och
skulle han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han
tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är störsi. Plats som han ej
tillträder tillfaller den kandidat som slår närmast i lur att erhålla plats
för partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet
genom lottning.
Föreslagen lydelse
Har kandidat vid val till landsting fått plats I ordning I
mer än en valkrets eller för mer ön ett parti och skulle han tillföljd härav
erhålla mandat I mer än en valkrets eller fÖr mer än ell parti, skall han tillträda
del mandat, för vilket hans jämförelsetal är störsi. Mandat som han ej
tillträder tillfaller den kandidat som står närmast I tur att erhålla mandat i
den valkretsen eller för det partiet. Mellan lika jämförelsetal avgöres
företrädel genom lottning.
Har kandidat vid val Ull kommunfullmäktige fått plats i
ordning i mer än en valkrets och skulle han till följd därav erhålla plats i
mer än en valkrets, skall han tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal
är störst. Plats som han ej tillträder tillfaller den kandidat som står
närmast i tur all erhålla plats för partiet i den valkretsen. Mellan lika
jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
landstingsmän utses suppleanter på följande sätt.
För varje
landstingsman göres inom det parti, för vilket han blivil vald, lika många nya
sammanräkningar, dock minsl tre, som partiet erhållit platser. Har
landstingsman fåll plats från mer än ett parti, anses han vald för det parti
från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje sammanräkning tages hänsyn
till blott de valsedlar som gällde för landstingsmannen när han fick platsen.
Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som slår
försl på sedeln, varvid bortses från namn på den som
För varje
landstingsman göres inom del parti, för vilket han blivit vald, lika många nya
sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit platser. Vid varje
sammanräkning tages hänsyn till blott de valsedlar som gällde för
landstingsmannen när han fick platsen. Varje valsedel gäller som hel röst.
Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på sedeln, varvid bortses
från namn på den som redan blivil utsedd till landstingsman eller till
suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Den som får högsta
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
röstetalet utses till
suppleant för den landstingsman som sammanräkningen avser. Mellan lika
röstetal avgöres företrädet genom lottning.
redan
blivit utsedd lill landstingsman eller lill suppleant för den landstingsman
sammanräkningen avser. Den som lar högsta röstetalet ulses till suppleant för
den landstingsman som sammanräkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres
företrädel genom lottning.
Kan
föreskrivet anlal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall därvid
bero.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 §
Valels utgång kungöres
genoni uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat.
När länsslyrelsen
företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 16, 18 och 19 §§, lägges
valsedlarna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för
sig. Omslagen förseglas under minst två olika sigill. Valsedlarna förvaras
till utgången av den tid valet gäller.
När länsstyrelsen
företagit de ålgärder som föreskrives i 15, I5b-I5d, 16, 18 och 19 ji;, lägges
valsedlarna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.
Omslagen förseglas under minsl två olika sigill. Valsedlarna förvaras till
utgången av den tid valet gäller.
opaginerad Kontrollera mot PDF
21
Har
föreskrivet anlal landstingsman eller fullmäktige ej blivit utsedda vid valet,
skall nytt val genast anställas för utseende av det felande antalet. Vid
sådanl val skall utses även suppleanter för landstingsman och för fullmäklige
i kommun där del skall finnas suppleanter för fullmäktige.
Har
landstingsmän eller fullmäktige men ej suppleanter valts lill föreskrivet
anlal, skall därvid bero.
Har
föreskrivet antal fullmäktige ej blivit utsedda vid valet, skall nytt val
genast anställas för utseende av det felande anlalel. Vid sådant val skall
utses även suppleanter för fullmäktige i kommun där det skall finnas
suppleanter för fullmäklige.
Har
fullmäktige men ej suppleanter valts till föreskrivet antal, skall därvid
bero.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i krafi den I januari 1977 men tillämpas även dessförinnan i fråga
om val som avser tid efier utgången av år 1976.
Prop. 1975:101 21
Uldrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-04-03
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande: statsrådet Gustafsson
Proposition om ny» valsystem vid landstingsval, m. m.
1 Inledning
Kommunalvalskommittén', som tillsattes år 1967 för att
utreda frågan om ändrade regler för bestämmandet av antalet landstingsmän,
landstingskommuns indelning i valkretsar och valsystem för kommunalvalen, har
i december 1970 avlämnat betänkandet (SOU 1971:4) Kommunala val.
Efler remiss har yttranden över betänkandet avgelts av
regeringsrätten, riksskatteverkel, domkapitlen i Växjö, Lunds, Göteborgs och
Härnösands stift, samtliga länsstyrelser, 1965 års vallekniska utredning,
ulredningen om den kommunala demokratin, kommunallagsulredningen. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Länsstyrelserna har bifogat yttranden från landstingskommunerna och ell anlal
kommuner. Domkapitlen har bifogat yttranden från ett anlal församlingar och
kyrkliga samfälligheter. Slutligen har kristen demokratisk samling (kds)
inkommit med tvä yttranden och några kommuner yttrat sig direkt lill Kungl.
Maj;t.
Utredningen om den kommunala demokralin\ som tillsattes år
1970 med uppgift all göra en översyn av den kommunala demokratin, har i januari
1975 avlämnat betänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den kommunala demokratin.
Betänkandet har överiämnats till de i riksdagen representerade politiska
partierna.
F. d. landshövdingen Ingvar Lindell, ordrörande, samt riksdagsledamöterna
Thure Dahlberg, John Eriksson, Kad-Erik Eriksson och Carl-Wilhelm Lothigius.
Riksdagsledamoten Anna Lisa Lewén-Eliasson, ordförande,
samt förbundsordföranden Bengl Blomdahl, riksdagsledamöterna Karl Boo och
Claes Elmstedt, universitetslektorn Agne Gustafsson, riksdagsledamöterna Nils
Hörberg, Gördis Hörnlund och Hilding Johansson samt kommunalkonsulenien Göran
Åstrand.
Prop.
1975:101 22
2
Gällande bestämmelser
2.1
Antalet landstingsmän och valkretsindelningen vid landstingsval
Varje
län utom Gollands län utgör enligl 1 S första slyckel landstingslagen
(1954:319, omtryckt 1972:101, ändrad senast 1974:561) (LL) en landslingskommun.
Från denna regel anges i andra stycket vissa undantag. Fanns vid LL:s
ikraftträdande kommun som inte tillhörde landstingskommun, skall därvid förbli,
om inte annat bestäms enligt 2 §. Med denna undantagsbestämmelse åsyftas
numera Göteborgs och Malmö kommuner. Annan kommun som inte tillhör
landslingskommun än Gotlands kommun kan inträda i landstingskommun (2 i:; 2
mom). Den landstingskommunala indelningen kan också ändras genom ändring i
länsindelningen.
Landstingskommunens
beslutande organ är landstinget (5 §). Ledamölerna i landstinget -
landstingsmannen - och suppleanter för dem utses i direkta val (6 §). För val
av landstingsmän indelas landstingskommun i valkretsar. Hur många landstingsmän
som landstinget skall ha beror på valkretsindelningen och folkmängden. 1 varje
valkrets utses landstingsmän till etl anlal som motsvarar en landstingsman för
varje påbörjat tal av 5 000 invånare och dessutom ytteriigare en landstingsman
(10§). Valbarheten är inte inskränkt lill valkrets.
Landstinget
bestämmer hur valkretsindelningen skall ske och det anlal landstingsmän som
skall ulses i varje krets (13§). För alt bli giltigt skall landslingels beslut
om valkretsindelningen fastställas av regeringen. Vid beslutet om
valkretsindelningen är landstinget bundet av föreskrifterna i 10-12 i:;.
Valkretsskall sålunda omfatta en eller fiera kommuner,dvs. gräns för valkrets
skall alltid följa kommungräns. Valkretsindelningen skall med vissa undantag
göras så alt minst sju landstingsmän kommer atl utses för varje valkrets.
Invånarantalet i valkrets måste alltså i allmänhet överstiga 25 000.
Förutvarande siad med mer än 20 000 invånare bildar dock egen valkrets, om det
inle föreligger särskilda skäl atl lägga samman staden med en eller fiera
kommuner lill en valkrets. Frånsett det fall att två eller fiera förutvarande
städer ingår i samma valkrets skall valkrets om möjligt.utformas så alt den
kan omslutas med en sammanhängande gränslinje. Valkrets skall alltid ha mer än
15 000 invånare.
Två
eller fiera kommuner kan utgöra en valkrets endast om högsl 13 landstingsman
kommer alt utses för kretsen, dvs. om. det sammanlagda invånarantalet uppgår
lill högst 60 000. Från denna bestämmelse kan avvikelse göras, om särskilda
skäl föreligger. Som en undanlagslös regel gäller dock all sammanlagda antalet
landstingsman inte för vara lägre än 20. Skulle angivna regler leda lill ett
mindre antal, får de jämkas så alt minimiantalet uppnås (12 §).
Länsstyrelsen
upprättar förslag om valkretsindelning och om anlalel landstingsman. Förslaget
skall tillställas kommunerna för yttrande. Därefter fattar landstinget sitt
beslul (13 § första slyckel). Regeringen prövar och
Prop.
1975:101 23
faslställer
sedan landstingets beslut om valkretsindelningen (13>:; andra stycket).
På
förslag av länsstyrelsen eller efter dess yttrande kan landstinget jämka beslul
om valkretsindelning och om antalet landstingsman, om det med hänsyn lill
bestämmelserna i 10-12 §§ påkallas av att de förhållanden som hår legat till
grund för beslutet har blivil ändrade eller om det anses nödvändigt av annan
anledning. Sådan jämkning skall beslutas vid landstingsmöte före utgången av oktober
årel innan val av landstingsmän äger rum eller, om regeringen förordnar det,
före utgången av maj valåret (14 §).
Om
jämkning i valkretsindelningen och om nyval av landstingsmän och suppleanter på
grund av ändring i den landstingskommunala indelningen finns särskilda
bestämmelser i 15-17 §§.
För
Slockholms läns landstingskommun gäller lagen (1972:624) om antalet
landstingsman och valkretsindelningen i Slockholms läns landstingskommun för
valperioden 1974-1976. Enligl lagen skall landsiingei bestå av 149 ledamöter (1
§). Enligl 2 § beslutar länsslyrelsen om indelningen i valkretsar på förslag av
landstingskommunen eller efler dess hörande. Innan landstingskommunen avlämnar
sitt förslag eller avger sitt yttrande, skall landstingskommunen bereda kommunerna
tillfälle alt yttra sig. Landstingsman-dalen fördelas på valkretsarna (3 §).
Beslut härom meddelas av länsslyrelsen före utgången av maj valåret. Härvid
tilldelas varje valkrets ell mandal för varje gång som antalet invånare i
valkretsen enligl mantalslängden för årel är jämnt delbart med en
etthundrafyrtioniondel av antalet invånare i landstingskommunen enligt samma
manlalslängd. De mandal som härefter återstår tillförs valkretsarna i ordning
efler slorieken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. 1 4 §
sägs all valkrets skall bestå av en eller flera kommuner. Stockholms kommun får
dock indelas i valkretsar. Valkretsarna skall utformas så atl minst sju mandal
kan beräknas komma att tilldelas varje valkrets och, om det inle medför olägenhet,
valkretsarna får lika många mandat var. Är jämkning i valkretsindelningen
påkallad av ändrade förhållanden, beslutar länsstyrelsen härom före utgången av
maj valåret (5 §).
Lagen
utgör ett provisorium i avbidan på en för alla landstingskommuner tillämplig
lagstiftning på grundval av förslag från kommunalvalskommitlén (prop. 1969:112
s. 100, KU 1969:25, rskr. 1969:275, prop. 1972:105 s. 115, KU 1972:49, rskr
1972:269). -
2.2
Antalet kommunfullmäktige och valkretsindelningen vid val av kommunfullmäktige
Kommuns
beslutanderätt utövas enligt 4§ kommunallagen (1953:753, omtryckt 1969:765,
ändrad senast 1974:941) (KL) av kommunfullmäktige. Dessa beslämmer själva hur
många fullmäklige som skall ulses för kommunen (5 §). Vissa i lagen angivna
minimital får emellertid inte underskridas. Vidare skall antalet fullmäktige
alltid bestämmas till elt udda tal. Mini-
Prop.
1975:101 24
miantalel
slår i relation till antalet invånare i kommunen. Uppgår antalet invånare i
kommunen till 20 000 eller därunder skall antalet fullmäktige vara minst 31.
Har kommunen mellan 20 001 och 40000 invånare skall minimiantalet fullmäktige
vara 41. 1 kommuner med mellan 40 001 och 60 000 invånare skall del finnas
minsl 51 fullmäktige och i kommuner med över 60 000 invånare minsl 61.
Enligt
kommunallagen (1957:50) för Stockholm (omtryckt 1969:766, ändrad senast
1974:942) (KLS) skall antalet fullmäklige i Slockholms kommun vara minsl 101 (5
§).
Fullmäklige
kan besluta alt det skall finnas suppleanter för fullmäklige (5 a § KL och 5 §
KLS). Antalet suppleanter bestäms lill viss andel, dock högst hälften av det
antal mandat som varje parti har erhållit i kommunen eller, om kommunen är
indelad i valkretsar, i varje valkrets. Fullmäktigesuppleanterna fungerar som
gruppsuppleanter.
För
val av fullmäktige skall kommun indelas i valkretsar, om kommunen har fier
invånare än 40 000 eller om minst 51 fullmäktige skall utses för kommunen. Om
det anses lämpligt, kan också kommun med lägre anlal invånare delas in på detta
säll. En förutsätining är dock alt kommunens folkmängd överstiger 10 000. 1
andra kommuner får valkretsindelning ske endasl om till följd av kommunens
"särskilt betydande ulslräckning eller liknande förhållanden"
synneriiga skäl talar för en sådan indelning (9 § första stycket KL).
Valkretsindelningen
skall göras så atl varje krets kan beräknas komma att utse minsl tio
fullmäktige. Vidare skall iakttas bl. a. alt kretsen skall kunna omslutas av en
sammanhängande gränslinje. Vid indelningen skall också tillses att antalet
fullmäktige för hela kommunen om möjligl fördelas lika på de särskilda
kretsarna. 1 varje valkrets utses en fullmäktig för varje fullt tal motsvarande
del som fås. om man delar kommunens folkmängd enligl mantalslängden för året
med det totala antalet fullmäktige i kommunen (9 § andra och tredje styckena).
Länsslyrelsen
beslutarom valkretsindelningen. Kommunerna skall dock medverka. Fullmäktige kan
sålunda själva göra framställning om alt kommunen skall delas in i valkretsar.
Utnyttjar länsslyrelsen sin inilialivräll, skall kommOnen få tillfälle atl
yttra sig innan beslul fattas. Länsstyrelsens beslut skall meddelas senast två
månader före ingången av valåret. Det antal fullmäktige som varje valkrets
skall utse bestäms av länsslyrelsen före utgången av april valåret (9 Qärde
och femte styckena).
För
Slockholms kommun är valkretsindelning obligatorisk (9 S KLS). De närmare
bestämmelserna om valkretsindelningen stämmer överens med de regler som galler
för övriga kommuner.
Bestämmelser
om valkretsindelning och nyval inom kommun med anledning av ändring i den
kommunala indelningen finns i 14 och 18 §§ lagen (1919:293, omtryckt 1969:770,
ändrad senast 1972:230) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
(KIL). 1 nybildad kommun skall nyval
Prop.
1975:101 25
äga
rum. Vid annan indelningsändring kan regeringen förordna om nyval. Enligt
förarbetena innebären fullmäkligval så myckel besvär och kostnader för
kommunerna all förordnande om nyval bör meddelas endasl när starka skäl talar
för det. Först när indelningsändring medför en befolkningsförskjutning på
15-25 % bör förordnande om nyval meddelas. Denna princip har legal lill grund
för den praxis som har tillämpats vid indelningsändringar. Har kommunindelning
ändrats och skall nyval hållas, bestämmer länsstyrelsen före den I juli valåret
hur många fullmäktige som skall utses. Därvid liilämpas reglerna i 5 § KL.
Länsstyrelsen kan samtidigt besluta om valkretsindelning av kommunen.
Länsslyrelsen är därvid inte bunden av KL:s regler om tid för sådanl beslut.
2.3
Valsystemet vid riksdagsval
Ordinarie
val lill riksdagen samt val i hela landel av landstingsman och
kommunfullmäktige förrättas enligl 1 kap. 3§ vallagen (1972:620, ändrad senast
1974:215) samma dag. Valdag är tredje söndagen i september. Valperioden är tre
år (3 kap. 3 § regeringsformen, 8 § KL, 8 § KLS, 9 § LL).
Fr.o.m.
valen till enkammarriksdagen i september 1970 tillämpas etl nytt valsystem för
riksdagsvalen (prop. 1968:27, KU 1968:20, rskr 1968:279, KU 1969:1, rskr
1969:56). Det nya systemet bygger på principen om en proportionell fördelning
av mandaten mellan partierna på grundval av valresultatet i landet som helhet
(riksproportionalitel). En fullständig rikspro-portionalilet kan emellertid
leda lill alt även mycket små partier får representation i riksdagen. För att
förhindra alt så sker och att därigenom en icke önskvärd partisplillring
uppslår i riksdagen har en särskild småpartispärr byggts in i systemet. Delta
är vidare uppbyggt så att rikspro-portionaliteten inle kan rubbas genom
konstlade partibildningar eller genom ändringar i valkretsindelningen. Systemet
ger också en tillfredsställande regional representation som är så stabil som
möjligl med hänsyn lill kravet på riksproportionalitel.
Liksom
tidigare är antalet valkretsar 28 (2 kap. 1 § vallagen).
De
olika valkretsarna anges i paragrafen. Mandalen i riksdagen är enligl 3 kap. 6§
regeringsformen (RF) 310 fasta valkrelsmandat och 39 utjämningsmandat.
Riksskatteverket fastställer anlalel fasta valkrelsmandat i varje valkrets före
utgången av april valåret. Härvid tillförs valkretsen ell mandal för varje gång
som anlalel röstberättigade där är jämnt delbart med en Ire-hundrationdel av
anlalel röstberättigade i landel. Återstående fasta valkretsmandat tillförs
valkretsarna efler storleken av de överskott som har uppkommit vid denna
fördelning (3 kap. 6 § RF, 2 kap. 2 § vallagen).
De
fasta valkretsmandaten fördelas för varje valkrets proportionellt mellan
partierna på grundval av valresultatet i kretsen (3 kap. 8 § första stycket
RF). Endasl parti som har fått minst 4 % av rösterna i hela landet får delta
Prop. 1975:101 26
i
mandatfördelningen. Parti som har fått färre röster deltar dock i fördelningen
av de fasta valkrelsmandalen i valkrets där partiet har fått minst 12 96 av
rösterna (3 kap. 7 §). Utjämningsmandaten fördelas mellan de partier som har
klarat 4 96-spärren så, atl fördelningen av alla mandat i riksdagen blir
proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela
landet. Därvid bortser man från de fasta valkretsmandat som har lillfallit
parti som har klarat valkretsspärren på 12 96 men inte riksspärren. Partierna
tilldelas så många utjämningsmandat som motsvarar skillnaden mellan det
beräknade antalet mandal för partiet och det sammanlagda antalet fasta valkrelsmandat
som partiet har fått. Om etl parti vid fördelningen av de fasta
valkretsmandaten har fåll fiera mandat än som inotsvarar den proportionella
representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av
utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkrelsmandat som det har fått.
Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillförs de valkretsar
(3 kap. 8 § andra stycket).
Etl parti får sina
utjämningsmandat i de valkretsar där partiet vid jämförelse valkretsarna
emellan ligger närmast till alt la ytterligare mandat efter fördelningen av de
fasta valkretsmandaten. De jämförelsetal partiet har i de olika valkretsarna är
därvid avgörande. Utjämningsmandaten tillförs i lur och ordning de valkretsar
där partiets jämförelsetal är högsl. För varje utjämningsmandat som partiet får
räknar man fram ett nytt jämförelsetal för partiet i valkretsen. Därvid lar man
hänsyn lill del totala antalet mandat som partiet fått där (14 kap. 9§ Qärde
stycket vallagen).
Vid
fördelningen av både de fasta valkrelsmandalen och utjämningsmandaten används
den jämkade uddalalsmeloden med 1,4 som första di-visor (3 kap. 8 § tredje
stycket RF).
Såväl fördelningen av
mandaten mellan partierna som fastställandet av vilka personer som skall
tillträda mandaten ankommer på riksskatteverket. Avgörandet sker på grundval av
protokoll, som verket får från länsstyrelserna (14 kap. 9 § första stycket och
10 S första stycket vallagen). På länsstyrelserna räknas rösterna och prövas
valsedlarnas giltighet. Dessuiom fastställer länsstyrelserna ordningen mellan
namnen på partiernas valsedlar i den ulslräckning som behövs för att de mandat
som partierna har erövrat skall kunna besättas. Över denna sammanräkning
upprättar länsstyrelserna protokoll som tillställs riksskatteverket (14 kap.
1-8 ;;;;).
2.4
Röstsammanräkning och mandatfördelning vid landstings- och kommunfullmäktigval
Också
vid landstings-och kommunfullmäktigvalen ankommer den slutliga
röstsammanräkningen och prövningen av valsedlarnas giltighet på länsstyrelsen
(14 kap. 1 och 2 !)§ vallagen). Enligt 14 kap. 3 § har länsslyrelsen vidare att
för varje valkrets fördela mandaten mellan pariierna, alt fastställa vilka
personer som skall anses valda saml all utse suppleanter för lands-
Prop. 1975:101 27
tingsmän
och för fullmäktige i kommuner där suppleanter skall finnas. Närmare
bestämmelserom mandatfördelningen finns i 14 kap. 15-19 §§. Någon motsvarighet
till systemet med fasta valkrelsmandat och utjämningsmandat finns inle vid
landstings- och kommunfullmäktigvalen. För dessa val finns inle heller några
särskilda spärregler mot småpartier.
3 Kommunalvalskommittén
3.1
Antalet landstingsmän och fördelningen av landstingsmandaten på valkretsarna
Enligl
kommunalvalskommitlén bör man ändra de nuvarande reglerna om anlalel landstingsmän
så att de olägenheter motverkas som förorsakas av befolkningsomnytiningen.
Denna leder med nuvarande regler automatiskt lill ell starkt ökat anlal
landstingsmän i vissa landsting. Kommittén anser att man bör utforma reglerna
så alt de kan tillämpas i alla landstingskommuner. En lösning som ligger nära
till hands - och som kommittén för sin del förordar - är alt använda reglerna
för antalet kommunfullmäktige som förebild, dvs. att låta landstinget självt
bestämma hur många landstingsmän det skall finnas under iakttagande av dels
att ett visst minsta antal landstingsmän alltid skall utses, dels atl antalet
landstingsmän alllid skall vara etl udda tal. 1 förarbetena till de nuvarande
bestämmelserna i KL (prop. 1969:129 s. 119) anförde föredragande
departementschefen att antalet fullmäktige borde bestämmas efter en avvägning
av bl. a. intresset av en allsidig medborgerlig förankring bland fullmäktige
och intresset av goda arbetsbetingelser för dessa. De förhållanden som måste
ligga lill grund för en sådan avvägning skifiade i så hög grad mellan
kommunerna, anförde departementschefen, att dessa inte borde vara bundna annal
än av vissa minimital som inte fick underskridas. Kommitién anser att de
redovisade synpunkterna är tillämpliga också i fråga om landstingen. Härtill
kommer att det är önskvärt att enhetliga regler gäller för antalet
landstingsmän och anlalel fullmäktige.
1
detta sammanhang tar kommittén upp frågan vilken beräkningsgrund - antalet
invånare eller antalet röstberättigade - som bör användas när del gälleratt
bestämma minimiantalet landstingsledamöter och att fördela mandaten på
valkretsarna. Mol bakgrund av att förhållandet mellan antalet röstberältigade
i en riksdagsvalkrets och anlalel röstberättigade i hela landet numera beslämmer
hur många fasta valkretsmandat som skall tilldelas valkretsen föreslår
kommittén, som inte tar ställning till vilken beräkningsmetod som i och för
sig är att föredra, att den fördelningsprincip som har godtagits tor
riksdagsvalen skall användas också för landstingsvalens del.
Om
mandaten fördelas mellan valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade
i resp. krets, ligger del enligt kommitién närmast lill hands
Prop.
1975:101 28
alt också reglerna om antalet mandal för hela
landstingskommunen ställs i relation till antalet röstberättigade i
landstingskommunen. Enligt kommitténs förslag skall minimiantalet
landstingsmän vara 21 om antalet röstberättigade uppgår lill högsl 65 000, 35
om antalet röslberätligade är 65 001-140 000, 51 om antalet är 140 001-200 000,
71 om del är 200 001-300 000 och 101 om anlalel röstberättigade överstiger 300
000.
Kommitién förutsätter alt landstingen inle kommer all
utnyttja den frihet som sålunda lämnas dem till all utse slörre landsting än
som är lämpligl från arbetssynpunkt. Föregen del anser kommittén alt antalet
landstingsmän inte bör överskrida 150 i något landsting.
3.2 Valsystemet vid landstingsval
Kommitién framhåller all det nuvarande valsystemet vid
landstingsvalen, i motsats lill valsystemet för riksdagsvalen, inte ger en i
princip fullständig proportionalilel partierna emellan. Alt en sådan
fullständig proporlionaliiet inte uppnås vid landstingsvalen beror väsentligen
på all landstingskommunerna är uppdelade på valkretsar inom vilka mandalen
fördelas. Slutna valkreisval ger alllid spelrum för slumpmässiga avvikelser
lill del ena eller andra partiets förmån. Ju längre uppdelningen i valkretsar
går, desto slörre blir i allmänhet denna effekt. Under vissa förutsättningar
kan avvikelserna tendera att systematiski gynna eller missgynna partier av viss
storlek. En långt gående valkretsuppdelning försvårar alltid för små partier
att alls bli representerade, framhåller kommiltén. Av betydelse blir även hur
rösterna fördelar sig på valkretsarna. En jämn fördelning av rösterna kan göra
det svårare för ett parti att vinna mandat än en ojämn.
Kommittén tillägger att de kommunala frågornas ökande
anlal och betydelse saml partiernas allt slörre betydelse för den kommunala
demokratin är ell starkt skäl för likhel i fråga om proportionalilel mellan
kommunal-och riksdagsvalen.
Kommiltén har undersökt om och i vilken omfattning det
faktiska valresultatet vid 1966 och 1970 års landstingsval avviker från en
proportionell fördelning inom de olika landstingskommunerna (landslingsproporlionali-lel)'
Undersökningarna visar enligt kommittén atl skillnaderna
från propor-tionaliletssynpunki mellan del nuvarande valsystemet och elt syslem
som liknar det nya riksdagsvalsyslemet är så väsentliga all det finns skäl för
en reform som leder till en bättre proportionalilel eller m. a. o. lill slörre
överensstämmelse mellan proportionaliieten vid landstings- och riksdagsvalen.
För att nå delta mål kan man - enligl kommittén - i
princip välja två skilda metoder. En metod är all behålla del nuvarande
valsystemet men
' Stockholms läns landslingskommun och dåvarande Gotlands
läns landstingskommun har inte tagils med i undersökningarna.
Prop. 1975:101 29
göra
valkretsarna slörre. Den andra metoden är atl göra del valsystem som används
för riksdagsvalen tillämpligt på landstingsvalen.
För
en reform enligt alternativet med slörre valkretsar ställer kommitién upp tre
krav som måste tillgodoses vid valkretsindelningen.
1. Endasl små avvikelser från en fullständig
landsiingsproportionalitet får förekomma. Avvikelserna får inte tendera alt
systematiski gynna eller missgynna parti av viss storlek.
2. Den nedre gräns för ett partis andel av samtliga
röster i landstingskommunen .som behöver uppnås för all partiet skall kunna få
något mandat bör ligga vid eller inle alltför långt från 4 %.
3. Valkretsarna skall utgöra i fråga om befolkning,
näringsgeografi och liknande förhållanden naluriiga enheter.
De
undersökningar som har företagits visar enligt kommitién all de två första
kraven kan tillgodoses i rimlig utsträckning, om valkretsarna får 15-16 mandat.
1 den mån valkretsarnas mandalmässiga storlek ökar eller minskar blir båda
kraven sämre tillgodosedda. Det visade sig däremot svårl all tillgodose del
tredje kravel - naluriiga valkretsar. En utväg atl lillgodose detla krav är,
framhåller kommittén, atl slopa maximigränserna för valkretsarnas mandatantal.
Denna lösning har dock den nackdelen att den drar med sig betydande
spärreffeklsproblem. Kompletteras lösningen med en fast små-parlispärr, undgås
visseriigen dessa problem men konstruktionen som sådan medför atl kravel på en
jämn proportionalilel i övrigi då måsle överges. Sammanfattningsvis uttalar
kommittén all del kan slås fast all kravet på naturliga valkretsar i princip
inle går all förena med krav både på god proportionalilel och en enhetlig
småparlispärr.
Kommittén
erinrar i delta sammanhang om den betydelse som själva valkretsindelningen får
i etl valsystem som del nuvarande. När valen sker i slutna valkretsar och
valresultatet i en krets sålunda inte påverkas av resultatet i andra kretsar,
kan valkretsindelningen bli föremål för pariitakiiska spekulationer. 1 varje
fall riskerar man alllid alt valkretsindelningen uppfattas vara föremål för
sådana spekulationer. Enligl kommitténs mening är detta otillfredsställande.
Del finns, menar kommiltén, ell starkt intresse all den politiska betydelsen av
besluten om valkretsindelningen reduceras. För atl inom ramen för del nuvarande
systemet åstadkomma detta krävs att man minskar utrymmet för val mellan olika indelningsalternativ.
En sädan åtgärd leder emellertid i sin lur, betonar kommiltén, lill atl
möjlighelerna all skapa naturliga valkretsar ytterligare försvåras.
Kommitténs
slutsats blir alt alternativet med slörre valkretsar inte erbjuder någon
framkomlig väg för att åstadkomma ett bättre resultat från
propor-lionalitelssynpunkl. Avgörande fördelar är enligt kommittén all vinna
med alt göra riksdagsvalssystemei tillämpligt på landstingsvalen. Med de avvikelser
som betingas av i systemet inbyggda spärrar tillgodoses kravet på
proportionalilel mellan partierna samtidigt som man får en stabil småparlispärr,
vars verkningar är lätta atl förutse. Mandatfördelningen mellan par-
Prop. 1975:101 30
tierna
påverkas inte av del sätt på vilket valkretsindelningen görs. Valkretsindelningen
kan alltså göras uteslutande med sikte på att åstadkomma en indelning som från
valtekniska, parliorganisaloriska och liknande synpunkter är den lämpligaste.
Vidare kan valresultatet inle rubbas genom valtakliska manövrar som konstlade
partibildningar. Kommitténs överväganden mynnar alltså ut i förslagel alt det
nuvarande valsystemet skall ersättas av ell landslingsproporiionelll syslem av
riksdagslyp.
Vid sill ställningstagande
säger sig kommittén inle ha förbisett alt elt landstingsproporlionellt syslem
inte, som det nuvarande, i varje valkrets ger en mandatfördelning som nära
ansluter sig lill partiernas väljarunderiag i den kretsen. 1 ell sådant system
är det nämligen inte möjligt atl kombinera garantier för landsiingsproportionalitet
med bestämmelser om elt bestämt antal mandal för valkretsarna och om full
proportionell fördelning mellan partierna inom varje valkrets. Däremot ger
syslemei en fullständig proportionalilel i landstingskommunen som helhel.
Enligt kommittén bör man inte kräva mera av valsystemet i regionalt hänseende
än att valkretsarna praktiskt sell för en representation som inte varierar med
mer än ett eller ett par mandal från val till val och all mandaltordelningen
inom en krets i regel ger god överensstämmelse med valulslagel i samma krets.
lett valsystem av del slag
som kommiltén förordar är det enligt kommiltén viktigt all antalet
utjämningsmandat är så stort all del räcker för atl å-sladkomma den utjämning
som är nödvändig för alt mandatfördelningen skall bli rättvisande med hänsyn
till del samlade valresultatet i hela landstingskommunen. Varje valkrets bör
ocksä tilldelas det antal fasta valkretsmandat som behövs för atl önskemålet
om en stabil regional representation skall kunna tillgodoses inom ramen för det
landslingsproportionella systemet. Kommiltén har därför ingående undersökt
vilken relation som bör föreligga mellan de fasta valkrelsmandalen och
utjämningsmandaten. Dessa undersökningar visar att, om relationen sätts lill
9-1, dvs. om 90 96 av landslingsmandalen är fasta valkrelsmandat och 10 96
utjämningsmandat, blir resultatet i regel det önskade. Fall kan emellertid
länkas där antalet utjämningsmandat med denna relation inte räcker lill för att
säkra full par-timässig representativitet. Kommittén föreslår därför alt del
brutna tal som uppkommer vid beräkningen av antalet fasta valkretsmandat i
valkretsarna alllid skall sänkas lill närmast lägre hela tal.
Kommittén framhåller i
detla sammanhang atl den förutsätter att valkretsindelningen ses över inför
1973 års val och att man därvid eftersträvar alt skapa valkretsar som dels inle
uppvisar alltför stora skillnader i fråga om antalet fasta valkretsmandat, dels
också bär upp ett visst minsta anlal mandat. 1 sistnämnda hänseende förordar
kommittén på grundval av gjorda undersökningar att indelningen görs så alt
varje valkrets kan beräknas komma att tilldelas minst åtta fasta
valkretsmandat.
Kommitténs
förslag innebär sammanfattningsvis följande. Av landstingsmandaten är 9/10
fasta valkretsmandat som fördelas mellan valkretsarna
Prop.
1975:101 31
på
basis av antalet röstberättigade i varje krets och därefier mellan partierna på
grundval av valresultatet i resp. krets. De brutna tal som uppkommer vid
beräkningen av antalet fasta valkrelsmandat sänks därvid lill närmast lägre
hela tal. Återstoden av mandalen (1/10) används för att korrigera de avvikelser
från ett landslingsproporiionelll riktigt resultal som kan uppslå vid
fördelningen inom valkretsarna. Dessa mandat - utjämningsmandaten - fördelas
alltså på grundval av valresultatet i hela landstingskommunen efier en
jämförelse mellan hur många mandal vart och ett av partierna skulle ha fåll om
alla mandal hade fördelals mellan dem i landstingskommunen som en enda
valkrets och hur många mandat som har tilldelats resp. parti vid
mandatfördelningen inom valkretsarna. Mandatfördelningen sker genomgående
enligl den jämkade uddialsmetoden med 1,4 som första divisor. En särskild
småpartispärr tillämpas enligl vilken endast parti .som fåll minsl 4 96 av
rösterna i hela landstingskommunen får vara med vid mandatfördelningen. Denna
spärr modifieras i enhetlighetens intresse så, att parti som fåll 12 96 av
rösterna i en valkrets liksom vid riksdagsvalen får tävla om de fasta
valkrelsmandalen i den kretsen. Vid beräkningen av hur många utjämningsmandat
som skall tilldelas de partier som deltar i fördelningen av utjämningsmandaten
bortses från de valkrelsmandat som har tillfallit parti som klarat
valkrelsspärren men inte fått 4 % av rösterna i hela landstingskommunen.
De
utjämningsmandat som tillfaller pariierna tillförs valkretsarna. Detla sker för
varje parti för sig. Parii får enligl förslaget sina utjämningsmandat i de
valkretsar där partiet vid jämförelse valkretsarna emellan ligger närmast till
att ta ytteriigare mandal efier fördelningen av de fasta valkretsmandaten.
Avgörande härvidlag blir de jämförelsetal som partiet har i de olika valkretsarna
efter fördelningen av de fasta valkrelsmandalen, dvs. sedan nytt jämförelsetal
i förekommande fall har beräknats efier fördelningen av det sista fasta
valkretsmandatet i varje valkrets. Det första utjämningsmandatet tillförs den
valkrets där partiets jämförelsetal efter fördelningen av de fasta mandaten är
högre än i övriga valkretsar. Därefter får partiet sina övriga utjänmingsmandal,
ett efter etl, i den valkrets där partiet för varje gång har sitt högsta
jämförelsetal. De mandat som partierna har erövrat besätts med kandidater som
nominerats i valkretsarna. Vid fördelningen inom partierna används enligt
förslaget samma metod som f. n.
Enligt
kommitténs mening bortfaller behovet av mera ingående lagbestämmelser om hur
valkretsindelningen skall ske och behovet av regeringens fastställelseprövning
av beslul om valkretsindelningen, när valkretsindelningen upphör all vara etl
komplement till valsystemet. Kommittén erinrar om alt någon sådan prövning inle
har föreskrivits i den för Stockholms läns landstingskommun provisoriskt
gällande lagen och föreslår atl länsstyrelsen skall besluta om
landstingskommuns indelning i valkretsar på förslag av landsiingei eller efter
dess hörande. Med länsstyrelsen som beslutande organ kan, framhåller kommitién,
den nödvändiga samordningen
Prop. 1975:101 32
mellan
valkretsindelningen vid landstings- och kommunfullmäkligvalen säkerställas.
Valkrets skall enligl kommitténs förslag beslå av en eller fiera kommuner.
Avsteg från denna huvudregel skall dock få göras bl. a. om det föranleds av
önskemålet atl valkretsarna utformas så alt varje krets kan beräknas kunna
tilldelas minsl åtta fasta valkrelsmandat.
3.3
Valsystemet vid val av kommunfullmäktige
Kommittén
konstaterar att del vid kommunfullmäkligvalen liksom vid landstingsvalen är av
vikt atl valsystemet ger ett från proportionaliletssyn-punkt rättvisande
resultat. Kommittén har setl som sin uppgift att pröva om detta intresse blir
bättre tillgodosett än f. n., om ett valsystem av riksdagstyp införs också för
fullmäktigvalen.
På
grundval av valresultatet vid 1966 års fullmäkligval har kommittén undersökt
hur utfallet - jämfört med del faktiska - skulle ha blivil om elt valsystem av
riksdagstyp använts vid dessa val i de 41 kommuner som vid detta valtillfälle
var valkretsindelade.
Antalet
valkretsar var vid detta val 114. 1 kommuner ulan valkretsindelning ger,
framhåller kommittén, den nuvarande mandalfördelningsme-toden en praktiskt
taget fullständig proportionalilel.
Vid
sin undersökning utgick kommiltén från att 9/10 av fullmäktiginan-dalen var
fasta valkrelsmandat och 1/10 utjämningsmandat. De fasta valkrelsmandalen
tilldelades valkretsarna efter anlalel röstberättigade i varje krets. Allmänt
sett visar den gjorda undersökningen, konstaterar kommitién, atl de båda
valsystemen - det nuvarande och del kommunproporlionella - ger i stort setl
samma utfall. Det kommunproportionella systemet skulle visserligen ha gett en
annan mandatfördelning i 31 av de 41 kommunerna, men de reella avvikelserna är
små framhåller kommittén. Den genomsnittliga avvikelsen är sålunda elt mandat
i en kommun med 47 ä 48 mandal.
Att de båda valsystemen
vid denna undersökning gav i stort sett likvärdiga resultat från
proportionalitetssynpunkt. berättigar emellertid enligl kommitténs uppfattning
inte till några slutsatser om systemens generella effekt. Kommitién påpekar atl
del nuvarande systemet innebär val i slutna krelsar. Delta kan leda till att
proportionalitelen rubbas genom ändringar i valkretsindelningen. Det
kommunproportionella systemet däremot är oberoende av valkretsindelningen och
ger därför alltid etl - med bortseende från spärreffekterna - proportionellt
rättvisande resultat. Enligl kommitténs mening är delta en avgörande fördel.
Under
hänvisning till det anförda kommer kommiltén lill slutsatsen all del nuvarande
valsystemet vid kommunfullmäktigvalen bör ersättas av ell kommunproporiionellt
syslem av riksdagstyp. Fullt ul kan systemet till-lämpas endast på
valkretsindelade kommuner. 1 andra kommuner blir del givetvis inte aktuellt med
någon uppdelning av mandaten på fasta valkrelsmandat och utjämningsmandat
eller med någon särskild valkrelsspärr.
Prop.
1975:101 33
Däremot
låter sig 4 96-regeln användas i alla kommuner. Kommittén anser emellertid atl
systemet bör modifieras så all den särskilda valkretsspärren på 12 96 inle
skall gälla ens i valkretsindelade kommuner. Denna uppfattning bygger kommittén
på följande skäl. De mindre kommunala valkretsarna utgör i mindre utsträckning
än de landstingskommunala naturligt sammanhållna områden. Det är i fråga om de
kommunala valkretsarna inte lika naturligt som belräffande de
landslingskommunala att genom en särskild procentregel skapa förutsättningar
för lokala opinioner atl bli representerade i fullmäktige. En lämpligare väg
atl åstadkomma detla är, anser kommiltén, att se till att valkreLsarna blir så
slora atl valutslagel där mandatmässigt setl blir representativt för
opinionerna inom kretsen. Del synes vidare, framhåller kommittén, tveksamt om
undantagsregeln fyller någon praktisk funktion vid de kommunala valen. 1 den
tidigare nämnda undersökningen tillämpades 12 9é-regeln inte i något fall.
Detta lorde hänga samman med atl om en partibildning varit så stark att den
samlat 12 % av rösterna i en valkrets, har den också klarat kommunspärren på 4
96 och därmed varit garanterad kommunproporlionell representation i fullmäktige.
Mot
förslagel all slopa 12 9é-regeln kan, framhåller kommiltén, den invändningen
resas att regelsystemet blir oenhetligt. Denna invändning väger enligt
kommitténs mening inte särskilt tungt. Redan nu finns den oen-hetlighelen
mellan riksdags- och landstingsvalen, å ena, samt kommunfullmäktigvalen, å
andra sidan, att valkretsindelning alltid förekommer vid de förra men relativt
sällan vid de senare, ett förhållande som enligt kommittén torde komma att
bestå även i framtiden.
Enligl
kommitténs förslag skall alltså riksdagsvalsystemet - när det görs tillämpligt
på kommunfullmäktigvalen - modifieras så att endasl den generella 4 96-spärren
kommer att gälla vid dessa val. Endast parti som fått minst 4 96 av rösterna i
hela kommunen skall enligl förslaget vara berättigat att delta i mandatfördelningen,
oavsett om kommunen är indelad i valkretsar eller ej.
3.4
Antalet kommunfullmäktige och valkretsindelningen vid val av kommunfullmäktige
Kommittén
erinrar om atl när reglerna om valkretsindelning infördes angavs del primära
syflel med dem vara att garantera alt olika lokala intressen blev företrädda i
fullmäktige. Ett annat skäl var atl del från praktisk synpunkt an.sågs
olämpligt med alltför långa namnlistor. De ändringar i reglerna som därefter
gjorts har, framhåller kommittén, motiverats av önskemålet atl minska de
olägenheter- främst från proportionalitetssynpunkt - som en långt driven
valkretsindelning leder till. Reformarbetet har vidare präglats av en strävan
atl lämna kommunerna större frihet när del gäller att avgöra om kommunen skall
delas in i valkretsar.
3 Riksdagen 1975. I saml. Nr 101
Prop. 1975:101 34
1
ett kommunproportionellt system med den utformning som kommittén föreslår
förlorar valkretsindelningen i princip den betydelse den har i dag. 1 ett
sådant system kan valkretsindelningen alltså göras i första hand utifrån vad
som från praktiska synpunkler är lämpligl. Redan av del skälet finns del enligt
kommitténs mening anledning att slopa den nuvarande regeln alt kommun - under
vissa förutsättningar - alllid skall delas in i valkretsar och i stället införa
en fakultativ regel. En fakultativ ordning ligger, framhåller kommiltén, väl i
linje med utvecklingen på närliggande områden. Kommittén erinrar om att
kommunerna i princip själva får beslämma hur många fullmäklige som skall utses.
Kommittén kommer mot denna bakgrund lill slutsatsen atl del nuvarande
obligatoriet enligt vilket kommun skall delas in i valkretsar, om
invånarantalet överstiger 40 000 eller minsl 51 fullmäklige skall utses i
kommunen, bör torsvinna. 1 stället bör föreskrivas att kommun kan delas in i
valkretsar. Om en valkretsindelning anses böra komma lill stånd, bör den enligt
kommitténs mening göras så, att varje valkrets kan beräknas komma atl tilldelas
minsl tio fasta valkrelsmandat. Härigenom kan garantier skapas för atl
valutslagel i valkretsarna på etl proportionellt riktigt sätt speglar opinionen
där. Ett naturligt krav är vidare, belönar kommiltén, all valkretsindelningen
görs så att varje valkrets kan omslutas av en sammanhängande gränslinje.
1
fråga om Stockholms kommun gäller f. n. all den - liksom landstingskommunerna
-alllid skall vara indelad i valkretsar. Härvidlag föreslår kommittén inle
någon ändring.
Även
i fortsättningen skall enligt förslaget länsslyrelsen beslula om kommuns
indelning i valkretsar. Innan beslut meddelas, skall fullmäktige ha fåll yttra
sig i frågan. Fullmäktige skall vidare liksom hittills kunna göra framställning
om valkretsindelning hos länsslyrelsen.
För
landstingsvalens del föreslår kommittén, som förut nämnts, alt antalet
röstberättigade och inle som nu anlalel invånare skall vara avgörande för dels
hur många landstingsman som minsl skall ulses i landstingskommunen, dels hur
landslingsmandalen skall fördelas på valkretsarna. Redan intresset av enhelliga
regler motiverar enligt kommittén alt anlalel röstberältigade i kommunen resp.
i valkretsarna blir avgörande för minimiantalel fullmäklige och för hur
mandaten skall fördelas på valkretsarna.
4
Remissyttrandena
4.1
Allmänna synpunkter rörande behovet av ett nytt valsystem för de kommunala
valen
Flertalet
remissinstanser, bl. a. de fiesta länsstyrelserna och landstingskommunerna
saml de hörda domkaphlen. Landstingsförbundet och Svenska kyrkans församlings-
och pastoratsförbund tillslyrker alt systemet för de kommunala valen ändras
hell eller i huvudsak i enlighet med kommitténs förslag.
Prop.
1975:101 35
Länsslyrelsen
I Västernorriands län anser alt det är angelägel atl valsystemet utformas så
att del ger elt från proporlionalilelssynpunkl riktigt resultat. Kommitténs
förslag synes lillgodose delta önskemål och medför dessutom alt enhelliga
regler kommer atl gälla för de tre valen med gemensam valdag, framhåller
länsstyrelsen.
Vid
en översyn av valsystemet för de kommunala valen bör enligt länsslyrelsen i
Ålvsborgs län eftersträvas så enhelliga regler som möjligl för de olika valen.
De för riksdagen gällande reglerna bör därvid i tillämpliga delar vara
vägledande.
Länsstyrelsen
i Kalmar län anser att kommitténs förslag förefaller väl genomtänkta och
underbyggda. Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller särskilt att del för
riksdagsvalet gällande systemet med bl. a. fasta valkrelsmandat och
utjämningsmandat bör göras tillämpligt vid valen i valkretsindelade kommuner.
Flera
remissinstanser ställer sig emellertid på olika punkter kritiska till
kommitténs förslag. Sålunda anser bl. a. sju länsstyrelser saml fiera
lands-lingskommuner och kommuner all förslaget f. n. inle bör läggas lill grund
för lagstiftning.
Länsstyrelsen
i Västmanlands län anför att, eftersom det nya valsystemet vid riksdagsval har
tillämpats vid endasl ell val och viss kritik har framförts mol systemet,
ytterligare erfarenhelerav detta valsystem böravvaktas, innan Slällning tas
lill frågan om ändring i valsystemet för kommunala val och dess anpassning till
valsystemet vid riksdagsval.
Länsstyrelsen
I Jämtlands län avstyrker kommitténs förslag och föreslår att nuvarande
valsystem tillämpas tills vidare. Länsslyrelsen framhåller alt del föreslagna
systemet kan försvåra önskvärda majoriletsbildningar och alt intresset atl få
lill stånd en god proportionalilel numera knappast är lika starkl vid
landstingsval som vid riksdagsval, eftersom landslingen inle längre är
valkorporationer vid valen till riksdagen. Liknande synpunkter anförs av
Jämtlands läns landstingskommun.
Landstingskommunen
i Kopparbergs län saml ett antal kommuner vill avvakta ytterligare
erfarenheter av del nya riksdagsvalssystemei och den eventuella översyn av
valsystemet som dessa erfarenheter kan föranleda.
Enligt
utredningen om den kommunala demokratin är det inte så angeläget med ett
likformigt valsystem för riksdags- och kommunalvalen att kommitténs
ofullständigt utredda förslag bör läggas lill grund för ett nytt val-syslem för
de kommunala valen.
Den
genomgripande ändring i kommunindelningen som skall genomföras år 1974 samt
följderna av denna bör enligt Malmö kommun avvaktas, innan det kommunala
valsystemet ändras.
Länsstyrelserna
i Kalmar och i Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands läns landslingskommun
erinrar om alt val i slutna valkretsar har den fördelen framför det syslem som
kommiltén föreslår, atl man i varje valkrets kan lå en mandatfördelning som
nära ansluter sig till partiernas väljarunderiag
Prop.
1975:101 36
där.
Elt syslem med utjämningsmandat gynnar enligt länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län valkretsar med stort antal röstande men har mindre gynnsamma
verkningar för glesbygdsområden i landstingskommuner med myckel heterogen
befolkningsstruktur.
Till
de remissinstanser som tillstyrker kommitténs förslag hör Göteborgs och Bohus
läns landstingskommun. 1 en reservation uttalas all del inle kan anses alt de
skäl som kommiltén anför överväger de nackdelar som en övergång lill elt hell
nyll syslem för landstingsvalen innebär. Vad kommittén anför om all val i
slutna valkretsar har den förtjänsten framför del syslem som kommittén
förordar, nämligen atl man i varje valkrets kan få en man-dalfördelning som
nära ansluter till partiels väljarunderiag där, betonas. Dessutom anför
reservanterna atl ell system med utjämningsmandat gynnar valkretsar med ett
stort anlal röstande framför valkretsar med etl mindre anlal. Reservanterna
framhåller att erfarenheterna av del nya valsystemet vid riksdagsval är myckel
begränsade och all ytteriigare erfarenheter under alla förhållanden bör avvaktas
innan elt nytt valsystem införs också för landslingen.
Klippans
kommun kan inle dela kommitténs uppfattning att det är önskvärt att en
motsvarighet till riksdagsvalssystemet införs för de kommunala valens del.
Kommiltén har inte lagt fram övertygande skäl för etl ändrat valsystem vid
dessa val. Kommunen förordar därför att det nuvarande valsystemet behålls vid
valen lill landsting och kommunfullmäktige. Karlskrona kommun menar att del kan
ifrågasättas om man ännu har vunnit tillräckliga erfarenheter av valsystemets
politiska effekter, inte minst återverkningarna av 4 96-regeln. Erfarenheter
från ytterligare ett riksdagsval bör föreligga, innan man på etl så
genomgripande sätt ändrar reglerna för de kommunala valen.
4.2
Småpartispärren
I
de Hesla remissyttrandena berörs den föreslagna spärren mot småpartier och det
är framför allt på denna punkt som remissinstansernas synpunkler är delade.
Flertalet remissinstanser släller sig dock bakom kommitténs förslag alt 4
96-spärren mot småpartier skall tillämpas även vid de kommunala valen. Flera
remissinstanser anser att det är önskvärt atl småpartierna behandlas på samma
sätt i de kommunala valen som i riksdagsvalen. Av det 70-tal kommuner som berör
4 96-spärren i sina yttranden uttalar sig ett fiertal för en spärr, medan
inemot en tredjedel avslyrker eller inte lar ställning till förslaget.
Länsstyrelsen
i Västerbottens län delar kommitténs uppfattning atl valsystemet bör
kompletleras med spärrar mol småpartier. Länsstyrelsen framhåller att det,
bortsett från det egenvärde som ligger i att ha samma valsystem vid alla tre
valen, från såväl demokratisk som politisk synpunkt är en klar fördel att
alltför långt gående partisplittring kan undvikas.
Det
kan torefälla föga tilltalande att hindra små minoriteter från alt komma
Prop.
1975:101 37
till
tals i de beslutande församlingarna, anför länsstyrelsen i Norrbottens län.
Länsstyrelsen anser dock alt en splittring på alltför många småpartier, med
kanske i stort sett samma politiska grundsyn, är olillfredssiällande från parlamentarisk
synpunkt. Eftersom en småpartispärr har införts i fråga om valet till
riksdagen, bör samma regler gälla vid kommunalvalen. Också länsstyrelsen i
Kronobergs län tillstyrker all den för riksdagsvalen gällande spärregeln
tillämpas vid landstingsvalen, men påpekar att storleken på spärren kan
diskuteras.
Södermanlands
läns landslingskommun erinrar om alt kommitién uttalar atl
landslingsproportionaliieten inte bör få stå tillbaka för de regionala
re-presentationsinlressena. Landstingskommunen delar kommitténs uppfattning.
Med landstingskommunernas nuvarande uppgifler och de påfrestningar i olika
avseenden som dessa kan medföra måste varje landslingskommun ses som en enhet
och avvägningarna-göras med beaktande av vad som framstår som mest angelägel
för landstingskommunen i dess helhel.
Genom
all förhindra all alltför små partier - såväl gängse parlibildningar som
framför allt de som ligger utanför dessa - blir representerade ökar man enligt
länsstyrelsen I Västerbottens län förutsättningarna för närmare kon-lakter
mellan väljarna och de valda under mandattiden. Sådana kontakter förutsätter
nämligen normalt en lokal eller regional partiorganisation av viss stadga och
med vissa resurser. Del är vidare tänkbart alt småpartierna kommer atl föra
mer energiska lokala valkampanjer inför chansen att nå över eller riskera att
sjunka under procentspärren, något som bör stimulera ocksä de slörre partierna
alt mer än hittills söka kontakt med väljarna i kommunala och regionala frågor.
Parlille
kommun anser all 4 96-spärren är nödvändig, eftersom den kan hindra en alltför
långtgående partisplillring i fullmäktige. Torsby kommun hälsar de föreslagna
spärreglerna med tillfredsställelse. En partisplittring endast försvagar den
kommunala handlingskraften och demokratin. Jönköpings kommun anser all 4
96-spärren är väsentlig, eftersom spränglistor och lilirälliga småpartier inte
bör stödjas. Riksskatteverket menar att del från val-administrativ synpunkt är
en fördel med ell enhetligt valsystem och tillstyrker därför den föreslagna
spärregeln.
Åtskilliga
remissinstanser släller sig emellertid iveksamma eller direkt avvisande till
förslaget om en 4 96-spärr mot småpartier även på det kommunala planet.
Småpariispärren
på riksplanet har enligt ulredningen om den kommunala demokratin motiverats med
önskvärdheten av alt förhindra en partisplillring som kan verka föriamande på
del parlamentariska systemet. Enligt utredningen har del visal sig alt lokala
småpartier i relativt liten omfattning skulle påverkas av en 4 96-spärr, medan
däremot den kommunala representationen för några av rikspartierna avsevärt
skulle reduceras. Utredningen finner det svårt att utifrån det material
kommunalvalskommitlén har presenterat inta en definitiv ståndpunkt beträffande
småpartispärrens
Prop.
1975:101 38
nivå
och utformning. Utredningen önskar därför en närmare kartläggning av de
konsekvenser som en småpartispärr av olika sloriek kommer all få för de
småpartier som i dag finns representerade i fullmäklige och landsling. Del lorde
också vara befogat med etl mera ingående studium av småpartiernas roll i det
kommunalpolitiska systemet, innan slutgiltig ställning las.
Också
kommunallagsulredningen pekar på de betydande skillnader som föreligger mellan
riksdagens och de kommunala representativa organens arbetsformer. En
splittring på många partier medför på det kommunala fältet inle samma risker
för de beslutande organens arbetsduglighet som när del gäller regeringsarbetet.
Del saknas därför enligl kommunallagsulredningens uppfattning anledning att nu
införa en småparlispärr i de kommunala valen.
Den föreslagna spärregelns
tänkbara negativa konsekvenser betonas av Svenska kommunförbundet. Förbundet
framhåller all del bör observeras att med hittillsvarande avsevärt mildare
spärregler olägenheter endast i undanlagsfall synes ha förekommit och atl de
eventuella riskerna för sådana olägenheter reduceras ytteriigare, när
kommunerna genom kommunindel-ningsreformens fullföljande blir större. En spärr
på 4 96 kan i praktiken innebära alt partier som sammantaget har avsevärt mer
än 4 96 av väl-jarunderiagel avskärmas från representation. De föreslagna
spärreglerna kan därför bidra till all hos en förhållandevis betydande del av
väljarna skapa en negaliv attityd lill det representativa systemets förmåga atl
på ell rikligt sätt spegla medborgaropinionen. Enligt förbundet bör bedömningen
vidgas till att innefatta de principiella aspekterna på minoritetsgruppernas
representation i en funktionsduglig kommunal demokratis beslutande organ.
Genom att betona de föreslagna spärreglernas tänkbara negativa konsekvenser
önskar förbundet understryka behovet av all del slulgiliiga ställningstagandet
föregås av mer grundlig och allsidig prövning än vad kommitténs förslag ger
underiag för.
Länsstyrelsen
I Jönköpings län framhåller att 4 96-spärren skulle få en inte ringa betydelse
i länets kommuner. Det måste, enligl länsstyrelsen, anses otillfredsställande
och knappast motiverat av de skäl som anförls till stöd för en sådan spärr vid
riksdagsvalen all de som har röstat på de partier som inte har klarat 4
96-spärren inle alls skulle bli representerade. Några ölägenheter för det
kommunala arbetet av de småpartier som förekommer f. n. har inte visal sig.
En
uppdelning på småpartier medför enligl Köpings kommun i kommunala sammanhang
inte samma nackdelar som i riksdagssammanhang. Bestämmelserna om
proportionella val gördel möjligt att tillsätta effektivt arbetande nämnder och
styrelser oavsett partifördelningen i kommunfullmäklige och landsling. Det är,
anför kommunen, också en fördel för den kommunala demokratin att
kommunfullmäktige har förankring bland en så bred krets av väljare som möjligl
och all alla opinionsrikiningar kan bli representerade i fullmäktige.
Ulricehamns
kommun framhåller all medborgarna bör la möjligheler all
Prop. 1975:101 39
aktivt delta i beslutsprocessen. Sådana möjligheler
eliminerar eller i vart fall begränsar medborgarnas missnöjesanledningar.
Därför bör man undvika alt införa nya regler som i slällel minskar
möjlighelerna lill medbestämmande och ökar känslan av maktlöshet inför de
etablerade partierna.
Vid en tidpunkt när det gäller att fånga upp den enskilde
medborgarens intresse för kommunens angelägenheter kan en spärregel få en rakt
molsail effekt, anför Uddevalla kommun. För atl den kommunala självstyrelsen
och demokratin skall kunna utvecklas och fördjupas krävs alt debatten också
avspeglar olika opinioner biand väljarna och alt man inle försvårar för icke
etablerade åsiktsriktningar att komma till tals och vinna infiytande.
1 en reservation mot det tillstyrkande yttrandet från
Stockholms läns landstingskommun anförs atl principen bör vara all varje röst
skall ha samma värde och att alla opinionsyttringar skall ha samma möjligheter
atl komma lill tals. Därför bör enligt reservationen någon småpartispärr inte
införas.
Etl par remissinstanser vill ha en lägre spärrnivå än 4
96. Helsingborgs kommun anser atl en spärr på 4 96 är alltför hög. För val lill
kommunfullmäklige föreslås 2 96. 1 Helsingborg betyder 2 96 av antalet röstande
mer än 1 000 personer. En åsiklsgemenskap av delta omfång synes vara väl värd
att bli representerad i fullmäktige. Också Lunds kommun anser att 4 96-spärren
är etl alltför stort hinder mol lokala partibildningar.
Kommitténs förslag att parti som i landstingsvalet har
fåll minst 12 96 av rösterna inom en valkrets skall kunna bli representerat i
landstinget, även om partiet inte har erhållit 4 96 av rösterna inom
landstingskommunen som helhet, tillstyrks av de fiesta remissinstanserna.
Några av de remissinstanser som ställer sig positiva lill
4 96-spärren avstyrker emellertid 12 96-regeln.
Sålunda framhåller Uppsala läns landstingskommun atl de
argument som kommitién anför mol en 12 96-regel förvalen lill kommunfullmäktige
också kan anföras beträffande landstingsvalen. Därför föreslår landstingskommunen
att någon 12 96-regel inte hellerskall tillämpas beträffande landstingsvalen.
Både Slockholms läns landstingskommun och Stockholms
kommun avslyrker förslagel atl 12 96-regeln skall tillämpas i landstingsvalen.
De framhåller bl. a. att denna för Stockholms de) skulle kunna få
anmärkningsvärda konsekvenser, eftersom landsiingsvalkretsarna i Stockholms
kommun sammanfaller med valkretsarna för fullmäktigvalel. Detta skulle kunna
leda lill att elt lokalt parti i en och samma valkrets blir representerat i
landstinget genom 12 96-regeln men - om det inte når upp till 4 96 av hela
valmanskåren - blir utan representation i fullmäktigvalel trots samma röstetal
och trots alt delta val gäller fiera fasta valkrelsmandat än landstingsvalet.
Länsstyrelsen i Stockholms län intar samma ståndpunkt som landstingskommunen
och kommunen.
Landstingsförbundet, som inte framför någon egen mening i
fråga om småpartispärren, framhåller att en teoretisk följd av det föreslagna
systemet
Prop.
1975:101 40
kan
bli att ett lokalt parti,som uppnår 12 96 av rösterna i en landslingsvalkrets
men inte 4 96 i kommunen, blir representerat i landstinget men inte i fullmäktige.
Kommitténs förslag atl 12
96-regeln inle skall gälla vid kommunfullmäktigval är enligl länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län otillfredsställande. Undanlagsregeln bör, inle minst i
enhetlighetens intresse, prövas också vid kommunfullmäkligval, åtminstone under
någon eller några mandatperioder efter del att kommunindelningsreformen helt
genomförts.
4.3
Valkretsindelningen
Kommitténs
förslag i fråga om valkretsindelningen vid valen lill landsting och
kommunfullmäktige accepteras i stort sell av samtliga remissinstanser.
Landstingsförbundet
är positivt till förslagel men stryker under att valkretsindelningen bör
beslutas av landslingen. Förbundet framhåller att antalet mandat per valkrets
bör vara fiexibell med tanke på möjligheterna atl bilda naturliga valkretsar
och uttrycker tillfredsställelse över atl kommittén inle föreslår någon övre
gräns för antalet ledamöter i landsting.
Även
länsslyrelsen i Slockholms län berör frågan om antalet landstingsman-dal per
valkrets och anför att den finner det naturligt alt utgå från att gällande
valkretsindelning bör behållas, även om den skulle strida mol regeln om att
valkrets bör utformas så att den kan beräknas komma att tilldelas minst åtta
fasta valkretsmandat. Samma synpunkt framförs av länsstyrelsen i Kalmar län,
som påpekar atl Öland f. n. endast tillsätter sex landstingsmän men måste anses
utgöra elt naturiigt område för en valkrets.
Skaraborgs
läns landstingskommun anser atl de nuvarande bestämmelserna om hur
valkretsindelningen för val till landsting beslutas och fastställs bör
behållas.
Norrbottens
läns landslingskommun har däremot inget att invända mot förslaget att
länsstyrelsen skall beslula om indelning i valkretsar på förslag av landstinget
eller efler dess hörande. Det förutsätts dock att bestämmelsen tillämpas så att
länsstyrelsen frångår landstingels förslag eller yttrande endasl i yttersta
undantagsfall.
Flera
remissinstanser anser att kommunerna själva bör få besluta i fråga om
valkretsindelning för val av kommunfullmäklige.
Trollhättans
kommun framhåller all den invändning som gjorts atl svårigheter kan uppstå alt
i större kommuner fä rum med kandidatnamnen på valsedlarna, om bestämmelserna
om valkretsindelning görs fakultativa, inte bör tillmätas så slor betydelse att
man avstår från att låta kommanen avgöra om den skall vara indelad i valkretsar
eller ej.
Ulredningen
om den kommunala demokratin framhåller i sill remissyttrande au frågan om
reglerna för valkretsindelningen bör hållas öppen, tills en ytterligare
kartläggning beträffande konsekvenserna av en småpartispärr har
Prop.
1975:101 41
genomförts.
Ulredningen anser emellertid all, om man accepterar det förslag till valsystem
som kommittén förordar - vilkel innebär alt valkretsarna saknar betydelse för
mandatfördelningen - man å andra sidan kan ifrågasätta behovet över huvud *aget
av valkretsar i kommunerna.
Remissinstanserna
tillstyrker i allmänhet kommitténs förslag att antalet röstberättigade skall
vara avgörande för fördelningen av antalet lands-tingsmandat resp.
fullmäktigemandal mellan valkretsarna.
Ett
mindre antal kommuner avstyrker emellertid förslaget. Täby kommun hävdar bl. a.
att den föreslagna ordningen för fördelningen av mandaten på valkretsarna på
elt olyckligt säll skulle gynna valkretsar där genomsnittsåldern är hög.
Trelleborgs kommun avslyrker också kommitténs förslag i denna del. Resultatet
av den ordning som kommitién föreslår blir nämligen all valkretsar med högre
genomsnittsålder gynnas på bekostnad av expanderande valkretsar med slora
barnkullar och valkretsar med stort inslag av utländska medborgare. Samtliga
kategorier av invånare har enligt kommunen i princip samma behov av den
service som landstingskommunen svarar för. Befolkningstalen bör därför ligga
till grund för fördelningen av mandal valkretsarna emellan. Kumla kommun anser
att förslaget atl lägga antalet röstberättigade till grund för fördelningen är
svagt motiverat och endasl ägnat atl "krångla till" bedömningen. Den
hitlillsvarande regeln där anlalel invånare är avgörande synes avsevärt
enklare.
Kommitténs
förslag alt landstingskommunerna själva skall få bestämma antalet landstingsman
utöver etl med hänsyn lill anlalel röstberättigade invånare fastställt lägsta
antal tillstyrks genomgående av remissinstanserna.
Länsstyrelserna
i Ålvsborgs och / Jämtlands län ifrågasätter emellertid om inte en föreskrift
om etl lägsta anlal ledamöter bör kombineras med en bestämmelse om ell högsta
antal.
4.4
Krav på ytterligare utredning
Några
remissinstanser förordar som framgår av redovisningen i det föregående alt bl.
a. ytterligare erfarenheter av det nya valsystemet för riksdagsvalen avvaktas,
innan ställning las till frågan om elt nyll valsystem förvalen till landsting
och kommunfullmäklige. Under remissbehandlingen har också anförts att denna
fråga behöver utredas ytteriigare.
Svenska
kommunförbundet anser såiunda att det slutliga ställningstagandet bör föregås
av en mera grundlig och allsidig prövning än vad kommitténs belänkande ger
underiag för. Som framgår av del föregående redovisas liknande uppfattning av
utredningen om den kommunala demokratin.
Blekinge
läns landslingskommun framhåller all del av kommitténs undersökningar framgår
att en lillämpning av det valsystem som kommittén föreslår skulle ge små
förändringar i förhållande lill det nuvarande, om 1970 års landstingsval läggs
till grund för beräkningarna. Det kan med hänsyn
Prop.
1975:101 42
härtill
ifrågasättas om del finns skäl atl införa ett nytt valsystem. En ytterligare
omständighet som enligl landstingskommunen talar mol atl nu ändra reglerna för
de kommunala valen är del utredningsarbete som pågår i fråga om landstingskommunerna
och kommunerna. Sålunda har utredningen om den kommunala demokratin att ta upp
bl. a. frågor om formerna för med-borgarinfiytandet i landstingskommunerna och
kommunerna. Inom länsberedningen övervägs uppgiftsfördelningen mellan stat, landstingskommun
och kommun. Dessa frågors lösning kan inverka på reglerna om den kommunala
representationen och hur den skall väljas, framhåller landstingskommunen.
Liknande synpunkter anförs av Ronneby kommun.
Sundsvalts
Gustav Adolfs och Skönsmons församlingars kyrkliga samfäUighet anser alt de
kyrkliga valen bör bli föremål för särskild utredning, och att i denna
utredning bör behandlas frågan om gemensam valdag.
5
Utredningen om den kommunala demokratin
Bl.
a. mot bakgrund av den i det föregående redovisade remisskritiken förekom i
februari 1972 överläggningar mellan de politiska partierna i riksdagen rörande
frågan om ett eventuellt nyll valsystem för de kommunala valen. Därvid var man
hell överens om att frågan om en generell spärr mot småpartier inte skulle tas
upp till avgörande förrän man närmare fått diskutera vilka konsekvenser för den
kommunala demokratin en sådan spärr skulle fa. Ulredningen (C 1970:29) om den
kommunala demokratin fick därefter genom tilläggsdirektiv (se 1973 års
riksdagsberätlelse C 10)i uppdrag att kartlägga och beskriva småpartiernas roll
i del kommunalpolitiska systemet.
I
direktiven anförde föredragande departementschefen bl. a. följande.
Ulredningen
bör därvid kartlägga förekomsten av småpartier i kommuner och landstingskommuner,
varvid bör belysas såväl förekomsten av lokala småpartier som regionala
olikheter i rikspartiernas kommunala förankring. Del bör vidare vara en uppgift
för utredningen atl söka belysa småpartiernas möjligheler till insyn och
inflytande i den kommunala verksamheten och deras betydelse som förmedlare av
väljaropinionen. Mol bakgrund härav bör utredningen söka göra en allmän
värdering av småpartiernas roll i den kommunala demokratin och analysera de
konsekvenser från den kommunala demokratins synpunkt som småpartispärrar på
olika nivåer i de kommunala valen kan få.
Utredningen
skulle enligi direktiven arbeta så alt ulredningens undersökningar och
analyser kunde läggas till grund för elt siulligl ställningstagande lill
valsystemet vid de kommunala valen i god lid före 1976 års val.
Utredningen uppdrog ål
fil. kand. Janeric Gidlund under ledning av professor Pär-Erik Back atl utföra
en undersökning om småpartier på lokal nivå, som redovisats lill utredningen.
Del huvudsakliga undersökningsmale-
Prop.
1975:101 43
rialet
kommer från intervjuer och enkäter med lokala partiföreträdare. Ledamoten av
ulredningen Göran Åstrand har på dennas uppdrag utfört en valstatistisk
undersökning betitlad Effektehav mandatspärr vid val till kommuner och
landsting. Delta bakgrundsmaterial tillsammans med kommentarer från
ulredningens sida redovisas i betänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den
kommunala demokratin.
5.1
Undersökning av småpartier på lokal nivå
5.1.1
Undersökningens syfte
Syftet
med Gidlunds studier har huvudsakligen varit atl belysa förutsättningarna för
partier som vid en småpartispärr skulle kunna bli orepre-senlerade i
kommunfullmäktige. 1 undersökningen ingår därför såväl rent lokala partier som
småpartier med riksorganisation. De lokala partierna har undersökts mera
ingående. Företrädare för samtliga lokala partier som är representerade i
kommunfullmäklige har intervjuats.
När
det gäller rikspartier med liten representation i kommunfullmäktige barett
urvalsförfarande tillämpats. Urvalet har skett bland partier som skulle ha
fallit under gränsen om en 4 96-spärr skulle tillämpas. De partier som ingår är
moderata samlingspartiet (m), folkpartiet (fp), vänsterpartiet kommunisterna
(vpk), kristen demokratisk samling (kds) saml sveriges kommunistiska parti
(skp).
Undersökningens
uppläggning och resultal redovisas i sin helhel i Ds Kn 1975:2. 1 det följande
återges kortfattat några av dess resultat.
5.1.2
Förekomst av lokala partier
Av
undersökningen framgår atl lokala partier i de beslutande församlingarna är en
gammal företeelse i de svenska kommunerna.. Redan i den mycket tidiga
valstalistiken kring sekelskiftet förekommer lokala partibeteckningar. Flera
av dessa var dock valtekniska arrangemang mellan rikspartiernas
lokalavdelningar. Lokala partier i form av utbrytningar eller aktioner utanför
de etablerade pariierna fanns emellertid också.
Det
noteras vidare att resultaten lyder på en tillväxt av de lokala partiernas
valmanskårunderåren 1950-1962. Därefter följde elt avtagande skede under
perioden 1962-1970 och elt ökande skede under åren 1970-1973.
Anlalel
lokala partier har även varierat. År 1950 fanns 95, år 1962 196 och år 1973 52
lokala partier.
1
landslingen förekommer enligt undersökningen sporadisk representation av lokala
partier. Under innevarande mandatperiod finns liksom under föregående
valperiod etl lokalt parti representerat i landsting (Halland).
Prop.
1975:101 44
5.1.3
Uppkomsten av lokala partier
När
det gäller uppkomsten av lokala partier konstateras i undersökningen att det
ofta rör sig om "lilirälliga gästspel". Den nuvarande situationen är
atl 44 % av dessa partier bildats efter år 1971. 17 96 bildades under åren
1967-70 och 39 96 före år 1967. Cirka 70 96 av de lokala partierna' har
uppkommit i kommuner med mindre än 20 000 invånare. 1 kommuner med större
invånarantal än 50 000 finns inle några partier av denna typ.
Bland
de 61 lokala partibeteckningar som förekommer under innevarande mandatperiod
ärenligt undersökningen nio lokala valtekniska arrangemang av etablerade
partier. Av de återstående 52 utgör en tredjedel lokala utbrytningar ur
etablerade partier.
De
lokala partierna har i regel ell lill tre mandat i kommunfullmäktige.
5.1.4
Värdemässig orientering
1
undersökningen har även ingått frågor angående de lokala partiernas
värdemässiga orientering. Det har skett genom att partiernas företrädare fåll
relatera partiels orientering lill den traditionella vänster-högerskalan.
Resultatet visar i denna del att huvuddelen av partierna inte går atl placera
in på en sådan skala.
Ell
gemensaml drag för fiertalet lokala partier synes vara alt dess företrädare
uppfattar den egna politiska aktiviteten som "opolitisk". Ofta förekommer
termer såsom "kommunens bästa" som partiernas centrala målformulering.
5.1.5
Småpartiernas organisalion
1
undersökningen redovisas några resultat som gäller alla småpartier, dvs. även
de som har riksorganisation. Till atl börja med anges atl den formella
organisationsbilden är relalivi okomplicerad. 1 regel finns en enda partiavdelning
i kommunen ibland kompletterad med någon mindre ungdoms-eller kvinnouvdelning.
För de lokala partiernas del har endast i två fall registrerats fier än en
lokalavdelning. Sidoorganisalioner är mycket sällsynta inom dessa partier.
Ungefär
en tredjedel av de undersökta lokala partierna saknar stadgar. När partiet
utgör en utbrytning ur ett etablerat politiskt parti fortsätter man ibland inom
partiet atl i huvudsak arbeta efler de principer som gällt i
moderorganisalionen, dock ulan alt ha antagit egna stadgar.
De lokala partierna
uppvisar enligl utredningenen ganska enhetlig formell organisatorisk uppbyggnad
i den meningen att övergripande organisationer på regional- och riksplan i
regel inte förekommer. 1 delta sammanhang utgör frihetliga kommunalfolket ett
undanlag genom all man har byggt
Prop.
1975:101 45
upp
en slags samarbetsorganisation utan egentliga regionala organisationsled mellan
lokal- och riksorganisation. Den senare fastställer vid riksmöten de anslutna
lokala gruppernas allmänna politiska grundsatser.
Viss
teknisk samverkan har inletts de senasle åren mellan ell fåtal lokala partier i
olika kommuner i mellansverige. En samarbetskommitlé har utsetts bestående av
två eller tre representanter från varje tekniskt samverkande lokalt parti.
1
de fall partierna har fiera avdelningar i en kommun förekommer i regel en
samarbetsorganisation, krets eller förening, bestående av representanter för
avdelningarna. Denna nivå betecknas i undersökningen som lokal nivå.
5.1.6
Verksamhetens inriktning
1
undersökningen har vidare studerats vilka olika typer av frågor som diskuteras
i småpartierna. En indelning har skett i kategorierna kommunala frågor,
landstingsfrågor, riksfrågor och internationella frågor.
Resultatet
utvisar en i det närmaste total dominans för de kommunala frågorna i
diskussionerna inom de lokala partierna. Närmare tre fjärdedelar av de lokala
partierna redovisar enbart diskussioner kring kommunala spörsmål.
Kommunalpoliliska
frågor har framträdande plats också bland småpartiernas (med riksorganisation)
interna diskussionsinriktningar och hela 84 96 av partiföreträdarna i 124
undersökta kommuner anger en sådan primär disku.ssionsinriklning.
5.1.7
Partiaktiviteter
Av
undersökningen framgår alt styrelsemöten och medlemsmöten förekommer
regelbundet i 63 96 resp. 40 96 av de lokala partier som har studerats.
Sammantaget lämnar resultaten intrycket att de lokala partierna har en relativt
lös organisation. De tycks huvudsakligen fungera som lokala väljarföreningar
som främst aktiveras i samband med kommunalvalen vart tredje år.
Sådan
verksamhet som utåtriktade informationsmöten, studiecirklar, distribution av
hushållskorsband och annonsering är i regel tydligt koncentrerade till valår.
Framför allt gäller det for de lokala partierna samt för m och fp.
5.1.8
Ekonomi
I
undersökningen konstateras atl företrädarna för småpartierna anser all
partiernas resurser är otillräckliga. Särskilt gäller delta ekonomin. 1 regel
Prop. 1975:101 46
har småpartierna begränsade kostnader for sin
partiverksamhet lokall. För åren 1971-74 understiger genomsnillet 10 000 kr per
år och parti. Alla småpartier - och då särskilt de lokala pariierna och m och
fp - har uppgetl alt man i hög grad är beroende av del kommunala partistödet.
Som regel utgör detta den i särklass största inkomstkällan.
5.1.9 Småpartier i vågmästarställning
I undersökningen ägnas etl särskilt kapitel åt
småpartiernas roll i vågmästarställning. Med vågmästarställning avses en
parlamentarisk situation, där en mindre partigrupp kan avgöra blockvis låsta
frågor genom att stödja det ena eller det andra partiblockels ståndpunkt.
Vågmäslarslällningen kan inle bestämmas definitivt eftersom den beror pågraden
av samverkan mellan fiera olika partier.
Med utgångspunkt i svaren på enkätfrågorna anser sig
Gidlund bl. a. kunna konstalera alt vågmästariäget driver fram en högre nivå av
samverkan mellan olika partigrupperingar, samt atl vågmäslarparliet kan få för
slor representation i kommunala nämnder och styrelser. En annan märkbar effekt
är atl de olika partigrupperingarna mer motiveras alt producera alternativa politiska
handlingslinjer än i klara majoriletslägen.
I allmänhet anser de intervjuade personerna inle att
effektiviteten i del politiska systemet minskas, dvs. atl beslulsfattandel går
långsamt, på grund av vågmäslarsitualionen.
5.2 Undersökning av effekten av olika småpartispärrar
5.2.1 Undersökningens uppläggning
1 utredningens uppdrag har även ingått att belysa effekten
av olika småpartispärrar. Som förut nämnts har utredningen därför låtit
ledamoten Göran Åstrand göra en valstatistisk undersökning av de mandatmässiga
effekterna av ett valsystem med utjämningsmandat och småparlispärr.
Beräkningarna har skett på grundval av kommunalvalskommitténs förslag.
Undersökningen baseras på de faktiska förhållandena vid
1973 års val till kommunfullmäktige och landsting. Materialet har beräknats
efter fyra olika spärrnivåer, nämligen 4 96, 3 96, 2 96 och ingen spärr alls. 1
en bilaga till Ds Kn 1975:2 lämnas en ulföriig redovisning av undersökningens
resultal omfattande alla kommuner och landstingskommuner i landet. Bilagan bör
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. 1 det följande lämnas en
sammanfattning av resultaten.
5.2.2 Val till kommunfullmäktige
1 förhållande till den faktiska mandatfördelningen vid 1973
års val skulle enligl undersökningen en 4 96-spärr i fullmäktigvalen innebära
en man-
Prop.
1975:101 47
datmässig
minskning framför allt för kds, som förlorar hälften av mandaten, och vpk, som
förlorar drygt en sjättedel. En 3 96 -spärr skulle huvudsakligen påverka
förhållandena för kds. För de lokala pariierna är de mandalmässiga
minskningarna förhållandevis måttliga. Den största överensstämmelsen med det
faktiska utfallet totalt sett råder på 2 96-nivån.
En
lillämpning av riksdagsvalets 4 96-spärr på kommunfullmäkligvalen skulle ge de
slörre partierna (s och c) vissa ökningar.
Mandatfördelningen
i kommunfullmäktige (siffror från 1973 års val)
Den fi
ikliska
niandat-
Mand;
atfördel
ningen
vid
valsystem
med
tordelningen
utjämningsmandat och '.
ipärr
1973
spärr
4%
spärr
396
spärr .
296
ingen spärr
m
1 599
1 609
1604
1 599
1 593
c
3 609.5
3 687
3 635
3610
3 596
fp
1 232
1 261
1 249
1 242
1 234
kds
250
127
181
247
284
s
5 786
5 895
5 821
5 771
5 746
vpk
549
463
540
558
567
skp
1
-
-
-
6
övriga
209,5
194
206
209
210
13
236 13 236 13 236 13 236 13 236
5.2.3
Val till landsting
För
de landstingskommunala valen gäller enligt undersökningen alt inle något parti
skulle ha kommit med i fördelningen av mandat på grundval av den s. k.
12-procentsregeln, vilken kommunalvalskommitlén föreslog för landstingsval. En
sådan regel tillämpas nu vid riksdagsvalen. Den innebär att parti, som fält
mindre än 4 96 av det totala anlalel röster, ändå kan få vara med i
fördelningen av mandal i en valkrets, om partiet i den kretsen fått minst 12
96 av de avgivna rösterna.
För
landstingsvalen visar efterföljande sammanställning att en spärr på 4 % innebär
en viss minskning för de större partierna (s och c) samt en viss ökning för de
medelstora pariierna (m och fp). Förklaringen är här all landslingens nuvarande
uppdelning i många och mandalmässigl små valkretsar gynnar de slörre och
missgynnar de mindre partierna. När valkretsindelningen (som i den redovisade
undersökningen) blir valstatisljskl ointressant blir effekterna de redovisade.
Vid
spärrnivån 4 96 får kds ett lika stort mandatutfall som vid den nu använda
valmetoden. Om de lägre spärrnivåerna tillämpas ökar anlalel mandal för kds.
För vpk gäller en positiv avvikelse oavsett vilken spärrnivå som liilämpas.
Även
i detta fall kan konstateras atl effekterna av en småparlispärr framför alll
berör småpartier med riksorganisation.
Prop.
1975:101 48
Överensstämmelsen
mellan del faktiska mandaluttället vid valet år 1973 samt ulfallel vid 2
96-nivån gör sig inte gällande vid landstingsvalet på samma sätt som vid
fullmäktigvalel.
Mandatfördelningen
i landstingen (siffror från 1973 års val)
Den
faktiska
mandat-
Mandatf ö rdelningen
vid
valsystem
med
f ö rdel
Iningen
utj ä mningsmandat
och '.
sp ä rr
1973
sp ä rr
496
sp ä rr
3 96
sp ä rr
2 96
ingen sp ä rr
m
192
205
201
199
196
c
427
413
407
402
401
fp
121
145
144
141
138
kds
8
8
9
19
32
s
728
698
693
685
677
vpk
42
50
65
73
73
skp
-
-
-
-
1
ö vrig;
1
1
-
-
-
1
1519 1519 1519 1519 1519
5.3
Utredningens sammanfattande synpunkter på småpartiernas roll och effekter av
smäpartispärrar
Ulredningen
om den kommunala demokratin framhåller all det inle ankommer på utredningen
all lägga fram något eget förslag lill nytt kommunalt valsystem. Därför har
utredningen inle övervägl alternativa reformvägar såsom t. ex. revidering av
valkretsindelningen även om del framtagna materialet kan vara användbart för
en sådan vidare prövning. 1 anslutning lill de förul redovisade undersökningarna
har utredningen emellertid lämnat några generella kommentarer från
kommunaldemokralisk synpunkt.
Utredningen
finner del angeläget ur demokratisk synvinkel alt valsystemet vid de kommunala
valen reformeras. Syftel bör vara all åstadkomma bästa möjliga proportionalilel
mellan partierna. Frågan om hur del kommunala valsystemet skall vara
konstruerat utgör emellertid en del i etl slörre problemområde. Ytterst gäller
det hur demokratin skall fungera i våra kommuner och landstingskommuner.
Den
moderna folkstyrelsen utgör en styrelse genom politiska partier, framhåller
ulredningen. Det gäller även i den kommunala demokratin. Till partiernas
uppgifter hör att samla medborgarna kring en målsättning. Partierna kanaliserar
och ger eftertryck åt medborgarnas önskemål, och de fyller en väsentlig
funktion vid nomineringen av förtroendeposter. Utredningen vill klart markera
uppfattningen alt den kommunala demokratin måste bäras upp av poliiiska partier
med en ideologisk grundsyn på samhällsutvecklingen. 1 detta sammanhang erinrar
utredningen om partisysiemets beroende av valsystemels utformning.
Förutsättningarna för slora resp: små partier, för lokalt avgränsade partier
saml för uppkomsten av nya partier och partisplittring påverkas av
valsystemet. Den tillämpade valmetoden anger så-
Prop. 1975:101 49
ledes
i grova drag arbetsvillkoren för pariierna.
En
väsentlig förutsättning för den kommunala demokratin är enligt utredningen alt
de kommunala organen har möjlighet atl i rimlig ulslräckning följa konsekventa
handlingslinjer. Utredningen anser all en långtgående partisplillring skulle
kunna reducera dessa möjligheler. 1 vågmäslariägen där det inte finns någon
klar majoritet kan etl eller fiera småpartier komma alt få ett
oproportioneriigt stort infiytande över de kommunala besluten.
Utredningen anser därför
atl det måsle finnas regler som förhindrar all alltför små och tillfälliga
grupper vinner inträde i de representativa församlingarna. Vad gäller
ulformningen av en sådan regel torde emellertid inle finnas någon lösning som
framslår som hell självklar utifrån alla aspekter. Önskemålen alt erhålla elt
valsystem som dels erbjuder största möjliga proportionalilel mellan partierna,
dels förhindrar en långtgående partisplittring är motstridiga. Vid ulformningen
av en småparlispärr får man således försöka väga dessa önskemål mol varandra i
syfte atl finna en lämplig lösning.
Kommunalvalskommitlén
eftersträvade med sill förslag till kommunall valsystem en så god
överensstämmelse som möjligl mellan riksvalel och de kommunala valen. Kommiltén
såg det som ell värde i sig atl småpartierna fick en likformig behandling på de
olika nivåerna. Ulredningen om den kommunala demokratin erinrar i detla
sammanhang om alt förutsättningarna inte är desamma på riksnivå och kommunal
nivå. På riksplanet har småpartispärren på 4 96 avvägts mol det parlamentariska
system som där tillämpas. Motivet har varil alt förhindra alt uppkomsten av
olika småpartier verkar förlamande eller avsevärt försvårande vid en
regeringsbildning.
På
del kommunala planet har under de senaste åren växt fram olika styrelseformer,
som innebär all den politiska majoriteten markerat sill politiska ansvar. Del
har framför allt skett genom atl majoriteten besatt alla uppdrag som
heltidsengagerade förtroendemän och alla ordförandeposter. Delta innebär all
ell visst närmande till den styrelseform som tillämpas på riksplanet har skett.
Men skillnaderna mellan de olika nivåerna är ändå framträdande. Synen på
förekomsten av småpartier i den kommunala demokratin bör enligl ulredningen
anpassas därefier.
När
man bedömer slorieken av en lämplig småpartispärr i del kommunala valet bör,
anför utredningen, även andra synpunkter än de nämnda finnas med i bilden. En
sådan är väljarnas tilltro lill del representativa systemets förmåga att på etl
riktigt säll avspegla medborgaropinionen. Om del blir alltför svårt atl bli
representerad kan delta få negativa konsekvenser i framtiden. Det kan finnas
risk för atl minoriteten väljer att i stället arbeta med utomparlamentariska aktioner
eller förlorar intresset för del kommunala arbetet.
Av
de kartläggningar som utredningen har låtit utföra med utgångspunkt i 1973 års
valresultat framgår atl det framför alll är småpartier med etablerade
riksorganisationer som berörs av en småpartispärr. Oavsett vilken nivå som
väljs påverkas de rent lokala pariierna i begränsad utsträckning. Detla skulle
4 Riksdagen 1975. I saml. Nr 101
Prop.
1975:101 50
kunna
tolkas så att det inte är så stor risk för en avsevärd partisplittring på den
kommunala nivån. Utredningen framhåller atl en osäkerhetsfaktor i detta
sammanhang emellertid är atl en relativt sell låg småparlispärr på sikt kan
förändra bilden. Valsystemels utformning kan således förändra partistrukturen.
De
lägen där småpartier har en vågrhäslarroll leder som regel lill en för stor
representation i kommunala styrelser och nämnder i förhållande lill dessa
partiers sloriek. Ökade motsättningar mellan olika partigrupperingar samt ökat
antal voteringar är andra tendenser som har redovisats som undersökningsresultat.
Etl annat resultat är all uppkomsten av vågmästarställning som regel inle
haranselts påverka effektiviteten vid det kommunala beslutsfattandet.
Avslutningsvis
konstaterar utredningen att del kommunala valsystemet bör reformeras. Därvid
bör ske en avvägning mellan önskemålet all uppnå bästa möjliga proportionalitet
mellan pariierna samt nödvändigheten av att förhindra en långtgående
partisplillring.
Utredningen konstaterar
att del inte är möjligt att med ledning av de undersökningar som utredningen
har låtit göra dra några entydiga slutsatser om utformningen av en
småpartispärr för fullmäktig- och landstingsvalen. Utredningen anser sig ha
fått belägg för att önskemålet om en likformighet mellan riksvals- och
kommunalvalssyslemen inte bör drivas alltför långt. Därför bör även en lägre
spärrnivå kunna övervägas för de kommunala valen.
Belänkandet
(Ds Kn 1975:2) Småpartier i den kommunala demokratin har inte remissbehandlats.
Det har överlämnats till de i riksdagen representerade politiska partierna som
underlag för bedömning av frågan om nytt system för de kommunala valen.
6
Rösträttsutredningen
Röslrältsulredningen
(Kn 1974:02), som tillsattes under försommaren 1974, häri mars 1975 lämnat
betänkandet (SOU 1975:15) Kommunal rösträtt för invandrare.
1
betänkandet föreslås atl i Sverige bosatta icke svenska medborgare skall få
rösträtt vid val till landsting, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige saml
vid prästval. En särskild förutsättning för rösträtt vid val av landsting och
kommunfullmäktige skall enligl förslagel vara all invandraren är mantalsskriven
i Sverige för valåret och atl han har varit mantalsskriven här också för de två
närmast föregående åren. 1 praktiken innebär delta ett krav på sladigvarande
bosättning här under ca tre år. Härutöver krävs enligl förslagel atl de
röslrältsvillkor som gäller för svenska medborgare är uppfyllda.
Utredningen
föreslår atl röstberättigad invandrare också skall vara valbar lill landsling,
kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige saml lill andra kommunala
förtroendeuppdrag. De regler om rösträtt och bosättning i kom-
Prop. 1975:101 51
munensom
uteslutande valbarhelsvillkor som gäller för svenska medborgare skall alltså
gälla också för utlänningar.
Omkring
400 000 utlänningar är nu bosatta i Sverige. Av dessa är ca 240 000 medborgare
i de övriga nordiska länderna. Omkring 260 000 av utlänningarna är 18 år eller
äldre.
Utredningen
föreslår all bestämmelserna om rösträtt och valbarhet för utlänningar vid
kommunala val skall träda i kraft den 1 januari 1976 så alt reformen kan
tillämpas vid kommunalvalet hösten samma år. Betänkandet remissbehandlas f. n.
7
Vissa undersökningar
1
syfte att i fråga om val lill kommunfullmäklige belysa skillnaderna i
mandatfördelningen mellan valkretsarna vid användning av folkmängden resp.
antalet röstberättigade som fördelningsgrund har vissa undersökningar utförts
inom kommundepartementet. En sammanställning av undersökningarnas resultat bör
fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 2.
I
sammanställningen redovisas mandatfördelningen mellan valkretsarna i
kommunalvalet år 1973 jämförd med en mandatfördelning beräknad efler antalet
röstberättigade.
Av
Sveriges 278 kommuner hade 62 valkretsindelning i kommunalvalet år 1973. Det
betyder att ungefär var femte kommun använde valkretsindelning i delta val.
Den vanligaste indelningen var två valkretsar, men även annan indelning
användes. De 62 valkretsindelade kommunerna fördelade sig på följande sätt, 35
kommuner med 2 valkretsar, 11 kommuner med 3 valkretsar, 10 kommuner med 4
valkretsar, 4 kommuner med 5 valkretsar, 1 kommun med 6 valkretsar och
slutligen 1 kommun, Slockholm, med 7 valkretsar.
Materialet
i sammanställningen avser en genomgång av samtliga 62 valkretsindelade
kommuner. Mandatfördelningen studeras enligt det system som användes i
kommunalvalet år 1973, dvs. mandaililldelning efter folkmängd, ställd mot en
modell där mandatfördelningen räknas fram efter antalet röstberättigade.
Uppgifler för var och en av de valkretsindelade kommunerna ålerfinns i labell
1 i sammanställningen.
1
26 av de 62 kommunerna ger de två beräkningsmetoderna, mandatfördelning efter
folkmängd och mandatfördelning efter röstberättigade, samma resultat.
Beträffande 23 kommuner framkommer förändringar på etl mandat. Delta betyder,
som framgår av tabell 2 i sammanställningen, alt i ca 80 96 av de
valkretsindelade kommunerna visar beräkningarna ingen eller obetydlig skillnad.
Tabell
3 i sammanställningen anger all nära hälften av samtliga valkretsar inte
uppvisar någon skillnad i mandaililldelning mellan de två beräknings-sätten. Ca
40 % av samtliga valkretsar visar en skillnad på ett mandal. Ungefär 90 % av
valkretsarna uppvisar alltså ingen eller obetydlig skillnad
Prop.
1975:101 52
om
man räknar efter anlalel röstberättigade i stället för som i dag efter
folkmängden.
8 Föredraganden 8.1 Bakgrund
Såväl
valen till riksdagen som valen till landsling, kommun- och kyrkofullmäktige är
i vårt land sedan länge proportionella dvs. partierna får en representation i
den församling valet gäller som i princip motsvarar deras andel av väljarkåren.
Vid fördelningen av mandaten mellan partierna används vid de nämnda valen den
s. k. jämkade uddalalsmeloden med 1,4 som första divisor. Metoden innebär atl
mandalen tilldelas, elt efter etl, del parti som varje gång uppvisar del
största jämförelsetalet. Första jämförelsetalet är röstetalet delat med 1,4.
Följande jämförelsetal erhålls genom all partiels röstetal delas med del tal
som motsvarar dubbla anlalel mandat som partiet har fåll ökat med 1, alltså med
3, 5, 7 osv. Genom alt den första divisorn är högre än 1, innebär metoden en
viss spärr mol småpartier. Effekten av spärren varierar med det antal mandat
som skall fördelas. Ju fier mandat desto mindre spärreffekl och omvänt.
Fram
till 1970 års val förrättades såväl riksdagsvalen som de kommunala valen i
slutna valkretsar. En sådan ordning innebär alt valresultatet i en valkrets
inle påverkas av utgången i andra krelsar. Etl parti kan alltså inte
tillgodogöra sig de överskotisröster som partiet har i en valkrets efter del
atl del sista mandatet där har fördelats.
För
val lill landsting skall landstingskommun indelas i valkretsar. 1 kommun skall
sådan indelning göras om kommunen har mer än 40 000 invånare eller om mer än 51
fullmäklige skall utses i kommunen. Flertalet kommuner har hittills inte varil
valkretsindelade.
En
ordning med val i slutna kretsar innebär alt fullständig proportionalitet inte
uppnås. 1 kommuner som inle är valkretsindelade ger emellertid
man-dalfördelningsmetoden en praktiskt tagel fullständig proportionalilel. Fr.
o. m. 1970 års val ersattes del ditlillsvarande riksdagsvalssystemei med ett
riksproportionelll system. Detla innebär all partierna i princip skall få
mandal i riksdagen i direkt proportion till varje partis andel av valmanskåren
i hela landet. Delta åstadkoms genom att endast en del av mandalen tilldelas
valkretsarna och fördelas mellan partierna på grundval av valresultatet där.
Återstoden av mandaten används för all utjämna de avvikelser från etl riksproportionelll
riktigt resultat som kan uppslå vid mandatfördelningen inom kretsarna.
Principen om riksproportionalitel är emellertid inle konsekvent genomförd.
Föratl förhindra en från pariamentarisk synpunkt olycklig partisplittring i
riksdagen har systemet försetts med en särskild spärr mol småpartier. Sålunda
får endasl parti som har fått minst 4 96 av rösterna i hela landel delta i
mandatfördelningen. Parti med färre röster får dock
Prop. 1975:101 53
delta
i mandatfördelningen i valkrets där partiet har fått minst 12 96 av rösterna.
Förslag
till ell nytt valsystem även för de kommunala valen har lagts fram av
kommunalvalskommitlén i betänkandet (SOU 1971:4) Kommunala val. 1 anslutning
lill dessa förslag har - efter avslutad remissbehandling - vissa kompletterande
undersökningar gjorts av ulredningen om den kommunala demokratin. Dessa
undersökningar har redovisats i belänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den
kommunala demokratin.
Kommunalvalskommitlén
förordar att ell nytt valsystem skall införas förlandstings-och
kommunfullmäkligvalen i huvudsakligöverensslämmelse med valsystemet för
riksdagsvalen. Enligt kommitténs förslag skall i landstingskommuner och
valkretsindelade kommuner endast en del av mandalen tilldelas valkretsarna och
fördelas mellan partierna på grundval av valresultatet inom resp. krets. De
återstående mandalen skall användas för all utjämna de avvikelser från etl för
hela landstingskommunen eller kommunen proportionellt riktigt resultat som kan
uppstå vid fördelning inom kretsarna. Kommitién föreslår alt endast parti som
har fått minsl 4 96 av rösterna i hela landstingskommunen resp. kommunen får
delta i mandatfördelningen. 1 fråga om landstingsval kompletteras dock denna
spärr genom en regel som innebär att parti med mindre andel av det totala
antalet röster skall få delta i mandatfördelningen i valkrets där partiet har
fått minst 12 96 av rösterna.
Vid
remissbehandlingen av kommunalvalskommilléns förslag tillstyrkte
remissinstanserna i allmänhet huvuddragen i kommitténs förslag. Meningarna var
dock delade i fråga om införande av en 4 96-spärr mot småpartier även vid
kommunala val.
Till
följd av del splittrade remissutfallet hölls överiäggningar mellan riksdagspartierna
i början av år 1972. Därvid rådde enighet om alt frågan om generell spärr mot
småpartier i de kommunala valen inle skulle las upp till avgörande förrän man
närmare fått diskutera vilka konsekvenser för den kommunala demokratin en sådan
spärr skulle få. Genom tilläggsdirektiv våren 1973 fick utredningen om den
kommunala demokratin i uppdrag bl. a. att belysa och värdera småpartiernas roll
i den kommunala demokratin och atl utifrån kommunaldemokratiska synpunkler
studera effekterna av olika smäpartispärrar.
Utredningenomdenkommunalademokralin
konstaterar i det förul nämnda betänkandet alt det kommunala valsystemet bör
reformeras. Vid utformningen av elt nytt system bör önskemålet atl uppnå bästa
möjliga proportionalilel mellan pariierna vägas mot nödvändigheten av all
förhindra en långtgående partisplittring. Av de undersökningar som utredningen
har låtit göra kan inle några entydiga slutsatser dras om utformningen av en
småparlispärr för fullmäktig- och landstingsvalen. Ulredningen anser sig dock
ha fått belägg för att önskemålet om en likformighet mellan riksdagsvals- och
kommunalvalssyslemen inte bör drivas alltför långt. Därför
Prop.
1975:101 54
menar
ulredningen atl även en lägre spärrnivå bör kunna övervägas för de kommunala
valen. Utredningens betänkande har lillställts riksdagspartierna.
8.2
Behov av nytt system för de kommunala valen
Kommunalvalskommittén
konstaterar atl del nuvarande valsystemet vid landstingsvalen i motsats lill
del som liilämpas för riksdagsvalen inte medför en fullständig proportionalilel
partierna emellan. Detla beror väsentligen på alt landstingsvalen förrättas i
slutna valkretsar. En sådan ordning ger nämligen, framhåller kommitién, spelrum
för slumpmässiga avvikelser lill del ena eller del andra partiets förmån vid
fördelningen av mandaten i landstingskommunen som helhet. Kommiltén framhåller
atl det finns skäl för en reform, som ger en bättre proportionalitet och medför
större överensstämmelse - inbegripet en likformig behandling av småpartier -
mellan å ena sidan riksdagsvalet och å andra sidan kommunalvalen.
Kommunalvalskommiitén
anför också att det även vid kommunfullmäktigvalen är av intresse atl ha ett
valsystem som ger etl lika gott resultat från proportionalitetssynpunkt som
valsystemet för riksdagsval. Kommitién erinrar om all etl valsystem av
riksdagslyp självfallet kan tillämpas fullt ut bara i kommuner som är
valkretsindelade. Är kommun inte indelad i valkretsar ger emellertid redan den
gällande mandatfördel-ningsmeloden en praktiskt tagel fullständig
proportionalitet.
Flertalet
remissinstanser har tillstyrkt att ett nytt valsystem för de kommunala valen
införs. Det bedöms angelägel alt även systemet för val av landsting och
kommunfullmäktige ger slörsla möjliga proportionalitet mellan partierna och atl
så enhelliga regler som möjligl tillämpas för de olika valen.
En
del remissinstanser har på olika punkter framfört kritik mol kommitténs
förslag. Några remissinstanser menar att ytteriigare erfarenheter av del nya
valsystemet vid riksdagsval bör avvaktas innan ställning las lill frågan om
ändring av det kommunala valsystemet. 1 vissa remissullalanden sägs atl behovet
atl få till stånd en god proportionalitet inte är lika starkt vid kommunala val
som vid riksdagsval.
För
egen del vill jag framhålla au nuvarande system för val lill landsting ger en
relativt god proportionell fördelning. Betydande avvikelser kan dock förekomma.
Jag har samma uppfattning som kommunalvalskommitlén och flertalet
remissinstanser alt ett system som ger bättre proportionalitet vid
landstingsvalen än del nuvarande behövs. Jag vill i sammanhanget understryka
vikten av alt systemet utformas så atl en ökad partisplittring i landslingen
undviks. Jag delar alltså den uppfattning som utredningen om den kommunala
demokratin har framfört i dessa hänseenden. Jag lar i det följande upp frågan
om på vilkel sätt en bättre proportionalitet vid landstingsvalen skall kunna
uppnås.
Enligt
min mening måste frågan om behovet av ell nytt valsystem för
Prop. 1975:101 55
valen
till kommunfullmäklige bedömas från andra utgångspunkter. Nuvarande system ger
allmänt sett en god proporlionaliiet och i de kommuner som inle är
valkretsindelade når man - bortsett från den spärreffekt som 1,4-divisorn
ger-praktiskt tagel fullständig proportionalilel. Jag ämnar dock föreslå vissa
justeringar i systemet för kommunfullmäktigval med syfte atl trygga
proportionalitelen.
8.3 Förbättrad
proportionalitet genom ändrade regler för valkretsindel
ningen
1
fråga om landslingen prövade kommunalvalskommitlén först om den åsyftade
reformen kunde genomföras enbart genom alt reglerna om valkretsindelning
ändrades, dvs. inom del nuvarande valsystemets ram. En sådan lösning förutsatte
enligt kommiltén all följande tre krav kunde tillgodoses, nämligen (1) endasl
små avvikelser från en fullständig
lands-lingsproportionalilelfårförekomma,(2)ensmåparlispärrskall finnas inbyggd
i systemet, (3) valkretsarna skall utgöra i fråga om befolkning,
näringsgeografi och liknande förhållanden naluriiga enheter. Kommitténs
undersökningar ledde kommiltén till slutsatsen all kravet på naluriiga
valkretsar i princip inle går alt förena med krav både pagod proportionalitet
och småparlispärr. Mol denna slutsats har remissinstanserna inte haft några
invändningar.
Jag
ansluter mig till kommunalvalskommilléns uppfattning att ändrade regler för
valkretsindelningen vid val lill landsling inle erbjuder någon framkomlig väg
för atl skapa bättre proportionalilel.
1
fråga om val till kommunfullmäktige ämnar jag dock, som redovisas längre fram,
förorda viss ändring i förulsältningarna för valkretsindelningen.
8.4 Förbättrad
proportionalitet genom utjämningsmandat
Eftersom
ändrade regler för valkretsindelningen inle utgör en framkomlig väg till
förbättrad proportionalitet har kommunalvalskommittén prövat möjlighelerna alt
för landstingsvalen införa etl system som motsvarar del som tillämpas vid
riksdagsvalen. Kommitién konstaterar att med en sådan lösning uppnås i huvudsak
en fullständig proportionalitet mellan partierna. Dessutom tillgodoser
systemet kravel på en småparlispärr. Som en fördel anges också alt
mandatfördelningen mellan partierna inle påverkas av del säll på vilket
valkretsindelningen görs. Kommunalvalskommittén anser därför alt denna lösning
bör väljas och all del nuvarande valsystemet vid landstingsvalen alltså bör
ersättas med etl landslingsproporiionelll system. 1 fråga om relationen mellan
fasta valkrelsmandat och utjämningsmandat framhåller kommiltén att del är av
betydelse atl varje valkrets tilldelas det antal fasta valkrelsmandat som
behövs för att önskemålet om en stabil regional representation skall kunna tillgodoses.
Kommittén föreslår
Prop.
1975:101 56
att
9/10 av landstingsmandalen skall utgöra fasta valkretsmandat vilka fördelas
inom valkretsarna och 1/10 utjämningsmandat vilka används för att Utjämna de
avvikelser från elt landslingsproporiionelll riktigt valresultat som kan uppstå
vid fördelningen av de fasta valkrelsmandalen. Det brutna tal som kan uppkomma
vid beräkningen av antalet fasta valkrelsmandat skall därvid sänkas till
närmast lägre hela tal. Dessuiom föreslår kommiltén atl endasl parti som fått
minst 4 96 av rösterna i hela landstingskommunen skall få delta i
mandatfördelningen. Parti som inte uppnår denna andel men som har fått minst 12
96 av rösterna i en valkrets skall dock ha rätt att delta i fördelningen av de
fasta mandalen för den valkretsen.
1
fråga om val till kommunfullmäktige framhåller kommunalvalskommitlén alt
riksdagsvalssystemei kan tillämpas fullt ut bara i kommuner som är
valkretsindelade. Del erinras om att när kommun inte är indelad i valkretsar
ger redan mandatfördelningsmetoden en praktiskt taget fullständig
proportionalilel. Kommitién an,ser all det för riksdagsvalen gällande och för
landstingsvalen föreslagna valsystemet i princip bor införas även vid
kommunfullmäktigval. Reglerna om valkretsindelning föreslås bli fakultativa.
Någon valkretsspärr på 12 96 bör inie införas enligt kommitién.
Kommunalvalskommitlén
föreslåralltsåait endasl parti som har fåll minst 4 96 av rösterna i hela
kommunen skali få delta i mandatfördelningen. Dessutom framhålls att
valkretsindelningen bör göras så att varje valkrets liksom f. n. kan beräknas
komma att tilldelas minst tio fasta mandat. Detta för atl så långt som möjligt
garantera alt valutslagel på etl proportionellt riktigt sätt speglar opinionen
i de olika valkretsarna.
Kommitténs
förslag lill nytt valsystem för de kommunala valen har fåll etl övervägande
gynnsamt mottagande av remissinsianserna. 1 fråga om införandet av. en
småpartispärr på 4 96 är meningarna dock delade. Även jag anser all den
grundläggande konstruktionen i förslagel har betydande förtjänster för
landslingens del. Kravel på proportionalilel mellan pariierna tillgodoses.
Mandatfördelningen påverkas inte av det sätt pä vilkel valkretsindelningen
görs. Om förslagel genomförs kan, som också kommittén har betonat, valkretsindelningen
göras uteslutande med sikte på en indelning som från valtekniska,
partiorganisaloriska och liknande synpunkter är den lämpligaste utan att
kravet på naluriiga valkretsar behöver från-trädas. Jag finner detta vara av
stort värde. Jag kan alltså i princip biträda kommitténs förslag. Till frågan
om småparlispärr återkommer jag emellertid i det följande.
1
fråga om kommunfullmäkligvalen talar inte samma starka skäl som beträffande
landstingsvalen för kommitténs förslag. Valsystemet uppfyller redan i dag de
krav på proportionalilel som rimligen kan ställas. Enligt min mening har de
skäl som kan anföras för kommitténs förslag inte sådan tyngd all delta bör
genomföras för dessa val. Vissa begränsade ändringar bör dock göras i nuvarande
system. Till dessa återkommer jag i del följande.
Prop.
1975:101 57
8.5
Småpartispärr
En
bärande tanke i kommunalvalskommitténs resonemang är att man vid riksdags- och
landstingsvalen och så långt möjligt även vid valen lill fullmäktige bör ha
valsystem som leder lill i princip likvärdiga resultat. Därför föreslår
kommittén en småpartispärr på 4 96 för både landstings- och
kommunfullmäktigval, för landstingsvalens del kompletterad med en valkrelsspärr
på 12 96.
Förslaget
om en småparlispärr har, som jag tidigare har nämnt, mött kritik vid
remissbehandlingen. Etl stort anlal remissinstanser ansluter sig lill
kommitténs förslag atl småpariispärren skall liilämpas även vid de kommunala
valen. En del remissinstanser, varibland fiera länsstyrelser och åtskilliga
kommuner, har ställt sig tveksamma eller avvisar direki en 4 96 -spärr mol
småpartier även på det kommunala planet. Till de remissinstanser som visar
tveksamhet i spärrfrågan hör utredningen om den kommunala demokratin och
Svenska kommunförbundet.
1
sitt tidigare nämnda belänkande framhåller ulredningen om den kommunala
demokratin all önskemålet om bästa möjliga proportionalilel måste vägas mol
nödvändigheten av alt förhindra en långtgående partisplillring. Utredningen kan
inle med ledning av de undersökningar som ulredningen har låtit göra säga något
bestämt om vilken småpartispärr som är den lämpligaste för fullmäktig- och
landstingsvalen. Utredningen haremellertid kommit fram till alt önskemålet om
en likformighet mellan riksvals- och kommunalvalssyslemen inte bör drivas
alltför långt, varför även en lägre spärrnivå bör kunna övervägas för de
kommunala valen.
Som
jag tidigare har framhållit anser jag del önskvärt att vid de kommunala valen
åstadkomma bästa möjliga proporlionaliiet mellan partierna. Från allmänt
demokratiska synpunkler måste ett valsystem grundas på proportionell rättvisa.
Men man får enligt min mening inte driva rättvisetänkandet så långt att andra
värden i demokratin kommer i fara. Valsystemet får inte uppmuntra lill en så
långtgående partisplittring att de kommunala organens handlingskraft föriamas.
Tvärtom torde det råda allmän enighet om atl valsystemet måsle ge förutsätining
för en arbetsduglig kommunal demokrati. Jag anser alltså att det i princip
finns fullgoda skäl för alt förse ett valsystem, som leder till större
proportionalitet vid de kommunala valen, med en spärr.
1
fråga om 1 a n d s l i n g s v a 1 e n har det stora flertalet remissinstanser
godtagit kommunalvalskommitténs förslag om en spärr vid 4 96, men några
remissinstanser anser att spärren är för hård. Bl. a. framhåller utredningen om
den kommunala demokratin atl en alltför hög spärr kan få negativa konsekvenser.
Det kan nämligen enligl utredningen finnas risk för att de i de kommunala
institutionerna orepresenterade minoriteterna väljer att i stället arbeta med
uiompariamentariska metoder eller föriorar intresset för det kommunala arbetet.
Prop. 1975:101 58
För
egen del har jag efter ingående överväganden kommit lill slutsatsen alt spärren
vid landstingsvalen bör sältas vid 3 96. Jag är emellertid inle beredd att
biträda förslagel om en valkretsspärr på 12 96. Jag delar alltså den
uppfattning som bl. a. länsstyrelsen i Slockholms län, landstingskommunerna i
Slockholms och Uppsala län samt Stockholms kommun framfört i denna del.
Som
fiera remissinstanser har framhållit talar intresset av enhetlighet för i
huvudsak likformiga valsystem. Enligl min mening framträder inga olägenheter
med nuvarande syslem för val till kommunfullmäklige. Med hänsyn till den starkt
delade remissopinionen om just småpartispärr för kommunfullmäktigval vill jag,
som jag redan har framhållit, inte förorda någon omfattande ändring av systemet
förval lill kommunfullmäktige. Följaktligen är jag inte beredd atl föreslå
någon spärr vid fullmäktigvalen.
8.6
Valkretsindelningen
Förulsältningarna
för valkretsindelning för landstingsval är f. n. tämligen ingående reglerade.
Med del landstingsproportionella valsystem som jag har förordat i det
föregående blir valkretsindelningen inte längre betydelsefull för
mandatfördelningen mellan pariierna. De nuvarande bestämmelserna bör därför
kunna förenklas. Jag återkommer till denna fråga i specialmoliveringen, men
vill redan nu la upp frågan om landslingsvalkretsarnas sloriek.
Kommiltén
framhåller alt man bör efterslräva att få fram valkretsar som dels inte
uppvisar alltför stora skillnader i fråga om antalet fasta mandal, dels bär upp
elt visst minsta anlal mandat. 1 sistnämnda hänseende förordar kommittén på
grundval av gjorda undersökningar all valkretsindelningen för landstingsval
görs så att varje valkrets kan beräknas få minst åtta fasta valkrelsmandat. För
egen del kan jag biträda kommitténs förslag i denna del.
1
fråga om valen till kommunfullmäklige bör enligt min mening nuvarande
huvudprinciper för valkretsindelningen gälla även i fortsättningen.
Minimiantalet mandal för valkrets är f. n. tio. Skäl kan emellertid anföras för
att beslämma minimiantalet lill etl högre tal. Valkretsar med så få mandal som
tio kan i vissa lägen medföra risk för bristande proporlionaliiet i kommunen.
Valkretsarna i kommunerna är emellertid redan nu mycket stora mandalmässigl.
Vid 1973 års val hade 58 96 av valkretsarna minst 20 mandat. Medianvärdet låg
så högt som vid 21. Ingen valkrets hade vid 1973 års val så lågt mandatantal
som minimiantalel tio. Jag har vid mina överväganden funnit atl etl
minimiantal på 15 mandat i varje valkrets utgör en ännu starkare garanti för en
god proportionalilel än vad nuvarande minimital ger. Jag förordar därför all
minimiantalet ändras lill 15.
Kommunalvalskommitlén
har redovisat hur landslingsmandalen fördelar sig på valkretsar enligl olika
beräkningsgrunder. (Undersökningarna har inte omfattat Stockholms och Gollands
län.) Materialet visar att en fördelnings-
Prop.
1975:101 59
princip
som bygger på antalet röstberättigade mandatmässigt gynnar valkretsar där
befolkningen har en högre genomsnittsålder på bekostnad av t. ex. valkretsar
med stora barnkullar och valkretsar med stort inslag av utländska medborgare.
Kommittén deklarerar alt den saknar anledning att ta ställning lill vilken av
fördelningsprinciperna som i och för sig är den lämpligaste. Kommiltén föreslår
emellertid att landstingsmandaten i princip skall fördelas mellan valkretsarna
i proportion lill antalet röstberättigade invånare samt att motsvarande bör
gälla i fråga om kommunfullmäktige. Som motiv anförs att den fördelningsprincip
som statsmakterna har accepterat för riksdagsvalen bör slå igenom också vid val
till landsting och kommunfullmäklige. Del slora fiertalet remissinstanser
tillslyrker atl mandalen fördelas mellan valkretsarna på grundval av antalet
röslberätligade i varje krets.
Inom
kommundepartementet har undersökts hur mandatfördelningen på valkretsar i
Slockholms läns landstingskommun i landstingsvalet år 1973 utfaller vid
tillämpning av de båda fördelningsmetoderna. Därvid har mandatfördelningen på
valkretsarna enligt det system som användes i landstingsvalet år 1973, dvs.
mandatfördelning efter folkmängd, ställts mol en modell där mandatfördelningen
räknas fram efter antalet röslberätligade. En sammanställning av
undersökningens resultal bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga
3. 1 två av de femlon valkretsarna uppvisas inte någon skillnad mellan de båda
beräkningssälten. 1 tio kretsar visas en skillnad på etl mandat och i tre
krelsar är den redovisade skillnaden två mandat. Som jag tidigare nämnt visar
motsvarande beräkningar för de valkretsindelade kommunerna ingen eller
obetydlig skillnad mellan de båda metoderna.
Jag
har samma uppfattning som kommunalvalskommitlén och remissinstanserna i
allmänhet och förordar atl mandatfördelningen mellan valkretsarna beräknas i
förhållande lill antalet röstberättigade i både landstingskommuner och
valkretsindelade kommuner.
Övergångsvis
förordar jag att inför 1976 års val folkmängden får utgöra fördelningsgrund.
9
Upprättade lagförslag
1
enlighet med vad jag nu har anförl har inom kommundepartementel upprättats
förslag lill
1. lag om ändring i landstingslagen (1954:319),
2. lag om ändring i kommunallagen (1953:753),
3. lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för
Stockholm,
4. lag om ändring i vallagen (1972:620).
Det under 4 angivna
förslaget har upprättals efter samråd med chefen för juslitiedeparlemenlel.
Prop. 1975:101 60
10
Specialmotivering
Landslingslagen
(1954:319) (LL), kommunallagen (1953:753) (KL) och kommunallagen (1957:50) för
Stockholm (KLS) innehåller bl. a. beslämmelser om rösträtt, valbarhet och
valkretsindelning. Föreskrifter om bl. a. sam-manräkningsförfarandel och
mandatfördelningen mellan pariierna finns däremot i vallagen (1972:620)
(ValL).
1 tilläggsdirektiv den 24
oklobef 1969 till 1965 års valtekniska utredning anförde föredragande
departementschefen alt det torde vara lämpligl alt en ny vallag begränsades
lill alt omfatta de rent vallekniska reglerna. De materiella bestämmelserna om
mandatfördelningen, inbegripet reglerna om utseende av representanter på
partiernas mandal, borde i så fall las in i den författning som närmast
innehåller reglerna för ifrågavarande representation.
1 samband med 1968/69 års
förfaitningsreform överfördes reglerna om mandatfördelningen vid riksdagsvalen
lill riksdagsordningen. De viktigaste av dessa beslämmelser finns numera i 3
kap. 6-9 §§ nya regeringsformen (RF), medan återstående bestämmelser om
mandatfördelningen vid riksdagsval har tagits in i ValL.
Kommunalvalskommitlén
föreslår alt mandatfördelningsreglerna las in i LL, KL och KLS samt alt bl. a.
bestämmelserna om valkretsindelningen behålls i dessa lagar. Enligl
remissyttrandet från kommunallagsutredningen bör de beslämmelser som rör
valförfarandel samlas i vallagstiftningen. Göteborgs kommun ger uttryck för
samma uppfattning.
Kommunallagsutredningen
föreslår i betänkandet (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag att bl. a. LL, KL och
KLS ersätts av en enhetlig kommunallag. Ulredningen anför alt bestämmelserna om
antalet ledamöter i fullmäktige och landsling hör hemma i en gemensam
kommunallag, medan reglerna om valkretsindelningen bör placeras i
vallagsliftningen. Frågan om placeringen av mandalfördelningsreglerna blir,
framhåller ulredningen, aktuell först när.ställning har lagils till om
kommunalvalskommitténs förslag till valmetod för kommunalvalen skall genomföras
eller ej. Ulredningen, som anser all del bör vara möjligl atl låta alla regler
som hänger samman med valet placeras i ValL, har inie lagil in några sådana
beslämmelser i sitt förslag lill enhetlig kommunallag.
Den
fördelning av bestämmelserna rörande valen lill riksdagen som har gjorts mellan
RF och ValL bör enligt min mening tillmätas stor betydelse när del gäller att
fördela molsvarande bestämmelser mellan kommunallagstiftningen och ValL. Efier
samråd med chefen för justitiedepartementet har jag emellertid funnil alt
bestämmelserna om valkretsindelning och mandatfördelning bör behållas i LL, KLoch
KLS resp. i ValL lill dess alt slällning kan tas till förslagel om en enhetlig
kommunallag.
Prop.
1975:101 61
10.1
Förslaget till lag om ändring i landstingslagen
6S
1
denna paragraf foreskrivs f. n. alt landstingets ledamöter och suppleanter för
dem utses genom val. 1 paragrafen har nu tagits in beslämmelser om . anlalel
ledamöter. F. n. är anlalel, som framgår av 10 §, beroende av valkretsindelningen
och av folkmängden i varje valkrets. Den nya 6 § har liksom kommitténs förslag
utformats efter forebild av 5 § KL. Det foreskrivs sålunda att landstinget
beslutar om anlalel landstingsmän och att antalet skall bestämmas lill ell udda
tal. Vissa minimital som inte får underskridas föreskrivs också. 1 enlighet med
kommitténs förslag har minimitalen salts i relation till anlalel
röslberätligade och inte som i 5 § KL till anlalel invånare. 1 den allmänna
motiveringen har jag förordat att mandalen skall fördelas mellan valkretsarna i
proportion till anlalel röstberättigade invånare i resp. krets. Med en sådan
ordning ligger det närmast till hands att också reglerna om antalet mandat för
hela landstingskommunen ställs i relation lill anlalel röstberättigade.
De
föreskrivna minimitalen stämmer överens med kommitténs förslag, vilket har
föranlett erinringar från endasl någon enstaka remissinstans. På en punkt har
dock en avvikelse gjorts från förslagel. Enligt delta skall utses minsl 21
landstingsmän i landstingskommun med 65 000 röstberättigade invånare eller
därunder och minsl 35 i landslingskommun med över 65 000 till och med 140 000
röstberättigade invånare. Med anledning av etl påpekande från länsstyrelsen i
Kopparbergs län om atl det inte finns någon landstingskommun som har
tillnärmelsevis så få röstberättigade som 65 000 har i slällel föreskrivits all
antalet landstingsman skall bestämmas till minst 35 i landstingskommun med 140
000 röstberättigade invånare eller därunder
Två
länsstyrelser har tagit upp frågan om inte också maximilal för antalet
landstingsmän bör föreskrivas, medan LandsiingsJörbundei uttrycker tillfredsställelse
över att kommitténs förslag inte innehåller några sådana föreskrifter. 1
likhet med kommittén har jag funnil alt man bör kunna ulgå från att landstingen
även utan sådana föreskrifter kommer all se till atl antalet inte sätts så högt
atl landstingens arbetsduglighet blir lidande.
Uttrycklig
föreskrift om när beslul om antalet landstingsmän skall fattas har inle ansells
nödvändig. Som kommiltén anför bör beslulel givetvis fattas i så god tid att
den ändring i valkretsindelningen som kan föranledas av beslutet kan hinna
genomföras inom föreskriven lid. 1 fråga om tiden för beslul om sådan ändring
får jag hänvisa lill vad som anförs under 13 §.
Kommitién
anför alt utan särskild föreskrift får anses gälla att antalet röstberättigade
invånare enligt den justerade röstlängden skall ligga till grund för beslut om
antalet landstingsmän. För tydlighetens skulle har dock i paragrafen angetts
hur antalet röstberältigade skall beräknas. Enligt 2 kap. 3 § ValL, som
reglerar hur antalet röslberätligade skall beräknas när del gäller atl
fastställa antalet fasta valkrelsmandat i varje valkrets för val till
Prop. 1975:101 62
riksdagen,
skall beräkningen ske på grundval av stommarna lill manlalslängderna för del
år då ordinarie val lill riksdagen skall hållas. Fördelningen av de fasta
valkrelsmandalen på valkretsarna behöver emellertid inte göras förrän senast
vid utgången av april valåret (2 kap. 2 v;), medan beslut om antalet
landstingsmän måsle fattas avsevärt tidigare. Eftersom stommarna till mantalslängderna
enligl 40 vi folkbokföringsförordningen (1967:198) inte behöver föreligga
förrän i millen av januari, har det ansetts lämpligast atl, när anlalel
landstingsmän skall bestämmas, använda de allmänna röstlängderna som grundval
för beräkningen av antalet röstberältigade i landstingskommunen. 1 andra
stycket av förevarande paragraf har därför föreskrivits atl som röstberättigad
skall anses den som har upptagits i gällande röstlängd. Allmän röstlängd
upprättas enligt 4 kap. 1 !j ValL årligen före den 15 juni för varje
valdistrikt. Röstlängden gäller fr. o. m. den 1 september del år den har
upprättats t. o. m. den 31 augusti påföljande år (4 kap. 7 5;).
I röstlängden
upptas den som den 1 juni är kyrkobokförd i valdistriktet,
är svensk medborgare och har fyllt eller före den 1 september del år röst
längden upprättas fyller 17 år (4 kap. 2 i). Den som är omyndigforklarad
upptas dock inle i längden.
1
enlighet med kommitténs förslag har i fjärde stycket föreskrivits alt beslut om
ändring av antalet landstingsman liilämpas försl vid del val i hela rikel av
landstingsmän som följer närmast efter beslutet. Det har inle ansetts
nödvändigt atl i paragrafen särskilt ange att nyll beslul om antalet
landstingsman behöver fattas endast om bestämmelserna om antalet landstingsman
föranleder det. Däremot har del föreskrivits atl länsslyrelsen genast skall
underrättas om beslut om ändring av antalet landstingsmän.
9s
Ändringen
i 9 ;? föranleds av alt bestämmelserna om nyval av landstingsman och
suppleanter vid ändring i den landslingskommunala indelningen fiyttas från 17
>; till 15!;.
10
S
Bestämmelser
om valkretsindelning och jämkning i sådan indelning finns f. n. i 10-17 §!; LL.
Som jag har anförl i den allmänna motiveringen upphör valkretsindelningen med del
nya systemet för val till landsting atl vara ett betydelsefullt komplement till
valsättei. Bestämmelserna om valkretsindelningen kan därför förenklas
avsevärt. Förevarande paragraf innehåller endasl föreskrifter om att
landslingskommun skall delas in i valkretsar och atl valbarhet inle är
inskränkt inom valkrets.
II och
12 SS
1
11 § ges bestämmelser om landstingskommuns indelning i valkretsar. Paragrafen
motsvarar alltså dels del av nuvarande 10 §, dels nuvarande 11
Prop.
1975:101 63
och
12!;§. Bortsett från några obetydliga justeringar stämmer paragrafen överens
med 16 § i kommitténs förslag.
Utöver
vad jag har anfört i den allmänna motiveringen vill jag i fråga om innehållet i
11 § anföra följande.
Huvudregeln
är atl valkrets skall bestå av en eller fiera kommuner. Om det leder lill en
lämpligare valkretsindelning, skall dock avsteg kunna göras från denna regel.
Valkrets bör enligt paragrafen vidare utformas så att den kan beräknas komma
alt - med tillämpning av 14 § - tilldelas minst åtta fasta valkrelsmandat.
Paragrafen innehåller vidare föreskrifter som avses garantera alt - när kommun
delas i valkretsar för val av landstingsman -överensslämmelseåstadkoms mellan
valkretsindelningen för landstingsvalen och valkretsindelningen för
kommunfullmäktigvalen. Kommunindelningsreformen är numera så gott som helt
genomförd. Med hänsyn härtill har del inte ansells nödvändigt atl i 11 S ta in
någon motsvarighet lill den bestämmelse som kommittén föreslår om att vad som i
paragrafen föreskrivs om kommun skall äga molsvarande tillämpning på
kommunblock.
13 S
1
denna paragraf ges liksom f. n. bestämmelserom på vem det ankommer alt besluta
om landstingskommuns indelning i valkretsar. Vidare ges beslämmelser om tiden
för sådant beslut. Föreskrifter härom finns f. n. i 14 S-Paragrafen motsvarar
15 S i kommitténs förslag. Motsvarighet till de nuvarande bestämmelserna om
ordningen för beslul om det antal landstingsman som skall ulses för varje
valkrets har tagits in i 14 !j.
Enligt
nuvarande regler bestäms indelningen i valkretsar av landstinget på förslag av
länsstyrelsen och sedan kommunerna har beretts lilirälle att yttra sig.
Landslingels beslul skall underställas regeringen för prövning och
fastställelse.
Kommiltén
föreslår att länsstyrelsen skall besluta om valkretsindelningen på förslag av
landstinget eller efter dess hörande. Landstinget skall bereda kommunerna
tillfälle att yttra sig. Efter övergången lill det landstingsproportionella
valsystem som kommitién föreslår kan valkretsindelningen enligl kommittén i
princip göras med utgångspunkt i vad som är ändamålsenligt från vallekniska,
partiorganisatoriska och liknande synpunkler. Med länsstyrelsen som beslutande
säkerställs den nödvändiga samordningen mellan valkretsindelningen vid
landstingsvalen och valkretsindelningen vid kommunfullmäktigvalen. Behovet av
fastställelseprövningen faller enligt kommitién borl i och med atl
valkretsindelningen upphöratt vara ett komplement till valmetoden.
Kommitténs
förslag har gett anledning till viss kritik vid remissbehandlingen.
Landstingsförbundet och några andra remissinstanser anser atl valkretsindelningen
bör beslutas av landslingen själva. Enligl länsstyrelsen I Skaraborgs län
framstår nuvarande ordning för beslut om valkretsindelning
Prop. 1975:101 64
som
onödigt omständlig, när valkretsindelningen upphör alt vara betydelsefull från
politisk synpunkt. Med hänsyn lill viklen av samordning med valkrelsindelningen
för val till kommunfullmäktige bör länsstyrelsen därför överta
fastställelseprövningen.
För
egen del anser jag atl landstingskommunerna i princip bör ha del avgörande
inflytandet på valkretsindelningen. I paragrafen har därför föreskrivits all
beslul om valkrelsindelningen skall ankomma på landstinget. Av de skäl som
länsstyrelsen i Skaraborgs län har anfört har fastställelseprövningen
behållits men fiyttats lill länsslyrelsen. Med den utformning som bestämmelsen
härom har fått kommer länsstyrelsen inle att kunna göra några sakliga ändringar
i landstingels beslut.' Del får anlas bli ytleriigt sällsynt att länsstyrelsen
finner att landstingets beslul inte kan fastställas oförändrat eller med endasl
formella justeringar ulan saklig betydelse. 1 enlighet med vad som enligl 9 S
KL gäller i fråga om talan mol länsstyrelsens beslul om valkretsindelning för val
av kommunfullmäklige har föreskrivits att talan mot länsstyrelsens beslul fors
hos valprövningsnämnden suml att talan inte får föras mot nämndens beslut.
Beslut
om ändring av tidigare bestäind valkretsindelning skall enligt nuvarande 14 !;
fattas före utgången av oktober året innan val av landstingsman äger rum nästa
gång eller, om regeringen förordnar del, före utgången av maj valåret. Vid
ändring i den landslingskommunala indelningen kan regeringen enligt 15 och 16
!;§ föreskriva annan lid för beslul om jämkning i valkrelsindelningen.
Enligt
kommitténs förslag skall beslul om indelning i valkretsar meddelas senast före
utgången av maj del år val av landstingsmän nästa gång skall äga rum enligt den
beslutade indelningen. Kommittén anför alt praktiska skäl talar för att
beslutet i allmänhet meddelas året före det år när valkretsindelningen skall
liilämpas för första gången. Ändringar i den kommunala eller
landstingskommunala indelningen eller i valkretsindelningen för
kommunfullmäktigval kan emellertid medföra att beslut om ändring i
valkretsindelningen för val till landstinget måste meddelas under valåret.
Också
på denna punkt har kommitténs förslag väckt kritik. Enligt 1965 års vallekniska
utredning framstår del som tveksamt om förslagel om liden tor beslul om
valkretsindelning är realisliskl. Sådant beslut bör enligt utredningen fattas
tidigare, även om det vallekniska system med valboxar och hålkortsvalsedlar som
utredningen har föreslagit inte genomförs. Länsstyrelserna i Stockholms och
Västernorriands län ger uttryck för samma uppfattning. Enligt sistnämnda
länsstyrelse bör tidsgränserna för beslut om valkretsindelning vid
landstingsval resp. vid kommunfullmäktigval vara desamma. För atl lämpliga
valkretsar för val av landstingsmän skall kunna erhållas kan det någon gång bli
nödvändigt alt dela upp en kommun på fiera valkretsar.
Med
anledning av vad kommittén och remissinstanserna har anförl har i 13 S som
huvudregel föreskrivits all beslut om indelning i valkretsar skall
Prop. 1975:101 65
meddelas
före utgången av oktober årel före del år då val av landstingsmän första gången
skall förrättas enligl den indelning som beslulel avser. I normalfallet skall
alltså beslulel fattas vid samma tid som enligl nuvarande regler. Med denna
utformning som bestämmelsen har fåll torde del framgå alt nytt beslut om
valkrelsindelningen behöver fallas endasl om ändring skall göras i den
valkretsindelning som har beslutats tidigare. För del fall all t. ex. ändringar
i den landslingskommunala eller kommunala indelningen skulle föranleda ändring
i valkrelsindelningen har i paragrafen angetts atl regeringen kan föreskriva
annan lid för beslul om indelning i valkretsar. Skulle landstinget ha fatlat
elt beslul som står i slrid mol bestämmelserna i 11 S tredje slyckel, har länsslyrelsen
atl vägra fastställelse. Härigenom garanteras samordningen mellan den
landslingskommunala och den kommunala valkrelsindelningen.
14 S
Denna
paragraf motsvarar 11 § 2 och 3 mom. i kommitténs förslag. Den innehåller
bestämmelser om fasta valkretsmandat och utjämningsmandat och om de fasta
valkretsmandalens fördelning på valkretsarna. Bestämmelserna är grundläggande
för del nya valsystemet för landstingsvalen och de har utformats efter förebild
av 3 kap. 6 §, 7 § första stycket första punkten och 8S första slyckel RF saml
2 kap. 2 SS ValL. Reglerna om mandatfördelningen mellan partierna har, som
framgår av vad jag förul har anfört, tagils in i ValL. Atl reglerna om de fasta
valkrelsmandalen och utjämningsmandaten har tagits in i LL motiveras av att de
har elt visst samband med bestämmelserna om valkrelsindelningen. Som framgår av
vad jag har anfört i det föregående bör frågan om atl föra över alla dessa
beslämmelser Ull ValL las upp i samband med all ställning tas lill förslaget om
en enhetlig kommunallag.
1
enlighet med vad jag har förordal i den allmänna motiveringen föreskrivs i
förevarande paragraf att 9/10 av landstingsmandalen skall vara fasta
valkretsmandat som fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i varje
valkrets. Återstoden är utjämningsmandat som försl fördelas mellan partier på
grundval av valresultatet i hela landstingskommunen och därefter tillförs
valkretsarna. Länsstyrelsen fastställer enligl vad som vidare föreskrivs i
paragrafen antalet fasta valkrelsmandat i varje valkrets. Avgörande för hur
slor del av samtliga fasta valkrelsmandat som skall tilldelas en viss valkrets
är förhållandet mellan anlalel röslberätligade i valkretsen och anlalel
röstberättigade i hela landstingskommunen. 1 det följande skall jag inskränka
mig till atl behandla frågan om tidpunkten för länsstyrelsens beslul. 1 övrigi
hänvisar jag till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen.
Enligl
nuvarande beslämmelser i 14 § LL gäller samma lider för jämkning av tidigare
beslut om det antal landstingsman som skall utses för varje valkrets som för
jämkning av beslutet om själva valkretsindelningen. Be-
5 Rik.':dageii 1975. I saml. Nr 101
Prop.
1975:101 66
slutet
skall alltså fattas före utgången av oktober årel innan val av landstingsman
nästa gång äger rum eller, om regeringen förordnar del, före utgången av maj
valåret. Vid ändring i den landslingskommunala indelningen kan regeringen
enligt 15 och 16 §§ föreskriva annan tid för beslutet.
Länsslyrelsen
skall enligl kommitténs förslag fastställa antalelfasla valkrelsmandat i
valkretsarna före utgången av maj varje år då val av landstingsmän skall
hållas. Några remissinstanser anser atl beslutet bör fallas tidigare. Hit hör
1965 års valtekniska utredning - som gör denna bedömning även för del fallet
alt ulredningens förslag om nytt vallekniski system inle skulle bli genomfört -
länsstyrelsen I Stockholms län och Borås kommun. Kommunen åberopar
valorganisatoriska synpunkter. Enligl länsslyrelsen är de tidsmarginaler som
ett genomförande av kommitténs förslag skulle leda lill alldeles för knappa
särskilt med hänsyn lill den lid som behövs för framställning av valsedlar.
För
riksdagsvalens del fastställs antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets
före utgången av april varje år då ordinarie val lill riksdagen skall hållas (2
kap. 2 § ValL). Det anlal fullmäklige som varje valkrets skall utse bestäms
enligl 9S femte stycket KL det år valet skall äga rum före april månads utgång.
Samma lidsgräns bör enligt min mening gälla för beslut om de fasta valkretsmandalens
fördelning på valkretsar för val av landstingsman. 1 14 § har därför
föreskrivits alt beslutet skall fattas före utgången av april varje år val av
landstingsmän skall äga rum. Regeringen skall dock
- t.
ex. om del forenleds av ändring i den landslingskommunala eller kom
munala indelningen - kunna bestämma annan lid för beslutet.
Vidare
har i paragrafen föreskrivits atl anlalel röstberättigade skall beräknas på
grundval av de gällande röstlängderna, all talan mot länsstyrelsens beslul enligt
paragrafen förs hos valprövningsnämnden och alt talan inte får foras mot
nämndens beslut. Att röstlängderna liksom vid bestämmandet av del totala
antalet landstingsman skall användas som underlag motiveras
- utom
av intresset av enhellighei - av all del bör vara möjligl för länsstyrel
sen atl besluta om de fasta valkretsmandatens fördelning på valkretsarna
i anslutning till fastställelseprövningen av landslingels beslut om valkrets
indelningen.
15 S
Denna
paragraf motsvarar nuvarande 15 S andra stycket, 16 S första och tredje
styckena samt 17 S. Enligt dessa beslämmelser kan regeringen i samband med
ändringar i den landstingskommunala indelningen förordna om nyval av
landstingsmän och suppleanter årel innan indelningsändringen träder i kraft.
Sådant val hålls på dag som länsslyrelsen bestämmer och avser tiden fr. o. m.
den 1 januari årel efter valåret lill utgången av det år då val i hela rikel av
landstingsmän äger rum nästa gång.
Kommitién
anförall det kan anlas atl landstingskommunala indelnings-
Prop.
1975:101 67
ändringar
i fortsältningen praktiskt tagel undantagslöst kommerait genomforas vid
årsskifte efter allmänna val. 1 enlighet med kommitténs förslag har i
paragrafen föreskrivits atl landstingsvalet därvid skall avse landstingskommunen
enligt den nya indelningen. För del fall att en indelningsändring undanlagsvis
skulle träda i kraft vid annal årsskifte har vidare liksom enligt förslaget
föreskrivits all regeringen får förordna om nyval. Som kommiltén anför bör
regeringen liksom hittills få fritt efter omsländighelerna pröva om nyval skall
äga rum. Jag delar kommitténs uppfattning all nyval bör äga rum endasl om
indelningsändringen medför en befolkningsförskjutning av 15-20 96 mellan de
berörda landstingskommunerna.
78
S
Ändringen
i 78 S 1 mom. är en följd av ändringarna i 13-15 SS och av alt 16 S upphävs.
Övergångsbeslämmelserna
De
nya bestämmelserna bör kunna liilämpas vid del val i hela riket av
landstingsman som skall äga rum hösten 1976. På grund härav har föreskrivits
alt lagändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1975.
Som
anförts i det föregående föreslås i betänkandet (SOU 1975:15) Kommunal
rösträtt för invandrare alt icke svenska medborgare under vissa förutsättningar
skall få rösträtt vid bl. a. landstingsval. Betänkandet remissbehandlas f. n.
Statsmakternas ställningstagande till förslaget kan inle vänias föreligga
tidigare än kort före årsskiftet 1975/76. Enligl vad jag har föreslagit i del
föregående skall anlalel röstberättigade och inte antalet invånare vara avgörande
för hur många landstingsman som skall utses och för fördelningen av de fasta
valkrelsmandalen på valkretsarna. Antalet röslberätligade skall därvid beräknas
på grundval avgällande röstlängder. Om dessa förslag vinner riksdagens bifall
och förslagel om kommunal rösträtt för invandrare genomförs med tillämpning
fr.o. m. 1976 års val, skulle del enligl min mening framstå som
otillfredsställande all i de avseenden som jag nyss har nämnt beräkna anlalel
röstberältigade ulan hänsyn lill de icke svenska medborgare som skulle bli
röstberättigade vid valet. En lämpligare lösning synes vara all antalet
landstingsman och fördelningen av de fasta valkrelsmandalen inför 1976 års val
görs med utgångspunkt i anlalel invånare i stället för antalet röstberältigade.
Med anledning härav har i övergångsbestämmelserna tagits in särskilda
föreskrifter för val som förrättas före utgången av år 1976. Vid utformningen
av den bestämmelse som föreskriver vissa minimital för antalet landstingsman
har den föreslagna 6 S varil utgångspunkten. Därvid har antagils alt antalet
röstberättigade i genomsnitt utgör 60 96 av antalet invånare. Några
föreskrifter om hur antalet invånare skall beräknas när antalet landstingsman
bestäms har inte ansetts nödvändiga. Sådana föreskrifter finns f. n. inte i 5 S
KL.
Prop.
1975:101 68
De
nya bestämmelserna i LL bör gälla också för Slockholms läns landstingskommun.
Något förslag läggs därför inte fram om en ny lag motsvarande lagen (1972:624)
om antalet landstingsman och valkrelsindelningen i Stockholms läns
landstingskommun för valperioden 1974-1976.
10.2
Förslaget till lag om ändring i kommunallagen
1
5 S första stycket (KL) har i enlighet med kommitténs förslag minimitalen för
antalet fullmäktige salts i relation till antalet röstberättigade i stället för
som hittills till antalet invånare i kommunen. Motsvarande ordning har
föreskrivits i 6 S LL som innehåller föreskrifter om antalet landstingsmän.
Enligt båda paragraferna skall antalet röstberättigade beräknas på grundval av
de gällande röstlängderna.
Om
en kommun skall delas in i valkretsar liksom om valkretsindelning får ske beror
enligl 9 S första stycket på folkmängden i kommunen. Bestämmelsen ändras nu så
alt i stället antalet röstberättigade blir avgörande. En motsvarande ändring
har gjorts i tredje stycket som reglerar hur full-tnäktigemandaten skall
fördelas på valkretsarna. Av vad jag har anfört i del föregående framgår atl
anlalel röstberättigade också har gjorts avgörande förde fasta
valkretsmandatens fördelning på landstingsvalkretsarna (jfr. 14 S LL).
Jag
har i den allmänna motiveringen förordat atl det lägsta antalet mandat i varje
valkrets för val av fullmäktige skall höjas från tio lill femton. Förslaget
föranleder ändringar i 9S andra och femte styckena.
De
nya bestämmelserna om att antalet röstberältigade och inte antalet invånare
skall vara avgörande i skilda hänseenden bör av skäl som jag har anfört i
specialmotiveringen lill ändringarna i LL inle liilämpas inför 1976 års val.
Däremot bör höjningen av det lägsta antalet mandat per valkrets liilämpas redan
vid del valet.
10.3 Förslaget
till lag om ändring i kommunallagen för Stockholm
1
fråga om ändringarna i KLS får jag hänvisa till vad jag har anfört i fråga om 9
S KL.
10.4 Förslaget
till lag om ändring i vallagen
2 kap. 5 S
1 första
stycket har tagils in en hänvisning lill de föreslagna bestämmelserna i 14S LL
om fördelning av de fasta valkrelsmandalen i landslingskommun på valkretsar.
Andra stycket upphävs med anledning av att. som jag har anfört i
specialmotiveringen till ändringarna i LL, de nya bestämmelserna i LL om
valkretsindelning m. m. avses gälla också för Stockholms läns
landslingskommun.
Prop. 1975:101 69
14 kap. 3;j
1
andra stycket föreskrivs f. n. alt länsslyrelsen i fråga om landstings-och
kommunfullmäktigval fördelar platserna mellan pariierna för varje valkrets.
Det nya valsystemet för landstingsvalen innebär bl. a. all fördelningen av
mandaten mellan pariierna sker på grundval av valresultatet i hela landstingskommunen.
Andra stycket har ändrats med anledning härav.
14 kap. 15 S
1
första stycket anges f. n. hur ordningen mellan kandidatnamnen bestäms. 1 detla
avseende gäller samma bestämmelser som för riksdagsvalen. Dessa regler kan
också i fortsättningen gälla för både landstings- och kommunfullmäkligvalen. 1
andra-sjätte styckena finns beslämmelser om bl.a. mandatfördelningen mellan
partierna. Eftersom dessa beslämmelser inle kan tillämpas vid det nya
valsystemet för landstingsvalen och systematiken i ValL är alt särskilda
bestämmelser för landstingsvalen placeras före beslämmelser som bara avser
valen lill kommunfullmäklige, har de nuvarande bestämmelserna i andra-sjätte
styckena fiyttats till en ny 15 d§.
14 kap. 15 a S
1
paragrafen, som är ny och motsvarar 11 S 4 mom. första punkten LL i kommitténs
förslag, har lagils in en föreskrift om all endasl parti som har fått minsl tre
procent av rösterna i hela landstingskommunen är berättigat atl dellaga i
fördelningen av mandalen i landstinget. 1 fråga om motiven för denna
beslämmelse får jag hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna
motiveringen.
14 kap. 15 b S
I
denna paragraf ges närmare bestämmelser om mandatfördelningen mellan partierna
och om förfarandet när elt parti har fått fiera mandat i en valkrets än det
finns namn på partiets valsedlar. Molsvarande bestämmelser har i kommitténs
förslag lagils in i 12 S 1-3 mom. saml 13 och 14 SS LL. För riksdagsvalens del
finns molsvarande regler i 3 kap. 8 S RF och 14 kap. 9S ValL. Paragrafen har
utformats i enlighet med de nyss nämnda bestämmelserna i kommitténs förslag men
i tillämpliga delar anpassats efter ordalagen i de bestämmelser som reglerar
molsvarande frågor för riksdagsvalens del. 1 sak avviker paragrafen från
kommittéförslaget och bestämmelserna för rik.sdagsvalen endast i den mån del
föranleds av atl den s. k. 12 96 -regeln inte avses bli tillämplig på
landstingsvalen. Ulöver vad jag nu har anfört hänvisas till den allmänna
motiveringen.
Prop.
1975:101 70
Denna
paragraf motsvaras i kommitténs förslag av 12 S 4 mom. LL. Paragrafen reglerar
hur de mandat som partierna har fåll skall besättas med kandidater.
Bestämmelsen torde inte fordra någon närmare kommentar. För riksdagsvalens del
finns molsvarande beslämmelser i 3 kap. 9 S RF och 14 kap. 10 S första och
andra styckena ValL.
14
kap. 15 d§
1
denna paragraf har tagits in bestämmelserna i nuvarande 14 kap. 15 S
andra-sjätte styckena om mandatfördelningen mellan partierna och om hur
mandalen skall besättas med kandidater. Vissa redaktionella ändringar har
gjorts med anledning av alt bestämmelserna framdeles avser bara kommunfullmäktigvalen
och av alt första stycket i 14 kap. 15 S inte fiyttas.
14
kap. 16 S
1
denna paragraf regleras dubbelvalsiiualioner. Nuvarande första stycket bildar
paragrafens andra stycke och avser bara val till kommunfullmäktige.
1
första Slyckel har tagils in bestämmelser om hur dubbelvalsiiualioner skall
avvecklas vid landstingsval. Dubbelval kan innebära atl en kandidat blir vald
för mer än ell parti eller får mandal i två eller fiera valkretsar. Fördel
sistnämnda fallet innebär kommitténs förslag, utom i elt hänseende som jag
återkommer till i det följande, ingen skillnad i förhållande till vad som
numera gäller vid landstings-och kommunfullmäkligval. Fördel fallet alt en
person har fått platser från två partier gäller f. n. atl vardera platsen skall
anses som en halv plats vid beräkning av det anlal platser som har utdelats.
Molsvarande gäller, om en kandidat har fått platser från tre eller flera
partier. Kommitténs förslag innebär all kandidaten i stället skall tillträda
det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. En sådan regel gäller f. n.
vid dubbelval i olika valkretsar och, i fråga om riksdagsval, också när en
kandidat har fått mandal från flera partier. På denna punkt har första stycket
i förevarande paragraf utformats i enlighet med förslaget, vilket har
tillstyrkts av de remissinstanser som har yttrat sig härom.
Vid
fastställande av vem som skall få det mandat som kandidaten inie tillträder
skall det enligt förslaget anses som om han inte varit kandidat vid valet. För
landstingsvalens del har i stället föreskrivits att mandatet skall tillfalla
den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i den valkretsen eller
för det partiet. En sådan regel gäller redan nu vid dubbelval i olika valkretsar
och, i fråga om riksdagsval, också när en kandidat har fått mandat från flera
partier.
Reglerna
om sättet att utse ersättare i den eller de valkretsar där en kandidat som har
fått mandat i flera valkretsar inie lar plats kan leda till att ersättaren hämtas
från en lista som har fått betydligt färre röster i valkretsen
Prop.
1975:101 71
än
den lista på vilken den dubbelvalde kandidaten var upptagen. 1 betänkandet
(1974:21) anförde KU all ulskotlel delade den uppfattning som hade uttalats i
motionen (1974:353), nämligen all de nuvarande reglerna i vissa lägen leder
lill resultat som från demokratisk synpunkt är otillfredsställande (bet. s.
15). Utskottet ansåg alt reglerna bör ses över i samband med att slällning las
lill valsystemet i stort vid de kommunala valen och all förslag bör föreläggas
riksdagen så att nya beslämmelser kommer atl gälla vid 1976 års val. Riksdagen
biföll ulskotiets hemställan om all det anförda borde ges Kungl. Maj:l till
känna (rskr 1974:160). Riksskatteverket har nyligen i skrivelse lill regeringen
lagl fram etl förslag till ändrad metod för dub-belvalsavveckling. Frågan
bereds f. n. inom justitiedepartementet med sikte på atl förslag lill nya
beslämmelser skall kunna föreläggas 1975/76 års riksmöte.
14
kap. 18 S
Ändringen
i paragrafen är en följd av de nya bestämmelserna för landstingsval i 14 kap.
16 S.
14
kap. 20 S Uppräkningen i paragrafen har kompletterats med de nya 15b-15dSS.
14
kap. 21 S
Enligt
denna paragraf i dess nuvarande lydelse skall nytt val genast förrättas, om
föreskrivet antal landstingsmän eller fullmäktige inte har utsetts vid val av
landstingsmän eller fullmäktige. Vid det nya valet skall också suppleanter
väljas. Om landstingsman och fullmäktige men inte suppleanter har valts till
föreskrivet anlal, skall däremot någoi nytt val inte äga rum.
I
15bS har lagils in en föreskrifl om all överskjutande mandal skall fiylias lill
annan valkrets, om etl parti i någon valkrets har fått fiera mandat än partiet
har kandidater i valkretsen. Om det överskjutande mandatet, trots
överfiyitningen, inte kan besättas, skall det vara obesatt under den tid som
valet avser. Molsvarande bestämmelser har inte kunnat föreslås för
fullmäkligvalens del, efiersom valen i de valkretsindelade kommunerna också i
fortsältningen kommer att ske i slutna valkretsar.
Till
följd av vad jag nu har anfört har 14 kap. 21 S ändrats så atl regeln om att
nytt val skall förrättas för att besätta den eller de obesatta platserna
begränsats till alt gälla fullmäktigvalen. Av 18 S tredje stycket framgår atl
nyll val inle skall äga rum på grund av all suppleanter för landstingsmän inte
har utsetts till föreskrivet anlal.
Prop. 1975:101 72
11
Hemställan
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen all aniaga förslagen lill
1. lag om ändring i landstingslagen (1954:319),
2. lag om ändring i kommunallagen (1953:753),
3. lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för
Stockholm,
4. lag om ändring i vallagen (1972:620).
Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.
Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
Prop.
1975:101 73
Bilaga
1
EFFEKTEN AV MANDATSPARR
VID VAL TILL KOMMUNER OCH LANDSTING'
av Göran Åstrand
' Denna bilaga är. borisen från några smärre
sifferkorrigeringar och förmella justeringar som gjorts av författaren,
identisk med Bilaga III lill betänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den
kommunala demokratin.
Prop.
1975:101 74
Effekten
av mandatspärr vid val till kommuner och landsting
På
uppdrag av Ulredningen om den kommunala demokratin har jag verkställt en
valstatistisk undersökning av de mandalmässiga effekterna av elt valsystem med
utjämningsmandat och mandatspärr. Utgångspunkten har varil alt tillämpa nu
gällande valsystem för riksdagsvalen på valen till kommuner och landsling och
att undersöka mandatutfallen vid olika höjd på mandalspärr.
Undersökningen
baseras på de faktiska förhållandena vid 1973 års val till kommuner och
landsting vad beträffar indelning och valresultat, liksom de tor varje kommun
och landsting fastställda antalet mandat.
Efter
samråd med Utredningen om den kommunala demokratin har undersökningen
genomförts med tillämpning av fyra olika spärrnivåer, nämligen 4 96, 3 96, 2
96 och ingen spärr. 1 redovisningen lämnas därjämte uppgift på del faktiska
utfallet i 1973 års val. Eftersom partiernas andel av valmanskåren i denna
undersökning är av central betydelse redovisas för varje parti, i varje kommun
och landsling, dess procentuella andel av antalet avlämnade, godkända, TÖsier.
Partier som hamnat nära aktuella spärrar har i redovisningen erhållit
procenttalet med två decimaler.
Undersökningens
uppläggning
De
i undersökningen använda statistiska uppgifterna har hämtats från Statistiska
Centralbyråns meddelande Be 1973:15 (Allmänna valen 1973: Huvudresullat.
Definitiva uppgifter).
För
varje kommun och landsting har först förtecknats utfallen i 1973 års val
belräffande a) godkända röster, b) procentuell andel och c) mandal.
För
varje parti, i varje kommun och landsting, har därefter den procentuella
andelen multiplicerats med brultoanlalet mandat (inom kommunen eller
landstinget). Härvid framkommer den "exakta" mandatfördelningen.
För
varje parti, i varje kommun och landsting, har därefter de med valsystemet
förknippade jämförelsetalen framräknats varvid ev justeringar beroende på
mandatspärr resp. uddatalsmelodens effekter verkställts. De framkomna
jämförelsetalen har använts föratl fördela mandalen på partier varvid
mandatspärrarna (4, 3, 2) tillämpats. Den sista fördelningen har för varje
parti gjorts utan tillämpning av någon mandatspärr. Praktiskt innebär tekniken
följande:
Prop.
1975:101
Bengtsfors kommun (Älvsborgs län)
Val 1973
75
45 fuUmäkilgemandat
opaginerad Kontrollera mot PDF
röster
proceni
fullmäktige-mandat
M
720
8,7
4
C
2 656
32,2
15
F
791
9,6
4
KDS
'214
3,3
1
S
3 661
44,4
20
Vpk
136
1,7
1
Ö
2
-
-
Mandatutfall
vid olika spärrar
a Partier som ligger över 4 % = M, C,
F, S med röstetal 7 828 vilket
ger följande procentandelar:
M 9,2 96
C 33,9 96
F 10,1 96
S 46,8 96
dessa tal multiplicerade med 45 ger följande
"exakta" mandatfördelning:
M 4,14= 4 mandat
C 15,25 = 15 mandat
F 4,54 = 5 mandal
S 21,06 = 21 mandat
vid en beräkning av jämförelsetalen (enligt den för
valsystemet gällande uddalalsmeloden med divisorn 1,4) framkommer följande
tal:
för M
720
7=102,85
Mandat: M
4
för C 2
656
29=
91,58
C
15
för F
791
9= 87,88
F
5
för S 3
661
41=
89,29
S
21
b Pariier som ligger över 3 % = M. C, F. KDS. S med
röstetal 8 102
vilkel ger följande
procentandelar:
M 8,9 96
C 32,8 96
F 9,8 96
KDS 3,4 96
S 45,2 96
Prop.
1975:101 76
dessa
tal multiplicerade med 45 ger följande "exakta" mandatfördelning:
M
4,00 =
4 mandal
C
14,76 =
15 mandal
F
4,41
= 4 mandat
KDS
1,53
= 2 mandat
S 20,34
= 20 mandat
vid
en beräkning av jämförelsetalen framkommer följande tal:
för M 720: 7=102,85
Mandat
M
4
för C 2 656: 29= 91,58
C
15
för F 791 :
7=113,00
F
4
förKDS274: 3= 91,33
KDS
2
för S 3 661 : 39= 93,87
S
20
c
Pariier som ligger över 2 %. Samma som 3 % och samma mandatulfall.
d
Partier som erhållit röster: M, C, F, KDS, S, Vpk, Ö med röstetal 8 240 vilket
ger samma procentuella fördelning som den som redovisats under val -73. Dessa
tal multiplicerade med 45 ger följande "exakta" mandatfördelning:
M 3,91
= 4 mandat
C 14,49=15
mandat
F 4,32=
4 mandat
KDS 1,48=
1 mandal
S 19,98 =
20 mandal
Vpk 0,76=
1 mandal
vid
en beräkning av jämförelsetalen framkommer följande tal:
för M 720
7
= 102,85
Mandat:
M
4
för C 2 656
29 = 91,58
C
15
för F 791
7
=113,00
F
4
för KDS 274
1,4=
195,71
KDS
1
för S 3 661
39 = 93,87
S
20
för Vpk 136
1,4=
97,14
Vpk
1
Beräkningarna
har sedan sammanställts för varje kommun och redovisas länsvis i den
traditionellt utnyttjade ordningen från Slockholms län till Norr-botlens län,
samt för varje landsting i samma geografiska följd.
Resultaten
har inledningsvis sammanställts för riket som helhet.
Prop. 1975:101 77
Undersökningens huvudresultat
Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på
mandatspärr
Hela landet
Den riktiga mandatfördelningen 1973
M 1 599
C 3 609,5
F 1232
KDS 250
S 5 786
Vpk 549
Skp 1
Övriga 209,5
13 236,0
Mandatfördelning vid
spärr 4 % spärr 3 96 spärr 2 % ingen
spärr
M
1609
1604
1599
1593
C
3 687
3 635
3610
3 596
F
1 261
1249
1242
1234
KDS
127
181
247
284
S
5 895
5 821
5 771
5 746
Vpk
, 463
540
558
567
Skp
-
-
-
6
Övriga
194
206
209
210
13 236
13 236
13 236
13 236
Mandatfördelningen i landstingen vid olika höjd på
mandatspärr
Hela landet
Den rikliga mandatfördelningen 1973
M 192
C 427
F 121
KDS 8
S 728 .
Vpk 42
Övriga 1
1519
Prop.
1975:101 78
Mandatfördelning vid
spärr
4 %
spärr
396
spärr
296
ingen
spärr
M
205
201
199
196
C
413
407
402
401
F
145
144
141
138
KDS
8
9
19
32
S
698
693
685
677
Vpk
50
65
73
73
Övriga
-
-
-
2
1 519
1519
1519
1519
Kommentarer:
Undersökningsresultatet för hela rikel.
En
tillämpning av riksdagsvalets 4 96-spärr på A:o/f;/«i/«fullmäktigevalen ger
Överrepresentation åt de slörre partierna (S och C) och klar underrepresentation
åt främst KDS (- 50 96) och Vpk (- 15 96). Tendensen är likvärdig men på lägre
nivå vid spärr på 3 96. En signifikant överensslämmelse mellan det korrekta
valresultatet 1973 och spärr på 2 9é-nivån föreligger. Endasl obetydliga
förskjutningar mellan valresultatet 1973 och elt valsystem utan spärr kan
avläsas.
Uppenbariigen
föreligger här en möjlighet all bestämt fastslå: Nu gällande valsystem
innebären spärr mot småpartier främsl genom alt mandatantalen i kommunerna är
lågt och att valkretsindelade kommuner har begränsat mandatantal. Den spärr som
lågt mandatantal innebär ändras över huvud taget icke av elt valsystem utan
varje form av spärr. Etl parti i en kommun med 31 fullmäktigemandal måsle ha
drygt 2 96 för atl ha chans alt bli representerat under det att elt parti i en
kommun med 61 mandal kan bli representerat på en nivå kring drygt 1 96. Vill
man verkningsfullt öka småpartiernas möjlighet all bli representerade i kommuner
och landsling bör därför brutloanlalel mandat öka.
En
spärr på 4 96 innebär i landstingsvalen en viss ökning främsl för de medelstora
partierna (M och F) och en viss minskning för de större (S och C). Förklaringen
är här att landstingens nuvarande uppdelning i många och mandatmässigt små
valkretsar gynnar de slörre och missgynnar de mindre partierna - när
valkretsindelningen (som i denna undersökning) blir valslalistiskt ointressant
blir effekterna de redovisade.
M,
C, F och S minskar sitt bruttotantal i landstingen vid tillämpning av 4, 3
resp. 2 96 spärr under det atl KDS och Vpk icke obetydligt ökar. Om ingen spärr
tillämpas fyrdubblar KDS sina landslingsmandat och Vpk noterar en ökning med 50
96.
Den
klara överensstämmelse mellan valresultatet 1973 och spärr på 2 % som kunde
avläsas på kommunfullmäktigevalen är icke tillämpad på landstingsvalen. De
mandatmässiga förändringarna är över huvud laget större på landstingssidan och
ev. orätlvisor i nuvarande valsystem lättare att avläsa.
Prop.
1975:101 79
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandal 1973
4%
396
296
Ingen spärr
(AB)
Botkyrka
M
15.1
10
9
9
9
9
C
23,1
14
14
14
14
14
F
10,8
8
8
8
8
7
KDS
0,8
-
-
-
-
-
S
41,9
25
26
26
26
26
VPK
7,3
4
4
4
4
4
SKP Ö
1,0
-
-
-
-
1
Danderyd
M
48,8
22
23
22
22
22
C
14,3
7
7
7
7
7
F
11,9
5
6
5
5
5
KDS
0,8
-
-
-
-
-
S
20,1
9
9
9
9
9
VPK
3,5
2
-
2
2
2
SKP Ö
0,6
-
-
-
-
-
Ekerö
M
26,4
11
11
11
11
11
C
22,6
9
9
9
9
9
F
13,0
5
5
5
5
5
KDS
1,0
-
-
-
-
-
S
32,3
14
14
14
14
14
VPK
4,5
2
2
2
2
2
SKP
-
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Haninge
M
12,0
8
8
8
8
7
C
25,6
16
16
16
16
16
F
11,6
7
7
7
7
7
KDS
0,6
-
-
-
-
-
S
40,7
25
25
25
25
25
VPK
8,0
5
5
5
5
5
SKP
1,3
-
_
-
-
1
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Huddinge
M
13,9
7
7
7
7
7
C
26.0
14
14
14
14
14
F
11,7
6
6
6
6
6
KDS
1,0
-
-
-
-
-
S
37,8
20
20
20
20
20
VPK
8,6
4
4
4
4
4
SKP
1,0
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Jiirfälla
M
19,1
10
10
10
10
10
C
20,0
10
10
10
10
10
F
13,1
7
7
7
7
7
KDS
1,4
-
-
-
-
1
S
39.8
21
21
21
21
20
VPK
5,7
3
3
3
3
3
SKP
0,7
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
_
_
Prop.
1975:101 80
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
% 1973
Mandal 1973
4 96
i%
2%
Ingen spärr
Lidingö
M
39,4
17
17
17
17
17
C
12,6
5
5
5
5
5
F
10,7
4
4
4
4
4
KDS
0,7
-
-
-
-
-
S
21,6
9
9
9
9
9
VPK
4,4
2
2
2
2
2
SKP
1,1
-
-
-
-
-
Miljöp.
9,6
4
4
4
4
4
Nacka
M
25,9
15
15
15
15
15
C
16,6
9
9
9
9
9
F
12,9
7
7
7
7
7
KDS
0,7
-
-
-
-
-
S
35,7
20
20
20
20
20
VPK
7,1
4
4
4
4
4
SKP
1,0
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
NorrUilje
M
13,0
8
8
8
8
8
C
28,0
16
17
16
16
16
F
7.8
5
5
5
4
4
KDS
2,7
1
-
-
2
2
S
40,6
23
24
24
23
23
VPK
3,6
2
-
2
2
2
Kom.Saml.
4,3
2
3
2
2
2
Nynäshamn
M
8,5
4
4
4
4
4
C
23,9
II
11
11
II
11
F
8,4
4
4
4
4
4
KDS
1.0
-
-
-
-
-
S
51.1
23
23
23
23
23
VPK
7.1
3
3
3
3
3
Ö
O.l
-
-
-
-
-
Sigtuna
M
13.4
7
7
7
7
7
C
23,4
11
II
11
11
11
F
12,0
6
6
6
6
6
KDS
-
-
-
-
-
-
S
. 40,7
20
20
20
20
20
VPK
5,2
3
3
3
3
3
SKP
0,5
-
-
-
-
-
Saml. r S.
4,8
2
2
2
2
2
.Sollentuna
M
20,2
10
10
10
10
10
C
22,2
11
12
12
12
11
F
11,0
6
6
6
6
6
KDS
1,7
-
-
-
-
1
S
31,6
17
16
16
16
16
VPK
4,6
2
2
2
2
2
Soll. pari.
8,8
5
5
5
5
5
Prop. 1975:101 81
Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på
mandatspärr
Kommun Parti % Mandal 4 96 3 96 2 96 Ingen
1973 1973 spärr
11
11
11
11
8
8
8
8
7
7
7
7
21
21
21
20
4
4
4
4
21,4
11
15,2
8
14,0
7
1,2
-
38,8
21
7,8
4
1,5
-
0,1
-
23,2
23
14,0
15
11,7
1 1
12
1 ti
39,4
42
8,9
9
1,2
-
0,5
-
13,3
6
.16.0
7
10,6
4
0,6
-
49,3
20
8,7
4
1,3
-
0,2
-
14,0
8
24,0
16
8,6
5
1,8
-
44,4
28
6.3
4
0,8
-
0,1
-
15,5
7
22,2
10
15.5
7
38,5
18
7,6
3
0,7
-
0,1
-
28,5
14
20,1
11
14,7
8
0,9
-
30,0
16
4,7
2
1,0
-
Solna M
C F
KDS S
VPK SKP Ö
24
24
24
24
15
15
15
14
12
12
12
12
1
41
41
41
40
9
9
9
9
Stockholm M
C F
KDS S
VPK SKP Ö
Sundbyberg M 13,3 6 6 6 6 6
C .16.0 7 7 7 7 7
F 10,6 4 4 4 4 4
KDS
S 49,3 20 20 20 20 20
VPK 8,7 4 4 4 4 4
SKP Ö
9
9
9
9
15
15
15
15
5
5
5
5
28
28
28
27
4
4
4
4
Södertälje M
C
F
KDS
S
VPK
SKP
Ö
7
7
7
7
10
10
10
10
7
7
7
7
18
18
18
18
3
3
3
3
Tyresö M
C
F
KDS
S
VPK
SKP
Ö
5
15
15
15
0
10
10
10
8
8
8
8
6
16
16
16
2
2
2
2
Täby M
C
F
KDS
S
VPK
SKP
6 Riksdagen 19 75. I saml. Nr 101
Prop. 1975:101 82
Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på
mandatspärr
Kommun Parti
96 Mandal 4 96 3 96 2 96 Ingen
1973
1973 sp ä rr
Upplands-Bro
M
14,1
5
C
23,6
8
F
10.0
4
KDS
-
-
S
4J,5
15
VPK
7,2
3
SKP
0,6
-
Ö
1,1
-
Upplands-
Väsby
M
15,3
6
C
20,5
9
F
W.t
4
KDS
1,1
-
S
46,1
19
VPK
6,0
3
SKP
0,7
-
Ö
0,1
-
Vallentuna
M
17,7
7
C
29,2
12
F
13,5
6
KDS
1,4
-
S
32,5
14
VPK
4.5
2
SKP
1,3
-
Va.xholm
M
20,2
10
C
21,7
11
F
12,4
6
KDS
0,5
-
S
36,3
18
VPK
4.5
2
Plansk. KP
4,5
2
Värmdö
M
16,9
7
C
20,2
8
F
8,8
4
KDS
1,1
-
S
45,7
19
VPK
6,1
3
SKP
0,7
-
Ö
0.5
-
(C)
Enköping
M
11,9
6
C
33,6
16
F
7,5
4
KDS
1.9
1
S
42,3
21
VPK
2,8
1
5
5
5
5
8
8
8
8
4
4
4
4
5
15
15
15
3
3
3
3
6 6 6 6
9 9 9 9
4 4 4 4
19 19 19 19
3 3 3 3
7
7
7
7
12
12
12
12
6
6
6
6
14
14
14
14
2
2
2
2
10
10
10
10
11
11
11
11
6
6
6
6
18
18
18
18
2
2
2
2
2
2
2
2
7
7
7
7
8
8
8
8
4
4
4
4
19
19
19
19
3
3
3
3
6
6
6
6
17
17
17
16
4
4
4
4
1
22
22
21
21
-
-
1
1
Prop.
1975:101 83
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Pani
% 1973
Mandal 1973
4 9-6
3 96
2 96
Ingen spärr
Håbo
M
12,6
4
4
4
4
4
C
29,3
10
10
10
10
10
F
10,6
4
4
4
4
4
KDS
0,6
-
-
-
-
-
S
41,5
15
15
15
15
15
VPK
5,4
2
2
2
2
2
Tierp
M
5,9
3
3
3
3
3
C
27,2
13
14
14
13
13
F
8,2
4
4
4
4
4
KDS
33
2
-
2
2
2
S
51,9
26
28
26
26
26
VPK
2,3
1
-
-
1
1
Ö
1,2
-
-
-
-
-
Uppsala
M
14,7
13
12
12
12
12
C
24,0
20
20
20
20
20
F
12,7
10
11
11
11
10
KDS
1,7
-
-
-
-
1
S
39,2
33
33
33
33
32
VPK
6,3
5
5
5
5
5
SKP
1,1
-
-
. -
-
1
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Älvkarleby
M
3,5
1
_
I
1
1
C
13,9
4
5
4
4
4
F
6,0
2
2
2
2
2
KDS
-
-
-
-
-
-
S
64,7
21
21
21
21
21
VPK
4,5
I
1
I
1
1
Demokr. si.
7,5
2
2
2
2
2
Öslhammar
M
9,3
5
5
5
5
5
C
32,2
16
16
16
16
16
F
5,5
3
3
3
3
3
KDS
2,2
1
-
-
1
1
S
45,8
22
23
23
22
22
VPK
5.0
2
2
2
2
2
(D)
Eskilstuna
M
10.0
8
8
8
8
8
C
19,9
16
16
16
16
16
F
11,7
10
9
9
9
9
KDS
1,8
-
-
-
-
1
S
51,4
41
42
42
42
41
VPK
4,8
4
4
4
4
4
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Flen
M
10,4
5
5
5
5
5
C
27,6
12
13
13
12
12
F
8,9
4
4
4
4
4
KDS
2,01
1
-
-
1
1
S
47,8
22
23
22
22
22
VPK
3,02
1
-
1
1
1
Ö
0,1
-
-
-
-
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1.975:101 84
Mandatfördelning i
kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
(E)
Kommun
Pani
96 1973
Mandat 1973
496
3 96
2 96
Ingen sp ä rr
Katrineholm
M
10,3
5
5
5
5
5
C
23,3
12
12
12
12
12
F
9,7
5
5
5
5
5
KDS
2,7
1
-
-
1
1
S
51,4
25
27
27
25
25
VPK
2,2
1
-
-
1
1
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Nyk ö ping
M
12,1
8
8
8
7
7
C
26,6
17
17
17
16
16
F
6,4
4
4
4
4
4
KDS
2,5
-
-
-
2
2
S
48,7
32
32
30
30
30
VPK
3.2
-
-
2
2
2
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Oxel ö sund
M
8,1
3
3
3
3
3
C
14,2
4
4
4
4
4
F
7,3
2
2
2
2
2
KDS
1,4
-
-
-
-
-
S
60,6
19
19
19
19
19
VPK
8,3
3
3
3
3
3
Str ä ngn ä s
M
14,9
7
8
7
7
7
C
23,0
11
12
11
11
11
F
14,0
7
7
7
7
7
KDS
1,8
1
-
-
-
1
S
43,0
21
22
22
22
21
VPK
3,1
2
-
2
2
2
SKP
0,3
-
-
-
-
-
Ving å ker
M
7,8
3
3
3
3
3
C
25,8
9
10
9
9
9
F
13.1
5
5
5
5
5
KDS
3,4
1
-
I
1
1
S
46,4
16
17
16
16
16
VPK
3,5
1
-
1
1
1
Boxholm
M
6,8
3
3
3
3
3
C
28,6
11
13
12
11
11
F
3,8
2
-
2
2
2
KDS
2,3
1
-
-
1
1
S
51,0
21
22
21
21
21
VPK
7,6
3
3
3
3
3
Finsp å ng
M
9,4
5
6
5
5
5
C
19,9
12
12
11
11
11
F
6,6
3
4
4
4
4
KDS
3,4
1
-
2
2
2
S
56,7
33
33
31
31
31
VPK
3,6
1
-
2
2
2
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 85
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
% 1973
Mandal 1973
496
3 96
296
Ingen sp ä rr
Kinda
M
14,6
7
7
7
7
7
C
40,3
20
20
20
20
20
F
6,1
3
3
3
3
3
KDS
4,2
2
2
2
2
2
S
34,4
17
17
17
17
17
VPK
0,4
-
-
-
-
-
SKP
0,1
-
-
-
-
-
.Link ö ping
M
15,5
12
13
12
12
12
C
22,8
18
19
18
18
18
F
8,7
8
7
7
7
7
KDS
3,7
3
-
3
3
3
S
44,7
35
37
36
36
36
VPK
4,2
3
3
3
3
3
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Mj ö lby
M
10,5
6
6
5
5
5
C
29,8
15
16
15
15
15
F
6,0
3
3
3
3
3
KDS
3,1
1
-
2
2
2
S
47,0
24
26
24
24
24
VPK
3,5
0
-
2
2
2
Motala
M
10,7
8
7
7
7
7
,
C
21,2
15
15
14
14
14
F
7,7
5
5
5
5
5
KDS
2,8
-
-
-
2
2
S
49,2
34
35
34
32
32
VPK
3,03
-
-
2
2
2
SKP
0,3
-
-
-
-
-
Allern.k.
4,7
3
3
3
3
3
Norrk ö ping
M
16,0
14
14
14
14
14
C
20,6
19
18
18
18
18
F
7,5
6
7
7
6
6
KDS
2,4
-
-
-
2
2
S
48,4
43
42
42
41
41
VPK
4,3
3
4
4
4
4
SKP
0,6
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
S ö derk ö ping
M
15,0
7
7
7
7
7
C
37.0
17
17
17
17
17
F
6,1
3
3
3
3
3
KDS
3,1
I
ni
1
1
1
S
38,3
17
17
17
17
VPK
0,5
-
-
-
-
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
86
Kommun
Parti
% 1973
Mandat 1973
4 96
3 96
2 96
Ingen spärr
Valdemarsvik
M
10,4
5
5
5
5
5
C
29,8
15
15
15
15
15
F
4,9
2
3
3
2
2
KDS
2,6
1
-
-
1
1
S
44,5
23
23
23
23
23
VPK
2,9
1
-
-
1
1
De ober.
4,9
2
3
3
2
2
Ydre
M
10,6
4
4
4
4
4
C
41,7
14
14
14
14
14
. F
13,1
5
5
5
5
5
KDS
6,7
2
2
2
2
2
S
28,0
10
10
10
10
10
VPK
-
-
-
-
-
-
Åtvidaberg
M
9,8
4
5
4
4
4
C
23,8
11
II
II
II
11
F
5,6
3
3
3
3
3
KDS
3,9
2
-
2
2
2
S
56,6
25
26
25
25
25
VPK
0,4
-
-
-
-
-
Ödeshög
M
12,5
5
5
5
5
5
C
35,6
15
15
15
15
15
F
6,5
3
3
3
3
3
KDS
5,4
2
2
2
2
2
S
39,6
16
16
16
16
16
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Aneby
M
14,3
5
5
5
5
5
C
35,9
13
13
13
13
13
F
12,0
4
4
4
4
4
KDS
9,8
3
3
3
3
3
S
27,6
10
10
10
10
10
VPK
0,4
-
-
-
-
-
Eksjö
M
8,9
4
4
4
4
4
C
28,7
14
14
14
14
14
F
10,6
5
5
5
5
5
KDS
7,0
4
4
4
4
4
S
34,2
17
17
17
17
17
VPK
0,2
-
-
-
-
-
SKP
0,7
-
-
-
-
-
Komm. Saml.
9,8
5
5
5
5
5
Gislaved
M
13,7
7
7
7
7
7
C
33,7
16
18
17
17
16
F
10,3
5
5
5
5
5
KDS
3,2
2
-
2
2
2
S
37,4
18
19
18
18
18
VPK
1,7
1
-
-
-
1
Ö
0,1
-
-
-
-
-
12
12
12
12
5
5
5
5
4
4
4
4
12
12
12
12
12
12
12
12
17
17
17
17
10
9
9
9
6
6
6
6
36
35
35
35
-
2
2
2
Prop. 1975:101 87
Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på
mandatspärr
Kommun Parti 96 Mandal 4 96 3 96 2 96 Ingen
1973 1973 . spärr
Gnosiö M
C F
KDS S VPK
Jönköping M
C F
KDS S
VPK SKP Ö
Nässjö M
C
F
KDS
S
VPK
SKP
Sävsjö M
C
KDS S
VPK Ö
Tran å s M
C
KDS S
VPK SKP
Vaggervd M
C
F
KDS
S
VPK
SKP
Vetlanda M
C
F
KDS S VPK
19,0
8
29,2
12
12,4
5
9,6
4
28,4
12
1,4
-
14,3
13
20,9
17
11,7
9
7,1
6
42,6
35
3,1
1
0,1
-
0,2
-
10,5
6
27,2
16
10,9
6
4,9
3
42.5
25
3,5
1
0,5
-
16,1
7
38,0
17
11,2
5
7,8
4
26,7
12
0,2
-
0,1
-
12,4
5
21,8
9
14,4
6
6,5
3
40,2
16
4,2
2
0,5
-
15,1
6
27,7
12
9,4
4
9,0
4
32,4 .
13
6,0
2
0,4
-
11,9
6
35,7
17
9,6
5
6,2
3
34,6
17
1,96
1
6
6
6
6
16
16
16
16
7
6
6
6
3
3
3
3
25
24
24
24
-
2
2
2
7
7
7
7
17
17
17
17
5
5
5
5
4
4
4
4
12
12
12
12
5
5
5
5
9
9
9
9
6
6
6
6
3
3
3
3
16
16
16
16
2
2
2
2
6
6
6
6
12
12
12
12
4
4
4
4
4
4
4
4
13
13
13
13
2
2
2
2
6
6
6
6
18
18
18
17
5
5
5
5
3
3
3
3
17
17
17
17
Prop.
1975:101
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Pani
96 1973
Mandat 1973
496
3 96
296
Ingen spärr
Värnamo
M
14,0
7
7
7
7
7
C
30,8
15
16
15
15
15
F
9,4
5
5
5
5
5
KDS
8,5
4
4
4
4
4
S
33,7
16
17
16
16
16
VPK
3,2
2
-
2
2
2
SKP
0,3
-
-
-
_
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
(G)
Alvesta
M
13,3
7
7
7
7
7
C
36,8
18
19
19
18
18
F
6,7
3
4
3
3
3
KDS
2,99
1
-
-
1
1
S
36,3
18
19
18
18
18
VPK
3,8
2
-
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Lessebo
M
10,0
4
4
4
4
4
C
21,0
9
9
9
9
9
F
4,6
2
2
2
2
2
KDS
1,1
-
-
-
-
-
S
55,1
23
23
23
23
23
VPK
8,1
3
3
3
3
3
Ljungby
M
14,0
7
7
7
7
7
C
37,4
18
20
18
18
18
F
8,8
4
5
4
4
4
KDS
3,2
2
-
2
2
2
S
33,3
16
17
16
16
16
VPK
3,1
2
-
2
2
2
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Markaryd
M
10,1
5
5
5
5
5
C
31,5
16
16
16
16
16
F
6,9
3
3
3
3
3
KDS
4,8
2
2
2
2
2
S
40,2
20
20
20
20
20
VPK
6,4
3
3
3
3
3
Tingsryd
M
15,9
8
9
8
8
8
C
38,6
19
21
20
20
19
F
4,9
2
3
2
2
2
KDS
1,4
-
-
-
-
-
S
29,9
15
16
15
15
15
VPK
3,7
2
-
2
2
2
Ungd. framt.
3,6
2
-
2
2
2
Opol. saml.
1,99
1
-
-
-
1
Uppvidinge
M
10,1
4
4
4
4
4
C
32,0
13
13
13
13
13
F
7,1
3
3
3
3
3
KDS
-
-
-
-
-
-
S
42,4
18
18
18
18
18
VPK
7.4
3
3
3
3
3
Ö
1,0
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 89
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
496
3 96
2%
Ingen sp ä rr
V ä xj ö
M
16,9
10
11
II
11
10
C
31,2
20
19
19
19
19
F
6,6
4
4
4
4
4
KDS
1,98
1
-
-
-
1
S
38,3
24
24
24
24
24
VPK
4,4
2
3
3
3
3
SKP
0,6
-
-
-
-
-
Ä lmhult
M
13,8
7
7
7
7
7
C
26,9
13
14
14
13
13
F
4,1
2
2
2
2
2
KDS
2,1
1
-
-
I
1
S
38,4
19
20
20
19
19
VPK
2,7
1
-
-
1
1
Folkst. Ä
11,9
6
6
6
6
6
(H)
Borgholm
M
16,1
8
8
8
8
8
C
46,2
23
23
23
23
23
F
4,6
2
2
2
2
2
KDS
4,1
2
2
2
2
2
S
24,9
12
12
12
12
12
VPK
4,1
2
2
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Emmaboda
M
10,0
4
4
4
4
4
C
34,4
14
15
14
14
14
F
4,9
2
2
2
2
2
KDS
1,7
1
-
-
-
1
S
44,8
18
20
19
19
18
VPK
3,7
2
-
2
2
2
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Hullsfred
M
13,5
7
7
' 7
7
7
C
30,6
15
16
15
15
15
F
6,1
3
3
3
3
3
KDS
4,4
2
2
2
2
2
S
42,0
20
21
20
20
20
VPK
3,4
2
-
2
2
2
H ö gsby
M
13,7
6
6
6
6
6
C
30,3
12
12
12
12
12
F
4,4
2
2
2
2
2
KDS
4,9
2
2
2
2
2
S
41.5
17
17
17
17
17
VPK
5,3
2
2
2
2
2
Kalmar
M
18,1
11
12
12
11
11
C
23,3
14
15
15
14
14
F
7,0
4
5
4
4
4
KDS
2,6
2
-
-
2
2
S
45,0
28
29
28
28
28
VPK
3,7
2
-
2
2
2
SKP
0,3
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 90
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Pani
96 1973
Mandat 1973
496
396
296
Ingen spärr
Mönsterås
M
12,5
6
6
6
6
6
C
25,8
13
13
13
13
13
F
4,4
2
2
2
2
2
KDS
5,0
2
2
2
2
2
S
46,0
23
23
23
23
23
VPK
6,3
3
3
3
3
3
Mörbylånga
M
15,3
8
8
8
8
8
C
36,1
18
18
18
18
18
F
6,6
3
3
3
3
3
KDS
1,0
-
-
-
-
-
S
32,6
16
17
17
17
16
VPK
1,8
1
-
-
-
I
Kommunbäst
6,6
3
3
3
3
3
Nybro
M
11,5
6
6
6
6
6
C
.30,6
15
15
15
15
15
F
4,2
2
2
2
2
2
KDS
3.4
2
-
2
2
2
S
45.0
22
23
22
22
22
VPK
5,2
2
3
2
2
2
SKP
0,1
-
-
-
-
-
Oskarshamn
M
11,5
6
6
6
6
6
C
22,8
11
12
12
12
12
F
7,1
3
4
4
4
4
KDS
4,5
3
2
2
2
2
S
49,7
26
25
25
25
25
VPK
4,02
2
2
2
2
2
SKP
0.3
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Torsås
M
15,6
7
7
7
7
1
C
42,1
17
17
17
17
17
F
4,9
2
2
2
2
2
KDS
4,8
2
2
2
2
2
S
31,6
13
13
13
13
13
VPK
0,8
-
-
-
-
-
Vimmerby
M
13.8
1
7
7
7
7
C
43,4
21
23
22
22
21
F
3.8
2
-
2
2
2
KDS
1,9
1
-
-
-
1
S
35,1
17
19
18
18
17
VPK
1.9
1
-
-
-
1
Väslervik
M
13,1
10
10
10
10
10
C
25.6
19
20
20
19
19
F
5,2
4
4
4
4
4
KDS
2,5
2
-
-
2
2
S
47,9
35
37
37
36
36
VPK
5,5
5
4
4
4
4
SKP
0,1
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Prop. 1975:101 91
Mandatf ö rdelning i
kommunerna vid olika h ö jd p å mandalsp ä rr
Kommun
Pani
% 1973
Mandal 1973
496
3 96
296
Ingen sp ä rr
(0 Gotland
M
13,5
10
10
10
10
10
C F KDS
-
-
-
-
-
-
1,1
_
_
_
_
1
S
38,3
28
27
27
27
27 >
VPK
-
-
-
-
-
-
Millenp.
47,1
33
34
34
34
33
(K)
Karlshamn
M
10,9
5
5
5
5
5
C
20,9
10
11
11
10
10
F
8,0
4
4
4
4
4
KDS
2,1
1
-
-
I
1
S
51,0
26
26
26
26
26
VPK
6,5
3
3
3
3
3
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Ö
0.2
-
-
-
-
-
Karlskrona
M
11.8
9
9
9
9
9
C
20.9
17
17
16
16
16
F
12,9
II
10
10
10
10
KDS
2,3
-
-
-
2
2
S
48,3
37
39
38
36
36
VPK
3,2
1
-
2
2
2
SKP
0,1
-
-
-
-
-
Ö
0,5
-
-
-
-
-
Olofslr ö m
M
8,2
3
4
3
3
3
C
22,9
10
10
10
10
10
F
9,8
4
4
4
4
4
KDS
3,5
1
-
I
1
1
S
50,2
21
21
21
21
21
VPK
5,1
2
2
2
2
2
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Ronneby
M
9,7
5
5
5
5
5
C
27,1
13
13
13
13
13
F
8,0
4
4
4
4
4
KDS
1,0
-
-
-
-
-
S
49.6
25
25
25
25
25
VPK
4,6
2
2
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
S ö lvesborg
M
14.1
7
7
7
7
7
C
21,2
11
II
11
11
11
F
10,9
5
5
5
5
5
KDS
2.02
1
-
-
1
I
S
47,4
23
24
24
23
23
VPK
4,4
2
2
2
2
2
Prop.
1975:101 92
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
%
Mandal
4-96
3 96
2 %
Ingen
1973
1973
sp ä rr
(L) Brom ö lla
M
7,9
3
3
3/
3
3
C
16,2
7
7
7
7
7
F
6,5
3
3
3
3
3
KDS
0,9
-
-
-
-
-
S
61,7
25
25
25
25
25
VPK
6,7
3
3
3
3
3
B å stad
M
19,7
10
10
10
10
10
C
44,8
22
22
22
22
22
F
10,2
5
5
5
5
5
KDS
2,2
1
-
-
1
I
S
22,9
11
12
12
11
11
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
H ä ssleholm
M
12,9
8
8
8
8
8
C
33,8
22
22
21
21
21
F
10,3
6
7
7
6
6
KDS
3,5
2
-
2
2
2
S
36,3
22
24
23
23
23
VPK
2,04
1
-
-
1
1
Ö
1,2
-
-
-
-
-
Klippan
M
13,8
7
7
7
7
7
C
35,1
17
17
17
17
17
F
7,5
4
4
4
4
4
KDS
-
-
-
-
-
-
S
43,2
21
21
21
21
21
VPK
0,4
-
-
-
-
-
Kristianstad
M
14,0
10
10
10
10
10
C
25,9
19
19
19
19
19
F
10,3
7
8
8
8
7
KDS
1,8
-
-
-
-
1
S
45,8
34
34
34
33
33
VPK
2,01
1
-
-
1
1
SKP
0,1
-
-
-
-
-
Osby
M
10,0
4
4
4
4
4
C
27,6
12
12
12
12
12
F
6,0
2
3
2
2
2
KDS
3,3
1
-
1
1
1
S
41,4
17
17
17
17
17
VPK
4,3
2
2
2
2
2
Komm. sam
1.
7,4
3
3
3
3
3
Perstorp
M
13,8
5
5
5
5
5
C
27,6
10
10
10
10
10
F
9,2
3
4
3
3
3
KDS
2,4
1
-
-
1
1
S
44,0
15
16
16
15
15
VPK
3,04
1
-
1
1
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101
Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
93
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommun
Parti
% 1973
Mandat 1973
4 96
3 96
2 96
Ingen spärr
Simrishamn
M
15,1
7
8
8
8
7
C
29,8
15
16
15
15
15
F
11,1
5
6
5
5
5
KDS
1,0
-
-
-
-
-
S
37,4
19
19
19
19
19
VPK
1,6
1
-
-
-
1
Komm.väl
3,9
2
-
2
2
2
Tomelilla
M
15,2
6
6
6
6
6
C
34,2
14
15
15
15
14
F
143
6
6
6
6
6
KDS
1.9
1
-
-
-
1
S
34,1
14
14
14
14
14
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Åstorp
M C
9,8 26,2
4 11
4 II
4 11
4 11
4 11
F
5,3
2
2
2
2
2
KDS
1,2
-
-
-
-
-
S
50,3
21
22
22
22
2!
VPK
0.3
-
-
-
-
-
Saml. list
5,0
2
2
2
2
2
Komm. fril.
1,9
1
-
-
-
1
Ängelholm
M
19,8
10
10
10
10
10
C
32,0
15
16
16
16
15
F
6,4
3
3
3
3
3
KDS
1,5
1
-
-
-
1
S
34,8
17
17
17
17
17 -
VPK
0,1
-
-
-
-
-
Parti tor miljö-
5,4
3
3
3
3
3
skydd 0. medbe-
släm
Örkelljunga
M
22,2
10
10
10
10
10
C
33,5
15
15
15
15
15
F
12,0
5
5
5
5
5
KDS
5,9
3
3
3
3
3
S
26,2
12
12
12
12
12
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Östra Göinge
M
9,1
4
4
4
4
4
C
24.3
10
10
10
10
10
F
8,4
3
4
4
3
3
KDS
2,98
I
-
-
1
1
S
52,3
22
23
23
22
22
VPK
2,8
1
-
-
1
1
Prop. 1975:101 94
Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på
mandatspärr
Kommun Parti 96 Mandal 4 96 3 96 2 96 Ingen
1973 1973 sp ä rr
17,0
6
32,8
12
8,8
3
41,1
14
0,1
-
0,1
-
7,8
3
22,5
9
6,6
3
0,8
-
60,0
25
2,1
1
13,6
6
22,1
9
7,4
3
53,5
22
3,2
1
11,0
6
35,0
17
7,0
3
1,2
-
45,1
23
0,2
-
0,6
-
19,4
13
19,2
12
10,6
7
1,2
-
45,5
31
3,6
2
0,2
-
0.3
-
23,0
10
21,9
9
8,5
4
1,5
-
44,4
18
0,2
-
0,4
-
0,2
-
6
6
6
6
12
12
12
12
3
3
3
3
(M) Bara M
C F
KDS
S 41,1 14 14 14 14 14
VPK Ö
Bjuv M 7,8 3 3 3 3 3
C 22,5 9 10 10 9 9
F 6,6 3 3 3 3 3
KDS
S 60,0 25 25 25 25 25
VPK
Burlöv M 13,6 6 6 6 6 6
C 22,1 9 9 9 9 9
F 7,4 3 3 3 3 3
KDS
S 53,5 22 23 22 22 22
VPK
Eslöv M 11,0 6 6 6 6 6
C 35,0 17 17 17 17 17
F 7,0 3 3 3 3 3
KDS
S 45,1 23 23 23 23 23
VPK Ö
13
13
13
13
13
13
13
12
7
7
7
7
32
30
30
30
-
2
2
2
Helsingborg M C F
KDS S
VPK SKP Ö
0
10
10
10
9
9
9
9
4
4
4
4
Höganäs M
C
F
KDS
S
VPK
SKP
Ö
Prop.
1975:101 95
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
4 96
3 96
2 96
Ingen spärr
Hörby
M
8,7
4
4
4
4
4
C
46,5
19
19
19
19
19
F
15,4
6
6
6
6
6
KDS
4,5
2
2
2
2
2
S
24,5
10
10
10
10
10
VPK
0,1
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Höör
M
15,1
6
7
7
6
6
C
39,9
16
17
17
16
16
F
11,1
5
5
5
5
5
KDS
2,3
1
-
-
I
1
S
28,9
12
12
12
12
12
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Bygdens bästa
2.2
I
-
-
1
1
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Kävlinge
M
9,4
5
5
5
5
5
C
30,7
15
15
15
15
15
F
7,4
4
4
4
4
4
KDS
-
-
-
-
-
-
S
52,0
25
25
25
25
25
VPK
0,4
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Landskrona
M
14,3
7
7
7
7
7
C
16,8
8
9
9
8
8
F
7,0
3
4
4
4
3
KDS
1,5
I
-
-
-
1
S
58,0
29
29
29
29
29
VPK
2,2
I
-
-
1
1
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Lomma
M
22,5
10
10
10
10
10
C
25,5
11
11
11
II
11
F
7,9
4
4
4
4
4
KDS
0,3
-
-
-
-
-
S
43,4
20
20
20
20
20
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Lund
M
19,6
13
13
13
13
13
C
22,7
15
15
15
15
15
F
9,7
6
6
6
6
6
KDS
0,9
-
-
-
-
-
S
40,2
27
27
27
27
27
VPK
6,3
4
4
4
4
4
SKP
0,5
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 96
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti .
96 1973
Mandal 1973
4 96
396
2%
Ingen spärr
Malmö
M
19,6
12
13
12
12
12
C
18.6
11
12
11
11
II
F
7,7
5
5
5
5
5
KDS
0,7
-
-
-
-
-
S
49,4
31
31
31
31
31
VPK
3,5
2
-
2
2
2
SKP
0,3
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Sjöbo
M
10,6
5
5
5
5
5
C
45,4
23
24
23
23
23
F
8,4
4
4
. 4
4
4
KDS
0,8
-
-
-
-
-
S
31,6
16
16
16
16
16
VPK
0,1
-
-
-
-
-
Ungdemokr.
3,01
1
-
1
1
1
Skurup
M
7,5
3
3
3
3
3
C
37,3
16
16
16
16
16
F
4,7
2
2
2
2
2
KDS
1,2
-
-
-
-
-
S
39,0
16
16
16
16
16
VPK
0.2
-
~
-
-
-
Komm.v
10,1
4
4
4
4
4
SlalTanslorp
M
25.2
10
10
10
10
10
C
30,1
12
12
12
12
12
F
6,4
3
3
3
3
3
KDS
0,1
-
-
-
-
-
S
37,6
16
16
16
16
16
VPK
0,5
-
-
-
-
-
Svalöv
M
10,9
5
5
5
5
5
C
37,4
16
16
16
16
16
F
5,7
2
2
2
2
2
KDS
1,0
-
-
-
-
-
S
43,5
18
18
18
18
18
VPK
1,5
-
-
-
-
-
Svedala
M
9,7
3
3
3
3
3
C
26,9
10
10
10
10
10
F
7,1
2
3
3
2
2
KDS
2,5
1
-
-
1
1
S
53,4
19
19
19
19
19
VPK
0,1
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
~
-
Trelleborg
M
12.3
6
6
6
6
6
C
24,0
12
13
13
13
13
F
7,5
4
4
4
4
4
KDS
1,3
-
-
-
-
-
S
54,0
29
28
28
28
28
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,7
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 97
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
496
396
296
Ingen spärr
Vellinge
M
29,6
15
15
15
15
15
C
27,2
13
13
13
13
13
F
7,2
4
4
4
4
4
KDS
2,2
I
-
-
1
1
S
33,4
16
17
17
16
16
VPK
0,1
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Ystad
M
14,3
7
7
7
7
7
C
25,7
13
13
13
13
13
F
10,3
5
5
5
5
5
KDS
0,6
-
-
-
-
-
s.
48,7
24
24
24
24
24
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
-
(N)
Falkenberg
M
12,8
6
6
6
6
6
C
39,7
20
20
20
20
20
F
5,6
3
3
3
3
3
KDS
-
-
-
-
-
-
S
31,0
15
15
15
15
15
VPK
1,0
-
-
-
-
-
Aktiv politik
9,7
5
5
5
5
5
Halmstad
M
14,9
10
11
11
11
11
C
26,0
19
19
19
19
18
F
8,3
6
6
6
6
6
KDS
1,2
-
-
-
-
1
S
44,9
33
32
32
32
32
VPK
4,4
3
3
3
3
3
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Hylle
M
13,1
6
6
6
6
6
C
39,6
20
20
20
20
20
F
5,0
2
2
2
2
2
KDS
-
-
-
-
-
-
S
36,0
18
18
18
18
18
VPK
-
-
-
-
-
-
Kommunens väl
6,0
3
3
3
3
3
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Kungsbacka
M
20,6
10
10
10
10
10
C
34,9
17
18
18
17
17
F
14,2
7
7
7
7
7
KDS
0,8
-
-
-
-
-
S
27,2
14
14
14
14
14
VPK
2,3
1
-
-
1
1
Ö
0,1
-
-
-
-
-
7 Riksdagen 1975. I saml. Nr 101
Prop.
1975:101 98
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
496
396
296
Ingen spärr
Laholm
M
11,9
6
6
6
6
6
C
53,0
26
26
26
26
26
F
6,6
3
3
3
3
3
KDS
-
-
-
-
-
-
S
28,1
14
14
14
14
14
VPK
-
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Varberg
M
12,0
6
6
6
6
6
C
38,7
20
21
21
21
20
F
6,4
4
3
3
3
3
KDS
1,1
-
-
-
-
-
S
30,3
16
16
16
16
16
VPK
1,5
-
-
-
-
1
SKP
0,3
-
-
-
-
-
Fria demokr.
9,7
5
5
5
5
5
(0)
Göteborg
M
14,4'
12
12
12
12
12
C
13,3
11
11
11
11
11
F
23,1
19
19
19
19
19
KDS
1,1
-
-
-
-
1
S
38,5
32
32
32
32
31
VPK
8,2
7
7
7
7
7
SKP
0,6
-
-
-
-
-
Ö
0,9
-
-
-
-
-
Härryda
M
15,4
6
6
6
6
6
C
23,6
10
10
10
10
10
F
20,0
8
8
8
8
8
KDS
0,7
-
-
-
-
-
S
35,5
15
15
15
15
15
VPK
4,7
2
2
2
2
2
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Kungälv
M
15,3
8
8
8
8
8
C
27,4
13
14
13
13
13
F
15,7
8
8
8
8
8
KDS
1,4
-
-
-
-
-
S
37,0
18
19
18
18
18
VPK
3,1
2
-
2
2
2
Ö
0.2
-
-
-
-
-
Lysekil
M
13,0
5
6
5
5
5
C
13.5
6
6
6
6
6
F
17,2
7
7
7
7
7
KDS
-
-
-
-
-
-
S
52.1
21
11
21
21
21
VPK
3,7
2
-
2
2
2
Ö
0.5
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 99
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
496
396
296
Ingen spärr
Munkedal
M
12,2
5
5
5
5
5
C
33,7
14
15
14
14
14
F
11,0
5
5
5
5
5
KDS
1,1
-
-
-
_
-
S
37,0
16
16
16
16
16
VPK
1,5
-
-
-
-
-
Kom.samv.
3,5
1
-
1
1
1
Mölndal
M
12,9
8
8
8
8
8
C
19,1
13
12
12
12
12
F
20,1
12
13
13
13
12
KDS
1,3
-
-
-
_
1
S
39,3
24
24
24
24
24
VPK
6,8
4
4
4
4
4
SKP
0,1
-
-
_
_
-
Ö
0,6
-
-
-
-
-
Orust
M
17,5
7
7
7
7
7
C
31,5
13
13
13
13
13
F
19,4
8
8
8
8
8
KDS
-
-
-
-
_
-
S
31,3
13
13
13
13
13
VPK
0,1
-
-
_
_
_
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Partille
M
15,1
6
6
6
6
6
C
17,7
7
7
7
7
7
F
22,9
10
10
10
10
10
KDS
1,5
-
_
_
-
_
S
35,8
15
15
15
15
15
VPK
6,5
3
3
3
3
3
Ö
0,4
-
-
-
-
-
Sotenäs
M
9,2
4
4
4
4
4
C
21,2
9
9
9
9
9
F
23,3
9
9
9
9
9
KDS
0,1
-
-
-
_
_
S
46,0
19
19
19
19
19
VPK
0,3
-
-
-
-
-
Stenungsund
M
11,6
5
5
5
5
5
C
29,1
12
12
12
12
12
F
14,4
6
6
6
6
6
KDS
-
-
-
-
-
-
S
34,2
14
15
14
14
14
VPK
3,4
1
-
1
1
1
Kom.inir.
6,9
3
3
3
3
3
Ö
0,3
-
-
-
_
_
Prop. 1975:101
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
100
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
496
396
296
Ingen spärr
Strömstad
M
9,3
4
4
4
4
4
C
29,6
12
12
12
12
12
F
13,9
5
5
5
5
5
KDS
2,3
1
-
-
1
1
S
44,5
17
18
18
17
17
VPK
0,4
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Tanum
M
15,5
6
6
6
6
6
C
40,0
17
17
17
17
17
F
17,4
7
7
7
7
7
KDS
-
-
-
-
-
-
S
26,9
11
11
11
11
11
VPK
0.2
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Tjörn
M
14,0
6
6
6
6
6
C
18,9
8
9
8
8
8
F
28,6
12
13
12
12
12
KDS
2,6
1
-
-
1
1
S
17,9
8
8
8
8
8
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Samh. bästa
5,7
2
3
2
2
2
Skärh. p.
5,2
2
2
2
2
2
Rönnängsb.
3,5
1
-
2
1
1
Åslols väl
3,2
1
-
1
I
1
Uddevalla
M
13,1
8
8
8
8
8
C
23,8
15
14
14
14
14
F
12,6
8
8
8
8
8
KDS
0,6
-
-
-
-
-
S
43,8
27
27
27
27
27
VPK
5,9
3
4
4
4
4
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Öckerö
M
27,1
11
11
11
11
11
C
18,1
8
8
8
8
8
F
21,8
9
9
9
9
9
KDS
10,5
4
4
4
4
4
S
20,1
8
9
9
8
8
VPK
2,2
I
-
-
1
1
Ö
0,1
-
-
-
-
Ale
M
8.2
4
4
4
4
4
C
26,5
12
12
12
12
12
F
11.8
5
5
5
5
5
KDS
2,4
1
-
-
1
1
S
46.0
21
22
22
21
21
VPK
5,0
2
2
2
2
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
496
396
296
Ingen spärr
Alingsås
M
13,1 '
7
7
7
7
7
C
25,1
12
13
13
12
12
F
18,8
9
10
9
9
9
KDS
3,6
2
-
2
2
2
S
36,2
18
19
18
18
18
VPK
2,8
1
-
-
1
I
Ö
0,5
-
-
-
-
-
Bengisfors
M
8,7
4
4
4
4
4
C
32,2
15
15
15
15
15
F
9,6
4
5
4
4
4
KDS
3,3
1
-
2
2
1
S
44,4
20
21
20
20
20
VPK
1,7
1
-
-
-
1
Borås
M
19,0
14
15
15
15
15
C
24,2
20
20
20
19
19
F
8,6
7
7
7
7
7
KDS
2,01
-
-
-
-
2
S
41,8
36
34
34
33
33
VPK
4,03
2
3
3
3
3
SKP
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Dals-Ed
M
8,2
3
3
3
3
3
C
49,2
20
20
20
20
20
F
9,2
4
4
4
4
4
KDS
6,1
3
3
3
3
3
S
25,5
11
11
11
11
11
VPK
-
-
-
-
-
-
Ö
1,7
-
-
-
-
-
Färgelanda
M
11,9
4
4
4
4
4
C
44,1
15,5
16
16
16
16
F
6,2
2
2
2
2
2
KDS
0,6
-
-
-
-
-
S
32,7
12
12
12
12
12
VPK
0,1
-
_
-
-
_
Glesb.väl
4,2
1,5
1
1
1
1
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Herrljunga
M
18,2
8
8
8
8
8
C
38,8
16
16
16
16
16
F
14,1
6
6
6
6
6
KDS
1,3
-
-
-
-
-
S
25,8
11
11
11
11
11
VPK
0,3
-
-
-
-
-
Ö
1,5
-
_
_
_
_
Prop.
1975:101 102
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
496
396
2%
Ingen spärr
Lerum
M
14,3
6
6
6
6
6
C
16,9
7
7
7
7
7
F
15,2
6
7
6
6
6
KDS
1,8
1
-
-
-
1
S
30,2
13
13
13
13
13
VPK
3,1
1
-
1
1
1
God Miljö
8,2
7
8
8
8
7
Ö
0,4
-
-
-
-
-
Lilla Edet
M
6,9
3
3
3
3
3
C
30,2
13
13
13
13
13
F
9,4
4
4
4
4
4
KDS
0,9
-
-
-
-
-
S
48,9
20
21
20
20
20
VPK
3,5
1
-
1
1
1
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Mark
M
17,0
8
9
8
8
8
C
29,8
15
16
15
15
15
F
4,5
2
2
2
2
2
KDS
1,5
1
-
-
-
1
S
43,1
21
22
22
22
21
VPK
3,95
2
-
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Mellerud
M
11,9
5
5
5
5
5
C
43,7
18
19
18
18
18
F
7,1
3
3
3
3
3
KDS
3,2
1
-
1
1
1
S
32,6
14
14
14
14
14
VPK
1,3
-
-
-
-
-
Svenljunga
M
19,0
8
8
8
8
8
C
39,6
16
17
17
16
16
F
8,2
3
3
3
3
3
KDS
2,2
1
-
-
1
1
S
30,6
13
13
13
13
13
VPK
0,5
-
-
-
-
-
Tranemo
M
15,0
7
7
7
7
7
C
38,7
17
17
17
17
17
F
8,2
4
4
4
4
4
KDS
0,8
-
-
-
-
-
S
37,0
17
17
17
17
17
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Trollhättan
M
10,0
5
5
5
5
5
C
21,3
II
11
11
11
11
F
10,8
6
6
6
6
5
KDS
1.5
-
-
-
-
1
S
50,4
26
26
26
26
26
VPK
5,6
3
3
3
3
3
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 103
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun Parti % Mandat 4 96 3 96 2 96 Ingen
1973 1973 sp ä rr
19,7
10
36,7
18
11,9
6
3,4
2
27,8
13
0,3
-
0.1
-
19,8
8
38,4
16
16,2
7
2,8
1
22,5
9
0,1
-
0,2
-
11,5
6
26,7
13
16,2
8
1,9
1
40,0
19
3,3
2
0,3
-
10,3
4
30,6
13
10,1
4
2,2
1
46,4
19
0,1
-
0,3
-
15,1
7
37,9
19
9.7
5
4,1
2
30,9
15
1,97
1
0,1
-
0,2
-
17,8
7
38,4
15
9,8
4
10
10
10
10
19
18
18
18
6
6
6
6
-
2
2
2
14
13
13
13
Ulricehamn M C F
KDS S
VPK Ö
Vårgårda M
16
16
16
16
7
7
7
7
10
10
9
9
6
6
6
6
14
13
13
13
8
8
8
8
21
20
20
19
:
2
2
2
4
4
4
4
13
13
13
13
4
4
4
4
20
20
19
19
C F
KDS S
VPK Ö
Vänersborg M C
F
KDS
S
VPK
Ö
Å m å l M
C
F
KDS
S
VPK
Ö
(R) Falköping M 15,1 7 8 8 8 7
C 37,9 19 19 19 19 19
F 9.7 5 5 5 5 5
KDS 4,1 2 2 2 2 2
S 30,9 15 15 15 15 15
VPK
SKP
Ö
Grästorp M 17,8 7 7 7 7 7
C 38,4 15 15 15 15 15
F 9,8 4 4 4 4 4
KDS - - - - - _
S 19,0 7 7 7 7 7
VPK - - - - - -
Fram för 15,1 6 6 6 6 6
kommunen
Prop.
1975:101 104
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
% 1973
Mandal 1973
4 96
3 96
2 96
Ingen spärr
Gulispång
M
12,8
5
5
5
5
5
C
35,4
15
15
15
15
15
F
7,2
3
3
3
3
3
KDS
3,04
I
-
1
1
1
S
41,2
17
18
17
17
17
VPK
-
-
-
-
-
-
Ö
0,4
-
-
-
-
-
Göiene
M
14,8
6
6
6
6
6
C
28.9
12
13
12
12
12
F
12,1
5
5
5
5
5
KDS
5,7
2
2
2
2
2
S
34,7
14
15
14
14
14
VPK
3,8
2
-
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Habo
M
13,6
5
5
5
5
5
C
30,2
11
11
11
11
11
F
14,4
5
5
5
5
5
KDS
9,3
3
3
3
3
3
S
32,1
11
11
11
11
11
VPK
-
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Hjo
M
17,4
6
6
6
6
6
C
26,2
9
9
9
9
9
F
10.5
3
3
3
3
3
KDS
6,2
2
2
2
2
2
S
39,4
13
13
13
13
13
VPK
-
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Karlsborg
M
10,5
4
4
4
4
4
C
28.5
10
10
10
10
10
F
9,7
3
3
3
3
3
KDS
2.6
1
-
-
1
1
S
48,4
17
18
18
17
17
VPK
-
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
Lidköping
M
12,8
6
6
6
6
6
C
26,8
13
13
13
13
13
F
13,1
7
7
7
7
7
KDS
2,7
1
-
-
1
1
S
39,1
19
20
20
19
19
VPK
5,4
3
3
3
3
3
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Mariestad
M
13,9
7
7
7
7
7
C
27,2
13
14
13
13
13
F
11,0
5
6
5
5
5
KDS
3,5
2
-
2
2
2
S
40,5
20
22
20
20
20
VPK
3.1
2
-
2
2
2
SKP
0,7
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 105
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
%
Mandat
4 96
3 96
2 96
Ingen
1973
1973
spärr
Mullsjö
M
11,4
4
4
4
4
C
35,4
12
12
12
12
12
F
12.9
5
5
5
5
KDS
9,9
3
3
3
3
S
30,0
11
II
11
11
11
VPK
-
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Skara
M
15.9
8
8
8
8
8
C
30.0
15
15
15
15
15
F
11,1
5
6
6
5
5
KDS
2,1
1
-
-
1
1
S
38,6
19
20
20
19
19
VPK
2,3
1
-
-
1
1
Skövde
M
13,5
8
9
8
8
8
C
28,7
17
18
17
17
17
F
12,8
7
8
8
8
8
KDS
3,01
2
-
2
2
2
S
37,9
23
24
22
22
22
VPK
3,7
2
-
2
2
2
SKP
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Tibro
M
8,4
3
3
3
3
3
C
28,5
10
10
10
10
10
F
15,7
5
6
6
5
5
KDS
4,8
2
2
2
2
2
S
39,7
14
14
14
14
14
VPK
2,9
1
-
-
1
I
Tidaholm
M
9,1
4
4
4
4
4
C
31,1
13
13
13
13
13
F
7.6
3
3
3
3
3
KDS
3,4
1
-
I
1
1
S
43,2
18
19
18
18
18
VPK
5,3
2
2
2
2
2
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Töreboda
M
13,9
6
" 6
6
6
6
C
39,4
16
17
17
16
16
F
8,8
4
4
4
' 4
4
KDS
2,1
1
-
-
1
1
S
33,9
13
14
14
14
13
VPK
1,9
1
-
-
-
1
Vara
M
25,4
12
13
13
13
12
C
40,2
20
20
20
20
20
F
10,2
5
5
5
5
5
KDS
1,6
1
-
-
-
1
S
21,4
11
11
11
11
11
VPK
1,3
-
-
-
-
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
106
Kommun
Parti
% 1973
Mandat 1973
4%
3%
1%
Ingen spärr
(S)
Arvika
M
8,6
4
4
4
4
4
C
26,1
13
13
13
13
13
F
14,1
7
7
7
7
7
KDS
0,5
-
-
-
-
-
S
44,5
22
22
22
22
22
VPK
5,7
3
3
3
3
3
Ö
0,4
-
-
-
-
-
Eda
M
8,6
4
4
4
4
4
C
27,9
12
12
12
12
12
F
7,1
3
3
3
3
3
KDS
-
-
-
-
-
-
S
51,8
21
22
21
21
21
VPK
3,6
I
-
I
1
1
Ö
1,0
-
-
-
-
-
Filipstad
M
10,0
4
4
4
4
4
C
15,6
6
6
6
6
6
F
6,7
3
3
3
3
3
KDS
-
-
-
-
-
-
S
59,9
25
25
25
25
25
VPK
7,2
3
3
3
3
3
Ö
0,5
-
-
-
-
-
Forshaga
M
6,1
3
3
3
3
3
C
22,2
9
9
9
9
9
F
7,7
3
3
3
3
3
KDS
1,2
-
-
-
-
-
S
57,7
24
24
24
24
24
VPK
5,0
2
2
2
2
2
Grums
M
4,7
2
2
2
2
2
C
26,5
12
12
12
12
12
F
5,3
2
2
2
2
2
KDS
1,4
-
-
-
-
-
S
56,5
26
26
26
26
26
VPK
5,6
3
3
3
3
3
Hagfors
M
5,4
3
3
3
3
3
C
20,0
10
10
10
10
10
F
3.7
2
-
2
2
2
KDS
1,1
-
-.
-
-
-
S
60,8
30
31
30
30
30
VPK
8,9
4
5
4
4
4
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Hammarö
M
7.7
2
2
2
2
2
C
17,8
6
6
6
6
6
F
9,2
3
3
3
3
3
KDS
-
-
-
-
-
-
S
59,2
18
18
18
18
18
VPK
5,9
2
2
2
2
2
Ö
0.1
-
-
-
-
-
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandal 1973
496 3
96
Ingen spärr
Karlstad
M
C
F
KDS
S
VPK
SKP
Ö
Kil
M
C
F
KDS
S
VPK
Ö
Kristinehamn M C
F
KDS
S
VPK
Ö
15,0
23,6
10,5
0,8
45,2
4,1
0,7
0,1
10,0
27,9
21,0
0,5
37,8
2,4
0,3
11,7
21,2
11.4
1,5
48,2
5,9
0,1
9
15
6
29 2
5
13 9
17 1
6 10
6
1 23
3
9
9
9
9
15
15
15
15
6
6
6
6
28
28
28
28
3
3
3
3
5
5
5
5
13
13
13
13
10
10
9
9
17
17
17
1
17
1
6
6
6
6
10
10
10
10
6
6
6
6
24
24
24
23
3
3
3
3
Munkfors
Storfors
M
C
F
KDS
S
VPK
Kom. mitisam
Fridemokraler
M
C
F
KDS
S
VPK
Ö
3,9
0,9
0,3
1,0
54,8
4,3
20.8
13,9
9,0
21,2
6,2
1,2
61,0
22 2 8 5
3 8 2
22
22
22
22
22
2
2
2
2
9
8
8
8
6
5
5
5
3
3
3
3
8
8
8
8
2
2
2
2
22
22
22
22
Sunne
M
C
F
KDS
S
VPK
Ö
11,8 41,0 11,0
35,7
0,5
5
17 4
15
5
5
5
5
7
17
17
17
4
4
4
4
15
15
15 15
Prop.
1975:101 108
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
% 1973
Mandat 1973
4%
396
296
Ingen spärr
Säfde
M
10,2
5
5
5
5
5
C
37,9
18
20
19
18
18
F
1.1
4
4
4
4
4
KDS
1,1
1
-
-
1
1
S
38,4
19
20
19
19
19
VPK
3,6
2
-
2
2
2
Torsby
M
9,3
5
5
5
5
5
C
26,5 .
15
15
15
15
15
F
6,2
3
4
4
3
3
KDS
0,8
-
-
-
-
-
S
45,0
25
26
26
25
25
VPK
9.4
5
5
5
5
5
Frihet komfolk.
2,9
2
-
-
2
2
Årjäng
M
13,6
6
6
6
6
6
C
37,3
15
15
15
15
15
F
14,3
6
6
6
6
6
KDS
5,0
2
2
2
2
2
S
29,5
12
12
12
12
12
VPK
-
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
-
(T) Askersund
M
6,5
3
3
3
3
3
C
23.7
11
11
11
11
11
F
6,5
3
3
3
3
3
KDS
4,7
2
2
2
2
2
S
43,4
19
20
20
20
19
VPK
1,9
1
-
-
-
1
Fria opos.
13,3
6
6
6
6
6
Degerfors
M
5,2
2
2
2
2
2
C
18,7
8
8
8
8
8
F
5,4
2
2
2
2
2
KDS
3,2
1
-
I
1
1
S
61.9
26
27
26
26
26
VPK
5,5
2
2
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Hallsberg
M
7,1
3
3
3
3
3
C
26,3
12
13
12
12
12
F
9,1
4
4
4
4
4
KDS
2,9
1
-
-
1
1
S
51,2
24
25
24
24
24
VPK
3,3
1
-
2
1
1
Hällefors
M
4,7
2
2
2
2
2
C
14,7
6
6
6
6
6
F
6,1
2
2
2
2
2
KDS
1,2
-
-
-
-
-
S
62,4
25
25
25
25
25
VPK
108
4
4
4
4
4
Prop.
1975:101 109
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
4 96
396
296
Ingen spärr
Karlskoga
M
9,4
5
5
5
5
5
C
19,1
10
10
10
10
10
F
7,6
4
4
4
4
4
KDS
1,6
-
-
-
-
1
S
54,3
29
28
28
28
27
VPK
7,2
3
4
4
4
4
SKP
0,6
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Kumla
M
7,8
3
3
3
3
3
C
24,8
10
10
10
10
10
F
9,6
4
4
4
4
4
KDS
4,6
2
2
2
2
2
S
47,1
20
20
20
20
20
VPK
6,0
2
2
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Laxå
M
3,5
I
_
I
1
1
C
16,1
7
7
7
7
7
F
4,8
2
2
2
2
2
KDS
5,7
2
2
2
2
2
S
49,6
21
21
21
21
21
VPK
4,7
2
2
2
2
2
Demokr. aktion
15,5
6
7
6
6
6
Lindesberg
M
8,6
4
4
4
4
4
C
30,7
16
16
16
16
16
F
8,7
4
4
4
4
4
KDS
2,5
1
-
-
I
1
S
44,5
22
23
23
22
22
VPK
4,9
2
2
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Ljusnarsberg
M
4,5
2
2
2
2
2
C
20,7
7
7
7
7
7
F
6,5
2
2
2
2
2
KDS
2,2
1
-
-
1
1
S
57,5
20
21
21
20
20
VPK
8,5
3
3
3
3
3
Nora
M
7,8
3
3
3
3
3
C
22,9
8
8
8
8
8
F
10,5
4
4
4
4
4
KDS
3,2
I
-
1
1
1
S
46,5
15
16
15
15
15
VPK
4,6
2
2
2
2
2
Arbeisrp.
4,5
2
2
2
2
2
Prop.
1975:101 110
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
496
396
296
Ingen spärr
Örebro
M
11,3
9
8
7
7
7
C
23,7
16
16
16
16
16
F
12,8
9
9
9
8
8
KDS
2,5
-
-
-
2
2
S
45,5
31
32
31
30
30
VPK
3,4
-
-
2
. 2
2
SKP
0.7
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
(U)
Arboga
M
10,1
4
4
4
4
4
C
24,3
10
10
10
10
10
F
10,1
4
4
4
4
4
KDS
1,2
-
-
-
-
-
S
49,0
21
21
21
21
21
VPK
5,3
2
2
2
2
2
Fagersta
M
8,0
3
3
3
3
3
C
15,5
7
7
7
7
7
F
9,7
4
4
4
4
4
KDS
0,9
-
-
-
-
-
S
57,1
24
24
24
24
24
VPK
8,0
3
3
3
3
3
SKP
0,7
-
-
-
-
-
Hallstahammar M
7,6
4
4
4
4
4
C
17,3
8
8
8
8
8
F
7,4
4
4
4
4
4
KDS
1,5
1
-
-
-
1
S
58,4
28
29
29
29
28
VPK
7,8
4
4
4
4
4
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Heby
M
4,5
2
2
2
2
2
C
40,7
17
17
17
17
17
F
6,6
3
3
3
3
3
KDS
1,4
-
-
-
-
-
S
41,8
17
17
17
17
17
VPK
4,9
2
2
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Kungsör
M
7,7
4
4
4
4
4
C
24,3
11
11
11
11
11
F
12,5
6
6
6
6
6
KDS
1,1
-
-
-
-
-
S
48,8
22
22
22
22
22
VPK
5,5
2
2
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 111
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
496
396
296
Ingen spärr
Köping
M
7,6
4
4
4
4
4
C
23,0
11
12
11
11
11
F'
6,7
3
3
3
3
3
KDS
3,5
2
-
2
2
2
S
53,1
26
27
26
26
26
VPK
5,0
3
3
3
3
3
SKP
0,9
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Norberg
M
7,0
2
2
2
. 2
2
C
17,4
6
6
6
6
6
F
4,9
2
2
2
2
2
KDS
1,96
-
-
-
-
-
S
60,8
22
22
22
22
22
VPK
7,8
3
3
3
3
3
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Sala
M
8,8
4
5
5
4
4
C
37,4
19
19
19
19
19
F
9,2
5
5
5
5
5
KDS
1,3
-
-
-
-
-
S
40,1
20
20
20
20
20
VPK
2,7
1
-
-
I
1
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Skinnskaiteberg
M
6,9
3
3
3
3
3
C
18,0
7
7
7
7
7
F
4,5
2
2
2
2
2
KDS
1,8
-
-
-
-
-
S
64,2
25
25
25
25
25
VPK
4,7
2
2
2
2
2
Surahammar
M
5,3
2
2
2
2
2
C
15,0
6
6
6
6
6
F
5,3
2
2
2
2
2
KDS
1,3
-
-
-
-
-
S
65,1
26
26
26
26
26
VPK
8,0
3
3
3
3
3
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Västerås
M
12,1
9
8
8
8
8
C
21,3
14
14
14
14
14
F
11,4
8
8
8
8
7
KDS
1,9
-
-
-
-
1
S
47,2
31
31
31
31
31
VPK
5,4
3
4
4
4
4
SKP
0,5
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 112
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandal 1973
4 96
396
296
Ingen spärr
(W)
Avesta
M
4,8
2
2
2
2
2
C
27,0
14
14
14
14
14
F
5,8
3
3
3
3
3
KDS
2,1
1
-
-
1
1
S
52,8
26
27
27
26
26
VPK
6,8
3
3
3
3
3
SKP
0,6
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Borlänge
M
6,0
4
4
4
4
4
C
26,3
16
17
16
16
16
F
5,0
3
3
3
3
3
KDS
1,8
-
-
-
-
1
S
52,5
34
34
33
33
32
VPK
4,2
3
3
3
3
3
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Tunab. vänner
3,5
1
-
2
2
2
Falun
M
12,3
8
8
8
8
8
C
31,3
19
20
19
19
19
F
9,7
6
6
6
6
6
KDS
2,01
-
-
-
1
I
S
40,5
26
27
26
25
25
VPK
3,8
2
-
2
2
2
SKP
0,3
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Gagnef
M
0,3
_
_
_
_
_
C
40,6
17
18
17
17
17
F
4,7
2
2
2
2
2
KDS
3,4
1
-
1
1
1
S
41,6
17
18
18
17
17
VPK
2,5
I
-
-
1
1
Kom. saml.
6,9
3
3
3
3
3
Hedemora
M
7.8
3
3
3
3
3
C
29,1
12
12
12
12
12
F
7,1
3
3
3
3
3
KDS
2.5
1
-
-
1
1
S
49,1
20
21
21
20
20
VPK
4,4
2
2
2
2
2
Leksand
M
9.5
5
5
5
5
5
C
38,9
19
19
19
19
19
F
10.0
5
5
5
5
5
KDS
4,1
2
2
2
2
2
S
37.1
18
18
18
18
18
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101
Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på
mandatspärr
113
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
4%
3%
296
Ingen spärr
Ludvika
M
7,0
4
4
4
4
4
C
21,5
11
11
11
11
11
F
5,7
3
3
3
3
3
KDS
1,3
-
-
-
-
-
S
53,9
28
28
28
28
28
VPK
10,3
5
5
5
5
5
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Malung
M
7,7
4
4
4
4
4
C
31,0
15
16
16
16
15
F
10,8
5
5
5
5
5
KDS
1,7
1
-
-
-
1
S
48,5
24
24
24
24
24
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Mora
M
8,8
4
5
4
4
4
C
30,0
15
15
15
15
15
F
7,6
4
4
4
4
4
KDS
1,4
-
-
-
-
-
S
37,2
18
19
18
18
18
VPK
3,2
2
-
2
2
2
Kommunal
7,7
4
4
4
4
4
center
Opol. näringsl.
4,2
2
2
2
2
2
Orsa
M
9,1
3
3
3
3
3
C
38,6
13
13
13
13
13
F
7,6
2
2
2
2
2
KDS
2,0
-
-
-
-
-
S
37,4
12
12
12
12
12
VPK
0,8
-
-
_
-
_
Frih. kom-folk
4,5
1
1
1
1
1
Rättvik
M
8,3
4
4
4
4
4
C
37,9
19
20
19
19
19
F
8,4
4
4
4
4
4
KDS
3,6
2
-
2
2
2
S
37,3
18
19
18
18
18
VPK
4,5
2
2
2
2
2
Smedjebacken
M
5,3
3
3
3
3
3
C
21,1
10
10
10
10
10
F
5,8
3
3
3
3
3
KDS
1,2
-
-
-
-
-
S
60,3
30
30
30
30
30
VPK
6,2
3
3
3
3
3
Ö
0,1
-.
-
-
-
-
8 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 101
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
114
Kommun
Parti
96 1973
Mandal 1973
496
396
1%
Ingen spärr
Säter
M
7,3
3
3
3
3
3
C
38,4
16
17
16
16
16
F
8,0
3
3
3
3
3
KDS
3,6
2
-
2
2
2
S
41,8
17
18
17
17
17
VPK
0,7
-
-
-
-
-
SKP
0,3
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Vansbro
M
5,2
2
3
3
3
3
C
34,8
18
17
17
17
17
F
6,0
2
3
3
3
3
KDS
4,7
2
2
2
2
2
S
41,6
22
21
21
21
21
VPK
6,7
3
3
3
3
3
Ö
0,9
-
-
-
-
-
Älvdalen
M
4,5
2
2
2
2
2
C
31,7
16
16
16
16
16
F
8,3
4
4
4
4
4
KDS
2,1
1
-
-
1
1
S
34,7
17
18
18
17
17
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Kom. informat.
8,6
4
4
4
4
4
Frihet, komfolk.
9,9
5
5
5
5
5
(X)
Bollnäs
M
5,0
2
3
3
2
2
C
32,8
16
16
16
16
16
F
9,5
5
5
5
5
5
KDS
2,4
1
-
-
1
I
S
42,5
21
21
21
21
21
VPK
7,9
4
4
4
4
4
Gävle
M
9,4
7
7
7
7
7
C
20,5
15
16
16
16
16
F
9,3
7
7
7
7
7
KDS
1,7
-
-
-
-
1
S
51,8
41
40
40
40
39
VPK
6,7
5
5
5
5
5
SKP
0,3
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Hofors
M
5,3
2
2
2
2
2
C
17,2
7
7
7
7
7
F
4,9
2
2
2
2
2
KDS
-
-
-
-
-
-
S
57,0
24
24
24
24
24
VPK
15,1
6
6
6
6
6
Ö
0,6
-
-
-
-
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
% 1973
Mandat 1973
496
396
296
Ingen spärr
Hudiksvall
M
6,1
3
3
3
3
3
C
34,9
17
18
18
18
17
F
5,1
2
3
3
3
2
KDS
1,7
1
-
-
-
I
S
40,6
20
20
20
20
20
VPK
9,2
5
5
5
5
5
SKP
0,5
-
-
-
-
-
Frihet, komf
1,9
I
-
-
-
I
Ljusdal
M
5,3
3
3
3
3
3
C
30,4
15
15
15
15
15
F
8,0
4
4
4
4
4
KDS
1,9
1
-
-
-
1
S
41,2
20
21
21
21
20
VPK
13,0
6
6
6
6
6
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Nordanstig
M
3,1
1
_
I
1
1
C
40,3
17
18
17
17
17
F
7,7
3
3
3
3
3
KDS
2,7
I
-
-
1
I
S
39,0
16
17
17
16
16
VPK
7,1
3
3
3
3
3
Ockelbo
M
6,1
3
3
3
3
3
C
32,3
13
13
13
13
13
F
5,1
2
2
2
2
2
KDS
1,5
-
-
-
-
-
S
54,3
23
23
23
23
23
VPK
0,1
-
-
-
-
-
Ö
0,7
-
-
-
-
-
Ovanåker
M
4,2
2
2
2
2
2
C
31,5
13
14
13
13
13
F
12,1
5
5
5
5
5
KDS
3,5
1
-
1
I
I
S
46,4
19
20
20
19
19
VPK
2,3
1
-
-
1
1
Sandviken
M
7,5
4
4
4
4
4
C
21,1
10
11
II
II
II
F
5,8
3
3
3
3
3
KDS
1,3
-
-
-
-
-
S
55,9
29
29
29
29
29
VPK
8,0
5
4
4
4
4
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Söderhamn
M
6,5
4
3
3
3
3
C
22,0
12
11
11
II
II
F
5,3
2
3
3
3
3
KDS
1,0
-
-
-
-
-
S
53,3
27
28
28
28
28
VPK
11,5
6
6
6
6
6
SKP
0,4
-
-
-
-
-
9 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 101
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
116
Kommun
Parti
96 1973
Mandal 1973
4%
396
296
Ingen spärr
(Y)
Härnösand
M
9,9
5
5
5
5
5
C
32,4
16
16
16
16
16
F
6,3
3
3
3
3
3
KDS
2,2
1
-
-
1
1
S
44,2
22
23
23
22
22
VPK
4,9
2
2
2
2
2
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Kramfors
M
4,5
3
3
3
3
3
C
26,4
16
17
17
16
16
F
2,9
1
-
-
2
2
KDS
2,3
1
-
-
1
1
S
53,3
33
35
35
33
33
VPK
8,8
6
6
6
6
5
Ädalsfolket
1,6
1
-
-
-
1
Sollefteå
M
7,7
5
5
5
5
5
C
27,4
17
18
18
17
17
F
2,5
1
-
-
1
1
KDS
1,96
-
-
-
-
1
S
53,9
34
34
34
34
33
VPK
6,4
4
4
4
4
4
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Sundsvall
M
8,4
7
7
7
7
7
C
25,4
22
21
21
20
20
F
7,3
5
6
6
6
6
KDS
2,1
-
-
-
2
2
S
49,2
42
41
41
40
40
VPK
6,9
5
6
6
6
6
Ö
0,7
-
-
-
-
-
Timrå
M
3,2
2
_
2
2
2
C
24,2
12
13
12
12
12
F
4,9
2
3
2
2
2
KDS
2,4
1
-
-
1
1
S
57,0
28
29
29
28
28
VPK
8,2
4
4
4
4
4
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Ange
M
3,4
1
_
1
1
1
C
29,6
12
13
13
12
12
F
5,5
2
2
2
2
2
KDS
2,02
1
-
-
1
1
S
50,9
21
22
21
21
21
VPK
8,5
4
4
4
4
4
Ö
0,1
-
-
-
-
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
117
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommun
Parti
96 1973
Mandat 1973
4%
396
296
Ingen spärr
Örnsköldsvik
M
5,8
4
4
4
4
4
C
28,0
17
17
17
17
17
F
7,7
5
5
5
5
5
KDS
5,6
3
3
3
3
3
S
48,0
30
29
29
29
29
VPK
4,2
2
3
3
3
3
SKP
0,5
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Berg
M
_
-
-
-
_
_
C
38,7
17
19
18
17
17
F
7,2
3
3
3
3
3
KDS
2,3
I
-
-
1
1
S
39,4
18
19
18
18
18
VPK
3,5
2
-
2
2
2
Komm. saml.
8,8
4
4
4
4
4
Bräcke
M
6,0
3
3
3
3
3
C
26,4
13
13
13
13
13
F
5,6
3
3
3
3
3
KDS
0,9
-
-
-
-
-
S
55,5
27
27
27
27
27
VPK
5,6
3
3
3
3
3
Härjedalen
M
6,4
3
3
3
3
3
C
21,5
11
11
11
11
11
F
6,9
3
3
3
3
3
KDS
1,3
-
-
-
-
-
S
50,4
25
25
25
25
25
VPK
4,2
2
2
2
2
2
Frih. komfolk.
9,3
5
5
5
5
5
Krokom
M
7,0
3
4
3
3
3
C
33,4
16
18
17
16
16
F
6,9
3
4
3
3
3
KDS
3,1
2
-
2
2
2
S
43,7
22
23
22
22
22
VPK
2,6
1
-
-
I
1
Kommunens väl
3,4
2
-
2
2
2
Ragunda
M
4,7
2
2
2
2
2
C
27,0
12
13
12
12
12
F
5,3
2
2
2
2
2
KDS
1,4
-
-
-
-
-
S
52,6
24
25
24
24
24
VPK
5,7
3
3
3
3
3
Kommunens väl
3,3
2
-
2
2
2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
118
Kommun
Parti
96 1973
Mandal 1973
496
396
296
Ingen spärr
Strömsund
M
5,8
3
3
3
3
3
C
27,3
14
14
14
14
14
F
4,6
2
2
2
2
2
KDS
1,4
1
-
-
-
1
S
- 53,3
26
27
27
27
26
VPK
6,8
3
3
3
3
3
Ö
0,8
-
-
-
-
-
Åre
M
7,5
4
4
4
4
4
C
33,8
17
17
17
17
17
F
12,5
6
6.
6
6
6
KDS
2,4
1
-
-
1
1
S
41,6
20
22
22
20
20
VPK
2,3
1
-
-
1
1
Östersund
M
10,0
8
8
8
8
7
C
30,0
22
24
23
23
23
F
9,1
7
7
7
7
7
KDS
1,6
I
-
-
1
S
45,2
34
36
34
34
34
VPK
3,5
3
-
3
3
3
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
(AC)
Lycksele
M
7,3
3
3
3
3
3
C
16,2
7
7
7
7
7
F
17,2
8
8
8
8
8
KDS
9,4
4
4
4
4
4
S
49,0
23
23
23
23
23
VPK
0,7
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Nordmaling
M
9,0
3
3
3
3
3
C
28,0
8
8
8
8
8
F
12,7
4
4
4
4
4
KDS
5,1
2
2
2
2
2
S
44,8
14
14
14
14
14
VPK
0,3
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Norsjö
M
5,7
2
2
2
2
2
C
22,0
9
9
9
9
9
F
17,9
7
7
7
7
7
KDS
4,3
2
2
2
2
2
S
43,7
18
18
18
18
18
VPK
6,3
3
3
3
3
3
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Prop. 1975:101
119
Mandatfördel
Ining i kommunerna vid
olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandal 1973
496
3%
1%
Ingen spärr
Robertsfors
M
6,8
3
3
3
3
3
C
36,6
15
15
15
15
15
F
13,6
5
6
5
5
5
KDS
3,95
2
-
2
2
2
S
32,0
13
14
13
13
13
VPK
0,4
-
-
-
-
-
Samlp. LB
6,7
3
3
3
3
3
Skellefteå
M
7,7
6
5
5
5
5
C
24,2
17
16
16
16
16
F
11,3
6
8
7
7
7
KDS
4,5
3
3
3
3
3
S
48,4
33
33
32
32
32
VPK
3,6
-
-
2
2
2
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Sorsele
M
3,4
1
_
1
1
1
C
18,3
6
6
6
6
6
F
16,8
5
6
5
5
5
KDS
9,8
3
3
3
3
3
S
37,8
12
13
12
12
12
VPK
3,5
1
-
I
1
1
Komm. saml.
10,4
3
3
3
3
3
Sloruman
M
11,4
5
5
5
5
5
C
18,4
8
8
8
8
8
F
18,0
7
8
7
7
7
KDS
7,9
3
3
3
3
3
S
40,1
17
17
17
17
17
VPK
0,7
-
-
-
-
-
Sam. för
bygd
3,3
1
-
I
1
1
Umeå
M
9,3
6
6
6
6
6
C
26,5
17
18
17
17
17
F
12,0
8
8
8
8
8
KDS
3,4
2
-
2
2
2
S
43,5
29
30
29
29
29
VPK
4,04
3
3
3
3
3
SKP
0,9
-
-
-
-
-
Ö
0,4
-
-
-
-
-
Vilhelmina
M
5,1
2
2
2
2
2
C
20,6
7
7
7
7
7
F
13,8
5
5
5
5
5
KDS
6,0
2
2
2
2
2
S
50,3
18
18
18
18
18
VPK
4,2
1
1
1
1
1
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Prop. 1975:101
120
Mandatfördelning
i
kommunerna vid
olika höjd på
mandatspärr
Kommun
Parti
% 1973
Mandat 1973
4%
3%
296
Ingen spärr
Vindeln
M
10,2
4
4
4
4
4
C
30,1
10
10
10
10
10
F
18,5
6
6
6
6
6
KDS
4,6
2
2
2
2
2
S
36,2
13
13
13
13
13
VPK
0,2
-
-
-
-
-
Ö
0,3
-
-
-
-
-
Vännäs
M
9,9.
4
4
4
4
4
C
29,8
12
12
12
12
12
F
14,1
6
6
6
6
6
KDS
5,1
2
2
2
2
2
S
40,1
17
17
17
17
17
VPK
0,7
-
-
-
-
-
Ö
0,4
-
-
-
-
-
Åsele
M
4,5
2
2
2
2
2
C
23,4
10
10
10
10
10
F
15,0
6
7
6
6
6
KDS
2,8
1
-
-
1
1
S
50,9
21
22
22
21
21
VPK
3,2 .
1
-
1
1
1
Ö
0,2
-
-
-
-
-
(BD)
Arjeplog
M
2,7
1
_
1
1
C
19,8
6
6
6
6
6
F
7,8
2
3
3
2
2
KDS
2,8
1
-
-
1
1
S
43,1
14
14
14
14
14
VPK
23,8
7
8
8
7
7
Arvidsjaur
M
4,6
2
2
2
2
2
C
18,5
7
8
8
7
7
F
6,5
3
3
3
3
3
KDS
2,4
1
-
-
1
1
S
51,6
21
21
21
21
21
VPK
16,2
7
7
7
7
7
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Boden
M
10,4
5
5
5
5
5
C
18,1
9
9
9
9
9
F
7,0
3
4
3
3
3
KDS
3,2
2
-
2
2
2
S
51,2
25
26
25
25
25
VPK
9,9
5
5
5
5
5
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 121
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandal 1973
496
i%
296
Ingen spärr
Gällivare
M
10,8
4
5
5
4
4
C
12,9
5
6
5
5
5
F
3,7
2
-
2
2
2
KDS
0,7
-
-
-
-
-
S
47,8
20
21
20
20
20
VPK
21,4
9
9
9
9
9
SKP
2,2
1
-
-
1
1
Ö
0,5
-
-
-
-
-
Haparanda
M
11,9
5
5
5
5
5
C
25,4
10
10
10
10
10
F
4,3
2
2
2
2
2
KDS
-
-
-
-
-
-
S
43,0
18
18
18
18
18
VPK
10,4
4
4
4
4
4
Kommun, väl
4,8
2
2
2
2
2
Jokkmokk
M
4,7
2
2
2
2
2
C
8,3
3
3
3
3
3
F
4,6
1
2
2
2
2
KDS
0,3
-
-
-
-
-
S
37,8
13
14
13
13
13
VPK
17,3
7
6
6
6
6
J:s fria dem.
22,5
8
8
8
8
8
Samernas
3,3
1
-
1
1
1
väl
Ö
1,2
-
-
-
-
-
Kalix
M
7,4
3
3
3
3
3
C
18,1
7
8
7
7
7
F
3,8
2
-
2
2
2
KDS
1,0
-
-
-
-
-
S
60,0
25
26
25
25
25
VPK
8,8
4
4
4
4
4
SKP
0,9
-
-
-
-
-
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Kiruna
M
5,9
3
3
3
3
3
C
12,7
6
6
6
6
6
F
8,4
4
4
4
4
4
KDS
1,7
1
-
-
-
1
S
50,2
22
23
23
23
22
VPK
21,0
9
9
9
9
9
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Luleå
M
9,6
5
6
6
6
6
C
19,1
11
12
12
12
12
F
8,5
5
5
5
5
5
KDS
2,5
2
-
-
1
1
S
48,5
31
31
31
30
30
VPK
10,8
7
7
7
7
7
SKP
0,8
-
-
-
-
-
Ö
0,2
-
-
-
-
-
Prop.
1975:101 122
Mandatfördelning
i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr
Kommun
Parti
96 1973
Mandal 1973
496
396
296
Ingen spärr
Pajala
M
7,0
3
3
3
3
3
C
17,5
7
7
7
7
7
F
4,7
2
2
2
2
2
KDS
2,1
1
-
-
1
I
S
43,3
18
19
19
18
18
VPK
22,5
9
10
10
9
9
Socialist
2,9
1
-
-
1
1
Piteå
M
5,5
3
3
3
3
3
C
21,0
11
II
11 .
11
11
F
4,4
2
2
2
2
2
KDS
6,8
3
3
3
3
3
S
52,9
27
27
27
27
27
VPK
9,4
5
5
5
5
5
Älvsbyn
M
3,04
1
_
1
1
I
C
19,0
7
8
7
7
7
F
5,6
2
2
2
2
2
KDS
5,4
2
2
2
2
2
S
49,7
20
20
20
20
20
VPK
17,4
7
7
7
7
7
Överkalix
M
4,2
1
1
1
1
I
C
20,1
6
7
6
6
6
F
3,6
I
-
1
1
I
KDS
1,0
-
-
-
-
-
S
55,1
18
18
18
18
18
VPK
16,0
5
5
5
5
5
Övertorneå
M
9,1
4
4
4
4
4
C
31,4
12
12
12
12
12
F
2,4
1
-
-
1
1
KDS
0,1
-
-
-
-
-
S
41,6
16
17
17
16
16
VPK
15,3
6
6
6
6
6
Ö
0,1
-
-
-
-
-
Prop. 1975:101 123
Mandatfördelning
t landslingen vid olika höjd på mandatspärr
opaginerad Kontrollera mot PDF
Landsting
Parti
1973
Mandal 1973
396 2'
Ingen spärr
Stockholms
M
21,4
33
33
33
33
32
läns
landsting
C
18,0
29
27
27
11
27
F
11,5
16
17
17
17
17
KDS
1,1
-
-
-
-
2
S
39,1
61
60
60
60
58
VPK
7,7
10
12
12
12
12
SKP
1,0
-
-
-
-
1
Uppsala
M
12,4
6
6
6
6
6
läns
landsting
C
26,2
13
13
13
13
13
F
10,4
6
5
5
5
5
KDS
1,8
-
-
-
-
1
S
43,4
22
22
11
22
21
VPK
5,1
2
3
3
3
3
SKP
0,6
-
-
-
-
-
Södermanlands
M
11,0
6
6
6
6
6
läns
landsting
C
22,9
14
13
13
13
13
F
9,6
5
6
5
5
5
KDS
1,99
-
-
-
-
1
S
50,5
29
30
29
29
28
VPK
3,6
I
-
2
2
2
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Östergötlands
M
13,8
12
13
12
12
12
läns
landsting
C
24,2
23
23
22
21
21
F
7,4
6
7
7
6
6
KDS
2,9
1
-
-
3
3
S
47,5
43
44
43
42
42
VPK
3,7
2
-
3
3
3
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Jönköpings
M
13,7
9
10
10
9
9
läns
landsting
C
28,1
20
20
20
20
20
F
10,5
8
7
7
7
7
KDS
6,5
4
5
5
4
4
S
38,3
28
27
27
27
27
VPK
2,6
-
-
-
2
2
SKP
0,2
-
-
-
-
-
Kronobergs
M
14,2
5
6
6
6
6
läns landsling
C
34,0
16
14
14
14
14
F
6,3
2
3
3
2
2
KDS
2,1
-
_
_
1
1
S
38,7
17
15
15
15
15
VPK
4,02
-
2
2
2
2
SKP
0,2
-
-
-
_
-
Ö
0,5
-
-
-
-
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101 124
Mandatfördelning
i landstingen vid olika höjd på mandalspärr
Landsting
Parti
% Mandal
1973 1973
4 96 3
96
Ingen spärr
Kalmar
M
14,0
8
9
8
8
8
läns
landsting
C
30,0.
20
19
18
18
18
F
5,6
1
3
3
3
3
KDS
2,9
-
-
-
2
2
s
43,6
29
27
27
25
25
VPK
3,8
-
-
2
2
2
SKP
0,2
-
-
-
-
-
Blekinge
M
11,3
5
4
4
4
4
läns landsling
C
22,8
9
8
8
8
8
F
9,9
3
4
4
4
4
KDS
1,95
-
-
-
-
1
S
49,6
19
18
18
18
18
VPK
4,1
-
2
2
2
1
SKP
0,2
-
-
-
-
-
Kristianstads
M
14,3
9
9
9
9
9
läns
landsting
C
31,5
20
20
20
20
20
F
8,8
5
6
6
6
5
KDS
2,1
-
-
-
1
1
S
41,2
28
27
27
26
26
VPK
1,9
-
-
-
-
1
SKP
0,1
-
-
-
-
-
Malmöhus
M
16,4
18
19
19
18
18
läns landsting
C
26,2
30
30
30
29
29
F
. 8,2
7
9
9
9
9
KDS
1,0
-
-
-
-
I
S
45,3
52
51
51
50
49
VPK
2,5
2
-
-
3
3
SKP
0,1
-
-
-
-
-
Hallands
M
14,5
8
8
8
8
7
läns
landsting
C
36,5
20
20
20
19
19
F
8,0
3
4
4
4
4
KDS
1,0
-
-
-
-
-
S
35,9
19
19
19
19
19
VPK
2,4
-
-
-
1
1
SKP
0,1
-
-
-
-
-
Fria
dem.
1,6
1
-
-
-
1
Göteborg
och
M
14,7
II
9
9
9
9
Bohus
C
24,1
14
15
14
14
14
läns
landsting
F
17,6
10
11
11
II
10
KDS
1,4
-
-
-
-
1
S
38,1
23
24
23
23
23
VPK
3,9
1
-
2
2
2
SKP
-
-
-
-
-
-
Prop. 1975:101 125
Mandatfördelning
i landstingen vid olika höjd på mandatspärr
Landsling
Parti
96 1973
Mandal 1973
4%
3 96 1%
Ingen spärr
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ålvsborgs
M
15,2
15
15
14
14
14
läns
landsting
C
29,0
28
28
27
27
26
F
10,4
10
10
10
10
10
KDS
1,9
-
-
-
-
2
S
40,1
38
39
38
38
37
VPK
3,1
I
-
3
3
3
SKP
0,1
-
-
-
-
-
Skaraborgs
M
14,8
11
10
9
9
9
läns
landsting
C
32,4
21
21
20
20
20
F
10,7
6
7
7
6
6
KDS
3,2
-
-
2
2
2
S
36,0
23
23
23
22
22
VPK
2,7
-
-
-
2
2
SKP
0,1
-
-
-
-
-
Värmlands
M
10,6
7
8
8
8
8
läns
landsting
C
25,6
18
18
18
18
18
F
9,3
6
7
7
7
6
KDS
1,0
-
-
-
-
1
S
48,3
38
34
34
34
34
VPK
4,8
I
3
3
3
3
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Örebro
M
9,3
6
6
6
6
6
läns
landsting
C
23,6
14
15
15
15
15
F
9,6
6
6
6
6
6
KDS
2,4
-
-
-
1
I
S
49,6
32
31
31
30
30
VPK
4,5
3
3
3
3
3
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Ö
0,4
-
-
-
-
-
Västmanlands
M
9,5
3
6
6
6
6
läns
landsting
C
23,0
17
14
14
14
14
F
9,5
5
6
6
6
6
KDS
1,7
-
-
-
-
1
S
50,5
35
32
32
32
31
VPK
5,2
I
3
3
3
3
SKP
0,5
-
-
-
-
-
Kopparbergs
M
7,9
4
6
6
6
5
läns landsling
C
30,2
23
21
21
21
21
F
7,0
I
5
5
5
5
KDS
1,95
-
-
-
-
1
S
46,8
38
32
32
32
32
VPK
4,7
I
3
3
3
3
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Ö
1,0
-
-
-
-
_
10 Riksdagen 19 75. I saml. Nr 101
Prop.
1975:101 126
Mandatfördelning
i landstingen vid olika höjd på mandalspärr
Landsting
Parti
% 1973
Mandat 1973
496
396
296
Ingen spärr
Gävleborgs
M
6,7
3
5
5
5
5
läns landsling
C
26,1
20
18
18
18
18
F
7,3
4
5
5
5
5
KDS
1,6
-
-
-
-
1
S
49,7
36
34
34
34
33
VPK
8,3
5
6
6
6
6
SKP
0,3
-
-
-
-
-
Västernorriands
M
6,9
3
5
5
5
5
läns landsling
C
27,2
20
19
19
18
18
F
5,9
2
4
4
4
4
KDS
2,7
1
-
-
2
2
S
50,4
38
34
34
33
33
VPK
6,3
2
4
4
4
4
SKP
0,4
-
-
-
-
-
Jämtlands
M
8,0
1
3
3
3
3
läns landsling
C
30,6
12
11
10
10
10
F
7,2
1
2
2
2
2
KDS
1,6
-
-
-
-
-
S
48,2
19
17
17
17
17
VPK
3,98
-
-
1
1
1
SKP
0,3
-
-
-
-
-
Västerbottens
M
8,3
5
4
4
4
4
läns
landsting
C
25,3
14
14
14
14
14
F
12,5
7
7
7
7
7
KDS
4,6
2
3
2
2
2
S
45,2
25
25
24
24
24
VPK
3.3
-
-
2
2
2
SKP
0,5
-
-
-
-
-
Norrbollens
M
7,9
4
5
5
5
5
läns landsling
C
18,2
12
12
12
11
II
F
5,8
I
4
4
4
4
KDS
2,3
-
-
-
1
1
S
51,6
36
33
33
33
33
VPK
13,5
10
9
9
9
9
SKP
0,6
-
-
-
-
-
Prop. 1975:101
127
Bilaga 2
Mandatfördelningen på valkretsar vid valet till
kommunfullmäktige år 1973 jämförd med en mandatfördelning beräknad efter
antalet röstberättigade
TABELL 1 Mandatfördelning enligt tvä olika metoder
Kommun
Mandat efter
Mandat efter
Mandatskillnad
folkmängd
röstberättigade
Botkyrka
Valkrets 1
30
28
-2
2
31
33
+ 1
Summa
61
61
Haninge
Valkrets 1
30
31
-l-l
2
31
30
-1
Summa
61
61
Huddinge
Valkrets I
26
27
+ 1
2
25
24
-1
Summa
51
51
Järfälla
Valkrets
1
21
22
-H
2
30
29
-1
Summa
51
51
Nacka
Valkrets 1
22
23
+ 1
2
33
32
-1
Summa
55
55
Norrtälje
Valkrets I
30
30
0
2
27
27
0
Summa
57
57
Sollentuna
Valkrets 1
28
28
0
2
23
23
0
Summa
51
51
Solna
Valkrets
1
25
26
+1
2
26
25
-1
Summa
51
51
Slockholm
Valkrets 1
13
14
-t-1
2
14
16
-1-2
3
14
15
-l-l
4
13
13
0
5
13
12
-1
Prop.
1975:101 128
Kommun
Mandal efler folkmängd
Mandal efter röstberättigade
Mandatskillnad
6
16
. 15
-I
7
18
16
-2
Summa
101
101
Södertälje
Valkrets
1
14
17
-1-3
2
18
17
-1
3
15
14
-1
4
14
13
-I
Summa
61
61
Täby Valkrets
1
21
22
+ I
2
30
29
-I
Summa
51
51
Uppsala
Valkrets
1
17
16
-1
2
16
16
0
3
16
16
0
4
16
17
-1- 1
5
16
16
0
Summa
81
81
Eskilstuna
Valkrets
1
21
22
+ 1
2
23
21
-2
3
19
20
+ I
4
16
16
0
Summa
79
79
Nyköping
Valkrets
1
15
16
+ I
2
18
17
-I
3
15
15
0
4
13
13
0
Summa
61
61
Finspång
Valkrets
I
20
20
0
2
18
17
-1
3
17
18
+1
Summa
55
55
Linköping
Valkrets
I
31
31
0
2
21
20
-1
3
27
28
+1
Summa
79
79
Mjölby
Valkrets
I
27
27
0
2
24
24
0
Summa
51
51
Prop.
1975:101 129
Kommun
Mandat efler folkmängd
Mandat efter röstberättigade
Mandaiskillnad
Motala
Valkrets
I
17
17
0
2
17
17
0
3
16
15
-1
4
15
16
-I- 1
Summa
65
65
Norrköping
Valkrets
I
17
18
-Hl
2
23
24
+ 1
3
26
25
-I
4
19
18
-1
Summa
85
85
Jönköping
Valkrets
1
15
14
-1
2
17
17
0
3
16
17
+1
4
19
18
-1
5
14
15
+1
Summa
81
81
Nässjö
Valkrets
1
35
35
0
2
22
22
0
Summa
57
57
Växjö
Valkrets
I
32
31
-1
2
29
30
+ 1
Summa
61
61
Kalmar
Valkrets
I
31
31
0
2
30
30
0
Summa
61
61
Oskarshamn
Valkrets
1
29
29
0
2
22
22
0
Summa
51
51
Västervik
Valkrets
1
37
38
+1
2
38
37
-1
Summa
75
75
Golland
Valkrets
1
26
26
0
2
22
22
0
3
23
23
0
Summa
71
71
Karlskrona
Valkrets
1
21
20
-1
2
17
17
0
Prop.
1975:101 130
Kommun
Mandal efter folkmängd
Mandat efler röslberätligade
Mandatskillnad
3
19
20
-)- 1
4
18
18
0
Summa
75
75
Hässleholm
Valkrets
1
30
30
0
2
31
31
0
Summa
61
61
Kristianstad
Valkrets
1
25
26
+ I
2
23
23
0
3
23
22
-1
Summa
71
71
Helsingborg
Valkrets
1
22
24
-1-2
2
21
20
-1
3
22
21
-1
Summa
65
65
Lund
Valkrets
1
35
35
0
2
30
30
0
Summa
65
65
Malmö
Valkrels
1
21
20
-1
2
18
19
+ 1
3
22
22
0
Summa
61
61
Trelleborg
Valkrets
1
26
28
-1-2
2
25
23
-2
Summa
51
51
Halmstad
Valkrels
1
15
16
+ 1
2
12
14
-1-2
3
14
11
-3
4
15
15
0
5
15
15
0
Summa
71
71
Varberg
Valkrels
1
27
27
0
2
24
24
0
Summa
51
51
Göteborg
Valkrels
1
21
20
-1
2
22
20
-2
3
17
20
-t-3
4
21
21
0
Summa
81
81
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:101 131
Kommun Mandal efter Mandat efter Mandatskillnad
folkmängd röstberättigade
2
Summa
Uddevalla Valkrels 1 2 3 Summa
Borås Valkrels 1 2 3 4 5 6 Summa
Trollhättan Valkrels 1 2 Summa
Skövde Valkrels I 2 Summa
Karlstad Valkrels 1 2 Summa
Karlskoga Valkrets 1 2 Summa
Mölndal Valkrels 1
29
30
-1- 1
32
31
-I
61
61
21
22
+ 1
22
21
-1
18
18
0
61
61
17
16
-1
14
15
+ 1
11
12
+ I
12
11
-I
II
11
0
14
14
0
79
79
25
27
-(-2
26
24
-2
51
51
29
29
0
30
30
0
59
59
30
30
0
31
31
0
61
61
23
23
0
28
28
0
51
51
Örebro
Valkrels 1 14 14
2 3 4 5
Summa
Västerås Valkrets
Su
mma
12
12
0
13
12
-1
15
14
-1
11
13
-1-2
65
65
11
13
+ 2
19
18
-1
17
17
0
18
17
-1
65
65
Prop. 1975:101 132
Kommun Mandat efler Mandat efter. Mandatskillnad
folkmängd röstberättigade
23
22
- I
19
20
-t-1
19
19
0
61
61
29
29
0
32
32
0
61
61
16
16
0
17
17
0
18
18
0
51
51
17
17
0
17
17
0
15
15
0
49
49
34
36
+ 2
21
20
-I
20
19
-1
75
75
32
32
0
19
19
0
51
51
27
27
0
24
24
0
51
51
29
29
0
32
32
0
61
61
30
30
0
31
31
0
61
61
20
19
-1
20
20
0
21
21
0
20
21
-1-1
Borlänge Valkrets I
2
3 . Summa
Falun Valkrets 1 2 Summa
Ludvika Valkrets 1
2
3 Summa
Vansbro Valkrets 1
2
3 Summa
Gävle Valkrets 1
2
3 Summa
Sandviken Valkrels 1 2 Summa
Söderhamn Valkrets I 2 Summa
Kramfors Valkrels 1 2 Summa
Sollefteå Valkrels I 2 Summa
Sundsvall Valkrets 1
2
3
4 Summa
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommun
Mandal efler
folkmängd
Mandat
efter röstberättigade
Mandatskillnad
Örnsköldsvik Valkrels I 2 Summa
Östersund Valkrels 1 2 Summa
Skellefteå
Valkrets 1
2
3
4
Summa
Umeå Valkrets I 2 Summa
Jokkmokk Valkrels 1 2 Summa
Lule å
Valkrels 1 2 Summa
Piteå Valkrets I 2 Summa
26
26
0
35
35
0
61
61
42
42
0
33
33
0
75
75
15
15
0
13
13
0
17
17
0
20
20
0
65
65
35
31
-4
30
34
-t-4
65
65
21
21
0
14
14
0
35
35
32
32
0
29
29
0
61
61
26
26
0
25
25
0
51
51
TABELL
2 En komprimerad bild av tabell 1. Kommuner.
Kommuner med valkretsindelning i valet år 1973 Kommuner
utan skillnad i mandaililldelning Kommuner där ingen skillnad är större än 1
mandat Kommuner där ingen skillnad är slörre än 2 mandat Kommuner där ingen
skillnad är större än 3 mandat Kommuner där ingen skillnad är slörre än 4
mandat
Antal
Proceni
62
100,0
26
41,9
23
37,1
9
14,5
3
4.8
1
1,6
Prop.
1975:101 134
TABELL 3 En komprimerad bild av tabell 1. Valkretsar.
Antal
Procent
176
100,0
85
48,3
71
40,3
15
8,5
3
1,7
2
1,1
Kommunvalkretsar i valet å r 1973 Valkretsar utan skillnad i mandattilldelning Valkretsar d ä r skillnaden ä r
1 mandal Valkretsar d ä r skillnaden ä r 2 mandal Valkretsar d ä r skillnaden ä r
3 mandat Valkretsar d ä r skillnaden ä r 4 mandat
(K ä lla: Allm ä nna valen 1973 (SOS). Del 2. Kommunala valen den 16
september. Statistiska Centralbyr å n.
Slockholm 1974.)
Prop.
1975:101 135
Bilaga
3
Mandatfördelningen pä valkretsar vid valet till Stockholms
läns landsting år 1973 jämförd med en mandatFördelning beräknad efter antalet
röstberättigade
Valkrets Mandal efler Mandat efter
folkmängd röstberättigade
Mandaiskillnad
1
9
11
+
1
2
10
12
+
1
3
10
11
\-
1
4
9
10
-1- 1
5
9
9
0
6
11
12
-1- 1
7
13
12
-1
A
10
10
0
B
9
8
-1
C
12
11
-1
D
8
9
+ 1
E
10
9
-I
F
10
8
-2
G
11
10
-1
H
8
7
-1
Summa
149
149
Prop.
1975:101 136
Innehåll Sid
Propositionen.................................................... 1
Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... 1
Lagförslag........................................................ 3
Uldrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1975-04-03 21
1 Inledning...................................................... 21
2 Gällande beslämmelser..................................... 22
2.1 Anlalel landstingsman och valkrelsindelningen vid
landstingsval 22
2.2 Antalet kommunfullmäklige och valkretsindelningen
vid val
av
kommunfullmäktige................................ 23
2.3 Valsy,siemet vid riksdagsval........................ 25
2.4 Röstsammanräkning och mandatfördelning vid landslings-
och
kommunfullmäkligval............................. 26
3 Kommunalvalskommitlén................................... 27
3.1 Anlalel landstingsman och fördelningen av landslingsmandalen
på valkretsarna 27
3.2 Valsystemet vid landstingsval...................... .... 28
3.3 Valsystemet vid val av kommunfullmäklige...... 32
3.4 Antalet kommunfullmäktige och valkrelsindelningen
vid val
av
kommunfullmäklige................................. .... 33
4 Remissyllrandemi........................................... .... 34
4.1 Allmänna
synpunkler rörande behovet av ett nytt valsystem
för
de kommunala valen.............................. .... 34
4.2 Småpariispärren........................................ .... 36
4.3 Valkrelsindelningen ................................ .... 40
4.4 Krav på ytterligare utredning....................... .... 41
5 Utredningen om den
kommunala demokratin......... .... 42
5.1 Undersökning
av småpartier på lokal nivå....... .... 43
5.1.1 Undersökningens syfte........................ .... 43
5.1.2 Förekomst av lokala partier.................. 43
5.1.3 Uppkomsten av lokala partier................ 44
5.1.4 Värdemässig orientering....................... 44
5.1.5 Småpartiernas organisation.................. 44
5.1.6 Verksamhetens inriktning..................... 45
5.1.7 Partiakliviteter................................... .... 45
5.1.8 Ekonomi........................................... .... 45
5.1.9 Småpartier i vågmästarställning............. .... 46
5.2 Undersökning
av effekten av olika smäpartispärrar 46
5.2.1 Undersökningens uppläggning............... .... 46
5.2.2 Val lill kommunfullmäklige...................... 46
5.2.3 Val till landsting................................. .... 47
Prop. 1975:101 137
5.3
Ulredningens sammanfattande synpunkter på småpartiernas
roll
och effekter av småpartispärrar.............. .... 48
6 Röslrältsulredningen........................................ 50
7 Vissa undersökningar...................................... 51
8 Föredraganden.............................................. 52
8.1 Bakgrund.............................................. 52
8.2 Behov av nytt system för de kommunala valen 54
8.3 Förbättrad proportionalitet genom ändrade regler
för valkretsindelningen 55
8.4 Förbiittrad proportionalitet genom utjämningsmandat
.... 55
8.5 Småpartispärr.......................................... .... 57
8.6 Valkretsindelningen ............... '................. .... 58
9 Upprättade lagförslag..................................... .... 59
10 Specialmotivering........................................... .... 60
10.1 Förslaget lill lag om ändring i landslingslagen.. .... 61
10.2 Förslagel lill lag om ändring i kommunallagen... .... 68
10.3 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen för Stockholm 68
10.4 Förslaget till lag om ändring i vallagen........... 68
11 Hemställan 72
Beslul.............................................................. 72
Bilagal Effekten av mandatspärrvid
val lill kommuner och landsting 73
Bilaga 2 Mandatfördelningen på valkretsar vid valet till kommunfull
mäklige år 1973 jämförd med en mandatfördelning beräknad
efler
antalet röslberätligade ...................... 127
Bilaga
3 Mandatfördelningen på valkretsar vid valet lill Slockholms
läns landsling år 1973 jämförd med en mandatfördelning be
räknad efler anlalel röstberättigade 135
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
29 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (28)
28 kopplingar i 19 dokument.
- Bet. 2013/14:KU16 Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val i texten
- Prop. 2013/14:48 Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val s. 35 om s. 58 · s. 38 om s. 56 · s. 44 i texten
- Prop. 2013/14:5 Vital kommunal demokrati s. 16 i texten
- SOU 2012:94 Proportionalitet i val samt förhandsanmälan av partier och kandidater s. 86 om s. 56 · s. 86 om s. 73 i texten
- Bet. 1983/84:KU11 om vissa vallagsfrågor, m.m. s. 13 om s. 65 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- Conradson, Kommuners lag- och domstolstrots, 1995 s. 375 om s. 65 i texten