Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om statligt stöd till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, m.m.

1975 · 79 sidor, varav 75 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 75 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:14, Regeringens proposition om statligt stöd till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 14 år 1975 Prop. 1975:14

Nr 14

Regeringens proposition om statligt stöd till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, m. m.;

beslutad den 20 februari 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen behandlas ungdomsorganisationernas roll i
samhällsarbetet. Förslag om en ny utformning av del statliga stödet till ungdomsorganisalionernas
cenirala verksamhet läggs fram. Del nya bidragel föreslås ersätta de nuvarande
bidragen lill ungdomsorganisalionernas cenirala verksamhei och lill ungdomsledarulbildning.

Behovel av en utbildning av yrkesverksamma ledare främsi
inom ungdomsorganisalionerna och i kommunernas fritidsverksamhet understryks.
Riktlinjer för en yrkesinriktad fritidsledarutbildning vid folkhögskolor
förordas. Vissa tilläggsresurser föreslås utgå till berörda skolor.

För de i propositionen berörda ändamålen beräknas en
medelsökning om sammanlagt 9 milj. kr., varav 5,5 milj. kr. avser slödel lill ungdomsorganisalionernas
centrala verksamhet, som därmed föresläs öka till 21,4 milj. kr.

/ Riksdagen 1975. 1 samt Nr 14

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14

Utdrag UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-02-20

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Hjelm-Wallén

Föredragande: staisrådel Hjelm-Wallén såvitt avser
avsnitten 1,2,3,5,7; statsrådet Zachrisson såvitt avser frågan om frilidsledarutbUdning
vid folkhögskolor under avsnitten 4 och 6

Proposition om det statliga stödet till
ungdomsorganisationemas centrala verksamhet, m. m.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 3

1 Inledning

Statsmakterna beslöt år 1969 på grundval av bl. a. 1962
års ungdomsutrednings slutbetänkande (SOU 1967:19) Slatens slöd till ungdomsverksamhel
om nya principer för det statliga stödet lill ungdomsorganisationernas cenirala
verksamhet och ungdomsledarulbUdning (prop. 1969:1 bU. 10, SU 1969:43, rskr
1969:129).

Statens ungdomsråd omorganiserades fr.o.m. den I januari
1970. Enligt de beslämmelser som Kungl. Maj:t den 30 december 1969 meddelat för
ungdomsrådets verksamhei åligger det rådel alt utreda frågor rörande bl. a.
samhällets slöd lill ungdomsorganisationerna. Ungdomsrådet lade som led i
detta arbete fram förslag dels är 1970 om del slalliga slödel lill
ungdomsorganisationernas lokala verksamhei, dels år 1971 om del statliga slödel
lill ungdomsledarulbildning. På grundval av ungdomsrådets förslag beslöt
statsmakterna är 1971 om nya riktlinjer för stödet lill den lokala verksamhelen
(prop. 1971:32, KrU 1971:12, rskr 1971:187) saml år 1972 om vissa ändringar i
bestämmelserna för bidraget till ungdomsledarulbUdning (prop. 1972:1 bil. 10, KrU
1972:8, rskr 1972:84). Föredragande statsrådet angav vid behandlingen av
förslaget om bidrag till ungdomsledarutbildning all ylterligare beredning av
denna fråga var nödvändig innan slutlig ställning kunde tas lill förslagel i
dess helhet. Bl. a. gällde det samordningen med annan bidragsgivning.

Ungdomsrådet uppdrog i april 1972 åt en arbetsgrupp' atl
utreda bl. a. frågan om formerna för del slalliga stödet lill ungdomsorganisationernas
cenirala verksamhet. Arbetsgruppen avlämnade i oktober 1973 till rådet
betänkandet (stencil) Statligt stöd tUl ungdomsorganisalionernas centrala verksamhei.
Betänkandet har remissbehandlals genom slatens ungdomsråd. Yitranden har härvid
inkommit från följande myndigheter och organisationer: socialstyrelsen,
statskontoret, riksrevisionsverkel (RRV), skolöverslyrelsen (SÖ), statens
handikappråd, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Ansgarsförbundel
inom svenska kyrkan, Centerns ungdomsförbund (CUF), De blindas förening. De
handikappades riksförbund. Evangeliska fosterlandsstiftelsens ungdom.
Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), Fria moderata studentför-bundet. Frikyrkliga
gymnasiströrelsen/Kristna studentrörelsen i Sverige, Frivilliga skylterörelsens
ungdomsorganisation, Frälsningsarméns scoutförbund, Frälsningsarméns ungdom, Förbundel
Vi unga. Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap. Handikappförbundens
centralkommitté. Helgelseförbundets ungdom. Hörselfrämjandets riksförbund, IOGT-NTO:s
juniorförbund, KFUK-KFUM:s riksförbund, KFUK-KFUM:s scoutförbund, Kristen
demokratisk ungdom, Metodistkyrkans

Numera statsrådet Bertil Zachrisson, ordförande,
konsulenten Inger Bertilsson, sekreteraren Kjell Jernberg,
förbundssekreteraren Christer Lindström, förbunds-sekreteraren Sture Palmgren,
avdelningsdirektören Bengt Sevelius och generalsekreteraren Weikko Skoog.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 4

ungdomsförbund, MHF-Ungdom, Moderata ungdomsförbundet
(MUF), Nykterhetsorganisationen Verdandi, Nykterhetsrörelsens scoutförbund, Ridfrämjandels
ungdomsnämnd. Riksförbundet DX-alUansen, Riksförbundet Finska föreningar i
Sverige, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn. Riksförbundet Kyrkans
ungdom, Riksförbundet Sveriges frilids-och hemgårdar. Riksförbundet Sveriges 4 H,
Riksförbundet Sveriges unga katoliker, Riksförbundet Unga musikanter. Svenska
alliansmissionens ungdomsförbund. Svenska baptisternas ungdomsförbund. Svenska
bruks-hundsklubben. Svenska frisksporlförbundel. Svenska korporalionsidrollsförbundet.
Svenska missionsförbundels ungdom, Svenska scoutförbundet, Svenska
scoutunionen, Svenska ungdomsringen för bygdekultur, Sveriges bridgeförbunds ungdomsverksamhel,
Sveriges fritidsfiskares riksförbund, Sveriges folkhögskoleelevers förbund,
Sveriges kristna ungdomsråd, Sveriges motorbälsunions ungdomskommillé,
Sveriges riksidrotisförbund (RF), Sveriges schackförbunds ungdomsverksamhel,
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Sveriges
ungdomsorganisationers landsråd, Sveriges unglollor. Unga örnars riksförbund,
Ungdomens nykterhetsförbund. Ungdomens röda kors. Utrikespolitiska föreningarnas
FN-förbund, Örebromissionens ungdom, och Sveriges kyrkliga sludieförbund.

Pä grundval av arbetsgruppens förslag och inkomna
remissyttranden har slatens ungdomsråd med skrivelse den 24 april 1974 kommil
in med förslag om statligt stöd till ungdomsorganisationernas cenirala verksamhet.
Ungdomsrådet har enligl vad jag inhämtat därmed frånträtt det lidigare
framlagda förslaget om ungdomsledarulbildning i de delar som ännu inte
avgjorts. Detta förslag påkallar därför inte någol ställningslagande från min
sida.

Frågan om den yrkesinriktade ungdomsledarulbildningen
berördes av 1962 års ungdomsutredning i dess slulbelänkande. SÖ tillsatte i
januari 1969 en arbetsgrupp som antog namnet Skolöverstyrelsens ungdomsle-darulredning
(SULU) med uppgift att utreda frågan om ulbildning av ungdomsledare och
utarbeta förslag lill generell läroplan för denna ulbildning. SULU avgav ijanuari
1971 silt betänkande SULU (stencil) lill SÖ. De i betänkandet upptagna
förslagen fördes fram av SÖ i dess anslagsframställning för budgetåret 1973/74.
Förslagen föranledde endast i vissa delar ställningstaganden i 1973 ärs slatsverksproposition
(prop. 1973:1 bil. 10, UbU 1973:12, rskr 1973:1 15). Folkhögskoleulrednlngen (U
1972:08) har enligt sina direktiv bl. a. atl pröva det förslag om särskilda insalser
för fritidsledarutbildning som SÖ fört fram i nämnda anslagsframställning.
Utredningen har i september 1974 avlämnat delbetänkandet (Ds U 1974:1 1) Folkhögskolans
fritidsledarutbildning.

Riksdagsmannen Stig Alemyr, ordförande, kuratorn
Marianne Bengtsson, ombudsmannen Jan Hercules, folkhögskolercktorn Karl
Högemark, departementssekreteraren Berndt Johansson, landstingsrådet Erik Kalte,
folkhögskolerektorn Carl Gustaf Lindell, rektorn Bert Stålhammar,
undervisningsrådet Gösta Vestlund och ombudsmannen Carin Walldin.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 5

Efter remiss har yitranden över folkhögskoleutredningens
delbetänkande avgetls av socialstyrelsen, statens ungdomsråd, SÖ, universitetskanslersämbetel
(UKÄ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Svenska kommunförbundel.
Landstingsförbundet, LO, TCO, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation,
CUF, KFUK-KFUM:s riksförbund. Riksförbundet Kyrkans ungdom. Riksförbundet
Sveriges fritids- och hemgårdar. Svenska frisksporlförbundel. Svenska
missionsförbundels ungdom. Svenska scoutförbundet, Sveriges
folkhögskoleelevers förbund, RF, SSU saml Ungdomens nykterhetsförbund.

Härutöver har skrivelser inkommit frän slatens kulturråd.
Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Elevkåren vid KFUK-KFUM:s ungdomsledarin-stitul,
Fritidsledarnas intresseorganisation, Frälsningsarméns ungdom, Sarnorganisalionen
för frilidsledarutbildning inom svensk folkhögskola. Unga örnars riksförbund saml
lärare och elever vid Stockholms ungdoms-ledarinslilul.

Riksdagen uttalade sig vid behandlingen av vissa motioner
rörande ungdomsfrågor för en skyndsam översyn av samhällets totala slöd till
den inom olika ungdomsorganisationer bedrivna ungdomsverksamheten (KrU 1973:41,
rskr 1973:301). Inom utbildningsdepartementet har under är 1974 gjorts en
översyn som i enlighel med etl av riksdagen ulan erinran lämnat uttalande av
det ansvariga statsrådet (prop. 1974:1 bil. 10 s. 53, KrU 1974:3, rskr 1974:65)
- varil inriktad på frågan hur ungdomsorganisalionernas lokala verksamhet skall
stödjas.

Jag avser all i det följande ta ställning tilt det av
statens ungdomsråd avgivna förslaget om nya riktlinjer för del statliga stödet
till ungdomsorganisationernas centrala verksamhei. Jag avser även atl redovisa
resultatet av det i del föregående nämnda översynsarbelet avseende stödet till imgdomsorganisalionernas
lokala verksamhet.

I anslutning till de förslag som tas upp till behandling
kommer för överblickens och sammanhangets skull vissa förslag atl beröras som
inte fordrar beslul av riksdagen.

Vid beredningen av frågorna rörande stöd till
ungdomsorganisationerna har, vilket kommer att redovisas i det följande,
förekommit överläggningar med företrädare för Svenska kommunförbundet och
ungdomsorganisationerna.

1 prop. 1975:1 (bil. 10 s. 83) har regeringen föreslagil
riksdagen att, i avvaktan på särskUd proposition angående de statliga
insatserna på ungdomsområdel, för budgetåret 1975/76 preliminärt beräkna etl
belopp av 55 199 000 kr. för Vissa ålgärder inom ungdomsområdel.

Jag anhåller nu att få ta upp dessa frågor såvitt avser slödet
lill ungdomsorganisalionerna.

Frågan om fritidsledarutbildning kommer i del följande alt
behandlas av statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 6

2
Ungdomsorganisationerna och samhällets stöd

2.1
Ungdomsorganisationerna

Ungdomsorganisationerna har en betydande omfattning. Är
1974 redovisade organisationema till SÖ sammanlagt 1 310 000 medlemmar i
åldrarna 7-25 år, av vilka 914 000 avsäg åldersgruppen 12-25 år. 1 dessa
medlemstal är inte de ungdomsmedlemmar som redovisades av organisationer som
räknas tUl idrottsrörelsen inräknade.

De slora medlemstalen speglar lill viss del organisalionernas
mycket omfattande verksamhet. Medlemstalen är dock i viss utsträckning missvisande
dä många ungdomar är medlemmar i mer än en förening och härigenom blir dubbelredovisade.

OlUca undersökningar har gjorts för all kartlägga den fakliska
räckvidden av ungdomsorganisationernas verksamhei. En av de senare är statens imgdomsråds
undersökning som gjorts i anslulning lill försöksverksamhet i Köping, Mölndal
och Öslersund.

Denna undersökning visar alt ca 60 % av ungdomen i de tre
kommunerna och i åldrarna 1018 år är medlemmar i nägon ungdomsförening. Ytteriigare
20 % av ungdomarna skulle vilja bli medlem i nägon förening och omkring hälften
av aUa föreningsanslulna skulle vilja la del i flera aktiviteter än de nu har
möjlighet lill.

En bUd av omfaltningen av verksamhelen inom ungdoms- och
idrotts-organisationerna ger också de redovisningar av deras lokala verksamhet
som görs inom ramen för del statliga lokala akliviletsslödet. Enligl dessa
redovisningar genomförde ungdoms- och idrotlsorganisalionerna under verksamhelsårel
1973/74 omkring 3 600 000 sammankomster, vilket innebär att mer än 10 000
sammankomster i genomsnitt genomfördes varje dag.

Tabell
2.1 Ungdomsorganisationernas anlal medlemmar, dislrikt och avdelningar år
1973

opaginerad Kontrollera mot PDF

Organisationskategori

Antal Antal
organi- distrikt sa tio ner

Antal Antal %
Antal

lokal- med- med-

avdel- lemmar lemmar

ningar 7-25 år 12-25 år

opaginerad Kontrollera mot PDF

Politiska
ungdoms

organisationer 5 82

Nykterhets-

organisationer 5 110

Kristna

organisationer
13 116

Övriga ungdoms

organisationer 17 325

Tröskel

organisationer 12____ 92

Summa 52 725

3 127 219 500 17 219 500 22

3 720 173 400 13 156 200 16

5 291 452 600 34 263 400 26

5 017 403 800 30 295 600 29

458 73 400 5 72 400 7

1 007
100

17 613 1322 700

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 7

Antalet medlemmar i ungdomsorganisationerna i åldrarna
7-25 år samt anlalel distrikt och avdelningar enligl 1973 ärs rapportering
framgår av labell 2.1

2.2 Det statliga stödet

Statligt stöd till ungdomsorganisalionernas verksamhet har
utgått sedan budgelärel 1954/55. Genom riksdagsbeslul år 1954 (prop. 1954: 156,
SäU 1954:6, rskr 1954:315) erhöll ungdomsorganisalionerna bidrag för den
allmänt ungdomsfrämjande verksamheten genom slöd lill utbUdning av
ungdomsledare, ansläUande av instruktör och för främjande av fritidsverksamhet
bland ungdom (fritidsgrupper). Riksdagsbeslutet byggde i huvudsak på förslag
från 1953 års ulredning om slöd ål nykterhets-organisationer och
ungdomsvårdande sammanslutningar.

De
politiska ungdomsförbunden ställdes till en början ulanför bidragsgivningen. Fr.o.m.
budgetåret 1957/58 erhöll även dessa statligt stöd (prop. 1957:132, SU
1957:122, rskr 1957:303). För utbetalning av bidrag förutsattes dock all
samverkan skulle förekomma med erkänt sludieförbund. Genom ändring är 1965 av
3 § i barnavårdslagen fick även kommunerna möjligheler atl ge bidrag lill de poliliska
ungdomsförbundens lokala verksamhei (prop. 1965:69, 2LU 1965:43, rskr
1965:212).

Reformarbetet på ungdomsområdet under 1960-lalet byggde på
förslag från 1962 års ungdomsutredning.

I belänkandet
(SOU 1963:67) Stöd ål ungdomsorganisalionernas cenirala verksamhei föreslog
1962 års ungdomsutredning all målsättningen för slalens stöd lill ungdomsorganisalionerna
skulle vidgas till atl gälla organisalionernas hela verksamhet och inle som lidigare
vara begränsal till "gemensamma ungdomsfrämjande ålgärder". En
organisation skulle för atl komma i fråga för bidrag vara uppbyggd och fungera
enligt demokratiska principer saml öppet la slällning för demokratin och vara
beredd att öppet ta avstånd från samhällssystem där för demokratin fundamentala
förutsättningar saknas. Genom statsmaklernas beslul (prop. 1964:1 bil. 10, SU
1964:62, rskr 1964:175) genomfördes i huvudsak utredningens förslag.

Genom
riksdagsbeslut är 1969 (prop. 1969:1 bil. 10, SU 1969:43, rskr 1969:129)
gjordes vissa ändringar i del ditlillsvarande statsbidragssystemet efter
förslag från ungdomsulredningen i slulbeiänkandel (SOU 1969:17) Statens stöd
till ungdomsverksamhel. Del statliga stödet skulle enligt beslulet ulgå i form
av elt grundbidrag, lika för alla organisationer, och ett rörligt bidrag. Det
senare bidraget som baserades pä anlalel bidragsberättigade medlemmar och
organisationens spridning i procenl av landets kommuner avsågs utgöra ett bidrag
till dels den centrala verksamhelen, dels ungdomsledarulbildningen. 1969 års
beslut innebar ingen förändring av frilidsgruppsbidragel. Ar 1971 beslulade stalsmakterna
om nya former för stödet till den lokala verksamhelen och frilidsgruppsbidragel
ersattes av det lokala aklivitetsstödet (prop. 1971:32, KrU 1971:12, rskr
1971:187).

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 8

Stödet till idrotten reformerades är 1970 (prop. 1970:79, SU
1970:12, rskr 1970:291) efter förslag från idrotlsulredningen i dess
betänkande. (SOU 1969:29) Idrott ål alla.

Bidragen liU idrottsrörelsens cenirala verksamhet i form
av organisa-lionsstöd saml stödet till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet och ungdomsledarulbildning har ökat kraftigt under 1970-talet. Ökningen
har såväl i absoluta tal som relativt sett varit betydligt större för
idrottsrörelsen än för ungdomsorganisationerna. Tas även hänsyn till del
statliga stödet till den lokala verksamhelen blir skillnaderna ännu siörre.
(Tabell 2.2)

Tabell 2.2 Bidrag till idrotts- och
ungdomsorganisationernas verksamhet budgetåren 1970/71-1974/75 (tusental kr.)

Budgetår

Bidrag

Ökning

Idrotts-

Ungdomsorga-

Idrotts-

Ungdon

(sorgå-

organisa-

nisationerna

organisa-

nisationerna

tionerna'

tionerna

kr.

%

kr.

rs

1970/71

40 400

11900

1971/72

45 400

12 200

5 000

12,4

300

2,5

1972/73

50 900

14 200

5 500

12,1

2 000

16,4

1973/74

57 300

15 305

6 400

12,5

1 105

7,8

1974/75

65 600

16 055

8 300

14,4

750

4,9

Ökningar
kr.

25 200

4 155

PiocentueU

ökning

62,4 %

34,9 %

Organisationsstöd m.m. (anslaget Stöd till idrotten:
organisationsstöd) Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet
och ungdomsledarutbildning (anslagen Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet och Bidrag till ungdomsledarutbildning)

2.2.1 Allmänna bidrag till ungdomsorganisationerna

De allmänna bidrag som utgår till ungdomsorganisationerna
är bidrag tUl central verksamhet, bidrag till ungdomsledarulbUdning och bidrag tUl
lokal verksamhet. Bestämmelserna för bidragen åierfinns i kungörelsen
(1971:388) om statsbidrag lill ungdomsorganisationer (ändrad senasi 1974:200).
Bidragen utbetalas av SÖ som också har tillsynsansvaret för bidragsgivningen.

Bidrag enligt nämnda kungörelse utgår till
ungdomsorganisation som regeringen förklarat berättigad till statsbidrag. För
detta krävs atl organisaiionen har minsl 3 000 medlemmar i åldrarna 1225 år saml
att den har lokalavdelningar i minsl 5 % av landels kommuner. Beräkningen av
spridningen i kommuner görs pä grundval av den kommunindelning som gällde den
31 december 1973. Som medlem räknas dels den som är registrerad i
organisationens medlemsmalrikel, dels den som under ifrågavarande redovisningsär
dellagil i organisationens verksamhei vid minsl lio sammankomster. Med
lokalavdelning avses avdelning i ungdomsorganisation som uppfyller bl. a. vUlkoren
att flertalet av medlemmarna är i åldrarna 12-25 år samt all lokalavdelningen
under redovisnings-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 9

året genomfört minst 25 sammankomster.

F. n. är 46 ungdomsorganisationer förklarade berättigade
till slatsbidrag enligt nämnda kungörelse. Av dessa organisationer är tre
samarbetsorgan för andra organisationer.

2.2.2 Bidrag till central verksamhet

Bidraget lill central verksamhei utgår i form av ett
grundbidrag och ell rörligl bidrag. När en organisaiion försia gången erhåller
bidrag till central verksamhei utgår endasi grundbidragel. Grundbidragel ulgör
30 000 kr. Det för rörligt bidrag tUlgängliga beloppet fördelas mellan
organisationerna med hänsyn lill anlalel medlemmar i åldrarna 1225 år och
geografisk spridning varvid organisaiionerna tillgodoräknas s. k. vägningstal enligl
en i kungörelsen införd labell. Grundbidrag och rörligl bidrag utgår med sammanlagl
högst del belopp som svarar mol ungdomsorganisationens kostnader för central
verksamhet under redovisningsåret. Bidragsbeslämmelsernas lillämpning pä de tre
organisationer som är samarbetsorgan för andra organisalioner beslulas av
regeringen efter förslag av SÖ.

För bidrag lill ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet är för budgetåret 1974/75 anvisal 7 575 000 kr.

SÖ disponerar vidare innevarande budgetår 300 000 kr. all
fördelas mellan organisalioner, s. k. Iröskelorganisalioner, som inte erhåller
bidrag enligt kungörelsen men som bedriver en verksamhei, vilken med hänsyn lill
omfattning och inriklning bör erhålla statligt stöd. F. n. erhåller 21
organisationer s. k. tröskelbidrag.

Vidare disponerar SÖ medel, innevarande budgetår 400 000
kr., för bidrag lill koslnaderna för verksamhet inom speciella ungdomsgrupper
eller till utveckling av nya verksamhetsformer. Medlen fördelas mellan de
organisationer som fär bidrag lill central verksamhei.

2.2.3 Bidrag till ungdomsledarutbildning

Det för bidrag lill ungdomsledarulbildning lillgängliga beloppel
fördelas efter samma principer som den rörliga delen av bidraget till central verksamhei
med undanlag av all vid beräkningen av bidraget till ungdomsledarulbildning
hänsyn las lill organisationernas anlal medlemmar i åldrarna 7-25 år. Bidrag
utgår med högst del belopp som svarar mot två tredjedelar av organisationens kosinader
för utbildning av ungdomsledare under redovisningsårel. Bidragsbestämmelsernas lillämpning
på de tre organisationer som är samarbetsorgan för andra organisationer beslulas
av regeringen efter förslag av SÖ.

För bidrag till ungdomsledarulbildning är för budgetåret
1974/75 anvisat 7 405 000 kr.

SÖ disponerar vidare innevarande budgetår 200 000 kr. för
bidrag till kvalificerad ledarutbildning saml 175 000 kr. för SÖ:s
kursverksamhet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 10

2.2.4 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet

Berättigade till slatsbidrag till lokal verksamhei är dels
de ungdomsorganisationer som förklarats berättigade atl erhålla bidrag under
anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, dock med
undantag för de organisationer som är samarbelsorgan för andra organisationer,
dels RF och övriga organisalioner med organisalionsslöd under nionde
huvudtiteln, vilka förut erhållit statsbidrag enligt kungörelsen (1954:575) om
statsbidrag till ungdomens friiidsverksamhei (upphävd genom 1971:388).

Regeringen beslutar på förslag av SÖ om hur slor del av anslagel
som skall kunna fördelas mellan de s. k. Iröskelorganisationerna.

Statsbidraget
fördelas mellan organisalionernas lokalavdelningar i förhållande till anlalel bidragsberättigade
sammankomster. Med sådan sammankomst förstås en av lokalavdelning planerad och
anordnad sammankomst med minsl fem deltagare i åldrarna 1225 år som varat
minst en timme. Bidragel utgär med högst 10 kr. för varie sammankomst. Om anlalel
sammankomster är så stort att det för bidrag lillgängliga anslags-beloppet inte
räcker lill elt bidrag om 10 kr. för varje sammankomst, skall bidragel per
sammankomst nedsättas med vad som fordras för atl del tillgängliga beloppel inle
skall överskridas.

För budgetåret 1974/75 är anvisat 30 500 000 kr. för
bidrag tiU ungdomsorganisationernas lokala verksamhet.

2.2.5 Bidrag till särskilda ändamål

Bidrag till verksamhei inom ungdomsorganisalionerna kan ulgå
från en rad olika organ och myndigheter. I det följande redovisas de viktigaste
av dessa särskilda insatser som i flera fall är av relativt permanent karaklär.
Redogörelsen följer uppdelningen av statsbudgeten pä huvudtitlar.

Tredfe huvudtiteln

Från anslaget Rekrylering och ulbildning av fältpersonal saml
informationsverksamhet utgår bidrag till enskilda organisationers u-landsinformation.
Bidrag till ungdomsorganisationer kan utgå dels via ell generellt bidrag till sludieförbunden,
dels direkt till den enskilda organisaiionen. Bidragen fördelas av slyrelsen
för internationell ulveckling.

Femle huvudtiteln

Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning fördelar bidrag
lill kvinno-och ungdomsorganisationer för upplysningsverksamhet i sexual- och
samlevnadsfrågor.

Ur allmänna arvsfonden utgår bidrag till försöksverksamhet
inom ungdomsorganisalionerna avseende åldrarna 7-12 år. Under budgetåren 1971/72-1974/75
har utgått sammanlagt 17,8 milj. kr. Tillsynsmyndighet för verksamheten är socialstyrelsen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 11

Sjunde huvudtiteln

Från anslagel Upplysning om alkohol- och
narkotikaproblemen utgår bidrag till informationsverksamhet som bedrivs av
olika organisationer, däribland ungdomsorganisationerna. Medlen fördelas av
statens ungdomsråd. För budgetåren 1972/73-1974/75 har anvisats totalt 7,5
milj. kr.

Åttonde huvudtiteln

Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar erhåller
bidrag liU förbundels cenirala verksamhei och ledarutbildning. Bidragel
utbetalas av SÖ och uppgår innevarande budgetår lill 289 000 kr.

Från anslagel
Bidrag lill nyklerhelsorganisalioner m. m. utgår bidrag om totalt 400 000 kr.
innevarande budgetår tUl upplysningsverksamhet i alkoholfrågan inom
ungdomsorganisationerna. Bidragen fördelas av SÖ.

Nionde huvudtiteln

Från anslagel Bidrag till viss ungdomsverksamhet utgår
bidrag för all stimulera praktisk och yrkesinriktad verksamhet bland ungdom pä
landsbygden. Medlen fördelas av lantbrukssiyrelsen och uppgår innevarande
budgetär till 500 000 kr.

Under
anslaget Slöd lill idrotten: organisationsstöd finns vissa medel avsatta för
serviceverksamhet gentemot organisationer ulanför idrottsrörelsen, bl.a. ungdomsorganisalionerna.
Riksidrotlsslyrelsen fastställer vilket belopp som får användas för della
ändamål.

Elfte huvudtiteln

Slatens invandrarverk har vid några tillfällen utbetalat
bidrag lill ungdomsorganisationer för särskild försöksverksamhet i
invandrarfrågor och för lokala försöksprojekt.

AMS utbetalade under budgetåren 1971/72-1973/74 sammanlagt
ca 30 milj. kr. för all bereda arbetslösa ungdomar möjlighet till tillfällig anställning
som ungdomsledare inom föreningslivet.

2.3 Landstingens bidragsgivning

Ungdomsorganisationernas regionala organisationer kan
erhålla bidrag till sin verksamhet frän landslingen. Landstingsförbundets
styrelse anlog år 1971 rekommendationen: Landstingsbidrag till
ungdomsorganisationer, studiedistrikt, länsbildningsförbund och
idrottsrörelsen. De flesta landsting har antagit bidragsnormer som i stort sett
ansluter lill rekommendationen.

Bidrag till ungdomsorganisation kan, enligt
rekommendationen, utgå till distriktsorganisation vars riksorganisation
erhåller statsbidrag till sin centrala verksamhei. Bidrag utgår dels till den
allmänna verksamheten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 12

dels till ungdomsledarutbildningen.

Bidrag till idrotten utgår till administrativ verksamhet
samt lill gemensam eller separal utbildningsverksamhet. Bidragsbeloppet utgår
som totalanslag som beräknas efter ett av resp. landsting fastsläUt belopp per
capita. Dislriklsorganisalionerna får själva upprätta förslag till fördelning
av totalanslaget.

Både ungdoms- och idrottsorganisationer är skyldiga atl
lämna in verksamhetsberättelse till landstinget.

Till ungdomsdistriktens allmänna verksamhei utgick är 1973
ca 6,1 milj. kr. och år 1974 ca 6,4 milj. kr. TiU ungdomsledarutbildning utgick
år 1973 ca 13 milj. kr. och år 1974 ca 14,4 milj. kr. Landstingsbidraget till
idrottsverksamhet var år 1973 8,1 milj. kr. och år 1974 9,6 milj. kr.

2.4 Kommunernas bidragsgivning

I betänkandet (SOU 1966:32) Kommunerna och ungdomen
redovisas den myckel splittrade bild som präglade de kommunala insatserna på imgdoms-
och fritidsområdet i början av 1960-talel. Del föreslogs en samordning av de
kommunala ungdoms- och frilidspolitiska insalserna och all ett kommunalt organ
- fritidsnämnden - skulle svara för delta. Vidare fanns i belänkandet förslag lill
normer för bidrag.

Svenska kommunförbundet utgav år 1973 en promemoria om
former och principer för kommunala bidrag lill ungdomens förenings- och frilidsliv
(PM 1973-03-16). Beloppen för de olika bidragslyperna angavs inte. Enligl
promemorian bör bidragssystemet vara utformat så att det styr organisationernas
verksamhet sä lite som möjligl, stimulerar till aktivitet, är enkelt atl
tillämpa och fördelar tillgängliga medel rättvist mellan organisaiionerna, vilket
bl. a. innebär att de speciella behoven hos e.xempelvis de handikappade
tillgodoses.

De bidragstyper som rekommenderas är administralionsbidrag,
lokalbidrag, aktivitetsbidrag och ledarutbildningsbidrag. Därutöver bör den
ansvariga nämnden ha vissa medel till förfogande för speciella insatser. De
kommunala åtagandena på ungdoms- och fritidsområdet har utvecklats kraftigt.
Vid årsskiftet 1974-1975 hade 270 av landets 278 kommuner inrättat särskild
nämnd tör frilidsfrågor.

Även den kommunala bidragsgivningen till föreningslivet
har ökat. Enligt tillgängliga uppgifter fördelade kommunerna år 1969 ca 47
milj. kr. i föreningsbidrag. Motsvarande belopp är 1973 var 131 milj. kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 13

3
Bidrag tili ungdomsorganisationernas centrala verksamhet

3.1 Arbetsgmppen
inom statens ungdomsråd

3.1.1 Mål för ungdomspolitiken

Till ungdomspolitiken bör enligt arbetsgruppen räknas de samhällsåtgärder
som stödjer och stimulerar demokratiska miljöer där barn även de i den lägre
skolåldern och ungdomar i samarbele kan utveckla sina idéer, intressen och färdigheler.
1 della sammanhang intar ungdomsorganisationerna en särställning. Elt rikt förgrenat
föreningsliv som representerar en mängd olika värderingar i livs- och
samhällsfrågor garanterar mångfald och skapar respekt för de olika värderingar
som präglar den svenska demokratin. Del är ungdomarna själva som genom alt ta
ansvar för verksamheten skall ge ungdomsarbetet och därmed ungdomspoliliken
dess form och innehåll. Ungdomarnas egna önskemål, såsom de kommer lill uttryck
i demokratiskt fattade beslut i självständiga organisationer, bör vara
vägledande för de samhälleliga insatserna på det ungdomspolitiska området.

Arbetsgruppen
föreslår att det övergripande målet för samhällets ungdomspolitik formuleras
på följande säll: Ungdomspoliliken skall medverka till atl utveckla demokratin,
stimulera lill samhällsengagemang, skapa en bättre samhällsmiljö och bidra
till jämlikhet mellan individer och mellan grupper i samhällel.

Det
övergripande målel bör konkretiseras för begränsade delområden. För varie
sådant delområde bör anges handlingslinjer och metoder för att successivt
förverkliga delar av del uppställda målel. Arbetsgruppen föreslår en uppdelning
på följande delområden: demokrati och rättvisa, gemenskap och aktivitet,
åsiktsfrihet och opinionsbildning samt tradition och förnyelse.

I ett särskilt yttrande anför ledamoten Palmgren att
utformandet av förslag till övergripande mål för samhällets ungdomspolitik
faller utanför ramen för arbetsgruppens kompetens.

3.1.2 Kostnader och intäkter för
ungdomsorganisationernas centrala

verksamhet

Arbetsgruppen har gjort en kartläggning av
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet och koslnaderna för denna.
Undersökningen omfattar åren 1970, 1971 och 1973. För de två första åren avser
redovisningen boksluten för resp. år. Uppgifterna för år 1973 avser den budget
som upprättats av organisaiionerna själva. Av de 44 ungdomsorganisationer (exkl.
samarbelsorganen) som budgetåret 1971/72 erhöll slatligl slöd lill sin centrala
verksamhet har 40 organisationer lämnat uppgifter.

Av
undersökningen framgår att den årliga kostnadsökningen för
ungdomsorganisationerna under den aktuella perioden har varil ca 20/?.
För att täcka denna har organisationernas egna insatser i form av bl. a.
medlemsavgifter, insamlingar etc. ökat med närmare 70 %. De redovisade årliga
underskotten har ocksä ökat. (Tabell 3.1)

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 14

Tabell 3.1 Totala kostnader och intäkter för ungdomsorganisalionernas
centrala verksamhet (milj. kr.)

1970 1971 1973

Totala
kostnader

36,9

44,0

52,3

Totala
intäkter

33,4

40,3

47,8

Ärligt
underskott

3,5

3,7

4,5

Kostnaderna för administration tar i anspråk en större
andel av de lillgängliga resurserna för de politiska ungdomsförbunden och
gruppen övriga ungdomsorganisationer än för nykterhels- och de kristna organisationerna.
Dessa i sin tur redovisar högre kosinader för den nationella och
internationella verksamheten. Olikheterna tycks ha samband med den
verksamhetsinriktning som de olika organisaiionerna har.

Ungdomsorganisationerna finansierar i slor utsträckning
den centrala verksamhelen med egna medel. Mellan åren 1970 och 1973 beräknar ungdomsorganisalionerna
att medlemsavgifter och insamlingar har ökat med 5 milj. kr. (Tabell 3.2)

Tabell 3.2 Bidrag, avgifter etc. till
ungdomsorganisationernas cenirala verksamhet (milj. kr.)

Intäkter 1970 1971 1973

Statliga
bidrag

8,6

10,3

13,8

Övriga
bidrag

5,2

5,8

6,7

Insamlingar
och medlems-

avgifter

4,4

7,7

9,4

Kostnaderna för administrationen har ökal kraftigast.
Dessa är oftast av den arten atl organisaiionerna själva saknar möjligheter att
påverka dem. Löner, sociala avgifter, hyror samt rese- porto- och telekostnader
ingår i beräkningsunderlaget. (Tabell 3.3)

Tabell 3.3 Ungdomsorganisalionernas kosinader
för administration (milj. kr.)

Kostnadslag 1970 1971 1973

Personalkostnader

11,4

14,2

16,7

Lokaler

2,3

2,9

3,5

Organisationskostnader

2,0

2,0

2,2

Reklam
och information

3,3

4,3

4,9

Summa

19,0

23,4

27,3

Statligt
stöd till

central
verksamhet

4,6

5,3

6,4

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 15

Ar 1970 hade ungdomsorganisalionerna 293 personer
anställda centralt. Fram till år 1973 hade antalel ökat med 20 personer till
313. Genomsnittslönen, inkl. sociala avgifter, ökade under samma tid med ca 31
% från 30 600 kr. tiU 40 200 kr. per år.

Av ungdomsorganisationernas kostnader för den centrala
verksamheten ulgör efter de administrativa kostnaderna, utgifter som har
direkt anknytning lill verksamhelen den slörsta posten. Hit kan hänföras t. ex.
kostnaderna för ledarutbildning samt koslnaderna för övrig nationell och
internationell verksamhei. (Tabell 3.4)

Tabell 3.4 Ungdomsorganisationernas intäkter och kosinader
för ledarutbildning saml övrig nationell och internationell verksamhei (milj.
kr.)

År

Totalkostnad

StaUiga

bid

rag

hgeninsats

för verksam-

heten

milj.
kr.

andel

i%

milj. kr.

andel i %

(milj. kr.)

1970

9,7

4,0

41

5,7

59

1971

11,7

5,0

43

6,7

57

1973

16,0

7,4

46

8,6

54

De slalliga bidragen har ökat väsentligt under perioden.
Även ungdomsorganisalionerna själva har genom betydligt ökade ekonomiska lillskott
medverkat till att motverka effekterna av kostnadsutvecklingen. (Tabell 3.5)

Tabell 3.5 Finansieringen av ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet fördelad på statsbidrag och egeninsals (milj. kr.)

År

Totalkostnad milj. kr.

Statsbidrag

ligeninsats

milj. kr.

andel i %

milj. kr.

andel i %

1970 1971 1973

28,7 35,1 43,3

8,6 10,3 13,8

30

29,3

31,9

20,1 24,8 29,5

70

70,6

68,1

Arbetsgruppen anför att den på grund av de ökande årliga
underskotlen hyser oro för kostnadsutvecklingens konsekvenser för
organisationerna i ett längre tidsperspektiv. Det finns inte några tecken som
tyder på alt den redovisade trenden i kostnadsutvecklingen kommer att kunna
brytas. För ungdomsorganisationerna finns, enligt arbetsgruppen, i huvudsak tre
olika utvägar, nämligen att ytterligare pressa de centrala koslnaderna, vilket mäste
anses som orealistiskt eftersom den centrala verksamheten redan nu är kraftigt underdimensionerad,
att söka sig nya finansiärer, vilket inte är önskvärt eftersom det lätt kan
leda till att ungdomsorganisationerna hamnar i beroendeställning till andra organisalioner
eller företag, eller all samhällets slöd till föreningslivet ökas och

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 16

att ungdomsorganisationernas fortsatta ulveckling,
självständighet och oberoende härigenom garanteras.

3. L3 Arbetsgruppens förslag till bidragskonstruktion

Del reguljära statliga stödet till
ungdomsorganisationernas cenirala verksamhei bör utgå som elt bidrag. De
nuvarande bidragen lill ungdomsorganisalionernas cenirala verksamhei och ungdomsledarulbildning
bör därför föras samman lill elt bidrag. Bidragel bör avse ungdomsförbundens kosinader
för administrativ verksamhet, ledarutbildning, informations- och
utvecklingsarbete, insatser för regional utjämning samt internationell
verksamhet.

Reglerna för del nya bidragel bör omfatla alla
ungdomsorganisationer och bör vara så utformade att lillgängliga medel fördelas
pä ell rättvist sätt mellan organisaiionerna. Bidragsgivningen skall inte verka
styrande på verksamheten. Det bör vara möjligt alt kontrollera att
organisationerna uppfyller de uppställda villkoren för bidrag. Slutligen bör
bidragsreglerna vara enkla att justera och komplettera.

Elt enkelt bidragssystem gör del möjligt för ungdomsorganisalionerna
att själva beräkna bidragets slorlek vilket underlättar deras långsiktiga
planering. Enkla bidragsregler minskar ocksä det administrativa arbetet hos
såväl organisationer som tillsynsmyndighet.

Samhällets stöd lill ungdomsorganisalionerna bör baseras
på ell förtroende för organisationernas möjligheler alt själva avgöra hur lillgängliga
resurser bäst kan gagna organisationens mål och tillgodose medlemmarnas inlressen.
Endast för all garantera all tillgängliga medel fördelas mellan
ungdomsorganisationerna i enlighel med fastställda bestämmelser bör etl
kontrollsystem upprätthällas.

En förutsättning för alt statligt bidrag skall ulgä lill
en ungdomsorganisation är att den genom sin verksamhet främjar en demokratisk
samhällsutveckling. Med ungdomsorganisation skall enligl arbetsgruppen
förstås en organisation som bedriver verksamhet bland ungdom i åldrarna 725 år
saml har mer än hälften av sina medlemmar i åldersgrupperna under 25 år.

Som bidragsgrundande medlem bör vid fördelningen av det
statliga slödet endast räknas de medlemmar som är i åldrarna 7-25 år. Enligt
nuvarande bidragsbeslämmelscr avses med medlem dels den som finns registrerad i
organisationens medlemsmalrikel, dels den som deltagit i minst tio
sammankomster anordnade av organisaiionen. Denna definition ger möjlighet lill
vida tolkningar. För att undvika detta föreslås att med bidragsgrundande medlem
i ungdomsorganisation skall förstås den som är ansluten lill en lokalavdelning
och har eriagt avgifi lill organisationen för närmast föregående verksamhetsår.
För alt bli berättigad till statsbidrag skall en organisation ha minst 3 000
medlemmar i åldrarna 7-25 år.

Nuvarande bestämmelser vad gäller kraven på geografisk
spridning har mist sin betydelse pä grund av de genomförda
kommunreformerna. I

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 17

stället för kommuner bör i fortsättningen
landstingsområden användas som beräkningsgrund. För att en ungdomsorganisation
skall kunna erhålla statligt bidrag lill sin cenirala verksamhet föreslår
arbetsgruppen all ungdomsorganisationen skall ha verksamma lokalavdelningar i
minst hälften av landels landstingsområden.

Arbetsgruppen föreslår all en ungdomsorganisation som
uppfyller de uppställda vUlkoren skall erhålla dels etl grundbidrag som bör
vara av samma storlek för aUa organisationer, dels ett rörligt bidrag som
fördelas med hänsyn tiU organisationens medlemsantal.

F. n. utgår elt grundbidrag om 30 000 kr. till bidragsberälligad
ungdomsorganisation. En ungdomsorganisation med något över 3 000 medlemmar
erhöll budgetåret 1972/73 drygt 100 000 kr. lill sin cenirala verksamhet och
ledarutbildning. Del nya grundbidraget föreslås få en nivå som ungefär molsvarar
detta belopp. Beträffande det rörliga bidraget föreslås delta beräknas med ell
fast belopp per medlem, räknat på del redovisade antalet medlemmar som översliger
3 000. Det slalliga bidraget bör maximeras tUl 75 % av en ungdomsorganisations kosinader
för central administration och verksamhet.

Alla
ungdomsorganisationer som uppfyller kvalifikationskraven föreslås bli
berättigade tiU statligt stöd. För nya ungdomsorganisationer, bl. a. de
nuvarande Iröskelorganisationerna, föreslås en in-Irappningsperiod i del nya
systemet på tvä år. Under del försia året bör ell halvt grundbidrag ulgå och
under del andra årel etl hell grundbidrag. Fr. o. m. det Iredje året bör fullt
bidrag ulgå. På samma säll som nu sker bör regeringen även i fortsättningen
avgöra när en organisation skall förklaras berättigad till slalligt bidrag.

Organisalioner som varil godkända för slalligt stöd kan på
grund av omorganisation eller av andra orsaker komma att hamna under kvalifikationsgränserna.
För atl inte dessa med en gång helt skall förlora sitt statliga stöd föreslås
särskilda avtrappningsregler. En organisation som inle längre uppfyller
kvalifikationskraven för slalligt bidrag bör under del första årel erhålla elt
grundbidrag. Därefter bör utgå ett halvt grundbidrag under ett år varefter bidragel
upphör under påföljande år såvida inle organisaiionen under tiden åter lyckats kvaUficera
sig för bidrag.

Vissa organisationer som nu erhåller statligt slöd till
sin ungdomsverksamhet men som inle uppfyller de föreslagna
kvalifikationsgränserna har av arbetsgruppen bedömts i särskild ordning. Till
sådana organisalioner som inte uppfyller kvalifikationerna för all erhålla
bidrag enligt de generella reglerna men som bedriver en verksamhet som ur
samhällets synpunkl är av stort värde bör slalligt stöd utgå.

I vissa handikapporganisationer är inle flertalet av medlemmama
under 25 år. Ungdomsverksamhel och vuxenverksamhet är vanligen iniegrerad. Några
handikapporganisationer har svårigheter atl uppfyUa minimikravet om 3 000
medlemmar i åldrarna 725 år.

För vissa invandrarorganisationer och etniska minoritelsorganisalioner
är det svårt att t. ex. uppfylla

2 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 14

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 18

minimikravet på geografisk spridning. Några
invandrargrupper är t. ex. koncentrerade till vissa orter i landet och en organisaiion
som Svenska samernas riksungdomsförbund kan av naluriiga skäl endasi redovisa
verksamhet inom de fyra nordligaste länen.

Arbetsgruppen föreslär alt tillsynsmyndigheten får i
uppgift alt göra en total bedömning av nämnda organisationsgruppers verksamhei
och årligen föreslå regeringen hur dessa skall inpassas i bidragssystemet.

Riksförbundet Sveriges frilids- och hemgårdar kan inle
betraktas som etl ungdomsförbund av samma slag som övriga
ungdomsorganisationer. Förbundets verksamhei bör dock även fortsättningsvis
erhålla statligt stöd. De föreslagna beräkningsgrunderna för grundbidrag och rörligl
bidrag är emellertid inle tillämpliga, varför arbetsgruppen föreslår all
nuvarande bidrag lill förbundel höjs med belopp molsvarande den genomsnittliga
ökningen för övriga ungdomsorganisationer med den föreslagna bidragskonslruktionen.

Riksförbundet Kyrkans ungdom är atl betrakta som en
riksorganisation för del kyrkliga ungdomsarbetet i många av svenska kyrkans
församlingar. EnUgt 2 § I mom. församlingsslyrelselagen åligger del varje församUng
all främja krislen verksamhei bland ungdom. På många håll utgör förbundets
lokala verksamhei församlingens ungdomsverksamhet. Förbundet uppger all del
numera finns en formell överenskommelse med Sveriges pastoratsförbund om att
förbundet skall kunna bedriva den kyrkliga ungdomsverksamheten på uppdrag av
församling.

En majoritet inom arbetsgruppen anser inte all förbundets
uppbyggnad och verksamhet ger tillräckliga skäl för atl särbehandla
organisationen i statsbidragshänseende. Därför föresläs att statsbidrag även fortsättningsvis
skall utgå enligt samma regler som föreslagits för övriga ungdomsorganisationer.

En minoritet inom arbetsgruppen hävdar all vissa
paralleller kan dras mellan Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar och
Riksförbundet Kyrkans ungdom vad gäller organisationsuppbyggnaden. En slor del
av del lokala ungdomsarbetet inom riksförbundet bekostas helt av kyrkokommunala
skattemedel varigenom förbundel har fler möjligheler till ekonomiskl stod via
skattemedel än övriga ungdomsorganisationer. Eftersom förbundet bedriver ell
värdefullt och omfattande ungdomsarbete föreslår reservanterna atl
riksförbundet erhåller etl statsbidrag uppräknat med genomsnillsökningen för
övriga ungdomsorganisationer inom det föreslagna bidragssystemet.

Enligt arbetsgruppen bör även bidragsgivningen till samarbets-organisalionerna
bedömas i särskild ordning efiersom dessa organisalioner inle har direktanslulna
medlemmar som övriga ungdomsorganisationer utan har de olika ungdomsorganisalionerna
som medlemmar. F. n. erhåller fyra samarbetsorganisationer bidrag lill sin
verksamhet nämUgen Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap, Sveriges krislna
ungdomsråd, Sveriges ungdomsorganisationers landsråd och Svenska

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 19

scoulrådel. Den sisinämnda organisaiionen erhåller s. k. Iröskelbidrag.

Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap har f.n. 31
medlemsorganisationer. Organisationen presenterar sig själv som tvärpolilisk
och har enligl sina siadgar till uppgift all sprida upplysning om Norden bland
ungdomsorganisationerna samt stimulera dessa till ökal nordiskt samarbete.

Sveriges kristna ungdomsråd har f. n. 15
medlemsorganisationer. Rådets uppgift är all vara ett organ för samråd och samarbele
mellan ungdomsorganisationer som förklarat sig vilja verka för unga människors
tro på Jesus Krislus såsom deras Gud och Frälsare enligl den Heliga skrift.

Sveriges
ungdomsorganisationers landsråd har f. n. 43 medlemsorganisationer samt fyra observalörsorganisalioner.
Den enda begränsning som finns för medlemskap är att den ansökande organisaiionen
skall vara demokratiskt uppbyggd och verka för demokratin. Landsrådels verksamhet
är helt inriktad på atl informera om internationell verksamhet samt all ha och
förmedla internationella kontakter.

Svenska scoulunionen är ell samarbelsorgan för fem självsländigt
arbelande scoutförbund som enats om alt gemensaml främja den scout-verksamhet
som bedrivs i landet.

Samarbetsorganisalionerna fungerar i huvudsak som
serviceorgan ät medlemsorganisationerna. Arbetsgruppen anser atl samarbetsorganisalionerna
principielll sell bör stödjas ekonomiskl av medlemsorganisationerna och inte
erhålla statligt stöd. I annal fall finns risken all olika
ungdomsorganisationer bildar nya samarbelsorgan för att på så säll fä ökade
resurser eller alt samarbelsorganen i kraft av sin självständighet gentemot
medlemsorganisationerna formar och styr deras arbeie.

Sveriges krislna ungdomsråd och Svenska scoulunionen bör
betraktas som specifika intresseorganisationer för vissa klarl avgränsade
grupper av ungdomsorganisationer. Sveriges ungdomsorganisationers landsråd och
Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap har däremot vid sidan av kravel på
demokratisk uppbyggnad inga stadgemässiga begränsningar i fråga om vUka som får
bli medlemsorganisationer.

Arbetsgruppen
föreslär atl landsrådet och ungdomsrepresentantskapet som bidrag till sin adminislraliva
verksamhei vardera erhåller ell belopp molsvarande ett grundbidrag. De två
övriga samarbetsorganisalionerna. Svenska scoulunionen och Sveriges kristna
ungdomsråd, föreslås inle få något statsbidrag. Bidragel lill ungdomsrådet bör
dock trappas ner under en tväårsperiod.

Under anslagen Bidrag till ungdomsorganisationernas cenirala
verksamhet och Bidrag till ungdomsledarulbildning disponerar SÖ medel för
bidrag till försöksverksamhet och kvalificerad ledarutbildning inom ungdomsorganisationerna
samt lill SÖ:s egen kurs- och konferensverksamhet. Det är angelägel alt
samhället även fortsättningsvis stimulerar och understödjer försöksverksamhet
och utvecklingsarbete inom ungdomsorganisationerna. Arbetsgruppen föreslär atl
ett anslag om 1 milj. kr. avseende utvecklingsarbete, försöksverksamhet,
kvalificerad ledarulbild-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 20

lung samt kurs och konferensverksamhet ställs till
tillsynsmyndighetens förfogande.

3.1.4 Redovisning och rapportering

Den redovisning och rapportering som kommer all krävas för
all bidrag skall ulgä bör bygga på elt ömsesidigt förtroende mellan bidragsgivare
och bidragsmottagare. Ett sådani förtroende bör f. ö. enligl arbetsgruppen
prägla aU samhällelig bidragsgivning till folkrörelser och ideella
organisationer. Det bör därför vara tillräckligt atl ungdomsorganisalionerna
tillställer tillsynsmyndigheten sina verksamhetsberättelser med ekonomisk
berättelse och revisionsberättelse. Verksamhetsberättelsen skall vara
verifierad av organisationens revisorer varav en om möjUgt bör vara
auktoriserad.

I verksamhetsberättelsen bör ingå uppgifier om anlalel
medlemmar i bidragsberättigande åldrar, den geografiska spridningen samt
verksamhetens omfattning. Av den ekonomiska berättelsen bör framgå vilka
kostnader som organisaiionen har haft för sin administration och verksamhet.

3.1.5 SärskUda överväganden

Arbetsgruppen behandlar utöver bidraget till
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet även vissa andra frågor avseende ungdomsområdel.

Statens ungdomsråds försöksverksamhet har enligl
arbetsgruppen visat all stora ungdomsgrupper är ointresserade av poliliska
frågor. Inställningen till politiska organisationer och politisk verksamhet är
till övervägande delen negativ. Arbetsgruppen upplever det som oroande alt slora
ungdomsgrupper ger uttryck för en känsla av maktlöshet och likgiltighet inför
möjligheterna att kunna påverka den politiska beslutsprocessen. En av orsakerna
lorde vara brislande kunskap och informaiion om hur politiska partier och
politiska ungdomsförbund verkar i samhäUet.

Arbetsgruppen föreslår därför att möjlighelerna att ge ett
speciellt slöd till de politiska ungdomsförbundens informationsarbete och
uppsökande verksamhei prövas.

3.1.6 Samordning och samsyn på ungdomsområdet

Principerna för samhällets slöd lUI
ungdomsorganisationernas verksamhet bör vara all de statliga bidragen i första
hand stödjer organisationerna på riksnivå. Landstingsslödel bör avse den
regionala verksamhelen och det kommunala stödet den verksamhet som bedrivs
lokall. Arbetsgruppen anser att en översyn av den totala samhälleliga bidragsgivningen
är moliverad för atl åstadkomma en ulveckling i antydd riklning.

Ungdomsorganisationernas verksamhei omfaltar ungefär lika
många ungdomar som idrottsrörelsens. Det finns ulifrån ungdomspolitiska motiv

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 21

anledning atl pröva om inle den slalliga bidragsgivningen
till de båda grupperna kan föras samman under en huvudtitel. Ell första sleg i
denna riktning skulle kunna vara atl ge tillsynsmyndigheterna för resp. typer
av bidrag en likvärdig uppbyggnad och kompetens.

Oavsett möjligheterna alt inom en snar framlid lösa frågan
om samordning av de ungdomspoliliska åtgärderna, ser arbetsgruppen det som
ytterst angeläget all frågan om vUkel organ som skall vara tillsynsmyndighet
för bidragen lill ungdomsorganisationernas verksamhei snarast prövas.

3.2. Remissyttrandena 3.2.1 Allmänna synpunkter

Flera remissinstanser redovisar allmänna synpunkter pä förslagel
till ulformning av stödet lill ungdomsorganisalionernas centrala verksamhei.

Socialstyrelsen ifrågasätter om del är ändamålsenligt all
göra förändringar i stödet lill ungdomsorganisalionerna innan barnslugeutredningen
och utredningen om skolans inre arbete har presenterat sina förslag. SÖ finner
arbetsgruppens kartläggning av ungdomsorganisalionernas ekonomiska situation
värdefull och anser atl den diskussion som förs om målen för ungdomspoliliken
ger en grund för ulformningen av elt nyll centralt slöd.

Evangeliska fosterlandsstiftelsens ungdom och KFUK-KFUM:s
riksförbund noterar atl förslaget speglar ett förtroende för organisalionernas
verksamhet och ledare och menar att della förtroende borde avspeglas i alla
kontakter mellan samhället och ungdomsorganisationerna.

FPU framhäller värdet av den översyn som arbetsgruppen har
gjort och anser att den föreslagna utformningen av stödet ulgör en väsentlig
förbättring jämfört med nuvarande system. Liknande synpunkter redovisar
Riksförbundet Sveriges 4 H, Svenska ungdomsringen för bygdekultur och Ridfrämjandels
ungdomsnämnd.

Svenska kommunförbundet delar arbetsgruppens uppfattning
all ungdomsorganisalionernas verksamhet är en del av hela kulturpolitiken. Detla
synsätt har i ökad utsträckning kommil all påverka kommunerna som samordnat
stödet till kulturlivet och organisationernas insalser. Denna samordning har
inte genomförts inom den slalliga sektorn varför förbundet konstaterar all förslagel
endast omfattar en mindre del av samhällets stöd till fritids- och
kulturverksamheten. Ungdomsorganisalionernas ekonomiska situation motiverar atl
förslagel genomförs även om del får ses som en provisorisk ålgärd i avvaktan pä
en mer långsiktig lösning av de nämnda samordningsfrågorna.

SSU delar arbetsgruppens inställning lill ungdomsorganisalionernas
roll och uppgifier i samhället och framhåller atl organisaiionerna måste ses
som en del av samhällets loiala verksamhei.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 22

3.2.2 SamhäUet och ungdomsorganisationerna

Elt stort antal remissinstanser instämmer i arbetsgruppens
förslag till formulering av det övergripande målet för ungdomspoliliken. Till
dessa hör bl. a. SÖ, LO, TCO, Landstingsförbundet, Ansgarsförbundel inom
svenska kyrkan, CUF, FPU, SSU, Frikyrkliga gymnasiströrelsen/Kristna
studentrörelsen i Sverige, Frälsningsarméns scoutförbund, Frälsningsarméns
ungdom. Förbundet Vi unga. Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap, IOGT-NTO:s
junior förbund. Riksförbundet Kyrkans ungdom, Sveriges kristna ungdomsråd.
Svenska baptisternas ungdomsförbund. Ungdomens nykterhetsförbund, Sveriges
unglottor, Sveriges ungdomsorganisationers landsråd. Svenska frisksporlförbundel
och Unga örnars riksförbund.

Unga örnars riksförbund framhåller alt drivkraften i de
ungdomspolitiska insatserna måste vara organisaiionerna och deras möjligheler atl
tillvarata och utveckla sina medlemmars förutsättningar och anlag för alt skapa
fria och självständiga människor som är beredda att ta ansvar för del samhäUe
de lever i. För alt nå della mål krävs ell fritt, frivilligt och idéburet föreningsliv
med en verksamhei som formas av organisationerna själva.

Frm moderata studentförbundet och MUF är kritiska lUI
målformuleringarna. Organisaiionerna anser att dessa inle har med del slalliga
slödel till ungdomsorganisalionerna att göra och atl de således inle borde ha
funnits med i arbetsgruppens förslag. Enligt MUF bör målsättningarna begränsas lill
motiven för slalligt stöd till ungdomsorganisationerna. De mål som föreslagits
kan uppfattas som politiskt motiverade målsätlningar för organisationernas
verksamhet.

I flera av remissvaren diskuteras också de delområden och
ha ndlingslinjer som arbetsgruppen har angivit för atl uppnå del uppsatta
målet. I huvudsak är remissinslanserna även på dessa punkter positiva till
förslaget.

SÖ, Frikyrkliga gymnasiströrelsenfKristna studentrörelsen
i Sverige, Sveriges kristna ungdomsråd. Svenska alliansmissionens ungdom.
Svenska missionsförbundets ungdom och Svenska baptisternas ungdomsförbund fmner
det angeläget atl behovel av samarbele mellan unga och vuxna betonas i
målsättningen för ungdomspoliliken.

RF anser att arbetsgruppens resonemang om alt föreningslivel
skaU kunna erbjuda ideologiskt innehåU, social gemenskap, stimulans till
kulturellt skapande och kommunikation mellan människor kan lolkas på så säll
alt arbetsgruppen vill göra åtskillnad mellan ungdomsverksamheten inom
idrottsrörelsen och den ungdomsverksamhel som bedrivs av andra organisationer.
RF anser atl sådana gränser inle får dras. Även idrott, rätt bedriven, erbjuder
sysselsättning, idéutbyte, social gemenskap och kommunikation människor
emellan.

Unga örnars riksförbund framhåller föreningslivets stora
betydelse för ungdomens möjligheter atl utveckla demokratiska arbelsformer och
samverkan för insalser i samhällsarbetet. Förbundet anser atl del måste

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 23

vara riktigare att slödja en verksamhet som har en klart
uttalad ideologisk mriktning än all samhället bedriver en förment neutral verksamhei
i egen regi.

3.2.3 Förslag till bidragsregler

Arbetsgruppens förslag all endasi etl reguljärt slatsbidrag
skall utgå till ungdomsorganisalionernas cenirala verksamhei samt förslaget lill
principer för della bidrag har mottagits positivt av remissinslanserna. Förslagel
om ett sammanhållet bidrag tillstyrks av bl. a. LO, Fria moderata
studentförbundet, Sveriges fritidsfiskares riksförbund. Frivilliga skylterörelsens
ungdomsorganisation, Frälsningsarméns scoutförbund, Hörselfrämfandets
riksförbund, KFUK-KFUM:s riksförbund, Ridfrämfandets ungdomsnämnd.
Riksförbundet Kyrkans ungdom, Sveriges schackförbunds ungdomskommitté, SSU,
Sveriges unglottor. Ungdomens nykterhetsförbund och Örebromissionens ungdom.

SÖ finner principen med elt sammanhållet bidrag riktig men
framhäller samtidigt värdet av atl organisaiionerna kan medverka i särskilda
informationsinsatser i vikliga samhällsfrågor som t. ex. i alkohol- och
narkotikaupplysning. Organisationerna bör även i framliden kunna erhålla
speciella bidrag för sådan verksamhet. Liknande synpunkler förs fram av
Nykterhetsorganisationen Verdandi som befarar att sådan samhällsinformation
annars skulle komma alt ulföras av kommersiellt inriklade informatörer som t.
ex. reklambyråer.

Arbetsgruppens förslag om maximerat bidrag tillstyrks av
flertalet remissinslanser bl. a. De blindas förening. Nykterhetsrörelsens
scoutförbund. Riksförbundet Finska föreningar i Sverige, Svenska baptisternas
ungdomsförbund, Sveriges unglottor och Ungdomens röda kors.

Arbetsgruppens förslag tiU definition av ungdomsorganisation
och förslag till åldersgränser för bidragsberättigande medlemmar tillstyrks av
flertalet remissinslanser. Några avvikande uppfattningar framförs dock.
Svenska alliansmissionens ungdom och Unga örnars riksförbund anser all
sänkningen av den nedre åldersgränsen bör ses som etl steg och inte som etl mäl.
Organisationerna framhåller atl man bedriver verksamhet och har medlemmar även
i yngre åldrar. Liknande synpunkter framförs av Sveriges schackförbunds ungdomskommitté.

MHF-Ungdom och Riksförbundet Sveriges 4 H anser atl del är
orealistiskt att tänka sig att barn i åldrarna 7-10 år skall ingå som
fullvärdiga och medbestämmande medlemmar i en organisation. Förbunden anser all
om den nedre åldersgränsen skall sänkas bör även medlemmar i den öppna verksamhelen
vara bidragsgrundande.

Fria moderata studentförbundet ifrågasätter om
organisationer med en majoritet av medlemmarna i åldrarna 712 år kan få den
interna demokratin alt fungera och förordar att de bidragsgrundande åldrarna
fastställs till 14-27 år. Höjningen av den övre åldersgränsen motiveras med
längre utbildningstider saml ungdoms- och akademikerarbelslöshe-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 24

len. Även FPU år tveksamt tUl åldersgränserna och föreslår
1530 år.

När det gäller den övre åldersgränsen framhålls från
handikapporganisationerna alt dessa bör kunna få dispens i fråga om
medlemsåldern.

I fråga om den föreslagna medlemsdefinitionen är remissopinionen
splittrad. Flertalet av de remissinslanser som har berört frågan tillstyrker
förslaget. Vissa remissinslanser menar dock alt även deltagare i den öppna verksamhelen
bör vara bidragsgrundande.

SÖ, Landstingsförbundet, LO, Ansgarsförbundel inom svenska
kyrkan, CUF, De blindas förening. De handikappades riksförbund. Fria moderata
student förbundet. Hörselfrämjandets riksförbund, MUF, Nykterhetsorganisationen
Verdandi, Ridfrämfandets ungdomsnämnd. Riksförbundet för utvecklingsstörda
barn. Svenska frisksporlförbundel, SSU, Unga örnars riksförbund. Ungdomens
nykterhetsförbund och Ungdomens röda kors tillstyrker förslaget till medlemsdefinilion.

SÖ finner arbetsgruppens överväganden rikliga men föreslår
alt ytterUgare etl krav på bidragsgrundande medlem bör anges, nämligen all
denne "har möjlighet atl påverka och delta i beslul rörande organisationens
verksamhet och inriktning". Liknande kompletteringar föreslås också av
Unga örnars riksförbund och Ungdomens nykterhetsförbund.

CUF vill ha en klarare definition av begreppel
lokalavdelning och föreslår att bidragsgrundande lokalavdelning skall ha minst
5 medlemmar i åldrarna 725 år.

Frikyrkliga gymnasiströrelsenf Kristna studentrörelsen i
Sverige anser all kravet på medlemsavgifter bör ersättas med ett krav pä
självfinansiering. Bidragsberättigande skulle dä sådana medlemmar bli, som är
anslutna till en lokalavdelning, vilken kan redovisa en fastställd grad av
självfinansiering. Liknande uppfattningar redovisas av Evangeliska
foster-tandsstiftelsens ungdom, Frälsningsarméns ungdom, Frälsningsarméns
scoutförbund. Helgelseförbundets ungdom, Kristen demokratisk ungdom.
Metodistkyrkans ungdom. Riksförbundet Kyrkans ungdom. Svenska alliansmissionens
ungdom. Svenska baptisternas ungdomsförbund. Svenska missionsförbundets ungdom,
Sveriges kristna ungdomsråd och Örebromissionens ungdom.

Socialstyrelsen anser att medlemskap som en förutsällning
för statsbidrag kan leda till all föreningamas öppna verksamhet minskar. Delta
vore olyckligt efiersom den utgör en viktig ungdomsvårdande faktor. Den öppna verksamhelen
utgör dock en så viklig bas för föreningarnas medlemsrekrytering att dessa
trots alt bidragel bortfaller, kan förväntas bedriva en omfattande sådan
verksamhet. Socialstyrelsen vill därför inte motsätta sig att statsbidraget
knytes lill medlemskapet.

Den föreslagna medlemsdefinilionen kan skapa svårigheter
anser IOGT-NTO:s funiorförbund och framhåller att endasi den som eriagt nyklerhetslöfte
upptas i organisationens medlemsregister. Även ungdomar som inte avlagt nyklerhetslöfte
tUlåts delta i del lokala arbetet där de avlägger avgift tUl lokalavdelningen. Medlemsdefinilionen
bör ges en sådan ulformning alt slatsbidrag kan beräknas även pä grundval av
denna grupp. FPU, Frälsningsarméns ungdom. Förbundet Vi unga, MHF-Ung-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 25

dom. Nykterhetsrörelsens scoutförbund. Riksförbundet
Sveriges 4 H, Svenska baptisternas ungdom. Sveriges kristna ungdomsråd och
Ungdomens nykterhetsförbund anser atl bidragsgivningen bör knytas liU de
aktiva medlemmarna.

De blindas förening. De handikappades riksförbund, Hörselfrämfandets
riksförbund och Riksförbundet för utvecklingsstörda barn som principiellt
stödjer förslaget till medlemsdefinitionen önskar för egen del även fä räkna
deltagare i öppen verksamhet i medlemsunderlaget.

Svenska frisksporlförbundel
påpekar alt organisalioner, som har många deltagare i öppen verksamhei och
stränga krav på medlemskapet, kan komma atl få problem med all vinna siörre
delen av deltagarna i den öppna verksamheten för medlemskap.

Övergången
lill lillämpningen av den nya medlemsdefinitionen bör göras smidig, evenluelll
bör den ske under en övergångstid anser Ansgarsförbundel inom svenska kyrkan.
Evangeliska fosterlandsstiftelsens ungdom. Förbundet Vi unga, KFUK-KFUM.s
scoutförbund. Riksförbundet Kyrkans ungdom, Sveriges schackförbunds
ungdomsverksamhet och Sveriges kristna ungdomsråd.

Förslaget
till kvalifikalionsgrunder för erhållande av stöd får i stort sell ell positivi
mottagande även om vissa remissinslanser framför vissa betänkligheter. TCO, FrivUliga
skytterörelsens ungdomsorganisation, Frälsningsarméns scoutförbund, MUF,
Nykterhetsrörelsens scoutförbund, SSU, Sveriges fritidsfiskares riksförbund,
Sveriges unglottor och Sveriges motorbåtsunions ungdomskommitté hör lill de
organisationer som tillstyrker förslagel.

CUF ifrågasätter om en organisation, som har
lokalavdelningar i endasi 50 % av landstingsområdena, kan betecknas som
riksomfattande.

Fria moderata studentförbundet tillstyrker förslagel, men eflerlyser
preciseringar i fråga om hur Göteborg, Malmö och Gotland skall räknas. MHF-Ungdom
anser all föruiom kravel pä spridning i minst hälften av landstingsområdena bör
krav också slällas pä verksamhei i minsl 10 % av landets kommuner. Svenska
alliansmissionens ungdom föreslår att kravet på geografisk spridning begränsas lill
alt gälla en Iredjedel av landstingsområdena och framhåller alt del flnns risk
för atl förbundet i annat fall förlorar sitt slalliga bidrag vilket man finner
orättvist. SSU anser att färre medlemmar och en mindre geografisk spridning än
vad arbetsgruppen har föreslagil kan stimulera uppkomsten av tillfällighelsorganisationer.

Statens
handikappråd framhåller all handikapporganisationerna har ell begränsat rekryteringsunderiag
och flertalet av dem kan fä svårt atl uppnå kravel pä 3 000 medlemmar. Säväl detla
krav som kravel pä verksamhei i minst hälften av landels landstingsområden bör
därför, enligl rådet, tillämpas flexibelt. Samma uppfattning har De blindas
förening. De handikappades riksförbund och Hörselfrämfandets riksförbund som ocksä
föreslår att kvalifikationsgränsen för handikapporganisationerna skall sättas
till 1 500 medlemmar.

Riksförbundet Finska föreningar i Sverige anser all
ungdomsorganisationerna i framtiden i ökad utsträckning bör la hänsyn till
familjeenheten

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 26

i sin verksamhei. Strikta åldersgränser bör dä inte lägga
hinder i vägen för en sädan utveckling.

Svenska baptisternas ungdomsförbund. Svenska
missionsförbundets ungdom, Sveriges folkhögskoleelevers förbund och
Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund anser all de föreslagna kraven är
för hårda för nybildade organisalioner.

Förslagel till fördelningskrilerier och bidrags-konstruktion
får ell positivt mottagande av remissinstanserna. Förslaget tUlstyrks av bk a.
statskontoret. Svenska kommunförbundet, CUF, Evangeliska fosterlandsstiftelsens
ungdom. Fria moderata studentförbundet, Kristen demokraiisk ungdom.
Metodistkyrkans ungdom, MUF, Nykterhetsrörelsens scoutförbund. Riksförbundet
för utvecklingsstörda barn. Svenska missionsförbundets ungdom. Svenska
baptisternas ungdomsförbund, Sveriges bridgeförbunds ungdomsverksamhet,
Sveriges unglottor och Unga örnars riksförbund.

De blindas förening anser alt del rörliga bidragel för föreningens
del skall baseras på hela medlemsantalet. FPU framhåUer risken för att
medlemskriteriet kan stimulera organisationerna tUl att satsa på en stor passiv
medlemsslock. Även KFUK-KFUM:s riksförbund tillstyrker förslagel, men anser
all på sikt bör en bidragsform eftersträvas där medlemsantalet inle i försia
hand är avgörande för bidragets slorlek. Allmänna bidragsschabloner bör kunna
fastställas t. ex. vart femte år för organisationer av olika storleksordning.
Delta skulle visserligen inle ge någon millimeterrätlvisa organisaiionerna
emellan, men däremoi ge dessa ökade möjligheter till ekonomisk
långtidsplanering.

KFUK-KFUM.s scoutförbund framhåller att ett grundbidrag,
som molsvarar organisalionernas baskostnad, inte kan undersliga 150 000 kr.

När det gäller arbetsgruppens förslag till tillämpningsregler
är del främsi de organisalioner, som nu erhåller tröskelbidrag, som har anlagt
synpunkter. De bändas förening, Hörselfrämfandets riksförbund, Ridfrämfandets
ungdomsnämnd. Riksförbundet Sveriges unga katoliker, Sveriges fritidsfiskares
riksförbund, Sveriges motorbåtsunions ungdomskommitté och Svenska brukshundsklubben
anser all en organisaiion som uppfyller villkoren för statsbidrag också skall
ha sådani.

KFUK-KFUM.s scoutförbund anser att en särskUd summa bör
ställas till tillsynsmyndighetens förfogande att fördelas mellan organisationer
som inle uppfyller villkoren för slatsbidrag såsom t. ex. organisalioner med en
lillfällig medlemsnedgäng eller nybildade organisationer.

Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund anser att även
organisationer som inle helt uppfyller kravel för statsbidrag bör få ell
mindre bidrag lill sin cenirala verksamhet. Förbundet föreslår att 10 % av
grundbidraget utgår till organisationer, som har 1 000 medlemmar och spridning
i en fjärdedel av landstingsområdena.

Kristen demokratisk ungdom anser att fullt bidrag borde
utgå retroaktivt till Iröskelorganisalioner som under två år har erhållit
bidrag. Det är omotiverat att regeringen skall avgöra om en organisation är bidragsberälligad
efiersom varje misstanke om politisk värdering vid godkännandet

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 27

måste undanröjas.

Arbetsgruppens förslag lUl behandling av Riksförbundet Sveriges
fritids- och hemgårdar tUlstyrks av förbundel och socialstyrelsen.

I fråga om arbetsgruppens förslag till beräkning av
bidraget till Riksförbundet Kyrkans ungdom är remissopinionen splittrad.
Evangeliska fosterlandsstiftelsens ungdom, Kristen demokratisk ungdom.
Riksförbundet Kyrkans ungdom och Sveriges kristna ungdomsråd tUlstyrker utredningsmajoriletens
förslag atl bidrag lill riksförbundet skall utgå i samma ordning som till övriga
ungdomsorganisationer. Riksförbundet framhåller alt del särskilda yttrandet
bygger på den felaktiga föreställningen att förbundet skulle vara en kyrklig
parallell lill kommunalt ungdomsarbete. Förbundet är en organisaiion uppbyggd
efter gängse modell och redovisar såväl medlemmar som deltagare i öppen
verksamhet.

Bl. a. CUF, SSU, Unga örnars riksförbund och Ungdomens
röda kors tillstyrker del särskUda yttrandet.

Flertalet
av de remissinstanser som berört frågan om stödet lill samarbelsorganen delar
arbetsgruppens principiella uppfattning all Sveriges ungdomsorganisationers
landsråd, Sveriges krislna ungdomsråd. Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap
och Svenska scoutunionen i försia hand bör stödjas av sina
medlemsorganisationer, medan andra anser atl de fyra samarbelsorganen skall få
statligt stöd även i forlsällningen.

SSU och Unga örnars riksförbund tillstyrker arbetsgruppens
förslag. SSU anför därulöver all medlemsorganisationerna själva bör avgöra
vilka funktioner samarbelsorganen skall ha och alt medlemsavgiften bör sättas
efter den funktion och de arbetsuppgifter som ungdomsorganisationerna har ålagt
samarbelsorganen.

Frälsningsarméns ungdom och KFUK-KFUM.s scoutförbund anser
atl, därest samarbetsorganen ställs ulanför bidragsgivningen, mäsle ungdomsorganisationerna
få ökade resurser för att kunna bidra till del gemensamma ungdomsarbetet.

Evangeliska
fosterlandsstiftelsens ungdom. Frikyrkliga gymnasiströrel-senfKristna
studentrörelsen i Sverige, Metodistkyrkans ungdom. Svenska alliansmissionens
ungdom och Sveriges kristna ungdomsråd anser atl samtliga samarbelsorgan bör
behandlas lika och beviljas bidrag efter särskild prövning av regeringen.
Svenska baptisternas ungdomsförbund och Svenska missionsförbundets ungdom anser
atl de fyra samarbetsorganen skall tillerkännas statligt stöd molsvarande ett
grundbidrag och att de skaU kunna tilldelas ytterligare slöd efter särskUl beslul
av regeringen.

SÖ delar arbetsgruppens principiella syn, men föreslår atl
bidragel till Sveriges ungdomsorganisationers landsråd under en tväårsperiod
trappas ned lill etl grundbidrag. CUF som också delar arbetsgruppens syn
föreslår all landsrådet tilldelas ett bidrag i storleksordningen 250 000 tiU
300 000 kr. Förbundet Vi unga, lOGT-NTO.s funiorförbund och Ungdomens

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 28

nykterhetsförbund föreslär alt elt dubbelt grundbidrag
skall utgå. Utrikespolitiska föreningarnas FN-förbund anser att landsrådet bör
få ett bidrag som molsvarar minst del nuvarande statliga slödel. Sveriges
ungdomsorganisationers tandsråd anser att man bör erhålla ell statligt stöd molsvarande
minsl det nuvarande statliga stödet uppräknat med den genomsnittliga
bidragsökningen för övriga ungdomsorganisationer. Bidraget bör konstrueras så
att organisationen erhåUer det antal grundbidrag som motsvarar denna summa.

KFUK-KFUM.s riksförbund anser all det är angeläget med etl
fortsatt samhällsstöd till Sveriges kristna ungdomsråd så att detta organ kan
fortsätta sitt arbeie med att skapa och fördjupa kontakterna mellan samfunden. Ansgarsförbundel
inom svenska kyrkan förordar atl bidraget till rådet trappas ned under en
treårsperiod.

Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap anser att den
nya bidragskonslruktionen inle får innebära all del nordiska samarbelel
försvåras och föreslår alt bidraget till represenlanlskapel konstrueras så att detla
organ erhåller ell forlsall samhällsstöd motsvarande nuvarande bidragsnivå
uppräknat i samma takt som grundbidragel till övriga organisalioner.

Nykterhetsrörelsens scoutförbund anser all samarbelsorganen
skall kunna erhålla slöd ur del speciella bidrag, som föreslås slå :ill lillsyns-myndiglietens
disposition för ulvecklingsarbele, ledarutbildning saml kurs- och
konferensverksamhet. Samma uppfattning har Sveriges kristna ungdomsråd och
Riksförbundet Sveriges unga katoliker.

3.2.4 Rapportering och redovisning

Arbetsgruppens förslag beträffande rapportering, redovisning
och kontroll har fåll ell myckel positivt mollagande bland remissinslanserna.
Särskilt utlalar man sin tillfredsställelse över alt systemet är enkell och
lätt att administrera. Förslagel tillstyrks av bl. a. SÖ, Landstingsförbundet,
De blindas förening. Svenska baptisternas ungdomsförbund. Svenska
missionsförbundets ungdom, Sveriges unglottor och Ungdomens röda kors.

CUF anser all del är värdefulll om redovisningsperioden
kan läggas så nära ulbelalningstUlfällel som möjligt.

Riksförbundet Kyrkans ungdom anser atl, eftersom
riksorganisationen endast sammanställer de uppgifter om antal medlemmar, som
har lämnats från lokala och regionala organisationsenheter, ter sig önskemålet
om en auktoriserad revisor pä riksplanet meningslöst.

Fria moderata studentförbundet molsäller sig del
föreslagna redovisningssystemet med hänvisning lill alt den ekonomiska
rapporten innehåller upplysningar som är hemliga. Förbundel anser all de för
tillsynsmyndigheten erforderliga uppgifterna skall lämnas pä en separal blankett
och att denna skall undertecknas av bl. a. en auktoriserad revisor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 29

3.2.5 Särskilda överväganden

Arbetsgruppens särskilda överväganden beträffande handikapp-,
invandrar- och minoritelsorganisalioner har kommenterats av ett fåtal
remissinstanser. Ingen remissinstans motsätter sig arbetsgruppens förslag. De
som yttrat sig understryker vikten av att de organisationer som här är aktuella
ges ekonomiska möjligheter att arbeta.

De blindas förening och Hörselfrämfandets riksförbund
anser att den föreslagna flexibiliteten beträffande bidragsgivningen lill
handikapporganisationerna måste lillämpas generöst. De handikappades
riksförbund. Nykterhetsrörelsens scoutförbund och Riksförbundet för utvecklingsstörda
barn underslryker viklen av all handikapporganisationerna ges goda möjligheter atl
arbeta och betonar de särskilda behov som finns vid arbete bland handikappade.

Nykterhetsorganisationen Verdandi föreslår atl ell särskilt
bidrag skall kunna utgå till organisationer som arbetar bland sociall
handikappade.

Riksförbundet Finska föreningar i Sverige anser all förbundel
arbelar under så besvärliga förhållanden att en särbehandling bör ske.

De särskilda bidrag som arbetsgruppen föreslår till de poliliska
ungdomsorganisationernas verksamhet berörs endast av etl fåtal remissinstanser
som i huvudsak är positiva.

Med hänvisning till all vissa organisationer på grund av
den föreslagna medlemsdefinitionen kan komma alt få sådana förändringar i
medlemsantalet atl bidraget blir lägre än lidigare anser SÖ alt del föreslagna
utvecklingsbidraget under en tvåårsperiod skall få användas även för bidrag
till ungdomsorganisalionernas cenirala verksamhet.

FPU, Fria moderata sludentförbundet, SSU och RF
tillstyrker arbetsgruppens förslag om en ulredning rörande etl särskilt slöd lill
de poliliska ungdomsförbunden. RF anser emellertid alt ell sådani stöd bör
begränsas till det första året efter det att beslut fattats om sänkt
rösträttsålder.

Svenska kommunförbundel tillstyrker förslagel alt ett
särskilt bidrag skall utgå till de politiska ungdomsorganisationerna eftersom
det finns ett stort behov av att stimulera ungdomen lill politiskt arbete.

Ungdomens röda kors ställer sig tveksamt till ett särskilt
bidrag till de poliliska ungdomsförbunden och anser att om etl sådani införs
bör det endast utgå under ett år.

3.2.6 Samsyn på ungdomsområdet

De remissinstanser som kommenterar arbetsgruppens synpunkler
i frågan om samordning och samsyn pä ungdomsområdet är genomgående positiva.
Arbetsgruppens uppfattning att det behövs en översyn av samhällsstödet till organisaiionerna
för all åstadkomma en samordning delas av bl. a. Svenska kommunförbundet, TCO,
Frälsningsarméns ungdom, Ridfrämfandets ungdomsnämnd, Sveriges motorbåtsunions
ungdomskommitté. Ungdomens röda kors och Unga örnars riksförbund.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop,
1975:14 30

Frågan om tillsynsmyndighet för slödet till
ungdomsorganisationerna diskuteras av Ridfrämfandets ungdomsnämnd.
Nykterhetsorganisationen Verdandi och Unga örnars riksförbund vilka eflerlyser
en gemensam tUlsynsmyndighet för det statliga stödet. Unga örnars riksförbund
vill dessutom ha en klar och entydig uppdelning av de uppgifter som skaU åvila
statens ungdomsråd och SÖ vad gäller bidrag till och kontakter med
ungdomsorganisationerna.

TCO och Ungdomens röda kors stödjer tanken pä alt sammanföra
de statliga bidragen till ungdomsorganisalionerna och till idrottslig verksamhet
under en gemensam huvudtitel.

Svenska missionsförbundets ungdom finner det angeläget med
en samlad översyn av samhällets slöd till de olika folkrörelserna.

Förbundet Vi unga och Nykterhetsorganisationen Verdandi
anser all det är viktigt all resurser ställs till ungdomsorganisalionernas
förfogande för att bedriva uppsökande verksamhet bland ungdomar som står
utanför föreningslivet.

CUF, Nykterhetsorganisationen Verdandi och Unga örnars
riksförbund anser alt del är viktigt med insatser för all motverka
kommersialiseringen av ungdomens frilid.

LO anser att det vore värdefullt, om den speciella
ungdomsverksamhet, som bedrivs inom organisaiionen, kunde uppmärksammas i kommande
utredningar om bidrag lUI ungdomsverksamheten.

3.3 Statens ungdomsråds förslag 3.3.1 Nuvrrande
bidragskonstruktion

Det statliga slödel har enligt ungdomsrådet haft slor
betydelse för ungdomsorganisationernas möjligheler alt bygga ut sin verksamhet.
Koslnaderna för den centrala verksamhelen har ökat kraftigt under de senasle
åren. Trots all de slalliga bidragen ökal måste ungdomsorganisationerna själva
tillskjuta alll siörre egna resurser för atl finansiera verksamheten. De
nuvarande bidragsreglerna är inte i alla avseenden anpassade till nu rådande förhåUanden
inom ungdomsorganisationerna. Della leder i vissa fall till en orättvis bidragslilldelning.

Enligl nuvarande bidragsregler erhåller slalsbidragsberältigad
ungdomsorganisation till sin centrala verksamhei ell grundbidrag, lika slorl
för alla organisationer, och elt rörligt bidrag. Det rörliga bidraget utgär med
hänsyn till dels organisationens medlemslal i bidragsgrundande åldrar, dels den
geografiska spridningen verksamma lokalavdelningar - ullryckt i procenl av
landels kommuner. Bidraget till ungdomsledamtbild-ning fördelas enligt samma
principer som det rörliga bidragel med undantag av att medlemmarna i åldrarna
7-11 år medräknas i organisationens bidragsunderlag.

Del belopp som utgår för varje vägningstal är beroende av
dels de totalt lillgängliga beloppen för rörligl bidrag resp. bidrag till ungdomsledarulbUdning,
dels det anlal vägningstal vilket räknas fram med ut-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 31

gångspunkt i organisalionernas redovisade medlemslal och
geografiska spridning. Vägningslalssyslemels konstruktion, där ell vissl
medlemstal eller viss procentenhet ulgör gränsen mellan vägningslalen, innebär atl
en relativt obelydlig förändring av verksamhetens omfattning kan leda till att
antalet vägningstal för en organisation ökar eller minskar. Denna förändring
påverkar i sin tur samlliga organisationers bidrag.

3.3.2 Samhället och ungdomsorganisationerna

Ungdomspolitik är ett vitt begrepp och de ungdoms- och
fritidspolitiska satsningarna kan inle ses isolerade utan måste sällas in i elt
siörre sammanhang där ungdomens önskemål och ambitioner samordnas med och
anpassas lill andra gruppers behov och förutsältningar. Ungdomsrådet föreslår
att det övergripande målel för samhällets ungdomspolitik genom organisationerna
formuleras pä följande sätl:

"Ungdomspoliliken skall medverka till all ulveckla
demokratin, stimulera till samhällsengagemang, skapa en bättre samhällsmiljö
och bidra till jämUkhel mellan individer och mellan grupper i samhället saml
skapa samhörighet mellan generationer."

Delta övergripande mål bör enligt ungdomsrådet
konkretiseras på följande delområden; demokrati och rättvisa, gemenskap och
aktivitet, tradition och förnyelse samt åsiktsfrihet och opinionsbildning.

Det föreslagna målel innebär en delvis förändrad syn på ungdomspoliliken
genom ungdomsorganisalionerna. Ungdomsorganisalionernas verksamhet och
insatser utgör en del av kulturpolitiken. Ungdomspolitiken skall skapa en god
uppväxt- och frilidsmiljö, stimulera till aktivt skapande och bidra tUl att
åstadkomma ökad gemenskap och självförverkligande. En sådan syn innebär att ungdomspoliliken
inle kan ses isolerat som en sysselsätlningsåtgärd, utan att den bör samordnas
med kulturella, sociala och ulbUdningsmässiga verksamheler.

3.3.3 Förslag till bidragsregler

Med utgångspunkt i arbetsgruppens förslag och
remissyttrandena över delta bör det vara möjligl alt utforma regler för del
statliga slödel lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhei som kan lillämpas
under överskådlig lid. Slödet bör vara generellt utformat med få särbestämmelser.
Bidragskonslruktionen bör vara enkel, rättvis och inte verka styrande på verksamhelen.
Vidare bör bidragsgivningen vara möjlig all kontrollera och justera.

Del slalliga slödel tiU ungdomsorganisationernas cenirala
arbete utgår f. n. i form av dels ell bidrag till den centrala verksamhelen och
administrationen, dels etl bidrag till ungdomsledarutbildning. Ungdomsrådet
föreslår att dessa båda bidrag sammanförs till etl bidrag lill
ungdomsorganisationernas cenirala verksamhet.

En förutsättning för atl en organisation skall fä
samhälleligt slöd bör

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.1975:14 32

enligt ungdomsrådets mening vara att organisationens verksamhei
kan anses främja en demokratisk samhällsutveckling. Vidare bör arbelel inom
organisationen bedrivas enligl demokratiska principer. För all en organisation
skall kunna få statligt slöd bör vissa krav av formell karaktär uppfyllas.
Ungdomsrådet föreslär alt med ungdomsorganisation skall förstås en organisaiion,
som bedriver verksamhei huvudsakligen bland barn och ungdom, som har minst 3
000 medlemmar i åldrarna 7-25 år och som har lokala avdelningar i minsl hälften
av landels landstingsområden. I de fall organisationen bedriver åldersintegrerad
verksamhet skall del vid redovisningen klart framgå alt del slalliga slödel har
använts till verksamhei i nämnda åldersgrupper.

I fråga om åldersgränserna föreslås alt slödel lill
ungdomsorganisationernas centrala verksamhei skall baseras på antalet
medlemmar i åldrarna 725 år.

Beräkningen av slödel lill ungdomsorganisationerna bör ulgå
från antalet anslutna medlemmar. Det ligger ett stort värde i att ungdomsorganisationerna
bedriver s. k. öppen verksamhet, men del framslår som mera rättvist alt basera bidragel
enbart på de anslutna medlemmama. Dessa utgör grunden för en organisations
målinriktade verksamhei. För all en medlem skall vara bidragsgrundande skall
denne ha erlagl avgifi lill organisationen under närmasl föregående år. Genom atl
erlägga avgifi markerar medlemmen sin samhörighet med och sitt ansvar för organisationen.
Dessulom minskar utrymmet för feltolkningar av vem som skall betraktas som
bidragsgrundande medlem. Ungdomsorganisationerna svarar för en demokratisk
skolning av medlemmarna. Därför är del ocksä väsentligt atl dessa har möjligheler
atl della i och la ansvar för beslul som fattas i organisationen. Detta bör
komma till uttryck i medlemsdefinilionen.

Ungdomsrådet föreslår atl som bidragsgrundande medlem i
en ungdomsorganisation skall räknas den, som är ansluten till en
lokalavdelning, har stadgeenliga möjligheler alt påverka beslul rörande
organisationens verksamhei och inriklning saml har eriagt avgifi till
organisationen under närmasl föregående verksamhetsår.

Det statliga stödet bör ulgå i form av dels etl grundbidrag
som är lika stort för alla bidragsberättigade organisalioner, dels ett r ö r I
i g t bi drag som är baserat på anlalel bidragsberättigande medlemmar.

Ungdomsrådet föreslår alt elt grundbidrag på 125 000 kr.
per år i 1973 års penningvärde utgår lill varje bidragsberälligad
ungdomsorganisation. Grundbidraget avses ulgå till kostnaden för den cenirala
administrationen dvs. kostnader för kansli, personal, porto, telefon och vissa
övriga kosinader.

Del rörliga bidraget avses täcka del av övriga kostnader
såsom kostnader för ledarutbildning, information, internationell verksamhet
och övrig central verksamhei. Bidragel bör vara av sådan slorlek all del föruiom
all täcka del av nämnda kosinader även ger organisationerna möjlighet alt t.
ex. salsa på öppen verksamhet. Del rörliga bidragel bör ulgå med 20 kr. per år
och ansluten medlem för del antal bidragsgrundande medlem-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 33

mar som översliger 3 000. Beräkningen av del rörliga
bidraget bör göras på medlemsantalet enligt närmasl föregående års
verksamhetsberättelse.

Del statliga stödet bör maximeras så atl ingen
organisation erhåller högre bidrag än vad som molsvarar 75 % av förut nämnda koslnadsslag.

Vid tillämpningen av bidragsreglerna bör gälla atl alla
ungdomsorganisationer som uppnår kvalifikationsgränserna skall vara berättigade
till statligt stöd tUl sin centrala verksamhet. Regeringen bör dock även
fortsättningsvis avgöra när en organisation skall förklaras berättigad till
statligt stöd.

För des.
k. tröskelorganisationerna föreslås en intrapp-ningsperiod på två år i det nya
systemet. Elt halvt grundbidrag bör ulgå försia årel, ett hell grundbidrag
andra året saml både grundbidrag och rörligt bidrag tredje året. På samma sätt
föreslås etl avlrappningssystem för de organisalioner som inte längre uppfyller
kvalifikationsgränserna för statligt bidrag. Under det första året föresläs atl
elt grundbidrag utgår, påföljande år elt halvt grundbidrag och det tredje årel
föreslås alt bidragel hell upphör.

De samarbetsorgan som ungdomsorganisationerna har bildal
för att fullgöra vissa arbetsuppgifter av gemensam karaktär är av två lyper.
Den ena omfattar en majoritet av de riksomfattande ungdomsorganisationerna.
Här återfinns Sveriges ungdomsorganisationers landsråd och Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap.
Till den andra gruppen är endast vissa kategorier av ungdomsorganisationer
anslutna. Hit hör Sveriges kristna ungdomsråd och Svenska scoutunionen.

Bidragen till samarbetsorganen bör inle få påverka
bidragen till ungdomsorganisalionerna. Enligl ungdomsrådels mening bör
samarbetsorganens verksamhei fastställas och i huvudsak ekonomiskl stödjas av
deras medlemsorganisationer. Staten bör dock under en övergångslid slödja vissa
av samarbetsorganen i särskUd ordning för all undvika atl alltför slora
ekonomiska förändringar inträffar. Enligl ungdomsrådet intar landsrådet och
Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap en särställning genom att de är
öppna för medlemsskap för alla ungdomsorganisationer.

Ungdomsrådet föreslär därför att Sveriges
ungdomsorganisationers landsråd erhåller etl bidrag motsvarande tvä grundbidrag
och all Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap erhåller bidrag motsvarande
ell grundbidrag.

Belräffande Sveriges krislna ungdomsråd och Svenska scoulunionen
föreslår slatens ungdomsråd all dessa inle beviljas bidrag ur anslagel lill
ungdomsorganisationernas cenirala verksamhet. För Sveriges krislna ungdomsråds
del föreslås dock att rådel under en övergångstid på två år skall erhålla
bidrag motsvarande ett grundbidrag.

Ledamoten Billinger föreslår i reservation "att
samarbetsorgan, som uppvisar egen verksamhet, efter särskUd prövning av Kungl. Maj:l,
beviljas slatligl stöd, lägst ett grundbidrag".

Ungdomsrådet beräknar medelsbehovel för budgetåret 1975/76
för de

3 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 14

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 34

föreslagna bidragen till 24,9 milj. kr.

Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar bör även i
fortsättningen erhålla bidrag frän ett särskilt anslag. Bidraget bör räknas upp
varje år med ett procentuellt påslag motsvarande ökningen av bidragel till ungdomsorganisalionernas
cenirala verksamhei.

Enligl församUngsstyrelselagen äUgger det varje församling
att främja kristen verksamhei bland ungdom. 1 mänga fall svarar Riksförbundet Kyrkans
ungdom för detta arbete med stöd från den enskilda församhngen. Detta ger organisaiionen
en särställning jämfört med andra ungdomsorganisationer vilket bör beakias vid
den statliga bidragsgivningen. Kyrkans barn- och ungdomsverksamhet har således
genom sin speciella slällning fler och bättre möjligheler lill ekonomiskl slöd
frän samhällel än exempelvis fria kyrkosamfund.

Riksförbundet Kyrkans ungdom bedriver ett värdefullt och
omfattande ungdomsarbete som bör ges statligt slöd. Ungdomsrådet anser emellertid
med hänvisning till nyss angivna skäl att del inte bör ges samma generella
utformning som för övriga ungdomsorganisationer. Ungdomsrådet föreslår att förbundel
erhåller ell statsbidrag, som molsvarar organisationens nuvarande bidrag
uppräknat med etl procentuellt påslag per är motsvarande den ökning som sker av
bidraget tUl ungdomsorganisationernas centrala verksamhei. Bidragen lill
Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar samt Riksförbundet Kyrkans ungdom
beräknas uppgå till sammanlagl 1,4 milj. kr.

Mol förslagel rörande Riksförbundet Kyrkans ungdom har ledamölerna
Hörngren, Wallensten och Billinger reserverat sig. Reservanterna anför att
frågan om utformningen av bidragen till ungdomsorganisationernas verksamhei på
olika nivåer kan förväntas bli prövad av den ulredning som riksdagen har
begärt. I avvaktan på resultatet av denna utredning bör förbundet, i fråga om
bidrag till den centrala verksamhelen, liksom nu behandlas på samma sätt som
övriga ungdomsorganisationer.

3.3.4 Rapportering och redovisning

Enligt ungdomsrådets uppfattning måste all samhällelig bidragsgivning
tUl folkrörelser och andra ideella organisationer baseras på elt ömsesidigt
förtroende mellan bidragsgivare och bidragsmottagare. De uppgifter som ungdomsorganisalionerna
skall redovisa till tillsynsmyndigheten bör begränsas tUl de som statsbidraget
grundar sig på. De inlämnade uppgifternas riktighet skall verifieras av
organisationens revisorer. En av dessa bör helst vara auktoriserad.

Ungdomsrådet föreslår all organisationerna lill
tillsynsmyndigheten skall inkomma med verksamhetsberättelse innehållande
ekonomisk berättelse och revisionsberättelse. Av den ekonomiska berättelsen
skall framgå vilka intäkter och kostnader som organisationen har haft för sin adminislralion
och verksamhei bland barn och ungdom.

Tillsynsmyndigheten bör få i uppdrag all i samråd med ungdomsorganisalionerna
utarbeta etl syslem för enhetlig verksamhelsredovisning

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 35

innehållande uppgifter om organisalionernas
medlemstal, geografiska spridning och ekonomi.

3.3.5 Särskilda överväganden och bidrag

Problem kan komma alt uppstå för organisationer i vilka
medlems-skåpet är förenat med etl bindande värderingsslyrt löfte när den nya
definitionen på bidragsgrundande medlem införs. Detla gäller i första hand nykterhetsorganisalionerna.
För att kompensera nykterhetsrörelsens ungdomsverksamhel vid ett eventuellt
bortfall av medlemmar bör anslaget Bidrag tiU nykterhelsorganisationer m. m.
under åttonde huvudtiteln räknas upp.

Handikapporganisationerna befinner sig i en speciell situation.
För vissa är minimikravet 3 000 medlemmar för högt med lanke på
rekryteringsunderlaget. För andra är de föreslagna åldersgränserna inte
anpassade till medlemmarnas och verksamhetens fakliska förutsättningar.
Ungdomsrådet föreslår atl tillsynsmyndigheten fär i uppdrag alt i samråd med
berörda handikapporganisationer pröva särskilda stödformer.

En annan kaiegori organisationer som kan fordra
särbehandling är invandrarorganisationer med barn- och ungdomsverksamhel.
Dessa kan ha svårigheter att nå den föreslagna minimispridningen eftersom
invandrargrupperna är koncentrerade lill vissa regioner i landel. Även svenska samernas
riksungdomsförbund är en minoriletsorganisalion som är begränsad till den del
av landet där folkgruppen är koncentrerad.

Tillsynsmyndigheten bör göra en total bedömning av dessa
problem och i samråd med berörda organisationer årligen framlägga förslag till
regeringen om lämpliga åtgärder.

Bidragsgivningen lill organiserat ungdomsarbete bör
baseras på regler som är utformade så att de inte styr organisalionernas verksamhei.
Det kan emellertid i vissa givna situationer finnas anledning för samhället atl
fördela specialdestinerade bidrag. Samhället kan härigenom genom
ungdomsorganisationerna stimulera opinionsbildningen i en viss fråga eller
medverka till attitydförändringar pä vissa angelägna områden.

En viktig del av ungdomsorganisalionernas arbeie är utveck- I ings- och försöksverksamhet i syfte
all utveckla arbetsformer och nya meioder. Del finns anledning alt även i
fortsättningen avsätta speciella medel för dessa ändamål. Medlen bör stå till
tillsynsmyndighetens förfogande. Ungdomsrådet föreslår att 1 milj. kr. avsätts
lill utvecklingsarbete, försöksverksamhet och kvalificerad ledarutbildning.

Arbetsgruppen inom ungdomsrådet har berört del idéförankrade
ungdomsarbetets speciella problem och föreslagil att möjlighelerna all ge elt speciellt
stöd lill de poliliska ungdomsförbundens informationsarbete prövas.
Ungdomsrådet föreslår alt ell speciellt bidrag inrältas för fördelning lill de
poUliska ungdomsförbundens informationsverksamhet. Stödet bör utgå till de
politiska ungdomsför-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 36

bund vilkas moderparti erhåller statligt partistöd. Stödet
bör ulgå med ett sammanlagt belopp om 2 milj. kr. per år fr. o. m. budgelårel
1975/76.

3.3.6 Samsyn på ungdomsområdet

Kommersialiseringen av frilids- och kulturlivet har
inneburit en allvarUg konkurrens till den verksamhet som folkrörelserna
bedriver. Även kommunernas ungdoms- och friiidsverksamhei har i vissa fall
konkurrerat med ungdomsorganisalionernas. EnUgl ungdomsrådels mening är del
uppenbart atl folkrörelserna måste få väsentligt ökade möjligheter atl skapa
nya kontaktvägar och arbelsformer. Della är nödvändigl om de skall kunna
behålla sin roll som opinionskanaler samt kultur- och kontaktskapare. Del är därför
angelägel att folkrörelsernas förändrade situation och samhällets slöd lill
dessa blir föremål för en samlad översyn.

Ungdomsrådet framhåller all en likartad syn pä den
verksamhet och del stöd, som går lill ungdomsorganisalionerna resp. idrottsrörelsen
är synnerligen eftersträvansvärd. Ell säll kan vara alt sammanföra anslagsgivningen
lUI idrottsrörelsen och lill övriga ungdomsorganisationer lill elt departement.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 37

4
Utbildning av ungdoms- och fritidsledare

4.1 Bakgmnd

Den yrkesinriktade ulbUdningen av ungdoms- och frilidsledare
har växt fram för atl lillgodose behoven inom ungdoms- och idrotlsorganisalionerna
och kommunerna. Den första utbildningen av della slag startades år 1921 då KFUM:s
sekrelerarinstitul inrättades. Först under 1950-och 1960-talen tog dock
utvecklingen fart på allvar. Då tillkom ledarutbildningslinjer vid elt antal
folkhögskolor. Utbildningens längd varierade mellan etl och tre år. Vidare
tillkom centrala yrkeskurser för ulbildning av ungdoms- och frilidsledare vid
Stockholms stads ungdomsledarinstilul, Östersund-Frösö ungdomsledarinstitut
samt Västerås kommunala yrkesskola.

Flera utredningar har behandlat frägan om den yrkesinriktade
ungdomsledarutbildningen. 1953 ärs ulredning angående slöd ät
nykterhets-organisationer och ungdomsvårdande sammanslutningar berörde frägan i
silt betänkande (1953, stencil). SÖ:s planeringskommitté för de stora
årskullarna lade år 1956 också fram ell belänkande, Ungdomsledarulbildning.

1962 ärs ungdomsulredning ägnade slor uppmärksamhet ål ledarut-bUdningen.
1 delbelänkandet (SOU 1966:66) Ungdomsledare redovisades en sociologisk studie
av ungdomsledarnas bakgrund, föreningsengagemang och UtbUdning. I slulbeiänkandel
(SOU 1967:19) Statens slöd till, ungdomsverksamhet, behandlades det statliga
stödet lill ungdomsledarutbildning, kvalificerad ungdomsledarutbildning och
forskning. Här rekommenderas bl. a. en målmedveten samverkan på
ledarutbildningens område mellan ungdomsorganisalionerna och folkhögskolorna.
Utredningen tillrådde återhållsamhet med att inrätta ungdomsledarlinjer vid
yrkesskolor och föreslog atl en ledarutbildning på postgymnasial nivå skulle
inrättas vid lärarhögskolan i Stockholm. Detta förslag kom emellertid inte att
förverkligas.

I 1969 års slatsverksproposition (prop. 1969:1 bil. lOs.
109) aviserade dåvarande departementschefen en forlsalt ulredning rörande
utbildningen av ungdoms- och frilidsledare. Samma år tillsatte SÖ en arbelsgrupp
med uppgiften all utreda frågan om ulbildning av ungdomsledare. Arbetsgruppen
log namnet Skolöverstyrelsens ungdomsledarutredning (SULU).

I anslulning till sitt arbeie bedrev SULU
försöksverksamhet med ettårig utbildning vid elva folkhögskolor och tre
yrkesskolor. SULU framlade är 1971 sitt belänkande, SÖ:s ungdomsledarutredning
1971.

Bland de ställningstaganden av mera övergripande karaktär
som SULU redovisade finns del anledning all nämna följande.

Arbetsgruppen lanserade begreppet fritidsledare eftersom
den ansåg del mindre lämpligt alt dra en bestämd gräns mellan ledare för barn-
och ungdomsverksamhel och ledare för övrig fritidsverksamhet.

Arbetsgruppens förslag om ulbildningens lokalisering
innebar all man

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 38

sökte utnyttja den fond av erfarenhet som samlats vid de
folkhögskolor och yrkesskolor/gymnasieskolor, som - i en del fall under läng
tid ägnat sig ål ledarutbildning.

SULU påtalade all den yrkesinriktade frilidsledarulbildningen
vid 1970-lalels ingång kännetecknades av brist på enhetlighet. För avnämarna -
kommuner, organisationer och andra arbetsgivare - medförde detta svårigheter
att värdera och jämföra olika utbildningsvägar. Även för de studerande innebar
rådande förhållanden svårigheier. Därför förordade SULU en i huvudsak enhetlig
grundutbildning och rekommenderade gemensamma läroplaner vilka skulle tjäna som
riktmärken för denna.

Frågan om förverkligandet av SULU sköts emellertid på
framtiden som framgår av föredragandens uttalanden i 1972 och 1973 års statsverkspro-positioner
(prop. 1972:1 bil. 10 s. 441 och prop. 1973:1 bil. 10 s. 485). I 1973 ärs slatsverksproposition
hänvisades tUl all frägan skulle behandlas av den i december 1972 tillkallade
folkhögskoleutredningen som enligt sina direktiv har alt pröva del förslag om
särskilda insalser för ungdomsledarutbildning som SÖ fört fram i anslagsframslällning
för budgetåret 1973/74. En av följderna härav är all frilidsledarulbildningen
inom gymnasieskolan förblivit ettårig. Folkhögskolorna sökte dock atl, inom
ramen för de möjligheler folkhögskolesladgan ger, anpassa utbildningen lill och
i huvudsak förverkliga SULU:s förslag om en tvåårig ulbildning.

Vid lärarhögskolan i Linköping startades år 1970 en
speciell utbildning för folkhögskollärare. Vid intagningen lill denna skall
även prakliska meriter t. ex. arbeie inom folkrörelse beaktas. I metodikulbildningen
skall etl av de ursprungligen fem huvudområdena gälla ledarutbildning för
folkrörelser, folkbildningsarbete och ungdomsverksamhet.

Parallelll med utvecklingen i fråga om ungdomsledarulbildningen
vid folkhögskolan, växte kombinationsulbildningen av fritidsledare vid gymnasieskolor
och universitet fram. Den är tvåårig och består av gymnasiestudier saml 20-poängskurser
i sociologi och pedagogik. Ursprungligen lanserades denna som en utbildning av
"idrotts- och fritidskonsulenler". De första kurserna förlades till
Lund och Öslersund och påbörjades hösllerminen 1971.

Våren 1972 begärde UKÄ hos Kungl. Maj:t alt få ulvidga kombinationsulbildningen
lill ytterligare fyra orter. Delta beviljades dock ej, men efter förnyad
framställning frän UKÄ medgav Kungl. Maj:l alt kombina-lionsutbildning av
fritidsledare är 1973 skulle få inrällas även i Borås och Karlstad.

Frilidsledarulbildningen var hösten 1974 fördelad pä tre
skolformer.

Vid 26 folkhögskolor bedrivs inom folkhögskolesladgans ram
en tvåårig fritidsledarutbildning. Folkhögskolorna är Bosön, Eslöv, Fornby, Grimslöv,
Göieborg, Hagaberg, Haparanda, Hvilan, Jämshög, Jära, Kaggeholm, Kalix,
Karlskoga, Kjesäler, Liljeholmen, Lillsved, LjungskUe, Malmfälten, Mellansel, Mullsjö,
Sigtuna, Slensund, Tollare, VaUa, Vårdinge (KFUK-KFUM:s ledarinstitut) och
Värnamo, vartUI kommer del lill Karlskoga knutna Svenska missionsförbundets ledarinsli-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 39

lut på Lidingö.

Därtill kommer all nägra folkhögskolor har två eller tre
terminers yrkesinriktad ledarutbildning. Vid åtskUliga andra folkhögskolor förekommer
specialisering på ledarfrågor för dem, som vUl förbereda sig för en ledarinsats
på fritiden eller senare ämnar söka sig lUl yrkesinriktad ledarulbUdning. I
folkhögskolornas tvååriga frilidsledarutbildning deltar ca 560 elever.

Vid tre gymnasieskolor
(i Slockholm, Västerås och Öslersund) bedrivs en ettårig utbildning av
ungdoms- och idrottsledare som specialkurs. Elevantalet uppgår till ca 90
elever.

På fyra orter (Borås, Karlstad, Lund och Östersund) finns
en tvåårig kombinalionsulbildning av frilidsledare. Antalel elever är 30 per
årskurs på vardera orten. Graden av integration mellan gymnasiestudier och högre
utbildning liksom anpassningen av den högre utbildningen till de blivande
fritidsledarnas framlida yrkesverksamhel skiftar mellan de olika kursorterna.

Folkhögskoleutredningen
har inle kunnai göra någon fullständig karlläggning av sysselsättningsläget
för de elever som genomgått en tvåårig frilidsledarutbildning. Uppgifier från lio
skolor ger vid handen att 90 % av de elever som slutade sin ulbildning år 1973
har fått anställningar inom fritidssektorn. Dessa anställningar har kommit liU slånd
inom huvudsakligen följande områden: ungdoms- och folkrörelser (48 %), kommunal
fritidsverksamhet (30 %) och vårdinstitutioner (17 %).

4.2 Folkhögskoleutredningen

4.2.1 Pedagogiska synpunkter

Ulredningen konstaierar att någon samlad och allmänt
accepterad beskrivning av målen för fritidsverksamheten inte finns.
Fritidsverksamheten har ibland setts som ett medel all skydda människor från inflylande
som är skadligl både ur individens och samhällets synpunkt. Den har ocksä
betraktats som en möjlighet att ge människorna tillfälle alt utveckla sina
förutsättningar, inlressen och anlag.

Utredningen anser att fritidsledarna måste kunna göra en
konstruktiv, ideologisk insals och inle bara en terapeutisk. Delta förutsätter
all de blivande fritidsledarna under ulbildningens gång genom en fortlöpande
diskussion utvecklar medvetenhet om fritidsverksamhetens mål och sin egen
uppgift i den.

En central
uppgift i utbildningen måste vara atl stimulera eleverna lill atl utveckla en
personligt tillägnad åskådning, som bygger pä vårt samhälles grundläggande
värderingar om människovärde, demokrati och tolerans. Orientering och debatt i
kulturella, samhälleliga och livsåskåd-ningsmässiga frågor framstår därför som
vikliga inslag i utbildningen.

Utbildningen bör vara problemcentrerad dvs. inriktad pä de
förhållanden som fritidsledaren möler i sin yrkesverksamhet. Hos lärare och
elever finns en fond av erfarenheter som bör utnyttjas. Det är också värdefullt

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 40

om eleverna, vid sidan av en obligalorisk yrkespraktik som
ingår i utbildningen, kan göra insalser i elevkårsarbetet, i fritidsverksamhet
inom skolsamhället och i de organisalioner de liUhör. En problemcentrerad
undervisning är svår att genomföra om fasta gränser upprätthålls mellan olika
ämnen. Den kräver en högre grad av samverkan mellan olika ämnen än vad som är
vanligt inom ungdomsskolan. Ell sådani arbetssätt kan enligl utredningen utan
svårigheter lillämpas inom folkhögskolan.

Lärarna bör ha egen erfarenhet av arbete inom
fritidssektorn. Della bör skolorna beakta vid nyanställningar så atl fritidsledarlinjerna
lillförs lärare med erfarenhet från fritidssektorn. Det är också önskvärt att
lärare själva deltar som ledare i friiidsverksamhei för alt därigenom
vidmakthålla sin kännedom om olika problem inom fritidssektorn.

Undervisningens kontakt med verkligheten behöver ständigt
ökas. Delta kan ske genom atl personer utanför skolan engageras som limlärare,
t. ex. yrkesverksamma frilidsledare samt förtroendevalda i folkrörelser och
kommuner.

4.2.2 Intagningen av elever

Den som antas till frilidsledarutbildning bör ha egen
erfarenhet av ledaruppgifter inom fritidssektorn. Därför bör elt av behörighetskraven
vara atl sökanden har väl vitsordad erfarenhet av sådani arbete, vunnen
antingen genom minst sex månaders heltidsarbete (motsvarande) eller genom minst
tre års insatser som ledare eller förtroendevald i fritidsverksamhet.

De krav på genomgången tvåårig gymnasieskola eller tvåårig
folkhögskoleutbildning som uppställs av skolorna för tillträde till ulbUdningen
bedöms som lämplig grund för frilidsledarulbildningen. Men del är också
väsentligt att personer, som på annat sätt än genom formella studier skaffat
sig erforderliga kunskaper, kan anlas. Vidare bör även personer fyllda 25 är
och med fem ärs arbelslivserfarenhel vara behöriga för denna sludieväg. Vare
sig teoretiska studier eller arbetslivserfarenhet bör emellertid kunna ge
dispens från kravet på väl vitsordad erfarenhet av arbeie inom fritidssektorn.
I övrigt bör de regler gälla som folkhögskolan tiUämpar i fråga om intagning
och meritvärdering.

Som underlag för uiredningens förslag till regler för
intagning ligger en undersökning bland de folkhögskolor som nu bedriver tvåårig
yrkesutbildning av frilidsledare. Undersökningen har visal att utbildningen i
princip är postgymnasial och all de regler som föreslås av ulredningen i
huvudsak redan tillämpas av berörda skolor.

4.2.3 Utbildningens utformning

Utredningen föreslår att folkhögskolan skall få möjlighet
all bedriva en tvåårig yrkesutbUdning av frilidsledare. Även om en
yrkesinriktad ulbildning kräver ell något siörre mätt av styrning än vad som
är vanligt inom folkhögskolan bör inte kurserna bindas i alltför detaljerade
läroplaner.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 41

För atl uppnå en eftersträvad samordning av utbildningen
mellan olika skolor bör studieplaner utarbetas av SÖ. Dessa kan användas som
riktmärken för utbildningen. SÖ bör vidare årligen anordna konferenser för bl.
a. lärare och elever inom frilidsledarulbildningen. Vid dessa kan både mål- och
metodfrågor i utbildningen behandlas.

inriktningen av utbildningen vid den enskUda skolan blir
beroende av skolans allmänna situalion saml samspelet mellan skolans huvudman,
de ansvariga lärarnas intresseinriktning och elevernas önskemål.

Utbildningen bör bestå av dels etl för alla skolor gemensaml
innehåll som tillgodoser behovet av grundläggande ulbildning för olika delar av
fritidssektorn, dels en profilutbildning som har sin utgångspunkt i
huvudmannens ideologi, skolans lokalisering, elevernas önskemål, arbetsmarknadens
behov eller andra belydelsefulla faktorer. Fördelningen av utbildningstiden
mellan gemensamt innehåll och profilutbildning bör avgöras i samverkan mellan
skolorna, berörda organisalioner och lillsyns-. myndigheten. Dessa parter bör
också avgöra hur framtida studieplaner för utbildningen skall uiformas. För all
uppnå den åsyftade problem-centrerade utbildningen är del vikligt all eleverna
bereds möjligheter atl på olika säll medverka i planeringen av undervisningen. Fritidsledarsko-lorna
bör allteftersom fritidssektorn växer söka anknytning tUl nya verksamhetsområden.
Del bör vara möjligl all anpassa utbildningen till flera organisationers behov,
däribland studieförbundens.

4.2.4 Yrkespraktik och praktikhandledning

I den nu vid folkhögskolorna förekommande
fritidsledarutbildningen ingår yrkespraktiken som en viktig del i utbildningen.
Yrkespraktiken är indelad i dels en s. k. kontinuerlig praktik under vanligen
två timmar per vecka under ett visst antal veckor, dels en sammanhängande
praktik om sammanlagt 9-16 veckor fördelad mellan de båda läsåren. Såväl skolan
som eleverna är engagerade i rekryteringen av lämpliga praktikplalser och
handledare. Strävan är all ge eleverna så slor bredd som möjligl i sin praktik.

Den sammanhängande prakliken är ofta förlagd lill platser ulanför
skolorten. Della kräver speciella åtgärder. Vissa skolor brukar anordna
särskilda kontaklkonferenser med handledarna. Andra kan av ekonomiska skäl
inte genomföra konferenser ulan använder skriftlig informaiion. Flera skolor
har ultalal önskemål om resurser för en målinriktad handledarulbildning. Vissa
skolor ersätter sina handledare under den sammanhängande praklikperioden. Delta
sker vanligen genom atl handledaren anställs som limlärare under ett begränsat
anlal limmar.

Lärare från skolorna besöker praktikplalserna under såväl
den kontinuerliga som den sammanhängande praktiken. Kostnaderna för lärarnas rese-
och traktamentskostnader bestrider skolorna med egna medel. Lärarnas rält alt
få lillgodoräkna sig undervisningstimmar för praktikbesöken varierar mellan skolorna.
Även för eleverna kan yrkespraktiken innebära extra kosinader 1. ex. i
de fall som de tvingas lill dubbel

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 42

bosättning.

Ulredningen betonar vikten av yrkespraktiken. Denna måste
även fortsättningsvis ges en central plals i utbildningen efiersom den är både
en direkl yrkesförberedelse och en förutsättning för den problemcentrerade
undervisningen. Utredningen lägger fram en rad förslag för atl underlätta för
skolorna alt ha en bra praklikverksamhet.

Ulredningen föreslår en ökad lärartäthet för fritidsledarutbUdningen
genom atl en extra tilldelning av 16 timmar per elev och läsår ges för lärares
praktikhandledning. Vidare föresläs alt lärare som i samband med praklikbesök
varit borta mer än nio timmar fär tillgodoräkna sig högst tvä lektionstimmar uiöver
dem som fullgjorts på praktikslällel. Till lärares rese- och Iraklamenlskoslnader
föreslås 300 kr. per elev och läsår. Ulredningen påpekar del nödvändiga i att
skolorna på alla sätl även försöker nedbringa elevernas exlra kosinader i
samband med praktik-perioderna.

De totala kostnaderna för genomförandel av dessa förslag
beräknar utredningen till ca 1,8 milj. kr. under budgetåret 1975/76. Av della
belopp avser 1,2 mUj. kr. den ökade lärartätheten, 291 000 kr. kostnader för lillgodoräkningstimmar
och 336 000 kr. bidrag till lärares rese- och Iraklamenlskoslnader. Vid
beräkningen har utredningen ulgåll från samma inlagningskapacitet som under
innevarande läsår.

4.2.5 Utbildningens dimensionering

Såväl ungdoms- och idrotlsorganisationer som vissa vuxenorganisalio-ner,
kommuner och olika vårdinrättningar m. fl. har behov av personal med kunskaper
om och erfarenheter av olika former av fritidsverksamhet. Förslag som framlagts
av barnstugeutredningen om fritidsverksamhet bland 7 12-åringar och förslag
från ulredningen om skolans inre arbeie pekar på behovet även ulbyggd ulbildning.
Folkhögskoleulrednlngen belo-svärighelerna alt göra tillförlitliga prognoser.
Till säväl ungdomsorganisationers och kommuners som lill olika
vårdinrättningars fritidsverksamhet rekryteras även personal med annan bakgrund
än frilidsledarutbildning. Della förhållande kommer sannolikt atl bestå. Reell
kompelens kommer alt värderas högre än formella meriter och olika bedömningar
kommer i varje särskilt fall all avgöra vilka meriter som skall väga tyngst.

Utredningen föreslår för läsåret 1975/76 en intagning av
560 elever lill folkhögskolans frilidsledarutbildning. Till gymnasieskolans och
kombina-tionsulbildningens frilidsledarkurser anlas f. n. årligen drygt 200
elever.

Beräkningen av lilläggsresurser bör göras med hänsyn lill
del föreslagna anlalel elevplalser. Ulredningen framhåller viklen av alt olika
samhälls-, folkrörelse-, avnämare- och regionala intressen tillgodoses vid
fördelning av de extra resurserna till olika skolor.

Med tanke på svårigheterna atl bedöma efterfrågan på
utbildade frilidsledare är del f. n. inte önskvärl all utbildningen utökas. En sirikl
etableringskontroll av nya utbildningslinjer inom folkhögskolan är inte möjlig
all upprätthålla med hänsyn till den frihet under vilken skolfor-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 43

men arbetar. Genom alt skolorna tilldelas tilläggsresurser
enligl utredningens förslag finns dock en möjlighet att begränsa en
okontrollerad uibyggnad av utbUdningen. När SÖ får kännedom om planer på ny
eller utvidgad verksamhei bör den för berörd rektor och huvudman framhålla det
ansvar som skolan pålar sig gentemot eleverna och de extra kosinader den
åsamkar sig själv. SÖ föreslås vidare få lill uppgift att fortlöpande följa behovel
av frilidsledare och vid behov aklualisera frågan om ulbildningens
dimensionering. Ulredningen avser all i slulbeiänkandel återkomma lill frågan
om gymnasieskolans roll i frilidsledarulbildningen. I avvaktan på della bör inle
nägon ökning ske av frilidsledarulbildningen vare sig inom gymnasieskolan eller
kombinalionsutbildningen.

4.3 Remissyttrandena

4.3.1 Allmänna synpunkter

Folkhögskoleulredningens förslag har i slort sett
mottagits positivt av remissinstanserna. Flera av dessa efterlyser dock en mera
samlad översyn av den utbildning som är inriktad pä fritidssektorn.

Till de remissinslanser som helt eller i huvudsak tUlstyrker
förslaget hör socialstyrelsen, statens ungdomsråd, SÖ, AMS, Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, CUF,
Riksförbundet Kyrkans ungdom. Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar.
Svenska frisksporlförbundel, RF och Ungdomens nykterhetsförbund. Flera av dessa
remissinstanser redovisar emellerlid delvis avvikande delaljsynpunkter.

Statens ungdomsråd, SÖ, UKÄ, AMS, Svenska kommunförbundet,
LO, TCO och Svenska missionsförbundets ungdom anser atl en samlad översyn bör
göras av ulbildning som är inriktad mol hela eller delar av fritidssektorn, bl.
a. för att nä en samordning mellan fritidsledar- och
fritidspedagogutbildningen.

Svenska kommunförbundel. Riksförbundet Sveriges fritids-
och hemgårdar, Sveriges folkhögskoleelevers förbund, RF, Elevkåren vid KFUK-KFUM.s
ungdomsledarinstitut. Fritidsledarnas intresseorganisation och Sarnorganisalionen
för frilidsledarutbildning inom svensk folkhögskola anser atl kombinalionsutbildningen
bör läggas ned. Även Landstingsförbundet och Svenska missionsförbundets ungdom
är kriiiska till kombinationsulbildningen och anser atl den är ell sämre
alternativ än folkhögskolans frilidsledarutbildning, UKÄ säger sig ha
förståelse för de argument som förs fram för permanenlning av utbildningen vid
folkhögskolan men anser att detta inte får leda till att kombinalionsutbildningen
inskränks.

RF anser all även gymnasieskolans ledarutbildning bör
läggas ned. Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar anser i likhet med
lärare och elever vid Stockholms ungdomsledarinstitut all gymnasieskolans
ledarutbildning bör överföras till lämpliga folkhögskolor, medan Svenska
kommunförbundet anser all den bör göras om lill en tvåårig högre specialkurs
inom gymnasieskolan.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 44

Statens ungdomsråd påpekar all fritidsledarutbUdningen vid
folkhögskolan endasi tillgodoser en del av organisalionernas utbildningsbehov
och all dessa även i forlsällningen måste bedriva en omfattande och
kostnadskrävande ulbildning av såväl sina förtroendevalda som sina ledare i
egen regi. Samma påpekande görs av LO, CUF och SSU. Dessa remissinslanser anser
också alt de resurser som samhällel ställer lill förfogande för sådan ulbildning
måste öka kraftigt. LO och SSU pekar särskilt på den funktionärsutbildning som
i ABF:s regi bedrivs inom arbetarrörelsen. CUF anser all medlems- och
funktionärsutbildning i studiecirkelform måste bli ett prioriterat studieämne.

TCO framhåller angelägenheten av att
vidareutbildningsmöjligheter skapas för redan yrkesverksamma inom
fritidssektorn. Även KFUK-KFUM:s riksförbund och Svenska scoutförbundet
behandlar denna fråga och föreslär att vidareutbildningen föriäggs till
högskolan, medan Ungdomens nykterhetsförbund anser atl även denna verksamhei
bör förläggas till folkhögskolan.

Statens kulturråd betonar kulturaspektens betydelse i
utbildningen och påpekar atl flera folkhögskolor har stark inriktning på kullur
och kullurförmedling. ABF anser att frilidsledarulbildningen bör relateras till
målen för den slalliga kulturpolitiken.

Frälsningsarméns ungdom anser att organisaiionen för all
den skall få lämpliga ungdomsledare mäsle utbilda dessa vid organisationens
egen folkhögskola.

4.3.2 Pedagogiska synpunkter

Remissinslanserna är genomgående positiva till folkhögskoleulred-rungens
resonemang rörande fritidsledarnas roll i samhället och den problemcentrerade
undervisningen.

Att fritidsledarna måste kunna göra en konstruktiv
ideologisk insats i sitt arbete understryks av slalens ungdomsråd, SÖ, TCO,
Riksförbundet Kyrkans ungdom, Sveriges folkhögskoleelevers förbund, RF, ABF,
Fritidsledarnas intresseorganisation och Unga örnars riksförbund. De synpunkler
som ulredningen framför om behovet av en verkligheisanknuten, problemcentrerad
undervisning, delas av SÖ, TCO, Svenska missionsförbundels ungdom. Svenska
scoutförbundet, RF, statens kulturråd. Samorganisationen för frilidsledarutbildning
inom svensk folkhögskola och Unga örnars riksförbund.

Sveriges folkhögskoleelevers förbund, RF och
Fritidsledarnas intresseorganisation betonar särskilt vikten av atl lärarna
har egna erfarenheler av arbeie som fritidsledare. Svenska missionsförbundets
ungdom och Ungdomens nykterhetsförbund framhåller behovet av alt engagera
personer utanför skolans ordinarie lärarkår i undervisningen. Svenska
missionsförbundels ungdom ifrågasätter dock om rörelsefolkhögskolorna klarar
delta ulan alt fä exlra bidrag.

Statens ungdomsråd underslryker all undervisningen mäste
bedrivas på ett sådant sätt att de blivande fritidsledarna får en
grundläggande

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 45

kännedom om folkrörelsernas arbeie. KFUK-KFUM.s
riksförbund betonar nödvändigheten av atl eleverna inle bara förvärvar
teoretiska kunskaper, ulan atl de också tillägnar sig en personlig åskådning.

4.3.3 Intagningen av elever

Utredningens synpunkter beträffande intagning av elever
har fått ett positivt mottagande av remissinstanserna. De ändringsförslag som
förekommer rör detaljer i förslagel.

Behörighetsreglerna i sin helhet lillstyrks av bl. a.
statens ungdomsråd, UKÄ. CUF och Sveriges folkhögskoleelevers förbund. Statens
ungdomsråd och UKÄ förutsätter emellerlid alt hänsyn las lill kompelenskommil-téns
förslag. Även KFUK-KFUM:s riksförbund. Svenska missionsförbundets ungdom. Svenska
scoutförbundet och Elevkåren vid KFUK-KFUM:s ungdomsledarinstilul lillstyrker
behörighetsreglerna med undanlag av åldersgränsen som dessa organisalioner vill
sälta lill 20 år. Denna åldersgräns föreslås även av RF, Fritidsledarnas
intresseorganisation och Samorganisationen för frilidsledarutbildning inom
svensk folkhögskola. Svenska frisksporlförbundel förordar en åldersgräns på 21
år.

AMS betonar belydelsen av arbetslivserfarenhet och föreningserfaren-hel.
Förpraktikens betydelse understryks också av bl. a. socialstyrelsen, TCO,
Ungdomens nykterhetsförbund och Unga örnars riksförbund. Svenska frisksporlförbundel
föreslår atl kraven på förpraktik skall utsträckas tUl minst ett års
heltidstjänstgöring eller 5 års insats på fritid. Även SÖ tillstyrker förslagel
rörande förpraktik men anser all vid bedömningen får inle en för snäv avgränsning
göras. Svenska kommunförbundet anser all kravel på förpraktik strider mot
principen om öppna UlbUdningsvägar och anser sig möjligen kunna godta all
kravet får gälla försöksvis under ell anlal år vid folkhögskolan men inte vid
andra skolformer. KFUK-KFUM:s riksförbund anser däremoi all samma krav på
förpraktik skall införas för sökande till såväl kombinations- som
gymnasieutbildningen.

Statens kulturråd anser del angeläget atl man lill frilidsledarulbildningen
i fortsättningen försöker atl fä elever som är mer inriklade på skapande
verksamhet. Riksförbundet Kyrkans ungdom understryker de enskilda skolornas
självklara rält atl avgöra vilka elever som skall anlas, och alt dä ta hänsyn lill
faktorer som kan vara betingade av skolans profil.

4.3.4 Utbildningens omfattning och utformning

Remissinslanserna är i stort sell positiva lill uiredningens
förslag rörande utbildningens omfattning och utformning. De avvikande uppfattningar
som redovisas gäller främsi frågan om hur studieplanerna skall utarbetas.

Flertalet remissinstanser berör frågan om utbildningens
längd och samtliga tillstyrker att utbildningen blir tvåårig. Förslaget till
avvägning

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 46

mellan enhetlighet och profilering har också tillstyrkts
av en rad remissinstanser, bl. a. statens ungdomsråd, SÖ, UKÄ, AMS,
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, KFUK-KFUM.s riksförbund.
Riksförbundet Kyrkans ungdom. Svenska missionsförbundets ungdom.
Fritidsledarnas intresseorganisation och Samorganisationen för frilidsledarutbildning
inom svensk folkhögskola. Den sistnämnda organisationen anser vidare atl förslagel
bör leda lill all en folkhögskolekurs skall kunna få omfatta mer än 34 veckor
bl. a. för atl eleverna skall kunna fä studiemedel för hela kursen.

Ell slort anlal remissinslanser, bl. a. socialstyrelsen.
Svenska frisksporlförbundel. RF, Ungdomens nykterhetsförbund och Unga örnars
riksförbund, betonar viklen av att en profilering av utbUdningen kan göras
utifrån huvudmannens ideologi. ABF anser atl del är meningslöst atl diskutera
hur slor del av utbildningen som skall ägnas åt allmänna ämnen resp.
profilämnen efiersom en skolas grundläggande värderingar måste få komma lill
uttryck i hela utbildningen.

Svenska kommunförbundet anser all en profilering av
utbildningen inle får leda lill all enhetligheten förloras.

Förslagel atl SÖ skall ularbela studieplaner i samråd med
berörda skolor och organisationer saml att dessa studieplaner skall kunna tjäna
som riktmärken för de enskilda skolorna tillstyrks i sin helhet av SÖ, KFUK-KFUM:s
riksförbund och RF. Ylterligare några remissinstanser är positiva tUl förslaget
men underslryker kraftigt atl detla inle får leda till all skolorna känner sig
bundna av studieplanerna. Till denna grupp hör Riksförbundet Kyrkans ungdom,
Sveriges folkhögskoleelevers förbund och SSU. Svenska missionsförbundets ungdom
och Samorganisationen för fritidsledarutbildning inom svensk folkhögskola anser
all den sistnämnda organisaiionen bör utarbeta studieplanerna och alt SÖ skall
bekosta arbetet.

LO anser alt största vikt måste läggas vid de medverkande
organisationernas synpunkter vid utarbetandet av de framlida studieplanerna.
LO anser del självklart all ABF och Unga örnas riksförbund skall medverka i
delta arbete och all del är bäitre alt del sker i anslulning till folkhögskoleutredningens
fortsatta arbeie än alt det läggs på SÖ.

Unga örnars riksförbund anser alt resp. folkhögskola bör
svara för ulbildningens uppläggning och utformning i samråd med de närmast
berörda avnämarna. Svenska kommunförbundel förutsätter alt förbundel får delta
i det fortsatta sludieplansarbelel.

Nödvändigheten av atl SÖ genomför den föreslagna
konferensverksamheten betonas särskilt av KFUK-KFUM:s riksförbund, RF,
Ungdomens nykterhetsförbund och Fritidsledarnas intresseorganisation. Frågan om
enhetliga intyg väcks av Riksförbundet Kyrkans ungdom. Svenska scoutförbundet
och Sarnorganisalionen för fritidsledarutbildning inom svensk folkhögskola.

Statens kulturråd betonar generellt vikten av att skapande
verksamhei får en siarkare slällning i utbildningen. RF och ABF konstaterar alt
del vid folkhögskolan även i forlsällningen kommer alt bedrivas en omfal-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 47

lande ledarulbUdning ulanför den tvååriga fritidsledamtbUdningens
ram. Detla betecknas som nödvändigt och värdefulll och ABF betonar att även
sådan ulbildning borde få samma stöd som den nu akluella.

4.3.5 Yrkespraktiken i utbUdningen

Förslagen rörande yrkespraktikens roll i utbildningen och
tilläggsresurser för detta ändamål har mottagits positivt av remissinslanserna.
Däremot är flera av dessa missnöjda med alt förslag inle har lagts fram belräffande
arvodering av handledare och läckande av elevernas fördyrade
levnadsomkostnader under den sammanhängande prakliken.

Till de remissinstanser som understryker belydelsen av att
yrkespraktiken får en central plats i utbUdningen hör SÖ, CUF, KFUK-KFUM.s
riksförbund och RF. Riksförbundet Kyrkans ungdom och Ungdomens
nykterhetsförbund betonar vikten av att praktiken planeras på ett sådant sätt
att även berörda organisalioner och institutioner får behållning av samarbetet
med skolan.

Uiredningens förslag om lilläggsresurser lillslyrks av bl.
a. SÖ, TCO, KFUK-KFUM:s riksförbund. Riksförbundet Kyrkans ungdom. Svenska
missionsförbundets ungdom, Samorganisationen för fritidsledarutbildning inom
svensk folkhögskola och Unga örnars riksförbund. Även LO tillstyrker förslagel
men anser all molsvarande resurser också bör ställas lill förfogande bl, a. för
arbetarrörelsens funktionärsutbildning som är en kvalificerad ledarulbUdning
med annorlunda uppläggning. Samma uppfattning framförs av SSU och ABF. RF
tillstyrker förslaget om extra tilldelning av lärarlimmar men föreslår dessulom
alt fritidsledarutbUdningen skall få 2,8 istället för nuvarande 2,2 lärarlimmar
per elevvecka. Fritidsledarnas intresseorganisation föreslär 3,0 lärarlimmar
per elevvecka.

Etl antal remissinstanser anser atl frågan om arvodering
av handledare bör övervägas på nytt. Målet bör vara en lösning som ansluter
till den ordning som finns för socionomulbUdningen.

Några instanser anser också all frägan om elevernas
fördyrade levnadsomkostnader i samband med dubbel bosättning under den sammanhängande
praktiken måste lösas sä snart som möjligl.

4.3.6 UtbUdningens dimensionering

Flera remissinstanser underslryker Uksom ulredningen själv
atl beräkningarna av behovet nyutbildade frilidsledare är mycket osäkra.

Slatens ungdomsråd, SÖ, UKÄ, TCO, Rörelsefolkhögskolornas
intresseorganisation. Riksförbundet Kyrkans ungdom och ABF tillstyrker
förslaget om 560 utbildningsplatser per år. Svenska missionsförbundets ungdom.
Svenska scoutförbundet, Sveriges folkhögskoleelevers förbund och
Fritidsledarnas intresseorganisation anser att detla är för mycket.

AMS föreslår att dimensioneringen skall vara flexibel för
att lätt kunna anpassas till arbetsmarknadens aktuella behov och andra ulbildningsbe-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 48

hov. Statens ungdomsråd. Landstingsförbundet och TCO hör lill
de remissinslanser som underslryker osäkerheten i beräkningarna och nödvändigheten
av all tillsynsmyndigheten noga följer behovet av nyutbildade fritidsledare
och föreslär de förändringar i dimensioneringen som behövs. LO, ABF och Unga
örnars riksförbund betonar all när dimensioneringen fastställs mäsle hänsyn
tas lill att della inte är den enda utbildning som bör vara meriterande för tiänster
inom fritidssektorn. Även i fortsättningen måste organisalionernas egen utbUdning
kombinerad med långvarig erfarenhet av föreningsarbete som förtroendevald vara
meriterande för tjänster inom säväl organisationer som offenilig förvaltning.

UKÄ ifrågasätter om uteblivna tUläggsresurser är en
tillräcklig restriktion för atl styra ulbildningens dimensionering. Svenska
missionsförbundets ungdom, RF och Elevkåren vid KFUK-KFUM.s ungdomsledarinstitut
diskuterar olika former av etableringskontroll.

I fråga om vilka skolor som skall bedriva frilidsledarutbildning
anför LO och SSU all det är angeläget all arbelarrrörelsens folkhögskolor blir
representerade i den gruppen. Även Riksförbundet Kyrkans ungdom. Svenska
missionsförbundels ungdom och Samorganisationen för fritidsledarutbildning
inom svensk folkhögskola anser all arbetarrörelsens skolor bör bli
representerade bland dem som bedriver frilidsledarutbildning men att i övrigl
de skolor som lillhör samorganisationen bör ha företräde till utbildningen.

Svenska missionsförbundets ungdom anser alt en eventuell
framtida utbyggnad av fritidsledarutbUdningen bör ske vid sådana skolor som är organisalionsanknulna
och då i försia hand vid sådana där huvudmannen kan påvisa behov av fler
nyutbildade frilidsledare inom den egna rörelsen. Vidare påpekar förbundel all
del är olyckligt om någon folkhögskola skulle komma atl domineras av denna ulbildning.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 49

5 Föredraganden

5.1
Samhället och ungdomsorganisationerna

Vårt land kan beskrivas som elt folkrörelse- och organisalionsland.
Folkrörelserna engagerar sig i samhällsdebatten och medverkar i opinionsbildningen.
Genom del vittförgrenade nälel av föreningar får mänga människor möjUgheter att
komma till tals och påverka samhällsutvecklingen. Organisaiionerna blir
därigenom värdefulla instrument för utvecklingen av vår demokrati.

Barn- och ungdomsorganisationerna har vikliga uppgifier i
folkrörelsearbetet. De knyter kontakter i de nya generationerna och svarar för
elt betydelsefullt skolningsarbete. Många gånger är det just ungdomsorganisationerna
som lar upp den ideologiska debatten inom folkrörelserna och som spelar huvudroUen
då det gäller all utveckla och förnya organisationernas arbetssätt. Alt främja
barn- och ungdomsorganisalionernas arbete blir därför inte enbart ell centralt
inslag i samhällets ungdomspolitik utan också en insats för folkrörelserna i
dess helhet.

Arbetet i barn- och ungdomsorganisationerna bedrevs länge
ulan samhälleligt stöd beroende på att det med hänsyn till bl.a. organisalionernas
frihel uppfattades som tvivelaktigt eller renlav felaktigt att samhället
lämnade ekonomiska bidrag. Del slalliga slödel utgick för första gången
budgetåret 1954/55 och omfattade då bidrag till instruktörsverksamhet,
ungdomsledarkurser och s.k. fritidsgmppsverksamhel.

Innan jag övergår till all redogöra för de riktlinjer som enligl
min mening bör ligga lill grund för den fortsatta statliga bidragsgivningen lill
ungdomsorganisationerna vUl jag hell kort ge en översiktlig bild av hur motiven
för det samhälleliga slödel har förändrats under de gångna åren. I detta
sammanhang kommer jag också att beröra den roll man från olika håll vill ge
organisationerna i dagens samhälle.

Under 1950-lalel var del främst ett socialpreventivt
synsätt som motiverade stödet lill ungdomsorganisalionerna. Beslutet att införa
ell ungdomsslöd fattades i samband med en omläggning av alkoholpolitiken. I
motiven för bidragen framhölls också att slödet avsåg att främja enskilda
organisationers strävanden efter sunda levnadsvanor, särskilt bland ungdomen.
En ökad verksamhei inom ungdomsorganisalionerna betraktades som ett led i den
förebyggande barna- och ungdomsvården. Stödet avsåg inte atl främja
organisationens egna mål ulan i slället de för alla organisalioner gemensamma
ungdomsfrämjande uppgifterna. Denna inslällning log sig bl. a. uttrycket all
religiös propaganda inte fick förekomma i verksamhet för vilken statligt stöd
utgick. De poliliska ungdomsförbunden ställdes ocksä lill en början ulanför
bidragssystemet.

Reformeringen av ungdomsslödel under 1960-lalet utgick
ifrån en delvis annan grundsyn. I 1962 års ungdomsutrednings slutbetänkande (SOU
1967:19) Statens slöd liU ungdomsverksamhet formulerades denna på följande
sätt: Del är inte riskerna för all den som är ung skall misslyckas i

4 Riksdagen 1975. 1 samt. Nr 14

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 50

fråga om social anpassning och personlig utveckling ulan
möjligheterna alt la till vara den enskildes inneboende förutsättningar och
anlag som bör vara den främsta drivkraften bakom samhällets ungdoms- och
fritidspolitik.

Även ungdomsorganisalionernas egenvärde framhölls som skäl
för samhällsstödet. I de egna organisationerna kan ungdomen, anförde ulredningen,
få möjligheler all stifta bekantskap med demokratins och parlamentarismens idé
och teknik, lära sig falla beslut och ta ansvar för dem, argumentera för sina
egna åsikter men ändå respekiera majoritetens vilja saml lära sig samarbele och
tolerans. Vid den reformering av del statliga stödet som skedde år 1969 (prop.
1969:1 bU. 10, SU 1969:43, rskr 1969:129) jämställdes på utredningens förslag
de politiska ungdomsförbunden i slalsbidragshänseende med övriga
ungdomsorganisationer. Organisationerna fick även möjligheter atl disponera de
statliga bidragen pä ett friare sätt. Reformeringen följde de allmänna
riktlinjer för det statliga stödet som ungdomsulredningen hade föreslagit.

Den syn pä relationerna mellan samhället och
ungdomsorganisationerna som ungdomsutredningen gav uttryck för utvecklades
senare av 1965 ärs idrollsulredning i belänkandet (SOU 1969:29) Idrott ål aUa.
Statsmakternas beslut år 1970 (prop. 1970:79, SU 1970:12, rskr 1970: 291), som
huvudsakligen följde idrotlsulredningens förslag, innebar all de slalliga
bidragen till idrollsändamål samordnades och atl riksidrotlsslyrelsen
tilldelades förvaltningsuppgifterna för del nya organisations-stödet. En
frivillig ideell organisation kom härigenom atl få samma ansvarsuppgifler inom
denna sektor som skolöverstyrelsen (SÖ) har för ungdomsslödel i övrigl.

Är 1970 omorganiserades statens ungdomsråd som då hade
existerat sedan år 1 959 och gavs delvis andra funktioner. En av rådets
väsentligaste uppgifier blev alt se över det slalliga slödel lill
ungdomsorganisationerna, främsi då bidragel till den lokala verksamhelen.

Rådel lade hösten 1970 fram etl förslag om lokalt stöd som
kom alt Ugga till grund för statsmakternas beslut atl avskaffa fritidsgruppsslödet
och i stället införa ett lokaU aktivitetsslöd (prop. 1971:32, KrU 1971:12, rskr
1971:187). Beslutet innebar ytterligare etl sleg på vägen all ulveckla
organisationernas frihet och självständighet. 1 prop. 1971:32 anförde
föredraganden bl. a. atl den nya bidragsformen avsäg all ge ungdomsorganisalionerna
största möjliga frihet i fråga om verksamhetens inriktning och att varje
organisation skulle kunna låla sina egna mål prägla verksamheten. Organisationernas
frihet markerades också genom att de själva och inle som lidigare kommunerna
eller studieförbunden - blev huvudmän för verksamhelen.

Efter förslag från ungdomsrådet beslulade statsmakterna år
1972 (prop. 1972:1 bU. 10, KrU 1972:8, rskr 1972:84) om ändrade regler för
bidraget till ungdomsledarulbildning. Denna förändring innebar bl. a. all den
nedre åldersgränsen för bidragsberättigande medlem sänktes från 12 tUl 7 år.
Ungdomsrådet har även sammanställt uppgifier om omfaltningen av ungdomsorganisationernas
internationella verksamhet.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 51

Vidare har rådet svarat för viss försöksverksamhet som
genomförts i samverkan mellan kommuner och lokalt verksamma ungdomsorganisationer.

Är 1972 fick en arbetsgrupp inom statens ungdomsråd i
uppgift att utreda bl. a. frågan om del statliga stödet till
ungdomsorganisationernas cenirala verksamhei. Arbetsgruppen har lagt fram ell
förslag som remissbehandlals genom ungdomsrådets försorg. Rådel har i april
1974 inkommit till Kungl. Maj:t med förslag rörande den framlida ulformningen
av slödet. 1 arbetsgruppens belänkande som ligger till grund för ungdomsrådets
förslag redovisas en omfattande diskussion kring motiven för del samhäUeliga
slödel. Förslag läggs ocksä fram om atl vissa mål formuleras för
ungdomspolitiken. Jag återkommer lUl detla i del följande.

Jämsides med att motiven för det direkta stödet till ungdomsorganisalionerna
har förändrats har även synen på organisalionernas roll i samhället vidgats.
Organisationerna har tidigare medverkat i verksamhet av informations- och upplysningskaraklär
men det har då varit organisalionernas breda kontaktyta som värdesatts. Under
senare år har emellerlid de olika organisationernas särart, deras profil och på
ideologi grundade verksamhei börjai uppfattas som en betydelsefull tillgäng
inom skilda områden av samhällel. Exempel på delta är den försöksverksamhet med
friiidsverksamhei på eflermiddragslid för barn i åldrarna 7-12 år som
påbörjades är 1970 med medel ur allmänna arvsfonden. Barn- och ungdomsorganisalionerna
har getts tillfälle atl bedriva en regelbunden verksamhet, avsedd att vara etl komplemenl
till den kommunala barntillsynen. Ett annal område där organisalionernas egen
profil setts som en tillgång är den upplysningsverksamhet i alkohol-och narkotikafrågor
som statsmakterna beslutade om år 1972 (prop. 1972:61, SkU 1972:30, rskr
1972:214). 1 proposUionen framhölls alt organisationerna kan bedriva en från
sina skilda utgångspunkter moliverad informationsverksamhet, som därigenom ger
frågorna en mer allsidig belysning och bredare täckning.

Den nya synen på organisalionernas roll i samhället har
också kommit till uttryck i flera statliga utredningar som nyligen lagl fram
förslag i fråga om olika delar av samhällsarbetet.

1968 års barnstugeutredning (S 1969:31) pekar i sitt
betänkande (SOU 1974:42) Barns fritid på möjligheterna alt lokalt engagera
ungdomsorganisationerna för all fä till stånd fritidsverksamhet för skolbarnen
i åldrarna 712 år. Även föreningsUvels medverkan i vad utredningen beskriver
som del utvidgade fritidshemmet behandlas. En organiserad gruppverk-samhet i
föreningsregi som kompletterar fritidshemmen ger enligt utredningen barnen siörre
möjlighet att della i en verksamhet som svarar mol deras speciella inlressen.
För barnens ulveckling är det önskvärl att de redan tidigt får möta ell ideellt
inriktat arbeie. För all öka kommunernas möjligheler att slödja fritidsverksamhet
inom ungdomsorganisationerna bland yngre skolbarn föreslår ulredningen all ell
särskilt statsbidrag skall utgå som av kommunerna skall förmedlas till
ungdomsorganisationernas lokala verksamhei. Barnslugeutredningens förslag
bereds f n. inom socialdepartementet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 52

Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbeie behandlar i
betänkan-del (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö bl. a. förändringar i
skolarbetets uppläggning. Skoldagen skall enligl ulredningen bestä av fasta
(läroplansbundna) och fria aktiviteter. Som exempel på innehållel i de fria
aktiviteterna nämner ulredningen bl. a. olika aktiviteter under medverkan från
föreningslivet. Det är, enligt ulredningen, en angelägen uppgift för skolan atl
slödja de ideella organisaiionerna och del fritidsliv som ungdomen själv
organiserar. Arbetet inom organisationer och föreningar ger inte enbart
pedagogisk slimulans. Del bidrar även lill alt skapa social gemenskap och
förståelse mellan gmpper. Det ger träning i demokratiska arbelsformer och
tillgodoser ungdomarmas behov av engagemang. Ulredningen pekar på att del kan
finnas behov av all skolan står öppen för vissa elever även före skoldagens
början och på eftermiddagslid. Även i fråga om dessa aktiviteter anser ulredningen
att ungdomsorganisationerna kan medverka.

I alkoholpolitiska utredningens (Fi 1966:33) belänkande (SOU
1974: 90) Alkoholpolitik framhålls ungdomsorganisationernas och folkrörelsernas
slora värde. Ulredningen gör sina bedömningar med tanke pä det förebyggande alkoholpoliliska
arbelel. Föreningslivet kan, betonar ulredningen, göra insalser i del direkta
informationsarbetet och skapa stimulerande fritids- och kulturmiljöer.

Av min redovisning framgår hur synen på ungdomsorganisalionernas
verksamhei gradvis har förändrats och hur en ökad medverkan från
ungdomsorganisationerna nu eftersträvas pä skilda områden. Den förändring av
synen på ungdomsorganisalionerna som skett grundas på en ökad medvetenhet om värdel
av organisalionernas insatser. Ell väl differentierat och omfattande
föreningsliv med skiftande aktiviteter är en slor tillgäng för såväl ungdomen
som samhällel i dess helhet.

Slalens
ungdomsråd har i sitt förslag rörande stödet till ungdomsorganisationernas
centrala verksatnhel framhållit atl målel för samhällets ungdomspolitik genom
ungdomsorganisationerna bör vara alt den skall medverka till att ulveckla
demokratin, stimulera till samhällsengagemang, skapa en bättre samhällsmiljö
och bidra lill jämlikhet mellan individer och mellan grupper i samhället saml
skapa samhörighet mellan generationerna. Jag anser all ungdomsrådet med sin
beskrivning fångat in de väsentligaste motiven för samhällel atl slödja ungdomsorganisalionerna
och ge dem ell vidare arbetsområde.

Inom
ungdomsorganisationerna beslutar medlemmarna självsländigt om verksamhetens
former och inriklning och de kan därigenom påverka sin egen situation.
Ungdomarna får försvara sina egna ståndpunkter och dela ansvaret för de beslul
som fattas. Härigenom förbereder de sig för vuxenroller i familjen, på
arbetsplatsen och samhällsarbetet. Genom sitt arbetssäll medverkar ungdomsorganisalionerna
lill all bredda och fördjupa demokratin.

1 många ungdomsorganisationer
är verksamheten inriktad på sociala, politiska eUer kulturella frågor.
Medlemmarna i dessa organisationer blir medvetna om samhällsproblemen och får
möta olika värderingar i samhällsfrågor. Med utgångspunkt i erfarenheler,
studier och diskussioner

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 53

kan de utforma sin egen samhällssyn och della i
opinionsbildningen för alt förändra samhällel.

Ungdomsorganisationerna bedriver ofta elt omfattande internationelll
arbeie. De studerar internationella förhållanden och tar kontakter med ungdomar
i andra länder. Denna verksamhei ökar medvetenheten om de internationella
problemen och stärker på sä sätl känslan för internationell solidaritet.

Organisaiionerna är också samlingspunkter för ungdomarnas
fritidsaktiviteter. Föreningslivet kan erbjuda många olika fritidsallernaliv.
Organisationernas sirävan är all få lill slånd ell varaktigt engagemang för meningsfulla
fritidssysselsättningar och atl skapa en social gemenskap som omfaltar alla
ungdomar oavsett förutsättningar och prestationer. En verksamhet med dessa
kännetecken kan bli etl slagkraftigt alternativ till del många gånger passiviserande
kommersiella fritidsutbudet.

Många ungdomsorganisationer har en anknytning till de
vuxnas föreningsliv. Den kontakt mellan generationerna som skapas inom en
folkrörelse bygger på gemensamma värderingar och intressen. Detta bidrar lill
att skapa én naturiig samhörighet generationerna emellan.

Föreningslivel kan genom insatser på fritidsområdet i
samverkan med t. ex. skolor, ungdomsgårdar och fritidshem bidra lill all förnya
samhällsarbetet. Dessa insalser för organisaiionerna i kontakt med nya ungdomsgrupper.
Samlidigl kan sådan verksamhei också stimulera de egna medlemmarna lill
fördjupat engagemang genom att föreningarna tUldelas ansvarsfulla uppgifier och
kan påverka det direkta samhällsarbetet. Samverkan mellan föreningslivet och
samhällets olika organ kan också medverka till all bryta lendenser till
isolering som ibland upplevs säväl av samhällets institutioner som inom
föreningslivet.

Formerna för föreningslivels medverkan i det direkta
samhällsarbetet måste utvecklas successivt i nära samverkan mellan samhällets
organ och de ohka föreningarna. Föreningslivets medverkan måste kunna ske på
föreningslivets villkor. Del är den speciella prägel eller särart varje
ungdomsorganisation har som är den värdefulla och unika resurs med vilken föreningslivel
kan berika samhällsarbetet. Därför får inle en utvidgad samverkan leda till alt
föreningarnas traditionella verksamhet skjuls åt sidan. En aktiv
medlemsvärvning, etl omfattande studiearbete och en Uvlig intern diskussion är förutsältningar
för atl ungdomsorganisationerna skall kunna göra insalser pä nya områden.
Därför är det också viktigt atl föreningslivet har ekonomiska resurser all
fullfölja och vidareutveckla den egna verksamheten.

Statens ungdomsråd har föreslagil en kraftig ökning av det
statliga stödet till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. En förstärkning
av resurserna är moliverad redan av del skälet all många organisalioner idag
har slora ekonomiska svårigheier och för all förhindra alt organisaiionerna
måste liera sig med kommersiella intressen för att klara sina finanser. De
administrativa kostnaderna har ökat starkt under 1970-lalel vilket minskal
utrymmet för utbildningsverksamhet och utvecklingsarbete. Härtill kommer att
ungdomsorganisationerna måste få möjligheter att stärka sin inre organisaiion,
särskilt ungdomsledarulbild-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 54

ningen, för all klara nya uppgifter som de tagit på sig i
samverkan med olika samhälleliga organ och därmed börja pröva sådana
arbetsformer i den lokala fritidsverksamheten som bl.a. de utredningar jag lidigare
berört har ansett vara angelägna. Mina förslag i det följande innebär all
bidraget till ungdomsorganisationernas cenirala verksamhei ökar med 5,5 milj.
kr. till 21,4 milj. kr.

Jag övergår nu till all behandla frågan om hur slödet
närmare bör vara utformat.

5.2 Stöd till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet

De ungdomsorganisationer som förklarats berättigade till
statligt stöd erhåller f. n. bidrag till dels central verksamhet, dels ungdomsledarutbildning.
Vidare utgår bidrag lill den lokala verksamhelen. SÖ har ansvarel för
fördelningen av bidragen.

Statens ungdomsråd föreslår att ett enda bidrag skall ulgå
liU ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. De nuvarande bidragen lill ungdomsorganisalionernas
cenirala verksamhet och till ledarutbildning bör sålunda enligt förslaget föras
samman lill ell bidrag.

Ungdomsrådels förslag tiU principer för del nya bidragel
knyter an liU grunderna i nuvarande syslem och innebär på vissa punkter endasi
en jusiering av dessa. Som villkor för bidrag föreslås bl. a. även i fortsättningen
gälla att organisationen skaU ha en spridning i landet, att den skaU ha ett vissl
antal medlemmar saml all den själv skall bidra lill finansieringen av
verksamheten.

Som villkor för atl en ungdomsorganisation skall få
statligt bidrag bör enligt ungdomsrådets förslag gälla att organisationen är
uppbyggd efter gängse demokratiska principer och bedriver verksamhet
huvudsakligen bland barn och ungdom. Organisaiionen skall ha minsl 3 000
medlemmar i åldrarna 7-25 år och verksamma lokalavdelningar i minsl hälften av
landets landstingskommuner. Med landstingskommun bör därvid jämställas sådan
kommun som inte ingår i landstingskommun. Ungdomsrådet anser all det liksom
hittills bör ankomma på regeringen all avgöra när en organisation skall
förklaras berättigad till statligt bidrag.

Bidrag föreslås ulgä i form av ell grundbidrag, som är
lika slorl för alla organisalioner och ell rörligl bidrag som beräknas per
medlem för det medlemslal som överstiger 3 000. Bidraget bör ulgä med högst 75
% av en organisations fakliska kosinader för central verksamhet och administration
saml för internationell kontaktverksamhet. För organisation som för försia
gången tilldelas statligt bidrag föreslås elt successivt inträde i
bidragssystemet som innebär all halvt grundbidrag utgår för första årel, helt
grundbidrag för andra årel samt att både grundbidrag och rörligt bidrag utgår
fr. o. m. del Iredje året. För organisaiion som inte längre uppfyller
kvalifikationskraven för bidrag föreslås etl motsvarande syslem för successivt
utträde.

Medlemsantalet bUr enligt det nya systemet av central
betydelse för hur slort bidrag organisaiionerna skaU få. Ungdomsrådet föreslår atl
bidragsgrundande medlem skall definieras som den som är ansluten lill en

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 55

lokalavdelning, har stadgeenliga möjligheter atl påverka beslul
rörande organisationens verksamhet och inriklning samt har eriagt avgifi till organisaiionen
för närmasl föregående verksamhetsår.

Del förslag lill nyll bidragssystem som slalens ungdomsråd
har lagl fram finner jag i huvudsak väl avvägt. Förslaget bör således kunna
läggas liU grund för en förändring av del statliga stödet lill organisalionernas
centrala verksamhei.

Det slalliga slödet bör ges en sädan form alt ungdomsorganisalionerna
i så slor utsträckning som möjUgl ges lillfälle alt själva avgöra hur de
utgående medlen skall disponeras. Delta främjas enligl min mening bäst om
endast ett bidrag utgär till den centrala verksamheten. Etl sådant sammanhållet
bidrag bör vara så utformat all del är enkell att beräkna och fördela.
Villkoren för del statliga bidragel får inte styra verksamhetens form eUer
innehåll. Vidare bör del kravel slällas på bidragsreglerna atl lillgängliga
medel fördelas på elt så rättvist sätt som möjligl meUan organisationerna.

Slödel lill ungdomsorganisalionernas cenirala verksamhei
bör bestå av etl grundbidrag och ell rörligl bidrag. Grundbidraget bör vara
lika slort för alla organisalioner. Jag förordar all grundbidrag utgår med 150
000 kr. till slalsbidragsberältigad ungdomsorganisation.

Del rörliga bidragel bör beräknas på det anlal medlemmar i
åldrarna 7-25 år som översliger 3 000 med ett minskande belopp ju fler
medlemmar organisaiionen har. En sädan minskning är enligl min mening moliverad
efiersom organisationernas kosinader för central verksamhei inle kan fömtsättas
öka i samma takt som antalet medlemmar. Det rörliga bidraget bör i inlervallel
3 001-15 000 medlemmar ulgä med högst 20 kr. per medlem, i inlervallel 15
001-40 000 medlemmar med högst 15 kr. per medlem och i intervallet 40 001
medlemmar och därulöver med högst 10 kr. per medlem. För den händelse anvisade
medel inte medger all högsla bidrag utgår skall bidragel per medlem i de olika
intervallen reduceras på ett proportionellt säll sä atl det lillgängliga beloppel
inle överskrides. Det statliga bidraget, dvs. grundbidragel och del röriiga bidragel
bör sammanlagl uigöra högst 75 % av en ungdomsorganisations faktiska kostnader
för central verksamhei och administration samt för internationell
kontaktverksamhet. För alt vinna enkelhet i redovisningen bör kravel på egeninsats
avse förhållandena närmast föregående redovisningsår. Härigenom kommer de medlemsuppgifler
som ligger lill grund för bidragels storiek och de centrala kosinader som
redovisas att avse samma redovisningsår. Jag kommer senare alt beröra formerna
för redovisningen.

1 likhel med ungdomsrådet förordar jag all med statsbidrags-berättigad
ungdomsorganisation bör förslås organisation som bedriver verksamhet
huvudsakligen bland barn och ungdom, har minst 3 000 medlemmar i åldrarna 7-25
år och har verksamma lokalavdelningar i minst hälften av landels
landstingskommuner (motsvarande). Sänkningen av den nedre åldersgränsen för
statligt bidrag innebär i nuläget att ytterligare drygt 300 000 medlemmar i ungdomsorganisalio-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 56

nerna kan räknas in i bidragsunderiaget.

Den föreslagna sänkningen medför all organisalioner med elt
stort anlal barn som medlemmar kan tillgodoräkna sig bidrag även för denna
medlemskategori. Delta bör öka organisationernas möjligheler alt utöka barnverksamhelen
och få ytterUgare erfarenheler.

Vad jag nyss har förordal innebär att jag ansluler mig liU
ungdomsrådets uppfattning all endast organisalioner med en viss minsta
geografisk spridning i landet skall erhålla slalligt bidrag. Samtidigt serjag
det som naturligt all kommuner och landsiing även i fortsättningen ger slöd lill
organisalioner som är lokall och regionalt förankrade.

Jag föreslår också atl den medlemsdefinilion som läggs lill
grund för beräkningen av del rörliga bidragel utformas på det sätl ungdomsrådet
föreslagit. Med medlem bör således avses den som under närmast föregående
redovisningsår varit ansluten till lokalavdelning inom organisationen och som
haft stadgeenliga möjligheter att påverka beslut rörande organisationens verksamhei
och inriklning och som erlagl avgifi lUl organisaiionen för detta år. Ändringen
av definitionen av bidragsgrundande medlem syftar främst till all markera belydelsen
av all organisaiionerna är demokratiskt uppbyggda med medlemmar som själva
beslutar om och lar ansvar för verksamhetens innehåU och inriktning. Dessulom
förutsätter konstruktionen av det rörliga bidrag en mer entydig definition än
den nu gällande.

Vissa kristna ungdomsorganisationer har anfört tveksamhet mol
kravel på all medlem skall ha erlagl sladgeenlig avgifi liU den lokala
organisationen för atl denne skall kunna beaktas vid bidragsberäkningen.
Invändningarna är inle föranledda av alt man motsätter sig tanken på att
medlemmarna genom egna insalser skall medverka i finansieringen av den lokala
verksamheten utan är istället principiellt hållna och motiveras utifrån en
kristen syn på medlemskapet i församlingen. Frän praktisk synpunkl är del som
jag ser del fråga om hur dessa organisationer skall kunna styrka medlemskapet
för medlemmar som inte eriagt medlemsavgift. Del bör ankomma på den myndighet
som handhar bidraget atl tillsammans med var och en av de berörda
organisationerna fastställa vUka andra krilerier som skall ersätta kravel på eriagd
medlemsavgift.

De båda organisaiionerna Riksförbundet Kyrkans ungdom och
Riksförbundet Sveriges frilids- och hemgårdar bedriver etl omfattande barn- och
ungdomsarbete. Organisationsstrukturen i de båda organisaiionerna
överensstämmer emellertid inte med den i de övriga ungdomsorganisalionerna. De
kan därför inte komma ifråga för bidrag enligt de förordade reglerna. Jag delar
emellertid ungdomsrådets uppfattning all dessa organisalioner även i
fortsättningen bör få stöd. Det bör ankomma på regeringen all beslula om
bidragens sloriek. Jag kommer i det följande (7.1) alt för dessa organisationer
beräkna en ökning av bidragen som motsvaras av ökningen lill övriga organisalioner.

Samarbetsorganisalionerna Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap,
Sveriges kristna ungdomsråd och Sveriges ung-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 57

domsorganisationers landsråd erhåller f. n. bidrag efter
beslut av regeringen. Arbetsgruppen inom ungdomsrådet anser att del bör vara
medlemsorganisationernas sak atl slödja sina samarbetsorganisationer. Denna uppfattning
delas av flera av remissinstanserna.

Jag delar den principiella synen atl det i första hand bör
vara medlemsorganisationerna som avgör hur de olika samarbetsorganisalionerna skaU
utvecklas och att medlemsorganisationerna därför bör la huvudansvaret för
finansieringen av verksamheten. Härigenom kommer medlemsorganisationernas
engagemang för de gemensamma uppgifterna att öka. Del skulle emellertid för de
tre nämnda samarbetsorganisalionerna innebära etl stort ekonomiskt avbräck om
de nu hell skulle fråntas de statliga bidragen. Jag förordar därför alt
Sveriges ungdomsorganisationers landsråd t.v. erhåller två grundbidrag saml
alt Sveriges kristna ungdomsråd och Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap
t. v. vardera erhåller ell grundbidrag.

Övergängen till ell nytt bidragssystem kan innebära atl
någon ungdomsorganisation erhåUer etl minskat bidrag lill sin cenirala verksamhei.
För atl undvika övergångssvärigheter bör del ankomma på den bidrags-fordelande
myndigheten vid fördelningen av bidragen för budgetåret 1975/76 beakta atl
ingen av regeringen för slatsbidrag godkänd ungdomsorganisation erhåller lägre
bidrag tiU sin centrala verksamhei än vad organisaiionen erhöll till sin
centrala verksamhei och ungdomsledarulbildning för budgetåret 1974/75. Godtas
vad jag nu har förordal avserjag att i annat sammanhang meddela de föreskrifter
som behövs.

Ungdomsrådet föreslår all nuvarande Iröskelorganisalioner
successivt förs in i bidragssystemet om de uppfyller bidragsviU-koren.
Organisationer som inle längre uppfyller dessa villkor bör på molsvarande sätt
successivt föras ut ur systemet. Jag tillstyrker detta förslag som innebär att
ungdomsorganisation som regeringen för första gången förklarar berättigad till
statligt bidrag under försia året erhåller ett halvt grundbidrag, under andra
året ett helt grundbidrag samt under tredje årel både grundbidrag och rörligl
bidrag. För organisalioner som inle längre uppfyller kraven för slatligl bidrag
minskas bidragel successivt på molsvarande säll.

Av de organisalioner
som nu erhåller s.k. Iröskelbidrag har jag funnil atl Helgelseförbundels
ungdom, Kristen demokraiisk ungdom och Riksförbundet Unga katoliker uppfyller
de uppställda bidragsvillkoren. Jag avser att i annal sammanhang föreslå
regeringen att dessa organisalioner förklaras berättigade lill slatligl stöd.
Svenska bålunionen, lidigare Sveriges Molorbälsunion, erhåller s.k. Iröskelbidrag
lill ungdomskom-mitléns verksamhei. Unionen erhåller även bidrag ur anslagel Slöd
till idrotten: anläggningsslöd m.m. under nionde huvudtiteln. Organisaiionen
kommer under nästa budgetår all erhålla bidrag endast under nionde huvudtiteln.
Jag har i denna fråga samrått med chefen för jordbruksdepartementet. Vad
gäller De bUndas förening, Hörselfrämjandels riksförbund. De dövas riksförbund
och Svenska samernas riksungdomsförbund som f.n. även de erhåUer s.k.
tröskelbidrag, kan inte bidragsbestämmelser-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 58

na tillämpas på grund av organisationernas särart. Verksamhelen
är emellerlid av sådani värde alt elt slalligt stöd bör ulgå. Jag återkommer tiU
denna fråga i del följande (7.1).

Svenska
Alliansmissionens ungdom har erhållit centralt slöd sedan bidrag inrättades. Pä
grund av all organisationen av tradition varil förankrad endasi i en viss
region uppfyller den inle hell de föreslagna kraven pä geografisk spridning för
bidragsberälligad ungdomsorganisation. Då verksamhelen ändå har beiydande omfaltning
och sedan länge fåll statligt slöd bör organisaiionen även fortsättningsvis
erhålla slalligt bidrag enligt de bidragsbeslämmelscr jag har förordat.

Ungdomsrådet föreslär att medel avsälls liU bl.a. ulvecklingsarbele
och försöksverksamhet.

Jag delar ungdomsrådets och flertalet remissinstansers
mening om alt ungdomsorganisationerna bör ha möjUgheter atl i
försöksverksamhetens form bedriva ell fortlöpande ulvecklingsarbele.

SÖ har hiltills disponerat medel för visst
utvecklingsarbete och viss ledarutbildning. Den ökning av del cenirala slödel liU
ungdomsorganisalionerna som jag förordal och den fastare organisaiion av frilidsledarulbildningen
som chefen för utbildningsdepartementet senare kommer atl föreslå innebär alt
resurser för ulvecklingsarbele och ledarutbildning ges inom ramen för generella
bidragsbeslämmelser. För vissa mer omfattande eller kostsamma projekl därulöver
kan särskilda anslag behövas. Jag kommer i det följande (7.1) atl beräkna medel
för detla ändamål.

Slalens ungdomsråd har genomfört en omfattande
försöksverksamhet och därigenom fått prakliska erfarenheter av hur
försöksverksamhet bör planeras och genomföras. Rådet, som även har utfört ell
omfattande ulredningsarbele, har genom sin överblick över det ungdomspolitiska
området goda möjligheter atl tillsammans med ungdomsorganisationerna bedöma
angelägenheten av olika försöks- och utvecklingsprojekt. Del bör därför uppdras
ål ungdomsrådet att fördela bidragel.

Försöksverksamheten och ulvecklingsarbelet skall bedrivas
av ungdomsorganisalionerna. Vid fördelning av bidrag bör ungdomsrådet beakta atl
erfarenheterna av försöksverksamheten skall gagna den organisation som genomför
projektet men ocksä vara av iniresse för ungdomsverksamheten i sin helhet.

SÖ bör även fortsättningsvis fördela stödet till
ungdomsorganisationernas cenirala verksamhet. Den föreslagna konstruktionen av
slödel förutsätter att myndigheten kan ta del av en redovisning av
organisationernas kosinader för närmasl föregående redovisningsår. SÖ bör efter
överiäggningar med ungdomsorganisalionerna bestämma vilka kostnadsposter som
bör ligga till grund för kontrollen saml i vilka former redovisning och rapportering
bör ske. En hög grad av enkelhet i rapporteringsförfarandet bör eftersträvas.
Med hänsyn till det succesiva inträdet i bidragssystemet är del inte aktuellt :i't
kräva kostnadsredovisning för en nytillkommen organisation tidigare k' för det
första redovisningsår för vilket bidrag utgått.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 59

Arbetsgruppen inom ungdomsrådet pekar i sill förslag på
några resultat rörande ungdomens intressen för idé- och samhällsfrågor som
kommit fram i de ungdomsundersökningar som genomförts inom ramen för slalens
ungdomsråds försöksverksamhet i Köping, Mölndal och Östersund. Undersökningarna
visar att stora ungdomsgrupper är föga intresserade av 1. ex. politik och
samhällsfrågor. Della förhållande bedöms som allvarligt bl. a. med hänsyn tiU atl
rösträttsåldern sänkts till 18 år. Arbetsgruppen anser med anledning härav all
del är angeläget att samhället i särskild ordning prövar möjligheterna att ge
ett speciellt slöd lill de poliliska ungdomsförbunden för informationsarbete
och uppsökande verksamhei.

Flertalet av de remissinslanser som har yttrat sig delar
arbetsgruppens uppfattning. Slatens ungdomsråd föreslär atl ell statligt stöd
till poliliskl informationsarbete om 2 milj. kr. utgår till de poliliska
ungdomsförbund vilkas moderparti erhåller statligt partistöd.

Jag delar uppfattningen alt del politiska ungdomsarbetet
kan behöva ett särskUt slöd. Med hänsyn liU den kraftiga anslagsuppräkningen av
slödet till ungdomsorganisalionernas centrala verksamhet somjag föreslår för
nästa budgetår är jag dock inle beredd all lillslyrka del aktueUa förslagel om
särskilt slöd till de politiska ungdomsorganisalionernas arbeie.

5.3 Översyn av samhällets stöd till ungdomsverksamhet

Riksdagen uttalade sig höslen 1973 (KrU 1973:41, rskr
1973:301) vid behandUngen av vissa motioner rörande slöd till ungdomsorganisalionerna
för all Kungl. Maj:l skulle genomföra en skyndsam översyn av samhällets totala slöd
till den inom olika organisalioner bedrivna ungdomsverksamheten. I 1974 ärs slatsverksproposition
(prop. 1974:1 bil. 10 s. 53) anförde departementschefen att den av riksdagen
begärda översynen enligl hans mening liU övervägande delen avsåg frågan om hur ungdomsorganisalionernas
lokala verksamhei skall stödjas. Av central betydelse är därvid
ansvarsfördelningen mellan stal och kommun. Della uttalande lämnades ulan
erinran av riksdagen (KrU 1974:3, rskr 1974: 65).

Under våren är 1974 påbörjades inom utbildningsdepartementet
en översyn av slödel lill ungdomsorganisationernas verksamhet. Inom ramen för
detta arbeie har en karlläggning gjorts av det statliga stödets omfattning till
organisalionernas verksamhei i vissa kommuner samt av hur dessa kommuner genom
egna insatser kompletterar den slalliga bidragsgivningen. I prop. 1973:1 (bil.
10 s. 115) påpekade del ansvariga statsrådet vid sin anmälan av anslagel Bidrag
till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet att del bör vara en mera
näraliggande uppgift för staten att stödja idrotts- och
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet och ledarutbildning än den lokala
verksamhelen, vilken av naluriiga skäl i första hand bör stödjas av kommunerna.
Vidare anförde deparle-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 60

mentschefen, som jag nyss nämnt, vid sin anmälan av frågan
om en översyn i föregående ärs slatsverksproposition att, vad gäller ulformningen
av slödet till ungdomsorganisalionernas lokala verksamhei, ansvarsfördelningen
mellan stat och kommuner är av central betydelse.

Med utgångspunkt i dessa uttalanden har det varit
naturligt att i översynsarbetet pröva möjligheterna att föra över ansvaret för
stödet till den lokala verksamhelen lill kommunerna. Jag har lidigare redovisat
all 1968 års barnslugeulredning aktualiserat en sädan stödform i sitt förslag
om ell slalligt bidrag till föreningslivel i kommunerna atl användas lill
föreningarnas medverkan i fritidsverksamhet för barn.

En omläggning av delta slag av del nuvarande statliga
stödet till den lokala verksamheten har också diskuterats med företrädare för
Svenska kommunförbundet och för ungdoms- och idrotlsorganisalionerna. Vid dessa
överläggningar har kommunförbundels företrädare uttalat att man ser positivt på
en förändring av angivet slag. Ungdoms- och idrotlsorganisalionerna däremoi
har slälll sig tveksamma. De skäl som anförts är bl. a. den betydelse för
kontakterna mellan de lokala avdelningarna och riksorganisationen som
redovisningen och utbetalningarna har. Organisationerna har vidare framhåUit
att barnstugeutredningen och utredningen om skolans inre arbeie har lagl fram
förslag som innebär atl ungdomsorganisationernas verksamhetsområde kan komma atl
vidgas. I del sammanhanget har från flera håll understrukils önskvärdheten av atl
de statliga insalserna för ungdomsorganisalionernas arbeie på del lokala planet
ges en enhellig ulformning. Organisaiionerna har därför inle ansett sig kunna
förorda någon förändring av formerna för del lokala aktivitets-stödet innan
statsmakterna lagil slällning tiU de nämnda ulredningsförslagen.

De uppfattningar som ungdomsorganisalionerna redovisal vid
överläggningarna gör att jag inle nu är beredd all förorda nägon förändring av
del statliga stödet till ungdomsorganisationernas lokala verksamhei. Jag har
tidigare framhållil att en viktig del av samhällets ungdomspolitiska insalser
är att föra in ungdomsorganisationerna i en närmare samverkan med olika delar
av samhällsverksamheten bl.a. barntillsynen och skolan. Jag har förståelse för
alt organisationerna kan känna en osäkerhet inför hur del utvidgade samarbetet skaU
genomföras inle minsl med lanke på all de flesta organisationerna lokalt endast
har fritidsverksamma ledare. En lösning av dessa frågor måste därför anpassas
till en rad olika krav och önskemål som kan föras fram av såväl olika
samhälleliga organ som organisaiionerna. Att etl väsentligt önskemål från
organisationernas sida i del sammanhanget är att det statliga stödet får en enhellig
ulformning är förståeligt. Jag ser det därför som naturligt att denna fråga
ägnas uppmärksamhet i den fortsatta beredningen av de akluella förslagen samt
att frågan om den framtida ulformningen av del statliga stödet till ungdomsorganisalionernas
lokala verksamhei las upp i della sammanhang.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 61

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen förslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för statligt stöd tUl
ungdomsorganisationernas cenirala verksamhei somjag har förordal.

I fräga om anslagsberäkningar för budgetåret 1975/76
återkommer jag i del följande.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 62

6
Utbildning av ungdoms- och fritidsledare

Föredraganden

Folkhögskolorna svarar för den största delen av
utbildningen av ungdoms- och frilidsledare. Utbildningen har vuxit fram för alt
tUlgodose behoven främsi inom ungdoms- och idrotlsorganisalionerna och inom
kommunerna. De första kurserna startade redan år 1921 men verksamheten fick en siörre
omfattning försl under 1960-talel. 1 dag finns tvåårig ungdoms- och frilidsledarutbildning
vid 26 folkhögskolor. Utbildningen bedrivs som försöksverksamhet. Intagningen
omfattade år 1974 ca 560 elever. Vid tre gymnasieskolor anordnas ettåriga
specialkurser med utbildning av ungdoms- och idrottsledare. Den årliga
intagningen lill denna ulbildning omfaltar 126 elever. På fyra orter finns en
tvåårigs, k. kombinalionsulbildning av frilidsledare. Den årliga intagningen
till denna UtbUdning omfattar 120 elever. UtbUdningen vid de olika
folkhögskolorna har många gemensamma drag men präglas trots detla i beiydande
utsträckning av den ideologiska förankring eller den speciella intresseinriktning
som huvudmännen representerar.

Inrätiandel av en enhellig yrkesinriktad utbildning för
ungdoms- och fritidssektorn har aktualiserats i många sammanhang. Är 1971 ladeSÖ:s
ungdomsledarutredning (SULU) fram ett i detalj utarbetat förslag med bl. a.
läroplan för tvåårig frilidsledarutbildning förlagd till folkhögskolor.

Genom SÖ:s förslag aktualiserades etl ställningstagande i
den från principiella synpunkter viktiga frågan om folkhögskolans roll i yrkesutbildningen.
Yrkesinriktad ulbildning har visserligen sedan lång tid tillbaka varil vanliga
inslag i mänga folkhögskolors arbeie. Tidigare har det dock inte varit aktuellt
atl till folkhögskolorna förlägga en kurs som utgjort den normala vägen för
yrkesförberedelser för verksamhet inom en väsentlig sektor av arbetslivet. Del
var därför naturiigt att SULU-utred-ningens förslag överlämnades lill
folkhögskoleutredningen (U 1972:08), som har till uppgift atl utreda
folkhögskolans framlida uppgifter.

Det förslag, som folkhögskoleulrednlngen lagl fram i sill
delbetänkande (Ds U 1974:11) Folkhögskolans frUidsledarutbUdning och som i
väsentliga avseenden är en bearbetning av SULU-förslagel, innebär atl
utredningen tillstyrker alt folkhögskolan ges yrkesulbildande uppgifier på
ungdoms- och fritidsområdet. Remissopinionen stöder hell utredningens
uppfattning. Även jag ansluler mig till uiredningens ståndpunkt all folkhögskolorna
har goda förutsättningar att svara för ungdoms- och frilidsledarutbildning.
Folkhögskolorna har genom sill fria arbetssätt lätt att anpassa undervisningen lill
fritidssektorns skiftande behov och utbildningen kan snabbt förnyas och
utvecklas. För den betydande del av ungdoms- och fritidsverksamheten som är
förankrad i folkrörelserna har folkhögskolorna sedan länge svarat för
ledarutbildning och de har därmed vunnit erfarenheler som bör kunna ha stor
betydelse för all yrkesinriktad ulbildning inom denna sektor. Jag vill undersiryka
att vad jag här har sagt inte innebär all jag tar slällning för alt
folkhögskolan skall ges motsvarande yrkesutbildande uppgifter också på andra
områden.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 63

En förulsätlning för att folkhögskolan skall kunna ta
ansvar för en rent yrkesinriktad utbildning är att denna kan genomföras ulan
alt skolornas frihel all självständigt uiforma sitt arbeie behöver begränsas
genom t. ex. centralt fastställda läroplaner. Det utbildningsprogram för fritidsledarutbUdningen
som folkhögskoleutredningen har utarbetat bör därför närmasl ses som en
rekommendation som det ligger i skolornas eget iniresse alt följa inte minst
med lanke på de fördelar en lill viss del enhetlig utbildning har för såväl elevema
som avnämarna.

Utredningen föreslår alt fritidsledarutbildningen utformas
som en tvåårig sammanhängande kurs som bygger på tvä årskurser vid gymnasieskola,
folkhögskola eller molsvarande ulbildning. Läsåret skall normalt omfatta 30
veckors teoretisk ulbildning och sex veckors praktik. Undervisningen skall
speciellt behandla sådana problem som eleverna kommer atl möta i sin kommande yrkesverksamhel.
Problem skall belysas med stoff från flera olika ämnen. Utredningen förutsätter
att eleverna får möjligheler all ta aktiv del i detaljutformningen av
utbildningen och all den kan utformas med utgångspunkt i att såväl elever som
lärare har erfarenheter frän fritidsverksamhet.

Utredningen har vid ulformningen av förslagel tagit fasla
på de erfarenheter som gjorts i den utbildning som bedrivits på försök.
Remissinstanserna som i hög grad representerar avnämarintressen ger starkl stöd
ål uiredningens förslag. Del finns därför enligl min mening goda skäl atl anla
alt den föreslagna frilidsledarulbildningen vid folkhögskolorna skall kunna utvecklas
på frivillig grund med den grad av enhetlighet som fordras för all de
studerande skall få en gemensam referensram och siörre möjligheler all efter
utbildningen välja arbeie inom hela fritidssektorn. Del önskvärda i all
kurserna vid de olika skolorna i viss utsträckning innehåller ell gemensamt
stoff fär emellertid inte hindra skolorna frän atl profilera utbildningen sä
alt olika avnämares behov blir tillgodosedda. Den verksamhet som de studerande
skall förbereda sig för uiformas i betydande omfaltning av fria organisationer.
Den fär härigenom mycket skiftande karaktär och inriktning och förändras i
takt med ulvecklingen inom organisationerna. En avsevärd del av fritidsverksamheten
har ocksä en ideologisk förankring. Det är därför naturligt atl varje skolas
planering av utbildningen sker i nära samråd med skolans huvudsakliga avnämargrupper.

Som jag inledningsvis anförde avser utbildningen främsi
ledare inom ungdoms- och idroltsorganisalionerna saml i kommunernas ungdoms-och
fritidsverksamhet. Del är emellerlid önskvärl all ulbildrungen i skilda
avseenden kan ges en sådan bredd alt eleverna efter genomgången utbildning
också har möjlighet att söka sig till andra arbetsområden. Jag vill i det
sammanhanget peka på del värde en utbildning av aktuellt slag bör kunna ha för
verksamhet på det amatörkulturella områdei, där bl. a. bildningsorganisalionerna
svarar för omfattande insalser. Med hänsyn till folkhögskolans traditioner pä detla
område lorde ett sådant hänsynstagande vara naturligt vid ulbildningens
uppläggning. Delta borde enligt min mening även vara lill gagn för verksamhelen
inom ungdomsorganisalionerna.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 64

För att tillgodose behovel av elt vissl gemensaml stoff
avser jag atl i annat sammanhang föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag att
utarbeta studieplaner för frilidsledarulbildningen. Studieplanerna bör utformas
i nära samråd med såväl de berörda skolorna och deras huvudmän som sådana organisalioner
som representerar belydelsefulla avnämare. 1 sludieplansarbelel bör en
avvägning göras mellan enhetligt innehåll och profilering av utbildningen.
Studieplanerna bör inle bli bindande för skolorna men skall kunna tjäna som
riktmärken för dessa vid den detaljutformning av utbildningen som det ankommer
på skolorna själva att göra.

De regler som nu gäller för antagning av eleverna till
folkhögskoleutbildning bör enligl min mening kunna lillämpas även för frilidsledarulbildningen.
Detla innebär atl den enskilda skolan har stor frihel all -när vissa allmänna vUlkor
är uppfyUda, t.ex. krav på viss ålder - själv avgöra vem som skall antas. Folkhögskoleulredningens
förslag lill inlag-ningsbestämmelser bör dock kunna tjäna som rekommendation
för de enskilda skolorna. Det är t. ex. vikligt alt elevema haren omfattande
erfarenhet av arbeie inom fritidssektorn. Några speciella behörighetsregler av
det slag folkhögskoleutredningen har föreslagit såvitt gäller praktiska erfarenheter
anserjag emeUertid inte behövliga.

Yrkespraktiken är enligt min mening en central del i frilidsledarulbildningen.
Utredningen anser all denna bör beslå dels av en sammanhängande praktik
omfattande sex veckor varje läsår, dels av en fortlöpande praktik omfattande
tvä limmar i veckan under den teoretiska delen av utbildningen. De varierande
lokala förhållandena gör del naturligt all praktikens utformning kommer att skifta
från skola tUl skola. Det är emellertid enligl min mening betydelsefullt alt
utformningen av praktikverksamheten sker i nära samarbete med de organisalioner
och institutioner som skall la emot praktikanterna så att också mottagarna fär
etl utbyte av samarbetet.

Ulredningen har föreslagil vissa särskilda bidrag liU frilidsledarulbildningen
i syfte atl höja kvaliteten på prakliken. Dessa förslag lar sikle på att öka
lärarnas möjligheler att besöka eleverna under deras praklikverksamhet.
Remissinstanserna är i stort selt positiva lill förslagen. Åtskilliga av dem
har emellertid föreslagil andra ålgärder för alt tillgodose skolornas behov av
resurser för alt förbätlra utbildningen och då framför allt yrkespraktiken.

Jag är inte beredd att förorda att lilläggsresurser för
fritidsledarutbildningen skall ulgå i den form ulredningen har föreslagil. Ell
genomförande av förslaget skulle enligt min mening inte medge alt tillräcklig
hänsyn las lill de skillnader som finns mellan de olika skolorna. Den
föreslagna formen skulle därmed i alltför slor utsträckning styra de enskilda
skolornas användning av resurserna.

Jag föreslår i stället att ett statsbidrag på 500 kr.per
elev och årskurs utgär som tilläggsresurs för fritidsledarutbUdningen. Medlen
avses i försia hand

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 65

användas för all höja kvaliteten pä den i utbildningen
ingående yrkespraktiken. De bör kunna utnyttjas på olika sätt vid skilda
skolor bl. a. beroende pä avståndet mellan skola och praktikplats. De bör t.
ex. kunna användas för att bereda lärare vid skolan möjlighet alt besöka
elevernas praktikplatser men också för andra kostnader som skolan har i samband
med praktiken.

Utredningen har understrukit att de beräkningar, som
ligger till grund för dess förslag rörande dimensioneringen av utbildningen, är
myckel osäkra. Della beror dels pä atl det är svårt alt förutse del loiala behovel
av nyrekrytering inom fritidssektorn, dels på all man kan anta alt en betydande
del av de frilidsledare som nyrekryterats kommer atl ha en annan bakgrund än
den här akluella utbildningen. Flera remissinstanser har pekat på osäkerheten i
beräkningarna och förordar försiktighel, när anlalel utbildningsplatser
fastställs.

Den föreslagna frilidsledarulbildningen kommer all uigöra
en viklig utbUdningsväg för yrkesverksamhet inom ungdoms- och fritidsområdet
men får enligl min mening inle ses som den enda möjliga kvalifikationen för
sådant arbete. Samhällets ungdoms- och fritidspolitik präglas av en strävan alt
ge organisalioner av skilda slag ansvar för betydelsefulla delar av verksamhelen.
Delta gör det enligt min mening naturligt alt ett nära samspel förekommer
mellan organisationer och olika samhälliga organ även när del gäller personal.
Många av dem som verkar inom organisationerna har inle den särskilda teoretiska
ulbildning som frilidsledarulbildningen ger. De flesta av dem har emellerlid
genom långvarigt arbete och ulbildning inom den egna organisaiionen skaffat sig
en stor erfarenhet av arbetsområdet ifråga. Enligl min mening bör personer med
sädan bakgrund ges samma möjlighet lill arbete inom andra delar av
fritidsområdet som de som genomgått frilidsledarulbildningen.

Med hänsyn lill dessa förhållanden delar även jag
uppfattningen atl dimensioneringen bör präglas av en viss försiktighet och
förordar atl tilläggsresurserna för budgetåret 1975/76 beräknas för 500 elever
i vardera årskursen.

Vid fördelningen av de föreslagna tilläggsresurserna bör
mångsidighet i fråga om huvudmännens ideologiska förankring eftersträvas samt
hänsyn las lill olika folkrörelsers och samhällsverksamheters behov. Den
erfarenhet och de resurser som kan finnas pä skolor som sedan länge har
bedrivit frilidsledarutbildning i nuvarande form bör utnyttjas. Detta får
emellertid inte ske på bekostnad av möjligheten att tillgodose de skilda inlressen
jag nyss nämnt. Fördelningen av lilläggsresurserna bör göras på ett sådani sätt
atl dessa kan användas effektivt. Antalel elever vid en skola som erhåller
tilläggsresurser bör med hänsyn härtill normalt inte vara lägre än ca 20 i
vardera årskursen. Jag är inle beredd att nu förorda andra medel för att styra
dimensioneringen av den yrkesinriktade frilidsledarulbildningen än de förordade
tilläggsresurserna. Det ankommer emellerlid på SÖ att noga följa ulvecklingen
av behovet av frilidsledare och om därvid befinns lämpligt bistå skolorna med
råd i fräga om dimensioneringen.

5 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 14

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 66

Vad jag här har förordal i fråga om frilidsledarutbildning
inskränker som jag ser det inte folkhögskolans möjligheter atl även i
fortsättningen bedriva annan ulbildning av ledare framför alll för föreningslivels
behov.

Införandet av en tvåårig yrkesinriktad utbildning av
ungdoms- och fritidsledare som ell reguljärt inslag i folkhögskolans verksamhei
bör enligl min mening föranleda atl den försöksverksamhet med sådan utbildning
som f. n. bedrivs avvecklas i och med all de nuvarande eleverna lämnar
utbildningen.

Folkhögskoleulrednlngen har för avsikt atl återkomma lill
frågan om den frilidsledarutbildning som bedrivs vid gymnasieskola. Någon
förändring av antalel elever vid denna utbUdning planeras inte för budgetåret
1975/76. Den s. k. kombinationsulbildningen av fritidsledare som bedrivs på
fyra orter ankommer del på universitetskanslersämbetel och SÖ atl beslula om.
Dimensioneringen av denna ulbildning bör självfallet bestämmas med hänsyn lill
att folkhögskolorna i fortsättningen får elt mera preciserat utbidningsansvar
inom fritidssektorn.

Koslnaderna för de föreslagna lilläggsresurserna blir, med
500 elever i vardera av två årskurser och med elt bidrag på 500 kr. per elev och
årskurs, 500 000 kr. Vad jag här förordat innebär all anlalel nybörjare i frilidsledarulbildningen
nästa läsår blir ca 500 vilket lar halva beloppel för tiUäggsresurser i
anspråk. Den återstående delen bör under nästa läsår enligl min mening kunna användas
för all vid de skolor som i fortsättningen kommer att anordna frilidsledarutbildning
förstärka praktikverksamhelen i andra årskursen. Statsrådet Hjelm-Wallén kommer
i del följande all förorda alt elt nytt anslag benämnt Bidrag lill ungdomsorganisalionernas
centrala verksamhet m. m. inrättas. Eflersamråd med statsrådet Hjelm-Wallén
föreslår jag att de i detta sammanhang föreslagna resurserna beräknas under
nämnda anslag.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för frilidsledarutbildning vid
folkhögskolor som jag har förordal.

I fråga om anslagsberäkning för budgetåret 1975/76 får jag
hänvisa till vad statsrådet Hjelm-Wallén kommer all anföra i det följande.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 67

7
Anslagsberäkningar för budgetåret 191S116

7.1 Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet m. m.

1973/74 Utgift' 15 056 032 Reservalion 654 099

1974/75 Anslag' 16 344 000

1975/76 Nytt anslag (förslag) 22 344 000

' Anslagen Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet, Bidrag till ungdomsledarutbildning och Bidrag tiU hemgårdsrörelsen.

Under anslaget Bidrag lUl ungdomsorganisalionernas cenirala
verksamhet disponerar skolöverslyrelsen (SÖ) under innevarande budgetår för
bidrag till ungdomsorganisationernas cenirala verksamhei enligl kungörelsen
(1971:388) om slatsbidrag lill ungdomsorganisationer (ändrad senasi 1974:200) 7
575 000 kr., för bidrag tUl koslnaderna för verksamhei inom speciella
ungdomsgrupper eller till utveckling av nya verksamhetsformer 400 000 kr. saml
för bidrag till s. k. Iröskelorganisalioner 300 000 kr.

Under anslaget Bidrag till ungdomsledarulbUdning
disponerar SÖ under innevarande budgetår medel för bidrag tUl ungdomsledarulbUdning
enligl nyssnämnda kungörelse 7 405 000 kr., för bidrag till kvalificerad ledarulbUdning
200 000 kr. samt till SÖ:s egen kursverksamhet 175 000 kr.

Från anslagel Bidrag lill hemgårdsrörelsen utgår elt
bidrag om 289 000 kr. till Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar för
förbundels cenirala verksamhet och ledarulbUdning.

Skolöverstyrelsen

SÖ föreslår med hänvisning till del av statens ungdomsråd
avgivna förslaget om ny ulformning av bidragel lill ungdomsorganisalionernas cenirala
verksamhei att anslagel Bidrag lill ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet och anslaget Bidrag lill ungdomsledarulbildning förs samman till elt
nyll anslag. SÖ förordar att den av ungdomsrådet föreslagna
bidragskonstruktionen införs och beräknar de totala kostnaderna tUl 25 875 000
kr. (+ 9 820 000 kr.).

Bidragel lill hemgårdsrörelsen föreslås fä samma relativa
ökning som den föreslagna ökningen i det nya stödet lill
ungdomsorganisationernas centrala verksamhei.

Föredraganden

Jag har lidigare (5.2) förordal att elt nyll bidrag tUl
ungdomsorganisationernas centrala verksamhei införs. Förslagel innebär i
korthet följande. Organisation som av regeringen förklarats berättigad tUl
statligt slöd föreslås få dels elt grundbidrag om 1 50 000 kr., dels ell
rörligt bidrag per medlem som Överstiger 3 000. Nya organisationer föreslås
successivt ingå i bidragssystemet under en treårsperiod, varvid det statliga
slödel underdel

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 68

första året bör uppgå till etl halvt grundbidrag. Av de
organisationer som förklarats berättigade lill statligt stöd enligt kungörelsen
(1971:388) om statsbidrag lill ungdomsorganisationer (ändrad senasi 1974:200) anserjag
42 berättigade till bidrag enligt del föreslagna nya syslemel. De
organisationer som fortsättningsvis inte bör omfattas av de generella
bestämmelserna är de tre samarbetsorganen Föreningen Nordens ungdomsrepresentantskap,
Sveriges kristna ungdomsråd och Sveriges ungdomsorganisationers landsråd saml
Riksförbundet Kyrkans ungdom. Tre nya organisalioner kommer jag, som jag lidigare
har redovisal, alt föreslå berättigade lill bidrag nämligen Helgelseförbundels
ungdom, Kristen demokraiisk ungdom och Riksförbundet Unga katoliker. Dessa tre organisalioner
kommer således alt få ett halvt grundbidrag vardera för budgetåret 1975/76. Jag
beräknar koslnaderna för grundbidrag till ungdomsorganisalionerna lill 6 525
000 kr.

För rörligl bidrag lill ungdomsorganisalionerna beräknar
jag ett medelsbehov för nästa budgetår av 12 899 000 kr. Jag har vid min
beräkning även tagit hänsyn lill alt ingen organisation som erhåller det nya
slödel lill central verksamhei skall behöva vidkännas någon minskning av bidragel
nästa budgetår jämföri med de bidrag som innevarande budgetär utgår till
central verksamhet och ungdomsledarutbildning.

Vissa organisationer bör i fortsättningen erhålla bidrag i
särskild ordning efter regeringens besiämmande. Del gäller de tre samarbelsorganen
som jag nyss nämnl saml Riksförbundet Kyrkans Ungdom, Sveriges fritids- och
hemgårdar, De blindas förening, Hörselfrämjandels riksförbund. De dövas
riksförbund och Svenska samernas riksungdomsförbund.

Bidragen tUl de tre samarbelsorganen bör beloppsmässigt
knytas lill grundbidragel lUI ungdomsorganisationerna. I enlighel med vad jag lidigare
förordal bör Sveriges ungdomsorganisationers landsråd erhålla bidrag
motsvarande tvä grundbidrag samt de tvä övriga samarbelsorganen bidrag som för
vardera organisaiionen motsvarar ell grundbidrag. Bidragen till Riksförbundet
Kyrkans Ungdom och Riksförbundet Sveriges fritids- och hemgårdar bör beräknas
så alt organisaiionerna för nästa budgetår tUlerkännes en bidragsökning av
samma storleksordning som den genomsnittliga ökning övriga
ungdomsorganisationer får inom ramen för del nya bidragssystemet. Bidragen till
de två organisationerna bör för nästa budgetår ulgå med 970 000 kr. resp. 390
000 kr. TUI de tre handikapporganisationerna saml Svenska samernas
riksungdomsförbund vilka tidigare erhållit s. k. tröskelbidrag bör ell bidrag
om 15 000 kr. utgå liU var och en av organisationerna. För bidrag till ungdomsorganisationer
som bör erhålla slöd i särskild ordning beräknar jag ell sammanlagl medelsbehov
av 2 020 000 kr.

Som framgått av vad jag tidigare (5.2) har anfört bör, med
hänsyn lill den föreslagna förstärkningen av del centrala stödet saml förslaget
(6) om en permanenlning av utbildning av frilidsledare vid folkhögskolor, medel
inle längre anvisas lill kvalificerad ungdomsledarutbildning eller lill
skolöverstyrelsens (SÖ:s) kursverksamhet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 69

Ungdomsorganisationerna bör slimuleras atl ulveckla sina verksamhelsformer
och jag har i det föregående förordal att särskilda medel anvisas för bidrag tiU
organisalionernas försöks- oeh ulvecklingsarbele. Innevarande budgetär disponerar
SÖ 400 000 kr. för molsvarande ändamål. Jag är med hänsyn till den kraftiga
uppräkning som i övrigt föreslås för bidragel tiU ungdomsorganisalionerna och
som bl. a. bör göra ell utökat utvecklingsarbete möjligl inle beredd alt
förorda någon ökning av beloppet. Som jag redovisal tidigare bör det framdeles
ankomma på slalens ungdomsråd all fördela bidragen lill försöks- och ulvecklingsarbele.

Den föreslagna ulformningen av slödel lill
ungdomsorganisationernas cenirala verksamhei medför atl de medel som för
innevarande budgetår i riksslalen förts upp under anslagen Bidrag lill ungdomsorganisalionernas
cenirala verksamhet och Bidrag lill ungdomsledarulbildning fr.o.m. nästa
budgetår bör föras samman under etl nyll anslag, benämnt Bidrag lUI ungdomsorganisalionernas
cenirala verksamhet m. m. Under detla nya anslag bör även föras upp de medel
som för innevarande budgetår anvisats under anslaget Bidrag till
hemgårdsrörelsen. Den behållning som vid utgången av budgetåret 1974/75 kan finnas
på reservationsanslaget Bidrag till ungdomsledarutbildning bör föras över till
det nya anslagel.

Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare (6) föreslagil
atl vissa tilläggsresurser skall utgå till folkhögskolor som bedriver fritidsledarutbildning.
Medlen föreslås fördelade av SÖ. I enlighet med vad som sålunda har anförts i
denna fråga har jag för detta ändamål under detta anslag för nästa budgetår
beräknat 500 000 kr.

Vad jag här har förordal medför ell medelsbehov för bidrag
till ungdomsorganisalionernas cenirala verksamhet samt övriga redovisade
ändamål om sammanlagl 22 344 000 kr. vilket jämföri med vad som för innevarande
budgetår anvisats under de tre nyss nämnda anslagen innebär en ökning med 6 mUj.
kr.

Jag hemsläUer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Bidrag till ungdomsorganisationernas cenirala verksamhei
m. m. för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 22 344 000 kr.

7.2 Bidrag till ungdomsorganisationemas lokala verksamhet

1973/74 Ulgifl 31232 579 Reservation 5 120 331

1974/75 Anslag 30 500 000 1975/76 Förslag
33 500 000

Bidrag lill ungdomsorganisalionernas lokala verksamhet
utgår enligt kungörelsen (1971:388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer
(ändrad senasi 1974:200).

Berättigade till statsbidrag för lokal verksamhet är dels
de ungdomsorganisationer som enligt 1 § nämnda kungörelse förklarats
berättigade atl erhålla bidrag under anslagel Bidrag lill ungdomsorganisalionernas
centrala verksamhet, dock med undantag för de organisationer som är
samarbetsorgan för andra organisationer, dels Sveriges riksidrottsförbund

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 70

och övriga organisationer med organisalionsslöd under
nionde huvudtiteln, vilka förut erhållit statsbidrag enligt kungörelsen
(1954:575) om statsbidrag till ungdomens friiidsverksamhei (upphävd genom 1971:388).

På förslag av skolöverstyrelsen (SÖ) beslutar regeringen
om hur stor del av anslagel som skall kunna fördelas mellan andra
ungdomsorganisationer som tilldelas visst stöd för sin centrala verksamhei av
medel som står till SÖ:s förfogande, de s. k. tröskelorganisationerna.

Statsbidraget fördelas mellan organisationernas
lokalavdelningar i förhållande till antalel bidragsberättigade sammankomster.
Med sädan sammankomst förstås en av lokalavdelning planerad och anordnad
sammankomst med minst fem deltagare i åldern 12-25 år, som varat minsl en
timme. Bidraget utgår med högst 10 kr. för varje sammankomst. Om antalet
sammankomster är så slort alt det för bidrag lillgängliga anslagsbeloppet inle
räcker lill för etl bidrag om 10 kr. för varie sammankomst, skall bidraget per
sammankomst nedsättas med vad som fordras för alt del lillgängliga beloppet
inte skall överskridas.

Skolo verstyrelsen

SÖ förordar alt anslagel för budgelårel 1975/76 förs upp
med 35 milj. kr. (+ 4 500 000 kr.).

SÖ framhåller all omfaltningen av den lokala verksamheten
inom idrotts- och ungdomsorganisalionerna ökat mer än vad som kunnat bedömas
efter de första årens erfarenheler av del nya bidragssystemet. Ökningen beror
till största delen på atl fler lokala organisalioner stimuleras lill alt
rapportera sin verksamhei. Under hösten 1973 har ungefär hälften av
lokalavdelningarna i idrotts- och ungdomsorganisationerna redovisal sin
verksamhet enligt det nya systemet.

SÖ redovisar all mellan verksamhetsåren 1971/72 och
1972/73 ökade antalet redovisade sammankomster med 600 000. Fram lill
verksamhetsåret 1977/78 beräknas en ärlig ökning av antalel sammankomster med
ca 400 000. Med hänsyn lill insända uppgifier samt till denna uppskattning
skulle medelsbehovel för budgetåret 1975/76 uppgå till 43,5 milj. kr. beräknat
efter ett bidrag av 10 kr. per sammankomst.

Föredraganden

Som framgått tidigare (5.3) är jag inte beredd att föreslå
någon ändring av nu gällande beslämmelser för bidraget lUl ungdomsorganisalionernas
lokala verksamhet.

Bidraget liU ungdomsorganisalionernas lokala verksamhei
bör således liksom tidigare utgå tUl de ungdomsorganisationer som av regeringen
förklarats berättigade lUl stöd lUl den centrala verksamheten samt till idroltsorganisalionerna,
dvs. Sveriges riksidrotisförbund och övriga organisalioner med organisalionsslöd
under nionde huvudtiteln, vilka förut erhållit statsbidrag enligt kungörelsen (1954:575)
om slatsbidrag till ungdomens fritidsverksamhet (upphävd genom 1971:388). Vad
gäller de organisationer som jag nyss har förordal skall erhålla statligt stöd
i särskild

s. 71 Kontrollera mot PDF

ordning, erhåller dessa, med undanlag av samarbelsorganen
och Riksförbundet Kyrkans ungdom, statligt bidrag liU sin lokala verksamhei i enlighel
med de principer som nu tiUämpas för de s. k. tröskelorganisationerna.
Riksförbundet Kyrkans ungdom erhåller bidrag enligt de allmänna bestämmelserna.
Enligt min mening bör de organisationer som nu föreslås få bidrag i särskUd
ordning även fortsättningsvis i princip kunna erhålla slatligl stöd lill sin
lokala verksamhei. Del bör på samma säll som nu sker i fråga om Iröskelorganisationerna
ankomma pä regeringen atl beslula om hur gällande beslämmelser därvid skall
tillämpas.

De av mig förordade principerna för det statliga stödet
till ungdomsorganisationernas cenirala verksamhet innebär att inga organisalioner
fortsättningsvis kommer att erhålla s. k. Iröskelbidrag. För vissa av de
organisationer som nu erhåller sådant bidrag gäller att de föreslås successivt
ingå i del nya syslemel för slöd lill den cenirala verksamhelen eUer alt de
föreslås erhålla slatligl stöd i särskild ordning. Dessa två grupper av organisationer
kommer som framgått av vad jag nyss anfört även i fortsättningen att erhålla slalligt
stöd till den lokala verksamheten. Vad gäller de övriga organisalioner som hitinlills
erhållit s. k. tröskelbidrag vill jag i det här sammanhanget peka pä den
möjlighet som flnns för dessa organisationer, liksom för andra föreningar och
grupper ulanför de stats-stödda ungdomsorganisalionerna, atl genom samarbele
med dessa vad avser redovisning av aktiviteterna erhålla statsbidrag lill den
lokall bedrivna verksamheten.

Med hänsyn liU alt anlalel sammankomster inom
organisationerna kan beräknas öka bör anslagel räknas upp med 3 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bidrag lill ungdomsorganisationernas lokala
verksamhet för budgelårel 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa etl
reservationsanslag av 33 500 000 kr.

7.3 Statens ungdomsråd

1973/74 Ulgifl 1 546 592 Reservalion 222 279

1974/75 Anslag 1 355 000 1975/76 Förslag 1
355 000

Slalens ungdomsråd har lill uppgift atl inom ramen för
samhällets kullur- och fritidspolitik främja ungdomens sociala och personliga ulveckling.
Rådel skall särskilt såsom planerings- och utredningsorgan handlägga och utreda
frägor om samhällets slöd lill ungdomsorganisalionerna och om samhälleliga ålgärder
för all bl. a. lillgodose ungdomens möjligheter lill fritidsverksamhet. Rådel
skall vidare bedriva försöksverksamhet i frågor av central betydelse för
ungdomsarbete samt förmedla information i ungdomsfrågor.

Rådel beslår av högst tolv ledamöler, som ulses av
regeringen. Ordföranden, vice ordföranden, två andra ledamöter saml rådels
huvudsekreterare ingär i rådets arbetsutskott. För samråd och kontakt med

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 72

ungdomsorganisalionerna finns etl representantskap. Rådet
får tillsätta arbetsgrupper för bl. a. utrednings- och planeringsarbete och
ledningen av försöksverksamhet.

Statens ungdomsråd

I fråga om de fortsatta arbetsuppgifterna anför ungdomsrådet
följande. Försöksverksamhet och utvecklingsarbete på del ungdoms- och frilidspolitiska
området bedrivs i flera olika sammanhang. Del vore naturligt om denna
försöksverksamhet på sikt kunde samordnas lill ungdomsrådet. Formerna för hur della
skall ske bör bli föremål för särskUd prövning. Rådet anför vidare att det
behövs ett långsiktigt ulvecklingsarbele för atl följa upp den
försöksverksamhet rådel tillsammans med vissa kommuner påbörjade i januari
1972 för atl utarbeta former för friiidsverksamhei bland ungdom. En viktig del
i rådels arbeie under det kommande budgetåret blir all informera om resultaten
från denna försöksverksamhet. En annan väsentlig del i informationsverksamheten
kommer all avse förslagen från barnslugeutredningen och utredningen om skolans
inre arbete. Rådet påbörjade under år 1973 vissl arbete kring forskning i
ungdomsfrågor. De närmaste uppgifterna blir att bygga upp kontakter med bl. a.
vetenskapliga inslilulioner och bibliotek samt atl utarbeta en bibliografi över
ungdomsforskning under åren 1969-1973. På sikt bör ungdomsrådet till
universitet och högskolor kunna lämna förslag på forskningsprojekt som är
intressanta ur ungdomsorganisalionernas synvinkel. Ungdomsrådet ser det som angeläget
alt utveckla sina internationella kontakter. Bl. a. bör ungdomsrådet kunna
fungera som kontaktorgan för institutioner och myndigheler ulomlands vilka
handlägger ungdomsfrågor. Det finns också ett behov av kontinuerliga kontakter
med t. ex. Europarådet och UNESCO.

Ungdomsrådets personal är med undantag av
huvudsekreteraren arvo-desanslällda. Rådel finner detla otillfredsställande och
anser atl rådet nu fåll en så fast organisaiion atl en övergäng lill fastare
anställningsförhållanden är motiverad. Slalens ungdomsråd föreslår all exlra
ordinarie tjänster inrättas fr. o. m. I juli 1975 för nuvarande befallningar
vid rådel. Vidare föreslår ungdomsrådet att anslaget fr.o.m. budgetåret 1975/76
blir etl förslagsanslag.

Rådel beräknar medelsbehovet under budgetåret 19 7 5/1976
för lönekostnader lill 608 000 kr. vari ingår medel för elt biträde i befordringsgång.
För utredningsverksamhet beräknas ell medelsbehov av totall 373 000 kr. Av beloppel
avser 150 000 kr. en uppföljning av den lidigare genomförda försöksverksamheten.
För ett nyll försöksprojekt avseende ungdomsorganisalionernas medverkan vid
utformningen av de program och fritidsplaner för barn och ungdom som kommunerna
enligt förslag från barnstugeutredningen skall utforma beräknas etl medelsbehov
av 120 000 kr. Fören central vetenskaplig grupp för försöksverksamheten
beräknas koslnaderna uppgå lill 90 000 kr. saml för verksamheten med
ungdomsforskning lill 13 000

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 73

kr. Medelsbehovel tUl slalens ungdomsråds
informationsverksamhet beräknas till 265 000 kr. För internationell
kontaktverksamhet begär ungdomsrådet 95 000 kr. varav 70 000 kr. avser två delegalionsresor
med representanter från ungdomsorganisationerna i syfte all förbereda organisalionernas
egna internationella kontakter.

Statens ungdomsråd beräknar del sammanlagda medelsbehovet
för budgetåret 1975/76 liU 1 598 000 kr. (+243 000 kr.).

I O-alternativet förordar ungdomsrådet en nedskärning av
samtliga poster under anslagel med undanlag av lokalkostnader. Resultalel
skulle bli begränsningar i de olika verksamhetsområdena vilket skulle innebära
att rådet inle kan fullgöra sina uppgifter på ett lillfredsslällande säll.

1971 års riksdag behandlade frågan om en karlläggning av
den akluella forskningen om ungdomens situation i samhällel. Slalens ungdomsråd
nämndes som etl lämpligt organ för uppdragel (mot. 1971:813, KrU 1971:29, rskr
1971:285). Slatens ungdomsråd anmodades i maj 1972 alt avge yttrande över
riksdagens skrivelse. I yttrande den 8 januari 1974 redovisar ungdomsrådet
vilken verksamhet som genomförts inom rådet i den akluella frågan saml föreslår
att en karlläggning av forskningen rörande ungdomens situation i samhällel
genomförs genom slatens ungdomsråds försorg.

Över ungdomsrådels skrivelse har yttranden avgivits av
socialstyrelsen, statskontoret, skolöverslyrelsen (SÖ), universitetskanslersämbetel
(UKÄ) saml institutet för social forskning.

Socialstyrelsen, statskontoret, SÖ och UKÄ tillstyrker att
statens ungdomsråd får till uppgift all göra en karlläggning av forskningen
rörande ungdomens situation i samhället. Institutet för social forskning
behandlar inte frägan om vem som skall genomföra kartläggningsarbetel. 1
samtliga yttranden redovisas olika synpunler på det aktuella forskningsområdet.
Socialstyrelsen framhåller att inom ramen för annat arbete i styrelsen
förekommer vissl kartläggningsarbele av existerande forskning pä barn- och ungdomsområdel.
Den omfattande forskningen och utvecklingsverksamheten rörande barns och
ungdomars situalion fordrar en fortlöpande kartläggning som om den avser
ungdomens situalion bör kunna uppdras åt slatens ungdomsråd. Vid en utvidgning
till barns och ungdomars levnadsförhållanden kan del övervägas om inle
uppgiften bör läggas pä institutet för social forskning. Kartläggningsarbetel
bör föregås av en analys av de olika ändamål till vilka den skall användas.
Statskontoret anser atl ungdomsrådet bl. a. bör anlila för ändamålet utbildad
bibliotekspersonal i dokumentationsarbetet. Enligl SÖ:s mening bör kartläggningsarbetel
uiformas så all en kontinuerlig komplettering sker. Ungdomsrådet bör i arbelel
ha nära kontakt med SÖ:s skolforsk-ningsseklion. Efter det alt ungdomsrådet
genomfört en karlläggning av den aktuella forskningen är det enligl UKÄ.s
mening önskvärt att konkreta program utarbetas för angelägna forsknings- och
försöksprojekt. Ämbetet finner del vidare angelägel all bibliotekshögskolan i
Borås anlitas i dokumentationsarbetet. Institutet för social forskning
välkomnar

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 74

en kartläggning av forskning kring ungdomens problem men
påpekar alt det föreligger en risk all, som diskuterats av ungdomsrådet,
inrikta arbetet på den problemfria ungdomen.

Föredraganden

Slalens ungdomsråds verksamhet efter omorganisationen år
1970 har inneburit en i flera avseenden angelägen aktivering i olika ungdomspoliliska
frågor. Som exempel kan nämnas de olika förslagen om förändringar av bidragsgivningen
till ungdomsorganisationernas verksamhei och den försöksverksamhet som rådet i
samverkan med kommuner och organisalioner bedrivii i syfte alt utveckla metoder
och arbetsformer i ungdomsarbetet. Vidare har rådet under det senasle året
informerat ungdomsorganisationer och olika kommunala organ om förslagen från
1968 års barnslugeulredning och ulredningen om skolans inre arbete.

Den av ungdomsrådet år 1972 påbörjade försöksverksamheten
har nu avslutals och en utvärdering pågår. Ungdomsrådet ser det emellerlid som
angelägel atl vissa frågor som inte har kunnat belysas på ell tiUfredsställande
säll i den hittUlsvarande verksamhelen kan följas upp. Jag delar denna
uppfattning men anser i likhel med vad departementschefen anförde i föregående
års slatsverksproposition (prop. 1974:1 bU. 10 s. 58) all nägra hell nya
försöksprojekt inte bör startas. Det av ungdomsrådet presenterade projektet som
ansluler lUl förslag från 1968 års barnslugeulredning bör därför inle påbörjas.
Enligl vad jag erfarit har socialstyrelsen fått i uppdrag all bedriva viss
försöksverksamhet kring de akluella frågorna. Socialstyrelsen skall härvid
hålla nära kontakt med bl.a. statens ungdomsråd.

Ungdomsrådet föreslår i yttrande över riksdagsskrivelse
angående karlläggning av forskning på ungdomsområdel (mol. 1971:813, KrU 1971:29,
rskr 1971.285) att rådet får tiU uppgift alt genomföra en sådan kartläggning.
Rådets skrivelse har remitterats lill elt antal instanser vilka anser alt det
förefaller rimligt all ungdomsrådet får denna uppgift. I samtliga yttranden
påpekas dock vikten av all dokumentationsarbetet sker i nära kontakt med organ
som bedriver egen forskning eller som på annat säll är berörda.

Enligt min mening tillhör del ungdomsrådets allmänna uppgifier
all rådel dokumenterar forskning på ungdomsområdel som underlag för information
liU bl. a. ungdomsorganisationer och kommuner. Arbetet bör givelvis bedrivas i
nära kontakt med andra myndigheter och organ där liknande dokumentation
förekommer, bl. a. för all undvika dubbelarbete. Vad gäller en vidareutveckling
av rådets verksamhei på della område bör erfarenheterna av
dokumentationsarbetet och informationsverksamheten avvaktas innan några närmare
preciseringar görs.

Med hänsyn till vad jag här anfört bör medlen liU
ungdomsrådets utredningsverksamhet kunna beräknas lUl ell lägre belopp än vad
ungdomsrådet gjorl i sin anslagsframslällning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:14 75

Ungdomsrådet begär för nästa budgetär särskilda medel för
internationell kontaktverksamhet, bl.a. för delegationsresor med
representanter från ungdomsorganisalionerna i syfte all förbereda organisalionernas
egna internationella kontakter. Internationell kontaktverksamhet är ell
arbetsområde där ungdomsorganisalionerna enligl min mening själva bör la
initiativ eller arbeta genom de samarbetsorgan som särskilt lagil upp sådant arbeie.
Jag är därför inte beredd atl beräkna några särskilda medel för ungdomsrådets internationeUa
kontaktverksamhet.

Jag har lidigare (5.2) förordat atl statens ungdomsråd får
i uppdrag atl fördela bidrag till utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom
ungdomsorganisationerna. Jag avser att i annal sammanhang föreslå regeringen
alt besvär inle får anföras över rådels beslul i fråga om fördelning av
bidraget.

Jag beräknar med utgångspunkt i vad jag anfört om omfallningen
av ungdomsrådets verksamhet ell medelsbehov av 1 355 000 kr. Jag har därvid
tagit hänsyn liU bortfallet av den tiUfäUiga förstärkningen av anslagel om 75
000 kr. för innevarande budgetår.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill statens ungdomsråd för budgetåret 1975/76 under
åttonde huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 1 355 000 kr.

8 Beslut

Regeringen ansluler sig tiU föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredragandena har lagl fram.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 76

Innehåll Sid.

Propositionen ................................................................. 1

Propositionens huvudsakliga innehåll............................... ...... 1

Uldrag av prolokollel
vid regeringssammanträde 1975-02-20 .... 2

1
Inledning .................................................................... 3

2
Ungdomsorganisalionerna
och samhällets slöd .......... ...... 6

2.1
Ungdomsorganisalionerna
................................... ...... 6

2.2
Det statliga
slödel ................................................ ...... 7

2.2.1
Allmänna bidrag
till ungdomsorganisalionerna .... 8

2.2.2
Bidrag lill
central verksamhei.......................... ...... 9

2.2.3
Bidrag lill ungdomsledarulbildning
................ ...... 9

2.2.4
Bidrag lill
ungdomsorganisalionernas lokala verksamhet 10

2.2.5
Bidrag lill
särskilda ändamål ....................... 10

2.3
Landslingens bidragsgivning
................................. 11

2.4
Kommunernas bidragsgivning
............................... 12

3 Bidrag
till ungdomsorganisalionernas cenirala verksamhei .... 13

3.1 Arbetsgruppen inom statens ungdomsråd ........... 13

3.1.1
Mål för ungdomspoliliken
.............................. 13

3.1.2
Kostnader och
intäkter för ungdomsorganisalionernas centrala verksamhet 13

3.1.3
Arbetsgruppens
förslag till bidragskonslruklion .... 16

3.1.4
Redovisning och
rapportering .................... 20

3.1.5
Särskilda
överväganden .............................. 20

3.1.6
Samordning och
samsyn på ungdomsområdet........ 20

3.2 Remissyttrandena.................................................... .... 21

3.2.1
Allmänna
synpunkter...................................... .... 21

3.2.2
Samhällel och ungdomsorganisalionerna
.... 22

3.2.3
Förslag lill
bidragsregler .............................. 23

3.2.4
Rapportering
och redovisning .................... 28

3.2.5
Särskilda överväganden
............................... 29

3.2.6
Samsyn på ungdomsområdel.......................... 29

3.3 Statens ungdomsråds förslag.................................. 30

3.3.1
Nuvarande bidragskonslruklion
................... .... 30

3.3.2
Samhället och ungdomsorganisalionerna
... .... 31

3.3.3
Förslag lill
bidragsregler .............................. .... 31

3.3.4
Rapportering
och redovisning ..................... .... 34

3.3.5
Särskilda
överväganden och bidrag ............ .... 35

3.3.6
Samsyn på ungdomsområdel
...................... .... 36

4 Ulbildning
av ungdoms- och fritidsledare .................... .... 37

4.1
Bakgrund ............................................................. 37

4.2
Folkhögskoleulrednlngen
.................................... 39

4.2.1
Pedagogiska synpunkler
............................. 39

4.2.2
Intagning av
elever......................................... 40

4.2.3
Utbildningens
utformning ............................. .... 40

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:14 77

4.2.4
Yrkespraktik
och praklikhandledning .......... .... 41

4.2.5
Ulbildningens
dimensionering ..................... .... 42

4.3 Remissyttrandena .............................................. .... 43

4.3.1
Allmänna
synpunkter...................................... .... 43

4.3.2
Pedagogiska
synpunkter ............................ .... 44

4.3.3
Intagning av
elever........................................ .... 45

4.3.4
Ulbildningens
omfattning och ulformning .... 45

4.3.5
Yrkespraktiken
i utbildningen ...................... 47

4.3.6
Ulbildningens
dimensionering ..................... 47

5 Föredraganden
........................................................ 49

5.1
Samhällel och ungdomsorganisalionerna................ 49

5.2
Slöd lill
ungdomsorganisationernas cenirala verksamhet .. 54

5.3
Översyn av
samhällets slöd till ungdomsverksamhet 59

6
Ulbildning av
ungdoms-och fritidsledare, föredraganden 62

7
Anslagsberäkningar
för budgetåret 1975/76 ........... .... 67

7.1 Bidrag lill ungdomsorganisationernas centrala verksamhei

m. m........................................................................ .... 67

7.2
Bidrag lill
ungdomsorganisationernas lokala verksamhet . . 69

7.3
Statens
ungdomsråd .......................................... .... 71

8 Beslut .... 75

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

39 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (39)

39 kopplingar i 24 dokument.

  1. Ds 1999:48 Begreppet invandrare : användningen i lagar och förordningar s. 80 i texten
  2. Prop. 1997/98:115 Folkbildning s. 25 i texten
  3. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
  4. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
  5. Bet. 1980/81:KrU25 med anledning av proposition 1980/81:100 såvitt gäller anslag till ungdoms- och nykterhetsorganisationer jämte motioner s. 5 · s. 10 i texten

Visa alla 24