Regeringens proposition med förslag om tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75
1975 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975:2, Regeringens proposition med förslag om tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75
Dokumentets text
Regeringens
proposition nr 2 år 1975 Prop. 1975: 2
Nr 2
Regeringens
proposition med förslag om tilläggsstat U till riksstaten fiir budgetåret
1974/75;
beslutad
den 3 januari 1975.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar OLOF PALME
G.
E. STRÄNG
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås utgifter på tilläggsstat II till
riksstaten för innevarande budgetår.
De
anslag som begärs uppgår tUl ca 253,2 milj. kr., varav ca 20,4 milj. kr. på
driftbudgeten och 232,8 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på
driftbudgeten föreslås gå till kostnader för nytt bilregister m. m. samt ökade
bidrag till Operan, Dramatiska teatern och Svenska riksteatern. På
kapitalbudgeten föreslås bl. a. ytterligare 200 milj. kr. till regionalpolitiskt
stöd i form av lokaliseringslån och 30 milj. kr. för lagring av
jordbruksprodukter för beredskapsändamål.
1 Riksdelen 1975. 1 saml. Nr 2
Prop. 1975: 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande:
statsråden Sträng, Holmqvist, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Feldt, Zachrisson
Proposition
med förslag om tilläggsstat n till riksstaten för budgetåret
1974/75
Statsråden
föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tUläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75. Anförandena redovisas i underprotokollen
för resp. departement.
Statsrådet
Sträng anför: De anslag som 1974 års riksdag anvisat sedan riksstaten för
budgetåret 1974/75 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1974: 170,
FiU 1974: 42, rskr 1974: 409).
Ytterligare
anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår har nu ansetts
behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition om
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75. Skulle
anslagsframställningar därutöver på tilläggsstat under innevarande budgetår
visa sig ofrånkomliga, bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
besluta om anslag m. m. på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 i enlighet med de förslag som föredragandena
har lagt fram.
Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har lagt
fram.
Regeringen
förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
som bilagor 110.
Prop. 1975:2
Bilaga
1
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande:
statsrådet Geijer
Anmälan
till tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret
1974/75 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ANDRA
HUVUDTITELN
£.
Rättshjälp m. m.
{1]
E 5. AUmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning. För budgetåret 1974/75 har till
Allmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning anvisats ett reservationsanslag av 200
000 kr. Reservationen från budgetåret 1973/74 uppgick till 212 033 kr.
Från
anslaget bestrids kostnaderna för utrustning till de allmänna advokatbyråerna
och rättshjälpsnätimdema.
Innevarande
budgetår föreligger för de allmänna advokatbyråernas räkning ett ytterligare
medelsbehov om 500 000 kr. Medlen behövs dels för utrustning tdl de nya byråer
som inrättats under hösten 1974 och till den byrå som startar sin verksamhet i
början av år 1975, dels för utrustning i samband med byte av lokal för några
byråer och dels för viss komplettering av utrustning vid byråerna.
I
prop. 1973: 74 med förslag till organisation av samhällets rättshjälp m. m.
vilken bifallits av riksdagen (JuU 1973:19, rskr 1973:169) uttalade jag att
kostnader för utrustning till rättshjälpsnämndema och de allmänna
advokatbyråerna i inledningsskedet skulle få belasta anslaget men att
investeringskostnaderna i framtiden skulle få tas från anslaget till rättshjälpsnämndema
och såvitt avser de allmänna advokatbyråerna skulle få belasta intäkterna i
verksamheten. Om det nu föreliggande medelsbehovet täcks genom tilläggsstat iimevarande
budgetår behövs ej några medel på anslaget efter utgången av budgetåret.
It
Riksdagen 1975.1 saml. Nr 2
Prop. 1975: 2 4
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till AUmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
Prop. 1975:2
Bilaga
2
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande:
statsrådet Holmqvist
Anmälan
tiil tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
B.
Arméförband
[1]
B 2, Arméförband: Matérielanskaffning. För budgetåret 1974/75 har riksdagen
under detta anslag bemyndigat Kungl. Maj:t att medge att beställningar av
materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av 780 milj.
kr. och anvisat ett förslagsanslag av 598,8 milj. kr.
Med
stöd av Kimgl. Maj:ts bemyndigande har jag i juni 1973 utfärdat föreskrifter
för redovisning och omrälcning av beställningsbemyndiganden. Av föreskrifterna
framgår bl. a. att i anslagsframställning för visst budgetår utöver bemyndiganden
för nya beställningar av materiel m. m. i prisläget i februari kalenderåret
före budgetårets början särskilda prisregleringsbemyndiganden skall beräknas
för
1.
omräkning av bemyndigandet för
nya beställningar det aktuella budgetåret från prisläget i februari
kalenderåret före budgetårets början till prisläget i februari det aktuella
budgetåret enligt bedömd prisutveckling,
2.
omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden
vid det aktuella budgetårets ingång från prisläget i februari före budgetårets
början till prisläget i februari under budgetåret enligt bedömd prisutveckling
samt
3.
rättelse av eventuellt saldo på
prisregleringsbemyndiganden från föregående budgetår, dvs. det budgetår som har
avslutats när anslagsframställningen ges in.
Prop. 1975: 2 6
Chefen
för armén och överbefälhavaren har i anslagsframställning för budgetåret
1975/76 anmält att försvarets materielverk vid beräkning av prisregleringsbemyndiganden
för budgetåren 1973/74 och 1974/75 för anslagen Arméförband: Matérielanskaffning,
Arméförband: Forskning och utveckling. Krigsorganisation för vissa staber m.m.:
Matérielanskaffning, Viss gemensam verksamhet, primäruppdragen 52121.1, 52122.1
och 52141, och Viss signalskyddsmateriel har utnyttjat en prognos för
nettoprisindex utveckling från februari 1972 till februari 1974 som visat sig
avsevärt understiga den faktiska utvecklingen av denna index. Detta har medfört
att bemyndiganden för prisreglering inte har stått till förfogande i
tillräcklig omfattning. Chefen för armén och överbefälhavaren har vidare bedömt
att prisutvecklingen under budgetåret 1974/75 kommer att väsentligt överstiga
materielverkets tidigare prognos. Underskottet av prisregleringsbemyndiganden
för budgetåret 1973/74 och det beräknade underskottet av sådana bemyndiganden
för budgetåret 1974/75 fördelar sig på anslag enligt följande (1 OOO-tal kr.).
1973/74 1974/75
Arméförband:
Matérielanskaffning 129 700 155 300
Arméförband:
Forskning och utveckling 8 300 10 100
Krigsorganisation
för vissa staber m. m.:
Matérielanskaffning 5 400 4 700
Viss gemensam verksamhet
(primäruppdragen
52121.1, 52122.1 och
52141) 2 100 1 800
Viss
signalskyddsmateriel 400 400
De
angivna prisregleringsbemyndigandena har tagits upp i anslagsframställningar
för budgetåret 1975/76.
Försvarets
materielverk har i särskild skrivelse hemställt att ifrågavarande prisregleringsbemyndiganden
skall ställas tiil materielverkets förfogande redan under budgetåret 1974/75.
Som motiv för sin framställning har materielverket anfört att outnyttjade beställningsbemyndiganden
av nämnvärd storlek inte firms under de nämnda anslagen. Beställningsverksamheten
under budgetåret kan därför inte ske i planerad omfattning utan ett tillskott
av bemyndiganden. En minskning av beställningsverksamheten skulle enligt
materielverket medföra att materielleveranser måste senareläggas. och att
förbandsproduktionen inte kan genomföras enligt gällande planer.
Föredraganden
Behovet
av beställningsbemyndiganden för ett visst budgetår uttrycks i den prisnivå som
antas komma att råda då bemyndigandena utnyttjas. Beställningsbemyndigandena prisregleras
därmed på förhand vid
Prop. 1975: 2 7
budgeleringen
med utgångspunkt i en prognos om prisutvecklingen. De betalningsmedel som
anvisas är däremot uttryckta i prisläget vid budgeteringstdlfället och prisregleras
löpande. Om prisutvecklingen markant kommer att avvika från det antagande som
låg bakom beräkningen av bemyndigandebehovet uppkommer en skillnad mellan de bemyndiganden
och de anslagsmedel, inkl. prisregleringsmedel, som disponeras under anslaget.
Detta har inträffat nu.
Chefen
för armén, överbefälhavaren och försvarets materielverk har sålunda anmält att
prisutvecklingen från februari 1972 till februari 1974 har varit avsevärt
kraftigare än vad materielverket antagit vid beräkning av prisregleringsbemyndiganden
för budgetåren 1973/74 och 1974/ 75. Enligt materielverket har därför uppkommit
ett så stort underskott av prisregleringsbemyndiganden under de tidigare nämnda
anslagen att beställningsverksamheten under budgetåret 1974/75 inte kan genomföras
enligt uppgjorda planer utan ett tillskott av bemyndiganden. Det torde inte ens
vara möjligt att förbruka anvisade anslagsmedel och prisregleringsmedel utan
tillskott av beställningsbemyndiganden.
Jag
är inte beredd att godta förslaget att redan nu täcka beräknade underskott av prisregleringsbemyndiganden
för budgetåret 1974/75. Enligt gällande föreskrifter skall dessa underskott
tas upp i anslagsframställningar för budgetåret 1976/77 när prisutvecklingen
under budgetåret 1974/75 är känd.
I
fråga om de faktiska underskotten av prisregleringsbemyndiganden som hänför sig
till budgetåret 1973/74 biträder jag chefens för armén, överbefälhavarens och
materielverkets förslag och förordar att prisreglering av de beställningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende de anslag som har angetts
i tabellen på s. 4 får ske inom de kostnadsramar som anges där. Verksamheten
under budgetåret 1974/75 kan därmed bedrivas planenligt.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende anslaget
Arméförband: Matérielanskaffning får ske inom en kostnadsram av ytterligare
129 700 000 kr.
[2]
B 4. Arméförband: Forskning och utveckling. För budgetåret 1974/ 75 har
riksdagen under detta anslag bemyndigat Kungl. Maj:t att medge alt forskning
och utveckling för arméförband får beställas inom en kostnadsram av 55 milj.
kr. och anvisat ett förslagsanslag av 50 milj. kr.
Med
hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Arméförband: Matérielanskaffning
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende anslaget
Arméförband: Forskning och
Prop. 1975:2 8
utveckling
får ske inom en kostnadsram av ytterligare 8 300 000 kr.
E. Central
och högre regional ledning
[3]
E 7. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Matérielanskaffning.
För
budgetåret 1974/75 har riksdagen under detta anslag bemyndigat Kungl. Maj:t att
medge att beställningar av materiel m.m. för vissa staber får läggas ut inom en
kostnadsram av 21 milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 22 010 000 kr.
Med
hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Arméförband: Matérielanskaffning
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende anslaget
Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materialanskaffning får ske inom en
kostnadsram av ytteriigare 5 400 000 kr.
F. Gemensamma
myndigheter och funktioner
[4]
F 21. Viss gemensam verksamhet. För budgetåret 1974/75 har riksdagen under
detta anslag beträffande primäruppdragen 52121.1, 52122.1 och 52141 bemyndigat Kungl.
Maj:t att medge att signalskyddsmateriel bestäUs inom en kostnadsram av 3,1
milj. kr. och anvisat ett förslagsanslag av 20,6 milj. kr., varav 6,1 milj.
kr. avser ifrågavarande primäruppdrag.
Med
hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Arméförband: Matérielanskaffning
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende anslaget "Viss
gemensam verksamhet, primäruppdragen 52121.1, 52122.1 och 52141, får ske inom
en kostnadsram av ytterligare 2 100 000 kr.
H.
övrig verksamhet
[5]
H 5. Viss signalskyddsmateriel. För budgetåret 1974/75 har riksdagen under
detta anslag bemyndigat Kungl. Maj:t att medge att viss signalskyddsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 930 000 kr. och anvisat ett förslagsanslag av
2 140 000 kr.
Med
hänvisning till vad jag har anfört under anslaget Arméförband: Matérielanskaffning
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att
bemyndiga regeringen att medge att prisreglering av beställningsbemyndiganden
som har lämnats för budgetåret 1973/74 och tidigare avseende anslaget Viss signalskyddsmateriel
får ske inom en kostnadsram av ytterligare 400 000 kr.
Prop. 1975:2 9
KAPITALBUDGETEN
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[6]
a. Teckning av aktier i Crownair AB. Riksdagen (prop. 1973: 124, FÖU 1973:18, rskr
1973: 239) beslöt våren 1973 att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna ett avtal
mellan försvarsdepartementet och Svenska Utvecklingsaktiebolaget om förvärv för
statens räkning av utvecklingsbolagets aktier i Crownair Swedish Ltd AB,
numera kallat Crownair AB. Riksdagen anvisade vidare medel för förvärvet och
för en utökning av aktiekapitalet. Kungl. Maj:t beslöt i juni 1973 att
godkänna avtalet, varigenom staten inträdde som hälftendelägare i Crownair. Den
andra hälften av aktiekapitalet innehas av Linjeflyg AB. Mellan delägarna finns
ett intressentavtal upprättat. Ägaransvaret för statens aktier ligger hos
regeringen genom försvarsdepartementet.
Crownairs
aktiekapital är f. n. 1,3 milj. kr. Årsomslutningen är ca 15 milj. kr. Bolaget,
som har drygt 55 anställda, har f. n. 13 flygplan i trafik. Det bedriver s. k.
anslutningstrafik åt inrikesflyget, f. n. på tre linjer. Vidare utför bolaget
transportflygningar åt statliga myndigheter t. ex. kriminalvårdsstyrelsen,
rikspolisstyrelsen och lantmäteriverket samt statliga och privata företag. Crownair
avses ha ett nära samarbete med flygvapnet med hänsyn till att bolagets
flygplan och organisation kommer alt tas i anspråk av försvarsmakten i
händelse av beredskap eller krig. Genom kungörelsen (1973: 598) om skyldighet
att anlita Crownair AB är statliga myndigheter och organ ålagda att anlita Crownair
för flygtransporter som bolaget har kapacitet för.
Crownairs
verksamhetsår omfattar perioden den 1 oktober till den 30 september. Bokslutet
för verksamhetsåret 1972/73 visar ett underskott om 23 000 kr. Enligt
verksamhetsberättelsen anser bolagets styrelse att aktiekapitalet bör höjas för
att det bättre skall svara mot verksamhetens förutsedda omfattning.
Bokslut
för verksamhetsåret 1973/74 föreligger inte ännu. Under verksamhetsåret var
emellertid Crownairs rörelse begränsad under drygt en månad på grund av en arbetskonflikt
med bolagets piloter. Detta har påverkat resultatet för verksamhetsåret som
bedöms ge ett underskott. Innevarande verksamhetsår väntas lämna ett mindre
underskott. Enligt styrelsens bedömning bör förutsättningar kunna skapas för
lönsamhet under verksamhetsåret 1975/76.
Efter
förhandlingar under hösten 1974 har ett avtal träffats mellan Crownair och
ägarna till Svensk Flygtjänst AB om att Crownair skall förvärva drygt 90 % av
aktierna i Svensk Flygtjänst. Köpeskillingen utgör ca 4 milj. kr. Avtalet har
träffats med förbehåll för att riksdagen be-
Prop. 1975:2 10
viljar
Crownair medel för erforderlig höjning av aktiekapitalet. Crownair har rätt att
lösa in resterande del av aktierna efter den 1 januari 1979.
Svensk
Flygtjänsts aktiekapital utgör f. n. 500 000 kr. Bolaget äger ett antal mindre
dotterbolag huvudsakligen inom flygmålbranschen. Koncernens årsomsättning är ca
40 milj. kr.
Svensk
Flygtjänst har ca 300 anställda och äger elva flygplan. Kärnan i verksamheten
är målflygning för svenska försvaret på basis av elt avtal med försvarets
materielverk. Målflygning bedrivs även åt danska och österrikiska försvaren.
Bolaget svarar också för den tekniska och operativa tjänsten vid försvarets robotförsöksplatser
i Vidsel och Karlsborg. Verksamheten sker på basis av ett avtal med försvarets
materielverk. Bolaget bedriver vidare flygteknisk service och underhållsverksamhet,
delvis för försvarsmaktens räkning, i verkstäder på Bromma, Sturup och Bulltofta.
Svensk
Flygtjänst svarar för driften av de kommunala flygplatserna i Gävle, Gällivare
och Växjö. Vidare har bolaget viss agentur- och försäljningsverksamhet. Genom
dotterbolagen har Svensk Flygtjänst byggt upp en unik systemkompetens inom
området målflygning och flygmålteknik.
Enligt
verksamhetsberättelsen för 1972/73 uppgick koncernens tillgängliga vinstmedel
för det verksamhetsåret till ca 1,6 milj. kr. För verksamhetsåret 1973/74
redovisas en vinst före bokslutsdispositioner och skatt om ca 1,9 milj. kr.
Som
framgår av vad jag har nämnt i det föregående är försvarsmakten en av Svensk Fiygtjänsts
största kunder. Enligt min mening bör en saraordning mellan Crownair och Svensk
Flygtjänst innebära påtagliga fördelar för båda företagen. Verksamheten inom de
båda bolagen är nämligen i flera avseenden likartad. Ett samgående mellan dem
bör kunna ge en organisation som får resurser att erbjuda omfattande och varierande
flygservice åt statliga myndigheter, kommuner, linjeflygbolag och privata
företag. Vissa rationaliseringsvinster bör också kunna göras, främst inom
administrationen. Mot denna bakgrund anser jag att det planerade förvärvet av
aktiemajoriteten i Svensk Flyg-tjänst bör genomföras.
För
att aktieköpet skall kunna fullföljas måste aktiekapitalet i Crownair höjas.
Vid extra bolagsstämma i december 1974 har Crownair beslutat att höja
aktiekapitalet med 3,7 milj. kr. från 1,3 till 5 milj. kr. genom nyteckning av
aktier till en överkurs av 20 %. Bolagsstämmans beslut har fattats med
förbehåll för att riksdagen beviljar de medel som behövs för statens andel av
nyteckningen, dvs. 2 220 000 kr. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen
att anvisa ett investeringsanslag på detta belopp. Anslaget bör anvisas
utanför utgiftsramen för det militära försvaret. I samband med nyteckningen
avses AB Aerotransport (ABA) ingå
Prop. 1975:2 11
som
tredje delägare i Crownair. ABA förutsätts också köpa hälften av Linjeflygs
nuvarande aktieinnehav i Crownair. Enligt intressentavtalet mellan de nuvarande
delägarna staten och Linjeflyg föreligger dock hembudsrält om någon av
parterna önskar sälja sina aktier eller del av sitt aktieinnehav. Eftersom
statens andel i Crownair bör förbli oförändrad, finns det enligt min mening
ingen anledning för staten att trtnyttja sin hembudsrält vid den nu aktuella
försäljningen. Det ankommer på regeringen att besluta härom.
Under
förutsättning att riksdagen beviljar det anslag jag tidigare har förordat
kommer aktieinnehavet i Crownair att fördelas enligt följande.
Staten 50 %
Linjeflyg
AB 25 %
ABA 25 %
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Teckning av aktier i Crownair AB på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 under fonden för Statens aktier anvisa ett
investeringsanslag av 2 220 000 kr.
2t Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 2
Prop. 1975:2 13
Bilaga
3
Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande:
statsrådet Norling
Anmälan
till tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret
1974/75 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJÄTTE
HUVUDTITELN
C.
Trafiksäkerhet
[1]
C 6. Kostnader för nytt bilregister m. m. Bilregisternämnden inrättades som en
temporär myndighet den 1 januari 1971 och har haft till uppgift att genomföra
omläggningen av bil- och körkortsregistren. Vidare har nämnden haft ansvaret
för att detaljutforma och genomföra de nya bd- och körkortsregistersystemen. I
enlighet med vad jag tidigare denna dag anfört i prop. 1975: 1 (bil. 8)
planeras bilregisternämndens verksamhet bli inordnad i statens
trafiksäkerhetsverk den 1 juli 1975.
I skrivelse den 26 augusti
1974 har bilregistemämnden anmält behov av ytterligare medel för budgetåret 1974/75.
Verksamheten vid de nya centrala bil- och körkortsregistren har fortlöpande
förändrats, varvid även nya uppgifter ålagts bilregisternämnden. Bl. a. på
grund härav beräknas kostnaderna för verksamheten öka utöver anvisat belopp.
De beräknade kostnaderna
för kontrollmärken för registreringsskyltar har tidigare endast kunnat
uppskattas, eftersom avtal om tillverkning äimu inte hade slutits. Även antalet
kontrollmärken har ökat kraftigt jämfört med beräknat antal på grund av nya
bestämmelser. För kontrollmärken erfordrjis ytterligare 950 000 kr. Vidare
kommer bilregisternämndens dataregistreringskostnader till följd av bl. a.
genomförandet av kilometerskattereformen att bli 730 000 kr. högre än vad som
tidigare kunnat beräknas. Nämndens verksamhet flyttades till Örebro under år
1973. Lokalkostnaderna har tidigare inte kunnat beräknas med tillfreds-
Prop. 1975: 2 14
ställande
säkerhet bl. a. beroende på att ekonomisk uppgörelse inte hade träffats. För
lokalkostnader erfordras ytterligare 410 000 kr. Totalt erfordras således för
bilregisternämndens verksamhet ytterligare 2 090 000 kr. för budgetåret
1974/75. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Kostnader för nytt bilregister m. m. på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 2 090 000
kr.
Prop. 1975: 2 15
Bilaga
4
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande:
statsrådet Sträng
Anmälan
till tiUäggsstat II tin riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
finansdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE
HUVUDTITELN
C.
Skatte- ocb kontrollväsen
[1]
C 4. Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. För budgetåret 1974/75
har på riksstaten under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 150
000 kr.
Myntverket
Under
det senaste året har inom handeln förmärkts ökade svårigheter att skaffa
växelmynt i tillräcklig omfattning. Myntverkets lokalmässiga kapacitet i de nyuppförda
lokalema i Eskilstuna är inte helt utnyttjad. Även om en ökad myntproduktion
inte ensam kan helt lösa handelns myntproblem finner verket det naturligt med
ett bättre utnyttjande av produktionslokalerna och föreslår att snarast ett
extra anslag om 817 000 kr. ställs till myntverkets förfogande under
innevarande budgetår. Härav avses ca 680 000 kr. användas för inköp av tre myntpräglingspressar
och återstoden för materialhanteringsutrustnmg och mynträkningsmaskiner. Dessa
nyanskaffningar ger en ökning av myntverkets kapacitet, som under budgetåret
1974/75 beräknas uppgå till ca 220 milj. stycken mynt, med 50 å 60 milj.
stycken mynt per år.
Om
dessa anslagsmedel kan ställas till myntverkets förfogande under början av år
1975 torde utrustningen kunna tas i bruk i augustiseptember 1975.
Prop. 1975: 2 16
Vid
bifall till myntverkets förslag om ytterligare medel under budgetåret 1974/75
kan erforderliga medel under förevarande anslag för nästa budgetår begränsas
till 100 000 kr.
Föredraganden
Under
senare tid har det förelegat vissa försörjningssvårigheter med växelmynt. Jag
finner det angeläget att nyproduktionen av mynt ökas. Förutsättningar för detta
finns numera i myntverkets nya lokaler i Eskilstuna. Det är likaså angeläget
att detta kan ske snart. Jag förordar således att ytterligare medel anvisas
under förevarande anslag redan under innevarande budgetår. På tilläggsstat bör
anvisas det av myntverket föreslagna beloppet om 817 000 kr. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen
att
till Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 817 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND
[2]
11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 150
milj. kr.
Jag
har tidigare denna dag vid min anmälan i prop. 1975: 1 (bil. 9) av förevarande
anslag för budgetåret 1975/76 förordat bl. a. följande. Den i
investeringsplanen uppförda kostnadsramen Diverse objekt bör inom ramen för
tillgängliga medel få tas i anspråk bl. a. för kostnader för byggnadsobjekt
som av särskilda skäl behöver sättas i gång snabbt. Förslag till särskild
kostadsram för sådana objekt skulle därvid i efterhand komma att redovisas för
riksdagen. Jag har samtidigt redovisat två objekt för vilka en snabb byggstart
är önskvärd. För åtminstone ett av dessa objekt är det aktuellt att påbörja
arbeten innevarande budgetår. Jag förordar därför att kostnadsramen Diverse
objekt redan innevarande budgetår får utnyttjas för arbeten av detta slag. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av
utgifterna för vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning.
Prop.
1975:2 17
Bilaga
3
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande:
statsrådet Zachrisson
Anmälan
till tiUäggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE
HUVUDTITELN
B.
Kulturändamål
[1]
B 8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I riksstaten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 67
780 000 kr. Operan och Dramatiska teatern har hemställt om ytterligare medel
för täckande av de kostnadsökningar som följer av dels nyligen ingångna avtal
om löner den 1 juli 1974- den 30 juni 1975 för samtliga vid teatrarna
anställda personalgrupper, dels av statsmakterna beslutade höjningar av vissa
sociala avgifter den 1 januari 1975. Vidare har Dramatiska teatern anhållit om
tilläggsanslag för slutlig reglering av de sociala avgifter som av
riksförsäkringsverket debiterats teatern för budgetåret 1973/74. Statens
kulturråd tillstyrker teatrarnas framställning.
Föredraganden
Vid
min anmälan av medelsbehovet under detta anslag för innevarande budgetår
anförde jag att jag hade för avsikt att återkomma i senare sammanhang
beträffande en förstärkning av anslaget till följd av ökade lönekostnader. Med
hänvisning till kostnaderna för de löneavtal som nu träffats och till de
redovisade kostnadsökningarna för sociala avgifter förordar jag att anslagen
till Operan och Dramatiska teatern höjs med 5 610 000 kr. resp. 3 485 000 kr.,
varav för löner högst 3 047 000 kr. resp. 2 014 000 kr. Vid beräkningen av
anslagen har jag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1975:2 jg
även
tagit hänsyn till Dramatiska teaterns behov av ytterligare bidrag för täckande
av institutionens sociala avgifter budgetåret 1973/74. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 9 095 000
kr.
[2]
B 9. Bidrag till Svenska riksteatern. I riksstaten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 36 820 000 kr.
Svenska riksteatern har gjort framställning om ytterligare medel för täckande
av merkostnader i samband med de nya avtal för verksamhetsåret den 1 juli
1974den 30 juni 1975 som träffats med Svenska Teaterförbundet och Svenska
Musikerförbundet och för täckande av kostnadsökningar till följd av traktamentshöjningar
fr. o. m. den 1 januari 1974. Statens kulturråd tillstyrker teaterns framställning.
Föredraganden
Vid
min anmälan av medelsbehovet under detta anslag för innevarande budgetår
anförde jag att jag avsåg att återkomma senare angående medel för täckande av
ökade löne- och traktamentskostnader. Med hänvisning till de redovisade kostnadsökningama
förordar jag att anslaget till Riksteatern höjs med 4 155 000 kr., varav för
löner högst 2,5 milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 4 155 000
kr.
E.
Högre utbildning och forskning
[3] E
51. Atomforskning. I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett
reservationsanslag av 30 245 000 kr. till atomforskning. Från detta anslag
bestrids bl. a. större delen av kostnaderna för Sveriges deltagande i den
europeiska kärnforskningsorganisationens, CERN, program för en 300 GeV accelerator
(prop. 1971: 55, UbU 1971:18, rskr 1971: 175). En mindre del av kostnaderna för
Sveriges deltagande i detta program bestrids från förslagsanslaget Europeiskt
samarbete inom kärnforskningen. CERN:s budget fastställs i schweiziska francs (SFr.).
Kostnaderna för budgetåren 1973/74 och 1974/75 har beräknats efter en
valutakurs om resp. 1,26 kr. och 1,40 kr. per SFr. Till följd av inträffade
valutakursförändringar har emellertid bl. a. de kostnader som skall bestridas
från förevarande anslag uppgått till ett belopp som avsevärt överstiger det som
ursprungligen beräknades. För år 1974
Prop. 1975:2 19
uppgår
dessa ytterligare kostnader till sammanlagt 1 250 122 kr., varav 858 894 kr.
avser budgetåret 1973/74 och 391 228 kr. budgetåret 1974/ 75. Statens råd för
atomforskning har hemställt att medel motsvarande merkostnaderna ställs till
rådets förfogande.
Med hänsyn tUl arten av de
inträffade kostnadsökningarna och med beaktande av att bidraget till CERN:s
program för en 300 GeV-accelerator utgör en stor andel av anslaget till
Atomforskning bör, enligt min mening, ytterligare medel ställas till rådets
förfogande. På tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1974/75
bör därför anvisas ytterligare 1 250 000 kr. under förevarande
reservationsanslag.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Atomforskning på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 250 000 kr.
Prop. 1975: 2 21
Bilaga
6
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande:
statsrådet Limdkvist
Anmälan
till tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
VIII.
FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRING
m
a. statens jordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbruksprodukter för
beredskapsändamål. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i
riksstaten för innevarande budgetår.
Statens
jordbruksnämnd har i sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 bl. a.
föreslagit att beredskapslagringen av brödsäd utökas med 80 000 ton, vilket
medför ett kapitalbehov av ytterligare 60 milj. kr.
Jag
anser i likhet med statens jordbruksnämnd att en utökad beredskapslagring av brödsäd
bör ske. Jag finner det emellertid lämpligt att den utökade lagringen begränsas
till 40 000 ton. Lagringen bör ske av 1974 års spannmålsskörd. Kapitalkostnaden
beräknar jag till 30 milj. kr. Regeringen har tidigare denna dag (prop. 1975: 1
bil. Ils. 43) på min hemställan föreslagit riksdagen att under förslagsanslaget
Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisa medel för bl. a. ökade lagringskostnader för Svensk spannmålshandel.
Jag har därvid tagit hänsyn till en ökad brödsädslagring i enlighet med vad
jag nu anfört.
Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att
till Statens jordbruksnämnds delfond: Lagring av jordbruksprodukter för
beredskapsändamål på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75
under fonden för beredskapslagring anvisa ett investeringsanslag av 30 000 000
kr.
Prop. 1975: 2 23
Bilaga
7
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande:
statsrådet Feldt
Anmälan
till tilläggsstat n till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
handelsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TIONDE
HUVUDTITELN
A.
Handelsdepartementet m. m.
[1]
A 2. Kommittéer m. m. Till ändamålet har för budgetåret 1974/75 anvisats ett
reservationsanslag av 2 milj. kr. (prop. 1974:1 bil. 12, NU 1974: 6, rskr 1974:
62). Reservationen från föregående budgetår uppgick till 1110492 kr.
För
utredningsverksamheten beräknas för budgetåret 1974/75 gå åt ca 4,1 milj. kr.
bl. a. för en utredning rörande vissa beredskapsfrågor inom energiområdet. Ett
ytterligare medelsbehov föreligger således om 1 milj. kr. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen
att
till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till rikssstaten för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
[2] aa.
Teckning av aktier i ett statligt aktiebolag för förmedling av inköp av råolja
och oljeprodukter m. m. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i
riksstaten för budgetåret 1974/75.
De
beredskapslager av oljeprodukter som finns inom landet har huvudsakligen
byggts upp inom ramen för de av riksdagen godkända olje-
Prop. 1975:2 24
lagringsprogrammen.
Dessa har inneburit tvångslagring hos oljehandeln och större förbrukare. Den
statliga lagringen har i stort begränsats till lagring av flygdrivmedel,
gasbensin och gasol.
Oljelagringsprogrammen
för perioderna 19581962 (prop. 1957: 144, BeU 1957: 45, 2 LU 1957: 34, rskr
1957: 322 och 329), 1963 1969 (prop. 1962: 194, BeU 1962: 68, 2 LU 1962: 45, rskr
1962: 418 och 420) samt 19701976 (prop. 1969: 136, BeU 1969: 66, 2 LU 1969:
86, rskr 1969: 375 och 398) har utformats med tanke på krigs- och avspärrningsfallen.
I
prop. 1973: 194 angående beredskapslagring av råolja, m.m. framlade Kungl. Maj:t
förslag om statlig lagring av 3 milj. m råolja. Därvid anfördes att man också
måste beakta sådana störningar i oljetillförseln som beror på andra händelser
än krig inom eller vid Sveriges gränser. Det kan gälla störningar på grimd av
såväl mer avlägsna krigshandlingar som utförselhinder från oljeexporterande
områden. Vidare anfördes att alla de åtgärder bör vidtas som är praktiskt
möjliga och ekonomiskt rimliga för att skydda samhället mot skadeverkningar som
beror på avbrott i oljetillförseln. Riksdagen godkände i december 1973 Kungl. Maj:ts
förslag (FöU 1937: 27, rskr 1973: 366).
I
överstyrelsens för ekonomiskt försvar (ÖEF) regi utbyggs f. n. ett antal
lagringsanläggningar. Inlagringen av råolja beräknas börja under senare delen
av år 1977.
Under
december 1973 ställde Kungl. Maj:t till ÖEF:s förfogande sammanlagt 300 milj.
kr. av den rörliga kredit i riksgäldskontoret på sammanlagt 350 milj. kr. som
då fick disponeras bl. a. i situationer av synnerlig vikt för rikets
försvarsberedskap. Kreditbeloppet på 300 milj. kr. skulle användas för köp av
råolja och oljeprodukter för vidare försäljning på den svenska marknaden. Kungl.
Maj:t föreslog riksdagen i prop. 1974: 8 angående rörlig kredit för oljeköp m. m.,
att den rörliga krediten skulle ökas till 1 000 milj. kr. varav 650 milj. kr.
för köp av råolja och oljeprodukter. Riksdagen biföll framställningen (FÖU
1974: 8, rskr 1974: 34). ÖEF har inom ramen för 300 milj. kr. med anlitande av
krediten under första kvartalet 1974 köpt eller förmedlat köp av totalt över
800 000 m oljeprodukter, huvudsakligen eldningsolja.
I
prop. 1974: 85 anmäldes att ÖEF:s erfarenheter från denna inköpsverksamhet gav
vid handen att den som ett led i vår försörjningspolitik borde kunna bedrivas ärmu
effektivare om ÖEF disponerade vissa egna lagringsutrymmen. Dessa utrymmen
skulle utnyttjas som depåer för en vidare distribution av produkterna på den
svenska marknaden med anpassning till försörjningslägets utvecklmg. Mot
bakgrund av erfarenheterna från den försörjningskris som inträdde under hösten
1973 undersökte ÖEF möjligheterna att snabbt utöka den statliga lagringskapaciteten.
Prop. 1975: 2 25
I
nämnda proposition anfördes att en möjlighet borde öppnas att tillförsäkra ÖEF
vissa lagringsutrymmen för eldningsoljor i detta syfte. Möjlighet fanns
nämligen till en gemensam utbyggnad med enskilda företag och kommuner av
berganläggningar för eldningsoljelagring som företagen redan tidigare
projekterat. ÖEF skulle kunna disponera ett antal lagerutrymmen om 100 000200
000 m vardera på väst-, syd-och ostkusten. Riksdagen godkände förslaget (FöU
1974:17, rskr 1974: 142). F.n. pågår utbyggnad av två sådana anläggningar, som
beräknas vara klara att tas i bruk år 1975 och år 1976, och avtal har ny
ligen slutits om en tredje.
För att klara det akuta
behovet av lagring av oljeprodukter tills dessa bergrum färdigställts erfordras
att andra lagringsutrymmen kan disponeras. ÖEF har med utnyttjande av den
rörliga krediten hyrt cisternutrymmen om ca 125 000 m och planerar förhyrning
för t. v. ytterligare 175 000 m. Köp och inlagring av eldningsolja pågår.
ÖEF:s
skrivelse
ÖEF
har i skrivelse den 17 april 1974 till Kungl. Maj:t redovisat erfarenhetema
från styrelsens inköpsverksamhet med utnyttjande av den rörliga krediten och
framhållit som ett allmänt behov att en central, statlig inköpsorganisation
för råolja och oljeprodukter inrättas. Enligt ÖEF bör inköpsorganisationen ges
formen av ett aktiebolag som bör knytas till ÖEF och utnyttja dess
administration och tekniska resurser. ÖEF pekar i första hand på de behov som
kan bli aktuella inom 3 å 6 år för ett eventuellt statligt raffinaderi i
Sverige. Bolaget bör enligt ÖEF bl. a. ges möjlighet att förhandla direkt med oljeproducerande
länders egna säljorganisationer om köp av råolja till den svenska marknaden.
Bolaget bör även handha frågor om direktimport av raffinerade oljeprodukter för
i första hand den planerade extra reservlagringen av oljeprodukter. På sikt bör
även bolaget erdigt överstyrelsens uppfattning delvis kunna samordna oljeinköp
för flera statliga myndigheter.
ÖEF:s skrivelse har
remitterats till rilisrevisionsverket (RRV), kommerskollegium (KK), statens
industriverk (SIND) och Svenska petroleum institutet (SPI). I ärendet har
vidare inkommit en skrivelse från energi-politiska delegationen.
RRV anser att ställning
till inköpsorganisationen vad angår det mera långsiktiga behovet av råolja och
oljeprodukter bör tas i samband med eventuella beslut om en utbyggnad av den
svenska raffinaderikapaciteten. I fråga om mera kortsiktiga behov av råolja
och oljeprodukter föreligger enligt RRV motiv för ett särskilt inköpsbolag.
RRV framhåller vidare att det är mindre lämpligt att knyta bolaget till ÖEF, om
avsikten är att det planerade inköpsbolagets verksamhet skall gå utöver den
handel som erfordras för beredskapsändamål. I sådana fall
Prop. 1975: 2 26
bör
inköpsbolaget göras fristående eller inordnas under Statsföretag AB.
KK
har inte något att invända mot ÖEF:s förslag.
SIND
har i princip inte något att invända mot planerna på en uppbyggnad av en fast,
statlig inköpsorganisation för råolja. Frågan om och formerna för en sådan
inköpsverksamhet är dock enligt SIND alltför tidigt väckt. SIND har inte något
att erinra mot att den handel med oljeprodukter som ÖEF f. n. bedriver i
fortsättningen bedrivs i aktiebolagsform. I det fall denna verksamhet skall
utsträckas till att även omfatta råoljeköp direkt från de oljeproducerande
länderna förordar SIND bildandet av ett självständigt, statligt bolag.
SPI
framhåller att den ökade inköpsverksamhet som bl. a. beslutet om en statlig
lagring av 3 milj. m råolja innebär är av engångskaraktär. Institutet finner
det dock riktigt att ÖEF erhåller de ekonomiska, personella och tekniska
resurser som erfordras för den utökade inköpsverksamheten. Skulle det visa sig
att inköpen fördelaktigast genomförs i bolagsform är detta, med hänsyn till erfareidieterna
från vinterns energikris, något som institutet inte vill motsätta sig.
Energipolitiska
delegationen förordar, att ett statligt inköpsbolag bildas i enlighet med ÖEF:s
förslag. Delegationen anser dock att frågan om huvudmannaskap för det statliga
inköpsbolaget bör omprövas när ägarstrukturen för de förutsedda ytterligare
utbyggnaderna av raffinaderikapaciteten klargjorts.
Föredraganden
För
egen del anser jag att en iidcöpsorganisation av det slag som Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF) föreslagit bör bildas snarast av försörjningsskäl.
Organisationens ändamål bör i första hand vara att handlägga sådan
inköpsverksamhet som syftar till ökad försörjningsberedskap. Den bör överta
den inköpsverksamhet av oljeprodukter m. m., främst eldningsoljor, och
förhyrning av lagringsutrymmen som nu med utnyttjande av den rörliga krediten
samt investeringsmedel inom ramen för Fonden för beredskapslagring bedrivs i ÖEF:s
regi. Vidare bör inköpsorganisationen förbereda och genomföra inköp för ÖEF:s
räkning av den råolja som fordras för den av riksdagen beslutade lagringen av 3
milj. m. Inlagringen av råolja beräknas börja under senare delen av år 1977.
Förhandlingar om köp av olja måste enligt min uppfattning dock påbörjas
betydligt tidigare, i synnerhet om avtal skall tecknas direkt med de oljeproducerande
ländemas egna säljorganisationer.
Även
andra uppgifter bör emellertid ankomma på den föreslagna inköpsorganisationen.
På
skilda håll inom den statliga förvaltningen inköps kontinuerligt oljeprodukter
i större eller mindre omfattning.
Prop. 1975: 2 27
En
samordning av denna verksamhet bör enligt min uppfattning ge kommersiella
vinster och administrativa fördelar. Det synes därför naturligt att utöver ÖEF
även andra samhällsorgan får möjligheter att utnyttja den föreslagna
inköpsorganisationen.
Den
föreslagna verksamheten bör på sikt enligt min uppfattning medföra en förbättrad
försörjningsberedskap genom den marknads-kännedom och de kontakter som staten
härigenom skaffar sig, vilket är av stort värde särskilt i krissituationer.
För
att erhålla största möjliga flexibilitet vid affärsuppgörelser och
förhandlingar bör den centrala statliga inköpsorganisationen ges formen av
aktiebolag.
Företaget
bör organiseras så att det smidigt kan anpassa inköpsverksamheten till
förändringar på oljemarknaden t. ex. på grund av ett statligt engagemang i
raffineringsverksamhet. Företagets ställning bör därvid kunna omprövas. En nära
samordning med Statsföretag AB bör eftersträvas.
Jag
anser att bolaget bör drivas enligt gängse principer för affärsdrivande
statliga bolag. Det bör alltså ha en sådan lönsamhet att det kan täcka sina
kostnader och ge skälig avkastning på insatt kapital.
Verksamheten
inom det nya inköpsbolaget bör bedrivas på förmedlingsbasis. ÖEF och andra
köpare bör således kunna ge inköpsbolaget i uppdrag att förmedla inköp av
råolja och oljeprodukter m. m. Uppdragen bör formaliseras i avtal mellan
bolaget och uppdragsgivaren i fråga.
Jag
beräknar aktiekapitalet i bolaget till 500 000 kr. För att ge bolaget en
reservfond bör aktierna emitteras till en kurs av 120 %. Samtliga aktier bör
ägas av staten. Jag föreslår att till aktieteckning i bolaget ett
investeringsanslag av 600 000 kr. anvisas i riksstaten för innevarande budgetår
under Fonden for statens aktier. Bolagets behov av rörelsekapital i övrigt bör
täckas genom bankkrediter i sedvanlig ordning. Ett bolag av detta slag måste
för att kunna operera effektivt antingen ha ett relativt stort aktiekapital
eller vara utrustat med någon annan form av ekonomisk garanti. Jag har staimat
för att förorda ett litet aktiekapital och föreslår att detta kompletteras med
en statiig borgen om högst 25 milj. kr. jämte ränta. Borgen bör i begränsad
utsträckning kunna utnyttjas för förstärkning av bolagets likviditet under ett
uppbyggnadsskede men däremot inte som säkerhet för den upphandling som bolaget
skall göra på uppdragsbasis. Det är inte heller avsikten att bolaget skall
använda borgen som underlag för egen upphandling.
ÖEF
bedriver f. n. som tidigare nämnts sin inköpsverksamhet i fråga om olja med
utnyttjande av 300 milj. kr. av den rörliga krediten på 650 milj. kr. samt
investeringsmedel inom ramen för fonden för beredskapslagring.
Jag
har fidigare framhållit vikten av att inköpsbolaget från försörj-
Prop.
1975: 2 28
ningssynpunkt
bUdas snarast. En fömtsättning för bolagets verksamhet är att ÖEF under en
övergångstid ges möjlighet att med utnyttjande av den rörliga krediten
fortsätta nu pågående förhyrning av lagringsutrymmen och inköp av eldningsolja
för inlagring i dessa.
Läget
på den intemationeUa oljemarknaden är fortfarande instabilt. Nya störningar i
oljetillförseln till Sverige skulle komma att innebära väsentliga konsekvenser
för det svenska samhället. Enligt min mening bör ÖEF därför även i
fortsättningen och tills försörjningsläget ytterligare stabiliserats enligt
regeringens närmare bestämmande disponera den rörliga krediten för avsett
ändamål. De kostnader som härigenom kan komma att uppstå bör regleras över
vederbörligt anslag på driftbudgeten. Avsikten är dock att verksamheten såvitt
möjligt skall vara självbärande.
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
1.
besluta att ett statligt
aktiebolag för förmedling av köp av råolja och oljeprodukter m. m. skall
bildas,
2.
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att ställa garanti för lån till aktiebolaget intill ett
belopp av 25 000 000 kr. jämte ränta på de villkor jag tidigare redovisat,
3.
till Teckning av aktier i ett
statligt aktiebolag för förmedling av köp av råolja och oljeprodukter m. m.
under Fonden för statens aktier på tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 kr.,
4.
godkänna de av mig förordade
allmänna riktlinjema för utnyttjande av den rörliga krediten för inköp av
råolja och oljeprodukter m. m.
Prop. 1975: 2 29
Bilaga
8
Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande:
statsrådet Bengtsson
Anmälan
till tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret
1974/75 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ELFTE
HUVUDTITELN 6. Arbetsmarknad m. m.
[1]
B 6. Arbetsmarknadsverket: Anskaffnmg av utrustning. Under denna rubrik har på
riksstaten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 1
milj. kr.
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
AMS
har i skrivelse den 13 september 1974 begärt ytterligare medel för anskaffning
av utrustning. Beslutsutrymmet för budgetåret 1974/75 medger enligt styrelsen
inte erforderliga investeringar i maskiner till industriella
beredskapsarbeten. Till följd härav har tidigare beslutade etableringar inte
kunnat fullföljas. Befintlig utrustning utnyttjas långt under planerad
kapacitetsnivå eller inte alls. Rationaliseringsåtgärder som skulle givit stora
resultatförbättringar har ej heller kunnat genomföras.
Följande
investeringar bedöms angelägna att genomföra under budgetåret 1974/75.
1.
Fullföljande av etableringar i Pajala
och överkalix så att planerad kapacitet och rationaliseringsgrad kan uppnås.
2.
Mera omfattande
rationaliseringar av typ omdisponering av produktsortiment mellan
arbetsplatser ocb uppläggning av rationella produktionslinjer.
Prop.
1975:2 30
3. Ersättoingsanskaffning
av maskiner ofta kombinerad med en effek-
tivitetshöjnmg genom modernare utrustning och minskade stillestånds-
tider.
4. Investeringar
nödvändiga från säkerhetssynpunkt.
Ökade säkerhetskrav kräver kompletteringsinvesteringar.
5. Investeringar
som en följd av en alltid pågående rationaliserings-
strävan. En verksamhet som ej ständigt tillvaratar olika rationaliserings
möjligheter kommer, sedan etableringsskedet genomförts, att fortlöpande
vara underkastad en resultatförsänaring. Kostnadsökningar av olika slag
(material, löner osv.) kan aldrig helt kompenseras med prishöjningar.
Flertalet av de industriella beredskapsarbetena har nått detta stadium.
De
sammanlagda kostnaderna beräknas av styrelsen till 3 450 000 kx.
Härefter
har AMS genom särskild framställning hemställt om 400 000 kr. för anskaffning
av viss utrustning vid det industriella beredskapsarbetet i Törefors.
Utrustningen är nödvändig med hänsyn till ändrad produktionsinriktning.
Föredraganden
De
industriella beredskapsarbetena är f. n. föremål för översyn av organisationskommittén
för skyddat arbete. Utredningen skall enligt dess direktiv bl. a. pröva
förutsättningarna för ett enhetligt huvudmannaskap för industriella
beredskapsarbeten, verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler och
hemarbete. Härvid skall också en regional samordning eftersträvas.
Utredningens förslag väntas föreligga under år 1975.
Mot
denna bakgrund är jag nu inte beredd att tillstyrka medel för de allmänna
rationaliseringsåtgärder, bl. a. i form av produktsamordning mellan de
industriella beredskapsarbetena, som AMS föreslagit.
Jag
delar däremot styrelsens uppfattning om nödvändigheten av vissa kompletterande
investeringar i Törefors.
I
fråga om behovet av investeringar i överkalix vill jag anföra följande. Vid
det industriella beredskapsarbetet i Överkalix tillverkas i huvudsak
insatsvaror för Norrbottens järnverk Aktiebolag (NJA). Under 1973/ 74 ledde
verksamheten till en förlust motsvarande 255 kr./anställd och dag. En
industriell produktion på dessa villkor kan inte rimligen fortsätta som ett
permanent inslag i styrelsens verksamhet.
Enligt
vad jag under hand har inhämtat pågår f. n. förhandlingar mellan AMS och NJA om
nytt avtal rörande de ekonomiska villkoren för leveranserna. Först sedan dessa
förhandlingar visat sig leda till att förlusterna avsevärt reduceras i syfte
att uppnå kostnadstäckning bör de av AMS planerade investeringarna i nya
maskiner vid det industriella beredskapsarbetet i Överkalix komma till stånd.
Vad
slutligen gäller frågan om vissa investeringar vid det industriella
beredskapsarbetet i Pajala har jag erfarit, att frågan om den framtida
produktionsinriktningen övervägs inom styrelsen. Först sedan slutlig
Prop.
1975: 2 31
ställning
tagits till den framtida omfattningen och inriktningen av produktionen vid
beredskapsarbetet i Pajala är jag beredd överväga behovet av ytterligare
investeringar.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning på till-läggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000
kr.
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
{2]
9. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. På riksstaten för budgetåret
1974/75 anvisades under denna rubrik ett investeringsanslag av 265 milj. kr.
Det outnyttjade beloppet från föregående budgetår uppgick till ca 145 milj.
kr. För utbetalning av beviljade lokaliseringslån tod alltså ca 410 milj. kr.
till förfogande imder innevarande budgetår. Eftersom utbetalningarna sker i
takt med att investeringarna genomförs uppstår en eftersläpning jämfört med
beviljat stod. Under budgetåret 1973/74 beviljades lokaliseringslån till ett
belopp av 568,5 milj. kr. En stor del av de beslut om lokaliseringslån som
fattades under budgetåret 1973/74 leder till utbetalning av sådana lån under
innevarande budgetår. Jag har av AMS erfarit att ca 260 milj. kr. har utbetalats
under budgetårets fem första månader. Enligt AMS beräkningar kommer behovet av
utbetalningar under budgetåret 1975/76 att uppgå till totalt ca 585 milj. kr.
De medel som står till förfogande för utbetalning under den återstående delen
av innevarande budgetår kan mot denna bakgrund beräknas bli förbrukade under de
första månaderna av år 1975. Jag beräknar därför att ytterligare 200 milj. kr.
erfordras för att skapa den nödvändiga rörelsefriheten vid utbetalning av
redan beviljade lokaliseringslån.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån pä tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1974/75 under fonden för låneunderstöd anvisa ett
investeringsanslag av 200 000 000 kr.
Prop. 1975: 2 33
BUaga
9
Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1975-01-03
Föredragande:
statsrådet Sträng
Anmälan
till tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret
1974/75 såvitt avser statens allmänna fastighetsfond
STATENS
ALLMANNA FASTIGHETSFOND
[1]
Reparations- och underhållskostnader m. m. under kriminalvårdsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under posten till reparations- och
underhållskostnader m. m. har för denna delfond i staten för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1974/75 beräknats 14 191 000 kr.
Kriminalvårdsstyrelsen
I
augusti 1972 rymde vid ett tillfälle 15 intagna från kriminalvårdsanstalten Kumla.
I juni 1973 forcerade fyra intagna tre av anstaltens körportar med en soptransportbil.
Tdl följd av bl. a. dessa händelser samt upprepade rapporter om förestående fritagningsaktioner
har styrelsen tvingats att skyndsamt vidta rymningshindrande åtgärder till en
sammanlagd kostnad av 263 472 kr. Beloppet, som förskottsvis har bestridits av
tillgängliga medel, är av sådan storleksordning att det inte kan bestridas av
medel som står till styrelsens disposition för reparations- och underhållskostnader
m. m.
Föredraganden
Med
hänsyn till angelägenheten av de arbeten som utförts och kostnadernas
omfattning förordar jag att 200 000 kr. utöver tidigare fastställt belopp
anvisas för reparations- och underhållskostnader m. m. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen
att
i staten för statens allmänna fastighetsfond, kriminalvårdsstyrelsens delfond,
under posten Reparations- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1974/75
beräkna ett belopp av ytteriigare 200 000 kr.
Prop.
1975:2 34
Bilaga
10
Förteckning
över av regeringen hos
riksdagen i prop. 1975: 2 begärda anslag på
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1974/75.
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
//.
Justitiedepartementet
E 5 Allmänna advokatbyråer m. m.: Utrustning 500 000
VI. Kommunikationsdepartementet
C 6 Kostnader för nytt bilregister m. m. 2 090 000
VIL
Finansdepartementet C 4 Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner
m.
m. 817 000
VUL
Utbildningsdepartementet
B
8 Bidrag till Operan och Dramatiska teatern 9 095 000
B
9 Bidrag till Svenska riksteatern 4155 000
E51
Atomforskning 1250 000
X. Handelsdepartementet
A 2 Kommittéer m. m. 1 000 000
XL
Arbetsmarknadsdepartementet B 6 Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av
utrustning 1 500 000
Summa
egentliga statsutgifter 20 407 000 KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
V.
Fonden för låneunderstöd
Arbetsmarknadsdepartementet:
9 Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån 200 000 000
YL
Fonden för statens aktier
Försvarsdepartementet:
aa Teckning av aktier i Crownair AB 2 220 000
Prop. 1975: 2 35
Handelsdepartementet:
aa Teckning av aktier i ett statligt aktiebolag för
förmedling av köp av råolja och oljeprodukter
m. m. 600 000
VIH.
Fonden för beredskapslagring
Jordbruksdepartementet:
a Statens jordbmksnämnds delfond: Lagring av
jordbruksprodukter
för beredskapsändamål 30 000 000
Summa
för kapitalbudgeten 232 820 000
KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1975 70(,]1
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
34 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (34)
34 kopplingar i 33 dokument.
- Bet. 1980/81:AU23 om regionalpolitik s. 90 i texten
- Bet. 1975/76:FöU16 Med anledning av propositionen 1975/76:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1975/76 såvitt avser försvarsdepartementets verks… i texten
- Bet. 1975:FiU28 Finansutskottets betänkande angående tilläggsstat II och tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 s. 1 i texten
- Bet. 1975:NU30 Näringsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:30 om energihushållningen m. m. jämte motioner s. 61 i texten
- Bet. 1975:InU7 Inrikesutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1 såvitt gäller Regional utveckling jämte motioner s. 25 i texten