Regeringens proposition om ändring i vallagen (1972:620), m.m.
1975 · 65 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 5,7 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 25 av 65 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975:27, Regeringens proposition om ändring i vallagen (1972:620), m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens
proposition nr 27 år 1975 Prop. 1975:27
Nr 27
Regeringens proposition om ändring i vallagen (1972:620), m.
m,;
beslutad den 3 april 1975.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
OLOF PALME
LENNART GEIJER
Propositionens huvudsakliga innehåll
I proposilionen föreslås normer för hur stora
valdistrikten vid de allmänna valen skall vara. De innebär bl. a. att
valdistrikt bara undantagsvis får omfatia mer än 1 800 eller mindre än 300
röstberättigade.
Delvis med tanke på att de nya normerna innebär att en del
mindre valdistrikt kan komma att uppgå i större enheter föreslås vidgade
möjligheter till poströstning. Bl. a. föreslås att röstning skall kunna ske
genom medverkan av lantbrevbärare. Ett annal förslag är att det på vissa orler
skall kunna inrättas tUlfäUiga postanstalter på valdagen.
Propositionen innehåller vidare bl. a. en mindre jämkning
i gällande ordning beträffande valsedels ogiltighet.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1975,
/ Riksdagen 1975 1 saml. Nr 27
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1975:27
1 Förslag tUl
Lag om ändring i vallagen (1972:620)
Härigenom föreskrives i fråga om vaUagen (1972:620)
dels att nuvarande 11 kap. 5-7 §§ skaU belecknas 11 kap.
7-9 §§,
dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 3 och 4 §§, 6 kap. 3 och 9 §§,
8 kap. 9 §, 10
kap. 2 §, de nya 11 kap. 7-9 §§, 13 kap, 4 § samt 14 kap.
4 och 5 §§
skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 11 kap.
5 och 6 §§, av
nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap. 1 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
För val
till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Dessa är Stockholms kommun,
Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets),
Göteborgs kommun, Göleborgs och Bohus län med undanlag av Göteborgs
kommun (Bohusläns valkrets), Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds
kommuner (fyrstadskretsen),
Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus
läns valkrets),
Alingsås, Bengtsfors, Bjärke, Brå-landa, Dals-Eds, Frändefors,
Färgelanda, Gäsene, Hemsfö, Herrljunga, Högsäters, Lerums, Lilla Edets, Melleruds,
Nödinge, Skepp-landa, Starrkärrs, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs, Västra Tunhems
och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets). Bollebygds, Borås, Dalsföfors,
Dalstorps, Fristads, Hökerums, Marks, Redvägs, Sandhults, Svenljunga, Tranemo,
Viskafors, Ulricehamns och Åsundens kommu-
För val
till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Dessa är Stockholms kommun,
Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns
valkrets), Göteborgs kommun, Göleborgs och Bohus län med undantag av
Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets), Malmö, Helsingborgs, Landskrona och
Lunds kommuner (fyrstadskretsen),
Malmöhus län med undanlag av fyrstadskretsen (Malmöhus
läns valkrets),
Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga,
Lerums, LiUa Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls
kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets).
Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns
kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
ner (Älvborgs läns södra valkrets), vart och ett av övriga
län.
Föreslagen
lydelse
vart och ett av övriga län.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Varje kommun bildar ett eller flera valdistrikt. Är kommun
indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets
bUda ett eller flera valdistrikt.
Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i
valdistrikt. Innan beslut meddelas, skall fullmäktige i kommunen ha beretts rillfälle
att yttra sig i ärendet.
Beslut om indelning i valdistrikt gäller från och med året
efter det då beslutet vann laga kraft. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra
beslutet samt tillstäUa centrala valmyndigheten avskrift av della.
Varje kommun är indelad i valdistrikt. Är kommun indelad
i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skaU varje sådan valkrets bilda
ett eller flera valdistrikt.
Valdistrikt bör omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Endast
om till följd av förhållandena på orten synnerliga skäl föranleder det, får
valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.
Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt
på förslag av fullmäktige i kommunen. Det åligger kommun att under år närmast
före år då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om
det är påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i
valdistrikt sedan fullmäktige i kommunen har beretts tillfälle att yttra sig.
Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en
månad före ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning.
Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra beslutet samt tillställa centrala
valmyndigheten avskrift av detta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
När val
enligt denna lag skall förrättas i valdistriktsindelad kommun, utser
valnämnden för varje valdistrikt minst fyra personer att
När val
enligt denna lag skall förrättas, utser valnämnden för varje valdistrikt minsl
fyra personer att på valdagen Ijänslgöra som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse valförräiiare i distriktet. Bland de utsedda förordnar nämnden en att
vara ordförande och en att vara ersätlare för ordföranden.
Nuvarande lydelse på valdagen tjänstgöra som valför-rättare
i distriktet. Bland de ulsedda förordnar nämnden en atl vara ordförande och en
att vara ersättare för ordföranden.
Vid
röstningen skall minsl tre av valförrätiama, däribland ordföranden eUer hans
ersättare, vara närvarande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 kap.
3§
Om valsedel upplager mer än ett kandidalnamn, skall namnen
upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen meUan
dem.
Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages
i anspråk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för
landstingsmän och kommunfullmäktige.
Upptager
valsedel med registrerad partibeteckning namn på kandidater, skall
valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 8 § anmält kandidater för valet, som försia
namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över kandidater
partiet anmält.
Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på
kandidater, skaU valsedeln, för att beteckningen skall åtnjuta skydd vid
valet, som försia namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över
kandidater partiet anmält.
9§
1 lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val
ha tillgång till
1. valsedlar som försetts med parti- och valbeleckning
för parti vilket
är representerat i riksdagen (parlimarkerade valsedlar) samt
2. blanketter till valsedlar.
Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör
medföra parlimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första
stycket. Parlimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket
tillhandanålles genom centrala valmyndighetens försorg.
8 kap.
9§
Valkuvert tUlstäUes valnämnder och röstmottagare. Ylterkuvert
som avses i 5 § tillställes röstmoltagare.
Valkuvert får lämnas ut endast i Valkuvert får lämnas ut endast i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop,
1975:27
Nuvarande lydelse samband med röstning. Inner- och ytlerkuverl
för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas tiUgängliga
1. hos valnämnden och hos de
personer åt vilka nämnden uppdragit att tillhandagå väljarna i sådant
hänseende,
2. på postanstalt,
Föreslagen lydelse samband med röstning. Inner- och ytlerkuverl
för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas lillgängliga
3. hos
utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.
1.
hos valnämnden
och hos de personer åt vilka nämnden uppdragit att tillhandagå väljarna i
sådant hänseende,
2.
på
postanstalt samt hos lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser,
3.
hos
utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.
Inner- och
ylterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på begäran kostnadsfritt
tillhandahållas parti som är representerat i riksdagen.
10 kap.
2§
Röstning på postanstalt äger rum under tid då
postanstalten är öppen för allmänheten. På valdagen skall postanstalt vara
öppen för röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter
klockan 15. Vid val av landstingsmän och kommunfullmäktige som ej omfattar hela
riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röstmottagning ej skall
anordnas på valdagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finns
flera postanstalter inom samma ort, får centrala valmyndigheten pä förslag av
postverket bestämma att röstning skall ske endast på någon eller några av
postanstalterna. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den tid dä
röstning får ske på postanstalt före valdagen. Röstning skall dock alllid
kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstaUen är öppen för
allmänheten.
Inrättas med anledning av valel postanstalt vid sjukhus,
ålderdomshem, fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt,
äger röstning där rum på
Föreligger särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på
förslag av postverket bestämma att i viss kommun röstning skall ske endast på
någon eller några av postanstalterna i kommunen. På förslag av postverket får
myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt före valdagen.
Röstning skall dock aUtid kunna äga rum under minst en timme varje dag då
postanstalten är öppen för allmänheten.
Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus,
ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller
vårdanstalt, äger röstning där rum
opaginerad Kontrollera mot PDF
/ * Riksdagen 19751 saml. Nr 27
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse tid som postverket bestämmer efter samråd med vårdinrättningens eller
vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.
Föreslagen
lydelse på tid som postverket bestämmer efter samråd med vårdinrättningens
eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.
Inrättas med anledning av valet annan postanstalt, skall postanstalten vara
öppen för röstmottagning på valdagen, under tid som postverket bestämmer efter
samråd med valnämnden i den kommun där postanstalten inrättas. Röstning skall
dock alltid kunna äga rum under minst en timme före klockan 11 och minst en
timme efter klockan 15.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 kap. 5 §
Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel
genom denne, om röstning äger rum vid den postanstalt UU vilken lantbrevbäraren
är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten
på förslag av postverket begränsa antalet Unjer vid vilka valsedel får lämnas
genom lantbrevbärare.
Valsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas
på följande sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert.
1 närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ylterkuvert
för valsedelsförsändelse och tUlsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertel
försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar
skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha
fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1975:27 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse vittne, ej heller lantbrevbäraren.
Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före
valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertel. Väljaren
lämnar själv valsedelsförsändelsen och sitt röstkort till lantbrevbäraren.
Väljare som ej är känd för lantbrevbäraren skall legitimera sig. Gör han ej
det, får han icke lämna försändelsen. Lantbrevbäraren intygar på ytterkuvertel
att han mottagit försändelsen av väljaren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 §
Valsedelsförsändelse
enligt 5 § lämnas på postanstalt till vilken lantbrevbäraren är knuten. Valsedelsförsändelsen
fär mottagas även under rid då postanstalten ef är öppen för aUmänheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 §
Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrättaren
att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan
röstat i valet, att försändelsen anordnats på föreskrivet sätt och inom
föreskriven tid saml all yiterkuveriet är tillslutet. Därefter bryter valförrättaren
ytterkuvertel och kontrollerar att iordningställda innerkuvert är av
föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert
för varje val samt att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. I
närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter valförrättaren
mottagna innerkuverl i val-
7 §
Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrättaren
att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, atl han ej redan
röstat i valet, att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom
föreskriven tid samt att ytterkuvertel är tillslutet. Därefter bryter valförrättaren
ytterkuvertel och kontrollerar att iordningställda innerkuvert är av
föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert
för varje val samt att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. I
närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter valförrättaren
mottagna innerkuvert i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse urnorna, 1 samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren
röstat.
Föreslagen
lydelse valurnorna. I samband härmed antecknas i röstlängden att väljaren
röstat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6§
Lämnas valsedelsförsändelse på poslanstali, hos
utlandsmyndighet eller på fariyg, kontrollerar röst-mottagaren att försändelsen
anordnats på föreskrivet sätt och inom föreskriven tid samt att ytterkuvertel
är tillslutet. I närvaro av den som lämnat valsedels-försändelsen lägger
därefter röstmottagaren in försändelsen i ett ylterkuvert med fönster tillsammans
med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuver-tets fönster, och lillsluter
ytterkuvertel. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertel samt
antecknar på en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till vilken
ytterkuvertel skall sändas och det värdepostnummer som finns på kuvertet.
8 §
Lämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos
utlandsmyndighet eller på fariyg, kontrollerar rösl-mottagaren att försändelsen
är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertel
är tiUslutet. I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger
därefter röst-mollagaren in försändelsen i ett ylterkuvert med fönster tillsammans
med väljarens röstkort, vilket placeras närmasi ytterkuver-tets fönster, och lillsluter
yiterkuveriet. Rösimollagaren tar slutligen hand om yiterkuveriet saml
antecknar på en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till vilken
ytterkuvertel skall sändas och det värdepostnummer som finns på kuvertet.
Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för
röstmottagaren, skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna
försändelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 §
Föreligger brisl eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren
eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 5 eller 6 §, skall valsedelsförsändelsen
eller inner-kuvertet ej mottagas. Detsamma gäller om innerkuvert är tomt eller
om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren ställt i
ordning mer än ett innerkuvert för något val, fär ej
Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren
eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 7 eller 5 §, skall
valsedelsförsändelsen eller inner-kuvertet ej mottagas. Detsamma gäller om innerkuvert
är tomt eller om det ej klarl framgår alt kuvert innehåller valsedel. Har väljaren
ställt i ordning mer än ett innerkuverl för något val, får ej
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1975:27
Nuvarande lydelse något av dessa mottagas. Innerkuvert
som ej mottages skall före återlämnandet läggas in i ett särskilt kuvert som lillslutes.
Föreslagen lydelse något av dessa mottagas. Innerkuvert
som ej mottages skall före återlämnandet läggas in i ett särskilt kuvert som
tillslules. Valsedelsförsändelse som medföres av lantbrevbärare men som ej mottages
skall av lantbrevbäraren återställas till väljaren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
13 kap.
4§
När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de ytlerkuverl som
ej lagts åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och
valsedelsförsändelser tages ut.
Valkuverten
granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven beskaffenhet och
ej försett med obehörig märkning. Godkända valkuvert lägges i urnorna. I
samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin
rösträtt.
Valsedelsförsändelserna grans- Valsedelsförsändelserna grans-
kas.
Därvid kontrolleras att varje kas. Därvid kontrolleras att för-
försändelses
ylterkuvert är av
föreskriven beskaffenhet och till
slutet, att det icke blivit öppnat
efter tillslutandet samt att välja
rens förklaring och vittnesintyget
är i behörigt skick. Därefter bryies
ytterkuvertel. Innerkuverlen
granskas. Därvid konlrolleras alt de är av föreskriven
beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje
val och alt innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuverl
lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden
att han utövat sin rösträtt.
sänddse är
i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertel
är tillslutet. Därefter brytes ytterkuver-tet. Innerkuverlen granskas. Därvid
kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i
ordning endast ett innerkuvert för varje val och att innerkuvert ej är
försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i urnorna, I samband
därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden alt han utövat sin rösträtt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 kap.
4§
Valsedel är ogiltig, om den
1. saknar partibeteckning eller upplager mer än en
partibeteckning.
eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
2. är
försedd med kännetecken valsedeln med avsikt.
Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna
ogiltiga. Innehåller valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma
partibeteckning, skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet.
Namnen på valsedeln anses därvid som obefintliga.
Föreslagen
lydelse som uppenbarligen blivit anbragt på
Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna
ogiltiga. InnehåUer valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma
partibeteckning, skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant
fall valsedlarna olikheter i fråga om kandidatnamn, skall namnen på sedlarna
anses obefintliga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 §
Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn
på valsedel anses obefintligt,
1.
om kandidaten
ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,
2.
om ordningen
mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller
3.
om valsedeln gäller
registrerat parti, för vilket anmälts kandidater enligt 5 kap. 8 §, och
valsedeln ej som första namn upplager namnet på någon av de anmälda
kandidaterna.
Vid
bedömning enligt första stycket 3 av vilkel namn som är det första skall namn
ej anses obefintligt därför att kandidaten har avlidit eller visat sig ej
vara valbar
Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som
är det första skall hänsyn ej tagas tiU namn som skall anses obefintligt enligt
1.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval
Härigenom
föreskrives att 5,30,36-40 och 46 §§ lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lyddse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Varje församling bildar ett valdistrikt. Är församling
indelad i valkretsar för val av kyrkofullmäktige, skall varje sådan valkrets
bilda ett valdistrikt.
I fråga
om beslut som avses i andra stycket äger 3 kap. 3 § fjärde stycket och 6 §
första stycket vallagen (1972:620) motsvarande tillämpning.
Ingår
delar av församling eller valkrets i olika valdistrikt vid val till riksdagen, skaU
varje del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige. Länsstyrelsen
får dock förordna att sådana delar av församling eller valkrets tillsammans
skall utgöra ett valdistrikt. Innan beslut härom meddelas, skall församlingen
och valnämnden beredas tillfälle att yttra sig.
I fråga om beslut som avses i andra stycket äger 3 kap. 3
§ tredje stycket och 6 § första stycket vallagen (1972:620) motsvarande
tillämpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
30 §
Röstning får ske på varje postanstalt inom rikel från och
med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med närmaste helgfria dag före
valdagen, om ej annal följer av andra stycket.
Röstning
på postanstalt äger rum under tid då poslanstali är öppen för allmänheten.
Föreligger särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av
postverket bestämma att i viss kommun röstning skall ske endast på någon
eller några av poslanstalterna i kommunen. På förslag av postverket får myndigheien
begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock
alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstalten är öppen
för allmänheten.
Röstning på postanstalt äger rum under tid då poslanstali
är öppen för allmänheten. Finns flera postanstalter inom samma ort, får
centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstning skall
ske endast på någon eller några av postanstalterna. På förslag av posiverkei
får myndigheien begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning
skall dock alltid kunna äga rum under minsl en timme varje dag då postanstalten
är öppen för allmänheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus,
ålderdomshem, fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eUer vårdanstalt,
äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med
vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen
före valdagen.
Föreslagen
lydelse
Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus,
ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller
vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd
med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen
före valdagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
36 §
Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make.
Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa
sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna
valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, fader,
moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år.
Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna
valsedelsförsändelse genom denne, om röstning äger rum vid den postanstalt
till vilken lantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får
dock centrala valmyndigheten på förslag av postverket begränsa antalet linjer
vid vilka valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.
37 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
I fråga om
anordnande av valsedelsförsändelse äger 11 kap. 1 § andra och tredje styckena samf
3 § andra och tredje styckena vallagen (1972:620) motsvarande tilllämpning.
I fråga
om anordnande av valsedelsförsändelse äger 11 kap. I § andra och tredje
styckena, 3 § andra och tredje styckena samt 5 § andra och tredje styckena vallagen
(1972.620) motsvarande tilllämpning. / fråga om avlämnande av valsedelsförsändelse
tiU lantbrevbärare äger vidare 11 kap. 5 § fjärde stycket vaUagen motsvarande
tillämpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Valsedelsförsändelse
lämnas på valdagen i vallokalen för del valdistrikt där väljaren är upptagen i
röstlängd. Sådan försändelse får lämnas också på postanstalt där röstning äger rum.
Valsedelsförsändelse
enligt 36 § första stycket lämnas på valdagen i vallokalen för del valdistrikt
där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse får lämnas också på
postanstalt där röstning äger rum.
Valsedelsförsändelse
enligt 36 § andra stycket lämnas på postanstalt till vilken lantbrevbäraren är
knuten. Vatseddsförsändelsen får mottagas även under tid då postanstalten ej
är öppen för allmänheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I fråga om
valsedelsförsändelse äger i övrigt 1 I kap. 5 och 6 §§ vallagen (1972:620)
motsvarande tUlämpning. 1 den förteckning som omnämnes i 11 kap. 6 § vallagen
antecknas i stället för valnämnd den länsstyrelse tUl vUken ytterkuvertel
skall sändas.
1 fråga om
valsedelsförsändelse äger i övrigt 11 kap. 7 och 5 §§ vallagen (1972:620)
motsvarande lillämpning. I den förteckning som omnämnes i 11 kap. 8 § vallagen
antecknas i stället för valnämnd den länsstyrelse till vilken ytterkuvertel
skall sändas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreligger
brist eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren eller
röstmottagaren skall kontrollera enligt 11 kap. 5 eller 6 § vallagen
(1972:620), skaU valsedelsförsändelsen eller innerkuver-tel ej mottagas. Har
väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för något val, får ej något av
dessa mottagas. Innerkuvert som ej mottages skall före återlämnandet läggas
in i ett särskilt kuvert som tillslules.
Föreligger
brist eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren eller rösimollagaren
skall kontrollera enligt 11 kap. 7 eller 8 § vallagen (1972:620), skall valsedelsförsändelsen
eller innerku-verlet ej mollagas. Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert
för något val, får ej något av dessa mottagas. Innerkuverl som ej mottages skaU
före återlämnandet läggas in i ett särskilt kuvert som tillslules.
Valsedelsförsändelse som medföres av lantbrevbärare men som ej mottages skall
av lantbrevbäraren återställas till väljaren
opaginerad Kontrollera mot PDF
2* Riksdagen 1975 1 saml. Nr 27
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
När kontroll enligt 45 § skett, öppnas de ylterkuvert som
ej lagts åt sidan. Inneliggande röstkort, valkuvert och valsedelsförsändelser tages
ut.
Valsedelsförsändelserna
granskas. Därvid kontrolleras atl försändelse är i föreskrivet skick och
har anordnats inom föreskriven tid samt att yiterkuveriet är tUlslutet.
Därefter brytes ytterkuvertel. Innerkuverlen granskas. Därvid konlrolleras atl
de är av föreskriven beskaffenhet, all väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert
för varje val och alt innerkuverl ej är försett med obehörig märkning.
Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av
föreskriven beskaffenhet och ej försett med obehörig märkning.
Valsedelsförsändelserna grans
kas. Därvid kontrolleras att varje
försändelses ylterkuvert är av
föreskriven beskaffenhet och till
slutet, att det icke blivit öppnat
efter tillslutandet samt att välja
rens förklaring och vittnesintyget
är i behörigt skick. Därefier brytes
ytterkuvertel. Innerkuverlen
granskas. Därvid konlrolleras alt de är av föreskriven
beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje
val och atl innekuvert ej är försett med obehörig märkning.
Godkända val- och innerkuverl lägges i urnor. För varje
val och valkrets användes en urna. I samband med att kuvert lägges i urna
antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt. Övriga
kuveri lägges ulan vidare åtgärd åt sidan. Däri inneslutna valsedlar inverkar
ej på valet.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.
Prop, 1975:27 15
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1975-04-03
Närvarande: statsminislern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Noriing, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande: statsrådet Geijer
Proposition om ändring i vallagen (1972:620), m, m.
1 Inledning
I skrivelse den 19 december 1973 har riksskatteverket i
sin egenskap av central valmyndighet framhållit att erfarenheterna från 1973
års val borde läggas tiU grund för vissa förbättringar i valförfarandet. Pressens
samarbetsnämnd har vidare i skrivelse den 15 januari 1974 tagit upp vissa
frågor som enligt nämndens mening har aktualiserats av valet år 1973.
Skrivelsen berör bl. a. vaUokalernas öppethåUande. Dessutom har kristen
demokratisk samUng i skrivelse ijanuari 1974 fört fram förslag i fråga om
central distribution av valsedlar och tillhandahållandet av valsedlar i
lokaler, bl. a. postanslalter, där röstning äger rum.
1 prop.
1974:35 med förslag lill bl. a. ändringar i vallagen anförde jag atl en inom riksskatteverket
påbörjad uiredning borde slulföras innan de av Pressens samarbetsnämnd och
kristen demokratisk samling väckta frågorna togs upp till övervägande. Vid
behandlingen av propositionen intog riksdagen samma ståndpunkt (KU 1974:21).
1 en
promemoria som är dagtecknad den 17 januari 1975 har riksskatteverket redovisat
den nämnda utredningen. Promemorian innehåller förslag beträffande bl. a.
vissa frågor om valsedels ogiltighet, valdistriktsindelningen, poströstning,
röstning genom lantbrevbärare och vallokalernas öppethållande.
Efter
remiss har yttranden över promemorian avgeits av valprövningsnämnden,
postverket, statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Skaraborgs,
Kopparbergs, Väsiernorrlands och Jämtlands län, Rösträttsulredningen (Kn
1974:02), Personvals- och valkrelsutredningen (Ju 1974:19),
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund, Pressens samarbetsnämnd och Sveriges Radio AB.
Länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län har till sina yttranden fogat
yttranden från valnämnderna i Stockholms
Prop,
1975:27 16
och Sundbybergs kommuner samt av valnämndens ordförande i
Täby kommun resp. från valnämnden i Malmö kommun.
2 Uppläggningen av det försatta arbetet med
ändringar i vallagen
De under år 1974 genomförda ändringarna i vallagen (prop.
1974:35, KU 1974:21) utgjorde i huvudsak följdändringar till den nya
regeringsformen och den nya riksdagsordningen. De förslag som behandlas i riksskatteverkets
promemoria är till stor del föranledda av de erfarenheter som gjordes vid 1973
års val. De lagändringar som jag nu föreslår bygger på riksskatteverkets
utredning. De behandlas i det följande i skUda avsnitt. Jag vill emellertid här
beröra några av de frågor som föranlett förslag av riksskatteverket men som
enligt min mening inte bör tas upp i delta sammanhang. Jag vUl också beröra
några andra valfrågor som kan komma att aktualiseras under riksmötet 1975-1976.
Av 6 kap. 9 § vallagen framgår bl. a. alt väljarna på poslanstalterna
skall ha tillgång till parlimarkerade valsedlar för riksdagspartierna och
blanketter till valsedlar. Som en komplettering till denna regel föreslår riksskatteverket
att partier som inle är representerade i riksdagen skall ha möjlighet att
själva lägga ut parlimarkerade valsedlar på postanstalterna. Postverket har i
sill remissyttrande anfört att frågan inrymmer många problem och att den bör utredas
ytterligare. Vidare framhålls i yttrandet att postverket gärna medverkar i en
sådan utredning.
Enligt min mening är ytterligare uiredning påkallad. Denna
bör göras av riksskatteverket i samråd med postverket. Ulredningen bör bedrivas
så att eventuella förslag kan föreläggas riksdagen i god tid före 1976 års val.
Ett annat förslag av riksskatteverket går ul på att
vallagen ändras sä att del blir möjligt att ersätta röstkortet och de nuvarande
typerna av ylterkuvert med en enda handling som utgör både röstkort och ytlerkuverl.
Remissinsianserna släller sig i regel posiliva lill förslaget. Från flera håll
framhålls emellertid att förslaget bör övervägas grundligare. Bl. a. framhåller
postverket att samråd med verket ang. utformningen av kuvertets framsida bör
ske.
Även i fråga om detla förslag är enligt min mening
ytterligare uiredning påkallad. Också denna utredning bör utföras av riksskatteverket.
Härvid bör, som också verket har förordal, genom praktiska prov vid t. ex,
värnpliktsval eller fackföreningsval undersökas om den nya handlingen är lämpligt
utformad. Även här bör samråd ske med postverket. Jag avser att i annat
sammanhang föreslå regeringen atl meddela de utredningsuppdrag som behövs.
Riksskatteverkets övriga förslag till ändringar i vallagen
rör frågor av skiftande betydelse. Några av dem gär ut på att vissa anledningar
till att valsedel skall förklaras ogiltig mönstras ut ur det gällande
regelsystemet. Dessa förslag har mött ett blandal mottagande vid remissbehandlingen.
I ett avseende föreslår jag i det följande (avsnitt 7) ändringar som i huvudsak
tillgodoser syftet med ett av riksskatteverkets förslag i denna
17
del. I övrigt anser jag att promemorieförslaget såvitt rör
dessa frägor inte bör leda till lagstiftning,
I
promemorian föreslås också en ny anledning lill alt valsedel skall förklaras
ogiltig. Om partibeteckning kan antagas leda till förväxling med regisirerad
partibeteckning, skall sålunda valsedeln ogillas. Till förslaget är kopplad en
regel om förhandsbesked av riksskatteverket eller valprövningsnämnden. Även
detta förslag har lett till delade meningar vid remissbehandlingen. För min del
är jag f. n, inte beredd alt förorda att en sådan ordning genomförs. Nu
gällande regler om skydd för registrerad partibeteckning blev föremål för
överväganden så sent som år 1974 (prop, 1974:35, KU 1974:21, rskr 1974:160),
Resultatet innebar att dittills gällande system i princip borde behållas.
Återstående förslag i promemorian, vilka inte berörs i det
följande, bör enligt min mening övervägas ytterligare innan ställning tas till
dem. Det synes lämpligt atl de tas upp till slutlig prövning av riksdagen först
under höslen 1975. En samlad bedömning av dessa förslag och ett flertal andra
valfrågor blir då möjlig. Till dessa övriga frågor hör bl, a, en översyn av
lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.
3 Ändring i 2 kap, vallagen
För val till riksdagen är Älvsborgs län indelat i två
valkretsar Älvsborgs läns norra och Älvsborgs läns södra valkrets.
Omfattningen av de båda valkretsarna anges genom en uppräkning av kommunerna
inom norra resp. södra valkretsen. Med anledning av att vissa förändringar i
kommunindelningen har ägt rum föreslås en ändring av formell natur i 2 kap. 1 §.
Den föreslagna ändringen påverkar inle de båda valkretsarnas geografiska
omfattning.
4 Indelningen i valdistrikt
4,1 Gällande ordning m, m.
Enligt 3 kap, 3 § vallagen bildar varje kommun ett eller
flera valdistrikt. Är kommun indelad i valkretsar för val av
kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets bilda ett eller flera
valdistrikt. Beslut om indelning av kommun i valdistrikt fattas av
länsstyrelsen. Innan beslut meddelas, skall fullmäktige i kommunen ha beretts
tillfälle att yttra sig i ärendei. Beslut om indelning i valdistrikt gäller fr.
o. m. året efter det då beslutet vann laga kraft. Talan mot länsslyrelsens
beslut förs enligt 3 kap. 6 § vallagen hos valprövningsnämnden genom besvär.
Vid 1973 års val fanns i landet drygt 6 250 valdistrikt,
en minskning med 200 från 1970. Enligt stommarna till 1974 års röstlängder
finns f. n. 1 123 valdistrikt med mindre än 300 röstberättigade. Av dessa
distrikt
Prop,
1975:27 18
har 139 mindre än 100 röstberättigade, I 828 valdistrikt
är anialet röstberättigade högre än 1 500, i 290 distrikt högre än 1 800.
Riksskatteverket har med ledning bl. a. av erfarenhetema
från 1973 års val under 1974 meddelat följande rekommendationer för valdislriklsin-delningen:
Normalt skall ett valdistrikt omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Inget
distrikt skall omfatta mer än 1 800 röstberättigade. Undantag från denna regel
bör förekomma endast i sådana fall då delning inte kan göras av geografiska
eller prakliska skäl av synnerlig vikt. Inget valdistrikt bör omfatta mindre än
300 röstberättigade. Från denna regel kan undantag dock av hänsyn till väljarna
vara motiverade i skärgårdsområden samt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län. -Riksskatteverket har härefter i skrivelse 1974 till samtliga valnämnder,
kommuner och länsstyrelser anmodat kommunerna att se över indelningen i
valdistrikt inför 1976 års val. I skrivelsen har verket framhållit atl
valdistrikt med mindre än 100 röstberättigade är hell oacceptabla.
1 sammanhanget bör nämnas att i 9 kap. 7 § vallagen
föreskrivs att kommunen på valdagen bör ordna med valskjulsar för de väljare
som bor avlägset eUer isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller
tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.
4,2 Riksskatteverket
En lämplig valdistriktsindelning ulgör enligt riksskatteverket
en grundläggande faktor för ett rationellt och smidigt valförfarande. Gällande
bestämmelser om poslrösthantering gör arbetet i vallokalerna betungande i
distrikt som har ett stort antal röstberättigade. I de fall där granskningen
av poströsterna inte har hunnits med under pågående valförrättning har den
preliminära sammanräkningen och därmed rapporteringen av valresultatet under valnatten
fördröjts. Å andra sidan kan, framhåller verkei, valdistrikten inte göras
alltför små, eftersom antalet röstande då blir mycket litel och valhemligheten
kan äventyras.
Riksskatteverket föreslår att regler om valdistriktens
storlek införs i 3 kap. 3 § vallagen. Reglerna föreslås bli ulformade i
enlighet med verkets anvisningar från 1974 i frågan. Verket lillägger att det
bör ankomma på centrala valmyndigheten att pröva frågor om dispens från regeln
att ett valdistrikt får omfatta maximalt 1 800 röstberättigade.
Såviti gäller den nedre gränsen för storleken av
valdistrikt framhåller riksskatteverket alt valstalistiken visar atl ett eller
flera partier i flera fall har erhållit endast enstaka röster eller ingen röst
alls i distrikt med under 300 röstberättigade. Härigenom är det möjligt att,
när förskjutning har ägt rum i antalet röstberättigade eller när någon väljare
har bytt parti, sluta sig till hur en viss väljare har röstat. Vidare är
antalet valsedelsförsändelser litel i dessa distrikt. Eftersom
valsedelsförsändelserna har särskUda innerkuvert, kan inte valhemligheten
garanteras. En sammanställning rörande 1970 och 1973 års val visar att ett
eller flera av de fem riksdagspartierna inle har fått någon enda röst i drygt
hälften av 40
Prop, 1975:27 19
slumpvis utvalda valdistrikt som 1973 hade under 100
röstberättigade. Även i valdistrikt med högsl 200 röstberättigade (20 distrikt)
saknas i flera fall rösler på något riksdagsparti,
Riksskatteverket tar särskilt upp frågan om inverkan på
valdeltagandet av sammanläggningar av valdistrikt och om behovei av särskilda
åtgärder för atl underlätta valdeltagandet för väljare vars avstånd till
vallokalen ökar. Verket redovisar en undersökning av valdeltagandet i elva
kommuner i vilka antalet valdistrikt minskade avsevärt mellan 1970 och 1973, 1
södra Sverige synes sammanläggningarna inte ha haft någon inverkan på
valdeltagandet. För Norrlands del är tendensen inte enhetlig. Helhetstalet för
varje kommun visar emellertid en ökning av valdeltagandet utom beträffande en
kommun. Riksskatteverket drar den slutsatsen atl valdistrikt med ringa antal
röstberättigade kan läggas samman till större enheter ulan atl valdeltagandet
minskar. Några föreskrifter om obligatoriskt anordnande av valskjutsar anser
verket inte behövliga. Åtgärder för att underlätta för väljarna alt utöva sin
rösträtt bör enligt verket avse andra moment i röstningsproceduren. Verkels
förslag om utvidgade möjligheter till poströstning och röstning genom bud skall
ses mot denna bakgrund. Förslagen tas upp i det följande.
Enligt riksskatteverket är det nödvändigt att
valdistriktsindelningen ses över kontinuerligt. Endasl härigenom kan en lämplig
indelning hållas vid makt. Översynen bör åvila kommunerna. För att inte
omgången skaU bli alltför belungande, bör översynen dock äga rum endasl inför
ordinarie val. En föreskrift härom bör föras in i 3 kap. 3 § vallagen. Därvid
bör föreskrivas atl beslul om valdistriktsindelning inte får fattas förrän
lokala skattemyniJigheten har berells tillfälle att yttra sig. 1 många fall är
det, yttrar verket, lokala skattemyndigheten som gör upp förslag till ny
indelning. För ett sådant förslag är nämligen tUlgången till faslighetsläng-der,
befolkningsregister m. m. av stor betydelse.
Valnämnder och vissa länsstyrelser har enligt riksskatteverket
tvekat om från vilken tidpunkt beslut om ny valdislriktsindelning kan lillämpas
i prakiiken. Enligt bestämmelserna i 8 kap. 1 § vallagen är det, framhåller verkei,
underförstått att ny valdistriktsindelning inle kan tillämpas förrän en ny
röstlängd, som är upplagd enligt den nya indelningen, har börjat gälla den I
september. Verket föreslår ett förtydligande av 3 kap. 3 § vallagen av denna innebörd.
4,3 Remissyttrandena
Flertalet remissinstanser ansluter sig i det väsentliga lill
vad riksskatteverket har föreslagit angäende indelningen i valdistrikt.
Sveriges Radio rekommenderar dock stor varsamhet med ändringar i valdislriktsindel-ningen,
efiersom sådana ändringar försvårar jämförelser med tidigare år och komplicerar
uppgörandet av prognoser. Länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län samt
kommunförbundet ifrågasätter lämplighelen av att ta in regler i vallagen om
valdistriktens storlek.
Prop,
1975:27 20
Länsstyrelsen i Stockholms län motsätter sig en föreskrift
om att valdistrikt skall ha mer än 300 röstberättigade och framhåller att del
t. ex. i skärgårdsområden kan vara nödvändigt atl tillåta distrikt med lägre
antal röstberättigade. Ett par andra remissinstanser påpekar att möjligheten lill
dispens bör gälla såväl den övre som den nedre gränsen för storleken av
valdistrikt. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att dispensprövningen bör
ankomma på länsstyrelsen och inte på centrala valmyndigheten.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det skulle vara
tillräckligt atl beslul om valdistriktsindelningen fattades under första
kvartalet del år indelningen skall gälla. Valnämnden i Stockholms kommun
förordar atl beslutsordningen för indelning i valdistrikt av främst prakliska
skäl ändras i analogi med vad som enligt 9 § fjärde stycket kommunallagen
gäller för beslut om valkretsindelning.
4,4 Föredraganden
Valdistrikten bildar enligt vallagen enheter för röstning
och för preliminär röstsammanräkning. Det sätt på vUket indelningen i
valdistrikt genomförs får betydelsefulla konsekvenser i skilda hänseenden. En
med tanke på befolkningstalet väl avvägd indelning utgör sålunda en förutsättning
för att röstningen skall kunna genomföras smidigl och störningsfritt och
röstsammanräkningen snabbt och säkert. Distriktens befolkningsmässiga storlek
kan vidare ha betydelse för möjligheterna att fullt ut garantera
valhemligheten. Avpassningen av distriktens geografiska område måste antas
påverka valdeltagandet.
Vallagen normerar f. n. inte valdistriktens storlek. Med
hänsyn till vad jag nämnde nyss är del emellerlid inte ägnat alt förvåna att
behov av generella riktUnjer för valdistriktsindelningen har gjort sig
gällande. Detla har lett till att riksskatteverket i sin egenskap av central
valmyndighet har utfärdat rekommendationer för indelningen. Beslut som närmare
normerar valdistriktens storlek kräver emellertid - med tanke på indelningens
verkningar avvägningar av en natur som principiellt bör ankomma på riksdagen.
Vidare måste beaktas att uppställandet av vissa principer för indelningen i
valdistrikt kan behöva kopplas samman med åtgärder som i och för sig kräver
ändringar i vallagen. Jag anser därför i likhet med riksskatteverket alt
rambestämmelser för indelningen i valdistrikt bör ges i vallagen.
Bestämmelserna har sin plats i 3 kap. 3 §.
De nya föreskrifterna om valdistriktens storlek bör i
princip få det innehåU som riksskatteverket har föreslagit. Förslaget är
grundat på erfarenheter från 1973 års val och har utformats efter kontakter med
valnämnder. Det har i aUt väsentligt fått endast instämmanden under
remissbehandlingen. Ell valdistrikt bör alltså i allmänhet omfatta 1 200-1 500
röstberättigade. Endast i specieUa undantagsfall bör få finnas distrikt med
fler än 1 800 eller färre än 300 röstberättigade. Jag nöjer mig i det följande
med att kommentera den föreslagna undre gränsen.
Prop. 1975:27 21
Som riksskatteverket har visat kan valhemligheten i
valdistrikt med mindre än 300 röstberättigade inte alltid garanteras. Delta är
högst otillfredsställande. Mot en indragning av sådana distrikt talar givetvis
att flertalet väljare får längre väg till vallokalen, något som blir särskilt
kännbart i glesbygderna, där de små distrikten mestadels är belägna. Risken för
ett vikande valdeltagande som följd härav kan inte negligeras, trots vad som
har kommit fram vid riksskatteverkets uiredning. Nackdelarna av
sammanläggningarna bör emellertid kunna kompenseras genom särskilda åtgärder
som underlättar röstningen för berörda väljare. Det är inte minst med tanke på
detta som jag i del följande förordar röstning på s. k. postställen, utökad
användning av tillfälliga postanstalter och budröslning genom lantbrevbärare.
Även om det alltså i stor utsträckning bör vara möjligt
att utan vådor för valdeltagandet dra in valdistrikt med få röstberättigade,
kan särskilda geografiska förhällanden göra del nödvändigt att godta
valdistrikt med mindre än 300 röstberättigade. En viss försiktighet vid
regleringen av distriklsindelningen i t, ex, skärgårdarna och utpräglade
glesbygder är nödvändig. Någon absolut nedre storleksgräns för valdistrikt bör inf-j
uppställas i vallagen, även om jag i princip kan hålla med riksskatteverket om
att valdistrikt med mindre än 100 röstberättigade inte bör få förekomma.
Enligt 3 kap. 3 § första stycket vallagen är föreskrifien
om indelning av kommun i valdistrikt fakultativ. Sedan kommunindelningsreformen
har genomförls, gäller emellerlid alt samtliga kommuner är indelade i
valdistrikt. Ingen kommun har färre invånare än cirka 4 000. Med hänsyn härtill
och då enligt förslaget valdistrikt endast i särskilda fall bör få omfatta mer
än 1 800 röstberättigade, vilkel svarar mol 2 5003 000 invånare, föreslår jag
alt indelning av kommun i valdistrikt för framtiden görs obligatorisk. Delta
föranleder en ändring i 3 kap. 4 § vallagen.
Vad därefter gäller den ordning genom vilken valdislriktsindelningen
skall fastställas vill jag peka på denna indelnings samband med indelningen av
kommun för val av kommunfullmäktige. Beslutsproceduren bör i båda fallen vara i
huvudsak densamma. Valkretsindelningen regleras f. n. i 9 § kommunallagen (1953:753).
Efter samråd med chefen för kommundepartementei vill jag förorda att
huvudansvaret för indelningen i valdistrikt får vila på kommunerna. Beslut av
länsstyrelsen om kommuns indelning i valdistrikt bör sålunda normall aklualiseras
av och grundas på förslag av kommunen. Med hänsyn tUl de allmänna intressen som
knyts till indelningen i valdistrikt kan man dock knappast avvara en möjlighet
för länsstyrelsen att på eget initiativ besluta om ändring i indelningen, dock
först efter hörande av fullmäklige i kommunen. Liksom riksskatteverket anser
jag det värdefullt att lokala skaltemyndigheten får yttra sig innan beslut
fattas om indelning i valdistrikt. Lämpligen bör lokala skattemyndigheten
medverka redan när kommunerna utarbetar förslag lill indelningsändring. Nägon beslämmelse
i dessa hänseenden i vallagen är dock inte behövlig.
Enligt min mening bör inte krävas formlig
dispens från cenlrala
Prop. 1975:27 22
valmyndigheten för valdistrikt med mmdre än 300 eller mer
än 1 800 röstberättigade. Bedömningen huruvida sådana undantagssituationer föreligger
som motiverar atl valdistrikt med denna storlek behälls bör kunna göras av
kommunerna och länsstyrelserna. 1 tveksamma fall kan det vara lämpligt att
länsstyrelsen inhämlar yttrande från centrala valmyndigheten.
Om inget annat sägs, skulle de nu förordade föreskrifterna
i 3 kap. 3 § vaUagen närmasi få den konsekvensen att kommunerna varje är skulle
behöva avstämma valdistrikten mot de angivna ramarna och eventuellt föreslå
ändringar i dislriktsindelningen. Som riksskatteverket har föreslagit, bör det
emellertid räcka all kommunerna granskar indelningen i valdistrikt inför
ordinarie val. En bestämmelse med denna innebörd bör införas i paragrafen.
Hinder bör emellertid inte föreligga att, om det anses önskvärt, fatta beslut
om mdeliung i valdistrikt under mellanliggande är.
Bestämmande för valdistriktens storlek är enligt de
föreslagna reglerna antalet röstberättigade. Med hänsyn till reglernas karaktär
av riktlinjer har jag inte ansett det behövligt att knyla beräkningen av
antalet röstberättigade till viss tidpunkt. Utgångspunkten är givetvis antalet
röstberättigade enligt gällande röstlängder. Det är emellertid fullt möjligt
och dessutom önskvärt all valdistriktsindelningen bestäms under beaktande av
t. ex, väntade befolkningsomflyttningar under närmast följande lid. Med
anledning av ett påpekande under remissbehandlingen vill jag tillägga alt del
givetvis inte kan komma i fråga att med anledning av valbesvär undanröja ett
val med hänvisning till att indelningen i valdistrikt i något fall inte står i
överensstämmelse med de riktlinjer som finns intagna i vallagen.
Av 8 kap. 1 § vallagen framgår att beslut om ändrad
indelning i valdistrikt tUlämpas först vid val vid vilket används röstlängd som
är uppgjord på grundval av den nya indelningen. Nu gällande föreskrift i 3 kap.
3 § tredje stycket vallagen kan emellertid, som riksskatteverket har påpekat,
tolkas annorlunda. Jag föreslår därför att föreskrifien omformuleras efter
mönster av vad som gäller om beslut om indelning i valkretsar för val av
kommunfullmäktige (9 § kommunallagen).
5 Poströstning
5,1 Gällande bestämmelser
Enligt 10 kap, 1 § vallagen får i princip röstning ske på
varje postanstalt inom riket från och med den 24 :e dagen före valdagen till
och med valdagen under tid då postanstalten är öppen för allmänheten. På
valdagen skall postanslalt vara öppen för röstmottagning minst en timme före
klockan 11 och minst en timme efter klockan 1 5.
Som ett undanlag från regeln att röslmottagning äger rum
vid varje postanstalt gäller att centrala valmyndigheten, på förslag av
postverket, får bestämma alt röstning skall ske endast på någon eller nägra av poslanstalterna
inom samma ori. Valmyndigheten får dessutora - likaså
Prop. 1975:27 23
på förslag av postverket begränsa den tid på dagen då
röstning får ske på postanstalt före valdagen. Röstning skall dock i sådant
fall alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstalten är
öppen för allmänheten (10 kap. 2 § andra stycket).
I 10 kap,
2 § tredje stycket förutsätts atl tillfälliga postanstalter kan anordnas med
anledning av valet vid sjukhus, ålderdomshem, fångvårds-anstalt eller Uknande
vårdinrättning eller vårdanstalt. Röstning på sådan postanstalt äger rum på lid
som posiverkei besiämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens
ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.
Sedan möjlighelerna
till poströstning vidgades inför valet 1970, har antalet poströster ökat belydligt.
Vid 1968 års val uppgick sålunda antalet poströster till ca 280 000 eller
knappt 6 § av totala antalet röster. Vid valen 1970 och 1973 var motsvarande
siffror 690 000 och 14,1 % resp. 739 000 och 14,5 %.
Antalet
postkontor, postexpedilioner och poststationer - vilka av postverket gemensamt
betecknas som postanslalter - uppgick den 1 juU 1972 tiU 2 451. Ell år senare
var siffran 2 387 och den 1 seplember 1974 hade siffran sjunkit ytterligare
till 2 308. Utvecklingen får ses mot bakgrund bl. a. av postverkets beslut alt
inrätta s. k. filialpostställen och glesbygdspoststäUen och att ersätta de
framför allt i glesbygd vanliga poststationerna med sådana postställen eller
med lantbrevbäring. De nu nämnda postställena kan lämna en service som till
stora delar är likvärdig med poststationernas. De förestås av anställd
personal. Verksamheten bedrivs i en bestämd lokal. De är öppna för allmänheten
under en bestämd tid, någon eller några limmar varje vardag. Också ett par
andra lyper av poslställen förekommer. Lantbrevbäringshnje kan sålunda vid
behov kompletteras med ett fast uppehåU för lantbrevbäraren i särskild lokal
eller med ett postombud med begränsad service. Sådana fasta postanordningar
benämns numera lanlbrevbäringsposlställe resp. inlämnings postställe.
5.2 Riksskatteverket
5.2.1 Röstning på postställe och tillfäUiga postanstalter
Enligt riksskatteverket torde det förhålla sig så att
värdet av poströst-ningsmöjlighelen är större i glesbygd än i tätorterna.
Riksskatteverket påpekar samtidigt att enbart i Norrbottens län under perioden
1970-1974 ett 40-lal postanstalter har slopats, och nära nog undantagslöst
ersatts med postställen eller lantbrevbäring. Mol denna bakgrund föreslår riksskatteverket
att även lantbrevbärare skall få behörighet att ta emot röster. Detta förslag
behandlas i avsnitt 6. Del är vidare enligt riksskatteverket angeläget att
möjligheterna till poströstning på glesbygdspoststäUen och filialpostställen
tillvaratas.
Riksskatteverket föreslår vidare all lillfälliga postanslalter
skall kunna inrättas för att ersätta valdistrikt som har dragits in. Avsikten
är att sådan
Prop. 1975:27 24
tillfällig postanslalt skall inrättas endast i rena
undantagsfall, t. ex. på orter där väljarna sedan valdistriktet har dragits in inle
utan stora uppoffringar kan utöva sin rösträtt. Av praktiska skäl bör kommunen
i fråga ges rätt alt göra framställning om inrättande av sådan postanstalt.
Beslut om inrättandet bör emellertid fattas av centrala valmyndigheten efter
samråd med postverket. Som ett alternativ till detta förslag för riksskatteverket
fram möjligheten alt, då ett litet valdistrikt dras in och uppgår i ett större,
i det större distriktet inrätta en fUialvallokal för ett vissl område,
5.2,2 Postanstalternas öppethållande vid vissa val
Riksskatteverket föreslår att möjlighet öppnas för
centrala valmyndigheten alt på förslag av postverket besiämma alt vid val som
inte omfattar hela rikel endast någon eller nägra postanstalter i samma kommun
skall ta emot poströster. Som skäl härför anförs atl del vid sådana val rör sig
om små mängder poströster och att åtskUliga postanslalter i många kommuner inte
alls utnyttjas för poströstning. Som exempel nämns omvalet av kommunfullmäktige
i Piteå kommun i januari 1974. Poströster mottogs vid detta val endasl vid 60
av 2 100 postanslalter. Av samtliga poströster hade 97,26 % lämnals på postanslalter
inom Piteå kommun. Endast 1,8% av poströsterna hade avgivils på postanslalter
belägna utanför Norrbottens län.
5.3 Remissyttrandena
Postverket har instämt i vad riksskatteverket anfört om
poströstning på glesbygdspoststäUen och filialpostställen och i sitt yttrande
framhållit att man f. n. kan beräkna atl antalet sådana poslställen vid tiden
för 1976 års val uppgår till ca 300.
Förslaget rörande inrättande av lillfälliga postanslalter tillslyrks
i princip av postverket. Också flertalet länsstyrelser tillstyrker förslaget
eller lämnar det utan erinran, Posiverkei förutsätter alt antalet sådana
anstalter inle blir så slorl och att därför antalet avlämnade röster inte blir
av den storleksordningen att det med hänsyn till sammanräkningen finns skäl att
förlägga denna poströstning lill annan dag än valdagen. Postverket utgår vidare
ifrån alt öppethållande är avsett att vara en eller ell par timmar. Om delta
bör dock samråd äga rum meUan cenlrala valmyndigheten, postverket och berörda
kommuner.
Vad angår förslaget att inrätta filialvallokaler har
delade meningar yppats. Medan länsstyrelserna i Stockholms och Skaraborgs län
inte haft något att erinra mot förslaget ställer sig länsstyrelserna i
Jämtlands och Västernorrlands län tveksamma. Kommunförbundet avslyrker
förslaget. Länsstyrelsen i Jämtlands län påpekar att förslagets genomförande
kan få icke önskvärda konsekvenser t, ex. med avseende på röstlängderna och
deras upprättande. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ifrågasätter om det av
organisatoriska skäl är lämpligt att nu tillskapa ytterligare en form
Prop,
1975:27 25
av röstlokal, Kommunförbundei kan inle se några egentliga
fördelar med filiaivallokal och anser vidare att komplikationer i fråga om valförrättar-nas
ansvar m. m. kan uppstå om man väljer detla alternativ.
Postverket tillstyrker förslaget att poströstningen vid
val som inle omfattar hela riket skall kunna begränsas i högre grad än vad
vallagen f. n. medger. Postverket nämner att man vid det förut nämnda omvalet
av kommunfullmäktige i Piteå med uinyttjande av vallagens möjligheter gjorde
vissa inskränkningar beträffande antalet medverkande postanstalter utan alt
detta väckte någon kritik från väljarnas sida.
5.4 Föredraganden
I avsnitt 4 har jag förordat en särskild bestämmelse som
ger generella riktlinjer för valdislriktsindelningen. Jag framhöll där atl
nackdelarna med de sammanläggningar som riktlinjerna kan ge upphov till
främst atl många väljare får längre väg till vallokalen borde kunna kompenseras
genom särskilda åtgärder som underlättar röstningen för berörda väljare.
Riksskatteverket för också fram förslag till sådana åtgärder. Förslagen går ut
på att möjligheterna till poströstning skall vidgas på olika sätt.
Fr.o. m. 1970 års val har vi haft en ordning som i
praktiken innebär atl de röstberättigade har fritt val mellan att rösta i
vallokal eller på postanslalt. Detta har lett till en avsevärd ökning av
antalet poströster. Medan antalet poströster vid 1968 års val uppgick till ca
280 000, var sålunda motsvarande siffra vid 1973 års val 739 000. 1
sammanhanget bör emellerlid nämnas att antalet postanslalter av traditionell
typ har minskal förhållandevis kraftigt under senare år från 2 451 den 1 juli
1972 till 2 308 den 1 seplember 1974 - och att denna utveckling ännu inte är
avslutad.
Mot den nu
angivna bakgrunden föreslår riksskatteverket nya regler i tre olika hänseenden.
För del försia föreslås att poströstning skall få ske föruiom vid de vanliga poslanstalterna
också vid två nya typer av postinrättningar, nämligen glesbygdspoststäUen och filialpostställen.
För del andra föreslår verkei att möjlighel öppnas att på vissa orter inrätta lillfälliga
postanslalter för röslmottagning på valdagen. Postverket har i princip lillslyrkt
dessa båda förslag och även i övrigt har remissutfallet i dessa delar varit
positivt. Riksskatteverkets tredje förslag som rör poströstning går ut på alt
möjligheter skall införas till poströstning genom lantbrevbärare. Jag
återkommer till det förslaget i avsnitt 6.
Vad
beträffar förslagen rörande röstning på vissa poslställen och på lillfälliga
postanstalter är det enligt min mening ofrånkomligt atl man genom olika ålgärder
måste försöka kompensera de nackdelar som siörre valdistrikt kan komma att
innebära särskilt för väljare i glesbygdsområden. Självfallel mäsle ålgärder
vidtas för att förebygga atl väljare avstår från all rösta på grund av att de
får ökat avstånd till vallokalerna. Jag är ense med riksskatteverket om all det
är lämpligt atl i detta syfte förbättra möjlighelerna lill poströstning. Genora
åtgärder på det området
Prop,
1975:27 26
är det dessutom möjligt att motverka olägenheter till
följd av indragningar av postanstalter.
Den service glesbygdspoststäUen och filialpostställen kan
erbjuda i detta sammanhang torde vara fullt likvärdig med de traditionella postan-slalternas.
De har permanenta lokaler som är inrättade för postal verksamhet, och de
betjänas av personal som är anstäUd av postverket. Jag biträder därför riksskatteverkets
förslag i denna del, Emellerlid torde den föreslagna ordningen inte kräva
lagändring. I postverket betecknas de berörda inrättningarna visseriigen inte
som postanstalter. Inom verket pågår f. n. en utredning om verkets framtida organisaiion.
Utredningen kommer också att ta upp till övervägande ändrad benämning på de
olika slagen av postinrättningar. Mot bakgrund av bl. a. detta förhållande
synes det lämpligt alt de nämnda postställena tills vidare betraktas som
postanstalter vid tillämpning av vallagstiflningen.
Även den föreslagna ordningen att det på vissa orter skall
kunna inrättas postanstalter för röstmottagning på valdagen framstår som
ändamålsenlig. Redan nu inrättar postverket lillfälliga postanstalter för
röstmottagning på sjukhus, och denna ordning har visat sig fungera väl. Jag
anser alllså lämpligt atl tillfälliga postanstalter inrättas även i de fall som
riksskatteverkets framställning avser. Som jag har nämnt förut tar förslaget
närmast sikte på rena undantagssituationer, t. ex. faU där väljarna till följd av
en ändrad valdistriktsindelning fått särskilt lång färdväg till vallokalen.
Enligt min mening bör beslut att inrätta dessa tillfäUiga postanstalter, liksom
fallet är med övriga tiUfäUiga postanstalter, fattas av postverket. Det ligger
emellertid i sakens natur alt initiativet i regel får komma från berörda
kommuner och centrala valmyndigheten. Riksskatteverket har föreslagit att den
nya ordningen regleras i lag. Enligt min mening bör regler om de nya
tillfälliga postanstalternas öppethållande föras samman med molsvarande regler
som gäller för tiUfälliga postanstalter som hittills har inrättats. Dessa
regler återfinns i 10 kap. 2 § tredje stycket, I övrigt synes någon
lagreglering inle påkallad. Vad angår tiden för öppethållande synes både riksskatteverket
och postverket förutsätta atl den nya typen tUlfällig postanstalt skaU hålla
öppet en eller ett par timmar. Också enligt min uppfattning är det tillräckligt
att sådan postanstalt är öppen under endast ett mindre antal timmar. Tiden för
öppethållande bör dock inle fixeras i vallagen i vidare mån än'att där som ett
minimikrav uppställs att röstning skall kunna äga rum minst en timme före
klockan 11 och minst en timme efter klockan 15. Motsvarande minimitid gäller
enligt 10 kap. 2 § första stycket vallagen för postanstalt i allmänhet under
valdagen.
Riksskatteverket har i sin framställning tagil upp ytteriigare
en fråga som rör röstning på postanstalt. Enligt framställningen skulle det vid
val som inte avser hela riket många gånger vara tillräckligt att poströstning i
delar av landet som inle berörs av valet får ske endast på någon eller några postanslalter
i samma kommun. Avsevärda ekonomiska och praktiska besparingar kan göras
härigenom. Förslaget har tillstyrkts av postverket och i övrigt lämnats utan
erinran.
Prop. 1975:27 27
Enligt 10 kap. 2 § andra stycket vallagen finns det som
jag har nämnt förut vissa möjligheter att inskränka poströstningen inom en "ort"
till någon eller några postanslalter. Vid de ordinarie valen har med något
enstaka undantag samtliga postanslalter hållits öppna för poströstning.
Möjligheten tUl begränsning har däremot utnyttjats då det har varit fråga om
val som inte har omfattat hela riket.
Inte heller jag har någon erinran mot en viss vidgning av
möjligheten atl för visst val begränsas antalet poslröstningsställen. Jag
föreslåratt den nyssnämnda regeln i 10 kap. 2 § andra stycket ändras så att
valmyndigheten kan begränsa röstmottagningen i viss kommun till någon eller
några av poslanstalterna där. Möjligheten bör endast få utnyttjas om del finns
särskilda skäl till det. Självfallet bör det - liksom hittills - endasl i rena
undantagsfall komma i fråga att vid val som omfattar hela riket begränsa
antalet poströstningsställen. Ocksä vid andra val bör möjlighelen utnyttjas
restriktivt och komma i fråga i huvudsak endasl då det finns anledning att
räkna med att poströstningen kommer att till större delen äga rum inom något
eller några begränsade områden.
6 Röstning genom bud 6,1 Gällande ordning
Huvudregeln för röstning är alt väljaren personligen skall
lämna sin valsedel lill valförräiiare eller röstmoltagare (8 kap. 2 § första
stycket vallagen, jfr 24 § 1866 års riksdagsordning). I vissa fall medger
emellertid vallagen atl röstning sker genom bud med s. k. valsedelsförsändelse.
Allmänna regler om budröstning finns i 8 kap. vallagen, medan de mera
detaljerade beslämmelserna har tagils in i 11 kap. i lagen.
Av gammall datum är möjligheten' för väljare alt rösta
genom make. Numera gäller för sådan valsedelsförsändelse följande. Väljaren
lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av ett
vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ylterkuvert för
valsedelsförsändelse och tillsluter detla. Därefier tecknar väljaren på ytterkuvertel
försäkran på heder och samvete all han förfarit på delta säll. Vittnet intygar
skriftligen alt väljaren egenhändigt har undertecknat försäkran. Vittnet skall
ha fylll 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vitine.
Valsedelsförsändelse får i allmänhet vara anordnad tidigast 24 dagar före
valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertel. Valsedelsförsändelsen
lämnas av maken i vallokalen eller på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller
på fariyg där röstning äger rum. Valförräiiare respeklive röstmottagare skall
kontrollera bl. a. att försändelsen har anordnats inom föreskriven lid. Avlämnas
valsedelsförsändelsen i vallokal, öppnar valförrättaren yiterkuveriet och
lägger de innerkuvert som väljaren har ställt i ordning i valurna. Avlämnas
valsedelsförsändelsen på postanslalt, lägger rösimollagaren i närvaro av maken
in försändelsen lillsammans med väljarens röstkort i ett ylterkuvert, som sedan
sänds lill vederbörande valnämnd.
Prop.
1975:27 28
Efter särskild utredning infördes år 1965 rätt för sjuka,
rörelsehindrade och gamla som inle kan inställa sig i vallokalen atl rösta
genom bud (prop. 1965:106, KU 1965:40). Reglerna för denna form av röstning med
valsedelsförsändelse stämmer överens med vad som gäller för röstning genom
make, med följande avvikelser. Bud får den vara som är väljarens barn,
barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare. Väljaren lägger in de innerkuvert,
som han har ställt i ordning, i ytterkuvertel i närvaro av budet och vittnet.
Väljaren tecknar på yiterkuveriet försäkran, förutom beträffande förfarandet
vid försändelsens iordningställande, alt han av sjukdom, rörelsehinder eller
hög ålder inte kan inställa sig för röstning i vallokalen. Budet och vittnet
intygar skriftligen alt väljaren egenhändigt har undertecknat försäkran och alt
något förhållande som slrider mot innehållet i denna inle är känt för dem.
Valsedelsförsändelsen lämnas av budet i vallokalen eller på postanslalt
(angående möjligheten att lämna försändelsen på postanstalt, se prop. 1972:105 s.
132 och KU 1972:49).
Inner- och ylterkuvert för valsedelsförsändelse skall
enligt 8 kap. 9 § vallagen i god tid före valet finnas tillgängliga hos bl. a.
valnämnden och på postanslalt. Sådana kuvert skall dessutom på begäran
kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i riksdagen.
6,2 Riksskatteverket
Riksskatteverket föreslår att reglerna för anordnande av
valsedelsförsändelse från sjuka, rörelsehindrade och gamla förenklas. Vidare
föreslår verket att en allmän befogenhet införs att anlila lantbrevbärare som
bud vid poströstning.
Riksskatteverket har under sommaren 1974 gjort en enkät
hos några valnämnder om erfarenheterna av budröslning. Verket konstaterar i
anslutning tiU redovisningen av svaren all antalet valsedelsförsändelser har
minskat, Såviti verket har kunnat ulröna har systemet med budröslning inle
missbrukats.
Av svaren från undersökningen finner riksskatteverket
emellertid atl det framgår att väljarna uppenbarligen har vissa svårigheter att
anordna valsedelsförsändelser. Vidare förefaller reglerna om vem som får tjänstgöra
som bud för sjuka och gamla inte alltid att beaktas. Kontrollen av att budet är
nära anförvant eller väljarens vårdare brisler i effektivitet. Riksskatteverket
föreslår därför att reglerna ändras så, att den får vara bud som utses till det
av väljaren, vare sig han är anförvant, vårdare eller annan, och att kravet på
budets och vittnets saratidiga närvaro vid försändelsens iordningställande frånfalles.
Enligt verket skulle ändringarna öka den berörda väljarkategorins möjligheter
att rösta, ulan atl valsäkerhelen sätts i fara. Det får anses nära nog
uteslutet all en väljare skulle låta en helt obekant person ta
valsedelsförsändelsen om hand. Väljaren kan ocksä lättare stå emot
påtryckningar från sin närmaste omgivning genom att låta någon utomstående
fungera som bud. Nuvarande snäva regler om vem som får vara bud utgör inte
någon säker garanti
Prop,
1975:27 29
mot missbruk. - Verket anmärker alt några av de företrädare
för de politiska partierna med vilka verket har samråti inte har funnit skäl
föreligga att liberalisera föreskrifierna om budröstning i angivna hänseenden.
Som jag har nämnt förut föreslår riksskatteverket en ny
typ av ylterkuvert som samtidigt utgör röstkort. Med en sådan kuverttyp uppnår
man enligt verkei för budröstningens del flera fördelar. Bl. a. beskärs
möjligheten lill missbruk av valsedelsförsändelser. Vidare öppnas en möjlighet
att slopa bestämmelsen om datering av valsedelsförsändelse. En sådan kan
nämligen med den föreslagna ordningen färdigställas först när
röstkortet/kuvertet har sänts ut. Brisler i dateringen är f. n. inle sällsynta.
Rikligheten av dalumangivelsen kan knappast kontrolleras av valfunklionärerna.
Någon säkerhet för att valsedelsförsändelsen har färdigställts inom den i
vallagen föreskrivna tiden föreligger m. a. o. inte med nuvarande ordning.
Verket föreslår alltså alt bestämmelserna i 11 kap. vallagen om datering av ytlerkuverl
utgår.
I syfte bl. a. alt göra ordningen för de två existerande
typerna av valsedelsförsändelse enhellig föreslår riksskatteverket att 11 kap.
1 § vallagen kompletteras med en föreskrift om alt make som är bud för andre
maken skall teckna sitt namn på valsedelsförsändelsen.
Riksskatteverket föreslår att en bestämmelse las in i 11
kap. 5 och 6 §§ vallagen om att legitimation på anfordran skall kunna visas upp
av budet när valsedelsförsändelse lämnas. Kontrollmöjligheterna är f. n.
otillfredsställande. Vid verkels överläggningar i samband med utredningsarbetet
har samtliga representanter för länsstyrelserna och valnämnderna uttalat sig
för all ett legilimalionskrav för bud införs.
Riksskatteverket föreslår vidare, som nämnts, all lantbrevbärare
skall få tas i anspråk som bud vid poströstning. I första hand bör rätlen atl anlila
lantbrevbärare som bud tillkomma kategorin sjuka och pensionärer. Men verket
förordar att även andra väljare vid lanlbrevbäringslinjerna skall få sända
valsedlar med lantbrevbäraren. Verkei åberopar härvidlag instämmanden från bl.
a. de valnämnder och länsstyrelser som har kontaktals i frågan.
Lanlbrevbärarna har, förklarar verket, övertagit alltmer
av den postala servicen i glesbygderna. Lantbrevbäringen betjänade hösten 1974
cirka 600 000 hushåll. Antalet linjer uppgick till ungefär 2 700. En lantbrevbäringshnje
omfattar minst omkring 100, i regel 200220 permanenia hushåll. Sedan 1974
gäller att lantbrevbärare efter avtal mellan postverket och kommun utför viss
landsbygdsservice ål kommunen i förhållande till postkunderna. En utökning av
servicen till all avse mottagande av valsedelsförsändelser förefaller verket
naturlig och antas inte behöva förorsaka något större merarbete för lanlbrevbärarna.
Riksskatteverket utgår i sin framställning från sina
tidigare nämnda förslag atl endast ett vittne behöver vara närvarande när
väljaren ställer i ordning valsedelsförsändelsen och att ytterkuvertel för
försändelsen samtidigt utgör röstkort. Lantbrevbäraren bör enligt verket inte
få tjänstgöra som vittne. Lantbrevbäraren skall kunna tillhandahålla inner-
Prop,
1975:27 30
kuvert och konvolut med samtliga typer av parlimarkerade
valsedlar och med ifyllningsvalsedlar.
Riksskatteverket föreslär att, om kommunfullmäktige finner
att röstmottagning längs viss lantbrevbäringshnje är uppenbart obehövlig, fullmäktige
skall kunna göra framställning till centrala valmyndigheten om alt röslmottagning
inte skall anordnas. Verkei räknar med alt i försia hand kommunerna skall svara
för postverkets kostnad för röstmotlag-ningen. Det ifrågasätter dock om inle
bidrag från statsverket skall utgå, efiersom tjänsterna är en ersättning för en
indragen statlig service åt väljarna.
6.3 Remissyttrandena
Riksskatteverkets förslag om behörighet att som bud
överlämna valsedel från sjuka, rörelsehindrade och gamla och om slopande av
kravet på budels närvaro när försändelsen ställs i ordning har i allmänhet
godtagits av remissinstanserna. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser alt
anledning saknas alt befara att liberaliseringen skulle leda till missbruk
eller inkräkta på säkerhetskraven. Länsstyrelsen i Jämtlands län vitsordar att
nuvarande föreskrifter kan vara svåra för väljarna alt följa och i vissa fall
få till resultat att väljare avstår från alt rösta.
Avvisande hållning till förslagen intar emellertid
länsstyrelsen i Västernorrlands län. Efter alt ha bekräftat att förslagen
skulle medföra procedurmässiga fördelar för både väljare och valförräiiare
ifrågasätter länsstyrelsen lämpligheten av en så långl gående ulvidgning som
den föreslagna av behörigheten att vara bud. Länsstyrelsen vill inte utesluta
möjligheten av att även utomstående personer kan utöva påtryckningar på den
kategori väljare som det är fråga om. Länsstyrelsen anser också alt budets
närvaro är en garanii för atl valsedelsförsändelsen blir korrekt anordnad.
Valnämnden i Stockholm förklarar alt valsäkerhetssynpunkter kan åberopas både
för och emot riksskatteverkets ändringsförslag, medan önskemålet att förenkla
försändelserutinerna för väljare och valförrättare talar för förslagen. Nämnden
ifrågasätter dock om inle väljarnas svårigheter att anordna
valsedelsförsändelser mänga gånger främst beror pä svårigheler atl läsa texten
på ytterkuverten och rätt förstå denna.
Förslaget atl slopa föreskrifien om datumangivelse på
valsedelsförsändelserna tillstyrks eller lämnas utan erinran av
remissinstanserna. Valnämnden i Stockholm gör uttryckligen sitt förord
beroende av att riksskatteverkets förslag om ett kombinerat ylterkuvert och
röstkort genomförs.
Valnämnden i Stockholm anser beslämmelse obehövlig om att
make som är bud för andre maken skall underteckna valsedelsförsändelsen. 1
övrigt har under remissbehandlingen inte riktals någon invändning mol en sådan beslämmelse.
Riksskatteverkets förslag om rätt alt avkräva bud
legitimation får uttryckliga instämmanden från bl. a. postverket, länsstyrelsen
i Stockholms län och valnämnden i Stockholm. De två sisinämnda instanserna
Prop,
1975:27 31
anser all föreskrifterna om legitimation bör utformas i
enlighet med vad som nu är föreskrivet i 10 kap. 4 och 8 §§ vallagen.
Förslaget att lantbrevbärare som bud skall få
vidarebefordra valsedelsförsändelser har inte mött några invändningar under
remissbehandlingen. Del har uttryckligen tillstyrkts av bl. a. postverket,
landstingsförbundet och kommunförbundet. Ett par länsstyrelser har framhållit
förslagets betydelse för väljarna i glesbygden.
Postverket ansluter sig lill förslaget atl samtliga
väljare som så önskar skall få lämna valsedelsförsändelse till lantbrevbärare.
Någon inskränkning bör enligt postverket inle heller göras med avseende på
vilka lanlbrevbäringslinjer som skall della i röslmottagningen. Postverket tillstyrker
alt lantbrevbärare skall medföra innerkuvert att överlämnas lill väljare som
begär det. Däremot är verket tveksamt till förslaget att lanlbrevbärarna skall
tillhandahålla konvolut med valsedlar och valsedelsblanketter. Under alla
omständigheter bör lanlbrevbärarnas valsedelsservice begränsas tUl att avse
endast parlimarkerade valsedlar för riksdagspartier och blanketter lill
valsedlar. Dessutom bör lanlbrevbärarna medföra förteckning över registrerade
partier och anmälda kandidater. Enligt postverket saknas anledning att koppla
samman lanlbrevbärarnas service i samband med röstning med den sociala service
som lanlbrevbärarna utför åt kommuner efter avtal. Lanlbrevbärarnas tjänster i
fråga om röstning bör ses som ell särskilt åtagande, och ersättningen till
postverket bör utbetalas på samma sätt som postverkets ersättning för övriga
kostnader för poströstning, dvs. av statsverket.
Också kommunförbundet släller sig kritiskt lill vad riksskatteverket
har föreslagit angående kostnadsansvaret för lanlbrevbärarnas medverkan vid
röstning och förordar atl frågan uireds ytterligare.
Länsstyrelsen i Västernorrlands län ifrågasätter om inle lanlbrevbärarnas
uppgift att ta emot rösler kan bli mer betungande än vad riksskatteverket har
förutsatt, åtminstone dagarna närmasi före valet.
Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att den personliga
röstningen inför lantbrevbärare inte bör anordnas som budröstning utan ske på
samma sätt som poströstning på postanslalt.
6,4 Föredraganden
Huvudprincipen för röstning i allmänna val är och bör
alltjämt vara all väljaren röstar personligen i särskild röslningslokal och
lämnar sin röst till en valfunktionär. Härigenom kan valhemligheten garanteras
och skydd skapas mol obehöriga påtryckningar på väljarna. Å andra sidan talar önskemålel
att underlätta valdeltagandet för vissa grupper av väljare med styrka för att
det i viss utsträckning skall vara tillåtet all rösta i bostaden och atl
avlämna valsedeln till valfunktionären genom bud. För att en sådan ordning
skall kunna godtas, måste emellertid rimliga anspråk på valsäkerhel vara
uppfyllda.
Mot denna bakgrund skaU jag försl la upp riksskatteverkets
förslag till liberalisering av beslämmelserna om rätt för sjuka,
rörelsehindrade och
Prop,
1975:27 32
gamla all rösta genom bud. Förslaget innebär att väljaren
som bud skall få anlita vem han vill inte som f. n. endasl nära anförvant
eller vårdare och att bara ett vittne, däremot inte budet, behöver vara
närvarande när väljaren ställer i ordning valsedelsförsändelsen. För egen del
har jag inle blivit övertygad om lämpligheten av de föreslagna uppmjukningarna
i nuvarande reglering. Det bör hållas i minnet att vi här har att göra med en
kategori väljare som, typiskt sett, kan ha särskilt svårt att stå emot
påtryckningar från sin omgivning. Jag vill visserligen inte bestrida atl del
kan finnas situationer där väljarens röslintegrilet skulle vara bättre skyddad
med den av riksskatteverket föreslagna ordningen än med den nu gällande. Det
kan inle heller förnekas att möjlighelerna alt kontrollera att den som
uppträder som bud hör till den av vallagen f. n. angivna kretsen av närslående
personer är begränsade. Genomsnittligt sett ligger det emellertid enligt min
mening en betydelsefull garanii i föreskriften att endast den som kan antas
känna väljaren väl och vara knuten med lojalitetsband till honom eller henne
får anlitas som bud. Jag anser också att kravel på att budet skall vara
närvarande samiidigi med vittnet bildar en god spärr mot obehöriga
påtryckningar från mindre nogräknade röstvärvare. Jag vill erinra om atl
nuvarande bestämmelser om budröstning för sjuka, åldringar och invalider var
resultatet av särskilt utredningsarbete och ingående överväganden. Av de skäl
som jag har anfört nu kan jag inte tillstyrka så långtgående ändringar i
gällande reglering som riksskatteverket har föreslagit.
Vad så angår förslaget alt lantbrevbärare skall få la emot
poströster av väljare vill jag som en utgångspunkt uttala att reformen
förefaller all erbjuda betydande fördelar med lanke på valdeltagandet. Den har
allmänt tillstyrkts under remissbehandlingen. Röstning genom lantbrevbärare
skulle, som jag redan förut har nämnt, kunna bidra till att kompensera de
olägenheter för väljarna som följer av att vissa postanstalter och därmed
poströstningsställen dras in och av att valdistrikt som är för små för att
valhemligheten skall kunna garanteras läggs samman lill siörre distrikt. En
sådan röslningsmöjlighet skulle också i viss mån tillgodose de syften som har
föranlett det nyss behandlade förslaget om uppmjukning av reglerna om
budröstning för sjuka och gamla. Rent allmänt skulle röstavgivning genom lantbrevbärare
underiäita valdeltagandet för landsbygdens väljare.
En förutsättning för att förslaget skaU kunna genomföras
är emellerlid att röstning genom lantbrevbärare kan anordnas på ett sätl som
svarar mot kraven både på valsäkerhet och på smidighet i förfarandel. Före ell StäUningstagande
i denna fråga bör det klargöras efter vilka huvudhnjer röslningsinslitutet
lämpligen kan utformas.
Som riksskatteverket har framhållit bör inte komma i fråga
alt ordna lantbrevbärarens röslmottagning som poströstning i vallagens mening.
En eventueU reform bör innebära att lantbrevbäraren som bud avlämnar en
valsedelsförsändelse till postanslalt. För atl inte lantbrevbäraren skall alllför
mycket hindras i sitt vanliga arbete, bör hans medverkan vid röstningen
begränsas så långt som möjligt. Det är sålunda knappast
33
genomförbart att kräva alt lantbrevbäraren skall vara
närvarande som vitine, ensam eller tillsammans med annan, när
valsedelsförsändelsen slälls i ordning. Valsedelsförsändelsen bör vara färdig
när den skall hämtas av lantbrevbäraren. Å andra sidan är det med tanke på
säkerhels-aspekten ett minimikrav att väljaren personligen lämnar valsedelsförsändelsen
direkt till lantbrevbäraren. Vid behov måste väljaren kunna legitimera sig. För
kontroll av denna ordning bör gälla att lantbrevbäraren på
valsedelsförsändelsen intygar mottagandet. Skall lantbrevbäraren inte fungera
som vittne, uppkommer frågan om ett eller två vittnen måste medverka, när
väljaren lägger sitt innerkuverl i yiterkuveriet. Min bedömning är att krav på
närvaro av två vittnen skulle avhålla många väljare från att använda det
tilltänkta röslningsförfarandel. Skall detta bli tillräckligt attraktivt, torde
man få nöja sig med att ett vittne är närvarande. Krav på vittnets ojävighel
bör ställas upp.
Den nu skisserade proceduren tillgodoser rimliga krav på
lätthanterlighet för såväl väljaren som lantbrevbäraren. Enligt min mening är
också den med proceduren förenade säkerhetsnivån tillfredsställande. I denna
del kan framhållas att förfarandet, fastän formellt konstruerat som budröslning,
kan sägas innebära att poströstning sker hos lantbrevbäraren. Väljaren har ju
att personligen lämna sin röst till en offenilig funktionär. Vid annan
budröstning kan man inte bortse från risken att budet utsätter väljaren,
särskilt om denne är sjuk eller gammal, för påtryckningar. Denna risk behöver
man inte kalkylera med i förevarande fall. En svaghet kan synas vara alt endast
ett vittne är närvarande, när valsedelsförsändelsen ordnas. Mot detla bör
emellertid ställas att väljaren i normalfallet själv måsle tillkalla
lantbrevbäraren, och det vid tillfälle då vittnet sannolikt inle är närvarande.
Häri ligger en viss trygghet för atl väljaren av fri vilja avger den röst som
lantbrevbäraren tar om hand.
Mina överväganden har alllså lett mig till slutsatsen atl
vallagen bör öppna möjlighet för väljare som tUlhör hushåll som betjänas av lantbrevbärare
all lämna valsedelsförsändelse till postanslalt genom lantbrevbäraren som bud.
Jag delar postverkels uppfattning atl denna möjlighel i princip bör gälla i
fråga om alla lanlbrevbäringslinjer.
Liksom posiverkei anser Jag det konstlat alt koppla samman
lanlbrevbärarnas medverkan vid röstningen med den sociala service som dessa
numera utför åt kommuner som önskar det. Naturligare är att se denna medverkan
som ett utflöde av den egentliga poströstningen. Jag förordar därför att de
merkostnader för postverket som förorsakas av lanlbrevbärarnas tjänster som
bud vid röstning betalas av statsverket, likaväl som övriga koslnader för
poströstning.
Förfarandet vid röstning genom bud, som är lantbrevbärare,
föreslås bli reglei-at i två nya paragrafer i 1 1 kap. vallagen, betecknade 5
och 6 §§. Dessutom bör ett tillägg göras till nuvarande 11 kap. 7 §, i fortsätiningen
numrerad som 9 §, och justeringar vidtas i de lill 1 1 kap. 7 och 8 §§ flyttade
förutvarande 5 och 6 §§ saml i 13 kap. 4 §, De nya bestämmelsernas innehåll
framgår i det väsenlliga av vad jag har sagt i det föregående om
röstningsproceduren. Jag vill tillägga följande.
Prop.
1975:27 34
När det enligt 10 kap. 2 § vallagen undantagsvis har
bestämts atl röstning inte skall ske vid viss postanstalt, måste detta få till
konsekvens att lantbrevbärare som är knuten lill den postanstalten inle kan
fungera som röstningsbud. Alt en sådan följd inträder är givelvis en viktig fakior
att beakta vid prövningen av frågan huruvida en postanstalt inte skall anordna röstmollagning.
Delta gäller främsi riksomfattande val. Vid lokalt begränsade val finns sällan
något praktiskt behov av budröslning genom lantbrevbärare i hela landet. I
fråga om sådana val bör därför kunna beslutas om undantag i större eller mindre
utsträckning från regeln om att budröstning får äga rum vid lantbrevbäringslinje
som utgår från postanstalt vid vilken röstning sker. Beslut i frågan bör fattas
av centrala valmyndigheten på förslag av postverket, dvs. i samma ordning som
enligt 10 kap. 2 § gäller för beslul om alt postanstalt inte skall anordna
poströstning. Självfallet skall väljare som är bosatta inom eller i närheten av
område som berörs av valet alllid ha möjlighet all rösta genom lantbrevbärare.
Det bör påpekas att lantbrevbäraren måste medföra
väljarens röstkort tillsammans med valsedelsförsändelsen; som nämnls är jag
inte på nuvarande siadium beredd alt lägga fram riksskatteverkets förslag om
ett kombinerat ytterkuvert/röstkorl. Möjlighet bör föreligga för lantbrevbäraren
att lämna insamlade valsedelsförsändelser tUl rösimollagaren även på tid då
postanstalten inle är öppen för allmänheten Ofr 10 kap.
2§).
Granskningen på postanstaUen och vid den preliminära
rösträkningen
av valsedelsförsändelser som har lämnals av lantbrevbärare
bör omfatta att lantbrevbäraren på ytterkuvertel har bekräftat att han tagit
emot försändelsen av väljaren personligen. Detta föranleder en ändring i 11
kap. 6 § (efter omnumrering 8 §) och i 13 kap. 4 §. För att uttryckssätten
skall vara enhetliga bör samma jämkning göras i 1 1 kap. 5 § (i förslaget
betecknad 7 §).
Särskilt övervägande förtjänar frågan i vad mån lanlbrevbärarna
skall åläggas atl medföra olika handlingar som hänger samman med valet. Enligt
min mening bör man undvika att betunga lanlbrevbärarna med uppgifter härvidlag ulöver
vad som är praktiskt motiverat. Det förefaller sålunda inte nödvändigi alt låta
lanlbrevbärarna medföra listor över kandidater som anmälts av regisirerade
partier. Däremot bör de givelvis kunna erbjuda sina postkunder inner- och ytlerkuverl
för valsedelsförsändelser. En bestämmelse om delta föreslås i 8 kap. 9 §
vallagen. Praktiska skäl talar också för att lanlbrevbärarna kan tillhandahålla
konvolut med parlimarkerade valsedlar för parti, som är representerat i
riksdagen, och med valsedelsblanketler. Oavsett om annat parti än riksdagsparti
fortsättningsvis skall tillerkännas rätt att placera ut parti-markerade
valsedlar på postanstalt där röstning äger rum (se avsnitt 2), bör
lantbrevbärarens skyldighet att som led i röstningsservicen medföra valsedlar
inte sträckas längre än jag nämnde nyss. Bestämmelsen om tillhandagående med
valsedlar och valsedelsblanketter, vilken har utformats som en rekommendation,
ålerfinns i 6 kap. 9 § vallagen.
Prop. 1975:27 35
Jag skall slutligen behandla de övriga förslag rörande
budröstning som riksskatteverket har presenterat i sin framställning och därvid
fatta mig kort. Vad först angår förslaget att slopa de bestämmelser i vallagen
som gäller datering av valsedelsförsändelser, ställer jag mig åtminstone f. n.
avvisande. Förslaget har av riksskatteverket satts i samband med införandet av
kombinerat ylterkuvert och röstkort, och förslag om en sådan kuverttyp bör som
sagt anstå lills vidare. Likaså avslyrker jag förslaget om en föreskrift att
make som lämnar andre makens valsedel skall teckna sitt namn på valsedelsförsändelsen.
En sådan föreskrift finner jag inte tillräckligt motiverad. Däremot vill jag så
tiil vida biträda riksskatteverkets förslag om skyldighet för bud att på anfordran
visa legitimation som en sådan skyldighet bör föreskrivas i I 1 kap. 8 § (förul
6 §) vallagen för det fall alt valsedelsförsändelse lämnas på postanslalt, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg. Jag vill åberopa att legilimationsskyldighel
föreligger enligt 10 kap. 4 och 8 §§ vallagen när väljaren personligen lämnar
sin röst på postanslalt eller hos utlandsmyndighet. Goda skäl kan åberopas för
en regel om legitimationstvång också för bud som lämnar valsedelsförsändelse i
vallokal. En sådan bestämmelse skulle emellertid kunna bereda svårigheter,
särskilt vid röstning genom make, med lanke på atl väljarna inle är inställda
på att behöva legitimera sig i vallokalen. Jag vill emellertid påminna om vissa
uttalanden av departementschefen i proposition 1965:106 (s. 38) med förslag om
bl.a. sjukas, åldringars och invaliders rösträttsutövning. Han förklarade att valförrättare
i syfte att kontrollera budets identitet var befogad att om så erfordrades
kräva att budet på lämpligt sätt legitimerade sig. Detla kunde, fortsatte han,
naturligtvis ske genom företeende av sedvanlig legilimationshandling, men även
namnteckningskontroll kunde ifrågakomma som ett medel att faslställa
identiteten.
7 Ogiltighetsfrågor
7,1 Flera valsedlar i samma kuvert
7.1.1 Gallan de ordn ing
1 14 kap. 4 § andra stycket vallagen föreskrivs all, om
det i ett valkuvert finns mer än en valsedel, valsedlarna är ogiltiga.
Innehåller valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma
partibeteckning, skall dock en valsedel tillgodoräknas del angivna partiet.
Namnen på valsedeln anses därvid som obefintliga.
7.1.2 Riksskatteverket
Enligt riksskatteverket bör det anses ursäktligt om
väljaren av misstag skulle lägga ock.så fler än tre valsedlar för samma parti i
ett kuvert. Även i detta fall bör en valsedel tillgodoräknas partiet. Verket
ifrågasätter vidare lämpligheten av att namnen på två eller flera identiskt
lika valsedlar i samma kuvert anses obefintliga. Väljaren bör inte gå miste om
personvalsinslaget genom .sitt misstag atl lägga mer än en valsedel i samma
kuvert.
Prop,
1975:27 36
7.1.3 Remissyttrandena
Riksskatteverkets förslag har i allmänhet godtagits av
remissinstanserna. Länsstyrelsen i Stockholms län och kommunförbundet
ifrågasätter dock om inle nuvarande beslämmelse om högst tre valsedlar i ett
kuvert för att röst skall tillgodoräknas bör bibehållas. Enligt dessa inslanser
kan del knappast bero av misstag om väljare lägger mer än tre valsedlar i ett
valkuvert.
7.1.4 Föredraganden
På de skäl som de nyssnämnda remissinstanserna har anfört
kan jag inle tillstyrka riksskatteverkets förslag om att parti skall få
tillgodoräkna sig en valsedel i fall när valkuvertet innehåller mer än tre
valsedlar. Däremot anserjag det naturligt att den som har lagt tvä eller tre identiska
valsedlar i sitl valkuvert skall få delta med en röst, inte bara som nu vid
partivalet, utan också vid valel av kandidater inom partiet. I denna del
biträder jag alltså vad riksskatteverket har föreslagit.
7,2 Verkan av att kandidat som har anmälts tiU skydd för
partibeteckning inte är valbar
7.2,1 GäUande ordning
Enligt 5 kap, 1 § vallagen kan parti få sin
partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten. Partibeteckning kan
registreras för val till riksdagen, för val av landstingsmän och för val av
kommunfullmäktige. Parti som vill skydda registrerad partibeteckning skall
enligt 5 kap. 8 § vallagen anmäla kandidater hos myndigheten. Anmälan skall
avse, förval till riksdagen minst fyra och högsl femton personer i viss
valkrets och för val av landstingsmän eller kommunfullmäklige minsl fyra och
högst tjugo personer i landstingskommunen eller kommunen. Skyddet för partibeteckningen
består i alt valsedel med partiets beteckning måsle uppta någon av de anmälda
kandidaterna som första namn för atl övriga namn skall beaktas. Detla framgår
av 14 kap. 5 § första stycket 3 vallagen (jfr 6 kap. 3 § Iredje stycket).
1 14 kap. 5 § andra stycket vallagen föreskrivs atl vid
bedömning enligt försia stycket 3 av vilkel namn som är del försia hänsyn inte
skall tas till namn som anses obefintligt enligt första stycket 1. Enligt denna
punkl är namn på valsedel obefintligt om kandidaten inte är valbar eller del
inte klarl framgår vem som avses. Regleringen innebär att, om endast det
översta namnet på en valsedel avser en anmäld kandidat och denne förlorar sin
valbarhet före valet, partiet eller viss lista kan bli utan representation i
valkretsen. Detsamma torde gälla om kandidaten i fråga har avlidit. Vid val
till landstingskommun eller kommun kan en kandidat upphöra att vara valbar
genom atl flytta från landstingskommunen respektive kommunen.
Prop,
1975:27 37
7.2.2 Riksskatteverket
Riksskatteverket framhåller att nuvarande bestämmelser i
14 kap, 5 § vallagen kan få allvarliga politiska konsekvenser, särskilt i
Stockholms läns landstingskommun. Denna är indelad i 15 valkretsar. Då ett
parti får anmäla hög,st 20 kandidater i hela landstingskommunen, kan partiel i
allmänhet föra upp endast ett anmält namn på valsedeln för varje valkrets,
förutsatt att det vill gå fram med olika namn i valkretsarna, Riksskatteverket
föreslår därför atl 14 kap, 5 § vallagen kompletteras med en bestämmelse som
innebär att efterföljande namn på en valsedel inte blir ogiltiga tiU följd av
att anmäld kandidat, som är upptagen som första namn, inle är valbar.
7.2.3 Remissyttrandena
Riksskatteverkets förslag tillstyrks uttryckligen av
länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus och Skaraborgs län och av
landstingsförbundet. En avvisande hållning intar däremot valnämnden i Stockholm
som anser det vara riktigare att undanröja de påtalade olägenheterna genom alt
ändra 5 kap. 8 § vallagen så att partierna får möjlighet att anmäla fler än 20
kandidater i landstingskommun och kommun. Länsstyrelsen i Västernorrlands län
pekar på samma möjlighet. Om en regel av den innebörd som riksskatteverket har
föreslagit skall komma till stånd, bör den enhgt denna länsstyrelse få den
utformningen att, om anmälda kandidater var valbara vid tiden för ingivande av
anmälan av kandidater till centrala valmyndigheten, övriga namn på valsedeln
inte förklaras obefintliga.
7.2.4 Föredraganden
Regeln alt vid bedömning enligt föreskrifterna om skydd
för partibeteckning av vilkel namn, som skall anses som del första på en
valsedel, hänsyn inte skall tas lill namn pä kandidat, som inte är valbar,
ingick inte i skyddsregleringen när denna antogs år 1935, Bestämmelsen infördes
först år 1962, i syfte atl klargöra rättsläget i fråga om s, k, riksvalsedlar
vid andrakammarval (prop. 1962:53 s,. 74). Riksvalsedlar var valsedlar som utan
åsätt valkretsbeteckning upptog ett giltigt namn för varje valkrets. Den här
nämnda kompletteringen av vallagstiflningen gjorde klart atl valsedel kunde
användas i viss valkrets trots att del för valkretsen giltiga namnet föregicks
av namn på kandidater som varken var valbara eller anmälda i den ifrågavarande
valkretsen. Jag vUl erinra om att endast den som var bosatt inom en valkrets
var valbar vid andrakammarval i kretsen.
Sedan det s. k. bostadsbandet har slopats för riksdagsval,
saknar typen riksvalsedel numera aktualitet. Redan delta talar för att den
ifrågavarande bestämmelsen, som nu återfinns i 14 kap, 5 § andra stycket vallagen,
får utgå eller omarbetas. Härtill kommer all regeln, främsi vid val till landsiing
och kommunfullmäktige, kan få oförutsedda konsekvenser för partiernas
representation i de beslutande församlingarna. Sådana kon-
Prop, 1975:27 38
sekvenser kan inte helt förebyggas genom en ökning av det
högsta antal kandidater som får anmälas. Jag ansluter mig därför till riksskatteverkets
förslag att väljare som har fört upp ett för valet i fråga anmäll namn först på
valsedeln inle skall riskera atl få efterföljande namn förklarade ogiltiga på
den grund att den först uppsatte kandidaten visar sig inte vara valbar eller
dör före valdagen. Jag föreslår atl 14 kap. 5 § andra siycket ändras i enlighet
med det anförda. I sammanhanget föreslår jag en redaktionell ändring i 6 kap. 3
§ Iredje siycket.
8 Lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval
Medan vallagen innehåUer bestämmelser om val till
riksdagen, val av landstingsmän och val av kommunfullmäklige återfinns
bestämmelserna om val av kyrkofuUmäklige i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.
Valförfarandet enligt de båda lagarna överensstämmer lill stora delar. Vad
angår de i det föregående berörda reglerna om poströstning, budröslning och
valsedels ogUtighet har lagen om kyrkofullmäktigval i stor utsträckning
utformats så att den hänvisar lill eller tar upp direkta motsvarigheter till
bestämmelser i vallagen. På andra punkter, t. ex. vad gäller
valdistriktsindelningen, innehåller lagen särbestämmelser.
De förslag till ändringar i vallagen, som berör områden
med överensstämmande reglering, bör enligt min mening i allt väsentligt
återspeglas också i lagen om kyrkofullmäktigval. Detta innebär vad angår
föreslagna regler rörande valdislriktsindelning all endasl en mindre redaklionell
ändring bör göras i 5 § lagen om kyrkofullmäktigval. Jag syfiar här på
bestämmelsen i paragrafens tredje stycke som i fråga om länsstyrelses beslut om
valdislriktsindelning hänvisar lill bl. a. 3 kap. 3 § Iredje stycket vallagen.
Också sådant beslut bör meddelas senast en månad före ingången av det år under
vilket beslutet skall träda i tUlämpning. I fortsättningen bör till följd av
den omredigering som föreslås i nämnda lagrum hänvisningen avse lagrummets
fjärde siycke.
Vad härefter angår förslagen rörande poströstning villjag
till en början påpeka att vad Jag har sagt om möjlighelen att poströsta på
glesbygds-postställe eller filialpostställe självfallet ocksä är tillämpligt då
det gäller kyrkofullmäktigval. Jag är vidare av den uppfattningen att de
vidgade möjligheter att begränsa antalet postanstalter vid vilka röstning får
ske som föreslås i vallagen bör kunna utnyttjas också vid de val det här är fräga
om. Däremot anserjag inte att det föreligger tillräckliga skäl att för kyrkofullmäktigvalens
vidkommande inräita tillfälliga postanstalter för röstning på valdagen.
Den föreslagna möjligheten för väljare som bor utmed lantbrevbärarlin-je
att lämna valsedelsförsändelse genom lantbrevbäraren som bud bör stå öppen
också vid val av kyrkofullmäktige. Erforderliga regler om delta bör utformas
efter mönster av de nya bestämmelserna i 1 1 kap. 5 och 6 §§ vallagen och
arbetas in i 36-38 §§ lagen om kyrkofullmäktigval. 1 övrigt bör i överensstämmelse
med vad som föreslås i I 1 kap. 9 § vallagen ett tillägg göras till 40 §. Till
följd av den omredigering av 11 kap. vallagen
Prop. 1975:27 39
som föreslås måste också ett par redaktionella ändringar
göras i 39 och 40 §§, Genom atl lagen om kyrkofullmäktigval i 18 § hänvisar
till 8 kap. 9 § första och andra styckena vallagen kommer den nya bestämmelsen
där om att inner- och ylterkuvert för valsedelsförsändelse skall medföras av lantbrevbärare
att gälla utan att någon lagändring vidtas. Bestämmelsen i 6 kap. 9 §
vallagen, som innebär att valsedlar och valsedelsblanketter skall finnas i
lokal där röstning äger rum, saknar däremot motsvarighel i lagen om kyrkofullmäktigval.
Den föreslagna ändringen i detla lagrum bör därför inte medföra någon
motsvarande ändring i lagen om kyrkofullmäktigval.
Inte heller i fråga om de ytterligare förslag med
anknytning till budröstning som jag har lagt fram finns det några skäl att låta
olika regler gälla i de båda lagarna. Den föreslagna regeln all den som lämnar
valsedelsförsändelse på postanstalt vid behov skall kunna legitimera sig kommer
till följd av hänvisningen i 39 § lagen om kyrkofullmäktigval lill den
föreslagna 11 kap. 8 § vallagen atl automatiskt gälla också vid kyrkofullmäktigval.
Den föreslagna ändringen i 13 kap. 4§ vaUagen rörande granskning och kontroll
av valsedelsförsändelser, som har kommit in lill valnämnd från röstmottagare
på postanstalt eller från centrala valmyndigheten, bör föranleda en molsvarande
ändring i 46 § tredje slyckel lagen om kyrkofuUmäkligval.
Vad slutligen angår de ogiltighetsfrågor somjag har tagil
upp är endasl förslaget till ändring av ogillighelsregeln i 14 kap. 4 §
vallagen av intresse i förevarande sammanhang. I fråga om den slulliga
sammanräkningen hänvisar 48 § lagen om kyrkofullmäktigval till bl. a. detta
lagrum. Någon lagändring behövs alltså inte.
9 Hemställan
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen
alt antaga inom justiliedepartementel upprättade förslag
till
1. lag om ändring i vallagen (1972:620),
2. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.
Ärendei bör behandlas under innevarande riksmöie.
10 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att aniaga de förslag som
föredraganden har lagl fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Goi.bo,9s
OMse, v.k, AB. S.ockMm 75 6 881 S
Doktrin (1)
- Einar Herlitz, Poströstningens utveckling och villkor, FT 1985 nr 2 s. 79, på s. 80 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (16)
16 kopplingar i 9 dokument.
- SOU 2000:125 Teknik och administration i valförfarandet s. 96 om s. 18 · s. 98 om s. 18 i texten
- Bet. 1980/81:KU26 om ändring i vallagen m.m. (prop. 1980/81:170 samt motiorier) s. 7 i texten
- Bet. 1979/80:KU43 med anledning av motioner i vissa vallagsfrågor m. m. s. 9 i texten
- Bet. 1976/77:KU43 med anledning av motioner om en översyn av vallagen m. m. s. 9 i texten
- Bet. 1975/76:KU24 Med anledning av propositionen 1975/76:55 om ändring i vallagen (1972:620) m. m. jämte motioner s. 1 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- FT 1985 s. 79 Einar Herlitz, Poströstningens utveckling och villkor s. 80 i texten