Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition med förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga m.fl. och ändringar i familjebidragsförordningen (1946:99) m.m.

1975 · 110 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 66 av 110 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:37, Regeringens proposition med förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga m.fl. och ändringar i familjebidragsförordningen (1946:99) m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition nr 37 år 1975 Prop. 1975:37

Nr 37

Regeringens proposition med förslag om nytt förmånssystem
för värnpliktiga m.fl. och ändringar i familjehidragsförordningen (1946:99) m.
m.

beslutad den 6 mars 1975,

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

ERIC HOLMQVIST

Propositionens huvudsakUga innehåU

1 propositionen föreslås delvis nya principer för
ersättning åt värnpliktiga m. fl. Dagersättning ål värnpliktiga under
grundutbildning föreslås utgå med elt fast belopp per dag. Detta kompletteras
med ett rörligt belopp som ökar med tjänstgöringstidens längd. Nuvarande
samband mellan lön och grad liksom tjänstgörings- och utbildningspremier
slopas. Det familjesociala stödet anpassas till de normer som gäller inom del
sociala området i samhället i övrigt. De nya ersättningsprinciperna för
värnpliktiga föreslås bli tillämpade även för de vapenfria tjänstepliktiga och
för dem som genomgår utbildning till värnpliktig officer, rcseivofficer och
regementsofficer.

Värnpliktiga under repetitionsulbildning och
civilförsvarspliktiga föreslås få ersättning som anknyter lill
sjukpenningförsäkringen. Denna ersättning föreslås få en nedre garantinivå. För
dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt ansvar och merarbete
föreslås en speciell befattningsersättning.

Administrationen av ersättningar åt värnpliktiga under
repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga förs utom beträffande
befattningsersättningen över till försäkringskassorna. Härigenom avlastas
kommunerna vissa administrativa uppgifter.

1 propositionen läggs vidare fram förslag till
lagändringar som föranleds dels av förslagen i årets budgetproposition om
förbättrade värnpliklsför-måner, dels av atl den nya regeringsformen har börjat
tillämpas den I januari 1975.

1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 37.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop, 1975:37

1. Förslag tUl

Lag om ändring i famUjebidragsförordningen (1946:99)

Härigenom föreskrives i fråga om
familjebidragsförordningen (1946:99)1

dels att 41 § skall upphöra att gälla,

dels all i 1 § 2-4 mom., 2 § 1 mom., 4, 5 och 7 §§, 9 § 3
mom,, 12 § 1 och 2 mom., 13 § 3 mom., 21 § 1 mom., 29-30 §§, 34 § och 40 §

I mom. ordet "Konungen" skall bytas ul mot
"regeringen",

dels alt i 1 § 1, 3 och 4 mom., 3, 4, 31 och 33-36 §§
ordet "förordning" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"lag" i motsvarande form,

dels att i 1 § 3 mom. och 9 § 3 mom. ordet
"krigsmakten" i olika böjningsformer skall bytas ul mot
"försvarsmakten" i motsvarande form,

dels att rubriken till förordningen saml 1 a och 6 §§, 9
§ 2 mom.,

II § 1
mom., 12 § 3 mom., 13 § 1 och 2 mom., 14 § 1 mom., 15 §, 21 §

3 mom. och 37 § skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Familjebidragslag

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad i följande paragrafer med undantag av 20 § stadgas om
värnpliktig skall gälla jämväl civilför-svarspliktig, å vilken förordningen är
tillämplig enligt 1 §.

Vid tillämpning av förordningen inom civilförsvaret skall
iakttagas

all familjebidrag må utgå endast eller i omedelbar
anslutning till såda

atl vad i förordningen sägs om värnpliktigs hustru,
hustrus barn samt frånskilda hustru skall gälla

Vad i följande paragrafer med undantag av 20 § stadgas om
värnpliktig skall gälla jämväl civUför-svarspliktig, å vilken lagen är tilllämplig
enhgt 1 §.

Vid
tillämpning av lagen inom civilförsvaret skall iakttagas till den som utbildas
vid heltidskurs n kurs deltager i övning,

atl vad i lagen sägs om värnpliktigs hustru, hustrus barn
samt frånskilda hustru skall gälla civil-

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Förordningen omtryckt 1960:152. Senaste lydelse av 1 § 1
mom. 1966:424 1 § 3 mom. 1970:306 3 § 1971:896 29 § 1971:651

33
§ -"-

34
§ -."-

35
§ 1973:809

40 § 1 mom. 1962:674.

2 Senaste lydelse av förordningens mbrik 1962:674.

3 Senaste lydelse 1971:896.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse civilförsvarspliktigs make, makes
barn och frånskilda make,

att vad som stadgas om värnpliktigs första tfänstgöring (tfänst-göring
i en följd) skall, beträffande civilförsvarspliktig som icke är i
civilförsvaret inskriven värnpliktig, avse civUförsvarstjänsl-göring som fullgöres
tidigare än under det kalenderår, under vilket han uppnår tjugutre års ålder,

samt att tjänstgöring jämlikt motsvaras av
tjänstgöring jämlikt 12 civilförsvarslagen.

1 fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas förordningens
bestämmelser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § I mom. värnpliktslagen
på vapenfri tjäns-tepliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen
om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § förordningen gälla icke.

Föreslagen lydelse

försvarspliktigs make, makes barn och frånskilda make,

att vad som stadgas om värnpliktigs grundutbildning
skall, beträffande civilförsvarspliktig som icke är i civilförsvaret inskriven
värnpliktig, avse civilförsvars-tjänstgöring som fullgöies tidigare än under
det kalenderår, under vilket han uppnår tjugutre års ålder,

27 § 1 mom. värnpliktslagen skall § 2 mom. och 3
mom. första stycket

I fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas lagens
bestämmelser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen
på vapenfri Ijänste-pliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen
om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § lagen gälla icke.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6f

Familjepenning
utgår för familjemedlem som omnämnes i 3 § med högst nedanstående belopp för
dag:

opaginerad Kontrollera mot PDF

2) För
annan familjemedlem än som avses under 1) " Senaste lydelse 1973:512.

I)
För hustru och frän

skild hustru ävensom

därest värnpliktig icke

sammanlever med hustru

eller hustrun, med vilken

han sammanlever, är ar-

betsoförmögen - för an

nan familjemedlem, som

föreslår hemmet åt värn

pliktig med hemmavaran

de familjemedlem under

16 år .........................

17:-

1) l-'ör hustru och från

skild hustru ävensom -

därest värnphktig icke

sammanlever med hustru

eUer hustrun, med vilken

han sammanlever, är ar-

betsoförniögen - för an

nan familjemedlem, som

förestår hemmet ät värn

pliktig med hemmavaran

de familjemedlem under

16 är .......................... 21:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt
medgivande, enligt vad i 39 § stadgas, familjepenning för värnpliktigs moder,
som förestår hans hem, utgå med högst 17 kronor för dag, oaktat den värnpliktige
icke har hemmavarande famUjemedlem under 16 år.

Föreslagen
lydelse

När synnerliga skäl därtill äro må efter särskilt
medgivande, enligt vad i 39 § stadgas, familje-. penning för värnpliktigs
moder, som föreslår hans hem, ulgå med högst 21 kronor för dag, oaktat den
värnpliktige icke har hemmavarande familjemedlem under 16 år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 m o m,
1 andra fall än i 1 mom, sägs må bostadsbidrag bevUjas endast i den mån den
värnpliktige eljest skulle nödgas avstå från bostad och avståndet skulle för
honom medföra betydande ekonomisk olägenhet eller han vid utryckningen icke
skulle hava tillgång till lämplig bostad samt avsaknaden härav skulle för
honom medföra avsevärda svårigheter. Sådant bostadsbidrag må dock ej utan
tillsynsmyndighetens medgivande utgå lill värnpliktig, som fullgör första tfänstgöring
(tjänstgöring i en fölfdj.

2 m o m. I andra fall än i 1 mom. sägs må bostadsbidrag
beviljas endast i den mån den värnpliktige eljesi skulle nödgas avstå från bostad
och avståendet skulle för honom medföra betydande ekonomisk olägenhet eller
han vid utryckningen icke skulle hava tillgång till lämplig bostad samt avsaknaden
härav skulle för honom medföra avsevärda svårigheter. Sådant bostadsbidrag må
dock ej ulan tillsynsmyndighetens medgivande utgå lill värnpliktig, som
fullgör grundutbildning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

H §

1 mom.
Föreligga giltiga skäl för ombyte av bostad, må värnpliktig, som är berättigad
till bostadsbidrag enligt vad i 9 § sägs, tillerkännas bostadsbidrag för
flyttningskostnader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Värnpliktig,
som fullgör första tfänstgöring (tfänstgöring i en fölfdj, må dock icke utan
tillsynsmyndighetens medgivande tillerkännas bostadsbidrag för flyttning tiU
dyrare bostad eller för tiytt-ning till annan ort. TUl annan värnpliktig må
bidrag till kost-

Värnpliktig,
som fullgör grundutbildning, må dock icke utan tillsynsmyndighetens medgivande
tillerkännas bostadsbidrag för flyttning till dyrare bostad eller för flyttning
tiU annan ort. Till annan värnpliktig må bidrag till kostnader för flyttning lill
annan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1975:37

Nuvarande lydelse nåder för flyttning tiU annan ort
beviljas allenast enligt de närmare anvisningar, som meddelas av tillsynsmyndigheten.

Föreslagen lydelse ort beviljas allenast enligt de närmare
anvisningar, som meddelas av tUlsynsmyndigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 mom. Vid bestämmande av kostnaderna för bostad enligt
denna paragraf skaU skälig hänsyn tagas till behovet av bostad samt till den
värnpliktiges och hans hustrus bundenhet av hyresavtal eller andra åtaganden
för bostadsbehovets tillgodoseende. Då fråga är om bostad i den värnpliktige
eller hans hustru tillhörig fastighet, må bostadsbidrag ej beviljas med högre
belopp än som motsvarar bostadens hyresvärdc med tillägg för bränslekostnader.

Därest ombyte av bostad skett efter inryckningsdagen,
skall hänsyn tagas till kostnaderna för den nya bostaden, om dessa äro lägre än
för den förra bostaden eller eljest giltiga skäl förelegat för ombytet av
bostad.

1 fråga om värnpliktig, som 1 fråga om värnpliktig, som

bestämmandet
av bostadsbidrag enligt denna paragraf, där ej i särskilt fall
tillsynsmyndigheten annat medgiver, hänsyn icke lagas till större
bostadskostnad än som svarar mot hyran å orten för bostad om två rum och kök.

fullgör första tjänstgöring (tfänst- fullgör
grundutbildning, må vid

göring i en fölfdj, må vid bestämmandet av bostadsbidrag
enligt denna paragraf, där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten annat
medgiver, hänsyn icke tagas till större bostadskostnad än som svarar mot hyran
å orten för bostad om två rum och kök.

13 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 mom. Familjepenning utgår under tjänstgöringstiden. Har
tjänstgöringen varat minst trettio dagar, skall familjepenning utgå för
ytterligare fem dagar; dock ef efter tfänstgöring jämlikt 27 § 1 mom.
värnpliktslagen.

Bostadsbidrag enligt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom. ulgår,
beräknat för tfänstgöringsdag, under tjänstgöringstiden.

1 mom. Familjepenning ulgår under tjänstgöringstiden. Har
tjänstgöringen avsett grundutbildning och varat minst etthundraåttio dagar,
skall familjepenning ulgå för ytterUgare trettio dagar. Har annan tjänstgöring
än grundutbildning och repetitionsutbildning varat minst trettio dagar, skall
familfepenning utgå för ytterligare fem dagar

Bostadsbidrag
enhgt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom, utgår, beräknat för dag, under
tjänstgöringstiden och, om 'tjänstgöringen avsett grundutbildning som varat
minst etthundraåttio dagar, för ytterligare trettio dagar

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bostadsbidrag
enligt 11 § 1 mom. utgår för kostnader för flyttning, som verkställts
under tjänstgöringstiden.

2 m o m. Om särskilda skäl därtill föranleda, må
familjepenning utgå för högst tfugu dagar och bostadsbidrag enligt 9 §, 10 §
och 11 § 2 mom, för högst trettio dagar utöver de i 1 mom. angivna tiderna.

Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom. må, om särskUda skäl
därtill äro, utgå jämväl för kostnader för flyttning, som verkställts inom
trettio dagar efter tjänstgöringstidens slut.

2 m o m.
Om särskilda skäl därtill föranleda, må familjepenning och bostadsbidrag
enligt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom. utgå för högst trettio dagar utöver de i 1
mom. angivna tiderna.

börfan
kunde förutsättas. Storleken av familjepenning och bostadsbidrag, som i detla
moment avses, bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.

Vad
ovan i detta moment stadgats om familfcpenning skall / fråga om
värnpliktig, som fullgjort tfänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen,
äga tillämpning allenast därest tjänstgöringen upphört tidigare än som vid tfänstgö-ringens
början kunde förutsättas. Bestämmelserna om bostadsbidrag i detla moment
skola icke gälla såvitt angår värnpliktig som fullgjort allenast repetitions-
eller befälsövning eller sådana övningar i förening.

Vad i första stycket stadgats skall ej äga tillämpning i
fråga om grundutbildning som varat minst etthundraåttio dagar.

Bestämmelserna i detta moment skola icke gälla såvitt
angår värnpliktig som fullgjort allenast repetitionsutbildning i annan mån än
att familfcpenning må utgå därest tfänstgöringcn upphört tidigare än som
vid tfänstgöringens

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 m o m.
Där Konungen ej annorlunda förordnar, må värnpliktig, som driver näring eller
rörelse, erhålla näringsbidrag till bestridande av avlöningskostnader, som
uppkomma lill följd av atl särskild arbetskraft måste anlitas för att under den
värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Vad nu sagts skall
gälla

I mom. Där
regeringen ej annorlunda förordnar, må värnpliktig, som driver näring eller
rörelse, erhålla näringsbidrag till bestridande av avlöningskostnader, som
uppkomma liU följd av all särskild arbetskraft måste anlitas för atl under den
värnpliktiges tjänstgöring helt eller delvis ersätta honom. Vad nu sagts
skall gälla

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 Senaste lydelse 1962:674.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse jämväl för det fall, att den värnpliktige
är anställd i näring eller rörelse, som innehaves av hans hustru. Näringsbidrag
som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande ulgå lill värnpliktig,
som fullgör första tfänstgöring (tfänstgöring i en fölfdj.

Föreslagen
lydelse jämväl för det fall, att den värnpliktige är anställd i näring eller
rörelse, som innehaves av hans hustru. Näringsbidrag som nu .sagts må ej utan
tillsynsmyndighetens medgivande utgå till värnpliktig, som fullgör
grundutbildning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Därest
hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den
värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens eller
rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan särskilt bidrag
beviljas för bestridande under tjänstgöringen av utgifter, som prövas
nödvändiga för all näringen eller rörelsen skall kunna av den värnpliktige
efter tjänstgöringens slut återupptagas. Näringsbidrag som nu sagts må ej
utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå tiU värnpliktig, som fullgör
grundutbildning.

Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens
fortsatta bedrivande under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar
finnas för näringens eller rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens
slut, kan särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen av
utgifter, som prövas nödvändiga för alt näringen eller rörelsen skaU kunna av
den värnpUktige efter tjänstgöringens slut återupptagas. Näringsbidrag som nu
sagts må ej ulan tillsynsmyndighetens medgivande utgå lill värnpliktig, som
fullgör första tfänstgöring (tfänstgöring i en fölfdj.

Näringsbidrag enligt denna paragraf må bevUjas med
högst femtio kronor för dag.

21 §

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 mom. Om vad som förstås med lämphgl arbete gäller vad
därom stadgas i förordningen den 14 december 1956 (nr 629) om erkända
arbetslöshetskassor.

Den, som i ansökan om familjebidrag lämnar medvetet
oriktig uppgift, straffes med dagsböter, där ej gärningen enligt allmänna
strafflagen är belagd med strängare straff. Böterna tillfalla kronan.

37 §

3 mom. Om vad som förstås med lämpligt arbete gäller vad
därom stadgas i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.

Den, som i ansökan om familjebidrag uppsåtligen lämnar
oriklig uppgift, dömes till böter, om ej gärningen är belagd med straff i
brottsbalken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 6 § saml 1 3 § 1
och 2 mom. den 1 juh 1975, och i övrigt en vecka efter den dag, då lagen enligt
uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. * Senaste
lydelse 1972:333.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37

2. Förslag till

Lag om ändring i värnplUtslagen (1941:967)

Härigenom föreskrives i fråga om värnpliktslagen (1941 :967)'

dels att 28 § 2 mom. och 46 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1, 3, 5, 7, 9, 13, 15, 25-27, 30, 31, 42 och
45 §§ ordet

"Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ul
mot "regeringen" i

motsvarande form,

dels atl i 8 § samt 27 § 1 och 3 mom. ordet
"krigsmakten" i olika

böjningsformer skall bytas ut mot
"försvarsmakten" i motsvarande form, dels att i 45 §
ordet "lappbefolkningen" skall bytas ut mot

"samebefolkningen",

dels att 10 och 17 §§, 28 § 1 mom., 33, 34, 41 och 44 §§
skall ha

nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inskrivningsnämnd
består av ordförande och icke mUitära ledamöter tiU del antal Konungen
bestämmer, dock minst en för varie till nämndens verksamhetsområde hörande
landstingskommun eller stad som ej tillhör landstingskommun.

Inskrivningsnämnd
består av ordförande och icke militära ledamöter till det antal regeringen
bestämmer, dock minst en för varje till nämndens verksamhetsområde hörande
landstingskommun eller kommun som ej tiUhör landstingskommun.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För ordförande och annan ledamot i inskrivningsnämnd skall
finnas ersättare.

Ordförande
i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Finnes mer än en nämnd inom inskrivningsområdel,
utser värnpliktsverkel en militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller
kommendörkaptens grad atl vara ordförande i nämnd där inskrivningschefen ej
ingår. Ersättare för ordföranden är en miUlär tjänsteman av lägst
överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad som värnpliklsverket utser.

De icke mUitära ledamöterna De icke miUtära ledamöterna

och
ersättare för dessa utses för och ersättare för dessa utses för

tre år
av vederbörande landsting eller stadsfullmäktige i stad som ej tillhör
landstingskommun.

tre år av vederbörande landsting eller kommunfullmäktige i
kommun som ej tillhör landstingskommun.

Lagen omtryckt 1969:378.

Senaste lydelse av 27 § 1 mom. 1972:332. 2 Senaste lydelse
1972:331.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beträffande
rätt till ersättning för inställelse vid inskrivningsförrättning gäller vad
därom är särskilt bestämt.

Den som
inställer sig vid inskrivningsförrättning är i samband därmed berättigad till
penningbidrag, fri resa, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. Avlider
inskrivningsskyldig under tid då han är berättigad till fri sfuk-vård, utgår bcgravningslifälp
till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall ät
inskrivningsskyldig under inskrivningsförrättning. Om inskrivningsskyldigs
rätt till ersättning för skada eller sfukdom som han ådrager sig under
inskrivningsförrättning föreskrives i militärersätt-ningsförordningen
(1950:261).

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Då
rikets försvar eller dess säkerhet eljest del kräver, må Konungen efter
statsrådets hörande lill tjänstgöring inkalla samtliga värnpliktiga eller
värnpliktiga till det större eller mindre antal, som finnes behövligt.
Erfordras i fall, då icke samtliga värnpliktiga inkallals tiU sådan tjänstgöring,
alt de värnpliktiga äro inkallade under längre tid, skall inkallad personal
efter lämplig tidrymd såvitt möjhgt avlösas.

1. Då
rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver, må regeringen lill
tjänstgöring inkalla samtliga värnpliktiga eller värnpliktiga lill del större
eller mindre antal, som finnes behövligt. Erfordras i fall, då icke samtliga
värnpliktiga inkallals lill sådan tjänstgöring, att de värnpliktiga äro
inkallade under längre tid, skall inkallad personal efter lämpUg tidrymd
såvitt möjligt avlösas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beträffande
värnpliktigs förmåner i samband med tjänstgöring samt ersättning i anledning
av skada, som han ådragit sig under tfänstgöring, gäller vad därom är särskilt
stadgat.

Värnpliktig
är i samband med tjänstgöring berättigad till penningbidrag, särskilda
ersättningar för viss tfänstgöring, premier, utryckningsbidrag, rcseförmäncr,
fri förplägnad, fri inkvartering, fri utrustning, fri hälso- och sfukvård

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid inkallelse lill värnpliktstjänstgöring enligt 28 § må
föreskrivas, att värnpliktig skall medföra proviant för högst tre dagar samt
förse sig med beklädnad, intill dess sådan anskaffats. Skähg ersättning härför
skall beredas honom av kronan.

samt särskilt olycksfallsskydd. Avlider värnpliktig under
tid då han är berättigad till fri sfukvård, utgår begravningshfälp till hans
dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall åt värnpliktig under tfänstgöring.

Om värnpliktigs rätt till familfe-bidrag och ersättning
för skada eller sfukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i
familjebidragslagen (1946:99) och m ilitär ersät tn ingsförordn ingen (1950:261).

Vid inkallelse till värnpliktstjänstgöring enligt 28 § må
föreskrivas, alt värnpliktig skall medföra proviant för högst tre dagar samt
förse sig med beklädnad, intiU dess sådan anskaffats. Skälig ersättning härför
skall beredas honom av staten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inskriven
värnpliktig, som ej är inkallad liU tjänstgöring eller inskriven i
sjömansregister och anställd ombord på svenskt handelsfartyg i när- eller fjärrfart,
skall vidtaga sådan åtgärd att postförsändelse från mihlär myndighet ulan
dröjsmål kan komma honom tiUhanda.

Inskriven
värnpliktig, som ej är inkallad till tjänstgöring eller inskriven i
sjömansregister och anställd som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282) på
svenskt handelsfartyg i när- eller fjärrfart, skall vidtaga sådan åtgärd att
post-försändelse från militär myndighet utan dröjsmål kan komma honom tillhanda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Såsom laga
förfall enligt denna lag anses atl någon är inskriven som elev vid ungdomsvårdsskola,
intagen i häkte, fångvårdsanstalt, arbelsanslalt eller allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare eller att han är sjuk eller genom

Såsom laga
förfall enligt denna lag anses att någon är inskriven som elev vid
ungdomsvårdsskola, inlagen i häkte, kriminalvårdsanstalt, arbelsanslalt eller
allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare eller att han är sjuk eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

annan omständighet, som han ej bort förutse eller eljest
utgör giltig ursäkt, hindrats alt fullgöra vad som ålegat honom.

Värnpliktig
som är inskriven i sjömansregister skall anses ha laga förfall när han är
anställd ombord på svenskt handelsfartyg i när-eller fjärrfart.

Föreslagen lydelse

genom annan omständighet, som han ej bort förutse eller
som eljest utgör giltig ursäkt, hindrats alt fullgöra vad som ålegat honom.

Värnpliktig
som är inskriven i sjömansregister skall anses ha laga förfall när han är
anställd som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282) på svenskt handelsfartyg i
när- eller fjärrfart.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konungen äger föreskriva, atl bestämmelserna i denna lag
icke skola tiUämpas å personal, som på annan grund än värnplikt är tjänstgöringsskyldig
vid krigsmakten.

1 vad mån fullgjord sådan tjänstgöringsskyldighet skall
anses motsvara tjänstgöring enligt denna lag bestämmer Konungen.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å
personal tillhörande lots- och fyrstaten.

Särskilda bestämmelser gälla för vapenfri tjänst.

Regeringen äger föreskriva, atl bestämmelserna i denna lag
icke skola tillämpas å personal, som på annan grund än värnplikt är ijänsl-göringsskyldig
vid försvarsmakten.

1 vad mån fullgjord sådan tjänstgöringsskyldighet skall
anses motsvara tjänstgöring enligt denna lag bestämmer regeringen.

Vad
sålunda stadgats skall äga motsvarande tiUämpning å personal vid lots- och
fyrväsendet. värnpliktig som erhållit tillstånd till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamUng.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3. Förslag tiU

Lag om
ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst'

dels atl 23 § skall upphöra alt gälla,

dels att rubriken närmast före 23 § skall ulgå,

dels alt i 2 § ordet "krigsmakten" skall bytas
ut mol "försvarsmakten",

dels atl i 5, 7, 10 och 22 §§ ordet "Konungen"
respektive orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ul mot
"regeringen",

dels
att i lagen skall införas en ny paragraf, 8 a §, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

8a§

Vapenfri tjänstepliktig är berättigad till samma förmåner
i samband med tjänstgöring som enligt 33 § första stycket värnpliktslagen
(1941:967) tillkomma värnpliktig i samband med värnpliktstjänstgöring

Om vapenfri tjänstepliktigs rätt till familjebidrag och
ersättning för skada eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives
i familjebidragslagen (1946:99) och militärersättnings-förordningen (1950:261).

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

' Senaste lydelse av 5 § 1972:335.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 13

4, Förslag tUl

Lag om
ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrives att i civilförsvarslagen (1960:74)
skall införas ett nytt moment, 12 § 5 mom., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

5 mom. Om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarspliktig
vid fullgörande av civilförsvarsplikt inom det allmänna civilförsvaret eller
verkskyddet berättigad till penningbidrag eller civilförsvarspenning,
särskilda ersättningar för viss tjänstgöring, premier, rescförmåner, fri förplägnad,
fri inkvartering och fri sjukvård. Avlider civilförsvarspliktig under tid då
han är berättigad till fri sfukvård, utgår begravningshfälp till hans dödsbo.

Civilförsvarspliktig är under sådan föreskriven tfänstgöring
i det allmänna civilförsvaret som fullgöres efter inskrivning i civilförsvaret
och under föreskriven tfänstgöring vid försvarsmakten berättigad till särskilt
olycksfallsskydd. Under sådan tfänstgöring meddelar staten grupplivförsäkring
för dödsfall åt civilförsvarspliktig.

Om ef regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt
första stycket ef för deltagande i annan övning än övning i omedelbar anslutning
till tjänstgöring för utbildning eller för dygn, under vilket mindre än sju
timmar tagas i anspråk för tfänstgöring och färd till eller från tfänstgöringsplatsen.

Om civilförsvarspliktigs rätt till familfebidrag och
ersättning för

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skada eller sfukdom som han ådrager sig under tfänstgöring
föreskrives i familfebidragslagen (1946:99) och förordningen (1954:249) om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tfänstgöring i
civilförsvaret.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1975-03-06

opaginerad Kontrollera mot PDF

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Norling, Löfberg,
Lidboni, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Hjelm- Wallén

Föredragande: statsrådet Holmqvist

Proposition med förslag om nytt förmånssystem för
värnpliktiga m, fl. och ändringar i familjebidragsförordningen (1946:99) m. m.

Nytt förmånssystem för värnpliktiga m, fl. Inledning

Del nuvarande förmånssystemet för värnpliktiga utformades
i väsentliga delar vid tiden för andra världskriget. Även om förmånssystemet
efter hand har genomgått vissa förändringar har utvecklingen under senare år
utom och inom försvaret gett anledning atl se över principerna för förmåner lill
de värnpliktiga m. fl. De värnpliktigas ekonomiska och sociala situation har
förändrats bl. a. i fråga om familjebildning och bostadskostnader. Även de
värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden har reformerats. Ändringar och tillägg
som efter hand har skell i förmånsför-fatlningarna har gjort del svårt att få
en helhetsbild av förmånstypernas inbördes sammanhang och avvägning samt atl
bedöma förmånssystemets kostnader. För civilförsvarets del har erfarenheterna
visat att nuvarande förmånssystem, som beslutades år 1962, behöver anpassas
till civilförsvarels ändrade utbildningsorganisation och personalstruklur.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades i
november 1970 en sakkunnig med uppdrag alt företa utredning rörande systemet
för förmåner åt värnpliktiga m. fl. Den sakkunnige som antog namnet utredningen
rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. (UFV) överlämnade i
november 1972 betänkandet (SOU 1972:68-69) Värn-pliklsförmåner. 1 betänkandet
redovisas principförslag rörande förmåner åt värnpliktiga. Utredningen
överlämnade i oktober 1973 betänkandet (SOU 1973:40) Civilförsvarsförmåner med
förslag tUl nytt förmånssystem för de civUförsvarspliktiga.

Utredningsman riksdagsmannen Sven Mellqvist

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 16

Yttranden över betänkandet Värnpliktsförmåner har avgelts
av överbefälhavaren (ÖB) efter hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets
civilförvaltning (FCF), försvarets sjukvårdsstyrelse (SjvS),
fortifikations-förvaltningen (ForlF), försvarets materielverk (FMV),
värnpliktsverket (VPV), dåvarande inilitärpsykologiska institutet (MIM),
försvarets rationaliseringsinstitut (FRI), civilföisvarsstyrelsen (Cfs),
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV),
riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), statens järnvägar (SJ),
försäkrings-domstolen, kammarrätten i (iöteborg, länsstyrelserna i Kronobergs,
Kristianstads, C.öteborgs och Bohus, Kopparbergs samt Norrbottens län,
försvarets personalvårdsnämnd (FPVN), centrala studiehjälpsnämnden (CSN),
yrkesskadeförsäkringskommittén, 1972 års skatteutredning. Svenska
kommunförbundet, kommunstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner.
Försäkringskasseförbundet (FKF), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Statstjänstemannens
riksförbund (SR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Arbetsgruppen för 1972 års värnpliktskonferens (Vpl
AG) Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Centerns ungdomsförbund
(CUF), Moderata ungdomsförbundet (MUF) samt Sveriges förenade studentkårer
(SFS). Yttranden har dessutom avgetts av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) samt
Vuxenstuderandes Riksorganisation (VRO). FKF har bifogat yttranden från
samtliga allmänna försäkringskassor. Vissa andra remissinstanser har också
bifogat yttranden som de har inhämtat.

Yttranden över belänkandet Civilförsvarsförmåner har
avgetts av ÖB, FCF, Cfs, l-RI, IPVN, socialstyrelsen, RFV, RRV, RSV, AMS,
länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus,
(iöteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Jämtlands samt Norrbottens län, yrkesskadeförsäkringskommiltén,
biståndsutbildningsnämnden (BUN), Svenska kommunförbundet, LO, TCO, SACO, SR,
SAF', Sveriges civilförsvarsförbund samt LRF.

Med utgångspunkt i UFV.s betänkanden, remissuUåtanden i
anledning av dessa, förslag från värnpliktskonfcrenser, värnpliktiga
arbetsgrupper, politiska ungdomsförbund m. m. uppdrog jag åt en arbetsgrupp
inom försvarsdepartementet att arbeta fram förslag till nytt ersättningssystem
för värnpliktiga m. fl. Arbetsgruppens förslag redovisades i november 1974 i en
departementspromemoria (Ds Fö 1974:2) med principieUa förslag angående
ersättning ål värnpliktiga m, fl.

Över promemorian har yttranden avgetts av ÖB efter hörande
av försvarsgrenscheferna, FCF, försvarets forskningsanstalt (FOA), FRI, Cfs,
AMS, socialstyrelsen, RFV, RRV, RSV, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i
Kronobergs, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och Norrbottens
län, FPVN, BUN, Svenska kommunförbundet, FKF, Stockholms socialnämnd på uppdrag
av kommunstyrelsen i Stockholms kommun, sociala centralnämnden i (Jöteborg på
uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs kommun, kommunstyrelsen i Malmö kommun,
SACO, TCO, SR, LO, SAF, Arbetsgruppen för 1974 års värnpliktskonferens (Vpl
AG), Reservofficerarnas centralorganisation

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 17

(RC), SSU, CUF, MUF, Folkpartiets ungdomsförbund (FPU),
SFS, LRF samt Krigsskolornas kadetlråd (KKR).

Ersättning m. m. ät värnpliktiga Nuvarande ordning

Dagersättning och särskilda ersättningar

Under tiden för föreskriven tjänstgöring får värnpliktig penningbidrag.
Penningbidraget avser alt täcka smärre personliga utgifter som den värnpliktige
har. Det utgår med belopp, som varierar efter den militära graden. Sedan den 1
juli 1973 utgår penningbidraget med följande belopp för dag.

Tjänstegrad Penningbidrag under Penningbidrag
under

grundutbildning och annan
tjänstgöring

repetitionsutbildning enligt
värnpliktslagen

i omedelbar anslutning till grundutbildning

A

B

Menig

8:-

11:-

Korpral
(gruppbefäl)

9:75

11:-

Korpral
(plutons- och

kompanibefäl)

11:75

11:-

Furir

13:-

13:-

Överfurir

-

14:50

Sergeant

15:25

17:25

Fänrik,
fanjunkare

18:-

20:50

Löjtnant

-

24:-

Kapten
och högre

-

28:50

Utbildning till kompanibefäl eller motsvarande utbildning
som inle sker enligt värnpliktslagen räknas i penningbidragshänseende tiU
grundutbildning. Under utbildning till regementsofficer kan värnpliktig, om
han så önskar, efter ett visst antal månaders tjänstgöring i stället för
penningbidrag enhgt nyss angivna regler få särskilt penningbidrag. Detta utgår
med belopp som motsvarar hälften av månadslönen i löneklass A 7 ortsgrupp 4
(numera T 3) för ogift värnpliktig och två tredjedelar av lönen i A 7 (numera T
3) i den ortsgrupp lill vilken utbildningsanstallen hör för gift värnpliktig.
Det särskilda penningbidraget utesluter familjebidrag och är lill viss del
beskattningsbart. Nuvarande syslem innebär således alt en värnpliktig aspirant
kan välja den ersättningsform som bäst tiUgodoser hans intressen.

Penningbidrag utgår också i samband med
inskrivningsförrättning med 8 kr. för dag.

Värnpliktig får särskild ersättning vid sjö- och flygljänstgöring.
Vid sjötjänstgöring utgår sjötiUägg med belopp som varierar efter den
värnpliktiges tjänstegrad och arten av sjötjänsten. Vid dykning utgår dykningstillägg
och vid flygning alternativt bl. a. flygelevtUlägg, flygtillägg och flygrisktillägg.
Under dellagande i

2 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 37.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 18

tornlräning och fallskärmshoppning utgår hopptillägg med
600 kr. för månad. Dessa särskilda ersättningar utgör skattepliktig inkomst.

Premier och utryckningsbidrag

Till värnpliktiga som har längre grundutbildningstid än
värnpliktiga i allmänhet och/eller genomgår befälsutbildning ulgår två slag av
premier, nämligen utbildningspremie och tjänstgöringspremie. Utbildningspremie
utgår till värnpliktig, som har ultagits för och med godkända vitsord genomgått
viss utbildning. För utbildning till befattning för värnpliktig i kategori E
vid flottan är utbildningspremien 12:50 kr. för dag efter 230 dagars
tjänstgöring. För värnpliktigt gruppbefäl ulgår en fast summa om 325 kr. För utbUdning
lill befattning för plutonsbefäl utgår 15:50 kr. för dag efter 230 dagars
tjänstgöring och för utbildning lill militär befattning för kompanibefäl och
till regementsofficer tillkommer en utbildningspremie som för flertalet uppgår
till 4 000 kr. För utbildning tiU reservofficer tillkommer ytterUgare
utbildningspremie efter genomgången utbildning.

Utbildningspremie utgår inte för vapenfri tjänstgöring.

Tjänstgöringspremie utgår tiU värnpliktig under grundutbildning
och motsvarande utbildning med 4 kr. för dag efter 230 dagars tjänstgöring.
Även värnpliktiga som befälsutbildas får denna premie. Motsvarande gäller under
tjänstgöring för vapenfri tjänstepliktig. Tjänstgöringspremie utgår även vid
särskild övning och mobiliseringsövning och då med 38:50 kr. för dag.

Värnpliktig som helt eller delvis genomgår utbildning, som
kan kvalificera för ulbildningspremie, men inle blir berättigad till sådan
premie får i stället tillägg till tjänslgöringspremie. Tillägget ulgår efter
305 dagars tjänstgöring med 4 kr. för dag.

För alt underlätta övergången från grundutbildning till
civil verksamhet får värnpliktig och vapenfri tjänstepliktig utryckningsbidrag
med 400 kr.

Familfesocialt stöd

Militärtjänstgöringen innebär som regel att den värnpliktige
mister sina civila inkomster. Familjebidragssystemet avser inte att kompensera
för detta inkomstbortfall utan i stället att garantera anhörig, som för sin försörining
är beroende av den värnpliktige, uppehälle inom den ram som familjebidragsförfattningarna
anvisar. Anhörig som bor tillsammans med den värnpliktige skall vidare vid
behov tryggas i fråga om bostadskostnaden. Även ensamstående värnpliktig kan i
vissa fall få bidrag till bostadskostnaden. Näringsidkare har i en del fall
möjlighet alt få bidrag tiU sitt förelag. Medel kan också ställas till
förfogande för sjukvård och begravningskostnader.

Enligt gällande bestämmelser är det medlemmarna i den
värnpliktiges familj som blir ersällningsberätiigade. Som medlem av familjen
anses enligt familjebidragsförordningen hustru som den värn-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 19

phklige lever lillsammans med samt barn under I 6 år som
slår under hans vårdnad. Husföiesländarinna räknas också som familjemedlem, om
den värnpliktige bor tiUsammans med egna eller hustruns minderåriga barn och
saknar maka eller om han bor till.saminans med hustrun och hon är arbelsoförmögen.
Fr-ånskild eller hemskild hustru, värnpliktigs andra barn än som har nämnts i
det föregående, hans hustrus barn och hans föräldrar kan även anses vara familjemedlemnvar,
nämligen om den värnpliktige är underhållsskyldig mot dem och har lämnat
väsentligt bidrag till deras uppehälle. Andra anhöriga exempelvis fosterb-arn,
fösterföräldr-ar och under äklenskapsliknande förhållande stadigvarande
sammanlevande kvinna - kan i vissa fall jäinstäUas med familjemedlemmar.

Nuvarande familjemedlemsbegrepp bygger i aUt väsentligt på
begreppen i gjftermålsbalken och föräldrabalken.

Enligt gällande bestämmelser utgår familjebidrag kontant i
form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och
begravningsbidrag.

Familjepenning kan fr. o. m, den 1 juli 1973 beviljas med
högst 17 kr. för dag för hustru, frånskild hustru och - under vissa villkor
husföreståndarinna samt med högst 8 kr. för dag för annan familjemedlem.

Bor värnpliktig tillsammans med familjemedlem, utgår
enligt gällande bestämmelser bostadsbidrag motsvarande kostnaderna för den
värnpliktiges och familjemedlemmens bostad. Värnpliktig som vid tjänstgöringens
bönan inte bor lillsammans med familjemedlem får enligt nu gällande
bestämmelser bostadsbidrag endasl om del finns synnerliga skäl. I andra fall,
dvs. när den värnpliktige inle bor tillsammans med familjemedlem som avses i
familjebidragsförordningens mening, får bostadsbidrag beviljas endast i den mån
den värnpliktige annars skulle tvingas avstå från bostad och delta skulle
medföra betydande ekonomisk olägenhet för honom eller om han vid utryckningen
inte skulle ha tillgång lill lämplig bostad och detta skulle medföra avsevärda
svårigheter.

Bostadsbidrag utgår i princip med belopp som motsvarar de
faktiska kostnadema. För värnpliktig under grundutbildning får i princip hänsyn
inte tas lill större bostadskostnader än hyran på orten för bostad om två rum
och kök, I vissa fall kan bostadsbidrag utgå för mer än en bostad.

Den värnpliktige kan få särskilt bostadsbidrag för
uppvärmningskostnader (bränslebidrag), för flyttningskostnader och för
magasineringskostnader.

Enligt gällande bestämmelser kan sjukbidrag utges vid
familjemedlems sjukdom för att täcka kostnader - i den mån dessa inte ersätts
av aUmän försäkringskassa - för nödvändig vård och transport tiU och från läkare
eller vårdanstalt m. m. För annan än sammanboende hustru och minderårigt barn
utgår bidrag endast om det finns skäl all anta att den värnpliktige skulle ha
bidragit lUl kostnaderna om tjänstgöringen inte hade kommit emellan. 1 vissa
fall kan sjukbidrag utgå för tandvård.

Vid familjemedlems frånfäUe skall begravningsbidrag utgå
med 2 000 kr, för hustm och 1 000 kr. för annan familjemedlem.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 20

Värnpliktig som driver näring eller rörelse kan få näringsbidrag
med f. n, högst 50 kr. för dag för att bestrida avlöningskoslnader, som
uppkommer tUl följd av att ersättare måste anlitas för all under tjänstgöringen
helt eller delvis ersätta den värnpliktige. Detta gäller även fall när den
värnpliktige är anställd i näring eller rörelse som innehas av hans hustru.
Bidrag får dock inle utgå för att avlöna den värnpliktiges hustru eller hans
barn under 16 år. Bidrag kan beviljas för alt under tjänstgöringen täcka
utgifter (exempelvis lokalhyra, räntor, försäkringspremier, bilskatt, vissa
fasta telefonavgifter o. d.), som är nödvändiga för alt näring eUer rörelse,
som har måst läggas ned under tjänstgöringen, skall kunna återupptas efter
tjänstgöringens slut. Näringsbidraget är skattepliktigt.

Den värnpliktiges rätt lill familjebidrag är fastslagen i
familjebidragsförordningen. Rätlen är förbunden med villkoret, att det skall
föreligga behov av bidrag. Behovsprövningen som till sin karaktär närmast är en
inkomstprövning är av två slag: normerad behovsprövning och fri behovsprövning.

Den normerade behovsprövningen tillämpas, när
familjepenning och bostadsbidrag skaU fastställas för den värnpliktiges
närmaste familjemedlemmar, dvs. hustru och minderåriga barn. Bestämmelserna
innefattar regler för om och i vilken mån inkomster i familjen skall inverka på
det maximala familjebidrag, som skulle ha utgått, om sådana inkomster inte hade
förelegat (familjebidragsbehovet).

Vid bestämmandet av familjebidrag (familjepenning och
bostadsbidrag) för andra familjemedlemmar än hustru och minderåriga barn och i
övriga fall skall fri behovsprövning användas.

Skillnaden mellan normerad behovsprövning och fri
behovsprövning är närmast att familjemedlemmars inkomster vid den fria
behovsprövningen inte påverkar bidragsbeloppet enligt de specieUa regler, som
har utformats för den normerade behovsprövningen, utan efter vad som med
hänsyn tUl omständigheterna i det enskUda fallet får anses skäUgt. Detta medför
att några bestämda regler för den fria behovsprövningen inle kan ges. Den fria
behovsprövningen får dock inte leda tiU ett bättre bidragsresultat än om
normerad behovsprövning hade tillämpats.

Oavsett vUken behovsprövning som tillämpas bortses helt
från de ersättningar och förmåner som utgår till den värnpliktige själv vid
hans tjänstgöring.

Semesterlön som värnpliktig uppbär under
militärtjänstgöringen, skall inte beaktas vid behovsprövningen. Inte heUer tas
hänsyn tUl vissa sociala f()rmåner som allmänt barnbidrag och studiebidrag.
Underhällsbidrag, bidragsförskott, periodiska understöd, sjukpenning,
föräldrapenning, ersättning under tid för arbetslöshet, pensioner samt
livräntor o. d. kan däremot helt eller delvis verka reducerande på
familjebidraget.

Alla bidrag utom näringsbidraget är skattefria.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37

Resor

Under tjänstgöring får värnpliktig fri resa vid in- och
utryckning, vid tjänstledighet för enskild angelägenhet av synneriig vikt och i
form av s. k. fria ledighetsresor. Antalet fria ledighetsresor beräknas till en
för varje hel tjänstgöringsperiod om 30 dagar under grundutbildningen och en
för varje hel tjänstgöringsperiod om 60 dagar under annan utbildning.

Fr, o. m. den 1 juli 1974 får värnpliktiga under
grundutbildning och fr. o. m. den I augusti 1974 värnpliktiga under
repetitionsutbildning dessutom köpa ett valfritt antal resor till ett
enhetspris av 10 kr. per resa (s.k. Vpl 10). Både fria ledighelsresor och "Vpl
10-resor" gäller tiU valfri plats inom landet med allmänna
kommunikationer. Transporter till hemorten sker i stor omfattning också med
särskild chartertrafik. Flyg får användas vid fri ledighetsresa tUl och från
Gotland och i allmänhet om reseavståndet till hemorten är mer än 800 km. I
dessa fall får värnpliktig dessutom köpa en 1 O-kronors flygresa per 30-dagarsperiod.

Om allmänt kommunikationsmedel saknas eller inle kan
anlitas utan avsevärd tidsförlust får annat färdmedel, t. ex. bil, användas
varvid resekostnadsersättning utgår. För ledighel.s- saml in- och ulryckningsresor
utanför Sverige kan ersättning utgå enligt särskUda föreskrifter.

Vad som här har sagts om fria resor till värnpliktig
gäller även vapenfri tjänstepliktig.

Fri resa tillhandahålls också i samband med inskrivningsförrätlning.

Naturaförmåner och vis.sa ersättningar

Värnpliktig får fri förplägnad, fri inkvartering samt fri hälso-
och sjukvård under tjänstgöring samt under in-och utryckningsdagar. Fri hälso-
och sjukvård erhåller värnpliktig även under färd tUl eUer från tjänstgöringen.
VärnpUktig som vid utryckningen vårdas på militär sjukvårdsavdelning har rätt Ull
fri sjukvård där under högst 90 dagar efter utryckningen.

Värnpliktig kan under vissa förutsättningar i stället för
fri förplägnad få förplägnadsersättning, måltidsersättning, mässpenningar och färdkoslersättning.
Förplägnadsersättning ulgår främst när den värnpliktige är tjänstledig eller
på grund av sjukdom inte befinner sig -vid förbandet. Måltidsersättning
utbetalas huvudsakligen vid egentlig tjänsteresa och när den värnpliktige inte
får förplägnad i tjänsten. Mässpenning utgår vid sjötjänstgöring tiU befäl och
viss annan personal. Färdkostersättning utgår vid fria resor tiU och från
hemorten om restiden är mer än tio timmar. 1 vissa fall får värnpliktig inkvarteringsersätlning
i stället för fri inkvartering. Om övernattning är nödvändig vid fri resa får
värnpliktig ersättning för nattlogi. Värnpliktig som har tiUstånd att i
tjänsten använda egna kläder får beklädnadsersättning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 22

Vapenfri tjänstepliktig får samma naturaförmåner och
kontanta ersättningar som värnpliktig. Detta gäller också inskrivningsskyldig
under inskrivningsförrätlning och motsvarande prövning.

Ersättning vid olycksfall m. m.

Värnpliktig som under tjänstgöringen skadas vid olycksfall
erhåller ersättning för läkarvård, tandläkarvård, sjukhusvård, resor, läkemedel
och särskilda hjälpmedel, t. ex. proteser.

Vidare ulgår sjukpenning om olycksfallet har medfört
sjukdom som förorsakat förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av den med
minst hälften. Sjukpenning utgår inle för tid under vilken tjänstgöringen
varar. Sjukpenningens storlek utgör 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten
som i sin tur bestäms av den skadades årliga arbetsförtjänst. Med årlig
arbetsförtjänst avses det belopp vartill den skadades inkomst kan antas uppgå
vid skadetillfället utan hänsyn till övergående sjukdom, tillfälligt
övertidsarbete eller annan särskild omständighet. Arbetsförtjänsten får ibland
uppskattas, 1. ex. om den skadade inte har haft regelbunden inkomst eller om
inkomstnivån har förändrats under året närmast före skadans inträffande. En
maximigräns finns så till vida att arbetsförtjänsten inte får beaktas i den mån
den överstiger fem gånger basbeloppet vid skadeårels ingång. Den åriiga
arbetsförtjänsten skall alllid anses uppgå lill minst två och en halv gånger
basbeloppet.

Invalidlivränta ulgår lill den skadade, om skadan efter
det akuta sjukdomstillståndets upphörande medför en invaliditet som nedsätter
arbetsförmågan med minst 10%. Livräntan kan fastställas för viss lid eller utan
tidsbegränsning. Den bestäms med ledning av ett ersätlnings-underlag.
Ersättningsunderlaget utgör viss del av den skadades arbetsförtjänst. Vid
bestämmande av arbetsförtjänsten tillämpas samma maximi-och minimiregel som
nyss angavs. Den årliga livräntan utgör en viss andel av crsättningsunderlaget.
Denna andel är mindre ju lägre invaliditets-graden är. Vid total förlust av
arbetsförmågan utgör livräntan 1 1/12 av ersättningsunderlaget. Har
arbetsförmågan nedsatts med minst 30 %, bestäms livräntan till en mot nedsätlningsgraden
svarande andel av ersättningsunderlagel, minskad med 1/12 av detla. Vid
nedsättning av arbetsförmågan med mindre än 30 % utgår livräntan med den del av
2/3 av ersättningsunderlagel som svarar mot nedsätlningsgraden.

Medför olycksfallet den skadades död utgår begravningshjälp
med ett belopp som utgör 20 % av basbeloppet vid ingången av del år då
dödsfallet inträffade. Dessutom kan utgå efterlevnadslivränla lill änka eller
änkling, frånskUd make, barn under 19 år samt föräldrar till den avlidne. Med
änka hkställs under vissa förutsättningar ogift kvinna. Förmånen är inte
behovsprövad när det gäller änka och barn medan i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 23

fråga om änkling och föräldrar livränta ulgår bara om den
efterlevande genom dödsfallet kommer att sakna erforderiigt underhåll. Livränta
till änka utgår med ett årsbelopp motsvarande 1/3 av den avlidnes årliga
arbetsförtjänst, beräknad på samma sätt som gäller när sjukpenninggrundande
inkomst och ersättningsunderiag fastställs. När änkan fyllt 67 år sänks
livräntan till 1/4 av arbetsförtjänsten. Livränta till barn utgår med 1/6 av
arbetsförtjänsten. Samtiiga livräntor är fr. o. m. år 1968 värdesäk-rade genom
anknytning till basbeloppet.

Rätten lill ersättning gäller inte bara skador under
själva tjänstgöringen ulan också skador under vissa färder. Ersättning utgår
sålunda vid olycksfall under färd till tjänstgöring som skall påbörjas och
under färd från avslutad tjänstgöring liksom under färd i samband med
permission och frilid. Vidare ersätts skada som har inträffat under vistelse i
tjänstgöringslokal eller inom tjänstgöringsområdel även om vederbörande inle
tjänstgör vid skadetillfället. Dessutom kan ersättning ulgå för skador under
uppehåll på allmän plats inom tjänslgöringsorlen eller den omgivning av orten
där personalen vanligen vistas under fritid.

Vad som nu har sagts om olycksfall gäller också i fråga om
sjukdom.

Värnpliktig åtnjuter vidare särskilt olycksfallsskydd som
infördes år 1969. Olycksfallsskyddel omfatiar skador som inträffar under själva
tjänstgöringen samt under in- och utryckningsresor men inle skador som
inträffar utanför förläggningen under ledighet och fritid. Det gäller inte
heller vid dödsfall. Ersättning utgår vid beslående arbetsoförmåga på grund av
skadan. Vid fullständig invaliditet uppgår ersättningen till 150 000 kr. Vid
partiell invaliditet utgår ett i motsvarande mån lägre belopp. Det särskilda olycksfallsskyddel
är inte samordnat med andra förmåner av social natur som utgår av statsmedel
vid invaliditet i annan mån än atl invaliditetsersättning enligt kungörelsen (1969:113)
om statligt förarskydd avräknas. Dessutom gäller i fall då staten är skadeståndsskyldig
att den sammanlagda ersättningen i princip inle får överstiga vad som
motsvarar fullt skadestånd.

Värnpliktig har samma grupplivförsäkringsskydd vid dödsfall
som arbetstagare i statens tjänst.

Administration

Enligt gällande ordning utbetalas flertalet av de
egentliga värnpliktsförmånerna kontant till de värnpliktiga av vederbörande ulbildningsmyndig-het
(motsvarande). Ulryckningsbidrag utbetalas tiU den värnpUktige under hans
hemortsadress omedelbart efter utryckningen.

Allt sedan familjebidragssystemels tillkomst är 1940 handläggs
familjebidragsärendena av kommunernas familjcbidragsnämnder. Kommun skall
antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller uppdra ät annat kommunalt
organ all vara familjebidragsnämnd.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 24

FamUjebidragsförfattningarnas tillämpning m. m. övervakas
av försvarets civilförvaltning som särskild tillsynsmyndighet. I vissa fall
krävs denna myndighets medgivande för att familjebidrag skall kunna beviljas av
famUjebidragsnämnd.

Den direkta tillsynen över familjebidragsnämndernas
verksamhet utövas av länsstyrelserna, som även bl. a. har att pröva
ansökningar från familjebidragsnämnder om statsbidrag och förskott, utbetala
statsbidrag och förskott, pröva besvär över familjebidragsnämnds beslut saml
utöva medelskontroll och verkställa fortlöpande revision av
familjebidrags-nämndemas verksamhet. Över länsstyrelses beslut om tillämpningen
av familjebidragsförordningen anförs besvär hos kammarrätt. Beslut i ärende om
statsbidrag till kommun för utgivet familjebidrag överklagas dock hos
regeringen.

Förmånsutredningen

Utgångspunkter

Utredningen framhåller att vämpliktsförmånerna bör
tillgodose rimliga behov av ekonomisk trygghet för den värnpliktige och hans
familj. Att garantera en sådan trygghet får enligt utredningen anses vara en
skyldighet för staten. Utredningen menar alt de normer för socialhjälp som f. n.
tUlämpas inom Stockholms m. fl. kommuner medger en ekonomisk levnadsnivå, som
man inte bör understiga om en rimlig ekonomisk trygghet skall kunna uppnås. En
direkt jämförelse med dessa normer görs i fråga om del familjesociala stödel.
För atl skapa social trygghet måsle man enligt utredningens mening även beakta
faktorer, som betingas av mihtärljänslgöringens speciella förhållanden såsom
avstånd till familjen, miljöförändringar för den värnpliktige m. m. Del är
enligt utredningen också viktigt att systemet utformas så att det har en
positiv inverkan på inställningen till militärtjänstgöringen.

Utredningen anser all ett värnpliktsförmånssystem inle
behöver grundas på en enhetlig princip. De behov som skall tillgodoses är så
skiftande att olika bedömningsgrunder kan behöva anläggas. Flera ohka principer
kan behöva kombineras och ersättningen kompletteras med särskilda tillägg.

Utredningens förslag till förmånssystem är liksom det
nuvarande en kombination av kontanta ersättningar och naturaförmåner samt av
generella och selektiva förmåner. Utredningens förslag innebär dock en
väsentligt ökad satsning på de generella förmånerna. De grundläggande
principerna för det kombinerade system, som utredningen föreslår, är
studiesocial ersättning under grundutbUdning, ersättning efter befattning under
repetilionsutbildning och en viss miniminivå för det familjesociala stödet.

Med sludiesocial ersättning avser utredningen en
ersättning, som i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop, 1975:37 25

princip ger den värnpliktige samma ekonomiska
levnadsvillkor som studerande som uppbär studiemedel. Värnpliktiga under
grundutbildning och studerande tillhör samma åldersgrupp, vilkel enligt
utredningens uppfattning talar för att samhäUet bör medverka till en likartad
standard för de båda grupperna. En studiesocial ersättning bör kompletteras med
tillägg som är motiverade med hänsyn lill bl.a. social trygghet, differentierade
utbildningstider och tjänstgöringsförhållanden saml rekryteringsskäl och molivationsfaktorer.
Utredningen anser atl den studiesociala principen i kombination med ohka
tillägg ger större rättvisa mellan ohka kategorier värnphktiga och lägre
kostnader än de alternativa principer -marknadsmässig lön och ersättning för föriorad
arbetsförtjänst - som utredningen har granskat.

Utredningen föreslår atl värnpliktsförmånerna i huvudsak
skall vara skattefria. Om man framdeles allmänt skulle gå över till att
beskatta bidrag av olika slag, kan dock frågan om beskattade värnpliktsförmåner
åter behöva utredas närmare. Vidare föreslår utredningen atl
värnplikts-förmånerna i princip görs värdebeständiga genom anknytning till
basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring eller annan indexreglering.

Förslagen till förbättrade förmåner åt värnpliktiga gäller
i tillämpliga delar även vapenfria tjänstepliktiga och inskrivningsskyldiga.

Det föreslagna förmånssystemet under repetitionsutbildning
som innefattar en kontant skattefri dagersättning, bestämd efter befattning i
krigsorganisationen och i förekommande fall kompletterad med familjebidrag
bör enligt utredningen i princip kunna tillämpas även under vissa krigs- och
beredskapsförhållanden. Familjebidragsförordningen är nämligen utformad för att
kunna tillämpas under alla de skiftande förhållanden då försvarsmakten kan
komma atl las i anspråk.

Dagersättning och särskilda ersättningar

Utredningen föreslår att värnpliktig under tjänstgöring
får en kontant skattefri dagpenning.

1 fråga om dagpenning under grundutbildning framhåller
utredningen att värnpliktiga som i det differentierade utbUdningssystemet får
längre tjänstgöringstid än andra bör få kompensation för detla. Utredningen
föreslår all sådan kompensation ges genom höjd dagersättning.

Det nuvarande sambandet mellan tjänsteställning och
dagersättningens storlek bör enligt utredningen slopas. Dagpenningen för
värnpliktiga under grundutbUdning bör differentieras efter utbildningens längd
enligt en trappstegsmodell med tre nivåer. Grundbeloppet kan länkas utgå under
de första 300 dagarna. Efter exempelvis 300 och 360 dagars tjänstgöring höjs
dagpenningen. Med denna konstruktion kan tjänstgöringspremien under
grundutbildning dras in.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 26

Grundbeloppet för dagpenningen under grundutbildning
beräknar utredningen med utgångspunkt i studiemedlens maximibelopp.

Med de studiemedel som utgick under läsåret 1971/72
beräknar utredningen dagpenningens grundbelopp till 14:50 kr. Härav har 7:50
kr. för dag eller 225 kr. för månad beräknats för den värnpliktiges kostnad för
civil bostad. Han förutsätts dock ha full frihet att disponera över
dagpenningen. Genom denna konstruktion löses frågan om bostadsbidrag ål
ensamstående värnpliktig. Särskilt bostadsbidrag föreslås under grundutbildning
utgå endast till familjeförsörjare. Med 14:50 kr. som lägsta dagpenningbelopp
ger den successiva höjningen enligt utredningens exempel i slutskedet en
dagpenning om 17 kr.

Utredningen föreslår att konstruktionen för dagpenning åt
värnpliktiga skall gälla även för vapenfria tjänstepliktiga.

För att bl. a. förbättra regemenlsofficersaspiranternas
anställningstrygghet föreslår utredningen all dessa ges fast anställning.
Anställningen bör normalt ske sedan aspiranten har tjänstgjort minst lika lång
lid som värnpliktigt kompanibefäl har fullgjort vid avslutad utbUdning.

Dagpenning ål värnpliktiga under repetionsut-bildning
skall enligt utredningens förslag bestämmas efter befattningen i
krigsorganisationen. Dagpenningen delas upp i sex nivåer i princip efter tjänsleställningssystemets
indelning i kompetensnivåer enligt följande.

1.
kompanichef

2.
kompanichefs
ställföreträdare

3.
plutonchef

4.
plutonchefs
ställföreträdare, Iroppchef

5.
gruppchef,
gruppchefs ställföreträdare

6.
menig

Principen innebär alt ansvar och kvalificerade uppgifter
premieras. Värnpliktig som under krigsförbandsövning placeras i högre
befattning än som motsvarar hans grad, får den dagpenning som gäller för den
högre befattningen. Värnpliktig som placeras i civil befattning föreslås få
dagpenning i princip enligt den nivå som motsvarar befallningens tjänstegrupp.

Dagpenningen under repetitionsutbildning bör inle
understiga beloppet vid grundutbildning. Utredningen lämnar exempel på belopp
som varierar mellan 17 och 27 kr. enligt prisläget våren 1972. Dagpenningen åt
vapenfria tjänstcplikliga under repetitionsulbildning föreslås utgå med samma
belopp som till värnpliktig i befattning för menig.

Utredningen föreslår all det vid sidan av dagpenningen
under repetilionsutbildning efter bchovsprövning skall ulgå full täckning för
bostadskostnaden. Dagpenningen föresläs på samma sätt som under grundutbildning
bli värdebeständig genom anknytning lill basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring.

Nuvarande särskilda ersättningar vid sjö- och
flyg-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 27

tjänstgöring bör enligt utredningen behållas med hänsyn lill
den aktiva personalens motsvarande förmåner. Utredningen anser dock att frågan
fortlöpande bör bevakas och att tilläggen på längre sikt bör dras in om delta
visar sig möjligt. Utredningen föreslär att tilläggen förenklas och görs
skattefria.

Premier och utryckningsbidrag

Utredningens förslag till konstruktion av dagpenningen
innebär att tjänstgöringspremien under grundutbildningen slopas. Beträffande ulbildningspremien
föreslår utredningen atl den tillsammans med övriga återstående premier och
utryckningsbidraget skall behållas. Utformningen bör dock i vissa avseenden
ändras.

Ulbildningspremien föreslås bli begränsad lill enbart befälsulbildnings-premier.
Delta innebär att premien slopas för meniga värnpliktiga i kategori E vid
flottan. Premien föreslås höjd med i genomsnitt 25 %, räknat efter de belopp
och utbildningsförhållanden som gällde utbildningsåret 1971/72. Premien bör om
möjligt bestämmas till visst belopp för varje art av utbildning. Beloppen bör
prövas årligen i särskild ordning.

Utryckningsbidraget föreslås med tillämpning av den studiesociala
principen motsvara åtminstone halv månadslön för värnpliktig. För atl säkra
värdebeständigheten föreslås att ulryckningsbidragel årligen bestäms liU 6 å 7
% av basbeloppet. Detta motsvarar hälften av del maximala studiemedelsbeloppet
för månad, reducerat med elt visst belopp för studiemateriel.

Familfesocialt stöd

Utredningen anser atl elt nytt förmånssystem bör innefatta
f a m i 1 -jesociall stöd under såväl grundutbildning som repetilionsutbildning
och atl delta stöd bör ges en sådan nivå eller omfattning atl kravet på rimlig
ekonomisk trygghet för de värnpliktigas anhöriga uppfylls. Delta innebär atl
principen om sludiesocial ersättning inle är tillämphg i fråga om del
familjesociala stödet. 1 studiemedelssystemet finns nämligen endast ett ringa familjesocialt
skydd inbyggt och detla bara i form av bamlillägg.

Del familjesociala slödel föreslås utgöra en kombination
av socialvårds- och socialförsäkringsprinciperna. Utredningen understryker alt
det finns beröringspunkter mellan del familjesociala slödet under värnpliktstjänstgöringen
och socialförsäkringssystemets olika grenar. I samtliga fall är del fråga om
all garantera social trygghet i situationer, när de normala
försörjningsmöjligheterna sätts ur spel helt eller delvis. Inom socialför-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 28

säkringssystemet finns vidare en organisation för de
administrativa uppgifterna, som bör vara väl lämpad alt la hand om motsvarande
uppgifter även för det familjesociala stödel under värnpliktsulbildningen.

Beträffande kretsen av förmånsberättigade har utredningen
försökt få en förenkling lill stånd. Utredningen har övervägt bl. a. etl
familjemedlemsbegrepp, som skulle omfatta dels hustru, sammanboende fästmö och
husföreståndarinna, i samtliga fall endast under fömtsättning atl den
värnpliktige bor lillsammans med eget eller hustruns barn, dels också egna och
hustrus barn. Ett familjemedlemsbegrepp, som utesluter hustru ulan barn från
rätt lill familjebidrag, skulle förutsätta alt hustrun hade möjlighet all
försörja sig själv. Principen skulle stämma överens med den moderna synen på
kvinnans roll i samhället och jämUkhet med mannen. Förutom bl. a.
administrativa fördelar skulle elt snävt familjemedlemsbegrepp medge att frågan
om familjebidrag lill värnpliktigs fästmö skulle lösas automatiskt genom att
familjepenning över huvud tagel aldrig skulle kunna ulgå i sådant fall av
sammanboende utan barn.

Med hänsyn lill bl. a. konsekvenserna för berörda
familjemedlemmar, där verkligt behov av familjebidrag föreligger, föreslår
utredningen att nuvarande familjemedlemsbegrepp skall behållas i sak
oförändrat. Familjemedlemsbegreppet bör dock modifieras i den mån den
familjerättsliga lagstiftningen kommer alt ändras.

Utredningen föreslår atl familjepenningen utgår med belopp
motsvarande de riktlinjer och normer för socialhjälp, som tillämpas bl. a. inom
Stockholms kommun.

Liksom nu bör det finnas endast två familjepenningbelopp:
ett högre belopp för hustru, frånskild hustru och under vissa villkor -
husföreståndarinna samt etl lägre belopp för barn och vissa andra anhöriga.
Sammanboende kvinna bör få det högre beloppet oavsett om barn finns eller inte.
Sistnämnda belopp bör efter särskild prövning kunna utgå även för värnpliktigs
moder, som föreslår hans hem, något som redan gällande familjebidragsförordning
ger möjlighet till. Beloppet för barn m. fl. bör beräknas tiU ett ungefärligt
genomsnitt av de olika barnbeloppen enligt socialhjälpsnormen i Stockholm. Ett
yngre barn blir med denna beräkning överkompenserat i förhållande till vad
socialhjälpen ger medan etl bam i övre tonåren får etl för lågt belopp.
Utredningen anser dock atl dessa ölägenheter bör accepteras eftersom
tillämpningen av reglerna blir väsentligt enklare med endasl ett barnbelopp.

Utredningen föreslår alt familjepenningen görs värdebestän-d
i g genom atl den knyts till basbeloppet och utgår med viss procent därav.

Som tidigare har nämnts föreslår utredningen ett dagpenningsyslem
som bl, a. innebär all den värnpliktiges kostnader för civil bostad täcks av
dagpenningen intill 225 kr. för månad. Detta gäller för värnpliktiga under
grundutbildning. Beloppet har beräknats med utgångspunkt i studiemedlen läsåret
1971/72. Oberoende av bosladsför-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 29

hållandena får alltså de värnpliktiga sina
bostadskostnader täckta intill 225 kr. för månad. Bor värnpliktig under
grundutbildning tillsammans med familjemedlem dvs. sådan anhörig för vilken
det utgår eller kan utgå familjepenning - kan bostadsbidrag beviljas för den
del av bostad,s-kostnaden som överstiger 225 kr. för månad. Värnpliktig under repetitionsulbildning
får däremot bostadsbidrag utan avdrag för nämnda belopp.

Med hänsyn till konstmktionen av dagpenningen kommer det
av utredningen föreslagna systemet inte att ge utrymme för särskilt
bostadsbidrag till ensamstående värnpliktig under grundutbildning.

Bostadsbidrag åt värnpliktiga som bor tillsammans med
familjemedlem bör under såväl grund- som repetitionsulbildning enligt
utredningens uppfattning utgå i huvudsak efter nuvarande normer.

Beträffande särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader
(bränslebidrag), flyttningskostnader och magasineringskostnader samt
bostadsbidrag för mer än en bostad lUl värnpliktig föreslår utredningen att
nuvarande bestämmelser i stort sett behålls. Nu nämnda bidrag bör dock inte
utgå till ensamslående värnpliktig under grundutbildning med hänsyn till den
föreslagna konstruktionen av dagpenning och bostadsbidrag.

Utredningen framhåller alt sjukbidragen numera har en
myckel Uten omfattning och berör endast ett fåtal värnpliktigas anhöriga. Med
hänsyn främst lill del numera väl utbyggda sjukförsäkringssystemet och till den
föreslagna höjningen av familjepenningen föreslår utredningen att sjukbidragen
slopas.

Utredningen föreslår att begravningsbidraget skall
behållas som särskild bidragsform och utges enligt nuvarande bestämmelser.
Beloppet föreslås bli höjt med hänsyn till uppräkningen av begravningshjälpen
inom den statliga grupplivförsäkringen.

Med hänsyn till de speciella förhållandena för företagarna
bedömer utredningen att näringsbidragen kan avvecklas endast under
förutsättning att någon annan form av ekonomiskt stöd införe. Utredningen har
dock funnit att det nuvarande näringsbidraget är den lämpligaste hjälpen.
Utredningen anser därför att detta bidrag bör behällas som en särskild
familjebidragsform.

Utredningen anser atl de grundläggande principerna för
näringsbidrag är riktiga. Tillämpningsföreskrifterna bör dock ses över. Detta
gäller bl. a. frågan om beräkningen av företagets inkomster och utgifter samt
om värderingen av anhörigas arbetsinsats.

Utredningen framhåller att del finns etl klart samband
mellan b e -hovsprövning och beskattning. Om behovsprövade förmåner föreligger
är del från bl. a. rättvisesynpunkt mindre angeläget all beskatta dessa.

Utredningen föreslår att familjebidragen - utom
näringsbidragen -t. v. skall vara skattefri inkomst. Om skattefriheten
behålls bör den

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 30

normerade och den fria behovsprövningen av familjebidragen
finnas kvar. Vissa förenklingar i behovsprövningsreglerna bör dock vara
möjliga.

Resor

Utredningen anser att en förbättring av de värnpliktigas resemöjligheter
är angelägen. Etl system med frikort för obegränsat antal fria resor mellan
valfria platser inom landet med statens järnvägar erbjuder de värnpliktiga
ökade fördelar lill förhållandevis små samhällsekonomiska kostnader. Utredningen
föreslår att ett frikoit införs snarast möjligt för värnpliktiga under
grundutbildning och vapenfria tjänslepliktiga. Om det med hänsyn till
ekonomiska konsekvenser för försvarets del inte är möjligt all nu införa
frikortet bör de värnphktiga under en kortare övergångsperiod få ökat antal
fria resor samtidigt som den av försvaret organiserade veckoslutstrafiken för
värnpliktiga byggs ut. Utredningen anser vidare att frikortet bör gälla även
för resor med AB Storstockholms lokaltrafik och att vissa medel bör disponeras
för att underlätta resemöjligheterna för värnpliktiga med särskilt lång eller
komplicerad resväg. Resor med flyg bör få ske enligt ungefär nuvarande
bestämmelser.

Naturaförmåner och vissa ersättningar

Utredningen anser att de värnpliktiga i fortsättningen
skall vara berättigade till naturaförmåner i samma former som nu, dvs. förplägnad,
inkvartering, beklädnad samt hälso-och sjukvård inklusive tandvård. Standarden
på dessa förmåner bör så nära som möjligt ansluta lill allmän civil standard.
Utredningen framhåller vikten av atl naturaförmånerna successivt förbättras i
snabbast möjliga takt och understryker betydelsen av insatserna inom
personalvården.

Utredningen föreslår atl beloppet för förplägnadsersättning
höjs och värdesäkras genom anknytning till livsmedelskostnads-index. Rätten lill
förplägnadsersättning bör successivt utvidgas något. Bestämmelserna för måltidsersättning,
färdkostersättning, ersättning för nattlogi och bekläd-nadsersältning bör
behållas oförändrade. Del ganska komplicerade systemet med mässpenningen bör
om möjligt avvecklas. Särskild inkvarteringsersätlning till värnpliktig bör
inte utgå med hänsyn till att den föreslagna dagpenningen innefattar beräknad
kostnad för civil bostad. Vid behov bör försvarsmakten hyra civila bostäder åt
värnpliktiga.

Den av utredningen föreslagna höjningen av
familjepenningen till socialhjälpsnivå syftar till atl täcka rimliga behov i
fråga om bl. a. kläder.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 31

elström, telefon, radio- och TV-licens samt hemförsäkring.
Dessa ändamål täcks nu av den s. k. särskilda hjälpverksamheten. Med hänsyn
till den höjda familjepenningen föreslär utredningen att den särskilda
hjälpverksamheten upphör.

Nuvarande möjligheter för värnpliktiga att få lån och bidrag
i brådskande faU bör utvidgas. Lånen föreslås vara ränielria under tjänstgöringstiden
och bör återbetalas senast inom tolv månader efter utryckningen. Lån skall
vara den primära hjälpformen. För bidrag skall krävas särskilda skal. Lån och
bidrag skall behovsprövas.

Utredningen finner att kravet på ekonomiskt skydd för de
värnpliktiga m. fl. vid skada och sjukdom är ganska väl tillgodosett.
Utredningen anser dock att bestämmelserna bör ses över med sikte på att
samordna nuvarande olika ersättningsregler.

Prioriteringar

Utredningen prioriterar de förestagna reformerna enligt
följande, varvid siffran 1 anger högsta prioritet.

1
a)
Värdebeständighet av värnpliktsförmånerna b) Ökat antal fria ledighetsresor
(frikort)

2
Höjd
familjepenning

3
Höjt
utryckningsbidrag

4
a) Höjda
premier

b) Höjd förplägnadsersättning

5 Höjd dagpenning

Administration

Beträffande administrationen av de egentliga
värnpliktsförmånerna föresläs inte någon väsentlig förändring. Utredningen
förutsätter dock att möjligheterna till rationaliseringar las lill vara.

Utredningen föreslår att den lokala administrationen av
familjebidragen flyttas över från kommunerna till försäkringskassorna. Härvid
bör kostnaderna för utgivna familjebidrag helt bestridas av staten.

Om famjljebidragsverksamheten flyttas över till de
allmänna försäkringskassorna bedöms revisionen kunna samordnas med den
granskning som görs av kassornas övriga verksamhet. Riksförsäkringsverket
föreslås bli tUlsynsmyndighet. Utredningen föreslår vidare
riksförsäkringsverket som första besvärsinslans och försäkringsdomstolen som
slutlig besvärs-instans i familjebidragsmål.

Kostnader

Kostnaderna för att genomföra utredningens förslag
beräknas till ca 180 milj. kr. enligt prisläget våren 1972. Utredningen
framhåller att dess förslag bygger på bedömningar av de värnpliktigas behov och
allmänna

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 32

rättvisekrav. Med dessa bedömningar har utredningen inte
kunnat uppfylla kravet i direktiven om ungefär oförändrade kostnader.
Förslagen håller sig inte heller inom ramen för de medel som i anvisningarna
för programplanerna har satts av för förbättrade värnpliktsförmåner. Om de
föreslagna reformerna inte kan genomföras på kort sikt anser utredningen att de
bör beaktas vid nya avvägningar av försvarets inriktning och utformning.

Remissyttrandena

Principiella utgångspunkter

Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet till
utredningens uttalande atl värnpliktsförmånerna bör utformas så atl de
tillgodoser rimliga behov av ekonomisk trygghet för den värnpliktige och hans
familj. Remissinstanserna godtar utredningens bedömning att förmånssystemet
för värnpliktiga bör utgöra en kombination av selekliva och generella insatser saml
av kontanta förmåner och naturaförmåner. Flera remissinstanser förordar dock i
första hand en ökning av vissa selektiva förmåner.

Den av utredningen förordade studiesociala principen får
ett blandat mottagande av remissinstanserna. Anknytningen av vämpliktsförmånerna
lill sludiemedelsnivå krisliseras av bl. a. ÖB, FRI, kammarrätten i Göteborg,
SACO och VRO. ÖB framhåUer atl värnpliktstjänstgöringen på grund av sin
karaktär av medborgerlig plikt inte kan jämföras med ett frivilligt
studieåtagande. Jämförelsen mellan civila studier och värnpliktstjänstgöring
kan enligt ÖB inte heller anses relevant med hänsyn lill de naturaförmåner som
utgår under militärtjänstgöringen och möjligheterna atl variera dessa. Kammarrätten
i Göteborg erinrar om alt endast 26 % av de värnpliktiga var studerande vid
inryckningen. Kammarrätten anser vidare att jämförelsen med de studerande är
haltande, bl. a. med tanke på att de studerande är återbelalningsskyldiga för
lånedelen av studiemedlen. Konstruktionen kan dock accepteras på grund av
svårigheterna atl finna en lämpligare utgångspunkt för värnpliktsersättningen.

FRI anser att de värnpliktiga i fråga om sin ekonomiska
och sociala situation i första hand bör jämföras med eleverna i
arbetsmarknadsutbildningen. FRI anser vidare alt en studiesocial ersättning
enligt utredningens förslag kan bli anledning till fortsatt missnöje med
värnpliktsförmånernas konstruktion bland många värnpliktiga. SACO anser inte
att de föreslagna förmånerna innebär jämställdhet med förmånerna lill
eftergymnasiala studerande. Ungdomar som går från värnplikt till fortsatta
studier kommer att uppleva en kraftig standardsänkning med hänsyn till bl. a.
en rad naturaförmåner som utgår till de värnpliktiga.

Några remissinstanser, bl. a. SR, MPI, länsstyrelsen i
Kronobergs län, CUF och SFS, godtar principen om standardmässig likhet mellan värn-pUktiga
och studerande, dock med vissa förbehåll för utredningens tillämpning av den
studiesociala principen vid beräkning av dagpenningen. CSN framhåller alt
nämnden stöder principen att en Ukartad nivå bör

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 33

uppnås för värnphktiga och eftergymnasiala studerande. CSN
är dock tveksam till om studiemedlen är den bästa grunden för atl bestämma värnpliklsersättningen.
Trots de brister som dagens studiemedelsbelopp har som grund för
värnpliktsförmånerna uttalar CSN sitt stöd för utredningens förslag.

Vpl AG pekar på atl man vid jämförelse med studerande måsle
se liU de ökade behov som värnpliktstjänstgöringens specifika situation medför.

Utredningens
förslag om studiesocial ersättning under grundutbildning godtas i huvudsak av Cfs,
AMS, socialstyrelsen, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och
Norrbottens län, Stockholms och Göteborgs kommunstyrelser, SR, LO, TCO, SSU och
MUF. LO uttalar all principlösningen med anknytning till det studiesociala
stödet innebär större rättvisa mellan olika kategorier värnpliktiga än marknadsmässig
lön och inkomslborlfallsprincipen. Dessutom är den sludiesociala principen
fördelaktig genom att den bygger på en standardmässig likhet mellan
värnpliktiga och studerande. SSU anser atl en övergång till en ekonomisk nivå
motsvarande den som gäller för studerande vid högskolor och universitet är etl
väsentligt steg i riktningen mol målet om allmän civil levnadsstandard för de
värnpliktiga.

VPV biträder utredningens förslag tUl principkonslruktion
av förmånssystemet. SAF förordar att nuvarande system modifieras, FCF finner
att de förordade grundprinciperna innebär större social rättvisa och vissa
administrativa fördelar. Enligt civUförvallningen bör dock vissa angelägna
förbättringar genomföras redan inom ramen för nuvarande system. Liknande synpunkter
framförs av FPVN. Enligt nämndens uppfattning bör man välja ett system som i
första hand syftar lUl att förbättra villkoren för de särskilt
"utsatta" värnpliktiga. Nämnden avser här värnpliktiga som har den
längsta utbildningstiden och/eller tjänstgör långt från hemorten och/eller är
familjeförsörjare, RR V anser all utredningen inte tillräckligt har undersökt
alternativa fördelningar pä ohka förmånstyper som skulle kunna ge samma eller
högre effekt inom givna ramar.

Principen att vämpliktsförmånerna görs värdebesländiga
godtas av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser anser dock alt
värdesäkringen bör ske pä annat sätt än utredningen föreslär. FRI avstyrker en
automatisk värdesäkring eftersom en indexreglering skulle beskära statsmakternas
handlingsutrymme för förmånsförbätlringar till värnpliktiga. Institutet
föreslår återkommande översyn av beloppen och kompensation genom "kronpåslag"
som tidigare har skett. RRV anser i princip atl behovsprövade bidrag inte bör
räknas upp automatiskt genom någon form av indexreglering,

FCF föreslår att famUjebidragets skattefrihet behålls t,
v. Övriga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget om skattefrihet för
värnphktsförmånerna, nämligen RFV, RSV, 1972 års skatteutredning, FKF, LO och
SSU, uttalar sig för alt möjligheterna all gå över lUl skattepliktiga förmåner
bör utredas ytterligare.

3 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 37.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 34

Dagersättning och särskilda ersättningar

De remissinstanser som har yttrat sig över utredningens
förslag all dagpenningen under grundutbildning bör skiktas i nivåer med hänsyn lUl
tjänstgöringens längd, den s. k. trappstegsmodellen, nämligen ÖB, FCF, VPV,
socialstyrelsen, RRV, FPVN, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelsen i
Kopparbergs län, TCO, SSU, MUF och SFS tillstyrker i princip denna del. FCF och
TCO föreslår att tidpunkterna för nivåhöjningarna läggs på annat sätt än
utredningen har föreslagit. Anpassning av stegen bör enligt ÖB i så stor
utsträckning som möjligt ske lUl de tidpunkter under grundutbildning då
befordran sker lill befälsgrad. TCO, kammarrätten i Göteborg och SFS föredrar
en i vissa avseenden större differentiering mellan de olika nivåerna. FPVN
bedömer det som högst angeläget atl särskilt kompensera för en längre tjänstgöringstid
med hänsyn till den långtgående differentieringen av utbildningstiderna inom
och mellan försvarsgrenarna.

Utredningens förslag att i dagpenningen under grundutbUdningen
räkna in ett generellt belopp för bostadskostnad är flertalet remissinstanser
negativa eller tveksamma till. Bland dessa är ÖB, FCF, VPV, MPI, RR V, FRI, FPVN,
kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Kronobergs och Kopparbergs län, SR
samt Vpl AG.

FCF anser atl nuvarande syslem med behovsprövade
bostadsbidrag tUl ensamslående värnpliktiga bör behållas. En förbättring av bidragsgivningen
genom ökade möjligheter till friare behovsprövning anser FCF dock vara
påkallad. ÖB anser att ett i dagpenningen inberäknat bostadsbidrag skuUe
medföra höga kostnader och stora orättvisor. Liknande synpunkter har VPV, RRV
och kammarrätten i Göteborg. FPVN anser att en generell höjning av dagpenningen
enligt utredningens förslag kan komma att gynna redan "gynnade"
värnpliktiga medan andra värnpliktiga knappast får någon verklig förbättring
av sin ekonomiska situation. Vpl AG uttalar all värnpliklskonferensen har
ansett atl behovet av höjd dagpenning är så stort att den för ensamstående
måste höjas till 15 kr./dag exklusive bostadsbidraget. Värnpliktskonferensen
har menat att den värnpliktige förutom dagpenningen skall få ersättning för sin
verkliga bostadskostnad och under inga omständigheter tvingas uppge sin bostad
på grund av värnpliktstjänstgöringen.

FRI föreslår atl penningbidraget under grundutbildning
höjs sä att det på sikt når upp i nivå med grundbidragel under
arbetsmarknadsutbildningen. MPI är tveksamt om bostadsbidraget behöver eller
bör inkluderas i dagpenningen. För en generell bostadsersättning talar dock
enligt MPI att även ett kvarboende i föräldrahemmet medför vissa kostnader för
den värnpliktige och/eller hans familj, CUF framhåller atl avdrag bör göras på
dagpenningen för naturaförmånerna. Socialstyrelsen, TCO, LO, SAF. SSU,
Stockholms, Göteborgs och Malmö kommunstyrelser godtar förslaget.
Socialstyrelsen, LO och SSU anser dock atl del bör finnas möjligheter liU
kompletteringar för bostadskostnad som överstiger den generella nivån (225 kr.
för månad).

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 35

Principen att dagpenningen under repetitionsutbildning
bestäms efter befattning i krigsorganisationen får ett positivt mottagande av
nära nog samtliga remissinstanser. Bland dem som tillstyrker kan nämnas ÖB, FCF,
VPV, SfvS, socialstyrelsen, RRV, FRI, MPI, LO och SFS. Enligt FRI bör
ersättningarna till personal med särskUl stort betalsansvar höjas mer än vad
utredningen har föreslagit. 55(7 anser atl differentieringen av ersättning vid
repetitionsutbildning, baserad på speciella befattningar, är tveksam. Cf/F
avstyrker en sådan differentiering och förordar i stället en kontant
skattepliktig dagersättning med 35 kr. för dag vilkel motsvarar lägsta
arbetslöshetsersättning. SFS menar att hänsyn bör tas även till utbildningens
längd.

Socialstyrelsen förutsätter att begreppet
repetitionsutbildning blir lagfäst för vapenfria tjänstepliktiga och föreslår
att penningbidragets storlek till dessa vid sådan utbUdning omprövas. Styrelsen
menar att viss differentiering bör kunna ske enligt ansvarsprincipen.

Beträffande de särskilda ersättningarna delar FCF utredningens
uppfattning om svårigheterna att ändra nuvarande förmåner och anser atl man bör
söka förenkla reglerna för dessa och om möjligt också minska antalet särskilda
ersättningar, I första hand bör därvid enligt FCF mässpenningen till
värnpliktiga tas upp till prövning. .4AfS' anmäler all vapenfria
tjänstepliktiga inte får r i s k t i 11 ä g g, även om de ingår i arbetslag där
deras civUa kamrater avtalsenligt erhåller risktillägg. SSU anser att floran av
varierande särskilda ersättningar bör renodlas. Högre befattning bör inle
berättiga till högre riskersätlning.

Premier och utryckningsbidrag

Utredningens förslag i fråga om utbildnings- och tjänstgöringspremier
tUlstyrks i aUmänhet av remissinstanserna. SSU, CUF och Vpl AG anser dock att
även ulbildningspremien bör slopas och ersättas med att penningbidraget trappslegsformat
regleras i förhållande till tjänstgöringstidens längd. VPV understryker
betydelsen av utbildningspremierna med hänsyn lUl att den helt övervägande
delen av krigsorganisationens kompanibefäl och lägre befäl rekryteras genom
utbildning pä den allmänna värnpliktens grund, ÖB och RR V aktualiserar
premiefrågan för flottans E-värnpliktiga som f. n. har hka lång tjänstgöringstid
som marinens plutonsbefälsuttagna, ÖB föreslår alt dessa E-värnpliktiga
placeras in i befälskategorier så atl de därigenom får premie. RR V uttalar atl
man för dessa värnphktiga bör undersöka möjUgheten att höja förmånerna och
åberopar den höga avgångsfrekvensen för dem. SFS förordar att meniga med lång
utbildningstid får utbildningspremier.

Remissinstanserna tiUstyrker förslaget att utryckningsbidraget
skall vara kvar och utgå med samma belopp för alla värnpliktiga. Bidragets
föreslagna storlek biträds av ÖB, FCF, VPV och Stockholms kommunstyrelse.
Några remissinstanser, nämligen FRI, SACO,

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop, 1975:37 36

Malmö kommunstyrelse, LO, Vpl AG, SSU och CUF anser dock atl
beloppet är för lågt eller all det bör bestämmas på annat sätt än utredningen
har föreslagit. FRI föreslår all bidraget utgår med helt månadsbelopp och
framhåller att bidraget bör motsvara grundbeloppet i socialhjälpsbudgeten. SACO
menar att en höjning av ulryckningsbidragel bör kunna prioriteras framför en
standardhöjning under själva värnpliktstiden. LO framhåller att erfarenheterna
från genomförandel av KSA-utredningens förslag får visa om ulryckningsbidragel
bör samordnas med arbetslöshetsersättningen. RR V anser atl bidragets sloriek
bör knytas lUl övriga arbelsmarknadspolitiska åtgärder. AMS framhåller alt
eftersom 20 % av de värnpliktiga saknar arbete vid utryckningen är det av
största vikt alt de har medel till sill förfogande under den tid tid då de
söker anställning.

Resor

Remissinstanserna är genomgående positiva till att
reseförmånerna blir bättre. Några remissinstanser är kritiska eller tveksamma lill
utredningens förslag om obegränsat antal fria resor för värnpliktiga under
grundutbildning (frikort). Utredningens förslag tUl frikort avstyrks av ÖB, FCF,
RRV, FPVN, reservanten i FRI samt MUF. Som motiv härför anförs i allmänhet de
höga kostnaderna som de värnpliktigas resor då anses medföra saml alt frikortet
inte medför någon förbättring för de värnpliktiga som måste anlita
transportmedel där frikortet inle gäller för att på rimlig tid kunna komma hem,
1 stället förordas dels åtgärder för att underlätta för värnpliktiga med lång
och besvärlig resväg atl komma hem under veckoslut, dels fortsatt utbyggnad av
verksamheten med charterresor. ÖB framhåller även att resekostnaderna bör
minskas genom lägre enhetspris och ökad rabattering.

FRI (maforiteten), VPV, socialstyrelsen, SJ, kammarrätten
i Göteborg, Malmö kommunstyrelse, SSU och SFS tillstyrker förslaget om frikort
medan övriga remissinstanser inle har något atl erinra mot utredningens
förslag. FRI påpekar att elt frikort ger administrativa vinster. VPV liksom FRI
anser att en successiv ökning av antalet fria resor medför att det behövs en
större administrativ verksamhet än om frikort införs. SJ ullalar att
resandeunderlaget på vissa linjer skulle minska, om en så stor kategori resande
som de värnpliktiga faller bort och i stället transporteras med buss. LRF och
kammarrätten i Göteborg anser atl även värnpliktiga under repetitionsutbildning
bör få bättre reseförmäner. MPI föreslår att möjligheterna härtill utreds.

Naturaförmåner och kontanta ersättningar

Vad utredningen har anfört om naturaförmånerna fri kost, fritt
logi och fri sjukvård med tandvård godtas eller lämnas ulan erinran av
samtliga remissinstanser.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 37

Utredningens synpunkter på de särskilda ersättningarna
föranleder i stort inte någon erinran från remissinstanserna. Beträffande
frågan om alt avveckla inkvarleringsersättningen uttalar FCF att om inte
dagpenning-systemet med generell bostadskoslnadsdel genomförs bör
inkvarterings-ersättningen behållas t. v. FRI (maforiteten) föreslår att förplägnadser-sätlningen
och färdkostersätlningen vid eventuell övergång lill frikort tas bort och ersätts
med generellt påslag på dagpenningen. Institutet framhåller dock all det
eventuellt kan visa sig nödvändigt alt behålla en mindre del av förplägnadsersättningcn
i samband med sjukdom och ledighet. AMS förordar en höjning av beklädnadscrsättningcn.

Familfesocialt stöd

Remissinstanserna ansluter sig i princip lill utredningens
uppfattning om behovet av elt särskilt familjesocialt stöd för värnpliktiga,
uppbyggt på en kombination av socialvårds- och socialförsäkringsprinciper. 1 de
fall remissinstanserna redovisar avvikande uppfattningar gäller dessa närmast
detaljutformningen av famUjebidragssystemet i vissa avseenden som behovsprövningsregler
och reglerna om näringsbidrag.

Förslaget om familjemedlemsbegreppet enligt familjebidragsförordningen
tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom TCO, som
menar all utredningen fortfarande är bunden lill att det formella giftermålet
skall vara grund för bedömning av del familjesociala slödel. FCF, länsstyrelsen
i Kopparbergs län och Malmö kommunstyrelse tillstyrker att sammanboende fästmö
i fråga om rätten tUl familjepenning hkställs med hustru även om hon inte
vårdar den värnpliktiges barn.

Utredningens förslag all anknyta familjebidraget till
socialhjälpsnormerna i Stockholms med flera kommuner tillstyrks i allmänhet av
remissinstanserna. Vpl AG anser dock att de föreslagna beloppen är för låga.
Stockholms kommunstyrelse understryker i likhet med länsstyrelserna i
Kristianstads samt Göteborgs och Bohus län angelägenheten av atl del
familjesociala stödel utformas sä att inte kompletterande bidrag i form av
socialhjälp eller annat kommunall stöd måste tillgripas för all ge de bidragsberättigade
en godtagbar levnadsstandard.

Utredningens förslag att slopa nuvarande sjukbidrag
tillstyrks av FCF, FKF och länsstyrelsen i Kristianstads län och avstyrks av
Stockholms kommunstyrelse, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och SA CO.

Utredningens förslag om näringsbidrag föranleder kammarrätten
i Göteborg atl understryka utredningens uttalande om atl tillämpningsföreskrifterna
bör ses över och bidraget göras så tidsenligt och enkelt som möjligt. Likartade
synpunkter har länsstyrelsen i Kronobergs län som föreslår alt näringsbidragets
maximibelopp höjs mer än utredningen har föreslagit. Malmö kommunstyrelse
förordar en särskild utred-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop, 1975:37 38

ning om näringsbidraget så att man får ett statistiskt
material som ger möjlighet lill säkra bedömningar. LRF accepterar inte
utredningens förslag i fråga om näringsidkare. Ersättning bör utgå även lUI
familjemedlemmar som utför merarbete. Fribeloppet bör också höjas.

Beträffande inkomstprövningsreglerna uttalar FCF att den
normerade behovsprövningen i princip bör kunna tillämpas vid beräkning av
familjebidrag för sammanboende fästmö. Socialstyrelsen ifrågasätter om
familjepenningen till barn bör reduceras med mer än 50 %. Malmö kommunstyrelse
anser att hustrus och fästmös inkomst av sjukpenning skall klassificeras som
"annan inkomst" eftersom den är arbetsfri. 1972 års skatteutredning
understryker angelägenheten av att bl. a. behovsprövningsreglerna utreds och
övervägs ytterligare. Några remissinstanser, bl. a. länsstyrelsen i
Kristianstads län, anser att beräkningsgrunderna för familjebidragen bör
förenklas. RFV framhåller atl man i det fortsatta utredningsarbetet bör göra
allvarliga försök att så nära som möjligt ansluta regelsystemet för
familjebidragen lill motsvarande förmåner inom socialförsäkring och familjepolilik.
Om utredningens förslag om administrationen genomförs, ifrågasätter RFV om inte
exempelvis stödet under repetitionsutbildningen bör anknytas till den
årsinkomst som försäkringskassan kommer alt fastställa för varje inskriven
försäkrad vid genomförandet av förslaget om skattepliktig sjukpenning.

Vissa särskilda frågor

Utredningens bedömning atl en samlad översyn bör ske av de
författningar som reglerar den värnpliktiges ekonomiska skydd vid skada under
militärtjänstgöringen godtas av ÖB, FCF, RSV, yrkesskadeförsäkringskommittén,
Malmö kommunstyrelse och MUF.

Förslaget om att utvidga nuvarande låne- och bidragsverksamhet
tUlstyrks av FCF och Malmö kommunstyrelse. FCF föreslår fortsatt utredning för
att finna administrativt enkla former för denna verksamhet. FCF anser att den s.
k. särskilda hjälpverksamheten kan upphöra om familjepenningen höjs lUl den
nivå utredningen har föreslagit.

Prioriteringar

När det gäller utredningens förslag lUl prioritering av de
resurskrävande reformerna har flera remissinstanser avvikande mening om
ordningsföljden. De grundläggande principerna bakom utredningens förslag lill angelägenhetsgradering
kan dock flertalet remissinstanser godta.

Bl. a. följande instanser förordar alt förbättrat familjesocialt
stöd (höjd familjepenning) får högsta prioritet, nämligen ÖB, FCF, VPV, RFV, MPI,
RRV, FRI (reservanten), länsstyrelsen i Kopparbergs län, FPVN, Stockholms
kommunstyrelse, SACO och SSU. Av övriga remiss-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 39

instanser förordar flertalet atl höjd familjepenning ges
hög prioritet.

Förutom Vpl AG förordar bl.a. FRI (maforiteten),
kammarrätten i Göteborg, socialstyrelsen, CSN och länsstyrelsen i Kronobergs
län att ökade reseförmåner får högsta prioritet. Utredningens förslag om atl
värdebeständigheten av värnpliktsförmånerna ges högsta prioritet, eventuellt
tillsammans med höjd familjepenning eller förbättrade reseförmåner, biträds av
bl. a. socialstyrelsen, AMS, MPI, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i
Kristianstads, Göteborgs, och Bohus samt Norrbottens län, Stockholms och
Göteborgs kommunstyrelser, CSN, TCO, SACO, Vpl AG och SFS. LO framhåller att
förmånerna bör värdesäkras med hänvisning lill vad som har anförts om den s. k.
Stockholmsnormen för familjebidraget.

Administration

Utredningens förslag att administrationen av
familjebidragsärendena bör flyttas över från de kommunala
familjebidragsnämnderna tUl de aUmänna försäkringskassorna tillstyrks eller
lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom majoriteten vid
kammarrätten i Göteborg, som anmäler tveksamhet lUI förslaget och den
instansordning detta skulle medföra. Kammarrätten anser alt det är tveksamt om
försäkringskassorna har resurser för handläggning av näringsbidragsärenden, den
fria behovsprövningen, det särskilda medgivande som i vissa fall krävs för
jämställdhet med familjemedlem, behovsprövningen vid bostadsbidrag saml värdet
av nuvarande domslolsmässiga prövning. Reservanten vid kammarrätten tillstyrker
ett överförande. Försäkringsdomstolen är inte övertygad om att del är naturligt
alt försäkringsdomslolen blir den slutliga besvärs-instansen i
familjebidragsärenden.

Kostnader

ÖB understryker all utredningens förslag innebär kostnader
av sådan storlek att del inom nuvarande kostnadsram skulle innebära allvariiga
ändrade avvägningar inom försvarsmakten. ÖB anser att familjesociala kostnader
inte bör göras beroende av avvägningar inom försvarsmaktens ram och yrkar
därför all dessa kostnader för värnpliktiga hänförs lill socialhuvudliteln i
likhet med vad som gäller för medborgare inomövriga samhällsfunktioner.

RRV anser det inte rimligt alt en så kraftig höjning av
kostnaderna för värnpliklsförmåner som 20 % eller 180 milj, kr. genomförs i en
situation när statsmakterna strävar efter all minska kostnaderna för försvaret.
Verket uttalar att höjningarna bör åstadkommas genom prövning i varje särskilt
fall och sättas in selektivt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975.37 40

Departementspromemorian

Principiella utgångspunkter

Del av arbetsgruppen föreslagna .systemet för ersättningar
åt värnpliktiga m. fl. beslår liksom det nuvarande av dels kontanta
ersättningar och naturaförmåner, dels generella och selektiva ersättningar.
Förslaget innebär all de generella ersättningarna ökar. Utgångspunkten för
förslaget har varit att det framtida systemet skall vara enkelt och praktiskt
och samlidigl kunna uppfattas som rättvist av dem som berörs av del.

Arbetsgruppen har förutsatt att de värnpliktiga,
civilförsvarspliktiga och vapenfria tjänstepliktiga samt de som är beroende av
dem för sin försörining skall garanteras ekonomisk och social trygghet under
tjänstgöringen.

Arbetsgruppen föreslår elt ersättningssystem under
grundutbildningen som innebär att de som tas ut lill befattningar som innebär
en längre utbildningstid än vad som gäller för huvuddelen av de värnpliktiga
får en successivt högre ersättning ju längre utbildningstiden är.

De civUförsvarspliktiga och värnpliktiga som kallas in för
kort tid i form av repetitionsövningar osv. har uppmärksammats särskilt. Dessa
grupper är enligt arbetsgruppen i stor utsträckning familjeförsörjare. Målet
har varit alt dessa grupper skall fä en ersättning som i stort motsvarar vad de
har i sill civila arbete. Arbetsgruppen har vidare utgått från alt de som av
speciella skäl, t. ex. familjeskäl, behöver särskilt ekonomiskt stöd, skall få
detta efter behovsprövning. Vad som i det följande anförs om värnpliktiga
gäller i tillämpliga delar också för vapenfria Ijänsteplikliga, civUförsvarspliktiga
och elever i bistånds- och katastrofulbildning, om inget annat sägs.

Dagersättning och särskilda ersättningar

Arbetsgruppen föreslår all till värnpliktig under
grundutbildning bör utgå dels en fast ersättning för dag, dels en kompletterande
ersättning för den längre tid som den värnpliktige las i anspråk i jämförelse
med andra värnpliktiga, bl. a. med hänsyn lill den befattning som han utbildas
för i krigsorganisationen. Detta innebär att nuvarande tillägg till
dagersättningen i form av utbildnings-och tjänstgöringspremier kan slopas.
Likaså försvinner nuvarande koppling mellan grad och lön, vilkel innebär atl
förordnande i högre grad under grundutbildningen inte medför en automatisk
höjning av dagersättningen.

Den kompletterande ersättningen föreslås ulgå som Irappstegsvisa
höjningar av dagersättningarna efter 230, 300 och 360 dagars tjänstgöring.
Tidpunkterna för höjningarna av dagersättningarna har valts med hänsyn till
tidpunkterna för de antalsmässigt stora utryckningarna från

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 41

grundutbildningen. Efter 230 dagars tjänstgöring har bl.
a. meniga värnpliktiga i kategorierna G och F vid armén ryckt ut, dvs. de
kategorier som har den kortaste tjänstgöringstiden. Meniga värnpliktiga i
kategori E, vilka med hänsyn lill sin befallning beliöver viss längre
utbildning än övriga meniga, och gruppbefälsultagna värnpliktiga är nästa stora
omgång som inom armén rycker ut efter ca 300 dagar. Efter 360 dagars
tjänstgöring lämnar huvuddelen av de plutonsbefälsuttagna värnpliktiga
grundutbildningen. Därefter finns inom samtliga försvarsgrenar endasl en mindre
del av åldersklassen kvar. De valda lidpunkterna har huvudsakligen beslämts
med utgångspunkt i de tider som gäller för armén. Armén utbildar huvuddelen av
åldersklassen och förhållandena inom denna försvarsgren bör därför enligt
arbetsgruppen så långt möjligt vara styrande för de trappstegsvisa höjningarna
av ersättningarna under grundutbildningen.

Den föreslagna "ersältningstrappan" bör omfatta
värnpliktiga, vapenfria tjänslepliktiga och elever i bistånds- och katastrofulbildning
under grundutbildning. Den bör också gälla vid repetitionsulbildning i omedelbar
anslutning till grundutbildning för dessa grupper.

Vid val av nivå för den fasta ersättningen och för de
rörliga delarna bör en sådan lösning väljas alt man får en väl avvägd stegring.
En annan utgångspunkt bör vara alt ingen värnpliktig totalt skall få mindre än
vad han får med dagens syslem. Arbetsgruppen konstaterar emellertid alt de plutonsbefälsvärnpliktigas
totala ersättning i dag under grundutbildningen ligger betydligt över övriga
värnpliktigas ersättningar. Om de plutonsbefälsvärnpliktigas ersättningar
skall vara styrande för fördelningen av ersättningarna enligt de föreslagna
principerna blir resultatet en mycket hög total ersättning, särskilt i
förlängningen av systemet, 1. ex. under utbildningen lill regementsofficer.
Även om de plutonsbefälsvärnpliktigas totala ersättningar inte blir styrande,
innebär det föreslagna systemet förbättringar för särskilt gruppbefälsultagna
värnpliktiga och meniga värnpliktiga med lång tjänstgöringslid.

De värnpliktiga som genomgår repetitionsulbildning är ofta
familjeför-söriare. De ekonomiska och sociala villkoren för dem bör enligt
arbetsgruppen förbättras. Med utgångspunkt i dels den ökade differentieringen
av repetitionstjänslgöringen med i vissa fall mycket korta
repetitions-övningar, dels målet atl de värnpliktigas och deras familjers
ekonomiska och sociala ställning inle skall försämras under repetilionsutbildningen
föreslår arbetsgruppen att dessa värnpliktiga skall få ersättning enligt normer
som bygger på sjukförsäkringssystemet. Detta innebär i huvudsak en övergång
till ersättning enligt den s. k. standardprincipen. För den som av olika
anledningar inle tillgodoses genom denna princip bör komplettering ske i form
av familjesocialt stöd. Detta stöd bör i princip utgöra skillnaden mellan familjebidragsbehovel
och ersättning enligt sjukförsäkringssystemet.

För dem som av olika skäl inle omfattas av
sjukförsäkringen, t. ex, på grund av studier och arbetslöshet, föreslår
arbetsgruppen en nedre garanlinivå. Vidare föreslås all en extra
ersättning i form av

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 42

befattningspenning utgår till dem som genom sin befattning
i krigsorganisationen har speciellt ansvar och merarbete.

Arbetsgruppens förslag innebär atl den enskildes
ersättning i huvudsak knyts till den civila inkomsten. Det här redovisade
ersättningssystemet föreslås gälla även för vapenfria tjänstepliktiga och
elever i bistånds- och katastrofulbildning under repetitionsulbildning.

Ersättningssystemet under den obligatoriska
grundutbildningen bör enligt arbetsgruppen tillämpas även under utbildning lill
värnpliktig officer och reservofficer. Detta innebär således att den fasta
ersättningen samt den högsta nivån för den rörliga delen tillämpas under den
fortsatta utbildningen.

Systemet med utbildningspremier för fullgjord kadettskola
och i förekommande fall reservofficerskurser har arbetsgruppen inle funnit
anledning alt ifrågasätta. Gruppen har konstaterat atl premier för denna form
av utbildning är motiverade. Med utgångspunkt i principen om oförändrad total
ersättning kan det dock vid övergången lill det föreslagna ersättningssystemet
bli nödvändigt att i viss mån minska nuvarande premiebelopp. Om dagersättningen
blir högre än i nuvarande syslem bör således höjningen stämmas av mol elt
motsvarande reducerat premiebelopp.

Arbetsgruppen erinrar om att frågan om en allmän
förstärkning av premierna för utbildning lill reservofficer har aktualiserats.
Gruppen har emellertid inte funnit anledning att närmare beröra frågan om en
allmän höjning av premiebeloppen utan anser atl denna fråga bör prövas i annat
sammanhang. Likaså bör nuvarande skillnader i fråga om premiebelopp inom olika
försvarsgrenar prövas i annan ordning. Målet bör därvid enligt arbetsgruppen
vara att uppnå likvärdig kompensation på de olika utbildningslinjerna.

Enligt arbetsgruppens mening bör det föreslagna ersätlningssysleinel
för värnpliktiga under grundutbildning och för utbildning lill värnpliktig
officer och reservofficer tillämpas också för regcmenlsofficers-aspiranter.
Detta innebär alt aspiranten dels får den fasta ersättningen, dels får den
rörliga delen i den högsta "Irappnivån". Under den senare delen av
utbildningen kan del vidare vara rimligt med en viss höjning av ersättningen.
Nuvarande system med val mellan olika ersättningsformer bör avvecklas.

1 olika sammanhang har fråga väckts om bl. a. fast
anställning för regemenlsofficersaspiranlerna. Avsaknaden av
anställningstrygghet har därvid åberopats som skäl. UFV har i sitt betänkande
föreslagit att regemenlsofficersaspiranlerna skaU få fast anställning efter
viss tids utbUdning. Arbetsgruppen är för sin del inle beredd att förorda en
sådan lösning. Regemenlsofficersaspiranternas situation är i detta avseende
enligt arbetsgruppen inte på något sätt unik vid jämförelse med andra grupper
inom utbildningsområdet. Frågan om bl. a. aspiranternas utbildning och
tjänsteförhållanden m. m. kan också enligt gruppen komma att övervägas i
samband med arbetet på en ny befälsordning. Från trygghels-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 43

synpunkt är det å andra sidan inte rimligt atl en aspirant
med omedelbar verkan kan skiljas från sin utbildning utan någon form av
ekonomiskt vederlag. Arbetsgruppen förordar därför atl en aspirant som skiljs
från utbildningen får ordinarie ersättning under en kalendermånad efter det atl
han har delgelts beslut om skiljande frän utbildningen.

Beträffande de olika risktillägg som f. n. utgår anser
arbetsgruppen att de med hänsyn lill den aktiva personalens motsvarande
förmåner bör finnas kvar även för de värnpliktiga. Arbetsgruppen anser dock att
frågan bör bevakas fortlöpande och att tilläggen på längre sikl bör dras in om
det visar sig möjligt.

Utryckningsbidrag

Arbetsgruppen framhåller alt utryckningen och övergången
till civila förhållanden för många värnpliktiga kan innebära
omställningsproblem. Många kommer lill sin första militärtjänstgöring direkt
från civil utbildning och är utan arbete vid utryckningen. Parallellt med
aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör målet enligt arbetsgruppen vara alt
garantera rimlig inkomsttrygghet under den närmaste liden efter utryckningen.
En avvägning bör därvid göras mellan å ena sidan de åtgärder som försvaret
skall svara för och å andra sidan de åtgärder som ankommer pä samhället i
övrigt. Arbetsgruppen föreslår atl ulryckningsbidragel successivt höjs.

Del generella utryckningsbidraget tar enligt arbetsgruppen
inte hänsyn till dem som har speciellt stora ekonomiska behov, t. ex. de som
har familj. Arbetsgruppen föreslår därför all de som under grundutbildningen
har fält familjebidrag får behälla detta under en månad efter utryckningen. På
så sätt stöds de som bäst behöver hjälp.

Familjesocialt stöd

Mol bakgrund av de redovisade principiella
utgångspunkterna har arbetsgruppen funnit atl etl familjesocialt stöd bör utgå
under grundutbildningen. Detla bör enligt gruppen få en sådan nivå och
omfattning alt kravet på en rimlig ekonomisk trygghet för de värnpliktigas
anhöriga uppfylls.

Beträffande kretsen av förmånsberättigade har arbetsgruppen
övervägt en förenkling. Sålunda har arbetsgruppen diskuterat elt
familjemedlemsbegrepp, som endasl skulle omfatta dels hustru (med hustru avses
också kvinna som varaktigt bor samman med den värnpliktige) och
husföreståndarinna, i samtliga fall endast under förutsättning att den
värnpliktige bor tillsammans med eget eller hustrus barn, dels också egna och
hustrus barn. Etl familjemedlemsbegrepp, som utesluter hustru ulan barn från
rätt till familjebidrag, skulle förutsätta atl hustrun alllid hade möjlighet
all försörja sig själv. Principen skulle stämma

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop, 1975:37 44

överens med den moderna synen på kvinnans roll i samhället
och jämlikhet med mannen. Med hänsyn till bl. a. konsekvenserna för berörda
familjemedlemmar, som har etl verkligt behov av familjebidrag, föreslår
emellertid arbetsgruppen att nuvarande familjemedlemsbegrepp t. v. skall
behållas i huvudsak oförändrat.

Arbetsgruppen anser alt bedömningen av vad som skall avses
med rimliga krav på ekonomisk trygghet för de värnpliktigas anhöriga bör utgå
från bl. a. socialhjälpsområdet och den vidareutveckling som där kan komma att
ske. Arbetsgruppen avser då närmast de normer för socialhjälp som tillämpas i
Stockholms kommun. Det finns enligt arbetsgruppens mening ett klart samband
mellan det familjesociala stöd som utgår under värnpliktstjänstgöring och
socialförsäkringarnas olika grenar. Det gemensamma grundläggande syftet är att
garantera social trygghet i situationer när de normala försörjningsmöjligheterna
sätts ur spel helt eller delvis.

Arbetsgruppen föreslår atl del liksom nu skall finnas
endast två f a m i I j e p e n n i n g b e I o p p, ett för hustru, frånskild
hustru och -under vissa vUlkor husföreståndarinna samt ett annat för barn och
vissa andra anhöriga.

Arbetsgruppen konstaterar att det i många fall är svårt
att bedöma om en ensamstående värnpliktig uppfyller kraven för att få b o s t a
d s b i-d r a g. Gränsfall uppstår ständigt. Genom att ökade medel successivt
har ställts lill förfogande för bostadsbidrag åt ensamslående har bedömningarna
kunnat göras alltmer generösa. Arbetsgruppen föreslår att bostadsbidrag skall
utgå enligt de grunder som f, n, gäller. Den hittills successivt ökade
medelstilldelningen bör fortsätta för alt gränsfallen skall kunna bedömas ännu
generösare. 1 takt med atl dagpenningen ökar mot en nivå som motsvarar civil
levnadsstandard kan det bli aktuellt att minska de speciella bostadsbidragen.

Beträffande särskilt bostadsbidrag för
uppvärmnings-kostnader, för flyttningskostnader och för magasineringskostnader saml
bostadsbidrag för mer än en bostad lill värnpliktig föreslår arbetsgruppen att
nuvarande bestämmelser behälls.

Arbetsgruppen föreslår att sjukbidragen slopas med hänvisning
till del numera väl utbyggda sjukförsäkringssystemet. Vidare föreslås att begravningsbidragel
behålls som särskild bidragsform och utges enligt nuvarande bestämmelser.

Arbetsgruppen föreslår atl näringsbidraget som stödform
under värnpliklstjänslgöring behålls. TiUämpningsföreskrifterna för
näringsbidraget bör enligt arbetsgruppen ses över.

Arbetsgruppen föreslår att nuvarande regler för b e h o v s
p r ö v-n i n g och beskattning behålls.

Resor

Arbetsgruppen anser att de nuvarande reseförmånerna är tillfredsställande.
Ytteriigare förbättringar bör dock göras för dem som har långa

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 45

avstånd eUer dåliga kommunikationer till hemorten.
Förbättringarna bör ske bl.a. genom alt erforderiiga kommunikationsmedel ställs
tiU förfogande. Vidare bör möjligheterna att planera de värnpliktigas
utbildning tas tiU vara så att de kan beredas en längre sammanhållen ledighet
med jämna mellanrum.

Naturaförmåner och vissa ersättningar

Arbetsgruppen föreslår att de nuvarande f ö r p 1 ä g n a d
s-, måltids-, färdkost-, inkvarterings- och beklädnadsersättningarna behålls.
Mässpenningarna bör på sikl avvecklas. Detta bör dock kopplas till en förhandlingsmässig
lösning för den fast anställda personalen.

Administration

Arbetsgruppen konstaterar att UFV föreslog att
riksförsäkringsverket skall fungera som tillsynsmyndighet. UFV föreslog vidare riksförsäkringsverket
som första besvärsinstans och försäkringsdomstolen som slutlig besvärsinstans i
familjebidragsmål. Denna instansordning fann utredningen naturlig om
försäkringskassorna övertar familjebidragsverksamheten. Därmed upphör
länsstyrelsernas och kammarrätternas befattning med familjebidragsärendena.

Arbetsgruppen delar UFV:s synpunkter pä administrationen
av familjebidragen till värnpliktiga under grundutbildning och föreslår alt
samma ordning skall gälla för samtliga ersättningar åt värnpliktiga under
repetitionsutbildning och för ersättningar åt civilförsvarspliktiga under
utbildning och övning utom befattningspenning. Frågan om försäkringsdomstolen
som slutlig besvärsinstans bör ytterligare övervägas.

Remissyttrandena

Utgångspunkter

Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet till
arbetsgruppens utgångspunkter att elt nytt ersättningssystem bör vara enkelt
och praktiskt och kunna uppfattas som rättvist av dem som fullgör
tjänstgöringen. Likaså stöds inriktningen att anhöriga som är beroende av dem
som fullgör värnpliktstjänstgöring skall garanteras ekonomisk och social
trygghet under den tid som samhället tar den enskilde i anspråk.

Bl. a. framhåller FRI, Cfs, RR V, TCO, LO, Vpl AG, SSU och
MUF att arbetsgruppens förslag tillgodoser flera av de synpunkter som de har
framfört i samband med remissyttranden över UFV:s betänkanden om värnplikts-
och civilförsvarsförmåner. FPVN och MUF påpekar atl det är angeläget atl etl
nytt syslem inte leder lill försämring för någon grupp.

ÖB framhåller atl den värnpliktige skall kunna känna full
trygghet för

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 46

dem som han har försöriningsplikt mol. Det varierande
sociala ansvar de värnpliktiga har vid inryckningen motiverar enligt ÖB elt
differentierat stöd. CUF ansluter sig i stora delar till förslaget. Detta bör
dock enligt CUF ses som ett led i förbättringar av de värnpliktigas förmåner.
Under grundutbildning anser förbundet att de värnpliktiga bör få en fast
"värnpliktslön" om 1 500 kr, för månad. Denna bör på sikt ersättas av
ett "allmänt folkbidrag" i form av garanterad minimiinkomsl.

De flesta remissinstanserna tillstyrker arbetsgruppens
förslag i fråga om beskattning, RFV framför att strävan bör vara cn utveckUng
mot skattepliktiga och pensionsgrundande inkomster vilket till viss del har
tillgodosetts i arbetsgruppens förslag. RSV framhåller att befattningspenningen
bör beskattas. En viss höjning bör därför ske för att behålla den avsedda
stimulanseffekten. Svenska kommunförbundet anser det principiellt felaktigt alt
skatteintäkter på ersättningar som utgår enligt modell efter
sjukförsäkringssystemet helt tillfaller staten. Enligt förbundet bör kommunalskatteandclen
tillfalla resp. kommun.

Stockholms socialnämnd, Vpl AG och till viss del MUF
förespråkar att ersättningarna värdesäkras,

ÖB och FRI framhåller att de ökade kostnader som ett
genomförande av arbetsgruppens förslag skulle innebära måsle kompenseras
försvars-ramen genom extra anslag. ÖB framhåller vidare att kostnaderna för
värnpliktiga och deras familjer bör föras över lill socialhuvudtiteln. SAF
framhåller atl det är en brist att en beräkning av den totala kostnadsökningen
saknas i arbetsgruppens förslag.

Dagersättning och särskilda ersättningar

Flertalet remissinstanser ansluter sig till arbetsgruppens
förslag till ersättningssystem under grundutbildning. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län och TCO framhåller dock att en anslutning av
ersättningarna under grundutbildning till sjukförsäkringssystemet är önskvärd.
TCO anser att del föreslagna systemet bör användas som etl övergångssystem där
målet på sikt bör vara alt samma ersättningssystem används både vid
grundutbildning och repetitionsutbildning. Svenska kommunförbundet vill inle motsätta
sig arbetsgruppens förslag, men anser atl ett enhetligare system för ersättning
under grundutbildning borde ha eftersträvats. FOA förespråkar en anslutning
till det studiesociala systemet på lång sikt.

En rad remissinstanser behandlar nivån på ersättningarna
under grundutbildning. LO och MUF anser att den fasta ersättningen bör
fastställas till en nivå som stämmer överens med studiesocial ersättning. Med
en sådan nivå bör enligt MUF avdrag göras för naturaförmåner. TCO och Vpl AG
framhåller att nivåerna bör utformas sä atl ingen grupp förlorar på övergången
till elt nytt syslem. FOA framhåller att de plutonsbefälsvärnpliktigas
ersättning inte bör minskas.

Beträffande förslaget om atl slopa tjänstgörings-
och ul-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 47

bildningspremierna under grundutbildning framhåller ÖB,
FRI, FOA, TCO, RC och SFS att utbildningspremierna för
plutonsbefäls-värnpliktiga bör behållas. SFS anser att premierna är ett bra
startkapital för värnpliktiga som avser alt studera vidare. Fi?/anser att
riskersättningar av olika slag bör kunna avskaffas med hänsyn till nu gällande
olycksfallsförsäkringar.

Ersättningar under repetitionsutbildning

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över arbetsgruppens
förslag lill ersättning under repetitionsulbildning enligt modell efter
sjukförsäkringssystemet tillstyrker förslaget. Ett flertal remissinstanser
anser att förslaget innebär betydande förbättringar för de värnpliktiga
samtidigt som administrativa förenklingar uppnås. En rad remissinstanser, bl.
a. ÖB, Stockholms socialnämnd. Svenska kommunförbundet, TCO, Vpl AG, SSU och
LRF, betonar viklen av en tillräckUgt hög garantinivå. ÖB, Stockholms
socialnämnd och SSU anser atl som utgångspunkt för en nedre garanlinivå bör 35
kr. för dag väljas vilket motsvarar det kontanta arbetsmarknadsstödet./?FF
erinrar om att det inom de av verket administrerade utbelalningssyslemen f. n.
finns dels föräldrapenningen om 25 kr. för dag, dels kontanta arbetsmarknadsstödet
om 35 kr. för dag som båda har karakt-ären av garantibclopp. FKF förordar alt
något av dessa belopp tillämpas. Vpl AG anser alt garanlibeloppet bör utgå med
minst 50 kr. för dag. ÄFK är tveksamt till gruppens förslag om ett kompletterande
familjesocialt stöd som i princip utgör skillnaden mellan utgående ersättning
och familjebidragsbehovet. Verket förutsätter alt garantinivån placeras så att
särskilda familjebidrag inle behövs.

Arbetsgruppens förslag till befatlningspenning för dem som
genom befattning i krigsorganisation har speciellt ansvar och merarbete godtas
i huvudsak av remissinstanserna. ÖB anser dock atl befattningspenningen bör
knytas till graden.

SFS anser att den studerande som måsle rycka in till repetilionsutbildning
under period som berättigar till studiemedel bör få en ersättning, som uppgår
till minst det dubbla studiemedelsbehovet, dels som kompensation för kostnader
under den förlorade utbildningstiden, dels för den tid som behövs för att
inhämta förlorad utbildningslid. Ersättning till studerande som motsvarar
studiemedelsnivå bör enligt SFS inte vara skattepliktig.

FRI anser all ersättning enligt sjukförsäkringssysleinel
bör reduceras med 10 kr. för dag för naturaförmåner.

Socialstyrelsen framhåller vikten av att förslaget lill
ersättning under repetitionsulbildning tillämpas även för läkare .som fullgör försvarsmedicinsk
tjänstgöring.

RC framhåller att utöver arbetsgruppens förslag bör de
särskilda tilläggen (f. n. 38:50 kr. för dag) för särskilda övningar och
mobiliseringsövningar behållas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 48

Ersättningar under utbildning till värnpliktig officer, rescrvofficer
och rege m cntsofficer

Förslaget om att ersättningssystemet under den
obligatoriska utbildningen skall tillämpas även under utbUdning till värnpliktig
officer och reservofficer möter inga invändningar från remissinstanserna. ÖB,
FOA, FRI, SR, RC, SAF och MUF ifrågasätter dock det av arbetsgruppen framförda
förslaget om alt det vid övergången lill det nya systemet i viss mån kan bli
nödvändigt att reducera premierna enligt principen om oförändrad total
ersättning. Nyssnämnda remissinstanser understryker alt premierna behöver
förbättras. Med hänsyn lill det ökade antalet vakanser i krigsorganisationen
bör enligt FRI inga åtgärder vidtas som kan medföra ytteriigare risker för
rekryteringen. Bl. a. ÖB, SR och RC anser att premierna bör förbättras redan
för kurser som genomförs under år 1975.

Förslaget om ersättning åt regementsofficer s-aspiranler
kommenteras av bl. a, SR, MUF och KKR som anser atl regemenlsofficersaspiranlerna
bör få fast anställning efter den obligatoriska värnpliklstiden och avvisar
arbetsgruppens förslag om att behålla nuvarande ordning kompletterad med
ordinarie ersättning 30 dagar efter det att aspiranten har delgelts beslut om
skiljande från ulbild-ningen. FOA avstyrker fast anställning av regemenlsofficersaspiranlerna.
Dessa bör enligt FOA få utryckningsbidrag vid skiljande från utbildningen. FPVN
anser att anställningsfrågan bör övervägas ytteriigare. FRI hävdar atl
arbetsgruppens förslag inte är helt konsekvent. 1 det fall frågan om aspiranternas
Ijänsleförhållanden avses bli behandlad i samband med arbetet på ny befälsordning
bör beslut inte fattas nu i enlighet med gruppens förslag om ett
"avgångsvederlag". Institutet anser det dock angeläget atl åtgärder
vidtas för att skapa likartade förmåner för olika utbildningskategorier. ÖB
anser beträffande anställningstryggheten att pågående befälsutredningar bör
avvaktas. 1 fråga om ersättning under utbildning till regementsofficer har TCO
inte något att erinra mot att arbetsgruppens förslag och synpunkter beaktas.
Det är emellertid sannolikt menar TCO att frågan om aspiranternas utbildning
och tjänsteförhållanden kommer att övervägas i samband med arbetet med en ny
befälsordning. Etl slutgiltigt ställningstagande i frågan bör därför anslå i
avvaktan på dessa överväganden. SR framhåller alt om fast anställning för aspiranlerna
inte realiseras så bör arbetstidsavtal, jourtillägg, förbands-övningstillägg o.
d. tillämpas för aspiranlerna under trupptjänstgöring på samma sätt som för
fast anställda.

FCF framhåller att om ersättningen under utbildning till
regementsofficer enligt arbetsgruppens förslag fortsättningsvis skulle utgå i
den högsta "trappnivån" under tiden efter 450 dagars utbildning
skulle detta tillsammans med familjebidraget leda tiU en nettoinkomst för månad
som inte oväsentligt överstiger nettolönen efter utnämning till löjtnant.
Konsekvenserna härav för den enskilde kan enligt FCF bli så otillfredsställande,
att en annan lösning bör sökas. En tänkbar lösning är en helt

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 49

skattephktig månadsersältning som utesluter rätlen till
familjebidrag. Denna ersättning kan utgå fr. o. m. månaden efter det att regements-officersaspiranlen
har fullgjort 450 dagars utbildning. Ersättningen skulle förslagsvis kunna
utgöra 80 % av månadslönebeloppel i lönegrad F 2, ortsgrupp 5 (begynnelselön
för löjtnant). Motsvarande månadsersättning skulle också kunna ulgå till reservofficersaspirant
under utbildning efter kadettskola. Den nuvarande valfriheten mellan olika
ersättningsformer bör enligt FCF slopas.

Utryckningsbidrag

Förslaget om en successiv höjning av ulryckningsbidragel och
ett förlängt familjesocialt stöd under en månad efter utryckningen mottas
positivt av samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Länsstyrelsen
i Norrbottens län framhåller atl ulryckningsbidragel bör motsvara en månadslön.
Enligt SFS bör ulryckningsbidragel motsvara socialhjälpsnormen för en månad. Vpl
AG, SSU, MUF och F"PU anser att ulryckningsbidragel snarast bör höjas tUl
1 000 kr.

Familjesocialt stöd

Remissinstanserna tillstyrker arbetsgruppens förslag till
utformning av del familjesociala stödel eller lämnar det i stort ulan erinran.

Beträffande kretsen av förmånsberättigade anser ÖB, FOA,
TCO, Vpl A G och FPU att sammanboende kvinna bör jämstäUas med hustru i
bidragshänseende. LO och SSU är tveksamma lill all bidrag till hustru utgår
schablonmässigt. LO anser all del förordade familjemedlemsbegreppet är
otidsenligt, eftersom del bl. a. förutsätter all kvinnan är ekonomiskt beroende
av mannen. Klara skäl föreligger all begränsa kretsen till familjer med barn.
LO kan dock acceptera förslaget övergångsvis eftersom - enligt arbetsgruppens
mening - elt verkligt behov för vissa grupper motiverar delta. SSU anser att
bidrag till hustru bör prövas efter särskild ansökan. FPVN framhåller all en
ytterligare översyn av familjemedlemsbegreppel är motiverad med hänsyn till
frågans principiella vikt.

Arbetsgruppens förslag om all socialhjälpsnormen bör vara
styrande för familjebidragen tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna. RRV
anser atl normen i den värnpliktiges hemkommun skall tillämpas. Cfs och Svenska
kommunförbundet framhåller vikten av en snar höjning av familjebidragen.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser all systemet på sikl bör utformas
så atl de bidragsberättigade automatiskt får familjesocialt stöd ulan
föregående ansökan. Stockholms socialnämnd föreslär att tiden för retroaktiv
utbetalning av familjesocialt stöd förlängs från nuvarande en månad till tre
månader. TCO anser all prövning mot makes inkomst inte bör förekomma eftersom
varje individ i samhället bör behandlas som självständig.

4 Riksdagen 1975. I saml. Nr 37.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 50

Socialstyrelsen anser att ersättningen för barn inte bör
reduceras mot makas inkomst med mer än 50 %. Staten bör vidare enligt styrelsen
under alla förhållanden överta faderns försöriningsansvar. Stockholms socialnämnd
förespråkar en med hänsyn till barnets ålder differentierad barnersättning för
all eliminera socialhjälpsbehov. BUN anser all bidrag till
barnpassningskostnader bör kunna ulgå när makar samtidigt genomgår utbildning
i nämndens regi. Vidare framhåUer BUN alt de elever, som genomgår bistånds- och
katastrofulbildning och som har fullgjort grundläggande militärtjänstgöring,
vapenfri tjänst eller är flickor, i likhet med övriga bör få rätt alt behålla
sjukpenningklass och befrias från sjukpenningavgift samt omfattas av
anställningstrygghet enligt lag.

De flesta remissinstanserna tillstyrker arbetsgruppens
förslag om bostadsbidrag. ÖB, AMS, socialstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens
län, Malmö kommunstyrelse, TCO, Vpl AG och SFS under-.slryker behovet av
bostadsbidrag åt ensamstående. AMS, socialstyrelsen, Malmö kommunstyrelse, TCO
och Vpl AG anser atl innen skall behöva avslå från sin bostad på grund av
militärtjänstgöring. SFS anser atl de som har sludiebostad skall kunna behålla
denna under tjänstgöringen.

Stockholms socialnämnd anser all sjukbidragen bör behällas
för att eliminera eventuellt socialhjälpsbehov och avstyrker arbetsgruppens
förslag om att bidraget slopas.

Beträffande näringsbidragen framhåller LRF all kretsen av bidragsberättigade
bör utvidgas atl omfatta även vissa familjemedlemmar vilkas eventuella merinsals
nu inte ersätts. Både LRF och Stockholms socialnämnd betonar alt bidraget bör
gälla även för de grupper som enligt arbetsgruppen föreslås ersättas enligt
sjukförsäkringssystemet. 5/lF anser atl bidragen bör höjas och indexregleras.
Remissinstanserna har i övrigt inget all erinra mot arbetsgruppens förslag om
att näringsbidraget bör behållas och alt dess tillämpning ses över.

Resor

Arbetsgruppens förslag beträffande reseförmåner åt
värnpliktiga lämnas ulan erinringar av alla remissinstanser utom FRI, Malmö
kommunstyrelse och Vpl AG som föreslår atl elt frikort införs i enlighet med UFV:s
förslag. Mot FRl:s yttrande har en styrelseledamot reserverat sig med
motiveringen alt ett frikort inte ger några förbättringar för dem som har länga
hemresor och behöver anlita flyg. Vpl AG framhåller atl flera fria Hygresor
behövs för dem som har långa och/eller tidsödande resor till hemorten. RC
framhåller att "Vpl. 1 O-kort" bör gälla för stam- och reservpersonal
vid övningar i krigsbefattning.

Övriga ersättningar och naturaförmåner

Remissinstanserna har i stort inga erinringar
mot arbetsgruppens förslag. SSU framhåller dock att antalet bidrag bör
minskas. FRI anse

r

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 51

atl färdkostersätlningen kan slopas och kompenseras genom
höjd daglön och helt fria resor.

Vpl AG framhåller alt förplägnadsersättning bör utgå med
15 kr. för dag och utbetalas för samtliga tjänstefria dagar då måltid inle intas
på förbanden. FPVN förordar att bestämmelserna för förplägnadsersättning-en ses
över med hänsyn till att allt fler vistas i hemmet i större utsträckning än
tidigare. AMS framhåller att både förplägnads- och beklädnadsersättningarna bör
anpassas till kostnadsutvecklingen och fortsättningsvis indexregleras.

Administration

Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet arbetsgruppens
förslag lill administration av värnpliklsersättningar m. m.RFV framhåller
beträffande familjestödel och då främst familjebidragen under grundutbildning
all frågan om deras eventuella överflyttning till försäkringskassorna kan
avgöras först efter ytterligare utredning. Malmö kommunstyrelse anser alt vissa
typer av ärenden som näringsbidrag under grundutbildning och komplicerade
ärenden om bostadsbidrag åt ensamstående bör behandlas centralt. FKF framhåller
atl ersättningar som har rent försvarspolitiska motiv bör utbetalas av
försvaret. Länsstyrelsen i Kopparbergs län förordar till skillnad frän Cfs atl
befattningspenningen utbetalas av försäkringskassan.

FRI framhåller all utbetalning av dagpenning under
grundutbildning bör ske genom övergång till månadslön som utbetalas över
postgiro. Ledamoten Simonsson som har reserverat sig mot majoritetens förslag
framhåller alt majoriteten har överskattat såväl den administrativa börda de
nuvarande rutinerna utgör som rationaliseringseffekten av sill förslag.

Kammarrätten i Göteborg samt länsstyrelserna i Göteborgs
och Bohus samt Norrbottens län framhåller att försäkringsdomstolen bör ingå i
besvärsordningen.

Ersättning ät civilförsvarspliktiga Nuvarande ordning

Nuvarande förmånssystem för civilförsvarspliktiga drar en
gräns mellan dem som är i resp. över värnpliktsåldern (yngre och äldre
civilförsvars-pliktiga). De yngre har i princip samma förmåner som
försvarsmaktens värnpliktiga under repetitionsutbildning enligt följande.

Penningbidrag utgår efter en skala som omfattar åtta
personalgrupper och utgör fr. o. m. den 1 juli 1973 lägst 11 kr. för dag
(manskap) och högst 28:50 kr. för dag (kårchefer m. fl.). Efter fullgjord
tjänstgöring under 300 dagar, inberäknat tjänstgöring enligt värnpliktslagen
och lagen om vapenfri tjänst, utgår tjänslgöringspremie med 4 kr. för dag. I
vissa fall kan också tillägg till tjänstgörings-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 52

premie ulgå med 4 kr. för dag. Befäl och vissa
specialister får vidare utbildningspremie med 15 kr. för dag. Den sammanlagda
ersättningen kan härigenom variera från lägst 11 till högst 47:50 kr. för dag.
Därutöver kan yngre civilförsvarspliktig fä behovsprövat familjebidrag i form
av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.

CivUförsvarspliktig över värnpliktsåldern får civilförsvarspenning.
Denna utgår fr. o. m. den 1 januari 1974 med belopp som motsvarar 0,2 % av den civilförsvarspliktiges
årsinkomst. Årsinkomsten antas vara lika med det högsta beloppet i den
inkomstklass som den civilförsvarspliktige tillhör med hänsyn till sin sjukpenninggrundande
årsinkomst enligt lagen om allmän försäkring. Beloppen är lägst 11 och högst 78
kr. för dag. Utöver civilförsvarspenning kan utbildningspremie utgå enligt
samma grunder som för yngre civilförsvarspliktig.

Både civilförsvarspliktiga i och över värnpliklsåldern
åtnjuter under tjänstgöring fri kost, fritt logi, fria resor, kontanta ersättningar
för naturaförmåner saml v i s s a sjukförmåner. 1 förekommande fall utgår begravningshjälp
och ersättningar vid olycksfall efter i stort sett samma bestämmelser som för
värnpliktiga inom försvarsmakten.

Avlöningsförmåner (penningbidrag, civilförsvarspenning,
familjebidrag, premier) utgår under utbildning men inte för övning. Undantag
utgör övning i omedelbar anslutning lill utbUdningen, dä ersättning utbetalas
som vid utbildning. Kontanta ersättningar utgår vidare bara för dygn under vilkel
minst sju limmar las i anspråk för färd, tjänstgöring m. m. Undantag från denna
regel kan dock göras för civilförsvarspliktig med annan än sedvanlig arbetstid,
t. ex. skiftarbetare som på grund av tjänstgöringen förlorar arbetsinkomst.

Kostnader för förmåner åt verkskyddspersonal åligger det
vederbörande arbetsgivare atl svara för.

Vapenfria tjänslepliktiga samt elever i bistånds- och katastrofulbildning
får under tjänstgöring inom civilförsvaret ersättning enligt de bestämmelser
som gäller vid övrig vapenfri tjänstgöring resp. bistånds-och
katastrofutbildning.

Nu gällande bestämmelser om avlöning m. m. till
civilförsvarspliktiga skall tillämpas i den män inte särskilda föreskrifter,
som är avsedda för civilförsvarsberedskap eller tid då beredskapsövning får
anordnas vid försvarsmakten, i stället skall tillämpas. Sådana särskilda
föreskrifter har f. n. inte utfärdats. Familjebidragsförordningen är
till-lämplig även vid tjänstgöring under beredskapslillslånd och krig för
civilförsvarspliktiga i värnpliktsåldern.

Kommunalt anställd personal som enligt civilförsvarslagen
fullgör civUförsvarstjänstgöring i kommunal anställning under
civilförsvarsberedskap behåller under tjänstgöringen de avlöningsförmåner som
är förenade med anställningen. Dämtöver ulgår utbildningspremie, fria

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 53

resor m.m., förplägnad och inkvartering enligt för övriga
civilförsvarspliktiga gällande regler. Det åligger kommunen att svara för
avlöning och annan ersättning till denna personal.

Förinånsutredningen

Löneformer och lönenivåer

Med inriktning på atl inom ungefär oförändrad kostnadsram
skapa ett nytt förmänssystem, som är enkelt, praktiskt och rättvist och som
samtidigt ger social trygghet, har utredningen undersökt olika löneformer och
lönenivåer. Med de korta utbildningstider civilförsvaret har är elt enkelt och
praktiskt syslem särskilt angeläget anser utredningen. De löneformer som har
undersökts har benämnts prestationslön, befattningslön, tjänsletidslön,
behovslön och kompensalionslön samt kombinationer mellan dessa löneformer.

Utredningen anser atl behovslön, som innebär etl syslem
där lönen differentieras efter den enskildes försöriningsbörda och
bostadskostnad, är lämpligast i kombination med någon av de övriga
löneformerna. Fyra alternativ för tillämpning av behovslöneprincipen behandlas
av utredningen. De tre första är ett fast, inte behovsprövat familjetillägg,
ett syslem där kontantlönen utgår efter någon av två eller tre nivåer beroende
på försörjningsplikt samt nuvarande familjebidragssystem. Som fjärde alternativ
upptas ett separat familjestöd. Detta är avsett för de fall när en daglön som
omfattar normal kostnad för familjeförsörjning inle är tillräcklig på grund av
särskilt stor försörjningsbörda och bostadskostnad. Om det visar sig nödvändigt
alt differentiera lönerna efter behov, finner utredningen atl något av de två
sistnämnda alternativen bör väljas.

Utredningen anser att skillnader i uppgifternas art och
utbildningens längd motiverar att lönerna differentieras efter befattning eller
tjänstetid. Den förordar att kontatersättningen bestäms efter utbildningens
längd men avvägs sä att hänsyn- samtidigt tas till befallningsnivå. Antalet
ersättningsnivåer bör minskas frän åtta lill tre eller fyra. Särskilda premier
bör inte utgå.

Ett enhetligt förmånssystem bör tillämpas på samtliga
civilförsvars-pliktiga. Vid sidan om detta system bör ställas befälsanställda,
civilförsvarschefer m. fl. samt vapenfria tjänslepliktiga och elever i
bistånds- och katastrofutbildning vid tjänstgöring inom civilförsvaret.
Verkskyddets och lokala allmänna civilförsvarets personal bör fä samma
ersättningar.

Utredningen föreslår att rätten lill konlantersättning
utvidgas till alt gälla all heldagsljänstgöring, oberoende av om denna är utbUdning
eller övning.

Den nuvarande stora spännvidden mellan högsta och lägsta
ersättning för elever i samma ulbUdningskurscr bör enligt utredningen minskas.
Den övre kompensationsgraden bör normalt inte översliga 100%. Sådana principer
som marknadsmässig lön, kompensationslön eller värnpliktsav-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 54

löning bör inte vara helt utslagsgivande för elt nytt
förmånssystem. Ersättningsnivån bör i första hand avpassas efter den nuvarande
totala genomsnittliga kontantersättningen lill civilförsvarspliktig. En sådan
civilförsvarslön kan enligt utredningen lämpligen utgöras av daglön och
daglönetillägg.

Daglön och daglönetillägg

Utredningen föreslår att en enhetlig skattefri ersättning -daglön-utgår
till alla civilförsvarspliktiga vid utbildning och övning. Daglönen ersätter
tio av de nuvarande ersättningsformerna. Indelningen i äldre och yngre
civilförsvarspliktiga upphör. Alla civilförsvarspliktiga utom undsättningskårernas
värnpliktiga indelas vid utbildning i fyra daglönegrupper med hänsyn till
utbildningens sammanlagda längd i dagar. Ersättningarna föreslås utgå med 50,
60, 70 och 80 kr. för dag i resp. grupp. Utredningen hänför de
uppskovsvärnpliktiga i undsätlningskårerna lill daglönegrupp 1 och värnpliktigt
plulonsbefäl lill grupp 11. Daglönen skall i princip täcka kostnaderna för
bostad, familjeförsörjning och övriga löpande omkostnader för den civilförsvarspliktige.
En dagersättning om 50 kr. motsvarar per år räknat två och en halv gånger det
för januari 1973 gällande basbeloppet. Ersättningen motsvarar ungefär nuvarande
penningbidrag och familjebidrag till gift menig värnpUktig, som är
försörjningsskyldig mol hustru och elt barn och har en bostadskostnad på 500
kr. för månad.

Vid övning i direkt anslutning till utbildning föreslås
samma ersättning som vid utbildning. Daglönen vid annan övning bör enligt
utredningen utgå med ett för alla enhetligt belopp utan anknytning till
gruppindelningen. Beloppet bör motsvara den lägsta föreslagna daglönen under
utbildning. Ersättningen bör utgå vid heldagsövning oberoende av vilken
veckodag övningen infaller på. Vid korta övningar föreslås dock en reducerad
daglön. Förslaget om daglön vid utbildning och övning beräknas innebära en
avsevärt förenklad administration för myndigheter och verkskyddspliktiga
företag.

För de fall då daglönen inte når upp lill socialhjälpsnivå
föreslår utredningen etl d a g I ö n e t i 1 I ä g g. Utredningen framhåller
att en allmän höjning av daglönen så att en förstärkning av denna blir
överflödig skulle medföra stora kostnader. Det föreslagna daglönetillägget
motsvarar skillnaden mellan daglön och socialhjälpens grundbelopp. Daglönetilläg-gel
fastställs genom individuell prövning efter vissa schablonmässiga regler. Bidragsberättigade
skall vara make/maka, minderårigt barn, sammanboende med gemensamt barn samt
husföreståndarinna eller motsvarande under viss förutsättning. För att förenkla
behovsprövningen föreslär utredningen att civil inkomst i familjen upp lill 500
kr. för månad skall utgöra fribelopp. Överskjutande del skall helt påverka
tillägget. Antalet berättigade till daglönetillägg beräknas uppgå till ca 10 %
av de årligen utbildade. Vid övning som inte sker i direkt anslutning lill
utbildning föreslår utredningen atl daglönetillägg inte skall utgå.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 55

Övriga förmåner m. m. samt kostnader

1 fråga om naturaförmånerna fri kost, fritt logi, fria resor
och fri sjukvård samt de olika kontanta ersättningarna för dessa föreslår
utredningen vissa smärre förbättringar. Det särskilda olycksfallsskyddet bör
omfatta även verkskyddets personal. Övriga ersättningar vid skada och sjukdom
föreslås i vissa avseenden bli samordnade med de värnpliktigas grundläggande
ekonomiska skydd vid skada och sjukdom.

Utredningen
anser att s k a t t e p I i k t inle nu bör införas för de föreslagna
ersättningarna. Bara om skattefrihet upphävs för de värnpliktigas grundförmåner
bör motsvarande omläggning övervägas för civilförsvarslönen. Utöver den värdesäkring
som anknytningen av daglönetillägget till basbeloppet medger bör daglönen indexregleras.

Totalkostnaden
för daglön och daglönetillägg beräknas vid 116 000 utbildningsdagar tUl 7 milj.
kr. för år, varav ca 900 000 kr. utgör arbetsgivarnas kostnader för verkskyddspersonalens
kontantförmåner. Utredningens förslag till nytt förmånssystem beräknas medföra
en total åriig kostnadsökning på 400 000 kr. Härav faller 40 000 kr. för år på
arbetsgivarna. Eftersom utredningen enligt direktiven skall utgå från ungefär
nuvarande förmånskoslnader saknas utrymme för förslag om visst belopp för
daglön under heldagsövning. Utredningen framhåller dock all om den planerade
övningsvolymen om 80 000 övningsdagar tas ul som heldagsövningar och
ersättningen sätts till exempelvis 25-30 kr. för sådan övningsdag blir
kostnadsökningen för kontantförmåner 2-4 milj. kr. för år.

Förmåner under beredskap och krig

Utredningen föreslår som huvudregel för
civilförsvarsförmånerna under beredskap och krig alt de civilförsvarspliktiga
jämställs med försvarsmaktens värnpliktiga. 1 de fall jämställdheten med
värnpliktiga kan medföra lägre ersättning än under fredstjänstgöring, ulan atl
den sociala tryggheten upphör, får detla accepteras under krigsförhållanden.
Föreslagen daglön och daglönclillägg bör kunna tillämpas under viss övergångslid
vid beredskapslillslånd.

För kommunalt anställda som enligt civilförsvarslagcn
fullgör civilförsvarstjänstgöring i kommunal anställning under civUförsvarsberedskap
och för verkskyddets civilförsvarspliktiga har resp. arbetsgivare liksom i fred
alt svara för förmånerna. 1 fråga om verkskyddspersonalen föreslår utredningen atl
vederbörande arbetsgivare ges möjlighet alt betala ordinarie lön och de tillägg
som normalt kan ulgå i stället för alt tillämpa de förmåner som gäller för
övriga civilförsvarspliktiga.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 56

Remissyttrandena

Allmänt

Utredningens förslag till nytt förmånssystem för civilförsvarsplikliga
tas i allmänhet emot positivt av remissinstanserna. De framhåller bl. a. atl
förslaget tillgodoser kraven att ett förmånssystem skall vara enkelt, praktiskt
och rättvist för dem som fullgör tjänstgöringen och ge möjlighet tiU social
trygghet.

De remissinstanser som i huvudsak tillstyrker föreslaget
daglönesystem är bl. a. Cfs, FCF, socialstyrelsen, RFV, samtliga hörda
länsstyrelser. Svenska kommunförbundet, SAF, Civilförsvarsförbundet, Sveriges
verk-skyddsförbund och LRF. LO, SACO och SR meddelar atl de inle har några
synpunkter pä belänkandet.

I fråga om de av utredningen granskade alternativa
förmånssystemen framhåller Cfs atl styrelsen tidigare i olika sammanhang har
framhållit skillnaderna i personalstruktur mellan försvarsmaktens värnpliktiga
och de civilförsvarsplikliga. Styrelsen anser atl detla argument fortfarande
gäller, vilkel motiverar skillnaden i ersättning mellan de olika personalkategorierna.
FRI anser det angeläget att avlöningssystemet är detsamma för all värnpliktig
och CivUförsvarspliktig eller därmed jämställd personal inom totalförsvaret.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län avstyrker bestämt atl värnpliktsavlöningsnivå
tillämpas för civilförsvarsplikliga. Liknande synpunkter anför länsstyrelsen i
Södermanlands län.

TCO anser att ersättningen under tjänstgöringen bör vara
knuten till den förlorade inkomsten under tjänstgöringstiden. RR V uttalar atl
förmånerna för de äldre civilförsvarspliktiga bör samordnas med sjukpenningsystemet
enligt lagen om allmän försäkring. För de yngre civilförsvarsplikliga bör
enligt RRV exakt samma förmåner kunna utgå som för värnpliktiga under
repetitionsutbildning. RRV anser att utredningen ytterligare bör undersöka
vissa frågor innan något visst förmåns-syslem kan förordas. RFV finner alt det
finns tekniska möjligheter att lösa löneförhållandena för civilförsvarets
personal efter de ersättningsprinciper som gäller för sjukförsäkringen.

Daglön och daglönetillägg

Enligt FPVN är det rimligt med en enhetlig kontant
ersättningsform. Nämnden ifrågasätter dock om familjebidrag bör ingå i daglönen
med hänsyn till den överkompensation som vissa härigenom får. Det bör enligt
nämndens mening inte vara någon principiell skillnad i fråga om ekonomiska och
sociala villkor mellan civilförsvarspliktiga och värnpliktiga. Nämnden kan
godta förslaget om daglön och daglönetillägg om familjebidraget bryts ut. ÖB
framhåller att orättvisor kan uppstå genom all daglönebeloppet 50 kr. föreslås
utgå till värnpliktiga vid tjänstgöring

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 57

inom civilförsvaret, oavsett om försöriningsplikt
föreligger eller inle, medan familjebidraget är behovsprövat för värnpliktiga
inom försvarsmakten. ÖB kan inte godta att värnpliktiga inom civilförsvaret
får högre sammanlagda ersättningar än försvarsmaktens värnpliktiga. Uppskovsvärnpliktiga
inom civilförsvaret föreslås därför få samma förmåner som skulle ha utgått till
dem vid tjänstgöring inom försvarsmakten. AMS bedömer atl förmåner till en och
samma personalkategori av rättviseskäl principiellt bör vara lika vid
tjänstgöring. Enligt styrelsen bör därför förmånerna för värnpliktiga och
vapenfria tjänstepliktiga vara desamma oavsett var de tjänstgör inom
totalförsvaret.

Förslaget att från daglönesyslemet undanta tjänstgöring
inom civilförsvaret på grund av lagen om vapenfri tjänst och kungörelsen om bistånds-och
katastrofulbildning tillstyrks i fråga om sistnämnda tjänstgöring av BUN och
föranleder i övrigt ingen erinran av remissinstanserna.

Cfs finner den föreslagna daglönegruppindelningen naturlig
och att daglönebeloppen i huvudsak ger en tillfredsställande ersättningsnivå.
Styrelsen konstaterar, liksom länsstyrelsen i Malmöhus län, att beloppen medför
sänkt ersättningsnivå för vissa civilförsvarspliktiga. Med hänsyn till de
väsentliga fördelar, som är förknippade med det nya systemet, anser
länsstyrelsen atl dessa övergångsproblem får accepteras.

Den föreslagna utvidgningen av rätten lill kontant
ersättning även vid övningar tillstyrks eller lämnas utan erinran av
remissinstanserna. Flera remissinstanser understryker därvid angelägenheten av
att daglön utgår vid övning. Cfs anser sig kunna godta att beloppet bestäms
till lägsta daglön vid utbildning, dvs. 50 kr. Lägre belopp bör enligt
styrelsen inte fastställas. Länsstyrelsen i Uppsala län bedömer att antalet
tillgängliga övningsdagar tvä- lill tredubblas om utredningens förslag
beträffande förmåner vid övningar godtas. Det kan då bli möjligt atl även göra
rationaliseringsvinster genom att koncentrera övningarna till en kortare
period. ÖB tillstyrker av administrativa skäl att daglön utgår till
värnpliktiga inom civilförsvaret vid fristående övningar med mindre varaktighet
än tre dagar. Länsstyrelserna i Uppsala, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus,
Värmlands och Norrbottens län förordar att ersättning ulgår även vid övningar
som tar i anspråk kortare tid än sex limmar under dygnet. Länsstyrelsen i
Kronobergs län föreslår bl. a. alt den för utbildning föreslagna
daglönegruppindelningen tillämpas även vid övning.

Detaljutformningen avdaglönelillägget godtas i huvudsak av
remissinstanserna. Länsstyrelsen i Skaraborgs län befarar atl antalet
ansökningar om daglönelillägg blir relalivi stort och förordar att prövningen
av daglönelillägg anförtros de kommunala myndigheterna som nu sker beträffande
familjebidrag. LRF framhåller att föreningen inle kan biträda förslaget rörande
egna företagare - inbegripet lantbrukare - eftersom det innebär all de inle
får någon kompensation för näringsbidraget som föreslås försvinna. LRF föreslår
att fribe-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 58

loppet för daglönetillägget för näringsidkare, däribland
lantbrukare, höjs lill 1 000 kr.

Övriga förmåner in. m. samt kostnader

1 fråga om värdesäkring av daglönen och daglönelillägget
förordar flertalet av de remissinstanser, som har uttalat sig i frågan, att en
automatisk värdesäkring genom anknytning till basbeloppet genomförs. FRI och FPVN
anmäler dock en avvikande mening i delta avseende. FRI förordar all realvärdet
behålls genom kronpåslag vid lämpliga tidpunkter. FPVN delar inte utredningens
principiella uppfattning att daglönen bör göras värdebeständig.

Cfs understryker vikten av att civilförsvarsförmånerna
inte utgör skattepliktig inkomst. Införande av skatteplikt skulle medföra en
avsevärd administrativ belastning för styrelsens del. RFV understryker att det
från ATP-synpunkt är önskvärt att beräkna pensionsgrundande inkomst pä civilförsvarsförmäner.
RSV bedömer att det föreslagna förmånssystemet utan svårighet bör kunna
anpassas lill ett system med skattepliktiga förmåner. 1 ett sådant system bör
man kunna inordna även andra former av föreslagna ersättningar som risklillägg
och koslförmåner. Svenska kommunförbundet finner utredningens förslag om
skattefriheten väl avvägt. Ur kommunalekonomisk synpunkt är det belopp som inte
beskattas ca 7 milj. kr., fördelat pä rikets samtliga kommuner - ulan
betydelse.

Utvidgningen av rätten till förplägnad vid kvällsövningar
tillstyrks av de remissinstanser som har yttrat .sig därom. Länsstyrelsen i
Kronobergs län uttalar att del under senare lid har märkts en betydande ökning
av antalet övade som använder taxi i stället för egen bil, vilket innebär
merkostnader. Delta förhåUande sägs bero på den låga ersättningen för resa med
egen bil. Enligt länsstyrelsens mening finns det skäl atl överväga en höjning
av ersättning för resa med eget fordon. Liknande synpunkter framför
länsstyrelserna i Värmlands och Jämtlands län.

Yrkesskadeförsäkringskommittén ställer sig, liksom bl. a. RFV,
positiv till utredningens strävanden alt utjämna skillnaderna mellan
civilförsvarspliktiga och värnpliktiga i fråga om reglerna om försäkringsskydd
vid skada och sjukdom. Kommitle'n anser alt särskild lagstiftning för
civilförsvarspersonalen i detta hänseende inte längre är motiverad. Kommittén
anser dock att den innan arbetet med yrkesskadeförsäkringen har slutförts inte
bör bli bunden genom etl riksdagsbeslut om detaljer i skadeskyddet för de
civilförsvarspliktiga. FCF anser att förmånen av fri hälso- och sjukvård bör
gälla även vid färd lill och från inskrivning. Utredningens förslag om det
särskilda olycksfallsskyddet inom verkskyddet tillstyrks av bl. a. FCF och
SAF. Det föranleder i övrigt inte någon erinran.

SAF framhåller att om arbetsgivaren även i fortsättningen
skall svara för kostnaderna för ersättning till verkskyddspersonal, bör
arbetsgivaren

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 59

inte bli skyldig alt betala högre ersättning till en
person när han tjänstgör i verkskyddet än då han arbetar för arbetsgivarens
räkning. Beträffande verkskyddet föreslår SAF vidare att arbetsgivaren bör ha besvärsrält
rörande beslut om förmän till civilförsvarspliktig.

Utredningens förslag beträffande utbetalning och övrig
administration av förmånerna godtas eller lämnas ulan erinran av
remissinstanserna.

Förslaget om förmåner till civilförsvarspliktiga under beredskap
och krig godtas i allmänhet av remissinstanserna. Cfs anser atl utredningen bör
få i uppdrag att ytteriigare utreda och föreslå lämpligt system för ersättning m.
m. till värnpliktiga och civilförsvarspliktiga i krig. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län föreslår alt fredsbestämmelserna med daglön och daglönelillägg
tillämpas även under beredskap och krig.

Departementspromemorian

Arbetsgruppen föreslär att ersättning till de
civilförsvarspliktiga utgår efter samma riktlinjer som i det föregående har
redovisats för bl. a. värnpliktiga under repetitionstjänstgöring, nämligen enligt
normer som bygger på sjukförsäkringssystemet och kompletteras med garantinivå, familjebidrag
för vissa och befattningspenning. Genom att de civilförsvarspliktiga under
utbildning och övning får ersättning enligt sjukförsäkringssystemet försvinner
den rad av ersättningar som i dag utgår till denna grupp. Den nuvarande
kopplingen mellan ålder och ersättning upphör.

Remissyttrandena

Arbetsgruppens förslag mottas i allmänhet positivt av
remissinstanserna. Cfs anser att anknytningen till sjukförsäkringssystemet har
uppenbara fördelar. Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller alt reformen
inte får innebära alt någon får en lägre ersättning än den som utgår med
nuvarande ersättningssystem. Länsstyrelserna i Kronobergs och Kristianstads
län samt LRF framhåller behovet av en tillräckligt hög garanlinivå för dem som
av olika skäl inle omfattas av eller har en låg sjukpenning. RFV och FKF
föreslär att garantinivån knyts till någon av de inom socialförsäkringssystemet
nu gällande miniminivåerna, nämligen föräldrapenningen om 25 kr. eller del
kontanta arbetsmarknadsstödet om 35 kr.

FRI anser del tveksamt om de civilförsvarspliktiga
speciellt under utbildning belastas med sådana uppgifter all befatlningspenning
är motiverad. FRI framhåller vidare atl ersättning enligt sjukförsäkringssystemet
bör kompletteras med en åldersgräns under vilken dagpenning bör utgå åtminstone
lill yngre civilförsvarspliktiga som inte har fullgjort grundutbildning som
värnpliktiga. Vidare bör ersättningen enligt sjukförsäkringssystemet reduceras
med 10 kr. för dag för naturaförmåner. Cfs

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 60

framhåller till skillnad frän RSV atl
befattningspenning bör vara skattefri.

Cfs framhåller atl ersättning åt verkskyddspersonalen bör
bekostas av resp. företag och atl administrationen härför bör ses över. SAF
anser atl staten bör överta kostnaden för verkskyddel och om så inte skulle ske
förordar SAF ersättning till civilförsvarsplikliga enligt UFV.s förslag. Cfs
förordar atl de civilförsvarspliktigas möjUgheter att få bilersättning och
nivån på denna förbättras. SAF föreslår att "Vpl 1 O-kort" skall
gälla för civilförsvarsplikliga vid utbildning på central skola.

Socialstyrelsen framhåller alt de läkare som med stöd av
krigssjukvårdslagen genomgår styrelsens kurser i försvars-och katastrofmedicin
i ersältningshänseende hillills har jämställts med civilförsvarspliktiga.
Styrelsen ifrågasätter om detta betraktelsesätt är riktigt med hänsyn till att ulbildningsplikten
för läkare är ett för dem exklusivt åläggande. De motsvarande cisällningsbestämmelserna
innebär atl läkare som genomgår samma utbildning får olika ersättningar
beroende på ålder och anställningsform. Styrelsen föreslår att samtliga här
aktuella läkare erhåller ett skattefritt penningbidrag om 175 kr. för dag.
Beloppet hur beräknats med hänsyn lill inkomstbortfall. 1 enlighet med
bestämmelserna för löncplansanställda läkare inom försvaret med privatpraktik
föreslås vidare privatpraktiserande läkare utöver penningbidraget få praktikhindcrlillägg
om 216 kr. för dag för all täcka fasta utgifter under den tid praktiken inle
har kunnat hållas öppen på grund av kursdeltagandc.

Föredraganden Nuvarande ordning

Till värnpliktig och fast anställd vid försvarsmakten som
fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1941:967) samt värnpliktig som
genomgår utbildning till befattning för kompanibefäl eller motsvarande
utbildning som inte fullgörs enligt nämnda lag utgår kontanta ersättningar och
andra förmåner av olika slag. Det förfaltningsmässiga underlaget för dessa
ersättningar m. m. redovisar jag längre fram i etl särskilt avsnitt.

Under tiden för föreskriven tjänstgöring får värnpliktig
penningbidrag med ett fast belopp för dag som varierar efter den militära
graden. Vid sjö- och flygljänstgöring ulgår särskild ersättning som också den
varierar efter den värnpliktiges Ijänslegrad och arten av tjänstgöring.
Värnpliktig under grundutbildning får tjänstgöringspremie med elt fast belopp
för dag efter elt visst antal dagars tjänstgöring. Utbildningspremie utgår till
värnpliktig som har ultagits för och med godkända vitsord genomgått
befälsutbildning. Premiens storiek varierar med hänsyn lill vilken typ av
befattning utbildningen avser. Under utbildning lill regementsofficer kan
värnpliktig efter viss tid i stället för penningbidrag fä ersättning med belopp
som motsvarar viss del av månadslönen i löneklass T 3.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 61

Vid utryckning från grundutbildning erhåller värnpliktig
utryckningsbidrag.

Enligt gällande bestämmelser är medlemmarna i den
värnpliktiges familj berättigade till familjebidrag. Detla utgår kontant och
omfattar familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och
begravningsbidrag.

Familjepenning beviljas med visst belopp för dag för
hustru, frånskild hustru och under vissa villkor husföreståndarinna samt
med ett lägre belopp för dag för annan familjemedlem. Bor värnpUktig tillsammans
med familjemedlem utgår bostadsbidrag motsvarande kostnaderna för den
värnpliktiges och familjemedlemmens bostad.

För ensamstående värnpliktig beviljas bostadsbidrag endasl
i den mån särskilda skäl föreligger.

Värnpliktig kan få särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader
(bränslebidrag), flyttningskostnader och magasineringskostnader samt i vissa
fall särskilt bidrag för mer än en bostad.

Värnpliktig som driver näring eller rörelse kan fä
näringsbidrag med visst belopp för dag för att bestrida kostnader som uppkommer
till följd av tjänstgöringen.

Rätten till familjebidrag är behovsprövad.
Behovsprövningen, som till sin karaktär närmast är en inkomstprövning, är av
två slag, nämligen normerad behovsprövning och fri behovsprövning. Skillnaden
mellan normerad behovsprövning och fri behovsprövning är närmast att familjemedlemmars
inkomster vid den fria behovsprövningen inle påverkar bidragsbeloppet enligt de
speciella regler, som har utformats för den normerade behovsprövningen, utan
efter vad som med hänsyn till omständigheterna i del enskilda fallet får anses
skäligt. Detla medför att några bestämda regler för den fria behovsprövningen
inte kan ges. Den fria behovsprövningen får dock inte leda till ett bättre
bidragsresultat än om normerad behovsprövning hade tillämpats.

Under tjänstgöring får värnpliktig ett visst antal fria
resor. Dessutom har han rätt att köpa elt valfritt antal resor till ett
enhetspris av 10 kr. per resa. Värnpliktig erhåller fri förplägnad, fri
inkvartering samt fri hälso- och sjukvård. Under vissa förutsättningar kan i
stället för fri förplägnad utgå förplägnadsersättning, måltidsersättning,
mässpenningar och färdkoslersättning. I vissa fall utgår inkvarteringsersätlning
i stället för fri inkvartering. Om övernattning är nödvändig vid fri resa får
värnpliktig ersättning för nattlogi. Värnpliktig som har tillstånd att i
tjänsten använda egna kläder får beklädnadsersällning.

Till vapenfri tjänstepliktig och elev i bistånds-och katastrofulbildning
utgår i stort sett samma ekonomiska förmåner som till värnpliktig.

Samtliga redovisade ersättningar är skattefria utom de
särskilda ersättningarna vid sjö- och flygtjänstgöring samt näringsbidragen.
Flertalet av de egentliga vämpliktsförmånerna utbetalas kontant till de
värnpliktiga av vederbörande ulbildningsmyndighet. Familjebidragsären-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 62

dena handläggs av kommunerna. Försvarels civilförvaltning
utövar tillsyn av familjebidragsförfaltningarnas tillämpning. Den direkta
tillsynen över familjebidragsverksamheten i kommunerna utövas av
länsstyrelserna som bl. a. prövar besvär över familjebidragsbeslut. Över
länsstyrelses beslut om tillämpningen av familjebidragsförordningen anförs
besvär hos kammarrätt.

Till civilförsvarspliktiga utgår olika ersättningar
beroende på om det är yngre civilförsvarspliktiga (i värnpliklsåldern) eller
äldre civilförsvars-pliktiga (över värnpliklsåldern). De yngre har i princip
samma förmåner som försvarsmaktens värnpliktiga under repetitionsulbildning
enligt följande.

Penningbidrag utgår efter en skala som omfattar åtta
personalgrupper. Efter fullgjord tjänstgöring under 300 dagar, inberäknat
tjänstgöring enligt värnpliktslagen och lagen om vapenfri tjänst, utgår
tjänstgöringspremie med visst belopp för dag. 1 vissa fall kan också tillägg
till tjänslgöringspremie utgå med visst belopp för dag. Befäl och vissa
specialister får vidare utbildningspremie med visst belopp för dag. Dessutom
kan yngre civilförsvarspliktiga i likhet med värnpliktiga få behovsprövat
familjebidrag.

Civilförsvarspliktig över värnpliktsåldern får
civilförsvarspenning. Denna ulgår med belopp som motsvarar 0,2 % av den civilförsvarspliktiges
årsinkomst. Utöver civilförsvarspenning kan utbildningspremie ulgå enligt samma
grunder som för yngre civilförsvarspliktig.

Civilförsvarsplikliga både i och över värnpliktsåldern får
under tjänstgöring fri kost, fritt logi, fria resor, kontanta ersättningar för
naturaförmåner, vissa sjukförmäner och begravningshjälp samt i förekommande
fall ersättningar vid olycksfall efter i stort sett samma bestämmelser som för
värnpliktiga inom försvarsmakten.

Avlöningsförmåner (penningbidrag, civilförsvarspenning),
familjebidrag och premier utgår under utbildning men inte för övning. Undantag
utgör övning i omedelbar anslutning till utbildningen. Kontanta ersättningar
utgår vidare i regel bara för dygn under vilket minst sju timmar las i anspråk
för färd, tjänstgöring m. m.

Vapenfria tjänslepliktiga och elever i bistånds- och
katastrofutbildning får under tjänstgöring inom civilförsvaret ersättning
enligt de bestämmelser som gäller vid övrig vapenfri tjänstgöring resp.
biständs- och katastrofutbildning.

Kostnader för förmåner ät verkskyddspersonal åligger del
vederbörande arbetsgivare att svara för.

Kommunall anställd personal som enligt civilförsvarslagen
fullgör civUförsvarstjänstgöring i kommunal anställning under
civilförsvarsberedskap behåller under tjänstgöringen de avlöningsförmåner som
är förenade med anställningen. Därutöver ulgår utbildningspremie, fria resor m.
m., förplägnad och inkvartering enligt reglerna för övriga
civilförsvarspliktiga. Det åligger kommunen att svara för avlöning och annan
ersättning till

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 63

denna personal.

Det nuvarande förmånssystemet för värnpliktiga utformades i
väsentliga delar vid liden för andra världskriget. Även om förmånssystemet
efter hand har genomgått vissa förändringar har utvecklingen under senare år
utom och inom försvaret gett anledning att se över principerna för de
värnpliktigas m. fi. förmåner. För civilförsvarets del har erfarenheterna
visat att nuvarande förmånssystem, som beslutades år 1962, behöver anpassas
till civilförsvarets ändrade utbildningsorganisation och personalstruktur.

Förmånsutredningen

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades i
november 1970 en sakkunnig för att utreda systemet för förmåner åt värnpliktiga
m. fl. Den sakkunnige som antog namnet utredningen rörande systemet för
förmåner åt värnpliktiga m. fl. (UFV) överlämnade i november 1972 belänkandet (SOU
1972:68-69) Värnpliktsförmåner. 1 betänkandet redovisas principförslag rörande
förmåner ät värnpliktiga, vapenfria tjänslepliktiga och inskrivningsskyldiga.
Utredningen överlämnade i oktober 1973 betänkandet (SOU 1973:40) Civilförsvarsförmäner
med förslag till nytt förmånssystem för de civilförsvarspliktiga.

UFV har i belänkandet om värnpliktsförmåner föreslagit en
ökad satsning på generella förmåner. De grundläggande principerna för del
kombinerade system, som utredningen föreslår, är studiesocial ersättning under
grundutbildning, ersättning efter befattning under repetitionsutbildning och
lägst socialhjälpsslandard för del familjesociala stödet.

Med sludiesocial ersättning avses en ersättning, som i
princip ger den värnpliktige samma ekonomiska levnadsvillkor som studerande,
som uppbär studiemedel. Den studiesociala ersättningen föreslås kompletterad
med tillägg som är motiverade med hänsyn lill bl. a. social trygghet,
differentierade utbildningslider och tjänstgöringsförhållanden samt rek-ryleringsskäl
och motivationsfaktorer. Bostadskostnad för ensamstående är inräknad i
dagersättningen. Det föreslagna förmånssystemet under repetitionsutbildning
innefattar en kontant skattefri dagersättning, bestämd efter befattning i
krigsorganisationen och i förekommande fall kompletterad med familjebidrag. UFV
föreslår vidare att del vid sidan av dagpenningen under repetilionsutbildning
skall utgå full täckning för bostadskostnaden efter behovsprövning. Utredningen
föreslår atbfamiljepenningen utgår med belopp som motsvarar de riktlinjer och
normer för socialhjälp som tillämpas bl. a. inom Stockholms kommun.

Beträffande särskilda ersättningar, familjebidrag och
naturaförmåner föreslår UFV alt de behålls i stort enligt nuvarande form. Dock
föreslås att sjukbidraget slopas.

Utredningen föreslår vidare ett syslem med frikort för
obegränsat antal

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop,
1975:37 64

fria resor med statens järnvägar.

Värnpliktsförmånerna föreslås i huvudsak bli skattefria
och i princip värdebesländiga genom anknytning till basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring eller annan indexreglering.

Förslagen till förbättrade förmåner åt värnpliktiga gäller
i tillämpliga delar även vapenfria tjänslepliktiga och inskrivningsskyldiga.

Den lokala administrationen av familjebidragen föreslås
bli överflyttad från kommunerna Ull försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket
föreslås bli tillsynsmyndighet och första besvärsinstans. Försäkringsdomstolen
föreslås som slutlig besvärsinstans i familjebidragsmål.

För civilförsvarspliktiga föreslår utredningen att en
enhetlig skattefri ersättning - daglön - utgår vid utbildning och övning.
Indelningen i äldre och yngre civilförsvarspliktiga upphör. Alla
civilförsvarspliktiga utom undsättningskärernas värnpliktiga indelas vid
utbildning i fyra daglönegrupper med hänsyn till utbildningens sammanlagda
längd. Om daglönen inle når upp till socialhjälpsnivå föreslår utredningen ett
daglönetillägg.

1 fråga om naturaförmånerna fri kost, fritt logi, fria
resor och fri sjukvård saml de olika kontanta ersättningarna för dessa föresläs
vissa smärre förbättringar. Utredningen föreslär all sistnämnda förmåner skall
vara skattefria samt indexregleras.

För kommunall anställda som enligt civilförsvarslagen
fullgör civilförsvarstjänstgöring i kommunal anställning under
civilförsvarsberedskap föreslås arbetsgivaren liksom i fred få svara för
kostnaderna för förmåner. Detta gäller också för verksskyddets
civilförsvarspliktiga.

Departementspromemorian

Med utgångspunkt i UFV:s betänkanden, remissullåtandena
över dessa, förslag från värnpliktskonferenser, värnpliktiga arbetsgrupper,
politiska ungdomsförbund m. m. uppdrog jag ål en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet
att arbeta fram förslag till nytt ersättningssystem för värnpliktiga m. fl.
Arbetsgruppens förslag redovisades i november 1974 i en departementspromemoria
(Ds Fö 1974:2) med principiella förslag angående ersättningar åt värnpliktiga m.
fl.

Arbetsgruppen föreslår att värnpliktiga under
grundutbildning får dels en fast ersättning för dag, dels en kompletterande
ersättning för den längre tid som de tas i anspråk i jämförelse med andra
värnpliktiga. Detta innebär alt nuvarande tillägg till dagersättningen i form
av utbildnings-och Ijänslgöringspremier försvinner. Likaså försvinner nuvarande
koppling mellan grad och lön.

Den föreslagna "ersältningstrappan" föreslås
omfatta värnpliktiga, vapenfria tjänslepliktiga och elever i bistånds- och katastrofulbildning
under grundutbildning och repetilionsutbildning i omedelbar anslutning tiU
grundutbildning.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 65

För värnpliktiga under repetitionsulbildning föreslår
arbetsgruppen ersättning enligt modeU efter sjukförsäkringssystemet. För dem
som av olika anledningar inte tillgodoses genom denna princip bör ersättningen
kompletteras med familjesocialt stöd. För dem som av olika skäl inle omfattas
av sjukförsäkringen föreslår arbetsgruppen en nedre garantinivå. Vidare
föreslås att en extra ersättning i form av befattningspenning utgår tiU dem som
genom sin befattning i krigsorganisationen har specieUt ansvar och merarbete.
Det här redovisade ersättningssystemet föreslås gälla även för vapenfria Ijänslephktiga
och elever i bistånds- och katastrofutbildning under repetitionsutbildning.

Ersättningssystemet under grundutbildningen bör enligt
arbetsgruppen tUlämpas även vid utbildning lill värnphktig officer,
reservofficer och regementsofficer. Systemet med utbildningspremier för
utbildning liU miUtär befattning för värnpliktigt kompanibefäl, lUl regementsofficer
och i förekommande fall reservofficer har arbetsgruppen inte funnit anledning
att ifrågasätta.

Arbetsgruppen avvisar tanken på fast anställning av regementsofficers-aspiranter
men föreslår att en aspirant som skiljs från utbildningen får ordinarie
ersättning under en kalendermånad efter det all han har delgetts beslut om
skiljande från utbildningen.

Nu utgående riskliUägg bör enligt arbetsgruppen finnas
kvar med hänsyn lill den aktiva personalens motsvarande förmåner.

Arbetsgruppen föreslår alt utryckningsbidraget successivt
höjs och att de som under grundutbildningen har fått famUjebidrag får behålla
delta under en månad efter utryckningen.

För familjesocialt stöd föreslär arbetsgruppen att
nuvarande famUje-medlemsbegrepp t.v. skaU behållas i huvudsak oförändrat.
Arbetsgruppen föreslår vidare atl det liksom nu skall finnas endast två
familjepenningbelopp, nämligen ett belopp för hustru, frånskUd hustru och -
under vissa vUlkor - husföreståndarinna saml ett annat belopp för barn och vissa
andra anhöriga. Beloppens storlek bör anpassas till den socialhjälpsnorm som
gäller i Stockholms kommun.

Arbetsgruppen föreslår att bostadsbidrag skall utgå enligt
de grunder som f.n. gäller. Medelstilldelningen för bostadsbidrag ät
ensamstående bör fortsätta atl öka för alt en mer generös tolkning skall kunna
göras i gränsfall.

Beträffande särskUt bostadsbidrag för
uppvärmningskostnader, för flyttningskostnader och för magasineringskostnader,
bostadsbidrag för mer än en bostad samt begravningsbidrag föreslår
arbetsgruppen att de behålls. Däremot föreslås alt sjukbidragen slopas.

Näringsbidraget bör behållas. Tillämpningsföreskrifterna
för bidraget bör däremot enligt arbetsgruppen ses över.

Arbetsgruppen föreslår atl nuvarande regler för behovsprövning
och beskattning behålls.

Arbetsgruppen anser att de nu gäUande reseförmånerna är tiUfredsställande.
Ytterligare förbättringar bör dock göras för dem som har långa

5 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 37.

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 66

avstånd eller dåliga kommunikationer tiU hemorten.

Arbetsgruppen föreslår atl de nuvarande förplägnads-,
mållids-, färdkost-, inkvarterings- och beklädnadsersättningarna behälls.
Mässpenningar bör på sikt avvecklas. Detta bör dock kopplas lill en förhandlingsmässig
lösning av frågan för den fast anställda personalen.

Arbetsgruppen föreslår alt ersättning lill
civilförsvarspliktiga utgår på samma sätt som i det föregående har föreslagits
för bl. a. värnpUkliga under repetitionsutbUdning, nämligen enligt modell efter
sjukförsäkringssystemet kompletterat med garanlinivå, familjebidrag för vissa
samt befallningspenning.

Arbetsgruppen delar UFV:s synpunkter på administrationen
av familjebidragen tiU värnpliktiga under grundutbildning och föreslår att
samma ordning skall gälla för samtiiga ersättningar åt värnpliktiga under repetitionsulbildning
och för civUförsvarspliktiga under utbildning och övning utom i fråga om
befattningspenningen. Frågan om försäkringsdomstolen som slutUg besvärsinstans
bör ytterligare övervägas.

Arbetsgruppens principiella förslag om ersättning åt
värnpliktiga m. fl. stöds av flertalet remissinstanser. 1 vissa detaljfrågor
har förslagen föranlett erinringar och ändringsförslag.

Överväganden och förslag

Innan jag tar de olika förslagen under ö-vervägande vUl j'dg
erinra om de förslag om förbättrade värnpliklsförmåner som riksdagen nyligen
har godkänt (prop. 1975:1 bU. 6 s. 67, FöU 1975:3, rskr 1975:25), De
värnpliktiga får därigenom höjd dagpenning och höjt utryckningsbidrag.
Samtidigt höjs hustrupenningen. Ensamstående värnpliktiga får vidare ökade
möjligheter all erhålla bostadsbidrag och de som under tjänstgöringen har
erhållit familjebidrag får behålla delta en månad efter utryckningen. Förlängt
familjebidrag har också som jag tidigare har redovisat förordats av
arbetsgruppen.

Jag vill inledningsvis konstatera all de värnpliktigas
villkor under en följd av år successivt har förbättrats. De kontanta
ersättningarna har kontinucriigt höjts. Det familjesociala stödel har stärkts.
Bostadsbidrag lill ensamstående har kommit att ulgå till allt fler. EU särskUt
olycksfallsskydd för värnpliktiga har införts. Genom successiva reformer på
reseområdet har de ekonomiska hindren för de värnpliktigas hemresor praktiskt
taget helt undanröjts.

Olika åtgärder har vidtagits för atl öka de värnpliktigas
inflytande över värnpliktsutbildningen och övriga villkor. Vämpliklskonferenserna
och demokratiförsöken på en rad förband är exempel på dessa demokratisc-ringssträvanden.

Trots detta kan man konstalera alt
värnpliktstjänstgöringen fortfarande innebär bl. a. ekonomiska uppoffringar
för många värnpliktiga. Dessa

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 67

uppoffringar blir mera kännbara om den värnpliktige har
bildat familj eller har annan försörjningsbörda. Allt fler värnpliktiga har
redan under grundutbildningen elt sådant ansvar. Strävan måste vara att
förbättrade ekonomiska och sociala betingelserna under
värnpliktstjänstgöringen.

En fortsatt successiv förbättring av de värnpliktigas
dagersättning är angelägen. Också i fortsättningen kan man dock få räkna med en
ekonomisk uppoffring för de värnpliktiga som genomgår grundutbildning. För dem
som tas ut till befattningar som innebär en längre utbildningstid än vad som
gäller för huvuddelen av de värnpliktiga är målet att de under den längre utbUdningstiden
skall få en ersättning, som aUlmer motsvarar levnadsstandarden för jämförbara
civila grupper.

De värnpliktiga och de som är beroende av dem för sin
försörjning skall garanteras ekonomisk och social trygghet under den tid som
samhället tar den värnpliktige i anspråk för mihlärtjänstgöring. Denna princip
bör självfallet gälla också för dem som tas i anspråk för olika uppgifter inom
totalförsvaret i egenskap av civilförsvarsplikliga och vapenfria tjänslepliktiga.

De civilförsvarspUkliga och värnpliktiga som kallas in för
kort tid i form av repelilionsövningar osv. måste uppmärksammas speciellt.
Dessa är tiU övervägande delen familjeförsörjare. Målet för dessa grupper bör
vara alt de skall få en ersättning som i stort motsvarar vad de erhåller i sitt
civila arbete.

Mol bakgrund av del nu anförda vill jag uttala all jag i
stort ansluter mig till arbetsgruppens förslag. Vad del nu gäller är alltså atl
skapa cn principiell grund för ett nytt förmånssystem. Slorieken av insatserna
får bedömas i varje års budgetarbete.

1 likhet med gruppen anser jag att ersättningen lill
värnpliktig under grundutbildning bör utgå med dels en fast ersättning för dag,
dels en kompletterande ersättning för den längre tid den värnpliktige tas i
anspråk i jämförelse med andra. Arbetsgruppen föreslår att den kompletterande
ersättningen böriar utgå efter 230 dagars tjänstgöring och därefter höjs
ytterligare efter 300 resp. 360 dagar. De valda tidpunkterna för höjningarna
korresponderar med tidpunkterna för de antalsmässigt stora utryckningarna från
armén. Eftersom armén utbildar huvuddelen av de värnpliktiga har lidpunkterna
för de Irappstegsvisa höjningarna salts efter förhållandena inom denna
försvarsgren. Jag finner all detta är en rimlig utgångspunkt och tillstyrker
arbetsgruppens förslag.

De nuvarande utbildnings- och tjänstgöringspremierna
liksom kopp-Ungen mellan lön och grad bör slopas. Härigenom erhålls ett
ersättningssystem som grundas enbart på det antal tjänstgöringsdagar som den
värnpliktige tas i anspråk. Systemet lorde därför väl passa in i vårt värnpliklsutbildningssyslem
med differentierade utbildningslider. Vad avser ulbildningspremierna, främst
för plulonsbefälsvärnpliktiga, har bl. a. överbefälhavaren framhälUt alt dessa
bör behällas som bL a. en motivationsfaktor i utbildningen. För egen del anser
jag att man bör kunna

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37 68

räkna med atl här aktuell grupp av värnpliktiga gör sitt
bästa under utbUdningstiden. Premier får också anses vara ett i princip
främmande inslag i elt ersättningssystem för den obligatoriska
utbildningstiden. Utbildningspremier under den obligatoriska utbUdningen
strider vidare mot principerna för systemet med trappstegsvisa höjningar av
dagpenningen som syftar lill att kompensera dem som har särskUl lång
tjänstgöring. Med hänsyn till vad jag nu har anfört tillstyrker jag arbetsgruppens
förslag. Nivåerna på de Irappstegsvisa höjningarna bör också i princip sättas
sä alt ingen värnpliktig förlorar ekonomiskt på en övergång tUl ett nytt
system. Därvid bör möjligheterna för de värnpliktiga att efter eget val
reservera en del av dagersättningen till ett personkonto prövas.

Jag har inte något att erinra mot UFV;s och arbetsgruppens
förslag om att de särskilda ersättningarna under sjö- och flygtjänstgöring bör
behållas med hänsyn till den aktiva personalens motsvarande förmåner. Frågan
bör dock fortlöpande bevakas och tilläggen bör på sikt om möjligt slopas.

Jag har inte heller något att erinra mot förslaget att
ersättningssystemet med en fast och en röriig ersättning for värnpliktiga under
grundutbildning tiUämpas också för utbildning lill värnpliktig officer och
reserv-officer. Jag biträder också förslaget 'dtt nuvarande system med utbildningspremier
för dessa kategorier bör behällas. Beroende på vilken nivå som senare beslutas
för dagersättningen i de olika trappstegen kan del härvid bh aktuellt med en
viss reducering av premiebeloppen vid övergången lill det nya
ersättningssystemet. Frågan om utbildningspremiernas storlek för de olika
kategorierna har aktualiserats av vissa remissinstanser, bl. a.
Reservofficerarnas centralorganisation. Del har därvid med hänvisning till
vissa rekryteringssvårigheter framförts krav på höjning av nuvarande
premiebelopp. Denna fråga behöver enligt min mening prövas ytterligare.
Systemet med premier för ifrågavarande utbildningar är f. n. inle likformigt
för försvarsgrenarna. Det finns variationer både i fråga om förekomsten av
premier och beloppens storlek. Jag avser därför att närmare låta pröva frågan
om en likformig tillämpning mellan försvarsgrenarna av systemet med
utbildningspremier, vilket också arbetsgruppen har föreslagit.

Ersättningssystemet för värnpliktiga under grundutbildning
har föreslagits böra tUlämpas också för värnpliktiga regemenlsofficcrsaspiranter.
Vid tillämpningen av detta system bör de ersättningsnivåer som.senare skall
fastställas inte ge den effekten att en regementsofficer efter avslutad
utbildning och övergäng till fast anställning får en lägre sammanlagd
ersättning. 1 del föreslagna ersättningssystemet finns dock viss risk för all
en sådan effekt kan uppstå, ln justering av nivåerna under den obligatoriska
utbildningen får i vissa lägen automatisk effekt i förlängningen, dvs. under
den fortsatta utbildningen lill regementsofficer. Försvarets civilförvaltning
har i sitt remissyttrande noterat detla och föreslår för sin del att
ersättningen för värnpliktiga regementsofficersaspiranter efter viss

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 69

utbildningstid bör utgöra 80 % av den lön som utgår vid
fast anställning som löjtnant. De olägenheter av här avsett slag som i vissa
enskilda fall kan uppslå måsle vägas mot fördelen av ett enhetligt system. Jag
förordar därför atl eisätlningssyslemet för värnpliktiga under grundutbUdning
också tiUämpas för värnpliktiga regementsofficersaspiranter. Därvid får de
problem som jag här redovisat beaktas vid fastställandet av ersättningsnivån i
de olika "trappstegen".

En särskild fråga som bl. a. Statstjänstemännens
riksförbund har fört fram är de värnpliktiga regementsofficersaspiranternas
anställningsförhållande. SR har härvid yrkat på all aspiranlerna skall få fast
anställning efter viss tids utbildning. I likhet med arbetsgruppen anser jag
att sä inte bör ske. Jag ansluter mig till bl. a. överbefälhavarens och TCO:s
uppfattning att resultatet av pågående arbete med en ny befälsordning bör
avvaktas. Däremot kan jag biträda arbetsgruppens förslag om ett avgångsvederlag
lill aspirant som skiljs frän utbildningen.

Jag går nu över till att behandla frågan om familjesocialt
stöd.

Beträffande kretsen av förmånsberättigade har
arbetsgruppen övervägt en förenkling. Gruppen har sålunda diskuterat etl familjemedlemsbe-grcpp,
som endasl skulle omfatta dels hustru (med hustru likställs kvinna med vUken
den värnpliktige varaktigt sammanbor) och husföreståndarinna, i samtliga fall endasl
under förutsättning att den värnpliktige bor tillsammans med eget eller hustrus
barn, dels också egna och hustrus barn. Arbetsgruppen har dock stannat vid elt
oförändrat familjemedlemsbegrepp. För egen del förordar jag i likhet med ett
flertal remissinstanser atl kvinna som den värnpliktige varaktigt bor tUlsammans
med bör likställas med hustru i bidragshänseende. Dessutom förordar jag i
likhet med bl. a. LO att hustru (moslsv.) får bidrag endast under förutsättning
att hon vårdar barn i hemmet eller om synnerliga skäl föreligger. Sådana skäl
bör prövas efter särskild ansökan. Därmed undanröjs cn enligt min mening
otidsenlig bild av kvinnan som regelmässigt beroende av mannens inkomster.

Arbetsgruppen föreslår atl socialhjälpsnormen för
Stockholms kommun skall vara styrande för familjebidragens storlek. Även jag
anser att socialhjälpens sloriek är en lämplig utgångspunkt för
familjebidragen. Vidare förordar jag alt endasl två familjcpenningbelopp bör finnas,
nämligen ett för hustru (motsv.) och under vissa villkor husföreståndarinna saml
etl annat för barn och vissa andra anhöriga. Jag förordar också alt nuvarande behovsprövningsregler
i huvudsak behålls t.v. Därvid bör dock en förändring ske beträffande
reduceringen av familjepenning ål barn. Här delar jag socialstyrelsens
uppfattning alt denna inte bör reduceras mol makas inkomst med mer än högst 50 %.
Därmed övertar staten under alla förhållanden faderns försörjningsansvar för
barnen.

1 likhet med arbetsgruppen förordar jag alt bostadsbidrag
fortsättningsvis bör i stort ulgå enligt de grunder som f. n. gäller. Jag
finner del

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 70

inle möjligt att avskaffa de särskilda reglerna och
behovsprövningen för bostadsbidrag. Ökade medel bör dock successivt ställas
till förfogande för bostadsbidrag åt ensamstående för att en mer generös
bedömning skall kunna göras i gränsfallen. Jag vill i detta sammanhang erinra
om det förslag i frågan som regeringen har förelagt riksdagen i årets budgetproposition.
Jag vill samtidigt nämna atl andelen bifall tiU ansökningar om bostadsbidrag ål
ensamstående i takt med den ökade medelstilldelningen under senare år har
kommit atl uppgå till nära 90 %.

Vad beträffar särskilda bidrag för uppvärmningskostnader,
flyttningskostnader och magasineringskostnader samt begravningsbidrag förordar
jag atl de 1. v. i stort ulgår enligt nuvarande grunder. 1 likhet med
arbetsgruppen förordar jag alt sjukbidraget slopas med hänsyn till det numera
väl utbyggda sjukförsäkringssystemet. Jag förordar vidare atl näringsbidragen
behålls som stödform för dem som innehar rörelse och genom tjänstgöringen
vållas kostnader för denna. 1 likhet med arbetsgruppen förordar jag en översyn
av tillämpningsbestämmelserna. Jag avser att i annat sammanhang aktualisera
denna fråga.

Arbetsgruppen anser att nu gällande reseförmäner i stort
är tillfredsställande. Ytterligare förbättringar förordas dock för dem som har
långa och/eller tidsödande resor lill hemorten. Jag delar arbetsgruppens
uppfattning och förordar att förbättringar av resemöjligheterna i första hand
inriktas på denna grupp.

Vad beträffar naturaförmåner och i vissa fall kontant
ersättning för dessa förordar jag i likhet med arbetsgruppen atl de
fortsättningsvis i stort bör utgå enligt nu gällande bestämmelser.

De värnpliktiga som genomgår repetitionsulbildning är ofta
famUjeförsörjare. Med utgångspunkt i dels den ökade differentieringen av repetilionsutbildningen
med i vissa fall mycket korta övningar, dels målsättningen all de värnpUkligas
och deras familjers ekonomiska och sociala situation inle skall försämras under
tjänstgöringen förordar jag i likhet med arbetsgruppen att värnpliktiga under repetitionsutbUdning
får ersättning enligt modell efter sjukpenningförsäkringen. Därmed får de 90 %
av sin civila lön. Detta innebär atl man tillämpar etl i samhället i övrigt
accepterat ersättningssystem och medför samtidigt väsentliga administativa
rationaliseringar. Jag förordar vidare alt systemet kompletteras dels med en
befattningspenning för dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har
särskilt merarbete och ansvar, dels med en nedre garantinivå för dem som av
olika anledningar inle omfattas av sjukförsäkringssystemet. Föräldrapenningen
som f. n. utgår med 25 kr. för dag synes vara lämplig. 1 likhet med
arbetsgruppen förordar jag ett kompletterande famUjesocialt stöd för den
begränsade grupp som av olika anledningar inte tillgodoses genom det nya
systemet. Delta stöd bör utgöra skillnaden mellan familjebidragsbehovet och
utgående ersättning.

1 anslutning härtill vill jag beröra frågan om huruvida
den som under repetilionsutbildning får ersättning som anknyter till
sjukpenningförsäkringens regler skall vidkännas avdrag motsvarande den
ersättning som tas ut av den försäkrade vid sjukhusvård. Elt avdrag kunde i och
för sig

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 71

övervägas men enligt min mening har den som fullgör repetilionsutbildning
vissa utgifter av traktamenlskaraktär. Jag förordar därför alt ersättning utgår
med belopp motsvarande oreducerad sjukpenning.

1 likhet med arbetsgruppen förordar jag att de civilförsvarspliktiga
under utbildning och övning får ersättning enligt samma grunder som
värnpliktiga under repetitionsutbUdning med bl. a. befattningspenning, garanlinivå
och familjebidrag för vissa. Den nu tUlämpade kostnadsansvaret för kommuner och
företag vad beträffar viss kommunal personal och personal i verkskyddel bör
alltjämt gälla.

Arbetsgruppen har föreslagit att ersättningarna åt
värnpliktiga under gmndutbUdning skall gäUa även för vapenfria tjänstepliktiga
och elever i bistånds- och katastrofulbildning under grundutbildning samt vid repetitionsutbildning
i omedelbar anslutning lill grundutbildning. För vapenfria tjänslepliktiga och
elever i bistånds- och katastrofulbildning under repetitionsutbildning föresläs
samma ersättningsregler som för värnpliktiga under repetitionsutbUdning och civilförsvarsplikliga.
Jag tillstyrker arbetsgruppens förslag om ersättning ät vapenfria tjänslepliktiga
och elever i bistånds- och kataslrof-ulbUdning.

Vad beträffar beskattning förordar jag att de särskilda
ersättningarna vid sjö- och flygljänstgöring samt näringsbidragen beskallas på
samma sätt som f. n. Ersättning enligt sjukpenningförsäkringen är
beskattningsbar inkomst. I övrigt förordar jag i likhet med arbetsgruppen all
de olika ersättningarna förblir skattefria.

Vid en övergång till beskattad inkomst enligt
sjukpenningförsäkringen har arbetsgruppen utgått från alt ersättningarna lill
värnpliktiga under repetilionsutbildning och civilförsvarsplikliga, på samma
sätt som sjuk-penningulbetalningarna, i skattehänseende räknas bort från del
kommunala skatteunderlaget. Mot detla syslem har Svenska kommunförbundet rest
invändningar. Jag biträder arbetsgruppens förslag och förordar efter samråd med
chefen för finansdepartementet all ersättningarna räknas bort från det
kommunala skatteunderlaget på samma sätt som sjukpenning. Förslaget
förutsätter vissa ändringar i skatleförfatlningarna. Frågan härom får tas upp i
ett senare sammanhang.

Översyn av reglerna om ersättning vid olycksfall under militärtjänstgöring
ingår i del utredningsuppdrag som har lämnats till yrkesskadeförsäkringskommiltén
(S 1971:01). Vidare undersöks inom försvarsdepartementet möjligheten all betala
ul särskild ersättning till vissa värnpliktiga som har skadats under
tjänstgöring före år 1969, när del särskilda olycksfallsskyddel infördes. Mol
bakgrund härav är jag inte i detta sammanhang beredd att komma med några
förslag om ändring av nuvarande regler om ersättning på grund av skada under
militärtjänstgöring.

UFV har föreslagit all de ohka ersättningarna bör indexregleras
genom exempelvis anknytning tiU basbeloppet. För egen del är jag inte beredd atl
förorda en automatisk indexreglering av de olika ersättningarna utom vad avser
den indexreglering som sker genom anknyt-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

ningen tUl sjukpenningförsäkringen.

Beträffande administrationen föreslår arbetsgruppen att
det familjesociala slödet under grundutbildning och samtliga ersättningar lUl
värnpliktiga under repetilionsutbildning och civUförsvarspliktiga, utom
befattningspenningen, skall administreras av försäkringskassorna. Jag delar i
stort arbetsgruppens uppfattning och förordar efter samråd med chefen för
socialdepartementet att administrationen av samtiiga ersättningar som anknyter
tU! sjukpenningförsäkringen förs över till försäkringskassorna. Frågan om att
till försäkringskassorna flytta över administrationen av det familjesociala
slödel i övrigt, främst familje- och bostadsbidragen under grundutbildning och
i förekommande fall det kompletterande familjesociala stödel under repetitionsulbildning
och civUförsvarstjänsl, torde kunna avgöras först efter ytterligare överväganden.
Genom de här föreslagna åtgärderna kommer de kommunala familjebidragsnämnderna
alt avlastas en del av sina uppgifter. Jag vill också påpeka att kommunernas
kostnader för det direkta familjebidragsslödet kommer att minska genom det
föreslagna ersättningssystemet.

Frågan om tillsynsmyndighet för familjebidragsförfaltningarnas
tUlämpning får avgöras i samband med ställningstagandet lill den framlida
administrationen av det familjesociala slödel under grundutbildning.

Del ersättningssystem för värnpliktiga under
repetitionsutbildning som jag här har förordat bör gäUa även vid beredskapslillslånd
eller krig i den mån inte särskilda bestämmelser utfärdas för sådana
förhållanden.

Det redovisade ersättningssystemet för värnpliktiga
innebär delvis nya principer. Den lagstiftning som påkallas av förslagen får
föreläggas riksdagen sedan den har ullalat sig om de grundläggande principerna.
Det nya systemet bör införas successivt. Jag avser föreslå regeringen atl i
kommande budgetpropositioner föreslå riksdagen alt anvisa medel för atl förverkhga
reformerna. För den föreslagna anknytningen till .sjukpenning-försäkringen
behövs tid för alt förbereda nya rutiner, utbilda personal m. m. Anknytningen
till sjukförsäkringssystemet bör därför ske tidigast den 1 januari 1977.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för ersättning åt
värnpliktiga m. fl. som jag nu har förordat.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 73

Författningsförslagen

Inledning

Den nya regeringsformen (RF), som antogs slutligt av
riksdagen under våren 1974 (prop. 1973:90, KU 1973:26, rskr 1973:265, KU
1974:8, rskr 1974:19) och som har böriat tillämpas den 1 januari 1975,
innehåller regler om normgivningsmaktens fördelning som i hög grad skiljer sig
från motsvarande regler i 1809 års RF. Den nya RF gör det därför nödvändigt med
en ganska omfattande följdlagstiftning. Riksdagen har genom olika propositioner
förelagts förslag till sådan lagstiftning. En redogörelse för det hittUls
bedrivna följdarbelet har lämnats i prop. 1975:8. Härutöver viU jag erinra om
de inom försvarsdepartementet upprättade författnings-förslag som riksdagen
antog år 1974 (prop. 1974:50, KU 1974:25, FöU 1974:24, rskr 1974:220 och
1974:267).

1 den nyss nämnda prop. 1975:8 anförde chefen för
justitiedepartementet att arbetet med atl inpassa det äldre författningsbeståndel
i den nya RF:s systematik borde bedrivas konlinuerhgt och atl det borde vara
lämpligt att göra den behövUga anpassningen i samband med att det regelkomplex
i vilkel berörda författningar ingår sågs över av andra skäl.

Som jag har angett i det föregående, har i prop. 1975:1
(bil. 6 s. 67) föreslagils vissa förbättringar av de förmåner som utgår lill värnphktiga
m. fl. under tjänstgöring. Ett genomförande av dessa förslag föranleder
ändringar i det författningskomplex som reglerar hithörande frågor, bl. a. famUjebidragsförordningen.
Jag anser det därför lämphgl att nu anpassa denna författning och vissa andra förfatlningar,
som innehåller grundläggande föreskrifter om förmåner under värnpliklstjänslgöring
m. m., till den nya RF:s regler om normgivningsmaklen och dess systematik i
övrigt. De lagförslag jag nu lägger fram har däremot inte något samband med
principerna för det nya förmånssystem som jag har föreslagit i det föregående.
Den lagstiftning som kan påkallas av detta senare förslag får som jag nyss
angav föreläggas riksdagen i annat sammanhang.

Nuvarande författningsbestånd

I det föregående har lämnats en redogörelse för det
gällande förmånssystemet. Här redovisas därför endasl de författningar som
reglerar delta system.

VärnpUktstjänstgöring

Skyldigheten alt fullgöra värnplikt har sin grund i värnpUktslagen
(1941:967). Rätten till ekonomisk ersättning under värnpliktstjänstgöring
regleras inte i värnpUktslagen i vidare mån än alt 17 och 33 §§ föreskriver att
beträffande rätt tiU ersättning vid inställelse till inskrivningsförrättning
och beträffande värnpliktigs förmåner i samband med

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 74

tjänstgöring samt ersättning i anledning av skada, som
han ådragit sig under tjänstgöring, gäller vad därom är särskilt stadgat.

De författningar som reglerar värnpliktsförmånerna är värnpliktsavlö-ningskungörelsen
(1970:676), familjebidragsförordningen (1946:99), mi-lilärersättningsförordningen
(1950:261), kungörelsen (1969:761) om särskiU olycksfaUsskydd för värnphktiga m.
fl. och kungörelsen (1963:243) angående grupplivförsäkring åt värnpliktiga m.
fl. TiU familjebidragsförordningen ansluter sig familjebidragskungörelsen
(1946:101) och till mihtärersättningsförordningen kungörelsen (1950:334) med
tillämpningsföreskrifter lill mUitärersättningsförordningen.

Värnpliktsavlöningskungörelsen har meddelats med stöd av
riksdagens beslut. Den innehåller föreskrifter om de förmåner som en värnpUktig
erhåller för sina personliga behov under tjänstgöringen. Den reglerar också de
förmåner som ulgår vid inställelse lill inskrivningsförrätlning. Bestämmelser
om penningbidrag finns i 412 §§. 1 1 3 § las upp föreskrifter om särskild ersättning
vid viss slags tjänstgöring. 1 14-17 §§ ges föreskrifter om utbildningspremier
och tjänstgöringspremier. Ulryckningsbidrag behandlas i 18 och 19 §§.
Föreskrifter om r e s e -förmåner finns i 20-29 §§. Rätten tUl fri förplägnad, fri
inkvartering och fri utrustning framgår av 30-35 §§. 1 36-40 §§ finns
bestämmelser om fri hälso- och sjukvård. Föreskrifter om begravningshjälp m. m.
tas upp i 41 §.

FamUjebidragsförordningen har tillkommit genom samfälld
lagstiftning, dvs. beslutats av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt. Den
behandlar de förmåner som tillkommer den värnpliktiges familj under den tid den
värnpliktige fullgör värnpliktstjänstgöring. Familjebidrags-förordningen gäller
också för vapenfri tjänst, civilförsvarsljänslgöring som fullgörs före del år
då den civilförsvarspliktige fyller 48 är saml bislånds-och kalaslrofutbildning.
1 6-8 och 13 §§ finns bestämmelser om familjepenning. Om bostadsbidrag ges
föreskrifter i 9-12 §§. Rätten tUl näringsbidrag framgår av 14 16§§.
Bestämmelser om sjukbidrag finns i 18 § och om begravningsbidrag il9§.

Också mUitärersättningsförordningen har tillkommit genom
samfälld lagstiftning. Den är tillämplig även vid vapenfri tiänsl och bistånds-
och katastrof utbUdning. 1 mUitärersättningsförordningen, som nära ansluter tiU
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, ges de grundläggande reglerna om
ersättning vid olycksfall och sjukdom i samband med tjänstgöring. Enligt
förordningen utgår ersättning för läkarvård, tandvård, sjukhusvärd, resor, läkemedel
och särskilda hjälpmedel. Förordningen innehåller också bestämmelser om sjukpenning,
livränta och begravningshjälp.

Kungörelsen om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m.
fl. är meddelad med stöd av riksdagens beslut. Den är ett komplement tiU

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 75

mUitärersättningsförordningen. 1 motsats till mUitärersättningsförordningen
är kungörelsen inte tillämplig pä skada som någon ådrar sig i samband med
inskrivningsprövning. Däremot gäller den vid vapenfri tjänst, viss
civilförsvarstjänstgöring och bistånds- och kalaslrofutbildning. Del särskilda olycksfallsskyddet
ger ersättning vid beslående arbetsoförmåga på grund av skada genom
olycksfall. Ersättningen utgår i form av ett engångsbelopp och uppgår vid
fullständig invaliditet till 150 000 kr. Vid partiell invaliditet utgår etl i
motsvarande mån lägre belopp.

EnUgl kungörelsen angående grupplivförsäkring åt
värnpliktiga m. fl. har värnpliktiga, inkl. sådana som genomgår
inskrivningsprövning, vapenfria tjänslepliktiga, vissa civilförsvarspliktiga
och sådana som genomgår bistånds- och kalastrofulbUdning samma grupplivförsäkringsskydd
vid dödsfall som arbetstagare i statens tjänst.

Vapenfri tjänst

De grundläggande bestämmelserna om vapenfri tjänst finns i
lagen (1966:413) om vapenfri tjänst. Lagen innehåller inga bestämmelser om de
förmåner som tillkommer vapenfri tjänstepliktig under tjänstgöring. Dessa
återfinns i stället i kungörelsen (1966:414) med \issa bestämmelser om vapenfria tjänslepliktiga,
som har beslutats av Kungl. Majl ensam.

Enligt 18 § i kungörelsen äger vapenfri tjänstepliktig
rätt till samma förmåner i samband med tjänstgöring som enligt värnpUklsavlöningskun-görelsen
tiUkommer värnpliktig i samband med värnpliktstjänstgöring. Penningbidraget
bestäms enhgt paragrafen till åtta kr. för dag och tjänslgöringsprcmien lill
fyra kr. för vanc dag av tjänstgöringen efter 230 dagars tjänstgöring. Som nyss
anfördes gäller i fråga om familjebidrag, ersättning enligt militärersättningsförordningen,
särskUt olycksfallsskydd och grupplivförsäkringsskydd samma bestämmelser för
vapenfria tjänslepliktiga som för värnpliktiga.

Bistånds- och katastrofutbildning

Värnpliktiga och vapenfria tjänslepliktiga har möjlighet atl
fullgöra värnpliktstjänstgöring resp. vapenfri tjänst i form av bistånds- och kalaslrofutbildning.
UtbUdningen regleras av kungörelsen (1971:355) om bistånds- och kataslrofutbUdning.
Antagning till sådan utbUdning sker efter ansökan.

Enligt 11 § nyss nämnda kungörelse utgår under bistånds-
och kataslrofutbUdning ekonomiska förmåner motsvarande vad värnpliktiga erhåller
under värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. 1 paragrafen föreskrivs
alt tjänstgöringspremien utgör fyra kr. för varje dag av tjänstgöringen efter
230 dagars tjänstgöring och atl utbildningspremie skall utgå med 325 kr. efter
genomgången grundutbUdning.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 76

CivUförsvarstjänstgöring

Civilförsvarsplikten grundas på civilförsvarslagen
(1960:74). Med undantag av föreskriften i 20 § att civUförsvarstjänstgöring i
vissa fall skall anses fullgjord i kommunal anställning saknar
civilförsvarslagen föreskrifter om ersättning till den som tjänstgör i
civilförsvaret. Bestämmelser härom finns - förutom i familjebidragsförordningen,
kungörelsen om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl. och
kungörelsen angående grupplivförsäkring åt värnphktiga m.fl. - i kungörelsen (1962:619)
om avlöning m. m. till civilförsvarsplikliga och förordningen (1954:249) om
ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i
civilförsvaret.

Avlöningskungörelsen är uppbyggd på i huvudsak samma sätt
som värnpliktsavlöningskungörelsen. Sålunda föreskrivs i 9 § atl vad som
föreskrivs om penningbidrag till värnpliktig i värnpliktsavlöningskungörelsen
skall i tillämpliga delar gälla beträffande civilförsvarspliktig. Paragrafen
anger de belopp som skall utgå. 1 10 § ges bestämmelser om särskilda ersättningar
vid viss slags tjänstgöring. Om reseförmåner finns föreskrifter i 8 §. Rätten till
fri förplägnad, fri inkvartering, fri sjukvård och begravningshjälp framgår
av 4 och 12-20 §§. Enligt 21-25 §§ har civilförsvarspliktig under vissa villkor
rätt till ulbildningspre-m i e och tjänslgöringspremie. Om civilförsvarspliktig
fullgör tjänstgöring efter det år då han fyller 47 är utgår civilförsvars-penning
i stället för penningbidrag. Föreskrifter om civilförsvarspenning har tagits
in i 26 32 §§. Rätten lill ersälining begränsas så lill vida att civilförsvarspliktig
vid deltagande i annan övning än övning i omedelbar anslutning till
tjänstgöring för utbildning inte har rätt till andra förmåner än fria resor,
fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. En ytteriigare begränsning
är all ersättning för dygn, under vilket mindre än sju limmar tas i anspråk för
färd, tjänstgöring eller annan verksamhet, utgår endast för resa och kostnad
för läkarintyg som anskaffas för all styrka laga förfall. Avlöningskungörelsen
gäller inle för civilförsvarsplikliga som med stöd av lagen (1952:269) om
skyldighet för civilförsvarspliktig atl tjänstgöra vid krigsmakten las i
anspråk för tjänstgöring vid försvarsmakten. På dessa tillämpas de bestämmelser
som gäller för de värnpliktiga.

Förordningen om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, har beslutals av Kungl. Maj:t med
riksdagen. Förordningen ger civilförsvarsplikliga i huvudsak samma förmåner som
mUitärersättningsförordningen ger värnpliktiga.

Regeringsformens regler om normgivningsmakten

En utförlig redovisning av den nya RF:s regler om normgivningsmaklen
finns i prop. 1975:8 (s. 36 ff.). Här lämnas därför en redogörelse bara för de
regler som är av betydelse för det lagstiftningsärende som jag nu behandlar.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 77

1 den nya RF anges etl antal ämnen där normgivningskompelensen
i första hand skall Ugga hos riksdagen och utövas genom lagstiftning. De
viktigaste av de bestämmelser som beskriver detla primära lag-område finns
såvitt gäUer den offentliga rätten i 8 kap. 3 §. Bestämmelserna i 3 § innebär
att till detla område skall räknas sädana föreskrifter om förhållandet mellan
enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt
avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med
"ingrepp i enskildas personUga eller ekonomiska förhållanden" förslås
sådana åtgärder från normgivarens sida som allmänt anses innebära inskränkningar
i enskildas ditlillsvarande handlingsfrihet, möjligheter att förfoga över
egendom etc. Till lagområdet skall enligt uttrycklig bestämmelse i 3 § andra
stycket räknas bl. a. föreskrifter som begränsar någon av de fri- och
rättigheter som anges i 2 kap. den nya RF, bland dem rörelsefriheten.
Bestämmelserna i 3 § har utformats på sådant sätt alt även en föreskrift, som
t. ex. i något hänseende begränsar omfattningen av elt redan föreliggande
ingrepp i enskildas förhållanden och därför kan sägas gå i "berättigande"
riktning, omfattas av kravet pä lagform.

Den nya RF öppnar möjlighet för riksdagen atl delegera en
del av sin primärkompetens lUl regeringen. De viktigaste av dessa bestämmelser
finns i 8 kap. 7 och 8 §§. Reglerna i 7 § avser delegation på den offentliga
rätlens område. Denna delegalionsmöjlighet avser m.a.o. de normgivningsområden,
som beskrivs i bl. a. 8 kap. 3 §. Inom dessa kan, med vissa begränsningar,
föranledda av den nya RF:s reglering av medborgerliga fri- och rättigheter, delegation
äga rum beträffande vissa angivna ämnen. Bland dem ingår inte försvarsfrågor.

De delar av det primära lagområdet som inte kan öppnas för
regeringen genom delegation utgör det obligatoriska lagområde t.

Pä grund av 8 kap. 13 § första stycket 1 har regeringen
behörighet att utan särskilt bemyndigande i lag meddela föreskrifter om verkställighet
av lag. Detta gäller även om lagen ligger inom det obligatoriska lagområdel och
verkställighetsföreskrifterna således rör ett ämne som i princip inte får
regleras annat än i lagform. Bestämmelserna om verkställighelsföreskrifter får
emellertid inle tillämpas på sådant sätt all den nya RF:s övriga
kompetensfördelningsregler sätts ur kraft. Del är inte avsett att man skall
förfara så atl riksdagen beslutar mycket allmänt hållna lagregler inom
lagområdet som sedan fylls ut av regeringen med "verkställighelsföreskrifter".

Föredraganden

Förslagen i prop. 1975:1 (bU. 6 s. 67) om förbättrade
värnpliktsförmåner innebär, dels att penningbidraget höjs med 1 kr. för dag
för inskrivningsskyldiga, värnpliktiga, vapenfria Ijänsteplikliga, sådana som
genomgår bistånds- och katastrofulbildning saml civilförsvarspliktiga.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 78

dels all utryckningsbidraget höjs från 400 till 1 000 kr.,
dels att familjepenningens maximibelopp för hustru, frånskild hustru och sådan
familjemedlem som förestår hemmet åt värnpliktig med hemmavarande barn under 16
år höjs från 17 tiU 21 kr., dels atl familjebidrag vid grundutbUdning, vilka
bidrag enligt gällande bestämmelser upphör den dag tjänstgöringen avslutas,
skall utgå för ytterligare en månad.

Genomförande av förslaget om förbättring av
familjebidragsförmånerna kräver ändring av 6 och 13 §§ familjebidragsförordningen.
Förslaget till lag om ändring i familjebidragsförordningen innehåller de ändringar
som behövs i detta hänseende. Ändringsförslaget har utformats så att det i
princip endasl är grundutbUdning som har varat minst 180 dagar som berättigar lill
familjebidrag för 30 dagar efter grundutbildningens slut. Föreligger särskilda
skäl, kan dock även den som har fullgjort kortare grundutbildning få samma
förmån.

För att anpassa författningens namn till den terminologi
som används i den nya RF föreslås vidare atl rubriken
"Familjebidragsförordning" ändras till "Familjebidragslag".

Som framgår av vad som har anförts i närmast föregående
avsnitt skall sådana föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och del
allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas i lag enligt den
nya RF. Föreskrifter om värnpliktens närmare innehåll får anses vara atl
hänföra till sådana åligganden för enskild som avses i 8 kap. 3 § den nya RF.
Till dessa föreskrifter får också räknas föreskrifter som reglerar de
ekonomiska förmåner som skall ulgå under värnpliklsljänslgöringen. Motsvarande
gäller föreskrifter om vapenfri tjänst och civilförsvarsplikt. Här
ifrågavarande föreskrifter tillhör de delar av det primära lagområdet som inte
kan öppnas för regeringen genom delegation.

Av vad jag nu har sagt får anses följa att de
grundläggande föreskrifterna om förmåner under värnpliktstjänstgöring och
liknande obligatorisk tjänstgöring måste meddelas i lag. 1 enlighet härmed har
i förslagen till lag om ändring i värnpliktslagen, lagen om vapenfri tjänst och
civilförsvarslagen tagits in föreskrifter som dels fastslår rätten lill
ersättning under tjänstgöring, dels anger de ohka slagen av ersättning.

Lagkravet kan emellertid inte i förevarande faU anses
sträcka sig till atl avse bestämmelsema om ersättningarnas storlek. Det får
ankomma på regeringen atl inom de anslagsramar som riksdagen ärligen anvisar
genom verkslällighelsföreskriflcr bestämma härom. De författningsändringar som
föranleds av den föreslagna höjningen av penningbidrag och ulryckningsbidrag
kräver av nu angivna skäl inte lagform utan kan beslutas av regeringen.

1 28 § 2 mom. värnpliktslagen föreskrivs alt värnpliktiga
som tilldelats armén får användas utom rikels gränser endasl lill rikels
försvar och efter det alt slalsrädel blivit hört samt, om riksdagen inte är
samlad eller inom trettio dagar skall sammanträda, riksdagskallelse utfärdats.
Numera gäller enligt uttrycklig föreskrift i 10 kap. 9 § den nya RF att
regeringen får

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:37 79

insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid för
att möta väpnat angrepp mot riket. Vidare föreskrivs i 13 kap. 1 § den nya RF
att, om riket kommer i krig eller krigsfara och riksmöte inte pågår, talmannen
skall kalla till sådant möte. Med hänsyn till dessa bestämmelser är
föreskriften i 28 § 2 mom. överflödig och kan utgå.

Lagförslagen innehåUer vidare ett antal ändringar av
formell natur som inle lorde kräva några kommentarer.

Slutligen föreslås i de oUka lagarna vissa genomgående
ändringar som har samband med den nya RF i den män sädana ändringar inte har
föreslagits i andra sammanhang (se beträffande civilförsvarslagen prop.
1975:21). Sålunda har orden "Konungen" och "Kungl, Maj:t"
samt ordet "krigsmakten" i olika böjningsformer bytts ut mot
"regeringen" resp. "försvarsmakten" i motsvarande form. 28
§ 1 mom, värnpliktslagen innehåller i del här hänseendet en i viss mån
särpräglad föreskrift. Där föreskrivs nämligen all konungen, innan han beslutar
i ärende som avses i lagmmmet, måste höra statsrådet. Föreskriften om
statsrådets hörande tUlkom för atl utvisa atl elt sådant ärende inte fick
avgöras i den ordning som gällde för kommandomälen. Av lagen (1974:613) om
handläggningen av vissa regeringsärenden följer att ärende som avses i 28 § 1
mom. värnpliktslagen inte får handläggas i den enklare ordning som anges i 7
kap. 3 § den nya RF ulan skall avgöras vid regeringssammanträde. Någon särskUd
föreskrift om detta behöver således inte finnas i värnpliktslagen.
Föreskriften om statsrådets hörande har i enlighet härmed inle ersatts med
någon bestämmelse om att här avsedda ärenden måste avgöras vid regeringssammanträde.

En annan genomgående ändring som föreslås är att
föreskrift som anger att regeringen äger meddela tillämpningsföreskrifter
upphävs. Som förut sagts är regeringen på grund av den nya RF behörig att
besluta föreskrifter om verkstäUighet av lag.

Hemställan

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom försvarsdepartementet upprättade förslag tiU

1.
lag om ändring
i familjebidragsförordningen (1946:99),

2.
lag om ändring
i värnpUktslagen (1941:967),

3.
lag om ändring
i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

4.
lag om ändring
i civilförsvarslagen (1960:74).

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:37

InnehåU

Förslag tUl lag om ändring i
familjebidragsförordningen 2

Förslag tUl lag om ändring i värnpliktslagen ................ 8

Förslag lill lag om ändring i lagen om vapenfri tjänst
... ... 12

Förslag lill lag om ändring i civilförsvarslagen ............... ... 13

Nytt förmånssystem för värnpliktiga m. fl.......................... 15

Inledning ................................................................... 15

Ersättning m. m. åt värnphktiga ............................... ... 17

Nuvarande ordning ................................................. 17

Förmånsutredningen .............................................. ... 24

Remissyttrandena ................................................... 32

Departementspromemorian .................................. 40

Remissyttrandena ................................................... 45

Ersättning åt civilförsvarspliktiga................................... ... 51

Nuvarande ordning ................................................. 51

Förmånsutredningen ............................................... 53

Remissyttrandena...................................................... 56

Departementspromemorian .................................. .. 59

Remissyttrandena ................................................... .. 59

Föredraganden .......................................................... 60

Nuvarande ordning ................................................. 60

Förmånsutredningen ............................................... 63

Departementspromemorian ................................... .. 64

Överväganden och förslag......................................... 66

Hemställan................................................................ .. 72

Författningsförslagen .................................................... 73

Inledning ................................................................... 73

Nuvarande författningsbeslånd .................................. ... 73

Regeringsformens regler om normgivningsmaklen........ ... 76

Föredraganden ........................................................ ... 77

HemsläUan ................................................................. ... 79

Beslut ........................................................................... 79

G ö teborgs
Offsettrycktrt AB, Slockholm 75.6 741 S

Doktrin (1)

  1. Håkan Strömberg, Några reflexioner om normgivningsmakten i nya regeringsformen, FT 1976 nr 2 s. 51, på s. 60 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

40 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (37)

37 kopplingar i 21 dokument.

  1. SOU 2025:86 Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret s. 192 om s. 70 · s. 227 om s. 63 · s. 233 om s. 67 · s. 245 i texten
  2. SOU 2024:49 Arbetslöshetsförsäkringen vid störning, kris eller krig s. 231 · s. 285 i texten
  3. Prop. 1994/95:6 Totalförsvarsplikt s. 91 i texten
  4. Bet. 1978/79:FöU23 med anledning av propositionen 1978/79:100 såvitt avser anslag m. m. för budgetåret 1979/80 inom försvarsdepartementets verksamhetsområde och propositionen 197… s. 26 i texten
  5. Bet. 1977/78:FöU26 Med anledning av propositionen 1977/78:127 om familjebidragslag m. m. jämte motion s. 13 i texten

Visa alla 21

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Strömberg, Normgivningsmakten enligt 1974 års regeringsform, 1999 s. 144 om s. 78 · s. 213 i texten
  2. FT 1976 s. 51 Håkan Strömberg, Några reflexioner om normgivningsmakten i nya regeringsformen s. 60 i texten