Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om allmän folk- och bostadsräkning år 1975, m.m.

1975 · 42 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:5, Regeringens proposition om allmän folk- och bostadsräkning år 1975, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 5 år 1975 Prop. 1975: 5

Nr 5

Regeringens proposition om allmän folk- och bostadsräkning
år 1975, m. m.;

beslutad den 3 januari 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en ny allmän folk- och
bostadsräkning genomförs under veckan den 2026 oktober 1975. Räkningen
föreslås bli utförd med en delvis annan insamlings- och bearbetningsteknik än
vad som använts vid tidigare folk- och bostadsräkningar med bl. a.
direktutsändning av förtryckta svarsblanketter och portofria svarskuvert.
Härigenom uppnås att allmänhetens medverkan begränsas och att skyddet för den
enskildes integritet ökas. Vidare kan resultaten presenteras snabbare. Arbetet
med folk- och bostadsräkningen leds av statistiska centralbyrån, som för
ändamålet föreslås få ett anslag av 26,5 milj. kr. till förfogande under nästa
budgetår. Totalkostnaden för räkningen beräknas uppgå till ca 63 milj. kr.

1 Riksdagen 1975. 1 suml Nr 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5

Förslag fill

Lag om folk- och bostadsräkning år 1975

Härigenom förordnas som följer.

1 § För framställning av statistik för samhällsplanering,
forskning och

allmän information samt för kontroll av folkbokföringen äger allmän

folk- och bostadsräkning rum år 1975. Räkningen genomföres av sta

tistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling.

Till folk- och bostadsräkningen lämnas personuppgift,
bostadsuppgift och fastighetsuppgift enligt denna lag. Personuppgift och
bostadsuppgift avser förhållandena under tiden den 2026 oktober 1975. Fastighetsuppgift
avser förhållandena den 1 november 1975.

2 § Personuppgift skall lämnas av den som är född år 1959
eller tidi

gare och som är bosatt här i riket under tiden den 2026 oktober 1975.

Bostadsuppgift skall lämnas av den som under tiden den
2026 oktober 1975 innehar och stadigvarande bebor bostadslägenhet eller
enfamiljshus här i riket. Med enfamiljshus avses hus som innehåller endast en
bostadslägenhet. Med innehavare av bostadslägenhet och av enfamiljshus avses
den som på grund av äganderätt, bostadsrätt, hyresrätt eller på annat sätt
förfogar över lägenheten eller huset.

Fastighetsuppgift lämnas av den som den 1 november 1975
äger här i riket belägen byggnad i vilken finns bostadslägenhet. Fastighetsuppgift
lämnas dock icke för enfamiljshus, för vilket bostadsuppgift skall lämnas. Har
flera byggnader, som är belägna på en fastighet, samme ägare som fastigheten,
lämnas fastighetsuppgift gemensamt för byggnaderna.

Vad som i tredje stycket sägs om ägare av byggnad gäller
även den som arrenderar fastighet på vilken finns byggnad med bostadslägenhet
och den som innehar sådan fastighet med tomträtt.

3 § Personuppgift och bostadsuppgift lämnas på
personblankett. Fas

tighetsuppgift lämnas på fastighetsblankett. Personblankett och fastig

hetsblankett samt anvisningar till dem fastställes av statistiska central

byrån efter samråd med datainspektionen. Statsverket tillhandahåller

blanketterna samt portofria svarskuvert.

Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensamt på
en personblankett. Innehas och bebos bostadslägenhet eller enfamiljshus av två
eller flera personer tillsammans, får också bostadsuppgift lämnas gemensamt på
en blankett.

Uppgifterna underskrives av den som lämnar uppgiften.
Denne svarar för uppgifternas riktighet.

4 § Personuppgift och bostadsuppgift lämnas senast den 30
oktober

1975 till granskningsorgan, som sägs i 10 §, i den kommun där den

uppgiftsskyldige är bosatt. Fastighetsuppgift lämnas senast den 10

november 1975 till granskningsorganet i den kommun där fastigheten

är belägen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 3

5 § Personuppgift skall innehålla följande
uppgifter, nämligen

namn och personnummer,

kyrkobokföringsort och -fastighet, utdelnings- och
ortsadress, förvärvsarbete eller annan sysselsättning, yrke,

yrkesställning,

namn och huvudsaklig verksamhet på arbetsgivarens företag
vid arbetsplatsen,

arbetsplatsens adress och kommuntillhörighet, färdsätt
till arbetet samt innehavare av bostaden.

6 § Bostadsuppgift skall innehålla följande
uppgifter, nämligen

de boendes namn, personnummer och hushållsställning,

formen för innehav av lägenheten,

antal rum,

i vilken utsträckning lägenheten användes också till annat
än bostad,

huruvida en eller flera bostadslägenheter finns i
byggnaden,

förekomsten av kök, kokvrå eller kokskåp samt

förekomsten av vattenklosett och bad- eller duschrum.

För enfamiljshus, som bebos av ägaren, skall utöver de
uppgifter som anges i första stycket lämnas uppgift om

huruvida byggnaden är taxerad som jordbruksfastighet eller
annan fastighet,

byggnadsår,

ombyggnadsår,

i vilken utsträckning huset användes också till annat än
bostad samt

förekomsten av vattenledning, avlopp och centralvärme.

7 § Fastighetsuppgift skall innehålla följande
uppgifter om den fastig

het på vilken byggnaden är belägen, nämligen

kommun och församling där fastigheten är belägen,

fastighetsbeteckning,

ägarens namn och postadress samt

ägarekategori.

För varje byggnad, i vilken finns bostadslägenhet, skall
fastighetsuppgiften, utöver de uppgifter som anges i första stycket, innehålla
uppgift om

huruvida byggnaden är taxerad som jordbruksfastighet eller
annan fastighet,

adress eller annan beteckning,

byggnadsår,

ombyggnadsår,

antal bostadslägenheter,

förekomsten av vattenledning, avlopp och centralvärme,

huruvida mer än hälften av våningsytan upptas av annat än
bostadslägenheter samt

huruvida byggnaden är rad- eller kedjehus.

För varje bostadslägenhet skall fastighetsuppgiften
innehålla uppgift om

lägenhetsinnehavarens namn,

antal rum.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 4

förekomsten
av kök eller kokvrå samt

för
ej upplåtna lägenheter förekomsten av vattenklosett och bad-eller duschrum samt
orsaken till att lägenheten ej är upplåten.

8
§ För folk- och
bostadsräkningen får, förutom de uppgifter som angivits i 5, 6 och 7 §§,
inhämtas uppgifter om fastighets tätortstillhörighet från länsstyrelsernas
fastighetsband, uppgifter om personnummer, civilstånd, kyrkobokföringsort och
-fastighet, utdelnings- och ortsadress, samhörighetsbeteckning, medborgarskap
och födelseland från statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen,
uppgifter om inkomst från centralbyråns taxeringsband, uppgifter om bilinnehav
från centralbyråns personbilregister samt uppgifter om företags form, storlek och
näringsundergrupp från centralbyråns centrala företagsregister.

9
§ Önskar statistiska
centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling använda ytterligare
uppgifter tillsammans med uppgifterna för folk- och bostadsräkningen för sådana
statistiska ändamål som anges i 1 §, fordras beslut eller tillstånd som avses i
datalagen (1973: 289).

10 §
Det åligger kommun att lämna information om folk- och bo

stadsräkningen. Kommunen skall också biträda vid distributionen av

blanketterna för personuppgift, bostadsuppgift och fastighetsuppgift samt

vid upprättandet och insamlingen av dessa uppgifter.

Kommunen svarar för att de
insamlade uppgifterna granskas och i berett skick överlämnas för fortsatt
bearbetning till statistiska centralbyrån.

Kommunen
skall uppdraga åt särskilt granskningsorgan att handha de göromål, som avses i
denna paragraf.

11 §
Kommunen skall utse en granskningsledare och en ställföre

trädare för denne.

Kommunen
skall sörja för att granskningspersonal erhåller utbildning för sina
arbetsuppgifter.

12
§ Granskningsledaren eller den
han utser får av uppgiftsskyldig inhämta upplysningar rörande förhållanden som
omfattas av uppgiftsskyldigheten.

13
§ Har personuppgift,
bostadsuppgift eller fastighetsuppgift ej lämnats inom föreskriven tid eller
lämnas ej upplysningar som har begärts enligt 12 §, får granskningsledaren
eller statistiska centralbyrån anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin
skyldighet.

Innan
anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om detta kan ske utan olägenhet,
på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna föreskrivna uppgifter och
upplysningar.

Om
anmaningen icke efterkommes, kan länsstyrelsen på granskningsledarens eller
statistiska centralbyråns begäran vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att
fullgöra sin skyldighet. Vite får ej bestämmas under ett hundra kronor eller
över ettusen kronor. Försuttet vite utdömes av länsrätten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 5

14
§ Statistiska centralbyrån och
kommunens granskningsorgan skall tillse att den uppgiftsskyldige ej betungas
onödigt.

15
§ Folkbokföringsmyndighet har
rätt att ta del av hos kommun förvarad personuppgift och bostadsuppgift för
kontroll av namn, personnummer, kyrkobokföringsort och -fastighet samt
utdelnings- och ortsadress.

16
§ Den som tagit befattning med
uppgift som avses i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll. Den som uppsåtligen
eller av oaktsamhet bryter häremot, dömes till böter eller fängelse i högst ett
år om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken. Allmänt åtal får väckas
endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från
allmän synpunkt.

17
§ Anvisningar om förfarandet
vid folk- och bostadsräkningen lämnas av riksskatteverket i vad sådana
anvisningar rör länsstyrelserna, de lokala skattemyndigheterna i Stockholm och
Göteborg och pastorsämbetena samt i övrigt av statistiska centralbyrån.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1975. Genom lagen upphäves lagen (1970: 74) om
allmän folk- och bostadsräkning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.1975:5

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-01-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holrnqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Norling, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson,
Leijon, Hjelm-Wallén.

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om allmän folk- och bostadsräkning år 1975,
in. m.

1 Inledning

I prop. 1975: 1 (bil. 9 ) har regeringen föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Statistiska
centralbyrån: Folk- och bostadsräkning 1975 för budgetåret 1975/76 beräkna ett
förslagsanslag av 26,5 milj. kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga i
samband med behandling av förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning
år 1975.

En folk-
och bostadsräkning genomfördes senast hösten 1970. Enligt lagen (1970: 74) om
allmän folk- och bostadsräkning, som innehåller generella bestämmelser om
sådana räkningar, skall allmän folk- och bostadsräkning äga rum under de år
regeringen bestämmer. Vid 1974 års riksdag behandlades frägan om en eventuell
folk- och bostadsräkning år 1975 (prop. 1974: 67, CU 1974: 20, rskr 1974: 127).
I propositionen konstaterades att den alltmer omfattande regionala och
kommunala planeringsverksamhetens behov av uppgifter om sysselsättning,
bostäder och befolkning inte vore möjliga att få fram på annat sätt än genom en
totalräkning i folk- och bostadsräkningens form. En utebliven folk- och
bostadsräkning skulle sannolikt tvinga fram separata lokala statistiska
undersökningar av samma typ men utan inbördes samordning och med i många fall
sämre skydd för uppgiftslämnarnas integritet. Enligt civilutskottets mening
var behovet av totalundersökningar mycket väl belagt. Utskottet underströk
vikten av att en eventuell folk- och bostadsräkning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 7

år 1975 (FoB 1975) utformades så att de definitiva
resultaten kunde pu-' bliceras snabbare och kostnaderna begränsas till en
rimlig nivå. Till förberedelser för folk- och bostadsräkning år 1975
anvisade riksdagen 4 650 000 kr. för budgetåret 1974/75.

Till följd av riksdagens beslut uppdrog Kungl. Maj:t den
19 april 1974 åt statistiska centralbyrån (SCB) att genomföra dels en provundersökning
om distributions- och insamlingsförfarandet vid en ny folk- och bostadsräkning,
dels en provverksamhet med ny produktionsteknik för kodnings- och
felsökningsarbete samt att föreslå utformningen av FoB 1975. Detta förslag
skulle utformas med beaktande av att tillräckligt skydd för uppgiftslämnarnas
personliga integritet kunde tillgodoses- och att räkningen kunde genomföras med
ett minimum av besvär för uppgif ts-lämnama. Som vidare förutsättningar gällde
att resultaten skulle publiceras snabbt och kostnaderna hållas på en rimlig
nivå.

Statistiska centralbyrån har den 30 september 1974
redovisat resultaten av försöksverksamheten och föreslagit innehåll och
uppläggning av FoB 1975. Yttrande över förslaget har avgetts av justitiekanslern
(JK), datainspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV),
offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) sarht riksdagens
justitieombudsmän (JO).

2 Statistiska centralbyrån '

2.1 Försöksverksamhet

SCB har under våren 1974 genomfört provundersökningar
avseende dels nytt distributions- och insamlingsförfarande, dels ny produktionsteknik.

Syftet med att pröva det nya distributions- och
insamlingsförfarandet har varit att i en situation som så nära som möjligt
överensstämmer med förhållandena vid en folk- och bostadsräkning pröva dels
förtryckning av blanketter och direktutsändning av dem till hushållen och fastighetsägarna,
dels insändning av de ifyllda blanketterna från hushållen och fastighetsägarna
direkt till granskningsorganen dels ock granskning och komplettering samt
optisk inläsning centralt av vissa uppgifter i det inkomna materialet.

Erfarenheterna vad gäller den individblankett som
tillställdes hushållen visar att den prövade metoden kan tillämpas i en
kommande folk-och bostadsräkning. Det framgår dock av provet att äkta makar bör
beredas möjlighet att lämna uppgifter på gemensam blankett.

Kollationeringen av folkbokföringen har i provet skett
främst i form av utredning av postreturer men rutiner har även prövats för
undersökning av blanketter som inlämnats på annan fastighet än den förtryckta.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 8

Även
dessa kollationerings- och rättningsrutiner, som utarbetats efter kontakt med riksskatteverket,
har fungerat väl.

Erfarenheterna
från provverksamheten visar däremot att förtryckning och direktutsändning av
fastighetsblanketter till ägare av fastighet med flerfamiljshus inte fungerat
tillfredsställande. SCB anser därför att andra åtgärder får vidtas for att
fastighetsägarna skall kunna få blanka blanketter sig tillsända i så stor
utsträckning som möjligt.

Allmänhetens
reaktion i samband med provverksamheten har såsom . den framkommit vid
kontakten med granskningsorganen varit positiv. En särskild
intervjuundersökning som genomfördes i anslutning till provet visade att man i
allmänhet hade en positiv syn på blanketten, anvisningarna och informationen.

De
genomförda försöken har enligt SCB visat att det nya distributions-och
insamlingsförfarandet är möjligt att tillämpa i en kommande räkning. Det ger
väsentliga fördelar jämfört med tidigare rutiner både ur kvalitetssynpunkt och
ur integritetssynpunkt.

2.2
Förslag till uppläggning av folk- och bostadsräkning 1975

SCB
föreslår att en allmän folk- och bostadsräkning skall äga rum år 1975.

En
översikt över de variabler som föreslås ingå i räkningen framgår av följande
tablå. Som jämförelse har medtagits de variabler som ingick i närmast
föregående folk- och bostadsräkning.

FoB

FoB

Erhålles
vid FoB 1975

Anmärk-

1970

1975

genom

ning

Blankett

Re-

Här-

från

gister

ledd

van-

Indi-

Fas-

abel

vid

tig-

hcts-

ägare

Hustyp

antal lägenheter i huset

X

X

(X)

X

la)

andel lokaler

X

X

X

rad- eller kedjehus

X

X

X

2)

Byggnadsår

ursprungligt byggnadsår

X

X

X

ombyggnadsär

X

X

X

2)

Lägenheternas
utrustning

vattenledning

X

X

X

avlopp

X

X

X

centralvärme

X

X

X

bad- eller duschrum

X

X

vattenklosett

X

X

X

elspis eller gasspis

X

kylskåp

X

frysbox

X

tvättmaskin

X

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:5

9

FoB

FoB

Erhålles
vid FoB 1975

Anmärk-

. '970

1975

genom

ning

Blankett

Re-

Här-

frän

gister

ledd

vari-

Indi-

Fas-

abel

vid

tig-

hets-

ägare

Lägenheternas
utnyttjande

utnyttjande för ej upp-

låtna lägenheter

X

X

X

Lägenhetens
storlek

antal rum

X

X

X

X

antal rum som används

till annat än bostad

X

X

X

förekomst av kök

X

X

X

X

Lägenhetens
upplåtelse-

form

X

X

X

Fastighetstyp

X

X

X

Ägarkategori

X

X

X

Hyra/avgift
till bostads-

rättsförening

X

Bostadstillägg
för barn-

familjer

X

Lägenheternas
kvalitets-

grupp

X

X

X

Trångboddhet

X

X

X

Hushållens
sammansätt-

ning med avseende på

antal boende, antal

barn, etc

X

X

X

Kön,
ålder, civilstånd

X

X

X

RTB

Medborgarskap,
födelse-

land

X

X

X

RTB

Vigselar

X

Tidpunkt
för inträde i

angivet civilstånd

X

Ib)

.r för
senaste inflyttning

till Sverige

X

Samhörighetsbeteckning

X

X

X

RTB

Hushällstillhörighet

X

X

X

Hushällsställning
(släkt-

skap)

X

X

X

Sysselsättning

X

X

X

Förvärvsarbetets
om-

fattning

X

X

X

Yrke

X

X

X

3)

Yrkesställning

X

X

X

Härledd variabel i FoB 70

Socio-ekonomisk

gruppering

X

Förvärvsarbetande
dag-

befolkning

X

X

(X)

X

4)

Näringsgren

X

X

X

(X)

SCBs centrala företagsregister

Anställningens
art

X

X

X

Pendling

X

X

(X)

X

5)

Huvudsakligt
färdsätt till

arbetsplatsen

X

X

X

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 10

FoB FoB Erhålles vid FoB 1975 Anmärk-

1970 1975 genom ning

Blankett

Re-

Här-

från

gister

ledd

Indi-

Fas-

abel

vid

tig-

hets-

ägarc

Personbilsinnehav x x x SCBs

personbilsregister

Utbildning x

Inkomst x x x SCBs

taxerings-band

Specialbearbetning av variabler:

Familjestatistik x x x

1) Ej redovisningsvariabel, a) vid FoB 75 b) vid FoB 70.

2) Hjälpvariabel
1970, 1975.

3)
Yrkesuppgiften
kodas i FoB 75 med begränsad detaljeringsgrad.

4)
Lägsta
redovisningsnivå 1970: landsförsamling/stad samt tätort, 1975: (se 1970).

5)
Pendling:
arbetsplats i annan landsförsamling, kommun, kommunblock, tätort eller
glesbygd än bostaden.

Anm. Med RTB avses SCB:s register över totalbefolkningen.

Enligt den långsiktiga plan för folk- och bostadsräkningar
som SCB arbetar efter skall folk- och bostadsräkningen år 1975 vara av mindre
omfattning är 1970 års räkning. Utredningsarbetet startade därför med
ambitionen att ge innehållet i 1975 års räkning ungefär samma omfattning som i
den mindre folk- och bostadsräkningen år 1965.

De konsumentkontakter som SCB haft visar emellertid att
dagens behov av information för framför allt den regionala planeringen är så
starka att en nedskärning till 1965 års ambitionsnivå med avseende på
variabelinnehåll och detaljer i redovisningen inte kan anses försvarlig.
Sysselsättningspolitiska bedömningar kräver data för planeringsregioner ned
till kommuner. Den kommunala trafikplaneringen, skolplaneringen och
bostadsplaneringen efterfrågar information för speciella planeringsområden
inom en kommun. I en folk- och bostadsräkning kan detta tillgodoses genom
identifiering av församlingar, tätorter och av kommunen avgränsade speciella
redovisningsområden. Sådana behov kan f. n. endast tillgodoses genom en folk- och
bostadsräkning. Löpande statistik, andra intermittenta undersökningar eller
tillgängliga register kan utgöra värdefulla kompletteringar, men inte ersätta
en räkning. SCB har i sin planering också noga prövat möjligheterna att
tillgodose behoven av information på annat sätt än genom en totalräkning. Behoven
av detaljerad statistik för exempelvis befolkningsprognoser, bo-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 11

stadsbyggnadsprogram, näringslivsprognoser m. m. kan
emellertid endast tillgodoses genom en totalundersökning av i princip samma typ
som de närmast föregående folk- och bostadsräkningarna. Särskilda undersökningar
har visat att precisionen i resultaten för exempelvis kommuner och
församlingar även vid mycket stora urval blev så låg att uppgifterna inte kunde
användas. Urvalsmetodik är således inte möjlig att använda i detta sammanhang.

I huvudsak tre slags uppgifter avses inhämtas från
allmänheten i en kommande folk- och bostadsräkning, nämligen
fastighetsuppgifter, personuppgifter och bostadsuppgifter. Blankettformulär
och anvisningar till dessa föreslås fastställas av SCB efter samråd med
datainspektionen.

För att begränsa allmänhetens besvär föreslås att viss
information hämtas från befintliga register. Datainspektionen har inte funnit
risk för intrång i enskilds personliga integritet genom dessa samkörningar. Datainspektionen
erinrar även om att allmänheten måste kunna ha förtroende för att uppgifter
inte används för ändamål som inte överensstämmer med dem för vilka de lämnats.

Även civilutskottet berörde denna fråga i sitt betänkande
(1974: 20) i anledning av prop. 1974: 67. Med hänsyn bl. a. till
hittillsvarande erfarenheter och datainspektionens verksamhet ansåg sig
utskottet kunna utgå från att undersökningsresultaten inte användes i främmande
syfte, t. ex. genom inte avsedd samköming med andra register.

SCB föreslår mot denna bakgrund att vissa uppgifter i en
kommande folk- och bostadsräkning skall hämtas direkt från befintliga register
liksom vid föregående räkningar. Sålunda föreslås att uppgifter om kön. ålder,
civilstånd, medborgarskap och födelseland samt personnummer och uppgift om
kyrkobokföringsadress hämtas från registret över totalbefolkningen som förs
inom SCB och som bygger på offentliga uppgifter ur de av länsstyrelsen förda
folkbokföringsregistren. Inkomstuppgifterna föreslås hämtade från SCB:s
taxeringsband, som är en förkortad version av det officiella taxeringsbandet.
Uppgifter om personbilsinnehav föreslås hämtade ur ett vid SCB fört
personbilsregister, som är ett.uttag.från det nya centrala bilregistret hos
bilregisternämnden. Företagsregistret och länsstyrelsernas fastighetsband avses
därutöver användas som hjälpmedel i samband med bl. a. näringsgrenskodning och
tätortsmarkeringi

SCB har i provundersökningen våren 1974 efter samråd med
datainspektionen prövat en utformning av variabeln hushållsställning som innebär
att gifta och i annan form samboende markerar sig i. ett och samma
svarsalternativ, så att man i blanketten inte direkt kan särskilja de två
alternativen. Erfarenheterna från provet visar att denna lösning inte föranlett
några reaktioner från uppgiftslämnarnas sida. SCB föreslår därför att samma
förfarande tillämpas i en kommande folk- och bostadsräkning. Genom att uppgift
om civilstånd ingår bland de variabler som hämtas från folkbokföringsregistren
kommer det ändå att vara möjligt

s. 12 Kontrollera mot PDF

Frop. 1975: 5 12

att
framställa statistiska data om populationen samboende med fördelning efter
civilstånd.

SCB
har vidare efter samråd med datainspektionen i provundersökningen prövat en
utformning av frågan om huvudsaklig sysselsättning med användande av fasta
svarsalternativ. Med ledning av resultaten från detta prov föreslår SCB att
frågan formuleras så att den avser uppgiftslämnarnas huvudsakliga
sysselsättning under undersökningsveckan och att frågan kan besvaras med fasta
svarsalternativ genom vilka de känsliga grupperna inte kan urskiljas.

2.3
Genomförande

SCB:s
förslag innefattar en väsentligt utökad informalionsverksamhei jämfört med
tidigare räkningar. Informationen bör upplysa om varför en folk- och
bostadsräkning genomförs, hur resultaten används, vilka föreskrifter om
sekretesskydd av de lämnade uppgifterna som finns och vilka skyddsåtgärder i
övrigt som vidtas för att skydda uppgiftslämnarnas integritet. Därjämte bÖr
informationen ge allmänna råd om hur blanketterna skall fyllas i.

SCB
avser att liksom vid närmast föregående räkningar ge information i massmedia
såväl i form av annonser i pressen samt inslag i radio och TV som genom
informationsunderlag för artiklar om folk- och bostadsräkningens ändamål och
användningsområden. Därutöver föreslår SCB att en broschyr om räkningen
utarbetas och tillställs samtliga hushåll i landet. Den centrala informationen
bör i lämplig utsträckning kompletteras av kommunema med lokala annonser och
affischer. Den lokala annonseringen bör främst inriktas på att upplysa allmänheten
om vart man skall vända sig då man t. ex. har frågor om undersökningen, vill ha
hjälp med att fylla i blanketten, vill ha en ny blankett etc.

SCB
föreslår vidare att det system för dislribulion och insamling av folk- och bostadsräkningsblankettema
som prövats i försöksverksamheten skall tillämpas med vissa ändringar. Den
väsentligaste ändringen består i att gifta som är skrivna på samma fastighet
får en gemensam personblankett, medan i övrigt varje person som är född 1959
eller tidigare får en egen personblankett. Ägare av fastighet med
flerfamiljshus bör så långt möjligt tillställas blanka fastighetsblanketter.

Även
personer som av skilda anledningar inte nås av förtryckt blankett är skyldig
att lämna uppgift. För att underlätta för dessa personer att få tag i
blanketter bör sådana finnas lätt tillgängliga, exempelvis på postkontor.

Enligt
intentionerna vid införandet av gällande folkbokföringsförordning skall det
material som insamlas vid folk- och bostadsräkningarna användas för kollationering
av folkbokföringens riktighet. Detta föreslås i samband med folk- och
bostadsräkningen 1975 ske genom utredning

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:5 13

av
postreturer vid distributionen av blanketter och genom utredning av de övriga awikelsefall
som framkommer vid den individuella behandlingen av inlämnade blanketter hos
de lokala granskningsorganen.

Liksom
vid tidigare folk- och bostadsräkningar är det nödvändigt med en
arbetsfördelning mellan å ena sidan SCB som central instans och å andra sidan
regionala och lokala organ. Medverkan krävs framför allt av kommunerna men även
av andra regionala organ, främst folkbokföringsmyndigheterna, överlantmätarna
och länsstyrelserna.

SCB
föreslår att kommunerna skall utse en granskningsledave och en ställföreträdare
för denne med uppgift att närmast leda det lokala granskningsorganels arbete
med granskning och komplettering av det insamlade materialet. Dessutom
föreslås kommunen liksom tidigare svara för att lokalbehovet och
personalresurserna tillgodoses.

Det
är enligt SCB viktigt att de personer som deltar i det lokala
granskningsarbetet får ulbildning för sin uppgift. Sammanlagt bör 600 regionledare,
granskningsledare och ersättare för dessa utbildas. SCB föreslår att
utbildningen sker genom dels en brevkurs, dels korta lokala kurser. Ansvaret
för denna utbildning föreslås ligga på SCB, som också bör svara för de direkta
utbildningskostnaderna för regionledarna, medan kommunerna i likhet med vad som
gällt tidigare förutsätts svara för kostnader för granskningsledarnas och deras
ersättares deltagande. Utbildningen av granskningsorganens övriga personal bör
i sin tur ombesörjas av granskningsledaren och dennes ställföreträdare.

För
den cenirala bearbetningen av materialet föreslår SCB att den teknik som
prövats under våren 1974 används. Den innebär att delar av de inkomna
blanketterna läses optiskt samt att granskning och kodning i övrigt sker med
hjälp av dataskärmar, varvid kodaren samtidigt med granskning och kodning
överför uppgifter till ADB-medium. Vid såväl den optiska läsningen som
överföring av uppgifter med hjälp av dataskärmar genomförs olika maskinella
kontroller av materialet.

En
snabb resultatredovisning är ett starkt krav från statistikkonsumenternas
sida. SCB föreslår en rad åtgärder för att åstadkomma en snabbare
resultatredovisning.

Skillnaderna
i resultaten mellan preliminär och slutlig statistik vid folk- och
bostadsräkningen 1970 (FoB 1970) var mycket små. SCB föreslår därför att
redovisningen av preliminärstatistik utgår. Med beaktande av behoven av en
snabb redovisning av vissa delresultat ur folk-och bostadsräkningen föreslås i
stället att SCB sammanställer viss statistik om enskilda kommuner som baseras
på uppgifter som kodsätts av de lokala granskningsorganen eller som finns
förtryckta på blanketterna. Denna "produktionsstatistik" föreslås
omfatta hushållsställning, sysselsättning, viss pendling samt viss redovisning
av dagbefolkning. Dessa resultat överlämnas till kommunerna efter hand som
bearbetningen blir färdig. Denna statistik bör kunna föreligga under senare
delen av år 1976.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 14

Efter
granskning och rättning av materialet samt sambearbetning med andra
registeruppgifter sker den slutliga tabellproduktionen. Resultaten föreslås
redovisas i form av dels råtabeller i ett ordinarie tabellprogram, dels tryckta
publikationer, dels ett specialprogram. Kostnaderna för det ordinarie
tabellprogrammet ingår i det anslag SCB begär för räkningen, medan
specialprogrammet för kommuner liksom tidigare föreslås upp-dragsfinansieras
genom ersättning från de kommuner som beställer detta program. Redovisningen av
definitiva data bör kunna påbörjas under senare delen av år 1976 och vara
avslutad omkring den 1 juli 1978. SCB vill dock understryka att den angivna
tidsplanen baserar sig på omfattningen och uppläggningen av det framlagda
förslaget. Förändras dessa förutsättningar eller den tekniska utrustning med
vilken räkningen skall bearbetas kan detta naturligtvis påverka tidsplanen.
Även oförutsedda händelser i samband med planeringsarbetet eller räkningens
genomförande kan medföra förändringar i tidsplanen.

2.4
Sekretess- och säkerhetsfrågor

Primärmaterialet
till folk- och bostadsräkningen är underkastat bestämmelserna i dels 16 §
sekretesslagen (1937: 249), dels sekretessföreskrifterna i den särskilda
lagstiftning som finns om folk- och bostadsräkningar. All personal som kommer
i kontakt med materialet har tystnadsplikt.

Enligt
16 § sekretesslagen får statistiskt primärmaterial inte utlämnas om uppgifterna
däri är angivna med namn eller annan identitetsbeteckning om det föreligger
skaderisk för den enskilde. Den prövning av skaderisken som skall föregå ett
utlämnande av material skall ske med hänsyn till uppgiftens eller
bearbetningens natur eller det ändamål för vilket uppgiften önskas och
omständigheterna i övrigt.

I
allmänhet reglerar sekretesslagen inte utlämnande av sekretesskyddat material
myndigheterna emellan. Emellertid tillämpas sekretesslagen i praxis även vid
utlämnande mellan myndigheter.

SCB:s
praxis då det gäller utlämnande av sekretesskyddat individmaterial är
utomordentligt restriktiv. Detta gäller även i de fall det är fråga om
utnyttjande av materialet för statistiska ändamål. SCB intar också en lika
restriktiv hållning gentemot myndigheterna som genterhot enskilda. Vad
exempelvis beträffar FoB 1970 har individuppgifter ur primärmaterialet hittills
inte i något fall utlämnats av SCB.

SCB
betonar vikten av att uppgiftslämnarnas förtroende för SCB kan upprätthållas.
Detta är en oundgänglig förutsättning för att statistikproduktionens resultat
skall bli tillfredsställande. Ett starkt legalt sekretesskydd av folk- och
bostadsräkningen är därvid av stor betydelse. SCB har fortlöpande kontakt méd
datainspektionen i frågor söm berör sekretess- och säkerhetsskyddet i en
kommande räkning.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:5 15

I
en folk- och bostadsräkning utgör kommunerna enligt SCB:s uppfattning ett
specialfall genom den centrala roll de har som huvudkonsumenter av räkningens
resultat och som direkt medverkande i insamlingen av materialet. Mot bakgrund
av det dokumenterade behov av olika slag av specialbearbetningar som kommunerna
har, utöver de bearbetningar för kommunerna som SCB gör, föreslås att SCB skall
äga rätt att för statistik för samhällsplanering, forskning och allmän
information på framställning från kommun bereda denna tillgång på vissa
villkor till räkningens material för den egna kommunens område.

Redovisning
av resultat på låg regional nivå kan om särskilda åtgärder inte vidtas ge
information, som indirekt skulle kunna hänföras till enskilda uppgiftslämnare. SCB
söker förhindra att så sker genom att införa restriktioner vid utskrift av
vissa tabeller på låg regional nivå. Dessa restriktioner skall gälla såväl det
ordinarie tabellprogrammet som specialprogrammet för kommuner.

Folkbokföringsmyndigheternas
rätt att för kontroll av folkbokföringen ta del av personuppgifterna och
bostadsuppgifterna föreslås regleras i lagen om allmän folk- och
bostadsräkning.

2.5
Lagförslag

SCB
erinrar om de kritiska synpunkter som anlades på uppbyggnaden av regelsystemet
vid FoB 1970. Riksdagen tog då endast ställning till en ramlag för räkningen
under det att de närmare bestämmelserna om denna lämnades i
tillämpningsföreskrifter utan riksdagens medverkan. SCB föreslår nu en tämligen
detaljerad lag för FoB 1975. Därigenom, kan, sägs det, både riksdagen och
regeringen bedöma och reglera främst den grundläggande uppläggningen av
räkningen och uppgiftsskyldighetens omfattning. I och med detta bortfaller
behovet av en ramlag för folk- och bostadsräkningarna i form av den nu gällande
lagen om allmän folk- och bostadsräkning.

Det
framlagda lagförslaget omfattar 18 paragrafer som hänför sig till i huvudsak
fyra kategorier, nämligen grundläggande regler om ändamålen med räkningen,
uppgiftsskyldigheten o. d. och vidare bestämmelser dels om uppgifternas
innehåll, dels om insamlingsförfarandet samt slutligen regler i
integritetsskyddsfrågor. Till lagförslaget har SCB fogat en kommentar.
Lagförslaget och kommentaren innehåller i huvudsak följande.

2.5.1
Grundläggande regler

I
lagförslaget regleras inledningsvis frågor om räkningens ändamål och tidpunkten
för räkningen, uppgiftsplikten och uppgiftsskyldighetens omfattning. Ändamålen
för räkningen skall enligt 1 § lagförslaget vara framställning av statistik för
samhällsplanering, forskning och allmän

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 16

information samt för kontroll av folkbokföringen.
Räkningen skall vidare enligt samma bestämmelse avse förhållandena under tiden
den 2026 oktober 1975, dock att fastighetsuppgift skall avse förhållandena den
1 november samma år. Räkningen skall genomföras av SCB med hjälp av automatisk
databehandling (ADB).

Enligt 2 § lagförslaget skall fastighetsuppgift,
personuppgift och bostadsuppgift lämnas vid FoB 1975. Statsverket
tillhandahåller fastighetsblankett för fastighetsuppgift och personblankett
för personuppgift och bostadsuppgift. Blanketterna upprättas enligt formulär
och anvisningar som fastställs av SCB efter samråd med datainspektionen.
Statsverket skall tillhandahålla portofria svarskuvert. Vidare skall enligt den
föreslagna bestämmelsen av blanketterna framgå dels att riksdagen beslutat om
räkningen och uppgiftsskyldigheten, dels att ändamålen är endast framställning
av statistik och kontroll av folkbokföring och dels att blanketterna
fastställts efter nyssnämnda samråd.

I 3 § lagförslaget regleras uppgiftsskyldigheten. Däri
föreslås att fastighetsuppgift skall lämnas av den som den 1 november 1975
äger fastighet belägen inom landet på vilken finns bostadslägenhet. Undantag
föreslås gälla för enfamiljshus, som bebos av ägaren.

Personuppgift skall lämnas av den som är född år 1959
eller tidigare och som är bosatt i landet under tiden den 2026 oktober 1975.
Bostadsuppgift skall enligt förslaget lämnas av den som under tiden den 2026
oktober 1975 innehar och bebor bostadslägenhet eller äger och bebor
enfamiljshus i landet.

Samboende äkta makar föreslås få lämna personuppgifter på
gemensam blankett. Innehas och bebos bostadslägenhet av två eller flera personer
tillsammans, får dessa enligt förslaget också lämna bostadsuppgift gemensamt på
en blankett.

Fastighetsuppgift, personuppgift och bostadsuppgift skall
enligt 3 § lagförslaget underskrivas av den som lämnar uppgiften. Denne svarar
för uppgifternas riktighet.

Senaste tidpunkt att lämna eller insända uppgifterna
föreslås i 4 § lagförslaget vara för fastighetsuppgift den 10 november 1975
och för personuppgift och bostadsuppgift den 30 oktober 1975. Fastighetsuppgifterna
skall inges till granskningsgrganet i den kommun där fastigheten är belägen.
Personuppgifterna och bostadsuppgifterna skall inges till granskningsorganet i
den kommun där den uppgiftsskyldige är bosatt.

Tidpunkten för uppgiftslämnandet är något framskjuten i
förhållande till FoB 1970 och överensstämmer därigenom, framhåller SCB, mer med
tidpunkten för mantalsskrivningen. SCB framhåller vidare att samtliga uppgifter
till FoB 1975 med ändring av vad som gällde fram till FoB 1970 skall lämnas
eller i slutna kuvert insändas till det organ som inom räkningens organisation
svarar för den första bearbetningen det kommunala granskningsorganet. Endast
tjänstemän underkastade ämbets-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 17

ansvar och direkt engagerade i folkräkningsarbetet kommer
således, anför SCB, att kunna få tillgång till de enskilda uppgifterna.

2.5.2 Uppgifternas innehåll m. in.

Ingående bestämmelser föreslås om innehållet i
uppgifterna, om inhämtande av dels en del angivna uppgifter genom samköming
med vissa statliga register, dels ev. ytterligare uppgifter.

I 57 §§ i lagförslaget anges de uppgifter som skall
lämnas i fastighetsuppgift, personuppgift resp. bostadsuppgift. Enligt dessa
skall innehållet vara i

a) fastighetsuppgift:

för fastigheten i sin helhet fastighetstyp,

kommun och församling där fastigheten är belägen,
fastighetsbeteckning, ägarens namn och postadress samt ägarkategori,

för varje på fastigheten belägen byggnad, i vilken finns
bostadslägenhet

hustyp,

adress eller annan beteckning,

byggnadsår,

ombyggnadsår,

antal bostadslägenheter samt

förekomsten av vattenledning, avlopp och centralvärme,

för varje bostadslägenhet

lägenhetsinnehavares namn,

antal rum,

förekomsten av kök eller kokvrå samt

för ej upplåtna lägenheter förekomsten av vattenklosett
och bad- eller duschrum samt orsaken till att lägenheten ej är upplåten,

b) personuppgift:

namn, personnummer och kyrkobokföringsadress,

postadress och fastighetsbeteckning,

förvärvsarbete eller annan sysselsättning,

yrke,

yrkesställning,

företagets namn och huvudsakliga verksamhet vid
arbetsplatsen,

arbetsplatsens adress och kommuntillhörighet,

färdsätt till arbetet samt

innehavare till bostaden,

c) bostadsuppgift:

hustyp,

de boendes namn, personnummer och hushållsställning,
formen för innehav eller upplåtelse av lägenheten, antal rum,

2 Riksdagen 1975. 1 sand. Ni 5

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 18

i vilken utsträckning lägenheten användes också till annat
än bostad, förekomsten av kök, kokvrå eller kokskåp samt förekomsten av vattenklosett
och bad- eller duschrum,

för enfamiljshus, som bebos av ägaren, dessutom uppgift om
fastighetstyp, byggnadsår, ombyggnadsår,

i vilken utsträckning huset användes också till annat än
bostad samt förekomsten av vattenledning, avlopp och centralvärme.

I fråga om uppgifterna anför SCB bl. a. att namn,
personnummer, kyrkobokföringsadress, postadress samt fastighetsbeteckning
kommer att vara förtryckta och endast behöver granskas samt vid behov rättas av
den uppgiftsskyldige och, i de fall blanka blanketter används, ifyllas.

SCB anför att den huvudsakliga sysselsättningen och
förvärvsarbetets omfattning kommer att mätas för alla personer födda år 1959
eller tidigare under den aktuella mätperioden. För personer som inte arbetat
full arbetstid under denna period mäts dessutom sysselsättningen under den fyramånadersperiod
som infaller närmast före mätperioden. Uppgifterna om förvärvsarbetets
omfattning skall därvid avse den senaste arbetsveckan under denna period.
Denna komplettering görs för att möjliggöra en adekvat skattning av
sysselsättningsnivån i landet. Ett särskilt omnämnande härav i lagen har enligt
SCB inte bedömts erforderligt.

I 8 § lagförslaget föreslås vissa uppgifter bli inhämtade
från befintliga statliga register för att komplettera folkräkningsmaterialet.
Dessa är uppgifter om tätortstillhörighet från länsstyrelsernas
fastighetsband, uppgifter om personnummer, civilstånd, kyrkobokföringsadress,
samhörighetsbeteckning, medborgarskap och födelseland från SCB:s register över
totalbefolkningen, uppgifter om inkomst från SCB:s taxeringsband, uppgifter
om bilinnehav från SCB:s personbilregister samt uppgifter om företags form,
storlek och näringsundergrupp från SCB:s centrala företagsregister.

Möjligheten att använda kompletlerande uppgifter för
statistiska specialbearbetningar som tillkommer i efterhand regleras i 9 §
lagförslaget. Enligt detta fordras beslut eller tillstånd enligt datalagen för
användning med hjälp av ADB av ytterligare uppgifter tillsammans med
uppgifterna för FoB 1975 för framställning av statistik för samhällsplanering,
forskning och allmän information. Det är, anför SCB, inte möjligt att i förväg
så avgränsa behovet av särskilda uppgifter i en folk- och bostadsräkning att
man också täcker angelägna statistiska ändamål som inte kan förutses från
början. Det är därför enligt SCB rimligt att en möjlighet finns att längre fram
av särskild anledning få använda materialet i kombination med annat, i lagen
ej specificerat material. A andra sidan måste intresset av skydd mot icke
önskvärd utvidgning av omfattningen av uppgifter om enskild person starkt
beaktas. Möjligheten till ytterli-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:5 19

gare användning måste därför vara förenad med krav på dels
att denna sker uteslutande för de statistiska ändamål som FoB 1975 är avsedd
för, dels prövning och beslut enligt datalagen. De kontroller och skyddsåtgärder
som är nödvändiga i den ursprungliga planen för att skydda de enskilda uppgiftslämnarna
tillämpas också vid de statistiska specialbearbetningar som tillkommer i
efterhand.

2.5.3 Insainlingsförfärandet

Insamlingen av uppgifterna för FoB 1975 ombesörjs enligt SCB:s
förslag liksom vid FoB 1970 i princip av kommunerna. Som tidigare nämnts skall
emellertid vid FoB 1975, till skillnad mot tidigare, uppgifterna lämnas direkt
av den uppgiftsskyldige till kommunens granskningsorgan. Enligt 10 §
lagförslaget skall det åligga kommun att lämna information om FoB 1975 och att
biträda vid distributionen av blanketterna samt vid upprättandet och
insamlingen av uppgifterna för räkningen. Kommunen skall enligt förslaget
svara för att de insamlade uppgifterna granskas, fullständigas, rättas,
numreras, kodas och överlämnas för fortsatt bearbetning till SCB enligt
centralbyråns anvisningar. Vidare skall kommunen uppdra åt särskilt
granskningsorgan att handha de göromål, som nu nämnts. Enligt 11 §
lagförslaget skall kommunen också utse en granskningsledare och en
ställföreträdare för denne. Enligt samma bestämmelse skall kommunen sörja för
att granskningspersonalen får utbildning för sina arbetsuppgifter.

SCB anför att kommunens medverkan i stort sett är av samma
art och omfattning som vid FoB 1970. Enligt förslaget skall det vara obligatoriskt
för kommunerna att inrätta ett särskilt granskningsorgan. Det gjordes av
praktiska skäl även vid FoB 1970 i samtliga kommuner, fastän sådant obligatorium
inte förelåg då.

Granskningsledaren och SCB föreslås få befogenheter att
genom kontakter med de uppgiftsskyldiga verka för att uppgiftsmaterialet blir
riktigt. Enligt 12 § lagförslaget får granskningsledaren eller den han utser
inhämta upplysningar av uppgiftsskyldig rörande förhållanden som omfattas av
uppgiftsskyldigheten. I 13 § lämnas förslag till bestämmelser om anmaning och
vite som inte får bestämmas under 100 kr. eller över 1 000 kr.

I lagförslagets 14 § har intagits en bestämmelse om att SCB
och kommunens granskningsorgan skall se till att FoB 1975 utformas och genomförs
så att den uppgiftsskyldige inte betungas onödigt. En motsvarighet till denna
bestämmelse fanns i kungörelsen (1970: 75) om folk-och bostadsräkningen år 1970
m. m.

2.5.4 Inlegriletsskyddsfrågor in. m.

I lagförslaget lämnas bestämmelser om möjlighet att till
myndighet utlämna uppgifter i vissa fall. Detta gäller enligt 15 §
folkbokförings-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 20

myndighet och enligt 16 § kommun. Folkbokföringsmyndighet
föreslås sålunda få rätt att i samband med kommunens granskning av uppgifterna
ta del av personuppgift för kontroll av namn, personnummer och
kyrkobokföringsadress.

Kontrollen av folkbokföringen har angetts som ett av
ändamålen med FoB 1975. SCB framhåller att denna kontroll endast får avse namn,
personnummer och kyrkobokföringsadress. Det tekniska förfaringssättet vid
denna kontroll är avsett att preciseras närmare genom samråd mellan SCB och
RSV.

16 §
lagförslaget innehåller bestämmelser om en lagreglering av frågan om SCB:s
utlämnande till andra myndigheter av materialet från FoB 1975. Enligt den
föreslagna bestämmelsen skall SCB ha rätt att för framställning av statistik
för samhällsplanering, forskning och allmän information på begäran av kommun
bereda denna tillgång till de uppgifter som ingår i folk- och bostadsräkningen
och som avser kommunens område, om så kan ske utan att centralbyråns arbete
hindras. SCB föreslås få utfärda närmare föreskrifter för kommunens handhavande
och användning av uppgifterna.

Slutligen
föreslås i 17 § lagförslaget att tystnadsplikt skall gälla för den som i
tjänsten tar befattning med FoB 1975-materialet. Enligt den föreslagna 17 § får
sålunda den som tagit befattning med uppgift som avses i den föreslagna lagen
om allmän folk- och bostadsräkning år 1975, inte obehörigen yppa dess innehåll.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter däremot skall enligt förslaget
dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Allmänt åtal föreslås dock få
väckas endast om målsägande anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från
allmän synpunkt. En motsvarande bestämmelse finns i den nu gällande lagen om
allmän folk- och bostadsräkning. Denna lag bör enligt SCB upphöra att gälla då
den nu föreslagna lagen träder i kraft.

2.6 Kostnader

Kostnaderna för en folk- och bostadsräkning under år 1975
beräknas uppgå till sammanlagt ca 63 milj. kr. i 1974 års pris- och löneläge. SCB
räknar därvid med en kostnad för planering, bearbetning och publicering om ca
49 milj. kr., vartill kommer en för SCB gentemot tidigare räkningar
nytillkommande kostnad för distribution och insamling om ca 12 milj. kr. samt
en utbyggd informationsverksamhet med drygt 2 milj. kl-. För arbetet med FoB
1975 under budgetåret 1975/76 begär SCB ett anslag av 26,5 milj. kr.

Kostnaderna för distribution och insamling innefattar
kostnader för förtryckning av blanketter, postbefordran, svarskuvert, maskinell
av-prickning av inkomna blanketter samt utskrift och utsändning av påminnelser
och anmaningar. Delar av denna kostnad har tidigare åvilat

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:5 . 21

kommunerna medan andra delar har fallit på fastighetsägare
och enskilda.

SCB beräknar att som mest ca 200 personer kommer att
arbeta med räkningen. Enligt vad som nu kan förutses torde mellan 120 och 160
av dessa personer, huvudsakligen icke handläggare, anställas tillfälligt under
perioder av varierande längd (ca 615 månader). SCB avser att stegvis bygga upp
denna extra arbetsstyrka under våren 1976. Avvecklingen beräknas i huvudsak
kunna ske omkring mitten av år 1977.

En jämförelse med kostnaderna för tidigare folk- och
bostadsräkningar är svår att göra på grund av olika sammansättning av ingående
variabler, men även på grund av omläggning av principer för kostnadsberäkning
och kostnadsredovisning. Vid tidigare räkningar beräknades kostnaderna inte
enligt totalkostnadsprincipen vilket nu bör ske. Trots detta har ett försök
gjorts att räkna om kostnaderna för de närmast föregående räkningarna till 1974
års kostnadsläge. Enligt en sådan överslagsberäkning skulle 1960 års folk- och
bostadsräkning ha kostat omkring 49 milj. kr., 1965 års räkning omkring 30 milj.
kr. och FoB 1970 omkring 58 milj. kr. Motsvarande belopp för FoB 1975 enligt SCB:s
förslag är ca 49 milj. kr. Till detta belopp kommer vidare kostnaderna för
distribution och insamling, vilka inte ingick i kostnaderna för de tidigare
räkningarna, samt för utökad information. Den föreslagna räkningen under år
1975 skulle således trots en begränsning i variabelinnehåll medföra en
totalkostnad som kan bli något högre än för 1970 års räkning. SCB anser dock
att denna kostnad är oundviklig om man vill dels höja kvaliteten i räkningens
grundmaterial och få fram räkningens resultat snabbare, dels skapa ett
tillfredsställande integritetsskydd i enlighet med de principer som ligger
bakom den nya datalagen och förbättra informationen om räkningen.

Vid kostnadsjämförelser med tidigare räkningar bör man
också beakta att Sveriges befolkning har ökat med omkring 700 000 personer
mellan åren 1960 och 1975 samt att lägenhets- och hushållsbeståndet har ökat i
ungefär samma omfattning.

SCB framhåller slutligen att det är mycket svårt att göra
kostnadsberäkningar av en folk- och bostadsräkning. Underlaget utgörs av dels
erfarenheter från tidigare folk- och bostadsräkningar, dels resultat från de
provundersökningar SCB har genomfört nyligen. Osäkerheten i uppskattningar av
olika kostnadselement är betydande. Exempelvis medför en skillnad i den
genomsnittliga gransknings- och kodningshastigheten av fem blanketter i timmen
en skillnad i kostnader på'omkring 2 milj.kr. Den totalkostnad som nu redovisas
är följaktligen behäftad med en betydande osäkerhet.

3 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 5

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 22

3
Remissyttranden

3.1 AUmänna
synpunkter

RRV
anför att SCB som skäl för en totalundersökning anger att samhällsplanerarna
har behov av mycket detaljerade redovisningar av folk-och bostadsräkningsdata
för delområden av kommuner, församlingar, tätorter etc. I en urvalsundersökning
kan man enligt SCB inte tillgodose behoven av redovisningar på låg regional
nivå. Enligt RRV:s mening är även näringslivets utveckling, lokaliseringar och
nedläggningar vitala komponenter för hela den regionala utvecklingen. Så länge
denna utveckling inte låter sig fångas i entydiga planeringsdata vill RRV
ifrågasätta om inte kraven på den typ av detaljerad information som erhålls
från en folk- och bostadsräkning kan minskas. I de fall detaljerad information
på låg nivå erfordras torde denna i större utsträckning kunna insamlas genom
lokalt begränsade total- eller urvalsundersökningar eventuellt kombinerade med
analyser av redan befintlig registerinformation. Bl. a. mot denna bakgrund
skulle det enligt RRV kunna övervägas om inte det av FN:s statistiska kommitté
rekommenderade intervallet på tio år för totalundersökningar av folk- och bostadsräkningens
typ vore tillfyllest.

RRV
anser vidare att möjligheten till analys av den nytta som är förenad med en
folk- och bostadsräkning hade underlättats om SCB ställt alternativa
utformningar mot varandra. Till varje alternativ borde ha presenterats en
kostnadskalkyl samt en analys av vilka konsumentkrav som kunnat tillgodoses
inom ramen för alternativet. En sådan presentation hade gett möjlighet till en
meningsfull avvägning mellan olika krav på FoB 1975 och kostnaderna för de
olika alternativen.

Förslaget
att ersätta den nuvarande lagstiftningen om folk- och bostadsräkning i lagen
om allmän folk- och bostadsräkning och kungörelsen med en lag om allmän folk-
och bostadsräkning år 1975 har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av
remissinstanserna. Datainspektionen anför att lagförslaget utarbetats i nära
samråd mellan SCB och datainspektionen. Det är förhållandevis detaljerat,
jämfört med äldre lag i ämnet. Skälet härtill är att riksdagen och JO i olika
sammanhang efter FoB 1970 uttalat önskemål om preciseringar i lag av villkoren
för en ny folk- och bostadsräkning. SCB och datainspektionen har därför ansett
att det är lämpligt att lägga fram ett utförligt lagförslag som underlag för
prövning av vilka frågor som bör avgöras av riksdagen.

3.2 Grundläggande
regler

Vid
remissbehandlingen har förslaget att i lagen fastslå folk- och bostadsräkningens
ändamål mottagits positivt. Datainspektionen har i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 23

ett
tidigare skede av planeringen av FoB 1975 krävt att räkningens ändamål skulle
närmare preciseras och att ändamålet då borde omfatta i annat sammanhang,
tidigare eller i anslutning till folk- och bostadsräkningen insamlade
uppgifter. Inspektionen finner att kraven på precisering och kodifiering av ändamålet
med och innehållet i registret uppfylls genom lagförslaget. OSK finner det
vara av stort värde att förslaget så genomgående framhäver den stora vikt som
måste fästas vid att de enskilda uppgiftslämnarna skall kunna känna full
trygghet för att uppgifterna får användas endast för klart fastslagna och i
lag angivna ändamål. Sett ur denna synvinkel är lagutkastet enligt OSK väl
ägnat att läggas till grund för lagstiftning i ämnet.

RSV anser att det
föreslagna systemet ger goda möjligheter till en kontroll av folkbokföringen på
ett både för allmänheten och myndigheterna enkelt sätt. Enligt RSV kan
emellertid en räkning svårligen motiveras av att behov av en sådan omfattande
räkning skulle föreligga för folkbokföringskontrollen. Liknande partiella
kontroller som den föreslagna sker redan fortlöpande som en biprodukt av andra
samhällsakti-viteter. RSV finner det tillräckligt att användningen av
uppgifterna för det sekundära ändamål som folkbokföringskontrollen får anses
utgöra redovisas såsom skett i en särskild bestämmelse i lagförslaget.

I anslutning till den
föreslagna tidsperioden för räkningen anför RSV, som delar uppfattningen att
endast personblanketterna bör utsändas till de uppgiftsskyldiga, att det för
allmänhetens del och för ett smidigt genomförande av räkningen torde vara av
väsentlig betydelse att de förtryckta uppgiftema är så aktuella som möjligt
när de når uppgiftslämnarna. Enligt förslaget skall de förtryckta blanketterna
med uppgifter hämtade från SCB:s register över totalbefolkningen vara
distribuerade i mitten av mätveckan den 2026 oktober 1975. RSV anser att en
direkt utsändning frän länsstyrelsernas dataenheter vore att föredra för att
minska tiden mellan tryckning och distribution och i möjligaste mån säkerställa
att korrekta och aktuella uppgifter kommer allmänheten tillhanda. Alternativet
med en direkt utsändning via länsstyrelsernas dataenheter bör därför enligt RSV
närmare utredas.

Frågan om underskrift på gemensam
personblan-k e 11 tas upp av OSK, som anser att det inte är invändningsfritt
att en person som hushållet bestämt genom sin underskrift skall påta sig ansvaret
för riktigheten av de uppgifter för flera personer som finns på blanketten och
som var och en är skyldig att lämna.

3.3
Uppgifternas innehåll m. m.

Allmänna
synpunkter på personuppgifternas innehåll anläggs bl. a. av JO och JK. JO
anför bl. a. att ställföreträdande justitie-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 24

ombudsmannen Gustaf Petrén efter FoB 1970 hemställde att
riksdagen ville överväga sådana ändringar att i lagen om allmän folk- och
bostadsräkning tydligt angavs omfattningen av den uppgiftsskyldighet som lagen
ålade de enskilda. Dessa synpunkter har i allt väsentligt beaktats i nu
föreliggande förslag. En av anledningarna till oron bland befolkningen i
samband med 1970 års räkning var enligt JO otvivelaktigt att söka i en växande
osäkerhet och misstro inför de faror för privatlivets heigd, som den snabba
utvecklingen av datatekniken reste. Läget är dock annorlunda nu då det genom
införandet av datalagen (1973: 289) skapats regler, som syftar till att skydda
den enskilde mot sådant otillbörligt intrång i den personliga integriteten som
kan bli följden av automatisk databehandling av personuppgifter. JK framhåller
att FoB 1975 avses bli mindre omfattande vad gäller de insamlade uppgifterna än
FoB 1970. Vissa, delvis integritetskänsliga frågor i den tidigare
undersökningen har sålunda nu ej medtagits. Genom de gjorda inskränkningarna
torde förutsättningama ha ökat att vinna allmänhetens förståelse för den
planerade räkningen. Om en ytterligare nedskärning kan vara påkallad är det
svårt för en icke-expert att ha någon bestämd mening om. Opinionen i integritetsfrågor
har märkbart förändrats under senare år inte minst i samband med FoB 1970, och
allmänheten har alltmer blivit medveten om integritetsaspekterna vid uppgiftsinsamlandet
och registreringen. Mot bakgrund härav måste naturligtvis myndigheterna vara
beredda att visa goda skäl för behovet av de olika uppgifterna. Det synes ej
uteslutet att somliga av de uppgifter som enligt planen skall vara med i FoB
1975 kan undvaras och ersättas med någon annan undersökning på statistisk
basis.

Datainspektionen har redovisat sin uppfattning om vissa uppgifter
som ansetts känsliga och som ingått i eller föreslagits ingå i FoB-register.
Datainspektionen konstaterade i ett tidigare skede av planeringen av FoB 1975
att vissa uppgifter såsom hyra och utbildning som insamlades vid FoB 1970 och
som då ansågs som känsliga inte avses ingå i FoB 1975. De fastighetsuppgifter
som skall lämnas av fastighetsägare torde vidare från integritetssynpunkt vara
av endast ringa om ens något intresse. Datainspektionen anförde vidare att i
jämförelse med FoB 1970 utgår i övrigt bl. a. följande uppgifter, nämligen
vigselar, tidpunkt för inträde i angivet civilstånd, år för senaste inflyttning
till Sverige, hyreskostnad och bostadstillägg för barnfamiljer. Av de
uppgifter som skall insamlas direkt från hushållen torde den, anfördes det, som
gäller uppgift om "orsak till ej för\'ärvsarbete" höra till de
känsligaste. SCB anser denna uppgift vara nödvändig vid avgränsning av
förvärvsarbetande befolkning. I sitt nu avgivna remissyttrande anför
datainspektionen att frågan om de uppgifter om "orsak till ej
förvärvsarbete" som befunnits känsliga nu lösts av SCB i samråd med
datainspektionen genom att fasta svarsalternativ som inte ger känslig
information tagits in i blanketten. Någon risk för obehörigt
integritetsintrång till följd

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 25

av denna uppgift föreligger därför inte. I fråga om
uppgifter om olika former av sammanboende har, anför datainspektionen, sådana
vid provundersökningarna insamlats genom att gifta och i annan form samboende
markerats i ett och samma svarsalternativ vid variabeln hushållsställning.
Genom att uppgift om civilstånd ingår som registerinnehåll hämtad från
folkbokföringsregistren finns möjlighet att redovisa sammanboende icke gifta. SCB
har inte märkt några negativa reaktioner beträffande uppgiften "gift eller
sammanboende med" vid provundersökningarna. Med hänsyn främst till denna
reaktion hos de intervjuade finner datainspektionen att den nämnda
blankettutformningen i denna del och samkörningen med folkbokföringsregistrens
motsvarande uppgifter kan godtas från integritetsskyddssynpunkt.

Några av de definitioner som föreslagits i anslutning till
innehållet i uppgifterna vid räkningen diskuteras vid remissbehandlingen.
Begreppet bostadslägenhet bör enligt OSK förtydligas. OSK anför bl. a. att
språkligt sett är bostadslägenhet inte detsamma som enfamiljshus. Likväl torde
det vara inte så få som faktiskt bor i ett enfamiljshus utan att äga
fastigheten, arrendera den eller besitta den med tomträtt. Det finns ju även
hyresavtal när det gäller sådana fastigheter. I klarhetens intresse bör i motiven
utsägas att även sådana individer skall lämna bostadsuppgift. Uttrycket kyrkobokföringsadress
används inte i folkbokföringsförfattningarna påpekar RSV. Verket anser det
lämpligare att använda annan och i folkbokföringen använd terminologi. RSV
föreslår därför att begreppet kyrkobokföringsadress tillsammans med orden
postadress och fastighetsbeteckning byts ut mot orden kyrkobokföringsort och
-fastighet, utdelnings- och ortsadress.

Förslagen om samköming med vissa befintliga register och
möjlighet till användning av ytterligare uppgifter efter datainspektionens
tillstånd godtas av remissinstanserna. Datainspektionen har tidigare erinrat om
vikten av att de uppgifter som samlas in från skilda håll är tjänliga för det
gemensamma ändamålet. Allmänheten måste kunna ha förtroende för att uppgifter
inte används för ändamål som inte överensstämmer med dem för vilka uppgifterna
lämnats. Inspektionen anser att de förslag om samköming och i vissa fall
användning av ytterligare material som nu lagts fram inte ger anledning till
antagande att risk för intrång i enskilds personliga integritet skall uppkomma.
Datainspektionen anför att man på vissa håll har hyst farhågor för att
samköming skall komma att ske med en mängd andra personregister, bl. a. med en
planerad bostads- och hyresundersökning och planerade arbetskraftsundersökningar.
Sådana samkörningar kräver emellertid, som uttryckligen framhålls i
lagförslaget, tillstånd eller beslut som avses i datalagen och förutsätter
således en ny prövning enligt denna lag. I SCB:s förslag till FoB 1975 sägs
emellertid att det kommer att vara nödvändigt att för ett urval individer
jämföra uppgifter i FoB 1975 med uppgifter i dels ar-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 26

betskraftsundersökningar, dels FoB 1970 och
nybyggnadsstatistiken i samband med evalveringsundersökningar, som innebär en
kontroll av statistikens kvalitet (felprocent). Denna typ av samköming kan dock
enligt datainspektionens mening inte medföra några risker för integritetsintrång.
JK ifrågasätter om inte allmänheten på lämpligt sätt bör upplysas om de lillämnade
samkörningarna med redan befintliga register, ävensom att ytterligare
samkörningar kan komma att äga rum efter tillstånd av datainspektionen. RSV
finner samköming med befintliga register enligt 8 § lagförslaget ändamålsenlig
bl. a. för att i möjlig mån minska uppgiftslämnarnas besvär med ifyllandet av
blanketterna. Målsättningen för statistikbehovet har gjort att en integration,
såsom planerats mellan uppgifterna från 1975 års fastighetstaxering och FoB
1975 inte skulle medföra några nämnvärda fördelar. För kommande fastighetstaxering
och folk- och bostadsräkning bör emellertid enligt RSV:s mening ökad
uppmärksamhet ges åt samordningsfrågan för att söka underlätta allmänhetens
uppgiftsskyldighet och minska kostnaderna för statsverket.

3.4 Insamlingsförfarandet

Förslaget om insamlingsförfarandet har mottagits positivt
av remissinstanserna. Datainspektionen har i ett tidigare skede av planeringen
av FoB 1975 anfört att en stor del av kritiken vid FoB 1970 avsåg insamlingsförfarandet
och att JO därvid i samband med sekretessfrågorna framhållit det önskvärda i
att den enskilde hade haft möjlighet att insända uppgifter om sig direkt till
kommunen. En uppenbar brist vid FoB 1970 var enligt inspektionen avsaknaden av
sekretess beträffande det led i insamlingen av uppgifter som åvilade annan än
myndighet. För att allmänhetens krav på trygghet mot missbruk skall kunna
upprätthållas måste därför uppgifterna fortsättningsvis inlämnas direkt till
myndighet. Datainspektionen anför nu i fråga om sättet för insamling av
uppgifter att inspektionens krav i detta hänseende får anses uppfyllt genom
förslaget.

Förslaget till sanktionssystem behandlas av OSK och datainspektionen.
Uppgiftsskyldig föreslås kunna bli förelagd vite om han inte efterkommit anmaning
att lämna föreskrivna uppgifter och upplysningar. OSK anför att enligt
förslaget får bostadsuppgift i vissa fall och personuppgift såvitt gäller äkta
makar lämnas gemensamt, ehuru var och en av de uppgiftsskyldiga i princip är
skyldig att lämna uppgift, och underskrivas av en person som svarar för
uppgiftens riktighet. OSK ifrågasätter om det är meningen att eventuella
sanktioner skall drabba den som sålunda ansvarar för uppgiften, ehuru han
måhända blott vidarebefordrar annans uppgifter, eller om den som undertecknat
uppgiften skall kunna till sitt fredande åberopa att uppgiften härrör från
annan.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 27

OSK anför vidare att uppgifterna i fråga kommer att lämnas
utan sanktionerad sanningsplikt. Det ter sig otillfredsställande att medvetet
oriktiga uppgifter skulle kunna lämnas så att säga straffritt. I förekommande
fall skulle eventuellt ansvar för osant intygande kunna inträda enligt 15 kap.
11 § brottsbalken. Såsom sagda bestämmelse är konstruerad kan den som
undertecknat uppgiften ådömas ansvar för uppgifter om annans angelägenheter
som han skall svara för. Även här inställer sig då frågan om det verkligen är
förenligt med lagens anda att ansvar formellt skulle kunna utkrävas av
undertecknaren för annans medvetet oriktiga uppgifter. I sakens natur torde
väl ligga att syftet med uppgifternas insamlande utesluter rekvisitet fara i
bevishänseende, men vid tillämpning av 15 § lagförslaget torde det dock
undantagsvis kunna hävdas att sådan fara kan uppstå. Även datainspektionen
finner att bestämmelsen om undertecknarens ansvar för uppgifternas riktighet
är oklar möt bakgrund av sanktionssystemet i lagförslaget.

3.5 Integritetsskyddsfrågor m. m.

Remissinstanserna finner överlag att lagförslaget i
princip innebär sådant skydd för den personliga integriteten som kan krävas.
Datainspektionen anför bl. a. att rent allmänt sett och jämfört med många
andra personregister som måste tillåtas med hänsyn till angelägna ändamål, kan
sägas att de uppgifter som avses ingå i FoB 1975 är av förhållandevis mindre
integritetskänslig karaktär. Därtill kommer att publiceringen av uppgifterna,
med ett undantag, sker endast i form av statistiska tabeller, där de enskilda
medborgarnas personliga förhållanden inte avslöjas. Undantaget avser
uppgifternas användning för kontroll av folkbokföringens riktighet, såsom
skett vid tidigare folkräkningar utan att integritetsintrång såvitt känt ägt
rum. Den sekretess- och tystnadsplikt som enligt sekretess- och datalagen
gäller i fråga om uppgifterna är mycket långtgående. I den föreslagna lagen
regleras noga vilka uppgifter som får inhämtas och vilka samkörningar som
tillåts; innebörden härav är att beslut enligt datalagen fordras för uppgifter
eller samkörningar därutöver. Datainspektionen anser sammanfattningsvis att
förslaget till folk- och bostadsräkning utformats på ett från
integritetsskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Bortsett från frågan om avpersonifiering
kan de problem som ännu återstår utan svårighet lösas genom underhandssam
arbete mellan SCB och inspektionen. Datainspektionen har således ingen erinran
mot att den planerade folk- och bostadsräkningen äger rum och att de däri
ingående personuppgifterna bearbetas med hjälp av ADB.

Frågan om utlämnande av primärmaterialet från FoB 1975 har
tagits upp av de flesta remissinstanserna. I vad angår utlämnande av handhngar
till enskilda framhålls genomgående att 16 § se-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 28

kretesslagen ger tillfredsställande skydd. OSK anför att
detta kanske i klarhetens intresse även borde framgå av lagtexten och i vart
fall måste det vara ett oavvisligt krav att det i den information, som i
princip skall tillställas envar, klart framgår vilka regler som i
sekretesshänseende gäller beträffande de ifyllda blanketterna, när dessa väl
inkommit till mottagande myndighet. Ett tillägg av nämnt slag kunde lämpligen
göras i den föreslagna lagtexten.

Förslaget
att utlämnande av handlingar till annan myndighet skulle få ske ulom vad
gäller folkbokföringsmyndighet endast för statistiskt ändamål till kommun och
efter tillstånd av SCB har behandlats ingående av JK, JO, OSK och i särskilt
yttrande av ordföranden i datainspektionen, generaldirektören C. G. Källner.
Denne anför bl. a. att rådande praxis innebär så gott som total restriktivitet
i fråga om utlämnande av statistiskt primärmaterial från SCB. Denna restriktivitet
riktar sig såväl mot enskild som mot myndighet. Eftersom redan enligt rådande
praxis stor restriktivitet iakttas i fråga om utlämnandet samt med hänsyn till
vissa formella problem förefaller det tveksamt om behovet av särskild
lagreglering om utlämnande av de hemliga FoB-uppgifterna till andra myndigheter
är oundgängligt. Med lagförslaget avses inte den tillgång till uppgifterna som
kommunerna under insamlingsförfarandet får genom de särskilda kommunala
granskningsorgan som skall utses. Dessa organ kan inte anses ha befogenhet att
i samband med granskningen lämma ut primärmaterialet till andra kommunala
organ. Som skäl för specialbehandling av kommunerna bör inte heller åberopas
och åberopas ej heller av SCB den omständigheten att kommunerna åläggs att
medverka i FoB 1975 och därigenom åsamkas kostnader. Uppenbarligen förhåller
det sig inte heller så att risken för integritetsintrång skulle vara mindre hos
primärkommunerna än hos andra kommuner eller hos statliga myndigheter. Om
däremot behovet av uppgifterna tillmäts avgörande betydelse, torde
landstingskommunerna med visst fog kunna kräva utlämnande. De statliga samhällsplanerande
myndigheterna måste då också ges samma förmån. Mot denna bakgrund kan
ifrågasättas lämpligheten av att genom lagstiftning särbehandla
primärkommunerna. Den föreslagna bestämmelsen torde vidare, om den blir lag,
innebära att riksdagen beslutar att regeringen själv inte får tillgång till
uppgifter som finns hos en under regeringen lydande myndighet. Både
konstitutionellt och med hänsyn till riksstyrelsens effektivitet synes en sådan
lösning främmande.

Även OSK ställer sig frågande till det berättigade i den
föreslagna bestämmelsen om utlämnande av handlingar till annan myndighet. Det
ifrågasätts inte att just primärkommunerna har detta kvalificerade behov av
ifrågavarande uppgifter, men då måste även motsvarande behov godtas såvitt
gäller statliga myndigheter med likartade arbetsuppgifter. Om den tilltänkta
regeln införs, torde dock enligt OSK:s mening

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 29

följden bli att regeringen ändå skulle kunna få tillgång
till handlingarna. En annan tingens ordning skulle, konstitutionellt sett, vara
oefterrättlig och rimma illa med dels regeringens dispensbefogenheter gentemot
en: skild enligt 38 § första stycket sekretesslagen, dels regeringens rätt att
besluta om handlingars utlämnande från en myndighet till en annan. Härtill
kommer, om nu föreslagen lydelse verkligen skulle gälla även gentemot regeringen,
det i så fall märkliga förhållandet att en typ av statliga myndigheter,
nämligen domstolarna, med få undantag, som saknar betydelse i detta
sammanhang, kan framtvinga hemlig handlings utlämnande. Vilken sekretess som
därefter kan upprätthållas beträffande sådan handling blir helt beroende på
domstolens agerande. Vidare erinras om JK:s och JO:s obetingade rätt att ta
del av handlingar hos myndighet, vare sig dessa är allmänna eller ej och
oberoende av om de är offentliga eller hemliga. Den föreslagna bestämmelsen kan
inte heller exklusivt reglera SCB:s förhållande gentemot andra myndigheter. SCB
har full frihet att på sedvanligt sätt pröva framställning från kommun om att
utfå primärmaterial från FoB 1975 öch medge utlämnande, särskild lagregel förutan.
Då härtill dessutom kommer att den möjlighet att uppställa förbehåll gentemot
mottagande myndighet, som inryrns i den föreslagna regeln, strider mot den
reglering som återfinns i 2 kap. 9 § första stycket gällande
tryckfrihetsförordning, såtillvida att vederbörande kommunala myndighet,
oavsett vad SCB må föreskriva, inte kan undandra sig att självständigt pröva
fråga om utlämnande till enskilda, ifrågasätter OSK om föreslagen 16 §
verkligen givits en lämplig utformning. JO ifrågasätter om inte förslaget går
för långt. För statistisk bearbetning bör primärmaterialet kunna
tillhandahållas även åt annan än primärkommun, t. ex. landstingskommun eller
länsstyrelse. Mot bakgrund av gällande rätts innehåll och centralbyråns strängt
restriktiva praxis torde den föreslagna bestämmelsen vara obehövlig. Frågan
om utlämnande av material från SCB till annan myndighet bör kunna lämnas
oreglerad liksom hittills. Om en lagregel inte anses kunna undvaras,
ifrågasätts om inte regleringen kan utformas efter förebild av bestämmelserna i
46 § taxeringslagen (1956: 623). JK förklarar att han är tveksam om det
befogade i att låta primärkommunerna få tillgång fill materialet. De starka
skyddsintressen för den enskilde som är förknippade med en folk- och
bostadsräkning, vilken ju är obligatorisk, bör ta över kommunens intresse av
underlag för sin statistik. Det finns ej heller i och för sig någon anledning
att ge primärkornmunen något företräde framför andra samhälleliga organ som för
sin planering kan ha intresse för de insamlade uppgifterna. Om det emellertid
finns mycket starka skäl som talar för att materialet utlämnas till kommuner,
bör utlämnandet föregås av en noggrann prövning och omgärdas med förbehåll som
i görligaste mån skyddar integriteten. OSK anser att uttrycket kommun i detta
sammanhang kan föranleda viss tvekan. Det torde vara oklart hu-

4 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 5

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 30

ruvida
landstings- och kyrklig kommun inbegrips och om med uttrycket förstås kommunens
styrelse.

Flera remissinstanser
behandlar frågan om en avpersonifiering av uppgifterna för folk- och
bostadsräkningen. Dalainspektionen anför att vid varje folk- och bostadsräkning
bildas med hjälp av ADB ett personregister omfattande hela befolkningen.
Datainspektionen anser principiellt, av hänsyn till skyddet för personlig
integritet, att stor restriktivitet bör iakttas i fråga om tillkomsten och
förandet av sådana register även om de inte innehåller särskilt känsliga
uppgifter. Till följd härav aktualiseras frågan om åtgärder varigenom de
lämnade personuppgifternas anknytning till uppgiftslämnarna bringas att
upphöra. Självfallet måste denna anknytning få bestå så länge utvärderingen och
bearbetningen av räkningens resultat pågår. Av SCB:s tidplan framgår att
samtliga resultat av FoB 1975 bör kunna slutligt redovisas omkring den 1 juli
1978. Datainspektionen saknar underlag för att nu ta ståndpunkt till om den i
och för sig av integritetsskäl önskvärda avpersoni-fieringen av FoB-uppgifterna
kan ske i samband med nämnda slutredovisningar. Datainspektionen föreslår
därför nu att SCB särskilt utreder denna fråga. Utredningsresultatet bör, efter
yttrande från datainspektionen, därefter på lämpligt sätt underställas
statsmakternas prövning. Ersättaren Olle Nilsson i datainspektionens styrelse
har reserverat sig mot styrelsens beslut och anfört att han anser att beslut
bör fattas redan nu om att de insamlade personuppgifterna skall
avpersonifieras sedan de överförts till datamedium. JO anser att beslut om avpersonifiering
bör föreligga redan vid tiden för utsändandet av information om folk- och
bostadsräkningen för att förebygga undran och oro hos allmänheten. JK anser
att ställning bör tas till frågan om avpersonifiering redan vid beslutet om
utformning av FoB 1975. För allmänheten torde det enligt JK vara angeläget att uppgiftslämnaren
genom en föreskrift om tämligen snar avpersonifiering bereds garanti mot
framtida missbruk av uppgifterna.

3.6
Kostnader

RRV
anför att SCB:s redovisning av de förkalkylerade kostnaderna för FoB 1975 är
endast översiktliga. SCB borde enligt RRV:s mening ha presenterat en
utförligare redovisning av kostnaderna som inte endast innefattar de utgifter
som drabbar SCB vid ett genomförande av en FoB 1975 utan även de kostnader som
uppstår genom kommunernas medverkan.

RRV
delar SCB:s uppfattning att kostnadsberäkningar av så stora undersökningar som
folk- och bostadsräkningar alltid måste innefatta en viss osäkerhet.
Beräkningarna borde därför enligt RRV:s mening ha innefattat en
känslighetsanalys. Vidare borde den framför allt för SCB:s

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:5 31

uppdragsverksamhet
väl utvecklade produktionsstatistiken och kostnadsredovisningen kunnat bidra
med underlag till förkalkyler för FoB 1975.

RRV
anför vidare att varje folk- och bostadsräkning i stort sett utrustats med nya
system för databehandlingen. Även FoB 1975 avses bearbetas med ett nytt
datasystem för kodning, granskning, dataregistrering, sortering och
tabellutskrift. Mot denna bakgrund kan det ifrågasättas om inte de kostnader
som föranleds av initialsvårigheter i systemutnytt-iandet i samband med en
folk- och bostadsräkning skall belasta ifrågavarande räkning. SCB borde även i
kalkylerna för FoB 1975 ha beräknat visst utrymme för att möta eventuella
störningar i datadriften. Med hänsyn till de stora kostnaderna anser RRV att SCB
i samband med systemutvecklingen och programmeringen för FoB 1975 bör bygga in
en sädan flexibilitet i systemen att dessa i huvudsak kan komma till användning
även för eventuella senare folk- och bostadsräkningar.

4
Föredraganden 4.1 Inledning

Folk-
och bostadsräkningar (FoB) har vanligen ägt rum vart femte år. De räkningar som
har utförts vid slutet av varje tioårsperiod har därvid normalt varit av större
omfattning än de mellanliggande och har även varit samordnade internationellt. FoB
1970 är den hittills mest omfattande räkningen i vårt land.

FoB-data
används på allt fler områden, framför allt för planerings-och
utredningsverksamhet på regional och kommunal nivå. Som exempel på
användningsområden kan nämnas lokala befolknings- och näringslivsprognoser,
trafikprognoser och trafikplanering, kartläggning av den kollektiva trafiken,
kommunala bostadsbyggnadsprogram, planering och uppföljning av
saneringsverksamhet samt planering av social service och åldringsvård.
Resultaten är även av betydelse för länsplaneringen och den fysiska
riksplaneringen. Materialet används dessutom för att kontrollera
folkbokföringens riktighet.

Vid
1974 års riksdag behandlades frågan om en eventuell folk- och bostadsräkning år
1975 (prop. 1974: 67, CU 1974: 20, rskr 1974: 127). Enligt civilutskottets
mening var behovet av totalundersökningar mycket väl belagt. Utskottet
underströk vikten av att en eventuell FoB 1975 utformades så att de definitiva
resultaten kunde publiceras snabbare och kostnadema begränsas till en rimlig
nivå. Riksdagen anvisade för budgetåret 1974/75 4 650 000 kr. till
förberedelser för FoB 1975.

Under
år 1974 har statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Kungl. Maj:t genomfört
provundersökningar avseende dels nytt distributions- och insamlingsförfarande,
dels ny produktionsteknik. Det nya förfarandet innebär bl. a. direktutsändning
av förtryckta blanketter till hus-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 32

hållen
och fastighetsägarna, som sedan sänder de ifyllda blanketterna vidare direkt
till granskningsorganen. Enligt SCB har de genomförda försöken visat att det
nya distributions- och insamlingsförfarandet är möjligt att tillämpa i en
kommande räkning. Allmänhetens reaktion i samband med provverksamheten har
varit positiv. Mot denna bakgrund föreslår SCB att en allmän folk- och
bostadsräkning skall äga rum år 1975.

Även jag anser att en
folk- och bostadsräkning bör äga rum år 1975. Jag delar SCB:s uppfattning att
det nya distributions- och insamlingsförfarandet kan tillämpas. Det ger
väsentliga fördelar jämfört med tidigare rutiner både från kvalitets- och
integritetssynpunkt. Enligt min mening innebär SCB:s förslag att räkningen kan
genomföras med ett gott skydd för uppgiftslämnarnas personliga integritet och
med ett minimum av besvär för medborgarna. Vidare kan resultaten publiceras
avsevärt snabbare än tidigare. När det gäller räkningens omfattning anser jag
i likhet med riksrevisionsverket att en redovisning av alternativa utformningar
hade varit värdefull som underlag för en avvägning mellan olika konsumentönskemål
avseende FoB 1975 och kostnaderna för de olika alternativen. Jag finner dock
den av SCB föreslagna omfattningen av räkningen motiverad och anser att
kostnaderna har begränsats till en godtagbar nivå.

SCB:s förslag innefattar
en väsentligt utökad informationsverksamhet jämfört med tidigare räkningar. Uppgiftslämnarna
kommer att upplysas om varför en folk- och bostadsräkning genomförs, hur
resultaten används, vilka föreskrifter om sekretesskydd av de lämnade
uppgifterna som finns och vilka skyddsåtgärder i övrigt som vidtas för att
skydda uppgiftslämnarnas integritet. Därjämte kommer allmänna råd att ges om hur
blanketterna skall fyllas i. För egen del anser jag, i likhet med remissinstanserna,
att en väl utformad information till allmänheten är nödvändig för att skapa
förståelse för räkningen hos uppgiftslämnarna. Jag anser att
informationsverksamheten getts en lämplig utformning i SCB:s förslag.

4.2
Lagförslaget

De
grundläggande reglerna för allmänna folk- och bostadsräkningar återfinns i
lagen (1970: 74) om allmän folk- och bostadsräkning. Denna lag var avsedd att
ha permanent karaktär för att kunna tjäna som grund och ram för sådana
räkningar. I lagen stadgas främst vilka uppgifter som skall lämnas vid
räkningarna, vilka personer som är uppgiftsskyldiga samt huvuddragen i
insamlingsförfarandet. Det ankommer på regeringen att bestärhmä vilka år
räkningarna skall ske och meddela tillämpningsföreskrifter i övrigt. Sådana
lämnades beträffande FoB 1970 i kungörelsen (1970:75) om folk- och
bostadsräkningen år 1970

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 33

m.m.
SCB har nu föreslagit en tämligen detaljerad lag för FoB 1975 så att riksdagen
skall kunna bättre bedöma uppläggningen av räkningen och vidare bl. a.
uppgiftsskyldighetens omfattning. Någon ramlag för folk- och bostadsräkningen
behövs då inte och inte heller några särskilda tillämpningsföreskrifter.

Det
är min liksom remissinstansernas uppfattning att SCB:s lagförslag som har
redovisats i det föregående medför en ändamålsenlig reglering av FoB 1975 och
att det i huvudsak bör ligga till grund för lagstiftningen om denna räkning. I
det följande redovisas huvudlinjerna i förslaget. I samband därmed berörs några
avvikande meningar och andra synpunkter som framförts vid remissbehandlingen.
Vidare kommer några andra frågor av mera allmänt intresse samt några
definitionsfrågor att tas upp.

Enligt
förslaget skall framställning av statistik för samhällsplanering, forskning och
allmän information samt kontroll av folkbokföringen vara folk- och
bostadsräkningens ändamål. För skyldigheten att lämna uppgifter till räkningen
skall i stort sett gälla att personuppgift lämnas av den som är född år 1959
eller tidigare, bostadsuppgift av den som bor i bostadslägenhet eller
enfamiljshus och fastighetsuppgift av fastighetsägare. Person- och
bostadsuppgifterna lämnas på förtryckt personblankett och
fastighetsuppgifterna på fastighetsblankett. Sammanboende äkta makar föreslås
få lämna personuppgift på gemensam blankett. Sammanboende personer föreslås
dessutom få lämna bostadsuppgift på samma blankett. Uppgiftema skall då imderskrivas
av den som lämnar uppgifterna. Denne svarar för uppgifternas riktighet. Person-
och bostadsuppgifterna skall insändas senast den 30 oktober och fastighetsuppgift
senast den 10 november 1975.

Remissinstanserna har så
gott som överlag tillstyrkt eller lämnat utan erinran att ändamålet för folk-
och bostadsräkningen anges i lagförslaget på sätt SCB har föreslagit.
Datainspektionen finner att kraven på precisering och kodifiering av ändamålet
med registret uppfylls genom förslaget. Invändning mot det angivna ändamålet
görs endast äv riksskatteverket (RSV) som anser att en så omfattande räkning
svårligen kan motiveras av att behov skulle föreligga för
folkbokföringskontrollen. Den föreslagna innebörden och omfattningen av
uppgiftsskyldigheten har i huvudsak godtagits vid remissbehandlingen. I
berörda avseenden har diskussion förekommit endast i fråga om underskriften av
uppgiftema. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (OSK) anser att
det i lagförslaget är oklart vem som skall skriva under uppgifter som enligt SCB
får tas upp på samma blankett av flera personer. Mot bakgrund av ett uttalande
av SCB att uppgifter på gemensam blankett skall undertecknas av den av de
uppgiftsskyldiga som lämnar blanketten och att denne också skall svara för
uppgifternas riktighet.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 34

finner
kommittén det otillfredsställande om bl. a. det föreslagna sanktionssystemet
leder till att undertecknaren drabbas av påföljder för oriktiga uppgifter från
annan, trots att han endast vidarebefordrar annans uppgifter.

För egen del anser jag att
det är grundläggande för folk- och bostadsräkningen att dess ändamål bestäms.
Jag har i det föregående berört riksdagens principbeslut om en kommande FoB
1975. I samband därmed har behovet av en sådan räkning för angivna statistiska
bearbetningar dokumenterats väl och även understrukits av riksdagen (CU 1974:
20). Uppgifterna från FoB 1975 resulterar i ett personregister som tas fram
med hjälp av automatisk databehandling (ADB). Enligt datalagen (1973: 289)
skall i sådana fall registrets ändamål anges. Därigenom utesluts användning för
andra ändamål av den datalagrade informationen. De angivna ändamålen för
uppgifterna till folk-och bostadsräkningen statistik för samhällsplanering m.
m. och kontroll av folkbokföringen - är alltså uttömmande. Att
statistikframställningen anges som ändamål för räkningen är klart motiverat.
Då det gäller kontrollen av folkbokföringen har RSV funnit det föreslagna
systemet för räkningen erbjuda goda möjligheter till en sådan kontroll på ett
både för allmänheten och myndigheterna enkelt sätt. Jag anser att folk-räknmgsuppgifterna
bör användas för kontroll av folkbokföringen. Riksdagen har tidigare intagit
samma ståndpunkt. Även om det här endast kan bli fråga om en partiell sådan
kontroll synes det nödvändigt att folkbokföringskontrollen anges som ett av de
ändamål för vilka de insamlade uppgiftema uteslutande får användas. Med SCB:s
förslag kommer vidare uppgiftsskyldighetens omfattning exklusivt att bestämmas
av de i lagen om FoB 1975 lämnade föreskriftema.

Jag
har i det föregående redogjort för vilka uppgifter som enligt SCB:s mening bör
omfattas av uppgiftsskyldigheten. Mängden av insamlade data begränsas därvid
avsevärt i förhållande till FoB 1970. Uppgifter kommer inte att infordras om t.
ex. viss utrustning i fastighet, hyra, bostadstillägg, vigselar, år för
inflyttning samt utbildning. Liksom remissinstanserna har jag sålunda i
huvudsak inte något att erinra mot den föreslagna innebörden och omfattningen
av uppgiftsskyldigheten. Jag finner det lämpligt att man tar in i lagen en
uttömmande beskrivning av de uppgifter som skall lämnas av de uppgiftsskyldiga.
Därigenom uppnås även en styrning av innehållet i blanketterna, vilka skall
fastställas av SCB efter samråd med datainspektionen. Utformningen av blanketterna
med närmare beskrivningar av definitioner och olika svarsalternativ måste
sålunda med rimliga blankettekniska hänsynstaganden ha full täckning i
lagens föreskrifter om uppgiftsskyldigheten.

Vad
slutligen gäller frågan om underskrift på gemensamma blanketter delar jag SCB:s
uppfattnbg att man bör se praktiskt på detta. Det får anses tillräckligt att en
av makama resp. en i hushållet skriver under

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 35

uppgifterna. Undertecknaren bör då kunna ses som ett slags
ombud för de andra uppgiftslämnarna. Det skulle skapa onödiga svårigheter om
man begärde underskrift av samtliga personer som lämnar gemensamma person- och
bostadsuppgifter. Uppgifterna i fråga har inte heller sådan karaktär att egen
underskrift kan anses nödvändig. Det får anses rimligt att den som undertecknar
gemensamma uppgifter i görlig mån ser till att dessa är riktiga. Detta innebär
inte att han straffrättsligt svarar för uppgiftema eller att han kan föreläggas
vite i fråga om uppgifter som inte avser honom själv. Vite kan endast
föreläggas den som är uppgiftsskyldig. Jag förordar att SCB:s förslag även på
denna punkt genomförs.

Det förfarande och den organisation som har föreslagits
för FoB 1975 överensstämmer utom på några punkter med vad som gällde vid
föregående räkning. I huvudsak innebär förslaget att kommunen skall biträda vid
distribution, upprättande, insamling, granskning och övrig kontroll av
blanketterna med de föreskrivna uppgifterna. Dessa arbetsuppgifter skall
kommunen uppdraga åt ett särskilt granskningsorgan. Till detta skall
uppgifterna inges direkt av uppgiftslämnarna. I kommunen skall finnas granskningsledare
och ställföreträdare för honom. Granskningsledaren får rätt att inhämta
upplysningar som omfattas av uppgiftsskyldigheten. Granskningspersonalen skall
utbildas genom kommunens försorg. Anmaning får utfärdas och vite föreläggas om
föreskrivna uppgifter och upplysningar inte lämnas. Vitesbeloppet får inte
bestämmas under 100 kr. eller över 1 000 kr. Som allmän princip för arbetet med
räkningen skall gälla att det skall bedrivas på sådant sätt att uppgiftslämnarna
inte betungas i onödan.

De föreslagna
bestämmelsema för förfarandet och organisationen har genomgående mottagits
positivt vid remissbehandlingen. Detta gäller särskilt nyheterna i förhållande
till FoB 1970 som främst innebär att särskilda granskningsorgan obligatoriskt
skall inrättas i kommunerna och att person- och bostadsuppgifterna skall inges
direkt till dessa organ och inte via fastighetsägarna. Bl. a. datainspektionen
framhåller att man därigenom har undanröjt avsaknaden av sekretess beträffande
det led i insamlingen av uppgifter som åvilade annan än myndighet.
Inspektionen anser att det är ett oeftergivligt krav att uppgifterna på sätt SCB
föreslagit inlämnas direkt till myndighet.

För egen
del anser jag liksom remissinstanserna att organisationen och förfarandet vid FoB
1975 fått en lämplig utformning i SCB:s förslag. I några detaljfrågor har jag
emellertid en något annorlunda uppfattning än SCB. Lagen bör sålunda innehålla
bestämmelse om att uppgiftsskyldig, innan anmaning görs, på lämpligt sätt bör
erinras om att han skall lämna föreskrivna uppgifter. I övrigt tillstyrker jag
att förslaget i dessa delar genomförs. Jag vill därvid särskilt understryka
det positiva i att uppgiftema vid FoB 1975 kommer att hanteras endast av
personer med lagstadgad tystnadsplikt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:5 36

SCB:s förslag innehåller vidare bestämmelser i
integritetsskyddsfrågor bl. a. om samköming av FoB-registret med andra
datalagrade register. Enligt förslaget skall som tidigare har anförts uppgifter
om bl. a. tätortstillhörighet, civilstånd och bilinnehav få inhämtas för folk-
och bostadsräkningen genom samköming med angivna statliga register.
Datainspektionens prövning fordras om ytterligare uppgifter skall få användas
för bearbetningar med hjälp av ADB tillsammans med materialet för folk- och
bostadsräkningen. Därutöver skall enligt förslaget kommun kunna få tillgång
till uppgifterna för räkningen för statistiska bearbetningar som avser
kommunens område. Tillstånd skall därvid lämnas av SCB som även kan föreskriva
närmare hur kommunen får handha och använda uppgifterna.

Förslaget
om samköming med befintliga register och eventuellt ytterligare uppgifter
tillstyrks överlag av remissinstanserna. Enligt datainspektionen finns det inte
skäl till antagande att risk för intrång i enskilds personliga integritet skall
uppkomma genom dessa samkörningar. Den särskilda reglering av utlämnande av
handlingar till myndighet som har föreslagits har däremot föranlett diskussion
vid remissbehandlingen. Flera remissinstanser, bl. a. riksdagens
justitieombudsmän (JO), anser att inte bara såsom föreslagits primärkommunerna
skall kunna få del av FoB-materialet för statistiska bearbetningar utan att
samma möjlighet bör medges även landstingskommuner och statliga samhällsplanerande
myndigheter. Med hänsyn bl.a. till rådande praxis i dessa frågor och till justitiekanslerns
(JK) och JO:s obetingade rätt att ta del av handlingar hos alla myndigheter
samt till regeringens dispensbefogenheter enligt lagen (1937: 249) om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen) och
rätt att besluta om handlingars utlämnande från en myndighet till en annan
ifrågasätts emellertid det berättigade i den föreslagna bestämmelsen.

Ytterligare en fråga om integritetsskyddet har
aktualiserats vid remissbehandlingen. Denna gäller en eventuell avpersonifiering
av materialet för FoB 1975. Datainspektionen har föreslagit att SCB särskilt
utreder denna fråga efter utvärderingen och bearbetningen av räkningens
resultat och att utredningsresultatet efter yttrande av inspektionen därefter
underställs statsmakternas prövning. JK anser att man redan vid beslutet om
utformning av FoB 1975 bör ta ställning till spörsmålet om avidentifiering. JO
anser att det är önskvärt att beslut föreligger redan då informationen om
räkningen sänds ut om när insamlade uppgifter skall avpersonifieras.

Till att börja med vill jag understryka att skyddet för uppgiftslämnarnas
personliga integritet är en väsentlig förutsättning för att man skall få fram
tillfredsställande uppgifter till en för samhällsarbete och samhällsdebatt
tillräcklig och rationellt bedriven statistik. Uppgiftslämnarna måste bl. a.
därför i dessa sammanhang vara tillförsäkrade ett

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:5 37

fullgott integritetsskydd. Den debatt som bl. a. i samband
med FoB 1970 har förts i dessa frågor kan till viss del ha berott på bristande
kännedom om den s. k. statistiksekretessen som enligt sekretesslagen gäller för
personuppgifter som lämnas för statistiska ändamål, bl. a. för folk- och
bostadsräkningar. Den egentliga anledningen till debatten torde dock ha varit
en växande oro för den automatiska databehandlingens konsekvenser. Genom
införande av datalagen och i det sammanhanget genomförda ändringar i
tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen har förhållandena på detta område
ändrats väsentligt sedan tiden för FoB 1970. Därigenom har klarlagts bl. a. att
sekretesslagen gäller för såväl de avgivna personuppgifterna i formulären som
de personuppgifter som datalagrats. FoB-registren är personregister och
personregister som förs med hjälp av ADB regleras av datalagen. Före ett beslut
av statsmakterna om inrättande av personregister skall enligt 2 § datalagen
yttrande inhämtas av datainspektionen. Sådant yttrande har avgetts över SCB:s
här aktuella förslag. I yttrandet anges sammanfattningsvis att förslaget till FoB
1975 har utformats på ett från integritetsskyddssynpunkt tillfredsställande
sätt. Inspektionen har inte någon erinran mot att den planerade folk- och
bostadsräkningen äger rum och att däri ingående personuppgifter bearbetas med
hjälp av ADB.

Jag delar remissinstansernas uppfattning att förslaget
till FoB 1975 innefattar ett tillfredsställande integritetsskydd för uppgiftslämnarna.
Denna uppfattning stöder jag bl. a. på den nya lagstiftningen till skydd för
den personliga integriteten som finns bl. a. i datalagen liksom på det
förhållandet att man enligt förslaget skall samla in betydligt färre uppgifter
än vid FoB 1970. Vidare har det föreslagna insamlingsförfarandet med direkt
inlämning av uppgifterna till granskningsorganen stärkt sekretesskyddet. Detta
sammantaget medför enligt min mening att endast två nu aktualiserade
integritetsskyddsfrågor i samband med FoB 1975 behöver tas upp till ytterligare
diskussion. Den ena gäller utlämnande av personuppgifter till annan myndighet
och den andra en eventuell avidentifiering av FoB-materialet.

Genom
sekretesslagen har inskränkningar med hänsyn till bl. a. privatlivets heIgd
gjorts i den annars gällande principen om fri tillgång till allmänna
handlingar. Enligt 16 § sekretesslagen får uppgifter som har lämnats för
statlig och kommunal statistik och myndighets bearbetningar därav inte
utlämnas inom 20 år, om uppgifterna avser t. ex. enskilda personer som är
angivna med namn eller annan identitetsbeteck--ning. Undantag gäller bara för
det fall att den enskilde samtycker eller skaderisk bedöms vara utesluten. Med
uppgift avses som nämnts såväl primärmaterialet som datalagrade
personuppgifter. Sekretesslagen gäller myndighets utlämnande av handling till
enskild riieh inte till annan myndighet. Myndighet som förvarar handlingen
beaktar dock vid utlämnande till annan myndighet de intressen som utgör
grunden för be-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 5 38

stämmelsema
i sekretesslagen. Kan myndigheterna inte enas, ligger det slutliga avgörandet
hos regeringen. Praxis är därvid utomordentligt restriktiv. Sålunda har
personuppgifter från FoB 1970 inte i något fall utlämnats vare sig av SCB
eller genom beslut av regeringen.

Lagstiftningen i samband
med tidigare folk- och bostadsräkningar har inte innehållit några särskilda
bestämmelser rörande myndighets tillgång till allmänna handlingar. I fråga om
utlämnande av personuppgifter som har ingetts till folk- och bostadsräkning
gäller som närnnts redan enligt nuvarande regler och praxis total restriktivitet.
Den av SCB föreslagna bestämmelsen medför inte någon ändring i detta förhållande.
Jag anser därför att det inte nu finns behov av någon bestämmelse i lagen om FoB
1975 om utlämnande av handling till annan myndighet utan att gällande regler
och praxis bör tillämpas tills vidare. Som framgått av vad jag har anfört i det
föregående har JO och JK uttalat sig i samma riktning.

Frågor om offentlighet och
sekretess då det gäller personuppgifter övervägs f. n. inom OSK. Kommitténs
uppdrag omfattar såväl en översyn av gällande sekretessbestämmelser som frågan
om utlämnande av handlingar från en myndighet till en annan. OSK väntas lägga
fram sitt slutbetänkande under våren 1975. Eventuellt nya sekretessregler bl.
a. för statistiksekretessen synes lämpligen böra övervägas först i samband med
behandlingen av OSK:s slutbetänkande.

Frägan om avidentifiering
av personuppgifterna i FoB-materialet, både primärmaterialet och det bearbetade
materialet, har som tidigare berörts diskuterats vid remissbehandlingen. Enligt
min mening bör av-identifieringen som en metod att skydda uppgiftslämnarnas
personliga integritet ses i ett vidare och mera generellt perspektiv. Jag vill
här erinra om att frågan om avidentifiering nyligen har prövats av Kungl. Maj:t
i ett ärende rörande SCB:s undersökningar om levnadsförhållandena i samhället.
Kungl. Maj:t beslöt därvid att identitetsuppgiftema t. v. skulle bevaras.
Skälet härtill var bl. a. att undersökningens användbarhet från statistisk och
vetenskaplig synpunkt skulle bevaras.

SCB lägger ner stor omsorg
på integritetsskyddet i statistikproduktionen och bedriver sedan ett par år
ett omfattande arbete för att praktiskt gå igenom och ytterligare stärka detta
skydd. Frågan i vilka fall en avidentifiering snarast minskar
integritetsskyddet och om en kryptering av identitetsbeteckningarna skulle
vara en effektivare åtgärd för att stärka integritetsskyddet har därvid
uppkommit. Enligt vad jag under hand har erfarit har SCB nyligen fattat beslut
om att påbörja en särskild utredning av problemkomplexet avidentifiering,
kryptering och förstöring i verkets statistikproduktion, Utredningen avses
bedrivas i kontakt med datainspektionen och riksarkivet. Det är sedan SCB:s avsikt
att för regeringen lägga fram resultaten av denna utredning jämte de förslag
som kan föranledas därav. Inom justitiedepartementet förekommer se-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 39

dan
någon tid överläggningar i denna fråga med företrädare för SCB och
datainspektionen. Ett ställningstagande till bl. a. frågan om avidentifiering
kan förväntas inom en snar framtid. Jag finner därför inte anledning att f. n.
vidta några ytterligare åtgärder i denna fråga.

I
Övrigt bör endast vissa redaktionella och tekniska ändringar göras i SCB:s
lagförslag. Sålunda bör det i förtydligande syfte definieras bl. a. vem som
skall anses vara innehavare av bostadslägenhet och enfamiljshus och vad som
avses med sådant hus. I stället för fastighetstyp bör anges om byggnad taxerats
som jordbruksfastighet eller annan fastighet. De föreslagna definitionerna
hustyp och kyrkobokföringsadress bör vidare justeras. Jag delar SCBrs
uppfattning att av person- och fastighetsblanketternas text bör framgå att
räkningen och skyldigheten att lämna uppgifterna har beslutats av riksdagen,
att ändamålen endast är angivna statistiska bearbetningar och
folkbokföringskontroll samt att blanketterna fastställs av SCB efter samråd med
datainspektionen. Detta synes emellertid inte behöva lagfästas. Det bör också
framhållas att de anvisningar som behövs om förfarandet vid FoB 1975 får
meddelas av RSV då det gäller länsstyrelsema, de lokala skattemyndigheterna i Stockholm
och Göteborg och pastorsämbetena samt i övrigt av SCB.

Jag
vill slutligen ta upp frågan om möjligheterna till integration mellan uppgiftema
från fastighetstaxeringen och fastighetsuppgifterna i FoB 1975. Inför 1975 års
fastighetstaxering insamlades under hösten 1974 en mängd fastighetsuppgifter.
Dessa uppgifter skiljer sig dock i en del avseenden från dem som behövs för
statistikproduktion. Därtill kommer att fastighetstaxeringen har ägt rum
ungefär ett år tidigare än FoB 1975, vilket medför att en del av uppgifterna
hinner bli föråldrade. SCB räknar därför med att de för FoB 1975 nödvändiga
uppgifterna i huvudsak bör inhämtas från fastighetsägare. RSV har i sitt
remissyttrande i likhel med SCB funnit att en integration mellan
fastighetstaxeringen och FoB 1975 inte skulle medföra några nämnvärda fördelar.
För kommande fastighetstaxeringar och folk- och bostadsräkningar bör
emellertid enligt RSV:s mening ökad uppmärksamhet ges åt samordningsfrågan för
att söka underlätta allmänhetens uppgiftsskyldighet och minska kostnadema för
statsverket.

Inte
heller jag anser att de tillgängliga uppgifterna från den allmänna fastighetstaxeringen
1975 är tillfyllest för att tillgodose de i samband med FoB 1975 redovisade
behoven av fastighetsdata. De nödvändiga uppgifterna bör i enlighet med SCB:s
förslag inhämtas direkt från fastig-hetsagama. I framtiden bör emellertid om
möjligt en samordning ske så att fastighetsägarnas uppgiftslämnande kan
begränsas.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 40

4.3
Kostnader och tidplan

Enligt
SCB kommer kostnaderna för 1975 års folk- öch bostadsräkning sammanlagt att
uppgå till ca 63 milj. kr. i 1974 års pris- och lönenivå. Härav svarar det
ändrade distributions- och insamlingsförfarandet för knappt 12 milj. kr. och
den utökade informationen för drygt 2 milj. kr. För budgetåret 1975/76 begär SCB
ett anslag på 26,5 milj. kr.

Som mest kommer ungefär
200 personer inom SCB att arbeta med FoB 1975, Av dessa kommer 120-160
personer att anställas för en kortare tid (ca 615 månader), huvudsakligen
mellan början av år 1976 och mitten av år 1977.

SCB
framhåller en rad svårigheter när det gäller att beräkna de framtida
kostnaderna för FoB 1975 och att göra rättvisande jämförelser med tidigare
folk- och bostadsräkningar. Uttryckt i 1974 års pris- och löneläge har, enligt
SCB, FoB 1960 kostat ca 49 milj. kr., FoB 1965 ca 30 milj. kr. och FoB 1970 ca
58 milj. kr. Enligt vad jag inhämtat från SCB kan kostnaderna för FoB 1965 och FoB
1970 slutligt uppskattas till ca 34 resp. 65 milj. kr. Dessa belopp kan
jämföras med en beräknad undersökningskostnad för FoB 1975 på 49 milj. kr.
Härtill kommer merkostnader på 14 milj. kr. till följd av ändrad distribution
och insamling samt utökad information. Att FoB 1975 blivit så pass kostsam får
enligt SCB ses mot bakgrund av dels det förstärkta skyddet av den personliga
integriteten, dels ett jämförelsevis omfattande variabelinnehåll och dels den stigande
folkmängden och det ökande fastighetsbeståndet.

Det är min uppfattning att
den av SCB beräknade totalkostnaden för FoB 1975 på 63 milj. kr. bör godtas.
Genom att ytterligare minska antalet variabler skulle vissa besparingar
möjliggöras men räkningens användbarhet samtidigt allvarligt begränsas. En
annan möjlighet att avsevärt minska kostnaderna vore att avstå från det
föreslagna nya distributions-och insamlingsförfarandet. Detta förfarande syftar
till att förstärka skyddet av den personliga integriteten och att minska
besväret för uppgiftslämnarna och bör därför enligt min mening tillämpas.

På
grund av att skillnaderna i resultaten mellan preliminär och slutlig statistik
vid FoB 1970 var mycket små, föreslår SCB att redovisningen av
preliminärstatistik i FoB 1975 utgår. För att möta behoven av en snabb
redovisning av data ur FoB 1975 föreslår SCB att vissa delresultat
sammanställs i en s. k. produktionsstatistik för enskilda kommuner omfattande
uppgifter om hushållsställning, sysselsättning, viss pendling och viss
redovisning av dagbefolkningen. Denna statistik beräknas bli färdig successivt
under senare delen av år 1976. Redovisningen av den slutliga statistiken
beräknas äga rum i ungefär samma takt som redovisningen av den preliminära
statistiken vid FoB 1970 och i en del fall rentav något snabbare. SCB vill dock
betona att den angivna tidplanen kan komma att påverkas av händelser som nu
inte till fullo kan förutses.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 5 41

Enligt
SCB:s förslag kommer det att dröja ungefär två och ett halvt år efter det att
räkningen ägt rum innan all statistik redovisats. Denna tidsrymd bör ses mot
bakgrund av att räkningen har en mycket stor omfattning. Såvitt jag kan bedöma
innebär SCB:s förslag tUl tidplan för publiceringen av statistik ur FoB 1975 en
väsentlig förbättring jämfört med tidigare räkningar.

5
Hemställan

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.
antaga inom finansdepartementet
upprättat förslag till lag om allmän folk- och bostadsräkning år 1975,

2.
till Statistiska centralbyrån:
Folk- och bostadsräkning 1975 för budgetåret 1975/76 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 26 500 000 kr.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Imieh å ll

Förslag
till lag om folk- och bostadsräkning år 1975.... ... 2

-)

1
Inledning ...................................................... ... 6

Statistiska
centralbyrån ................................... ... 7

2.1
Försöksverksamhet........................................ ... 7

2.2
Förslag till uppläggnmg av
folk- och bostadsräkning 1975 . . 8

2.3
Genomförande ........................................... .. 12

2.4
Sekretess- och säkerhetsfrågor....................... 14

2.5
Lagförslag ................................................... 15

2.5.1
Grundläggande regler............................... .. 15

2.5.2
Uppgifternas innehåll m. m........................ .. 17

2.5.3
Insamlingsförfarandet ............................ 19

2.5.4
Integritetsskyddsfrågor m.m..................... .. 19

2.6 Kostnader
20

3 Remissyttranden ............................................. 22

3.1
Allmänna synpunkter .................................... 22

3.2
Grundläggande regler..................................... .. 22

3.3
Uppgiftemas innehåll m. m................... ........... 23

3.4
Insamlingsförfarandet..................................... .. 26

3.5
Integritetsskyddsfrågor m. m........................... 27

3.6
Kostnader .................................................. .. 30

4 Föredraganden ............................................... .. 31

4.1
Inledning..................................................... .. 31

4.2
Lagförslaget .............................................. .. 32

4.3
Kostnader och tidplan.................................... .. 40

5 Hemställan....................................................... 41

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 740624

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

22 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 14 dokument.

  1. SOU 2025:23 Ersättningsregler med brottsoffret i fokus s. 282 i texten · dokumentnivå
  2. SOU 2007:106 Lotsa rätt! s. 351 i texten · dokumentnivå
  3. SOU 2000:62 Ny konkurstillsyn - del 1 s. 223 i texten · dokumentnivå
  4. Bet. 1975/76:KU50 Med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 219 i texten
  5. Rskr. 1975:13 i texten

Visa alla 14

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 1988 s. 26 i texten · dokumentnivå

Myndighetsavgöranden (1)

1 koppling.

  1. JK 2007-06-11 dnr 4400-05-40 i texten

Doktrin (3)

3 kopplingar.

  1. JT 2006/07 s. 384 s. 391 i texten · dokumentnivå
  2. Gäverth, Stödbrev, 1994 s. 37 i texten · dokumentnivå
  3. Rune, Rätt till skepp, 1991 s. 149 i texten · dokumentnivå