Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

1975 · 39 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 39 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:55, Regeringens proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 55 år 1975 Prop. 1975:55

Nr 55

Regeringens
proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;

beslutad
den 27 februari 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PÄLME

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen hemställer regeringen om bemyndigande att vidta de åtgärder som
behövs för att genomföra prisregleringen på jordbruksprodukter under
regleringsåret 1975/76 i enlighet med de grunder som beslöts av 1974 års
riksdag. Vidare föreslås att ett avbytarsystem införs för jordbruket.

1
Riksdagen 1975.1 saml Nr 55

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-02-27

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om reglering av priserna pä jordbruksprodukter, m.m.

1
Inledning

Enligt
riksdagens beslut angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
för tiden den 1 juU 1974den 30 juni 1977 (prop. 1974: 122, JoU 1974: 29, rskr
1974: 275) skaU justeringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifte;r
för jordbruksprodukter (exkl. socker och sockerbetor) göras dels halvlirsvis
med början den 1 januari 1975 på grundval av utvecklingen av jordbrukets
kostnader, dels den 1 juli 1975 och den 1 juli 1976 för att nå följsamhet för
jordbrukarnas inkomster till inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper.
Vissa belopp skall utgå till jordbruket den 1 januari och den 1 juli 1975 samt
den 1 juli 1976, nämligen med 66, 80 resp. 50 milj. kr. För socker och sockerbetor
omfattar prisregleringsperioden tiden den 1 juli 1974den 30 juni 1976. Enligt
samma riksdagsbeslut får regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
statens jordbruksnämnd vidta de åtgärder som behövs för att genomföra
prisregleringen under regleringsåret 1974/75.

I
enlighet med riksdagens beslut har Kungl. Maj:t den 13 september 1974 efter
förslag av jordbruksnämnden beslutat om ändring av prismätningen för
matpotatis.

I
skrivelse den 7 december 1974 lade jordbruksnämnden, efter överläggningar och j
samförstånd med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens
konsumentdelegation, fram förslag om justering av införselavgifter m, m. fr.
o. m. den 1 januari 1975. Efter riksdagens godkännande (prop. 1974: 160, FiU
1974: 38, rskr 1974: 356) utfärdade Kungl. Maj:t den 13 december 1974
kungörelse (1974: 838) om fortsatt tUl-lämpning av allmänna prisregleringslagen
(1956: 236) t. o. m. den 20 december 1975. Med stöd av lagen utfärdade Kungl. Maj:t
samma dag kungörelse (1974: 839) om fortsatt giltighet av kungörelsen (1974: 415)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 3

om
prisstopp m. m. t. o. m. den 20 juni 1975. Samma dag föreskrev Kungl. Maj:t att
den av nämnden föreslagna kompensationen till jordbruket för de varor som berörs
av prisstoppet fr. o, m. den 1 januari 1975 till ungefär hälften skulle ske i
form av justering av införselavgifter och priser. Resterande ersättning till
jordbruket tiU följd av prisstoppet skulle utgå från anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område. För de varor som inte berörs av prisstoppet
beslutade Kungl. Maj:t i enlighet med jordbruksnämndens förslag om justering av
införselavgifter m. m, den 1 januari 1975.

I
skrivelse den 28 januari 1975 har statens jordbruksnämnd lämnat dels en
redogörelse för införselavgifterna och deras användning för 1973/74 samt för
utnyttjandet samma år av den kredit hos riksgälds-kontoret som har ställts tUl
nämndens förfogande för vissa ändamål utanför den s. k. fördelningsplanen för
införselavgiftsmedel, dels beräkningar i samma hänseenden för regleringsåren
1974/75 och 1975/76 och dels vissa beräkningar angående anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för 1974/75 och 1975/76.

Kungl.
Maj:t bemyndigade den 18 januari 1974 chefen för jordbruksdepartementet att
tillkalla en sakkunniga för att utreda frågor rörande ett avbytarsystem inom
jordbruket. I december 1974 överlämnade utredningen betänkandet (Ds Jo 1974:
13) Ävbytarverksamhet inom jordbruket. Efter remiss har yttranden över
betänkandet avgetts av riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, statens
jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen, utredningen av
arbetskraftsförhållandena inom jordbruks-och trädgårdsnäringen.
Hushållningssällskapens förbund. Lantbrukamas riksförbund. Skogs- och lantarbetsgivareföreningen
och Svenska lantarbetareförbundet.

I prop.
1975:1 (bU. 11 s. 43) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på
särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område för budgetåret 1975/76 beräkna ett förslagsanslag av 2 600 milj, kr.
Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

2
Justering av infiirselavgifter m. m. den 1 januari 1975

Enligt
beslut av 1974 års riksdag skulle justering av. mittpriser, prisgränser och införselavgifter
göras den 1 januari 1975 på grundval av utvecklingen av jordbrukets kostnader.
Vidare skulle jordbruket tillföras 66 milj. kr. per den 1 januari 1975 som ett
led i anpassningen av jordbrukarnas inkomster till den allmänna
löneutvecklingen. Vid eventueUt kommande höjningar av arbetsgivaravgift, eller Uknande
avgift skulle jordbruket kompenseras för den s. k; egenaygiften vid närmast
efterföljande justering av priserpa på jordbruksprodukter, .

'
Generaldirektören Ingvar Widén.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 4

TiU
grund för kostnadskoimpensationen skulle ligga utvecklingen av kostnadema för
jordbrukets ])roduktionsmedel mätt enligt lantbruksekonomiska samarbetsnämndens
s. k. produktionsmedelsprisindex under perioden apriloktober 1974. För
köpfodermedel skulle dock tillämpas ett tremånadersmedeltal. Vad gäller
kostnaderna för uppsamling och förädling inom ramen för joidbruksprisregleringen
skulle en korrigering ske med hänsyn till den faktiiska kostnadsutvecklingen,
varvid även skulle beaktas prisutvecklingen för s. k. biprodukter vid slakt.
Som utgångs-pimkt för överläggningarna cim denna korrigering skulle ligga
kostnadskalkyler som granskats inom statens pris- och kartellnämnd. En avstämning
av det belopp om 588 milj. kr. som tillfördes jordbruket den 1 juli 1974 som
kompensation för kostnadsstegringar inom jordbruket och för-ädUngsindustrin
skulle ske pei- den 1 januari 1975 med hänsyn tiU faktiskt indexutfall resp.
kalkyler över faktiska kostnader.

Produktionsmedelsprisindex
steg under perioden oktober 1973april

1974 med
8,29 % och under perioden apriloktober 1974 med 2,72 %.

Procenttalen skulle anbringas på normerade värdevolymer (exkl. socker

betor) för jordbrukarnas inkispta produktionsmedel och för exportkost

nader. Kompensationen för kostnadsutvecklingen inom det egentliga

jordbruket beräknades för perioden oktober 1973april 1974 tUl ca 481

milj. kr. mot preliminärt fram den 1 juli 1974 utgående 464 milj. kr.

SkiUnaden, ca 17 mUj. kr., laides till det för apriloktober 1974 beräk

nade beloppet 170 milj. kr. Vidare höjdes pris- och avgiftsnivån med

ytterligare 17 milj. kr. som ersättning för underkompensationen under

andra halvåret 1974. Detta senare belopp bortfaUer den 1 juli 1975 då

ersättningen till fullo har utgått och skall dras bort från den då beräk

nade kostnadskompensationen.

Kostnadsutvecklingen
för uppsamling och förädling inom jordbruksregleringens ram granskades inom
statens pris- och kartellnänmd. På grund av svårigheter att fastställa en
definitiv ersättning för kostnadsökningarna för uppsamling och förädling under
år 1974 enades nämnden och delegationerna om att ett beräknat belopp av 78
milj. kr. skulle utgå a conto tUl dess mer fullständiga kalkyler kan upprättas,
vilket avses ske inför pris- och avgiftsjusteringama per den 1 juli 1975.

Riksdagen
beslutade om höjda arbetsgivaravgifter från den 1 januari

1975 inom
socialförsäkringen och ÄTP. Samtidigt beslutades att den all

männa arbetsgivaravgiften inte skaU tas ut på de första 10 000 kr. av

avgiftsimderlaget. Nettoeffekten av dessa ändringar beräknades resul

tera i en kostnadsökning för jordbruket av 42,2 milj. kr. för vilken

kompensation skulle utgå.

Det
belopp, som totalt skulle tillföras jordbruket från den 1 januari 1975,
utgjorde således ca 390 milj. kr. räknat per helt år. Av följande
sammanställning framgår nämndens förslag till fördel-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 55 5

ning
av detta belopp på olika varor samt de pris- och avgiftshöjningar som detta
motsvarar.

Öre/kg (för

mjölk

Beräknat belopp

öre/1) i pris-

till jordbruket

regleringsledet

milj. kr.

Konsumtionsmjölk
vid mejeri

11

143,44

Konsumtionsmjölk
utanför

mejeri

11

6,60

Grädde,
tjock

50

16,50

Grädde,
tunn

28

5,60

Smör

40

17,60

Ost

40

27,20

Mjölkpulver

26

6,11

Summa mjölk och mejeri-

produkter

223,05

Kött,
alla slag

80

110,40

Fläsk

20

53,40

Broiler

10

3,25

Summa kött, fläsk och

fjäderfä

167,05

Summa

390,10

Jordbruksnämndens
förslag innebar, om prisstoppet skulle förlängas och Kungl. Maj:t skulle ställa
budgetmedel till förfogande för ersättningen till jordbruket, att det för
konsumtionsmjölk utanför mejeri upptagna beloppet skulle bortfalla. Ostpriset
skulle i stället höjas med 50 öre per kg.

För
får- och lammkött gäller inte prisstopp men priset hålls nere genom ett
pristillägg till producenterna, vilket före den 1 januari 1975 utgick med 4 kr.
90 öre per kg. Årskostnaden beräknades tUl ca 17 milj. kr., varav för
budgetåret 1974/75 12 mUj. kr. bestrids av budgetmedel och återstoden i första
hand av införselavgiftsmedel och i andra hand av medel ur den rörliga kredit om
120 milj. kr. som ställts till jordbruksnämndens förfogande. Vid en eventuell
förlängning av prisstoppet för övrigt kött räknade nämnden med en höjning av
pristillägget för får- och lammkött från 4 kr. 90 öre tUl 5 kr. 70 öre per kg,
om man ville undvika en försämrad konkurrenssituation för får- och lammkött.

Den
13 december 1974 förordnade Kungl. Maj:t, som förut nämnts, om fortsatt
tillämpning av allmänna prisregleringslagen och om fortsatt giltighet av
prisstoppet för bl. a. mjölk, grädde, ost, kött, fläsk och charkuterivaror
efter den 20 december 1974. Vidare föreskrev Kungl. Maj:t att ersättningen till
jordbruket för prisstoppade produkter fr. o. m. den 1 januari 1975 skulle utgå
dels i form av pris- och avgiftshöjningar, dels i form av medel från anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1974/75.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 55 6

Ersättningen i form
av pris- och avgiftshöjningar och i form av medel från anslaget framgår av
följande tablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öre/kg (för rnjölk öre/1)
i prisregleringsledct

Ersättning
från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1974/75 öre/kg (för mjölk öre/1)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Konsumtionsmjölk
vid mejeri

5

Konsumtionsmjölk
utanför

mejeri

5

Grädde,
tjock

25

Grädde,
tunn

14

Ost

25

Mjölkpulver

13

Kött
(utom får- och lammkött)

40

Fläsk

10

25
14 20 13 40 10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom
beslut samma dag fastställde Kungl. Maj:t statens jordbruksnämnds förslag om
höjning av införselavgifter, mittpriser och prisgränser för smör och broiler.
För får- och lammkött föreskrev Kungl. Maj:t en höjning av pristillägget från 4
kr. 90 öre till 5 kr. 30 öre per kg. Dessutom höjdes införselavgiften med 40
öre per kg och prisgränserna i motsvarande mån.

För
matpotatis infördes den 1 oktober 1974 ett nytt prismätnings-system vilket bl.
a. innebär att prisbevakningspriset numera avser prisnivån i producentledet.
Prisgränserna har därmed kunnat sänkas.

Mittpriser, prisgränser
och införselavgifter (normalavgifter) för de berörda varorna, med undantag för
mjölk och grädde, uppgår f. n. tUl följande belopp (öre per kg).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Matpotatis
6/7 -31/10 1/11-31/1

1/2
-31/3 1/4 - 5/7

Smör
Ost

Mjölkpulver,
fett

Mjölkpulver,
magert

Nöt- och hästkött

Kalvkött

Får- och lammkött

Fläsk

Broiler

Övre
pris-

Mitt-

Nedre Inför-

grans

pris

prisgräns selavgift

47

38,5

30

49

40,5

32

21,5

51

42,5

34

54

45,5

37

1075

902-

877
'

103

887

804

721
:

J56

711

631

551
1

61

492

431

370
:

31

909

804

699
i-

129

1073

933

793

103

939

818

697

H5

640

563

486

197

832

770

708

389

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 55

3
Införsel- och regleringsavgiftsmedel m. m.

Jordbruksnämnden
har redovisat uppburna införselavgiftsmedel m. m. för regleringsåret 1973/74.
Den huvudsakliga medelsdispositionen framgår av en särskUd tabell, i vilken
även den preliminära disposhionen för innevarande regleringsår redovisas.

Införselavgiftsmedel
m. m. för regleringsåret 1973/74 utgör, efter avdrag för vad som tillförts
Svensk spannmålshandel och Svensk kötthandel för utbytesexport av brödsäd
resp, köttvaror, 209,5 milj, kr. Fördelningsplanen för 1973/74 omfattar enligt
riksdagens beslut och den överenskommelse som låg till grund för delta ett
belopp av 255 milj. kr,, alt tillföras olika ändamål inom jordbruksregleringens
ram.

Eftersom
de avgiftsmedel som slår till förfogande endast uppgår lill 209,5 milj. kr,,
har erfordrats ett tUlskott av 45,5 milj, kr. för att täcka fördelningsbehovet.
Bristen har i enlighet med riksdagsbeslutet täckts i första hand genom
anlitande av kvarstående införselavgiftsmedel från tidigare år och till återstående
del genom att ta i anspråk en del av de förmalningsavgifter som flutit in under
året.

Sådana
ändamål utanför den egentliga prisregleringen på jordbrukets område som
tidigare kunnat tillgodoses av inflytande införselavgiftsmedel har under
1973/74 fått finansieras genom anlitande av rörlig kredit hos
riksgäldskontoret.

HuvudsakUg
medelsdisposition av införselavgiftsmedel m. m. regleringsåren 1973/74 och
1974/75

1973/74

1974/75

1
000-tal kr.

1 000-tal kr., prel.

Inkomster

Från
föregående regleringsår

kvarstående
införselavgifter och räntor

6 144

i.

Under
resp. regleringsår influtna

införselavgifter.

exkl. fodermedel

188 798

152 605

fodermedel

20 665

16 500

Vissa
ränteinkomster

488.

Reserv
från föregående år

23 771

Äv förmalningsavgifter

15 134

82 595

Äv
slaktdjursavgifter

17 000

Summa inkomster

255 000

268 700

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55

1973/74

1974/75

1 000-tal kr.

1 000-tal kr., prel.

Utgifter

a) Av
medel inom resp. regleringsårs

fördelningsplan

Svensk spannmålshandel

'

Sveriges potatisintressenter

19 500

Sveriges oljeväxtintressenter

42 800'

245 950»

Föreningen för mejeriprodukter

152 000

Svensk kötthandel

__

Svensk ägghandel

22 000

Upplysningsverksamhet och

utvecklingsarbete

7 500

7 500

Mjölkavkastningskontroll

7 500

8 500

Svin- och köttdjurskontroll

3000

4 500

Stöd till konservärter och

andra köksväxter

2 000

Fonden för kollektiva åtgärder

inom biodlingen

250

Reserv till jordbruksnämndens

förfogande

700

opaginerad Kontrollera mot PDF

b) Utanför fördelningsplanen För sänkning av partipriset
på

konsumtionsmjölk 55 000

Svensk matpotatiskontroll 580

Sveriges utsädesförening i S'alöv 640

Bidrag till kostnaderna för

ackordhästorganisationen 300

Bidrag till fraktkostnader för mjölk

och grädde 200

Statens livsmedelsverk 25

Prisutjämning på äggalbumin 4 292

Prisutjämning på kärnbindemedel 8

Statens jordbruksnämnd för

konsumtionsmjölkskontroll 50

Pristillägg för får- och lammkött 9 666

Stöd till konservärter och andra

köksväxter 2 000

Stöd till vallfröodlingen 2 000

Sveriges potatisodlares riksförbund 1 200

Stöd till biodlingen

600 850

300

500

1 200

50 8 000

4000

1400

250

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 000

Summa b) och c) 77 961' Summa utgifter 332 961

./. 77
961»

c) Av odisponerade införselavgiftsmedel För ökning av sockerbetsaresJen
på Gotiand och Öland

Saldo vid utgången av resp. regleringsår

17 150» 285 850

./. 17 150»

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Inkl, 2 milj, kr. för stöd tiU vallfröodlingen »Ej
fördelat mellan regleringsföreningarna

»I brist på avgiftsmedel finansieras tills vidare de under
b) och c) angivna utgifterna genom anlitande av kredit hos riksgäldskontoret

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 9

Införselavgiftsmedel
m. m. för regleringsåret 1974/75. För 1974/75 beräknar nämnden de disponibla
inkomsterna av införselavgifter tUl ca 169 milj, kr., varav 16,5 milj. kr. för
fodermedel.

Fördelningsplanen
för 1974/75 utgör totalt 268,7 milj. kr. En beräk-ningsmässig brist inom
fördelningsplanen föreUgger sålunda med 99,6 milj. kr.

Uppkommande
brist inom fördelningsplanen får enligt riksdagens beslut täckas dels genom de
ca 17 milj. kr. i slaktdjursavgifter för fläsk från liden juliseptember 1973
som innestår hos jordbruksnämnden, dels genom de förmalningsavgifter som
inflyter till elt belopp av 12,50 kr. per dt för vete och 15,50 kr. per dt för
råg. Om brist likväl skulle uppstå inom fördelningsplanen, skall ytterligare förmalningsavgifter
få disponeras genom höjning av dessa avgifter (exkl. skördeskadeavgiften)
utöver nyss angivna belopp. Härvid skall dock hänsyn tas till eventuellt ökade
världsmarknadspriser och därigenom minskat behov av regleringsmedel. Nämnda förmalningsavgifter
beräknas för året ge ca 91,5 milj, kr. Genom atl ta i anspråk ca 82,6 milj, kr.
av förmalningsavgifts-medlen ernås sålunda, tillhopa med ovan angivet belopp av
slaktdjursavgifter, 17 mUj, kr., enligt denna beräkning täckning av bristen
inom fördelningsplanen. Definitiv fördelningsplan kan fastställas först efter utgången
av regleringsårel 1974/75 då de verkliga inkomsterna av inför-selavgifler för
fodermedel är kända.

Jordbruksnämnden
har under senare år bemyndigats alt använda införselavgifter som inflyter
utanför fördelningsplanen till ett antal olika ändamål. Enligt riksdagens
beslut skall även för 1974/75 vissa sådana ändamål tUlgodoses i första hand av
införselavgiftsmedel. I brist på sådana skall dock finansiering få ske genom
anlitande av rörlig kredit som ställts till jordbruksnämndens förfogande i riksgäldskontoret.
Kostnaderna har i prop. 1974: 122 beräknats till ca 14 milj, kr. Jordbruksnämnden
avser att återkomma med en definitiv uppgift angående dessa kostnader efter
regleringsårets slut. Äv tabellen framgår emellertid att dessa kostnader f. n.
kan beräknas till ca 17 milj. kr.

Enligt
nuvarande bestämmelser bestrids det statliga pristillägget för får- och
lammkött (exkl. norrlandsstödet) med budgetmedel till ett belopp av 12,0 milj.
kr. per år, medan överskjutande kostnader tas av den rörliga krediten. I
proposition 1974: 122 beräknades kostnaderna för 1974/75, vid ett pristillägg
av 4 kr. 90 öre per kg, tiU ca 17 milj. kr. Pristillägget höjdes den 1 januari
1975 från 4 kr. 90 öre till 5 kr. 30 öre per kg. Kostnaden för pristillägg för
får- och lammkött beräknas av nämnden bU 3 milj. kr. högre än den i proposition
1974:122 beräknade kostnaden och således uppgå tUl totalt 20 milj. kr., vUket tUl
övervägande del beror på att slakten av får och lamm under hösten

2t
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 55

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 10

1974
blivit större än man kunde förutse. Den har ökat med närmare 20 % mot
föregående års nivå. En del av ökningen anses emellertid bero på en utslaklning
på grund av stråfodersituationen. Särskilt har slakten av får visat en markant
uppgång.

Införselavgiftsmedel
m. m. för regleringsåret 1975/76. Jordbruksnämnden beräknar inkomsterna av
införselavgifter vid nuvarande avgiftssatser under regleringsåret 1975/76 tUl
ca 199 milj. kr. Med hänsyn bl. a. till de starka fluktuationer som
importpriserna är underkastade kan emellertid den faktiska sivgiftsuppbörden
komma att avvika väsentligt från denna siffra.

Fördelningsplanen
för 1975/76 föreslås av nämnden uppta samma belopp som för regleringsåret
1974/75, dvs. 252,2 milj. kr., förutom beloppet av inflytande avgifter för
fodermedelsimporten. Sistnämnda avgifter beräknas f. n. inflyta tUl ett belopp
av ca 32 mUj. kr. Vid denna beräkning av foderavgifterna blir beloppet inom
fördelningsplanen (252,2 -1- 32,0 =) 284,2 mUj. kr. På grund av den stora
ovisshet som råder i fråga om utvecklingen av regleringsekonomin för olika
varuområden har det inte varit möjligt för nämnden att nu lägga fram en plan
för fördelning av det preliminärt beräknade beloppet. Jordbruksnämnden avser
att återkomma med ett förslag till preliminär fördelning i juni 1975 efter ö>'erråggningar
med lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i samband
med förslag till justering av införselavgifter m. m. fr. o. m. den 1 juli 1975.
Nämnden avser då också att komma in med förslag till täckning av eventuellt
beräknat underskott inom fördelningsplanen.

Jordbruksnämnden
föreslår att den liksom hittills, efter hörande av de båda delegationerna, bör
få jämka delbeloppen mellan de olika regleringsföreningarna och besluta om
fördelning av det belopp som kan komma att stå till nämndens förfogande. Vidare
förutsätter nämnden att, liksom hittills, dels Svensk spannmålshandel får
tillföras införselavgifter för sådan brödsäd som importeras i utbyte mot
inhemsk brödsäd, som exporteras till följd av kvalitativa brister eller måste
användas till foder, dels Svensk kötthandel erhåUer kompensation för viss s. k.
ut bytesexport för kött och fläsk.

Vid
nu gällande avgiftssatser kan för 1975/76 införselavgiftsmedel inle beräknas
stå till förfogande för ändamål utanför fördelningsplanen. Enligt riksdagens beslul:
får kostnaden för vissa sådana ändamål under 1973/74 och 1974/75 i så fall
finansieras av rörlig kredit hos riksgäldskontoret inom en ram av 120 mUj. kr.
För 1975/76 beräknar nämnden medelsbehovet tUl ca 18,2 milj. kr. Fördelningen
framgår av följande uppställning (1 000 kr.).

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 ]i

Pristillägg
för får- och lammkött 10 000

Svensk matpotatiskontroll 630

Utsädesföreningen i Svalöv,
potatisförädling 1 020

Sveriges potatisodlares
riksförbund 1 400

Ackordhästorganisationen 300

Bidrag för fraktkostnader
för mjölk och grädde 500

Kontroll av
konsumtionsmjölk 50

Stöd åt odlingen av vallväxtfröer 4
000

Stöd åt biodlingen 250

Summa 18 150

Mot
bakgrund av den höga slakten av får- och lammkött under hösten 1974 räknar nämnden
med en viss stagnation i produktionsutvecklingen under 1975/76. Nämnden
beräknar kostnaderna under 1975/76 för nuvarande pristillägg för får- och
lammkött, 5 kr. 30 öre per kg, till 22 milj. kr. Äv detta belopp föreslås
liksom under 1974/75 12 milj. kr. utgå av budgetmedel och återstoden
finansieras av kreditmedel.

Bidraget
till Svensk mapotatiskontroll (SMAK) avser föreningens upplysningsverksamhet på
matpotatisområdet. Enligt SMAK kan denna verksamhet inte under 1975/76
uppehållas I oförändrad omfattning utan kostnadsstegringar som endast delvis
kan neutraliseras genom rationalisering, SMAK har därför hemställt om höjning
av bidraget med 30 000 kr. tUl 630 000 kr.

Sveriges
ulsädesförening har för regleringsåret 1975/76 hemställt om höjning av bidraget
för finansiering av föreningens polatisförädlings-verksamhet från 850 000 kr.
till 1 020 000 kr., varigenom verksamheten skulle kunna bedrivas i oförändrad
omfattning trots beräknade kostnadsökningar till följd av den pågående
avtalsrörelsen.

Jordbruksnämnden,
som anser den långsiktiga upplysnings- och förädlingsverksamheten på matpotatisområdet
synnerligen angelägen, tillslyrker de begärda höjningarna av bidragsbeloppen.

Av
det föregående framgår, att den rörliga krediten har utnyttjats med 78 milj.
kr. för 1973/74 och att kreditbehovet för 1974/75, som förut beräknats till ca
14 milj. kr., f. n. beräknas tiU ca 17 milj. kr. Kreditbehovet för 1975/76 har
beräknats till ca 18,2 milj. kr. För de tre regleringsåren beräknas sålunda
kreditbehovet till totalt ca 113 milj. kr. Även det beräknade medelsbehovet för
1975/76 synes sålunda kunna tillgodoses inom den förut medgivna kreditramen
120 milj. kr. Den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till
jordbruksnämndens förfogande för ändamål utanför fördelningsplanen för
införselavgiftsmedel för 1973/74 och 1974/75 bör sålunda enligt nämnden få
användas för sådana ändamål även under regleringsåret 1975/76.

Den
särskilda fettvaruavgiften för margarin. Enligt 1 § lagen (1967: 340) om
prisreglering på jordbrukets område äger regeringen eUer, efter bemyndigande av
regeringen, statens jordbruksnämnd bl. a. föreskriva att 14 § nämnda lag skall tUlämpas.
Med stöd av 14 § har föreskrivits

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 12

att
fettvaruavgift skall erläggas vid införsel till riket av bl. a, margarin. Enligt
22 § lagen utgår avgift med belopp som regeringen eller, efter bemyndigande av
regeringen, jordbruksnämnden bestämmer.

Enligt
beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 109, SkU 1973: 32, rskr 1973: 217)
belades vissa oljor och fetter samt margarin med tull. För råa vegetabiliska fetter
och feta oljor skall enligt riksdagsbeslutet tullskyddet införas den 1 juli
1975. I övrigt trädde tullskyddet i kraft den 1 juli 1973.

Under
riksdagsbehandlingen väcktes fråga om höjning av den införselavgift, särskUd fettvaruavgift,
om 14 öre per kg som med stöd av lagen (1967: 340) om prisreglering på
jordbrukets område tas ut även för det margarin som åtnjuter tullfrihet vid
import från EFTA-länderna. Skatteutskottet påpekade emellertid att den svenska
produktionen av margarin till stor del bygger på import av råa oljor och fetter
som härdas och raffineras ioom landet och att tullen på de råa varorna inte
skulle träda i kraft förrän den 1 juli 1975. Med anledning härav förordade
utskottet att avgiftens höjd skulle tas upp till förnyad prövning före
ikraftträdandet av tullen på råa fetter och oljor.

4
Avbytarsystem inom jordbruket Avbytarutredningen

Avbytarutredningen
konstaterar att svårigheter föreligger för i första hand familjejordbruk med
mjölkproduktion att skaffa ersättare vid ledighet. Sålunda har många
familjejordbrukare en arbetssituation som inte tUlåter dem att ta ledigt för
vare sig veckovila eller semester. Likaså är problemen att klara av de
nödvändiga dagliga sysslorna med djuren svårlösta om brukaren blir sjuk. För
att tUlförsäkra sig viss avbytarhjälp har en del jordbrukare gått samman i s.
k. avbytarkretsar och anställt en eller flera avbytare som ambulerar mellan
gårdarna. Trots att betydande ansträngningar gjorts att utvidga denna
verksamhet har den inte fått någon nämnvärd omfattning. F. n. torde endast ett
30-tal kretsar finnas i funktion.

Utredningen
har funnit behovet av en allmänt tillgänglig avbytarser-vice väl dokumenterat.
Den mycket ringa omfattning som den organiserade verksamheten fått vittnar om
de stora svårigheter som är förknippade med avbytarfrågans lösning, särskilt
om man söker denna lösning på initiativ från ensikilda lantbrukare. Utredningen
anser det synnerligen angeläget att snabbt nå fram till en godtagbar lösning på
jordbrukets avbytarproblem. Sociala skäl och rättvisesynpunkter talar för
detta. TiUfredsstäUande möjligheter till ledighet torde vara en väsentlig
förutsättning för att animalieproduktionen skall kunna bedrivas inom
familjejordbrukets ram. Särskilt gäller detta mjölkproduktionen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:55 13

Utredningens
undersökningar visar alt jordbrukare i första hand önskar avbytarhjälp vid
sjukdom, i andra hand för semester (36 dagar) och först i tredje hand för
regelbunden ledighet 12 dagar per månad. Trots detta har den hittillsvarande
organiserade avbytarverksamheten av kostnadsskäl praktiskt taget helt varit
inriktad på att lösa avbytarfrågan i det sistnämnda fallet.

Inom
LRF har en särskUd utredning, lantbrukets avbytarutredning (LAU), sedan 1970
prövat frågan om ett landsomfattande avbytarsystem. Till underlag för nämnda
utrednings arbete har försöksverksamhet bedrivits i vissa län. I likhet med LAU
anser avbytarutredningen att elt permanent landsomfattande system måste baseras
på att med hjälp av fast anställda avbytare genom abonnemang erbjuda jordbrukare
avbytarhjälp 12 dagar per månad. Målet bör sedan vara att systemet även skall
kunna erbjuda avbytarhjälp vid sjukdom, för enstaka ej abonnerade dagar samt
för semesterledighet. En bred abonnemangsgrimdad verksamhet utgör enligt
utredningens mening en nödvändig förutsättning för alt hjälp vid sjukdom,
semester o. d. skall kunna erbjudas. I princip bör verksamhetens tjänster vara
öppna för alla jordbrukare med djur. Någon begränsning till enbart jordbruk av
viss storlek eller produktionsinriktning bör inte finnas.

Enligt
utredningens bedömning har LRF:s försöksverksamhet slagit väl ut. Utredningen
förordar därför att ett riksomfattande permanent avbytarsystem byggs upp enligt
de grundprinciper som används i denna försöksverksamhet. Dessa innebär, att ett
centralt organ svarar för verksamheten ekonomiskt och juridiskt samt att arbetsledarfunktionen
förläggs ute i länen. Inom varje län skall sedan finnas ett antal avbytare.
Verksamheten bör påbörjas den 1 juli 1975.

Som
huvudman för ett permanent avbytarsystem förordar utredningen LRF. Detta
innebär att LRF inom givna ekonomiska ramar tar ansvaret för verksamheten samt
svarar för alla verkställande funktioner i systemet.

Utredningen
har inte funnit det möjligt att i förväg bestämma vilken regional organisation
som skall svara för de arbetsledande funktionerna inom samtliga regioner.
Utredningen förutsätter att LRF inom varje region träffar avtal med cn för
uppgiften lämpUg organisation, vilken åtar sig arbetsledning och därmed
förknippade uppgifter. De organisationer, som i första hand kan komma ifråga,
är LRF:s länsförbund, husdjursföreningar, mejeriföreningar och
hushållningssällskap. Avbytar-systemets regionala uppdelning föreslås i
görligaste mån ansluta till länsindelningen,

Avbytarverksamheten
kommer att delvis finansieras med medel inom jordbruksprisregleringen. Det är
därför enligt utredningen nödvändigt med en viss statlig insyn genom en
tillsynsmyndighet. Utredningen finner det lämpligt, att huvudmannen årligen upprättar
en verksamhets-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 14

plan
för det kommande året och en årsredogörelse för det närmast föregående året.
Dessa handlingar bör granskas och godkännas av tUlsynsmyndigheten. Härutöver
bör denna utöva en allmän tUlsyn av att systemet drivs enligt fastställda riktiinjer.
Vidare föreslås att regler för taxesättnmg och avgiftsredu

Utredningen
föreslår vidare att huvudmannen och tillsynsmyndigheten vid sin sida har en
rådgivande nämnd, benämnd lantbrukets avby-tarnämnd, med uppgift att itill
dessa förmedla önskemål från olika av verksamheten berörda intressegrupper,
samt föreslå åtgärder m.m. rörande avbytarsystemets drift och utveckUng. I
nämnden bör ingå representanter för berörda organisationer och myndigheter.
Även på regional nivå kan behov finnas av avbytarnämnder.

För
att stimulera en bred och stabil anslutning till avbytarsystemet föreslår
utredningen att jordbrukare som binder sig för att utnyttja avbytarsystemets
tjänster regelbundet ges vissa förmåner framför andra. Två olika taxor benämnda
taxa A och taxa B föreslås. Dagavgiften enligt taxa A bör täcka åtta timmars
arbetskostnad inkl. sociala avgifter. Avgifterna enligt taxa B bör täcka samma
kostnader som i taxa A samt en genomsnittlig resekostnad per avbytardag. Den
lägre taxan är i första hand avsedd för abonnemang.

Utredningen
har ansett det angeläget att den nya avbytarorganisatio-nen kan tillämpa
avgifter, som underlättar för ett större antal mjölkproducenter att utnyttja avbytare.
Förslag tUl avgiftsnormer har därför utarbetats. Principen att deltagande
jordbrukare endast skall behöva betala för den tid som man utnyttjar avbytaren
effektivt har därvid varit vägledande. Stor vikt har också fästs vid att de
föreslagna reglerna skall vara lätta att tUlämpa, Det samband mellan arbetsåtgång
och besättningsstorlek som finns inom mjölkproduktionen har tagits till utgångspunkt
vid utarbetandet av nedanstående förslag till reducering av dagavgiften för mjölkproduccnter.

Besättningsstorlek Avgift
i % av full

antal
mjölkkor dagavgift

4-9 50

10-15 65

16-24 80

25- 100

Som
framgår av tablån har utredningen inte ansett det motiverat att
avgiftsreducering skall utgå för besättningar med högst tre kor.

Besättningsstorleken
är inte den enda avgörande faktorn för arbets-åtgången i en mjölkbesättning.
Ladugårdens byggnadsstandard och tekniska utrustning är andra viktiga
faktorer. En avgiftsreducering grundad

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 15

på
ett flertal faktorer anses dock bli mycket svår att praktiskt tillämpa. Den
föreslagna taxedifferentieringen är enligt utredningens bedömning enkel att tiUämpa
och bör kunna fungera väl enligt sitt syfte. Det kan dock i enstaka fall vara
motiverat att frångå de föreslagna normerna. Utredningen framhåller att skäl
kan anföras för att avgiftsreduceringen också skulle omfatta andra animalieproducenler.
Detta kan dock leda till svårigheter i uppbyggnadsskedet. Enligt utredningens
mening bör det därför ankomma på den rådgivande nämnden att efter lämplig tid
utvärdera effekterna av det tillämpade taxesystemet och med ledning därav
föreslå förändringar.

Då
efterfrågan på avbytartjänster åtminstone tillfälligtvis kan förutsättas bli
större än tUlgången måste vissa prioriteringsregler finnas. Detta gäller såväl
beträffande abonnemangen som vid övrig avbytarhjälp. Vid konkurrens om
systemets tjänster vad gäller abonnemang anser utredningen det rimligt att
mjölkföretag prioriteras framför företag med annan driftsinriktning.
Familjejordbruk bör likaså äga företräde gentemot övriga företag. I övrigt bör
prioritering ske med hänsyn till typen av den avbytarhjälp som efterfrågas, Avbytarhjälp
vid sjukdom bör äga hög prioritet. För att få en konsekvent tillämpning över
hela landet bör enligt utredningens uppfattning en förhållandevis detaljerad
prioriteringslista finnas. Listan bör fastställas av tUlsynsmyndigheten efter
samråd med huvudmannen.

Försöksverksamheten
disponerar för budgetåret 1974/75 ett anslag på 2 milj, kr. Med hänsyn till de
planer på utbyggnad av verksamheten som f, n. föreligger inom LRF förutsätter
utredningen att ett belopp av storleksordningen 510 milj. kr. behöver ställas
till förfogande under budgetåret 1975/76. Verksamheten kommer sedan att utökas
successivt. Precisering av medelsbehovet bör göras i samband med överläggningarna
om jordbruksprisregleringen. En inom samtliga län utbyggd verksamhet med
förhållandevis hög ambitionsnivå beträffande avbytarhjälp vid sjukdom och
kortare semester bedömer utredningen kräva ett årligt belopp av 2030 milj. kr.
mätt i dagens penningvärde och kostnadsnivå, utöver inflytande avgifter.

I
första omgången bedöms ca 500 avbytare komma att behövas för verksamheten.
Utredningen anser att rekryteringen till avbytartjänsterna skall ske genom den
offentliga arbetsförmedlingen. Härvid får liksom hittUls förutsättas kontakt
mellan verksamhetslednlngen och länsarbetsnämnden, eftersom man söker avbytare
med bostadsorter inom skilda arbetsförmedlingskontors verksamhetsområden. I
län, där arbetslöshet bland lantarbetarna förekommit och alltjämt utgör ett
problem föreslås att arbetslösa lantarbetare i första hand bör erbjudas sådana
anställningar. I andra län blir det i praktiken andra kategorier yrkesverksamma
men undersysselsatta inom jordbruket, som främst kommer ifråga för arbetserbjudande.
I de fall deltidsanställning av avbytare före-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 16

kommer
framhåUer utredningen angelägenheten av att arbetstiden för de deltidsanställda
alltid blir så lång alt tröskelvärdena för att omfattas av arbelsmarknadsförsäkringssystemet
m. m. uppnås. Det har vid försöksverksamheten visat sig att det f. n. i vissa
län föreligger viss brist på kunniga och erfarna djurskötare. Flertalet av dem
som nu ingår i försöksverksamhetens avbytarkår har genomgått antingen två eller
fem veckors arbelsmarknadsulbildning innan de började sin tjänstgöring.
Utbildningen har bekostats av arbetsmarknadsverket.

Enligt
utredningen bör kravet på avbytarnas utbildning ställas högt. Det är därför
angeläget att utbildningskurser av samma omfattning och med i stort sett samma
uppläggning som i försöksverksamheten även kan genomföras för det permanenta
systemet. Utredningen anser att denna utbildning bör ägna uppmärksamhet åt
frågor, som är specifika för anställning som avbytare samt åt arbetarskydds-
och arbetsmarknadsfrågor. Utredningen anser det vidare önskvärt att samtliga avbytare
kan beredas möjlighet tUl några dagars årlig fortbUdning.

Remissyttrandena

Utredningens
förslag till Eivbytarsystem inom jordbruket tUlstyrks av remissinstanserna.

Lantbruksstyrelsen
framhåller att behovet av avbytare inom jordbruket är stort, särskilt vid
företag med mjölkproduktion. Det är därför synnerligen angeläget att joridbrukare
som behöver och önskar avbytare bereds möjligheter att köpa sådan service till
rimligt pris. Statens jordbruksnämnd understryker betydelsen av ett avbytarsystem
för att stimulera yngre jordbrukare till etablering inom mjölkproduktionen.
Liknande synpunkter framförs även av LRF.

LRF
delar utredningens allmänna syn på verksamhetens uppbyggnad och utveckling.
Även om verksamheten i första hand baseras på abonnemangsteckning för la 2
dagars avbytarhjälp i månaden måste, enligt LRF:s uppfattning, målet för
verksamheten vara att snabbast möjligt utvidga denna till att erbjuda hjälp för
enstaka ej kontrakterade dagar, vid sjukdom, kortare semesterperioder och mUitär
repetitionsutbildning. Förbundet understryker att en bred abonnemangsverksamhet
är en nödvändig förutsättning för att det angivna målet skall kunna infrias
samt alt en begränsning till jordbruk av viss storlek eller produktionsinriktning
inte bör ske.

RRV
tillstyrker att LRF blir huvudman för verksamheten och att lantbruksstyrelsen
blir tiUsynsmyndighet. Statens jordbruksnämnd anser att lantbruksstyrelsen bör
bli tillsynsmyndighet och att en central avby-tarnämnd för samråd i avbytarfrågor
bör inrättas. LRF tUlstyrker till alla delar utredningens organisationsförslag.

Vad
gäller den lokala, arbetsledningen anser Hushållningssällskapens förbund att
organisationsenheterna bör följa länsindel-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:55 17

ningen,
då en indelning i större områden skulle innebära sämre möjUgheter tiU en smidig
anpassning i fråga om den dagliga verksamheten. Förbundet anser vidare det
viktigt att den lokala arbetsledningen kommer atl anförtros en organisation
med erfarenhet och särskilt under uppbyggnadsskedet anpassningsbara
personella resurser. Hushållningssällskapen har förklarat sig beredda att ta
på sig ansvaret för den lokala arbetsledningen.

Svenska
lantarbetareförbundet betonar vikten av att elt rådgivande organ för
verksamheten inrättas i vilket såväl arbetsmarknadsverket som arbetstagarnas
organisation är representerade.

Vad
beträffar prissättningen på avbytartjänsterna ansluter sig lantbruksstyrelsen i
princip till utredningens uppfattning att systemet för prissättningen bör vara
schablonarlat och enkelt att tUlämpa särskilt i början av verksamheten för att
efter hand som erfarenheterna ökar alltmer förfinas. Den föreslagna mallen för
prisdifferentiering tillstyrks också men styrelsen förutsätter alt den
successivt kommer att få justeras allteftersom erfarenheterna av dess
tillämpning framkommer.

LRF
tillstyrker likaså principen att avgifterna differentieras på basis av besätlningsstorlek
och förutsätter att tillsynsmyndigheten efter förslag av huvudmannen och
hörande av avbytarnämnden fastställer den tekniska konstruktionen för avgifterna,
så att det blir möjligt att skapa enkla och rationella administrativa rutiner.

LRF
ställer sig tveksam till förslaget om att jordbrukare med färre kor än fyra
inte skall kunna erhålla hjälp till nedsatt pris. Det bör enligt LRF:s mening
få ankomma på avbytarnämnden att pröva denna fråga.

Ifråga
om finansieringen av verksamheten påpekar statens jordbruksnämnd att enligt
1974 års riksdags beslut angående jordbruksregleringen skall under budgetåret
1975/76 och 1976/77 80 resp, 50 mUj. kr. anslås till bl. a. utbyggd låginkomstsatsning
och ävbytarverksamhet. Nämnden har ingen erinran mot utredningens förslag till
finansiering av verksamheten.

LRF
förutsätter, att finansieringen av avbytarverksamheten, till den del
kostnadstäckning inle sker genom avgiftsupptagning, sker genom ianspråktagande
av medel, som anvisas i nu löpande prisöverenskommelse mellan staten och
jordbruket. Samtidigt utgår LRF från att vad som skall täckas denna väg. liksom
hittUls skall vara kostnaderna för avbytarnas resor, spilltid samt för central
och regional administration.

Lantbruksstyrelsen
understryker vikten av utbildning. Avbytar-na bör få både god grundutbildning
och årlig fortbildning. Avbytare bör kunna rekryteras inom såväl jordbrukar-
och lantarbetarkretsar som andra yrkeskategorier efter till behov och
förkunskaper anpassad utbildning. Arbetsmarknadsstyrelsen finner det angeläget
att rekryteringen av avbytare i första hand sker bland arbetslösa och undersysselsatta
inom jordbruket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 Ig

Flera
skäl talar härför och det viktigaste är alt de berörda kan finna en
sysselsättning som nära anknyter till den de friställts ifrån. De uppfyller i
allmänhet också villkoren för att erhålla arbetsmarknadsutbildning, vilket för
den enskilde är en fördel. Rekryteringen av avbytare bör ske i samverkan med
arbetsförmedlingen. Styrelsen är beredd att med de medel, som står till
arbetsförmedlingens förfogande medverka till att anställning av berörda grupper
underlättas. Den av styrelsen och skolöverstyrelsen anordnade
arbetsmarknadsutbildningen bör utnyttjas. Den årliga fortbildningen bör dock
anordnas och finansieras av hu-vud-mannen eUer tillsynsmyndigheten.

Utredningen
av jordbruk:!- och trädgårdsnäringens arbetskraftsförhållanden framhåller att
enligt de principer som gäller för arbetsförmedlingens verksamhet kan inle lediganmälda
platser exklusivt disponeras för viss eller vissa kategorier av arbetssökande
och alltså inte heller för arbetslösa. Med hänsyn härtill kan till
ifrågavarande anställningar även anvisas personer som redan har arbete inom
jordbruksföretag eller som av olika skäl temporärt arbetar utanför näringen. Arbetsgivaren
har dock möjUghet att vid sidan om lämplighetsaspekten också beakta sociala omsläncligheter,
exempelvis arbetslöshet, i samband med anställandet.

LRF
påpekar, att det skulle öka verksamhetens smidighet och anpassningsförmåga
till uppkommande "nödsituationer" t. ex. vid avby-tares sjukdom och
vid utbredda epidemier med många sjuka inom jord-brukarkåren etc, om man i viss
utsträckning kontraktsband personer kunniga i djurskötsel att i sådana
situationer rycka in med kort varsel för s. k. visstidsanställning.

Skogs-
och lantarbetsgivareföreningen anser att utredningen överskattat antalet
arbetslösa lantarbetare som kan tänkas besitta tillräckliga yrkeskvallfikationer
och'eller intresse för att vara aktuella för avbytarverksamheten. Som stöd för
denna uppfattning pekar föreningen på att det trots den stora brist på djurskölarpersonal
som rått under senare år och som ytterUgare förvärrats inte gått att bland
arbetslösa lantarbetare rekrytera mer iin enstaka djurskötare. Det föreligger
en uppenbar risk för att avbytarverksamhetens behov av kunnig personal
allvarligt kommer att förvärra den redan hårt ansträngda djurskötar-sltuatlonen.
Omedelbara åtgärder bör vidtagas för att stimulera intresset för
yrkesverksamhet inom djurskötseln framför allt bland eleverna vid
lantbruksskolorna och underlätta för dessa att få erforderlig utbUdning och
praktik.

Svenska
lantarbetareförbundet understryker utredningens förslag att anstäUning som avbytare
i första hand skall erbjudas arbetslösa lantarbetare i de områden där sådana
finns. Den kraftiga rationaliseringen inom jordbruket har hårdast; drabbat de
anställda som friställts i stor utsträckning. När nu nya
sysselsättningstillfällen skapas inom jordbru-

opaginerad Kontrollera mot PDF

ket
bör det enligt förbundet vara självklart att den tidigare friställda
arbetskraften har företräde.

5
Anslagsframställning för budgetåret 1975/76

C
3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1973/74
Utgift 837 296 426 1974/75 Anslag 2 125 000 000 1975/76 Förslag 2 600 000 000

Under anslaget
anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder, bl. a. för den interna
prisutjämningen. Från anslaget utgår vidare ersättning till jordbruket till
följd av prisstoppet på vissa livsmedel och för de prissänkningar på en del av
dessa livsmedel som gjordes den 1 april 1974. För de varor som omfattas av
prisstoppet har statens jordbruksnämnd, enligt riksdagens beslut, fått Kungl. Maj:ts
bemyndigande att vidta åtgärder för att eliminera icke önskvärda följder av
prisstoppet för importen av dessa varor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1974/75

Beräknad ändring 1975/76

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens jordbruksnämnd

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslag

Prisutjämning
Ersättning till till följd av prisstopp ra. m. Läginkomstsatsn ing Ävbytarverksamhet
inom jordbruket Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen
Diverse kostnader

35
000 000

1 929 000 000 90 000 000]

2 000 0001

67 000 000

620 000

2 125 000 000

+ 10 000 000 4- 25 000 000

-f 370 000 000 -t- 80000000

-f 221 000 000 -t- 80 000 000

125 000

-f475 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens
jordbruksnämnd

Intern
prisutjämning utgår i anledning av vissa åtgärder inom EFTA och EG för vissa
jordbruksvaror tUl livsmedelsindustrin vid tillverkning av choklad- och konfektyrvaror,
biscuits och wafers, frukostflingor, senap, såser och soppor samt
fiskkonserver o. d,, ävensom på mellanöl och starköl. Enligt beslut av 1974 års
riksdag skall prisutjämning medges för äggalbumin som ingår i prisutjämningsberättigade
produkter. Prisutjäm-ningsförfarandet administreras av riksskatteverket och
jordbruksnämnden. Från anslagsposten tUl prisutjämning bekostas också kompensationen
för den kostnadsfördyring som tullskyddet för fettvaror en-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 20

ligt
riksdagens beslut på grundval av prop. 1973: 109 har medfört för
livsmedelsindustrin och den tekniska industrin. För budgetåret 1975/76 har
nämnden räknat med ett medelsbehov av ca 45 milj. kr. Ersättningen till
jordbruket till följd av prisstoppet m. m. beräknar nämnden komma att stiga med
ca 221 milj. kr. på grundval av de ersättningsbelopp som f. n. utgår.

Riksdagsbeslutet
om jordbruksregleringen för treårsperioden 1974/75 1976/77 innebär att
jordbruket för 1974/75 har tiUförts 90 milj. kr. som låginkomstsatsning (i fo;rm
av leveranstillägg för mjölk) och 2 milj. kr. för den s. k. avbytarverksamheten
inom animalieproduktionen. För de båda följande regleringsåren skall utgå
ytterligare 80 resp, 50 mUj. kr. för bl. a. utbyggd låginkomstsatsning och ävbytarverksamhet.
Beträffande utformningen av leveranstillägget fr. o. m. den 1 juli 1975 avser
jordbruksnämnden att efter överläggningar med lantbrukarnas förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen redovisa de hittUlsvarande erfarenheterna från det
första året och eventuellt föreslå ändringar i den s, k. låginkomstsatsningen
för 1975/76, Vad gäller ävbytarverksamhet inom jordbruket har jordbruksnämnden
tillstyrkt att för sådan verksamhet beräknas ett belopp av 510 milj. kr. samt
att närmare precisering av beloppet bör få ske i samband med den justering av
införselavgifter m. m. som skall äga rum per den 1 juli 1975. Jordbruksnämnden
upptar med anledning härav för 1975/76 en gemensam anslagspost av (90 -I- 2 -f-
80 =) 172 milj. kr. för här angivna ändamål eller för de ändamål som eljest
kan komma att beslutas av statsmakterna.

För
anslagsposten ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen
upptar jordbruksnämnden för 1975/76 för den händelse att prissloppet blir
bestående och införselavgifter inte flyter in i erforderlig omfattning ett
oförändrat belopp av 67 milj. kr., vUket fördelar sig med 55 milj. kr. på
kostnader för sänkning av parlipriset på konsumtionsmjölk och med 12 milj, kr.
på kostnader för pristillägg för får- och lammkött.

Jordbruksnämnden
föreslår att posten tUl diverse kostnader uppräknas med 125 000 kr.
Anslagsposten har under senare år till väsentlig del åtgått till kostnader för
statistiska centralbyrån (skördeskadeskyddet) och för den årliga undersökningen
av fodersädsskörden.

6
Föredraganden

Genom
beslut av 1974 års riksdag antogs de av statens jordbruksnämnd framlagda och
av Kungl. Maj:t i allt väsentligt godtagna förslagen till prissättning på
jordbruksprodukter (exkl. socker och sockerbetor) för tiden den 1 juli
1974den 30 juni 1977 och för socker och

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 21

sockerbetor
för liden den 1 juli 1974-den 30 juni 1976. Jordbruksnämndens förslag
föregicks av överläggningar med lantbrukarnas förhandlingsdelegation, Sveriges
betodlares centralförening. Svenska sockerfabriks AB och jordbruksnämndens
konsumentdelegation.

Enligt
riksdagsbeslutet skall mittpriser, prisgränser och införselavgifter för
jordbruksprodukter (exkl. socker och sockerbetor) justeras dels varje halvår på
grundval av utvecklingen av jordbrukets kostnader, dels den 1 juli 1975 och den
1 juli 1976 med hänsyn tUl inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper.
Vissa belopp skall utgå till jordbruket den 1 januari och den 1 juli 1975 samt
den 1 juU 1976, nämligen med 66, 80 resp, 50 milj. kr. Justeringarnas storlek
varje halvår beräknas på grundval av utvecklingen av lantbruksekonomiska samarbetsnämndens
s. k. produktionsmedelsprisindex (PM-index) under närmast föregående
halvårsperiod, oktoberapril resp. apriloktober. Indexutfallet anbringas på
normerade värdevolymer (exkl. sockerbetor) för jordbrukarnas kostnader för
inköpta produktionsmedel, kostnader för uppsamling och förädling inom ramen för
jordbruksregleringen samt exporlkostnader. Kostnaderna för uppsamling och
förädling skall vid justeringen korrigeras med hänsyn tUl den faktiska
kostnadsutvecklingen. Därvid skall beaktas prisutvecklingen för s. k. biprodukter
vid slakt.

1
det föregående har jag redovisat den justering av införselavgifter m. m. som Kungl.
Maj:t med riksdagens bemyndigande har fastställt för tiden fr. o. m. den 1
januari 1975 efler förslag från jordbruksnämnden. Förslagen hade utformats
efter överläggningar och i samförstånd med lantbrukarnas förhandlingsdelegation
och konsumentdelegationen. Huvudparten av det totalbelopp, 390 milj. kr., som
enligt nämndens förslag skulle tUlföras jordbruket per den 1 januari 1975 låg
på varor som omfattades av prissloppet. Med stöd av allmänna
prisregleringslagen (1956: 236), vars fortsatta tiUämpning t, o. m. den 20
december 1975 godkänts av riksdagen, beslutade Kungl. Maj:t om fortsatt
giltighet av prisstoppet t. o, m. den 20 juni 1975 för bl. a. mjölk, grädde,
ost, kött, fläsk och charkuterivaror. Samtidigt beslöt Kungl. Maj:t att ungefär
hälften av de belopp avseende prisstoppade varor som skulle tillföras
jordbruket den 1 januari 1975 skulle utgå i form av pris- och avgiftshöjningar
samt återstoden från anslaget Prisreglerande ålgärder på jordbrukets område.
Ersättningen tUl jordbruket till följd av prisstoppet utgår på marknadsförda
kvantiteter av inhemsk vara. Införselavgiftema för smör och broiler höjdes med
40 resp. 10 öre per kg samt för får-och lammkött med 40 öre per kg. Dessutom
höjdes pristillägget för får-och lammkött med 40 öre per kg. Jag återkommer
senare till beräkning av ersättningen till jordbruket till följd av prisstoppet
m, m. under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.

Det
ankommer på jordbruksnämnden att efter överläggningar med de båda
delegationerna komma in till regeringen med förslag tiU fördel-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:55 22

ning
av de totalbelopp som skall tUlföras jordbruket den 1 juli 1975 och den 1
januari 1976 samt tUl de justeringar av prisnivån som i anledning härav
behövs.

Användningen
av införselavgiftsmedel m. m. under regleringsåret 1973/74 framgår av den
föregående redogörelsen, liksom också beräkningar av införselavgiftsmedel m. m.
som inflyter under 1974/75. Jag har inle någon erinran mot vad som redovisats i
delta sammanhang. Till följd av de höga världsmarknadspriserna på viktiga
jordbruksprodukter är införselavgifterna f. n. låga. TUlflödet av
införselavgiftsmedel började minska redan undei: regleringsåret 1972/73.
Bristerna i regleringsekonomin för ändamål inom fördelningsplanen har fått
täckas med bl. a. inkomster av förmalningsavgifter. För ändamål utanför fördelningsplanen
har utnyttjats den rörliga kredit i riksgäldskontoret på 120 milj. kr. som har
ställts till jordbruksnämndens förfogande. För regleringsåret 1974/75 har
dessutom för sänkning av priset på konsumtionsmjölk och för pristillägg på får-
och lammkött taghs i anspråk 67 milj. kr. av budgetmedel som ersättning för
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Jordbruksnämnden
beräknar att under regleringsåret 1975/76 inflyter ca 199 mUj. kr. i form av
införselavgiftsmedel, varav ca 32 milj. kr. för fodermedel. Med hänsyn till bl.
a. starka variationer i importpriserna kan emellertid den faki:iska
avgiftsuppbörden komma att a-wika väsentligt från den beräknade. Enligt nämnden
bör fördelningsplanen för 1975/76 omfatta 252,2 milj. kr. förutom beloppet av
inflytande fodermedelsavgifter, eller totalt 284,2 mUj. kr. Jag biträder
nämndens förslag. På grund av den stora ovisshet som råder i fråga om utvecklingen
av regleringsekonomin för de olika varuområdena har nämnden inte ansett det
möjligt att nu lägga fram någon plan för fördelning av det preliminärt
beräknade beloppet. Jordbruksnämnden bör därför återkomma med förslag tUl
preliminär fördelning i juni 1975 i samband med förslag till justering av
införselavgifter m. m. fr. o. m, den 1 juli 1975. Nämnden bör då också komma in
med förslag till täckning av eventuellt beräknat underskott inom
fördelningsplanen. Jordbruksnämnden bör liksom tidigare, efter hörande av de
båda delegationerna, få jämka fördelningen av delbeloppen mellan de olika
regleringsföreningarna och även besluta om fördelning av det belopp som kan
komma att stå till nämndens förfogande. Jag har inte heller något att erinra
mot att Svensk sjpannmålshandel, liksom hittUls, tiUförs införselavgifter för
sådan brödsäd som importeras i utbyte mot inhemsk brödsäd, som exporteras till
följd av kvalitativa brister eller måste användas till foder, liksom atl:
Svensk kötthandel erhåller kompensation för viss s. k. utbytesexport för kött
och fläsk.

För
de ändamål utanför fördelningsplanen som jag anger i det följande bör
jordbruksnämnden under 1975/76 liksom under 1974/75

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 23

i avvaktan på att införselavgiftsmedel skall inflyta i erforderlig utsträckning
få disponera den rörliga kredit på 120 milj. kr. som ställts till nämndens
förfogande. Kostnaderna för ändamål som anges i det följande bör få finansieras
över den rörliga krediten.

För
alt behålla nuvarande prisspänning mellan får- och lammkött å ena sidan och de
varugrupper som berörs av prissloppet inom kött-och fläsksortimentet å andra
sidan har pristillägget höjts den 1 juli 1974 och den 1 januari 1975. De totala
kostnaderna för nu utgående pristiUägg om 5 kr. 30 öre per kg beräknar nämnden
till 22 milj. kr. för regleringsåret 1975/76. Som framgår av efterföljande
redovisning föreslår jag att 12 milj. kr. liksom för 1974/75 får utgå från
anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukels område. Resterande kostnader,
10 milj, kr,, bör finansieras ur den rörliga krediten.

I
anslutning till strävandena att öka avkastningen inom potatisodlingen och
förbättra potatisens kvalitet har sedan ett antal år lämnats vissa bidrag av
avgiftsmedel. Till Svensk matpotatiskontroll har för regleringsåret 1974/75
bidrag lämnats med 600 000 kr. för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet.
För regleringsåret 1975/76 har begärts att detta belopp höjs till 630 000 kr.
Till Sveriges utsädesförening har för 1974/75 bidrag lämnats med 850 000 kr.
för finansiering ay föreningens potatisförädlingsverksamhet. För 1975/76 har
begärts att detta belopp höjs till 1 020 000 kr. Jag har inget att erinra mot
dessa höjningar. Bidraget tUl Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering
av matpotatisodlingen höjdes av 1974 års riksdag från 1,2 milj. kr. tUl 1,4
milj. kr.

Bidraget
till kostnaderna för ackordhästorganisationen höjdes av 1972 års riksdag från
200 000 kr. till 300 000 kr.

För
att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och grädde till vissa områden i de
nordligaste länen beslutade 1974 års riksdag om en utvidgning av detta stöd
från 200 000 kr. till 500 000 kr.

För
den kontroll av konsumtionsmjölk som ankommer på jordbruksnämnden har 50 000
kr. fått tas i anspråk av avgiftsmedel för regleringsåret 1974/75. Det är bl.
a. ur konsumentsynpunkt angeläget att denna kontroll kan fortsätta.

Till
stöd åt odlingen av vallväxtfrö har före 1974/75 använts 2 mUj. kr. av
införselavgiftsmedel inom fördelningsplanen och 2 milj. kr. av medel utanför
planen. Liksom under innevarande budgetår bör hela stödkostnaden under 1975/76
om 4 milj. kr. utgå av medel utanför fördelningsplanen.

Utanför
fördelningsplanen bör vidare liksom under 1974/75 få utgå 250 000 kr. för stöd tiU
biodlingen under förutsättning att 250 000 kr. även anslås inom
fördelningsplanen.

Kostnaderna
för nämnda ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1975/76
beräknas uppgå till ca 18 mUj. kr.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 24

Jag
vill i detla sammanhang ta upp ett par andra frågor.

Som
jag i det föregående redovisat kan fråga om justering av den särskilda fettvaruavgiften
uppkomma. I enlighet med lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets
område och riksdagens uttalande i frågan år 1973 ankommer det på regeringen
att företa denna prövning och besluta om eventuell justering av nämnda avgift.

Finland
har föreslagit att Sverige och Finland skall ändra nuvarande regler för
beräkning av den avgiftspliktiga vikten för sirap och andra sockerlösningar.
Ändringen skulle innebära att avgifterna tas ut i förhållande tUl sockerhalten
i lösnmgarna i stället för på varornas hela vikt. Detla skulle medföra en
korrektare avgiftsbelastning för sockerlösningarna i jämförelse med avgiftsbelastnlngen
för fast socker. Jag anser ändringen vara rimlig. Det ankommer på regeringen
att föreskriva sådan ändring eller bemyndijia jordbruksnämnden göra detta.

I
det jordbruksavtal, som inom ramen för EFTA har träffats mellan Sverige och
Island (prop. 1970: 11, UU 1970: 1, rskr 1970: 50), har Sverige åtagit sig att
inrätta en avgiftsfri kontingent på 500 ton för införsel av får- och lammkijlt
från EFTA-länderna, Denna kontingent har i praktiken helt kommit Island till
godo. Island har hemställt att den avgiftsfria kontingenten utökas. Med hänsyn
till den vikt man på isländsk sida tillmätt ett tillmötesgående beträffande
denna traditionella exportvara förordar jag all regeringen får bemyndigande att
öka denna kontingent med 150 ton. Eiet ankommer enligt lagen (1967: 340) om prisreglering
på jordbruket!) orhråde på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
på statens jordbruksnämnd att medge avgiftsbefrielse.

Island
har även begärt lättnader för den isländska exporten av ponnyhästar. Exporten
härav till Sverige har tidigare varit betydande, I samband med en höjning av
införselavgifterna för levande hästar har exporten praktiskt taget upphört.
Befrielse från eller återbetalning av införselavgift sker f. n. endast för avelshästar
som införs för stadigvarande uppehåll i Sverige. Införselavgiften för övriga
levande hästar baseras på införselavgiften för nöt- och hästkött. Jag anser att
man bör kunna tillmötesgå de isländska önskemålen. En avgiftsfri
EFTA-kontingent om 100 st. ponnyhästar bör därför inrättas. Med hänsyn tUl den
tidigare importens fördelning bör kontingenten helt eUer i det närmaste helt
kunna utnyttjas av Island. Frågan om avgiftsbefrielse ankommer enligt vad jag
nyss nämnt på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, på
jordbruksnämnden.

Jag
har i det föregående redovisat avbytarutredningens förslag till avbytarsystem
inom jordbruket.

Under
senare år har det blivit allt svårare att skaffa ersättare vid ledighet för
personer som sköter djur inom jordbruket. Detta gäller särskilt för
familjejordbruk med mjölkproduktion. Som utredningen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 55 25

och
remissinstanserna framhåller är behovet av avbytare inom jordbruket stort. Det
är därför från sociala och andra synpunkter angeläget alt avbytarfrågan löses.
Inte minst torde detta vara av stor betydelse för att på sikt stimulera
nyrekryteringen tUl mjölkproduktionen.

Enligt
min mening är ett avbytarsystem i jordbruket i första hand erk angelägenhet för
näringens utövare och deras organisationer. Samhället bör emellertid genom
olika åtgärder, t.ex. arbetsmarknadspolitiska, underlätta en ävbytarverksamhet
i näringens regi. En viss kontroll av verksamheten från samhällets sida bör finnas.
Avbytarutredningens förslag ligger i linje med dessa principiella
ståndpunkter. I likhet med remissinstanserna tillstyrker jag därför
utredningens förslag till avbytarsystem inom jordbruket.

Jag
förordar sålunda att Lantbrukarnas riksförbund blir huvudman för verksamheten
och att lantbruksstyrelsen skall vara tillsynsmyndighet. Ett särskUt
samarbetsorgan för avbytarfrågor bör tillskapas genom huvudmannens och tUlsynsmyndighetens
försorg. Huvudmannen bör inom givna ekonomiska ramar ha ansvaret för
verksamheten samt svara för alla verkställande funktioner. På tUlsynsmyndigheten
bör ankomma att godkänna planer och redogörelser för verksamheten samt tUlse
att den bedrivs enligt fastställda riktlinjer och på ett effektivt sätt. Tillsynsmyndigheten
bör vidare efter samråd med huvudmannen fastställa regler för taxesättning,
avgiftsreducering och prioritering vid brist på avbytare, m. m.

Jag
har inget att erinra mot de av utredningen angivna riktlinjerna för
taxesättning, avgiftsreducering och prioritering. Det torde vara nödvändigt att
låta avgiftsreduceringen i ett inledningsskede bli scha-blonartad och
förbehållen mjölkproducenterna. Jag anser dock att även jordbrukare med
besättningar med mindre än fyra kor skall kunna få tillgång till avbytare mot
reducerad avgift. Enligt min mening bör inte hinder föreligga att så snart som
ytterligare erfarenheter vunnits och praktiska möjligheter finns jämka de
föreslagna riktlinjerna.

I
direktiven tUl avbytarutredningen framhöll jag önskvärdheten av att skapa
sysselsättningstillfällen för i första hand arbetslösa lantarbetare.
Utredningen räknar med att till en början ca 500 avbytare kommer att behövas
för verksamheten. Enligt min mening kommer detta sysselsättningstillskott att
bli av betydelse för yrkesverksamma inom jordbruket som är arbetslösa eller undersysselsatta.
Det är därför naturligt att rekryteringen av avbytare sker i samverkan med
arbetsförmedlingen. Det stora flertalet av dem som kan komma i fråga torde
behöva genomgå arbetsmarknadsutbUdning.

Utredningen
bedömer att ett belopp av storleksordningen 510 milj. kr. behöver ställas till
förfogande för verksamheten under budgetåret 1975/76. En fullt utbyggd
verksamhet beräknas kosta 2030 milj. kr. utöver inflytande avgifter mätt i
dagens penningvärde och kostnads-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 26

nivå.
I likhet med utredningen och remissinstanserna anser jag att precisering av
medelsbehovet bör göras i samband med överläggningar om jordbruksprisregleringen.
Jag vill erinra om att enligt 1974 års riksdags beslut angående jordbruksprisregléringen
utgår under budgetåret 1974/ 75 92 milj. kr. för låginkomstsatsning och ävbytarverksamhet.
Under budgetåret 1975/76 skall ytterligare 80 milj. kr. utgå tUl nämnda ändamål.
Medelsbehovet för avbytarverksamheten under budgetåret 1975/76 bör inom denna
ram få fastställas av regeringen efter förslag av jordbruksnämnden och
lantbruksstyrelsen.

Jag
övergår så till frågan om' anvisning av medel under anslaget Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område: Belastningen på anslaget till följd av
tidigare medgivanden av riksdagen kan för budgetåret 1974/75 beräknas komma
att uppgå till ca 2 200 milj, kr. Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar
jag anslaget fÖr budgetåret 1975/76 tUl 2 600 milj. kr. Jag viU här erinra om
att enligt beslut av riksdagen får regeringen eller, efter regeringens
bestämmande, statens jordbruksnämnd vidta åtgärder för att eUminera icke
önskvärda följder av prisstoppet för importen av varor som omfattas av
prisstoppet.

Chefen
för finansdepartementet har, efter samråd med mig, tidigare denna dag
föreslagit vissa ändringar i grunderna för beräkning av prisuljämningsbeloppen
för socker i vissa livsmedelsindustriprodukter samt i dexiranprodukier. Till
följd av bl.a. dessa ändrade grunder räknar jag med ökade kostnader för piisutjämningen
med 25 milj. kr. Vad gäller ersättningen till följd av prisstopp m. m. räknar
jag med ett medelsbehov av ca 2 300 milj. kr. Som redovisats i årets
finansplan avses endast hälften av kostnaderna för beräknade
inkomstförbättringar tUl jordbrukarna under år 1975 tUlåtas slå igenom på
priserna. Under budgetåret 1975/76 skall utöver tidigare utgående belopp om 92
milj. kr. ytterligare 80 milj. kr. tillföras jordbruket för bl. a. utbyggd låginkomstsatsning
och ävbytarverksamhet. Jordbruksnämnden bör i anslutning till det förslag som
nämnden skall lägga fram rörande fördelning av det totalbelopp som skall
tillföras jordbruket den 1 juli 1975 komma in tUl regeringen med förslag till
utformning av låginkomstsatsningen. Som jag tidigare förordat bör därvid även
närmare anges kostnaderna för avbytarverksamheten inom jordbruket. Jag har
tidigare framhållit att jordbruksnämnden räknar med att införselavgiftsmedel
till ändamål utanför fördelningsplanen inte kommer att finnas under nästa
budgetår. Jag anser att kostnaderna för sänkning av partipriset på
konsumtionsmjölk med 55 milj. kr. och för pristUlägg för får- och lammkött med
högst 12 milj. kr. liksom under innevarande budgetår bör täckas med medel från
förevarande anslag.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 27

7Hemställan

Med
hänvisning tUl vad jag nu anfört hemställer jag att regermgen föreslår
riksdagen att

1. medge
att regeringen eller, efter regeringens bestämmaqide,

siatens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs föt

alt genomföra regleringen av priser m. m. på vissa jordbruks

produkter under regleringsåret 1975/76,

2.
godkänna vad jag förordat i
fråga om användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit
under regleringsåret 1975/76 eller tidigare regleringsår, och av andra i
samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande
avgiftsmedel,

3.
medge att den rörliga kredit på
högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds
förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel
även får användas för samma ändamål under regleringsåret 1975/76,

4.
godkänna vad jag förordat i
fråga om importen av får- och lammkött samt ponnyhästar från EFTA-länderna,

5.
godkänna de av mig förordade
grunderna för ett avbytarsystem inom jordbruket,

6.
till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1975/76 under nionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 2 600 000 000 kr.

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 55 28

Innehållsförteckning

Propositionen
................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... 1

1
Inledning........................................................... 2

2
Justering av införselavgifter m.
m. den 1 januari 1975 .... 3

3
Införsel- och
regleringsavgiftsmedel m. m............... 7

4
Avbytarsystem uiom jordbruket............................. .. 12

5
Anslagsframställning för Ibudgetåret
1975/76 .......... 19

6
Föredraganden .............................................. 20

7
Hemställan .................................................... .. 27

8
Beslut .......................................................... .. 27

KUNSL. BOKTR. STOCKHOLM 1 « 7 5 7 5015

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar i 8 dokument.

  1. Bet. 1975/76:JoU40 Med anledning av propositionen 1975/76:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner s. 5 i texten
  2. Bet. 1975/76:JoU33 Med anledning av propositionen 1975/76:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1976/77 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner s. 14 i texten
  3. Bet. 1975:FiU25 Finansutskottets betänkande med anledning av regeringens i propositionen 1975:100 gjorda framställning rörande de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska poli… s. 66 i texten
  4. Bet. 1975:JoU11 Jordbruksutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:55 om reglering av priserna på jordbruksprodukter m. m., jämte motioner s. 1 · s. 2 i texten
  5. Bet. 1975:FöU10 Försvarsutskottets betänkande med anledning av motioner om värnpliktiga lantbrukares tjänstgöringsförhållanden och krigsplacering s. 5 i texten

Visa alla 8