Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om ny organisation för luftfartsverket, m.m.

1975 · 63 sidor, varav 56 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 56 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:81, Regeringens proposition om ny organisation för luftfartsverket, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition nr 81 Prop. 1975:81

Nr 81

Regeringens
proposition om ny organisation för luftfartsverket, m. m.;

beslutad
den 20 mars 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga del förslag som har upptagils i bifogade uldrag
av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar

GUNNAR
STRÄNG

BENGT
NORLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen dras riktlinjerna upp för en ny organisalion för luftfartsverket.
Verksamheten indelas på central nivå i sex huvudenheter för resp. flygplaisijänsi,
flygtrafiktjänst, nygsäkerhetsuppgifter ( luflfarlsinspeklion), transport- och
planeringsfrågor, ekonomifrågor och administrativa frågor. Under cheferna för
huvudenheterna för flygplats- resp. nygtrafikljänst föreslås de lokala
flygplats- resp. flygtrafikledningsorganen direki sortera. I fråga om vissa
problem sammanhängande med etl gemensamt resursutnyttjande i förhållandet
mellan de lokala flygplatserna förutsätts visst ytterligare utredningsarbete
inom luftfartsverket. De regionala besiktningskontoren föreslås direkt
underställda chefen för luflfarlsinspekiionen.

I
propositionen behandlas vidare frågor som aktualiseras av den förestående
integrationen av de civila och militära flygtrafikledningsorganisationerna
samt överföringen lill verkel av nya arbetsuppgifter från televerket och försvarels
materielverk.

Den
nya organisationen avses genomförd i etapper med början den 1 juli 1975.
Överföringen av den militära Hyglrafikledningsorganisalionen inkl. tillhörande
teleteknisk tjänst avses påbörjad den 1 juli 1976.

1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 81

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 2

Uldrag

KOMMUNIKATIONS- PROTOKOLL

DEPARTEMENTET vid regeringssammanträde

1975-03-20

Närvarande: slalsrådel Sträng, ordförande, och statsråden
Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,
Carlsson, Feldt, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Norling

Proposition om ny organisation för luftfartsverket, m. m.

1 Inledning

1973 års riksdag beslöt (prop. 1973:27, TU 1973:12, rskr
1973:160) alt de nuvarande civila och militära
flygtrafikledningsorganisationerna skall sammanföras i en gemensam organisation,
som inordnas i luftfartsverket. Till luftfartsverket skall också föras
huvuddelen av den radiotekniska tjänsl för pivil luftfarl som f. n. handhas av leleverkel
och delar av molsvarande Ijänsl för militär luftfarl som handhas av försvarels
materielverk.

Vidare beslöt riksdagen atl den fortsalla utvecklingen av flygtrafikled-ningssyslemet
skall inriklas på övergång till s. k. yliäckande flygkoniroll enligl den principmodell
som presenterats av nygtrafikledningskommittén (betänkandet (Ds K 1971:2) Flygtrafikledning
1980, Syslem och organisation).

Enligl denna modell skall luftrummet, fullt utbyggt,
organiseras som ell över en viss flyghöjd yliäckande flygkonirollområde, dvs.
allt luftrum över en viss flyghöjd kommer att vara konlrolleral luftrum. Landel
indelas på sikt i två flyginformationsregioner, en för landets södra och en för
landets norra delar med områdeskontroller i Slurup (ACC-Syd) och i Luelå (ACC-Nord).

Riksdagen förutsatte all de närmare organisatoriska
konsekvenserna av den nya integrerade flygtrafikiedningsorganisalionen skulle
bli föremål för särskild utredning.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen
för kom-munikalionsdeparlemeniet den 5 juli 1973 särskilda sakkunniga med uppgift
all ularbela förslag lill ny organisalion för luflfarlsverkei (luftfarlsverksut-redningen)'.

'Ledamöter överdirektören Gösta Bruno, tillika ordförande,
ombudsmannen Hans-Eric Ekelund, depanemenlsrådel Bengt Furbäck, drifldirektören
Folke Görs, kanslirådet Alice Nilsson, ombudsmannen Gösta Södergren samt
överslen av 1 gr. Wilhelm Wagner. Direktiv: se 1974 års riksdagsberätlelse s.
223.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 3

Utredningen
avgav i december 1974 betänkandet (Ds K 1974:14) Luftfartsverkets organisalion.

Yttranden
över betänkandet har avgelts av överbefälhavaren, forlifikationsförvaltningen,
försvarets materielverk, försvarels rationaliseringsinstitut. Förenade
fabriksverken, televerket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI),
luflfarlsverkei, chefen för luftfarlsinspektionen.stats-konlorei, byggnadssiyrelsen,
riksrevisionsverkel, siatens personalnämnd, Svenska kommunförbundet, Scandinavian
Airlines Syslem (SAS) och Linjeflyg AB (LIN) gemensamt, Svensk pilotförening,
Svenska allmänflygföre-ningen (SPAF), Kungl. svenska aeroklubben (KSAK),
Statsanställdas förbund (SF), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisation SACO/SR, Handelstjänslemannaförbundel saml Svenska flygtrafikjedare-föreningen.

2
Nuvarande organisatoriska förhållanden 2.1 Luftfartsverket

2.1.1 Arbetsuppgifter

Luftfartsverket
svarar enligl sin instruktion för den civila luftfartens markorganisation, i
den mån denna ankommer på slalen och inte anförtrotls annan statlig myndighet,
samt handlägger ärenden om den civila luftfarten.

Till
verkets huvuduppgifter hör att driva och förvalta vissa flygplatser för civil
luftfart. Detla innefattar, förutom alt driva och förvalta de egna 13
trafikflygplatserna och småflygfält - f. n. tre lill anlal - alt ansvara för driften
av stationsområdena för den civila luftfarten på de f. n. sex militära flygplatser
som enligl avtal mellan verkel och flygvapnet upplåtits för civil trafik.

En
annan huvuduppgift är att svara för trafikledning för civil flygtrafik, dock inle
på ovannämnda militära flygplatser, där ansvaret åvilar flygvapnet. Till
huvuduppgifterna hör vidare atl utöva överinseendet över flygsäkerheten för
den civila luftfarten. Slutligen har verkel att handlägga vissa myndighetsuppgifter
på trafikområdet.

Luftfartsverket
är etl affärsdrivande verk. Som affärsverk har luftfartsverket att uppfylla
det av statsmakterna fastställda ekonomiska målet för sin verksamhet,
innebärande att verket med sina intäkter skall läcka sina kostnader, inkl.
avskrivningar, saml därutöver lämna viss fastställd avkastning på det
disponerade statskapitalet.

2.1.2 Översiktlig
verksamheisbeskrivning

1
uppgiften att driva och förvalta verkets flygplatser ingår alt anlägga och
hålla banor och övriga fältanläggningar samt passa-gerarterminaler och övriga
byggnader för flygtrafikens behov. Vidare ingår

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 4

operativa' funktioner såsom brand- och räddningstjänst, rampljänsl
och ex-pedilionsljänsl. Till de operativa funktionerna hör vidare Irafikanlijänsten,
som omfattar bl. a. allmän ordningstillsyn, effektförvaring, bilparkering, handikapp-
och sjuktransporter samt bagageservice för avgående och ankommande
passagerare.

Luftfartsverket svarar inle ensamt för alla de operativa akliviielerna
inom flygplalstjänsien. 1 enlighet med av verket utfärdade bestämmelser har sålunda
SAS och LIN f. n. tillstånd all utöva rampljänsl på vissa flygplatser.
Luftfartsverket sköter självt rampljänsten för all chartertrafik med undantag
för trafiken vid Luleå flygplats. Verkel sköter dessuiom rampljänsten för
linjefarten vid Slurups, Jönköpings, Norrköping/Kungsängen öch Kiruna flygplatser.

Vad beträffar expedilionstjänsten har luflfarlsverkei medgell
atl sådan ijänsl utövas av SAS och LIN på samtliga berörda flygplatser.
Luftfartsverket handhar expeditionsljänst för chartertrafik på Arianda, Slurup,
Torslanda, Jönköping och Norrköping/Kungsängen flygplatser. På Arianda har dessutom
ell utländskt charterföretag expeditionsljänst för egen räkning.

I anslutning till i det föregående nämnd trafikanlljänst
bör också nämnas matservering, kioskverksamhet och tax-free-slores och som f. n.
handhas enbart av externa intressenter.

Trafikledningsljänsten för civil flygtrafik omfattar ett
antal operativa funktioner samt drift och förvaltning av flyglrafikled-ningstekniska
anläggningar och utrustningar. Den operativa verksamheten omfattar ell anlal
delfunktioner benämnda flygtrafikledningstjänsl, informationstjänst för luftfarl,
flygräddningstjänsl, flygväderljänsl samt teletjänst för luftfart.

Luftfarlsverkel har ell sanilat ansvar för dessa funktioner
men utövar självt inle alla delfunktionerna. Sålunda svarar flygvapnet enligl etl
särskilt avla! med luftfartsverket bl. a. för den centrala operativa ledningen
av flygräddningstjänsten. Flygväderljänslen handhas av Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut (SMHI). Teletjänsten för luftfart handhas av televerket
som också som huvudenlreprenör för luftfartsverket svarar för projektering,
anskaffning, teknisk drift och underhåll av den teletekniska utrustningen för flygtrafikledningstjänslen.

I fråga om delfunktioner som direkt handhas av luftfarlsverkel
kan följande nämnas.

Flyglrafikledningsljänslen för civil luftfarl indelas i flygkonlrollljänsl,
flyginformalionsljänsi och alarmeringsljänsl. Flygkonlrollljänsl utövas av
organ (ATS-organ) för områdeskonlrollljänsl, inflygningskonlrollljänst och flygplatskontrolltjänsl.
- Inflygningskonlrolltjänslen utövas i allmänhet av organ för områdeskontroll
eller flygplatskonlroll.

' Termen operativ ges här och i del följande vid
beskrivningar av luftfartsverkets verksamhet en innebörd som avviker från vad
som gäller inom försvarsmakten. Jämför not sid. 8.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 5

Flyginformalionsljänsi avser viss bestämd information om
väder- och trafikförhållanden som under pågående flygning skall lämnas
trafikanterna av flygtrafikledningsorgan. Flyginformationstjänsten ombesörjs f.
n. av flyg-kontrollorgan och s. k. AFIS-organ.

Alarmeringsljänsl avser uppgiften atl underrätta
vederbörande räddningsorgan då flygplan behöver räddningstjänst och alt i erforderiig
grad bistå sådant organ. Alarmeringsljänsl utövas av varje flygtrafikledningsorgan.

Informationstjänst för civil luftfart, AIS, har till
uppgift att säkerställa del flöde av information och dokumentation, som är
nödvändigt för luftfartens säkerhet, regularilet och effektivitet. Hit hör bl.
a. AIP-'Sverige som ges ut av luftfartsverket och som innehåller grunddata om
inflygningsprocedurer, router, kartor m. m. samt NOTAM\ som innehåller
uppgifter av Ulirällig natur.

Luftfartsverkels instruklionsenliga ansvar för överinseendet
över flygsäkerheten för den civila luftfarten utövas genom luftfartsinspektionen.
Dennas flygsäkerhetsuppgifter omfattar utfärdande av normer och anvisningar
samt därtill hörande kontroll avseende den civila flygmaterielens
luftvärdighet, flygföretagens tekniska och driftmässiga organisation, flygverksiädernas
behörighel, flygplatsers drift och underhåll, flygirafikledningstjänslens organisalion
och drifl, flygskoleverksamhel samt utbildning av flygande personal. Härtill
kommer uppgiften att svara för luftfartygsregislret och all undersöka luflfarlshaverier.

Till myndighelsuppgiflerna på Irafikområdei hör tillståndsgivning
med tillhörande fastställande av villkor för olika former av
luftfartsverksamhet, prövning och godkänqande av de reguljära flygföretagens trafikprogram,
tidtabeller och taxor, frågor om utarbetande och till-lämpning av inlernaiionella
luftfarlsavial saml uppföljning av och medverkan i övriga internationella luftlransporlpoliliska
frågor inom ramen för lCAO:s' och ECACis' arbele. Till de trafikala
myndighetsuppgifterna hör också vissa begränsade tillståndsgivande uppgifter
såvitt gäller inrättande av nya flygplatser.

2.1.3 Organisalion

Bestämmelser om verkets organisatoriska uppbyggnad
återfinns i instruktionen (1967:339) samt i arbetsordning fastställd av verket
den 7 oktober 1971 med senare ändringar.

I del följande redovisas kortfailat luftfartsverkets
nuvarande organisalion. En tablå över organisationen torde få fogas lill
protokollet i delta ärende som bilaga 1.

'Aeronautical Informaiion Publication

Notices to Airmen 'International Civil Aviation Organization

European Civil Aviation Conference

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 6

Luftfartsverket
leds av en styrelse, som omfattar generaldirektören som styrelsens ordförande
och fem andra av regeringen särskilt utsedda ledamöter, av vilka en skall
utses bland företrädare för kommunala intressen.

Chef
för luftfartsverket är en generaldirektör. Under verksledningen sorterar fyra avdelningar,
nämligen driftavdelningen, luflfarlsinspekiionen, ekonomiavdelningen och
administrativa avdelningen.

Driflavdelningen
svarar för planering, anläggning, drift och underhåll av verkels flygplatser
med tillhörande anläggningar och utrustningar saml för planering och
övergripande ledning av flygtrafikledningstjänslen.

Luftfartsinspektionen
svarar för frågor rörande flygsäkerheten för den civila luftfarten.

Ekonomiavdelningen
är centrall organ för den ekonomiska förvaltningen, budget- och finansärenden,
laxe- och avgiftsärenden, inköps-administrativa ärenden, vissa kommersiella
frågor och statistik samt svarar för irafikekonomiska utredningar och prognoser
rörande den civila luftfarten.

Adminislraliva
avdelningen är cenirali organ för lönefrågor, personaladminislraliva frågor och
utbildningsfrågor, rationaliserings- och organisationsfrågor, allmänna
förvaltningsuppgifter, juridiska ärenden saml extern och intern informaiion.
Avdelningen svarar för vissa trafikala myndighetsuppgifter samt har hand om
beredskapsplanläggning för luftfartsverket och den civila luftfarten. 1 adminislralivi
hänseende sorterar vidare underavdelningen utrikesseklionen, informationschefen
och revisionen, vilka dock i funktionellt avseende har ställning direki under
generaldirektören.

Under
driftavdelningen finns för luftfartsverkets markorganisation avseende
flygplats- och flyglrafikledningsljänsterna m. m. lem flygplats-förvaltningar, nämligen
södra, västra, östra och norra flygplatsförvaltningarna samt Arlanda flygplatsförvaltning.
Under de fyra förstnämnda förvaltningarna sorlerar verkets 13
trafikflygplatser, sex civila flygstalioner vid militära flottiljflygplalser
samt tre småflygplalser.

Flygplansförvallningen
leds av en flygplalsdirektör. Förvaltningen ärdrifl-organisation för den
flygplats där den är lokaliserad och samordnande ledningsorgan för i
förvaltningen ingående flygplatser i avseende på förvaltning, drift och
ekonomi.

Driften
vid varje flygplats leds av en fiygplatschef, som i vissa fall samtidigt är
chef för trafikledningen på flygplatsen. Flygplalsdirektören är tillika chef för
den flygplats där flygplatsförvallningen är förlagd.

På flygstationerna,
som flnns vid de militära flygplatserna och som ingår i flygplatsförvallningen,
har luftfartsverket enbart lillsyningsman anställd. För flygplalstjänsien
svarar den lokala förbandschefen enligl etl mellan chefen för flygvapnet och luftfarlsverkel
träffat ramavtal.

För flyglrafikledningsljänslen
gäller en regional indelning av luftrummet i fyra regioner, nämligen Sundsvall.
Slockholm, Göteborg och Malmö flyginformationsregioner (FIR). För resp. region
flnns en ansvarig chef (C FIR). som är underställd flygplalsdirektören. C FIR
har elt samordnings- och upp-följningsansvar för flyglrafikledningsljänslen
inom regionen. Vid envar av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 7

luftfarlsverkets
flygplatser med linjefan finns upprättat ell flyglrafikléd-ningsorgan under en
lokal trafikledningschefs ledning. C FIR är tillika chef för sådanl lokalt
flygtrafikledningsorgan. Vid flygplatser med linjefart, där annan än
luftfartsverket är huvudman, är trafikledningsorganet upprättat med personal
som inte tillhör luftfartsverket. C FIR har etl operativt samordnings- och
uppföljningsansvar också för sådana trafikledningsorgan, dock ej vad avser flyglrafikledningsorgan
vid militära förband.

För
den regionala besikiningsverksamheten finns under luftfartsinspek-lionen enbesiklningsorganisation
uppdelad på fyra besiklnings-områden med lokalkonior vid öslra, södra, väslra
och norra flygplatsförvaltningarna. Därjämte finns ett besiklningskontor för
SAS' svenska region inrättat vid östra flygplatsförvaltningen. 1 administrativt
hänseende är besiktningschef knuten till resp. flygplatsförvaltning.

Utöver
dessa organ finns ell siirskill gemensaml skandinaviskt tillsyns-kontor (STK)
som handhar tillsynen av SAS underhållstjänsl och som sorlerar underdel si k. OPS-ulvalgel.'
Besiklningsorganisalionen ulför visst besiktningsarbele för STK.

Härtill
kan nämnas den nya f 1 y g t ra f i k I e d a rs k o I a n i Slurup, som togs i
bruk hösten 1974 och som svarar för ulbildning av flygirafikledare för såväl flygvapnels
som luftfartsverkels behov. Driftansvaret för skolan åvilar f. n. en särskild
nämnd, nämnden för flygtrafikledarskolan i Slurup, sammansatt av företrädare
för chefen för flygvapnet och luftfartsverket med en från parterna fristående
ordförande. Nämnden har förutsatts beslå intill dess atl permanent
ledningsorgan inrättats.

Del
totala antalet anställda i luftfartsverket uppgick vid utgången av år 1974 lill
ca 1 710, varav ca 370 i cenlralförvallningen, 1 200 i flygplals-organisalionen,
20 i besiklningsorganisalionen och 120 i flyglrafikledarskolan i Slurup.

Slutligen
bör nämnas delegationen för samordning av det framtida flyg-konlrollsystemet.dens.
k.ATS-delegationen. Denna har lill uppgift all som rådgivande och samordnande
organ bilriida luftfartsverket och chefen för flygvapnet vid val av
systemlösningar och utrustning av betydelse för del framtida flygkontrolisystemel.

2.2
Televerkets teletekniska tjänst

Televerket
ombesörjer som luftfartsverkels huvudenlreprenör den civila luftfartens
teletekniska ijänsl. Entreprenaden omfattar projektering, anskaffning och
anläggning saml teknisk drift och underhåll av radio- och teleanläggningar för
kommunikation, navigation och irafikledning. Denna verksamhet skall nu enligt
statsmakternas beslut överföras till luftfartsverket.

'Ett
rådgivande organ till de skandinaviska luftfartsmyndigheterna, beslående av cheferna
för resp. lands luftfartsinspektioner. Utvalget behandlar bl. a. frågor ang.
den säkerhetsmässiga tillsynen av SAS och principiella frågor rörande de
skandinaviska chanerföretagens tekniska och operationella verksai-nhei.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 8

Televerkets
luflfarlskonlor (Pri) inom projekteringsavdelningens radio-projekteringssektion
är kontaktorgan gentemot luftfartsverket i frågor rörande luftfarlsradiofrågor
och samordnande instans för televerkets aktiviteter inom detta område.

Inom
televerkets centralförvalining utförs uppgifler avseende den teletekniska
tjänsten även av andra inslanser än Pri. Tillsammans beräknas arbetsvolymen i
central förvaltning (inkl. administrativa avdelningen och ekonomiavdelningen)
omfatta 85 personår/år, varav 66 avser Pri.

Anläggningsverksamhelen
utförs av byggnadsavdelningen under driftavdelningen. Omfattningen av
verksamheten beräknas till ca 7 personår/år i stabs- och arbetsledande
funktioner och 12-15 personår/år i regionalt montagearbete. 1 televerkets nya
organisation avses montage av radioanläggningar överföras lill de sex
radioområdena.

Den
tekniska driften och underhållet ombesörjs av radioområdena (f. n. radioljärrnälsområden).
Inom dessa arbetar f. n. totalt elt 80-tal personer med uppgifter enbart för
luftfartsverket. 115 personer utför ca 22 personår för luftfartsverket blandat
med andra uppgifler inom radioområdena (f. n. radiofjärrnätsområden).

2.3
Den militära flygtraflkledningstjänstens organisation m. m.

2.3.1
Ansvarsförhållanden i stort

Ansvarel
för flygtrafikledningstjänslen inom försvarsmakten åvilar under överbefälhavaren
chefen för flygvapnel [CFV]. Den operativa ledningen' utövas av överbefälhavaren
och under denne av militärberälhavarna och chefen för första flygeskadern. CVF
biträder dessa chefer när del gäller den fackmässiga ledningen av
flygtrafiktjänsten inom försvarsmakten. På CVF:s uppdrag ansvarar härvid

-försvarets
materielverk, huvudavdelningen för flygmateriel (FMV-F), för projektering,
anskaffning, anläggning, drifl och underhåll av den radio-och teletekniska
utrustning på marken som erfordras för flygtrafiklednings-tjänsten och
samhörande tjänster samt

-forlifikationsförvaltningen
(ForlF) för byggnads- och fältarbeten på flygvapnets flygplatser.

Härtill
kan läggas all luftfartsverket på civil sida svarar för samordning i sådana
operativa frågor som är av gemensam natur för civil och militär flygtrafikledning.

'
Med operativ ledning förstås inom försvarsmakten bl. a. att ställa uppgifter, fördela
resurser och att samordna stridande förbands verksamhet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 9

2.3.2 Chefen
för flygvapnet

Ärenden
rörande flyglrafikledningsljänslen m. m. handläggs dels på cen-iral nivå i försvarsstaben
och flygstaben, dels på lokal nivå under resp. förbandschef.

På central nivå ingår i
försvarsstaben bl. a. en kommunikationsavdelning och i flygslaben sju enheter,
nämligen chefsexpedilionen, centralplaneringen, sektion 1 (taktik, organisalion,
utrustning), sektion 2 (personal, ulbildning m. m.), flygsäkerhelsinspektionen,
systeminspektionen saml militära väder-tjänstens centralorgan.

Då
den militära flygtrafikledningstjänsten är starkl integrerad med den operativa flygijänsten
är de flesta avdelningar inom flygslaben i olika avseende berörda av frågor
som hör samman med flygtrafikledningstjänslen.

Inom
sektion 1 är främst central-, organisations-, signalljänst- och trafikavdelningarna
berörda. Av dessa har de tre förstnämnda ansvar för i huvudsak taktiska,
operativa och tekniska frågor och irafikavdelningen direkt fackansvar för flygtraflkledning
och flygräddning inom krigsmaklen. Inom trafikavdelningen tjänstgör inalles 23
personer, varav f. n. 13 trafikledare. Inom sektion 2 har främst utbildnings-
och personalavdelningarna kontakt med flyglrafikledningsljänslen. Av övriga
enheter i flygstaben bör särskilt flygsäkerhelsinspektionen - med dess ansvar
för flygsäkerheten i vid beinärkelse inom försvarsmakten - franihållas.

Såvitt
gäller organisationen på lokal nivå finns vid flygvapnels förband enligl
gällande organisalion en särskild iraflkavdelning under förbandschefen omfattande
flygplatskontroll och terminalkontroll. Regionalkontrollerna (REC) lyder under
resp. sektorfloltiljchef. Särskilda lydningsförhållanden råder för trafikledningsfunklionerna
vid Arméns helikopterskola, l:a he-likoplerdivisionen (marinen) och Försöksplalsen
i Vidsel.

Vid
flygvapnets förband sker f. n. i organisatoriskt hänseende en successiv
övergång lill ny huvudslrukiur som faslställis av 1974 års vårriksdag (prop.
1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270). Beslulel innebär alt förbandet under förbandschefen
organiseras i tre grupper av huvudenheter, nämligen lednings- och
stabsenheter, förbandsenheter samt förvaltning- och driftenheter.

2.3.3 Försvarels
materielverk

Försvarets
materielverk, huvudavdelningen för flygrnateriel (FMV-F), svarar på uppdrag av
chefen för flygvapnet för bl. a. projektering, anskaffning och anläggning av de
teletekniska och elektriska utrustningar på marken och i flygplan som erfordras
för flyglraflktjänsten och samhörande tjänster inom flygvapnet saml utövar den
centrala ledningen av underhållet av dessa utrustningar.

För
utrustningar för flygtrafiktjänsten svarar främst stridsledningsavdel-ningen, flygelektrobyrån
inom flygplanavdelningen samt underhållsavdelningen liksom de allmänna
enheterna pJaneringsavdelningen, provningsavdelningen, inköpsavdelningen och
kontrollavdelningen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 10

Slridsledningsavdelningen
och flygelektrobyrån omfattar efter materielverkets omorganisation den 1 april
1974 tillsammans ca 250 tjänster fördelade på 33 underenheler. 20 av dessa underenheler
berörs av ärenden rörande utrustningar på marken för flygtrafiktjänsten förutom
alt de i likhel med resterande underenheter handlägger frågor avseende
utrustningar ingående i flygvapnets slril-, bas- och sambandssystem på marken
och teleutrustningar i flygplan. Dessa system omfattar bl. a. samma
teknikområden som för flyg-trafikljänsten.

Samordningsansvaret
för utbyggnaden av kompletta terminal- och flyg-plalskonlroller vid försvarels
flygplatser ligger på baselseklionen inoi-n strids-ledningsavdelningen.
Baselsektionen, som omfattar 12 tjänster, utför denna samordning med slöd av
fem konsullljänster och handlägger dessulon-i anskaffning och anläggning av
viss annan utrustning såsom väderljänslulrust-ningar, fasta och mobila elkraftulruslningar
vid flygvapnels siridslednings-och luftbevaklningscenlraler och flygplatser m. m.

Underhållsavdelningen
leder och följer upp underhållet av de utrustningar som anskaffas och
överlämnas för drift lill den lokala förvaltningsmyndigheten, dvs. floltiljchefen
i fråga om utrustningar för flyglrafiktjänsten. Underhållet sker genom floltiljchefs
försorg enligl underhållsavdelningens fackanvisningar och beställs av flotiiljchef
hos bl. a. de organ för det verkställande underhållel av telemaleriel, som
ingår i leleservicebasorganisa-lionen.

3
Luftfartsverksutredningen

3.1
Faktorer av betydelse för luftfartsverkets organisatoriska utveckling

Luftfartsverksulredningen
framhåller atl den viktigaste konsekvensen för luftfartsverkets vidkommande när
verkel övertar de fredsmässiga flyglra-flkledningsuppgiflerna från flygvapnet
är behovet av uppbyggnad av erforderlig kompetens med avseende på de specifika
militära förhållandena inom flyglrafiktjänstområdet. Kompelenskravel måsle
också kopplas san-i-man med aktivt arbete för att skapa medvetenhet och
förståelse för dessa förhållanden. Till delta kommer kraven på flygvapnels
inflytande på olika nivåer i verkels organisalion, en fråga som betonas i prop.
1973:27 och i direktiven lill utredningen.

Med
överförandet av vissa leleiekniska arbetsuppgifter lill luftfartsverket samt
genom uppbyggandet av elt nytt trafikledningssystem sker en inle oväsentlig
förskjutning mol en mer teknisk karaktär på verkets arbetsin-riktning och
direkta ansvarsområde. Inte minst viktigt i detta sammanhang är därför att - i
vad avser bl. a. verkels organisation och verksamhetsformer - man skapar en
miljö som medger utveckling av verkels kompelens och produktion på del
teletekniska området.

Allmänt
gäller med övertagandet av nämnda arbetsuppgifter från flygvapnet, försvarels
materielverk och televerket all luftfarlsverkel, särskilt under de närmaste
åren, ställs inför uppgiften all lösa mera omfattande

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 11

samt
delvis också nya personaladminisfrativa frågor. Detla understryker vikten av
en utveckling av verkets personaladminislraliva funktioner.

1 prop.
1973:27 liksom i direktiven till utredningen har vissa organisatoriska
konsekvenser av den förestående integrationen av den civila och militära
flygtrafiktjänsten förutsatts. Sålunda har förusalls all en särskild huvudenhet
för flygtrafiktjänslfrågor skall tillskapas. Härav följer krav på samordning
mellan flygtrafiktjänsten och de övriga produktionsfunktionerna.

En ytteriigare
konsekvens av statsmakternas beslut är atl i verkel skall inordnas den
nyinrättade flyglrafikledarskolan i Slurup, vilken enligl tidigare beslut
skulle ges självständig ställning.

Utredningen
lämnar en översiktlig redovisning av de olika komponenler, vilka tillsammans
bildar del civila flyglransporlsyslemet, och de olika roller luftfartsverket
spelar däri. Del civila flyglransporlsyslemet kan sålunda be-' traktas som
sammansatt av vissa produktionssystem, nämligen flygdriftsystemet, flygplatssyslemet
och luftrumssystemet. Luftfartsverket svarar direki för huvuddelen av två av de
tre produklionsrområdena, nämligen flygplats- och luftrumssysiemen. Däremot
bedriver verkel ingen egen flygtransportverksat-i-ihet. 1 flygdriftsystemet
verkar transporlföretag och andra enheter som bedriver flygverksamhet. Till
dessa produktionssystem kan läggas två kvalitativa d i r-n e n s i o n e r,
avseende dels flygsä-kerhel, dels Iransporlförsörjningsstandard i systemet.
Produktionssystemen måste sålunda verka inom ramen för fastställda flygsäkerheismässiga
mål och med utgångspunkt i krav på transporlförsörjningsstandarden (volymer, linjeslräckningar,
turtäthet, prisfrågor). För formulering av de kvalitativa kraven och för
uppföljning genom kontroll i dessa avseenden svarar luftfartsverket hell -
såsom fallet är i fråga om flygsäkerhet för den civila luftfarten - eller
delvis.

I
anslutning till denna beskrivning av flygtransportsystemet konstaterar utredningen
att verkets rörelsefrihet inom de olika delsystemen begränsas av vissa yttre
grundläggande ramar som sätts av det internationella och skandinaviska luftfartssamarbetel
saml av de trafikpolitiska principer och riktlinjer som vid varje lidpunkt
gäller. Inom dessa ramar har luftfartsverket alt söka utveckla sin verksamhet i
överensstämmelse med de riktlinjer och mål som statsmakterna fastställt för
verket. Del är emellertid naturligt alt verket dels genom sitt engagemang på
produktionssidan i flygtransportsystemet, dels i egenskap av myndighet måsle
känna ansvar tor all följa systemets utveckling och med utgångspunkt i utförda
analyser och bedömningar rörande flygtransportsystemet föreslå sådana
ändringar av ramar och restriktioner som verket kan finna motiverade.
Luftfartsverket kan således självt, beroende på typ och grad av ansvar för de
olika delsystemen, i olika grad påverka flygtransportsyslemeis utveckling men
är samtidigt beroende av de förändringar i systemet soin betingas av andra
förhållanden. Det är därför av slor vikt att verkel inom sig bygger upp resurser
för bedömningar om nyglransporlsyslemels långsikliga utveckling, dels som grund
förverkels

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 12

långsiktiga
planering av driftfunktionerna (flygplats- och flyglraflktjänsl), dels som
grund för verkets myndighetsutövning (trafikala frågor och säkerhetsfrågor).

De
olika roller luftfartsverket har alt spela inom flygtransportsystemet får också
organisatoriska konsekvenser när de relateras lill den för verkel gällande
verksamhetsformen, affärsverksformen: Luftfartsverkets verksamhet spelar över elt
vidsträckt område, innefattande inle bara all driva flygplats- och luftrumssysiemen
utan även vissa renodlade myndighetsuppgifter - flygsäkerhetsfrågor och trafikala
myndighetsfrågor.

Det lill
de ekonomiska målen relaterade affärsmässiga uppträdandet får naluriigen ell
mera framträdande uttryck beträffande flygplats- och flygtrafiktjänsterna. 1
denna del uppträder verket som leverantör i flygplatsernas relationer till
flygföretagen samt i vissa hänseenden som kund i avtalsförhållanden t. ex. med
SMHI.

För
myndighetsfunktionerna gäller andra förutsättningar, eftersom dessa väsentligen
styrs genom överordnade förfatlningar o. d. och har tillgång till legala sänktionsmedel.

1
verkets nuvarande organisalion hör driftavdelningens arbetsområde i huvudsak
samman med affärsdriften och luftfarisinspeklionens arbetsområde med den flygsäkerheismässiga
delen av myndighetsfunktionen. Adminislraliva avdelningens och ekonomiavdelningens
arbetsuppgifter omfattar förutom interna styr- och stödfunktioner också vissa
myndighetsfunktioner.

Del
är enligl luftfarlsverksulredningen angelägel att fördelarna med affärsverksformen
väl tillvaratas oaktat verkel också har alt svara för uppgifter av myndighetskarakiär.
Detta kan tillgodoses om verkets organisation ger ett så klart ulltryck som
möjligt för de olika uppgifternas karaktär, syftande till att produktions- och
myndighetsintressena skall kunna redovisas och ställas mot varandra på
tillräckligt hög nivå i organisationen.

Utredningen
redovisar också vissa bedömningar om den civila luftfartens utveckling.
Flygtrafikens tillväxt innebär bl. a. krav på alt landets samlade flygtransportsyslem
ges en häremot svarande rationell struktur. Den innebär vidare krav på ökning
av luftrummets kapacitet och ändrade krav på flygplatsernas service,
utformning och dimensionering. Sett frän luftfartsverkels synpunkt medför
utvecklingen krav på anpassning av organisalion, teknik och metodik i takt
härmed. Att aktivt bevaka eventuella nya-eller ompröva hittills beslående -
verksamhetsfält är uttryck för nödvändigheten av all dra nytta av den allmänna
volymtillväxt och de eventuella strukturförändringar inom luftfarten som kan
förutses. Med den ekonomiska belastning som följer framför alll med hittills
gjorda åtaganden i slora flygplatsprojekt, är det angelägel alt verket strävar
efter atl tillvarata de kommersiella möjligheter som de ökade traflkvolymerna
erbjuder.

Utvecklingen
på luftfartens område kännetecknas också av en snabb teknisk föränderlighet
som förändrar luftfartens karaktär och hela områdets komplexitet. Flygmaterielfrågor,
flygoperaliva frågor och frågor om flyg-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 13

trafikljänsl,
flygplatser, markanläggningar saml urval och ulbildning av luftfartspersonal
får ses som ett allt mer integrerat syslem där de olika sy-stemkomponenierna i
hög grad påverkar varandra. Delta förhållande har särskild betydelse för luftfarlsverkel
i dess funktion som flygsäkerhets-kontrollerande myndighet men också såvitt
gäller verkets ansvar för drift av flygplatser och av flygiraflktjänslsystem. I
fråga om dessa verksamheter krävs allmänt sett atl de kvantitativt och
kvalitativt utvecklas i harmoni med den samlade utvecklingen inom luftfarten.
Som tidigare berörts är det därför av vikt all man inom luftfarlsverkel gör mer
långsikliga bedömningar av.seende flygiransporlseklorn i dess helhet.

För luftfarlsverkets
organisatoriska utveckling är också av betydelse att beakta de nya
personalpolitiska mål och strävanden som gör sig gällande i samhället. Den
snabbt föränderiiga teknologiska miljö, som luftfartsverket verkar i, ställer
särskilda krav på bl. a. utformning och utveckling av verkets personalpolitik
och personaladministration. Överföringen av verksamheter från flygvapnet och leleverkel
kommer också all ställa särskilda krav i per-sonaladminislrativt hänseende.

3.2
Överväganden om huvuddragen i luftfartsverkets organisation

Luftfartsverksutredningen
karaktäriserar luftfarlsverkel som en tjänsle-producerande organisalion med
följande huvudområden för sin verksamhet

-
drift och förvallning av flygplalser
(flygplaisijänsi)

-
flygtrafikledningstjänst
vid flygplalser och i luftrummet (flygtrafiktjänst)

-
flygsäkerhetsuppgifter avseende
den civila luftfarten (luflfarlsinspekiionen)

-
övriga myndighetsuppgifter.

Av
dessa utgör de båda förstnämnda verkels produklionsuppgifter och de båda senare
verkets myndighetsuppgifter. Härtill kommer administrativa funktioner av
styrande och stödjande karaktär.

1
fråga om de två produktionsområdena - flygplaisijänsi och flygtrafiktjänst
-anser utredningen atl skillnaden i resp. verksamheters karaktär är sådan att
de mindre väl lämpar sig för att - såsom fallet är f. n.

- hållas
samman i organisatoriskt hänseende. Flygtrafiktjänsten karakte

riseras av starka krav på enhetlighet och är förhållandevis hårt reglerad

i operativt avseende, vilket i förening med starkl standardiserade tekniska

syslem ger dess cenlralslyrda karaktär. Den operativa verksamheten handhas

av en enhetlig personalkategori - trafikledare - för vilka verket svarar för

såväl grund- som vidareutbildning. Flygplalstjänsien utnyttjar ell väsentligt

bredare register av materiella resurser, beslående av i huvudsak fält- och

husbyggnadsanläggningar och elektro- och leleiekniska anläggningar saml

en omfattande uppsättning av utrustningar av skilda slag. De lokala för-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 14

hållandena
vad gäller trafikens onifallning och struktur m. m. har slor betydelse för
tjänstens dii-nensionering och innehåll. 1 fråga 011-1 personalen gäller att i flygplalstjänsien
arbetar många olika kategorier.

Utredningen
fran-ihåller all sambanden mellan förekoi-iimande funktioner inom resp. områden
är starka. De två verksamhelsområdena kan var för sig betraktas som
sammanhängande syslen-i.

Flygtrafiktjänsten
kännetecknas av atl de olika operativa funktionerna är starkl integrerade såväl
sinsemellan som med flygverksamheten. Härtill kommer atl de för tjänsten
nödvändiga utrustningarna dels är sinsernellan integrerade lill tekniska
delsystem, dels i fråga om manöver- och presen-talionsorgan saml automation
nära samverkar med människan/operatören i man-maskinsystem. Utvecklingen av
tjänsten är därför beroende av ell intimt samspel mellan bl.a. tekniker och
operatörer.

Flygplalstjänsien
bör också ses som ell sammanhängande system, i vilket ingår operativa
funktioner, underhålls- saml anläggnings- och utrustnings-tekniska funktioner.
För att en effektiv flygplaisijänsi skall kunna uppnås är del angelägel all de olika
operativa och tekniska delsystemen utvecklas i balans och all lösningar växer
fram i ell väl fungerande samarbele mellan de berörda funktionerna.

Den
sammanhållning som enligl det ovanstående är möjlig för flygplals-resp. flyglrafikljänsien
förutsätter emellertid att vardera verksamhetsgrenen kan utvecklas med
beaktande av samtliga aspekter som är av betydelse för verksamhetsgrenen i
fråga, dvs. avnämarnas eller intressenternas krav samt verksamhetsgrenens
resurser av personal, anläggningar och utrustning och ekonomi. En sådan
sammanhållning måste baseras på långsikliga överväganden med hänsyn till del lidsföriopp
som åtgår för förändring av resurser och system av olika slag.

Utredningen
anser att ekonomiskt ansvar bör läggas ul i organisationen för
verksamhetsgrenarna flygplaisijänsi och flygtrafiktjänst. Med elt sådant ansvar
följer också ell avgörande inflytande inte endast över de löpande operativa
funktionerna inom resp. verk.samhetsgren utan även över övriga i densamma
ingående funktioner avseende bl.a. planering, inlressenlkon-lakler,
marknadsföring saml anskaffning, vidmakthållande och utveckling av de
personella och materiella resurserna för verksamheten. Således bör i möjlig mån
för de två verksamhetsgrenarna erforderliga resurser allokeras till motsvarande
organisatoriska grupperingar. Detta bör gälla på såväl central soi-n lokal
nivå. Det är emellertid inte motiverat all driva resursallokeringen så långt atl
verksamhetsgrenarna disponerar egna resurser för samtliga funktioner. Del är
nämligen angelägel all kompetens och resurser inte onödigtvis dubbleras inom
luftfartsverkels organisalion.

Utredningen
har ansett del möjligl alt på här nämnda två verksamhels-grenar fördela de
tekniska fackområden som är aktuella för luftfartsverkets del. Till flygplatsljänsten
för utredningen sålunda de tekniska funktionerna för byggnader, fäll,
elektroteknik och utrustning, medan de teletekniska

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 15

funktionerna
förs lill flygtrafiktjänsten. En sådan fördelning innebär alt de Ivå verksamhelsgrenarna
i tekniskt hänseende i viss uisträckning kommer att repliera på varandra.
Jämfört med ell alternativ atl samla samtliga tekniska funktioner i en
särskild organisatorisk gruppering innebär en lösning enligt utredningens
förslag all bättre organisatoriska förutsättningar skapas för en samlad
prövning och avvägning av de tekniska frågorna i relation lill resp.
verksamhetsgrens operativa och ekonomiska förulsäitningar.

1
fråga om luftfartsverkets myndighetsuppgifter har utredningen såvitt gäller flygsäkerhelsuppgiflerna
inle funnil anledning överväga någon i princip ändrad organisalorisk lösning. Luftfarlsinspeklionen
kvarstår sålunda oförändrad som särskild organisalorisk gruppering.

I
fråga om de trafikala myndighetsfunktionerna konstaterar utredningen behov av
alt organisatoriskt samordna ifrågavarande funktioner. Därigenom förbättras
möjligheterna att inom verket åstadkomma en ntera samlad bedömning av dessa
frågor. 1 samband härmed bör också bedömas den organisatoriska placeringen av
de planerings- och utredningsuppgifter rörande luftfartssektorns utveckling,
för vilka uppgifter utredningen ansett luftfarlsverkel bör la etl ökat ansvar.
Utredningen har därvid bl. a. velat betona vikten av alt luftfartsverket i sin
utövning av de traflkala rnyn-dighetsfunklionerna har ingående kunskaper om flyglransporisektorns
villkor och betingelser såväl i nuläget som i ett längre tidsperspektiv. Vid
en samordning av de trafikala myndighetsuppgifterna med nyssnämnda planeringsuppgifter
bör en särskild organisatorisk gruppering härför tillskapas. Vid en sådan organisalorisk
lösning bör också de beredskapsplanläggnings-uppgifter avseende den civila
luftfarten som luftfartsverket har samordnas med nyssnämnda funktioner.

Luftfartsverksutredningen
har vid sin bedömning av organisationen för de centrala administrativa
funktionerna inle funnil anledning atl föreslå någon principiell ändring. Med
hänsyn till de ekonomiadministrativa och personaladministrativa funktionernas
omfattning och artskildhel bör dessa, liksom nu är fallet, hållas åtskilda i
organisatoriskt avseende.

1
sammanfattning innebär sålunda utredningens förslag i fråga om organisationsstrukturen
att luftfartsverkets huvudfunktioner grupperas i sex organisatoriska block,
nämligen

O
Flygplaisijänsi

O Flygtrafiktjänst

O Flygsäkerhetsuppgifter

O Trafikala
myndighetsuppgifter, övergripande planering

O Ekonomiadministration m.
m.

O Personaladministralion m.
m.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 16

3.3
Vissa administrativa system

Luftfarlsverksulredningen
framhåller atl luftfartsverkets möjligheter att fungera bl. a. är beroende av
de administrativa syslem som finns för verksamheten. Utredningen tar därför i sammanhanget
upp sådana administra- liva funktioner som är av särskild betydelse för
organisationen i dess helhet, nämligen planering, ekonomiadministration och
personaladministration.

1
fråga om planeringen framhåller utredningen all denna måsle ses som en i
verksamheten integrerad del och därför måste genomsyra organisationen i dess
helhet. Detta är väsentligt mot bakgrund av den syn beträffande delegering som
utredningen vill betona, vilkel främst har betydelse för den lokala
organisationens planeringsarbete men även för enheter inom den centrala
organisationen. Luftfarlsverkets lolala planeringssystem måste således vara
förgrenat i organisationen och lill sin struktur överensstämma med del
organisatoriska mönstret.

1
sammanhanget konsialerar utredningen, atl utbyggnaden av flygplats-och trafikledningsanläggningar
genoni investeringarnas livslängd skapar långsiktiga bindningar av betydelse
för flygtransporlsysten-iets struktur och för verkets egen ekonomiska
utveckling. Av vikt är all verkels interna planering relateras lill den
planering och de bedömningar som görs i fråga om luftfartssektorns framtida
utveckling. Elt planeringssystem i verket måste därför bygga på elt
långsiktigt perspektiv. Planeringen måste också samordnas för verkel i dess
helhet och omfatta planering för såväl aktiviteter och resurser som ekonomi.
Inte minst viktigt i sammanhanget är att den personaladminislraliva planeringen
inlegreras i planeringsverksamhelen lo-tall sett.

Vad
gäller ekonomiadministrationen tar utredningen upp vissa faktorer som man
menar alt luftfartsverket bör beakta i det fortsatta utvecklingsarbetet.

En
väl utvecklad ekonomifunktion måste baseras på dels en bred spridning av
ekonomiskt ansvar och ekonomiarbete i organisationen, dels en central
ekonomifunktion med styrande, utvecklande och för organisationen i övrigt
stödjande funktioner. Del bör eftersträvas atl på de olika verksamhetsgrenarna
i ökad uisträckning lägga ul elt ansvar för såväl kostnader som intäkter. För atl
etl sådant ansvar skall kunna läggas ul i organisationen måste -med ulgångspunkl
i den av statsmakterna fastställda ekonomiska målsättningen-ekonomiska mål
formuleras för olika verksamhetsgrenar och funktioner inom verkel.

Utredningen
anser det vara väsentligt, all de personaladminislraliva frågorna i största
möjliga uisträckning delegeras till de olika nivåer inom verket som har atl
besluta i avseende på verksamheten inom de olika verksamhetsgrenarna. För all
en delegering på delta område skall få avsedda effekter är det väsentligt all
man beaktar behovet av ulbildning av personal i arbetsledande ställning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 17

En
fortsatt utveckling av personaladministrationen måsle också ta sikte på atl de personaladminislraliva
funktionerna utvecklas integrerat med produktionssystemen inom de olika
verksamhetsgrenarna. Del är bl. a. därför angelägel all utvecklingen av verkets
personaladminislraliva planering inordnas i utvecklingen av luftfartsverkels planeringsfunklion.

3.4
Organisationsförslag

3.4.1 AUmänt

I
sina bedömningar av resp. verksamhetsgrens organisation har utredningen
eftersträvat atl nå sådana lösningar som medger en så långtgående delegering/decentralisering
av arbetsuppgifter som möjligl. Utredningen ser delta som ell verksamt medel
all åsladkomma smidig anpassning lill ändrade förhållanden inom resp.
verksamhetsgren. Förutsättningarna för decentralisering lill lokal nivå
skiljer sig emellertid åt mellan de olika verksamhetsgrenarna - främst med
hänsyn till skillnaden i arbetsmetodik och behov av regelstyrning.

1
fråga om luftfartsinspektionens interna organisation har utredningen i huvudsak
grundat sina bedömningar på en inom luftfartsverket utförd utredning.
Luftfartsverket har också utfört vissa andra organisationsutredningar, vilka
utredningen kunnat ta del av, bl. a. avseende de trafikala myndighetsfunktionerna
och inköpsverksamheten.

1
det följande lämnas en kortfattad beskrivning av den föreslagna organisationen.
En tablå över organisationsförslagel lorde få fogas lill protokollet i detta
ärende som bilaga 2.

3.4.2 Verkets
ledning

Utredningen
har inte funnil anledning atl föreslå någon ändring i styrelsens sammansättning
och fördelningen av arbetsuppgifter mellan styrelsen och verkels
generaldirektör. I styrelsen finns f n. en ledamot från flygvapnet. Med
anledning av den beslutade integrationen mellan militär och civil flygtrafikledning
bör det dock i instruktionen anges atl en av ledamöterna skall företräda chefen
för flygvapnel.

3.4.3 Vissa
samverkans- och stabsorgan

Inom
luftfarlsverkel ärförelagsnämndsverksamhelen organiserad med en för verket i
dess helhet central företagsnämnd samt lokala nämnder för cenlralförvallningen
och för varje flygplatsförvaltning. Utredningen har inte funnit anledning att
föreslå ändring i den principiella uppbyggnaden av förelagsnämndsverksamhelen
med en central nämnd och lokala nämnder. En anpassning av antalet lokala
nämnder kan emellertid

2 Riksdagen 1975. I saml. Nr 81

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 18

behöva
ske med hänsyn till flygtrafiktjänstens vidgade omfattning.

Luftfartsverksulredningen
har - i avvaktan på bl. a. resultaten från pågående försök inom
statsförvaltningen avseende vidgad företagsdemokrati under medverkan av
delegationen för förvallningsdeniokrali (DEFF)- inte funnit anledning alt gå in
på dessa frågor.

Så
som fallet f. n. är bör generaldirektören och cheferna för huvudenheterna lillsammans
bilda en direktion. Direktionen bör vara etl forum för överiäggningar och
utbyte av information mellan de berörda för atl nå önskvärd samordning inom verkel.

Enheten
för intern revision inom verket bör ha ställning som stabsorgan direki under
generaldirektören. På revisionsenhelen bör huvudsakligen ankomma atl utföra
förvaltnings- och redovisningsrevision inom verkel i dess helhet

Till
generaldirektörens förfogande föreslås stå elt sekretariat som svarar för
sedvanligt förekommande sekrelerargöromål och som biträder i fråga om arbetet i
direktion och styrelse.

För
samverkan och samordning mellan verkel och försvarsmakten i lo-lalförsvarsfrågor
förulsälter utredningen all liksom hittills en m i I i 1 ä r a s -si sten t
skall tjänstgöra vid verket.

Luftfartsverket
har behov av kontakter och samverkan med avnämare såsom flygbolag,
organisationer m. fl. Utredningen understryker betydelsen av samverkan med
dessa och andra intressenter, inle bara med avseende på i särskilt fall
uppkommande frågor ulan också beträffande policyfrågor och övriga frågor av
mera allmän natur. Utredningen framlägger inte särskilt förslag rörande
formerna för här berört samarbele ulan förutsätter atl dessa närmare övervägs
av verket självt.

3.4.4 Organisaiionssiruknir

Under
generaldirektören organiseras luftfartsverket på sex centrala huvudenheter med
tillhörande lokala/regionala organ, nämligen

O huvudenheten
för flygplaisijänsi under vars chef direki sorlerar lokala flygplalser

Ohuvudenhelen
för flygtrafiktjänst under vars chef direkt sorlerar lokala ATS-organ

O
luflfarlsinspekiionen under vars chef direki sorlerar regionkonlor

O
huvudenheten för transport- och planeringsfrågor

O huvudenheten för ekonomifrågor

O h u v u d e n het en för
a m i n i st r at i v a frågor

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 19

3.4.5
Organisation för flygplatsljänsten

Fördelningen
av arbetsuppgifter m. m. och organisationen för flygplats-tjänsten bör enligl
utredningen naluriigen byggas upp med ulgångspunkl i att flygplatstjänstproduktionen
med förvaltning av tillhörande materiella och personella resurser är föriagd till
den lokala verksamheisnivån. Omfattningen och inriktningen av flygplalstjänsien
varierar starkt mellan olika flygplatser. Dessa variationer i dimensionering
och inriktning är uttryck för lokalt skilda förutsättningar i fråga om
trafikens omfattning och struktur etc. saml även tillgång till olika typer av
serviceutbud i flygplatsens närhet. Enligl utredningen ger de olika förutsäliningarna
för flygplatsljänsten betydande utrymme för lokalt agerande.

Ett
annat viktigt förhållande att la fasta på är atl den lokala organisationen har
en naturiig närhet till olika intressenter, kunder, leverantörer m. fl.

F. n.
sorterar de lokala 19 flygplatserna under fem flygplaisförvaltningar. Resp.
förvaltning leds av en flygplalsdirektör som i sin lur är underställd chefen
för driftavde/ningen. Enligt utredningens uppfattning bör emellertid envar
flygplats sortera direkt under den centrala förvaltningen. Vid en sådan lösning
skapas enklare order\'ägar i organisationen. 1 vissa avseenden skapas därmed
också bättre förutsättningar all lägga ul elt ökat ansvar på flyg-plalscheferna.
De fördelar som nuvarande organisalion kan anses innebära framför här angiven
lösning torde i huvudsak gälla möjligheterna att i vissa avseenden kunna
utnyttja gemensamma resurser. Dessa fördelar lorde dock i praktiken vara
förhållandevis begränsade, bl. a. med hänsyn till de olika flygplatsernas
geografiska belägenhet inom resp. flygplatsförvaltning. Ett sådanl gemensamt
resursutnyttjande torde kunna uppnås även med den lösning utredningen förordar
i den mån så visar sig ändamålsenligt. Utredningens förslag innebär således
att nuvarande flygplaisförvaltningar under ledning av flygplalsdirektör upphör
som särskild orgamsalorisk nivå.

Utredningens
förslag beträffande den vertikala arbetsfördelningen inom flygplalstjänsien
innebär all den lokala organisationen ges vidgade befogenheter inom områdena
marknadsföring, informaiion, underhålls- och anläggningsarbete samt inom
personaladministration. För alt åsladkomma en bättre framförhållning i
verksamheten föreslås en utvidgad planering och uppföljning på lokal nivå.

För
den centrala nivån innebär förslaget en starkare inriktning mot långsiktig planering
och utveckling, framför alll av syslem samt materiella och personella resurser.
Till flygplatsljänsten har också förts därtill hörande mark-nadsföringsfrågor.

Med
utgångspunkt i den angivna inriktningen av arbetsuppgifterna bör flygplalstjänsien
organiseras på en central huvudenhet och lokala flygplatser direkt underställda
chefen för huvudenheten.

På
huvudenheten för flygplatsljänsten ankommer att svara för verksamhetsgrenens
långsiktiga planering och systemutvecklingsfunklioner, vissa

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 20

frågor
avseende anläggande, drift och underhåll av byggnader, fältanläggningar och eleklroleknisk
utrustning, vissa frågor avseende anskaffning, drifl och underhåll av fordon,
maskiner och redskap, vissa operativa frågor, personalfrågor och kommersiella
frågor rörande binäringsverksamhelen.

Huvudenheten
föreslås organiserad på fem enheter, nämligen planerings-och systemutvecklingsenhelen,
anläggningsenhelen, elektrotekniska enheten, utrustningsenheten samt allmänna
enheten.

3.4.6
Organisalion för flyglrafikljänsien

Den
operativa verksamheten inom flygtrafiktjänsten med förvallning av tillhörande
materiella och personella resurser är föriagd på lokal/regional verksamhetsnivå.
För den operativa flygtrafiktjänsten gäller starka krav på enhetlighet, vilkel
leder lill en hårt regelsiyrd arbetsmetodik. Utformning av luftrumsorganisalionen
och procedurer för flygtrafikledningen skapar över vidsträckta geografiska
områden en stark koppling mellan olika ATS-organ. Dessa omständigheter
begränsar i viss mån möjligheterna atl föra ut arbetsuppgifter lill den lokala
nivån.

1
övervägandena om fördelningen av arbetsuppgifter mellan central och lokal nivå
har utredningen inle behandlat de teletekniska drift- och underhållsfrågorna.
1 prop. 1973:27 har således förutsatts all luftfartsverket självt, med
utgångspunkt i företagsekonomiska bedömningar, skall avgöra i vilka former
drift och underhåll bör ske.

I
dagens organisalion förekommer på den civila sidan en regional funktion genom
landets indelning i fyra flyginformationsregioner, var och en med en s.k. C FIR.

Frågan
om antalet nivåer i flygtrafikljänslorganisalionen samt den lämpligaste
arbetsfördelningen mellan olika nivåer måsle bedömas med särskilt beaktande av
den förestående utvecklingen av flyglrafikledningssystemet. Denna utveckling
lar sikte på en successiv övergång lill yliäckande flygkontroll. Antalet flyginformationsregioner
komnier därvid all enligt luftfarlsverkets föreliggande planer successivt
minska från nuvarande fyra regioner lill tre vid slutet av 70-talel och vidare
till två under senare hälften av 80-lalel.

C FIR uppgifter är av
begränsad omfattning och avser vissa samordnings-och uppföljningsfunktioner av
administrativ natur. Med hänsyn lill kraven på flygtrafiktjänstens enhetlighet,
vilka växer sig alll starkare i takt med utvecklingen mot elt komplexare och
större sammanhängande lekniskl-operativi syslem, bör dessa
samordningsfunktioner lämpligen skötas på central nivå. Utredningen anser
således atl C FIR kan avskaffas. Detla innebär all de lokala ATS-organen vid civila
flygplatser i alla avseenden direki underställs den centrala organisationen.

Utredningens förslag i
fråga om arbetsfördelningen inom flygtrafiktjänsten innebär i fråga om
verksamheten på central nivå en starkare inriktning mot

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 21

långsiktig
planering och systemutveckling. I operativa frågor överensstämmer förslagel i siorl
med vad nu gäller. Verksamheten föreslås väsentligt utvidgad vad avser
teletekniska frågor och utbildningsfrågor, vilket närmast är en konsekvens av
de tidigare fattade besluten om alt tillföra verket uppgifter inom bl. a.
dessa områden. Utredningen förutsätter alt, när integreringen av den civila
och militära irafikledningen har genomförts, luftfartsverket i takt med
utvecklingen av del nya flygkontrolisystemel beaktar möjligheterna lill ytteriigare
decentralisering av funktioner till lokala organ.

Utredningen
föreslår atl flygtrafiktjänsten organiseras på en central huvudenhet samt
lokala ATS-organ direki underställda chefen för huvudenheten.

På
huvudenheten för flyglrafiktjänsten ankommer atl svara för verksamhetsgrenens
långsiktiga planerings- och systemutvecklingsfunklioner, vissa drift- och
ledningsuppgifter avseende den operativa flyglrafikljänsien, vissa personalfrågor,
verkels leleiekniska frågor saml frågor rörande ulbildning av flygirafikledningspersonal.

Huvudenheten
föreslås organiserad på följande fyra enheter, nämligen planerings- och systemutvecklingsenhelen,
operativa enheten, teletekniska enheten och flyglrafikledarskolan.

3.4.7
Luftfartsinspektionen

Luftfartsverksutredningens
förslag i denna del bygger på resultatet av en utredning inom luftfartsverket
avseende inspektionens målsättning, ar-belsmelodik och organisation.

I fråga om
arbetsuppgifternas fördelning inom inspektionen har luftfartsverket funnil del
nödvändigt alt utveckla luftfarisinspeklionens regionala organisation till ett
organ med bredare kompelens omfattande inte bara maierielfrågor ulan även flygoperaliva
frågor, frågor om ulbildning, viss kontroll av flygplatser samt medverkan i
haveriutredningar. I konsekvens härmed måste den regionala organisationen ges
vidgade beslutsbefogenheter i löpande tillsyns- och kontrollfrågor.

Luftfartsinspektionens
centrala organ bör inrikta sin verksamhet på utveckling och på stödjande
funktioner men med bibehållande av den nödvändiga fältkontakten.

Vissa
aktiviteter som rör sport- och hobbyverksamhet - dvs. icke flyg-transporlsysieminriktade
ärenden - kräver betydande resursinsatser utan att ge motsvarande
kostnadstäckning. Dessa arbetsuppgifter anser verkel därför böra i möjligaste
mån delegeras till marknadens intresseniorgani-salioner.

Luftfartsinspektionens
sätt att arbeta bör karaktäriseras av systemkontroll och en strävan till ökad egen-kontroll
hos marknaden. En väl fungerande egen-konlroll medför att inspektionen primärt
kan inrikta sitt arbete på kontroll av systemet som sådant. Kontroll av
detaljer kan ske slickprovsvis.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 22

Etl
sådant arbetssätt förutsätter viss analysverksamhel. Syftet med analyserna är
att dels identifiera risker och brislområden lill grund för förslag till konkreta
flygsäkerhelsålgärder, dels värdera dessa ålgärdsförslag och prioritera dem
med hänsyn lill deras kostnader och effeklivitei från flygsä-kerhetssynpunkt.

Även
om luftfarlsinspeklionen har ell samlat ansvar för flygsäkerhets-arbetet för
den civila luftfarten och har att svara för utgivande av normer är det inle
självklart att inspektionen inom den egna organisationen skall ha en
fullständig uppsättning av resurser för alt utföra erforderiigt arbete. Exempelvis
bör, i fråga om bestämmelser för flygtraflkljänslen och flyg-väderljänsten,
kapacitet från bl.a. andra delar av verket kunna utnyttjas.

Luftfarlsverksulredningen
har i huvudsak ansett sig kunna biträda de bedömningar som luftfartsverket
gjort och särskilt betonat betydelsen av samverkan med intressenterna och
strävandena atl hos de förelag, luftfartsverkets driftfunktioner m. fl., vilka
är föremål för luftfarisinspeklionens kontroll, utveckla egna interna
kontrollsystem. Detta bör kunna leda till etl totalt setl bättre
resursutnyttjande. En sådan utveckling skapar också förutsättningar för de
berörda intressenterna alt bygga in säkerhetskraven i egna normer och
anvisningar för sin verksamhet. Öppenheten i relationerna till intressenterna
och ålgärder för att stärka kontakterna med dessa anser utredningen vara ell
effektivt sätt all främja säkerhetsarbetet.

Vad
gäller arbelsfördelningen mellan central och regional nivå har utredningen
konstaterat att denna ligger i linje med strävandena beträffande organisationslösningen
i stort för verket.

Luftfarlsverksulredningens
organisalionsförslag innebär följande. Under chefen för luftfarlsinspeklionen
organiseras verksamheten på en central huvudenhet saml regionkonlor.

På
den centrala huvudenheten ankommer all svara för frågor rörande säkerhelsmålsätlning,
analys- och systemvärdering samt bestämmelse- och informationsarbete avseende flygoperaliv
verksamhet, ulbildning och cer-lifiering av luftfarlspersonal, flygtekniska och
underhållslekniska frågor samt flygplatser. Vidare ingår undersökning av vissa
luftfartsolyckor saml förande av certifikat- och luftfarlygsregistren.

Huvudenheten
föreslås organiserad på sex enheter, nämligen analys- och sysleminspekiionsenheten,
haveriutredningsenheten, flygoperativa enheten, malerielenheien,
utbildningsenheten och kanslienheten.

Utredningen
har i sitt förslag avvikit från del av verket förordade genom att i en och sanima
enhet sammanföra såväl analysverksaniheten som be-slämmelsearbetet. Verket
föreslog för sin del arbetsuppgifterna fördelade på två enheter.

Luftfarlsverksulredningen
har också behandlai vi.ssa frågor avseende de befogenheter som bör förknippas
med det självständiga ansvar i flygsäkerhetsfrågor som ligger på chefen för luftfarlsinspeklionen.

En
sådan befogenhetsfråga gäller de möjligheter denne har alt besluta

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 23

om
att föra fråga om brott mot flygsäkerhetsföreskrifter till åtalsprövning. F. n.
gäller atl sådanl beslul fattas av generaldirektören. Enligl utredningens
mening lorde det bättre överensstämma med det flygsäkerhetsansvar chefen för luftfarlsinspeklionen
har all dylika åtalsfrågor handläggs av denne. Möjligheten all driva en flygsäkerhelsfråga
lill åtalsprövning bör sålunda ses som ett av de medel som står lill förfogande
för vidtagande av relevanta sanktioner vid brott mol säkerhelsföreskrifter. Policyn
i ålalsärenden måste vara integrerad med policyn i fråga om administrativa
sanktioner - t. ex. indragande av certifikat och tillstånd - och ingå i den flygsäkerhetssystemets
helhetssyn, för vilken chefen för luftfarlsinspeklionen ansvarar.

3.4.8 Organisation
för huvudenheten för transport- och planeringsfrågor

Huvudenheten
för transport- och planeringsfrågor skall svara för övergripande planering
avseende flygtransportseklorn och luftfartsverkets egen verksamhet,
statistikfrågor avseende flygtransportsektorn, trafikala myndig-helsfrågor och beredskapsplanläggningsfrågor.

Utredningen
föreslår all verksamheten organiseras på tre enheter nämligen planeringsenheten,
iransporlenheten och försvarsenhelen.

Huvudenheten
för transport- och planeringsfrågor bör enligl utredningen i resurshänseende
kunna byggas upp med den personal som i nuvarande organisation handhar de funktioner
som skall ankomma på enheten. Härutöver krävs en förstärkning med hänsyn till
föreslagen vidgad omfattning av planeringsfunkiionerna.

3.4.9 Organisation
för huvudenheten för ekonomifrågor

Utredningen
anser det viktigt all det centrala ekonomiarbetel inriklas på för verkel i sin
helhet övergripande frågor avseende ekonomisk styrning, budgetering saml
allmänt slöd åt organisationen i ekonomifrågor, t. ex. anvisningar och
handledningar i ekonomiska kalkylfrågor.

En
sådan renodling av arbetsuppgifterna motiverar atl vissa arbetsuppgifter som i
dag handläggs inom ekonomiavdelningen överförs lill annan enhet. Således bör
prövning av inrikes befordringstaxor, utarbetande av prognoser för luftfarten,
Irafikekonomiska utredningar, normer och anvisningar för flygplalsverksamhel
berörande kommuner saml frågor avseende verkets medverkan i den regionala
trafikplaneringen överföras till huvudenheten för transport- och
planeringsfrågor. Frågor om samordning av ADB-verk-samheten samt utveckling och
drift av ADB-rutiner inom andra områden än ekonomiområdet hänförs till den
administrativa huvudenheten. Statistiska metodfrågor inom andra områden än
driftekonomisk stalislik bör föras lill huvudenheten för transport- och
planeringsfrågor.

Huvudenheten
för ekonomifrågor bör sålunda svara för övergripande ekonomisk styrning,
budgetering, ekonomisk statistik, ekonomisk redovis-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 24

ning,
likvidiletsfrågor saml vissa inköpsadminislraliva uppgifler.

Huvudenheten bör enligl
utredningen organiseras på tre enheter, nämligen enheten för ekonomisk
planering och kontroll, redovisningsenheten och inköpsenhelen.

3.4.10
Organisation för huvudenheten för administrativa frågor

Huvudenheten
för administrativa frågor föreslås svara för verkets övergripande personaladminislraliva
frågor, löne- och avialsfrågor, verkels interna och externa informaiion,
juridiska frågor, frågor om verkets administrativa rationalisering och
utveckling saml konlorsservice.

Huvudenheten föreslås
organiserad på fem enheter, nämligen personal-enheten, tnformalionsenhelen,
juridiska enheten, organisationsenheten och koniorsserviceenheten.

I förhållande lill dagens organisalion
innebär förslagel framför alll all frågor om beredskapsplanläggning samt de trafikala
myndighetsfrågorna överförts till huvudenheten för transport- och
planeringsfrågor. Vidare har revisionsenhelen inordnats direki under generaldirektören.
Till huvudenheten har förts ökade uppgifter avseende samordning av verkels ADB-verk-samhel.

3.5
Vissa särskilda frågor

I prop.
1973:27 och i direktiven lill utredningen har slor vikt lagts vid atl chefens
för flygvapnet (CFV) inflytande blir säkerställt i den nya organisationen.
Detta sammanhänger med det ansvar som enligt instruktionen åvilar CFV i fråga
om flygvapnets beredskap, krigsduglighei och ijänslbarhet i övrigi. Inom ramen
för detla totalansvar är flygtrafiktjänsten en delfunktion som i olika
avseenden är starkt kopplad lill den övriga verksamheten.

Luftfartsverksutredningen
anser alt erforderligt inflytande för CFV i den nya organisationen bör tryggas
genom en överenskommelse mellan luftfartsverket och chefen för flygvapnet,
vari de grundläggande ansvars-och befogenhelsförhållandena vad avser flygtrafikljänslfrågorna
redovisas. Utredningen presenterar förslag till lösningar av vissa
principfrågor som bör regleras i en sådan överenskommelse.

3.5.1 Vissa allm ä nna fr å gor

I prop.
1973:27 har uttryckligen förutsatts all den närmare ulformningen av flygkontrolisystemel,
dess meloder och tekniska system bör utarbetas av luftfartsverket i samråd med
chefen för flygvapnet. Överenskommelsen bör ge uttryck för denna grundläggande
samverkansfråga. Även i övrigt bör frågor av principiell natur rörande
flygtrafiktjänsten behandlas under

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 25

erforderiig
samverkan mellan de båda myndigheterna. Detta gäller t. ex. flygtrafiktjänstens
planering på kort och lång sikt med därvid uppkommande frågor rörande bl. a.
krigsmaktens behov av flygtrafikledningspersonal, möjligheterna atl tillgodose
dessa behov samt principerna för den prioritering som därvid kan behöva komma i
fråga.

Såvitt
gäller bestämmelser för flygtrafiktjänst avseende militär luftfart - bl. a.
reglerade i BEFYL - förulsätls all dessa utfärdas i samråd med CFV.

Till
de frågor av mera allmän natur som också bör regleras i överenskommelsen hör
de speciella krav som måste ställas på den flygirafikledningspersonal som
avses tjänstgöra vid militärt förband. Den nuvarande militära
flygtrafikledningspersonalen med civilmilitär ställning utför i dag vid sidan
av de mera löpande direkta irafikledningsuppgifterna vid förbandel också
uppgifter på krigsbaser och ledningscenlraler vid s. k. tillämpningsövningar
samt uppgifter avseende mobiliseringsplanering. Härtill kommer tjänstgöring i
fredslid i krigsbefaltning enligt krigsorganisationen. Utredningen anser att
flygvapnet även fortsättningsvis skall kunna använda tra-fikledningspersonal
för dylika uppgifter även om personalen komnier alt vara anställd i
luftfartsverket och vara civil. Del bör vara möjligl alt belrakla såväl ijänstgöring
på krigsbas vid tillämpningsövningar som uppgifter rörande niobiliseringsplanering
som led i den dagliga Ijänslen i ATS-organet vid förbandel. För atl
trafikledare vid sådanl organ i fredstid skall kunna tjänstgöra i krigsbefaltning
torde krävas atl vederbörande innehar särskild militär tjänsteställning. Detla
krav kan tillgodoses genom anställning i flygvapnets reserv. Sådan
tjänstgöring skulle i fredstid kunna fullgöras av tra-flkledaren inom ramen för
tjänstgöringsskyldigheten som reservofficer.

Antalet
trafikledare med sådan reservanslällning måste bedömas med utgångspunkt i
krigsorganisationens behov.

Ett
grundläggande krav är alt flygtraflkledningspersonal som kan komma i beröring
med sekrelessbelagd intbrniation skall ha erforderiig skyddsklass. Vidare måsle
för irafikledningspersonal som tjänstgör vid militär enhet all-mäni gälla kravel
på skyldighet all iaktta gällande säkerhets- och ordningsföreskrifter vid förbandel.

Slutligen
bör i en överenskommelse även regleras vissa administrativa frågor avseende bl.
a. personal och ekonomiska mellanhavanden.

3.5.2
Samverkan på central organisationsnivå

I
verkets instruktion bör skrivas in atl en av ledamöterna i styrelsen skall
företräda CFV intressen.

CFV
inflytande i övrigt på central nivå - avseende bl. a. planeringen och utbyggnaden
av flyglrafikledningssystemet - bör tillgodoses primärt på sätt som förutsatts
i prop. 1973:27 genoin alt luftfartsverket till sig knyter den speciella
militära erfarenhetskompetensen, dvs. flygtraflkledare med erfa-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 26

renhet
av militär trafikledning samt militär personal ur flygvapnet.

Behovet
av flygirafikledare med speciell kunskap och erfarenhet av militär flygtrafikledning
och dess resurser bör enligt utredningens mening i initialskedet säkerställas
genom överföring lill luftfartsverket av personal från bl. a. fiygslabens Irafikavdelning.
Av vikt är emellertid alt den här avsedda kompetensen och erfarenheten i rimlig
onifallning successivi fönyas. Elt åtagande från luftfartsverkels sida all
trygga sådan kompelensförnyelse bör kunna ingå i överenskommelsen mellan verket
och flygvapnet.

Som framhållits i
propositionen bör också i luftfartsverkets centrala huvudenhet för flygtrafiktjänslfrågor
ingå erforderlig personal med flygoperaliv erfarenhet. Detla kan lösas genom
att sådan personal av CFV ställs till luftfartsverkels förfogande alt ingå i
verkels organisation för medverkan i sådana ärenden inom flyglafikljänsten som
erfordrar militär kompelens. Tjänstgöringen vid verket förulsätls ske på viss tid,
som i normalfallet bör avse ca tre år. Utredningen bedömer behovet av sådan
personal lill Ire befattningshavare.

1 direktiven till luftfarlsverksulredningen
har slagils fast att CFV måsle bibehålla erforderlig fackkunskap i flyglrafikledningsfrågor.
Ulredningen anser alt detla krav kan tillgodoses genom att flygtrafikledare ur
luftfarlsverkel ställs lill CFV förfogande atl ingå i fiygslabens organisation
för medverkan i sådana ärenden som erfordrar flygtrafikledarkompelens. På molsvarande
säll som föreslås gälla för den militära personalen i luftfartsverket bör dessa
trafikledare tjänstgöra på viss lid, förslagsvis normalt tre år, i flygstaben. Den
föreslagna tjänstgöringen av militär personal i luftfartsverket resp. flyg-trafikledare
i flygslaben bör närmare regleras i överenskommelse mellan parterna. Därvid bör
ocksä slås last att angiven ijänstgöring från merit-synpunkt är likvärdig med
tjänstgöringen inom den egna organisationen.

3.5.3
Samverkan på lokal nivå

Med
hänsyn till flygtraflkledningstjänstens starka teknisk-operativa integration
med den militära flygijänsten, stridsledningen, bastjänsten och tekniska
tjänsten är det nödvändigt att en sammanhållande ledning av verksamheten på
lokal förbandsnivå kan tryggas och atl förbandsorganisationen är så uppbyggd
att den skapar enkla och snabba ordervägar. För ledningen av samordningen av
verksamheten vid förbandel, syftande ytterst lill att skapa krigsdugliga
förband, är förbandschefen ansvarig. Förbandschefen är vidare ansvarig för
flygsäkerheten vad avser flygning med militära flygplan. I verksamheten måste
förbandschefen kunna disponera trafikledningsper-sonalen i den utsträckning och
på det säll som behövs med hänsyn lill förbandets beredskaps-, utbildnings- och
övningsverksamhet. Detta innebär all trafikledningspersonalen behöver
disponeras, förutom för löpande trafikledningsuppgifter enligt de krav som
följer av förbandels normala öv-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 27

ningsverksamhet,
för uppgifter vilka kräver trafikledarkompeiens, bl. a. Ijänstgöring på
krigsbas vid tillämpningsövningar, niobiliseringsplanlägg-ningsuppgifter och
tjänstgöring i krigsbefaltning.

Utredningen
har sell del möjligl att tillgodose dessa krav med en lösning som innebär atl
luftfartsverket ställer trafikledare lill förband.schefens förfogande all ingå
i förbandels organisalion. Förbandschefen lorulsälls i sin lur direki sortera
under chefen för luftfarlsverkets centrala huvudenhet för flygtrafiktjänslfrågor
på motsvarande sätt som gäller för chef för flygtrafikledningsorgan vid civil
anläggning.

Ulredningen
anser det nödvändigt att i en sådan organisatorisk lösning även inom förbandel
tillgodose de krav som för flygtrafikledningstjänslen måste ställas på enkla
kontakt- och ordervägar. Härav följer all ATS-organel vid mililära anläggningar
skall lyda direkt under förbandschefen. Med hänsyn till flyglraflkledningsljänstens
karaktär har utredningen funnit det naturiigt all förutsätta att i den
praktiska verksamheten frågor rörande tjänsten i hög grad delegeras till chefen
för ATS-organet vid förbandet.

1
den överenskommelse som upprättas mellan verkel och CFV bör också närmare anges
arten av den verksamhet för vilken trafikledningspersonalen vid sidan av de
löpande trafikledningsuppgifterna primärt bör kunna användas i samband med ijänstgöring
vid militärl förband.

Överenskommelsen
i denna del bör i princip kunna begränsas lill att avse följande två punkler.

1. Förbandschef disponerar viss irafikledningspersonal
för tjänsteutövning från krigsuppehållsplats samt för ulbildning och
förberedelser för sådana uppgifter liksoni - vad gäller trafikledare med
anställning i flygvapnels reserv - för ijänslgöring i krigsbefallning.

2. Förbandschef disponerar Irafikledningspersonal för sådanl
slabsarbele där flyglrafikledningskompetens erfordras eller som i övrigi har
nära samband med utövandet av flygtrafikledningsfunktionen. Hit räknas även utbildning
av militär personal inom ämnesområden som berör Irafikledningens kompetensområde.

Ulredningen
an.ser all angivna förslag bör gälla ATS-organ vid militära enheter med
undanlag för Östgöta kontrollcentral, ÖKC, som i alla avseenden bör vara
underordnad luftfartsverket. ÖKC är föriagd till flygflottiljen i Norrköping, F
13, och svarar för inflygningskontroll för F 13, Malm-slätt, F 11 Nyköping saml
de civila flygplatserna Norrköping/Kungsängen och Linköping/Saab. Denna
terminalkontroll spelar en central roll också för avvecklingen av den växande civila
Iraflken i området och har redan i dag en nära samverkan med Arianda ACC. Av
samma skäl bör Luleå TCC i alla avseenden vara underordnad lufttarlsverket
senast då kontroll-centralen (ACC-Nord) inrättas i Luleå.

Den
särskilda militära organisatoriska enhet, som vid Arlanda flygplats svarar för
terminal- och inflygningskonlrollljänst för F 16 i Uppsala, F 18

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 28

i
Tullinge och Barkarby flygplats (Svea kontroll), bör upphöra och inordnas i den
civila terminalkonlrollen vid Arlanda. Motsvarande lösning bör genomföras i
fråga om terminalkonlrollen vid F5 Ljungbyhed (Skåne kontroll), vilken inordnas
i terminalkonlrollen vid Slurups flygplats (enligt nuvarande planer år 1978).

Den
organisalion för flygtrafikledningstjänslen vid mililära förband ulredningen
här förordat innebär inle en så långtgående integration som prop. 1973:27 ger
förutsättningar för. Förslaget får därför ses som etl första steg i en
utveckling mol en totalt sammanhållen organisation. I det framlida flyglrafikledningssystemet,
som bygger på en integration av de civila och militära operativa och tekniska
funktionerna, kan endast etl organ ha ansvarel för verksamheten i fråga. De
tekniska och operativa kraven på och förutsättningarna för detta totalt
sammanhållna ansvar utvecklas dock först successivt. En sådan successiv
utveckling kräver därför all de organisatoriska formerna prövas i takl med
förändringarna i verksamhetens krav. En översyn av flygtrafikledningstjänrtens organisalion
vid militära förband bör därför göras inom loppet av en femårsperiod, varvid syftel
bör vara alt klariägga möjligheterna atl uppnå en för flygtrafiktjänsten i dess
helhet enhetlig organisalion. Del bör därvid naluriigen vara luftfartsverkets
och CFV uppgift atl i samråd genomföra översynen.

3.5.4
Personalkonsekvenser

Inom
flygslaben tjänstgör f. n. inom irafikavdelningen totalt ca 23 personer, varav
13 med trafikledarkompeiens. Den personal som i initialskedet bör överföras till
verket uppgår lill tio trafikledare, varav fyra tjänstgörande vid
flygräddningsenheten, RCC. Återstående tre trafikledare innehar tjänster som
enligt flygstabens bedömningar på sikl kan ersättas med militär personal. Flygstaben
önskar behålla nuvarande befattningshavare och avser att vidta lämpliga övergängsvisa
ålgärder härför.

Vissa
uppgifter av nygtrafiktjänslkaraklär måste även fortsättningsvis ligga kvar
inom flygstabens ansvarsområde. Det gäller bl. a. frågor om flygvapnets krigsmässiga
krav på trafikledningsanläggningar och materiel saml frågor om luflrumsorganisalion.
För att handlägga dessa arbetsuppgifter behövs tre trafikledare. Som framgått
av del föregående föreslås behovet tillgodoses genom atl luftfartsverket
ställer dessa trafikledare lill flygsiabens förfogande.

Enligl
statsmakternas beslut med anledning av prop. 1973:27 skall den operativa
driften av den s. k. flygräddningsceniralen överföras till luftfartsverket och
föriäggas lill de nya områdeskonlrollcentralerna. RCC är f. n. förlagd lill
centrala flygledningen, CEFYL, inom flygsiabens lokaler. Denna lokalisering bör
av praktiska och ekonomiska skäl bibehållas tills vidare och i samråd mellan luftfarlsverkel
och CFV prövas bl.a. mot bakgrund

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 29

av
tidsplanen för uppbyggnaden av de nya områdeskonlrollcentralerna. Förändringarna
av flygtrafiktjänstens organisation innebär enligl utredningens beräkningar
alt till luftfartsverket överförs totalt ca 185 tjänster. Härav är ca 20
tjänster f n. inle besalta.

3.5.5
Överföring av teleteknisk materiel från försvarets materielverk

Ulredningen
har också särskilt behandlat vissa frågor i anslutning till överföringen lill luftfarlsverkel
av viss teleteknisk ijänsl från försvarels materielverk (FMV). Utredningen har
därvid dragit upp riktlinjer för arbetsfördelning mellan FMV och
luftfartsverket lill grund för en överenskommelse mellan de båda verken.

Ulredningen
erinrar om att det i enlighet med prop. 1973:27 har beslutals all lill
luftfartsverket skall föras den tekniska tjänsl hos FMV som gäller planering,
projektering, anskaffning och ledning av anläggningsverksamheten för sådana
anläggningar som i fredslid ingår i del integrerade flyg-iraflkledningssystemet
och som inte är specifika för militär flygverksamhet eller krävs för
krigsfunktion i flygbas eller luflförsvarscenlral. Överföringen förutsätts av
praktiska skäl ske i takt med all pågående projekl avslutas. För nya projekl av
gemensam art förutsätts luftfartsverket ta ansvar, såvida inte de militära
kraven är dimensionerande, då ansvarel i stället bör åvila CFV och FMV.

I
fråga om drift och underhåll har i propositionen ullalals all luftfartsverket
bör ges frihet all från företagsekonomiska synpunkter självt avgöra i vilka former
detta bör ske. 1 sammanhanget framhålls del som naturligt all samråd sker med FMV
angående materiel som utnyttjas gemensamt med krigsmaklen.

Utredningen
föreslår alt berörd utrustning fördelas mellan FMV och luftfartsverket enligt
följande.

1. För befintlig utrustning
nu tillhörande krigsmakten samt i PUFYL'

ingående utrustning, som på CFV uppdrag projekterats och anskaffats av

FMV och som enbart eller priniärt används för flygtrafikledningstjänsl, bör

FMV även i fortsättningen ha förvaltningsansvar. FMV bör därvid svara

för kompletteringar, modifieringar, underhåll och drifl.

Luftfartsverket
bör därvid sluta någon form av hyresavtal med FMV, vari regleras såväl
luftfartsverkets operativa krav på tillgänglighet och standard som ekonomiska
frågor.

2. För
militär utrustning, som främsl är lill för annan verksamhet än

flygtrafikledningstjänsl eller har väsentlig funktion i krigsorganisationen,

bör FMV även i fortsättningen ha förvaltningsansvar.

Luftfartsverket
har atl på denna utrustning ställa flyglrafikledningssys-temels operativa krav
på tillgänglighet och standard.

'Plan
för utbyggnad av flygtrafikledningsijänsten inom krigsmakten.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 30

3.
För befintlig utrustning, som
tillkommit förden civila luftfartens behov och endasl i ringa uisträckning
används av militära flygplan, bör även i fortsättningen luftfarlsverkel svara
för kompletteringar, modifieringar, underhåll och drift. Detsamma bör gälla
för nyanskaffning av framlida utrustning av denna art.

4. För i framliden tillkommande utrustning, som i
fredstid enbart eller primärt skall användas för flygtraflkledningsljänst, bör
luftfartsverket ha förvaltningsansvar och således svara för såväl anskaffning
som underhåll.

För
flygplalskonlroller och terminalkonlroller på militära flygplalser förutsätts
all fortifikationsförvaltningen uppför och förvaltar byggnader och kraftförsörjning,
medan luftfarlsverkel fastställer lokalprogram och operativa krav på dessa
lokaler. 1 ekonomiskt häiiseende är luftfartsverket alt betrakta som hyresgäst
i lokalerna.

Den
föreslagna fördelningen av arbetsuppgifter mellan FMV och luftfartsverket
innebär en viss minskning i omfattningen av FMV arbetsuppgifter inom del
teletekniska området molsvarande ett fåtal personår. Ifrågavarande
arbetsuppgifter är f. n. fördelade på ell stort anlal befattningshavare inom
organisationen. En reduktion av FMV personal i anledning av den något minskade arbetsvolymen
lorde därför kunna realiseras först genom en omfördelning av arbetsuppgifter i
organisationen.

Såvitt
gäller luftfartsverkets behov av resurser för ifrågavarande arbetsuppgifter bör
verkel självt göra bedömningar i samband med uppbyggandet av verkets
organisation för den teletekniska ijänslen.

3.5.6
Vissa konsek\'enser av överflyllnlngcn av den teletekniska ijänslen från televerket

Överföringen
till luftfartsverket från televerket av den teletekniska tjänsten omfatiar i
första hand den verksamhet avseende planering, projektering och anskaffning som
f. n. är samlad i luftfarisradiokontoret. Anlalel ijänster vid kontoret uppgår f.
n. lill 66. Ulredningen har inte funnit anledning, mot bakgrundavalt
verksamhetsinriktningen inle förändrats, alt nu närmare pröva personaldimensioneringen
och förulsälter därför att tjänsterna överförs lill luftfartsverket.

Anläggningsverksamheten
- eller montageverksamheten - avseende den teletekniska tjänsten ombesörjs av
annan organisatorisk enhet inom leleverkel, nämligen byggnadsavdelningen. Montagearbeiet
är en viktig länk i den verksamhet som leder fram till idrifttagande av de
teletekniska utrustningarna. Frågan om i vilken omfattning luftfartsverket bör
hålla sig med egna resurser för montagearbelel bör bedömas utifrån
företagsekonomiska utgångspunkter, varvid också bör beaktas den lösning som
luftfartsverket kan komma atl välja i fråga om lämpligaste organisatoriska
form för drift- och underhållstjänsten.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 31

3.5.7
Frågan om lokalisering till Stump av viss personal I cenlralföiyaltnlngen

1
prop. 1973:27 uttalades atl för att i del fortsatta syslemuppbyggnads-arbelel
ta lill vara möjligheterna atl mera direkt utnyttja den kunskap och erfarenhet
som finns företrädd hos personalen i ACC, TCC och flygtrafikledarskolan det
eventuellt kunde vara motiverat atl i Slurup stationera ell begränsat anlal
befattningshavare från huvudenheten. Frågan logs också upp i direktiven lill ulredningen.

Den
successiva utvecklingen av flygkonlrollsysteniet gör det enligt utredningens
mening inte praktiskt möjligl eller lämpligl att nu föranstalta om någon staiionering
av viss personal från cenlralförvallningen lill Slurup. All luftfartsverket lar
lill vara den operativa personalens erfarenheter och kunnande i det fortsatta sysiemuppbyggnadsarbelet
är angeläget. Del bör dock även kunna ske på annat sätt än genom staiionering
av personal till Slurup, t. ex. genom att den operativa personalen deltar i
projektgrupper och genom andra former för ålermalning av erfarenheter från
utvecklingsarbetet. Under överskådlig tid lorde nämligen tillgång på kunnig
operativ personal, väl förtrogen med den praktiska verksamheten, för cenlralförvall-ningens
utvecklingsarbete även finnas på annal håll än i Slurup, exempelvis i ÖKC och Arianda
ATS-organ.

3.5.8
Överförande av flyglrafikledningsljänslen till krigsmaklen vid beredskaps-och krigsilllsiänd

Ansvarel
för flyglrafikledningsljänslen kommer enligt vad som förutsatts i prop. 1973:27
att överföras till krigsmakten vid allmän mobilisering eller annan tidpunkt som
Kungl. Maj:i anger. Denna förutsätining gäller också under nuvarande
organisatoriska förhållanden, varvid frågorna regleras i en preliminär
överenskommelse mellan överbefälhavaren och luftfartsverket.

På
uppdrag av överbefälhavaren utreder f n. chefen för flygvapnel de frågor som
sammanhänger med övergång till krigsorganisation m. m. Ulredningen har
informerats om del pågående arbetet och de huvudproblem som aktualiserats i
samband därmed. Härvid har utredningen funnil atl frågorna inle är av sådan
natur att de i avgörande grad påverkar den organisatoriska lösning för
flygtrafiktjänsten som utredningen förordat. Med hänsyn härtill och lill atl
frågorna ännu inle slutbehandlats på militär sida har utredningen inte funnit
anledning att lämna egna förslag härvidlag.

3.6
Genomförande

Genomförandet
av den nya organisationen bör anpassas till den lidsgräns som sätts av beslutad
utflyttning av verkets centralförvalining till Norrköping i november 1976.
Utredningen har därför bedömt atl den nya or-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 32

ganisationen
bör successivt genomföras med början under andra halvåret 1975, dock senast den
1 januari 1976. 1 ell första skede bör den nya organisationen byggas upp för
den centrala förvaltningen och för de verksamheter som f. n. ankommer på
nuvarande civila lokala/regionala organ. Häri inräknas även de funktioner som
överförs från televerket. Ett andra skede bör avse överföringen av flygtrafikledningstjänslen
från försvaret -såväl på central som lokal nivå - och den teletekniska tjänsten
från FMV. Denna överföring bör ske per den 1 juli 1976.

4
Remissyttrandena

Den
föreslagna organisationsstrukturen i stort och de principiella synsätten lill
grund härför har tillstyrkts av televerket, luftfarlsverkel, chefen för
luftfartsinspektionen, statskontoret, riksrevisionsverket och Svensk pl-lotförening.
Delta lorde också gälla TCO-S, som förklarat sig ha varil representerade i
utredningsarbetet och därför begränsar sitt yttrande till vissa personalfrågor.
Såvitt gäller fackmässiga frågor om flygtraflkledningens organisalion
förklarar sig TCO-S i alll väsentligt dela de uppfattningar som framförts av
Svenska flyglrafikledareföreningen i särskilt yttrande.

Organisationens
horisontella indelning på central nivå i de föreslagna sex avdelningarna har
tillstyrkts av televerket, luftfartsverket, chefen för luftfartsinspektionen,
statskontoret och riksrevisionsverkel. Härvid har den nyinrättade transport- och
planeringsavdelningen rönt särskilt intresse.

Luftfartsverket
framhåller alt den civila luftfartens ökningstakt, jämfört med tidigare
förhållanden, kommer all bli lägre på grund av att det reguljära linjenätet blivit
alltmera fullständigt utbyggt, atl flygels penetration i yl-transportmedlens
traditionella marknad på många sträckor nått maximal omfattning samt alt
kostnadsrelationerna mellan flyg och andra transportmedel inle komnier att
visa lika gynnsam utveckling i framliden som i del förflutna. Utan en
insiktsfull och noggrann planering av flygtransportsystemets framtida
utveckling ökar riskerna för felinvesteringar, vilka inle lika snabbt som
tidigare kan korrigeras lack vare trafikökningen.

Riksrevisionsverkel
anser att på denna huvudenhet bör åläggas ansvarel för planering av flyglransporisektorns
utveckling med inriktning på atl aktivt påverka sektorn. Enligl
riksrevisionsverkets mening bör planeringsenhetens arbetsuppgifter bl. a.
inriktas på att utarbeta planer, syftande till atl förändra flygtransportseklorn
på säll som luftfarlsverkel bedömer önskvärt för alt statsmakternas intentioner
på detta område skall fullföljas. Vidare bör bl. a. riktlinjer och mål för
luftfartsverkets verksamhet utarbetas så att den konsekvent utformas med tanke
på alt flyglransporlsektorn utvecklas gynnsamt. Till den externa planeringen
hör enligl riksrevisionsverket också den långsiktiga (strategiska)
marknadsplaneringen och marknadsföringen. Frågor inom delta arbetsområde är bl.a.
atl utreda effekterna av informaiion lill

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 33

och
påverkan på flygtransporlsysleniets intressenter samt att föreslå och planera
aktiviteter sammanhängande med dessa problemområden.

Även
kommunförbundet understryker viklen av atl den långsiktiga planeringen rörande
luftfartssektorns utveckling ägnas särskild uppmärksamhet. Detta är till
fördel för såväl luftfartsverket som övriga intressenter, bl.a. kommunerna.
Kommunförbundet lar dock inte upp den organisatoriska placeringen av
funktionen.

Svenska
flyglrafikledareföreningen ifrågasätter öm inte arbetsuppgifterna kan
organiseras inom t. ex. administrativa avdelningen eller inordnas'under en
särskild stabsfunktion.

Inrättandet
av iransport- och planeringsavdelningen har avstyrkts av SAS/LIN. SAS/LIN är av
den uppfattningen att transporlförsörjningsfrå-gorna är av så direkt politisk
natur alt de - i den mån de inte avgörs av riksdagen - bör behandlas inom
kommunikationsdepartementet i intim samverkan med de berörda flygföretagen.

Synpunkter
på övriga avdelningar har i allmänhet tagit sikte på arbetsfördelningen
enheterna emellan. Dessa frågor behandlas i del följande under SärskiU avsnitt.

Etl par remissinstanser
har föreslagit inrättande av ytterligare en huvudenhet. Sålunda anser siatens
personalnämnd (S?'\

Siaisansiälldas
förbund framhåller alt den organisation som nu skall fastställas för luftfarlsverkel
sannolikl kommer atl beslå in på 1980-lalet, och under de närmaste åren kommer
antalet sysselsatta inom verket alt öka väsentligt. Av dessa skäl vill
förbundet föreslå alt en särskild huvudenhet bildas för de
personaladministrativa frågorna.

Frågan
om personalenhelens ställning i organisationen berörs också av luftfartsverket.
Verket förklarar sig ha förståelse för de synpunkter som innebär all de personaladminislraliva
frågorna bör renodlas lill en huvudenhet men anser all slor viki också måste
fästas vid det samband som råder mellan PA-funktionen, AR-funktionen och den
interna informationsfunktionen. Detta samband gör det önskvärt atl funktionerna
om möjligt ingår i samma organisatoriska gruppering varigenom, enligl verkets
mening, miljö och förutsättningar blir gynnsamma för PA-funklionens möjligheler
all verka och

3 Riksdagen 175. I saml. Nr 81

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 34

vidareutvecklas.

Frågan
berörs också av SACO/SR, som betonar det värdefulla i alt AR-enheten och personalenhelen
hålls ihop.

Den
av luftfartsverksulredningen föreslagna arbelsfördelningen mellan huvudenheterna
på central nivå har föranlett närmare kommentarer från några reinissinslanser.

Den
teletekniska tjänsten, som av utredningen förts lill huvudenheten för
flygtrafiktjänsten, anser SACO/SR i stället bör föras lill huvudenhelen för flygplaisijänsi.
SACO/SR menar att utredningen inte beaktat den tekniska utvecklingen på
området, vilken i hög grad kommer au beröra flygplatssidan, i synnerhet vad
gäller passagerarbehandlingen.

Luftfartsverket
anser atl de statistikfrågor avseende flygtransporlsystemel som utredningen
fört lill transport- och planeringsavdelningen i stället bör ankomma på
ekonomiavdelningen där f. n. finns ett slatistikkonlor. Ul-redningens förslag
alt lill den adminislraliva avdelningen föra frågor om samordning av ADB-verksamhelen
inom verkel m. m. anser verkel inle ulan närmare analyser av sambanden mellan AR-arbetet
och övriga funktioner kunna läggas till grund för beslut. Den sistnämnda
frågan tas upp också av statskoniorei, som emellertid ansluter sig till
utredningens förslag och konstaterar all systemutveckling avseende ADB för t.
ex. slalislikpro-duktion och adminislraliva tillämpningar lämpligen lorde kunna
förläggas lill huvudenheten för administrativa frågor och vara ett serviceorgan
mot övriga enheter i verket.

Siaiskontorei,
som ställer sig positivt lill inrättande av iransport- och pla-neringshuvudenhelen
med av utredningen föreslagna arbeisuppgifler, anför dock alt det möjligen kan
övervägas all förlägga försvars- och beredskapsfrågorna, liksoni de trafikala
myndighetsfunktionerna, lill ekonomihuvudenheten eller den administrativa huvudenhelen.

I
konsekvens med uppfattningen atl transport- och planeringshuvuden-helen inte
bör inrättas och vissa arbetsuppgifter läggas på kommunikations-departetnentel
och flygföretagen anser SAS/LIN atl resterande arbetsuppgifter bör läggas på
den administrativa huvudenheten.

I
fråga om organisationen på lokal/regional nivå föreslår
luftfartsverksutredningen vissa ändringar jämfört med nuvarande förhållanden.
Såvitt gäller flygplatsljänsten föreslås sålunda atl nuvarande regionala nivå
- flygplalsförvaltningarna - slopas och alt de lokala flygplatserna slällsdireki
underchefen förhuvudenhelen.Förslageitillsiyrks i princip eller lämnas ulan
erinran av chefen for luflfarlsinspekiionen, statskoniorei, riksrevisionsverkel,
SACO/SR och SAS/LIN.

Chefen för lufifartsinspektionen
finner motiv för en dylik organisationslösning bl. a. i flygsäkerhetens krav.
Inom alll flygsäkerhelsarbele ingår som en väsentlig princip att
ansvarsförhållandena för alla de funktioner som i något avseende har relevans
för flygsäkerheten skall vara otvetydigt fastlagda och dokumenterade. I fråga
om driften av flygplatser återspeglas delta

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 35

synsätt
i beslämmelser för civil luftfart, BCL-F 3, genoni all elt preciserat ansvar i
en rad frågor lagts på flygplatschefen. I luftfartsverkels nuvarande organisation
kan emellertid de lokala flygplalscheferna - med hänsyn till förekomsten av den
regionala beslutsnivån - inte anses ha alla de beslutsbefogenheter som
förutsätts för ett ansvarstagande jämlikt BCL-F 3. Delta är olillfredssiällande
och luftfartsinspeklionen anser del därför angeläget alt beslul snarasl fallas
i enlighet med luftfartsverksulredningens förslag.

Staiskoniorei
ansluter sig till utredningens tankegångar men rekommenderar att man vid
omorganisationen ingående studerar de konsekvenser som avskaffandet av flygplalsförvaltningarna
och decentraliseringen av arbetsuppgifter för med sig ur personalhänseende.

Riksrevisionsverkel,
som pekar på atl utnyttjandet av gemensamma resurser kan inverka menligt på
den självständighet för mindre flygplatser som utredningen eftersträvat, har
dock inga principiella invändningar mot utredningens förslag och ställer sig
därför positivt till förslagel. Riksrevisionsverket vill dock peka på att elt
genomförande av förslaget förulsätier dels elt väl fungerande ekononiiadniinislralivi
slyrsysiem, dels en fast ordning för gemensamt resursutnyttjande på lokal
nivå, dels också att personalresurserna på lokal nivå inte behöver förstärkas
med anledning av de ökade arbetsuppgifterna.

Resursfrågorna
berörs också av SACO/SR och SAS/LIN.

Luflfarlsverkei
anser det nödvändigt atl närmare utreda konsekvenserna av elt slopande av den
regionala nivån innan något beslul fattas och atl under tiden gå fram på etl
mera pragmatiskt sätt. Luftfartsverket avser atl decentralisera arbetsuppgifter
och delegera befogenheter och ansvar som i dag vilar på förvaltningscheferna lil!
resp. flygpiaischefer i all den utsträckning som vid närmare utredning och
samråd med berörd personal kan visa sig praktiskt och ekonomiskt lämpligt och i
övrigt ägnat alt befrämja utvecklande av initiativ och ansvarskännande hos
berörd personal. Resultatet av dessa överväganden behöver inte nödvändigtvis bli
att den regionala nivån i beslutshänseende hell försvinner och alt alla
flygplatser blir direkt underställda chefen för flygplaisavdelningen.

Invändningarna
från resurssynpunkt mot utredningens förslag tas särskilt upp av chefen för luflfarlsinspekiionen,
vilken enligl vad som. rranigålt av det föregående ställer sig positiv lill
förslaget. Chefen för luftfartsinspektionen finner atl del bör vara fullt möjligl
all genoniföra utredningens förslag ulan all detta loialt setl behöver medföra
behov av resursförstärkningar i organisationen. De lokala flygplalscheferna kan
och bör ges befogenheter och ansvar alt direkt under verksamhetsgrenschefen för
flygplalstjänsien fatta alla operativa beslut rörande flygplatsen med frihet atl
anskaffa och disponera resurser inom fastställd budget. Cheferna för de mindre
flygplatserna, som i dag sorlerar under norra och östra flygplalsförvaltningarna,
bör emellertid med avseende på administrativa stödfunktioner och vissa tekniska
specialistfunklioner repliera på de resurser som i dag flnns vid

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 36

Bromma
och Umeå flygplatser och som bör bibehållas och lyda under cheferna för de
båda sistnämnda flygplatserna. Det kan därvid vara praktiskt att dessa chefer
ges befogenheter atl fatta formella beslul i vissa ärendelyper av administraliv
karaktär på grundval av ställningslagande i sakfrågorna av lokal flygplalschef.

KSAK
avslyrker förändringen som enligl föreningens uppfattning leder till en stark
koncentration lill den centrala förvaltningen av de ärenden som berör
verksamheten på flygplatserna.

Svensk
pilotförening, som allmänt tillstyrkt utredningens förslag, pekar på atl en delegering
av ansvaret till lokal nivå, när det gäller flygplatsljänsten, inom vissa
områden fordrar starka cenlralslyrda direktiv. Elt sådanl område är skyddet mot
kapning och sabotage.

Såvitt
gäller den lokala flygplatsorganisalionen har ulredningen framfört, att det bör
övervägas om inle luftfartsverkets förvallning av dess tillhöriga faslig heter vid
militär flygplats i vissa fall kunde övertas av militär fastighelsförvaltningsorganisation.
Förslagel tillstyrks av förilfikalionsföivallnlngen och försvarels raiionallseringslnslllul.
Överbefälhavaren kan inte nu ta slällning i frågan eftersom den lokala organisationen
för fortifikations- och byggnadsförvaltningen ännu inte är fastställd av statsmakterna.

1
fråga 0111 flygtrafiktjänstens organisation föreslår luftfartsverksulredningen
alt nuvarande regionala organisatoriska mellannivå, dvs. chefen för flyg-informalionsregionen,
C FIR, slopas och atl de lokala flyglrafikled-ningsorganen ställs direki under
chefen för huvudenhelen. Förslaget tillstyrks eller lämnas ulan erinran av
luftfartsverket, chefen for luftfarlsinspeklionen, statskoniorei. SACO/SR,
SAS/LIN saml Svenska flyglrafikledareföreningen. De speciella frågor som avser
nuvarande militära ATS-organs organisatoriska placering behandlas för sig i det
följande under särskilt avsnitt.

Med
den angivna organisationslösningen kommer på lokal nivå nuvarande gemensamma
flygplatsorganisation atl ersättas med två organisationer för flygplats- resp. flygtraflkljänslen.
De samordningsproblem som uppkommer därvid las upp av några remissinstanser. Siaiskontoret
anser all de konsekvenser som förslagel får för den lokala räddningstjänsten
inte harblivit tillräckligt belysta i utredningen. Svensk piloiföreiiliig anser
att klara direktiv beträffande samordningen på del lokala planet måsle gälla,
framför allt avseende mätning av bromsvärden, bankonditioner etc, vilka
uppgifter utförs av flygplatsljänsten och skall rapporteras lill och behandlas
av flygtrafiktjänsten.

Luftfarlsverksulredningen
har behandlat vissa adminislraliva funktioner, vilka utredningen anser vara av
särskild betydelse för organisationens möjligheter all fungera, nämligen
planering, ekonomiadministration och per-sonaladniinistration.

Vad
utredningen anförl om uppbyggnaden av luftfartsverkels

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 37

planeringssystem
godtas i sina huvuddrag av luflfarlsverkei, chefen för luftfarlsinspeklionen
och Svenska jlygtraflkledareförenlngen, som emellertid anför synpunkter på den
närmare fördelningen av planeringsansvaret inom organisationen. Också riksrevisionsverkel
framhåller alt man med tillfredsställelse noterar den vikt ulredningen tillmält
planeringsfunklionen i sitt organisalionsförslag. Riksrevisionsverkel tar också
upp rollfördelningen i planeringsarbetet och framhåller bl. a. att såvitt
gäller den interna verksplaneringen denna bör hanteras av resp. berörd enhet
inom organisationen och sammanställas av ekonomienheten som underlag för det
slutliga av-görandel.

Liknande
synpunkler på planeringens olika syften och därvid bl. a. ekonomienhetens roll
i den interna verksamhetsplaneringen framför även lufi-fartsverket och chefen
for lufiforisinspekiionen. Överbefälhavaren och Svenska flyglrafikledareföreningen
finner uppgiftsfördelningen mellan transport- och planeringsenhelen och övriga
huvudenheter oklar.

1 anslutning till vad luftfarlsverksulredningen
anfört om det ekonomiad-niinislraliva systemet lar några remissinstanser upp
frågan om möjligheten all lägga ul elt ökal ekonomiskt ansvar i organisationen.
Liiftfarisverkets förklarar sig dela vad utredningen framfört i denna del. Såvitt
gäller de ekonomiska mål som kan komma till användning pekar verkel på
betydelsen av alt arbeta med mål som uttrycker produktivitet och effektivitet.
Också riksrevisionsverkel, som tolkar utredningens uttalande som att
luftfartsverkels organisationsenheters verksamhet skall styras via ekonomiska
resultatmål och med hjälp av ell väl utvecklat budget- och uppföljningssystem,
har iniel all invända mol elt sådant ekononiiadniinislralivi slyrsysiem.

SAS/L/N
förklarar alt endast genoni etl ökal ekonomiskt ansvar kostnadsmedvetenhet kan
komma all genomsyra hela organisationen. Utläggningen av kostnadsansvar på de olika
delarna i organisationen får dock inle ske på sådant säu atl behov av nya
befattningshavare uppstår.

Utredningens
uttalanden om det p e r s o n a 1 a d m i n i s t r a t i v a arbetets
principiella inriktning i organisationen, bl. a. dess spridning i organisationen,
vinner uttryckligt gillande hos luftfarlsverkel. statens personalnämnd och TCO-S.
TCO-S framhåller all med den föreslagna organisationen och det därmed förenade
rollspelet uppfylls ur organisationens synpunkt väsentliga krav vad gäller den personaladminislraliva
funktionen. TCO-S menar emellertid att ett säkerställande av personalinflylande
utgör en förutsättning föratl personalfunktionen i dess policyskapande roll
får genomslag inom hela luftfartsverket.

Sålunda föreslås alt
frågor om lillsäiining av tjänst, besvärsärenden i personaladminislraliva
frågor, omplacering av personal saml uppsägning av personal beslutas i verkels
centrala företagsnämnd, lämpligen i form av att ett särskilt personaladministrativt
utskott till denn:i inrättas. På motsvarande sätt skulle den beslutsbefogenhet
som tillkommer lokala förvalt-

4 Hiksda.i;i'n l')75. I saml. Nr 81

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 38

ningschefer
i personaladminislraliva ärenden, utövas av den lokala företagsnämnden eller utskoii
till denna.' Del bör uppdras åt luftfartsverket atl inkomma till regeringen med
förslag till preciseringar av hur inflytande-organen skall fungera.

1 sammanhanget lar TCO-S
också upp ulbildningsfunktionen och understryker därvid viklen av alt del sker
en rejäl upprustning av utbildningsfunktionen för personal med arbetsuppgifter
inom markljänstorgani-saiionen såsom lerminalljänst, räddningstjänst och
teknisk tjänst. Del bör allvariigt prövas om inle underiag föreligger för all
etablera en skola, där ju även utanför verket stående förelag kan utgöra
avnämare.

Personalinflylandefrågorna
tas också upp av SACO/SR, som förutsätter att luftfartsverket i samband med
omorganisationen skall initiera utformningen av lösningar till ökal
personalinflytande.

Svenska
flygtrafkledareföreningen anser atl personalen bör försäkras inflytande/medverkan
genom representation i styrelsen, representation i direktionen, representation
vid exempelvis chefens för huvudenhelen "rådgivande" sammanträden
med sina sektionschefer i ärenden rörande avdelningens verksamhet saml, vid
lokala enheter, samrådsräll i personal- och verksanihelsplaneringsfrågor.
Föreningen tar också upp frågor om förelagsnämndsverksamhelen. I anslutning
härtill framhåller man atl del bör tillskapas en funktion inom vissa
förelagsnämnder avsedda för beredning av personal- och tillsättningsärenden.
Vid tillsättningsärenden skall representant ur aktuellt kompetensområde delta.

Luftfarlsverksulredningen
har också i enlighei med sina direktiv lagil upp vissa frågor rörande chefen för
luftfartsinspeklionen självständiga ansvar, i flygsäkerhetsfrågor, bl. a.
såvitt avser dennes möjligheter alt besluta om att föra fråga om brott mol
flygsäkerhets-föreskrifter till ålalsprövning.

Liiftfartsverket
och chefen för luftfartsinspektionen ansluter sig till utredningens synpunkler.
Verkel har utvecklat sin syn på handläggningsordningen i en till yltrandel
fogad promemoria.

SACO/SR släller sig
tveksam till förslaget och anser att nuvarande ordning bör beslå, dvs. atl
verkels ombudsman skall vara föredragande i disciplinärenden. Disciplinärenden
bör enligl organisationens mening faen enhetlig juridisk och objektiv
bedömning. Chefen för luftfartsinspeklionen måsle anses ha etl starkl intresse
alt reagera mol varje brott mol säkerhetsföreskrifterna och denne företräder
därigenom ell partsintresse. Ur personalens synvinkel måste givetvis en
objektiv bedömning vara elt krav.

Svenska
flyglrafikledareföreningen flnner inte ändringen motiverad. Mot bakgrund av
verksledningens gängse befogenheter beträffande disciplinära ålgärder bör
särskild ändring inle föreskrivas.

Några
remissorgan tar också upp frågor rörande inriktningen av luftfarts-inspektionens
verksamhet liksom finansieringen av dess verksamhet.

Med
utgångspunkt i sina direktiv har ulredningen övervägl ell anlal frå-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 39

geställningar
som aktualiseras av den av stalsmaklerna redan beslutade i n -legrationen av nuvarande
civila och mililära flygtrafikledningsorganisationer.

Såvitt
gäller frågan om försvarets myndigheters inflytan-d e i den integrerade flygtrafiktjänstorganisationen
tar överbefälhavaren upp som en allmän utgångspunkt för sina redovisade
synpunkter de specifika problem som sammanhänger med de försvarsmakten åvilande
beredskapsuppgifterna och förberedelserna för uppgifter i krig. Överbefälhavaren
anser alt ulredningen på elt olillfredssiällande sätt redovisat de organisatoriska
konsekvenserna av den beslutade integrationen men kan godta den föreslagna
organisationsstrukturen med de preciseringar av lydnadsförhållanden som
betingas av det ansvar som åvilar försvarets myndigheter. Beredskapsuppgifterna
i fred och förberedelser för uppgifter i krig måste enligl överbefälhavaren
kunna fullgöras i samma utsträckning som nu. Flygtrafikledningens organisation
i fred måsle därför vara så utformad och ha sådana lydnadsförhållanden att den
är lätt omställbar lill krigsorganisation och atl den kan lösa de flygtrafikledningsuppgifter
som tillkommer vid en höjd beredskap vid flygförbanden i fred. Mililära
operativa chefer måste därför i fred - inom ramen för sill ansvar - kunna ge
erforderliga anvisningar rörande uppgifter och personalulnylljande vid
beredskap, krigs- och nio-biliseringsförberedelser samt operativa order till de
organisationsenheter inom flygtraflkljänslen som är underställda dessa i krig.
Överbefälhavaren föreslår att ansvarsfördelningen regleras så att de militära
operativa cheferna och chefen för flygvapnet i resp. instruktion ges erforderiig
anvisnings- och direktivrätl gentemot luftfartsverket i dessa frågor.

Frågan
om övergång från freds- till krigsorganisation berörs också av försvarets rationaliserlngslnsiiiui.
En bedömning utifrån instiluiels allmänna kännedom om de organisatoriska förulsältningarna
talar för att kraven på en snabb och smidig övergång till krigsorganisationen
kan tillgodoses i den föreslagna organisationen. En förutsättning är dock att
personalrekrytering m. ni. sker med utgångspunkt i de beredskapskrav som ställs
pä organisationen.

I
fråga om den överenskommelse som enligl utredningens förslag bör iräffas mellan
luftfartsverket och chefen för flygvapnel för att trygga erforderiig samverkan
framhåller överbefälhavaren all överenskommelsen måste grundas på förhållandet att
övergripande militära krav måste ställas på flygtrafiktjänsten och
luftfartsverkels organisation. Chefen för flygvapnel måste, som försvarsmaktens
företrädare för flygtrafiktjänsten, tillförsäkras inflytande över beslut .som
berör dennes ansvarsområde i fråga om organisation, utrustning, personal och
utbildning.

Luftfartsverksutredningens
förslag vad giiller förstärkning av luftfartsverket med militär personal ur flygvapnet
att ingå i verkets organisation biträds av överbefälhavaren, som dock inte vill
ta ställning i an-talsfrågan. Denna föreslås närmare penetreras i samband med
utformning

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 40

av detaljorganisalion och uppgifter och senare kunna
prövas med hänsyn till vunna erfarenheter. Liknande synpunkter framförs av
försvarels railo-nallseringsinstltui. Motsvarande synpunkter framförs av de
båda remissin-.stanserna vad gäller utredningens förslug i fråga om flygirafi kledare
i tjänstgöring vid flygslaben.

Svenskaflygtrajikledareföreiilngen ifrågasätter chefens
för flygvapnel behov av att ha ofllcerskompetens företrädd vid luftfartsverket.

Försvarels rationaliseringsinstliui lar upp mililärassisienlens
roll och menar alt denne bör ges vidgade uppgifter och befogenheter. Del synes
lämpligt att han permanent ingår i luftfartsverkels direktion.

Utredningens
förslag i fråga om del lokala flyglrafikledningsorgan e t s slällning vid
militär enhet, som förutsatts gälla under en försöksperiod, tillstyrks av luflfarlsverkei,
chefen för luflfarlsinspekiionen, siaiskontoret och Svenska flygtrajikledareföreiilngen.
Luftfartsverket utgår ifrån alt den föreslagna organisationslösningen inte
kommer all medföra ingripanden från förbandschefens sida i flyglrafikledniiigsijänslens
fack-niässiga utövande och atl - oavsett de formella lydnadsförhållandena -öppna
kontaktvägar kun hållus mellan luftfartsverket och dess ATS-personal på
militära fiygplulser.

Liknande synpunkler framförs också av chefen for luflfarlsinspekiionen,
som härutöver tillägger ull ordningen inle hindrar att militär chef via trafikledaren
kan fi-aniföru sinu order lill mililäru flygförare, så länge den behörige iruflkledaren
genom meddelade färdtillstånd säkerställer stadgad .separation till undru
luftfartyg.

Siaiskontoret har förståelse för atl en avvikelse från grundprincipen
om det lokala ATS-organets ställning gentemot huvudenheten övergångsvis kun vura
befogad men anser, ull mun senast inom den föreslugna femårsperioden bör uppnå
den enhetlighet för flygtrafiktjänsten, som utgör konsekvensen av en lotul
inordning under luftlurtsverkel.

Svenska flyglrafikledareföreningen
kan som organisalorisk principlösning inle acceptera en unnorlunda organisation
för irafikledning vid militär anläggning än den som ullniänt uvses gälla för
förhållandet mellan lokul chef och huvudenhetens chef. Förbundschefens behov uv
påverkun kan tillgodoses genom direklivräu i de frågor som utredningen angivit.
Föreningen ur emellertid tveksum om allu övergångsfrågor hinner lösus på elt tillfredssiällande
sätt. För utt erhållu en lugnure iniegreringsfas kan därför den tö-reslugnu orgunisationsformen
godtas under en övergångstid. Ett villkor härför ur utt irufikledningen orguniseras
direkt under förbandschefen utun niel-lunliggunde nivåer.

Även överbefälhavaren och försvarels raiionaliseringslnsiltui
tillslyrker utredningens förslug. De bådu remissinstanserna unser dock att det
lokulu ATS-organet bör inordnus under f 1 y g c h e fe n i den s. k.
flygenheten vid förbundet.

Överhcfälhavaren motsäller sig alt nu tidsmässigt fastslå
en översyn

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 41

UV den lokulu orgunisutionen. Översyn av organisulionen måsle
kunna ske i takt med vunna erfarenheter på såväl civil som militär sida samt
med beaktande av torändringar inom försvarsmuktens freds- och krigsorguni-sation.

Försvarels raiionallseringslnstiiui finner för sin del atl
om påtagliga skäl härför föreligger, en allmän uppföljning av orgunisutionen
bör kunnu komma till stånd. Orgunisationens ändamålsenlighet i bl. u.
effektivitets- och kost-nudshänseende såväl på central som lokul nivå bör
härvid kunna prövas.

Ulredningen huruvsell ull den föreslagnu organisulionen börgällusumlliga
konirollorgan vid mililäru enheter utom Östgöta ter mina Ikon-l r o 11, Ö K C
och - på sikl -Luleå lerminalkonlroll. Förslugel tillstyrks uv chefen for luflfarlsinspekiionen.

Svenska llygiraflkledareföreningen unser, i konsekvens med
sill slällnings-luguntle lill en övergångsvis lösning enligl utredningens
modell förde övriga flyglrufikledningsorgunen vid mililär enhet, att även ÖKC
under en övergångsperiod bör kunnu sorteru under förbandschefen. Skulle ändå fusiläggas
ett avsteg från principen, vilkel ulredningen gjort, måste jämväl flygplatskontrollen
vid F 13 innefattas.

Överbefälhavaren och försvarels ratlonaliseringslnsiiiut
avvisar förslagel. Överbetälhuvuren frumhåller utt ÖKC är uppbyggd och
huvudsakligen di-mensionerud för utt den militära flygverksamheten i området
skall kunna bedrivas rationellt och med säkerhet. Den löpande irufikledningslekniska
samverkan mellan ÖKC och ACC Arianda avviker inte principiellt från förhållundet
mellan övrigu mililäru lerminulkonlroller och ACC. Utredningens förslug skulle
försvåra det samulnyttjunde uv personal mellan oliku ATS-ftmktioner inom östgötaoinrådel
som i dug sker. ÖKC föreslås därför ingå i flottiljorgunisutionen (F 13) i
likhet med övriga ATS-organ vid mililära förbund. För detiu tulur även
betydelsen uv personalens sumhörighelskänsla med förbundet.

Överbefälhavaren,
försvarels roilonaliseiingslnsillia och Svenska flyglrafikledareföreningen tur
upp utredningens ultulunden om de mililäru kontroll-orgunen vid ,rlundu
flygplats (Svea kontroll) och - på sikt - vid Slurups flygpluts (Skåne
kontroll). Överbefiilhavaren ultuluratt förslagel godtas under förutsättning utt
de uppgifter som i dug åvilur de bådu kontrollernu i fruni-liden åläggs och kun
lösus under chefen för flyglrufikledningen vid Arlundu resp. Slurup. Terminulkonlrollernu
föreslås i princip orguniseras i en civil och en militär del, där personalen i
den pruklisku tjänsten kun sumulnylljus. Mililurbefiilhavure och flotliljchefer
måste kunnu ge chefen för ATS-orgunei operutivu order rörunde insutsberedskap sunil
unvisningur i fråga om be-redskup och krigsförberedelser vud gäller de enheter vilku
är underställda dessa i krig. Chefen för ATS-organel föreslås även ges i
uppgift ull medverka i förbandsproduklionen enligl floltiljchefs (eller
motsvarande) anvisningar för förbundens utbildning.

Överbefiilhavaren anser utt vud ovan frumförts även skall
gälla Landvetter

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 42

lerniinalkonlroH
då denna upprältuls (enligl nuvarunde planer 1978).

De
mililära regionkonlrollernas (REC) organisatoriska inordnande berörs av
överbefälhavaren och liiftfartsverket som båda konstaterar atl organen kommer
alt överföras till konirollceniralerna i samband med den s. k. ATCAS-uppbyggnaden.
Överbefälhavaren anser alt militärbefäl-havare och sektorchef måste få anvisningsrätt
gentemot dessa regionala funktioner.

Överbefälhavaren
lar också upp frågan om den organisatoriska slällning som bör gälla för
lärarpersonalen vid den s. k förberedande flyglrafikledar-ulbildningen vid krigsflygskolan
(F 5). Överbefälhavaren förutsätter alt dessa flygirafikledare underställs
chefen för krigsflygskolan och alt denne i sin lur lyder under luftfartsverket
i fackmässiga frågor rörande fredsniässig flygtrafikledning. 1 denna fråga uttalar
Svenska flygtrajikledareföreningen att man inte ser något som hindrar atl den
"förberedande flyglrafikledarskolan" organiseras som en enhet under
chefen för fiygtrafikledarskolun i Slurup.

Vad
utredningen anfört om flygtrafikledarnas reserv-anställning biträds av
överbefälhavaren och Svenska flygtrafikledarför-eningen.

Försvarets raiionallseringslnslllul
anser inle alt utredningen gjort det sannolikt atl en sådan lösning är
godtagbar. Inslilulet anser ull krigsorganisationens - liksom flygvapnels fredsorganisalions
- behov i huvudsak måste tillgodoses av personal som i fred är anställd som
civil i luftfartsverket. Den bör i krig kunna åläggas all tjänstgöra i militärl
förband, t. ex. med slöd av lagen den 30 maj 1952 om skyldighel för civilförsvarsplikliga
all Ijänslgöra vid krigsmakten. Institutet anser atl härmed samnianhängande frågor
bör studeras ytterligare.

I
fråga om överföringen av person ul till luftfartsverket framhåller
överbefälhavaren att, i enlighet med chefens för flygvapnel förslag till
personaluppsättning i den nya fredsorganisalionen, i vissa fall värnpliktiga trafikledarbiiräden
kommer att ersättas med fast anställda assistenter. Överbefälhavaren
förutsätter att även dessa tjänster överförs till luftfarsverket.

Utredningens
förslag utt överföringen lill luftHirtsverket skull omfuiiu även trafikledningspersonalen
vid den flygplulskontroll som SAAB/Scania har i Linköping finner försvarets
materielverk inle tillräckligt moliverai.

Luftfurlsverksulredningen
har dragit upp vissu riktlinjer när det gäller urbetsfördelningen mellan försvurels
materielverk och luflfurisverketi fråga om den teletekniska tjänsten.
Televerket unser förslagel vara i linje med prop. 1973:27.

Överbefälhavaren
och försvarels materielverk kun inte bilrudu utredningens upptaiining i dessa
avseenden.

Försvarets
materielverk kan inle unnat än i unduningsfall biträda uppfattningen alt
materiel för flygtrafikledning entydigt kun avgränsas och vara etl rent fredsmässigt
civilt intresseområde. Materielverket anser alt ledning

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 43

av
berörd materielanskaffning samt av drift och underhåll bör utföras av materielverket
med utgångspunkt i av luftfartsverket i samråd med CFV utarbetade
specifikationer och direktiv.

1 fråga om drift- och
underhåll bör totalansvaret ligga på den myndighet som har underhållsansvarel
för huvuddelen av övrig materiel ingående i samma funklionskedjor och som har erforderiiga
tekniska kunskaper och resurser. Mol den bakgrunden finns del endasl en tänkbar
leverantör av verkställande underhåll av all teleteknisk materiel på försvarets
flygplatser, nämligen enheter ur leleservicebusorganisulionen. Deltu gäller
även för Östgöta kontrollcentral.

I
fråga om de ekonomiska konsekvenserna av en arbetsfördelning mellan de bådu
verken uilular materielverket atl för den integrerade flygtrafikledningen och
dess stödfunktioner en samhällsekonomisk helhetssyn också bör kunna tillämpas.

Försvarels
ralionallseringslnsiliut anser alt i fråga om principiell unsvars-och ulrusiningsfördelning
bör den myndighet, som har störsi materielslock och därjämte ett operativt ansvar
för materielens funktion i fred, jämväl ha förvaltnings- och typansvar. I
huvudsak synes denna princip ha följts av ulredningen. De praktiska-ekonomiska
konsekvenserna kan dock i vissa fall motivera avsteg från denna princip. Inslilulet
betonar vikten av att en dubblering av förvaltningsfunktioner hos de båda
myndigheterna undviks. Del förhållandet atl luftfartsverket enligt
riksdagsbeslut skall vara central förvaltningsmyndighet för viss materiel bör
enligt instiluiels uppfattning inte utesluta att luftfartsverket uppdrar åt
försvarets materielverk att handlägga vissa typer av förvaltningsärenden. 1
praktiken skulle del innebära alt luftfartsverket köper tjänster från bl. a.
försvarets mulerielverk.

1
fråga om drift och underhåll anser institutet, alt rationella, ekonomiska och
praktiska skäl talar för atl nuvarande underhållsorganisulion bör ul-nylljus.
För detlu talar även beredskapsskäl och krigsorganisaloriska skäl. Institutet
utgår från alt i en ranioverenskommel. se angående ekonomiska frågor bl. a. bör regleras att
försvarsmakten inteå.samkas merkostnader för drift- och
underhållsorganisationen vid flotliljernu.

Förenade
fabriksverken framhåller all förslaget skulle försämra möjligheterna atl
uppfylla operativa och ekonomiska krav likväl som att hålla anbefalld
krigsberedskap. Förslaget lorde också innebära en dubbeletablering inom vissa malerieloniråden.
Den för civil flygtraflkledning tillkommande maierielen torde myckel väl kunna
inlemmas inom redan etablerad underhållsverksamhet för civil/militär materiel.

Ulredningen
förutsätter, såviil gäller byggnader och kraft fö rsörj ning för kontrollorgan vid
militära flygplalser, att forlifikalionsförvaltningen bör svara för anläggande
och förvallning härav. Förslagel tillstyrks av förtlfikationsföivallnlngen och
försvarets raiiona-liseringsinsiitut. Forlifikalionsförvaltningen anser atl förslagel
bör vidgas lill all forlifikationsförvaltningen skull handha all verksamhet i
fråga om fas-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 44

lighelers
anskaffning, underhåll, drift och vård vad gäller militära flygplutser, medan
luftfartsverket fastställer lokulprogram och operativa krav på lokalernu och i
ekonomiskt hänseende är atl unse som hyresgäst till
fortifikationsförvaltningen.

I
fråga om överföringen av den teletekniska tjänsten från televerket tar
televerket upp de funktioner som i dag handläggs inom andra delar av
organisationen än inom luftfarlsradiokonlorel. Televerket understryker bl. a.
det intima sambandet mellan drift och underhåll av anläggningar och fysiskt
anläggnings- (montage-) arbele. Del är därför ändamålsenligt, i första hand med
hänsyn lill den teletekniska underhålls-organisationens driftunsvur, atl en och
suninia orgunisalion utför både drift och underhåll sunil förekommande moniageurbeten
på anläggningar och utrustningur. Undanlug gäller givelvis för
utrustningsleverantörers inslal-lalionsålaganden.

För
helt nya anläggningar råder oftu niotsvurande förhållanden. Det naturliga sambandet
mellan niontageurbetets delaljutförande och den senure tekniska driften måste
dessutom starkt poängleras i detta sammanhang.

Televerket
upplyser också om att luftfartsverket indikerat möjligheterna alt även i
fortsättningen anlita leleverkel för drift och underhåll av luft-farisradioanläggningarna.
Televerkel, som i dag haren utbyggd organisalion för ändamålet, släller sig
givelvis positiv till att fortsätta med denna verksamhet, liksom lill fortsall
montageverksumhet.

Vad
ulredningen anförl om eventuell staiionering i Slurup av viss personal från
flygtrafiktjänstens huvudenhet bilrädes av lufifartsverkei som emellertid
framhåller alt utvecklingsarbete tills vidare kan bedrivas genoni atl
personalresurser tilirälligt förstärker flyglrafikledarskoluns resurser inom
utvecklingsfunktionen. Liknande synpunkter framförs av Svenska flyglrafikledareföreningen.

Frågan
om sammansäitningen uv verkets styrelse hur berörts av ell pur remissinstanser.

Utredningens förslug i
fråga om t i d p u n k t e r för genomförande av organisations förslugel
berörs av ett untal remisssinstan-ser. Televerkel ansluter sig till förslugel
med hänsyn lill sambundel med liden för luftfartsverkets utflyltning lill
Norrköping november 1976. SACO/SR framhåller ull det är av slörstu betydelse, utt
omorgunisalionen och de därav föranledda AB-förhundlingarnu snurust genomfors. Organisulionen
förutsätts i ulll väsentligt varu genomförd vid kommunde årsskifte. SACO/SR unser
det vara ett högst rimligt krav, utt de anställda i så god lid som möjligt får
besked om vad deras urbete kommer ull beslå uv och på vilka ekonomisku villkor detla
skall utförus. Del är många tjänstemän, som f. n. tvekar beträffande
flyttningen lill Norrköping. Derus beslul skulle underiättus av klara besked
inom rimlig tid beträffande verkels organisation och arbetsuppgifter.

Överbefälhavaren
ifrågasätter om tidpunkten den 1 juli 1976 för över-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 45

förandel
lill luftfarlsverkel av den nuvarande militära delen av flygtrafiktjänsten är
rimlig med hänsyn lill den stora arbetsinsats som dessförinnan behövs. Del
synes mindre framsynt atl nu - ulan en fast plan för överförandel av
försvarsmaktens flygtrafiktjänst lill luftfarlsverkel - fastställa en sådan lidpunkt.
Denna plan bör utarbetas av luftfarsverket i samråd med chefen för flygvapnet.
Också försvarets raiionaliseringsinsiitui anser att det bör övervägas all
något senarelägga överförandel.

TCO-S
understryker atl vissa grundläggande förutsättningar bör vara uppfyllda innan
omorganisationen påbörjas. Som sådana förutsättningar räknar TCO-S att avtal
träffals om tjänsternas lönegradsplacering i den nya organisationen, att avtal
träffats mellan å ena sidan luftfartsverket och å andra sidan chefen för
flygvapnet och televerkel i väsentliga samordningsfrågor och alt för berörd
personal grundläggande förmånsfrågor lösls på elt tillfredssiällande sätt.

Svenska
flyglrafikledareföreningen anser att omorganisationens första etapp bör fruniflyttas
till den 1 juli 1976. Som en konsekvens härav bör ocksä genomförandet av den
andra etappen kunna anslå lill den 1 juli 1977.

5
Föredraganden

Luftfarlsverkel
svarar enligl sin instruktion förden civila luftfartens markorganisation, i
den mån denna ankommer på staten och inte anförtrolls annan statlig myndighet,
samt handlägger ärenden om den civila luftfarten. Luftfartsverket bedriver sin verksumhel
i affärsverkets form.

Till
verkels huvuduppgifter hör all driva och förvalla vissa flygplalser för civil
luftfart. Delta innefattar f. n. - förutom att driva och förvalla 13 egna
trafikflygplatser och tre småflygfäll - att ansvara för driften av sta-lionsområdena
förden civila luftfurien på sex mililära flygplalser som enligt avtal mellan
verket och flygvapnet upplåtits för civil trafik. En annan huvuduppgift är alt
svara för Irafikledning för civil flyglraflk, dock inte på ovannämnda mililäru flygplalser,
där ansvaret åvilar flygvapnet. Till huvuduppgifterna hör vidure att utöva
överinseendet över flygsäkerheten för den civilu luftfurien. Slutligen har
verket som ytteriigare en huvuduppgift att handlägga vissa myndighetsuppgifter
på trafikområdet. Häri ingår bl.a. tillståndsgivning för olika former av
luftfart samt prövning och godkännunde av de reguljära flygföretugens trafikprogruni,
lidtabeller och luxor.

Luftfartsverket
leds av en styrelse. Styrelsen utgörs av generuldirektören som styrelsens
ordförande och fem andra av regeringen särskilt utsedda ledumöter. Chef för luftfurtsverkei
ur en generaldirektör. Under verksledningen är verksamheten uppdelud på fyru
avdelningar, nämligen driftavdelningen, luftfurlsinspektionen, ekonomiuvdelningen
och adniinislralivu avdelningen.

Under
driftuvdelningen finns för luftfartsverkets markorganisation avseende
flygplats- och flygtraflkledningsljänsterna m. m. fem flygplatsför-

5 Riksdagen 1975. I saml. Nr 81

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 46

valtningar,
under vilka de i del föregående nämnda flygplatserna sorterar. Speciellt för flygtrafikledningstjänslen
gäller en regional indelning av luftrummet i fyra flyginformiUionsregioner.
För resp. region finns en ansvarig chef som har etl samordnings-och uppföljningsunsvarförflygtraflklednings-tjänslen
inom regionen.

För
den regionala verksamheten under luftfarlsinspeklionen finns en be-siktningsorganisalion
uppdelad på fyra besikiningsområden. Därjämte finns etl besiktningskonlor för
SAS svenska region. 1 udminislrativl hänseende är besiktningschef knuten lill
resp. flygplatsförvaltning.

Genom
de beslut som fattades av 1975 års riksdag (prop. 1973:27, TU 1973:12, rskr
1973:160) kommer luftfartsverket all tillföras nya arbetsuppgifter. Därmed
kommer också vissa ändrade förutsättningar att gälla för verkels organisation.
Besluten innebär alt de nuvarande civila och mililära flygtraflkledningsorganisutionerna
skall sammanföras i en gemensam organisation, som inordnas i luftfartsverket. Till
luftfartsverket skall också föras huvuddelen av den teletekniska tjänst för civil
luftfart som f. n. handhas av televerkel och delar av motsvarande ijänsl för
militär luftfart som handhas av försvarets materielverk.

Som
en utgångspunkt för besluten i dessa organisatoriska hänseenden låg riksdagens
principiella ställningstaganden i fråga om del framtida flyg-trafikledningssystemets
struktur. Sålunda beslöt 1973 års riksdag också att den fortsatta utvecklingen
av flyglrafikledningssystemet skall inriktus på övergång lill s. k. yliäckande flygkoniroll
enligl den principmodell som presenterats av flyglraflkledningskoniniillén
(betänkandet Flygtrafikledning 1980, System och Organisalion, Ds K 1971:2).

Enligl
denna modell skull luftrummet orguniserus som eu över en viss flyghöjd yliäckande
flygkonirollområde, dvs. allt luftrum över en viss flyghöjd kommer ull varu konirollerut
luftrum. Lundei indelas på sikt i två flyginformutionsregioner, en för landets södru
och en för landets norru delar med områdeskontroller i Slurup (ACC-Syd) och i
Luleå (ACC-Nord). Med hänsyn lill de olikartade traflkniönstren i landets södra
resp. norra delar har det förutsatts alt kravet på yliäckande kontroll främsl
aktualiseras i den södra delen, i norr begränsat av éfN, dvs. i höjd med Mora.

Riksdagen
förutsatte vidare all de närmare organisatoriska konsekven-sernu av den nya
integrerade flygtrafikledningsorganisutionen skulle bli föremål för särskild
utredning. 1 propositionen angavs vi.ssa grundläggande frågor m. ni. som en sådan
utredning borde behundlu.

Den
utredning som mol denna bukgrund tillkallades - luftfartsverksulredningen -
hur lugl fruni förslag till ny orgunisalion för luftfurtsverkei saml i
unslutning härtill speciellt behundlut de orgunisutorisku frågor som
sammanhänger med integrationen av de nuvarande civila och mililäru fiyg-irafikledningsorganisationerna
sunil överförandel lill verkel uv nya arbetsuppgifter från flygvapnet,
försvarets materielverk och televerket.

I
sin analys av luftfartsverkets verksamhet hur ulredningen funnil ull

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 47

denna
kun indelas i produklionsfunktioner, myndighetsfunktioner och administrativa
funktioner. För dessa funktioner gäller oliku förutsättningar som ger
vägledning för organisationens uppbyggnad och inriktning i stort. Det till luftfarlsverkels
ekonomiska mål relaterade affärsmässiga uppträdandet får sålunda ett mera
framträdande uttryck beträffande flygplats- och fiyglrufikljänsierna, vilka
områden utgör verkels egentliga produklionsfunktioner. För
myndighetsfunktionerna - nygsäkerhetsuppgifterna och myndighetsuppgifterna påirafikonirådet-gällerandra
förutsättningar,eftersom dessa vä.sentligen styrs genom överordnade förfatlningar
o. d. och är förenade med legalu sänktionsmedel. De administrativa funktionerna
slutligen verkar internt för organisationen i dess helhet med uppgifter av
styrande och stödjande karaktär.

Utredningen
har byggt upp organisationsförslagel med ulgångspunkl i de oliku slug av
tjänster luftfartsverket producerar. Den organisatoriska lösningen har tagit
sikte på atl samla verksamheter med gemensamma mål. Utredningens förslag bygger
på principen om ett långt drivet verksamhetsgrensansvar i förening med delegering
där så är möjligl till lokal nivå i organisationen. Mot denna bakgrund har ulredningen
föreslagit, all planerings- och ekonomiarbele saml personaladminislralion
skall i slörsla möjliga ulslräckning spridas i organisationen på såväl ceniral
som lokal nivå.

De cenirala
adminislraliva enheterna ges i förslagel ansvar för verks-övergripande
målfrågor, styrningssystem, samordning och slöd inom organisationen.

Utredningen
föreslår atl verkets båda egentliga produktionsområden, flygplats- resp.
flygtrafiktjänst, samlas i var sin organisatoriska gruppering. Inom flygplatsljänsten
föreslås en långtgående delegering lill lokal verksamhets-nivå. Nuvarande regionula
mellannivå - flygplalsförvaltningarna - föreslås utgå. Inom flygtrafiktjänsten
anser ulredningen förutsättningarna för en delegering inte vara lika stora. Den
nuvarande regionala mellannivå som representeras av cheferna för flyginformalionsregionernu,
C FIR, föreslås dock ulgå. Ocksä inom den organisatoriska gruppering som
handhar verkets övergripande flygsäkerhetsfunktioner, luftfartsinspeklionen,
förutsätts ökad delegering från central nivå till de regionala orgunen.

Utredningens
orgunisationsförslag innebär all verksamheten indelas i sex orgunisutorisku
block, nämligen på centrul nivå huvudenheter för flygpluts-tjänsi.flygirafikljänsl,
flygsäkerhetsuppgifter (luflfarlsinspeklion), iransporl-och planeringsfrågor,
ekonomifrågor och adminislraliva frågor. De lokala flygplatserna resp. lokala flyglrafikledningsorganen
föreslås sorlera direkt under cheferna för huvudenheterna för flygplats- resp. flygtrufikljänsi.
På sammu säu föreslås de regionala besiklningskonioren direki underställda
chefen för luftfarlsinspeklionen. Flyglrafikledarskolan i Slurup föreslås ingå
i huvudenheten för flyglraflkljänslen. En tablå över organisationen åierflnns i
bilaga 2 lill detta regeringsprolokoll.

Vad
gäller de speciella frågor som sammanhänger med flygvapnets in-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 48

flytande
i verkets nya organisalion och formerna för forlsall samverkan i den
integrerade flygtraflkljänslen anger luftfarlsverksulredningen huvuddragen i
en överenskommelse som bör träffas mellan purternu för reglering av berörda
frågor. På lokal nivå föreslås under en övergångstid de lokala flyglrafikledningsorganen
[ATS-orgunen] vid militära enheter vuru underställda floltiljchefen som i sin
lur i fredsmässiga, fuckmässiga trafikled-ningsfrågor förutsätts lyda under
luftfartsverket.

Utredningen
anger också riktlinjer för fördelningen uv arbetsuppgifter mellan försvarets
materielverk och luftfartsverket med avseende på den s. k. teletekniska ijänslen.

Genomförandel
av den nya orgunisutionen föreslår ulredningen ske i två etapper, den enu med
början under senure halvåret 1975, den undra - avseendeöverföringen till
luftfartsverket av flygtruflkledningsljänslen från försvaret - per den 1 juli
1976.

Luftfartsverksutredningens
förslug i fråga om luftfartsverkels nya orgunisalion har i sinu huvuddrug godlugits
uv flertalet uv remissinstunsernu. Synpunkter på deluljer i organisulionens uppbyggnud
och arbetsfördelning mellan olika organisatoriska enheter liksoni på vissu
frågor rörunde de administrativa systemen hur framförts från en del håll. De
frågor som avser konsekvenserna av integrationen av den civilu och mililäru flyglraflkled-ningstjänsten
har likaledes berörts, framför alll av de myndigheter som representerar
försvuret.

I
likhet med flertalet remissinstanser unser jag mig kunnu tillslyrku den organisationsstruktur
utredningen föreslagit. Den föreslagnu indelningen i huvudenheter med tillhörande
lokala/regionala organ skapar, enligt min bedömning, förutsättningar för en klar
fördelning av ansvar och befogenheter inom orgunisutionen och befrämjar därmed
dess effektivitet. De principer i fråga om rollfördelningen inom organisulionen
som ulredningen hur förordal bör enligl min mening med fördel kunnu läggas till
grund för organisationens vidareutveckling. Jag vill också tillägga utt orgunisulionsstrukturens
klaru återspegling uv de olika uppgifler verket har ull fullgöra inom ramen
för det övergripande flygtransportsystemet bör främju en änduniålsenlig
utveckling uv luftfurtsverkets verksamhet.

Förslagel
om inrättande uv en särskild huvudenhet för transport- och planeringsfrågor har
ägnuts betydande uppmärksamhet blund remissinstunsernu, uv vilku flertalet ställt
sig positivu lill förslaget. Jag delar utredningens uppfattning om behovet av
all på angivet sätt organisatoriskt sammanföru verkets olika
myndighetsuppgifter på trafikområdet i en huvudenhet och att lill denna föra -
förutom beredskapsplanläggningsfrågor - även övergripande pluneringsfrågor
avseende flygtransportseklorn i dess helhel. De närmare sambunden niellun
planeringen inom den nya huvudenheten och övrig planering inom verkel får det
ankomma på luftfurtsverkei att klariägga i del fortsatta arbetet med enskildheterna
i den nya organisationen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 49

Statens
personalnämnd och Siaisansiälldas förbund anser ull - förutom föreslugna sex
huvudenheter - en särskild huvudenhet bör inrättas för de centrala personaladminislraliva
funktionerna. Även jag vill på del säll dessa remissinstanser har gjort
understryka den betydelsefulla roll de personu-ludminisiraliva frågorna måsle
få i den nyu organisationen. I en sunilud värdering av den cenirala
personalfunktionens roll och dess samband med andra funktioner anser jag dock
för min del att utredningens förslag väl bör kunnu lillgodose kraven på en
aktiv personaludministrutiv funktion i verket. Inle minst viktigt därvid är den
möjlighet som orgunisalionslös-ningen ger tor en nära samverkan mellan PA-funklionen
och verkels administrativa rationaliserings- och organisutionsulvecklingsurbele.
Jag flnner sålunda avgörande skäl tala för alt biträda utredningens förslag om
en huvudenhet med samlut ansvar för angivna frågor.

Utredningens
förslag till arbetsfördelning niellun huvudenheterna anser jag väl ägnut att
ligga till grund för den närmure utformningen UV organisulionen. I urbetel
härmed, vilkel del ankommer på luftfurtsverkei sjulvl alt ulföra, bör dock
praktiskt motiverade mindre avvikelser från förslaget kunna medges. Det
ankommer på luftfartsverket att - i förekommande fall efler sumråd med chefen
för flygvapnel - ulformu deialjorg anis a tionen. Härvidlag synes utredningens
forslag i stort utgöra en god grund.

Luftfartsverksulredningen
hur efterslrävul orgunisulionslösningur som medger en så långtgående delegering
uv beslulsfuttundet som möjligt. Jug unser utt förslugel - bl. a. genom den orgunisutorisku
indelningen i verk-sumhelsgrenur - skupur sådunu möjligheler och vill betonu
ungelägenheten UV att verket i sitt fortsatta orgunisutionsarbele med kruft inriktar
sitt urbete på ull förverkliga inientionernu bakom förslugel. Luftfurtsverkei
hur också i sill remissytlrunde förklurut att förslagel och inientionernu
överensstämmer med den grundsyn som verket nyligen dokumenterat i en intern
promemoria avseende verkets orgunisutionspolicy.

Förslugel
ull för flygplatsljänsten slopu nuvarunde region ulu mellunnivå - flygplutsförvultningurnu
- och i stället låtu de lokala flygplatserna vara direki underslälldu chefen
för huvudenheten hur i princip godtugiis uv flertulel remissinstunser.
Emellertid unses i all-niunhel utt de resursmässigu konsekvenserna av förslaget
måsle beuklus. Bl. u. hur stulskonloret nienul ull vid omorgunisutionen
ingående studier måste ägnus dessa. Det är också närmusl den osäkru resursuspekten
som har förunlett luftfurtsverkei ull föreslå vissa komplellerunde utredningar
innan beslul fattus. Under tiden anser verkel det möjligl ull byggu vidure på
en delegering från den regionala nivån till den lokala.

Jag
vill för egen del frumhållu utt förslugel totalt setl inle flr ledu lill ökul
resursbehov. Jug unser emellertid ull den angivna principen om de lokala flygplutsernus
slällning bäst svurur mol den grundläggande syn på delegering uv unsvur och
befogenheter i organisulionen, vurpå del fö-

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 50

religgande
organisationsförslagel vilar.

Del
bör enligt min mening finnas möjlighet att med bibehållande av fördelarna i
dagens organisalion såvitt gäller gemensamt resursutnyiijunde uppnå den
eftersträvade förstärkningen av de lokulu flygplutsernus ställning vad uvser
ansvar och befogenheter. Dessa möjligheler måste emellertid närmare klargörus,
vilket bör ankomma på luftfartsverket i del fortsatta arbetet. Försl därefter
kan den regionala organisationen slutligt avvecklas. Under förutsättning all
riksdagen inle har något ull erinra häremot bör det fä un-konimu på regeringen
all - efter fortsall ulredningsarbele inom luftfarlsverkel - ta slutlig
ställning lill härmed sammanhängande frågor.

Vad
utredningen anfört om flygtrufikljänstens lokulu organisalion och luftfarisinspeklionens
regionala besiklningsorganisation- och som remissinstanserna i allmänhet inle
haft någoi all erinra mot - ansluter jag mig till.

Jag övergår så till att
behandla de frågor som ulredningen aktualiserat med unledning av den förestående
integrationen av de civila och mililära flygtrafikledningsorganisa-tionerna.
Jag får därvid erinra om atl frågan om riktlinjerna för samverkan och
ansvarsfördelning mellan dels lufifartsverkei och chefen för flygvapnel, dels
luftfartsverket och försvarets materielverk ingående be-hundlades i prop.
1973:27. 1 förstnämnda hänseende framhöll jag, alt ett säkerställande av
chefens för flygvapnel inflytande borde kunna ske genom representation i
luftfartsverkets styrelse och genom fasta regler- i grunden bestämda av
regeringen - för samarbetet niellun luftfarlsverkel och flygvapnet. En viktig
förutsättning var härvid, atl flygtrafiktjänsten på ceniral nivå handhas av en
särskild huvudenhet, skild från verkets marktjänst frågor. Av väsentUg
betydelse ansåg jag också vara atl del på ledande och handläggande nivåer i
denna huvudenhet finns personal med fackkunskap om flygvapnets speciella
förhållanden. När frågor rörande flygtrafiktjänsten behandlas på
direktionsnivå borde också sådan fackkunskap flnnas företrädd. 1 övrigt borde flygoperaliv
personal ur försvarsmakten kunna avdelas för tjänstgöring vid verkel. Ansvaret
för flygtraflkljänslen förutsutte jug böra överföras till försvarsmakten vid
allmän mobilisering eller annan tidpunkt som anges av regeringen.

Utredningen
har såvitt gäller samverkan mellan luftfartsverket och chefen för flygvapnel på
övergripande och ceniral nivå helt byggt sina förslag på de riktlinjer, vilka jag
här refererat och vilka riksdagen hur anslutit sig till. Förutom vad som följer
av nämnda ställningstagande har ulredningen också föreslagit ålgärder för alt
säkra utt chefen för flygvapnel bibehåller den fackompeiens i flyglrafikledningsfrågor
som behövs på ceniral nivå. Utredningens förslag lill organisation av flygtrafikledningstjänslen
har i denna del godtagits uv överbefälhavaren, som dock inte velat tu ställning
i fråga om dimensioneringen av den personal som förutsatts avdelad för
tjänstgöring vid luftfartsverket eller i flygstaben.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 51

Även
jag ansluter mig till utredningens förslag i denna del. Jag anser också ull de
förslag lill disponering av mililär personal och flygtrufikled-ningskonipetenl personul
i luftfurtsverkei resp. flygstaben i princip är väl avvägda. Givetvis skall en
omprövning kunna ske i ljuset av vunna erfarenheter av sumverkun.

Vud gäller den lokala verksamheisnivån
hur ulredningen funnil uti flygtrufikledningstjunstens starka integration med
bl. a. den militära fiygtjänsien gör del nödvändigt all en sammanhållande
ledning av flygförbandens verksarnhel iryggas och all förbandsorganisationen
utformas så utt den skupur enkla och snabba ordervägur. Ulredningen anser all kruven
kun tillgodoses genom ull luftfurtsverkets irufikledningspersonal ställs lill förbundschefens
förfogande utt ingå i förbundets organisalion. Härvid förutsätts ATS-organet iydu
direkt under förbundschefen. Förbandschefen sorterar i sin tur direkt under
luftfartsverkels centralu orgunisulion på mol-svarunde säll som gäller för chef
för flyglrufikledningsorgan vid civil anläggning. Utredningen konstaterar ull
förslaget inle innebären så långtgående integration som prop. 1973:27 ger förulsällningur
för och all det därför får ses som ett första steg mot en totalt summunhällen
organisation för flyg-trufiktjänslen. En översyn av förslaget i dennu del bör enligl
ulredningen görus inom en femårsperiod med syfte atl klarlägga möjligheterna
ull uppnå en för flygtrufiktjänsten i dess helhet enhetlig organisation.

Förslugel
har i princip godtagits av remissinstanserna, som emellertid har olika
uppfattningar om dels ATS-organels slällning i förbandsorgani-sutionen, dels
den föreslagna översynens syfte. Överbefälhavaren och försvarets rutionaliseringsinstilui
anser att ATS-organet bör sortera under fiyg-chefen på förbundet. Överbefulhuvuren
anser för sin del dessutom att översynen bör ske med beaktunde av bl. a.
förändringar inom försvarsmaktens freds- och krigsorgunisution.

Jag
unser utt ulredningen på etl klurgörunde sätt påvisat de speciella förutsättningar
som gäller för verksumhelen på förbundsnivån och som motiverar Ull
flygtrafiktjänstens orgunisutionsfrågu därvid hunterus på etl något unnorlundu
sätt un vud som guller för de nuvurande civilu organen. Det är självfullel
ungeläget ull inte såduna organisuloriska åtgärder vidtas som negativt påverkur
flygvupneis möjligheter utt fullgöra sina arbetsuppgifter. Samtidigt bör det
emellertid också erinras om utt en totalt setl effektiv flygtrufikljänsi är en förulsälining
för såväl den mililäru som den civilu luftfurtens möjligheter atl i det geniensumnia
luftruniniet operera på önskvärt sätt. Enighet hur rått om utt integrationen
av de nuvarande civila och niilituru irufikledningsorganisutionernu skupur sådunu
förulsällningur. Därmed följer också all den för den integrerade flygtrufiktjänsten
unsvuriga myndigheten - luftfartsverket - måste ges befogenhet och
kontaktmöjligheter i överensstunimelse med deltu unsvur. Med hänsyn härtill
finner jag vugunde skäl talu för att flygtruflkledningsljänslen på lokal nivå
organiseras enligl utredningens förslag. Denna lösning bör även gälla
lärarpersonalen

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 52

vid
den förberedande flygtrufikledarulbildningen vid krigsskolan i Ljungbyhed [F
51 Jag förulsälter atl tillfredsställande former kan skapus för all trygga
nödvändig sumordning med bl. a. flygtjänsten irols alt ATS-organet sålunda
kommer alt sortera direki under förbandschefen.

Det
är angelägel all erfarenheterna av föreslagen organisationslösning följs upp på
sätt ulredningen har förordal. I enlighet härmed föreslår jag att en översyn
genom luftfurtsverkets och chefens för flygvupnet gemensummu försorg komnier lill
stånd inom en femårsperiod från det att den nya orgunisutionen hur trätt i kruft.

Utredningen
hur unseti, utt den föreslagnu organisationen skull gällu sumt-liga kontrollorgan
vid mililäru enheter utom Östgöta lerminalkonlroll, ÖKC, och - på sikt - Luleå
lerminalkonlroll. De mililäru konlrollorgun som f. n. flnns vid Arlundu flygpluts
(Svea kontroll) och vid F 5 (Skåne kontroll) förutsätts upphöra som särskilda orgunisutorisku
enheter och inordnas i den nuvarande civila organisulionen på Arlanda resp. Slurups
flygplulser. Överbefälhavuren hur - med vissa preciseringar i fråga om tjänstens
orgunisulion och mililäru myndigheters direktiv- och anvisningsrätt - godtagit förslagel
vad avser kontrollorganen vid Arlanda och Sturups flygplatser. Till samma kulegori
räknur överbefulhuvuren också Götu kontroll vid den nya flygplulsen i
Landvetter. Däremot huröverbefälhuvuren motsult sig förslaget såvitt avser ÖKC.

Jag
ansluter mig till förslaget utt de mililäru lerminalkonlrollorgunen vid Arlanda,
Slurups och Landvetters flygplulser inordnas i alla avseenden direki i
luftfartsverkets orgunisalion. 1 fråga om ÖKC, som lill skillnad från här nämnda
kontrollorgan är förlagd till mililär flygplats och vars verksamhet f n.
domineras uv den rent mililäru flygverksamheten i området, unser jag sanima
lösning bör väljus som för övrigu ATS-orgun förlugdu lill militära enheter.
Frågan om ÖKC slällning får ånyo prövas i samband med den översyn av
organisationslösningen vid mililära enheter som jug i del föregående hur
nämnt.

Vad
beträffar utredningens förslag i fråga om de vid militära enheter tjänstgörande
flyglr a fikled urnas reserv anställning hur försvurets rationuliseringsinstitul
ifrågusalt om delta kan tillgodose den militära organisationens behov av flygtrufikledure.
Institutet unvisuren unnun väg enligt vilken personalen bör kunna åläggas
tjänstgöring i militärt förband enligl lugen den 30 maj 1952 om skyldighel förcivilförvarspliktigu
ull tjänstgöra vid krigsmakten. Jag finner alt denna frägu måste ytleriigure
övervägas innan slutlig ställning kan lus.

När
del gäller de frågor som summunhänger med f I y g 1 ru f i k I ed-ningsljänslen
vid beredskaps- och krigstillstånd vill jag inledningsvis ta upp vad
överbefälhavaren framfört i sitt yttrande. Överbefälhavaren frumhåller sålundu
uti den operutivu verksamheten i krig och vid beredskap i fred är en uv de fuktorer
som måste beaktas vid över-vägunden rörande flygtrafikljänsiens fredsorgunisalion.
Jug delur dennu upp-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 53

fattning
och unseratt den operativa ledningen av beredskap och förberedelser för
uppgifter i krig som ulövus uv mililära operutivu chefer måsle säkerslällus genoiTi
bestämmelser i berörda myndigheters instruktioner.

Vud sedun
gäller frågun om överförunde uv flyglrafikledningsljänslen lill försvarsmakten vid
beredskups- och krigstillstånd hur utredningen hänvisut till del utredningsurbeie
som bedrivits inom flygslaben i ärendel, om vilket luftfurlsverksulredningen blivil
informerud. Försvurets rulionuliseringsin-stiiut konsluterar i sill yttrande atl
kruven på en snubb och smidig övergång lill krigsorganisation kun tillgodoses i
den uv luftfartsverksulredningen föreslagnu orgunisaiionslösningen.

Efter
samråd med chefen för försvarsdepurienientei unser jug mig kunnu konsluieru,
ull krigsorgunisulionens behov uv flygtrafikledning i huvudsuk kun tillgodoses
med den föreslagnu orgunisutionen. Den närmare utformningen UV bestämnielsernu
för överförunde uv flygiraflkledningstjunsten lill försvursmuklen vid
beredskaps- och krigstillstånd får del unkommu på över-befäfhuvaren - efter sumråd
med luftfurtsverkei - ull ulformu.

Med unledning
uv vud överbefälhavaren har frumhållit om omfult-ningen uv den flygirafikledningspersonal
som skull över fö rus lill luflfurlsverkei unser jag, alt även innehuvurnu uv
de trafikledarassistenttjänster som i vissa fall- kan ha inrättats som ersättning
för nuvurunde värnpliktigu iruflkledarbilräden bör förus över. 1 enlighet med
utredningens förslug bör även flyglrafikledningspersonalen vid SAAB/Scanius
flygplats i Linköping förus över till luftfartsverket.

Som
frumgår uv vud jug lidigure hur unförl har ulredningen föreslagit, utt de
speciella frågor som sammanhänger med flygvapnets inflytande i luftfurtsverkets
nyu orgunisulion suml med formerna för fortsall sumverkun i den integrerade flyglrafiktjänsten,
skall regleras i en särskild överenskommelse mellun luftfurtsverkei och chefen
för flygvupnet. Med tills vidare undantag för frågun om iruflkledningspersonalens
eventuellu unstullning i flygvupneis j-eserv unser jag ull utredningens förslag
härvidlug kun ulgöru grund för överläggningar om en sådun överenskommelse. Jug uvser
utt föreslå regeringen utt ge i uppdrag åt de båda myndigheternu ull i sumråd uiurbeia
förslag till en överenskommelse, som sedun skall underställas regeringen för
godkännande. 1 överenskom melsen bör även behandlus med den in-tegrerude iruflkledningstjänsten
summunhängande kostnudsfördelningsfrå-gor.

Luftfurlsverksulredningen
hur behundlut vissu frågor uvseende urbetsfördelningen mellan försvurels mulerielverk
och luft fu r t s v e r k e t i frågu om den teletekniska tjänsten. 1 denna fråga
drogs de grundläggunde riktlinjerna upp redan i prop. 1973:27. Sålunda uttalades
att till luftfartsverket skulle förus den tekniska tjänsl hos försvurels mulerielverk
som gäller pluncring, projektering, unskuffning och ledning av unliiggningsverksuniheien
för sådunu uniuggningur ,som i fredslid ingår i det integrerude flygtrufikledningssysieiiiei
och som inle är specifiku för mi-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 54

litar
flygverksunihet eller krävs för krigsfunklionen i flygbus eller luflför-svurscenlrul.
Överföringen av den tekniska tjänsten från försvarets materielverk förutsutles
uv pruktiska skäl ske i lukt med alt vissa nu pågående projekt uvslutus. Nyu projekl
uv gemensam art borde dock luftfartsverket tu unsvur för sävidu inte de
militära kruven är dimensionerunde, i vilkel full unsvuret borde åvilu chefen
för flygvapnet och försvurels materielverk.

I
fråga om drift och underhåll uv den teletekniska utrustning, som förutsattes
komma ull överförus från leleverkel och försvurets materielverk, uttalade jug ullniänt
atl luftfartsverket borde ges frihet alt från företagsekonomiska
utgångspunkter självt avgöra formerna härför. Jag fann del naturiigt ull verkel
därvid sumråder med försvarets materielverk när frågan gäller den materiel som uinyttjus
gemensuml med försvarsmakten.

Enligt min uppfattning unsluter
ulredningens förslug till de riktlinjer vur-om beslut redun faltals. Jug
förutsätter ull luftfartsverket - som måste ges del yttersta ansvarel för flygtraflkljänslen
och dess tekniska syslem - i förekommande fall eftersträvar ull så långt som
möjligt och inom rumen för försvarets materielverks kompetensområde utnyttja de
resurser som materielverket kan erbjuda. 1 enlighet härmed unser jug atl ulredningens
förslag bör kunna ligga lill grund för den närmare överenskommelse i frågan som
bör utarbetas. Jag avser atl föreslå regeringen all uppdra åt luftfartsverket och
materielverket ull iräffu en sådan överenskommelse.

1 sammunhanget
vill jug - efter sumråd med chefen för försvarsdepartementet - förordu uti liknunde
rumöverenskomnielse iräffas mellan luftfartsverket och Ibrlifikalionsförvallningen
i fråga om investeringar i byggnader för irufikledningsändamål på militärt
område. Allmänt sell bör som utgångspunkt för sumtligu här nämnda
överenskommelser niellun verkel och berördu myndigheter inom försvuret gällu rumneutralitel
och full kostnadstäckning för ömsesidiga tjänster.

Till
de frågor som togs upp i prop. 1973:27 och som utredningen sedun fick i uppdrug
utt övervägu hörde frågan om lokalisering till Slurup av viss personul från centrulförvu
Ilningen. Jag fruiiihöfl i del sumniunhunget, utt det eventuellt kunde vuru motiverut
ull i Slurup stutioneru ell begrunsut untul befultningshuvure från centrulförvalt-ningens
huvudenhet för utt i det forisaitu systemuppbyggnudsurbeiet tu till vuru möjlighelernu
utt nieru direkt utnyttja den kunskap och erfurenhei som skulle kommu utt
finnas företrädd hos personulen i ACC-Syd, ter-niinulkonirollen Skåne TCC och flyglrufikledurskolan.

Mol bukgrund uv de pluner
för utbyggnaden uv del ytläckunde flygkon-lrollsysleiiiet,som numeru föreligger
och som visurutt ell fulislundigt ACC-Syd inte kommer ull fullbordus förrän
under senure hälften uv 1980-lulet, hur utredningen funnit all del inle är
praktiskt möjligt eller lämpligt utt nu förunstallu om stutionering uv viss personul
från cenirulförvuliningen till Slurup. Jug kun med hänsyn till ungivnu pluner godlu
utt mun tills vidure uvvuktur med en sådun stutionering. Jug förutsätter
emellertid ull luftfurts-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81 55

verkel
aktualiserar frågan på nytt, när mera kvaliflcerude förutsättningar föreligger
i Slurup. Jag vill också peka på de möjligheter som luftfartsverket framhållit
i sitt remissvar, nämligen ull flyglrufikledurskolans resurser förstärks för
det utvecklingsarbete som åvilar skolan. Allmänt vill jag också frumhålla
angelägenheten av all luftfarlsverkel i sill utvecklingsarbete i ull möjlig mån
tar tillvara den erfarenhet och kompetens som finns företrädd hos personulen i
den sumlade flygtrafiktjänstorganisationen.

1
fråga om genomförandet av den nya organisationen flnner jag i likhel med ulredningen
lämpligt, atl detla sker etappvis. Med hänsyn lill de många frågor rörande
personalens unslällningsförhållanden, urbelsrutiner m. m., som ålerslår all
klarlägga, är det lämpligt atl överföringen av personalen inom den nuvarande
militära flygirafiktjänstorgani-sationen sker i en senure etupp. Jug unser att
omorganisationen i denna etapp bör genomförus med börjun den I juli 1976. För
organisationen i övrigt, innefattande bl. a. också övertagande av den
teletekniska tjänsten från televerket, är del angeläget atl oniorganisaiionsarbelet
kan påbörjas snarast möjligt. Förändringarna kommer att ske successivt.
Inrättandet av de nya centrala huvudenheterna bör dock ske redan från den 1 juli
1975.

Beträffande
avlalsbara anställnings- och arbetsvillkor uvser jag atl i sumråd med chefen
för försvursdeparlemenlel ge slutens avtalsverk det förhund-lingsuppdrag som
behövs.

1
unslutning lill frågan om genomförandel av den nya organisationen vill jag
framhålla angelägenheten av all organisalionsarbetet bedrivs i näru sumurbete
med personulorgunisationerna. Den föreslående genomförandeprocessen ger också
naturliga utgångspunkter för alt initiera frågor om personalens medinflytande
i olika delar av organisationen. Allmänt gäller ull del unkommer på berördu myndigheler
och personalorganisationer ull inom rumen för uv slalsmaklernu fatiude beslul uturbetu
lämpliga former för uti lösu här ungivnu frågor.

Av
den allmänna tidsplan för den nyu orgunisationens genomförande som jug förordut
i del föregående följer atl såväl nämnden för flygtraflk-ledurskolun i Slurup
som den särskilda s. k. ATS-delegationen tills vidare bör finnas kvur, närmure
bestämt till den tidpunkt då den mililära trafikledningspersonalen överförts
till luftfartsverket.

6 Hemställan

Med
hänvisning till det anförda hemställer jag, utt regeringen föreslår riksdugen

:iu
godkänna de uv mig förordade riktlinjerna för orgunisutionen uv luftfurtsverkei
ni. ni.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:81 56

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular utt genom
proposition föreslå riksdagen utt unta det förslag som föredraganden hur lugl
fram.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81

57 Bilaga I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Luftfartsverkets organisalion 1974-07-01

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:81

58 Bilaga 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Luftfartsverksulredningens förslag lill ny organisalion JÖr
luftfarlsverkel

1

1

"

1

(

~1

C

u

4)

1

C

C

C

s ä

a

i « r

ir

II

1

5

3

II

Ii

C S

5l

sa

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Si

%

ff

1

-

5

1

1

1

1

£ i

c

C

c

1

.1

c

1

c

?t\

c

a

i SI

Q.

K

o

1 1 1 1 1

ji

s,

i

'm

c

T5

1

1

9i

c

A-s

D C

K C

"t;
a »

51

1.1

11

8> £ Cg

2 5

o c

sa

a: o

opaginerad Kontrollera mot PDF

II 1
1

o

h

c

s:a

"Si

S

V,

c

§.5

19,2

.1

1

o

II

lil

II

o ? -J o

opaginerad Kontrollera mot PDF

c JS > o,

Bi

c 3 c

- E S

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (17)

17 kopplingar i 14 dokument.

  1. SOU 2012:27 Färdplan för framtiden - en utvecklad flygtrafiktjänst s. 51 i texten
  2. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten
  3. Rskr. 1975:197 i texten
  4. Bet. 1975:TU16 Trafikutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:81 om ny organisation för luftfartsverket, m.m. jämte motioner s. 1 · s. 3 · s. 4 i texten
  5. Prop. 1975/76:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1976/77 i texten

Visa alla 14