Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition med försIag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75

1975 · 62 sidor, varav 44 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 44 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:85, Regeringens proposition med försIag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 85 år 1975 Prop. 1975: 85

Nr 85

Regeringens
proposition med förslag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1974/75;

beslutad
den 6 mars 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

Olof
Palme

G. E. Sträng

Propositionens
huvudsaldiga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för
innevarande budgetår.

De
anslag som begärs uppgår till ca 347,2 milj. kr., varav ca 325,2 milj. kr. på
driftbudgeten och 22 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen på
driftbudgeten föreslås gå till bl. a. sysselsältningsskapande åtgärder med 100
milj. kr. samt vissa energibesparande åtgärder med 50 milj. kr. Vidare föreslås
att 44 milj. kr. anslås till FN-styrkors verksamhet utomlands samt 40,3 milj.
kr. till särskilda åtgärder för arbetsanpassning. På kapitalbudgelen föreslås
bl. a. 20 milj, kr. i slöd till trädgårdsnäringen i form av lån.

1
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 85

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1975-03-06

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Asplmg, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Norling, Lidbom, Gustafsson, Zachrisson, Hjelm-Wallén

Proposition
med förslag om tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret

1974/75

Statsråden
föredrar förslag till riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsstat
III till riksstalen för budgetåret 1974/75. Anförandena redovisas i
underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Sträng anför: De anslag som 1974 års riksdag anvisat sedan riksstaten för
budgetåret 1974/75 fastställts har uppförts på till-läggsstat I (prop. 1974:
170, FiU 1974: 42, rskr 1974: 409). Vidare har vid början av innevarande års
riksmöte begärts anslag på tilläggsstat II till
nämnda riksstat (prop. 1975: 2 och prop. 1975: 7). Viss del av prop. 1975: 2
har sedermera återkallats (skr. 1975: 64).

I
prop. 1975: 53 har framlagts förslag om finansiering av det stattiga
engagemanget i jästtillverkningen. Medel härför har begärts på tilläggsstat
III.

Ytterligare
anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgelår har nu ansetts
behövliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam proposition om
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75.

Jag
hemställer att regermgen föreslår riksdagen

att
besluta om anslag m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1974/75 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 3.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har lagt
fram.

Regeringen förordnar att
de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sammanställning över de
anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 115.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85

Bilaga
T

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Geijer

Anmälan
till tilläggsstat UI till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt: avser
justitiedepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ANDRA
HUVUDTITELN

A.
Justitiedepartementet m. m.

[1]
A 4. Extra utgifter. För budgetåret 1974/75 har till Extra utgifter anvisats
ett reservationsanslag av 700 000 kr. Reservationen från före gående budgetår
uppgick den 1 juli 1974 till 307 933 kr.

Från
anslaget bestreds fram till den 1 januari 1975 kostnaderna för de utmärkelser
"För nit och redlighet i rikets tjänst" som Kungl. Maj:t tilldelat
tjänstemän i myndigheter inom departementets verksamhetsområde. På grund av
bl. a. ändringar i reglerna om vem som kan tilldelas utmärkelsen har kostnadema
ökat kraftigt. Den sammanlagda kostnaden för utmärkelsen "För nit och
redlighet i rikets tjänst" för budgetåret 1974/75 kommer att uppgå till
drygt 400 000 kr. Även andra, kostnader som belastar anslaget har ökat. Ett
ytterligare medelsbehov föreligger därför om 400 000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Extra utgifter på tilläggsstat III till rilisstaten för budget året
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85

Bilaga 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Andersson

Anmälan
till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
utrikesdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TREDJE
HUVUDTITELN

E.
Diverse

[1]
E 6. Gåva till republilien Maltas parlament. Alltsedan republiken Malta blev
självständig stat år 1964 har dess regering strävat efter att hävda landets
nationella oberoende i ett område som alltmer kommit att dras in i
stormaktspolitiken. Som ett led i denna strävan söker den maltesiska regeringen
skapa en grundval för en självständig ekonomi främsl genom insalser för att
främja landets industriella uppbyggnad. Malta, som till ytan är betydligt
mindre än Gotland, räknas till Europas fattigaste länder.

Maltas
regering har mot denna bakgrund och med hänsyn till landets samhörighet med den
västerländska kulturkretsen vänt sig tiU en rad västeuropeiska stater med
begäran om ekonomiskt bistånd. Åtskilliga länder har visat tillmötesgående
genom att bidraga med gåvor och krediter. Bland dessa märks Danmark, Frankrike,
Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien
och Österrike.

I
samband med 400-årsdagen av uppförandet av den byggnad i huvudstaden Vallettas
centrum, "Grand Master's Palace", i vilken republikens parlament har
sitt säte, vände sig Maltas regering i fjol till Sverige med önskemål om
svenskt bidrag till upprustningen av detta medeltida kulturminnesmärke i form
av möbellnredning för parlamentels plenisal. Utrikesdepartementet har i samråd
med byggnadsstyrelsen låtit

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 8

utreda
förutsättningarna härför. Den totala kostnaden för en svensk insats av tänkt
slag har uppskattats till ca 700 000 kr.

Jag
finner det angeläget att tillmötesgå det maltesiska önskemålet och att Sverige
ansluter sig till de övriga europeiska stater som i olika former lämnat bidrag
till Malta. En svensk gåva till landets parlament finner jag ligga i linje med
Sveriges traditionella stöd för nationella oberoendesträvanden och för
befästandet av en demokratisk samhällsutveckling.

Med
hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemsfäller jag att regeringen
föreslår riksdagen

att
till Gåva till republiken Maltas parlament på tilläggsstat 111 till riksstaten
för budgetåret 1974/75 anVisa ett reservationsanslag av 700 000 kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85

Bilaga
3

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Holmqvist

Anmälan
till tUläggsstat DI till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE
HUVUDTITELN

H.
Övrig verksamhet

[1] H
10. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i
FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1956/57 (prop. 1956:198, SU 1956:179, rskr 1956: 359). Därefter har
årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel
för de årliga utgiftema inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera
den svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkomas
verksamhet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga
representation i FN samt fr. o. m. den 1 juli 1967 för observatörer i FN-tjänst
anvisades budgetåren 1965/661971/72 under reservationsanslaget Kostnader för
svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas
verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet
utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats
580 965 000 kr. på tilläggsstat. Därav har 30 milj. kr. anvisats för att täcka utgiftema
för FN-styrkan på Cypern under tiden den 15 juni 1974den 15 december 1974, för
FN-styrkan i Mellersta Östern och för FN-observatörer under tiden julidecember
1974 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1974: 170 bil. 2, FÖU 1974: 31,
rskr 1974: 390). Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill
den

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 10

1
januari 1975 har från FN influtit 344 570 617 kr. Sveriges fordran hos FN
enligt hittills framlagda krav uppgår f. n. till 42 438 198 kr. Ersättningar
som flyter in från FN tillgodoförs riksstatens inkomsttitel Övriga diverse
inkomster.

Genom
beslut den 13 december 1974 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern
förlängts t. o. m. den 15 juni 1975, Utgifterna beräknas till 3,5 milj. kr. för
månad eller sammanlagt 21 milj. kr.

Genom
beslut den 18 oktober 1974 har tiden för den svenska FN-insatsen i Mellersta
Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1975. Utgiftema för denna beräknas till
ca 2,9 milj. kr. för månad eller för tiden januarijuni 1975 sammanlagt 17,4
milj. kr.

En
allmän medelsreserv av 4 milj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande
sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli
nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Antalet
observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 februari 1975 till 41. Medelsbehovet för
dessa kan beräknas till 470 000 kr. för månad eller för tiden januarijuni 1975
sammanlagt ca 2 820 000 kr.

Vid
utgången av december 1974 kvarstod en behållning på ca 1 139 000 kr. under
anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovet
av ytterligare medel för FN-styrkor på Cypern, i Mellersta Östern och för
observatörer uppgår alltså till (21 OOOOOO-l-17 400000-1--f-2 820 0001 139
000) 44 081000 kr., avrundat 44 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas
utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Med
hänsyn till att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli
nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för
ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter
bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frägan om deras
täckning bör få tas upp framdeles.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsstat III till riksstalen för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 44 000 000 kr.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:85 11

Bilaga
4

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Aspling

Anmälan
till tilläggsstat ni till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
socialdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE
HUVUDTITELN A.
Socialdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m. m. Under denna rubrik har på riksstaten för budgetåret
1974/75 anvisats ett reservationsanslag av 8,7 milj. kr. Härtill kommer en
behållning på anslaget med 660 000 kr. vid ingången av budgetåret. Den
utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit
mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid
anslagsberäkningen hösten 1974. Jag räknar därför med ett ytterligare
medelsbehov av 1,5 milj. kr. under budgetåret. Nämnda belopp bör anvisas på
tilläggsstat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

D.
Sociala serviceåtgärder

[2]
D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. Under denna
anslagsrubrik har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
120 milj. kr. Vidare fanns vid ingången av budgetåret en reservation av ca 52
milj. kr.

I
årets budgetproposition (prop. 1975: 1 bil. 7) föreslås att gällande
statsbidrag för anordnande av förskolor och fritidshem höjs från 6 000 kr. till
7 500 kr. per plats redan fr. o. m. den 1 januari 1975. Denna

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 12

åtgärd
i kombination med alt antalet nya daghemsplatser som börjat byggas under senare
delen av år 1974 blivit väsentligt högre än tidigare beräknats leder tUl ett
ökat medelsbehov för utbetalningar under våren 1975. Jag förordar därför att
ytterligare 40 milj. kr. anvisas på tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1974/75 för bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem på till-läggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 40 000
000 kr.

£.
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[3]
£ 8. Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag. Till ändamålet har för
budgetåret 1974/75 anvisats ett reservationsanslag av 1 000 kr.

I
samband med tilläggsstat III för budgetåret 1973/74 (prop. 1974: 85 bil. 4 s.
11) redovisade jag det medelsbehov avseende statens bakteriologiska
laboratorium som uppkommit till följd av att en del av verksamheten numera
inte betraktas som skattepliktig. Merkostnadema för budgetåret 1974/75 för
samma ändamål beräknas uppgå till sammanlagt 1 910 000 kr. Merkostnaden
fördelar sig med 1,2 milj. kr. för diagnostiska undersökningar och 600 000 kr.
för centrallaboratorieuppgifter (program 1), samt 110 000 kr. för försvarsmedicinsk
verksamhet (program 4). Fr. o, m. budgetåret 1975/76 har medel för
ifrågavarande merkostnader beaktats vid anslagsberäkningen.

När
det gäller förslagsanslagen E 9. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
och E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
ankommer det på regeringen att medge erforderliga överskridanden.

Merkostnaden
för diagnostiska undersökningar belastar detta reservationsanslag. Det ytterligare
medelsbehovet av 1,2 milj. kr. bör täckas genom att medel anvisas på
tilläggsstat.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag på till-läggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 200
000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[4]
10. 'Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Under denna rubrik har för budgetåret 1974/75 anvisats ett investeringsanslag
av 9,5 milj. kr.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:85 13

10.7.
Vissa byggnadsarbeten för socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

Enligt gällande planer
skall läkemedelsavdelningen omlokaUseras till Uppsala sommaren 1976. I prop.
1974: 170 (bil. 3 s. 1113) förordade jag med hänsyn till gällande tidsplan att
vissa byggnadsarbeten skulle få börjas med anlitande av tillgänghga medel, iiman
kostnadsram för hela projektet redovisades för riksdagen. Förslaget godkändes
av riksdagen (SoU 1974: 42, rskr 1974: 346). Vid min anmälan i prop. 1975: 1
(bil. 7 s. 211) av frågan om anslag för budgetåret 1975/76 lill ifrågavarande
nybyggnad anmälde jag att jag avsåg att återkomma med en redovisning av
kostnadsram för nybyggnaden när tillförlitligt kostnadsunderlag förelåg.
Byggnadsstyrelsen har nu redovisat förslagshandlingar för en nybyggnad på
Artillerifältet i Uppsala med en sammanlagd rumsyta av ca 6 000 m. Styrelsen
beräknar kostnaden för nybyggnaden, inkl. försörjningsåtgärder, lill 27 milj.
kr. i prisläget den 1 april 1974. Eftersom det är angeläget att den
fastställda tidsplanen hälls har regeringen genom beslut den 6 februari 1975
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av högst 6 milj. kr.
utföra förberedande arbeten för ifrågavarande nybyggnad.

Prövningen
av de redovisade förslagshandlingama pågår f. n. Jag räknar med att denna skall
leda till en viss minskning av kostnadema för objektet. Jag förordar nu att en
kostnadsram av högst 26,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974 för nybyggnad
på Artillerifältet i Uppsala förs upp i investeringsplanen. Utgifterna under
innevarande budgetår för nämnda byggnadsobjekt beräknas till större delen kunna
rynmias inom det till vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamheisområde
anvisade investeringsanslaget. Jag förordar emellertid att ytterligare 2 milj.
kr. anvisas på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett
investeringsanslag av 2 000 000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:85 15

Bilaga 5

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Norling

Anmälan
till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTL
HUVUDTITELN

F.
Diverse

[1]
F 9. Kostnader för stämpelavgift å aktier i Aktiebolaget Aerotransport och
Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag. I skrivelse den 14 maj 1974 har
Aktiebolaget Aerotransport (ABA) det svenska moderbolaget i det
skandinaviska konsortiet Scandinavian Airlines System (SAS) redogjort för
beslut den 3 april 1974 att genom fondemission öka bolagets aktiekapital med
117,5 milj. kr. till sammanlagt 235 milj. kr. genom uppskrivning av
byggnadernas bokförda värden med motsvarande belopp. Beslutade åtgärder har
motiverats av behovet av alt ernå en bättre balans mellan det verkliga värdet
för bolagets anläggningstillgångar och det egna kapitalet, vilket ansetts
mycket belydelsefullt för SAS' framtida förhandlingar om upptagande av
krediter utomlands.

Före
fondemissionen bestod aktierna i ABA av dels 587 500 A-aktier å nominellt värde
av 100 kr. per aktie eller sammanlagt 58 750 000 kr., dels B-aktier till lika
antal och värden. A-aktierna innehas av svenska staten medan B-aktierna 587 492
äges av Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag (SILA) och resterande
aktier av privatpersoner. Genom fondemissionen kom svenska staten att
tillföras 587 500 nya A-aktier till ett sammanlagt nominellt värde av 58 750
000 kr. och SILA samt övriga innehavare av B-aktier sammanlagt motsvarande
antal och värde.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 16

I
skrivelsen erinrar ABA om att bolaget vid tidigare tillfällen inte belastats
med kostnader för aktiestämpel. Sålunda förordades i prop. 1948: 176 angående
organisation och finansiering av svensk luftfart att de kostnader för aktiestämpel,
vilka kimde uppkomma i samband med sammanslagningen av dåvarande ABA och SILA
inte skulle falla på de enskilda intressenterna utan gäldas av statsverket (SU
1948: 94, rskr 1948: 188). I enlighet härmed föreslogs i prop. 1949: 126
angående anslag till teckning av aktier i ABA att riksdagen skulle anvisa ett
reservationsanslag till stämpelavgift å aktiema i det nya ABA. Riksdagen
biföll propositionens förslag (SU 1949: 153, rskr 1949: 268). I samband med den
ekonomiska rekonstruktionen av SAS år 1961 beslöts på liknande sätt med
anledning av prop. 1961: 159 angående kapitaltillskott till SAS att de
stämpelkostnader som då uppkom i samband med teckning av nya aktier i ABA och
SILA skulle bestridas av staten (SU 1961: 133, rskr 1961: 330).

Bolaget
hemställer med hänvisning till det anförda att bolaget på sätt som skett vid
liknande tillfällen tidigare inte måtte belastas med stämpelkostnader å de 1
175 000 aktier som utges i anledning av den beslutade fondemissionen.

I
skrivelse den 14 maj 1974 har SILA redovisat de åtgärder bolaget vidtagit i
anslutning till den fondemission ABA genomfört. Sålunda har SILA beslutat att
genom fondemission öka bolagets aktiekapital med 58 750 000 kr. till sammanlagt
117,5 milj. kr. genom uppskrivning av det bokförda värdet av bolagets innehav
av ABA-aktier med motsvarande belopp. SILA framhåller att bolaget, i likhet
med ABA inte belastats med stämpelskatt för vid tidigare tillfällen emitterade
aktier. SILA hemställer därför att bolaget inte måtte belastas med stämpelkostnader
å de 587 500 aktier som utges i anledning av den beslutade fondemissionen.

Föredraganden

Med
hänsyn till att vid ABA:s bildande år 1948, liksom vid senare rekonstmktion av
SAS, kostnadema för gäldande av aklieslämpel bestreds av statsmedel bör enhgt
min uppfattning ABA och SILA inte belastas med de kostnader för aktiestämpel
som nu uppkommer i samband med de aktier som utges i anledning av den
beslutade fondemissionen i de båda bolagen. Stämpelkostnadema för de
nyemitterade aktiema uppgår till sammanlagt 1 762 500 kr., vilket belopp
sålunda torde böra bestridas av staten.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Kostnader för stämpelavgift å aktier i Aktiebolaget Aerotransport och
Svensk Interkontinental Lufttrafik Aktiebolag pä tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 762 500
kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 85 17

BUaga 6

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande: statsrådet Sträng

Anmälan till tilläggsstat III till riksstaten för
budgetåret 1974/75 såvitt avser finansdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE HUVUDTITELN

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

[Ij B 14. Inredning av byggnader för statlig förvaltning.
I riksstalen för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 41 milj. kr. Medelsreservationen vid budgetårets
början uppgick till ca 8,4 milj. kr. Från anslaget bestrids utgifter bl. a. för
inredning och viss utrustning som behöver anskaffas i samband med
om-lokaliseringen av statlig verksamhet. Någon medelsanvisning på
till-läggsstat beräknas inte bli erforderlig. Däremot bör följande objekt redovisas
i detta sammanhang.

Gävle

Inredning av nybyggnad i kv:en Låsman och Vulcanus samt
Statens institut för byggnadsforskning: Övrig utrustning. Redogörelse för den
ny- och ombyggnad som f. n. utförs för statens institut för byggnadsforskning
har lämnats bl. a. i prop. 1974: 85 (bil. 6 s. 20). Ny- och ombyggnaden berör
en sammanlagd rumsyta av nära 6 400 m, varav 6 000 m i nybyggnaden. Härav
utgörs ca 2 000 m av laboratorier och ca 500 m" av lokaler för
informationsverksamhet. Byggnadsarbetena påbörjades i oktober 1974 och
beräknas vara avslutade i april 1976. Kostnaderna för inredning av lokalerna
har av byggnadsstyrelsen beräknats till 2 350 000 kr.

Vid min anmälan till 1975 års budgetproposition av detta
anslag för-

2 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 85

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 18

ordade
jag att en delram av 860 000 kr. för övrig utmstning för statens institut för
byggnadsforskning skulle föras upp i utrustningsplanen (prop. 1975: 1 bil. 9 s.
74). Jag redovisade d'ärvid att Kungl. Maj:t den 20 december 1974 uppdragit åt
institutet att redovisa ytterligare underlag i fråga om planeringen av bl. a.
utrustning för den föreslagna verksamheten vid det luftströmningstekniska
laboratoriet, humanlaboratoriet och laboratoriet för byggnadsmätning, inkl.
vindtunnel och verkstäder, samt att jag räknade med att senare återkomma med
förslag som föranleddes därav. Institutet har nu lämnat en sådan redovisning.

Institutet
föreslår att utrustning för 1 063 000 kr. anskaffas till de nya lokalerna för
institutets luftströmningstekniska laboratorium, inom vilket institutet arbetar
bl. a. med att utveckla metoder för planering och uppföljning av tekniska installationer
som rör inomhusklimatet.

Forskning
inom omrädet klimat och bebyggelse fömtsätter enligt institutet bl. a.
modellstudier främst av vindklimatet kring byggnader, gmpper av hus och större
delar av bebyggelser. För detta krävs fortsatt tillgång till en vindtunnel.
Utbyggnaden av en kvalificerad vindtunnel för detta ändamål kan ske i flera
etapper. Institutet uppskattar investeringskostnaderna för en första etapp
till 500 000 kr.

Institutet
föreslår vidare att institutet i samband med flyttningen till Gävle får
resurser för att inom ett särskilt humanlaboratorium ta upp studier i större
skala av människans beteende och funktion i relation till temperatur, ljus,
ljud osv. Kostnaderna för utrustning beräknas av institutet till 1 004 000 kr. Samtidigt
föreslås utrustning om sammanlagt 306 000 kr. för att institutet skall kunna
ta upp verksamhet inom byggnadsmätningsomrädet. Institutet begär vidare 215 000
kr. för komplettering av verkstadsutrustning, m. m.

Huvuddelen
av verksamheten vid institutet finansieras av medel som statens råd för
byggnadsforskning ställer till förfogande. Vid anmälan av propositionen (1975:
30) om energihushållningen m. m. har cheferna för bostads- och
industridepartementen förordat bl. a. att rådet ges kraftigt ökade resurser för
stöd till forsknings-, utvecklings- och informationsarbete inom energiområdet.
Rådet har därvid föreslagits få huvudansvaret för delprogrammet
Energianvändning för lokalkomfort inom det i propositionen redovisade
huvudprogrammet Energiforskning, Chefen för bostadsdepartementet har samtidigt
framhållit att rådet bör eftersträva en omfördelning av för rådet redan
tillgängliga medel till förmån för insatser inom energiområdet. Mot denna bakgrund
finner jag det angeläget för den fortsatta planeringen inom rådet och
institutet att statsmakterna redan nu tar ställning till omfattningen av de
resurser som tillförs institutet i samband med omlokaliseringen till Gävle.

Institutet
har föreslagit att institutet ges utrustning för att i Gävle vidareutveckla det
arbete inom området klimat och installationer som

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 19-

institutet
har inlett med anlitande av befintliga anläggningar inomi Stockholmsområdet.
Jag biträder institutets förslag i denna del. Institutet bör därvid ges
möjlighet att anskaffa en vindtunnel speciellt uppbyggd för
bebyggelseklimatologiska studier. Jag har beräknat 500 000 kr. som bidrag till basutmstning
för sistnämnda ändamål. Det bör ankomma på institutet att svara för de senare
kompletteringar av vindtimneln som motiveras av de nya forskningsprojekt som
institutet kan komma att ta upp inom området. Vidare har jag beräknat 1 140 000
kr. för institutets luftströmningstekniska laboratorium och viss verkstadsutmst-
ning m. m.

Jag
är inte beredd att tillstyrka att särskilda medel avdelas för de av institutet
föreslagna nya forskningsuppgifterna. Jag har därför inte beräknat medel för utmstnmg
för humanlaboratorium och laboratorium för byggnadsmätning.

Sammanlagt
inkl. bidraget till vindtunneln och den av mig tidigare-föreslagna delramen
av 860 000 kr. bör därmed en definitiv kostnadsram av 2,5 milj. kr, föras
upp i utrustningsplanen för anskaffning av övrig utrustning för institutet. För
anskaffning av motsvarande in redning bör samtidigt i inredningsplanen föras
upp en definitiv kostnadsram av 2 150 000 kr.

Jag
förordar att de utgifter som hänger samman med de redovisade inrednings- och utmstningsobjekten
får bestridas av tillgängliga medeli under förevarande reservationsanslag.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om anskaffning av viss inredning och utrustning av byggnader för
statlig förvaltning inom: de kostnadsramar som har förordats i det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för viss inredning och
utrustning av byggnader för statlig förvaltning.

C.
Skatte- och kontrollväsen

[2]
C 4. Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. För budgetåret 1974/75
har på riksstaten under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 150
000 kr.

På
tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår har regeringen
föreslagit ett reservationsanslag av 817 000 kr. (prop. 1975:2 bil. 4).
Förslaget hade till bakgrund den under det senaste året ökade efterfrågan på
växelmynt inom handeln och de möjligheter till ökad myntproduktion som har
tillkommit efter myntverkets förläggning till nya lokaler i Eskilstuna. Av
anslaget avsågs ca 680 000 kr. skola användas för inköp av tre myntpräglingspressar
och återstoden för materialhanteringsutrustning och mynträkningsmaskiner.
Dessa nyanskaff-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 20

ningar
ger en ökning av myntverkets kapacitet, som under budgetåret 1974/75 beräknas
uppgå till ca 220 milj. stycken mynt, med 50 ä 60 milj. stycken mynt per år.

Till
grund för det yrkade beloppet för inköp av myntpräglingspressar låg den
senaste leveransen av motsvarande pressar under augusti 1974. Priset utgjorde
därvid ca 187 000 kr. för varje maskm, inkl. tillhörande utrustning och
mervärdeskatt. Av offerter som myntverket nu har infordrat framgår att prisema
på myntpräglingsmaskiner och tillhörande utrustning har ökat kraftigt sedan
föregående beställning. Inköp av tre stycken för myntverket lämpliga prägUngspressar
kommer att, oberoende av fabrikat, uppgå till ca 875 000 kr. eller 225 000 kr. utr
ver vad myntverket tidigare beräknade.

Som
jag anförde vid min tidigare armiälan av den ånyo aktualiserade inslagsfrågan
är det angeläget att nyproduktionen av mynt kan ökas och att detta kan ske utan
onödig tidsutdräkt. För att den avsedda produktionseffekten skall kunna uppnås
bör antalet nya myntpräglings-pressar inte begränsas. Jag finner således att de
ytterligare anslagsmedel som mot bakgrund av den senaste tidens prisutveckling
på ifrågavarande maskiner behövs för att de avsedda inköpen skall kunna komma
till stånd bör begäras på tilläggsstat III till innevarande budgetår.

Jag
förordar att så sker och hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner m. m. på

tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett

reservationsanslag
av 225 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[3j
11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i
riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 150
milj. kr. Behållningen under anslaget var vid ingången av budgetåret ca 86
milj. kr. Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för
statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet för vilka medel inte har
anvisats under annat anslag. Någon medelsanvisning på tilläggsstat beräknas
inte bli erforderlig. Däremot bör följande objekt redovisas i detta sammanhang.

Örebro.
Nybyggnad i kv. Tullen. Som jag redovisade i prop. 1975: 1 (biL 9 s. 144)
uppdrog Kungl. Maj:t den 20 december 1974 åt byggnadsstyrelsen att projektera
en nybyggnad för statistiska centralbyråns produktionsfilial i Örebro t. o. m.
bygghandlingar. Regeringen har den 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

januari
1975 godkänt ett avtal om förvärv av mark för nybyggnaden till en kostnad av ca
9,6 milj. kr. Projekteringsuppdraget avser en första etapp so.m kommer att
rymma 400 arbetsplatser och en dataavdelning m.ed en rumsyta av 450 m-.
Totalytan beräknas till ca 16 000 m. På grundval av inhämtade anbud för i huvudsak
hela etappen beräknar byggnadsstyrelsen byggkostnaden inkl. anslutningsavgifter
m. m. till 28,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. Därav avser 27,5 milj.
kr. kostnader som direkt hänför sig till den nu aktuella etappen.

Arbetet
forceras f. n. med sikte på att nybyggnaden skall kunna tas i bruk i februari
1976, bl. a. av hänsyn till centralbyråns arbete med 1975 års folk- och
bostadsräkning, vilken nyligen har beslutats av riksdagen (prop. 1975: 5, CU
1975: 1, rskr 1975: 13). Regeringen har den 27 februari 1975 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att utföra förberedande arbeten för nybyggnaden inom en
kostnadsram av 6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974.

Med hänvisning till
vad jag har redovisat i det föregående bör följande nya kostnadsram i 1
000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt

Kostnadsram
1974-04-01

Medelsförbrukning
Byggstart Färdig-

Beräknad för år-mån. ställande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Örebro

Nybyggnad
i kv. Tullen

28 800

13
000 15 000 75-02

76-02

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag
förordar att de utgifter som hänger samman med det nu redovisade
byggnadsobjektet får bestridas av tillgängliga medel under förevarande invesleringsanslag.

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom den kostnadsram
som har förordats i det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten
för statlig förvaltning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 23

Bilaga
7

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Zachrisson

Anmälan
till tilläggsstat in till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE
HUVUDTITELN

G.
VuxenutbUdning

[1]
G 12. Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder. I riksstaten för iimevarande
budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 701
000 kr. Av dessa medel avser 555 000 kr. försöksverksamhet med tolkutbildning.

Den
1 juli 1974 övertog skolöverstyrelsen (SÖ) de uppgifter inom tolkutbildningen
som sedan år 1969 åvilat statens invandrarverk (SIV). Verksamheten bedrivs dels
i studiecirklar, dels såsom ämneskurser vid folkhögskolor. Inom verksamheten
utbildas bl. a. rättstolkar. Budgetåret 1970/71 inledde SIV en
försöksverksamhet med examination av rättstolkar. Jag har för budgetåret
1974/75 tidigare inte beräknat medel för sådan examination. Enligt vad jag
erfarit kan kostnaderna för examinationer av rättstolkar under budgetåret
1974/75 beräknas till ca 100 000 kr.

Statsrådet
Leijon har i proposition (1975: 26) om riktiinjer för invandrar- och
minoritetspolitik m. m, föreslagit att ett statligt auktorisationsförfarande
för tolkar och översättare införs vilket kommer att omfatta även rättstolkarna.
I awaktan härpå bör SÖ enligt min mening övergångsvis, under verksamhetsåret
1974/75, handha examinationen av rättstolkar.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder pä tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[2]
15. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.
Innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats etl invesleringsanslag
av 210 milj. kr. (prop. 1974: 34, KrU 1974: 11, rskr 1974: 251). Under anslaget
är uppförda två investeringsplaner, nämligen cn plan för utbildning och
forskning och en plan för kulturända-m;°il m. m. Medelsreservationen vid
budgetårets början uppgick till drygt 31 milj. kr. Någon medelsanvisning på
tilläggsstat beräknas f.n. inte bli erforderlig. För att byggnadsarbetena för
nybyggnader för högskolan i Luleå, etapperna VIII och IX, skall
kunna påbörjas redan innevarande budgetår bör följande kostnadsramar i 1
000-tal kr. föras upp i investeringsplanen för utbildning och forskning. För
dessa objekt har jag lämnat utförlig redogörelse vid min anmälan i prop. 1975:
33 av frågan om anslag för budgetåret 1975/76 till byggnadsarbeten m. m. inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Byggnadsobjekt

Kostnadsram
1974-04-01

Medelsförbrukning Faktisk Beräknad för

Bygg-
Färdig-slart ställande

1974-
1974/75 1975/76 06-30

Utbildning och forskning Luleå

Försörjningsåtgärder : Anslutningsavgifter

14 200

111 5 000

2 000

successivt

Övriga åtgärder Nybyggnader för högskolan

110 400

3 283j J 44 837 28 000

25 000

72-08
7&-12

Jag
förordar att de ökade kostnader som hänger samman med nämnda objekt får
bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag förordat angående bestridande av utgifterna för
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 25

Bilaga
8

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Anmälan
till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
jordbruksdepartementets verltsamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE
HUVUDTITELN

G.
Utbildning och forskning

[1]
G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor

m. m.
För innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett
reservationsanslag av 25 milj. kr., varav 7 milj. kr. på tilläggsstat I (prop.
1974: 170, JoU 1974: 49, rskr 1974: 340). Av beloppet disponerar
byggnadsstyrelsen 12 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnden
för universitet och högskolor 13 milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan.

Inredning

Byggnadsstyrelsen
föreslår atl följande objekt förs upp i gällande inredningsplan.

Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan Ultuna

Stora
institutionsbyggnaden, ombyggnad. Regeringen uppdrog den 30 januari 1975 åt
byggnadsstyrelsen att projektera ombyggnad av slora institutionsbyggnaden på Ullunaområdet
t. o. m, bygghandlingar. Institutionsbyggnaden har en rumsyta av ca 3 500 m. Inredningskostnadema
uppskattas till 1,2 milj. kr. Detta belopp bör föras upp som definitiv

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 26

Distriktsförsöksstation,
nybyggnad. Regeringen uppdrog den 30 januari 1975 åt byggnadsstyrelsen att
projektera anläggningar för en distriktsförsöksstation på Ultunaområdet t. o. m.
bygghandlingar. Programytan för institutionslokaler uppgår till 242 m.
Byggnadsstyrelsen uppskattar inredningskostnaderna till 375 000 kr.

Central
förvaltning, ombyggnad. Byggnadsstyrelsen har den 20 januari 1975 hemsfällt om
uppdrag att utföra ombyggnadsarbeten på Ultunaområdet för den för jordbmkets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt gemensamma centrala förvaltnmgen.
Lokalprogrammet omfattar kontorslokaler m. m. om sammanlagt 1 760 m primär programyta.
För nyanskaffning av inredning föreslår styrelsen att ett belopp av 400 000
kr. förs upp i inredningsplanen.

Skara

Fältstation.
I inredningsplanen har för detta objekt förts upp en delram på 400 000 kr.
Byggnadsstyrelsen har den 14 januari 1975 redovisat förslagshandlingar för ny-
och ombyggnad för fältstationen. Styrelsen föreslär att ett belopp av 1 600
000 kr. förs upp i inredningsplanen som definitiv ram.

Skogshögskolan
Ultuna

Ny-
och ombyggnader. I gällande investeringsplan för byggnadsarbeten vid jordbrukets
högskolor m. m. har för ny- och ombyggnader för skogshögskolan på Ultunaområdet
förts upp en kostnadsram av 39 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974.
Styrelsen beräknar inredningskostnaderna för objektet till 4,3 milj. kr.
Objektet bör nu med detta belopp föras upp i inredningsplanen för att
föreskrivna tidplaner skall kunna hällas.

Skoglig
mykologi med mikrobiologi m. fl., om- och nybyggnader. Byggnadsstyrelsen har
den 20 januari 1975 redovisat byggnadsprogram för om- och nybyggnader på Ultunaonu:ådet
för skoglig mykologi med mikrobiologi m. fl. Ombyggnadsarbetena avser lokaler
om totalt ca 1 100 m rumsyta. För nyanskaffning av itu-edning föreslär
styrelsen att ett belopp av 825 000 kr. förs upp i inredningsplanen.

Utrustning

Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor har i skrivelse den 13 februari 1975 redovisat
att medelsförbmkningen innevarande budgetår beräknas uppgå till 20 milj. kr.
och hemställt att ett belopp av 7 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för
bestridande av kostnaderna för anskaffning av utmstning. Nämnden föreslår
vidare att följande objekt förs upp i utrustningsplanen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan Ultuna

Lcmtbrukets
byggnadsteknik. Institutionen har sin verksamhet förlagd dels till Lund-Alnarp,
dels till Ultuna. Ullunaavdelningen disponerar f. n. ca 70 m kontorslokaler.
Organisationskommittén för om-lokalisering av veterinärhögskolan och statens
veterinärmedicinska anstalt (OKV) har upprättat lokalprogram för avdelningen.
Programmet omfattar 397 m* programyta. Lokalbehovet föreslås bli tillgodosett i
befintliga friställda lokaler. För utmstning bör i utmstningsplanen föras upp
en definitiv kostnadsram på 300 000 kr.

Central
förvaltning, ombyggnad. Utmstningsplaneringen för den för jordbrukets högskolor
och statens veterinärmedicinska anstalt gemensamma centrala förvaltningen är
ännu inte slutförd. I avvaktan härpå föreslås att en delram på 150 000 kr. förs
upp i utmstningsplanen.

Centrala
servicefunktioner m. m. OKV har upprättat lokalprogram för centrala
servicefunktioner på Ultuna. Programmet omfattar totalt 13 696 m2 programyta.
Kommittén har vidare upprättat lokalprogram för lagring av gödsel och urin från
djuranläggningarna på Ultuna, Kungsängen och Lövsta. Utrustningsplaneringen är ärmu
inte avslutad. I awaktan härpå bör en delram på 1 milj. kr. föras upp i utmstningsplanen.

Föredraganden

För
att beställnings- och upphandlingsarbetena i fråga om inredning och utmstning
skall kunna ske fortlöpande och för att resp. lokaler skall kuima tas i anspråk
utan dröjsmål bör vissa nya kostnadsramar tas upp.

I
inredningsplanen bör följande kostnadsramar föras upp i 1 000-tal kr.

Inredningsobjekt

Förordad ram eller ändring av tidigare ram

Kostnadsram

Definitiv ram

Lantbrukshögskolan och Teterinärhögskolan

Ultuna

Stora
institutionsbyggnaden,

ombyggnad

Distriktsförsöksstalion,
nybyggnad

Central
förvaltning, ombyggnad

-1- 1200

-f 375 -f 400

1200 375 400

Skara Fällsiation

-f 1200

1600

Skogshögskolan

UUuna

Ny- och ombyggnader Skoglig mykologi med mikrobiologi m.
fl., om- och nybyggnader

-f 4 300 -f 750

4 300 750

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med
här behandlade inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel.

I
utrustningsplanen bör föras upp följande kostnadsramar i 1 000-tal kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utrustningsobjekt

Förordad ram Kostnadsram

eller
ändring av ------------------

tidigare
ram Definitiv ram Delrani

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lantbrukshögskolan och veteri närhögskolan

UUuna

Lantbrukets
byggnadsteknik

Centra!
förvaltning, ombyggnad

Ersättningsanskaffningar m. m.

Budgetåret 1974/75

4- 200 200

-\- 150

1200

+ 200

150

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vad gäller objektet Cenirala servicefunktioner m. m. är
jag inle nu beredd att förorda att en delram förs upp i utrustningsplanen för
delta ändamål. De under objektet upptagna utrustningskostnader som hänger
samman med en anläggning för lagring av gödsel och urin från djuranläggningarna
på Ultuna, Kungsängen och Lövsta bör belasta kostnadsramen
Ersättningsanskaffningar m. m. En viss uppräkning av denna ram erfordras
därför.

Med hänsyn till den beräknade anslagsbelastningen in:dgctåret
1974'75 bör 7 milj. kr. anvisas på tilläggsstat.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utmstning för lokaler
vid jordbrukets högskolor m. m, inom i inrednings- och utmstningsplanerna
uppförda kostnadsramar i enlighet med vad jag förordat i det föregående,

2.
till Inredning
och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m. på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 7 000
000 kr.

I. Diverse

[2] I 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof ni.
m. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av 1 milj. kr. Medlen står till regeringens
disposition för bidrag till följd av naturkatastrof.

De medel som står till regeringens förfogande kommer med
hänsyn till beslutade utbetalningar och förväntat medelsbehov inte alt räcka
till. Eftersom enligt min mening medel ständigt bör finnas i beredskap för med
anslaget avsett ändamål bör 1 milj. kr, anvisas på ti!VäggS3tat.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 29

Jag
hemställer därför att regeringen föreslår riksdagen

alt
till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. på tilläggsstat III
till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 1 000
000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

{3]
16. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På riksstaten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisals elt
investeringsanslag av 85 milj. kr., varav 35 milj. kr. på tilläggsstat I (prop.
1974: 170, JoU 1974: 49, rskr 1974: 340). Anslaget disponeras i enlighet med en
investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i
planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen
hemställer att följande byggnadsobjekt las upp i investeringsplanen.

Lantbrukshögskolan
och veterinärhögskolan Ultuna

Stora
institutionsbyggnaden, ombyggnad. Regeringen har genom beslut den 30 januari
1975 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera ombyggnad av den stora instilutionsbyggnaden
på Ultunaområdet t. o. m. bygghandlingar. Byggnaden disponeras av institutionen
för kemi vid lantbrukshögskolan och avdelningen för skoglig marklära vid skogshögskolan.
Planeringen skall enligt regeringens beslut inriklas mot en kostnadsram för
ombyggnadsarbetena av högst 5,5 milj. kr. Arbetena beräknas vara avslutade till
våren 1977. En kostnadsram av 5,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974 bör
för ändamålet föras upp i gällande .investeringsplan.

Distriktsförsöksstation,
nybyggnad. Regeringen uppdrog den 30 januari 1975 åt byggnadsstyrelsen att
projektera anläggningar pä Ultunaområdet för en distriktsförsöksstation i
mellersta trädgårdsförsöksdisl-riktet t. o. m. bygghandlingar.
Distriktsförsöksstationen omfattar institutionslokaler om 242 re? programyta
samt växthus m. m. om 1 280 m programyta. Byggnadskostnaderna beräknas till 4,3
milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. En kostnadsram bör med detta belopp
föras upp i investeringsplanen.

Central
förvaltning, ombyggnad. Byggnadsstyrelsen har den 20 januari 1975 hemställt om
uppdrag att utföra ombyggnadsarbeten på Ultunaområdet för den för jordbmkets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt gemensamma centrala
förvaltningen. Lokalprogrammet för för'allningen omfattar kontorslokaler m. m.
om sammanlagt 1 760

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 30

m-
primär programyta. Ombyggnadsarbetena avser den nuvarande biblioteksbyggnaden
samt östra flygeln till administrationsbyggnaden. Lokalerna i dessa byggnader
omfattar ca 790 m" primär programyta. Biblioteksbyggnaden friställs
hösten 1975. Ombyggnadsarbetena beräknas starta i september 1975. För
ombyggnadsarbetena bör en kostnadsram föras upp i investeringsplanen med ett
belopp ay 1,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974.

Skara

Fältstation.
Kungl. Maj:t uppdrog den 26 april 1974 åt byggnadsstyrelsen att projektera ny-
och ombyggnader för veterinärinrättningen i Skara, fältstation för
veterinärhögskolan och lantbmkshögskolan. Byggnadsstyrelen har den 14 januari
1975 redovisat förslagshandlingar omfattande ombyggnadsätgärder samt nybyggnad
för djursjukhus. Anläggningen skall tas i bmk hösten 1976. Kostnadema beräknas
till 9 250 000 kr. i prisläget den 1 april 1974. En kostnadsram bör med detta
belopp föras upp i investeringsplanen.

Skogshögskolan
Ultuna

Skoglig
mykologi med mikrobiologi m. fl., om- och nybyggnader. Genom beslut den 22
november 1974 har Kungl. Maj:t föreskrivit att planeringen av lokaler för skoglig
mykologi med mikrobiologi vid skogshögskolan skall iiuiktas mot en primär programyta
av högst 500 m. Byggnadsstyrelsen har den 20 januari 1975 redovisat
byggnadsprogram för ombyggnad av de lokaler som tidigare disponerats av
institutionen för husdjurens utfodring och vård. Lokalerna omfattar en mmsyta
av totalt 1 086 m. Skoglig mykologi med milcrobiologi föreslås disponera 532 m
rumsyta. Vidare beräknas utrymmen för bl. a. institutionen för lantbrukets
byggnadsteknik vid lantbrukshögskolan. Skoglig mykologi med mikrobiologi skall
flytta till Ultunaområdet sommaren 1975. Kostnaderna för ombyggnadsarbetena
uppskattas till 1,9 milj. kr. i prisläget den 1 april 1974. För nybyggnad av
intilliggande växthus beräknas en kostnad av 425 000 kr. En kostnadsram bör för
ifrågavarande ändamål föras upp i gällande investeringsplan.

Föredraganden

Med
hänsyn till gällande tidplaner för omlokalisering av veterinärhögskolan och
skogshögskolan bör följande nya kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i
investeringsplanen för innevarande budgetär.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt

Kostnads-

Beräknad

Bygg-

Färdig-

ram

medelsför-

start

ställande

1974-04-01

brukning
för 1974/75

årmån

årmån

opaginerad Kontrollera mot PDF

75-08

75-05

Lantbrukshögskolan
och Teterinärhögskolan

Ultuna

Stora
institutionsbyggnaden,

ombyggnad 5 500

Distriktsförsöksstation,

nybyggnad 4 300

Centtal
förvaltning,

ombyggnad 1600

Skara

Fältstation 9 250

Skogsbögskolan

Ultuna

Skoglig
mykologi med mikro

biologi m. fl., om- och

nybyggnader 2 325

500

75-11

77-01

75-06

76-03

75-09

76-05

76-06

75-09

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifterna
under itmevarande budgetär för ovan nämnda byggnadsobjekt bör kunna rymmas
inom det till byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. anvisade
investeringsanslaget. Jag förordar därför att utgiftema fär bestridas av
tillgängliga medel under anslaget. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att
bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid jordbmkets högskolor m.
m. inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad jag
förordat i det föregående.

V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD

[4]
5 a. Lån till trädgårdsnäringen. Något anslag för detta ändamål finns inte
upptaget i riksstaten för innevarande budgetår.

Med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade jag den 13 september 1974 fem
sakkunniga med uppdrag att utreda trädgårdsnäringen. De sakkunniga har antagit
benämningen 1974 års trädgärds-näringsutredning.

Genom
beslut av Kungl. Maj:t den 18 oktober 1974 överlämnades vissa skrivelser från
Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund m. fl. med tillhörande handlingar till
utredningen. I skrivelserna hemställdes om olika åtgärder för
trädgårdsnäringen till följd av inträffade oljeprisstegringar m. m. Med
utgångspunkt i de nämnda skrivelsema har inom utredningen upprättats en
promemoria om växthusföretagens likvidilelspro-

'
Kanslirådet Rune Henriksson, ordförande, riksdagsledamoten Jan Bergqvist, kommunalrådet
Villiam Björk samt riksdagsledamöterna Valdo Carlström och Anna-Lisa Nilsson.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 32

blem.
Med överlämnande av promemorian har utredningen i framställning den 28 januari
1975 föreslagit vissa åtg'ärder till stöd för tr'ädgårds-näringen.

Efter
remiss har yttranden över utredningens förslag avgetts av kammarkollegiet,
riksrevisionsverket (RRV), lantbruksstyrelsen, som bifogat yttranden från lantbmksnämnderna
i Stockholms och Malmöhus län, utredningen (A 1974:10) om
arbetskraftsförhållandena inom jordbmks- och trädgårdsnäringen, Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund
(SHTF), Svenska lantarbelareförbundet samt Sveriges grossistförbund.

1974
års trädgårdsnäringsutredning

Principerna
för det statliga stödet till trädgårdsnäringens rationalisering fastlades av
riksdagen är 1968 (prop. 1968:1 bil. 11, JoU 1968:1, rskr 1968: 9). Vägledande
för stödets utformning var de av 1967 års riksdag fastställda riktlinjerna för
det statliga finansiella stödet till jordbrukets rationalisering.

Statligt
stöd för att underlätta finansieringen av rationaliseringsåtgärder inom
trädgårdsnäringens område lämnas enligt kungörelsen (,1968: 377) om statligt stöd
till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad senast 1974: 269). Stöd lämnas
också till förvärv av trädgårdsföretag och mventarier till sådant företag samt
till tUlskottsförvärv av mark. Statiigt stöd meddelas i form av statlig garanti
för lån (lånegaranti) samt i form av statsbidrag.

Enligt
beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972: 79, JoU 1972: 34, rskr 1972: 219) utgår
statsbidrag med högst 25 % av kostnaderna för miljövårdande åtgärder som
befunnits nödvändiga för befintliga jordbmks-och trädgårdsföretag.

1974
års riksdag beslutade om stöd till energibesparande åtgärder inom bl. a. trädgårdsn'äringen
(prop. 1974: 69, JoU 1974: 19, rskr 1974: 196). Enligt kungörelsen (1974: 250)
om statsbidrag lill energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag utgår
bidrag till kostnad för åtgärd som möjliggör användning av andra bränslen än
olja eller har bränslebesparande effekt inom Irädgårdsförelag. Bidraget utgår
med elt belopp som motsvarar högst 35 % av den kostnad för åtgärden som
lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bemyndigande, lantbmksnämnd-en
godkänner. Bidrag får ej överstiga 50 000 kr. per projekt.

Utredningen
redovisar sammanfattningsvis även det stöd som i andra länder utgår till
trädgårdsföretag.

Utredningen
anför att en genomgripande rationaliseringsverksamhet pågår sedan flera år inom
den svenska trädgårdsnäringen. En omfattande effektivisering av
produktionsförhållandena har framstått som nödvändig för att näringen skall
kunna möta ökad utländsk konkurrens. I samband med denna
rationaliseringsverksamhet med eller utan

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 33

statligt
slöd har de svenska trädgårdsförelagen ådragit sig en betydande skuldbörda.
Den för näringens stabilitet på längre sikt nödvändiga rationaliseringen har
sålunda enligt utredningen medfört den nackdelen att en betydande del av de
svenska trädgårdsförelagen under åtskillig tid framåt kommer att vara mycket
känslig för starka och plötsligt uppkommande förändringar i
marknadsförhållandena.

Från
slutet av år 1973 har trädgårdsnäringen fått vidkännas kraftiga
kostnadsökningar på gmnd av höjda bränslekoslnader. Dessa prisstegringar
kulminerade under första halvåret 1974, då priserna var fyra gånger högre än
två år tidigare. Med utgångspunkt i bl. a. de uppgifter om oljeförbrukningen
som redovisas i 1972 års trädgårdsräkning uppskattar utredningen näringens
oljekostnader under år 1972 före oljekrisen till närmare 30 milj. kr. För
år 1974 beräknas dessa kostnader ha stigit till ca 105 milj. kr. vilket
innebär mer än en tredubbling. Oljekostnadernas andel i omsättningen beräknas
totalt ha ökat från mindre än 10 % år 1972 till 2530 % år 1974.

Mot
bakgrund av en räntabilitets- och Ukviditetsundersökning av vissa trädgårdsföretag
per den 31 december 1973 som visar att företagen hade en otillfredsställande
likviditet har utredningen analyserat i vilken Ulslräckning de höjda
oljekostnaderna senare kunnat kompenseras genom ökade produktpriser, ökningen
av oljekostnaderna för olika produkter har jämförts med uppnådda priser under
hösten 1974. Enligt utredningens beräkningar skiljer sig kompensationsgraden
avsevärt mellan produkterna. Sålunda är för rosor, nejlikor och krysante-mum
priskompensationen låg. Högre kompensation har erhållits för tomater och vissa
krukväxter. Genomsnittligt har en priskompensation på 60 % kunnat erhållas.
Enligt utredningens beräkningar kan den okompenserade energikoslnadsökningen
uppskattas till storleksordningen 30 milj. kr.

Utredningen
understryker att oljeprishöjningarna kommit att drabba växlhusodlarna särskilt
hårt. Höjningarna inträffade vid den tidpunkt då växthusen utnyttjades mest
intensivt. Odlingen av de ettåriga kulturerna, t. ex. tomat och gurka, var
redan påbörjad liksom också odlingen av prydnadsväxter såsom krysanlemum och elt
stort antal ekonomiskt vikliga krukv'äxter. En omläggning av produktionen var
därför omöjlig att genomföra. Från trädgårdsnäringens sida har framhållits all
ett flertal växlhusföretag mycket snart kan komma att råka i allvarliga svårigheter
till följd av den dåliga likviditeten. Utredningen delar denna uppfattning.

Statliga
lånegarantier kan f. n. ulgå till trädgårdsföretag vid likviditetskris om
krisen uppstått till följd av faktorer över vilka förelagaren inte kunnat råda.
Utredningen framhåller emellertid att företagarna även med slalHg garanti för
lån kan ha svårigheter att erhålla lån i kreditinstitut i en situation med
kreditrestriktioner. En sådan situation

3 Riksdagen 1975.1 saml. Nr 85

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 34

råder
f. n. Det är synnerligen v'åsenthgt att i förevarande fall lån kan erhållas
snabbt och utan väntan i kreditmr'ätlningarna. Lånegaranti-systemet är enligt ulredningens
mening därför inte tillfredsställande.

I
den krissituation som vissa växthusföretag f. n. befinner sig i och i avvaktan
på utredningens kommande, mera långsiktiga överväganden bör enligt utredningens
mening temporära stödåtgärder sättas in.

Utredningen
föreslår att en statiig länefond inrättas för driftslån tUl växthusförelag och
företag med champinjonodling. Utredningen räknar med att fonden till en början
bör föras upp med ett belopp av 20 milj, kr. Den nya driftslånemöjligheten bör
omfatta samtliga driftslån till v'äxthusföretag med uppvärmning och sålunda för
dessa företag ersätta statlig garanti för driftslån.

Stödet
som förutsätts vara ett rent krisstöd bör göras temporärt och tidsbegr'änsas
till utgången av år 1976.

Fonden
bör förvaltas av kammarkollegiet. Lantbruksstyrelsen eller efter styrelsens
bemyndigande lantbmksnämnderna föreslås svara för låneverksamheten.
Lantbruksnämnderna bör bli låneförvaltande organ.

Endast
företag som fyller de allmänna förutsättningarna för statligt stöd enligt
kungörelsen (1968:377) om statligt stöd till trädgårdsnäringens
rationalisering föreslås låneberättigade.

Som
villkor för lån föreslås vidare gälla att om tillfredsställande säkerhet inte
kan lämnas, lån ändå får beviljas om det med hänsyn till låntagarens
personliga förhåUanden bedöms kunna ske utan oskälig risk.

Lånebeloppen
bör fastställas efter utredning av behovet. De bör ej få vara större än att
företagen bedöms på sikt kuima förränta och amortera dem. De bör dock ej heller
vara mindre än 5 000 kr.

Ränta
på länen bör fastställas till bottenlåneränta för bunden fastighetskredit.
Lånen bör amorteras under tio år.

Utredningen
befarar att enbart lånestöd inte innebär en tillräcklig stimulans för näringen
med hänsyn till den bristande priskompensationen för ett stort antal produkter
och de förluster som företagen med hänsyn härtill fått vidkännas. För att
växthusföretag och företag med champinjonodling skall kunna komma till rätta
med sina likviditetssvårigheter bör enligt utredningens mening företagen under
två år befrias från utiägg för ränta och amortering. Utredningen föreslär
därför alt lånen blir räntefria de två första åren och att ränta alltså utgår
först från tredje årel. Kostnaderna härför beräknas till 3,6 milj. kr. De båda
första åren bör likaså bli amorteringsfria. Amortering bör därefter göras under
tio år.

Utredningen
föreslår dessutom att lånestödet kombineras med ett begränsat bidragssystem.
Detta bör administrativt fungera så, alt odlarna snabbt och kanske i väntan
på att en låneansökan hinner behandlas får elt mindre belopp för begränsade
men för odlingen nödvändiga

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 35

utgifter.
Genom denna form av bidrag vinner man också fördelen av att antalet låneärenden
minskar.

Målsättningen
att snabbt kunna ge en del av odlarna en viss kompensation för ökade kostnader
skulle delvis uppnås, om belopp upp till 20 000 kr. skulle utanordnas som
bidrag. För de företag, som fått likviditetsproblem genom mycket stora
förluster kanske på gmnd av att priskompensationen för de odlade produkterna
varit extremt låg är däremot lånesystemet lämpligare. I detta sammanhang
erinras om alt avskrivningslån som ulgår i samband med jordbmkets och trädgårdsnäringens
rationalisering kan utlämnas i form av direkt bidrag, om delta inte överstiger
20 000 kr.

Utredningen
föreslår sålunda ett bidragssystem. Bidrag föreslås kunna ulgå med högst 20
000 kr. Det bör dock inte i något fall få överstiga 2 kr./m- uppvärmd växlhusyla
eller 2 kr./m- odlingsyta vid champinjonodling. Lägsta bidragsbeloppet
föreslås vara 500 kr. Då inget växlhusföretag bör få bidrag om det inte alls
eller i mycket liten utsträckning används i produktionen under eldningssäsongen
bör bidrag endast ulgå om förelaget i fråga under år 1974 köpt in minst 15 m eldningsolja.
Denna kvantitet skall utgöras av sådan olja som uppfyller bestämmelserna för energiskatlenedsättning
för växthusuppvärmning. Genom denna minimibestämmelse beräknas antalet bidragsberättigade
växthusföretag minska från 2 800 till ca 2 100.

Bidragssystemet
är avsett att ge viss kompensation för ökade och okompenserade kostnader under
föregående år. Bidrag bör endast utgå till företag, som är verksamma under är
1975. Kostnadema, som beräknas till 5 milj. kr., synes helt eller delvis kunna
finansieras av fonderade clearingavgiftsmedel.

Remissyttrandena

Remissinstanserna
delar utredningens uppfattning att statligt stöd behövs för att
trädgårdsföretag inte skall tvingas upphöra eller skära ned sin verksamhet.
Remissinstanserna är också eniga med utredningen om att åtgärder bör kunna
sättas in snabbt. Även om vissa remissinstanser har delade meningar om i
vilken utsträckning trädgårdsnäringen genom prisökningar eller på annat sätt
under år 1974 kunnat anpassa sig till en situation med ökade
produktionskostnader delar de ulredningens allmänna bedömning rörande
näringens ekonomiska problem.

Vad
gäller formerna för det statliga stödet tillstyrker lantbruksnämnden i
Malmöhus län, SHTF, Svenska lantarbetareförbundet och Sveriges grossistförbund
utredningens förslag både vad avser inrättandet av en lånefond och
bidragssystemet. Enligt SHTF, Svenska lantarbelareförbundet och Sveriges
grossistförbund bör dock maximigränsen för bidragsbeloppet vara 40 000 kr. Lantarbelareförbundet
anför vidare att vid prövningen av lån bör för företag med såväl produktion

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop, 1975: 85 36

som
försäljningsorganisation varje produktionsgrens ekonomiska resultat bedömas
var för sig. Risk finns annars för att odlingsdelen läggs ned och företaget
skaffar in produkterna från annat håll. Lantbruksnämnden i Stockholms län, som
avstyrker ulredningsmajoritetens förslag om stöd i form av bidrag, förordar
alt bmkarnas behov av kontant stöd i stället tillgodoses genom atl erlagda clearingavgifter
betalas åter. RRV och lantbruksstyrelsen tillstyrker den föreslagna lånefonden
men kan på föreliggande material inte biträda förslaget om ett bidragssystem.
Lantbruksstyrelsen befarar atl ett genomförande av utrednings-majoritetens
förslag i denna del utan att hänsyn tas till i vad mån företagaren kunnat
kompensera kostnadsökningarna genom förbättrade priser eller kostnadssänkande
åtgärder som bränslebesparing o. d. skulle leda till konsekvenser som i
enskilda fall framstår scm oacceptabla från allmän synpunkt. Styrelsen
föreslår alt den lånebeviljande myndigheten skall ha möjlighet att besluta om förskotlsutbetalning
av viss del av lånet förslagsvis högst 20 000 kr. efter preliminär prövning
av låneansökan.

Föredraganden

Den
svenska trädgårdsnäringen omfattar enligt statistiska centralbyråns räkning år
1973 totalt 8 700 företag, varav 2 800 med odlingar i växthus. Odlingen under
glas omfattar 425 ha växthus och 55 ha bänkgårdar. Totala produktionsvärdet i
näringen beräknas till ca 750 milj. kr., varav 450 milj. kr. avser
växthusodlingen.

Kostnadsutvecklingen
inom den svenska trädgårdsnäringen har tidigare varit relativt gynnsam.
Trädgårdsnäringen har dock i likhet med andra näringar under senare tid fält
vidkännas kostnadsökningar på grund av bl. a. höjda bränslekoslnader.

Med
utgångspunkt i en räntabilitets- och likviditelsundersökning, enligt vilken
trädgårdsföretagen hade en otillfredsställande likviditet i början av år 1974,
har 1974 års trädgårdsnäringsutredning analyserat hur näringens kostnader och inl'äkter
utvecklats under senare tid. Enligt utredningens beräkningar har
växthusodlingens oljekoslnadsök-ningar överstigit inläktsökningarna med ca 30
milj. kr. Någon större förändring av produktionen i syfte att anpassa denna
till den uppkomna situationen har under denna tid inte varit möjlig att
genomföra. Enligt utredningens mening befinner sig vissa v'äxthusföretag därför
ru i en besvärlig situation.
Utredningen föreslår temporära statliga stödåtgärder dels i form av lån, dels i
form av bidrag. Remissinstanserna är positiva lill utredningens förslag vad
avser inrättandet av en statlig lånefond. I fråga om utredningens förslag om
bidrag har dock remissinstanserna delade meningar.

Jag
delar utredningens uppfattning att trädgårdsnäringen befinner sig i en
situation där vissa temporära åtgärder behöver vidtas i avvaktan

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975: 85 37

pä de förslag lill långsiktiga ålgärder som utredningen
kan komma atl föreslå. Av största vikt är emellertid alt produktionen inom
näringen snabbt anpassas till rådande förhållanden i fråga om energikostnader cch
produktpriser. Jag anser därför att elt statiigt stöd snabbi bör kunna utgå
till de växlhusföretag med uppvärmning som har likviditetsproblem. Jag vill i
detta sammanhang också erinra om atl regeringen i prop. 1975:30 om energihushållning
m.m. beräknat ytterligare medel till finansieringen av vissa energibesparande
åtgärder inom trädgårdsförelag.

Liksom remissinstanserna finner jag utredningens förslag
om statliga lån vara väl motiverade. Jag förordar alt ett anslag av 20 milj.
kr. anvisas under fonden för låneunderstöd för lån till trädgårdsnäringen. Lån
bör kunna beviljas intill utgången av år 1976 i form av driftslän till växlhusföretag
och förelag med champinjonodling, vilka har uppvärmning. Lantbruksstyrelsen
eller, efter styrelsens bemyndigande, lantbruksnämnderna bör svara för låneverksamhelen.
Lantbruksnämnderna bör bli låneförvaltande organ. Lånen bör redovisas på lantbruksslyrelsens
delfond under fonden för låneunderstöd. Med stöd av tidigare bemyndigande av
riksdagen (prop. 1940: 281, JU 1940: 210, rskr 1940: 237) bör
lantbruksstyrelsen bemyndigas att besluta om eftergift av siatens rätt i
samband med eventuella förluster i låne verksamheten.

Endast företag som fyller de allmänna förutsättningarna för
statligt stöd enligt kungörelsen (1968: 377) om statligt stöd till
trädgårdsnäringens rationalisering bör vara låneberättigade. Som villkor för
lån bör vidare gälla att om tillfredssiällande säkerhet inte kan lämnas, lån
ändå får beviljas om det med hänsyn till låntagarens personliga förhållanden
bedöms kunna ske ulan oskälig risk. Lånebeloppen bör fastställas efter
utredning av behovet. De bör ej få vara större än alt företagen bedöms på sikt
kunna förränta och amortera dem. De bör dock ej heller vara mindre än 5 000 kr.
Jag delar lantbmksstyrelsens uppfattning att den lånebeviljande myndigheten
bör ha möjlighet att efter preliminär prövning av låneansökan besluta om förskoltsutbetalning
av viss del av lånet.

Jag har ingen erinran mot utredningens förslag alt lånen
blir ränte-och amorteringsfria under de två första åren. Amortering bör
därefter ske under tio år. Vidare bör ränta utgå efter bollenlåneränlan för bunden
fastighetskredil.

Utöver det likvidiletsstöd som trädgårdsnäringen får genom
de nu nämnda lånemöjlighelerna erhåller den en betydande stimulans genom räntefriheten
under två år. Värdet av denna räntebefrielse kan uppskattas till ca 3,6 milj.
kr. De förordade åtgärdema är enligt min mening tillräckliga för alt lösa de omedelbara
ekonomiska problemen i näringen. Av bl. a. den anledningen kan jag inle
biträda utredningens förslag i f råaa om bidra?.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 38

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen atl

1.
godkänna de av mig förordade riktUnjerna
för lån till träd-gärdsnäringen,

2.
till Lån till trädgårdsnäringen
på tilläggsstat III till riksstaten för budgelårel 1974/75 anvisa ett
investeringsanslag av 20000 000 kr.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 39

BUaga
9

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Hjelm-Wallén

Anmälan
till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
handelsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TIONDE
HUVUDTITELN

A.
Handelsdepartementet m. m.

[1]
A 3. Extra utgifter. Till ändamålet har för budgetåret 1974/75 anvisats ett
reservationsanslag av 100 000 kr. (prop. 1974: 1 bil. 12, NU 1974: 6, rskr
1974: 62). Reservationen för föregående budgelår uppgick till 34 017 kr.

För
budgetåret 1974/75 beräknas gå åt ca 160 000 kr. bl.a. för oförutsedda
utgifter för utmärkelsen För nit och redlighet i rikets tjänst. Ett ytterligare
medelsbehov föreligger således om 30 000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Extra utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kr.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 41

Bilaga
10

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Bengtsson

Anmälan
till tilläggsstat 111 till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE
HUVUDTITELN

B.
Arbetsmarknad m. m.

[1]
B 1. Arbetsmarknadservice. För budgelårel 1974/75 har riksdagen under detta
anslag bemyndigat Kungl. Maj:t att påbörja en försöksverksamhet med utbildning
i företag av redan anställda personer som på grund av nödvändig omstrukturering
av förelagets verksamhet eller av andra skäl hotas av arbetslöshet. För
försöksverksamheten har fastställts en bidragsram av 5 milj. kr. Inom denna
ram skall bidrag kunna utgå till förelag med 6 kr. per undervisningslimme och
anställd. De nuvarande förhållandena inom vissa branscher, främst sågverks- och
bilindustrin kan medföra att nuvarande bidragsram blir otillräcklig. Regeringen
bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att om så visar sig erforderligt
vidga ramen.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att vid behov vidga bidragsramen för försöksverksamheten
med företagsutbildning.

[2]
B 2. Sysselsättningsskapande åtgärder. Under denna rubrik har på riksstaten för
innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 739 431000 kr., varav
320 milj. kr. avser delprogrammet Allmänna beredskapsarbeten.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:85 42

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)

I skrivelse den 25 oktober 1974 har AMS hemställt om bl.
a. ytterligare medel för beredskapsarbeten. Enligt styrelsens bedömning kommer
inemot 30 000 personer att behöva beredas sysselsättning i beredskapsarbete
under perioden febmariapril 1975. Detta är en något lägre volym än föregående
budgetår. Behovet av beredskapsarbete avser i första hand personer med nedsatt
arbetsförmåga, äldre arbetssökande, lokalt bunden arbetskraft samt ungdomar och
kvinnor. AMS bedömer att den beräknade sysselsättningsvolymen i
beredskapsarbeten skall kunna uppnås, därest styrelsen utöver de i riksstaten
upptagna medlen jämte reservationer, får disponera ytterligare 150 milj. kr.
för beredskapsarbeten.

Styrelsen hemställer om tilläggsanslag med detta belopp,
varav 50 milj. kr. för vägar.

Föredraganden

Behovet av beredskapsarbeten i främst skogslänen synes i
enlighet med AMS' bedömning komma att bli större under vintern och våren 1975
än vad som kunde förutses vid den ursprungliga medelsberäkningen för
budgetåret 1974/75. I prop. 1974: 1 har anvisats 739 431 000 kr. för sysselsältningsskapande
ålgärder i form av beredskapsarbete, industribeslällningar och delaljplaneringsbidrag.
Vid budgetåret ingående reservation uppgick till 635 407 749 kr., varav 352
542 000 kr. avsåg redan beslutade åtaganden och 282 865 000 kr. återstod för
nya beslut. Behovet av beredskapsarbeten under budgetåret bedömdes till 1,1
milj. dagsverken i allmänna och 2,2 milj. dagsverken i särskilda beredskapsarbeten.
Denna beräkning medgav att ca 14 000 arbetstagare i genomsnitt skulle kunna
sysselsättas i beredskapsarbeten. Samtidigt framhöll jag, att behovet av
beredskapsarbeten under det kommande året inle kunde bedömas med någon större
säkerhet. Enligt den bedömning som nu kan göras kan det genomsnittliga antalet
sysselsatta i beredskapsarbeten under innevarande budgetår beräknas till 16
500 personer eller ca 4,3 milj. dagsverken totalt. Som en jämförelse kan
nämnas, atl under budgetåret 1973/74 uppgick det genomsnittiiga antalet
sysselsatta till 28 100. Med hänsyn till denna bedömning kan det sammanlagda medelsbehovet
nu beräknas till ett belopp som med 100 milj. kr. överstiger det anvisade
anslaget och befintlig reservation. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsstat
III till riksstalen för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 100
000 000 kr., varav 35 000 000 kr. för allmänna beredskapsarbeten och 65 000
000 kr. för särskilda beredskapsarbeten. Av anslaget bör högst 50 000 000 kr.
få användas för arbeten på vägar vilket belopp skall avräknas mol automobil-skaltemedlen.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 43

[3]
B 6. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning. Under denna rubrik har
på riksstaten för innevarande budgetår förts upp elt reservationsanslag av 1
milj. kr.

A
rbetsmarknadssty relsen

AMS
har i skrivelse den 29 januari 1975 begärt medel under ifrågavarande anslag
för uppförande av ny mottagningsförläggning för flyktingar i Alvesta.
Nuvarande förläggningsbyggnader, som består av ett antal monteringsbara
baracker, är illa medfarna och så undermåliga vad avser de sanitära
förhållandena att länsläkaren utfärdat föreskrifter om omfattande
ändringsarbeten. Kostnaderna härför bedöms bli alltför slora. En ny anläggning
behöver därför skyndsamt uppföras och Alvesta kommun har förklarat sig beredd
att upplåta mark för detla ändamål. AMS utgår från att 30 familjebostäder som
ägs av AMS och som f, n. finns på andra orter i landet kan överflyttas och
användas för den nya förläggningen. Det sammanlagda medelsbehovet för denna nyetablering
beräknar AMS till 4 350 000 kr.

Föredraganden

Enligt
Kungl. Maj:ls bemyndigande i regleringsbrev 1967/68 får AMS anordna och driva
mottagningsförläggningar för det första omhändertagandet av kollektivt
överförda flyktingar. AMS förfogar idag över tre permanenta sådana
förläggningar, nämligen i Alvesta, Moheda och Flen. Förläggningen i Alvesta
uppfördes år 1966. Det antal personer som samtidigt kan inkvarteras där uppgår
till mellan 150 och 230 beroende på familjesammansättning m. m. Förläggningen
beslår av ett antal monteringsbara baracker av äldre typ. Byggnaderna är hårt
nedslitna och har brister, särskilt i fråga om hygienisk utrustning m. m. Mot
denna bakgrund har AMS föreslagit att nuvarande förläggning ersätts med en ny
sådan med plats för 150 personer.

Jag
bedömer i samråd med statsrådet Leijon att överföringen av flyktingar till
Sverige i fortsättningen kommer att bli av i stort sett samma omfattning som
under senare år. Frågor om formerna för uttagning, överföring och omhändertagande
av flyktingar övervägs f. n. inom arbetsmarknadsdepartementet. I arbetet ingår
att bedöma om också andra former för det första omhändertagandet kan komma i
fråga. I avvaktan på att ställning tas härtill anser jag i likhet med AMS att
en ny mottagningsförläggning med plats för 150 personer bör uppföras i Alvesta
kommun. Jag beräknar kostnaderna härför till 4,1 milj. kr. Byggnadsarbetena
bör med hänsyn till bl. a. de hygieniska bristerna i nuvarande förläggning
påbörjas redan under innevarande budgetår.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning på till-läggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 4 100 000
kr.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 44

C.
Arbetsmiljö m. m.

[4]
C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna rubrik har på riksstalen
för innevarande budgelår förts upp elt reservationsanslag av 676 milj. kr.
Härav har för delprogrammet Arkivarbele ber'äk-nats 344 677 000 kr.

Arbeismnrkuadssiy
relsen

AMS
har i skrivelse den 29 januari 1975 begärt ytterligare medel på anslagsposten Arkivarbele
under ifrågavarande anslag för att kunna lillgodose de kostnadsökningar som
följt av 1974 års avtalsförhandlingar. Behovet av ytterligare medel uppgår
till 40,3 milj. kr.

Föredraganden

Utgifterna
för arkivarbetarlöner för budgetåret 1974/75 är beräknade i 1973 års löneläge.
Till följd av avtalsförhandhngarna år 1974 beräknas utbetalningarna under
budgetåret komma att översliga för arkivarbete beräknade medel med 40,3 milj.
kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till SärskUda åtgärder för arbetsanpassning på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1974/75 anvisa etl reservationsanslag av 40 300 000 kr.

E.
Regional utveckling

[5] E
1. Regionalpolitiskt stöd: Bidragsvcrksamhet. Riksdagen beslöt (prop. 1972: 111
bil. 1, InU 1972:28, rskr 1972: 347) hösten 1972 att en försöksverksamhet med
industricentra skulle påbörjas i regionala centra i det inre stödområdet. I en
första etapp skulle industricenteranläggningar uppföras i Lycksele och
Strömsund. Riksdagen beslöt vidare (prop. 1973: 50 InU 1973: 7, rskr 1973: 248)
våren 1973 att bemyndiga Kungl. Maj:t att från anslaget Regionalpolitiskt stöd:
Bidragsverksamhet för budgetåret 1973/74 avsätta 3 milj. kr till en stiftelse
med ändamål alt äga och förvalta industricenteranläggningar. Genom beslut av Kungl.
Mai:t bildades Stiftelsen Industricentra.

Byggnadskostnaderna
för industricenteranläggningarna i Lycksele och Strömsund beräknades till
sammanlagt 11,5 milj. kr. i 1972 års prisnivå. Dåvarande inrikesministern
förordade vid anmälan av prop. 1973: 50 att de beräknade byggnadskostnaderna
skulle täckas genom dels ett statligt lokaliseringsbidrag på 7,5 milj. kr., och
dels ett statligt annuitetsiån på 1,5 milj. kr. Resterande belopp, 2:5 milj.
kr., skulle läckas ur stiftelseförmögenheten. Annuitelslånel på L5 milj. kr. bemyndigade
riksdagen Kungl. Maj:t att ta i anspråk från anslaget Regionalpolitiskt stöd:
Lokaliseringslån. Förslaget till finansiering av an-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 45

läggningarna
baserades på alt hyran i industricentra borde ligga på en konkurrenskraflig
nivå i förhållande lill de kostnader som företagen kan räkna med vid uppförande
av egna lokaler med statligt lokaliseringsstöd.

Industricenteranläggningarna
är nu färdigställda. Drygt hälften av lokalerna är uthyrda. Förhandhngar pågår
med ytterligare etl antal företag som har visat intresse av att etablera
verksamhet i anläggningarna. Stiftelsen Industricentra har i skrivelse till
arbetsmarknadsdepartementet angivit de slutliga byggnadskostnaderna till 14
117 000 kr. och hemställt om ytterhgare medel för att täcka kostnaderna.

Anledning
till fördyringarna är bl. a. de allmänna prisstegringarna. Vidare har vissa
tilläggsinvesteringar utförts. Sålunda har t. ex. i Strömsund ytterligare
förråds- och lagerutrymmen färdigställts.

Enligt
min mening är de redovisade fördyringarna inte anmärkningsvärt stora. Jag vill
betona att kostnadsberäkningarna baserades på 1972 års prisnivå. De
tillkommande byggnadskostnaderna bör finansieras på samma sätt som de
ursprungligt beräknade kostnaderna. Det innebär att jag räknar med ytterligare
lokaliseringsbidrag till stiftelsen på 1,7 milj. kr. Vidare bör det beslutade annuitetslånet
utökas med 340 000 kr. till totalt 1 840 000 kr. Resterande belopp bör täckas
ur stiftelseförmögenheten. Mot denna bakgrund beräknar jag att stiftelsen
behöver tillföras ytterligare 600 000 kr. att läggas till stiftelsens
förmögenhet.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att från
anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1974/75
avsätta 600 000 kr. som kapitaltillskott till Stiftelsen Industricentra.

2.
godkänna de grunder för
finansiering av industricenteranläggningar som jag har förordat.

KAPITALBUDGETEN

V.
FONDEN FÖR LÄNEUNDERSTÖD

[6]
9. Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån. Med hänvisning till vad jag har
anfört under driftbudgeten, anslaget Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet
hemställer jag att regeringen förelår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att från anslaget Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån
för budgetåret 1974/75 ta i anspråk 340 000 kr. för lån till Stiftelsen
Industricentra.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 47

Bilaga 11

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Fiiredragande:
statsrådet Lidbom

Anmälan
till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
bostadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TOLFTE
HUVUDTITELN

B.
Bostadsbyggande m. m.

[1]
B 10. Vissa energibesparande åtgärder. Riksdagen har (prop. 1974: 69, CU 1974:
21, FiU 1974: 29, rskr 1974: 180 och 286) på tilläggsstat III till riksstaten
för budgetåret 1973/74 under elfte huvudtiteln till Vissa energibesparande
åtgärder anvisat ett reservationsanslag av 248 milj. kr. Riksdagen har (prop.
1974: 170, CU 1974: 37, rskr 1974: 373) vidare på tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1974/75 under tolfte huvudtiteln anvisat ytterligare
120 milj. kr. för ändamålet.

Föredraganden

Under
åberopande av vad som anförs i prop. 1975: 30 (bil. 2 s. 30) beträffande energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
medge att beslut om särskilda
lån och bostadslån, särskilda bidrag samt förbältringslån till energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet får meddelas inom en ram av 308 700 000 kr.,

2.
till Vissa energibesparande
åtgärder på tilläggstat III till riks-staten för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 49

Bilaga
12

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Johansson

Anmälan
till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE
HUVUDTITELN

A.
Industridepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m. m. På riksstaten för budgetåret 1974/75 har under denna
rubrik anvisats ett reservationsanslag av 4 450 000 kronor. Vid mgången av
budgetåret faims på anslaget en reservation av 2 863 014 kr. På tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1974/75 har anvisats ytterligare 6 milj. kr. för
energisparkommitténs (I 1974: 05) verksamhet. Sammanlagt finns alltså 13,3
milj. kr. disponibelt under anslaget för budgetåret 1974/75.

Statens
vattenfallsverk har, i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1973: 205, FöU
1973: 29, rskr 1973: 368) och ämbetsskrivelse den 14 december 1973, med
särskild redovisning förskottsvis av verkets driftmedel bestridit utgifterna
för statens elransonerlngsnämnds verksamhet.

Enligt
en av statens vattenfallsverk lämnad redovisning har kostnaderna för nämndens
verksamhet under december 1973 och år 1974 uppgått till sammanlagt 5 432 669
kr., varav 1 066 130 kr. för löner och arvoden till personal vid nämndens
kansli, 3 118 749 kr. för annonsering och sparpropaganda samt 1 223 280 kr.
för trycknings- och reproduktionskostnader, datorbearbetningar, lokalhyror m. m.
Vidare ingår bland kostnaderna ersättning till nämndens ledamöter med 24 510
kr., vilken redan har utbetalats från förevarande anslag. Vattenfallsverkets
utlägg för elransoneringsnämndens verksamhet uppgår således till 5 408 159 kr.

4 Riksdagen 1975.1 saml Nr 85

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 50

Jag
förordar att kostnaderna för elransoneringsn'åmndens verksamhet, i likhet med
vad som skedde beträffande kostnaderna för nämndens verksamhet under budgetåren
1969/70 och 1970/71 (jfr prop. 1972: 130 bil. 10, NU 1972: 67, rskr 1972: 320),
helt bestrids från trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

I prop.
1975: 30 (bil. 1 s. 352) har jag berört frågan om information rörande de beslut
som skall fattas om energihushållningen. Avsikten är alt ge ut en
informationsbroschyr, som kortfattat redogör för de energipolitiska besluten. Kostnadema
för framställning och spridning av denna broschyr har jag beräknat till 700
000 kr., vilka såsom anförls i nyssnämnda proposition bör utgå från detta
anslag.

I
början av år 1974 inledde Statsföretag AB en förstudie beträffande utökad
statlig verksamhet på petroindustrins område. I studien har ingått bl. a. en
inledande förprojektering av ett nytt raffinaderi vid Brofjorden. En
redogörelse härför har lämnats i prop. 1975: 30 (bil. 1 s. 384 och 386).
Kostnaderna för det hittillsvarande arbetet uppgår till ca 4 milj. kr., vilka
såsom anges i propositionen skall bestridas dels av Statsföretag, dels från detla
anslag. Vissa kostnader för undersökningar rörande landets oljeförsörjning har
tidigare beräknats under detla anslag (prop. 1974: 85 bil. 11, NU 1974: 19, rskr
1974: 147). Det ytterligare medelsbehovet för ändamålet uppgår till ca 1 milj.
kr. Dessa medel bör nu anvisas.

Under
tiden den 1 juli 1974den 6 mars 1975 har utbetalats 8 252 400 kr. från detta
anslag. Det belopp som återstår när kostnaderna för energisparkommittén och de
medel som tidigare har beräknats för raffinaderistudien har dragits från uppgår
till 1,2 milj. kr. och bedöms inte föreslå för att täcka kostnaderna för den
övriga utredningsverksamheten under innevarande budgetår. För återstoden av
budgetåret har belastningen härför beräknats till 4,7 milj. kr. Kostnadsökningarna
i förhållande till vad som beräknades för anslaget i prop. 1974: 1 (bil. 15 s.
21) beror till stor del på den utredningsverksamhet som har bedrivits rörande
den framtida energiförsörjningen. Vidare har ett antal utredningar tillkommit
bl. a. mineralpolitiska ulredningen (J 1974: 02), forskningsavgiftskommittén (J
1974: 01) och STU-utred-ningen (J 1974: 06), för vilka medel inte har kunnat
budgeteras. Från anslaget bör vidare kostnaderna för den nyUgen tillkallades
1975 års varvskommission bestridas. Det ökade medelsbehovet uppgår alltså till
(4,71,2) 3,5 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag har anfört bör anslaget räknas upp med (5,4-f 0,7-1-1,0-f
3,5) 10,6 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 10 600 000 kr.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 51

KAPITALBUDGETEN

I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

F.
Statens vattenfallsverk

[2]
1. Kraftstationer m.m. Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj:t att medge statens
vattenfallsverk att teckna borgen för län till bolag, i vilka verket förvaltar
statens aktier, intill ett belopp av samtaanlagt 2 558 milj. kr., varav högst
60 milj. kr. för lån till distributionsbolag (prop. 1974: 1 bil. 15 s. 211, NU
1974:26, rskr 1974:198).

I prop.
1971: 1 (bil. 15 s. 155) lämnades en redogörelse för vissa vattenkraftprojekt
som vattenfallsverket enligt Kungl. Maj:ts uppdrag i april 1970 hade tagit
fram för att skapa sysselsättningstillfällen i övre Norrland och samtidigt
ersätta en del av den energiproduktion som en utbyggnad av Vindelälven skulle
ha inneburit. Utöver aktuella utbyggnadsplaner hade verket redovisat ett antal
tänkbara utbyggnadsprojekt, bl. a. kraftstationerna Vittjärv och Rebnisluspen.
Inget av projekten beräknades ge normal förräntning.

Förslag
om utbyggnad av Vittjärvs kraftstation i Lule älv lämnades iprop. 1971: l(bU. 15s.
146).

Chefen
för industridepartementet förordade (s. 158) med hänvisning till att
kraftstationen inte kimde väntas ge den förräntning som normalt krävs för
verkets investeringar att verket skulle medges avskrivningsanslag för
utbyggnaden. Behovet av avskrivningsanslag vid tidpunkten för idrifttagning
beräknades till högst 10 milj. kr. Det slutliga beloppet borde fastställas
senare och utgå vid idrifttagningen av stationen.

Förslag
om utbyggnad av Rebnlsluspens kraftstation i Skellefteälven lämnades i prop.
1971: 1 (bil. 15 s. 147). Vattenfallsverket underställde senare Kungl. Maj:t
fråga om godkännande av ett konsortialavtal angående utbyggnad av
kraftstationen Rebnis kraftstation gemensamt med Skellefteå kommun och
Boliden AB. Redogörelse härför lämnades i prop. 1971: 145 (s. 49). För att
uppnå normal förräntning av det kapital som skulle investeras i bolaget krävdes
enligt verket att den kraft som producerades i stationen kunde överföras från
anläggningen på gynnsammare villkor än vad som betingades av kravet på normal
förräntning av investeringen i erforderlig anslutningsledning. Parterna utgick
därför från att vattenfallsverket, som skulle bygga och äga ledningen, skulle
medges avskrivningsanslag med 7,5 milj. kr. för investeringen i ledningen och
att ersättningen till verket för delägarnas kraft-transitering på ledningen
skulle bestämmas med hänsyn härtill. Chefen för industridepartementet
tillstyrkte verkets framställning om avskrivningsanslag för utbyggnad av
anslutningsledningen till kraftstationen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 52

Anslaget
beräknades till högst 7,5 milj. kr. Det slutliga beloppet borde fastställas
senare och anvisas vid idrifttagningen av stationen.

Riksdagen
hade ingen erinran mot dessa förslag (NU 1971: 15, rskr 1971: 226, NU 1971: 55,
rskr 1971: 358).

Statens
vattenfallsverk

I
sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 framhåller statens
vattenfallsverk att sammanlagt 49 285 000 kr. av gällande borgensram på 60
milj. kr. för lån till distributionsföretag var utnyttjade den 30 juni 1974.
Enligt tillgängliga prognoser över distributionsföretagens behov av nytt
kapital kommer den givna ramen för verkets borgensåtaganden för län till
sädana företag snart att bli otillräcklig.

Distributionsföretagen
skall sä långt förhållandena pä kapitalmarknaden medger det finansiera sin
verksamhet med lån på den allmänna kapitalmarknaden. Om lån kan erhållas pä
rimliga villkor pä denna marknad kan sådana lån komma att izs för att ersätta
till företagen tidigare lämnade delägarlån. Finansieringen med lån pä allmänna
kapitalmarknaden kan då bli större än vad de aktuella prognoserna utvisar.
Prognoserna gäller dessutom endast befintliga företag. Förhandlingar pågår
emellertid på skilda håll om bildande av nya distributionsföretag, vilket kan
leda till ytterligare borgensåtaganden.

Det
är således svårt att på förhand fastställa en exakt ram för vattenfallsverkets
framtida borgensåtaganden för distributionsföretagens extema upplåning. Ramen
bör därför inte sättas alltför snävt utan inriktas på det långsiktiga
upplåningsbehovet. I enlighet härmed föreslår vattenfallsverket att ramen för
verkets borgensåtaganden vad gäller lån som tas upp av distributionsföretagen
pä den allmänna kapitalmarknaden höjs till 100 milj. kr. och att denna högre
ram får gälla redan innevarande budgetår.

I
skrivelse den 28 januari 1975 hemställer vattenfallsverket om avskrivningsanslag
med 10.milj. kr. för Vittjärvs kraftstation och 7,5 milj. kr. för
anslutningsledningen till Rebnis kraftstation. De två stationerna har tagits i
drift under senare delen av år 1974.

Investeringskostnaden
för Vittjärvs kraftstation beräknas i prisläge juli 1974 till 137 milj. kr.
efter avdrag för den minskning av kostnadema för reglering i älven som
kraftverksbygget medfört. Investeringskostnaden för Rebnis kraftstation
beräknas i prisläge juli 1974 till 74,5 milj. kr.

Verket
redovisar kostnader för och värdet på den i stationerna producerade elkraften.
Kraftens värde har beräknats utifrån altemativa möjligheter att öka
kraftsystemets produktionsförmåga på billigaste sätt. Med utgångspunkt från
dessa uppgifter beräknar verket den del av investeringarna som inte förräntas
med för verket gällande för-räntningskrav till 16,1 milj. kr. för Vittjärvs
kraftstation och 7,7 milj. kr. för Rebnis kraftstation.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 53

Föredraganden

Regeringen
har bemyndigande att medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån
till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, intill ett belopp av 2 558
milj. kr., varav högst 60 milj. kr. för lån till distributionsbolag.

Den
20 februari 1975 var 53 485 000 kr. av den senare ramen utnyttjade.

Vattenfallsverket
har anmält att den nuvarande borgensramen för lån till distributionsbolag snart
kommer att bli otillräcklig. Verket föreslår därför att ramen höjs redan
innevarande budgetär.

Enligt
gällande ordning (prop. 1972:1 bil. 15 s. 126, NU 1972:15, rskr 1972: 90) skall
erforderliga borgensengagemang för lån till verkets distributionsbolag räknas
av mot en för vattenfallsverkets samtliga distributionsbolag gemensam
borgensram. En sådan ram bör fastställas med viss marginal för framtida
borgensbehov.

Jag
förordar att borgensramen för lån till distributionsbolag räknas upp med 10
milj. kr. till 70 milj. kr.

Regeringen
bör således inhämta riksdagens bemyndigande att medge vattenfallsverket att
teckna borgen för lån intill sammanlagt 2 568 milj. kr., varav högst 70 milj.
kr. för lån till distributionsbolag.

Riksdagen
har år 1971 tagit ställning till statens vattenfallsverks utbyggnad av Vittjärvs
kraftstation i Lule älv och till den utbyggnad av Rebnis kraftstation som
verket har genomfört tillsammans med Skellefteå kommun och Boliden AB genom Rebnis
kraft AB.

Kraftstationerna
tillhör de vattenkraftobjekt som verket i syfte alt bl. a. skapa
sysselsättning i övre Norrland har tagit fram som ersättning för tidigare
planerade utbyggnader i Vindelälven.

Med
hänsyn tiU att kraftstationema inte väntades ge den förräntning som normalt
krävs för verkets investeringar förordade chefen för industridepartementet är
1971 att vattenfallsverket skulle medges avskrivningsanslag för utbyggnad av Vittjärvs
kraftstation och för utbyggnad av anslutningsledningen till Rebnis
kraftstation. Behovet av avskrivningsanslag beräknades till högst 10 milj. kr.
för Vittjärvs kraftstation och till högst 7,5 milj. kr. för ledningen till Rebnis
kraftstation. De slutliga beloppen skulle fastställas senare och anvisas vid idrifttagningen
av stationerna.

Vattenfallsverket
har anmält att de två kraftstationerna har tagits i drift under senare delen av
år 1974. Kalkylerna visar att behov av avskrivningsanslag fortfarande
föreligger. Sålunda bör frågan om avskrivningsanslag tas upp imder innevarande
budgetår. Jag tillstyrker att vattenfallsverket anvisas avskrivningsanslag för
de aktuella objekten och beräknar medelsbehovet till 10 milj. kr. för Vittjärvs
kraftstation och 7,5 milj. kr. för anslutningsledningen till Rebnis
kraftstation.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 54

Chefen
för finansdepartementet kommer senare i dag att ta upp frågan om
avskrivningsanslag för ändamålet. Jag hemställer att regeringen föreslär
riksdagen

att
bemyndiga regeringen att medge statens vattenfallsverk att teckna borgen för lån
intill sammanlagt 2 568 000000 kr., varav högst 70 000 000 kr. för lån till
distributionsbolag.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:85 55

Bilaga
13

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Anmälan
till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
kommundepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE
HUVUDTITELN

A.
Kommundepartementet m. m.

[1]
A 3. Extra utgifter. Pä riksstaten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 100 000 kr. Med beaktande av
en reservation pä anslaget vid ingången av budgetåret om 22 568 kr. fanns vid
budgetårets början totalt 122 568 kr. disponibelt.

Behov
av medel under anslaget efter departementets nybildning den 1 januari 1974 har
först efter hand kunnat preciseras närmare. Enligt de kostnadsberäkningar som
nu föreligger är det anvisade beloppet otillräckligt. Belastningen på anslaget
kan för hela budgetåret förväntas uppgå till 155 000 kr. Ett ytterligare
medelsbehov föreligger således om 33 000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Extra utgifter på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag om 33 000 kr.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 57

Bilaga
14

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Sträng

Anmälan
till tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 såvitt avser
avskrivning av nya kapitalinvesteringar

Under
innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på tilläggsstat I till
gällande riksstat, dels på tilläggsstat II, dels
på till-läggsstat III. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör
nu, när avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas,
förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen. Skulle nya
avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till gmnd för här beräknade
avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg
och jämkningar vidtas av riksdagen.

Statens
affärsverksfonder. I överensstämmelse med vad chefen för industridepartementet
förordar bör avskrivning ske med sammanlagt 17,5 milj. kr. under statens vatlenfallsverks
fond avseende utbyggnad av Vittjärvs kraftstation och anslutningsledning till Rebnis
kraftstation. Några medel för detta behöver dock ej anvisas då riksdagen för
innevarande budgetår redan anvisat ett förslagsvis beräknat
avskrivnings-anslag till Kraftstationer m. m.

Statens
allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av
investeringar i allmäima fastighetsfonden utgör grundavskrivning för förvaltningsbyggnader
25 % av anläggningskostnaden och för byggnader för krhninalvården, sjukhus,
forskningsinstitut och skolor 50 %. Investeringar i mark avskrivs inte.

Med
tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat uppföras i
enlighet med följande sammanställning.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 58

Investering kr.

Avskrivning kr.

4
000 000

1 000 000

2 000 000

500 000

35 000 000

17 500 000

Anslag

Justitiedepartementet:
Polishus m. m.

Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor m. m.

Fonden
lör statens aktier. På tilläggsstat I har anvisats ett anslag av 104 000 kr.
för teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk laboratorietjänst. Aktier nytecknas
för sammanlagt 624 000 kr., varav 104 000 kr. utgör överkurs. Resterande 520
000 kr. finansieras genom att ett tidigare aktieägartlllskott i form av lån
används till förvärv av aktier.

Det
i förhållande till aktiernas nominella värde överskjutande beloppet bör
skrivas av, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag av 104 000 kr.

På
tilläggsstat I har vidare anvisats ett anslag av 17 800 000 kr. för förvärv av
aktier i Eiser Invest AB. Av anslaget avser 2 800 000 kr. viss räntekostnad.
Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 2 800 000 kr.

På tilläggsstat
II har anvisats ett anslag av 2 220 000 kir. för
teckning av aktier i Crownair AB. Av anslaget avser 370 000 kr. ett i förhållande
till aktiernas nominella värde överskjutande belopp. Jag tar upp ett
avskrivningsanslag av 370 000 kr.

Under
åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter angivna fonder på tilläggsstat
III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Statens
allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

Polishus
m. m. 1 000 000

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten m.m. inom socialde

partementets verksamhetsområde 500 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten
vid jordbrukets högskolor

m. m. 17 500 000

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 59

Fonden
för statens aktier

Försvarsdepartementet:

Teckning av aktier i Crownair AB 370 000

Jordbruksdepartementet:

Teckning
av aktier i Aktiebolaget Svensk la

boratorietjänst 104 000

Industridepartementet:

Förvärv
av aktier i Eiser Invest AB 2 800 000

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 61

Bilaga
15

Förteckning

över av regeringen hos
riksdagen i prop. 1975: 85 begärda anslag på

tilläggsstat
UI till riksstaten för budgetåret 1974/75.

DRIFTBUDGETEN

A.
Egentliga statsutgifter

//.
Justitiedepartementet

A 4 Extra utgifter, reservationsanslag 400 000

///.
Utrikesdepartementet

E 6 Gåva till republiken Maltas parlament, reserva

tionsanslag 700 000

IV. Försvarsdepartementet

H10
FN-styrkors verksamhet utomlands, reserva

tionsanslag 44 000 000

V. Socialdepartementet

A
2 Kommittéer m. m., reservationsanslag 1 500 000

D 2 Bidrag till
anordnande av förskolor och fritids

hem, reservationsanslag 40 000 000

E 8 Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbi

drag, reservationsanslag 1 200 000

VI. Kommunikationsdepartementet

F 9
Kostnader för stämpelavgift å aktier i Aktiebola

get Aerotransport och Svensk Interkontinental

Lufttrafik Aktiebolag, reservationsanslag 1 762 500

VII. Finansdepartementet

C
4 Myntverket: Nyanskaffning av vissa maskiner

m.
m., reservationsanslag 225 000

VIII. Utbildningsdepartementet

G
12 Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder,

reservationsanslag 100 000

IX. Jordbruksdepartementet

G
14 Inredning och utrustning av lokaler vid jord

brukets högskolor m. m., reservationsanslag 1 000 000

I
2 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof

m.
m., reservationsanslag 1 000 000

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 62

X. Handelsdepartementet

A
3 Extra utgifter, reservationsanslag 30 000

XI. Arbetsmarknadsdepartementet

B
2 Sysselsättningsskapande åtgärder, reservations

anslag 100 000 000

B 6
Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrust

ning, reservationsanslag 4 100 000

C 4
Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reser

vationsanslag 40 300 000

XII. Bostadsdepartementet

B
10 Vissa energibesparande åtgärder, reservations

anslag 50 000 000

XIII. Industridepartementet

A
3 Kommittéer m, m., reservationsanslag 10 600 000

XIV. Kommundepartementet

A
3 Extra utgifter, reservationsanslag 33 000

Summa
egentiiga statsutgifter 302 950 500

B.
Utgifter för statens kapitalfonder II. Avskrivning
av nya kapitalinvesteringar

B.
Statens allmänna fastighetsfond

Justitiedepartementet:

1 Polishus m. m. 1000 000

Socialdepartementet:

10 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepar

tementels verksamhetsområde 500 000

Jordbruksdepartementet:
16 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor

m.
m. 17 500 000

F.
Fonden för statens aktier

Försvarsdepartementet:

a Teckning av aktier i Crownair AB 370 000

Jordbruksdepartementet:

aa Teckning av aktier i Aktiebolaget Svensk labo

ratorietjänst 104 000

Industridepartementet:

4 Förvärv av aktier i Eiser Invest AB 2 800 000

Summa
utgifter för statens kapitalfonder 22 274 000'

Summa
för driftbudgeten 325 224 500

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975: 85 63

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

II. Statens allmänna
fastighetsfond

Socialdepartementet:

10 Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepar

tementets verksamhetsområde 2 000 000

V.
Fonden för låneunderstöd

Jordbruksdepartementet:

5a Lån lill trädgårdsnäringen 20 000 000

Summa
för kapitalbudgeten 22 000 000

MARCUS80KTR. STOCKHOLM 1975 750167

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

53 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (53)

53 kopplingar i 48 dokument.

  1. Prop. 1983/84:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 s. 23 i texten
  2. Bet. 1979/80:JoU23 Med anledning av propositionen 1979/80:47 om lån till vissa trädgårdsföretag jämte motion s. 1 i texten
  3. Bet. 1977/78:JoU14 Med anledning av motion om trädgårdsnäringens ekonomiska situation s. 2 i texten
  4. Bet. 1977/78:JoU12 Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1978/79 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner s. 42 i texten
  5. Bet. 1976/77:JoU13 Med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1977/78 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner s. 34 i texten

Visa alla 48