Regeringens skrivelse med överlämnande av årsredovisning för statsföretag AB
1975 · 76 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 53 av 76 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1975:88, Regeringens skrivelse med överlämnande av årsredovisning för statsföretag AB
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens
skrivelse nr 88 år 1975 Skr 1975: 88
Nr 88
Regeringens
skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB;
beslutad
den 22 maj 1975.
Regeringen
överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, årsredovisning
för år 1974 för Slalsförelag AB.
På
regeringens vägnar OLOF PALME
RUNE
B. JOHANSSON
1 Riksdagen 1975.1 saml Nr 88
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr 1975: 88
Uldrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde
1975-05-22
Närvarande:
statsminister Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Lundkvist, Bengtsson, Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-"Wallén
Föredragande:
statsrådet Johansson
Skrivelse
med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB
I
beslutet om bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969: 121, SU 168, rskr 381)
ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget årligen skulle överlämnas
lUl riksdagen. Detla bör liksom föregående år (skr. 1974: 126) ske genom att
bolagets årsredovisning för det senaste verksamhetsåret överlämnas tUl
riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detla ärende som
bilaga.
Med
hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen
överlämnar årsredovisningen för år 1974 för Statsföretag AB lill riksdagen.
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr
1975: 88
Bilaga
Statsföretag 1974 årsredovisning
Verksamheten i sammandrag
Budget
1975
1974
1973
1972
1971
1970
Fakturering
i milj. kr.
10 000
8 063
5 606
4 441
3 947
3 592
Resultat
före boksluts-
disposilioner
och
skatter
i milj. kr.
1 000
987
406
263
193
269
i % av
faktureringen
10,0
12,2
7,2
5,9
4,9
7,5
Avkastning
på arbetande
kapital
10,3
11,8
6,5
5,0
4,7
6,2
Anlal
anställda
42 700
41 299
36 999
35 022
34 285
34 093
Investeringar
i milj. kr.
1 900
1 098
856
931
740
512
Löner i
milj. kr.
1 616
1 353
1 183
1 074
945
Föreslagen
utdelning
i milj.
kr.
56
42
Skr 1975: 88 4
Koncernöversikt
Statsföretagsgmppen
197074
1974
är det femte verksamhetsåret för Statsföretag och därmed för förelagsgruppen såsom
koncern. Detla kan motivera en kort tillbakablick.
Slatsföretagsgruppens
utveckling kan summeras i följande tal:
fakturerad försäljning har ökat
med ca 125 % till drygt 8 000 milj. kr.
antalet anslällda har ökat med
drygt 21 % till ca 41 300
investeringarna har under
femårsperioden uppgått tiU över 4 000 milj. kr. och vinsten före dispositioner
och skatter nått en markant positiv trend under de sista åren.
Investeringsverksamheten
har varit mycket hög under hela perioden. Kombinationen av stora eftersatta
investeringsbehov och en förmånlig svensk kapitalmarknad skapade ett gynnsamt
utgångsläge för denna expansiva poUtik.
MöjUgheten
att utnyttja koncernbidragsinstitutet för vinstöverföringar inom koncernen har
också verksamt bidragit till den höga investeringstakten.
Den
helt dominerande delen av de gångna fem årens investeringar är lokaliserad till
Norrland. Hos såväl LKAB som NJA överstiger investeringsutbetalningarna 1
miljard kr. Också ASSI har genomfört en stor satsning i sina norrländska
anläggningar i Piteåregionen. Flera av koncernens mindre och medelstora
företag etablerade också nya produktionsenheter i de nortländska stödområdena.
Investeringar
1974
Hos
NJA var investeringstakten fortsatt mycket hög. Arets investeringar översteg
320 milj. kr. En utredning om Stålverk 80 presenterades i början av året. Efter
beslut av NJAs och Statsförelags styrelser överlämnades 'ärendet till
regeringen för erforderUg finansiell medverkan. Denna lämnades efter riksdagsbehandUng
och ett praktiskt taget enhälligt stöd från alla poUtiska partier.
Under
det gångna året genomfördes en omfattande förprojektering för att klargöra förutsättningama
för att bygga ett raffinaderi, lokaliserat till Brofjorden. Fortsatta studier
igångsattes i nära samarbete med industridepartementet.
Vid
Uddevallavarvet inleddes en intensiv investeringsverksamhet som syftar tiU att
på 34 år radikalt modernisera produktionsapparaten och samtidigt öka
kapaciteten.
Också
hos Berol Kemi blev 1974 det första året av en period med växande
investeringsanspråk.
Skr
1975: 88
5
Statsföretagsgruppens
verksamhetsområden
Anlal
Fakturering
Resultat
förelag
(milj.
kr.)
(milj.
kr.)*
1974
1974
1973
1974
1973
Gruvor
2
2 042,2
1 479,9
359,6
219,3
Järnverk
1
994,1
655,3
-23,8
-16,4
Varvs-
och mekanisk
verkstadsindustri
6
945,5
672,7
61,9
49,0
Skogs-
och träindustri
3
1 718,5
983,5
481,6
106,8
Kemisk-teknisk
industri
3
856,7
587,7
132,0
39,9
Konsumenlvaruindustri
1
628,8
494,4
147,3
120,9
Serviceföretag
6
697,9
599,3
12,7
-13,4
Utvecklings-
och etableringS'
företag
3
211,4
146,0
-52,7
-24,3
Övriga
förelag
4
107,9
61,7
-52,6
-0,7
Summa
rörelsedrivande
dotterbolag
29
8
203,0
5
680,5
1
066,0
486,8
Statsföretag
AB
1
_
_
-52,8
-46,0
Inlernleveranser
och elimi-
neringsposter
i koncern-
bokslutet
140,5
74,9
-26,3
-34,7
Summa
30
8
062,5
5
605,6
986,9
406,1
*
före bokslutsdispositioner och skaller.
Ytterligare
ett uttryck för gruppens expansiva verksamhet var den rad av förelagsförvärv
som genomfördes.
Förutom
Statsföretags köp av Pullmaxgrappen för SMTs räkning, ett köp som kommenteras i
Statsföretags förvaltningsberättelse, genomfördes bl. a. följande
företagsförvärv av dotterbolag inom gruppen.
ASSI
slöt avtal med Esselte AB om förvärv av samtliga aktier i Örebro Pappersbruk
med anläggningar i Örebro och Frövifors. Lokaliseringen till Bergslagsreglonen
var för ASSI speciellt intressant. Den skogsmark som tUlhörde braket såldes
till domänverket. Senare under året förvärvade ASSI även Töreboda Limträ som
ett led i en integrering mot ökad förädling av ASSIs sågade trävaror.
Efter
långvariga diskussioner träffades vid halvårsskiftet avtal mellan Sonab och AGA
om köp av AGAs mobilradioenhet med anläggningar i Gävle och ett tillverkande
dotterbolag i Finland. Genom denna affär bedöms Sonabs industridivision få tUlräcklig
volym för att klara en växande konkurrens. Såväl detta företagsköp som Kalmar
Verkstads köp under höslen av Lidhults Mekaniska Verkstad, tillverkare av tunga
gaffeltruckar, genomfördes med finansieU medverkan från Statsföretag.
För
Kalmar Verkstad innebär tiUskottet från Lidhult att bolaget tagit ytterUgare
ett steg mot en planmässig satsning på lastmaskiner för containerhantering.
Vid
årsskiftet 1974/75 slutförde Karlskronavarvet förhandUngar med ägarna till HvUans
Mekaniska Verkstad i Kristianstad. Detta företag
Skr 1975: 88 6
tillverkar
tyngre traverser och har under senare år uppnått stora framgångar inte minst
på export. Genom detta förvärv öppnas möjlighetei till en nödvändig
kapacitetsökning för Karlskronavarvet. Dessuiom passar förvärvet in i varvets
planer på en breddad verksamhet med sikte bl. a. på den växande offshorebranschen.
Vid
årsskiftet avslutades också förhandlingar mellan LKAB och de tidigare ägarna
av TuoUuvaara Gruvaktiebolag med verksamhet i Kiruna. Vid sidan av denna mycket
naluriiga komplettering tiU LKABs verksamhet i Kiruna har LKAB dessutom under
året medverkat i fortsatta satsningar såväl i Sverige som utomlands genom de
båda oljeprospekte-ringsföretagen OPAB och Petroswede där LKAB innehar 25 % av
aktierna.
Slutiigen
förtjänar nämnas Tobaksbolagets köp av 75 % av aktierna i Ekströms LivsmedelsProdukter
AB, Örebro, ett naturligt komplement i enUghet med Tobaksbolagels tidigare
fastlagda riktlinjer om diversifiering i konsumentvaruledet.
Koncernens
struktur
Arbetet
alt åstadkomma ett fastare strukturellt mönster för bolagen i Statsföretagsgruppen
fortsatte.
AB Stalsgruvor
överläts av Statsföretag till LKAB med verkan från den 1 januari 1975.
En
särskild byggmaterialgrapp bestående av en rad dotterbolag lill Svetab är under
bildande. Den första uppgiften för denna nya grupp blir att sanera en starkt förlustbringande
verksamhet.
Ett
närmare samarbete mellan de båda i Statsföretagsgruppen ingående varven
etablerades och fömtsättningar skapades för en större intressegemenskap mellan
LKAB och NJA.
Marknadsförutsättningar
och resultat
Under
första halvåret 1974 rådde en utpräglad högkonjunktur inom så gott som samtUga
de branscher, där Statsföretagsgmppen är representerad. Inflationstakten, som
tidigare varit lägre i Sverige än i flertalet västeuropeiska länder, ökade och
kapitalmarknaden åtstramades.
Inom
vissa branscher inträdde emeUertid försämrade villkor mot slutet av året.
Sågade
tr'åvaror, en stor produktgrupp hos ASSI, tUlhörde de allra första som
drabbades av de sämre konjunkturerna.
StåUndustrin
noterade sänkta världsmarknadspriser under hösten och den oceangående sjöfarten
arbetar för närvarande under mycket ansträngda betingelser. Detta påverkar varvsindustrin,
där orderingången
Skr
1975:88 7
snarast
är negativ genom de annuUeringar som redarna tvingats begära. Gruppens varv har
dock ännu icke drabbats av några avbeslällningar.
Konsumenlvarusektorn
däremot hade goda villkor under hela året. Delta gynnade såväl Tobaksbolaget
som SARA. Även verkstadsindustrin kunde summera större orderstockar vid årets
utgång.
LKAB,
som i huvudsak gör sina försäljningsavslut av järnmalm under hösten, kunde för
andra årel i följd genomföra stora prishöjningar på större delen av malmsortimenlel.
Fortsatt vikande stålkonjunktur kan möjligen betyda en förskjutning framåt i
tiden av beställda kvantiteter malm, men prisnivån ligger 1975 cirka 40 % över
1974.
Inflationen
ställde förelagen inför nya problem, inte bara av redovis-ningsleknisk natur.
Resultatredovisningen visar i tider av stark inflation förrädiskt lUllalande
överskott. Trots rekordvinster förblir emellertid kassavalven tomma.
Rörelsekapital i form av varulager och kundfordringar stiger explosionsartat
och investeringarna blir väsentligt dyrare än beräknat. Detla inträffade 1974.
Risk föreligger att investeringsplanerna i vissa fall måsle nedjusteras för
alt rymmas inom tiUgängUga ramar.
Tack
vare speciellt gynnsamma marknadsvUlkor i några branscher nådde Statsföretagsgruppen
1974 elt överskott före bokslulsdispositioner och skatter på närmare 1 000
milj. kr. Så gott som hela resultatförbättringen jämfört med 1973 kan hänföras
tiU ASSI, LKAB och Berol Kemi. Överskottet innefattar betydande prisvinster på
material.
Även
om överskottet totalt sett kan anses mycket tillfredsställande, noterades mot
slutet av året en tendens mot lägre kapitalavkastning hos flertalet bolag.
Antalet företag med s'ämre resultat 1974 än 1973 var större än antalet med
bättre. Stora resultatförsämringar rapporterades på senhösten av bl. a. Sonab
och Svetab. NJA och Uddcomb nödgades också revidera sina prognoser för årets resullatutfall
i negativ riktning. Under det gångna årel uppnåddes dock i flera fall resultat
som överträffade alla förväntningar. ASSIs och Berol Kemis rekordöverskott var
följden av en god planering och ett skickligt utnyttjande av gynnsamma yttre vUlkor.
SARA och SMT-PuUmax redovisade överskott som årel innan bedömdes omöjUga att
uppnå 1974.
Den
omständigheten att Uddevallavarvet i bokslutet 1974 kunde beakta samtliga
kursförluster även på långfristiga skulder, delvis härrörande från tidigare
år, måsle anses som elt styrkebevis.
Av
koncernens samlade nettoöverskott disponerades 2/3 eller ca 650 milj. kr. för
ökad konsolidering i form av extra avskrivningar av maskiner, avsättningar
till lagerreserver och investeringsfonder. Dessuiom avsattes till
arbetsmiljöfonder ca 70 milj. kr. och till särskilda investe. ringsfonder ca 50
milj. kr.
Efler
dessa dispositioner återstår fortfarande ett utrymme för ökad
Skr 1975: 88 8
skattefri
konsolidering i lagerreserver och genom extra avskrivningar av
storleksordningen 900 milj. kr.
Under
det gångna året steg antalet anställda i Statsföretagsgmppen med 4 300. Nyförvärvade
företag tillförde gruppen 2 500 nya medarbetare.
Framåtblick
De
erfarenheter som hittills vunnits av de anställdas medverkan i styrelsearbetet
och i andra beslutande organ är genomgående positiva. Genom de riktlinjer för
ett utvidgat samråd om företagens ekonomi, som moderbolagets styrelse antagit,
kommer de anställda att få förbättrade förutsättningar för en aktiv och för
företaget nyttig insats.
Som
tidigare n'ämnts registreras vid flera av gruppens företag tecken på försämrade
konjunkturer. Något enhetiigt mönster kan emellertid ännu inte skönjas. Uppfattningen
om hur djup konjunklurförsämringen blir varierar också starkt. Trots en kraftig
resultatförb'ättring hos LKAB är emellertid det sammanlagda, budgeterade
överskottet för 1975 ungefär detsamma som 1974 medan koncernomsättningen
väntas stiga med över 20 %. Investeringsvolymen blir fortsatt mycket hög och
koncernens samlade likvida resurser kommer att minska relativt sett även med
en planerad upplåning som budgeterats överstiga 1 000 milj. kr.
Efter
samråd med samtiiga bolag inom gruppen har Statsföretags styrelse antagit
riktlinjer för ett utvidgat finansiellt samarbete meUan moderbolaget och
dotterbolagen. Detta samarbete syftar till alt på bästa sätt utnyttja knappa
kapitalresurser. Samarbetet inneb'år dock inte någon centralisering av löpande
finansiella transaktioner.
LKAB
Varifrån
ska vi få pengar?
För
närvarande har väl många industrichefer inte bara i vårt land utan även
utomlands känslan, att det skulle gå att sälta igång många naturliga och
lovande projekt, bara det gick att skaffa långsiktigt kapital. Det ansträngda
läget på kapitalmarknaden sammanhänger med budget-underbalanseringar i olika
länder, överströmning av kapital till oljelän-derna med dåUg återcirkulation,
valutasvårigheter och alla de nya risker, som dessa omständigheter för med
sig.
Vad
LKAB bettäffar har våra förvaltningar alltjämt en glupande aptit ifråga om
investeringsmedel. Utbetalningarna för investeringar kommer alt i år ligga på
omkring 400 milj. kr., och ändå gör vi inga slörre extraturer. Summan har
blivit så stor bl. a. därför, att investeringskost-
Skr
1975: 88 9
naderna
på ett år stigit med någonting mellan 20 och 30 procent. Det är den värsta
kostnadschocken sedan Koreaboomen. Den gången för drygt 20 år sedan sjönk en
del priser avsevärt efler relativt kort tid, men nu frågar man sig, om inte
inflationen kommer att rasa vidare.
Men
vid sidan av dessa allmänna bekymmer dyker nya behov upp. Vi skulle vilja gå
vidare med malmförädlingen. Miljöinvesteringarna drar väldiga belopp över 200
milj. kr. är beslutade eller genomförda sedan 1969, och fortsättning följer. Vi
sysslar med ett apatilfosforsyreprojekl, som ser lovande ut. Vi önskar, om det
visar sig tekniskt och ekonomiskt möjligt, få till stånd en brytning i Kaunisvaara.
Vi nosar på en kopparmalm, som ligger utanför dörren i Kiruna och som kan visa
sig vara ell projekl. Det behövs mer pengar i oljeprospektering både hemma och
utomlands. Slutligen finns det diverse projekl, som alltjämt är för ovissa för
att nämnas vid namn.
Är
det någon mening att fullfölja alla dessa uppslag och utredningar, lägga ned
förprojektkostnader, preliminärt förhandla i olika riktningar, då man inte
säkert vet, hur kostnader, priser, arbetstider, paragraf-32-utredningar,
kapitalmarknad och hundra andra s. k. parametrar i långtidsplaneringen kommer
att påverka ekonomin och investeringsutrymmet? Håller vi på att ta oss vatten
över huvudet? Vi vågar knappast leva efter våra gamla konjunkturcykelkurvor, ty
den internationella situationen liknar inte någon annan vi upplevat under
efterkrigstiden.
Sedan
rätt tidigt under 1974 började jag notera, att i utländska industrikretsar en
känsla av ovisshet och osäkerhet spred sig, och tonfallen var inle desamma som
i "vanliga" lågkonjunkturlägen. Oljeproblemali-ken,
betalningsbalanserna, kapitalmarknadens försämrade funktion uppfattades som
nya inslag. Denna atmosfär förmärktes inle vid samma tid i Sverige. Vi levde i
vår försenade högkonjunkturs tillfälliga optimism. Men nu har det börjat svänga
och även h'är diskuterar man inle så mycket de gamla vanliga
konjunkturfenomenen utan ställer långsikli-gare frågor.
Företagschefer
är kloka, om de i en lågkonjunktur söker vara mera optimistiska än sina
medarbetare och i en högkonjunktur mera pessimistiska. Detta innebär att tänka
långsiktigt. Chefen är ju betald för att vara förståndigast. Men om ovissheten
just gäller en långsiktigare utveckling, då kanske inte det gamla receptet
duger? Hurtfriska deklarationer om att en företagare alltid måste vara
optimist hjälper inle så långt, då man på känn måste bUda sig en uppfattning om
långsiktiga prioriteringar, som vid en nyansering i den ena eller andra
riktningen kan betyda en miljard eller två miljarder större eller mindre
resursbehov.
LKAB
hade ett bättre 1974 än 1973, vi väntar oss en avsevärd resultatförbättring
1975, om inte något helt oförutsett inträffar. Trots detla
Skr 1975:88 10
och
trots en stark balansräkning upplever vi stämningar av det slag jag skildrat
och som jag tyckt mig finna inom många företag kanske i de flesla.
Verkligheten
är så rik på möjligheter. Det saknas sannerligen inte idéer i industrin. Men
vill människorna ha högre levnadsstandard då får kapitalmarknaden inte förbli
tunn. Nöjer vi oss med en långsam tillväxt, då ler sig klimatet tillfredsstäUande.
Arne S Lundberg
Norrbottens Järnverk AB
Verksamheten
vid Norrbollens Järnverk (NJA) har alltsedan 1970 präglats av snabb expansion.
Faktureringen har tredubblats från 338 milj. kr. 1970 lill 990 milj. kr. 1974
och antalet anställda, som vid 1970 års utgång var cirka 3 400, har ökat till
cirka 4 800. Detta innebär att faktureringen per anställd fördubblats. Det kan
påpekas, att ca 500 av ökningen av antalet ansfäUda beror på genomförda
arbetstidsförkortningar för flerskiftsarbete. Under 1975 beräknas
faktureringen öka med ytterUgare 50 % och antalet anställda med ca 350.
Denna
expansion har möjliggjorts av stora investeringar. Den 6 juni 1974 invigdes
officiellt Investeringsprogram 70. Detta investeringsprogram, som har kostat
beräknade ca 550 milj. kr. och genomförts inom planerad tidsram, har inneburit
en genomgripande nydaning av järnverkets metallurgiska anläggningar och en väsentUg
modernisering och kapacitetsökning för valsade och manufaklurerade produkter.
Under
1975 las Koksverk 75 i drift. Koksverket, som får en kapacitet på ca 1 miljon
ton koks per år, genomförs också inom beräknad kostnadsram, 340 milj. kr.
Andra anläggningar som tas i drift under 1975 är
Stålverk 75, som omfattar en LD-stålugn
på 100 ton och 2 nya slränggjutningsmaskiner
Normalisering 75, som ger
järnverket en slor kapacitet för värmebehandling av höghållfast stål.
Den
sammanlagda kostnaden för dessa investeringar är ca 270 milj. kr.
Den
28 maj 1974 fattade riksdagen beslut om uppförande av Stålverk 80. Detta är ett
stålverk för framställning av ämnen och uppförs i anslutning till NJAs
nuvarande industriområde. Verket får en kapacitet på 4 mUjoner ton per år och
kommer att sysselsätta ca 2 500 man. Produkterna kommer alt säljas liU andra
järnverk som på grund av sitt läge eller sin storlek har sämre fömtsättningar
för metallurgisk produktion.
Organisationsförändring
1970
hade järnverket en rent funktionell organisation, där verkställande
direktörens närmaste medarbetare var specialiserade på ekonomi.
Skr 1975:88 11
produktion,
försäljning etc. Under 1970-talet har lönsamhetsansvariga divisioner successivt
skapats. Det senaste steget i denna utveckling tas under 1975. Därefter kommer
NJA att bestå av 4 divisioner med självständigt resultatansvar samt en central
stab.
Resultat
1974
NJA
har under många år redovisat förluster. Vi hade hoppats att tack vare de nya
anläggningarna kunna vända denna utveckling under 1974 och redovisa elt
positivt resultat. Detta har dock ej lyckats.
Stålindustrins
marknadsläge var gynnsamt under 1974. Många stålföretag kunde dock endast delvis
tillgodogöra sig de mycket stora prishöjningar som officiellt noterats,
eftersom man haft stora orderstockar. Detta är specieUt utpräglat för NJA, som
levererar stora tonnage till varv. Varven kr'äver av leverantören att order på fartygsmalerial
tecknas llU fasta priser flera år i förväg.
Det
otillfredsställande resultatet för 1974 förklaras också av att det tagit längre
lid än beräknat att uppnå full produktion i de nya metallurgiska
anläggningarna. Skälen till detla är flera. Ett skäl är, att det visat sig
medföra ovänlat stora problem att använda en hög andel kulsinter i masugnarna.
Ett annat är ett flertal olycksfallsliknande missöden som hänt med
produktionsutrustningarna. Problemen inom de metallurgiska avdelningarna har
kommit att överskugga de positiva insalser som gjorts inom andra delar av
produktionen, som tidigare medfört problem för järnverket. Detla gäUer framför alll
planering och materialhantering inom valsverken och manufakturavdelningarna.
Av
järnverkets fakturering har 41 % gått tUl varvsindustrin, 19 % tUl verkstadsindustrin,
23 % tiU byggnadsindustrin och 17 % varit halvfabrikat för andra järnverk.
Exportandelen var ca 46 %. För fartygsmalerial redovisas en förlust på 65
milj. kr. under det att övriga produkter sammanlagt givit en vinst på 38 milj.
kr. Resultatet för hela leveransvolymen blev således 27 milj. kr.
Prognos
Ar
1975 bedöms allmänt att bU ett väsentligt svårare år för stålindustrin
"ån 1974. Försäljningspriserna har tills vidare stabiUserats på en relativt
hög nivå inom Sverige och EG-marknaden, men priserna på andra marknader har faUit.
Samtidigt som marknadsräget för stål blir s'ämre slår kostnadsslegrmgarna till
följd av oljekrisen ut med full kraft under 1975. Sålunda höjs priset på malm
från LKAB med ca 50 % och kol-och kokspriserna blir också mycket höga.
För
NJA kommer på grund av råvaraprisstegringarna de gamla fartygskontrakten till
fasta priser att utgöra en svår belastning även 1975. A andra sidan har
företaget goda möjligheter att förbättra sin produk-
Skr 1975: 88 12
tion
och produktivitet och vi hoppas därför alt för 1975 kunna uppnå ett bättre
resultat 'än för 1974 trots att de yttre fömtsättningarna bUr långt sämre. För
de därpå följande åren förväntas en förbättrad resultatutveckling.
Investeringarna i världens stålindustri har varit otUlräckliga och det finns en
underliggande brist på stål, som på sikt bör leda tUl prishöjningar.
John
Olof Edström
Uddevallavarvet AB
Trots
utpräglad lågkonjunktur under 1974 har svensk varvsindustri upprätthållit hög
produktion och sysselsättning. För att även i framtiden kunna hålla platsen som
världens andra skeppsbyggnadsnation måste de svenska varven besitta slora
resurser. Kapitalförsörjningen blir en dominerande fråga för branschen de
närmaste åren.
Då
nu pågående stora investeringsprogram är slutfört, torde Uddevallavarvet stå
väl rustat inför en kommande uppgång i sjöfartskonjunklu-rerna.
Är
1974 har präglats av ogynnsamma sjöfartskonjunkturer. För tankmarknaden kan
man rentav tala om depression. De svenska varven har dock upprätthållit
oförändrad hög produktion och sysselsättning. Sverige håUer alltj'ämt platsen
som v'ärldens andra skeppsbyggnadsnation efter Japan. Orderslocken omfatiar i
stort sett leveranser t. o. m. 1977, i vissa fall in i 1978. Dess värde vid
årsskiftet 1974/75 har beräknats till ca 17 500 milj. kr. varav för export ca
14 000 milj. kr. Värdet av 1974 års levererade fartyg uppgår tUl ca 3 700 milj.
kr. varav för export 2 900 milj. kr.
Sjöfarten
är som näringslivet i övrigt ständigt underkastad variationer. Erfarenheterna
visar även att markanta växlingar i sjöfarlskonjunk-turerna i och för sig är
ett normalt tillstånd. Den nuvarande lågkonjunkturen 'är emellertid ovanligt
kraftig med djupgående verkningar. Energikrisen och förvecklingarna i
Mellersta östern har starkast påverkat tankfarten.
94
% av internationella handeln sjöburen
Sjöfartens
stora betydelse framstår tydligast, om man betänker att 94 % av världens alla internationeUa
transporter mätt i tonkilometer sker med fartyg. Vägarna över haven Ugger
alltid öppna, och transport med fartyg är i jämförelse med andra altemativ en
ekonomisk, mU-jövänlig och energisparande transportform. Den sjöburna
världshandeln kommer därför med all sannoUkhet att ständigt öka.
För
att möta konjunkturens sv'ängnmgar krävs att varvsföretagen är så rustade
ekonomiskt, tekniskt och organisatoriskt att de kan ge-
Skr 1975: 88 13
nomleva
perioder med lågkonjunktur. Varvindustrin med sin långa orderstock har varit
och är aUtjämt sysselsättningsstabil. Varven måste dock vara beredda att
ständigt utveckla nya fartygstyper alltefter transportbehovet. Råolja,
petroleumprodukter, järnmalm, kol, spannmål, bauxit och fosfat svarar för 70 %
av världens totala sjöburna handel uttryckt i ton. En betydande del av
varvsproduktionen kommer därför att avse fartyg för sådana laster.
Konventionella transporlsätt kommer att påverkas av nya laslhanteringsmetoder
baserade på ny teknik. Fartygen blir mer specialiserade och tekniskt
komplicerade. För transport av råolja torde säkerligen de största
fartygstyperna med sin överlägsna transportekonomi bli alltmer dommerande.
Hamnar och terminaler världen över byggs ut för alt taga emot dessa stora
fartyg.
Kapitalförsörjningen
dominerande fråga
Framtiden
kommer att ställa stora krav på varvsföretagens ekonomiska och tekniska
resurser. Forskning och utveckling kommer att kräva ökade insatser, och
betydande investeringar måste ske i varvsanläggningarna för att ständigt håUa
dem moderna. De större varvsenheterna måste ha en volymmässigt förhållandevis
stor produktionskapacitet för att bli lönsamma och en avsevärd flexibilitet
för alt kunna möta marknadens krav beträffande olika fartygstyper. Bl. a.
därför blir kapitalförsörjningen den dominerande frågan för varven de närmaste
åren. Sammantaget måste vårt lands varvsindustri ha ungefär nuvarande
omfattning för att kunna bära alla kostnader för forskning och utveckling, UtbUdning,
standardisering, gemensamma organ o. d. En ökad samverkan i gemensamma organ
liksom direkt mellan varven under upprätthållande av en sund konkurrens är
angelägen.
Trots
att Sverige är ett högkostnadsland torde vår utvecklade teknologi och
industrins infrastruktur skapa goda föratsättningar för att vår varvsindustri
även i framtiden kan behålla sin stäUning.
Uddevallavarvels
år 1973 beslutade stora investeringsprogram är nu inne i sitt mest intensiva
skede. Den starka inflationen har tvingat fram vissa modifikationer och
inskränkningar, men planen fuUföIjs i princip. Vid den omsvängning i
sjöfartskonjunkturerna, som förr eller senare ät alt emotse, kommer
Uddevallavarvet alt slå väl rastat. De naturliga förutsättningarna för ett
storvarv i Uddevalla är gynnsamma. Det gäUer att utnyttja dessa och genom ökad
rationalisering och kostnadsjakt möta en hårdnande konkurrens och press på
fartygspriserna. De personliga insatserna kommer därvid att ha avgörande
betydelse.
TillfredsstäUande
årsresultat för Uddevallavarvet
Ar
1974 har för Uddevallavarvet gett elt gott resultal. Ifråga om levererat
tonnage var det ett rekordår. Materialsvårigheter och andra stör-
Skr 1975: 88 14
ningar
hos underleverantörerna har kunnat bem'ästras. Personalsituationen har
präglats av en lugn utveckling. Ökad satsning på utbUdning inom de speciella
varvsyrkena är dock nödvändig. Med tUlfredsställelse kan konstateras att
månadslönereformen och andra åtg'ärder för ökad samverkan har varit till gagn.
Marknaden
är f. n. mycket svår att bedöma. Pågående upprustning av Uddevallavarvet torde
dock skapa en god utgångspunkt för atl uppnå tillfredsstäUande arbelsvolym och
resultat under perioden fram tiU 1980.
Johan
Schreil
ASSI
Året
som gick, rekordår
Är
1973 var elt bra år för skogsindustrin. Ar 1974 blev ännu bättre. Exporten steg
från 13 miljarder kr., till 18. Ökningen betalade drygt 2/3 av prishöjningen på
oljeimporten. ASSI expanderade. Köpte Örebro Pappersbmk och Töreboda Limlrä.
Igångsatte byggandet av spånskive-fabrik i Laxå och utökning av sågverket i
Valåsen. Båda blir störst i sitt slag i landet.
Dessa
fyra projekt engagerar 600 milj. kr. Vår omsättning nära fördubblades och blev
över 1 650 milj. kr., varav Örebro Pappersbruk svarade för 215. Gynnsam
utveckling inom aUa produktgrupper utom board. Våra anläggningar gick som
urverk. Vi anställda låg hårt på. Överskottet i koncernen före dispositioner
och skatter fyrfaldigades till 443 milj. kr., varav Örebro Pappersbruk under
nio månader bidrog med över 45. Vinsten är större än LKABs! Men den uppsluppna resultalgläd-jen
blir kortvarig.
Nu
1975
Under
1975 kommer resultatet att kraftigt försämras. Mot slutet av 1974 kom
konjunkturdämpningen. Efterfrågan på byggmaterial föll kraftigt.
Bostadsbyggandet i Europa och USA gick ner till en nivå som var 30 % lägre än
1973. Problem med betalningsbalans och aUmän konjunkturförsvagning medförde i
industriländerna minskad efierfrågan också på pappersprodukter. Men ännu är
marknaden för den blekta cellulosan stark och lagren i v'ärlden små om ock
stigande.
Redan
i december började vi i ASSI dra ner produktionen av trävaror, träfiberskivor
och också kraftliner. Det blir minskade leveransvolymer 1975. Ökade lager av
färdiga varor. Nedåtriktat pristryck på produkterna. Förbrukningen av
skogsindustrins produkter kan bara i begränsad omfattning stimuleras genom priseftergLfter.
Vår och andra producenters filosofi är att anpassa utbudet tiU efterfrågan.
Gör man det
Skr 1975: 88 15
kan
lågkonjunkturens ekonomiska skadeverkningar på branschen begränsas liU glädje
för olika intressenter, också kunderna. Men också oförändrade priser innebär en
fortlöpande sänkning av marginalerna till följd av automatiska fördyrningar för
olika produktionsfaktorer. Kostnadsstegringen på virkesråvaran 1975 är 40 %.
Vi har också ökade kostnader för löner, kemikalier, energi och kapital.
Resultatet 1975 kan komma att pressas tiUbaka till nivån 1973 eUer lägre.
Upplåning främst utomlands säkrar likviditeten skjuter problemlösandet till
ett senare år med förhoppningsvis en bättre konjunktur som bakgrund.
Framtiden
I
det längre perspektivet är vi och andra bedömare optimistiska. Efterfrågan på
skogsindustrins produkter beräknas öka snabbare än produktionen.
Otillfredsställande lönsamhet tidigare och nu tilltagande råvarubrist begränsar
kapacitetstUlskott och produktion. Stigande kostnader för nya
industrianläggningar överallt och uppbyggnaden av infrastrukturen i områden
där det finns råvarureserver ger höga kapitalkostnader för fömyad och tiUkommande
kapacitet. Lönsamheten i svensk skogsindustri har förutsättningar att utvecklas
gynnsamt. Förbättringarna blir starkast i skogsägarledet och följaktiigen för
företag med hög andel egen skogsråvara. ASSI äger inga skogar. Domänverket, vår
störste virkesleveranlör, är alt gratulera.
Vårt
program
Vi
arbetar med en omorganisation av företaget ökad delegering och decenlralisermg.
Gruppering i divisioner och därmed resultatsamling kring produktgrupper.
Vi
vill att alla anställda skall arbeta bättre tillsammans och ha större glädje i
arbetet. Vårt samverkanssystem är bra men företagsdemokratin kunde ändå vara
bättre.
Framträdande
i den långsiktiga planeringen är utvecklingen i Karlsborg med stora reinvesteringsbehov
och i Frövifors, där vi lockas av möjligheten att bygga ut. Råvaraförsörjningen
är ett centralt problem. Vi satsar på alt la vara på råvara som tidigare
lämnats kvar i skogen och är tillsammans med domänverket v'äl framme på det
fältet. Vad som kan göras är också här en ekonomisk fråga. Högre produktpriser
ger större handlingsutrymme. Vi beklagar ibland ironiskt nog att vi inle, som
andra, har omoderna industrier från vUka vi kan frigöra råvara. Vi kommer att
underkasta oss den begränsning av virkesförbrukningen som kan bli resultalel av
nu aktuella skogsutredningar. Vi höjer materialutbytet vid industrierna. ASSI
kommer att driva förädlingen av sina produkter vidare. Kommande
företagsförvärv torde bidra tiU den ulveck-
Skr 1975: 88 16
lingen.
Vi kommer att vara aktiva vid den fortsatta omvandUngen av strukturen i svensk
skogsindustri.
Men
först skall vi anstränga oss ytterUgare en period att samla ekonomisk styrka
med hjälp av främst de resurser vi nu har. Sedan kommer vi att se oss om efter
nya projekt. Men vi är inte oss själva "nok" vi samarbetar gärna
med andra.
Sigvard
Bahrke
Berol Kemi AB
Berol
Kemi AB utvecklar, producerar och marknadsför kemiska industriprodukter främst
tiUverkade ur petrokemiska råvaror. Omsättningen nådde 476 milj. kr. och en
stark resultatförbättring inträdde för alla delar av verksamheten. En
genomgående hög efterfrågan, starka prisstegringar och i början av året
krisartad brist på flertalet råvaror bidrog lill att göra 1974 till ett i
flera avseenden exceptionellt år.
Förändringarnas
år för petrokemin och Berol Kemi
Petrokemisk
industri tUlverkar plaster och andra råvaror för stora delar av den moderna
industrin med oljeprodukter och naturgas som råvara. Sverige är starkt "petrokemi-beroende",
då vår per capita-förbrukning av petrokemiskt baserade produkter är bland de
högsta i världen. Samtidigt är vår energiförsörjning till över 70 % baserad på
olja. Oljeembargot kring årsskiftet 73/74 underströk det starka oljeberoendet
och gav en blixtbelysning av strukturen hos raffinaderi- och petroke-miindustrin.
Landets
petrokemiska industri "är samlad i Stenungsund och fäcker i värde ca 20 %
av det totala behovet av petrokemiska produkter. Dess råvaruförsörjning baseras
helt på import av nafta från utländska raffinaderier.
En
stor del av vår levnadsstandard och industriella aktivitet är alltså beroende
av en störningsfri import av både råolja, raffinerade oljeprodukter och
petrokemiska produkter. Fram t. o. m. 1972 våUade detta inga större problem.
Tillgången var god och prisema låga. Läget har snabbt förändrats. Producentländema
har övertagit ägandekonttoUen över merparten av världens kända råoljetillgångar
och samtidigt etablerat en helt ny prisnivå.
Under
åren 19701972 var Sveriges nettoimportvärde för råolja, raffinerade
oljeprodukter och petrokemiskt baserade råvaror och halvfabrikat 44,5
miljarder kr. per år. Under 1973 steg värdet tiU 5,5 miljarder och under 1974 tiU
nära 13 miljarder. Ökningen på 8 miljarder kr.
Skr 1975: 88 17
märks
både i landets betalningsbalans och hushållskassan för envar. På kort sikt måsle
vi spara. Vi har fått hjälp av ytterligare en mild vinter. På längre sikt
återstår en anpassning till de nya förhållandena på oljemarknaden, där
osäkerheten om den fortsatta utvecklingen fortfarande är slor.
På
industridepartementets uppdrag har Statsföretag med deltagande av Berol Kemi
genomfört en förstudie över ålgärder för att nå en säkrare försörjning med
råolja, raffinerade produkter och petrokemiska produkter. Den petrokemiska
industrins råvaruförsörjning är starkt beroende av kapacitet och struktur inom
raffineringsinduslrin. Den internationella ulvecklingen inom oljeområdet och
de inhemska besluten kring energipolitiken blir därför avgörande även för den
petrokemiska industrins utvecklingsmöjligheter.
Berol
Kemi verksamt inom kemisk industri och petrokemi
Berol
Kemi har under sitt andra verksamhetsår i Statsföretag mött slora förändringar.
I årets början uppstod en krisartad brist på råvaror, och läget normaliserades
först flera månader efter oljeembargots avveckling. Omsättnmgen har i stort
sett fördubblats och resultatet kraftigt överträffat tidigare prognoser. Som aUa
företag inom branschen står Berol Kemi nu inför tvånget av en mer varaktig
anpassning tiU elt nytt högre prisläge för alla basråvaror och för energi i
olika former samt drastiskt ökade kostnader särskilt för anläggnlngslnvesteringar.
Inom
Berol Kemi har sedan flera år förberedda utvecklings- och investeringsprogram
efter överlåtelsen till Statsföretag resulterat i beslut om investeringar för
mer än 200 milj. kr. Förberedelser pågår därtill för flera större projekt.
Arets händelser har påskyndat förberedelserna för att förslärka råvarubasen för
den fortsatta verksamheten.
Gemensamt
med KemaNord AB och Unifos AB har Berol Kemi bll-dat Stenungsunds Kemiska AB (SKAB),
som förbereder en ny krackningsanläggning av intemationellt konkurrenskraftig
storlek. Kooperativa Förbundet har försäkrat sig om möjlighet att ingå som
part vid projektels genomförande. KemaNord, Berol Kemi och KF har även bUdat Aromatkemi
AB för att etablera förutsättningar för en ny, betydande tillverkning av bl. a.
den viktiga plaslråvaran styren.
Dessa
initiativ och utredningar har givit Berol Kemi en viktig roU i arbetet på en
utvidgad och mer integrerad inhemsk verksamhet inom det petroindustrlella
området.
Inom
Berol Kemi sker förädling av petrokemiska mellanprodukter tUl mer specialiserade
produkter för industrieU anv'ändning. Denna inriktning ställer stora krav på
den långsiktiga insatsen för produktutveckling och kräver en successiv
utbyggnad av marknadsföringsresurser. Branschens och företagets utveckling
motiverar en positiv bedömning av de
2 Riksdagen 1975.1 saml Nr 88
Skr 1975: 88 18
långsiktiga
förutsättningarna både för den nuvarande verksamheten och det förberedda
investeringsprogrammet. För de närmaste åren måste man dock räkna med en
internationell konjunkturdämpning, som samtidigt träffar flera av de
viktigaste avsättningsområdena. Detta måste leda till en mer dämpad förs'äljningsulveckling
och ett betydligt lägre resultat.
Gunnar
Agfors
AB Kabi
Ett
brett svep över läkemedelsindustrins problematik just nu handlar inle om
energikris och depressioner, knappast ens om konjunkturbedömning. I varje fall
inle på kort sikt. Däremot Ugger det nära lill hands att beröra den höga forskningsintensileten
och dess krav, registrerings-problematiken samt branschens
"internationalisering".
Forskning
och produktutveckling
Läkemedelsindustrins
forskning är vanligtvis utomordcntiigt kostnadskrävande. Siffror varierande
mellan 10 och 60 milj. kr. per originalpreparat anföres i internationella fackmannakretsar
som genomsnittsvärden. Spridningen i uppskatlningama beror på olikheter i
räknesätt, produktområde och ursprungsland.
För
de enheter inom Kabigruppen som är inriktade på att utveckla nya läkemedel
torde den genomsnittiiga kostnaden för ett nytt originalpreparat ligga
någonslans i intervallet 1525 milj. kr. Sådana siffror måste emellertid förses
med hårt markerade reservationer, främsl därför att begreppet "nytt
originalpreparat" är så diffust.
Våra
sammanlagda kostnader för forskning och produktutveckling uppgick under 1974
till 33 milj. kr. Av dessa hänför sig ca 60 % till produktutveckling och
"produktvård", dvs. framtagning av nya beredningsformer, styrkor och
förpackningar av kända substanser. För forskningsarbete på helt nya läkemedel
satsade vi alltså ca 13 mUj. kr.
Mot
bakgrand av dessa grova genomsnittsvärden leds man tiU slutsatsen att vi inom Kabigruppen
bör lansera en ny produkt ungefär vartannat år. Lyckas vi med det under den
närmaste tioårsperioden har vi anledning att vara nöjda.
Det är alltså mycket
pengar som investeras i forskning i ett läkemedelsföretag,
forskningsinsatserna görs över långa tidscykler och osäkerhetsfaktorerna är
många. Under sådana betingelser är det särskUt angeläget att
forskningsavdelningarna har instrument för en systematisk och kontinuerlig
utvärdering av utvecklingen av de enskilda projekten.
Skr 1975: 88 19
Inom
Kabi har vår centrala forskningsavdelning under 1974 skaffat sig sådana
instrument. Kanske kan de med tiden vässas och göras både mer flexibla och
smidiga. Viktigt är att vi på detta sätt fått ett säkrare grepp om
forskningsinsatser och att forskarna med förståelse och intresse utnyttjar en
administrativ teknik.
Registrering
av läkemedel ett fält för harmonisering
Under
det senasle decenniet har säkerhetskraven beträffande läkemedel skärpts i
sådan utsträckning alt en förenkling och intemationell harmonisering inom
detta område nu är en angelägen uppgift.
Den
här frågan skall ses mot bakgrund av de höga forskningskostnaderna och de
långa forskningscyklerna. De ca två åren hos registrerings-myndigheten adderar
sig till de många åren det tagit alt utveckla substansen och alt i
farmakologiska och kliniska prov studera dess verkningar.
Olika
länders registreringsmyndighefer stäUer olika krav på de undersökningar som
skall utföras och därmed på den dokumentation som skall presenteras.
Undersökningar som utförts i Sverige och som således fyller socialstyrelsens
krav är inte alltid tUlräckliga för registrering i t. ex. USA, USSR, Canada
eller AustraUen. Kompletterande undersökningar måste utföras, för åtskiUiga
länder inom landet ifråga, innan handlingarna kan iordningställas och
registreringsansökan göras.
Här
finns utrymme för en förenklad handläggning och en internationell harmonisering.
Genom sådana insatser, som givetvis inte får reducera säkerhetskraven, skulle
för sjukvården betydelsefulla resultat uppnås.
Läkemedelsindustrins
struktur
Varje
läkemedelsföretag tvingas till en koncentration av sina forskningsresurser
till de områden där man genom systematiska ansträngningar och strikt selektivitet
byggt upp kunnande och erfarenhet. Inom Kabigmppen ägnar vi våra resurser
främst åt områdena blodprodukter, intravenös näring, medel mot blodpropp och
blödningar, anlivirala medel, peptidföreningar, hypofysära hormoner samt
utveckling av nya kliniska reagens.
Denna
koncentration av forskningsresurser har två betydelsefulla konsekvenser för
läkemedelsindustrins straktur och intemationella orientering. I syfte att
komplettera den egna forskningen etableras samarbete med andra
läkemedelsföretag för att genom kombinerade forskningsinsatser eller genom
licensavtal bredda det egna produktprogrammet. Sålunda har vi inom Kabigruppen
etablerat samarbete med ett stort antal betydande läkemedelsindustrier. Detta
är ett uttryck för läkemedelsindustrins internationella karaktär.
Skr 1975: 88 20
De
höga forskningskostnaderna har en annan effekt, avgörande för branschens sttuktur.
Den svenska marknadens potential är för flertalet preparat för liten för alt
med rimliga priser förränta gjorda investeringar. Det är därför nödvändigt att
med minsta möjliga tidsutdräkt gå ut på bredast möjliga front i internationell
marknadsföring av egna originalpreparat.
Inom
Kabigruppen räknar vi med en omfattande utbyggnad av våra internationeUa enagagemang
under de n'årmaste åren. Av vår förs'äljning 1974 på 304 milj. kr. svarade
exporten för 35 %. Vi räknar med att exportandelen inom några år kommer att
överstiga 50 %.
Bengt
Andrén
Svenska Tobaks AB
En
fortsatt intensiv debatt i tobaksfrågan och snabbt stigande priser på råvaror
och förpackningsmaterial, men också de första stegen mot en diversifiering av
förelaget präglade Tobaksbolagets verksamhet under 1974. Omsättningen ökade,
bl. a. beroende på fortsatta exportframgångar och en växande verksamhet
utomlands.
Fjolåret
blev ett framgångsrikt år för Tobaksbolaget. Samtidigt blev det något av ett
förändringens år: 1974 togs de första konkreta stegen mot en diversifiering av
företaget inom konsumentvamseklorn. Under året förvärvades Sinjet AB (f. d. Husqvarna
Borstfabrik) och Grumme-bolagen. Till Gmmmebolagen knöts imder året tUlverknings-
och försäljningsrätten för Helene Curtis produkter i Sverige. På grand av
dessa förvärv steg koncernens omsättning i fjol till 629 milj. kr. (472). På
årets näst sista dag förvärvade Tobaksbolaget aktiemajoriteten i Ekströms LivsmedelsProdukter
AB.
Tyngdpunkten
för koncemens verksamhet låg inom tobaksseklorn, som med 553 milj. kr. svarade
för huvuddelen av den totala oms'ätt-ningen.
Tobaksfrågoma
i centram
Tobaksfrågorna
stod även under 1974 i centmm för den offentliga debatten. Tobaksutredningen
framlade som bekant sonunaren 1973 ett omfattande förslag tiU ålgärder för att
nedbringa konsumtionen av tobaksvaror. Förslaget innefattade bl. a. en
rekommendation om att förbjuda aU tobaksreklam. Utredningen redovisades for
socialstyrelsen, som i början av 1974 överlämnade den tiU socialdepartementet,
varifrån den utsändes på remiss tiU bl. a. Tobaksbolaget.
Bolaget
redovisade i sitt remissvar erfarenheterna av ett liknande för-
Skr 1975: 88 21
bud
som 1962 infördes i IlaUen. Det ledde tiU en nedgång av del ha-lienska
monopolets marknadsandelar och en motsvarande uppgång för de utiändska
företagens, men påverkade icke den lolala ulvecklingen av cigareltkonsumtionen.
Tobaksbolaget framhöll att elt förbud för tobaksreklam i Sverige skulle kunna
få samma verkan. Ulredningens mål att nedbringa cigareltkonsumtionen till 1920
års nivå bedömdes av bolaget som föga realistisk. Tobaksbolaget föreslog
därför 1 sitt remissvar att en fortsatt satsning skuUe ske på alt utveckla
mindre hälsovådliga cigaretter och att reklamen skulle inriktas på att
informera särskilt om dessa produkter. Bolagels produktutveckling och reklamsalsningar
har på senare år också varit inriktade åt det hållet. TUlsammans med övriga
företag inom branschen har bolaget också tagit initiativ tUl överläggningar
med KO i syfte alt sanera och begränsa tobaksreklamen.
Cigareltkonsumtionens
tidigare stadiga tiUväxt stagnerade under 1971 och ökade därefter de båda
följande åren. 1974 var ett år med goda konjunkturer och ökade realinkomsler,
vilket också avspeglade sig i en ökad cigarettförsäljning. Även försäljningen
av snus ökade, medan piptobak och tuggtobak gick ner och försäljningen av cigariller
och cigarrer låg på en oförändrad nivå. Exporten av tobaksprodukter från
Sverige ökade med knappat 30 %. Den största delen av denna export utgörs av försäljning
av piptobaken Borkum Riff tiU USA. Försäljningen av cigarrer och cigariUer
från bolagets holländska dotterbolag Elisabeth Bas Si-garenfabrieken ökade för
andra året i rad med närmare 30 %.
Dotterbolagen
Sinjet
uppnådde under fjolåret budgeterat resultat men företaget går alltjämt med
förlust. Försäljningen av borstar liksom av plastprodukter för hushåll, kontor
och industri ökade kraftigt och väntas fortsätta under 1975, då nya produkter
med ökad innovationsnivå och högre förädlingsgrad skall lanseras på den
svenska marknaden och på exportmarknaderna.
Gmmmebolagen,
som är marknadsledare på en rad rengörings- och hygienprodukter, kunde notera
försäljningsökning ifråga om sin ledande produkt på rengöringssidan, men fick
på huvuddelen av sina produkter nöja sig med mycket blygsamma
försäljningsökningar. Anledningen var att totalmarknaden för hygienprodukter
stagnerade under 1974 på grund av upprepade prishöjningar.
Ekströms,
ledande tUlverkare av efterrättssoppor, mjölmbcer etc ökade sin omsättning i
fjol och förutser en ytterligare expansion, framför allt på storkökssidan. En
del av den förväntade omsättningsökningen under 1975 beräknas komma från
försäljning av nya produkter.
Utvecklingen
under 1975 kommer givetvis vara beroende av den allmänna
konjunkturutvecklingen. Försäljningen av tobaksvaror i Sverige
Skr 1975:88 22
väntas
ligga kvar på 1974 års nivå. Effekten av skattehöjningen våren 1975 kan dock
komma att påverka försäljningen. Exporten tUl USA kan förväntas minska något. Elisabeth
Bas' försäljning i och utanför Holland kommer alt öka. Resultatet i såväl Sinjet
som Grummebolagen förväntas bli bättre under 1975. En fortsatt gynnsam
utveckling förutses "även för Ekströms.
Karl
Wärnberg
SARA, Sveriges Allmänna Restaiu-ang AB
Den
ekonomiska bilden av SARA är idag ljusare än den varit på många år. En klar
förbättring av SARAs resultat redovisades redan 1973. Denna trend markeras
ytterligare i 1974 års bokslut, som redovisar vinst efler planenliga
avskrivningar och finansiella poster.
Omfattande
rationaliseringsprogram
Omsättningen
steg under 1974 totalt med 15 %, vilket innebär en volymökning på ca 7 %. Som
ett led i koncemens omstmktureringsplan avvecklades imder året nio rörelser,
medan hotell Scandinavia i Göteborg och tre personalrestaurangenheter tiUkom.
Genom årets investeringar, vilka berört ett 40-tal rörelser, rationaliseringar
och genom ökade försäljningsinsatser har effekten av årets kostnadsökningar i
hög grad kunnat eUmineras.
För
andra året i följd ökade omsättningen per anstäUd med 16 % jämfört med tidigare
års genomsnittUga 6,5 %. Härigenom förbättrades resultatet under 1974 med ca 20
milj. kr. Det koncernbidrag SARA erhåUit från moderbolaget är en
konsolideringsåtgärd för att ytterligare stärka bolagets ställning.
En
anledning tUl den positiva resultatutvecklingen är de gynnsamma konjunkturerna
för branschen, en annan det pågående rationaliserings-och
utvecklingsprogrammet. SARA har emeUertid också haft bättre möjligheter än
tidigare att dra nytta av konjunkturen, bl. a. tack vare den under året
genomförda omorganisationen. 1 princip innebär denna att den operativa
verksamheten har decentraUserats, samtidigt som de gemensamma resurserna har
koncentrerats till funktioner såsom marknadsföring, ekonomi, utbUdning,
administration, inköpssamordning, personal- och produktutveckling.
För
enheterna har detta betytt frihet för egna initiativ och för anpassning tUl
den lokala marknaden. På samma gång har SARAs gemensamma know-hovsr kunnat
utnyttjas effektivare.
Formellt
har den sista fasen av koncemens omorganisation genom-
Skr
1975: 88 23
förts
genom att beslut fattats om fusion mellan moderbolag och de fem regionala
dotterbolagen, samtidigt som koncernens speciella anknytning till utskänkningslagstiftningen
upphört.
En
traditionsbunden bransch
Restaurang-
och hotellnäringen har länge varit mycket traditionsbunden. I Sverige har få
förelag lämnat hantverksstadiet.
I
SARA försöker vi nu ändra den bilden genom att anpassa vår produktion till
industriella meloder utan att för den skull ge avkall på ambitionerna att
erbjuda service och goda produkter i en trivsam miljö.
Ett
intensivt produktutvecklingsarbete inom företaget och i samarbete med våra
leverantörer eliminerar många av de tunga och kostnadskrävande
arbetsmomenten och ger som resultat billigare och bättre utbud. Nya styrsystem
och effektivare planering ger ökade möjligheter till marknadsanpassning och
förbättrad lönsamhet.
Det
första steget mot en samordnad marknadsföring har redan haft god effekt, bl. a.
i ökad försäljning i utlandet. Kåsan som samlande symbol och del gemensamma
namnet SARA har givit företaget en klarare kontur.
Nya
verksamhetsformer
SARA
betyder inte längre bara ett traditionellt utbud av hotell- och restaurangtjänsler.
Nya verksamhetsformer prövas. Personal- och insti-tutionsrestauranger är redan
en av SARAs mest expansiva grenar. "Fast Food" rationella och bUliga
snabbrestauranger håller på att etableras och nya typer av hotell planeras.
En naturlig
vidareutveckling längs dessa linjer är satsningar på närliggande områden, där
bolagets resurser av personal och kunnande kommer till sin rätt. Exempel på en
sådan utveckling är sludentreslauranger, institutionella restauranger och
personalrestauranger, men här kan också turism och fritidsverksamhet komma in i
bilden.
Planerad
"skräddarsydd" utbildning
Det
"skräddarsydda" utbildningsprogram, som under året har genomförts
med koncernens 125 enhetschefer och personal I centrala stabsfunktioner, underiättar
förverkligandet av SARAs målsättning att utveckla varje driftsenhet till ett
effektivt och modernt företag, som kan utnyttja koncernens stordriftsfördelar.
Ökad
personalsamverkan
Under
1974 inleddes arbetet med att integrera företagsnämndsverksamheten i SARAs
ordinarie arbetsorganisation. Under 1975 införes på
Skr 1975:88 24
samtliga
enheter samarbetsgrupper, som dels skall verka som traditioneUa
företagsnämnder men dels också aktivera så.många som möjUgt tUl deltagande i
företagets utveckling. Vi hoppas att detta ökade medinflytande skall lägga
grunden till ett meningsfullt engagemang av alla medarbetare både på den egna
arbetsplatsen och i det gemensamma arbetet för SARAs utveckling och förnyelse.
Prognos
Insatserna
inom hela företaget under de senaste åren har givit resultat, men mycket
återstår alt göra innan vi kan tala om ett modernt hotell-, restaurang- och
serviceföretag. I 1975 års budget förutsätts elt i stort sett oförändrat
resultat jämfört med 1974. Den väntade avmatlningen i konjunkturerna kommer
dock att bli kännbar för företagel.
Ingemar
Hellström
Karlskronavarvet AB
Karlskronavarvet
fortsätter att bredda basen mot en civU Inriktning. Vid årsskiftet träffades
överenskommelse med Hvilans Mekaniska Verkstads AB i Kristianstad som är
Sveriges ledande tUlverkare av traverser och lyftutrustning om ett
samgående.
Företagen
har tidigare samarbetat och förutsättningama för en positiv effekt av
samgående bedöms som mycket goda.
Stor
ökning
Inriktningen
på en mer civil produktion markeras också genom en väsentlig ökning av
tillverkningen av fartygssektioner åt de svenska storvarven. Under de närmaste
åren kommer denna verksamhetsgren att ytterligare byggas ut.
Inom
nybyggnadsseklorn togs kapaciteten i övrigt till stor del i anspråk för
byggnationen av ett andra minfartyg och torpedbåtar av Spi-catyp. Under året
levererades 3 Spicabålar till Försvarets Materielverk.
Utveckling
Varvet
fortsätter också sitt utvecklingsarbete på plastsidan och under året
levererades en minsvepare i glasfiberarmerad plast. Minsveparen är tänkt som en
prototyp till en kommande serie minjaklfartyg i plast.
På
underhållsseklorn har en anpassning av resurserna skett till 1972 års
försvarsbeslut som innebar en nedskärning av det marina underhållet och arbetsvolymen
ber'äknas nu bli stabUiserad vid den nivå
Skr 1975: 88 25
som
nåtts. Under året tecknades kontrakt på underhåll av isbrytarna "Thule"
och "Njord" för perioden 19741976.
Gynnsamt
resultat
Resultatutvecklingen
är fortsatt gynnsam och resultatet före boksluts-dispositioner och skatter
uppgick tiU 23,3 (17,4) milj. kr. Den fakturerade förs'äljningen för hela
företaget uppgick totalt tiU 136,2 (105,1) milj. kr.
Investeringarna
präglades i hög grad av utbyggnaden av sektionstillverkningen men ett
principbeslut fattades också om uppförande av en ny centralverkstad för underhållsseklorn.
Uppmärksammat
Under
året antogs också ett uppmärksammat företagsdemokratiskt program som inneb'är
att företagsdemokratin integreras i varvets linjeorganisation, vilket bör bil
en tUlgång i det fortsatta omstrukturerings- och utvecklingsarbetet.
SMT-Pullmax AB
SMTs
utveckling efler skrällen 1971/72 har varit mycket positiv. På mindre än två år
har bolaget genomgått en total förnyelse. Produktprogrammet har sanerats och
utvecklats. Marknadsorganisationen har reorganiserats och fått stor slagkraft.
Parallellt har mycket betydande besparingar uppnåtts.
Förbättrade
konjunkturer underlättade aktionen. Vid halvårsskiftet 1973 nåddes break-even
och för hela 1973 redovisades ett mindre överskott.
Den s.
k. Pullmaxgrappen förvärvades i april 1974 och företagen sammanfördes med SMT i
ett nybildat bolag SMT-PuUmax AB. Fusionen har under året ej hunnit påverka resultalel
i de ingående förelagsenheterna. Den nya organisationen blev fullt genomförd
fr. o. m. den 1 januari 1975.
SMT-Pullmax
är Skandinaviens största tillverkare av verktygsmaskiner. Produktsortimentet
omfattar maskiner för skärande bearbetning, företrädesvis numeriskt styrda
svarvar, maskiner för plåtbearbelning samt specialverktyg.
Export
med internationell konkurrens
Verktygsmaskinbranschen
är extremt konjimkturkänsUg och präglas av hård internationeU konkurtens. Den aUt
högre teknologiska nivån på produkterna kräver en omfattande export för att
bära utvecklingskost-
Skr 1975: 88 26
naderna.
SMT-Pullmaxgmppen exporterade under 1974 för 112 milj. kr. (66 %) genom i
första hand 7 utländska försäljnmgsbolag. Vid utgången av 1974 redovisades för
samtliga produktgrapper betydande orderstockar.
SMT-Pullmax
redovisar ett resultat före dispositioner och skatter på 14,7 milj. kr.
Resultatförbättringen inom SMT-delen var markant och lönsamheten är därmed på
samma nivå i de flesta av företagen. I utdelning lill moderbolaget lämnas
koncernbidrag med 900 tkr.
Investeringar
för fortsatt expansion
Investeringarna
under året har varit måttliga. Då man emellertid nu nått kapacitetstaket på
flera håll krävs investeringar för en fortsatt expansion. Utvecklingen av
verktygsmaskiner kommer att präglas av krav på ökad automatisering, förbättrad
produktivitet och större miljövänlighet. Den framgångsrika satsningen på egna
datoriserade numeriska styrutrustningar (CNC compulerized numerical control)
samt nya chuck-svarven, Swedturn 20, 'är ett utslag av dessa krav.
Det
är orealistiskt att räkna med att den goda efterfrågan på verktygsmaskiner
består hela 1975. Företaget står emellertid idag b"ättre rustat att möta
en kärvare konjunktur. Mänskligt att döma bör därför även 1975 kunna bil ett
gott år för gruppen.
Svetab, Svenska Industrietablerings AB
Svetab
har under 1974 koncentrerat sina resurser på alt lösa problemen inom de tolv
dotterbolagen. Konsolidering av dotterbolagens verksamhet har skett i syfte
att uppnå trygghet för de anställda och lönsamhet på sikt för ägaren. Efter
årsskiftet överläts den grupp bestående av fem förelag som är verksam inom
byggmaterialområdet till Statsföretag AB.
Antalet
anställda i Svetab med dotterbolag uppgick vid årsskiftet till 1 355. Under
året har 140 nya arbetstiUfällen tillkommit medan 45 upphört till följd av
produktionsrationaliseringar. Faktureringen i Svetab-gruppen uppgick tiU 205
milj. kr. (137).
Några
av dotterbolagen är inne i en intensiv expansions- och utbyggnadsfas.
Exempelvis uppför Svenska Bromsbandsfabriken en ny fabrik i Långsele till en
kostnad av 25 milj. kr. som beräknas ge arbete åt 100 personer.
Svetabgruppens
verksamhet för 1974 visar elt resultat på 48 milj. kr. ( 24) före
bokslutsdispositioner och skatter. Härav faller 31 milj. kr. på
byggmaterialföretagen, som under året svarat för 2/3 av Svetabgruppens
omsättning. Detla resultat i byggmaterialföretagen har belas-
Skr 1975: 88 27
itals
med 13 milj. kr. av extraordinär karaktär. Syftet med denna åtgärd :ar alt
erhålla bokförda värden på tillgångar som bättre överensstämmer *ned ändrade
marknadsförutsättningar.
Slörre
delen av det kvarvarande underskottet för Svetabgruppen hänför sig lill
nedläggningen av projektarbetet på en bilhjulsfabrik i Luleå. Främsta orsaken
till att projektet lades ned var den förväntade dämpning av bilproduktionen i
Europa, som sedermera inträffat.
Propositionen
om Svetabs grandande angav att företaget, så snart del 'bedömdes förenligt med
dess intressen, borde avyttra sina aktieposter. Svetabs uppgift är alltså i
första hand etablering och utveckling, men ej förvaltning av företag. I
enlighet härmed har företagen inom byggmate-rialseklorn per 1 januari 1975
överlåtits tUl Statsföretag AB.
En
omprövning av principerna för Svetabs verksamhet pågår. Detta arbete resulterar
sannoUkt i en strävan att omorientera projektverksamheten bl. a. mot delägda
projekt och i synnerhet sådana som i högre grad kan byggas på ett etablerat
kommersiellt och tekniskt kunnande.
Särskilt
intresse kommer att ägnas mindre företags växande anpassningsproblem tUl den
pågående strakturomvandlingen. Svetabs engagemang i bl. a. AC-Mekan, en form
av producentkooperativ uppdragsförmedling, har givit värdefulla erfarenheter
som möjliggör en fortsatt utveckling av marknadsanpassade metoder för
samverkan.
Liber Grafiska AB
Liber
Grafiska AB, som bildades i början av 1973, bestod av åtta rö-relsedrlvande
bolag och Uka många vilande bolag. Organisationen har successivt ändrats och
dotterbolagens rörelser övertagits av moderbolaget. Verksamheten har inom
moderbolaget uppdelats på divisioner, vilka arbetar som självständiga
resultatenheter.
Ny
organisation
Divisionsorganisationen
har under hösten 1974 förts ut på marknaden. I samband därmed har de tidigare
bolagsnamnen i flertalet faU ersatts av de nya divisionsbenämningarna, LiberFörlag,
LlberKartor, Li-berLäromedel, LiberTryck och LiberEkonomi. De gamla
bolagsnamnen kommer även i framtiden att leva kvar som namn på
publikationsserier eUer liknande.
Stora
investeringar
Investeringsverksamheten
har varit livUg under 1974. TUlbyggnaden av tre konlorsvåningar på LiberHuset, vUken
påbörjades sommaren
Skr 1975: 88 28
1973,
stod färdig i augusti 1974 efter en investering på totalt ca 5,7 milj. kr. Det slora
behovet av lagerutrymmen, särskilt för den omfattande förlagsverksamheten,
löstes genom att en lagerbyggnad i närheten av LiberHuset förvärvades för 1
milj. kr. Ett långsiktigt investeringsprogram för tryckeridivisionens del har
beslutats och för 1974 inneburit investeringar på 4,8 milj. kr. Bland större
objekt m'ärks ytterligare en fotos'ätt-ningsmaskin av typ Linotron 505 TC, ny reproutrastning
samt rulloff-selpressar för format A4 och S5. Bokbinderisidan har investerat i
en nyöppnad avdelning i nya riksdagshuset. Vidare har en aktiepost om 10 %
förvärvals i bokhandels distributionsförelaget AB Seelig & Co. Totah uppgår
investeringsutgifterna 1974 tiU 12,6 milj. kr. (3,1).
Inflyttningen
i tillbyggnaden av LiberHuset ägde rum under augusti september 1974. Därmed
finns närmare två tredjedelar av Libers personal samlad på elt släUe. Antalet
kvarvarande verksamhelsställen i Slockholm är trots detta betydande.
Oförändrat
resultat
Den
fakturerade förs'äljningen uppgick under 1974 tiU 195,6 milj. kr. (166,5).
Ökningen uppgår tiU ca 17 %. Den helt övervägande delen av omsättningen
avspeglar emellertid endast den allmänna höjningen av prisnivån, förstärkt av
den speciella prishöjningen på papper. Resultatet av årets verksamhet blev före
bokslutsdispositioner och skatter 1,7 milj. kr., vUket är betydligt bättre än
budgeterat. Resultatet bör jämföras med föregående års resultat före
extraordinära poster, -t-2,1 milj. kr. Samtliga organisations- och flyttningskostnader
under 1974 belastar resultatet.
ABAB,
Alhnänna Bevaknings AB
Under
1974 har ABAB trots vissa rekryteringssvårigheter fortsatt sin expansion inom
bevakningsområdet.
Ett
antal projekt med syfte att utveckla personalrelationerna och marknadsföringen
har genomförts.
Lokalvårdsverksamheten,
som 1974 drivits av dotterbolaget ABAB Lokalvård AB, har utvecklats planenligt.
Under hösten förvärvades Skyddsbevakning i Södertälje AB.
Faktureringen
för ABAB med dotterbolag uppgick till 57,6 mUj. kr. (42,4). Resultatet före bokslulsdispositioner
och skatter blev 89 tkr (856).
Skr 1975: 88 29
BS
Konsult AB
God
liUströmning av uppdrag och hög beläggning har medfört atl antalet konsulter ökal
hos förelaget efter elt par år med i stort setl oförändrat antal.
Uppdragsvolymen
har ökat såväl inom områdena utredning-projektering som
projektledning-byggledning. Utvecklingsarbete har under året bedrivits särskilt
inom områdena arbelsmiljöplanering, årskostnadskal-kylerlng och
projekteringsmetodik.
Uppbyggnad
av både organisation och marknadsföring har fortsatt. Elt mindre
avdelningskontor har under året etablerats i Luleå.
Faktureringen
uppgick tUl 17,3 milj. kr. (11,0). Resultatet före bokslulsdispositioner och
skatter blev 201 tkr (242). För 1975 förutses en fortsatt ökning av
omsättningen.
Ceaverken
AB
Moderbolagets
fakturering uppgick till 52,0 milj. kr. (39,7). Exportandelen ökade tUl 66 %
(57). USA svarade för 30 % (22) av total fakturering. Tillverkningsavlalet med
AB ID-kort upphörde per 1 oktober 1974 och ersattes med ett samarbetsavlal, som
i första hand gäller t. o. m. utgången av 1976. Den personal, som på Ceaverken
varit sysselsatt med produktion av id-kort, är sedan den 1 januari 1975
anställd av AB ID-kort.
Trots
en ökning av försäljningen redovisade Ceaverken 1974 ett resultat före dispositioner
och skatter på 6,2 milj. kr. (-f0,7). Denna förlust förorsakades framför allt
av kraftigt ökade råvarukostnader, som inte kunde kompenseras genom ökade
försäljningspriser. Företagets råvarukostnader skulle ha varit ca 9 milj. kr.
lägre än de verkliga om 1973 års genomsnittliga inköpspriser hade gäUt även
under 1974. Dollarkursens fall medförde en inkomstminskning på ca 1,3 milj.
kr.
Dotterbolagen
Scanfors AB och Suomen CEA Oy utvecklades positivt.
Den
samlade faktureringen för Ceaverken med dotterbolag uppgick till 75,9 milj. kr.
(54,8) och resultatet före bokslulsdispositioner och skatter till -5,8 milj.
kr. (-f 0,7).
En
bedömning för 1975 visar att balans i bolagets ekonomi torde kunna uppnås under
förutsättning av gynnsammare relationer på valutamarknaden.
Kalmar
Verkstads AB
Under
året har utredningar om bolagets framtid slutförts. Dessa visar dels att
rullande järnvägsmateriel bör vara basen för den fortsatta verk-
Skr 1975: 88 30
samheten,
dels att lastmaskiner för i första hand enhetslaster kan vara en 1'ämplig
komplementprodukt.
Efterfrågan
på rullande järnvägsmateriel och lastmaskiner bedöms kunna ge företaget en
tillfredsställande beläggning i ett längre perspektiv. Mot denna bakgrund har
styrelsen för Statsföretag beslutat dels att upphäva det tidigare
nedläggningsbeslutet, dels att företaget skall koncentrera verksamheten tiU
rullande järnvägsmateriel samt att vidareutveckla affärsidén
"lastmaskiner för enhetslaster".
Som
ett led i den sistnämnda vidareutvecklingen förvärvades under hösten Lidhults
Mekaniska Verkstad AB (LMV), som tiUverkar tunga gaffeltruckar, för bl. a.
enhetslaster, med en lyflkapacitet på upp till 40 ton.
Faktureringen
för Kalmar Verkstad uppgick tiU 25,1 milj. kr. (51,5). Denna minskning beror på
en förändring av tiUverkningen, som blivit avsevärt mindre materialinlensiv.
Faktureringen avsåg huvudsakUgen ombyggnad av bl. a. liggvagnar för SJ.
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 0,4 milj. kr. (2,4). LMVs
fakturering uppgick tiU 41,0 milj. kr. (32,0), och resultatet blev 0,9 milj.
kr. (0,7).
Linson
Instrument AB
Llnsons
produkter vänder sig till sjukhusens kUnlsk-kemiska laboratorier,
läkarstationer, veterinärmedicinska stationer och privatiäkare. Ko-lorimetriska
instmment för kemisk analys av blod och elektroniska blodkroppsräknare säljs i
ett 30-tal länder. Ca 85 % av totala försäljningen går på export.
Under
1974 påbörjades en förändring av företagets struktur, som kommer att fullföljas
under 1975. Linson har tidigare huvudsakligen varit inriktat på
produktutveckling men driver sedan slutet av 1974 även marknadsföring och
produktion i egen regi.
Denna
utökning av företagets verksamhet har bl. a. inneburit övertagande av lager,
nedskrivningar och andra kostnader av engångskarakfär. Faktureringen uppgick tiU
4,8 mUj. kr. (6,9) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev
4,7 milj. kr. (-1-0,2).
Under
1974 ägnades huvuddelen av utveckUngsresurserna åt en helt ny version av
Linsons automatiska blodanalysator. Linson Analyzer 240.
Nuclear
Steam S G AB
Företaget,
som är licenstagare för ånggeneratorer från Westinghouse Electric Corp., låter tiUverka
sina produkter hos Uddcomb. Företagets hittills enda order på tre ånggeneratorer
för Ringhals 4 kommer att leve-
Skr
1975:88 31
reras
och faktureras först 1977. Reservation har gjorts i årets bokslut för den
förlust denna beställning väntas medföra.
Nyckelhus
AB
1974
innebar en fortsatt ökning av omsättningen och en god resultatförbättring.
Faktureringen uppgick tiU 45,8 milj. kr. (30,6). Budgeterat resultat har kunnat
överträffas och uppgår liU 1,1 mUj. kr. (0) före bokslulsdispositioner och
skatter.
Det
förbättrade resultatet beror på prishöjningar samt på en ökning av leveranserna
av styckehus. Försäljningsökningen har uppnåtts med i stort sett samma antal
anställda.
Svårigheterna
att få byggnadskreditiv väntas beslå under åtminstone första halvåret 1975.
Efterfrågan på Nyckelhus produkter är god och orderstocken tillfredsställande.
AB
Oljetransit
Oljelransits
anläggningar vid Trondheimsfjorden utnyttjas för mottagning, lagring och transitering
till Sverige av drivmedel, som tillhör svenska mUitära myndigheter. Större
delen av cisternvolymen uthyrs emellertid numera tUl norska företag. Elt ökat
utnyttjande av oljehamnen bör på sikt kunna uppnås.
Faktureringen uppgick tiU
1,0 milj. kr. (1,1). Resultatet för den kommersiella delen var före bokslulsdispositioner
och skatter 0,3 milj. kr. (0,4).
AB
Sonab
Utvecklingen
av två nya produktlinjer, mobilradio och personsökare, som beslutades 1970, har
visat sig bli avsevärt mer kostnads- och tidskrävande än beräknat. För att
lösa mobilradiosidans lönsamhetsproblem förvärvades den 1 juli 1974 AGA
Mobilradio AB samt AGAs eleklro-nikfabrik i Gävle. Sonab tillfördes därigenom
ett kompletterande produktsortiment, en utvidgad försäljnings- och
serviceorganisation, saml ökad produktionskapacitet.
De
senaste årens stora volymtillväxt har skapat allvarliga administrativa
problem, vilka tUlsammans med en ökad skuldsättning, den ambitiösa
utvecklingssatsningen och kostnader för fusionen resulterat i en mycket kännbar
förlust 1974.
En ny organisation har
införts, präglad av decentralisering av resultatansvar. Ett
rekonstruktionsprogram utarbetas i samråd med represen-
Skr 1975: 88 32
tanter
för de anställda och har presenterats för Statsföretag. Försäljningen av audioprodukter
ökade väsentligt. Den vikande konjunkturen påverkade förs'äljningen negativt på
flera europeiska marknader. I Sverige däremot överträffades försäljningsplanerna.
Efter
AGA-förvärvet är Sonab nu en av Nordens ledande mobilradioleverantörer. Orderstocken
vid årsskiftet var onormalt hög, delvis beroende på försenade leveranser från
fabrikerna.
Under
hösten lanserades ett nytt tvåvägs personsökarsystem, vilket mottagits positivt
av marknaden.
Mobilradioverksamheten
i Finland, som förvärvades från AGA, organiserades i ett nybildat dotterbolag.
Audiobolagen i Belgien och Norge har avvecklats och ersatts med agenter.
Sonabgruppens
fakturering ökade under året tUl 82,0 milj. kr. (40,5). Av ökningen från 1973
svarade AGA-rörelsen för ungefär hälften. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter blev 53,0 milj. kr. ( 2,6), varav 29,3
milj. kr. utgör extraordinära kostnader för rekonstruktionen. Dessa består
främst av kostnader för nedskrivning av lager och förråd samt reserveringar
för förluster i orderslocken. Förlusten läcks så gott som helt av
koncernbidrag från Statsföretag på 50 milj. kr.
Stigtex
AB
Orderingången
under andra halvåret var mycket otillfredsstäUande beroende på en vikande
efterfrågan på garner för hemtextilier och luftade mattor. Sänkta
materialkostnader slog under året snabbt igenom i sänkta försäljningspriser och
medförde vissa lagerförluster.
Leveransen
av de nya kardverken försenades, vUket medförde nära två månaders
produktionsbortfall i spinneriet. Spinneriet har dock nu efter dessa
investeringar en modern och effektiv produktionsutrustning vilket bör kunna
medföra en ökad produktivitet och konkurrenskraft.
Faktureringen
under 1974 var 25,4 milj. kr. (20,6). Ökningen beror på en större materialandel
i leveranserna från färgtrycksavdelningen. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter var 325 tkr (846).
SID
Swedish Industrial Development Corporation
SID,
som är helägt av Statsföretag AB, är även kontaktkontor i USA för Svenska
Utvecklings AB (SU) och Förenade Fabriksverken (FF'V). Beslut har fattats om
att i början av 1975 flytta SIDs kontor från centrala Manhattan, New York,
till Greenv/ich, Connecticut.
SIDs
viktigaste uppgift har, nu Uksom tidigare, varit att följa utveckUngen i USA inom
utvalda behovs- och produktområden och att infor-
Skr 1975: 88 33
mera
uppdragsgivarna om nya metoder, system eller produkter. En markerad strävan
har härvid varit att fördjupa SIDs kunnande inom dessa områden och till
företaget har därför knutits elt ökat antal branschspe-cialisler. SID har under
året haft ca 10 anställda.
AB
Svensk Torvförädling
Beslut
har under året fattals om åtgärder för att förbättra produktionsutrustningen i
kronmuUafabriken. Dessa investeringar uppgår tUl sammanlagt 3,0 milj. kr. I
syfte att uppnå en ökad leveranssäkerhet även vid ogynnsamma
väderleksförhållanden kommer den aktiva mossarealen att utvidgas under 1975.
Faktureringen
uppgick lill 8,1 mUj. kr. (7,6), och resultatet före bokslutsdispositioner och
skatter blev 1,5 mUj. kr. (1,9). Investeringama uppgick till 0,3 milj. kr.
(0,3).
Svenska
Lagerhus AB
Lagerhusbolaget
äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö och fodermedel etc. Bolaget
åtar sig särskUda uppgifler som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och
kraftfoder.
Faktureringen
1974 blev 3,6 mUj. kr. (2,9) och resultatet före bokslutsdispositioner och
skatter 49 tkr (29).
Resultatet
för 1975 beräknas bU oförändrat jämfört med 1974.
Svenska
Skifferolje AB
Under
1974 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags verksamhet fortsatt.
Kostnaderna
för awecklingsarbetet uppgick tiU 0,1 milj. kr. (1,1). Bolaget uppvisade ett
resultat före bokslutsdispositioner och skatter på 0,8 milj. kr. (1,1).
Uddcomb
Sweden AB
Den
internationella kärnkraftindustrin har fått en annan straktur än vad som
förutsågs vid Uddcombs bildande 1969. Utbyggnaden av kämkraften även i Sverige
kommer att ske i en långsammare takt än som då planerades.
Därför
har Uddcombs affärsidé och produktinriktning omprövats och
3 Riksdagen 1975.1 saml Nr 88
Skr 1975: 88 34
förändrats.
En stark koncentration lill reaktortankar och ånggeneratorer pågår. Detta är
ett tidsödande och kostsamt arbete. Företagets resultatförbättring har
härigenom blivit fördröjd.
Långa
genomloppstider, 34 år, och en viss eftersläpning i produktionen har lett
till att inga nukleära kärl levererats under 1974. Faktureringen blev därför
endast 5,2 milj. kr. (36,2), men kommer 1975 att öka till ca 100 mil), kr.
Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter blev sämre än förutsett 21,7
mUj. kr. (18,1).
För
Uddcomb kvarstår goda utsikter att utvecklas som leverantör av nukleära
produkter trots tveksamhet inför kärnkraftens utbyggnad såväl i Sverige som i
andra länder. Orderstocken har fortsatt att öka och var vid årets slut 261,7
milj. kr. (181,4).
Skr 1975:88 35
Statsföretag AB förvaltningsberättelse
Statsföretag
medverkade under 1974 tiU beslut om en rad betydande expansionsinvesteringar i
dotterbolagen. Inom ramen för dotterbolagens långsiktiga planer förvärvades
dessutom aktiemajoriteten i elt flertal företag.
Beslutet
all i Stålverk 80 salsa ca 5 000 milj. kr. kommer att ta en slor del av
koncernens samlade finansiella resurser i anspråk under flera år i slutet av
70-talet. Bland övriga dotterbolag som under 1974 fattade beslut om stora
kapacitetsökande anläggningsinvesteringar kan nämnas Berol Kemi, ASSI, LKAB och
Karlskronavarvet.
Under
våren blev Statsföretag ägare till den s. k. Pullmaxgrappen. I omedelbar
anslutning till förvärvet överiäls företagen till SMT. Genom att de nyförvärvade
akliema av Statsföretag nedskrevs med 18 milj. kr. tillfördes SMT-Pullmax
motsvarande reserv i de nya aktieposterna. Hos Statsföretag genomfördes en mot
nedskrivningen direkt svarande uppskrivning av aktierna i SMT-Pullmax, tUl
deras nominella värde.
Efter
utslag av särskilt tillsatt skiljenämnd fastslogs Statsföretags rätt att ur
framtida överskott få ersättning för lämnade koncernbidrag till Uddcomb Sweden
AB. Med Uddeholms AB träffades vidare etl avtal om förvärv av Uddeholms
minoritetspost i Uddcomb till ett pris av 1,5 milj. kr.
Under
året genomfördes av dotterbolagen elt 10-tal företagsförvärv. Bland dessa kan
nämnas ASSIs köp av Örebro Pappersbruk och Kalmar Verkstads förvärv av Lidhults
Mekaniska Verkstad.
Under
det gångna året inleddes en omgrappering av Statsföretagsgruppens företag i
syfte att etablera ett mindre antal, slagkraftiga dolterbolag. Sålunda övertog
Tobaksbolaget från Kabi dess dolterbolag Grummebolagen. Statsföretag överlät
till LKAB samtiiga aktier i Stats-gruvor med verkan från den 1 januari 1975.
Sedan slutet av förra året pågår en omgrappering av flera av Svetabs
dotterbolag. En särskild byggmaterialgrupp, tUls vidare direkt sorterande under
moderbolaget, etablerades. Två mindre företag i verktygsbranschen, Nordtool och
Anderssons Finsliperi, kommer att överföras till SMT-Pullmax. Andra Uknande
omflyttningar planeras. Samtidigt kommer verksamheten i Svetab, med inriktning
på nyetablering, att knytas närmare tiU Statsföretag. 45 % av aktierna i Beijer
Byggmaterial förvärvades. I början av 1975 övertog Statsföretag en minoriletspost
på 9,5 % av aktierna i Götaverken från staten.
Under
1974 beslöt Statsföretag om nyemissioner hos en rad dotterbolag. Det
sammanlagda beloppet översteg 350 milj. kr. Häri inräknas de 175 mUj. kr.
avseende Stålverk 80, som tillsköts efter riksdagsbeslut till Statsföretag och
omedelbart slussades vidare till NJA.
Skr 1975: 88 36
För
att i planerad omfattning kunna medverka i dotterbolagens expansionsplaner
kommer Statsföretag under de närmaste åren att behöva låna stora belopp,
företrädesvis på utländska kapitalmarknader. I slutet av 1974 träffades sålunda
avtal med svenska och utiändska banker om ett par medelfrlstiga lån med 56 års
löptid och på ett sammanlagt värde av 20 miljoner US$ eller motvärdet härav i
annan konvertibel eu-rovaluta. Under 1975 uppskattas lånebehovet tiU inemot 300
milj. kr.
Under
året antog Statsföretags styrelse riktlinjer för "Samråd och information
om företagens ekonomi i Statsföretagsgrappens företag". Dessa riktiinjer
kommer att innebära kraftigt ökade insatser internt inom företagen, syftande
till att ge aUa anställda ökade möjligheter att aktivt ta del i sitt eget
företags utveckling. Statsföretags styrelse antog likaledes "Mål och
riktlinjer för förbättting av de svårsysselsattas situation i Statsföretagsgrappens
företag".
I
löner och arvoden utbetalades under året till styrelse och verksfäl-lande
direktör 548,1 tkr och tiU övriga i medeltal 44 anställda 4 075,7 tkr.
Bolaget
har inte någon lånefordran eller ansvarsförbindelse som enligt aktiebolagslagen
skaU redovisas i förvaltningsberättelsen.
Till
Norrlandsfonden lämnades bidrag med 15 milj. kr.
Efter
ordinarie bolagsstämma i maj månad 1974
kvarstod som disponibla medel 19 829 tkr
tillkommer
årets resultat 37 153 tkr
till
bolagsstämmans förfogande 56 982 tkr
Styrelsen
och verkstäUande direktören föreslår
att
som utdelning disponeras 56 000 tkr inklusive 20 000 tkr av bidraget
tUl
Svetab. Kontant tiU aktieägaren, staten, skall därför erläggas
36
000 tkr. att återstoden, eller 20 982 tkr, balanseras i ny räkning.
Stockhohn
i mars 1975
BertU
Olsson Erik Grafström Harry
Hjalmarson
(st>relsens
ordförande)
Ivar
Högström Sigurd Ljungcrantz Gunnar
Nilsson
Karl-Erik
Nilsson Åke Ståhlbrandt Nore
Sundberg
Per
Sköld (verkställande direktör)
Skr 1975:88 37
Revisionsberättelse
I
egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi avge följande
revisionsberättelse för år 1974.
Vi
har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra
handlingar, som lämnar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning samt
vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderUga.
Den
löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins
Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till revisorerna.
Emot
den i förvaltningsberättelsen omnämnda uppskrivningen och nedskrivningen av
aktier i dolterbolag har vi inget att erinra.
Aktiebolagslagens
föreskrifter om redovisning av aktieinnehav och koncernförhållanden har
iakttagits Uksom även föreskriftema om förteckning över lån och
ansvarsförbindelser avseende sådana personer, för vUka inskränkning i rätten tiU
lån föreUgger.
Under
revisionen har icke framkommit anledning tUl anmärkning beträffande
redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av tillgångarna eUer
förvaltningen i övrigt.
Styrelsen
och verkstäUande direktören föreslår, att vinsten enligt balansräkningen, 56
982 tkr, disponeras sålunda,
att tiU
aktieägaren, staten, utdelas 36 000 tkr
samt
att i ny räkning balanseras 20 982 tkr
Summa 56 982 tkr
Detta
förslag beaktar aktiebolagslagens föreskrifter angående fondavsättning och
strider icke mot god affärssed. Vi tillstyrker, att den i årsredovisningen
intagna, av oss påtecknade balansräkningen
faststäUes,
att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet
för den tid årsredovisningen omfattar samt att vinsten disponeras i enUghet med
ovannämnda förslag.
Stockholm
den 8 april 1975
Sören
Mannheimer
Bernt
Nilsson Andreas Ådahl
Knut
Ranby Birger Sonesson
auktoriserad
revisor auktoriserad revisor
Skr 1975: 88 38
Den företagsdemokratiska utvecklingen
Demokrati
under fem år
Elt
av de mål Statsföretagsgruppen haft, alltsedan gruppen bildades för fem år
sedan, har varit atl skapa långsiktig anställningstrygghet och
arbetstillfredsställelse för de anställda samt en strävan alt öka de anstäUdas
medinflytande.
Statsföretags
policy om företagsdemokrati fastställdes 1971 i anslutning lill fyra
konferenser med representanter för förelagsledningar och övriga anstäUda samt
företagsdemokratidelegationen.
Under
åren 197274 påbörjade dotterbolagens förelagsnämnder ulvecklingen av företagsanpassade
handlingsprogram. Detta befrämjades av 20 konferenser som arrangerades i samarbele
mellan Statsföretag, SFO (Statsföretagens Förhandlingsorganisation), LO och SIF/SALF/CF.
Totalt har ca 400 personer deltagit.
Konferenserna
har haft en stimulerande inverkan på de organ för samråd och medinflytande som
finns. Verksamheten i företagsnämnderna har utvecklats, nya utskott och
kommittéer har tUlkommit och de anställdas representanter har i högre grad än
tidigare kunnat medverka i företagens planerings- och poUcyarbete.
I
samband med en översikt som gjordes i moderbolaget 1973 prioriterades följande
utvecklingsområden:
Personalpolitik
i samverkan genom
utformning av personalpolitiska
program, riktlinjer och rutiner
personalmedverkan vid
befattningsutformning, rekrytering och urval
personaUnflylande på ulbildning
Förändrad
arbetsorganisation genom
självstyrande arbetsgrupper
projektmedverkan
direktionsmedverkan
Själv
korrigerande syslem för arbetarskydd och hälsovård.
Medinflytande
i styrsystem för produktion och ekonomi.
I
slutet av 1973 fanns det handlingsprogram i 21 av de 22 dotterbolag som har mer
än 50 anställda.
Fortsatt
utveckling
Två
tendenser kan urskiljas. Arbetsorganisation och representativa system utvecklas
mot en integrerad organisation, dvs. en linjeorganisation med
personalrepresentanter i direktion eller motsvarande och på övriga
ledningsnivåer (Ex. Karlskronavarvet, Kalmar Verkstad, Tobaks-
Skr 1975: 88 39
bolaget,
Liber Grafiska). Vidare synes företagens parisgemensamma handlingsprogram få
form av formeU överenskommelse, ibland tillkommen inom nämndverksamhelen (Karlskronavarvel),
ibland genom överläggningar på förbundsnivå (Tobaksbolaget).
Frågorna
om trygghet, arbetstillfredsställelse och medinflytande aktualiseras
regelbundet i långsiktsplaneringen inom Statsföretag och i samband med alt
moderbolaget fastställer dotterbolagens mål. Man får därigenom en fortgående
dialog om utvecklingen.
Riktlinjer
för samråd och information om företagels ekonomi har beslutats av
Statsföretags styrelse efter en utredning i en parlssammansalt arbetsgrupp med
bred förankring och efter remiss till dotterbolagens förelagsnämnder.
En
särskUd parissammansatt referensgrupp arbetar på alt främja till-lämpningen av
riktlinjerna i samarbele med två av förelagen (Karlskronavarvet och Kabi).
Riktlinjer
har också beslutats för ålgärder som kan gynna svårsyssel-satt arbetskraft.
Förebilder har funnits bl. a. i LICABs och NJAs arbete med frågor av denna typ.
SFO,
har påtagit sig större ansvar för att bevaka företagsdemokra-liska frågor i
centrala förhandlingar.
Man
kan förvänta sig alt utvecklingstakten ökar under 1975. Mer än policyutveckling
kommer arbetet nu att gälla praktiska förändringar på arbetsplatsen. I samråds-
och utvecklingsorgan har man dessutom börjat diskutera vilka praktiska
konsekvenser en ny lagstiftning om förhandlingsrätt och kolleklivavlal får
inom gruppen.
Policydokument
Inom Statsföretag av grundläggande betydelse för den företagsdemokratiska
utvecklingen:
Statsföretagsgruppen mål,
inriktning och ansvar (1972)
Statsföretags inriktning
inom det företagsdemokraliska området (1971)
Samråd och information om
förelagels ekonomi i Statsföretagsgrappens företag (1974)
Statsföretags riktlinjer om
åtgärder för svårsysselsalt arbetskraft (1974)
UtveckUngsarbetet
vägledes i övrigt bl. a. av förelagsdemokralidelega-tionens skrift
"Försöksverksamhet med företagsdemokrati vid slalliga bolag" samt av
avtal mellan parterna.
Utvecklingsorgan
Företagsdemokratidelegationen,
(19681975) för försöksverksamhet inom statliga bolag som förväntas ge
vägledning inom n'äringslivcl.
Skr 1975: 88 40
Trygghetsrådet
för statsägda bolag, TRS, (1972) främjar trygghetsavtalets tillämpning samt
den företagsdemokratiska processen.
Utvecklingsrådet
för statsägda bolag, URDEM, (1973) verkar för en påskyndad utveckling inom det
företagsdemokratiska området, och svarar numera också för kontinuiteten i det
arbete som förelagsdemokrati-delegationen påbörjat.
Statsföretags
arbetsgrupp beträffande svårsysselsalt arbetskraft (19731974)
Statsföretags
referensgrupp för ekonomisk information till de anställda, (1974) för
tillämpning av riktlinjer.
Statsföretags
projektgrupp för utveckUng av personal-planeringssystem för gruppen
(19741975)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretagsgruppen
balansräkning
milj. kr.
Tillgångar
Omsättningstillgångar Kassa och bankmedel (not 1)
Kortfristiga fordringar (not 2) Varulager (not 3)
Investeringskonto hos Sveriges Riksbank
A nlåggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga
fordringar (not 4) Fastigheter, maskiner och inventarier (not 5) Goodwill (not
6)
Summa tillgångar
550,8 1
648,1 1 700,6
713,9 2
319,7 2 360,8
3 899,5 25,7
31 december 1974 31 december 1973
5 394,4 84,6
54,8 851,9
4 406,3 16,8
89,7
782,7
5 329,8 9
255,0
5 375,0 45,6
6 293,0 11 772,0
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Bankskulder Leverantörsskulder övriga kortfristiga
skulder
300,5
910,9
2 005,6
3 217,0
259,4
596,0
1 528,8
2 384,2
Långfristiga skulder Obligationslån (not 7) Övriga långfristiga
skulder (not 8) Avsatt till pensioner
710,0
2 642,9
310,6
3 663,5
597,8
2 040,5
264,5
2 902,8
Särskilda
avsättningar
Allmän
varulagerreserv (not 9)
Lagerinvesteringskonton
Investeringsfonder
(not 10)
Särskilda
investeringsfonder
Arbetsmiljöfonder
Ackumulerade
avskrivningar utöver
planenliga
Övriga
avsättningar
738,5
149,1 51,0 69,2
990,7 4,6
2 003,1
483,8 28,2 74,0
672,7 3,7
1 262,4
Värdereglering för investeringar i dotterbolag
176,5
182,5
Minoritetsintressen
i eget kapital (not 11)
94,3
90,6
Eget
kapital
Aktiekapital Bundna medel Disponibla medel (not 12)
Årets resultat
1 525,0
768,1
249,7
74,8
I 400,0 580,5
314,6 137,4
Summa
eget kapital
2 617,6
2 432,5
Summa
skulder och eget kapital
Il 772,0
9 255,0
Villkorlig
skuld till svenska staten
Ställda
panter
Övriga
ansvarsförbindelser
64,7
3 250,7
378,9
179,7
2 803,5
322,7
Skr 1975:88 42
Statsföretagsgruppen resultaträkning
milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1974
1973
8 062,5
5 605,6
6 403,8
4 707,2
1 658,7
898,4
463,2
416,8
1 195,5
481,6
162,0
28,7
190,7
115,4 15,9
131,3
248,6 94,8
343,4
176,8 23,0
199,8
1 042,8
413,1
-55,9
-7,0
Försäljningsintäkter (not 13) Tillverknings-, försäljnings-
och administrationskostnader
Återstår
Avskrivningar enligt plan (not 14)
Rörelseresultat efter avskrivningar
Finansiella intäkter
Räntor
Övriga (not 15)
Finansiella kostnader
Räntor
Övriga (not 15)
Återstår
Extraordinära intäkter och kostnader (not 16)
Resultat före bokslutsdispositioner och
skatter 986,9 406,1
DisposUioner
Avsättning till allmän varulagerreserv 240,6 73,1
-309,6 -91,0
-58,9 -6,3
-51,0 -69,2
+ 9,2
752,2
-5,5
143,8
234,7
262,3
159,0
123,4
75,7
138,9
-0,9
-1,5
F:.xtra avskrivningar utöver planenliga (not 17)
Avsättning till investeringsfonder Avsättning till
särskilda investeringsfonder
Avsättning till arbetsmiljöfonder Övrigt, netto (not 18)
Minoritetsandelar
i årets resultat
Årets resultat 74,8 137,4
Resultat före skatter Skatter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr 1975:
88 43
Statsföretagspruppen bokslutskommentarer
Koncernens resultat- och balansräkningar med kommentarer,
sidorna 4146, samt den inledande översikten över koncernens verksamhet, sidorna
48 utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet bygger på
redovisningshandlingar från samtliga de bolag där Statsföretag äger 50 % av aktiema
eller mer. Koncernbokslutet har upprättats enligt den s. k. förvärvsvärdemetoden
(past-equity).
Balansräkningen
1. Kassa och bankmedel
Kassa och bankmedel ökade med 163 milj. kr. Största
ökningen redovisade Tobaksbolaget främst beroende på att 226 milj. kr. i
tobaksskatt var obetald vid årsskiftet.
2. Kortfristiga fordringar
Lån och placeringar ökade med 275 milj. kr. varav hos
Statsföretag 130 milj. kr. samt hos UddevaUavarvet 89 milj. kr. Fordringar på
kunder ökade med 368 milj. kr.
3. Varulager milj. kr.
Varulagret redovisas till det lägsta av
anskaffnings- resp återanskaff-ningsvärdet, som efter avdrag för inkurans ej
heller översteg varornas försäljningsvärde efter avdrag för
försäljningskostnader.
1974 1973
Bruttolager 2 481,7 1790,3
Inkuransreserv 120,9 89,7
Balansräkningens värde 2 360,8 I 700,6
Av varulagerökningen hänförde sig 101 milj. kr. till bolag
som förvärvats under året. Större lagerökningar redovisades hos ASSI med 178
milj. kr., NJA 123 milj. kr. samt hos Tobaksbolaget med 83 milj. kr.
4. Långfristiga fordringar
Över 500 milj. kr. redovisades av Uddevallavarvet och
avsåg krediter för levererade fartyg. Dessa minskade under året med 125 milj.
kr.
5. Anläggningar milj. kr.
Ackumulerade avskrivningar utöver plan redovisas på
balansräkningens passivsida. Dessa uppgick till 990,7 milj. kr. (672,7). I
bokfört nettovärde, övrigt, ingår pågående nyanläggningar med 764,8 milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fastigheter
Maskiner Inventarier Övrigt
Totalt
3 228,8
4 559,6
1 177,3
8 965,7
1 416,3
2 015,5
158,9
3 590,7
1 812,5
2 544,1
1 018,4
5 375,0
164,9
825,3
0,5
990,7
Anskaffningsvärde
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Värde
enligt balansräkningens tillgångssida
Ackumulerade
avskrivningar utöver plan
Bokfört
nettovärde 1647,6 1718,8 1017,9 4 384,3
Brandförsäkringsvärdena
var vid årsskiftet för byggnader ca 3 250 milj. kr. och för maskiner och
inventarier ca 5 400 milj. kr. Taxeringsvärdena för byggnader och tomter
uppgick till ca 3 350 milj. kr. På de övervärden i dotterbolagsaktier, som i
koncernens balansräkning tUlförts fastigheter ocb maskiner, har avskrivning
skett med 10 % enligt tidigare tillämpad praxis.
6. Goodwill
Balansräkningens
värde för goodwill består av förvärvade goodwillvärden i dotterbolag till ASSI.
7. Obligationslån
ökningen
av obligationslånen med 112 milj. kr. avsåg främst nya lån till Berol Kemi (35 mUj.
kr.) samt Uddevallavarvet (75 milj. kr.).
8. Övriga
långfristiga skulder
Reverslån
hos NJA ökade från 1973 med 323 milj. kr. Ökningen avsåg bl. a. lokaliseringslån
med 156 milj. kr. samt lån hos försäkringsbolag pch banker med ca 90 mUj. kr.
I övrigt redovisade Uddevallavarvet en ökning med 89 mUj. kr. och ASSI med 194 mUj.
kr., varav 163 milj. kr. utgjorde latent skatteskuld i samband med förvärvet av
Örebro Pappersbmk.
9. Allmän
varulagerreserv milj. kr.
Enligt
balansräkningen 1974-01-01 483,8
övertagna
i samband med förvärv av dotterbolag 2,6
Årets
avsättningar, netto 240,6
Aterföring
av reservering i koncernbokslutet 11,5
Enligt
balansräkningen 1974-12-31 738,5
Minoritetens
andel av varalagerreserven uppgick tUl 6,7 milj. kr. Det outnyttjade utrymmet
för ytterligare skattefri nedskrivning av varalager var ca 560 milj. kr.
Skr
1975: 88 45
10. Investeringsfonder milj. kr.
Enligt balansräkningen 1974-01-01 74,0
Övertagna
i samband med förvärv av dotterbolag 0,4
Under året ianspråktagna 16,3
Årets avsättningar 91,0
Enligt balansräkningen 1974-12-31 149,1
11. Minoritetsintressen i eget kapUal milj. kr.
1974 1973
LKAB
61,1
60,8
SARA
23,0
18,4
Uddcomb
3,3
6,7
Övriga
dotterbolag 1,8
1,8
Minoritetsintressen Ingående i dotterdollerbolag
5,1
2,9
Enligl balansräkningen 94,3 90,6
Minoritetsintresset i SARA har liksom tidigare år delvis
tagits i anspråk för att täcka ej bokförda pensionsåtaganden. Motivet för
dessa ombokningar ges av bolagsordningen för SARA.
12. Disponibla medel milj. kr.
Enligt balansräkningen 1974-01-01 452,0
Avsättning till bundna medel 37,5
Fondemission i Tobaksbolaget 150,0
-varav avgår förvärvade vinstmedel + 51,0
Uddevallavarvets tidigare villkorliga skuld
till staten, nu ovillkorlig 50,0
Utdelning till utomstående 25,2 211,7
Övrigt, netto +9,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enligl balansräkningen 1974-12-31 249,7
Resultaträkningen
13. Interna leveranser milj. kr.
Försäljningsvärdet har framkommit efler eliminering av
interna leveranser uppgående till:
1974 1973
87,1
30,0
28,8
16,1
6,7
6,0
17,9
22,8
LKAB till NJA
NJA till Uddevallavarvet
ASSI till Svetab
Övriga interna leveranser
Summa 140,5 74,9
14. Avskrivningar
Avskrivningarna enligt plan är beräknade med ledning av
anläggningarnas ekonomiska livslängder. De uppgick för maskiner och
inventarier liU 324,4 milj. kr., för fasligheter tiU 129,1 milj. kr. och för
övriga an-
Skr
1975:88 46
läggningar till 9,7 milj. kr. Byggnader avskrivs sålunda i
allmänhet med 34 % medan huvuddelen av maskinerna avskrivs med 712 %. I bägge
fallen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och utan hänsyn till eventuell
direktnedskrivning mol investeringsfond.
15. Finansiella intäkter och kostnader
Vid sidan av räntor redovisades bland intäkterna
utdelningar från utomstående bolag med 3,5 milj. kr. samt kursvinster med 22,8
milj. kr. och bland kostnaderna kursförluster på främmande valutor med 94,8
milj. kr. UddevaUavarvet redovisade 73,2 milj. kr., varav 71,0 milj. kr.
utgjorde uppskrivning av långfristiga lån.
16. Extraordinära intäkter och kostnader milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Intäkter
Realisationsvinster
vid försäljning av
anläggnings-
tillgångar
Kostnader
Nedskrivning
av övervärden mm
37,2
Extraordinära
saneringskostnader
34,6
Bidrag
till Norrlandsfonden
15,0
Övrigt,
netto
26,0
56,9
-112,8
Netto - 55,9
17. Extra avskrivningar utöver planenliga
Avskrivningarna fördelar sig med 297,0 milj. kr. (55,3) på
maskiner och inventarier samt med 12,6 mUj. kr. (3.6) på fastigheter och övriga
anläggningar.
18. Övrigt netto milj. kr.
Upplösning av lagerinvesteringskonto 28,3
Gollgörelse frän pensionskassor. Tobaksbolaget 7,7 36,0
Avgår:
Avsättning för täckande av pensionsskuld
i ASSI och SARA 13,5
Avsättning till reserv för aktier 12,3
Övrigt, netto 1,0 -26,8
Netto 9,2
Skr
1975:88 47
Statsföretagsgruppen finansieringsanalys
milj. kr.
1974 1973 1972
Tillförda medel
Internt tillförda medel
Nettovinst 75 137 91
Avskrivningar 773 476 365
Avsättningar och dispositioner m m 328 95 34
Avgår statsbidrag som påverkat resultatet 86
Avgår utdelning 22
Summa 1 154 708 404
761 175
209
605 86
936
209
691
2 090
917
1095
Externt tillförda medel Långfristig upplåning Statsbidrag
Nyemission
Summa
Summa tillförda medel
Använda medel
Investeringar
Aktier, andelar, fordringar mm 3 49
Fastigheter, maskiner och inventarier
delvis
genom företagsförvärv
1425
851
960
Summa
använda medel
1428
900
965
Förändring
av rörelsekapital
662
17
130
Summa
2 090
917
1095
Specifikation
av förändring i rörelsekapital
Ökning av varulager Förändring av kortfristiga fordingar
Ökning av kortfristiga skulder Förändring av kassa och bankmedel
660
672
833
163
243 -63 -66 -97
178
317
603
238
Summa
662
17
130
Skr 1975:88 48
Inflationens effekter några synpunkter
Det
gångna året har kärmetecknats av stora prisökningar på många av gruppens
produkter men också på förbrakade råvaror och halvfabrikat. Prisökningen har
även varit mycket kännbar på investeringssidan. I avvaktan på mer generella
rekommendationer för en fullständig omräkning av årsbokslutet med hänsyn till
inflationseffekterna ges här kommentarer till några viktiga förhåUanden.
Avskrivningar
på återanskaffningsvärden
Koncernens
resultaträkning har belastats med avskrivningar enligt plan uppgående tiU 463
milj. kr. ber'äknade på det sätt som angivits i tillhörande kommentarer.
Avskrivningsbeloppet baserat på återanskaffningsvärden uppgår till ca 720
milj. kr.
Lagervinster
I
resultaträkningen har s. k. lagervinster inkluderats i resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter. Lagervinster i bokstavlig mening, beroende
på att utgående lager omvärderats från under året gällande stan.-dardpriser
till bokslulsvärden, förekommer i förhållandevis obetydlig omfattning och
beräknas för koncernen inalles uppgå tiU ca 20 milj. kr. Däremot påverkas
resultatet före bokslulsdispositioner och skatter indirekt i större
utsträckning av att årets lagerförbrukning i betydande omfattning redovisas
till v'ärden som bygger på kostnadsläget 1973 eller tidigare. Om
materialförbrukningen under 1974 genomgående hade bokförts till aktuella återanskaffningsvärden
skulle resultatet ha försämrats med ca 220 milj. kr.
"Inflationsrensad"
lönsamhet
Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter rensat från de inflationseffekter som
ovan nämnts uppgår tiU ca 490 milj. kr. Om detta efter tillägg av
kostnadsräntor sätts i relation till uppindexerade tUlgångs-värden erhålls en
lönsamhet på arbetande kapital uppgående tiU ca 6 %. I kapitalbasen, som avser
årsgenomsnitt, har anläggningstiUgångarna värderats till braksvärden, dvs.
aktuella återanskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade kalkylmässiga
avskrivningar. Lagret har också i möjligaste mån värderats till aktuella återanskaffningsvärden.
Kassa, bank och postgirotUlgodohavanden samt fordringar har värderats till
bokförda värden.
Skr
1975:88 49
Inflationseffekter på rörelsekapitalets storlek
Ar 1974 innebar en kraftig ansvällning av koncernens
rörelsekapital och ökningen uppgick lUl 662 mUj. kr. Den helt dominerande
förklaringen härtill är en lagerökning på 660 milj. kr. (föregående år 243
milj. kr.). Av årets lagerökning hänför sig ca 100 milj. kr. till förvärvade bolag
och ca 360 milj. kr. tUl prisökningar.
Kundfordringarna ökade med 53 milj. kr. mer än
leverantörsskulderna medan kassa- och bankmedel steg med 163 milj. kr. Dessa
förändringar uppvägs dock av att övriga korfristiga skulder ökat med 214 milj.
kr. mer än övriga kortfristiga fordringar.
Orderstock i fasta priser
Vid utgången av 1974 hade en del av företagen inom gruppen
en orderslock inkluderande bestäUningar i fasta priser avsedda att levereras
under 1975 eller senare. Sådana orderstockar finns hos de båda varven men bl.
a. också hos NJA och SMT-Pullmax. Den del av orderstocken som tagils i fasta
priser beräknas för gruppen totalt uppgå till ca 4 000 milj. kr. Material för
dessa leveranser har till stor del upphandlats i fasta priser. Hänsyn till
normala lönekostnadsökningar har tagits då dessa order tecknades. Däremot har
hänsyn inte tagits till de stora ökningar som inträffade under 1974 och som
delvis kan förväntas under 1975.
"Inflationsrensat" resultat
I beräkningen har bl. a. bortsetts från inflationsvinst på
den monetära nettoskulden.
Resultat före bokslutsdispositioner och skatter
enligt resultaträkning 987 milj. kr.
Avgår: Skillnad mellan kalkylmässiga och planenliga
avskrivningar ca 257 milj. kr.
Lagervinster ca 240 milj. kr.
"Inflationsrensat" resultat före
bokslutsdispositioner
och skatter ca 490 milj. kr.
4 Riksdagen 1975. I saml. Nr 88
Skr
1975: 88 50
Resultat- och balansräkningar i sammandrag
Resultaträkningar
i sammandrag
ABAB
ASSI
Berol
BS
milj.
kr.
Kemi
Konsult
Fakturerad
försäljning
57,5
1 664,6
475,9
17,3
Tillverknings-,
försäljnings- och
administrationskostnader
57,0
1 061,8
352,1
17,0
Avskrivningar
0,6
75,9
9,9
0,2
Rörelseresultat
(0,1)
526,9
113,9
0,1
Finansiellt
netto
0,1
(47,9)
(3,8)
0,1
Extraordinära
poster
0,1
.
Resultat
före bokslutsdispositioner
och
skatter
0,1
479,0
110,1
0,2
Dispositioner
(432,3)
(92,2)
Skatter
15,6
17,0
0,1
Årets
resultat
0,1
31,1
0,9
0,1
Balansräkningar
i sammandrag
milj.
kr.
Likvida
tillgångar
1,7
144,6
30,2
2,2
Fordringar
11,0
302,7
90,9
4,8
Varulager
1,5
428,4
87,7
Summa
omsättningstillgångar
14,2
875,7
208,8
7,0
Anläggningstillgångar
5,7
1 408,4
53,5
0,2
Balansomslutning
19,9
2 284,1
262,3
7,2
Korta
skulder
13,2
517,1
85,8
6,6
Långa
skulder
3,5
795,3
48,3
Summa
skulder
16,7
1 312,4
134,1
6,6
Särskilda
avsättningar
0,4
607,7
91,0
Eget
kapital
2,8
364,0
37,2
0,6
varav aktiekapital ingående i eget
kapital
2,0
300,0
30,0
0,3
() =
minussiflfror
opaginerad Kontrollera mot PDF
Cea-
Kabi
Kalmar
Karls-
Liber
Linson
LKAB
NJA
Nuc-
Nyc-
verken
Verk-
krona-
Gra-
Instru-
lear
kel-
stad
varvet
fiska
ment
Steam
hus
75,9
304,9
66,7
136,2
195,6
4,8
2 013,3
994,1
45,8
77,7
263,7
64,1
117,6
189,1
7,8
1 435,0
922,1
2,4
44,3
2,1
13,3
1,8
4,4
3,7
0,1
219,5
49,0
0,2
(3.9)
27,9
0,8
14,2
2,8
(3,1)
358,8
23,0
(2,4)
1.3
(1,9)
(3,1)
(0,4)
8,9
(1,1)
(0,4)
14,2
(46,8)
0,1
(0,2)
2.9
0,2
(1,2)
(10,3)
(5,8)
27,7
0,4
23,3
1.7
(4,7)
362,7
(23,8)
(2,3)
1,1
5,9
(22,5)
11,6
(17,4)
(1,5)
4,7
(270,5)
20,0
2,3
(1,0)
0,1
2,5
3,4
0,1
69,6
3,2
__
2,7
12,0
2,5
0,1
22,6
(7,0)
0,1
9,7 21,0
13,0
11,8
72,5
103,4
2,0
32,7 20,3
38,0 84,0 93,2
2,7 31,6 54,1
0,2 0,8
4,2
246,0 396,8 268,6
47,8 305,1 424,6
10,7
1,7 9,7 3,8
43,7 23,6
187,7
142,0
55,0 19,7
215,2 64,9
88,4 30,1
5,2 0.5
911.4 1 840,7
777,5 1
038,9
10,7
15,2 2,9
67,3
329,7
74,7
280,1
118,5
5,7
2 752,1
1 816,4
10,7
18,1
38,8
14,0
66,9 87,1
39,1 14,4
148,4 13,3
61,5 16,1
2,3 3,0
437,9 130,9
311,5 1
027,4
10,6
12,1 4,8
52,8
154,0
53,5
161,7
77.6
5,3
568,8
1 338,9
10,6
16,9
5,5 9,0
103,0
72,7
3,1 18,1
76,3 42,1
18,5
22,4
0,1 0,3
771,9 1411,4
477.5
0,1
1,0 0,2
8,0
50,0
5.0
32,0
15,0
0,3
500,0
400,0
0,1
0,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat-
och balansräkningar i sammandrag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultaträkningar
i sammandrag milj. kr.
Olje- SARA Skövde SMT- Sonab
transit Gas- Pullmax
betong
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,5
396.7
0,3
16,2
0,2
10,0
(0,2)
(8,9)
9,6
10,7
(9,9)
0,8
Fakturerad
försäljning 1,0 422,9
Tillverknings-, försäljnings-och administrationskostnader
Avskrivningar Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster Resultat
före bokslutsdispositioner och skatter Dispositioner Skatter
Årets resultat
Balansräkningar i sammandrag milj. kr.
13,1 79,5 10,8
103,4
225,2
328,6
81,2 200,7
281,9
6,9 39,8
5,0
Likvida tillgångar 1,0
Fordringar 0,2
Varulager
Summa omsättningstillgångar 1,2
AnläggningstiUgångar 19,4
Balansomslutning 20,6
Korta skulder 0,1
Långa skulder 19,5
Summa skulder 19,6
Särskilda avsättningar
Eget kapital 1,0
varav aktiekapital ingående
i eget kapital 1,0
13,1 13,1
4,0 4,0
9,1 10,0
171,7
148,3
4,6
18,8
(5,9)
1,8
14,7
(13,5)
0,9
0,3
4,3 54,6 68,6
127,5
40,8
168,3
64,7 67,1
131,8
19,7 16,8
18,0
82,0
95,1
2,3
(15,4)
(6,7)
(30,9)
(53,0)
50,0
0,1
(3,1)
1,6 33,4 57,7
92,7
18,3
111,0
73,4 37,0
110,4
0,6 6,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stats-
Stig- SID SvenskSvenskaSkiffer- Tobaks- Svetab Udd- Udde
gruvor tex Torv- Lager- olje- bolaget comb valla-
för- hus bolaget varvet
ädling
opaginerad Kontrollera mot PDF
28,9
25,4 1,1
3,6
0,4
628,8
205,5 5,2 565,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
26,5
24,5
1,1
6,6
2,7
0,3
494,1
226,1
12,7
467,7
4,8
0,6 -
0,5
0,8
23,0
7,2
5,6
11,1
(2,4)
0,3 -
1,0
0,1
0,1
111,7
(27,8)
(13,1)
86,9
(0,9)
(0,6) -
0,3
(0,1)
0,6
37,6
(9,7)
(8,5)
(48,2)
0,2
- 0,2
0,2
0,1
(2,0)
(10,7)
8,7
(3,1)
(0,3) 0,2
1,5
_
0,8
147,3
(48,2)
(21,6)
47,4
3,2
0,3 -
(1.1)
(124,8)
48,8
40,0
(46,8)
0,1
0,1
-
0,1
8,4
0,5
0,2
0,5
- 0,2
0,3
0,7
14,1
0,1
18,2
0,1
0,8
14,0
8,6
0,2 4,0 3,8
0,4 0,1
5,7 1,2 1,4
0,2 0,7
2,9
272,9 155,0 338,6
6,7 87,6 53,0
0,9
25,9
107,2
397,2 473,6 266,2
23,4
8,0
0,5
8,3
0.9
2,9
766,5
147,3
134,0
1 137,0
33,3
9,0
0,2
3,4
7,8
19,6
600,8
61,0
97,9
715,3
56,7
17,0
0,7
11,7
8,7
22,5
1 367,3
208,3
231,9
1 852,3
6,6 20,8
3,9 9,7
0,3
1,1 0,2
2,2 1,4
1,0
640,2 66,3
107,7
86,0
114,9
103,5
700,6 893,8
27,4
13,6
0,3
1,3
3,6
1.0
706,5
193,7
218,4
1 594,4
10,6 18,7
3,4
0,4
4,1 6,3
5,1
21.5
245,2 415,6
3,5 11,1
13,5
46,8 211,1
10,0
2,4
0,8
5,0
5,0
23.0
300,0
10,0
40,0
200,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretag AB balansräkning
milj. kr.
Tillgångar
31 december 1974
31
december 1973
Omsättningstillgångar
Kassa, bank och postgiro Placeringslån Fordringar, dotterbolag Andra
fordringar
Anläggningstillgångar
Fordringar,
dotterbolag
Fordringar,
övriga
Inventarier
Aktier i
dotterbolag (not 5 och 8)
Aktier i
andra bolag (not 6 och 9)
106,7
150,0
201,7
11,2
208,6
63,1
0,2
2 210,9
15,0
469,6 2 497,8
242,8
20,0
162,1
0,6
215,3
13,5
0,3
1 879,9
1,5
425,5 2
110,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
tillgångar
2 967,4
2 536,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skulder
och eget kapital
Kortfristiga skulder
Skulder
till dotterbolag
Skatteskuld
Övriga
kortfristiga skulder
Långfristiga skulder Reverslän, dotterbolag Reverslån,
övriga Obligationslån
Eget kapital Aktiekapital Reservfond Disponibla medel
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Borgensförbindelser (not 7)
456,4 38,2 27,9
522,5
180,5 16,3 29,8
226,6
210,6
89,6
179,2
479,4
270,1 89,6
174,4
534,1
1 525,0
383,5
19,8
37,2
1 400,0
333,5 18,9 22,9
1 965,5
1 775,3
2 967,4
2
536,0
1 111,4
989,1
Skr
1975: 88 55
Statsföretag AB resultaträkning
milj. kr.
1974 1973
Erhållna koncernbidrag (not 1) Erhållna utdelningar (not
2) Räntor, netto (not 4)
Förvaltningskostnader (varav avskrivningar 0,2 för 1974
och 0,1 för 1973) Utvecklingsprojekt
Lämnade
koncernbidrag och aktieägartillskott (not 1 och 3)
Extraordinära kostnader: Nedskrivning av aktier
Stämpelkostnader Bidrag till Norrlandsfonden
Resultat före bokslutsdispositioner
och
skatter
Avsättning
till reserv för aktier
Resultat före skatter
Skatter
Årets
resultat
174,5
36,6
-19,4
97,0
30,2
-10,9
191,7
116,3
11,0 0,8
10,3 5,9
83,0
-94,8 96,9
43,8
-60,0
56,3
4,5
2,1
15,0
-21,6
75,3
2,5
1,4
15,0
-18,9
37,4 5,0
75,3
32,4
38,1
9,5
37,2
22,9
Originalen till resultat- och balansräkningarna är
undertecknade av styrelsen och verkställande direktören samt påtecknade av
revisorerna.
Skr
1975:88 56
Statsföretag AB bokslutskommentarer
Resultaträkningen
1. Koncernbidrag (milj. kr.)
Erhållna
LKAB 144,0'
Tobaksbolaget 95,0
ASSI 40,0=
Berol Kemi 20,0
Kabi 6,0
Karlskronavarvel ] ,9
SMT-Pullmax 0,9
Summa 307,8
' varav direkt till Statsföretags dotterbolag 93,3 milj.
kr. direkt till Svetab.
Lämnade
Svetab 50,6'
Sonab 50,0
Uddcomb 40,0»
NJA 20,0'
Kalmar Verkstad 16,0*
SARA 12,0
Statsgruvor 9,0'
Ceaverken 6,0*
Sinjet 5,1
Linson Instrument 4,7
Nuclear Steam 2,3*
Summa 215,7
' varav direkt från ASSI 40,0 milj. kr. * direkt frän
LKAB.
2. Utdelning (milj. kr.)
Följande utdelningar erhålles från dotterbolag.
1974 1973
LKAB
16,8
11,8
ASSI
15,0
13,0
Kabi
2,4
3,5
Karlskronavarvet
1.9
1,9
Svensk Torvförädling
0,3
ABAB m
fl
0,2
Summa 36,6 30,2
3. Aktieägartillskott
Aktieägartillskott lämnades till Svetab med 0,6 milj. kr.
(5,3).
Skr 1975: 88 57
4. Räntor (milj. kr.)
Frän koncernbolag Från övriga
26,5 23,9
Summa
50,4
Till koncernbolag Till övriga
49,9 19,9
Summa
69,8
Netto
26,5 23,9
50,4
-69,8 -19,4
Balansräkningen
5. Aktier i dotterbolag milj. kr.
Det
bokförda värdet på aktier i dotterbolag steg under 1974 med 331,0 milj. kr.
enligt följande fördelning:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förvärv
av aktier
Pullmax
och Kalinvest (100 %)
27,5
Skövde
Gasbetong Försäljnings AB
(100 7o)
10,0
Uddcomb
(25 %)
1,5
Diverse
småposter
0,5
Nyteckning
av aktiekapital
ASSI
40,0
N.TA
(100 milj. kr. till kurs 175)
175,0
Uddevallavarvet
100,0
39,5
315,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avgår
Försäljning av Pullmax och
Kalinvest till SMT -9,5
Försäljning av Sinjet och Vilhelmina
Plast till Tobaksbolaget -6,5
Nedskrivning:
Pullmax och Kalinvest 18,0
Linson Instrument 6,0"
Uddcomb 1,5 -25,5
Uppskrivning SMT -1-18,0 -23,5
Netto 331,0
' Samtidigt nedskrevs skuld till förenade fabriksverken
med 3,0 milj. kr. Nettokostnaden blev sålunda 3,0 milj. kr.
6. Aktier i andra bolag
Ökning har skett genom förvärv av 45 % av aktierna i Beijer
Byggmaterial AB för 13,5 milj. kr.
7. Borgensförbindelser milj. kr.
För förskott till koncernbolag 203,9
För pensionsgarantier, koncernbolag 101,1
För lån (varav koncernbolag 679,9 milj. kr.) 688,2
Övriga 118,2
Summa 1974-12-31 I 111,4
Totala borgensförbindelser 1973-12-31 989,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
8.
Specifikation över aktier i dotterbolag Bolag
ABAB
ASSI
Berol Kemi
AB
BS Konsult AB
Ceaverken AB
AB Kabi
Kalmar Verkstads AB
Karlskronavarvet AB
Liber Grafiska AB
Linson Instrument AB
LKAB
Norrbottens Järnverk AB
Nuclear Steam S G AB
Nyckelhus AB
AB Oljetransit
SARA
Skövde Gasbetong Försäljnings AB
SMT-Pullmax AB
AB Sonab
AB Stalsgruvor
Stigtex AB
SID-Swedish Industrial Development Corp
AB Svensk Torvförädling
Svenska Lagerhus AB
Svenska Skifferolje AB
Svenska Tobaks AB stam
Svenska Tobaks AB pref
Svetab
Uddcomb Sweden AB
Uddevallavarvet AB
Diverse vilande namnbolag
Avgår:
reserv för aktier
Stats-
NomineHl
Bokf ö rt
f ö retags
v ä rde tkr
v ä rde tkr
andel
i °/
0
100
2 000
2 400
100
300 000
170 000
100
30 000
34 560
100
250
_
100
8 000
8 700
100
50 000
99 200
100
4 998
_
100
32 000
15 000
100
15 000
24 413
100
250
______
95,7
478 336
1 230
000
100
400 000
275 000
100
50
______
JOO
100
100
1000
_
100
5 000
4 900
100
10 000
10 000
100
18 000
18 000
100
6 500
6 000
100
10 000
15 000
66,7
1 600
1 900
100
789
----------
100
5 000
5 000
100
5 000
100
23 000
100
299 000
200 000
35
350
350
100
10 000
75
30 000
_
100
200 000
120 000
100
560
460
1 946 783
2 240 883 -30 000
1 946 783
2 210
883
opaginerad Kontrollera mot PDF
9.
Aktier i andra bolag
Beijer Byggmaterial AB
Bilfragmentering
AB
Sweden
Center Japan AB
AB Svensk
Petrokemisk Utveckling
45
5 738
13 500
25
126
126
41,7
1250
1250
20
100
120
Skr
1975: 88
59
Antal
anställda
Medeltal
1974
Bolag
Tjänste-
Kollektiv-
Totalt
Totalt
män
anställda
1974
1973
ABAB
936
47
983
785
ASSI
1 320
4 602
5 922
4 482
Berol
Kemi AB*
421
274
695
659
BS Konsuh
AB
118
118
100
Ceaverken
AB
170
176
346
331
AB Kabi
1237
412
1 649
1 764
Kalmar
Verkstads AB
106
396
502
338
Karlskronavarvet
AB
400
1218
1618
1 595
Liber
Grafiska AB
524
342
866
860
Linson
Instrument AB
38
4
42
29
LKAB
1 636
6 547
8 183
7 545
Norrbottens
Järnverk AB
978
3 792
4 770
4211
Nuclear Steam
S G AB
_
_
_
Nyckelhus
AB
77
77
74
AB Oljetransit
4
2
6
6
SARA
1348
4 065
5 413
5 469
Skövde
Gasbetong
Försäljnings
AB**
SMT-Pullmax
AB
335
568
903
467
AB Sonab
354
442
796
389
Statsföretag
AB
45
45
38
AB
Statsgruvor
36
178
214
214
Stigtex
AB
15
165
180
173
SID-Swedish
Industrial
Development
Corp
7
7
8
AB
Svensk Torvförädling
15
58
73
71
Svenska
Lagerhus AB
10
16
26
26
Svenska Skifferolje
AB
1
1
1
Svenska
Tobaks AB
665
2 062
2 727
2 461
Svetab
353
921
1274
1 164
Uddcomb Sweden
AB
190
341
531
477
Uddevallavarvet
AB
781
2 551
3 332
3 262
12 120
29179
41299
36 999
* F d MoDo Kemi AB. ** Förvärvat under 1974.
Skr 1975:88 60
Innehållsförteckning
Sid.
Statsföretagsgruppen
Verksamheten
i sammandrag................................... ..... 3
Koncernöversikt
................................................ 4
Den
företagsdemokratiska utvecklingen ..... i........... 38
Dotterbolagen
ABAB
.............................................................. 28
ASSI.................................................................. ... 14
Berol
Kemi AB .................................................... ... 16
BS
Konsult AB ................................................... 29
Ceaverken
AB ................................................ ... 29
AB
Kabi ............................................................ 18
Kalmar
Verkstads AB ......................................... ... 29
Karlskronavarvet
AB ............................................. ... 24
Liber
Grafiska AB ........................................... 27
Linson
Instrument AB ......................................... 30
LKAB
............................................................... 8
Norrbottens
Järnverk AB ...................................... 10
Nuclear
Steam S G AB........................................... .. 30
Nyckelhus
AB ................................................. .. 31
AB
Oljetransit...................................................... .. 31
SARA
............................................................. .. 22
SMT-Pullmax
AB ................................................ .. 25
AB
Sonab ....................................................... 31
Stigtex
AB ....................................................... 32
SID
................................................................ 32
AB
Svensk Torvförädling ....................................... 33
Svenska
Lagerhus AB............................................ .. 33
Svenska
Skifferolje AB ......................................... .. 33
Svenska
Tobaks AB ........................................... .. 20
Svetab
............................................................ .. 26
Uddcomb
Sweden AB ......................................... 33
Uddevallavarvet
AB ........................................... .. 12
Statsföretag
AB
Förvaltningsberättelse........................................... .. 35
Revisionsberättelse
............................................ .. 37
Resultat-
och balansräkningar m. m.
Statsföretagsgruppen
........................................ .. 41
Dotterbolagen
.................................................... .. 50
Statsföretag
AB ................................................ .. 54
KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1>75 750248
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.