Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.

1975 · 183 sidor, varav 95 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 95 av 183 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:92, Regeringens proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
proposition nr 92 år 1975 Prop. 1975:92

Nr 92

Regeringens
proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.;

beslutad
den 6 mars 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

G.E.
STRÄNG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen läggs fram förslag lill skalleomläggning m. m. för år 1976.

På
inkomslskalleområdel innebär förslagel bl. a. en justering av
stats-skatteskalan så all såväl låginkomstlagarna som de slora gmpperna i de
vanligaste inkomstlägena får sänkt skatt jämfört med den skatteskala som gäller
för innevarande år. Procentuellt är skallesänkningen störsi vid årsinkomster
upp till ca 40 000 kr. Räknat i kronor är den däremot störst i inkomstlägena ca
40 000-85 000 kr./år och uppgår där till 1600 kr.

Vidare
föreslås det s. k. sparavdraget, 400 kr. resp. 800 kr, fördubblat till 800 kr.
resp. I 600 kr. Denna ändring föreslås gälla fr. o. m. 1976 års taxering.

Allmänna
barnbidraget avses skola höjas med 300 kr. om året fr. o. m. den I januari 1975
enligt beslul i särskild ordning.

För
alt bereda egenföretagarna lättnader föreslås alt den från allmän arbetsgivaravgift
avgiftsfria inkomstdelen höjs från 10000 kr. lill 18 000 kr.

Reformen
finansieras genom höjda socialförsäkringsavgifter samt höjning av energiskallen
på elkrafl, skatterna på sprit, vin, öl, läskedrycker och cigarretter och
avgiften på vissa dryckesförpackningar.

Förslagel
i finansieringsfrågan innebär bl. a. alt socialförsäkringsavgifierna från
arbetsgivare m. fl. lill sjukförsäkringen och folkpensioneringen höjs fr.o.m.
den 1 januari 1976 med 0,4 resp. 1,5 procentenheter, dvs. med sammanlagt 1,9
procentenheter. Samtidigt avvecklas begränsningen för avgiftsunderiagel lill
7,5 gånger basbeloppet per årslön (del s. k. beloppslaket) för
socialförsäkringsavgifierna med undanlag för ATP-avgifien.

1
fråga om punktskallema innebär förslaget alt energiskatten på elkraft, som i
dag utgör 10 % av kraftpriset, läggs om till en specifik skatt om

1
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 92

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 2

2
öre per kWh. Skatten på sprit och vin höjs med belopp som inklusive
mervärdeskatt motsvarar per liter ca 4 kr. för sprit, dvs. 3 kr. för en
helbulelj om 75 cl, 1:60 kr. för starkvin och 80 öre för lätlvin. Skallen på
mall-och läskedrycker höjs, per liter räknat, med 20 öre för lättöl och
pilsner, 25 öre för mellanöl och starköl samt 7 öre för läskedrycker. Därjämte
inryms s. k. slilldrinkar under läskedrycksbeskallningen. Skatten på
cigarretter höjs med 2 öre per styck för cigarretter i den lägsta skalteklassen
och med 1 öre per styck för övriga cigarretter. Vidare höjs den särskilda
förpackningsavgiften med 20 öre för förpackningar av metall och med 10 öre för
andra förpackningar. Höjningen av energiskatten på elkraft föreslås träda i
kraft den 20 juni 1975 och gälla i princip från första mätaravläsningen efter
ikraftträdandet. Övriga höjningar föreslås träda i kraft den 11 maj 1975.

I
propositionen föreslås också lättnader i sjömansskallen. En anpassning görs
lill skalleomläggningen i övrigt. Dessuiom höjs del omkoslnadsavdrag som
innefattas i sjömansskaltelabellerna från 1 500 kr. lill 2 500 kr. i fjärrfart
och från 750 kr. lill 1 250 kr. i närfarl. Den särskilda skattereduktionen för
sjömän om 200 kr. i fjärrfart och 75 kr. i närfart, alll per månadsskatl,
räknas upp till 300 kr. resp. 125 kr.

Vidare
föreslås ändrade regler i fråga om extra avdrag för folkpensionärer Förslaget
innebär alt man vid beräkning av extra avdrag för gift folkpensionär inle
längre lar hänsyn lill andra makens inkomst. Samlidigl förordas ändrade regler
i fråga om beräkningen av skattefri nivå för folkpensionärer och om avirappning
av extra avdrag. Förslaget om individualisering av det extra avdraget medför
skattelättnader för makar i flertalet fall.

1
fråga om villabeskallningen förordas en höjning av del s. k. villaavdragel från
500 kr. till 800 kr. Dessutom höjs inkomstgränsen förden 2-procenliga
intäklsberäkningen från 150000 kr till 180 000 kr. Denna ändring avses gälla
fr. o. m. 1976 års taxering.

Förmögenhelsgränserna
på 50 000 kr. för ensam pensionär resp. 80 000 kr. för pensionärspar i fråga om
rätten till kommunalt bostadstillägg m. m. till folkpension föreslås höjda lill
75 000 kr. resp. 120 000 kr. den 1 juli 1975.

1
propositionen läggs även fram förslag om vissa i prop. 1975:30 aviserade
höjningar av energiskallen på drivmedel och oljebränslen saml av
beredskapsavgiften för oljeprodukter. Förslagen innebär i fråga om energiskallen
alt skatten på bensin och gasol höjs med 7 öre per liter och att nu gällande
skattesatser om 16 kr. per m' för tjock eldningsolja och 25 kr. per m' för tunn
eldningsolja och motsvarande ersätts med en enhetlig skattesats om 40 kr. m'.
Den nämnda beredskapsavgiflen föriängs två år och höjs med 3 öre per liten för
bensin och med 2 kr. per m' för olja. Dessa ändringar föreslås träda i kraft
den 1 juli 1975.

Slutligen
föreslås i fråga om energiskatten alt industrier med särskilt hög förbrukning
av bränsle och elkraft får en generell nedsättning av skallen så atl den inte
överstiger 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde. Regeringen
kan om särskilda skäl föreligger genom dispens medge visst företag ytteriigare
nedsättning av energiskatten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92

1 Förslag
till

Lag
om ändring i kommunaiskatteiagen (1928:370)

Härigenom
föreskrives all 24 § 2 mom., 25 § 3 mom., 39 § 3 mom., 50 §

2 mom., 52 tj 1 mom. och
punkt 2 av anvisningarna lill 50 ij kommu

nalskaltelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 §

Vad i nästföregående
stycke sagts skall gälla jämväl fastighet, som delvis använts i ägarens egen
rörelse, därest fastigheten i övrigt är inrättad för ändamål som i nämnda
stycke avses. I sådanl fall skall lill grund för beräkningen av intäkten av
fasligheten läggas i nästföregående stycke avsedda

2
mom.' Är annan fastighet inrättad lill bostad ål en familj jämte personliga
tjänare (enfamiljsfaslig-het) eller två familjer jämte personliga tjänare
(ivåfamiljsfaslighel) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista stycket,
upplages såsom intäkt av fastigheten etl belopp molsvarande för hell år räknat
två procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året näst före
taxeringsåret som icke överstiger 150 000 kronor, fyra procent av den del av
taxeringsvärdet som överstiger 150 000 kronor men icke 225 000 kronor, åtta
procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kronor men icke
300 000 kronor och tio procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300
000 kronor. Finnes ej taxeringsvärde åsalt för året näst före taxeringsåret,
beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligl de
grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före
taxeringsåret.

2 m o m. Är annan
fastighet inrättad lill bostad ål en familj jämte personliga tjänare
(enfamiljsfasiig-hel) eller två familjer jämte personliga tjänare
(ivåfamiljsfaslighel) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista slyckel,
upplages såsom intäkt av fastigheten elt belopp molsvarande för hell år räknat
två procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året näst före
laxeringsåret som icke överstiger 180 000 kronor, fyra procent av den del av
taxeringsvärdet som överstiger 180 000 kronor men icke 225 000 kronor, åtta
procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kronor men icke
300 000 kronor och tio procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300
000 kronor. Finnes ej taxeringsvärde åsätt för året näst före taxeringsåret,
beräknas intäkten på grundval av faslighetens värde, uppskattat enligl de
grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för årel näst före
laxeringsåret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste lydelse 1974:944.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

värde
å fasligheten minskal med den del av samma värde, som kan anses belöpa på den i
rörelsen använda fastighetsdelen.

Har
fastighet, som i första eller andra stycket sägs och som är avsedd för
användning under hela årel, på grund av eldsvåda eller därmed jämföriig
händelse eller till följd av ägarens avflyttning från orten eller annan sådan
särskild omständighet icke kunnat utnyttjas under viss lid eller har i sådan
fastighet för uthyrning avsedd lägenhet icke kunnat uthyras, må den enligl
första eller andra stycket beräknade intäkten nedsättas med hänsyn till den
omfattning, vari fastigheten icke kunnat användas eller uthyras. Har så varil
fallet under endasl kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning
dock icke ske.

Vad i detla moment stadgas
skall icke äga lillämpning beträffande fastighet eller, i fall som i andra
stycket avses, fastighetsdel, vilken i icke allenast ringa omfattning brukar i
förvärvssyfte utnyttjas på annal sätt än för uthyrning lill stadigvarande
bostad eller såsom bostad för ägaren. Ej heller skola bestämmelserna i detla
moment liilämpas beträffande publikt boställe.

opaginerad Kontrollera mot PDF

25 § 3 mom.' Ifråga om
fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 eller 3 mom., må
avdrag icke göras för andra omkostnader än för ränta å lånat, i fastigheten
nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Utöver avdrag som i
föregående stycke sägs må dock fysisk person, som blivit för året näst före
taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven å honom tillhörig fastighet,
som avses i 24 S 2 mom., i fråga om nämnda fastighet åtnjuta elt extra avdrag
med, för helt år räknat, 500 kronor, dock högsl med det belopp, som jämligl
sistnämnda lagrum skall upplagas såsom intäkt av fastigheten. Äger
skatlskyldig endasl del av fastigheten, skall avdraget i motsvarande mån
nedsättas. Vad i detla stycke stadgas skall gälla jämväl beträffande oskift
dödsbo under förutsättning alt någon delägare i boet blivil mantalsskriven å
fastigheten.

Utöver avdrag som i
föregående stycke sägs må dock fysisk person, som blivil för året näst före
taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven å honom tillhörig
fastig-hel, som avses i 24 ij 2 mom, i fråga om nämnda fastighet åtnjuta etl extra
avdrag med, för helt år räknat, 800 kronor, dock högst med del belopp, som
jämligt sistnämnda lagrum skall upptagas såsom intäkt av fastigheten. Äger
skatlskyldig endast del av fasligheten, skall avdraget i molsvarande mån
nedsättas. Vad i detla stycke stadgas skall gälla jämväl beträffande oskift
dödsbo under förutsättning alt någon delägare i boet blivit mantalsskriven å
fastigheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste
lydelse 1970:93.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 5

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Har
fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligl 24 § 2 mom., delvis använts
i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den del därav, som kan
anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

39
§

3 mom.' Fysisk person,som haft 3 m o m. Fysisk person, som haft

intäkt varom i 38 § 1 mom. förmäles, inläkt varom i 38 § 1 mom. förmäles,

äger, där bruttointäkten överstiger äger, där bruttointäkten överstiger

sammanlagda beloppet av de i 1 sammanlagda beloppet av de i 1

mom. avsedda kostnaderna, utöver mom. avsedda kostnaderna, utöver

avdrag för dessa kostnader åtnjuta avdrag för dessa kostnader åtnjuta

extra avdrag med 400 kronor. Har extra avdrag med 800 kronor. Har

den skallskyldige under beskatt- den skaltskyldige under beskatt

ningsåret varil gift och levt lillsam- ningsåret varil gift och levt lillsam

mans med andra maken, må nu av- mans med andra maken, må nu av

sett avdrag för dem båda gemensamt sett avdrag för dem båda gemensaml

åtnjutas med 800 kronor. 1 intet fall åtnjutas med / 600 kronor. 1 intet fall

må dock skallskyldig åtnjuta extra må dock skallskyldig åtnjuta extra

a\7drag med högre belopp än som avdrag med högre belopp än som

svarar mot skillnaden mellan brut- svarar mot skillnaden mellan brut

tointäkten och summan av de i 1 loiniäkien och summan av de i 1

mom. avsedda kostnaderna. mom. avsedda kostnaderna.

(Se
vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

50
i;

2
mom.* För fysisk person, som varit här i rikel bosalt under hela eller någon
del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara
inkomsten av den laxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag. Den
beskattningsbara inkomsten skall angivas i hell hundratal kronor, så all
Överskjutande belopp, som icke uppgår till hell hundratal kronor, bortfaller.

Finnes
skaltskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen
nedsatt lill följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av
andra närslående än barn, för vilka den skaltskyldige ägt lill-godonjula
allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämföriig omständighet, må efler
taxeringsnämndens eller, om besvär anförls eller ock särskild framställning
därom gjorts senast den 30 juni året näst efter laxeringsåret, skatterättens
beprövande den skatlskyldiges laxerade inkomst minskas, förutom med kommunall
grundavdrag, med ytteriigare elt efter omständigheterna avpassat belopp, dock
högst 10 000 kronor. Har skatlskyldig på grund av

'Senaste lydelse 1961:174. 'Senaste lydelse 1974:769.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för
nedsatt skat-leförmåga. skall avdrag, som avses i delta stycke, minskas med del
belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efler avdrag av därå belöpande
skall, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet,
stor försörjningsbörda eller annan därmed jämföriig omständighet understigit
vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och
oförsörjda barn (existensminimum) må den skaltskyldige jämväl, efler taxeringsnämndens
eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast
den 30 juni årel näst efler taxeringsåret, skatterättens beprövande,erhålla
avdrag för väsentligen nedsatt skalleförmåga med belopp som ovan sägs; dock må
avdraget beträffande skallskyldig med oförsörjda barn för varje sådant barn
ökas med högsl 2 500 kronor. Vad i andra slyckel sista punkten här ovan sägs
skall därvid äga molsvarande lillämpning.

Skallskyldig, vars inkomst till icke Skatlskyldig,
vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpen- obetydlig del
utgjorts av folkpension,5to//-om särskilda omsländig- sion, är - om
särskilda omständigheter icke föranleda annat - anses ha heter icke
föranleda annat - berät-haft nedsatt skatteförmåga enligt and- tigad tiU
avdrag för nedsatt skatteförra stycket. Har sådan skatlskyldig haft måga.
Vad i andra stycket sägs angå-taxerad inkomst enligt lagen ende
lid och ordningför särskild fram-(1947:576) om statlig inkomstskatt,
ställning om avdrag samt angående som icke överstiger 36 000 kronor,
minskning av avdraget med belopp, skall avdrag.för nedsatt skatieförmåga
varmed jämkning erhållits vid beräk-medges med minst 500 kronor. Över- ning
av sjömansskatt, skaUäga motsva-stiger den skattskyldiges statligt tax-
rande tillämpning ifråga om avdrag en-erade inkomst 36 000 kronor men icke
ligt detta stycke. 38 500 kronor utgör avdraget minst ett belopp motsvarande 20
procent av skUlnaden mellan 38500 kronor och den taxerade inkomsten. Regeringen
eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för
beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga enligt detta stycke.

Vad härefter ålerslår avrundas nedåt till helt hundratal
kronor och utgör för skatlskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

52 § 1 mom.' Äkta makar, som under beskattningsåret levt
tillsammans, laxeras en var för sin inkomst samt mannen därjämte för boets
gemensamma

'Senaste lydelse 1970:162.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

inkomst.

Har vid dylik taxering
avdrag, som i 46 § 1 och 2 mom. medgives, helt eller delvis ej kunnat
utnyttjas å den ena makens skattepliktiga inkomst, må brislen avräknas å den
andra makens inkomst i samma kommun. Kvarstående brisl, dock högsl belopp
motsvarande avdrag enligl 46 § 2 mom., må, med lillämpning i förekommande
fall av bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna lill 46 §, avräknas å
förstnämnda makens inkomst och, där denna icke förslår, å andra makens
inkomst i andra kommuner.

Underskott
å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som uppkommit för
endera maken, må avräknas från den andra makens inkomst i samma kommun av
förvärvskälla av samma slag.

Avdrag,
som i 50 § 2 mom. andra Avdrag, som i 50 § 2 mom. andra

eller tredje stycket sägs,
beräknas för vardera maken för sig under iakttagande av atl avdraget för
makarna lillsammans icke må överstiga det högsta belopp som bestämmelserna i 50
§ 2 mom. andra och tredje styckena medgiva.

eller
tredje stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig. Häivid iakttages all
vardera makens skalleförmåga bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda
inkomst och förmögenhet samt att avdragetför makarnaxiW-sammans icke må
översliga det högsta belopp som bestämmelserna i 50 § 2 mom. andra och tredje
styckena medgiva.

Avdrag enligt 50 § 2
mom. f/ärde stycket beräknas för vardera maken för sig utan hänsyn lagen till
andra makens inkomst. Fråga om jämkning av avdraget enligl bestämmelserna i punkt
2 .femte slyckel av anvisningarna ilU 50 § prövas dock med hänsyn ilU värdet av
makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2.' Om skattskyldig
åtnfuiit fämväl annan inkomst än folkpension, skall avdraget jämkas med hänsyn
till omständigheterna och i enlighet med de närmare föreskrifter som
fastställts. Den omständigheten atl folkpension

2. Vid bedömningen av om
skaltskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgforts av folkpension
iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag.
Den omständigheten att folkpension un-

opaginerad Kontrollera mot PDF

*
Senasle lydelse 1974:769.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

under etl beskattningsår utgått med ell ringa belopp, t.
ex. lill följd av all folkpensionen icke åtnjutits under hela året, utgör icke
hinder mot alt medgiva den skaltskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i
detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort
en icke obetydlig del av inkomsten.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån
den enligl lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Föreslagen
lydelse

der ell beskattningsår utgått med ell ringa belopp, t. ex.
lill följd av all folkpensionen icke åtnjutits under hela årel, utgör icke
hinder mol all medgiva den skaltskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i
detla fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full uisräckning, utgjort
en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den enligl lagen om pensionstillskott föranlett
avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
faststäUer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligl nedan angivna
grunder.

A vdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn tiU
storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall
avdraget beräknas tiU vad som behövs för att den skaltskyldige icke skall
påföras statligt beskattningsbar inkomst. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar
taxerad inkomst för skatlskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan
inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om
aUmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om sammanlagt
3 800 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2 mom.
första stycket. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp som
tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta
inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av
basbeloppet. För övriga skattskyldi-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande
95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift
skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med
belopp som tiUkommer gift vars make uppbärfolkpen -sion, och under återstoden
av året uppburit folkpension med belopp som tillkommergift vars make
saknarfolkpen -sion.

Om skaltskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det
högsta Inkomstbeloppet enligl föregående stycke, reduceras avdraget med belopp
motsvarande 40 procent av överskjutande taxerad Inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs
statligt taxerade inkomst jämkas, om värdei av skattepliktig förmögenhet
överstiger 50 000 kronor. Om förmögenhetsvärdei överstiger 80 000 kronor,
skall avdrag icke medgivas.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen
får.frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag for gift skattskyldig iakttages
bestämmelserna i 52 § 1 mom. sista stycket.

Överstiger den skattskyldiges statligt taxerade inkomst
Icke 36 000 kronor, skall avdrag enligl denna anvisningspunkt medges med minst
500 kronor. Överstiger inkomsten 36 000 kronor men icke 38 500 kronor utgör
avdraget minst ett belopp motsvarande 20 procent av skillnaden mellan 38 500
kronor och inkomsten ifråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976 varvid
följande skall iakttagas. 1. De nya bestämmelserna i 24 § 2 mom.. 25 § 3 mom.
och 39 § 3 mom.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 10

liilämpas
första gången vid 1976 års taxering.

2. De nya bestämmelserna i 50 § 2 mom. och 52 § 1 mom.
samt punkt 2 av anvisningarna till 50 § tillämpas första gången vid 1977 års
taxering. Vid 1976 års taxering skall del i 50 § 2 mom. andra stycket angivna
maximibeloppet 10 000 kronor icke gälla i fråga om avdrag för skatlskyldig
vars inkomst lill icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

3. Vid 1977 års taxering skall följande gälla i fråga
om beräkning av avdrag enligl 50 § 2 mom. fjärde stycket.

Innebär
de nya bestämmelserna att det sammanlagda avdraget för gifta skattskyldiga
understiger del avdrag vartill makarna under samma omständigheter skulle ha
varit berättigade enligt reglerna vid 1976 års taxering, äger makarna i stället
rätt lill sistnämnda avdrag. Avdrag enligt detla stycke får dock icke översliga
del avdrag makarna lillgodoförts vid 1976 års taxering. Vad nu sagts skall äga
molsvarande tillämpning i fråga om ensamslående som haft hemmavarande barn
under 18 år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1947:576) om .statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrives all 9 S 2 mom., 10 S 1 mom. och 11 ij 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskall' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 mom.' För skatlskyldig fysisk person, som varit här i
riket bosatt under hela eller någon del av beskallningsårel, utgöres den
beskattningsbara inkomsten av den laxerade inkomsten, minskad med det slalliga
grundavdrag, vartill den skallskyldige är berättigad. Den beskattningsbara inkomsten
skall angivas i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke
uppgår lill hell hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmå- Finnes skaltskyldigs skatieförmå-

anledning,
varom i 50 ij 2 mom. andra, tredje eller fjärde slyckel kommunalskaltelagen
(1928:370) förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförls
eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst
efter taxeringsåret, skatterättens beprövande den skattskyldiges taxerade
inkomst minskas, förutom med statligt grundavdrag, med ytterligare avdrag
enligl bestämmelserna i nämnda lagrum.

ga hava
varil väsentligen nedsatt av ga hava varit väsentligen nedsatt av

anledning, varom i 50 ij 2 mom. andra, tredje eller
fjärde stycket kommunalskaltelagen (1928:370) förmäles, må efter
taxeringsnämndens eller, om besvär anförls eller ock särskild framställning
därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, skatterättens
beprövande den skatlskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med stalligl
grundavdrag, med ytteriigare ett efter omständigheterna avpassat belopp, dock
högst med belopp som enligt 50 § 2 mom. andra eller tredje sivcket
kommunalskaltelagen gäller för motsvarande faU. Har skatlskyldig på grund av
jämkning vid beräkning av sjömansskatt åinjulil avdrag lör nedsatt skatieförmåga,
skaU avdrag, som nu sagts, minskasmed det belopp, varmedjämkning medgivits.

Vad härefter återsiår avrundas ncdål till helt hundratal
kronor och utgör för skatlskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

'Senaste lydelse av rubriken 1974:770. 'Senasle lydelse
1973:366.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse 10 § 1 m o m.' Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer,
oskifta dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd
proceni av nedan angivna grundbelopp. Grundbeloppet utgör;

när
beskattningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 7 proceni av den
beskattningsbara inkomsten;

när
beskattningsbar inkomst överstiger 15 000 men icke 20 000 kr.: 1 050
kr. för 15 000 kr. och 12 % av återstoden:

20000

25 000

: I 650 ..

20000-

17 %

25
000

30 000

. 2 500-

25
000-

22 %

30000

40000

:
3 600-

30
000-

28%

40000

45 000

: 6400 "

40
000-

33 %

45
000

65 000

. 8 050"

45
000-

38%

65
000

' 70000

: 15 650-

65
000-

43%

70000

- 100 000

:
17800-

70000-

48%

100000

' 150000

: 32 200:

100000-

52 %

150000
kr.

: 58200-

'
150 000-

56 %

Ändå
att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet,
må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande
skatten uppgå lill högre belopp än som motsvarar 56 proceni av denna
inkomstdel.

Med
familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål atl lillgodose viss familjs,
vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen
lydelse 10 § 1 m o m. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifla
dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av
nedan angivna grundbelopp. Grundbeloppet utgör:

när
beskattningsbar inkomst icke överstiger 20 000 kronor: 4 proceni av den
beskattningsbara inkomsten;

när
beskattningsbar inkomst överstiger

20
000 men icke 25 000 kr

800 kr för 20 000 kr och 10 % av återstoden

25
000

" 30000-

1300-

2SO0O- -

20% -

30000

- 35000-

2300-

- 30000- -

-
22% - -

35
000

- 40000-

3 400

-
- 35 000- -

28% - -

40000

- 45 000-

4800

.
- 40000-

-
33% - -

45
000

- 65 000-

6 450

- 45 000-

38% -

65
000

- 70000-

14
050'

- 65000- -

43% - -

70000

- 80000-.

16
200-

- 70000-

48% -

80000

.. 100000-.

21000'

- 80000-

49% - .

100 tm

- 150000-.

30800-

-
- 100000- -

-
53% -

150
000 kr

57
300-

- 150000- -

57%.-.

'Senaste
lydelse 1974:770.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 13

Föreslagen
lydelse

Ändå
all statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 proceni uv grundbeloppet,
må likviil icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande
skallen uppgå lill högre belopp än som motsvarar 57 proceni av denna
inkomstdel.

Med
familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligl de för densamma gällande
stadgar har till huvudsakligt ändamål atl lillgodose viss familjs, vissa
familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

lls

1
mom.' Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, laxeras en var för
sin inkomst samt mannen därjämte för boets gemensamma inkomst.

Har
vid dylik taxering avdrag, varom i 4 tj 1 mom. förmäles, hell eller delvis ej
kunnat utnyttjas å den ena makens inkomst, må bristen avräknas å den andra
makens inkomst.

Avdrag,
som i 9 tj 2 mom. andra Avdrag, som i 9 ij 2 mom. andra

stycket
sägs, beräknas för vardera stycket sägs, beräknas för vardera maken för sig
under iakttagande av maken för sig, varvid bestämmelserna att avdraget för
makarna tillsammans i 52 § I mom. färde och femte styck-icke må överstiga del
högsta belopp ena kommunalskattelagen (1928:370) som bestämmelserna i 50 § 2
mom. äga motsvarande tillämpning, andra och tredfe styckena kommunalskaltelagen
medgiva.

1
fall då endasl ena maken har beskattningsbar inkomst, beräknas skatten på hans
beskattningsbara inkomst utan uppdelning i beskattningsbar Ä-inkomst och
beskattningsbar B-inkomsi.

Ha
båda makarna beskattningsbar inkomst, beräknas skatten enligl sjätte-nionde
styckena.

Skatt
på beskattningsbar A-inkomst beräknas för vardera maken för sig.

Ha
makarna enbart beskattningsbar B-inkomsi, beräknas skatten på det sammanlagda
beloppet av dessa inkomster och fördelas på makarna efter förhållandel mellan
de beskattningsbara inkomsterna.

1
annat fall sammanlägges beskattningsbar B-inkomst hos make, som har den lägsta
beskattningsbara A-inkomsten, med andra makens beskattningsbara inkomst.
Därefter beräknas skall med tillämpning av 10 § 1 mom. på summan av nämnda
B-inkomsl och andra makens beskattningsbara inkomst. Skallen på makarnas
B-inkomsler utgör skillnaden mellan den sålunda beräknade skatten och den
skatt som belöper på den i nämnda summa ingående beskattningsbara A-inkomsten.
Skatten på B-inkomsi fördelas på

'Senaste
lydelse 1970:163.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 14

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

makarna
efter förhållandel mellan deras beskattningsbara B-inkomsler. Bestämmelserna
i lOiJ 3 mom. skola därvid iakttagas.

Om
del sammanlagda beloppet av makars B-inkomster icke överstiger 2 000 kronor,
skola dessa inkomsler vid lillämpning av delta momenl anses som A-inkomst.

Sammanlagda
beloppet av skatt på makes beskattningsbara A-inkomst och B-inkomsi utgör makes
statliga inkomslskail.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976 och tillämpas första gången vid 1977 års
taxering. Vid 1976 års taxering skall dock vid tillämpningen av 9 ij 2 mom. del
i 50 tj 2 mom. andra slyckel kommunalskaltelagen (1928:370) angiv na
maximibeloppet 10 000 kronor icke gälla i fråga om avdrag för skatlskyldig vars
inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension.

Vid
1977 års taxering skall vid tillämpningen av 9 tj 2 mom. följande gälla i fråga
om beräkningen av sådant avdrag som avses i 50 tj 2 mom. fjärde stycket
kommunalskaltelagen.

Innebär
de nya bestämmelserna all del sammanlagda avdraget för gifta skattskyldiga
understiger del avdrag vartill makarna under samma omständigheter skulle ha
varil berättigade enligt reglerna vid 1976 års taxering, äger makarna i stället
rätl till sistnämnda avdrag. Avdrag enligt detla stycke får dock icke överstiga
del avdrag makarna lillgodoförts vid 1976 års taxering. Vad nu sagts skall äga
molsvarande lillämpning i fråga om ensamstående som haft hemmavarande barn
under 18 år.

s. 7 Kontrollera mot PDF

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives alt de tabeller som avses i 7 § 1
mom. och 8 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Bilaga

Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt' Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar
månads-

Skatt på inkomst

Skatt på inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

1 000- 1 200

10,00

-1-30,0 96

1 200- 1 800

70

-(32,0 %

1 800- 2 400

262

-1-40,0 96

2 400- 3
000

502

+49,5 96

3 000- 3
600

799

+52,5 %

3 600- 4
200

1 114

+58,0 96

4 200- 4
800

1 462

+61,0 96

4 800- 5
400

1828

+61,0 96

5 400-
6000

2 194

+63,5 96

6 000- 6
600

2 575

+70,5 96

6 600- 7
200

2 998

+71,0 96

7 200- 7
800

3 424

+71,0 96

7 800- 8
400

3 850

+71,0 96

8400- 9000

4 276

+74,0 96

9 000- 9
600

4 720

+75,0 96

9 600-10
000

5 170

+75,0 96

10
000-12 700

5 470

+75,0 96

12 700-

7 495

+79,0 96

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av mbriken
1974:777. 'Senaste lydelse 1974:777.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Tabell
F kolumn 2-3

(Gift
sjöman)

Beskattningsbar
månads-

Skatt på inkomst

SkaU pä Inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

1 530- 1 800

12,50

+35,0 96

1 800- 2 400

107

+39,5 96

2 400- 3
000

344

+49,5 96

3 000- 3
600

641

+52,5 96

3 600- 4
200

956

+57,5 96

4 200- 4
800

1 301

+61,0%

4 800- 5
400

1667

+61,0%

5 400- 6
000

2 033

+63,5 %

6 000- 6
600

2414

+70,5 %

6 600- 7
200

2 837

+71,0 96

7 200- 7
800

3 263

+71,0 96

7 800- 8 400

3 689

+71,0%

8 400- 9 000

4115

+73,5 %

9 000- 9 600

4 556

+75,0 %

9 600-10 000

5 006

+75,0 %

10
000-12 700

5 306

+75,0 %

12 700-

7 331

+79,0 %

Tabell
F kolumn 4

(Ogift
sjöman

med
barn)

Beskattningsbar

månads-

SkaU på inkomst

Skatt pä inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

I 690- 1 800

10,05

+34,5 %

1 800- 2 400

48

+37,5 %

2 400- 3 000

273

+45,0 %

3 OOO- 3 600

543

+54,5 %

3 600- 4 200

870

+55,0 %

4 200- 4 800

1 200

+61,0 %

4 800- 5 400

1 566

+61,0%

5 400- 6 000

1932

+62,0 %

6 000- 6 600

2 304

+69 0%

6 60O- 7 200

2718

+ 71,0%

7 200- 7 800

3 144

+71,0%

7 800- 8 400

3 570

+71,0%

8 400- 9 000

3 996

+72,5 %

9 000- 9 600

4 431

+75,0 %

9 600-10 000

4 881

+75,0 %

10
000-12 900

5 181

+75,0 %

12 900-

7 356

+79,0 %

s. 5 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar
månads-

Skatt på inkomst

Skatt pä inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

1 020- 1
200

9,70

+ 18,5%

1 200- 1
800

43

+20,0 %

1 800- 2
400

163

+24,5 %

2 400- 3
000

310

+44,5 %

3 000- 3
600

577

+47,0 %

3 600- 4
200

859

+52,0 %

4 200- 4
800

1 171

+55,0 %

4 800- 5
400

1 501

+55,0 %

5 400- 6
000

1 831

+57,0 %

6 000-6
600

2 173

+63,0 %

6 600- 7
200

2 551

+64,0 %

7 200- 7
800

2 935

+64,0 %

7 800- 8
400

3319

+64,0 %

8 400- 9
000

3 703

+66,5 %

9 000- 9
600

4 102

+67,5 %

9 600-10
000

4 507

+67,5 %

10
000-12 800

4 777

+67,5 %

12 800-

6 667

+71,0%

Närfart

Tabell
N kolumn 1

(Ogift sjöman
utan barn)

Beskattningsbar
månads-

SkaU pä inkomst

Skatt på inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

520- 600

11,80

+29,0 %

600- 1 200

35

+29,5 %

1 200- 1
800

212

+33,0 %

1 800- 2
400

410

+41,0%

2 400- 3
000

656

+51,5%

3 000- 3
600

965

+52,0 %

3 60O- 4
200

1277

+58,5 %

4 200- 4
800

1628

+61,0%

4 800- 5
400

1 994

+61,0%

5 400- 6
000

2 360

+64,0 %

6000-
6600

2 744

+71,0%

6 600- 7
200

3 170

+ 71,0%

7 200- 7
800

3 596

+71,0%

7 800- 8
400

4 022

+71,0%

8 400-
9000

4 448

+74,5 %

9 000- 9
600

4 895

+75,0 %

9 600-10
000

5 345

+75,0 %

10
000-12 700

5 645

+75,0 %

12 700-

7 670

+79,0 %

2 Riksdagen 1975. I saml. Nr 92

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Tabell
N kolumn 2-3

(Gift
sjöman)

Beskattningsbar
månads-

Skatt på inkomst

Skatt pä inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktels nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

1 040- 1
200

9,80

+29,5 %

1 200- 1
800

57

+32,5 %

1 80O- 2 400

252

+40,5 %

2 400- 3
000

495

+51,0%

3000- 3
600

801

+52,0 %

3 600- 4
200

1 113

+58.0 96

4 200- 4
800

1461

+61,0%

4 800- 5
400

1 827

+61,0%

5 400- 6
000

2 193

+64,0 %

6 000- 6
600

2 577

+71,0%

6 600- 7
200

3 003

+71,0%

7 200- 7
800

3 429

+71,0%

7 800- 8
400

3 855

+71,0%

8 400- 9
000

4 281

+74,0 %

9 000- 9
600

4 725

+75,0 %

9 600-10
000

5 175

+75,0 %

10
000-12 700

5 475

+75,0 %

12 700-

7 500

+79,0 %

Tabell
N kolumn 4

(Ogift
sjöman med barn)

Beskattningsbar
månads-

Skatt pä inkomst

Skatt på inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

1 210- 1 800

11,10

+31,0%

1 800- 2 400

194

+ 38,0 %

2 400- 3
000

422

+46,0 %

3 000- 3
600

698

+54,5 %

3
600-4 200

1025

+56,0 %

4 200- 4
800

1 361

+61,0%

4 80O- 5
400

1 727

+61,0%

5 400- 6
000

2 093

+62,5 %

6 000- 6
600

2 468

+69,5 %

6 600- 7
200

2 885

+71,0%

7 200- 7
800

3 311

+71,0%

7 800- 8
400

3 737

+71,0%

8 40O- 9
000

4 163

+73,0 %

9 000- 9
600

4 601

+75,0 %

9 600-10
000

5 051

+75,0 %

10
000-12 900

5 351

+75,0 %

12 900-

7 526

+ 79,0 %

s. 10 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Tabell
N kolumn U (Utländsk sjöman)

Beskattningsbar
månads-

Skatt på inkomst

Skatt pä inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktets nedre

utöver skiktels

gräns, kr.

nedre gräns

530- 600

10,00

+20,0 %

600- 1200

24

+20,0 %

1 200- 1 800

144

+22,5 %

1 800- 2 400

279

+27,5 %

2 400- 3 000

444

+46,0 %

3 000- 3 600

720

+47,0 %

3 600- 4 200

1002

+52,0 %

4 200- 4 800

1314

+55,0 %

4 800- 5 400

1644

+55,0 %

5 400- 6 000

1974

+57,5 %

6 000- 6 600

2319

+64,0 %

6 600- 7 200

2 703

+64,0 %

7 200- 7 800

3 087

+63,5 %

7 800- 8 400

3 468

+64,0 %

8 400- 9 000

3 852

+66,5 %

9 000- 9 600

4 251

+67,5 %

9 600-10 000

4 656

+68,0 %

10
000-12 800

4 928

+67,5 %

12 800-

6818

+71,0%

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92

Föreslagen lydelse Tabeller för beräkning av sjömansskatt Fjärrfart

Tabell F kolumn I

(Ogift sjöman utan barn)

20
Bilaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beskattningsbar
månads-

Skalt på inkomst

Skall på inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

1 410- 1 800

9,85

+28,5 %

1 800- 2 400

121

+34,5 %

2 400- 3 000

328

+47,5 %

3 000- 3 600

613

+52,5 %

3 600- 4 200

928

+59,0 %

4 200- 4 800

1 282

+62,5 %

4 800- 5 400

1657

+62,5 %

5 400- 6000

2 032

+65,0 %

6000- 6600

2 422

+72,0 %

6 600- 7 200

2 854

+73,0 %

7 200- 7 800

3 292

+73,5 %

7 800- 8 400

3 733

+73,5 %

8 400- 9 000

4 174

+76,5 %

9 000-9 600

4 633

+77,5 %

9 600-10 000

5 098

+ lfS %

10
000-12 800

5 408

+ 77,5 %

12 800-

7 578

+81,5 %

Tabell
F kolumn 2-3

(Gift
sjöman)

Beskattningsbar
månads-

Skatt på inkomst

Skall på inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktets nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

1 960- 2 400

10,80

+35,5 %

2 400- 3 000

167

+47,0 %

3000- 3600

449

+52,5 %

3 600- 4 200

764

+58,5 %

4 200- 4 800

1 115

+62,5 %

4 800- 5 400

1490

+62,5 %

5 400-6 000

1 865

+65,0 %

6 OOO- 6 600

2 255

+72,0 %

6 600- 7 200

2 687

+73,0 %

7 200- 7 800

3 125

+73,5 %

7 800- 8 400

3 566

+ 73,5 %

8 400- 9 000

4 007

+76,0 %

9 000- 9 600

4 463

+77,5 %

9 600-10 000

4 928

+ 77,5 %

10
000-12 800

5 238

+ 77,5 %

12 800-

7 408

+81,5%

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

Tabell
F kolumn 4

(Ogift
sjöman

med
barn)

Beskattningsbar

månads-

Skatt pä inkomst

Skatt pä inkomst

inkomst,
kr.

vid skikieis gräns, kr.

nedre

utöver skiktets nedre gräns

2 120- 2 400

9,80

+34,0 %

2 400- 3 000

105

+42,5 %

3 000- 3 600

360

+52,5 %

3 600- 4 200

675

+56,0 %

4 200- 4 800

1011

+62,5 %

4 800- 5 400

1 386

+62,5 %

5 400- 6 000

1 761

+64,0 %

6 000- 6 600

2 145

+70,0 %

6 600- 7 200

2 565

+72,5 %

7 200- 7 800

3000

+73,5 %

7 800- 8 400

3 441

+73,5 %

8 400- 9 000

3 882

+75,0 %

9 000- 9 600

4 332

+77,5 %

9 600-10 000

4 797

+77,5 %

10000-13000

5 107

+77,5 %

13 000-

7 432

+81,5%

Tabell
F kolumn U

(Utländsk
sjöman)

Beskatlningsbar
mänads-

Skatl på inkomst

Skatt pä inkomst

inkomsl,
kr.

vid skikieis nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

1 460- 1 800

10,80

+ 13,0%

1 800- 2 400

55

+ 16,0 %

2 400- 3 000

151

+42,0 %

3 000- 3
600

403

+47,5 %

3 600- 4 200

688

+52,5 %

4 200- 4
800

1003

+56,5 %

4 800- 5
400

1342

+56,0 %

5 400- 6 000

1678

+58,5 %

6 000- 6 600

2 029

+64,5 %

6 600- 7 200

2416

+66,0 %

7 200- 7 800

2812

+66,0 %

7 800- 8 400

3 208

+66,0 %

8 400- 9 000

3 604

+68,5 %

9 000- 9 600

4015

+70,0 %

9 600-10 000

4 435

+69,5 %

10
000-12 800

4713

+70,0 %

12 800-

6 673

+73,5 %

s. 1 Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Närfart

Tabell
N kolumn 1

(Ogift
sjöman utan barn)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Beskattningsbar
månadsinkomst, kr.

700- 1 200 1 200- 1 800

1 800- 2 400

2 400- 3 000

3 000- 3 600

3 600- 4 200

4 200- 4 800

4 800- 5 400

5 400- 6 000

6 000- 6 600

6 600- 7 200

7 200- 7 800

7 800- 8 400

8 400- 9 000

9 000- 9 600 9 600-10 000

10 000-12 800 12 800-

Skatt på inkomst

Skall pä inkomst

vid skikieis nedre

utöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

11,50

+28,5 %

154

+28,5 %

325

+37,0 %

547

+49,0 %

841

+53,0 %

1 159

+60,0 %

1 519

+62,5 %

1 894

+62,5 %

2 269

+66,5 %

2 668

+72,5 %

3 103

+73,0 %

3 541

+73,5 %

3 982

+73,5 %

4 423

+77,0 %

4 885

+77,5 %

5 350

+77,5 %

5 660

+77,5 %

7 830

+81,5 %

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
N kolumn 2-3 (Gift sj ö man)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beskatlningsbar
månadsinkomst, kr.

Skatt pä
inkomst vid skikieis nedre gräns, kr.

Skall pä
inkomst ulöver skikieis nedre gräns

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 240- 1 800

1 800- 2 400

2 400- 3 000

3 000- 3 600

3 600- 4 200

4 200- 4 800

4 800- 5 400

5 400- 6 000

6
000- 6 600

6 600- 7 200

7 200- 7 800

7 800- 8 400

8 400- 9 000

9 000- 9 600 9 600-10 000

10 000-12
800 12 800-

10,40

+28,5 %

170

+36,5 %

389

+49,5 %

686

+52,5 %

1001

+59,5 %

1358

+62,5 %

1 733

+62,5 %

2 108

+66,0 %

2 504

+72,5 %

2 939

+73,0 %

3 377

+73.5 %

3818

+73,5 %

4 259

+77,0 %

4 721

+77,5 %

5 186

+ 77,5 %

5 496

+ 77,5 %

7 666

+81,5%

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92

Tabell
N kolumn 4

(Ogift
sjöman med barn)

Föreslagen
lydelse

23

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beskattningsbar
månads-

Skall på inkomst

Skall pä inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktels nedre

ulöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

1 410- 1 800

11,85

+28,5 %

1 800- 2 400

123

+32,5 %

2 400- 3 000

318

+45,5 96

3 000- 3 600

591

+52,5 %

3 600- 4 200

906

+58,0 %

4 200- 4
800

1 254

+62,5 %

4 80O- 5
400

1629

+62,5 %

5 400- 6
000

2 004

+64,5 %

6 000- 6
600

2 391

+71,5%

6 600- 7
200

2 820

+72,5 %

7 200- 7
800

3 255

+73,5 %

7 800- 8
400

3 696

+73,5 %

8 400- 9
000

4 137

+76,0 %

9 000- 9
600

4 593

+77,5 %

9 600-10
000

5 058

+77,5 %

10
000-13 000

5 368

+ 77,5 %

13 000-

7 693

+81,5 %

Tabell
N kolumn U (Utländ.sk sjöman)

Beskatlningsbar
månads-

Skatl på inkomst

Skall pä inkomst

inkomst,
kr.

vid skiktets nedre

Ulöver skiktets

gräns, kr.

nedre gräns

720- 1 200

10,20

+ 18,5%

1 200- 1 800

99

+ 18,0%

1 800- 2 400

207

+24,0 %

2 400- 3 000

351

+44,0 %

3 000- 3 600

615

+47,5 %

3 600- 4 200

900

+54,0 %

4 200- 4 800

1 224

+56,0 %

4 800- 5 400

1 560

+56,5 %

5 400- 6 000

1899

+59,0 %

6 000- 6 600

2 253

+65,5 %

6 600- 7 200

2 646

+65,5 %

7 200- 7 800

3 0.19

+66,5 %

7 800- 8 400

3 438

+66,0 %

8 400- 9 000

3 834

+69,0 %

9 000- 9 600

4 248

+70,0 %

9 600-10 000

4 668

+69,5 %

10
000-12 800

4 946

+70,0 %

12 800-

6 906

+ 73,5 %

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 24

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976.

De
nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning
med sjöman av belopp som utgör beskatlningsbar inkomst. Äldre lydelse av
tabellerna gäller dock fortfarande i fråga om sjömansskall som har avräknats
eller bort avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträdandet av denna
lag.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 25

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom
föreskrives att 4§ lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

4§'

Fysisk
person, som åtnjutit in- Fysisk person, som åtnjutit in

komst av annal förvärvsarbete enligl komst av annal förvärvsarbete enligt

11 kap. 3 s lagen (1962:381) om all- 11 kap. 3 § lagen (1962:381) om all

män försäkring i form av inkomst män försäkring i form av inkomst

av här i riket bedriven rörelse eller av här i riket bedriven rörelse eller

inkomst av här belägen jordbruks- inkomst av här belägen jordbruks-

faslighet som brukas av honom, er- fastighet som brukas av honom, er

lägger allmän arbetsgivaravgift om lägger allmän arbetsgivaravgift om

inkomsten av annat förvärvsarbete inkomsten av annal förvärvsarbete

överstiger tiotusen kronor. Avgiften överstiger 75'000kronor. Avgiftenär

är fyra proceni av den del av in- fyra proceni av den del av inkomsten

komsten som överstiger nämnda be- som överstiger nämnda belopp. Av

lopp. Avgift eriägges icke i den mån gift eriägges icke i den mån arbets-

arbetsgivare har att eriägga allmän givare har all erlägga allmän arbets-

arbetsgivaravgift för inkomsten en- givaravgift för inkomsten enligt 2 ij

ligt 2 tj denna lag. denna lag.

Till
grund för beräkning av inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet under visst
år skall läggas den avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomstskatt
avseende nämnda år. Avser taxering beskattningsår som ej sammanfaller med
kalenderår, skall inkomsten under beskattningsåret anses hava åtnjutits under
det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret.

Har
inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet icke uppgått lill femhundra kronor
för år tages den ej i beräkning.

Avgift
erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 § första stycket d) lagen om
allmän försäkring.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976. De nya bestämmelserna tillämpas första
gången i fråga om inkomster som upptages lill beskattning vid 1977 års taxering.

'Senaste
lydelse av rubriken 1974:774. ' Senaste lydelse 1974:774.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom
föreskrives i fråga om förordningen (1957:262) om allmän energiskall'

dels
atl i 19 och 26 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot
"regeringen",

dels
atl i 1, 4, 11 och 21 §§ ordet "förordning" skall bytas ul mol
"lag",

dels
alt 16, 17 och 39 §§ skall upphöra alt gälla,

delsatt
rubriken till förordningen, 5, 13-15, 24,25 och 32 Ijij samt bilagan till
förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om allmän
energiskatt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 § '

Energiskall
ulgår å bensin, utom i fall som avses i andra slyckel, med 27 öre för liter och
å gasol med 19 öre för liter. 1 fråga om buss, vars Ijänstevikl överstiger
tretusen kilogram, skall skatten å gasol dock utgöra allenast 14 öre för
liter.

För
bensin, som användes för framställning av sladsgas, skall skatten utgöra 1,6
öre för liter. 1 fråga om energiskatt ä sådan bensin skall i övrigt gälla vad i
denna förordning stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

Energiskall
ulgår å bensin, utom i fall som avses i andra slyckel, med 34 öre för liter och
å gasol med 26 öre för liter. 1 fråga om buss, vars Ijänstevikl överstiger
tretusen kilogram, skall skatten å gasol dock utgöra allenast 21 öre för
liter.

För
bensin, som användes för framställning av sladsgas, skall skallen utgöra 1,6
öre för liter. 1 fråga om energiskatt å sådan bensin skall i övrigi gälla vad i
denna lag stadgas om andra bränslen än bensin och gasol.

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 §'

Registrerad distributör
åligger alt debitera och lill statsverket inleverera skatten. Har debiterad
skall ej eriagts, skall den registrerade distributören likväl inleverera ett
däremot svarande belopp, såvida icke annal följer av vad i 25 §2 mom. rf)
stadgas.

Registrerad distributör
åligger alt debitera och till statsverket inleverera skallen. Har debiterad
skatt ej eriagts, skall den registrerade distributören likväl inleverera ell
däremot svarande belopp, såvida icke annal följer av vad i 25 § första stycket
c) stadgas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
övriga fall skall förbrukare inleverera skallen till statsverket.

'
Förordningen omtryckt 1964:350.

Senasle
lydelse av 11 t; 1971:251

19 t; 1973:930

16 i; 1971:251

21 ;; 1971:251

17 s 1971:251

26 s 1971:251.

'Senaste
lydelse 1973:603.

'Senaste
lydelse 1971:251.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

14

Skallen utgår för elektrisk kraft> gatu- eller
vägbelysning med 0,5 öre för kilowattimme och för annan kraft med tio procent
av kraftens beskattningsvärde.

Beskattningsvärdet är lika med summan av de avgifter, som
förbrukaren har att erlägga för den elektriska kraften. I den mån producent
eller registrerad distributör själv förbrukar kraften, är beskattningsvärdet
lika med summan av de avgifter, som skulle hava utgått, därest kraften
försålts för likartad användning som hos producenten eller distributören. I
beskattningsvärdet ingår icke skatt.

Föreslagen lydelse

'

Skatten ulgår för elektrisk kraft med 2 öre för
kilowattimme.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15 §

/ mom.'
Riksskatteverket äger, när särskilda skäl därtiU äro. förordna, att skatten
skall utgå med visst belopp för kilowattimme. Beloppet skaU fastställas så att
del för de förbrukare, varom fråga är, så nära som möjligt motsvarar den skatt
som skulle hava utgått vid tiU-lämpningavH §.

2 mom. På ansökan må riksskatteverket medgiva förbrukare
inom distributionsområde med onormaU höga kraftavgifter eller
anslutningsavgifter nedsättning av skatten.

Distributör av elektrisk kraft skall, om ej annat följer
av andra stycket, föranstalta om uppmätning av sådan kraft med avseende på
energi.

När särskilda skäl föreligger får riksskatteverket för
viss distributör medgiva undantag från skyldighet enligt första stycket.

Kan den elektriska kraften icke beräknas på grundval av
uppmätning får den i stället beräknas efter vad som är skäligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24 §

1 mom.' 1 deklaration som avses I
deklaration som avses i 23 § 1

i 23 § 1 mom. må avdrag göras för mom. må avdrag göras
för bränsle,

bränsle, som som

a)
i beskattat
skick förvärvats för ålerförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

b)
ålertagit.s i
samband med återgång av köp,

'Senaste lydelse 1971:251.

'Senaste lydelse 1971:251.

'Senasle lydelse 1971:251.

'Senaste lydelse 1973:994.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

c)
förbrukats av eller försålts lill kommunikationsföretag för bandrift eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

därmed
likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för för

brukning i fartyg eller luftfartyg,

samt

e) av den skaltskyldige eller för

hans räkning ulförts ur rikel eller

förts lill frihamn.

2 mom.' På särskild prövning av riksskatteverket ankommer,
huruvida och i vad mån avdrag jämväl må göras .för

a)
bränsle, som
skattskyldig förbrukat eller försålt för förbrukning för annal ändamål än
energialslring,

b)
bränsle,
som skattskyldig förbrukat för framstäUning av bensin eller i förteckningen
angivet skattepliktigt bränsle,

c) bränsle, som skattskyldig förbru

kat eller försåh för förbrukning,i sam

band med tillverkning av motorer, för

avprovning av motorer å provbädd el

ler å annan dylik anordning utan att

transportmedel därvid framföres,

d) bränsle, som skattskyldig återta

git annorledes än i samband med

återgång av köp,

e) bränsle, vars försäljning förorsa -

kat den skattskyldige förlust på grund

av bristande betalning från köparen,

O bränsle, som skattskyldig förbrukat eller försålt för
förbrukning vid industrieU tillverkning, där bränslekostnaden utgör mera
betydande del av tillverkningskostnaden, samt

g) bränsle, som skattskyldig förbrukat vid produktion av
skattepliktig elektrisk kraft.

d) förbrukats eller försålts för för

brukning i fartyg eller luftfartyg,

e) av den skattskyldige eller för

hans räkning ulförls ur rikel eller

förts lill svensk frihamn för annat än

damål än att förbrukas där.

fl förbrukats eller försålts för förbrukning för annal
ändamål än energialslring eller för förbrukning, i samband medfabriksmässig
tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan
dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av bensin eller i
förteckningen angivet bränsle eller för produktion av skattepliktig elektrisk
kraft,

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån
förlusten hänför sig tiU bristande betalning från köpare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste lydelse 1971:251

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
deklaration som avses i 23 ij 2 mom. får avdrag göras för elektrisk kraft,
som

a) levererats lill kommunikationsföretag för bandrift eller därmed
likartal ändamål eller överförts UU annat land.

b) förbrukats eller försålts för förbrukning för annal ändamål än
energialslring eller för användning i omedelbart samband med sådan förbrukning
eller vid framställning av bensin eller i förteckningen angivet skattepliktigt
bränsle,

c)
försålts med föriusl för den redovisningsskyldige, i den mån förlusten
hänför sig tiU bristande betalning från förbrukare eller icke registrerad distributör
av elektrisk kraft.

Avdrag får även göras för skall för bensin eller annat bränsle, som
förbrukats vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft, i den mån avdrag
icke gforts enligl 24 § g) eller enligt 7§ 1 mom. i)lagen(l96l:372)om bensinskatt.

25 S

/
mom. 1 deklaration som avses i 23 § 2 mom. skaU avdrag göras för elektrisk
kraft, som

a) levererats lill kommunikationsföretag för bandrift
eller därmed likarlat ändamål, samt

b) överförts tiU annat land.

2
mom.' På särskild prövning av riksskatteverket ankommer, huruvida och i vad mån
avdrag jämväl må göras för

a) elektrisk kraft, som förbrukats eller försålts för förbrukning för annat
ändamål än energialslring,

b) elektrisk kraft, som använts i omedelbart samband med sådan
för-brukningför vilken avdrag må göras enligt a).

c) elektrisk kraft, som förbrukats eller försålts för
förbruka ing vid fra m -ställning av bensin eller iförteckningen angivet
skattepliktigt bränsle,

d) elektrisk
kraft, vars försäljning

förorsakat den redovisningsskyldige

förlust på grund av bristande betal

ning från förbrukare eller icke regi

strerad distributör av elektrisk kraft,

e) elektrisk kraft, som förbrukats

eller försålts för förbrukning vid indu

strieU tillverkning, där kraftkostnaden

utgör mera betydande del av tillverk

ningskostnaden, samt

fi
skatt för bensin eller annal bränsle, som förbmkats vid produktion av
skattepliktig elektrisk kraft, i den män motsvarande avdrag icke medgivits
enligt 7§2 mom. c)förordningen om bensinskatt eller 24 § 2 mom. g) denna
förordning.

'Senaste
lydelse 1971:251.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 30

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

32
§"

Den som är registrerad enligl den- Den som är registrerad enligl den

na förordning är pliktig att ordna sin na lag är pliktig all ordna sin bok

bokföring och, vad angår dislribu- föringoch, vad angår distribution av

tion av elektrisk kraft, jämväl sin elektrisk kraft, jämväl sin statistik

statistik på sådanl säll atl enligl riks- på sådant sätt all enligl riksskalle-

skalleverkels beprövande kontroll verkels beprövande kontroll möjlig-

möjliggöres göres

a) i fråga om skattepliktiga bränslen, över
tillverkning, inköp, försäljning saml förbrukning i egen rörelse av dylika
bränslen ävensom

b) i fråga om elektrisk kraft, över inköpt och försåld samt eljest
mottagen och levererad elektrisk energi samt över den elektriska energi, som
inom rörelsen producerats, förbrukats och bortgått såsom överföringsföriusi m.
m., så ock över debiterade och erlagda kraflavgifier.

Den
som är registrerad skall vidare ställa sig lill efterrättelse de särskilda
föreskrifter, som riksskatteverket för erhållande av en betryggande kontroll
över skattens behöriga utgörande meddelar, ävensom de anvisningar kontrolltjänsteman
i enlighet med riksskatleverkels föreskrifter kan komma alt lämna.

Där
riksskatteverket så påfordrar skaU distributör av elektrisk kraft föranstalta
om att anordningför uppmätning av dylik kraft med avseende å energi och effekt
inrättas.

"Senaste
lydelse 1971:251.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 31

Bilaga"
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall er-

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol..............................................
12 kr. för lon

ur 27.01 Slenkolsstybb samt stenkolsbriketter och
liknande fasta

bränslen, framställda av stenkol........... 6 kr.
för ton

ur 27.02 Brunkolsbrikelter................................
6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter......................
14 kr. för lon

ur 27.04 Koksstybb.........................................
6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsals som möjliggör drift av
snabbgående

dieselmotor...........................................
40 kr. för m

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor
40 kr. för m'

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas pä sådant säll eller sker fakturering
annorledes än enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten
fastslälia grunder för beräkning av volymen.

Övergångsbestämmelser

Denna
lag träder i kraft den 20 juni 1975.1 samband med ikraftträdandet iakttages
följande.

1. De nya skattesatserna för drivmedel och bränslen
tillämpas från och med den 1 juli 1975.

2. Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas,
om ej annal följer av 3 eller 4, för redovisningsperiod som börjar närmast
efler ikraftträdandet.

3. Omfattar debiteringsperiod för distribuerad
elektrisk kraft mer än sex månader och göres mätaravläsning under liden den 20
juni-den 31 augusti 1975 liilämpas den nya skattesatsen på energiförbrukningen
efter avläs-ningen.

Göres
icke avläsning som avses i första stycket tillämpas den nya skattesatsen på
energiförbrukning från och med den 1 juli 1975.

4. Göres i annal fall än som avses i 3 mätaravläsning
under liden den 20-30 juni 1975 liilämpas den nya skattesatsen för elektrisk
kraft på energiförbrukningen efter avläsningen.

5. 1 de fall mätaravläsning icke göres enligt 3 eller
4 får skallen enligl den nya skattesatsen på energiförbrukningen före den
första mätaravläsningen efter ikraftträdandet beräknas efter skälig grund.

6. Äldre beslämmelser i 24 ij 2 mom. O och 25 tj 2
mom. e) gäller lill utgången av juni månad 1975.

7. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
lill förordningen om allmän energiskall skall hänvisningen i stället avse lagen
om allmän energiskalt.

"Senaste
lydelse 1971:251.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt

Härigenom
föreskrives atl lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Skatt
enligl förordningen (1957:262)om allmän energiskall ulgår på annal bränsle än
bensin eller molorspril, som användes för växthusuppvärmning vid yrkesmässig
växthusodling, efler en skallesals som svarar mol 15 proceni av den skattesats
som enligl bilagan tillförordningen gäller för ifrågavarande bränsle.

Föreslagen lydelse

1 § Skall enligl lagen (1957:262) om allmän
energiskall ulgår på annal bränsle än bensin eller motor-sprit, som användes för
växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efler en skattesats som
svarar mol 15 proceni av den skattesats som enligl bilagan lill lagen gäller
för ifrågavarande bränsle.

2 § SkaU enligt lagen (1957:262) om allmän
energiskatt på elektrisk kraft och annat bränsle än bensin eller molorspril som
förbrukas vid industrieU tillverkning utgår med sådant belopp, att skatten
icke överstiger tre procent av de tillverkade produkternas försäljningsvärde
fritt fabrik.

Föreligger
särskilda skäl kan regeringen för visst företag medge nedsättning utöver vad
som anges i första stycket.

3 § Riksskatteverket
beslutar om

nedsättning av skatt enligt 2 § första

stycket. Vid bedömningen av skattebe

lastningen tages hänsyn endast tiU den

genomsnittliga storleken av skatten i

förhållande tiU försäljningsvärdet för

företagen inom en bransch eller för

grupp avföretag med likartad tillverk

ning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1975 och gäller i fråga om elektrisk kraft och
bränsle för vilka skattskyldighet inträder efter utgången av juni månad 1975.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 33

7
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom
föreskrives i fråga om förordningen(1961:372)om bensinskatt' dels alt i 1 §
ordet "förordning" skall bytas mot "lag", dels att 10 §
skall upphöra att gälla,

dels
atl rubriken till förordningen samt 3 och 7 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag
om bensinskatt

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3§'
Skattskyldighet inträder

a) för bensin, som av den som är eller borl vara registrerad
enligt 5 § levereras lill köpare, som icke är registrerad, eller lill eget
försäljningsställe för detaljförsäljning som icke utgöres av depå eller tages i
anspråk för annal ändamål än försäljning eller ock, vid avregistrering, ingår i
hans lager, när leveransen, ianspråktagandet eller avregistreringen sker;

b) för bensin, som av annan än b) för bensin, som av annan än registrerad
inköpts mot försäkran registrerad inköpts mot försäkran enligl 7 § 2 mom. andra
stycket, när enligt 7 § 2 mom., när bensinen säl-bensinen säljes eller tages i
anspråk jes eller tages i anspråk för skatte-för skattepliktigt ändamål. pliktigt
ändamål.

Skattskyldig
är i fall som avses i första stycket under a) den som är eller bort vara
registrerad och under b) säljaren eller förbrukaren.

Införes
skattepliktig vara lill riket av annan än registrerad skall skatt eriäggas lill
tullmyndighet. Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller
46 § lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtions-beskattning.

7 §

1
m o m.' 1 deklaration må avdrag göras för bensin, som

a) förvärvals för ålerförsäljning eller förbrukning i
egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b) ätertagils i samband med återgång av köp,

c) förbrukats eller försålts för förbrukning för framdrivande
av tåg eller fordon å järnväg,

'
Senaste lydelse av 1 § 1971:252.

'Senaste
lydelse 1973:993, 1974:863 övergångsbest.

'Senaste
lydelse 1973:993.

3
Riksdagen 1975. 1 saml Nr 92

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

d) förbrukats eller
försålts för förbrukning för framdrivande av luftfartyg, härunder inbegripet
start av icke motordrivet flygplan, eller för varmkörning eller provkörning
av luftfartygs motor.

e) förbrukats
eller försålts för för

brukning, i samband med tillverk

ning av motorer, för avprovning av

motorer å provbädd eller å annan dy

lik anordning ulan all transportme

del därvid framföres,

f) förbrukats
eller försålts för för

brukning för annal tekniskt ändamål

än moiordrift dock ej för framställ

ning av vara som är lämpad eller av

sedd för moiordrift eller förpackats

eller försålts för alt förpackas i sådan

särskild förpackning om högst en li

ter som avses i 1 § andra stycket,

samt

g) av
den skallskyldige eller för

hans räkning ulförts ur riket eller

förts till frihamn.

2
m o m.' På särskild prövning av riksskatteverket ankommer, huruvida och i vad
mån avdrag jämväl må göras

.ror

a) bensin, som skattskyldig återtagit annorledes än i
samband med återgång av köp,

b) bensin, vars försäljning förorsakat den skattskyldige
förlust på grund av bristande betalning från köpare, samt

e)
förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband med fabriksmässig
tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan
dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

O
förbrukats eller försålts för förbrukning för annal tekniskt ändamål än
moiordrift dock ej för framställning av vara som är lämpad eller avsedd för
moiordrift eller förpackals eller försålts för att förpackas i sådan särskild
förpackning om högsl en liter som avses i 1 § andra stycket,

g)
av den skattskyldige eller för hans räkning ulförts ur riket eller förts lill
svensk frihamnyor annat ändamål än att förbrukas där,

h)
försålts medförlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig tiU
bristande betalning från köpare,

i)
förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig
elektrisk kraft.

2
mom. Regeringen eller den myndighet regeringen beslämmer äger om särskilda skäl
föreligga medgiva att bensin må inköpas av annan än registrerad ulan skatt mot
försäkran till den skaltskyldige angående bensinens användning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Senaste
lydelse 1971:252.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 35

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

c)
bensin, som förbrukats eller försålts för förbrukning vid produktion av
skattepliktig elektrisk kraft.

Konungen
eller den myndighet Konungen bestämmer äger om särskilda skäl föreligga
medgiva all bensin må inköpas av annan än registrerad ulan skatt eller med
nedsatt skatt mol försäkran till den skattskyldige angående bensinens användning.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1975 och tillämpas i fråga om bensin för vilken
skattskyldighet inträder efler utgången av juni månad 1975.

Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning lill förordningen om bensinskatt skall
hänvisningen i stället avse lagen om bensinskatt.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975.92 36

8
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1957:209) om skatt pä sprit och vin

Härigenom
föreskrives i fråga om förordningen (1957:209) om skatt på

sprit
och vin' dels atl i 1 § ordet "förordning" skall bytas ul mol
"lag", delsatt i 3 § 1 mom. orden "Kungl. Maj:t" skall
bytas ut mot "regeringen", dels att i 3 § 2 mom. ordet
"konlrollslyrelsen" i olika böjningsformer

skall
bytas ut mot "riksskatteverket" i motsvarande form, dels alt rubriken
lill förordningen och 2 § 1 mom. skall ha nedan angivna

lydelse.

Lag
om skatt på sprit och vin

Nuvarande
lydelse Föreslagen Ivdelse

2§ 1
mom.' Skatten upptages vid delaljhandelsbolagets inköp av sprit och vin och
ulgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för sprit dels med en grundav- a) för sprit dels
med en grundavgift för liter motsvarande 50 öre för gift för liter motsvarande
54 öre för varje hel volymprocent alkohol dels varje hel volymprocent alkohol
dels med en procenlavgift molsvarande med en procentavgifi molsvarande 50
proceni av ulminuteringsprisel; 50 proceni av ulminuteringsprisel; samt saml

b) för vin dels med en grundav- b) för vin dels med en grundavgift,
såvitt avser vin med en alko- gift, såvitt avser vin med en alkoholhall
överstigande 14 volympro- holhali överstigande 14 volymprocent (starkvin), av
5 kronor 20 öre cent (slarkvin), av 6 kronor 5 öre för för liter och, såvitt
avser annat vin liter och, såvitt avser annat vin (lätt-(lällvin), av / krona
60 öre för liter vin), av 2 kronor för liter dels med dels med en procentavgifi
motsva- en procentavgifi molsvarande 36 rande 36 procent av utminuterings-
procent av ulminuteringsprisel. priset.

Ulminuteringsprisel
utgöres av del belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas
ulminutering.

Denna
lag träder i kraft den 11 maj 1975.

Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till förordningen om skatt på sprit
och vin skall hänvisningen i stället avse lagen om skall på sprit och vin.

Senasle
lydelse av

I
s 1963:52

3
M och 2 mom. 1961:182.

'Senaste
lydelse 1974:230.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 37

9
Förslag till

Lag om ändring i
förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker

Härigenom
föreskrives i fråga om förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker'

dels
all i 2 § 1 mom., 3 och 9 §§ ordet "förordning" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "lag" i motsvarande form,

dels
att rubriken lill förordningen samt 1,7 och 8 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag
om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Med
maltdryck förslås varje jäst odestillerad dryck, som framställts med torkat
eller rostat mall såsom huvudsakligt extraktgivande ämne; dock skall genom
hembrygd tillverkad sådan dryck anses såsom maltdryck allenast om den
innehåller högsl 4,5 viktprocent alkohol.

Malldryck
betecknas som lättöl, om alkoholhalten icke överstiger 1,8 viktprocent, som öl,
om alkoholhallen överstiger 1,8 men icke 3,6 viktprocent, och som starköl, om
alkoholhallen överstiger 3,6 viktprocent. Lättöl skall anses såsom färskt, om
det är jäsande eller eljest innehåller jäsl. Annat lättöl betecknas som lagrat.
Öl skall anses vara av t y p A , om alkoholhalten icke överstiger 2,8
viktprocent, och i annal fall av t y p B .

Med
läskedryck förslås kol- Med läskedryck förslås kol-

syrad
dryck, hänföriig till tulltaxe- syrad dryck, hänföriig lill lulllaxe

nummer 22.01 eller 22.02. nummer 22.01, och sådan konsum-

tionsfardig
dryck, hänföriig liU tulltaxe-nummer22.02, 22.07 eller22.09, som innehåller
högst 2,25 volymprocent alkohol. Med läskedryck förstås dock ej dryck som
utgör choklad, kaffe eller te. Tillverkare kallas den som bedriver tillverkning
av mall- eller läskedrycker för försäljning.

7§'
För lagrat lättöl, öl, starköl och läs- För lagrat lättöl, öl, starköl
och läskedrycker, som tillverkas inom lan- kedrycker, som tillverkas inom
lan-

' Senaste lydelse av 3 § 1973:987, 1974:863 övergängsbesl.

'Senaste lydelse 1971:1229.

'Senaste lydelse 1973:987, 1974:863 övergångsbest.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

del,
skall, om ej annal följer av 8 § fjärde och femte styckena, skatt erläggas
av tillverkaren. Skattskyldigheten inträder då varan utlämnas från
tillverkningsstället eller, såvitt angår öl eller starköl, där fortares.

Införes
lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker till landel skall, utom i fall
som avses i 8 § sjätte stycket, skatt eriäggas Ull tullmyndighet.
Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skallen. Därjämte gäller 46 § lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskallning. Skatten ulgår för
liter med tolv öre för lagrat lättöl, sjuttiofem öre för öl av typ A, en
krona femtio öre för öl av typ B,

två
kronor femtio öre för starköl, och trettiotre öre för läskedrycker.

Föreslagen lydelse

del,
skall, om ej annat följer av 8 § fjärde stycket, skatt erläggas av tillverkaren.
Skattskyldigheten inträder då varan utlämnas från tillverkningsstället eller,
såvitt angår öl eller starköl, där fortares.

Införes
lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker till landet skall, utom i fall som
avses i 8 § femte stycket, skatt eriäggas till tullmyndighet. Tullagen
(1973:670) gäller i fråga om skatten. Därjämte gäller 46 § lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumlionsbeskattning. Skallen utgår för liter med
trettiotvå öre för lagrat lättöl, nittiofem öre för öl av typ A, en krona
sjuttiofem öre för öl av typ B,

två
kronor sjuttiofem öre för starköl, och fyrtio öre för läskedrycker.

8§'

Tillverkare skall lämna
deklaration till riksskatteverket för varje kalendermånad, under vilken
tillverkning eller utlämning av skattepliktiga drycker förekommit, med uppgift
om den myckenhet sädana drycker, som utlämnats från tillverkningsstället, samt
den myckenhet på tillverkningsstället förtärt öl eller starköl, som där
tillverkats. Särskild deklaration skall avgivas för varje tillverkningsställe.

Deklaration
skall insändas inom femton dagar efler utgången av den månad deklarationen
avser.

Om särskilda
skäl därtill äro, äger riksskatteverket medgiva, att deklaration må insändas
senare än i andra stycket sägs, dock senast inom tre månader efler utgången av
den månad deklarationen avser.

1
deklaration må särskilt för varje varuslag och, i fråga om öl, typ avdrag göras
för myckenhet, som

a) ulförts ur rikel
eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för
försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för
förvaring av proviant.

a)
utförts ur rikel eller förts till svensk frihamn/or annat ändamål än att
förbrukas där eller, såvitt avser starköl, levererats för försäljning i
exportbulik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant.

'Senaste
lydelse 1973:987.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

d) efler
utlämning återinförts lill

tillverkningsställets lager och för vil

ken avdrag icke gjorts med stöd av

bestämmelserna under a)-c) ovan,

e) förstörts
utanför tillverknings

stället, medan varan befunnit sig i

tillverkarens besittning,

fi försålts med förlust
för den skattskyldige, iden mån förlusten hänför sig tiU bristande betalning
från köpare.

b) tillverkals vid annat tillverkningsställe eller vid införsel belagts
med skatt,

c) utlämnats som kontrollprov,

d) efter uflämning återinförts till

tillverkningsställets lager och för vil

ken avdrag icke gjorts med slöd av

bestämmelserna under a)-c) ovan,

eller

e) förstörts
utanför tillverknings

stället, medan varan befunnit sig i

tillverkarens besittning.

Riksskatteverket
prövar, om och i vad mån avdrag får göras även för drycker, vars försäljning
förorsakat den skattskyldige förlust på grund av bristande betalning från
köpare.

Vid införsel till landet
av starköl i den ordning som avses i 12 § 4 mom. h rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954:521) skall skatt ej eriäggas.

Denna
lag träder i kraft den 11 maj 1975.

Förekommer i lag eller
annan författning hänvisning till förordningen om tillverkning och beskattning
av mall- och läskedrycker skall hänvisningen i stället avse lagen om
tillverkning och beskattning av mall- och läskedrycker.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 40

10
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1961:394)om
tobaksskatt',

dels all 13 tj skall upphöra atl gälla,

dels all i 1, 9 och 12 §§ orden "Kungl. Maj:l"
skall bytas ut mol "regeringen",

dels all i 1 och 12 §§ ordet "förordning" skall
bytas ul mol "lag",

dels alt rubriken till förordningen saml 2 och 7 §§ skall
ha nedan angivna lydelse.

Lag om tobaksskatt

2ij'

Nuvarande lydelse

För lobaksvara ulgår skatten med nedan angivna, i
förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1 SI. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp I............................ .... t. o. m. 1,7 12,0

11........................... ...... över 1,7 t.o.m. 3,0 15,7

111 ........................ ...... - 3,0 "
5,0 18,6

IV ............................ 5,0
26,0

Cigarretter

grupp 1............................ 1. o. m. 0,85
13.9

II ............................. över 0,85 1. o. m. 1,20 18,9

" III .......................... .... 1,20 ' 1,55
23.4

IV ............................ .... .. 1,55 ., 1,90
27.4

V............................. .... "
1,90 31,4

Röktobak.......................... ................. - 64:-

Tuggtobak........................ - 21:60

Snus................................. - 9:10

För cigarrettpapper och cigarretlhylsor ulgår skallen med
5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för
framställning av en cigarrett.

'Senaste lydelse av 1 Ii 1966:397. 'Senaste lydelse
1972:377.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 41

Föreslagen lydelse

För lobaksvara ulgår skatten med nedan angivna, i
förhållande till varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:

Varuslag Vikt för 1 si. gram Belopp för

1 st. öre 1 kg kr.

Cigarrer och cigariller

grupp 1........................... t. o. m. 1,7 12,0

II ............................. över 1,7 t.o.m. 3,0 15,7

III ........................... 3,0
" 5,0 18,6

IV ............................ " 5,0 26,0

Cigarretter

grupp I............................. t.o.m. 0,85 15.9

II ............................. över 0,85 t. om. 1,20 19.9

III............................ 1,20 - 1,55 24.4

IV ............................
" 1,55 " 1,90
28.4

V............................. " 1,90 32.4

Röktobak.......................... - 64:-

Tuggtobak.......................... - 21:60

Snus.................................. - 9:10

För cigarrettpapper och cigarretlhylsor ulgår skatten med
5 öre för varje påbörjad längd av 100 millimeter av etl blad eller en hylsa för
framställning av en cigarrett.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§' 1 deklaration må avdrag göras för vara, som

a)
förvärvals för
ålerförsäljning och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b)
åiertagils i
samband med återgång av köp,

c) av den skaltskyldige eller för c) av den
skattskyldige eller för

hans räkning ulförts ur riket eller hans räkning utförts ur riket eller

förts lill frihamn, förlsuW svensk frihamnförannai än

damål än att förbrukas där,

d) lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av
proviant, eller ulförts

ur riket såsom proviant på fartyg eller luftfartyg eller levererats för
försäljning

i exportbulik,

e) försålts till den som enligt 7 § e) försålts lill den som enligt 7 §

lullförordningen (1973:979) äger ål- lullförordningen
(1973:979) äger åt

njuta lullfrihel för varor, som införas njuta
tullfrihet för varor, som införas

till rikel. lill riket,

På särskild prövning av riksskatteverket ankommer,
huruvida och I vad

'Senaste lydelse 1973:988.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

mån
avdragjämväl må göras för vara,

a) som återtagits annorledes än i samband med återgång
av köp,

b) som tillhandahållits för framställning av enligl denna förordning
icke skattepliktiga varor,

c) som tillhandahållits för vetenskapligt, medicinskt
eller likartat ändamål,

d) som
lagils i anspråk för prov

ning, samt

e) vars
försäljning förorsakat den

skaltskyldige/o/-/w5//?a/?rMwrfflv bris

tande betalning från köparen.

Föreslagen lydelse

f) tillhandahållits
för framställ

ning av enligl denna lag icke skat

tepliktiga varor eller för vetenskap

ligt, medicinskt eller likartat ända

mål,

g) tagits
i anspråk för provning,

h)
försålts med förlust för den skaltskyldige, / den mån förlusten hänför sig till
bristande betalning från köparen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 11 maj 1975.

Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning lill förordningen om tobaksskatt skall
hänvisningen i stället avse lagen om tobaksskatt.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 43

11
Förslag till

Lag
om ändring i tulltaxan (1971:920)

Härigenom föreskrives alt Anm. efter lulltaxenr 22.10 och
24.02 tulltaxan (1971:920) skall ha nedan angivna lydelse.

22 kap. Drycker, sprit och ätiika

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den
ordning som anges i 12 i; 4 mom. c) rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954:521), ulgår, om lullfrihel ej åtnjules, tull med följande belopp, räknat
för helbutelj om 75 centiliter;

Cognac..........................................................................
f f '

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky...................
JJ--

Andra spritdrycker, ej hänföriiga till tulllaxenr 22.08.......
°-

Vin: musserande:

champagne.............................................................
jJ;''

annat.......................................................................
'°''

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent................................
'-"

ej överstigande 14 volymprocent..............................
9:-

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning
som anges i 12 t; 4 mom. h) rusdrycksförsäljningsförordningen, ulgår tull med
av partihandelsbolagel för rusdrycker fastställt belopp, molsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. omsättningsskatt enligt 2 t; 1 mom.
lagen (1957:209) om skall pä sprit och vin; samt

3. mervärdeskatt enligl lagen
(1968:430) om sådan skatt.

För starköl som införes enligt första och andra styckena
ulgår lull med 4 kronor för iiier.

24 kap. Tobak

Anm.' För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som
avses i 1 iJ andra stycket lagen (1961:394) om tobaksskatt eller i förordningen
(1966:394) om rätl för resande m. fl. att införa varor lull- och skaiiefriit,
ulgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull med följande belopp:

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp
för

1 st.
öre 1 kg kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Cigarrer
och cigariller

högst 3

20

mer än 3

40

Cigarretter

högst 0,85

19

över 0,85 1. o. m. 1,20

24

" 1,20

32

Andra slag
av färdiga

tobaksvaror

78:-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 11 maj 1975

'Senaste lydelse 1974:231, 1974:885 övergångsbest.
'Senaste lydelse 1972:380.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 44

12 Förslag till

Lag om
ändring i förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1973:37) om
avgift på

vissa dryckesförpackningar' dels atl i 13 § orden
"Kungl. Maj:l" skall bytas ut mot "regeringen", dels au i 1
och 12!; ordet "förordning" skall bytas ul mol "lag", dels
atl rubriken till förordningen samt 4, 6, 9 och 11 ;jij skall ha nedan

angivna lydelse.

Lag om avgift på vissa dryckesförpackningar

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4ij' Ävgiftsskyldighet föreligger icke

1.
när förpackning
utan dryck inköpes inom eller införes lill landel av avgiftsskyldig som avses i
3tj,

2.
när förpackning
införes till landel under omständigheter som medför tullfrihet enligt 7, 8, 11
eller 12 ;j tullförordningen (1973:979) eller förordningen (1966:394) om rätl
för resande m. fl. alt införa varor tull- och skattefritt.

Konungen kan förordna om ytteriigare undantag från
ävgiftsskyldighet.

6s

Avgift ulgår med 10 öre för varje Avgift u\går för förpackning som är

förpackning. tillverkad av metall med 30 öre och
för

annanförpackning med 20 öre.

9§

Uppkommer förlust på fordran. Uppkommer förlust på fordran,

som avser förpackningar för vilka som avser förpackningar för vilka

avgift redovisats, får avdrag göras för avgift redovisats, får avdrag göras för

det anlal förpackningar som svarar del anlal förpackningar som svarar

mot den uppkomna föriusien. Äv- mol den avgift som belöper på den

draget får göras i deklaration förden uppkomna föriusien. Avdraget får

Senaste lydelse av 1 t! 1973:995

12 S 1974:863 övergångsbest. Senasle lydelse
1973:995.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

redovisningsperiod,
under vilken föriusien uppkommit. Har avdrag gjorts och inflyter därefter
betalning, skall redovisning åter lämnas för del anlal förpackningar som svarar
mot del betalda beloppet.

Riksskatteverket
kan besluta om rätt till avdrag i deklaration för avgifts-belagda förpackningar
som förstörs vid diyckeslillverknlng.

Föreslagen lydelse

göras
i deklaration för den redovisningsperiod, under vilken föriusien uppkommit.
Har avdrag gjorts och inflyter därefter betalning, skall redovisning åter
lämnas för det anlal förpackningar som svarar mot det betalda beloppet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har dryck som avses i 1
§ utförts ur landet i förpackning, för vilken avgift eriagts, återbetalar
riksskatteverket på ansökan av den som utfört varan den avgift som belöper på
utförseln. Återbetalning sker ej av belopp som för år räknat understiger 500
kronor.

dryck. Närmare
föreskrifter om återbetalning av avgift meddelas av riksskatteverket.

Utföres avgiftspliklig
förpackning för förnyad användning hos utländsk dryckestillverkare, kan riksskatteverkel
på ansökan av tillverkaren eller dennes ombud medge återbetalning med 9 öre
for varje utförd förpackning. Återbetalning medges ej för större anlal
förpackningar än som svarar mol tidigare införsel lill landet av
avgiftsplikliga förpackningar av samma slag med dryck.

Ulföres avgiftspliklig
förpackning för förnyad användning hos utländsk dryckestillverkare, medger
riksskatteverket på ansökan av tillverkaren eller dennes ombud återbetalning
av erlagd avgift för utförda förpackningar. Återbetalning medges dockei för
större anlal förpackningar än som svarar mot 90 % av tidigare införsel lill
landet av avgiftspliktiga förpackningar av samma slag med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 11 maj 1975. 1 samband med ikraftträdandet iakttages
följande.

1. Äldre bestämmelser i 11 § andra stycket om
återbetalning av avgift gäller fortfarande i fråga om förpackningar som ulföres
ur landet under liden den 11 maj- den 31 augusti 1975.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
till förordningen om avgift på vissa dryckesförpackningar skall hänvisningen i
stället avse lagen om avgift på vissa dryckesförpackningar.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975.92 46

13
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter

Härigenom
föreskrives i fråga om förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgifl
för oljeprodukter

dels
atl förordningen skall äga fortsatt giltighet lill utgången av juni månad 1979,

dels
att rubriken till förordningen samt 1-3 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag
om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

l§
Särskild beredskapsavgift erläg- Särskild beredskapsavgift erlägges,
i den mån skatteplikt föreligger ges, i den mån skatteplikt föreligger
enligtyoro/-dn/ngew(1957:262)omall- enligt lagen (1957:262) om allmän män
energiskatt, enligl denna för- energiskall, enligt denna lag för ordning
för

1. bensin avsedd för moiordrift, dock ej flyg- och reabensin,

2. motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja.

2§

Särskild beredskapsavgift ulgår för Särskild beredskapsavgift ulgår för

bensin med två öre för liter och för bensin me/d fem öre för liter och för

motorbrännolja, eldningsolja och motorbrännolja, eldningsolja och

bunkerolja med tre kronor för kubik- bunkerolja med fem kronor för ku-

meler. bikmeter.

3§

Förordningen
(1957:262) om all- Lage« (1957:262) om allmän ener-

män energiskatt äger i övrigt mot- giskatt äger i övrigi molsvarande till

svarande tillämpning på beredskaps- lämpning på beredskapsavgift enligl

avgift enligt denna förordning. 1 de- denna lag. 1 deklaration som avses

klaralion som avses i 23 § 1 mom. i 23 § 1 mom. nämnda lag får dock

nämnda förordning får dock i fråga i fråga om särskild beredskapsavgifl

om särskild beredskapsavgift i stället i stället för vad som föreskrives i 24 §

för vad som föreskrives i 24 § i för- i lagen avdrag göras för bränsle, som

ordningen avdrag göras för bränsle,

som

1.
i avgiflsbelagt skick förvärvats för ålerförsäljning eller förbrukning i

egen rörelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2. återtagits i samband med återgång av köp,

3. förbrukats eller försålts för fartygs drift i
utrikes trafik.

4. av den avgiftspliktige eller för hans räkning
utförts ur riket eller förts till frihamn, samt

5. avgiftspliklig förbrukat eller försålt för
förbrukning för annat ändamål än energialstring.

Riksskatteverket kan
efter samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar besluta om avdrag i
andra faU än som anges i första stycket.

4. av den avgiftspliktige eller för hans räkning
utförts ur rikel eller förts lill svensk frihamn för annat ändamål än att
förbrukas där,

5. avgiftspliklig förbrukat eller försålt för
förbrukning för annat ändamål än energialstring,

6. försålts med förlust för den avgiftspliktige, iden
månförlusten hänför sig tiU bristande betalningfrån köpare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning lill förordningen om särskild
beredskapsavgifl för oljeprodukter skall hänvisningen i stället avse lagen om
särskild beredskapsavgifl för oljeprodukter.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 48

14
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrives atl 19 kap. I, 3-4a och 7 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

19
kap.

1§'

Arbetsgivare
skall enligl vad nedan sägs för varje år erlägga socialförsäkringsavgift till
sjukförsäkringen, folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension.

Avgift
lill sjukförsäkringen och lill folkpensioneringen utgår å summan av vad
arbetsgivaren under året till arbetstagare hos honom i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall
som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är för handen, annan
ersättning för ulfört arbele.

Avgift
till försäkringen för tilläggspension utgår å summan av vad arbetsgivaren
under året lill arbetstagare hos honom i penningar eller naturaförmåner i form
av kost eller bostad utgivit såsom lön eller, där fall som avses i 11 kap. 2 §
andra slyckel är för handen, annan ersättning för ulfört arbele, sedan från
nämnda summa dragits elt belopp molsvarande del vid årets ingång gällande
basbeloppet multiplicerat med del beräknade genomsnittliga anlalel arbetstagare
hos arbetsgivaren under året. Härvid skall arbetstagare, som under hela årel
varil anställd med full arbetstid, räknas såsom en arbetstagare och
arbetstagare, som under årel varit anställd i mindre omfattning, medräknas i
molsvarande mån. Del anlal arbetstimmar per år som i allmänhet skall anses
molsvara full arbetstid fastställes av regeringen efter förslag av
riksförsäkringsverket. Genomsnittliga antalet arbetstagare beräknas med en
decimal. Om särskilda skäl föranleda därtill, må avgift beräknas på säll som
avviker från vad nu stadgats men som giver i huvudsak samma resultat.

Vid
beräkning av avgift enligl Vid beräkning av avgift enligl

denna
paragraf skall hänsyn icke la- denna paragraf skall hänsyn icke lagas lill
arbetstagare, vars lön under gas till arbetstagare, vars lön under året ej
uppgått lill femhundra kronor årel ej uppgått till femhundra kro-och ej heller
UU arbetstagares lön eller nor. Vad gäller sjukförsäkringen och

'
Lagen omtryckt 1973:908. ' Senaste lydelse 1974:790.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

ersättning
i vad den för år räknat överstiger sju och en halv gånger det vid årets
ingång gällande basbeloppet. Vad gäller sjukförsäkringen och folkpensioneringen
skall vidare, där ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra slyckel sista punkten
är för handen, vid beräkning av avgift bortses från arbetstagare, som icke
är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring. Såvitt
angår försäkringen för tilläggspension skall bortses från arbetstagare, som
vid årets ingång uppnått sextiofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall
då lön eller annan ersättning till honom antingen enligt 11 kap. 2 § tredje
eller fjärde slyckel icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om arbetstagaren
icke är svensk medborgare och ej heller är bosall härslädes, avser arbete
utom riket.

Förestagen lydelse

folkpensioneringen
skall vidare, där ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten är
för handen, vid beräkning av avgift bortses från arbetstagare, som icke är
obligatoriskt försäkrad enligl lagen om yrkesskadeförsäkring. Såvitt angår
försäkringen för tilläggspension skall hänsyn icke tagas tiU arbetstagares lön
eller ersättning i vad den för år räknat överstiger sju och en halvgånger det
vid årets ingång gällande basbeloppet. Såvitt angår försäkringen för
tilläggspension skaU vidare bortses från arbetstagare, som vid årets ingång
uppnått sexliofem års ålder, så ock från arbetstagare i fall då lön eller
annan ersättning lill honom antingen enligl 11 kap. 2 § tredje eller fjärde
stycket icke räknas såsom inkomst av anställning eller, om arbetslagaren icke
är svensk medborgare och ej heller är bosall härslädes, avser arbele utom
rikel. Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet
för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen
motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära
enligt 3 kap. 16 §. Avgift eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit
till hemmavarande barn för arbete ulfört i hans förvärvsverksamhet i de fall
avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

3§

Försäkrad, som vid
utgången av visst år är inskriven hos allmän försäkringskassa, skall för nämnda
år erlägga socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen under förutsättning
att han under årel haft inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 §.
Avgift eriägges dock ej av den som vid årets ingång uppnått sexliofem års ålder
och ej heller av den som för december månad samma åt åtnjutit ålderspension
eller förtidspension enligl denna lag.

Vid
beräkning av avgift enligt för- Vid beräkning av avgift enligt första slyckel
tages icke hänsyn till in- sta stycket tages icke hänsyn till inkomst som för
år räknat ej uppgått komst som för år räknat ej uppgått

4
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 92

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

till
femhundra kronor eZ/erf/V/t/enrfe/ lill femhundra kronor. den överstiger sju
och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Har den
försäkrade haft inkomst såväl av anställning som av annat förvärvsarbete,
tages icke hänsyn tiU sistnämnda inkomst tiU den del summan av inkomsterna
överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingånggällan-de basbeloppet.

Försäkrad,
för vilken för visst är fastställts penionsgrundande inkomst på grundval av
inkomst av annal förvärvsarbete, skall för nämnda är eriägga
tiUäggspensionsavgift å den pensionsgrundande Inkomsten, i vad denna härrör från
inkomst av annat förvärvsarbete.

Avgift eriägges
icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 § första stycket d).

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 § '

Avgift
lill sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med sju procent av det belopp, vara avgiften skall beräknas.
För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av
sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt

3 kap. 11 § gäller med karenslid, beräknas dock avgift enligl 2 § efler
den lägre procentsals som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undanlagandel eller
karensiiden bedömes få på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas
mellan de allmänna försäkringskassorna lill täckande av deras utgifter under
året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och
kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning

Avgift
till sjukförsäkringen enligl

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med åtta procent av del belopp, vara avgiften skall beräknas.
För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av
sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligl 3 kap. 11 §
gäller med karenslid, beräknas dock avgift enligl 2 § efter den lägre procentsats
som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer
med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karensiiden bedömes få på
försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna
försäkringskassorna lill täckande av deras utgifter under året för
sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och
kostnaderenligt lagen (1974:525) om

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Senaste lydelse 1974:977.

opaginerad Kontrollera mot PDF

fonden. I fråga om sådan
arbetstagare hos redare som avses i 1 § första slyckel lagen (1958:295) om
sjömansskatt beräknas avgiften till sjukförsäkringen enligl procentsats som
regeringen fastställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel
av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mot
förhållandet mellan anlalel svenska sjömän och hela anlalel sjömän på svenska
handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast
föregått det år då procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej lill
fartyg med en brullodräklighet understigande trehundra regislerton.
Procentsatsen beräknas med två decimaler.

Nuvarande lydelse

för
viss födelsekontrollerande verksamhet m.m., som åvila kassorna, samt för
förvaltning, till den del utgifterna icke läckas av statsbidrag enligt 7 §.
Influtna avgifter skola även läcka de kostnader som under året uppkommit för
cenirala studieslödsnämnden i anledning av all återbetalningsplikliga
studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt sludiestödslagen
(1973: 349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas
med statliga medel enligl 7 § andra stycket. För reglering av över- och
underskoll skall flnnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden.
Regeringen fastställer grunderna för överförandet av medel till och från
fonden.

Föreslagen lydelse

ersättning
för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassorna, samt föt
förvaltning, lill den del utgifterna icke läckas av statsbidrag enligt 7 §.
Influtna avgifter skola även täcka de kostnader som under årel uppkommit för
centrala studieslödsnämnden i anledning av alt ålerbelalningspliktiga
studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligl studiestödslagen
(1973:349) icke skola återbetalas, lill den del kostnaderna icke skola läckas
med slalliga medel enligl 7 § andra stycket. För reglering av över- och
underskoll skall finnas en fond, benämnd allmänna sju k försäk rings fonden.
Regeringen fastställer grunderna för överförandet av medel till och från

opaginerad Kontrollera mot PDF

4a§'

Avgift till
folkpensioneringen enligl 1 eller 3 § skall utgå med fyra och sju tiondels
procent av del belopp, på vilkel avgiften skall beräknas. 1 fråga om sådan
arbetstagare hos redare som avses i 1 § första Slyckel lagen (1958:295) om sjömansskall
beräknas dock avgiften

Avgift lill
folkpensioneringen enligt 1 eller 3 § skall utgå med sex och två tiondels
procent av del belopp, på vilket avgiften skall beräknas. 1 fråga om sådan
arbetstagare hos redare som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om
sjömansskall beräknas dock avgiften efler den läg-

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Senaste lydelse 1974:784.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.1975:92

Nuvarande
lydelse

efter
den lägre procentsats som regeringen fastställer med molsvarande lillämpning
av 4 § andra stycket. Avgifterna tillföras slalen.

52

Föreslagen
lydelse

re
procentsats som regeringen fastställer med molsvarande lillämpning av 4 §
andra stycket. Avgifterna tillföras staten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

7 § '

Statsbidrag
utgår för varje år med en Värdedel av allmän försäkringskassas utgifter för
sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader
enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet
m. m., som åvila kassan, samt för förvaltning.

Statliga
medel utgår vidare för varje år med en fjärdedel av de kostnader som under
året uppkommit för centrala studieslödsnämnden i anledning av att
återbetalningsplikliga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod,
enligt studiestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas.

Statsbidrag
utgår för varje år med femton procent av allmän försäkringskassas utgifter för
sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader
enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet
m. m., som åvila kassan, samt för förvaltning.

Statliga medel utgår
vidare för varje år meå femton procent av de kostnader som under året
uppkommit för cenirala studieslödsnämnden i anledning av att
återbetalningsplikliga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod,
enligl studiestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den I januari 1976. Äldre beslämmelser gäller fortfarande i
fråga om avgift och statsbidrag som belöper på lid före ikraftträdandet.

Senaste
lydelse 1974:977.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 53

15
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom
föreskrives att 38 § lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

38
§'

Arbetsgivare
erlägger för varje år försäkringsavgift enligl vad nedan sägs.

Avgift
ulgår å summan av vad arbetsgivaren under året utgivit till arbetstagare, som
omfattas av obligatorisk försäkring enligt denna lag, såsom lön i penningar
eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Vid
beräkning av avgift skall hän- Vid beräkning av avgift skall hänsyn
icke tagas till arbetstagares lön i syn icke tagas till arbetstagare, vars
vad den för år räknat överstiger sju och lön under året understigit
femhund-en halv gånger det vid årets ingång gäl- ra kronor. lande
basbeloppet. Hänsyn skaU ej heller tagas till arbetstagare, vars lön under
året understigit femhundra kronor.

Avgift
eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift
eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för
arbete ulfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske
vid inkomsttaxeringen.

Denna
lag trader i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om avgift som belöper på lid före ikraftträdandet.

'Senaste
lydelse 1974:791.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:300) om redareavgift för sjöfolks pensionering

Härigenom
föreskrives all 2 § lagen (1961:300)om redareavgift för sjöfolks pensionering'
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 § '

Nuvarande lydelse

Redareavgifi
ulgår för varje år å vad redaren sammanlagt under årel utgivit i lön till
sådana arbetstagare, som avses i 1 § första slyckel lagen den 16 maj 1958 (nr
295) om sjömansskatt.

Avgiften
beräknas för varje redare å lön i penningar och naturaförmåner i form av kost
eller bostad, sedan därifrån för varje arbetstagare dragits sådan del av lön,
som för år räknat överstiger sju och en halv gånger det i I kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring avsedda basbelopp som gäller vid årets ingång.
Vid beräkningen skall bortses från arbetstagare, vars lön under året
understigit femhundra kronor, och arbetstagare som icke är obligatoriskt
försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift
eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgift eriägges ej
heller för

Föreslagen
lydelse

Redareavgift
ulgår för varje år å vad redaren sammanlagt under året utgivit i lön lill
sådana arbetstagare, som avses i 1 § första stycket lagen (1958:295) om
sjömansskall.

Avgiften
beräknas för varje redare å lön i penningar och naturaförmåner i form av kost
eller bostad. Vid beräkningen skall bortses från arbetstagare, vars lön under
året understigit femhundra kronor, och arbetstagare som icke är obligatoriskt
försäkrad enligl lagen (1954:243)om yrkesskadeförsäkring.

Avgift
eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift
eriägges ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Lagen omtryckt 1968:612. 'Senaste lydelse 1974:792.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringen fastställer
procentsats för redareavgiften med hänsyn lill det avgiftsbehov som
föranledes av de enligt 1 § bestämda eller eljesi gällande grundema för
sjöfolks pensionering. Fastställd procentsats lår tillämpas tidigast för
årel näst efter det år varunder den fastställts.

Nuvarande
lydelse

lön
som arbetsgivare utgivit lill hemmavarande barn för arbele ulfört i hans
förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Föreslagen
lydelse

heller
för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i
hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid
inkomsttaxeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre beslämmelser gäller fortfarande i
fråga om avgift som belöper på lid före ikraftträdandet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift

Härigenom föreskrives
atl 2 § lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift' skall ha nedan angivna
lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 § '

Byggnadsforskningsavgift
utgår för kalenderår med sex tiondels procent av den lön i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad, som arbetsgivare under året
utgivit till arbetstagare, för vilken arbetsgivaren skall påföras avgift
enligl lagen om yrkesskadeförsäkring och vilken är all hänföra lill näringsgrenen
byggnadsindustri i näringsgrensindelningen för yrkesskadeslatislik.

Angående debitering och
uppbörd av avgiften gäller vad därom särskilt är stadgat.

Vid
beräkning av byggnadsforskningsavgift skall hänsyn icke lagas till
arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren under året ej uppgått lill femhundra
kronor, och ej heller tiU arbetstagares lön i vad lönen för år räknat
överstiger sju och en halv gånger det i 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring avsedda basbeloppet som gäller vid årets ingång.

Avgift
eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgift eriägges ej
heller för lön som arbetsgivare utgivit lill hemmavarande barn för arbete
ulfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Vid
beräkning av byggnadsforskningsavgift skall hänsyn icke tagas till
arbetstagare, vars lön hos arbetsgivaren under årel ej uppgått lill femhundra
kronor.

Avgift
erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (l962:381)om allmän försäkring. Avgift
eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för
arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske
vid inkomsttaxeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

'Lagen
omtryckt 1962:134. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:793. ' Senaste lydelse
1974:793.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 57

18
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1970:742) om lönegarantiavgift

Härigenom
föreskrives all 2 § lagen (1970:742) om lönegaranliavgift skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§'

Arbetsgivare
eriägger åriigen lönegaranliavgift med belopp som motsvarar en femtiondels
proceni av summan av vad arbetsgivaren under årel utgivit som lön lill
arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i
fall som avses i 3 kap. 2 § andra slyckel sista punkten lagen (1962:381) om
allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av
avgiften tages Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn lill
arbetstagares lön eller icke hänsyn till arbetstagare, vars lön ersättning i
vad denför år räknat över- under året understigit femhundra stiger sju och
en halv gånger det vid kronor. Vidare bortses vid denna be-årets ingång
gällande basbeloppet en- räkning från arbetstagare, som icke ligt lagen om
allmän försäkring. Hän- är obligatoriskt försäkrad enligt la-syn tagesef
heller tillarbelsiagare,vars gen(1954:243)om yrkesskadeförsäk-lön under årel
understigit femhund- ring, om ej fall som avses i 3 kap. ra kronor. Vidare
bortses vid denna 2 § andra stycket sista punkten lagen beräkning från
arbetstagare, som om allmän försäkring är för handen, icke är obligatoriskt
försäkrad enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som
avses i 3 kap. 2 ij andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring är
för handen.

Avgift
eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl
bestämmelsema i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgift eriägges ej
heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbele ulfört
i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid
inkomsttaxeringen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre beslämmelser gäller fortfarande i
fråga om avgift som belöper pä lid före ikraftträdandet.

'
Senaste lydelse 1974:795.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom föreskrives
atl 3!; lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 § '

Arbetsgivare erlägger
åriigen arbetarskyddsavgift med belopp som motsvarar en tiondels procent av
vad arbetsgivaren under året utgivit som lön i pengar eller naturaförmåner i
form av kost eller bostad.

Vid beräkningen av
avgiften tages icke hänsyn lill arbetstagares lön I vad denför år räknat
överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn tages ej heller ull
arbetstagare, vars lön under årel understigit femhundra kronor. Vidare bortses
vid denna beräkning från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad
enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift
eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring. Avgift eriägges ej
heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbele
utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Vid
beräkningen av avgiften tages icke hänsyn lill arbetstagare, vars lön under
årel understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från
arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligl la-gen(1954:243)om
yrkesskadeförsäkring.

Avgift
eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt
bestämmelserna i 3 kap. 16 tj lagen (l962:38l)om allmän försäkring. Avgift
eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit lill hemmavarande barn för
arbele utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske
vid inkomsttaxeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

'
Senaste lydelse 1974:796.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 59

20
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det
kontanta arbetsmarknadsstödet

Härigenom
föreskrives all 2 § lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till
arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§'

Arbetsgivare
erlägger åriigen arbetsgivaravgift med belopp som motsvarar fyra tiondels
proceni av summan av vad arbetsgivaren under årel utgivit som lön lill
arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form av kost eller bostad eller,
i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om
allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av
avgiften tages Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn lill
arbetstagarens lön el- icke hänsyn till arbetstagare, vars lön ler
ersättning i vad den för år räknat under årel understigit femhundra
Överstiger sju och en halv gånger det vid kronor. Vidare bortses vid denna
be-årets ingång gällande basbeloppet en- räkning från arbetstagare, som
icke ligt lagen (1%2:381) om allmän för- är obligatoriskt försäkrad enligt
la-säkring. Hänsyn tages ej heller tiU ar- gen (1954:243) om yrkesskadeförsäk-betstagare,
vars lön under året un- ring, om ej fall som avses i 3 kap. derstigit
femhundra kronor. Vidare 2 § andra stycket sista punkten lagen bortses vid
denna beräkning från ar- (1962:381) om allmän försäkring är belslagare, som
icke är obligatoriskt för handen, försäkrad enligl lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista
punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

Avgift
eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse lill den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgift
eriägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit lill hemmavarande barn för
arbele utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske
vid inkomsttaxeringen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i
fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

'
Senaste lydelse 1974:797.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 60

21
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, m. m.

Härigenom
föreskrives att 20 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen
om allmän försäkring, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

20
§

Preliminär
avgift för visst år skall Preliminär avgift för visst år skall

utgå
med belopp molsvarande ar- utgå med belopp molsvarande ar

betsgivarens under nästföregående belsgivarens under nästföregående

år debiterade slutliga avgift. Äro de år debiterade slutliga avgift. Äro de

för uigiftsårel gällande procenisat- för ulgiftsåret gällande procentsat

serna för avgiftsuttaget enligt lagen serna för avgiftsuttaget högre eller

om aUmän försäkring högre eller lägre lägre än procentsatserna för del år

än procentsatserna för del år som som den sålunda debiterade slutliga

den sålunda debiterade slutliga av- avgiften avser eller ha avgiftsbesiäm-

giften avser, skall hänsyn härtill ta- melserna undergått annan ändring av

gas vid bestämmandet av den pre- betydelse, skall hänsyn härtill tagas

liminära avgiften. Regeringen äger vid bestämmandet av den prelimi-

förordna att hänsyn skall lagas även nära avgiften. Regeringen äger för

till mera betydande ändring, som av- ordna all hänsyn skall lagas även till

giftsunderiaget kan antagas komma mera betydande ändring, som av-

alt undergå lill följd av den allmänna giftsunderiaget kan antagas komma

löneutvecklingen. alt undergå lill följd av den allmänna

löneutvecklingen.

Har
slutlig avgift som avses i föregående stycke icke påförts arbetsgivaren, skall
särskild beräkning ske av den preliminära avgiften. Därvid skall den
preliminära avgiften bestämmas till belopp, vilkel beräknas så nära som möjligt
komma alt molsvara den slutliga avgiften.

Särskild
beräkning av preliminär avgift för visst år skall jämväl göras, därest del kan
antagas, all den slutliga avgiften för samma år kommer all avvika från den i
första stycket angivna slutliga avgiften med minsl en femtedel av sistnämnda
avgift. Särskild beräkning må ske även i annal fall än nyss är sagt, därest
skillnaden mellan eljesi utgående preliminär avgift och påräknelig slutlig
avgift skulle bliva mer betydande eller annan särskild omständighet föreligger.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1976. 'Lagen omtryckt 1974:938.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 61

22
Förslagtill

Lag
om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg
till folkpension

Härigenom
föreskrives atl 5 § lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunall
bostadstillägg till folkpension' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

5§'

Med
årsinkomsl avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antagas
komma alt åtnjuta under den närmaste liden. Såsom inkomst räknas icke allmänt
barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligl lagen om allmän försäkring till
den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligl 3 § lagen om
pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om
allmän försäkring, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den
enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grund
av skyldskap eller svågeriag må vara föranledd alt utgiva.

Vid
uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögenhets avka.stning skall
denna höjas hets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp,
var- med tio procent av det belopp, varmed förmögenheten må översliga med
förmögenheten må översliga för den som är %\ft fyrftotusen kronor, för den som
är gift sextiotusen kro-och för annan femtiotusen kronor. nor, och för
annan sjuttiofemtusen

kronor.

Värdet
av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.

Ifråga
om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras
sammanlagda årsinkomsl och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av
deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomsl
avrundas för envar pensionsberätligad lill närmaste hela tiotal kronor.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1975.

'
Lagen omtryckt 1973:909. 'Senaste lydelse 1974:786.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1962:382) angående införande av lagen om

allmän försäkring

Härigenom
föreskrives all 16 § lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän
försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

16!
Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1-4 övergångsbeslämmelserna lill
lagen den 5 maj 1960 (nr 99) angående ändring i lagen den 29juni l946(nr431)om
folkpensionering skola alltjämt äga motsvarande tillämpning. Dock skall
beträffande änkepension efter man, som avlidit före den 1 juli 1960, i stället
för 8 § första stycket lagen om folkpensionering i lagrummets lydelse före
nämnda lidpunkt gälla, all sådan pension minskas med en tredjedel av den
pensionsberättigades årsinkomst i vad den må översliga tvåtusen kronor. Vid
tillämpning i fall som nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda lag skall ock
procenttalet 20 utbytas mot 10 samt beloppet 20000 kronor utbytas mot 50 000
kronor.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna
i tredje stycket punkterna 1-4 övergångsbeslämmelserna lill lagen den 5 maj
1960 (nr 99) angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering
skola alltjämt äga molsvarande tillämpning. Dock skall beträffande
änkepension efter man, som avlidit före den 1 juli 1960, i stället för 8 §
första stycket lagen om folkpensionering i lagrummets lydelse före nämnda
tidpunkt gälla, atl sådan pension minskas med en tredjedel av den
pensionsberättigades årsinkomsl i vad den må översliga tvåtusen kronor. Vid
tillämpning i fall som nu sagts av 13 tj 2 mom. sistnämnda lag skall ock procenttalet
20 utbytas mol 10 samt beloppet 20 000 kronor utbytas mol 75 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den I juli 1975.

'Senaste
lydelse 1970:188.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 63

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1975-03-06

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löföerg, Lidbom,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Hjelm-Wallén

Föredragande:
statsråden Sträng och Aspling

Proposition
om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.

Statsråden
anmäler sina förslag till proposition om sänkning av den slalliga
inkomstskatten, m. m. Anförandena och förslagen redovisas i underprotokollen
för resp. departement.

Statsrådet
Sträng hemställer att regeringen i en gemensam proposition föreslår riksdagen

att
antaga de förslag som han och statsrådet Aspling lagt fram.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar all genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredragandena har
lagt fram.

Regeringen
förordnar all de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagor 1 och 2.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 64

Bilaga
1

Uldrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1975-03-06

Föredragande:
slalsrådel Sträng

Anmälan
till proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m.m.

Inledning

Med
slöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 14 april 1972 tillkallade jag tretton
sakkunniga' alt se över skattesystemet m. m. (1972 års skalteutredning).

På
gnjndval av utredningens delbetänkande (SOU 1974:20) Förslag till
skatteomläggning m. m. samt prop. 1974:132 beslutade förra årets höstriksdag
en skatteomläggning som främst tog sikte på 1975 års inkomster. Avsikten var
att omläggningen skulle beaktas vid 1975 års löneförhandlingar.

Sedan
bl. a. löntagarorganisationerna vid överiäggningar med regeringen angående
omläggningen framfört önskemål om att kunna sluta etl avtal både för år 1975
och 1976 fick ulredningen i tilläggsdirektiv uppdrag att utarbeta etl förslag
till skalleomläggning också för år 1976.

Enligt
tilläggsdirektiven borde förslaget innefatta en lindring av skallen främsl för
låginkomsttagarna och de stora löntagargrupperna. En utgångspunkt för arbetet
var all omläggningen skulle tolalfinansieras. Kostnadsramen angavs till 4
miljarder kronor. Samtidigt som utredningen fullgjorde detla uppdrag borde den
också pröva frågan om sparavdragets storiek samt överse del s. k.
villaavdraget.

'
Dåvarande riksdagsledamoten Erik Brandl, ordförande, riksdagsledamoten Alvar
Andersson, professorn Osborne Bartley (fr. o. m. den 1 april 1974), kanslirådet
Gunnär Björne, riksdagsledamoten Arne Gadd, sekreteraren Anna Hedborg (fr. o.
m. den 29 juni 1974), riksdagsledamöterna Cari-Henrik Hermansson, Gördis
Hörnlund, Valter Kristenson, Eric Krönmark och Ingemar Mundebo, direktören Stig
Svensson och förbundsordföranden Sune Tidefelt.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 65

Ulredningen
har i december 1974 redovisat sill uppdrag i delbelänkandet (SOU 1974:103)
Skalleomläggning 1976.

I
betänkandet föreslås justeringar i slatsskatleskalan som innebär atl marginalskatten
sänks betydligt vid lägre inkomster och atl alla inkomsttagare i de stora
löntagargrupperna får en minskning av statsskatten med 1 200 kr.

Sparavdraget
föreslås fördubblat. Beträffande villaavdragel förordar ulredningen atl frågan
om höjning av detta avdrag tas upp när utfallet av 1975 års allmänna
fastighetstaxering är känt.

Utredningen
föreslår vidare ändrade regler i fråga om extra avdrag för folkpensionärer.

Finansieringen
av reformen föreslås ske genom en höjning av den allmänna arbetsgivaravgiften
från nuvarande 4 % lill 6,8 %.

Ulredningens
förslag är inte enhälligt. Mot förslaget lill inkomstskattesänkning har
ledamöterna Bartley, Hermansson, Krönmark, Mundebo, Svensson och Tidefelt
reserverat sig. Mot förslagel lill finansiering har ledamöterna Andersson,
Krönmark, Mundebo och Svensson avgivit reservationer. Ledamölerna Hedborg och
Hermansson har inte anslutit sig lill ulredningens förslag om höjning av
sparavdraget. Ledamoten Krönmark godtar inle utredningens beslut angående
villaavdragel. Särskilda yttranden har avgivits av ledamölerna Gadd, Hörnlund
och Tidefelt. Reservationerna berörs närmare i samband med den följande
redogörelsen för ulredningens förslag.

Efter
remiss har yttranden över belänkandet avgelts av kammarrätten i Slockholm,
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), statskontoret,
riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), länsstyrelserna i Södermanlands,
Kronobergs, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Gävleborgs,
Västernorriands och Norrbottens län, företagsskatteberedningen,
kommunalekonomiska utredningen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Sveriges akademikers centralorganisation och Statstjänstemannens riksförbund
(SACO/SR), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges hantverks- och
industriorganisation (SHIO), Sveriges industriförbund. Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Föreningen
Sveriges fögderichefer. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TOR),
pensionsålderskommittén. Pensionärernas riksorganisation (PRO), Svenska
sparbanksföreningen. Svenska bankföreningen, Sveriges föreningsbankers
förbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund, utredningen om en allmän
arbetslöshetsförsäkring (ALF-ut-redningen). LO har bifogat yttrande från
Svenska träindustriarbetarförbundet.

SAF,
Sveriges industriförbund. Svenska bankföreningen och Svenska försäkringsbolags
riksförbund har åberopat yttrande av Näringslivels skaltedelegation. LRF har
åberopat yttrande av Lantbrukarnas skaltedelegation.

5 Riksdagen 1975. I saml. Nr 92

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 66

Yttrande
har också avgetts av Kommunernas pensionsanstalt (K?A) och Konstnäriiga och
litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS).

Jag
avser nu alt ta upp de av utredningen framlagda förslagen och vissa andra
frågor som behandlats vid överiäggningar mellan regeringen och företrädare för
de politiska partierna. Vidare vill jag redovisa bl. a. förslag om sänkning av
sjömansskallen. Den del av omläggningen som berör socialförsäkringen m. m.
anmäls av chefen för socialdepartementet.

Nuvarande
ordning Inkomstbeskattningen

A
11 m ä n t

Inkomstskall
betalas till slalen i form av statlig inkomstskall och till kommunerna i form
av allmän kommunalskatt.

Den
statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer, oskiflade dödsbon och
familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.

Den
allmänna kommunalskatten är en s. k. repartitionsskatt, vilket innebär alt del
skattebelopp som behövs för all täcka kommunens utgifter fördelas mellan
kommunens skallskyldiga i förhållande till del antal skattekronor och
skatteören som påförs varje skatlskyldig (en skattekrona = 100 kr.
beskattningsbar inkomst). Skallen är i princip proportionell.

Den
fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen avser endasl fysiska personer.

Beräkningen
av taxerad och beskattningsbar inkomst

Som
underlag för inkomstbeskattningen bestäms beskatlningsbar inkomst för varje
skallskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag
och i förekommande fall s. k. extra avdrag. Beskatlnings-underiaget bestäms för
stats- och kommunalbeskaltningen var för sig genom etl åriigi
laxeringsförfarande. Beslämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, SI, och kommunalskaltelagen (1928:370),
KL. Reglerna för inkomstberäkningen är lill stor del gemensamma för de båda
inkomstskatterna.

Skatteplikt
föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänsl,
tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaltaxeringen är också s.
k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. Inkomstberäkningen sker
särskilt för varje s. k. förvärvskälla.

Till
skattepliktiga intäkter hör bl. a. flertalet folkpensionsförmåner. Skatteplikt
föreligger numera också för bl. a. vårdbidrag enligt lagen (1962:381)

om
allmän försäkring (AFL).

Vid
beräkning av inkomst frän särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader
under beskattningsåret som fordras för atl förvärva och behålla intäkterna.
Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor utgör den

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 67

skatlskyldiges
sammanräknade inkomst.

Från
sammanräknad inkomst får göras s. k. allmänna avdrag (46 § KL). 1 första hand
avräknas underskott som vid inkomstberäkningen uppkommit i förvärvskälla.
Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa
allmänna avdrag som inle har direki samband med någon förvärvskälla.
Avdragsrält föreligger för sådana egenavgifler till sjukförsäkringen,
folkpensioneringen, ATP och den allmänna arbetsgivaravgiften, som påförts under
året före taxeringsåret. När del gäller sjukförsäkringsavgift på inkomst av
anställning, som normall påförs sista gången under år 1975, är dock
avdragsrätten begränsad lill 500 kr. vid 1976 års taxering.

Sammanlagda
inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och
föriustavdrag saml med tillägg vid kommunaltaxeringen för ev. garantibelopp
utgör laxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.

Från
taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under förutsättning all den
skallskyldige varil bosall i Sverige under hela beskattningsåret. Har den
skaltskyldige varil bosatt i Sverige endasl under en del av beskallningsårel
jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (48 § KL).

Utöver
grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätl till s. k. extra avdrag (50
§ 2 mom. KL), nämligen dels när skalleförmågan är väsentligen nedsatt lill
följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omständighet, dels när
hans inkomst efter skatt på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad
arbetslöshet, slor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet
understigerexisiensminimum. Del maximala avdragsbeloppel är i dessa fall 10 000
kr., vid extra avdrag på grund av existensminimum dock med tillägg av 2 500 kr.
för varje barn.

Sedan
taxerad inkomst minskats med ev. grundavdrag och extra avdrag erhålles
beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt lill jämnt hundratal kronor.

Makar
laxeras var och en för sin inkomst. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa
hänseenden särskilda regler för makar. Om makar levt lillsammans under
beskattningsåret, har endera maken räll all tillgodogöra sig allmänna avdrag
och - efter den andre makens medgivande - förlustavdrag som denne inte kunnat
utnyttja. Vidare beräknas s. k. extra avdrag med hänsyn lill båda makarnas
inkomst- och förmögenhetsförhållanden. Grundavdraget beräknas däremot
individuellt för vardera maken.

Skatteberäkningen

Den
statliga inkomstskatten las ut med viss proceni av ell s. k. grundbelopp, som
i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år
har regelmässigt tagits ut 100 % av grundbeloppet, vilket betyder att uttagen
skall varil lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efler en progressiv
skiktskala, som har följande utseende (10 § I mom. SI).

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92

Beskattningsbar

Skallesats inom

inkomst,
kr

skiktet,

- 15000

7

15000-
20000

12

20000-
25000

17

25000-
30000

22

30000-
40000

28

40000-
45000

33

45 000-
65 000

38

65000-
70000

43

70
000-100 000

48

100000-150
000

52

150000-

56

68

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid
beräkning av slallig inkomstskatt för makar gäller särskilda regler. Innebörden
av dessa regler är alt vardera maken beskattas individuellt för s. k.
A-inkomst, medan däremot s. k. B-inkomsl sambeskallas. Sambeskattningen av
B-inkomst sker genom atl makarnas sammanlagda B-inkomsl beskattas "på
loppen" av deras slörsla A-inkomst. Med A-inkomst förslås inkomst av
tjänsl, med undantag för periodiskt understöd och därmed jämförlig intäkt,
samt inkomst av jordbruksfastighet och rörelse om den skaltskyldige varil
verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning. Enligl definitionen
räknas bl. a. pension och livränta till A-inkomst. Annan inkomst än A-inkomst
utgör B-inkomsl.

I
vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s. k.
skattereduktion resp. särskild skattereduktion. Beslämmelser härom finns i 2 §
4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272).

Rätt
till skattereduktion med 1 800 kr. har ensamslående skallskyldig med
hemmavarande barn under 18 år och gift vars make saknar statligt taxerad
inkomst. Gift vars make har taxerad inkomst understigande 4 500 kr. flr
skattereduktion med 40 % av skillnaden mellan 4 500 kr. och den taxerade
inkomsten. Skattereduktionen avräknas mol flertalet skatter och avgifter, dock
inte mol bl. a. slallig förmögenhetsskatt, ATP-avgifl eller allmän
arbetsgivaravgift.

Rätt
till särskild skattereduktion med 250 kr. har skattskyldig, som inte i egenskap
av folkpensionär är berättigad till extra avdrag vid laxeringen och vars
statligt taxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr. Vid högre inkomst
avlrappas den särskilda skattereduktionen med 10 % av överskjutande inkomst
och är därigenom helt avtrappad då inkomsten uppgår till 38 500 kr. Som
ytteriigare förutsättningar för avdragsrält gäller bl. a. att den skattskyldige
fyllt 16 år den 1 november under beskattningsåret och haft A-inkomst på minst 4
500 kr.

Den
kommunala inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhällande
till den beskattningsbara inkomsten och las ut med en i särskild ordning
bestämd andel av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen är
f n. ca 25 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst, dvs. skattesatsen är i
genomsnitt ca 25 96.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 69

Folkpensionärernas
förmåner och beskattning

Förmåner

Folkpensioneringen
omfattar både generella och inkomslprövade förmåner.

De
generella förmånerna utgörs i första hand av ålderspension, förtidspension och
familjepension i form av änkepension och barnpension. Ålderspension liksom hel
förtidspension och hel änkepension utgår för år räknat med 95 % av basbeloppet
för ensamstående pensionär och med sammanlagt 155 96 av basbeloppet för två
pensionsberätligade makar eller med 77,5 96 för vardera maken. (Basbeloppet för
mars 1975 är 9 000 kr.). Härtill kommer i vissa fall pensionstillskott som
berörs närmare i det följande. Vidare finns lilläggsförmåner lill folkpension.
Hit hör bamlillägg, vårdbidrag saml in-validiietsiillägg och
invalidiietsersätlning (fr.o.m. den 1 juli 1975 handikappersättning).

De
inkomslprövade förmånerna utgörs av kommunall bostadstillägg, huslrulillägg
och vissa änkepensioner.

Som
komplettering till folkpension ulgår pensionstillskott lill pensionär som inte
har ATP eller som har låg ATP. Tillskottet ulgår med samma belopp för ensamstående
som för var och en av två makar.

För
innevarande budgelår utgår pensionstillskott med 18 96 av basbeloppet. 1 den
mån ÄTP lillsammans med pensionstillskottet överstiger 30 96 av basbeloppet
reduceras pensionstillskottet. Pensionstillskotten höjs den 1 juli 1975 med 3
96 av basbeloppet och därefter varje år med ytteriigare 4 96 av basbeloppet för
ensam pensionär och för var och en av två makar. Den garanlinivå som
pensionstillskottet skall ge höjs successivi från 30 lill 45 96 av basbeloppet.
För förtidspensionär utan ATP eller med låg ATP ulgår dubbla pensionstillskott.
Den allmänna pensionsåldern sänks den 1 juli 1976 från 67 år till 65 år.

Bestämmelserna
om dessa folkpensionsförmåner ålerfinns i AFL saml lagen (1969:205) om
pensionstillskott och lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunall
bostadstillägg.

Beskattningsregler

Folkpensionsförmånerna
är i princip skattepliktiga. Kommunall bostadstillägg och tilläggsförmåner
till handikappade försäkrade har dock undantagils från beskattning. De skattepliktiga
folkpensionsförmånerna behandlas som A-inkomst. Detta betyder atl makars
folkpensioner inte sambeskallas vid den statliga inkomstbeskattningen.

Även
om folkpensionsförmånerna således i princip behandlas som andra skattepliktiga
tjänsteintäkter, kommer de ändå ofta atl undantas från beskattning på grund av
reglerna om extra avdrag för nedsatt skalleförmåga.

Enligl
50 § 2 mom. fjärde stycket KL gäller atl skattskyldig, vars inkomst

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 70

till
icke obetydlig del utgjorts av folkpension, skall - om särskilda omständigheter
inte föranleder annat - anses ha rätt till extra avdrag på grund av nedsatt
skatieförmåga. Enligl anvisningarna till samma paragraf är skallskyldig, som
vid sidan av folkpensionen även haft annan inkomst, berättigad till etl med
hänsyn till omständigheterna jämkat avdrag. För makar och i laxeringshänseende
likställda skattskyldiga bestäms extra avdrag med hänsyn till båda makarnas
inkomst- och förmögenhetsförhållanden.

Riksskatteverket
fastställer närmare föreskrifter för beräkning av extra avdrag för
folkpensionärer. Enligl verkels anvisningar är avdragels sloriek beroende av
den lill statlig inkomstskatt laxerade inkomstens sloriek.

Del
maximala extra avdraget skall avpassas så att beskatlningsbar inkomsi inle uppkommer
så länge den laxerade inkomsten inte överstiger viss nivå. Denna skattefria
nivå motsvarar för ensamstående folkpensionär den laxerade inkomst som erhålles
om han inte har andra inkomsler än hel folkpension för ogift, pensionstillskott
och en sidoinkomst på högsl 1 500 kr. (härvid räknas med schablonavdrag 100 kr.
i förvärvskällan ijänsl och inte med några allmänna avdrag). För makar ligger
den skattefria nivån på en taxerad inkomst som motsvarar hel folkpension för
ett pensionärspar, pensionstillskott för båda makarna och en sidoinkomsl på 2
000 kr. När den laxerade inkomsten överstiger den skattefria nivån, avlrappas
det extra avdraget på så säll alt del maximala avdragsbeloppel reduceras med en
tredjedel av överskjutande inkomstbelopp. Förmögenhetslillgångar beaktas på så
säll alt förmögenhet som överstiger 50 000 kr. leder till minskning av avdraget
enligl följande;

Förmögenhet,
kr.

Avdraget
i

50100-54
000

10

54100-58
000

20

58100-62
000

30

62
100-65 000

40

65
100-68 000

50

68
100-71000

60

71
100-74000

70

74
100-77 000

80

77
100-80 000

90

När
förmögenheten överstiger 80 000 kr., medges inle något extra avdrag.

Med
verkan fr. o. m. inkomståret 1975 har införts en särskild komplei-teringsregel,
som bör ses i samband med den särskilda skaltereduktion på 250 kr. som i vissa
fall medges skattskyldiga i aktiv ålder.

Kompletteringsregeln
innebär att en folkpensionär har rätt till extra avdrag med minst 500 kr., om
hans statligt laxerade inkomst inte överstiger 36 000 kr. Överstiger inkomsten
36 000 kr., reduceras minimiavdragel med 20 96 av överskjutande inkomslbelopp.
Vid taxerad inkomst på 38 500 kr. är minimiavdragel hell avlrappat.
Minimiavdrag medges ulan hänsyn till makes inkomst och oberoende av
förmögenhet.

Som
framgår av redogörelsen har reglerna om extra avdrag konstruerats

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 71

så
all den skattefria inkomstnivån för folkpensionärer och därmed slorieken av del
extra avdraget och de inkomslgränser inom vilka avdraget avlrappas är direkt
beroende av slorieken av vissa folkpensionsförmåner, nämligen folkpensionens
grundbelopp och pensionstillskott. Dessa förmåner är basbeloppsanknutna och
följer kostnadsutvecklingen. Delsamma kommer då alt gälla del extra avdraget
och inkomslgränserna. Vidare kommer en allmän förbättring av förmånerna - av
det slag som sker år 1975 - och den åriiga tillväxten av pensionslillskollel
atl direki återverka på avdrag och inkomslgränser.

Till
ledning för taxeringsmyndigheterna faslställer RSV varje år tabeller för
beräkning av det extra avdraget. Del bör framhållas alt tabellerna i princip
tillämpas på varje skatlskyldig som avses i 50 § 2 mom. fjärde stycket KL, dvs.
varje skatlskyldig vars inkomsi lill inle obetydlig del beslår av folkpension.
Tabellerna tillämpas alltså oberoende av om den skaltskyldige i del enskilda
fallet har full pension. Ävdragslabellen för makar liilämpas även om i del
enskilda fallet endasl den ene av makarna är folkpensionär. Om make som är
folkpensionär har så låg inkomst att han inte kan utnyttja sin del av
labellavdragel, får resterande del utnyttjas av andra maken. Däremot gäller
inle tabellerna i fråga om den som endast uppbär barnpension och vårdbidrag.

Sparavdraget

Med
sparavdrag menas det extra avdrag som enligl 39 § 3 mom. KL medges fysisk
person i förvärvskällan kapital under förutsättning atl bruttointäkten i
förvärvskällan överstiger avdragsgilla kostnader. Avdragsbeloppet är 400 kr.
Makar har tillsammans räll lill avdrag med 800 kr. Avdraget får dock inle i
något fall översliga skillnaden mellan bruttointäkten och kostnaderna i
förvärvskällan. Underskoll kan alltså inle uppkomma på grund av sparavdraget.

Avdraget
infördes år 1955. Ävdragsbelppet var då 100 kr. för ensamstående och 200 kr.
för makar tillsammans. År 1957 höjdes beloppen till 300 resp. 600 kr. och år
1961 - med verkan fr. o. m. 1962 års taxering - till nuvarande 400 resp. 800
kr.

Villaavdraget

Intäkt
av annan fastighet, som är inrättad till bostad åt en eller två familjer
(villafastighel) beräknas enligl 24 § 2 mom. KL enligl schablon lill 2 96 av
den del av fastighetens taxeringsvärde eller motsvarande värde som inte
överstiger 150000 kr., 4 96 av den del som överstiger 150 000 kr. men inle 225
000 kr., 8 96 av den del som överstiger 225 000 kr. men inle 300 000 kr. och 10
% av den del som överstiger 300 000 kr. Om fastighetens ägare är mantalsskriven
på fasligheten får denne vid inkomstberäkningen, förutom

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 72

avdrag
för ränta på lånat i fastigheten nedlagt kapital och tomträttsavgäld eller
liknande avgäld, göra etl extra avdrag enligl 25 § 3 mom. KL, del s. k.
villaavdragel. Avdragsbeloppet är, för helt år räknat, 500 kr. men får dock
inle överstiga schablonintäkten av fastigheten. Äger den skaltskyldige endasl
del av fasligheten nedsätts avdraget i motsvarande mån. Avdraget medges
oberoende av om fastigheten lämnar överskott eller underskoll. Även oskift
dödsbo får villaavdrag under förutsättning all någon delägare i boet
mantalsskrivits på fastigheten.

Avdraget
infördes år 1957 och avdragsbeloppet var då 200 kr. År 1970 höjdes beloppet -
med verkan fr. o. m. 1971 års taxering - lill nuvarande 500 kr.

Socialförsäkringsavgifter
m. m.

De
avgifter som här avses tas ul hos arbetsgivare på de kontantlöner och
naturaförmåner i form av kost och bostad, som utgår till anställda. Några av avgifterna
las också ut i form av egenavgifter från rörelseidkare m.fl.

Avgifterna
och de procentsatser som tillämpas vid uttag under år 1975 framgår av följande
uppställningar. 1 den mån annan uttagsprocenl beslutats eller föreslagits för
år 1976 har denna särskilt angivits.

Arbetsgivaravgifter

Procentsats

Socialförsäkringsavgift
till

ATP

10,75 (1976: 11,00)

folkpensioneringen

4,20 (1976: 4,70)

sjukförsäkringen

7,00

Arbetsgivaravgift
till

arbetslöshetsförsäkringen m. m.

0,40

Avgift
för yrkesskadeförsäkringen

0,25

Arbetarskyddsavgift

0,10

Lönegaranliavgifl

0,02

Allmän
arbetsgivaravgift

4,00

Härtill
kommer byggnadsforskningavgiflen, som fr. o. m. år 1975 las ul efter 0,6 96 av
arbetsgivare inom byggnadsindustrin. Från denna avgift bortses i det följande.
Särskilda regler gäller för uttag av avgifter hos redare; även dessa regler
förbigås här.

Egenavgifter

Procentsats

ATP-avgifl

10,75 (1976:11,00)

Socialförsäkringsavgift
till

folkpensioneringen

4,20 (1976: 4,70)

Sjukförsäkringsavgift

7,00

Allmän
arbetsgivaravgift

4,00

1
fråga om avgiflsunderiaget föreligger vissa skillnader mellan de olika

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 73

avgifterna.
Förhållandet medför bl. a. alt det sammanlagda procentuella avgiftsuttaget på
de löner som betalas av visst företag inle kan beräknas genom en enkel
summering av de procentsatser som ovan angivils för arbetsgivaravgifterna.
Uttagets storiek kommer alt växla med förelagets lönestruktur.

Den
allmänna arbetsgivaravgiften utgår enligt lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift. Vid bestämmande av underiagei för den allmänna arbetsgivaravgiften
som tas ul på löneutbetalningar bortses från arbetstagare vars lön under året
understigit 500 kr. och från arbetstagare som inle är obligatoriskt
yrkesskadeförsäkrad. Vidare medräknas inte ersättning vid s. k.
likställighetsavtal. Något beloppstak finns inte. Avgift beräknas alltså till
skillnad mot vad som gäller i fråga om socialförsäkringsavgifierna även på den
del av lönerna som överstiger 7,5 gånger basbeloppet.

Underiag
för egenavgift utgörs av inkomst av annal förvärvsarbete enligl 11 kap. 3 §
AFL, som härrör från här i rikel bedriven rörelse eller från här belägen
jordbruksfastighet (avgiftsskyldig är endast den som själv brukat fastigheten).
Till grund för beräkning av underiagei för egenavgift ligger den
avgiftsskyldiges taxering lill slallig inkomstskall. Har inkomsi av rörelse
eller jordbruksfastighet inle uppgått lill 500 kr. medräknas den inle. Sjukpenning
är undantagen från egenavgift. Den allmänna arbetsgivaravgiften tas endasl ut
på den del av inkomsten som överstiger 10 000 kr.

Utredningens
överväganden och förslag Allmänna överväganden

Huvuduppgiften
för ulredningen har denna gång varil atl utarbeta etl förslag lill
skalleomläggning i fråga om 1976 års inkomsler. Ulredningen framhåller att
uppdraget bör ses mot bakgrund bl. a. av den skatteomläggning som beslutades av
1974 års höslriksdag på grundval av ulredningens förra delbetänkande (SOU
1974:20) och prop. 1974:132. Denna omläggning log främst sikte på 1975 års inkomster
och avsågs all bli beaktad av arbetsmarknadsparterna vid 1975 års
löneförhandlingar. Avsikten är alt även den nu aktuella skatteomläggningen
skall beaktas vid löneförhandlingarna och underiätta för parterna atl bedöma
förutsättningarna för en avtalsperiod på mer än etl år. Med denna utgångspunkt
finner utredningen all skalleom läggningen även denna gång bör lill väsentlig
del inriklas på lönlagarnas beskattning.

Ulredningen
konstaterar alt omläggningen, i likhet med den tidigare, skall omfatta två led,
nämligen en sänkning av inkomstskatten och en molsvarande höjning av andra
skatter och avgifter. De nya tilläggsdirektiven

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 74

skiljer
sig emellertid på en väsentlig punkt från de direktiv som låg lill grund för
del förra delbelänkandet. Sistnämnda direktiv lade sålunda tonvikten på all
omläggningen skulle medföra lindring av marginaleffekten för inkomsttagare i
mellaninkomsllägena. Denna gång uppdras åt utredningen alt inom en kostnadsram
på 4 miljader kronor föreslå lindring av skatten främsl för låginkomsttagarna
och de stora löntagargrupperna. Ulredningen ser som sin främsta uppgift alt
med beaktande av denna fördelningspoliiiska målsättning la slällning lill hur
del anvisade beloppet, 4 miljarder kronor, bör fördelas mellan inkomstlagarna.

Uppdraget
atl föreslå skaltelindring främsl för låginkomsttagarna och de stora
löntagargrupperna förulsälter enligl ulredningen en avgränsning av dessa
målgrupper. Utredningens förslag skall avse inkomståret 1976. Det är alltså
inkomstfördelningen detta år som ulredningen anser bör ligga lill grund för
förslagel. På ulredningens uppdrag har RRV gjort en prognos över den beräknade
inkomstfördelningen år 1976. Ulredningen konstaterar atl prognosresultatet ger
vid handen att nästan hälften (46 96) av inkomsttagarna beräknas ha en
bruttoinkomst år 1976 som inle överstiger 30 000 kr.

Med
hänsyn lill skatteomläggningens inriktning är del enligl ulredningen av
särskilt intresse att studera gruppen löntagare. Prognosresultatet visar all
antalet låginkomsttagare är stort även bland löntagarna. Sålunda beräknas 32 96
ha en bruttoinkomst som inle överstiger 30 000 kr. Vad beträffar
mellaninkomsllägena kan 35 96 anlas befinna sig i skiktet 30 000-50 000 kr. och
26 % i skiktet 50 000-80 000 kr. Även om del inle är möjligl alt ange några
exakta inkomstgränser för de i tilläggsdirektiven avsedda "slora
löntagargrupperna" anser ulredningen dock atl uppgifterna ger slöd för uppfattningen
all den övre gränsen i varje fall inle bör översliga 100 000 kr.

Till
ledning för bedömningen av hur den aktuella skattesänkningen bör fördelas
mellan inkomstlagarna anser ulredningen del nödvändigt alt också försöka bilda
sig en ungefäriig uppfattning om slorieken av de lägsta årsinkomsterna under
år 1976 vid helårs- och heltidsarbete. Utredningen har försökt all med
utgångspunkt i en av SCB utförd inkomststudie från inkomståret 1972 beräkna
anställningsinkomslen (inkl. skattepliktig sjukpenning) år 1976 för bl. a.
helårs- och heltidsanställda löntagare. Beräkningarna ger enligt utredningen
stöd för anlagande att helårs- och heltidslönen år 1976 för de allra flesta
löntagare inte kommer att ligga under 30000 kr. Sålunda beräknas ca 95 % av de
helårs- och heltidsanställda löntagare som omfattas av undersökningen ha en
anslällningsinkomsl som överstiger delta belopp. Utredningen påpekar emellertid
alt det samlidigl måsle beaktas att årsinkomsten kan väntas ligga lägre för
vissa grupper av helårs- och hel-lidsarbetande som inle ingått i
undersökningen. Hit hör vissa praktikanter, småbrukare och småförelagere.

Mol
denna bakgrund gör utredningen följande bedömning. Den nu aktuella
skatteomläggningen bör, liksom den närmast föregående, innebära

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 75

all
inkomsttagarna i mellaninkomsllägena får en betydande skattelättnad. Samlidigl
är del angeläget atl särskilt tillgodose de lägst avlönade. Den
fördelningspoliiiska slutsatsen blir enligt ulredningen alt alla
hellidsarbe-lande inkomsttagare som kan anses tillhöra de i tilläggsdirektiven
angivna målgrupperna bör få en i kronor räknat lika slor skattesänkning. Detla
betyder alt del maximala skatlesänkningsbeloppet bör tillgodoföras inle endasl
inkomsttagare i mellaninkomsllägena utan i princip alla i målgrupperna ingående
heliidsarbetande inkomsttagare, vars inkomsler är 1976 når upp lill en nivå som
kan anses motsvara de lägsta årslönerna detla år. Med denna utgångspunkt finner
ulredningen att maximal skattelättnad bör medges redan vid en taxerad inkomsi
som vid 1977 års taxering uppgår lill ca 30000 kr. Vid inkomster över ca 100
000 kr. bör skattelättnaden reduceras och den bör helt upphöra vid de allra
högsta inkomsterna.

Även
inkomsttagare med inkomster under 30 000 kr. bör enligt utredningen få en
skälig skallelindring. Med hänsyn lill all den skall som las ut i dessa inkomstlägen
redan enligt gällande regler är förhållandevis låg kan, påpekar utredningen,
skattelättnaden i kronor räknat av naluriiga skäl inte bli lika slor som vid de
högre inkomsterna. Detta följer också av skalleomläggningens syfte och
konstruktion. Omläggningen förutses bli beaktad vid avtalsförhandlingarna och
kommer härigenom lill betydande del all betalas av löntagarna. Mol den
bakgrunden anser utredningen del skäligt att full skattelättnad i kronor räknat
ulgår först i de inkomstlagen som kan anses motsvara de lägsta årsinkomsterna
vid heltidsarbete.

Utredningen
understryker alt förslagel lill skatteomläggning är avsett endasl som ell
provisorium i avvaktan på en mera långsiktig och definitiv lösning. Med hänsyn
lill förslagets provisoriska karaktär har utredningen vall en enkel metod för
omläggningen och har i slörsla möjlig uisträckning sökt undvika principiella
ställningstaganden som kan binda det fortsatta arbetet. I ett avseende,
nämligen beträffande de särskilda beskattningsregler som gäller för
folkpensionärer med låga inkomsler, har ulredningen dock funnil anledning all
redan i detta sammanhang föreslå ändringar av mer principiell innebörd.

Inkomstskattesänkning

När
det gäller frågan om vilka medel som bör användas föratl åsladkomma de önskade
fördelningseffekterna diskuterar utredningen lill en början möjligheterna att
till någon del åstadkomma dessa genom ålgärder som särskilt berör löntagarna.

En
fråga som behandlas är möjligheten all genomföra en del av skattesänkningen
för löntagarna genom en höjning av schablonavdraget 100 kr. från intäkt av
tjänst. En väsentlig höjning av detta avdrag skulle enligt utredningen kunna ge
betydande administrativa vinster och leda lill att många inkomsttagare kunde
befrias från deklarationsskyldighet. Ulredningen finner dock alt de
individuella effekterna av en avdragshöjning blir myck-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 76

et
ojämna. Inom ulredningen pågår f n. en översyn av avdragssysiemet. Ulredningen
anser sig inte böra föregripa resultatet av denna översyn genom att nu föreslå
ändring beträffande schablonavdraget.

Ell
annat uppslag som diskuteras är möjligheten atl föreslå beslämmelser som
tillåter att löntagarnas fackliga avgifter beaktas vid inkomsttaxeringen.
Ulredningen anser emellertid all frågan är förenad med avsevärda avvägningsproblem
och praktiska svårigheter och förordar därför all den prövas i samband med den
pågående översynen av avdragssystemet.

Utredningen
berör också etl inom utredningen väckt förslag som rör avdragsrätten för
löntagarnas avgifter till arbetslöshetsförsäkringen och finansieringen av
arbetslöshetskassornas verksamhet. Det förslag som aktualiserats går ul på all
avdrag för avgiften skall medges i förvärvskällan ijänsl ulan beloppsgräns
eller all avgiften skall beaktas genom avräkning från slulskallen. Med hänsyn
lill den pågående översynen av avdragssysiemet är utredningen inte beredd all f
n. lägga något förslag angående avdragsrätten. Ulredningen anser sig inle
heller kunna föreslå ändrade regler om finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen
med hänsyn bl. a. lill all frågan är föremål för särskild utredning.

Ulredningen
övergår härefter till frågan om vilka generelh verkande medel som bör användas
för atl genomföra inkomslskallesänkningen.

Enligt
utredningens mening kommer i huvudsak tre komponenler i nuvarande system i
fråga, nämligen statsskalteskalan, grundavdragen och den särskilda
skattereduktionen. Med hänsyn till omläggningens provisoriska karaktär bör,
framhåller ulredningen, målsättningen vara alt använda en tekniskt enkel lösning
som innebär minsta möjliga ingrepp i nuvarande regler. Från denna synpunkt
anses en justering av statsskalteskalan vara alt föredra. Ulredningen har
funnil del möjligt att med en sådan justering uppnå de åsyftade effekterna.
Utredningen föreslår därför atl skatlenedsältningen åsladkommes genom all
statsskalteskalan med verkan fr. o. m. inkomståret 1976 ändras enligl följande.

Beskattningsbar

Skatiesals inom si

inkomst,
kr.

Nuvarande

Uiredni

ingens

skatteskala

förslag

- 15 000

7

4

(-3)

15 000- 20 000

12

4

(-8)

20
000- 25 000

17

10

(-7)

25
000- 30 000

22

22

30 000-
40 000

28

28

40 000-
45 000

33

33

45 000-
65 000

38

38

65 000- 70 000

43

43

70 000-100 000

48

48

100 000-
150 000

52

53

(-1-1)

150 000-

56

57

(-1-1)

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 77

De
individuella effekterna av förslaget vid 1977 års taxering för ensamslående
skatlskyldig som varken får förvärvsavdrag eller skattereduktion (1 800 kr.)
redovisar utredningen genom följande sammanställning (kommunal utdebitering =
25 kr./skr.).

Taxerad

Total in-

Skatteändring
pä gmnd av

Inkomst,

komstskatt

förslagel

kr.

vid oförändrade regler, kr.

%

kr.

6000

230

-19,6

- 45

10 000

1510

-10,9

- 165

15000

3110

-10,1

- 315

20000

4 735

-10,3

- 490

25 000

6610

-13,4

- 885

30 000

8 735

-13,7

-1200

40 000

14015

- 8,6

-1200

50 000

19615

- 6,1

-1200

60 000

25 915

- 4,6

-1200

70 000

32 240

- 3,7

-1200

80 000

39 315

- 3,1

-1200

100 000

53 915

- 2,2

-1200

125 000

72 985

- 1,4

- 995

150 000

92 235

- 0,8

- 745

200 000

132 555

- 0,2

- 245

300 000

213 555

-1- 0,4

-f 755

Mol
förslaget till inkomslskallesänkning har ledamölerna Bartley, Hermansson,
Krönmark, Mundebo, Svensson och Tidefelt reserverat sig.

Reservantema
ansluter sig i allmänhet till majoritetens uppfattning att omläggningen bör ske
genom en ändring av statsskalteskalan. Däremot godtar de inte majoritetens
förslag till fördelning av skattelättnaderna mellan inkomsttagarna. Olika
meningar framförs här. Bartley, Krönmark, Mundebo, Svensson och Tidefelt anser
alt de löntagargrupper som främst berörs av avtalsrörelsen, dvs. löntagare med
inkomsler över 30 000 kr., bör få slörre del av den totala skattelättnaden för
alt omläggningen skall kunna tillgodose syftet att underiätta avtalsrörelsen.
Enligt deras mening bör därför marginalskatten lindras framför alll i
inkomstlägen över 30 000 kr. Olika meningar redovisas i fråga om omfattningen
av sådanan marginalskattelindringar. Bartley förordar vidare alt
marginalskaltesänkningarna kombineras med införandet av en särskild
skalleavräkning för facklig medlemsavgift. Hermansson anser att omläggningen i
högre grad bör inriktas på lättnader för låginkomsttagarna. Han föreslår en
ytteriigare sänkning av marginal-skattesatserna i de lägsta inkomslskiklen och
en kompenserande höjning av marginalskatterna för beskattningsbara inkomsler
över 70000 kr.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 78

Extra
avdrag för folkpensionärer

Utredningen
har funnit del angeläget all i samband med förslagel lill skatteomläggning
också föreslå vissa ändringar i de regler som gäller beträffande extra avdrag
för folkpensionärer.

Det
gäller i första hand bestämmelsen all extra avdrag för gifta folkpensionärer
skall bestämmas med hänsyn lill makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.
Delta kvarvarande sambeskaltningsmomenl har enligl ulredningen framkallat
irritation och kritik. 1 sill förra delbetänkande anslöt sig utredningen till
uppfattningen att sambeskattningen kunde medföra mindre önskvärda effekter.
Som etl första steg mol en individualisering föreslog ulredningen alt
minimiavdragel på 500 kr. skulle medges gift folkpensionär ulan hänsyn till
andra makens inkomster. Ulredningen lägger nu fram förslag lill ytteriigare
avveckling av den sambeskatining som sker vid beräkningen ::v extra avdrag.
Förslagel är avsett alt liilämpas fr. o. m. inkomståret 19"6 (= 1977 års
taxering). Utredningen behandlar reglerna för inkomsi- resp.
förmögenhetsprövningen var för sig.

När
del gäller inkomstprövningen anser ulredningen all en individualisering av det
extra avdraget för gifta folkpensionärer bör innebära atl avdrag beräknas för
vardera maken för sig med hänsyn endasl lill hans egna inkomster. Detla bör
gälla vare sig makarna har A- eller B-inkomsier.

Utredningen
anser sig böra utgå ifrån att den år 1970 antagna huvudprincipen för
bestämmande av skattefri inkomstnivå för folkpensionärer fortfarande skall
liilämpas. Avdraget bör alltså enligl ulredningens mening i princip avpassas så
atl beskattningsbar inkomst inte uppkommer förrän laxerad inkomst överstiger
en nivå, som motsvarar summan av hel folkpension under beskallningsårel och
viss sidoinkomst. Eftersom gift folkpensionär, vars make också är
folkpensionär, har lägre pension än ensamslående följer av denna princip att
den skattefria nivån och det maximala extra avdraget blir lägre för sådan gift
pensionär än för ensamslående. 1 samband med övergången till individuell
avdragsberäkning bör dock enligl ulredningens mening göras den ändringen i
förhållande lill nuläget all den sidoinkomsl som medräknas när den skattefria
nivån bestäms blir lika slor för gift som för ensamstående.

Ulredningen
konstaterar all den individuella inkomstprövningen medför skattelättnader för
gifta folkpensionärer i flertalet av de fall där båda makarna har inkomst. I
vissa fall leder dock nuvarande sambeskatining till etl förmånligare resultat
för makarna än en individuell avdragsberäkning skulle göra. Det hänger samman
med att den skattefria nivån och därmed del extra avdraget för makar beräknas
med ulgångspunkl från slorieken av de normala folkpensionsförmånerna under
beskattningsåret för två gifta pensionärer. Hela del enligl dessa principer
beräknade avdraget får utnyttjas av makarna även om endast den ena maken är
folkpensionär. Om make som är folkpensionär har så låg inkomsi alt han inte kan
utnyttja sin del

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 79

av
avdraget, får den andre maken utnyttja resterande del vare sig han själv är
folkpensionär eller ej.

Ulredningen
framhåller all lägel blir annoriunda i etl renodlat individuellt syslem. I ett
sådanl syslem får endasl den make som själv är folkpensionär något extra
avdrag, och avdrag som inle kan utnyttjas av den ene maken får inte
tillgodoföras den andre. Ulredningen finner delta i och för sig vara en
naturiig konsekvens av den individuella beskallningsmeloden som knappast
föranleder några principiella invändningar. Ulredningen anser del dock önskvärt
all söka förhindra all någon mer betydande skatteskärpning inträffar i de nu
berörda fallen i samband med övergången lill ell individuellt avdragssyslem.
Samtidigt är del enligl ulredningen angeläget atl inle försvåra tillämpningen
genom komplicerade övergångsregler.

Utredningen
anser alt följande lösning innebären skälig avvägning mellan dessa synpunkter.
Fr. o. m. 1977 års taxering liilämpas huvudregeln atl avdragsberäkningen sker
individuellt för vardera maken. Vid sidan av denna huvudregel liilämpas
emellertid en särskild garanliregel. Denna innebär att taxeringsmyndigheten
skall tillse atl makarna lillsammans inle i något fall får lägre extra avdrag
än det avdrag som de skulle få vid sambeskatining enligl de avdragstabeller som
RSV fastställer till ledning för 1976 års taxering.

Översynen
av reglerna om folkpensionärernas extra avdrag har lett ulredningen lill
slutsatsen all övergången till individualiserade avdrag bör kompletteras med
samtidig ändring av reglerna om beräkning av den skattefria nivån för extra
avdrag och om avirappning av avdraget. Ulredningen ger följande bakgrund lill
sina förslag i denna del.

Anknytningen
av den skattefria nivån lill folkpensionsförmånernas sloriek innebär atl del
extra avdraget automatiskt följer prisutvecklingen och den åriiga tillväxten av
pensionstillskotten och att dessutom varje förstärkning av förmånerna direki
återverkar på avdraget. Sedan dessa principer antogs år 1970 har en väsentlig
förstärkning av folkpensionsförmånerna skett. Särskilt betydelsefull är den
ökning av folkpensionens grundbelopp och den omläggning av reglerna för
pensionstillskott som beslutats av 1974 års höstriksdag. Redan i dag betalar
folkpensionärer även i relativt höga inkomstlagen lägre skatt än skallskyldiga
i aktiv ålder med lika slora inkomsler. Skulle nuvarande principer för
beräkning av extra avdrag liilämpas även i forlsätlningen, kommer skillnaden i
skatt mellan folkpensionärer och skattskyldiga i aktiv ålder atl bli alltmer
markant. Ulvecklingen kommer att leda lill alt de skattelättnader som medges
genom extra avdrag ligger långt utöver den ursprungligen avsedda ramen. Som
exempel kan nämnas alt nuvarande regler kan beräknas leda till att extra avdrag
vid 1980 års taxering (= 1979 års inkomsler) kommer all medges för ensamstående
folkpensionär upp lill en laxerad inkomsi på drygt 53000 kr.

En
sådan utveckling är enligt ulredningens mening inte rimlig, särskilt inte om
hänsyn las lill de ytteriigare lättnader som en individualiserad avdragsberäkning
medför. För all i någon mån komma lill rätta med denna

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 80

fråga
föreslår ulredningen atl övergången lill individuell avdragsberäkning
kombineras med följande ytterligare åtgärder.

Den
skattefria nivån bör i fortsättningen bestämmas med utgångspunkt endast från
slorieken av folkpensionens grundbelopp plus viss sidoinkomst.
Pensionstillskott bör alUså räknas som sidoinkomst. För all undvika att detla
leder lill skalleskärpning vid övergången bör den skattefria sidoin-komslen för
ensamslående inkludera - förutom nuvarande 1 500 kr. - även etl belopp
motsvarande det pensionstillskott som utgår under år 1976. Detta belopp kan
beräknas lill 2 285 kr. Skattefri sidoinkomst för ensamslående bör i enlighet
härmed beräknas lill (I 500 + 2 285 =) avrundat 3 800 kr. Samma belopp bör
tillämpas för gift pensionär. Vidare föreslås att den avirappning av extra
avdrag som sker när taxerad inkomst överstiger den skattefria nivån i
fortsättningen skall ske efter 40 96 i stället för nuvarande 33 1/3 96. Den
skärpning av marginalskatten som detta kunde leda till motverkas av de
ändringar i statsskalteskalan som utredningen föreslagit i de inkomstskikt där
avtrappningen blir aktuell.

Ulredningen
förulsälter alt de fr. o. m. år 1975 gällande regler, enligl vilka minimiavdrag
på 500 kr. medges när stalligl laxerad inkomst inle överstiger 36 000 kr.,
behålls oförändrade.

När
del gäller förmögenheisprövningen har utredningen inte ansett sig böra ompröva
förmögenhetsgränserna i delta sammanhang men förutser alt en översyn av dessa
gränser kan bli aktuell när utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är
känt. Med hänsyn härtill har ulredningen inte heller funnit anledning alt för
ensamstående folkpensionär föreslå någon ändring av reduklionsreglerna.

Beträffande
makar anför utredningen att det i och för sig kunde anses konsekvent och från
principiella synpunkler mest tilltalande all på en gång avveckla den
sambeskatining som sker vid beräkning av folkpensionärernas extra avdrag. Det
kan dock enligt utredningen inte uteslutas all en övergång lill en individuell
prövning även beträffande förmögenhet kan ge incitament till formella
förmögenhetsöverföringar mellan makar och leda lill alt de i sina deklarationer
gör en felaktig uppdelning av förmögenhetslillgångarna i syfte alt fä största
möjliga extra avdrag. Ulredningen erinrar om all liknande skäl motiverat att
B-inkomsler och förmögenhet fortfarande sambeskaltas. Inom utredningen pågår f
n. en allmän översyn av reglerna om makars beskattning. Innan resultatet av
denna översyn föreligger är ulredningen inle beredd all förorda övergång lill
individuell avdragsberäkning såvitt avser gifta folkpensionärers
förmögenhetsinnehav. Delta betyder att reduktionen av avdraget för gifta
folkpensionärer öven i fortsältningen sker med hänsyn till makarnas sammanlagda
förmögenhet.

De
sammanlagda effekterna av förslagen beträffande folkpensionärernas beskattning
innebär enligt ulredningen att folkpensionärerna i regel får större - ibland
betydligt större - skattelättnader än skattskyldiga i aktiv ålder. 1 etl par
fall blir skalteändringen mindre för folkpensionärerna.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 , 81

Detta
beror på alt folkpensionärerna i dessa inkomstlagen på grund av det extra
avdraget har en betydligt lägre beskattningsbar inkomsi och all skattelättnaden
enligl ulredningens förslag lill ändring av slatsskatleskalan i kronor räknat
är mindre vid dessa lägre beskattningsbara inkomsler. Folkpensionärer med låga
inkomsler betalar emellertid genomgående betydligt lägre total inkomstskall än
skallskyldiga i aktiv ålder som befinner sig i samma inkomstlägen.

Ulredningen
framhåller också all dess förslag inte innebär någon ändring av bestämmelserna
om extra avdrag på gmnd av s. k. ömmande omständigheter. Enligt 50 § 2 mom.
andra stycket KL kan skattskyldig få extra avdrag vid taxeringen, om hans
skatteförmåga är väsentligt nedsatt på grund av långvarig sjukdom eller andra
s. k. "ömmande omständigheter". Vid bedömandet av skatleförmågan hos
gift skattskyldig las hänsyn till andra makens inkomsi och förmögenhet. Även pä
denna punkt sker alltså fortfarande en form av sambeskatining. De nu berörda
bestämmelserna kan bli aktuella såväl för folkpensionärer som för skallskyldiga
i aktiv ålder. För en folkpensionär betyder bestämmelserna atl han - ulöver del
ovan behandlade extra avdrag som är avsett endast för folkpensionärer - kan få
ytteriigare extra avdrag, t. ex. om han haft inte obetydliga
sjukdoms-kostnader.

När
det gäller förslagels lagtekniska utformning anser utredningen del angeläget
med hänsyn till de relativt omfattande ändringar av principiell natur som
föreslås atl de nya huvudreglerna tas in i lagtexten. Utredningen förutsätter
dock alt detaljerade tillämpningsanvisningar även i fortsältningen skall
utfördas av RSV.

Beträffande
ulformningen av förslagel till ändring av KL med anvisningar anför ulredningen
bl. a. följande.

I
50 § 2 mom. fjärde stycket kvarstår regeln all skattskyldig, vars inkomsi till
icke obetydlig del utgjorts av folkpension, har rätt till extra avdrag på grund
av nedsatt skatteförmåga. Den tidigare anknytningen till andra slyckel, som
innehåller bestämmelser om extra avdrag vid s. k. ömmande omständigheter, har
ansetts böra upphöra efiersom hell olika principer kommer all gälla för
beräkning av avdrag enligl andra resp. fjärde stycket. Hänvisningen lill andra
slyckel avser i fortsättningen endast bestämmelserna angående rätt att göra
särskild framställning om avdrag och angående reducering av avdraget i vissa
fall då skatlskyldig erhållit jämkning vid beräkning av sjömansskatt. Däremot
kommer det i andra stycket föreskrivna maximibeloppet inte längre alt gälla
beträflande avdrag enligt fjärde stycket.

Bestämmelserna
om minimiavdrag, 500 kr., och om fastställande av till-lämpningsföreskrifter
har förts över lill punkt 2 av anvisningama till 50 §.

Huvudregeln
om individuell inkomstprövning har tagits in i punkt 2 av anvisningama till 50
§. Det har förutsatts att folkpensionärerna vid avdragsberäkningen hänförs
till endera av två kategorier. Till den ena kategorin hör gifta folkpensionärer
vars folkpension utgått med lägre belopp på grund

6 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 92

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 82

av
andra makens pensionsräll. För denna kategori beräknas skattefri nivå och
maximall extra avdrag med utgångspunkt från folkpensionens grundbelopp för
gift vars make har räll lill ålderspension (77,5 96 av basbeloppet fr. o. m.år
1975) och en sidoinkomsl på 3 800 kr. Denna princip bör liilämpas för varje
gift folkpensionär vars pension är reducerad på grund av makes pensionsrätt,
dvs. även om pensionen i det enskilda fallet inte är reducerad till 77,5 96
utan lill 83 1 /3 eller 86 1 /4 96 av basbeloppet (dessa procentsatser
tillämpas fr. o. m. år 1975 när andra maken har reducerad förtidspension.). För
det fall då skatlskyldig under viss del av året uppburit pension som varil
reducerad på grund av makes pensionsräll och under annan del av årel uppburit
oreducerad pension har föreskrivits att avseende skall fästas vid det
förhållande som rått under längst tid av året. Till den andra kategorin hör
alla övriga folkpensionärer. För denna kategori beräknas skattefri nivå och
maximalt extra avdrag med utgångspunkt från folkpensionens grundbelopp för
ogift (95 96 av basbeloppet fr. o. m. år 1975) och en sidoinkomsl på 3 800 kr.
Äv avdragsreglernas schablonmässiga karaktär följer all de nu angivna
beräkningsprinciperna bör liilämpas oberoende av om den skattskyldige i det
enskilda fallet faktiskt uppburit det gmndbelopp som förutsatts gälla för den
kategori han tillhör (pensionen kan ha utgått med lägre belopp än normall t.
ex. på grund av förtida uttag eller på grund av alt den skaltskyldige inle
varit folkpensionär hela årel och den kan ha utgått med slörre belopp än
normalt på grund av uppskjutet uttag).

Utredningen
framhåller vidare att det inte är möjligt atl i lagtexten ange alla de
omständigheter som i det enskilda fallet bör kunna påverka avdragsberäkningen.
De i anvisningspunkten angivna huvudreglema får frångås, när särskilda
omständigheter motiverar del. Från RSV:s anvisningar hämtar utredningen
följande exempel på fall där avvikelse från huvudreglema kan vara motiverad.

a) Avdrag bör i regel medges med samma belopp vid den
statliga och den kommunala taxeringen. Har den statliga laxeringen blivil lägre
än den kommunala på grund av atl garantibelpp för fastighet beräknats, bör dock
i vissa fall elt högre avdrag medges vid sistnämnda taxering. Så bör ske om
enligl RSV:s avdragslabell den kommunala taxeringen ger högre avdrag än den
slalliga.

b) RSV har utformat särskilda regler för beräkning av förmögenhetsvärdet
av egnahemsfastigheier och mindre jordbruksfastigheter.

c) Om med lillämpning av vederböriig avdragstabell de
beskattningsbara inkomsterna blir mycket låga såväl vid den statliga som den
kommunala taxeringen (något hundratal kr.), bör avdraget enligt RSV:s
anvisningar höjas så atl den beskattningsbara inkomsten blir noll.

Sparavdraget

Tilläggsdirektiven
med hänvisningen lill 1974 års Hagaöverenskommelse innebär att utredningen fått
i uppdrag att pröva sparavdragets storlek med

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 83

hänsyn lill prisutvecklingen sedan år 1961 och atl nytt
avdragsbelopp bör gälla fr. o. m. inkomståret 1975.

Ulredningen visar genom följande sammanställning
resultatet av en uppräkning av avdragsbeloppel med hänsyn till utvecklingen av
konsument-resp. neltoprisindex (faktiska resp. beräknade årsmedellal).

1961 1975 Uppräknat avdrags-

belopp, kr.

Konsumentprisindex 163 346 849/1698

Neltoprisindex 104 205 788/1 576

Ulredningen finner således alt en uppräkning av nuvarande
sparavdrag med hänsyn till prisutvecklingen närmast bör innebära en fördubbling
av avdragsbeloppen eller en höjning till 800 resp. 1 600 kr. Dessa belopp motsvarar
i nuvarande ränteläge den årsränta som erhålles om etl kapital på ca 11 850
resp. 23 700 kr. innestår på kapitalsamlingsräkning i affärsbank eller
kapilalsparräkning i sparbank.

1 enlighet med tilläggsdirektiven föreslår ulredningen
därför atl en anpassning av sparavdraget lill prisutvecklingen sedan år 1961
sker genom att nuvarande avdragsbelopp fördubblas och således bestäms lill 800
kr för ensamslående och 1 600 kr. för makar lillsammans. De nya avdragsbeloppen
bör gälla fr. o. m. inkomståret 1975.

Ledamölerna Hedborg och Hermansson har inte anslutit sig
lill utredningens förslag om höjning av sparavdraget. Mot bakgrund av all
avdragssystemet f n. behandlas inom utredningen är del enligl deras mening
inte lämpligl att nu göra några förändringar i avdragsrätten.

Villaavdraget

Enligt tilläggsdirektiven skall utredningen ocksä se över
del speciella avdrag på 500 kr. som ulgår vid schablonberäknad intäkt av
egnahemsfaslighet. Mot bakgrund av förslaget om uppräkning av sparavdraget i
förvärvskällan kapital finner utredningen att vissa skäl möjligen talar för atl
egnahemssparandet på motsvarande sätt bör främjas genom atl även villaavdraget
uppräknas med hänsyn till den prisutveckling som ägt rum sedan nuvarande
avdragsbelopp beslutades år 1970. En uppräkning med hänsyn till ulvecklingen
av konsument- resp. neltoprisindex (faktiska resp. beräknade års-medeltal) ger
följande resultat.

1970 1975 Uppräknat avdrags-

belopp, kr.

Konsumentprisindex 236 346 733

Nettoprisindex 143 205 717

Utredningen konstaterar alt från nu anförda synpunkler en
uppräkning av villaavdraget lill 700 kr. kunde anses befogad. Kostnaderna i
form av

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 84

skattebortfall
vid 1976 års taxering vid en höjning av avdraget lill 700 kr. kan beräknas lill
93 milj. kr., varav knappt hälften faller på kommunerna.

Utredningen
ifrågasätter dock om villaavdragel verkligen skall bedömas endast från dessa
synpunkter. Mot bakgrund av bl. a. del allmänna räntelägel och villaschablonens
ursprungliga karaktär av beskattning av ränta på i fasligheten nedlagt kapital
kan del enligl utredningens mening anses tveksamt om villaavdraget bör höjas.

Enligt
utredningens mening bör en översyn av villaavdraget också innefatta en
prövning av de sist anförda synpunkterna. Även om en sådan prövning skulle leda
lill slutsatsen all villaavdraget under vissa förutsättningar bör höjas för
atl helt eller delvis neutralisera verkningarna av de höjda taxeringsvärdena är
del dock i dagslägel osäkert om de faktiska höjningarna av taxeringsvärdena
blir av den omfattningen atl åtgärder behöver vidtas för alt möta effekterna av
dessa. Utredningen förordar därför alt frågan om höjning av villaavdraget får
anslå lill dess utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt.

Ledamoten
Krönmark har reserverat sig mot ulredningens ställningstagande angående
villaavdraget och förordar all det höjs fr.o.m. 1976 års taxering till 700 kr.

Kostnadsberäkning
och finansiering

Enligt
tilläggsdirektiven bör utgångspunkten för ulredningens arbele vara att den nu
föreslagna skatteomläggningen i likhel med den tidigare skall tolalfinansieras.
Kostnadsramen för omläggningen har angivils lill 4 miljarder kr. Till detta
belopp kommer kostnaderna för ändringen av sparavdraget.

Kostnaderna
för skatteomläggningen har beräknats med utgångspunkt från den
inkomstfördelning som kan anlas föreligga år 1976. Utredningen framhåller
emellertid atl prognosen angående den allmänna inkomstutvecklingen blir
osäker. Detla gäller i ännu högre grad antaganden om inkomst- och
förmögenhetsförhållandena för de folkpensionärer som berörs av de föreslagna
ändringarna av reglerna om extra avdrag. Med reservation för de betydande
osäkerhetsmomenten beräknar ulredningen det totala skattebortfallet på grund av
inkomslskallesänkningen lill drygt 4 miljarder kr. Skattebortfallet för
kommunerna på grund av ändring av reglerna om extra avdrag för
folkpensionärerna uppskattas lill högst något tiotal milj. kr. Uppräkningen av
sparavdraget beräknas medföra etl skattebortfall på 280 milj. kr., varav knappt
hälften faller på kommunerna.

Finansieringen
skall enligl tilläggsdirektiven ge full täckning för inkomstskattesänkningen.
Utredningen anser del med hänsyn till skatteomläggningens provisoriska
karaktär önskvärt atl i första hand söka anvisa en enda eller en huvudsaklig
finansieringskälla.

Mot
bakgrund av atl de senaste skatteomläggningarna har finansierats

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 85

genom
ökal avgiftsuttag hos arbetsgivare och egenförelagare anser utredningen atl
del ligger närmast till hands atl pröva möjligheten att även denna gång använda
en sådan finansieringsform. Ell primärt syfte med omläggningen är att den
skall kunna beaktas vid avtalsförhandlingarna. En direkt koppling med
avtalsrörelsen erhålles om inkomslskallesänkningen finansieras genom avgifter
på löneutbetalningarna. Enligt utredningens mening finns del starka skäl att
anta alt de hillills beslutade avgiftshöjningarna beaktats och atl nya
avgiftshöjningar kommer all beaktas när utrymmet för löneökningar beräknas av
avtalsparterna. Utredningen understryker atl i den mån avgifterna på detta sätt
får betydelse för förhandlingsresultatet, kommer de inte alt innebära någon
ökad koslnadsbelastning för arbetsgivarna. Avgifterna bör då inle heller ha de
negativa effekter på sysselsättning, prisbildning och industrins
internationella konkurrenskraft som på sina håll befarats.

Utredningens
slutsats är atl en höjning av avgifterna på löneutbetalningarna - och i
samband därmed av avgifterna på egenföretagarnas inkomster - är en möjlig och
med hänsyn lill skatteomläggningens syfte naturiig finansieringsform. Härvid
bör den allmänna arbetsgivaravgiften användas. Utredningen anser det i delta
sammanhang vara en särskild fördel all den allmänna arbetsgivaravgiften lill
skillnad från socialförsäkringsavgifierna utgår på hela lönesumman och all
alltså de högre inkomsterna ingår i avgiflsunderiaget med hela sitt belopp.

Ulredningen
anser all inkomslskallesänkningen i sin helhel bör finansieras genom höjning
av den allmänna arbetsgivaravgift som betalas av arbetsgivare och
egenförelagare. För finansiering av inkomstskattesänkningen fordras en höjning
fr.o. m. inkomståret 1976 av procentsatsen för avgiftsuttaget med 2,6
procentenheter. En sådan höjning beräknas första året ge en intäktsökning för
staten på 4 060 milj. kr., varav 3 930 milj. kr. härrör från avgifter som
betalas av arbetsgivare och 130 milj. kr. från egenföretagarnas avgifter.

Utredningen
anser att även skattebortfallet 280 milj. kr. på grund av höjningen av
sparavdraget bör kompenseras genom en höjning av den allmänna
arbetsgivaravgiften fr. o. m. år 1976. Detla nödvändiggör en höjning av avgiften
med 0,2 procentenheter.

Utredningen
föreslår därför all den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 januari
1976 höjs med (2,6 + 0,2=) 2,8 procentenheter eller från nuvarande 4 96 lill
6,8 96.

Ulredningen
framhåller atl utredningen vid beräkningen av finansieringsbehovet förutsatt
all kompensation skall utgå till kommunerna för del skattebortfall som
förorsakas dem på grund av ändringen av reglerna om extra avdrag för
folkpensionärer och höjningen av sparavdraget.

Ledamölerna
Andersson, Krönmark, Mundebo och Svensson har reserverat sig mot ulredningens
förslag lill finansiering av reformen. Reservanterna vänder sig dels mol
förslagel om en totalfinansiering av reformen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 86

dels
mol den föreslagna metoden för finansiering. De anser all omläggningen av
inkomstskatten delvis bör kunna vara självfinansierande genom den automatiska
tillväxten i statsinkomsterna på grund av den progressiva beskattningen av den
del av inkomstökningen som enbart är en följd av inflationen.

Med
denna utgångspunkt beräknar Andersson, Krönmark och Mundebo att omläggningen
behöver finansieras endast till ett belopp av ca 1 700 milj. kr. Svensson anser
inga kompenserade åtgärder nödvändiga med hänsyn lill att staten även lår
automatiska inkomstökningar genom att de reala inkomstökningarna beskallas
progressivt. Andersson anser att erforderiigt inkomsltillskotl bör åstadkommas
genom höjning av inkomstskatter för aktiebolag och ekonomiska föreningar saml förordar
vidare, i likhet med Mundebo, höjd skatt på energi, miljöfariiga varor, sprit,
vin, malldrycker och tobak. Krönmark anser atl finansieringsbehovet i första
hand bör täckas genom besparingar inom den offentliga sektorn.

Sparavdragets
höjning anser reservanterna inte erfordra någon särskild finansiering.

Remissyttrandena

Inkomstskattesänkningen

Utredningens
förslag till skalleomläggning för år 1976 har vid remissbehandlingen fåll ell
blandat mottagande. Remissinstanserna ansluter sig i regel till utredningens
uppfattning att omläggningen bör ske genom en ändring av statsskalteskalan.
Däremot är meningarna delade om förslagels fördelningspoliiiska utformning. Det
gäller bl.a. i fråga om löntagarorganisationerna.

LO
ansluter sig till utredningens mening att alla heliidsarbetande inkomsttagare
utom de med de allra högsta inkomsterna bör få en i kronor räknat lika slor
skattesänkning saml all inkomsttagare med inkomster under vad som räknas som
lägsta helårslön även de får en skälig skallelindring. LO utesluter trots detla
inle all skatteomläggningens huvudsyfte - atl möjliggöra fortsatta
realinkomstförbällringar för slora löntagargrupper- kommer att kräva en ökning
av del maximala skattesänkningsbeloppet. LO anser alt detla belopp i så fall
bör uppnås genom all justeringarna av skatteskalan högst utsträcks lill skiktet
30000-40000 kr. i taxerad inkomst. LO understryker dock alt tyngdpunkten i
förslaget inte får rubbas.

TCO
ställer sig avvisande till förslaget och framhåller atl del inle är lämpligt
utformat varken som ett konkret inslag i den pågående avtalsrörelsen eller som
ett led i en successiv förändring av skattesystemet. Del är enligl TCO:s mening
nödvändigt atl genomföra större skattesänkningar i de inkomstlägen som
inrymmer de stora grupperna av heliidsarbetande löntagare. TCO understryker atl
det väsentliga motivet bakom omläggningen är all underiätta avtalsrörelsen.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 87

Allmänt
sell är TCO också av den meningen all önskvärda inkomsiför-bättringar för vissa
utsatta låginkomstgrupper bättre åstadkommes genom en ökning av olika sociala
transfereringar än genom skattesänkningar som kommer alla till del som av
skilda skäl redovisar en låg taxerad inkomsi. I den situation som nu uppstått
bedömer TCO emellertid att det inte längre är möjligl att ändra ulredningens
förslag i vad avser skatlelindringens sloriek för de lägsta inkomstgrupperna.
För atl lillgodose kraven på slörre insatser för de heliidsarbetande lönlagarna
måsle därför ramen för skalleomläggningen vidgas ulöver de 4 milj. kr. som
stått till utredningens disposition. Riktpunkten måste vara all de slora
grupperna av heliidsarbetande löntagare även år 1976 skall tillförsäkras en
skallesänkning som ligger närmare den nivå som nåtts i omläggningen för år
1975.

SACO/SR
avstyrker bestämt ulredningens förslag. Enligt SACO/SR bör de åriiga
skatteomläggningarna syfta till att successivi avveckla progres-sivitelen i
skattesystemet och de höga marginalskatterna. Utredningens förslag till
skatteomläggning uppfyller inte dessa krav. SACO/SR konstaterar atl förslaget
innebär alt marginalskaltesänkningarna sätts in i de lägsta inkomstskikten. Äv
de heltids- och helårsarbetande löntagarna kommer ca 5 96 i åtnjutande härav
medan återstoden kommer alt drabbas av minst lika hård marginal beskattning som
under år 1975. Om skatleulredningens förslag skulle genomföras kommer enligt
SACO/SR:s mening majoriteten av de hellids- och helårsarbetande lönlagarna alt
antingen få vidkännas köpkraftssänkningar eller bli tvingade atl kräva kraftiga
brutlolönehöjningar i avtalsrörelsen för atl bevara köpkraften. Därmed har en
tvåårig avtalsuppgörelse i 1975 års avtalsrörelse inle underiältals. SACO/SR
förordar därför i första hand alt omläggningen utformas enligl ledamoten
Bartleys förslag. 1 annal fall anser SACO/SR att ramen måste vidgas så alt
sänkningar av marginalskatterna kan genomföras för "de slora
löntagargrupperna".

Näringslivets
skattedelegation är också kritisk mol inkomslskatiesänkning-ens utformning.
Även delegationens kritik lar sikte på all tyngdpunkten av skattelättnaderna
lagts i de lägsta inkomslskiklen och atl förslaget därigenom inte bidrar till
en lugn avtalsrörelse. Delegationen förordar atl mar-ginalskaitesalserna i
inkomsllägena över 35 000 kr. sänks kraftigt och motsätter sig höjd
uttagsprocenl i de översta skikten.

Bland
de remissinstanser utanför arbetsmarknadsorganisationerna som lagil ställning
till förslagets fördelningspoliiiska utformning godtas förslagel eller lämnas
utan erinran av kammarrätten i Stockholm, länsstyrelsen i Gävleborgs län och
av en majoritet inom länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län.
Även SHIO synes acceptera förslagets utformning. Länsstyrelsen i Hallands län
har i stort sett ingen erinran mol förslagel men är kritisk mot höjningen av marginalskatten
för inkomster över 100 000 kr. Länsstyrelserna i Kronobergs och Norrbottens
län anser atl tyngdpunkten av lättnaderna bör skjutas uppåt i inkomstlägena.
Flera remissinstanser uttalar som sin principiella uppfattning att
låginkomsttagarproblemel i första hand bör lösas

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 88

med
arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder och inte genom skattelättnader.
Sådana uttalanden görs bl. a. av kammarrätten i Stockholm, socialstyrelsen och
länsstyrelsen i Skaraborgs län.

AMS
och ALF-utredningen tar upp det inom ulredningen diskuterade förslagel till
ändrad finansiering av arbetslöshetskassornas verksamhet genom höjda
statsbidrag. AMS konstaterar alt förslaget är tekniskt genomförbart. Det
innebär en kraftig förstärkning av bidragels sloriek och medger en väsentlig
sänkning av nivån på de nuvarande egenavgifterna. ALF-ulredningen beräknar all
förslagel skulle sänka nuvarande avgiftsuttag till ungefär hälften och anser
att ytteriigare ålgärder i denna riktning är möjliga. ALF-utred-ningen
framhåller att den diskuterade ändringen inle synes påverka dess arbete alt
utforma förslag lill en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Extra
avdrag för folkpensionärer

Flertalet
av de remissinstanser som yttrat sig i denna del godtar utredningens förslag
utan sakliga ändringar eller med endasl mindre jämkningar. Några
remissinstanser ställer sig i princip avvisande till förslaget.

Bland
de som tillslyrker förslaget eller lämnar del ulan erinran kan nämnas
socialstyrelsen, riksrevisionsverket, länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och
Bohus. Västernorrlands och Norrbottens län, LO, TCO och SACÖ/SR.

Även
kammarrätten i Stockholm tillslyrker förslagen i denna del. Kammarrätten
finner utredningens förslag all avdrag skall beräknas för vardera maken för sig
med hänsyn endasl lill hans egna inkomsler väl överensstämma med den i princip
individuella makebeskallning som infördes år 1970. Kammarrätten ifrågasätter
emellertid om inle ulredningen borde ha övervägt atl utsträcka den individuella
prövningen lill all omfatta även extra avdrag vid s. k. ömmande omständigheter
och vid existensminimum.

Flera
remissinstanser tar upp frågan om vilka förmåner som skall beaktas vid
bedömningen av om den skattskyldiges inkomsi lill icke obetydlig del utgjorts
av folkpension.

RFV
konstaterar all ulredningen uttalat alt med folkpension avses ålderspension,
förtidspension och änkepension. I förslag till författningsanvisningar och i
kommentaren lill dessa anges all barnpension lill barn under 16 år inte
omfattas av bestämmelsen. RFV anser all de förmåner som avses med folkpension
bör anges i författningstexten. Huslrulillägg bör enligl RFV ingå bland dessa
förmåner. RFV erinrar vidare om att barnpension numera utgår till barn under 18
år. Även pensionsålderskommittén, KPA och RSV påtalar behovet av atl den
personkrets som är berättigad till extra avdrag för folkpensionärer klart
anges. RSV erinrar om att verket i sina anvisningar numera från denna
personkrets undantagit, förutom de som uppbär barnpension, även personer som
får statligt vårdbidrag. RSV anser inle att den som uppbär vårdbidrag skall
räknas som folkpensionär i ifrågavarande hänseende och föreslår atl lagtexten
ändras i enlighet härmed. Av samma me-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 89

ning
är kammarrätten i Stockholm.

Ett
par remissinstanser påtalar vissa ölägenheter som följer av all gift pensionär,
vars make har folkpension, får lägre extra avdrag än pensionär som är
ensamstående eller vars make saknar pension. RFV pekar på del fall att ändring
inträtt under inkomståret. Enligl förslagel skall hänsyn då las lill det
förhållande som varil rådande under längst lid av året. För skatt-skyldig, som
uppburit folkpension som gift under något mer än halva årel, men som under
reslen av årel uppburit folkpension som ogift innebär regeln all han får ell
lägre extra avdrag än som svarar mot hans folkpension. Bestämmelsen kan
jämföras med att den som uppburit folkpension under del av året fär extra
avdrag som om pension utgått hela året. Verkel framhåller atl bestämmelsen inte
kan tillämpas vid beräkningen av den preliminära skallen och alt verkel
dessuiom har svårt atl redovisa månadsspecificerad uppdelning av utbetalda
folkpensionbelopp på kontrolluppgift. Verket föreslår därför alt särskilda
föreskrifter om jämkning av det extra avdraget vid taxeringen meddelas för
sådana fall. KPA framför liknande synpunkter och framhåller också all
folkpensionär kan drabbas av kvarskatt om han under en mindre del av året ensam
uppbär folkpension och en störte del av året s. k. äktamakebelopp. KPA påpekar
vidare att det i en del fall kan vara svårt för taxeringsmyndigheterna atl
avgöra vilken avdragslabell som skall tillämpas.

När
del gäller den särskilda garaniiregeln uttalar flera remissinstanser
betänkligheter. Föreningen Sveriges fögderichefer finner atl den kommer all
medföra svårigheter framför allt för taxeringsnämnderna men anser atl dessa
svårigheter uppvägs av de lättnader som huvudregeln medför. Även TOR anser atl
garantiregeln komplicerar systemet och anser det betänkligt med hänsyn till atl
en reformering av skattesystemet rimligen bör gå ut på en förenkling.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län konstaterar att skattemyndigheterna
skall bevaka atl extra avdrag medges enligt den mest generösa av tvä altemativa
avdragsregler och framhåller alt förslaget medför ökad risk för felaktiga
beslul. Länsslyrelsen uttalar vidare atl del inle klart framgår om
garaniiregeln skall liilämpas endasl vid 1977 års taxering eller om den är
avsedd alt bli permanent.

RRV
anser garantiregeln motiverad trots det adminislraliva merarbete som är förenat
med denna. RRV underslyrker emellertid atl regelns successivt minskade
betydelse inte torde leda till molsvarande lättnad i kontrollarbetet. RRV
ifrågsälter därför om inte en lidsgräns bör sättas för regelns tillämpning. Det
kan enligt verkets mening också övervägas all inskränka dess giltighet till
pensionsfall som inträffat före de nya bestämmelsernas ikraftträdande.

RFV
framhåller att reglema för extra avdrag bör utformas på sådanl sätt att verkel
och övriga pensionsutbetalare har möjlighet atl maskinellt beräkna den
preliminära skatten med hänsyn till det extra avdraget. Utformas reglerna på
annal säll medför detta att lokal skattemyndighet måste utfärda

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 90

beslul
om särskild beräkningsgrund för den preliminära skatten i etl stort antal fall.
Detta skulle innebära merarbete såväl för pensionslagarna som för lokal
skallemyndighet, allmän försäkringskassa och riksförsäkringsverket. RFV
konstaterar atl individuellt beräknade extra avdrag för folkpensionärerna
skulle - utan atl vara kombinerade med någon garantiregel -ha medfört
förenklingar för den pensionsulbelalande myndigheten vid beräkningen av den
preliminära beskattningen. Del föreslagna systemet medför i stället mer
komplicerade och resurskrävande beräkningar då man fortlöpande måsle göra
dubbla beräkningar för gifta folkpensionärer. De extra kostnaderna kan
uppskattas lill 1 ä 2 milj. kr. åriigen. RFV finner den föreslagna
garaniiregeln mindre tillfredsställande och anser alt den bör gälla endasl under
en övergångstid och snarasl ersättas av enklare regler.

Även
KPA konstaterar atl garantiregeln för framliden bevarar svårigheten att
någortunda korrekt kunna beräkna extra avdrag vid preliminär skalleberäkning.
KPA anmärker, liksom RFV, alt ulredningen inte föreslagit någon garanliregel
för sådana ensamstående med barn, som genom förslaget om individuella extra
avdrag får etl lägre avdrag. Enligt RSV:s anvisningar medges nämligen f n.
ogift pensionslagare med hemmavarande barn under 18 är samma extra avdrag som
två gifta pensionlagare lillsammans. KPA ifrågasätter om det inle vore bättre
atl la bort garantiregeln och nu konsekvent genomföra en individuell beräkning
av extra avdrag för gifta i vart fall vad avser inkomsi.

RSV
släller sig avvisande till garantiregeln. De problem som aktualiseras i samband
med övergång lill individuell prövning om extra avdrag för folk-pensionärer kan
enligl RSV lösas genom all beskatlningsmyndigheterna efter individuell prövning
medger extra avdrag. RSV skulle i anvisningar kunna förorda atl denna grupp
beaktas särskilt vid prövning av fråga om extra avdrag. Med hänsyn härtill och
då garaniiregeln är administrativt betungande avslyrker RSV garaniiregeln.

De
remissinstanser som ställt sig positiva lill en omläggning av folkpen-sionärernas
beskattning har allmänt godtagit de föreslagna ändringarna om skattefri nivå
för folkpensionärer och om avirappning av det extra avdraget. RFV vill dock
fästa uppmärksamheten på att elt bibehållande av beloppet 3 800 kr. efter år
1976 medför all även den som uppbär endast folkpension i form av förtidspension
kan komma all få skall genom uppräkningen av sådan pensionärs dubbla
pensionstillskott. PRO avslyrker förslaget all pensionstillskott skall räknas
som sidoinkomsl. PRO anser vidare all den skattefria sidoinkomsten ovanför
folkpension och pensionstillskott skall bestämmas lill samma belopp som gäller
för möjligheten alt få inkomslprövade sociala förmåner.

Utredningens
förslag lill omläggning av folkpensionärernas beskattning avstyrks i princip av
sex remissinstanser. Länsstyrelsen i Kronobergs län finner det inle
ändamålsenligt atl i samband med en provisorisk skatteomläggning

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 91

genomföra
en genomgripande ändring av beskattningen av folkpensionärer. Länsslyrelsen delar
emellertid ulredningens uppfattning att reglerna för extra avdrag inte får leda
till alltför stora skattelättnader vid jämförelse med skattskyldiga i aktiv
ålder. Redan nu uppfattas skillnaderna i skattetryck som orättvisor hos vissa
grupper. Länsslyrelsen bilräder därför förslagel all den skattefria nivån bör
bestämmas med utgångspunkt från folkpensionens grundbelopp plus viss
sidoinkomst, varvid pensionstillskott bör räknas som sidoinkomsl. Länsstyrelsen
i Skaraborgs län redovisar i huvudsak samma inställning. Länsstyrelserna i
Södermanlands och Hallands län anser all hela frågan om folkpensionärernas
beskattning bör anstå tills vidare och behandlas vid den allmänna översyn som
utgör utredningens urspmngliga uppdrag. Länsstyrelsen i Södermanlands län pekar
bl. a. på alt sambeskatining alltjämt gäller för andra skattskyldiga i fråga om
B-inkomsler.

Länsstyrelsen
i Gävleborgs län anser sig inte heller kunna förorda någon individuell
bedömning av frågan om extra avdrag för folkpensionärer, utan föreslår all
nuvarande regler bibehålles. Länsstyrelsen framhåller all enligl förslagel får
en folkpensionär, som under år 1976 har biinkomster på 3 800 kr. och
folkpension med 9 429 kr eller sammanlagt 13 229 kr., hel skattebefrielse,
även om andre maken har hög inkomst. Som jämförelse anges alt samma person året
före pensionsålderns inträde får eriägga skatt med 2 244 kr. för samma inkomst.
Härvid har maken tillika utfört en arbetsinsats. Länsslyrelsen anser att
folkpensionärernas extra avdrag framstår som särskilt förmånligt vid jämförelse
med personer som har låg inkomsi till följd av nedsatt arbetsförmåga på gmnd av
sjukdom, olyckshändelse eller andra omständigheter. Dessa får ett relalivi
blygsamt extra avdrag. Länsslyrelsen anser del angeläget med en generösare
tillämpning av extra avdraget lill låginkomsttagare, som är handikappade eller
likställda liksom till personer bosatta i orter med begränsade
inkomstmöjligheier.

Lantbrukarnas
skatteddegation anser atl förslagel inle kan läggas till grund för lagstiftning.
Det kan enligl delegationen knappast hävdas alt pensionärer i allmänhet har en
lägre skatieförmåga än de skattskyldiga i aktiv ålder. Frågan gäller om man
utan behovsprövning skall ge folkpensionärer skattefavörer som aktiva
heliidsarbetande i samma inkomstlägen inte har. Genomförs förslaget innebär
detla all extra avdrag kan medges även i fall där ell pensionärspars
sammanlagda inkomst är mycket betydande. Delegationen anser del ur
rättvisesynpunkt inte rimligt atl så påtagligt gynna folkpensionärerna. De skäl
som kan anses tala för en individuell inkomstprövning av det extra avdraget är
enligl delegationens mening inte tillräckligt bärande.

Sparavdraget

Förslagel
om höjt sparavdrag tillstyrks eller lämnas utan erinran av så gott som samtliga
remissinstanser.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 92

LO
redovisar dock en viss tveksamhet. Enligl LO:s mening kan den nuvarande
inflationen i och för sig motivera ell högre avdrag, för all möjliggöra en
positiv realränta för banksparare. LO framhåller å andra sidan att också andra
avdrag i så fall skulle behöva justeras. All på så säll göra
avdrags-möjligheterna alll vidare finner LO inle överensstämma med etl
förnuftigt utformat skattesystem. Enligt LO bör de utbredda
avdragsmöjligheterna på längre sikl kraftigt minskas, för att inle skatternas
fördelningspolitiska syfte på etl okontrollerat och svåröverblickbart säll
skall motverkas. 1 del fall det anses angeläget atl skydda just banksparandet,
framhåller LO spar-premiemas fördelar - de kan riklas just till dem som sparar
i bank och inte till andra.

Villaavdraget

Utredningens
uppfattning att ställning till en höjning av villaavdraget bör tas försl sedan
utfallet av 1975 års allmänna fastighetstaxering är känt godtas allmänt av de
inslanser som yttrat sig i frågan. Länsstyrelsen i Hallands län och SACO I SR
ullalar sig för en höjning av avdraget till 700 kr. mot bakgmnd av de uppgifter
om taxeringsutfallet som numera är kända. Länsstyrelsen i Kronobergs län anser
en sådan höjning otillräcklig och föreslår i stället ändrad intäktsberäkning
eventuellt i kombination med höjt schablonavdrag.

Lantbrukarnas
skattedelegation anser i första hand att den nuvarande scha-blonmeloden bör
ersättas med annan inkomstberäkning. Om den nuvarande metoden behålls anser
delegationen att beloppsgränserna för den progressiva beskattningen skall
höjas.

Finansiering

Utredningens
förslag lill finansiering av skatteomläggningen har vid remissbehandlingen
fått etl blandat mottagande.

LO
ullalar förståelse för de skäl som medfört alt direktiven innehåller del slags
begränsning, som kravet på tolalfinansiering innebär. Å andra sidan
understryker LO all det just är kravet på samhällsekonomisk balans som måsle
vara avgörande för bedömningen hur stort det lolala skatteintagei till
statsbudgeten skall vara. För 1976 är situationen sådan, atl särskilda åtgärder
för att öka den ekonomiska aktiviteten kan komma att behövas. LO betonar därför
vikten av att den konjunkturpolitiska beredskapen är så god och har en sådan
inriktning, atl en eventuell nödvändig konjunkturstimulans också kan ske genom
aktiva offentliga åtgärder. LO hävdar med bestämdhet atl en eventuell höjning
av det maximala skattesänknings-beloppet inte får betalas med en ytteriigare
höjning av arbetsgivaravgiften. Det måste enligt LO också beaktas, att de
skattepolitiska uppgörelserna möjliggör verkligt ekonomiskt utrymme för de
förhandlande parterna på

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 93

arbetsmarknaden.
När del gäller del skallebortfall som orsakas av sparavdragets höjning anser
LO del orimligt all del skulle finansieras endasl av lönlagarna genom höjd
arbetsgivaravgift.

TCO
ger sin principiella anslutning till att en inkomslskallesänkning för
lönlagarna skall "utväxlas" mot en höjd arbetsgivaravgift, varvid
löntagarnas organisationer skall ta vederböriig hänsyn lill denna i
avtalsförhandlingarna. Den vidgning av ramen som nu är nödvändig bör enligl TCO
uppfattas på samma sätt. TCO framhåller emellertid alt ell beaktande på avsett
sätt i avtalsförhandlingarna av en skatteomläggning kan påräknas endasl i de
delar de reformer som genomförs är sådana alt de kommer löntagargrupperna lill
godo.

SACO/SR
tillslyrker förslagel lill finansiering. Däremot finner SACO/SR del inle vara
nödvändigt att nu la slällning lill finansieringen av den ramvidgning med 1
miljard som organisationen förordal. Allernaliva lösningar är enligt SACO/SR:s
mening tänkbara exempelvis underbalansering av budgeten, höjning av den
allmänna arbetsgivaravgiften eller höjning av vissa punktskatter.

SACO/SR
lar också upp förslagels effekter för fria yrkesutövare. SACO/SR konstaterar
alt de liksom lönlagarna får del av skallesänkningen. De kommer emellertid
samtidigt att på den egna inkomsten belastas med höjningen av den allmänna
arbetsgivaravgiften. Avgiften är visseriigen avdragsgill vid beskattningen men
nettoeffekten av skallesänkningen och avgiftshöjningen, med hänsyn lagen lill
avdragsrätten, skulle ändå bli alt fria yrkesutövare gör en neltoföriusl på
omläggningen vid en inkomstnivå litet över 50 000 kronor. SACO/SR finner delta
vara hell orimligt. Enligl organisationens mening bör den allmänna
arbetsgivaravgiften på eget uttag ur rörelsen snarasl avvecklas, eftersom
uttaget skiljer sig från allmän arbetsgivaravgift på den frie yrkesutövarens
lönekostnader för anställd personal. Som en första åtgärd bör man höja det
belopp med 10 (XX) kr. på vilket någon allmän arbetsgivaravgift inte
tas ul lill förslagsvis 30 000 kr. Samma ståndpunkt intar KLYS.

Bland
övriga remissinstanser som godtar finansieringsförslagel kan nämnas
länsstyrelsen i Gävleborgs län och RR V. Länsstyrelsen i Skaraborgs län delar
utredningens mening om finansieringen av inkomslskallesänkningen men
ifrågasätter om höjningen av sparavdraget behöver full slalsfinansiell täckning.
För finansiering av en eventuellt mer omfattande skattesänkning kan enligt
länsstyrelsen en höjning av vissa punktskatter, t. ex. energiskalten,
övervägas.

Företagsskatteberedningen
framhåller atl en av huvudfrågorna vid ulformningen av företagsbeskattningen
är all göra en avvägning mellan netto-vinslbeskattning och andra skatteformer
av typ produklionsfaklorskatter. Beredningen har för att få underlag för sina
överväganden på omrädet gett Industriens utredningsinstitut i uppdrag all
utreda produklionsfaklorbeskall-ningens ekonomiska effekter. Beredningen konstaterar
atl en delrapport över

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 94

uppdraget
sammanfattningsvis ger vid handen att utredningsinstitutet inte kunnat finna
några väsentliga skillnader mellan arbetsgivaravgifter och andra kostnader för
arbetskraft. Detla får enligl institutet lill följd all en ökning av
arbetsgivaravgifterna på längre sikt övervältras på i första hand konsumentema
och/eller arbetstagarna. Under del fortsatta arbetet har institutet även
analyserat de kortsiktiga effekterna av en sådan avgiftshöjning. Man har därvid
funnil att en övervältring sker nära nog fullständigt på relalivi kort tid.
Delta gäller speciellt om arbetsmarknadens parter vid avtalsförhandlingarna
beaktat en sänkning av den direkta skallen finansierad med höjda
arbetsgivaravgifter genom att avräkna avgiftshöjningen från det tillgängliga
utrymmet för löneökningar. Beredningen framhåller all även andra effekter -
såväl samhällsekonomiska som företagsekonomiska - måsle analyseras innan
definitiv slällning kan las lill inslaget av denna beskattnings-form i
företagsbeskattningen.

Näringslivets
skaltedelegation avvisar finansieringsförslaget. Delegationen anser att
omläggningen lill slörre delen bör kunna vara självfinansierande genom den
automatiska tillväxten i statsinkomslerna på gmnd av progres-siviteten i
skattesystemet i kombination med inkomststegringarna. Delegationen framhåller
att endast om skatteomläggningen skulle ges en betydligt vidare ram än fyra
miljarder kronor kan av budgetmässiga skäl en del därav behöva finansieras
genom höjda skatter. Inle heller då bör det enligl delegationens mening ske
genom höjd arbetsgivaravgift. Delegationen utesluter också en beskattning av
andra produktionsfaktorer, såsom råvaror och energi. Delegationen finner
ulredningens motivering för finansiering av det höjda sparavdraget ohållbar och
anser all det inte heller i denna del behövs någon särskild
kompensationsåtgärd.

SHIO
avstyrker också förslaget och redovisar i huvudsak samma synpunkter som
näringslivets skaltedelegation. SHIO anser atl omedelbar lindring av
löneskattens kostnadsbelastning på den mindre företagssamheten bör genomföras.
En lämplig metod skulle enligt organisationens mening vara all från undertaget
för den allmänna arbetsgivaravgiften undanta ett visst antal anställda, t.ex.
3, 4 eller 5.

Även
Lantbrukets skattedelegation motsäller sig den föreslagna finansieringsformen
och anmärker all det skaltebortfall som skall finansieras delvis avser andra än
löntagare och egna företagare. Enligt delegationens mening bör
finansieringsfrågan bedömas i samband med elt eventuellt beslul om
konjunkturstimulans.

Frågan
om avgiftskonlrollen har tagits upp av flera remissinstanser som framhållit
alt del ökade uttaget av arbetsgivaravgifter nödvändiggör utbyggnad och
effektivisering av arbetsgivarkontrollen inom avgiftsområdet. Denna synpunkt
framförs bl. a. av RFV, statskontoret och RSV som anser alt de nuvarande
resurserna är mycket små i förhållande till de stora beloppen. Det ökade
kontrollbehovet understryks också av länsstyrelserna i Malmöhus samt Göteborgs
och Bohus län och företagsskatteberedningen.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 95

Verkningarna
för kommunerna berörs bl. a. av Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet. Förbundens slutsatser är att skatteomläggningen vid
föreslagen finansiering beräknas medföra en minskning i
skatteunderiagstillväxten på ca 43 milj. skattekronor, vilkel med en kommunal
utdebitering på 25 kronor innebär en skatteföriust om nära 1 100 milj. kr.
sammanlagt för kommuner och landsting. För de två första budgetåren, åren 1978
och 1979, blir effekten dubbel på grund av systemet för skatteavräkningen
mellan staten och kommunerna. Kommunförbundet anser del nödvändigt all de
kommunalekonomiska effekterna beaktas vid den statliga skallepolitiken, t. ex.
genom att kommunerna tillförsäkras andel i produktions- eller
konsumlionsbeskattning. Landstingsförbundet anser alt finansieringen av den
offentliga verksamheten bör lösas så atl den inle påverkar del kommunala
skalteunderiagels tillväxt.

Angelägenheten av all kommunernas ekonomi värnas understryks också av
LO.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 96

Föredraganden
Allmänna synpunkter

1972
års skatteutredning har lagt fram förslag om provisorisk skallereform i fråga
om 1976 års inkomsler. Förslagel avser främsl en sänkning av den statliga
inkomstskatten för låg- och mellaninkomslgrupperna och en höjning av den
allmänna arbetsgivaravgiften. För folkpensionärerna föreslås dessutom ändrade
regler för beräkning av del extra avdraget. Kostnadsramen för omläggningen är
ca 4 miljarder kr. Utredningsförslaget, som inte är enhälligt, har
remissbehandlats.

För
alt nå en bred enighet av skatteomläggningen och skapa fömtsättningar för en
fortsatt stabil svensk ekonomi under de närmaste åren har vidare överiäggningar
ägt rum mellan de politiska partierna. 1 samband med dessa överiäggningar har
ramen för skatteomläggningen vidgats. Vid överläggningarna träffades
överenskommelse mellan socialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet om
skalleomläggningen och vissa därmed sammanhängande frågor Överenskommelsen och
de därvid gjorda övervägandena har i huvudsak följande innehåll.

Situationen
ute i väriden kännetecknas i många länder av social och politisk oro
framdriven av ekonomiska svårigheter med kraftig inflation och ökande
arbetslöshet.

Den
ekonomiska ulvecklingen i Sverige under år 1974 har positivt avvikit från
ulvecklingen i flertalet jämförbara länder. Sysselsättningen har stigit
kraftigt under året, liksom anlalel lediga platser. Produktionen har ökat.
Inflationen har varil betydande men likväl avsevärt lägre i vårt land än i de
flesta andra länder. Realinkomsterna har under år 1974 stigit snabbare än någon
gång tidigare under efterkrigstiden.

Det
goda resultatet uppnåddes genom effektivitet och ökal ansvarstagande i
arbetslivet samt genom fackliga och politiska åtgärder. Den snabba avtalsuppgörelsen
betydde myckel för alt stimulera ekonomin. En rad olika stimulansåtgärder
beslöts av riksdagen. Omläggningen av den statliga beskattningen med direkta
skattesänkningar under år 1974 för löntagarna skapade gynnsamma fömtsättningar
för själva avtalsuppgörelsen.

Överföringen
av folkpensionsavgiften från lönlagarna till arbetsgivarna lade den gången
grunden för en reallöneökning utan molsvarande ökning av bruttolönerna. Samma
effekt får för innevarande år den av riksdagen år 1974 beslutade omläggningen.
Denna skatteomläggning möjliggör en forlsall förbättring av reallönerna ulan
sådana brultolöneökningar, som blir direkt inflationsdrivande.

Erfarenheterna
från år 1974 bör vara vägledande för åren 1975 och 1976. En snabb uppgörelse på
arbetsmarknaden skulle vara mycket betydelsefull för såväl den enskildes
ekonomi som samhällsekonomin i stort.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 97

Inför
årets avtalsrörelse har bl.a. löntagarorganisationerna framfört önskemål om
ell Ivåårsavlal, dvs. elt avtal som omfattar 1975 och 1976. Ell sådant avtal
skulle vara av stort samhällsekonomiskt intresse. 1972 års skalteutredning
erhöll därför som inledningsvis nämnts uppdrag att ularbela förslag till
omläggning av den direkta slalliga beskattningen också för år 1976. Regeringen
har vidare - också i avsikt atl underiätta för arbetsmarknadens parter att
iräffa en tvåårsuppgörelse - träffat en överenskommelse med kommunförbunden om
en begränsning av kommunalskatterna för åren 1976 och 1977.

1972
års skatieutrednings förslag har som inledningsvis anförts varit föremål för
överiäggningar mellan samtliga riksdagspartier. Överenskommelse har därvid
träffats mellan socialdemokraterna, folkpartiet och centerpartiet om
skalleomläggningens utformning och finansiering. Överenskommelsen syftar till
atl underiätta för arbetsmarknadens parter alt uppnå en snabb uppgörelse, som
kan omfatta ocksä år 1976.

Överenskommelsen
innebär alt 1975 års riksmöte skall få la ställning till ett förslag om
sänkning av den direkta statliga skatten för flertalet löntagare. Genom en
vidgad finansiering jämfört med skatleulredningens direktiv genomförs dels
ulredningens förslag till skattesänkningar för låginkomstlagarna, dels en
högre skattesänkning för de stora löntagargrupperna. Den närmare utformningen
av skatteskalan framgår av det följande.

Sänkningen
av den direkta slalliga skallen innebär alt såväl låginkomsttagarna som de
slora grupperna i de vanligaste inkomstlägena får sänkt skatt jämfört med de
skalleskalor som gäller för innevarande år. Därmed kan en
realinkomstförbällring för löntagarna nås genom avsevärt lägre brultolöneökningar
än vad som blivil möjligt utan en skattereform. Effekten av skallereformen kan
därmed bli all inflationen bromsas, stabiliteten i samhällsekonomin ökas, del
svenska näringslivels konkurrenskraft gentemot utlandet stärks och grunden
läggs för forlsall välståndsökning.

Del
s. k. sparavdraget från intäkter av kapital, 400 kr. resp. 800 kr., fördubblas
fr. o. m. 1976 års taxering lill 800 kr. resp. I 600 kr.

Riksdagen
beslutade år 1974 om en begränsad avdragsrält för under detla år inbetald
sjukförsäkringsavgift med högsl 500 kr. Halva kostnaden för del bibehållna
avdraget finansieras genom ålgärder som anges i överenskommelsen. Återstående
hälft avses bli finansierad år 1977.

Allmänna
barnbidraget höjs fr. o. m. den 1 januari 1976 med 300 kr. Kostnaden för denna
höjning finansieras också genom ålgärder som har anvisals i överenskommelsen.

Kostnaden
för skalleomläggningen, fördubblingen av sparavdraget i beskattningen,
lönlagarnas avdragsrält för under år 1974 påförd sjukförsäkringsavgift och
höjningen av barnbidragen uppgår lill ca 6 200 milj. kr. Detla belopp
finansieras av en höjning av socialförsäkringsavgifter, borttagande av taket
för andra socialförsäkringsavgifter än ATP saml höjning av vissa punktskatter.
Genom denna finansiering säkras en ansvarsfull finanspolitik.

7 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 92

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 98

En
av utgångspunkterna för överiäggningarna om finansieringen av skatteomläggningen
har varil statens ökade åtaganden gentemot sjukvårdshuvudmännen genom
sjukförsäkringen. Denna belastning pä statskassan ingår dock inte i
överenskommelsen utan redovisas i särskild ordning. 1 samband med
skatteomläggningen sker en förskjutning från skattefinansiering till
avgiftsfinansiering från arbetsgivarna inom de båda socialförsäkringarna för
sjukförsäkring och folkpensionering. Det innebär att avgiften till sjukförsäkringen
av denna anledning höjs med 0,4 procentenheter och avgiften till
folkpensioneringen med 1,5 procentenheter, dvs. med sammanlagt 1,9
procentenheter från den 1 januari 1976.

Samtidigt
avvecklas begränsningen av avgiftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet per
årslön för socialförsäkringsavgifterna med undanlag av ATP-avgiften. Den nu
angivna höjningen av socialförsäkringsavgifterna och borl-lagandel av taket
beräknas ge staten en inkomstförstärkning om lillsammans 4 130 milj. kr. För
alt få samma beräkningsunderlag och en förenkling av avgiftsredovisningen
slopas beloppslaket också för vissa andra avgifter, som enligt gällande
beslämmelser beräknas på samma avgiftsunderiag, bl. a. arbetsgivaravgiften
lill arbetslöshetsförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen.

För
att ge stöd ål småföretagen ökas den del av egenföretagarnas inkomst som är fri
från allmän arbetsgivaravgift från 10 000 kr. lill 18 000 kr. fr. o. m.
inkomståret 1976,

Löntagarorganisationerna
har vid överiäggningarna med regeringen förklarat sig beredda att - i likhet
med vad som nu sker i lönerörelsen för år 1975 - i avtalsförhandlingarna för år
1976 beakta vad som arbetsgivarna påförs i direki höjda
socialförsäkringsavgifter. De partier som ingått i här berörda överenskommelse
fömtsätter atl löneanspråken i molsvarande grad kommer att reduceras.

Mot
bakgrunden av den överenskommelse jag här redogjort för lar jag i del följande
upp de aktuella ändringarna i den direkta beskattningen och därefter de för
finansieringen härav erforderliga höjningarna i den indirekta beskattningen.
Jag kommer dessutom alt behandla ändringar i energibeskattningen, som
aviserats i prop. 1975:30 för att finansiera genomförandet av det program för
den framlida energipolitiken som regeringen lagl fram i nämnda proposition.
Vissa andra frågor med avseende på de i sammanhanget aktuella indirekta
skatterna kommer jag också atl behandla, bl. a. frågan om nedsättning av
energiskatt på briinsle och elkraft som förbrukas vid industriell tillverkning.
Jag tar också upp erforderiig ändring av den allmänna arbetsgivaravgiften samt
frågan om lättnader i den s. k. villaschablonen och sjömansskatten.

Chefen
för socialdepartementet kommer atl redovisa förslag om de ändringar som berör
socialförsäkringsavgiftema m. m. Förslag om höjning av de allmänna barnbidragen
avses bli framlagt genom socialutskottets försorg. Förslag om höjning av
föriängt barnbidrag och studiebidrag i molsvarande omfattning kommer senare all
framläggas för riksdagen.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:52 99

Inkomstbeskattningen

Skatteskalan

Ulredningen
har föreslagil all sänkningen av inkomstskatten sker enbart genom ändring av
skatteskalan. Skatteuttaget minskas med 3-8 procentenheter i de tre lägsta
inkomstskikten och höjs med 1 enhet i de två högsta skikten. Resultalel är en
skattesänkning på 1 200 kr. för del slora flertalet inkomsttagare.

Förslagel
har föranlett delade meningar vid remissbehandlingen. En positiv inställning
redovisas från flera av de hörda myndigheterna. Av löntagarorganisationerna
ansluter sig Landsorganisationen (LO) i princip lill förslagel. LO utesluter
dock inle all del maximala beloppet för skallelättnad kan fä höjas.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt Sveriges akademikers
centralorganisation och Statstjänstemannens riksförbund (SACO/SR) ställer sig
däremot avvisande till förslaget. TCO och SACO/SR uttalar sig för att
skatteomläggningens kostnadsram vidgas. En sänkning av marginalskatten i
inkomstlägena över 35 000 kr. krävs bl. a. i yttranden från organisationer inom
näringslivet.

För
egen del vill jag säga följande. För alt få en bred anslutning lill skatteomläggningen
har del varit nödvändigt all öka ramen för sänkningen av den statliga
inkomstskatten. Del maximala beloppet för skattelättnad föreslås därför höjt lill
1 600 kr. förde slora grupperna löntagare. Del innebär alltså en ökning med 400
kr. jämfört med utredningsförslaget. Av fördelningspolitiska och slatsfinansiella
skäl bör dock denna ökning inte komma höginkomsttagarna till del. Jag delar i
övrigt ulredningens uppfattning all den nu aktuella provisoriska
skattesänkningen bör ske enbart genom en ändring av skatteskalan.

Den
skatteskala jag förordar för år 1976 har följande utseende. Den nuvarande
skalan anges som jämförelse.

Beskattningsbar

Skatlesats

inom
skiktet, %

ink. kr.

Föreslagen

Nuvarande

Skillnad

skala

skala

15000

4

7

-3

15000- 20000

4

12

-8

20000- 25 000

10

17

-7

25000- 30000

20

22

-2

30 000- 35 000

22

28

-6

35 000- 40 000

28

28

-

40 000- 45 000

33

33

-

45 000- 65 000

38

38

-

65 000- 70 000

43

43

-

70 000- 80 000

48

48

-

80 000-100 000

49

48

- 1

100 000-150
000

53

52

+ 1

150 000-

57

56

-t-1

s. 100 Kontrollera mot PDF

De
individuella effekterna av den förordade skatteskalan framgår av följande
tabeller.

Skatten
på 1976 års inkomst, ogift inkomsttagare

Taxerad
in-

Total skatt enl.

Skatteförändring

komst,
kr.

nuvar. regler kr.

enligt mitt

förslag

kr.

%

6000

230

- 45

-19,6

10000

1510

- 165

-10,9

15000

3 110

- 315

-10,1

20 000

4 735

- 490

-10,3

25 000

6610

- 885

-13,4

30 000

8 735

-1210

-13,9

35 000

11 115

-1330

-12,0

40 000

14015

-1600

-11,4

84 500

42 600

-1600

- 3,8

104 500

57 200

- 1400

- 2,4

150 000

92 235

- 945

- 1,0

200 000

132 555

- 445

- 0,3

300 000

213 555

-1- 555

-f 0,3

Marginalskatten
år 1976, ogift inkomsttagare

Taxerad
in-

Marginalskatt,

%

komst, tkr.

Nuvar.

Milt

Förändring

regler

förslag

6-10

32,0

29,0

-3,0

10 - 15

32,0

29,0

-3,0

15 - 20

32,5

29,0

-3,5

20 - 25

37,5

29,6

-7,9

25 - 30

42,5

36,0

-6,5

30 - 35

47,6

45,2

-2,4

35-40

58,0

52,6

-5,4

40 - 45

53,5

53,5

-

45 - 50

58,5

58,5

-

50 - 69,5

63,0

63,0

-

69,5- 74,5

68,0

68,0

-

74,5- 84,5

73,0

73,0

-

84,5-104,5

73,0

74,0

-t- 1,0

104,5-154,5

77,0

78,0

-t-1,0

154,5-

81,0

82,0

+ 1,0

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 101

Mitt
förslag om ändrad skala för den statliga inkomstskatten föranleder ändring av
10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Folkpensionärerna

Rätten
lill extra avdrag för gift folkpensionär beräknas f n. med hänsyn lill makarnas
sammanlagda inkomsi. Utredningen har föreslagil att denna sambeskatining
avvecklas. För de fall där en individuell beräkning av extra avdrag ger
oförmånligare avdragsrätt än f n. föreslås en garanliregel. Denna innebär att
avdraget skall medges med lägst det belopp som skulle ha beräknats med lillämpning
av 1976 års regler. Vidare har ulredningen föreslagil atl pensionstillskotten
vid beräkning av extra avdrag räknas som sidoinkomsl och inle såsom f n. som en
del av folkpension. Hämtöver har föreslagils vissa redaktionella ändringar av
reglerna om extra avdrag.

De
allra flesta remissinstanserna ställer sig positiva lill all de extra avdragen
medges individuellt. Det gäller bl. a. de tre löntagarorganisationerna. Del
framhålls därvid att den föreslagna ordningen ansluter sig väl lill den individuella
beskattningen i övrigt. Endasl några remissinstanser avstyrker förslagel.

1
fråga om förslagets detaljer har erinringar och påpekanden framförts från fiera
håll. Det har påpekats all barnpension och vårdbidrag liksom nu bör undantas
från den pension som grundar räll lill extra avdrag. Vidare har framhållits de
praktiska svårigheter då någon under inkomståret övergår från att lyfta pension
såsom ogift till atl få pension som gift. Garaniiregeln kritiseras såsom
komplicerad och administrativt svårlillämpad. Den bör därför inle genomföras
anser en del remissinstanser. Andra instanser framhåller all den ändå behövs.
Även förslaget alt betrakta pensionstillskott som sidoinkomsl avstyrks på
något håll.

För
egen del vill jag anföra följande. Numera beskattas makar i princip
individuellt. För folkpensionärer gäller emellertid en särskild sambeskalt-ningsregel
som innebär atl del extra avdraget beräknas med hänsyn lill makarnas
sammanlagda inkomsi. Följden härav är atl en gift pensionär kan helt eller
delvis förlora sitt extra avdrag om maken har t. ex. en ATP-pension av viss
storlek.

En
person som har enbart folkpension får normalt så stort extra avdrag all någon
skatt inle uppkommer. Men för den gifte pensionären faller ofla del extra
avdraget bort på grund av makens inkomsi och skall påförs folkpensionen. Den
påförda skatten, som i ell stort antal fall utgjort kvarstående skatt, har inte
sällan orsakat kännbara ekonomiska svårigheter. Dessa förhållanden har som ulredningen
påpekat väckt betydande irritation hos de gifta pensionärerna. En övergång till
individuell beräkning av extra avdrag är enligl min mening påkallad både av
rättviseskäl och för alt man skall undvika de svårigheter som uppkommer vid
beskattning i de fall inkomsttagaren enbart har folkpension.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 102

Jag
ansluter mig liksom de flesla remissinstanserna lill utredningsförslaget i
huvudsak. Förslagel bör emellertid justeras i några hänseenden.

De
pensionsförmåner som ger mottagarna rätt till extra avdrag bör som utredningen
föreslagit omfatta folkpension i form av ålderspension, förtidspension och
änkepension. Jag föreslår att även hustmtilläggen räknas till denna gmpp.
Däremot är vårdbidrag och barnpension av något annan karaktär och bör inte automatiskt
gmnda räll till extra avdrag. Inle heller bör enbart skattefria
folkpensionsförmåner, t. ex. handikappersättning, gmnda rätt till extra
avdrag.

För
den som under årel får ändrade grunder för sin rätt lill folkpension kan
utredningsförslaget föranleda komplikationer. Vid remissbehandlingen har som
exempel nämnts den som under första delen av årel uppbär folkpension enligl de
för ensamslående gällande grunderna (95 % av basbeloppet) och under resten av årel,
sedan även maken blivit folkpensionär, enligl de grunder som gäller för gift
(77,5 96 av basbeloppet). 1 sådanl fall bör del extra avdraget bestämmas med
utgångspunkt i del högsta av de folkpensionsbelopp som varil aktuella under
året.

Garaniiregeln
skall enligl utredningsförslaget tillämpas under ell obegränsat anlal år
framåt efier det de nya reglerna för folk pensionärernas beskattning trätt i
kraft. Enligt min mening är det emellertid angeläget att man så snart som
möjligt får det nya systemet tillämpligt i sin helhet. De regler för
beskattningen av pensionärer som nu föreslås är de som avses böra gälla för
denna gmpp inkomsttagare. Det är då inte lämpligt alt behälla en rätt att
tillämpa äldre bestämmelser under en längre tid. Härtill kommer att en
möjlighet att begära tillämpning av äldre regler under flera år skulle som riksskatteverket
(RSV) påpekar medföra betydande svårigheter för taxeringsmyndigheterna. Rätlen
att övergångsvis åberopa de äldre bestämmelserna bör därför inskränkas atl
gälla enbart under etl år. Garantiregeln bör ha följande innbörd. Gift person
som vid 1976 års taxering beskattades med lillämpning av de särskilda reglerna
för folkpensionär eller sådan persons make har vid 1977 års taxering rätl lill
extra avdrag enligl de regler som gällde vid 1976 års taxering, dvs. med lillämpning
av de inkomslgränser och avdragsbelopp som enligt RSV:s anvisningar gällde vid
denna taxering. Avdraget enligl denna övergångsbestämmelse får dock för makarna
lillsammans inte översliga det avdrag som de faktiskt erhållit vid 1976 års
taxering. Om del för liden därefter i något enskilt fall behövs extra avdrag
med större belopp än huvudregeln medger, kan detta beaktas vid den individuella
prövningen. Det är en uppgift för RSV att med uppmärksamhet följa tillämpningen
av de nya reglerna och föreslå de ytterligare anvisningar som kan vara
påkallade.

Rätten
till extra avdrag avses enligt huvudregeln bestämmas med utgångspunkt i den
taxerade inkomsten. Huvudregeln bör dock kunna frångås när särskilda skäl föreligger.
Jag avser här bl. a. sådana fall där avdragen enligt nu gällande bestämmelser
jämkas med hänsyn lill skillnader i fråga

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 103

om statligt och kommunall taxerad inkomst liksom fall där
tillämpning av vederbörande avdragstabell ger beskattningsbar inkom.st på
myckel lågt belopp. Hit vill jag också räkna de fall pensionären uppbär inkomst
som inte är skattepliktig i Sverige eller har förmögenhet som inle beskallas
här. Vid jämkning av avdrag med hänsyn till förmögenhetsinnehav bör särskilda
regler kunna tillämpas vid beräkning av värdet av egnahemsfastigheier och
mindre jordbmksfastigheter.

De nya bestämmelserna om folkpensionärernas beskattning
aktualiserar också frågan om deklarationspliklen för dessa inkomsttagare. F. n.
gäller befrielse från deklarationsskyldighet för pensionärer som enbart har
folkpension inklusive pensionstillskott och därutöver en sidoinkomst på högst
1 500 kr. Denna fråga kräver emellertid ytterligare överväganden. Jag avser atl
återkomma till den i annat sammanhang.

Jag vill här också anmäla en framställning från RSV
beträffande folkpensionärernas beskattning vid 1976 års taxering. RSV har
framhållit att det högsta belopp som nu gäller för extra avdraget, 10000 kr.,
kommer att vara otillräckligt i vissa fall. Skälet härtill är de betydande
höjningarna av folkpensioner och pensionstillskott. RSV hemställer därför
såvitt nu är i fråga att maximeringen av avdraget slopas beträffande
folkpensionärerna. Jag delar RSV:s uppfattning att nuvarande maximibelopp blir
otillräckligt vid 1976 års taxering. Maximeringen bör därför slopas i fråga om
denna taxering. Åtgärden flr mellertid karaktären av provisorium eftersom den
nya ordningen för beskattning av folkpensionärer kommer atl gälla fr. o. m.
1977 års taxering. De erforderiiga författningsändringarna bör därför ske i
övergångsbestämmelserna lill den nya lagstiftningen.

De förslag beträffande folkpensionärernas beskattning som
jag nu lagt fram föranleder ändring i 50 § 2 mom. KL och därtill hörande anvisningar
samt 9 och 11 §§ lagen om statlig inkomstskatt.

Finansieringen

Utredningsförslaget innebär atl sänkningen av den statliga
inkomstskatten och det höjda sparavdraget finansieras genom en ökning av den
allmänna arbetsgivaravgiften med 2,8 96 eller från 4 lill 6,8 96.

Remissbehandlingen av finansieringsförslagel har föranlett
delade meningar. Löntagarorganisationerna är positiva. I yttrandena från
näringslivets organisationer ställer man sig i huvudsak avvisande lill en
höjning av arbetsgivaravgiften.

För egen del vill jag anföra följande. Som framgått av vad
jag tidigare anförl avses skatteomläggningen bli mera omfattande än vad ulredningen
föreslagil. Ramen vidgas sålunda från ca 4 000 lill ca 5 000 milj. kr. Den
totala summan enligt uppgörelsen, som även innefattar finansiering av ökade
barnbidrag och ökade sparavdrag jämte hänsynstagande lill 1974 års riksdagsbeslut
rörande avdrag för sjukförsäkringsavgiften, slutar pä 6 200 milj.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975.92 104

kr.
Finansieringsfrågan kommer då i ett annat läge. Lättnaderna i inkomstbeskattningen
bör som jag inledningsvis angett möjliggöras genom anlitande av flera finansieringskällor
Arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter lill sjukförsäkringen och
folkpensioneringen bör höjas liksom motsvarande egenavgifter. Vidare bör beloppslaket
vid beräkningen av löneunderiaget för dessa och andra dithörande avgifter
slopas. Dessa frågor kommer senare denna dag att tas upp av chefen för
socialdepartementet.

Även
vissa punktskatter bör höjas som en del av finansieringen. Statsverkets merinkomsi
härav kan beräknas till 1 650 milj. kr. Förslag härom liksom vissa andra frågor
rörande den indirekta beskattningen avser jag att ta upp i del följande.

Den
allmänna arbetsgivaravgiften ulgår med oförändrat 4 96 av avgiftsunderiagel.
För atl bereda ytterligare lättnad åt främsl småföretagarna bör den frigräns,
som f n. gäller i fråga om underiagei för egenavgift, höjas från 10 000 kr. lill
18 000 kr. Härigenom får egenföretagarna en avgiftslättnad på upp till 320 kr.
Mitt förslag i detta hänseende föranleder ändring i 4 S lagen (1968:419) om
allmän arbetsgivaravgift.

Sparavdraget

Den
uppräkning av sparavdraget från 400/800 kr. lill 800/1 600 kr. som Ulredningen
redovisat i betänkandet bör genomföras anser nästan alla remissinstanserna.

Även
jag anser atl sparavdraget bör höjas lill det belopp utredningen angett. Detla
avdrag har varit oförändrat under en lång följd av år. En höjning bör ske med
hänsyn till penningvärdeutvecklingen och för all förbättra utbytet för de
många småsparare som har sina huvudsakliga tillgångar i form av
banktillgodohavande. Höjningen av avdraget underiätiar också i viss uisträckning
taxeringsmyndigheternas arbete genom all ell stort antal små kapitalinkomster
inte längre behöver tas upp i deklarationerna. Det förhöjda avdraget bör gälla
fr. o. m. 1976 års taxering. Milt förslag i detta hänseende föranleder ändring
i 39 § 3 mom. KL.

V
illa beska ilningen

Ulredningen
har angett all en uppräkning av det s. k. villaavdragel med hänsyn till penningvärdeulvecklingen
ger en höjning av beloppet från 500 kr. till ca 700 kr. Utredningen anser att elt
ställningstagande i detta hänseende bör anstå lill dess utfallet av 1975 års
allmänna fastighetstaxering är känt.

Remissinsianserna
delar uppfattningen att resultatet av fastighetstaxeringen bör avvaktas innan
man tar ställning i frågan. Några inslanser uttalar sig för en höjning av
avdraget till 700 kr. En instans förordar också ändring av inläktsschablonen.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 105

För
egen del vill jag säga följande. Beskattningsreglerna för egnahem prövades så
sent som i höstas av riksdagen i samband med behandlingen av de
bostadspolitiska frågorna (prop. 1974:150). Härvid justerades villaschablonen
beträffande de mera påkostade fastigheterna så atl intäktspro-cenien sattes lill
10 för den del av taxeringsvärdet som ligger över 300 000 kr. Skatteutskottet (SkU
1974:56) framhöll att eventuell ytteriigare ändring av villaschablonen fick
bedömas när utfallet av fastighetstaxeringen är känt.

Det
preliminära utfallet av fastighetstaxeringen har nu redovisats. 1 fråga om en-
och tvåfamiljsfastigheter var den genomsnittliga höjningen av taxeringsvärdena
ca 40 96. Även med de nya värdena har ca 80 96 av fastigheterna ett
taxeringsvärde som understiger 150 000 kr., dvs. inläktsschablonen ger endast
en 2-procenlig beskattning. Molsvarande andel enligl den föregående
fastighetstaxeringen var 95 %.

Det hell
övervägande antalet egnahem ligger sålunda fortfarande inom 2-procentsskiklel.
Del finns emellertid åtskilliga fastigheter som genom laxe-ringsvärdehöjningen
kommer upp i 4-procenlsskiklet. För atl dämpa taxeringsvärdehöjningens
verkningar i dessa fall anser jag alt gränsen för 2-procentsskiktet bör höjas
från 150 000 kr. lill 180 000 kr. Vidare bör villaavdragel på 500 kr. räknas
upp till 800 kr. Härigenom lindrar man verkningarna av fastighetstaxeringen
för bl. a. ägarna av de mindre egnahemmen som inte berörs av den höjda skiktgränsen.

Som
framgått av det föregående kan de höjda taxeringsvärdena i vissa fall påverka
folkpensionärernas räll till extra avdrag eftersom dessa avdrag reduceras när
pensionärens förmögenhet överstiger en bestämd gräns. Vid beräkning av förmögenhetsvärdei
gäller emellertid särskilt förmånliga regler för egnahem. Värdei härav las
enligt RSV;s anvisningar i princip upp till endasl 10 96 av taxeringsvärdet.
Verkningarna av fastighetstaxeringen blir med hänsyn härtill vid beskattningen
obetydliga för flertalet pensionärer. Jag har därför inle ansett del påkallat atl
förorda ändrade regler i detta hänseende. Däremot framstår det som befogat atl
justera de gränsvärden för förmögenhetsberäkningen som påverkar
folkpensionärernas bostadstillägg. Jag hänvisar här lill socialministerns
förslag.

Efter
samråd med chefen för bosladsdeparlemenlet har jag däremot inte funnit det
motiverat atl i detta sammanhang ta ställning lill en justering av
förmögenhetsreglerna när del gäller bostadstillägg för barnfamiljer och hushåll
utan barn. Reglerna för dessa bostadstillägg behandlas f n. av boende- och
bostadsfinansieringsutredningarna. Också inom bostadsstyrelsen pågår en översyn
av vissa administrativa regler som har samband med förmögenhelsgränserna. Med
hänsyn till att de nya taxeringsvärdena inte har effekt pä förmögenhelsgränserna
förrän vid beräkningen av bostadstilläggen för år 1977 bör resultatet av nämnda
ulredningsarbele avvaktas innan stalsmaklerna tar ställning till frågan om
ändrade förmögenhelsregler.

Vad
jag här förordal i fråga om justering av villaschablonen föranleder ändring i
24 !j 2 mom. KL.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 106

.Ändring
av siömansskaiien

Den
särskilda skatten för ombordanställda, sjömansskatten, är bestämd bl. a. genom
anknytning lill den statliga inkomstskatten. Regelmässigt ändras
sjömansskatten när den vanliga statliga inkomstskatten ändras. Senast skedde
detta år 1974 (prop. 1974:156, SkU 1974:55, rskr 1974:330). Vad jag föreslagit
i del föregående bör medföra all sjömansskatten justeras på motsvarande säll.

När
sjömansskatten beräknas ulgår bl. a. etl s. k. omkoslnadsavdrag med årsbelopp
om 1 500 kr. i fjärrfart och 750 kr. i närfart. Prisutvecklingen gör det enligl
min mening motiverat att dessa avdrag höjs, särskilt som omkostnaderna i fiärrfan
oftast avser utlandel. Relationen mellan omkostnadsavdragen bör vara
oförändrad. Jag anser alt dessa avdrag bör bestämmas lill 2 500 kr. i fjärrfart
och 1 250 kr. i närfart.

Vid
beräkningen av sjömansskatten medges etl särskilt avdrag från den framräknade
skatten. Delta avdrag motiveras av all de ombordanställda har mindre
möjligheter än andra att utnyttja de förmåner som samhället erbjuder. Avdraget,
som varil oförändrat sedan år 1973, utgår per månad med 200 kr. i fiärrfart och
75 kr. i närfart, lika i alla inkomstslagen. Det har bl. a. från
Sjöfolksförbundets sida starkl understrukits, att de flesta svenska sjömän är
ogifta och därför endasl under kortare perioder vistas i hemlandet. Med hänsyn
lill vad jag nu anförl föreslår jag atl dessa skallere-ducerande avdrag höjs lill
300 kr. i fjärrfart och 125 kr. i närfari.

Samtidigt
med att dessa höjningar av avdragen görs bör övervägas även andra ändringar i
fråga om sjömansskallen. Avdraget för sjukförsäkringsavgift om 500 kr
bortfaller fr.o. m. inkomståret 1976. Detla bör påverka sjömansskatten, där f n.
ell sådanl avdrag är inbyggt. Det finns vidare anledning atl beakta all värdei
av fri kost har höjts vid landtaxeringen. Molsvarande förmån för sjömän tas nu
upp till 325 kr. för månad. Enligl min mening bör värdet bestämmas lill 355
kr., motsvarande förmånens värde för landlaxerade enligt 1975 års preliminärskatietabeller.

Slutligen
bör förändringarna i den kommunala utdebiteringen beaktas. Kommunalskallen
ingår f n. i sjömansskatten efter en utdebitering av 23 kr. per skallekrona, vilkel
bestämdes år 1972 och har gällt sedan mars 1973. Medeluidebiieringen i relativt
typiska "sjömanslän" utgör numera ca 24:70 kr. Den är något lägre i
de mest typiska sjömanslänen, nämligen Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och
Bohus län. Jag föreslår mot denna bakgrund alt sjömansskatten fr. o. m. år 1976
beräknas på grundval av en kommunal utdebitering om 24:50 kr.

Mina
förslag beträffande sjömansskatten föranleder ändringar i de tabeller som är
fogade lill lagen om sjöman.sskait.

Totalt
sett kommer sjömansskatten i fjärrfart enligt förslaget alt sänkas för de
flesta sjömän med belopp som ligger mellan 180 och 140 kr. för månad. De
individuella verkningarna i olika inkomstlagen framgår av följande tabell.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92

Förändringarna
i sjömansskatten mellan åren 1975 och 1976

107

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beskatt-

Ökning

(-1-)
eller

minskning
(-

-) av
sjömansskatten

år 1976

enlig

mitt

förslag
i

ningsbar

månads-

fjärrfart

närfart

inkomst.

kr.

ogift

gift

ogift

ut-

og

ift

gift

ogift

ut-

utan ba

rn

med barn

länning

utan barr

med barn länning

1

2

3

4

5

6

7

8

9

600

.

.

.

__

35

.

- 24

1 200

- 70

.

.

- 43

-

58

- 57

- 45

1 800

- 141

- 107

- 48

- 108

-

85

- 82

-

71

- 72

2 400

-174

- 177

-168

- 159

-

109

- 106

-

104

- 93

3000

- 186

- 192

-183

-174

-

124

- 115

-

107

- 105

3 600

- 186

- 192

- 195

-171

_

118

- 112

_

119

-102

4 200

- 180

- 186

- 189

-168

-

109

- 103

-

107

- 90

4 800

- 171

- 177

-180

- 159

-

100

- 94

-

98

- 84

5 400

- 162

- 168

-171

-153

-

91

- 85

-

89

- 75

6000

-153

-159

- 159

-144

-

76

- 73

-

77

- 66

6 600

- 144

- 150

-153

-135

_

67

- 64

_

65

- 57

7 200

-132

- 138

- 144

-123

-

55

- 52

-

56

- 48

7 800

- 117

-123

- 129

-111

-

40

- 37

-

41

- 30

8 400

- 102

- 108

- 114

- 99

-

25

- 22

-

26

- 18

9000

- 87

- 93

- 99

- 87

-

10

- 4

-

8

- 3

10 000

- 62

- 68

- 74

- 64

-t-

15

-1- 21

-y-

17

-1- 18

11000

- 37

- 43

- 49

- 39

+

40

+ 46

-1-

42

-1- 43

12000

- 12

- 18

- 24

- 14

-1-

65

+ 71

-1-

67

-t- 68

13000

+ 9

+ 3

- 3

-t- 11

+

86

-1- 92

-h

88

-H 93

15000

+ 59

+ 53

+ 47

+ 61

+

136

+ 142

+

138

+ 143

Den
indirekta beskattningen

Som
framgått av vad jag inledningsvis anfört innebär den träffade överenskommelsen
alt ändringarna i den direkta beskattningen och höjningen av barnbidragen
delvis skall finansieras genom höjningar av den indirekta beskattningen. Det
rör sig om ett inkomsllillskott om ca 1 650 milj. kr. som enligt
överenskommelsen skall åstadkommas genom höjd energiskatt på elkraft, höjning av
punktskatterna på sprit, vin, maltdrycker, läskedrycker och cigarretter saml
höjning av avgiften på vissa dryckesförpackningar.

Genomförandel
av del energiprogram som regeringen lagt fram i prop. 1975:30 kräver ett inkomsllillskott
förståten om drygt 600 milj. kr. I enlighet med vad som aviserats i nämnda
proposition lar jag i det följande även upp frågan om en höjning av
energiskatten på drivmedel och bränslen. Under hänvisning till uttalanden i den
nämnda propositionen lägger jag ocksä fram förslag om en höjning av den
beredskapsavgift på oljeprodukter som tas ut för att täcka kostnaderna för av
statsmakterna redan beslutad beredskapslagring av råolja och eldningsolja.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 108

Som
tidigare nämnts aktualiserar ändringarna i fråga om energiskatten även frågan
om nedsättning av sådan skatt på bränsle och elkraft som förbrukas vid
industriell tillverkning.

De förfatlningar
där de nämnda skatterna regleras innehåller vissa bestämmelser, som inte är
förenliga med den nya regeringsformen och som på denna grund bör ändras eller
upphävas. Sådana ändringar har därför gjorts vid utformningen av de i
sammanhanget aktuella författningsförslagen. Delta innebär bl. a. atl
benämningen förordning genomgående ändras lill lag.

Den
aUmänna energiskatten

Enligl
förordningen (1957:262) om allmän energiskatt (AEF) utgår skatt på bensin, gasol
för drift av motorfordon, kol- och oljebränslen saml elkraft. Skatten utgör för
elkraft till gaiu- och vägbelysning 0,5 öre per kilowattimme (kWh) och för annan
kraft 10 96 av det faktiska eller beräknade priset för kraften exklusive skatt.
För skattepliktiga drivmedel och bränslen gäller specifika skattesatser enligl
följande.

Vara Skatt

Bensin
för framställning av stadsgas 1,6 öre per liter

Annan bensin 27 öre per liter

Gasol för drifl av tyngre bussar 14 öre per liter

Gasol för drifl av andra molorfordon 19 öre per liter

Tunn eldningsolja och motorbrännolja

samt fotogen med tillsats som möjlig

gör drift av snabbgående dieselmotor 25 kr. per m'

Tjock eldningsolja 16 kr. per m'

Kol och koks samt briketter och

stybb därav 6-14 kr. per ton

Beskatlningsmyndighet
för energiskatten är riksskatteverkel (RSV) eller, i fråga om skatt som skall
las ut vid import, tullmyndigheten. Skattskyldighet eller
redovisningsskyldighet åvilar den som hos RSV registrerats som tillverkare, åierförsäljare
eller förbrukare av skailepliktigl drivmedel eller bränsle, den som ulan alt
vara registrerad importerar sådant drivmedel eller bränsle saml den som yrkesmässigt
producerar eller distribuerar elkraft.

1
enlighet med den träffade överenskommelsen förordar jag alt energiskalten på
elkraft läggs om till en specifik skatt om 2 öre per kWh. Denna skattesats bör
gälla generellt, vilket innebär att skattesatsen 0,5 öre per kWh för kraft lill
gatu- och vägbelysning slopas.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 109

För
finansieringen av de energipoiitiska åtgärder, som regeringen föreslagit i prop.
1975:30, förordar jag dessuiom följande ändringar i energiskalten. Skattesatsen
för annan bensin än sådan som används för framställning av Sladsgas höjs med 7
öre lill 34 öre per liter. Skattesatserna för gasol höjs med samma belopp lill
21 resp. 26 öre per liter. SkaltesaLserna 25 kr. per m' för tunn eldningsolja
och motorbrännolja och 16 kr. per m' för tjock eldningsolja ersätts med en
enhetlig skattesats om 40 kr. per m'. Denna skattesats föreslås gälla även för
fotogen med tillsats för drift av snabbgående dieselmotor. Någon ändring av
skattesatserna för de fasta kolbränslena föreslås inte.

En
specifik beskattning av elkraft av nu förordad form kräver i princip atl
uppmätning sker av energiförbrukningen. Sådan uppmätning sker också i allmänhet
med hjälp av installerade mätare. Undantagsvis förekommer dock all kraft
tillhandahålls eller förbrukas ulan energiuppmäining. Även om mätare finns är
det dessuiom vanligt, att uppmätning eller mätaravläsning av
energiförbrukningen inte sker i samband med varje debitering av avgifter för
distribuerad kraft. Man nöjer sig t. ex. med endasl en mätaravläsning onfi årel.
1 sådana fall görs det preliminära avgiftsdebileringar som slutligt regleras en
gång om året efter mätaravläsningen. Vidare är all märka att det i regel inte
är möjligt för distributörerna all verkställa avläsning vid samma tidpunkt hos
samtliga abonnenter. Avläsning sker successivt under debiteringsperioden och
härav följer, att debiterade avgifter avser olika förbrukningsperioder för
olika abonnenter inom ramen för till-lämpade debileringsperioder. Vad nu sagts
gäller i första hände delaljdisl-ribuerad kraft lill privata förbrukare och molsvarande.
1 fråga om förbrukare av högspänd kraft och andra storförbrukare sker avläsning
och avgiftsde-bilering i allmänhet för perioder som nära ansluter sig lill
månads- eller kvarlalsskifte.

Av
vad jag nu anfört framgår att det förekommer viss kraftförbrukning som inie nu
är föremål för någon uppmätning. Jag anser emellertid inle att övergången till
specifik beskattning av elkraft skall behöva föranleda etl obligatoriskt krav
pä installation av elmätare, när behov härav inle förelegal vid nuvarande skalteform.
Jag finner del inle heller nödvändigt atl varje debitering av kraflavgifier och
skall skall gmndas på mätaravläsning, när detta inte skulle ske enligl
tillämpade mtiner utan endasl en gång om året. Det finns möjligheler alt även
ulan uppmätning av den faktiska energiförbmkningen åstadkomma ett godtagbart
skatteuttag. 1 fallen med blott en mätaravläsning per år blir det dessuiom endasl
fråga om en i viss mån schabloniserad skalteläggning, som rättas till under
loppet av en tolvmå-nadersperiod. Sker mera betydande kraftförbrukning nu utan
uppmätning bör dock gälla atl mätare för avläsning av energiförbrukningen skall
installeras utan onödigt dröjsmål.

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975.92 110

Mot
bakgrund av det nu anförda anser jag inte heller att del behöver ställas krav
på en exlra mätaravläsning hos abonnenterna i de fall avläsning enligl
tillämpade rutiner härför inte skulle ske i anslutning till ikraftträdandet av
de nya bestämmelserna.

Jag
förordar alltså att det i AEF tas in bestämmelser av innebörd, att undantag
från en i princip obligatorisk skyldighet all uppmäta energiförbrukningen får
medges av RSV när särskilda skäl föreligger och vidare atl skatten i fall då
uppmätning inte sker får beräknas efter skälig gmnd. Beslämmelser härom kan
lämpligen tas in i 15 § i stället för där nu intagna bestämmelser som
bortfaller vid övergången lill den nya skatleformen. Bestämmelserna i 32 § AEF
om installation av mätare kan dessutom slopas vid angiven ny lydelse av 15 §.

Med
beaktande av vad jag nu förordat bör den nya beskattningen av elkrafl lämpligen
träda i kraft den 20 juni 1975 och gälla från ingången av den
redovisningsperiod för skatt som tar sin början närmast efter den 19 juni 1975.
Omfattar redovisningsperiod mer än sex månader bör den nya specifika
skattesatsen dock gälla från den 1 juli 1975 eller, om mätaravläsning sker
under liden den 20 juni-den 31 augusti 1975, från tidpunkten för mätaravläsningen.
Om mätaravläsning i andra fall än de som har nämnts nu görs under tiden den 20-den
30 juni 1975, bör skatt enligt skattesatsen 2 öre per kWh ulgå från lidpunkten
för avläsningen. Denna utformning av ikraftträdandebestämmelserna
överensstämmer nära med vad som tillämpats vid tidigare ändringar i
energiskallen på elkraft och innebär i praktiken att skattesatsen 2 öre per kWh
blir tillämplig på industriell kraftförbrukning från tidpunkt i nära
anslutning lill den 1 juli 1975. För den privata kraftförbrukningen och
motsvarande innebär förslaget att skall enligt nämnda skallesals normalt tas ut
första gången vid andra debiteringen av kraftavgifter efter den 19 juni 1975.
Redovisas skatt för längre perioder än sex månader innebär förslaget dock atl
den nya skattesatsen kan bli tillämplig redan vid första avgiftsdebileringen
efter den 19 juni 1975. Sker i detta eller andra fall den första debiteringen
av skall enligt den nya skattesatsen 2 öre per kWh ulan mätaravläsning får
skallens belopp beräknas efter skälig grund.

Någon
motsvarighet till nu anförda förhållanden, som kräver särskilt beaktande vid
ikraftträdandet, föreligger inle i fråga om höjningen av skattesatserna för
drivmedel och bränslen. Jag förordar alt de nya skattesatserna för dessa varor
skall träda i kraft den 1 juli 1975.

Ulöver
nu behandlade förslag påkallar den nya regeringsformen ytterligare ändringar i
AEF. 1 första hand gäller detta beslämmelser, enligt vilka RSV kan besluta om
nedsättning av skatt eller annat avsteg från de allmänna reglerna. 1 fråga om
elkraft gäller sålunda att RSV kan sälla ner skatten inom distributionsområden
med onormalt höga kraftavgifter (15 § 2 mom.).

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 111

RSV
kan vidare medge nedsättning av beskattningsvärde föregenproducerad kraft för
alt därmed åsladkomma en enhetlig beskattning (16 § 2 mom.) och i andra fall
när särskilda omständigheter föreligger (17 §). Beskattningsvärdet kan dessuiom
justeras i fall då intressegemenskap kan antagas ha påverkal priset (16 § 2
mom). Härjämte gäller att del ankommer på RSV;s prövning om och i vad mån
avdrag i deklaration för energiskalt får göras för viss omsättning eller
förbrukning av bränsle eller elkraft. Av särskilt Intresse i detta sammanhang
är den räll som RSV har att medge avdrag för bränsle och elkraft som förbrukas
vid industriell tillverkning, där bränsle-och energikostnaderna utgör mera
betydande del av tillverkningskostnaderna (24 § 2 mom. f och 25 § 2 mom. e). I
de övriga fall då RSV enligt de förfatlningsmm som nu nämnts prövar räll lill
avdrag är del fråga om klart definierade fall, varför prövningen härvidlag kan
sägas vara av teknisk natur. Som exempel kan nämnas rätl till avdrag för
bränsle, som används för annal ändamål än energialstring eller för
framställning av annal skattepliktigt bränsle eller av skattepliktig elkraft
eller vars försäljning medfört kundföriust. Nämnas bör också all RSV kan
besluta att skatten på elkraft skall utgå med visst belopp per kWh i stället
för enligl gällande procentuella skattesats (15 § I mom).

1 prop. 1974:177 till
förra årets höstriksdag behandlades bl. a. frågan om nedsättning av energiskatt
på bränsle och elkraft som förbrukas vid industriell tillverkning. 1
propositionen uttalade jag att de lättnader i energibeskattningen, som sedan
den 1 december 1971 medgetts enligl förordningen (1972:928) om tillfällig
nedsättning av den allmänna energiskallen, skulle upphöra vid utgången av år
1974 och att i följd härav nedsättning därefter skulle ulgå i enlighet med
medgivanden som lämnats före den 1 december 1971 bl. a. av RSV med slöd av nyss
redovisade beslämmelser i AEF. Vägledande för dessa äldre medgivanden hade varil
att energi-skattebelastningen inte skulle överstiga 1 96 av salutillverkningsvärdet.
Nedsättning borde från ingången av år 1975 medges enligt denna procentregel
applicerad pä aktuella salutillverkningsvärden. Jag framhöll emellertid all
denna ordning var att betrakta som ett provisorium med hänsyn till alt den nya
regeringsformen aktualiserade en omarbetning av AEF, bl. a. i fråga om
bestämmelserna om skallenedsättning. Propositionen bifölls av riksdagen (SkU
1974:60, rskr 1974:398).

De
omnämnda bestämmelserna i AEF om bemyndiganden för RSV i fråga om nedsättning
av skall eller andra avsteg från de materiella reglerna är inte förenliga med
den nya regeringsformen. En omarbetning av AEF i dessa delar bör ske i detla
sammanhang. Vissa av bestämmelserna bör dessuiom utgå vid den förordade
övergången lill en specifik beskattning av elkraften. 1 enlighet härmed
förordar jag att 15 § 2 mom. samt 16 och 17 §§ upphävs och atl sålunda RSV inle
längre skall kunna sälla ner skallen inom områden med onormalt höga kraflavgifier
eller för att uppnå likhet i beskattningen i fråga om egenproducerad kraft
eller annars när särskilda

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 112

omständigheter
föreligger. Bestämmelserna om justering av beskattningsvärde vid
intressegemenskap bortfaller också.

Vidare
bör RSV:s befogenhet att medge skallenedsättning i form av avdrag i deklaration
för bränsle och elkraft som används vid industriell tillverkning med mera
betydande bränsle- och energikostnader (24 § 2 mom. f och 25 § 2 mom. e)
upphöra. Bestämmelsen i 24 § 2 mom. d om avdragsrätt för bränsle som återtagits
annorledes än i samband med återgång av köp synes inle ha kommit till
användning och bör därför kunna utgå. Vid sådant förhållande kan övrig i 24 § 2
mom. och 25 § 2 mom. angiven avdragsrält, som är beroende av RSV:s prövning,
ersättas med en i princip allmän avdragsrält. Som tidigare nämnts gäller det
avdrag som är preciserade i materiellt hänseende och dessutom i vissa delar av
sådanl slag som vid annan indirekt beskattning får göras utan någon särskild
prövning från beskatl-ningsmyndighetens sida.

Den
föreslagna nya ordningen innebär i sak endasl, att RSV:s prövning får formen
av kontroll i efterhand av yrkade avdrag i deklaration. Genom anvisningar kan
RSV ge de skallskyldiga och redovisningsskyldiga erforderiig vägledning för
tillämpningen av den i författningen preciserade avdragsrätten. All märka är
också atl 24 § I mom. och 25 § 1 mom. innehåller beslämmelser om allmän
avdragsrätt som ej är beroende av RSV:s prövning. Författningsenligt innebär
den nu förordade lösningen all all avdragsrält med endast smärre, närmast
formella justeringar av nuvarande text kan regleras i ett sammanhang utan någon
uppdelning av lagrummen i olika momenl. Förutom nu behandlade
författningsändringar bör AEF även i vissa andra avseenden anpassas lill den
nya regeringsformen.

Vid
ell genomförande av nu redovisade förslag skulle del saknas för-faiiningsenliga
möjligheler all i fortsältningen medge skallenedsättning i fråga om industriell
förbrukning av bränsle och elkraft enligl den enpro-cenlsregel som nu
tillämpas. Jag anser att det finns fog för atl skailened-sälining skall kunna
medges även i fortsättningen för industrier med särskilt hög förbrukning av
bränsle och elkraft. Som exempel på sådana industrier kan nämnas den eleklrotermiska
industrin med mycket slor energiförbrukning i smältverk och cementindustrin
med särskilt stor oljeförbrukning. En höjning av energiskalten enligt de i det
föregående förordade skattesatserna bör därför kompletteras med en allmän nedsätlningsregel
av innebörd all den genomsnittliga effekten av energiskatten för företag inom
en bransch eller annan grupp av företag med samma produktionsinriktning inie
skall översliga 3 96 av de tillverkade produkternas försäljningsvärde fritt
fabrik. Med hänsyn till alt de nya skattesatserna även vid en nedsättning lill
denna nivå kan i vissa fall medföra en kraftig ökning av skattebelastningen
förordar jag dessuiom, all regeringen ges möjlighet atl för visst förelag medge
ytteriigare nedsättning, när särskilda skäl motiverar en sådan åtgärd. En sådan
nedsättning bör dock inte sträcka sig längre än vad som skulle

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 113

ha
följt av den enprocentsregel som nu tillämpas.

En nedsätlningsregel
av angiven innebörd bör regleras särskilt på samma sätt som skell i fråga om
nedsättning av energiskall på bränsle som används för växlhusuppvärmning vid
yrkesmässig växthusodling enligl beslut av 1974 års höstriksdag (prop.
1974:177, Sk U 1974:60, rskr 1974:398). Jag föreslår därför all den enligt
detta beslul utfärdade lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt
kompletteras med beslämmelser av nyss angivet innehåll i fråga om skatt på
bränsle och elkraft som används vid industriell tillverkning. På grundval av
bestämmelserna om skallenedsättning enligt huvudregeln får del ankomma på RSV
all fastställa vilka branscher eller företagsgrupper som är berättigade till
sådan nedsättning och hur nedsällningen skall omsättas i praktiken.

Den
nu föreslagna författningsändringen bör samordnas i tiden med de i det
föregående föreslagna ändringarna i fråga om den allmänna energiskatten och
lämpligen träda i kraft den 1 juli 1975.

I
delta sammanhang vill jag också framhålla, all förordningen (1961:372) om
bensinskatt innehåller bestämmelser om avdragsrätt i deklaration av samma slag
som i 24 § 2 mom. AEF. Jag förordar därför atl molsvarande ändringar som i del
föregående förordals i AEF även görs i bensinskal-leförordningen. Dessa och
övriga av den nya regeringsformen betingade författningsändringar bör träda i
kraft den 1 juli 1975.

Skatten
på sprit och vin

Enligt
förordningen (1957:209) om skatt på sprit och vin ulgår skall på sådana drycker
i form av en lill alkoholhallen knuten grundavgift och en lill ulminuteringsprisel
(detaljprisel) knuten procenlavgift. För sprit är grundavgiften 50 öre per
liter för varje hel volymprocent alkohol och procent-avgiften 50 % av detaljprisel
exklusive mervärdeskatt. Grundavgiften är för starkvin 5:20 kr. per liter och
för lättvin 1:60 kr. per liter. För såväl starkvin som lätlvin utgör procenlavgiften
36 96. Skatten på sprit ändrades senast den 23 maj 1974, då en höjning av
grundavgiften med 5 öre trädde i kraft. Skallen på vin har varil oförändrad
sedan den 1 januari 1973.

1
denna del innebär överenskommelsen en skallehöjning per liter räknat om 4 kr.
för sprit, 1:60 kr. för slarkvin och 80 öre för lättvin. Mervärdeskatt ingår i
dessa belopp. 1 överensslämmelse härmed förordar jag atl skatten på sprit och
vin höjs genom en uppjustering av grundavgifterna med 4 öre till 54 öre per
liter och volymprocent alkohol för sprit, med 85 öre till 6:05 kr. per liter
för starkvin och med 40 öre lill 2 kr. per liter för lätlvin. Då jag räknar med
oförändrade handelsmarginaler i ören räknat för Systembolaget AB kan denna
uppjustering av grundavgifterna inklusive mervärdeskatt beräknas medföra en
prishöjning per helbulelj för brännvin, t.ex. "renat", med 3 kr. och
för starkvin och lätlvin med i mnt tal 1:25 kr. resp. 75 öre.

8 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 92

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 114

Den
nu förordade höjningen av skatten på sprit och vin bör med hänsyn tagen lill
den lid som riksdagsbehandlingen kräver träda i kraft den 11 maj 1975.
Samtidigt bör en motsvarande höjning genomföras av den s. k. schablonlullen på
dessa drycker.

Skatten
på malt- och läskedrycker

Enligl
förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt-och
läskedrycker ulgår skatt för lagrat lättöl med 12 öre per liter, för öl av typ
A (pilsner) med 75 öre per liter, för öl av typ B (mellanöl) med 1:50 kr. per
liter, för starköl med 2:50 kr. per liter och för läskedrycker med 33 öre per
liter. Skattesatserna för lättöl och läskedrycker har varit oförändrade sedan
förordningen trädde i kraft den 1 juli 1960. Skattesatserna för pilsner,
mellanöl och starköl har däremot ändrats, senast den 1 januari 1973.

Enligt
den träffade överenskommelsen skall en höjning av skatten på malldrycker denna
gång även omfatta lättölet. Vidare skall en höjning av läskedrycksbeskallningen,
som nu omfatiar endast kolsyrade drycker, kombineras med en ulvidgning av beskallningsområdel
till all omfatta även icke kolsyrade drycker, s. k. slilldrinkar, som
tillhandahålls konsumenlerna i drickfärdigt skick på samma sätt som de nu
skattepliktiga dryckerna. Här kan också nämnas att punklskatteutredningen i elt
nyligen avgivet belänkande (Ds Fi 1975:2) anförl, all en sådan ulvidgning av beskallningsområdel
i förening med viss beskattning av de beredningar av smakämnen, som används vid
tillverkning av söta läskedrycker, s. k. syrup, skulle medföra en mera
likvärdig och från konkurrenssynpunkt mera neutral beskattning. 1 enlighet med
del anförda förordar jag alt det utvidgade beskallningsområdel avgränsas så,
all del förutom nu skattepliktiga kolsyrade drycker skall omfatta alla sådana
till lulllaxenummer 22.02, 22.07 och 22.09 hänföriiga konsumtionsfärdiga, dvs. drickfärdiga
drycker som inle utgör choklad, kaffe, le, sprit eller vin. Denna avgränsning
innebär bl. a. att saft och juice även i fortsättningen ställs utanför
beskattningen.

Under
hänvisning lill överenskommelsen förordar jag vidare all skattesatserna per
liter höjs för lättöl och pilsner med 20 öre till 32 öre resp. 95 öre, för
mellanöl och starköl med 25 öre lill 1:75 kr. resp. 2:75 kr. och för
läskedrycker med 7 öre till 40 öre. Sistnämnda skattesats avses skola gälla
även för slilldrinkar.

Nu
förordade ändringar i mall- och läskedrycksbeskallningen liksom anpassningen
av författningen till den nya regeringsformen bör träda i kraft vid samma
tidpunkt som den tidigare förordade höjningen av skallen på sprit och vin, dvs.
den 11 maj 1975.

Tobaksskatten

Enligt
förordningen (1961:394) om tobaksskatt ulgår skall på cigarrer, cigariller,
cigarretter, rök- och tuggtobak, snus saml papper och hylsor för

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 115

cigarretter.
Skatten är utformad som en viklskalt i fråga om tobak och snus och som en slyckeskatt
med efler vikten differentierade skattesatser i fråga om cigarrer, cigariller
och cigarretter. Sålunda indelas cigarretterna i fem viktklasser med
skattesatser om lägst 13,9 öre och högsl 31,4 öre per styck. Tobaksskallen
ändrades senast den 1 januari 1973, då en skattehöjning om 2 Öre per styck för
samtliga cigarretter trädde i kraft.

1
enlighet med den träffade överenskommelsen förordar jag atl skallesatsen för
cigarretter i klass 1 med en vikt ej över 0,85 g höjs med 2 öre till 15,9 öre
per styck och alt skattesatserna för övriga cigarretter höjs med 1 öre per
styck. För cigarretter i klass II
med en vikt mellan 0,85 och 1,20 g
betyder detla atl skatten höjs lill 19,9 öre per styck.

Nu
förordad höjning av cigarrellbeskailningen liksom anpassningen av författningen
till den nya regeringsformen bör träda i kraft den 11 maj 1975. Den s. k. schablonlullen
på cigarretter bör samiigl uppjusieras och anpassas till den höjda inhemska
beskattningen.

A
vgiften på vissa diyckesförpackningar

Enligt
förordningen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, som trädde i
kraft den 1 mars 1973, ulgår avgift på förpackningar med en volym om lägst 0,2
och högsl 3,0 liter för konsumlionsfärdiga drycker hänföriiga till lulllaxenummer
20.07 eller 22.01-22.09. Dessa lulllaxenummer omfattar bl. a. fruktsafter,
malt- och läskedrycker samt sprit och vin. Avgiften ulgår vid försäljning från
inhemsk tillverkare av avgiftspliklig förpackning och vid införsel lill landel
av sådan förpackning med eller utan dryck. Avgiften är 10 öre per förpackning.
Under år 1974 eriades avgift för drygt 730 miljoner förpackningar, varav drygt
80 96 utgjordes av engångsförpackningar..

1
fråga om förpackningar, som införs lill landel med dryck, eriäggs avgiften till
tullmyndigheten. 1 andra fall eriäggs avgiften lill RSV enligt elt de-klaralionsförfarande.
RSV äger besluta alt tillverkare av avgiftspliktiga förpackningar får göra
avdrag i skalleredovisningen för förpackningar som förstörs vid dryckestillverkning.
Med stöd av denna bestämmelse har RSV medgivit elt generellt s. k. krossavdrag
med 2 96 för plast- och pappförpackningen Rigello och med 1 96 för andra
förpackningar. RSV äger dessutom efter ansökan återbetala avgift som utgått
för förpackningar som exporterats med dryck. Vidare gäller att RSV kan, om avgiftspliklig
förpackning utförts för förnyad användning hos utländsk dryckestillverkare,
medge återbetalning med 9 öre för varje utförd förpackning lill ett anlal som högsl
svarar mot införseln lill Sverige av förpackningar av samma slag med dryck.

Den
träffade överenskommelsen innebär en höjning av avgiften med 5 öre till 15 öre
för returförpackningar och med 20 öre till 30 öre för engångsförpackningar
Medan returförpackningar uteslutande består av glas-

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 116

flaskor,
omfatiar engångsförpackningarna fömtom glasflaskor även metall-burkar samt
papp- och plastförpackningar Enligt en av ulredningen om kostnaderna för
miljövården avlämnad rapport (SOU 1974:44) Effekter av förpackningsavgiften
framgår, all melallburkarna sedan avgiften infördes väl hävdat sin ställning.
Försäljningen av drycker i returglas har ökal, medan försäljningen av främsl
malt- och läskedrycker i engångsglas gått tillbaka. Detta förhållande gäller
alltjämt.

1
denna del har överenskommelsen rönt kritik frän såväl fabrikanthåll som från
handelns sida. Man har framhållit atl förslagel har nackdelar från
konkurrenssynpunkt och all del inrymmer risker för störningar i såväl produktionen
som sysselsättningen. Delta är synpunkler som enligl min mening förtjänar
särskilt beaktande. Jag förordar därför, all avgiften höjs med 10 öre lill 20
öre för returförpackningar och engångsförpackningar av annat material än metall
och med 20 öre lill 30 öre för förpackningar av metall. Där de praktiska fömtsättningarna
så medger skapar denna utformning av avgiftsändringen ökat utrymme för höjning
av panlvärdet för returglas. Den nu förordade avgiftshöjningen bör genomföras
samtidigt med den tidigare förordade höjningen av dryckesbeskaltningen, dvs.
med verkan fr. o. m. 11 maj 1975.

1
delta sammanhang vill jag också la upp vissa andra ändringar i beskattningen
utöver sådana av mera formell art som föranleds av den nya regeringsformen. Som
tidigare nämnts medges vissa avdrag i avgiflsredo-visningen för förpackningar
som förstörs hos dryckesfabrikanterna. Jag anser alt denna avdragsrält är av
sådan underordnad betydelse atl den kan slopas. Vidare har i en till flnansdepartemenlet
överlämnad promemoria från del danska finansministeriet anmärkts atl avgiften
utformats på ell säll som missgynnar dansk export lill Sverige av drycker i
returförpackningar. Den restitution med 9 öre som medges för ålemtförda
returförpackningar medför, enligl promemorian, en slörre belastning än vad som
träffar de svenska dryckeslillverkarnas returförpackningar. Detta missförhållande
förstärks av del krossavdrag som medges för de svenska förelagen.

Jag
vill inte bestrida atl reslilutionsreglerna kan ge annan effekt för ulländska
returförpackningar jämfört med inhemska. Även om skillnaden är begränsad anser
jag att ålgärder bör vidtas för alt undanröja den irritation som uppstått. Jag
föreslår därför alt bestämmelserna ändras så alt restitution skall ulgå med
hela avgiftsbeloppet med en begränsning dock lill 90 96 av det antal
förpackningar med dryck, som tillverkaren exporterat till Sverige. En sådan
lösning av frågan har under hand godtagits från dansk sida. Genom all låta
denna nya restituiionsregel gälla från den 1 september 1975, dvs. drygt etl
kvartal efler den föreslagna avgiftshöjningen, bör man på etl enkelt säll uppnå
alt reslilutionen korresponderar mot den avgift som ultagits vid införseln. Jag
föreslår atl restitulionsbestämmelserna ändras i enlighet med vad jag nu anförl.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 117

Inkomslredovlsning

De
i det föregående behandlade höjningarna i den indirekta beskattningen kan vid
oförändrade konsumtionsförhållanden beräknas tillföra staten en inkomstökning
av inemot 2 200 milj. kr. för hell år räknat enligt följande fördelning.

Energiskatt
på elkraft 800 milj. kr.

Energiskall
på drivmedel och bränslen 700 milj. kr.

Skatterna
på drycker, cigarretter och

förpackningar 680 milj. kr.

Av
totalbeloppet går 630 milj. kr. ål för finansieringen av de i prop. 1975:30
föreslagna energipolitiska åtgärderna. Återstoden, som med tillägg för mervärdeskatt
kan beräknas lill 1 650 milj. kr., skulle därmed utgöra vad som disponeras för
finansieringen av bl. a. ändringarna i den direkta beskattningen. För
budgetåret 1975/76 kan den totala inkomstökningen under angivna
förutsättningar beräknas lill ca 1 900 milj. kr. Jag vill dock tillägga atl man
har atl räkna med viss återhållande inverkan på konsumtionen av de av
skaltehöjningen berörda varorna.

Den
särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter

Enligt
förordningen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter skall
sådan avgift utgå under tiden den 1 juli 1974-den 30 juni 1977. Avgiften, som
utgör 2 öre per liter för bensin och 3 kr. per m' för eldningsolja, motorbrännolja
och bunkerolja, tillkom enligt beslul av 1973 års riksdag (prop. 1973:194, FöU
1973:27, rskr 1973:366) för alt finansiera lagring av 3 miljoner m' råolja för atl
trygga försörjningen i första hand i en s. k. fredskris. På gmnd bl. a. av de
kraftigt höjda oljepriserna är avgiften otillräcklig för all läcka kostnadema
för denna råoljelagring.

För
att ytterligare förstärka fredskrisberedskapen beslöt riksdagen våren 1974 på
regeringens förslag (prop. 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142) alt siatens
lagringskapacitet av eldningsoljor skulle utökas. 1 enlighet härmed har
överstyrelsen för ekonomiskl försvar fåll i uppdrag att gemensamt med kommuner
och enskilda förelag bygga bergrumsanläggningar med en sammanlagd lagerkapaciiet
om ca 1 miljon m' eldningsolja. Kostnaderna härför skulle finansieras över statsbudgeten.
Något beslul om finansieringen har inle fallals.

Enligt
nu gjorda beräkningar kan statens kostnader för dessa lagringsprogram beräknas
lill 1 580 milj. kr., varav 460 milj. kr. faller på lagringen av eldningsoljor.
Vid utgången av löpande budgetår ålerslår elt medelbehov av drygt 1 400 milj.
kr. Samlidigl kan emellertid konstateras all kostnaderna för lagringsprogrammen
har en sådan fördelning i liden all del inle är nödvändigt atl klara av
finansieringen inom den lid som beredskapsavgiften

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 118

skall
utgå enligl nu gällande beslämmelser. Del framslår som möjligl atl föriänga
finansieringsperioden två år eller till utgången av juni månad 1979. Därmed kan
den erforderiiga höjningen av beredskapsavgiften begränsas. 1 enlighet härmed
föreslår jag efter samråd med chefen för handelsdepartementet atl
beredskapsavgiften från den 1 juli 1975 höjs med 3 öre till 5 öre per liter för
bensin och med 2 kr. till 5 kr. per m' för oljorna saml att avgiften skall utgå
Ull den 30 juni 1979, dvs. alt lagens giltighetstid förlängs med tvä är. Med
hänsyn till att förskjutning kan väntas uppstå mellan inflödet av avgifter och
utgifterna för beredskapslagringen bör eventuellt överskott fonderas. Detta
kan lämpligen ske hos riksgäldskontorel. Fonderade medel bör få disponeras för
all fortlöpande finansiera uppbyggnaden av beredskapslagringen.

Efler
samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag i detta sammanhang även
framhålla följande. Oljebolagen tillämpar f n. ett system med Orts- och
zonpristillägg vid försäljning av petroleumprodukter för att på så sätt få
kompensation för merkostnader vid leveranser lill orter, som är mera avlägset
belägna i förhållande till de stora importhamnarna. Detta innebär avsevärda
prisskillnader för samma oljeprodukter i olika delar av landet.

Regeringen
har uppdragit åt statens pris- och kartellnämnd (SPK) all utreda fömtsättningarna
för att slopa de nu tillämpade orts- och zoniilläggen i syfte all erhålla en
för hela riket enhetlig prisnivå. Utredningen skall enligt direktiven inriklas
på lösningar avsedda all tillämpas även efter en avveckling av nu gällande högstprisreglering
för oljor och bensin. Vidare skall framlagda förslag vara så utformade all
behovet av petroleumprodukter på längre bort belägna orter tillgodoses.

En
enhetlig prissättning på petroleumprodukter för landet i dess helhel
förutsätter någon form av clearing, som ger oljebolagen kompensation för
merkostnader vid distribution till längre bort belägna orter. SPK kommer att
utarbeta förslag till etl sådanl clearingförfarande. Utgångspunkten är därvid
att administrationen i första hand skall handhas av oljebolagen eller ett av
dem bildal organ. Resultatet av SPK:s utredning kan beräknas föreligga under
våren och därmed räknar jag med atl en för hela riket gemensam prisnivå för petroleumprodukter
skall förverkligas fr.o.m. den 1 januari 1976.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

dels
atl aniaga förslag lill

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt,

3. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 119

4. lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän
arbetsgivaravgift,

5. lag om ändring i förordningen (1957:262) om allmän
energiskatt,

6. lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av
allmän energiskalt,

7. lag om ändring i förordningen (1961:372) om
bensinskall,

8. lag om ändring i förordningen (1957:209) om skatt
på sprit och vin,

9. lag om ändring i förordningen (1960:253) om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,

10. lag om ändring i förordningen (1961:394) om
tobaksskatt,

11. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

12. lag om ändring i förordningen (1973:37) om avgift
på vissa dryckesförpackningar,

13. lag om ändring i förordningen (1973:1216) om
särskild beredskapsavgift för oljeprodukter,

dels
all medge att inkomsterna av beredskapsavgiften för oljeprodukter får fonderas
hos riksgäldskontoret och disponeras för genomförande av oljelagringsprogram i
enlighet med vad jag förordat i del föregående.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 120

Bilaga
2

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1975-03-06

Föredragande:
statsrådet Aspling.

Anmälan
till proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.

1
anslutning lill det förslag om sänkning av den statliga inkomstskatten som
chefen för finansdepartementet denna dag lägger fram tar jag nu upp frågoma om
slopande av vissa begränsningar av avgiflsunderiaget för socialförsäkringsavgifter
från arbetsgivare och egenförelagare och om höjning av dessa avgifter lill
sjukförsäkringen och folkpensioneringen. Med anledning av utfallet av 1975 års
allmänna fastighetstaxering lägger jag vidare fram förslag lill höjning av de förmögenhelsgränser
som gäller vid inkomstprövning för kommunalt bostadstillägg m. m. lill
folkpension.

Ändrade
bestämmelser för socialförsäkringsavgifter

Sjukförsäkringen
finansieras till en fjärdedel med statsbidrag och i övrigt genom socialförsäkringsavgifter
från arbetsgivare och egenförelagare. Underiagei för arbetsgivares
socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen utgörs av summan av under ett
kalenderår utgivna kontantlöner och naturaförmåner. Föreligger inte
anställningsförhållande likställs ersättning för utfört arbele med lön om s. k.
likslällighetsavtal har iräffais. Vid beräkningen av avgiften las inle hänsyn
till arbetstagare vars lön under året inte uppgår till 500 kr. och inte heller
till den del av arbetstagares årslön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet vid
årets ingång. Socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen för egenförelagare
beräknas på inkomsi av s. k. annat förvärvsarbete, framför allt inkomst av
jordbruk eller rörelse. Avgift eriäggs även av den som har inkomsi av uppdrag,
om inle uppdragsgivaren enligt likslällighetsavtal har åtagit sig att eriägga
avgiften. Vid avgiftsberäkningen gäller samma beloppsgränser som i fråga om
arbetsgivarnas avgifter. Har egenföretagaren även haft anslällningsinkomsl, ulgår
inte avgift för inkomsten av annal förvärvsarbete i den mån summan av
inkomsterna överstiger 7,5 gånger basbeloppet.

Socialförsäkringsavgiften
lill sjukförsäkringen utgör f n. 7 96 av det framräknade undertaget. För vissa
egenförelagare, t. ex. de som har karenslid för sjukpenningförsäkringen, ulgår
avgiften efter lägre procentsats. I fråga

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 121

om
arbetstagare hos redare gäller också särskilda regler.

1
prop. 1975:36 har lagts fram förslag till nya och gynnsammare regler för sjukvårdsersäiining
m. m. från den allmänna sjukförsäkringen. Som jag därvid anfört (s. 31)
föranleder de nya reglerna jämte en konstaterad ökning av sjukfrekvensen en
höjning av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen fr.o.m. år 1976 med
0,6 procentenheter ttll 7,6 96.

Statens
kostnader för folkpensioneringen täcks delvis genom socialförsäkringsavgifter
från arbetsgivare och egenförelagare. Beträffande avgifts-skyldighet och
avgiftsundertag gäller i huvudsak samma regler som i fråga om avgifterna lill
sjukförsäkringen. Även här finns således elt beloppsiak vid 7,5 gånger
basbeloppet. Avgiften utgår för år 1975 med 4,2 96 av av-giftsundertagel och
skall enligl riksdagsbeslut utgå med 4,7 96 för år 1976. Avgiften för år 1977,
som ännu ej har fastställts, beräknas - som aviserats i prop. 1974:129 - lill
följd av pensionsåldersreformen behöva höjas med 0,6 procentenheter.

1
enlighet med vad chefen för finansdepartementet har anfört bör socialförsäkringsavgifterna
för arbetsgivare m. fl. till sjukförsäkringen och folkpensioneringen höjas i
samband med genomförandel av en sänkning av den statliga inkomstskatten den 1
januari 1976. Den ökade avgiftsfinansieringen av dessa socialförsäkringar bör
åstadkommas bl. a. genom atl nuvarande begränsning av avgiftsunderiagel till
7,5 gånger basbeloppet slopas. Därmed kommer avgifterna till sjukförsäkringen
och folkpensioneringen atl beräknas på hela löneunderiaget, vilket ger en
jämnare fördelning av avgiftsuttaget på olika löneandelar. Vidare bör socialförsäkringsavgifierna
till sjukförsäkringen och folkpensioneringen fr.o.m. den 1 januari 1976 höjas
med tillhopa 1,9 procentenheter. Därav bör 0,4 procentenheter avse socialförsäkringsavgiften
lill sjukförsäkringen, som därigenom kommer all uppgå till 8 96 av löneunderiaget.
Utvidgningen av avgiftsunderlaget och höjningen av avgiftsprocenlen beräknas
tillföra sjukförsäkringen ca 1 300 milj. kr. för år 1976. Härigenom beräknas 85
96 av sjukförsäkringens kostnader, inräknat kostnader för föräldraförsäkringen
och den särskilda sjukförsäkringen för studerande med studiemedel, bli läckta
genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenförelagare. Till
följd härav bör Statsbidraget lill sjukförsäkringen ändras från 25 96 lill 15
96 av kostnaderna fr. o. m. år 1976.

För
folkpensioneringen bör, förutom vad som följer av utvidgningen av avgiflsunderiaget,
en ökad finansiering genom socialförsäkringsavgifter uppnås genom en höjning
av avgiftsuttaget för år 1976 från tidigare fastställda 4,7 96 till 6,2 96 av löneunderiaget.
Dessa åtgärder beräknas innebära en ökning av avgifterna till
folkpensioneringen med sammanlagt 2 760 milj. kr. för år 1976. Därmed kommer
omkring 60 96 av folkpensionskoslnaderna år 1976 atl läckas genom
socialförsäkringsavgifter

Vad
jag har föreslagit angående avgifterna lill sjukförsäkringen och folk-

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:92 122

pensioneringen
föranleder ändring i 19 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

För
vissa andra avgifter som arbetsgivare har atl betala på den ersättning som utgivits
lill arbetstagare har bestämmelserna för beräkning av avgiftsunderlaget
knutits lill vad som gäller för avgifterna till sjukförsäkringen.

Delta
gäller för följande avgifter.

1. avgift lill obligatorisk yrkesskadeförsäkring enligl
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

2. avgift för beredande av pension ål sjömän enligl
lagen (1961:300) om redareavgifi för sjöfolks pensionering,

3. avgift till främjande av forsknings- och rationaliseringsverksamhel
inom byggnadsfacket enligt lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,

4. avgift för finansiering av statlig lönegaranti vid
konkurs enligl lagen (1970:742) om lönegaranliavgifl,

5. avgift enligl lagen (1971:282) om
arbetarskyddsavgift,

6. avgift enligt lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift
till arbetslöshetsförsäkringen och del kontanta arbetsmarknadsstödet.

Bestämmelserna
för beräkning av avgiftsunderiagel för nämnda avgifter bör även i
fortsättningen överensstämma med reglerna för avgiften lill sjukförsäkringen.
Begränsningen av avgiftsunderlaget till 7,5 gånger basbeloppet per arbetstagare
och år bör således slopas även för dessa avgifter. Detta motsvarar elt
tillskott på sammanlagt ca 70 milj. kr. för år 1976. De ökade avgiftema
tillförs de fonder som finns för resp. ändamål. Jag har i denna fråga samrått
med cheferna för arbetsmarknads- och bostadsdepartementen.

Det
beloppstak som f n. gäller kommer efler dessa ändringar all finnas kvar endast
för ATP-avgiften. För denna avgift gäller även den särskilda regeln atl avgift
inte las ut på den del av inkomsten som ligger under ett basbelopp. Frågan om
den framtida ulformningen av underiagei för ATP-avgifierna och därmed
sammanhängande frågor ligger inom ramen för del utredningsuppdrag som pensionsålderskommillén
(S 1970:40) har.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om att i prop. 1975:23 har lagts fram förslag
till lag om vuxenulbildningsavgift. Enligl propositionen skall vid beräkningen
av denna nya arbetsgivaravgift hänsyn inle tas till den del av arbetstagares
lön som för är räknat överstiger 7,5 gånger basbeloppet. Detsamma gäller den
avgift som har föreslagits i prop. 1975:45 som bidrag till finansieringen av
kostnaderna för utbildningsbidragen vid arbetsmarknadsutbildning. Med hänsyn
till vad jag har anfört i det föregående bör denna begränsning av avgiftsunderiagen
för de föreslagna nya avgifterna utgå, och jag förutsätter att bestämmelserna
härom justeras vid riksdagsbehandlingen av de nyssnämnda propositionerna. Jag
har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet resp.
statsrådet Leijon.

I
den inledande redogörelsen för finansieringen av sjukförsäkringen nämnde jag
att ett s. k. likställighetsavtal medför att konlantersättning eller naturaförmåner
för arbete som försäkrad ulför för annans räkning ulan atl

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 123

vara
anställd i dennes tjänsl anses som inkomst av anställning. Den förte skall då
anses som arbetstagare och den senare som arbetsgivare. Avtalet har bl. a.
betydelse för den skyldighel alt belala egenavgift som annars gäller i fråga om
sjukförsäkring och folkpensionering. Innebörden är att uppdragsgivaren pålar
sig avgiftspliklen. Bestämmelserna äger lillämpning på t. ex. ersättning för
förtroendeuppdrag. Likslällighetsavtal gäller allmänt i fråga om sådan
ersättning som ulgår från staten. Kommunförbundet och Landstingsförbundet har
på sina områden gett rekommendationer av samma innebörd. Samma anordning kan
även tillämpas för andra uppdragstagare. Den framlida ulformningen av dessa
regler innefattas i det uppdrag som pensionsålderskommillén har i fråga om
avgiftsreglerna inom den allmänna försäkringen.

De
ändrade reglerna om avgiftsunderiag och avgiftssatser föreslås träda i kraft
den 1 januari 1976. Höjningen av procentsatserna för avgiftsuttag lill
sjukförsäkringen och folkpensioneringen beaktas enligl 20 § första stycket
lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring,
m. m. vid riksförsäkringsverkets allmänna debitering av preliminär
arbetsgivaravgift för år 1976. Även slopandet av beloppslaket som jag har föreslagil
i del föregående bör beaktas vid den generella debiteringen av preliminär
avgift. Jag förordar därför ett tillägg i första slyckel av den nyssnämnda
paragrafen av innehåll atl vid bestämmandet av den preliminära avgiften hänsyn
skall tas jämväl lill att avgiftsbestämmelserna har undergått annan ändring av
betydelse än som berör procentsatserna för avgiftsuttaget. 1 samband härmed bör
paragrafen också justeras på så sätt all ändringar skall beaktas inte bara som f
n. i fråga om avgifter enligt lagen om allmän försäkring ulan även i fråga om
andra avgifter som uppbärs enligt förevarande uppbördsregler.

Andringarna
i finansieringsreglerna för sjukförsäkringen påverkar statens kostnader för
bidrag lill sjukförsäkringen för budgetåret 1975/76. 1 årets budgetproposition (prop.
1975:1 bil. 7 punkt B 6) har för delta ändamål tagils upp elt förslagsanslag av
2 760 milj. kr. 1 propositionen om ändrade ersättningsregler inom
sjukförsäkringen m. m. (prop. 1975:36) har statens kostnader under anslaget
för budgetåret 1975/76 vid nuvarande finansieringsregler beräknats lill ca 3
100 milj. kr. Genom de nya finansieringsreglerna kommer anslagsbehovet för budgetåret
1975/76 atl minska lill 2 450 milj. kr. Förslag till ändrad medelsanvisning i
enlighet härmed bör läggas fram för riksdagen.

Förmögenhetsgränser
för kommunalt bostadstillägg m. m. till folkpension

Hustmlillägg
och kommunall bostadstillägg ulgår efler inkomstprövning. Detsamma gäller
änkepension med anledning av dödsfall som har inträffat före den 1 juli 1960.
Inkomstprövningen innebär att förmånerna minskas med en tredjedel av
pensionärens årsinkomsl utöver folkpension i den mån

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 124

inkomsten
överstiger 2 000 kr. för ogift pensionär och 3 (X)0 kr. för makar tillsammans.
Med folkpension jämställs därvid ATP i den mån denna minskar pensionstillskott
enligl lagen (1969:205) om pensionstillskott.

Med årsinkomsl
avses här den inkomst för år räknat som pensionären kan antas komma atl ha
under den närmaste framliden. Vid uppskattning av förmögenhelsavkastning finns
en s. k. skärpningsregel, enligt vilken avkastningen höjs med 10 96 av det
belopp varmed förmögenheten överstiger 50 000 kr. för ogift pensionär och 80
000 kr. för makar tillsammans. För gift pensionär skall hälften av makarnas
sammanlagda inkomsi och förmögenhet anses tillkomma vardera maken.

Beloppsgränsen
för förmögenhet som föranleder tillämpning av skärpningsregeln har varit
oförändrad sedan den 1 juli 1970. Förmögenhetsgränserna höjdes då i samband
med 1970 års allmänna fastighetstaxering. Avsikten med denna höjning var alt
neutralisera verkningarna på inkomslprövade pensionsförmåner av de höjningar
av fastighetstaxeringarna som då skedde.

En
ny allmän fastighetstaxering genomförs i år. Mol bakgrund av de höjda fastighelslaxeringsvärdena
bör förmögenhelsgränserna för de inkomslprövade pensionsförmånerna justeras.
Jag förordar all det skärpnings-fria förmögenhetsbeloppet höjs från 50 000 kr.
till 75 000 kr. för ogift pensionär och från 80 000 kr. lill 120 000 kr. för
makar lillsammans.

Höjningen
av förmögenhetsgränserna är av generell natur och således likformig för fastighelsinnehav
och förmögenhet som består av exempelvis banktillgodohavanden. För vissa pensionslagare
vars pensionsförmåner reduceras på gmnd av förmögenhelsinnehav kommer de nya
reglerna därför alt medföra en höjning av de utgående pensionsbeloppen efier
ansökan i vanlig ordning. 1 vilken omfattning detta kommer all inträffa är
svårt att ange.

De
nya förmögenhelsgränserna bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1975, dvs. från samma
tidpunkt som de nya taxeringsvärdena börjar tillämpas vid pensionsberäkning.
För tiden dessförinnan kommer enligt riksförsäkringsverkels anvisningar de
äldre taxeringsvärdena alt tillämpas vid inkomstprövningen.

Vad
jag nu har sagt föranleder ändring i 5 § andra stycket lagen (1962:392) om huslrulillägg
och kommunall bostadstillägg ttll folkpension samt i 16 § lagen (1962:382)
angående införande av lagen om allmän försäkring.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen dels att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:92 125

3. lag om ändring i lagen (1961:300) om redareavgift
för sjöfolks pensionering,

4. lag om ändring i lagen (1960:77) om
byggnadsforskningsavgift,

5. lag om ändring i lagen (1970:742) om lönegaranliavgifl,

6. lag om ändring i lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift,

7. lag om ändring i lagen (1973:372) om
arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta
arbetsmarknadsstödet,

8. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av
vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m.,

9. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg lill folkpension,

10. lag om ändring i
lagen (1962:382) angående införande av lagen om

allmän försäkring,

dels all - med ändring av
tidigare beslut - lill Bidrag UU sjukförsäkringen för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 2 450 000 000 kr.

Doktrin (1)

  1. Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten, FT 1993 nr 1–2 s. 59, på s. 99 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

79 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (76)

76 kopplingar i 49 dokument.

  1. Bet. 1981/82:SkU58 om sparande s. 3 i texten
  2. Bet. 1980/81:SkU28 om villabeskattningen s. 5 i texten
  3. Bet. 1978/79:SkU61 med anledning av motioner på bostadsbeskattningens område s. 2 i texten
  4. Bet. 1978/79:SfU10 med anledning av motioner om vissa avgiftsfrågor s. 4 i texten
  5. Bet. 1977/78:SkU8 Med anledning av motioner rörande villabeskattningen s. 2 i texten

Visa alla 49

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Erhag, Fri rörlighet och finansiering av social trygghet, 2002 s. 105 · s. 512 i texten
  2. FT 1993 s. 59 Hans-Heinrich Vogel, Om den kommunala beskattningsrätten s. 99 i texten