Sök i Ratio Lex

Regeringens proposition angående rörlig pensionsålder m.m.;beslutad den 13 mars 1975

1975 · 125 sidor, varav 81 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 81 av 125 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1975:97, Regeringens proposition angående rörlig pensionsålder m.m.;beslutad den 13 mars 1975

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition nr 97 år 1975 Prop. 1975:97

Nr 97

Regeringens
proposition angående rörlig pensionsålder m. m.;

beslutad
den 13 mars 1975.

Regeringen
föreslår riksdagen all aniaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

SVEN
ASPLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om ökade möjligheler till en röriig pensionsålder.
De nya reglerna om röriig pensionsålder föreslås träda i kraft samtidigt med
sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år den 1 juli 1976.

De
i propositionen framlagda förslagen ger olika möjligheter all föriägga lidpunkten
för pensioneringen till mellan 60 och 70 års ålder. Arbetsinsats och
pensioneringstidpunkt kan därigenom anpassas efter individuella behov och
önskemål. Det föreslagna systemet fören röriig pensionsålder innefattar
följande tre förmånsformer. 1) Förtidspension från folkpensioneringen och ATP. 2)
Förtida och uppskjutet uttag av hel eller halv ålderspension från
folkpensioneringen och ATP. 3) En hell ny pensionsförsäkring för delpension i
kombination med deltidsarbete.

Den
som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inle kan arbeta fram lill
den allmänna pensionsåldern vid 65 år skall liksom nu kunna få förtidspension
från folkpensioneringen och ATP. Förtidspension på dessa grunder skall efter
individuell prövning kunna utgå mellan 60 och 65 års ålder. Pensionsnivån är i
sådant fall densamma som ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP vid 65
års ålder.

Förtida
uttag av ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP föresläs kunna ske
från 60 års ålder och avse hela eller halva pensionen. Uttaget av hel eller
halv ålderspension kan också uppskjutas till mellan 65 och 70 års ålder. Den
del av pensionen som tas ul i förtid eller skjuts upp

1 Riksdagen 1975. I saml Nr 97

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 2

omräknas
efter i princip försäk ringsmässiga grunder för hela pensionsliden. Vid förtida
uttag innebär detta en bestående reduktion av pensionen med 0,5 % för varje
månad som pension ulgär före 65 års ålder. Vid uppskjutet uttag sker på
motsvarande säll en bestående uppräkning med 0,6 96 för varje månad som pension
inle utgär mellan 65 och 70 års ålder. Pensionspoäng för ATP skall kunna
tjänas in för förvärvsarbete samtidigt med förtida uttag av halv ålderspension.
En nuvarande spärr mol upprepade framställningar om förtida eller uppskjutet
uttag av ålderspension föreslås slopad. Del blir därigenom möjligt all mellan
60 och 70 års ålder vid varje tidpunkt anpassa pensioneringen efler del
aktuella behovet. För den som med uppskjutet pensionsuttag fortsätter alt
förvärvsarbeta efter den allmänna pensionsåldern förstärks skyddet från
sjukförsäkringen.

Som
en nyhet i pensionssystemet föreslås lagstiftning om pensionsförsäkring för
delpension vid övergång lill deltidsarbete. Den ger hell nya möjligheler all
trappa av arbetsinsatsen under de sista yrkesverksamma åren och all på så sätt
få en mjuk övergång från arbele till ålderspension. Den nya delpensionen knyts
till arbelsanställning på deltid och kan därvid efter egna önskemål las ul
mellan 60 och 65 års ålder. För all ha rätt lill delpension skall man som
anställd ha haft pensionsgrundande inkomst inom ATP under minst tio är efter 45
års ålder. Dessutom skall man uppfylla arbetsvillkoret enligt reglerna för
arbetslöshetsstödet, dvs. ha arbetat under minst fem av de senaste tolv månaderna.
Pensionsnivån blir 65 96 av del inkomstbortfall som uppstår vid övergången till
deltidsarbete. Den disponibla inkomsten vid övergäng lill delpension i förening
med deltidsarbete kommer därigenom atl motsvara mellan 85 och 90 96 av tidigare
inkomsi vid heltidsarbete. Delpensionen skall enligl de föreslagna lagreglerna
inle reducera ålderspensionen frän folkpensioneringen och ATP vid 65 års ålder.
Delpensionen räknas också som pensionsgrundande inkomsi för ATP. Den återstående
arbetstiden skall motsvara i genomsnitt minsl 17 limmar i veckan så att den
medför rätt till sociala förmåner. Den som vill fortsätta deltidsarbeta efler
65 års ålder kan då ersätta delpensionen med uttag av halv ålderspension från
folkpensioneringen och ATP. De grundläggande bestämmelserna om delpension
anges i en särskild lag om delpensionsförsäkring som avses bli kompletterad med
tillämpningsföreskrifter av riksförsäkringsverket. Den skall administreras av
riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna och finansieras genom
en särskild socialförsäkringsavgift frän arbetsgivarna. Reformkoslnaden för
delpensionsförsäkringen beräknas under de första åren till ca 400 milj. kr.
per år. För att finansiera reformen föreslås ett åriigt avgiftsuttag på 0,25 96
av löneunderiaget för arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter. Avgiften skall
tillföras en särskild fond hos riksförsäkringsverket från vilken delpensionen i
sin helhel finansieras. Med hänsyn lill atl reformen avses träda i kraft den 1
juli 1976 kommer avgiftsuttaget för kalenderåret 1976 att utgöra 0,125 96.

De
nya möjligheterna till röriig pensionsålder samordnas med det kon-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 3

tanlslöd
som ulgår vid arbetslöshet. 1 propositionen föreslås också vissa tillägg lill
reglerna angående beräkning av pensionsgrundande inkomsi, föranledda av
förslagen i prop. 1975:23 om studiestöd till vuxna och i prop. 1975:45 om
utbildningsbidrag vid arbelsmarknadsulbildning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975.97

1 Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring'

dels
att 3 kap. 3 §, 4 kap. 3 S, 6 kap. 1 och 2 §§, 7 kap. 4 S, 8 kap. 4 §,

9
kap. I S, 11 kap. 1 och 2 jfj, 12 kap. 1 och 2 i}S, 13 kap. 4§, 15 kap.

2 S
samt 17 kap. 4S skall ha nedan angivna lydelse,

dels
att i lagen skall införas fem nya paragrafer, 4 kap. 6i), 6 kap. 3 och 4 SS
samt 12 kap. 3 och 4 §§, av nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 kap.

3S'

Försäkrad,
som åtnjuter hel förtidspension enligt denna lag eller under månaden närmast
före den, varunder ha n uppnått sextiofem års ålder, åtnjutU sådan pension,
har ej rätt till sjukpenning. För tid efter ingången av den månad, varunder
försäkrad fyllt sextiofem är eller dessförinnan börjat ätnjuta ålderspension
enligt denna lag, mä sjukpenning utgå för högst etthundraättio dagar.

Ej
mä försäkrad på grund av vad

Försäkrad, som åtnjuter
hel förtidspension enligt denna lag eller åtnjutU sådan pension under månaden
närmast före den, varunder han börjat åtnjuta hel ålderspension, harej rätt till
sjukpenning. För lid efter ingången av den månad, varunder försäkrad fyllt
sjuttio år eller dessförinnan börjat åtnjuta hel ålderspension enligl denna
lag, må sjukpenning utgå för högst etthundraåttio dagar, i 1 S andra slyckel
stadgas uppbära

opaginerad Kontrollera mot PDF

sjukpenning för tid efter
den månad, varunder han fyller sextiofem år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 kap. 3S'

För tid efler ingången av
den månad, varunder försäkrad fyllt sextiofem är eller dessförinnan börjat
åtnjuta ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvård utgå för
högst trehundrasextiofem dagar

För tid efler ingången av
den månad, varunder försäkrad fyllt sjuttio är eller dessförinnan börjat
åtnjuta hel ålderspension enligt denna lag, må ersättning för sjukhusvärd ulgå för
högst trehundrasexiiofem dagar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'Lagen
omtryckt 1973:908. 'Senaste lydelse 1974:784. 'Senaste lydelse 1974:784.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97

Nuvarande
lydelse

Vad
nu sagts äger motsvarande till-lämpning för tid, varunder den försäkrade
åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan tid jämslällas efterföljande
lid, därest förtidspensionen upphört atl utgå med månaden näst före den,
varunder den försäkrade fyller sextiofem år.

Föreslagen
lydelse

Vad
nu sagts äger molsvarande lill-lämpning för lid, varunder den försäkrade
åtnjuter hel förtidspension och skall med sådan lid jämslällas efterföljande
tid, därest förtidspensionen upphört att ulgå med månaden näst före den,
varunder den försäkrade börjat åtnjuta hel ålderspension.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6S

Har
försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 § första stycket eller 4 kap. 3
§ äro tillämpliga, efter ingången av den månad, varunder han uppnått sextio fem
års ålder, åtnjuUt sjukpenning under etthundraåttio dagar eller ersättning för
sjukhusvård under tre-hundrasextiofem dagar, må allmän försäkringskassa besluta
att förmån som nu sagts icke längre skaU utgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6
kap.

ir

Rätt
till folkpension i form av ålderspension tillkommer försäkrad från och med den
månad, varunder han fyller sextiofem är.

På särskild
framställning av försäkrad utgär ålderspension för tid före den månad,
varunder han fyller sexliofem är, dock tidigast från och med den månad, dä
han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligt vad som nu sagts må ej utgå till
försäkrad, som äger komma i åtnjutande av tilläggspension enligt 12 kap. 1 S

Uttag
av ålderspension må begränsas till åtta vse hälften av pensionen.

På särskild framställning av försäkrad utgår ålderspension för lid före
den månad, varunder han fyller sextiofem är, dock tidigast frän och med den
månad, då han uppnår sextio års ålder. Pension enligt vad nu sagts mä ej utgå till
försäkrad, som äger komma i åtnjutande av tilläggspension enligt 12 kap.
1 S tredje

'Senaste lydelse 1974:784.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

andra
slyckel, med mindre han tilllika gör framställning enligt nämnda lagrum.

Framställning på grund
varav ålderspension utgår för tid före den månad varunder den försäkrade
fyller sextiofem år må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkaUelse
gäller ej för försäkrad, som åtnjuter tiU-läggspension enligt 12 kap. I § andra
stycket, med mindre han tillika gör återkaUelse enligt 12 kap. I § tredje stycket.
Har försäkrad sedan återkal-lelse skett gjort förnyad framstäUning enligt andra
stycket må denna framstäUning icke återkallas.

Föreslagen lydelse

stycket,
med mindre han tillika gör motsvarande framställning enligt nämnda lagrum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2S'

Ålderspension
utgör, där ej annal följer av vad i andra och tredje styckena sägs, för år
räknat niltiofem procent eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter
folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt lill
pension enligl 1 S första slyckel, sjuttiosju och en halv proceni av
basbeloppet. Åtnjuter maken enligt 7 kap. 2 S andra eller tredje slyckel två
tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, ulgår dock
ålderspension i förra fallet med åtliolre och en tredjedels och i senare fallet
med åttiosex och en fjärdedels proceni av basbeloppet.

Börjar ålderspension ulgå tidigare än från och med den månad, varunder
den försäkrade fyller sexliofem år, skall pensionen, där ej annat

Ålderspension
utgör, där ej annat följer av vad i andra stycket samt 3 och 4 §§ sägs, för år
räknat niltiofem procent eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter
folkpension i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätl lill
pension enligt 1 S första stycket, sjuttiosju och en halv procent av
basbeloppet. Åtnjuter maken enligl 7 kap. 2 S andra eller tredje slyckel två
tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension, ulgår dock
ålderspension i förra fallet med åtliolre och en tredjedels och i senare fallet
med åttiosex och en fjärdedels procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension ulgå
tidigare än från och med den månad, varunder den försäkrade fyller sexliofem är.skall
pensionen minskas med

opaginerad Kontrollera mot PDF

'senaste
lydelse 1974:784.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

följer
av vad i tredje stycket sägs, m ins-kas med sex tiondels procent för varje
månad, som då pensionen börjar ulgå återstår till ingången av den månad
varunder den försäkrade fyller sextiofem år. Om pensionen börjar utgå senare än
från och med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för
varje månad, som då pensionen börjar ulgå förftutit frän ingången av den månad
varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej lagas till
tid efter ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år,
och ej heller lill tid, då den försäkrade åtnjutit tilläggspension i form av ålderspension
eller icke varit berättigad lill folkpension.

Om ålderspension
upphört efter återkaUelse enligt 1 § tredje stycket, skaU senare utgående
ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje månad som
ålderspension utgått samt sex tiondels procent för varje månad, som då
ålderspensionen åter börjar utgå återstår UU ingången av den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem år. Börjar pensionen åter utgå senare än från
och med sistnämnda månad, skaU pensionen minskas med sex tiondels procent för
varje månadunder vilken pensionen tidigare utsått.

Föreslagen
lydelse

fem
tiondels proceni för varje månad, som då pensionen börjar ulgå återstår lill
ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem år. Om
pensionen börjar ulgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas pensionen
med sex tiondels proceni för varje månad, som då pensionen börjar utgå förflutit
från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda ålder;
härvid må hänsyn dock ej lagas lill tid efter ingången av den månad, under
vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej heller lill lid, då den
försäkrade åtnjutit lill-läggspension i form av ålderspension eller icke varil
berättigad lill folkpension.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3S

Uttag
av ålderspension må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkaUelse
gäller ej för försäkrad, som åtnjuter tilläggspension enligt 12 kap., med
mindre han tillika gör

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

motsvarande
återkaUelse enligt 12 kap.

SkaU ålderspension ånyo börja utgå efter återkaUelse som avses i
första stycket, beräknas pensionens storlek med tillämpning av bestämmelserna i
2 § på grundval av den försäkrades ålder då pensionen ånyo börjar utgå. För varje
månad, varunder ålderspension tidigare utgått göres vid beräkningen avdrag med
fem tiondels procent såvitt avser tid före den månad, varunder den försäkrade JyUt
sextiofem år, och sex tiondels procent såvitt avser annan tid.

4S

Då
uttag avser hälften av ålderspension skall minskningellerökningenligt 2 och 3 §§
gälla motsvarande del av pensionen.

7 kap. 4S'

Hel
förtidspension utgör, där ej annat följer av vad i andra slyckel sägs, för är
räknat nittofem eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension i form
av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till pension enligt 6
kap. 1 S första stycket, sjuttiosju och en halv proceni av basbeloppet. Åtnjuta
båda makarna förtidspension och är pensionen för endera eller båda sådan som i
2 S andra eller tredje stycket sägs, skall dock vid beräkning av pension hel
förtidspension utgöra, om tvä tredjedelar av hel förtidspension ulgär till
andra maken, ältiolre och en tredjedels och, om halv förtidspension utgår lill
denne, åttiosex och en fjärdedels procent av basbeloppet.

Om
förtidspension utgår för lid Om förtidspension utgår för tid efter det att
ålderspension med stöd efler del all ålderspension med slöd av 6 kap. 1 §
tredje stycket upphört alt av 6 kap. 3 § upphört atl utgå, skall utgå, skall
förtidspensionen minskas förtidspensionen minskas med mot-med sex tiondels
procent för varje må- svarande tillämpningav bestämmelser-nad under vilken
ålderspensionen ut- na i 6 kap. 3 och 4 §§. gått.

'Senaste
lydelse 1974:784.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

8
kap. 4S'

Änkepension
utgör, där ej annat följer av vad nedan sägs, för är räknat niltiofem proceni
av basbeloppet.

Ulgär
änkepension med lillämpning av 1 S första slyckel b) och hade den pensionsberätligade
ej fyllt femtio år vid mannens död eller vid den tidpunkt, som avses i 1 S
andra slyckel, minskas pensionen med en fem-tondel för varje år, varmed anlalel
år som den pensionsberätligade fyllt vid mannens död eller vid nämnda tidpunkt
understiger femtio.

del all ålderspension
med slöd av 6 kap. 3 § upphört all utgå, skall änkepensionen minskas med
motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 6 kap. 3 och 4 §§.

Om
änkepension ulgår för tid efter Om änkepension ulgär för lid efter

det
all ålderspension med slöd av 6 kap. / § tredfe stycket upphört att utgå, skall
änkepensionen minskas med sex tiondels procent för varje månad under vilken
ålderspensionen utgått.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Barnlillägg lill hel
ålderspension eller hel förtidspension utgör för år räknat tjugufem proceni
eller, om barnet är berättigat lill barnpension enligt 8 kap. 5 S, tio proceni
av basbeloppet. Utgår halv ålderspension el-lerutgår{vå iredjedelarav hel
förlids-pension eller halv förtidspension, utgör barnlillägget motsvarande
andel av barntillägg till hel pension.

9
kap. IS" Till ålderspension eller förtidspension utgär barntillägg för
varje barn under sexton år lill försäkrad eller försäkrads hustru, därest den
försäkrade har vårdnaden om eller sladigvarande sammanbor med barnet.
Barntillägg enligt vad nu sagts utgives ej till ålderspension, som den
försäkrade åtnjuter för lid före den månad varunder han fyller sexliofem år,
eller till pension som tillkommer gift kvinna.

Barntillägg till ålderspension eller hel förtidspension utgör för år
räknat tjugufem proceni eller, om barnet är berättigat till barnpension enligl
8 kap. 5 S, tio proceni av basbeloppet. Ulgår enligt 7 kap. 2 § andra eller
tredje stycket två tredjedelar av hel förtidspension eller halv
förtidspension, utgör barnlilläggel motsvarande andel av barntillägg till hel förtidspen-

sion.

Åtnjuter
den försäkrade tilläggspension enligl denna lag, minskas honom tillkommande bamlillägg
med hälften av tilläggspensionen i den män denna för år räknat överstiger halva
basbeloppet.

'Senaste lydelse 1974:784. ' Senasle lydelse 1974:784.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

11
kap.

1§'
Rätl lill tilläggspension grundas på inkomsi av förvärvsarbete.

För varje år, varunder
någon varit försäkrad enligl 1 kap. 3 § första eller andra stycket skall för
honom enligl vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande inkomsi på grundval av hans
inkomst av anställning och inkomst av annal förvärvsarbete under årel. Sådan
beräkning skall icke göras för år före del dä den försäkrade uppnår sexton års
ålder, ej heller för år då den försäkrade avlidit eller för år efter del då han
fyllt sextiofyra år eller för tidigare år, varunder han åtnjutit ålderspension
eller förtidspension enligt denna lag.

För varje år, vamnder
någon varil försäkrad enligl 1 kap. 3 § första eller andra stycket, skall för
honom enligt vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande inkomst på grundval av
hans inkomsi av anställning och inkomst av annal förvärvsarbete under årel.
Sådan beräkning skall icke göras för år före del dä den försäkrade uppnår
sexton års ålder, ej heller för år dä den försäkrade avlidit eller för år efter
det då han fyllt sextiofyra år eller för tidigare år, varunder han åtnjutit föriidspension
eller hel ålderspension enligl denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med
inkomst av anställning avses den lön i penningar eller naturaförmåner i form av
kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller
enskild tjänsl. Till sådan inkomsi hänföres dock icke från en och samme
arbetsgivare åtnjuten lön som under etl år ej uppgått till femhundra kronor.
Såsom inkomsi av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring eller molsvarande ersättning som ulgår enligl annan
författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen
träder i stället för försäkrads inkomsi såsom arbetstagare i allmän eller
enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligl 9 kap. 4 §,

d) dagpenning
från erkänd arbetslöshetskassa,

arbetsmarknadsstöd samf

O utbildningsbidrag
enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) i form av grundbidrag,
hyresbidrag på hemorten och barntillägg.

e) kontant
arbetsmarknadsstöd e) kontant arbetsmarknadsstöd

enligl lagen (1973:371) om kontant enligt lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd,

O utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning
och stimulansbidrag,

g) timstudiestöd,
inkomstbidrag och

'
Senaste lydelse 1974:784. '" Senaste lydelse 1974:510.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 11

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

vuxenstudiebidrag
enligt studiestöds-lagen (1973:349) samf

h)
delpension enligt lagen (1975.000)om delpensionsförsäkring.

Ersättning
i penningar eller naturaförmåner som i första slyckel sägs för arbele som
försäkrad utfört för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst
skall, om ersättningen under elt år uppgått lill minsl femhundra kronor, anses
såsom inkomst av anställning, såvida den försäkrade och den som utgivit
ersättningen varil ense därom; och skall i dylikt fall den förre anses såsom
arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.

Vid
beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn icke tagas lill lön eller
annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosall
utom riket eller är utländsk juridisk person, i annat fall än då den försäkrade
sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen fastighet eller i rörelse som bedrives
från här beläget fast driftställe. Vad i delta stycke sägs skall icke gälla
beträffande lön lill svensk medborgare, såframt svenska staten eller, där lönen
härrör från utländsk juridisk person, svensk juridisk person, som äger elt
bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligl av
riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har atl svara för avgift lill
försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 §.

Hänsyn
skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning frän främmande makts
härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare, vilken
tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare.
Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön lill svensk medborgare
eller den som utan all vara svensk medborgare är bosatt i riket, såframt
utländsk beskickning här i rikel enligl av riksförsäkringsverket godtagen
förbindelse har all svara för avgift till försäkringen för till-läggspension enligl
19 kap. 1 §.

Den
som åtagit sig förbindelse enligl tredje eller fjärde slyckel skall anses såsom
arbetsgivare.

12
kap. 1§" Rätl till tilläggspension i form av ålderspension tillkommer försäkrad
frän och med den månad, vamnder han fyller sextiofem år, under förutsättning
att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.

Uttag
av ålderspension må begränsas till att avse hälften av pensionen. På särskild
framställning av för- På särskild framställning av försäkrad utgår,
under förutsätining säkrad utgår, under förutsättning som i första
stycket sägs, älderspen- som i första stycket sägs, älderspen-

" Senaste lydelse 1974:784.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

sion
för lid före den månad, varunder han fyller sexliofem år, dock tidigast från
och med den månad, då han uppnår sextiotre års ålder. Pension enligl vad nu
sagts må ej utgå lill försäkrad, som äger komma i åtnjutande av folkpension enligl
6 kap. 1 § andra stycket, med mindre han tillika gör framställning enligt nämnda
lagrum.

Framställning
om ålderspension för tid före den månad varunder den försäkrade fyller
sextiofem år må ålerkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkaUelse
gäller ej för försäkrad, som åtnjuter folkpension enligl 6 kap. I § andra
stycket, med mindre han tillika gör återkaUelse enligt 6 kap. 1 § tredje
stycket. Har försäkrad sedan återkaUelse skett gjort förnyad framställning
enligt andra stycket må denna framställning icke återkallas.

Föreslagen lydelse

sion
för tid före den månad, varunder han fyller sexliofem år, dock tidigast från
och med den månad, dä han uppnår sextio års ålder. Pension enligt vad nu sagts
må ej utgå till försäkrad, som äger komma i åtnjutande av folkpension enligl 6
kap. 1 § tredje stycket, med mindre han tillika gör motsvarande framställning enligt
nämnda lagrum.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ålderspension utgör, där
ej annat följer av andra och tredje styckena samt 3 och 4 §§, för är räknat
sextio procent av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pension skall
utgivas, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den
försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton
år, medeltalet av de femton högsta poängtalen. Har pensionspoäng
tillgodoräknats den försäkrade för mindre än trettio är, skall hänsyn tagas
endast till så stor del av nämnda produkt som svarar mol förhållandet mellan
det antal är, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom, och talet
trettio.

2 § '

Ålderspension
utgör, där ej annal följer av andra, tredje och .fjärde styckena, för år räknat
sextio proceni av produkten av basbeloppet för den månad, för vilken pension
skall utgivas, och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den
försäkrade eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än femton år,
medeltalet av de femlon högsta poängtalen. Har pensionspoäng tillgodoräknats
den försäkrade för mindre än trettio är, skall hänsyn tagas endast till sä stor
del av nämnda produkt som svarar mol förhållandel mellan det antal är, för
vilka pensionspoäng tillgodoräknats honom, och talet trettio. "Senaste
lydelse 1974:784.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har
undantagande enligl 11 kap. 7 § ägt giltighet för den försäkrade, skall honom
tillkommande ålderspension utgöra sextio procent av så stor del av den i
första stycket angivna produkten, som svarar mol förhållandel mellan del
antal år, dock högst trettio, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats den
försäkrade, och talet trettio ökal med etl för varje är, för vilkel den
försäkrade till följd av undantagandet icke tillgodoräknats pensionspoäng
eller gått föriustig mer än en poäng. Ej må med tillämpning av vad nu sagts
talet trettio ökas till mer än femtio. Vad i detta stycke stadgas skall äga motsvarande
tillämpning i fall dä pensionspoäng jämlikt II kap. 6
§ första stycket på grund av underiäten avgiftsbelalning icke tillgodoräknats
den försäkrade.

Börjar
ålderspension ulgå tidigare än frän och med den månad, varunder den försäkrade
fyller sextiofem år, skall pensionen, där ej annat följer av fjärde stycket,
minskas med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar utgå
återstår till ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem
är. Om pensionen börjar utgå senare än från och med sistnämnda månad, ökas
pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som då pensionen börjar
utgå förflutit från ingången av den månad varunder den försäkrade uppnådde nämnda
ålder; härvid mä hänsyn dock ej lagas till tid efter ingången av den månad,
under vilken den försäkrade fyllt sjuttio är, och ej heller till tid, då den
försäkrade åtnjutit folkpension eller icke varil berättigad till
tilläggspension i form av ålderspension.

öm
ålderspension upphört efter återkaUelse enligt 12 kap. I § tredje stycket, skaU
senare utgående ålderspension minskas med sex tiondels procent för varje
månad som ålderspension utgått samt sex tiondels procentför varje månad, som
då ålderspensionen åter

Börjar ålderspension ulgå
tidigare än från och med den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem
är,skall pensionen minskas med fem tiondels procent för varje månad, som dä
pensionen börjar ulgå återstår till ingången av den månad varunder den
försäkrade fyller sexliofem är. Om pensionen börjar utgå senare än frän och
med sistnämnda månad, ökas pensionen med sex tiondels procent för varje månad, som
då pensionen börjar utgå förflutit frän ingången av den månad vamnder den
försäkrade uppnådde nämnda ålder; härvid må hänsyn dock ej lagas till tid efter
ingången av den månad, under vilken den försäkrade fyllt sjuttio år, och ej
heller till tid, dä den försäkrade åtnjutit folkpension eller icke varit
berättigad lill tilläggspension i form av ålderspension.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 14

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

börjar
utgå återstår tiU ingången av den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem
år. Börjar pensionen åter utgå efter ingången av den månad varunder den
försäkrade fyUt sextiofem år skaU pensionen minskas med sex tiondels procentför
varje månad under vUken pensionen tidigare utgått.

3§

Uttag
av ålderspension må återkallas med verkan från nästa månadsskifte. Sådan återkaUelse
gäller ej förförsäkrad, som åtnjuter folkpension enligl 6 kap. med mindre han
tillika gör motsvarande återkaUelse enligt 6 kap. 3 §.

SkaU ålderspension ånyo börja utgå efter återkaUelse som avses i
första stycket, beräknas pensionens storlek med tillämpning av bestämmelserna i
2 § på grundval av den försäkrades ålder då pensionen ånyo börjar utgå. För varje
månad, varunder ålderspension tidigare utgått göres vid beräkningen avdrag med
fem tiondels procent såvitt avser tid före den månad, varunder den försäkrade fyUt
sextiofem år, och sex tiondels procent såvitt avser annan tid.

4§

Då
uttag avser hälften av ålderspension skall minskning eller ökning enligt 2 och
3 §§ gälla motsvarande del av pen -sionen.

13
kap. 4§ Om förtidspension utgår för tid Om förtidspension ulgår för lid efter
del atl ålderspension med stöd efler det all ålderspension med stöd av 12
kap. 1 § tredje stycket upphört av 12 kap. 3 § upphört att utgå, skall all
utgå, skall förtidspensionen förtidspensionen minskas med mot-minskas
med sex tiondels procent.för svarande tillämpning av 12 kap. 3 och varje
månadunder vilken ålderspensio- 4 §§. nen utgått.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

15
kap. 2§"

För försäkrad, som är
född under något av åren 1911-1927, skall vid lillämpning av 11 kap. 1 §
andra stycket pensionsgrundande inkomsi beräknas även för det år varunder han
fyllt sextiofem är, dock ej för det fall han under nämnda är åtnjutit förtidspension
enligl denna lag eller ålderspension enligl 6 kap. 1 S andra slyckel eller
12 kap. 1 S andra slyckel.

För
försäkrad, som är född under något av åren 1911-1927, skall vid tillämpning av
11 kap. 1 § andra slyckel pensionsgrundande inkomsi beräknas även för det år
varunder han fyllt sexliofem år, dock ej för det fall han under nämnda är åtnjuiii
förtidspension enligl denna lag eller hel ålderspension enligt 6 kap. 1 S tredfe
stycke\. eller 12 kap. 1 S tredje slyckel.

Beräkning
av förtidspension skall under förutsättningar som angivas i 13 kap. 2 § för
försäkrad som avses i denna paragraf ske under antagande all den försäkrade
tillgodoräknats pensionspoäng även för del är då han uppnår sextiofem års
ålder.

Vid beräkning av
ålderspension som avses i 12 kap. 1 § första stycket skall, om pensionen
därigenom blir slörre, försäkrad som avses i denna paragraf tillgodoräknas
pensionspoäng som om han blivit berättigad till förtidspension enligl 13 kap.
1 § från och med januari månad del år han uppnår sexliofem års ålder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17 4 Det pensionsbelopp
som förstförfaller tiU betalning efter beslut om pension eller om Ökning av
pension eller upphävande av förordnande somi 16 kap. 3 § andra stycket sägs
må, där den pensionsberätligade under den tid å vilken pensionsbeloppet
belöper i väsentlig mån erhåUit sin försörjning av allmänna medel, tiU den del
pensionsbeloppet motsvarar vad den myndighet som tiU-handahållU försörjningen
visar sig hava för nämnda tid utgivUför den pensions-berättigadessamt hans makesoch
minderåriga barns försörjning uppbäras av myndigheten.

kap.

§

Har
pensionsberätligad i väsentlig mån erhåUit sinförsörjning av allmänna medel, må
den myndighet som tillhan-dahållU försörjningen uppbära sådan del av det
pensionsbelopp som först förfaller tUl betalning efter beslut om pension som
motsvarar vad myndigheten visar sig ha utgiva för den pensionsberättigades
samt hans makes och minderåriga barns försörjning för den tid som
pensionsbeloppet avser.

Har
pensionsberätligad uppburit dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller
kontant arbetsmarknads-siödenligtlagen(1973:371)om kontant

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste
lydelse 1974:784.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Det pensionsbelopp som först förfaller tiU betalning
efter beslut om ålderspension ellerförtidspension elierom ökning a v sådan
pension eller upphävande av förordnande enligt 16 kap. 3 § andra stycket
beträffande sådan pension skaU, där den pensionsberätligade under den tid på
vilken pensionsbeloppet belöper uppburit dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd, minskas med den del av arbetslöshetsstödet som
visas ha utgivits utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet
förelegat vid utbetalningen av stödet. Vad nu sagts skaU, idefaU kontant
arbetsmarknadsstöd utgått, gälla även efter beslul som avser änkepension.

Föreslagen lydelse

arbetsmarknadsstöd, skaU det pensionsbelopp soniförstJÖrfaller
tiU betalning efter beslut om ålderspension eller förtidspension minskas med
den del av arbetslöshetsstödet, som visas ha utgivits för tid som
pensionsbeloppet avser, utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet förelegat
vid utbetalningen av stödet. Vad nu sagts skall, när kontant
arbetsmarknadsstöd utgått, gälla även efter beslut om änkepension.

Har delpension enligt lagen (1975:000) om
delpensionsförsäkring utgått tiU någon som beviljas ålderspen -sion eller förtidspension
enligt denna lag, skaU det pensionsbelopp som först förfaller tiU betalning
efter beslutet minskas med delpensionsbelopp som avser samma tid som ålders-
eller förtidspensionen.

Vad i denna paragraf föreskrives skaU äga motsvarande
tillämpning vid beslut om ökning av pension eller upphävande avförordnande som
avses i 16 kap. 3 § andra stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

\. Denna lag träder i kraft såvitt avser 11 kap. 2 §
första slyckel punkten g) den 1 juli 1975, såvitt avser sagda paragraf första
stycket punkten O den I januari 1976 samt i övrigi den 1 juli 1976.

2. Den nya reduklionsfaklorn vid förtida uttag av
ålderspension skall gälla även i fall som avses i punkt 3
övergångsbestämmelserna lill lagen (1974:784) om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 17

2
Förslag till

Lag
om delpensionsförsäkring

Härigenom
föreskrives följande

1 § Delpensionsförsäkringen handhas av
riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

2 § Försäkrad enligl denna lag är arbetstagare, som i
sädan egenskap uppfyller arbetsvillkoren enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring eller lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd
och som fr. o. m. det kalenderår varunder han fyllt 45 är tillgodoräknats pensionsgmndande
inkomsi av anställning enligl 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring
under minsl tio är.

3 § Räll lill delpension tillkommer i Sverige bosatt
försäkrad som minskal sitt arbele som anställd med i genomsnitt minst fem
limmar per arbetsvecka och som efter minskningen har deltidsarbete med i
genomsnitt minsl 17 limmar per arbetsvecka.

Delpension
kan utgå tidigast från och med den månad varunder den försäkrade fyller 60 är
och ulgär längst till och med månaden före den under vilken han fyller 65 år.

4 §
Ansökan om delpension göres skriftligen hos allmän försäkringskassa.

Vid ansökningen skall fogas intyg om den försäkrades inkomsi och ar

betsförhållanden. Intyg skall vara utfärdat av arbetsgivare eller avdelning

av sådan arbetstagarorganisation som enligt lagen (1936:506) om förenings-

och förhandlingsrätt är atl anse som huvudorganisation.

Erkänd
arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd skall biträda försäkringskassan med de uppgifler
som behövs för bedömande av frågor om delpension.

Arbetsgivare
skall pä begäran utfärda intyg som avses i första stycket. Formulär till intyg
fastställes av riksförsäkringsverket.

Beslut
om delpension skall, om ej annal föranledes av den försäkrades ansökan eller av
övrig utredning, gälla tills vidare. Delpension utges månadsvis och får icke
utgå för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

5 §
Delpension fastställes till belopp motsvarande 65 proceni av skillnaden

mellan den inkomsi som den försäkrade åtnjöt före övergängen till dellids-

arbete under arbetstid som var normal för honom och den inkomst som

han kan antagas komma atl tills vidare åtnjuta vid deltidsarbete. Skillnaden

får för år räknat inle beräknas översliga skillnaden mellan den försäkrades

sjukpenninggrundande inkomst av anställning enligt lagen (1962:381) om

allmän försäkring före och efter övergången till deltidsarbete. Skulle den

försäkrade, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga förhållanden

2
Riksdagen 1975.1 saml Nr 97

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 18

för
det år som föregår övergången till deltidsarbete, varit försäkrad för högre sjukpenninggrundande
inkomsi än den som angivits i kassans beslut, skall skillnaden dock beräknas
med utgångspunkt i sådan högre inkomst.

Fastställd
delpension anknyles lill basbeloppet enligl lagen (1962:381) om allmän
försäkring och omräknas vid förändring av basbeloppet.

Ändras
de förhållanden som enligt första stycket har legat lill grund för fastställande
av delpension, skall omprövning ske enligt bestämmelser som meddelas med slöd
av 11 §.

Vid
bedömning av rätl lill delpension bortses från bisyssla som försäkrad före
övergången till deltidsarbete varaktigt utfört vid sidan av sill huvudsakliga arbele.
Överstiger arbetstiden vad avser bisysslan efter övergången lill deltidsarbete
den lid som åtgår för deltidsarbetet skall frågan om rätt till delpension hänskjutas
till särskild prövning. Delsamma skall gälla om ersättningen för bisysslan
överstiger hälften av lönen för deltidsarbetet. Utvidgas bisysslan under tid
som delpension åtnjutes skall rätten lill och storleken av delpensionen
omprövas.

6 § Delpension ulgår ej för månad då den försäkrade åtnjuter
ålderspension eller förtidspension enligl lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

7 § För finansiering av delpensionsförsäkringen eriägger
arbetsgivare åriigen socialförsäkringsavgift som motsvarar 0,25 % av summan av
vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare hos honom i
pengar eller som naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som
avses i 3 kap. 2§ andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring,
annan ersättning för ulfört arbele.

Vid
beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under årel
understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från
arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra slyckel sista
punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

Avgift
eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av
sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar
sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligl 3 kap.
16 §. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till
hemmavarande barn för arbele utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag
för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgiften
skall ingå till en fond, som förvaltas av riksförsäkringsverket.

Med
arbetsgivare avses den som enligl 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall eriägga avgift lill sjukförsäkring.

8 §
Fråga om delpension handlägges av allmän försäkringskassa. Finner

tjänsteman hos kassan skäl föreligga mol bifall till ansökan om delpension

skall frågan underställas pensionsdelegation. Sådan underställning skall dess

utom ske om den sökande begär det. Särskild prövning enligt 5 § fjärde

slyckel skall ske i pensionsdelegation.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 19

Vid
pensionsdelegalions prövning av fråga enligl denna lag skall i stället för de i
18 kap. 20 § lagen (1962:381) om allmän försäkring nämnda läkarna tjänstgöra
två av arbetsmarknadsstyrelsen utsedda ledamöter. Av dessa skall den ene
representera länsarbetsnämnden och den andre ha särskild erfarenhet av
handläggning av ärenden angående arbetslöshetsförsäkring. Sistnämnde ledamot
utses efter förslag av de erkända arbetslöshetskassornas samorganisation. 1
delegationens sammanträden men ej i dess beslul äger försäkringskassans
direktör deltaga.

1
fråga om talan mol beslul i ärende enligl denna lag samt annan överprövning
hos riksförsäkringsverket och försäkringsdomstolen skall bestämmelserna i 20
kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring äga motsvarande tillämpning.

9 §
Har någon genom oriktig uppgift eller genom underiålenhet att fullgöra

uppgifts- eller anmälningsskyldighet som åvilar honom eller på annal sätt

förorsakat atl delpension har utgått obehörigen eller med för högt belopp,

eller har någon annars obehörigen eller med för högt belopp uppburit del

pension och har han skäligen bort inse detla, skall bestämmelserna i 20

kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring äga motsvarande lillämpning.

10 § I fräga om debitering och uppbörd enligt denna
lag äger lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän
försäkring, m. m. molsvarande lillämpning.

11 § Närmare föreskrifter för verkställigheten av
denna lag meddelas av regeringen eller, efier regeringens bemyndigande, av
riksförsäkringsverket. Utfärdas sådana föreskrifter av riksförsäkringsverket
skall verket före utfärdandet rådgöra med en central pensionsdelegalion.
Beslut om tillsättande av en sådan pensionsdelegalion meddelas av regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976. Avgifts-,
debiterings- och uppbördsbeslämmelserna i 7 och 10 §§ tillämpas från och med
januari 1976. Avgiften utgör för kalenderåret 1976 0,125 proceni av avgiftsunderiagel.

2. Beslut om delpension och om tillsättande av den i
11 § nämnda cenirala pensionsdelegationen får fattas före lagens
ikraftträdande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrives
all 2, 2 a och 3 §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2V

Pensionstillskott
lill ålderspension eller änkepension utgör fyrtiofem procent av basbeloppet,
om ej annal följer av bestämmelserna nedan i denna paragraf

Under
nedannämnda lider skall pensionstillskottet till ålderspension eller änkepension
utgöra

den
1 juli 1976-den 30 juni 1977 ljugofem,

den
1 juli 1977-den 30 juni 1978 tjugonio,

den
1 juli 1978-den 30 juni 1979 trettiotre,

den
1 juli 1979-den 30 juni 1980 trettiosju,

den
1 juli 1980-den 30 juni 1981 fyrtioen procent av basbeloppet.

Pensionstillskott
till ålderspen- Pensionstillskott till ålderspension, som börjat utgå
tidigare eller sion, som börjat ulgå tidigare eller

senare än från och med den
månad varunder den försäkrade fyller sexliofem är, utgör del belopp som framkommer
om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas eller ökas i
motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. 2 § andra
eller tredje stycket lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott
till änkepension, som enligl 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket lagen om
allmän försäkring ulgär med minskat belopp, utgör del belopp som framkommer
om de i första eller andra slyckel angivna procenttalen minskas i motsvarande män.

senare
än frän och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem är, utgör
det belopp som framkommer om de i första eller andra stycket angivna
procenttalen minskas eller ökas i molsvarande mån som pensionen skall minskas eller
ökas enligl 6 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott
till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket lagen om
allmän försäkring utgår med minskal belopp, utgör del belopp som framkommer
om de i första eller andra stycket angivna procenttalen minskas i molsvarande mån.
Pensionstillskott till halv ålderspension utgör hälften av pensionstiU-skott
som angivits i första, andra eller tredje stycket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senasle
lydelse 1974:785.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2a§'

Pensionstillskott lill
förtidspension utgör nittio proceni av basbeloppet, om ej annat följer av bestämmelsema
nedan I denna paragraf

Under
nedannämnda lider skall pensionstillskottet lill förtidspension utgöra

den
1 juli 1976-den 30 juni 1977 femtio,

den
1 juli 1977-den 30 juni 1978 femtioåtta,

den
1 juli 1978-den 30 juni 1979 sextiosex,

den
1 juli 1979-den 30 juni 1980 sjuttiofyra,

den
1 juli 1980-den 30 juni 1981 åttiolvå procent av basbeloppet.

Pensionstillskott lill förlidspen-
Pensionstillskott lill förtidspension, som enligt 7 kap. 2 § andra eller sion,
som enligl 7 kap. 2 § andra eller

tredje stycket lagen om
allmän försäkring ulgår med två tredjedelar eller hälften av hel
förtidspension, utgör molsvarande andel av pensionstillskott som anges i
första eller andra slyckel. Pensionstillskott lill förtidspension, som ulgår
för tid efter del alt ålderspension med stöd av 6 kap. 1 § tredje stycket lagen
om allmän försäkring upphört alt ulgå, skal I m i nskas med sex tiondels
procent för varje månad under vilken ålderspensionen utgått.

tredje stycket lagen om
allmän försäkring ulgår med tvä tredjedelar eller hälften av hel
förtidspension, utgör molsvarande andel av pensions-tillskoll som anges i
första eller andra stycket. Pensionstillskott till förtidspension, som utgår
för tid efter det att ålderspension med stöd av 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring
upphört all ulgå, skall minskas/mor-svarande mån som pensionen minskas enligt 7
kap. 4 § lagen om allmän försäkring.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pensionsliilskoit lill
ålderspension eller änkepension ulgår ej i den mån del lillsammans med vad
den försäkrade har rätt atl uppbära i tilläggspension i form av
ålderspension och änkepension överstiger vid

hel ålderspension, som
börjat ulgå från och med den månad varunder den försäkrade fyller sextiofem
år, under tiden

den
I juli 1976-den 30 juni 1977 trettiofyra,

den
1 juli 1977-den 30 juni 1978 treltioätta.

3 § '

Pensionstillskott
lill ålderspension eller änkepension ulgär ej i den män del lillsammans med vad
den försäkrade har rätt all uppbära i tilläggspension i form av ålderspension
och änkepension överstiger vid

ålderspension,
som börjat utgå från och med den månad varunder den försäkrade fyller sexliofem
är, under liden

den
I juli 1976-den 30 juni 1977 trettiofyra,

den
1 juli 1977-den 30 juni 1978 trettioåtta,

'Senaste
lydelse 1974:785. 'Senaste lydelse 1974:785.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

den
1 juli 1978-den 30 juni 1979 fyrtiotvå

saml
från och med den 1 juli 1979 fyrtiofem proceni av basbeloppet;

halv ålderspension hälften av ovan nämnda procenttal;

ålderspension,
som börjat ulgå tidigare eller senare än från och med den månad varunder den
försäkrade fyller sexliofem år, del belopp som framkommer om ovan nämnda procenttal
minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen minskas eller ökas enligl
6 kap. lagen om allmän försäkring;

änkepension
ovan för olika lider angivna procenttal eller, om den enligt 8 kap. 4 §
andra eller tredje slyckel lagen om allmän försäkring utgår med minskat
belopp, del belopp som framkommer om nämnda procenttal minskas i molsvarande
män.

Nuvarande
lydelse

den
1 juli 1978-den 30 juni 1979 fyrtiotvå,

samt
från och med den 1 juli 1979 fyrtiofem procent av basbeloppet;

ålderspension,
som börjat utgå tidigare eller senare än från och med den månad varunder den
försäkrade fyller sexliofem år, det belopp som framkommer om ovan nämnda procenttal
minskas eller ökas i molsvarande mån som pensionen minskas eller ökas enligl 6
kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring;

änkepension
ovan för olika lider angivna procenttal eller, om den enligl 8 kap. 4 § andra
eller tredje slyckel lagen om allmän försäkring ulgär med minskat belopp, del
belopp som framkommer om nämnda procenttal minskas i motsvarande män.

Pensionstillskott
till förtidspension ulgår ej i den mån det lillsammans med vad den försäkrade
har rätt all uppbära i tilläggspension i form av förtidspension eller
änkepension överstiger under liden

den
1 juli 1976-den 30 juni 1977 sextioåtta,

den
1 juli 1977-

den
1 juli 1978-den 30 juni 1979 åttiofyra

saml
från och med den 1 juli 1979 nittio procent av basbeloppet.

Utgår
förtidspension enligl 7 kap. 2 § andra eller tredje slyckel lagen om allmän
försäkring med tvä tredjedelar eller hälften av hel förtidspension eller ulgår
förtidspension enligl 7 kap. 4 § andra slyckel samma lag eljesi med minskat
belopp, utgör pensionstillskottet del belopp som framkommer om de i föregående
stycke nämnda procenttalen minskas i molsvarande mån.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till
folkpension

Härigenom föreskrives
all 1 § lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunall bostadstillägg till
folkpension' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1§'

Huslrulillägg tillkommer
för tid före den månad, då hustrun fyller sexliofem år, hustru till den, som
åtnjuter folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, därest
hustrun fyllt sextio år och själv ej åtnjuter folkpension och makarna varil
gifta minsl fem år. När särskilda skäl äro därtill, må hustrutillägg ulgå,
oaktat hustrun ej fyllt sextio år eller makarna varil gifta kortare lid än
fem år.

Huslrulillägg skall, där
ej annal följer av vad i 4 § stadgas, för år räknat molsvara skillnaden mellan
å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av ålderspension lill två
makar jämte två pensionstillskott lill ålderspension enligt lagen om
pensionstillskott saml å andra sidan folkpension i form av ålderspension lill
ogift jämte ell sådanl pensionstillskott, ålderspensionerna och
pensionstillskotten beräknade för år och under förutsättning att de börjat ulgå
från och med den månad varunder den pensionsberätligade fyllt sexliofem år.

Huslrulillägg skall, där
ej annal följer av vad i 4 § stadgas, för år räknat motsvara skillnaden mellan
å ena sidan sammanlagda beloppet av folkpension i form av hel ålderspension lill
två makar jämte två pensionstillskott lill ålderspension enligl lagen om
pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i form av hel ålderspension lill
ogift jämte ell sådanl pensionstillskott, ålderspensionerna och
pensionstillskotten beräknade för år och under förutsättning atl de börjat
utgå från och med den månad varunder den pensionsberätligade fyllt sexliofem
år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976.

'Lagen omtryckt 1973:909. 'Senaste lydelse 1974:786.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 24

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom
föreskrives att 14, 50, 51 och 52 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

14
§

Ersättning
utgår under längst 300 dagar från det karensvillkoret uppfyllts (ersätlningsperiod).
Har försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättnings-perioden gått till ända är
perioden i stället 450 dagar.

I ersätlningsperioden
inräknas i fall söm avses i 10 § ersällningslid i den andra
arbetslöshetskassan.

Ersältningsrätten
upphör vid ut- Ersättningsrätten upphör vid ut-

gången
av månaden före den under gängen av månaden före den under vilken den
försäkrade fyller 67 år. vilken den försäkrade fyller 65 år.

50 §

Räll
atl bli medlem i erkänd arbetslöshetskassa tillkommer var och en som uppfyller
föreskrift i kassans stadgar om arbete inom dess verksamhetsområde.

Frän
räll alt bli medlem i kassa skall undantagas

1. den som är medlem i annan arbetslöshetskassa,

2. den som icke fyllt 15 är,

3. den som fyllt 66 år, 3. den som fyllt
64 är,

4. den som förvärvsarbetar mindre än tre limmar per
arbetsdag och i genomsnitt mindre än 17 timmar per vecka.

51 §

Från
rätl all kvarstå som medlem i kassa fär undantagas

1. den som ej uppfyller och ej heller under minst sex
av de senasle tolv månaderna uppfyllt föreskrift i kassans stadgar om arbele
inom visst verksamhetsområde,

2. den som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar
oriktig eller vilseledande uppgift angående förhållande av betydelse för hans
rätt lill medlemskap eller ersättning,

3. den som underlåter att ställa sig lill efterrättelse
kassans stadgar eller styrelsens behörigen utfärdade föreskrifter.

Från
räll att kvarstå som medlem Från rätt att kvarstå som medlem

i erkänd arbetslöshetskassa skall i erkänd arbetslöshetskassa skall

undantagas den som fyllt 67 är. undantagas den som fyllt 65 är.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

52 §

Inträffar omständighet
som enligt 51 § kan föranleda att medlem ule-slutes ur erkänd
arbetslöshetskassa, skall kassans styrelse genom rekommenderat brev under
medlemmens senast kända adress underrätta honom därom samt utsätta skälig lid
för förklaring. Vad som sagts nu gäller ej, om rätten att kvarstå som medlem
upphör på grund av atl medlemmen uppnått 65 års ålder.

Inträffar
omständighet som enligt 51 § kan föranleda all medlem ute-slutes ur erkänd
arbetslöshetskassa, skall kassans styrelse genom rekommenderat brev under
medlemmens senast kända adress underrätta honom därom saml utsätta skälig lid för
förklaring. Vad som sagts nu gäller ej, om rätten alt kvarstå som medlem
upphör pä gmnd av alt medlemmen uppnått 67 års ålder.

Meddelas beslut om medlems
uteslutning av annan anledning än som anges i 51 § första stycket 2 och andra
stycket under tid då medlemmen har räll lill dagpenning, skall beslutet träda i
kraft när hans rätt härtill upphör.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 26

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

dels
att i 32, 34 och 39 SS ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas
ut mol "regeringen" i motsvarande form,

dels
all 14 och 24 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen tydelse

14 S

Kontant
arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar från det ka-rensvillkorei
uppfyllts (ersätlningsperiod), om ej annat följer av 15 S sista stycket. Har slödlagaren
uppnått 55 års ålder innan ersätlningsperioden gått lill ända, är perioden i
stället 300 dagar. Sedan slödlagaren uppnått 60 års ålder, är ersätlningsperioden
icke begränsad. Delsamma gäller sökande som avses i 1 S 4.

Även
i fråga om den som fyllt minst 55 år innan ersättningsperioden gäll till ända
är ersättningsperioden obegränsad, om han blivil arbetslös som en omedelbar
följd av nedläggning av eller bestående ändring i driften vid företag där han
var anställd eller avveckling av hans verksamhet som självständig företagare på
grund av omfattande eller genomgripande förändring i ortens näringsliv eller i
den näringsgren där han utövade verksamheten saml om han i minsl 24 månader
under de tre åren närmast före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete.

Rätten
till kontant arbetsmark- Rätten till kontant arbetsmark-

nadsstöd
upphör vid utgången av nadssiöd upphör vid utgången av

månaden före den under vilken den månaden före den under vilken den

arbetslöse fyller 67 år eller när han arbetslöse fyller 65 är eller när han

dessförinnan börjar uppbära ålders- dessförinnan böriar uppbära hel ål-

pension, hel förtidspension eller helt derspension, hel förtidspension eller

sjukbidrag enligt lagen (1962:381) helt sjukbidrag enligl lagen

om allmän försäkring. (1962:381) om allmän försäkring.

24 S

Uppbär stödtagare änke- eller änk- Uppbär stödtagare änke- eller änk

lingspension eller annan ålderspen- lingspension eller annan ålderspen

sion än enligt lagen (1962:381) om sion än enligl lagen (1962:381) om

allmän försäkring, nedsättes del allmän försäkring, nedsättes del

kontanta arbetsmarknadsstödet med kontanta arbetsmarknadsstödet med

pensionsbeloppet. Uppbär han pensionsbeloppet. Uppbär han

mindre än hel förtidspension eller mindre än hel förtidspension, mind-

mindre än hell sjukbidrag enligl rean hell sjukbidrag p//pr/;a/vfl/rfcrs-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

nämnda lag, får
arbetsmarknadsstödet icke översliga elt belopp som motsvarar helt sådanl slöd
minskat med ersättningsbeloppet.

pension
enligt nämnda lag eller delpension enligt lagen (1975.000)om delpensionsförsäkring,
får arbetsmarknadsstödet icke överstiga ell belopp som motsvarar helt sådanl
stöd minskat med ersättningsbeloppet.

Uppbär
stödtagare livränta från försäkringsinrälining på grund av yrkesskada eller
olycksfall, nedsättes stödet enligl grunderna i första stycket.

Ersättning
understigande fyra kronor för dag utbetalas ej.

Denna
lag träder i kraft såvitt avser ändringarna i 32, 34 och 39 SS en vecka efter
den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk
författningssamling, samt i övrigt den I juli 1976.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 28

Uldrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid
regeringssammanlräde 1975-03-13

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,
Carlsson, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén.

Föredragande:
statsrådet Aspling.

Proposition
angående rörlig pensionsålder m. m.

1
Inledning

Riksdagen
antog under år 1974 regeringens förslag till reformprogram på pensionsområdet (prop.
1974:129, SfU 1974:32, rskr 1974:332).

Programmet
innefattar såväl förbättringar för dagens folkpensionärer som en lagstadgad
sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65 år.

1
enlighet med vad sorn har anförts i årets budgetproposition (prop. 1975:1 bil. 7
s. 4) skall pensionsreformen fullföljas genom förslag om ökade möjligheter lill
en röriig pensionsålder. Avsikten har därvid angivils vara all de nya reglerna
om röriig pensionsålder skall träda i kraft samlidigl med sänkningen av den
allmänna pensionsåldern, dvs. den 1 juli 1976.

Pensionsålderskommillén
(S 1970:40)' har i januari 1975 i ell delbetänkande (SOU 1975:10) Röriig
pensionsålder lagt fram utredning och förslag om ökade möjligheter till en röriig
pensionsålder. Efler remiss har yttranden över belänkandet avgivits av socialslyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, riksförsäkringsverket, siatens handikappråd, statens
avtalsverk, statens personalpensionsverk, försäkringsinspeklionen,
länsstyrelserna i Slockholms, Malmöhus, Skaraborgs, Värmlands och Jämtlands
län, 1974 års utredning (A 1974:08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring (ALF-ulredningen),
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers
centralorganisation/Statstjänstemannens riksförbund (SACO/SR), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Försäkringskasseförbundel,
Pensionärernas riksorganisation (PRO), Svenska personalpensionskassan (SPP),
Svenska försäkringsbolags riksförbund. Kommunernas pensionsanslall (KPA),
Folksam samt Kooperationens pensions-anstalt (KP). Några remissinstanser har
bifogat yttranden som de inhämtat.

Ledamöter
presidenten Liss Granqvist, ordförande, generaldirektören Gunnar Danielson,
riksdagsledamöterna Alvar Andersson, Göran Karlsson, Ingemar Mundebo och Cari
Göran Regnéll samt f förbundsordföranden Yngve Persson.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 29

Yttrande
har därjämte inkommit från Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG).

Jag
avser nu alt ta upp de av kommitién behandlade frågorna angående ökade möjligheler
lill en röriig pensionsålder.

1
propositionen 1975:23 har föreslagils införande av elt särskilt vuxensludieslöd.
Enligl förslag i propositionen 1975:45 har vidare föreslagits ändrade beslämmelser
om ulbildning.sbidrag vid arbetsmarknadsutbildning. Dessa förslag förutsätter
ändrade regler för beräkning av pensionsgrundande inkomsi, varför jag ämnar ta
upp även denna fråga lill behandling.

2
Gällande bestämmelser

2.1 Inledning

Den
allmänna pensioneringen enligl lagen (1962:38 Dom all män försäkring (AFL)
omfattar folkpension och tilläggspension (ATP). Inom båda dessa system ulgår
pension i form av ålderspension, förtidspension och familjepension
(änkepension och barnpension). Dessuiom förekommer inom folkpensioneringen
vissa särskilda förmåner.

1
syfte all anpassa de allmänna pensionsförmånernas storiek lill penningvärdeulvecklingen,
relateras dessa jämte flertalet av de särskilda förmånerna lill det s. k.
basbeloppet. Basbeloppet, som fastställs för varje månad, följer på grundval av
konsumentprisindex skiftningar i prislägel. Basbeloppet utgör 9 000 kr. för
mars 1975.

Vid
sidan av den allmänna pensioneringen förekommer olika former av Ijänslepensionering.
En översikt över några ijänslepensionssyslem lämnas i avsnitt 2.6.

2.2 Folkpension

Folkpension
tillkommer i princip varje svensk medborgare som är bosall i Sverige eller som varil
mantalsskriven här för del år under vilkel han fyllt 62 år och för de fem åren
närmast dessförinnan. Utländska medborgare kan på grundval av konvention ha
rätt till folkpension.

Ålderspension
utgår fr. o. m. den månad varunder den försäkrade fyller 67 är. På
framställning av försäkrad kan ålderspension utgå tidigare, dock tidigast fr.
o. m. den månad då han uppnår 63 års ålder. Förtida pensionsullag skall göras
samtidigt för folkpension och tilläggspension. Pensionsullaget kan också uppskjutas
(6 kap. AFL).

Tas
ålderspensionen ul i förlid, minskas pensionen med 0,6 96 för varje månad som,
då pensionen börjat ulgå, ålerslår lill ingången av den månad då den försäkrade
fyller 67 år. Uppskjuts uttaget ökas pensionen på molsvarande sätt, varvid
dock hänsyn inte las lill lid efter den månad, under vilken den försäkrade
fyller 70 år, och ej heller lill lid, då den försäkrade

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 30

åtnjuiii
tilläggspension i form av ålderspension eller inte varit berättigad lill folkpension.
Framställning om förtida uttag av ålderspension kan ålerkallas. Reduktionen av
pensionen vid förlida uttag är - liksom ökningen vid uppskjutet uttag -
livsvarig och bygger på försäkringsmatemaliska beräkningsgrunder.

Ålderspension
som uttas vid 67 år utgör för en ensam pensionär 95 96 av basbeloppet, dvs. 8
550 kr. med nuvarande basbelopp om 9 000 kr. För vardera av två makar utgör
ålderspensionen 77,5 96 av basbeloppet, dvs. f n. 6 975 kr. (6 kap. 2S AFL).

Enligt
beslul av 1974 års riksdag (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 1974:332, SFS
1974:784-789 och 962) skall den allmänna pensionsåldern den 1 juli 1976 sänkas lill
65 år. Vad angår förtida och uppskjutet uttag av ålderspension begränsades
riksdagens beslut i avvaktan på förslag om röriig pensionsålder lill två
övergångsbestämmelser avseende dels försäkrade som gör förtida uttag före den I
januari 1976 men inle fyller 67 år före denna dag, dels försäkrade som
uppskjuter sitt uttag av ålderspension i anslutning till reformens
ikraftträdande.

Förtidspension
ulgår lill försäkrad som fyllt 16 år för lid före den månad, då han fyller 67
år eller ålderspension dessförinnan börjar ulgå till honom, om hans
arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller
psykiska prestationsförmågan är nedsatt med minst hälften och nedsällningen kan
anses varaktig. Kan nedsällningen av arbetsförmågan inle anses varaktig men kan
den anlas bli beslående avsevärd tid, har den försäkrade räll lill folkpension
i form av sjukbidrag. Detta bidrag är begränsat till viss tid men i övrigt
gäller vad som är föreskrivet om förtidspension även sjukbidrag (7 kap. AFL).

Rätl
till förtidspension tillkommer också arbetslös försäkrad, som fyllt 60 år och
som lill följd av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa
under den längsta lid sådan ersättning kan utgå eller uppburit kontant
arbetsmarknadsstöd under 450 dagar Såsom ytteriigare förutsättning för räll till
förtidspension i dessa fall gäller all den försäkrades möjlighet alt bereda sig
fortsalt inkomsi genom sådanl arbele som han tidigare ulfört eller genom annal
tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och all nedsällningen
kan anses varaktig.

Förtidspensionens
sloriek graderas efter den försäkrades förmåga eller möjlighet all bereda sig inkomsi
genom arbele så, atl försäkrad, vars förmåga eller möjlighet är nedsatt i sådan
grad att intet eller endasl ringa del därav ålerslår, erhåller hel
förtidspension. Är förmågan eller möjligheten nedsatt i mindre grad men likväl
med avsevärt mer än hälften, ulgår två tredjedelar av hel förtidspension. I
övriga fall utgår halv förtidspension. Vid bedömande av i vad mån arbetsförmågan
är nedsatt skall beaktas den försäkrades förmåga atl vid den nedsättning av
prestationsförmågan, varom är fråga, bereda sig inkomst genom sådanl arbete som
motsvarar hans krafter och färdigheter och som rimligen kan begäras av honom
med hänsyn lill hans ulbildning

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 31

och
tidigare verk.samhel samt ålder, bosätiningsförhållanden och därmed jämföriiga
omständigheter. 1 fråga om äldre personer skall bedömningen främst avse deras
förmåga och möjlighet att bereda sig fortsalt inkomst genom sådanl arbele som
de tidigare utfört eller genom annal för dem tillgängligt lämpligl arbele. Med inkomsi
av arbele likställs i skälig omfattning värdei av hushållsarbete i hemmet (7
kap. 3 S AFL).

Om
förmågan eller möjligheten all bereda sig inkomst genom arbete väsentligt
förbättrats för en försäkrad som åtnjuter förtidspension, skall pensionen dras
in eller minskas med hänsyn till förbättringen.

Hel
förtidspension utgår med samma belopp som en ålderspension, som tas ul vid 67
års ålder.

Ålders-
och förtidspension kan höjas med barntillägg, hustrutillägg, kommunalt
bostadstillägg, invalidilelslillägg och pensionstillskott. De tre förstnämnda
tilläggen kan dock inte ulgå till ålderspension förrän 67 års ålder uppnåtts.

Vid
tillämpningen av folkpensioneringens bestämmelserom ålderspension och
förtidspension skall gift pensionsberätligad som stadigvarande lever ål-skild
från sin make likställas med ogift pensionsberätligad om inte särskilda skäl föranleder
lill annal. Med gift pensionsberätligad likställs å andra sidan pensionsberätligad
som stadigvarande sammanbor med någon, med vilken han varit gift eller har
eller har haft barn.

Familjepension
ulgår i form av änkepension och barnpension.

En
änka har räll till änkepension under förutsättning alt hon inle åtnjuter ålderspension
saml antingen uppnått 36 års ålder vid mannens död och varil gift med honom i
minst fem år eller har vårdnaden om och sladigvarande bor tillsammans med barn
under 16 år, som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller
hos änkan. Upphör änka alt ha barn under 16 år i hemmet, skall vid bedömandet
av hennes rätl till pension i fortsättningen anses som om mannen avlidit då
barnet upphörde att påverka rätten till pension och äktenskapet varat lill
nämnda tidpunkt (8 kap. AFL).

För
änka, vars räll lill änkepension grundar sig på sammanboende med barn under 16
år eller som vid mannens död eller den därmed jämställda tidpunkten fyllt 50
år, utgår änkepensionen med samma belopp som ålderspension från 67 år för en
ensam ålderspensionär. För annan änka minskar pensionen med 1/15 för varje år,
varmed änkans ålder vid mannens död eller den tidpunkt då hon upphörde all ha
barn under 16 år i hemmet understeg 50 är.

Om
en kvinna blivit änka efler den 30 juni 1960, ulgår änkepension utan
inkomstprövning. För änkor, vilkas män avlidit före den 1 juli 1960, är
pensionen däremot inkomslprövad. Om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli
1958-den 30 juni 1960, är dock viss del av pensionen, det s. k. garanlibeloppet,
fri från inkomstprövning. Garanlibeloppet utgör, om dödsfallet inträffat under
tiden den 1 juli 1958-den 30 juni 1959, en tredjedel

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 32

och,
om dödsfallet inträffat under tiden den 1 juli 1959-den 30 juni 1960, två
tredjedelar av del belopp som skulle ha utgått utan inkomstprövning /16S lagen
(1962:382) om införande av lagen om allmän försäkring/.

Änkepension
dras in om änkan ingår nyll äktenskap, men börjar ånyo utgå om det nya
äktenskapet upplöses inom fem år. Samma gäller om änkan sladigvarande börjar
sammanbo med man med vilken hon har eller har haft barn eller förut varit gift.

1
förekommande fall kan jämte änkepension utgå kommunalt bostadslill-lägg och
pensionstillskott.

Uppfyller
en änka förutsättningarna för rätt lill två eller flera av förmånerna barnpension,
förtidspension, änkepension eller huslrulillägg, ulgår endasl en av dessa
pensioner, varvid hon äger välja vilken av dem hon önskar. Fr. o. m. den månad
då änkan fyller 67 år utbyts - i motsats till vad som är fallet inom
tilläggspensioneringen - änkepension mot ålderspension.

Med
änka likställs i fråga om rätt lill änkepension ogift eller frånskild kvinna
eller änka, som sladigvarande sammanbodde med ogift eller frånskild man eller
änkling vid dennes död och som varil gift med eller har eller har haft barn med
honom. Däremot äger kvinna inle rätl lill änkepension efter sin make, om hon
levde åtskild från honom vid hans död och efler det sammanlevnaden upphörde sladigvarande
sammanbott med en annan man, med vilken hon varit gift eller har eller har haft
barn.

Barnpension
ulgår till barn under 18 år, vars fader eller moder eller båda föräldrar
avlidit. Rätt till barnpension föreligger dock inle, om barnet är adopterat av
annan än den avlidne eller dennes make. Har avliden förälder till barn utom
äktenskap enligt avtal som är bindande för barnet åtagit sig att till dess
underhåll utge visst belopp en gång för alla, föreligger räll lill barnpension
endast i den mån pensionen överstiger en livränta som köpts eller kunnat
inköpas ål barnet för engångsbeloppet (8 kap. 5 S AFL).

Barnpensionen
utgör 25 96 av basbeloppet. Barnpension utgär dock.alltid med sådant belopp att
pensionen, i förening med barnet tillkommande ÄTP i form av barnpension, utgör
60 96 av basbeloppet om båda föräldrarna avlidit, 30 96 av basbeloppet om
barnet samtidigt uppbär bidragsförskott enligl lagen (1964:143) om
bidragsförskott samt 40 96 av basbeloppet i övriga fall då barnet uppbär
pension efler en av föräldrarna. 1 sistnämnda fall beaktas även sådan
folkpension i form av änkepension, som ulgår till kvinna som är barnets mor
eller som varil gift med barnels far eller har eller har haft barn med honom,
under förutsättning att barnel och kvinnan sladigvarande sammanbor. Om flera
barn är berättigade till barnpension, fördelas vid avräkningen änkepensionen
lika mellan barnen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 33

2.3
Särskilda rörmäner inom folkpensioneringen

Tilläggsförmåner
inom folkpensioneringen är barntillägg, invaliditetstill-lägg,
pensionstillskott, huslrulillägg och kommunall bostadstillägg. Härtill kommer
de fristående folkpensionsförmånerna invalidiietsersätlning och vårdbidrag.

Till
ålders- eller förtidspension ulgår barntillägg för varje barn under 16 år till
försäkrad eller försäkrads hustru, om den försäkrade har vårdnaden om eller
stadigvarande sammanbor med barnet. Till ålderspension som den försäkrade
uppbär för lid före 67 år eller lill pension som tillkommer gift kvinna ulgår inle
barntillägg. Gift kvinna som sladigvarande lever åtskild från sin make kan dock
erhålla barntillägg för barn som hon stadigvarande sammanbor med eller har
vårdnaden om (9 kap. 1 S jämfört med 10 kap. 1 S ÄFL).

Barnlilläggel
utgör 25 96 av basbeloppet. Om barnet samlidigl är berättigat lill barnpension
utgör del 10 96 av basbeloppet. Ulgår förtidspension med två tredjedelar eller
hälften av hel förtidspension, nedsätts barnlilläggel på molsvarande sätt.
Åtnjuter den försäkrade ATP minskas honom tillkommande barntillägg med hälften
av tilläggspension i den mån denna för år räknat överstiger halva basbeloppet.

Invaliditetstillägg
är en förmän, som i vissa fall kompletterar ålders- eller förtidspension. Sådanl
tillägg ulgår om den försäkrade är ur stånd alt reda sig själv och på grund
härav vid upprepade tillfällen dagligen är i behov av hjälp av annan samt
hjälpbehovet uppkommit innan den försäkrade fyllde 63 är. Tillägget ulgär
vidare, om den försäkrade är blind och blindheten inträtt innan den försäkrade
uppnått 63 års ålder. Invalidilelslillägg utgår slutligen lill försäkrad, som
uppbär partiell förtidspension, om den försäkrade ulför förvärvsarbete men på
grund av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion behöver avsevärd
fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas betydande memlgifter för
färdmedel eller andra hjälpmedel för alt kunna utföra arbetet. Med försäkrad
som har förvärvsarbete jämställs försäkrad som studerar om han är berättigad lill
studiehjälp eller studiemedel eller bara på grund av behovsprövning är
utesluten frän sådan förmån (9 kap. 2S AFL).

Invalidilelslillägg
ulgår inle lill försäkrade, som sladigvarande vårdas på vissa anstalter.

Invalidilelslillägg
utgör 30 % av basbeloppet.

Invaliditetsersättning ulgår till vissa försäkrade som fyllt 16 år och
som inle åtnjuter pension. Sådan ersättning tillkommer dels försäkrad som är blind,
om blindheten inträtt innan han fyllde 63 är, dels försäkrad som ulför
förvärvsarbete om han på gmnd av höggradig nedsättning i kroppsorgans funktion
behöver avsevärd fortlöpande hjälp av annan person eller får vidkännas
betydande memlgifter för färdmedel eller andra hjälpmedel för all kunna ulföra
förvärvsarbete. Liksom i fräga om invalidiletslillägg jämställs studier med
förvärvsarbete. Invaliditetsersättning utgör 60 eller 3 Riksdagen 1975. I saml. Nr 97

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 34

30
96 av basbeloppet alll efter hjälpbehovets omfattning eller merulgifternas sloriek
(9 kap. 3 § AFL). Invalidiietsersätlning till blind utgör 60 96 av basbeloppet.

Vårdbidrag
ulgår lill försäkrad förälder för vård av barn som inle fyllt 16 år, om barnet
på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för
avsevärd lid och i avsevärd omfattning är i behov av särskild tillsyn och vård
(9 kap. 4 § AFL).

Vårdbidrag
utgår med belopp molsvarande hel förtidspension lill ensamslående jämte pensionsliilskoit.

Enligt
beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr 1974:332, SFS
1974:784) skall fr. o. m. den 1 juli 1975 gynnsammare regler gälla för de
särskilda förmånerna invalidiietsersätlning, invalidilelslillägg och
vårdbidrag. De nuvarande invaliditetsersäitningarna och invaliditets-tilläggen
sammanförs lill en ny förmån, benämnd handikappersättning. Vidare skall - i
fråga om både denna förmån och vårdbidraget - gälla mildare regler som ger
flera handikappade än nu möjlighet all få ersättning.

Till
folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension utgår
pensionstillskott lill pensionärer som inte har ATP eller har låga ATP-belopp enligl
lagen (1969:205) om pensionstillskott. Pensionslillskollel som f n. utgör 18 96
av basbeloppet, är inkomsiprövat mot ATP-pension. Avräkningen är så
konstruerad atl den som uppbär 30 % av basbeloppet eller mera i ATP-pension
inte får något pensionstillskott. Till den som uppbär ATP-pension med lägre
belopp än 30 96 av basbeloppet utgår pensionstillskott i den mån de
sammanlagda förmånerna inte överstiger 30 96-nivån (garantinivån).

Riksdagen
har år 1974 beslutat (SFS 1974:785) all den åriiga höjningen av
pensionstillskotten lill ålderspension eller änkepension fr.o.m. den 1 juli 1976
skall vara 4 96 av basbeloppet saml atl garanlinivån skall höjas successivi lill
45 96 av basbeloppet. För förtidspensionärerna innebär beslutet all tillskotten
fördubblas och att garantinivån successivi stiger lill 90 % av basbeloppet.

Regler
om vissa inkomslprövade förmåner, som ulgår som tillägg lill folkpensionen,
återfinns i lagen (1962:392) om huslrulillägg och kommunalt bostadstillägg lill
folkpension.

Hustrutillägg
tillkommer hustru till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension
eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och själv inte åtnjuter
folkpension saml makarna varil gifta minst fem år. När särskilda skäl
föreligger kan huslrulillägg ulgå även om hustrun inle fyllt 60 år eller makarna
varit gifta kortare tid än fem år.

Huslrulilläggets
maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda årsbeloppet av
folkpension i form av ålderspension lill tvä makar jämte två pensionstillskott saml
å andra sidan sådan pension lill ogift jämte etl pensionstillskott. Vid denna
beräkning skall man ulgå från de pensionsbelopp som gäller vid uttag fr. o. m.
67-årsmånaden.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 35

En
kommun kan fatta beslut om alt kommunalt bostadstillägg skall utges i kommunen.
Sådant tillägg har numera införts i alla kommuner. Tillägget utgår till den som
åtnjuter folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller änkepension
och är mantalsskriven inom kommunen eller lill där mantalsskriven hustru som
åtnjuter hustrutillägg.

Kommunalt
bostadstillägg ulgår enligt de grunder kommunen själv beslämmer. Avvikelse från
de i lagen fastställda inkomstprövningsreglerna får dock inte göras och inle
heller får kommunen uppställa villkor om viss lids bosättning i kommunen eller
liknande. För pensionärer som är bosatta i ålderdomshem eller därmed likställt
hem kan regeringen begränsa rätten lill kommunall bostadstillägg.

Kommunerna
har i huvudsak utformat grunderna för det kommunala bostadstillägget enligl
något av följande tre alternativ. Etl alternativ innebär att elt generellt
tillägg ulgår till alla pensionsberätligade inom kommunen, oberoende av pensionstagarens
bostadskostnad, ett annat all tillägget i sin helhet knyts till
bostadskostnaden. Del tredje alternativet utgör en kombination av de båda
första på så sätt att en del av tillägget ulgår till alla, oberoende av
bostadskostnaden, och en annan del är knuten till denna kostnad.

Huslrulillägg
och kommunall bostadstillägg får inte ulgå lill ålderspension, som åtnjuts för
lid före den månad då den pensionsberätligade fyller 67 år. Det tidigare nämnda
riksdagsbeslutet om sänkning av den allmänna pensionsåldern innebär all denna
gräns fr. o. m. den 1 juli 1976 sänks lill 65 år.

Hustrutillägg
och kommunala bostadstillägg saml änkepensioner i anledning av dödsfall före
den 1 juli 1960 är underkastade inkomstprövning. Reglema härom innebär att
förmånen minskas med pensionärens inkomsler vid sidan av folkpensionen, således
bl. a. med eventuellt utgående tilläggspension. Överstiger sidoinkomsten 2 000
kr. för ensamstående, sker minskning med en tredjedel av den pensionsberättigades
inkomst därutöver. För man och hustru är molsvarande gränsbelopp sammanlagt 3
000 kr. Årsinkomster under 2 000 kr. för ensamslående och 3 000 kr. för makar
medför inte något avdrag. Med årsinkomsl avses den inkomst, för år räknat, som någon
kan antas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Med inkomst avses inkomsler
av alla slag, såsom tjänstepension, arbetsinkomst, ränteinkomst och avkastning
av fastighet. Såsom inkomst räknas inte allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension
lill den del den föranlett minskning av pensionstillskott eller av barntillägg,
livränta enligl lagen om yrkesskadeförsäkring i vad den avdragits från
pension, eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågeriag är
föranledd att utge. Till inkomsi räknas ej heller socialhjälp eller
bostadstillägg enligt den särskilda lagstiftningen om barntillägg lill
barnfamiljer m. fl. Vid uppskattning av förmögenhels avkastning skall denna
höjas med 10 96 av det belopp, varmed förmögenheten överstiger för den som är
gift 40 000 kr. (för makar tillhopa

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 36

80
000 kr.) och för annan 50 000 kr. För sammanlevande makar beräknas vardera
makens inkomst utgöra hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdei av
förmögenhet hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

2.4
Försäkringen för tilläggspension (ATP)

Tilläggspensioneringen
innefattar ålderspension, föriidspension och familjepension, som utgår utöver
folkpensionen. Pensionsräilen är relaterad lill de arbetsinkomster som den
försäkrade haft under sin aktiva lid. Den intjänade pensionsräilen är avgörande
för pensionens sloriek (11-15 kap. ÄFL).

Pensionsgrundande
inom ATP blir den försäkrades inkomsi av förvärvsarbete under åren fr. o. m.
det då han fyller 16 år t. o. m. del dä han fyller 65 år. Inkomster för år
under vilket den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller föriidspension
enligl lagen om allmän försäkring är dock inte pensionsgrundande.
Förvärvsinkomsterna indelas i inkomsi av anställning och inkomsi av annal
förvärvsarbete (11 kap. 1 § AFL). Såsom inkomst av förvärvsarbete anses även
bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och vårdbidrag enligt AFL, dagpenning från
erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd enligl lagen om kontant
arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen.

Den pensionsgmndande
inkomsten motsvarar summan av inkomsi av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss minimigräns, nämligen del
vid årets ingång gällande basbeloppet, vilket avräknas i första hand mol inkomsi
av anställning. Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten
utgör sju och en halv gånger del vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp
från vilkel sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av annal förvärvsarbete
(11 kap. 5S AFL).

För
varje år, för vilket pensiongrundande inkomsi fastställs för en försäkrad,
skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör den
pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång. 1 den män
den pensionsgrundande inkomsten härrör frän inkomsi av annal förvärvsarbete än
anställning tillgodoräknas den försäkrade i regel pensionspoäng endast om tiUäggspensionsavgift
för året lill fullo eriagts inom föreskriven lid. Å andra sidan kan
pensionspoäng enligl särskilda regler tillgodoräknas försäkrad för år,
varunder han åtnjutit förtidspension från tilläggspensioneringen, trots att
ingen pensionsgrundande inkomsi beräknas för sådant år (11 kap. 6§ AFL).

Ålderspension
utgår under förutsättning all pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minsl
tre år. Pensionen utgår fr. o. m. den månad under vilken den försäkrade fyller
67 år med möjlighet till förlida och uppskjutet pensionsullag efter samma
regler som inom folkpensioneringen. Om den försäkrade gör förlida uttag av
ålderspension las vid pensionsberäkningen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 37

hänsyn
även lill pensionspoäng som kan föreligga för del år som närmast föregår del
varunder pensionen börjar ulgå. Tas pensionen således ut under det år, varunder
den försäkrade fyller 66 år, eller tidigare, blir det alltså fråga om all försl
beslämma pensionen provisoriskt. Den omräknas sedan kännedom vunnits om
pensionsgrundande inkomst och därmed pensionspoäng även för det sista året
före pensioneringen (12 kap. ÄFL).

Slorieken
av den ålderspension som börjar ulgå vid 67 års ålder motsvarar 60 96 av
produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen skall utges och
medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade. Har
pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år beräknas medeltalet på de 15
högsta poängtalen (15-årsregeln). Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre
än 30 år minskas pensionen med 1/30 för varje felande år(30-årsregeln). I
pensioneringens inledningsskede har för försäkrad som är svensk medborgare 30-årsregeln
ersatts med en 20-årsregel för den som är född något av åren 1896-1914. För den
som är född något av åren 1915-1923 fordras i srället för 30 år 21 år för den
som är född år 1915, 22 år förden som är född år 1916 osv. Övergångsreglerna
innebär atl personer som är födda år 1914 och senare har möjlighet atl förvärva
full pension, medan de som är födda åren 1896-1913 maximalt kan få så många 20-delar
av full pension som antalet år fr. o. m. år 1960 t. o. m. del då vederbörande fyller
65 år.

Föriidspension
ulgår lill försäkrad för lid före den månad, då han fyller 67 år eller
ålderspension dessförinnan börjar ulgå till honom. Då en förtidspensionär
uppnått 67 års ålder, utbyts förtidspensionen mol ålderspension (13 kap. ÄFL).

De
grundläggande förulsältningarna för rätl lill förtidspension är desamma som
inom folkpensioneringen. De försäkrades arbetsförmåga skall alltså på grund av
sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan
vara nedsatt med minst hälften och nedsättningen skall vara av varaktig natur.
Är nedsättningen av arbetsförmågan inle alt anse såsom varaktig men kan den anlas
bli beslående avsevärd lid, kan den försäkrade liksom inom folkpensioneringen
erhålla sjukbidrag, som är begränsat till viss tid men för vilket i övrigi
gäller samma regler som beträffande förtidspension. Även om nedsättning av
arbetsförmågan inle föreligger, äger försäkrad som fyllt 60 är och som är
varaktigt arbetslös under de förulsätlningar som angivits beträffande föriidspension
från folkpensioneringen rätt lill förtidspension även från
tilläggspensioneringen. Invalidiletsgrade-ringen är densamma som inom
folkpensioneringen. Förtidspensionen kan således vara hel, tvä tredjedels eller
halv pension, beroende på graden av arbetsförmågans nedsättning.

En
ytteriigare förutsätining för rätt till förtidspension från tilläggspensioneringen
är alt den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för lid före det är,
då pensionsfallet inträffat. Pensionsfallel anses ha inträffat vid den
tidpunkt, dä arbetsförmågan blivil nedsatt med minsl hälften och

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975.97 38

nedsällningen
därjämte kan betraktas som varaktig eller vänias bli beslående avsevärd tid.

Slorieken
av hel föriidspension motsvarar i princip den ålderspension som den försäkrade
skulle bli berättigad till om han började åtnjuta sådan pension fr. o. m. den
månad då han uppnår 67 års ålder.

Härvid
skall, så snart vissa förutsättningar är uppfyllda, pensionen beräknas under
anlagande all den försäkrade för varje år fr. o. m. det år då pensionsfallet
inträffar t. o. m. det då han uppnår 65 års ålder tillgodoräknats vissa
pensionspoäng (antagandepoäng). För atl pensionsberäkning med an-lagandepoäng
skall få äga rum fordras att den försäkrade antingen vid tidpunkten för
pensionsfallet haft en sjukpenninggrundande inkomst, som svarar mol en
årsinkomst av förvärvsarbete lika med det vid åreis ingång gällande
basbeloppet, eller också kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tre av de fyra
åren närmast före årel för pensionsfallet.

Aniagandepoäng
skall beräknas enligt den av två allernaliva metoder som ger det för den
försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden innebär att antagandepoängen
beräknas motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren
närmast före pensionsfallel. Den andra metoden innebär att anlagandepoängen
beräknas på grundval av poängförvärven under samtliga år i. o. m. årel närmast
före pensionsfallel. Antagandepoängen skall därvid molsvara medeltalet för
halva anlalel av de år som sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn i första hand
las till åren med de högsta poängtalen (13 kap. 2 § AFL).

Föriidspension
enligl reglerna om antagandepoäng förutsätter all den försäkrade vid 67 års
ålder kan komma i åtnjutande av ålderspension. Antalet poängår t. o. m. det sexiiofemie
levnadsåret skall alltså, inberäknat åren med antagandepoäng, i regel vara
minst tre.

Om
förutsättningar inle föreligger för att den försäkrade skall kunna få förtidspension
med tillgodoräknande av antagandepoäng, fordras för räll till förtidspension,
att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng för minsl tre år före del år,
under vilket pensionsfallel inträffade. Förtidspensionen beräknas då på
grundval av föreliggande faktiska pensionspoäng enligt samma metod som
ålderspension, vilken utgår fr. o. m. den månad då 67 års ålder uppnås (13 kap.
3§ AFL).

Som
tidigare nämnts har riksdagen under år 1974 beslutat att den allmänna
pensionsåldern den 1 juli 1976 skall sänkas till 65 år. Beslulel innebär såvitt
avser frågan om pensionspoäng för det sextiofemie levnadsåret i huvudsak följande.

Som
huvudregel gäller efter pensionsålderssänkningen all beräkningen av
pensionsgrundande inkomsi sker för år t. o. m. det år då den försäkrade fyller
64 år. I enlighet härmed beräknas aniagandepoäng för förtidspension t. o. m.
det år då den försäkrade uppnår 64 års ålder. Som särskild beslämmelse för
försäkrad född under något av åren 1911-1927 gäller atl pensionsgrundande inkomsi
beräknas även för det år då den försäkrade fyller

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 39

65
år. Beräkningen av pensionspoäng för detta år sker därvid med tillämpning av de
regler om aniagandepoäng som redan gäller inom förtidspensioneringen, dock med
möjlighet för de försäkrade atl tillgodoräknas den faktiska pensionspoängen för
detta år om den blir högre än den tidigare antagna.

Familjepension
utgår lill försäkrads änka och barn under förutsättning atl den försäkrade vid sin
död var berättigad lill föriidspension eller ålderspension från
tilläggspensioneringen eller skulle ha varil berättigad lill förtidspension,
om hans arbetsförmåga vid liden för dödsfallet varil så nedsatt som krävs för rätl
lill sådan pension (14 kap. AFL).

Änkepension utgår lill
änka efter den försäkrade, om äktenskapet varat minsl fem år och ingåtts senast
den dag, dä den försäkrade fyllde 60 är. Efterlämnar den försäkrade barn som
också är bam lill änkan, är änkan, oavsett om barnet är minderårigt eller
uppnått vuxen ålder, berättigad lill änkepension även om nyssnämnda
förutsättningar inle är uppfyllda. 1 motsats lill vad som gäller för rätt till
änkepension från folkpensioneringen krävs för rätt lill änkepension från
tilläggspensioneringen alltid all legalt äktenskap förelegal. Änkepensionsrällen
upphör om änkan gifter om sig. Upplöses det nya äktenskapet innan del bestått i
fem år, skall änkepensionen ånyo börja ulgå.

Änkepensionen utgör en
viss proceni av den avlidnes egenpension, dvs. den förtids- eller ålderspension
som utgick till den avlidne eller - om sådan pension inle utgick - den
förtidspension som han skulle ha erhållit om rätt lill hel sådan pension
inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den avlidne åtnjöt partiell föriidspension
beräknas änkepensionen ändå med utgångspunkt från hel förtidspension. Var han
ålderspensionär, räknas med en ålderspension av den sloriek som gäller vid
uttag från 67 års ålder (14 kap. 3S AFL).

Änkepensionens storiek är
i övrigi beroende av om den försäkrade jämte änkan efteriämnar barn som är
berättigat lill pension efler honom. Finns inte något pensionsberättigat bam,
är änkepensionen 40 96 av den försäkrades nyss berörda egenpension. Efteriämnar
den försäkrade pensionsberättigat barn, är änkepensionen 35 96 av samma
pension.

Barnpension
tillkommer försäkrads barn under 19 år. Adoptivbarn har pensionsräll efler
adoptivföräldrarna men inle efter sina naluriiga föräldrar Har
underhållsskyldighet mol barn utom äktenskap avlösts genom etl engångsbelopp,
gäller motsvarande regel som beträffande barnpension inom folkpensioneringen
(14 kap. 4S ÄFL).

Slorieken av barnpensionen
är beroende av humvida pensionsberätligad änka finns saml av
familjemedlemmarnas anlal. Efteriämnar en man änka och ell pensionberälligal bam,
blir barnets pension 15 96 av faderns egenpension. Är ell bam ensamt pensionsberättigat,
blir barnets pension 40 96 av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ell,
ökas de nu angivna procenttalen med tio för varje barn utöver det första, och
det sammanlagda barnpensionsbeloppel fördelas lika mellan barnen. Dessa regler
gynnar bl. a.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 40

änklingars
bam.

Flera
familjepensioner kan inle ulgå samlidigl lill samma person. Är någon för samma
månad berättigad lill flera tilläggspensioner i form av familjepension - t.
ex. barnpension efter både fader och moder eller både änkepension och
barnpension - utges sålunda endast den största av dem. En kvinnas rätl lill
änkepension påverkas emellertid inte av alt hon samtidigt är berättigad till föriidspension
eller ålderspension från tilläggspensioneringen. Änkepension från
folkpensioneringen kan däremot, såsom förut framhållits, aldrig ulgå samlidigl
med folkpension i form av barn-, förtids-eller ålderspension eller huslrulillägg.
En änka kan sålunda samlidigl uppbära folkpension i form av ålderspension och
tilläggspension i form av änkepension efter sin avlidne make.

En
försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet atl anmäla individuellt
undantagande från försäkringen för tilläggspension såvitt avser inkomsi av annat
förvärvsarbete än anställning. Undanlagande gäller fr. o. m. året näst efler
det då anmälan därom gjorts. Anmälan om undantagande kan ålerkallas av den
försäkrade med verkan från näslföljande årsskifte, dock tidigast från del som
inträffar sedan undantagandel ägt giltighet i fem år. Den som har återkallat
anmälan om undanlagande får sedan inle ånyo göra dylik anmälan. Anmälan om
undanlagande liksom återkaUelse skall göras hos allmän försäkringskassa.

Har
anmälan om undanlagande skett, skall vid beräkningen av pensionsgrundande
inkomst för den försäkrade för liden efter del undantagandet trätt i kraft
hänsyn inte tas till inkomst av annal förvärvsarbete än anställning (11 kap. 7S
AFL). Undanlagande kan (enligt 12 kap. 2§ andra stycket ÄFL) ocksä ha en viss
reducerande effekt pä framtida pension som grundas pä inkomsi av anställning.

2.5
Finansiering

Samtliga
i avsnitt 2.2 och 2.3 angivna folkpensionsförmåner med undantag av kommunall
bostadstillägg finansieras med slalliga medel.

Före
år 1974 läcktes en del av folkpensionskoslnaderna av en folkpensionsavgift som
betalades av såväl löntagare som företagare för egen inkomsi. Fr. o. m.
inkomståret 1974 har folkpensionsavgiften ersatts av en socialförsäkringsavgift
lill folkpensioneringen, som debiteras arbetsgivare och egenförelagare. Underiagei
för denna avgift beräknas efter samma principer som i allmänhet gäller i fråga
om socialförsäkringsavgifter. Inkomst som inte uppgår till 500 kr. för är
beaktas inle och vidare bortses från den del av inkomsten som för år räknat
överstiger 7,5 gånger del vid årets ingång gällande basbeloppet. Den som har
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall eriägga avgift om han
fyllt 16 år och inle uppbär älders-eller förtidspension enligt AFL eller vid
ingången av inkomståret fyllt 65 år. Avgiften utgör för år 1975 4,2 96 av avgiftsunderiagel.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 41

De
kommunala bostadstilläggen finansieras av vederbörande kommun.

Tilläggspensioneringen
finansieras hell genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete. Avgift för inkomsi
av anställning betalas av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på
summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön lill sina anställda. Denna
summa skall dock först minskas med dels etl belopp, molsvarande del vid årets
början gällande basbeloppet multiplicerat med genomsnittliga antalet
arbetstagare under årel, dels den del av varje arbetstagares lön som överstiger
sju och en halv gånger basbeloppet. För inkomsi av annat förvärvsarbete än
anställning betalar den försäkrade själv en tiUäggspensionsavgift. Denna
beräknas på den del av den pensionsgrundande inkomsten som härrör från sådanl
arbete. Procentsatsen fastställs av regeringen med riksdagen och skall vara så
avvägd alt avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel täcker dels pensionsut-betalningar,
förvaltningskostnader och övriga utgifter som åvilar försäkringen, dels erforderiig
fondering. Avgifterna tillförs allmänna pensionsfonden. Procentsatsen utgör för
år 1975 10,75 96, för år 1976 11 96 och skall för åren 1977-1979 utgöra 11,75
96.

Reglema
om försäkringens finansiering finns i 19 kap. AFL och i de särskilda lagarna om
procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension (SFS
1973:477 och 1974:789).

2.6
Tjänstepension

Vid
sidan av den allmänna pensioneringen finn~olika former av tjänstepension för anslällda
inom slallig, kommunal och privat ijänsl. Bland ijänstepensionsa nord ningarna
kan nämnas följande.

Den
statliga tjänstepensionen regleras numera genom etl allmänt pensionsavtal för
statliga och vissa andra tjänstemän. Enligl avtalet gäller statens allmänna ijänslepensionsreglemente
(SPR) med anslutande föreskrifter i väsentliga delar som kolleklivavlal i den
omfattning de avser berörda tjänstemän. Statens personalpensionsverk
administrerar den slalliga tjänstepensionen och utbetalar såväl tjänstepension
som förmåner enligt den allmänna försäkringen. De slalliga pensionsförmånerna
är samordnade med pensionsförmånerna från den allmänna försäkringen på så säll
alt pensionären garanteras en viss bmltopension. I denna bmllopension ingår
den allmänna pensionen helt eller delvis. Bestämmelserna i SPR omfattar
statsanställda i allmänhet och gäller i princip för den som fyllt 20 år och
innehar anställning med minst halvtidstjänstgöring. Förmånerna kan utges i form
av bl. a. ålderspension, sjukpension och föriidspension. Pensionens sloriek
bestäms av anlalel tjänsteår och lönen. För hel pension erfordras normall 30
tjänsteår. Huvudregeln i SPR i fråga om pensionsålder är baserad på ell syslem
med pensioneringsperioder, inom vilka arbetstagaren i princip själv kan
bestämma tidpunkten för sin avgång. Dessa perioder är i huvudsak tre, nämligen
60-63 är, 63-65 år saml 65-66 år. Vid pensioneringstillfällel utgör hel
ålderspension

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 42

i
allmänhet 65 % av lönen.

Den
kommunala tjänstepensionen regleras i normalpensionsreglementen för arbetstagare
hos kommuner och landsting (KPR och LKPR) och administreras lill övervägande
del av Kommunernas pensionsanstalt. Pensioneringen är utformad enligl
bruttopensionssystemet och överensstämmer lill sin uppbyggnad i allt väsentligt
med den statliga ijänstepensioneringen. Pensionsförmånerna intjänas fr. o. m.
den månad arbetstagaren fyller 20 år. Pensionsåldern är med vissa undantag 65
år. För hel pension fordras 30 tjänsteår. Brutlopensionen uppgår till 65 % av pensionsunderiagel
(slutlönen). Förtida uttag av ålderspensionen är möjligl från 62 års ålder.
Uppskjutet uttag efter 67 år medför inte ökning av pensionen. Del tidigare sjukpensionsinsiilutet
i del kommunala tjänstepensionssystemel har den 1 juli 1974 ersatts av en avtalsgruppsjukförsäkring.
- Fr. o. m. den 1 juli 1968 sker gemensam utbetalning från Kommunernas pensionsanslall
av såväl tjänstepension som förmåner enligl den allmänna försäkringen.

Industrins
tilläggspension för tjänstemän (ITP) är avsedd atl vara ell komplement lill de
allmänna pensionerna. Del nuvarande lTP-avtalel,som träffats mellan Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) och Privatljänslemanna-karlellen (PTK), gäller som
kolleklivavlal mellan förbund anslutna till SAF resp. PTK till den 31 december
1975. ITP-planen har tjänat som förebild för tjänslepensionsplaner inom bl. a.
bank- och försäkringsväsendet samt kooperationen. ITP omfattar bl. a.
ålderspension och sjukpension. Inträdes-åldern är 28 år för ålderspension. Till
grund för beräkning av pensionsförmånerna ligger den pensionsmedförande lönen,
som är begränsad till 20 gånger del basbelopp som gäller vid inkomstårels
ingång. För full pension krävs en tjänstetid av 360 månader. Pensionsåldern är
normall 65 år. ITP-pensionen har fastställts till i princip 65 96 av slullönen
för liden intill 67-årsmånaden och lill 10 96 för liden därefter. Detta gäller
för den del av lönen som täcks av folkpension och ATP, dvs. lön upp lill 7,5
gånger basbeloppet vid årets ingång. För överskjutande lönedelar minskas inte ITP-beloppel
från 67 år. Efler 67 års ålder sjunker således pensionen för lön upp till 7,5
gånger basbeloppet från 65 lill 10 96. - ITP bekostas av arbetsgivarna och
finansieras genom ett premiereservsyslem. Ålderspensionerna säkras genom
försäkring i SPP eller genom avsättning i bokslut av tillräckliga pensionsmedel
enligt det s. k. FPG/PRI-syslemet (Försäkringsbolaget Pensionsgaranti - Pensionsregislreringsinslilulei).
Detta syslem innebär alt arbetsgivaren i balansräkningen under posten
"Avsatt till pensioner" redovisar kapitalvärdet av intjänad pensionsräll.
De skuldförda beloppen kreditförsäkras hos FPG.

Den
särskilda tilläggspensionen (STP) regleras i överenskommelser som träffats
åren 1971 och 1972 mellan SAF och LO. STP, som är avsedd alt komplettera
ålderspensionen från den allmänna pensioneringen, utges dels som en temporär
pension (STP 1) - vanligen från 65 lill 67 år - dels som en livsvarig pension (STP
2) efter 67 år. STP gäller för arbetstagare som arbetar

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 43

inom
de sakliga tillämpningsområdena för kollektivavtalen inom SAF-LO-områdel och
därjämte för sådana arbetstagare som arbetar inom området för kollektivavtal
som följer avtalen mellan SAF och LO. STP administreras av etl särskilt
försäkringsbolag. Arbetsmarknadsförsäkringar pensionsför-säkringsakliebolag (AMF-pensionsförsäkring).
Pensionsåldern är 65 år för dem som är födda i december 1909 eller senare. De
första STP-pensionerna utbetalades i juli 1973. 1 inledningsskedet gäller
särskilda regler för personer som är födda tidigare än december 1904. Vid
uppskjutet uttag höjs pensionen med 0,6 96 för varje månad. Förtida uttag är inle
möjligt. Som fömtsättning för rätl all erhålla STP gäller all den anställde har
pensionsgrundande tjänstetid i form av minsl 12 s.k. pensionsiidsenheier (en pensionstidsenhei
motsvarar närmast pensionsgrundande tjänstetid för ell kvartal). Dessutom skall
den anställde kunna tillgodoräkna sig "pensionsbevarande anställningstid"
genom atl antingen ha intjänat minst 12 pensionsiidsenheier under tiden fr. o. m.
det kalenderår under vilkel han fyller 59 år t. o. m. kalenderåret före del
under vilkel pension tidigast kan utbetalas eller ha intjänat minst en
pensionstidsenhet för vart och ell av de två kalenderåren närmast före tidigast
möjliga pensionsutbetalning. Pensionsgrundande tjänstetid kan tillgodoräknas
tidigast fr. o. m. det kalenderår, under vilkel den anställde fyller 28 år, och
längst l. o. m. kalenderåret före det då pension tidigast kan utbetalas.
Pensionens storlek beräknas med utgångspunkt i den anställdes inkomsler under
de kalenderår under vilka han fyllt 59-63 år. De tre bästa åren under denna
femårsperiod används för beräkning av s. k. pensionslön. Hel pension före 67 år
(STP 1) utgör 65 96 av pensionslönen. För försäkrade födda år 1913 och tidigare
beräknas pensionsnivån enligl särskilda regler. Hel pension efler 67 år (STP 2)
utgör 10 % av pensionslönen och ulgår först i fullfunktionssladiei, vilket
uppnås tidigast år 2000. Dessförinnan ulgår reducerade pensioner. STP
finansieras av arbetsgivarna enligl en s. k. ka-pitalläckningsmelod. Premien
för pensioneringen debileras inom STP-kol-lektivel som en viss proceni av den
redovisade ATP-lönesumman. Avgiften för år 1975 har fastställts lill 2,05 96
och har beräknats lill 3,20 96 för liden 1976-1979.

Genom
överenskommelser mellan SAF och LO tillkom samtidigt med STP en avtalsgruppsjukförsäkring
(AGS) för arbetare. Den är avsedd all vara elt komplement till sjukpenning och
förtidspension från den allmänna försäkringen. AGS administreras av ell
särskilt försäkringsbolag, AMF-sjuk-försäkring. För att en anställd skall
omfattas av AGS krävs atl han fyllt 18 men inte 67 år, att han är anställd hos
en arbetsgivare som är ansluten till AGS-systemet för den kategori av
arbetstagare som han tillhör och atl han fortlöpande arbetar minst 208 timmar
per kalenderkvarlal. Anställd som kvalificerat sig för AGS vidmakthåller
försäkringen så länge han arbetar minst 208 limmar per kalenderkvarlal. För
ersättning från AGS krävs att den försäkrade blivit arbelsoförmögen på grund av
sjukdom, olycksfall eller yrkesskada och alt han kan få ersättning från den
allmänna försäkringen

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 44

i
form av sjukpenning eller förtidspension. Ersättning utges så länge sjukdomen
varar, dock längst lill 67 års ålder. Karensiiden för ÄGS är 30 dagar. Varar
sjukdomen mer än 30 dagar ges ersättning fr. o. m. åttonde dagen. Under
sjukpenninglid utges AGS-ersättning med 3 kr. per dag vid fullständig arbetsoförmåga
och med 1,50 kr. vid nedsättning av arbetsoförmågan med minsl 50 96. Under lid
då förtidspension ulgår varierar ersättningen med hänsyn lill den anställdes
sjukpenninggrundande inkomsi och graden av arbetsoförmåga. AGS trädde i kraft
den 1 september 1972. AGS finansieras av arbetsgivarna. För år 1975 är AGS-premien
1,3 96 av arbeiarlönesumman.

3
Pensionsålderskommitténs synpunkter och förslag 3.1 Allmänna synpunkter

Pensionsålderskommillén
ulgår i sina överväganden angående röriig pensionsålder från riksdagens beslul
all den generella pensionsåldern den 1 juli 1976 skall sänkas lill 65 år. Denna
ålder kommer alltså att utgöra en ny utgångspunkt för övervägandena om ytteriigare
utbyggd rörlighet i pensionssystemet.

Kommitién
har sett som sin uppgift att finna ell system för ålderspensioneringen som så
långt möjligl tillgodoser människornas behov och önskemål när det gäller
möjligheter alt välja pensioneringstidpunkt och successiv avirappning av
förvärvsarbetet. Pensionsreglerna utgör en av förutsättningarna för alt dessa
behov och önskemål skall kunna tillgodoses. En annan lika viktig förutsättning
är, påpekar kommittén, att man på arbetsmarknaden tillskapar möjligheler atl
utnyttja de pensionsregler som föreslås. Vikliga komponenler i detta avseende
är en utveckling i riktning mol en mera varierad arbetstid med möjligheler till
deltidsarbete såväl före som efter den generella pensionsåldern saml vidgade möjligheler
till arbele för äldre personer. Sedd i detta perspektiv utgör enligt kommittén
en lösning av frågorna om en mera flexibel ålderspensionering ett väsentligt
inslag när det gäller alt lillgodose de strävanden i riktning mot ökad trivsel
på arbetsplatserna och bättre arbetsmiljö, som nu är starkt framträdande på arbetsmarknaden.

Kommittén
påpekar atl del under senare år i alll större ulslräckning förts en debatt om
möjligheterna atl öka pensionsålderns rörlighet. 1 denna debatt har framhållits
alt den förvärvsarbetandes möjligheler och önskningar i förhållande till
arbetslivet bättre skulle kunna realiseras om pensionsåldern gjordes mera röriig.
Av debatten framgår enligt kommitién atl det för vissa människor med enformigt
och slitsamt arbele är ell önskemål all få sluta sill arbete vid relalivi tidig
ålder. Andra som är intresserade av sill arbete och som trivs på sin
arbetsplats kan ha en stark önskan atl få vara kvar i Ijänsl efter den allmänna
pensionsåldern. Ändra åter önskar successivi trappa av sin arbetsinsats och vill
t. ex. kombinera arbele och pension någon

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 45

tid
såväl före som efter den generella pensionsåldern.

Kommittén
har vid elt sammanträde med specialister inom arbetsmedicin och forskning
angående åldrande fått belysta sådana medicinska frågor, som är av intresse vid
bedömning av bl. a. valet av pensionstidpunkl. Vid detla sammanträde
underströks önskvärdheten av individuell valfrihet i fråga om pensioneringstidpunkt
samtidigt som möjlighet till gradvis nedtrappning av förvärvsverksamheten
framhölls som synneriigen önskvärd från medicinsk synpunkt. Det framhölls att
hälsotillståndet och andra faktorer av betydelse för arbetsförmågan varierar starkl
i de aktuella åldrarna. Kommittén upplyser all den medicinska expertisen inte
ansåg alt enbart tillhörighet till visst yrke skulle vara någon lämplig grund
för särskilda regler för pensionsinlrädet.

Professorn
i arbetsmedicin Sven Forssman har i en vid belänkandet fogad bilaga ytteriigare
utvecklat de medicinska synpunkterna på frågan om röriig pensionsålder.
Forssman framhåller sammanfattningsvis bl. a. följande. Det skulle ur
hälsosynpunkt vara naturiigt alt införa en flexibel pensionsålder och föriägga
den till en period mellan 60 och 70 år, med möjlighet lill individuell
bedömning så långt detta är möjligl. Ur hälsosynpunkt är del vidare av värde
all bereda dem som själva så önskar lillfälle all i någon form, eventuellt på
deltid, kvarstanna i arbele. Fömtsättning härför är bl. a. att hälsotillstånd
och arbetsförmåga svarar mot arbetets krav och all en tillfredsställande
arbetsanpassning kan åstadkommas. För alt underiätta den enskilda människans
anpassning lill förändringen från arbetsliv lill pensionering skulle det vara lämpligl
med en systematisk orientering i god lid om pensioneringens hälsoproblem och
sociala problem. Anpassningen lill pensioneringen underiäilas även om
övergången kan ske successivt under några år.

Vid
de överiäggningar som kommittén haft med vissa löntagarorganisationer har
önskemålen om ökad rörlighet understrukils. Organisationerna har samtidigt
betonat intresset av atl kunna delvis utta pensionerna i förlid eller delvis
uppskjuta uttaget.

1 elt
inledande avsnitt redovisar kommitién länkbara vägar för atl lillgodose
önskemålen om ökad röriighet. Kommitién diskuterar därvid om det också för den
allmänna försäkringens vidkommande finns anledning att införa elt system som
motsvarar vad som gäller inom t. ex. den offentliga Ijänstepensioneringen, dvs.
all pensioneringen knyts lill anställningens upphörande. Därvid är till en
början enligl kommitténs uppfattning atl märka att den allmänna pensioneringen till
skillnad från offenllig och privat ijänslepensionering inte bara omfattar anslällda.
Egna företagare, fria yrkesutövare och hemmamakar utgör exempel på kategorier
som faller utanför gruppen anslällda och för vilka del är svårt atl göra
jämförelser med de nämnda tjänstepensioneringssyslemen. Kommittén påpekar atl
problem uppstår även om man skulle knyta pensioneringen lill upphörande av arbetsinkomsten.
Hemmamakar har i denna sin egenskap inle någon arbets-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 46

inkomst.
De andra nämnda persongrupperna har mycket större möjligheler än anställda atl
själva arrangera avtrappningen av arbetsinkomsten.

Svårigheten
atl inom del allmänna pensionssystemet få lill stånd en individuell valfrihet
i fråga om tidpunkten för rätt atl erhålla ålderspension har, påpekar kommitién,
sin grund i den principiella uppbyggnaden av ålderspensioneringen, som inle
förutsätter atl man slutar arbeta när man får pension. Varje regel om valfrihet
i fråga om pensioneringstidpunkt leder - om man skall behålla ett krav på
oavkortade förmåner - lill att den nedre gränsen blir den allmänna
pensionsåldern. Ingen lär nämligen avslå från att ta ul förmånen så lidigl som möjligl
om del inte är förenat med några nackdelar i form av minskade pensionsförmåner
eller avstående från arbetsinkomster. Man skulle således få en stor kategori
som uppbar pension parallellt med oförändrade inkomsler och i många fall
oförändrade anställnings- eller arbetsförhållanden.

Sedan
kommitién konstaterat atl man inte kan tillmötesgå önskemålen om flexibilitet i
fråga om pensioneringstidpunkt genom en ordning som bygger på en
kategoriuppdelning av de försäkrade inom den allmänna pensioneringen
undersöker kommittén vilka andra möjligheler som står lill buds. De tänkbara
utvägarna är antingen någon form av inkomstprövning eller en flexibilitet
grundad på i princip försäkringsmässigt beräknade förmåner. Som exempel på
konstruktioner av sistnämnda slag nämner kommittén förtida uttag med reduktion
av förmånen och uppskjutet uttag med påslag på förmånen, som innebär att
förmånen växer med varje år uttaget uppskjuts. Kommittén upplyser att
pensionssystemen i Norge och Västtyskland innehåller exempel på sådana i
princip försäkringsmässigt grundade anordningar. Kommitién överväger också
möjligheten att grunda rätten till elt tidigare pensionsullag på medicinska
eller arbetsmarknadsmässiga skäl.

Kommitién
finner del knappast möjligt atl anknyta pensionsåldern inom den allmänna
pensioneringen lill arbetsinkomstens upphörande på annal säll än genom någon
form av inkomstprövning. Efiersom alla bör behandlas lika inom den allmänna
pensioneringen skulle en sådan inkomstprövning komma all omfatta alla
försäkrade. Kommitién erinrar om den oförmånliga verkan som inkomstprövningen
har på den ekonomiska motiveringen för atl ulföra förvärvsarbete. Vidare är avgränsningen
av de inkomsler som skall bli föremål för inkomstprövning ett känt problem.
Enligt kommitténs mening bör en ordning som innebär inkomslprövad ålderspension
inle komma i fråga. Även om man skulle acceptera en sådan skulle det inte
innebära någon fullständig lösning av frågan om röriig pensionsålder. Man måsle
nämligen då i särskild ordning lösa hur de som vill uppskjuta sitt uttag skall
behandlas. Önskemålen om flexibilitet avser ju även tiden närmast efter den
allmänna pensionsåldern.

I
fråga om möjlighelerna alt anknyta den ökade flexibiliteten till medicinska
eller arbetsmarknadsmässiga skäl erinrar kommittén om de betydelsefulla
förändringar i pensionsreglerna som skell under senare år. 1 detta

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 47

sammanhang
utgörs den mest intressanta förändringen av vidgningen av möjlighelerna lill föriidspension.

Kommitién
upplyser all företrädare för löntagarorganisationerna under utredningsarbetet
har begärt alt förvärvsarbetande skall få ökade möjligheter till nedtrappning
av förvärvsinkomsterna under de sista yrkesverksamma åren i kombination med en
delpension. Det har också i en programskrift från Metallindustriarbelareförbundel
underslmkits all de anslällda själva bör få avgöra tidpunkten för en sådan
pensionering och all därvid utgående delpension inte får medföra någon
reduktion av folkpension och ATP från 65 års ålder.

Kommitién
slår fast all reglerna inom den allmänna pensioneringen är utformade för alt
gälla alla kategorier av försäkrade, såväl förvärvsarbetande som icke
förvärvsarbetande, anställda såväl som egna företagare. Att under sådana
förhållanden inordna regler som är speciellt anpassade för anslällda i den
allmänna försäkringen framslår för kommitién som mindre lämpligt. De önskemål
om pensionsregler med direki anknytning till arbetsförhållandena som från
löntagarorganisationernas sida framhållits såsom angelägna bör därför enligt
kommitténs uppfattning tillgodoses på andra vägar än inom den allmänna
pensioneringen men likväl med stöd från samhällets sida.

Med
utgångspunkt i de nämnda principiella övervägandena blir kommitténs slutsats atl
önskemålen om ökade möjligheter lill röriig pensionsålder bör tillgodoses dels
inom den allmänna pensioneringen genom den vidgade förtidspensioneringen och
genom etl utbyggt system med förtida och uppskjutet uttag, dels vid sidan av
den allmänna pensioneringen genom atl del allmänna stimulerar och stödjer en ny
pensionsanordning på arbetsmarknaden, avsedd all ge delpension lill kollekiivavialsanslällda
arbetstagare i kombination med deltidsarbete.

3.2
Förtidspension

Enligl
direktiven för utredningsarbetet har kommittén haft all följa upp reformeringen
av förtidspensioneringen inom den allmänna försäkringen. Kommittén redovisar i
betänkandet bl. a. innebörden av 1970 och 1972 års lagändringar (jfr prop.
1970:66 och 1972:55), utvecklingen av antalet förtidspensioner, fördelningen
inom kassaområden samt fördelning av förtidspensioner efter kön, ålder och arbeiskraftsslalus.

Då
del gäller verkningarna av reformerna upplyser kommittén följande. År 1968 utgjorde
procenten bifallna ansökningar om förtidspension 92,1. Denna siffra har efter
1970 års reform stigit till 96 96. Ändelen hela förtidspensioner har ökal
sedan år 1968, då dessa utgjorde 70,6 96 av samtliga nybeviljade
förtidspensioner. F. n. utgörs de nybeviljade pensionerna lill 87 96 av hela
pensioner. Av de ca 4 500 försäkrade som under liden den 1 juli 1972-den 31
december 1973 beviljats föriidspension på grund av långvarig arbetslöshet var
två tredjedelar män och en tredjedel kvinnor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 48

Tre
fiärdedelar hade beviljats föriidspension efter all ha blivil ulförsäkrade från
erkänd arbetslöshetskassa.

I
den sammanfattande bedömningen av reformernas verkningar konstaterar kommittén
en betydande ökning av förtidspensionernas anlal sedan år 1967 både i absoluta
tal och relativt setl. Delta gäller samtliga åldersgrupper men ökningen är
särskilt uttalad i äldersskiklel över 60 år. Även om man bortser från den
kategori nya förtidspensionärer som tillkommit genom 1972 års reform om föriidspension
lill äldre långvarigt arbetslösa har anlalel förtidspensionärer under åren
1972 och 1973 ökal betydligt inom alla åldersgrupper. Kommittén karaktäriserar
denna utveckling så, all den vidgade förtidspensioneringen först efter ell par
år slagit igenom i full utsträckning.

Enligl
preliminära siffror uppbär i dag drygt 17 96 av alla män i åldern 60-62 år föriidspension,
och över 35 96 av männen i åldern 63-66 år har föriidspension eller förtida
uttag av ålderspension. Av kvinnorna i åldern 60-62 år har 40 % allmän pension
i form av föriidspension, änkepension eller huslrulillägg, och för kvinnorna i
åldersgruppen 63-66 år är molsvarande siffra nära 60 96.

Efler
1972 års reform kan förtidspension numera beviljas även om medicinska skäl
inte föreligger. Härigenom har enligl kommittén tillskapats en ordning, enligl
vilken pension kan ulgå i sådana fall då behov finns i just de åldrar,
beträffande vilka önskemålet om flexibel pensioneringstidpunkt är som störst.
Denna möjlighet lill individuellt varierande pensionstidpunkl uppnäs utan all
vara förenad med de nackdelar som en inkomstprövning i traditionell mening
medför.

Det
material som redovisas i betänkandet ger enligt kommitténs mening vid handen
all den vidgade förtidspensioneringen fyller ell stort behov. Om den utveckling
som ägt rum på detta område under senare år säger kommittén sammanfattningsvis atl
förtidspensionen genom 1970 och 1972 års reformer utvecklats från en sjuk- och
invalidpension lill en pension med individuell pensionstidpunkl för dem som på
grund av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl har störsi behov av
varierande pensionsålder. Ulvecklingen har anpassats efter föreliggande behov
och varil av slor betydelse. De regler som nu gäller ger en försäkrad pension
om medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl föranleder detla. Det finns enligl
kommitténs mening inle f n. skäl all diskutera ändringar i dessa regler. Erfarenhetema
av den reform som trätt i kraft den 1 juli 1972 är ännu begränsade. Sistnämnda
reform ger emellertid etl betydande slöd vid arbetslöshet i åldern mellan 60
och 65 år. Det finns enligl kommitténs mening anledning all betona alt den
vidgade förtidspensioneringen även framdeles kommer all utgöra en viktig och
värdefull del i det syslem av regler som är avsett all ge möjlighet lill en röriig
pensionsålder, speciellt för försäkrade i åldern 60-65 år.

I
det system för ökad flexibililet i fråga om pensioneringstidpunkt mellan 60 och
70 års ålder som kommittén föreslär skall således förtidspension

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 49

från
folkpensioneringen och ATP slå lill buds för den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga
skäl inle kan arbeta fram lill den allmänna pensionsåldern. Som framgår av den
tidigare redogörelsen är pensionsnivån i sådana fall densamma som för
ålderspension från den allmänna pensionsåldern.

3.3
Förtida och uppskjutet uttag

Ålderspension
kan enligl gällande regler las ul före 67 års ålder, dock tidigast fr.o.m. den
månad den försäkrade uppnår 63 års ålder. Om ålderspension las ul i förlid
minskas pensionen med 0,6 % för varje månad som, då pensionen börjar tas ul, ålerslår
till den månad då den försäkrade fyller 67 är. Pensionsullag kan också
uppskjutas. I sådana fall ökas pensionen på motsvarande säll med 0,6 96 per
månad, dock atl hänsyn inte tas till lid efler det att den försäkrade fyllt 70
år. En samordning är föreskriven mellan uttag av folkpension och
tilläggspension. Förlida uttag måsle enligt uttrycklig föreskrift avse båda pensionsdelarna,
dvs. folkpension och ATP. Sådan uttrycklig föreskrift saknas beträffande
uppskjutet uttag men reglerna har sådan konstruktion all den försäkrade inte
har något alt vinna på atl la ul tilläggspension men vänta med uttag av folkpension
eller tvärtom.

Reduktionen
av pensionen vid förtida uttag är liksom ökningen vid uppskjutet uttag
livsvarig och bygger i huvudsak på försäkringsmatemaliska beräkningsgrunder.
Principen är atl värdet av de sammanlagda pensionsbelopp som den försäkrade
uppbär i sin livslid skall bli delsamma oberoende av när han börjar ta ut sin
pension. Del uppställs inga särskilda krav för räll lill förtida uttag av
pension. Kommunalt bostadstillägg eller huslrulillägg kan inle utgå lill
ålderspension förrän pensionären uppnått 67 års ålder. Framställning om förtida
uttag av ålderspension kan ålerkallas en gång. Pensionsgrundande inkomst
beräknas inle för år under vilket den försäkrade gjort förtida uttag.

Kommittén
upplyser all antalet pensionärer i åldern 63-66 år med förtida uttag av
ålderspension har ökal från 13 300 år 1967 lill 16 800 år 1972. Mellan åren
1972 och 1974 har frekvensen av förlida uttag varil praktiskt taget konstant.

För
atl ytteriigare främja möjlighelerna lill röriig pensionsålder inom den allmänna
pensioneringen förordar kommittén en ulvidgning av systemet med i princip försäkringsmässig
omräkning av förmånerna när pension utlas före eller efter den generella
pensionsåldern. Enligt kommitténs uppfattning bidrar ell sådanl syslem förden
allmänna pensioneringens del lill en smidigt fungerande lösning av de problem
som är förenade med en rörlig pensionsålder. Den i princip
försäkringsmatematiska omräkningen av förmånernas sloriek med hänsyn lill pensioneringslidpunkten
medför all möjligheten lill röriig pensionsålder inom den allmänna
pensioneringen blir i princip koslnadsmässigl neutral, dvs. olikhet i
behandlingen av dem som pensio-

4
Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 97

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 50

nerar
sig vid den allmänna pensionsåldern och dem som pensionerar sig före eller
efter denna lidpunkt undviks. Med en lösning av angiven art behöver man inte
heller göra någon uppdelning på olika kategorier försäkrade. Systemet kan i lika
mån tillämpas på anställda, företagare och hemmamakar.

Kommittén
föreslår - med ulgångspunkl i den nya allmänna pensionsåldern 65 år - alt
förtida uttag skall kunna ske från 60 års ålder och all pensionsullaget skall
kunna uppskjutas till 70 års ålder. Del förlida resp. uppskjutna uttaget skall
kunna avse hela pensionen eller hälften därav. Det skall alltså bli möjligt alt
under fem år före och lika lång lid efter den generella pensionsåldern
kombinera pension med nedlrappat förvärvsarbete. Den nu gällande spärren mol
upprepade framställningar om förtida uttag föreslås slopad. Det skall bli möjligl
alt sedan pension börjat utgå när som helst återkalla ansökan om pension och
senare på nyll ansöka om pension ulan särskild begränsning. Härigenom blir del möjligl
alt vid varje tidpunkt anpassa pensioneringen efter del aktuella behovet. Någon
annan spärran den som ligger i alt kortare pensioneringsperiod än en månad inle
skall kunna förekomma finns inte enligl förslagel.

Tanken
bakom de föreslagna reglema om förtida uttag av halv ålderspension är enligt
kommittén all möjliggöra atl en del av förvärvsinkomsten ersätts av pension.
För atl pensionsullaget inte skall påverka den framlida pensionsnivån i annan
mån än som följer av en i huvudsak försäkringsmässig reduktion av den i förtid
uttagna pensionsdelen är del angeläget alt de förvärvsinkomster den försäkrade
erhåller under den lid han uppbär i förtid ullagen halv ålderspension medför
pensionspoäng. Kommittén föreslår därför att sådan poäng skall kunna tjänas
in.

Enligt
nuvarande regler reduceras resp. uppräknas vid förlida eller uppskjutet uttag
pensionen som nämnts med 0,6 96 för varie månad som pensionen ultagits i
förlid resp. uppskjulits. Även enligt kommitténs förslag skall en i huvudsak försäkringsmässig
reduktion resp. förhöjning av pensionen eller pensionsdelen ske. De försäkringsmatemaliska
förutsättningarna för beräkningen är emellertid delvis förändrade genom all den
generella pensionsåldern sänkts lill 65 års ålder och all förtida uttag kan ske
redan från 60 års ålder. En exakt försäkringsmalemalisk anknytning av reduklions-resp.
påslagsfaklorn skulle enligl kommittén medföra atl man fick använda en mängd
olika faktorer beroende på vid vilken ålder uttaget skell. Kommittén anser atl
man rortsättningsvis liksom nu bör ha så lälthanleriiga och enkla regler som möjligl
och alltså bör nöja sig med en mera schematisk försäkringsmalemalisk
anknytning, som inle ger mer än högsl två olika faktorer. Vid etl övervägande av
dessa synpunkler kommer kommitién fram till att reduklionsfaklorn vid förtida
uttag bör bestämmas till 0,5 96 per månad och all påslagsfaklorn vid uppskjutet
uttag bör fastställas lill 0,6 96 per månad. Förslagel innebär vid förlida
uttag gynnsammare regler för den enskilde än vad som nu gäller. Den slörsla
reduktion som skall kunna

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 51

förekomma
blir (60 månader x 0,5 96) = 30 96. Del högsta möjliga påslaget blir (60 månader
x 0,6 96) = 36 96.

Uppräkningen
av pensionen när ullaget skjuls upp innebär enligl kommittén en viss stimulans
lill fortsatt förvärvsarbete på deltid eller heltid efler 65 års ålder.
Kommittén understryker i detla sammanhang önskvärdheten av atl den som så vill
bereds möjlighet all deltidsarbeta efter den generella pensionsåldern.

1
samband med att den generella pensionsåldern sänks den I juli 1976 kommer
kommunalt bostadstillägg i enlighet med kommitténs tidigare förslag atl kunna ulgå
från 65 års ålder i samband med ålderspension. Kommittén anser inte någon
ändring påkallad i principen all kommunalt bostadstillägg inle ulgår vid
förlida uttag. Kommittén erinrar om atl statliga och slalskommunala
bostadstillägg står till buds för pensionärer i dessa åldrar och all
bostadstilläggen är föremål för utredning inom boendeulredningen.

F.
n. beräknas antalet dagar under vilka en ålderspensionär är berättigad till sjukpenning
resp. sjukhusvård i princip med ulgångspunkl i 67-årsmånaden. Kommittén
föreslår att utgångspunkten för beräkningen anknyts lill tidpunkten för uttag
av hel ålderspension, dock senast den månad varunder den försäkrade fyller 70
år. Härigenom blir det möjligt för den som övergår till deltidsarbete atl även
i åldern 65-70 år åtnjuta samma skydd från sjukförsäkringen för sin inkomsi av
deltidsarbetet som han tidigare haft för inkomsten av heltidsarbete. En följd
av detta förslag är att skyddet förstärks även för de försäkrade som efler 65-årsåldern
fortsätter sitt heltidsarbete och uppskjuter uttaget av hela ålderspensionen.

Då
del gäller del nuvarande beståndet av i förlid uttagna och uppskjutna pensioner
upplyser kommittén bl. a. följande.

F. n.
uppbär i runt tal 65 000 pensionärer ålderspension från folkpensioneringen som
ultagits före 67 års ålder. Av dessa uppbär ca 40 000 även tilläggspension.
Omkring 2 500 pensionärer uppbär f n. pension,som ultagits efler 67 års ålder.
Mer än 2 000 av dessa har såväl folkpension som lill-läggspension. '

I
fråga om hur man skall förfara med de pensioner, som vid ikraftträdandet av
sänkningen av den allmänna pensionsåldern på grund av förtida resp. uppskjutet
uttag kommer att vara reducerade resp. förhöjda hänvisar kommittén lill sitt
tidigare delbetänkande. Kommittén kom därtill uppfattningen alt omräkning av
del bestånd av i förlid uttagna och uppskjutna pensioner som fanns vid
tidpunkten för pensionsålderssänkningen inte borde ske. För personer födda
under åren 1909-1912 fordrades emellertid speciella övergångsregler som
upptogs i förslaget.

Efler
förslag i prop. 1974:129 har riksdagen antagit övergångsbestämmelser i enlighet
med kommitténs förslag.

Kommittén
har i nu förevarande belänkande inle funnil skäl lill annan uppfattning
beträffande övergångsfrågorna. Emellertid är förutsättningarna i ett avseende
förändrade genom kommitténs nu aktuella förslag. Den fö-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 52

reslagna
sänkningen av reduklionsfaklorn från 0,6 till 0,5 96 per månad är gynnsam för
den enskilde. Enligt kommitténs uppfattning bör denna omräkningsfaktor användas
vid pensionsberäkningen även för den som före de föreslagna reformernas
ikraftträdande den I juli 1976 gjort förlida uttag av ålderspension. Kommitténs
förslag innebär alltså atl dessa pensioner med verkan från den 1 juli 1976
skall omräknas med användning av den nya gynnsammare reduklionsfaklorn.

3.4
Delpension

Kommitténs
principiella överväganden leder som tidigare nämnts fram lill slutsatsen atl en
kategoriuppdelning av de försäkrade inom den allmänna pensioneringen inte bör
förekomma. Det är emellertid enligl kommittén motiverat atl söka andra
lösningar för all åsladkomma ökad röriighet. För atl tillgodose de speciella
behov av möjlighet lill delvis pension som finns på arbetsmarknaden föreslår
kommittén bidrag till delpension grundad på kollektivavtal.

F. n.
omfattas praktiskt tagel alla anslällda av någon av de på arbetsmarknaden
gällande, på kolleklivavlal grundade ijänslepensionsordningar-na. Dessa
pensionssystem - här nämner kommittén särskilt tidigare beskriven slallig och
kommunal personalpensionering samt ITP- och STP-pensionering - är direki knutna
till arbelsanslällningen. Förändringar i pensionsvillkoren fastställs vid
förhandlingar mellan parterna, då även andra villkor belräffande
anställningsförhållandena, t. ex. arbelslidsfrågan, kan bli föremål för
överväganden. En överenskommelse om möjlighet lill delpension kan inom dessa
pensionsordningar således kombineras med en reglering av rätten till
deltidsarbete.

Kommitién
räknar med atl del på arbetsmarknaden kommer all finnas ell intresse för all
tillskapa en mera direkt till arbelsanslällningen knuten möjlighet till
delpension i åldern 60-65 år i förening med deltidsarbete. Kommittén har funnil
all etl särskilt syslem med kombination av förvärvsarbete och sådan delpension
är angeläget bl. a. som elt alternativ till den nuvarande
förtidspensioneringen. Del ankommer inle på kommittén alt föreslå vilka
närmare regler som skall gälla för en sådan delpension. Dessa regler bör i
stället enligt kommitténs uppfattning i likhel med andra frågor som regleras
genom kolleklivavlal utformas genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens
parter.

Del
fömtsätts att arbetsmarknadens parter träffar kollektivavtal om den närmare
utformningen av delpension i förening med deltidsarbete. Kommittén räknar med
alt sådana avtal skall kunna komma till stånd i samband med de
anpassningsförhandlingar belräffande gällande pensionsavtal som skall ske inför
sänkningen av den allmänna pensionsåldern lill 65 år den 1 juli 1976. Kommitién
understryker atl en sådan delpension i förening med deltidsarbete mellan 60 och
65 år inle skall medföra någon reduktion

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 53

av
folkpension eller ATP-pension. Det bör vidare finnas möjlighet alt kombinera
sådan delpension före 65 års ålder med fortsatt uttag av halv folkpension och ATP-pension
efter 65 års ålder.

Enligt
kommitténs uppfattning aren ordning med delpension på arbetsmarknaden i hög
grad angelägen och värd betydande stöd och stimulans från det allmännas sida.
Fördelarna med all delpensioneringen mera direki kan knytas lill förhållandena
på arbetsplatsen och förekomsten av dellids-arbete ärenligt kommitténs mening
uppenbara.

Kommittén
har kommit lill den uppfattningen att det allmännas stimulans lill en
delpensionsordning på arbetsmarknaden bör ta sig uttryck i etl bidrag till denna
pensionering. Den närmare regleringen belräffande sådan delpension bör ankomma
på arbetsmarknadens parter men kommitién har all föreslå de mera generella
villkor som skall gälla för del allmännas bidrag till den nämnda
pensioneringen. Kommittén föreslår därför en lagom bidrag till delpension. 1
denna ges regler av innebörd att bidrag kan utgå till delpension för
arbetstagare som fyllt 60 men ej 65 år under förutsättning bl. a. alt han i den
uisträckning som förutsätts i kollektivavtalet trappat ned sin förvärvsverksamhet.

Det
föreslagna bidraget till delpensionen föreslås utgöra hälften av kostnaderna
med begränsning av bidragsbeloppet till belopp per pensionslagare och år
motsvarande basbeloppet vid årets början. Bidraget skall utgå endast för den
som uppbär personalpension från pensionsordning grundad på kolleklivavlal.
Bidraget är alltså förbehållet dem som förvärvsarbetar och tillhör arbetsmarknaden.
Med hänsyn härtill är del enligt kommitténs uppfattning naturiigt atl bidraget
finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna.
Avgiften bör tillföras en av riksförsäkringsverket förvaltad fond.

Genom
att del överlåts ål arbetsmarknadens parter att utforma reglerna för
pensioneringen uppnås - understryker kommittén - en bättre anpassning till förhållandena
på arbetsmarknaden. Kommittén förutsätter, framför alll med hänsyn till
utvecklingen på det arbelsrätlsliga området, att frågor som gäller
deltidsarbete kommer alt göras lill föremål för reglering i sådana delar av kolleklivavlal
som ger de anslällda inflytande på arbetets ledning och utformning.

Vad
beträffar administrationen av delpensioneringen talar enligl kommitténs
uppfattning starka skäl för all denna bör anförtros åt riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna. Den samlade erfarenhet av
försäkringsadministration som riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
representerar bör enligt kommitténs uppfattning utnyttjas även i detta
sammanhang. All bygga upp en organisalion enbart för delpensioneringens del
finner kommittén inle motiverat. Kommittén framhåller att inte enbart en
central administration behövs utan atl lokala försäkringsorgan också är
nödvändiga. Här kommer försäkringskassorna enligt kommitién på ett naturiigt
sätt in i bilden. Den service som dessa kan erbjuda på det lokala

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 54

planet
bör man enligt kommitténs uppfattning la lill vara även i fråga om den
särskilda delpensionen. Kommittén förutsätter därför atl de kollekiiv-avtalsslulande
parterna skall träffa avtal med riksförsäkringsverket om administrationen av
delpensionen. Den föreslagna lagen innehåller en föreskrifl om alt ett sådanl
avtal utgör en fömtsättning för räll lill bidrag. Frågor om rätt lill delpension
skall enligl förslaget kunna överklagas lill en särskilt inrättad nämnd,
pensionsnämnden. Kommittén understryker också alt riksförsäkringsverket, som
skall svara för tillämpningen av pensionsavtalens bestämmelser, måsle beredas
tillfälle alt på lämpligl sätt delta i utformningen av de tekniska
bestämmelserna angående delpensionen.

Den
grundläggande tanken bakom det nu redovisade förslagel är enligl kommitién alt
man med slöd i lagstiftning skall få till stånd en pensionsordning med röriig
pensionsålder för löntagare i åldern mellan 60 och 65 år utan den reduktion av
folkpensionen och ATP som följer av systemet med förtida uttag. Denna
delpension skall ge en mera direkt till förhållandena på arbetsplatserna knuten
möjlighet atl i förening med nedtrappning av förvärvsarbetet delvis pensionera
sig. Kommittén fömtsätter alt man genom kollektivavtalsregleringen uppnår en
smidig anpassning av pensionsreglerna lill de allmänna arbetsförhållandena och möjlighelerna
att tillskapa dellids-arbeten inom resp. avtalsområde.

Kommittén
understryker all den grundläggande förutsättningen för rätt lill bidrag bör
vara all arbetstagaren är kvar i arbetslivet och att han ulför deltidsarbete. 1
normala fall bör det nämligen inte erbjuda några svårigheter för arbetstagaren
att vid ansökan om delpension med intyg från arbetsgivaren styrka all han
övergår lill deltidsarbete hos denne. 1 vissa fall - särskilt då arbetstagaren
ofta byter anställning eller har flera arbetsgivare - kan intyg från en
arbetsgivare inte utgöra tillräcklig grund för avgörande av frågan om rätl lill
delpension. Som exempel nämner kommitién byggbranschen. 1 sådana fall bör enligl
kommitténs mening avgörandet kunna grundas pä etl intyg från sökandens fackliga
organisalion och rätten till pension knytas lill deltidsarbete inom branschen
och inte hos enskild arbetsgivare.

Kommittén
föreslår all en person som åtnjuter delpension skall ha samma skydd från
sjukförsäkringen med avseende på den reducerade arbetsinsatsen som han tidigare
haft vid heltidsarbete och alt pensionsgrundande inkomsi skall beräknas för
honom ulan hinder av att han uppbär delpension.

Då
det gäller begränsningen av bidragsbeloppels storiek påpekar kommittén all
bidraget torde komma atl motsvara hälften av en delpension som täcker omkring
60 96 av inkomstbortfallet för flertalet arbetstagare i åldern 60 och 65 år vid
övergång från heltids- till halvtidsarbete.

Som
tidigare nämnts är det en grundläggande förutsättning för bidrag lill delpension
all arbetstagaren fortsätter atl förvärvsarbeta på dellid. Emellertid kan del
enligt kommittén undantagsvis förekomma fall där det av särskilda skäl inle är möjligl
att fortsätta förvärvsarbetet på dellid. Situationen kan samtidigt vara sådan
alt arbetstagaren inte uppfyller kraven för

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 55

rätt
till förtidspension enligl AFL. Kommittén föreslår därför en undantagsregel av
innebörd alt bidrag skall kunna utgå efter särskild prövning av
pensionsnämnden. Denna prövning skall enligl kommitténs förslag alltid ske på
grundval av ett särskilt yttrande från den berörda arbetstagarorganisationen
och det skall för bidrag i sådant fall krävas atl del föreligger särskilda
skäl. Sådana skäl kan föreligga med hänsyn till förhållanden som rör den
enskilde arbetstagarens person. Det kan också vara så alt deltidsarbete inte går
att ordna för den enskilde på grund av arbetsförhållandenas och tjänsternas
art. Sådana skäl skall också enligt kommittén kunna åberopas då vederbörande
redan uppbär delpension enligl tidigare beslul. Prövningen skall även i dessa
fall ske hos pensionsnämnden.

3.5
Arbetslöshetsersättning, anställningstrygghet, m. m.

I
14 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och i 14 S lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd finns beslämmelser av innebörd alt ersäiiningsrätl
upphör vid utgången av månaden före den under vilken den arbetslöse fyller 67
år. För försäkrad som uppbär dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen
samtidigt som han åtnjuter ålderspension från den allmänna försäkringen sker
avräkning enligt en särskild pensionsavdrags-tabell. Kontant arbetsmarknadsstöd
utgår inte till försäkrad som genom förtida uttag uppbär ålderspension.

Enligl
beslämmelser i 22 § lagen (1974:12) om anställningsskydd skall en arbetstagares
plats i lurordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist och vid permiltering
bestämmas med utgångspunkt i hans sammanlagda anställningstid hos
arbetsgivaren. Turordningsreglerna får tillämpning också vid återintagning efler
permiltering och vid företrädesrätt lill ny anställning. Enligl 33 § samma lag
skall arbetsgivare, som vill all arbetstagare skall lämna anställningen när han
uppnår den gräns vid vilken han är skyldig all avgå med ålderspension eller -
om sådan gräns inte finns - i samband med alt arbetstagaren fyller 67 år,
underrätta arbetstagaren minsl en månad i förväg. Arbetstagare har i denna
situation inle rätt lill längre uppsägningstid än en månad. Han har inle heller
företrädesrätt när turordning skall bestämmas vid uppsägning eller permiltering,
när återintagning i arbete skall ske efter permiltering eller när nyanställning
skall äga rum.

Kommitién
påpekar all en av grundtankarna bakom dess förslag lill utbyggd rörlighet inom
pensioneringen är all personer som önskar vara kvar i arbetslivet men som lill
följd av skilda skäl inle orkar med en full arbetsinsats genom olika former av
stöd skall beredas möjlighet lill fortsalt arbete. Kommitténs förslag innebär
all arbetstagaren i åldern 60-70 år med hjälp av olika pensionsanordningar kan
trappa ned arbetsinsatsen men ändå vara bibehållen en acceptabel inkomsi.
Kommitténs förhoppning är au det för många personer som övergår lill
deltidsarbete i åldern 60-65 år skall bli möjligt att fortsätta härmed även
efter 65 års ålder. Varje regel som

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 56

bidrar
lill alt förstärka intrycket av all 65-årsåldern är den gräns där arbetstagaren
skall känna alt han "bör" lämna arbetslivet utgör enligt kommitténs
mening ett hinder mot den eftersträvade röriigheten inom pensioneringen.

Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet har den 24 juni 1974 tillkallat sakkunniga för
all utreda frågan om allmän arbetslöshetsförsäkring (den s. k. ALF-ulredningen).
Med hänsyn lill att denna utredning enligt sina direktiv har all behandla
samordningen mellan arbelslöshelsförsäkringen och den allmänna pensioneringen
anser pensionsålderskommillén all kommittén inte bör lägga fram förslag lill
lagstiftning i denna del. Kommitién utgår från alt ALF-ulredningen i sitt
arbete har möjlighet alt lillgodose det berättigade intresset av all även
arbetslöshetsförsäkringen utformas på sådant säll atl den ger också
deltidsarbetaren slörsla möjliga stöd.

Vad
gäller frågan om anställningstryggheten anser kommitién atl den nuvarande 67-årsgränsen
bör bibehållas till dess erfarenheter vunnits av utformningen av
kollektivavtalens bestämmelser rörande deltidsarbete för åldersgruppen 65-70
år.

3.6
Kostnads- och finansieringsfrågor

Kommitién
konstaterar alt förslagel till ulbyggnad av möjlighelerna lill förtida och
uppskjutet uttag av ålderspension inom den allmänna försäkringen på lång sikl
i princip är koslnadsmässigl neutralt till följd av den i sina huvuddrag försäkringsmässiga
beräkningen av förmånerna. Detta hindrar inte, framhåller kommitién, atl en
viss förskjutning av kostnaderna mellan olika budgetår kommer att följa av förslagel.
Hur stor denna kosl-nadsförskjulning kommer all bli beror på i hur hög grad de
vidgade möjligheterna lill förlida resp. uppskjutet uttag kommer att
utnyttjas. Etl stort utnyttjande av möjligheten lill förtida uttag medför en tidigareläggning
av kostnader, såväl inom folkpensioneringen som inom tilläggspensioneringen. Ett
stort utnyttjande av möjligheten till uppskjutet uttag innebär å andra sidan
alt kostnader skjuts på framtiden. Med hänsyn till ovissheten om i hur hög grad
de nu behandlade flexibilitelsfrämjande anordningarna kommer alt utnyttjas är
del enligl kommitién myckel svårt atl göra något uttalande om storleken av de
nämnda kostnadsförskjutningarna.

Kommittén
finner däremot atl förslagel om bidrag till delpension inom personalpensionsordningarna
måste åtföljas av etl förslag om finansieringsmetod. Kostnaderna för bidraget
beror på hur många som kommer atl utnyttja möjligheten alt la ul delpension.
Med ledning av statistiken över sjukpenninggrundande inkomsi beräknar kommittén
antalet förvärvsarbetande i åldern mellan 60 och 65 år med inkomst av
anställning för år 1974 lill sammanlagt ca 235 000. 1 labell 1 redovisas
kommitténs kostnadsberäkningar med ulgångspunkl i olika anlaganden om hur slor
andel av de berättigade som utnyttjar förmånen. Kostnaderna avser budgelårel
1976/77

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 57

och bygger på basbeloppet 9 000 kr. Angivna kostnader
avser bidrag med i princip hälften av delpensionen och är beräknade på en
pensionsnivå av ca 65 % av den bortfallna inkomsten. En kostnad av molsvarande storiek
förutsätts av kommittén bli täckt genom avlalsanordningarna.

Kommittén har förutsatt all rätten till delpension i
princip skall vara knuten lill förekomsten av deltidsarbete. Kommittén antar
därför alt del kommer atl förflyta någon lid innan man på arbetsmarknaden
hunnit i erforderiig omfattning anpassa sig till den nya ordningen. Med hänsyn
härtill anser kommitién att utnyltjandegraden under den närmaste liden efler
ikraftträdandet inle kommer all bli lika hög som i ell längre tidsperspektiv.

För finansiering av bidraget till delpension föreslår
kommittén en socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna som är konstruerad med
socialförsäkringsavgiften lill folkpensioneringen och sjukförsäkringen som förebild.
Avgiftsunderiagel utgörs således av lön i penningar och naturaförmåner i form
av kost och bostad. Lön, som för arbetstagare och år överstiger 7,5 gånger
basbeloppet, medräknas inle enligt de f n. gällande bestämmelsema. Avgiften
till delpensionen föreslås ingå till en fond, som skall förvallas av
riksförsäkringsverket. Frän fonden finansierar riksförsäkringsverket vid
utbetalning av delpension den del av pensionsbeloppet som skall täckas av
bidraget. Kommitténs mening är att avgiften i princip skall molsvara fondens
löpande utgifter. Itabell I harangettshurstordennaavgift,beräknad på ell avgiftsunderiag
av 135 miljarder kr., skulle behöva vara vid olika anlaganden om utnylljandegrad.
Tabell 1

Andel som utnytljiir Kostnad i Avgiftsuttag i 96

förmånen milj.
kr. av avgiftsunderlaget

137

0,10

274

0,20

411

0,30

548

0,40

685

0,50

10 96

20 %

30 96

40 96

50 %

På grundval av de i tabellen redovisade siffrorna har
kommittén stannat för att föreslå elt avgiftsuttag på 0,25 96 för år under de
första 2,5 åren efter ikraftträdandet. Delta motsvarar en utnylljandegrad under
denna tid av omkring en Qärdedel av antalet förvärvsarbetande i åldern mellan
60 och 65 år eller omkring 60 000 personer. Kommittén beräknar all fonden vid elt
sådant avgiftsuttag kommer all tillföras elt årsbelopp på ca 340 milj. kr.

3.7 Sammanfattning av kommitténs ställningstaganden

Kommitténs förslag om ökade möjligheler till en röriig
pensionsålder innebär sammanfattningsvis följande.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 58

1. Förtidspensioneringen. Förtidspension från
folkpension och ATP skall stå till buds för den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga
skäl inte kan arbeta fram till den generella pensionsåldern. Pensionsnivån är i
sådana fall densamma som för ålderspension som las ul vid 65 års ålder.

2. Förtida och uppskjutet uttag. Inom den allmänna
försäkringen bör öppnas möjlighet för den enskilde alt efter eget bestämmande böoa
uppbära ålderspension från folkpensioneringen och ATP - hela pensionen eller
hälften därav - från 60 års ålder. Vid uppskjutet uttag av hel eller halv
pension skall pensionen räknas upp med hänsyn lill den lid den stått inne, dock
längst till 70 års ålder. Den del av pensionen som uttas i förtid resp.
uppskjuts lill efter 65 års ålder omräknas efler i princip försäkringsmässiga
grunder för hela pensionsliden. Genom denna ordning ges den enskilde möjlighet alt
i den omfattning han önskar från 60 års ålder trappa ned sill förvärvsarbete och
ta ut ålderspension, hell eller delvis. Den som så önskar kan också uppskjuta pensionsullaget
och därigenom få högre pension. För den som exempelvis före 65 års ålder börjat
ta ul halv ålderspension ges alltså möjlighet att genom att uppskjuta uttaget
av den andra pensionshälften till efter 65 års ålder kompensera den reduktion
som drabbar den försl ullagna pensionshälften. Skulle det i särskilda fall iräffas
avtal mellan arbetsmarknadspartema om pension mellan 60 och 65 års ålder utan
reduktion av pensionsbeloppet, kan enligt kommitténs mening en sådan pension
konstrueras som en påbyggnad på en i förlid uttagen ålderspension från folkpensioneringen
och ATP.

3. Delpension. För arbetstagare på den kollektivavtalsreglerade
arbetsmarknaden bör som ell alternativ till den förul nämnda ordningen
erbjudas en i kolleklivavlal reglerad delpension mellan 60 och 65 års ålder i
förening med deltidsarbete. Sådan delpension medför inle någon reduktion av ålderspensionen
från folkpensioneringen eller ÄTP. Samhället föreslås ge ekonomiskt stöd till
denna delpension genom en fond som kollektivt tillförs en särskild
socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna motsvarande 0,25 96 av lönesumman.
Delpensionen avses vara mera direki knuten till anställningen och skall kunna ulgå
till arbetstagare i åldern 60-65 år som trappat ned sill förvärvsarbete. För
den som vill fortsätta att deltidsarbeta efter 65 års ålder ges liksom för
andra försäkrade möjlighet all uppskjuta uttaget av hela eller halva
ålderspensionen från den allmänna försäkringen. 1 sådanl fall uppräknas den
uppskjutna pensionen från folkpensioneringen och ATP.

Ledamölerna
Yngve Persson och Regnéll har avgivit reservationer. Ledamoten Andersson och
experten Svensson har lämnal särskilda yttranden. Persson reserverar sig mol förslagel
att sänka åldersgränsen för förtida uttag lill 60 år och mot den föreslagna
undantagsregeln inom delpensioneringen, enligl vilken delpension i särskilda
fall skall kunna utgå utan atl deltidsarbete utförs. Regnéll anser i sin
reservation all lagstiftning om delpension inte är erforderiig. Liknande åsikt
anförs av Andersson och Svensson som i sina särskilda yttranden förordar all
frågan om delpension löses avtalsvägen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 59

4
Remissyttrandena 4.1 Allmänna synpunkter

Pensionsålderskommilléns
målsättning att finna ett system för ålderspensioneringen, som så långt möjligl
tillgodoser människornas behov och önskemål när det gäller möjligheter alt
välja pensioneringstidpunkt och successiv avirappning av förvärvsarbetet
vinner allmän anslutning hos remissinstanserna. Riksförsäkringsverket, statens
handikappråd, länsstyrelserna i Skaraborgs och Jämtlands län. Lantbrukarnas
riksförbund, Försäkringskasseförbundel, PRO, Svenska försäkringsbolags
riksförbund och Folksam anser all den ökade valfriheten i fråga om
pensioneringstidpunkt är mycket önskvärd. Handikapprådet betonar därvid att
anpassningen av pensioneringen till individuella krav och förutsättningar
bidrar lill att förebygga uppkomst och förvärvande av handikapp som orsakas av
fysisk och psykisk förslitning. TCO framhåller atl önskemålen om ökade
möjligheter till individuell valfrihet belräffande pensioneringstidpunkt är
allmänt omfattade. SACO/SR konstaterar atl förslagen om ökad rörlighet inom
pensioneringen ligger helt i linje med organisationens strävanden. LO anser all
tillskapande av en rörlig pensionsålder är den mest angelägna "reformen
inom pensionssystemet.

Även
företrädare för arbetsgivarna finner det tillfredsställande atl rörligheten
kan ökas inom pensionssystemen. Kommunförbundet och Landstingsförbundet
understryker angelägenheten av att alla ekonomiskl och praktiskt försvarbara
åtgärder vidtas inom både den allmänna pensioneringen och Ijänstepensioneringen
för att åsladkomma största möjliga valfrihet i fråga om pensioneringstidpunkt
för individen. SAF och statens avialsverk ullalar all vissa av kommitténs
förslag såviu avser den allmänna pensioneringen innebär förbättringar.

Arbetsmarknadsstyrelsen
understryker att del för den enskilde individen är av stor betydelse atl kunna
välja en mjuk övergång till pension och all del därför finns anledning atl
sträva efter en successiv nedtrappning av förvärvsarbetet. Liknande synpunkter
anförs i yttrandena från bl. a. löntagarorganisationerna.
Försäkringskasseförbundet, Folksam och PRO.

Remissinstanserna
är eniga i uppfattningen atl förekomsten och ulvecklingen av deltidsarbeten
aren myckel viktig förutsätining föratl möjliggöra successiv nedtrappning och röriig
pensionsålder. Enhällighet råder ocksä bland de remissinstanser som yttrat sig
i denna fråga om all rätten till deltidsarbete inte bör regleras i lagstiftning.
1 fråga om möjlighelerna all frambringa deltidsarbeten i erforderiig omfattning
råder delade meningar. Landstingsförbundet, Kommunförbundet och SAF finner det inle
möjligl atl avlalsfästa en absolut rätl att efter viss ålder övergå till
deltidsarbete. SAF framhåller därvid atl det särskilt i små förelag ibland kan
vara praktiskt taget omöjligt att bereda en anställd deltidsarbete.

Enligt
LO:s mening bör relativt goda fömtsättningar föreligga för all å-stadkomma
deltidsarbeten och reformen bör därför ha goda möjligheter att

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975.97 60

förverkligas. Vad som talar härför är enligl
organisationens mening bl. a. del ökande antalet deltidsanställningar inom
arbetslivet under svieciellt senare år. Del saknas således inle deltidsarbeten
inom väsentliga områden av arbetslivet och det kan i många fall röra sig om endasl
en omfördelning mellan olika grupper. LO anser alt pensionsreformen bör
genomföras så atl samhället svarar för pensionsdelen och all arbetsmarknadens
parter lar ansvarel för alt frambringa de deltidsarbeten som är en nödvändig förulsälining
för atl reformen skall kunna föras ul till verklighet. TCO understryker alt
arbetsgivarna primärt borde ha skyldighet all medverka till inrättandet av
deltidstjänst och SACÖISR anser det vara etl oavvisligt krav all del på alla arbelsmarknadsseklorer
inrättas deltidstjänster även i ledande befattningar.

Flera remissinstanser betonar det angelägna i atl
avtalsparterna på arbetsmarknaden finner former för etl samrådsförfarande för
frågorna om deltidsarbete. Arbetsmarknadsstyrelsen, Kommunförbundet,
Landstingsförbundet och LO understryker därvid att de lokala anpassningsgrupperna
skulle kunna utgöra en lämplig gmnd att bygga på för etl sådant samrådsförfarande.

4.2 Förtidspension

Samtliga remissinstanser som yttrat sig över kommitténs
redovisning av 1970 och 1972 års reformer av förtidspensionering ansluter sig lill
kommitténs bedömning all den vidgade förtidspensioneringen är av stor betydelse.
Socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, statens handikappråd, försäkringsinspektionen,
länsstyrelsen i Stockholms län. Kommunförbundet, Landstingsförbundet, TCO,
LO,SAF, PRO, KPA och Folksam instämmer uttryckligen i kommitténs uppfattning
all förtidspensionen framdeles skall utgöra en viktig del i den allmänna
pensioneringens regelsystem för möjlighet till rörlig pensionsålder mellan 60
och 65 år. Riksförsäkringsverket framhåller atl försäkringskassorna i enlighet
med statsmakternas intentioner till-lämpat bestämmelserna om den vidgade
förtidspensioneringen på elt vidsynt säll och all kommitién övertygande visal
all reformerna fått åsyftad verkan.

Siatens handikappråd understryker all förslagel om
delpension, som främsl avser dem som varil etablerade under en relativt lång
lid, förutsätter en flexibilitet hos förtidspensioneringen såväl då det gäller gradering
som då del gäller möjlighelerna lill växling mellan pension och förvärvsarbete.
1 annal fall finns det risk atl handikappade kommer all hamna utanför möjlighelerna
alt smidigt kunna kombinera arbele och pension.

Riksförsäkringsverket. LO och Försäkringskasseförbundet
ansluter sig till kommitténs synsätt aii förtidspensioneringen i sin helhel
skall vara en del av del system som ger möjlighet till röriig pensionsålder för
försäkrade i åldern 60-65 år. Riksförsäkringsverket ifrågasätter i sill
remissyttrande om det för framtiden är påkallat att särskilt markera 63-årsåldern
som en riktpunkt. Enligl verket ligger det i sakens natur alt de
arbetsmarknads-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 61

politiska skälen för dem som kommil över 60-årsåldern i
regel växer med åren. Erfarenheterna av de nuvarande reglernas lillämpning
visar också alt förtidspension för förvärvsarbetande i åldrarna 60-65 år utgått
med tyngdpunkten i de äldre åldersklasserna. Verket föreslår därför atl man
avlägsnar den riktpunkt för bedömningen av begreppet äldre försäkrade - 63 år
-som angivits i lagstiftningens förarbeten.

4.3 Förtida och uppskjutet uttag

Del övervägande antalet remissinstanser tillstyrker eller
lämnar utan erinran pensionsålderskommilléns förslag om ökade möjligheter till
rörlig pensionsålder genom etl utbyggt system med förtida och uppskjutet uttag
av ålderspension. Bland de remissinstanser som är positiva lill kommitténs
förslag kan nämnas socialslyrelsen, riksförsäkringsverket, statens avialsverk, försäkringsinspeklionen.
länsstyrelsen i Malmöhus län. Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO. TCO,
SACO/SR, LRF, Försäkringskasseförbundel, SPP, Svenska försäkringsbolags
riksförbund, KPA, Folksam och KP.

Enligl Kommunförbundet och Landstingsförbundet ligger
förslagen i denna del hell i linje med ulredningens huvudsyften.
Försäkringskasseförbundet framhåller alt förslagen innehåller flera värdefulla
komponenter.

Den av kommitién angivna ramen för systemet med förlida
och uppskjutet uttag - 60 till 70 år - får uttryckligt slöd av socialstyrelsen.
riksförsäkringsverket, länsstyrelsen i Stockholms län, Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, SPP, Svenska försäkringsbolags riksförbund, KPA, Folksam
och KP. Statens personalpensionsverk anser alt för grupper som omfattas av
personalpensionering kommer ökade möjligheler till förtida uttag inle all
medföra ökad röriighet i fräga om avgångsåldern i någon nämnvärd utsträckning.
Socialstyrelsen anser däremot alt kommitténs förslag ökar den enskildes
valfrihet belräffande pensioneringstidpunkt. Liknande synpunkler anförs av bl.
a. SPP.

Samtliga remissinstanser som yttrat sig beträffande
kommitténs förslag om möjlighet lill uttag av halv ålderspension samt
borttagande av spärren mot upprepade framställningar om uttag av pension
tillstyrker förslagen.

KPA ifrågasätter dock om del kan anses föreligga behov av
en så långt gående regel som kommitién föreslår i fråga om slopandet av
begränsningen för återkaUelse. Försäkringskasseförbundel framhåller all
kommitténs förslag i denna del förulsälter resursförstärkning hos
försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket anför samma synpunkt men påpekar
alt handläggningen underiäilas genom verkels nya ADB-anläggning i Sundsvall.

Kommitténs förslag lill reduktions- och påslagsfaklorer
får slöd av bl. a. riksförsäkringsverket, försäkringsinspeklionen.
Kommunförbundet. Landstingsförbundet, LO, LRF, PRO, Svenska försäkringsbolags
riksförbund och KPA. Försäkringsinspeklionen har frän försäkringsteknisk
synpunkt inte något all erinra mol de föreslagna faktorerna. Kommunförbundet
och Landstingsförbundet delar kommitténs inställning atl man skall sträva
efter så enkla

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 62

och lätthanterliga regler som möjligl. Socialstyrelsen
anser all sociala skäl talar för en lägre reduklionsfakior än 0,5 96 och
liknande synpunkler anförs av statens handikappråd och länsslyrelsen I Slockholms
län. Även SACO/SR ifrågasätter en ytteriigare sänkning av reduklionsfaklorn. Länsslyrelsen
I Skaraborgs län finner det i princip riktigt alt sänkningen av reduklionsfaklorn
tillgodoräknas även dem som gjort förlida uttag före reformernas ikraftträdande.
Länsslyrelsen förutsätter atl sådan omräkning sker ulan ansökan därom och alt
försäkringstagarna ges erforderiig informaiion om de nya möjlighelerna alt
återkalla pensionsullag.

SPP, SACO/SR, TCO, Folksam och KP lar upp frågan om
beräkning av pensionspoäng i samband nied förtida uttag. SAF noterar i detta
sammanhang kommitténs uttalande att återkomma till frågan om intjänande av
pensionspoäng efter 65 år i etl senare betänkande, då bl. a. vissa avgiflsfrågor
avses bli behandlade. Riksförsäkringsverket anser all pensionsålderskommillén
i sitt fortsatta arbete bör uppmärksamma problem rörande intjänande av
pensionspoäng för dem som åtnjuter partiell förtidspension.

Socialslyrelsen och riksförsäkringsverket uttalar sin
tillfredsställelse över atl kommittén föreslagit alt begränsningen av skyddet
vid sjukdom skall inträda försl vid ingången av den månad då hel ålderspension
börjar utgå. Verket pekar på vissa problem i reglerna för lidsberäkningen.

Då det gäller samordning av skilda pensionssystem betonar
statens personalpensionsverk all sänkningen av den allmänna pensionsåldern och
en utbyggnad av ijänstepensioneringen har större betydelse för röriigheten beträffande
avgångsförhållandena än såväl de existerande som de föreslagna anordningarna
för förlida uttag av allmän pension. Frågan om en ökning av möjlighelerna lill
förtida uttag bör enligt personalpensionsverkets mening bedömas med hänsyn till
vad som kan befinnas vara möjligt i fråga om utveckling och omläggning av
kompletterande pensionssystem. Svenska försäkringsbolags riksförbund
konstaterar all de anpassn i ngsåtgärder som den aktuella reformen påkallar
inom enskild försäkringsverksamhet synes kunna bemästras utan slörre
svårigheter. SPP, KPA, KP och Folksam anför inga betänkligheter i detla
hänseende.

4.4 Delpension

1 remissyttrandena understryks det värdefulla i ökade möjligheler
till en mjuk nedtrappning av arbetsinsatsen före övergången till hel
ålderspension. Kommitténs förslag om ett system med bidrag till delpension
grundad på kolleklivavlal vinner däremot inle gehör. Företrädare för
arbetsgivarna och vissa av de inslilulioner som administrerar de särskilda ijänsiepensions-syslemen
avvisar den av kommittén föreslagna lösningen och förordar alt frågan löses hell
genom avtalsförhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden.

Enligt SAF inkräktar kommitténs förslag på
arbetsmarknadsparternas fri-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 63

het
all iräffa självständiga avtal i pensionsfrågor. Förslaget innebär enligl SAF:s
mening också en resurskrävande"och onödig dubbeladminislration och utgör etl
obefogat intrång i de redan uppbyggda Ijänstepensionsanord-ningarna. SAF
konstaterar vidare att förslaget bygger på atl alla som vill komma i åtnjutande
av delpension skall kunna erbjudas deltid - en förutsättning som föreningen
finner orealistisk. Förslagel innebär också att pensionskapital som annars
skulle kunna bli kvar som arbetande kapital i förelagen dras ifrån dem lill en slallig
fond. De angivna skälen gör alt SAF inte kan acceptera kommitténs förslag i fråga
om delpensionen. SAF upplyser atl föreningen i de pågående
avtalsförhandlingarna presenterat skisser till hur man inom ramen för
nuvarande pensionsplaner skulle kunna åstadkomma en mer röriig pensionsålder
ulan atl krav på deltidsarbete måste uppställas.

Statens
avialsverk är i avsaknad av en analys av möjligheterna all anordna övergångar
frän heltidsarbete till deltidsarbete inle berett att ta principiell ställning lill
den föreslagna lagstiftningen om bidrag lill delpension. LRF motsätter sig inte
etl system med delpension men anser all ett sådant syslem måste gälla hela
befolkningen.

LO,
PRO och Försäkringskasseförbundel anser all frågan om delpension bör lösas i sin
helhet genom lagstiftning. LO framhåller alt samhället bör svara för lösningen
av pensionsfrågan och att arbetsmarknadens parter bör ta ansvarel för att få
fram erforderliga deltidsarbeten. LO förordar också att den reguljära
besvärsordningen inom AFL tillämpas även beträffande delpension.
Riksförsäkringsverket anser all vägande skäl talar för all delpension regleras
hell genom lagstiftning. LO föreslår i sitt remissyttrande att en sådan
lagstiftning i väsentliga delar skall bygga på kommitténs förslag och att
delpensionen hell finansieras av staten genom arbetsgivaravgifter. LO, Försäkringskasseförbundel
och riksförsäkringsverket lägger också fram konkreta förslag lill en lösning
lagstiftningsvägen av de frågor som av kommittén förutsatts reglerade i
kollektivavtal.

Den
principiella inställningen lill en lagstiftad och inte avialsbunden pension
anser PRO ligga i jämförelsen med ATP. Organisationen erinrar om att även där
förekom delade meningar om formen för genomförandet men att det numera lorde
vara en allmän mening alt den lagstiftningsväg som valdes var den rätta.

1 remissyttrandena
från riksförsäkringsverket, Försäkringskasseförbundel och LO framhålls att
delpensioneringen skall vara avsedd för arbetstagare som förvärvat
pensionspoäng för ATP under etl visst anlal år gmndade på inkomsi av
anställning. Som kvalifikationstid anger LO 10-15 pensions-poängår och Försäkringskasseförbundel
minst 10 år. Som villkor för rätt lill pension bör vidare gälla aktuell
anknytning till arbetsmarknaden genom uppfyllande av arbetsvillkoret inom
arbetslöshetsförsäkringen eller det kontanta arbetsmarknadsstödet.
Delpensionering skall garantera en rimlig försörjningssituation. LO föreslår atl
delpensionen blir pensionsgrundande för

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 64

ATP.
Vid en lösning av delpensioneringen i sin helhel genom lagstiftning anses del naturiigt
atl administrationen handhas av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.
LO framhåller också betydelsen av att delpensioneringen ger en god
kompensation för inkomstbortfall. Riksförsäkringsverket anser atl
kompensationsnivån bör bestämmas främst genom en avvägning av å ena sidan all
delpensionen läcker så slor del av inkomstbortfallet vid en övergång till
deltidsarbete atl en sådan övergång stimuleras och å andra sidan att den
behållna inkomsten vid heltidsarbete är så myckel slörre att del fortfarande
framstår som lönsaml all utföra heltidsarbete.

7"C0
upplyser all olika tjänstemannaorganisationer under årens lopp har sökt komma
fram till kollektivavtal om rörlig pensionsålder men att dessa försök inte
varit framgångsrika. Organisationen anser därför atl löntagarna måsle ha någon
form av siödlagsiiftning om försöken all nå avtalsfästa bestämmelser om rörlig
pensionsålder skall lyckas. Del är då viktigt alt lagstiftningen får en
utformning som gör del möjligl med kompletterande lösningar på olika
kollektivavtalsområden. Sistnämnda synpunkt delas av SACO/SR som anser det vara
etl oavvisligt krav atl en kommande lagstiftning om delpension inte hindrar en
avialsreglering som också ger delpension för lönedelar över 7,5 basbelopp. Enligl
SACO/SR;s mening bör vidare en lagstiftad delpension ta sikte på all alla
grupper skall kunna beredas möjlighet till röriig pensionsålder oavsett
gällande pensionsålder och befattning.

Flera
av remissinstanserna riktar invändningar mol kommitténs förslag i fråga om
administrationen av delpensioneringen. Synpunkler av detta slag anförs av bl.
a. statens personalpensionsverk, försäkringsinspektionen, länsstyrelsen i
Skaraborgs län. Kommunförbundet, Landstingsförbundet, TCO, SACO/SR, SAF, SPP,
Svenska försäkringsbolags riksförbund, KPA, Folksam, KP och FPG. Gemensam för
dessa synpunkter är uppfattningen all administrationen i stället borde ske
inom ramen för gällande tjänslepensionsan-ordningar.

Med
undanlag av TCO och SACO/SR uttrycker samtliga remissinstanser som yttrat sig
över den av kommittén föreslagna undantagsbestämmelsen angående krav på
deltidsarbete för rätl till delpension mycket stark tvekan beträffande en sådan
bestämmelse. LO anser all undanlagsregeln kan accepteras endast under
förutsättning atl avgörandet ligger hos facklig organisation.

Kommitténs
förslag till teknisk utformning av delpensionssyslemet vinner slöd av
länsstyrelserna I Malmöhus och Jämtlands län som delar uppfattningen alt del
allmänna bör stimulera till en delpensionering på arbetsmarknaden och atl delta
bör ske genom etl bidrag.

4.5
Arbetslöshetsersättning, anställningstrygghet, m. m.

Med
hänvisning till uttalanden i den av riksdagen godkända propositionen 1973:56 om
arbetslöshetsförsäkring m. m. understryker arbetsmarknadssty-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 65

relsen
och ALF-utredningen atl ålderspensionärerna inte bör tillhöra arbetslöshetsförsäkringen
när deras försörjning är tillfredsställande ordnad genom olika former av
pension. Med hänsyn härtill bör den allmänna gränsen för rätt till
arbetslöshetsstöd sänkas till 65 är vid sänkningen av den allmänna pensionsåldern
den 1 juli 1976. ALF-ulredningen påpekar härvid atl med de regler som pensionsålderskommillén
föreslår belräffande räll alt växla mellan all uppbära resp. uppskjuta pension vederbörandes
försörjning är tryggad om han skulle föriora sitt arbete efter uppnådda 65 år.

Dä
del gäller samordningen av arbetslöshetsersättning och olika former av pension
före 65 års ålder lägger ALF-utredningen i sitt remissyttrande fram följande
förslag. En arbetslös medlem i erkänd arbetslöshetskassa som uppbär delpension
bör kunna erhålla ersättning frän kassan inom ramen för de s. k.
överförsäkringsreglerna på samma säll som f n. gäller medlem som uppbär halv föriidspension.
För den som gör förlida uttag av halv ålderspension bör - i enlighet med vad
som f n. gäller vid hell förlida uttag - pensionsavdrag tillämpas enligt 21 §
lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring. En person som uppbär delpension
eller gör förtida uttag av halv ålderspension och som inte är arbelslöshetsförsäkrad
bör kunna uppbära halvt kontant arbetsmarknadsstöd om han blir arbetslös.

ALF-utredningen
anser del rimligt att den som efler del han börjat uppbära delpension blir
arbetslös skall kunna erhålla ersättning frän arbetslöshetsförsäkringen som
komplement till delpensionen. Mol bakgrund av svårigheterna för äldre
arbetslösa att erhålla arbele och de påfrestningar för arbetslöshetsförsäkringen
som undantagsfallen enligl 7 § i pensionsålderskommilléns lagförslag kan komma
alt medföra, understryker ALF-utredningen dock vikten av all huvudregeln om
deltidsarbete kommer all upprätthållas.

Någon
erinran riktas inle mol kommitténs synpunkter pä åldersgränsen i lagen
(1974:12) om anställningsskydd.

4.6
Kostnader och finansiering

Pensionsålderskommilléns
bedömning alt utbyggnaden av möjlighelerna lill förtida och uppskjutet uttag av
ålderspensionen inte kommer all i väsentlig grad päverka de förväntade
kostnaderna för den allmänna pensioneringen väcker ingen erinran under
remissbehandlingen. Delsamma gäller kommitténs förslag att delpensioneringen i
princip skall finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från
arbetsgivarna.

Kommitténs
beräkningar vad avser kostnaderna för olika alternativ av utnyttjande av bidrag
lill delpension samt beträffande totala antalet förvärvsverksamma i åldern
mellan 60 och 65 är godtas av remissinstanserna. Kommittén har stannat för etl beräkningsallernaliv
som innebär en avgift på 0,25 96 under de första åren. Vid beräkningen av delta
avgiftsuttag för bidragsdelen har kommitién utgått frän att omkring en
fjärdedel av antalet förvärvsarbetande i åldern mellan 60 och 65 år skulle
komma all utnyttja

5
Riksdagen 1975.1 saml Nr 97

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 66

delpension
under de första åren. Riksförsäkringsverket ifrågasätter i sitt yttrande denna
beräkning och anser alt den innebär en avsevärd överskallning av möjligheterna
all snabbt få lill stånd deltidsarbeten. Verkel anser alt ett avgiftsuttag pä
0,25 96 under de första åren skulle vara fullt tillräckligt för atl bestrida
hela kostnaden för en delpensionsförsäkring.

Riksförsäkringsverket
liksom LO framhåller också atl man vid en kombination av lagstiftning och
avtal måsle räkna med betydligt högre avgift genom kapitaltäckningsmetoden för
avtalsdelen än för den del som skulle finansieras genom den av verkel
förvaltade fonden. Enligl beräkningar som utförts av verkel skulle kapitaltäckningsmetoden
leda lill en avgift för av-lalsdelen på 0,7 96 under det första året.

Statens
personalpensionsverk. Kommunförbundet, SPP, Svenska försäkringsbolags
riksförbund, KPA, Folksam och KP ifrågasätter om inle särskilda beräkningsgrunder
bör liilämpas för avgiftsunderiagel för delpension i de fall anslällda har
lägre ijänslepensionsålder än den allmänna pensionsåldern.

Flera
remissinstanser, bland dem socialstyrelsen, statens handikappråd, länsstyrelsen
i Skaraborgs län och Försäkringskasseförbundet understryker starkt behovet av
en fullödig information dä reformen genomförs. Försäkringskasseförbundet
framhåller också all författningsarbetet bör genomföras så all
försäkringskassorna ges ordentlig lid för förberedelsearbete och ulbildning.

5
Föredraganden 5.1 Inledning

Del
reformprogram på pensionsområdet som lades fram av regeringen under förra året
och som antogs av riksdagen i december 1974 omfattar betydande pensionsreformer
som träder i kraft under åren 1975 och 1976 (prop. 1974:129, SfU 1974:32, rskr
1974:332). Reformema innebär höjning av folkpensionens grundbelopp, höjda
pensionstillskott för dem som saknar ATP eller har låga ATP-belopp, särskilda pensionsförbällringar
för unga invalider och andra förtidspensionärer utan ATP eller med låga ATP-belopp,
förbättrade handikappersättningar och vårdbidrag inom folkpensioneringen, mildare
inkomstprövningsregler för kommunala bostadstillägg och hustrutillägg till
folkpension saml en lagsladgad sänkning av den allmänna pensionsåldern till 65
år.

I
den av riksdagen godkända propositionen angående pensionsreformen uttalades all
frågan om ökade möjligheter till röriighet i fråga om pensioneringstidpunkt
skulle behandlas med förtur av pensionsålderskommillén. Nya regler om röriig
pensionsålder fömtsattes kunna träda i kraft samtidigt med sänkningen av den
allmänna pensionsåldern till 65 är den 1 juli 1976.

I
enlighet med vad som har fömtskickats i årets budgetproposition (prop. 1975:1
bil. 7 s. 4) föreslår jag nu att pensionsreformen fullföljs genom lag-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 67

stiftning
om ökade möjligheter lill en röriig pensionsålder.

Pensionsålderskommillén
har föreslagil alt behoven av en rörlig pensionsålder skall tillgodoses dels
inom den allmänna pensioneringen genom förtidspensioneringen och ett utbyggt
syslem med förtida och uppskjutet uttag av ålderspension, dels genom en
särskild lagstiftning om bidrag till delpension i kombination med
deltidsarbete.

Kommitténs
förslag om delpension är utformat som en siödlagsiiftning där samhällel skall
lämna bidrag till en delpension som det förutsätts alt arbetsmarknadspartema
träffar avtal om.

Kommitténs
förslag om ökade möjligheler lill röriig pensionsålder har fått etl positivt
mottagande vid remissbehandlingen. Det framgår av remissvaren att förslagen om
en röriig pensionsålder svarar mol starka önskemål hos lönlagarna och att de
stämmer överens med arbetsmedicinska och sociala synpunkler.

Beträffande
den av kommittén föreslagna lösningen av delpensionsfrägan råder delade
meningar hos remissinstanserna. Arbetsgivareföreningen (SAF) motsätter sig
lagstiftning av del slag som kommittén föreslagit och förordar atl frägan hell
löses genom avtal. Landsorganisationen (LO) begär all frägan om delpension för
arbetstagare i sin helhet löses genom lagstiftning. Även riksförsäkringsverket
pekar pä en lösning av delpensionsfrägan helt genom lagstiftning.
Pensionärernas riksorganisation begär också en lagfäst räll till delpension.
TCO och SACO/SR anser all de grundläggande reglerna för delpension bör
fastställas genom lagstiftning men med möjlighet till av-lalsmässiga
kompletteringar. Jag ansluter mig i det följande beträffande denna fråga lill
de synpunkler som vid remissbehandlingen anförts av bl. a. LO och Pensionäremas
riksorganisation och som fått slöd i riksförsäkringsverkels remissyttrande.
Del innebär att jag föreslår införandel av en lag om delpensionsförsäkring som
reglerar grunderna för delpension i kombination med deltidsarbete. Med
anledning av vad bl. a. TCO anfört i sitt remissyttrande vill jag framhålla all
denna lösning självfallet inte utesluter avtalsmässiga kompletteringar.

De
förslag till en röriig pensionsålder som jag lägger fram i del följande ger
olika möjligheler alt föriägga tidpunkten för pensioneringen lill mellan 60 och
70 års ålder. Arbetsinsats och pensioneringstidpunkt kan därigenom anpassas efler
individuella behov och önskemål. Det föreslagna systemet för en rörlig
pensionsålder innefattar följande tre förmånsformer.

1. Förtidspension från folkpensioneringen och ATP. Den
som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inle kan arbeta fram till
den allmänna pensionsåldern vid 65 år skall liksom nu kunna få föriidspension
från folkpensioneringen och ÄTP. Förtidspension på dessa grunder skall efler
individuell prövning kunna ulgå mellan 60 och 65 års ålder. Pensionsnivån är i
sådant fall densamma som ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP vid 65
års ålder.

2. Förtida och uppskjutet uttag av hel eller halv
ålderspension från folk-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 68

pensioneringen
och ATP. Förtida uttag av ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP
föresläs kunna ske från 60 års ålder och avse hela eller halva pensionen.
Uttaget av hel eller halv ålderspension kan också uppskjutas till mellan 65 och
70 års ålder. Den del av pensionen som tas ul i förtid eller skjuts upp
omräknas för hela pensionstiden efter i princip försäkringsmässiga grunder.
Vid förtida uttag innebär delta en bestående reduktion av pensionen med 0,5 96
för varje månad som pension utgår före 65 års ålder. Vid uppskjutet uttag sker
på motsvarande sätt en beslående uppräkning med 0,6 96 för varje månad som
pension inle las ul mellan 65 och 70 års ålder. Pensionspoäng för ATP skall
kunna tjänas in för förvärvsarbete samtidigt med förtida uttag av halv
ålderspension. En nuvarande spärr mot upprepade framställningar om förlida
eller uppskjutet uttag av ålderspension föresläs slopad. Del blir därigenom möjligl
atl mellan 60 och 70 års ålder vid varje tidpunkt anpassa pensioneringen efler
del aktuella behovet. För den som med uppskjutet pensionsuttag fortsätter alt
förvärvsarbeta efter den allmänna pensionsåldern förstärks skyddet från
sjukförsäkringen.

3.
En ny pensionsförsäkring för delpension i kombination med deltidsarbete. Som en
nyhet i pensionssystemet föreslås lagstiftning om pensionsförsäkring för
delpension vid övergång till deltidsarbete. Den ger helt nya möjligheler atl
trappa av arbetsinsatsen under de sista yrkesverksamma åren och all på sä säll
få en mjuk övergäng frän arbele till ålderspension. Den nya delpensionen knyts till
arbelsanställning på deltid och kan därvid efter egna önskemål tas ut mellan 60
och 65 års ålder. För alt ha rätt lill delpension skall man som anställd ha
haft pensionsgrundande inkomsi inom ATP för minst tio är efter 45 års ålder. Dessuiom
skall man uppfylla arbetsvillkoret enligl reglerna för arbetslöshetsstödet,
dvs. ha arbetat under minst fem av de senaste tolv månaderna. Pensionsnivän
föresläs bli 65 96 av det inkomstbortfall som uppstår vid övergängen lill
deltidsarbete. Den disponibla inkomsten efter övergäng till delpension i
förening med deltidsarbete kommer därigenom att i vanliga inkomstlagen
motsvara mellan 85 och 90 96 av tidigare inkomsi vid heltidsarbete.
Delpensionen skall enligt de föreslagna lagreglerna inte reducera
ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP frän 65 års ålder. Den
återstående arbetstiden skall motsvara i genomsnitt minst 17 limmar i veckan så
atl den medför räll lill sociala förmåner. Den som vill fortsätta deltidsarbete
efter 65 års ålder kan dä ersätta delpensionen med uttag av halv ålderspension
frän folkpensioneringen och ATP. Delpensionen räknas också som
pensionsgrundande inkomst från ÄTP. De grundläggande bestämmelserna om
delpension bör anges i en särskild lag om delpensionsförsäkring som avses bli
kompletterad med tillämpningsföreskrifter av riksförsäkringsverket.
Delpensionen skall administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.
Den finansieras helt genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivama.
Reformkostnaden för delpensionsförsäkringen beräknas under de första åren till

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 69

ca
400 milj. kr. per är. För alt finansiera reformen föreslås etl åriigt avgiftsuttag
pä 0,25 96 av löneunderiaget för arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter.
Avgiften skall tillföras en särskild fond hos riksförsäkringsverket frän vilken
delpensionen i sin helhet finansieras. Med hänsyn lill att reformen avses träda
i kraft den 1 juli 1976 kommer avgiftsuttaget för kalenderåret 1976 att utgöra
0,125 96.

5.2
Rörlig pensionsålder

5.2.1
Allmänna synpunkter

Människans
åldrande sker individuellt, dvs. olika hos olika människor. Åldrandet påverkas
också av miljöfaktorer, inte minst i arbetslivet. Vid de senasle årens reformer
inom den allmänna pensioneringen har dessa synpunkler blivit alltmer
framträdande. 1970 och 1972 års förtidspensions-reformer har vidgat möjligheterna
lill tidigare pension i första hand för äldre förvärvsarbetande med tungt eller
pressande arbete. Förtidspensionsreformerna har för många i lealiteten
inneburit en kraftig sänkning av pensionsåldern. Den genomslagskraft dessa
reformer har haft för äldre förvärvsarbetande var i sin tur utgångspunkten för
förra årets beslut om en sänkning av den allmänna pensionsåldern lill 65 är. I
samband därmed tillsatte jag också en utredning med uppgift atl göra en
kartläggning av de äldres situation då det gäller social omvårdnad och andra
levnadsbetingelser (pensionärsundersökningen, S 1974:06). Karlläggningen skall
bl. a. gälla samhällets möjligheter att underiätta övergången och anpassningen
till livet som pensionär och att ge de äldres tillvaro ell sådant innehåll atl
pensionstiden blir meningsfull och positiv.

I
olika sammanhang har framhållits atl en plötslig övergång från aktivt arbetsliv
till ett liv som pensionär ibland kan medföra problem och vara olämpligt från
hälsosynpunkt. Det har betonats atl övergången lill livet som pensionär borde underiäilas
genom ökade möjligheler till en röriig pensionsålder och att denna röriighet
borde gälla både före och efter den allmänna pensionsåldern. Från fackligt häll
har särskilt pekats på behovet av pensionsanordningar som medger en mjuk nedtrappning
av förvärvsarbetet. Krav i dessa avseenden har bl.a. framförts i ell program
av Me-lallindusiriarbelareförbundel.

Ökade
möjligheler lill successiv nedtrappning av förvärvsarbetet i enlighet med dessa
önskemål förulsälter etl smidigt fungerande pensionssystem med ökad valfrihet
men också bättre förhållanden pä arbetsplatserna när del gäller arbetsuppgifter
och arbetstid för äldre förvärvsarbetande.

Pensionsålderskommillén
har enligl sina direktiv haft atl pröva olika möjligheter all vidareutveckla
reglerna om en rörlig pensionsålder. Kommittén har nu redovisat elt belänkande
med förslag som innebär väsentliga förbättringar i delta avseende. De förslag
som jag pä grundval härav lägger fram i del följande ger ökade möjligheter atl föriägga
tidpunkten för pen-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 70

sioneringen
till mellan 60 och 70 år. Som jag redan framhållit kan arbetsinsats och pensioneringstidpunkt
därigenom anpassas efter individuella behov och önskemål.

Kommittén
har i sitt betänkande framhållit all de nya pensionsreglerna förutsätter ökade
möjligheter lill deltidsarbete för äldre. Kommittén utgår därvid frän atl de
frågor som gäller deltidsarbete kommer all regleras i sådana delar av kolleklivavlal
som ger de anslällda inflytande på arbetets ledning och utformning.

Kommitténs
uppfattning att frågan om rätt lill deltidsarbete bör lösas genom förhandlingar
mellan parterna pä arbetsmarknaden får stöd av samtliga remissinstanser som
yttrat sig i denna fräga. LO framhåller därvid att pensionsreformen bör
genomföras så att samhället svarar för pensionsdelen och att arbetsmarknadens
parter tar ansvaret för alt frambringa de deltidsarbeten som är en nödvändig fömtsättning
för att reformen skall kunna föras ut i praktisk tillämpning.

Jag vill
understryka alt anpassning av arbetstid och arbetsuppgifter för äldre
arbetstagare är en nödvändig förutsättning för en ändamålsenlig kombination av
deltidsarbete och delpension. I takt med atl lämpliga deltidsarbeten kan
ordnas blir det möjligt att successivt växa in i det nya delpensionssystemet.
Som bl. a. LO påpekat hörde lokala anpassningsgrupperna kunna utgöra en lämplig
gmnd för elt samrådsförfarande om lämpliga deltidsarbeten. 1 en
anpassningsgrupp ingår representanter för de anslällda, företaget och
arbetsförmedlingen. Jag delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning
att den erforderiiga anpassningen bör åstadkommas genom förhandlingar mellan
organisationerna pä arbetsmarknaden. Därvid kommer utformningen av den
arbetsrättsliga lagstiftningen att bli av stor betydelse. Frågan om ny
lagstiftning om förhandlingsrätt och kollektivavtal bereds f n. inom
arbetsmarknadsdepartementet pä grundval av arbetsrättskommitténs förslag i
betänkandet (SOU 1975:1) Demokrati pä arbetsplatsen. Kommitténs förslag syftar
till atl göra det möjligt för arbetstagarsidan all erhålla en från
inflytandesynpunkt önskvärd kolleklivavlalsreglering av frågor som rör
förhällandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

5.2.2
Förtidspension

Förtidspension
inom den allmänna försäkringen utgår till försäkrad som fyllt 16 men inte 67 år
och vars arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften. Nedsättningen behöver inle
vara enbart medicinskt betingad ulan även arbetsmarknadsmässiga förhållanden
beaktas. Vid bedömningen av rätt lill föriidspension faster man avseende vid
såväl den försäkrades förmåga atl utföra ell lämpligl arbete som hans faktiska
möjlighet alt erhålla arbete. För äldre försäkrade skall enligl 1970 och 1972
års förtidspensionsreformer fästas särskild vikt vid de arbetsmarknadsmässiga
förhållandena.

Då
del gäller den vidgade förtidspensioneringen för äldre försäkrade uttalade jag
i propositionen angående 1970 års reform (prop. 1970:66) att någon

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 71

fast
åldersgräns inie skulle föreskrivas för den mildare pensionsprövningen men all 63-årsäldern
borde vara en riktpunkt till ledning för tillämpningen. 1 enlighet med åren
1972 och 1973 gjorda lagändringar ulgår förtidspension även till försäkrad som
fyllt 60 men inle 67 år om han är arbetslös och till följd härav har blivil ulförsäkrad
från erkänd arbetslöshetskassa eller under 450 dagar har uppburit kontant
arbetsmarknadsstöd.

Pensionsålderskommillén
har haft i uppdrag alt följa upp verkningarna av den är 1970 och 1972 beslutade
reformeringen av förtidspensioneringen inom den allmänna försäkringen. Kommittén
konstaterar atl förtidspensionen genom dessa reformer utvecklats från en sjuk-
och invalidpension till en pension med individuell pensioneringstidpunkt för
dem som på grund av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl har störst
behov av varierande pensionsålder. Kommittén har kommil lill uppfattningen alt
den vidgade förtidspensioneringen har lått slor betydelse. Enligt kommitténs
förslag skall förtidspensionen även framdeles utgöra en viktig del i den allmänna
pensioneringens regelsystem för möjlighet lill pensionsålder mellan 60 och 65
år. Remissinstanserna ansluter sig allmänt till kommitténs förslag.

Jag
delar kommitténs och remissinstansernas uppfattning om all förtidspensionen
även framdeles skall vara en viktig del i den allmänna pensioneringens
regelsystem för möjlighet till röriig pensionsålder mellan 60 och 65 är.

LO
förutsätter i sitt remissyttrande alt den vidgade förtidspensioneringen kommer
all liilämpas pä de åldersgrupper mellan 60 och 65 år som i övrigi omfattas av
den röriiga pensionsåldern.

Riksförsäkringsverket
ifrågasätter i sitt remissyttrande om del för framtiden är påkallat all
särskilt markera 63-ärsäldern som en riktpunkt. Enligl verket ligger det i
sakens natur all de arbetsmarknadspoliliska skälen för dem som kommit över 60
års ålder i regel växer med åren. Erfarenheterna av de nuvarande reglernas lillämpning
visar också all föriidspension för förvärvsarbetande i åldrarna 60-65 år utgått
med tyngdpunkten i de äldre åldersklasserna. Verket föreslär etl avlägsnande av
riktpunkten vilket inle fär några slörre praktiska återverkningar. Jag ansluter
mig till riksförsäkringsverkets förslag i denna fråga.

5.2.3
Förtida och uppskjutet uttag av ålderspension

Enligl
AFL har en försäkrad möjlighet atl genom förtida eller uppskjutet uttag av
ålderspension inom vissa gränser själv beslämma när han önskar erhålla sin
ålderspension från folkpensioneringen och ATP. Ålderspensionen minskas vid
förlida uttag och ökas vid uppskjutet uttag. Reduktions- och påslagsfaklorn är
0,6 96 för varje månad. Reduktionen av pensionen vid förtida uttag - liksom
ökningen vfd uppskjutet uttag - är livsvarig och bygger i huvudsak på försäkringsmatemaliska
grunder. Principen är all värdet av de sammanlagda pensionsbelopp som den försäkrade
uppbär i sin livstid skall bli delsamma oberoende av när han börjar la ul sin
pension.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 72

F.
n. kan den försäkrade göra förtida uttag av hel ålderspension mellan 63 och 67
års ålder eller uppskjuta uttaget av hel ålderspension lill mellan 67 och 70
års ålder. Den försäkrade kan f n. återkalla ell förtida uttag endasl en gång.

Pensionsålderskommillén
anser alt systemet med förtida och uppskjutet uttag av ålderspension frän folkpensioneringen
och ATP bör byggas ul och förbättras. Förtida uttag föreslås kunna ske fr. o. m.
den månad varunder den försäkrade fyller 60 år och förhöjning av ålderspension
föresläs kunna ske genom uppskjutet uttag från 65 års ålder t. o. m. den månad
varunder den försäkrade fyller 70 år. Reduklionsfaklorn vid förtida uttag
föreslås sänkt från 0,6 96 lill 0,5 96 per månad med hänsyn till de nya
åldersgränserna för pensionsåldern. Påslagsfaklorn vid uppskjutet uttag
föreslås oförändrad till 0,6 96. Bäde förtida och uppskjutet uttag skall kunna
avse hel eller halv ålderspension. För den som kombinerar ett halvt förtida
uttag av ålderspension med förvärvsarbete föreslår kommittén att
pensionsgrundande inkomst för förvärvsarbetet skall beräknas inom ATP.
Kommittén föreslår också rätt att återkalla uttag av ålderspension efter 65 års
älder samt slopande av den nuvarande begränsningen av möjlighelerna till återkaUelse
av förtida uttag.

För
att den eftersträvade röriigheten i åldern mellan 60 och 70 är skall kunna
uppnäs inom ålderspensionssystemet bör enligt kommitténs mening vidare 65-årsåldern
inte vara utgångspunkt för beräkning av högsta antalet dagar för sjukpenning
och ersättning för sjukhusvård. Utgångspunkt bör enligt kommittén i stället
vara ingången av den månad varunder den försäkrade börjar åtnjuta hel
ålderspension, dock senast den månad varunder han fyller 70 år.

Kommitténs
förslag får stöd av det övervägande antalet remissinstanser. De föreslagna nya
åldersgränserna och möjligheten till uttag av halv ålderspension från
folkpensioneringen och ATP hälsas med tillfredsställelse. Socialstyrelsen
framhåller atl den enskildes valfrihet kommer att öka och att möjligheten att
ta ut halv ålderspension kommer att bli av värde för dem som känner behov att
trappa ner förvärvsarbete men där fömtsättningar för förtidspensionering
saknas. Statens personalpensionsverk anser att sänkningen av den allmänna
pensionsåldern och en utbyggnad av personalpensioneringen har större betydelse
för rörligheten än de föreslagna anordningarna för förtida uttag.

Flera
remissinstanser anser att förslaget att slopa begränsningen vad avser återkaUelse
av förtida och uppskjutet pensionsuttag är värdefullt efiersom del ger
möjlighet atl anpassa pensionsbehovet efler personliga förutsättningar.
Försäkringskasseförbundet pekar på att denna del av reformen kan bli särskilt arbetsbelaslande
för försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket anför liknande synpunkter men
framhåller atl verkets ADB-anläggning kan underiätta den tekniska lösningen av
denna fråga.

Riksförsäkringsverket
anser att sänkningen av avdragsfaklorn lill 0,5 96 kommer att innebära en
rättvisare anpassning till normalpensionen från

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 73

65
års ålder och att värdeökningen tämligen väl beaktas vid en uppräkningsfaktor
på 0,6 96 per månad. Försäkringsinspeklionen, Landstingsförbundet och
Kommunförbundet har inga erinringar mol de föreslagna reduktions- och påslagsfaktorerna.

Kommitténs
förslag då det gäller förtida och uppskjutet uttag av ålderspension från
folkpensioneringen och ATP innebär att den försäkrade får valfrihet belrärfande
pensioneringstidpunkt i åldern 60-70 år. Han får vidare möjlighet att välja
mellan alt ta ut hel eller halv ålderspension och kan när han så önskar
återkalla sitt pensionsullag. Vid förtida uttag av halv ålderspension
tillgodoräknas honom pensionspoäng för fortsall förvärvsarbete. Vill den
försäkrade fortsätta sill förvärvsarbete efler den allmänna pensionsåldern med
uppskjutet pensionsullag fungerar sjukförsäkringen på i huvudsak samma säll som
före denna ålder. Delta innebär bl. a. att han har rätt till sjukpenning för
det inkomslborirall som kan uppkomma då han lill följd av sjukdom inte kan
fullgöra sitt förvärvsarbete.

Kommitténs
förslag i dessa frågor ger goda möjligheter lill röriighet beträffande
pensionsåldern både före och efter den allmänna pensionsåldern vid 65 är. Jag
föreslår således atl dessa förslag genomförs. Inte minst de ökade möjligheterna
all med uppskjutet pensionsullag hell eller delvis fort-sälta förvärvsarbete
efter den allmänna pensionsgränsen vid 65 är är av slor betydelse. De ökade
möjligheterna lill uttag av uttag av folkpension och ATP före 65 års ålder -
som även kan avse halvt pensionsuttag -blir av betydelse främsl för dem som inle
kan erhålla den särskilda delpensionen.

Statens
personalpensionsverk framför som sin uppfattning all en ökning av möjligheterna
till förtida uttag inom det allmänna pensionssystemet borde bedömas med hänsyn till
vad som är möjligt i fråga om utvecklingen av kompletterande pensionssystem.
Det stora antalet tjänstepensionsanordningar och deras sinsemellan helt olika
uppbyggnad gör enligt min mening en sädan anpassning omöjlig. Det naluriiga är
i stället atl tjänstepensions-anordningarna ansluter till den allmänna
pensioneringen. Som pensions-älderskommittén framhållit finns det möjlighet att
konstmera en avtalspension mellan 60 och 65 års ålder ulan reduktion av
pensionsbeloppet som en päbyggnad på en i förtid uttagen ålderspension från
folkpensioneringen och ÄTP,

Jag
vill med anledning av vad som ullalals under remissbehandlingen angående vissa
frågor om intjänande av pensionspoäng inom ATP erinra om all kommittén i sill
fortsatta utredningsarbete har atl behandla frågor om såväl förvärv av
pensionspoäng som beräkning av avgifter.

De
föreslagna bestämmelserna om förtida och uppskjutet pensionsuttag behandlas
närmare i specialmotiveringen lill lagförslagen.

5.2.4
Delpension

Pensionsålderskommillén
föreslär i betänkandet en särskild lagstiftning för atl ge slöd ät en
delpension i kombination med deltidsarbete för ar-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 74

belslagare
mellan 60 och 65 år ulan någon följande reducering av folkpension och ATP. I
denna särskilda lagstiftning om delpension förutsätts all arbetsmarknadens
parter träffar kollektivavtal om omfattningen och den närmare utformningen av
delpensionen. Kommittén räknar med att sådana avtal skall kunna komma till
stånd i samband med de anpassningsförhandlingar som skall ske beträffande
gällande pensionsavtal inför sänkningen av den allmänna pensionsäldern till 65
år den 1 juli 1976. Delpension före 65 års ålder skall enligt kommitténs
förslag kunna kombineras med uppskjutet uttag av halv ålderspension från
folkpensioneringen och ÄTP efter 65 års ålder. Kommittén anser att delpension
mellan 60 och 65 år enligt avtal bör garanteras ett ekonomiskt stöd från
samhällets sida. Den föreslår all stödet får formen av ett bidrag till
delpension som enligt kollektivavtal ulgår lill arbetstagare mellan 60 och 65
år då förvärvsverksamheten minskas till deltidsarbete. Kommitién föreslår atl sådanl
bidrag skall ulgå med hälften av delpensionen, dock högst med belopp som för
varje pensionslagare motsvarar det vid årets ingång gällande basbeloppet. I
särskilda undanlagsfall föreslås bidrag lill delpension kunna ulgå även om pensionslagaren
inte ulför något deltidsarbete.

Kommittén
föreslår atl bidraget finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift
frän arbetsgivarna med 0,25 96 på .samma avgiftsunderiag som för
socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen. Bidraget
skall enligt kommitténs förslag tillföras en fond som förvaltas av
riksförsäkringsverket. Kommittén föreslär all riksförsäkringsverket och försäkringskassorna
skall ha hand om administrationen av den särskilda delpensionen.

Remissinstanserna
ansluter sig genomgående till kommitténs uppfattning om alt det behövs ökade
möjligheter till att trappa av arbetsinsatsen genom en delpension mellan 60 och
65 års ålder och alt på så säll fä en mjuk övergång lill ålderspension. När det
gäller metoden för att åsladkomma en sädan delpension föreligger del däremot
delade meningar vid remissbehandlingen. Flera remissinstanser förordar alt frägan
om delpension löses i sin helhet genom lagstiftning. LO anser att samhället bör
svara för lösningen av pensionsfrågan och alt arbetsmarknadens parter bör ta
ansvaret för att få fram erforderiiga deltidsarbeten. LO begär därför atl
delpensionen skall gmndas på lagstiftning och helt finansieras av staten genom
en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. TCO upplyser att olika
tjänstemannaorganisationer under årens lopp sökt komma fram till
kollektivavtal om rörtig pensionsålder men att dessa försök hittills inte varit
framgångsrika. TCO anser därför att någon form av stödlagstiftning bör
genomföras. Det är enligt TCO:s mening viktigt all lagstiftningen ges en
utformning som gör det möjligl med kompletterande lösningar pä olika kollektivavtalsom-råden.
Även SACO/SR anser all en lagstiftning om delpension bör kunna kompletteras med
avialslösningar. SAF accepterar inte kommitténs förslag till lag om delpension.
Enligt SAF:s mening bör arbetsmarknadspartema träffa självständiga avtal i
pensionsfrågor och frägan om delpension således

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 75

helt
lösas avtalsvägen. SAF anser också att en röriig pensionsålder kan å-stadkommas
utan en delpension i kombination med deltidsarbete. En lösning enbart genom
avtal förordas också av de kommunala arbelsgivarorgani-sationema.
Riksförsäkringsverket anser atl vägande skäl talar för all delpensionen
regleras hell genom lag, eftersom man därigenom snabbi kan tillförsäkra alla de
i betänkandet åsyftade arbetslagarna med deltidsarbete en enhetlig,
värdebeständig delpension på elt från administrativa synpunkler enklare och
billigare sätt. Även Pensionärernas riksorganisation begär en lösning av
delpensionsfrågan lagstiftningsvägen.

Enligl
min mening är det angelägel all arbetstagare i åldern 60-65 är ges ökade
möjligheter atl efler eget val med slöd av delpension kunna trappa ned sitt
förvärvsarbete inför övergången till hel ålderspension. Del positiva gensvar
som kommitténs förslag om att införa en delpension har fått både vid
remissbehandlingen och i den allmänna debatten ger elt starkl slöd för denna
uppfattning. En sådan rätt till delpension under fömtsättning av deltidsarbete
är enligt min mening principiellt av sådan betydelse all den bör vara lagfäst.
Med vår tradition pä socialförsäkringsområdet är det naturiigt atl en
pensionsfråga av detta slag löses lagstiftningsvägen. Jag delar LO:s
uppfattning atl samhället genom lagstiftning bör svara för lösningen av
pensionsfrågan och atl arbetsmarknadens parter bör ta ansvaret för att fä fram
erforderliga deltidsarbeten. Jag föreslär således all förvärvsarbetande mellan
60 och 65 år tillförsäkras rätl lill delpension genom en lag som anger gmnderna
för en delpensionsförsäkring. Bestämmelserna bör utformas med utgångspunkt i de
av kommittén angivna riktlinjerna för en delpension och med beaktande av vad
som anförts om en lagreglering av delpension från främst riksförsäkringsverket
och LO. Förslaget innebär ocksä att administrationen av delpensionsförsäkringen
skall handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.
Del finns med anledning av vad bl. a. TCO och SACO/SR anfört vid
remissbehandlingen anledning framhålla atl denna lagstiftning om
delpensionering självfallet inte utesluter avtalsmässiga kompletteringar, t.
ex. för inkomstdelar som överstiger den allmänna pensionsgränsen vid 7,5
basbelopp.

Delpensionsförsäkringen
bör liksom enligl kommitténs förslag gälla arbetstagare som i åldern 60-65 år
trappar ned sill förvärvsarbete inför övergången till hel ålderspension.
Delpensionen skall i motsats till förtida uttag av ålderspension inle medföra
någon reduktion av ålderspensionen från folkpensioneringen och ATP. 1 enlighet
med kommitténs förslag bör delpensionen knytas direki lill förhållandena på
arbetsplatsen.

Delpensionens
anknytning lill arbetsmarknaden kan, som riksförsäkringsverket föreslagit, ske
genom tillämpning av arbetsvillkoren inom arbetslöshetsförsäkringen eller del
kontanta arbetsmarknadsstödet. Genom en sådan anknyiningsform kan man utgå
från regelsystem som är välbekanta för organisationerna på arbetsmarknaden. För
rätt till delpension bör således gälla all man uppfyller arbetsvillkoret enligl
reglerna för arbelslöshelsförsäkringen eller del kontanta
arbetsmarknadsstödet, vilket innebär all man

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975.97 76

i
princip skall ha arbetat under minsl fem av de senasle tolv månaderna.

LO
har i sill remissyttrande framhållit alt delpensionen bör gälla arbetstagare
med relativt lång lid i arbetslivet och atl den därför också bör dokumenteras
genom pensionspoäng inom ATP-systemet på grundval av anslällningsinkomsl. Det
är enligl min mening naturiigt all knyta an pensionsräilen för delpension till
anlalel är med pensionsgrundande inkomst inom ATP eftersom dessa direki anger
tidigare arbetsförhållanden. Jag föreslår en regel som innebär all
delpensionen skall kunna utgå till den som har haft pensionsgrundande inkomsi
av anställning under minsl tio år inom ATP från 45 års ålder.

Det
är enligt min uppfattning angeläget att en ny pensionsform som ger möjlighet lill
en nedtrappning av förvärvsarbetet mellan 60 och 65 års ålder utformas så att
den blir ett bra alternativ till förtidspensioneringen. Med beaktande av de synpunkler
som riksförsäkringsverket anfört vid remissbehandlingen föreslär jag alt pensionsnivän
skall utgöra 65 96 av det inkomstbortfall som uppstår vid övergången till
deltidsarbete. Underiagei för inkomstberäkningen bör på samma sätt som sker
inom sjukförsäkringen och ATP begränsas lill 7,5 gånger det vid inkomståret
gällande basbeloppet. Del sagda innebär all den disponibla inkomsten vid en
kombination av deltidsarbete och delpension i vanliga inkomstlägen kommerait
ligga mellan 85 och 90 96 av den föregående inkomsten vid heltidsarbete. Det
fastställda pensionsbeloppet bör värdesäkras genom anknytning till basbeloppet
enligt AFL.

Försäkringskassans
beräkning av del inkomstbortfall som skall utgöra grunden för delpension bör
ske på följande säll. Underiag för beräkningen bör i första hand vara den
sökandes egna uppgifter saml etl intyg från arbetsgivaren. I vissa fall är del
inte möjligl atl grunda avgörandet på uppgifter frän en arbetsgivare. Exempel
härpå är byggbranschen där arbetstagaren ofta byter arbetsgivare och
arbetsplats. 1 sådana fall bör- liksom kommittén föreslagil - avgörandet kunna
grundas pä ett intyg frän den sökandes fackliga organisalion. Saknas även sådanl
underiag för bedömningen bör försäkringskassan i samråd med t. ex.
länsarbetsnämnd, arbetsförmedling eller anpassningsgrupp kunna finna former för
en närmare utredning om sökandens arbetsförhållanden och därav betingade
ändringar i inkomstsitua-lionen.

Ramen
för beräkning av Inkomstbortfallet bör som riksförsäkringsverket föreslagil
utgöras av sökandens sjukpenninggrundande inkomst av anställning före och
efter övergången lill deltidsarbetet. Samlidigl med beslulel om delpension bör
försäkringskassan fastställa ny sjukpenninggrundande inkomsi för den
försäkrade. 1 de fall sökandens aktuella inkomst inte överensstämmer med vad
som angivits i tidigare beslut om sjukpenninggrundande inkomst bör
arbetslöshetsförsäkringens praxis för beräkning av inkomst kunna utgöra en
vägledning för beräkningen. Har sökandens inkomst varierat före övergången till
deltidsarbete bör i princip genomsnittsinkomsten under de månader då
arbetsvillkoret uppfyllts läggas till gmnd för beräk-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 77

ningen.

Behoven
av nedtrappning av förvärvsarbetet är skiftande och reglerna för delpensionen
måste därför utformas sä alt individuella behov kan tillgodoses. Den älerslående
arbetstiden bör dock ha sä slor omfattning all den medför rätt lill sociala
förmåner av olika slag. Gränsen för vissa av-lalsbundna förmåner är 16 arbetstimmar
i veckan och för arbetslöshetsstödet 17 timmar i veckan. Med utgångspunkt i elt
av LO framfört förslag vid remissbehandlingen föreslär jag alt räll lill
delpension skall föreligga vid minskning av arbetstiden ned till en gräns molsvarande
i genomsnitt 17 limmar i veckan. Delpension bör inle kunna utgå om nedsättningen
av arbetstiden understiger genomsnittligt fem timmar per vecka.

Enligl
gällande regler anses bl. a. arbetstagares sjukpenning enligl AFL, föräldrapenning,
dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd som
inkomst av anställning vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för ATP. De
förslag som jag lägger fram i del följande medför att såväl vuxensludiebidrag
som utbildningsbidrag i form av dagpenning och stimulansbidrag också blir
pensionsgrundande för ATP. Det är enligt min mening naturiigt atl även
förmånerna frän den nya delpensionsförsäkringen behandlas pä samma sätt och
jag föreslär således alt delpensionen får tillgodoräknas vid beräkningen av
pensionsgrundande inkomsi för ATP.

Möjligheten
enligt kommitténs förslag till individuella undantag frän kravet pä
deltidsarbete för rätt till delpension har väckt kritik under remissbehandlingen.
Flera remissinstanser, bland dem socialstyrelsen, riksförsäkringsverket och
statens personalpensionsverk har anmält stark tvekan mot förslaget. TCO och
SACO/SR anser att lagstiftningen bör innehålla en sädan regel som medger
undantag frät) kravet pä deltidsarbete. LO anser för sin del att den föreslagna
undantagsregeln kan accepteras endasl under förutsättning att avgörandet
ligger hos facklig organisation. Äv ALF-utred-ningens remissyttrande framgår
att vissa komplikationer kan uppkomma vid samordning med arbetslöshetsstödet om
den föreslagna undantagsregeln införs.

En
undanlagsregel med den innebörd som kommittén föreslagil låter sig knappast
förenas med en lagstiftning om delpensionsförsäkring. Med hänsyn härtill och
med beaktande av den starka kritik mot en sådan regel som kommit till uttryck
vid remissbehandlingen är jag inte beredd att förorda att en sådan
undantagsregel införs i den här föreslagna lagstiftningen. Frågor av det slag
som har aktualiserat den av kommittén föreslagna undantagsregeln bör kunna
lösas pä annat sätt än genom delpensionsförsäkringen. Jag vill peka pä att det
enligt gällande bestämmelser finns möjlighet atl lösa sädana frågor inom ramen
för bl. a. arbetslöshetsstödet och förtidspensioneringen.

Under
remissbehandlingen har frägan om administrationen av delpensioneringen i den
utformning som kommitién föreslagit tilldragit sig etl stort intresse och del
har anförts skäl bäde för och emot en administration

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 78

genom
riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Med den lagstiftning
om delpensionsförsäkring som jag förordal ligger det i sakens natur all
delpensionen - som jag redan nämnt - bör handhas av riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna. Handläggningen av delpensionen bör i hög grad
underlättas genom del goda samarbete som redan finns mellan
socialförsäkringsadministrationen och arbetsmarknads-organen.

Beslutsordningen
hos försäkringskassorna bör utformas i enlighet med kommitténs förslag. Det
innebär all tjänsteman hos försäkringskassa - på samma säll som f n. gäller
beträffande föriidspension pä arbetsmarknadsmässiga gmnder - får rätt alt
fatta beslul i ärende angående delpension. Är tjänstemannen tveksam skall han hänskjuta
ärendet till kassans pensionsdelegation. Delegationen bör i enlighet med
riksförsäkringsverkets förslag ha särskild sammansättning vid avgörande av
dessa frågor. Någon medicinsk bedömning skall inle förekomma, varför personer
med erfarenhet av arbetsmarknadsförhällanden bör ersätta läkarna i delegationen
vid behandlingen av delpensionsärenden. Som riksförsäkringsverket framhållit i
sitt remissyttrande bör bedömningen av arbetsvillkor, deUidsarbete och inkomständring
grundas på utlåtande av arbetsmarknadsorgan.

Regleras
delpensionen i sin helhet genom lagstiftning är del enligt min mening naturiigt
all den försäkrade får möjlighet atl överklaga försäkringskassans beslul i
vanlig ordning. 1 fråga om besvärsordningen bör därför - i enlighet med vad LO
anfört i sill remissyttrande - samma regler som gäller enligl AFL liilämpas för
delpensionsförsäkringen.

Det
är inte möjligl att I den nya lagen om delpensionsförsäkring ange lösningar för
alla de skiftande förhållanden som kan förekomma och som kan växla inom olika
branscher på arbetsmarknaden. Inom ramen för de i lagen angivna gmnderna för
delpensioneringen avses del därför ankomma på riksförsäkringsverket alt meddela
kompletterande tillämpningsföreskrifter. Kommitién har föreslagit alt verkel
därvid bör biträdas av en särskild pensionsnämnd. Detta organ bör ges formen av
en lill verkel knuten delegation med rådgivande funktion och kallas central pensionsdelegalion.
Bestämmelserna i den föreslagna lagen om delpensionsförsäkring behandlas närmare
i spcialmoliveringen lill lagförslaget. Jag vill bl. a. peka på i specialmoliveringen
behandlade frågor som gäller bedömningen av ärenden där sökanden har eller får
en bisyssla vid sidan av deltidsarbetet.

Del
ligger i sakens natur atl bestämmelserna om en hell ny pensionsreform efter
hand kan behöva justeras med ledning av erfarenheterna vid lagens lillämpning.
Delta kan gälla såväl kvalifikationsreglerna som andra bestämmelser, t. ex. de
vid remissbehandlingen berörda frågorna om beräkningsgrunder för avgiftsunderiagel
i de fall anslällda har lägre ijänslepensionsålder än den allmänna pensionsäldern.
Riksförsäkringsverket kommer atl ha en viktig uppgift att i olika avseenden
följa upp verkningarna och erfarenheterna av den nya delpensionsförsäkringen.
Jag avser alt sedan propositionen be-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 79

handlats
av riksdagen föreslå regeringen all uppdra ät riksförsäkringsverket all i
samråd med pensionsdelegalionen noga följa utvecklingen på delta område och atl
därvid föreslå sädana justeringar i lagstiftningen som framdeles kan visa sig erforderiiga.

5.2.5
Kostnader och finansiering

Pensionsålderskommillén
konstaterar beträffande förtida och uppskjutet uttag av ålderspension all den försäkringsmässiga
beräkningen av dessa förmåner i princip innebär all kommitténs förslag i detla
avseende är koslnadsmässigl neutralt. Detla hindrar enligt kommittén inte all
en viss förskjutning av kostnaderna mellan olika budgetär kan uppkomma. Omfattningen
av en sådan koslnadsförskjutning beror på i hur hög grad de vidgade möjligheterna
lill förtida resp. uppskjutet uttag kommer atl utnyttjas. Etl stort utnyttjande
av möjligheten lill förtida uttag medför en tidigareläggning av kostnaderna
medan ett Stort utnyttjande av möjligheten till uppskjutet uttag å andra sidan
innebär att kostnader skjuts på framtiden. Med hänsyn lill ovissheten i dessa
avseenden är del enligt kommittén svårt atl uttala sig om slorieken av nämnda kostnadsförskjulningar.
Jag har i detta hänseende inte någon annan mening än kommitién.

Kostnaderna
fördel av kommitién föreslagna bidraget lill delpensionering skulle enligt
betänkandet finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från
arbetsgivarna med 0,25 96 pä samma avgiftsunderlag som gäller för
socialförsäkringsavgifterna lill folkpensioneringen och sjukförsäkringen. De av
kommittén angivna kostnaderna avser bidrag med i princip hälften av
delpensionen och är beräknade pä en pensionsnivå av ca 65 % av den bortfallna
inkomsten. Kommitién har beräknat att del föreslagna avgifts-ullaget skulle
motsvara en utnylljandegrad under de första åren med omkring en fiärdedel av
de ca 235 000 förvärvsarbetande med inkomsi av anställning i åldern mellan 60
och 65 år. Detla innebär alt avgiftsuttaget skulle läcka bidrag lill delpension
för omkring 60 000 personer.

Flera
remissinstanser har framhållit all den av kommittén antagna utnyltjandegraden
under de första åren framstår som alltför hög. Riksförsäkringsverket
ifrågasätter om inte ett avgiftsuttag på 0,25 96 under de första åren skulle
vara fullt tillräckligt för att bestrida hela delpensionskosinaden.
Kommunförbundet och Landstingsförbundet påpekar i sina yttranden också all
stora grupper av anslällda hos kommunerna enligl gällande pensionsavtal normall
lämnar sina anställningar med ålderspension vid 63 års älder och all delpensionsliden
för dem begränsas till maximalt tre år i stället för fem år.

Den
av mig föreslagna delpensionsförsäkringen bör i sin helhet finansieras genom en
särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Avgiften bör i enlighet
med vad kommittén föreslagit tillföras en fond som förvallas av
riksförsäkringsverket.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 80

Kommitténs
kostnadskalkyl bygger pä anlagandel att ungefär var fiärde löntagare i landet i
åldern 60-65 år redan lill en början skulle komma alt åtnjuta delpension. Jag
delar remissinstansernas uppfattning all detta antagande framslår som alltför
högt, även om del självfallet är svårt all göra några säkra antaganden förrän
man fåll erfarenheter av den nya pensionsformen. Del föreslagna avgiftsuttaget
på 0,25 96 bör som riksförsäkringsverket framhållit vara tillräckligt för alt
i full omfattning finansiera delpensioneringen under de första åren. Med
beaktande av de ändrade grunder för avgiftsunderlag för
socialförsäkringsavgifter som föreslagils i prop. 1975:92 kan elt avgiftsuttag
på 0,25 96 beräknas tillföra delpensionsfonden ca 400 milj. kr. per år. Detta
belopp lorde vara tillräckligt för delpension till omkring 35 0(K) arbetstagare
i de angivna åldersklasserna, vilket motsvarar omkring 15 96 av totala antalet
förvärvsarbetande med inkomsi av anställning i dessa åldrar. Jag föreslår
därför atl den åriiga socialförsäkringsavgiften från arbetsgivarna för
delpensionsförsäkringen fastställs lill 0,25 96 av löneunderiaget. Med hänsyn till
atl reformen träder i kraft den 1 juli 1976 kommer avgiftsuttaget för
kalenderåret 1976 att utgöra 0,125 96.

Behov
av särskilda informationsåtgärder kommer atl föreligga med anledning av
reformen. Ulöver informaiion i samband med beslulel bör riksförsäkringsverket
fä i uppdrag alt i samarbele med Försäkringskasseförbundet genomföra
erforderliga informationsinsatser.

5.3
Beräkning av pensionsgrundande inkomst vid vuxenstudier och arbetsmarknadsutbildning

Chefen
för utbildningsdepartementet har i prop. 1975:23 föreslagit införande av vissa
nya studiestödsformer, nämligen timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxensludieslöd.
Det föreslås att bestämmelser om sädana stöd tas in i studiestödslagen
(1973:349). Timstudiestödet föresläs bli pensionsgmndande för ATP. Detsamma
föreslås för den del av dagstudiestödet som består av inkomstbidrag samt för
den del av det särskilda vuxenstudieslödel som består av vuxenstudiebidrag.

Statsrådet
Leijon har i prop. 1975:45 föreslagil ändrade grunder för utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning. Förslaget innebär bl. a. att de nuvarande förmånerna gmndbidrag,
hyresbidrag på hemorten och barntillägg ersätts av dagpenning och
stimulansbidrag. De nya förmånerna föreslås bli pensionsgmndande för ATP pä
samma sätt som de nuvarande förmånerna.

Förslagen
i de angivna propositionerna innebär atl timstudiestöd. Inkomstbidrag och
vuxenstudiebidrag enligt sludiestödslagen och dagpenning och stimulansbidrag
enligt arbetsmarknadskungörelsen skall jämslällas med inkomsi av anställning
vid beräkning av pensionsgrundande inkomst. Detta förulsälter ändring av 11 kap.
2§ första stycket AFL.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 81

5.4
Upprättade lagförslag

I
enlighet med del anförda har inom socialdepartementet upprättals förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om delpensionsförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (1962:392) om huslrulillägg
och kommunall bostadstillägg lill folkpension,

5. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

6. lag
om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Förslagen under 5 och 6 har upprättats i samråd med chefen för arbets

marknadsdepartementet.

6
Specialmotivering till lagförslagen

6.1
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

3
kap.

3§

De
nuvarande bestämmelserna i denna paragraf innebär alt försäkrad som fyllt 65 är
eller dessförinnan gjort förtida uttag av ålderspension har räll lill
sjukpenning för högsl 180 dagar.

Som
framgår av den allmänna motiveringen skall de försäkrade erhålla räll all göra
förlida och uppskjutet uttag också av halv ålderspension. Bestämmelserna
såvitt avser sjukförsäkringen har utformats med avsikt all ge sädana
förvärvsarbetande, som i åldern mellan 60 och 70 är kombinerar deltidsarbete
med uttag av halv ålderspension, samma sjukförsäkringsskydd med avseende på den
fortsatta, reducerade arbetsinsatsen som de tidigare haft vid heltidsarbete.
Delsamma gäller självfallet för den som kombinerar deltidsarbete med
delpension. De nya bestämmelserna innebär atl den försäkrade skall ha räll lill
sjukpenning för del inkomstbortfall som kan uppkomma då han till följd av
sjukdom inte kan fullgöra sitt deltidsarbete. För all den eftersträvade
rörligheten i åldern mellan 60 och 70 är inom ålderspensionssystemel skall
kunna uppnås skall 65-årsåldem inle vara utgångspunkt för beräkning av de 180
dagarna. Ulgångspunkl skall i stället vara ingången av den månad då den
försäkrade börjar åtnjuta hel ålderspension, dock senast den månad då han
fyller 70 år. Härigenom förstärks skyddet även för de försäkrade som efter 65-årsåldern
fortsätter sitt heltidsarbete och uppskjuter uttaget av hela ålderspensionen.

Genom
de ändrade reglerna i denna paragraf belräffande rätl lill sjukpenning saml i
4 kap. 3 S AFL rörande räll lill ersättning för sjukhusvård stärks den dellidsarbetandes
ställning i åldern mellan 60 och 70 år.

6 Riksdagen 1975. t saml. Nr 97

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 82

4
kap.

3S

Paragrafens
nuvarande lydelse innebär all ersättning för sjukhusvård utgår för högst 365
dagar lill försäkrad som fyllt 65 år eller dessförinnan åtnjuter ålderspension.
1 analogi med vad som avses gälla för sjukpenning enligl

3 kap. 3 S skall utgångspunkten för beräkningen av
det högsta antal dagar under vilka ersättning för sjukhusvård kan utgå vara
ingången av den månad dä den försäkrade böriar åtnjuta hel ålderspension, dock
senast den månad då han fyller 70 år.

4 kap.

6S

Innebörden
av denna paragraf är all försäkringskassa skall ha möjlighet all besluta om
indragning av sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård sedan den försäkrade
fyllt 65 år. Prövning avses därvid ske enligl liknande principer som nu gäller
beträffande lillerkännande av förtidspension då försäkrad t. ex. drabbas av
invalidiserande sjukdom (jfr 16 kap. 1 S andra slyckel AFL), med den skillnaden
att kassan givelvis inte som en följd av prövningen skall tillerkänna den
försäkrade ålderspension ulan ansökan därom. De krav på föregående försök med arbelsmarknadsulbildning
eller annan rehabilitering som tillämpas för yngre personer kan självfallet inle
ha samma styrka för äldre personer. Bestämmelsen innebär atl indragning skall
kunna ske först sedan de daganlal förflutit som enligl 3 kap. 3 S första
stycket eller 4 kap. 3 S gäller för försäkrade som åtnjuter hel ålderspension,
dvs. 180 dagar i fråga om sjukpenning och 365 dagar i fråga om ersättning för
sjukhusvård.

6
kap.

1 S

Enligt
denna paragraf skall förtida uttag av ålderspension kunna göras fr. o. m. den
månad då den försäkrade fyller 60 år. Såväl förtida som uppskjutet uttag skall
därjämte kunna avse hel eller halv pension. För försäkrade som är berättigade
också till tilläggspension skall uttag - i motsvarande omfattning - avse även
denna.

Avskaffandet
av den regel i paragrafens tredje stycke som begränsar rätten till återkaUelse
av förtida uttag till enbart en gång innebär att pension kan utgå i obegränsat
antal skilda perioder. Övriga i paragrafens tredje stycke intagna beslämmelser
rörande återkaUelse av pensionsullag överförs lill en ny paragraf, 6 kap. 3 S.

2S

Reduktions-
resp. päslagsfaktorernas storiek har berörts i den allmänna motiveringen. 1
enlighet med vad där anförts ändras reduktionen vid förtida

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 83

uttag
från 0,6 96 lill 0,5 96 för varje månad som då pensionen börjar atl ulgå återsiår
lill ingången av den månad varunder den försäkrade fyller 65 år. Vid uppskjutet
uttag är påslagsfaklorn oförändrad, dvs. 0,6 96.

Som
framgår av punkt 2 övergångsbestämmelserna skall den nya reduklionsfaklorn
gälla samtliga personer som gjort förtida uttag före ikraftträdandet av de nya
reglerna. Försäkringskassorna omräknar ulan ansökan redan utgående pensioner
med beaktande av den nya reduklionsfaklorn.

Bestämmelserna
i paragrafens tredje stycke föresläs av redaktionella skäl överförda till den
nya 3 S i detta kapitel.

3S

Regeln
i paragrafens första stycke innebär rätl för den försäkrade atl närhelst han
sä önskar - dvs. såväl före som efter 65 års ålder - återkalla sitt uttag av
ålderspension. Återkallelsen verkar från månadsskiftet efler ingivande av
anmälan lill försäkringskassan. ÅterkaUelse skall givelvis även kunna ha det
innehållet atl hel ålderspension nedsätts till hälften. Härigenom ökas den
försäkrades möjligheler all smidigt anpassa stödel från den allmänna
pensioneringen lill den för honom aktuella arbetssituationen. För försäkrad som
är berättigad också till tilläggspension skall återkallelsen avse båda
pensionsdelarna.

1
paragrafens andra stycke har samlats de beslämmelser som reglerar beräkning av
pension efter återkaUelse av pensionsullag.

Bestämmelserna
innebär all pension som börjar ulgå efler återkaUelse skall beräknas med lillämpning
av reglerna i 2 S men med beaktande av den lid pension tidigare utgått.
Innebörden kan belysas av följande exempel: En försäkrad uppbär hel
ålderspension tio månader under del sexlioandra levnadsåret. Pensionen blir
under denna tid (36x0,5)= 18 96 mindre än normalpension. Pension börjar ånyo
utgå vid 66 års älder. En beräkning av pensionens storlek på grundval av åldern
då pensionen ånyo börjar utgå ger till resultat en pension som är (12 x 0,6) =
7,2 96 större än normal pension. Avdrag skall emellertid ske för de tio
månader pension tidigare utgått, alltså med (10 x 0,5) = 5 96. Pensionen blir
således 2,2 96 större än normal ålderspension. Pensionen återkallas efter
fjorton månader och börjar ånyo ulgå vid 70 års ålder. Pensionen blir då (5 x
12 X 0,6)-(10 x 0,5)-(14 X 0,6) =
36 - 5 - 8,4 = 22,6 96 större än normal pension.

4S

1
denna paragraf regleras de fall då uttag avser hälften av ålderspension. 1
sådana fall skall således den av uttaget föranledda reduktionen beräknas enbart
på den i förtid uttagna hälften. På samma säll skall vid uppskjutet uttag av
hälften av ålderspension den därav föranledda ökningen beräknas enbart på den
hälft som las ul senare.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 84

7 kap.

4S

Ändringen
av denna paragraf, som gäller förtidspension, ansluter till 6 kap. 3 S AFL
såvitt avser förtida uttag av ålderspension. Har en försäkrad efter återkaUelse
av förtida uttag blivit berättigad till förtidspension minskas förtidspensionen
enligt nu gällande regler med 0,6 96 för varje månad som ålderspensionen
utgått. De nya bestämmelserna innebär dels alt reduktions-faktorn minskas till
0,5 96, dels atl reduktionen av förtidspensionen efter förtida uttag av halv
ålderspension skall ske på hälften av förtidspensionen. Detta gäller oberoende
av om förtidspensionen ulgår som hel eller partiell.

8 kap.

Ändringen
av denna paragraf, som gäller änkepension, ansluter lill motsvarande ändring i
reglerna för föriidspension i 7 kap. 4 S AFL. Änkepension som utgår efter återkaUelse
av förtida uttag av ålderspension skall således minskas med 0,5 % för varje
månad som ålderspensionen utgått. Minskningen skall göras pä hela
änkepensionen om del förtida uttaget avsett hel ålderspension och på hälften av
änkepensionen om uttaget avsett halv ålderspension.

9
kap.

1 S

Ändringen
av denna paragraf, som gäller bamlillägg, innebär endasl all barntillägg vid
uttag av halv ålderspension anpassas lill ålderspensionen.

11 kap.

IS

Som
framgår av den allmänna motiveringen avses atl pensionsgmndande inkomst för
förvärvsarbete skall beräknas för försäkrad även för år dä han före 65-ärsåldern
åtnjuter halv ålderspension. Den försäkrade bereds härigenom möjlighet att
förvärva ATP-poäng så länge hans förvärvsinkomst överstiger det vid årets
ingång gällande basbeloppet. Möjligheten föreligger t. o. m. det år han fyller
64 år eller - för övergångsgenerationen - 65 år.

Innebörden
av ändringarna i denna paragraf är att delpension, liksom vissa former av
studiestöd i enlighet med vad som förutsatts i prop. 1975:23 samt
utbildningsbidrag i form av dagpenning och stimulansbidrag enligl

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 85

prop.
1975:45 görs pensionsgrundande för ATP. Förmånerna skall i likhel med bl. a.
dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa och sjukpenning enligl AFL vid
beräkning av pensionsgmndande inkomsi anses som inkomsi av anställning.

12 kap.

MSS

Dessa
paragrafer innehåller de grundläggande bestämmelserna angående räll till
ålderspension från tilläggspensioneringen. Ändringarna vad avser förtida och
uppskjutet uttag av ålderspension från tilläggspensioneringen ansluter helt till
ändringarna i motsvarande del beträffande folkpensioneringen (jfr 6 kap. 1-4 §§).

13 kap.

4S

Denna
paragraf innehåller för tilläggspensioneringens del beslämmelser som motsvarar
bestämmelserna rörande folkpension i 7 kap. 4 S andra stycket AFL. Ändringen
innebär att reduktionsfaktorn vid förtida uttag sanks till 0,5 96 per månad och
att reduktionen sker pä hälften av förtidspensionen om del förtida uttaget
avsett endasl halv ålderspension.

15 kap.

2S

Paragrafen
innehåller särskilda regler för beräkning av pensionsgrundande inkomst och
pensionspoäng för försäkrade som är födda under åren 1911-1927. Bestämmelserna
tillkom efter förslag i prop. 1974:129 (SfU 1974:32, rskr 1974:332).

Andringen
innebär att det för försäkrad som tillhör denna övergängs-generation skall
beräknas pensionsgmndande inkomst och därmed pensionspoäng för det är under vilkel
han fyllt 65 är även om han under samma är gjort förtida uttag av halv ålderspension.
Motivet för förslagel har beskrivits i specialmotiveringen till 11 kap. IS ÄFL.

17 kap.

4S

Denna
paragraf innehåller bestämmelser om samordning mellan pensionsförmåner och
andra allmänna förmåner, t. ex. socialhjälp eller stöd vid arbetslöshet.

Del
avses att delpension inte skall kunna utgå för sädan månad då den försäkrade
åtnjuter förtidspension eller ålderspension enligt ÄFL. Den för-

7 Riksdagen 1975.1 saml Nr 97

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 86

säkrade
skall således inte kunna åtnjuta dubbel pension för samma månad. När föriidspension
eller ålderspension ulgår retroaktivt avräknas utgiven delpension för samma lid
från den allmänna pensionen enligl beslämmelser som infogats i paragrafen.

Tillvägagångssättet
ansluter till det system som nu tillämpas beträffande samordning av allmän
pension med dagpenning frän erkänd arbetslöshels-kassa och kontant
arbetsmarknadsstöd enligl lagen (1973:371) om kontant arbetsmark nadssiöd.

I
samband med tillägget beträffande delpension har paragrafen redigerats om för atl
göra bestämmelserna mer överskådliga.

Reformerna
skall träda i kraft den I juli 1976, dvs. samma dag som den redan beslutade
sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år.

Höjningen
av pensionerna för försäkrade som före ikraftträdandet gjort förlida uttag av
ålderspension har kommenterats i specialmotiveringen till 6 kap. 2 S AFL. Som
en följd av ändringarna i 3 kap. 3 S och 4 kap. 3 S upphör bestämmelserna om
begränsning av liden för sjukpenning och för ersättning för sjukhusvård atl
gälla för vissa försäkrade som vid ikraftträdandet fyllt 65 år men inle 70 år
och som inte börjat uppbära hel ålderspension. Vid försäkringskassans
tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. 6 S gäller för dessa övergångsfall samma
utgångspunkt för tidsberäkningen som för övriga försäkrade, nämligen 65-årsmånaden.
Särskild övergångsbestämmelse har med hänsyn härtill inle ansetts nödvändig.

6.2
Förslaget till lag om delpensionsförsäkring

IS

Skälen
för all den nya försäkringen för delpension regleras i en särskild lag framgår
av den allmänna motiveringen. 1 denna paragraf stadgas all riksförsäkringsverket
och de allmänna försäkringskassorna skall handha den nya försäkringen.
Försäkringskassorna skall biträda dem som är försäkrade enligl lagen och efter
ansökan fatta beslut om pension. Riksförsäkringsverket ansvarar för uppbörd av
avgifter och förvaltning av den i 7 S nämnda fonden saml utfärdar
tillämpningsföreskrifter till lagen. Verket är också enligt 8 S andra instans
vid överklagande av försäkringskassas beslul angående delpension.

2S

1
denna paragraf anges tre förutsättningar som skall vara uppfyllda för atl en
person skall vara försäkrad enligt lagen om delpensionsförsäkring. Som första
förutsättning gäller all det är fråga om en arbetstagare. Den andra
förutsättningen gäller den aktuella anknytningen till arbetsmarknaden.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 87

I detla
hänseende krävs att han som arbetstagare uppfyller det s. k. arbetsvillkoret
enligt antingen 6 S punkt 2. lagen (1973:370) om arbetslös-helsförsäkring eller
6S lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Del avses alt samtliga de
regler som tillämpas för arbetslöshetsstöd i fråga om bedömning av ramtid och
arbetstid skali kunna tillämpas även vid bedömningen av frågan om
arbetsvillkoret är uppfyllt. Detta innebär alt 7, 8 och 10 SS förstnämnda lag
samt 7 och 8 SS sistnämnda lag blir tillämpliga. Det bör understrykas alt del
inte är frägan om huruvida den sökande är berättigad lill arbetslöshetsstöd som
är avgörande för om vederbörande uppfyller det nu behandlade försäkringsvillkorel.
Del avgörande är i stället om han med tillämpning av nämnda paragrafer
uppfyller arbetsvillkoret. 9 S sistnämnda lag blir således inte tillämplig i
detta sammanhang.

Tidpunkten
för ansökan om delpension bör vara avgörande för bedömningen om den sökande
uppfyller arbetsvillkoret. Om det av utredningen framgår atl deltidsarbetet
kommer alt påbörjas först sedan viss tid förflutit efter det den sökande lämnat
sin föregående anställning skall delpension kunna beviljas fr. o. m. den dag då
deltidsarbetet påbörjas även om han vid del tillfället inte längre uppfyller
arbetsvillkoret.

Den
tredje förutsättningen avser längre lids anknytning lill arbetslivet. I detta
hänseende krävs att vederbörande har tillgodoräknats pensionsgmndande inkomsi
av anställning enligl lagen om allmän försäkring under minst tio är frän 45 års
ålder. Del utgör inget hinder all han lillsammans med pensionsgrundande inkomst
av anställning tillgodoräknats pensionsgmndande inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning under samma år och del uppställs inga särskilda
krav på slorieken av den pensionsgrundande inkomsten.

I vissa
fall kan tillgodoräknande av pensionsgrundande inkomsi för året närmast före
del då delpension skall utgå vara avgörande för frågan om rätl till pension. I
sådana fall skall den sökande äga räll all tillgodoräkna sig även detla är pä
grundval av en av försäkringskassan beräknad preliminär pensionsgmndande
inkomst, om han med inkomstuppgift, kopia av självdeklaration eller pä annal
tillfredsställande säll kan styrka atl han slutligt kommer all tillgodoräknas
pensionsgrundande inkomsi.

Den
som med lillämpning av 15 kap. 2S AFL i dess lydelse före är 1974
tillgodoräknats pensionspoäng för visst år skall äga räll atl medräkna även sådanl
år för uppfyllande av den angivna fömtsättningen i fråga om antal år med
pensionsgrundande inkomst.

1
denna paragraf regleras den försäkrades rätt lill ersättning. För rätl lill
ersättning krävs bosättning i Sverige.

Rätten
till delpension knyts i paragrafens första stycke till den försäkrades arbetstid.
Det grundläggande kravet för rätt till pension är att den försäkrade trappar
ned sill förvärvsarbete som anställd lill deltidsarbete i förhällande

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 88

till
tidigare arbete. Del tidigare arbetet kan ha varil hellids-eller deltidsarbete.

I paragrafen
läggs fast en övre och en nedre gräns inom vilka deltidsarbetet

efter nedirappningen avses ligga. Del krävs således att minskningen är i

genomsnitt minst fem limmar per arbetsvecka. Delta stadgande motiveras

med att en markerad nedtrappning framstår som önskvärd inte minsl från

den försäkrades egen synpunkt. Som nedre gräns har uppställts att den

försäkrade arbetar under tid som motsvarar i genomsnitt minst 17 limmar

per arbetsvecka. Om den försäkrades arbetstid vid deltidsarbete beräknas

komma att variera, bör den genomsnittliga arbetstiden under del år för

vilkel ny sjukpenninggrundande inkomsi skall fastställas vara avgörande

för bedömningen.

Anknytningen
lill deltidsarbetet innebär också all rätlen lill delpension upphör om den
försäkrade slutar sitt arbele frivilligt utan giltig anledning. Vid bedömning
härav bör praxis angående motsvarande regel beträffande avstängning frän räll lill
arbetslöshetsstöd vara vägledande.

1
paragrafens andra stycke anges den tid under vilken delpension kan utgå. Det
avses atl delpension skall kunna ulgå i åldern 60-65 år. För atl uppnå önskvärd
anslutning lill förmånerna frän den allmänna försäkringen föreslås att
pensionen skall kunna utgå fr. o. m. månaden då den försäkrade fyller 60 är t.
o. m. månaden före den dä han fyller 65 är. Del bör erinras om att
ålderspension som las ul vid den allmänna pensionsäldern skall utgå fr. o. m.
den månad 65-årsäldern uppnås.

4S

Den
som önskar erhålla delpension skall enligt denna paragrafs första stycke göra
skriftlig ansökan hos allmän försäkringskassa. Närmare bestämmelser för
ansökan och prövning avses komma att utfärdas i enlighet med

II §
av riksförsäkringsverket. Den försäkrade skall emellertid - utöver egna

uppgifter i ansökan - lämna ett intyg om inkomst och arbetsförhållanden

såväl före som efter övergängen till deltidsarbete. Detta intyg avses i
flertalet

fall komma att utfärdas av den försäkrades arbetsgivare. I vissa fall -
särskilt

dä arbetstagaren ofta byter anställning eller har flera arbetsgivare - kan

intyg frän en arbetsgivare inte utgöra tillräcklig gmnd för avgörande av

frågan om rätt till delpension. Byggbranschen har nämnts som exempel

pä sädana fall. 1 dessa fall avses i stället att avgörandet skall gmndas på

etl intyg frän sökandens fackliga organisation. Rätten till delpension knyts

dä till deltidsarbete inom branschen och inte hos enskild arbetsgivare. Ger

intyg från arbetsgivare eller fackförening inte tillräcklig ledning för bedöm

ningen bör försäkringskassan föranstalta om närmare utredning. Det för

utsätts att riksförsäkringsverket utfärdar närmare anvisningar för handlägg

ningen av sådana ärenden.

Av
paragrafens andra stycke framgår atl arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd
skall biträda försäkringskassan vid handläggning av ärenden enligt lagen. Som
framgått av den allmänna motiveringen och de hittills

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 89

kommenterade
paragraferna bygger delpensionsförsäkringen i flera avseenden på begrepp och
regler som förekommer inom den allmänna försäkringen, arbetslöshetsförsäkringen
och lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd. Det har ansetts vara en
fördel atl utgå från regelsystem som är väl kända för organisationerna pä
arbetsmarknaden och i möjligaste mån avslå från all skapa nya
kvalifikationsregler för rätl lill delpension. Innebörden av arbetsvillkoret är
atl den som kvalificerar sig för rätl lill arbetslöshetsstöd samtidigt
kvalificerar sig för en av förutsättningarna för delpension. Äv nu angivna skäl
framgår del värdefulla i atl försäkringskassan i frågor som har anknytning lill
bl. a. arbetsvillkoret, arbetstid eller arbetsförtjänst kan erhålla hjälp vid
handläggningen av delpensioneringen frän arbetslöshetskassorna och
länsarbetsnämnderna. Det bör i sammanhanget understrykas att ett nära samarbete
redan förekommer mellan försäkringskassorna och arbetsmarknadsorganen.

1
paragrafens tredje stycke åläggs arbetsgivare skyldighel all utfärda del intyg
som behövs vid ansökan om delpension.

Av
paragrafens fjärde stycke framgår atl beslulel om delpension bör gälla tills vidare.
Framgår del emellertid all deltidsarbetet är begränsat till viss lid bör t)eslutei
avse samma lid sä att ny prövning av rätlen till delpension kan ske vid ändrade
förhållanden.

5S

Denna
paragraf innehåller regler för beräkning av delpensionens storlek. För
beräkningen av pensionen skall först fastställas den försäkrades normala
inkomst före och efter övergängen lill deltidsarbete. Delpensionen skall motsvara
65 96 av skillnaden mellan den försäkrades inkomster i anställningen före resp.
efter övergången till deltidsarbetet. Samlidigl som beslul meddelas om
delpension skall försäkringskassan också meddela beslul om ny sjukpenninggrundande
inkomsi till följd av övergången lill deltidsarbete. 1 fall där den försäkrades
och arbetsgivarens uppgifler om inkomsi före övergången överensstämmer med de
uppgifter som legat till gmnd för det vid ansökan gällande beslulel om
sjukpenninggrundande inkomst lorde några svårigheter inte föreligga alt beräkna
delpensionens sloriek. Avviker uppgifter bör försäkringskassan föranstalta om
utredning, varvid arbetslöshetskassornas praxis vid beräkning av inkomst bör
ge vägledning. Som inkomst före övergången bör gälla den inkomsi som sökanden
hade under sin senasle, varaktiga an.ställning, dock högsl den inkomsi som
motsvarar hans sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Härden sökande
före övergängen haft flera kortvariga anställningar eller har inkomsten
varierat bör bedömningen göras med hänsyn till hans inkomst under de månader
som tillgodoräknats i arbetsvillkoret. Försäkringskassan har möjlighet all med
slöd av bestämmelsen i paragrafen beräkna skillnaden med utgångspunkt i annan inkomst
än den som angivits i beslut om sjukpenninggmndande inkomst. Förutsättning för
höjning är emellertid all den försäkrade - på samma sätt

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 90

som
gäller inom föräldraförsäkringen - kan styrka att han verkligen haft högre
inkomst än den tidigare angivna. Den närmare utformningen av detla förfarande
avses bli reglerad av riksförsäkringsverket.

Den
fastställda delpensionen värdesäkras genom anknytning lill basbeloppet.
Delpensionen kommer således på samma sätt som pensionerna inom den allmänna
försäkringen all följa prisutvecklingen. Delpensionen skall vidare vara
pensionsgrundande inom ATP. Bestämmelse härom har tagils in i förslaget till
ändring av 11 kap. 2 § AFL.

Beslut
om delpension bör gälla tills vidare. Sedan den försäkrade erhållit delpension
kan del emellertid inträda sådana förändringar som bör inverka pä delpensionen.
Del har i paragrafens tredje stycke uttryckligen angivils att
tillämpningsföreskrifterna belräffande delpensionen skall ange hur sädana situationer
skall bedömas. Anvisningarna bör för atl syftet med delpensionen skall kunna
uppnäs utfärdas med beaktande av följande allmänna synpunkter.

Till
grund för strävandena atl skapa en delpension som inle medför reduktion av ålderspensionen
efter 65 års ålder ligger önskemålet all kunna trappa ned förvärvsarbetet. Om
den försäkrade vid sidan av sill deltidsarbete lar upp annal förvärvsarbete
innebär del i många fall alt någon nedtrappning inte sker av den totala
förvärvsinsatsen. I sådana fall är delpension inte motiverad. 1 andra fall kan
den försäkrade redan tidigare ha haft en bisyssla vid sidan av sitt
huvudsakliga arbele som anställd. Väljer han dä alt trappa ned detta samtidigt
som han behåller bisysslan, har en sådan nedtrappning skett som bör gmnda rätt
till delpension. Vägledande för bedömningen av om bisysslan skall anses ha
varit varaktig bör vara det tidigare nämnda arbetsvillkoret. Detta innebär alt
den försäkrade skall ha ulfört bisysslan i minst fem månader under en ramtid av
tolv månader före det han börjar ätnjuta delpension. Bestämmelser om prövningen
ges i paragrafens fjärde stycke.

1
paragrafens fiärde stycke har vidare intagits föreskrifl om särskild prövning enligl
8 § första slyckel av vissa ärenden. I fall där arbetstiden vad avser bisysslan
efler övergängen överstiger arbetstiden för deltidsarbetet bör ansökan om
delpension avgöras av pensionsdelegalionen hos kassan. Detta bör gälla även i
sädana fall då ersättningen för bisysslan överstiger hälften av lönen för
deltidsarbetet.

Från
fall där bisyssla påbörjas eller ändrar karaktär efter övergång till deltidsarbete
skall skiljas sådana fall där lönen för det utförda dellidsarbetel höjs av
olika skäl. Del kan därvid röra sig om fall där normal lönehöjning kommer till
stånd till följd av avtalsförhandlingar eller särskild lönehöjning utges lill
arbetstagaren på grund av hans kvalifikationer. Förändras inte arbetstiden för
deltidsarbetet bör sådana förhöjningar således inle medföra omprövning av rätlen
lill delpension. Utgångspunkten bör i sådana fall vara att den försäkrade vid
fortsatt heltidsarbete skulle ha kommil i åtnjutande av sådan höjning av hela
lönen för heltidsarbetet.

Del
sagda ger vid handen all en inkomstprövning i konventionell mening.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 91

dvs.
med avräkning krona för krona, inle skall liilämpas sedan den försäkrade börjat
åtnjuta delpension. 1 stället bör den försäkrade i sin ansökan om pension
förbinda sig att underrätta försäkringskassan om han vid sidan av deltidsarbetet
påbörjar bisyssla eller om arbetstiden i deltidsarbetet ökar.
Försäkringskassorna bör- på samma sätt som nu gäller inom den allmänna
försäkringen - utföra stickprovskontroller. Försäkringskassorna bör också ulföra
prövningen av förändringar vad avser bisysslor med slor omsorg. Del är för
beräkningen av delpensionen av betydelse för den försäkrade alt uppgifterna
angående sjukpenninggrundande inkomst är rikliga. Riksförsäkringsverket har i
sitt remissyttrande påpekat all kassorna i regel myckel snabbi genom
arbetsgivarnas anmälningsplikt får reda pä när arbetstagaren byter arbetsgivare
eller har flera anställningar. Det är av vikt för den enskilde alt den
sjukpenninggrundande inkomsten är riktigt angiven. Det är därför angelägel all
kassorna regelmässigt erhåller uppgifter frän arbetsgivarna rörande personer
som fyllt 59 år.

6§

Delpension
skall som kommittén föreslagil inle utgå för månad dä arbetslagaren redan
åtnjutit ålderspension, föriidspension eller sjukbidrag enligl AFL. Denna samordningsbeslämmelse
avser pensioner som ulgår enligl lag. Om delpension ulgår samtidigt med
tjänstepension i form av ålderspension och föriidspension eller liknande
förmåner förutsätts atl pensionerna samordnas på liknande sätt som redan sker
vid samlidigl utgående allmän pension och tjänstepension. Meningen är således
all arbetstagaren inte skall kunna uppbära dubbla egenpensionsförmåner för
samma månad. 1 enlighet med kommitténs förslag skall inte något särskilt
avräkningsförfarande med avseende pä övriga förmåner inom den allmänna
försäkringen förekomma. Delpensionen skall också räknas som inkomst vid
fastställandet av slorieken av inkomslprövade förmåner. Kommitténs förslag
innebär att bostadstillägg kan utgå enligt gällande regler för statliga och
statskommunala bostadslill-lägg.

Förfarandet
vid retroaktiva beslut angående föriidspension och ålderspension frän
folkpensioneringen och ÄTP har berörts i specialmotiveringen till 17 kap. 4§ AFL.

7S

Denna
paragraf innehåller beslämmelse om en särskild socialförsäkringsavgift från
arbetsgivarna för att läcka kostnaderna för delpensioneringen. Förslagel har
kommenterats i den allmänna motiveringen. Avgiften skall beräknas på samma
underlag som används för fastställande av socialförsäkringsavgiftema lill
folkpensioneringen och sjukförsäkringen. Av ikraft-irädandebeslämmelsen lill
lagen om delpensionsförsäkring framgår att avgiften skall ulgå fr. o. m. den 1
januari 1976 och att avgiften för kalenderåret 1976 utgör 0,125 96.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 92

1
paragrafens andra stycke stadgas all avgifterna skall ingå lill en särskild fond
som förvaltas av riksförsäkringsverket.

8§

Paragrafen
innehåller regler om beslutsordning. Bestämmelsen i paragrafens första stycke
innebär all tjänsteman hos allmän försäkringskassa skall kunna bifalla en
ansökan om delpension men att han dä bedömningen är tveksam skall hänskjuta
ärendet till kassans pensionsdelegation. Pensionsdelegalionen avses ocksä
avgöra sådant ärende om delpension där ersättning för bisyssla överstiger
hälften av arbetstagarens lön eller där den arbetade tiden vad avser bisysslan
överstiger tiden för deltidsarbetet. Beslut om delpension som fattas av
tjänsteman skall därjämte alltid underställas delegationens prövning om den
sökande begär det.

Pensionsdelegationen
skall enligt andra slyckel vid behandling av frågor om delpension ha annan
sammansättning än den som förekommer vid behandling av frågorenligi AFL.
Delegationen förstärks med tvä representanter som har särskild erfarenhet av arl)etslöshelsförsäkring
och kontant arbetsmarknadsstöd. Det kan anmärkas atl representanter för
länsarbetsnämnderna redan nu i stor utsträckning deltar som rådgivare i
delegationernas sammanträden. Den reguljära inslansordningen inom
socialförsäkringen till-lämpas enligt tredje stycket vid överklagande och
handläggning av besvär över beslut som rör delpension.

9 §

Bestämmelserna
i denna paragraf ansluter helt lill vad som redan gäller enligl 20 kap. 4§ AFL.

10
§

Bestämmelserna
i paragrafen medför atl debitering och uppbörd av avgifter lill delpensioneringen
kommer alt följa samma bestämmelser som gäller för övriga
socialförsäkringsavgifter, dvs. lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl
lagen om allmän försäkring, m. m.

IH

Som
framgått av den tidigare redogörelsen skall för tillämpningen bindande
föreskrifter till lagen i enlighet med regeringens bemyndigande kunna meddelas
av riksförsäkringsverket. För samråd i dessa frågor knyts till riksförsäkringsverket
en central pensionsdelegation. 1 delegationen avses ingå företrädare för
riksförsäkringsverket och arbetsmarknadsparterna. Beslut om delegationens
sammansättning fattas av regeringen. Som framgår av övergångsbestämmelsen
avses den centrala pensionsdelegationen kunna träda i funktion före den 1 juli
1976. Avsikten är att riksförsäkringsverket därigenom skall beredas möjlighet
att i samråd med delegationen meddela tillämpningsföreskrifter till lagen före
ikraftträdandet.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 93

I
enlighet med kommitténs förslag skall lagen träda i kraft den 1 juli 1976.
Avgiftsuttag skall, som nämnts i specialmoliveringen lill 7 S, ske fr. o. m.
januari 1976. Preliminärdebileringen för kalenderåret 1976 skall alltså avse
0,125 96.

Beslul
om delpension kan i enlighet med övergångsbestämmelsen fallas redan före lagens
ikraftträdande. Motivet härför är alt delpension skall kunna utgå fr.o.m. den 1
juli 1976.

6.3 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

2, 2 a och 3 § S

Enligl
gällande bestämmelser varierar pensionstillskottet beroende på storleken av
grundförmånen från folkpensioneringen. Ändringarna av förevarande paragrafer
avser all halvt pensionstillskott skall utgå vid uttag av hälften av
ålderspensionen och att pensionstillskottet vid förtida eller uppskjutet uttag
av halv ålderspension skall reduceras eller ökas på säll som motsvarar
grundförmånens reduktion eller ökning.

6.4 Förslagen
till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk

ring och lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Enligt
gällande regler upphör rätlen till arbetslöshetsstöd vid utgången av månaden
före den då 67-årsåldern uppnås. Har en arbelslöshetsförsäkrad gjort förtida
uttag av ålderspension avräknas pensionen från dagpenning som ulgår från
försäkringen enligl en särskild pensionsavdragstabell. Kontant arbetsmarknadsstöd
kan inle ulgå då den försäkrade uppbär ålderspension genom förtida uttag eller
åtnjuter hel föriidspension eller helt sjukbidrag.

En
försäkrad som uppbär hel föriidspension har enligl gällande föreskrifter inte rätl
till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Den som uppbär två iredjedelarav
hel föriidspension förvärvar ersäiiningsrätl från arbetslöshetskassan under
förutsättning att arbetsvillkoret fullgjorts efter det pension böriat utgå och
all endasl tid dä den försäkrade har ulfört förvärvsarbete tillgodoräknas. För
den som uppbär halv föriidspension gäller all ersättning utges inom ramen för
de s. k. överförsäkringsreglerna. Delta innebär all dagpenningen utgär med
visst belopp svarande mot den försäkrades dags-förtjänst. En förutsättning är
även här att arbetsvillkoret är uppfyllt.

För
den som uppbär halv föriidspension och som inte har haft förvärvsarbete efter pensioneringstillfällel
skall man enligl uttalande i förarbetena till lagstiftningen (jfr prop.
1973:56, s. 201) vid fastställande av den inkomsi på vilken
överförsäkringsreglerna skall tillämpas ulgå frän den försäkrades inkomst före
pensioneringen. Av denna inkomst beräknas hälften liickas av förtidspensionen,
medan den andra hälften blir den inkomst på vilken överförsäkringsregeln skall
tillämpas.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1975:97 94

Halvt
kontant arbetsmarknadsstöd utgår till den som före arbetslöshetens inträde haft
deltidsarbete omfattande minsl 17 limmar i veckan och till den som söker sådant
deltidsarbete. Om en person uppbär två tredjedels eller halv föriidspension
(.sjukbidrag) får kontant arbetsmarknadsstöd inle överstiga etl belopp som motsvarar
hell sådanl stöd minskal med pensionsbeloppet.

Pensionsålderskommillén
har i betänkandet berört samordningen mellan pensionsförmåner och slöd vid
arbetslöshet. Kommitién ulgår därvid från au ALF-ulredningen, som enligl sina
direktiv har all pröva samordningsfrågorna, skall lägga fram förslag som
tillgodoser intresset av all ocksä deltidsarbetaren ges slörsla möjliga stöd
vid inträffad arbetslöshet.

ALF-utredningen
har i sitt remissyttrande föreslagil all arbetslös kassamedlem som uppbär
delpension bör kunna erhålla arbetslöshetsersättning inom ramen för
överförsäkringsreglerna, alt pensionsavdrag från kassaersättning bör tillämpas
vid förtida uttag av halv ålderspension, atl halvt kontant arbetsmarknadsstöd
bör kunna utgå lill arbetslös person som uppbär delpension eller gjort förtida
uttag av halv ålderspension saml all arbetslöshetsstöd inle bör ulgå efter den
allmänna pensionsåldern. Arbetsmarknadsstyrelsen har belräffande åldersgränsen
anförl samma synpunkler i sill remissyttrande.

De
av ALF-ulredningen framlagda förslagen innebär en smidig samordning mellan
arbetslöshetsstöd och pensionering före den allmänna pensionsåldern vid 65 är.
Erhåller den försäkrade deltids- eller heltidsarbete efter den allmänna
pensionsåldern kommer de nya möjlighelerna lill växling mellan hell och halvt
uppskjutet uttag atl trygga en tillfredsställande försörjning för den
försäkrade. Efler samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslår
jag atl ALF-uiredningens förslag läggs lill grund tor ändringarna av
bestämmelserna om arbetslöshetsstöd vad avser de personer som är arbetslöshetsförsäkrade.
Detla innebär alt medlem i arbetslöshetskassa som uppbär delpension bör
erhålla arbetslöshetsersättning inom ramen för överförsäkringsreglerna, atl
pensionsavdrag frän kassaersäilning bör till-lämpas vid förtida uttag av halv
ålderspension samt alt arbetslöshetsstöd inte bör utgå efler den allmänna
pensionsåldern. Belräffande de personer som uppbär halv ålderspension eller
delpension föreslärjag all de skall erhålla kontant arbetsmarknadsstöd enligt
samma regler som f n. gäller för dem som uppbär två tredjedels eller halv
förtidspension (sjukbidrag). Detta innebär att kontant arbetsmarknadsstöd för
dessa personer inte får överstiga ett belopp som motsvarar hell slöd minskat
med ersättningen. Rätten att erhälla kontant arbetsmarknadsstöd skall upphöra
vid den allmänna pensionsäldern.

Ändringarna
i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring berör uteslutande den övre
åldersgränsen inom arbelslöshelsförsäkringen. Den nuvarande åldersgränsen vid
67 år i 14, 51 och 52 SS ändras lill 65 år och in-

I i' är all den som fyllt 64 år inie längre skall

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 95

ha
räll all bli medlem i arbetslöshetskassa. Den nya möjligheten lill förtida
uttag av halv ålderspension föranleder inget behov av lagändring i detla sammanhang.
När del gäller delpensionen förutsätts alt arbetsmarknadsstyrelsen i enlighet
med de synpunkter som nyss redovisats utfärdar anvisningar.

Ändringarna
i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd avser 14 och 24 SS.
Ändringarna i 14 S tredje slyckel ansluter till ändringarna inom arbetslöshetsförsäkringen.
Rätten lill kontant arbetsmarknadsstöd skall upphöra vid utgången av månaden
före den under vilken den arbetslöse fyller 65 är eller när han dessförinnan
börjar uppbära hel ålderspension, hel förtidspension eller hell sjukbidrag
enligt AFL. Förtida uttag av halv ålderspension medför således inle alt rätten
till kontant arbetsmarknadsstöd upphör. Ändringarna i 24 S medför att
delpension och halv ålderspension reducerar del kontanta arbetsmarknadsstödet
på samma sätt som partiell förtidspension och sjukbidrag f n. gör.

7 Hemställan

Under
åberopande av del anförda hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen all
antaga förslagen lill

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

2. lag om delpensionsförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (1962:392) om huslrulillägg
och kommunall bostadstillägg lill folkpension,

5. lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,

6. lag
om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Ärendet bör behandl.is under innevarande riksmöte.

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular atl genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 96

Innehåll

Propositionen.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll...................... ....... I

Lagförslag......................................................... ....... 4

1
Förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring 4

2
Förslag till lag om
delpensionsförsäkring.......... 17

3
Förslag till lag om ändring i lagen
(1969:205) om pensionstillskott 20

4
Förslag lill lagom ändring i
lagen(1962:392)om huslrulillägg

och
kommunall bostadstillägg till folkpension.... ..... 23

5
Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring 24

6
Förslag till lag om ändring i lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd 26

Utdrag
av protokollet vid regeringssammanlräde 1975-03-13 28

1 Inledning....................................................... ..... 28

2 Gällande beslämmelser..................................... ..... 29

2.1 Inledning.................................................. 29

2.2 Folkpension.............................................. ..... 29

2.3 Särskilda förmåner inom folkpensioneringen..... 33

2.4 Försäkringen för tilläggspension (ATP)............ ..... 36

2.5 Finansiering.............................................. ..... 40

2.6 Tjänstepension.......................................... ..... 41

3 Pensionsålderskommilléns
synpunkter och förslag... ..... 44

3.1 Allmänna synpunkter.................................. ..... 44

3.2 Förtidspension........................................... 47

3.3 Förtida och uppskjutet uttag....................... ..... 49

3.4 Delpension................................................ 52

3.5 Arbetslöshetsersättning, anställningstrygghet, m. m 55

3.6 Kostnads- och flnansieringsfrägor.................. 56

3.7 Sammanfattning av kommitténs ställningstaganden 57

4 Remissyttrandena........................................... .... 59

4.1 Allmänna synpunkler................................... .... 59

4.2 Förtidspension........................................... 60

4.3 Förtida och uppskjutet uttag....................... 61

4.4 Delpension................................................ 62

4.5 Arbetslöshetsersättning, anställningstrygghet, m. m 64

4.6 Kostnader och finansiering........................... 65

5 Föredraganden............................................... .... 66

5.1 Inledning.................................................. .... 66

5.2 Röriig pensionsålder.................................... 69

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1975:97 97

5.2.1 Allmänna synpunkter........................... 69

5.2.2 Förtidspension.................................... 70

5.2.3 Förtida och uppskjutet uttag av ålderspension 71

5.2.4 Delpension ........................................ 73

5.2.5 Kostnader och finansiering.................... 79

5.3 Beräkning
av pensionsgrundande inkomst vid vuxenstudier

och
arbetsmarknadsutbildning...................... 80

5.4 Upprättade
lagförslag................................. 81

6 Specialmotivering
lill lagförslagen....................... 81

6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring 81

6.2 Förslagel till lag om delpensionsförsäkring....... .... 86

6.3 Förslagel till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott 93

6.4 Förslagen till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd... .... 93

7 Hemställan.................................................... 95

8 Beslut........................................................... 95

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

54 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (45)

45 kopplingar i 26 dokument.

  1. SOU 2020:6 En begriplig och trygg sjukförsäkring s. 179 · s. 235 i texten
  2. SOU 2013:25 Åtgärder för ett längre arbetsliv s. 344 i texten
  3. SOU 2010:60 Ett utvidgat skydd mot åldersdiskriminering s. 199 om s. 82 · s. 230 i texten
  4. Bet. 1986/87:SfU22 om ändringar i delpensioneringen, pensionstillskott till änkor m.m. (prop. 1986/87:133) s. 4 i texten
  5. Bet. 1986/87:SfU10 om folkpensioner m.m. (prop. 1986/87:100) s. 11 i texten

Visa alla 26

Rättsfall (6)

6 kopplingar i 4 dokument.

  1. RÅ 2010 ref. 108 om s. 73 · om s. 82 ur registret · i texten
  2. RÅ 1997 ref. 4 ur registret
  3. HFD 2025 ref. 25 om s. 73 · om s. 82 i texten
  4. Högsta förvaltningsdomstolen, mål 3390-24 om s. 82 i texten

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Westerhäll, Den svenska socialrätten, 1990 s. 133 · s. 387 i texten
  2. Westerhäll, Sjukpenninggrundande inkomst, 1986 s. 256 i texten