med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
45 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 34 av 45 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:101, med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
J976/77:101
Regeringens proposition 1976/77:101
med
förslag om tiUäggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1976/77;
beslutad
den 30 december 1976.
Regeringen föreslår riksdageri att antaga de
förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar : THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR
MUNDEBO
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås utgifter m. m. på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår.
De anslag som begärs uppgår till ca 119,6 milj.
kr., varav ca 24,6 milj. kr. på driftbudgeten och 95 milj. kr. pä
kapitalbudgeten. Det största anslaget på driftbudgeten föreslås gå till bidrag
till Operan och Dramatiska teatern. De största anslagen på kapitalbudgeten
avser byggnadsarbeten för statlig förvaltning, statens hantverks- och
industrilånefond och statens lånefond för den mindre skeppsfarten.
1
Riksdagen 1976177.1 saml. Nr 101
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:101
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssanunanträde
1976-12-30
Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson,
Friggebo
Föredragande:
statsråden Romanus, Turesson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Krönmark,
Wikström, Johansson
Proposition
med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor
angående anslag m. ra. på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77.
Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Mundebo anför; De aiislag som riksmötet
har anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1976/77 fastställdes har
uppförts på till-läggsbudget I (prop. 1976/77:25, FiU 1976/77: 7, rskr
1976/77:105).
I prop. 1976/77: 57 har regeringen föreslagit att
staten skall lämna ett kapitaltillskott om ca 1 800 milj- kr. till Norrbottens
Jämverk AB. Av detta belopp utgör ca 490 milj- kr. eftergift av tidigare
statliga lån.
Ytterligare anslagsframställnuigar .på
tilläggsbudget under löpande budgetår har nu ansetts behövliga. De bör
föreläggas riksdagen i en gemensam proposition om tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Skulle anslagsframställningar däratöver
på tiUäggsbudget under innevarande budgetär visa sig ofrånkomliga, bör dessa
föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 i enlighet med de förslag som föredragandena
har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
de förslag som föredragandena har lagt fram.
Regeringen
förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen
som bilagor 110.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:101
Bilaga 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1976-12-30
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föredragande;
statsrådet Romanus
Anmälan
till tilläggsbudget II tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
justitiedepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ANDRA
HUVUDTITELN
D.
Domstolsväsendet m. m.
[1]
D 5. Utrustning till domstolar m.m. För budgetåret 1976/77 har till Utmstning
till domstolar m. m. anvisats ett reservationsanslag av 3 850 000 kr.
Reservationen från budgetåret 1975/76 uppgick till 3 323 954 kr.
I
anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 har domstolsverket även anmält
behov av ytterligare medel under anslaget för innevarande budgetår. Bl. a. har
de medel som beräknats för inventarier och utrustning till vissa ny- samt om-
och tillbyggda tingsrättslokaler visat sig vara otillräckliga. På grund härav
krävs ytterligare 600 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utrustning till domstolar m. m. på tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av
600 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:101
Bilaga 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde
1976-12-30 . : ;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föredragande:
statsrådet Kronmark , ,
Anmälan
till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FJÄRDE
HUVUDTITELN
G.
Civilförsvar
[1]
G 1. Civilförsvar. Under deniia mbrik har i statsbudgeten för inne,,
varande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 160 050 000 kr,,varav.;
40,5 milj. kr. beräknats som betalniiigsmedel för statsbidrag för anskaff* i
ning av skyddsrum m.m, Vidare har,riksdagen bemyndigat regeringen ,.
att medge att statsbidrag får utgå för anskaffning av skyddsrum.m,,m,;
inom en kostnadsram av 75,5 milj;kr.: i : , :
I lag (1976:276) med provisoriska bestämmelser om
statsbidrag, ;till;, kommuner for vissa civilförsvarsko?tnad[er (prop.
1975/76:199,, FöU , , 1975/76:36, rskr 1975/76:27,9) föreskrivs att utan
hmder ,av ;vad ,. som sägs i 42 § civilförsvarslagen (1960: 74), får kommim t.
o. ,m. ut- , gången av juni 1979 bidrag ay statsmedel för hela kostuaden fpr
,att : uppföra ledningscentraler,. observationsplatser, skydd för framskjutna
enheter och branddammar för civilförsvaret i den mån kqstnaden kan anses skälig. Deima lag trädde i kraft den 9 juni
1976 och skall tilläm- .; pas även på ansökningar om,-statsbidrag som har getts
in för prövning . men som inte har slutligt avgjorts innan lagen trädde i
kraft.
Civilförsvarsstyrelsen har anmält att den. nya
lagen medfört en ökad.,; medelsförbrukning med 8 392 167 lo". för de
ledningscentraler ,m.in,,., som har byggts under föregående budgetår. För
innevarande budgetår,,,, beräknar styrelsen en. ökad, niedelsförbrukning med 9
760 000 .kr., på ! grund av den nya lagen. Samtidigt har,ay sanuna anledning,
erdigt cit .
vilförsvarsstyrelsen, behovet ay. .bemyndiganden för påbörjade, besluta-;
Prop. 1976/77:101 6
de
och tillkonunande anläggningar ökat med 24 260 000 kr. enligt prisläget den 1
febmari 1977.
Föredraganden
Den
ökade bemyndigandeskulden för de objekt som beslutats under budgetåret 1975/76
och tidigare kunde inte beräknas i budgetpropositionen för budgetåret 1976/77.
Jag förordar därför att bemyndiganden om ytterligare högst 17 380 000 kr. för
detta ändamål lämnas för innevarande budgetår. Det ökade bemyndigandet kan
medföra behov av ytterligare betalningsmedel. Eventuellt överskridande av
utgiftsramen för civilförsvaret torde i enlighet med gällande regler få
justeras i efterhand. Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att medge att statsbidrag
utgår för anskaffning av skyddsmm m. m. inom en kostnadsram av ytterligare 17
380 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
Hl.
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
[2]
3, Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna rubrik har på
statsbudgeten fÖr innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 103
250 000 kr. På anslaget kvarstod den 1 juli 1976 ett outnyttjat belopp av 1 041
022 kr. För innevarande budgetår har budgeterats en medelsförbmkning av 101750
000 kr., varav 63 250 000 kr. för anskaffning av kaserner m. m.
Fortifikationsförvaltningen har anmält att
medelsförbmkningen för den under innevarande budgetår planerade
byggnadsverksamheten avseende kaserner m. m. beräknas komma att överstiga det
för ändamålet budgeterade beloppet med 7 mUj. kr. Anledningen härtUl är att
byggkostnaderna och kostnaderna för att tillgodose personalens krav på
arbetsmiljö och arbetarskydd m. m. har ökat i högre grad än vad som har kunnat
fömtses. De byggnadsåtgärder som är inplailerade under innevarande budgetår är
tiU stor del inriktade på att skapa godtagbara förhåUanden för personalen och
att uppfylla gällande bestänunelser för mUjöskydd m. m. De bör därför inte senareläggas.
Då det är angeläget att planerade byggnadsobjekt utförs så snart som möjUgt har
chefen för flygvapnet förklarat sig beredd att omfördela medel inom huvudprogrammet
Flygvapenförband genom att erforderligt belopp låses på anslaget D 2.
Flygvapenförband: Materielanskaffning.
överbefälhavaren har i yttrande, efter hörande av
chefen for flygvapnet, anfört att de aktueUa byggnadsobjekten är av sådan
angelägenhetsgrad att de inte bör senareläggas. överbefälhavaren är därför be-
Prop.
\.916fn'. 101 7
redd
att acceptera den senareläggning av materielanskaffning som blir följden av den
föreslagna omfördelningen.
Jag anser i likhet med
överbefälhavaren, chefen för flygvapnet och fortifikationsförvaltningen att det
är angeläget att den för itmevarande budgetår planerade byggnadsverksamheten
avseende kaserner m. m. kan genomföras. Jag förordar därför att ett belopp av 7
milj. kr. för detta ändamål anvisas på tUläggsbudget II till statsbudgeten för
innevarande budgetår. För att detta inte skaU medföra att utgiftsramen för det
mUitära försvaret överskrids bör motsvarande belopp låsas på anslaget D 2.
Flygvapenförband: Materielanskaffning. Jag hemstäUer att regeringen föreslår
riksdagen
att till Flygvapenförband: Anskaffning av
anläggningar på tiU-läggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:101
Bilaga 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-12-30
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föredragande:
statsrådet Troedsson
Anmälan
tUl tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
socialdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
FEMTE
HUVUDTITELN
K.
Vissa åtgärder för handikappade
[1]
K 1. Bidrag tUl handikappinstitutet m. m. I statsbudgeten för budgetåret
1976/77 har under denna rubrik anvisats ett anslag av 8 335 000 kr. Beräkningen
av handikappinstitutets statsbidragsbehov har för budgetåret 1976/77 gjorts
med utgångspunkt i 1976 års löneläge före kontrollstationsförhandlingar m. m.
Jag förordar att medelsanvisningen med hänsyn härtill ökas med 375 000 kr. för
budgetåret 1976/77. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till handikappinstitutet m. m. på tilläggsbudget II
till
stalsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett anslag av
375
000 kr.
Prop. 1976/77:101 11_
Bitäga4
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-12-30
Föredragande:
statsrådet Turesson
Anmälan
till tilläggsbudget n till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
IV.
STATENS UTLANINGSFONDER
[1]
4. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Statens lånefond för den
mindre skeppsfarten har tiU syfte att genom lånestöd främja en från allmän
synpunkt önskvärd fömyelse av landets bestånd av mindre fartyg. Företräde till
lån skall ges mindre rederier. Lån ur fonden beviljas av lånenämnden för den
mindre skeppsfarten. Låneverksamheten regleras genom kungörelsen (1971: 324) om
lånefonden för den mindre skeppsfarten och instmktion (1971: 325) för
lånenämnden för den mindre skeppsfarten (omtryckt 1975: 1075, ändrad 1976:
494).
Genom den delvis ändrade låneinriktning som
lånenämnden fick fr. o. ra. den 1 juli 1971 (prop. 1971: 1 bU. 8, TU 1971: 2,
rskr 1971: 54) har lånegivningen mera genereUt inriktats på den raindre företagsamheten
inom rederinäringen och därvid bUvit mindre bunden till viss toimagestorlek.
Genom olika riksdagens beslut har lånefonden
budgetåren 1974/75 och 1975/76 förstärkts med 53 mUj. kr. KapitaltUlgångarna i
fonden uppgår därefter till 105,8 milj. kr.
Lånenämnden
för den mindre skeppsfarten
I skrivelse den 30 augusti 1976 har nämnden
anhållit om tilläggsanslag för budgetåret 1976/77 om 35 mUj. kr.
Föredraganden
Utvecklingen inom den mindre svenska skeppsfarten
har när det gäller torrlastfartygen under ett antal år kännetecknats av en
betydande till-
Prop. 1976/77:101 , 12
bakagång.
Ett stort antal fartyg har tmder senare år sålts ut samtidigt som
genomsnittsåldern för de kvarvarande ökat. Den begränsade förnyelse som skett
undei; .de .sejnaste åren har inneburit ökad fartygsstorlek, högre teknisk
kvalitet och lägre genomsnittsålder men samtidigt medfört investeringsbehov av
en helt annan storleksordning än vad som tidigare varit faUet. Den förstärkning
av lånefonden soni skett undei: budgetåren 1974/75 och 1975/76 bör ses mot
bakgrund av dessa förbållanden.
På grund av sambandet méilan lånenämndens framtida
verksamhet och varvskreditutredningens (I 1974: Ö3) förslag fann dåvarande
chefen för kommunikationsdepartementet efter samråd med dåvarande chefen för
industridepartementet i prop. 1975/76: 100 bil. 8 s. 296 lärnpligt att pröva
frågan om kreditbehoven för den mindre skeppsfarten i anslutning till
beredningen av utredningens förslag och förordade,därför alt anslaget för
budgetåret 1976/77 fördes upp med: ett formeillt belopp av 1 000 kr.
Varvskreditutredningens förslag behandlades i prop.
1975/76:121,
vari bl. a. anfördes att det var motiverat att närmare analysera de svenska
rederiernas aktuella ekonomiska situation och utsikter under de när
maste åren och att snabbt göra en sådan analys. I ayyaktan härpå be
dömdes ställning inte böra tas till utredningens förslag angående rede
riernas finansieringsförhUapden varför gällande :finansieringsordning
t. v. borde bibehållas. ,, . ,,,i.:!.,; - ,'. -.v;,.. ; .:
Vid riksdagens behatjdljiJg V propositionen
förutsatte näringsutskpt-tet (NU 1975/76: 73) att d,eja mindre sjöfartens
problem skuUe komma att behandlas i analysen.pgh att förslag till åtgärder för
at.tillgo.dqse det behov av lånefinansieri.i!ig;,soip kunde förefinnas .skulle
utarbetas. Utskottets hemställan att riksdagen gav regeringen.till, känixa vad
utskottet härvid anfört bifölls av riksdagen (rskr 1975/76:386). ( ' .
.
Det tUlgängliga låneutjyinmet. i fonden är i dag,
endast ca 5 milj. kr., vilket är otUlräckligt i förhåUande till aktualiserade
jlånebehov. En förstärkning av fonden föregriper,linte behandlingen ay d
förslag som kan komma att läggas,.frfrn ay den interdepairtementala arbetsgrupp
som analyserar de svenska rederiernas aktuella ekonomiska silualion och
utsikter under de, närmaste åren eller de förslag som Ican komma från
trafikpolitiska utredningein .som en följd a,v denna utrednings arbete med den
svenska kustsjöfartens problem i ett längre perspektiv. Jag förordar därför att
15 milj. kr. tillförs fonden under innevarande budgetår. Vid bedömningen av
angelägenheten att fonden snabbt tUlförs dessa medel har jag lagt;vikt. yid
det förhållapdet att fondens ändamål är särskilt inriktat mot de mindre
rederiernas finansieringsbehov. Man kan vidare erfarenhetsmässigt räkna med att
positiva effekter uppstår också för mindre svenska varv eftersom en del av
lånemedlen placeras i fartyg som nybyggs el|pr ombyggs vid sg-dana yarv,,
. , j
Prop. 1976/77:101 13
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Statens lånefond för den mindre
skeppsfarten på tUläggsbudget H till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.
BUDGETDEPARTEMENTET
Utdrag
PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-12-30
Föredragande:
statsrådet Mundebo
Anmälan
till tilläggsbudget II till statsbndgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
budgetdepartementets verksamhetsonvåde
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE
HUVUDTITELN
[1]
B 12. Imedning av byggnader för statlig förvaltning. Under denna mbrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 22
milj. kr. Reservatipnen på anslaget vid budgetårets ingång var ca 7,2 milj.
kr.
Jag har tidigare denna dag vid min anmälan till
prop. 1976/77: 100 (bU. 11) av delta anslag för budgetåret 1977/78 redovisat
förslag till ändrade kostnadsramar i utrustningsplanen bl. a. för
Kriminalvårdsstyrelsen/ sjöfartsverket: Telefonväxel, Sjöfartsverket: Övrig
utrustning, Nybyggnader i Klaraområdet: Telefonväxel, Statens institut för
byggnadsforskning: Övrig utrustning samt Riksförsäkringsverket/statens
personalpensionsverk: Övrig utrustning. Mot bakgrund av vad jag där har
redovisat. förordar jag att följande ändrade kostnadsramar i 1 OOO-tal kr. förs
upp i utrustningsplanen redan för innevarande budgetår.
Utrustningsobjekt
Förordad ram ellet ändring av tidigare ram
Kostnadsram
Medels-förbrukning t.o.m. 1976-06-30
defini-
delram tiv
art»
Norrköping
Kriminalvårdsstyrelsen/ sjöfartsverket: telefonväxel
Sjöfartsverket: övrig utrustning
..-F205 4-60
1210 145
2b 2b
912
58
Utrustningsobjekt
Förordad ram eller ä' ändring av tidigare ram
Kostnadsram
defini-
delram tiv
art'
Medels-förbrukning t. 0. m. 1976-06-30
Karlstad
Nybyggnader i Klaraområdet: telefonväxel
-1-985
2 300
2b
Gävle
Statens institut för byggnadsforskning: övrig
utrustning
-fSOO
3 000
2a
1173
SundsvaU
Riksförsäkringsverket/ ' statens personalpensionsverk:
övrig utrustning
+ 75
535
2a
382
' Art av kostnadsram för resp. objekt: 2a Förslag
till ändrad kostnadsram (ddigare fastställd som definitiv) 2b Förslag till
ändrad kostnadsram (tidigare fastställd som delram)
Jag förordar vidare att de utgifter som hänger
samman med de nu redovisade utrustningsobjekten får bestridas av tiUgängUga
medel under detta reservationsanslag.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga regeringen att
besluta om anskaffningen av viss utrustning av byggnader för statUg
förvaltning inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående,
2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för viss utrustning av
byggnader för StatUg förvaltning.
E.
Diverse
[2]
E 12. Viss utbildningsverksamhet. Under denna mbrik har i statsbudgeten för
innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 2,4 milj. kr.
I prop. 1975/76: 173 om kvinnor i statlig tjänst
anmälde föredraganden bl. a. frågan om att på'försök betala ut ersättning för
vissa merkostnader för barntUlsyn som deltagare i statlig internatutbUdning
visar sig ha haft för att kunna deltaga i utbUdningen. Försöket föreslogs
omfatta en tid av två år räknat fr. o. m. den 1 juU 1976 och ersättningen
betalas av statens personalutbUdningsnämnd från det under sjunde huvudtiteln,
uppförda reservationsanslaget Viss utbUdningsverksamhet. Personalutbildningsnämnden
föreslogs för ändamålet få disponera högst 1 mUj. kr. vartdera året. Om tiU
följd av försöksverksamheten, ytterligare medel
Prop. 1976/77:101 17
skuUe
behövas under anslaget budgetåret 1976/77 utöver vad som beräknats i 1976 års
budgetproposition räknade föredraganden med att återkomma härtill i annat
sammanhang. RUisdagen beslöt lämna vad som anförts i denna del utan erinran
(InU 1975/76: 42, rskr 1975/76: 342).
Regeringen har genom beslut den 23 juni 1976
meddelat vissa föreskrifter bl. a. för beräkningen av ifrågavarande ersättning
samt ställt 1 milj. kr. till personalutbildningsnämndens förfogande.
Sedan försöksverksamheten nu har kommit i gång kan
det ytterligare medelsbehovet på ovannämnda reservationsanslag beräknas tiU 1
mUj. kr. för innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Viss utbildningsverksamhet på
tiUäggsbudget II till stalsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.
KAPITÄLBUDGETEN
II.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
[3]
11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 285
mUj. kr.
Jag har tidigare denna dag vid min anmälan till
prop. 1976/77: 100 (bil. 11) av detta anslag för budgetåret 1977/78 redovisat
förslag till kostnadsramar bl. a. för om- och nybyggnader i Södra Klara i
Stockholm för departementen, nybyggnad i kv. Måsen och kv. Jungfrun i Sundsvall
för riksförsäkringsverket m. fl. samt om- och tUlbyggnad i kv. Kungsfågeln i
Luleå för länsförvaltningen och den lokala lantmäteri-organisationen. Med
hänsyn till tidplanerna för arbetena i Södra Klara bör kostnadsramen i den del
den avser om- och nybyggnad i kv. Loen 4, 5 föras upp redan innevarande
budgetår. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas till 25,8 milj. kr. Även för
de övriga angivna nybyggnaderna bör byggnadsarbetena påbörjas redan innevarande
budgetår.
Mot bakgrund av vad jag har redovisat i det
föregående bör följande nya kostnadsramar i 1 OOO-tal kr. föras upp i
investeringsplanen för innevarande budgetår.
2
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 101
Byggnadsobjekt
Kostnadsram
Medelsförbrukning Beräknad för
Byggstart
FärdigstäUande
1975-04-01
1976-04-01
år-mån.
år-mån.
1976/77
1977/78
Stockholm
Om- och
ny-
byggnader i Södra Klara
25 800
4 000
8 500
77-04
79-01
SundsvaU
Nybyggnad i kv. Måsen
28
000 29 000
2 500
1000
72-06
78-08
Nybyggnad i kv. Jungfrun
40 000
6 000
12 000
77-03
79-04
Luleå
Om- och
till-
byggnad i kv. Kungsfågeln
8 200
2 500
4 000
77-03
78-06
Av den investeringsplan för detta anslag som jag
har anmält tidigare denna dag samt av anslagsberäkningen för innevarande och
nästa budgelår framgår att medelsbehovet för innevarande budgetår överstiger
de tillgängliga medlen under anslaget med ca 40 milj. kr. Detta hänger samman
främst med att medelsförbrukningen för flera av objekten i investeringsplanen
har skett i snabbare takt än vad som förutsågs vid beräkningen av
medelsbehovet i prop. 1975/76: 100 bil. 9 s. 140. Jag förordar därför att elt
investeringsanslag av ytterligare 40 milj. kr. anvisas tiU byggnadsarbeten för
statlig förvaltning för budgetåret 1976/77.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga regeringen att
beslula om vissa byggnadsarbeten för StatUg förvaltning inom de kostnadsramar
som jag har förordat i det föregående,
2.
tUl Byggnadsarbeten för stallig
förvaltning på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kr.
Prop. 1976/77:101 19
Bilaga
6
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-12-30
Föredragande:
statsrådet Wikström
Anmälan
till tilläggsbudget II tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
ÅTTONDE
HUVUDTITELN
B.
Kulturändamål
[Ij
B 10. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 86 011 000 kr. I tilläggsbudget I för budgetåret 1976/77
har tUl bidrag till Operan och Dramatiska teatern anvisats ett
reservationsanslag av 13 515 000 kr. (prop. 1976/77: 25, KrU 1976/77: 27, rskr
1976/77: 72) med hänsyn tiU kostnadsökningar tiU följd av 1975 års löneavtal,
samt beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1976. Operan och
Dramatiska teatern har anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1976/77
med hänsyn tUl kostnadsökningar till följd av 1976 års löneavtal och beslutade
ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1977 m. m.
Föredraganden
Vid
min företrädares anmälan av medelsbehovet under detta anslag anförde han att
han avsåg att återkomma senare angående behov tUI följd av ökade lönekostnader.
Med hänvisning till de kostnadsökningar som redovisats i teatrarnas
framstäUningar förordar jag att anslaget tUl Operan och Dramatiska teatern höjs
med 8 478 000 kr. resp. 3 965 000 kr., varav för löner högst 4 315 000 kr.
resp. 2 305 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 12 443 000 kr.
Prop. 1976/77:101 20
[2]
B 11. Bidrag till Svenska riksteatem. I statsbudgeten för innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 44 724 000
kr. I tilläggsbudget I för budgetåret 1976/77 har tUl bidrag till Svenska
riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 6 858 000 kr. (prop. 1976/77:
25, KrU 1976/77: 27, rskr 1976/77: 72) med hänsyn till kostnadsökningar till
följd av 1975 års löneavtal, beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1
januari 1976 samt trakta-mentshöjningar fr. o. m. den 1 januari 1975. Svenska
riksteatern har anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1976/77 med hänsyn
till kostnadsökningen tUl följd av 1976 års löneavtal och beslutade ökningar av
de sociala avgifterna den 1 januari 1977, ökade kostnader för traktamenten m.
m.
Föredraganden
Vid min företrädares anmälan av medelsbehovet under
delta anslag i prop. 1975/76: 100 anförde han att han avsåg att återkomma
senare angående behov till följd av ökade löne- och traktamentskoslnader. Vid
min anmälan av detta anslag i tUläggsbudget I för 1976/77 kunde inte någon
hänsyn tas till 1976 års löneavtal.
Med
hänvisning till de kostnadsökningar som redovisats i teaterns framställningar
förordar jag att anslaget till Svenska riksteatern höjs med 6 134 000 kr.,
varav för löner högst 2 539 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen
att till Bidrag till Svenska riksteatern på
tUläggsbudget II till statsbudgeten för budgelåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 6 134 000 kr.
[3]
B 13. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats elt reservationsanslag av 21 640 000 kr. I
tilläggsbudget I för 1976/77 för budgetåret 1976/77 har tUl
rikskonsertverksamhet anvisats ett reservationsanslag av 2 228 000 kr. (prop.
1976/77: 25, KrU 1976/77: 27, rskr 1976/77: 72) med hänsyn till
kostnadsökningar tUl följd av 1976 års löneavtal samt beslutade ökningar av de
sociala avgiftema den 1 januari 1976. Institutet för riks-konserter begär
ytterligare medel för bl. a. täckande av kostnader tUl följd av beslutade
ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1977.
Föredraganden
Med hänvisning lill de kostnadsökningar som
redovisats i Rikskonserters framställning till följd av bl. a. de redovisade
kostnadsökningarna för sociala avgifier förordar jag att anslaget till
Institutet för rikskonserter höjs med 237 000 kr. för innevarande budgetår.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att
till Rikskonsertverksamhet på tiUäggsbudget II till statsbud-
Prop. 1976/77:101 21
geten
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 237 000 kr.
[4]
£ 25. Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskap-1ig utbildning
och forskning m. m. i Göteborg och Linköping. Vid universitetet i Linköping
bedrivs högre teknisk utbildning på fyra utbUd-ningslinjer, nämligen datateknik,
industriell ekonomi, maskinteknik samt teknisk fysik och elektroteknik. På de
fyra linjerna finns sammanlagt
2 440
utbildningsplatser, varav 610 i första årskursen.
De senaste åren har universitetet på Unjerna för
maskinteknik resp. teknisk fysik och elektroteknik haft ett stort antal
vakanser. Vid beräkningen av anslagen tiU verksamheten har detla beaktats
genom en lägre resurstiUdelning än om platserna hade varit besatta. I höst har
emellertid antalet nya studerande i årskurs 1 kraftigt överstigit de närmast
föregående årens. Detta är en utveckling som jag mot bakgrund av de senaste
årens låga tillströmning tUl teknisk utbUdning anser är glädjande.
Teknisk utbildning är till följd av sin laborativa
karaktär förhållandevis dyrbar jämfört med flertalet andra utbUdningar.
Kraftiga förändringar av studerandeantalet kan därför inte lika lätt som i
andra faU mötas med tillfälliga omdisponeringar av befintliga resurser. I det
aktuella faUet har, enligt vad jag inhämtat, möjligheterna till omfördelningar
uttömts.
Mot bakgmnd av anförda förhåUanden finner jag skäl
föreligga för att förorda tilläggsanslag tUl Linköpings universitet. Jag har
beräknat att elt medelstUlskott om 1 348 000 kr. bör täcka behovet.
Med hänvisning tiU vad jag anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Teknisk samt viss medicinsk och
matematisk-naturveten-skaplig ulbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping
på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 1 348 000 kr.
[5j
E 68. Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
I statsbudgeten för
innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört ett
reservationsanslag av 84 milj. kr. Av beloppet disponerar enUgt regleringsbrev byggnadsstyrelsen
26 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnänanden för
universitet och högskolor 57 milj. kr. enUgt en särskild utrustningsplan (prop.
1975/76: 117, UbU 1975/76: 24, rskr 1975/76: 252). Anslagsposten Diverse objekt
är uppförd med 1 milj. ler. Medelsreservationen vid budgetårets början var ca
14,3 milj. kr.
I sina anslagsframstäUningar för budgetåret 1977/78
har byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden lagt fram förslag om nya och
ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustningsobjekt.
För de förslag tUl nya och ändrade ramar som med
hänsyn till föreliggande tidplaner nu bör behandlas kommer jag i det följande
att lämna en kortfattad redogörelse.
3 Riksdagen
1976/77.1 saml. Nr 101
Prop. 1976/77:101 22
Stockholm
Operan, etapp III. I inredningsplanen är uppförd en
kostnadsram av 1 090 000 kr. som beräknats för etapperna I och II av ombyggnad
av Operan. I beslut den 22 april 1976 uppdrog regeringen åt byggnadsstyrelsen
att utföra dels en etapp III av ombyggnad av Operan, dels ombyggnad av
lantmäteristyrelsens hus för Operans kansli. Redogörelse för dessa
byggnadsärenden har lämnats i prop. 1975/76: 117 (s. 7). Inflyttning i de
ombyggda lokalerna beräknas ske successivt under våren 1977.
Byggnadsstyrelsen räknar raed att befintlig
inredning kan användas för kanslilokalerna i lantmäteristyrelsens hus.
Kostnaderna för ny inredning för lokalema inom etappen III av ombyggnad av
Operan beräknas av styrelsen till 1 450 000 kr.
Ombyggnad av lokaler för musikhögskolan m. m. I
prop. 1976/77: 25 (bil. 7 s. 69) lämnades en närmare redogörelse för detta
byggnadsobjekt.
Regeringen har den 21 oktober 1976 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 4 milj. kr. utföra etapp I av de
föreslagna byggnadsåtgärderna. Etappen beräknas vara slutförd under våren 1977.
Inredningskostnaderna för etapp I har beräknats
till 1 025 000 kr. Byggnadsstyrelsen föreslår att en delram på detta belopp
förs upp i inredningsplanen för innevarande budgetår.
Flyttningskostnader för livrustkammaren.
Flyttningen av livmstkammaren till ombyggda lokaler i Stockholms slott
beräknas bli avslutad hösten 1977. I utrustningsplanen är uppförd en delram av
250 000 kr. för flyttningskostnader. Detta belopp har, i avvaktan på anbudsprövning,
beräknats för en första etapp av flyttningen. Kulturrådets LUP-delegalion
föreslår nu på gmndval av närmare prövning och beräkning av
flyttningskostnaderna att kostnadsramen höjs med 355 000 kr. tiU 605 000 kr.
Ramen kan därmed betecknas som definitiv.
Lund
Nybyggnad för filial till universitetsbiblioteket.
Nybyggnaden, som omfattar lokaler motsvarande en programarea, exkl. kapprum
etc, av 3 700 m beräknas bli inflyttningsklar under våren 1977.
I utrustningsplanen är uppförd en delram av 600 000
kr. för utrustning av nybyggnaden samt för flyttningskostnader enligt
preliminär beräkning. LUP-kommittén föreslår att ramen höjs med 545 000 kr.,
varav 270 000 kr. avser ökade flyttningskostnader, 225 000 kr. magnetiskt
stöldskyddssystera och 50 000 kr. övriga tillkoramande utmstningskostnader.
Enligt kommittén kan den föreslagna ramen av (600 000-f-545 000 =) 1145 000 kr.
därmed betecknas som definitiv.
Prop. 1976/77:101 23
Umeå
Teckningslärarutbildning. I inredningsplanen är
uppförd en delram av 300 000 kr. för en ny utbUdning av teckningslärare i Umeå
(prop. 1975/76: 117 s. 24). I prop. 1975/76: 89 ora lärarutbildningens dimensionering
och lokalisering ra. ra. har beräknats medel för en intagning av 24 studerande
läsåret 1976/77.
Byggnadsstyrelsen
räknar med att teckningsläramtbildningen inför vårterrainen 1977 skall flytta
från nuvarande provisoriska lokaler till en mer permanent förhyrning. De
lokaler som skall inredas ökas härigenom. Samtidigt måste viss inredning
specialtUlverkas på gmnd av de planerade lokalernas utformning. Styrelsen
räknar vidare med behov av en ökad standard och täthet i möbleringen jämfört
med tidigare redovisat preliminärt förslag. Byggnadsstyrelsen beräknar numera
kostnaderna för ny inredning för teckningslärarutbildningen tUl sararaanlagt
775 000 kr. Kostnadsraraen bör därför höjas med 475 000 kr. tiU 775 000 kr.
Ramen kan därvid betecknas sora definitiv.
Telefonväxel. Telefonväxeln vid universitetet i
Umeå är av typ A 344 och utbyggd för 700 anknytningar. LUP-kommittén föreslår
nu en utbyggnad av växeln med ytterligare 300 anknytningar så att skogshögskolan
och arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska fiUal, vilka skall få lokaler inom
universitetsområdet, kan anslutas. Kommittén beräknar kostnaden för utbyggnaden
till ca 500 000 kr. och föreslår att en del-rara av nämnda belopp för
telefonväxel förs upp i utmstningsplanen. Av beloppet avser ca 120 000 kr.
utmstning för direktval.
Föredraganden
För att inredning och utrustning utan försening
skall kunna anskaffas till de objekt som jag har redogjort för i det föregående
bör de i följande samraanställning angivna kostnadsramarna il OOO-tal kr.
föras upp i inrednings- och utrustningsplanema. Jag har därvid tagit hänsyn
till prisökningar under upphandUngstiden.
Prop. 1976/77:101 24
Objekt Förordad'ram Kostnadsram
eller
förordad
ändring
av Definitiv Delram
tidigare
ram ram
Inredning
Stockholm
Operan, etapp III -fl 450 1450
Ombyggnader av lokaler för
musikhögskolan m. m., etapp I -fl 025 1025
Umeå
Teckningslärarutbildning -|-
475 775
Utrustning
Slockholm
Flyttningskostnader för
livrustkammaren -f 350 600
Lund
Nybyggnad för filial till
universitetsbiblioteket -f 300 900
Umeå
Telefonväxel -1- 500 500
Kostnadsramar för inredning och utrustning anpassas
inte fortlöpande till förändringar i prisläget genom uppräkning med index (jfr
prop. 1967: 104 s. 41). Skälet till detta är svårigheterna att konstmera en index
sora inte saratidigt påverkas av sådana kostnadsändringar som hänför sig till
kvalitetsändringar. I stäUet har myndighetema hänvisats till möjligheten att i
särskUda fall på nytt underställa regeringen de ramar som inför upphandlingen
visat sig inte rymma kostnaderna för i huvudsak den inredning eller utrustning
som tidigare godtagits. Byggnadsstyrelsen föreslår att de i inredningsplanen
uppförda kostnadsramarna för ombyggnad av Fredrik Bloms hus i Stockholm,
ombyggnad för livrustkammaren i Stockholm, om- och tiUbyggnad för statens
scenateljéer i Hägernäs, ombyggnad av byggnad XXVI inora tekniska högskolans
område i Stockholm, nybyggnad för elevbostäder vid Tomtebodaskolan, tekniska
institutionen vid riksantikvarieämbetet och statens historiska museer, statens
scenskola m. m. i Stockholm, uppmstning av universitetshuset i Uppsala,
nybyggnad för fiUal till universitetsbibUoteket i Ltmd, restaurang inom
Chalmersområdet i Göteborg, fastighetstjänst i Umeå och svenskhemmet Voksenåsen
höjs med sammanlagt 1 525 000 kr. För justering av nämnda ramar beräknar jag
sammanlagt 800 000 kr.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger
samman med här behandlade objekt får bestridas av tiUgängUga medel under
förevarande anslag.
Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
berayndiga regeringen att
besluta ora anskaffning av viss inredning och utmstning av lokaler vid
universiteten m. ra. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det
föregående,
2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgiftema för viss inredning och
utrustning av lokaler vid universiteten m. m.
Prop. 1976/77:101 25
Bilaga
7
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-12-30
Föredragande:
statsrådet Dahlgren
Anmälan
till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
NIONDE
HUVUDTITELN
B.
Jordbrukets rationalisering m. m.
[1]
B 4. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. På statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett förslagsanslag
av 27 milj. kr. Riksdagen har för budgetåret medgivit att från förevarande
anslag får beviljas statsbidrag tUl jordbmkets rationalisering raed
saramanlagt högst 37 milj. kr. Regeringen har i regleringsbrev föreskrivit att
högst 12 milj. kr. får beviljas till yttre rationalisering och högst 25 milj.
kr. tUl inre rationalisering. Ramen för inre rationalisering avser även bidrag
till miljövårdande åtgärder inom jord-braket.
Lan
tbruksstyrelsen
Styrelsen har från lantbruksnämnderna inhämtat
uppgifter ora bevUjade bidrag och beräknat behov under återstoden av
budgetåret. Dessa visar på en kraftig ökning av bidragen till miljövårdande
åtgärder i förhållande till tidigare budgetår. För innevarande budgetår
beräknas behovet för detta ändamål vara ca 20 raUj. kr. mot 13,4 railj. kr.
budgetåret 1975/76 och 8,4 milj. kr. budgetåret 1974/75. Tillsammans med behovet
av bidrag till övrig inre rationaUsering bedömer styrelsen därför att ramen för
inre rationalisering totalt behöver uppgå till 40 milj. kr. För yttre
rationalisering förefaUer däremot ramen att kunna rainskas med 6 milj. kr. Med
hänsyn härtUl föreslår styrelsen att ramen för statsbidrag lill inre
rationalisering ökas från 25 milj. kr. till 40 milj. kr., varav 6 milj. kr.
genom jämkning raed ramen för bidrag tUl yttre rationalisering.
Prop. 1976/77:101 26
Föredraganden
Stödet till jordbrukets rationalisering syftar
fraraför allt tUl att stimulera och underlätta uppbyggnaden av rationella
jordbruksföretag. De senaste åren har även statsbidrag lämnats för sådana
miljövårdsåtgärder vid företagen som för miljövården ansvariga rayndigheter
funnit nödvändiga. Det är enUgt rain mening angeläget att ramarna för
statsbidrag till nämnda ändamål anpassas till den lämpliga rationaliseringstakten.
De för budgetåret 1976/77 fastställda bidragsramarna bör därför ökas med 9
milj. kr. till 46 railj. kr., varav högst 6 railj. kr. för yttre
rationalisering och högst 40 mUj. kr. för inre rationaUsering. Regeringen bör
liksom hittills kunna bestämma fördelningen raellan dessa ändamål.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att medge att under budgetåret 1976/77 statsbidrag
bevUjas till jordbrukets rationalisering raed saramanlagt högst 46 000 000 kr.
[2]
B 6. Täckande av förluster på grund av statlig kieditgaranti. På
statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats ett
förslagsanslag av 1 milj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret medgivit att
statlig kreditgaranti får lärrmas för lån tiU yttre rationalisering, lån till
inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till
trädgårdsnäringens rationalisering ra. m., lån tUl rennäringens
rationalisering m. m. samt lån till inköp av avelshästar och ridhästar med
sammanlagt 340 milj. kr., varav tiU trädgårdsnäringens rationalisering ra. m.
14 milj. kr., till rennäringens rationalisering m. ra. 2,5 milj. kr. samt till
inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.
Lanibruksstyrelsen
Efterfrågan på kreditgarantier för lån tiU inre
rationalisering inom jordbruket har ökat kraftigt. Denna utveckling orsakas av
en stigande investeringsvilja inom näringen samt av höjda
investeringskostnader. Styrelsen har inhäratat uppgifter från
lantbruksnämnderna ora hittills ianspråktagna belopp samt om beräknat behov av
medel under återstoden av budgetåret. Dessa visar att nuvarande ram för inre
rationalisering, 160 milj. kr., endast täcker behovet för hittills beviljade
belopp och inneliggande ansökningar. För att kunna tiUgodose behovet under
resten av budgetåret bedömer styrelsen att ifrågavarande ram behöver ökas raed 50
milj. kr. till totalt 210 milj. kr.
Föredraganden
Det statliga ekonomiska stödet tUl jordbrukets
rationalisering utgår huvudsakligen i form av kreditgarantier. Efterfrågan på
sådana garantier har, särskilt för lån tiU inre rationaUsering, ökat kraftigt
de se-
Prop. 1976/77:101 27
naste
budgetåren. Enligt min mening är det angeläget att ramen för garantier för
nämnda ändamål anpassas tiU den lämpliga rationaliseringstakten. Den bör
därför höjas raed 40 milj. kr.
För budgetåret 1976/77 bör sålunda statlig
kreditgaranti beräknas för lån till yttre rationalisering raed 50 railj. kr.,
för lån till inre rationaUsering med 200 milj. kr., för drifllån med 67 milj.
kr., för jord-förvärvslån med 42 milj. kr., för maskinlån med 4 milj. kr., för
lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 14 railj. kr., för lån
tUl rennäringens rationalisering m. m. med 2,5 milj. kr. samt för lån till
inköp av avelshästar och ridhästar med 500 000 kr. Regeringen bör närmare kunna
bestäraraa fördelningen meUan de fem förstnämnda ändamålen.
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen
att medge att under budgetåret 1976/77 statlig
kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån, driftslån, maskinlån, lån till trädgårdsnäringens
rationalisering ra. ra. särat lån till inköp av avelshästar och ridhästar med
sammanlagt högst 380 000 000 kr., varav till trädgårdsnäringens rationaUsering
ra. ra. 14 000 000 kr., till rennäringens rationalisering ra. ra. 2 500 000 kr.
samt tiU inköp av avelshästar och ridhästar 500 000 kr.
E.
Fiske
[3]
E 3. Främjande i allmänhet av fiskerinäringen. I statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 800
000 kr. Regeringen har i regleringsbrev föreskrivit att härav får högst 565 000
kr. disponeras för bidrag till säkerhetsutmstning för fiskefartyg.
Bestämmelserna om bidrag tUl säkerhetsutrustning
finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till fiskerinäringen
(omtryckt 1976: 449). Bidrag lämnas till livräddningsflotte,
brandskyddsutrustning och ekolod med 80 % av anskaffnings- och
installationskostnaderna för sådan utrastning som svarar mot gäUande
rainiraikrav för ifrågavarande fiskefartyg. Bidrag lämnas vidare till radar
och radiotelefon.
Fiskeristyrelsen har hemstäUt att 2 milj. kr.
anvisas på tiUäggsbudget under förevarande anslagsrabrik och att vissa
ändringar görs i bestämmelserna om bidrag till säkerhetsutrustning. Efter
remiss har yttrande över framställningen avgetts av Sveriges fiskares
riksförbund.
Fiskeristyrelsen
Fram till början av november 1976 har till
styrelsen kommit in ansökningar om säkerhetsutrustningsbidrag som enligt
gällande bestäramelser berättigar tiU bidrag på sammanlagt ca 1,4 milj. kr.
Anslaget tiU
Prop. 1976/77:101 28
ändamålet
är for innevarande budgetår 565 000 kr. Det innebär att fiskeristyrelsen inte
har möjUghet att lämna bidrag i den omfattning som de av riksdagen beslutade
reglerna kräver. Styrelsen hemställer att ytterligare 2 milj. kr. anslås för
ändamålet på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Styrelsen föreslår även
att anslaget tills vidare förs upp som förslagsanslag.
För fartyg med mindre dräktighet än 20 brattoton
som används i s. k. inre fart finns inga miniraikrav fastställda för livflotte,
brandskyddsutrustning och ekolod. Fiskeristyrelsen måste därför avslå
ansökningar om bidrag till ifrågavarande utmstning för sådana raindre fartyg.
Enligt styrelsen finns starka skäl att lämna bidrag tUl ifrågavarande utmstning
även för mindre fartyg. Fiskeristyrelsen föreslår att bidragsreglerna ändras så
att det blir raöjligt att lämna bidrag även till fartyg för vilka ifrågavarande
utrustning inte är obligatorisk.
Remissyttrande Sveriges fiskares riksförbund
tillstyrker fiskeristyrelsens framställning.
Föredraganden
För att främja säkerheten för fiskare lämnas bl. a.
bidrag med 80 % av anskaffnings- och installationskostnaderna för Uvflotte,
ekolod och brandskyddsutrustning, som motsvarar gällande miniraikrav för fiskefartyget
i fråga. Eftersom inga minimikrav för ifrågavarande slag av säkerhetsutrustning
gäller, kan bidrag inte lämnas till fiskefartyg med en dräktighet understigande
20 bruttolön, vilka används i s. k. inre fart.
Jag anser emellertid att starka skäl talar för att
bidrag även skall kunna lämnas till livflotte, brandskyddsutrustning och ekolod
för fiskefartyg med mindre dräktighet än 20 bruttoton. Riskerna för olycksfaU
torde inte vara mindre vid fiske med dessa fartyg än med större. Jag biträder
därför fiskeristyrelsens förslag att bidrag med 80 % får lämnas även om sådan
utrustning inte är obligatorisk för fiskefartyget i fråga men med hänsyn till
fartygsstorlek och fart är motiverad från säkerhetssynpunkt. En ytterligare
förutsättning bör vara att fartyget används i ett rationellt bedrivet
yrkesmässigt fiske. Bidrag bör få utgå för utrastning som anskaffats efter den
1 juli 1976.
Fiskeristyrelsen har anmält att ansökningarna
överstigit det tillgängliga anslaget för innevarande budgetår. Det är enligt
min mening angeläget att föreliggande bidragsbehov i rimlig utsträckning kan
tiUgodoses redan under innevarande budgetår. Jag förordar därför att för ändamålet
ytterligare 2 milj. kr. anvisas på tUläggsbudget.
Under åberopande av vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna de gmnder för bidrag tUl
säkerhetsutrustning för fiskefartyg som jag har förordat i det föregående.
Prop. 1976/77:101 29
2. till Främjande i allmänhet av fiskerinäringen på
tUläggsbudget II tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag
av 2 OOO 000 kr.
[4j
£ 9. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. I
statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett
förslagsanslag av 1 000 kr. Från anslaget bestrids bl. a. utgifter för att
täcka förluster på gnmd av statlig garanti för lån tUl investeringar i fiskets
berednings- och konservindustri. Garanti för lån tUl sådana investeringar får
under innevarande budgetår bevUjas med samraanlagt högst 5 mUj. kr.
Under rabriken Lånefonden tUl frärajande av
beredning och avsättning av fisk m. m. har för innevarande budgetår på
kapitalbudgeten under statens utlåningsfonder anvisats ett investeringsanslag
av 700 000 kr. Ur fonden bevUjas lån för sådan åtgärd inom fiskets,
berednings-och konservindustri som väsentligt imderiättar avsättningen av fisk eUer
förbättrar fiskarnas möjligheter att köpa förnödenheter.
Bestämmelserna ora kreditgarantier och lån ur
lånefonden finns i kungörelsen (1971: 445) om statligt stöd till
fiskerimäringen (omtryckt 1976:449).
Fiskeristyrelsen har hemstäUt att garantiramen för
lån tiU investeringar inom fiskets berednings- och konservindustri höjs tUl 7
milj. kr. under innevarande budgetår samt. att lånefonden på tiUäggsbudget tillförs
1 milj. kr.
Efter remiss har yttranden över framställningen
avgetts av statens; jordbmksnämnd och Sveriges fiskares rUisförbund.
Fiskeristyrelsen
De senaste årens svårigheter för det svenska fisket
har enUgt fiskeristyrelsen tUl en del berott på att den mheraska kapaciteten
för omhändertagande och beredning av fisk har varit liten. Osäkerheten inför
den fraratida utvecklingen av svenskt fiske, den relativt låga lönsamheten inom
beredningsindustrin och konkurrenstrycket utifrån har inte främjat vUjan till
nyetableringar eller investeringar i äldre företag. Uttalanden ora
statsraaktemas vUja att stödja fiskerinäringen har enUgt fiskeristyrelsen
väckt förhoppningar även inom beredningsindustrin. Antalet ansökningar om
beredningslån har ökat men skuUe varit än större, ora medelstillgången varit
sådan att företagen ansett det meningsfuUt att inge ansökan. Fiskeristyrelsen
beräknar att återstående utrymme för beredningslån under innevarande budgetår
är ca 300 000 kr. Under styrelsens prövning Ugger f. n. ansökningar ora lån på
sararaanlagt 4 250 000 kr.
För att tillgodose de mest trängande och från
samhällets synpunkt bäst motiverade lånekraven bör fonden enUgt
fiskeristyrelsen för innevarande budgetår tiUföras ytterligare 1 mUj. kr.
4
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 101
Prop.
1976/77:101 30
Belräffande kreditgarantier till investeringar i
fiskberedningsindustrift anför fiskeristyrelsen att garantiramen för
innevarande budgetår medger ytterligare garantiåtaganden utöver vad som
erfordras för redan ansökta belopp. Utvecklingen på kreditmarknaden och det
förhåUandet att rå-varatillgången i viss utsträckning nu säkrats genom det
nyUgen träffade ramavtalet om fortsatt svenskt fiske i den norska ekonomiska
zonen kan dock komma att väsentUgt öka behovet av kreditgarantier. Det är
därför enligt fiskeristyrelsen angeläget att garantiramen för innevarande
budgetår utvidgas med 2 raUj. kr. tUl totalt 7 railj. kr.
Remissyttranden
Statens jordbruksnämnd finner det angeläget att
tillräckliga medel står tUl förfogande för önskvärda åtgärder raed syfte att
underlätta avsättningen av svenskfångad fisk och hÖja effektiviteten inom
berednings-och konservindustrin på fiskets oraråde och tiUstyrker
fiskeristyrelsens förslag.
Sveriges fiskares riksförbund anför att det svenska
västkustfisket under en lång följd av år har ilandfört huvudparten av sina
sillfångster i Danmark för beredning. Riksförbundet föratser att de utvidgade
fiske-gränserna i Nordsjön och Skagerrak samt fångstbegränsningarna i samma
område koramer att medföra ett ökat fiske i Östersjön och Kattegatt. För att
minska beroendet av dansk beredningsindustri arbetar fis-karorganisationerna
för en ökad beredningskapacitet inom landet. Riksförbundet anser att det
svenska fiskets konkurrenskraft skulle öka om fisken bereds inom landet i
stäUet för att sora nu är fallet beredda fiskprodukter i stor utsträckning
importeras. Även den etablerade beredningsindustrin behöver enUgt
riksförbundet anskaffa bl. a. fUéskär-ningsmaskiner för att ta hand om de stora
kvantiteter torsk och siU som fångas i Östersjön. Riksförbundet som anser
fiskeristyrelsens förslag vara otillräckliga föreslår att lånefonden tiUförs
ytterligare 3 mUj. kr. och att ramen för kreditgarantier ökas med 4 railj. kr.
tUl 9 milj. kr.
Föredraganden
För att öka avsättningen av svenskfångad fisk stöds
investeringar inom fiskets berednings- och konservindustri raed statliga lån
och lånegarantier. Kreditbehovet inom fiskets berednings- och konservindustri
är f. n. stort. TiU fiskeristyrelsen har kommit in ansökningar om lån och
lånegarantier tUl investeringar som bedöms väsentUgt främja avsättningen av
fisk. Lånebehovet kan inte tiUgodoses med de medel som ställts till förfogande
för innevarande budgetår. Fiskeristyrelsen har därför hemstäUt om ytterUgare
medel på tiUäggsbudget för innevarande budgetår. Statens jordbruksnämnd och
Sveriges fiskares riksförbund tillstyrker framställningen.
Prop. 1976/77:101 31
Jag vUl erinra ora att fiskerikommittén (Jo 1975:
07) har att utreda fiskets kort- och långsiktiga problem. I kommitténs uppdrag
ingår så-, ledes att undersöka vilka åtgärder som behövs för att på längre sikt
öka. avsättningen av svenskfångad fisk och vilka åtgärder som kan behövas för
att minska beroendet av utländsk beredningsindustri.
Jag anser det dock vara angeläget att i nuvarande
situation stödja åtgärder inom berednings- och konservindustrin som främjar
avsättningen av svensk fisk. Det statUga stödet bör främst inriktas på sådana
åtgärder sora tUlvaratar den fisk som landas i Sverige och därigenom minskar
överskotten. Jag förordar därför att under punkten 6 i det följande till
Lånefonden tUl främjande av beredning och avsättning av fisk ra. ra. på
tilläggsbudget anvisas ett investeringsanslag av 1 milj. kr. och att under
förevarande punkt garantiramen för lån tUl fiskets berednings- och
konservindustri under innevarande budgetår ökas från 5 milj. kr. tUl 7 raUj.
kr.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att raedge att under budgetåret 1976/77 statUg
garanti beviljas för lån tUl investeringar inom fiskets berednings- och konservindustri
med sammanlagt högst 7 000 000 kr.
G.
Utbildning ocb forskning
[5]
G 14. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m.m. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrabrik anvisats
ett reservationsanslag av 35 mUj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen
14 milj. kr. enligt en särskUd iruredrungs-plan och utrastningsnämnden för
universitet och högskolor 21 milj. kr. enligt en särskUd utrastningsplan.
Inredning
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag om
höjningar av ett antal tidigare fastställda kostnadsramar samt uppförande i
inredningsplanen av nya ramar för anskaffande av inredning. På gmnd av bl. a.
gällande tidplaner för omlokaliseringen av veterinär- och skogshögskolorna bör
förslagen prövas redan i detta sammanhang.
Med hänsyn tiU prisutvecklingen bör enUgt styrelsen
de i inrednings-planen uppförda kostnadsramarna för jordbrukets högskolor under
rabriken Ultuna för inredning av Kliniskt centrum, nybyggnad. Restauranger,
om- och nybyggnad. Stora institutionsbyggnaden, ombyggnad,
Distriktsförsöksstation, nybyggnad och Central förvaltning, ombyggnad höjas med
tUlsammans 1 335 000 kr. tUl sammanlagt 14110 000 kr.
Prop.
1976/77:101 32
Styrelsen har vidare föreslagit att kostnadsramarna
för skogshögskolan för inredning av Ny- och ombyggnader, Skoglig mykologi med
mikrobiologi m. fl, om- och nybyggnader i Ultuna samt Ny- och ombyggnader i
Garpenberg höjs med tillsararaans 1 035 ÖOO kr. tiU sammanlagt 11 425 000 kr.
med anledning av kostnadsutvecklingen.
För Nybyggnad i Uraeå för skogshögskolan föreslår
styrelsen att en med 6,6 milj. kr. förhöjd ram av 6,8 railj. kr. förs upp i
iriredningspla-nen och därvid betraktas som definitiv.
Styrelsen
har for statens veterinärraedicinska anstalt redovisat kostnadsberäkningar för
nybyggnad av Centralblock, nybyggnad. Med hän-' syn till att
installationsbärande inredning behöver bestäUas innevarande år föreslår
styrelsen en delrara av 3,5 railj. kr. att foras upp i inredningsplanen.
Utrustning
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
ha.r redovisat förslag ora nya kostnadsramar för anskaffande av utrustiiing
till statens strålskyddsinstitut. Institutet har till följd av en av riksdajgen
beslutad omorganisation och utökade uppgifter (prop. 1975/7é: 123, JoU 1975/
76: 38, rskr 1975/76: 311) ställts inför behovet av utökade lokaler. I samband
med att lokalfrågan löses måste utrastning till en sammanlagd kostnad av 3,4
milj. kr. tiUföras institutet. Av beloppet avser 2,5 milj. kr. sådan utrustning
vars anskaffning är direkt föranledd av institutets omorganisation och utökade
verksamhet. Återstoden avser ersättningsanskaffning av utrustning. I avvaktan
på förslag tiU kostnadsramar avseende budgetåret 1977/78 måste enligt nämndens
mening delramar föras upp i utrustningsplanen redan innevarande år för ått
tiUgodose akuta utrustningsbehov. Nämnden föreslår att delramar förs upp för,
en telefonväxel med 125 000 kr. och övrig utrustning med 400 000 kr.
Nänmden har vidare redovisat förslag om ny
kostnadsram för anskaffning av telefonväxel vid lantbrukshögskolan i Alnarp.
På gmnd av lång leveranstid bör den nya växeln bestäUas redan under hösten 1976
varför en delram av 700 000 kr. bör uppföras i utrustningsplanen under mbriken
Alnarp.
Föredraganden
Kostnadsramar för inredning och utrustning anpassas
inte fortlö pande tUl förändringar i prisläget genom uppräkning ay index. Myndighetema
får i stället på nytt understäUa regeringen.de ramar
som inför upphandlingen visat sig inte kunna rymma de kostnader som tidigare
godtagits. Vid min prövning av de förslag tUl ändringar i inredningsplanen för
innevarande budgetår som har redovisats ay. byggnadsstyrelsen har jag funnit
det motiverat att styrelsen ges möjlighet att i viss
Prop. 1976/77:101 33
omfattning
justera de kostnadsramar som tidigare har fastställts för de inredningsobjekt
sora har redovisats i det föregående. För inredningsobjekten Restauranger, om-
och nybyggnad, Distriktsförsöksstation, nybyggnad och Central förvaltning,
ombyggnad i Ulttma har justering av ramarna på dessa grunder redan gjorts under
föregående budgetår.
Jag förordar att ytterligare justeringar av vissa
inredningsramar får ske med ett belopp av sammanlagt 1,3 milj. kr. Jag har
därvid tagit hänsyn till resp. tidpunkt för anskaffningen av inredning och
utrustning. Härvid avses främst kostnadsramarna för inredning av objekten
Kliniskt centrum, nybyggnad, Stora institutionsbyggnaden, ombyggnad, Nyr och
ombyggnader för skogshögskolan, sfcoglig, mykologi med mikrobiologi m. fl, om-
och nybyggnader i Ultuna samt Ny- och ombyggnader i Garpenberg. Även de av mig
redovisade under förgående budgetår ändrade ramama bör kunna omfattas av
ramjusteringar inom föreslaget belopp. Regeringen bör bemyndigas att efter
förslag av byggnadsstyrelsen slutligt besluta om de ändringar av enskilda kostnadsramar
som föranleds härav.
Jag förordar vidare att kostnadsramen för inredning
av Nybyggnad för skogshögskolan i Umeå i enlighet med byggnadsstyrelsens
förslag förs upp med 6,8 milj. kr. och därvid betraktas som definitiv.
Riksdagen har under investeringsanslaget
Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor ra. ra. i anslutning tiU
tUläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår godkänt
kostnadsram för objektet Centralblock, nybyggnad i Ultuna för statens
veterinärmedicinska anstalt. Med hänsyn till tidplanen för objektet förordar
jag att en delrara av 3,5 milj. kr. förs upp i inredningsplanen.
Statens strålskyddsinstituts utrustningsbehov till
följd av den av riksdagen beslutade omorganisationen och därav ökade
lokalbehov motiverar enligt min mening att en delram för telefonväxel av 125
000 kr. och övrig utrustning av 400 000 kr. tas upp i utmstningsplanen redan
vid denna tidpunkt. Jag förordar vidare att en delram av 700 000 kr. förs upp
för anskaffande av telefonväxel till lantbmkshögskolan i Alnarp.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger
samman med här behandlade inredningsobjekt får bestridas av tillgängliga medel
under anslaget.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga regeringen att
besluta om anskaffning av viss inredning och utmstning av lokaler vid
jordbmkets högskolor m. ra. inom de kostnadsramar som jag har förordat i det
föregående,
2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för viss inredning och
utmstning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. ra.
Prop. 1976/77:101 34
KAPITALBUDGETEN
IV.
STATENS UTLANINGSFONDER
[6]
8. Lånefonden till främjande av beredning ocb avsättning av fisk
m.
m. Med hänvisning tiU vad jag har anfört under punkten 4 hemstäUer jag att
regeringen föreslår riksdagen
att till Lånefonden till främjande av beredning och
avsättning av fisk m. m. på tiUäggsbudget II tUl statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.
Prop. 1976/77:101 35
Bilaga 8
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssaramanträde 1976-12-30
Föredragande:
statsrådet Asling
Anmälan
tiU tilläggsbudget n till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde
KAPITALBUDGETEN
IV.
STATENS UTLANINGSFONDER
[1]
10. Statens hantverks- och industrilånefond. Från anslaget förs över raedel
till statens hantverks- och industrilånefond för utlåning tUl företagareföreningarna,
vUka i sin tur lämnar hantverks- och industrUån till hemslöjds-, hantverks- och
småindustriföretag. Långivningen regleras- genom kungörelsen (1960: 372) ora
statligt kreditstöd till hemslöjd, hantverk och småindustri (omtryckt 1973:
550; ändrad senast 1976: 471). För innevarande budgetår har tiU fonden anvisats
50 milj. kr. Vidare har beloppsgränsen för lån tUl ett och sararaa företag
höjts från 200 000 kr. tiU 300 000 kr. (prop. 1975/76: 100 bU. 13, NU
1975/76:51, rskr 1975/76:330).
Företagareföreningarnas förbund har i oktober 1976
föreslagit att statens hantverks- och industrUånefond snarast skaU tiUföras
ytterUgare medel. Enligt förbundet är tiUgängliga lånemedel helt. otUlräckliga
för att täcka de mindre och medelstora företagens behov av lån från företagareföreningarna.
Förbundet framhåller att efterfrågan på lån har ökat bl.a. på grund av att
småföretagen på senare tid'har visat ökad investeringsvilja samtidigt sora
kreditrestriktionema har gjort det särskilt svårt för dessa företag att få lån
på den ordinarie kreditmarknaden. Vidare har höjningen av lånegränsen medfört
ökade anspråk på lånemedel.
Statens industriverk har i yttrande över förslaget
framhålUt att en stark uppgång av företagareföreningarnas utlåning har ägt ram
under senare delen av år 1976. Under perioden den 1 juliden 31 oktober 1976
har föreningarna beviljat lån på saramanlagt ca 71 milj. kr., vilket motsvarar
mer än 50 % av den totala utlåningen under hela år
Prop.
1976/77:101 36
1975.
Två föreningar är nu helt utan låneraedel. Saramanlagt hade dock föreningama 79
milj. kr. innestående hos kammarkoUegiet den 20 oktober 1976. Industriverket
anser att det är viktigt att företagareföreningarna tUlförs resurser så att de
genom utlånmg kan bidra tiU att lösa likviditetskriser i Uvskraftiga, mindre
företag. Verket har sålunda inget att erinra mot att statens hantverks- och
industrilånefond tiUförs ytterligare medel.
Föredraganden
För egen del vUl jag erinra om uttalandet i
regeringsdeklarationen att en väl fungerande samhällsekonomi förutsätter ett
decentraliserat näringsliv och att näringspoUtiken måste utformas så att
mindre och medelstora företag får goda utvecklingsmöjligheter. Jag anser att
företagareföreningarnas utlåning är av väsentlig betydelse för småföretagens
kreditförsörjning. Föreningarnas verksamhet ligger dessutom väl i linje med
regeringens strävan att förstärka regionalpoUtiken genom att stödja sysselsättningen
i glesbygderna och de mindre tätorterna. En stram kreditpolitik kan bli
särskilt kännbar för raindre företag, eftersora dessa i högre grad än andra är
beroende av främmande kapital.
Mot bakgmnd av vad jag nu har anfört bedömer jag
att en ytterligare förstärkning av statens hantverks-, och industrilånefond
behövs under innevarande budgetår. En utökning av fonden, med: 30 milj. kr. är
enligt min mening väl ägnad att tillgodose föreningamas behov av lånemedel.
Enligt industriverket hade företagareföreningama vid ingången av budgetåret
1976/77 ca 25 milj. kr. tiUgängUga för utlåning. Med den nu föreslagna
förstärkningen av fonden skulle det sammanlagda tiUskottet tiU fonden under
budgetåret 1976/77 uppgå tUl 80 nulj. kr. Dessutom får företagareföreningama
använda inflytande amorteringar på tidigare utlämnade lån för nyutlåning.
Föreningarnas sammanlagda utlåningskapacitet under budgetåret 1976/77 kan
därför beräknas uppgå till ca 165 milj. kr.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att tiU Statens hantverks- och industrilånefond på
tiUäggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investermgsanslag
äv 30 000 000 kr.
Prop. 1976/77:101 37
Bilaga
9
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-12-30
Föredragande:
statsrådet Asling såvitt avser punkten 1;
statsrådet
Johansson såvitt avser punkten 2.
Anmälan
tiU tUläggsbudget II tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde
DRIFTBUDGETEN
TRETTONDE
HUVUDTITELN
C.
Mineralförsörjning m. m.
[1]
C 4. Sveriges geologiska undersökning: Utmstning. För detta ändamål finns på
statsbudgeten för innevarande budgetår uppfört ett reservationsanslag av 6 611
000 kr. Ingående reservation uppgick den 1 juli 1976 till 1 461 522 kr.
Anslaget är avsett att finansiera Sveriges
geologiska undersöknings (SGU) investeringar i mer kostnadskrävande utrustning.
Ränta och avskrivning på utrustningskapitalet belastar de program inom vilka
utrastningen används. Utrustning som anskaffas med anlitande av utmstningsanslaget
tillförs SGU:s utmstningskapital. Medel motsvarande avskrivning och
förräntning av utrustningskapitalet omförs tUl särskild inkomsttitel på
statsbudgeten.
Sveriges
geologiska undersökning
SGU har i skrivelse den 28 april 1976 hemställt om
att ytterUgare 500 000 kr. anvisas budgetåret 1976/77 för inkÖp av viss
datomtrast-ning sora erfordras efter verkets omlokalisering till Luleå och
Uppsala i januari resp. december 1978. Utmstningen bör enligt SGU inköpas redan
innevarande budgetår för att tillåta inkörnings- och förberedelsearbeten för
omlokaUseringen.
Statskontoret
tillstyrker SGU:s framställning.
Prop.
1976/77:101 38
Föredraganden
Vid min anmälan av medelsbehovet för motsvarande
anslag för budgetåret 1977/78 (prop. 1976/77: 100 bU. 17) har jag redovisat
min beräkning av de totala kostnaderna för anskaffning av utrustning tUl SGU
som följd av omlokaliseringen till Luleå och Uppsala. Dessa kostnader uppgår
enligt min beräkning tiU samraanlagt 8,7 milj. kr. I detta belopp ingår bl. a.
500 000 kr. som enligt SGU bör ställas tiU förfogande redan under innevarande
budgetår.
Det är av stor vikt att omlokaUseringen av SGU kan
genomföras med minsta möjliga stömingar i produktionen. Med hänsyn härtill bör
SGU få möjlighet att redan innevarande budgetår få inköpa den avsedda
datorutrustningen.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Sveriges geologiska undersökning:
Utrustning pä tilläggsbudget II tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
V.
FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
[2]
18. Lån till Svenska rymdaktiebolaget. Något anslag för detta ändamål finns
inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1976/77.
Det statsägda Svenska rymdaktiebolaget har till
uppgift att i huvudsak på uppdrag av statens delegation för rymdverksamhet
svara för vissa uppgifter inora rymdområdet. Jag har tidigare denna dag vid min
anmälan av anslaget Europeiskt rymdsamarbete ra. ra. på statsbudgeten för
budgetåret 1977/78 lämnat en närmare redogörelse för verksamheten vid statens
delegation för rymdverksamhet och Svenska rymdaktiebolaget (jfr prop. 1976/77:
100 bU. 17). Rymdbolaget sköter bl. a. en del av kontakterna med det
europeiska rymdorganet (European Space Agency, ESA) samt handhar vissa
uppgifter inom den svenska fjärranalysverksamheten.
Svenska
rymdaktiebolaget
Rymdbolaget har i skrivelse till regeringen den 6
december 1976 framhållit följande.
Runt
jorden cirklar f. n. ett antar satelliter, avsedda för fjärranalysändamål, som
kontinuerligt tair bilder av markytan under sig. Sådana bilder tas i ett
flertal våglängdsområden iäom Oinrådet för synligt och infrarött ljus.
Satellitbilder för fjärranalysändamål har ett flertal till-lämpningsområden. De
kan exempelvis användas inora skogsbruk, jordbmk, miljövård, fysisk planering,
geologisk kartering, fiske, sjöfart och
Prop. 1976/77:101 39
väderlekstjänst.
Ett av de vanligaste användningsområdena är väderlekstjänsten, där
satellitbilder har raedgett en säkerhet för väderleksprogho-ser som var
otänkbar tidigare.
De
f. n. mest avancerade satelliterna för fjärranalys är de amerikaöska
s. k. Landsat-sateUiterna. För att möjUggöra att bUdema från dessa satel
liter kan utnyttjas inora alla områden på jorden planerar den ameri
kanska rymdflygstyrelsen (National Aviatioii and Space Adrainistration,
NASA) att medverka tiU upprättandet av ett nät av mottagningsstationer
över hela jorden. Avtal gällande dé stationer som är belägna i Europa
kommer enligt planema att träffas med ESA. F. n. finns endast en sta
tion i Europa sora kan ta emot Landsat-bilder. Stationen är belägen'i
Italien. För att få bilder från norra Europa och polarområdet krävs ätt
en station i Nordskandinavien upprättas. Eftersom Sverige är raedlem
i ESA är det naturUgt att denna station i första hand upprättas i norra
Sverige. ; :
Den 3 september 1976 tog rymdbolagets styrelse ett principbeslut
ätt upprätta en Landsat-station vid råketbasen'Esrange i Kimna. Förhaiid-lingar
har tagits upp med ESA öm vilka' ekonomiska villkor som kan uppnås för
stationen. Avsikten är att stationen skall drivas som en affärsmässig rörelse,
där kostnadema helt täcks av intäkter från användare och från ESA.
För den händelse att godtagbara villkor kan uppnås
vid förhandlingarna behöver byggandet av stationen kunna sättas i gång snabbt.
Kostnaderna för att uppföra en komplett Landsat-station beräknar rymdbolaget'
på ett preliminärt underlag till 7 milj. kr. Bolaget hemställer att ett statligt
lån på detta belopp ställs till bolagets förfogande.
Statens delegation för rymdverksamhet tUlstyrker
bolagets fraraställning. Delegationen betonar angelägenheten av att stationen
snabbt kan komma till utförande om godtagbara ekonomiska villkor kan uppnås.
Delegationen påpekar vidare att en Landsat-station i Kimna, föratom att den ger
svenska myndigheter och organisationer möjligheter att utnyttja Landsat-bilder
för olika ändamål, också ger en ökad sysselsättning vid raketbasen Esrange, en
sysselsättning sora dessutora är jämnare fördelad över året än den nuvarande.
Delegationen finner det vara helt i enUghet raed Sveriges övriga engagemang i
ESA att Sverige nu åtar sig att driva en nordeuropeisk Landsat-station.
Föredraganden
Intresset för att utnyttja sateUitbilder för
fjärranalysändamål har varit växande i Sverige under de senaste åren och
antalet användningsområden ökar. Statens delegation för rymdverksarahet har
under de senaste åren drivit en omfattande försöksverksamhet med fjärranalys,
bl. a. avseende havsisövervakning och oljeutsläpp i samarbete raed bl. a. sjöfartsverket,
generaltullstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut och
finska rayndigheter.
Prop. 1976/77:101 40
Jag anser att stora fördelar står att vinna i ett
ökat utnyttjande av fjärranalystekniken i samhället och finner det följdriktigt
att Sverige nu engagerar sig i nedtagning av satellitbilder. Jag anser därför
att Sverige, om projektet visar sig vara ekonomiskt bärkraftigt, bör utnyttja
den möjlighet att bygga en nedtagningsstation för Landsat-bUder i Kimna som
följer av Sveriges medlemskap i ESA. Som en ytterligare fördel med projektet
framstår tiUskottet av arbetstiUfäUen i Norrbottens inland genom stationens
tUlkomst.
Kostnaderna
för att uppföra stationen är ännu preliminära, liksom i vad mån projektet helt
eller delvis kan finansieras genom upplåning på kapitalmarknaden. De närmare
villkoren för ESA:s utnyttjande av stationen är heller inte bestämda. Jag är
därför inte nu beredd att slutgiltigt ta StäUning till hur staten bör medverka
till stationens finansiering. Ora förhandlingarna med ESA snabbt leder till
positiva resultat kan medelsbehov uppkomma redan tmder innevarande budgetår.
Staten bör därvid ha möjlighet att kunna lämna lån tUl rymdbolaget i den mån
detta behövs för en snabb byggstart. Jag beräknar att härför behövs högst 2
milj. kr. Det bör ankomraa på regeringen att faststäUa de närmare villkoren för
lånet, sedan förhandlingama med ESA har slutförts.
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Lån till Svenska rymdaktiebolaget på
tUläggsbudget II tUl statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
investeringsanslag av 2 000 000 kr.
Prop. 1976/77:101 41
Bilaga 10
Förteckning
över
av regeringen hos riksdagen i prop. 1976/77:101 begärda anslag på tilläggsbudget
n till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
DRIFTBUDGETEN
A.
Egentliga statsutgifter
//.
Justitiedepartementet ,
D
5 Utrustning till domstolar m. m.j rejcrvattortia«.y/flg 600 000
V.
Socialdepartementet . . , ;
K
1 Bidrag till handikappinstitutet m. m. 375 000
VII. Finansdepartementet
E
12 Viss utbildningsverksamhet, reservationsanslag 1
000 000
VIII. Utbildningsdepartementet
B
10 Bidrag tiU Operan och Dramatiska teatem, reserva
tionsanslag 12 443 000
B 11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag 6 134 OOQ
B13 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 237 000
E 25 Teknisk samt viss medicinsk och raateraatisk-natur
vetenskaplig UtbUdning och forskning ra. m. i Gö
teborg och Linköping, reservationsanslag 1 348 000
IX. Jordbruksdepartementet
E 3 Främjande i allmänhet av
fiskerinäringen, reserva
tionsanslag 2 000 000
XIII. Industridepartementet C 4 Sveriges
geologiska undersökning: Utrustning,
reservationsanslag 500 000
Summa
driftbudgeten 24 637 000
Prop. 1976/77:101 42
KAPITALBUDGETEN
Kapitalinvestering
II.
Statens allmänna fastighetsfond
F i n a n s d e p a r t e m! e n t e t
11 Byggnadsarbeten för statlig förvaltning 40 000 000
m.
Försvarets fastighetsfond
3 Flygvapenförband:
Anskaffning av anläggningar 7 000 000
rv.
Statens utiåningsfonder
Kommunikationsdepartementet
4 Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten 15 000 000
Jordbruksdepartementet
8 Lånefonden till främjande av beredning öch avsätt
ning av fisk ra. ra. 1 000 000
Arbetsmarknadsdep ar te men t et
10 Statens hantverks- och industrilånefond 30 000 000
v.
Fonden för låneunderstöd
Industridepartementet
18 Lån tiU Svenska rymdaktiebolagét 2 000 000
Summa
för kapitalbudgeten 95 000 OOO
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 76066 »
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
31 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (31)
31 kopplingar i 27 dokument.
- Bet. 1977/78:FiU23 Med anledning av i propositionen 1977/78:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1978/79 inom budgetdepartementets verksamhetsområde jämte motioner s. 7 i texten
- Bet. 1977/78:KU23 med anledning av förslaget 1977/78:5 från riksdagens förvaltningsstyrelse om riksdagens lokalfrågor på längre sikt m. m. och propositionen 1977/78:100 i vad av… s. 247 i texten
- Bet. 1976/77:FiU37 Angående tilläggsbudget II och tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 s. 1 i texten
- Bet. 1976/77:NU28 Med anledning av propositionen 1976/77:95 i vad avser statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag i texten
- Bet. 1976/77:FiU8 Med anledning av propositionen 1976/77:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser vissa delar av budgetdeparte… i texten