Med överlämnande av 1977 års kommittéberättelse.
827 sidor, varav 672 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 672 av 827 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:103, Med överlämnande av 1977 års kommittéberättelse.
Dokumentets text
Regeringens
skrivelse Sicr 1976/77:103
1976/77:103
Med (överlämnande av
1977 års konunittéberättelse;
beslutad
den 30 december 1976.
Regeringen överlämnar till riksdagen enligt
bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1977 års kommitléberättelse.
THORBJÖRN
FALLDIN
SVEN
ROMANUS
1
Riksdagen 1976/77. 1 samt. Nr 103
Skr
1976/77:103 2
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
Vid
regeringssammanträde 1976-12-30
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson,
Friggebo
Föredragande:
statsrådet Romanus
Anmälan
av 1977 års konunittéberättelse
1
ÖVERSYNEN AV FORMERNA FÖR KOMMITTÉVERKSAMHETEN
Vid
anmälan av 1976 års kommittéberättelse uppgav dåvarande chefen för
justitiedepartementet att en översyn av formerna för kommittéverksamheten hade
påbörjats år 1974 och att översynen lett fram till en rapport (Ds Ju 1975:14)
om utredningsväsendet. Han lämnade i det sammanhanget en redogörelse för de
åtgärder som hade vidtagits med anledning av förslagen i rapporten och för
arbetet i övrigt inom regeringskansliet i syfte att förbättra och rationalisera
kommittéväsendet.
översynsarbetet
har fortsatt under år 1976.
En ny författning om kommittéerna,
kommittéförordningen (1976:119) har utfärdats. Denna innehåller bl. a.
föreskrifter om befogenheter som tiU-kommer olika medverkande i
kommittéarbetet. I motsats till tidigare författning i ämnet reglerar
förordningen ocksä de sakkunnigas och experternas ställning. De sakkunniga får,
fastän de inte själva är kommittéledamöter och aUtså saknar beslutanderätt,
delta i arbetet på väsentligen samma villkor som ledamot. BI. a. har de
"reservationsrätt". Experterna, dvs. de utpräglade specialisterna,
har mera begränsade befogenheter.
Vidare har statsrådsberedningen gett ut en handbok
i kommittéarbete (Ds Ju 1976:6). Handboken är i första hand avsedd för
kommittéordförande och kommittésekreterare.
En arbetsgrupp inom regeringskansliet har lagt fram
förslag i en rad administrativa frågor som rör kommittéerna. Förslagen berör
bl. a. registreringen av och information om kommittéerna, kommittéernas
lokalförsörjning och servicen till kommittéerna i fråga om litteratur,
expeditionstjänst, skriv-hjälp o. d.
Gruppen föreslår bl. a. att kommittéberättelsen
delas upp i två volymer, en huvuddel som innehåller personredovisning m. m. och
en del som innehåller direktiv som har meddelats efter det redovisningen i
föregående kom-
3 Skr 1976/77:103
mittéberättelse
färdigställdes. I samband med denna förändring bör man enligt arbetsgruppen
övergå till att ge ut kommittédirektiv fortlöpande i en serie på samma sätt som
nu sker med departementspromemorior. Direktiven bör enligt gruppen spridas
genom allmänna förlaget (ALLF) och inte som nu i sin helhet publiceras i Post-
och Inrikes tidningar.
översynen
av kommittéväsendet kommer att fortsätta under år 1977.
Besparingsutredningen (Fi 1975:01) har avgett
delbetänkande under år 1976. 1 betänkandet - (SOU 1976:49) Offentligt
utredningsväsende - har utredningen föreslagit att kommittéberättelsen
försöksvis kompletteras med redogörelser för varje kommitté hur långt
utredningsarbetet framskridit, vilka överväganden som har gjorts samt hur
arbetet avses att drivas vidare. Genom detta förfarande räknar utredningen med
att antalet önskemål om särskilda utredningar kommer att begränsas genom att
organ som initierar utredningar ges bättre möjlighet att informera sig om genomförd
och pågående utredningsverksamhet. En sådan åtgärd kan enUgt utredningen också
rent allmänt öka kommittéberättelsens användbarhet samt också verka pådrivande
på arbetet i konunittéema.
2
1977 ÅRS KOMMITTÉBERÄTTELSE
Enligt
tilläggsbestämmelse 3.6.2 till riksdagsordningen skall regeringen årligen samtidigt
med budgetpropositionen lämna riksdagen redogörelse för verksamheten inom de
kommittéer som har tillsatts på grund av regeringens beslut. En sådan
redogörelse har också utarbetats inom justitiedepartementet.
Redogörelsen är i huvudsak redigerad och upplagd på
samma sätt som 1976 års kommittéberättelse. Frågan om större ändringar av
redovisningen i kommittéberättelsen har bedömts böra anstå tiUs ställning kan
tas till besparingsutredningens tidigare nämnda förslag. Den justeringen har
dock gjorts att kommittédirektiv som har meddelats sedan redovisningen i 1976
års berättelse färdigställdes nu har intagits i ett särskilt avsnitt på sätt
den tidigare nämnda arbetsgruppen föreslagit.
Den upprättade redogörelsen bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 1 Kommittédirektiven bör tas in som
bilaga 2 till detta protokoll.
Jag vill i ssunmanhanget upplysa om att
kommittédirektiv skall fr. o. m, den 1 januari 1977 ges ut i en särskild serie
som tillhandahålles genom Liber-Förlag liksom departementspromemorior och
betänkanden i SOU-serien. Genom denna åtgärd bör informationen om
kommittédirektiv komma atl förbättras.
3
HEMSTÄLLAN
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen överlämnar
1977 års kommittéberättelse till riksdagen.
Skr 1976/77:103
4
REGERINGENS BESLUT
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr 1976/77:103 Bilaga 1
Kommitté-berättelse
1977
Dell
Kommittéernas
sammansättning
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr
1976/77:103
Redaktionell
anm. 1. Två delar
Kommittéberättelsen är
uppdelad i två delar.
Del
I innehåller uppgifter om kommittéemas sammansättning, adress och
telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser,
kostnader samt register.
Del
11 innehåller enbart direktiv och tilläggsdirektiv som meddelats av regeringen
sedan redovisningen i 1976 års berättelse färdigställdes.
Direktiven
och tilläggsdirektiven är ordnade departementsvis liksom kommittéerna i del I.
Inom departement är de förtecknade efter dag för regeringsbeslut.
Del
II är försedd med två register, varav ett är ett
ämnesregister. I det andra registret är direktiven ordnade efter dag för
regeringens beslut.
2.
Kommittébeteckning
För
varje departement används fr.o.m. år 1971 en löpande nummerserie för
år. Nummerbeteckningen anges med förkortning för departement samt
årtal, kolon och löpnummer och anges inom parentes omedelbart efter ordet
kommitté (motsvarande). Exempel: x-kommittén (Ju 1976:00) och kom
mittén (Ju 1976:00) om- , Beteckningen är avsedd att användas vid
såväl
hänvisningar i löpande text som i kamerala sammanhang.
För
kommitté (motsvarande) som tillkommit före år 1971 används som löpnummer det nummer
i riksdagsberättelsen under vilket kommittén första gången redovisats.
Under
år 1976 har finansdepartementet delats upp i två departement, nämligen
ekonomidepartementet (E) och budgetdepartementet (B). I samband därmed ändrades
förkortningen för bostadsdepartementet från B till Bo.
11977
års berättelse har därför bokstaven B i nummerbeteckningar, där B är en
förkortning för bostadsdepartementet, ersatts med Bo.
7 Skr 1976/77:103
3. Rollfördelning
inom kominitté
Enligt
2 § kommittéförordningen (1976:119) består en kommitté av ordförande och en
eller flera andra ledamöter. Kommitté kan biträdas av bl. a. sakkunniga,
experter och sekreterare. Kommittéförordningen innehåller föreskrifter om nämnda
medverkandes befogenheter.
Denna
uppdelning av de medverkande avser kommittéer som har tillkallats efter den 30
april 1976. Beträffande befogenheter för medverkande i äldre kommittéer
hänvisas till övergångsbestämmelserna till kommittéförordningen.
4. Uppgifter
om kommittéer under löpande år
De
uppgifter som ingår i berättelsen registreras fortlöpande i ett datorstött
informationssökningssystem. Kommittéberättelsen framställs med hjälp av
systemet. Under löpande år kan uppgifter om kommittéernas verksamhet er-hällas
ur detta system efter hänvändelse till justitiedepartementet.
Kommittéer:
Justitiedepartementet Del I Ju: 1
Justitiedepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under är 1976: 1,
3, 8, 9, 13, 19, 23, 24, 27, 29, 32, 44 och 53 Följande kommittéer inom
avsnittet fullgör inte, resp. har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag:
4,19 och 27
1.
Köplagsutredningen (Ju 1963:51)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
juni 1962 för att följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har i
uppdrag att utarbeta förslag till lag om köp av lös egendom, samt att, under
beaktande av pågående arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga
om anledning föreligger att föreslå ändring i den svenska köplagen (se Post-
och Inrikes tidn, den 18 juli 1962).
Genom beslut den 2S maj 1%7 har Kungl. Maj:t vidgat
uppdraget till att avse en begränsad översyn av den svenska köplagen (se Post-
och Inrikes tidn. den 2 juni 1%7). Ytterligare utvidgning skedde genom beslut
den 20 november 1968 då utredningen även fick i uppdrag att se över de allmänna
reglerna om dröjsmålsränta m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den4 december
1%8):
Utredningsman: Hellner, Jan E., professor
Experter: Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör
Cedercrantz, Bror O. C, direktör
Hillbom,
Lars H., civilekonom (fr.o.m. den 5 november 1974) Johansson, Sven-Erik N.,
professor Josephsson, Leif E., förbundsjurist Köhler, Nils G., advokat Persson,
Per Gustav, bankdirektör Siljeström, Sten G. L., direktör Wiberg, G. Lennart
E:son, direktör
Sekreterare: Carbell, Leif E., hovrättsassessor
Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 november 1975)
Direktiven för utredningen, se 1963 års
rikdagsl)erättelse Ju 51 och 1968 års riksdagsberättelse Ju 30.
Tilläggsdirektiv, se l%9års riksdagsberättelse Ju 24.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Del
I Ju: 1 Skr 1976/77:103 10
Utredningsmannen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sju sammanträden med experterna.
Utredningen har den 15 december 1976 avgett
betänkandet (SOU 1976:66) Köplag.
Uppdraget
är därmed slutfört.
2.
Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62)
Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den
13 maj 1966 för att utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på
personrättens område (se Post- och Inrikes tidn, den 14 juni 1%6):
Ordförande: Lännergren, E. Bengt, f.d.
justitiekansler
Ledamöter: Bernström, Bonnie L. I., redaktör, led.
av riksdagen (fr.o.m. den I december 1976)
Dahlt>erg,
K. Thure, ombudsman, f.d. led. av riksdagen Kristensson, Astrid M., jur. kand.,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)
Larfors,
E. V. Tage, direktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)
Litzén,
Anders G., hovrättslagman
Wiklund,
Svea S. S., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 novemt>er 1974)
Expert: Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist
Sekreterare: Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 februari 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr.. Ill 28 Stockholm,
tel. 763 14 50 (ordföranden) och 763 23 53 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden. Därutöver har en särskild arbetsgrupp hållit tre
sammanträden.
Kommittén har den 14 september 1976 avgett
delbetänkandet (SOU 1976:48) Reklam och integritet.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
Il Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju:4
3.
Skadeståndskommittén (Ju 1967:68)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4
november 1966 för att tillsammans med sakkunniga i övriga nordiska länder
utreda frågor om skadestånd för framtida förlust av arbetsinkomst och om
efterlevandes rätt till skadestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december
1966):
Ordförande; Conradi, Ertand G. F., justitieråd
Ledamöter: Bengtsson, T. Bertil, tf. hovrättslagman
Lindahl, Cari Erik T., advokat
Experter: Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos
Sveriges Radio Förstadins, Erik L. W., direktör Kihibom, J. O. Niklas,
assuransdirektör Land, Johan, kanslichef Lindstedt, Hans G., direktör Oldertz,
Cari M., bitr. direktör Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident Rydberg,
Olle, försäkringsdirektör
Strömland,
Lennart V. E., förbundsjurist (fr.o.m. den I februari 1974) Svensson, Åke E.
F., avdelningsdirektör Widding, N. Åke W., lagman
Sekreterare: Bengtsson, T. Bertil, tL hovrättslagman
(fr. o. m. den 23 april 1974)
Bitr. sekreterare: Nöteberg, Rolf M.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 april 1974)
Direktiven för kommittén, se 1967 års
riksdagsberättelse Ju 68. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse Ju
30.
Kommittén
har den 19 januari 1976 avgett betänkandet (SOU 1975:103) Skadestånd VI Försäkringsgivares
regressrätt m. m. Uppdraget är därmed slutfört.
4.
Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem (SARI)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 december 1966 för att bereda fråga om omläggning av rutiner inom
rättsväsendet för automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor:
Del
I Ju: 4 Skr 1976/77:103 12
Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler
(t.o.m. den 31 januari 1976) Hillerudh.G. Lars-OlovE.,expeditionschef (fr.o.m.
den 1 februari 1976)
Ledamöter: Börjesson, Mats R., generaldirektör
(fr.o.m. den 3 september 1975) Ekstam, Gunnar E,, avdelningschef (fr.o.m. den 1
oktober 1975) Englund, K. Svante L, departementsråd Fischier, Sven G. O. M.,
tjf. överdirektör Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef Ohlsson, P. T. Ingvar,
generaldirektör Persson, Carl J. G., rikspolischef Romander, Holger A. G.,
riksåklagare
Rudholm,
Sten J. G., hovrättspresident (t.o.m. den 14 december 1976) Skarvall,
Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 15 december 1976)
Ersättare för ledamot: Bolin, Lars A., avdelningschef
(för Fischier) (fr. o. m. den 13 maj 1975) Carlsson, Ulf V,, avdelningschef
(för Persson)
Carnhagen,
Göran E. T., departementssekreterare (för Englund) (fr.o.m. den 22 januari 1974
t.o.m. den 14 juni 1976) Elmhammer, Nils E. L, statistikchef (för Ohlsson)
Engdahl, K. Anders F., departementssekreterare (för Englund) (fr.o.m. den 15
juni 1976)
Herrlin,
S. G. Sigvard, byråchef (för Romander) Åhlén, Lars, byråchef (för Börjesson)
(fr.o.m. den 5 september 1975) Åkesson, Hans C, avdelningsdirektör (för Ekstam)
(fr.cm. den 1 oktober 1975)
Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd
Ordförande i arbetsgrupp eller kontaktmän: Arkéus,
L.O. Sune, datachef, rikspolisstyrelsen Bolin, Lars A., avdelningschef,
kriminalvårdsstyrelsen Carlson, N. Gunnar, avdelningsdirektör, riksåklagaren
Elmhammer, Nils E. 1., statistikchef, statistiska centralbyrån Ericsson,
Christer T., förste aktuarie, försvarsstaben Frenning, Lars W., bitr.
skattedirektör, riksskatteverket Hillbo, Arne O., byråchef, riksskatteverket
Muntzing, Lars, avdelningsdirektör, statens naturvårdsverk Ringström, Björn M.,
revisionsdirektör, riksrevisionsverket Sandqvist, Ingrid R. J., byrådirektör,
generaltullstyrelsen Söderlund, A. Göran, avdelningsdirektör, socialstyrelsen
Vallerö, Rolf A. T., förste arkivarie, riksarkivet Weibo, Björn S.,
avdelningschef, statens invandrarverk
13 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju:5
Wranghult,
Hans O., byråchef, rikspolisstyrelsen Åhlén, Lars, byråchef, domstolsverket Åkesson,
Hans C, avdelningsdirektör, statskontoret Österlund, Tord H:son, bitr,
skattedirektör, riksskatteverket
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm, tel. 763 10 57 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Samarbetsorganet har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer och andra som berörs av samarbetsorganets
verksamhet. Arbetet har liksom tidigare varit inriktat på ADB-system för
brottmålsförfarandet hos polis, åklagare och domstolar samt rutiner för
kriminalvårdens myndigheter men också på system för lagstiftningsförfarandet
samt rättspraxis, m.m.
Samarbetsorganets
verksamhet beräknas pågå under hela år 1977.
5.
Vattenlagsutredningen (Ju 1%9:58)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 november 1968 för att se över vattenlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 21
december 1968):
Ordförande: Dyrssen, Gösta P. T., hovrättslagman
Ledamöter: Andersson, Sven G. V., f.d.
överinspektör Annevall, Sture, direktör Hult, N. E. Jöran, f.d. överdirektör
Jadestig,
Thure R., föreståndare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 februari 1974)
Sterne, Bengt G., direktör Turesson, Bo, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m.
den 21 oktober 1976)
Experter: Heimburger, H. Peter, byråchef Helmerson,
Bo I. H., direktör von Möller, C. G. Peter, hyresråd Sjölander, J. Bertil,
överingenjör Thorngren, S, Bertil, docent Wallin, Sten-Erik J.,
avdelningsdirektör Wetterhall, Sven C. E., byråchef
Del
I Ju: 5 Skr 1976/77:103 14
Sekreterare: Baagae, N. Peder H., hovrättsråd
Strömberg, Rolf E., hovrättsassessor
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 1 tr., 111 27 Stockholm,
tel. växel 763 10 00 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1%9 års
riksdagsberättelse Ju 58 och 1974 års riksdagsberättelse Ju 18.
Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Ju 14.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
6.
Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
15 augusti 1969 med uppdrag att verkställa utredning angående den
familjerättsliga lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti
l%9):
Ordförande: Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident
Ledamöter: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare,
led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november 1976)
Hansson,
Lilly E., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 februari 1974) Mattson, Lisa,
förbundsordförande, led. av riksdagen Olsson, N. Martin, bankkamrer, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)
Romanus,
Gabriel, led. av riksdagen Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen
Svensson, Evert 1., förbundsordförande, led. av riksdagen
Experter: Grabe, A. Gerhard, försäkringsdirektör
(fr.o.m. den II mars 1974) Magnusson, Staffan E., tf. rättschef
(fr.o.m. den 28 januari 1974) Tröst, Jan L. E., docent Wahlström, Bror A.,
advokat
Wittorp,
I. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 januari 1974) Åkesson,
Hans O., professor
Sekreterare: Tottie, Lars W., hovrättsråd
15 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju:7
Bitr. sekreterare: Ekman, Lena B., hovrättsassessor
Engström, Lars-Göran, hovrättsfiskal
Lokal: Riddarhuskajen 1, tel. 10 82 92 (Tottie),
1187 14 (Ekman). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.
Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel.
040/749 50 (Engström)
Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års
riksdagsberättelse Ju 52. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse Ju
21.
De sakkunniga har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit 13 sammanträden, varav ett med företrädare för myndigheter
på barnavårdens område och ett med familjerättsadvokater. Ordföranden och
sekreterarna har deltagit i nordiska överläggningar i Helsingfors och Oslo.
De sakkunniga har i PM angående frågan om
preskription av rätt till arv efter utomäktenskapligt barn (Ds Ju 1976:4)
avgett förslag till lag om viss ändring i ärvdabalken.
De
sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1977.
7.
Massmedieutredningen (Ju 1970:59)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6
maj 1970 med uppdrag att utreda frågan om enhetlig reglering i grundlag av
yttrandefriheten i massmedier m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 maj
1970):
Ordförande: Gustafson, Sven H., bankkamrer, f.d.
led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 oktober 1976) Romanus, Sven E., statsråd
(t.o.m. den 7 oktober 1976)
Ledamöter: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av
riksdagen Jonnergård, Gustaf, f.d. led. av riksdagen Mattson, Lisa,
förbundsordförande, led. av riksdagen Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led.
av riksdagen Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen
Experter: Ekberg, Karl-Henrik, direktör (fr.o.m.
den 11 januari 1974) Ekström, Margareta, författare (fr.o.m. den 11 januari
1974) Hansson, K. Gunnar, chefsjurist
Hernlund,
Cari Hugo H., förste ombudsman (fr.o.m. den 11 januari 1974) Kromnow, E. Åke,
riksarkivarie (fr.o.m. den 11 juni 1976)
Dell
Ju: 7 Skr 1976/77:103 16
Lindgren,
Göran, direktör (fr.o.m. den 28 januari 1974)
Nisser,
Carl Wilhelm B. G., chefsjurist (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Petrini,
Olle, redaktör (fr.o.m. den 11 januari 1974)
Sekreterare: Sandström, Per T. M., rådman
Lokal: Halmstads tingsrätt. Box 118, 30103
Halmstad, tel. växel 035/10 41 80
Direktiven för utredningen, se 1971 års
riksdagsberättelse Ju 51. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Ju
20.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16 sammanträden.
Utredningens
arbete med följdförfattningar till vissa bestämmelser i
tryckfrihetsförordningen beräknas kunna slutföras under första delen av år
1977.
8.
Nordiska upphovsrättskommittén (Ju 1970:62)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 juni 1970 för att deltaga i en samnordisk kommitté för översyn av den
upphovsrättsliga lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti
1970):
Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Ledamot: Danelius, Hans C. Y., utrikesråd
Experter: Andersson, A. Yngve, skulptör Bengtsson,
H. Jörgen Y., advokat Berger, Bo R., byrådirektör Eberstein, Christian H,,
direktör Ekt)erg, Karl-Henrik, direktör Gehlin, Jan H. M., förbundsordförande
Hansson, K. Gunnar, chefsjurist Hernlund, Carl Hugo H., förste ombudsman
Holming, Klas J. L., direktör Landquist, Eddie L., direktör Rembe, Rolf D.,
förbundsdirektör Törneman, J. Algot G., intendent Wilson, Sven T., direktör
Sekreterare: Åkne, L. Roland, hovrättsråd
17 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 10
Direktiven för de svenska sakkunniga i
kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 54. Utredningen har upphört i
mars 1976.
9. Ätalsrättskommittén (Ju 1970:63)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 27 november 1970 med uppdrag att utreda frågan om underlåtande
av åtal m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1970):
Ordförande: Mannerfelt, Nils O. G.,
justitieråd
Ledamöter: Dahl, R. Birgitta,
förste byråsekreterare, led. av riksdagen Friberg, K. Göte, f.d. polismästare
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av
riksdagen Zeime, Claes A., byråchef
Experter: Fitinghoff, Georg O.,
skyddskonsulent Krantz, P. Gunnar, direktör Nasenius, B. Jan V.,
departementssekreterare Wikström, C, Arne, byråchef
Sekreterare: Werner, J. Bertil H.,
hovrättsråd
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse
Ju 55.
Kommittén har under tiden november
1975 - juni 1976 hållit nio sammanträden.
Kommittén har den 15 september 1976
avgett betänkandet (SOU 1976:47) Färre brottmål. Förslag till ökade möjligheter
till åtalsunderiåtelse och förundersökningsbegränsning.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Kreditköputredningen (Ju 1971:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 4 juni 1971 med uppdrag att verkställa utredning angående den
rättsliga regleringen av avbetalningsköp och andra former av konsumtionskredit
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1971):
Utredningsman: Westerlind, N.
Peter, f.d. justitieråd, ordförande i marknadsdomstolen
2 Riksdagen 1976/77. I samt. Nr 103
Del I Ju:10 Skr 1976/77:103 18
Experter; Andréen, Catharina, jur.
kand. (fr.o.m. den 2 december 1975) Beck-Friis, Jörgen Å. E., hovrättsassessor
(fr .o.m, den 2 december 1975) Cason, Sven Åke, bankdirektör Wallberg, Ursula,
avdelningsdirektör
Sekreterare: Olsson, Ingrid M,,
hovrättsassessor (fr,o.m. den 1 januari 1976)
Lokal: Munkbron 17, 5
tr., 11128 Stockholm, tel. 763 20 31 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse
Ju 53.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976
hållit ett sammanträde. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1977.
11. Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 4 juni 1971 för översyn av konkurslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 4 september 1971);
Ordförande: Rydin, Bengt C. K. A.,
hovrättslagman
Ledamöter: Gabrielsson, A. Edmund
B., kansliråd Åvall, Sven K., direktör Öhman, Anders R., advokat
Experter; Asp, K. Åke,
hovrättslagman Eneström, Tord O. C, rådman Wilhelmsson, Arne E., rådman
Sekreterare: Åkerdahl, MagnusF.,
hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Jerrstedt,
Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763
20 34 (Åkerdahl), 763 20 32 (Jerrstedt). Postadress: Justitiedepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse
Ju 54.
19 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 12
c
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden, av vilka ett i fyra dagar. Vid ett av
sammanträdena har företrädare för arbetsmarknadens organisationer deltagit.
Kommittén har i denna etapp inriktat sitt arbete på bl.a. förvaltning och
tillsyn i konkurser. Innan delbetänkande härom läggs fram har kommittén att
avvakta behandlingen av prop. 1975/76:210. Den närmare tidpunkten för avgivande
av betänkandet kan därför f.n. inte anges.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
12.1971
års utredning (Ju 1971:08) om behandling av psykiskt avvikande
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
23 april 1971 för översyn av påföljdssystemet för psykiskt avvikande
lagöverträdare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1971);
Ordförande: Bexelius, T, Alfred, f.d.
justitieombudsman
Ledamöter: Andersson, Lennart F. H.,
studieombudsman, led, av riksdagen Bergkwist, H. Ulla E., överinspektör Ernulf,
T. Gudmund, borgmästare, f.d, led. av riksdagen Hedlund, A. Rune, landstingsråd
Kristensson, Astrid M., jur. kand., led, av riksdagen Sälde, K. A. Henry,
avdelningschef
Experter: Cronholm, L. Börje, professor Johanson,
Eva A. M., överläkare Lindelius, K, Rolf K,, bitr. överläkare
Sekreterare: Meyerson, Anita E., hovrättsassessor
Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel.
763 23 57 (ordföranden) och 763 23 58 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 56.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden, varav
fem med en särskild arbetsgrupp. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i
början av år 1977.
Del
I Ju:13 Skr 1976/77:103 20
13.
Sexualbrottsutredningen (Ju 1972:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19
november 1971 för att se över brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 januari 1972):
Utredningsman: Kjellin, Björn T. M,,
hovrättspresident
Experter: Alström, Carl-Henry, professor emeritus
(fr.o.m. den 27 september 1974) Gustavii, S. I. Birgitta, kurator Hansson,
Bertil E. A., bitr. överläkare Holmstedt, Yngve D., överläkare Rodhe, Gösta,
f.d, skolöverläkare Sveri, Knut O,, professor Wallén, Per-Edwin M,, professor
Sekreterare: Engström, Lars-Göran, hovrättsfiskal
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 47,
Utredningen har under tiden november 1975 -
februari 1976 hållit två sammanträden.
Utredningen har den 25 februari 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:9) Sexuella övergrepp. Förslag till ny lydelse av brottsbalkens
bestämmelser om sedlighetsbrott.
Uppdraget
är därmed slutfört.
14.
Utredningen (Ju 1972:04) angående ny lagstiftning om befordran med järnväg
Tillkallad enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 5
maj 1972 för att lägga fram förslag till ny lagstiftning om befordran med
järnväg (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1972):
Utredningsman: Weidstam, Åke, hovrättsråd
Exjjerter: lacobaeus, Anders G., hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 7 mars 1975) Leffler, Sven B,, byråchef (avliden) Torgils, A.
Gunnar, lagman
Lokal: Umeå tingsräu. Box 138, 90103 Umeå, tel,
090/1182 70 (utredningsmannen)
21 Kommittéer: Justitiedepartementet
Del I Ju: 16
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
Ju 50,
Utredningsmannen har under tiden
november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden med experterna.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977,
15. Utredningen (Ju 1972:05) angående inskrivning av rätt
till luftfartyg m. m.
Tillkallad enligt Kungl, Maj:ts
bemyndigande den 7 juni 1972 för att företa en översyn av reglerna om
registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg m, m, (se Post- och
Inrikes tidn, den 8 juli 1972);
Utredningsman: Rune, Christer L.,
hovrättsråd
Experter: Gunnarson, E. J. Ingvar,
hovrättsassessor Hedqvist, Sven A., avdelningsdirektör Heuman, Jan G, M,,
lagman
Jantze, Siv I. G,, rådman (fr,o.m. den 11 september 1974)
Liljeqvist, Rolf A,, kammarrättsråd Nilsson, Bengt G,, kansliråd Törnell,
Inga-Britt, bostadsdomare (fr.o,m, den 11 september 1974)
Sekreterare; Drysetius, Harald S.,
hovrättsassessor (fr,o,m. den 19 juni 1974)
Lokal; Munkbron 17, 5 tr,, tel, 763
20 24 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
Ju 51.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976
hållit 14 sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid
årsskiftet 1976/77.
16. Namnlagsutredningen (Ju 1972:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 5 maj 1972 med uppdrag att verkställa översyn av namnlagen (se
Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1972):
Utredningsman: Höglund, Olof A.,
justitieråd
Del
I Ju: 16 Skr 1976/77:103 22
Experter; Dahlsten, Gösta O. L., kyrkoherde
(fr.o.m. den 14 februari 1975) Hiljding, Stig G. O., avdelningsdirektör Uggla,
Claes A., patenträttsråd Ålander, Birgit V., byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni
1975)
Sekreterare: Ericsson, Brit-Marie L. B. M.,
hovrättsråd
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm,
tel. 763 14 53 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 52.
Utredningsmannen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit fyra sammanträden med experterna. Ett nordiskt möte har ägt
rum den 2 april 1976 i Stockholm.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
17.
Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
juni 1972 för att verkställa utredning angående lagstiftning om konsumentskydd
vid privat serviceverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1972):
Utredningsman: Bernitz, Ulf, professor
Experter: Almström, Bjarne A., byråchef (fr.o.m.
den 8 januari 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)
Bergqvist,
Hans A., avdelningschef
Edling,
N. Axel, hovrättsassessor, konsumentombudsmannens ställföreträdare
(fr.o.m. den 27 september 1974) Hellner, Jan E., professor Hillbom, Lars H.,
civilekonom Holm, Ernst Olaf, direktör
Johansson,
Hans F. G., bitr. direktör (fr.o.m. den 20 januari 1975) Lundvall, Leif K. G.,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 16 juli 1976) Steneby, Jan, jur. kand.
Sundberg-Weitman,
Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 27 september 1974) Wallin, Per J., direktör
Sekreterare: Hertzman, A. Olov, hovrättsassessor
23 Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 18
Bitr. sekreterare: Sundberg-Weitman, Brita F.,
hovrättsråd (fr.o.m. den 20 januari 1975 t.o.m. den 23 juli 1976)
Lokal: Munkbron 17, 5 tr,, tel, 763 37 49
(Hertzman), Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 53,
Utredningsmannen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sex sammanträden med experterna samt vid fyra tillfällen
haft överläggningar med den norska forbrukertjenestekomitén.
Utredningen
beräknas avge ett huvudbetänkande under år 1977.
Utredningens arbete med återstående delar av
uppdraget beräknas pågå under hela år 1977,
18.
Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning
Tillkallad enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 29
september 1972 för att verkställa översyn av lagstiftningen om
företagsinteckning (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1972):
Utredningsman: Rune, Christer L., hovrättsråd
Experter: Heuman, Jan G. M., lagman
Liljeqvist,
Rolf A., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 juli 1974) Löf berg, Karl Axel,
kansliråd Norden, Joar, bankdirektör Törnell, Inga-Britt, bostadsdomare
Sekreterare; Dahlgren, Rolf O., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 juli 1974)
Lokal: Munkbron 17, 5 tr,, tel. 763 20 27
(sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 58.
Utredningsmannen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit fyra sammanträden med experterna.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
Del 1 Ju: 19 Skr
1976/77:103 24
19.
Delegationen (Ju 1973:03) för jämställdhet mellan män och kvinnor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
28 december 1972 för att ingå i en delegation för att ästadkomma jämställdhet
mellan män och kvinnor:
Ordförande: Leijon, A. M. M. (Anna-Greta), förutv.
statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 augusti 1974 t.o.m. den 28
september 1976)
Ledamöter; Carlsson, May-Britt, ombudsman (t.o.m.
den 4 oktober 1976) Persson, Gustav B., kommunalråd (t.o.m. den 29 september
1976) Sandberg, Elisabet, sekreterare (t.o.m. den 28 september 1976) Westman,
Helny L, landstingsråd (t.o.m. den 28 september 1976)
Ersättare för ledamot: Rollen, Berit, sekreterare
(t.o.m. den 27 september 1976) Sandlund, Maj-Britt L,, länsråd (t.o.m. den 4
oktober 1976)
Experter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor,
led. av riksdagen (t.o.m. den 15 maj 1976)
Amrén,
P. Ragnar, bitr. socialchef (fr.o.m. den I december 1974) Bartley, A. Osborne,
professor Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO Brännström, Gurli (Gullan) E.,
fru
Carlestam,
Margareta E., fil, kand, (fr,o,m, den 1 november 1974 t.o.m, den 31 oktober
1976)
Carlsson,
G. Rune, förbundsdirektör (fr,o,m, den 2 maj 1974) Eriksson, Lars E., förbundssekreterare
(fr.o.m, den 9 september 1974 t.o.m. den 31 maj 1976)
Fraenkel,
Ingegärd C, E,, studierektor, led. av riksdagen Fredgardh, K. Sonja, redaktör,
led. av riksdagen Frykholm, K. Christina, informationssekreterare
(fr.o.m. den 9 september 1974 t.o.m. den 31 maj 1976) Giesecke,
Curt-Steffan, verkst. direktör
Himmelstrand,
Karin B., (fr.o.m. den 25 oktober 1974 t.o.m. den 31 maj 1976)
Järdler,
Sven A., förbundsdirektör
Kistner,
Inger, förbundsordförande (fr,o,m, den 1 augusti 1974) Kjellberg, Bo A., förste
byråsekreterare (fr.o.m, den 1 juli 1975 t.o.m. den 14 oktober 1975)
Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 9 september 1974)
25 Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 19
Liljeström-Svensson,
Gunilla (Gillan) M., fil. kand. (fr.o.m. den 1
oktober
1975)
Lundberg,
Elisabeth, fil, kand. (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 19
maj 1975)
Löwbeer,
Hans, universitetskansler
Mattson,
Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen
Millgårdh,
K. Marianne, redaktör (fr.o.m. den 1 januari 1974 t.o.m. den
7
oktober 1976)
Mogård,
Britt E. T., statsråd, led. av riksdagen
Nilsson,
Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen
Orring,
Jonas A., generaldirektör
Palmaer,
S. G. Eva, fil. lic,
Pripp,
Nina M, E,, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 mars 1974 t.o.m. den
30
april 1976)
Rehnberg,
K, Bertil, generaldirektör
Rexed,
Bror A., generaldirektör
Tillfors,
Lars T. L., kanslisekreterare (fr.o.m. den 9 september 1974
t.o.m.
den 31 maj 1976)
Uggla,
Kari-Lennart, generaldirektör
Ersättare för expert: Andersson, Karin E.,
förbundssekreterare, led. av riksdagen (för Fredgardh)
Andrén,
A. Gunnar, förhandlingsdirektör (för Uggla) Baude, Annika M. C., avdelningschef
(för Rexed) Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg) Dahlgren,
ElsaB.,byrådirektör(förKistner)(fr.o.m.den 1 augusti 1974) Edner, T. Margareta,
andre vice ordförande (för Mogård) (fr.o.m. den 28 augusti 1975)
Eriksson,
B. Sune, direktör (för Järdler)
Gradin,
Anita L, departementssekreterare, led. av riksdagen (för Mattson)
(fr.o.m. den 25 oktober 1975) Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för
Bodström) Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer) Linde, I.
Gertie, farm. kand. (för Brännström) Royen, Sverre N. H., direktör (för
Carisson) Rugfelt, K. E. Lennart, direktör (för Giesecke) Ulfhielm, Monica H.
V., sekreterare (för Bartley) Vestin, Aina V. H., funktionär (för Nilsson)
(fr.o.m. den 17 maj 1975) Vestin, F. E. Margareta, undervisningsråd (för
Orring) Wahlberg, E. Marianne, avdelningschef (för Fraenkel) Waldén, G. Louise,
fil. kand. (för Palmaer)
Wistrand,
Birgitta M., informationschef (för Ahrland) (fr.o.m. den 25 oktober 1975)
Del
I Ju: 19 Skr 1976/77:103 26
Sekreterare; Kjellberg, Bo A., förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1975)
Bitr. sekreterare: Krausz, Elisabet,
departementssekreterare (t.o.m. den 6 januari 1976)
Direktiven
för delegationen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 45.
Delegationen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit elva sammanträden samt haft överiäggningar med bl.a.
fackliga organisationer, folkrörelseorganisationer, konsumentombudsmannen och
statliga företag. Därutöver har två sammanträden hållits med hela delegationen.
Sammanträden har också hållits med de särskilt tillkallade referensgrupperna.
Delegationen arrangerade ett nordiskt
jämställdhetsseminarium på Örenäs slott den 21 -23 juni.
Delegationen har i januari 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:6) Deltidsanställdas villkor. På uppdrag av delegationen har
statistiska centralbyrån utarbetat rapporten (SOU 1976:7) Deltidsarbete 1974.
Genom
beslut den 21 oktober 1976 har delegationens uppdrag överlämnats till kommittén
(Ju 1976:08) att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m.
20.
Produktansvarskonmiittén (Ju 1973:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
december 1972 för utredning angående ersättning för produktskador (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 januari 1973):
Ordförande: Conradi, Erland G. F., justitieråd
Ledamöter: Bengtsson, T. Bertil, professor
Sturkell, Cari-Edvard, lagman
Experter: Ahlström, Iwan, direktör
Bottiger,
Lars Erik J., professor (fr.o.m. den 2 juli 1974 t.o.m. den II maj
1976)
Dufwa,
Bill W., universitetslektor (fr.o.m. den 17 oktober 1975) Göransson, Lars G.,
direktör (fr.o.m. den 17 april 1974) Heurgren, Sven C. O., generaldirektör
(fr.o.m. den 25 mars 1975) Lindstedt, Hans G., direktör Oldertz, Cari M., bitr.
direktör
27 Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 21
Rosén,
Carl Olof, apotekare (fr.o.m. den 21 april 1975 t.o.m, den II
maj
1976)
Strömbäck,
Erland H. D. D:son, direktör
Swarén,
Ulla M., byråchef
Wahlqvist,
Stig, med. lic. (fr.o.m. den 21 april 1975 t.o.m. den 11
maj
1976)
Sekreterare: Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor
Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel,
763 23 61 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 50,
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fyra sammanträden.
Kommittén har den 29 april 1976 avgett
delbetänkandet (SOU 1976:23) Produktansvar I. Ersättning för läkemedelsskada.
Kommitténs
arbete beräknas bli avslutat under år 1977.
21.
Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)
Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den
23 mars 1973 för att verkställa översyn av reglerna om hemförsäljning m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 april 1973):
Ordförande: Ag, Lars E., f.d. generaldirektör
Ledamöter: Bernitz, Ulf, professor Hillbom, Lars
H., civilekonom Schierbeck, Per W., direktör Walldén, G. Rudolf, direktör
Experter: Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 17 februari 1975) Borg, Per, kansliråd Hellstadius, Jan R.,
direktör
Holm,
Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 17 februari 1975) Huldt, Jan F.,
revisionssekreterare (fr.o.m. den 17 februari 1975)
Sekreterare: Swahn, Jan-Olov, hovrättsassessor
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 28
(sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Del
I Ju: 21 Skr 1976/77:103 28
Direktiven
för kommittén, se 1974 års riksdags berättelse Ju 52.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden. Därutöver har elva sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp för frågan om ångerrätt m.m. vid köp av begagnad personbil.
Kommittén avser att i början av år 1977 avlämna ett
delbetänkande med förslag om bl.a. särskild ångerrätt vid konsumentköp av
begagnad personbil.
Kommitténs arbete med övriga delar av uppdraget
beräknas kunna slutföras under år 1977,
22.
Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering av det ekonomiska
sanktionssystemet inom straffrätten
Tillkallad enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 6
april 1973 för utredning om eventuell reformering av det ekonomiska
sanktionssystemet inom straffrätten:
Utredningsman: Bergström, S. Gunvor M., kansliråd
Lokal;
Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 111 27 Stockholm, tel, 763 14 56
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 53.
Utredningsmannen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 överlagt med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete
samt med statistisk expertis.
Utredningsmannen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
23.
Frivårdens storstadsutredning (Ju 1973:12)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27
april 1973 för att utreda indelningsfrågor och arbetsformer inom
kriminalvårdens fri vårdsdistrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 maj 1973);
Utredningsman; Mehr, Hjalmar L., landshövding
Experter: Burman, Olof, direktör Dahlsten, Ulf L.,
byråchef Granath, Kari-Erik, f.d. barnavårdsdirektör Nordell, Olof.
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1974)
29 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju:24
Nyberg,
Carl-Erik B., skyddskonsulent (fr.o.m. den 30 januari 1974) Nyman, E. Linnea
V., skyddskonsulent (fr.o.m. den 30 januari 1974) Stenkvist, E. Arne,
anstaltsdirektör (fr.o.m, den 30 januari 1974)
Sekreterare: Brännström, Hans A.,
kriminalvårdsdirektör
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 54.
Utredningsmannen har under tiden november 1975 -
april 1976 hållit tio sammanträden med experterna.
Utredningen har den 18 maj 1976 avgett promemorian
(Ds Ju 1976:9) Frivård i storstad.
Uppdraget
är därmed slutfört.
24.
Utredningen (Ju 1973:13) om arbetsbelastningen i tingsrätterna
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
27 april 1973 för att utreda frågan om metoder för att mäta arbetsbelastningen
i tingsrätterna (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1973):
Ordförande: Hillerudh, G. Lars-Olov E.,
expeditionschef
Ledamöter: Alexanderson, K. Erik, f.d.
häradshövding, f.d. led. av riksdagen Arfwidsson, F. Gunnar, rådman (fr.o.m.
den 1 september 1975) Olsson, R. Ingeborg, byråsekreterare Åhlén, Lars,
byråchef (fr.o.m. den 17 oktober 1975)
Experter: Elmhammer, Nils E. L, statistikchef
(fr.o.m. den 25 januari 1974) Spak, Carl-Anton, lagman
Sekreterare: Fischerström, N. Johan A.,
hovrättsassessor
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 55.
Utredningen har under tiden november 1975 - juni
1976 hållit sju sammanträden.
Utredningen
har i juni 1976 avgett en redogörelse för sitt arbete.
Regeringen har den 23 juni 1976 beslutat uppdra åt
domstolsverket att fullfölja utredningsarbetet i enlighet med de riktlinjer som
utredningen lämnat i en den 22 juni 1976 dagtecknad redogörelse för sitt
arbete.
Uppdraget
är därmed slutfört.
Del I Ju: 25 Skr
1976/77:103 30
25.
Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
10 augusti 1973 att utreda frågan om utländska övertaganden av svenska företag
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1973):
Ordförande: Eckerberg, Per A., landshövding
Ledamöter: Bergqvist, Jan G,, pol. mag., led. av
riksdagen Engman, Hans O. R., utredningssekreterare Hagdahl, K. Thomas,
direktör
Johansson,
S. Olof H., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 oktober 1975 t.o.m. den
30 november 1976) Larsson, Matts Bergom, direktör
Lindencrona,Gustaf
C. A., bitr. professor (fr.o.m. den I december 1976) Lundin, Bert G.,
förbundsordförande
Olsson,
Karl Erik T., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)
Siegbahn,
Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)
Experter: Edling, A. Roland, kammarrättsfiskal
(fr.o.m. den 20augusti 1975) Lind, Johan A. L., hovrättslagman,
ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den II januari
1974) Olsson, Hans L, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 januari 1974)
Sekreterare; Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den
1 november 1974) Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3
januari 1974)
Bitr. sekreterare: Josefsson, Jim L. H., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel.
763 23 43 (Malmström), 763 23 48 (Josefsson)
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 59.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
31 Kommittéer: Justitiedepartementet
Dell Ju: 27
26. Utredningen (Ju 1973:20) om personalens arbetsuppgifter
vid kriminalvårdens anstalter
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 29 juni 1973 med uppdrag att utreda personalens
arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den
14 november 1973):
Utredningsman: Alexanderson, R.
Birgitta, jurist hos Sveriges Radio
Experter: Bishop, Norman, byråchef
Dahlsjö, Lars A., avdelningsdirektör Holmström, L. Bror, ombudsman Karlsson, K.
Harry, anstaltsdirektör Karlström, Vilhelm H., byråchef Selin, Sven, ombudsman
Sekreterare: Nilsson, Bengt-Åke,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 februari 1974)
Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128
Stockholm, tel. 763 23 46 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse
Ju 62.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976
hållit elva sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år
1977,
27. Utredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid
beslag och husrannsakan
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 4 januari 1974 för att utreda frågan om skydd för meddelares
anonymitet vid beslag och husrannsakan (se Post- och Inrikes tidn. den 15
januari 1974):
Ordförande: Nyman, Erik O.,
justitieråd
Ledamöter; Nyquist, Ola, docent,
f.d. led. av riksdagen Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen
Expert: Rabenius, Lars E. R.,
ombudsman (fr.o.m. den 11 januari 1974)
Del I Ju: 27 Skr
1976/77:103 32
Sekreterare; Grobgeld, Lennart M.,
revisionssekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1974)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 54.
Utredningen
har den 7 juli 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:36) Anonymitet och
tvångsmedel. Uppdraget är därmed slutfört.
28.
Enrgirådet (Ju 1974:03)
Tillkallade
enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 14 december 1973:
Ordförande: Fälldin, N. O, Thorbjörn,
statsminister, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 december 1976)
Palme,
S. Olof J., förutv. statsminister, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)
Ledamöter: Andersson, Torsten Ch., direktör Anér,
Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Bengtsson, Folke L., direktör
(fr.o.m. den 1 april 1974) Berg, Folke L. V., direktör Björnström, Björn S.,
direktör Boalt, Carin M., professor Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO
Claeson, Tore M., ombudsman, led. av riksdagen Edberg, Rolf F., landshövding
Ekberg, J. Göran, direktör Engqvisl, Lars F., förbundsordförande Eskel, Arvid,
landstingsråd Essen, Ingemar, direktör Falk, Hans G., direktör
Feldt,
Kjell-Olof, förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)
Gerholm,
Tor R., bitr. professor Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Grenander,
Nils, direktör Hagson, Carl A., direktör
Hambraeus,
S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen Hambraeus, Gunnar A., professor
Holmqvist, Sture L., kommunalråd
Johansson,
Rune B., förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)
33 Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 28
Kypengren, Sven H,, direktör
Lantz, A, Benne, direktör
Lindahl, Lars O. H., direktör
Lindell, Bo G., professor
Lundkvist, Svante, förutv, statsråd, led. av riksdagen
(t.o.m. den 12
december 1976)
Molin, N, Rune, sekreterare
Nilsson, Alde E,, direktör
Noriand, Sven-Anders, civilingenjör (fr.o,m, den 2
september 1974)
Norrby, Jonas V., generaldirektör
Olsson, E, Billy, fil, mag, (fr.o.m. den 24 oktober 1974)
Paulsson, Kurt-Inge, pol. mag. (fr.o.m. den 2 september
1974)
Rylander, Nils B., direktör
Schierbeck, Per W., direktör
Sjunnebo, K. Ivan L., direktör
Sundblad, K. Erik, disponent
Svensson, S. Erik, förbundsordförande
Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 24 april
1974)
Tågmark, Sven G., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Waldenby, Torbjörn, direktör
Walin, Gösta A., f.d. justitieråd
Weinehall, Lars É. J., förbundsordförande (fr.o.m. den 24
oktober 1974)
Wetterberg, Gunnar, studerande
Wiberg, Ragne, kanslichef
Experter: Dennis, Bengt, f.d.
statssekreterare (t.o.m. den 12 december 1976) Hagström, Tony G., fil. dr
(t.o.m. den 12 december 1976) Hassiev, Nils-OIov F., statssekreterare
(Lo.m. den 12 december 1976)
Larsson, Kjell L, sekreterare (t.o.m. den 12 december
1976) Levin, P. Tage, kansliråd
Peterson, Thage G., förutv. statsråd, led. av riksdagen
(t.o.m. den 12 december 1976)
Sekreterare: Levin, P. Tage,
kansliråd (fr.o.m. den 22 april 1974)
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 12 98 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
3 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Del
I Ju: 29 Skr 1976/77:103 34
29.
Fastighetsdatakonunittén (Ju 1974:06) (FADAK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
22 mars 1974 för att pröva frågan om ett system för fastighetsregistrering m.
m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 april 1974):
Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör
Ledamöter; Jadestig, Thure R., föreståndare, led.
av riksdagen Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen Landberg,
Maj-Lis H. A,, led. av riksdagen Wachtmeister, Hans W, A:son, civil jägmästare,
led. av riksdagen
Experter: Andersson, L, Sune J., överdirektör
(fr.o.m. den 3 maj 1974) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 3 maj
1974) Eriksson, T. Hans-Yngve, bitr. överlantmätare (fr.o.m. den 1 oktober
1975)
Gustafsson,
Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 3 maj 1974) Skoog, Kent, konsulent (fr.o.m.
den 11 februari 1976)
Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M. E.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1974)
Bitr. sekreterare: Burman, K, Åke,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Direktiven
för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 59.
Kommittén
har den 28 september 1976 avgett betänkandena (SOU 1976:56 och 57)
Fastighetsdata. Uppdraget är därmed slutfört.
30.
Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5
april 1974 med uppdrag att göra en översyn av försäkringsavtalslagen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):
Ordförande: Hellner, Jan E., professor
Ledamöter: Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d.
led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. led. av riksdagen
35 Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 31
Larsson,
B. Roland, förbundsordförande
Schönmeyr,
C. Richard A. C, direktör
Skantz,
Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen
Experter: Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef
(fr.o.m. den 2 juli 1974) Persson, R. Kjell-Åke, ombudsman (fr.o.m. den 18
december 1974) Roos, Carl-Martin, professor (fr.o.m. den 2 juli 1974) Sandell,
Arne, bitr. direktör (fr.o.m. den 18 december 1974) Skaar, Nils,
kommendörkapten (fr.o.m. den 2 juli 1974) Stenberg, Hans O., byråchef (fr.o.m.
den 2 juli 1974) Warholm, M. Birgit, departementssekreterare (fr.o.m. den 16
maj 1974) Åberg, Hilding, direktör (fr.o.m. den 16 maj 1974)
Sekreterare: Assarson, Per A., rådman (fr.o.m. den
15 maj 1974 t.o.m. den 31 december 1976) Carbell, Leif E., hovrättsassessor
(fr.o.m. den lOdecember 1976)
Lokal;
Lilla Nygatan 1, 2 tr., 1 II 28 Stockholm, tel. 763 23 45 (Carbell)
Direktiven
för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 haft elva sammanträden, inklusive överläggningar med
försäkringsinspektionen och företrädare för försäkringsbranschen. Företrädare
för kommittén har dessutom deltagit i nordiska överläggningar i
försäkringsrättsfrågor i Stockholm och Oslo.
Kommittén avser att under år 1977 avge elt
delbetänkande om konsument-försäkringsfrågor.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
31.
Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
19 april 1974 för att verkställa översyn av varumärkeslagstiftningen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):
Ordförande: Knutsson, P. Anders, justitieråd
Ledamöter: Göransson, Lars G., direktör Nittzell,
Gunnar O., direktör
Ström,
Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen Uggla, Claes A.,
patenträttsråd
Del
I Ju: 31 Skr 1976/77:103 36
Experter; Carlman, J. Holger, f.d. patenträttsråd
(fr.o.m. den 1 augusti 1974) Holmqvist, Lars J. H., docent Lundberg, Bengt L,
byråchef Ohlson, Olof S., departementssekreterare
Sekreterare: Olsson, Agne Henry O.,
hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm, tel. 763 II 06 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 63.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med vissa myndigheter och
organisationer m.m. som berörs av utredningens arbete. Därjämte har
överläggningar hållits med företrädare för motsvarande utredningar i övriga nordiska
länder.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
32.
Bostadsförvaltningsutredningen (Ju 1974:12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
10 maj 1974 för att företa översyn av lagstiftningen om tvångsförvaltning av
bostadsfastighet (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):
Ordförande: Gad, Ulf H., hovrättslagman
Ledamöter; Berg, Folke L. V., direktör
Henmark,
Martin R. C:son, major, led. av riksdagen Henrikson, Lars G., ombudsman, led.
av riksdagen Järtelius, Gösta E., advokat
Experter: Didön, Lars-Uno, hovrättsassessor
Söderström, Erik V., direktör
Sekreterare: Lindqvist, N. Inge A., hyresråd
Bitr. sekreterare: Samuelson, Lars P., hyresråd
(fr.o.m. den 1 november 1975)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 65.
37 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju:34
Utredningen har fr.o.m. 1 november 1975 och till
dess uppdraget slutförts hållit sex sammanträden.
Utredningen har den 27 augusti 1976 avgett betänkandet
(Ds Ju 1976:14) Bostadsförvaltningslag.
Uppdraget
är därmed slutfört.
33.
Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
juni 1974 för att pröva frågan om särskilda regler för kontroll av företagskoncentration
inom massmediebranschen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):
Ordförande; Rainer, A. Ove, generaldirektör (t.o.m.
den 31 december 1976) Öhman, Frank G. H., f.d. regeringsråd (fr.o.m. den 1
januari 1977)
Ledamöter: Ericson, Sture T., redaktör, led. av
riksdagen Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen Hirschfeldt,
S. Lennart, chefredaktör Nordin, Sven-Erik, lantbrukare, led. av riksdagen
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Ström, Turid,
avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen
Expert: Lind, Johan A. L., hovrättslagman,
ordförande i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 21 augusti 1974 t.o.m. den 30 juni
1976)
Sekreterare; Qviström, N, Jörgen, hovrättsassessor
(fr,o,m. den 1 juli 1974)
Lokal; Justitiedepartementets kommittélokaler.
Lilla Nygatan 1,2 tr., 111 28 Stockholm, tel. 763 23 52 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 66.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
34.
Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
juni 1974 för att utreda användningen av reklam i videogram (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1974);
Del I Ju:34 Skr
1976/77:103 38
Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding
Ledamöter; Andersson, A, Gösta J,, skogsbrukare,
led. av riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen
Experter; Fageriind, Östen, direktör (fr.o.m. den 8
april 1975) Knutsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 12 december 1974)
Sekreterare: Stenefeldt, Ulf L, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 september 1974)
Lokal: Departementens utredningsavdelning,
Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel, växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 67.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
35.
Ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14
juni 1974 för att utreda frågan om översyn av bestämmelserna om ordningsvakter
(se Post-och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):
Utredningsman: Wictorsson, Åke V., planeringschef,
led. av riksdagen
Experter: Gunnarsson, Bror E., ombudsman (fr.o.m.
den 17 oktober 1974) Göransson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974)
Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Johannesson,
Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Schill, Åke 1.,
ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974)
Sekreterare: Heino, Martti O., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 14 oktober 1974)
Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel.
763 23 47 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 68.
39 Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 37
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
36.
Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
28 juni 1974 för att utreda frågor i anslutning till avskaffande av påföljden
ungdomsfängelse (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):
Ordförande: Landahl, E. Tore, hovrättslagman
Ledamöter: Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av
riksdagen Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen
Experter: Althar-Cederberg, Nils M.,
kriminalvårdsdirektör (fr.o.m. den 23 augusti 1976)
Bishop,
Norman, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1975) Colliander, Per G.,
anstaltsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Håkansson, Sven-Olof H.,
länsåklagare (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Sekreterare: Alva, Jan A., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 november 1974)
Bitr. sekreterare: Adielsson, Lennart H.,
hovrättsfiskal (fr.o.m. den 24 november 1975)
Lokal: Departementens utredningsavdelning,
Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. 040/749 50 (Alva)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 69.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen har vidare i oktober 1976
besökt Förbundsrepubliken Tyskland.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
37.
Utredningen (Ju 1974:17) angående översyn av häktningsbestämmelserna
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
28 juni 1974 för att utföra översyn av bestämmelserna om de personella tvångsmedlen
i straffprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974):
Del
I Ju: 37 Skr 1976/77:103 40
Ordförande: Larsson, Sven A. A,, hovrättslagman
Ledamöter: Mattson, Lisa, förbundsordförande, led.
av riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led, av riksdagen
Experter: Bolin, Lars A., avdelningschef (fr.o.m,
den 1 januari 1975) Erlandsson, Bengt H,, polismästare (fr,o.m. den 1 januari
1975) Morath, B. Axel, länsåklagare (fr.o,m. den 6 november 1976) Nilsson, N.
Krister, byrådirektör (t,o,m, den 31 december 1976) Nobel, Peter, advokat
Zeime, Claes A., byråchef (t,o,m. den 5 november 1976)
Sekreterare: Stahre, L. G. Tomas, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 17 september 1974)
Lokal: Göta hovrätt. Box 422, 551 02 Jönköping,
tel, växel 036/11 94 30 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 70.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tolv sammanträden under sammanlagt 19 dagar samt haft
överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens
arbete. Utredningen har därjämte företagit studiebesök i England och
Nederländerna.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
38.
Brottsskadeutredningen (Ju 1974:18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
28 juni 1974 för att utreda frågan om vidgad ersättning till brottsoffer m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):
Ordförande: Romander, Holger A. G., riksåklagare
Ledamöter: Johansson, Sven A. B., pastor, led. av
riksdagen Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen
Experter: Nilsson, B. R. Edvard, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 22 oktober 1974) Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör (fr.o.m.
den 22 oktober 1974) Sturkell, Carl-Edvard, lagman (fr.o.m. den 22 oktober
1974)
41 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju:39
Sekreterare: Sidenbladh, Karl H., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 25 september 1974)
Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tr., tel. 763 23 51 (sekreteraren).
Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven för utredningen, se 1975 års
kommittéberättelse Ju 71. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse Ju
53.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 16 sammanträden, varav ett tillsammans med företrädare för
justitiedepartementet, socialdepartementet och socialstyrelsen.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
39.
Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6
september 1974 för att utreda frågan om ändrad valkretsindelning och ökat
inslag av personval vid val till riksdagen (se Post- och Inrikes tidn. den 9
november 1974):
Ordförande: Åman, O. Valter, f.d. landshövding,
f.d. led. av riksdagen
Ledamöter; Eliasson, Björn E. A., lantbrukare, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)
Fiskesjö,
Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen Hammarbäck, E. Rune,
organisalionssekreterare Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen
Nisser,
Per-Erik C, lantmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)
Olsson, E. Billy, fil.mag. Wachtmeister, Knut G, N., lantmästare, led, av
riksdagen
Sekreterare: Birgersson, Bengt Owe,
docent, föredragande i riksdagens konstitutionsutskott (fr.o.m. den 15
november 1974)
Lokal: Riksdagens konstitutionsutskott, 100 12
Stockholm, tel. växel 14 20 20ankn. 12 33 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 72.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt
företagit en studieresa till Belgien. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete
under år 1977.
Del I Ju: 40 Skr
1976/77:103 42
40.
JK-utredningen (Ju 1974:20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
11 oktober 1974 för att utreda frågan om juslitiekanslerns arbetsuppgifter m.
m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1974):
Ordförande; af Geijerstam, Sven O,, landshövding
Ledamöter; Fiskesjö, Bertil A. N.,
universitetslektor, led. av riksdagen Mossberg, K. Holger, led, av riksdagen
Expert: Lambe, Bengt R,, byråchef (fr.o.m. den 20
januari 1976) Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1975)
Sekreterare: Nilsson, Lars O., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 januari 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel.
763 23 50 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 73.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
41.1974
års bolagskommitté (Ju 1974:21)
Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den
11 oktober 1974föratt utreda frågor om handelsbolag m, m, (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 december 1974):
Ordförande: Stark, Hans O., f.d. justitieråd,
ordförande i arbetsdomstolen
Ledamöter: Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d.
led. av riksdagen Löfgren, N. Sigfrid J., disponent, f.d. led. av riksdagen
Experter: Eriksson, Bo L, jur, kand. (fr.o.m, den
17 juni 1975) Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist (fr,o.m. den 17 juni 1975)
Johanson, Lars R., länsråd (fr,o,m, den 10 mars 1975) Lindström, J. Christian,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1975)
43 Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 42
Norén,
Alf-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 10 mars 1975) Strand, Åke P. E., revisor
(fr.o.m. den 10 mars 1975)
Sekreterare: Pettersson, Per A., hovrättsassessor
(fr.o.m. den I januari 1975)
Bitr. sekreterare: Zethraeus, Sten Åke,
hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1975)
Lokal: Riddarhuskajen 1, Stockholm, tel. 10 82 76
(Pettersson). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.
Direktiven
för kommittén, se 1975 års kommittét)erättelse Ju 74.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden.
Kommittén avser att i början av år 1977 avge
delbetänkande angående ifrågasatt särskild bolagsform för mindre företag.
Kommitténs
arbete i övrigt beräknas bli slutfört under senare delen av år 1977.
42.
Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20
februari 1975 för översyn av lagstiftningen om stiftelser (se Post- och Inrikes
tidn. den 19 april 1975):
Ordförande: Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd
Ledamöter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor,
led, av riksdagen von Bahr, Stig V,, kammarrättsassessor (fr,o.m. den 20
augusti 1975) Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d. led. av riksdagen Sandberg,
Hans A, S,, landstingsdirektör
Experter: Kleberg, Carl-Johan V. E. M.,
avdelningsdirektör Olhans, Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 juni
1975 t.o.m. den 8 juli 1976) Steen, Roland, departementssekreterare (fr.o.m.
den 9 juli 1976)
Sekreterare: Peterson, Staffan A. A.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1975)
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.. Ill 27 Stockholm,
tel. 763 14 48 (sekreteraren)
Del
I Ju: 42 Skr 1976/77:103 44
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 57.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
43.
Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6
mars 1975 angående förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1975):
Ordförande: Lekberg, E. E. Olov, landstingsråd
(t.o.m. den 19 november 1976) Tranell, E. Olof B., hovrättsråd,
ordförande i allmänna reklamationsnämnden (fr.o.m. den 22 november 1976)
Ledamöter; Bernitz, Ulf, professor
DanelLC. Georg V.,
jur.kand.,led.avriksdagen(fr.o.m.den I december 1976)
Gellerman,
Kerstin, fru (fr.o.m. den 1 december 1976) Hjalmarsson, H. Yngve J.,
utredningssekreterare Lindkvist, Oskar W., organisationschef, led. av riksdagen
Oskarsson, Ingegärd J., fru, led. av riksdagen
Experter; Hagman, Jan-Erik R., jur. kand. (fr.o.m.
den 2 december 1975) Hegardt, Nils A., direktör (fr.o.m, den 9 mars 1976)
Lidvall, Johan E., projektsekreterare (fr.o.m. den 2 december 1975) Rim vall,
Per O., bankdirektör (fr.o.m. den 9 mars 1976)
Sekreterare: Drangel, Bo F. E., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 21 maj 1975)
Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel.
763 23 60 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 58.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
organisationer som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén har i april 1976 avgett delbetänkandet
(Ds Ju 1976:10) med förslag till lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud
mot oskäliga avtalsvillkor.
45 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju:45
Kommitténs arbete med
utredningsuppdraget i övrigt beräknas pågå hela år 1977.
44. Tystnadspliktskommittén (Ju 1975:03)
Tillkallade enligt regeringens
bemyndigande den 7 maj 1975 för att utreda offentliga funktionärers
tystnadsplikt (se Post- och Inrikes tidn. den 6 september 1975):
Ordförahde; Holmberg, Erik G,,
hovrättslagman
Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N.,
universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 juni 1975) Johansson,
Kurt Ove, f.d. led, av riksdagen (fr,o,m. den 24 juni 1975)
Expert: Lidin, Karl-Olof, rådman
(fr.o.m. den 17 oktober 1975)
Sekreterare: Nordling, Kjell O., iL
rådman
Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse
Ju 59.
Kommittén har den 18 december 1975 avgett
betänkandet (SOU 1975:102) Tystnadsplikt och yttrandefrihet. Uppdraget är
därmed slutfört.
45. Arrendeiagskonunittén (Ju 1975:04)
Tillkallade enligt regeringens
bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av vissa delar av
arrendelagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni
1975):
Ordförande: Eckersten, Ivan E.,
f.d. statssekreterare
Ledamöter: Hedström, T. Uno V. E.,
hemmansägare, f.d. led. av riksdagen Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av
riksdagen
Expert: Wallin, Alf G., byråchef
(fr.o.m. den 1 januari 1976)
Sekreterare: Ohlsson, K. Agneta,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 augusti 1975)
Del
I Ju: 45 Skr 1976/77:103 46
Lokal: Departementens utredningsavdelning,
Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 60.
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.
46.
Väktarutbildningsutredningen (Ju 1975:05)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17
april 1975 för att utreda frågan om utbildning av väktare (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 juni 1975):
Utredningsman: Jansson, Paul G., elekiriker, led.
av riksdagen
Experter: Arvidsson, Lars-Eric, ingenjör (fr.o.m,
den 7 april 1976) Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 15 september
1976) Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 7 april 1976) Ljung,
Bengt-Arne, ombudsman (fr.o.m. den 7 april 1976) Skalin, Hans E. C,
företagsjurist (fr.o.m. den 7 april 1976) Wistedt, J. Åke, direktör (fr.o.m.
den 7 april 1976) Åslund, Alvar, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 7 april
1976)
Sekreterare: Ogvall, Dan O., iL rådman (fr.o.m. den
18 november 1975)
Lokal: Departementens kommittéer. Box 347, 401 25
Göteborg, tel, växel 031/17 38 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 61,
Utredningen har under tiden december 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med
ordningsvaktsutredningen, olika myndigheter och andra som berörs av
utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.
47.
Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5
juni 1975 för översyn av hyreslagen (se Post- och Inrikes tidn, den 17 juli
1975):
Ordförande: Vängby, Staffan O. S., justitieråd
47 Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 48
Ledamöter: Bengtsson, K.-E, Bengt, ombudsman, led,
av riksdagen (fr,o.m, den 1 december 1976) Berg, Folke L. V., direktör
Hjalmarsson,
E. Birgit, kurator, f.d, led, av riksdagen Jansson, Sven L, direktör
Strömberg,
Karl-Erik J,, skoldirektör, led, av riksdagen Svensson, S. I. R. Erik,
förbundsordförande
Expert: Andersson, Hans (Hasse) G., sekreterare
Josephsson,
Leif E., förbundsjurist (fr.o.m. den 15 september 1975) Åsbring, Lars-Göran G.,
bostadsdomare (fr.o.m. den 15 september 1975)
Sekreterare: Svahn, Bertil A., hovrättsassessor
Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel.
763 23 49 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 62.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden.
Utredningen har den 23 september 1976 avgett
delbetänkandet (SOU 1976:60) Hyresrätt I. Förhandlingsordningar på bostadshyresmarknaden
m.m.
Utredningen planerar att under våren 1977 avge ett
delbetänkande om lokalhyresfrågor.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
48.
Rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7
maj 1975 för en allmän översyn av rättshjälpssystemet (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 september 1975):
Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler
Ledamöter: Bergström, Britta J.,
universitetslektor, led. av riksdagen Larfors, E. V. Tage, direktör, f.d. led.
av riksdagen Spak, Carl-Anton, lagman
Experter: Joelsson, V. Arnold, kammarrättslagman
(fr.o.m. den 5 december 1975)
Del
I Ju: 48 Skr 1976/77:103 48
Lund,
Wiggo T., advokat (fr.o.m. den 5 december 1975) Reuterwall, Lennart S., advokat
(fr,o,m, den 5 december 1975) Sehlstedt, K. Annika M., byrådirektör (fr.o.m,
den 5 december 1975)
Sekreterare; Werner, J, Bertil H., hovrättsråd
(fr,o,m. den 23 oktober 1975)
Bitr. sekreterare; Wallin, John-Olof A.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 januari 1976)
Lokal: Riddarhuskajen 1, Stockholm, tel. 11 87 23
(Werner), 10 82 37 (Wallin). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm
Direktiven för utredningen, se 1976 års
kommittéberättelse Ju 63. Tilläggsdirektiv, se del II Ju 3.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
49.1975
års polisutredning (Ju 1975:08)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26
juni 1975 för att utreda polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1975):
Ordförande: Andersson, J. Sven G., f.d.
statssekreterare
Ledamöter: Blom, S. T. Lennart, borgarråd
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Nygren, Arne J., redaktör,
led. av riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen
Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen Segerström, Ingrid B.,
borgarråd
Experter: Eriandsson, Bengt H., polismästare
(fr.o.m. den 1 oktober 1975) Erling, E. Harald, polismästare (fr.o.m. den 1
oktober 1975) Erstam, Sven-Erik F., länspolischef (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Hjälm, Nils G. O., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1976) Nyqvist,
N. Tore, länsöverdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Persson, Cari J. G.,
rikspolischef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Welander, Gösta, kansliråd (fr.o.m.
den 1 oktober 1975) Wendin, Sture E. W., förbundsordförande (fr.o.m. den 1
oktober 1975)
49 Kommittéer: Justitiedepartementet Del I Ju: 51
Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd
Bitr. sekreterare; Carlsson, N. Ebbe K.,
chefredaktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 15 december 1976)
Lokal; Justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm, tel. 763 10 57 (Alpsten)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 64.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden.
Utredningen har under 1976 infordrat uppgifter om
polisverksamheten genom enkäter till länsstyrelser, kommunstyrelser och lokala
polisstyrelser.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
50.
Utredningen (Ju 1975:09) om kvinnlig tronföljd
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18
december 1975 för att utreda frägan om rätt till tronen också för kvinnor (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1976);
Utredningsman: Lindell, Ingvar A., f.d.
landshövding (fr.o.m. den 18 december 1975)
Sekreterare: Rossipal, Helga K. M., rådman (fr.o.m.
den 6 februari 1976)
Lokal: Södra Roslags tingsrätt, Erik Dahlbergsgatan
58-62, 115 32 Stockholm, tel. växel 63 57 60 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II Ju I.
Utredningsmannen
beräknas slutföra sitt uppdrag omkring årsskiftet
1976/77.
51.
Utredningen (Ju 1976:01) om vissa frågor angående mathållningen vid
kriminalvårdens anstalter
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18
december 1975 för att utreda vissa frågor angående mathållningen vid
kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 12 mars 1976):
4
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Del
I Ju: 51 Skr 1976/77:103 50
Utredningsman: Skröder, Per C, C, direktör (fr.o.m.
den 3 mars 1976)
Sekreterare; Hansén, Pär G, H., fil, stud. (fr.o.m.
den 1 april 1976)
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm, tel. 763 II 73 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II Ju 2.
Utredningen har under tiden april - oktober 1976
utfört en enkätundersökning och besökt ett 20-tal kriminalvårdsanstalter samt
ett 10-tal kommunala resp. landstingskommunala storkök.
Utredningsmannen har i skrivelse den 31 augusti
1976 till chefen för justitiedepartementet föreslagit en tillfällig personalförstärkning
på landets kriminalvårdsanstalter.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
52.
Utredningen (Ju 1976:02) om upphovsrätt
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4
mars 1976 för översyn av upphovsrättslagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 30 mars 1976):
Ordförande: Sandgren, C. Lennart, f.d.
statssekreterare
Ledamöter: Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor,
led. av riksdagen Palm, N. Sture, redaktör, led. av riksdagen
Experter: Bengtsson, H. Jörgen Y., advokat Ekberg,
Karl-Henrik, direktör Gehlin, Jan H. M., förbundsordförande Hernlund, Cari-Hugo
H., förste ombudsman Holming, Klas J. L., direktör Karnell, G. Gunnar W.,
professor Landquist, Eddie L., direktör Magnusson Sessler, Gun L, förbundsjurist
Modig, Jonas E., direktör Nordmark, Hans A., direktör Olsson, Agne Henry O.,
hovrättsassessor Peyron, Ulf C. C, programjurist Rembe, Rolf D.,
förbundsdirektör
51 Kommittéer: Justitiedepartementet Dell Ju: 53
Sanmark,
P. Arvid L., hovrättsassessor
Storm,
C, Olof, direktör (fr.o.m, den 23 april 1976)
Sekreterare: Berg, L, Christer, hovrättsassessor
Lokal; Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm,
tel. 763 14 54 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II Ju 4.
Utredningen har under tiden mars - oktober 1976
hållit nio sammanträden. I anslutning till de sex senaste sammanträdena har
överläggningar ägt rum med representanter för olika myndigheter och
organisationer som berörs av utredningens arbete. Därutöver har utredningens
ordförande och sekretariat sammanträtt med företrädare för motsvarande
utredningar i de övriga nordiska länderna.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
53.
Expertorgan (Ju 1976:03) på bokförings- och redovisningsområdet
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25
mars 1976 att utgöra expertorgan på bokförings- och redovisningsområdet (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 maj 1976);
Ordförande: Sjönander, Bo Jonas, direktör
Ledamöter: Bargholz, Percy, utredningssekreterare
Carlsson, Sune B., auktoriserad revisor Danielsson, Erik, direktör
Fischerström, Hans, avdelningsdirektör Jonsson, Ingemar, direktör Moreau,
Jan-Erik, utredningssekreterare Norr, Benny, revisor Roos, Olle, skattedirektör
Steineck, Åke, direktör
Expert: Bökmark, Jan, hovrättsassessor
Sekreterare: Carlsson, N. Boris, ekonomidirektör
(fr.o.m. den 7 maj 1976)
Direktiven
för utredningen, se del II Ju 6.
Expertorganet
har under tiden maj - juni 1976 hållit tre sammanträden.
Del I Ju:53 Skr
1976/77:103 52
Expertorganets arbete har slutförts i och med att
bokföringsnämnden har inrättats fr.o.m. den 1 juli 1976.
54.
Utredningen (Ju 1976:04) för översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25
mars 1976 för att se över lagstiftningen om förmögenhetsbrott (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 maj 1976):
Ordförande: Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident
Ledamöter: Bergander, Lilly K., fru, led. av
riksdagen Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen
Experter: Jareborg, Nils B., docent Jonsson,
Torsten J., länsåklagare
Sekreterare: Hegrelius Johnson, Barbro M.,
hovrättsassessor
Lokal: Hovrätten för Nedre Norriand, Box 170, 851
03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II Ju 7.
Utredningen
har hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år
1977.
55.
Utredningen (Ju 1976:05) om översyn av lagstiftningen om personorienterad
ADB-information m.m.
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11
mars 1976 för att göra en översyn av lagstiftningen om personorienterad
ADB-information m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):
Ordförande: Andersson, J. Sven G., f.d.
statssekreterare (t.o.m. den 18 november 1976)
Wijkman,
Anders 1. S., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1976)
53 Kommittéer: Justitiedepartementet Deii Ju:56
Ledamöter; Anér, Kerstin,
statssekreterare, led, av riksdagen Gustafsson, Stig G,, förbundsjurist, f.d.
led. av riksdagen Hugosson, Kurt L, byråchef, led, av riksdagen Kindbom, Bengt
M. L,, sekreterare, led, av riksdagen Pettersson, Rune V,, f,d, led. av
riksdagen
Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M,
E,, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1976)
Bitr. sekreterare: Sjögren, Bengt
L. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)
Lokal: Datainspektionen, Fack, 103
60 Stockholm, tel. växel 22 79 80 (sekretariatet)
Direktiven för utredningen, se del II Ju 5,
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
56. Utredningen (Ju 1976:06) om kriminalvårdsstyrelsens
organisation, m.m.
Tillkallade enligt regeringens
bemyndigande den 20 maj 1976 för att utreda kriminalvårdsstyrelsens
organisation m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1976):
Ordförande: Andersson, J. Sven G.,
f.d. statssekreterare
Ledamöter: Bruno, Gösta F., överdirektör
Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör
Leche, Johan H., departementsråd Lönnberg, C. Gunnar L, avdelningsdirektör
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen Mattsson, Morgan
N., ombudsman Söderman, Elis A., ombudsman
Sekreterare: Karlström, Vilhelm H.,
byråchef (fr.o.m. den 15 september 1976)
Lokal: Kriminalvårdsstyrelsen, 601
80 Norrköping, tel. växel 011/10 82 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se del II Ju 8.
Del
I Ju: 56 Skr 1976/77:103 54
Utredningen började sitt arbete under hösten och
har haft två sammanträden. Till kommittén har knutits en projektgrupp bestående
av tre representanter från kriminalvårdsverket och fyra från statskontoret.
Projektgruppen har haft ett flertal sammanträden. Dessutom har utredningen
beslutat tillsätta en referensgrupp med representanter för kriminalvårdens
regionala och lokala organisation.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
57.
Utredningen (Ju 1976:07) om isolering inom kriminalvården
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20
maj 1976 för att utreda frågan om isolering inom kriminalvården (se Post- och
Inrikes tidn, den 24 juli 1976):
Ordförande: Nygren, Arne J., redaktör, led. av
riksdagen
Ledamöter: Gahrton, Per, redaktör, led. av
riksdagen Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen Schött,
Lars E., fögderidirektör, led. av riksdagen Selin, Sven, ombudsman
Expert: Blomquist, Clarence, docent (fr.o.m. den 24
november 1976)
Sekreterare: Levén, P. Staffan, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 18 oktober 1976)
Lokal: Departementens kommittéer. Box 347, 40125
Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II Ju 9,
Utredningen
har under oktober 1976 hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas
pågå under hela år 1977.
55 Kommittéer: Utrikesdepartementet Del I UD: 1
Utrikesdepartementet
Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte
egentligt utredningsuppdrag: 1
1.
Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i
krig
Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 6
juli 1972 för att utveckla folkrättens regler om humanitet i krig:
Ordförande: Lidbom, Carl G., förutv. statsråd, led.
av riksdagen
Vice ordförande: Blix, Hans M., utrikesråd (fr.o.m.
den 25 april 1974)
Ledamöter: Blom, K. A. Birgitta, hovrättslagman
(fr.o.m. den 13 juni 1974) Hellström, Mats J., fil. kand., led. av riksdagen
Skarstedt, Cari-Ivar S., rättschef (fr.o.m. den 25 april 1974) Tammelin,
Lars-Erik, avdelningschef Thunborg, Anders 1., ambassadör Ullsten, S. K. Ola,
socionom, led. av riksdagen Wulff, Torgil H., kommendör Åström, C. Sverker,
kabinettssekreterare
Experter: Hjertonsson, Karin,
departementssekreterare (fr.o.m. den 20 april 1976) Janzon, Bo, förste
forskningsingenjör (fr.o.m. den 16 oktober 1972) Larsson, Ulf, f.d.
statssekreterare (fr.o.m. den 17 juni 1976) Liljegren, Carl-Henrik S.,
kansliråd (fr.o.m. den 21 oktober 1975) Nilsson, Bengt, G. kansliråd (fr.o.m.
den 17 juni 1976) Prawitz, Jan, laborator
Rosenblad,
Esbjörn C. A., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1974) Rybeck, Bo,
1 :e marinläkare (fr.o.m. den 16 oktober 1972)
Sekreterare: Bring, Ove, jur. kand. (fr.o.m. den 20
april 1976)
Hjertonsson,
Karin, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1974 t.o.m. den 19 april
1976)
Del I UD: 1 Skr
1976/77:103 56
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven
för delegationen, se 1973 års riksdagsberättelse UD 5.
Delegationen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika
organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
2.
Sakkunniga (UD 1972:03) med uppdrag att företa en utredning angående Sveriges
utvecklingssamarbete med u-länderna
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
december 1972 för att företa en utredning angående Sveriges
utvecklingssamarbete med u-länderna:
Ordförande: Korpås, B. G. Sture,
folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 november 1976)
Nilsson,
H. Torsten L., förutv. utrikesminister, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 11
november 1976)
Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av
riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Johansson, Knut B.
M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Korpås, B. G. Sture,
folkhögskolerektor, led. av riksdagen (t.o.m. den 11 november 1976)
Lewén-Eliasson,
Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Måbrink, Bertil U., ombudsman, led. av
riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen
Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Wirmark, B. David L, fil.
kand., ers. för led. av riksdagen
Sekreterare: Anell, Lars E. R., departementsråd
Bitr. sekreterare: Ljunggren, C. Börje,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1976) Oden, C. Bertil,
avdelningsdirektör
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23
Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberättelse UD 3.
57 Kommittéer: Utrikesdepartementet Dell UD:3
De sakkunniga har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit 27 sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter
som berörs av utredningen.
De
sakkunniga beräknas lämna sill huvudbetänkande under 1977.
3.
Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26
maj 1976 för att fortlöpande följa utvecklingen på nedrustningsområdet samt
utarbeta förslag till Sveriges agerande i olika aktuella nedrustningsfrågor:
Ordförande: Thorsson, Inga M., statssekreterare,
led, av riksdagen
Ledam9ter: Andersson, Georg L., rektor, led. av
riksdagen Blix, Hans M., utrikesråd Ericson, Sture T., redaktör, led. av
riksdagen Hamilton af Hageby, C. Gustaf H. C, ambassadör Hernelius, J. Allan,
bankofullmäktig, led, av riksdagen Jonäng, Gunnel M,, studieinstruktör, led, av
riksdagen Larsson, Ulf O., f.d. statssekreterare Leif land, Leif, utrikesråd
Liljegren, Carl-Henrik S., kansliråd Ångström, Rune T., direktör, led. av riksdagen
Experter: Blom, E. Göte, kommendör Dahlén, Per Olof
(Olle) R., ambassadör Dahlman, S. Ola, laborator Edmar, A. E. Desirée,
departementssekreterare Ericsson, Ulf A., överingenjör Hjertonsson, Karin,
departementssekreterare Lind, Johan H., departementssekreterare Lundin, S.
Johan, forskningschef Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör Prawitz, Jan,
laborator Reinius, E. A. Ulf, kommendör Strand, Karl-Erik, kansliråd
Sekreterare: Engfeldt, Lars-Göran,
departementssekreterare
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23
Stockholm, tel. växel 763 10 00
'»"W:3
SkM976/77:,»3
Delegationen
har under tin
59 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del I Fö: 1
Försvarsdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1976:5 och 7
Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt
utredningsuppdrag: 4
1.
Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3
februari 1967 för att utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens
fredsorganisation (se Post-och Inrikes tidn. den 9 februari 1%7):
Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör,
f.d. led. av riksdagen
Ledamöter: Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Gustavsson,
Gusti L. A., el-installatör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni 1974)
Hylländer,
K. Gunnar E., köpman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Strindberg,
Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Experter: Albrektson, Hans, kansliråd (fr.o.m. den
I juli 1976) Bergstrand, Per-Erik, överste (fr.o.m. den 15 april 1975) Hansson,
Nils O., överste (t.o.m. den 30 september 1976) Höljer, Gunnar, krigsråd
Knutsson-Hall,
Torsten K., organisationsdirektör Larsson, S. Rune W., överste (fr.o.m. den 1
oktober 1976) Larsson, Sven E., departementsråd Lugn, P. E. Robert, överste
Månsson, E, O, Sigvard, överste av 1. graden
Nilsson,
Alice H, Ch,, kansliråd (fr.o.m. den 1 juni 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)
Persson,
Ragnar, överste (fr.o.m. den I augusti 1975) Strand, Kari-Erik, kansliråd (fr.o.m.
den 15 februari 1975)
Del I Fö: 1 Skr
1976/77:103 60
Thufvesson,
Bengt E,, departementsråd
Wennerhorn,
Karl Otto L,, departementsråd
Wigardt,
Hans G. T., planeringsdirektör (fr,o.m. den 1 december 1975)
Sekreterare; Cederwall, Ulf C, avdelningsdirektör
(fr.o.m, den 1 december 1975) Lundbergh, Hans P, N. J., överstelöjtnant
(fr.o.m. den 1 december 1975)
Bitr. sekreterare; Lyckeberg, Nils,
departementssekreterare (t,o,m, den 31 mars 1976)
Lokal: Fredsgatan 2,11152 Stockholm, tel. 1139 35
och 11 42 85 (sekreterarna), 11 88 25 (expeditionen)
Direktiven för utredningen, se 1968 års
riksdagsberättelse Fö 20. Tilläggsdirektiv se 1972 års riksdagsberättelse Fö 10
samt 1975 års kommittéberättelse Fö 2.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 17 sammanträden. Därutöver har nio sammanträden hållits med
särskild arbetsgrupp inom utredningen. Utredningen har besökt åtta förband och
två skolor inom armén och marinen samt tre regionala staber.
Utredningen har den 31 mars 1976 avgett betänkandet
(Ds Fö 1976:1) Del 1: Utgångsvärden.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
2.
Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (Fö 1971:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26
februari 1971 för att utreda och inkomma med förslag till
förvaltningsutbildning inom krigsmakten:
Utredningsman: Nihlfors, Folke U.,
organisationsdirektör, f.d. led. av riksdagen
Experter: Brantberger, Per-Gunnar, överste Grahm,
A. Folke, byrådirektör (t.o.m. den 31 mars 1976) Hullberg, Axel Th. A:son,
överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 april 1976) Knöös, Erik O., kapten Lindberg, R.
Greger, överste Magnusson, Lennart C. O., avdelningsdirektör Nyberg, Stig K.,
studierektor
Skedinger,
Arne H. E., överstelöjtnant (t.o.m. den 31 mars 1976) Strömberg, Carl-Axel B.,
överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 februari 1976) Torfgård,SvenH. C. T.,översteav
I. graden (t.o.m. den 31 mars 1976)
61 Kommittéer: Försvarsdepartementet Dei I Fö: 3
Sekreterare: Dinell, Jan A. C,
departementssekreterare
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler,
Sehlstedtsgatan 9, 115 28 Stockholm, tel. 60 25 35 (utredningsmannen), växel
763 10 00 (sekreteraren), 62 21 09 (sekretariat)
Direktiven
för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 19.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 78 sammanträden.
Utredningen har den 5 mars 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:15) Utbildning i förvaltning inom försvaret del 3 med förslag till
utbildning i personaltjänst samt till administrativ utbildning av högre
chefstjänstemän.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.
3.
Ledningsgruppen (Fö 1971:03) för fortsatt utveckling av försvarets planerings-
och programbudgetsystem (PPBG)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
27 maj 1971 för att framlägga förslag rörande den slutliga utformningen av försvarets
nya planerings- och budgeteringssystem samt att leda och samordna det fortsatta
utvecklingsarbetet inom förenämnda område:
Ordförande: Ehrling, G. O. Ingvar, kansliråd
(fr.o.m. den 1 januari 1975)
Ledamöter: Grape, S. Lennart, departementsråd Petri,
Gunnar G. B., kansliråd (fr.o.m. den 1 augusti 1974)
Experter: Bergelin, Peter, överstelöjtnant (t.o.m.
den 31 januari 1976) Edman, Kurt E., krigsråd (t.o.m. den 31 januari 1976)
Englund, Lars-Erik, överstelöjtnant
Folke,
U. Ingemar, överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1976) Holmberg, Gunnar E.,
planeringsdirektör (t.o.m. den 31 januari 1976) Nilsson, Stig Å.,
organisationsdirektör (t.o.m. den 31 januari 1976) Olsson, Jan O.,
departementssekreterare (t.o.m. den 31 januari 1976) Rangne, Bo, avdelningsdirektör
(t.o.m. den 31 januari 1976) Strand, Karl-Erik, kansliråd
Sekreterare: Edgren, Claes A. W., överste (t.o.m.
den 13 juni 1976)
Del I Fö: 3 Skr
1976/77:103 62
Bitr. sekreterare; Hellman, Sven R., överingenjör
Sondén, Jan A., kommendörkapten
Lokal; Försvarsdepartementet, Regeringsgatan
1-3, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 25 37 (ordföranden)
Direktiven
för ledningsgruppen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 20.
Ledningsgruppen har under tiden november
1975-oktober 1976 hållit åtta sammanträden.
Ledningsgruppen
beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet
1977.
4.
Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
24 september 1971 med uppgift att till Kungl. Maj:t lämna förslag i frågor som
hör samman med genomförandet av höjningen av pensionsåldern för militär
personal (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1971):
Ordförande: Wetterblad, R. Ingmar T.,
generaldirektör
Ledamöter: Bodin, K. Berndt,
departementssekreterare Bäcklin, Lars R., ombudsman Wiberg, N. Ola R., förste
ombudsman Winéus, Bengt G., departementssekreterare
Ersättare för ledamöter: Liedberg, Anders J. B.,
ombudsman (för Bäcklin) Sandberg, K. G. Ulf, förste ombudsman (för Wiljerg)
Experter: Lindahl, Carl-Fredrik H., överstelöjtnant
Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Sekreterare: Stålhandske, O. Lennart,
överstelöjtnant
Bitr. sekreterare: Otterberg, L. Håkan, kapten
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler,
Sehlstedtsgatan 9, 115 28 Stockholm, tel. 62 28 07 (sekreteraren)
Direktiven
för delegationen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 21.
63 Kommittéer: Försvarsdepartementet Dell Fö:5
Delegationen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit tre sammanträden.
Delegationen
har den 9 juni 1976 avgett en rapport över det hittills utförda arbetet rörande
militära pensionsåldersreformens genomförande.
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
5.1972
års värnpliktsutredning (Fö 1972:01)
Tillkallade enligt Kungl. Mai:ts bemyndigande den 7
april 1972 för att utreda de värnpliktigas utbildning och utnyttjande m, m, (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1972):
Ordförande: Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led.
av riksdagen
Sakkunniga: Brännström, Roland J., verkmästare,
led. av riksdagen Enskog, Carl-Gustav B., personalchef, f.d, led. av riksdagen
Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen Gustavsson, Åke E.
G., redaktör, led. av riksdagen Hedin, Carl Eric, lantbrukare, f.d. led. av
riksdagen
Experter: Berggren, Alf, kommendör av 1. graden
Borgquist, Frithiof, byråchef Creutzer, Bertil R., generalmajor Hörnquist, K.
Iwan E., överste av 1. graden
Karlsson,
Ulf G., departementssekreterare (t.o.m. den 31 december 1975)
Lindgren,
Carl-Ivar, överste Lugn, P. E. Robert, överste Lyth, K. Erik, överste av 1.
graden Magneberg, Stig E., överste (t.o.m. den 1 oktober 1976) Skarstedt,
Carl-Ivar S., rättschef Wagner, G, F. Wilhelm, överste
Huvudsekreterare: Engman, O. Ingemar,
departementsråd
Sekreterare: Jansson, K. Eric, kapten Nystedt, Stig
H., t.f. avdelningsdirektör
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fö 18.
Del
I Fö:5 Skr 1976/77:103 64
Utredningen har under tiden november 1975 -
september 1976 hållit nio sammanträden samt haft överiäggningar med olika
myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 14 september 1976 avgett
delbetänkandet (Ds Fö 1976:2) Värnpliktspersonalen inom försvarsmakten och
totalförsvaret i övrigt - Vissa frågor rörande personalhantering m.m.
Uppdraget
är därmed slutfört.
6.1973
års vapenfriutredning (Fö 1973:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
13 september 1973 för översyn av lagen om vapenfri tjänst och sanktionerna vid
vägran att fullgöra värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst;
Ordförande; Holmberg, Carl V., justitieråd
Ledamöter; Andersson, Georg L., rektor, led. av
riksdagen
Gustafsson,
Stig G., förbundsjurist, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1974)
Möller,
S. A. Birger, f.d. led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av
riksdagen Werner, N. Mårten S., kyrkoherde, f.d. led. av riksdagen
Experter: Sjöholm, Eric G. R., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 15 mars 1974) Suneson, Karl-Henrik A., byrådirektör (fr.o.m. den
15 mars 1974)
Sekreterare: Janson, Björn C, hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Holmquist, K. O. Rolf,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1976) Köriof, Björn H. B.,
kanslisekreterare, ers. förled, av riksdagen (fr.o.m. den 4 juni 1974 t.o.m.
den 10 oktober 1976) Linde, Lars B., departementssekreterare (fr.o.m. den 1
augusti 1975)
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr.
sekreterarna)
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fö 14.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden samt
företagit studiebesök i Finland. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete
under första kvartalet 1977.
65 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del I Fö: 8
7.1974
års underrättelseutredning (Fö 1974:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4
januari 1974 för att utreda riktlinjer för den militära underrättelsetjänsten
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1974);
Ordförande: Rosén, Nils Gustav K. G., f.d.
universitetskansler
Sakkunniga: Axell, H. Göran, ombudsman Clason,
Anders E. V., chefredaktör Eriksson, Nancy M., fru, f.d. led. av riksdagen
Hedlund, Gunnar, förutv. statsråd, f.d. led. av riksdagen Himmelstrand, J. Ulf
L, professor
Experter: Ekman, C. H. Stig, docent (t.o.m. den 31
januari 1976) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 6 februari
1974) Wenblad, L. Bertil A., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den
31 december 1975)
Sekreterare: Holmquist, K. O. Rolf,
hovrättsassessor (t.o.m. den 11 april 1976)
Bitr. sekreterare: Nilsson, E. Sören,
departementssekreterare (fr.o.m. den 24 januari 1974)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 12.
Utredningen har under tiden november 1975 - januari
1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 15 januari 1976 avgett
betänkandet (SOU 1976:19) Den militära undertättelsetjänsten.
Uppdraget
är därmed slutfört.
8.
Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03) (FLU-74)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
20 september 1974 för att utreda det militära försvarets centrala och högre
regionala ledningsorganisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28
september 1974):
Ordförande: Gustafsson, Hans L., landshövding, f.d.
led. av riksdagen
5
Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103
Dell Fö: 8 Skr
1976/77:103 66
Ledamöter: Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av
riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Göransson, J.
Olle, verkmästare, led. av riksdagen Lindblad, Hans B., redaktör, led. av
riksdagen Träff, Sven-Olov A., direktör, led. av riksdagen
Experter: Bodin, K. Berndt, departementssekreterare
Grahn,
T, Roland, överstelöjtnant (fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 15 maj 1976)
Gustafsson,
Torsten B,, major (fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 15 maj 1976)
Högberg,
Lars G,, fil.lic (fr.o.m. den 12 december 1974 t.o.m. den 31 december 1976)
Jarmar,
L. Håkan, organisationsdirektör
Larsson,
J. Krister L., överstelöjtnant (fr.o.m. den 15 januari 1975 t.o.m. den 31
december 1976)
Nielsen,
Kaj L., överstelöjtnant (fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 15 maj 1976)
Olhede,
Torleif E., departementssekreterare
Samuelson,
Ulf G., kommendörkapten (fr.o.m. den 15 januari 1975 t.o.m. den 31 december
1976)
Sagrén,
K. Åke, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 februari 1976) Skoglund, Claes G.,
generalmajor
Winblad,
Harry W., överste (t.o.m. den 31 december 1976) Wallén, Göran R.,
kommendörkapten (fr.o.m. den 23 februari t.o.m, den 15 maj 1976)
Sekreterare; Ludvik, Klaus, organisationsdirektör
Bitr, sekreterare; Blomgren, Eva M., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 mars 1976) Lundqvist, Sten T;son, byrådirektör (fr.o.m. den 1
februari 1976) Nyman, Bengt O. P., byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1975)
t.o.m. den 27 februari 1976)
Lokal:
Fredsgatan 2,111 52 Stockholm, tel. 763 37 80 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års
kommittéberättelse Fö 14. Kompletterande direktiv, se del II Fö
3.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 18 sammanträden samt gjort en studieresa till Norge.
Utredningen har den I december 1976 avgett
betänkandet (SOU 1976:64) Försvarsmaktens centrala ledning.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
67 Kommittéer: Försvarsdepartementet Dell Fö:9
9.1974
års försvarsutredning (Fö 1974:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
25 oktober 1974 för att utreda totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1974):
Ordförande: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare,
led. av riksdagen (fr.o.m. den28 oktober 1976) Thunborg, Anders L, ambassadör
(t.o.m. den 7 oktober 1976)
Ledamöter: Bengtsson, Kari F., verkmästare, led. av
riksdagen Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den
27 oktober 1976)
Gustavsson,
Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Nordbeck,
S. E. Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1976) Petersson, Per M.,
hemmansägare, led. av riksdagen Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av
riksdagen Thunborg, Anders L, ambassadör (fr.o.m. den 8 t.o.m. den 31 oktober
1976)
Experter: Broström, Ulf T. F., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 21 november 1974) Ehriing, G. O. Ingvar, kansliråd (fr.o.m. den 21
november 1974) Eklund, C. Gunnar, generallöjtnant (fr.o.m. den 21 november
1974) Grape, S. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1974)
Hellman, Sven R., överingenjör (fr.o.m. den 21 november 1974) Karlsson, Ulf G.,
departementssekreterare (t.o.m. den 31 januari 1976) Leifland, Leif, utrikesråd
(fr.o.m. den 21 november 1974) Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare (t.o.m.
den 27 oktober 1976) Orrö, Sven-Erik O., kansliråd (fr.o.m. den 21 november
1974) Pettersson, Lars-OIov, ombudsman (fr.o.m. den 4 maj t.o.m. den 7 oktober
1976)
Petri,
Gunnar G. B., kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Thyberg, P. Erik,
byråchef (fr.o.m. den 21 november 1974) Tunberger, Johan A.,
informationssekreterare (fr.o.m. den 11 november 1976) Wigur, J. T. Rolf, överste
(fr.o.m. den 21 november 1974)
Huvudsekreterare: Engman, O. Ingemar,
departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1974)
Del I Fö: 9 Skr
1976/77:103 68
Sekreterare; Bergquisl, Mats F. Th,,
departementssekreterare (t.o,m, den 31 mars 1976)
Englund,
Lars-Erik, överstelöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974) Sagrén, K. Åke,
överstelöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974) Sondén, Jan A., kommendörkapten
(fr.o.m. den 21 november 1974)
Lokal:
Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. 763 37 85 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1975 års
kommittéberättelse Fö 15. Kompletterande direktiv, se 1976 års
kommittéberättelse Fö 13.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 30 sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 30 januari 1976 avgett
betänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar.
På uppdrag av utredningen har studier genomförts av
professor Gunnar Adler-Karlsson (Ds Fö 1975:3) De multinationella företagens
roll i det internationella systemet och av docent Gunnar Jervas (Ds Fö 1975:4
och 5) Teorier om uppkomsten av konflikter och krig respektive Från hotbild i
öst och väst.
En projektgrupp inom försvarsdepartementets
planerings- och budgetsekretariat har för utredningens räkning genomfört
undersökningar dels av försvarsindustrins problem Försvarsindustriella problem
(november 1975) dels Samhällsekonomisk analys av framtida flygplansanskaffning
(oktober 1976).
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
10.
Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
22 november 1974 för översyn av tjänstereglementet för krigsmakten (se Post-
och Inrikes tidn. den 14 december 1974):
Ordförande: Skarstedt, Cari-Ivar S., rättschef
Ledamöter: Hårdefelt, S. Börje, rättschef Peyron,
Gustaf F. C, generalmajor
Expert: Hultan, Ivan H., personaldirektör (fr.o.m.
den 12 april 1976)
69 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del I Fö: 11
Huvudsekreterare; Forssberg, E. Olof,
hovrättsassessor (t.o.m. den 31 december 1976) Holmquist, K. O. Rolf,
hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1977)
Sekreterare; Andersson, Jan-Åke L,, major
Forssberg,
E, Olof, hovrättsassessor (fr,o,m, den 1 januari 1977) Pettersson, Lars-OIov,
ombudsman (t.o.m, den 29 oktober 1976)
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3,
Fack, 103 20 Stockholm, tel, växel 763 10 00 (sekreterarna)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 14,
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med särskilt utsedda
kontaktmän hos myndigheter och organisationer som berörs av utredningens
arbete. Studiebesök har företagits vid förband och utbildningsanstalter.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
11.
Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27
februari 1975 för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (se Post- och
Inrikes tidn. den 13 mars 1975):
Ordförande; Frändås, S. G. Berit, adjunkt, f.d.
led. av riksdagen
Ledamöter: Barke, Christine, vice ordförande i
Riksförbundet Sveriges lottakårer Larsson, Carl-Otto, överste
Experter: Adolfsson, Jens, förste ombudsman
(fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 september 1976)
Ershammar,
Mats O. T., konsulent (fr.o.m. den 15 april 1975) Granath, Solve O., förste
ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1975) Hultan, Ivan, personaldirektör (fr.o.m.
den 6 maj 1975) Mohall, Carl-Erik, förste ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober
1976) Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 18 april 1975)
Sekreterare: Ershammar, Mats O. T., konsulent
(fr.o.m. den 1 februari 1976)
Lokal; Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm,
tel. 61 58 16 (sekreteraren)
Del
I Fö:11 Skr 1976/77:103 70
Direktiven
för beredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 15.
Beredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
andra som berörs av beredningens arbete.
Beredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
12.
Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7
maj 1975 för utredning om försvarets gymnasiala utbildning (se Post- och
Inrikes tidn. den 31 maj 1975):
Ordförande: Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led.
av riksdagen
Experter: Elfving, Arne, skolinspektör (fr.o.m. den
17 maj t.o.m. den 30november 1976)
Hammarström,
P. Rickard, studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Lundin, Åke E., överstelöjtnant
(fr.o.m. den 16 juni 1975) Nicklasson, Stina, skolinspektör (fr.o.m. den 16
juni 1975) Norenberg, Bertil W., studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975)
Nyberg, Stig K., studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Palm, Hans G. G., t.f.
kansliråd (fr.o.m. den 16 juni 1975)
Sekreterare: Ekberg, S. Britta, t.f. kansliråd
(t.o.m. den 30 april 1976) Nystedt, Stig H., t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 maj 1976)
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler,
Sehlstedtsgatan 9, 115 28 Stockholm, tel. 61 35 03 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 16.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
13.1975
års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18
juni 1975 för att lämna förslag till bestämmelser för övergången till ändrat
skyddsrumssystem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):
71 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del I Fö: 14
Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör,
f.d. led. av riksdagen
Ledamöter: Welin, E. Gösta, direktör Wiklund, Svea
S. S., fru, led. av riksdagen Williamsson, Uno E. L, länsråd
Experter: Edmén, Lars H., försvarsdirektör (fr.o.m.
den 8 januari 1976) Egnell, S. Jan-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8
januari 1976) Janson, Björn C, hovrättsassessor Krona, Kurt, sektionschef
(fr.o.m. den 15 november 1975) Lagerblad, J. Peter, departementssekreterare
Terstad, 1. Gösta A., kansliråd
Sekreterare: Tjörneryd, John E. E., byråchef
Lokal: Civilförsvarsstyrelsen, Fack, 162 10
Vällingby, tel. 37 26 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 17.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden.
Utredningen har den 21 maj 1976 till regeringen
överlämnat förslag till förordning om skyddsrum och förslag till bestämmelser
för kommunal skyddsrumsplanering.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
14.
Utredningen (Fö 1975:04) om inflytande m. m. inom värnpliktsutbildningen
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18
juni 1975 för översyn av medbestämmande och inflytande inom utbildningen i det
militära försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1975):
Ordförande: Larsson, Ulf O., f.d. statssekreterare
Ledamöter: Andersson, Uno, sektionsordförande
Johansson, O. Mauritz, förste ombudsman Månsson, E. O. Sigvard, överste av I.
graden Sandberg, Ulf K., förste ombudsman Selö, Christer, ombudsman Svensson,
Raymond, ombudsman
Dell Fö:14 Skr
1976/77:103 72
Referensgrupp
för utbildningsfrågor:
Experter; Alexandersson, Anders, värnpliktig
(fr.o.m. den 12 april 1976) Andersson, Claes-Göran, major (fr.o.m. den 12 april
1976) Arvidsson, Gunnar, förrådsförman (fr.o.m. den 12 april 1976) Bjerke,
Bertil, konsulent (fr.o.m. den 12 april 1976) Bock, Henry, värnpliktig (fr.o.m.
den 12 april 1976) Bodin, K. Berndt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
oktober 1976) Dahlén, Torsten, kapten (fr.o.m. den 12 april 1976) Gustafson,
Ingemar, fanjunkare (fr.o.m. den 12 april 1976) Hjelm, Lars, överstelöjtnant
(fr.o.m. den 12 april 1976) Nilsson, Bengt, överstelöjtnant (fr.o.m. den 12
april 1976) Wesding, Nils E., värnpliktig
Sekreterare: Höglund, G. Z. Margrethe, sekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1975)
Bitr. sekreterare: Ekberg, Britta S.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 25 september 1975)
Pettersson,
Lars-OIov, ombudsman (fr.o.m. den 25 september 1975 t.o.m. den 29 oktober 1976)
Lokal: Gamla riksdagshuset, 11182 Stockholm, tel.
växel 14 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse
Fö 18. Tilläggsdirektiv, se del II Fö 2.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har
sammanträde hållits med referensgruppen för utbildningsfrågor.
Utredningen har den 5 november 1976 avgett
betänkandet (Ds Fö 1976:3) Utökat värnpliktsinflytande.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
15.
Utredningen (Fö 1976:01) om statsbidrag till fritidssysselsättningar for
värnpliktiga
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29
januari 1976 för att utreda frågan om statsbidrag till fritidssysselsättningar
för värnpliktige (se Post- och Inrikes tidn. den 14 februari 1976):
73 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del I Fö: 15
Sakkunnig: Olsson, Mats, sparbankskonsulent, f.d.
led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 januari 1976)
Sekreterare; Johansson, Kjell J.-O.,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1976)
Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II Fö I.
Utredningen har under tiden januari - oktober 1976
hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
Dell S:l Skr
1976/77:103 74
Socialdepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under är
1976:6,11,23,24 och 25
Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte
egentligt utredningsuppdrag: 2,13 och 18
1.
Handikapputredningen (S 1966:38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 juni 1965 för att utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se
Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1%5):
Ordförande: Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av
riksdagen
Ledamöter: Antonsson, Johannes M., statsråd, led.
av riksdagen Fors, Åke Hj., kansliråd Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen Nilsson, K. Börje,
förbundsordförande, led. av riksdagen Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare,
led. av riksdagen
Experter: Brattgård, Sven-Olof, professor Boman,
Lars H., avdelningsdirektör Carlsson, Barbro L., fil. mag. Dalen, Ingrid,
departementssekreterare Eriksson, I. Seved, byråchef Gardeström, Linnea,
sekreterare Hanson, Göte, bitr. professor Hansson, Nils, direktör Lindqvist,
Bengt, direktör Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd Madebrink, Rut,
rektor Sundmark, Bo V., avdelningsdirektör Utberg, Rolf F., kanslichef
Sekreterare: Mattsson, Bengt-Olof T.,
departementssekreterare Nolte, Lennart R. J., anpassningslärare
75 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S: 2
Loka): Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel, växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1%6 års
riksdagsberättelse S 38, Tilläggsdirektiv, se 1971 års riksdagsberättelse S 13.
Kungl. Maj:t har den 25 maj 1973 till utredningen
överlämnat riksdagens skrivelse den 9 maj 1973, nr 180, jämte socialutskottets
betänkande 1973:12, såvitt avser frägan om flerhandikappades problem, för att
prövas av utredningen vid fullgörandet av dess uppdrag.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 16 sammanträden.
Utredningen har den 22 juni 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:20) Kultur åt alla.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
2.
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
I%5föratt somen till socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av
sjukvårdsresurserna i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:
Ordförande: Fridh, Göte, f.d. statssekreterare
(t.o.m. den 19 oktober 1976) Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 20
oktober 1976)
Ledamöter: Alsén, Sven, avdelningschef Andersson,
J. Gunnar D., överdirektör
Andersson,
Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1976) Berg, C. G. Håkan,
departementsråd (t.o.m. den 14 maj 1976) Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör
Englund, K. Svante L, departementsråd Ericsson, Bengt G., direktör Ericsson,
Nils E., ombudsman Eriksson, Evert G., landstingsråd Hansson, Stig F.,
landstingsråd
Hedlund,
Bengt N. R., kommunalråd (fr.o.m. den 1 november 1976) Heideman, Gunnar A.,
kommunalråd
Hillerdal,
Olof, bitr. överläkare (fr.o.m. den 6 december 1976) Holmstedt, Igor,
landstingsledamot
Höglund,
K. Thure, sjukvårdsdirektör (t.o.m. den 31 oktober 1976) Kärnek, Ruth I. C,
landstingsledamot
Dell S:2 Skr
1976/77:103 76
Lindahl-Kiessling,
Kerstin, planeringschef (fr.o.m. den6december 1976)
Lindström,
Alice M. F., undervisningsråd
Nelander,
Olle M. V., direktör (t.o.m. den 31 augusti 1976)
Petersson,
Olof H. E., kansliråd
Rexed,
Bror A., generaldirektör
Söderqvist,
Bengt O. A., expeditionschef
Thor,
Thorsten, direktör (fr.o.m. den 1 september 1976)
Ward,
Kurt K. B., landstingsråd
Westerborn,
Olle O. A., docent
Zetterström-Lagerwall,
Gerd M., direktör
Experter: Bergstedt, Tord L. H., sjukvårdsdirektör
Fredriksson, H. Einar, byråchef
Häggquist,
Harald, avdelningsdirektör (t.o.m. den 5 december 1976) Jönsson, E. Gustav,
departementsråd Lindgren, S. Åke, generalläkare Nygren, G. Ingemar, kansliråd
Orava, Olavi A. (Olle), byråchef Wennström, K. Gunnar, avdelningschef
Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef
Sekreterare: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Delegationen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit två plenarsammanträden.
Under året har delegationen bl.a. behandlat olika
frågor beträffande läkarfördelningsprogrammet och sjukvårdsplanering.
Delegationen har vidare angett riktlinjer för prioritering av nya
byggnadsinvesteringar inom sjukvårdssektorn för åren 1977-1978.
En av delegationen tillsatt arbetsgrupp med uppgift
att utreda frågor rörande s.k. hälsocentra har avgett en rapport vilken
överlämnats till regeringen.
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
3.
Socialutredningen (S 1969:29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
december 1967 för allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen (se Post-
och Inrikes tidn. den 2 februari 1%8):
77 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S: 3
Ordförande; Andersson, Thure G.,
f.d. landshövding, f.d. led, av riksdagen
Ledamöter: Ahlgren, Sven H, J,,
förbundsordförande Albinsson, N, Gillis, landstingsdirektör Andersson, G,
Ingemar, byråchef Blomdahl, Bengt O., förbundsordförande Henrikson, Lars G.,
ombudsman, led, av riksdagen Krantz, P, Gunnar, direktör Larsson, Erik,
lantbrukare, led, av riksdagen
Littmarck, Blenda M. V., fröken, ers. för led. av
riksdagen (fr.o.m, den 6 december 1976)
Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen
Mangård, Nils, hovrättsråd
Troedsson, Ingegerd, statsråd, led. av riksdagen (t,o,m.
den 14 oktober 1976)
Syl vänder, Inga M., förbundsordförande Wiklund, S. A.
Daniel, avdelningsdirektör, f.d, led, av riksdagen
Experter: Carlson, K. Sören, f.
borgarråd Forslund, E. Birger, kansliråd Gisslen, Axel, personaldirektör
Grönwall, Lars O., departementsråd Hedlén, Bengt R., socialdirektör Hedlund,
Bengt N. R., kommunalråd Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd Holmberg, Sten E.,
socialdirektör Nelson, Alvar F. A., professor
Norström, Carl C:son, byråchef (fr.o.m. den 1 november
1976) Ottoson, Ivan, rektor Rigbäck, Berndt G., direktör Stark, K. Birger,
socialchef Sverne, Tor E., lagman
Sekreterare: Carlsson, Sven-Gunnar,
konsulent
Fredelius, Bengt, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 oktober
1976) Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Söderberg, Bengt W.,
socialchef Thunved, Anders E., hovrättsassessor Vrede, Björn E., sekreterare
(t.o.m. den 31 december 1976)
Bitr. sekreterare: Ritter, Kristin,
socionom
Dell
S:3 Skr 1976/77:103 78
Lokal:
Lilla Nygatan 1, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1%9 års
riksdagsberättelse S 29. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse S 9.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 18 sammanträden under sammanlagt 44 dagar.
En remissammanställning över socialutredningens
betänkande har utarbetats (Ds S 1975:15) Socialutredningen och remissorganens
syn på framtidens socialvård.
Utredningen beräknas år 1977 framlägga förslag till
socialtjänstlag m.fl. författningar.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
4.
Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27
juni 1969 för att utreda vissa frågor rörande sjukvårdskostnader, innefattande
dels en samhällsekonomisk analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling, dels
en teknisk undersökning rörande verkningar individuellt och kollektivt av
nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering:
Utredningsman: Höök, Erik S. V., professor
Experter: Ericsson, Kjell U., förste sekreterare
Lindgren, S. Åke, generalläkare Skogsberg, P. Gösta, f.d. avdelningschef
Stenfors, Bo 1. L., departementssekreterare Svenonius, Rolf H., ekonomichef
Sekreterare: Hjorth, Lars E. A., kansliråd
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit överiäggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som
berörs av utredningsarbetet. Därutöver har sammanträden hållits i en särskild
arbetsgrupp om de totala sjukvårdskostnadernas fördelning.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
79 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:5
5.
Pensionskonunittén (S 1970:40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
27 maj 1970 för att utreda frågan om pensionsåldern m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1970):
Ordförande: Granqvist, Liss M., president
Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led.
av riksdagen Bergström, Britta J., universitetslektor, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 november 1976)
Jönsson,
Gustav, departementsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Mundebo,
K. A. Ingemar, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 7 oktober 1976)
Nordberg,
S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Regnéll, Carl Göran, bankdirektör, f.d.
led. av riksdagen
Experter: Bratthall, Kenneth, hovrättsassessor
Danielson, Gunnar H., generaldirektör Haglund, Sven, t.f. avdelningsdirektör
Nilsson, K. F. Lennart, kansliråd Persson, Gustav B., sekreterare Petri, Carl
Axel H., kammarrättspresident Svensson, Inge G., direktör Ödman, Margot,
ombudsman
Sekreterare: Abelson, Lars Göran, hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 1 januari 1977) Alkman, Leif A., kammarrättsfiskal Nordborg,
Kjerstin M., hovrättsfiskal
Lokal: Lilla Nygatan 1, 1 tr., 111 28 Stockholm,
tel. 21 52 82 (Alkman) och 20 68 13 (Nordborg)
Direktiven för kommittén, se 1971 års
riksdagsberättelse S 34. Tilläggsdirektiv, se del II S I.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden. Kommittén avser att i början av år 1977 avge ett
betänkande om intjänande av pensionspoäng inom tillläggspensioneringen,
avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna samt standardsäkring av
pensionssystemet.
Kommittéens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
Del
I S: 6 Skr 1976/77:103 80
6.
Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 april 1971 för att företa en översyn av yrkesskadeförsäkringen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1971):
Ordförande: Ekberg, Leif, justitieombudsman
Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led.
av riksdagen Fredriksson, K. Torsten, gruvarbetare, f.d. led. av riksdagen
Gustafsson, Olof, direktör Karlsson, Henry, förbundssekreterare Svensson, Inge
G., direktör Walander, Håkan L, ombudsman
Experter: Dahlström, Lars E., försäkringsdomare
Forssberg, Olof, hovrättsassessor Grönwall, Lars O., departementsråd Karlsson,
H. K. Göran, ombudsman Marits, Arvo A., byråchef Sandell, Arne, bitr. direktör
Söderberg, Åke M., t.f. avdelningschef
Sekreterare: Gustavsson, Bengt A.,
kammarrättsfiskal Hessmark, Lars-Göran, kammarrättsfiskal
Direktiven
för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse S 32.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden.
Kommittén har i september 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:50) Statligt personalskadeskydd.
Uppdraget
är därmed slutfört.
7.
Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 juni 1973 för frågor rörande verksamheten för barn med särskilda behov av
stödåtgärder m.m.:
Ordförande: Lundblad, Grethe, socialinspektör, led.
av riksdagen
81 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S: 8
Ledamöter: Baude, Annika M. C, avdelningschef
Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör Johansson, Karl-Axel, sekreterare
Toner, E. Mari-Anne, skolkonsulent Viklund, Margareta, sekreterare
Experter; Bergfors, Per-Gösta, överläkare Fändriks,
Ann-Louise, förskollärare Gardeström, Linnea, sekreterare Stjerna, Kenneth H.,
sekreterare Svensson, Sten, departementssekreterare
Sekretariat: Lauritzen, Sonja, psykolog (fr.o.m.
den 1 januari 1976) Söderberg, Per-Olof, sekreterare Spörndly, Barbro 1.,
departementssekreterare Sävenstrand, Inger E., sjukvårdslärare
Bitr, sekreterare: Hellström, I. Agneta, assistent
(t.o.m. den 30 november 1976)
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 19.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden.
Utredningen har i november 1976 avgelt betänkandet
(Ds S 1976:7) Samverkan i barnomsorgen II, Handikappade
barns förskolevistelse.
Utredningens arbete avseende föräldrautbildning
beräknas pågå under hela år 1977.
8.
Barnmiljöutredningen (S 1973:08)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29
juni 1973 för att undersöka barnens levnadsförhållanden:
Utredningsman: Rexed, Bror A., generaldirektör
Sekreterare: Lund, Karin, socionom Wittorp, 1.
Birgitta, departementssekreterare
6
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Del
I S: 8 Skr 1976/77:103 82
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse S 31.
Utredningen avlämnade i december 1975 ett
betänkande (SOU 1975:30) Barnens livsmiljö jämte sju bakgrundsrapporter (SOU
1975:31-38) samt tre bakgrundsrapporter i socialdepartementets stencilserie.
Utredningen har fortsatt sitt arbete under år 1976
och beräknas slutföra arbetet under första hälften av år 1977.
9.
Familjestödsutredningen (S 1974:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4
januari 1974 för att pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1974):
Utredningsman: Odhnoff, Camilla, landshövding
Experter: Grönwall, Lars O., departementsråd
Hellman, Lars, förbundssekreterare Johansson, Karl-Axel, sekreterare Jönsson,
E. Gustav, departementsråd Persson, Gustav B., sekreterare Sjöberg, Margit E.,
länsarbetsdirektör Svensson, Inge G., direktör
Sekreterare: Kindiund, A. Sören,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Arve-Parés, Birgit E., fil.
kand. Etzler, Cecilia E. M., byrådirektör Karlsson, Vanja M., seminarielärare
Sjöblom, Kerstin, psykolog (fr.o.m. den 1 april 1976)
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 22.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden.
Utredningen har i december 1975 avgett förslag om
fosterföräldrars rätt till föräldrapenning och sjukpenning.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
83 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:10
10.
Medicinalansvarskommittén (S 1974:02)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18
januari 1974 för att utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom hälso- och
sjukvården (se Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1974):
Ordförande; Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd
Sakkunniga: Hjern, Bo, verkst, direktör Hjerne,
Gunnar, landstingsråd Karlsson, F, Göran, redaktör, led. av riksdagen Larsson,
Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Wilander, Sven E., landstingsledamot
Experter: Herner, N. Birger E., överläkare
Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor Kullberg, Gunni V., förste
förbundssekreterare Langton, Börje, byråchef Lundqvist, Lilly M., första
skötare Malmqvist, Jan, tandläkare Roos, Kurt H. G., medicinalråd Royen, Sverre
N. H., direktör Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den 26 februari 1976)
Sekreterare: Prom, Peter F. G., hovrättsassessor
Wistrand, Birgitta M., sekreterare
Lokal: Lilla Nygatan 1,3 tr., Ul 28 Stockholm, tel.
21 64 43 (Prom), 21 58 99 (Wistrand)
Direktiven
för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse S 23.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar och annan kontakt med
myndigheter samt patient- och personalorganisationer. Företrädare för kommittén
har deltagit i den första världskongressen om patient counselling i Amsterdam
den 21-23 april 1976.
Kommittén avser att vid årsskiftet 1976-1977 avge
dels ett delbetänkande om legitimation av psykolog, dels en rapport angående
informationsfrågorna inom hälso- och sjukvården.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
Dell S:ll Skr
1976/77:103 84
11.
Utredningen (S 1974:03) angående översyn av besvärsorganisationen inom
socialförsäkringen m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18
januari 1974 för att företa en översyn av besvärsorganisationen inom
socialförsäkringen m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1974):
Utredningsman: Wentz, Nils O., kammarrättspresident
Experter: Förstadins, Erik L. W., direktör
Karlsson, K. Henry, ombudsman Lundberg, E. Allan, försäkringsdomare Lundin, N.
Tore H., bitr. skattedirektör Sjöberg, N. Björn V., rättschef Sjönell, L.
Marianne, byråchef Ödman, Margot, ombudsman
Sekreterare; Kärrström, Margit, kammarrättsråd
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 24.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden.
Utredningen har i september 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:53) Försäkringsrätt och försäkringsöverdomstol.
Uppdraget
är därmed slutfört.
12.
Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters
personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEFO)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25
januari 1974 med uppdrag att företa en översyn av personalorganisationen vid
erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare:
Utredningsman: Jonsson, Folke, byråchef
Experter: Blixt, Olov, ombudsman Danielsson,
Birger, direktör Nordström, Gösta, byråchef Söderman, Elis A., ombudsman
85 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S: 13
Sekreterare: Bystedt, Nils, byrådirektör Karlsson,
Eva, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 7 april 1976)
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. 21 04 85 (Bystedt), 21 13 93 (Karisson)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden samt företagit resor till vårdanstalter för
alkoholmissbrukare. Ett flertal anställda har intervjuats om sina
arbetsförhållanden.
Utredningen har i augusti 1976 avgett
delbetänkandet (Ds S 1976:6) Utbildning.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
13.
Delegationen (S 1974:05) för social forskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni
1974 för att som en till socialdepartementet knuten delegation ha till uppgift
dels att med utgångspunkt i departementets verksamhetsområden svara för
bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende
forsknings-och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala
sektorn, dels att initiera forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för
socialpolitiken:
Ordförande: Lindberg, Ingemar, kansliråd
Ledamöter: Berfenstam, Ragnar A. G., professor
Engström, Arne V., professor, generaldirektör Göransson, G. Bertil,
landstingsråd (fr.o.m. den 1 december 1976) Hedberg, J. Anund, kommunalråd
Hedlén, Bengt R., socialdirektör
Kärnek,
Ruth I. C, landstingsledamot (t.o.m. den 30 november 1976) Lindahl, Hedda,
landstingsledamot Rehn, L. Gösta, professor Rexed, Bror A., generaldirektör
Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen Åström, Lars-Åke E.,
generaldirektör
Ersättare: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef
(för Lindahl) (fr.o.m. den 5 november 1976)
Dell
S:13 Skr 1976/77:103 86
Ericsson,
Bengt G,, direktör (för Lindahl) (t.o.m. den 4 november 1976)
Gardell,
Bertil G. T. B., docent (för Engström)
Göransson,
G. Bertil, landstingsråd (för Lindberg)
Janson,
Carl-Gunnar, professor (för Berfenstam)
Järnbrink,
Hans G., överdirektör (för Åström)
Korpi,
F. Walter, professor (för Rehn)
Larsson,
Karl G., sektionschef (för Hedberg) (t.o.m. den 12 maj 1976)
Loven,
John, sektionschef (för Hedberg) (fr.o.m. den 13 maj 1976)
Magnusson,
Nils A., departementsråd (för Lindberg) (fr.o.m. den 1
december
1976)
Skalin,
E. Douglas, förste sekreterare (för Kärnek)
Stark,
K. Birger, socialchef (för Hedlén)
Wennström,
K. Gunnar, avdelningschef (för Rexed)
Åstrand,
Göran, kommunalkonsulent (för Wiklund)
Experter: Forslund, E. Birger, kansliråd
Nelander,
Olle M. V., direktör (t.o.m. den 31 mars 1976) Wallberg, Klas H. S.,
avdelningschef Wictorson, Karl-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 1 april 1976)
Sekreterare: Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic.
Bitr. sekreterare: Jonsson, Lena B.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 25 oktober 1976)
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Delegationen har hållit fem sammanträden. Dessutom
har delegationens arbetsutskott hållit sju sammanträden. Den 9 februari 1976
anordnade delegationen ett symposium rörande forskningsprojektet Socialvården i
tre kommuner.
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
14.
Pensionärsundersökningen (S 1974:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
juni 1974 för att göra en undersökning angående åldringsvården m.m.:
Utredningsman: Forslund, E. Birger, kansliråd
87 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S: 15
Experter: Bratthall, Birgitta,
departementssekreterare Ekberg, Valter, sekreterare Englund, K. Svante L,
departementsråd Larsson, Gustav, f.d. kommunalråd Petersson, Kerstin,
sekreterare Skalin, E. Douglas, förste sekreterare Svanborg, Alvar, överläkare
Sälde, K. A. Henry, avdelningschef Widman, Mona G. U-B., socialassistent
Sekreterare: Hedin, Bernt, departementssekreterare
Redgert, Jan 1. G., avdelningschef
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 27.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden under
sammanlagt elva dagar. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
15.
Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
28 juni 1974 för att utreda regionsjukvårdens organisation m. m.:
Ordförande: Söderqvist, Bengt O. A.,
expeditionschef
Sakkunniga: Alsén, Sven, avdelningschef Eskel,
Arvid, landstingsråd Göransson, G. Bertil, landstingsråd
Olsson,
Harald, landstingsledamot (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Wedin, Nils J.,
landstingsråd (t.o.m. den I augusti 1976, avliden)
Experter: Ericsson, Bengt G., direktör (t.o.m. den
31 augusti 1976) Fredriksson, H. Einar, byråchef Gremner, Kjell,
organisationschef Hamberger, Carl-Axel, professor Hjern, Bo G., verkst.
direktör Nygren, G. Ingemar, kansliråd
Dell S:15 Skr
1976/77:103 88
Roos,
Kurt H, G,, medicinalråd (fr,o,m, den 1 september 1976) Skalin, E. Douglas,
förste sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1976) Werkö, Lars, professor
Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef
Sekreterare; Bratthall, Birgitta,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Olofsson, C. Sigbjörn, aspirant
(fr.o.m. den 16 februari 1976)
Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att
analysera regionsjukvårdens innehåll och avgränsning gentemot länssjukvården.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fyra sammanträden. Därutöver har sammanträden ägt rum i
arbetsgrupper.
Den särskilda arbetsgruppen har fortlöpande
avlämnat rapporter beträffande vissa medicinska verksamhetsområden och beräknas
lämna slutrapport till utredningen vid årsskiftet 1976-1977.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.
16.
Hälsovårdsstadgeutredningen (S 1974:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:t$ bemyndigande den
28 juni 1974 för att göra en översyn av hälsovårdsstadgan:
Ordförande: Sundström, Thorsten, f. borgarråd
Sakkunniga: Andersson, Karl-Gustav, kommunalråd
Andersson, Roland 1., länshälsovårdskonsulent Johansson, J. Erik, lantbrukare,
led. av riksdagen Rinder, Lennart, medicinalråd Törnquist, Harry E.,
byggnadsråd Ågren, Lars O. T., direktör
Experter: Eriksson, Sune, avdelningsdirektör
Hallbäck, Thore, hälsovårdsdirektör Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor
Mollstedt, Bengt O., stadsläkare
89 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S: 17
Petrelius,
Torsten, avdelningschef Swarén, Ulla M,, byråchef
Sekreterare: Meyer, Lennart S, G., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Berglund, Bengt I., byrådirektör
Lokal;
Lilla Nygatan 1, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel, 21 58 39
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 29.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit elva sammanträden. Därjämte har en expertgrupp inom utredningen
sammanträtt åtta gånger.
Utredningen har haft överläggningar med olika
myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
17.
Sakkunniga (S 1974:09) med uppdrag att utreda vissa frågor beträffande sjukvård
i livets slutskede (SLS)
Tillkallad enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 15
november 1974 för att utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livets
slutskede:
Ordförande: Rexed, Bror A., generaldirektör
Sakkunniga: Biörck, C. Gunnar W., professor, led.
av riksdagen Einhorn, Jerzy, professor Giertz, Gustav B., professor Göransson,
G. Bertil, landstingsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Kärnek, Ruth I. C, landstingsledamot Linder, Lars G., överläkare
Zetterström-Lagervall, Gerd M., direktör Willig, Anna, undersköterska
Experter: Carlheim-Gyllensköld, Karin, fil. dr.
Feigenberg, Loma, bitr. överläkare Langton, Börje, byråchef
Sekreterare: Björkman, Marie-Louise (Malou) K.,
fil. kand.
Del I S: 17 Skr
1976/77:103 90
Wistrand,
Birgitta M., informationssekreterare (fr.o.m. den 1 december
1976)
Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 106 30 Stockholm,
tel. växel 14 06 00 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tre sammanträden.
Två särskilda delstudier som görs för utredningens
räkning Omvårdnadssituationen för terminalt sjuka patienter och Mänskliga
relationer i livets slutskede håller på att slutföras.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
18.
Ledningsgruppen (S 1974:11) för försöksverksamhet inom socialvården
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
20 december 1974 för försöksverksamhet inom socialvården:
Ordförande: Göransson, G. Bertil, landstingsråd
Ledamöter: Larsson, Karl G., sektionschef (t.o.m.
den 11 mars 1976) Loven, John T., sektionschef (fr.o.m. den 12 mars 1976)
Nilsson, Göte, intendent Ottoson, Ivan, rektor Thorstenson, R. Billy, kansliråd
Wiktorin, Bengt, sektionschef (t.o.m. den 10 maj 1976) Villner, Ina,
sekreterare (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Experter: Holmquist, Lizzie, folkskollärare
Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd Magnusson, Nils, departementsråd
(fr.o.m. den 1 februari 1976) Ording, Jan, byråchef (fr.o.m. den 20 maj 1976)
Palm, Margit, fru
Bitr. sekreterare: Haeggström, Ingrid M., assistent
Lamnevik, Gunilla, socionom Ohlsson, Ann-Margret, landstingssekreterare
(fr.o.m. den 1 april 1976)
Lokal: Landstingshuset, Box 1003, 221 02 Lund, tel.
046/15 34 77 och 15 34 85
91 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S: 19
Ledningsgruppen har till uppgift att bedriva
försöksverksamhet inom socialvården, främst barna- och ungdomsvården i syfte
att ge praktiska erfarenheter inför förestående reformarbete på grundval av
socialutredningens och fosterbarnsutredningens intentioner.
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Ledningsgruppen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sex sammanträden. Den referensgrupp med företrädare för de
fackliga organisationerna, som knutits till ledningsgruppen, har under samma
tid sammanträtt två gånger.
Ledningsgruppens försöksverksamhet bedrivs i Skåne
och innefattar särskilda projekt i elva kommuner, ändrat utnyttjande av inom
regionen befintliga institutioner samt utbildnings- och konferensverksamhet i
anslutning härtill. Projekten i kommunerna omfattar bl.a. försök med
hemma-hos-arbetare, kontraktering av familjehem, kommunala familjehem,
stödfamiljer samt aktivitetsskapande verksamhet för ungdomar och
missbrukargrupper.
En utvärderingsgrupp har i september 1976 avgett en
delrapport över hittillsvarande erfarenheter av verksamheten med kontrakterade
och kommunala familjehem. Ledningsgruppen har i rapport daterad 1976-10-05
gjort en utvärdering av försöksverksamhet med fortbildning av vissa
personalgrupper i hemma-hosarbete.
Ledningsgruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
19.
Arbetsgruppen (S 1975:01) för social information
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20
februari 1975 för att utarbeta samt ombesörja tryckning och distribution i
början av år 1976 av en ny upplaga av socialkatalogen:
Ordförande: Korpi, Sture H., t.f. byråchef
Ledamöter: Appelgren, J. Åke H.,
informationssekreterare Björck, Berndt H., informationschef Edström, J.
Lennart, informationschef Janzon, Bengt, presschef Norrman, Inger K.,
informationssekreterare Walander, Håkan L, ombudsman
Experter: Fors, Åke Hj., kansliråd
Lersäther,
Anna Margareta (Anna-Greta), lokalkontorsföreståndare Trygve, Jan S., byråchef
Dell
S:19 Skr 1976/77:103 92
Sekreterare: Thunberg, Torsten L,
informationssekreterare
Bitr. sekreterare: Hedenström, Bengt, sekreterare
(t.o.m. den 31 januari 1976) Rydbeck, Margareta A., informationssekreterare
(t.o.m. den 23 juli 1976)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 10 00
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter,
organisationer och andra som berörs av arbetsgruppens arbete.
Arbetsgruppen har under året utarbetat och
distribuerat 1976 års upplaga av socialkatalogen. Socialkatalogen har genom
arbetsgruppens försorg även givits ut i punktskrifts- och talboks versioner.
Arbetsgruppen avser att under första kvartalet 1977
utarbeta och distribuera socialkatalogen på finska, grekiska, serbokroatiska
och engelska för information till invandrare m.fl.
Arbetsgruppen
beräknas slutföra sitt arbete under våren 1977.
20.
Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den
18 juni 1975 om samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet:
Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef
Ledamöter: Andersson, Elis G., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 19 november 1976) Carlsson, C. Eric, bonde, led. av riksdagen
(t.o.m. den 18 november 1976) Ekberg, Leif, justitieombudsman Håvik, I. Doris
H., assistent, led. av riksdagen Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av
riksdagen Mundebo, K. A. Ingemar, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 7 oktober
1976)
Ringaby,
Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen Westerberg, Bengt C. G., fil.kand.
(fr.o.m. den 19 november 1976)
Experter: Björne, B. Gunnar, departementsråd
Edvardsson, Einar, byråchef Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare
Nelander, Sven, utredningssekreterare
93 Kommittéer: Socialdepartementet Del I S: 22
Nordin,
Ingvar, direktör Pårud, Nils G., universitetslektor Smed mark, Göran G: son,
byråchef Svensson, Inge G., direktör Walander, Håkan L, ombudsman
Sekreterare: Eriksson, C. Ingemar, fil. kand.
Kärrström,
Margit, kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Schering, Per E.,
byrådirektör Wiegert, Bo, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 januari 1976)
Lokal; Lilla Nygatan 1, 1 tr., 111 28 Stockholm,
tel. 21 58 95 (Eriksson), 21 50 97 (Schering) och 031/17 38 00 (Kärrström).
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse S 29.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sju sammanträden.
Utredningen har i juni 1976 avgett delbetänkandet
(Ds S 1976:4) Förtidspension vid alkoholmissbruk.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
21.
Sakkunnig (S 1975:03) med uppdrag att utreda vissa frågor rörande kronisk
toxicitet
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26
juni 1975 för att utreda vissa frågor rörande kronisk toxicitet:
Sakkunnig: Lönngren, Rune, farm. dr
Lokal: Apoteksbolaget AB, Humlegårdsgatan 14,105 14
Stockholm, tel. växel 24 08 00
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Visst
kartläggnings- och inventeringsarbete har utförts. Arbetet beräknas avslutas
under år 1977.
22.
Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16
december 1975 för att utreda frågan om ny lagstiftning för hälso- och
sjukvården:
Dell S:22 Skr
1976/77:103 94
Ordförande: Fridh, K. Göte, f.d. statssekreterare
(t.o.m. den 30 november 1976) Hörnlund, Börje, landstingsråd (fr.o.m. den 1
december 1976)
Sakkunniga: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av
riksdagen Fridh, Göte, f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976)
Göransson, G.B. Bertil, landstingsråd Holst, Hans-Eric, landstingsråd Kärnek,
Ruth I. C, landstingsledamot
Lagergren,
A. Maria, föreståndare, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november 1976)
Olsson,
Gunnar, journalist, led. av riksdagen Petersson, Karl-Anders P., bankkamrer,
led. av riksdagen Swartz, Kersti V., fru, led. av riksdagen
Experter: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare
(fr.o.m. den 15 februari 1976)
Croné,
Ulrica, första vice förbundsordförande (fr.o.m. den 5 april 1976) Ericsson,
Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den 29 december 1975) Hillerdal, Olof, bitr.
överläkare (fr.o.m. den 1 december 1976) Hjern, Bo, verkst. direktör (fr.o.m.
den 29 december 1975) Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29
december 1975) Marjasin, Sigvard, utredningssekreterare (fr.o.m. den 5 april
1976) Rahm, Håkan, f.d. överdirektör (fr.o.m. den 29 december 1975) Wennström,
K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 29 december 1975)
Sekreterare: Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m.
den 1 juli 1976)
Postadress: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 10 00
Direktiven
för utredningen, se del II S 2.
Utredningen
har t.o.m. oktober 1976 haft fem sammanträden. Utredningens arbete beräknas
fortsätta under hela år 1977.
23.
Arbetsgruppen (S 1975:05) för behandling av vissa frågor i anledning av
betänkande om föräldraförsäkringen
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11
december 1975 för att behandla vissa frågor i anledning av betänkande om
föräldraförsäkringen:
Ordförande: Fridh, K. Göte, f.d. statssekreterare
95 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:24
Ledamöter: Björk, Jimmy, bitr. avdelningschef
Högberg, K. Gunnar, direktör Jonasson, Sven G. J., utredningschef Karlsson, H.
K. Göran, ombudsman Ulfhielm, Monica H. V., utredningssekreterare Westin, Aina
V. H., ombudsman
Sekreterare: Kindlund, A. Sören, departementssekreterare
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 gjort cirka 20 studiebesök och hållit fem sammanträden.
Utredningen har i maj 1976 avgett betänkandet (Ds S
1976:5) Ökade möjligheter till föräldraledighet inom föräldraförsäkringen.
Utredningens
arbete är därmed slutfört.
24.
Utredningsman (S 1976:01) med uppdrag att utreda samverkan mellan
sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet, m. m.
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15 januari
1976 med uppdrag att verkställa utredning och framlägga förslag beträffande
formerna för den framtida samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och
handikappinstitutet:
Utredningsman: Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Experter: Ericsson, Bengt, avdelningschef Fors, Åke
Hj., kansliråd Roos, Birger, avdelningschef
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Utredningen
har hållit 17 sammanträden.
Betänkandet
(Ds S 1976:8) Samverkan i handikappinstitutet har avgetts i oktober 1976.
Utredningens uppdrag är därmed slutfört.
Dell S:25 Skr
1976/77:103 96
25.
Beredningsgruppen (S 1976:02) för frågor avseende alkoholpolitiken
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12
februari 1976 för frågor avseende alkoholpolitiken:
Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef
Sakkunniga: Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd
Fridolin, Hans R., departementsråd Jonsson, Karin, fil. kand. Magnusson, Nils,
departementsråd ÖsUund, Hans-Erik, departementsråd
Experter: Bredin, Lars A. G., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 8 april 1976) Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor
Nordberg,
B. Krister, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1976) Skarell, Gunnar E.
A., departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 10 00.
Direktiven
för beredningsgruppen, se del II S 3.
Beredningsgruppen har haft 17 sammanträden. Vidare
har gruppen vid 21 tillfällen haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och utredningar.
Beredningsgruppen kommer att lägga fram sin rapport
vid årsskiftet 1976/77.
Uppdraget
är därmed slutfört.
26.
Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den I
april 1976 med uppgift att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra
underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet
inom bamomsorgsplanerna:
Ordförande: Thorstenson, R. Billy, kansliråd
Ledamöter: Johansson, Karl-Axel, sekreterare
Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör
97 Kommittéer: Socialdepartementet Dell S:27
Experter: Hammarberg, Margareta, kanslisekreterare
Jonsson, Bo A., departementssekreterare Amrén, P. Ragnar, sekreterare Westin,
Aina V. H., ombudsman Elmhammer, Nils E. L, statistikchef
Sekreterare: Torring, Lisbeth, socionom
Bitr. sekreterare: Jönsson, Anne M., journalist
(fr.o.m. den 1 november 1976)
Lokal: Götabergsgatan 9, Box 53038, 400
14 Göteborg 53, tel. 031/17 99 50
Direktiven
för planeringsgruppen, se del II
S 4.
Arbetsgruppen
har under tiden april - oktober 1976 hållit fyra sammanträden.
Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
27.
Utredningen (S 1976:04) om samordning av viss produktion vid statens
bakteriologiska laboratorium med AB Kabis verksamhet
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1
juli 1976 med uppdrag att utreda frågan om samordning av viss produktion vid
statens bakteriologiska laboratorium med AB Kabis verksamhet:
Ordförande: Lönngren, D. Rune, farm. dr.
Experter: Beckman, Lars E. A., bitr. professor,
rektor Hållsten, E. Bertil, planeringsdirektör Kallings, Lars-Olof, professor
Karlsson, Bengt, v. verkst. direktör Linnergren, Erik J. G.,
departementssekreterare Nygren, G. Ingemar, kansliråd Swarén, Ulla M., byråchef
Söderholm, Jan; laboratorieingenjör (fr.o.m den 1 september 1976)
Sekreterare: Lindquist, Hans, byrådirektör (fr.o.m.
den 14 september 1976)
Lokal: Apoteksbolaget AB, Humlegårdsgatan 14,105 14
Stockholm, tel. 24 08 00
7
Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103
Dell S:27 Skr
1976/77:103 98
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Ett
antal sammanträden har hållits med närmast berörda parter. Utredningen beräknas
slutföra sitt arbete under år 1977.
99 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del I K: 1
Kommunikationsdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1976: 3,5, 7,11,13,15 och 16
Följande kommittéer inom avsnittet
fullgör inte, resp. har inte fullgjort egentiigt utredningsuppdrag: 8 och 13
1.
Trafikpolitiska delegationen (K 1%5:38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
23 april 1964, den 24 november 1%7 och den 7 september 1971 att ingå i en
trafikpolitisk delegation:
Ordförande; Furbäck, Bengt L., statssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1976) Hassiev, Nils-Olov F., statssekreterare (t.o.m.
den 31 oktober 1976)
Ledamöter: Björkman, N. G. Folke, redaktör, f.d.
led. av riksdagen Ericson, Hans E., förbundsordförande Grafström, Erik O. Hj.,
f.d. generaldirektör Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagien
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör
Kolare, Gustav C. K., f.d. förste förbundsordförande Lindberg, Sven J.,
ombudsman, led. av riksdagen Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen
Persson, N. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef,
led. av riksdagen Sundblad, Lars G., disponent Thorell, K. Arne B., direktör
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Experter: Kritz, LarsO.,fil. dr Ranhem, Lars H.,
civilingenjör Sjöberg, E. Arne, direktör Sjökvist, Stig A. R., ingenjör
Sekreterare: Carlsund, H. Bo H.,
departementssekreterare Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Del
I K: 1 Skr 1976/77:103 1(X)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00, rikssamt. 11 73 34 (Norrbom)
Direktiven för delegationen, se Kungl. Maj:ts
beslut den 23 april 1%4. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse K 6.
Med hänsyn till bl.a. det pågående arbetet inom den
trafikpolitiska utredningen (K 1972:07) ligger arbetet tills vidare nere.
2. Befälsbemanningsutredningen
(K 1970:29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23
maj 1969 för översyn av behörighetskraven för sjöbefäl (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 juni 1969):
Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör
Experter: Colldahl, Gunnar, rektor (avliden)
Forssblad, N. Douglas, direktör
Grenander,
Nils, direktör (fr.o.m. den 1 november 1976) Hadrup, Knut E. H., direktör
Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., direktör
Sekreterare; Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd
Bitr. sekreterare: Palm, Anders K., rådman
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 36 08 (Sjöstedt), 11 17 28 (Palm)
Direktiven
för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 29.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden om 14 dagar samt haft överläggningar med olika
myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.
3. Trafikbullerutredningen
(K 1970:33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
27 juni 1969 för utredning om normer för trafikbuller (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 juli 1969):
101 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:4
Ordförande; Jansson, Paul G,, elektriker, led, av
riksdagen
Ledamöter: Andersson, Sven G., frisörmästare, led.
av riksdagen Björck, Anders P.-A., redaktör, led. av riksdagen Hansson, Torsten
B. G., arkitekt SAR, f.d. led. av riksdagen Jönsson, Eric L., ombudsman, led.
av riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Nilsson,
Bernt L, ombudsman, led. av riksdagen
Experter: Bliicher, Gösta E. O., avdelningsdirektör
Ingemansson, N. Stig P., civilingenjör Jonsson, A. Ingemar G., bitr.
länsarkitekt Kajland, Anders R., laborator Kihlman, Tor S. D., professor
Ljungström, Claes G., rådman Olerud, Eric Hj., sekreterare Sjöstedt, K. Lennart
T., hovrättsråd Skjönberg, Guldbrand, byrådirektör Wahlström, Sten K. J.,
överingenjör Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd Wängberg, Hans-Åke,
bostadsdomare
Sekreterare: Sundberg, Kjell M.,
departementssekreterare
Direktiven
för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 33.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med företrädare för olika
myndigheter och organisationer, som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har i maj 1976 avgett delbetänkandet
(SOU 1976:21) Trafikbuller, buller från fritidsbåtar.
Uppdraget
är därmed slutfört.
4.1%9
års vägutredning (K 1970:35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5
december I%9med uppdrag att verkställa översyn av lagen om enskilda vägar (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 december 1969):
Ordförande: Köriof, Voldmar, regeringsråd
Dell K:4 Skr 1976/77:103 102
Ledamöter: Persson, Fritz J. H., byrådirektör, f.d.
led. av riksdagen Pettersson, Karl, fabrikör, f.d. led. av riksdagen Stridsman,
Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen Svensson, Erik O., kommunalråd
Experter: Andersson, Lage H. E., byrådirektör
(fr.o.m. den 20 januari 1976) Hagelstam, Stig L., hovrättsassessor Hellström,
P. N, Erik, hovrättsassessor Jaensson, Sverker, fastighetsråd Lindström, K. E,
Ingemar, byrådirektör Nordell, Olof, avdelningsdirektör
Sekreterare: Eliasson, Bengt E,, hovrättsassessor
Bitr, sekreterare: Borgström, Ove, länslantmätare
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 111 28 Stockholm, tel.
växel 763 1000 (sekreteraren), Lantmäterikontoret, Kyrkogatan 13, 302 42
Halmstad, tel. 035/11 83 20(bitt. sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse K 32.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 14 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1976/77.
5.
Trafikplaneringsutredningen (K 1970:41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
18 september 1970att ingå i en arbetsgrupp för att leda utarbetandet av
modellplan för regional trafikplanering:
Ordförande: Hassiev, Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter: Enberg, L. Rune, teknisk direktör
Godlund, Sven A. I., professor Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör
Jönsson, Per O., departementsråd Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd
Olsson, Rune L, departementsråd Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör
103 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:7
Thufvesson,
Bengt E., departementsråd Westlund, J. Georg, ekonomidirektör
Experter: Nordström, Lars E., bitr. professor
Schurmann, E. Åke J., trafikinspektör
Sekreterare; Berg, Hans E., departementssekreterare
Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Utredningen, som tidigare avslutat utarbetandet av
modellplaner för regional trafikplanering, har haft utvidgat uppdrag att
medverka vid utvärderingen av de slutliga förslagen till regionala
trafikplaner.
Utredningen har medverkat vid utarbetandet av
betänkandet (Ds K 1976:3) Förslag till organisation av en
trafikplaneringsmyndighet.
Uppdraget
är därmed slutfört.
6.
Sjöräddningsutredningen (K 1970:42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25
september 1970 för att företa en översyn av sjöräddningens organisation m. m.:
Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding
Expert: Hävermark, K. Gunnar J:son, f.d.
organisationsdirektör (fr.o.m. den I januari 1976)
Sekreterare: Rydstedt, Bo S., hovrättsassessor
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel.
växel 14 10 00. Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
7.
Utredningen (K 1970:45) om samordning av lotsningen i Göteborgsområdet m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29
december 1970 för att i samråd med berörda intressenter överväga och lägga fram
förslag till en
Dell K:7 Skr 1976/77:103 104
samordning
under sjöfartsverkets huvudmannaskap av
lotsningsverksamheten till
och i Göteborgs hamn, i Trollhätte kanal och i Vänern;
Utredningsman: Hellner, Eskil M., regeringsråd
Sekreterare: Hävermark, K. Gunnar J:son, f.d. organisationsdirektör
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Utredningen har i mars 1976 avgett betänkandet (Ds
K 1976:5) Lotsning Vinga-Vänern.
Uppdraget
är därmed slutfört.
8.
Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i
fråga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
18 februari 1972 för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga
om metoder för märkning av olja i fartyg:
Ordförande: Steen, Göran A., hovrättslagman
Sakkunniga: Carlbom, Lars E., överingenjör Engdahl,
O. Roland, gränschef Fahlin, Per G., avdelningsdirektör
Sekreterare: Agnedal, P.O., fil. lic.
Lokal: Svea hovrätt. Fack, 103 10 Stockholm, tel.
växel 23 68 00 (ordföranden). Atomenergi AB, Fack, 61101 Nyköping, tel. växel
0155/800 00 (Agnedal)
Direktiven för utredningen, se 1973 års
riksdagsberättelse K 38. Tilläggsdirektiv, se del II K 3.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sju sammanträden samt genom sekreteraren deltagit i planering av
ett märkningsförsök i Östersjön tillsammans med övriga östersjöstater.
Resultaten av ledningsgruppens arbete har redovisats vid en av IMCO anordnad
konferens i Mexico mars 1976. Dessutom har märkningsmetoden redovisats för
representanter för franska industridepartementet vid besök i Sverige.
105 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del I K: 9
Utredningens arbete som bedrivits etappvis beräknas
fortsätta under hela år 1977.
9.
Trafikpolitiska utredningen (K 1972:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 september 1972 för att utreda vissa trafikpolitiska frågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 december 1972):
Ordförande: Nelander, Olle M. V., direktör
Vice ordförande: Furbäck, Bengt L.,
statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1976) Hassiev, Nils-Olov F.,
statssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1976)
Ledamöter: Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led.
av riksdagen Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23
december 1976)
Ericson,
Hans E., förbundsordförande Larson, Rune, förste ombudsman Lothigius,
Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen Magnusson, John, konduktör, f.d.
led. av riksdagen Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen Nicklasson,
Lars-Erik, förbundsordförande Normark, Hagar, fru, led. av riksdagen
Persson,
N. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 december 1976)
Sellgren,
Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen Åberg, Carl Johan,
planeringschef (t.o.m. den 23 december 1976) Östiing, Sven, direktör
Experter: Berglund, Å. Erik R., utredningschef
Ericsson,
M. Inger-Britt, ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Hadrup, Knut E.
H., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman
(fr.o.m. den 1 januari 1976) Hållsten, E. Bertil, planeringsdirektör Johnsson,
Jan G., rättschef
Källsson,
K. A. Jan, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Lasson, Knut-Inge L., f .d.
överdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Nordström, Lars E., bitr. professor
(fr.o.m. den 1 januari 1976) Ocklind, Sigurd, intendent (fr.o.m. den 1 januari
1976) Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Del I K: 9 Skr 1976/77:103 106
Rude,
Karl R., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Sellstedt,Bol.,fil.dr
Wahlström,
Per E., avtalssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Westerberg,
Bengt, fil. kand.
Wredenfors,
H. E, Walter, direktör
Åslund,
Alvar, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Sekreterare: Ernmark, L. Göran G., avdelningschef
Lokal: Drottninggatan 7-9, 3 tr., 11151 Stockholm,
tel. 20 59 51 (sekreteraren) och 20 59 47 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1973 års
riksdagst)erättelse K 44. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse K
28.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fyra sammanträden. Därutöver har experterna hållit 18 sammanträden
i skilda arbetsgrupper.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
10.
Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
24 november 1972 för att verkställa översyn av lagstiftningen om arbets- och
vilotid i vägtrafik:
Ordförande: Hamdahl, Bengt, regeringsråd
Sakkunniga: Ericson, Hans E., förbundsordförande
Jansson, Olov, ombudsman Seger, S. Walter, direktör Thorell, K. Arne B.,
direktör
Experter: Ekeberg, Lars-Olof, byråchef Falkenmark,
Per A., byrådirektör Tiger, Bo S., avdelningsdirektör Unghagen, Harry, polisintendent
Werne, Gösta A. K., byråchef
Sekreterare: Isberg, Tord A., rådman
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr.. Fack, 103 10
Stockholm, tel. växel 763 10 00
107
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del I K: 12
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 45.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden, varav ett internatsammanträde, samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av
utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.
11.
Flaggutredningen (K 1973.01) (FU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 mars 1973 för att utreda vissa frågor sammanhängande med registrering av s
venskägda fartyg under utländsk flagg:
Ordförande: Voss, Bertil G. P., departementsråd
Sakkunniga: Dybeck, Clarence, direktör Hadrup, Knut
E. H., direktör Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande Rickard, Bengt O.,
ekonomidirektör Rude, Karl R., verkst. direktör
Experter: Cullemo, Tommy, byrådirektör Francke,
Jan, kammarrättsassessor Hyllengren, Jan, departementssekreterare Nordström, K.
Erik G., direktör Rune, Christer L., hovrättsråd
Sekreterare: Olsson, Tor, hovrättsassessor
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 34.
Utredningen har under tiden novemt)er 1975 - juli
1976 hållit sju sammanträden.
Utredningen har den 15 juli 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:44) Sjöfart och flagg.
Uppdraget
är därmed slutfört.
12.
Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5
juli 1973 för att utreda frågor som hänger samman med de
ombordanställdas arbets- och
Dell
K: 12 Skr 1976/77:103 108
miljöförhållanden
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 augusti 1973, den 10 februari 1975 och
den 25 oktober 1975):
Utredningsman; Borggård, Göran R., generaldirektör
Experter: Ahlkvist, Ture W., ombudsman (fr.o.m. den
15 mars 1976) Baecklund, Lars L, sjökapten Eliasson, Rolf E,, skeppsredare
Eriksson,
Per A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Grenander, Nils,
direktör Gullberg, Hans E., hovrättsråd Hadrup, Knut E. H., direktör
Hurdén,
Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1976) Johansson, Bertil E,,
ombudsman Rude, Karl R,, verkst. direktör Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd
Steen, Göran A., hovrättslagman (t.o.m. den 14 mars 1976) Thornström, J. H,
Torgny, civilingenjör Wahlström, Per E., avtalssekreterare
af
Winklerfelt, Svante G. M., direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Ödman, Svante H.
N., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 26 februari 1976)
Sekreterare: Stenmark, Bengt-Erik,
avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Grönstedt, Gert T. V.,
länsassessor
Lokal;
Storkyrkobrinken 13, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 22 73
Direktiven för utredningen, se 1974 års
riksdagsberättelse K 37. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse K 20.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden. Utredningen har den l9oktober 1976 avgett
delbetänkandet (Ds K 1976:1) Bostäder medinflylande och Miljö ombord på fartyg.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
13.
Sakkunniga (K 1973:06) med uppdrag att ingå i en delegation för att tills
vidare samordna uppbyggnaden av det framtida flygkontrollsystemet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5
juli 1973 för att ingå i en delegation för att tills vidare samordna
uppbyggnaden av det framtida flygkontrollsystemet:
109 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell
K: 14
Ordförande; Bruno, Gösta F.,
överdirektör
Ledamöter: Johansson, Caj-Aage,
trafikdirektör Lagerström, Sven A., överingenjör Lilja, Sven-Åke,
avdelningschef Wagner, G. F. Wilhelm, överste
Sekreterare: Danielsson, Jan P. T.,
administrativ direktör
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Delegationen har under tiden
november 1975 - juni 1976 hållit ett sammanträde. I skrivelse till chefen för
kommunikationsdepartementet den 28 juni 1976 har delegationen redovisat
huvuddragen i utfört arbete.
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 5 juli 1973 för att utreda vissa trafiksäkerhetsfrågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 augusti 1973):
Ordförande: Tjällgren, Per Olov L.,
generaldirektör
Ledamöter: Annerstedt, Ylva S. V.,
adjunkt, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 december 1976)
Rejdnell, Erik H., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den
1 december 1976)
Sakkunniga: Backman, Gösta B.,
kansliråd Håkansson, Alfred L., lantbrukare, led. av riksdagen Hörlén, E.
Linnea, adjunkt, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november 1976)
Komstedt, P. L. Wiggo, disponent, led. av riksdagen
Magnusson, N. Åke, överdirektör Nilsson, Elvy I., fru, led. av riksdagen
Rosqvist, G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen Ryding, Gunvor L,
industritjänsteman, f.d. led. av riksdagen Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör
Del I K: 14 Skr
1976/77:103 110
Experter: Douglas, Jacob L., byråchef Grönstedt, J,
Olle, sekreterare
Gummesson,
G, Margit K., skolkonsulent (fr.o.m. den 1 januari 1976) Kritz, Lars-Bruno,
avdelningsdirektör Lundin, K. Ingemar, sekreterare (t.o.m. den 30 juni 1976)
Magnusson, A. I. Göran, polisintendent (fr.o.m. den 2 juni 1976) Martling,
Per-Roland M., poliskommissarie
Mohlin,
Hans H., förste aktuarie (fr.o.m. den I oktober 1974 t.o.m. den 31 mars 1977)
Möller,
Lennart, avdelningsdirektör Nilsson, Jan-Erik L., major
Norberg,
Randolph, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Pettersson, Bengt G.,
byrådirektör Thorson, G. Alvar, f. verkst. direktör
Sekreterare: Roosmark, G. Per-Olov,
avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Rindlöw, Leif G.,
departementssekreterare Sjöstedt, T. H. Christer, byrådirektör
Lokal: Trafiksäkerhetsverket, Svetsarvägen 7, Fack,
171 20 Solna, tel. växel 98 13 20
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 40.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har
hållits tio sammanträden med en särskild arbetsgrupp för barns säkerhet i
trafiken, två sammanträden med en särskild arbetsgrupp för motorcykel-och
mopedfrågor samt tre sammanträden med en särskild arbetsgrupp för väg- och
trafikmiljöfrågor.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
15.
Utredningen (K 1974:01) avseende regionalt gällande generella trafikrabatter
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
18 januari 1974 för att utreda regionalt gällande generella trafikrabatter (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1974):
Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding
111 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del I K: 16
Sakkunniga: Berg, Bengt Åke, budgetchef Björnström,
Björn S., direktör Hassiev, Nils-Olov F., statssekreterare Jonsson, Anders E.,
möbelhandlare, f.d. led. av riksdagen Moberg, Sven T., generaldirektör Nilsson,
Elvy L, fru, led. av riksdagen Wachtmeister, Knut G. N., lantmästare, led. av
riksdagen Wedin, Nils J., landstingsråd (har avlidit i juli 1976) Vinthagen,
Rolf, landstingsråd
Experter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor,
led. av riksdagen Johansson, Sven-Erik, direktör Norrbom, N. Claes-Eric,
departementsråd
Sekreterare: Finnveden, Bengt A., byråchef
Liljegren,
Ingemar, pol. mag. (fr.o.m. den 1 september 1974 t.o.m. den 31 juli 1976)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse K 38.
Utredningen har under tiden november 1975 - juli
1976 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörts av utredningens arbete.
Utredningen har den 12 augusti 1976 avgett
betänkandet (SOU 1976:43) Länskort i kollektivtrafiken.
Uppdraget
är därmed slutfört.
16.
Trafiknämndsutredningen (K 1974:03)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18
oktober 1974 för att utreda vissa kommunala trafik- och trafiksäkerhetsfrågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 oktober 1974):
Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler
Experter: Bjelking, S. Arne, byråchef (t.o.m. den
15 mars 1976) Björk, Jimmy, sektionschef Erlandsson, Bengt H., polismästare
Kappelin, Carl-Erik, byråchef (fr.o.m. den 16 mars 1976) Ljungkvist, Sture C.
O., polismästare (t.o.m. den 15 mars 1976) Thorson, G. Alvar, f. verkst. direktör
(t.o.m. den 15 mars 1976)
Dell K:16 Skr
1976/77:103 112
Sekreterare: Wallin, John-Olof A., hovrättsassessor
Direktiven
för den sakkunnige, se 1975 års kommittéberättelse K 40.
Den sakkunnige har under tiden november 1975 - juni
1976 hållit sju sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer och andra söm berörs av utredningens arbete.
Den sakkunnige har i mars 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:18) Lokala trafikföreskrifter m.m. och den 30 juni 1976 betänkandet
(Ds K 1976:6) Huvudmannaskapet för kommunala trafikövervakare.
Uppdraget
är därmed slutfört.
17.
Sakkunnig (K 1975:04) med uppdrag att behandla frågan om huvudmannaskaps- och
ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24
april 1975 för att behandla frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad
avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet:
Sakkunnig: Sjönander, Bo Jonas, direktör
Experter: Linghag, Nils, direktör Nilsson, Knut M.,
överinspektör
Lokal: Allmänna Pensionsfonden, Hamngatan 14, Box
7141, 103 83 Stockholm
Direktiven
för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse K 29.
Den
sakkunnige jämte experterna har under året haft överläggningar med olika
företag och myndigheter som berörs av den sakkunniges arbete. Den sakkunnige
beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.
18.1975
års öresundsdelegation (K 1975:06)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26
juni 1975 för att utreda om fasta förbindelser över Öresund m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 5 juli 1975):
Ordförande: Hassiev, Nils-Olov F., statssekreterare
113 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Dell K: 19
Ledamöter: Hjelmqwist, Karl-Gustaf H., länsråd
.Rosqvist, C. Gunnar, trafikdirektör Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Experter: Algers, K. Staffan, byrådirektör (fr.o.m.
den 2 februari 1976) Alm, Ove J. G., vägdirektör Asp, Kenneth O. ?.,
avdelningsdirektör Blomberg, A. J. Lennart, gatuchef Frisen, E, Rune, byråchef
Godlund, Sven A. L, professor Halloff, Ulf V. V., byrådirektör Källsbo, H,
Arne, stadsbyggnadsdirektör Larsson, G. Nils-Olof, avdelningsdirektör
Myrenberg, B. Sverker R., överingenjör Widén, Lars R., byrådirektör Winberg.
Tage K. V., byråchef
Sekreterare: Lundin, Christer K. O.,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Jonasson, Holger L., t.f.
planeringsdirektör Werner, Sven V., avdelningsdirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse K 31.
Delegationen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 13 sammanträden. Därjämte har ett flertal sammanträden ägt rum med
delar av delegationen och möten hållits med vissa expertgrupper.
Delegationen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
19.
Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid
användning av truckar
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26
juni 1975 för att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar:
Sakkunnig: Lundbergh, Per C, hovrättsråd
8
Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103
Del
I K: 19 Skr 1976/77:103 114
Expert: Svensson, Gösta E., ingenjör
Lokal: Koncessionsnämnden för Miljöskydd,
Näckströmsgatan 2, Fack, 103 80 Stockholm, tel. växel 14 19 35
Direktiven
för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse K 32.
Den sakkunnige har under tiden noveml>er 1975 -
oktober 1976 hållit tio sammanträden med experten samt haft överläggningar med
olika organisationer som berörs av den sakkunniges arbete.
Den
sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
20.
Stockholmsregionens allmänflygutredning (K 1975:08)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26
juni 1975 för att utreda om den framtida lokaliseringen av allmänflyget i
Stockholmsregionen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1975):
Ordförande: Swanstein, Stig N. S., generaldirektör
Sakkunniga: Ahlberg, Carl-Fredrik J.,
regionplanedirektör Annerstedt, Leif S., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars
1976) Andersson, Hans E. A., chefsinstruktör Borg, Claes E., civilingenjör
Florman, Bertil, direktör Hansson, P. Inge, kanslichef Hällgren, John A.,
planeringschef Johansson, Caj-Aage, trafikdirektör Lindskog, J. Lennart,
länsråd Magni, Tore L., stadsarkitekt Nordberg, Anders E., utredningschef
Oterdahl, Jan A., överste Sjöberg, Birger I., förste avdelningsingenjör
(fr.o.m. den 15 mars 1976)
Sekreterare: Nilsson, Nils Johnny, byrådirektör
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Lidingövägen
24, Fack, 104 50 Stockholm 80, tel. växel 67 90 00
Direktiven för utredningen, se 1976 års
kommittéberättelse K 33. Tilläggsdirektiv, se del II K 9.
Utredningen har under tiden september 1975 -
oktober 1976 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika
myndigheter och
115
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Dell K:22
organisationer
som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sex sammanträden hållits med
en särskild arbetsgrupp för utarbetande av prognos över
allmänflygets utveckling och kartläggning av
konkurrensförhållanden m.m. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete den 1
juni 1977.
21.
Utredningen (K 1975:09) om sjömanspension
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27
november 1975 för utredning om sjömanspension (se Post- och Inrikes tidn. den
11 december 1975):
Ordförande; Petri, Carl Axel H.,
kammarrättspresident (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Ledamöter: Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 1
januari 1976) Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (fr.o.m. den 1 januari
1976)
Experter: Hävermark, K. Gunnar J:son, f.d.
organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Lindencrona,
Gustaf, sjöfartsråd (fr.o.m. den I januari 1976) Sjöquist, Hans E., byråchef
(fr.o.m. den 1 januari 1976) Vilhelmsson, A. Börje, hovrättsråd (fr.o.m. den 1
januari 1976)
Sekreterare: Ödman, Svante H. N., kammarrättsfiskal
(fr.o.m. den I januari 1976)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., Fack, 103 10
Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för utredningen, se del II K 1.
Utredningen har under tiden januari - oktober 1976
hållit fem sammanträden.
Utredningen har den 17februari 1976 avgett
delbetänkande (Ds K 1976:2) om anpassning av sjömanspensioneringen till den
sänkta pensionsåldern.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
22.
Utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverk och
myndigheters verkstadsrörelser m. m.
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11
december 1975 för att utreda om samverkansmöjligheterna hos vissa
affärsverks och
Dell K:22 Skr 1976/77:103 116
myndigheters verkstadsrörelser m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 3 januari 1976):
Sakkunnig: Bruno, Gösta F.,
överdirektör
Expert: '
Gellstedt, Björn P. T., departementsråd (fr.o.m. den I
november 1976)
Sekreterare: Formgren, J. Holger,
universitetslektor (fr.o.m. den 1 april 1976)
Bitr. sekreterare; Gellstedt, Björn
P. T., departementsråd (t.o.m. den 31 oktober 1976)
Lokal: Viktoriagatan 3, Box 3057,
400 10 Göteborg, tel. 031/11 21 24 (sekreteraren). Kommunikationsdepartementet,
Vasagatan 8 - 10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 36 43 (experten)
Direktiven för utredningen, se del II K 2. Tilläggsdirektiv, se del II K 5.
Den sakkunnige har under tiden
april - oktober 1976 hållit ett 20-tal sammanträden med dels företrädare för av
utredningen berörda affärsverk, organisationer och företag, dels inom
sekretariatet.
Den sakkunnige har under oktober
1976 genomfört en enkät riktad till berörda affärsverk och myndigheter angående
produktionsförhållanden m.m. Härutöver pågår arbete med en enkätundersökning i
syfte att kartlägga efterfrågan på de produkter och tjänster som verkstäderna
kan erbjuda. Förberedelser pågår vidare med en undersökning rörande forsknings-
och utvecklingsarbete som kan leda till produktion vid verkstäderna.
Den sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1977.
23. Utredningen (K 1976:02) om vissa körkortsfrågor
Tillkallad enligt regeringens
bemyndigande den 18 mars 1976 för att utreda vissa körkortsfrågor:
Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar,
justitiekansler (fr.o.m. den 30 mars 1976)
Sakkunnig: Nilsson, K. Valter,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976)
Experter: Jotoft, Yngve S.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 juni 1976) Sjöberg, Hans E. L., förste
länsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976)
117 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Dell K:25
Wranghult,
Hans O., byråchef (fr.o.m. den 16 juni 1976) Zeime, Claes A., byråchef (fr.o.m.
den 16 juni 1976)
Sekreterare: Petersson, Jan G,, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 16 juni 1976) Wallin, John-Olof A., hovrättsassessor (fr.o.m, den
16 juni 1976)
Lokal: Justitiekanslern, Riddarhuskajen 5, Fack,
103 10 Stockholm, tel. II 38 85
Direktiven
för utredningen, se del II K 4. Tilläggsdirektiv, se del II K
6.
Utredningen
har under tiden juni - oktober 1976 haft tre sammanträden med experter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
24.
Särskild utredare (K 1976:03) med uppgift att överväga förutsättningarna för
att i någon form bibehålla Bromma flygplats
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 november
1976 för att överväga förutsättningarna för att i någon form bibehålla Bromma
flygplats (se Post- och Inrikes tidn. den 17 november 1976):
Särskild utredare: Gullnäs, S. Ingvar,
justitiekansler
Ledamöter i referensgrupp: Håkansson, Alfred,
lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1976)
Lidgard,
H. Bertil L, jur.kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)
Lindkvist,
Oskar W., organisationschef, led. av riksdagen Stensson, S. L. Börje, skolchef,
led. av riksdagenfp Östrand, P. Olov (Olle), mätningsföreståndare, led. av
riksdagen
Lokal: Justitiekanslern, Riddarhuskajen 5, Fack,
103 10 Stockholm, tel. 11 38 85
Direktiven
för utredaren, se del 11 K 8.
25.
Utredningen (K 1976:04) om vissa bidrags- och författningsfrågor avseende
cykeltrafiken
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28
oktober 1976 för att pröva vissa bidrags- och författningsfrågor avseende
cykeltrafiken (se Post-och Inrikes tidn. den 25 november 1976):
Del I K: 25 Skr
1976/77:103 118
Särskild utredare: Hammarskjöld, Claes Å. H.,
länsråd
Sakkunnig: Gustafson, Carl-Erik, f. teknisk
direktör
Lokal:
Måbärsstigen 114,162 39 Vällingby, tel. 89 34 33
Direktiven
för utredningen, se del 11 K 7.
119 Kommittéer: Ekonomidepartementet Dell E: 1
Ekonomidepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommitté avslutat sin verksamhet under år 1976:1
1.
Fondbörsutredningen (Fi 1967:32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den
4 februari och den 21 oktober 1966 samt den 17 november 1972 för översyn av
börslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1966):
Ordförande: Wulff, Kurt E., f.d. generaldirektör
Ledamöter: Algott, Stig A., f.d. börschef Aronson,
S. Albert, f.d. borgarråd Eklöf, Kurt G.A., riksbanksdirektör Grönquist, Bengt
J., bankdirektör Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor Langenskiöld, Carl G.
L., direktör Lindencrona, Alvar, direktör Stern, Torkel E., direktör Wahlgren,
E. Göran, regeringsråd Åhström, N. Åke A:son, hovrättsråd
Experter: Hessler, S. Henrik, justitieråd Loheman,
Arne, hovrättsråd
Olsson,
Hans G., hovrättsråd (fr.o.m. den I januari 1974) Werding, Jan A., bankkamrer
Sekreterare: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se I%7 års
riksdagsberättelse Fi 32. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse Fi
8.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tolv sammanträden.
Utredningen har den 5 november 1976 avgett
betänkandet (SOU 1976:54) Om fondkommissionsrörelse m.m.
Uppdraget
är därmed slutfört.
Dell E:2 Skr
1976/77:103 120
2.1968
års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
13 september 1%8 och den 11 november 1976 för översyn av kapitalmarknadens
struktur och funktionssätt (se Post- och Inrikes tidn. den 16 oktober 1%8):
Ordförande: Wickman, H. Krister, förutv,
minister för utrikes ärendena, f,d. riksbankschef, f.d. led. av riksdagen
Ledamöter: Antonsson, Johannes M., statsråd, led.
av riksdagen (t.o.m. den 11 november 1976)
Back,
Klas H., försäkringsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Browaldh, Tore, tekn.
dr Höök, Erik S. V., professor Iveroth, C. Axel, direktör
Johansson,
Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Lindblad, Sven J. H.,
bankdirektör Mehr, Hjalmar L., landshövding Nilstein, Arne H., förbundsdirektör
Sjönell,
P. BengtG.,direktör,led.avriksdagen(fr.o.m.den 12november 1976) Wohlin, Lars
M., statssekreterare (fr.o.m. den 12 november 1976)
Experter: Eklöf, Kurt. G.A., riksbanksdirektör
(fr.o.m. den 1 januari 1974) Hedberg, Lars O. O., t.f. departementsråd (fr.o.m.
den 22 januari 1976) Karlsson, Erik L., bitr. riksbanksdirektör (fr.o.m. den 1
januari 1974) Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 11 april 1974)
Sekreterare: Hansson, Lars R., bankokommissarie
Bitr. sekreterare: Andersson, I. Berit, sekreterare
(t.o.m. den 22 april 1976) Sahlén, Anders F., avdelningsdirektör
Lokal: Sveriges Riksbank, Box 16283, 103 25
Stockholm, tel. växel 22 82 00
Direktiven
för utredningen, se 1%9 års riksdagsberättelse Fi 59.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden. Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
121 Kommittéer: Ekonomidepartementet Dell E:4
3.
Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30
december 1969 för att utreda förhållandet mellan bankgiro och postgiro (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1970):
Utredningsman: Malmgren, Kurt K-G-, rättschef
Sekreterare: Persson, G. Bertil, riksbanksdirektör
Lokal: Ekonomidepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(utredningsmannen)
Direktiven
för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 56.
Utredningen avser att i början av år 1977 avlämna
en rapport om sitt arbete med begäran om tilläggsdirektiv eller att utredningen
skall läggas ned.
4.
Utrikeshandelsstatistikutif-edningen (Fi 1974:06) (USU)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30
oktober 1974 för att företa en översyn av utrikeshandelsstatistiken och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1974):
Utredningsman: Rydberg, Karl-Evert H., tf.
departementsråd
Experter: Bejbom, Hans O., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 15 januari 1975) Casselmark, Sven-Eric, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 15 januari 1975) Jansson, B. E. Gunnar, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 15 januari 1975) Leuf, Nils Börje, kansliråd (fr.o.m. den 15
januari 1975) Ljungwall, N. E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj
1975) Tistad, Eskil G. D., f .d. tulldirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975)
Sekreterare: Lindblom, Hans I., byrådirektör
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00
(sekreteraren). Postadress: Ekonomidepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 43.
Dell
E:4 Skr 1976/77:103 122
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
5.
Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 oktober 1974 för samordning av betalningsbalansstatistiken (se Post- och
Inrikes tidn. den I mars 1975):
Ordförande; Åberg, Cari Johan, fil. dr, docent,
forskare
Ledamöter; Hansson, Lars R., bankokommissarie
Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef
Ersättare för ledamot: Esaieson, ErikR. A.,
statistikchef (för Lönnqvist) Nyström, Lars A., avdelningsdirektör (för
Hansson) (fr.o.m. den 19 juni 1975) Wåhlstedt, Bengt L.,
departementssekreterare (för Åberg)
Sekreterare: Svensson, Hans O., byrådirektör
(fr.o.m. den 19 juni 1975)
Lokal: Sveriges Riksbank, Box 16283, 103 25
Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren)
Direktiven
för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 36.
Delegationen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sju sammanträden.
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
6.
Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30
januari 1975 för att utreda frågor om löntagarfonder (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 februari
1975);
Ordförande; Mehr, Hjalmar L., landshövding
Sakkunniga: Landberg, Maj-Lis H. A., led. av
riksdagen
123 Kommittéer: Ekonomidepartementet Dell E: 7
Meidner,
Rudolf A., fil. dr
Nilsson,
Karl-Erik, bitr. direktör
Nilsson,
Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen
Rämgård,
Rolf L, köpman, led, av riksdagen
Tham,
Carl, statssekreterare, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 9
februari
1976)
Waldenström,
Erland, direktör
Wirtén,
Rolf G. S., folkskollärare, led. av riksdagen (t.o.m. den 8 februari
1976)
Önnesjö,
Karl Erik A., direktör
Experter: Dahlsten, Ulf L., byråchef (fr.o.m. den 9
mars 1976) Johansson, Sven-Erik N., professor (fr.o.m. den 9 mars 1976)
Linderoth, Karl-Axel, direktör (t.o.m. den 4 mars 1976) Marcus, Lars E. P.,
direktör (fr.o.m. den 5 mars 1976) Ulfhielm, Monica H. V.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Westerberg, Sten B. B.,
statssekreterare (t.o.m. den 21 oktober 1976)
Sekreterare: Öhman, Berndt, universitetslektor
(fr.o.m. den 1 december 1975)
Bitr. sekreterare: Nordell, Olof,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)
Lokal: Kåkbrinken II B n.b., 11127 Stockholm, tel.
20 70 08 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 37.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden. Därutöver har en särskild referensgrupp angående
sambandet mellan löner och vinster hållit tre sammanträden.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
7.
Finansieringsbolagskonunittén (Fi 1975:08)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 25
september 1975 för utredning om finansieringsbolagen m. m. (se Post-och Inrikes
tidn, den 19 november 1975):
Ordförande: Eklöf, Kurt G. A., riksbanksdirektör
Sakkunniga: Jansson, Paul G., elektriker, led. av
riksdagen Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Dell
E:7 Skr 1976/77:103 124
Experter: Hedberg, Lars O. O., t.f. departementsråd
(fr.o.m. den 15 mars 1976) Livijn, Claes-Olof, direktör (fr.o.m. den 15 mars
1976) Telestam, Gösta L., direktör (fr.o.m. den 1 april 1976) Ödlund,
Lars-Olof, direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976)
Sekreterare: Klangby, Lars-Erik, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Uggla, J. Magnus,
byråsekreterare (fr.o.m. den 15 november 1976)
Lokal: Sveriges Riksbank, Box 16283, 103 25
Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 42.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas vara slutfört före
utgången av första halvåret 1977.
8.
Utredningen (E 1976:01) om enkronemyntets metallinnehåll
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9
december 1976 för att utreda frågan om enkronemyntets innehåll:
Särskild utredare: Lindberg, N. Olof,
expeditionschef
Sakkunnig: Ulvfot, Benkt H., myntdirektör
Direktiven
för utredningen, se del II E 2.
9.
Banklagsutredningen (Fi 1976:04)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23
juni 1976 för att göra en översyn av banklagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 20 juli 1976):
Ordförande: Malmgren, Kurt K-G., rättschef
Ledamöter: Danielsson, C. Bertil, bankdirektör
Danielsson, Stig A., bankinspektör
125 Kommittéer: Ekonomidepartementet Dell E:9
Eklöf,
Kurt G. A., riksbanksdirektör Lindquist, Sven B. E., direktör Svenson, Sven G.,
direktör Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör
Sakkunnig: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör
Expert: Bökmark, Jan, hovrättsassessor Dahlheim, Bo
I. G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976)
Sekreterare; Hedberg, Lars O. O., t.f.
departementsråd
Lokal; Ekonomidepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren).
Direktiven
för utredningen, se del HEL
Utredningen
har under tiden september - oktober 1976 hållit två sammanträden. Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
Dell
B: 1 Skr 1976/77:103 126
Budgetdepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976:
1,3, 5,6, 7,10,13,16,19, 24, 27 och 28
Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte,
resp. har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 1 och 5
1.
Markdelegationen (K 1957:30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23
novemt>er 1956 för att ingå i en delegation med uppgift att företräda staten
vid förhandlingar med Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden
föreliggande byggnads- och markfrågor samt inkomma med de förslag som
förhandlingarna kan föranleda:
Ledamöter: Johansson, J. Henry, kanslidirektör
Larsson, Sixten, f.d. generaldirektör Renlund, R. Gösta, bankdirektör
Experter: Elghufvud, E. Gösta, fastighetschef
Enberg, L. Rune, teknisk direktör Smith, A. Äke, planeringsdirektör Stagg, A.
Ivan E., byrådirektör (t.o.m. den 31 december 1975)
Sekreterare: Nyreröd, K. Svein G.,
avdelningsdirektör
Lokal: Kungsträdgårdsgatan 16, 11147 Stockholm,
tel. 10 55 91 och 11 46 88
Direktiven för delegationen, se 1957 års
riksdagsberättelse I K 30 och 1%5 års riksdagsberättelse K 11.
Tilläggsdirektiv, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 18 och 1972 års
riksdagsberättelse Fi 16.
Under tiden november 1975 - juli 1976 har
delegationen hållit nio sammanträden. Överläggningar och förhandlingar har
pågått kontinuerligt med myndigheter och de kommuner som berörts av de av
delegationen handlagda plan-, mark- och byggnadsfrågorna.
I samråd med markdelegationen har byggnadsstyrelsen
upprättat och för regeringens godkännande överlämnat avtal med Stockholms
kommun om förvärv av mark i kv. Björnen och kv. Loen i Södra Klara.
Markförvärven
127 Kommittéer:Budgetdepartementet Dell 8:2
är
en förutsättning för genomförande av beslutad om- och nybyggnad inom kvarteren.
Samråd har även skett beträffande förvärv från kommunen av kv. Ölbryggaren på
Södermalm och förslag om överlåtelse till kommunen av mark i kv. Rio på
Ladugårdsgärdet, kv. Nederland mindre 14 på Södermalm och kv. Milon 1, 2 i
Gamla staden.
I fråga om statens del av Järvafältet har
utredningarna om förläggning av gods- och postterminal fortsatt samt
överläggningar ägt rum med därav berörda kommuner.
Regeringens uppdrag till delegationen 1975-01-16
med anledning av motioner om ändring av 1966 års avtal angående försäljning av
statlig mark på Järvafältet har delegationen redovisat till regeringen den 12
november 1976. Delegationen har med anledning av uppdraget 1976-06-23 med
Sundbybergs kommun aktualiserat frågan om förlängd disposition av
tygförvaltningsskolans lokaler och markområde i Rissne.
Statens markdelegation skall enligt regeringsbrev
1976-06-23 från och med 1976-07-01 redovisas under anslaget kostnader för vissa
nämnder.
2.
Utredningen (Fi 1959:37) om universitetens egendomsförvaltning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
mars 1958 för utredning om universitetens egendomsförvaltning m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding
Ledamöter: Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Resare, Bengt C. M., f.d. överdirektör Welinder, P. E. Carsten, professor em.
Experter: Johnsson, Jan G., rättschef Uhlin,
Karl-Erik, justitieombudsman
Sekreterare: Jacobsson, A. Torvald,
avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Fagerberg, Arne B.,
hovrättsassessor
Lokal:
Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm, tel. växel 54 02 00
Direktiven
för utredningen, se 1959 års riksdagsberättelse I Fi 37.
Del
I B: 2 Skr 1976/77:103 128
En arbetsgrupp inom utredningen har under tiden
november 1975 -oktober 1976 hållit två sammanträden.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.
3.
Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
17 mars 1967 för utredning om konstruktion av prisindex på byggnads- och
anläggningsområdet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Ordförande: Fastbom, E. Lennart, planeringschef
Ledamöter: Andersson, Sven Åke V.,
departementssekreterare Ericson, Gösta, byggnadsråd Hinno, Rein,
departementssekreterare Mildner, Erwin A., fil. lic.
Experter: Fredriksson, Georg N., avdelningsdirektör
Linden, Yngve T., byråchef
Sekreterare: Hahr, Anders L. H. A., civilingenjör
Direktiven
för kommittén, se 1968 års riksdagsberättelse Fi 43.
Kommittén
har den 23 april 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:13) Byggnadsindex för
husbyggnader och anläggningar. Uppdraget är därmed slutfört.
4.1969
års punktskatteutredning (Fi 1970:57)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den
21 mars l%9 och den 18 juni 1971 för att se över gällande bestämmelser på
punktskatteområdet i de delar som inte nu ses över i annat sammanhang eller som
nyligen varit föremål för översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1%9)
samt enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för att behandla frågor
rörande beskattning av spelautomater o.d. (se Post- och Inrikes tidn. den 2
oktober 1970):
Ordförande: Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd
(fr.o.m. den 12 juli 1976) Fridolin, Hans R., departementsråd (t.o.m. den 11
juli 1976)
129 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:5
Ledamöter: Jakobsson, Tage H. E., direktör (t.o.m.
den 11 juli 1976) Thulin, Einar E:son, f.d. skattedirektör Wadell, Ulla G. S.,
skattedirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Willart, N. Bo, byråchef
Experter: Andersson, Fritz A. R.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Olsson, Bertil O.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1976) Schultz, J. Allan S., f.d.
bitr. skattedirektör Sjöstrand, A. Mats T., byrådirektör (fr.o.m. den 14
september 1976)
Sekreterare: Andersson, Fritz A. R.,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 11 juli 1976) Jansson, E. Sören,
kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12 juli 1976)
Bitr. sekreterare; Lindgren, Per Anders,
kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 8 november 1976)
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00
(ordföranden och bitr. sekreteraren), 763 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 19 sammanträden.
Utredningen har den 15 juni 1976 avgett promemorian
(Ds Fi 1976:5) Skatten på malt- och läskedrycker.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
5.
Delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
19 september 1969 för att utreda frågor om försöksverksamhet med fördjupad
företagsdemokrati inorn statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 14
november 1969):
Ordförande: Vahlberg, Gustav E., f.d. generaldirektör
Ledamöter:
Asplund,
C. Christer, ombudsman
Gothefors, Per L., ombudsman ' Hessleborn, Olle
K-A., sekreterare (t.o.m. den 17 november 1975)
Johansson,
Arne G., förste förbundssekreterare
Qvarnström,
Björn O., administrativ direktör
9
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Dell
B:5 Skr 1976/77:103 130
Rosenblad,
Urban S., generaldirektör Rydén, Jan E., avdelningschef
Experter: Bäck, Lars, byråchef Fjellström, Carl
Gustaf F., byråchef Mattson, N. Morgan, ombudsman (t.o.m. den 31 juli 1975)
Meijer, Hans A. B., professor, rektor (fr.o.m. den 1 februari 1976) Näsholm,
Birger, byråchef (t.o.m. den 17 november 1975) von Otter, Casten, fil. dr,
universitetslektor (t.o.m. den 14 november 1976)
Printz,
Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den I mars 1976) Tarschys, N.
Daniel, fil. dr, led. avriksdagen(fr.o.m. den 1 februari 1976) Sjöberg, Erik,
skyddskonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1975) Tunevall, Carl Magnus, fil. kand.
(fr.o.m. den 1 februari 1975) Wingårdh, Bo, pol. mag. (fr.o.m. den 1 februari
1975) VogeL Lorentz W., byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1974)
Sekreterare: Ström, K. Fingal, kansliråd
Bitr. sekreterare: Pedersson, T. Svante,
departementssekreterare
Direktiven
för delegationen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 67.
Delegationen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter
och personalorganisationer som berörs av delegationens arbete.
Delegationen
har i december 1975 publicerat rapport 8, Företagsdemokratin och arbetsledarna,
innehållande en redovisning av tänkbara utvecklingslinjer för arbetsledarna i
en företagsdemokratisk organisation, samt i september 1976 rapport 9, Försök
med förvaltningsdemokrati - en utvärdering av de anställdas delaktighet och
inflytande, och rapport 10, Medbeslutande i statsförvaltningen - DEFF:s
slutrapport (Ds Fi 1976:9).
Uppdraget
är därmed slutfört.
6.
Utredningen (Fi 1970:69) om företagens uppgiftsplikt
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den
12 december 1%9, den 14 maj 1970 och den 5 oktober 1973 för att se över
bestämmelserna om företagens och andra arbetsgivares uppgifts- och
uppbördsskyldighet, m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1970):
131 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:7
Ordförande: Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m.
den 1 juli 1974)
Ledamöter: Eklund, Erik G., direktör Kjellgren, Ove
L, direktör Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör Olsson, Hans L, pol.
mag. Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Experter: Johansson, Östen B., byråchef Lagerkvist,
A. Claes G., byråchef Lindberg, Sven Å. L., direktör Persson, Staffan, bitr.
professor Sterte, Rudolf H., pol. mag. Söderberg, Åke M., byråchef
Sekreterare: Linde, Per Gunnar A. G.,
avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare; Hultkvist, Anders M., e.
byrådirektör (t.o.m. den 9 februari 1976)
Direktiven
för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 69.
Utredningen har under tiden november 1975 -
februari 1976 hållit två sammanträden. Därutöver har sju sammanträden hållits
med särskilda arbetsgrupper.
Utredningen har den 5 mars 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:12) Företagens uppgiftslämnande.
Uppdraget
är därmed slutfört.
7.
Hemvistsakkunniga (Fi 1970:71)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
23 januari 1970 för översyn av bestämmelserna om folkbokföring m. m. (se Post-
och Inrikes tidn. den 31 mars 1970):
Ordförande: Edström, Kjell S., överdirektör
Ledamöter: Boström, Tage R., Ld. kammarrättslagman
(fr.o.m. den 1 januari 1975) Hadding, Carl Fredrik, hovrättslagman Järnbrink,
Hans G., överdirektör Zetterström, Sven N., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen
Dell
B:7 Skr 1976/77:103 132
Experter: Altvall, Hans-Erik, avdelningsdirektör
Baekkevold,
Arne E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1975) Gavatin, M. Charles,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 september 1975) Karlström, K, G, Bengt, bitr,
skattedirektör (fr.o.m. den 11 april 1974) Rahm, Håkan M.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1975)
Sekreterare: Wennerholm, Peter H, B., bitr.
skattedirektör
Bitr, sekreterare; Ahlquist, Anders C,
kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 28 juni 1974)
Direktiven
förde sakkunniga, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 57.
De sakkunniga har under tiden november 1975 -
augusti 1976 hållit sju sammanträden. Därutöver har fem sammanträden hållits
med en särskild arbetsgrupp.
De sakkunniga har den 11 augusti 1976 avgett
betänkandet (SOU 1976:39) Hemvist.
Uppdraget
är därmed slutfört.
8.
Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts och regeringens
bemyndiganden den 29 juni 1970 och den 18 november 1976 för översyn av företagsbeskattningen
m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1970):
Ordförande: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 29 november 1976)
Wärnberg,
Erik G., bankofullmäktig, led. av riksdagen (t.o.m. den 6 oktober 1976)
Ledamöter: Brodén, Sven E., regeringsråd Helmers,
Dag, professor
Israelsson,
L. E. Sune, förste ombudsman (fr.o.m. den 12 juni 1976) Johansson, Tage N.,
assistent, led. av riksdagen Magnusson, A. Tage, disponent, andre vice talman
Meidner, Rudolf A., fil. dr (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Molin, N. Rune,
sekreterare (t.o.m. den 5 oktober 1976) Olsson, Johan A., fabrikör, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 29 november 1976)
Stadling,
J. Otto V., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen Tidefelt, J. Sune,
förbundsordförande (t.o.m. den 11 juni 1976)
133 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:8
Tistad,
Eskil G. D.,f.d. tulldirektör (fr.o.m. den 9 december 1975) Åberg, Cari Johan,
fil.dr, docent, forskare (fr,o,m, den 29 november 1976)
Experter: Anclow, Per R,, kammarrättsassessor
(fr,o.m. den 5 april 1974) von Bahr, Stig V., kammarrättsassessor (fr.o.m. den
27 oktober 1975) Bargholtz, Percy B., fil, kand. (fr.o.m. den 1 december 1976)
Crabo, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 september 1975) af Klercker, E. Bertil
T:son, direktör (fr.o.m. den 5 april 1974) Langborn, Nils E., bitr,
skattedirektör Petersson, Carl-Gustaf, länsråd (fr.o.m. den 5 april 1974)
Stahl, Ivar, byråassistent
Thornell,
Anders B., byråchef (fr.o.m. den 20oktober 1975) Walberg, Sten S.,
generaldirektör (fr.o.m. den 5 april 1974) Werding, Jan A., bankkamrer
Wohlin,
Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976) Åberg, Carl Johan, fil.
dr, docent, forskare (fr.o.m. den 26 januari t.o.m. den 28 november 1976)
Expert (i frågor som rör tekniska ändringar av
skattebestämmelserna): Printz, Sven-Olof L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
september 1976)
Sekreterare: Colvér, Mats T., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 juli 1975)
Bitr. sekreterare: de Verdier, Lennart G.,
kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 maj 1976) Virin, C. Niclas, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 mars 1975)
Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren
och bitr. sekreteraren)
Direktiven för beredningen, se I97I års
riksdagsberättelse Fi61. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 18
och 1976 års kommittéberättelse Fi 13 samt del 11B 5.
Beredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 16 sammanträden. Därutöver har ett flertal sammanträden hållits med
två särskilda arbetsgrupper inom beredningen.
Beredningen
har den 29 oktober 1976 avgett promemorian (Ds Fi 1976:10) Särskilda
skattelättnader för familjeföretag.
Beredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
Dell B:9 Skr
1976/77:103 134
9.
Utredningen (Fi 1971:01) om beskattning av utländska artister
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5
februari 1971 med uppdrag att utreda frågan om regler för beskattning av i
udandet bosatta artister m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 april 1971):
Utredningsman: Edström, Kjell S., överdirektör
Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor
(fr.o.m. den 5 november 1975) Andersén, Börje L., byrådirektör
Johannesson,
Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 1 april 1975) Linde, Per Gunnar A. G.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 september 1976)
Nystedt,
Curt L., bitr. skattedirektör Peyron, Ulf C, C, program jurist
Sekreterare: Ström, Ivan S., länsassessor
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 (X) (utredningsmannen och sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven
för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 49.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med enskilda experter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.
10.
Datasamordningskommittén (Fi 1971:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
18 juni 1971 med uppdrag att svara för utredning av frågor rörande samordning
och kontroll av databanker, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november
1971):
Ordförande: Hermansson, Rune, direktör
Ledamöter: Alpsten, A. Börje, departementsråd
Bruno, Gösta F., överdirektör Fastbom, E. Lennart, planeringschef Haglund, F.
Anders, f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen Larsson, Torsten A.,
driftdiréktör Lindberg, S. Lennart, direktör
135 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B: 11
Lundgren,
Georg E. H., professor, rektor
Sundström,
Monica E., departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1974)
Vinge,
Per-Gunnar, direktör
Vinthagen,
Rolf, landstingsråd (fr.o.m. den 27 mars 1974)
Virgin,
G. Ivar, f.d. andre vice talman
Expert: Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör
Sekreterare: Johansson, Hans 1.,
organisationsdirektör
Bitr. sekreterare: Lundberg, Bengt T., e.
avdelningsdirektör
Direktiven
för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 50.
Kommittén har under tiden november 1975 - september
1976 hållit elva sammanträden.
Kommittén
har den 4 oktober 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:58) ADB och samordning.
Uppdraget
är därmed slutfört.
11.
Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15
oktober 1971 med uppdrag att verkställa teknisk översyn av mervärdeskatten (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971):
Utredningsman: Fridolin, Hans R., departementsråd
Experter: Allström, B. Greger B:son, bitr.
skattedirektör Crabo, Sven, direktör Helmers, Dag, professor Lindstam, Leif E.,
kammarrättsassessor Mellbin, B. Lennart, byråchef
Sekreterare: Lindstam, Leif E., kammarrättsassessor
(t.o.m. den 31 juli 1976) Olofsson, L. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
augusti 1976)
Bitr. sekreterare: Skarell, Gunnar E. A.,
departementssekreterare
Lokal:
Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9,
Del
I B: 11 Skr 1976/77:103 136
Fack,
103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr.
sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 18 sammanträden.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
12.
Livförsäkringsskattekonunittén (Fi 1971:07)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den
lOdecember 1971, den 28 januari 1972 och den 28 juni 1974 för att se över
beskattningen av livförsäkringstagare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8
februari 1972):
Ordförande: Ekman, S. Gösta, generaldirektör
Sakkunniga: Engkvist, J. Gunnar V., målarmästare,
f.d. led. av riksdagen Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 16 oktober
1974) Helmers, Dag, professor (fr.o.m. den 3 juli 1974) Johansson, O. Mauritz,
förste ombudsman Lindwall, Lars E., direktör
Lundblad,
Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen Magnusson, A. Tage, disponent, led.
av riksdagen Schönmeyr, C. Richard A. C, direktör
Experter: Berglöf, J. Sigvard C. D:son,
skattedirektör Edlund, C. Bertil, kansliråd
Elmstedt,
K. Erik, direktör (fr.o.m. den 3 juli 1974) Huss, K. J. Lennart,
regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den I juli 1974) Lindberg, Lars G. B.,
advokatfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Sagnert, Stig E., länsråd Stening,
F. Birger, kammarrättsråd von Willebrand, Karin M., avdelningsdirektör
Sekreterare: Andersson, K. O. Martin, f.d. förste
taxeringsintendent (t.o.m. den 30 september 1976) Tivéus, Ulf A., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 oktober 1976)
Lokal: Riksskatteverket, Tritonvägen 21,17194
Solna, tel. växel 98 15 20 (sekreteraren)
137 Kommittéer: Budgetdepartementet Del I B: 13
Direktiven för kommittén, se 1973 års
riksdagsberättelse Fi 39. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi
25,
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden. Dessutom har en särskild arbetsgrupp hållit 20
sammanträden.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977,
13.
Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den
17 december 1971 och den 26 april 1974 för att utreda kommunernas ekonomi (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1972):
Ordförande: Ekström, Sven E. A., f.d.
förvaltningschef, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 5 oktober 1976)
Sakkunniga: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av
riksdagen Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974)
Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, f.d. led. av riksdagen Johansson,
Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Josefson, Stig A.,
lantbrukare, led. av riksdagen Järdler, Sven A., förbundsdirektör Kristenson,
E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen Larsson, K. S. Sigvard, direktör,
f.d. led. av riksdagen Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 26 augusti 1974) Åberg, Carl Johan, fil dr, docent, forskare
Experter: Alexandersson, Rune J., sekreterare
Bergsten, E. Rune, kansliråd Carling, Alf G., docent
Edlund,
C. Bertil, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Engström, Odd E. L.,
departementsråd (fr.o.m. den 16 april 1974) Ericsson, Kjell U., förste
sekreterare Esaieson, Erik R. A., statistikchef
Hagberg,
Ann-Charlotte, kanslisekreterare (t.o.m. den 30 september 1976)
Hinno,
Rein, departementssekreterare
Hjelmqvist,
Ingvar K. R., kansliråd (fr.o.m. den 28 februari 1974) Johansson, Karl-Erik,
sekreterare Lamnevik, S. Gunilla, sekreterare (fr.o.m. den 9 februari 1976)
Del
I B: 13 Skr 1976/77:103 138
Myhlback,
Lennart, departementssekreterare
Nilsson,
Alf, departementssekreterare
Skalin,
E. Douglas, förste sekreterare (t.o.m. den 8 februari 1976)
Slunge,
G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 23 augusti 1974)
Werbell,
Bror L, avdelningsdirektör
Östman,
Lars J. O., e. universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Sekreterare: Wetterberg, Ulf G., kansliråd (fr.o.m.
den 1 december 1975)
Direktiven för utredningen, se 1973 års
riksdagsberättelse Fi 40. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi
26.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden. Därutöver har totalt 13 sammanträden hållits med
tre särskilda arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen har den 23 juni 1976 avgett
delbetänkandet (SOU 1976:40) Kommunal utveckling. Kostnader 1974 - 1985 vid
oförändrad service samt den 26 augusti 1976 delbetänkandet (SOU 1976:45)
kommunernas ekonomi 1%0-1972.
Statsrådet Mundebo har den 18 november 1976
förklarat att utredningens arbete skall anses slutfört.
14.1972
års skatteutredning (Fi 1972:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts och regeringens
bemyndiganden den 14 april 1972 och den 18 november 1976 för att se över
skattesystemet, m.m. (se Postoch Inrikes tidn. den 19 maj 1972):
Ordförande: Brandt, Erik R., f.d. ombudsman, f.d.
led. av riksdagen (t.o.m. den 5 oktober 1976) Sjönander, Bo Jonas, direktör
(fr.o.m. den 29 november 1976)
Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led.
av riksdagen Bartley, A. Osborne, professor (fr.o.m. den 1 april 1974)
Bergqvist, G. Holger, kommunalråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november
1976)
Björne,
B. Gunnar, departementsråd Brandt, Erik R., f.d. ombudsman, f.d. led. av
riksdagen Enlund, Eric P., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den
29november 1976)
Gadd,
P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen Hedborg, Anna M., sekreterare
(fr.o.m. den 29 juni 1974)
139 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B: 14
Hermansson,
Carl-Henrik, f.d. chefredaktör, led. av riksdagen
Holgerson,
Nils H., direktör (fr.o.m. den 26 februari 1975)
Hörnlund,
Gördis K., fru, led. av riksdagen
Kristenson,
E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen
Krönmark,
Eric A., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 8 november
1976)
Lundgren
Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen
Mundebo,
K. A. Ingemar, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 8
oktober
1976)
Sundkvist,
K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen
Tidefelt,
J. Sune, förbundsordförande
Tobisson,
Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976)
Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor
(fr.o.m. den 12 januari 1976) Andersson, Karl Olov, direktör (fr.o.m. den 9
december 1976) Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1976)
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Garke,
Hans B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 augusti 1974) Höök, Erik S. V.,
professor (t.o.m. den 15 december 1975) Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Lindstam, Leif E., kammarrättsassessor
Persson,
E. Annika, kanslisekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Swartiing, Anders J.
A., kansliråd (fr.o.m. den 15 februari 1976) Wohlin, Lars M., statssekreterare
(fr.o.m. den 1 december 1976) Åberg, Carl Johan, fil. dr, docent, forskare
(fr.o.m. den 16 december 1975)
Expert
i frågor som gäller faktisk sambeskattning och därmed
sammanhängande frågor: Andersson, Karl Olov, direktör (t.o.m. den 8 december
1976)
Expert i frågor som rör viss deklarationsökning:
Nilsson, J. Ove G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 september 1974)
Expert i frågor som rör progressiv ulgiftsskatt:
Lodin, Sven-Olof, professor (fr.o.m. den 21 augusti 1975)
Sekreterare: Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 september 1976) Laurén, Reidunn M. B.,
regeringsrättssekreterare (t.o.m. den 30 september 1976) Swartiing, Anders
J. A., kansliråd (t.o.m. den 14 februari 1976)
Bitr. sekreterare: Alderin, Robert B.,
regeringsrättssekreterare (t.o.m. den 31 mars 1976) Gammer, Gerhard,
kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1976)
Del I B: 14 Skr
1976/77:103 140
Holm,
Lars G., tf. kammarrättsassessor (fr.o.m. den 22 november 1976) Nyström,
Kerstin, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 februari 1976) Walander, Anders,
kammarrättsfiskal (t.o.m. den 30 september 1976)
Lokal; Malmtorgsgatan 5, 3 tr., tel. 11 08 63
(sekreteraren). Postadress; Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se
1973 års riksdagsberättelse Fi 42. Tilläggsdirektiv, se 1974 års
riksdagsberättelse Fi 32 och 1975 års kommittéberättelse Fi 27 samt del II B
6,
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen har den 25 oktober 1976 avgett
rapporten (SOU 1976:62) Progressiv utgiftsskatt - ett alternativ?
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977,
15.
Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30
juni 1972 för att utreda vilka frågor om arbets- och anställningsvillkor för
tjänstemän som skall underställas Kungl. Maj:t och vilka som därutöver skall
underställas riksdagens lönedelegation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juti
1972):
Utredningsman; Foyer, Lars O., kanslichef
Lokal;
Riksdagens näringsutskott, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 46.
Utredningen har den 29 oktober 1976 avgett
skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott om ändring i tilläggsbestämmelse
8.5.3 till riksdagsordningen,
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
16.
Bostadsskattekommittén (Fi 1972:08)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden
den8september och den 6 oktober 1972 med uppdrag att överse
bostadsbeskattningen (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1972):
Ordförande: Walt»erg, Sten S., generaldirektör
141 Kommittéer: Budgetdepartementet Del I B: 17
Sakkunniga; Almgren, Hans G.,
departementssekreterare Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen
Fridell, G, Ingvar, universitetslektor (fr,o,m, den 21 maj 1975) Hellstedl,
Ernst L,, civilingenjör Jansson, Sven L, direktör Landgren, Per C. D. E.,
direktör Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d, led, av riksdagen Leo, P,
Gunnar, direktör Lindh, Åke H., andre förbundsordförande
Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor
Edlund, C, Bertil, kansliråd Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Sekreterare: Herrlin, Klas G. E., kammarrättsfiskal
(t.o.m. den 31 mars 1976)
Direktiven
för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 48.
Kommittén har under tiden november 1975 - mars 1976
hållit åtta sammanträden.
Kommittén har den 20 mars 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:11) Bostadsbeskattning II.
Uppdraget
är därmed slutfört.
17.
Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16
februari 1973 för att utreda frågan om regler om kvarstad, skingringsförbud m.
m. i skatteprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):
Ordförande: Nordenadier, Anders, länsåklagare
Sakkunniga: Bergh, Sten, länsråd
Johansson,
S. Olof H., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 november 1976) Welander,
Gösta, kansliråd Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen
Experter: Andréasson, Bill E., bitr. skattedirektör
(t.o.m. den 31 december 1975)
Del
I B: 17 Skr 1976/77:103 142
Baekkevold,
Arne E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 17 februari 1976)
Bjernstad,
S. L. Börje, kronofogde
Björnesjö,
Sven G., taxeringsrevisor
Jarenius,
J. Christer L, direktör
Johanson,
Lars R., länsråd (fr.o.m. den 17 februari 1976)
Ljungwall,
N. E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 februari 1976)
Sekreterare: Eriing, E. Martin H., hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 22 april 1974)
Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen
17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 40.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 18 sammanträden.
Utredningen har den 12 december 1975 avgett
delbetänkandet (SOU 1975:104) Betalningssäkringslag för skatte- och
avgiftsprocessen.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
18.
Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda frågan om förvaltningen av
Drottningholms kungsgård
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den II
maj 1973 för att utreda frågan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård (se
Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1973):
Utredningsman: Lindberg, N. Olof, expeditionschef
(fr.o.m. den 20 september 1974)
Sekreterare: Sellvall, L. Göran,
departementssekreterare
Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven
för den sakkunnige, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 41.
Den sakkunnige har under tiden november 1975 -
oktober 1976 bedrivit fortsatt utredningsarbete och haft överläggningar med dem
som t)erörs av utredningsarbetet.
Den
sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
143 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:20
19.
Varusmugglingsutredningen (Fi 1973:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12
oktober 1973 för att företa en översyn av lagen om straff för varusmuggling och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1973):
Utredningsman: Klackenberg, O. Henrik, f.d.
regeringsråd
Experter: Carlson, Å. Lennart, bitr. skattedirektör
Persson, Lars E. H., hovrättsassessor Rundlöf, G. Arne M., t.f. byråchef
Sekreterare: Ljungwall, N. E. Folke,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1974)
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 43.
Utredningen har under tiden november 1975 - juni
1976 hållit tolv sammanträden.
Utredningen har den 24 juni 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:37) Smugglingsbrott och tulltillägg.
Uppdraget
är därmed slutfört.
20.
Sakkunniga (Fi 1974:02) med uppdrag att utreda frågan om gränsdragningen mellan
förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m.
m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
juni 1974 för att utreda frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision
och rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 juli 1974):
Ordförande; Andersson, J. Sven G., f.d.
statssekreterare (t.o.m. den 16 november 1976)
Sakkunniga: Berggren, G. Rune, generaldirektör
Moberg, Sven T., generaldirektör Resare, Alf C. R., överdirektör
Sekreterare: Hjalmarsson, S. Äke, byråchef (fr.o.m.
den 1 juli 1974 t.o.m. den 16 november 1976)
Dei I B: 20 Skr
1976/77:103 144
Lokal: Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Fack,
103 80 Stockholm, tel. växel 22 22 60 (sekreteraren)
Direktiven
för de sakkunniga, se 1975 års kommittéberättelse Fi 39.
De sakkunniga har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit fyra sammanträden.
Utredningen har den 29 april 1976 avgett
delbetänkandet (Ds Fi 1976:3) Samverkan mellan centrala organ för
förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet.
De
sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1977.
21.
Kustövervakningsutredningen (Fi 1974:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27
september 1974 för att utreda vissa frågor rörande samordning m. m. inom den
civila övervakningen till sjöss (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december
1974):
Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding
Experter: Andersson, Rolf A., ombudsman Häggström,
K. Harald V., kusttullmästare Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 11
maj 1976) Kappelin, Carl-Erik, byråchef (t.o.m, den 10 maj 1976) Svensson, C.
Bertil, avdelningsdirektör
Sekreterare: Rydstedt, Bo S,, hovrättsassessor
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00
(sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 41.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
22.
Utredningen (Fi 1974:05) angående den statliga personalutbildningens fortsatta
inriktning och organisation
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13
september 1974 för att utreda frågan om den statliga personalutbildningens
fortsatta inriktning och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 5
november 1974):
145 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:23
Utredningsman; Jeding, Lars G., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 11 oktober 1976) Martinsson, Bo N. O., generaldirektör (t.o.m. den
6 oktober 1976)
Experter; Andersson, L. Ingemar, ombudsman Asplund,
C. Christer, ombudsman
Eriksson,
K. Anders, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 9 juni 1975) Gothefors, Per L., ombudsman
Lagerström,
Ulf Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 augusti 1976)
Sekreterare: Claeson, Bo, kanslisekreterare
(fr.o.m. den 11 oktober 1976) Jeding, Lars G., avdelningsdirektör (t.o.m. den
10 oktober 1976)
Bitr. sekreterare: Claeson, Bo, kanslisekreterare
(t.o.m. den 10 oktober 1976) Lagerbäck, Björn, fil. lic. (t.o.m. den 28
september 1976)
Lokal; Budgetdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 42.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden.
Utredningen har avgett ett principbetänkande
daterat den 23 november 1976.
23.
Besparingsutredningen (Fi 1975:01)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3
januari 1975 för att utreda möjligheterna att göra besparingar inom
statsverksamheten (se Postoch Inrikes tidn. den 18 januari 1975):
Ordförande: Eckerberg, Per A., landshövding (t.o.m.
den 6 oktober 1976)
Sakkunniga: Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av
riksdagen Burenstam Linder, H. M. Staffan, statsråd, led. av riksdagen
Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (t.o.m. den 8 februari 1976) Engström,
Odd E. L., departementsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Hanson, Per-Olof, borgarråd (fr.o.m. den 9 februari 1976) Kristiansson, N.
Axel, lantbrukare, ers. för led. av riksdagen
10
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Del
I B:23 Skr 1976/77:103 146
Lewén-Eliasson,
Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av
riksdagen
Sekreterare: Fransson, Bo-Gunnar L., tf.
avdelningschef (fr.o.m. den 28 april 1975)
Bitr. sekreterare: Annerberg, Rolf G., byrådirektör
(fr.o.m. den 15 oktober 1975) Carlsson, Sture E., byrådirektör (fr,o,m, den I
mars 1976)
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel, växel 14 10 00
(bitr. sekreterarna). Postadress; Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 35.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden. Därutöver har ett sammanträde hållits med en
särskild referensgrupp.
Utredningen har den 9 september 1976 avgett
delbetänkandet (SOU 1976:49) Offentligt utredningsväsende.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
24.
Utredningen (Fi 1975:05) om DAFA:s ekonomiska situation m.m.
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24
april 1975 för att utreda DAFA:s ekonomiska situation m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 24 maj 1975):
Utredningsman: Dahlberg, Benkt C. L, direktör
Sekreterare: Lonaeus, G. Håkan N,,
departementssekreterare
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 39.
Utredningen
har den 3 mars 1976 avgett betänkandet (Ds Fi 1976:2) DAFA:s effektivitet och
organisation. Uppdraget är därmed slutfört.
25.
Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13
februari 1975 för att utreda frågan om det skatteadministrativa sanktionssystemet
(se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1975):
147 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:26
Ordförande: Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Sakkunniga: Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare,
led. av riksdagen Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen
Experter: Baekkevold, Arne E., kammarrättsfiskal
(fr.o.m. den I augusti 1975) Burström, Brita A., byråchef (fr.o.m. den 1
augusti 1975) Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1975)
Johansson, Bo G, H., avdelningsdirektör (fr.o.m, den 1 augusti 1975) Lundholm,
Eric L. O., bitr, skattedirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Matsson, Tommy,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975)
Sekreterare: Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 1 augusti 1975)
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00
(sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 40.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 27 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
avser att i början av år 1977 avge ett delbetänkande.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
26.
Energiskatteutredningen (Fi 1975:07)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16
oktober 1975 för att utreda frågan om energibeskattningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 november 1975):
Ordförande: Löfberg, Bertil A. F., landshövding
(t.o.m. den 6 oktober 1976)
Sakkunniga: Carlstein, Rune A., stadskassör, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 29 oktober 1975)
Fridolin,
Hans R., departementsråd (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Normark, Hagar, fru,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Stjernström, Per Z.,
lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m, den 29 oktober 1975) Svensson, Erik O,,
kommunalråd (fr,o.m. den 29 oktober 1975)
Dell B:26 Skr
1976/77:103 148
Virgin,
G. Ivar, f,d, andre vice talman (fr,o,m, den 29 oktober 1975) Winander, Bo G,,
utredningssekreterare (fr,o.m. den 29 oktober 1975)
Experter: Eklund, Erik, direktör (fr,o,m, den I
april 1976) Hjorth, Lars E. A,, kansliråd (fr,o.m. den 8 januari 1976) Thulin,
Einar E:son, f.d, skattedirektör (fr.o.m, den 8 januari 1976)
Sekreterare: Larén, Charlotte F,,
departementssekreterare (fr,o.m, den 8 januari 1976)
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel
14 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 41,
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
27.1976
års skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20
november 1975 för att utreda om skatteutjämningsbidragen (se Post- och Inrikes
tidn. den 16 december 1975):
Ordförande: Gustafsson, Hans L, förutv. statsråd,
led. av riksdagen (t.o.m, den 5 oktober 1976)
Sakkunniga: Bergqvist, G. Holger, kommunalråd, led.
av riksdagen Bergsten, E. Rune, kansliråd Berndtson, Nils A., ombudsman, led.
av riksdagen Boo, Karl G. H., kontr. assistent, led. av riksdagen Carlstein,
Rune A., stadskassör, led. av riksdagen Gustafsson, Hans L, förutv, statsråd,
led. av riksdagen Häll, Karl-Erik, ombudsman, led, av riksdagen Hörlén, S. 1.
(Inge), f. borgarråd Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Ohlin, T.
M. Maja, skolkanslist, f.d. led. av riksdagen Troedsson, Ingegerd, statsråd,
led. av riksdagen (t.o.m. den 28 oktober 1976) Ward, Kurt K. B., landstingsråd
Experter: Fries, Ingmar F., departementssekreterare
(fr.o.m. den 5 maj 1976)
149 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:28
Lindström,
Harry L, direktör (fr.o.m. den 3 mars 1976) Slunge, G. WalterR.,avdelningschef
(fr.o.m. den 3 mars 1976)
Sekreterare; Johansson, Karl-Erik, sekreterare
(fr.o.m. den 15 december 1975)
Bitr. sekreterare; Atlersved, Björn E. S, O.,
redovisningskamrer (fr,o.m. den 1 april 1976) Bengtsson, B, Anders L,
sekreterare (fr,o,m, den 15 mars 1976) Jonsson, Bo A,, departementssekreterare
(fr,o,m. den 1 september 1976)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 43.
Utredningen har under tiden januari - oktober 1976
hållit fem sammanträden. Sekreteraren har haft överläggningar med myndigheter
och andra utredningar samt fortlöpande samrått med utredningens experter.
Statsrådel
M undebo har den 18 november 1976 förklarat att utredningens arbete skall anses
slutfört.
28.
Tidskriftsutredningen (Fi 1976:01)
Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976 (se Post-och Inrikes tidn. den
27 mars 1976): Ordförande Berg, Bengt Åke, budgetchef
Sakkunniga: Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd
Svensson, S. Gunnar, departementsråd
Experter: Arvidsson, Bo H., byrådirektör (fr.o.m.
den 20 april 1976) Bergling, N. Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 april
1976) Flyxe, Birger H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Olsson,
Claes Olof, forskningsassistent (fr.o.m. den 20 april 1976) Weibull, G.
Lennart, fil. kand. (fr.o.m. den 20 april 1976)
Sekreterare: Fransson, Bill G., departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Krausz, Elisabeth,
departementssekreterare (fr.o.m. den 20augusti 1976) Strömberg, Hjalmar,
departementssekreterare (fr.o.m. den 20 augusti
1976)
Direktiven
för utredningen, se del II B 2.
Dell
B:28 Skr 1976/77:103 150
Utredningen har under tiden mars - oktober 1976
hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 20 oktober 1976 avgett
betänkandet (Ds Fi 1976:7) Stöd till organisationstidskrifter samt, som bilaga
till betänkandet, forskningsrapporten (Ds Fi 1976:8) Tidskrifterna i
massmediesamhället.
Uppdraget
är därmed slutfört.
29.
Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11
mars 1976 för att utreda vissa frågor angående avdrag vid inkomsttaxering för
kostnader för tryggande av anställds pensionering, m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 mars 1976);
Utredningsman; Wahlgren, E. Göran, regeringsråd
Experter: Berglöf, J. Sigvard C. D:son,
skattedirektör Eriksson, Gösta, direktör Lindberg, Göran, direktör
Sekreterare: Edling, A. Roland, kammarrättsfiskal
Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet,
Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II B 3.
Utredningen har under tiden mars - oktober 1976
hållit åtta sammanträden.
Utredningen har den lOaugusti 1976 avgett
delbetänkandet (Ds Fi 1976:6) Avdrag för kostnader för tryggande av
pensionsåtaganden som avviker från allmän pensionsplan m.m.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
30.
Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12
februari 1976 för att utreda frågan om samordning av statliga åtgärder vid
företags obestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):
Ordförande: Westerlind, Erik A., landshövding
151 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:31
Ledamöter: Boström, Curt B., kamrer, led. av
riksdagen Löfberg, Karl Axel, kansliråd Wilhelmsson, Arne E., rådman Ångström,
Rune T., direktör, led. av riksdagen
Sakkunniga: Ekström, Bert O., avdelningschef
(fr.o.m. den 15 juni 1976) Jansson, E. Sören, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15
juni 1976) Jäderqvist, K. Bertil, kronofogde (fr.o.m. den 1 september 1976)
Åvall, Sven K., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1976)
Experter: Björklund, Jan O., planeringsdirektör
(fr.o.m. den 9 september 1976) Bovidson, Thure, företagareföreningsdirektör
(fr.o.m. den 9 september 1976)
Herrstedt,
Henry T. O., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976) Thornell, Anders
B., byråchef (fr.o.m. den 9 september 1976)
Sekreterare: Ohlsson, J. Staffan C,
kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 juni 1976)
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00
(ledamoten Löfberg och sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack,
103 10 Stockholm
Direktiven
för kommittén, se del II B 1.
Kommittén har under tiden augusti - oktober 1976
hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
31.1976
års fastighetstaxeringskonunitté (Fi 1976:05)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16
september 1976 för att göra en översyn av reglerna för fastighetstaxering (se
Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1976):
Ordförande: Björne, B. Gunnar, departementsråd
Ledamöter: Hall, A. Bertil, fastighetsråd Malmberg,
C. Lars E., bitr. skattedirektör Wadell, Ulla G. S., skattedirektör
Dell B:31 Skr
1976/77:103 152
Sekreterare: Widebäck, I. Birgitta, hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 6 oktober 1976)
Lokal: Gamla riksdagshuset, tel, växel 14 10 00
(sekreteraren). Postadress; Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Direktiven
för kommittén, se del II B 4.
Kommittén har under tiden september - oktober 1976
hållit två sammanträden. Därutöver har ett sammanträde hållits med en midre
arbetsgrupp.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
32.
Utredningen (Fi 1976:06) om kommunernas ekonomi
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18
november 1976 för att utreda kommunernas ekonomi:
Ordförande: Johansson, Sven, landstingsråd
Ledamöter: Bergsten, E. Rune, kansliråd Berndtson,
Nils A., ombudsman, led. av riksdagen Boo, Karl G. H., kontr.assistent, led. av
riksdagen Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen Carlstein, Rune A.,
stadskassör, led. av riksdagen Gibson, Urban H., f.d. kommunalråd Gustafsson,
Hans L, förutv. statsråd, led. av riksdagen Hörién, S. I. (Inge), f. borgarråd
Johansson,
Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Josefson, Stig A.,
lantbrukare, led. av riksdagen Karlsson, Olof (Olle) H., lantbrukare,
landstingsman Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led. av riksdagen
Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen Wallin, S. Jonas, ingenjör Ward,
Kurt K. B., landstingsråd
Sakkunniga: Bargholtz, Percy B., fil. kand.
(fr.o.m. den 1 december 1976) Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den
29 november 1976) Johansson, Kari-Erik, sekreterare (fr.o.m. den 29 november
1976) Lindström, Harry 1., direktör (fr.o.m. den 29 november 1976) Slunge, G.
Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 29 november 1976) Werbell, Bror I.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 november 1976) Wohlin, Lars M.,
statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976)
153 Kommittéer: Budgetdepartementet Dell B:32
Åberg,
Carl Johan, fil. dr, docent, forskare (fr.o.m. den 29 november 1976)
Experter: Edlund, C. Bertil, kansliråd (fr.o.m. den
29 november 1976) Hinno, Rein, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 november
1976)
Sekreterare: Wetterberg, Ulf G., kansliråd (fr.o.m.
den 29 november 1976)
Bitr. sekreterare: Attersved, Björn E. S. O.,
redovisningskamrer (fr.o.m. den 29november 1976)
Berglund,
Evy B., fil. kand. (fr.o.m. den 29 november 1976) Norén, Agneta, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976)
Direktiven
för utredningen, se del II B7.
DelIU:l Skr
1976/77:103 154
Utbildningsdepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976:
2,5,19, 20, 21, 22, 23, 50, 54 och 56
Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte
egentligt utredningsuppdrag: 1, 4, 10, 12, 13, 32, 33, 34, 37, 38, 39, 40, 41,
42 och 49
1.
Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54) för universitet och
högskolor (LUP-kommittéerna)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 juni 1964 för att utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för
universitet och högskolor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):
Samarbetsnämnden
(E 1965:54:01) för L UP-kommittéerna:
Ordförande: Löwbeer, Hans, universitetskansler
Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Beckman,
Lars E. A., bitr. professor, rektor Hammar, Stig H., universitetsråd Hulun, S.
Eriand V., tekn. lic. Konnander, Benkt A. V., överdirektör Lindstrand, Leif,
byggnadsråd Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Norberg, Dag L., professor
Philipson, Lars H. G., förste forskningsingenjör Törnquist, Harry E.,
byggnadsråd Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Experter: Abel, Enno, professor Allander, Claes C.
G., professor Andersson, A. Owen, tekn. lic. Arrhenius, N. Erik A., docent
Eskilsson, Per H., revisionsdirektör Fors, Sixten R., byråchef
Hornwall,
Gert H. D., överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari 1975) Johansson, Bertil
C. Å., förste forskningsingenjör
155 Kommittéer: Utbildningsdepartementet DelIU:l
Kjellén,
Bengt L, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Lindquist,
B. Rune L., byråchef
Lustig,
Gunnar, intendent
Mårtensson,
Skotte, universitetslektor
Olsson,
R. Lennart, förste forskningsingenjör
Ottosson,
N. Sigurd, förste forskningsingenjör
Sanner,
Lars-Erik, överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari 1975)
Tunebro,
Torsten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1976)
Waller,
Tage E., veterinär
Öbrink,
Karl Johan, professor
Huvudsekreterare: Moll, Olof G., byråchef
Bitr. sekreterare: Albertsson, E. Birgitta, fil.
kand. Hallgren, Margaretha, fil. kand. Johnsson, Roland G., avdelningsdirektör
Kugelberg, Otto, fil. lic. (fr.o.m. den 1 april 1975) Nygren, Jan B.,
avdelningsdirektör Persson, Ann C., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Sellers, Pia, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976 t.o.m. den 31 januari
1977) Vallin, Karl Ivar, docent (t.o.m. den 31 december 1975)
Lokal: Drottninggatan 7-9, Box 16085, 103 22
Stockholm, tel. växel 24 85 60
'
Direktiven för kommittéerna, se 1965 års riksdagsberättelse E 54.
Samarbetsnämnden har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sex sammanträden.
LUP-kommittén
(E 1965:54:02) för Uppsala:
Ordförande: Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Ledamöter: Hagquist, Curt E. L, soc. stud.
Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Ling, Lars, institutionstekniker
Lindquist,
B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Rosén,
Nils-Arne, arkitekt Rydén, Jan E., avdelningschef Ödman, Mats O., fil. stud.
Dell
U:l Skr 1976/77:103 156
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976
hållit sju sammanträden.
L UP-kommittén (E 1965:54:03) för Lund:
Ordförande: Hammar, Stig H.,
universitetsråd
Ledamöter: Broberg, K. Bertram,
professor Fagerholm, Per Anders L., fil. kand. Hellgren, G. Bertil, maskinist
Juthagen, Leif R., byggnadsråd Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juti
1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G.,
byråchef Rydén, Jan E., avdelningschef Thulin, C. Nils-Åke, fil. stud. (t.o.m.
den 4 juni 1976)
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976
hållit sju sammanträden.
L UP-kommittén (E 1965:54:04) för Göteborg:
Ordförande: Lundgren, Georg E. H.,
professor, rektor
Ledamöter: Henriksson, J. Lars G.,
fil. kand. Juthagen, Leif R., byggnadsråd Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m.
den 1 juli 1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976)
Moll, Olof G., byråchef Rydén, Jan E., avdelningschef Rydin, Roland Y., fil.
kand. Thun, K. Ragnar, byråchef Wemninger, Lars V., förste forskningsingenjör
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976
hållit nio sammanträden.
L UP-kommittén (E 1965:54:05) för Stockholm:
Ordförande: Norberg, Dag L.,
professor
Ledamöter: Bergström, K. Sune D.,
professor, rektor Eklund, K. Ronnie, jur. kand.
157 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:l
Ekman,
Stig Rune, forskningsingenjör
Lindfors,
Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Lindquist,
B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976)
Lindstrand,
Leif, byggnadsråd
Moll,
Olof G., byråchef
Rasmuson,
Anders, professor, rektor
Rydén,
Jan E., avdelningschef
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.
LUP-kommittén
(E 1965:54:06) för Umeå:
Ordförande: Beckman, Lars E. A., bitr. professor,
rektor
Ledamöter: Larsson, Staffan, fil. stud. (fr.o.m.
den 1 juli 1976) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Lögdahl, Kent, fil.
stud. (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Nordlander, N. Arne,
universitetslektor Rosén, Nils-Arne, arkitekt Rydén, Jan E., avdelningschef
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden.
L
UP-kommittén (E 1965:54:07) för Linköping:
Ordförande: Almefelt, Paul V., byråchef
Ledamöter: Bondeson, Lennart, fil. stud. Lindell,
Mats G., avdelningsdirektör Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli
1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G.,
byråchef Olsson, Björn E., förste driftingenjör Rydén, Jan E., avdelningschef
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden.
LUP-nämndens och LUP-kommittéernas arbete beräknas
pågå under hela år 1977.
Dell U:2 Skr
1976/77:103 158
2.1965
års musei- och utställningssakkunniga (E 1966:52) (MUS 65)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
26 mars 1%5 för att verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamheten
med riksutställningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1%5 och
den 30 mars 1967):
Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör
Ledamöter: Biörnstad, Margareta, överantikvarie Hubendick,
Bengt L., museichef Lagercrantz, Bo U., fil. lic. Meyerson, K. Åke W.,
överintendent Noreen, Sven E., landsantikvarie Ullberger, Kurt, konstnär
Westin, Gunnar, direktör
Huvudsekreterare: Meyerson, K. Åke W.,
överintendent
Bitr. sekreterare: Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Lokal: Livrustkammaren, 115 21 Stockholm, tel. 62
01 16 (Meyerson), Riksutställningar, Sandhamnsgatan 63,115 28 Stockholm, tel.
växel 63 51 80 (Hjorth)
Direktiven för de sakkunniga, se 1966 års
riksdagsberättelse E 52. Tilläggsdirektiv, se 1%8 års riksdagsberättelse U 30.
I enlighet med riksdagens beslut den 20 maj 1976
har försöksverksamheten med riksutställningar den 1 juli 1976 övertagits av en
stiftelse. Stiftelsen Riksutställningar, med en av regeringen förordnad
särskild styrelse, vilken övertagit det ansvar som de sakkunniga sedan 1%5 haft
som styrelse för verksamheten.
Uppdraget
är därmed slutfört.
3.
Dataarkiveringskommittén (V 1%8:48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 juni 1967 för att utreda arkivfrågor för den moderna
informationsbehandlingens databärare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6
oktober 1967);
Ordförande: Kromnow, E. Åke, riksarkivarie
159 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:4
Ledamöter: Berglund, K. Gustaf, driftschef Frank,
S. Torsten, organisationsdirektör Holmberg, Erik G., hovrättslagman
Experter: Ahl, Gunnar A., avdelningsdirektör
Fredberg, Birgit A. M., förste arkivarie Grage, Elsa-Britta, fil. lic. Körner,
Sten G., landsarkivarie Lagerqvist, Åke, byrådirektör Lidin, Karl-Olof, rådman
(fr.o.m. den I mars 1976) Sand, Hans, arkivarie (fr.o.m. den 1 december 1975)
Sekreterare: Haverling, Sven G. L, förste arkivarie
Bitr. sekreterare: Brunnberg, R. K. Charlotte,
departementssekreterare
Lokal:
Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm, tel. 54 02 00
Direktiven för kommittén, se 1968 års
riksdagsberättelse U42. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 9.
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18 sammanträden. Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.
4.
Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga
frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1967 med uppgift att förhandla om en avtalsreglering av de upphovrättsliga
frågorna på undervisningsområdet:
Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Ledamot: Bergström, Svante B., professor
Experter: Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör
Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör Eliasson, Per-Erik, byråchef Landström,
Sten-Sture H., direktör Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör
Dell U:4 Skr
1976/77:103 160
Sekreterare: Griiting, Britt M., departementssekreterare
Lokal: Högsta domstolen. Riddarhustorget
8, Box 2066, 11128 Stockholm, tel, 08/23 67 20 (ordföranden)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
De sakkunnigas arbete har under året vilat i
avvaktan på närmare direktiv.
De
sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1977.
5.
Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968:52) (KUS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1
september 1%7 för utredning av konstnärsutbildning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 september 1967):
Ordförande: Lindblom, Paul, direktör
Ledamöter: Acking, Carl-Axel, professor Bergman,
Hans R., designer Brunnberg, Hans A., professor Larsson, Mårten J., arkitekt
SAR Linde, Ulf H., professor Meyerson, K. Åke W., överintendent Nemes, Endre,
professor Persson, Sigurd F., ädelsmed von Schantz, Philip, museidirektör
Experter: Bohman, Jan A., grafiker Hallström, Björn
H., fil. lic. Lindgren-Fridell, A. Marita G., förste intendent Myrenberg, Bo K.
M., arkitekt SAR Myrenberg, Lars E. T., arkitekt SAR Nilsson, I. Pål-Nils,
fotograf Wahrby, Hans O., fortbildningsledare
Sekreterare: Johansson, Nils J. O., byrådirektör
Bitr. sekreterare: Jansson, Björn S., byrådirektör
161 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:6
Direktiven för de sakkunniga, se 1%8 års
riksdagsberättelse U52. Tilläggsdirektiv, se 1%9 års riksdagsberättelse U 41.
De sakkunniga har under tiden november 1975 - juni
1976 hållit ett sammanträde samt två sammanträden i arbetsgrupper.
De
sakkunniga har den 28 juni i skrivelse till chefen för utbildningsdepartementet
fört fram sina synpunkter på verksamheten vid konsthögskolans arkitekturskola.
De sakkunniga har den 8 oktober 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:52) Utbildning
för konstvård och konservering vid konsthögskolans institut för
materialkunskap.
Uppdraget
är därmed slutfört.
6.1968
års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
15 mars 1968 för att inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av
Den svenska kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras
av en handboksrevision:
Ordförande: Askmark, K. F. Ragnar, biskop
Ledamöter: Andrén, Äke, professor Edwall, Pehr A.
R., kontraktsprost Göransson, Harald O., musikdirektör Hallqvist, Britt G.,
författare
Experter: Ahrén, Per-Olov A., domprost (fr.o.m. den
1 januari 1975) Andersson, Torsten N., prost Bohlin, Folke, docent Eckerdal,
Lars H., docent Erneholm, Berndt I., expeditionschef Gerhardsson, Birger,
professor Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare Holte, K. Ragnar, professor
Ljungdahl, Olle, domkyrkoorganist Molde, F. Bertil, professor Nilsson, Torsten,
musikdirektör Simonsson, Tord L. W., kyrkoherde
Sekreterare: Eckerdal, Lars H., docent (fr.o.m. den
1 januari 1975)
11
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Dell
U:6 Skr 1876/77:103 162
Bitr. sekreterare; Aldén, Lars O. T.,
pastoratsadjunkt
Lokal:
Lantmannavägen I, 222 38 Lund, tel. 046/13 82 94
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
7.
Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
mars 1969 för att planera och samordna m.m. restaurangverksamheten vid
universiteten och högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1969 och
den 29 juli 1972):
Ordförande: Hagbergh, Göran G. E., kanslichef
(fr.o.m. den 15 september 1975)
Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Brundell,
Nils-Erik, direktör Eskilsson, Per H., organisationsdirektör Fors, Sixten R.,
byråchef Juthagen, Leif R., byggnadsråd
Magnusson,
Leif, divisionschef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Philipson, Lars H. G.,
civilingenjör
Experter: Johansson, Sjunne, ombudsman Moberg, Kaj,
I:e stadsveterinär Söfelde, Karin, socialinspektör
Sekreterare: Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m.
den I oktober 1975)
Bitr. sekreterare: Olsson, Hans B., pol. mag.
(t.o.m. den 31 augusti 1976) Pavliska, Petr, civilingenjör (t.o.m. den 31 juli
1976) Ryberg, Marianne G., byggnadsingenjör (t.o.m. den 30 juni 1977)
Lokal: Götabergsgatan 9,2 tr., 41134 Göteborg.
Postadress; Box 530 38, 400 14 Göteborg 53, tel. 031/17 99 50 (växel)
163 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:8
Direktiven för kommittén, se 1970 års
riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 21.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden. Lokal- och utrustningsprogramärenden m.m. av
löpande karaktär har under året avgjorts av ett inom kommittén utsett
arbetsutskott.
Kommittén har den 22 juni 1976 avgett
delbetänkandet (Ds U 1976:10) Universitetsrestauranger - driftformer och
huvudmannaskap. Av de utredningsuppgifter som åvilar kommittén återstår därmed
endast frågan om framtida handläggningsordning av på kommittén ankommande
löpande arbetsuppgifter.
Kommittén avser att under år 1977 lämna förslag
till framtida handläggningsordning.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
8.1969
års psabnkonunitté (U 1970:47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
14 mars 1969 för att inom utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av
ett tillägg till Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexter och
psalmmelodier, att prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän
revision av Den svenska psalmboken företagits. Kommittén har den 12 februari
1976 fått regeringens uppdrag att framlägga förslag till revision av 1937 års
psalmbok och 1939 års koralbok. Vidare fick kommittén uppdrag att, under beaktande
av vad 1975 års kyrkomöte anfört, dels under år 1976 färdigställa och till
regeringen inkomma med förslag till en första del av tillägg till psalmboken,
dels utarbeta förslag till en andra del av tillägg till psalmboken. Båda
delarna av tillägget skulle avse såväl psalmtexter som psalmmelodier.
Ordförande: Björkman, Ulf L., kontraktsprost
Ledamöter: Belfrage, H. Esbjörn G., docent
Frostenson, Anders, f.d. kyrkoherde Gerhardsson, Birgit, fil. mag. (fr.o.m. den
12 februari 1976) Göransson, Harald O., musikdirektör Nisser, Per Olof,
utbildningssekreterare Åberg, Jan Håkan, domkyrkoorganist (fr.o.m. den 12
februari 1976)
Experter: Boden, Anna-Brita, sekreterare
Ekenberg,
Anders, teol. kand. (fr.o.m. den 1 september 1976) Erneholm, Berndt I.,
expeditionschef Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör
Del I U: 8 Skr
1976/77:103 164
Forsberg,
P. Roland, musikdirektör (fr,o,m, den 18 mars 1976) Hallin, L. Bertil,
musikdirektör (t.o.m. den 17 mars 1976) Hartman, Olov, teol. dr
Löfström,
U. Inge, kontraktsprost (t.o.m. den 17 mars 1976) Sörenson, Torsten N.,
tonsättare
Sekreterare: Erneholm, Berndt L, expeditionschef
Bitr. sekreterare: Bexell, Göran, teol. dr Boden,
Anna-Brita, sekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel, 10 19 46,763 34 80 (Erneholm)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden.
Kommittén har den 1 juni 1976 avgett betänkandet
(Ds U 1976:11) Psalmer och visor 76. Tillägg till Den svenska psalmboken Del 1.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
9.
Organisationskonunittén (U 1970:60) för högre musikutbildning (OMUS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
10 april 1970 för att utföra fortsatt planeringsarbete för en reform av den
högre musikutbildningen:
Ordförande: Tapper, Karl-Herman, rektor (fr.o.m.
den 1 oktober 1974)
Ledamöter: Andersson, Sigfrid A., studiesekreterare
(fr.o.m. den 1 oktober 1974) Dominique, Carl-Axel, musikdirektör (fr.o.m. den 1
oktober 1974) Hansson, J. Bertil, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Irving,
Dorothy, konsertsångerska (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Karlsson, Fritz W. L,
studieombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Experter: Abenius, C. S. Folke, teaterchef
Ahlqvist,
Barbro S. M., studierektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Alldahl, Per Gunnar,
lektor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Andersson, Bernt, musiker (fr.o.m. den I maj
1975) Andersson, Sam, musikdirektör
165 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U: 9
Annmo,
Erland, rektor (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Arnér,
E. Å. Gotthard, kyrkomusiker
Assarson,
Birgit, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Bark,
Jan, tonsättare (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Bell,
Daniel, musikdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975)
Bengtsson,
L. Ingmar O., professor
Bengtsson,
Per, förste byråsekreterare
Bergendal,
Göran, l:e producent (fr.o.m. den 1 december 1974)
Bergendahl,
Ingela, pianopedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Berggren,
Lennart, lektor (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Bergström,
Anders, musikdirektör (fr.o.m. den I maj 1975)
Bertolotto,
Italo, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Bladh,
Stephan, musikpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Bohlin,
Folke, docent (fr.o.m. den 19 december 1974)
Bondeman,
Anders, kyrkomusiker
Brodin,
Lena, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)
Bucht,
Gunnar H., universitetslektor (fr.o.m. den 1 december 1974)
Burman,
Eskil, rektor
Bäverbäck,
Mette, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Cederberg,
Ingvar, musikchef (fr.o.m. den 1 mars 1975)
Colldén,
Anders, musikstuderande (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Deak,
Csaba, tonsättare
Diiring,
Bertil, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Eklund,
Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Elliot,
Ninnie, sångpedagog (fr.o.m. den 1 december 1975)
Engdahl-Tegestam,
Eva, musiklärare (fr.o.m. den 1 december 1974)
Engström,
Bengt-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974)
Erdmann,
Bengt, fil. mag.
Ericson,
Eric, professor (fr.o.m. den 1 september 1975)
Eriksson,
Birger, musiklärare (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Eriksson,
Gunnar, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)
Eriksson,
Nils-Erik, byrådirektör
Eriksson,
B. Sune, direktör
Falk,
Johan, violinpedagog (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Faxén,
Nils-Bertil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Ferneborg,
Stieg, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Fjellstedt,
Lars, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Fijlep,
Tibor, violinpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Gabrielsson,
H. Ingemar, professor, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Genetay,
Claude M., violincellist
Granmar,
Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Grönkvist,
Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1975)
Gunér,
Otto, utbildningsledare (fr.o.m. den 3 februari 1975)
Göransson,
Harald O., musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Dell U:9 Skr
1976/77:103 166
Hall,
Lennart, lektor (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Hedvall,
Lennart, tonsättare (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Hjorth,
Ole, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Holecek,
Josef, gitarrpedagog
Holmstrand,
Bengt, studierektor (fr.o.m. den 1 december 1975)
Håkansson,
Greta, danspedagog
Ingelf,
Sten, musikpedagog (fr.o.m. den I juli 1975)
Irwing,
Dorothy, konsertsångerska
Jansson,
Bertil, kulturchef (fr.o.m. den 1 december 1974)
Jespersson,
Knut, regionmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Johnsson,
Per-Olof, gitarrpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Karlsson,
Fritz W. L, studieombudsman
Karlsson,
Majvor, fortbildningskonsulent (fr.o.m. den 1 december 1975)
Karp,
Cary, intendent (fr.o.m. den 1 september 1976)
Kaufelt,
Eje, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Khan,
Lennart, musikkonsulent (fr.o.m. den 1 september 1976)
Kyhlberg,
Bengt, musikbibliotekarie (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Landfors,
Curt, byrådirektör
Larsson,
Carl Rune, director musices (fr.o.m. den 1 december 1974)
Larsson,
Eva-Katharina, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Larsson,
Felix, studieombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1975)
Larsson,
Gunnar, museichef (fr.o.m. den 1 september 1976)
Leander,
Sven, assessor
Liljeholm,
Thomas, regionmusiker (fr.o.m. den 1 december 1974)
Lindblad,
Rune, tonsättare
Lindborg,
Per, musikstuderande (fr.o.m. den 1 februari 1975)
Lindgren,
Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Lindgren,
Kerstin, rytmikpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Lindgren,
Kurt, musiker
Lindholm,
Bengt, violinbyggare (fr.o.m. den 1 september 1976)
Lindholm,
Inge, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Lindquist,
B. Rune L., byråchef
Ling,
Jan H., docent
Lundgren,
Stig H. E., direktör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Lundin,
Morgan, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Lundqvist,
Gun, avdelningschef (fr.o.m. den 1 juni 1975)
Löfcrantz,
Vigo, rektor (fr.o.m. den 15 februari 1975)
Malm,
Krister, fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1975)
af
Malmborg, Lars, kapellmästare (fr.o.m. den I december 1974)
Mitchell,
Red, musiker (fr.o.m. den I maj 1975)
Moll,
Olof G., byråchef
Morberg,
Gösta, musiker (fr.o.m. den I oktober 1975)
Mårtensson,
Torgerd, musikstuderande (fr.o.m. den 1 juni 1975)
Nerelius,
Hans, skoldirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)
167 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:9
Nilsson,
Anita, musikpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Nilsson,
Gösta, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)
Nilsson,
Kaj Åke, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Nilsson,
Reinhold, folkskollärare (fr.o.m. den I maj 1975)
Nordgren,
Bo, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Nordlander,
Ralf, fortbildningskonsulent (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Nordström,
Sixten, utbildningsledare (fr.o.m. den 1 juli 1976 t.o.m. den
30
juni 1977)
Nordwall,
Trygve, musikkonsulent (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Oberg,
Donald, lektor (fr.o.m. den 1 september 1975)
Ohlin,
Gösta, sångpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Olofsson,
K. Oscar, skoldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Olsson,
Bengt, ämneslärare (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Palmqvist,
Gunno, musikdirektör (fr.o.m. den I december 1974)
Persson,
Einar, musikdirektör
Persson,
Elisabeth, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Pettersson,
Claes-Merithz, klarinettpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Rabe,
Folke, artistchef (fr.o.m. den 1 december 1974)
Ramsby,
Walter, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Rehnborg,
Bertil, kulturchef (fr.o.m. den I december 1974)
Reimers,
Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1975)
Riedel,
Georg M. L., musiker
Ringmar,
R. Torgil, avdelningschef
Rosell,
Lars-Erik, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Rudin,
Hans-Erik, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Samuelsson,
Hans, assistent (fr.o.m. den 1 februari 1975)
Sandell,
Ulla, kommunalråd (fr.o.m. den 19 december 1974)
Schele,
Märta, musikdirektör
Scherwin,
Olle, musikdirektör
Sellergren,
Lars, konsertpianist (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Sernklef,
Harry T. W., intendent (fr.o.m. den 1 april 1974)
Sjögren,
Björn, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Sjöholm,
Monika, artist (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Sjöqvist,
Gunnar A. H., rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Sjöqvist,
Gustaf, musikdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975)
Sjöström,
N. Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)
Spångberg,
Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)
Strandberg,
Göran, rektor (fr.o.m. den 1 juni 1975)
Strandsjö,
Göte, sångpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Sundberg,
Johan, docent
Sundin,
Bertil, universitetslektor (fr.o.m. den 14 november 1975) (fr.o.m.
den
1 oktober 1975)
Svärd,
Stig, studiesekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Tagg,
Philip, fil. mag.
Dell U:9 Skr 1976/77:103 168
Teveborg,
Lennart, skolråd
Thunander,
Kari Axel, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Thyrenius,
Ingegerd, sångpedagog
Thyresson,
Maria, musikstuderande (fr.o.m. den 1 februari 1975)
Uggla,
Madeleine, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Wallner,
Bo, professor (fr.o.m. den 1 december 1975)
Wargert,
Sigurd, studierektor (fr.o.m. den 15 mars 1975)
Warmboe.Thorleif,
förbundsombudsman (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Werner,
Odd, avdelningsdirektör
Wessman,
Sven A., kantor
Westin,
Lars, redaktör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Wetterblad,
R. Ingmar T., generaldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)y
Wiggen,
Knut, tonsättare
Widestrand,
Olle, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Wistrand,
Carl, musikintendent (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Wolff,
Felix, konservator (fr.o.m. den 1 septemt)er 1976)
Åberg,
Lennart, musiker (fr.o.m. den 1 december 1974)
Åstrand,
Hans, akademisekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974)
Sekreterare: Halling, Nils-Olov, utbildningsledare
(t.o.m. den 30 juni 1977)
Bitr. sekreterare: Ozolins, Berit, fil. kand.
Lokal: Storgatan 13, 41124 Göteborg, tel. 031/13 99
24 (Halling), 031/13 99 25 (Ozolins), 031/13 99 26 (Per Bengtsson), 031/13 99
38 (kansli och ordföranden)
Direktiven för kommittén, se 1971 års
riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 22.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 14 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har ett
stort antal sammanträden hållits med olika arbetsgrupper.
Kommittén har den 21 maj 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:33) Musiken - människan - samhället.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.
10.
Organisationskonunittén (U 1970:62) för högre teknisk utbildning och forskning
i övre Norrland
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
24 april 1970 med uppgift att under universitetskanslersämbetet planera för
högre teknisk
169 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U: 10
utbildning
och forskning, som avses komma till stånd med anledning av riksdagens beslut
över i prop. 1970:88 framlagda förslag. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj
1971 fungerar kommittén som ledningsorgan för högskolan i Luleå samt som lokal-
och utrustningsprogramkommitté för Luleå:
Ordförande: Edström, John Olof, disponent
Ledamöter: Fors, Sixten R., byråchef
Hedberg,
E. Torbjörn, universitetslektor (fr.o.m. den 6 november 1975) Henningsson,
Lars-Åke, teknolog
Lassinantti,
I. Ragnar, landshövding, f.d. led. av riksdagen Lundberg, Bengt Å., bitr.
professor (fr.o.m. den 6 november 1975) Malmgren, Nils, kommunalråd Moll, Olof
G., byråchef Nordström, Lars, professor Paul, Karl-Gustav, professor
Pusch,
Roland, professor (fr.o.m. den 6 november 1975) Rosén, Nils-Arne, arkitekt Östiund,
Zolo, kanslichef
Experter: Andersson, Rune, civilingenjör (fr.o.m.
den 15 maj 1974) Bylund, B. Erik M., professor Enquist, N. Daniel,
avdelningsdirektör Holm, J. Lennart, generaldirektör Hällgren, Åke,
byrådirektör (fr.o.m. den 17 maj 1976) Johansson, Karl-Åke, teknolog (fr.o.m.
den 13 mars 1974) Larsson, Leif, civilingenjör (t.o.m. den 16 maj 1976)
Lundqvist, Bo Christer, civilingenjör Pettersson, N. Ove, professor Söderberg,
Bo K. G., departementssekreterare Tennberg, Klas, byrådirektör
Sekreterare: Enquist, N. Daniel, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 15 maj 1974)
Lokal:
Högskolan i Luleå, 951 87 Luleå, tel. 0920/980 00
Direktiven
för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 48.
Kommittén har slutfört sitt utredningsuppdrag. I
egenskap av lokal- och utrustningsprogramkommitté för högskolan i Luleå har
kommittén hållit två sammanträden under tiden november 1975 - oktober 1976.
Kommittén fungerar som interimistisk styrelse för högskolan i Luleå till dess
regeringen förordnar annat.
Dell
U: 11 Skr 1976/77:103 170
11.
Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete (SIA)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
27 maj 1970 för att utreda frågan rörande åtgärder för elever med särskilda
svårigheter i skolan och därmed sammanhängande frågor, bl. a. skolans
arbetsmiljö (se Postoch Inrikes tidn. den 15 juli 1970):
Ordförande: Orring, Jonas A., generaldirektör
Ledamöter: Beckius, Carin E., kanslichef Larsson,
L. Thorsten, lantbrukare, led. av riksdagen Mogård, Britt E. T., statsråd, led.
av riksdagen (t.o.m. den 18 oktober 1976)
Mårtensson,
Alvar G. G., telearbetare, f.d. led. av riksdagen Nordstrandh, Ove H., lektor,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 oktober 1976)
Richardson,
N. Gunnar E., docent, led. av riksdagen Svenningsson, S. Levi H., fil. kand.
Experter: Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist
Andersson, Bengt Hj., skolinspektör Anveden, Per Olov, förbundsordförande
Axelsson, Alf W., rektor Bergman, Folke, skoldirektör
Bergqvist,
Bertil, skolinspektör (fr.o.m. den 23 december 1974) Björk, John G. T.,
skoldirektör Dahlquist, Lars, studierektor Danemar, Anton, rektor Du Rietz,
Lars B. Hj., rektor Edmark, Birger, rektor Elam, Lars, skolinspektör
Ehrenfreid, Monica, barnavårdslärare Ericsson, Tord, rektor Fredin, Curt,
folkbildningskonsulent Fredriksson, Ella, rektor Gillström, Åke K., rektor,
led. av riksdagen Granlund, Börje, studerande Grunewald, Karl R., medicinalråd
Gustafson, K. G. Jan, lektor Haga, Ingegerd, ombudsman Hallberg, Lars,
sekreterare Hansson, Bengt, skolkonsulent
171 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U: 11
Hansson, Nils H., rektor
Hasselquist, Ulla, skolkurator
Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande
Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd
Hildeberg, Lars, förbundssekreterare
Hälinen, Erkki L, rektor
Jansson, LA. Gunnar, adjunkt
Javette, Bo, ombudsman
Johannesson, Ingvar, professor
Johansson, Gun, ordförande i Riksförbundet Hem och skola i
D-län
Johansson, Lillemor, förste byråsekreterare (fr.o.m. den
15 januari 1974)
Jonsson, Lars-Eric, rektor
Jönsson, Claes-Göran, speciallärare
Keil, Hans, studerande
Kjellgren, Kjell, t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 23
december 1974)
Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1975)
Krantz, Gösta, styrelseledamot i Riksförbundet Hem och
skola
Könberg, Björn, rektor (fr.o.m. den 23 deceniber 1974)
Lindgren, Göte, sekreterare
Lindkvist, Gunnar, folkskollärare
Lundberg, Arne, rektor
Löfqvist, Gert E., lektor
Mattson, Ingemar, undervisningsråd
Mattsson, Marly, fritidspedagog
Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m. den 23 december
1974)
Nordin, Inga L., seminarielärare
Näslund, Stig, studierektor
Olsson, Elisabeth, småskollärare
Paulsson, Solveig, rektor
Philipson, Leif, avdelningsdirektör
Rönnelid, Kjell, adjunkt
Selinder, Inge, fil. kand.
Silenstam, Erik, bibliotekarie
Sjögren, Kerstin, sekreterare
Sjöstedt, Karl-Gösta, studierektor
Stangvik, Gunnar, universitetslektor
Stenlund, Francis, bitr. skoldirektör
Sundberg, Kjell, byrådirektör
Svensson, Ella, lektor
Törnblom, Sten, ombudsman
Törnström, Kjell, studierektor
Wahlström, Tommy, civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Waltersson, Bert, sekreterare
Westrup, C. Richard, bitr. skoldirektör
Del I U: 11 Skr
1976/77:103 172
Wiking,
Barbro, avdelningsdirektör Zetterlund, Sven, skoldirektör Östiund, Harry, bitr.
skoldirektör
Arbetande expert; Du Rietz, Lars B. Hj., rektor
Lokal:
Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 26 22
Direktiven
för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse U 49.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.
12.
Uppsala domkyrkas restaureringskommitté (U 1971:09)
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 29
januari 1971 med uppgift att dels leda arbetet med Uppsala domkyrkas iru'e
restaurering, dels avge förslag till de skyddsarbeten eller andra åtgärder, som
är nödvändiga för det fortlöpande underhållet av domkyrkans yttre, dels i samråd
med byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna av och beräkna kostnaderna för
sådana åtgärder som krävs för att de provisoriska skyddsåtgärderna vid kyrkans
huvudingång skall kunna slopas:
Ordförande: Edenman, Ragnar H. L., landshövding,
f.d. led. av riksdagen
Ledamöter: Bergvall, Bengt H., avdelningsdirektör
Bohm, Erik A., avdelningsdirektör Hovstadius, O. Sigvard., disponent Nilsson,
S. Clarence, domprost
Expert: Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör
Sekreterare: Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör
(fr.o.m. den 1 juli 1974)
Arkitekt: Forne, G. Åke, arkitekt
Lokal: Domkyrkoplan 5,752 20 Uppsala, tel. 018/12
24 04, 018/12 04 60 (ordföranden), 08/20 54 00 (sekreteraren), 08/15 36 15
(Porne)
Direktiven
för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse U 55.
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
173 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U: 13
13.
Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta verksamheten med radio och
television inom utbildningsväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 december 1971 för alt utreda den fortsatta verksamheten med radio och
television inom utbildningsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari
1972):
Ordförande: Hammar, Carl-Filip, avdelningschef
(fr.o.m. den 1 april 1975)
Ledamöter: Ag, Lars E., f.d. generaldirektör
Marcus, Lars E. P., direktör Perstedt, Ulf E., fortbildningsledare
Experter: Bohlin, Elsa, sekreterare (fr.o.m. den 15
februari 1974) Eliasson, H. Torsten Y., lektor Flinck, N. Rune L,
universitetslektor Fornstedt, Ulf H., avdelningsdirektör Hammarberg, Peter,
studierektor Hoffman, Margit, redaktör Hultqvist, Tore, ombudsman Johansson, K.
Inge, förbundsordförande Larsson, Gösta H. F., sekreterare Larsson, Helmer E.,
avdelningsdirektör Lindal, Kurt G., intendent Lindblom, Carin, rektor Lundgren,
Rolf A., programdirektör Lundgren, Stig H. E., direktör Olsson, H, S, Artur,
skolråd Persson, Henry A., utbildningschef Rosengren, Bodil, sekreterare
Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil, lic, Sundqvist, Allan, bitr. studierektor
Thorsell, Siv M., avdelningsdirektör Vestiund, A. G. (Gösta), undervisningsråd
Warby, Elsa M., skolkonsulent Åkerblom, Dick M., adjunkt Österberg, Olle,
lektor
Sekreterare: Pettersson, Sten-Åke E., sekreterare
Lokal: TRU-kommittén, Stockholmsvägen 30, 182 74
Stocksund, tel. växel 08/85 04 20
Del I U:13 Skr
1976/77:103 174
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden. Härjämte har utredningens expertgrupper för
förskoleverksamheten och vuxenutbildningen hållit 14 sammanträden.
Utredningen ansvarar för verksamheten vid
produktionsenheten i Stocksund. Regeringen har den 23 mars 1976 fastställt
produktionsplanen för budgetåret 1976/77.
Uppdraget är slutfört men utredningen fortsätter
tills vidare sitt arbete som styrelse för produktionsenheten.
14.
Forskningsrådsutredningen (U 1972:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
april 1972 för utredning rörande forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1972);
Ordförande: Rosén, Nils Gustav K. G., f.d.
universitetskansler
Ledamöter: Ekelund, Ulla G., tillsynslärare,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Gustafsson,
Bengt E., professor
Gustafsson,
Lars L, universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Ingelstam,
Lars E., bitr. professor
Jordan,
Kerstin R., redaktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1975)
Lindahl-Kiessling,
Kerstin M., professor
Nordstrandh,
Ove H., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1975) Richardson, N.
Gunnar E., docent, led. av riksdagen Segerstedt, Torgny, professor, rektor
Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen
Experter: Aittamaa, Nils, byrådirektör (fr.o.m. den
15 april 1976 t.o.m. den 31 maj 1976)
Dyring,
Eric, docent (fr.o.m. den 15 mars 1976) Holmborn, Börje, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 januari 1976)
Sekreterare: Landberg, Hans W., docent
Bitr. sekreterare; Holmborn, Börje,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 december 1975) Thylander, Olle, byrådirektör
(fr.o.m. den 15 juni 1976)
175 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U: 15
Lokal; Storkyrkobrinken 2-4. Postadress;
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 18 95
(sekreteraren), 763 18 96 (bitr. sekreteraren), 763 18 97 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse
U5L Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 32 samt 1976 års
kommittéberättelse U 21.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har två
sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om riksdagens
behandling av forskningsfrågor.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
15.
Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och konnnunerna
(SSK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
september 1972 för att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i
fråga om grundskolan och gymnasieskolan (se Post- och Inrikes tidn. den 22
september 1972):
Ordförande: Orring, Jonas A,, generaldirektör
Ledamöter: Andersson, Lennart F. H.,
studieombudsman, led. av riksdagen Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd
(fr.o.m. den 13 februari 1975) Gillström, Åke K., rektor, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 13 februari 1975) Göthberg, Kerstin V., fru, led. av riksdagen
(fr.o.m, den 13 februari 1975) Karlsson, K. J. Urban, internationell
sekreterare (fr.o.m. den 13 februari 1975)
Landström,
Sten-Sture H., direktör Lundin, Ulf W., kanslichef (fr.o.m. den 15 oktober
1976) Nyhage, Hans B., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1975)
Olsson, A. Maj Britt, fru (fr.o.m. den 13 februari 1975) Wikström, Jan-Erik,
statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 14 oktober 1976)
Experter: Andersson, Lennart, bitr.
fortbildningsledare (fr.o.m. den 13 januari 1976)
Andersson,
Uno, ombudsman Alexandersson, Rune J., sekreterare (fr.o.m. den 12 september
1974)
Dell U:15 Skr 1976/77:103 176
Backman,
Sven, sekreterare (fr.o.m. den 10 april 1975)
Bergman,
Folke, skoldirektör
Björkman,
Fredrik, förste länsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1976)
Carlsson,
Lennart, skolinspektör
Cornelius,
Claes, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 5 april 1974)
Ekberg,
Britta S., departementssekreterare (t.o.m. den 1 juli 1976)
Ekelius,
Wåge, skolsekreterare (fr.o.m, den 26 augusti 1974)
Eklund,
Karl, intendent (fr,o,m. den 18 mars 1974)
Eriksson,
Hilding, bitr. skoldirektör
Fagerström,
Jan Peter, studierektor (fr.o.m. den 29 april 1974)
Fleischer,
B. Lennart, sekreterare (t.o.m. den 29 februari 1976)
Fogelström,
Hans, ombudsman (fr.o.m. den 6 maj 1976)
Furumark,
Ann-Marie, byråchef
Grendin,
Kurt, undervisningsråd
Gårmark,
Thore O., direktör
Hagman,
B. Anders, bitr. avdelningsdirektör
Hamber,
Hans, undervisningsråd
Hedberg,
Anders, sekreterare
Hellers,
P. A. Hans, förbundsordförande
Hellzén,
Nils, gymnasieinspektör (fr.o.m. den 17 maj 1976)
Henrysson,
Sten, professor
Hildeberg,
Lars, förbundssekreterare (t.o.m. den 13 oktober 1976)
Hjalmarsson,
Sven, rektor
Holm,
Lennart, avdelningsdirektör
Holmberg,
Bo, bitr. skoldirektör
Höglind,
Lars O., bitr. skoldirektör
Jacobson,
Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 3 september 1974)
Kalin,
Göran, förbundsordförande
Karlerö,
Lars-lngemar, länsskolinspektör (fr.o.m. den 1 september 1976)
Karlin,
Bengt, organisationsdirektör
Karlsson,
John-Evert, sekreterare
Karlsson,
Åke, förste sekreterare
Karlsson,
Torsten, sekreterare
Kebbon,
Lars, direktör
Keil,
Hans, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975)
Klason,
Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 16 april 1975)
Larsson,
Lennart, utbildningschef
Levén,
Sören, byrådirektör
Lindstedt-Piltz,
Inga, advokat
Lukkari,
Bror, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)
Lundgren,
Ulf, docent
Lundström,
Karin E., f.d. undervisningsråd
Lövgren,
Esse, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 september 1976)
Marklund,
O. Sixten A., skolråd
177 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U: 15
Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1
mars 1976)
Mårtensson, Stig, förvaltningschef (fr,o,m. den 7 maj
1974)
Nilsson, Gothard, f.d. landstingsdirektör
Nilsson, Jonny, förbundsordförande (fr.o.m. den 16 april
1975)
Palmkvist, Kurt, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 16
april 1975)
Persson, Henry A., utbildningschef (t.o.m. den 5 maj 1976)
Persson, Mårten, fil. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1975)
Petersson, Hans, länsskolinspektör (fr.o.m. den 13 januari
1976)
Reuterswärd, Claes, kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 april
1974)
Sahlén, Hans, ombudsman
Stegö, Eskil, rektor
Stenhem, Bengt, kamrer (fr.o.m. den 7 maj 1974)
Stetier, Emil, avdelningsdirektör
Sälgström, Leif, adjunkt
Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m. den 1 september 1975)
Thorsell, Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 december 1975
t.o.m. den 30 juni
1976)
Trozell, Bertil, skolintendent
Törnqvist, Ingvar B., studierektor (fr.o.m. den 1
september 1976)
Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd
Wandén, Stig, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
september 1974)
Wester, Jan, e.o. adjunkt
Wik, Lars, avdelningsdirektör
Sekreterare: Nicklasson, Stina,
skolinspektör (fr.o.m. den 1 september 1975)
Lokal: Svartmangatan 9,3 tr., 11129
Stockholm, tel. 20 98 93 (sekreteraren), 20 13 57 (kansliet)
Direktiven för utredningen, se 1973
års riksdagsberättelse U 55. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U
36.
Utredningen har under tiden
november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar
med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens
arbete. Därutöver har cirka 40 sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper
för frågor om statsbidrag, särskolans kostnader, enskilda skolor, fortbildning,
statlig skoladministration m.m.
Utredningen har den 5 mars 1976
avgett delbetänkandet (SOU 1976:10) Skolans ekonomi. En redovisning av de
ekonomiska förhållandena i skolväsendet.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
12 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Del I U: 16 Skr
1976/77:103 178
16.
Bibelkommissionen (U 1972.07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1
december 1972 för att nyöversätta Nya testamentet (se Post- och Inrikes tidn.
den 19 januari 1973):
Ordförande: Rodhe, Birgit, rektor
Ledamöter: Björck, Staffan, professor Forkman,
Göran, teol. dr Lindström, Harry, fil. lic.
Ljungberg,
Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen Martling, Carl Henrik, direktor
Mattsson,
S. M. Lennart, distriktsstudieledare, f.d. led. av riksdagen Narrowe, Morton
H., rabbin (fr.o.m. den I juli 1975) Vallquist, Gunnel, författare
Experter: Aglert, Per Arne, pastor (t.o.m. den 29
februari 1976) Ahlberg, Bo, lektor (fr.o.in. den 1 mars 1976) Alexanderson,
Eva, författare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Bagg, Aron, ingenjör (fr.o.m. den 1
mars 1976) Bergman, Kerstin, lektor (t.o.m. den 29 februari 1976) Blomqvist,
Jerker, t.f. professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Braw, Christian, t.f. komminister
(t.o.m. den 29 februari 1976) Brundin, Gertrud, fil. mag. (fr.o.m. den 1 mars
1976) Dewailly, Leon N. G., teol. dr (fr.o.m. den 1 september 1975) Enquist,
Per Olov, författare (t.o.m. den 29 februari 1976) Fabricius, Cajus, professor
Forsbeck,
Rune, pastor (t.o.m. den 29 februari 1976) Fries, Ingegerd, fil. mag. (t.o.m.
den 29 februari 1976) Frykstam, Alvar, kyrkoherde (fr.o.m. den 1 mars 1976)
Gellerstam, Martin, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976) Gerhardsson, Birger,
professor Hartman, Lars, t.f. professor (fr.o.m. den I juli 1974) Gothefors,
Ulf, rektor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Hartman, Olov, teol. dr (fr.o.m. den I
mars 1976) Helander, Sven, docent (t.o.m. den 29 februari 1976) Henmark, Kai,
författare (fr.o.m. den 1 mars 1976) Heyman, Viveka, fil. kand. (fr.o.m. den 1
mars t.o.m. den 26 oktober 1976)
Hidal,
Sten, teol. dr (fr.o.m. den 1 mars 1976) Hildebrand, Karl-Gustaf, professor
(fr.o.m. den 1 mars 1976)
179 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U: 16
Hägglund,
Bengt, bitr. professor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Johansson, Erland, rektor
(t.o.m. den 29 februari 1976) Johnson, Bo, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976)
Johnsson, Elsie, teol. lic. (fr.o.m. den 1 mars 1976) Lönnebo, Martin, docent
(t.o.m. den 29 februari 1976) Lövestam, Evald, bitr. professor (fr.o.m. den 1
mars 1976) Mejborn, Nils, studierektor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Molde, F.
Bertil, professor
Nerman,
Bengt, universitetslektor (t.o.m. den 29 februari 1976) Nilsson, Lilian,
metodikiektor (t.o.m. den 29 februari 1976) Nilsson, Nils Gunnar, redaktör
(fr.o.m. den 1 juli 1974) Nilsson, Sven, pastor (t.o.m. den 29 februari 1976)
Nivenius, Olle, biskop (fr.o.m. den I mars 1976) Nygren, Åke, talpedagog
(fr.o.m. den 1 mars 1976) Olingdahl, Göte, lektor (fr.o.m. den I mars 1976)
Orstadius, Else, komminister (t.o.m. den 29 februari 1976) Paillard, Jean,
pater (fr.o.m. den 1 mars 1976) Petrén, Erik, lektor (fr.o.m. den 1 mars 1976)
Rodhe, Sten, lektor
Rubinstein,
Harry, studierektor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Smith, Jan, pastor (t.o.m. den 29
februari 1976) Stolt, Birgit, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Söderlind,
Ulf, direktor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Thorin, Ingemar, komminister (fr.o.m.
den 1 mars 1976) Thors, Carl-Eric, professor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Trotzig,
Birgitta, författare (t.o.m. den 29 februari 1976) Weman, Gunnar, kyrkoherde
(t.o.m. den 29 februari 1976) Westman, Margareta, docent (fr.o.m. den I maj
1976)
Översättningsenheten
för Nya testamentet:
Ordförande: Björck, Staffan, professor
Ledamöter: Block, Per H. L., teol. lic. (fr.o.m.
den I september 1975) Jonason, Olov, översättare Palm, Jonas, professor
Riesenfeld, Harald, professor Vennberg, Karl, författare
Översättningsenheten
för Gamla testamentet:
Ledamöter: Albrektson, Bertil, professor (fr.o.m.
den 1 juli 1975) Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Malmström, Sten, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Dell U:16 Skr
1976/77:103 180
Koordinator: Olsson, Birger, docent (fr.o.m, den I
juli 1975)
Experter; Brandt, Krister, komminister
Gerleman,
J. Gillis H., professor (fr.o.m. den 15 november 1975) Kronholm, B. Tryggve,
docent (t.o.m. den 31 december 1976) Ringgren, K. V. Helmer, professor (fr.o.m.
den 1 oktober 1975) Vitestam, N, Gösta, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Sekreterare; Åsberg, Christer, fil. mag.
Bitr. sekreterare: Fornberg, Tord, fil. kand. och
teol. kand. Jonsson, K. E. Johnny, (t.o.m. den 30 juni 1976) Nilsson, Herbert,
kanslisekreterare Secher, Jörgen, fil. lic. Wiklander, Bertil, fil. mag., teol.
kand. (fr.o.m. den 1 november 1975)
Lokal: Åsgränd 1,1/2 tr. ög., 752 35 Uppsala, tel.
018/12 83 96 (sekreteraren), 018/12 83 95 (kansli)
Direktiven för kommissionen, se 1974 års
riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 25.
Bibelkommissionen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit tre sammanträden med styrelsen, nio med
översättningsenheten för Nya testamentet samt åtta med översättningsenheten för
Gamla testamentet.
Kommissionens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
17.
Folkhögskoleutredningen (U 1972:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
december 1972 för att utreda folkhögskolans framtida uppgifter (se Post- och
Inrikes tidn. den 19 januari 1973):
Ordförande: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor,
led. av riksdagen
Ledamöter: Bengtsson, Marianne, kurator Hercules,
Jan, departementssekreterare Högemark, Karl H., folkhögskolerektor Johansson,
Berndt O. L., departementssekreterare Kalte, Erik A., landstingsråd (t.o.m. den
31 mars 1976) Lindell, Carl Gustaf, folkhögskolerektor
181 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U: 18
Stålhammar,
Bert E, J,, rektor, f,d, led, av riksdagen
Vestlund,
A, G, (Gösta), undervisningsråd (t,o,m, den30september 1976)
Vinthagen,
Rolf, landstingsråd (fr.o.m. den 1 april 1976)
Walldin,
Carin, ombudsman
Experter: Bjerlöw, Jan T., hovrättsassessor (fr.o.m.
den 18 juni 1975) Göthberg, Bo, folkhögskolinspektör (fr.o.m, den 1 januari
1974) Johansson, Sigurd, folkhögskolerektor (fr.o.m, den 2 juni 1975) Jonsson,
Erland, docent
Svärd,
Stig, studiesekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1974) Söderbäck, Helmer,
folkhögskolerektor (fr.o.m. den 1 maj 1974) Wadbeck, Wilhelm, revisor
Sekreterare: Johnson, Inez, byrådirektör
Bitr. sekreterare: Kihlén, Margret,
folkhögskollärare
Lokal: Vasagatan36,3tr.. Ill 20Stockholm,tel. 11 91
14(sekreteraren), 10 39 25 (kansli)
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse U 47.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 23 sammanträden.
Utredningen har den 9 mars 1976 avgett sitt
huvudbetänkande (SOU 1976:16) Folkhögskolan.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
18.1973
års betygsutredning (U 1973:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
16 februari 1973 för att pröva frågan om betygsättningen i grundskola och
gymnasieskola (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1973):
Ordförande; Sandgren, C. Lennart, f.d.
statssekreterare
Ledamöter: Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av
riksdagen Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Hörlén, E. Linnea,
adjunkt, led. av riksdagen Jönsson, Hans E., ombudsman, led. av riksdagen
Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen Strindberg, Per-Olof J.,
länsombudsman, led. av riksdagen
Dell U: 18 Skr
1976/77:103 182
Experter: Arvidsson, Olof (Olle), rektor
Berglind,
Claes G., yrkesvalslärare (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Breidensjö, Monica,
ombudsman (t.o.m. den 11 januari 1976) Båvenholm, Siv, redaktör Carlsson, Leif,
lektor
Darnell,
Eva, studievägledare (fr.o.m. den 27 februari 1976) Dihlström, Klas, lektor
Elfving,
Arne, rektor (fr.o.m. den 30 april 1974) Ellnebrand, Rolf, ombudsman
Fleischer,
B. Lennart, sekreterare (t.o.m. den 29 februari 1976) Georén, Sven, ingenjör
Gullberg,
Bo, forskningsassistent (fr.o.m. den 30 januari 1975) Henriksson, Jan Olof,
skoldirektör (fr.o.m. den 27 februari 1976) Holm, Lennart, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 27 februari 1976) Honkanen, Jaakko, syokonsulent (fr.o.m. den 27
februari 1976) Kastan, Agnes, byrådirektör (fr.o.m. den 30 april 1974)
Kjellberg, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 april 1974) Klason, Lars
Erik, förbundssekreterare
Langby,
Elisabeth, studerande (fr.o.m. den 21 november 1974 t.o.m. den 9 september
1976)
Levén,
Sören L., skolkonsulent (fr.o.m. den 27 februari 1976) Lindbom, Marcus,
studierektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Lundahl, Stig, rektor (fr.o.m. den
27 februari 1976) Lönnroth, Ann Mari, redaktör
Marklund,
J. Sören, yrkesvalslärare (fr.o.m. den 14 oktober 1976) Mundebo, K. Lillemor,
utredningssekreterare (fr.o.m. den I mars 1976) Niléhn, Kerstin U. L., psykolog
(fr.o.m. den 27 september 1975) Nilsson, Rolf, studierektor (fr.o.m. den 27
februari 1976) Nilsson, Sven, sekreterare
Norborg,
Anne Chariotte, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 24 juli 1976)
Nordfors,
Lennart, studerande (fr.o.m. den 10september 1976) Paul, Lars, ombudsman
(fr.o.m. den 12 januari 1976) Rehman, Ann-Mari, hushållslärare (fr.o.m. den 14
oktober 1976) Schelin, Leif, fil. mag. Sjöström, Hans, redaktionschef
Skogqvist, Hans, expert (fr.o.m. den 27 februari 1976) Stegö, Eskil, rektor
(fr.o.m. den 27 februari 1976) Svensson, Anders, rektor
Svensson,
Johnny, selcreterare (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Sääf, Birger, rektor
(fr.o.m. den 30 april 1974) Thoursie, Kerstin A., fil. kand. (fr.o.m. den 1
september 1975) Westerman, Lars, rektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Westöö,
Märta, adjunkt (fr.o.m. den 27 februari 1976)
183 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U: 19
Sekreterare: Löfqvist, Gert E., skolinspektör
Bitr. sekreterare: Farm, Gunnel,
departementssekreterare (fr.o.m. den 2 mars 1974)
Lokal: Lärarhögskolan, Munkhättegatan 3, Fack, 200
45 Malmö, tel. 040/92 40 60
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse U 48.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med representanter för
elevers, lärares, föräldrars och arbetsmarknadens organisationer.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
19.
Obligatoriekonunittén (U 1973:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9
mars 1973 för utredning rörande det obligatoriska medlemskapet i
studerandesammanslutningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1973):
Ordförande: Berg, C. G. Håkan, departementsråd
Ledamöter: Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av
riksdagen Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Honeth, Peter, jur.
kand. (fr.o.m. den 29 maj 1974) Weibull, Martin C, docent Öhlund, Per T., byrådirektör
Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare
Ringborg, S. Erland, kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1974) Sandqvist-Örnberg,
Berit M.-L., avdelningsdirektör Söderberg, Karl, f.d. skoldirektör (fr.o.m. den
15 december 1974)
Sekreterare; Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m.
den 18 februari 1974 t.o.m. den 22 april 1976)
Direktiven
för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse U 50.
Kommittén
har den 12 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:14) Kårobligatorium?
Uppdraget är därmed slutfört.
Dell U: 20 Skr
1976/77:103 184
20.1973
års expertgrupp för konstutbildning (U 1973:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 mars 1973 för att utreda vissa frågor som rör utbildning inom bildkonst,
konsthantverk och design (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1973):
Ordförande: Virdebranl, Carl-Erik B., kanslichef
Ledamöter: Furumark, Ann-Marie, byråchef Jansson,
K. Rune, professor von Schantz, Philip, museidirektör
Experter: Beckman, Eyvind, inredningsarkitekt
(fr.o.m. den 1 februari 1974) Bejemark, Karl Göte, professor (fr.o.m. den 1
februari 1974) Bergman, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1974)
Berndal, Bo, grafiker (fr.o.m. den 1 februari 1974) Borgström, Tomas,
studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Edlund, Nils H., studerande (fr.o.m.
den 1 februari 1974) Edvinsson, Behnn, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974)
Ekström, Annika, studerande (fr.o.m, den 1 februari 1974) Fleming-Borgström,
Gunilla, textilkonstnär (fr.o.m. den 1 februari 1974) From, Fritz-Axel,
konstnär (fr.o.m. den 23 december 1975) Gelfius, Ann Sofie, studerande (fr.o.m.
den 1 februari 1974) Gottsén, Bertil, konstnär (fr.o.m. den 1 februari 1974)
Hassner, Rune, fotograf (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Hedin, Svante, fotograf
(fr.o.m. den 27 september 1974) Kleréus, Arne, expeditionsförman (fr.o.m, den 1
februari 1974) Lindkvist, Lennart, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974)
Ljungberg, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1974) Melanton, Kaisa,
textilkonstnär (fr.o.m. den I februari 1974) Mörck, Niels-Henry, bitr. rektor
(fr.o.m. den 1 februari 1974) Netterberg, Jonas, studerande (fr.o.m. den 1
februari 1974) Ostwald, Jan, designer (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ottander,
Chris, rektor (fr.o.m. den 1 september 1975) Pederson, Mona, studerande
(fr.o.m. den 1 februari 1974) Pettersson, Håkan, studerande (fr.o.m. den 1
februari 1974) Suttner, Georg, konstnär (fr.o.m. den 1 februari 1974)
Svantesson, Gustav, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ultvedt, Per-Olof,
professor (fr.o.m. den 1 februari 1974) Wennberg, Ulla, studerande (fr.o.m. den
1 februari 1974) Zetterström, Harald, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974)
Åkerström, Olof, fotograf (fr.o.m. den 1 augusti 1974)
185 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:21
Sekreterare; Uhlin, J. Åke, departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Palme, M. Elisabeth, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975) Simon, Dorothée, fil. kand. (fr.o.m.
den 1 april 1974 t.o.m. den 7 juni 1976)
Direktiven
för expertgruppen, se 1974 års riksdagsberättelse U 52.
Expertgruppen har under tiden november 1975 - april
1976 hållit tio sammanträden.
Expertgruppen har den 29 april 1976 avgett betänkandet
(Ds U 1976:1) Den högre utbildningen inom bild- och formområdet (II).
Uppdraget
är därmed slutfört.
21.
Tidningsfilmningskommittén (U 1973:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
18 maj 1973 med uppgift att svara för planering m. m. av verksamheten med
mikrofilmning av den svenska dagspressen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli
1973):
Ordförande: Konnander, Benkt A. V., överdirektör
Ledamöter: Backelin, Måns V., förste bibliotekarie
Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Sönnerlind, Kerstin L,
avdelningsdirektör Torbacke, Jarl, docent
Experter: Andrén, B. Göran, avdelningsdirektör
Johnsen, K. Gösta, bibliotekarie Jutagård, Carl, f.d. byrådirektör Lagerstedt,
Lars G. W., f.d. redaktionschef Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor Tell,
Olof W., avdelningsdirektör Tollin, Sven, direktör Wedel, Bengt,
avdelningsdirektör
Sekreterare: Körner, Sten G., landsarkivarie
Bitr. sekreterare: Santesson, Lars, assistent
(fr.o.m. den 1 juli 1976)
Direktiven
för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse U 54.
Dell U: 21 Skr
1976/77:103 186
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
andra organ som berörs av kommitténs arbete.
En andra rapport (Ds U 1976:14) Dagspress på
mikrofilm beräknas avges vid årsskiftet 1976/77.
Uppdraget
är därmed slutfört.
22.
Dansarutredningen (U 1973:09)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9
mars 1973 för att utreda utbildning av dansare (se Post- och Inrikes tidn. den
29 mars 1973):
Ordförande: Bosson-Nordbo, Maj, f.d. skolråd
Ledamöter: Borg, Conny, balettchef Hilton, Hans,
direktör Kåge, Maria, danspedagog Obert, Gunilla, förbundssekreterare von
Rosen, Elsa-Marianne, balettchef Runestam, Lilian, rektor Svalberg, Gösta,
dansare Thulin, Karin, dansare
Experter: Andersson, Siv, dansös (fr.o.m. den 21
januari 1975) Arovén, Bessie, danspedagog (fr.o.m. den 1 maj 1974) Beck-Friis, Regina,
operadansös (fr.o.m. den 11 februari 1975) Boman, Birgit, danspedagog (fr.o.m.
den 17 januari 1974) Cramér, Ivo, balettchef (fr.o.m. den 21 januari 1975)
Fränckel, Pierre, rektor (fr.o.m. den 21 januari 1975) Geddis-Zetterberg, Jean,
danspedagog (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Gray, Barbara, danspedagog (fr.o.m.
den 1 maj 1974) Gustavsson, Lennart, t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 12 januari
1976) Hedman, Rune, universitetslektor (fr.o.m. den 26 maj 1975) Karina,
Lilian, danspedagog (fr.o.m. den 11 februari 1975) Lingons, Björn, ämneslärare
(fr.o.m. den 17 januari 1974) af Malmborg, Lars, kapellmästare (fr.o.m. den 26
maj 1975) Malmsjö, Lena, studieledare (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Sjöberg,
Britta, danspedagog (fr.o.m. den 11 februari 1975) Sköld-Winqvist, Berit,
premiärdansös (fr.o.m. den 21 januari 1975) Strahl, Gunnel, adjunkt (fr.o.m.
den 15 oktober 1974) Thorén, Claes, docent (fr.o.m. den 13 januari 1975)
187 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U: 23
Wester,
Lars, lärare (fr.o.m. den 21 januari 1975) Zetterberg, Jan, dansare (fr.o.m.
den 1 maj 1974) Zielfelt, Inger, teateriärare (fr.o.m. den 21 januari 1975)
Åsberg-Håfström, Margareta, koreograf (fr.o.m. den 21 januari 1975) Åstrand,
Per-Olof, professor (fr.o.m. den 13 januari 1975)
Sekreterare: Norborg, Anne-Charlotte, förste
byråsekreterare
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse U 56.
Utredningen har under tiden november 1975 - maj
1976 hållit sju sammanträden.
Utredningen har den 17 juni 1976 avgett betänkandet
(Ds U 1976:8) Utbildning av yrkesdansare Textdel och (Ds U 1976:9) Utbildning
av yrkesdansare Bilagedel.
Uppdraget
är därmed slutfört.
23.1974
års skolhälsovårdsutredning (U 1974:01)
Tillkallade enligt Kungl. M aj :ts bemyndigande den
7 februari 1974 för att utreda skolhälsovårdens innehåll, organisation och
huvudmannaskap (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1974);
Ordförande: Wikström, Jan-Erik, statsråd, led. av
riksdagen
Ledamöter: Berglund, Frida J., skolsköterska, led.
av riksdagen Charpentier, Agneta, departementssekreterare
Experter: Brandt, Per-Åke, rektor (fr.o.m. den 11
oktober 1974) Blomqvist, Helga, skolkurator (fr.o.m. den 11 oktober 1974)
Eek-Fock, Karin, skolöverläkare (fr.o.m. den 30 mars 1974) Fellenius, Greta,
skolkonsulent (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Greber, Ann Charlotte, studerande
(fr.o.m. den 11 oktober 1974 t.o.m. den 25 november 1975)
Gustafsson,
Stig, studerande (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Holmgren, Jacomien, (fr.o.m. den
11 oktober 1974) Kåräng, Gösta, länsskolpsykolog (fr.o.m. den 11 oktober 1974)
Lindberg, Ulf, leg. läkare (fr.o.m. den 2 april t.o.m. den 30 juni 1975)
Lindgren, Gunilla, forskningsassistent (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Ljung, Bengt-Olov,
professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Möller, Tage, docent (fr.o.m. den 30 mars
1974)
Dell
U:23 Skr 1976/77:103 188
Nilsson,
Håkan, ombudsman (fr.o.m. den 11 oktober 1974 t.o.m. den 30
september
1975)
Nilsson,
Åke, sekreterare (fr.o.m. den 30 mars 1974)
Nolander,
Gudrun, skolhälsoassistent (fr.o.m. den 4 maj 1974)
Rollof,
Sven-Ivar, skolöverläkare (fr.o.m. den 4 maj 1974)
Royen,
Sverre N. H., direktör (fr.o.m. den 30 mars 1974)
Rådmark,
Johan, studerande (fr.o.m, den 26 november 1975)
Wallgårda,
Anna, studerande (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Åström,
Kjell, gymnastikdirektör (fr.o.m. den 11 oktober 1974)
Örne,
Ingegerd, sekreterare (fr.o.m. den 11 oktober 1974)
Sekreterare; Lindahl, Lars, folkskollärare (fr.o.m,
den 30 mars 1974)
Bitr. sekreterare: Ahlgren, Rose-Marie,
gymnastikdirektör (fr.o.m, den 1 juli 1974 t.o.m. den 31 mars 1976)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 48,
Utredningen har under tiden november 1975 - juni
1976 hållit tolv sammanträden.
Utredningen
har den 17 augusti 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:46) Skolhälsovård och
delbetänkandel (Ds U 1976:3) Skolhälsovårdsutred-ningens enkätundersökningar
lill berörda befattningshavare i skolan.
Uppdraget
är därmed slutfört.
24.
Utlandsskoleutredningen (U 1974:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
31 maj 1974 för utredning rörande svensk undervisning i utlandet (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 juni 1974);
Ordförande: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor,
led. av riksdagen
Ledamöter: Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor,
led. av riksdagen Rönnung, Catarinä E. M., led, av riksdagen
Expert: Fältheim, Åke A,, f.d. undervisningsråd
(fr.o.m. den I april 1976)
Sekreterare: Berggren, Anne Marie, fil. mag.
(fr.o.m. den 1 september 1974)
189 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Dell U:25
Lokal: Svartmangatan 9,11129
Stockholm, tel. 08/1175 73 (sekreteraren), 08/21 17 74 (kansli)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 50.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.
25.1974
års lärarutbildningsutredning (U 1974:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
31 maj 1974 för att utreda lärarutbildningens mål, struktur och innehåll (se
Post- och Inrikes tidn, den 25 juni 1974):
Ordförande: Bosson-Nordbo, Maj, f.d, skolråd
Ledamöter: Arfwedson, Anders J,, statssekreterare
(fr.o.m, den 1 september 1974 t,o.m, den 18 oktober 1976)
Dahl,
R, Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen Gustafsson, Lars L,
universitetslektor, led. av riksdagen Hansson, Bertil, lektor
Larsson,
Lennart, utbildningschef (fr.o.m, den 1 september 1974) Nordstrandh, Ove H,,
lektor, led, av riksdagen Persson, Henry A,, utbildningschef (fr.o.m. den 1
september 1974) Persson, Sten, sekreterare Rogestam, Christina, avdelningschef,
led. av riksdagen
Experter: Andersson, Lennart, rektor (fr.o.m. den
16 augusti t.o.m. den 17 oktober 1976)
Askling,
Berit, lektor (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 30 juni 1976) Berggren,
Lennart, lektor, fortbildningsledare (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 31
oktober 1975)
Björkman,
Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975) Christofferson, Birger, rektor
(fr.o.m. den 20 mars 1975) Edholm, Edmund, studierektor (t.o.m. den 28 februari
1977) Eklund, Solveig, fritidspedagog (fr.o.m. den 20 mars 1975) Elam, Lars,
skolinspektör (fr.o.m. den 18 oktober 1976t.o.m.den30juni 1977)
Eriksson,
Karl Henrik, lektor (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 mars och fr.o.m. den 1
november t.o.m. den 30 november 1976) Fjällhed, Åke, fortbildningsledare
(fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. de 30 juni 1977)
Dell U:25 Skr
1976/77:103 190
From,
Hans-Sören, studerande (fr.o.m. den 29 april 1975)
Gleisner,
Margareta, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15
november
1975)
Gran,
Bertil, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)
Hanstorp,
Eriing, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den 31
december
1976)
Henricson,
Sven-Eric, undervisningsråd (fr.o.m. den 16 auguusti 1976
t.o.m.
den 30 juni 1977)
Jalling,
Hans G. T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16augusti 1976 t.o.m.
den
30 juni 1977)
Jansson,
Sven, studierektor (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni 1976
samt
fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 31 december 1976)
Javette,
Bo, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975)
Karisland,
Bernt, adjunkt (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den 31
december
1976)
Knocke,
WuokkoS. K., fil. kand. (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15
november
1975)
Kristoferson,
Tord, lektor (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den 31
december
1976)
Lareke,
Cari-Axel, lektor (fr.o.m. den 2 januari 1975)
Larsson,
Tore, studierektor (fr.o.m. den 24 maj 1976 t.o.m. den 30 juni
1977)
Lundberg,
P. J. Thorsten, rektor (fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 31
december
1976)
Lunde,
Ingrid, kanslichef (fr.o.m. den 2 januari 1975 t.o.m. den 30 juni
1977)
Löfqvist,
Stig, fortbildningsledare (fr.o.m. den 18 oktober 1976 t.o.m.
den
30 juni 1977)
Nilsson,
Ingemar, skolkonsulent (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.
den
31 december 1976)
Nilsson,
Lars G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 2 januari 1975
t.o.m.
den 30 juni 1977)
Nilsson,
Stig, studierektor (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 juni 1976)
Nordin,
Karl-Anders, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)
Pettersson,
Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.
den
31 december 1976)
Rosendahl,
Gunnar, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den
30
juni 1977)
Skagert,
Stig, adjunkt (fr.o.m. den 16 augusti 1976t.o.m. den30juni 1977)
Stahle,
Gun, fil. lic. (fr.o.m. den 15 oktober 1974 t.o.m. den 31 mars 1976)
Ström,
Gunne, skolkonsulent (fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 31
december
1976)
Svingby,
Gunilla, fil. lic. (fr.o.m. den 1 september 1975)
191 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Dell U:25
Teemant,
Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 31 maj t.o.m. den 31 oktober
1976)
Wallin,
Erik, bitr. professor (fr.o.m. den 1 september 1975)
Vikhoff,
Brita, mellanstadielärare (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.
den
31 december 1976)
Zetterlund,
Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 29 april 1975)
Åberg,
Gertrud, småskollärare (fr.o.m. den 27oktober 1975 t.o.m. den 31
december
1976)
Åkerström,
Göran, metodiklärare (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.
den
31 december 1976)
Sekreterare: Österling, A. Olov (Olle), rektor
(fr.o.m. den 15 augusti 1974)
Bitr. selaeterare: Eklund, Harald, lektor (fr.o.m.
den 1 november 1974) Lekander-Isacsson, Gunilla, fil. mag. (fr.o.m. den 1
september 1975) Stahle, Gun, fil. hc. (fr.o.m. den 1 april 1976) Ternström,
Anders, skolkonsulent (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Lokal; Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 63
68 33 (Österling), 63 68 36 (Eklund), 63 26 18 (Lekander-Isacsson), 63 26 64
(Stahle), 63 68 35 (Ternström), 63 68 34 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1975 års
kommittéberättelse U51. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 36.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter
och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har hållits fem
sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om planering av en
inledande praktisk-pedagogisk utbildningsdel gemensam för olika
lärarutbildningar, 13 sammanträden med en särskild arbetsgrupp förfrågan om
lärarutbildningens specialiseringsgrad, nio sammanträden med en särskild
arbetsgrupp för frågan om lärarutbildningens innehåll och struktur samt tre
sammanträden med en särskild referensgrupp för frågan om återkommande
fortbildning.
Utredningen har i mars 1976 publicerat
diskussionsskriften Lärarrolllärarutbildning. Vidare har utredningen företagit
studieresor till Danmark, Jugoslavien, Norge och Storbritannien.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
Dell U:26 Skr
1976/77:103 192
26.
Forskarutbildningsutredningen (U 1974:06)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
19 april 1974 för att utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 juni 1974);
Ordförande; Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör,
led. av riksdagen
Ledamöter: Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av
riksdagen Gradin, Anita L, departementssekreterare, led. av riksdagen
Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor Magnusson, David, professor Karlberg,
Bengt, docent Lagneborg, Rune, professor
Experter; Adamson, Rolf E,, professor (fr.o.m. den
12maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Appelgren,
Fingal, byrådirektör (fr.o.m. den II september 1976) Arfwedson,
Anders J., statssekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m, den 31 mars 1976)
Axelsson,
Sigbert, docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Bengtsson,
Erik B., tekn. dr (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Berndt,
Sune B., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Bjerninger,
Sigfrid, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Bollmark,
Per Å., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Brink,
Inge, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Bylund,
B. Erik M., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Canarp,
Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Dahl,
Sonja M., departementssekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975) Eberson, Lennart,
bitr. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Edin,
Karl Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Edwardsson,
Einar P., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
193 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Dell U:26
Egardt, Peter A. N., studievägledare (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Egelstedt, Ingemar, förste sekreterare (fr.o.m. den 14
september 1976)
Ehrnst, Anneka, med.lic. (fr.o.m. den 11 september 1976)
Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Erlander, Sven B., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den31 mars
1976)
Erngren, Birgit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 Lo.m. den
31 mars 1976)
von Euler-Chelpin, Curt, professor (fr.o.m. den 11
september 1976)
Fransson, Lars, universitetsadjunkt (fr.o.m. den 11
september 1976)
Friborg, Göran O., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Graninger, B. E. Göran, utbildningsledare (fr.o.m. den 22
augusti 1975)
Gustafsson, Gunnel R. J., universitetslektor (fr.o.m. den
12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Hammarland, L. E. Thore, universitetslektor (fr.o.m. den
12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Hansson, K. Gabriella, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Hedelin, Per H., civilingenjör (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den31 mars
1976)
Hemlin, H. Egon, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Henriksson, J. Lars G., fil. kand. (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den 31
mars 1976)
Holmberg, Åke E. V., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Härnqvist, Kjell, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Janson, Tore, t.f. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Jennische, Per, assistent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars
1976)
Jiewertz, Bengt K. O., tekn. lic. (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Jonson, Göte K., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj
1975t.o.m. den31 mars
1976)
Jonsson, Bo E., sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Kim, Lillemor A. B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11
september 1976)
13 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Dell U:26 Skr
1976/77:103 194
Kirsebom,
Bjarne A., kanslisekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975)
Klette,
Hans, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31
mars
1976)
Lager,
Ingegerd E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den
31 mars 1976)
Landberg,
Hans W., docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars
1976)
Larsson,
Hans F. L., ombudsman (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m.
den
31 mars 1976)
Lind,
K. Ingemar B., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975)
Lindqvist,
F. Ingvar, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31
mars
1976)
Lindsten,
Jan, professor (fr.o.m. den 11 september 1976)
Lundqvist,
Dick O. R., direktör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31
mars
1976)
Malmer,
Nils J., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars
1976)
Marcusson,
Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31
mars
1976)
Meijer,
Hans A. G., professor, rektor (fr.o.m. den 12 maj 1975)
Munkhammar,
Inger M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den
31 mars 1976)
Nilsson,
Lars G., utrednings sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den
31 mars 1976)
Nyström,
Lennart, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31
mars
1976)
Oden,
A. Birgitta, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars
1976)
Ohlsson,
J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den
31
mars 1976)
Orava,
Olavi A. (Olle), byråchef (fr.o.m. den 11 september 1976)
Poppius,
Hans D., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars
1976)
Rubenowitz,
Sigvard, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31
mars
1976)
Rundgren,
G. Frithiof, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31
mars
1976)
Sköld,
Mauritz, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31
mars
1976)
Sollén,
Åke, fil. kand. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)
Starfeh,
Nils G., direktör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars
1976)
Starkerud,
Lars, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31
mars
1976)
195 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Dell U:26
Stråby, Kerstin B., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Svartvik, Jan L., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Thiberg, Sven O. R., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31
mars 1976)
Thorén, S. Marianne F., departementssekreterare (fr.o.m.
den 22 augusti
1975)
Thun, John-Erik, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Täljedahl, Inge-Bert, docent (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Uhler, Jan E., docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den
31 mars 1976)
Unger, Lars E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m. den 31
mars 1976)
Uvnäs, Börje, professor (fr.o.m. den 11 september 1976)
Wahlgren, U. Iwan B., avdelningschef (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m.
den 31 mars 1976)
Wessman, B.-M. Yvonne, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m.
den 31 mars 1976)
Westerlund, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31
mars 1976)
Westin, Gunnar T., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Widgren, Greger G., departementssekreterare (fr.o.m. den
11 september
1976)
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd (fr.o.m. den 12 maj
1975 t.o.m.
den 31 mars 1976)
Wikman, Sven, tekn. lic. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars
1976)
Zachrisson, Uno, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.
den 31 mars
1976)
Åhgren-Lange, Ulla H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12
maj 1975
t.o.m. den 31 mars 1976)
Åkesson, Hans O., professor (fr.o.m. den 11 september
1976)
Öhlund, Per T., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975
t.o.m. den 31 mars
1976)
Östberg, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 11 september
1976)
Sekreterare: Franzén, S. Anders,
departementssekreterare (fr.o.m. den 19 september 1974)
Bitr. sekreterare: Andersson, B. E.
Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 28 augusti 1975)
Dell U: 26 Skr
1976/77:103 196
Major,
Anders, socionom (fr.o.m. den 1 april 1975 t.o.m. den 13 september 1976)
Svensson,
Roger G, L, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Wallin, Kerstin,
fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1976)
Lokal: Svartmangatan 9,2 tt., 11129 Stockholm, tel,
08/2159 27 (Franzén); 21 56 24 (Andersson), 20 81 27 (Wallin), 11 80 02 (Svensson),
10 24 83 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1975 års
kommittéberättelse U 53, Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 37.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 13 sammanträden, varav två sammanträden varit 2-dagarssammanträden.
Därutöver har under tiden november 1975 - februari 1976 sammanlagt 14
sammanträden hållits med åtta särskilda arbetsgrupper. Utredningen företog i
juni 1976 en studieresa till Nederländerna.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
27.
Organisationskonunittén (U 1974:07) för riksantikvarieämbetet och vissa museer
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
12 juli 1974 för riksantikvarieämbetet och vissa museer:
Ordförande; Svensson, Gunnar, departementsråd
Ledamöter: Engman, Jan G., avdelningschef Petri,
Gunnar G. B., kansliråd
Experter: Berg, Jonas, förste intendent (fr.o.m.
den 15 mars 1976) Bergengren, B. Göran, intendent (fr.o.m. den 15 mars 1976)
Biörnstad, Margareta, överantikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Bjurström,
Per G., förste intendent (fr.o.m. den 15 mars 1975) Eriksson, Arne, ombudsman
(fr.o.m. den 7 oktober 1974 t.o.m. den 30 september 1976)
Gozzi,
Sören, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Gyllensvärd, Bo V., museidirektör
(fr.o.m. den 15 mars 1975) Hedqvist, Eric H., förste byråsekreterare (fr.o.m.
den 15 mars 1975) Holmquist, Kersti, förste intendent (fr.o.m. den 15 mars
1976) Inger, Björn J. P. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1975)
Isaksson, P. Olov, museidirektör (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Ljungberg, Sven
H., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1975)
197 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:28
Norberg,
Dag L., professor (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Nordenson, Eva V., t.f. överintendent
(fr.o.m. den 15 mars 1975) Olsson, Anthe, hantverkare (fr.o.m. den 7 oktober
1974) Olsson, Eva H. M., kansliskrivare (fr.o.m. den 15 mars 1976) Oxhammar,
Greger E. O,, byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Pålsson, E, Roland,
riksantikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Rosander, Göran F. Jeansson, förste
intendent (fr.o.m. den 15 mars 1976) von Schantz, Philip, museidirektör
(fr.o.m. den 15 mars 1975) Styrenius, Cari-Gustaf Y., museiföreståndare
(fr,o.m. den 7 oktober 1974)
Trotzig,
C. J, Gustaf, förste antikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Zachrisson, K,
Sune R,, styresman (fr.o.m. den 15 mars 1976)
Sekreterare; Rönström, B, Thomas,
departementssekreterare
Bitr, sekreterare: Jonsson, Anita L.,
kanslisekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 17 43 (Rönström), 763 17 59 (Jonsson), 763
17 60 (kansli)
Direktiven
för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse U 54.
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
28.
Radioutredningen (U 1974:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
juni 1974 för utredning om radions och televisionens fortsatta utveckling (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1974):
Ordförande: Löwbeer, Hans, universitetskansler
(fr.o.m. den 1 april 1975)
Ledamöter: Björck, Anders P,-A., redaktör, led, av
riksdagen Engman, Barbro B., avdelningsordförande, led. av riksdagen Ferm,
Anders, förlagschef
Leander,
B. E. Ingemar, folkskollärare, led. av riksdagen Mattsson, Kjell A,, led, av
riksdagen Molin, Björn A., docent, led. av riksdagen
Dell U:28 Skr
1976/77:103 198
Experter: Assarson, Per A., rådman (fr.o.m. den 15
november 1974) Boethius, A. V. Monica, direktör (fr.o.m, den 15 november 1974)
Byggdal, G, Torsten, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Carlson,
John-Sune, producent (fr.o.m. den 20 januari 1975) Dahlberg, Hans,
programredaktör (fr.o.m. den 20 januari 1975) Enquist, Per Olov, författare
(fr.o.m. den 15 november 1974) Eurenius, Birgitta I., byrådirektör (fr.o.m. den
15 oktober 1975) Forsell, Torbjörn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober
1975) Furuhagen, Hans F. G., redaktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Gerle,
Hans E., budgetchef (fr.o.m. den 15 november 1974) Göransson, Bengt, direktör
(fr.o.m. den 15 november 1974) Hadenius, Stig G., docent (fr.o.m. den 15
november 1974) Hammar, Carl-Filip, revisionsdirektör (fr.o.m. den 15 november
1974) Hansson, Oloph A., direktör (fr.o.m. den 1 september 1975) Hemberg, B, S,
Eskil, tonsättare (fr,o.m. den 15 november 1974) Holmbäck, M, Bure O.,
utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Höljer, Björn, avdelningschef
(fr.o.m. den 15 november 1974) Ivre, Ivar G. E., planeringschef (fr.o.m. den 15
november 1974) Jackert, Claes S:son, organisationsdirektör (fr.o.m. den 15
april 1975) Kampmann, Hack, programredaktör (fr.o.m. den 15 november 1974)
Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 november
1974)
Kranz,
Leif, regissör (fr.o.m. den 1 maj 1975) Körner, Sten G., landsarkivarie
(fr.o.m. den 15 oktober 1975) Lannegren, Göran S., departementssekreterare
(fr.o.m. den 15 november 1974)
Larsson,
P. Härje, informationschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Lång, Cari-Olof A.,
programråd (fr.o.m. den 15 november 1974) Mannheimer, Carin B., regissör
(fr.o.m. den 15 november 1974) Nilsson, Olle, chefredaktör (fr.o.m. den 1
september 1975) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november
1975) Pennlöv, Jan 1., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 september 1975)
Sanfridsson, K. I, Arne, driftschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Sjögren,
Henrik A. S., informationschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Stenbeck, I. Magnus
(Manne) G., planeringschef (fr.o.m. den 15 november 1974)
Svensson,
Bo E., kansliråd (fr.o.m. den 1 november 1975) Tjernström, Sune, direktör
(fr.o.m. den 15 november 1974) Westerståhl, H. Jörgen, professor (fr.o.m. den
15 november 1974) Wärneryd, Karl-Erik, professor (fr.o.m. den 15 november 1974)
Sekreterare: Göransson, Lars O., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 15 september 1974)
199 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:29
Bitr. sekreterare: Hultén, A. Olof, ekon. lic.
(fr.o.m. den 7 oktober 1974) Källqvist, Åke, utredningsledare (fr.o.m. den 15
april 1975) Nilsson, S, Lennart, universitetslektor (fr.o.m. den 1 december
1974) Sundkvist, Leif, civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 55.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med organisationer och
andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har ett tjugotal
sammanträden hållits med olika arbetsgrupper inom utredningen.
Utredningen
har i juni 1976 publicerat två undersökningar, (Ds U 1976:12) Programarbetarens
dilemma av universitetslektor Lars Grahn, docent Bengt Nerman och
universitetslektor Sverker Tirén samt (Ds U 1976:13) TV:s utlandsrapportering
av universitetslektor Rutger Lindahl och professor Jörgen Westerståhl.
Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1977.
29.
Utredningen (U 1974:10) om andlig vård
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
12 juli 1974 för utredning rörande den andliga vården vid sjukhusen och vid
kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974):
Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör,
f.d. led. av riksdagen
Ledamöter: Aglert, Per Arne, pastor Danielson, Åke,
kriminalvårdsdirektör Farm, Hilding G. E. A., landstingsråd Grape, Karl Gunnar,
domprost Göransson, G. Bertil, landstingsråd Jacobsson, Ulla, bitr. professor
Experter: Croné, Ulrica, förste vice ordförande i
Svensk sjuksköterskeförening (fr.o.m. den 19 februari 1976)
Holmgren,
Majvor, undersköterska (fr.o.m. den 19 februari 1976) Wistedt, Börje,
överläkare (fr.o.m. den 19 februari 1976)
Dell U:29 Skr
1976/77:103 200
Sekreterare: Göransson, C. Göran N.,
stiftssekreterare (fr.o.m. den 12 december 1974)
Lokal: Domkapitlet i Lund, Kraftstorg 12, Fack, 221
01 Lund, tel. växel 046/13 50 50 (sekreteraren), 08/37 26 00 (ordföranden)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 57.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tre sammanträden. Medlemmar av utredningen har gjort studiebesök
vid kriminalvårdsanläggningar i Gruvberget, Kumla och Hinseberg, haft
överläggningar med personal och interner vid nämnda anstalter, med företrädare
för sjukvården och kriminalvården i Umeå, med företrädare för
ungdomsvårdsskolor, alkoholistvården m.fl. i Lund samt deltagit i en konferens
för sjukhuspräster i Göteborg i mars 1976.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
30.
Samarbetskommittén (Ju 1974:11) för långsiktsmotiverad forskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
juni 1974 att ingå i en kommitté för långsiktsmotiverad forskning i anslutning
till verksamheten inom forskningsråden och motsvarande organ:
Ordförande: Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Ledamöter; Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av
riksdagen Fehrm, E. Martin, tekn. dr
Tham,
Carl G. W., statssekreterare, ers. för led. av riksdagen Thunberg, S. Anne
Marie, teol. lic.
Experter: Eriksson, E. Olof, professor
Fröier,
Kåre, professor (fr.o.m. den 15 september 1976) Hjelm, K. G. Lennart,
professor, rektor (t.o.m. den 14 september 1976) Hökfelt, Bernt M., professor
Ingelstam, Lars E., bitr. professor Landberg, Hans W., docent Lönnroth, N. Erik
M., professor Oscarsson, Bo S. L, kanslichef Rydberg, H. Jan A., professor
Svensson, Nils-Eric, direktör
201 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:31
Huvudsekreterare: Kariqvist, Anders, tekn. lic.
Sekreterare: Öberg, N. Sture, fil. lic.
Lokal:
Sveavägen 166 14tr., 113 46Stockholm,tel.08/31 76 62,3251 71
Direktiven
för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 64.
Genom regeringens beslut den 18 december 1975 har
huvudmannaskapet för kommittén flyttats över till utbildningsdepartementet.
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Därutöver
har cirka 25 sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för att förbereda
nya projekt på väsentliga forskningsområden.
Kommittén kommer under 1977 att samordnas med den
nya Forskningsrådsnämnden.
31.
Utredningen (U 1975:01) rörande viss klinisk odontologisk verksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
20 december 1974 för att utreda organisationen av den kliniska verksamhet som
bedrivs i anslutning till odontologisk utbildning och forskning (se Post- och
Inrikes tidn. den 31 januari 1975):
Ordförande: Olsson, Bengt K., landshövding
Ledamöter: Egelstedt, Ingemar, förste sekreterare
Hedlin, John W. A., medicinalråd Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd Lundberg, K.
Max, professor Rydback, Lennart, överdirektör
Experter: Artbäck, Erland, intendent (fr.o.m. den I
oktober 1975) Gunnarsson, Arne, byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1976 t.o.m. den 30
april 1976)
Sjöström,
Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975) Wedel, Bengt,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Sekreterare: Strandell, Hans V.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1975)
Dell U:31 Skr
1976/77:103 202
Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget I,
Fack, 103 10 Stockholm, tel, 08/763 10 00 (växel), 763 18 49 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 43.
Utredningen har under tiden november 1975 -
oktol)er 1976 hållit tio sammanträden och haft överläggningar med
representanter för fakulteter, folktandvårdshuvudmän och personal.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
32.
Skeppsholmsgnippen (U 1975:03)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27
februari 1975 för att fortlöpande medverka i den fortsatta planeringen av
Skepps- och Kastellholmarna:
Ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd
Ledamöter: Morling, Bertil, departementssekreterare
Zetterquist, Urban G., departementssekreterare
Expert: Törnquist, Harry E., byggnadsråd (fr.o.m.
den 1 maj 1976)
Sekreterare: Sjöberg, Svante,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Dillner-Thorsson, Monica A. M.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 24 juni 1975)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 21 67 (Sjöberg), 763 18 66 (Dillner-Thorsson)
Kommitténs uppgift är att - med utgångspunkt i vad
som anförts i prop. 1974:34 (s. 19) - i samråd med byggnadsstyrelsen och
statens förhandlingsnämnd samt i samverkan med berörda kommunala organ
fortlöpande medverka i den fortsatta planeringen av Skepps- och
Kastellholmarna.
Några
särskilda direktiv därutöver har ej meddelats.
Gruppen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Gruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
203 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:33
33.
Centrala organisationskonunittén (U 1975:04) för högskolereformen (H 75)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29
maj 1975 (se Postoch Inrikes tidn. den 21 juli 1975):
Ordförande: Sandgren, C. Lennart, f.d.
statssekreterare
Ledamöter: Arfwedson, Anders J., statssekreterare
(t.o.m. den 18 oktober 1976) Egardt, Peter A. N., fil. kand. Forsberg, Wilhelm,
landstingsråd Gebart-Andersson, Thorborg S., lektor, t.f. rektor Gustafsson,
Lars L, universitetslektor, led. av riksdagen Haldén, J. O. Folke,direktör
Landström, Sten-Sture H., direktör Larsson, A. Lennart, utbildningschef
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led av riksdagen Lundgren, Georg E. H.,
professor, rektor Löwbeer, Hans, universitetskansler
Marcusson,
Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 19 oktober 1976) Nilsson, Sven, sekreterare
Sköld, Lars G., överdirektör
Ledamöter
vid behandlingen av frågor om centrala och regionala myndigheters kansli- och
personalorganisation:
Berglund,
ErikÅ. R., utredningschef (fr.o.m. den 15 juli 1975)
Jalling,
Hans G. T., avdelningsdirektör
Löfroth,
Inger B., byrådirektör
Experter: Branting, Göran, byrådirektör (fr.o.m.
den 1 januari 1976) Brinning, Inger E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
september 1975) Ehnmark, E. Erik, informationschef (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Hälleberg, Allan, sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975) Karlsson, Åke,
förste sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975) Kirsebom, Bjarne A.,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976) Larsson, Helmer E.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1975) Olsson, Arne S. T., t.f.
byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Sandqvist-Örnberg, Berit M.-L.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I januari 1976)
Skoglund,
S. Owe, byråchaf (fr.o.m. den 1 januari 1976) Thoursie, Kerstin A., fil. kand.
(fr.o.m. den 25 augusti 1976) Törnqvist. Ingvar B., studierektor (fr.o.m. den 1
september 1975)
Dell
U:33 Skr 1976/77:103 204
Sekreterare; Ringborg, S, Erland, byråchef
Lokal; Storkyrkobrinken 2-4, Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 19 04 (ordföranden),
24 85 60 (sekreteraren), 763 19 05(kansH)
Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 13 sammanträden. Ordföranden och sekretariatet har därjämte haft
överläggningar med företrädare för myndigheter, utredningar och organisationer,
som berörts av kommitténs arbete, samt för de regionala organisationskommittéerna.
Kommittén har i december 1975 publicerat utkast
till högskolelag och andra författningar för högskolan (Ds U 1975:19) samt
avgivit förslag till förordning om tillträde till högskoleutbildning. Kommittén
har vidare i augusti 1976 avgivit förslag till högskolelag m.fl. författningar
för högskolan samt yttrande över de regionala organisationskommittéernas
förslag om lokal och regional högskoleorganisation, i september 1976 avgivit
förslag beträffande organisationen för centralintagning vid universitets- och
högskoleämbetet och i oktober 1976 avgivit dels förslag till föreskrifter om
bl.a. organisation för kommunal högskoleutbildning, dels förslag till
planeringsramar för antagningen till grundläggande högskoleutbildning läsåret
1977/78 jämte yttranden över högskolemyndigheters m.fl. förslag till
anslagsframställningar för nämnda budgetår.
Kommittén har slutligen förberett inrättandet av
universitets- och högskoleämbetet den 1 oktober 1976.
Kommitténs
arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.
34.
Beredningen (U 1975:05) för internationellt utbildningssamarbete
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15
maj 1975 för försöksverksamhet rörande utbildningssamarbete med vissa
utvecklingsländer:
Ordförande: Östlund, Hans-Erik, departementsråd
Ledamöter; Beckius, Sven-Erik, kansliråd (Lo.m. den
14 maj 1976) Döös, Sten-Olof, avdelningschef Johansson, Bengt A. W., budgetchef
Karlström, Lars G., kansliråd (fr.o.m. den 15 maj 1976) Palmlund, Thord G.,
departementsråd
205 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Del I U: 35
Rangrost,
Johny, departementssekreterare (fr.o.m, den 28 juni 1976) Ringholm, Bosse 1,
K., t.f, kansliråd (t.o,m, den 27 juni 1976) Sjöström, Leif H, A., kansliråd
Experter; Andersson, Christian,
departementssekreterare (fr.o.m. den 21 - 30 november 1975)
Beijer,
Rolf, byråchef (fr.o.m. den 28 juli t.o.m. den 15 september 1975 samt fr.o.m,
den 1 oktober 1976)
Kjellman,
Lars, skoldirektör (fr.o,m. den 9 maj t,o.m. den 4 juni 1976) Lind, Åke,
ingenjör (fr,o,m, den 16 maj t.o.m, den 30 maj 1976) Lindberg, Ingemar,
kansliråd (fr.o.m, den 20 oktober 1976 t.o.m. den 30 april 1977)
Stark,
Birger, socialchef (fr.o.m. den 20 oktober 1976 t.o.m. den 30 april 1977)
Wilén,
Bo, byrådirektör (fr.o.m. den 23 maj t.o.m. den 5 juni 1976 samt fr.o.m. den 1
oktober 1976)
Sekreterare: Karlen, Ingvar, byrådirektör
Bitr. sekreterare: Alton, Finn, byrådirektör
Lokal: Jakobsgatan 15-17, 11152 Stockholm, tel. 08/
10% 74 (sekreteraren, 08/10 96 71 (bitr. sekreteraren, 08/10 96 48 (kansli)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Beredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter',
organisationer och företag som berörs av beredningens arbete. Därutöver har
representanter för beredningen besökt Algeriet, Libyen och Egypten för
diskussioner om ett samarbete inom utbildningsområdet.
Beredningens arbete är av försökskaraktär. En
permanent organisation med uppgift atl kanalisera och koordinera utbildningssamarbete
med vissa utvecklingsländer kan komma att överta beredningens arbetsuppgifter
under år 1977.
35.
Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén (U 1975:06) (BIDOK)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29
maj 1975 för att utreda ett centralt biblioteksorgan m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 juli 1975):
Del I U: 35 Skr
1976/77:103 206
Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör
Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Janson, D.
Birgitta, förste bibliotekarie Nilsson, Jan A. B., länsbibliotekarie
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Tell, Björn V.,
överbibliotekarie Willers, Uno E. W., riksbibliotekarie
Experter: Hermansson-Snickars, Folke, t.f.
biblioteksråd (fr.o.m. den I april 1976) Höglund, Olov, organisationsdirektör
(fr.o.m. den 1 september 1975) Sandgren, Folke, förste bibliotekarie (fr.o.m.
den 1 december 1975 t.o.m. dén 31 mars 1976) Wedel, Bengt, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den I september 1975)
Sekreterare: Holmborn, Börje, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den I september 1975)
Bitr. sekreterare: Sträng, Arne, förste
bibliotekarie (fr.o.m. den 8 september 1975)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00, 763
18 93 (Holmborn), 11 21 74 (Sträng)
Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 48.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har elva sammanträden hållits
med särskilda arbetsgrupper.
Kommittén har slutfört den del av uppdraget som
direkt sammanhänger med förberedelserna för högskolereformens genomförande.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
36.
LUP-utredningen (U 1975:07)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29
maj 1975 för utredning av LUP-organisationen m. m.:
Utredningsman: Rydback, Lennart, f.d. överdirektör
207 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Dell U:37
Experter: Eskilsson, Per H., revisionsdirektör
Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 9augusti 1976)
Sekreterare: Fornstedt, Ulf H., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 9 augusti 1976) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 29
oktober 1975 t.o.m. den 8 augusti 1976)
Lokal:
Drottninggatan4, 4 tr., 752 20 Uppsala, tel. 018/11 94 42
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 49.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter,
läroanstalter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
37.
Organisationskonunittén (U 1975:08) för Umeå högskoleregion
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:
Ordförande: Andersson, Georg L., rektor, led. av
riksdagen
Ledamöter: Back, Pär-Erik, professor Beckman, Lars
E. A., bitr. professor, rektor Burman, Erik-Gustav, direktör Edvinsson,
Sven-Olov A,, läkare Gunnmo, Alf O., rektor
Hammarsten,
Erik M., landstingsråd, f.d. led. av riksdagen Jonsson, J. Alvar, skoldirektör
Marklund, J. Sören, yrkesvalslärare Nilsson, Gunnar V., ombudsman Nordström,
Lars V., professor, rektor Rydén, O. Evert, skoldirektör Stigsäter, Kjell J.,
teknolog Sundin, O. Helge, landstingsman
Ledamöter
vid behandlingen av frågor om den lokala
högskoleorganisationen:
Gustafsson,
Björn H., laboratorieassistent
Nordlander,
N. Arne, universitetslektor
Selander,
K. Bertil, tekniker
Del I U: 37 Skr
1976/77:103 208
Experter; Blomqvist, Ulla, utbildningsledare
(fr.o.m. den 1 juli 1976) Brändström, Dan A., rektor (fr.o.m. den 30 april 1976
t.o.m. den 30 juni 1977)
Bylund,
Sven-Olov, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976) Enquist, N.
Daniel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1976)
Karlsson,
Sune, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 juni 1976) Nilsson, Anders,
skoldirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1976)
Roman,
Ola, universitetslektor (fr.o.m. den 1 augusti t.o.m. den 31 december 1976)
Wallin,
Hans E., professor (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1976) Östlund,
Zolo, kanslichef (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1976)
Sekreterare; Johnson, O. J. Gunnar, förste
byråsekreterare
Bitr. sekreterare: Blomqvist, Ulla,
utbildningsledare (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni
1976)
Lokal;
Universitetet i Umeå, 901 87 Umeå, tel. 090/12 56 OOankn. 604 Direktiven för
kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden samt kontinuerligt haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer, kommittéer och andra som berörs av kommitténs
arbete.
Kommittén
har under den aktuella tiden bl.a. avgivit förslag till indelning i
högskoleenheter m.m., till anslagsframställning för styrelsen för Umeå högskoleregion,
till dimensionering och lokalisering av grundläggande högskoleutbildning i
regionen samt till organisation av högskolornas förvaltningar m.m.
Kommitténs
arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.
38.
Organisationskommittén (U 1975:09) för Uppsala högskoleregion
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:
Ordförande: Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör,
led. av riksdagen
209 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:38
Ledamöter; Andersson, Jan-Erik, typograf
Björnegård, Gudrun, rektor Franzén, Lars G., verkstadsarbetare Hammarland, L.
E, Thore, universitetslektor Hansson, Ing-Marie, kommunalråd
Isberg,
Pelle, utbildningschef (fr.o.m. den 1 september 1976) Lie, C. Nils D.H., lektor
Lundh, A. Hans Lennart, rektor
Magnusson,
Nils, departementsråd (t.o.m. den 31 december 1975) Nerdrum-Ullman, Wenche M.,
rektor Nygren, Sven E. B., fil. stud. (fr.o.m. den 22 juni 1976) Olsson, Arne,
direktör (t.o.m. den 31 augusti 1976) Segerstedt, Torgny, professor, rektor
Stener, P. H, Robert, rektor Thun, John-Erik, universitetslektor Westerlund,
Uno, ombudsman Westman, Helny L, landstingsråd
Williamsson,
UnoE, I,, länsråd (fr,o.m, den 8 december 1975) Ödman, Mäts O,, fil. stud,
(t,o,m, den 21 juni 1976)
Ledamöter
vid behandlingen av frågor om den lokala
högskoleorganisationen;
Gozzi,
Sören, ombudsman
Holmquist,
Stig A, B,, universitetsadjunkt
Ling,
Lars, institutionstekniker
Expert: Rathsman, Inger M,, förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 3 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1977)
Sekreterare: Hemlin, H. Egon, kanslichef
Bitr. sekreterare: Åhlén, Gunnar, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Drottninggatan 4,4tr., 752 20 Uppsala, tel.
018/1160 28 (sekreteraren), 11 60 48 (bitr. sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit elva sammanträden samt haft fortlöpande kontakter med myndigheter,
organisationer och andra som berörs av dess arbete. Därutöver har särskilda
arbetsgrupper berett frågor rörande bl.a. högskoleutbildningens
forskningsanknytning.
14
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Dell U:38 Skr
1976/77:103 210
Kommittén har under året avlämnat förslag i skilda
frågor avseende utveckling och organisation m.m. av den beslutade nya högskolan
inom Uppsala högskoleregion.
Kommitténs
arbete beräknas pågå t.o,m. juni 1977.
39.
Organisationskommittén (U 1975:10) för Stockholms högskoleregion
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:
Ordförande: Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av
riksdagen
Ledamöter: Bergström, K. Sune D., professor, rektor
Blix, Erik O., rektor Carlsson, Eric O. G., kommunalråd Gabrielsson, H. Ingemar,
professor, rektor Grabö, Paul E., borgarråd Hellström, Gunnar J., rektor
Hjärpe,
Leif, ombudsman (fr.o.m. den 20 november 1976) Hoppe, E. Gunnar, professor,
rektor Karleby, Olle, styrelseordförande Lunde, Ingrid, kanslichef
Magnusson,
David, professor (t.o.m. den 13 september 1976) Nilsson, Lars G.,
utredningssekreterare Pettersson, E. Henry, socionom
Qvicker,
E. Rune, ombudsman (t.o.m. den 19 november 1976) Rasmuson, Anders, professor,
rektor Tannenberg, Tord O., pol. stud.
Thornstedt,
Hans G., professor (fr.o.m. den 14 september 1976) Utberg, Rolf F., kanslichef
Wigren, Karin (Kajsa) M., rektor
Ledamöter
vid behandlingen av frågor om den lokala
högskoleorganisationen:
Ekman,
Stig Rune, forskningsingenjör
Eriksson,
Åke E., intendent
Söderholm,
Anders E., forskare
Experter: Berg, C. G. Håkan, departementsråd
(fr.o.m. den 30 april 1976) Brandt, Björn, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 13
oktober 1976) Hedman, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976)
Lindstedt, Bengt, byrådirektör (fr.o.m. den 14 juni 1976)
211 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:40
Rådström,
Dag, byrådirektör (fr.o.m. den 13 oktober 1976) Stenberg, Inga E., förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975) Tottie, Thomas, förste
bibliotekarie (fr.o.m. den I november 1975) Wetterling, Sven K., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 januari 1976) Widgren, Greger G., departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1975 t.o.m. den 30 september 1976)
Sekreterare: Berg, C. G. Håkan, departementsråd
(fr.o.m. den 1 oktober 1976) Kim, Lillemor A. B., avdelningsdirektör (t.o.m.
den 30 september 1976)
Bitr. sekreterare: Ahlberg, Birgit,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel08/763 10 00,763 23
94 (Berg), 763 23 97 (Ahlberg)
Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med läroanstalter,
myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.
Kommitténs
arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.
40.
Organisationskommittén (U 1975:11) för Linköpings högskoleregion
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975;
Ordförande: Nilsson, H. Christer, socionom, led. av
riksdagen
Ledamöter: Alm, Lars Å., fil. kand. (fr.o.m. den 22
oktober 1976) Anderberg, Olle Y., adjunkt Farm, Hilding G. E. A., landstingsråd
Glennow, Yngve G. G., rektor Johansson, B. Einar D., landstingsman Johnson, O.
Bertil, direktör Jonsson, Stig G. T., skoldirektör
Landergård,
Eva, studerande (fr.o.m. den 9 december 1975) Lundberg, P. J. Thorsten, rektor
Meijer, Hans A. B., professor, rektor Nyman, Mikael, stud. (t.o.m. den 8
december 1975)
Dell U:40 Skr 1976/77:103 212
Platin, Lilla-Britta, utredningssekreterare
Sjögren, Håkan, universitetslektor
Sjölund, P, John A., rektor
Thyrsson, Ulf T, K,, teletekniker
Wissmark, Eva f. Landergård, studerande (t,o.m, den 21
oktober 1976)
Ledamöter vid behandlingen av frågor
om den lokala högskoleorganisationen:
Eriksson, K, Bertil, expeditionsvakt
Graninger, B, E, Göran, utbildningsledare
Wahlberg, Leif M,, intendent
Experter; Baude, Hans S:son,
överbibliotekarie (fr.o.m, den 7 januari 1976) Henrikson, Ulf T, A,,
byrådirektör (fr,o,m, den 1 januari t,o.m. den 31 augusti 1976)
Norrby, Gunnel K,, förste byråsekreterare (fr,o.m. den 20
september 1976)
Sandberg, Kjell E. M., byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari
1976) Sandqvist-Örnberg, Berit M.-L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 april
1976 t.o.m. den 30 juni 1977)
Sekreterare: Henrikson, Ulf T. A.,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976) Karlsson, Curt K. A., byrådirektör
(t.o.m. den 31 augusti 1976)
Lokal: Universitetet i Linköping,
581 83 Linköping, tel. växel 013/11 1700
Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U
46.
Organisationskommittén har under
tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete. Därutöver har kommitténs särskilda arbetsgrupper hållit ett
antal sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.
41. Organisationskonunittén (U 1975:12) för Göteborgs
högskoleregion
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj
1975:
Ordförande; Rogestam, Christina,
avdelningschef, led. av riksdagen
Ledamöter: Alfvegren, Lars B.,
rektor
213 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U: 41
Andell,
Sven Bertil, ombudsman (fr.o.m, den I mars 1976)
Axelsson,
Karl-Erik A., landstingsman
Bergermo,
Arne H., rektor
Gustafsson,
Stig A,, landstingsråd
Hammar,
John A., rektor (fr,o,m. den I juli 1976)
Hellström,
Kajsa M,, rektor (t,o,m. den 30 juni 1976)
Hemlin,
Peter W,, ekon, stud,
Hultin,
S, Eriand V,, tekn. lic.
Härnqvist,
Kjell, professor (t.o.m, den 31 augusti 1976)
Jansson,
K. Olof (Olle), kommunalråd
Lennander,
Bengl, rektor
Lundgren,GeorgE.
H.,professor,rektor(fr.o,m. den 1 september 1976)
Noréns,
E, Halvard, rektor
Olsson,
K. Olle, ombudsman (t.o.m, den 29 februari 1976)
Olving,
Sven, professor, rektor
Rosell,
Sten, direktör
Sörenson,
Lars-lngvar, lokförare, led, av riksdagen
Widing,
S, Lennart, redaktör
Ledamöter
vid behandlingen av frågor om den lokala
högskoleorganisationen:
Hultén,
Bengt E., fil, mag,
Olsson,
Claes Olof, forskningsassistent
Oscarson,
O, Sigfrid J,, verkmästare
Expert: Fredrixon, Kurt, byrådirektör (fr.o.m. den
1 maj 1976) Glass, Marianne, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976
t.o.m. den 30 juni 1977)
Gustafsson,
Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1976) Halling, Nils-Olov,
utbildningsledare (fr.o.m. den 30 april 1976 t.o.m. den 30 juni 1977) Hogenius,
Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1976)
Sekreterare: Andersson, E. Lennart,
universitetslektor
Bitr. sekreterare: Bohman, Ulf, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 30 juni
1977)
Lokal: Götabergsgatan 9. Postadress: Box 53038,400
14 Göteborg53, tel. växel 031/17 99 50
Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden samt haft överiäggningar med och
information för
Dell U:41 Skr 1976/77:103 214
myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har
sammanträden hållits med arbetsgrupper för beredning m.m. av särskilda frågor.
Kommittén
avger successivt förslag i de frågor som anges i direktiven.
Kommitténs
arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.
42.
Organisationskommittén (U 1975:13) för Lund-Malmö högskoleregion
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:
Ordförande: Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led.
av riksdagen
Ledamöter: Bergendal, Gunnar S., rektor Brinck, K.
Inge G., universitetslektor Ekholm, Torsten L, landstingsråd Eriksson, Martin
H. V., skoldirektör Göhlman, Gunnar, ombudsman Hafström, Jonas, jur. kand.
Isacson, Dan S., rektor Johansson, Sven A. E., professor, rektor Johansson, Tor
H., direktör Lind, K. Åke, landstingsman Lövdén, Lars-Erik, studerande Persson,
L.-Ove L., ombudsman Rausing, Hans A., direktör Schultz, J. Harry S.,
skolinspektör Svensson, S. Allan, redaktör Waldebrand, Gösta W., kommunråd
Wieslander, Hans J. M., universitetslektor
Ledamöter
vid behandlingen av frågor om den lokala
högskoleorganisationen:
Hellgren,
G. Bertil, maskinist
Nordström,
Olof A., universitetslektor
Olsson,
Olle E., forskningsingenjör
Experter: Gustafson, K. G. Jan, lektor (fr.o.m. den
1 januari 1976 t.o.m. den 31 december 1976)
Göransson,
Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1976) Jönsson, Karl-Gustav,
byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1976) Linnarson, Håkan, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 januari 1976)
215 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:43
Sekreterare: Storm, P. David G., byråchef
Bitr. sekreterare: Granegård, Christer, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Hjort, Christer A., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 januari 1976)
Lokal; Universitetet i Lund. Postadress: Box 1059,
221 04 Lund, tel. växel 046/12 41 00
Direktiven
för konimittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.
Organisationskommittén för Lund/Malmö högskoleregion
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete. Därutöver har tre sammanträden hållits med en särskild
beredningsgrupp för behandlingen av frågan om indelningen i högskoleenheter i
Lund/Malmöområdet, tre sammanträden med samma beredningsgrupp för beredning av
förslag till förvaltningsorganisation och anslagsframställning för den
föreslagna sammanhållna högskolan i Lund/Malmö samt fyra sammanträden med en
särskild kontaktgrupp för informationsfrågor. Vidare har funnits särskilda
beredningsgrupper för de blivande högskolorna i Kalmar och Växjö, i vilka även
företrädare för organisationskommittén ingått.
Kommitténs
arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.
43.
Utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation och statistik för högskolan
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29
maj 1975 (se Postoch Inrikes tidn. den 21 juli 1975):
Ordförande: Berg, CG. Håkan, departementsråd
Ledamöter: Bergendal, Gunnar S., rektor
Ekholm,
Lars V., kansliråd (t.o.m. den 8 november 1976) Höglund, E. Olov,
organisationsdirektör Ringborg, S. Eriand, byråchef (fr.o.m. den 9 november
1976) Sandström, L. Annika, jur. stud. Sanner, Leif H., utbildningsledare
Sannerstedt, Lars T. G., universitetsadjunkt Schneider, Werner, driftschef
Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör
Dell U:43 Skr
1976/77:103 216
Experter: Brinkstam, S. Lennart, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976)
Frisk,
K. Åke, utbildningsledare (fr.o.m. den 1 april 1976) Granegård, Christer,
förste byråsekreterare (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november
1976)
Hagberg,
Jan-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november
1976)
Hillert,
Anna-Greta L., byrådirektör (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23
november 1976)
Katz,
Gisela, förste byråsekreterare (fr,o,m, den 28 november 1975 t,o,m, den 23
november 1976)
Planander,
E, B, Helena, förste byråsekreterare (fr,o.m, den 28 november 1975
t,o,m. den 23 november 1976) Rodin, J. Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 1
april 1976) Rydell, Anne-Marie, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 november
1975 t.o.m. den 23 november 1976)
Sånger,
J. Stefan, byrådirektör (fr.o.m. den I april 1976) Strandell, Hans V.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1976) Åström, Urban, bitr.
utbildningsledare (fr.o.m. den 11 oktober 1976)
Sekreterare: Strandell, Hans V., departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 september 1975 t.o.m. den 31 augusti 1976) Sävborg-Lundgren,
Görel, byrådirektör (fr.o.m. den 8 november 1976)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4, Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 56,
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tolv sammanträden. Därutöver har 17 sammanträden hållits med en
särskild expertgrupp för frågan om lokal antagning till grundläggande
högskoleutbildning.
Utredningen har den II februari 1976 avgett ett
delförslag (PM 1976-01-28) angående studiedokumentationssystem för högskolan
budgetåret 1977-1978. Den 24 april 1976 har utredningen avgivit ett förslag (PM
1976-04-23) angående lokal antagning till grundläggande högskoleutbildning.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
217 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Dell U:45
44.
Elektronmusikutredningen (U 1975:15)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26
juni 1975 för utredning om elektronmusikens framtida utveckling i Sverige (se
Post- och Inrikes tidn. den 29 september 1975):
Utredningsman: Bucht, Gunnar H., professor
Sekreterare: Brolinson, Per-Erik, fil. kand.
(fr.o.m, den 1 juli 1976)
Lokal;
Svartmangatan 9, 1 tr,, 111 29 Stockholm
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 57,
Den sakkunnige har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit två sammanträden med olika referensgrupper samt haft
överläggningar med olika myndigheter, institutioner och andra som berörs av den
sakkunniges arbete.
Den
sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977,
45.
Studiestödsutredningen (U 1975:16)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25
september 1975 för att utreda det studiesociala stödet (se Post- och Inrikes
tidn, den 7 oktober 1975):
Ordförande: Andersson, Johnny, departementsråd
Ledamöter: Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den
1 oktober 1976) Diesen, Ingrid E., fil. mag., led. av riksdagen Fogelström,
Hans, ombudsman (t.o.m. den 30 september 1976) Granstedt, Pär E., sekreterare,
led. av riksdagen
Hansson,
S. Olof (Olle), förbundsordförande (fr.o.m. den 27 november 1975)
Håvik,
I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Lindblad, Göran, odont. kand.
(fr.o.m. den 16 september 1976) Lundin, Ulf W., utredningssekreterare
Mundebo,
K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1976)
Nilsson-Schétze,
Eva B., ombudsman (t.o.m. den 31 juli 1976) Rydin, Roland Y., fil. kand.
(fr.o.m. den 27 november 1975 t.o.m, den 15 september 1976)
Dell
U:45 Skr 1976/77:103 218
Westerberg,
Sten B. B., statssekreterare (t.o.m. den 19 oktober 1976)
Westeriund,
Uno, ombudsman
Wiklund,
Bengt O., journalist, led. av riksdagen
Öhrsvik,
Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 augusti 1976)
Experter; Anneli, Johan G., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 12 december 1975) Dalen, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m.
den 3 november 1976) Jansson, E. Sören, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12
december 1975 t.o.m. den 12 november 1976)
Kindlund,
A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1976)
Rangnitt,
F. Harald O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 april 1976) Svanfeldt, Göran H.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 december 1975)
Sekreterare; Lagercrantz, Richard C. H.,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare; Dahlqvist, Lars-Ola, fil.stud.
(fr.o.m. den 15 januari 1976) Ekholm, Birgitta Maria (Brittmari), byrådirektör
(fr.o.m. den I december 1975)
Sundström,
Björn G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975)
Lokal; Svartmangatan 9,1 tr., 11129
Stockholm, tel. 1018 96 (sekreteraren), 10 24 59 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1976 års
kommittéberättelse U 58. Tilläggsdirektiv, se del 11 U 14.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
46.
Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtidsstudier
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16
oktober 1975 med uppgift att leda verksamheten på framtidsstudieområdet (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975):
Ordförande: Anér, Kerstin, statssekreterare, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober 1976)
Thorsson,
Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen (t.o.m. den 22 oktober 1976)
219 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:47
Ledamöter; Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av
riksdagen Biörck, C. Gunnar W., professor, led. av riksdagen Dahl, R, Birgitta,
förste byråsekreterare, led. av riksdagen Hambréus, S. Birgitta, fil.kand.,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 december 1976)
Ingelstam,
Lars E., bitr. professor Israelsson, Per J., apparatskötare, f.d. led. av
riksdagen Johansson, S. Olof H., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 5
december 1976) Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen
Experter: Bäckstrand, K. Göran M.,
departementssekreterare Esping, Hans G., revisionsdirektör Gerholm, Tor R.,
bitr. professor (fr.o.m. den 1 juli 1976) Hallman, Katrin, redaktör Johansson,
Ola, pol. mag.
Karlsson,
Lars Erik, civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1976 t.o.m. den 30 juni 1977)
Lönnroth,
Måns, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 oktober 1975) Ragnarson, Per,
producent (fr.o.m. den 10 maj t.o.m. den 21 maj 1976 samt fr.o.m. den 1 juli
t.o.m. den 15 september 1976) Sohlman, Staffan, departementsråd Tägil, Sven O.,
professor
Huvudsekreterare: Ingelstam, Lars E., bitr.
professor
Lokal: Stora Gråmunkegränd 8. Postadress: Fack, 103
10Stockholm, tel. 08/763 10 00 (växel), 763 37 62 (Ingelstam), 763 37 64
(Bäckstrand), 763 37 65 (kansli)
Direktiven
för styrelsen, se 1976 års kommittéberättelse U 59.
Styrelsens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
47.
Voksenåsenkommittén (U 1975:18)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23
oktober 1975 med uppgift att se över formerna för förvaltningen av Svenskhemmet
Voksenåsen:
Ordförande; Berg, C. G. Håkan, departementsråd
Dell U:47 Skr
1976/77:103 220
Ledamöter; Bohlin, Birgitta,
departementssekreterare Hasselknippe, Ivar, direktör (fr.o.m. den 2 februari
1976) Thomasson, Björn E., departementssekreterare
Expert; Peterson, Staffan A, A,, hovrättsassessor
(fr.o.m, den 25 mars t,o,m, den 30 april 1976)
Sekreterare: Sköld, Carl G.,
departementssekreterare
Lokal; Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 18 50 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika svenska och
norska myndigheter, organisationer och andra som berörts av kommitténs arbete.
Kommittén har den 23 januari 1976 avgett en
skrivelse med förslag till provisoriska förändringar i Svenskhemmet Voksenåsens
förvaltning m.m. och den 18 oktober 1976 en skrivelse med förslag till framtida
förvaltning av Svenskhemmet Voksenåsen rn.m.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977,
48.
Folkbildningsutredningen (U 1975:19)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30
oktober 1975 för att utreda vissa folkbildningsfrågor m, m, (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 november 1975);
Ordförande: Gustafsson, Lars L, universitetslektor,
led. av riksdagen
Ledamöter: Andersson, B. Sivert,
avdelningsordförande, led. av riksdagen Edelholm, Olof Gunnar (Olle),
studierektor Eriksson, Maria Kristina (Maja-Stina), studiekonsulent Frändås, S.
G. Berit, adjunkt, f.d. led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led.
av riksdagen Johansson, K. Inge, förbundsordförande Karlsson, K. Gösta,
folkhögskolerektor, led. av riksdagen Mundebo, K. Lillemor,
utredningssekreterare Nyhage, Hans B., rektor, led, av riksdagen
221 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:48
Experter; Alexandersson, Olle, rektor (fr,o,m, den
3 juni 1976) Andersson, U. Gunnar, folkbildningskonsulent (fr.o.m. den 1 september
1976)
Andersson,
Sven-Gustav, studieombudsman (fr.o.m. den 13 september 1976)
Björkman,
Jan, språklärare (fr.o.m, den 25 augusti 1976) Blinke, Maj-Britt,
studiesekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976) Book, Hans, studierektor (fr.o.m.
den 25 augusti 1976) Garmo, Sune, komminister (fr.o.m. den 25 augusti 1976)
Hög, Alfhild, kanslist (fr.o.m. den 3 juni 1976) Johansson, Bengt,
studieombudsman (fr.o.m. den 3 juni 1976) Larsson, Hans, rektor (fr.o.m, den 25
augusti 1976) Lindgren, Seved, studieinstruktör (fr.o.m. den 25 augusti 1976)
Nilsson, Åke, sekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976) Norén, Åke, rektor (fr.o.m.
den 3 juni 1976) Ottoson, Ulf, rektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Persson,
Mårten, studierektor (fr.o.m, den 3 juni 1976) Qvarlander, Eva, förste
byråsekreterare (fr,o,m, den 3 juni 1976) Sandberg, Jan-Eric, studieombudsman
(fr,o,m, den 25 augusti 1976) Sjögren, Boo, studierektor (fr,o,m, den 25
augusti 1976) Sjöqvist, Eric G., rektor (fr,o.m, den 1 augusti 1976) Stellborn,
Kurt, studiesekreterare (fr,o,m, den 3 juni 1976) Sundqvist, Allan, bitr,
studierektor (fr.o.m. den 3 juni 1976) Svanfeldt, Göran H., statistikchef
(fr.o.m. den 3 juni 1976) Svensson, Alvar, studiesekreterare (fr.o.m, den 3
juni 1976) Wessman, Lennart, särskoleinspektör (fr.o.m. den 6 september 1976)
Wickberg, Sven, rektor (fr,o,m. den 25 auguasti 1976) Widén, Åke, intendent
(fr,o,m, den 3 juni 1976) Åkesson, Sigvard, ordförande i TBV (fr.o.m. den 25
augusti 1976)
Sekreterare: Thoursie. Kerstin A., fil. kand.
(fr.o.m. den 1 februari 1976)
Bitr, sekreterare; Engström, Åke, rektor (fr.o.m.
den 11 maj t.o.m. den 31 december 1976) Lindroth, Annica M., fil. kand.
(fr.o.m. den 1 december 1975 t.o.m. den 12 september 1976)
Möllstam,
Bengt L. G., studieombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Westlund, Jan,
länsbildningskonsulent (fr.o.m. den 28 juni 1976)
Lokal: Jakobsgatan 15- 17, 2 tr., 111 52 Slockholm,
tel. 08/11 69 41 (sekreteraren).
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 61,
Dell
U:48 Skr 1976/77:103 222
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden, samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har
sammanlagt sju sammanträden hållits med två olika referensgrupper.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
49.
Sakkunnig (U 1975:20) för förhandlingar med Akademien för de fria konsterna
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13
november 1975 med uppdrag att föra förhandlingar med Akademien för de fria
konsterna med anledning av statsmakternas beslut om reformering av
högskoleutbildningen m. m.:
Sakkunnig: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör
Sekreterare: Uhlin, J. Åke, avdelningsdirektör
Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 17 44 (departementssekreterare C.
Brunnberg)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Den sakkunnige har under tiden december 1975 -
oktober 1976 sammanträtt med akademiens förhandlingsdelegation tolv gånger.
Förhandlingsarbetet beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1976/77.
50.
Riksinternatutredningen (U 1975:21)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13
november 1975 med uppdrag att utreda riksinternatskolornas ställning i
utbildningssystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1975):
Sakkunnig: Hilding, Ingrid Ragnarsdotter,
regeringsråd
Experter: Beckne, Rolf A. P., fil.lic. (fr.o.m. den
14 januari 1976) Bjerlöw, Jan T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari
1976) Svensson, Nils Å., direktör (fr.o.m. den 19 februari 1976) Ternström,
Olov A., utrikesråd (fr.o.m. den 14 januari 1976)
223 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U: 51
Sekreterare; Lindqvist, Lars, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 25 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 63.
Den sakkunnige har under tiden november 1975 - maj
1976 hållit 14 sammanträden med experterna.
Utredningen har den 26 maj 1976 avgett betänkandet
(Ds U 1976:5) Riksinternatskolorna.
Uppdraget
är därmed slutfört.
51.
Massmedieforskningsutredningen (U 1975:22)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11
december 1975 för att utreda frågan om massmedieforskningens organisation (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1975):
Sakkunnig: Hadenius, Stig G., docent
Experter; Byggdal, G. Torsten, redaktör (fr.o.m.
den I mars 1976) Gadd, P. E. Arne,revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den I mars 1976)
Höljer,
Björn, fil. dr. (fr.o.m. den 1 mars 1976) Johansson, S. Östen, chefredaktör
(fr.o.m. den 1 mars 1976) Kronvall, Kai, fil. dr. (fr.o.m. den 1 september
1976) Landberg, Hans W., docent (fr.o.m. den 1 mars 1976) Larsson, P. Härje,
informationschef (fr.o.m. den 1 mars 1976) Nilsson, Olle I. K., chefredaktör
(fr.o.m. den 1 mars 1976) Westerståhl, H. Jörgen, professor (fr.o.m. den 1 mars
1976)
Sekreterare: Nord, Lars O, S., docent (fr,o.m. den
1 april 1976) Nordström, Bengt S., forskningsassistent (fr.o.m. den I januari
t.o.m. den 31 mars 1976)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4 Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 19
19 (sekreteraren).
Direktiven
för utredningen, se del II U 1.
Den sakkunnige har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sex sammanträden med experterna samt haft överläggningar
med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens
arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
De! 5
U:52 Skr 1976/77:103 224
52. Utredningen (U 1976:01) angående
praktisk-teologisk utbildning
Tillkallade enligt regeringens
bemyndigande den 29 januari 1976 för att utreda frågan om praktisk-teologisk
utbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1976):
Sakkunnig; Bergman, Jan, professor
Expert; Lindberg, Lars,
missionssekreterare
Sekreterare; Koskinen, Lennart,
fil, mag,, teol, kand. (fr.o.m. den 15 april 1976)
Lokal: Trädgårdsgatan 18,752 20 Uppsala, tel. 018/10 76 16
Direktiven för utredningen, se del II U 2.
Utredningen har under tiden april
1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden, fem med expert, två med
referensgrupp och inkallad expert, ett med Utredningen om stöd till de fria
trossamfundens teologiska seminarier, fyra med Utredningen ang. en
konfessionell del av den praktiskteologiska utbildningen för blivande präster
i svenska kyrkan. Vidare har överläggningar hållits med svenska kyrkans
biskopar och av utredningens arbete berörda kyrkliga och frikyrkliga instanser.
Utredningens arbete beräknas pågå t.o.m. februari 1977.
53. Byggnadsvårdsutredningen (U 1976:02)
Tillkallade enligt regeringens
bemyndigande den 18 mars 1976 för att avge förslag om formerna för stödåtgärder
för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 april 1976):
Ordförande: Edenman, Ragnar H, L.,
landshövding
Ledamöter: Fraenkel, Ingegärd C.
E., studierektor, led. av riksdagen Green, Åke, studieombudsman, led. av
riksdagen Ryding, Gunvor L, industritjänsteman, f.d. led. av riksdagen
Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen Svartberg, Karl Erik,
rektor, led. av riksdagen Wachtmeister, Hans W. A:son, civil jägmästare, led. av
riksdagen
225 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Dell U:55
Expert: Sundberg, Torsten Harry, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 29 november 1976)
Sekreterare; Lindstedt, Gustaf, hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 2 augusti 1976)
Lokal: Svartmangatan 9,4 tr., 11129 Stockholm, tel.
08/10 53 54 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II U 3.
Utredningen har under tiden mars - oktober 1976
hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som
berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under 1977.
54.
Kulturtidskriftsutredningen (U 1976:03)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13
maj 1976 för översyn av formerna för stöd till tidskrifter inom kultursektorn
(se Post-och Inrikes tidn. den 24 maj 1976):
Ledamot: Nycop, Carl-Adam, redaktör
Sekreterare: Näslund, Nils-Eric, socionom
Direktiven
för utredningen, se del 11 U 4.
Utredningen har under tiden den 13 maj - den 1
november 1976 hållit tio sammanträden.
Utredningen har den 19 november 1976 avgett
betänkandet (Ds U 1976:16) Stöd till kulturtidskrifter.
Uppdraget
är därmed slutfört.
55.
Utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13
maj 1976 för att kartiägga läromedelsmarknaden (se Postoch Inrikes tidn. den 4
juni 1976):
Utredningsman: Andersson, N. G. Bertil, kanslichef
Sakkunniga: Björinder, Henry, sektionschef (fr.o.m.
den 28 juni 1976)
15
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Del I U: 55 Skr
1976/77:103 226
Lövgren,
Esse, undervisningsråd (fr.o.m. den 28 juni 1976) Schyl-Bjurman, Gertrud S.,
fil. lic. (fr.o.m. den 28 juni 1976) Storm, Olof, direktör (fr.o.m. den 28 juni
1976)
Experter: Ahnmé, Eva, seminarielärare (fr.o.m. den
27 oktober 1976) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976)
Hallen, Håkan, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Håkansson, Ivar,
adjunkt (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Höglund, Hans, studierektor (fr.o.m. den
27 oktober 1976) Johansson, Kari-Axel, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober
1976) Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Larsson, Gösta H.
F., sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Persson, Per-Ebbe, ombudsman
(fr.o.m. den 27 oktober 1976) Sondér, Ebbe, yrkeslärare (fr.o.m. den 27 oktober
1976) Thorsell, Lars, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Thörn,
Thomas, studerande (fr.o.m. den 27 oktober 1976)
Sekreterare: Rudhe, Catharina,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1976)
Lokal: Statens institut för läromedelsinformation.
Gästrikegatan 12, Postadress: Box 21059,100 31 Stockholm, tel, 08/34 % 85
(växel)
Direktiven
för utredningen, se del 11 U 5.
Utredningen har under tiden juli - oktober 1976
hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med bl.a. företrädare för
kommunförbunden, Sveriges lärarförbund. Lärarnas riksförbund, Svenska
facklärarförbundet, Skolledarförbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet,
Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund, Sveriges elevers centralorganisation
(SECO) och Elevförbundet.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
56.
Organisationskonunittén (U 1976:05) för konstnärsnämnden
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26
maj 1976 för att vidta de åtgärder som behövs för att konstnärsnämnden skall
kunna inleda sitt arbete den I juli 1976 (se Post- och Inrikes tidn. den 19
juni 1976):
Ordförande: Cars, Gunnar, regeringsråd
Ledamöter: Ullberger, Kurt, konstnär Åberg, G.
Bertil, professor
227 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Dell U:57
Experter: Backström, Mats, förste byråsekreterare
Fjellgren, Anne-Marie, sekreterare Kjellin, Åke, intendentassistent
Sekreterare: Heldt, Karin, sekreterare Simon,
Dorothée, fil. kand. (t.o.m. den 30 september 1976)
Direktiven
för kommittén, se del II U 6.
Kommittén har hållit fem sammanträden. Kommittén
har i enlighet med direktiven tillsatt personal vid konstnärsnämnden, behandlat
olika organisatoriska frågor för konstnärsnämnden och ingett förslag till
anslag för konstnärsnämndens administration för budgetåret 1976/77.
Uppdraget
är därmed slutfört.
57.
Utredningen (V 1976:06) om stöd till de fria trossamfundens teologiska
seminarier m.m.
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26
maj 1976 för att utreda frågan om statligt stöd till de fria trossamfundens
teologiska seminarier, bl.a. möjligheterna till samordning med motsvarande
statliga högskoleutbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1976):
Ordförande: Kälvemark, Torsten, avdelningsdirektör
Ledamöter: Engström, Olle, rektor Tergel, Alf, e.
universitetslektor
Sekreterare: Säfström, Birgittha, studievägledare
(fr.o.m. den 7 juli 1976)
Lokal:
Torsgatan 8 A, 752 22 Uppsala, tel. 018/11 37 29
Direktiven
för utredningen, se del 11U 7. Tilläggsdirektiv, se del II U
16.
Utredningen har under tiden juli - oktober 1976
hållit två sammanträden samt haft överläggningar med företrädare för de fria
teologiska seminarierna och berörda samfundsledningar.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under våren 1977.
Del
I U: 58 Skr 1976/77:103 228
58.
Organisationskonunittén (U 1976:07) för forskningsråden
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26
maj 1976 för att förbereda den nya forskningsrådsorganisationen (se Post- och
Inrikes tidn. den24juH 1976);
Ordförande; Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef
Ledamöter: Fagerström, Kjell, pol. mag. Frenne,
Anders, ombudsman
Gadd,
P. E. Arne, revisionsdirektör, led. avriksdagen Gustafsson, Bengt E,, professor
Ingelstam, Lars E., bitr, professor Landberg, Hans W,, docent
Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor Meijer, Hans A. G,, professor, rektor
Poppius, Hans D,, byråchef Richardsson, N, Gunnar E,, docent Säve-Söderbergh,
Torgny, professor
Sakkunniga; Bruhn-Möller, Åke, kanslichef Dahl,
Sonja M., departementssekreterare
Experter: Bolin, Bert R. J., professor (fr,o.m. den
1 oktober 1976) Edvardson, Kay E., docent (fr.o.m, den 1 oktober 1976) Isberg,
Magnus, fil.dr (fr.o.m. den 3 september 1976) Kälvemark, Torsten,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1976) Sanmark, P. Arvid L-,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 september 1976)
Sekreterare: Lindroth, Annica M., fil. kand.
(fr.o.m. den 13 september 1976)
Lokal: Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel.
08/10 18 81 (Lindroth) och 08/10 23 41 (kansli)
Direktiven
för kommittén, se del II U 8.
Kommittén har under tiden augusti - oktober 1976
hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, forskningsråden
och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén har den 6 oktober 1976 överlämnat
anslagsframställning för budgetåret 1977/78 för forskningsrådsnämnden och den
20 oktober 1976 förslag till förordning med provisoriska bestämmelser om val av
ledamöter i forskningsråden inom utbildningsdepartementets område.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under våren 1977.
229 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del I U: 60
59.
Förhandlare (U 1976:08) för förhandlingar om utformningen av en
utställningsersättning inom det statliga onu'ådet
Tillsatt enligt regeringens bemyndigande den 23
juni 1976 för att föra förhandlingar om utformningen av en
utställningsersättning inom det statliga området;
Förhandlare: Hammar, Carl-Filip, avdelningschef
Experter: Carlman, Ingrid, byrådirektör (fr.o.m.
den 7 september 1976) Pennlöv, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 september
1976) von Schantz, Philip, museidirektör (fr.o.m. den 7 september 1976) Westin,
Gunnar, direktör (fr.o.m. den 7 september 1976)
Sekreterare: Gruting, Britt M.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1976)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 17 41 (sekreteraren)
Direktiven,
se del II U 9.
Den
sakkunnige har under oktober 1976 hållit två sammanträden med experter. Den
sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
60.
Kommittén (U 1976:09) för fortsatt utredning samt planläggning av själavården
och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22
juli 1976 med uppdrag att verkställa fortsatt utredning samt planläggning av
själavården och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara (se
Post- och Inrikes tidn. den 31 juti 1976):
Ordförande: Eliasson, Lars, landshövding, f.d. led.
av riksdagen
Ledamöter: Carlzon, Lars, pastor primarius Hedberg,
Gösta, missionsföreståndare Nilsson, Per-Olof, förbundsdirektör Olsson, Sten
G., stiftssekreterare Smith, Jan, pastor
Del I U: 60 Skr
1976/77:103 230
Sekreterare; Vakant Lokal; Länsstyrelsen, 351 86
Växjö, tel. 0470/20 000/110 (ordföranden) Direktiven för kommittén, se del 11U
10. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.
61.
Utredningen (U 1976:10) om den gymnasiala utbildningen
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5
augusti 1976 för att göra en översyn av den gymnasiala utbildningen (se Post-
och Inrikes tidn. den 17 augusti 1976):
Ordförande: Sköld, Lars G., överdirektör
Ledamöter: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor,
led. av riksdagen Beckius, Carin E., kanslichef Brandgård, Evert,
utbildningsintendent Engqvisl, Lars F-, förbundsordförande Fogelström, Hans,
ombudsman GrUnewald, Björn, civilekonom Mundebo, K. Lillemor,
utredningssekreterare Rogestam, Christina, avdelningschef, led. av riksdagen
Stålhammar, Bert E. J., rektor, f.d. led. av riksdagen Sundberg, Ingrid E.,
fil. kand., led. av riksdagen
Sakkunniga: Arndt, Nils, studierektor Furumark,
Ann-Marie, byråchef Hellström, E. Emil, länsarbetsdirektör Hälleberg, Allan,
sekreterare Kalin, Göran, förbundsordförande Nilsson, Johnny,
förbundsordförande Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Nilsson, Matts G.,
avdelningschef Teveborg, Lennart, skolråd
Experter: Magnusson, Göran, departementssekreterare
(fr.o.m. den I oktober 1976) Rosengren, Bodil C, fil. mag. (fr.o.m. den 1
oktober 1976)
Sekreterare: Furumark, Ann-Marie, byråchef (fr.o.m.
den 1 oktober 1976)
231 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:63
Lokal: Vasagatan 36, 3 tr., 11120
Stockholm, tel. 08/ 119102 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del 11 U 11.
'Inredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
62.
Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (U 1976:11)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9
septemt>er 1976 för att ingå i den svenska delegationen av finsk-svenska
utbildningsrådet (se Postoch Inrikes tidn. den 14 oktober 1976):
Ordförande: Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef
Ledamöter: Baude, Annika M. C, avdelningschef
Ebbeson, Ulf, byrådirektör Norberg, Randolph, sekreterare Teveborg, Lennart,
skolråd
Sakkunniga: Vrethammar, Harald, undervisningsråd
Åstedt, Inga-Britta, byrådirektör
Sekreterare: Kenttä, Matti, skolkonsulent
Lokal: Skolöverstyrelsen, byrå SI, 106 42
Stockholm, tel. växel 14 06 60 (sekreteraren)
Direktiven
för delegationen, se del II U 12.
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
63.
Arbetsgruppen (U 1976:12) för vissa frågor rörande De blindas förenings
biblioteksverksamhet
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14
oktober 1976 för att utreda vissa frågor rörande De blindas förenings
biblioteksverksamhet:
Ordförande: Svensson, S. Gunnar, departementsråd
Dell U:63 Skr
1976/77:103 232
Ledamöter; Bohlin, Birgitta,
departementssekreterare Engman, Jan G., avdelningschef Lindqvist, Bengt,
förbundsordförande
Sekreterare: Gurinder, Jan-Olof,
departementssekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet,
Mynttorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel, växel 08/763 10 00, 763 17
57 (sekreteraren)
Direktiven
för arbetsgruppen, se del II U 13.
Arbetsgruppen
har hållit ett sammanträde under oktober 1976. Arbetsgruppen beräknas slutföra
sitt arbete under första halvåret 1977.
64.
Svenskt medlemsorgan (U 1976:13) för HASA
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28
oktober 1976 för att övergångsvis vara svenskt medlemsorgan för Internationella
institutet för tillämpad systemanalys (International Institute for Applied
Systems Analysis, HASA):
Ordförande: Jennergren, Carl Gustav, avdelningschef
Ledamöter: Bolin, Bert R. J., professor Ericsson,
Ulf, överingenjör Hambraeus, Gunnar A., professor Häggroth, Sören, fil, dr
Ingelstam, Lars A,, bitr.prof essor Nilsson, Jan, byråchef Ohlsson, Lennart,
fil. dr Wennerberg, Sigfrid B., verkst. ledamot Wickman, Frans, professor
Åström, Karl-Johan, professor
Sakkunnig: Sköld, Carl G., departementssekreterare
Sekreterare: Kariqvist, Anders, tekn. lic.
Lokal: Sveavägen 166, 14 tr., 113 46 Stockholm,
tel. 08/32 5171 (sekreteraren)
Direktiven
för medlemsorganet, se del II
U 15.
Kommitténs
arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.
233 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Dell U:66
65.
Kommittén (U 1976:14) för att förbereda det svenska deltagandet i Unescos
konferens om miljövårdsutbildning år 1977
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28
oktober 1976 med uppgift att förbereda det svenska deltagandet i Unescos
konferens om miljövårdsutbiidning år 1977:
Ordförande: Wijkman, Anders I. S., fil. kand., led.
av riksdagen
Ledamöter: Göthberg, Bo, folkhögskoleinspektör
Karlsson, Hans-Jörgen, skolkonsulent Lindgren, I. Lennart,
departementssekreterare Palme, Thomas O. V., departementssekreterare Persson,
Eric R., studierektor Sköld, Carl G., departementssekreterare Thorslund, Bengt
C. F., avdelningsdirektör Zettersten, N. Gunnar, avdelningsdirektör
Sekreterare: Bergman, Erland C. A.,
departementssekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 10 00 (växel), 763 18 75 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
66.
Kyrkoministerns stat-kyrka grupp (U 1976:15)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17
april 1975 för överläggningar med företrädare för svenska kyrkan om det
framtida förhållandet stat - kyrka:
Ordförande: Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare
Ledamöter: Mueller, Jöran P, rättschef Rangnitt, F.
Harald O., hovrättsassessor Svensson, Torsten V., kansliråd
Experter åt staten: Anderson, Hans A. T.,
sekreterare Edling, Nils P. J., avdelningschef Ericsson, K. Georg V.,
regeringsråd Hagberg, A. Bertil, t.f. byråchef
Dell U:66 Skr
1976/77:103
234
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hallman,
Eric R., överdirektör Kalles, Lars-Erik, förste sekreterare Lundgren, A.
Carl-Eric, förbundssekreterare Magnusson, Gunnar K. O., avdelningsdirektör
Thyblad, Tom F. F. T:son, rådman
Expert åt kyrkan: Lidin, Karl-Olof, rådman
Sekreterare åt kyrkan: Johansson, B. Sture,
tingsfiskal
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Under
överläggningarna har överenskommits att det gemensamma arbetet skall bedrivas i
en särskild samrådsgrupp i vilken ingår företrädare för staten, å ena sidan,
samt ärkebiskopen och en av honom tillsatt arbetsgrupp med företrädare för
biskopsmötet. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Rikskommittén
för stiftsting och Riksförbundet kyrkans ungdom, å den andra. Vidare har
överenskommits att fyra särskilda arbetsutskott skall behandla olika delområden
inom arbetet med stat-kyrka frågan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Samrådsgruppen
Staten:
Sterzel,
Fredrik Mueller, Jöran Rangnitt, Harald Svensson, Torsten
Kyrkan:
Sundby, C. Olof W.,
ärkebiskop
Petrén,
B.A. Sture, f.d. hovrättspresident Nivenius, C. Olle B., biskop Palmqvist, P.
O. Arne, biskop Nilsson, Per-Olof V., förbundsdirektör Öberg, J. Gustav,
revisor Hamilton, Carl G. H., lagman Glimelius, Nils S., kontraktsprost
Lyttkens, Carl Henrik, rektor Åberg, Nils-Erik, komminister Stolt, B. Å.
Lennart, stiftssekreterare
opaginerad Kontrollera mot PDF
Begravningsutskottet
Staten:
Sterzel,
Fredrik Lundgren, Carl-Erik Rangnitt, Harald Kalles, Lars-Erik
Kyrkan:
Glimelius, Nils
Wallin, A. E. Göte,
konsulent
opaginerad Kontrollera mot PDF
235
Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Del I U: 66
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommunerna: Anderson,
Hans
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ekonomiutskottet Staten:
Sterzel, Fredrik Hallman,
Erik Rangnitt, Harald Kalles, Lars-Erik
Kyrkan:
Nilsson, P.-O. Åberg, Nils-Erik Öberg, Gustav
opaginerad Kontrollera mot PDF
Egendomsutskottet
Staten:
Sterzel, Fredrik Edling,
Nils Rangnitt, Harald Hagberg, Bertil
Kyrkan:
Glimelius, Nils Stolt, Lennart
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet angående
kyrkans framtida ställning erforderlig lagstiftning fSÖL)
övergångsfrågor och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Staten:
Sterzel, Fredrik Ericsson,
Georg Rangnitt, Harald Hagberg, Bertil
Kyrkan: Hamilton, Carl
Nilsson, P.-P. Palmqvist, Arne
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens
kansli:
Utbildningsdepartementet,
Storkyrkobrinken 24, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00, 763 19
29 (Harald Rangnitt), 763 19 26 (BertU Hagberg), 763 19 27 (Lars-Erik Kalles)
Kyrkans
kansli:
Domkapitlet,
Box 29, 721 03 Västerås, tel. växel 021/13 70 35, 13 70 35
(Lennart
Stolt), 13 23 24 (Sture Johansson)
Under tiden november 1975 - oktober 1976 har
hållits två sammanträden med samrådsgruppen och sammanlagt 25 sammanträden med
de olika arbetsutskotten.
Stat-kyrka
gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
Del I Jo: 1 Skr
1976/77:103 236
Jordbruksdepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976:
3,12,15,16,17,18 och 27
Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte
egentligt utredningsuppdrag: 1 och 23
1.
Lokal- och utrustningsprogramkonunittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
15 juni 1%5 för att utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för
lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan m.fl. (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 juni 1965):
Ordförande: Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Ledamöter: Bendz, C. Mårten E:son, professor,
rektor (t.o.m. den 6 december 1976) Hansen, Hans-Jörgen, professor,
föreståndare (fr.o.m. den 1 januari 1975)
Hjelm,
K. G. Lennart, professor, rektor Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30
juni 1976) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Mellström,
Claes B., skog. stud. (fr.o.m. den I maj 1975) Oscarsson, Görel B. A., t.f.
byråchef (fr.o.m. den I november 1976) Rydén, Jan E., avdelningschef
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
von
Segebaden, Gustaf, bitr. professor, rekt.or (fr.o.m. den 7 december 1976)
Söderman, S. Olof, ingenjör
Expert: Eriksson, Harald, avdelningsföreståndare
Sekreterare: Ehrengren, K. Lennart, t.f.
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1976) Eliasson, Per-Erik, byråchef
(t.o.m. den 31 oktober 1976)
Bitr. sekreterare: Ehrengren, K. Lennart, tf.
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1975 t.o.m. den 31 oktober 1976)
237 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del I Jo: 2
Forssman,
Åke V., avdelningsdirektör Olsson, J. Malte, departementssekreterare
Lokal: Centrala förvaltningen för jordbrukets
högskolor och SVA, 750 07 Uppsala 7, tel. växel 018/10 20 00(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1966 års
riksdagsberättelse Jo 31. Tilläggsdirektiv, se kungl. brev den 30 juni 1%7.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden. Därutöver har överläggningar hållits med
företrädare för institutioner och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén
har under samma tidsperiod framlagt lokalprogram för växtskyddet m.m. i Alnarp,
centrala servicefunktioner på Ultuna, landskapsarkitektutbildningen och
u-landsavdelningen på Ultuna, utbyggnad av foderfabriken på Lövsta samt
husdjursvetenskapligt centrum och kliniskt centrum föranlett av ökad antagning
av veterinärstuderande. Utrustningsprogram har framlagts för bl.a.
skogshögskolan, Umeå och statens veterinärmedicinska anstalt (centralblocket),
Ultuna.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
2.
Naturvårdskommittén (Jo 1970:28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6
februari 1970 för översyn av naturvårdslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 6
mars 1970):
Ordförande: Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av
riksdagen
Ledamöter: Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av
riksdagen Hjorth, Nils T., förrådsförvaltare, led. av riksdagen Lothigius,
Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen Ludvigsson, IngritfcM., fru, led.
av riksdagen Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare Wirtén, Rolf G. S.,
folkskollärare, led. av riksdagen
Experter: Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd
(fr.o.m. den 14 januari 1976) Delin, Lars A., regeringsråd (t.o.m. den 13
januari 1976) Holm, J. Lennart, generaldirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd
Wenker, Stig-Eric, hovrättsråd Öster, Karl Olov, kansliråd (fr.o.m. den 14
januari 1976)
Sekreterare: Björnberg, Bengt I. A., hovrättsråd
(t.o.m. den 31 juli 1976)
Del I Jo: 2 Skr
1976/77:103 238
Bitr. sekreterare: Sandler, Hans E., lantmätare
(fr.o.m. den 1 mars 1975)
Lokal; Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan
26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1971 års
riksdagsberättelse Jo 21. Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse 1973 Jo 12
samt 1974 Jo 10.
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
3.
Utredningen (Jo 1971:06) om kontrollanstalterna på jordbrukets område
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
18 juni 1971 för att utreda frågor rörande kontrollanstaltema på jordbrukets
område (se Postoch Inrikes tidn. den 15 juli 1971):
Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Ledamöter: Hedström, Bo S., generaldirektör Hjelm,
K. G. Lennart, professor, rektor Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av
riksdagen Kuylenstjerna, C. Göran J., direktör Mossberger, Eric G. V., f.d.
ombudsman, f.d. led. av riksdagen
Experter: Ekelund, Sigvard F. A., agr. dr Esbo,
Harald V. O., professor
Gränsbo,
N. Gunnar B., byrådirektör (fr.o.m. den 27 september 1975) Lindström, Ingvar
A., departementsråd (fr.o.m. den 17 januari 1974) Moberg, Harald A:son,
professor Nygård, Bengt A. V., professor
Sekreterare: Jeppsson, O. Gunnar, lantbruksdirektör
Bitr. sekreterare: Hansson, N. Olle R.,
departementssekreterare Liden, B. Carl Johan, byrådirektör
Direktiven
för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Jo 26.
239 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:4
Utredningen har den 29 april 1976 avgett
betänkandena (Ds Jo 1976:3) Statens maskinprovningar - uppgifter och
organisation m.m. och (Ds Jo 1976:4) Kontrollen av plantskoleväxter.
Uppdraget
är därmed slutfört.
4.
Utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 oktober 1971 för utredning rörande kostnaderna för miljövården (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 november 1971):
Ordförande: Paulsson, G. Valfrid V.,
generaldirektör
Ledamöter: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av
riksdagen Norrby, J. Sören, byggnadsingenjör, f.d. led. av riksdagen
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den II juni
1974)
Rosqvist,
G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led.
av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1975) Åkerfeldt, Sven Eric, lantbrukare,
led. av riksdagen
Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m.
den I december 1974) Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Helmerson, Bo
I. H., direktör Johansson, Bengt A. W., budgetchef Lönnqvist, Ulf R., f.d.
statssekreterare
Lövgren,
Torsten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 augusti 1975)
Moreau,
Jan-Erik, utredningssekreterare Nilsson, Olof, direktör Olerud, Eric Hj.,
sekreterare Svensson, Kjell R., kansliråd
Sekreterare: Ovegård, Lars O., byråchef (fr.o.m.
den 1 december 1974)
Bitr. sekreterare: Almgren, A. Richard,
civilingenjör Edwinson, Vanja A. M., departementssekreterare Hannerz, R.
Christer, socionom (fr.o.m. den 1 december 1974) Olsson, Inger M-A.,
byrådirektör
Del I Jo: 4 Skr
1976/77:103 240
Lokal: Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack,
171 20 Solna, tel. växel 98 18 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Jo 28.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har elva
sammanträden hållits med särskild arbetsgrupp för frågan om miljöskyddet inom
enskilda industribranscher samt åtta sammanträden med särskild arbetsgrupp för
frågan om renhållningen i kommunerna.
Utredningen har den 25 mars 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:35) Dryckesförpackningar och miljö.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
5.1972
års jordbruksutredning (Jo 1972:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2
juni 1972 för att utreda vissa frågor inom jordbrukspolitiken (se Post- och
Inrikes tidn. den 4 juli 1972):
Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Ledamöter: Eliasson, Rolf A. E., lantmästare, f.d.
led. avriksdagen Enlund, Eric P., lantbrukare, led. av riksdagen Israelsson,
Per J., apparatskötare, f.d. led. av riksdagen Kristiansson, N. Axel,
lantbrukare, ers. för led. av riksdagen Lindberg, Marta S.,
försäkringskassetjänsteman, f.d. led. av riksdagen Persson, Sven G. F.,
lantarbetare, f.d. led. av riksdagen Rask, Karl A., fabrikör, f.d. led. av
riksdagen Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen
Experter: Borg, Sune S. B., byråchef Brangmo, K.
Walter, direktör Cederberg, Thomas O., direktör Elm, Torsten J, W.,
avdelningschef Hillbom, Lars H., civilekonom Hulting, K. R. Georg, f.d.
byråchef Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande Johannesson, Erik, direktör
Knutsson, P. Gösta, byråchef Kristenson, Arne, byråchef Larson, Sten E.,
byråchef (fr.o.m. den 5 april 1974)
241 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:6
Lindberger,
Lars, överdirektör
Lindman,
Karl S. S., f.d. byråchef
Lindström,
Ingvar A., departementsråd
Nilsson,
Olof, direktör
Nilsson,
N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Ohlsson,
K. Börje, lantbruksdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Olsson,
Bengt M., avdelningschef
Renborg,
Ulf B:son, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Svärdström,
Karl-Fredrik, professor (fr.o.m. den 5 april 1974)
Swedborg,
Erik H., direktör (fr.o.m. den 5 april 1974)
Säkk,
Karl, byråchef
Tiberg,
Lennart F., direktör
Huvudsekreterare: Lindström, Ingvar A.,
departementsråd
Bitr. sekreterare: Ingemansson, Jan H. L,
lantbrukskonsulent (fr.o.m. den 1 juli 1974) Lindqvist, S.-O. Lennart,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Ågren, Carl-Henrik,
avdelningsdirektör
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (huvudsekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års
riksdagsberättelse Jo 27. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Jo
16.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har ett
stort antal sammanträden hållits inom utredningens olika expertgrupper.
Utredningen har i novemtser 1976 avgett promemorian
(Ds Jo 1976:9) Det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under början av år 1977.
6.
Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötselanläggningar (FFR)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9
februari 1973 för att förhandla med samebyarna om renskötselanläggningar m. m.
(se Post-och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):
Ordförande: Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d.
led. av riksdagen
Sakkunniga:
Bäärnhielm,
G. Mauritz, hovrättsråd
Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör 16
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Ddl Jo:6 Skr 1976/77:103 242
Experter: Bohman, Bengt A. H., länsråd
Ekblad,
Carl E. A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lundberg, J. Iwan,
avdelningsdirektör Lundvall, A. Göran, avdelningsdirektör Lithander, Per H.,
avdelningsdirektör Stenberg, Bruno, renägare Stenberg, Nikolaus, renägare
Åhrén, Anders, renägare
Sekreterare: Ekendahl, Bengt G. M., byrådirektör
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83
Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)
Direktiven
för förhandlingsgruppen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 22.
Förhandlingsgruppen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 förhandlat med samebyar i Norrbottens län samt haft överläggningar
med olika myndigheter som berörs av gruppens arbete.
Förhandlingsgruppen har den 28 juni 1976 avgett
delbetänkandet (Ds Jo 1976:7) Förhandlingar om renskötselanläggningar m.m.
Delrapport 3. Samebyar i Norrbottens län, norra delen.
Förhandlingsgruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
7.
Genbankutredningen (Jo 1973:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26
februari 1973 för att utreda frågan om bevarande av genetiskt material (se
Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):
Sakkunnig: Ehrenberg, Carin M. S. H., docent
(fr.o.m. den 5 september 1975)
Experter: Bergman, Axel T., jägmästare (fr.o.m. den
5 september 1975 t.o.m. den 31 december 1975)
Gullberg,
H. Urban, fil. lic. (fr.o.m. den 28 febmari 1975) Junback, Carl Gunnar,
departementssekreterare (fr.o.m. den 28 februari 1975)
Krutzsch,
A. Peter M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Nilsson, Karl-Erik,
skogschef (fr.o.m. den I juli 1976)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00
243 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:8
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 23.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
8.1973
års skogsutrediung (Jo 1973:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
september 1973 för att utreda vissa frågor inom skogspolitiken (se Post- och
Inrikes tidn. den 6 oktober 1973):
Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding
Sakkunniga: Brännström, Roland J., verkmästare,
led. av riksdagen Dahlgren, P. Anders B., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m.
den 19 november 1976)
Hedström,
Bo S., generaldirektör Hjorth, Ragnar, f.d. byråchef
Jansson,
Sven E., lantbrukare (fr.o.m. den 20 november 1976) Nilsson, Nils-Erik,
professor
Experter: Bäckström., Sixten, förbundsordförande
Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande Edlund, Erik O. A., utvecklingschef
(t.o.m. den 25 mars 1976) Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 17
april 1975) Jansson, Sven E., lantbrukare (fr.o.m. den 1 april 1974 t.o.m. den
19 november 1976)
Köhl,
Olof F. E., rättschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Rydbo, Folke,
generaldirektör (fr.o.m. den 1 april 1974) Rydh, Olof G. G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 8 juli 1975) Sjunnesson, Lars H. O.,
direktör (fr.o.m. den 26 mars 1976) Sundberg, Carl Gustaf, skogsdirektör
(fr.o.m. den I april 1974) Toll, J. Magnus, lantmästare
Huvudsekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare
(fr.o.m. den 1 februari 1976) Köhl, Olof F. E., rättschef (t.o.m. den 31
januari 1976)
Bitr. sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare
(t.o.m. den 31 januari 1976) Jacobson, S. E. Olof, forskarassistent Petterson,
Hans H, J. A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 mars 1976)
Del I Jo: 8 Skr
1976/77:103 244
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr.
sekreterare)
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 25,
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer
och andra som berörs av kommitténs arbete. Dessutom har sju sammanträden
hållits med en särskild arbetsgrupp för frågor om produktionshöjande åtgärder i
skogsbruket.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
9.1973
års fiskevattensutredning (Jo 1973:07)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9
november 1973 för att utreda fiskelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 december
1973):
Ordförande: Wictorsson, Åke V., planeringschef,
led. av riksdagen
Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led.
av riksdagen Johansson, Tyra A, S., kontorist, led. av riksdagen Lindberg, Sven
J., ombudsman, led. av riksdagen Moreli, Roland, direktör
Pettersson,
A. Georg, ombudsman, led. av riksdagen Rydén, N. Rune G., köpman, f.d. led. av
riksdagen
Experter; Dyhre, A. Gunnar, hovrättsråd (fr.o.m.
den I september 1974) Ericson, E. Gerhard H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
december 1974)
Grebäck,
Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1974)
Johansson,
Bertil E., ombudsman
Johansson,
Stig E., överdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Kihlström, Bengt G.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Puke, Carl G. M., f.d.
fiskeriintendent (fr.o.m. den 1 december 1974) Runnström, Hans K. L., kanslichef
(fr.o.m. den I april 1974) Silow, C. Ivan H., t.f. byråchef (fr.o.m. den 1
december 1974) Wenker, Stig-Eric, hovrättsråd (fr.o.m, den 1 april 1974)
Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)
Sekreterare: Wendt, Curt A. G., byråchef (fr.o.m.
den 5 februari 1974)
245 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del I Jo: 10
Bitr. sekreterare; Edlund, S. Lisbeth, kammarrättsfiskal
(fr.o.m. den 1 april 1975) Johansson, Curt B. R., t.f. fiskeriintendent
(fr.o.m. den 1 november 1976)
Lokal: Flskeristyrelsen, Otterhällegatan 12, Fack,
403 10 Göteborg, tel. växel 031/17 63 80 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 26.
Utredningen har under tiden januari - oktober 1976
hållit nio sammanträden.
Utredningen har den 29 juni 1976 avgett
delbetänkandet (Ds Jo 1976:5) Utlännings fiskerätt och den 31 augusti 1976
delbetänkandet (Ds Jo 1976:6) Fiskevårdsområden.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
10.
Emåutredningen 1974 (Jo 1974:02)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5
april 1974 för att dndersöka möjligheterna att begränsa översvämningarna i
Emån:
Utredningsman: Wetterhall, Sven C. E., byråchef
Experter: Alvelid, Sven R. E., lantbruksdirektör
(fr.o.m. den 1 april 1975) Andersson, K. Göran, naturvårdsdirektör Sjöborg, N.
Elvir, f.d. lantbruksdirektör
Sprinchorn,
K. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Svensson, Sven Åke,
naturvårdsdirektör Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör
Sekreterare: Petersson, Bengt-Eve A., byrådirektör
Lokal; Länsstyrelsen i Södermanlands län, Fack, 611
01 Nyköping, tel. växel 0155/80 100.
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 24.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 20 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
kraftintressenterna, Emåns vattendragsförbund, m.fl.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.
DellJotll
Skr 1976/77:103 246
11.
Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)
Tillkallad enligt Kung). Maj:ts bemyndigande den 26
april 1974 för att utreda den stadiga administrationen på skogsbrukets område
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 maj 1974):
Ordförande: Hedström, Bo S., generaldirektör
Sakkunniga: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare,
f.d. led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen
Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare
(fr.o.m. den 8 april 1976) Andersson, Gösta R., skogsvårdskonsulent (fr.o.m.
den 7 september 1974)
Falk,
Eric G. R., avdelningschef (fr.o.m. den 7 september 1974) Hammarlund, F. Gösta
E., länsjägmästare (fr.o.m. den 8 april 1976) Lindgren, K. Erik,
organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 april 1975) Nilsson, Nils-Erik, professor
(fr.o.m. den 2 april 1975)
Sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 25.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med representanter för
myndigheter som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har i december 1975 avgett
delbetänkandena (Ds Jo 1975:11) Frö- och plantverksamhet i
skogsvårdsorganisationen och (Ds Jo 1975:15) Skoglig prognosverksamhet.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
12.
Organisationskommittén (Jo 1974:06) för beredning av vissa frågor om den
framtida organisationen av växtskyddsverksamheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
14 juni 1974 för beredning av vissa frågor om den framtida organisationen av
växtskyddsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):
Ordförande: Eckersten, Ivan E., f .d.
statssekreterare
247 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo: 13
Ledamöter: Eliasson, Per-Erik, byråchef Gustafsson,
N. Henry, avdelningschef Henriksson, Rune I., kansliråd
von
Rosen, Hans J. D., t.f. föreståndare (fr.o.m. den 27 september 1975) Stenmark,
C. G. Arnold, försöksledare
Experter: Beckman, Arne, byrådirektör (fr.o.m. den
21 oktober 1974) Björling, Karl J. E., professor Ekelund, Sigvard F. A., agr.
dr
Johnsson,
Inez M., byrådirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Kroeker, Göran H., agronom
(fr.o.m. den 21 oktober 1974) Lekänder, Bertil K. F., professor
Linden,
Hans G., försöksintendent (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Sanner, Lars-Erik,
överbibliotekarie (fr.o.m. den 21 oktober 1974)
Sekreterare: Junback, Carl Gunnar,
departementssekreterare
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Kommittén har den 5 september 1975 avgett förslag
till utformningen av den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten.
Kommittén har i övrigt slutfört det arbete som föranletts av statens
växtskyddsanstalts upphörande den 1 juli 1976.
Kommitténs
arbete är därmed slutfört.
13.
Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
28 juni 1974 för att se över jordförvärvslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 juli 1974):
Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Sakkunniga: Johansson, Gunnar A., häradsdomare,
led. av riksdagen Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen Larsson, K.
Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av
riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Stjerna, G. Henry,
lantbrukare
Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare
(fr.o.m. den 7 september 1974)
Del I Jo: 13 Skr
1976/77:103 248
Andreasson,
A. Osvald, utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 september
1974)
Gunseli,
Tor A., överingenjör (fr.o.m. den 7 september 1974)
Heiu-iksson,
Rune L, kansliråd (fr.o.m. den 4 april 1975)
Jansson,
Harald, fastighetsdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974)
Johansson,
S. Arne H., länsjägmästare (fr.o.m. den 7 september 1974)
Köhl,
Olof F. E., rättschef (fr.o.m, den 1 februari 1976)
Lindh,
Birger V., ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1976)
Lindström,
Ingvar A., departementsråd (fr.o.m. den7 september 1974)
Millgård,
E. Olof (Olle), teknisk direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)
Nilsson,
N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 7 september 1974)
Romson,
Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)
Svensson,
S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 7 september
1974
t.o.m. den 31 oktober 1976)
Wessén,
Vilhelm, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)
Åkerman,
N. Håkan, överdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974)
Sekreterare: Köhl, Olof F. E., rättschef (t.o.m.
den 31 januari 1976) Warensjö, J. A. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I
februari 1976)
Bitr. sekreterare: Holmgren, Gunnar,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1974) Warensjö, J. A. Folke,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974 t.o.m. den 31 januari 1976)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan
26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 29.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
14.1974
års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
13 september 1974 för att utreda trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 oktober 1974):
Ordförande: Henriksson, Rune 1., kansliråd
Sakkunniga: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av
riksdagen Björk, Villiam E., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen
249 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo: 15
Carlström,
A. Valdo, direktör, f.d. led. av riksdagen
Nilsson,
Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen
Experter: Gustafsson, N, Henry, avdelningschef
(fr.o.m. den 19 oktober 1974) Moberg, C. E. Ragnar, direktör (fr.o.m. den 19
oktober 1974) Nyström, Holger R. B., direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974)
Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 19oktober 1974)
Sekreterare: Donelius, H. Göran, t.f,
universitetslektor (fr.o.m. den 19 oktober 1974 t.o.m. den 15 januari 1976)
Gradin, Lars-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 16 januari 1976)
Bitr. sekreterare: Boberg, L. Håkan,
departementssekreterare (fr.o.m. den 21 december 1974 t.o.m. den 26 maj 1976)
de
Maré, Stefan S., departementssekreterare (fr.o.m. den 14 september 1976) Liden,
B. Carl Johan, byrådirektör (fr.o.m. den 27 maj 1976)
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83
Jönköping, tel. växel 036/16 94.20 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har elva
sammanträden hållits med de särskilda arbetsgrupperna inom utredningen.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
15.
Västerdalälvsutredningen (Jo 1975:01)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27
februari 1975 för att utreda möjligheterna att begränsa översvämningarna i
Västerdalälven (se Post- och Inrikes tidn. den 10 maj 1975):
Utredningsman: Holmström, G. Sven E., fastighetsråd
Experter: Ahlmark, Sten O., bitr. överlantmätare
Andersson, Ingvar H, D., ingenjör Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd Rosén, Sven
A., byrådirektör
Del
I Jo: 15 Skr 1976/77:103 250
Sprinchorn,
K. Göran, avdelningsdirektör Wetterhall, Sven C. E., byråchef
Sekreterare: Änder, C. Peter E., hovrättsassessor
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 18.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 29 sammanträden.
Utredningen har den 12 november 1976 avgett
betänkandet (Ds Jo 1976:8) Översvämningsskydd i Västerdalälven.
Uppdraget
är därmed slutfört.
16.
Utredningen (Jo 1975:02) om omhändertagande av sjukhusavfall
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10
april 1975 för omhändertagande av sjukhusavfall (se Post- och Inrikes tidn. den
27 maj 1975):
Ordförande: Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av
riksdagen
Sakkunniga: Holmberg, Nils V,, direktör Johansson,
S. Lars A., ombudsman Magnusson, S. Arne E., lantbrukare, led. av riksdagen
Tjerneld, Nils C. L., sektionschef
Experter: Adolfsson, B. Göran E., civilingenjör von
Heidenstam, G. Olov, avdelningsdirektör Hugoson, Göran H., t.f. byråchef
(fr.o.m. den 11 september 1975) Skjönberg, P. Guldbrand, byrådirektör
Tennevall, B. Erik, avdelningsdirektör
Sekreterare: Kardell, J. Arne, hovrättsassessor
Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 19.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden samt genomfört vissa studiebesök.
Utredningen har den 1 december 1976 slutjusterat
betänkandet Sjukvårdsavfall, vilket konimer att överlämnas i januari 1977.
Uppdraget
är därmed slutfört.
251 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo: 18
17. Utredningen
(Jo 1975:03) om åtgärderiör att motverka de
negativa effekterna av svavelutsläpp
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29
maj 1975 för att föreslå åtgärder för att motverka de negativa effekterna av
svavelutsläpp (se Postoch Inrikes tidn. den 8 juli 1975):
Ordförande: Lönnqvist, Ulf R., f.d.
statssekreterare
Sakkunniga: Gustafsson, N. Henry, avdelningschef
Jondelius, Bo E., byråchef Lind, Carl-Erik, byråchef Persson, Göran A.,
avdelningschef Rinder, Lennart, medicinalråd Sörensen, S. Ingemar K., byråchef
Sekreterare: Hägerhäll, Bertil G.,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Assarsson, Bo S. G.,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 20.
Utredningen
har den 27 januari 1976 avgett betänkandet (Ds Jo 1976:2) Mindre svavel -
bättre miljö. Uppdraget är därmed slutfört.
18. Utredningen
(Jo 1975:04) om jordbruksnämndens organisation
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 12
juni 1975 för att se över statens jordbruksnämnds organisation:
Sakkunnig: Lindström, Ingvar A., departementsråd
Sekreterare: Adler, Hans V., byråchef (fr.o.m. den
8 september 1975)
Bitr. sekreterare: Granlund, U. Kristina,
departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1975)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 21.
Utredningen
har den 26 januari 1976 avgett betänkandet (Ds Jo 1976:1) Statens
jordbruksnämnds organisation. Uppdraget är därmed slutfört.
Del
I Jo: 19 Skr 1976/77:103 252
19.
Utredningen (Jo 1975:06) om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9
oktober 1975 för utredning om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten:
Sakkunnig: Gustafsson, Åke C. T., professor
Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 juli 1976) Ekström, E. Sören, kansliråd Gustafsson, N. Henry,
avdelningschef
Hansson,
N. Olle R., departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1976) Junback, Carl
Gunnar, departementssekreterare
Sekreterare: Denward, C. M. Thore, docent
Lokal: Lantbrukshögskolans institution för
frukt- och bärodling. Balsgård, Pl 550, 291 00 Kristianstad, tel. 044/750 41
(sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 23.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tolv sammanträden.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.
20.
Fiskerikommittén (Jo 1975:07)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27
november 1975 för att utreda fiskets kort- och långsiktiga problem:
Ordförande: Lönnqvist, Ulf R., f.d.
statssekreterare
Sakkunniga: Hannerz, D. G. Lennart, överdirektör
Hedin, Carl Eric, kapten, f.d. led. av riksdagen Johansson, Bengt A. W.,
budgetchef Lindström, Ingvar A., departementsråd Mattsson, Thure J. E.,
ombudsman Säkk, Karl, byråchef Verständig, Sigmund, byråchef Åberg, Ch. Georg,
fiskeriombudsman, led. av riksdagen
253 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:21
Experter; Hansson, N. Olle R.,
departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1976) Johansson, Bertil E.,
ombudsman Nilsson, Kaj A. W., fiskare
Sekreterare: Berglund, Sven-Olof,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Sten, S. Roland, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 26 mars 1976)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden.
Kommittén
har den 2 december 1975 avgett förslag om åtgärder för att lösa akuta problem
inom fisket, den 15 januari 1976 om stöd till säkerhetsutrustning på
fiskefartyg och den 17 juni 1976 om särskilda pristillägg på fisk.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
21.
Utredningen (Jo 1976:01) om registrering av fritidsbåtar
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18
december 1975 för att utreda frågan om registrering av fritidsbåtar (se Post-
och Inrikes tidn. den 19 februari 1976):
Sakkunnig: Schelin, Bengt A. E., direktör
Experter: Alpsten, A. Börje, departementsråd
Boberg,
L. Håkan, departementssekreterare (t.o.m. den 6 maj 1976) Nyman, Kjell,
departementssekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1976) Sjöstedt, K. Lennart T.,
hovrättsråd Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Sekreterare: Hörberg, Olof Hj., f.d. överingenjör
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).
Direktiven
för utredningen, se del 11 Jo I.
Del I Jo: 21 Skr
1976/77:103
Utredningen har under tiden mars - oktober 1976
hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningen.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
22.
Energi- och miljökommittén (Jo 1976:02)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 5
februari 1976 för att utreda frågan om hälso- och miljöeffekter av
energiutnyttjande (se Postoch Inrikes tidn. den 19 februari 1976):
Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör
Sakkunniga: Bergman, Per R., direktör, led. av
riksdagen Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen Forslund, Bo E.,
ombudsman, led. av riksdagen Karlehagen, Sigvard H., leg. läkare, f.d. led. av
riksdagen Ohlin, T. M. Maja, skolkanslist, f.d. led. avriksdagen Orring, Ulla
B., nämndeman
Sekreterare: Högberg, Lars G., fil. lic (fr.o.m.
den 25 februari 1976)
Bitr. sekreterare: Assarsson, Bo S. G.,
byrådirektör (fr.o.m. den 25 februari 1976)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr.
sekreteraren).
Direktiven
för kommittén, se del lIJo 3.
Kommittén har under tiden februari - oktober hållit
sju sammanträden. Uppdrag rörande sammanställning av tekniskt-vetenskapligt
underlag för kommitténs överväganden har lagts ut på arbetsgrupper.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
23.
Konimittén för de svenska förberedelserna inför FN:s vattenkonferens (Jo 1976:03)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12
februari 1976 för att svara för de svenska förberedelserna inför FN:s
vattenkonferens (se Postoch Inrikes tidn. den 20 mars 1976):
2S5 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:24
Ordförande: Dahlgren, P. Anders B., statsråd, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 5 november 1976)
Lundkvist,
Svante, förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 4 november 1976)
Ledamöter: Berggren, K. Roy, byråchef Berner, C. O.
Örjan, departementsråd Bondesson, Lennart, byrådirektör (t.o.m. den 26 maj
1976) Céwe, Tord G., departementssekreterare Elmer, Björn Å.,
departementssekreterare Gustafsson, Yngve H., professor Hanson, Arne G. H.,
avdelningschef Ingvar-Svensson, Inger, fru, led. av riksdagen Karlsson, Rune
A., sekreterare Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen
Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare Magnusson, Gunnar, civilingenjör
(fr.o.m. den 27 maj 1976) Nordberg, Lars O., statsgeolog Pettersson, N.
Lennart, fil. kand., led. av riksdagen af Ugglas, M. Margareta, civilekonom,
led. av riksdagen
Sekreterare: Falkenmark, Malin, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 mars 1976) Hagård, John H.M., departementssekreterare (fr.o.m.
den 8 oktober 1976)
Lindgren,
1. Lennart, departementssekreterare
Palme,
Thomas O. V., departementsselcreterare (t.o.m. den 7 oktober 1976)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan
26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00.
Kommittén
har under tiden februari - oktober hållit tre sammanträden. Kommittén beräknas
slutföra sitt arbete under år 1977.
24.
Utredningen (Jo 1976:04) om den regionala lalmratorieverksamheten
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29
december 1975 för att utreda frågan om den regionala laboratorieverksamheten
inom livsmedelshygien, veterinärmedicinsk diagnostik, miljövård och närbelägna
områden (se Post- och Inrikes tidn. den 20 februari 1976):
Del I Jo: 24 Skr
1976/77:103 256
Sakkunnig: Odhnoff, Camilla, landshövding
Experter: Ehn, Bengt, veterinärråd Ekedahl, N. A.
Gunnar, laborator Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare Skjönberg, P.
Guldbrand, byrådirektör Tammelin, Lars-Erik, avdelningschef Ågren, Lars O. T.,
direktör
Sekreterare: Hoel, Christer O., t.f.
avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare: Brunsberg, Karin D. M.,
byrådirektör
Lokal: Centrala förvaltningen för jordbrukets
högskolor och SVA. 750 07 Uppsala 7, tel, växel 018/10 20 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II Jo 2.
Den sakkunnige har under tiden mars - oktober 1976
hållit tre sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
25.
Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av skördeskadeskyddet
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4
mars 1976 för att se över skördeskadeskyddet inom jordbruket (se Post- och
Inrikes tidn. den 22
maj
1976):
Ordförande: Jansson, N. Ewald, f.d.
förbundsordförande
Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led.
av riksdagen Bladh, Lennart W., yrkesvalslärare, led. av riksdagen Hallenius,
G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen Strömberg, K. Håkan, metallarbetare,
led. av riksdagen
Experter: Friberg, B. Torsten, avdelningschef
Larsson, Folke K. E., lantbrukare Liden, B. Carl Johan, byrådirektör Medin,
Knut H., avdelningschef
257 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:26
Nilsson,
Olof, direktör
Sandqvist,
B. Eje G., avdelningsdirektör
Sekreterare: Jeppsson, O. Gunnar, lantbruksdirektör
Bitr. sekreterare: Hagströmer, Erik J. J. A.,
statskonsulent
Lokal: Lantbruksnämnden i Uppsala län. Box 87,751
03 Uppsala, tel. växel 018/10 01 00 (sekreteraren).
Direktiven
för utredningen, se del II Jo 4.
Utredningen
har under tiden september - oktober 1976 hållit ett sammanträde. Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
26.
Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljöskyddslagstiftningen
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18
mars 1976 för att göra en översyn av miljöskyddslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 maj 1976);
Ordförande: Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led.
av riksdagen
Sakkunniga: Adolfsson, Tage V. A., företagare, led.
av riksdagen Friggebo, Birgit 1. G., statsråd (t.o.m. den 31 oktober 1976)
Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Larsson, Lars-Åke G.,
ombudsman, led. av riksdagen Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1976)
Mattsson,
Kjell A., led. av riksdagen Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av
riksdagen
Experter: Beckman, Lars K. A. G., hovrättsassessor
Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd Helmerson, Bo 1. H., direktör Olerud, Eric
Hj., sekreterare Persson, Göran A., avdelningschef Svärd, Stig Olof,
vattenrättsdomare
Sekreterare: Änder, C. Peter E., hovrättsassessor
17
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 103
Dell Jo:26 Skr
1976/77:103 258
Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan
26, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).
Direktiven
för utredningen, se del 11 Jo 5.
Utredningen
har under tiden mars - oktober 1976 hållit två sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
27.
Sakkunnig (Jo 1976:07) för överläggningar rörande avtal i fråga om riktlinjer
för hästtävlingar med totalisatorverksamhet m.m.
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 25
mars 1976 för att för statens del föra överläggningar rörande avtal i fråga om
riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet m.m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 5 februari 1976):
Sakkunnig: Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare
Experter; Boberg, L. Håkan, departementssekreterare
Hansson, N. O. Olle R., departementssekreterare Henriksson, Rune 1., kansliråd
Johansson, Bengt A. W., departementsråd
Den
sakkunnige har under tiden mars - april hållit sex sammanträden. Den sakkunnige
träffade den 13 april 1976 avtal i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med
totalisatorverksamhet m.m. Uppdraget är därmed slutfört.
28.
Utredningen (Jo 1976:08) om karantänsverksamheten för djur
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23
juni 1976 för att utreda frågan om karantäns verksamheten för djur (se Post-
och Inrikes tidn. den 3 augusti 1976):
Utredare: Andersson, Lennart F. H.,
studieombudsman, led. av riksdagen
Sakkunniga: Björk, Jimmy, sektionschef Nordblom,
Bengt S. J., veterinärråd
Sekreterare: Oskarsson, Sven E., tf. byrådirektör
259 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Dell Jo:30
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, Fack, 551
83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren).
Direktiven
för utredningen, se del II Jo 6.
Utredaren
har under oktober 1976 hållit ett sammanträde med experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
29.
Utredningen (Jo 1976:09) om f jällägenheter
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23
juni 1976 för att utreda frågan efter vilka riktlinjer användningen och
förvaltningen skall ske av staten tillhöriga lägenheter, som är belägna ovanför
odlingsgränsen eller på rent>etesf jällen i Jämtlands län (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 augusti 1976):
Ordförande: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare,
f.d. led. av riksdagen
Ledamöter: Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör
Nisser, Carl Wilhelm B. G., chefsjurist
Sekreterare: Nisser, Carl Wilhelm B. G.,
chefsjurist (fr.o.m. den 14 september 1976)
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83
Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del 11 Jo 7.
Utredningen
har under tiden augusti - oktober 1976 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
30.
Utredningen (Jo 1976:10) om ändrad reglering av Hjälmaren
Tillkallad enligt regeringen bemyndigande den 21
oktober 1976 för att utreda ändrad reglering av Hjälmaren:
Utredare: Larsson, Erik, lantbrukare, led. av
riksdagen
Sakkunnig: Wetterhall, Sven C. E., byråchef
Dell
Jo:30 Skr 1976/77:103 260
Experter: Andersson, Ingvar H. D., lantbruksingenjör
Axelsson, K. A. Thorsten, civilingenjör Beckman, Lars K. A. G.,
hovrättsassessor Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör
Direktiven
för utredningen, se del II Jo 8.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
261 Kommittéer: Handelsdepartementet Del I H: 1
Handelsdepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år
1976:3,7,10 och 13
1.
Patentpolicykommittén (H 1969:10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
15 december 1%7 för utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post-
och Inrikes tidn. den 22 januari 1968):
Ordförande: Borggård, Göran R., generaldirektör
Ledamöter: Bergling, Nils B. V., direktör Ekstam,
Gunnar E., avdelningschef Körner, F. Lennart, direktör Larfeldt, Nils J.,
ingenjör Wallerius, Olof, förste forskningsingenjör
Experter: Jonson, Lars, t.f.
expeditionschef-rättschef Lewin, Saul, överingenjör Persson, R. Eskil, rådman
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Sekreterare: Törnroth, N. Lennarth, patenträttsråd
Bitr. sekreterare: Jacobsson, Måns,
hovrättsassessor Tersmeden, G. Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari
1974)
Lokal: Patent- och registreringsverket.
Valhallavägen 136, Box 5055, 102 42 Stockholm, tel. växel 22 55 40
Direktiven för utredningen, se 1969 års
riksdagsberättelse H 10. Tilläggsdirektiv I-lll, se 1975 års kommittéberättelse
H I.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sju sammanträden av vilka ett varit gemensamt med motsvarande
kommittéer i Danmark, Finland och Norge. Företrädare för kommittén har dessutom
under samma tid haft överläggningar med företrädare för motsvarande danska,
finska och norska kommittéer vid tre tillfällen.
Del I H: 1 Skr
1976/77:103 262
Kommittén
har i april månad 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:24-25) Internationellt
patentsamarbete 11,1973 års europeiska patentkonvention. Kommittén beräknas
slutföra sitt arbete under år 1977.
2.1972
års lotteriutredning (H 1972:03)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26
april 1972 med uppdrag att utreda regleringen av lotteriverksamheten (se Post-
och Inrikes tidn. den 9 juni 1972):
Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör
(fr.o.m. den 1 maj 1975)
Sakkunniga: Andersson, Sven G., frisörmästare, led.
av riksdagen Bergérus, K. Holger E., direktör
Nilsson,
K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen Nordberg, S. Ivar, ombudsman,
led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Rosén, S.
Åke, förste länsassessor
Experter: Ankers, Mikael, departementssekreterare
Bergqvist, Hans A., avdelningschef
Sekreterare: Stenström, Sture B., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare: Andersson-Tronbacke, Bror, fil.
pol. mag. (fr.o.m. den 1 december 1976) Regardt, Bertil, fil. kand. (fr.o.m.
den 10 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)
Lokal: Lilla Nygatan 4, Itr., 11128 Stockholm, tel.
763 19 65 (sekreteraren), 739 01 (X) (ordföranden)
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse H 10.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden.
Utredningen har den 30 juli 1976 avgett
delbetänkandet (Ds H 1976:3) Enarmade banditer.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
263 Kommittéer: Handelsdepartementet Deii H:4
3.
Utredningen (H 1973:01) rörande översyn av patent- och registreringsverkets
besvärsavdelning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29
juni 1973 rörande översyn av patent- och registreringsverkets besvärsavdelning
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1973):
Sakkunnig: Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd
Experter: Borggård, Göran R., generaldirektör Holm,
Sture K. V., patenträttsråd Persson, R. Eskil, rådman Sköldefors, Walter G.,
avdelningsdirektör
Sekreterare: Persson, R. Eskil, rådman (fr.o.m. den
12 mars 1974)
Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse H 10.
Den sakkunnige har under tiden november 1975 -
januari 1976 hållit tre sammanträden med experterna.
Den sakkunnige har den 10 mars 1976 avgett
betänkandet (Ds H 1976:1) Besvärsavdelningen inom patent- och
registreringsverket.
Uppdraget
är därmed slutfört.
4.
HoteU- och restaurangutredningen (H 1974:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
22 februari 1974 rörande nuläge och utvecklingstendenser m. m. inom hotell- och
restaurangbranschen;
Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör
Sakkunniga: Gradin, Anita 1.,
departementssekreterare, led. av riksdagen Hellström, G. F. Ingemar, direktör
Neymark, Marit H. E., f.d. avdelningschef Nyström, Sigvard E. V.,
förbundsordförande Stjernström, Per Z., lantbrukare, led. av riksdagen Wärme,
Ulf B., ombudsman Örtengren, Jan Henrik, direktör
Experter: Granberg, Otto, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 15 januari 1976)
Dell
H:4 Skr 1976/77:103 264
Gustavsson,
S. A. Göran, civilingenjör
Herland,
Erik, byrådirektör (fr.o.m. 5 september 1974)
Sekreterare: Mindus-Widén, Lena, civilekonom
(fr.o.m. den 1 september 1974)
Bitr. sekreterare: Nilsson, Tor-Björn, fil. kand.
(fr.o.m. den 1 augusti 1975)
Lokal: Rosenbad 2, tel. 1175 83, 1174 18.
Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 11.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden samt haft hearings med representanter för olika
myndigheter och organisationer, bl.a. om rusdrycksfrågor. En studie av
kundstrukturen m.m. i hotell- och restaurangbranschen har genomförts liksom en
studie av omfattningen av kommunernas engagemang i näringen. Branschens
förhållanden har detaljstuderats i fem svenska kommuner.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
5.
Skrothandelsutredningen (H 1974:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
juni 1974 för översyn av skrothandelsförordningen:
Utredningsman: Öhman, Frank G. H-, f.d.
regeringsråd
Sekreterare: Sundström, Kerstin M.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 10september 1974)
Lokal: Rosenbad 2, tel. 1168 57 (sekreteraren).
Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 14.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sex sammanträden och överiäggningar med företrädare för
myndigheter, organisationer och sammanslutningar som berörs av utredningens
arbete.
Utredningen
beräknas pågå under hela år 1977.
6.
Konkurrensutredningen (H 1974:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
13 september 1974 för utredning rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1974):
265 Kommittéer: Handelsdepartementet Dell H:7
Ordförande: Jonson, Lars, t.f.
expeditionschef-rättschef
Sakkunniga: Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen
Nyquist, Ola, docent, f.d. led. av riksdagen Radesjö, G. Wivi-Anne, fru, led.
av riksdagen Ulander, Lars G., ombudsman
Experter: Bernitz, Ulf, professor (fr.o.m. den 15
april 1975) Hallman, Åke, avdelningschef (fr.o.m. den 15 april 1975)
Holgersson, Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1976) Olhans,
Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 5 juni 1975 t.o.m. den lOaugusti
1976)
Sahlin,
Eric, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1974) Steen, Roland,
departementssekreterare (fr.o.m. den 11 augusti 1976)
Sekreterare: Cederblad, Carl Olof, byråchef
Bitr. sekreterare: Holgersson, Jörgen,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 april 1975 t.o.m. den 7 november 1976)
Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1976)
Lokal: Rosenbad 2,5 tr., tel. växel 763 10 00.
Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 15.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden, varav tre med en referensgrupp med företrädare
för berörda organisationer. Därutöver har fyra sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp för frågan om en undersökning av företagsfusioner.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
7.
Tobaks- och alkoholreklamutredningen (H 1974:06) '
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20
december 1974 för att utreda vissa frågor om formerna för förbud mot
tobaksreklam m. m.:
Sakkunnig: Sturkell, Carl-Edvard, lagman
Experter: Johanson, Krister, byråchef Norberg,
Sven, t.f. departementsråd
Del
I H: 7 Skr 1976/77:103 266
Nygren,
G. Ingemar, kansliråd
Tottie,
Malcolm, medicinalråd
Unger,
Klaus, marknadsdirektör
Wamergård,
Erik, direktör
Wegerman,
Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 maj 1976)
Sekreterare: Sandström, Staffan, hovrättsassessor
Lokal: Rosenbad 2, tel. (sekreteraren) 1164 76.
Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm
Tilläggsuppdrag
för utredningen, se del II H 1.
Genom beslut den 12 februari 1976 har regeringen
utvidgat uppdraget att även gälla frågan om alkoholreklam.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tolv sammanträden och därvid samrått med företrädare för
myndigheter, organisationer och sammanslutningar som berörs av utredningens
arbete.
Utredningen
har den 29 oktober 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:63) Reklamen för alkohol
och tobak.
Uppdraget
är därmed slutfört.
8.
Städbranschutredningen (H 1975:02)
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975:
Ordförande: Björnström, Björn S., direktör
Sakkunniga: Ingvar-Svensson, Inger, fru, led. av
riksdagen Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen Lundqvist, Åke,
kommundirektör Mannerstråle, Nils>Gustaf, direktör Nilsson, Karl-Henry,
ombudsman Sahlén, Evert, ombudsman
Expert: Sandström, Thore, ingenjör (fr.o.m. den I
januari 1976)
Sekreterare: Sandström, Thore, ingenjör (t.o.m. den
31 december 1975) Ståhlberg, Karin, byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1976)
267 Kommittéer: Handelsdepartementet Dell H:9
Bitr. sekreterare: Heide, Agneta, assistent
(fr.o.m. den 8 oktober 1976)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse H 14.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit två sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
9.
Oljelagringskommittén (H 1975:03)
Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975:
Ordförande: Hermansson, Rune, direktör
Sakkunniga: Helmerson, Bo I. H., direktör af
Klintberg, Rolf, direktör
Lundgren,
Sven, ombudsman (fr.o.m. den 23 december 1975) Nyström, Lennart, civilekonom
(t.o.m. den 22 december 1975) Stålebrant, Rolf, överingenjör
Theorin,
K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen Wångby, Erik, ombudsman
(fr.o.m. den 8 september 1975)
Experter: Angeberg, Nils H. R., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 3 november 1975) Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den
lOjuni 1975) Davidsson, David, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975)
Hemborg, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976) Höjeberg,
Mats, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Kristenson, Arne, byråchef
(fr.o.m. den I juli 1975) Lindgren, Claes, direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975)
Lindholm, Ingemar, tekn.lic. (fr.o.m. den 10 juni 1975) Lundmark, Nils A. J.,
byråchef (fr.o.m. den 10 juni 1975) Nordbeck, S.E. Gunnar, statssekreterare
(fr.o.m. den 10 juni 1975 t.o.m den 14 oktober 1976)
Norberg,
Sven, t.f. departementsråd (fr.o.m. den 10 juni 1975) Norlin, Lars, direktör
(fr.o.m. den I januari 1976) Orrö, Sven-Erik O., departementsråd (fr.o.m. den
10 juni 1975) Pehrzon, Lars, direktör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Rockström,
Hans, direktör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Sköldefors, Walter G.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Sterne, Bengt G., direktör
(fr.o.m. den 10 juni 1975) Thyberg, P. Jan, departementssekreterare (fr.o.m.
den 10 juni 1975)
Dell
H:9 Skr 1976/77:103 268
Uddgren,
Lars, advokat (fr.o.m. den 10 juni 1975)
Waldenby,
Torbjörn, direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975)
Wallin,
Kerstin, departementssekreterare (t.o.m. den 31 december 1975)
Sekreterare: Neuman, Håkan, byrådirektör (fr.o.m.
den 28 augusti 1975)
Bitr. sekreterare: Leijon, Håkan, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 1 december 1975)
Lokal: Rosenbad 2, tel. växel 763 10 00.
Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm
Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse H 15.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tolv sammanträden. Därutöver har tolv sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp för frågan om beräkningsteknik för kraftverkens och
värmeverkens lagringsskyldighet, sex sammanträden med en särskild arbetsgrupp
för frågan om beredskapslagring av kärnbränsle, sju sammanträden med en särskild
arbetsgrupp för frågan om beredskapslagring av olja och kol för bl.a. den
petrokemiska industrin respektive järn- och stålindustrin, sex sammanträden med
en särskild arbetsgrupp för frågan om energiprognoser för tiden fram till år
1985, tolv sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om uthållighet
mot kriser och krig inom energiområdet, åtta sammanträden med en särskild
arbetsgrupp för frågan om lagringsansvar och finansiering samt nio sammanträden
med en särskild arl>etsgrupp för frågan om oljelagringsanläggningars
byggnadskostnader. Arbetsgrupperna har vidare haft kontakter och överläggningar
med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs
art)ete.
Kommittén har den 6 december 1976 avgett
betänkandet (SOU 1976:67) Beredskapslagring av kol, olja och uran samt hemlig
bilaga (Ds H 1976:6).
Uppdraget
är därmed slutfört.
10.
Sakkunniga (H 1975:04) för översyn av överstyrelsens för ekonomiskt försvar
organisation m. m.
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 april
1975 för översyn av överstyrelsens för ekonomiskt försvar organisation m. m.:
Ordförande: Bruno, Gösta F., överdirektör
Sakkunniga: Hemborg, Bo, departementssekreterare
269 Kommittéer: Handelsdepartementet Del I H: 11
Hertz,
Olof, avdelningsdirektör Söderberg, Olof, departementssekreterare
Experter: Croneborg, Rutger, kommerseråd (fr.o.m.
den 23 juni 1975) Jacobsson, Åke, militärassistent (fr.o.m. den 21 januari
1976) Johansson, Östen B., byråchef (fr.o.m. den 23 juni 1975) Lundquist,
David, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 juni 1975)
Sekreterare; Hjalmarsson, Åke, byråchef (fr.o.m.
den 21 januari 1976) Qvarlander, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 23 juni 1975)
Lokal: Statskontoret, Primusgatan 18, Postadress:
Fack, 1(X)26 Stockholm, tel. 738 40 00 (ordförande och sekreterare)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse H 16.
Utredningen har under tiden november 1975 - augusti
1976 hållit 19 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
härden I5september 1976 avgett betänkandet (Ds H 1976:4) Ny organisation för
ÖEF,
Uppdraget
är därmed slutfört.
11.1975
års affärstidskommitté (H 1975:05)
Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975:
Ordförande: Englund, Åke, generaldirektör
Sakkunniga: Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led.
av riksdagen Gradin, Anita, departementssekreterare, led. av riksdagen
Granlund, Karl-Åke, förbundsordförande Johansson, Sven, direktör Romanus,
Gabriel, led. av riksdagen Sandell, Ulla, kommunalråd Sundewall, Bengt,
direktör
Experter: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 4 maj 1976) Dedorson, Gunnar, direktör Melin, Bertil, direktör
Samuelsson, Erland, direktör Skarp, Arne, direktör Tellinger, Gotte, direktör
Del
I H: 11 Skr 1976/77:103 270
Sekreterare: Hallman, Åke, avdelningschef
Bitr. sekreterare: Jargenius, Carl-Johan,
byrådirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1975)
Lokal: Statens pris- och kartellnämnd, tel. växel
14 20 80. Postadress: Box 1611, 111 86 Stockholm
Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse H 17.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 11 sammanträden.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
12.
Sakkunnig (H 1975:06) för utvärdering av prispolitiken
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den
24 juli 1975 för utvärdering av prispolitiken:
Sakkunnig: Åberg, Carl Johan, planeringchef
Experter: Borg, Per, kansliråd
Dahlsten,
Ulf L., byråchef (fr.o.m. den 23 december 1975) Hallman, Åke, avdelningschef
Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 april 1976)
Sekreterare: Hallström, Torbjörn, civilekonom
Bitr. sekreterare: Ekman, Ingrid, byråassistent
(fr.o.m. den 15 januari t.o.m. den 6 september 1976)
Herland,
Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 5 februari t.o.m. den 30 september 1976)
Lokal:
Ekonomidepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 00
Direktiven
för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse H 18.
Den sakkunnige har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit 8 sammanträden samt haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer och andra som berörs av den sakkunniges arbete.
Den
sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
271 Kommittéer: Handelsdepartementet Del I H: 14
13. Organisationskommittén (H 1975:07) för konsumentverket
Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975:
Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör
(fr.o.m. den 8 december 1975)
Sakkunniga: Agevik, Eva, förste byråsekreterare
(fr.o.m. den 8 december 1975) Boding, Margit, byrådirektör (fr.o.m. den 8
december 1975 t.o.m. den 17 december 1975)
Borg,
Per, kansliråd (fr.o.m. den 8 december 1975) Bylund, Åke, byrådirektör (fr.o.m.
den 18 december 1975) Johanson, Krister, byråchef (fr.o.m. den 8 december 1975)
Lundvall, Leif K. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december 1975) Odelgard, Bengt K.
G., avdelningschef (fr.o.m. den 8 december 1975) Tiselius, Per Erik,
byrådirektör (fr.o.m. den 8 december 1975)
Sekreterare: Almström, Bjarne A., byråchef (fr.o.m.
den 24 mars 1976) Ankers, Mikael, departementssekreterare (fr.o.m. den 8
december 1975 t.o.m. den 23 mars 1976)
Direktiven
för kommittén, se del 11H 3.
Kommittén har under tiden december 1975 - juni 1976
hållit 25 sammanträden.
Kommittén har den 16 februari 1976 avgett
betänkandet (Ds H 1976:2) Organisation av nya konsumentverket samt härefter
svarat för bl.a. tjänstetillsättning i den nya myndigheten.
Uppdraget
är därmed slutfört.
14.
Utredningen (H 1976:01) om insamlingar
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4
mars 1976 för att utreda bl.a. frågan om lämpliga former för införande av
förbud mot tobaksreklam:
Utredningsman: Bergstrand, Sten-Erik,
expeditionschef - rättschef (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Direktiven
för utredningen, se del II H 2.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
Del I H: 15 Skr
1976/77:103 272
15.
Reklamationsutredningen (H 1976:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25
mars 1976 för att göra en översyn av reklamationsförfarandet i konsumenttvister
m.m.
Ordförande: Magnusson, Staffan E., rättschef
Ledamöter: Ekdahl, Bertil, hovrättsfiskal Elmer,
Anders, jur. kand. Lundvall, Leif K. G., byråchef Tengelin, Sten, jur. dr.
Expert: Ankers, Mikael, departementssekreterare
Sekreterare: Duker, Jan-Peter, hovrättsfiskal
(fr.o.m. den 19 maj 1976)
Lokal: Göta hovrätt, tel. växel 036/119430.
Postadress: Box 422, 551 02 Jönköping 1 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II H 4.
Utredningen har under tiden maj - oktober 1976
hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som
berörs av utredningens arbete.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
16.
Utredningen (H 1976:03) om insyn i företagens marknads- och produktplanering
m.m.
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den I
april 1976 för att utreda frågan om insyn i företagens marknads- och
produktplanering m.m.:
Ordförande: Englund, Åke, generaldirektör
Ledamöter: Ahlström, Iwan, direktör Bergek, Per
Henrik, utredningssekreterare Bohman, Clas, direktör Landberg, Maj-Lis, led. av
riksdagen Ringstedt, Nils A. E., byråchef Wästberg, Olle,
utredningssekreterare, ers. för led. av riksdagen
273 Kommittéer: Handelsdepartementet Del I H: 17
Experter: Borg, Per, kansliråd Hallman, L. Åke G.,
avdelningschef Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef Sandström, Staffan,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 augusti 1976)
Sekreterare: Sköldefors, Walter G.,
avdelningsdirektör
Lokal: Statens pris- och kartellnämnd, tel. växel
14 20 80. Postadress: Box 1611,111 86 Stockholm
Direktiven
för utredningen, se del 11 H 5.
Utredningen
har under tiden juni - oktober 1976 hållit ett sammanträde.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
17.
Kommittén (H 1976:04) för utredning om regional konsumenlpolitisk verksamhet
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2
september 1976 för att göra en utredning om regional konsumenlpolitisk
verksamhet:
Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör
Ledamöter: Oskarsson, Ingegärd J., fru, led. av
riksdagen Petersson, Klas, ombudsman Pettersson, Hans, kranmaskinist, led. av
riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen
Williamsson, Uno E. 1., länsråd Ågren, Lars O. T., direktör
Sakkunniga: Gustafsson, Ulla, hemkonsulent Noreén,
Stefan, kanslisekreterare Peterson, Carl-Gunnar, kansliråd Tidbeck, Åke,
konsumentsekreterare
Sekreterare: Ousbäck, Margareta, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 13 december 1976)
Direktiven
för kommittén, se del II H 6.
Kommittén
har t.o.m. november 1976 hållit ett sammanträde. Kommitténs arbete beräknas
pågå under hela år 1977.
18
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Del
1 A: 1 Skr 1976/77:103 274
Arbetsmarknadsdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin
verksamhet under år 1976:3,4, 5, 7 och 20
Följande kommittéer inom avsnittet
fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1,2,12 och 17
1. Expertgruppen (In 1967:24) för regional
utredningsverksamhet (ERU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 juni 1%5 för att i anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels
biträda vid uppläggning av den regionala utredningsverksamheten, särskilt i vad
avser uppgiftsfördelning samt metodologisk samordning och utveckling, dels
biträda forskningsberedningen med att samla informationer om och föreslå
koordinering av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i
lokaliseringsfrågor:
Ordförande: Ohlsson, P. T, Ingvar, generaldirektör
Ledamöter: Back, Pär-Erik, professor (fr.o.m, den 5
juli 1976) Canarp, Curt S. T., byråchef Holm, J. Lennart, generaldirektör
Hägerstrand, S. Torsten E., professor Karlsson, Bengt Olof, kansliråd (fr.o.m,
den 1 juli 1974) Kolk, Jaan, utredningssekreterare (fr.o.m. den 5 juli 1976)
Ljung, Lars U., utredningssekreterare Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1
juli 1974) Thufvesson, Bengt E., departementsråd
Experter: Andersson, Åke E., docent
Asplund,
Ture E. G., disponent (fr.o.m. den 11 maj 1976) Back, Pär-Erik, professor
(t.o.m. den 4 juli 1976) Bentzel, Ragnar H., professor (fr.o.m. den 11 maj
1976) Bylund, B. ErikM., professor
Bäck,
Lars E. I., t.f. planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Carlsson, N.
Gösta, professor (t.o.m. den 10 maj 1976) Dalgård, P. J. Ingemar, byråchef
(t.o.m. den 10 maj 1976) Edström, N. Anders T., t.f. professor (fr.o.m. den 11
maj 1976)
275 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del I A: 1
Elsässer,
Björn A., universitetslektor (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Godlund,
Sven A. L, professor
Hedberg,
K, Anders, planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975)
Helmfrid,
Staffan, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Holm,
A. O. Per, professor (t.o.m. den 10 maj 1976)
Inghe,
P. Gunnar, professor em. (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Isaksson,
Nils-Ivar, bitr. professor (fr.o.m. den 28 oktober 1975)
Johansson,
B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1975)
Landin,
Palle J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Larsson,
B. Gunnar, samhällsplanerare (fr.o.m. den 11 maj 1976)
von
Malmborg, C. Göran A. F., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)
Olsson,
Rune I., departementsråd
Oscarsson,
Gösta H., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 mars 1975)
Petrini,
Frank S. D., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)
Puu,
Tönu, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Ramström,
Dick O., professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Rubenowitz,
Sigvard, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Rubin,
Nils A., direktör (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Rundblad,
Bengt G., docent
Siven,
Claes-Henric, fil. lic. (t.o.m. den 10 maj 1976)
Törnqvist,
Gunnar E., professor
Wirén,
Erik T., bitr. professor (fr.o.m. den 3 mars 1975)
Wohlin,
Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Wärneryd,
Olof 1., professor (t.o.m. den 10 maj 1976)
Åkerman,
Sune M. R., docent (fr.o.m. den 11 maj 1976)
Öberg,
N. Sture, fil. lic. (fr.o.m. den4 mars 1975)
Öström,
Kjell V., planeringsdirektör (fr.o.m. den II maj
1976)
Sekreterare: Guteland, Gösta A., fil. lic.
Bitr. sekreterare: Felländer, Ingela K., fil. kand.
Grahm, Leif, fil. kand. (fr.o.m. den I oktober 1975) Herlitz, Ulla, fil. kand.
(t.o.m. den 31 augusti 1975) Jenstav, Marica, fil. kand. (fr.o.m. den 15
oktober t.o.m. den 23 december 1976)
Lidström,
P. Ivar, pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974) Ohlsson, Lennart, fil. dr (fr.o.m.
den 1 november 1974) Persson, Annie V., pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr.. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 lOStockholm.teL växel 763 10 00
(sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Del I A: 1 Skr
1976/77:103 276
Expertgruppen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sju sammanträden. Expertgruppen arbetar för närvarande med
ett forskningsprogram som omfattar ortsbundna bosättningsvillkor, den
offentliga sektorns roll i regionala utvecklingsförlopp, de regionala
struktursambandens betydelse samt analyser av utvecklingen inom Luleåregionen.
Dessutom pågår uppföljning av den regionala stödverksamheten. Under år 1976 har
vidare samarbetet med forskare, planerare och fackliga representanter vidgats
och bedrivs framöver i delvis nya former.
Expertgruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
2.
Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
20 januari 1967 för att i anslutning till sysselsättningsberedningens
verksamhet ta initiativ till och biträda beredningen vid uppläggning av
utredningsverksamhet i frågor rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:
Ordförande: Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m.
den 1 juni 1975)
Ledamöter: Carlsson, G. Arne V., departementsråd
(fr.o.m. den 1 juni 1975) Jonsson, Bo E., sekreterare (fr.o.m. den 28 november
1974 t.o.m. den 15 november 1976)
Marcusson,
Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Niklasson, Ö. O. Harald,
universitetslektor Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 augusti 1974)
Rydén, Jan E., avdelningschef
Silenstam,
N. Per A., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1974 t.o.m. den 15 november
1976)
Starkerud,
Lars L, ombudsman (fr.o.m. den 16 november 1976) Sundström, Olof G.,
utredningschef Westermark, J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975)
Experter: Dahlberg, L. Åke, avdelningsdirektör
Persson-Tanimura,
Inga, forskarassistent (t.o.m. den 31 augusti 1976) Wadensjö, Eskil W.,
forskarassistent
Sekreterare: Johannesson, Jan G., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 september 1976) Persson-Tanimura, Inga, forskarassistent
(fr.o.m. den I september 1976)
277 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Dell A:3
Bitr. sekreterare: Johannesson, Jan G.,
byrådirektör (t.o.m. den 31 augusti 1976)
Lokal: Munkbron 11 3 tr., postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 11 66 19
(sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sex sammanträden samt arrangerat ett seminarium kring ett
förslag till arbetsmarknadspoUtiskt forskningsprogram. En dokumentation från
seminariet avgavs i juni 1976.
Efter betänkandet (SOU 1974:29) Att utvärdera
arbetsmarknadspolitik har gruppen initierat sex forskningsprojekt. Av dessa har
studien kring arbetslöshet och lönebildning slutförts samt beräknas studien
kring indirekt sysselsättningsskapande medel avslutas under 1976. De övriga
fyra projekten. Ekonomisk analys av integrerad arbetsmarknadspolitik. En
uppföljning av undersökningen rörande effekterna av geografiska
rörlighetsstimulanser. En samhällsekonomisk utvärdering av en
lokaliseringssatsnings arbetsmarknadspolitiska effekter samt En studie kring
arbetslöshet och arbetssökande, beräknas samtliga vara slutförda under 1977.
Expertgruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
3.
Expertgruppen (In 1970:28) för vissa zigenarirågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
24 oktober 1969 med uppgift att skyndsamt utreda levnadsförhållanden m. m. för
de zigenare som hittills under 1960-talet fått tillstånd att vistas i riket
samt överväga och ta initiativ till åtgärder som gör det möjligt för dem att få
en med övriga invandrare jämförbar ställning i samhället enligt de riktlinjer
som gäller för den reglerade invandringen.
Genom
beslut den 12 februari I97I har expertgruppen fått i uppdrag att överväga och
till chefen för inrikesdepartementet inkomma med förslag dels om lämpliga
former för uttagning och överföring till Sverige av socialt handikappade
zigenare, dels ock om ett handlingsprogram för deras omhändertagande,
utbildning och anpassning här i landet
Genom
beslut den 21 januari 1972 har expertgruppen fått i uppdrag att handha sådana
frågor om utbyte med finska myndigheter av erfarenheter rörande förbättring av
zigenarnas levnadsförhållanden i Finland och Sverige som föranleds av Nordiska
rådets rekommendation nr 23/1969.
Genom
beslut den 19 april 1974 har expertgruppen fått i uppdrag att under budgetåret
1974/75 enligt bemyndigandena den 24 oktober 1969 och den 12 februari 1971
fortsätta sin verksamhet med samordning och uppföljning av pågående
försöksverksamhet rörande utomnordiska zigenare.
Dell A:3 Skr 1976/77:103 278
Genom beslut den 15 maj 1975 har expertgruppen för
vissa zigenarfrågor fått i uppdrag att tills vidare under budgetåret 1975/76
enligt benyndigandena den 24 oktober 1%9 och den 12 februari 1971 fortsätta sin
verksamhet med samordning och uppföljning av pågående försöksverksamhet rörande
utom-nordiska zigenare.
Ordförande: Nilsson, K. Börje, förbundsordförande,
led. av riksdagen
Ledamöter: Andersson, G. Ingemar, byråchef, f.d.
led. av riksdagen Gustafsson, Inga L., psykolog
Håkansson,
Håkan E., byråchef (fr.o.m. den I november 1974) Isacsson, Karin, byråchef
Jacobson,
Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Olderin, Gunnar O.,
byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Vrethammar, Harald, undervisningsråd
(fr.o.m. den 1 november 1974)
Sekreterare: Stargård, E. Hugo, rektor (t.o.m. den
30 juni 1976)
Kurator: Hjelm, Orvar M., socialinspektör (fr.o.m.
den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)
Direktiven för utredningen, se 1970 års
riksdagsberättelse In 28. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse In
9.
Expertgruppen har under tiden november 1975 - juni
1976 hållit tre sammanträden. Därutöver har sammanträden och konferenser
hållits med representanter för statliga och kommunala myndigheter rörande
bostadsutbildningsfrågor m.m. för zigenare. Expertgruppen har vidare varit
representerad vid konferenser och kurser rörande zigenarfrågor för
familjepedagoger, socialarbetare och lärare.
Expertgruppen har i PM 1976-06-30 redovisat
verksamheten under år 1976.
Uppdraget
är därmed slutfört.
4.
Arbetsmiljöutredningen (S 1970:35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
20 februari 1970 med uppdrag att företa en allmän översyn av
arbetarskyddslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 mars 1970):
Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör
279 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Dell A:4
Ledamöter: Andersson, B. Sivert,
avdelningsordförande, led. av riksdagen Gustafsson, Kerstin, förbunds jurist
Gustafsson, G. Olov, direktör Kjellstrand, Leif, ombudsman Lindström, Gunnar,
direktör Westling, Otto J., f.d. generaldirektör
Experter: Ahlqvist, G. Börje,
avdelningschef Bartley, A. Osborne, professor Bolinder, S. Erik G., med. lic.
Ericsson, Bo L, förbundsjurist (fr.o.m. den 11 februari
1975) Forselius, Hans F., direktör (fr.o.m. den 19 mars 1974) Forssman, Sven P.
M., professor
Johansson, Bengt K. Å., departementsråd (fr.o.m. den 19
januari 1974) Lönngren, D. Rune, farm. dr Malmsköld, A. J. Bertil,
yrkesinspektör Masreliez, Nils G., med. lic.
Nissen, L. S. Veronika, byråchef (fr.o.m. den 15 oktober
1974) Olson, Sven-Olof, generalmajor (fr.o.m. den 19 mars 1974) Rundqvist,
Karl-Ingvar, försäkringsdomare Starland, Hilding, f.d. överingenjör Westlin, E.
Arne, avdelningschef Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28
november 1974)
Sekreterare: Gullberg, Hans E.,
hovrättsråd
Bitr. sekreterare: Lindström, Jöns
A., departementssekreterare Paulsson-Nordling, Kerstin E., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse
S 29.
Utredningen har under tiden
november 1975 - december 1975 hållit 8 sammanträden.
Utredningen har den 23 januari 1976 avgett slutbetänkandet
(SOU 1976:1) Arbetsmiljölag. Vidare har utredningen avgett betänkandena (SOU
1976:2) Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag, (SOU 1976:3) Rapporter i
psykosociala frågor, (SOU 1976:4) Internationella konventioner inom
arbetarskyddet.
Uppdraget är därmed slutfört.
Dell
A:5 Skr 1976/77:103 280
5.
Yrkesskadestatistikutredningen (S 1972:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28
december 1972 för utredning angående yrkesskadestatistikens utformning m. m.:
Utredningsman: Gunnarsson, S. Olle G., överdirektör
Experter: Eriksen, Tor E., byråchef Gerhardsson,
Gideon, professor Kjellstrand, Leif, ombudsman
Modig,
Lars E., t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 5 juni 1975) Sjöström, Åke B., byråchef
(fr.o.m. den 15 januari 1975) Thorsson, Jan A., leg. läkare (fr.o.m. den 10
april 1975 t.o.m. den 15 januari 1976)
Ulfward,
E. Bertil, överingenjör (fr.o.m. den 7 maj 1974) Wallberg, Klas H. S.,
avdelningschef
Sekreterare: Lagerlöf, Elisabeth,
forskningsassistent
Bitr, sekreterare: Båsk, Inga-Lill,
forskningsassistent
Ohlsson,
E. Lennart, kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 juni 1975) Olsson, Berit E.,
förste aktuarie (fr.o.m. den I januari 1975)
Direktiven för utredningen, se 1974 års
riksdagsberättelse S 23. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse A 13.
Utredningen har under tiden november 1975 - mars
1976 hållit sju sammanträden.
Utredningen har i mars 1976 avgett
betänkandet"(SOU 1976:17) Skador i arbetet. Statistik och annan
information och bilagan (Ds A 1976:3) Informationskällor om arbetsmiljöbetingad
ohälsa m.m.
Uppdraget
är därmed slutfört.
6.
Sysselsättningsutredningen (A 1974:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
22 mars 1974 för att utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1974):
Ordförande: Sandberg, Lars G., f.d.
förbundsordförande
281 Kommittéer: Arbetsdepartementet Dell A:6
Ledamöter: Beckius, Carin E., kanslichef Carlsson,
G. Rune, förbundsdirektör Edin, Per-Olof, utredningschef
Eliasson,
E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den I juli 1975 t.o.m. den 15 november
1976)
Eriksson,
Karl Erik, tredje vice talman, led. av riksdagen (t.o.m. den 23 februari 1976)
Eriksson, B. Sune, direktör Faxén, Kari-OIof, docent Hellström, Mats J., fil.
kand., led. av riksdagen Hörnlund, Börje O., landstingsråd (fr.o.m. den 16
november 1976) Meidner, Rudolf A., fil. dr
Pettersson,
S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen Rehn, L. Gösta, professor Rehnl)erg, K.
Bertil, generaldirektör Sandebring, Hans E., direktörsassistent
Svensson,
Jörn, planeringsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1976)
af
Ugglas, G. S. Bertil, partisekreterare, led. av riksdagen Werner, Lars H.,
partiledare, led. av riksdagen (t.o.m. den 16 mars 1976) Winther, S. I. Eva,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1976) Åsling, Nils G., statsråd,
led. av riksdagen (t.o.m. den 15 november 1976) Östiund, John O., förste
ombudsman
Experter: Adlercreutz, Gustaf L. H., civilekonom
(fr.o.m. den 15 oktober 1974 t.o.m. den 31 juli 1976)
Almryd,
Hans G. B., informationschef (fr.o.m. den 24 september 1974) Askestig, H.
Bertil S., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1975)
Boldt,
Göran B. L., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Breidensjö, Monica,
utbildningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974 (t.o.m. den 26 januari
1976)
Broms,
Jan T. R.,bitr. direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Dahl, Gerd B., fru
(fr.o.m. den 24 september 1974) Daimar, Margot, fru (fr.o.m. den 24 september
1974) Danilsson, Georg, statistikchef (fr.o.m. den 20 december 1974) Eriksson,
Björn G., departementssekreterare Eriksson, Lars A. I., ombudsman (fr.o.m. den
7 september 1976) Farm, Ante T., tekn. lic. (fr.o.m. den 10 april 1975)
Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 10 november 1976) Griinewald, Björn
M., civilekonom (fr.o.m. den 1 augusti 1976) Göransson, G. Bertil,
landstingsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)
Del I A: 6 Skr
1976/77:103 282
Hansson,
Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 24 september 1974)
Henriksson,
Runa M., fru (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Hjelmqvist,
Ingvar K. R., kansliråd (fr.o.m. den 24 september 1974)
Ivarsson,
Anna-Lisa, fru (fr.o.m. den 24 september 1974)
Jacobson,
Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 25 februari 1975)
Javette,
Bo, ombudsman (fr.o.m. den I juli 1976)
Johansson,
Inga-Britt B., fru (fr.o.m. den 24 september 1974)
Jönsson,
Ruth V., fru (fr.o.m. den 24 september 1974)
Kahlin,
Tage H. G., direktör (fr.o.m. den 24 september 1974)
Kolk,
Jaan, utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 november 1976)
Larsson,
E. Åke, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)
Leimar,
A. Tord M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 september 1974)
Lindblad,
Gullan B. K., utredningsassistent (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Lindström,
Lars E., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Lindvall,
Karl-Erik, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 15 oktober
1974)
Ljung,
Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974)
Lundquist,
G. Jan-Eric, förste inspektör (fr.o.m. den 1 mars 1975)
Löfström,
J. Henric, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1976)
Magnusson,
Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974)
Malm,
Stig N.-Å., bitr. avtalssekreterare (fr.o.m. den I juli 1976)
Möller,
I. Cecilia, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Neuman,
Gun E., jur. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Nilsson,
Bengt A,, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Nilsson,
J. Ove G-, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Nilsson,
Thora I.-L., statistikchef (fr.o.m. den 20 december 1974)
Nyberg,
Jan-Eric, ombudsman (fr.o.m. den 19 november 1976)
Nygren-Söderberg,
Laila E., verkst. direktör (fr.o.m. den 15 oktober
1974)
Ockborn,
Alf G., sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Paul,
Lars A., ombudsman (fr.o.m. den 27 januari 1976)
Persson,
A. Henry, ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m.
den
9 november 1976)
Persson,
Lena A-M., laboratoriebiträde (fr.o.m. den 15 oktober 1974)
Pettersson,
Björn G., ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m.
den
6 september 1976)
Pettersson,
Erik B., generaldirektör (fr.o.m. den 24 september 1974)
Platin,
Ulla-Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974)
Ringholm,
Bosse I. K., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 24 september 1974)
Schelin-Ericsson,
Leif, fil. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Silenstam,
N. Per A., länsarbetsdirektör (t.o.m. den 25 oktober 1976)
Slunge,
G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 24 september 1974)
Spendrup,
K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 24 september 1974)
Staf,
Karl-Rune, ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1976)
283 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Dell A:6
Strandberg,
I. Margit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974) Sundström, Olof
G., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Svensson, E. Anders G.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Söderberg, Bo K.G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 24 februari 1976)
Tallskog,
Leif V. L, byrådirektör (fr.o.m. den 10 november 1976) Thufvesson, Bengt E.,
departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Wilén, S. Kristina (Kerstin),
förskollärare (fr.o.m. den 24 september 1974)
Winther,
S. I. Eva, sjuksköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 september 1974)
Åberg,
Carl-Johan, planeringschef (fr.o.m. den 14 januari 1975) Ågren, Lars O. T.,
direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Österberg, Gunnar R., kansliråd
(fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m. den 23 februari 1976) Östlund, Hans-Erik,
departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)
Sekreterare: Persson, Gustav B., sekreterare
(fr.o.m. den 1 juli 1974)
Bitr. sekreterare: Bernhardsson, K. Göte,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Bystedt, Ulla K., soc. stud. (fr.o.m.
den 1 juli 1976) Carling, Jan L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november
1974) Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 24 september 1974)
Eriksson, Björn G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m.
den 30 juni 1976)
Eriksson,
K. Arne, amanuens (fr.o.m. den 1 september 1976) Fogelström, Hans, ombudsman
(fr.o.m. den I april 1976) Guteland, Gösta A., fil. lic. (fr.o.m. den 1 juli
1974) Johansson, D. Marianne, byrådirektör (fr.o.m. den 18 oktober 1976)
Nilsson, Alf, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Normark, G.
Anita M., sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976) Olsson, Magnus F. E., f.d.
länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976 t.o.m. den 30 juni 1977)
Stångberg,
Olle H., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 februari 1975) Svensson, Leif
Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Lokal:
Drottninggatan 20,3 tr., 111 51 Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1975 års
kommittét)erättelse A 17. Tilläggsdirektiv, se del II A 4.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden. Utredningen har även arbetat i åtta olika
arbetsgrupper. Tre sammanträden har hållits med arbetsmarknadspolitiska
gruppen, tre med finansieringsgruppen, fyra med näringspolitiska
gruppen, fyra med
Del I A: 6 Skr
1976/77:103 284
planeringsgruppen,
tre med praktikgruppen, tre med regionalpolitiska gruppen, fyra med statistik
och prognosgruppen samt två sammanträden med utbildningsgruppen.
Utredningen bedriver försöksverksamhet med bl.a.
inplacering av arbetshandikappade inom statlig, kommunal och privat sektor,
kommunal sysselsättningsplanering i fem kommuner, regionalt inriktad
näringspolitik i Kopparbergs län samt intensifierad arbetsförmedling för ungdom
i fem kommuner.
Utredningens sekretariat har företagit en
studieresa till DDR i syfte att studera sysselsättningsplaneringen.
Utredningen har den 17 december 1975 avgett
delbetänkandet (SOU 1975:90) Arbete åt alla.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
7.
Utredningen (A 1974:04) om den yrkesinriktade rehabiliteringen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
22 mars 1974 för översyn av den yrkesinriktade rehabiliteringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 mars 1974):
Ordförande: Kärnek, Ruth I. C, landstingsledamot
Ledamöter: Johansson, Tage N., assistent, led. av
riksdagen Jönsson, J. Ove, f.d. byråchef
Experter: Adolfsson, Bo R., ombudsman Eriksson, I.
Seved, byråchef Ettarp, Lars G., departementssekreterare Holmbäck, Inga G. M.,
utredningssekreterare Johansson, B. Gunnar, konsulent Lindholm, P. Charles,
avdelningsdirektör Lundgren, Karl-David, överläkare Sandström, Carl-Eric D.,
sekreterare Swahn, Georg G. H., arbetsvårdsdirektör Utberg, Rolf F., kanslichef
(fr.o.m. den 28 november 1974) Wallner, Calle J., psykolog (fr.o.m. den 10 maj
1974)
Sekreterare: Dahlén, Agneta A. D., sekreterare
(fr.o.m. den 10 maj 1974 Lo.m. den 8 augusti 1976)
Bitr. sekreterare: Petrén, Finn M., förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974)
285 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del i A: 9
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 19.
Utredningen har under tiden november 1975 - maj
1976 hållit nio sammanträden.
Utredningen har i augusti 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:38) Yrkesinriktad rehabilitering.
Uppdraget
är därmed slutfört.
8.
Lagerstödsutredningen (A 1974:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
31 maj 1974 för utvärdering av stödet till lagerinvesteringar (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 juni 1974):
Ordförande: Hellström, Mats J., fil. kand, led av
riksdagen
Ledamöter: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef
Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef
Experter: Bertmar, Lars M. L, civilekonom (fr.o.m.
den 15 oktober 1974) Dahlerus, Bo H. C,, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
april 1975) Nordin, Maj B., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 november
1976t.o.m. den 31 maj 1977) Öhman, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
juni 1975)
Sekreterare: Reuterswärd, Anders P. E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 16 augusti 1974)
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 22.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
9,1974
års utredning (A 1974:08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
juni 1974 för att utreda frågan om allmän arbetslöshetsförsäkring m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1974):
Del I A: 9 Skr
1976/77:103 286
Ordförande: Magnusson, Erik, f.d. förbundsordförande
(t.o.m. den 7 oktober 1976 och fr.o.m. den 10 december 1976)
Ledamöter: Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO
Bäck, Karl-Axel, ombudsman Ekinge, Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Johansson, Erik V.,
arbetsförmedlingsföreståndare, led. av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru,
led. av riksdagen
Magnusson,
Erik, f.d. förbundsordförande (fr.o.m. den 8 oktober t.o.m. den 9 december
1976)
Marcusson,
Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Olsson, Sune, f.d. led. av
riksdagen Petersson, Olof H. E., kansliråd Svensson, Inge G., direktör
Tobisson, Lars F., partisekreterare Walander, Håkan L, ombudsman
Experter: Bratthall, Kenneth, hovrättsassessor
Cosmo,
O. Ingemar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Edvardsson, P.
Einar, byråchef (fr.o.m. den 17 mars 1976) Erici, Bernt H., byråchef (fr.o.m.
den 8 oktober 1974) Jansson, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november
1976) Wadell, Ulla G. S., skattedirektör
Sekreterare: Bengtson, Sven F., byråchef
Bitr. sekreterare: Baecklund, B.Göran,
informationssekreterare (fr.Q.m. den 1 februari 1976)
Granberg,
Birgitta M. V., förste byråsekreterare (fr,o,m. den 1 januari 1976)
Harriman-Hernborn,
Anita C, byrådirektör (fr.o.m- den 8 oktober 1974) Nitare, J. Gideon H.,
byrådirektör (fr.o.m. den I maj 1975)
Lokal; Munkbron 11, 3 tr. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 66 51
(sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 23.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tolv sammanträden.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
287 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del I A: 10
10.
Delegationen för arbetstidsfrågor (A 1974:09)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
20 juni 1974 för vissa uppgifter inom arbetstidsområdet:
Ordförande: Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare
(fr.o.m. den 26 oktober 1976) Larsson, Y. Allan G., f.d. statssekreterare
(t.o.m. den 25 oktober 1976)
Sakkunniga: Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör
Axelsson,
K. Bertil J., förbundssekreterare (t.o.m. den 30 november 1976)
Björkman,
K. Eugen, direktör
Håkansson,
P. Harald, ombudsman (t.o.m. den 8 december 1975 fr.o.m. den 26 oktober 1976)
Högberg, K. Gunnar, direktör
Järvstrand,
K. Göran, ombusman (fr.o.m. den 9 december 1975 t.o.m. den 25 oktober 1976)
Karlsson, H. K. Göran, ombudsman
Nelander,
Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976) Suppleanter:
Andersson,
Tryggve E., sektionschef (för Björkman t.o.m. den 31 mars 1976)
Eriksson,
Kjell E., ombudsman (för Håkansson t.o.m. den 8 december 1975)
Göransson,
Bo O. F., sekreterare (för Björkman fr.o.m. den I april 1976) Hedin, C. Thomas,
ombudsman (för Järvstrand fr.o.m. den 9 december 1975)
Nilsson,
A. Erik, lönedirektör (för Andrén) Sandberg, K. Bertil, ombudsman (för
Axelsson) Tydén, Christian F., direktör (för Högberg) Westin, Aina V. H.,
ombudsman (för Karlsson)
Expert: Åberg, J. Yngve, universitetslektor
(fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 31 mars 1976)
Sekreterare: Lidbeck, Åse, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 juli 1976) Westin, Aina V. H., ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober
1974 t.o.m. den 30 juni 1976)
Bitr. sekreterare: Kvarfordt, Eva B., fil. kand.
(fr.o.m. den 1 juli 1976) Lidbeck, Åse, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
mars 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)
Del
I A: 10 Skr 1976/77:130 288
Rollen,
Berit, t.f. byråchef (fr.o.m. den 14 januari 1975)
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 IO 00 (sekreteraren)
Direktiven
för delegationen, se 1975 års kommittéberättelse A 24.
Delegationen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.
Delegationen har den 31 maj avgetl en rapport (SOU
1976:34) Kortare arbetstid - När? Hur?
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
11.
Utredningen (A 1974:10) av arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och
trädgårdsnäringen
Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den
13 september 1974 för utredning av arbetskraftsförhållandena inom jordbruks-
och trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1974):
Ordförande: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör
Ledamöter: Kvarnström, Olof E., hortonom (t.o.m.
den 25 januari 1976) Skoglösa, Erling T., ombudsman (fr.o.m den 19 februari
1976) Svensson, Börje, förbundsordförande Experter;
Grenestedt,
E. Lennart N., departementsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976) Gårdstedt, H. Birger,
skolråd (fr.o.m. den 14 januari 1975) Johansson, H. S. Kenneth, ombudsman
(fr.o.m. den 22 juni 1976) Knutsson, P. Gösta, byråchef (fr.o.m. den 14 januari
1975) Ringholm, Bosse I. K., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 17 december 1974
t.o.m. den 21 juni 1976)
Skoglösa,
Eriing T., ombudsman (fr.o.m. den 11 november 1975 t.o.m. den 18 februari 1976)
Wessén, Vilhelm, direktör (fr.o.m. den 28 november 1974)
Sekreterare: Jönsson, J. Ove, f.d. byråchef
(fr.o.m. den 16 november 1974)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 25.
289 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del I A: 13
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 14 sammanträden. Utredningen har företagit studieresa i
Kristianstads län. Överläggningar har ägt rum med myndigheter och
organisationer inom verksamhetsområdet.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.
12.
Referensgruppen (A 1974:11) för glesbygdsfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8
november 1974 för att biträda vid arbetet med glesbygdsfrågor (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 november 1974):
Ordförande: Petersson, Olof H. E., kansliråd
Ledamöter: Berglund, Frida J., skolsköterska, led.
av riksdagen Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen Turesson,
Bo, statsråd
Westberg,
H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen Ågren, Lars O. T., direktör Åkerlund,
Hans E., byråchef
Sekreterare: Rangrost, Johny A. P., departementssekreterare
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm, tel. växel 08/763 10 00 (ordföranden och sekreteraren)
Direktiven
för referensgruppen, se 1975 års kommittéberättelse A 26.
Referensgruppen har under tiden december 1975 -
oktober 1976 hållit tre sammanträden. Härvid har diskuterats bl.a.
glesbygdsfrågor som aktualiserats i riksdagens arbete. Referensgruppen har
beretts tillfälle diskutera en av den interdepartementala arbetsgruppen för
glesbygdsfrågor utarbetad broschyr om glesbygd och glesbygdspolitik.
Referensgruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
13.
Utredningen (A 1975:01) om företagsutbildningen
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27
februari 1975 för att utreda frågor om utbildning i företag (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 mars
1975):
Ordförande: Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör
19
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Del I A: 13 Skr
1976/77:130 290
Sakkunniga: Berglund, Frida J., skolsköterska, led.
av riksdagen Petersson, Karl Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen
Experter: Andersson, Tryggve E., sektionschef
(t.o.m. den 6 maj 1976) Berggren, Sören V., utbildningsintendent (fr.o.m. den 5
november 1975) Brandgård, Evert, utbildningsintendent Christiani, F.-O. Gunnar,
ombudsman Engfors, Gösta S., 1 :e sekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1976)
Fogelström, Siv E., ombudsman
Gårmark,
Thore O., direktör (fr.o.m. den 5 november 1975) Landqvist-Westh, Inga-Lill,
ombudsman
Larsson,
Hans F. L., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Lindström, Lars E.,
ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Murray, U. Mac, departementssekreterare
Persson, A. Henry, ombudsman Rask, Lars G., civilingenjör Ringholm, Bosse I.
K., t.f. kansliråd
Sahlén,
G. Anna-Stina P., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Tapper, Gunilla M.,
sekreterare Wärn, Bo H., sektionschef
Sekreterare: Gussing, N. Ragnar J.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1975)
Bitr. sekreterare: Eliasson, Kerstin E., fil. kand.
(fr.o.m. den 1 december 1975) Rangrost, Johny A. P., departementssekreterare
Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse A 20.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har
sammanlagt tolv sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för industri,
kommuner och landsting resp. privata tjänster.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.
291 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del I A: 15
14.
Utredningen (A 1975:02) om näringshjälp m. m.
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 7
oktober 1975 för utredning om näringshjälp m. m. (se Post- och Iruikes tidn.
den 20 september 1975):
Utredningsman: Jansson, N. Ewald, f.d.
förbundsordförande
Experter: Lundqvist, J. Eriing, ingenjör Petrén,
Finn H., sekretariatschef
Sekreterare: Rågfeldt, B. Gunnar, förste
byråsekreterare
Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse A 21.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.
15.
Utredningen (A 1975:03) om företagareföreningarna
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3
oktober 1975 för att utreda företagareföreningarnas ställning och roll inom den
närings- och regionalpolitiska organisationen m.m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 22 november 1975):
Ordförande: Frithiof son, Karl A. F., landshövding
Ledamöter: Andersson, Sven G., frisörmästare, led.
av riksdagen Ericsson, Paul L., landstingsråd Fridolfsson, Filip W., fabrikör,
led. av riksdagen Hjalmarsson, E. Birgit, kurator, f.d. led. av riksdagen
Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen Rask, Karl A., fabrikör, f.d.
led. av riksdagen
Experter: Freden, Erland, direktör (fr.o.m. den 28
april 1976) Lindeberg, Per Erik G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 januari
1976)
Dell
A: 15 Skr 1976/77:103 292
Lindström,
J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1976) Stångberg, Olle
H., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1976)
Sekreterare: Söderberg, Bo K. G.,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Häggmark, Lars A., byrådirektör
Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 juni 1976)
Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se del II A 2. Tilläggsdirektiv, se del II A
6.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktolwr 1976 hållit nio sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.
16.
Utlänningsiagkommittén (A 1975:04)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23
oktober 1975 för att företa en översyn av uUänningslagstiftningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 november 1975):
Ordförande: Petri, Carl Axel H.,
kammarrättspresident
Ledamöter: Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist
(fr.o.m. den 22 juni 1976) Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 22 juni 1976)
Hauser,
Urs W., sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976) Werenfels-Röttorp, Monica S.,
sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976)
Sakkunniga: Esbjörnsson, Esbjörn, byråchef (fr.o.m.
den 22 juni 1976) Wahlström, Stina M., departementsråd (fr.o.m. den 22 juni
1976) Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 juni 1976) Öberg,
N. P. Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 22 juni 1976)
Sekreterare: Isacsson, Karin, byråchef
Bitr. sekreterare: Cronstedt, Nane M., t.f.
kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)
293 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del I A: 17
Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se del II A 1.
Kommittén har under tiden juni - oktober 1976
hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och
andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
17.
Expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning (IFO)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den
18december 1976 för att fastställa forskningsbehov i frågor rörande in- och
utvandring m.m.:
Ordförande: Rehn, L. Gösta, professor
Ledamöter; Haavio-Mannila, Elina, professor Hauser,
Urs W., sekreterare Himmelstrand, J. Ulf L, professor Landin, Palle J.,
avdelningsdirektör Lövgren, Esse T. C, undervisningsråd Myrdal, Hans Göran,
direktör Nord, Lars O. S., docent Réke-Dravina, Velta T., professor Wallberg,
Klas H. S., avdelningschef Wahlström, Stina M., departementsråd Öberg, N. P.
Kjell, generaldirektör
Sekreterare; Widgren, Jonas O., byrådirektör
Bitr. sekreterare: Landén, C. G. Ragnar,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Reinans, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den
1 mars 1976)
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen har under tiden januari - oktober
1976 hållit fyra sammanträden. Expertgruppen har sammanställt en arbetsplan
vilken anger områden som bör prioriteras vad gäller statistik och forskning med
anknytning till internationell migration och invandrarnas sociala och
kulturella situation. 1 enlighet med ett särskilt uppdrag av den 13 september
Dell A: 17 Skr
1976/77:103 294
1976
har expertgruppen inlett en utredning av frågan om statistik över befolkningens
språktillhörighet. Dessutom pågår planering av ett antal forskningsprojekt.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
18.
Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska
verksamheten
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26
februari 1976 för att utreda vissa frågor om företagshälsovård och yrkesmedicin
(se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1976):
Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör
Ledamöter: Bengtsson, K. E. Bengt, ombudsman, led.
av riksdagen Breidensjö, Monica, ombudsman Kjellstrand, Leif, ombudsman
Lindström, Gunnar, direktör Wilander, Sven E., landstingsråd Östrand, P. Olov
(Olle), mätningsföreståndare, led. av riksdagen
Experter: Bartley, A. Osborne, professor Bolinder,
S. Erik G., med. lic. Bratthall, Birgitta, departementssekreterare Gerhardsson,
Gideon, professor
Glaas,
Sten-Ove, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 maj 1976) Gullberg, Hans E.,
hovrättsråd (fr.o.m. den 3 maj 1976) Lindström, Jöns A.,
departementssekreterare Lundgren, Nils, professor Magnusson, Egon S. I.,
yrkeshygieniker Masreliez, Nils G., med. lic.
Nerell,
Gunnar H. T., leg. läkare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Näslund, Per Olof A.,
sektionschef
Pettersson,
Birgitta, förste sekreterare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Söderström, Anders,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 18 maj 1976) Wennström, K. Gunnar,
avdelningschef
Bitr. sekreterare: Båsk, Inga-Lill,
forskningsassistent (fr.o.m. den I juni 1976) Hildeland, Erling K. L,
planeringschef (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Direktiven
för utredningen, se del II A 3.
Utredningen
har under tiden mars - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
295 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del i A: 19
19.
Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10
juni 1976 för att utreda vissa frågor på det arbetsrättsliga området (se
Post-och Inrikes tidn. den 17 juni 1976):
Ordförande: Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande
Ledamöter; Andersson, Kerstin V., led. av riksdagen
Ekeberg, Per Olof, förbundsjurist
Elmstedt,
Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november 1976)
Fagerlund,
Bengt O. H., assistent, led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist,
f.d. led. avriksdagen Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen
Nilsson, Jan-Ivan, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976) Nordlander,
K. Åke, direktör Persson, Kurt I., kansliråd Westerberg, Lars G. L, andre
ordförande i LO Winberg, S. Håkan, hovrättsråd, led. avriksdagen
Sakkunniga: Ahlvarsson, Lars 1., direktör
Bäckström, N. Birger, förste sekreterare von Feilitzen, Styrbjörn O. R.,
direktör Förstadins, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 15 september 1976)
Experter;
Bergqvist,
Olof, hovrättsassessor
Jansson,
Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november 1976)
Johansson,
Bengl K. Å., departementsråd
Lunning,
Lars G. H., hovrättsassessor
Sekreterare;
Eriksson, Lars G., hovrättsassessor
Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se del II A 5.
Kommittén
har under tiden juni - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Kommitténs arbete
beräknas pågå under hela år 1977.
Dell A:20 Skr
1976/77:103 296
20.
Organisationskonunittén (A 1976:03) för centrum för arbetslivsfrågor
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9
september 1976 för atl förbereda tillkomsten av centrum för arbetslivsfrågor;
Ordförande: Johansson, Bengt K. Å., departementsråd
Ledamöter: Ahlvarsson, Lars I., direktör Hagman, B.
Anders, bitr. avdelningsdirektör Haldén, J. O. Folke, direktör Jonasson, Sven
G. J., utredningschef Kirsebom, Bjarne A., kanslisekreterare Lidbom, Tore E.,
ombudsman Oscarsson, Bo S. L, kanslichef Persson, Kurt-Inge, departementsråd
Pettersson, H. A., psykolog
Expert: Ribbing, Erling G., avdelningsdirektör
Sekreterare: von Otter, Casten, fil. dr,
universitetslektor
Bitr. sekreterare: Öhman, Per L, fil. stud.
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Organisationskommittén har under tiden september
-oktober 1976hållit tre sammanträden.
Organisationskommittén har i november 1976 avlämnat
rapport ang. riktlinjer för institutets verksamhet.
Uppdraget
beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1976-1977.
21.
Konunittén (Ju 1976:08) att utreda frågor om jämställdhet mellan män och
kvinnor, m.m.
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12
augusti 1976 för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor,
m.m.:
Ordförande: Andersson, Karin E.,
förbundssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 november 1976)
297 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Deii A:21
Leijon,
A. M. M. (Anna-Greta), förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 28
september 1976)
Vice ordförande: Ahrland, Karin M., förste
länsassessor led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 november 1976)
Ledamöter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor,
led. av riksdagen (t.o.m. den 16 november 1976)
Bergström,
N. Hans L, sakkunnig (fr.o.m. den 30 november 1976) Fredgardh, K. Sonja,
redaktör, led. av riksdagen (t.o.m. den 29 november 1976)
Frändås,
S. G. Berit, adjunkt, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 29 november 1976)
Leijon,
A. M. M. (Anna-greta), förutv. statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30
november 1976) Marklund, Eivor 1., fru, led. av riksdagen
Mogård,
Britt E. T., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 29 november 1976)
Sundgren,
E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen af Ugglas, M. Margareta, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 30 november 1976)
Experter i referensgrupp (s.k. slora delegationen):
Ahlmark, Per A., statsråd (tillika ordförande i referensgruppen fr.o.m. den 17
november 1976)
Mogård,
Britt E. T., statsråd (tillika förste vice ordförande i
referensgruppen fr.o.m. den 17 november 1976)
Olsson,
Elvy E., statsråd (tillika andre vice ordförande i referensgruppen fr.o.m. den
17 november 1976) Bartley, A. Osborne, professor Bodström, T. Lennart,
förbundsordförande Brännström, Gurli (Gullan), riksförbundsordförande Carlsson,
G. Rune, förbundsdirektör Fraenkel, Ingegärd C, studierektor, led. av riksdagen
Fredgardh, K. Sonja L, redaktör Giesecke, Curt-Stefan, verkställande direktör
Järdler, Sven A., direktör Löwbeer, Hans, universitetskansler Mattson, Lisa,
förbundsordförande, led. av riksdagen Mogård, Britt E. T., statsråd Nilsson,
Gunnar E., led. av riksdagen/s Orring, Jonas A., generaldirektör
Palmaer-Johansson, S. G. Eva, förbundsordförande
Dell A:21 Skr
1976/77:103 298
Rehnberg,
Bertil K., generaldirektör Rexed, Bror A., generaldirektör Sandström-Kistner,
Inger P. M., förbundsordförande Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör
Ersättare för expert: Andrén, A. Gunnar,
förhandlingsdirektör (för Uggla) Baude, Annika M. C, avdelningschef (för Rexed)
Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg) Dahlgren, Elsa B.,
byrådirektör (för Sandström-Kistner) Edner, T. Margaretha, andre vice
ordförande (för Mogård) Eriksson, B. Sune, direktör (för Järdler) Gradin, Anita
L, led. av riksdagen/s (för Mattson) Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för
Bodström) Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer) Linde, 1.
Gertie, farm. kand. (för Brännström) Royen, Sverre N. H., direktör (för
Carlsson) Rugfelt, K. E. Lennart, direktör (för Giesecke) Ulfheim, Monica H.
V., pol. mag. (för Bardey) Westin, Aina V. H., ombudsman (för Nilsson) Westin,
F. E. Margareta, undervisningsråd (för Orring) Wahlberg, E. Marianne,
avdelningschef (för Fraenkel) Waldén, G. Louise, redaktör (för
Palmaer-Johansson)
Sekreterare: Kjellberg, Bo A., sekreterare (fr.o.m.
den 1 juli 1975)
Bitr. sekreterare: Lundlerg, D. Bergliot, ombudsman
(fr.o.m. den 1 januari 1976)
Lokal: Stora Gråmunkegränd 8, Fack, 103 10
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven
för kommittén, se del II Ju 10. Tilläggsdirektiv, se del II A
7.
Genom
beslut den 21 oktober 1976 har kommittén förts från justitie- till
arbetsmarknadsdepartementet. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år
1977.
299 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del I Bo: 1
Bostadsdepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976:
5,6, 8 och 9
Följande kommittéer inom avsnittet
fullgör inte egentligt utredningsuppdrag: 1,2,3,7,9,10 och 11
1.
Låneunderlagsgruppen (In 1966:27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29
oktober 1964 för att inom inrikesdepartementet biträda med utredning rörande
förhållandet mellan låneunderlag och pantvärde för bostadslån samt däremot
svarande produktionskostnader:
Ordförande: Andersson, Sven Åke V., tf.
länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Carlsson, G. Arne V.,
departementsråd (t.o.m. den 31 december 1975)
Ledamöter: Andersson, Sven Åke V., tf.
länsbostadsdirektör (t.o.m. den 31 december 1975)
Bernhard,
Harry B., överingenjör (t.o.m. den 11 november 1975) Billström, P. O. Frithiof,
statistikchef
Eriksson,
Björn G., departementssekreterare (t.o.m. den 11 november 1975)
Ivarsson,
I. Holger, t.f. överingenjör (fr.o.m, den 12 november 1975) Ledstedt, K.
Göstal., ingenjör (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 8 november 1976)
Mildner,
Erwin A., fil. lic.
Nilsson,
Kerstin E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976) Nordberg, S.
Ivar, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 november 1975 t.o.m. den 8
november 1976) Thunell, Sten H. A., ombudsman (fr.o.m. den 12 november 1975)
Zetterquist, Urban G., departementssekreterare (fr.o.m. den9november 1976)
Experter: Högberg, Bernt L., ingenjör (fr.o.m. den
1 januari 1975) Ivarsson, I. Holger, t.f. överingenjör (t.o.m. den 11 november
1975) Jargin, Ingvar, ingenjör Johnsson, Sten B., ingenjör (t.o.m. den 30 april
1976)
Del I Bo: 1 Skr
1976/77:103 300
Ledstedt,
K. Gösta L, ingenjör (fr.o.m. den 9 november 1976)
Linden,
Yngve T., byråchef
Lindh,
Åke H., andre förbundsordförande
Mongård,
Erik E., ingenjör
Stahre,
N. Gunnar, t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november
1975)
Sekreterare: Rosberg, K. Gustav A.,
avdelningsdirektör
Lokal: Statistiska centralbyrån. Avdelningen förareell
statistik. Enheten för bostäder och fastigheter. Karlavägen 100,102 50
Stockholm, tel. växel 14 05 60 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sex sammanträden.
Gruppen har avlämnat en PM angående undersökning av
projekt, kostnads- och pantvärdeändringar mellan preliminär och slutlig ansökan
om statligt bostadslån för flerfamiljshus med preliminärt beslut år 1971.
Arbetsgruppen
beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1977.
2.
Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 september 1966 med uppgift att bereda och avge förslag avseende vissa
spörsmål och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:
Ordförande: Svenson, S. Göte, f.d. statssekreterare
(t.o.m. den 31 oktober 1976) Scherman, Karl Gustaf, statssekreterare (fr.o.m.
den 1 november 1976)
Ledamöter: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör
Berg,
Bengt Åke, budgetchef (fr.o.m. den 1 januari 1975 t.o.m. den 2 december 1976)
Eklöf,
Kurt G.A., riksbanksdirektör (t.o.m. den 10 februari 1976) Elison, Magnus L.,
byråchef
Karlsson,
Erik L., bitr. riksbanksdirektör (fr.o.m. den 11 februari 1976) Wohlin, Lars
M., statssekreterare (fr.o.m. den 3 december 1976)
Sekreterare: Jussil, Sune K., kansliråd
Bitr. sekreterare; Grundwall, K. Ricard,
kanslisekreterare
301 Kommittéer: Bostadsdepartementet Dell Bo:3
Lokal; Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven
för delegationen, se 1%7 års riksdagsberättelse In 30.
Delegationen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit tre sammanträden samt kontinuerligt haft överläggningar med
kreditinstituten i olika frågor om kreditförsörjningen till bostadsbyggandet.
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
3.
Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering
Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndiganden den
9 oktober 1969 och den 26 oktober 1973 för att såsom rådgivande expertgrupp i
den omfattning departementschefen bestämmer biträda vid den pågående
utrednings- och försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering:
Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör
Sakkunniga: Ahlberg, Carl-Fredrik J., professor
Biörnstad, Margareta, överantikvarie Björk, Sven E. J., professor
Bräsch,
Erik, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975) Esping, F. Lars-Erik,
avdelningschef
Falk,
Erik G. R., avdelningschef (fr.o.m. den 1 september 1975) Fladvad, J. Arne,
direktör
Helmfrid,
Staffan, professor (fr.o.m. den I september 1975) Johansson, Östen B., byråchef
Kragh, Börje R. V., professor Matsson, Sven-Arne, överlantmätare
Sörensen,
S. Ingemar K., byråchef (fr.o.m. den I september 1975 t.o.m. den 7 december
1976)
Wendt,
Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december 1976) Ågren, Lars O. T., direktör
Sekretariat:
Bostadsdepartementets enhet för fysisk riksplanering. Jakobsgatan 26,
Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 10 00
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
Del I Bo: 4 Skr
1976/77:103 302
4.
Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m, m, i vissa industriområden
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
18 februari 1972 för att utreda särskilda problem m, m. i samband med utbyggnad
av vissa stora industrianläggningar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars
1972):
Ordförande: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef
(fr.o.m. den 7 november 1975)
Sakkunniga: Daglund, Sven B., ombudsman (fr.o.m.
den 13 november 1975) Eriksson, B. Sune, direktör Jönsson, N. Börje, förste
förbundsordförande Kahlin, Tage H. G., direktör Nilsson, Karl-Erik, bitr.
direktör Svensson, Kjell R., kansliråd
Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m.
den 7 november 1975) Heimbiirger, H. Peter, byråchef (fr.o.m. den 7 november
1975) Önnesjö, Mats S. G. E., departementssekreterare (t.o.m, den 14 mars 1976)
Sekreterare: Myhlback, Lennart,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976) Swanson, Owe,
departementssekreterare (t.o.m. den 14 mars 1976)
Bitr. sekreterare: Brandel, Magnus, socionom
(fr.o.m, den 1 april 1976)
Lokal:
Linnégatan7, 114 47 Stockholm, tel. 67 53 36 (sekreteraren)
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse C 12.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977,
5.
Utredningen (C 1973:01) för vissa uppgifter avseende allmänna kartläggningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18
maj 1973 för att utreda vissa uppgifter avseende allmänna kartläggningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1973):
303 Kommittéer: Bostadsdepartementet Dell Bo:6
Utredningsman: Andersson, L. Sune J., överdirektör
Sekreterare: Persson, Sture, kansliråd
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1975 -
september 1976 hållit 12 sammanträden.
Utredningen har den 9 september 1976 avgett
betänkandet (Ds B 1976:1) Lantmäteriverket - Liber, förslag till närmare
uppgiftsfördelning inom kartverksamheten m.m.
Uppdraget
är därmed slutfört.
6.
Utredningen (B 1974:01) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norrland
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31
maj 1974 för att utreda vattenkraftutbyggnader i norra Norrland (se Post- och
Inrikes tidn. den 24 juni 1974):
Utredningsman: Ekström, E. Sören, kansliråd
Experter: Cederstam, Lennart H., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 15 maj 1975) Hjorth, Lars E. A., kansliråd Jönsson, Per Ivan,
vattenrättsråd Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare Rönström, B.
Thomas, departementssekreterare Söderström, Bengt H. T:son,
departementssekreterare Wetterhall, Sven C. E., byråchef
Sekreterare: Nyström, Örjan N. Th., byrådirektör
Bitr. sekreterare: Anefall, Bengt, arkitekt
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 12.
Utredningen har under tiden november 1975 - maj
1976 hållit 27 sammanträden. Utredningen har den 19 augusti 1976 avgett
betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3.
Uppdraget
är därmed slutfört.
Dell Bo: 7 Skr
1976/77:103 304
7.
Rådgivande expertgruppen (B 1974:02) för översyn av byggnadslagstiftningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
31 maj 1974 för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning som
departementschefen bestämmer biträda vid det fortsatta arbetet inom
departementet med översyn av byggnadslagstiftningen;
Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding,
f.d. led. av riksdagen
Sakkunniga: Bergegren, Astrid, f.d. led. av
riksdagen Bouvin, J. Åke, rättschef
Delin,
Lars A., regeringsråd (t.o.m. den 31 december 1975) Holm, J. Lennart,
generaldirektör Hörlén, S. Ingemar (Inge), borgarråd Lauritz, L. Yngve,
kommunstyrelseordförande Lidgard, H. Bertil L, jur. kand., led. av riksdagen
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av riksdagen Tobé, Erik L, f.d.
överlantmätare, f.d. led. av riksdagen
Sekretariat:
Bostadsdepartementets räilssekretariat. Jakobsgatan 26, Fack, 103 20
Stockholm, tel. växel 763 10 00
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit två sammanträden.
Expertgruppens arbete beräknas bli slutfört vid årsskiftet 1976-77.
8.
Byggadministrationsutredningen (B 1974:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4
oktober 1974 för att utreda den statliga organisationen för uppgifter avseende
byggnadsväsen, fysisk planering och bostadspolitik (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 november 1974):
Utredningsman: Svenson, S. Göte, f.d.
statssekreterare
Experter: Andersson, Sven Åke V., t.f.
länsbostadsdirektör (fr.o.m. den20augusti 1975)
Berggren,
Göte B., byråchef Larsson, Elis R., länstwstadsdirektör
305 Kommittéer: Bostadsdepartementet Dell Bo:9
Orrell,
P. Krister, departementssekreterare Yngvesson, Nils H., kommunalråd Åberg,
Fritz A., avdelningsdirektör
Sekreterare: Myhlback, Lennart,
departementssekreterare Wisén, Jan H., byrådirektör
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 15.
Utredningen har under tiden november 1975 - april
1976 hållit fem sammanträden med experterna.
Utredningen har den 18 maj 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:26) Bostadsverket, samordning - decentralisering.
Uppdraget
är därmed slutfört.
9.
Konunittén (B 1974:05) för de svenska förberedelserna för FN:s konferens om
bostads- och bebyggelsemiljö (HABITAT)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25
oktober 1974 med uppdrag att svara for de svenska förberedelserna inför FN:s
konferens om bostads- och bebyggelsemiljö i Vancouver, Kanada, år 1976:
Ordförande: Carlsson, G. Ingvar, förutv. statsråd,
led. av riksdagen
Ledamöter: Belfrage, Frank, departementsråd
(fr.o.m. den 1 juli 1975) Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den I9augusd 1975) Bernhard, Harry B., överingenjör Billing, Knut, sekreterare
(fr.o.m. den 19 augusti 1975) Eriksson, Olle E.. professor Holm, J. Lennart,
generaldirektör Krantz, Birgit, arkitekt (fr.o.m. den 19 augusti 1975)
Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare
Olsson,
Elvy E., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Strömberg,
Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 augusti 1975)
Svenson,
S. Göte, f.d. statssekreterare Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av
riksdagen Ågren, Lars O. T., direktör Årlin, Ingrid S., kansliråd
Sekreterare: Persson, Sture, kansliråd Wettergren-Viklund,
B. M. Elisabet, fil. kand.
20
Riksdagen 1976/17. 1 saml. Nr 103
Del I Bo: 9 Skr
1976/77:103 306
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1976.
10.
Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk planering och bebyggelse
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
20 december 1974 för forskning om fysisk planering och bebyggelse (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 februari 1975):
Ordförande: Olsson, Rune L, departementsråd
Ledamöter: Agius, Roland H., kommunalråd Antoni,
Nils A. T., professor Boalt, Carin M., professor Borelius, M. Anna B.,
överingenjör Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd Eriksson, E. Olof, professor
Heimbérger, H. Peter, byråchef Karlsson, Bengt Olof, kansliråd Svensson,
Nils-Eric, direktör Thufvesson, Bengt E., departementsråd Törnqvist, Gunnar E.,
professor Welin, E. Gösta, direktör
Sekreterare: Häggroth, R. Sören, l:e
byråsekreterare
Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven
för expertgruppen, se 1976 års kommittéberättelse B 13.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit fyra sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits inom
särskilda arbetsgrupper.
Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
307 Kommittéer: Bostadsdepartementet De! I Bo: 11
11.
Bostadssociala delegationen (B 1975:01)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3
april 1975 för beredning av frågor angående särskilda åtgärder i vissa
bostadsområden med uthyrningssvårigheter (se Post- och Inrikes tidn. den 12
april 1975):
Ordförande: Dahl, R, Birgitta, förste
byråsekreterare, led. av riksdagen (t.o.m. den 1 december 1976) Gahrton, Per,
redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 december 1976)
Ledamöter: Bergqvist, G. Holger, kommunalråd
Elgfelt, Göran, kommunalråd Jinnegård, O. Eskil A., kommunalråd Magnusson, K.
E. Göran, kommunalråd Persson, John-Olof, borgarråd Samuelsson, Ingvar A. V.,
kommunalråd Yngvesson, Nils H., kommunalråd Årlin, Ingrid S., kansliråd
Experter: Boberg, Leif E., organisationschef
(fr.o.m. den 20februari 1976) Carlsson, Sten-Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1
november 1976) Eckerdal, A. Ingmar, skolinspektör (fr.o.m. den 22 maj 1975)
Eklind, Kent, t.f. forskningssekreterare (fr.o.m. den I november 1976)
Hallberg, Bengt O. L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975) Hallqvist, Ulrika,
fritidsledare (fr.o.m. den 15 september 1976) Hedberg, G. Christer, ombudsman
(fr.o.m. den I december 1976) Hollmann, Sture L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj
1975) Holm, Tommy, assistent (fr.o.m. den 15 november 1976) Jansson, Sven I.,
direktör (fr.o.m. den 22 maj 1975) Jonsson, Bo, assistent (fr.o.m. den 1
oktober 1976) Jönsson, Ulf G., sektionschef (fr.o.m. den 1 september 1976)
Kanmert, Ulf V. O., assistent (fr.o.m. den 15 november 1976) Loven, John T.,
sektionschef (fr.o.m. den 22 maj 1975) Nordström, Jan R., lärare (fr.o.m. den
18 augusti 1976) Pettersson, Bert-Ove G., andre förbundsordförande (fr.o.m. den
22 maj 1975)
Ramnek,
Lennart J., direktör (t.o.m. den 19 februari 1976) Rudebeck, Karin L.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1976 t.o.m. den 15 januari 1977)
Zughaft, Wolf M., socionom (fr.o.m. den 1 december 1976)
Del I Bo: 11 Skr
1976/77:103 308
Sekreterare: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef
(fr.o.m. den 2 juni 1975 t.o.m. den 31 oktober 1976)
Lokal:
Linnégatan 7, 114 47 Stockholm, tel. 67 57 53 (sekreteraren)
Direktiven
för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse B 14,
Delegationen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt därutöver
besökt ett antal kommuner och bostadsområden. Delegationen har vidare
fattat beslut om samverkan med 12 kommuner. Delegationens arbete beräknas pågå
under hela år 1977.
12.
Gatukostnadsutredningen (B 1975:02)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15
maj 1975 för att utreda nytt avgiftssystem för kommunalt gatubyggande m.m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1975):
Sakkunnig: Åmark, Sven O. F., kansliråd (fr.o.m.
den 24 maj 1975)
Experter: Johansson, N. Gunnar, förste ingenjör
(fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 31 december 1976)
Nordell,
Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1975) Persson, N. Ingvar,
sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack,
103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (utredningsmannen)
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse B 15.
Den sakkunnige har jämte experten Johansson, som
har biträtt på heltid, under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio
sammanträden med övriga experter samt företagit studieresor till ett antal
kommuner. Därutöver har överläggningar hållits med en i samråd med svenska
kommunförbundet utsedd referensgrupp samt myndigheter, kommittéer,
arbetsgrupper och andra som berörs av utredningsuppdraget. Arbetet har
bedrivits i nära kontakt med den arbetsgrupp som inom bostadsdepartementet
överarbetar bygglagutredningens betänkande (SOU 1974:21).
Den
sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
309 Kommittéer: Industridepartementet Del I 1:1
Industridepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976:
2,3,4,5,6,7, 8,9 och 15
Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte
egentiigt utredningsuppdrag: 1, 2,6, 7,11,13 och 14
1.
Sveriges internationella byggnadskonunitté (In 1970:34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 juni 1970 med huvudsaklig uppgift att främja internationellt ekonomiskt,
industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete inom områdena för
byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri, främst då det gäller
bostadsbyggande:
Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding
Ledamöter; Antoni, Nils A, T., professor Bergvall,
K. Lennart, arkitekt Bernhard, Harry B., överingenjör
Brink,
Stig H. E., expeditionschef (fr.o.m. den 1 maj 1976) Ek, C. Olof, direktör
(fr.o.m. den 1 oktober 1975) Eriksson, Olof E., professor Essunger, N. Gunnar
R., överingenjör Johnson, Arne L, professor Karlen, F. Ingvar G. D., direktör
Leo, P. Gunnar, direktör (t.o.m. den 6 december 1976) Liljefors, B. Anders,
byggnadsråd Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 april 1974) Myrlöv, Åke
E., direktör
Näverfelt,
Arne S., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Olsson, Esbjörn,
utredningschef Orlando, A. N, Henning, arkitekt Persson, Rolf, direktör
(fr.o.m. den 7 december 1976)
Sekreterare; Bouveng, Richard E. F.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I februari 1975)
Lokal: Statens industriverk. Gamla riksdagshuset.
Box 16315, 103 26 Stockholm, tel. 14 10 00 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Del I 1:1 Skr
1976/77:103 310
Inom ramen för ingångna samarbetsöverenskommelser
med Förenta staterna. Japan, Polen, Sovjetunionen och Ungern har representanter
för kommittén deltagit i överläggningar i Sverige och utomlands med företrädare
för vederbörande lands bostads- och byggnadsmyndigheter m.fl. organ.
Kommittéens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
2.
Elutredningen (11971:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27
maj 1971 för att utreda frågor rörande eldistributionens och elproduktionens
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1971):
Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding
Experter: Håkansson, Hans E. V., verkst. ledamot
Lindmark, Lars E., försäkringsdomare Peterson, Tore E. S., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den I oktober 1974)
Bitr. sekreterare: Björk, Jan E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1974)
Direktiven
för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse 114.
Utredningens arbete har enligt regeringens beslut
den 22 januari 1976 avslutats i januari 1976.
3.
Verkstadsindustridelegationen (11971:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 juni 1971 för samordning av utredningsverksamheten rörande
verkstadsindustrin (se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1972):
Ordförande: Österberg, Gunnar R., kansliråd
Ledamöter: Björck, Olle, direktör
Edin,
Per-Olof, utredningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Hellström, K. Birger,
direktör Söderberg, Stig J. F., ombudsman
Expert: Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den
1 oktober 1974)
311 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1:4
Sekreterare: Franson, Thomas P.,
departementssekreterare
Direktiven
fär delegationen, se 1972 års riksdagsberättelse 116.
Delegationen har under tiden november 1975 -
september 1976 hållit fyra sammanträden.
Delegationen har i juni 1976 avgett rapporten (SOU
1976:29) Verkstadsindustrins arbetsmarknad - Kartläggning av
arbetskraftsströmmar.
Delegationens
uppdrag har enligt regeringens beslut den 9 september 1976 avslutats vid
utgången av september 1976.
4.
Petroindustriutredningen (11972:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7
april och den 7 juni 1972 för att utreda frågan om transport, raffmering och
förädling av olja och naturgas (se Post- och Inrikes tidn. den 23 maj 1972).
Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d.
generaldirektör
Ledamöger: Carlsson, Arne R., direktör Eidem,
Ingmar, tekn. dr
Gustafson,
Sven H., bankkamrer, f.d. led. av riksdagen Häll, Karl-Erik, ombudsman, led. av
riksdagen Nettelbrandt, Alfred, direktör Paulsson, G. Valfrid V.,
generaldirektör Tengroth, Bengt T., direktör Ågren, Enar, förbundsordförande
Experter: Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 7
januari 1974) Fredenmark, Gunnar L., direktör Gustavsson, S.A. Göran,
civilingenjör Kignell, Jan-Erik, direktör
Sjöström,
Leif H. A., kansliråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Thyberg, P. Jan,
departementssekreterare
Sekreterare: Löfgren, Torsten H.,
departementssekreterare
Bitr. sekreterare: Sedvallson, B. Gunnar H.,
civilingenjör (t.o.m. den 14 juni 1976)
Del I 1:4 Skr
1976/77:103 312
Direktiven
för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse I 19,
Utredningen har under tiden november 1975 -
september 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 4 oktober 1976 avgett
slutbetänkandet (SOU 1976:59) Petroindustrin i Sverige - Petroteknisk industri.
Uppdraget
är därmed slutfört.
5. Utredningen (11972:08) om radioaktivt avfall (AKA-utredningen)
Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den
28 december 1972 och den 28 december 1973 för att utreda frågor om högaktivt
avfall från kärnkraftverk och om låg- och medelaktivt avfall (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 mars 1973 och den 31 maj 1974):
Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding,
f.d. led. av riksdagen
Ledamöter: Bergqvist, Jan G,, pol, mag., led. av
riksdagen Larsson, K, Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Larsson,
Lars-Gunnar, professor Takman, John O., överläkare, f.d. led. av riksdagen
Westlin, E. Arne, avdelningschef Wijkman, Anders I. S., fil. kand., led. av
riksdagen Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Ångström, Rune
T., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I januari 1974)
Experter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör Hjärne,
Leif R. D., fil. kand, (fr.o.m. den 15 mars 1974) Hultgren,ÅkeV.,fiLlic.
Larsson, Alf H., civilingenjör Lindell, Bo G., professor
Lindgren,
1. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Mandahl,
K. Bertil G., ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Svenke,J. Erik K., direktör
Sekreterare: Moding, A. Philip V.,
planeringsdirektör
Bitr. sekreterare: Fransson, Hans G. V.,
byrådirektör (fr.o.m. den I maj 1974)
313 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1:6
Direktiven för utredningen, se 1974 års
riksdagsberättelse I 19. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse I 17.
Utredningen har under tiden november 1975 - juni
1976 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Härutöver har en
grupp inom utredningen besökt Sovjetunionen.
Utredningen
har i december 1975 avgett rapporten (Ds 11975:8) Radioaktivt avfall -
Lägesrapport om låg- och medelaktivt avfall och den 5 maj 1976
huvudbetänkandena (SOU 1976:30-32 och 41) Använt kärnbränsle och radioaktivt
avfall.
Uppdraget
är därmed slutfört.
6.
Delegationen (11973:01) för informationssystemet företag -samhälle
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
23 februari 1973 för att utveckla informationssystemet samt leda och utvärdera
försöksverksamheten enligt lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa
planeringsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1973):
Ordförande: Pettersson, Karl-Heru-ik,
planeringschef (fr.o.m. den I februari 1976) Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd
(fr.o.m. den 15 februari 1974 t.o.m. den 31 januari 1976)
Ledamöter: Frid, Sven Rune, byråchef Holmqvist, Åke
H., departementssekreterare Hugosson, Kurt L, byråchef, led. av riksdagen
Karlsson, Bengt Olof, kansliråd (t.o.m. den 31 mars 1976) Lönnqvist, Åke S. G.,
avdelningschef Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare
Ledamöter i rådgivande nämnden: Ahlgren, Nils U.,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1976) Bergnéhr, Bosse, ombudsman
(fr.o.m. den I oktober 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)
Faxén,
Karl-Olof, docent (t.o.m. den 30 juni 1976) Hjalmarsson, Yngve H. J.,
utredningssekreterare (t.o.m. den 31 december 1975)
Kolk,
Jaan, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 30 juni
1976)
Martin,
GerardE. K., revisor (t.o.m. den 30 juni 1976) Paulsson, Gustav V., direktör
(t.o.m. den 30 juni 1976)
Dell
1:6 Skr 1976/77:103 314
Pettersson,
Bengt A. G., avdelningschef (t.o.m. den 30 juni 1976)
Ridal,
Håkan, länsarkitekt (t.o.m. den 30 juni 1976)
Royen,
Sverre N. H., direktör (t.o.m. den 30 juni 1976)
Sandebring,
Hans E., direktörsassistent (fr.o.m. den 1 mars 1974 t.o.m.
den
30 juni 1976)
Sillen,
Bo S. A., direktör (t.o.m. den 30 juni 1976)
Spendrup,
K. Aksel, avdelningschef (t.o.m. den 30 juni 1976)
Ågren,
Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 1 mars 1974 t.o.m. den 30 juni
1976)
Experter: Eriksson-Bergström, Solveig M.,
byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1974) Leander, Bo T. L, civilekonom (fr.o.m.
den I juli 1975) Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars
1974) Öh, E. Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1974)
Sekreterare: Rydberg, N. G. Harald, byråchef
Bitr. sekreterare: Jakoby, Rein, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 16 oktober 1974) Melin, S. Ingemar, fil. kand.
Direktiven
för delegationen, se 1974 års riksdagsberättelse 1 20.
Delegationen har under tiden november 1975 - juni
1976 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter,
organisationer och andra som berörs av verksamheten. Därutöver har två
sammanträden hållits i mindre arbetsgrupper.
Delegationen
har utarbetat rekommendationer och instruktioner till ledning för arbetet vid
de myndigheter, främst länsstyrelserna, som berörs av systemet. En enkät har
genomförts under våren 1976 omfattande alla större och medelstora företag inom
industri och partihandel. Försök med enkätsamverkan har prövats med sex
kommuner och med sysselsättningsutredningen (A 1974:02). Tabellredovisning av
höstenkäten 1975 till partihandeln har utarbetats och tillställts berörda
företag. Skriftlig information till företagen har utsänts av flertalet
länsstyrelser och många kommuner. Samtliga länsstyrelser och kommuner har även
lämnat muntlig information om sin verksamhet och planering.
Delegationens arbete som kommitté har avslutats i
och med den av statsmakterna beslutade försöksperiodens utgång den 30 juni
1976.
315 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1:8
7.
Delegationen (11973:03) för naturgasfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
30 mars 1973 för att samordna den svenska utrednings- och förhandlingsverksamheten
m. m. avseende import av naturgas till Sverige:
Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d.
generaldirektör
Ledamöter: Ekberg, J. Göran, direktör Glimstedt,
Ulf K. J., direktör Gradin, Rolf U., civilingenjör Holmqvist, Sture L.,
kommunalråd Nordström, Bengt, planeringsdirektör Philipson, P. Göran, direktör
Sköld, Perl., direktör
Experter: Berling, Sven, direktör Ekberg, Erik G.,
direktör Elmberger, Per G., direktör Lindgren, Claes, direktör Persson, Ernst
G., jägmästare Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civilingenjör
Särskilda
direktiv har ej meddelats.
Delegationens uppdrag har avslutats enligt
regeringens beslut den 1 juli 1976.
8.
Teknikupphandlingskommittén (11973:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 juni 1973 för att utreda frågor om offentlig upphandling och teknisk
utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juli 1973):
Ordförande: Aler, Bo A. A., direktör
Ledamöter: Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd Uhler, Jan E., docent
Del I 1:8 Skr
1976/77:103 316
Experter: Bergström, Lars E. R., direktör Larsson,
Torsten A., teknisk direktör
Liibeck,
S. A. Lennart, civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Rey, Lars H., verkst.
ledamot Smedsfelt, K. Sigvard, överingenjör Wiik, Curt H., kansliråd Wikstrand,
Rolf A. 1., avdelningschef
Sekreterare: Haegermark, C, Harald, civilingenjör
(fr.o.m. den 1 januari 1974)
Bitr. sekreterare: Eklund, Ulf R,,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den lOfebruari 1975)
Direktiven
för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse I 24.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden.
Kommittén har den 21 december 1976 avgett betänkandet
(SOU 1976:69) Teknikupphandling.
Uppdraget
är därmed slutfört.
9.
Forskningsavgiftskonunittén (11974:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 mars 1974 för utredning rörande finansiering av stöd till industriell
forskning och utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 18 april 1974);
Ordförande: Resare, Bengt C. M., f.d. överdirektör
(fr.o.m. den 17 april 1974)
Ledamöter: Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d.
led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
Jordan,
Kerstin R., redaktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
Ljung,
Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1974) Olsson, Johan A.,
fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Petzäll, Ingvar A.,
direktör (fr.o.m. den 17 april 1974) Träff, Sven-Olof A., direktör, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
Experter: Bredin, Lars A. G., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 17 april 1974) Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den I juli
1974) Lindeborg, E. G. Lennart, överingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974)
317 Kommitiéer: Industridepartementet Dell 1:10
Olhans,
Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Pantzerhielm,
Sigge-Wilhelm, t.f. direktör (fr.o.m. den 1 juli 1974)
Sekreterare: Cederlund, Lars Johan O. B.,
civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1974) Snellman, Bo K., byrådirektör (fr.o.m.
den I juli 1974)
Direktiven
för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse I 24.
Kommittén har under tiden november 1975 - augusti
1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggninger med myndigheter,
forskningsinstitutioner och andra som berörs av kommitténs arbete. Kommittén
har den 10 november 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:65) Finansiering av
forskningsstöd.
Uppdraget
är därmed slutfört.
10.
Mineralpolitiska utredningen (11974:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
29 mars 1974 för att utreda den långsiktiga hushållningen med mineralresurser
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1974):
Ordförande: Frithiofson, Karl A. F., landshövding
(fr.o.m. den 17 april 1974)
Ledamöter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör
(fr.o.m. den 17 april 1974) Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 17 april 1974)
Lorentzon,
B. Gustav L., ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
Neyman,
Thorsten L., bergsingenjör (fr.o.m. den 17 april 1974) Nilsson, Tore U.,
predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Nygren, Arne J.,
redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Ribrant, Gunnar C. H.,
kansliråd (fr.o.m. den 17 april 1974) Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Sundström, M. Gudrun, fru, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)
Experter; Almgren, E. E. Gunnar, professor (fr.o.m.
den 1 december 1974) Arvidsson, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september
1974) Asplund, E. Olof L, direktör (avliden i september 1975) Bérgdahl, Tommy
K., direktör (fr.o.m. den I oktober 1974) Björiing, K. Gotthard E., professor
(fr.o.m. den 1 april 1975) Blomkvist, N. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1
oktober 1974)
Del I 1:10 Skr
1976/77:103 318
Boman,
Jan E., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1974) Börresen, Tom B., direktör (fr.o.m.
den 23 oktober 1974) Fernheden, Göthe A. S., direktör (fr.o.m. den 1 oktober
1974) Forssberg, K. S. Eric, professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Hall, Bo
A., tekn. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1975) Hollander, Ernst E., civilekonom (fr.o.m.
den 15 oktober 1976) Hijbner, Helmuth, chefsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti
1974) Kautsky, Gunnar F. H., fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Lidström,
Lars J., tekn. dr. (fr.o.m. den 1 december 1975) Ljunggren, Sven E.,
överingenjör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Norén, Nils-Erik, fil. dr (fr.o.m.
den 19 augusti 1974) Parasnis, Dattratray S., professor (fr.o.m. den 1 december
1974) Shaikh, Naz Ahmed, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 augusti 1974)
Skantze, Hugo, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Svensson, Sven H., fil.
kand. (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Vineli, Lars G., docent (fr.o.m. den 23
oktober 1974) Wallman, Folke V., överingenjör (fr.o.m. den 19 augusti 1974)
Wredenfors, H. E. Walter, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Östensson, Olle,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1974)
Sekreterare: Sundström, S. Åke A.,
departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1974)
Bitr. sekreterare: Anell, Kerstin, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 november 1974) Hallgren, Ulf, förste statsgeolog (t.o.m. den 14
februari 1976) Hollander, Ernst E., civilekonom (t.o.m. den 30 september 1976)
Nilsson, Dan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1976)
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse I 25.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens art)ete. Därutöver har 23
sammanträden hållits i särskilda arbetsgrupper.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
11.
Energisparkommittén (11974:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
25 oktober 1974 för att samordna och stödja myndighetemas informationsinsatser
och vid behov
319 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1:11
planera
och genomföra egna informationsåtgärder i energibesparande syfte (se Post- och
Inrikes tidn. den 12 november 1974 och den 8 juli 1975):
Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d.
generaldirektör (fr.o.m. den 1 november
1974)
Vice ordförande: Gradin, Rolf U., civilingenjör
(fr.o.m. den 1 september 1975)
Ledamöter: Breitholtz, Claes J. E. C:son, direktör
(fr.o.m. den I november 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)
Carlsson,
T. E. Roine, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 november 1974)
Engerstam,
Claes M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974)
Francke,
Per E. S., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Gustafsson, Nils-Eric,
småbrukare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I november 1974)
Helmerson,
Bo 1. H., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Holmqvist, Leif G., ombudsman
(fr.o.m. den 1 juli 1976) Hugosson, Kurt L, byråchef, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 1 november 1974)
Lewenhaupt,
Krister G., direktörsassistent (fr.o.m. den 1 november 1974)
Nilsson,
Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I november 1974)
Norrby,
J. Sören, byrådirektör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974)
Skantz,
Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974)
Turesson,
Bo, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 7
oktober 1976) Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 29 oktober 1975)
Experter: Ag, Lars E., f.d. generaldirektör
(fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)
Björck,
Berndt H., informationschef (fr.o.m. den 1 november 1974) Frigren, Suzanne M.,
departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1975)
Hagson,
Carl A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Hammarkvist, Stefan S. E.,
sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974) Hemborg, Bo, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 februari 1976) Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m.
den 8 oktober 1976)
Del 1
1:11 Skr 1976/77:103 320
Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 november
1974)
af Klintberg, Rolf H. F., direktör (fr.o.m. den I november
1974)
Löfgren, Torsten Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den
1 november
1975)
Nordström, Sören, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
december 1974)
Persson, Kurt Inge, departementsråd (fr.o.m. den 1
november 1974
t.o.m. den 31 januari 1976)
Petersson, S.-G. Roland, sekreterare (fr.o.m. den I
november 1976)
Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 1
november 1974)
Schierbeck, Per W., direktör (fr.o.m. den I december 1974)
Sterne, BengtG., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974)
Strand, Kari-Erik, kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1974)
Stålebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 1 december
1974)
Waern, Per Axel, byrådirektör (fr.o.m. den 4 september
1975)
Wit>erg, Ragne, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1976)
Huvudsekreterare; Karlsson, Ulf G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975)
Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V.,
civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 31 december 1975)
Bitr. sekreterare: Byman, Disa K.
G., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Leijon, Jan E., ingenjör (fr.o.m.
den 1 april 1976)
Lokal: Industridepartementet,
Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för kommittén, se 1975
års kommittéberättelse 128. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse 1
18.
Kommittén har under tiden november
1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Därutöver har sex sammanträden
hållits med de särskilda arbetsgrupperna för hushållssektorn,
näringslivssektorn och offentliga sektorn. Dessutom har kommittén haft
projektgrupper med representanter för organisationer och myndigheter i samband
med utarbetandet av informationsmaterial.
Kommittén har vidare bedrivit
utåtriktad informativ verksamhet genom annonsering, utomhusreklam, radio och
TV-spots samt via utställningar. Vidare har tagits fram foldrar och broschyrer
för småhusägare, fastighetsförvaltare, bilägare, kommuner och landsting samt
skolor.
Kommittén har i enlighet med regeringens uppdrag den 16
oktober 1975
321 Kommittéer: Industridepartementet Del I 1:12
avgett
två rapporter angående energiförbrukningens utveckling den 12 januari 1976 och
den 12 augusti 1976, en delrapport den 16 februari 1976 angående möjligheterna
att införa direkta restriktioner eller förbud för vissa slag av
energianvändning samt förslag den 17 mars 1976 angående inspektion av
byggnaders eldningsanläggningar. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år
1977.
12.
STU-kommittén (11974:06)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
15 november 1974 för att utreda styrelsens för teknisk utveckling organisation
och verksamhetsformer (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1974):
Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör
(fr.o.m. den 18 november 1974)
Ledamöter: Almryd, Hans G. B., informationschef
(fr.o.m. den 18 november 1974) Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)
Göransson,
J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)
Ljung,
Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 november 1974) Pettersson, Eric
B., generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974) Pettersson, N. Lennart, fil.
kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)
Petzäll,
Ingvar A., direktör (fr.o.m. den 18 november 1974) Siegbahn, Bo L. G.,
ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)
Sjönell,
P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)
Ström,
Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november
1974)
Experter: Båveryd, S. J. Lennart, civilingenjör
(fr.o.m. den 18 november 1974) Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör (fr.o.m. den 1
november 1975) Haeffner, Erik A., tekn. lic. (fr.o.m. den 18 november 1974)
Jarness, Dag B. J., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975) Rasmuson, Anders,
professor, rektor (fr.o.m. den 18 november 1974) Sidenbladh, Thomas P.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975)
Tomner,
J. Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974) Wedell, N.
Gunnar, direktör (fr.o.m. den 18 november 1974)
21
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Del I 1:12 Skr
1976/77:103 322
Åberg,
C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 18 november 1974) Ågren, Lars O. T.,
direktör (fr.o.m. den 18 november 1974)
Sekreterare: Brenner, Rune E., byrådirektör
(fr.o.m. den 7 januari 1975)
Bitr. sekreterare: Håkansson, B. Staffan H.,
byrådirektör (fr.o.m. den 14 januari 1975) Larsson, Rolf, byrådirektör (fr.o.m.
den 1 september 1976)
Lokal:
Munkbron 17,111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse I 29.
Kommittén har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har tre
sammanträden hållits med arbetsgrupper för frågan om styrelsens för teknisk
utveckling sektorpolitiska, industripolitiska och forskningspolitiska
uppgifter. Kommittén har vidare haft tre konferenser med de statliga organ som
i sin verksamhet på industripolitikens område har beröringspunkter med
styrelsen för teknisk utveckling.
Kommittén har den 11 december 1975 avgett
delbetänkandet (Ds 1 1975:7) STUs organisationsform.
Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1977.
13.
Företagsdemokratirådet (11975:01)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6
mars 1975 för att följa företagsdemokratifrågorna inom de statliga aktiebolagen
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):
Ordförande: Johansson, Rune B., förutv. statsråd,
led. av riksdagen (t.o.m. den 7 oktober 1976) Åsling, Nils G., statsråd, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 8 oktober 1976)
Ledamöter: Lind, F. Olof, direktör
Nilsson,
Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen Seregard, B. Ingvar V.,
ordförande i PTK
Expert: Andersson, Alf Å. H., fil. kand. Leander,
Bo T. I., civilekonom (fr.o.m. den I juli 1976)
Sekreterare: Brodén, E. Bertil, socionom
323 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1:14
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 00
Direktiven
för rådet, se 1976 års kommittéberättelse I 20.
Rådet har under tiden november 1975 - oktober 1976
hållit ett sammanträde samt haft överläggningar med organisationer som berörs
av kommitténs arbete.
Rådets
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
14.
Delegationen (11975:02) för energiforskning
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12
juni 1975 för övergripande analys av FoU-insatser på energiområdet och för
uppföljning av dem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):
Ordförande: Hagström, Tony G., fil. dr (t.o.m. den
22 oktober 1976)
Ledamöter: Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av
riksdagen Helmerson, Bo 1. H., direktör Nyström, Lennart, sekreterare
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Sjönell, P. Bengt G.,
direktör, led. av riksdagen Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen
Wijkman, Anders I. S., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 april
1976)
Wångby,
Erik, ombudsman
Wååg,
Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 april 1976)
Verkställande ledamot: Wennerberg, Sigfrid B.,
civilingenjör
Experter; Appelgren, L. Göran S., kanslidirektör
(fr.o.m. den 15 augusti 1975) Bernhard, Carl-Gustaf, professor (fr.o.m. den 1
december 1975) Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1975) Danielsson, Nils Gustaf F.,
byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 september 1975) Eriksson, Karl-Erik E., professor (fr.o.m. den 1
oktober 1975) Eriksson, Olof E., professor (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Faugert,
Sven J. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975)
Del I
1:14 Skr 1976/77:103 324
Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den
15 augusti
1975)
Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 oktober
1975)
Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 20
oktober 1975)
Kariqvist, Anders, tekn. lic. (fr.o.m. den 23 april 1976)
Leman, E. Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den 22 mars
1976)
Lulhman, Gösta, direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1975)
Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 15 augusti
1975)
Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 15
augusti 1975)
Rasmuson, Anders, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 15 augusti
1975)
Schiitt, Torgny S. R., laborator (fr.o.m, den 1 december
1975)
Tomner, J, Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 15
augusti 1975)
Sekreterare: Josefsson, J, Thomas,
civilingenjör (fr,o.m, den 20oktober 1975)
Bitr. sekreterare; Hiigard, P. Åke,
bibliotekarie (fr.o.m. den 28 juni 1976)
Lokal: Sveavägen 13-15,111 57 Stockholm, tel. växel 763 10
00
Direktiven för delegationen, se
1976 års kommittéberättelse 121. Tilläggsdirektiv, se del II 12.
Delegationen har under tiden
november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Delegationen har vidare
haft överläggningar med de för energiprogrammets olika delar ansvariga
programorganen samt hållit kontakt med myndigheter och organisationer med
anknytning till energiforskning.
1 samråd med programorganen har
delegationen utarbetat ett planeringssystem för den statliga energiforskningen.
Systemets huvudändamål är att för de olika områdena inom energiforskningen få
fram långsiktiga programplaner.
Delegationen har inom ramen för sin
uppgift att följa den internationella utvecklingen i juni 1976 lämnat en
rapport (Ds 11976:2) Forskning och utveckling inom energiområdet - en global
översikt 1976 (DFE-rapport nr 1), Delegationen har även påbörjat en studie om
energiförsörjningsalternativ i ett längre perspektiv (år 2 000), som skall ge
underlag för prioritering av forsknings- och utvecklingsinsatserna inom
energiområdet.
Delegationen har vidare utarbetat
en insatsplan för allmänna energisystemstudier under budgetåren 1975/76
-1977/78. Vid universitetet i Stockholm har på delegationens initiativ bildats
en forskningsgrupp för ekonomiskt inriktade energisystemstudier.
Delegationen har beviljat medel till en tvärvetenskaplig
studie rörande
325 Kommittéer: Industridepartementet Del I 1:15
Sveriges
framtida energiförsörjning i ett historiskt och globalt perspektiv och bidrar
till finansieringen av en energiflödesstudie på Gotiand. Delegationens arbete
beräknas pågå under hela år 1977.
15.
Utredningen (11975:03) om konununal energiplanering
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5
juni 1975 för att utarbeta förslag till lag om kommunal energiplanering m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1975):
Ordförande: Wickbom, Sten G., generaldirektör
Ledamöter: Blom, S. T. Lennart, borgarråd Gradin,
Rolf U., civilingenjör
Gustafsson,
Nils-Eric, småbrukare, f.d. led. av riksdagen Svensson, J. Erik O., kommunalråd
Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen
Experter: Ericsson, Gunnar, sekreterare (fr.o.m.
den 25 januari 1976) Lind, Carl-Eric, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Expert med uppgift att medverka vid behandlingen av
miljövårdsfrågor: Assarsson, Bo S. G., byrådirektör (fr.o.m. den 3 november
1975)
Expert
med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor om energiberedskap;
Danielsson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 3 november 1975)
Expert
med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor inom Svenska
elverksföreningens område: Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 3 november
1975)
Expert
med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor inom Centrala
driftledningens område: Nordström, Bengt, planeringsdirektör (fr.o.m. den 3
november 1975)
Expert
med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor inom Svenska
värmeverksföreningens område: Olsson, K. Åke, överingenjör (fr.o.m. den 3
november 1975)
Sekreterare: Andersson, Ulf L., byrådirektör
(fr.o.m. den 13 augusti 1975)
Bitr. sekreterare: Molin, Olof E.
O.,departementssekreterare (fr.o.m. den 13 augusti 1975)
Del
1 1:15 Skr 1976/77:103 326
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 22.
Utredningen har under tiden november 1975 - juli
1976 hållit tio sammanträden.
Utredningen har den 15 september 1976 avgett
betänkandet (SOU 1S>76:55) Kommunal energiplanering.
Uppdraget
är därmed slutfört.
16.
SINFDOK-utredningen (11975:04)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26
juni 1975 för utredning rörande organisation av verksamheten inom området
teknisk och vetenskaplig information och dokumentation (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1975):
Utredningsman: Pettersson, N. Lennart, fil. kand.,
led av riksdagen
Experter: Bagge, Peter, konsult (fr.o.m. den 15
juni 1976) Håkansson, Hans E. V., verkst. ledamot
Lindström,
J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1975) Martin-Löf, C.
Johan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975)
Sekreterare: Bagge, Peter, konsult (fr.o.m. den I augusti
1975 t.o.m. den 14 juni 1976) Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m.
den 15 juni 1976) Gustavson, Krister, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 juni
1976)
Bitr. sekreterare: Berg, Nils G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 14 juni 1976)
Carlson,
L. W. Per-Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31
december 1976)
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 23.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit 17 sammanträden. Ett flertal myndigheter har på utredningens
uppdrag utarbetat delrapporter, bl.a. statens industriverk, statskontoret,
styrelsen för teknisk utveckling, karolinska institutet och tekniska högskolan
i Stockholm.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
327 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1:18
17.
Studsviksutredningen (11975:05)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18
september 1975 för utredning om verksamheten vid AB Atomenergi (se Post- och
Inrikes tidn. den 4 oktober 1975):
Ordförande: Lemne, Mats H., landshövding (fr.o.m.
den 1 november 1975)
Ledamöter: Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m.
den 1 november 1975) Landqvist, Nils D., direktör (fr.o.m. den 1 november 1975)
Experter: Aler, Bo A. A., direktör (fr.o.m. den 1
november 1975) Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör (fr.o.m. den 1 november
1975) Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 1 november 1975) Rundquist,
Gerhard LA., departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1975) Svansson, Lennart
A., civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975)
Bitr. sekreterare: Bengtsson, Hertha, assistent
(fr.o.m. den 15 februari 1976) Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m.
den 1 november 1975) Lindh, Gösta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
november 1976)
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, 2
1/2 tr. Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 2169 (Johanson), 763 2153 (Bengtsson)
eller 763 2219
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 24.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden.
Utredningen
har den 19 juli 1976 avgett delbetänkandet (Ds I 1976:3) Grundläggande
forskning och bibliotek i Studsvik.
Utredningens
sekretariat har besökt Atomic Energy Research Establishment i Harwell,
Storbritannien.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
18.
Organisationskonunittén (11975:06) för havsresursfrågor
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25
september 1975 för utredning om inrättande av ett organ för havsresursfrågor
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1975):
Del 1 1:18 Skr
1976/77:103 328
Ordförande: Edenman, Ragnar H. L., landshövding,
f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november 1975)
Ledamöter; Engqvisl, Lars F., förbundsordförande
(fr.o.m. den 11 november 1975) Johansson, Tyra A. S., fru, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 11 november 1975)
Torwald,
G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november
1975)
Åberg,
Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november 1975)
Sekreterare: Sjöberg, Svante,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976)
Bitr. sekreterare; Noreland, Lena M., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 januari 1976)
Lokal: Industridepartementet, Jakobsgatan 15-17,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 59 23
Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse I 25.
Kommittén har under tiden januari - oktober 1976
hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
19.
Byggkoncentrationsutredningen (11975:07)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9
oktober och den 13 november 1975 för utredning om vissa frågor rörande
byggnadsmaterialindustrin (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1975):
Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding (fr.o.m.
den 13 november 1975)
Ledamöter: Ehrner, Bo, direktör (fr.o.m. den 13
november 1975) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 13 november 1975)
Källenius,
Sten I. R., direktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1975
t.o.m. den 29 februari 1976 och fr.o.m. den 1 augusti 1976) Odhnoff, Jan E.,
docent (fr.o.m. den 13 november 1975) Regnéll, Carl Göran, bankdirektör, f.d.
led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1975)
329 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1:20
Whinberg,
F. R. Bertil, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 13 november 1975)
Experter: Hallman, L. Åke G., avdelningschef
(fr.o.m. den 1 decemljer 1975) Jonson, Lars E., expeditionschef-rättschef
(fr.o.m. den 15 januari 1976) Nilsson, Bengt-Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 1 december 1975) Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor (fr.o.m. den I november
1976) Öh, E. Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1975)
Sekreterare: Starell, Lars, byrådirektör (fr.o.m.
den 1 januari 1976)
Bitr. sekreterare: Lundell, G. Per-Inge, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976)
Lokal: Industridepartementet, Jakobsgatan 15-17,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 98 24
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 26.
Utredningen har under tiden noveml)er 1975 -
oktober 1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
20.1975
års LKAB-NJA utredning (11975:08)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30
oktober 1975 för att utreda om samordning mellan Loussavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB) och Norrbottens järnverk AB (NJA) (se Post- och Inrikes tidn. den 8
november 1975):
Ordförande; Löfberg, Bertil A. F., landshövding
(fr.o.m. den 14 november 1975)
Ledamöter: Orrenius, Jan E. A., direktör (fr.o.m.
den 14 november 1975) Sundberg, L. Nore, civilekonom (fr.o.m. den 14 november
1975)
Expert: Edin, L. Åke, sekreterare (fr.o.m. den 1
januari 1976)
Sekreterare: Westin, Olle, kanslisekreterare
(fr.o.m. den 1 januari 1976)
Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Del I 1:20 Skr
1976/77:103 330
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 27.
Utredningen har under tiden december 1975 - oktober
1976 hållit tio sammanträden. Därutöver har ett sammanträde hållits med en till
utredningen knuten referensgrupp.
Utredningen
beräknas sutföra sitt arbete under år 1977.
21.
Läkemedelsindustridelegationen (11975:09)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25
september 1975 för samordning av svensk läkemedelsindustri (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 november 1975);
Ordförande: Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m.
den 24 november 1975 t.o.m. den 22 november 1976)
Ledamöter: Eklund, Lennart S. G., ombudsman
(fr.o.m. den 24 november 1975) Fridh, K. Göte, f.d. statssekreterare (fr.o.m.
den 24 november 1975 t.o.m. den 24 oktober 1976)
Lennholm,
B. Gunnar O., förbundsdirektör (fr.o.m. den 24 november 1975)
Linnergren,
Erik J. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 november 1975)
Lönngren,
D. Rune, farm. dr (fr.o.m. den 24 november 1975) Persson, Carl J. G.,
rikspolischef (fr.o.m. den 24 november 1975) Ryné, S. Olle, direktör (fr.o.m.
den 24 november 1975) Vegis, Peter, fil. mag. (fr.o.m. den 24 november 1975)
Virding, Gösta A., verkst. direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Ward, Kurt
K. B., landstingsråd (fr.o.m. den 24 november 1975) Wegerfelt, Kari Arne,
direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Werin, Gun, ingenjör (fr.o.m. den 24
november 1975) Ålander, Nils-Erik (fr.o.m. den 24 november 1975)
Expert: Gustafsson, Karl-Erik, docent (fr.o.m. den
1 januari 1976)
Sekreterare: Swarén, Ulla M., byråchef (fr.o.m. den
24 november 1975)
Bitr. sekreterare: Abramowicz, Isak, förste
byråsekretei-are (fr.o.m. den 1 juni 1976) Sténson, Britt-Marie, jur.kand.
(fr.o.m. den 1 november 1976)
Lokal: Munkbron 11, 111 28 Stockholm, tel. 11 67 24
(Swarén), 11 67 03 (Abramowicz) eller 11 67 23
331 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1:22
Direktiven
för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse I 28.
Delegationen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit sju sammanträden. Därutöver har överläggningar skett med
företrädare för de fem största svenska läkemedelsföretagen samt med vissa
myndigheter och organisationer som kan beröras av delegationens arbete.
Delegationen har i september 1976 avgett en
delrapport rörande framställning av sterila vätskor.
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
22.
Utredningen (11975:10) om vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältet
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27
november 1975 för att utreda vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakf
ältet:
Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding
Ledamöter: Edin, L. Åke, sekreterare (t.o.m. den 8
oktober 1976) Larsson, E. Åke, jur. dr Neyman, Thorsten L., bergsingenjör
Widmark, Roland, direktör
Experter: Berglund, Karl-Ymer, kommunalråd
Forslund, Bo G., mätningstekniker Gustavsson, Sven Anders, övermontör
Lundström, Fritz E., gruvarbetare Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Söderberg,
Bo K. G., departementssekreterare
Sekreterare: Öquist, Berndt E., direktör
Lokal: Västerbottens Handelskammare, Kanalgatan 73,
931 00 Skellefteå tel. växel 0910/37800
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 29.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit tre sammanträden.
Utredningen har den 30 augusti 1976 avgett en
delrapport med bedömningar av möjligheterna att skaffa ersättningsindustri till
Malåområdet.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
Del
I 1:23 Skr 1976/77:103 332
23.
Utredningen (11976:01) för samordning av de statsägda varven
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6
maj 1976 för att göra en översyn rörande den statliga varvsgruppens framtida
organisatoriska struktur och därvid beakta de samordningsvinster som bör kunna
uppnås (se Post- och Inrikes tidn. den 1976):
Ordförande: Andrén, Sven G., verkst. direktör
Ledamöter: Holster, Lars-Inge, verkst. direktör
Laurin, Hans, verkst. direktör Linnergren, Erik J. G., departementssekreterare
Ramfors, Bo, direktör Tengroth, Bengt T., direktör Trogen, Ingvar, verkst.
direktör Åberg, Lars, direktör
Expert: Österberg, Gunnar R., kansliråd (fr.o.m.
den 1 september 1976)
Sekreterare: Hemmingsson, Sten, civilekonom
(fr.o.m. den I september 1976)
Lokal:
Statsföretag AB, Fack, 103 80 Stockholm, tel. 08/24 29 00.
Direktiven
för utredningen, se del II I 1.
Utredningen har under tiden september - oktober
1976 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
24.
Redovisningsutredningen (11976:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17
juni 1976 för att göra en utredning om förbättrad insyn i de statliga företagen
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1976):
Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör
Ledamöter: Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led.
av riksdagen Tarschys, Daniel, docent, led. av riksdagen
333 Kommittéer: Industridepartementet Dell 1:25
Sakkunnig: Sonesson, Birger A. T., auktoriserad
revisor (fr.o.m. den 13 decmeber 1976)
Experter: Edsta, Björn O., byrådirektör (fr.o.m.
den 13 december 1976) Sjöström, Leif H. A., kansliråd (fr.o.m. den I november
1976)
Sekreterare: Stålfors, V. Margareta,
departementssekreterare
Lokal: Industridepartementet,
Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven
för utredningen, se del II 13.
Utredningen
har under tiden september - oktober 1976 hållit två sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
25.
Billingenutredningen (11976:03)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8
juli 1976 för att göra en utredning om alternativ för den ekonomiska
utvecklingen i Billingenområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september
1976):
Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding,
f.d. led. av riksdagen
Ledamöter: Frithiofson, Karl A. F., landshövding Gustafsson,
G. Einar, landshövding
Sakkunniga: Andersson, Erik, kommunalråd (fr.o.m.
den 9 september 1976) Eliasson, Rolf A. E., lantmästare, f.d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 9 september 1976)
Fridebäck,
Carl-Eric, kommunalråd (fr.o.m. den 9 september 1976) Lindberg, Carl,
kommunalråd (fr.o.m. den 9 september 1976) Persson, Gunnar, tågmästare (fr.o.m.
den 9 september 1976)
Experter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m.
den 9 september 1976) Löfgren, Torsten H., departementssekreterare (fr.o.m. den
9 september 1976) Zetterberg, Evert, sekreterare (fr.o.m. den 9 september 1976)
Dell 1:25 Skr
1976/77:103 334
Sekreterare: Moding, A. Philip V.,
planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1976)
Bitr. sekreterare: Cederlund, Lars JohanO. B.,
civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1976) Fransson, Hans G. V., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 september 1976)
Lokal: Humlegatan 1 A, 211 27 Malmö, tel. 040/97 35
50. 97 35 79, 97 35 80 (Moding, Fransson) Industridepartementet,
Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 lOStockholm, tel. 08/763 22 18 (Cederlund)
Direktiven
för utredningen, se del 1114.
Utredningen
har under tiden juli - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.
26.
Norrbottendelegationen (11976:04)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2
december 1976 för att lämna förslag till och initiera åtgärder för att öka
sysselsättningen i Norrbottens län
Ordförande: Lassinantti, Ragnar L, landshövding
Ledamöter: Andersson, Gösta, ombudsman Boström,
Curt B., kamrer, led. av riksdagen Pettersson, Göte J., adjunkt
Petersson,
Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Stridsman, Torsten U., ombudsman, led.
av riksdagen Wahlström, Björn M., verkst. direktör
Lokal:
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 951 86 Luleå, tel. 0920/960 00.
Direktiven
för delegationen, se del II 15.
Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
335 Kommittéer: Kommundepartementet Del I IKn: 1
Kommundepartementet
Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet: 3 och 11
Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte
egentligt utredningsuppdrag: 1
1.
Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni
1967 för att handlägga vissa centrala samordningsuppgifter rörande den
kommunala beredskapsplanläggningen:
Ordförande: Gustafsson, N. Gunnar, generaldirektör,
f.d, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juli 1975)
Vice ordförande: Lundberg, Sten G. J.,
generaldirektör
Ledamöter: Krona, Kurt, sektionschef
Lindencrona,
Fredrik W. K., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)
Nyqvist,
N. Tore, länsöverdirektör Tengroth, Karl-Erik, direktör Wiktorin, Bengt,
sektionschef (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Experter: Bengtsson, Gunnar G., bitr.
försvarsdirektör (fr.o.m. den6oktober 1976) Gustafsson, Ulf C., sekreterare
(fr.o.m. den 6 oktober 1976) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 7
september 1974) Norderheim, Paul A. M., byrådirektör (fr.o.m. den6 oktober
1976)
Sekreterare: Falkehed, Sven A. L.,
avdelningsdirektör
Kansli:
Civilförsvarsstyrelsen, Jämdandsgatan97, Fack, 162 10 Vällingby, tel. 37 26 00
Direktiven
för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.
Riksnämnden för kommunal beredskap har under tiden
november 1975 -oktober 1976 hållit sju sammanträden. Nämnden har låtit göra en
provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen. Resultatet har
Del I Kn: 1 Skr
1976/77:103 336
i
augusti 1976 redovisats för regeringen i utredningspromemorian
Provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen 1974-1976. Nämndens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
2.
Utredningen (C 1970:29) om den konununala demokratin
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den
20 mars 1970 för att göra en översyn av den kommunala demokratin (se Post- och
Inrikes tidn. den 21 maj 1970 och den 6 maj 1972):
Ordförande; Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av
riksdagen
Ledamöter: Blomdahl, Bengt O,, förbundsordförande
Boo, Karl G. H., kontr. assistent, led. av riksdagen Elmstedt, Claes Y.,
lantbrukare, led. av riksdagen Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor
Hörberg, Nils A., socionom, led. av riksdagen Hörnlund, Gördis K., fru, led. av
riksdagen Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Åstrand, Göran,
kommunalkonsulent
Experter: Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd (fr.o.m.
den 1 januari 1976) Edström, J. Lennart, informationschef (t.o.m. den 30
januari 1976) Ericsson, Lars Eric, statssekreterare (t.o.m. den 15 oktober
1976)
Experter
med uppgift att medverka dels vid behandlingen av frågor rörande de anställdas
inflytande i kommuner och landstingskommuner, dels när ordföranden i övrigt
bestämmer det: Andersson, Tryggve E., sektionschef (fr.o.m. den 31 januari 1976
t.o.m. den 30 juni 1976)
Boivie,
Per-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 31 januari t.o.m. den 29 februari 1976)
Eriksson,
B. Sune, direktör (fr.o.m. den 31 januari 1976) Hessleborn, Olle K. A.,
ombudsman (fr.o.m. den 31 januari 1976) Lindh, K. Rolf Y., ombudsman (fr.o.m.
den 31 januari 1976) Sahlsten, K. Lennart, informationschef (fr.o.m. den 1 mars
1976) Schön, Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den I juli 1976)
Sekreterare: Pettersson, Göran K., byråchef
(fr.o.m. den 1 januari 1976)
Bitr, sekreterare: Lewensjö, Åke R., förbunds
jurist (fr.o.m. den 15 oktober 1975)
337 Kommittéer: Kommundepartementet Dell Kn:3
Lokal: Munkbron 11, 2 tr. Postadress;
Kommundepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel, 11 27 38, 20 76 39,20 18 75
Direktiven för utredningen, se 1971 års
riksdagsberättelse C 20, Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse C 10,
Återstående uppdrag gäller (enligt
tilläggsdirektiv) att utreda vissa frågor om personalinflytande i kommunerna
och landstingskommunerna.
Utredningen
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden.
Fortlöpande kontakt hålls med huvudorganisationerna på den kommunala
arbetsmarknaden.
Utredningen
beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977,
3.
Utredningen (C 1973:04) för översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas
ställning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5
juni 1973 för översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning (se Post-
och Inrikes tidn. den 26 juni 1973):
Ordförande: Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av
riksdagen
Sakkunniga; Andersson, M, Alvar, lantbrukare, led,
av riksdagen Pettersson, Alf S., ombudsman, f.d. led. av riksdagen
Experter; Carlström, O. Bertil, brandingenjör
(fr.o.m. den 25 januari 1974) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 25
januari 1974) Lindroth, Harry W. B., förbundsordförande (fr.o.m. den 25 januari
1974) Sjöqvist, Erik S., förbundsordförande (fr.o.m. den 25 januari 1974)
Wahlström, Per K. V., försäkringsdirektör (fr.o.m. den 25 januari 1974)
Sekreterare: Scheutz, Claes-Herman, förste
länsassessor
Lokal: Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86
Växjö, tel. växel 0470/200 00 (sekreteraren)
Särskilda
direktiv har ej utfärdals.
Utredningen har under liden november 1975 -
februari 1976 hållit fyra sammanträden.
Utredningen har i februari 1976 avgett betänkandet
(Ds Kn 1976:4) Sotningsväsendets organisation och driftsform.
Uppdraget
är därmed slutfört.
22
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Dell
Kn:4 Skr 1976/77:103 338
4.
Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12
oktober 1973 för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 8 november 1973):
Ordförande: Holmqvist, Sture L., fastighetschef
Sakkunniga: Gustafsson, K. G. Allan, led. av
riksdagen Nilsson, E. Arne, brandmästare
Experter: Anderberg, Carl-Gustav B., direktör
(fr.o.m. den 14 mars 1974) Bucht, Sven F. V., kansliråd (fr.o.m. den 14 mars
1974) Domvall, E. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 8 november 1974) Hultqvist,
Swen E. H., överdirektör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Knutsson, A. Ingemar, vice
brandchef (fr.o.m. den 14 mars 1974) Lundin, Hans-Erik V., ombudsman (fr.o.m.
den 14 mars 1974) Renning, Torsten, utbildningschef (fr.o.m. den 8 november
1974) Stavréus, Sven O. A., sektionschef (fr.o.m. den 14 mars 1974)
Sekreterare: Andréasson, B. S. Hiibert,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 januari 1974)
Lokal; Statens brandnämnd, Observatoriegatan 20.
Postadress: Box 6029, 102 31 Stockholm, tel. 34 06 10
Direktiven
för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberältelse C 19.
De sakkunniga har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit 16 sammanträden samt haft överläggningar med bl.a.
myndigheter och personalorganisationer som berörs av utredningsarbetet.
Därutöver har ett flertal sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp med
uppgift att utarbeta förslag till läroplaner för utbildning av olika kategorier
brandförsvarspersonal.
Därjämte har de sakkunniga m.fl. gjort studiebesök
vid brandförsvarsskolor i England samt vid skorstensfejarskolor i Danmark och Västtyskland.
De
sakkunniga beräknar slutföra sitt arbete under våren 1977.
339 Kommittéer: Kommundepartementet
Dell Kn:5
5.
ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2
november 1973 för att behandla frågor om utveckling och utnyttjande av
automatisk databehandling (ADB) med anknytning till samhällsplaneringen inom
länsstyrelserna m. m.:
Ordförande: Ericsson, Lars Eric, statssekreterare
(t.o.m. den 16 oktober 1976) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den
17 oktober 1976)
Ledamöter; Bolin, Åke E. J., avdelningsdirektör
Lindskog, J. Lennart, länsråd Lundmark, E. Gunnar, kanslichef Olsson, Rune L,
departementsråd Ridal, Håkan, länsarkitekt Sandberg, Sture A.,
planeringsdirektör Sundström, Monica E., departementsråd Thufvesson, Bengt E.,
departementsråd (t.o.m. den 16oktober 1976)
Experter: Chambert, Henrik B., arkitekt (fr.o.m.
den 25 september 1974) Hansson, Göran, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 oktober
1974 t.o.m. den 21 mars 1976)
Holm,
Stefan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Printz, Bengt-Åke
L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 14 januari 1976) Rosborg, Charlotte,
arkitekt (fr.o.m. den 20 januari 1975 t.o.m. den 31 december 1976) Sjöberg,
Arne, förordnad byråchef (fr.o.m. den 22 mars 1976)
Sekreterare; Hansson, Göran, kanslisekreterare
(fr.o.m. den 22 mars 1976) Sjöberg, Arne, förordnad byråchef (fr.o.m. den 8
februari 1974 t.o.m. den 21 mars 1976)
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2,
Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 13 69
Direktiven för beredningsgruppen, se 1975 års
kommittéberättelse Knl3.
Beredningsgruppen har under tiden november 1975 -
oktober 1976 hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika
myndigheter och organisationer. Därutöver har fem resp. tio sammanträden
hållits med två särskilda arbetsgrupper ang. frågor rörande den
regionalpolitiska resp. den fysiska planeringens behov av datorkraft.
Dell Kn:5 Skr 1976/77:103 340
Beredningsgruppen avlämnade i
januari 1976 lägesrapporter (Ds Kn 1976:1 och 2) om ADB inom
samhällsplaneringen samt avser att vid årsskiftet 1976-1977 avlämna ett
delbetänkande.
Beredningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år
1977.
6. Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 8 november 1974 för översyn av distriktsindelning, arbets- och
personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet:
Ordförande: Moberg, Sven T.,
generaldirektör
Sakkunniga; Normark, Hagar, fru,
led. av riksdagen Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av riksdagen
Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen
Experter; Frenning, Lars W., bitr.
skattedirektör (fr.o.m. den 20december 1974) Grufberg, A. Lennart,
kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Hellners, E. Trygve,
departementsråd (fr.o.m. den 20december 1974) Printz, Bengt-Åke L.,
organisationsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974)
Runestedt, Gösta R., kronokommissarie (fr.o.m. den
20december 1974) Sjöberg, Leif H., länsråd (fr.o.m, den 1 december 1975)
Steffner, BengtG,, kronofogde (fr.o,m, den 20december 1974) Tornborg, CurlG,
F., kansliråd (fr.o.m, den 20december 1974)
Sekreterare: Jensen, Birger,
organisationsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1975) Törnkvist, Olof S., kronofogde
(fr.o.m. den 20 december 1974)
Lokal: Munkbron 17, 1 tr. Postadress:
Kommundepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 19 49
Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse
Kn 16.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976
hållit sju sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första
hälften av år 1977.
341 Kommittéer: Kommundepartementet Dell Kn:8
7.
Indelningslagskommitién (Kn 1974:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27
september 1974 för översyn av lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning (se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1974):
Ordförande: Nordlund, Stig F., regeringsråd
Sakkunniga; Andersson, Kerstin G., folkskollärare,
led. av riksdagen Hansson, Ingmarie, kommunalråd Jadestig, Thure R.,
föreståndare, led. av riksdagen Karlsson, K, Ove, skogsarbetare, led. av
riksdagen Leuchovius, Karl G, W., led. av riksdagen Westberg, Olof (Olle),
rektor
Experter; Arfvidson, Agnar, kammarråd (fr.o.m. den
12 maj 1975) Dahlberg, Helge, sektionschef (fr.o.m. den 12 maj 1975) Kaijser,
Fritz, bitr. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975)
Sekreterare; Törnvall, Peder H.,
regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 7 oktober 1974)
Bitr. sekreterare; Hermanson. K. Gunnar L.,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)
Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103
lOStockholm, tel, 763 13 94
Direktiven
för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Kn 17,
Kommittén
har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt gjort
studiebesök i två kommuner. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.
8.
Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01)
Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13
mars 1975 för att utreda frågan om ökad decentralisering inom förvaltningen:
Ordförande; Sandgren, C. Lennart, f.d.
statssekreterare
Dell Kn:8 Skr
1976/77:103 342
Sakkunniga: Dahlgren, P. Anders B., statsråd, led.
av riksdagen (t.o.m. den 12 november 1976)
Henricsson,
Sven R., 1 :e järnvägsexpeditör Persson, John-Olof, borgarråd Ringaby,
Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen Ullenhag, Jörgen U., fil. dr, led. av
riksdagen Westman, Helny L, landstingsråd Wictorsson, Åke V., planeringschef,
led. av riksdagen
Experter: Asplund, C. Christer, ombudsman (fr.o.m.
den 19 augusti 1975) Fröjd, S. Arne, länsråd (fr.o.m. den 1 april 1975)
Granholm, Arne B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Gustavsson,
Ola, byråchef (fr.o.m. den I maj 1975) Larsson, E. Åke, departementsråd
(fr.o.m. den 1 maj 1975) Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 1 april
1975)
Väggruppen: Brandborn, Jan E., vägdirektör (fr.o.m.
den 20 november 1975) Ehrman, Carl E. G., gatudirektör (fr.o.m. den 20 november
1975) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 20 november 1975) Sjölin,
Nils A., länsråd (fr.o.m. den 20 november 1975) Ternryd, Carl-Olof, teknisk
direktör (fr.o.m. den 15 juni 1976)
Arbetsmarknadspolitiska gruppen: Bergström, Olof
W., avdelningschef (fr.o.m. den 20 november 1975) Etsare, Åke, G. E., länsråd
(fr.o.m. den 20 november 1975) Högvall, E. Gunnar, administrativ direktör
(fr.o.m. den 20 november 1975)
Olsson,
Magnus F. E., f.d. länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1975)
Miljövårdsgruppen: Esping, F. Lars-Erik,
avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Hallbäck, N. Thore, direktör
(fr.o.m. den 1 februari 1976) Johansson, E. Allan, länsråd (fr.o.m. den 1
februari 1976) Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1976)
Sociala gruppen: Axelsson, A. Åke, sektionschef
(fr.o.m. den 1 juli 1976) Berleen, E. Göran, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli
1976) Hömqvist, Sten-Åke S., borgarrådssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976)
Landström, R. Tori E., sekreterare (fr.o.m. den I juli 1976) Wallström, Bernt R.
V., sekreterare (fr.o.m. den I juli 1976)
Trafikregleringsgruppen: Granström, Folke T. G.,
stadsombudsman (fr.o.m. den 18 augusti 1976) Johansson, Lars-Olof, byrådirektör
(fr.o.m. den 18 augusti 1976)
343 Kommittéer: Kommundepartementet Dell Kn:9
Kraft,
K. Arne L, byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1976) Svensson, Sven-Erik W.,
förste byråsekreterare (fr.o.m. den 18 augusti 1976)
Sekreterare; Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den
11 april 1975)
Lokal; Munkbron 11. Postadress; Fack, 103
lOStockholm, tel. 11 21 74 el. 054/15 00 40
Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Kn 12.
Utredningen har under tiden november 1975 - oktober
1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och
organisationer som berörs av utredningens arbete. Dessutom har sammanträden
hållits inom arbetsgrupper för olika verksamhetsområden.
Utredningen har den 20 april 1976 avgett
delbetänkandet (Ds Kn 1976:5) Decentralisering av beslut om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder inom byggnadsverksamheten samt den 5 oktober 1976 delbetänkandet (Ds
Kn 1976:9) Decentralisering av beslut om utbildningsbidrag, flyttningsbidrag
m.m.
Vidare
har utredningen den 3 juni 1976 redovisat synpunkter på vägplaneringen i
rapporten (Ds Kn 1976:6) Ökat regionalt och lokalt inflytande i vägplaneringen
samt den 5 oktober 1976 presenterat preliminära överväganden om
arbetsmarknadsutbildningen i promemorian (Ds Kn 1976:10) Decentralisering av
beslut om AMU-verksamhetens administration.
Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1977.
9.
Fögderiutredningen (Kn 1975:02)
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den
ISdecember 1975för att utreda frågan om lokal skattemyndighets organisatoriska
ställning inom skatteförvaltningen:
Ordförande: Rönquist, Karl-Axel, länsråd
Sakkunniga: Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare,
led. av riksdagen Olsson, Mats, sparbankskonsulent, f.d. led. av riksdagen
Experter: Björne, B. Gunnar, departementsråd
(fr.o.m. den 2 februari 1976) Ljungholm, Kurt A., avdelningschef (fr.o.m. den 2
februari 1976) Nilsson, Karl-Johan, skattedirektör (fr.o.m. den 2 februari
1976) Nordström, K. Olof W., länsråd (fr.o.m. den 2 februari 1976)
Del I Kn:
9 Skr 1976/77:103 344
Norén, Bill S., förste fögderisekreterare (fr.o.m. den 10
februari 1976) Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m, den 2
februari 1976) Tornborg, Curt G. F., kansliråd (fr.o.m. den 2 februari 1976)
Vester, G. Torbjörn, fögderidirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976)
Sekreterare: Tegnhed, Lars A.,
bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976)
Lokal: Riksskatteverket, 171 94 Solna, tel. växel 98 15 20
Direktiven för utredningen, se del II Kn 1.
Utredningen har under tiden
december 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar
med olika myndigheter och utredningar som berörs av fögderiutredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
10. Arbetsgruppen (Kn 1976:01) för översyn av kontakterna
mellan medborgare och samhällsorgan
Tillkallade enligt regeringens
bemyndigande den 19 augusti 1976 för att göra en översyn av kontakterna mellan
medborgare och samhällsorgan (se Post- och Inrikes tidn. den 13 september
1976):
Ordförande; Ericsson, Lars Eric,
f.d. statssekreterare (t.o.m. den 9 oktober 1976)
Ledamöter: Eriksson, B, Sune,
direktör Forsebäck, M. Lennart S., ombudsman Könberg, Bo G.,
informationssekreterare Nilsson, Lars-Gunnar, utredningssekreterare Nordin, Å.
Ingvar, förbundsdirektör Sandebring, Hans E., direktörsassistent Wikstrand,
Rolf A. L, avdelningschef Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen
Sakkunniga: Jonsson, Karin E,,
sekreterare (t.o.m. den 1 oktober 1976) Pedersson, T. Svante,
departementssekreterare Peterson, Carl-Gunnar, kansliråd Sundström, Monica E.,
departementsråd
Sekreterare: Åkerstedt, Carl T. M.,
departementssekreterare
Lokal: Kommundepartementet,
Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 13 91
345 Kommittéer: Kommundepartementet Del I Kn: 12
Direktiven
för arbetsgruppen, se del II
Kn 2.
Arbetsgruppen
har under tiden augusti - oktober 1976 hållit ett sammanträde.
Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.
11.
Utredningen (Kn 1976:02) om den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap
m.m.
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19
augusti 1976 för att utreda den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap
m.m.;
Ordförande: Johansson, K. Hilding, fil, dr, led. av
riksdagen
Ledamöter; Henstrand, Kjell-Åke, landstingsråd
Hulterström, Sven Å., kommunalråd Hörlén, S. Ingemar (Inge), f. borgarråd
Hörnlund, Börje O., skogsmästare, led. av riksdagen Johansson, Sven, landstingsråd
Ståhlberg, Marianne G, E,, kurator, led, av riksdagen Ward, Kurt K, B,,
landstingsråd Ågren, N, Gunnar S,, leg. läkare
Direktiven
för utredningen, se del II Kn 3.
Utredningen har intill utgången av oktober 1976 ej
hållit något sammanträde.
Utredningens ordförande och övriga ledamöter har
entledigats den 2 december 1976. Därmed har utredningens uppdrag förfallit.
12.
Utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av länsstyrelsernas
planeringsavdelningar och administrativa enheter m.m.
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2
september 1976 för att göra en översyn av organisationen av länsstyrelsernas
planeringsavdelningar och administrativa enheter m.m.;
Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding
Sakkunniga: Almquist, L. Sture B., byrådirektör
Eriksson, Bengt G. S., förste byråsekreterare
Dell Kn:12 Skr
1976/77:103 346
Henricsson,
Ulf I. R., kanslichef Jannesson, G. Geron, byråchef Norling, E. Gunnar, länsråd
Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör Rydberg, Lars O., länsråd Tornborg,
Curt G. F., kansliråd Wigren, John E., länsråd Öberg, Hans, bilförare
Sekreterare: Närkhammar, Kjell M. A.,
avdelningsdirektör
Lokal: Länsstyrelsernas organisationsnämnd.
Drottninggatan 17, Box 16304,103 26 Stockholm, tel. 24 01 70
Direktiven
för utredningen, se del II Kn 4.
Utredningen
har hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år
1977.
13.
Utredningen (Kn 1976:04) om ridgad länsdemokrati
Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2
december 1976 för att utreda frågan om vidgad länsdemokrati:
Ordförande: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare,
led. av riksdagen
Ledamöter: Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Hulterström, Sven Å., kommunalråd Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av
riksdagen Johansson, Sven, landstingsråd Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen
Eriksson, Gunnel, kommunalråd
Stålberg,
Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen Ågren, N. Gunnar S., leg. läkare
Sakkunniga: Hultquist, P. Ove L, sekreterare
Hägglund, John E., länsråd Palm, Elisabeth, kammarrättsråd Tornborg, Curt G.
F., kansliråd
Direktiven
för utredningen, se del II Kn 5.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Under bilaga
KOMMITTÉKOSTNADER
JUSTITIEDEPARTEMENTET
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs
nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t.o.m, 1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30 -------
Lön m.
m.
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéei
som avslutat sin verksamhet under 1976
Köplagsutredningen (Ju 1963:51)
Skadeståndskommittén
(Ju 1967:68)
Nordiska
upphovsrättskommiltén (Ju 1970:62)
Ätalsrättskommittén
(Ju 1970:63)
Sexualbrottsutredningen
(Ju 1972:01)
Delegationen (Ju 1973:03) för
jämställdhet mellan män och kvinnor'
Frivårdens storstadsutredning (Ju 1973:12)
Utredningen (Ju 1973:13) om
arbetsbelastningen i tingsrätterna
Utredningen (Ju 1974:01) om
anonymitetsskydd vid beslag och husrannsakan
Fastighetsdatakommittén (Ju 1974:06)
Bostadsförvaltningsutredningen (Ju 1974:12)
Tystnadspliktskommittén
(Ju 1975:03)
Expertorgan (Ju 1976:03) på
bokförings- och redovisningsområdet
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1977
Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62) Samarbetsorganet
(Ju 1968:59) för rättsväsendets
informationssystem (SARI)
Vattenlagsutredningen (Ju 1969:58) Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)
Massmedieutredningen (Ju 1970:59) Kreditköputredningen (Ju 1971:05)
Konkurslagskommittén (Ju 1971:06) 1971 års utredning (Ju 1971:08) om behandling
av
psykiskt avvikande Utredningen (Ju
1972:04) ang. ny lagstiftning om
befordran med järnväg Utredningen
(Ju 1972:05) ang. inskrivning av rätt
till luftfartyg Namnlagsutredningen
(Ju 1972:06) Konsumenttjänstutiedningen (Ju 1972:07) Utredningen (Ju 1972:12)
ang. företagsinteckning Produktansvaiskommittén (Ju 1973:08)
Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10) Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell
reformering av
det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten
977: 1
3
8
9
13
1 310,2 910,3 575,9 687,1 352,8
194,0 17,6 20,6
146,3 81,4
14,4 21,4
41,3
35,4
19
23
1 780,0 231,0
836,6 109,1
62,7 53,0
24
74,3
-
32,4
27 29 32 44
149,5
434,3
63,4
17,8
76,5 376,2 148,0 151,7
21,8
136,0
48,2
14,2
53
480,8
6 586,6 2 158,0
61,1
182,1
1 143,0
154,8
143,5
1977: 2
4
6 304,0
50,0
32,6
5
2 028,4
416,9
50,5
6
1 949,4
322,6
66,5
7
1 308,6
275,6
74,0
10
886,2
99,4
27,7
11
1012,0
240,1
46,6
84,1
12
648,6 419,2
13,3
14
15
536,6
143,8
11,2
16
88,1
143,7
30,4
17
496,4
257,8
61,9
18
191,8
122,8
16,6
20
261,5
93,4
35,3
21
348,1
249,6
53,3
11,2
146,5
22
281,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
349
Kommittékostnader:
Justitiedepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa'
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution m. m
1976-07-01-12-31
Verkställda Beräknade
utgifter utgifter
07-01- 11-01-
10-31 12-31
Beräknad
totalkostnad t, o, m, 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3,11, 12 och 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
35,6
1 688,3 987,0 597,5 951,7 528,0
3 552,2 437,5
123,2
273,8
1 582,2
312,6
224,8
37,7
46,1
166,9 16,3
4,1
0,8
9,8
10,1
82,3 16,3
4,8
0,8 41,5
n,i
8,5
30,9
190,1 297,9
1,0
6,5
_
5,8
-
34,0
32,5
12,8
70,8
1,1
68,2
2,8
-
19,9
4,5
12,9 2,0
16,2 L3 2,6 0,1
3,5 0,2
äl,5 76,2 3,2 7,5
317,7
24,0
-
1,7
402,4
113,1
-
0,8
898,4
0,2
-
0,3
2,4
6,4
0,8
-
0,1
-
0,2
15,9 3,0
1,0
0,6 1,2 0,8
23,1
159,9
t59,9
216,0
76,7
21,6
197,4
173,0
126,5
67,2 2,2
1 466,1 205,4
306,1 1,1
37,2
11,7
99,1 895,4 207,3 207,0
25,2
252,5
41,9
834,4
35,6
11258,8
3 802,2
245,0
79,6
25,0
1 492,6
987,7
339,1
150,0
7 780,8
473,2
167,7
37,8
2 707,1
455,9
208,6
64,2
2 678,1
435,6
51,4
16,8
1812,4
196,4
45,3
20,0
1 147,9
296,7
127,9
44,0
1 480,6
258,9
82,8
27,0
1017,3
161,5
55,6
20,0
656,3
168,9
54,3
20,2
780,0
192,0
54,2
21,0
355,3
336,5
87,2
23,7
943,8
141,9
48,4
18,2
400,3
132,1
24,8
-
418,4
306,0
109,9
44,8
808,8
180,8
69,0
19,6
550,6
Skr 1976/77:103 350
1 2 3 4 5
Utredningen (Ju 1973:17) om
utländska övertaganden
av svenska företag 25 258,2 226,0 89,4
26
241,6
119,2
31,6
28
78,8
6,0
-
30
124,7
134,6
24,7
31
83,5
39,7
51,0
33
112,6
118,1
32,7
34
113,8
121,7
31,5
35
82,8
117,8
29,2
36
109,2
139,2
48,1
37
78,8
113,9
47,3
38
93,4
118,6
26,6
39
39,4
117,8
13,7
40
58,9
117,0
27,5
41
57,6
118,7
53,6
42
-
123,1
32,2
43
-
127,7
7,0
45
-
107,6
25,2
46
76,4
6,5
47
-
100,4
28,3
48
-
38,3
22,8
49
-
53,0
46,9
50
-
-
-
51
_
16,5
_
52
-
30,2
2,8
Utredningen (Ju 1973:20) om
personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter
Energirädet
(Ju 1974:03)
Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)
Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)
Massmediekoncentrationsutredningen
(Ju 1974:13)
Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram
Ordningsvaktsutredningen
(Ju 1974:15)
Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16)
Utredningen (Ju 1974:17) ang,
översyn av häktningsbestämmelserna
Brottsskadeutredningen (Ju 1974:18)
Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19)
JK-utredningen (Ju 1974:20)
1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)
Stiftelseutredningen (Ju 1975:01) Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)
Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) Väktarutbildningsutredningen (Ju 1975:05)
Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06) Rattshjälpsutredningen (Ju 1975:07)
1975 års poUsutredning (Ju 1975:08)
Utredningen (Ju 1975:09) om kvinnlig tronföljd Utredningen (Ju 1976:01) om
vissa frågor ang. mathållningen vid kriminalvårdens anstalter
Utredningen (Ju 1976:02) om upphovsrätt
Utredningen (Ju 1976:04) för
översyn av lagstift
ningen om förmögenhetsbrott 54 - -
Utredningen (Ju 1976:05) om översyn
av lagstift
ningen om personorienterad ADB-information
m. m, 55 - - -
Utredningen (Ju 1976:06) om
kriminalvårdsstyrelsens
organisation, m, m. 56 - - -
Utredningen (Ju 1976:07) om isolering
inom kriminal
vården 57 - , - -
Summa 19 436,4 5 324,1 1354,9
Kommittéer som avslutat sin vetksamhet före ingången av
1976
Utredningen (Ju 1973:16) ang. åtgärder för att minska
personalomsättningen inom polisväsendet
1975:47 168,7
0,2 -
Trafikskadeutredningen (Ju 1974:05) 58 260,9
Utredningen (Ju 1956:42) rörande
specialstraffrätten 1976: 1 195,2
- 21,8
1965 års valtekniska utredning (Ju 1966:61) 3 958,3
- 6,6
FörvandUngsstraffutredningen (Ju 1970:53) 11 442,7
4,7 10,6
Utredningen (Ju 1972; 10) om översyn av delgivnings-
bestämmelserna m, m, 23 539,3
72,9 20,8
Utredningen (Ju 1973:09) om de s.
k. suveränitetshol
marna i Torne, Muonio och Könkämä älvar 28
73,8 4,5 28,3
Övervakningsnämndutredningen (Ju 1973:15) 33 285,9
32,4
1973 års fri-och rättighetsutredning (Ju 1973:19) 35 768,8
156,2 137,5
Utredningen (Ju 1974:04) om förfarandet vid brott i
tjänsten av polismän 41 140,8
1,3 5,9
Utredningen (Ju 1974:08) om telefonavlyssning 43 5,6
- 35,1
Summa 3 840,0 272,2 266,6
351 Konunittékostnader: Justitiedepartenientet
6 7 8 9 10 11 12
13 14
2,9 - 0,1 0,1 - 318,5 111,8
45,0 733,5
-
0,3 9,4
-
0,2 0,2
10,0
0,8
10,2
1,1
1,7 55,0
1,5 0,3 0,3
-
0,5 0,1 0,1 0,1
183,3
62,0
19,4
506,3
19,7
-
-
98,5
173,7
87,6
25,0
411,0
107,9
36,8
6,5
234,7
151,2
56,1
22,0
341,9
165,7
61,4
21,4
362,3
147,0
58,6
20,0
308,4
233,4
74,0
17,0
433,6
201,2
121,0
18,0
419,0
145,9
60,5
28,0
327,8
162,2
35,0
14,8
251,4
148,6
59,3
20,0
286,8
177,8
64,3
25,6
325,3
215,6
110,0
38,2
363,8
135,6
45,1
18,6
199,3
144,8
64,5
27,9
237,2
85,4
53,5
30,0
168,9
129,2
43,5
18,0
190,7
75,8
78,8
65,0
219,6
108,4
116,9
20,0
245,3
0,1
13,3
19,6
33,0
17,8
25,3
11,3
54,4
39,2
67,3
25,6
132,1
32,2
4,3 14,4 17,2
0,2 12,3
46,1
29,2
0,7 19,4
4,1
2,3
5,0
0,6 12,0
2,5
14,6 8,4
1,3 6,2
-
- - - - - 10,8 17,6 28,4
359,4 171,5 1023,8 23,4 - 8 257,1
27,0
41,3
68,3
21,1
31,1
52,2
4,9
20,0
24,9
3
176,2
1219,2
32
088,9
- - -
- 0,2 - - 168,9
1,2
- - - 1,2 - - 262,1
0,2 2,1
48,5
-
3,1
5,3
3,7
5,5
1,3
26,7
28,5
51,6
201,4
2,2 0,8
0,8 1.0
33,1
-
40,7
369,6
- 6,7
21.8 - - 217,0
- 6,8 - - 965,1
65.9 - - 508,6
105,8 - - 645,1
69,0 - - 142,8
85,3 - - 371,2
522,6 - - 1291,4
8,0 - - 148,8
69,2 - - 74,8
955,8 - - 4 795,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 föl sakkunniga biträden inom
departementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakkunniga
i nordiskt lagstiftningssamarbete m, m. Arbetsgrupp 1 och 2 för fortsatt
översyn av kommittéväsendet (Ju 1976: A) Diverse myndigheter Diverse firmor
Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott
Summa
188,2
188,2
7.41,1
4,6
41,8
18,1
38,8 295,5
1,0
./.3,0
20,7
335,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskosfnader (städning, telefon m, m,) samt
sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj, kr för samtliga departement)
bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen
' Utredningsuppdraget har genom beslut 1976-10-21
övertagits av kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet
mellan män och kvinnor, m. m. Se redogörelse under arbetsmarknadsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
353 Konunittékostnader: Justitiedepartementet
6 7 8 9 10 n 12 13 14
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,6 - - 0,9 - ,/,35,0
-
- - - - 59,9
-
- - - 311,4 311,4
-
-
12,2
1,0
9,9
17,3
-
238,2
10,5
17,3
12,2
240,1
13,2 39,8
548,0 9,9
311,4 947,2
23 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
opaginerad Kontrollera mot PDF
t, o, m,
1975-06-30
Kommitténs
benämning
Kommitténs
nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
1975-07-01-1976-06-30
Lön m,
m.
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977:1
Kommittéei
som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1977
Delegationen (UD 1972:02) för
utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig
Sakkunniga (UD 1972:03) med uppdrag
att företa en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med
u-länderna'
Nedrustningsdelegationen
(UD 1976:01)
Summa
1
206,4
75,0
3,6
2 3
407,3
110,6
61,9
613,7
185,6
65,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976
Utredningen (UD 1974:01) rörande
utrikesdepartementets organisation
Utredningen (UD 1974:02) rörande
rekrytering, utbildning och tjänstgöringsförhållanden inom utrikesförvaltningen
Summa
1976:3 4
231,0
98,3 329,3
33,0
12,8 45,8
5,8
47,2 53,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnader
fiån kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet
m. m.
Beredningen för studiestöd och
humanitärt bistånd till afrikanska flyktingar och nationeUa befrielse-rörelser
Svenska
UNlCEF-kommittéen
Summa
47,1 4,1
51,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
' I belopoet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskosfnader
(städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader
(överslagsmässift c:a 4,7 milj. kr för samtliga departement)
bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för
departementen
' Kostnaderna bestrids av andra medel än kommitteanslaget
opaginerad Kontrollera mot PDF
355
Konunittékostnader: Utrikesdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa' sättning ning tationer ininistraliva myndighet,
kostnader institution m. m.
1976-07-01-12-31
Beräknad to-- talkostnad t, o, m.
------------------------
1976-12-31
Verkställda Beräknade (summa av
utgifter utgifter kolumnerna
07-01- 11-01- 3, 11, 12 och
10-31 12-31 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
50,2 50,2
2,3 2,3
78,6
45,5
18,0
348,5
225,0
81,6
20,0 5,0
733,9 5,0
303,6
127,1
43,0
1 087,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
44,4 60,2
20,0 20,0
4,4 4,4
128,8 183,4
227,1 512,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
F Ö RSVARSDEPARTEM
ENTET
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter (i tusentals kronor)
t. o, m, 1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30
Lön m,
m,'
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 15
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1976
1972 års värnpUktsutredning (Fö 1972:01)
1974 års underrättelseutredning (Fö 1974:01)
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1977
Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20)
Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning
(Fö 1971:01) Ledningsgruppen (Fö
1971:03) för fortsatt utveckling
av försvarets planerings- och programbudgetsystem
(PPBG) Mihtära
pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:04)
1973 års vapenfriutredning (Fö 1973:01)
Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03)
(FLU-74)
1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04)
Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)
Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om
kvinnan i försvaret (BKF)
Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02)
1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03)
Utredningen (Fö 1975:04) om inflytande m. m, inom
värnpliktsutbildningen Utredningen (Fö 1976:01) om
statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktiga
Summa
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1976
1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning
(Fö 1968:19)
Utredningen (Fö 1970:23) rörande
systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl.
Sakkunnig (Fö 1973:02) för studier
avseende utvecklingen efter år 1977 av de delar av totalförsvaret som inte
omfattas av militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskt försvar
Summa
1977:
5 7
1 131,7 396,4
223.9 193.9
72,3 42,8
1 528,1
417,8
115,1
1977:
1
2 024,9
291,6
158,4
2
924,5
170,9
58,2
3 4 6
710,6
324,6
66,3
147,7 67,3 41,9
5,3
3,5 27,2
8
9
10
297,6
324,1
11,8
302,8 430,4
131,2
213,7
62,8
11 12 13
34,7 21,0
48,9 24,1 50,8
38,6
19,9
1
546,9
804,0
4 684,4
1976:
1
210,5
3,4
19,8
3
1 061,4
157,8
24,2
9
23,2
_
12,9
1 295,1
161,2
56,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
357
Konunittékostnader: Försvarsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution
1976-07-01-12-31
Verkställda Beräknade utgifter' utgifter
07-01 10-31
11-01 -12-31
Beräknad
totalkostnad t, o. m. 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
35,2 17,7
29,8
-
17,5 1,6
52,9
29,8
19,1
52,0
_
1,3
35,7
16,8
36,5
0,8
18,5
2,7 28,8
-
-
2,6 7,6 0,3
49,8
171,9
14,8
71,2
2,2 7,3
46,6
47,1
0,3
15,6
17,1
5,8
-
17,0
LO
0,3
9,5
-
0,4
0,5
0,5
-
-
-
385,3
107,7
29,0
160,5
348,9
285,8
634,7
44,5 0,7
45,2
1 525,1 682,9
2
208,0
539,0
181,3
60,0
2 805,2
301,7
47,1
30,0
1 303,3
158,3 78,4 98,2
27,9 76,3
12,0 60,0
868,9 442,9 300,8
532,6 941,6
77,9
205,9
202,9
15,9
75,4
100,0
10,0
1 111,5
1 568,6
115,6
117,2 62.5 56,6
65,1
90,7
2,6
16,0
50,0
8,0
198,3
203,2
67,2
68,9
32,8
30,0
131,7
0,5
3,8
6,7
11,0
3
033,4
952,3
458,1
9
128,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,2
29,5
-
-
5,7
41,2
-
2,9
1,2
_
_
0,1
7,1
70,7
-
3,0
52,9 231,8
14,2 298,9
26,34 1 293,2
37,4 1 594,0
Skr 1976/77:103 358
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse myndigheter
Diverse firmor
Diverse personer 343,6 75,1
Gemensamma kostnader 59,0 26,8
Utestående reseförskott - -
Summa 402,6 101,9
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna for kommittéer ävensom vissa andra icke
beräknade lokal- och expenskosfnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj, kr, för samtliga departement)
bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
359 Konunittékostnader: Försvarsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
opaginerad Kontrollera mot PDF
50,0
5,3
5,8
-
435,9
152,8
128,7
5,4
4,3
9,1
- - - 50,0
- 5,8 -
17,2
_ - -
8,5 - 34,4
4,3 - -
-
30,0 - 40,2 50,0
- 624,7 172,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter (i tusentals kronor)
t, o, m, 1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30 -----
Lön m,
m,'
Dagarvoden'
Kommittéei
som avslutat sin verksamhet undec 1976
Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01)
Utredningen (S 1974:03) angående
översyn av besvärsorganisationen inom socialförsäkringen m. m.
Arbetsgruppen (S 1975:05) för
behandling av vissa frågor i anledning av betänkande om föräldraförsäkringen
Samverkan mellan
sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet m. m. (S 1976:01)
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1976
Handikapputredningen (S 1966:38) Socialdepartementets
sjukvårdsdelegation (S 1966:39) Socialutredningen (S 1969:29)
Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32) Pensionskommittén (S 1970:40)
Barnomsorgsgruppen (S 1973:07) Barnmiljöutredningen (S 1973:08)
Familjestödsutredningen (S 1974:01) Medicinalansvarskommittén (S 1974:02) Nykterhetsvärdens
erkända och enskilda vårdanstalters
personalorganisationsutredning (S 1974:04) Delegationen (S
1974:05) för social forskning Pensionärsundersökningen (S 1974:06)
RegionsjukvårdsuUedningen (S 1974:07) Hälsovårdsstadgeutredningen (S 1974:08) Sakkunnig
med uppdrag att utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede (S
1974:09) Ledningsgruppen för försöksverksamhet inom
socialvården (S 1974:11)
Arbetsgruppen för social information (S 1975:01) Socialpolitiska
samordningsutredningen (S 1975:02) Sakkunnig (S 1975:03) med uppdrag att utreda
vissa
frågor rörande kronisk toxicitet
Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) Beredningsgrupp (S 1976:02) för
frågor avseende
alkoholpolitiken Planeringsgruppen för bamomsorg (S
1976:03) Utredningen (S 1976:04) om samordning av viss produktion vid statens
bakteriologiska laboratorium med AB Kabis verksamhet
Summa
1977: 6
1 147,6
227,2
84,9
11
206,5
100,7
37,7
23
-
-
7,8
24
_
14,7
_
130,4
1977:
1 354,1
1
2 299,7
231.9
110,1
2
1 886,6
219,9
75,8
3
4 915,3
891,1
160,2
4
628,8
176,8
-
5
1 294,3
227,6
112,8
7
305,5
304,3
66,0
8
525,2
70,8
19,7
9
380,3
376,8
36,0
10
344,3
220,4
31,0
12
151,1
68,8
46,2
13
103,8
106,5
78,6
14
471,4
507,2
84,6
15
70,5
123,3
65,8
16
130,2
207,1
59,9
17
11,8
168,1
18,2
18
57,4
221,0
15,8
19
64,3
88,7
39,2
20
-
203,3
55,8
21
_
_
_
22
-
-
6,5
25
_
_
40,0
26
-
-
28.4
27
1
150,6
13 708,9 4 413,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
361
Kommittékostnader:
Socialdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa sättning ning tationei ministrativa myndighet,
kostnader institution
1976-07-01-12-31
Verkställda Beräknade
utgifter utgifter
07-01 - 11-01 -
10-31 12-31
Beräknad
totalkostnad t, o, m, 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
30,0
20,0 10,0
45,9 14,8
18,4
35,0
0,2 0,1
29,7 0,7
0,1
-
-
-
79,2
35,0
29,7
1,0
12,1
6,0
1,9
3,7
8,0
-
-
-
71,0
65,1
0,7
0,8
1,5
56,0
4,4
_
56,2
_
-
0,5
22,9
2,4
-
1,7
4,6
385,6
60,0
0,2
23,7
55,4
285,4
3,0
27,5
-
1,2
0,7
22,0
_
_
1,1
8,7
0,3
_
_
43,6
4,1
653,1
0,4
71,2
-
6,5
3.5
25,0
-
-
0,6
4,4
0,1
143,7
5,3
35,7
_
_
0,4
8,7
3 121,5
180,3
5,5
6,4
0,1
1,1 0,6
50,0
393,2
112,3
-
153,3
59,6
-
56,6
28,2
-
14,8
18,7
25,0
617,9
218,8
25,0
365.7 303,7 1 188,9 238,7 397,1
397,3 540,9 780,3 280,8
256,7
85,9 411,0
47,5 113,2 198,4
52,8 204,4
95,2
30,0 40,0 145,0 25,0 62,0 70,0 15,0 90,0 60,0
138,1 194,1 1 343,0 270,3 292,6
70,4 112,7 195,1 211,2
91,9
35,0 75,0 60,0 35,0 45,0
339,8
67,4
-
272,9
3 443,9
265,6
121,9
1 188,8
93,7
45,0 10,0 61,0
7,6
40,6 28,4
75,0
31,3 42,9
1653,1 419,4
84,8
58,5 2 215,8
2 952,1 2 316,2 6 660,2
940,0 1 866,6
971,2 I 133,9
1 455,0
780,3
394,6 485,6
2 069,5
587,0
559,7
419,0
497,2
4 707,0
420,3
112,6
131,9 109,7
454,9
3 696,5 1337,2 27,5
50,0
11 130,3 3 767,4
963,0
29 569,6
Skr
1976/77:103 362
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1976
Familjepolitiska kommittén (S 1966:36) 1973; 6 1775,8 1,7
Arbetsgruppen (S 1973:09) rörande social information 1975:21 2 793,6
1968 års bamstugeutredning(S 1969:31) 1976:4 4851,2
310,2 58,8
Samarbetskommittén (S 1970:31) för social forskning 5 642,0 -
Arbetsgruppen (S 1970:36) för försöksverksamhet
inom barna- och ungdomsvården 8 370,1 12,8 39,6
Nykterhetsvårdens anstaltsutredning (S 1970:43) 10 458,7 27,0 10,5
Socialpolitiska bidragsutredningen (S 1972:02) 12 394,2 11,4
Utredningen (S 1973:02) angående lokalisering av
statens bakteriologiska laboratorium 13 298,1 7,8 10,5
Sakkunnig (S 1974:10) för utredning
av vissa frågor
rörande utbildning av vissa frågor rörande utbild
ning av läkare med utländsk medicinsk examen 26 0,3 - 28,9
Summa 11 584,0 370,9 148,3
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande
(NUU) 516,5 56,5
Företagshälsovård inom den statliga sektorn 1,9 13,0
Statens handikappråd 523,1 16,7
Diverse myndigheter - -
Diverse firmor - -
Diverse personer 92,7 14,2
Gemensamma kostnader 2,5
Utestående reseförskott - -
Summa 1 136,7 100,4
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement)
bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen
opaginerad Kontrollera mot PDF
363
Konunittékostnader:
Sodaldepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
10,9 1,5
1,3
36,0
LO
4,6 1,4
35,2
185,2 7,0
LO
13,3
13,6
0,7
3,0 2,4
0,4
1,7
47,4
598,7
2,0
70,3 57,9 12,1
18,7
32,2
1 777,5
2 841,0 5 482,1
644,0
440,4 516,6 406,3
316,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
44,3
213,8 45,2 15,2
28,9 837,7
32,2
29,2 12 453,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
30,4
2,4
37,1
0,5 98,7
6,4 0,3 2,0
39,5
0,5
60,5
0,5
1,4
8,0
2,4
8,4
9,7
0,6
85,9
78,8
110,3
17,3
188,8
2 928,5
2 928,5
649,3
18,6
738,1
2 928,5
12,3
106,9
98,7
8,4
4 560,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t, o, m, 1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30
Dag arvoden'
Lön m. m,'
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977:
1977:
5,0 580,4
1976:
2
9 15
42,2 27,5
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1976
TrafikbuUerutredningen (K 1970:33)
Trafikplaneringsutredningen
(K 1970:41)
Utredningen (K 1970:45) om
samordning av lotsningen i Göteborgsområdet m. m.
FlagguHedningen
(K 1973:01)
Sakkunniga (K 1973:06) med uppdrag
att ingå i en delegation för att tills vidare samordna uppbyggnaden av det
framtida kontrollsystemet
Utredningen (K 1974:01) avseende
regionalt gäUande generella trafikrabatter
Trafiknämndsutredningen (K 1974:03)
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1977
Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)
Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)
1969 års vägutredning (K 1970:35)
Sjöräddningsutredningen (K 1970:42)
Sakkunniga (K 1972:01) för att leda
visst utrednings-och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja
i fartyg (UMOF)'
Traflkpolitiska utredningen (K 1972:07)
Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08)
Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)
Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)
Sakkunnig (K 1975:04) med uppdrag
att behandla frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser
färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet
1975 års Öresundsdelegation (K 1975:06)
Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag
att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar
Stockholmsregionens allmänflygutredning (K 1975:08)
Utredningen (K 1975:09) om sjömanspension
Utredning (K 1976:01) om
samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser
m. m.
Utredningen (K 1976:02) om vissa körkortsfrågor
Summa
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1976
Flyglrafikledningskommittén (K 1967:44) Utredningen (K
1970:43) ang. åtgärder mot övergivna fartyg m. m. Leasingutredningen (K
1972:06)
3 5
3 118,8 1 914,9
120,0 143,4
111,3 64,1
7 11
107,5 147,7
30,2 110,3
21,6 59,6
13
-
-
-
15 16
559,5 81,7
327,1 76,4
86,5 33,1
376,2
807,4
5 930,1
293,6
698,7 391,4
324,2
55,0
32,8
5,1
42,8
190,2
29,6
32,6
101,8 29,8 44,8 80,6
154,4 1
230,7 447,5 221,1 366,8
9 10 12 14
498,7
138,6
82,0
283,2
17 18
19
20 21
93,1
11,4
75,2 13,2
122,3
60,7
22 23
4
128,4
31.8 479,9
2 071,9
145,0 216,8
22,5 38,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
365
Konunittékostnader:
Kommunikationsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beräknade
utgifter 11-01 - 12-31
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution
1976-07-01-12-31
Verkställda utgifter 07-01-10-31
Beräknad
totalkostnad t, o, m. 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3,11, 12 och 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
29,5 3,6
149,7 77,0
41,5 90,6
0,4 4,7
452,4 383,4
1,6
3 572,8 2
298,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
8,4
6,7
5,9
58,5 184,2
0,5 101,0
166,5
432,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
77,2
0,6
1,1
2,9
7,3
-
-
-
126,0
234,0
133,2
13,9
0,4
33,6
-
-
1,1
19,0
-
:
0,3
4,5
96,0
11,6
54,5
105,1
23,3
11,4
-
123,3
1,1
11,5
-
-
2,0
8,8
4,0
341,3
2,0
1,0
1,5
68,8
673,3
2,2
12,0
0,7
3,5
-
-
0,7
185,7 58,5 1 340,5 33,8
495,4 116,8
169,7 36,4
18,0
1 690,7
309,2
18,0
0,4
132,5
242,3
34,7
81,0
101,1
18,1
25,0 35,0
133,1 795,0 304,2 140,3 719,9
48,4
193,7
29,8
88,8
157,6
10,0 52,0 20,0 18,5 110,0
2,5 959,7
7,3 334,0
500,0
11,4 87,9 78,1
2,0 70,2 71,8
33,0 19,4
36,8
55,3 48,4
24,0 46,0
3
678,8
1 307,5
892,9
1 242,6 234,9
7 948,0
294,0 937,2 769,8 377,0
345,9
2 271,4
801,5
468,7
1 354,3
9,8
1 793,7
13,4 191,1 169,3
116,1 94,4
19 007,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,1
13,1
2,0 13,0
2,9
0,5
25,5
55,3 81,5
2 097,4
200,3 298,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakkunniga (K 1973:03) med uppdrag
att utreda vissa
frågor rörande det allmänna kommunikationsväsen
dets anpassning till de handikappades behov 19 188,4 115,5 65,2
1974 års tidningstaxeutredning (K 1973:08) 23 52,9 1,7 16,8
Utredning (K 1974:02) med uppdrag
att utreda den
framtida verksamheten inom televerkets verkstads-
rörelse m, m, 25 111,9 19,6 11,4
Sakkunnig (K 1975:01) med uppdrag
att utreda frågan
om den framtida organisationen och finansieringen av
den verksamhet som bedrivs av handelsflottans väl
färdsråd 27 35,7 30,7 39,5
Sakkunniga (K 1975:02) med uppdrag
att verkställa
översyn av sjöfartsverkets förslag rörande utvidgad
skyldighet att anlita lots 28 0,8 7,0 26,1
Summa 2 823,4 235,5 228,7
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för
sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse personer - 151,0 3,9
Gemensamma kostnader - 69,1 -
Utestående reseförskott _ - -
Stängselnämnden (K 1976: A) - - 1,1
Summa - 220,1 5,0
Sakkunniga i nordiskt lagstiftningssamaibete m. itu
Svenska sakkunniga (K 1967:37) inom
Nordisk kom
mitté för trafiksäkerhetsforskning (NKT) 130,2 - 28,3
360,4 113,4
39,3
11,9 16,3
91,7
13,4
35,6
84,5 3,0
-
6,0
Nordisk kommitté (K 1967:38) för
transportekonomisk forskning (NKTF)
Nordiskt trafiksäkerhetsråd (K 1971:02) (NTR)
Nordisk ämbetsmannakommitté (K
1971:04) för transportfrågor (NÄT)
Svenska sakkunniga (K 1971:05) inom
Nordisk kommitté för vägtrafiklagstiftning (NKV)
Nordisk bilteknisk kommitté (K 1975:03) (NBK)
Summa 783,2 52,7 98,1
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
* Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m, m.) samt
sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement)
bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen
' Kostnaderna bestrids av jordbruksdepartementet med 57,5
tkr 1975/76 samt 0,1 tkr 1976/77. Kostnadema bestrids av kommundepartementet
med 9,5 tkr 1975/76 samt 48,2 tkr 1976/77
opaginerad Kontrollera mot PDF
367
Konunittékostnader:
Kommunikationsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
1,6 93,6
10,4 22,1
15,9 6,8 1,7
298,6 52,7
487,0 105,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
5,8
4,1
0,1
80,2
115,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
4,4 4,9
29,6 166 18,8 9,1
42,4 688,3
43,2 3 511,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,1 5,6 1,1 6,8
7,6
7,6
38,8
38,8
154,9
49,5
115,6
31,1
5,6
10,9
2,2
-
91,5
278,3
204,4
146,7
16,5
2,2
369,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
45,4
16,9
22,4 16,8
18,4
8,7 6,5
89,7
21,4
21,4
0,2
,/.5,5 1,2
8,2
8,2 ./.4,1
10,6
10,6
12,8
7,0
195,4
44,9 88,3
10,2
25,7
10,0 20,0
425,5 247,4
76,8
35,3
10,0
213,8
14,7 6,5
10,3 1,3
2,0
111,5 10,8
276,6
95,6
49,0
1 204,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t. o, m, 1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30 -------
Lön m,
m,'
Dagar-voden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1976
Fondbörsutredningen (Fi 1967:32)
Summa
1977:1
1 234,6 1 234,6
70,7 70,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1977
1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59) 1977:2
Utredningen
(Fi 1970:70) rörande förhållandet
mellan
bankgiro och postgiro 3
Utrikeshandelsstatistikutredningen (Fi 1974:06) 4
Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02) 5
Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapital
tillväxten 6
Finansieringsbolagskommittén (Fi 1975:08) 7
Banklagsutrcdningen (Fi 1976:04) 8
Summa
518,7
29,9 59,4
608,0
103,9 89,8
193,7
62,7
34,6 7,8
14,9 8,9
128,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
1975 års långtidsutredning (Fi 1975: A)
Summa
46,6 46,6
1,3 1,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m.m.) samt
sjukvårdskostnader (överslagsmässigt c: a 4,7 milj. kr för samtliga
departement) bestrids frän anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen
opaginerad Kontrollera mot PDF
369
Kommittékost
nåder: Ekonomidepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa'
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution
1976-07-01-12-31
Verkställda Beräknade utgifter' utgifter
11-01-12-31
07-01-10-31
Beräknad
totalkostnad t, o, m, 1976-12-31 (summa av kolumnerna 2, 11, 12 och 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
13,9 13,9
0.1 0,1
84,7 84,7
5,8 5,8
40,0 40,0
1 365,1
1 365,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,1
-
-
2,2
3,6
0,3
17
5,5 0,2
4,7
_
2,6
7,7
8,4
0,3 19,9
15,6
65,0
5,5
159,9
7,8
119,7 8,9
366,8
15,8 61,0
100,5 9,7
187,0
12,0
25,0 1,3
45,0
7,0
10,2
100,5
611,5
35,4
305,3
9,1
265,2 25,6 10,2
1 262,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,8
295,5
135,1
0,5
200,0
679,8
277,1
0,8
295,5
135,1
0,5
200,0
679,8
277,1
24 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
opaginerad Kontrollera mot PDF
iommitténs
benämning
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t. o, m, 1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30
Lön m,
m.
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1976
Markdelegationen (K 1957:30)' Byggnadsindexkommittén (Fi
1968:43) Delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati Utredningen (Fi
1970:69) om företagens uppgiftsplikt Hemvistsakkonniga (Fi 1970:71)
Datasamordningskommittén (Fi 1971:03) Kommunalekonomiska utredningen (Fi
1971:08) Bostadsskattekommittén (Fi 1972:08) Varusmugglingsutredningen (Fi
1973:04) Utredningen OFi 1975:05) om DAFA:s ekonomiska
situation m, m, 1976 års
skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09) Tidskriftsutredningen (Fi 1976:01)
Summa
1977:
1
2 106,1
33,1
125,0
3
1 058,3
91,8
37,9
5
1 520,7
508,0
72,2
6
796,5
146,2
57,9
7
812,0
200,7
72,3
10
1 826,7
308,0
60,2
13
1682,1
499,1
72,7
16
673,6
91,8
69,7
19
440,5
158,5
52,0
24
_
3,0
12,5
27
_
115,7
5,1
28
-
637,5
2 155,9
10 916,3
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1977
Utredningen (Fi 1959:37) om universitetens egen
domsförvaltning 1977:
1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)
Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77)
Utredningen (Fi 197L;01) om beskattning av utländska
artister Mervärdeskatteutredningen
(Fi 1971:05) Livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971:07) 1972 års
skatteutredning (Fi 1972:02) Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av
avtal Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m, m, i
skatteprocessen Sakkunnig (Fi
1973:02) med uppdrag att utreda frågan
om förvaltningen av Drottningholms kungsgård Sakkunniga
(Fi 1974:02) med uppdrag att utreda frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision
och rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m, m,
Kustövervakningsutredningen (Fi 1974:04) Utredningen (Fi 1974:05) angående den
statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation
Besparingsutredningen (Fi 1975:01) Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06)
Energiskatteutredningen (Fi 1975:07) Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av
tjänstepensioner Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03) 1976 års
fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05) Utredningen (Fi 1976:06) om
kommunernas ekonomi
Summa
2 4 8
257,2 1 282,9
422,8
38,9 184,0
9 11
12 14 15
291,0
115,8
856,1
1 344,3
119,1
274,3 636,4
41,5
25,4
69,8
226,8
17
678,0
121,6
110,9
18
-
-
1,6
20 21
10,4 47,2
2,1 110,0
30,1 19,3
22 23 25 26
9,6
59,7 191,2 108,3
30,4
19,9 58,1 52,2 13,1
29 30 31 32
-
-
3,3
894,9
4 892,5
2 075,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
371
Kommittékostnader:
Budgetdepartementet
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Beräknad to-
talkostnad t. 0, m.
1976-07-01-
-12-31
1976-12-31 (summa av
Reser-
Tryck-
Konsul-
Övriga
ad-
Bidrag
till
Summa
Verkställda
Beräknade
sältning
ning
tationer
ministrativa
myndighet.
utgifter'
Utgifter
kolumnerna
kostnader
institution m, m.
07-01-10-31
11-01 -12-31
3, 11, 12 och 13)
2,7
2,5
163,3
2 269,4
_
_
0,2
_
_
129,9
52,6
-
1 240,8
17,6
150,4
21,3
9,3
8,8 2M9,3
123,0
58,1
2 480,6
0,7
44,5
-
1 045,8
20,4
_
_
4,5
_
297,9
125,5
-
1 235,4
16,4
_
82,2
6,4
_
473,2
77,9
-
2 377,8
16,2
37,1
83,3
17,3
-
725,7
331,9
86,0
2 825,7
7,7
27,2
2,2
-
198,6
0,3
872,5
16,2
-
-
0,2
-
226,9
45,0
-
712,4
5,9
0,3
48,8
_
_
70,5
_
_
70,5
1,6
_
2,0
1,2
_
125,6
106,0
41,8
273,4
0,5
-
0,1
0,5
-
1,1
2,9
98,6
102,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
103,2
259,5 240,6 44,1
3 440,8
865,1
284,5
15
506,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
1,1 1,0
0,2
16,8
82,1
20,1
1,2
1,6
4,0
27,4
7,0
11,4 0,2
1,6
0,5
0,1 0,6
21,5
0,6
55,3
7,4
135,0
48,3 2,6
32,8 1,6
38,9 727,0
44,0 405,1
30,0
26,0
117,0
30,0
366,1
2 532,0
162,7
29,4
383,0
872,6
54,5
35,3
91,0
277,8
22,0
24,0
32,0
130,0
530,2 204,5
1 362,1
2 624,7
309,3
91,7
44,0
1 123,0
1,6
7,4
1,0
10,0
32,8 136,7
34
5,0 3,0
48,2 221,7
264,0
252,9
193,5
45,1
49,4
116,1
85,6
52,1
99,4 29,8 29,3 21,0
422,4 398,8 308,4 118,2
3,3
19,9
114,2
2,0
20,0 63,1 19,8
43,2
177,3
21,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
2043
115,8 156,7
4,7
3 452,8
1 480,9
716,4
10
542,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1976
Budgetutredningen (Fi 1970:64) 1974:16 1073,7 8,0
Arbetsgruppen (Fi 1970:58) för
utredning av vissa
frågor rörande tullpackhuskarlslagen 1975:13 65,6 - -
Sakkunniga (Fi 1971:04) med uppdrag
att verkställa
översyn av den kreditpolitiska beredskapslagstift
ningen 22 93,4 - ./,5,5
1976: 3 5
14 18
23
6,5
384,5
570,7
59,5
1 696,3
9,9
29,5
0,5
104,3
6,9
20,2 21,2 53,5
25 29
410,1 35,9
10,7
19,6 20,8
31 38
144,9
97,1
1,3 11,3
Utredningen (Fi 1965:26) om
redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning av vissa
fondmedel
Förhandlingsutredningen (C 1968:16)"
Realisationsvinstkommittén
(Fi 1970:79)
Föreningsskatteutredningen (Fi 1971:06)
1972 års pressutredning (Fi 1972:07)
Utredningen (Fi 1972:09) angående
kvinnornas situation inom den staligt lönereglerade offentliga förvaltningen
Fastpriskommittén (Fi 1974:01)
Jury (1974:03) föi bedömning av
förslag till ny prägel på rikets mynt m, m,
Checklönekommitten (Fi 1975:04)
Summa 4 541,1 260,0 149,3
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse firmor - -
Diverse personer 144,8 12,5
Gemensamma kostnader 2,6 -
Utestående reseförskott - -
Summa 147,4 12,5
' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
* Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa
andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader
(städning, telefon m, m,) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt c: a 4,7
milj, kr för samtliga departement)
bestrids från anslaget CJemensamma ändamål för statsdepartementen
' Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet
fr, o, m, 1967-07-01 Kostnadema bestrids från anslaget 7 E 15 fr,o,m,
1976-07-01
* Kommittén överflyttad från civildepartementet
fr, o, m, 1969-07-01
opaginerad Kontrollera mot PDF
373 Kommittékostnader:
Budgetdepartement
6 7 8 9 10 11 12 13 14
8,0 _ _ 1 081,7
- - - 65,6
./,5,5 - - 87,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
39,5
66,9
0,2
161,7
27,6
0,1
2,7
0,2
114,6 0,3
31,0
0,4
0,3
0,3
-
0,9
40,0
344,0
58,6
4,1
6,9 - - 13,4
9,9 - - 394,4
116,6 - - 687,3
22,0 - - 81,5
389,3 - - 2 085,6
176,5 - - 586,6
21,1 - - 57,0
98,7 - - 243,6
12,5 - - 12,5
856,0 - - 5 397,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
33,6
157,6
1,0
15,0
10,6
18,8
22,6
30,0 3,6
0,3 - - -
4,5 7,9
18,8 - - -
19,1 - 34,5 11,5
- 225,0 34,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
271,7
19,6
Kommitténs nr i be-
Utgifter (i tusentals kronor)
t, o. m.
1975-07-01-
-1976-06-30
rättelsen
1975-06-30
Lön
Dagar-
m. m,'
voden'
1977: 2
2 420,8
19,0
5
1 155,5
26,6
14,2
19
212,4
16,5
42,7
20
391,5
180,3
23,3
21
349,8
55,7
59,1
22
252,2
125,6
67,9
23
279,3
226,8
32,9
50
-
57,5
12,6
54
-
-
-
Kommitténs benämning
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976
1965 års musei-och utställningssakkunniga (E 1966:52)
Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968:52) ObUgatoriekommittén (U 1973:03)
1973 års expertgrupp för konsmtbildning
(U 1973:05) Tidningsfilmningskommittén (U 1973:07) Dansarutredningen (U
1973:09)
1974 års skolhälsovårdsutredning (U
1974:01) Riksinternatutredningen (U 1975:21) Kulturtidskriftsutredningen
(1976:03) Organisationskommittén (U 1976:05) för konstnärsnämnden 56 -
Summa 5 061,5 689,0
Kommittéer som fortsätter sin verksamliet vid ingången av
1977
: 1
3
8 293,1 1 386,0
849,4 122,4
163,6 32,6
4 6
7 8
131,1
1 052,6
2 235,4
494,0
93,6
352,3
9,3
30,7 17,3 19,3
9
2 642,0
806,8
301,5
10 11 12
2 025,6 6 923,3
101,4 200,7
10,5 23,0
13
834,9
104,8
44,4
1:31 ':14
128,8 837,7
61,0
277,2
47,4
15 16 17 18 24 25 26
3 264,8
1 809,1
1 047,8
554,4
84,1
486,4
190,7
751,6 1 188,9 375,6 168,1 124,0
776,8 485,9
122,9 81,2
103,5 49,8 10,6
110,1 88,2
Lokal- och
utrustningsprogramkommittéema (E 1965:54) för universitet och högskolor
Dataarkiveringskommittén (U 1968:48)
Sakkunniga (U 1968:49) för
förhandling om avtalsreglering av upphovsiättsliga frågor på undervisningsområdet
1968 års kyrkohandbokskommitté (U
1969:44)' Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)
1969 års psalmkommitté (U 1970:47)'
Organisationskommittén (U 1970:60) for högre musikutbildning
Organisationskommittén (U 1970:62)
för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland
Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete
Uppsala domkyrkas restaureringskommitté (U1971:09)'
Utredningen (U 1971:13) ang,den
fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet
Ämbetsmannakommittén (U 1971:14)
för nordiskt kulturellt samarbete'
Forskningsiådsutredningen (U 1972:02)
Utredningen (U 1972:06) om skolan,
staten och kommunerna
Bibelkommissionen (1972:07)*
Folkhögskoleutredningen (U 1972:08)
142,9
1973 års betygsutredning (U 1973:01)
Utlandsskoleutredningen (U 1974:03)
1974 års lärarutbildningsutredning (U
1974:04) Fonkanitbildningsutreiningen(U 1974:06) Oiganisationskommittén (U
1974:07) för riksantikvarieämbetet och vissa museer 27 69,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
375
Konunittékostnader:
Utbildningsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution m, m.
Beräknad
totalkostnad t, o, m. 1976-12-31 (summa av kolumnerna
1976-07-01-12-31
Summa Verkställda Beräknade
utgifter utgifter 07-01-10-3ril-01-12-31 3, 11, 12 och 13)
1
182,9
34,6
48,9
-
1,8
1,6
-
1,7
2,9
13,2
0,1
23,5
2,4
25,6
-
L6
2,7
26,7
-
0,8
6,1
16,5
0,2
11,0
0,3
49,2
118,2
38,6 16,2
19,0
43,7
40,8
8,3
144,5
-
209,8
14,1
154,0
44,6
223,4
31,4
293,3
139,5
98,1
14,6
-
37,0
27,2 360,4
60,0
30,0
90,0
2 483,5 1 204,6 356,9 615,4 608,4 507,0 712,1 112,7 67,0
27,2
6 694,8
128,7 20,6
16,9
./,5,0 31,2
59,3
9,0 20,8 29,3
162,6 190,2
-
8,1 4,0
248,0
23,3
0,1
86,9
1,8 26,4
3,3
-
2,9
124,0
212,9 206,8
413,8 130,9
190,0 40,0
10 109,8 1 763,7
304,0 514,4 252,1
20,4 76,1 86,4
14,0 45,0 30,0
131,1 1391,0 2 870,9
862,5
466,6
486,6
250,0
4 845,2
113,7 256,3
18,1 67,9
50,1 20,0
2 207,5 7 267,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,7
310,2
93,2
70,0
623,3
46,5
28,0
1 532,7
21,5
-
-
-
38,1
-
177,6
2,6
62,7
180,5
185,7
31.2
54,8
-
-
94,5
61,1
110,4
3,0
3,7
25,5
-
6,6
3,0
18,3
-
-
0.9
33,6
29,2
0,5
50,3
88,1
14,1
17,4
3,9
110,0
82,5
38,2
_
249,5
542,9
141,8
70,0
1 592,4
1 444,6
221,9
250,0
5 181.3
1419,4
488,6
262,0
3 979,1
657,3
152,1
70,0
1 927,2
253,0
101,3
45,0
953,7
153,8
64,9
30,0
332,8
1 100,5
407,9
193,6
2 188,4
697,6
250,5
148,0
1 286,8
21,7
184,2
70,9
35,4
360,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr
1976/77:103 376
Radioutredningen (U 1974:08) 1977:28 395,6 860,8 193,2
Utredningen (U 1974:10) om andUg vård 29 9,5 - 12,1
Samarbetskommittén (Ju 1974:11) för långsiktsmotiverad
forskning' 30 16,7 97,6 180,1
Utredningen (U 1975:01) rör, viss klinisk odontologisk
verksamhet 31 14,6 58,4 13,7
Skeppsholmsgruppen(U 1975:03) 32 - - 3,3
Centrala organisationskommitte'n (U 1975:04) för hög
skolereformen 33 - 342,6 70,0
Beredningen (U 1975:05) för internationellt utbildnings
samarbete
34 - 187,8 20,6
Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén
(U 1975:06) 35 - 123,7 32,1
LUP-utredningen (U 1975:07) 36 - 50,0 9,1
Organisationskommittén (U 1975:08) för Umeå hög-
skoletegion 37 - 144,7 27,0
Organisationskommittén (U 1975:09) för Uppsala
högskoleregion 38 - 241,2 63,3
Otganisationskommittén (U 1975:10) för Stockholms
högskoleregion 39 - 324,5 58,6
Organisationskommittén (U 1975:11) för Linköpings
högskoleregion 40 - 175,0 50,3
Organisationskommittén (U 1975:12) för Göteborgs
högskoleregion 41 - 225,7 35,2
Organisationskommittén (U 1975:13) för Lund-Malmö
högskoleregion 42 - 309,2 42,1
Utredningen (U 1975:14) rörande studiedokumentation
och statistik för högskolan 43 - 109,2 39,9
Elektronmusikutredningen (U 1975:15) 44 - 0,7
Studiestödsutredningen (U 1975:16) 45 - 213,0 19,0
Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtids
studier « ' 46 1 327,5 907,6 92,6
Voksenåsenkommittén (U 1975:18)
47 - - 9,6
Folkbildningsutredningen (U 1975:19)
48 - 118,2 9,9
Sakkunnig (U 1975:20) för förhandlingar med Aka
demien för de fria
konsterna
49 - - 4,7
Massmedieforskningsutredningen (U 1975:22)
51 - 87,0 14,2
Utredningen (U 1976:01) ang, praktisk-teologisk ut
bildning
52 - - -
Byggnadsvårdsutredningen (U 1976:02)
53 - - -
Utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden
55 - -
Utredningen (U 1976:06) om stöd till de fria trossam
fundens teologiska seminarier m. m,
57 - - -
Organisationskommittén (U 1976:07) föi forsknings
råden
58 - - -
Förhandlare (U 1976:08) för förhandlingar om utform
ningen av en utställningsersättning inom det statliga
omrädet 59 - - -
Kommittén (1976:09) för fortsatt utredning samt plan
läggning av själavården och övriga kyrkliga beredskaps
frågor vid krig eller krigsfara 60 - - -
Utredningen (U 1976; 10) om den gymnasiala utbild
ningen
61 - -
Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet
(U 1976:11) 62 - -
Arbetsgruppen (U 1976; 12) för vissa frågor rörande De
blindas förenings biblioteksverksamhet 63 - -
Svenskt medlemsorgan (U 1976:13) för HASA 64 - -
Kommittén (U 1976:14) för att förbereda
det svenska
deltagandet i Unescos konferens om miljövårdsutbild
ning år 1977 65 - -
Summa 36 255,6 11569,6 2 276,8
377 Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
77,6 15,8
16,7
10,6
36,2
8,4
1 837,4
51,5
23,3
-
-
-
45,0
158,5
98,1
3,4
25,6
-
24,0
7,6
17,9 0,2
0,2
-
1,2
58,9 25,3
1,0 4,8
4,4 4,5
19,9 11,1
8,0
-
8,0
3,5
18,0
-
4,9
6,4
40,0
0,6
4,1
15,8
39,5
7,0
-
19,6
35,3 0,5
5,2
0,1 0,1 0,5
:
1,5
34,4
11,4
3,5
35,2 0,9
43,9 2,1
54,3 3,0
14,0
0,1
33,0
0,3
_
0,1
-
-
456,5
65,0
1 158,9 27,9
314,5 4,8
180,0 10,0
2 049,0
52,2
2 667,7
152,8
330,0
3 167,2
95,4 3,3
21,0 4,4
16,0
147,0
7,7
717,6
333,4
20,0
1 071,0
265,6
154,5
65,0
485,1
175,1 59,3
87,3 33,1
83,5 25,0
345,9 117,4
255,9 350,2
124,6 148,4
74,0 75,0
454,5 573,6
402,6
258,5
117,8
778,9
254,6
112,5
58,0
425,1
321,4
191,3
84,0
596,7
417,4
258,3
107,6
783,3
184,5
1,3
239,2
86,1
19,6
179,2
25,0 18,6 94,5
295,6
39,5
512,9
1 233,0
23,1
135,5
348,8
8,1
279,7
116,0
8,0
344,0
3 025,3
39,2
759,2
4,7 148,6
3,1 113,1
3,0 55,0
10,8 316,7
0,1
37,3 21,9 37,0
29,6 27,3 38,0
67,0 49,2 75,0
-
4,6
5,0
9,6
-
1,2
55,8
57,0
4,0 4,0
0,3
10,0
10,3
11,6
21,5
33,1
-
7,0
7,0
1546,3 1258,2 2 591,4 561,0 825,5 20 628,8 6 635,8 3 879,3 67 399,5
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1976
1974:16
1975:10
11
2 796,6 7 451,0 1 347,2
1,2
1,2
52 1976:08
37,1 1681,8
2,9 59,4
17,4
13 17
4 918,7 876,3
135,3 64,2
4,3 34,9
19
22 23 31
102,1 366,0 271,0 291,1
104,7
18,6
Läramtbildningskommittén (U 1970:44)
1968 års utbUdningsutredning (U 1969:47)
1968 års studiemedelsutredning (U 1969:48)
Organisationskommittén (1974:05)
för statens kulturråd
Kommittén (1969:51) för studiestöd åt vuxna
Kommittén (U 1970:56) för
försöksverksamhet med vuxenutbildning
Sameutredningen (U 1970:68)
Sakkunnig (U 1971:11) för att
utarbeta förslag till restaureringen av Vadstena klosterkyrka
Studiereseutredningen (U 1972:03)
Studerandehälsovårdsutredningen (U 1972:05)
Joumalismtbildningsutredningen (U 1973:08)
Arbetsgmpp (U 1974:09) för beredande
av vissa
frågor rör. samarbetet mellan staten och Hermods
korrespondensinstitut 40 39,0 -
Arbetsgruppen (U 1974:11) för vissa
kulturminnes
vårds-och museifrågor 42 130,9 2,5 26,8
Invandrargnippen(U 1975:02) 44 55,3 38,1 27,7
Summa 20 364,1 408,3 130,9
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse myndigheter - 43,7
Diverse firmor - - -
Diverse personer 4 577,9 1412,2 217,0
Gemensamma kostnader - 36,9 11,0
Utestående reseförskott
Summa 4 577,9 1492,8 228,0
' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader
(städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader
(överslagsmässigt c:a 4,7 milj. kr för samtliga departement)
bestrids från anslaget Gemensamma ändamål for
departementen
' Kostnadema har bestridits med förskott ur kyrkofonden
" Bibelkommissionens kostnader, vilka t. o, m.
1976-06-30 bestridits med medel ur kyrkofonden, belastar
fr, o. m. 1976-07-01 åttonde huvudtitelns kommittéanslag
' Kostnadema har bestridits med andra medel än åttonde
huvudtitelns kommittéanslag
' Kommittén överflyttad från justitiedepartementet fr, o,
m. 1975-10-16
' Kostnadema har bestridits av justitiedepartementet med
286,8 tkr 1975/76
' Nordisk kommitté som fr.o.m. år 1975 ej längre redovisas
i berättelsens kommittéavsnitt
379 Konunittätostnader: Utbildningsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,1 1,6 1,2
-
2,9 190,7
-
85,3 303,8
3,7
167,7
0,3
52,4
0,1
0,1 - - - - 0,1 - - 2 796,7
0,4 - - - - 1,6 - - 7 452,6
1 348,4
40,0
20,6 87,7 2,0 3,6 - 190,7 - - 1 872,5
6,1 11,3 - 4,9 ./.76,6 85,3 3,7 - 5 007,7
1,9 191,3 - 1,5 - 303,8 - - 1 180,1
102,2
0,9 43,2 - 0,3 - 167,7 - - 533,7
0,3 - 0,3 - - 271,3
1,8 50,6 - - - 52,4 - - 343,5
- - - - - - 11,9 - 50,9
5,1 - - 13,0 - 47,4 - - 178,3
3,1 36,6 1,4 1,9 - 108,8 - - 164,1
50,0
420,7 3,4 25,5 ./.76,6 %2,2 15,7 - 21 342,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 128,7 549,4
0,9
-
2,1
_
-
./,289,6
0,2
112,5
3,3
126,9
24,0
3,0
26,6
8,2
656,5
28,8
-
-
-
145,2
./.259,7
137,2
680,7
1 175,4
444,8
./.
289,4
-
2 445,3
771,8
742,2
123,5
28,8
19,5
678,1 4 102,3 1 359,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Utgifter (i tusentals kronor)
Kom
mitténs
Mibe- t. o, m, 1975-07-01-1976-06-30
rättelsen 1975-06-30
Lön m,
m.'
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1976
Utredningen (Jo 1971:06) om
kontrollanstalterna på jordbrukets område
Organisationskommittén (Jo 1974:06)
för beredning av vissa frågor om den framtida organisationen av
växtskyddsverksamheten
Västerdalälvsutredningen
(Jo 1975:01)
Utredningen (Jo 1975:02) om
omhändertagande av sjukhusavfall
Utredningen (Jo 1975:03) om
åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelutsläpp
Utredningen (Jo 1975:04) om
jordbruksnämndens organisation
Skunnig (Jo 1976:07) för
överläggningar rörande avtalet i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med
totalisatorverksamhet m. m.
Summa
1977: 3
12 15
16
17 18
27
337,5
104,6 28,6
470,7
124,7
124,7
80,2
40,0 87,8
43,4
24,5
18,8
4,8 299,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1977
Lokal-och
utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor
Naturvårdskommittén
(Jo 1970:28)
Utredningen (Jo 1971:08) om
kostnadema för miljövården
1972 års jordbruksutredning (Jo 1972:04)
Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötsel
anläggningar
CJenbankutredningen (Jo 1973:04)
1973 års skogsutredning (Jo 1973:06)
1973 års fiskevattensutredning (Jo
1973:07) Emåutredningen 1974 (Jo 1974:02) Skogsadministrativa utredningen (Jo
1974:03) Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)
1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo
1974:09) Utredningen (Jo 1975:06) om vissa"frågor inom
växtförädlingsverksamheten
Fiskerikommittén (Jo 1975:07)
Utredningen (Jo 1976:01) om
registrering av fritidsbåtar
Energi- och miljökommittén (Jo 1976:02)
Kommittén (Jo 1976:03) för de
svenska förberedelserna inför FN: s vattenkonferens
Utredningen (Jo 1976:04) om den
regionala laboratorieverksamheten
Utredningen (Jo 1976:05) om översyn
av skördeskadeskyddet
Utredningen (Jo 1976:06) om översyn
av miljöskyddslagstiftningen
Utredningen (Jo 1976:08) om
karantänsverksamheten för djur
Summa
1977:
1
426,2
_
68,9
2
753,8
256,3
31,7
4
1 085,8
167,5
130,0
5
1618,1
229,8
192,1
6
232,9
5,2
71,0
7
282,3
13,5
8
789,3
215,2
71,6
9
270,9
255,0
96,5
10
60,9
53,9
23,5
11
84,1
62,9
42,4
13
154,9
49,2
47,5
14
46,1
-
52,0
19
47,1
15,0
20
-
21
26,1
_
22
25,2
2,2
17,3
1,6
23 24 25 26 28
859,5
1 410,7
5 805,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
381
Konunittékostnader:
Jordbruksdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa'
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution
76-07-01-12-31
Verkställda Beräknade
utgifter utgifter
11-01-12-31
07-01-10-31'
Beräknad
totalkostnad t, o, m, 76-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
4,7
2,1
0,2
87,2
424,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,3
2,3 50,9
-
37,2 128,9
12,0
-
12,1
24,1
3,8
4,0
8,1
0,5
-
102,1
6,4
182,2 0,5
79,5 392,6
14,8 92,8
67,5
36,6
56,4
2,6
27,4
-
4,8
-
715,4
146,8
8,7
8,7
198,9 514,0
112,8
59,0
27,4
4,8 341,6
652,9
15,7
2,6
54,4
-
-
8,7
-
-
-
1,5
0,1
20,3
1,7
43,6
30,4
84,3
0,4
60,7
0,9
_
1,1
0,3
-
0,1
12,1
367,8
10,2
82,9
_
115,6
-
25,9
55,2
-
19,1
0,5
17,0
0,6
-
46,7
-
-
-
23,2
_
_
0,5
5,9
-
-
-
1,4
_
0,5
0,1
1,4
-
-
0,7
8,6 0,9
3,7
356,7
86,3
10,0
10,0
125,9 296,7
17,8 79,0
10,0 71,9
579,9 1 201,4
321.1 580,6
201,0 107,1
83,3 127,0
1 691,2
2 432,8
138,9 13,9 676,9 560,0 158,5 124,9 114,3 98,7
56,7 10,3 106,9 280,8 21,5 39,3
19,5 83,8
27,0 17,0 157,8 92,3 23,5 27,2
15,1 28,0
455,5 323,5 1 730,9 1 204,0 264,4 275,5 303,8 256,6
85,8 5,9
52,1 92,5
44,7 25,4
182,6 123,8
28,1 29,5
26,6 174,9
6,0 30,0
60,7 234,4
28,4
36,5
82,3
147,2
3,7
11,2
38,4
53,3
-
24,1
31,2
55,3
-
0,9
32,0
32,9
5,5
5,5
391,8
1 442,5
975,6
11615,2
Skr
1976/77:103 382
i 2 3 4 5
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1976
Jaktmarksutredningen (Jo 1968:31) 1975: 1 1315,0 - 5,3
Organisationskommittén (Jo 1970:30)
i anledning
av veterinärhögskolans och statens veterinärmedi
cinska anstalts omlokalisering 9 1178,0 - -
Fritidsbätutredningen (Jo 1970:33) 10 1201,8
Ren-bU-utredningen (Jo 1974:08) 16 11,0 - 14,9
Sakkunniga (Jo 1975:05) med uppdrag
att förhandla
om inrättande av ett företag för behandling av mil-
jöfarUgt avfall 22 - 7,9
Fiskerinäringsutredningen (Jo 1968:32) 1976: 2 627,5 - 72,4
Fiskeadministrativa utredningen (Jo 1970:25) 3 452,8 - 52,0
Summa 4 786,1 - 152,5
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Miljövårdsberedningen in ia-x
Beredning för samordning av miljövårdsfrågor 7 Å IVi
Miljödatanämnden 625,0 33,3
Diverse myndigheter ~ "
Diverse firmor ~ ~
Diverse personer 4,4 -
Gemensamma kostnader ' '' '
Utestående reseförskott ~
Summa 791,9 69,0
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m, m,) samt
sjukvårdskostnader (överlagsmässjgt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement)
bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen
opaginerad Kontrollera mot PDF
383
Konunittékostnader:
Jordbniicsdepartenientet
3,2
14,6 9,6
0,6
5,9 75,6 76,2
5,8 2,1
1 326,7 703,1 531,1
3,4 0,7
5,1 - 0,8
5,1
0,8
19,0
1 183,1
1 202,6
30.0
21,2 10,3 5,7 0,8
7,9 190,5
7,9
7,9 4 984,5
7,1
-
-
1,6
-
158,3
1,3
10,9
0,1
27,6
il,2
149,2
1 159,7
31,8
2 400,0
4 450,2
_
23,0
./.11,1
11,9
1,3
2,3
62,4
7,6
-
73,6
_
-
-
4,4
0,1
20,5
-
53,9
6,3
-
-
6,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
67,3
151,5 1 256,0 61,6
2 388,9 4 786,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Utgifter (i tusentals kronor)
Kommitténs
nr i
be- t.o.m. 1975-07-01-1976-06-30
rättelsen 1975-06-30 ---------------
Dagarvoden'
Lön m. m.'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1976
Översyn av patent- och
registreringsverkets besvärsav-dehiing(H 1973:01)
Tobaks-
och alkoholreklamutredningen (H 1974:06)
Oljelagringskommittén
(H 1975:03)
Översyn av överstyrelsen för
ekonomiskt försvar organisation m. m. (H 1975:04)
Organisationskommittén (H 1975:07)
för konsumentverket
Summa
1977: 3 7 9
44,0 58,5
27,0 131,9 115,5
29,5 48,8 47,8
10
-
100,5
42,1
13
-
2,6
25,8
102,5
377,5
194,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1977
Patentpolicykommittén (H 1969:10) 1972 års
lotteriutredning (H 1972:03) HoteU- och restaurangutredningen (H 1974:01)
Skrothandelsutredningen (H 1974:04) Konkurrensutredningen (H 1974:05)
Städbranschutredningen (H 1975:02) 1975 års(H 1975:05) affärstider Utvärdering
av prispolitiken (H 1975:06) Utredningen (H 1976:01) om insamlingar Översyn av
reklamationsförfarandet (H 1976:02) Utredningen (H 1976:03) om insyn i
företagens marknads- och produktplanering m.m.
Summa
1977:
1
532,7
121,2
54,7
2
670,6
261,9
41,5
4
91,0
160,6
38,1
5
122,8
313,7
11,2
6
71,0
206,0
23,3
8
_
82,1
7,0
11
_
0,9
62,6
12
_
95,5
18,9
14
_
15
_
16
257,3
1
488,1
1 241,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976
Affärstidsnämnden (H 1971:03)
Utredning
(H 1973:04) rör vidareutbildning i
internationell marknadsföring Ransoneringslagsutredningen
(H 1974:02) Energiberedskapsutredningen (H 1974:03) Distributionsutredningen (H
1970:14) Försörjningsberedskapsutredningen (H 1971:01) Organisationskommittén
(H 1975:01) för Sveriges
turistråd Låsutredningen (H
1972:04)
Summa
1975: 4
1 295,4
5,0
12,7
10
12
13
1976: 2
3
304,4 167,3 719,6 1 873,1 677,2
49,8
146,7
50,8
22,1
43,1 55,6 40,0 39,6
13
5
24,4 153,1
31,0
24,9 37,6
5 214,5
305,4
253,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
385
Konunittékostnader:
Handelsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa' sättning ning tationer ministrativa myndighet,
kostnader institution m. m.
1976-07-01-12-31
Verkställda Beräknade
utgifter' utgifter
07-01- 11-01 -
10-31' 12-31
Beräknad
totalkostnad L o. m. 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
4,0 10,3
0,2
0,5 0,8
3,6 29,3
2,7
-
27,8
5,0
1,3
-
-
0,7
18,3
0,2
29,1
38,6
56,5 189,0 203,7
178,1
30,4
657,7
63,6 152,6
64,4
43,9
324,5
61,0 115,4
176,4
100,5 372,1 471,7
242,5
74,3
1 261,1
20,8
43,5
-
1,8
_
7,3
_
53,5
10,7
20,3
_
164,0
5,7
_
-
4,0
6,2
102,0
0,3
0,6
1,9
7,2
0,1
-
-
0,2
-
-
0.1
0,1
85,4
0,1 323,2
221,2
292,2
1 046,1
374,9
128,7
53,7
1 227,9
388,7
92,8
69,6
642,1
328,9
113,8
58,4
623,9
337,8
129,3
78,4
616,5
91,6
34,1
29,7
155,4
70,8
29,4
17,5
117,7
114,7
39,1
13,8
167,6
67,3
29,5
96,8
0,1
37,1
29,1
66,3
-
58,8
28,2
87,0
928,7
1 022,6
407,9
4 847,3
10,4
0,2 2,1 7,2 10,9 4,3
26,9
13,4
257,1
206,1
61,2
12,9
1,7
100,2
17,1
0,1
1,0
4,3
13,1
2,9
15,7
38,2
218,1
3,2 0,6
40,4
602,9
360,5
25,1
28,1
41,0 114,4 579,9 327,8 127,3
261,9 107,4
1 587,8
1 323,5
345,4 281,7
1 299,5
2 200,9 804,5
286,3 260,5
6 802,3
25 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Skr 1976/77:103 386
1 2 3 4 5
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Diverse myndigheter - -
Diverse personer 135,0 2,4
Gemensamma kostnader 4,3
Utestående reseförskott - -
Summa 2 064,1 707,2
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnader för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m.m.) samt
sjukvårdskostnader (överslagsmässigtc:a 4,7 milj. kr för samtliga departement)
bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen
387 Konunittékostnader: Handelsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
-
- - - 100,0 100,0
-
- - - - 137,4 60,4
0,8 26,4 - 31,5
3,8 - - - - 3,8 0,6
147,9 603,2 713,6 110,9 100,0 4 446,9 1408,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
t, o,
m-1975-06-30
Kommitténs
benämning
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
1975-07-01-1976-06-30
Lön
m, m,'
Dagarvoden'
1977:
1
2 6
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet imder 1976
Expertgmppen (In 1970:28) för vissa zigenarfrågor
Arbetsmiljöutredningen (S 1970:35) Yrkesskadestatistikutredningen (S 1972:04)
Utredningen (A 1974:04) om den yrkesinriktade
rehabiliteringen
Organisationskommittén (A 1976:03) för centrum
för arbetslivsfrågot
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verklamhet vid ingången av
1977
Expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet
Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet
i arbetsmarknadsfrågor Sysselsättningsutredningen (A
1974:02) Lagerstödsutredningen (A 1974:07) 1974 års utredning (A 1974:08) om en
allmän arbetslöshetsförsäkring Delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor
Utredningen (A 1974:10) om arbetskraftsförhållandena
inom jordbruks- och
trädgårdsnäringen Referensgruppen (A 1974:11) om glesbygdsfrågor Utredningen (A
1975:01) om företagsutbildningen Utredningen (A 1975:02) om näringshjälp
Utredningen (A 1975:03) om företagareföreningarna Utlänningslagkommittén (A
1975:04) Expertgruppen (A 1975:05) för invandrarforskning Utredningen (A
1976:01) om företagshälsovården och
den yrkesmedicinska verksamheten Nya arbetsrättskommittén
(A 1976:02) Kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet
mellan män och kvinnor, m, m.
Summa
977: 3 4 5
1 346,5
1 995,0
364,2
251,8 312,2 263,9
38,2 119,9
75,2
7
130,7
109,5
74,9
20
-
-
-
3 836,4
937,4
308,2
884,4
69,5
15,8
137,1
38,2
69,2 42,9
25,0
37,8 20,3 21,7
13,2
9 453,0
625,0 19,1
483,6 176,0
47,3
91,8 55,3 44,1
36,4
7,3
956,6
595,9
80,1
9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19
21
301,1 48,1
34,9 2,0
490,7
11471,7 2 470,3
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1976
1968 års lokaliseringsutredning (In 1969:20)
Notdkalottkommittén (In 1971:01)' Arbetsrättskommittén (In 1971:03) Utredningen
(In 1973:01) om politisk propaganda på
arbetsplatsema 1974 års
semesterkommitté (A 1974:01) Organisationskommittén (A 1974:03) för skyddat
arbete Byggsysselsättningsdelegationen (A 1974:05) Stimulansutredningen (A 1974:06)
Summa
1976:
3
-
1975: 8
160,4
-
1976: 6
1 325,0
24,1
8
291,2
3,7
9
474,3
270,9
11
191,7
26,5
13
125,8
5,1
14
_
_
330,3
2 568,4
2,1 56,8
31,8
90,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
389
Konunittékostnader:
Arlietsnnarluuidsdepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution
1976-07-01-12-31
Verkställda Beräknade
utgifter
11-01 -12-31
utgifter' 07-01 -10-31
Beräknad
totalkostnad t, o, m, 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3,11, 12 ocl 13)
opaginerad Kontrollera mot PDF
6,2
16,0 0,3 0,8
60,7
501,0 2,8
12,5
18,6 2,4
307,1
1015,2
339,1
205,5
4,5
1,0
47,8
1658,1
3 010,2
704,3
384,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
89,2
501,3 9,8 21,0
1 866,9
53,3
5 756,6
14,9
62,0
0,4
355,8 0,2
47,0
1,4 35,7
23,7 17,6
-
24,3 61,9
3,9 1,9
5,9
1,7
10,7
10,1
5,6
-
10,0
0,1 0,1
2,5
_
3,2
2,4
155,1 356,0 146,9 455,0
904,0
14,3
918,3
32,1
2 166,6
57,9
25,9
400,8
26,7
884,6
124,8
513,0
31,0
10 346,6
1 139,4
3 676,3
195,7
604,7 314,6
195,3 109,4
80,6
25,4
1 181,7 497,5
88,2
1,7
140,4
85,7
71,5
57,7
19,8
169,1 52,9 68,1 84,8 55,3
18,8
571,0 24,7
128,0 69,2 81,7
161,7 3,7 880,5 163,3 267,6 154,0 194,7
7,3
51,2 56,0
39,0
42,2
97,5 98,2
-
-
120,0
3 672,2
3
628,4
1 315,3
3 537,8
12
384,0
1,7
0,1 26,7 16,1
1,2 0,8
109,8 22,0
1,0
0,3
0,3 5,0
3,3 83,7
5,1
412,4
96,4
5,1
0,2 3,1
163,7 1 408,9
296,3 889,8 288,1 130,9
44,6
133,8
1,0
5,6
606,0
3,3
3 177,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr 1976/77:103 390
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m,m.
Diverse firmor -
Diverse personer 318,8 -
Gemensamma kostnader 36,8 32,3
Utestående reseförskott - -
Summa 355,6 32,3
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m, m,) samt
sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj, kr, för samtliga departement)
bestrids frän anslaget Gemensamma ändamål för departementen ' Nordisk kommitté
som fr.o.m. år 1975 ej längre redovisas i berättelsens kommittéavsnitt
391 Konunittékostnader: Arbetsmarknadsdepartemente
6 7 8 9 10 11 12 13 14
opaginerad Kontrollera mot PDF
216,3
-
319,6
129,6
543,0
42,9
2,9
16,9
0,3 210,7 - 5,3
0,8 - - -
1,6 290,7 - 181,6
2,9 - - -
56,0 501,4 - 186,9 -
1081,8 189,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Utgifter (i tusentals kronor)
Kommitténs
mibe- t, o, m, 1975-07-01-1976-06-30
rättelsen
1975-06-30
Lön m,
m.'
Dagarvoden'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer
som avslutat ån verksamhet under 1976
Utredningen (C 1973:01) för vissa
uppgifter avseende allmänna kartläggningen
Utredningen (B 1974:01) rörande
vattenkraftutbyggnader i norra Norrland
Byggadministrationsutredningen (B 1974:04)
Kommittén (B 1974:05) för de
svenska förberedelserna för FN :s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö
(HABITAT)
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1977
Låneunderlagsgruppen (In 1966:27)
Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering
Rådgivande expertgruppen (C
1970:24) för fysisk riklanering
Utredningen (C 1972:01) rörande
miljöproblem m. m. i vissa industriområden
Rådgivande expertgruppen (B
1974:02) för översyn av byggnadslagstiftiungen
Expertgruppen (B 1974:06) för
forskning om fysisk planering och bebyggelse
Delegationen (B 1975:01) för
beredning av frågor angående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden med
uthyrningssvårigheter (Bostadssociala delegationen)
Gatukostnadsutredningen (B 1975:02)
Summa
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1976
Boendeutredningen (In 1970:36)
Bostadsfinansieringsutredningen (In 1972:03) Utredningen (B 1974:03) om översyn
av lantmäteri-taxan
Summa
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Gemensamma kostnader Utestående reseförskott
Summa
5,4
7,5
1,6
1977:5
6 8
482,3 161,6
365,3 250,4
31,9 44,8
9
149,2
243,1
39,9
800,6
860,4
122,0
1977:1
2
1714,1 713,3
44,3
23,7 23,8
3
1 169,5
-
19,5
4
1 210,6
215,4
28,6
7
-
-
7,1
10 11
22,1 1,0
135,9 164,4
19,9 33,6
12
14,4
248,7
11,2
4 845,0
808,7
167,4
1976:4 6
3 676,4 991,4
180,1 14,1
71,8 31,0
10
132,6
7,4
-
4 800,4
201,6
102,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr för samtliga departement)
bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen
opaginerad Kontrollera mot PDF
393
Konunittékostnader:
Bostadsdepartementel
Reser- Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag
till Summa
sättning ning tationer ministrativa
myndighet,
kostnader institution m, m.
1976-07-01-12-31
Beräknad
to
talkostnad
t. o, m.
1976-12-31
Verkställda Beräknade (summa av
utgifter' utgifter kolumnerna
07-01- 11-01- 3, 11,12 och
10-31 12-31 13)
0,8
36,9 46,4
0,1
77,3
101,1
9,4
7,3
9,6
-
387,4
29,1
93,7
77,4
488,5
45,8
4,2
4,2
7,8
548,9 426,2
709,1 1 692,0
0,9
143,2 10,9
234,2 389,2
10,0 175,0
35,0 220,0
26,2
1 349,4 598,7
1 127,5 3 101,8
opaginerad Kontrollera mot PDF
19,1
1,7
-
-
-
12,3
62,3
20,6
15,4
-
62,7
-
-
12,4 33,1
-
5,9 0,9
0,9 8,5
87,1 23,8
21,2
354,6
69,8
175,0 240,5
40,3 9,8
5,2
172,6
0,8
80,2 131,4
10,0 4,0
12,1
67,5
35,0 200,0
1 851,5 750,9
1 208,0
1 805,3
70,6
312,3 572,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
4,2 - - 0,1
63,7 125,0 46,5 24,9
264,2 1 236,2
89,2 529,5
30,8 359,4
398,6 6 970,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
8,8 3,6
115,8 104,8
9,5 3,0
20,5 10,4
-
-
-
0,4
2,4
220,6
12,5
31,3
406,5 166,9
7,8
581,2
4 082,9
1 158,3
140,4
5 381,6
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,2 2,1
2,3
4,3 4,3
4,5 2,1
6,6
13,5 13,5
4,5 15,6
20,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs
nr i berättelsen
Utgifter
(i tusentals kronor)
t.o.m, 1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30
Lön m.
m.'
Dag arvoden'
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under år 1976
EluUedningen (1 1971:01) Verkstadsindustridelegationen (I
1971:03) PetroindustriuUedningen (I 1972:04) Utredningen (1 1972:08) om
radioaktivt avfall Delegationen (1 1973:01) för informationssystemet
företag-samhälle Delegationen för
naturgasfrågor (I 1973:03) Teknikupphandlingskommittén (1 1973:05)
Forskningsavgtftskommittén (1 1974:01)
Utredningen (I 1975:03) om kommunal
energiplanering
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången aw
år 1977
Sveriges internationella
byggnadskommitté (In 1970:34)
Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02)
Energisparkommittén (1 1973:06)
STU-kommittén (I 1974:06)
Företagsdemokratirådet (1 1975:01)
Delegationen för energiforskning (1 1975:02)
SINFDOK-utredningen (1 1975:04)
Studsviksutredningen (1 1975:05)
Organisationskommittén för
havsresursfrågor (1 1975:06)
Byggkoncentrationsutredningen (I 1975:07)
1975 års LKAB-NJA-utredning (I 1975:08)
Delegationen (1 1975:09) för
samordning av svensk läkemedelsindustri
Utredningen (I 1975:10) om vissa
frågor vid avveckling av gruvdrift i Adak-fältet
Utredningen (1 1976:01) för
samordning av de statsägda varven
Redovisningsutredningen (I 1976:02)
Billingenutredningen (I 1976:03)
Norrbottendelegationen (I 1976:04)
Summa
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
år 1976
Organisationskommittén (1 1972:01)
för rymdverksamhet Kraftledningsintrångsutredningen (1 1969:52)
Närförläggningsutredningen (1 1970:17) Dataindustriutredningen (I 1971:02)
Energiprognosutredningen (1 1972:03) Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37)
Pyroteknikutredningen (H 1972:05) 1972 års försöksdjursutredning (1 1972:06)
1977:
17,5
4,0
161,2
513,4
386,3
2 3 4 5
6 7 8 9
15
262,9
237,5
786,4
1 524,5
1 808,0
54,9
59,2
310,5
1.9 27,9 25,7 75,1
58,7
9,4
42,3
319,1
97,7 1 499,2
36,7
27,9 305,6
5 043,9
1977:
1
137,8
1,3
5,3
10
427,4
451,8
84,6
11
4 672,3
290,6
73,0
12
123,9
305,1
77,8
13
22,9
84,2
7,0
14
0,5
669,6
56,9
16
94,6
37,1
17
30,8
21,7
18
44,1
9,0
19
52,6
16,4
20
4,7
4,4
80,6
5,1
21
22
23 24 25 26
398,3
5 384,8 2110,0
1973:16
31,1
-
-
1975: 2
120,3
-
17,5
4
2 366,6
-
-
9
1 764,6
-
12
1 234,6
-
1976:
1
3 754,0
10,2
30,1
7
117,0
8
281,0
4,7
8,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
395
Konunittékostnader:
Industridepartementet
opaginerad Kontrollera mot PDF
1976-07-01-12-31
Reser- Tryck Konsul- Övriga ad- Bidrag till Summa' Verkställda Beräknade
sättning
ning tationer ministrativa
myndighet, utgifter' utgifter
kostnader institution 07-01 - 11-01 -
m. m. 10-31 12-31
Beräknad
totalkostnad t. o. m. 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)
19,6
227,1
21,6
41,0
98,1
933,2
3,0 57,5
14,1
12,6
0,1
28,0
38,0
1 981,3 98,4
.18,2
12,6
7,4
14,5
-
-
0,1
316,0
59v6
3 170,2
80,6
19,4
72,9
307,6
1 827,9
2 491,0 120,4
42,4 409,4
140,2 5 431,2
61,4
33,6
1 008,5
451,8
23,3 115,2
88,2 1 782,0
100,0
1 079,0
53,0 4,1
20,0 1 256,1
282,3
371,8
1 227,6
4 360,9
5 829,8 175,3 177,9 839,2
248,4 13 513,2
8,3
-
-
-
37,0
-
107,3
9,2
9,1
138,1
4 137,0
99,5
6,7
4,8
154,0
22,0
1,5
-
0,6
0,9
22,5
0,4
87,8
83,6
2,7
-
-
5,3
1,1
-
105,0
20,4
1.5
_
0,1
4,5
0,8
0,5
3,8
7,7
-
48,0
-
9,5
0,2
-
18,2
13,4
_
14,4
_
121,8 143,5 4 654,7 267y4
300,0
300,0
14,9 689,9 5 047,3 570,4 94,2
920,8 139,7 179,0
30,7
189,4
1 505,0
203,9
52,6 471,3
92,2 166,2
70,0 1 743,0 39,0 75,0 250,0 21,9
93,5
183,4
1 376,7
12 967,6
937,2
244,7
1 642,6
253,8
438,7
59,2 74,1 64,8
50,3 51,2 60,5
18,5 72,0 70,0
128,0 197,3 195,3
113,6
189,8
215,0
518,4
27,8
15,3
15,0
58,1
-
24
12,0 50,0
12,0 74,8
7 995,7
3 103,2
2 744,9
19
228,6
0,2
-
-
320,2
-
8,2
97,8
0,4
-
_
0,1
76,0
4,5
-
9,7
-
-
1,1
-
1,5
0,2
17,5
320,2
106,0
0,4
122,4
9,7
14,2
31,3 137,8
2 686,8
1 870,6
1 235,0
3 876,4
126,7
295,2
Skr
1976/77:103 396
Utredningen (1 1972:07) rörande vissa frågor inom
järn-och stålområdet 9 158,1 - 2,4
Energiprogramkommittén
(I 1973:06) 14 1252,4 58,0
Varvskr6ditutredningen(l
1974:03) 17 190,4 244,0 53,7
Summa 11270,1 316,9 112,1
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Näringspolitiskarädet(I 1969:A) 6,3
- 3,7
Delegationen (1 1972: A) för forskning rörande kärn
kraftens säkerhets-och miljöfrågor 488,0 - 29,7
ByggbranschrådeKI 1973:B) 73,6
100,4 6,5
Skogsbranschrådet (I 1973:C) 118,2 106,6 5,3
Svensk delegation (I 1974: A) att ingå i svensk-finsk
samarbetsgrupp för främjande av ekonomiskt sam
arbete meUan Sveriee och Finland (I 19 74: A) 13,6 - 7,8
Stålbranschrådet (1 1974:B) 0,7 95,8 2,8
1975 års varvskommission (I 1975: A) 9,0 107,3
Programrådet (I 1975: B) rörande hantering av radio
aktivt avfal m. m. 0,7 -
Svensk delegation (1 1976: A) att ingå i svensk-norsk
kommitté för energi-och
industrisamarbete - -
Delegationen (1 1976: B) för informationssystemet
företag-samhälle -
- -
Nämnden (1 1976 :C) för styrelserepresentationsfrågor 41,8 - 18,0
Analysgruppen (I 1976:D) för undersökning av vissa
varvsfrågor
Diverse myndigheter m. m. 23,1 -
Diverse fu-mor -
Diverse personer 108,6 11,6
Gemensamma kostnader 2,1
Utestående reseförskott - -
Summa 4 470,7 901,4
' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
'Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke
närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m,m.) samt
sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement)
besttids frän anslaget Gemensamma ändamål för departementen
opaginerad Kontrollera mot PDF
397
Konunittékostnader:
Industridepartementet
_
60,5
-
-
18,3
13,5
314,1
13,0
34,0
18,1
31,0
0,1
767,6
14,6
53,0 187,1
62,9 416,9 380,9
1451,3
1,3
1,3
5,6 5,6
221,0
1 670,6
576,9
12 728,3
8,6
0,2 3,5 9,4
8,8 0,4
2,9
79,3 14,1 290,2 1,6
7,1
1,3
44,9
2,9
6,8
115,8
1,0
4,1
1 906,8 502,0 459,9
5,9
-
108,3 76,3
576,8
3%,0
11603,7 921,7
385,0
685,0
6,3
21,5
29,9 203,8 416,0
42,3 902,4
14,9 109,6 268,0
11,5
189,5
0,2
0,7
2,2
1,0
13,6
18,0
142,2 1,7
2 314,9
966,0
120,2
186,7
5,9
1,9
162,1
35,5
58,3
9,3
19
555,3 6 465,5
38,3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommitténs
benämning
Kommitténs nr i berättelsen
Utgifter (i tusentals kronor)
t, o, m, 1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30
Lön m.
m.'
Dagarvoden'
1977: 3 11
1977:
1
1975:
1976
Kommittéer
som avslutat sin verksamhet under 1976
Utredningen (C 1973:04) för översyn
av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning
Utredningen (Kn 1976:02) om den
regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap m. m.
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av
1977
Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap
Utredningen (C 1970:29) om den
kommunala demokratin
Sakkunniga (C 1973:05) för översyn
av brandför-svarsutbildningen m. m.
ADB-beredningsgmppen (C 1973:06)
Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03)
Indelningslagskommitién (Kn 1974:04)
Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01)
Fögderiutredningen (Kn 1975:02)
Arbetsgruppen (Kn 1976:01) för
översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan
Utredningen (Kn 1976:03) om
organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa
enheter
Summa
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1976
Göteborgsutredningen (In 1963:49)
Länsberedningen (C 1970:28)
Nordisk arbetsgrupp (Kn 1974:01) för utredning av
frågan om nordisk kommunal rösträtt
och valbarhet Landstingens arkivutredning (In 1964:26) Kommunallagsutredningen
(C 1970:30) Indehiingsutredningen (C 1972:03) berörande Håbo
kommun m, m, Rösträttsutrednjngen
(Kn 1974:02)
Summa
20,2
20,2
42,8 42,8
64,5
49,4
358,4 2 438,5
298,8
4
20,2
1,2
22,0
5
29,9
57,6
21,2
6
73,7
110,1
34,4
7
6,0
21,9
28,4
8
70,3
346,7
66,6
9
-
9,5
10
12
296,0
836,3
2 997,0
1
4
14 1 4
5 9
139,4
1 770,1
3,4 20,6 13,6
0,5 38,1
5,5 14,6
8,0 413,7 488,8
1,5 21,6
2,2 165,8
2 988,0
399 Konunittékostnader: Konunundepartementet
10 11 12 13 14
Beräknad to-
---------------------- talkostnad
1976-07-01-12-31 Lo.m.
1976-12-31
Reser-
Tryck- Konsul- Övriga ad- Bidrag till Summa
Verkställda Beräknade (summa av
sättning ning tationer ministrativa
myndighet, utgifter utgifter kolumnerna
kostnader institution 07-01- 11-01- 3,11,12 och
m. m. 10-31' 12-31 13)
19,2 - 2,0 - - 41,4 - - 84,2
19,2 - 2,0 - - 41,4 - - 84,2
7,8 - - - - 72,3 23,3 2,0 456,0
33,5 52,7 135,0 21,4 - 590,8 121,9 78,0 3 229,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
30,6
-
_
-
11,2
36,7
63,0
3,2
17,6
-
42,6
0,6
0,3
-
3,1
0,3
30,4
0,2
14,3
20,3
2,0
-
-
53,8
15,0
18,8
107,8
192,9
88,0
42,5
353,3
205,3
43,0
29,5
351,5
54,0
26,6
29,1
115,7
478,5
163,0
87,9
799,7
11,5
13,3
85,2
110,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
6,7
6,7
386,5
5
536,8
-
140,7 1 788,2
:
12,1 465,8 662,5
-
3,0 189,1
1,3
133,4 89,6 258,0 45,8 - 1659,1 494,2
1,3 - 3 261,4
18,1 - - - 18,1
0,7 1,4
25,9 144,1
-
0,1
-
4,1
52,1
173,7
1,6
0,1
4,2
0,2
16,0
0,8
23,3
3,7
188,2
4,2
0,3
16,0
272,1
Skr 1976/77:103 400
Kostnader för kommittéanslaget under budgetåret 1975/76
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Ersättning till utredningsmän i indelningsfrågor 5,8
Tillsättningsnämnden för Stockholms fögderi
Referensgruppen för folkrörelsefrågor -
Utestående reseförskott -
Summa 5,8
Ang. Sakkunniga (K 1972:01) för att
leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning
av olja i fartyg är kommundepartementets andel 9,5 tkr 1975/76 samt 48,2 tkr
1976/77, se redogörelse till kommunikationsdepartementet
' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
' Hyreskostnaderna för kommittéer ävenjiom vissa andra
icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.)
samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr för samtliga
departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen
opaginerad Kontrollera mot PDF
401 Konunittékostnader:
Konunundepartementet
6 7 8 9 10 n 12 13 14
0,4 - 2,1 0,6 - 8,9
_ - - 20,6 - 20,6
0,8 - - - - 0,8
5,2 - - - - 5,2 4,6
6,4 - 2,1 21,2 - 35,5 4,6
26 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
opaginerad Kontrollera mot PDF
Betänkanden utkomna från trycket under år 1976
Statens offentliga utredningar 1976
Kronologisk förteckning
1.
Arbetsmiljölag. A,
46.
Skolhälsovården.
U,
2.
Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag.
47,
Färre
brottmål. Ju,
A,
48,
Reklam
och integritet. Ju,
3,
Rapport i psykosociala frågor. A,
49,
Offentligt
utredningsväsende. Fi,
4,
Internationella konventioner Inom arbe-
50,
Statligt
personskadeskydd. S,
tarskyddet, A,
51,
Modeller
för samhällsekonomisk per-
5,
Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö,
spektivplanering.
Bilaga 7 till 1975 års
6,
Deltidsanställdas villkor. Ju,
långtidsutredning,
Fi,
7,
Deltidsarbete 1974, Ju,
52,
Utbildning
för konstvård och konserve-
8,
Regionala trafikplaner länsvisa sam-
ring
vid konsthögskolans institut för ma-
manfattningar, K,
terialkunskap.
U.
9,
Sexuella övergrepp. Ju,
53,
Försäkringsrätt
och försäkringsöver-
10,
Skolans ekonomi, U,
domstol.
S.
11,
Bostadsbeskattning II, Fi,
54,
Om
fondkommissionsrörelse m. m. Fi.
12,
Företagens uppgiftslämnande, Fi.
55,
Kommunal
energiplanering. I,
13,
Byggnadsindex för husbyggnader och
56,
Fastighetsdata.
Ju.
anläggningar. Fi,
57,
Fastighetsdata.
Bilagor. Ju.
14,
Kärobligatorium? U,
58,
ADB
och samordning. Fi.
IS,
Utbildning i förvaltning inom försvaret.
59,
Petroindustrin
i Sverige petrokemisk
Del 3, Fö,
industri.
I.
16,
Folkhögskolan, U,
60,
Hyresrätt
1. Ju.
17,
Skador i arbetet, A.
61,
Stadig
personalutbildning. Pi.
18,
Lokala trafikföreskrifter m,m. K,
62,
Progressiv
utgiftsskatt ett alternativ?
19,
Den militära underrättelsetjänsten. Fö,
Fi.
20,
Kultur ät alla, U,
63.
Reklamen
för alkohol och tobak. H.
21,
Trafikbuller, Del 3, Buller från fritids-
64,
Försvarsmaktens
centrala ledning. Fö.
båtar, K,
65.
Finansiering
av forskningsstöd. 1.
22,
Sveriges export 1975-1980, Bilaga 2 till
66,
Köplag.
Ju,
1975 års långtidsutredning, Fi,
67,
Beredskapslagring
av olja, kol och uran.
23.
Produktansvar I. Ersättning för läke-
H.
medelsskada. Ju
68,
Moderna
arkivmedier, U,
24,
Internationellt patentsamarbete II, H,
69,
Teknikupphandling,
I,
25,
Internationellt patentsamarbete II, Bila-
70,
Rätt
till luftfartyg m, m. Ju,
gor, H.
71,
Roller
i omvandling. Ju.
26,
Bostadsverket, Samordning-decentra-
lisering, B,
27,
Den internationella bakgrunden. Bilaga
1 till 1975 års långtidsutredning, Fi.
28.
Vattenkraft och miljö 3, B,
29,
Verkstadsindustrins arbetsmarknad. I,
30,
Använt kärnbränsle och radioaktivt av-
fall. Del I, I,
31,
Använt kärnbränsle och radioaktivt av-
fall. Del II, I,
32, Spent
nuclear fuel and radioactive was-
te. I,
33, Musiken-människan-samhället,
U,
34,
Arbetstidsförkortning när? hur? A,
35,
Dryckesförpackningar och miljö. Jo,
36.
Anonymitet och tvångsmedel. Ju,
37,
Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi.
38.
Yrkesinriktad rehabilitering. A,
39.
Hemvist. Fi.
40.
Kommunal utveckling. Fi.
41.
Använt kämbränsle och radioaktivt av-
fall. Bilagor, I.
42,
Långtidsutredningens modellsystem. Bi-
laga 8 fill 1975 års långtidsutredning. Fi.
43.
Länskort i kollektivUrafiken. K,
44,
Sjöfart och flagg. K,
45,
Kommunernas ekonomi 1960-1972, Fi.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statens
offentliga utredningar 1976
Systematisk
förteckning
Siffrorna
inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Justitiedepartementet
Delegationen för jämställdhet
mellan män och kvinnor. I. Deltidsanställdas
villkor. (6] 2. Deltidsarbete 1974. [7]
Sexuella
övergrepp. [9]
Produktansvar I. Ersättning för läkemedelsskada. [23]
Anonymitet och tvångsmedel, [36]
Färre brottmål, [47]
Reklam och integritet, [48]
Fastighetsdatakommittén, 1,
Fastighetsdata, [56] 2, Fastighetsdata, Bilagor, [57]
Hyresrätt 1, [60]
Köplag, [66]
Rätt till luftfartyg m, m, [70]
Roller i omvandling, [71]
Försvarsdepartementet
Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Utbildning i förvaltning
inom försvaret. Del
3, [15] Den militära
undeirättelsetjänsten, [19] Försvarsmaktens centrala ledning, [64]
Socialdepartenwntel
Stadigt personskadeskydd, [50] Försäkringsrätt och
försäkringsöverdomstol, [53]
Konunimikationsdeparteinentet
Regionala trafikplaner länsvisa sammanfattningar, [8]
Lokala Q-afikföreskrifter, [18] Trafikbuller, Del 3. Buller från fritidsbåtar,
[21] Länskort i kollektivtrafiken,
[43] Sjöfart och flagg. [44]
FinansdepartemcDtet
Bostadsbeskattning II. [II] Företagens uppgiftslämnande. [12]
Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. [13] 1975 års
långtidsutredning, 1, Sveriges export 1975-1980, Bilaga 2 till 1975 års
lång-tidsuU-edning, [22] 2, Den internationella bakgrunden. Bilaga I till 1975
års långtidsutredning. [27] 3. Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8
till 1975 års långtidsutredning. [42] 4. Modeller för samhällsekonomisk
perspektivplanering. Bilaga 7 till 1975 års långtidsuU-edning. [51]
Smugglingsbrott och tulltillägg. [37] Hemvist. [39] Kommunal utveckling. [40]
Kommunemas ekonomi 1960-1972. [45] Offentligt utredningsväsende. [49] Om
fondkommissionsrörelse m. m. [54] ADB och samordning. [58] Stadig
personalutbildning, [61]
Progressiv utgiftsskatt ett
alternativ? [62]
Utbildniogsdepartemeiitet
Skolans ekonomi. [10]
Kårobligatorium?
[14]
Folkhögskolan,
[16]
Kuhur åt
alla, [20]
Musiken-människan-samhället,
[33]
Skolhälsovården,
[46]
Utbildning för konstvård och
konservering vid konsthögskolans institut för materialkunskap, [52]
Moderna
arkivmedier. [68]
Jordbruksdepartementet
[35]
Dryckesförpackningar och miljö.
Handelsdepartementet
Patentpolicykommittén. I. Internationellt patentsamarbete II.
[24] 2. Internationellt patentsamarbete II. Bilagor. [25] Reklamen för alkohol och tobalc. [63]
Beredskapslagring av olja, kol och uran. [67]
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmiljöutredningen. I.
Arbetsmiljölag. [I] 2.
Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag. [2] 3. Rapport i psykosociala frågor.
[3] 4. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4]
Skador i arbetet. [17]
Arbetstidsförkortning när? hur? [34]
Yrkesinriktad rehabilitering. [38]
Bostadsdepartementet
Bostadsverket. Samordning-decentralisering.
[26] Vattenkraft och miljö 3. [28]
Industridepartementet
Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29]
Aka-utredningen. I. Använt kärnbränsle och radioaktivt
avfall. Del I. [30] 2. Använt kämbränsle och radioaktivt avfall. Del II. [31] 3. Spent nuclear fuel and
radioactive waste. [32] 4. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Bilagor.
[41]
Kommunal energiplanering. [55]
Petroindustrin i Sverige
petrokemisk in-dusu-i. [59]
Finansiering av forskningsstöd. [65]
Teknikupphandling. [69]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i
kommittéberättelsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) under år
1976
(Inom
klämmer anges det nummer i kommittét>erättelsen, under vilket vederbörande
kommitté redovisas)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Justitiedepartementet
1. PM om kartläggning av den s, k,
svarta
borshandeln med bostadslägenheter och
av privat yrkesmässig bostadsförmed
ling i Sverige
2.
Remissyttranden
över massmedieutredningens betänkande (SOU 1975:49) Massmediegrundlag
3.
PM ang, ändrade
bestämmelser om ersättning till de enskilda övervakarna inom kriminalvården
4.
PM ang, frågan
om preskription av rätt till arv efter utomäktenskapligt bam [6]
5.
PM Tillträde
enligt fastigiietsbildnings-lagstifui ingen
6.
Kommittéarbete,
en handbok
7.
-
8.
Översyn av
rättegångsförfarandet vid allmän domstol
9.
Betänkandet
Frivård i storstad [23]
10. PM med förslag till lag
om ändring i la
gen (1971:112) om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor [43]
11. Förslag till lag om
ekonomiska förenin
gar m.m.
12. Utkast till internationell
konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar
13. PM Avtalsvillkorslagens
tillämpningsområde. Förslag till utvidgad lagstiftning om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor
14. Betänkandet Bostadsförvaltningslag
[32]
15. Bombhot m.m,
16. PM Myndigheters kungörande av författningar
Utrikesdepartementet
I. översyn av Sveriges olönade konsulära
utlandsmyndigheter
Försvarsdepartementet
1.
utgångsvärden
del I [1]
2.
Vämpliktspersonalen
inom försvarsmakten och totalförsvaret i övrigt Vissa frågor rörande
personalhantering m,m, [S]
3.
Utökat
vämpliktsinflytande [14]
Betänkanden avgivna 1975 som av tidsskäl inte redovisades
i 1976 års berättelse
1975:3. De multinationella
företagens roll i det internationella systemet [9]
4. Teorier om uppkomsten av konflik
ter och krig [9]
5, Från hotbild i öst och väst [9]
' Under år 1976 har finansdepartementet delats upp i två
departement ekonomidepartementet (E) och budgetdepartementet (B),
Socialdepartementet
Försöksverksamhet inom bama- och ungdomsvården
2. Sjukförsäkringens
ersättningsregler vid
behandling hos privatpraktiserande sjuk
gymnaster m. fl.
3. Utbildning av läkare med utländsk
me
dicinsk examen
4.
Förtidspension
vid alkoholmissbruk [20]
5.
Ökade
möjligheter till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen [23]
6.
Nykterhetsvårdens
erkända och enskilda vårdcmstalters personalorganisationsutredning.
Utbildning [12]
7.
Samverkan i
barnomsorgen handikappade bams förskoleverksamhet [7]
8.
Samverkan i
handikappinstitutet [24]
Kommiinikatioiisdepartementet
1.
Bostäder
medinflylande och miljö ombord på fartyg [12]
2.
Anpassning
av sjömanspensioneringen till den sänkta pensionsåldern [21]
3.
Förslag till
organisation av en trafikplaneringsmyndighet [5]
4.
Förslag till Ny
vägmärliesförordning
5.
Lotsning
Vinga-Vänem [7]
6.
Huvudmannaskapet
för kommunala trafikövervakare [16]
Finansdepartementet'
Bilaga 5 till långtidsutredningen; Den offendiga sektorn
1975-1980
2,
Betänkandet
DAFA:s effektivitet och organisation [B 24]
3,
Betankandet
Samverkan mellan centrala organ för förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet
[B 20]
4,
Ansvar för skatt
vid entreprenad m, m,
5,
PM Skatten pä
malt- och läskedrycker [B 4]
6,
Betänkandet
Avdrag för kostnader för tryggande av pensionsåtaganden som avviker från allmän
pensionsplan, m.m, [B 29]
7,
Betänkandet
Stöd till organisationstidskrifter [B 28]
8.
Bilaga till Ds Fi 1976:7; Tidskrifterna i
massmediesamhället [B 28] Rapport 10; Medbeslutande i statsförvaltningen
DEFF:s slutrapport [B 5] PM Särskilda skattelättnader för
familjeföretag [B 8]
10
Utbildningsdepartementet
1.
Den högre
utbildningen inom bild- och formområdet (II) (20)
2.
Konsthögskolans
arkitekturskola. Lennart Holm
3.
Skolhälsovårdsutredningens
enkätunder-
opaginerad Kontrollera mot PDF
sökningar till berörda befattningshavare i skolan [23]
Betyg -76. En kardäggning av betygssystemen i högskolan.
Ulla Åkerlind Riksinternatskolorna [50] Utbildning av yrkesdansare.
Textdel [22]
Utbildning av yrkesdansare. Bilagedel [22]
10
11
12
Universitetsrestauranger Driftformer och huvudmannaskap
[7] Psalmer och visor 76. Tillägg till Den svenska psalmboken. Del 1 [8]
Programarbetarens dilemma. En studie i Sveriges Radios samhällsprogram. Undersökning
av opartisk- och saklighetsfrågor i radio- och tv-program utförd på uppdrag av
1974 års radioutredning. Lars Grahn, Bengt Nerman, Sverker Tirén [28]
13, TV:s utlandsrapportering. En
undersökning avseende perioden I februari-1 juli 1975 utförd på uppdrag av
radioutredningen. Rutger Lindahl, Jörgen Westerståhl [28]
14, Dagspress på mikrofilm. Filmning,
arkivering, läsning [21]
15, Massmedieforskning i Sverige, Forskningsrapport
av Kai Kronvall
Betänkande avgivet 1975 som av tidsskäl inte
redovisades i 1976 års berättelse
1975:19, Högskolelag och andra
författningar för högskolan [33]
Jordbruksdepartementet
1.
Statens
jordbruksnämnds organisation mm, [18]
2.
Mindre svavel
bättre miljö[17]
3.
Statens
maskinprovningar uppgifter och organisation m, m. [3]
4.
Kontrollen av
plantskoleväxter [3]
5.
Utlännings
fiskerätt [9]
6.
Fiskevårdsområden
[9]
7.
Förhandlingar
om renskötselanläggningar m. m. Delrapport 3 [6]
8.
Översvämningsskydd
i Västerdalälven [15]
9.
Del statliga
stödet lill jordbruket i norra Sverige [5]
Handelsdepartementet
1.
Besvärsavdelningen
inom patent- och registreringsverket [3]
2.
Organisation av
nya konsumentverket (13)
3.
Enaimade
banditer [2]
4.
Ny organisation
för ÖEF [10]
5.
Ökade insatser
för svensk export till u-länderna
6.
Bilaga (hemlig)
till SOU 1976:67 Beredskapslagring av olja, kol och uran [9]
7.
Skor i kristid
det (SOU 1976:17) Skador i arbetet. Statistik och annan
information [4]
4, Rapport Finska zigenare i Sverige
5. Länsplaneringens prognosmetodik
för
industrin
6, Länsplaneringens prognosmetodik
för
handeln
7. PM ang, behov av medel för den
stat
liga lönegarantin vid konkurs
Bostadsdepartementet
I, Lantmäteriverket-Liber, Förslag till
närmare uppgiftsfördelning inom kartverksamheten m, m.
Industridepartementet
1. Konsekvenser vid minskad
elproduktion
i kärnkraftverk
2.
Forskning och
utveckling inom energiområdet en global översikt 1976 [14]
3.
Grundläggande
forskning och bibliotek i Studsvik (delbetänkande) [17]
Betänkanden avgivna 1975 som av tidsskål inte redovisades
i 1976 års berättelse 1975:7, STU:s organisationsform [12]
8, Radioaktivt avfall
Lägesrapport om låg- och medelaktivt avfall [5]
Konunundepartementet
1.
Lägesrapport om
ADB inom samhällsplaneringen [5]
2.
Lägesrapport om
ADB inom samhällsplaneringen [5]
3.
Avveckling av
institutet jordbruksstämma
4.
Sotningsväsendets
organisation och driftsform [3]
5.
Decentralisering
av beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom byggnadsverksamheten
6.
Ökat regionalt
och lokalt inflytande i vägplaneringen
7.
Redovisas i
1978 irs berättelse
8.
Redovisas i
1978 års berättelse
9.
Decentralisering
av beslut om utbildningsbidrag, flyttningsbidrag m. m.
10. Decentralisering av beslut om
AMU-verksamhetens administration
Arbetsmarknadsdepartementet
1.
Enkätundersökning
om svenskundervisning för invandrare som börjat sin första anställning i
Sverige före den 1 januari 1973
2.
Vissa ändringar
i lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för
invandrare
3.
Bilagan
Informationskällor om arbetsmiljöbetingad ohälsa m. m. till betänkan-
Skr 1976/77:103 406
Nordisk
utredningsserie (Nu) 1976
Kronologisk
förteckning
1.
Nordiske
naturgasudredninger
2.
Maktstrukturer
och styrelseformer inom teatern
3.
Adult
Education
4.
Nordisk
samarbeide om energisparing i byggesektoren
5.
Norden
och fackpressen
6.
ILO og
kvinner i arbeidslivet
7.
Aikuiskasvatur
Pohjoismaissa
8.
Cooperation
Agreements between the Nordic Countries
9.
Medborgarskap
för barn och jämlikhet vid naturalisation
10. Nordisk konvention
om gränskommu-
nalt samarbete
11. Sj0fartsmedisinsk forskning
12. Seminarium för jomnalistlärare
13. Nabospråksforståelse i Skandinavia
14. Offentliga utredningar i Norden
katalog 1975
15. FoU om engelskundervisning
16. FoU om specialundervisning
17. Flygförbindelser mellan de norra
delarna av Norge, Sverige och Finland
18. Specialundervisningens elever
19. Bilmekanikerutbildningen i Norden
20. Glesbygden och kulturutbudet
21. NORDKOLT. Arbetsrapport för etapp II
22. Utkast til nordiske
kontraktsbestemmel-ser for bygge- og anleggsarbeider
23. Produktsäkerhet. Rapport I
24. Produktsäkerhet. Rapport 2
25. Nordisk miljörätt. En översikt
26. Nordisk råvare- og ressursutredning
27. Det politiske demokrati i
s0kelyset. Konferens
Personregister
till kommittéer
A
Abel,
Enno U 1
Abelson,
Lars Göran S 5
Abenius,
C. S.Folke U9
Abramowicz,
Isak 121
Acking,
Carl-Axel U5
Adamson,
Rolf E. U 26
Adielsson,
Lennart H. Ju 36
Adler,
Hans V. Jo 18
Adlercreutz,
Gustaf L. H. A 6
Adolfsson,
B. Göran E. Jo 16
Adolfsson,
Bo R. A 7
Adolfsson,
Jens Fö 11
Adolfsson,
Tage V. A. Jo 26
Ag,LarsE. Ju21,U13,Ill
Agebro,
Albin S. Jo 11 13
Agevik,
Eva H 13
Agius,
Roland H. Bo 10
Aglert,
Per Arne U 16 29
Agnedal,P.O. K 8
Ahl,
Gunnar A. U3
Ahlberg,
Birgit U 39
Ahlberg,
Bo U 16
Ahlberg, Carl-Fredrik J.
K 20, Bo 3
Åhlén,
Gunnar U 38
Ahlgren, Nils U. Jo 4, Bo 4,16
Ahlgren,
Rose-Marie U 23
Ahlgren,
Sven H.J. S3
Ahlkvist,
Ture W. K 12
Ahlmark,
Per A. A 21
Ahlmark, Sten O. Jo
15
Ahlquist,
Anders C. B 7
Ahlqvist,
Barbro S. M. U 9
Ahlqvist,
G. Börje A 4
Ahlström,
Bengt U4
Ahlström,
Iwan Ju 20, H 16
Ahlvarsson,
Lars I. A 19 20
Ahnmé,
Eva U 55
Ahrén,
Per-Olov A. U6
Ahrland, Karin M.
Ju
19 42, K 15, A 21
Aittamaa, Nils U
14
Albertsson, E.Birgitta Ul
Albinsson,N. Gillis S 3, Kn
13
Albrektson, Bertil U
16
Albrektson, Hans Fö
1
Aldén, Lars O. T. U6
Alderin, Robert B. B
14
Alemyr, StigR. U 17
24 61
Aler, Bo A. A. 18
17
Alexanderson,
Eva U 16
Alexanderson,
K, Erik Ju 24
Alexanderson,
R. Birgitta Ju 3 26
Alexandersson,
Anders Fö 14
Alexandersson,
Olle U 48
Alexandersson, Rune J.
B 13,U 15
Alfredsson,
Karl-Erik N. U 11
A
If vegren, Lars B. U 41
Algers,
K. Staffan K 18
Algott,
Stig A. E 1
Alkman,
Leif A. S 5
Allander,
Claes C. G. U 1
Alldahl,
Per Gunnar U9
Allsuöm,
B. Greger B:son B 11
Alm,
Lars Å. U 40
Alm,
Ove J. G. K 18
Almefelt,
Paul V. U 1 7 35
Almgren,
A. Richard Jo 4
Almgren,
E.E.Gunnar I 10
Almgren,
Hans G. B 16
Almquist,
L. Sture B. Kn 12
Almryd,
Hans G. B, A 6,1 12
Almström, Bjarne A. Ju 17, H 13
Alpsten, A.Börje
Ju
4 49, B 10, Jo 21
Alsén, Sven S
2 15
Alström,
Carl-Henry Ju 13
Althar-Cederberg, Nils M. Ju 36
Alton, Finn U 34
Altvall, Hans-Erik B
7
Alvelid, Sven R.E. Jo
10
Alva,
Jan A. Ju 36
Amrén, P. Ragnar Ju 19, S 26
Anclow, PerR.
B 8 9 14 16
Andell, Sven Bertil U
41
Änder,
C. Peter E. Jo 15 26
Anderberg, Carl-Gustav B. Kn 4
Anderberg, Olle Y. U
40
Andersén, Börje L. B
9
Anderson,
Hans U 66
Anderson, Hans A. T. U 66
Andersson, A. GöstaJ. Ju 34
Andersson, A. Owen U 1
Andersson, A. Yngve Ju 8
Andersson, Alf Å. H. 113
Andersson,
B. E. Christer U 26
Andersson, B. Sivert U 48, A 4
Andersson, Bengt Hj. Ull
Andersson, Bernt U
9
Andersson, Christian U 34
Andersson,
Claes-Göran Fö 14
Andersson, E. Lennart U 41
Andersson,
Elis G. S 20
Andersson,
Erik I 25
Andersson,
Fritz A. R. B 4
Andersson,
G. Ingemar S 3,A 3 Andersson, Georg L.
UD 2, Fö 6, U 37
Andersson, Gösta 1 26
Andersson,
Gösta R. Jo 11
Andersson, Hans (Hasse) G. Ju 47
Andersson, Hans E. A. K 20
Andersson,
1. Berit E 2
Andersson, Ingvar H.D. Jo 15 30 Andersson, J, Gunnar D.
S2,A ll,Bo2 Andersson, J. Sven G.
Ju 49 55 56, B 20
Andersson, Jan-Erik U 38
Andersson, Jan-Åke L. Fö
10
Andersson, Johnny S2,U45
Andersson, K. Göran Jo 10
Andersson, K.O.Martin B
12
Andersson, KarinE. Ju 19, A 21
Andersson, Karl-Gustav S 16
Andersson, Karl Olov B 14
Andersson, Kerstin G. Kn 7
Andersson, Kerstin V. A 19
Andersson, L. Arne Jo 9 25
Andersson, L. Ingemar B
22
Andersson, L. Sune J. Ju 29, Bo 5
Andersson, Lage H. E. K 4
Andersson, Lennart U
15 25
Andersson, Lennart F. H.
Ju 12, U 15, Jo 28 Andersson, M.
Alvar
S 5 6,B8 14,Kn3
Andersson, N. G. Bertil U 55
Andersson, Roland I. S 16
Andersson, Rolf A. B 21
Andersson, Rune U 10
Andersson, Sam U 9
Andersson, Sigfrid A. U 9
Andersson, Siv U 22
Andersson, Sven G.
K3,H2,A 15,1 12
Andersson,SvenG. V, Ju 5
Andersson, Sven-Gustav U 48 Andersson, Sven Åke V.
B 3, Bo 1 8
Andersson, Thure G. S 3
Andersson, Tore U 45
Andersson, Torsten Ch. Ju
28
Andersson, Torsten N. U6
Andersson, Tryggve E.
A 10 13,Kn2
Andersson, U. Gunnar U 48
Andersson, Ulf L. I 15
Andersson,
Uno Fö 14, U 15
Andersson,
Åke E. A 1
Andersson-Tronbacke, Bror H 2
Andreasson,
A. Osvald Jo 13
Andréasson, B.S. Hubert Kn 4
Andréasson,
Bill E. B 17
Andréen,
Catharina Ju 10
Andrén, A.
Gunnar Ju 19, A 10 21
A ndrén,
B. Göran U 21
Andrén,
SvenG. 123
Andrén,
Åke U 6
Anefall,
Bengt Bo 6
Anell,
Kerstin I 10
Anell,LarsE.R. UD 2
Anér,
Kerstin Ju 28 55
Anér,
Kerstin U 46
Anér,
Kerstin U 46,1 14
Angeberg,
Nils H.R. H9
Ankers, Mikael H 2 13 15
Anneli, Johan G. U 45
Annerberg, Rolf G. B 23
Annerstedt, Leif S. K 20
Annerstedt, Yl va S. V. K 14
Annevall, Sture Ju 5
Annmo, Erland U 9
Antoni, Nils A. T. Bo 10,1 1
Antonsson, Johannes M. S 1,E 2
Anveden, Per Olov U 11
Appelgren, Fingal U 26
Appelgren, J. Åke H. S 19
Appelgren, L.Göran S. I 14
Arfvidson, Agnar Kn 7
Arfwedson, Anders J. U
25 26 33
Arfwidsson, F. Gunnar Ju
24
Arkéus, L.O. Sune Ju 4
Arndt, Nils U 61
Arnér, E. Å. Gotthard U 9
Aronson, S.Albert E 1
Arovén, Bessie U 22
Arrhenius, N. Erik A. Ul
Artbäck, Erland U 31
Arve-Parés, Birgit E. S9
Arvidsson, Bo H. B 28
Arvidsson, Gunnar Fö 14
Arvidsson, Lars-Eric Ju 46
Arvidsson, Olof (Olle) U 18
Arvidsson, Sven I 10
Askestig,H.Bertils. A 6
Askling, Berit U 25
Askmark, K. F. Ragnar U 6
Asp, K. Ake Ju 11
Asp, Kenneth O. P. K 18
Asplund, C. Christer B 5 22, Kn 8
Asplund, E.Olof I. 110
Asplund, Ture E. G. A 1
Assarson, Birgit U 9
Assarson, Per A. Ju
30, U 28
Assarsson, BoS.G. Jo 17 22,1 15
Attersved, Björn E. S. B 27 32
Axell,H.Göran Fö
7
Axelsson, A. Åke Kn
8
Axelsson, Alf W, Ull
Axelsson, K. A. Thorsten Jo 30
Axelsson, K. Bertil J. A 10
Axelsson, Karl-Erik A. U 41
Axelsson, Sigbert U
26
B
Baag0e,
N. Peder H. Ju 5
Back,
Klas H. E 2
Back, Pär-Erik U
37, A 1
Backelin, Måns V. U
21
Backman,
Gösta B. K 14
Backman, Sven U
15
Backström, Mats U
56
Baecklund,
B.Göran A 9
Baecklund,
Lars I. K 12
Baekkevold,
Arne E. B 7 17 25
Bagg,
Aron U 16
Bagge,
Peter I 16
von
Bahr, Stig V. Ju42,B8
Bargholtz, Percy B.
B 8 14 32, Ju 53
Bark,
Jan U9
Barke,
Christine Fö 11
Bartley, A. Osborne
Ju 19, B 14, A 04 21 Baude, Annika M. C.
Ju
19, S 7, U 62, A 21
Baude,
Hans S: son U 40
Beck-Friis,
Jörgen Å.E. Ju 10
Beck-Friis,
Regina U 22
Beckius,
Carin E. U 11 61, A 6
Beckius,
Sven-Erik U 34
Beckman,
Arne Jo 12
Beckman,
Eyvind U 20
Beckman,
LarsE. A. S 27,U 1 37
Beckman,
Lars K. A. Jo 26 30
Beckne,
Rolf A. P. U 50
Beijer,
Rolf U 34
Bejbom,
Hans O. E4
Bejemark,
Karl Göte U 20
Belfrage,
Frank Bo 9
Belfrage,
H. EsbjörnG. U 8
Bell,
Daniel U9
Bendz,
C. Mårten E:son Jol
Bengtson,
Sven F. A 9
Bengtsson,
B. Anders I. B 27
Bengtsson,
Erik B. U 26
Bengtsson,
Folke L. Ju 28
Bengtsson,
Gunnar G. Kn 1
Bengtsson,
H. Jörgen Y. Ju 8 52
Bengtsson,
Hertha I 17
Bengtsson,
K.-E. Bengt Ju 47, A O
Bengtsson,
Karl F. Fö 9
Bengtsson,
L. Ingmar O. U 9
Bengtsson, Marianne U 17
Bengtsson, Per U
9
Bengtsson, T. Bertil Ju 3 20
Bentzel, Ragnar H. A
1
Berfenstam,
Ragnar A. G. S 13
Berg, Bengt Åke K 15, B 28, Bo 2
Berg, C. G. Håkan
S
2, U 19 39 43 47
Berg, Folke L. V. Ju 28 32 47
Berg, Hans E. K 5
Berg, Jonas U 27
Berg, L. Christer Ju
52
Berg, Nils G. 116
Bergander, Lilly K. Ju
54
Bergdahl, Tommy K. I 10
Bergegren, Astrid Bo
7
Bergek,
Per Henrik H 16
Bergelin,
Peter Fö 3
Bergendahl,
Ingela U9
Bergendal, Gunnar S. U 42 43
Bergendal,
Göran U9
Bergengren,
B. Göran U 27
Berger,
Bo R. Ju 8
Bergermo,
Arne H. U 41
Bergérus,
K. Holger E. H 2
Bergfors,
Per-Gösta S 7
Berggren,
Alf Fö 5
Berggren,
Anne Marie U 24
Berggren, G. Rune B
20
Berggren,
Göte B. Bo 8
Berggren,
K. Roy Jo 23
Berggren,
Lennart U 9 25
Berggren,
Sören V. A 13
Bergh,
Sten B 17
Bergkwist, H. Ulla E. Ju 12
Berglind,
Claes G. U 18
Bergling,
N. Olof B 28
Bergling,
Nils B. V. Hl
Berglund,
Bengt I. S 16
Berglund,ErikÅ.R. U
33
Berglund,
Evy B. B 32
Berglund, FridaJ. U 23, A 12 13
Berglund,
K. Gustaf U3
Berglund,
Karl-Ymer I 22
Berglund,
Sven-Olof Jo 20
Berglund,Å.
ErikR. K 9
Berglöf,
J. Sigvard C. B 12 29
Bergman,
Axel T. Jo 7
Bergman,
Björn U 20
Bergman,
Erland CA. U 65
Bergman,
Folke U 11 15
Bergman,
Hans R. U 5
Bergman,
Jan U 52
Bergman,
Kerstin U 16
Bergman, Per R. Jo 22, Bo 9
Bergman,
S. Christer Ju 121
Bergman, Sven-Eric S 13, Bo 11
Bergnéhr,
Bosse I 6
Bergquist, Mats F. Th. Fö 9
Bergqvist, Bertil U
11
Bergqvist, G. Holger
B
14 27, Bo 11
Bergqvist, Hans A. Ju 17, H 2
Bergqvist, Jan G.
Ju
25, U 30, Jo 4 14,15
Bergqvist, Olof H 11
Bergqvist, Sven-Runo
S 25, B 28, Kn 2
Bergstedt, Tord L.H. S2
Bergsten, E. Rune B 13 27
32
Bergstrand, Per-Erik Fö 1
Bergstrand, Sten-Erik H 14
Bergström,
Anders U 9
Bergström,
Britta J. Ju 48, S 5
Bergström,
K. Sune D. U 1 39
Bergström,
Lars E. R. 18
Bergström,N.HansI. A21
Bergström,
Olof W.
Ju 19, A 21, Kn 8
Bergström, S. Gunvor M. Ju 22
Bergström, Svante B. U 4
Bergvall,
Bengt H. U 12
Bergvall,
K. Lennart II
Berleen,
E. Göran Kn 8
Berling,
Sven I 7
Berndal,
Bo U 20
Berndt,
Sune B. U 26
Berndtson,
Nils A. B 23 27 32
Berner,
C. O. Örjan Jo 23
Bernhard,
Carl-Gustaf 114
Bernhard,
Harry B. Bo 1 9,1 1
Bernhardsson,
K. Göte A 6
Bernitz,
Ulf Ju 17 21 43, H 6
Bernström,
Bonnie L. I. Ju 2
Bertmar,
Lars M.I. A 8
Bertolotto,
Italo U 9
Bexelius,
T. Alfred Ju 12
Bexell,
Göran U8
Billing,
Knut Bo 9
Billström,
P. O. Frithiof Bo 1
Birgersson,
Bengt Owe Ju 39
Bishop,
Norman Ju 26 36
Biörck,
C. Gunnar W. S17,U46
Biörnstad, Margareta U 2 27, Bo 3
Bjelking, S.Arne K 16
Bjerke,
Bertil Fö 14
Bjerlöw,
Jan T. U 17 50
Bjerninger,
Sigfrid U 26
Bjernstad,
S. L. Börje B 17
Bjurström,
Per G. U 27
Björck,
Anders P.-A. K 3, U 28
Björck, Berndt H. S 19,1 11
Björck,
Olle 13
Björck,
Staffan U 16
Björinder,
Henry U 55
Björk,
Gunnar E. Fö 1
Björk,JanE. I 2
Björk, Jimmy S 23,K 16, Jo 28
Björk, John G. T. U
11
Björk, SvenE.J. Bo
3
Björk, Villiam E. Jo
14
Björklund, Jan O. B
30
Björkman, Fredrik U
15
Björkman, Jan U
48
Björkman, Jerker U 25
55
Björkman,
K. Eugen A 10
Björkman, Marie-Louise
(Malou)
K. S 17
Björkman,
N. G. Folke K 1
Björkman,
Ulf L. U8
Björling, K. Gotthard E. 110
Björling, Kari J.E. Jo
12
Björnberg,
Bengt 1. A. Jo 2
Björne, B. Gunnar S 20, B 14 31
Björne,
B. Gunnar Kn 9
Bjömegård,
Gudrun U 38
Björnesjö,
SvenG. B 17
Björnström, Björn S.
Ju
28, K 15, H 8
Bladh,
Lennart W. Jo 25
Bladh,
Stephan U 9
Blinke,
Maj-Britt U 48
Blix,
Erik O. U 39
Blix,
Hans M. UD 1
Blixt,
Olov S 12
Block,
Per H.L. U 16
Blom,E.Göte UD 3
Blom,
K. A. Birgitta UD 1
Blom, S. T. Lennart Ju 49,1 15
Blomberg,
A.J.Lennart K 18
Blomdahl,
Bengt O. S 3, Kn 2
Blomgren,
Eva M. Fö 8
Blomkvist,
N. Magnus I 10
Blomquist,
Clarence Ju 57
Blomqvist,
Helga U 23
Blomqvist,
Jerker U 16
Blomqvist,
Ulla U 37
Bliicher,
Gösta E.O. K 3
Boalt, Carin M. Ju 28, Bo 10
Boberg, L. Håkan
U
19, Jo 14 19 21 27
Boberg,
Leif E. Boll
Bock,
Henry Fö 14
Boden,
Anna-Brita U 8
Bodin,
K. Berndt Fö 4 8 14
Boding,
Margit H 13
Bodström, T. Lennart
Ju
19 28, A 9 21
Boethius,
A. V. M onica U 28
Bohlin,
Elsa U 13
Bohlin,
Folke U 6 9
Bohman,
Bengt A. H. Jo 6
Bohman,
Clas H 16
Bohman,
Jan A. U 5
Bohman, Ulf U 41
Bohrn,ErikA. U 12
Boivie, Per-Erik Kn
2
Boldt, Göran B. L. A
6
Bolin,BertR.J. U 58 64,1 14
Bolin, Lars A. Ju
4 37
Bolin,
Åke E.J. Kn 5
Bolinder,
S. Erik G. A 4
Bollmark,
Per Å. U 26
Boman,
Birgit U 22
Boman,JanE. I 10
Boman,
Lars H. S 1
Bondeman,
Anders U 9
Bondeson,
Lennart U 1
Bondesson,
Lennart Jo 23
Boo, Karl G. H. B 27 32, Kn 2
Book,
Hans U 48
Borelius,
M.Anna B. Bo 10
Borg,
Claes E. K 20
Borg,
Conny U 22
Borg, Per Ju21,H12 13l6
Borg,
Sune S. B. Jo 5
Borggård, Göran R. K 2 12, H 1 3
Borgquist,
Frithiof Fö 5
Borgström,
Ove K 4
Borgström,
Tomas U 20
Bosson-Nordbo,
Maj U 22 25
Boström,
Curt B. B 30,1 26
Boström,
Tage R. B 7
Bouveng,
Richard E.F. I 1
Bouvin,J.Åke Bo 7
Bovidson,
Thure B 30
Brandborn,
Jan E. Kn 8
Brandel,
M agnus Bo 4
Brandgård, Evert U 61, A 13
Brandt,
Björn U 39
Brandt,
ErikR. B 14
Brandt,
Krister U 16
Brandt,
Per-Åke U 23
Brangmo,
K. Walter Jo 5
Brantberger,
Per-Gunnar Fö 2
Branting,
Göran U 33
Bräsch,
Erik Bo 3
Brattgård,
Sven-Olof S 1
Bratthall, Birgitta S 2 14 15,22, A18
Bratthall,
Kenneth S 5, A 9
Braw,
Christian U 16
Bredin,
Lars A. G. S 25,1 9
Breidensjö, Monica U 18, A 6 18
Breitholtz,
Claes J.E. I 11
Brenner,
Rune E. I 12
Brinck,
K. Inge G. U 42
Bring,
Ove UD 1
Brink,
Inge U 26
Brink,
Stig H.E. Il
Brinkstam,
S. Lennart U 43
Brinning,
Inger E. U 33
Broberg,
K. Bertram U I
Brodén. E.Bertil 113
Brodén, SvenE. B
8
Brodin, Lena U9
Brolinson, Per-Erik U
44
Broström, Ulf T.F. Fö
9
Browaldh, Tore E
2
Bruhn-Möller, Åke U
58
Brundell, Nils-Erik U
7
Brundin, Gertrud U
16
Brunnberg,
Hans A. U5
Brunnberg, R. K. Charlotte U 3
Bruno, Gösta F.
Ju
56, K 13 22, B 10, H 10
Brunsberg, Karin D. M. Jo 24
Brändström,
Dan A. U 37
Brännström, Gurli (Gullan) E.
Ju 19, A 21
Brännström,
Hans A. Ju 23
Brännström, Roland J. Fö 5, Jo 8
Broms,
Jan T. R. A 6
Bucht,
Gunnar H. U 9 44
Bucht,
Sven F. V. Kn 4
Burenstam
Linder, H. M. B 23
Burman,
Erik-Gustav U 37
Burman,
Eskil U 9
Burman,
K. Åke Ju 29
Burman,
Olof Ju 23
Burström,
Brita A. B 25
Byggdal,
G. Torsten U 28 51
Bylund,B. ErikM. U 10 26, A 1
Bylund,
Sven-Olov U 37
Bylund,
Åke H 13
Byman,
Disa K. G. Ill
Bystedt,
Nils S 12
Bystedt,
Ulla K. A 6
Båsk,
Inga-Lill A 5 18
Båvenholm,
Siv U 18
Båveryd,
S.J.Lennart I 12
Bäck.
Karl-Axel A 9
Bäck,
Lars B 5
Bäck,
Lars E.l. A 1
Bäcklin,
Lars R. Fö 4
Bäckstrand,
K. Göran M. U 46
Bäckström,
N.Birger A 19
Bäckström,
Sixten Jo 8
Bäverbäck,
Mette U 9
Bäärnhielm,
G. Mauritz Jo 6
Bohlin,
Birgitta U 47
Bohlin,
Birgitta U 63
Bökmark, Jan Ju 53,E 9
Börjesson, Fritz A. K 9, H 11
Börjesson,
Mats R. Ju 4
Börresen,
Tom B. I 10
Bottiger,
Lars Erik J. Ju 20
U26,A 1 2 Ju 1 30
Canarp,
Curts. T. Carbell, Leif E.
Caribom,LarsE. K
8
Carlestam,
Margareta E. Ju 19
CarJheim-GylJensköld, Karin S 17
Carling, Alf G. B 13,1 4 14
Carling,
Jan L. A 6
Carlman,
Ingrid U 59
Carlman,J.Holger Ju
31
Carishamre,NilsO.G,
Ju
7, S 22, K 9, B 13 32
Carlson, John-Sune U 28
Cadson, K. Sören S
3
Carlson, L.W. Per-Olof 116
Carlson, N. Gunnar Ju
4
Carlson, Å. Lennart B 19
Carlsson, Arne R, 14
Carlsson, Barbro L. S
1
Carlsson, C. Eric S
20
Carlsson, Eric O. G. U 39
Carisson, G. Arne V. A 2, Bo 1
Carlsson,
G. Ingvar Bo 9
Carlsson, G. Rune
Ju
19,S2,B 13 32, A 6 21
Carlsson, Jan Olof I
12
Carisson, Leif U
18
Carlsson, Lennart U
15
Carisson, May-Britt Ju 19
Carlsson, N. Boris Ju
53
Carlsson, N.Ebbe K. Ju 49
Carlsson, N. Gösta A
1
Carlsson, Sten-Göran Bo 11
Carlsson, Sture E. B
23
Carlsson, Sune B. Ju
53
Carlsson,
Sven-Gunnar S 3
Carlsson,T.E, Roine Jo8,Ill
Carlsson,
Ulf V. Ju 4
Carlstein, Rune A. B 16 26 27 32
Carlström, A. Valdo Jo 14
Cariström, O. Bertil Kn 3
Carlsund,H.BoH. Kl
5
Carlzon, Lars U
60
Carnhagen, Göran E. T. Ju 4
Cars, Gunnar U
56
Cason, Sven Åke JulO
Casselmark, Sven-Eric E 4
Cederberg, Ingvar U
9
Cederberg, Thomas O. Jo 5
Cederblad, Cari Olof H6
Cedercrantz, Bror O. C. Jul
Cederiund, Lars JohanO. I 9 25
Cederstam, Lennart H. Bo 6
Cederwall, Gustav F.E. I 1 19
Cederwall, Ulf C. Föl
Céwe, Tord G. Jo
23
Chambert, Henrik B. Kn 5
Charpentier, Agneta U 23
Christiani, F.-O. Gunnar A 13
Christofferson, Birger U 25
Claeson, Bo B 22
Claeson,
Tore M, Ju 28
Clarkson,
Rolf A, Jo 22
Clason,
Anders E, V, Fö 7
Colldahl,
Gunnar K 2
Colldén,
Anders U 9
Colliander,
Per G, Ju 36
Colvér, Mats T. B
8
Conradi, Erland G. F, Ju 3 20
Cornelius, Claes U
15
Cosmo, O, Ingemar A
9
Crabo,
Sven B 8 11
Cramér, Ivo U 22
Creutzer, Bertil R. Fö
5
Croné, Ulrica S22,U29
Croneborg, Rutger H
10
Cronholm, L.Börje Ju
12
Cronstedt, Nane M. A 16
Cullemo, Tommy K
11
D
Daglund, Sven B. Bo
4
Dahl,
Gerd B. A 6
Dahl, R.Birgitta
Ju
9, U 25 46, Bo 11
Dahl, Sonja M. U
26 58
Dahlberg, Benkt C. I. B 24
Dahlberg, Hans U
28
Dahlberg, Helge Kn
7
Dahlberg, K. Thure Ju
2
Dahlberg,L.Åke A
2
Dahlbom, Bengts. U4
Dahlén, Agneta A. D. A 7
Dahlén, Per Olof (Olle) UD 3
Dahlén,
Torsten Fö 14
Dahlerus,
Bo H. C. A 8
Dahlgren, Elsa B. Ju 19, A 21
Dahlgren, P. Anders B.
Jo 8 23, Kn
8
Dahlgren, Rolf O. Ju
18
Dahlheim,
Bo I. G. E9
Dahlman,
S. Ola UD 3
Dahlquist,
Lars U 11
Dahlqvist,
Lars-Ola U 45
Dahlsjö,
Lars A. Ju 26
Dahlsten,
Gösta O. L. Ju 16
Dahlsten,Ulf L. Ju 23,E 6,H 12
Dahlström,
Lars E. S6
Daimar, Margot A
6
Dalen,
Ingrid S1,U45
Dalgård,
P.J.Ingemar A 1
Damgren, H. G. Fredrik
Jo 2 26, Bo 10
Danelius,
Hans C. Y. Ju 8
DanelLC.GeorgV. Ju
43
Danemar,
Anton U 11
Danielson,
Gunnar H. S 5. A 14
Danielson, Nils-Gustaf F. H 9
Danielson,
Åke U 29
413
Personregister
Danielsson, Birger
S
12
Edling, Nils
U66
Danielsson, C. Bertil
E9
Edling, Nils P.J.
U66
Danielsson, Erik
Ju
53
Edlund, C. Bertil B 12
13 14 16 32
Danielsson, Jan P. T.
K
13
Edlund, Erik 0. A.
Jo 8
Danielsson, Nils Gustaf
F. I 14 15
Edlund, Nils H.
U20
Danielsson, Stig A.
E9
Edlund, S. Lisbeth
Jo 9
Danilsson, Georg
A6
Edman,
Kurt E.
Fö 3
Darnell, Eva
U
18
Edmar, A. E. Desirée
UD 3
Davidsson, David
H9
Edmark,
Birger
U 11
Deak, Csaba
U9
Edmén, Lars H.
Fö 13
Dedorson, Gunnar
H
11
Edner,
T. Margareta
Ju 19
Delin, Lars A.
Jo
2, Bo 7
Edner,
T. Margaretha
A 21
Dennis, Bengt
Ju
28
Edsta,
Björn 0.
124
Denward, C. M.Thore
Jo
19
Edstrand,
Karl-Ingmar
B4
Dewailly, Leon N. G.
U
16
Edström,
J. Lennart
S 19,Kn2
Didön, Lars-Uno
Ju
32
Edström,
John Olof
U 10
Diesen, Ingrid E.
U45
Edström,
Kjells.
B79
Dihlström, Klas
U
18
Edström,
N.Anders T.
A 1
Dillner-Thorsson, Monica
A. M.
Edvardson,
Kay E.
U58
U32
Edvardsson,
Einar
S20,A9
Dinell, Jan A. C.
Fö
2
Edvinsson,
Behnn
U20
Dominique, Carl-Axel
U9
Edvinsson, Sven-Olov i
U37
Domvall, E.Göte
Kn4
Edwall,
Pehr A. R.
U6
Donelius, H.Göran
Jo
14
Edwardsson,
Einar P.
U26
Douglas, Jacob L.
K
14
Edwinson,
Vanja A. M.
Jo 4
Drangel, Bo F.E.
Ju
43
Eek-Fock,
Karin
U23
Dryselius, Harald S.
Ju
15
Egardt,
Peter A. N.
U26 33
Du Rietz, Lars B.
Ull
Egelstedt,
Ingemar
U26 31
Dufwa, Bill W.
Ju
20
Egnell,
S.Jan-Erik
Fö 13
Duker, Jan-Peter
H
15
Ehn,
Bengt
Jo 24
Diiring, Bertil
U9
Ehnmark,
E.Erik
U33
Dybeck, Clarence
K
11
Ehrenberg,CarinM.
S.
Jo 7
Dyhre, A.Gunnar
Jo
9
Ehrenfreid,
Monica
U 11
Dyring, Eric
U
14
Ehrengren,
K. Lennart
Jo 1
Dyrssen, Gösta P. T.
Ju
5
Ehriing,
G. O.Ingvar
Fö 3 9
Döös, Sten-Olof
U34
Ehrman,
Carl E. G.
Kn8
Ehrner,
Bo
I 19
E
Ehrnst,
Anneka
U26
Ebbeson, Ulf
U62
Eidem,
Ingmar
14
Eberson, Lennart
U26
Einhorn,
Jerzy
S 17
Eberstein, Christian H.
Ju
8
Ek,
C. Olof
I 1
Eckerberg, Per A.
Ju 25, B 23
Ekberg,
Britta S.
FÖ14,U15
Eckerdal, A. Ingmar
Bo
11
Ekberg,
Erik G.
17
Eckerdal, Lars H.
U6
Ekberg,
J.Göran
Ju 28,I 7
Eckersten, Ivan E.
Ju 45,Jo 12
Ekberg,
Kari-Henrik
Ju 7 8 52
Edam, Cari Tomas
H-.son U 15
Ekberg,
Leif
S6 20
Edberg, Rolf F.
Ju
28
Ekberg,
S.Britta
Fö 12
Edelholm, Olof Gunnar
(Olle)
Ekberg,
Valter
S 14
U48
Ekblad,
Carl E. A.
Jo 6
Edenman, Ragnar H. L
Ekdahl,
Bertil
H15
U
12 53,1 18
Ekeberg,
Lars-Olof
K 10
Edgren, Claes A. W.
Fö
3
Ekeberg,
Per Olof
A 19
Edholm, Edmund
U25
Ekedahl,
N.A.Gunnar
Jo 24
Edin, Kari Axel
U26,I
14
Ekelius,
Wåge
U15
Edin, L.Åke
120
22
Ekelund,
SigvardF. A.
Jo 3 12
Edin, Per-Olof
A
6,1 3
Ekelund,
Ulla G.
U 14
Edling, A. Roland
Ju 25, B 29
Ekenberg,
Anders
U8
Edling, N.Axel
Ju
17
Ekendahl,
Bengt G. M.
Jo 6
Ekevärn, Gunnar 1 5 10
25
Ekholm, Birgitta Maria
(Brittmari) U 45
Ekholm, Lars V. U
43
Ekholm, Torsten I. U
42
Ekinge, Bernt A. A
9
Eklind, Kent Bo 11
Eklund, C. Gunnar Fö
9
Eklund, Christer U
9
Eklund, Erik B 26
Eklund,
Erik G. B 6
Eklund, Harald U
25
Eklund,
K. Ronnie U 1
Eklund,
Kari U 15
Eklund,
Lennarts. G. 121
Eklund,
Solveig U 25
Eklund,
Ulf R. 18
Eklöf, Kurt G. A. El 279, Bo 2
Ekman,
C. H. Stig Fö 7
Ekman,
Ingrid H 12
Ekman,
Lena B. Ju 6
Ekman,
S.Gösta B 12
Ekman,
Stig Rune U 1 39
Ekstam,
Gunnar E. Ju 4 29 56, H 1
Ekström,
Annika U 20
Ekström,
Bert O. B 30
Ekström,
E. Sören Jo 19, Bo 6
Ekström,
Margareta Ju 7
Ekström,
Sven E. A. B 13
Elam,
Lars U 11 25
Elfving,
Arne Fö 12, U 18
Elgfelt,
Göran Boll
Elghufvud,
E. Gösta B 1
Eliasson,
Anna B. U 19 26
Eliasson,
Bengt E. K 4
Eliasson,
Björn E. A. Ju 39
Eliasson,
E. Ingemar B 23, A 6 10
Eliasson,
H. Torsten Y. U 13
Eliasson,
Kerstin E. A 13
Eliasson,
Lars U 60
Eliasson,
Per-Erik U4,Joll2
Eliasson,
Rolf A. E. Jo 5,1 25
Eliasson,
Rolf E. K 12
Elison,
Magnus L. Bo 2
Elliot,
Ninnie U 9
Elinebrand,
Rolf U 18
Elm,
Torsten J.W. Jo 5
Elmberger,
Per G. 17
Elmer,
Anders H 15
Elmer,
Björn Å. Jo 23
Elmhammer, Nils E. I.
Ju 4 24, S 26 Elmstedt, Claes Y.
U
18 42, A 9 19,Kn2
Elmstedt,
K. Erik B 12
Elsässer,
Björn A. A 1
Enberg,
L. Rune K 5, B 1
Eneström,
Tord O. C. Juli
Engdahl, K. Anders F. Ju 4
Engdahl,O. Roland K
8
Engdahl-Tegestam, Eva U 9
Engerstam, Claes M. I 11
Engfeldt, Lars-Göran UD 3
Engfors, Gösta S. A
13
Engkvist, J.Gunnar V. B 12
Englund, K. Svante I,
Ju 4, S 2 14
Englund, Lars-Erik Fö 3 9
Englund, Åke H
11 16
Engman, Barbro B. U
28
Engman, Hans O. R. Ju
25
Engman, Jan G. U
27 63
Engman, O. Ingemar Fö 5 9
Engqvisl,
Lars F. Ju 28, U 61,1 18
Engström, Arne V. S 13
EngsUöm,
Bengt-Olof U 9
Engström,
Lars-Göran Ju 6 13
Engström,
Odd E.L. B 13 23
Engström,
Olle U 57
Engström,
Åke U 48
Enlund,
Eric P. B 14, Jo 5
Enquist,
N. Daniel U 10 37
Enquist,
Per Olov U 16 28
Enskog,
Carl-Gustav B. Fö 5
Erdmann,
Bengt U 9
Erici,
Bernt H. A 9
Ericson,
E. Gerhard H. Jo 9
Ericson,
Eric U 9
Ericson,
Gösta B 3
Ericson,
Hans E. K 1 9 10
Ericson,
Sture T.
Ju 33, UD 3, U 19
Ericsson. Bengt S 22 24 2 13 15
Ericsson, Bo I. A 4
Ericsson,
Brit-Marie L. B. Ju 16
Ericsson, Britta M. U 26, A 6
Ericsson,
Christer T. Ju 4
Ericsson,
Georg U 66
Ericsson,
Gunnar I 15
Ericsson,
K. Georg V. U 66
Ericsson,
Kjell U. S4,B13
Ericsson,
Lars Eric Kn 2 5 10
Ericsson,
M. Inger-Britt K 9
Ericsson,
Nils E. S 2
Ericsson,
Paul L. A 15
Ericsson,
Tord U 11
Ericsson,
Ulf U 64, UD 3
Eriksen,
Tor E. A 5
Eriksson,
Arne U 27
Eriksson,
B.Sune
Ju 19, U 9, A 6 21, Bo 4, Kn 2 10
Eriksson, BengtG. S. Kn 12
Eriksson,
Birger U9
Eriksson,
Björn G. A6, Bol
Eriksson,
Bo I. Ju 41
Eriksson,
C. Ingemar S 20
Eriksson,
E. Olof U 30, Bo 10
U 16 B2
Eriksson, Evert G. S2
Eriksson, Gunnar U9
Eriksson, Gunnel Kn
13
Eriksson, Gösta B
29
Eriksson, Harald Jo
1
Eriksson, Hilding U
15
Eriksson, I.Seved SI,
A 7
Eriksson, K. Anders B
22
Eriksson, K. Arne A
6
Eriksson, K. Bertil U
40
Eriksson, Karl Erik A
6
Eriksson. Karl-Erik E. I 14
Eriksson, Karl Henrik U 25
Eriksson, Kjell E. A
10
Eriksson, Lars A. I. A
6
Eriksson, Lars E. Ju
19
Eriksson, Maria Kristina
(Maja-Stina) U
48
Eriksson, Martin H. V. U 42
Eriksson,
Nancy M. Fö 7
Eriksson,
Nils-Erik U 9
Eriksson, Olle E. Bo 9,1 1 14
Eriksson, Per A. K
12
Eriksson.
Sune S 16
Eriksson,
T. Hans-Yngve Ju 29
Eriksson,
Åke E. U 39
Eriksson-Bergström, SolveigM. I 6
Erlander.
Sven B. U 26
Erlandsson. Bengt H.
Ju 37 49. K 16
Erling,E.Harald Ju
49
Erling,
E. Martin H. B 17
Erneholm,
Berndt I. U 6 8
Erngren,
Birgit U 26
Ernmark,
L.Göran G. K 9
Ernulf,
T. Gudmund Ju 12 30
Erséus,
L. G. Torgny U 8
Ershammar,
Mats O. T. Fö 11
Erstam, Sven-Erik F. Ju 49
Esaieson,
Erik R. A. E 5, B 13
Esbjörnsson,
Esbjörn A 16
Esbo,
Harald V. O. Jo 3
Eskel, Arvid Ju 28,8 15
Eskilsson,
Per H. U 1 7 36
Esping, F. Lars-Erik
Jo 8, Bo 3, Kn 8
Esping.
Hans G. U 46
Essen,
Ingemar Ju 28
Essunger,
N.Gunnar R. I 1
Etsare,
Åke Kn 8
Ettarp,
Lars G. A 7
Etzler,
Cecilia E.M. S9
von
Euler-Chelpin, Curt U 26
Eurenius,
Birgitta I. U 28
Fabricius,
Cajus Fagerberg, Arne B.
Fagerholm, Pr Anders L. U 1
Fagerlind, Osten Ju
34
Fagerlund, Bengt O. H, A 19
Fagerström, Jan Peter U 15
Fagerström, Kjell U
58
Fahlin, Per G. K 8
Falk, Eric G. R. Jo 11, Bo 3
Falk, Hans G. Ju
28
Falk, Johan U9
Falkehed, Sven A. L. Kn 1
Falkenmark, Malin Jo
23
Falkenmark, Per A. K
10
Farm, Ante T. A 6
Fastbom,E.Lennart B 3 10
Faugert, Sven J.E. 114
Faxén, Kari-Olof A
6,1 6
Faxén, Nils-Bertil U
9
Fehrm,E.Martin U
30
Feigenberg, Loma S
17
von Feilitzen, Styrbjörn O. R.
A 19
Feldt,
Kjell-Olof Ju 28
Fellenius, Greta U
23
Felländer, Ingela K. A
1
Ferm, Anders U
28
Femeborg, Stieg U
9
Fernheden,
Göthe A. S. 110
Finnveden,
Bengt A. K 15
Fischerström,
Hans Ju 53
Fischerström,
N. Johan A. Ju 24
Fischier,
Sven G. O. Ju 4 56
Fiskesjö, Bertil A. N.
Ju 39 40 44
Fitinghoff, Georg O. Ju 9
Fjellgren,
Anne-Marie U 56
Fjellstedt, Lars U
9
Fjellström,
Carl Gustaf F. B 5
Fjällhed, Åke U 25
Fladvad, J.Arne Bo
3
Fleischer, B. Lennart U 15 18
Fleming-Borgström, Gunilla U 20
Flinck,
N. Rune L U 13
Florman,
Bertil K 20
Flyxe, Birger H. B
28
Fogelström, Hans
U 15 45 61, A 6
Fogelström, Siv E. A
13
Folke, U. Ingemar Fö
3
Forkman, Göran U
16
Formgren,
J. Holger K 22
Fornberg,
Tord U 16
Fornstedt,
Ulf H. U 13 36
Fors,
Sixten R. U 1 7 10
Fors,
Åke Hj. S I 19 24
Forsbeck, Rune U
16
Forsberg, P. Roland U
8
Forsberg,
Wilhelm U 33
Forsebäck,
M. Lennart S. Kn 10
Forselius,
Hans F. A 4
Forsell,
Torbjörn U 28
Forslund,
Bo E. Jo 22
Forslund,
Bo G. 122
Forslund,
E. Birger S 3 13 14
Forssberg,
E.Olof Fö 10
Forssberg,
K. S.Eric I 10
Forssberg,
Olof S 6
Forssblad,
N. Douglas K 2
Forssman,
Sven P. M. A 4
Forssman,
Åke V. Jo 1
Förstadins, Erik L. W.
Ju3,S 11,A
19
Foyer,
Lars O. B 15
Fraenkel, Ingegärd C. E.
Ju 19, U 53, A 21
Francke,Jan K 11
Francke, Per E.S. Ill
Frank, S.Torsten U3
Franson,
Thomas P. I 3
Fransson, Bill G. B 28
Fransson, Bo-Gunnar L. B
23
Fränsson, Hans G. V. 15 25
Fransson, Lars U 26
Franzén, Lars G. U 38
Franzén, S.Anders U 26
Fredberg, Birgit A. M. U 3
Fredelius, Bengt S 3
Freden. Erland A 15
Fredenmark. Gunnar L. 14
Fredgardh. K. Sonja Ju 19. A 21
Fredin, Curt U 11
Fredriksson, Ella U 11
Fredriksson, Georg N. B 3
Fredriksson, H. Einar S
2 15
Fredriksson, K. Torsten S 6
Fredrixon, Kurt U 41
Frenne, Anders U 58
Frenning. Lars W. Ju
4, Kn 6
Friberg, B. Torsten Jo 25
Friberg. K. Göte Ju 9
Friborg. Göran O. U 26
Frid, Sven Rune Ju 25,1 6, Kn 8
Fridebäck, Carl-Eric 125
Fridell, G. Ingvar B 16
Fridh,Göte S 2 22 23,1 21
Fridolfsson, Filip W. A 15
Fridolin, Hans R. S 25, B 4 11 26
Fries. Ingegerd U 16
Fries. Ingmar F. B 16 27
Friggebo. Birgit I. G. Jo 26
Frigren, Suzanne M. I
11 14
Frisen. E.Rune K 18
Frisk, K. Åke U 43
Frithiofson. Karl A. F.
A 15.1 10
25
From, Fritz-Axel U 20
From. Hans-Sören U 25
FrostensonAnders U 8
Frykholm, K. Christina
Ju 19
Frykstam, Alvar
U 16
Fränckel, Pierre
U22
Frändås, S.G.Berit
Fö
11,
U 48, A 21
Fröier, Kåre
U30
Fröjd, S.Arne
Kn8
Furbäck, Bengt L.
K 1 9
Furuhagen, Hans F. G.
U28
Furumark, Ann-Marie
U 15 20 61
Fiilep, Tibor
U9
Fälldin, N.O. Thorbjörn
Ju 28
Fältheim, Åke A.
U24
Fändriks, Ann-Louise
S7
Farm, Gunnel
U 18
Färm,HildingG.E.
U29 40
Gabrielsson, A. Edmund B. Juli
Gabrielsson. H. Ingemar U
9 39
Gad. Ulf H. Ju 32
Gadd, P.E.Arne
B 14, U 26 38 51 58,1 19
Gahrton, Per Ju 57. Bo 11
Gammer, Gerhard B 14
Gardell, Bertil G. T. S 13
Gardeström, Linnea S 1 7
Garke, Hans B. B 14
Garmo, Sune U 48
Gavatin, M. Charles B 7
Gebart-Andersson,
Thorborg S. U 33
Geddis-Zetterberg, Jean U
22
Gehlin, Jan H.M. Ju 8 52
af Geijerstam, Sven O. Ju
40
Gelfius, Ann Sofie U 20
Gellerman, Kerstin Ju 43
Gellerstam, Martin U 16
Gellstedt, Björn P. T. K 22
Genetay, Claude M. U 9
Georén, Sven U 18
Gerhardsson, Birger U 6 16
Gerhardsson, Birgit U 8
Gerhardsson, Gideon A
5 18
Gerholm,TorR. Ju28,U46
Gerle, Hans E. U 28
Gerleman, J. Gillis H. U 16
Gibson, Urban H. B 32
Giertz, Gustav B. S 17
Giesecke, Curt-Stefan A 21, Ju 19
Gillström, Åke K. Ull
Gillström, Åke K. U 15
Gisslen, Axel S 3
Glaas, Sten-Ove A 18
Glass, Marianne U 41
Gleisner, Margareta U 25
Glennow. Yngve G. G. U 40
Glimelius, Nils U 66
Glimelius,
Nils S. U 66
Glimnér,J.Erik Fö 8,1 10
Glimstedt,
Ulf K. J. 17
Godlund, Sven A. I. K 5 18, A 1
Gornitzka,
Gunnar V. 17 11
Gothefors,
Per L. B 5 22
Gothefors,
Ulf U 16
Gottsén,
Bertil U 20
Gozzi,
Sören U 27 38
Grabe,
A. Gerhard Ju 6
Grabö,
Paul E. U 39
Gradin, Anita
H
ll,Ju 19,U26,H4
Gradin,
Anita I. A 21
Gradin,
Lars-Erik Jo 14
Gradin,
Rolf U. 17 11 15
Grafström, ErikO. Hj.
Ju
28, K l,Jo4,14 7 11
Grage,
Elsa-Britta U3
Grahm,
A. Folke Fö 2
Grahm,
Leif A 1
Grahn,
T. Roland Fö 8
Gran,
Bertil U 25
Granath,
Kari-Erik Ju 23
Granath,
Solve O. Fö 11
Granberg,
Birgitta M. V. A 9
Granberg,
Otto H 4
Granegård,
Christer U 42 43
Granholm,
Arne B. Kn 8
Graninger.
B. E. Göran U 26 40
Granlund.
Börje U 11
Granlund, Kari-Åke H
11
Granlund,
U.Kristina Jo 18
Granmar,
Jan U9
Granqvist,
Liss M. S 5
Granstedt,
Pär E. U 45
Granström,
Folke T. G. Kn 8
Grape,
Karl Gunnar U 29
Grape,
S. Lennart Fö 3 9
Gray, Barbara U
22
Greber, Ann Charlotte U 23
Grebäck,ErikH. Kl,Jo29
Green, Åke U 53
Gremner. Kjell S
15
Grenander, Nils Ju 28, K 2 12 21
Grendin,
Kurt U 15
Grenestedt, E. Lennart N. All
Grobgeld,
Lennart M. Ju 27
Grufberg, A. Lennart Kn 6
Grundwall, K. Ricard Bo 2
Grunewald, Kari R, U
II
Griinewald, Björn U 61, A 6
Gruting, Britt M. U
4 59
Gränsbo, N. Gunnar B. Jo 3
Grönkvist, Göran U
9
Grönquist, Bengt J. E
1
Grönstedt, Gert T. V. K 12
Grönstedt, J.Olle K
14
Grönwall, Lars O. S3
69
Gullberg, Bo U 18
Gullberg, H. Urban Jo
7
Gullberg, Hans E. K
12, A 4 18 Gullnäs, S.Ingvar
Ju
4 48, K 16 23 24
Gummesson, G. Margit K. K 14
Gunér, Otto U 9
Gunnarson, E.J. Ingvar Ju 15
Gunnarsson, Arne U
31
Gunnarsson, Bror E. Ju 35
Gunnarsson. S.Olle G. A 5
Gunnmo.AlfO. U
37
Gunsell.TorA. Jo
13
Gurinder. Jan-Olof U
63
Gussing, N.Ragnar J. A 13
Gustafson, Cari-Erik K 25
Gustafson, G. Arne B
25
Gustafson, Ingemar Fö 14
Gustafson ,K.G.Jan U1142
Gustafson, Sven H. Ju 7,1
4
Gustafsson, Bengt E. U 14 58
Gustafsson, Björn H. U 37
Gustafsson, C. E. Torsten
Ju 6, Fö 5 9, Kn 13
Gustafsson, F. Agne S. Kn 2
Gustafsson, G. Einar I 25
Gustafsson, G. Olov A 4
Gustafsson, Gunnel R. J. U 26
Gustafsson, Hans I. B 27 32
Gustafsson, Hans L. Fö 8
Gustafsson, Inga L. A 3
Gustafsson, K. G. Allan Kn 4
Gustafsson, Karl-Erik 121
Gustafsson, Kerstin Ju
41, A 4 16 Gustafsson, Lars I.
U
14 25 33 48 Gustafsson, M. Gunnar
Fö 1 13,U29, Kn 1 Gustafsson, N. Henry
Jo
12 14 17 19
Gustafsson, Nils-Eric I 11 15
Gustafsson, Olof S
6
Gustafsson. Stig U
23
Gustafsson, Stig A. U 41
Gustafsson, Stig G.
Ju
30 55, Fö 6, A 19
Gustafsson, Torsten B. Fö 8
Gustafsson. Ulf C. Kn
1
Gustafsson, Ulla H
17
Gustafsson, Yngve H. Jo 23
Gustafsson, Åke U
41
Gustafsson, Åke C. T. Jo 19
Gustafsson, Åke G.
Ju
29,S 1 24.I 8
Gustavii. S.I.Birgitta Ju 13
Gustavson. Krister I
16
Gustavsson. Bengt A. S6
27
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Gustavsson, Bengt T.
Ju
49, Fö 5 9, Jo 26
Gustavsson, Gusti L. A. Fö 1
Gustavsson. Lennart U 22
Gustavsson, Ola Kn
8
Gustavsson.S.A. Göran
H 4.1 4
Gustavsson. Sven Anders 122
Gustavsson, Åke E. G,
UD 2, Fö 5 8. U 48
Guteland, Gösta A. A 1 6
Gyllensvärd. Bo V. U
27
Gårdstedt.H.Birger A II
Gårmark, Thore O. U 15,A
13
Göhlman,
Gunnar U 42
Göransson,
Bengt Ju 35, U 28
Göransson, Bo O. F. A 10
Göransson,
C. Göran N. U 6 29 Göransson, G. Bertil
S 13 15 17 18. U 29. A 6. S 22
Göransson. Harald O. U 6 8 9
Göransson,
J.Olle
Fö 8 9, A 16,1 12
Göransson, Lars G. Ju 20 31
Göransson,
Lars O. U 28
Göransson,
Åke U 42
Göthberg,
Bo U 17 65
Göthberg,
Kerstin V. U 15
H
Haavio-Mannila,
Elina A 17
Hadding,
Carl Fredrik B 7
Hadenius,
Stig G. U 28 51
Hadrup, KnutE.H. K 2 9 11 12
Haeffner,
Erik A. 112
Haegermark,
C. Harald I 8
Haeggström,
Ingrid M. S 18
Haf
ström, Jonas U 42
Haga,
Ingegerd U 11
Hagård,
John H.M. Jo 23
Hagberg,
A. Bertil U 66
Hagberg,
Ann-Charlotte B 13
Hagberg,
Bertil U 66
Hagberg,
Jan-Erik U 43
Hagbergh,
Göran G. E. U 7
Hagdahl,
K. Thomas Ju 25
Hagelstam,
StigL. K 4
Haglund,
F.Anders BIO
Haglund,
Sven 8 5
Hagman,
B. Anders U 15, A 20
Hagman,
Jan-Erik R. Ju 43
Hagquist,
Curt E.l. Ul
Hagson, Cari A. Ju 28,1 11 15
Hagström,
Tony G. Ju 28,1 14
Hagströmer,
Erik J. J. Jo 25
Hahr,
Anders L.H, B 3
Haldén,J.O.Folke U 33, A
20
Hall,
A. Bertil B 31
Hall. Bo A. 110
Hall, Lennart U9
Hallberg, Bengt O. L. Boll
Hallberg, Lars U
11
Hallbäck,
N. Thore Kn 8, S 16
Hallen, Håkan U 55
Hallenius,
G. Ingemar Jo 25, Kn 9
Hallgren, Margaretha U I
Hallgren, Ulf 110
Hallin,
L.Bertil U8
Halling,
Nils-Olov U9 41
Hallman,
Eric R. B6,U66
Hallman,
Erik U 66
Hallman,
Katrin U 46
Hallman,
L.Åke G.
H 16.1 19. Höll 12
Halloff. Ulf V. V. K 18
Hallqvist,
Britt G. U6
Hallqvist.
Ulrika Bo 11
Hallström,
Björn H. U5
Hallström,
Torbjörn H 12
Hamber,
Hans U 15
Hamberger,
Carl-Axel S 15
Hambraeus,
Gunnar A.
Ju 28,U 64,1 9 14 17 Hambraeus, 8. Birgitta
Ju 28. U 46
Hamdahl, Bengt K 10
Hamilton,
Carl U 66
Hamilton,
Cari G. H. U 66
Hamilton
af Hageby. C. UD 3
Hammar,
Cari-Filip U 13 28 59
Hammar.JohnA. U 41
Hammar,
Stig H. U 1
Hammarberg,
Margareta S 26
Hammarberg,
Peter U 13
Hammarberg,
Sven O. Ju 41 42,1 9
Hammarbäck,E.Rune Ju 39
Hammarkvist,
Stefan S.E. I 11
Hammarland, L. E. Thore U 26 38
Hammariund.F. Gösta E. Jo 11
Hammarskjöld, Claes Å. H. K 25
Hammarsten,ErikM. U 37
Hammarström,
P. Rickard Fö 12
Hanner, Per V. A. El
Hannerz,
D. G. Lennart Jo 20
Hannerz,
R. Christer Jo 4
Hansen,
Hans-Jörgen Jo 1
Hansén,
Pär G. H. Ju 51
Hanson,
Arne G. H. Jo 23
Hanson,
Göte S 1
Hanson,
Per-Olof B 23
Hansson,
Bengt U 11
Hansson,
Bertil U 25
Hansson,
Bertil E. A. Ju 13
Hansson,
Göran Kn 5
Hansson,
Ing-Marie U 38, Kn 7
Hansson, J.Bertil U9
Hansson, K. Gabriella U 26
Hansson, K. Gunnar Ju 7 8
Hansson,
Lars R. E25
Hansson, Lilly E. Ju
6
Hansson, N. O. Olle Jo 3 19 20 27
Hansson,
Nils 8 1
Hansson, Nils H. Ull
Hansson, Nils O. Fö
1
Hansson, Oloph A. U
28
Hansson,P.Inge K
20
Hansson, S.Olof (Olle) U 45
Hansson, Stig F. S2
Hansson, Stig G. E. A 6
Hansson, Torsten B. G. K 3
Hanstorp, Erling U
25
Harriman-Hernborn, Anita C. A 9
Hartman, Lars U
16
Hartman, Olov U
8 16
Hasselknippe, Ivar U
47
Hasselquist, Ulla U
11
Hassiev, Nils-Olov F.
Ju28,K
1 59 15 18
Hassner, Rune U
20
Hauser, Urs W. A
16 17
Haveriing,8venG.I. U3
Hedberg, Anders U
15
Hedberg, E.Torbjörn U 10
Hedberg, G. Christer Boll
Hedberg, Gösta U
60
Hedberg, J.Anund S
13
Hedberg, K. Anders A 1
Hedberg, Lars O. O. E27 9
Hedborg. Anna M. B 12
14
Hedelin. Per H. U
26
Hedenström. Bengt 8 19
Hedin,
Bernt S 14
Hedin, C. Thomas A
10
Hedin, Carl Eric Fö 5, Jo
20
Hedin. Svante U
20
Hedlén. Bengt R. S 3
13
Hedlin, John W. A. U
31
Hedlund, A.Rune Ju
12
Hedlund, Bengt N.R. S23,U31
Hedlund,
Gunnar Fö 7
Hedman,
Barbro U 39
Hedman,
Rune U 22
Hedqvist, Eric H. U
27
Hedqvist,
Sven A. Ju 15
Hedström, Bo S. Jo 3 8
11
Hedström, T. Uno V.
Ju 45, Jo 11
29
Hedvall, Lennart u
9
Hegardt, Nils A. Ju
43
Hegrelius Johnson, Barbro M.
Ju 54
Heide, Agneta H
8
Heideman,
Gunnar A. 8 2
von Heidenstam, G. Olov Jo 16
Heimbiirger, H. Peter
Ju
5, Bo 4 10
Heino, Martti O, Ju 35
Helander. Sven U
16
Heldt, Karin U 56
Hellers, P.A.Hans U
11 15
Hellgren, G. Bertil U 1
42
Hellman, Lars S 9
Hellman, SvenR. Fö
3 9
Hellner, Eskil M. K
7
Hellner, JanE. Ju
1 17 30
Hellners, E. Trygve Kn
6
Hellstadius, Jan R. Ju
21
Hellstedt, Ernst L. B
16
Hellström,E.Emil U
61
Hellström, G. F. Ingemar H 4
Hellström, Gunnar J. U 39
Hellström, I. Agneta 8 7
Hellström, K. Birger I
3
Hellström, Kajsa M. U
41
Hellström,
Mats J. UD 1, A 6 8
Hellström, P. N. Erik K 4
Hellzén, Nils U 15
Helmers, Dag B
8 11 12
Helmerson, Bo I. H.
Ju 5, Jo 4 26, H 9,1 11 14
Helmfrid, Staffan U 26, A 1, Bo 3
Hemberg, B. 8. Eskil U 28
Hemborg, Bo H
9 10,1 11
Hemlin, H. Egon U
26 38
Hemlin, Peter W. U41
Hemmingsson, Sten I
23
Henmark, Kai U 16
Henmark,
MartinR. C:son Ju 32
Henningsson, Lars-Åke U 10
Henricson,
Sven-Eric U 11 25
Henricsson, S ven R. Kn 8
Henricsson, Ulf I. R. Kn 12
Henrikson, Lars G.
Ju32,S
3,Kn3
Henrikson, Ulf T. A. U 40
Henriksson, E. Sture F. S 7 26
Henriksson,!. Lars G. U 1 26
Henriksson, Jan Olof U 18
Henriksson, Runa M. A 6
Henriksson,
Rune I. Jo 12 13 14 27
Henrysson, Sten U 15
Henstrand, Kjell-Åke Kn 11
Hercules, Jan U 17
Herland, Erik H
4 12
Heriitz.Ulla A 1
Hermanson,
K. Gunnar L. Kn 7
Hermansson, Carl-Henrik B 14
Hermansson, Rune BIO, H9
Hermansson-Snickars,
Folke U 35
Hernelius,J.Allan Ju 33, UD 3
Herner, N. Birger E. S 10
Hernlund,
Carl Hugo H. Ju 7 8 52
Herriin.KlasG.
E. B 16
Herriin.
S. G. S igvard Ju 4
Herrstedt,
Henry T. O. B 30
Hertz,
Olof H 10
Hertzman,
A.Olov Ju 17
Hesser, S. C. E, Ju8,U4
Hessleborn, Olle K. A. Kn 2, B 5
Hessler, S.Henrik E 1
Hessmark, Lars-Göran S 6
Heuman,
Jan G. M. Ju 15 18
Heurgren.
SvenC. O.
Ju20,H2 4 13 17.1 11
Heyman. Viveka U 16
Hidal. Sten U 16
Hildeberg. Lars U 11 15
Hildebrand, Kari-Gustaf U
16
Hildeland, Eriing K. I. A 18
Hilding, Ingrid Ragnarsdotter
U50
Hiljding, Stig G. O. Ju 16
Hillbo, Arne O. Ju 4
Hillbom, Lars H. Ju 1 17 21, Jo 5
Hillerdal, Olof 8 2 22
Hillert, Anna-Greta L. U 43
Hillerudh, G. Lars-OIov E. Ju 4 24
Hilton, Hans U 22
Himmelstrand, Gunnar G. F. Kl
Himmelstrand, J.Ulf I. Fö 7, A 17
Himmelstrand, Karin B. Ju 19
Hinno, Rein B
3 13 32
Hirschfeldt,S.Lennart Ju 33
Hjalmarsson, E. Birgit
Ju 47, A 15
Hjalmarsson. H. Yngve J. Ju 43
Hjalmarsson. 8. Åke B 20
Hjalmarsson, Sven U 15
Hjalmarsson, Yngve H.J. 16
Hjalmarsson, Åke H 10
Hjelm, K. G. Lennart U 30, Jo 1 3
Hjelm. Lars Fö 14
Hjelm, Orvar M. A 3
Hjelmqvist, Ingvar K. R.
8 3.B 13.A6
Hjelmqwist. Karl-Gustaf H. K 18
Hjern, Bo S 10 22 15
Hjerne, Gunnar S 10
Hjertonsson. Karin UD 1 3
Hjort. Christer A. U 42
Hjorth. Jan L.S. U2
Hjorth. Lars E. A. 8 4, B 26. Bo 6
Hjorth, Nils T. Jo 2
Hjorth. Ole U 9
Hjorth, Ragnar Jo 8
Hjälm, Nils G. O. Ju 49
Hjärne, Leif R.D. 15
Hjärpe, Leif U 39
Hoel, Christer O. Jo 24
Hoffman, Margit U 13
Hogenius,
Hans U 41
Holecek,
Josef U 9
Holgerson,
Nils H. B 14
Holgersson,
Jörgen H 6
Hollander,
Ernst E. I 10
Hollmann,
Sture L. Bo 11
Holm, A.
O. Per A 1
Holm,
Ernst Olaf Ju 17 21
Holm,J. Lennart
U2 10,Jo2,A l,Bo3 79 11
Holm, Lars
G. B 14
Holm,
Lennart U 15 18
Holm,
Stefan Kn 5
Holm, Sture K. V. H3
Holm, Tommy Bo 11
Holmberg,
Bo U 15
Holmberg, Cari V. Fö 6
Holmberg, Erik G. Ju 44, U 3 '
Holmberg, Gunnar E. Fö 3
Holmberg, Nils V. Jo 16
Holmberg, Sten E. 8 3
Holmberg, Åke E. V. U 26
Holmborn, Börje U 14 35
Holmbäck, Inga G. M. A 7
Holmbäck, M. Bure O. U 28
Holmgren, Anders F. Jo
8 11
Holmgren, Gunnar Jo 13
Holmgren. Jacomien U 23
Holmgren. Kjell U 7 19
Holmgren. Majvor U 29
Holming, Klas J.L. Ju 8 52
Holmquist, K. O. Rolf Fö 6 7 10
Holmquist, Kersti U 27
Holmquist, Lizzie S 18
Holmquist, Stig A. B. U 38
Holmqvist, Lars J.H. Ju 31
Holmqvist, Leif G. I 11
Holmqvist, Sture L.
Ju 28.1 7.
Kn 4
Holmqvist, Åke H. 16
Holmstedt, Igor S 2
Holmstedt, Yngve D. Ju 13
Holmstrand, Bengt U9
Holmström, G. Sven E. Jo
15
Holmström. L. Bror Ju 26
Holst, Hans-Eric S 22
Holster. Lars-Inge I 23
Holte, K. Ragnar U6
Honeth, Peter U 19
Honkanen, Jaakko U 18
Hoppe,E.Gunnar U 39
Hornwall, Gert H.D. U 1
Hovstadius, O. Sigvard. U
12
Hubendick, Bengt L. U2
Hugoson, Göran H. Jo 16
Hugosson. Kurt I. Ju 55,1 6 11
Huldt, Jan F. Ju 21
Hulgaard, Bodil C. B 14
Hullberg. Axel Th. A:son Fö
2
Hult, N.E. Jöran Ju
5
Hultan, Ivan Fö
11 10
Hultén, A. Olof U
28
Hultén, Bengt E. U 41
Hulterström,
Sven Å. Kn 11 13
Hullgren, Åke V. I 5
Hultin, S.Erland V. U 1
41
Hulting,K.R.Georg Jo
5
Hultkvist, Anders M. B 6
Hultquist, P.Ove I. Kn
13
Hultqvist, Swen E. H. Kn 4
Hultqvist, Tore U
13
Hultstrand,
Lars R. 8 10 16 22 25
Hurdén, Ragnar H. G. K 2 9 12
Huss, K. J.Lennart B 12
Hiibner, Helmuth I
10
Hiigard, P.Åke I 14
Hyllengren, Jan K
11
Hylländer, K. Gunnar E. Fö 1
Håkansson, Alfred K 24
14
Håkansson, B. Staffan H. 112
Håkansson,
Greta U 9
Håkansson, Hans E. V. 12 16
Håkansson, Håkan E. A 3
Håkansson, Ivar U
55
Håkansson, P. Harald A 10
Håkansson, Per Olof Jo 26
Håkansson, Sven-Olof H. Ju
36
Hållsten, E.Bertil S27,K9
Hårdefelt, S.Börje Fö
10
Håvik, I. Doris H.
Ju
39, S 20, U 18 45
Hägerhäll, Bertil G. Jo 17
Hägerstrand, S. Torsten E.
U
30, A 1
Hägglund, Bengt U 16
Hägglund, John E. Kn
13
Häggmark, Lars A. A
15
Häggquist, Harald S
2
Häggroth, R. Sören Bo 10,
U 64
Häggström, K. Harald V. B 21
Hälinen. Erkki I. Ull
Häll. Kari-Erik B
27,1 4
Hälleberg, Allan U
33 61
Hällgren, John A. K
20
Hällgren, Åke U 10
Härnqvist,
Kjell U2641
Hävermark, K. Gunnar J:
son
K6721
Hög, Alfhild U 48
Högberg,
Bernt L. Bo 1
Högberg, K. Gunnar S 23. A
10
Högberg. Lars G. Fö 8, Jo 22
Högberg, Mats J. G. K 1
Högemark, Kari H. U
17
Höglind, Lars O. U
15
Höglund,E.Olov U
21 43
Höglund,
G. Z. Margrethe Fö 14
Höglund, Hans U 55
Höglund,
K. Thure S 2
Höglund,
Olof A. Ju 16
Höglund,
Olov U 35
Högvall,
E. Gunnar Kn 8
Höljer,
Björn U 28 51
Höljer,
Gunnar Fö 1
Höjeberg,
Mats H 9
Hökfelt,
Bernt M. U 30
Hörberg,
Nils A. Kn 2
Hörberg,
Olof Hj. Jo 21
Hörjel,
Nils J. Ju34.K15,B2
Hörlén. E. Linnea K 14, U 18
Hörién,
S. I. (Inge)
B 27 32, Bo 7, Kn 11
Hörnlund, Börje S 22, A 6, Kn 11
Hörnlund, Gördis K. B 14, Kn 2
Hörnquist, K. Iwan E. Fö 5
Hömqvist,
Sten-Åke S. Kn 8
Höök,
Erik S. V. 8 4,E2,B14
I
lacobaeus, Anders G.
Ju 14
Ingelf, Sten
U9
Ingelstam, Lars A.
U 64 14 30 46 58
Ingemansson, Jan H. I.
Jo 5
Ingemansson, N. StigP.
K3
Inger, Björn J.P.
U27
Inghe, P.Gunnar
A 1
Ingvar-Svensson, Inger
Jo 23,H 8
Irving, Dorothy
U9
Isacson, Dan 8.
U42
Isacsson, Karin
A 3 16
Isaksson, Nils-Ivar
A 1
Isaksson, P. Olov
U27
Isberg, Magnus
U58
Isberg, Pelle
U38
Isberg, Tord A.
K 10
Israelsson, L.E.Sune
B8
Israelsson, Per J.
U 46,Jo 5
Ivarsson, Anna-Lisa
A6
Ivarsson, I. Holger
Bo 1
Iveroth, C. Axel
E2
Ivre,IvarG. E.
U28
Jackert,
Claes 8 :son U 28
Jacobson,
Bengt
Ju 46, U 15, A 3 6
Jacobson,8.E.Olof Jo 8
Jacobsson,
A. Torvald B 2
Jacobsson,
Måns H 1
Jacobsson,
Ulla U 29
Jacobsson,
Åke H 10
Jadestig,Thure
R. Ju 5 29, Kn 7
Jaensson, Sverker K 4
Jakobsson, Tage H.E. B 4
Jakoby, Rein 16
Jalling, Hans G. T. U 25
33
Jannesson, G. Geron Kn 12
Janson, BjömC. Fö
6 13
Janson, Carl-Gunnar S 13
Janson,D.Birgitta U
35
Janson,
Tore U 26
Jansson,
B. E. Gunnar E 4
Jansson,
Bertil U9
Jansson,
Björn S. U5
Jansson,
E. Sören B 4 30, U 45
Jansson,
Harald Jo 13
Jansson,
I. A. Gunnar U 11
Jansson,
K. Eric Fö 5
Jansson,
K. Olof (Olle) U41
Jansson,
K. Rune U 20
Jansson,
N. Ewald Jo 5 25, A 14
Jansson,
Olov K 10
Jansson, Paul G. Ju 46, K 3. E 7
Jansson,
Stig L. A 9 19
Jansson.
Sven U 25
Jansson.
Sven E. Jo 8
Jansson, Sven I.
Ju
47. B 16, Bo 11
Jantze,
Siv I. G. Ju 15
Janzon,
Bengt 8 19
Janzon,
Bo UD 1
Jareborg,
Nils B. Ju 54
Jarenius,
J.Christer I. B 17
Jargenius,
Carl-Johan H 11
Jargin,
Ingvar Bo 1
Jarmar,
L. Håkan Fö 8
Jarness,
Dag B. J. I 12
Javette, Bo Ull 25, A 6
Jeding,
Lars G. B 22
Jennergren,
Carl Gustav U 64
Jennische,
Per U 26
Jensen,
Birger Kn 6
Jenstav,
Marica A 1
Jeppsson,
O. Gunnar Jo 3 25
Jerrstedt,
Lars-Göran Ju 11
Jespersson,
Knut U 9
Jiewertz,
Bengt K. O. U 26
Jinnegård,
O. Eskil A. Boll
Joelsson,
V. Arnold Ju 48
Johannesson,
Erik Jo 5
Johannesson,
Ingvar U 11
Johannesson.
Jan G. A 2
Johannesson, Rune S.
Ju 35 46. B 21
Johannesson, Sven-Olof
(Olle) Ju
35. B 9
Johanson,
Bo C. 114 17
Johanson,
Eva A. M. Ju 12
Johanson.
Krister H 7 13
Johanson.
Lars R. Ju41,B17
Johansson,
Arne G. B 5
Johansson, B. E inar D. U 40
Johansson, B. Gunnar A 7
Johansson, B. Sture U 66
Johansson. B. Östen A 1,13
Johansson, Bengt U
48
Johansson, Bengt A. W.
U 34, Jo 4 20 27
Johansson. Bengt K. Å. A 4 20
Johansson,
Berndt O. L. U 17
Johansson,
Bertil C. Å. U 1
Johansson,
Bertil E. K 12. Jo 9 20
Johansson. Bo G. H. B 25
Johansson.
Caj-Aage K 13 20
Johansson,
Curt B. R. Jo 9
Johansson.
D. Marianne A 6
Johansson,
E. Allan Kn 8
Johansson,
Erik V. A 9
Johansson.
Erland U 16
Johansson,
Gun U 11
Johansson.
Gunnar A. Jo 13
Johansson,
H.S.Kenneth A 11
Johansson, Hans F. G. Ju 17
Johansson.
Hans I. B 10
Johansson,
Inga-Britt B. A 6
Johansson,
J.Erik S 16
Johansson.
J.Henry Bl
Johansson,
K. Hilding
Ju39. Kn2 11 13
Johansson. K. Inge U 13 48
Johansson,
Karl-Axel
8 7 9 26. U 55
Johansson, Karl-Erik B 13 27 32
Johansson, Karl-Åke U 10
Johansson.
Kjell J.-O. Fö 15
Johansson.
Knut B. M.
UD 2, E 2, B 13 32
Johansson, Kurt Ove Ju 44
Johansson,
Lars-Olof Kn 8
Johansson,
Lillemor U 11
Johansson,
N. Filip Ju 29, Jo 3
Johansson,
N.Gunnar Bo 12
Johansson,
Nils J. O. U5
Johansson,
O. Mauritz
Fö 14, B 12
Johansson, Ola U 46
Johansson,
Rune B. Ju 28,113
Johansson,
S.Arne H. Jo 13
Johansson.
8. K. Lennart K 5
Johansson.
S. Lars A. Jo 16
Johansson.
S. Olof H.
Ju 25. B 17, U 46
Johansson,S.Östen U 51
Johansson,
Sigurd U 17
Johansson,
Sjunne U 7
Johansson,
Stig E. Jo 9
Johansson,
Sven B 32
Johansson,
Sven H 11
Johansson,
Sven Kn 11 13
Johansson, Sven A. B. Ju 38
Johansson,Sven A. E. U 42
Johansson, Sven-Erik K 15
Johansson, Sven-Erik N.
Ju 1,E6
B 8, A 7
U42
Jo 9,I 18
Johansson,
Tage N. Johansson, Tor H. Johansson, Tyra A. 8. Johansson, Östen B.
U21
I
1
U
16
U
17
U40
U37
U
16
Jo
12
K
9, B 2
Jo
13
U9
U
1
Bo
I
U 16
K 18
A 12
B
6, H 10, Bo 3 Johnsen, K. Gösta Johnson, Arne I. Johnson, Bo Johnson, Inez
Johnson, O. Bertil Johnson, O. J. Gunnar Johnsson, Elsie Johnsson, Inez M.
Johnsson,Jan G. Johnsson, John E. Johnsson, Per-Olof Johnsson, Roland G.
Johnsson, Sten B. Jonason, Olov Jonasson, Holger L. Jonasson, J. E. Bertil
Jonasson, Sven G. J.
Jo 17
Ju 7
U26
H
1
H6,I 19
K3
K 15
U27
Bo
11
8 26,B 27
U 26, A 2
8
1
A 19
U 17
8 12
Ju
53
U37
U 16
S25,Kn 10
U
11
S
13
U40
Ju 54
UD 3
U 14,19
B 13 32
I 14
Ju 25
Ju 1 47
K 23
Ju 19, 8 23, A 20 21 Jondelius, Bo E. Jonnergård,
Gustaf Jonson, Göte K. Jonson, Lars Jonson, Lars Jonsson, A. Ingemar G.
Jonsson, Anders E. Jonsson, Anita L. Jonsson, Bo Jonsson, Bo A. Jonsson, Bo E.
Jonsson, Elver A. D. Jonsson. Elver A. D. Jonsson, Erland Jonsson, Folke
Jonsson. Ingemar Jonsson. J.Alvar Jonsson, K. E. Johnny Jonsson, Karin Jonsson,
Lars-Eric Jonsson. Lena B. Jonsson, Stig G. T. Jonsson, Torsten J. Jonäng,
Gunnel M. Jordan, Kerstin R. Josefson, StigA. Josefsson, J. Thomas Josefsson,
Jim L. H. Josephsson, Leif E. Jotoft, Yngve 8.
Junback, Carl Gunnar
Jo 7 12 19 24
Jussil, Sune K. Bo
2
Jutagård, Cari U
21
Juthagen, Leif R. U
1 7
Jäderqvist, K. Bertil B 30
Järdler, Sven A. Ju 19, B 13, A 21
Järnbrink, Hans G. 8 13, B 7
Järtelius, Gösta E. Ju
32
Järvstrand, K. Göran A 10
Jönsson, Anne M. S
26
Jönsson, Claes-Göran U 11
Jönsson, E, Gustav 8 2 9, B
14
Jönsson, Eric L. Ju 36,
K 3
Jönsson, Gustav S
5
Jönsson, Hans E. U
18
Jönsson,J.Ove A
7 11
Jönsson, Karl-Gustav U 42
Jönsson, N. Börje Bo
4
Jönsson, Per Ivan Jo 15, Bo 6
Jönsson, Per O. K
5
Jönsson, Ruth V. A
6
Jönsson, Ulf G. Boll
K
Kahlin,
Tage H. G. A 6, Bo 4
Kaijser,
Fritz Kn 7
Kajland,
Anders R. K 3
Kalin,
Göran U 15 61
Kalles,
Lars-Erik U 66
Kallings,
Lars-Olof S 27
Kalte,
Erik A. U 17
Kampmann,
Hack U 28
Kanmert,
Ulf V. O. Boll
Kappelin,
Carl-Erik K 16, B 21
Kardell,
J.Arne Jo 16
Karina,
Lilian U 22
Karlberg,
Bengt U 26
Karleby,
Olle U 39
Karlehagen,
Sigvard H. Jo 22
Karlen, F.Ingvar G. Il
Karlen,
Ingvar U 34
Karlerö,
Lars-lngemar U 15
Karlin, Bengt U
15
Kariqvist, Anders U 30 64,1 14
Karlsland, Bernt U
25
Karlsson,
Bengt 8 27
Karlsson, Bengt Olof
A l,Bo 10,16
Karlsson, Curt K. A. U 40
Karlsson, Erik L. E 2,
Bo 2
Karlsson, Eva S
12
Karlsson, F.Göran
8
5 10 17, B 23, Jo 2
Karlsson, Fritz W. I. U9
Karlsson, Gunnar B. S. K 2 11 21
Karlsson, H. K. Göran
8 6 23, A 10
Karlsson, Hans-Jörgen U 65
Karlsson, Helge G. 8
20
Karlsson, Henry S
6
Karlsson, John-Evert U 15
Karlsson, K. Gösta Ju 52, U 24
48
Karlsson, K. Harry Ju
26
Karlsson, K. Henry Sll
Karlsson, K. J. Urban U 15
Karlsson, K. Ove Kn
7
Karlsson, Lars Erik U
46
Karlsson, Majvor U
9
Karlsson,
Olof (Olle) H. B 32
Karlsson,
Rune A. Jo 23
Karlsson, Sune U
37
Karisson, Torsten U
15
Karlsson,
Ulf G. Fö 5 9,1 11
Karlsson,
Vanja M. S9
Karlsson,
Åke U 15 33
Karlström.
K. G. Bengt B 7
Karlström,
Lars G. U 34
Karlström,
Vilhelm H. Ju 26 56
Karnell,
G. Gunnar W. Ju 52
Karp,
Cary U9
Kastan,
Agnes U 18
Katz,
Gisela U 43
Kaufelt,
Eje U 9
Kautsky,
Gunnar F. H. 110
Kebbon,
Lars U 15
Keil,Hans U
II 15 55
Kenttä,
Matti U 62
Khan.
Lennart U 9
Kignell.
Jan-Erik 14
Kihlbom.J.
O. Niklas Ju 3
Kihlén.
Margret U 17
Kihlman,Tor
S.D. K 3
Kihlström,Bengt
G. Jo9
Kim,
Lillemor A. B. U 26 39
Kindbom,BengtM.L. Ju
55
Kindlund, A. Sören S 9 23, U 45
Kirsebom,
Bjarne A. U 26. A 20
Kistner,
Inger Ju 19
Kjellberg.
Bo A. Ju 19. A 21
Kjellberg,
Lars U 18
Kjellén,
Bengt I. Ul
Kjellgren,
Kjell U 11
Kjellgren,
Ove 1. B 6
Kjellin,
Björn T. M. Ju 6 13
Kjellin,
Åke U 56
Kjellman,
Lars U 34
Kjellstrand,
Leif A4518
Klackenberg,
O. Henrik B 19
Klangby,
Lars-Erik E 7
Klason,
Lars Erik U 11 15 18
Kleberg, Cari-Johan V. E.
Ju 42, U 28 af Klercker, E. Bertil T:son B 8
Kleréus,
Arne U 20
Klette,
Hans U 26
af
Klintberg, Rolf H 9,1 11
Knocke, Wuokko S. K. U 25
Knutsson, A. Ingemar Kn 4
Knutsson,P.Anders Ju 31
34
Knutsson,P.Gösta Jo 5,A
II
Knutsson-Hall, Torsten K. Fö 1
Knöös, Erik O. Fö
2
Kolare, Gustav C. K. Kl
Kolk, Jaan A
1 6,16
Komstedt, P.L. Wiggo K 14
Konnander, Benkt A. V. U 1 21
Korpi,
F.Walter S 13
Korpi,
Sture H. S 19
Korpås,
B. G. Sture UD 2
Koskinen,
Lennart U 52
Kraft,
K. Arne I. Kn 8
Kragh,
Börje R. V. Bo 3
Krantz,
Birgit Bo 9
Krantz,
Gösta U 11
Krantz,
P. Gunnar Ju 9,8 3
Kranz,
Leif U 28
Krausz,
Elisabet Ju 19, B 28
Kristenson,
Arne Jo 5, H 9
Kristenson,
E.Valter B 13 14
Kristensson,
Astrid M. Ju 2 12
Kristiansson,
N. Axel B 23, Jo 5
Kristoferson.
Tord U 25
Kritz,
Lars-Bruno K 14
Kritz,
Lars O. Kl
Kroeker,
Göran H. Jo 12
Kromnow,E.
Åke Ju 7, U 3
Krona,
Kurt Fö 13,Kn 1
Kronholm,
B. Tryggve U 16
Kronvall,
Kai U 51
Krutzsch,
A. Peter M. Jo 7
Krönmark.
Eric A. B 14
Kugelberg,
Otto U 1
Kullberg,
Gunni V. S 10
Kuylenstjerna, C. Göran J. Jo 3
Kvarfordt,
Eva B. A 10
Kvarnström,
Olof E. A 11
Kyhlberg.
Bengt U 9
Kypengren,
Sven H. Ju 28
Kåge,
Maria U 22
Kåräng,
Gösta U 23
Källenius,
Sten l.R. 119
Källqvist,
Åke U 28
Källsbo,
H. Arne K 18
Källsson,
K. A. Jan K 9
Kälvemark,
Torsten U 57 58
Kärnek, Ruth I. C.
S2 13 17 22,
A 7
Kärrström,
Margit S 11 20
Köhl,
Olof F.E. Jo 8 13
Köhler,
Nils G. Jul
Könberg,
Björn U 11
Könberg,
Bo G. Kn 10
Köriof,
Björn H. B. Fö 6
K4
H
1
3 21 28
U
Köriof,
Voldmar Körner, F. Lennart Körner, Sten G.
Lager,
Ingegerd E. U 26
Lagerblad, J.Peter Fö
13
Lagerbäck, Björn B
22
Lagercrantz.
Bo U. U 2
Lagercrantz, Richard C. H. U 45
Lagergren, A. Maria 8 22
Lagerkvist,
A. Claes G. B 6
Lageriöf,
Elisabeth A 5
Lagerqvist,
Åke U 3
Lagerstedt,
Lars G. W. U 21
Lagerström,
Sven A. K 13
Lagerström.
Ulf Å. B 22
Lagneborg, Rune U
26
Lambe.
Bengt R. Ju 40
Lamnevik. Gunilla S 18. B 13
Land.Johan Ju 3
Landahl.E.Tore Ju
36
Landahl.
O. Sixten H. Jo 6 29
Landberg. Hans W.
U 14 26 30 51 58 Landberg. Maj-Lis
H
16. Ju 29. E 6. H 8
Landén.
C. G. Ragnar A 17
Landergård.
Eva U 40
Landfors.
Curt U9
Landgren.
Per CD. B 16
Landin.
Palle J. A 1 17
Landquist.
Eddie L. Ju 8 52
Landqvist.
Nils D. I 17
Landqvist-Westh. Inga-Lill A 13
Landström.
R. Tori E. Kn 8
Landström. Sten-Sture H.
U 4 15 33
Langborn,
Nils E. B 8
Langby.
Elisabeth U 18
Langenskiöld.
Cari G. L. El
Langton.
Börje S 10 17
Lannegren,
Göran 8. U 28
Lantz.
A. Benne Ju 28
Lareke,
Carl-Axel U 25
Larén,
Charlotte F. B 26
Larfeldt,
Nils J. Hl
Larfors,
E. V. Tage Ju 2 48
Larnstedt,
A. Ossian G. 8 18
Larson,
Rune K 9
Larson,
Sten E. Jo 5
Larsson,
A. Lennart U 33
Larsson,
Alf H. 15
Larsson,
B. Gunnar A 1
Larsson,
B. Roland Ju 30
Larsson,
Carl-Otto Fö 11
Larsson,
Carl Rune U9
Larsson,E.Åke A 6,1
22,Kn 8
Larsson, Elis R. Bo
8
Larsson, Erik
8 3 10, Jo 30
Larsson, Eva-Katharina U 9
Larsson,
Felix U 9
Larsson, Folke K. E. Jo 25
Larsson, G. Nils-Olof K 18
Larsson, Gerhard S
2
Larsson, Gunnar U
9
Larsson,
Gustav S 14
Larsson,
Gösta H. F. U 13 55
Larsson, Hans U
48
Larsson, Hans F.L. U26,A13
Larsson, Helmer E. U 13 33
Larsson,
J. Krister L. Fö 8
Larsson, K. Einar A.
K 3, Jo 13,15 Larsson, K. 8. Sigvard
B 13 16 32
Larsson.
Kari G. S 13 18
Larsson.
Kjell I. Ju 28
Larsson, L. Thorsten
Ju45,U 11 33
Larsson.
Lars-Gunnar I 5
Larsson,
Lars-Åke G. Jo 26
Larsson,
Leif U 10
Larsson,
Lennart U 15 25
Larsson,
Matts Bergom Ju 25
Larsson,
Mårten J. U5
Larsson,
P. Härje U 28 51
Larsson,
Rolf I 12
Larsson,
S.Rune W. Fö 1
Larsson,
Sixten B 1
Larsson,
Staffan U 1
Larsson,
Sven A. A. Ju 37
Larsson,
Sven E. Fö 1
Larsson,
Tore U 25
Larsson,
Torsten A. B 10,1 8
Larsson,
Ulf UD 1 3, Fö 14
Larsson,
Y.Allan G, A 10
Lassinantti,
I. Ragnar U 10,126
Lasson,
Knut-Inge L. K 9
Laurén.
Reidunn M. B. B 14
Laurin,
Hans I 23
Lauritz,
L. Yngve Bo 7
Lauritzen,
Sonja 8 7
Leander,
B. E. Ingemar U 28
Leander,
Bo T. I. 16 13
Leander,
Sven U 9
Leche,Johan
H. Ju 56
Ledstedt,
K. Gösta I. Bol
Leffler,
Sven B. Ju 14
Leifland,
Leif UD 3, Fö 9
Leijon,
Anna-Greta Ju 19. A 21
Leijon,
Håkan H 9
Leijon,
JanE. I 11
Leimar.
A. Tord M. A 6
Lekänder.
Bertil K. F. Jo 12
Lekander-Isacsson, Gunilla U 25
Lekberg, E. E. Olov Ju 43
Leman,
E.Gunnar V. I 14
Lemne. Mats H. K6,B21.I217
Lennander. Bengt U 41
Lennholm,
B. Gunnar 0. 121
Lq,
P.Gunnar B 16,1 1
Lersäther,
Anna Margareta
(Anna-Greta) 8 19
Leuchovius, Karl G. W. Kn
7
Leuf, Nils Börje E 4
Levén,P.Staffan Ju 57
Levén, Sören U 15 18
Levin, P. Tage Ju 28
Lewén-Eliasson, Anna Lisa
UD 2, B 23, U 39. Kn 2
Lewenhaupt, Krister G. I 11
Lewensjö, Åke R. Kn 2
Lewin, Saul H 1
Lidbeck, P. Ingmar S 10
Lidbeck. Åse A 10
Lidbeck, Åse A 10
Lidbom, Carl G. UD 1
Lidbom, Tore E. A 20
Liden, B. Carl Johan Jo 3 14 25
Lidgard, H. Bertil I. K 24, Bo 7
Lidin, Kari-Olof Ju 44, U 3 66
Lidström, Lars J. I 10
Lidström, P, Ivar A 1
Lidvall, Johan E. Ju 43
Lie. C. Nils D. U 38
Liedberg, Anders J. B. Fö 4
Lilja, Sven-Åke K 13
Liljefors, B. Anders I 1
Liljegren, Carl-Henrik S. UD 1 3
Liljegren, Ingemar K 15
Liljeholm, Thomas U9
Liljeqvist, Rolf A. Ju 15 18
Liljeström, Rita Ju 19
Liljeström-Svensson. Gunilla
(Gillan) M. Ju 19
Lind, Carl-Eric I 15, Jo 17
Lind. F.Olof 113
Lind. Johan A. L. Ju 25 33
Lind. Johan H. UD 3
Lind. K. Ingemar B. U 26
Lind, K. Åke U 42
Lind, Åke U 34
Lindahl, Cari Erik T. Ju 3
Lindahl, Cari-Fredrik H. Fö 4
Lindahl. Hedda S 13
Lindahl. Lars U 23
Lindahl. Lars O. H. Ju 28
Lindahl. Torkel R. N. Jo
23 26
Lindahl-Kiessling, Kerstin M.
Ju 19.S2,U 14 26 58, A 21
Lindal. Kurt G. U 13
Lindberg. Carl I 25
Lindberg.
Göran B 29
Lindberg.
Ingemar S13.U34
Lindberg.
Lars U 52
Lindberg.
Lars G, B. B 12
Lindberg.
MartaS. Jo 5
Lindberg.N.Olof E 8,B 18
Lindberg, R. Greger Fö 2
Lindberg, S.Lennart B 10
Lindberg,
8ven J. K 1, Jo 9 13
Lindberg. Sven Å. L. B 6
Lindberg, Ulf U 23
Lindberger, Lars Jo 5
Lindblad, Gullan B. K. A 6
Lindblad. Göran U 45
Lindblad, Hans B. Fö 8
Lindblad, Rune U9
Lindblad, Sven J.H. E2.B2
Lindblom. Carin U 13
Lindblom, Hans I. E4
Lindblom, Paul U5
Lindbom, Marcus U 18
Lindborg, Per U 9
Linde, I. Gertie Ju 19, A 21
Linde, Lars B. Fö 6
Linde, PerGunnar A. B 6 9
Linde, Ulf H. U5
Lindeberg, Per Erik G. A 15
Lindeborg, E. G. Lennart I 9
Lindelius, K. Rolf K. Ju 12
Lindell. Bo G. Ju 28,1 5
Lindell, Cari Gustaf U 17
Lindell. Ingvar A. Ju 50
Lindell. Mats G. Ul
Linden. Hans G. Jo 12
Linden. Yngve T. B 3. Bol
Lindencrona. Alvar E 1
Lindencrona, Fredrik W. K. Kn 1
Lindencrona, Gustaf K 21
Lindencrona.Gustaf C. A. Ju 25
Linder, Lars G. S 17
Linderoth, Karl-Axel E 6
Lindfors, Leif W. U
1 36,Jo I
Lindgren, Carl-Ivar Fö 5
Lindgren, Claes H9,I7
Lindgren. Gunilla U 23
Lindgren, Gunnar U 9
Lindgren, Göran Ju 7
Lindgren, Göte U 11
Lindgren, 1. Lennart
U65,Jo 16 23, Bo 9,1 5
Lindgren, K. Erik Jo 11
Lindgren. Kerstin U 9
Lindgren, Kurt U 9
Lindgren, Per Anders B 4
Lindgren. 8. Åke 8 2 4
Lindgren. Seved U 48
Lindgren-Fridell, A.MaritaG. U5
Lindh. Birger V. Jo 13
Lindh, Gösta
I 17
Lindh. K. Rolf Y.
Kn2
Lindh. Åke H.
B 16, Bo 1
Lindholm, Bengt
U9
Lindholm, Inge
U9
Lindholm, Ingemar
H9
Lindholm, P. Charies
A7
Lindkvist, Gunnar
Ull
Lindkvist, Lennart
U20
Lindkvist,Oskar
W. Ju 43, K 24
Lindman,
Kari S. S. Jo 5
Lindmark,
Lars E. 12
Lindquist, B. Rune L. U 1 9,Jo 1
Lindquist,
Hans S 27
Lindquist,
Inger G. Ju 36
Lindquist,
Sven B. E. E9
Lindquist,
Ulf W.E. Kn 1 3
Lindqvist, Bengt S 1,U63
Lindqvist,F.Ingvar U
26
Lindqvist,
Lars U 50
Lindqvist,
N.Inge A. Ju 32
Lindqvist,
S. -O. Lennart Jo 5
Lindroth,
Annica M. U 48 58
Lindroth,
Harry W. B. Kn 3
Lindskog, J. Lennart
K
20, Jo 2, Kn 5
Lindstam,
Leif E. B 11 14
Lindstedt,
Bengt U 39
Lindstedt,
Gustaf U 53
Lindstedt,
Hans G. Ju 3 20
Lindstedt-Piltz,
Inga U 15
Lindsten,
Jan U 26
Lindstrand,
Leif U 1
Lindström,
Alice M.F. 8 2
Lindström,
Gunnar A 4 18
Lindström,
Harry U 16
Lindström,
Harry I. B 27 32
Lindström,
Ingvar A. Jo 3 5
Lindström,
Ingvar A. Jo 13
Lindström,
Ingvar A. Jo 18
Lindström,
Ingvar A. Jo 20
Lindström, J. Christian
Ju
41, A 15,1 16
Lindström,
Jöns A. A 4 18
Lindström,
K. E. Ingemar K 4
Lindström,
Lars E. A 6 13
Lindström,
8. Olle I 1
Lindvall,
Karl-Erik A 6
Lindwall,
Lars E. B 12
Ling,
Jan H. U9
Ling,
Lars U 1 38
Linghag,
Nils K 17
Lingons,
Björn U 22
Linnarson,
Håkan U 42
Linnergren, Erik J. G. S 27,1 21 23
Lithander,
Pei;H. Jo 6
Littmarck,
Blenda M. V. 8 3
Litzén,
Anders G. Ju 2
Livijn. Claes-Olof E
7
Ljung. Bengt-Arne Ju
46
Ljung. Bengt-Olov U
23
Ljung, Lars U. A 16,1 9 12
Ljungberg, Blenda M. U 16
Ljungberg, Göran L. D. Ju 2
Ljungberg, Sven U
20
Ljungberg, Sven H. U
27
Ljungdahl, Olle U6
Ljunggren, C Börje UD
2
Ljunggren, Sven E. I
10
Ljungholm, Kurt A. Kn
9
Ljungkvist,
Sture C. O. K 16
Ljungström. Claes G. K 3
Ljungwall. N. E. Folke
E4, B 17 19
Lodin, Sven-Olof B
14
Loheman, Arne E
1
Lonaeus, G. HåkanN. B 24
Lorentzon,
B. Gustav L. I 10
Lothigius,
Cari-Wilhelm K 9, Jo 2
Loven, John 8
13 18, Bo 11
Ludvigsson, Ingrid M. Jo 2 13, A 9
Ludvik, Klaus Fö 8
Lugn,
P.E.Robert Fö 1 5
Lukkari,
Bror U 15
Lund,
Karin S 8
Lund,
Wiggo T. Ju 48
Lundahl,
Stig U 18
Lundberg,
Arne U 11
Lundberg,
Bengt I. Ju 31
Lundberg,
Bengt T. BIO
Lundberg, Bengt Å. U 10
Lundberg,
D. Bergliot A 21
Lundberg,
E.Allan 8 11
Lundberg,
Elisabeth Ju 19
Lundberg,
J. Iwan Jo 6
Lundberg, K. Max U
31
Lundberg,
P. J. Thorsten U 25 40
Lundberg, Sten G. J. Kn 1
Lundbergh, Hans P.N. Fö 1
Lundbergh,
Per C K 19
Lundblad. Grethe 8 3 7, B 12
Lunde.
Ingrid U 25 39
Lundell,
G. Per-Inge 119
Lundgren,
A. Carl-Eric U 66
Lundgren,
Carl-Erik U 66
Lundgren, Georg E. H.
B lO.U 1 33 41
Lundgren,
Karl-David A 7
Lundgren,
Nils A 18
Lundgren,
Rolf A. U 13
Lundgren,
Stig H.E. U 9 13
Lundgren,
Sven H 9
Lundgren,
Ulf U 15
Lundgren
Bo A. M., B 14
Lundh,
A. Hans Lennart U 38
Lundholm,
Eric L. O. B 25
Lundin, Bert G. Ju
25
Lundin, Christer K. O. K 18
Lundin, Hans-Erik V. Kn 4
Lundin, K. Ingemar K
14
Lundin, Morgan U9
Lundin, N. Tore H. 8
11
Lundin,S.Johan UD
3
Lundin, Ulf W. U
15 45
Lundin, Åke E. Fö
12
Lundkvist, Svante Ju 28, Jo 23
Lundmark, E. Gunnar Kn 5 8
Lundmark, Nils A. J. H9
Lundquist,
David H 10
Lundquist,
G. Jan-Eric A 6
Lundqvist,
Bo Christer U 10
Lundqvist,
Dick O. R. U 26
Lundqvist,
Gun U 9
Lundqvist,
J.Erling A 14
Lundqvist,
Lilly M. 8 10
Lundqvist,
StenT:son Fö 8
Lundqvist,
Åke H 8
Lundström,
Fritz E. 122
Lundström,
Karin E. 8 1,U 15
Lundvall,
A. Göran Jo 6
Lundvall, Leif K. G.
Ju 17, H 13 15
Lustig,
GunncU" U 1
Luthman,
Gösta I 14
Liibeck, 8. A. Lennart
UD
3, B 10, I 8 17
Lyberg,
Bengt Jo 8
Lyberg,
Bengt I 22
Lyberg,
Bengt Kn 12
Lyckeberg,
Nils Fö 1
Lyth,
K. Erik Fö 5
Lyttkens,
Cari Hnerik U 66
Lång,
Carl-Olof A. U 28
Lännergren,
E. Bengt Ju 2
Löfberg,
Bertil A. F. B 26.1 20
Löfberg, Karl Axel Ju 18, B 30
Löfcrantz,
Vigo U 9
Löfgren,
N. Sigfrid J. Ju 41
Löfgren,
Torsten H, I 4 11 25
Löfqvist,
Gert E. U 11 18
Löfqvist,
Stig U 25
Löfroth,lngerB. U
33
Löfström,
J. Henric A 6
Löfström,
U. Inge U 8
Lögdahl,
Kent U 1
Lönnberg,
C. Gunnar\. Ju 56
Lönnebo,
Martin U 16
Lönngren, D. Rune
8 27, A 4,1 21,8 21 Lönnqvist, Ulf R.
Jo
2 4 17 20 23 27
Lönnqvist,
Åke S. G. E 5,1 6
Lönnroth,
Ann Mari U 18
Lönnroth,
Måns U 46
Lönnroth,
N. ErikM. U 30
Lövdén, Lars-Erik U
42
Lövestam, Evald U
16
Lövgren, Esse U
15 55, A 17
Lövgren, Torsten H. Jo
4
Löwbeer, Hans
Ju
19, U 1 28 33, A 21
M
Madebrink, Rut S 1
Magnander, Ebbe E. A. Ju 4
Magneberg, Stig E. Fö
5
Magni, Tore L. K
20
Magnusson, A. I. Göran K 14
Magnusson, A. Tage B 8 12
Magnusson, David U 26
39
Magnusson, Egon 8. I. A 18
Magnusson, Erik A
9
Magnusson, Gunnar Jo
23
Magnusson, Gunnar K. O. U 66
Magnusson, Göran U
61
Magnusson, John K
9
Magnusson, K. E.Göran Boll
Magnusson, Leif U
7
Magnusson, Leif R. A 6,1
6
Magnusson, Lennart CO. Fö 2
Magnusson, N. Åke K
14
Magnusson, Nils
8
18 25, U 38,8 13
Magnusson,
S. Arne E. Jo 16
Magnusson, Staffan E. Ju 6, H 15
Magnusson
Sessler, Gun I. Ju 52
Major,
Anders U 26
Malm,
Krister U 9
Malm,
Stig N.-Å. A 6
Malmberg,
C. Lars E. B 31
von Malmborg, C. Göran A. A 1
af
Malmborg, Lars U 9 22
Malmer,
Nils J. U 26
M
almgren ,KurtK-G. E39
Malmgren,
Nils U 10
Malmqvist,
Jan 8 10
Malmsjö,
Lena U 22
M
almsköld, A. J. Bertil A 4
Malmström,
Bengt G. V. Ju 25
Malmström,
Sten U 16
Mandahl,
K. Bertil G. 15
Mangård,
Nils 8 3
Mannerfelt,
Nils O. G. Ju 9
Mannerstråle,
Nils-Gustaf H8
M
annheimer, Carin B. U 28
Marcus, Lars E. P. E 6, U 13
Marcusson,
Sten G. U 26 33,A 2 9
de
Maré, Stefan S. Jo 14
Marits,
Arvo A. S 6
Marjasin,
Sigvard 8 22
Marklund,
Eivor I. A 21
Marklund,J.Sören U 18
37
429
"Marklund, O. Sixten A. U 15
M artin, Gerard E. K. 16
Martin-Löf, C Johan E. 116
Martinsson, Bo N.O.
Ju 56 57, B 22
Martling, Cari Henrik U 16
Martling, Per-Roland M. K
14
Masreliez, Nils G. A 4 18
Matsson, Sven-Arne Bo 3
Matsson, Tommy B 25
Mattson, Ingemar U 11
Mattson, Lisa Ju 6 7 19 37, A 21
Mattson, N. Morgan B 5
Mattsson, Bengt-Olof T. S
1
Mattsson, Kjell A.
U28,Jo26,H6,Kn 13
Mattsson, Mariy U 11
Mattsson. Morgan N. Ju 56
Mattsson.S. M.Lennart U
16
Mattsson, Thure J.E. Jo 20
Medin, Knut H. Jo 25
Mehr,HjalmarL. Ju 23,E 2 6
Meidner, Rudolf A. E 6, B 8, A 6
Meijer, Hans A. B. B 5, U 26 40 58
Mejborn, Nils U 16
Melanton, Kaisa U 20
Melin, Bertil H 11
Melin, S.Ingemar 16
Mellbin. B. Lennart B 11
Mellqvist, Sven A. K 19
Mellström, Claes B. Jo 1
Meyer, Lennarts. G. 8 16
Meyerson, Anita E. Ju 12
Meyerson, K. Åke W. U2 5
Mildner. Erwin A. B 3, Bo 1
Millgård. E.Olof (Olle) Jo 13
Millgårdh. K. Marianne Ju
19
Mindus-Widén. Lena H4
Mitchell, Red U9
Moberg.C. E.Ragnar Jo 14
Moberg. Harald A :son Jo 3
Moberg. Kaj U 7
Moberg. Sven T.
Ju 29, K 15, B 20, U 35, Jo 22,1 24.
Kn6
Modig, Jonas E. Ju 52
Modig, Lars E. A 5
Moding, A. Philip V. 15 25
Mogård, Britt E. T.
Ju 19, U 11, A 21
'Mohall, Carl-Erik Föll
Mohlin, Hans H. K 14
Molde,F.Bertil U 6 16
Molin, Björn A. U 28
Molin,N.Rune Ju 28,B 8
Molin, Olof E.O. 115
Moll.OlofG. U
1 9 10
Mollstedt, Bengt O. 8 16
Personregister
Mongård, Erik E.
Bo 1
Morath, B. Axel
Ju 37
Morberg, Gösta
U9
Moreau, Jan-Erik
Ju 53, Jo 4
Moreli, Roland
Jo 9
Morling, Bertil
U32
Mossberg, K. Holger Ju 40
Mossberger, Eric G. V. Jo 3
Mueller, Jöran U 66
Mueller, Jöran P U 66
Mundebo, K. A. Ingemar
S 5 20, B 14 Mundebo, K. Lillemor
U 15 18 45 48 61
Munkhammar,IngerM. U 26
Murray, U.Mac A 13
Miintzing, Lars Ju 4
Myhlback, Lennart B 13, Bo 4 8
Myrdal, Hans Göran A 17
Myrenberg, B. SverkerR. K
18
Myrenberg, Bo K. M. U5
MyrenbergI LarsE.T. U 5
Myriöv,ÅkeE. I 1
Måbrink, Bertil U. UD 2
Månsson, E.O. Sigvard Fö
1 14
Mårtensson, Alvar G. G. Ull
Mårtensson, Skotte U 1
Mårtensson, Stig U 15
Mårtensson, Torgerd U9
von Möller, C. G. Peter Ju 5
Möller. I. Cecilia A 6
Möller. Lennart K 14
Möller. 8. A. Birger Fö 6
Möller. Tage U 23
Möllstam. Bengt L. G. U 48
Mörck, Niels-Henry U 20
N
Narrowe, Morton H. U 16
Nasenius, B. Jan V. Ju
9. S 3 20
Nelander, Olle M. V. S
2 13, K 9
Nelander, Sven S 20,A 10
Nelson, Alvar F. A, 8 3
Nemes, Endre U5
Nerdrum-Ullman, Wenche M.
U38
Nerelius, Hans U 9
Nerell, Gunnar H. T. A 18
Nerman, Bengt U 16
Nettelbrandt, Alfred I 4
Netterberg, Jonas U 20
Netzén, K. Gösta Bo
7,1 5 25
Neuman, Gun E. A 6
Neuman, Håkan H 9
Neyman, Thorsten L. 110
22
Neymark, Marit H.E. H4
Nicklasson, Lars-Erik K 9
Nicklasson, Stina Fö
12, U 15
Nielsen, Kaj L. Fö
8
Nihlfors, Folke U. Fö
2
Niklasson, Ö. O. Harald A 2
Niléhn, Kerstin U.L. U
18
Nilsson, A. Erik A
10
Nilsson,
Alde E. Ju 28
Nilsson, Alf B
13. A 6
Nilsson, Alice H.Ch. Föl
Nilsson,
Anders U 37
Nilsson,
Anita U 9
Nilsson, Anna-Lisa UD 2, Jo 14
Nilsson,B,R.Edvard Ju
38
Nilsson,
Bengt UD 1
Nilsson,
Bengt Fö 14
Nilsson,
Bengt A. A 6
Nilsson,
BengtG, Ju 15
Nilsson,
Bengt-Göran I 19
Nilsson,
Bengt-Åke Ju 26
Nilsson,
Bernt I. K 3
Nilsson,
Dan I 10
Nilsson,E.Arne Kn
4
Nilsson,E.Sören Fö
7
Nilsson,
Elvy I. K 14 15
Nilsson,
Gothard U 15
Nilsson, Gunnar E.
Ju 19,A 21.1 13
Nilsson.
Gunnar V. U 37
Nilsson.
Gösta U 9
Nilsson.
Göte S 18
Nilsson.H.Christer U 18
40
Nilsson.
H, Torsten L. UD 2
Nilsson,
Herbert U 16
Nilsson.
Håkan U 23
Nilsson.
I. Pål-Nils U5
Nilsson.
Ingemar U 25
Nilsson.
J.Ove G. B 14. A 6
Nilsson.
Jan U 64
Nilsson.
Jan A, B, U 35
Nilsson.
Jan-Erik L. K 14
Nilsson,
Jan-Ivan A 19
Nilsson,
Jan-Ivan N. Bo 7
Nilsson,
Johnny U 61 15
Nilsson,
K. Börje 8 1, H 2, A 3
Nilsson,
K. F. Lennart S 5
Nilsson,
K. Valter K 23
Nilsson,
Kaj A. W. Jo 20
Nilsson,
Kaj Åke U 9
Nilsson,
Karl-Erik E 6
Nilsson,
Karl-Erik Jo 7
Nilsson,
Karl-Erik Bo 4
Nilsson.
Karl-Henry H 8
Nilsson.
Karl-Johan Kn 9
Nilsson.
Kerstin E. Bol
Nilsson.
Kjell O. H. E 6,1 11
Nilsson,
Knut M. K 17
Nilsson,
Lars G. U 25 26 39 61
Nilsson,
Lars-Gunnar Kn 10
Nilsson,
Lars O. Ju 40
Nilsson, Lilian U 16
Nilsson, Matts G. U
61
Nilsson, N. Krister Ju
37
Nilsson, N. Thorsten G. Jo 5 13
Nilsson, N. Yngve E
7
Nilsson, Nils-Erik Jo
8 11
Nilsson, Nils Gunnar U
16
Nilsson, Nils Johnny K
20
Nilsson, Olle U
28 51
Nilsson, Olof Jo
4 5 25
Nilsson,
P.-O. U66
Nilsson, Per-Olof U
60
Nilsson,
Per-Olof V. U 66
Nilsson,
Reinhold U 9
Nilsson,
Rolf U 18
Nilsson,
8. Clarence U 12
Nilsson,
8. Lennart U 28
Nilsson,
Stig U 25
Nilsson,
StigÅ. Fö 3
Nilsson,
Sven U 16
Nilsson,
Sven U 18
Nilsson,
Sven U 33
Nilsson,
Thora I.-L, A 6
Nilsson,
Tor-Björn H 4
Nilsson,
Torbjörn M. E. Ju 29 55
Nilsson,
Tore U. 110
Nilsson,
Torsten U 6
Nilsson,
Åke U 23 48
Nilsson,
Åke A 19
Nilsson-Schutze,
Eva B, U 45
Nilstein,
Arne H. E 2
Nissen,
L. S. Veronikft A 4
Nisser, Cari Wilhelm B. Ju 7, Jo 29
Nisser,
Per-Erik C. Ju 39
Nisser.
Per Olof U8
Nitare.
J. Gideon H. A 9
Nittzell,GunnarO. Ju
31
Nivenius,
C. Olle B. U 66
Nivenius,
Olle U 16
Nobel,
Peter Ju 37
Nolander.
Gudrun U 23
Nolte,
Lennart R.J. S 1
Norberg,
Dag L. U 1 27
Norberg, Randolph K 14, U 11 62
Norberg,
Sven H 7 9
Norborg,
Anne Charlotte U 18 22
Nord. Lars O. S. U 51. A 17
Nordbeck,
S. E. Gunnar Fö 9, H 9
Nordberg.
Anders E, K 20
Nordberg,
B. Krister S 25
Nordberg,
Lars O. Jo 23
Nordberg, S.Ivar
S
5, B 27. H 2. Bol
Nordblom,
BengtS. J, Jo 28
Nordborg,
Kjerstin M. S 5
Nordell. Olof
Ju
23, K 4, E 6, Bo 12
Norden.
Joar Ju 18
Nordenadier.
Anders
B 17
Nordenson,
Eva V.
U27
Norderheim,
Paul A. M.
Kn 1
Nordfors,
Lennart
U 18
Nordgren,
Bo
U9
Nordin,
Inga L.
U 11
Nordin,
Ingvar
S20
Nordin,
Karl-Anders
U25
Nordin,
Maj B.
A8
Nordin,
Sven-Erik
Ju 33
Nordin,
Å.Ingvar
Kn 10
Nordlander,
K. Åke
A 19
Nordlander,
N.Arne
U137
Nordlander,
Ralf
U9
Nordling,
Kjell 0.
Ju 44
Nordlund,
Stig F.
Kn7
Nordmark,
Hans A.
Ju 52
Nordstrandh,
Ove H. U 11 14 25
Nordström,
Bengt 17 15
Nordström,
Bengt S. U 51
Nordström,
Gösta S 12
Nordström,
Jan R. Bo 11
Nordström,
K. Erik G. Kil
Nordström,
K. Olof W. Kn 9
Nordström,
Lars U 10
Nordström,
Lars E. K 5 9
Nordström,
Lars V. U 37
Nordström,
Olof A. U 42
Nordström,
Sixten U 9
Nordström,Sören I
II
Nord
wall, Trygve U 9
Noreén,
Stefan H 17
Noreen,
Sven E. U2
Noreland,
Lena M. I 18
Norén,
Agneta B 1
Norén,
Alf-Erik Ju 41
Norén,
Bill 8. Kn 9
Norén,
Nils-Erik I 10
Norén,
Åke U 48
Norenberg.
Bertil W. Fö 12
Noréus.E.Halvard U
41
Noriand,
Sven-Anders Ju 28
Norlin,
Lars H 9
Noriing,
E. Gunnar Kn 12
Normark,
G. Anita M. A 6
Normark, Hagar K 9, B 26, Kn 6
Norr,
Benny Ju 53
Norrbom, N. Claes-Eric K 1 5 15
Norrby,
Gunnel K. U 40
Norrby,J.Sören Jo 4,1 11
Norrby,
Jonas V. Ju 28
Norrby, Karl-Eric
Fö 6, Jo 11, H 2
Norrman,
Inger K. 8 19
Norström,
Carl C:son S 3
Nyberg,
Cari-Erik B. Ju 23
Nyberg,
Jan-Eric A 6
Nyberg,
Stig K. Fö 2 12
Nycop, Carl-Adam U
54
Nygren,
Arne J. Ju 38 49 57,1 10
Nygren, G. Ingemar S 2 15 27, H 7
Nygren, Jan B. U 1
Nygren,
Sven E. B. U 38
Nygren,
Åke U 16
Nygren-Söderberg,
Laila E. A 6
Nygård, Bengt A. V. Jo 3
Nyhage,
Hans B. U 15 48
Nyman,
Bengt O. P. Fö 8
Nyman,
E. Linnea V. Ju 23
Nyman,
ErikO. Ju 27
Nyman,
Kjell Jo 21
Nyman,
Mikael U 40
Nyquist,
Ola Ju 27, H 6
Nyqvist,
N. Tore Ju 49, Kn 1
Nyreröd,
K. Svein G. Bl
Nystedt,
Curt L. B 9
Nystedt,
Stig H. Fö 5 12
Nyström,
Holger R. B. Jo 14
Nyström,
Kerstin B 14
Nyström,
Lars A. E5
Nyström,
Lennart U 26, H 9,1 14
Nyström, Sigvard E. V. H 4
Nyström,
Örjan N. Th. Bo 6
Närkhammar,
Kjell M. A. Kn 12
Näsholm, Birger B 5
Näslund,
Nils-Eric U 54
Näslund,PerOlof
A. A O
Näslund,
Stig Ull
Näverfelt,
Arne S. Il
Nöteberg,
Rolf M. Ju 1 3 20 40
O
Oberg,
Donald
U9
Obert,
Gunilla
U22
Ockborn,
Alf G.
A 6
Ocklind,
Sigurd
K9
Odelgard,
Bengt K. G.
Ju30,H
13 16
Oden,
A. Birgitta
U26
Oden,
C Bertil
UD 2
Odhnoff,
Camilla
S
9,Jo 24
Odhnoff.
JanE.
I 19
Ogvall.
Dan 0.
Ju 46
Ohlin,
Gösta
U9
Ohlin.T.
M.Maja
B
27,Jo 22
Ohlson,
Olof S.
Ju 31
Ohlsson,
Ann-Margret
S 18
Ohlsson,
E.Lennart
A5
Ohlsson,
J.S.Ragnar
U26
Ohlsson,
J.StaffanC
B 30
Ohlsson,
K. Agneta
Ju 45
Ohlsson,
K. Börje
Jo 5
Ohlsson,
Lennart
U64.A
1
Ohlsson,
P.T.Ingvar
Ju4,A
1
Olderin.
GunnarO.
A3
Oldertz,
Cari M.
Ju 3
20
Olerud, Eric Hj. K3,Jo4
26
Olhans, Björn Ju 42, H 6.1 9
Olhede. TorleifE. Fö
8
Olingdahl. Göte U
16
Olofsson. C. Sigbjörn 8 15
Olofsson. K. Oscar U9
Olofsson. L.Göran B
11
Olson, Sven-Olof A
4
Olsson, A. Maj Britt U
15
Olsson, Agne Henry O.
Ju
31 52,U21 28
Olsson, Anthe U
27
Olsson,
Arne U 38
Olsson.
Arne 8. T. U 33
Olsson, Bengt U 9
Olsson,
Bengt K. U 31
Olsson,
Bengt M. Jo 5
Olsson,
Berit E. A 5
Olsson.
Bertil O. B 4
Olsson,
Birger U 16
Olsson,
Björn E. U 1
Olsson,
Claes Olof B 28. U 41
Olsson,E.Billy Ju
28 39
Olsson.
Elisabeth U 11
Olsson,
Elvy E. A 21. Bo 9
Olsson.
Esbjörn I 1
Olsson.
Eva H.M. U 27
Olsson,
Gunnar 8 22
Olsson.
H.S.Artur U 13
Olsson,
Hans B. U 7
Olsson,
Hans G. E 1
Olsson,
Hans I. Ju 25, B 6
Olsson,
Harald S 15
Olsson,
Inger M-A. Jo 4
Olsson,
Ingrid M. Ju 10
Olsson,
J.Malte Jol
Olsson.
Jan O. Fö 3
Olsson,
Johan A. B 8
Olsson,
Johan A. A 15,19
Olsson,
K. Olle U 41
Olsson,
K. Åke 115
Olsson,
Kari Erik T. Ju 25
Olsson,
Magnus F. E. A 6, Kn 8
Olsson,
Mats Föl5,Kn9
Olsson,N.Martin Ju
6
Olsson,
Olle E. U 42
Olsson,
R. Ingeborg Ju 24
Olsson,
R.Lennart Ul
Olsson, Rune I.
K
5, A l,Bo IO,Kn5
Olsson,
Sten G. U 60
Olsson,
Sune A 9
Olsson,
Tor Kil
Olving,
Sven U 41
Orava,
Olavi A. (Olle) S 2, U 26
Ording,
Jan S 18
Orlando,
A. N.Henning I 1
Orrell,
P. Krister Bo 8
Orrenius, JanE. A. 120
Orring, Jonas A.
Ju
19, U 11 15, A 21
Orring, Ulla B. Jo
22
Orrö, Sven-Erik O. Fö 9, H
9
Orstadius, Else U
16
Oscarson, O. Sigfrid J. U 41
Oscarsson, Bo S. I. U 30, A
20
Oscarsson,GörelB. A. Jol
Oscarsson, Gösta H.
A 1, Bo 6,1
6
Oskarsson, Ingegärd J.
Ju43,H
17
Oskarsson, Sven E. Jo 28
Ostwald, Jan U 20
Oterdahl, Jan A. K
20
Ottander,
Chris U 20
von Otter, Casten B 5, A
20
Otterberg,L.Håkan Fö
4
Ottoson,
Ivan S 3 18
Ottoson, Ulf U 48
Ottosson,
N. Sigurd U 1
Ousbäck,
Margareta H 17
Ovegård,
Lars O. Jo 4
Oxhammar,
Greger E.O. U 27
Ozolins,
Berit U9
U
16
K2
Kn
13
Fö
12
U 16
S 18
Ju
52
Ju
19,A21
U20
Ju 28
Paillard,
Jean Palm, Anders K. Palm, Elisabeth Palm, Hans G. G. Palm, Jonas Palm, Margit
Palm, N.Sture Palmaer, 8. G. Eva Palme, M.Elisabeth Palme, S. Olof J.
Palme,
Thomas O. V. U 65, Jo 23
Palmkvist,
Kurt U 15
Palmlund,
Thord G. U 34
Palmqvist,
Arne U 66
Palmqvist,
Gunno U 9
Palmqvist,
P. O. Arne U 66
Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm 19
Parasnis,
Dattratray 8. 110
Paul,
Karl-Gustav U 10
Paul,
Lars U 18
Paulsson,
G. Valfrid V. Jo 4,1 4
Paulsson,
Gustav V. I 6
Paulsson,
Kurt-Inge Ju 28
Paulsson,
Solveig U 11
Paulsson-Nordling, Kerstin E. A 4
Pavliska,
Petr U7
Pederson,
Mona U 20
Pedersson,
T. Svante B5,Knl0
Pehrzon,
Lars H 9
Pennlöv,
Jan U 59 28
Persson. A. Henry A 6
13
Persson, Ann C. U
1
Persson. Annie V. A
1
Persson,
Cari J. G. Ju 4 49,1 21
Persson, E. Annika B 14
Persson, Einar U 9
Persson, Elisabeth U
9
Persson, Eric R. U
65
Persson, Ernst G. 17
Persson, Fritz J.H. K
4
Persson, G. Bertil E3
Persson, Gunnar 125
Persson, Gustav B.
Ju
19, S 5 9, A 6 Persson, Göran A.
Jo 17 26,1 14, Kn 8
Persson, Henry A. U 13 15 25
Persson,
John-Olof Bo 11, Kn 8
Persson, Kurt I. A 19 20,1 11
Persson,
L.-Ove L. U 42
Persson,
Lars E.H. B 19
Persson,
Lena A-M. A 6
Persson,
Mårten U 15
Persson,
Mårten U 48
Persson,N.Arne K
I 9
Persson.
N. Ingvar Bo 12, Kn 8
Persson, Per-Ebbe U 55
Persson,
Per Gustav Ju 1
Persson,
R.Eskil H13
Persson,
R. Kjell-Åke Ju 30
Persson,
Ragnar Fö 1
Persson,
Rolf I 1
Persson,
Sigurd F. U 5
Persson,
Staffan B 6
Persson,
Sten U 25
Persson,
Sture Bo 5 9
Persson,
Sven G. F. Jo 5 6
Persson-Tanimura,
Inga A 2
Perstedt,
Ulf E. U 13
Peterson.
Carl-Gunnar
H 17. Kn 10 Peterson. Staffan A. A.
Ju 42. U 47
Peterson,Thage G. Ju28
Peterson,Tore
E.S. 12
Petersson,
Bengt-Eve A. Jo 10
Petersson,
Cari-Gustaf B 8
Petersson,
Hans U 15
Petersson,
Hans E. Ju 37 49
Petersson,
Jan G. K 23
Petersson,
Karl-Anders P.
S22,A 13
Petersson, Kerstin S 14
Petersson,
Klas H 17
Petersson,
Olof H.E. 8 2, A 9 12
Petersson, Per M. UD 2. Fö 9,1 26
Petersson. S.-G. Roland I 11
Petrelius,
Torsten S 16
Petrén. B. A. Sture U
66
Petrén, Erik U 16
Petrén, Finn H. A
14 7
Petri, Carl Axel H.
Ju3,S
5, K 21, A 16 Petri, GunnarG. B. Fö 3 9, U 27
PcUini, Frank S.D. A
1
Petrini, Olle Ju 7
Petterson, Hans H. J. Jo 8
Pettersson, A. Georg Jo 9
Pettersson,
Alf S. Kn 3
Pettersson, Bengt A. G. A 8,1 6
Pettersson,
Bengt G. K 14
Pettersson,
Bert-Ove G. Bo 11
Pettersson.
Birgitta A 18
Pettersson,
Björn G. A 6
Pettersson,
Claes-Merithz U 9
Pettersson,
E. Henry U 39
Pettersson. Eric B.
A6,I1112 14
Pettersson.
Göran K. Kn 2
Pettersson,
Göte J. I 26
Pettersson,
H. A, A 20
Pettersson,
Hans H 17
Pettersson,
Håkan U 20
Pettersson,
Karl K 4
Pettersson,
Karl-Heiunk I 6
Pettersson,
Lars-OIov Fö 9 10 14
Pettersson,
Lennart U 25
Pettersson, N. Lennart
Ju
33, U 35, Jo 4 23,1 12 14 16
Pettersson,
N. Ove U 10
Pettersson,
Per A. Ju 41
Pettersson,
Rune V. Ju 55
Pettersson,
S. Ame B 23, A 6
Pettersson,
Sten-Åke E. U 13
Petzäll,
Ingvar A. 19 12
Peyron,
Gustaf F. C. Fö 10
Peyron,
Ulf C. C Ju 52, B 9
Philipson,
Lars H. G. U 1 7
Philipson,
Leif U 11
Philipson,
P.Göran 17
Planander.
E. B. Helena U 43
Platin,
Ulla-Britta U 40, A 6
Polstam,
K. Åke S. Ju 49 54
Poppius,
Hans D. U 26 58
Porne,
G. Åke U 12
Prawitz,
Jan UD 1 3
Printz, Bengt-Åke L.
B 5, Kn 5 6 9 12
Printz,
Sven-Olof L. B 8
Pripp,
Nina M.E. Ju 19
Prom,
Peter F. G. S 10
Puke,
Carl G. M. Jo 9
Pusch,
Roland U 10
Puu,
Tönu A 1
Pålsson,E.Roland U
27
Pårud,
Nils G. S20
28
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
(Qvarlander,
Eva U48
(Qvarlander, Hans H
10
Qvarnström, Björn O. B 5
Qvicker, E. Rune U
39
Qviström, N. Jörgen Ju 33
R
Rabe, Folke U 9
Rabenius, Lars E. R. Ju 27
Radesjö, G. Wivi-Anne H 6
Ragnarson, Per U
46
Rahm, Håkan S 22
Rahm,
HåkanM. B 7
Rainer,
A. Ove Ju 33
Ramfors,
Bo I 23
Ramnek, Lennart J. Boll
Ramsby,
Walter U 9
Ramström,
Dick O. A 1
Rangne,
Bo Fö 3
Rangnitt,
F. Harald O. U 45
Rangnitt,
F.Harlad O. U66
Rangnitt,
Harald U 66
Rangrost, Johny U 34, A 12 13
Ranhem,
Lars H. K 1
Rask,
Karl A. Jo 5, A 15
Rask.
Lars G. A 13
Rasmuson, Anders
U
I 39,112 14
Rathsman,
Inger M. U 38
Rausing,
Hans A. U 42
Redgert,
Jan I. G. S 14
Regardt,
Bertil H 2
Regnéll,
Carl Göran S 5,1 19
Rehman,
Ann-Mari U 18
Rehn, L.Gösta S13,A 126 17
Rehnberg, Bertil K.
A
21, Ju 19, A 6 13
Rehnborg,
Bertil U 9
Reimers,
Lennart U 9
Reinans,
Sven A 17
Reinius,E.A.Ulf UD
3
Rejdnell,
ErikH. K 14
Rembe,
Rolf D. Ju 8 52
Renborg,
Ulf B: son Jo 5
Renlund,
R.Gösta B 1
Renning,
Torsten Kn 4
Resare,
Alf C. R. B 20
Resare,
Bengt CM. B 2,1 9
Reuterswärd, Anders P. E. AS
Reuterswärd,
B. Edvard U 49
Reuterswärd,
Claes U 15
Reuterwall,
Lennart S. Ju 48
Rexed, Bror A.
Ju
19,S2 8 13 17, A 21
Rey,
Lars H. I 8 14 17
Ribbing,
Erling G. A 20
Ribrant,
Gunnar C H. 16 8 10
Richardson, N. Gunnar E.
U
11 14 58
Rickard, Bengt O. K 9
Rickard, Bengt O. Kil
Ridal, Håkan I
6, Kn 5
Riedel. GeorgM.L. U9
Riesenfeld, Harald U
16
Rigbäck, Berndt G. 8
3
Rimvall, Per O. Ju
43
Rinder, Lennart S
16, Jo 17
Rindlöw, Leif G. K
14
Ringaby, Per-Eric 8 20,
Kn 8
Ringborg, 8. Erland
U 19 33 43
Ringgren, K. V. Helmer U 16
Ringholm, Bosse I. K.
U34,A6
11 13
Ringmar, R. Torgil U 9
Ringstedt, Nils A. E. H 16
Ringström,
Bjöm M. Ju 4
Ritter, Kristin S 3
Rockström,
Hans H 9
Rodhe, Birgit U 16
Rodhe, Gösta Ju
13
Rodhe, Sten U 16
Rodin,
J.Anders U 43
Rogestam,
Christina U 25 41 61
Rollen, Berit Ju 19, A 10
Rollof,
Sven-Ivar U 23
Roman,
Ola U 37
Romander,
Holger A. G. Ju 4 38
Romanus, Gabriel Ju6, Hll
Romanus,
Sven E. Ju 7
Romson,
Rolf Jo 13
Roos,
Birger S 24
Roos,
Carl-M artin Ju 30
Roos,
Kurt H. G. 8 10 15
Roos,
Olle Ju 53
Roosmark,
G. Per-Olov K 14
Rosander,
Göran F. Jeansson U 27
Rosberg, K. Gustav A. Bo 1
Rosborg,
Charlotte Kn 5
Rosell,
Lars-Erik U9
Rosell,
Sten U 41
Rosén,
Carl Olof Ju 20
von
Rosen, Elsa-Marianne U 22
von Rosen, Hans J.D. Jo 12
Rosén,
Nils-Ame U 1 10
Rosén,
NUs Gustav K.
Fö 7, U 14
Rosén,
S. Åke H 2
Rosén,
Sven A. Jo 15
Rosenblad, Esbjörn C. A. UD 1
Rosenblad,
Urban S. B 5
Rosendahl,
Gunnar U 25
Rosengren,
Bodil U 13 61
Rosqvist,
C. Gunnar K 18
Rosqvist, G. Birger K 14, Jo 4
Rossipal.
Helga K. M. Ju 50
Royen. Sverre N. H.
Ju
19, S 10, U 23, A 21.1 6
Rubenowitz. Sigvard U 26. A 1
Rubin, Nils A. A 1
Rubinstein, Harry U
16
Rude. KariR. K
9 11 12
Rudebeck. Karin L. Boll
Rudhe, Catharina U
55
Rudholm, Sten J. G. Ju
4
Rudin, Hans-Erik U
9
Rugfelt, K. E.Lennart
Ju 19, A 21
Rundblad, Bengt G. A
1
Rundgren, G. Frithiof U 26
Rundlöf, G. Ame M. B
19
Rundquist. Gerhard I. A. 117
Rundqvist, Karl-Ingvar A 4
Rune, Christer L. Ju 15 18, K
11
Runestam, Lilian U
22
Runestedt. Gösta R. Kn 6
Runnström, Hans K. L. Jo 9
Ruke-Dravina,VeltaT. A 17
Rybeck, Bo UD 1
Ryberg, Marianne G. U 7
Rydback, Lennart U 31
36
Rydbeck,
Margareta A. S 19
Rydberg,
H.Jan A. U 30
Rydberg,
Karl-Evert H. E4
Rydberg,
Lars O. Kn 12
Rydberg,
N. G. Harald I 6
Rydberg,
OUe Ju 3
Rydbo,
Folke Jo 8
Rydell,
Anne-Marie U 43
Rydén,JanE. B5,Ul,Jol,A2
Rydén,
N. Rune G. Jo 9
Rydén,
O. Evert U 37
Rydh,
Olof G. G. Jo 8
Rydin,
Bengt C K. Ju 11
Rydin,
Roland Y. U 1 45
Ryding,
Gunvor I. K 14, U 53
Rydstedt,
BoS. K 6, B 21
Rylander,
NUs B. Ju 28
Ryné,
S.Olle 121
Rådmark,
Johan U 23
Rådström,
Dag U 39
Rågfeldt,
B. Gunnar A 14
Rämgård,
Rolf I. E6
Rönnelid,
Kjell Ull
Rönnung,
Catarinä E.M. U 24
Rönquist,
Karl-Axel Kn 9
Rönström,
B. Thomas U 27, Bo 6
Sagnert,
StisE. B 12
Sagrén.
K. Ake Fö 8 9
Sahlén,
Anders F. E2
Sahlén,
Evert H 8
Sahlén,
G. Anna-Stina P. A 13
Sahlén, Hans U 15
Sahlin, Eric H 6
Sahlsten, K. Lennart Kn 2
Samuelson, Lars P. Ju
32
Samuelson, Ulf G. Fö
8
Samuelsson, Erland H
11
Samuelsson, Hans U
9
Samuelsson, Ingvar A.
V. Bo 11
Sand, Hans U 3
Sandberg, A. Birger U
4
Sandberg, Elisabet Ju
19
Sandberg, Hans A. S. Ju 42
Sandberg, Jan-Eric U
48
Sandberg, K. Bertil A
10
Sandberg.
K. G. Ulf Fö 4
Sandberg,
Kjell E.M. U 40
Sandberg,
Lars G. A 6
Sandberg, Sture A. Kn 5
Sandberg, Ulf K. Fö
14
Sandebring,
Hans E.
A 6,1 6, Kn 10
Sandell, Arne Ju 30
Sandell,
Ame S6
Sandell,
Ulla U9,H11
Sandgren, C. Lennart
Ju52,U 18 33,Kn8
Sandgren, Folke U 35
Sandler,
Hans E. Jo 2
Sandlund,
Maj-Britt L. Ju 19
Sandqvist,
B. Eje G. Jo 25
Sandqvist,
Ingrid R.J. Ju 4
Sandqvist-Örnberg,
Berit M.-L.
U 19 33 40
Sandström, Carl-Eric D. A 7
Sandström,
L. Annika U 43
Sandström,
Per T. M. Ju 7
Sandström,
Staffan H 6 7 12 16
Sandström, Thore H 8
Sandström-Kistner,
Inger P. M.
A 21
Sanfridsson, K. I. Ame U 28
Sånger,J.Stefan U
43
Sanmark,
P. Arvid L. Ju 52, U 58
Sanner,Lars-Erik U l,Jo 12
Sanner,
Leif H. U 43
Sannerstedt,
Lars T. G. U 43
Santesson,
Lars U 21
von
Schantz, Philip U 5 20 27 59
Schele, Märta U9
Schelin,
Bengt A. E. Jo 21
Schelin,
Leif U18,A6
Schering,
Per E. S 20
Scherman,
Karl Gustaf Bo 2
Scherwin,
Olle U9
Scheutz,
Claes-Herman Kn 3
Schierbeck,
Per W. Ju 21 28, 111
Schill. Åke L Ju 35
Schmiterlöw,
Carl G. Jol
Schneider, Werner U 43
Schultz, J. AllanS. B 4
Schultz, J. Harry S. U
42
S churmann, E. Ake J. K
5
Schiitt,
Torgny 8. R. 114
Schyl-Biurman, Gertrud S. U 13 55
Schön,
Åke Kn 2
Schönmeyr, C. Richard A.
Ju 30, B 12
Schött, Lars E. Ju 57, Kn 6
Secher,
Jörgen U 16
Sedvallson,
B. Gunnar H. 14
von
Segebaden, Gustaf Jo 1
Seger,
S.Walter K 10
Segerstedt,
Torgny U 14 38
Segerström,
Ingrid B. Ju 49
Sehlstedt,
K. Annika M. Ju 48
Selander,
K. Bertil U 37
Selin,
Sven Ju 26 57
Selinder,Inge U II
Sellergren,
Lars U 9
Sellers,
Pia U 1
Sellgren,
Rolf O. M. K19
Sellstedt.BoI. K 9
Sellvall,
L.Göran B 18
Selö,
Christer Fö 14
Seregard,
B. Ingvar V. 113
Serner,
Uncas 8 10 22
Sernklef,
Harry T. W. U9
Shaikh,
Naz Ahmed I 10
Sidenbladh,
Karl H. Ju 38
Sidenbladh,
Thomas P. 112
Siegbahn, Bo L. G. Ju 25,112
Silenstam,
Erik U 11
Silenstam,
N. Per A. A 2 6
Siljeström,
Sten G. L. Jul
SUlén.BoS.A. 16
Silow,
C. Ivan H. Jo 9
Simon.
Dorothée U 20 56
Simonsson.
Tord L. W. U 6
Siven,
Claes-Heiu-ic A 1
Sjunnebo.
K. Ivan L. Ju 28
Sjunnesson,
Lars H. O. Jo 8
Sjöberg,
Ame Kn 5
Sjöberg,
Birger I. K 20
Sjöberg,
Britta U 22
Sjöberg,
E. Ame Kl
Sjöberg,
Erik B 5
Sjöberg,
Hans E.L. K 23
Sjöberg,
Leif H. Kn 6
Sjöberg,
Margit E. S9
Sjöberg, N. Bjöm V. S 11 20 25
Sjöberg,
Svante U 32,1 18
Sjöblom,
Kerstin S 9
Sjöborg,
N. Elvir Jo 10
Sjögren,
Bengt L. B. Ju 55
Sjögren,
Bjöm U 9
Sjögren,
Boo U 48
Sjögren. Henrik A. S. U
28
Sjögren, Håkan U 40
Sjögren, Kerstin U 11
Sjöholm, Eric G. R. Fö
6
Sjöholm. Monika U 9
Sjökvist. StigA. R. Kl
Sjölander, J. Bertil Ju 5
Sjölin. Nils A. Kn 8
Sjölund. P.John A. U
40
Sjönander. Bo Jonas
Ju 53. K 17.E2.B 14.121
Sjönell, L.Marianne S 11
Sjönell,
P, Bengt G. E 2.1 12 14
Sjöquist, HansE. K 21
Sjöqvist,
Eric G. U 48
Sjöqvist,
Erik 8. Kn 3
Sjöqvist.
Gunnar A. H. U9
Sjöqvist,
Gustaf U9
Sjöstedt,
K. Lennart T.
K2 3 12, Jo 21
Sjöstedt. Karl-Gösta U 11
Sjöstedt.
T. H. Christer K 14
Sjöstrand.
A. Mats T. B 4
Sjöström,
Folke U 31
Sjöström,
Hans U 18
Sjöström.
Leif H. A. U 34,1 4 24
Sjöström, N.Gunnar U9
Sjöström,
Åke B. A 5
Sjöö,CurtO. Fö 4 11
Skaar.
Nils Ju 30
Skagert.
Stig U 25
Skalin,
E.Douglas
S 13 14 15.B 13
Skalin. HansE. C. Ju 46
Skantz.
Anna-Greta
Ju30.S I,Jo 16,1 11
Skantze, Hugo 110
Skarell,GunnarE.
A. S 25,B 11
Skarp, Arne H 11
Skarstedt,
Carl-Ivar 8.
UD 1,FÖ5 10
Skarvall, Karl-Erik Ju 4 54, Fö 7
Skedinger, AmeH. E. Fö 2
Skjönberg,
Guldbrand
K 3, Jo 16 24
Skoglund, Claes G. Fö 8
Skoglund,
Olof A. U 12
Skoglund,
S. Owe U 33
Skoglösa,
ErlingT. A 11
Skogqvist,
Hans U 18
Skogsberg,
P.Gösta S4
Skoog,
Kent Ju 29
Skröder,
Per C. C. Ju 51
Sköld,
Carl G. U 47 64 65
Sköld,
Lars G. U 33*61
Sköld,
Mauritz U26
Sköld,
Per I. 17
SköW-Winqvist,
Berit U 22
Sköldefors. Walter G. H 3 9 16
Sköllerholm, 8. Ove J. I 19
Slunge. G. Walter R.
B 13 27 32.A 6
Smedmark. Göran G:son 8 20
Smedsfelt. K. Sigvard I 8
Smith, A. Åke Bl
Smith. Jan U16 60
Snellman.
Bo K. 19
Sohlman.
Staffan U 46
Sollén,
Åke U 26
Sondén.
Jan A. Fö 3 9
Sondér,
Ebbe U 55
Sonesson.
Birger A. T. I 24
Spak,
Cari-Anton Ju 24 48
Spendrup, K. Aksel
A 6 8, Bo 4,1 6 22 Sprinchorn. K. Göran Jo 10 15
30
Spångberg,
Lennart U 9
Spörndly,
Barbro I. S 7
Stadling,
J.Otto V. B 8
Staf.
Karl-Rune A 6
Stagg,
A. IvanE. B 1
Stahl,
Ivar B 8
Stahle.
Gun U 25
Stahre.
L. G. Tomas Ju 37
Stahre,
N.Gunnar Bol
Stangvik.
Gunnar U 11
Starell,
Lars I 19
Starfelt.NilsG. U
26
Stargård,E.Hugo A
3
Stark,
Birger U 34
Stark,
Hans O. Ju 41
Stark,
K. Birger S 3 13
Starkerud,
Lars U 26, A 2
Starland,
Hilding A 4
Stavréus,
Sven O. A. Kn 4
Steen.
Göran A. K 8 12
Steen,
Roland Ju 42, H 6
Steffner,
Bengt G. Kn 6
Stegö,
Eskil U 15 18
Steineck,
Åke Ju 53
Stellborn,
Kurt U 48
Sten,S.Roland Jo
20
Stenbeck, I. Magnus
(Manne) U 28
Stenberg,
Bruno Jo 6
Stenberg,
Hans O. Ju 30
Stenberg,
Inga E. U 39
Stenberg,
Nikolaus Jo 6
Steneby,
Jan Ju 17
Stenefeldt,
Ulf I. Ju 34
Stener,
P. H. Robert U 38
Stenfors,
Bo I. L. S4
Stenhem,
Bengt U 15
Stening,
F.Birger B 12
StenkvistJE.
Arne Ju 23
StenlutKi,
Francis U 11
Stenmark, Bengt-Erik K 12
Stenmark, C. G. Arnold Jo 12
Sténson, Britt-Marie 121
Stensson. S. L. Börje K 24
Stenström, Sture B. H 2
Stern, Torkel E. E
I
Sterne. Bengt G. Ju
5. H 9,1 11
Sterte, Rudolf H. B 6
Sterzel,
Fredrik U 66
Steder,Emil U 15
Stiernstedt.
K. Jan T. U 58 62
Stigsäter,
KjeU J. U 37
Stjerna,
G. Henry Jo 13
Stjerna,
Kenneth H. S7
Stjernström.
Per Z. B 26, H 4
Stolt,
Birgit U 16
Stolt,
Lennart U 66
Storm.C.
Olof Ju 52. U 55
Storm.
P.David G. U 42
Strahl,
Gunnel U 22
Strand,
Karl-Erik
UD 3, Fö 13,111
Strand, Åke P.E. Ju 41
Strandberg,
Göran U9
Strandberg,
I. Margit A 6
Strandell.
Hans V. U 31 43
Strandsjö.
Göte U 9
Stridsman.
Torsten U. K 4.1 26 Strindberg, Per-Olof J.
Föl.U 18
Stråby, Kerstin B. U 26
Sträng,
Ame U 35
Ström,
Gunne U 25
Ström,
Ivan S. B 9
Ström,
K. Fingal B 5
Ström,
Turid
Ju 31 33 34,H 17,1 12
Strömberg, C:arl-Axel B. Fö 2
Strömberg,
Hjalmar B 28
Strömberg,
K. Håkan Jo 25
Strömberg,
Karl-Erik J.
Ju 47, Bo 9,1 10
Strömberg, Rolf E. Ju 5
Strömbäck,
Eriand H. D. Ju 20 38
Strömgren, Bo E. A
15
Strömland,
Lennart V. E. Ju 3
Sturkell,
Carl-Edvard
Ju 20 38, H 7
Styrenius. Carl-Gustaf Y. U 27
Ståhlberg. Karin H 8
Ståhlberg.
Marianne G. E.
Kn 11 13
Stålebrant. Rolf H 9,1 11
Stålfors,
V. Margareta I 24
Stålhammar,
Bert E. J. U 17 61
Stålhandske, O. Lennart Fö 4
Stångberg.
Olle H. A 6 15
Sundberg,
Carl Gustaf Jo 8
opaginerad Kontrollera mot PDF
29
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 103
Sundberg, Ingrid E.
Ju 6, U 61, Jo 4
Sundberg, Johan U
9
Sundberg, Kjell Ull
Sundberg, KjeU M. K
3
Sundberg, L. Nore I
20
Sundberg, Torsten Harry U 53
Sundberg-Weitman, Brita F. Ju 17
Sundblad, K. Erik Ju
28
Sundblad, Lars G. K
1
Sundby. C. Olof W. U
66
Sundewall, Bengt HII
Sundgren, E. Roland U 14, A 21
Sundin, Bertil U 9
Sundin, O. Helge U
37
Sundkvist,
K. R. Tage B 14 25
Sundkvist,
Leif U 28
Sundmark,
Bo V. S 1
Sundqvist,
Allan U 13 48
Sundström,
Bjöm G. U 45
Sundström,
Kerstin M. H 5
Sundström, M. Gudrun
Föl, B 13 32,110 Sundström, Monica E.
B 10, Kn 5 10
Sundström,
Olof G. A 26
Sundström,
S.Åke A. 110
Sundström,
Thorsten S 16
Suneson,
Karl-Henrik A. Fö 6
Suttner,
Georg U 20
Svahn,
Bertil A. Ju 47
Svalberg,
Gösta U 22
Svanborg,
Alvar S 14
Svanfeldt, Göran H. U 43 45 48
Svansson,
Leimart A. I 17
Svanström, K. Ivan H.
U 53, Kn 6
Svantesson,
Gustav U 20
Svartberg,
Karl Erik U 53
Svartvik,
Jan L. U 26
Svenke,
J.Erik K. 15
Svenningsson,
S. Levi H. Ull
Svenonius,
Rolf H. S4
Svenson,
S. Göte Bo 2 8 9
Svenson,
Sven G. E9
Svensson,
Alvar U 48
Svensson,
Anders U 18
Svensson,
Bo E, U 28
Svensson,
Börje A 11
Svensson,
C. Bertil B 21
Svensson,
E. Anders G. A 6
Svensson,
EUa U 11
Svensson, Erik O. K 4, B 26
Svensson,
Evert I. Ju 6
Svensson,
Gunnar U 27 32
Svensson,
Gösta E. K 19
Svensson,
Hans O. E 5
Svensson,
Inge G. S 5 6 9 20, A 9
I 15
U 18
A6
Jo 4, Bo 4
A6
Svensson,
J. Erik O. Svensson, Johimy Svensson, Jörn Svensson, Kjell R. Svensson, Leif Å.
Svensson, Nils-Eric U
30, Bo 10
Svensson,
Nils Ä. U 50
Svensson, OUe F. S. Ju 7 27,1 24
Svensson, Raymond Fö 14
Svensson, Roger G. I. U 26
Svensson,
S. AUan U 42
Svensson, S. Börje F. Jo 13 14
Svensson,
S. Erik Ju 28
Svensson, S. Gunnar B 28, U 63
Svensson, S. I. R. Ju
47
Svensson,
Sten S 7
Svensson,
Sven-Erik W. Kn 8
Svensson,
Sven H. I 10
Svensson,
Sven Åke Jo 10
Svensson,
Torsten U 66
Svensson,
Torsten V. U 66
Svensson,
Åke E.F. Ju 3
Sveri,
KnutO. Ju 13
Sverne,
Tor E. S 3
Svingby,
GuniUa U 25
Svärd,
Stig U9 17
Svärd,
Stig Olof Jo 26
Svärdström, Karl-Fredrik Jo 5
Swahn,
Georg G. H. A 7
Swahn,
Jan-Olov Ju 21
Swanson,
Owe Bo 4
Swanstein,
StigN. S. K 20
Swarén, UUa M.
Ju
20,8 16 27,121
SwartUng,
Anders J. A. B 14
Swartz,
Kersti V. S 22
Swedborg,
Erik H. Jo 5
S
yl vänder, Inga M. S 3
Säfström,
Birgittha U 57
Säkk,
Karl Jo 5 20
Sälde, K. A. Henry Ju 12, S 14
Sälgström,
Leif U 15
Sävborg-Lundgren, Görel U 43
Säve-Söderbergh, Torgny U 58
Sävenstrand,
Inger E. S7
Sääf,
Birger U 18
Söderberg,
Bengt W. S 3
Söderberg, Bo K. G.
U10,A
15,122, A 6
Söderberg,
Karl U 19
Söderberg.
Olof H 10
Söderberg,
Per-Olof S 7
Söderberg,
Stig J.F. 13
Söderberg,
Åke M. S 6, B 6
Söderbäck,
Helmer U 17
Söderholm,
Anders E. U 39
Söderholm,
Jan S 27
Söderlind,
Ulf U 16
Söderlund,
A. Göran Ju 4
Söderman, Elis A. Ju 56,8 12
Söderman,S.Olof Jo
I
Söderqvist,
Bengt O. A. S 2 15
Söderström,
Anders A J8
Söderström, Bengt H. T:son Bo 6
Söderström,
Erik V. Ju 32
Söfelde,
Karin U 7
Sönnerlind,
Kerstin I. U 21
Sörensen, S. Ingemar K.
Jo 17, Bo 3
Sörenson,
Lars-lngvar U 41
Sörenson,
Torsten N. U 8
T
Tagg,
Philip U 9
Takman,
John O. 15
TaUskog,LeifV.L A
6
Tammelin, Lars-Erik UD I, Jo 24
Tannenberg,
Tord O. U 39
Tapper,
GuniUa M. A 13
Tapper,
Karl-Herman U 9
Tarschys,
Daniel I 24. B 5
Teemant,
Erik U 25
Tegnhed,
Lars A. Kn 9
Telestam,
Gösta L. E 7
Tell,
Bjöm V. U 35
TeU,OlofW. U21
TeUinger,Gotte H
II-
Tengelin,
Sten H 15
Tengroth,
Bengt T. I 4 23
Tengroth.
Karl-Erik Kn 1
Tennberg,
Klas U 10
TennevaU,B.Erik Jo
16
Tergel,
Alf U 57
Ternryd, Carl-Olof
K 5 14 18, Kn 8
Ternström,
Anders U 25
Temström,01ovA, U
50
Tersmeden,
G. Erik Hl
Terstad,
I, Gösta A. Fö 13
Teveborg, Lennart U 9 15 61 62
Tham,
Carl E6,U30
Theorin, K. Maj Britt
Fö 9, Jo 26, H 9
Thiberg,
S ven O. R, U 26
Thomasson,
Bjöm E. U 47
Thor,
Thorsten S 2
ThoreU.K.AmeB. K
1 10
Thorén,
Claes U 22
Thorén,
S, Marianne F. U 26
Thorin,
Ingeniar U 16
ThoraeU,
Anders B. B 8 30
TTiomgren,
S. Bertil Ju 5
Thornstedt, Hans G, U39
Thornström, J. H, Torgny K 12
Thors,
Carl-Eric U 16
ThorseU, Gunnar U
15
Thorsell,
Lars U 55
Thorsell,
Siv M. U 13
Thorslund.
Bengt C. F. U 65
Thorson,
G. Alvar K 14 16
Thorsson, Inga M.
UD
3, U 46, Bo 9, I 14
Thorsson,JanA. A
5
Thorstenson,
R. BiUy S 18 26
Thoursie, Kerstin A. U 18 33 48
Thufvesson, Bengt E.
Föl,
K 5, A 16,BolO,Kn5
Thulin,
C. Nils-Åke UI
Thulin,
Einar E :son B 4 26
Thulin,
Karin U 22
Thun,
John-Erik U 26 38
Thun,
K. Ragnar U 1
Thunander,
Karl Axel U 9
Thunberg. S. Anne Marie U 30
Thunberg,
Torsten I. S 19
Thunborg, Anders I. UD 1, Fö 9
ThuneU.StenH.A. Bol
Thunholm,
Lars-Erik E 9
Thunved,
Anders E. S3
Thyberg,
P.Erik Fö 9
Thyberg,P.Jan H 9,1 4 7
Thyblad,
Tom F.F. U 66
Thylander,
OUe U 14
Thyrenius,
Ingegerd U9
Thyresson,
Maria U 9
Thyrsson,
Ulf T. K. U40
Thöm,
Lars-Olof E 1 9
Thörn,
Thomas U 55
Tiberg,
Lennart F. Jo 5
Tidbeck,
Åke H 17
Tidefelt,J.Sune B
8 14
Tiger,
Bo S. K 10
TiUfors.LarsT.L. Ju
19
Tiselius,
Per Erik H 13
Tistad.
Eskil G. D. E4.B8
Tivéus,
Ulf A. B 12
TjeraeId,NiIsC.L. Jo
16
Tjernström,
Sune U 28
TjäUgren,
Per Olov L. K 14
Tjömeryd,
John E. E. Fö 13
Tobé.
Erik I. Bo 7
Tobisson, Lars F. Ju 28, B 14, A 9
ToU,J.Magnus Jo
8
ToUin,Sven U 21
Tomner,
J, Sigvard A. 112 14
Toner,
E. Mari-Anne S 7
Torbacke,
Jarl U 21
Torfgård,
Sven H. C. Fö 2
Torgs,
A. Gunnar Ju 14
Toraborg, Ciut G. F.
Kn 6 9 12 13
Torring, Lisbeth S
26
Torwald, G. A. Rune 118
Tottie, Lars W. Ju
6
Skr 1976/77:103
440
Tottie. Malcolm
H7
Utberg, Rolf F.
S 1
l,U39.A7
Tottie. Thomas
U39
Uvnäs, Börje
U26
Tranell. E.Olof B.
Ju
43
Troedsson.Ingegerd
8
3. B 27
Trogen. Ingvar
123
V
Tröst. Jan L.E.
Ju
6
Vahlberg,
Gustav E.
B5
Trotzig, Birgitta
U
16
VaUerö,RolfA.T.
Ju 4
Trotzig, C. Fredrik J.
Jo
21
Vallin, Karl Ivar
Ul
Trotzig, C. J.Gustaf
U27
Vallquist, Gunnel
U 16
Trozell, Bertil
U
15
Vegis, Peter
121
Trygve.Jan S.
S
19
Vennberg, Karl
U16
Träff. Sven-Olof A.
I
9. Fö 8
de Verdier, Lennart G.
B8
Tunberger. Johan A.
Fö
9
Verständig, Sigmund
Jo 20
Tunebro. Torsten
Ul
Vester,
G. Torbjöm
Kn9
Tunevall, Carl Magnus
B5
Vestin,
Aina V. H.
Ju 19
Turesson. Bo Ju
5
,A 12,1 11
Vestin, F. E. Margareta
Ju 19
Tydén. Christian F.
A
10
Vestiund,
A. G. (Gösta)
Tågmark. Sven G.
Ju
28
U 13 15 17
TägU.SvenO.
U46
Vikhoff,
Brita
U25
Täljedahl, Inge-Bert
U26
Viklund,
Margareta
87
Törnblom, Sten
Ull
Vilhelmsson,
A. Börje
K 21
Törnell, Inga-Britt
Ju
15 18
Villner,
Ina
8 18
Törneman, J. Algot G.
Ju
8
Vineli,
Lars G.
no
Törnkvist, Olofs.
Kn6
Vinge,
Per-Gunnar
BIO
Törnquist, Harry E.
Vinthagen, Rolf K 15
,B10.U17
S
16,U1 32,Jol
Virdebrant, Carl-Erik B,
U20
Törnqvist, Gunnar E.
A l,BolO
Virding,
Gösta A.
121
Törnqvist, Ingvar B.
U15
33
Virgin,
G. Ivar
B 10 26
Törtu-oth, N. Lennarth
H
1
Virin,
C. Niclas
B8
Törnström, Kjell
Ull
Vitestam,
N. Gösta
U16
Tömvall, Peder H.
Kn7
Vogel,
Lorentz W.
B5
Voss,
BertU G. P.
Kil
Vrede.
Björn E.
S3
U
Vrethammar.
Harald
U62,A3
Uddgren, Lars
H9
Vängby,
Staffan O.S.
Ju 47
Uggla,aaesA. Ju
16 31, Hl
Uggla,G.Inga-LiU
8
13
Uggla, J.Magnus
E7
W
Uggla, Karl-Lennart
Ju 19, A 21
Wachtmeister. Hans W.
A:son
Uggla, Madeleine
U9
Ju 29, U 53
af Ugglas, G. 8. BertU
A6
Wachtmeister.
Knut G. N.
af Ugglas, M. Margareta
Jo 23, A 21
Ju 39, K 15
Uhier,JanE.
U
26,18
Wadbeck,
Wilhelm
U17
Uhlin, J.Åke
U20
49
Wadell,
Ulla G. S.
B431,A9
Uhlin, Karl-Erik
B2
Wadensjö,
Eskil W.
A2
Ulander, Lars G.
H6
Waem,
Per Axel
111
Ulfheim, Monica H. V.
Wagner,
G. F.Wilhelm
Ju
19, S 23, E 6. A 21
Fö 5, K 13
Ulfward, E.Bertil
A5
Wahlberg, E. Marianne
UUberger, Kurt
U2
56
Ju 19, A 21
UUenhag, Jörgen U.
Kn8
Wahlberg,
Leif M.
U40
UUsten,S.K.Ola
UDl
Wahlgren,
E. Göran
E I, B 29
Ultvedt, Per-Olof
U20
"Wahlgren, U. Iwan
B.
U26
Ulveson, H. N. Ingemar
Ju
42
Wahlqvist,
Stig
Ju 20
Ulvfot, Benkt H.
E9
Wåhlstedt,
Bengt L.
E5
Unger, Klaus
H7
Wahlsti-öm,BjömM.
126
Unger, Lars E.
U26
Wahlström,
Bror A.
Ju 6
Unghagen, Harry
K
10
Wahlsti-öm,PerE.
K 9 12
Wahlström, Per K. V. Kn 3
Wahlström, Sten K. J. K 3
Wahlström. Stina M. A 16 17
Wahlström, Tommy U
11
Wahrby. Hans O. U5
Walander, Anders B
14
Walander, Håkan I. S 6 19 20,
A 9
Walberg.
Sten S. B 8 16
Waldebrand, Gösta W. U 42
Waldén,
G. Louise Ju 19, A 21
Waldenby,
Torbjöm Ju 28. H 9
Waldenström,
Erland E6
Walin.
Gösta A. Ju 28
WaUberg.
Klas H. S. S 13, A 5 17
Wallberg,
Ursula JulO
Walldén,
G. Rudolf Ju 21
Walldin,
Carin U 17
Wallén,
Göran R. Fö 8
WaUén,
Per-Edwin M. Ju 13
WaUer,TageE. U 1
Wallerius,
Olof Hl
WaUgårda,
Anna U 23
Wallin,
A. E.Göte U66
Wallin,
Alf G. Ju 45
WaUin,
Erik U 25
Wallin,
Hans E. U 37
WaUin, John-Olof A.
Ju 48, K 16 23
Wallin,
Kerstin U 26
Wallin,
Kerstin H9
Wallin,
Per J. Ju 17
Wallin,S.Jonas B
32
Wallin,
Sten-Erik J. Ju 5, Jo 10
Wallman,
Folke V. 110
WaUner,
Bo U 9
Wallner,
Calle J. A 7
Wallström,
BerntR. V. Kn 8
Waltersson,
Bert U 11
Wandén,
Stig U 15
Warby,
Elsa M. U 13
Ward, Kurt K. B.
S
2, B 27 32,1 21, Kn 11
Warensjö,
J.A.Folke Jo 13
Wargert.
Sigurd U 9
Warholm,
M. Birgit Ju 30
Warmboe.Thorleif U9
Wamergård,
Erik H 7
Wedel.
Bengt U 21 31 35
Wedell.
N. Gunnar I 12
Wedin.
Nils J. S 15. K 15
Wegerfelt,
Karl Ame 121
Wegerman,
Åke H 7
Weibo,
Bjöm S. Ju 4
Weibull,
G. Lennart B 28
WeibuU,
Martin C. U 19
Weidstam,
Åke Ju 14
Weinehall,
Lars E. J. Ju 28
Welander.
Gösta Ju 49, B 17
Welin, E.Gösta Fö 13,
Bo 10
Welinder. P. E. Carsten B 2
Weman, Gunnar U
16
Wemninger, Lars V. U 1
Wenblad, L.Bertil A. Fö 7
Wendin, StureE.W. Ju
49
Wendt, Curt A. G. Jo 9, Bo
3
Wenker, Stig-Eric Jo
2 9
Wennberg, UUa U
20
Wennerberg, Sigfrid B.
U 64,1 14
Wennerholm, Peter H. B. B 7
Wennerhorn, Karl Otto L.
Föl, K 3 18 Wennström, K. Guiwar
S 2 13 22. A 18
Wentz, NUs Ö. S 11
WerbeU,BrorI. B
13 32
Werding,
Jan A. El, B 8
Werdinius,
Claes A. B 25
Werenfels-Röttorp,
Monica S.
A 16
Werin, Gun 121
Werkö,
Lars S 15
Weme,GöstaA.K. K
10
Werner,
J. Bertil H. Ju 9 48
Wemer.
Lars H. A 6
Werner,N.Mårtens. Fö
6
Werner,
Odd U9
Werner,
Sven V. K 18
Wessén,
Vilhelm Jo 13, A 11
Wessman,
B.-M. Yvoime U 26
Wessman, Lennart U 48
Wessman,
Sven A. U9
Westberg,
H-O. (OUe)
B 17 25, A 12
Westberg. Olof (Olle) Kn 7
Wester.Jan U 15
Wester.
Lars U 22
Westerberg.
Bengt K 9, S 20
Westerberg,
Lars G. I. A 19
Westerberg,
Sten B. B. E 6, U 45
Westerborn, OUeO. A. 8 2
Westerlind,
Erik A. B 30
Westerlind,
N.Peter JulO
Westerlund,
Uno U 26 38 45
Westerman,
Lars U 18
Westermark,
J. Gunnar A 2
Westerståhl,
H. Jörgen U 28 51 Westin, Aina V. H.
8 23 26, A 10 21
Westin,F.E.Margareta A 21
Westin,
Gunnar U 2 59
Westin,
Gunnar T. U 26
Westin,
Lars U 9
Westin,
OUe 120
Westlin,E.Arne A
4,1 5
Westling,
Nils E. Fö 14
Westiing,OttoJ. A
4
Westiund, J, Georg K
5
Westiund,Jan U48
Westman, Helny I.
Jul9,U38,Kn8
Westinan, Margateta U 16
WestiTip, C. Richard U 11
Westöö, Märta U
18
Wetterberg, Gunnar Ju
28
Wetterberg, Ulf G. B 13
32
Wetterblad, R. Ingmar T.
Fö
4, U 9 Wettergren-Viklund, B. M, Elisabet
Bo9
WetterhaU,SvcnC.E.
Ju
5, Jo 10 15 30, Bo 6
Wetteriing, Sven K. U 39
Whinberg, F.R.Bertil 119
Wiberg, G. Lennart
E:son Ju 1
Wiberg, N.OlaR. Fö 4
Wiberg, Ragne Ju
28,111
Wickberg, Sven U
48
Wickbom, Sten G. 115
Wickman, Frans U
64
Wickman, H. Krister E
2
Wictorson, Karl-Eric
S 13 2 15 Wictorsson, Åke V.
,
Ju 35, Jo 5 9, Kn 8
Widding, N. Åke W. Ju 3
Widebäck, I. Birgitta B 31
Widebäck, Ulf M. Ju
2
Widén, K. A. Ingvar Jo 3 5
13
Widén, Lars R. K
18
Widén, Åke U 48
Widesdd,OUe U9
Widgren, Greger G. U 26
39
Widgren, Jonas O. A
17
Widing, S.Lennart U41
Widman, Mona G. U-B. S 14
Widmark, P. Sverker
V. B 6 25
Widmark, Roland 122
Wiebe, StigW. O. K
2
Wiegert, Bo S 20
Wieslander, Hans J. M. U 42
Wieslander. K. H. Bengt H 3
Wigardt, Hans G. T. Föl
Wiggen, Knut U 9
Wigren, John E. Kn
12
Wigren,
Karin (Kajsa) M. U 39
Wigur. J.T.Rolf Fö 9
Wiik,
Curt H. 18
Wijkman.
Anders I. S.
Ju 55, U 65,1 5 14
Wijkman, E. Gunnar B. U 1 26
Wik, Lars U 15
Wiking,
Barbro Ull
Wiklander,
BertU U 16
WUdund,
Bengt O. Ju 7, U 45
Wiklund.S.
A. Daniel Ju 9, S 3
Wiklund,
Svea S,S,
Ju 2, Fö 13, S 13
Wikman.L.Åke Jo 9
Wikman,
Sven U 26
WUcrén,
R, O. Gerhard A 4 16
WikstiBnd,Rolf
A.I. I 8,Kn 10
Wikström, C Ame Ju 9
WUcström,
Jan-Erik U 15 23
Wiktorin,
Bengt S 18,Kn 1
WUander, Sven E. S 10. A
18
Wilen.Bo U 34
WUén, S. Kristina
(Kerstin) A 6
Wilhelmsson, Ame E. Ju 11,B 30
WUlart.N.Bo B 4
von
WiUebrand, Karin M. B 12
Wmers,UnoE.W. U 35
WUIiamsson, Uno E. I.
Fö 13, U 38, H 17
WUlig,Anna S 17
WUson.SvenT. Ju
8
Winander,
Bo G. B 26
Winberg,
S.Håkan A 19
Winberg,
Tage K. V. K 18
Winblad,
Harry W. Fö 8
Winéus,
Bengt G. Fö 4
Wingårdh,
Bo B 5
af Winklerfelt, Svante G.
M. K 12
Winther,S.I.Eva A 6
Wirén, ErikT. A 1
Wirmark,
B. David L UD 2
Wirtén,
Rolf G. S. E6,Jo2
Wisén,
Jan H. Bo 8
Wissmark, Eva f.
Landergård
U40
Wistedt, Börje U 29
Wistedt,
J.Åke Ju 46
Wistrand, Birgitta M.
Ju 19, S 10 17
Wistid.Carl U9
Wittorp, I. Birgitta Ju 6,
S 8
Wohlin,
Lars M.
E2,B8
14 32, A l,Bo2
Wolff, Felix U9
Wranghult,
Hans O. Ju 4. K 23 Wredenfors, H. E. Walter
K
9,I 10
Wulff, Kurt E. E 1
Wulff,
TorgUH. UD 1
Wångby, Erik H
9,11114
Wåäg.IsrilsErik
Fö
12,1 5 14 15
Wängberg, Hans-Åke K 3
Wärme, Ulf B. H4
Wäm,BoH, A 13
Wämberg.ErikG. B
8
Wärneryd, Karl-Erik U
28
Wärneryd, Olof I. A
1
Wästberg, OUe H
16
Bo 8 11
Yngvesson,
Nils H.
Zachrisson,
K. Sune R. U 27
Zachrisson. Uno U
26
Zeime. Claes A. Ju 9 37, K 23
Zethraeus, Sten Åke Ju 41
Zetterberg, Evert I
25
Zetterberg, Jan U
22
Zetterlund, Sven U 11
25
Zetterquist, Urban G. U 32, Bo
1
Zettersten, N. Gunnar U 65
Zettersti-öm, Harald U 20
Zetterström, Sven N. B 7
Zetterström-LagervaU, (jerd M.
S 17 2
Zielfelt. Inger U
22
Zughaft, Wolf M. Boll
Å
Åberg,
C. Anders 112
Åberg, Carl Johan
K
9, E 5, B 8 13 14 32, H 12, A 6
Åberg,
Ch. Georg Jo 20,1 18
Åberg,
Fritz A. Bo 8
Åberg,
G. Bertil U 56
Åberg,
Gertrud U 25
Åberg,
HUding Ju 30
Åberg. J.Yngve A
10
Åberg,
Jan Håkan U8
Åberg. Lars I 23
Åberg, Lennart U
9
Åberg, NUs-Erik U
66
Ågren, Carl-Hemik Jo
5
Ågren,
Enar I 4
Ågren, Lars O. T.
S 16, Jo 24, H 17, A 6 12, Bo 3
9,
, 112
Ågren, N. Gunnar S. Kn 11 13
Åhgren-Lange, Ulla H. U 26
Åhlén, Lars Ju
4 24
Alvén. Anders Jo
6
Åhström, N. Åke A:son E 1
Åkerblom, Dick M. U
13
Åkerdahl, Magnus F. Ju 11
Åkerfeldt, Sven Eric Jo 4
Åkerlind, AUan J. G. SI
Åkerlund, Hans E. A
12
Åkerman, N. Håkan Jo 13
Åkerman, Sune M.R. A 1
Åkerstedt, Carl T. M. Kn 10
Åkerström, Göran U
25
Åkerstt-öm, Olof U
20
Åkesson, Hans C. Ju
4
Åkesson, Hans O. Ju 6, U
26
Åkesson, Sigvard U
48
Åkne, L. Roland Ju
8
Ålander,
Birgtt V. Ju 16
Ålander,
NUs-Erik 121
Åman,
O. Valter Ju 39
Åmark,
Sven O. F. Bo 12
Ångström, Rune T.
UD
3, B 30, I 5
Årlin,Ingrids. Bo
9 11
Åsberg,
Christer U 16
Åsberg-Håfström, Margareta U 22
Äsbring.Lars-GöranG. Ju 47
Åsling,
NUs G. A 6,1 13
Åslund,
Alvar Ju 46, K 9
Åstedt,
Inga-Britta U 62
Åstrand,
Göran SI3,Kn2
Åstrand.
Hans U 9
Åstrand,
Per-Olof U 22
Åström.
C. Sverker UD 1
Åström.
Karl-Johan U 64
Åström,
KjeU U 23
Åström,
Lars-Åke E. S 13
Åström,
Urban U 43
ÅvaU,SvenK. Ju II
ÄvaU,SvenK. B 30
Q
Oberg, Gustav
U66
Oberg, Hans
Knl2
Öberg, J.Gustav
U66
Öberg, N.P. KjeU
A 16 17
Öberg, N.Sture
U30,A1
Öbrink, Karl Johan
Ul
Ödlund, Lars-Olof
E7
Ödman, Margot
S511
Ödman, Mats 0.
U138
Ödman, Svante H. N.
K 12 21
Öh, E.Tage
16 19
Öhlund, Per T.
U19 26
Öhman, Anders R.
Ju 11
Öhman, Bemdt
E6
Öhman, Christer
A8
Öhman, Frank G, H.
Ju 33, H 5
Öhman, Per I.
A 20
Öhm,J.Brano
Kl
Öhrsvik,
Lena M. U45,Knl0
Öimesjö,KarlErikA. E6
Öimesjö.
Mats S. G. Bo 4
Öquist,
Bemdt E. 122
Öiiie,
Ingegerd U 23
Örtengren,
Jan Henrik H 4
Östberg,
Göran U 26
Östensson,
Olle I 10
Öster,
Karl Olov Jo 2
Österberg, Gunnar R. A 6,1 3 23
Österberg,
OUe U 13
Österling,
A. Olov (OUe) U 25
Österlund,
Tord H:son Ju 4
Östliiig,Sven K 9
Skr 1976/77:103 444
östiund,
Hans-Erik
S
25, U 34, A 6
Östiund,
Harry Ull
Östiund,John
O. A 6
Östiund,
Zolo U10 37
Östman,
Lars J. O. B 13
Östrand,
P.Olov (OUe) K 24, A 18
Öström,
Kjell V. A 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakregister till konunittéer
(Sakregistret
omfattar både del I och del II. Referenserna till del II innehåller alltid II. Referenserna till del I saknar motsvarande
beteckning.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
A
AB
Atomenergi 117
Adakfältet 122
ADB se Databehandling Affärstidskommitten, 1975 års
Hll Affärsverks verkstadsrörelser
K 22; II K 2
AKA-utredningen 15
Aktiebolag Ju 41
Aktiemarknad E 1
Alkoholpolitik S25;1IS3
Alkoholreklam H 7; 11 Hl
Allmänflyg K 20, 24; 11 iC 8, 9
Allman försäkring S 9
Allmän ordning Ju 35
Allmän rättshjälp Ju 48; II Ju 3
Allmänna advokatbyråer Ju 48; 11 Ju 3 Allmänna
energisystemsstudier
114;ni2 Allmänna handlingar
Ju 9,44, 55; 11 Ju 5 Allmänna
pensionssytemet och sjömanspensioneringen
K21;nKl
Amanuenser U 26
Andlig vård U 29
Anläggningsarrende Ju 45
Anonymitetsskydd Ju 7, 27
Anstaltspersonal
Ju 26,51,57;11 Ju 2,9 Å nsvarsnämnder
Hälso-och sjukvård S 10
Statliga datasystem Ju 55; II Ju 5
Arbetsklinik, Statens A 7
A rbetsmarknadsfrågor
Anställdas integritet vid datori
sering Ju 55; 11 Ju 5
Anställds pensionering B 29; II B 3
Arbetslivsforskiiing A 19; II A 5
Arbetslöshetsförsäkring A
9
Aibetsrättskommittén, Nya
A 19, Il A 5
Arbetstid K 10, A 10
Arbetstillfredsställelse 1 13
Arbetsvärd A 7
Billingenområdet I 15; 111 4
Byggmaterialindusttin I 19
Byggsysselsättning U 53; 11 U 3
Datorisering Ju 55; II Ju 5
Facklig vetorätt A 19; II A 5
Företagshälsovård S 22; Il S 2
Förtroendemannalagen A 19; 11 A 5
HandelsanstäUdas arbetsförhål
landen Hll
Jordbruk- och trädgårdsnäring All
Norrbottendelegationen I 26; II I 5
Näringshjälp A 14
Samhällsplaneringens huvudman
naskap Kn 11; Il Kn 3
Statsföretagskoncernen 1
13
Stålverk 80-projektet 1 26; II 1 5
Sysselsättningsutredningen
A6;nA4
Utredningsverksamhet K 22; Il K 2
Varvsindustrin A 23; 11 A 1
Verkstadsrörelser hos affärsverk
och myndigheter K 22; 11 K 2
Arbetsmarknad (arbetsmiljöfrågor)
Arbetsmiljöutredningen A
4
Fartygsmiljöutredningen K 12
Truckarbete K19
Vårdpersonal
inom kriminal
vården Ju 57; 11 Ju 9
Yrkesskadeförsäkrings
kommittén S 6
Arbetsmarknad (utbildningsfrågor)
Arbetsmarknadsutbildningscentra
(AMU-centra) A 7
Forskarutbildning U 26
Företagsutbildning A 13
Kökspersonal inom kriminal
vården Ju51;IIJu2
Offentliganstälida
B22, Kn 10;nKn2
Ordningsvaktsutbildning Ju
35
Personalutbildning, statlig B 22
Polisen Ju 49
Praktisk
prästutbild
ning U 52; nu 2
Väktarutbildning Ju 46
Yrkesinriktad gymnasie
utbildning U61;nUll
se även Utbildningsväsen
Arkiv U 3
Arrendelagskommittén Ju 45
Arv Ju 6
Arvsskatt B 8
Arvsrätt tid tronen Ju 50; II Ju 1
Assistenter U 26
Atomenergi 15,17
Auktorisation Ju 32,46
A UU-sakkun niga U 4
Avbetalningsköp Ju 10
opaginerad Kontrollera mot PDF
30 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 103
AvfaU Jo 16,1 5
Avgiftsfordringar B 30; II B 1
Avgiftssystem Ju 5, Bo 12,1 9
Avtalsgodkännande B 22
Avtalslicens Ju 52; 11 Ju 4
Avvikande,
psykiskt Ju 12
B
Balansbegrepp E 5
Bandinspelning Ju 5 2; II Ju 4
Bankväsen E2.3,9;nEl
Se även Kreditväsen Barna- och ungdomsvård
Barnmiljöutredningen S
8
Barnomsorgsgruppen S
7
Familjestödsutredningen S
9
Försöksverksamhet inom social
vården S 18
Platsbehov inom barnomsorgen
S26;nS4
Skolans iiue arbete Ull
Socialutredningen S 3
Bebyggelseplanering Fö 13
Befälsfrågor Fö 5, K 2
Begagnade föremål H 5
Begravningsväsendet U 60; 11 U 10
Bekväma livsmedel Ju 51; IIJu 2
Bernkonventionen Ju 52; II Ju 4
Besittningsskydd Ju 45.4 7
Beslag Ju 27
Beslutsfattande Kn 8
Besparingsutredningen B 23
Besvärsorganisation Sll
Betalningsbalansstatistik E 5
Betalningssystem E 3
Betalningsbalansdelegationen E 5
Betygsutredning, 1973 års U 18
Bevakningsföretag Ju 46
Bibelöversättning U16
Biblioteksfiinktioner
U35.63,I16;n U 13
BIDOK U 35
Bidragssystem S 20
Bilarbetstidsutredningen K 10
Bildskivor Ju
34, 52; II Ju 4
Bil försäkring Ju 30
Billingenutredningen 125; II 14
Biståndspolitik UD 2
BiCF Föll
Bodelning, rättshjälp vid Ju 48; Il Ju 3
Boendeinflytande Ju 47
Bokförings- och redovisningsfrågor
Ju 53; II Ju 6
Bolagskommitté, 1974 års Ju
41
Bostadsarrende Ju 45
Bostadsförvaltningsutredningen Ju 32
Bostadshygien S 16
Bostadspolitik
Bostadsbeskattning B
16
Bostadsfmansiering Bo
2
FN: s konferens om bostads-
ocn bebyggelsemiljö Bo 9
Hyresrättsutredningen Ju 47
Uthyrningssvårigheter Bo
1
Se även Byggnadsväsen
Bostadsstyrelsen Bo 8
Bosättning utomlands S 5; II S 1
Brandförsvar Kn 4
Branschstruktur H 4,5,119,21
Bromma flygplats K 20, 24; II K 8,9 Brottmål, rättshjälp i Ju 48;
II
Ju 3
Brottsbalken
Ekonomiska sanktioner mot
brott Ju 22
Förmögenhetsbrott Ju 54; II Ju 7
Massmedieutiedningen Ju
7
Påföljdseftergift Ju 9
Påföljdssystem för psykiskt
avvikande Ju 12
Sedlighetsbrott Ju 13
Ungdomsfängelsepåföljd Ju 36
Värnpliktsvägran Fö 6
Brottsersättning Ju 38
Brottsskadeutredningen Ju 27, 38
Brottsutredning Ju 21
BU V18
Budgetering Fö 3
Buller K 12, Jo 26; n Jo 5
Byggnadslagstiftning Bo 7,12
Byggnadsväsen
Bostads- och planmyndighetet Bo 8
Byggnadsindex B 3
Byggnadsmaterialindustrin 119
Byggnadsvårdsutredningen
U53;IIU3
Gatukostnadsutredningen Bo 12
Internationella byggnadskom
mittén I I
Miljöskyddslagstiftning
Jo 26; U
Jo 5
Skyddsrum Fö 13
Båtregistrering Jo 21; II Jo 1
Börslagstiftning E1
Bötesstraff Ju 22
Centrala organisationskommittén U 33
för högskolereformen
Citaträtt Ju 52; H Ju 4
Civilförsvar Fö 13, Kn 1
Cykeltraflk K 25; II K 7
D
Daghemsplats S26;I1S4
DAK U3
Dansarutredningen U 22
Datafrågor
ADB-beredningsgruppen Kn
5
AbB-rutiner, riksförsäkringsver
ket-riksskatteverket Sll
ArbetsUv Ju 55; II Ju 5
Biblioteks- och dokumentations-
samverkanskommittén (BIDOK)
U35
DAFA B 24
Dataarkivering U 3
Databehandlade meddelanden
Kn 10; 11 Kn 2
Datasamordningskommitten
(DASK) B 10
Expertorgan på bokförings- och re
dovisningsområdet Ju 53; 11 Ju 6
Fastighetsdatakommittén
(FADAK) Ju 29
Fastighetstaxering B 4
Fritidsbåtar Jo 21; H Jol
Informationssystemet företag -
samhälle 16
Inkomsttaxering B 4
Konstnärsnämndens organisation
U56;nU6
Kontakter medborgare - samhälls
organ Kn 10; Il Kn 2
Kriminalisering av datamissbruk
Ju 54; n Ju 5 Körkortsregistrering
K 23; Il K 4 Länsstyrelsernas samhällsplanering
Kn5
Massmedieforskning U 51; Il U 1
Mångfaldigandefrågor Ju 52; II Ju 4
Notdiska dokumentationscentralen
(NORDICOM) U51;IIU1
Offentlighet och sekretess
Ju55;U Ju 5 Personorienterad ADB-information Ju55;nJu5
Redovisnings- och revisionssystem
Knl2;nKn4
Rättsväsendets informationssystem
(SARI) Ju 4
Skatteadministration Kn 9; II Kn 1
Systems Knl2;nKn4
Teknisk-
och vetenskaplig doku
mentation (SINFDOK) I 16
De blindas förenings biblioteksverk
samhet
U 63; nu 13
Decentralisering
Fögderiutredningen
Kn 9; Il Kn 1
Kontakter medborgare - samhäl
le Kn 10; II Kn 2
Länsstyrelsemas planerings- och ad
ministrativa enheter Kn 12; II Kn 4
Samhällsplaneringens huvudmaiua-
skap Knll;IlKn3
Skadereglering, sjukersättnings
ärenden Sll
Skatteadministration Kn 9; II Kn 1
Dikningsföretag Ju
5
Disciplinstraff Ju 57, S 10; IIJu 9
Distriktsindelning Kn 6
Djur i karantän Jo 28; Il Jo 6
Doktorandstipendier U 26
Dokumentation
Biblioteks- och dokumenta-
tionssamverkanskommittén
(BIDOK) U 35
Forskningsrådsutredningen (FRU)
U14
Nordiska dokumentationscentra
len (NORDICOM) U 51; 11 U 1
Teknisk- och vetenskaplig doku
mentation (SINFDOK) 1 16
Domstolar Ju 24, S 11, K 23; 11 K 4
Drottningholms kungsgård BIS
Dröjsmålsränta Ju 1
Dödsbegreppet S 17
Ecklesiastik indelning Kn 7
Egendomsförvaltning B 2
Egnahemsfastigheter Ju 43, B 14
Ekonomisk politik B 13
Ekonomiska brott Ju 54; II Ju 7
Ekonomiska föreningar Ju 41
Ekonomiska sanktioner Ju 22
Ekonomiskt försvar 110
Elektronmusik U 44
Elevvård U11
Elkraft Bo 6,12
EMS U 44
Emåutredningen Jo 10
Energifrågor
AB Atomenergi I 17
Beredskapslagring H 7,13
Delegationen för energiforsk
ning I 14; Il I 2
Elutredningen 12
Energirådet Ju 28
Energisparkommittén I 11
Kommunal energiplanering 115
Naturgas 17
Oljelagring H 7
Statistik I 11
Svavelutsläpp Jo 17
Vattenkraftutbyggnader Bo 6
Engångsbelopp B 12
Enkronemynt E 8; II E 2
Ensamrättsystem Ju
52; Il Ju 4
Enskilda vägar K 4
Ersättning
Brottsoffer Ju 38
Mångfaldigande Ju 52; Il Ju 4
ERU Al
Etableringsregler Ju 33
Europeiska patentkonventioner H 1
Exekutionsväsen Kn 6
Expropriation Ju 32
F
Factoring
Ju 18
FADAK
Ju 29
Familjedaghem
B 20
Familjeföretag
B8
Familjelagssakkunniga
Ju 6
Familjepoiitik
S7,8.9
Fartyg
under utländsk flagg
Kil
Fartygsmiljöu
tredningen
K 12
Fast
egendom
Ju 43
fastighetsdata Ju 29, Kn 5
Fastighetsförvaltning Ju 32
Fastighetsmäklare Ju 43
Fastighetstaxering B 31; Il B 4
Film Ju7,52;nju4
Fiskeavgift Ju 5
Fiskevattensutredningen,
1973 Jo 9
Fjällägenheter Jo 29; II Jo 7
FLU Fö 8
Flaggutredningen (FU) K 11
FlygkontroUsystem K 13
Flygplatser K 20, 24; 11 K 8,9
FN-konferenser
UD 1,3, Bo 9; Il UD 1
Folkbokföring B 7, U 60; 11 U 10
Folkhögskoleutredningen U17
Folkpension S 5; 11 S 1
Folkrätt UD 1
Folktandvård U 31
Fondbörsutredningen E 1
Fondmedel E 6
Fondsystem E 6
Fordonskungörelsen K 19
Arbetslivsforskning A 19; 11 A 5
AB Atomenergi 117
Delegation för energiforskning
I 14; II 12 Forskarutbildningsutredningen U
26 Forskningsavgiftskommittén 19 Forskningsrådsnämnden
U58;nU8
Forskningsrådsutredningen U14
Framtidsstudier U 56
Fysisk planering och bebyggelse
Bo 10 Havsresursfrågor, organ för
U 14,118 Industriell forskning
19,21
Långsiktsmotiverad forskning U 46
Läkemedelstillverkning 121
Massmedieforskning U 51; 11 U 1
Metallurgiskt centrum 1 26; Il I 5
MultinaUonefia företag Ju
25
Mångfaldigandefrågor Ju 52; II Ju 4
Odontologisk verksamhet U 31
Organisationskommittén för
forskningsråden U 58; 11 U 8
Regional utredningsverksamhet A 1
Social forskning S 13
Teknisk forskning i övre Norrland
UIO
Teknisk och vetenskaplig forskning
f SINFDOK) I 16
Fotokopiering Ju52;llJu4
Frakträtt Ju 14
Fredsorganisationsutredningen Fö 1
Fritidsbåtar Jo 21; II Jo 1
Frivårdens storstadsutredning Ju 23
FRU U 14
FUN U 26
Fysisk
riksplanering
Bo 3
Färdtjänst
B 13
Färjetrafik
K 17
Fögderiutredningen
Kn9;nKn
1
Förband
Fö 1
Företagarföreningar
A
15;Il A2,6
Företagares rättshjälpsmöjligheter
Ju 50; Il Ju 1 Företagsdemokrati
Fö 10, B 5,1 14, Kn 1
Företagsform Ju 41
Företagsförvärv Ju 25
Företagshälsovård
S22,A4,18;I1S2,A3
Företagsinformation B 6,1 6
Företagsinteckning Ju 18
Företagskoncentration Ju 33,H 6
Företagsobeståndskommittén
B 30; II B 1
Företagsskatteberedningen B 8
Företagsstru k tur
Byggmaterialindustrin I 19
HoteU- och restaurang H 4
Jordbruk och trädgårdsnäring All
Skrothandel H 5
Städbranschen H 8
Förköpslagen Ju 36
Förmyndare Ju 38
Förmögenhetsbrott Ju 38,54; II Ju 7
Förmögenhetsskatt B 8
Förplägnadsfrågor Ju 51; II Ju 2
Förskingring Ju 38
Försurning av sjöar mm Jo 17
Försvarsväsen (allmänt)
Beredskapslagring av olje
produkter H 9
Bidrag till fritidsverksamhet
Fö 15;nFö 1
Ekonomiskt försvar H 10
Fredsoiganisationen Fö 1
Försvarsutredning, 1974 års Fö 9 Kommunal beredskap 1 15,
Kn 1 Kyrkliga beredskapsfrågor
U60;HU10
Ledningsfrågor Fö 8; II Fö 3
Medinflylande Fö 14; Il Fö 2
Planering och budgetering
Fö3,9
Rationalisering Fö 9
Skyddsrumsutredning, 1975 års
Fö 13 IJndenättelseutredning, 1974
års
Fö 7 Försvarsväsen (personal)
Arbetsförhljlanden Fö 10
Delegering Fö 10
Fritidssysselsättningar för
värnpliktiga Fö 15; Il Föl
Försvarets gymnasieutredningFö 12
Förvaltningsutbildning Fö
2
Kviiman i forsvaret Fö 11
Omorganisation Fö 9
Ordningsvakter Ju 35
Pensionsålder Fö 4
Personalbesparing Fö 9
Tjänstereglemente Fö 10
Tystnadsplikt Fö 10
Undenättelsepersonal Fö
7
Vapenfri tjänst Fö 6
Värnpliktiga
Föl,5, 10,14, 15;llFöl, 2
Värnpliktsutbildning
Fö 5, 14; II Fö 2
Försäkring B 12
Försäkringsdomstol S11
Försäkringskassor Sll
Försäkringsrättskommittén Ju 30
Försörjningspolitik 1 10,15
Förvaltning, mångfaldigandefrågor
inom Ju 52; II Ju 4
Förundersökning Ju 9, 27,49
Förvaltningsdemokrati B 5
Förvaltningsrevision B 20
Förvaltningsrättskipning B 17
Förvaltningsutbildning Fö 2
Föräldraförsäkring S 9
Häktning Ju 37
Hälsoeffekter
av energiutnyttjande
Jo26;II Jo5 /W/so- ocA sjukvård
Ansvarsfrågor S 10
Hälso- och sjukvårdsutredningen
S22
Hälsovårdsstadgan S 16
Kronisk toxicitet S21
Medicinalansvarskommittén S 10
Pensionärsundersökningen S 14
Regionsjukvårdsutredningen S 15
Sjukvård i livets slutskede S 17
Socialförsäkringens
administration
och besvärsorganisation Sll
Högskolereformen U 33
Högskoleregionemas organisationskommittéer
för
Umeå U 37
Uppsala U 38
Stockholm U 39
Linköping U 40
Göteborg U41
Lund-Malmö U 42
Garanti försäkring Ju 30
Caj I 13
Gatukostnadsutredningen Bo 2
Genbanksutredningen Jo 7
Girosystem E 3
C/ss/an Ju 49
Glesbygdsfrågor A 12
Godstransport Ju 14
Gotlandstrafik K17
Grafiskt mångfaldigande Ju 52; Il Ju 4
Grundforskning U 14
Grundlagar Ju 7
Grustäkt Jo 2
Gruvdrift i Adakfältet I 5
Gruvrätt I 9
Gåvoskatt B 8
Göteborgs hamn K 7
H
y/ 75 U 33
75-S U 39
HABITAT Bo 9
//ande/ Jul,H5
Handelsbolag Ju 41
Handikapputredningen S 1
Handlingssekretess Ju 44
Havsresurser I 12,18
Hemförsäljningskommittén Ju 21
Hemkonsulenttjänster H17;I1H6
Hemvistsakkunniga B 7
Hjälmarens reglering Jo 30; II Jo 8
HoteU- och restaurangbranschen H 4
Humanitet UD 1
Husrannsakan Ju 27
Hygien S 16
Hyresrättsutredningen Ju 41
I
Fö 7
U 64; nu
15
H5
Kn7 13,4,19,21
IB
HASA
Inbyteshandel
Indelning
Industri
IndustrieH
forskning
Ju52,I9, 21;nju4
Industriellt rättsskydd
Ju31,52,Hl;lI Ju4
Industriellt utvecklingsarbete
Ju52.I8, 19. 21;nju4
Industriföretag A 8,1 19, 21
Information
Alkohol S25;nS3
Energi 111
Hälso- och sjukvård S 10
Körkortshavare K 23; 11 K 4
Statsföretag I 24; Il I 3
Informationssystem
Biblioteks- och dokumentations
samverkan (BIDOK) U 35
Fastighetsdatakommittén (FADAK)
Ju 29
Informationssystemet företag -
samhälle 16
Nordiska dokumentationscentralen
(NORDICOM) U51;nUl
Redovisnings- och revisionssystem
Kn 12;nKn4
Rättsväsendets informationssystem
(SARI) Ju 4
System S Kn
12; II Kn 4
Teknisk- och vetenskaplig dokumen
tation (SINFDOK) 1 16
Inkomstskatt se Skatteväsen
Innehållsdeklaration på tobaksvarorUl
Insamlingar H 14;1I H 2
Inskrivningsväsen Ju 15, 18, 29
Inteckning Ju 18
Integritetsskydd Ju 2. 30
Integritetsskyddskommittén Ju 2
Intellektuellt
arbete Ju 52; II Ju 4
Interruttionell
familjerätt Ju 6
Internationell
konkurrens H 6
Internationella byggnadskommittén I 1
Internationellt bistånd UD
2
Invandrarfrågor A 3
Isolering inom kriminalvården
Ju57;nJu9
Isotopmärkning K 8
JK-utredningen Ju 40
yo Ju 40
7{wdftmA:
Arbetskraftsförhållanden All
Arrendelagskommittén Ju 45
Genbanksutredningen Jo 7
Jordbrukamas trygghetsproblem
Jo 25; n Jo 4
Jordbruk och trädgårdsnäring All
Jordbrukshögskolor Jo 1
Jordbruksnämnder Jo 18
Jordbruksutredningen Jo 5
Kontrollanstalter Jo 3
Skördeskadeskydd Jo 25; II Jo 4
Jordförvärvsutredningen Jo 13
Journaler S 10
Juridisk hjälp Ju 48
Justitiekanslern Ju 40
Justitieombudsmannen Ju 40
Jämställdhet Ju 19, A 21; II Ju 10. A 7
Jämvägsbefordran Ju 14
K
Ar-7i
U20
/:aöe/-rK
Ju52;nJu4
/TaW,
>lfi
S27
Kapitalbildning
E6
Kapitalförsäkring
B 12
Kapitalmarknadsutredningen,
1968 års E2
Kapitalskatt B 8
Karantänsverksamhet Jo 28; II Jo 6
KoUektiva försäkringar Ju 30
Kollektivavtal B 15
KoUektivmärkeslagen Ju 31
Kollektivtrafik K15
Kommittéväsendet B 23
Kommunal beredskap 1 15, Kn 1
Kommunal demokrati
Kn2.10;nKn2
Kommunal energiplanering 115
Kommunal indelning Kn 7
Kommunala förköpslagen Jo 13
Kommunala trafikfrågor K 16
Kommunalekonomiska utredningen
B 13
Kommunalförvaltning
Beslutanderätt Kn 8
Byggadministration Bo 8
Decentralisering Kn 8
Förtroendemannamedverkan Kn 8
Kommunaltjänstemän Ju 44
Mångfaldigandefrågor Ju 52; II Ju 4
Personalbehov Kn 8
Tysmadsplikt Ju 44
Kommunalt gatubyggande Bo 12
Kommunalval Kn 2
Kommunikationssatelliter Ju 52; II Ju 4
Kommunikationsväsen K 16, 17,18
Kommunindelning Ju 18
Koncentration Ju 3 3, H 6.1 19
Koncessionslagstiftning I 10.15
Konkurrensbegränsning H 6
Konkurslagskommittén Ju 11
Konstnärliga verk Ju 8, 52; Il Ju 4
Konstnärsnämnden U56;I1U6
Konstnärsutbildningssakkunniga V 5
Konstutbildning U 20
Konsumen t frågor
Affärstider Hll
Begagnade bilar Ju 21
Energikonsumtion 111
Hemförsäljning Ju 21
Hemkonsulenttjänster H 17; Il H 6
Försäkringsavtal Ju 30
Konsumtionskxedit Ju 10
Konsumenttjänstutredningen Ju 17
Konsumentverkets organisation
H13;nH3
Köplagsutredningen Ju 1
Marknads- och produktplanering
H
16;nH5
Regional konsumenlpolitisk verk
samhet H17;nH6
Småhusköp Ju 43
Angerrätt Ju 21
Kontrollanstalter Jo 3
Kostnadsbesparing B 23
Kreditförsäljning Ju 30
Kreditköputredningen Ju 10
Kreditstöd A 15; II A 2,6
Kreditväsen E 2, 9; II E 1
Kriplagar UD 1
Krigsmaktens fredsorganisation Fö 1
Krigsmaktens förvdtningsutbild-
ningsutredning Fö 2
Krigsmaktens tjänstereglemente Fö 10
Kriminalvård
Andlig vård U 29
Anstaltspersonal Ju 26
Frivårdsdisttikt Ju 23
Isolering Ju57;nju9
Ktiminalregister, registrering i Ju 9
Kriminalvårdsstyrelsens organi
sation Ju 56; 11 Ju 8
Mathållningen vid anstalter
Ju51;IIIu2
Kronofogdemyndigheter Kn 6
Kronojord B 1.2
Kulturell verksamhet
Byggnadsvård U53;nU3
Dansaxutbildning U 22
Konstnärsnämnden U 56; II U 6
Konstnärsutbildning U 5, 20
Musei- och utstäUningssak-
kunniga U 2
Musikutbildning U 9
Mångfaldigandefrågor Ju 52; II Ju 4
Tidskriftsstöd U54;nU4
Upphovsrätt Ju 8, 52; II Ju 4
Utställningsersättning U 59; II U 9
Kulturminnesvård U 12,5 3; II U 3
Kulturväxter Jo 7
KUS U5
Kustövervakningsutredningen B 21
Kvarstad B 17
Kvinnan i försvaret Föll
Kvinnlig tronföljd Ju 50; II Ju 1
Kvinnor och män
Ju 19, A 21; n Ju 10. A 7
Kyrkoväsen
Andlig vård vid sjukhus och
kriminalvårdsanstalter U 29
Begravningsväsendet U 60; II U 10
Bibelöversättning U16
Folkbokföring, kyrkans uppgifter
U 60; II UIO
Kyrklig beredskap U 60; II U 10
Kyrkohandbok U 6
Psalmkommittén U 8
Stat-kyrka, kyrkoministems grupp
U66
Uppsala domkyrka U 12
Kärnkraftverk I 5. 17
Kärnvapen UD 3; II UD 1
Könsdiskriminering
Ju 19. A 21; n Ju 10. A 7
Köplagsutredningen Ju 1
KöpTätt Ju 1,21.43
Körkortsfrågor K 23; II K 4, 6
Laboratorieverksamhet Jo 24; II Jo 2
Lagerstödsutredningen A 8
Landskapsvård Jo 2
Lantarbetare All
Lantbrukshögskolan Jo 1
Lastbils förare K 10
Ledningsgruppen för fortsatt utveck
Ung av försvarets planerings- och bud
geteringssystem (PPBG) Fö 3
Litterära verk Ju 8, 52; II Ju 4
Livförsäkringsskattekommittén B12
Livräntor Ju 3
Livsmedel, bekväma Ju 51; II Ju 2
Livsmedelskontroll Jo 24; II Jo 2
Ljudupptagningar Ju 52, U 3; II Ju 4
Lokalisering
Miljöstörande industri Bo 4
Se även Regionalpolitik
Lokalprogram U 1, Jo 1
Lokaltrafik K 16
Lotsning K 6
Lotteriutredning, 1972 års H 2
Luftfart
FlygkontroUsystem K 13
Luftfartyg Ju 15
LUP-organisationen U 1, 36, Jo 1
LUT-74 U 25
Låneunderlagsgruppen Bo 1
Långsiktsmotiverad forskning 1 10
Läkarutbildning S 16
Läkemedelsindustri 121
Länsförvaltning Kn 5.13; Il Kn 5
Lärare Ull
Lärarutbildningsutredning, 1974 års
U25
Läromedel
Ju 52. U 4.55; Il Ju 4. U 5
Lönefrågor
Avtalsgodkäimande B 15
Löntagarfonder E 6
Löntagarna och kapitaltiUväxten E 6
Lösegendom Ju 1
M
Madridunionen Ju 31
Makeprövning U 45; Il U 14
Malmförädling 120
Malmtillgångar I 10
Markdelegationen B 1
Markförvärv Fö 1
Marklagstiftning Jo 13
Marknadsföring
Ju34, 52,H16;IIJu4,H5
Markägare Jo 2
Maskinförsäkring Ju 30
Massmedieforskning U 51; II U 1
Massmedier
Ju 7, 12, 27, 33, 34, 52; Il Ju 4
Medborgarvittnen Ju 49
Meddelarskydd Ju 1,21
Mediaföretag Ju 33
Medicinalansvarskommittén S 10
Medicinsk forskning 121
Medicinsk utbildning S 26
Medinflylande Arbetstättskommittén,
Nya
A19;II A5
Företagsdemokratirådet 1 13
Byggkoncentrationsutredningen I 19
Läkemedelsindustri 121
VämpUktsutbUdning Fö 14; 11 Fö 2
Mervärdeskatteutredningen Bil
Metallurgiskt centrum I 26; Il I 5
Mikrofilmning Ju 52, U 21;il Ju 4
MiUtära pensionsäldersdelegationen
Fö 4
Militära underrättelsetjänsten Fö 7
Miljöfrågor
BUlingeområdet I 25; II I 4
Effekter av svavelutsläpp Jo 17
MilJöfarUgt avfaU Jo 16,1 5
MUjöskyddslagstiftning Jo 26; 11 Jo 5
Miljöstötande industri Bo
4
MUjövård S 16
Trafikbuller K 3
Unescos konferens om miljövårdsut-
bUdning U 65
Se
även Naturvård
Mineralpolitiska
utredningen I 10
MMU Ju 7
Monopol Ju 33, H 6
Motorredskap K19
MPD Fö 4
Multinationella
företag Ju 25, H 6
MUS 65 U 2
Museer U 2, 27
Musikaliska
verk Ju 52; Il Ju 4
Musikformer U 44
Musikutbildning U 9
Myndigheters
verkstadsrörelser
K 22; II K 2, 5
Myndighetsutövning A 15; II A 2
Mångfaldigande Ju52;lIJu4
Mäklarverksamhet Ju 43
Män och kvinnor
Ju 19,A21;n Ju 10, A 7
Märkning av olja K 8; II K 3
N
Namnlagsutredningen Ju 16
Nationalfonoteket U 3
Naturgas 17
Naturtillgångar 110. 25, 26; II I 4, 5
Naturvård
MUjöskyddslagstiftning Jo 26; II Jo 5
MUjöstörande industti Bo 4
Miljöväxdskostnader Jo 4
Naturvårdskommittén Jo 2
Radioaktivt avfaU I 5
Tätorternas energiförsöijning 115
Vattenlagsutredningen Ju 5
Nedrustningsdelegationen
UD 3; II UD I
NEPO S12
NJA I 26; n I 5
Nordiskt samarbete
Biottsskadeetsättiung Ju
38
Energiforskning 114
Fötsäkringsiätt Ju 30
Konsumenttjänstutredningen Ju 17
Kreditköp Ju 10
Köplagsutredningen Ju 1
Länsdemokrati, vidgad Kn 13; II Kn 5
Medborgarvittnen Ju 49
PatentpoUcykommittén H1
Produktansvaiskommittén Ju 20
Psykiskt avvikande Ju 12
Radioaktivt avfaU I 5
Skadeståndskommittén Ju 3
Stiftelseutredningen Ju 42
Ungdomsfängelseutredningen Ju 36
Upphovsrätt Ju 8,52; II Ju 4
Varumärkesutredtiingen Ju 31
Norrland UIO, Jo 5
Norrlandsälvar Bo 6
Norrländska malmfält I 20
Norrmalm B 1
NOTH U10
NTRU U13
Nya testamentet U 16
Nykterhetsvård S 3,12
Nyttjanderätt Ju 45
Näringliv
BUUngeområdet I 25; II I 4
Bokföringslagen Ju 53; II Ju 6
Byggnadsmaterialindustitn I 19
Forskningsavgiftskommittén 19
Företagsutbildning A 13
Gruvdrift 122
HoteU- och restautangsbranschen H 4
IndustrUokalisering Bo 4
Jordbruks- och trädgårdsnäring All
Lagerstödsutredningen A 8
Läkemedelsindustrin 121
Malmföiädling 120
Norrbottendelegationen I 26; II I 5
Näringshjälp A 14
Näringsidkares lättshjälpsmöjligheter
Ju 48; II Ju 3
Näringsliv, mångfakligandefrågor
Ju 52; II Ju 4
Skrothandel H 5
Trädgårdsnäring Jo 14
Varvsindustri I 23; Ull
Verkstadsindustri 13
Näringsrätt Ju 17, H 1, 6
O
Obligationsmarknad E1
Obligatoriekommittén U19
Odontologisk verksamhet U 31
Offentlig administration
Kn8.10;nKn2
Offentlig
redovisning I 24; Il I 3
Offentlig tjänst Ju 44, UD 2, B 22
Offentlig verksamhet, mångfaldigande
frågor Ju 52; II Ju 4
Offentliga tillställningar Ju 35
Offentlighet Ju44,S5;nju5
Offentligt biträde Ju 48; II Ju 3
Oligopol H 6
Oljeindustri 14
Oljelagringskommittén H 9
Oljemärkning K 8; II K 3
Ombordanställda K12
OMUS U 9
Omyndig Ju 38
Opinionsbildning Ju 33
Optionsrätt Ju 45
Ordningsvaktsutredningen Ju 35
ORM V 21
Partikelmärkning av olja i fartyg
K 8; II K 3
Patent- och registreringsverket H 3
Patentpolicykommittén H
1
Patienter S10
Pedagogik U 11
Pensionsförsäkring B 12
Pensionkommittén S 5; II 1
Pensionssamordning K 21; II K 1
Pensionsålder Fö 4, S 5
Pensionsåtaganden B 29; Il B 3
Pensionärsundersökningen S14
Permutation Ju 42
Personalutbildning
Ju 26, Fö 2, B 22, A 13
Persondata Ju 55; II Ju 5
Personskador Ju 38
Persontransport Ju 14
Personvals- och valkretsutredningen
Ju 39
Petroindustriutredningen 14
Planering Fö 3, 13, B 23, U 32,1 15
Planverket Bo 8
Polistjänstemän Ju 49
Polisutredning, 1975 års Ju 49
Polisväsen Ju 49, B 21
Postgiro E 3
/»raC Fö 3
Praktisk-teologisk utbildning
U52;IIU2
Pricksystem K 23; II K 4, 6
Prisindex B 3
Prisreglering Jo 5, H 12
Producentpåverkan H 16; II H 5
Produktansvarskommittén Ju 20
Produktplanering H 16; II H 5
Professorstillsättning E 3
Programbudgetering Fö 3
Psykiskt avvikande Ju 12. S 22; II S 2
Psykosociala frågor A 4
Publicering Ju 52; Ju 4
Publik- och programforskning (PUB)
U51;UU1
Punktskatteutredning, 1969 års B 4
Påföljder Ju 12. 22
R
Rabatt sy st em K 15
Äad/o
Massmedieutredningen Ju 7
Radioutredningen U 28
Upphovsrätt Ju 5 2; II Ju 4
Utbildningsradio U 13
Yttrandefrihet Ju 7
Radioaktivt avfaU 1 S
Rationalisering
Ju 49, Fö 9, B 20, Jo 5,1 19
Redovisningssystem,
mångfakligande
frågor Ju 52; II Ju 4
Regelsystem för statsplanelagda om
råden Bo 12
Regionalpolitik
Beslutsfattande Kn 8
Decentralisering Kn 8
Fögderiutredningen Kn 9; II Kn 1
Kommunal energiplanering 115
Länsdemokrati, vidgadKn 13; II Kn 5
SamhäUsplaneringens huvudmanna
skap Knll;Kn3
Sysselsättningsutredningen
A 6; II A 4
Trafikplanering K 5
Traftkrabatter K 15
Utredningsverksamhet A1
Regionsjukvårdsutredningen S15
Rehabilitering A 7
Reklam
Köndsdiskriminering A 21; II Ju 10
Reklamförbud för tobak H 7; II H 1
Videogram Ju 34
Renhållning S 16
Renskötselanläggningar Jo 6
Renskötselområdet Jo 29; II Jo 7
Restauranger IJ 7, H 4
Resursanvändning B 23
Rl-systemet Ju 4
Riksantikvarieämbetet U 27
Riksdagens
lönedelegation B 15
Riksdagens
ombudsmän Ju 40
Riksdagsval Ju 39
Riksförsäkringsverket Sll
Riksplanering Bo 3
Riksrevisionsverket B 30
Riksutställningar U 2
RIV Ju 34
Rymlingar Ju 38
Räddningstjänst K 6
Rättegång
Anonymitetsskydd Ju 27
Arrendetvist Ju 45
Bodelning Ju 48; II Ju 3
Brottmål Ju7,48; II Ju 3
Företagare Ju 48; II Ju 3
Häktning Ju 37
Hyrestvister Ju 47
Näringsidkare Ju 48. II Ju 3
Rättshjälpsutredningen Ju 48; II Ju 3
Tryckfrihetsprocess Ju 7
Atalsrätt Ju 9
Rättshjälpsutredningen Ju 48; II Ju 3
Rättsskyddsförsäkring Ju
30
Rättsväsendets informations
system Ju 4
s
Sakskador Ju 38
Samarbetsorganet
för rättsväsendets in
formationssystem (SARI) Ju 4
Samebyar Jo 6
Samhällsforskning S 13, Bo 10
Samhällsplanering
Bespaiingsutredningen B 23
Byggadministrationsutredningen Bo 8
Byggkoncentrationsutredningen 1 19
ERU Al
Kommunal energiplanering 115
Länsdemokrati. vklgadKn 13; II Kn 5 Medborgare - samhällsorgan
KnlO;Kn2
Regionala SamhäUsplaneringens
huvudmannaskap Kn 11; II Kn 3
Riksplanering Bo 3
TrafScplanering K 5
Sanitär olägenhet S 16
Sanktionssystem Ju 22
SARI Ju 4
Sedlighetsbrott Ju 13
Sekretess Ju 30, K 23;II K 4, 6
Service Ju 17, Kn 10; Kn 2
Sexualbrottsutredningen Ju 13
SIA Ull
SINFDOK 116
SjukhusavfaU Jo 16
Sjukvård S2,4, 10, 15.17.22;IIS2
Själavårdande verksamhet
U 29, 60; II U 10
Sjöfart
Befälsbemanning K 2
FartygsmUjö K 12
Flaggutredningen Kil
Fätjetrafik Gotland och fastlan
det K 17
Kustövervakningsutredningen B 21
Lotsning i Göteborgsområdet K 7
Olja i fartyg K 8
Sjömanspension K 21; II K 1
Sjöräddningsutredningen K 6
Sjöpolis B 21
Skadeersättning Ju 38, Jo 25; II Jo 4
Skadestånd Ju 3, 14, 20, 30,43, B 12
Skatter
Administrativt sanktionssystem B 25
Artister B 9
Bostäder B 16
Energiskatteutredningen B 26
Fögderiutredningen Kn9;IIKni
Företags uppgiftsplikt B
6
Företagsobestånd B 30; II B 1
Företagsskatteberedningen B 8
Livförsäkringar B 12
Mervärdesskatt Bil
Punktskatter B 4
Skatteadministration Kn 9; II Kn 1
Skatteprocess B 17
Skattetilläggsutredningen B 25
Skatteutjämningsutredning. 1976 års
B 27
Skatteutredning. 1972 års B
14
Tjänstepensioner B 29
Skepps- och Kastellholmarna U 32
Skingringsförbud Bil
Skogsadministrativa utredningen Jo 11
Skogshögskolan Jo 1
Skogsutredningen, 1973 års Jo 8
Skolhälsovårdsutredning,
1974 års U 23
Skolväsen se Utbildningsväsen
Skorstensfejarmästare Kn 3
Skrothandelsförordningen H 5
Skyddade
verk Ju 5 2; II Ju
Skyddsrum Fö 13
Skördeskadeskydd Jo 25; II Jo 4
SLS S17
Smuggling B19
Småbarnsföräldrar S 9
Småföretag B 8
Småhusköpkommittén Ju 43
Småpartier Kn 2
Social
forskning S 13
Scocial
hemhjälp B 13
Social
inforrrujtion S19
Socialdepartementets
sjuk-
vårdsdelegation S 2
Socialförsäkring S 11. A 9
Socialkatalog S19
Socialpolitiska samordningsut
redningen S 20
Socialutredningen S 3
Socialvård S 18
Sparavdrag B14
Specialundervisning Ull
Spel H 2
Språk inom förvaltningen
Kn 10; II Kn 2
SSK V15
Sraf och kommun B 13. U 15
Stat och kyrka V 66
Statens bakteriologiska laboratorium
S27
Statistik E 4, 5, U 43, A 5
Statlig egendom B 1, 2,18,1 8
Statlig
kreditgivning B 30; II B 1
Statlig
näringshjälp A 14
StatUga företag I 2,13, 24; II I 3
Statsanställda Ju 44, B 22,1 13
Statsförvaltning
Ansvarsfördelning stat - kommun -
skoU U15
Avtalsfrågor för tjänstemän B 15
Bankgiro - postgiro E 3
Besparingsutredningen B 23
Besvärsorganisation S 11, H 3
Bevakningsföietag Ju 46,
Bokföringsnämnd Ju 53; II Ju 6
Bostads- och planmyndigheter Bo 8
Byggnads- och markförhandlingar B 1
DAFA B 24
Dataarkivering U 3
Datasamordning BIO
Decentralisering Kn 8
Elproduktionens organisation 1 2
Exekutionsväsendet Kn 6
Fjällegenheters förvaltning Jo 29
Försvarets administration och organi
sation Föl,3,5,7. 8. 9,10
Förvaltningsdemokrati B 5
Förvaltningsrevision rationaUsering
B 20
Havsresursorgan I 18
Jordbruksnämnden Jo 18
Justitiekanslerns uppgifter Ju 40
JämstäUdhet Ju 19, A 21; II Ju 10. A 7
Kartverksamheten Bo 5
Konstnärsnämnden U 56
Konsumentverket H 13,15,17;nH3
KontroUanstalter Jo 3
Kriminalvården
Ju23,26,51,56,57;II Ju2, 8, 9
Laboratorieverksamheten
S 27, Jo 24; II Jo 2 Länsstyrelsema
Kn5, 12. 13;IIKn4, 5 Medborgare -
samhälle
16,Knl0;IlKn2
Museer U 2, 27
Myndigheters energiinformation 111
Myndigheters verkstadsrörelser K 22
Myndighetsutövning A15
Mångfaldigande frågor Ju 52; II Ju 4
Offentlig upphandling I
8
OffentUghet och sekretess Ju 44
Patentverket H 3
PersonalutbUdning B 22
poUsen Ju 49
Revision och rationalisering
B20, Knl2;IIKn4
Riksantikvarieämbetet U 27
Riksförsäkringsverket Sll
Rättsväsendet
Ju4, 24, 29.40,48, Sll; n Ju 3
Sjöfart K 6, 7. B 2
Skatteadministration
B25. Kn9;nKnl
Skogsadministration Jo 11
Statistikfrågor E 4, 5, A 5
Statskontoret B 20
Statstjänstemän Ju 44, B 15. 22
Styrelsen för teknisk utveckling 112
Trafikplaneringsmyndighet K 5
Tystnadsplikt Ju 44
Universitet och högskolor
B2, U 1,7,9, 10, 14, 33,36,37,
38, 39,40,41. 42. 49, 58. Jol
Uppgiftsskyldighet, företag I 6
Väktare Ju 46
Växtskyddsverksamheten Jo 12
överstyrelsen för ekonomiskt försvar
HIO Statstjänsterrumnalagstift-
ning Fö 10
Stiftelseutredningen Ju 42
Stimutansutredningen A14
Stockholm B1
Stockholmsregionens
allmänna flygutredning K 20; II K 9 Strafflagstiftning
Jul2,13.22, 36,54,Fö6S10.
B 19; II
Ju 7
Strukturomvandling 119
Studentkårer U19
Studerandehälsovård U 23
Studiedokumentation U 43
Studiestöd
U 26,45; II U
14
STUDOK U 43
Studsviksutredningen 117
Styrelsen för teknisk ut
veckling 112
Stålverk 80-projektet
Städbranschen H 8
Stöldförsäkring Ju 30
Successionsordning Ju 50; II Ju 1
Svavelutsläpp Jo 11
Svenskt-finskt utbild
ningsråd U 62; II U 12
Säkerhetsbrott Ju 44
Säkerhetspolitik Fö 7
T
Tandvård U 31
Taxering Sll, B 17
Teknisk nomenklatur I 16
Teknisk utbildning UIO
Teknisk utveckling
Ju52,I8, 9, 12;nJu4
Telefonförsäljning Ju 21
Television
Förskoleverksamhet U 13
Massmedieutredningen Ju 7
Radioutredningen U 28
TRU-kommittén U 13
Upphovsrätt Ju 52; II Ju 4
UtbUdnings-TV U13
VuxenutbUdning U13
Yttrandefrihet Ju 7
Terroristhandlingar Ju 49
Terroristlagstiftning A 16; Il A 1
TFK U 21
Tidningsfilmningskommittén U 21
Tidskriftpress
B29,U54;IIB2,U4
Tidskriftsutredningen B
29
Tillsynslagen Ju 42
Tilläggspension S 5
Tingsrätter Ju 24
Tjänsteföreskrift Ju 44
Tjänster Ju 17
Tjänstereglementet
för krigs
makten Fö 10
Tobaksreklamutredningen H 7; II H 1
Torrläggningsbestämmelser Ju 5
Totalförsvar Fö 9
Totalvägran Fö 6
Toxicitet S21
Trafikbrott K 23; II K 4
Trafikbullerutredningen K 3
Trafikpolitik
Kommunala trafikfrågor K 16
Trafikplaneringsutredningen K 5
TrafikpoUtiska delegationen K 1
TrafikpoUtiska utredningen K 9
Trafikrabatter K15
öresundsdelegationen, 1975 års K18
Trafiksäkerhet K 10,14, 16
Transportväsen K 19
Tronföljd,
kvinnlig Ju 50; II Ju 1
Trossamfundens
teologiska
seminarier U57:1IU7
Truckar K19
Trädgårdsnäringen Jo 14, A 11
Tullverket B 21
TV-program,
upphovsrätt
Ju 52; 11 Ju 4
Tvångsförvaltning Ju 32
Tvångslicens Ju 52; Il Ju 4
Tvångsmedel Ju 27, 37
Tystnadspliktskommittén Ju 44
täktsamfällighet Jo 2
u
UD 2
U31
U55
K8
U-länder UKO ULÄ UMOF
Underrättelseutredning, 1974års Fö 7
Underställning av avtal B 15
Ungdomsbrottslighet Ju 9
Ungdomsfängelseutredningen Ju 36
Unesco U 65
Uniformer Ju 35
Universitet se Utbildningsväsen
Uppbörd B 6
Uppfinningar H 1
Uppgiftsskyldighet 16
Upphandling 18
Upphovsrätt Ju 8, 52, U 4; II Ju 4
Upplysningsverksamhet
Ju52,Ill,16;II Ju4
Uppsala domkyrka U 12
UR-kommittén U 7
Uranutvinning I 25; II I 4
Utbildningsväsen Akademien för de
fria konsterna U 49 Ansvarsfördelning,
skola - stat - kommun U 15
ArbetsmarknadsutbUdttingscentra
(AMU) A 7
Betyg U 18
Brandförsvarsutbildning Kn 4
DansarutbUdning U 22
Egendomsförvaltning B 2
Finsk-svenska utbildningsrådet U 62
FolkbUdning U 48
Folkhögskoleutredningen U 17
ForskarutbUdning U 26
FöretagsutbUdning A 13
Försvarets gymnasieutbUdning Fö 12
Förvaltningspersonal Kn 10; 11 Kn 2
Gymnasieskolan U 61; II U 11
Högskolereformen U 33
Högskoleregionernas organisationskommitté
U37, 38. 39,40,41.42
Internationellt utbUdningsatbete U 34
KonstnärsutbUdningssakkunniga U 5
KonstutbUdning, 1973 års expert
grupp U 20
Krigsmaktens förvaltningsutbildning
Fö 2 Kökspersonal inom
kriminalvården
Ju51;Il Ju2
Lokalprogram U 1
Läkarutbildning, viss S 16
LärarutbUdning U 25
Läiomedelsmarknaden U 55
Miljövårdsutbildning, UNESCOS
U65
MusikutbUdning U 9
Obligatoriekommittén U 19
OrdningsvaktsutbUdning Ju 35
PersonalutbUdning, statlig B 22
Polisens utbUdning Ju 49
Praktisk prästutbildning U52;11U2
Restauranger U 7
Riksinternatskolor U 50
Skolans inre arbete (SIA) U 11
SkoUiälsovård U 23
Studiedokumentation U 43
Studiestöd U 45
Teknisk utbUdning U 10
Teologiska seminarier U57;1IU7,16 Upphovsrättsliga frågor
Ju52, U4;nJu4
Utbildningsradio U 13
Utiandsundervisning U 24
VäktarutbUdning Ju 46
VämpUktsutbUdning Fö 5,14; II Fö 2 Uthyrningssvårigheter av
bostäder
Boll
Utlanasundervisning U 24
Utländsk
fiagg Kil
Utländska
artister B 9
Utländska
företag Ju 25
Utlänningslagstiftning A 16; II A 1
Utrikeshandel E 4
Utrikespolitik UD2, Fö 1
Utställningar U 2
Utställningsersättning U 59; Il U 9
Utvecklingsarbete 1 14; II 1 2
Utvecklingsländer UD 2, U 34
Vagnskadeersättning
Ju 30
Val
Kn2
Valkretsindelning
Ju 39
Valsystem
Ju 39
Vapenfri
tjänst
Fö 6
Varningstext
på tobaksvaror
H7
Varumärkesutredningen
Ju 31
Varusmuggling
B 19
Varvsindustri A 23; II A 1
Vattenkraftsutbyggnader Bo 6
Vattenlagen Ju 5, Jo 2
Vattenlagsutredningen Ju
5
Vattenledningsskadeförsäkring Ju 30
Vattenreglering Jo 10
Verkstadsindustrins utrednings
verksamhet I 3
Verkstadsrörelser hos affärsverk och
myndigheter K 22; II K 2, 5
Vetenskaplig dokumentation,
information och nomenklatur I
16
Veterinärhögskolan Jol
Vetorätt, facklig A 19: II
A 5
Videogram Ju
34, 52; Il Ju 4
Villaschablonen B 14
Voksenåskommittén U47
Vuxenutbildning U 13, 17
Värdanstalter
Ju51,S 12, U 29; 11 Ju 2
Vårdlagstiftning
S3
Vårdpersonal
Ju 26, 51
; 11 Ju
2
Väghållning
K4
Vägtrafik
BUarbetstid
K 10
BuUer
K3
Trafiksäkerhet
K 14
Vägutredning, 1969 års
K4
Väktarutbildning
Ju 46
Välgörenhet
H 14
;I1H2
Värdepappper
El
Världsnedrustningskonferens
UD 3;
II
UDl
Värmeplaner
I 15
Värnpliktiga
se Försvarsväsen
(personal)
Västerdalälvsutredningen
Jo 15
Växtförädling
Jo 7
Växtskydd
Jo 12
y
Yrkesinspektionen
A4
Yrkesskadeförsäkring
S6
Yrkesskadestatistiku
tredningen
A5
Yrkesutbildning
U22
Yttrandefrihet
Ju 7, 44
z
Zigenare
A3
A
Åldringsvård
S14
Ätalsrättskommittén
Ju 9
Ätalsunderlåtelse
Ju 9
Ä
Ägandeförhållanden
I 19
Äktenskapsrätt
Juli
ö
öppethållandetider Hll
Öppet köp Ju 21
Öresundsdelegationen,
1975 års K 18
Östersjöns
strandstater K 8; Il K 3
Överstyrelsen för ekonomiskt
försvar H 10
Översvämningar Jo 10, 15
Övningsfält Fö 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr 1976/77:103 458
Innehåll
Utdrag
ur regeringsprotokollel................................ 2
Bilaga,
kommittéberättelse 1977
Justitiedepartementet
(Ju)................................. 9
Utrikesdepartementet
(UD)................................ 55
Försvarsdepartementet
(Fö)............................... .... 59
Socialdepartementet
(S)................................... .... 74
Kommunikationsdepartementet
(K)....................... .... 99
Ekonomidepartementet
(E)................................. 119
Budgeldeparlemenlel
(B)..................................... 126
Utbildningsdepartementet
(U)............................. 154
Jordbruksdepartementet
(Jo).............................. 236
Handelsdepartementet
(H)................................. 261
Arbetsmarknadsdepartementet
(A)...................... 274
Bostadsdepartementet
(Bo)................................ 299
Industridepartementet
(I).................................. 309
Kommundepartementet
(Kn)............................... 335
Uppgifl
på kostnader för kommittéer....................... 348
Betänkanden
utkomna från trycket under är 1976..... .. 402
Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i
kommittéberäl
lelsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) under år 1976 . 404
Nordisk
utredningsserie........................................ . 406
Personregister
till kommittéer................................ . 407
Sakregister
tiU kommittéer................................... 445
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr
1976/77:103
Bilaga 2
Kommitté-berättelse
1977
Del II
Kommittédirektiv
opaginerad Kontrollera mot PDF
Redaktionell anm.
Kommittéberättelsen
är uppdelad i två delar.
Del
1 innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och
telefonnummer, redogörelse förarbetet under den lid berättelsen avser, kostnader
saml register.
Del
II innehåller enbart direktiv och tilläggsdirektiv som meddelats sedan
redovisningen i 1976 års berättelse färdigställdes.
Direktiven
och tilläggsdirektiven är ordnade departementsvis liksom kom-miliéerna i del 1.
Inom deparlemenlel är de förtecknade efter dag lor regeringsbeslut.
Del
II är försett med två register, varav ett är elt ämnesregister. 1 det andra
registret är direktiven förtecknade efter dag för regeringsbeslut.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommittéer:
Justitiedepartementet Del II Ju:l
Justitiedepartementet
1.
Kvinnlig tronföljd
Beslut
vid regeringssammanträde 1975-12-18.
Chefen
för jusliliedepanemenlel, statsrådet Geijer, anför.
Reglerna om rätlen lill den svenska tronen finns
intagna i 1810 års successionsordning, som är en av rikels grundlagar. Enligt
denna författning skall rätten lill tronen gå i arv inom ätten Bernadotte.
Tronföljden är agnaiisk, vilket innebär all tronen kan ärvas endast av män och
genom män. Inte bara kvinnor ulan också kvinnors manliga avkomlingar är alltså
utestängda från arvsrätt. Den inbördes ordningen mellan arvsberäliigade prinsar
bestäms enligt primogenilur- och linealprinciperna. Äldre son går således före
yngre och äldre sons släktlinje före yngre sons. Försl när den äldre sonens
alla arvsberäliigade avkomlingar är ur räkningen kommer turen lill den andre
sonen och hans avkomlingar, osv.
I successionsordningen återfinns också vissa regler
om förlust av rätten lill svenska kronan. Sålunda utesluts den som inte
bekänner sig lill den rena evangeliska läran från all successionsräll. Vidare
sägs all prins som gifter sig ulan Konungens samtycke har förverkat arvsrätten
för sig, sina barn och andra efterkommande. Detsamma gäller om en
arvsberätligad prins ingår äktenskap med enskild svensk mans dotter. Slutligen
mister prins, som ulan Konungens och riksdagens samtycke blir regerande furste
i utländsk stal, rätten lill tronen för sig och sina efterkommande.
Vid sidan av de egentliga successionsreglerna
innehåller successionsordningen dels en bestämmelse om hur man skall förfara,
när konungen dör ulan all efterlämna manliga bröstarvingar men drottningen är
havande och dels regler om prinsessors giftermål och om tronföljares utlandsresa.
Vid 1973-74 års författningsreform gjordes inte
någon ändring i successionsordningens regler om arvsrätt till tronen (prop.
1973:90, KU 1973:26).
1 motion 1975:68 hemställdes all riksdagen skulle
anhålla alt regeringen lill pågående riksmöte lämnade förslag om sådan ändring
av ironföljdsreglerna att även kvinnor kunde bekläda slalschefsämbetel. 1 två
andra motioner till samma riksmöte (1975:2 och 1975:71) begärdes all riksdagen
hos regeringen skulle hemställa om utredning av frågan om införande av
tronföljd också för kvinnor. Konstilutionsulskottet avstyrkte motionerna (KU
1975/76:1) och anförde därvid alt frågan hade varil föremål för utskottets
överväganden i samband med behandlingen av propositionen i författningsfrågan
och all uiskollel inte fann anledning all frångå sin i samband därmed intagna
ståndpunkt.
Konsiiiuiionsulskotiets beslul var inte enhälligt.
1 reservation hemställdes all riksdagen med anledning av motionen 1975:68 och
med bifall lill motionerna 1975:2 och 1975:71 hos regeringen skulle anhålla om
utredning och förslag lill införande av kvinnlig tronföljd. Reservanterna
framhöll atl samhällsutvecklingen i Sverige liksom i fiera andra länder har
inneburit en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män då det gäller offentliga
värv saml all kvinnlig tronföljd i dag förekommer i sex av Europas nio
monarkier. I
Del II Ju:l
Skr 1976/77:103 4
reservationen
anfördes vidare all antagandet av den nya grundlagen innebar all riksdagens
överväldigande majoritet uttalade sig för att del monarkiska statsskicket i
Sverige skulle beslå för framliden. Enligt reservanterna kunde beslutet med
säkerhet sägas vara fast förankrat hos majoriteten av del svenska folkel.
Reservanterna förklarade att kvinnlig tronföljd av de av dem anförda skälen
borde införas inom ramen för ell sådant styrelseskick. Riksdagen följde
reservanterna (rskr 1975/76:1).
Med anledning av riksdagens beslut bör en särskild
sakkunnig tillkallas för all undersöka länkbara ordningar med arvsrätt lill
tronen för både män och kvinnor saml la ställning lill i vilka hänseenden
ändringar i successionsordningens regler kan bli nödvändiga i sammanhanget.
Den sakkunnige bör därvid även uppmärksamma behovet av särskilda regler för en
övergång lill nya ironföljdsbeslämmelser.
2.
Mathållningen vid kriminalvärdens anstalter
Beslul
vid regeringssammanträde 1975-12-18. Statsrådet Geijer anför.
Kungl. Maj:l överlämnade den 14 maj 1971 lill
samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor en framställning från Svenska
vårdpersonalförbundet om en översyn av behovet av kökspersonal vid
kriminalvårdsanslallerna saml en framställning frän kriminalvårdsstyrelsen om
förstärkning av kökspersonal vid vissa anstalter för atl beaktas i
samarbelsdelegationens utredningsarbete.
Samarbetsdelegationen har den 20 december 1974 lill
Kungl. Maj:l överlämnat en rapport med förslag angående mathållningen inom
kriminalvården. 1 rapporten föreslås en övergång lill fast anställd
yrkesulbildad personal i anstalternas kök samt ulnylljandel av s. k. bekväma
livsmedel.
En särskild sakkunnig bör tillkallas med uppdrag
all skyndsamt undersöka möjligheterna all genomföra mathållningen vid
kriminalvårdens anstalter genom leveranser från närliggande landslingskommunala
eller kommunala kök. Utredningen skall omfatta en inventering av vilka
anstalter som med hänsyn till avstånd och anstalternas krav på ordning och
säkerhet kan länkas repliera på andra anläggningar. Utredningen bör därvid
belysa vad en sådan repliering på utomstående anläggning kan innebära ur bl. a.
ekonomisk, bakteriologisk/hygienisk och näringsmässig synpunkt.
Den sakkunnige bör i sitt utredningsarbete samråda
med kriminalvårdsstyrelsen.
3. Tilläggsdirektiv till rättshjälpsutredningen
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-01-22.
Chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anför.
Efter bemyndigande av regeringen tillkallade jag
förra årel sakkunniga med uppgifl all verkställa en allmän översyn av
rältshjälpssyslemet. De
5 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:3
sakkunniga
har antagit namnet rattshjälpsutredningen (Ju 1975:07).
Enligt direktiven lill utredningen skall
utgångspunkten för översynen vara alt del rättsskydd som avsågs med
rällshjälpsreformen vidmakthålls. Målet bör vara atl samhällets rättshjälp i
större utsträckning än nu anpassas efler den rälissökande allmänhetens behov.
Utredningen bör i första hand inriktas på au effektivisera de olika
rätlshjälpsformerna. Såväl rättshjälpens tillämpningsområde och innehåll som
de organisatoriska aspekterna skall härvid beaktas. Huvudformen allmän
rättshjälp bör liksom hittills utgöra grunden för rältshjälpssyslemet. Vid
sidan härav bör rättshjälp ål misstänkt i brottmål och rättshjälp genom
offentligt biträde vara två vikliga beståndsdelar i systemel. Översynen skall
särskilt inriktas på alt utvärdera instituten allmän rättshjälp utan beslul av
rällshjälpsnämnd och rådgivning. Med hänsyn lill de stigande kosinaderna för
rättshjälpen betonas i direktiven vidare att utredningens förslag bör syfta
lill all förenkla och därmed förbilliga rättshjälpen, så atl del blir möjligt
all hålla del allmännas kostnader för rättshjälpen på en rimlig nivå.
I fråga om institutet allmän rättshjälp uttalas i
direktiven all de sakkunniga bl. a. bör undersöka om nuvarande regel såvitt
avser näringsidkares möjlighet all få rättshjälp bör vidmakthållas. Enligt
denna regel för allmän rättshjälp inte lämnas näringsidkare i angelägenhet som
har samband med hans näringsverksamhet, om inte särskilda skäl föreligger för
rättshjälp med hänsyn lill hans ekonomiska förhållanden eller sakens
beskaffenhet. En omprövning kräver dock - framhålls del i direktiven - all
hänsyn las lill främst de principiella aspekter som kan läggas på frågan. De
sakkunniga bör enligt direktiven också överväga om förmånerna vid allmän
rättshjälp i tillräcklig grad tillgodoser de anspråk på bistånd som kan ställas
i skilda hänseenden. Härvid bör beaktas all reglerna om förmånerna bör utformas
så all bättre förutsättningar skapas för uppgörelser utan rättegång. Det
speciella spörsmålet om förmånerna bör omfatta också kostnadsansvaret för
motparts rättegångskostnad bör dock inte behandlas av de sakkunniga.
I direktiven framhålls även vikten av alt
utredningsarbetet bedrivs skyndsamt.
1 prop. 1975/76:47 har bl.a. lagts fram förslag om
atl rättshjälpen skall omfatta även koslnad för särskilt förordnad skiftesman
vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller boskillnad. Enligt
förslaget begränsas makes möjlighet alt i bodelningsärende få förutom
skiftesman även biträde enligt rällshjälpslagen lill fall där särskilda skäl
föreligger med hänsyn lill makarnas förhållanden eller boets beskaffenhet.
I sitt betänkande med anledning av propositionen
(JuU 1975/76:17) tar justitieutskottet upp även vissa frågor rörande
rältshjälpssyslemet vilka inte berörs i propositionen ulan har aktualiserats
genom motioner under den allmänna motionstiden. Utöver skiflesmannafrågan
behandlas sålunda bl. a. frågorna om rättshjälp åt näringsidkare och
kostnadsansvaret för motparts rättegångskostnad. I betänkandet hemställer
ulskoltel all dess uttalanden i nu berörda delar ges regeringen till känna.
Såvitt angår frågan om rättshjälp ål näringsidkare
erinrar justitieutskottet om alt ulskoltel redan år 1974 hade uttalat att en
omprövning borde komma till stånd ulan onödigt dröjsmål. Ulskoltel framhöll då
atl även om några bestämda riktlinjer inte borde läggas fast, var del uppenbart
att de särskilda problemen för mindre och medelstora företagare liksom den
slatsfinansiella aspeklen borde ägnas särskild uppmärksamhet. Utskottet finner
i det läge spörsmålet nu har kommit anledning all understryka sitt uttalande år
1974
Del II Ju:3
Skr 1976/77:103 6
om
vikten av att särskild uppmärksamhet ägnas de speciella problem av
jämslälldhelsnalur som föreligger för mindre och medelstora företagare när del
gäller rätlen lill rättshjälp. Utskottet framhåller vidare angelägenheten av
att omprövningen kommer till stånd ulan onödigt dröjsmål. En tillfredsställande
lösning av spörsmålet är enligt utskottet i själva verket så angelägen, all
utskottet anser sig böra förorda all frågan behandlas med förtur av
rattshjälpsutredningen.
Beträffande spörsmålet om kostnadsansvaret för
motparts rättegångskostnad uttalar utskottet bl. a. all frågan är av sådan
principiell betydelse för rällshjälpssyslemels funktion atl även den lämpligen
bör närmare genomlysas av utredningen. Utskottet tillfogar dock alt della inte
innefattar något ställningstagande lill frågan om den nuvarande ordningen bör
ändras i något avseende. Utredningens överväganden bör alltså göras helt
förutsättningslöst.
Vad slutligen gäller del i propositionen framlagda
förslaget om rättshjälp för skiftesman vid bodelning säger sig utskottet
biträda den förordade ordningen all koslnad för skiftesman skall ingå bland
förmånerna enligt rällshjälpslagen. Utskottet ansluter sig också lill förslaget
all de allmänna villkoren enligt 6 och 8 §§ rällshjälpslagen skall gälla även
vid prövning av fråga om allmän rättshjälp bör beviljas i bodelningsärende.
Däremot ställer sig ulskoltel tvekande inför den restriktivitet som präglar
departementschefens uttalanden rörande den praktiska tillämpningen av de nya
sladgandena i 9 § andra stycket och 19 § tredje stycket. Utskottet säger sig
härvidlag ha särskilt fäst sig vid frågan om hur man skall kunna åstadkomma
erforderiig balans mellan i ekonomiskt hänseende olika lottade makar. Även om
Ulskoltel biträder uppfattningen alt rättshjälp i bodelningsfråga inte regelmässigt
kan få omfatta både förmånen av skiftesman och förmånen av biträde ål en eller
båda parterna, synes del förhållandel alt en mera bemedlad part kan skaffa sig
en alltför fördelaktig position ofta kunna leda lill stötande resultat. 1
enlighet härmed uttalar utskottet som sin principiella uppfattning all den nya
ordningen borde tillämpas med mindre restriktivitet än vad som följer av
departementschefens uttalanden i propositionen. Emellertid kan man enligt
ulskottels mening när del gäller alt ytteriigare utvidga rättshjälpsförmånerna
inte underiåta all beakta de starkt stegrade kosinaderna för samhällets
rättshjälp i stort. 1 avsaknad av närmare beräkningar av den kostnadsökning som
en utvidgad reform kan medföra anser sig utskottet därför f. n. böra godta atl
den av departementschefen förordade ordningen tillämpas under elt inledande
skede. Frågan om en utvidgning av förmånerna i enlighet med utskottets
principiella uppfattning bör emellertid las upp till övervägande av rattshjälpsutredningen.
Utredningsuppdraget bör också innefatta en omprövning av den
prioriteringsregel som del nya stadgandet i 19 § tredje stycket
rällshjälpslagen innebär. Förslag med anledning av utredningens överväganden i
detta hänseende bör föreläggas riksdagen utan dröjsmål.
Riksdagen har beslutat i enlighet med vad utskottet
anfört (rskr 1975/76:112).
Med anledning av riksdagens beslul förordar jag all
rattshjälpsutredningen undersöker de nu berörda frågorna med beaktande av vad
uiskollel har anfört i sitt av riksdagen godkända belänkande. För egen del vill
jag tillägga följande.
1 likhet med vad även riksdagen har framhållit är
del angelägel all utredningen vid fullgörande av sill uppdrag noga beaktar de
starkt stegrade kosinaderna för samhällets rättshjälp i stort. Del är som jag
tidigare har
7 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:4
nämnt
av vikt all del nuvarande systemet förenklas och all rättshjälpen i större
utsträckning än nu anpassas efler den rälissökande allmänhetens behov.
Samtidigt måste göras en avvägning av hur tillgängliga resurser skall användas.
En prioritering mellan olika rällsskyddsändamål kan visa sig nödvändig. Della
kräver att de olika behoven kan vägas mot varandra av slalsmaklerna.
Vad särskilt gäller rättshjälp ål näringsidkare
vill jag framhålla all frågan vilken personkrets som bör komma i åtnjutande av
rättshjälp hänger nära samman med rättshjälpens karaktär av social förmån. Att
frågan bör lösas från denna utgångspunkt har vid rällshjälpsreformen
understrukils av såväl regeringen som riksdagen (prop. 1972:4s. 241 och JuU
1972:12 s. 29, jfr s. 62). Någon anledning all nu frångå denna ståndpunkt finns
inte. När rättegångskostnader för den enskilde företagaren inte spelar annan roll
än övriga kostnader i verksamheten - som kan dras av vid beräkning av
skattepliktig intäkt av rörelsen och som påverkar priset på företagarens varor
och tjänster-bör del inte komma i fråga all särskild ersättning för dessa
kostnader skall utgå av allmänna medel.
Belräffande kostnadsansvaret för motparts
rättegångskostnad vill jag framhålla all utredningens uppdrag härvidlag - såsom
också torde vara förutsatt av riksdagen - bör begränsas lill frågan om man från
rättshjälps-synpunkt kan åstadkomma en mer tillfredsställande ordning än den
nuvarande. 1 uppdraget ingår således inte all la upp den mer viiisyfiande,
processuella frågan om hur ansvaret för rättegångskostnaderna skall fördelas
mellan parterna.
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört
hemställer jag atl regeringen utvidgar rältshjälpsulredningens uppdrag i
enlighet med vad jag nu har förordat.
4.
Översyn om upphovsrätt
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-03-04.
Statsrådet
Lidbom anför.
Nordiska ministerrådet (justitie-, utbildnings- och
kulturministrarna) beslutade vid ett möte i Oslo den 22 maj 1975 att en översyn
av den nordiska upphovsrätlslagstiflningen skulle ske. Ministerrådet enades om
att följande riktlinjer skall ligga lill grund för revisionsarbetet.
Bestämmelser om den upphovsrätt som tillkommer
rörfailare, kompositörer och konstnärer m. fl. finns i de nordiska länderna
intagna i särskilda lagar. 1 DanmarkgäWsr sålunda i delta hänseende lov nr 158
af 31. maj 1961 om ophavsretlen til liiteraere og kunstneriskevaerkersamt lov
nr 157 af 31. maj 1961 om retien til fotografiske billeder, i fm/ani/lagen
(404/61 )den 8 juli 1961 om upphovsrätt lill litterära och konstnärliga verk
saml lagen (405/61)den 8 Juli 1961 om rätt lill fotografisk bild, på Island \agtn nr. 73 av den 29 maj 1972 om upphovsrätt, i Norge
lov av 12. mai 1961 nr 2 om ophavsrett lill ändsverk m.v. och lov av 17. juni
1960 nr I om rett till fotografi samt i Sverige lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk samt lagen (1960:730) om rält lill
fotografisk bild. Lagarna har tillkommit i nordiskt samarbete.
Upphovsrätten är ett område med stark
internationell prägel. Av grundläggande betydelse förden internationella
regleringen av upphovsrätten är den år 1886 tillkomna Bernkonventionen för
skydd av litterära och konstnärliga verk. De lill konventionen
Del II Ju:4 Skr 1976/77:103 8
anslutna staterna bildar en union för skydd av litterära
och konstnärliga verk. Till Bernunionen är f. n. ett sextiotal stater anslutna,
däribland de nordiska länderna. Bernkonventionen har senast reviderats i Paris
år 1971.
Av belydelse i internationelll
sammanhang är förutom Bernkonventionen också bl.a. den är 1952 ingångna
Världskonventionen om upphovsrätt. Även denna reviderades år 1971.
Den upphovsrättsliga lagstiftningen
i de nordiska länderna bygger liksom de internationella konventionerna på
huvudprincipen att den som har skapat elt litterärt eller konstnärligt verk har
ensamrätt atl bestämma över de väsentliga formerna för utnyttjande av della.
Denna rätt omfattar såväl olika former för att ekonomiskt utnyttja ett verk
(mångfaldigande, offentligt framförande m. m.) som vissa ideellt betonade
rättigheter (rält att bli namngiven som upphovsman och rätt att motsätta sig
kränkande behandling av verkel etc.) Upphovsrätten skyddar dessa rättigheter
genom ell prival-rättsligt regelsystem. Skydd enligt liknande principer ges
också de s. k. närstående rättigheterna, dvs. de rättigheler som tillkommer
utövande konstnärer, framställare av grammofonskivor eller andra
ljudupptagningar och radio- och televisionsföretag. Vissa inskränkningar finns
i den ensamrätt som sålunda tillkommer upphovsmän och andra rättighelshavare.
Det upphovsrätlsliga
ensamrättsystemet ger den enskilde upphovsmannen ett gott skydd och innebär en
värdefull stimulans för kulturlivet. Reglerna har emellertid sina rötter i en
lid då samhällsförhållandena var andra än nu. Tillämpningen av del upphovsrätlsliga
systemet har med liden medfört åtskilliga problem både för upphovsmännen själva
och för dem som önskar utnyttja deras verk. Della beror huvudsakligen på den
tekniska utveckling som har ägt rum men i någon män ocksä på att
upphovsrätisligi skyddade prestationer i ökad utsträckning är resultatet av
kollekliva insatser av flera upphovsmän.
Som resultat av den tekniska
utvecklingen tillkommer ständigt nya former för utnyttjande av upphovsrätisligi
skyddade verk. Som exempel kan nämnas fotokopiering, mikrofilmning,
bandinspelning och videogram saml dalamaskiner, kabel-TV och
kommunikationssatelliter. Sådana nya former möjliggör ökad spridning och vidgat
utnyttjande av resultatet av konstnärligt skapande, vetenskaplig forskning och
annat intellekiuelll arbete. Det är givetvis ett allmänt intresse att dessa
möjligheter tillvaratas. Samhällsutvecklingen har i de flesta länder medfört
ett ökat behov av att kunna använda upphovsrätisligi skyddat material för
information och andra ändamål i olika former av offentlig verksamhet, såsom
undervisning, forskning och förvaltning. Även inom del privata näringslivet
föreligger sädana behov. Användningen sker ofta med anlitande av moderna
tekniska hjälpmedel.
Upphovsmännen är i allmänhet
intresserade av att deras verk blir utnyttjade och de kan därför inte ha något
intresse av att den upphovsrätlsliga lagstiftningen hindrar en naturlig
tillgång till deras verk. De moderna tekniska hjälpmedlen kan på en del områden
inte användas för mångfaldigande och spridning av upphovsrätisligi skyddade
verk om samtycke från upphovsmännen krävs för varje enskilt ulnytljande. Del
bör också framhävas alt den tekniska utvecklingen har medfört alt del blivit
svårare för upphovsmännen att hävda sina rättigheter, eflersom utnyttjandet av
deras verk ofta inie kan kontrolleras. Del är av praktiska skäl nästan omöjligt
alt kontrollera t. ex. om böcker eller noter mångfaldigas genom fotokopiering
för användning i en större men sluten krets av personer.
Motsvarande gäller om en radio-
eller lelevisionsuisändning eller en grammofoninspelning las upp på ljud-
eller videoband, i vart fall om banden inte distribueras i kommersiella
sammanhang. Erfarenheten visar också atl nya tekniska hjälpmedel faktiskt
används för spridning av skyddade verk på ett sätt som står i strid mot
gällande lagstiftning. Med fortsatt teknisk utveckling får det antas all det
blir allt vanligare all verk utnyttjas i former som upphovsmännen inte kan
effektivt kontrollera.
Upphovsrättens konstruktion som en
individuell rätt för upphovsmannen att förfoga över sitt verk har således sina
brister när del gäller alt bereda upphovsmännen ersättning för användningen av
deras verk. Det principiella krav på samtycke från upphovsmannen som
lagstiftningen uppställer medför också atl verken inte används i den
utsträckning som är möjligt, eftersom de presumtiva användarna kan finna del
9 Kommittéer:
Justitiedepartementet Del II Ju:4
besvärligt och tidsödande att få ett avtal med verkets
upphovsman eller upphovsmän till stånd. 1 de fall då fiera upphovsmän eller
utövande konstnärer har rätt att förfoga över ett verk, och rättigheterna inte
har samlats på en hand, såsom kan vara fallet t. ex. med ett
televisionsprogram, kan förhandlingarnaom ett avtal ta lång tid och stjälpas av
att någon eller några av upphovsmännen eller de utövande konstnärerna vägrar
att ge sitt samtycke lill den nya användningen. Härigenom hämmas ett
ändamålsenligt utnyttjande av de tekniska möjligheterna. Detta får negativa verkningar
för både upphovsmanna- och utnyttjarsidan.
1 syfte att försöka lösa en del av de nämnda svårigheterna
har upphovsmän och andra rättsinnehavare redan nu pä vissa områden skapat
organisationer som i förhållande lill ulnyitjarna av deras verk är bemyndigade
atl handla på den enskilde rättsinnehavarens vägnar. Detta gäller inte minst på
musikområdel,därorganisationer kan sägas handha förvaltningen av all skyddad
musik. Vidare har man i lagstiftningen infört begränsningar i ensamrätten
genom s. k. tvångs- och avtalslicenser. Dessa innebär att upphovsmännens
ensamrätt på några områden har reducerats lill en rätt till vederlag. På senare
tid har man också försökt finna lösningar som innebär att kraven på
individuellt samtycke av varje upphovsman och individuell ersättning efterges
till förmån för ett kollektivt system. Sålunda har i Sverige staten och ett
stort antal organisationer inom det upphovsrätlsliga området träffat ett avtal
om mångfaldigande inom skolväsendet. Enligt avtalet har lärarna i skolorna rätt
att utan samtycke av rättsinnehavaren kopiera i betydande utsträckning utöver
vad som följer av upphovs-rättslägen. Staten utger ersättning för kopieringen
till en av upphovsrättsorganisationerna upprättad ideell förening, som
beslutar om medlens fördelning. Avtalet utgår från att ersättningen i allt
väsentligt skall användas för kollektiva ändamål.
Det upphovsrätlsliga regelsystemet innebär att det
ekonomiska utbyte som den enskilde upphovsmannen erhåller blir beroende av den
spridning verket får. Upphovsrätten är därför främst av betydelse för
upphovsmän som lyckas vinna framgång hos den stora publiken och som kan göra
sig gällande på den kommersiella marknaden. För konstnärer som ännu inte vunnit
rykte och erkännande har upphovsrätten knappast något ekonomiskt värde. Del har
därför blivit nödvändigt att på annat sätt skapa förutsättningar för ett rikt
och mångfasetterat kulturskapande. Av särskild betydelse härvidlag ärdel
omfattande stöd som i olika former i dag ges ål kulturell verksamhet från samhällets
sida. Även på andra sätt verkar samhället för alt underlätta eller möjliggöra
kulturskapande. Mot denna bakgrund ter det sig rimligt att det upphovsrättsliga
regelsystemet utformas på ett sätt som beaktar samhällets intresse av att
upphovsrätten inte lägger hinder i vägen för en önskvärd tillgång lill
upphovsrätisligi skyddade verk.
Med hänsyn till de svårigheter och nackdelar som nuvarande
regler skapar har en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen framstått
som nödvändig. Ar 1970 tillsattes en utredning med sakkunniga från Danmark,
Finland, Norge och Sverige för att göra en översyn av lagstiftningen mot
bakgrund främst av den tekniska utveckling som ägt rum sedan
upphovsrätlslagarna i dessa länder kom till i början av 1960-talet. Kommittén avgav
år 1974 ett delbetänkande om fotokopiering och bandinspelning särskilt inom
undervisningsverksamhet (NU 21/73). Kommitténs förslag bygger i åtskilliga
delar på elt system med s. k. avtalslicenser. Della system förutsätter att elt
avtal har slutits mellan utnyttjare av upphovsrätisligi skyddade verk och
organisation, som företräder ett fierlal upphovsmän på området, om utnyttjande
av verk i vissa hänseenden. Avtalet ges med stöd av lagstiftning verkan för
upphovsmän som står utanför organisationen. De sakkunniga har dock på
åtskilliga punkter inte kunnat enas om de sakliga lösningarna.
Upphovsrättskommitténs arbete var inriktat på en begränsad
översyn av den upphovsrätlsliga lagstiftningen. Del är också givet atl utrymmet
för en genomgripande omdaning av upphovsrätten begränsas av att så stora delar
av lagstiftningen på området bygger på internationella konventioner som de
nordiska länderna har anslutit sig till. Mot bakgrunden av vad som förut har
anförts är del emellertid angelägel atl göra en allsidig inventering av behov
av och möjligheter till nydaningar på området. Som närmare skall utvecklas i
det följande finns det anledning att ställa sig tveksam till om elt
avtalslicenssysiem är den lämpligaste formen tören reglering av upphovsmännens
Del II Ju:4 Skr 1976/77:103 10
rätt lill ersättning vid fötokopiering och andra former
för utnyttjande av deras verk. Utredningsförslaget bör därför inte annat än i
begränsade delar nu läggas till grund för lagstiftning. Fortsatta
ansträngningar bör i stället göras att finna nya lösningar på de angivna
problemen.
Mot bakgrund av vad som har anförts
bör en allmän översyn göras av upphovsrätten. Denna utredning bör ske i
nordiskt samarbete och avse rättsområdet som helhet.
En allmän strävan vid reformarbetet
bör vara att främja elt större och mera rikhaltigt kulturutbud. En viktig
målsättning bör vara att den upphovsrättsliga lagstiftningen utformas så att
den i den praktiska tillämpningen kan fungera på ett ändamålsenligt säu. Den
individuella upphovsrätten måste alltjämt vara lagstiftningens utgångspunkt.
För att de moderna tekniska hjälpmedlen för kulturspridning skall kunna
användas på områden där angelägna behov finnes, bör emellertid, i den mån del
är förenligt med gällande konventioner, ökade möjligheter skapas att utnyttja
skyddade verk utan individuellt samtycke från rättighetshavarna och mot att
vederlag ges i kollektiva former. De problem som den nuvarande ordningen har
inneburit för såväl upphovsmän och andra rättighelshavare som utnyttjare av
deras verk bör genom sådana särordningar kunna bemästras.
En central uppgift i
utredningsarbetet blir alt göra en rimlig avvägning mellan upphovsmännens
intresse av att få bestämma över sina verk och det allmänna intresset av att
dessa kan användas ulan onödiga hinder. Däremot är syftet självfallet inte att
ge dem som kommersiellt utnyttjar upphovsrätisligi skyddade alster obehöriga
fördelar på upphovsmännens bekostnad: Vidare bör man inte rubba de rättigheter av
ideell karaktär som enligt gällande lagstiftning tillkommer upphovsmännen.
En annan angelägen uppgift blir att
på sädana områden, där ett fritt utnyttjande av upphovsrätisligi skyddat
material måste anses skada upphovsmännens ekonomiska intressen, finna
administrativt enkla lösningar på regleringen av ersättningsfrågorna.
Lösningarna bör innebära att det ekonomiska utbytet för upphovsmännen som grupp
inte kommer att försämras och bör slå i överensstämmelse med den allmänna
kulturpolitiken.
Det kan ifrågasättas om ett system
med avtalslicens erbjuder den lämpligaste lösningen på frågan om ersättning
till upphovsmännen för utnyttjande av deras verk. Skälen härtill är flera.
Erfarenheterna av det svenska avtalet om skolornas grafiska och fotografiska
mångfaldigande visar att ett sådant system medför omfattande administrativt
arbete både för uinyttjaren, som förutsätts lämna vissa uppgifter om kopieringens
omfattning, och för organisationer som företräder rättsinnehavarna (upphovsmän,
förläggare, tidningsutgivare m. fl). Det finns anledning anta atl en
avtalslösning på andra områden, exempelvis inom näringsliv och förvaltning,
skulle medföra ännu större problem. På dessa områden finns flera parter på
utnyttjarsidan. Det bör också beaktas att organisationsväsendet på
upphovsmannasidan inte är utbyggt i samma utsträckning i de olika nordiska
länderna. Särskilt när del gäller näringsliv och organisationer är
förhållandena dessutom sådana att det knappast torde bli möjligt att enas om
ett lika schabloniserat redovisningssystem som i det svenska skolavtalel. Att i
den upphovsrätlsliga lagstiftningen föra in föreskrifterom avtalslicens kan
medföra ytterligare komplikationer, bl. a. om det behövs särskilda anordningar
för all tillgodose upphovsmän som står utanför de avtalsslutande
organisationerna. Med hänsyn till vad nu sagts kan del ifrågasättas om de
administrativa kostnader som ell avtalslicenssysiem för med sig kommer all slå
i rimlig proportion till de fördelar som upphovsmännen - som grupp eller som
individer - har av ett sådant system.
Del bör också övervägas vilka
verkningar som nya lösningar kan få både för produktion och distribution av
upphovsrätlsliga skyddade verk.
Översynen bör avse inte bara
upphovsmännens rättigheter utan också de förut nämnda s. k. närstående
rättigheterna.
Som tidigare framhållits är
möjligheterna för en mera grundläggande reform av upphovsrätten begränsade med
hänsyn till de nordiska ländernas internationella konventionsförpliklelser på
området. Förekomsten av ett internationellt rättssystem, som omfattareil myckel
stort antal stater, är av betydande värde för del internationella kulturutbytet
och för skyddet av upphovsmännens intressen i främmande länder, och det bör
inte komma i fråga att man bryter sig ur delta system. I överensstämmelse
11 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:4
härmed bör den aktuella översynen syfta till att undersöka
vilka ändringar som kan genomföras inom ramen för nu gällande konventioner. Man
bör emellertid under utredningsarbetet inte vara förhindrad att påtala behovet
av ändringar i konventionerna.
En del av bestämmelserna i de nordiska ländernas
upphovsrättslagar torde vara mera restriktiva än vad som krävs enligt gällande
konventioner. Ordalagen i dessa synes nämligen i och för sig lämna utrymme för
reformer i den riktning som åsyftas här och ger alltså vissa möjligheter all
inom ramen för konventionstexterna anpassa lagstiftningen efter den rådande
tekniska och samhälleliga utvecklingen. Mot denna bakgrund bör det övervägas om
det finns behov för atl införa en allmän bestämmelse om all upphovsrätisligi
skyddade verk får mångfaldigas fritt, om della inte gör intrång i verkets
normala ulnytljande och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens
intressen. Del torde bli nödvändigt atl komplettera en sådan generell
bestämmelse med specialregler för vissa praktiskt betydelsefulla områden.
Vidare måste liksom nu regler ges t. ex. om cilaträtt m. m. som nu behandlas i
särskilda bestämmelser i Bernkonventionen.
På vissa områden som behandlas i upphovsrällskommilléns
förslag föreligger elt behov all snabbt få till stånd nya lagregler. Detta
gäller särskilt sådan fotokopiering och inspelning av TV-program som sker för
undervisningsverksamhet. Dessa frågor bör därför tas upp särskilt och behandlas
i annan ordning än den allmänna översynen av upphovsrättslagsliftningen. De
riktlinjer som förut angivits bör emellertid gälla också denna del av arbetet.
Nordiska ministerrådets TV-kommilté
har nyligen lagt fram ell betänkande (NU 19/ 74) "TV över gränserna".
1 betänkandet berörs bl. a. frågan om förbättrade möjligheter all motta
utsändningar från andra nordiska länder. För all pröva bl. a. dessa frågor har
ministerrådet tillsatt en särskild nordisk arbetsgrupp. Om särskilda skäl talar
därför, bör de frågor som nu behandlas av arbetsgruppen senare kunna tas upp i
samband med den allmänna revisionen av upphovsrätten.
I direktiven för den nordiska
upphovsrättskommittén anges flera konkreta exempel på bestämmelser i
upphovsrätlslagen som kan kräva översyn. Både när del gäller dessa frågor och
andra som har aktualiserats sedan direktiven tillkom bör reformarbetet ske i
enlighet med de allmänna riktlinjer som har angelis i det föregående. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas de problem av praktisk natur som uppkommer när elt verk
har flera upphovsmän, en situation som blivit alltmer vanlig genom atl många
skyddade prestationer utförs i någon form av team-work. Frågan om
upphovsrättens övergång i anställningsförhållanden bör övervägas. De särskilda
upphovsrättsliga frågor som aktualiseras av möjligheterna atl bearbeta verk med
hjälp av modern daiabehandlingsieknik bör ocksä uppmärksammas. Detsamma gäller
belräffande nya spridningsformer för radio- och TV-program, t. ex.
kommunikationssatelliter och kabel-TV.
Den uppräkning av olika frågor som
här har sketi är inte uttömmande. Den allmänna översyn av upphovsrätten som nu
skall ske bör innefatta en systematisk genomgång av lagstiftningen på området.
Oavsett att elt huvudsyfte med den allmänna översynen är atl underlätta
tillgången lill upphovsrätisligi skyddade verk, bör det vara möjligt under
utredningsarbetet att på sådana områden, där särskilda behov föreligger,
föreslå förbättringar av upphovsmännens rättigheter.
Utredningsarbetet bör inte vara
strikt begränsat lill vad som ligger inom ramen för den nuvarande
upphovsrätlsliga lagstiftningen. Det bör vara möjligt all ta upp och föra fram
förslag även till åtgärder av annan typ som är ägnade att tillgodose de
reformönskemål som har berörts i det föregående.
Ministerrådet uttalade i sill
beslul all arbetet på en allmän översyn av upphovsrätten i fortsättningen borde
bedrivas i form av nationella kommittéer. 1 enlighet härmed bör särskilda
sakkunniga tillkallas för all göra en översyn av den svenska upphovsrätlsliga
lagstiftningen enligt de riktlinjer som ministerrådet har dragit upp.
I ministerrådets beslut uttalades
vidare atl ordförandena i de nationella kommittéerna borde bilda ell särskilt
arbetsutskott med uppgifl all samordna
Del II Ju:4
Skr 1976/77:103 12
utredningsarbetet
i de olika länderna. I beslutet framhölls också all kommittéerna borde sträva
efler lösningar som är likartade i sak och efler att uppnå enighet i tolkningen
av gällande konventioner på området. 1 anslutning härtill vill jag understryka
viklen av all den svenska utredningen arbetar i nära samverkan med de andra
nordiska uiredningsorganen i syfte atl, så långt del är möjligt, vidmakthålla
den enhetlighet i den nordiska lagstiftningen som finns på della område. Enligt
ministerrådets beslut åligger del arbetsutskottet atl fortlöpande underrätta
ministerrådet om utredningsarbetets gång.
Som framgår av vad som förut har anförts har
ministerrådet funnit all vissa av de frågor som berörs i den nordiska
upphovsrällskommilléns belänkande, nämligen frågorna om fötokopiering och
inspelning av TV-program som sker för undervisningsverksamhet, bör las upp
särskilt och behandlas i annan ordning än den allmänna översynen av
upphovsrätlslagstiflningen. Även dessa frågor bör tas upp av de svenska
sakkunniga. 1 denna del bör utredningsarbetet bedrivas skyndsamt och de
sakkunniga bör redovisa sina förslag i dessa frågor i delbetänkande.
De sakkunniga bör tills vidare inte la upp de
frågor som nu behandlas av nordiska ministerrådets arbetsgrupp för nordiskt
TV-samarbele.
Vid de kontakter som har tagits med
organisationerna på del upphovs-rättsliga området efler ministerrådets beslul
har - förutom synpunkter på de antagna riktlinjerna för reformarbetet -
framkommit en del önskemål om åtgärder som enligt organisationerna bör
uppmärksammas under det kommande utredningsarbetet. Andra önskemål och
synpunkter förelåg redan tidigare. Jag ser inte någon anledning alt la upp och
kommentera dessa nu. Jag vill erinra om alt de av ministerrådet antagna
riktlinjerna inte innebär några begränsningar såvitt avser de frågor som kan
tas upp under utredningsarbetet. Vidare är riktlinjerna öppna och innebär inte
all några vägar avvisas för all nå de syften som anges.
Bortsett från de frågor som, i enlighet med vad jag
har angett tidigare, skall behandlas med förtur bör utredningsarbetet inledas
med en närmare kartläggning av de problem och frågeställningar som översiktligt
har angetts i riktlinjerna. Denna karlläggning bör naturiigtvis ske i nära
kontakt med berörda organisationer på upphovsrättens område liksom med dem som
i större omfattning utnyttjar upphovsrätisligi skyddade verk och prestationer.
Utöver dessa påpekanden krävs inte några särskilda
direktiv för de sakkunniga.
5.
Översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m. m.
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-03-11.
Chefen
för jusliliedepanemenlel, statsrådet Geijer, anför.
Den moderna teknologin, främst ADB-iekniken, har
medfört en omvälvning av informationsbehandlingen. Den nya tekniken har efter
hand fåll allt större belydelse för administration, samhällsplanering,
forskning och industri. Utvecklingen måste sägas lill övervägande delen ha
varil till fördel för samhälle, näringsliv och enskilda. Helt naluriigt har den
emellertid inte
13 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:5
kunnat
förlöpa problemfrill. Styrande och kontrollerande insatser från samhällets sida
har här som i andra liknande sammanhang visat sig nödvändiga. På grundval av
olika utredningar om problem som är förbundna med datoranvändningen har
slalsmaklerna lagstiftat på området och vidtagit andra ålgärdel.
Störst intresse hos allmänheten har säkerligen
dalorlekniskens inverkan på den personliga integriteten tilldragit sig. Detta
har sin förklaring i alt ADB-tekniken bör del möjligt all samla in, bevara och
bearbeta data i en omfattning och med en snabbhet som inte har motsvarighet i fråga
om manuell informationshantering. Registrering av persondata med hjälp av ADB
kan därför innebära eller i varje fall uppfattas som ett otillbörligt intrång i
den enskildes integrileissfär.
Frågan
om skyddet för privatlivet vid ADB-regislrering uppmärksammades ganska tidigt
i vårt land. Den år 1969 tillkallade offentlighets- och
sekrelesslagsliflningskommiltén fick sålunda i uppdrag all överväga frågan om
lagstiftning rörande personorienterad ADB-information. Utredningen presenterade
sill arbete i denna del i ett belänkande år 1972, och under våren 1973 antog
riksdagen ell förslag lill en särskild dalalag (prop. 1973:33, KU 19, rskr
131). Dalalagen blev internationellt sett ell pionjärverk på sill område.
Enligt
dalalagen (1973:289) får register som förs med hjälp av ADB och som innehåller
personuppgifter inte inrättas eller föras ulan tillstånd av en särskild
myndighet, dalainspektionen. Tillstånd skall meddelas, om del saknas anledning
anta all olillböriigt intrång i registrerads personliga integritet skall
uppkomma. Vissa omständigheter som skall beaktas vid tillståndsprövningen har
särskild angetts i datalagen. I stor omfattning har emellertid överlämnats ål
praxis all bestämma principerna för lillslåndsgivningen. 1 samband med all
datainspektionen beviljar tillstånd lill ell personregister skall den också
meddela de föreskrifter som behövs för all förebygga otillbörligt
inlegritelsintrång. Datalagen är tillämplig på både statliga, kommunala och
enskilda personregister. Kravet på tillstånd från dalainspektionen gäller dock
inte personregister som inrättats genom beslul av riksdagen eller regeringen.
BelräfTande sådana register skall emellertid yttrande från datainspektionen
inhämtas före beslutet. Datainspektionen utövar tillsyn över dalorförda
personregister och kan i efterhand ingripa med ändrade eller nya föreskrifter.
I sista hand kan inspektionen återkalla meddelat tillstånd. Datainspektionens
beslul kan överklagas hos regeringen. - Tillslåndssystemet för personregister
började tillämpas den 1 juli 1974.
Bestämmelserna
i datalagen lill skydd för den personliga integriteten vid hanteringen av
persondata kompletteras såvitt gäller yrkesmässig kredilupp-lysningsverksamhet
av den särskilda regleringen i kredilupplysningslagen (1973:1173). Denna lag
är, lill skillnad från dalalagen, tillämplig ocksä på personupplysningar som
registreras på annat sätt än genom ADB. Också inkassolagen (1974:182) hör lill
den under senare år tillkomna lagstiftning som syftar lill atl skydda
integriteten.
I
en nyligen framlagd proposition (1975/76:160) om nya grundlagsbestämmelser om
allmänna handlingars offentlighet har föreslagits föreskrifter om när en
ADB-upplagning är allmän handling vilka i viss mån gördel möjligt att begränsa
tillgången lill känsliga persondala. Förslaget grundar sig på offentlighets-
och sekrelesslagsliflningskommilléns slutbetänkande (SOU 1975:22) Lag om
allmänna handlingar.
Vid
tillkomsten av datalagen gjordes både i propositionen och i konsiitu-
Delll Ju:5 Skr
1976/77:103 14
lionsulskotleis
belänkande uttalanden av innebörd all lagen såsom elt förstlingsverk på sill
område inom ganska snar framlid kunde behöva ändras och kompletteras. Frågor om
registrering av persondala har också efler den tidpunkt då dalalagen beslutades
rönt omfattande uppmärksamhet. Den allmänna debatten i ämnet har varil livlig,
särskilt i anslutning till olika avgörande om tillämpning av dalalagen. Inom
myndigheter och kommitiéer har ulförts utredningsarbete som på olika sätt har
berört skyddet för den personliga integriteten vid dalahanlering. Inte minst i
riksdagen har dalafrågorna tilldragit sig stort intresse, och åtskilliga
motioner i ämnet har väckts under de gångna tre åren.
Med anledning av de motioner som väcktes vid 1975
års riksmöte förklarade konslitutionsulskollet (1975:11) all del med hänsyn
till den snabbhet som präglar utvecklingen på datateknikens område var
väsentligt att en allmän utvärdering av datalgen kom till stånd så snarl ett
lillräckligl erfarenhetsmaterial förelåg. Del utredningsarbete som redan hade
bedrivits hade enligt utskottet gjort del möjligt atl göra en samlad översyn av
dalalagen. Utskottet nämnde särskilt en av datainspektionen under år 1975
planerad genomgång och redovisning av de erfarenheter som inspektionen hittills
hade vunnit av tillämpningen av datalagen. Utskottet fann all en särskild
pariamentarisk utredning med företrädare för de i riksdagen representerade
politiska partierna borde tillsättas med uppgifl all göra en sådan allmän översyn.
Självfallet skulle, tillade ulskoltel, den nämnda genomgången och redovisningen
av dalainspektionens erfarenheter av dalalagens tillämpning komma atl utgöra
ell viktigt arbetsmaterial för den förordade utredningen. - Riksdagen följde
utskottets förslag (rskr 1975:103).
Datainspektionen har den 24 november 1975 lill
regeringen avlämnat den av utskottet nämnda redogörelsen för erfarenheter av
dalalagens tillämpning.
Såvitt kan bedömas är de hittillsvarande
erfarenheterna av dalalagen i del väsentliga goda. Lagens regler synes ha fyllt
sin funktion all skydda den personliga integriteten vid personregistrering med
hjälp av ADB ulan alt därför på del hela taget bli betungande för
regisleranvändarna. Till del goda resultatet har bidragit datainspektionens
smidiga och obyråkratiska sätt att handlägga tillslåndsärendena. Inte desto
mindre delar jag uppfattningen att del är befogat all företa en allmän översyn
av datalagen. Jag föreslår all en pariamentarisk kommitté nu tillkallas för
denna utredningsuppgift.
Del är mellerlid inte endast datoranvändningens
konsekvenser för person-lighetsskyddel som kräver slalsmakternas särskilda
uppmärksamhet. En annan betydelsefull fråga gäller datoriseringens sätt all
påverka offentlighetsprincipen. Denna princip innebär att allmänheten har fri
tillgång till information som i en eller annan form finns dokumenterad hos
myndigheterna. Hittills har principen huvudsakligen haft tillämpning på
koventionella handlingar. Utvecklingen under senare år har emellertid inneburit
att myndigheterna i allt större omfattning har övergått lill all lagra
information på ADB-medier. Följden härav kan bli atl allmänhetens tillgång lill
information i det allmännas förvar försämras. Information som är lagrad
maskinellt är nämligen i allmänhet svårare all identifiera och avgränsa än
uppgifter i handlingar av traditionellt slag. Brislen på fackkunskap om
ADB-leknik blir vidare för många ell faktiskt eller ell upplevt hinder all la
del av offentliga ADB-upptagningar hos myndigheterna. Redan önskemålet om all
användningen av den nya tekniken för informationsbehandling inte får
15 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:5
urholka
offentlighetsprincipen kan alltså påkalla särskilda åtgärder. Datainspektionen
har i sin tidigare nämnda redogörelse pekai på datoriseringens negativa
inverkningar för offentlighetsprincipen.
Enligt min mening finns del emellertid goda skäl
all sälla målet något högre än att upprätthålla nuvarande standard i fråga om
möjligheterna all la del av myndigheternas information. Den återkommande
diskussionen kring inlegritetsfrågorna undanskymmer lätt del förhållandel all
datortekniken, rätt utnyttjad, positivt kan främja den allmänna upplysningens
och den informerade debattens sak. Del ligger väl i linje med de motiv som bär
upp offentlighetsprincipen all söka la i anspråk den nya teknikens resurser för
all om möjligt öka tillgängligheten hos den information som finns samlad hos
samhällsorganen. En sådan informationsförmedling skulle givelvis få sill
främsta värde för partier, iniresseorganisalioneroch andra sammanslutningar och
för massmedierna, men skulle därmed också tjäna allmänhetens intresse.
De
nu berörda frågorna har jag nyligen behandlat i propositionen 1975/ 76:160 om
nya grundlagsbestämmelser angående allmänna handlingars offentlighet. Som
framgår av vad jag där yttrade genomfördes redan åren 1973-1974 sådana
ändringar i tryckfrihetsförordningen atl grundlagsreglerna om allmänna
handlingar anpassades lill den nya tekniken all lagra information. Vad som
föreslås i propositonen om tillgången lill myndigheternas ADB-upptagningar
bygger i del väsentliga på 1973-1974 års lagstiftning, låt vara all förslaget i
några hänseenden kan leda till större öppenhet. Som jag uttalade i propositionen
kan emellertid den hittills beslutade och föreslagna lagstiftningen angående de
tekniska upptagningarna på sikt inte anses tillräcklig för all tillgodose
offentlighelssynpunklerna, i varje fall inte om man syftar lill mera än all i
stort bevara rådande möjligheter atl tillgodogöra sig de allmänna organens
information. Beslut om ytterligare åtgärder måste emellertid föregås av
särskild utredning. Jag förordar all en sådan kommer lill stånd.
Del
är uppenbart all förslag som syftar lill all ge offenliighelsprincipen ell mera
reellt innehåll belräffande ADB-lagrad information inte får utformas så atl de
hotar integriteten för dem som är upptagna i personregister. Jag föreslår bl.
a. med hänsyn lill della samband all den senast nämnda utredningsuppgiften
lämnas ål den kommitté som enligt vad jag tidigare har sagt bör se över
lagstiftningen om skydd för persondala.
Del kan visa sig lämpligt all senare ge kommittén
ytteriigare någon utredningsuppgift som gäller offentlighet och sekretess i den
offentliga förvaltningen och som har nära samband med kommitténs övriga utredningsuppdrag.
Jag får anledning all återkomma härtill i del följande.
Innan jag ytteriigare diskuterar
utredningsuppgifternas innebörd, skall jag la upp frågan om hur
utredningsarbetet bör läggas upp.
Som
redan har nämnts föreligger ett mångskiftande material som underiag för
övervägandena om skyddet för privatlivet i samband med personregistrering.
Främst i åtanke kommer de förslag som har förts fram i riksdagsmotioner samt i
den allmänna debatten. Allt talar för all denna debatt kommer all fortgå
kontinueriigt under lång lid framöver. Under sådana omständigheter är del
enligt min mening angelägel all utredningsarbetet bedrivs under stor öppenhet
och, i del inledande skedet, ulan all kommittén binds lill vissa uppslag eller
lösningar. Dessa önskemål kan tillgodoses, om arbetet planeras i enlighet med
den nya modell för uppläggningen av utredningsverksamhet som har förordats för
vissa fall i Rapport om utredningsväsendet (Ds Ju
Del II Ju:5 Skr 1976/77:103
16
opaginerad Kontrollera mot PDF
1975:14).
Med denna modell som förebild föreslår jag att kommittén får i uppdrag all i en
första etapp klariägga, systematisera och sovra föreliggande material och
synpunkter i fråga om iniegriielsskyddel. De förslag som synes fruktbara all
utveckla bör ställas samman lill alternativa lösningar. Arbetet i den första
etappen bör avslutas med all dessa lösningar presenteras i en offentlig
diskussionspromemoria. Denna bör, om möjligt, föreligga under första halvåret
1977. Efter eventuell remissbehandling av promemorian får frågan om
tilläggsdirektiv med närmare anvisningar för del fortsatta utredningsarbetet
anmälas för regeringen. Enligt min mening behöver man inte befara all del nu
angivna förfarandet skall leda lill fördröjning i utredningsarbetet. Snarare
har man anledning all räkna med all del medverkar lill all kommittén kan lägga
fram ett väl genomlyst slutförslag. Uppläggningen underlättas av all kommittén
har utredningsuppgifter som sinsemellan är avgränsbara och åtminstone delvis
kan behandlas oberoende av varandra. Kommittén bör därför disponera arbetet så
atl den i det inledande skedet ägnar sin tid ål frågorna om integritetsskyddet
och försl sedan den tidigare nämnda promemorian har färdigställts tar itu med
den uppgifl som gäller förstärkningen av offentlighetsprincipen.
Med min nu angivna inställning lill hur
utredningsarbetet bör läggas upp saknar jag självfallet anledning atl vid detta
tillfälle närmare diskutera vilka riktlinjer som kommittén bör följa i sill
arbete med frågorna om personlig-hetsskyddel vid dalaregistrering. Jag nöjer
mig med all föreslå ramar för kommitténs arbete i denna del och atl fästa
uppmärksamheten på vissa betydelsefulla problem.
Kommitténs uppgifl kan allmänt beskrivas så all den
skall överväga den rättsliga regleringen av skyddet för den personliga
integriteten i samband med registrering av personuppgifter.
I första hand bör kommittén undersöka de problem
som hänger samman med användningen av ADB-lekniken. Den bör emellertid kunna
pröva också behovet av offentlig kontroll av sådan registrering av persondata
som görs med annan teknik än den elektroniska eller som sker rent manuellt men
avser särskilt iniegritelskänsliga uppgifter.
Riksdagens begäran om utredning avser en allmän
översyn av datalagen. Regleringen i denna lag bör också utgöra basen för
kommitténs överväganden. Hinder bör dock inte föreligga mot all kommittén
föreslår lagstiftning vid sidan av en allmän dalalag, t. ex. speciallagar om
personregistrering inom vissa sektorer, eller överväger behovet av ändringar i
redan gällande författningar som reglerar särskilda personregister.
Datoriseringen inom näringslivet påverkar
förhållandena inom arbetslivet på ell avgörande sätt. Spörsmål som gäller de
anställdas personliga integritet, t. ex. deras medverkan vid prövningen av
frågan om tillstånd lill personregister vid företag, faller givetvis inom
kommitténs utredningsuppdrag. ADB-leknikens verkningar sträcker sig emellertid
betydligt längre och gäller sådana grundläggande spörsmål som omställning inom
arbetsmarknaden, företagsdemokrati, arbetsmiljö, arbetsprestationer och
arbeisiillfredsslällelse. Jag behöver knappast påpeka atl man här slår inför
problem som kan komma all kräva insatser från samhällets sida. Dessa problem är
emellertid så artskilda från inlegritetsfrågorna och så omfattande atl de inte
bör bli föremål för utredning i detta sammanhang. Det kan f ö. finnas skäl atl
avvakta initiativ från den fackliga rörelsen som under senare lid har ägnat
frågorna om arbetslivets datorisering ell betydande intresse. Genom den nya
lagstiftning om medbestämmanderätt på arbetsplatsen som f n. förbereds kommer
17 Kommittéer: Justitiedepartementet DelIIJu:5
arbetstagarorganisationerna
atl få ökade möjligheter all påverka utvecklingen på området.
Frågan om organisationsformen för den offentliga
dalorverksamheien prövas av datasamordningskommitten (Fi 1971:03). Denna
kommitté väntas under årel avge sill slutbetänkande. Del bör under sådana
omständigheter falla utanför den nu föreslagna kommitténs uppdrag all överväga
frågan om strukturen för de statliga ADB-sysiemen. Även säkerhetsfrågor i
samband med dalorbehandling omfattas av dalasamordningskommilléns uppdrag.
Kommittén samarbetar på delta område med statskontoret. Arbetet avser studier
av den fysiska säkerheten, av tekniska metoder all skydda dala i samband med
driften av ADB-system, av säkerheten i dalamaskinernas funktion och av
producerade dalas kvalitet. Inte heller dessa frågor har den nya kommittén
anledning atl penetrera.
Av väsentlig belydelse för frågan om vilket skydd
som tillkommer dala i personregister inom den offentliga sektorn är givetvis
den allmänna rättsliga regleringen av den muntliga och den skriftliga
sekretessen i förhållande lill allmänheten och lill andra myndigheter än dem
som i första hand disponerar över uppgifterna. Denna reglering får sin särskilda
prägel av den i vårt land rådande offentlighetsprincipen. Förslag lill helt ny
sekretesslagstiftning har nyligen lagts fram av tvä kommittéer. Offentlighels-
och sekrelesslagstifl-ningskommillén har sålunda i sitt slutbetänkande
föreslagit en lag som anger vilka begränsningar som skall gälla i rätten alt la
del av allmänna handlingar, däri inbegripet ADB-upptagningar.
Tysinadspliklskommitlén (Ju 1975:3) har i sill betänkande (SOU 1975:102)
Tystnadsplikt och yttrandefrihet lagt fram förslag till en lag om offentliga
funktionärers tystnadsplikt. Båda förslaget innehåller bestämmelser också om
sekretessen mellan myndigheter. På grundval av kommilléförslageln och
remissyttrandena över dem förbereds (. n. inom justitiedepartementet en
proposition om lagstiftning om handlingssekretess och tystnadsplikt i
offentlig verksamhet. 1 väntan på resultatet av della arbete bör den kommitté
som jag nu föreslår tills vidare inte närmare syssla med hithörande
lagstiftningsfrågor. Del kan emellertid senare visa sig lämpligt att ål
kommittén uppdra all göra en fördjupad undersökning i visst hänseende, t. ex.
angående sekretessen mellan myndigheter. Till undvikande av missförstånd vill
jag tillägga all kommittén naturligtvis i full utsträckning skall kunna
överväga frågor om samköming mellan olika ADB-register och sådana andra
spörsmål om ulväxling av dala som hänger samman med all viss informationsteknik
kommer lill användning.
Vad härefter gäller utredningsarbetets allmänna
inriktning inom den i del föregående uppdragna ramen bör målet vara del dubbla
all å ena sidan ytteriigare stärka skyddet för den personliga integriteten och
all å den andra nyansera regleringen så att denna inte onödigtvis leder lill
hinder eller olägenheter i allmän eller enskild verksamhet.
Dalalagen bygger på en ordning med krav på
tillstånd för ADB-förda personregister. Kommittén kan ha anledning atl överväga
om inte tillstånds-kravet i något hänseende kan modifieras. I princip bör del
emellertid stå kvar också för framliden. Som har nämnts tidigare är
förutsättningarna för att tillstånd skall meddelas f n. ganska obestämt angivna
i datalagen. Med tanke på all lagstiftningen avsåg ell helt nytt rättsområde
stod någon annan lösning än den valda knappast lill buds vid dalalagens
tillkomst. När nu snarl ell par års erfarenhet Iföreligger av vilka problem som
aktualiseras vid tillståndsprövningen bör enligt min mening allvarligt prövas
om inte de grunder efler vilka denna skall ske kan anges med större utförlighet
i dalalagen. Det rör sig
2 Riksdagen 1976177. I saml. Nr 103
DelIIJu:5 Skr
1976/77:103 18
här
i vissa hänseenden om avvägningar som rätteligen bör ankomma på den
lagstiftande församlingen och inte på rätlslillämpande myndigheter. Jag skall i
del följande peka på ell par frågor som kan förtjäna all uppmärksammas i
lagstiftningen.
Datalagen förutsätter all viss myckel känslig
personinformalion får registreras om ell starkt samhälleligt eller annat
allmänt intresse påkallar del. 1 övrigt ges Ingen ledning i datalagen om vilken
betydelse som skall tillmätas behovet av ell register vid tillståndsprövningen.
En viktig uppgifl för kommittén bör vara atl söka närmare ange hur behovet av
ell ifrågasatt register skall påverka prövningen och på vilken nivå denna
bedömning skall göras.
Frågan vilken belydelse som skall tillmätas
intresset av ett ell visst register kommer lill stånd kan aktualiseras bl. a.
för register inom den vetenskapliga forskningen, särskild samhällsforskningen.
Inte sällan kan del bli nödvändigt alt göra en avvägning mellan å ena sidan del
värdefulla underlag för forskning och reformarbete som studier med inslag av
persondata kan ge och å andra sidan inlegritelskraven. Från forskarhåll har
uttalats farhågor för all den nuvarande ordningen skulle kunna hota
forskningens frihet och oberoende. Kommittén bör överväga vad som kan göras för
atl man skall kunna försäkra sig om all sådana konsekvenser inte uppslår.
Utgångspunkten bör dock självfallet vara atl forskningen såväl som annan
verksamhet i samhället skall bedrivas under lillböriig respekt förenskildad
privatsfär. 1 sammanhanget vill jag nämna all kommittén kan ha anledning beakta
behovet av särskilda regler för forskning och statistikproduktion också i fråga
om tillslåndsproceduren och i andra liknande hänseenden.
En under senare lid särskilt diskuterad fråga
gäller tillåtligheten av register som upptar stora delar av befolkningen inom
hela landet eller inom visst område. Behovet av reglering torde i första hand
gälla de enskilda ocb kommunala sektorerna, eflersom inrättandet av statliga
befolkningsregister i fiertalet fall förutsätter direkt eller indirekt
ställningstagande från statsmakternas sida. Den nu berörda frågan faller under
kommitténs uppdrag. Jag vill emellertid erinra om vad jag har uttalat i annat
sammanhang, nämligen all det kan visa sig lämpligt att, i syfte atl begränsa
antalet personregister av lotalkaraklär, göra en provisorisk ändring i
dalalagen i samband med beslut om ell centralt statligt personregister för
adressaklualisering, personnum-mersätining och urvalsdragning. Förslag om ell
sådant register kan väntas bli förelagt riksdagen under hösten 1976. Frågan om
en provisorisk ändring i datalagen kommer alt övervägas inom
justitiedepartementet.
Utöver vad jag har angett i det föregående bör
kommittén givelvis överväga de spörsmål som konslitulionsutskottet i sitt av
riksdagen godkända belänkande särskilt har nämnt, nämligen frågorom
sekretessregler för dalorlagrade personregister av olika slag, om behandlingen
av långlids-förvarade personregister hos statistiska centralbyrån och andra
registerförare, om informationen till intervjuade vid intervjuundersökningar,
om användningen av mjukdala, om rätten för registrerade all erhålla
registerutdrag, om försäljningen av datoriagrade personuppgifter för
kommersiellt bruk och om handläggningen i fråga om personregister som inrättas
genom beslut av riksdagen eller regeringen. Ytterligare ell spörsmål som bör
komma under kommitténs bedömning gäller lämpligheten av en medborgarkontroll
över statliga datasystem i form av särskilda ansvarsnämnder. Riksdagen har
begärt all frågan härom skall utredas (SkU 1975:32, rskr 230).
Till
den gjorda uppräkningen vill jag göra endast följande kommentarer.
19 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:5
Att
frågan om utformningen av den allmänna sekretesslagstiftningen faller vid sidan
av kommitténs uppdrag har jag redan nämnt. Belräffande daiorlagrad
personinformalion som är hänföriig lill statistikproduktion har statistiska
centralbyrån i samarbete med datainspektionen och riksarkivet övervägt frågor
om gallringsbestämmelser, förstöring, avidentifiering och kryptering. Kommittén
bör i sill arbete beakta resultatet av denna utredning, som väntas föreligga
inom kort. Vad slutligen angår den ordning som skall gälla för beslul om
statliga personregister vill jag erinra om del i och för sig självklara kravet
atl beslutsordningen måste stå i överensstämmelse med de grundläggande
principerna för befogenhetsfördelningen mellan olika statsorgan sådana de
framgår av regeringsformen.
Uppräkningen i det föregående av frågor som bör
komma under kommittén prövning är som nämnts inte uttömmande. Också andra
förslag som gäller skyddet för den personliga integriteten i samband med
registreringen av persondala bör övervägas under utredningsarbetet, i den mån
inte annat följer av de förbehåll som jag tidigare har gjort.
Ulnylljandel
av datorer inom administration och näringsliv aren internationell företeelse.
En följd härav är all information förs över från ell land lill elt annat för
ADB-behandling. Sådan överföring underiättas genom användning av
telekommunikationer. Datafiödet över gränserna kommer atl öka i takt med den
pågående datoriseringen, den tekniska utvecklingen och de allt livligare
internationella förbindelserna inom skilda områden. Denna internationella
datatrafik ger upphov till åtskilliga problem. I detta sammanhang är del främst
två företeelser som är av intresse. A ena sidan är del angelägel all förebygga
s. k. dalafiykt, dvs. överfiyltning av databehandling till annat land i syfte
all undgå hemlandels strängare lagstiftning, i första hand då den som avser atl
bereda skydd för den personliga integriteten. A andra sidan är det önskvärt att
rutinmässig och från integritelssynpunkl ofariig datatransmission över
gränserna inte hindras eller försvåras. Risken härför blir större, om staterna
inför datalagstiftning med inbördes skiftande innehåll.
De
nu berörda problemen kräver för sin lösning internalionelll samarbete. Ell
sådant har redan inletts inom Europarådet och OECD. Nordiska
ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor har beslutat tillsätta en
arbetsgrupp med uppgifl all studera frågorna och kartlägga behovet av en
nordisk konvention pä dataområdet. Ell nordiskt samarbete torde ha särskilda
utsikter atl bli fruktbart. Bl. a. är del länkbart all en viss samordning av de
nordiska ländernas dalalagstiftning kan komma till stånd. Enligt min mening bör
dessa och andra internationella överiäggningar från svensk sida bedrivas i nära
kontakt med den kommitté som skall se över dalalagstiftningen. Del torde också
fä bli en uppgifl för kommittén all lägga fram förslag lill de lagbestämmelser
som föranleds av internationella överenskommelser eller som annars påkallas av
hänsyn lill den internationella datatrafiken.
Jag
skall härefter med några ord beröra den utredningsuppgift som gäller
offenliighelsprincipen, nämligen frågan om förbättrad tillgång till myndigheternas
ADB-maierial.
Målsättningen
för utredningens arbete med denna fråga har jag angett i del föregående: all
såvitt möjligt göra den information som hos det allmänna är lagrad på
ADB-medier mera lättillgänglig för allmänheten så all den i ökad omfattning kan
komma samhällsdebatt och forskning till del. I första hand bör kommittén
kartlägga vilka medel som slår till buds för atl öka tillgången lill de
datoriagrade informationen. Åtgärder av flera olika slag torde här komma i
fråga.
Delll Ju:5 Skr
1976/77:103 20
Åtskilliga svårigheter och komplikationer är
emellertid förenade med en mera aktiv informationsförmedling. De måste givetvis
uppmärksammas under utredningsarbetet. En självklar utgångspunkt är sålunda atl
de krav som kan ställas på myndigheterna inte får leda lill alt deras egna
arbetsuppgifter blir eftersatta. Kostnadsfrågorna måste också beaktas. Det är
rimligt atl tjänster inte skall tillhandahållas utan kostnadstäckning från
beställaren. Vidare måste tillses all en ökad öppenhet inte får lill följd atl
skyddet för den individanknytna personinformationen försvagas. Kommittén torde
också behöva överväga vilka begränsningar som i sammanhanget behövs för all
hindra ell oönskat utnyttjande av det allmännas ADB-malerial för rent kommersiella
syften.
Del är tydligt atl en vidgad reell offentlighet
kring ADB-informalionen kräver insatser och avvägningar på lång sikt. Man får
därför inte låsa fast de nya åtgärderna i stela rättsliga former. En del av
åtgärderna är f ö. av del slaget all de över huvud taget inte lämpar sig för
lagstiftning. En annan sak är all fördelar möjligen skulle kunna uppnås genom
en lagieknisk särreglering av ADB-medierna i TF, där de både f n. och enligt
prop. 1975/76:160 är samordnade med konventionella handlingar. Förslag i denna
riktning har förts fram av datainspektionen. Kommittén bör vara oförhindrad att
pröva frågan om särskilda grundlagsbestämmelser för ADB-upplagningarna. Enligt
min mening bör man dock gå ifrån nuvarande systematik endast om en annan lagieknisk
lösning framstår som klart överiägsen.
6.
Expertorgan för bokrörings- och redovisningsfrågor
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-03-25.
Chefen
för justitiedepartementet, statsrådel Geijer, anför.
Riksdagen har den 24 mars 1976 antagit en ny
bokföringslag som skall träda ikraftdenl januari 1977 (prop. 1975:104, LU
1975/76:15, rskr 1975/76:205). I samband därmed godkände riksdagen det i
budgetpropositionen (prop. 1975/ 76:100 bilaga 4 avsnitt G 7) framlagda
förslaget alt inrätta en bokföringsnämnd från den I juli 1976. Riksdagen
bemyndigade samtidigt regeringen all vid nämnden inrätta en ordinarie tjänst
som chef för nämndens kansli med beteckningen r saml anvisade till
bokföringsnämnden för budgetåret 1976/77 ett förslagsanslag av 500 000 kr.
Bokföringsnämnden skall bestå av ordförande och nio
ledamöler. Samtliga förordnas av regeringen, ledamöterna efter förslag av bl.
a. organisationer som berörs av den nya lagstiftningen.
1 budgetpropositionen konstaterades atl del
ankommer på regeringen alt meddela närmare föreskrifter om nämndens verksamhet.
En del synpunkter på nämndens arbetsuppgifter lämnades emellertid.
Arbetsuppgifterna kan sammanfallas i följande punkter.
Nämnden
skall
-efler samråd med branschorganisationer och
myndigheter tillhandahålla anvisningar för bokföringsskyldighetens fullgörande
i rörelser av olika slag och storlek,
- följa utvecklingen av redovisningspraxis och
verka för utvecklingen av god redovisningssed, bl. a. genom alt precisera
innebörden av della begrepp i olika sammanhang.
21 Kommittéer: Justitiedepartementet Delll Ju:6
- medverka i utarbetandet av anvisningar för
daiorbaserad redovisning,
- utarbeta rekommendationer beträffande företagens
offentliga redovisning,
- följa tillämpningen av utfärdade rekommendationer,
- samarbeta med organisationer på redovisningens och
näringslivels områden saml stödja deras insatser på redovisningsområdet,
- medverka lill åtgärder i fråga om information och
utbildning på bokförings- och redovisningsområdet,
-uppmärksamma behoven av provningar av och normer
för tekniska hjälpmedel på bokföringsområdel, och
-även
i övrigt fullgöra uppgifter på redovisningens område.
Bokföringsnämnden skall utgöra en fristående
myndighet. För alt nämndens verksamhet skall bli meningsfull och
resullatgivande krävs ell kvalificerat förberedelsearbete. Della faller på
föredraganden i nämnden,chefen för nämndens kansli.
Förutom all kanslichefen leder kansliels arbete och
svarar för all nämndens beslul verkställs måste han sålunda bl. a.
- kartlägga de bokförings- och redovisningsproblem
som möter i förelag
med olika storiek och verksamhet,
- utarbeta förslag lill anvisningar för olika
rörelser hur bokföringsskyldig
heten skall fullgöras (här ingår bl. a. kortfattad beskrivning över vad
bokföringsskyldigheten innefattar, hur verifikaiionshanleringen ordnas, hur
bokföringssystem läggs upp och hur bokslulshandlingar upprättas),
- vid fullgörande av nämnda uppgifter särskilt beakta
de krav som måste uppställas vid daiorbaserad redovisning,
- söka kontakt med och fortlöpande samräda med olika
branschorganisationer inom näringslivet,
- hålla sig åjour med utvecklingen av god
redovisningssed,
- utarbeta förslag lill redovisningsnormer i vissa ej
lagreglerade frågor,
- företa de utredningar i övrigt inom
redovisningsområdet som kan finnas påkallade.
Som har framhållits i budgetpropositionen är del
nödvändigt att förberedelser på del praktiska planet vidtas på ell tidigt
stadium, om den nya lagstiftningen skall få full genomslagskraft redan från
början. Del finns behov av information i synnerhet för nytillkommande
bokföringsskyldiga. I propositionen om bokföringslag förutsätts också all
branschanpassade anvisningar och hjälpmedel för bokföringen finns tillgängliga
för småföretagarna när bokföringslagen träder i kraft. För all så snabbt som
möjligt få igång arbetet med information, anvisningar och föreskrifter är del
därför lämpligt atl de arbetsuppgifter nämnden skall få fullgörs före den I
juli 1976 av en särskild kommitté. Jag förordar därför atl sakkunniga nu
tillkallas för atl fullgöra dessa arbetsuppgifter.
Kommitténs sammansättning bör vara densamma som
nämndens. Till sekreterare åt kommittén bör om möjligt utses den som kan
förväntas bli chef för nämndens kansli.
Kommitténs arbete bör främst inriktas på frågor som
sammanhänger med näringsidkarnas anpassning lill den nya bokföringslagen. 1
samråd med branschorganisationer och myndigheter bör sålunda bl. a. underlag
för kursverksamhet las fram samt beskrivning av förenklade bokföringsruliner
och blanketter för företag med olika storlek och verksamhet utarbetas.
De sakkunniga bör vidare närmare utreda
bokföringsnämndens arbetsformer saml i övrigt la upp frågor som berör nämndens
verksamhet.
Delll Ju:7 Skr
1976/77:103 22
7.
Lagstiftningen om förmögenhetsbrott
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-03-25.
Chefen
för jusliliedepanemenlel, statsrådet Geijer, anför.
Bestämmelserna om förmögenhelsbroll fick sitt
nuvarande innehåll i huvusak genom 1942 års partiella straffrättsreform av 1864
års strafflag. Denna reform byggde på ell förslag (SOU 1940:20) som hade
utarbetats av straffrältskommillén under 1930-lalel. Bestämmelserna om
förmögenhets-brotten fördes sedan i stort sett oförändrade över från
slraffiagen lill brottsbalken (BrB) och återfinns nu i dess 8 kap. (stöld, rån
och andra lillgreppsbroll), 9 kap. (bedrägeri och annan oredlighet), 10 kap.
(förskingring och annan trolöshet), 11 kap. (gäldenärsbroti), samt 12 kap.
(skadegörelsebrotl).
Förmögenhelsbrollen intar en central plats i
straffrättssystemet och dominerar bland brollsbalksbrolten. Av de ca 39 000
personer som år 1974 dömdes lill påföljd för broilsbalksbroll (utom fylleri och
förargelseväckande beteende) var det i ca 27 000 fall fråga om
förmögenhelsbroll.
Av de för brottsbalksbrolt dömda personerna erhöll
5 752 frihetsberövande påföljd (fängelse, ungdomsfängelse eller internering). 3
214 av dem hade begått förmögenhelsbroll.
10 490 personer dömdes lill villkoriig dom eller
skyddslillsyn. Av dem hade 8 825 begått förmögenhelsbroll.
17 895 personer dömdes lill böter. Av dem hade 11
146 begått förmögenhetsbrott.
Nämnas bör också all år 1974 meddelades åtalsunderiåtelse
för 14 337 personer som hade förövat brottsbalksbrolt (utom fylleri och
förargelseväckande beleende). I 13 131 fall var del fråga om
förmögenhelsbroll.
De centrala förmögenhetsbrotten i BrB indelas i
regel i tre grader, en för medelsvåra fall (fängelse i högst tvä år), en för
grova fall (fängelse i minst sex månader och högst sex år) saml en för ringa
fall (böter eller fängelse i högst sex månader). De praktiska konsekvenserna av
denna uppdelning av brotten hänger givetvis samman med hur man i
broltsbeskrivningarna och i rättstillämpningen fördelar brotten mellan de olika
graderna. En undersökning av rättstillämpningen såvitt gäller stöld-,
bedrägeri- och förskingrings-brott visar att en betydande andel av brotten
bedöms vara så kvalificerade all de hänförs till graden för grova fall och
sålunda bedöms efter den strängaste straffskalan. Detta framgår av följande
uppställning avseende de personer som dömdes till påföljd för brott år 1974.
Stöld
Bedrägeri
Förskingring
Ringa brott
4
482
1204
39
Medelsvårt brott
4
152
1672
290
Grovt brott
4
780
1
157
61
Det torde inte råda någon tvekan om att
straffrättskommiltén under sitt arbete med den senaste genomgripande reformen
på förmögenhetsbrottens område utgick från delvis andra förutsättningar, behov
och villkor än dem som råder i dagens samhälle. Den sociala och ekonomiska
utvecklingen har medfört ändrade levnadsbetingelser förde flesta människor. Jag
behöver bara peka på den allmänna välståndsutvecklingen, strukturförändringen
inom handel och näringsliv, utbyggnaden av försäkringsväsendet och det social-
23 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:7
politiska
reformarbetet.
Man måste vidare beakta atl samhällslivels omdaning
på olika områden har medfört förändringar också beträffande arten och
omfattningen av skilda förmögenhelsbroll. Della gäller inte bara i fråga om
förutsättningarna och motiven för att begå sådana brott ulan även sättet för
brottets förövande. Nya gärningsiyper har skapats i takt med utvecklingen. Del
kan som exempel räcka all nämna den nya typ av brott som direkt kan sällas i
samband med handelns omstrukturering från mindre butiker lill varuhus och slora
självbeljäningsbutiker, den brollsiighet som uppkommit genom spridningen av
checkkonion, kreditkort o. d. saml den brottslighet som förbinds med automat-
och datamissbruk.
Den sociala och ekonomiska utvecklingen liksom en
ökad kriminalpolitisk medvetenhet måste också antas ha medfört vissa
förändringar i den allmänna synen på förmögenhelsbrollen. När del galleri, ex.
stöld slår del dock klart all man lika litet nu som tidigare kan acceptera ett
sådant brott, även om stölden förr ofta fick betydligt allvarligare
skadeverkningar än i dag och ibland ledde till förödande konsekvenser för
offret.
Det är olika skyddsintressen som i dagens samhälle
bär upp behovet av kriminalisering av stöld och vissa andra förmögenhelsbroll.
Den enskilde bör åtnjuta skydd mot sådana angrepp som kan drabba hans
integritet, hem, miljö, arbetsplats osv. Den ekonomiska förlust som följer av
ett förmögenhelsbroll kan visseriigen i och för sig kompenseras, t. ex.
försäkringsvägen, men brottet kan dessutom föra med sig annat obehag och
lidande som inte går att ersätta. Det finns också ell intresse att skydda
samhällets ekonomiska funktioner i stort och framhäva behovet av
samhällssolidarilel hos medborgarna. För all inte systemet skall sällas ur
spel måste medborgarna kunna lila på varandra.
Man kan alltså inte räkna med någon radikal
förändring i den allmänna inställningen till kriminaliseringen av
förmögenhelsbroll. Alltjämt bör gälla all de grundläggande normema - respekten
för annans egendom, skyldigheten atl göra rätt för sig i handel och vandel
osv. - skall ha fast förankring i samhället. En markant förändring har däremot
skett i den allmänna synen på lagöverträdarna. Kriminologisk och
beleendevelenskaplig forskning har här lämnat viktigt bakgrundsmaterial. Genom
den kriminalpoliliska debatten i massmedia och inom folkrörelserna m. m. har
kunskaperna om lagöverträdarnas problem breddats. Därmed har också skapats
ökad förståelse och förutsättningar för en social integration som man nog var
ganska främmande för vid den tidpunkt då straffrättskommitténs förslag lades
fram och genomfördes.
Vad särskilt gäller utvecklingen inom
kriminalvården finns skäl erinra om den förstärkning och effektivisering av
frivården som har ägt rum under senare lid. 1 kombination med en fortsatt
utbyggnad av samhällets övriga hjälpinsatser när del gäller hälsovård, utbildning
och socialt kuralivt stöd m. m. har detta medfört all påföljder som innebär
kriminalvård i frihet -främst skyddslillsyn - efler hand har fått en allt
större betydelse som alternativ lill fängelse eller andra frihetsberövande
påföljder.
I della sammanhang bör också nämnas den
utvecklingstrend som har inneburit all den brottsförebyggande verksamheten över
huvudtagel har kommit all tillmätas allt större belydelse. Ökad insatser görs
på alla hålla i samhället för atl förhindra uppkomsten av brottstillfällen och
motverka atl människor hamnar i kriminalitet. En fortsatt satsning på och
samordning av de brottsförebyggande insatserna på olika områden och nivåer bör
kunna
Delll
Ju:7 Skr 1976/77:103 24
bidra
lill all bl. a. förmögenhelsbrollen hålls tillbaka.
All del kriminaliserade området enligt vad jag nyss
har sagt synes böra bestå i huvudsak oförändrat och alt användningen av andra
påföljer än frihetsberövanden har ökat innebär dock inte alt utrymme saknas för
en reform av lagstiftningen om förmögenhelsbroll. Reglerna om dessa brott är
som tidigare har nämnts till slora delar ell resultat av straffrällskommiiténs
arbete på 1930-lalei. I vikliga delar går bestämmelserna tillbaka på äldre
lagstiftning. Del gäller bl. a. principerna för bestämmandet av
siraffvärde-gränserna och kvalifikationerna för slraffbarhetsgraderingen. De
straffrättsliga värderingar som ligger bakom lagstiftningen om
förmögenhetsbrotten måste också i flera hänseenden numera anses som föråldrade
och vara mindre väl anpassade till förhållandena i del moderna samhället.
En av brottsförebyggande rådet tillsatt arbetsgrupp
för kriminalpolitiska frågor avgav år 1974 en rapport (1974:2)
Kriminalpoliiiskt utvecklingsarbete. Enligt de riktlinjer som arbetsgruppen
därvid drog upp och som rådets styrelse senare anslöt sig lill bör på del
kriminalpolitikens område vara en primär uppgift all se över lagstiftningen om
förmögenhelsbroll. 1 en i maj 1975 avgiven ny rapport (1975:3)
Förmögenhelsbrollen - Riktlinjer för en översyn, har arbetsgruppen lagt fram
närmare underlag för direktiv till en sådan utredning. Rådets styrelse har i
skrivelse lill regeringen anslutit sig lill de synpunkter som gruppen har
framfört angående behovet av och riktlinjerna för en översyn av lagstiftningen
om förmögenhelsbroll.
Nyligen har vissa begränsade lagändringar på
förmögenhetsbrottens område beslutals eller föreslagils. Sålunda har riksdagen
på grundval av regeringens prop. 1975/76:42 beslutat ändringar i BrB:s
bestämmelser om grov stöld, rån m. m. Vidare har regeringen i prop. 1975/76:82
lagt fram förslag lill ändringar i BrB:s bestämmelser om gäldenärsbroti. Som
jag återkommer lill i del följande utgör ändringarna i fråga om såväl grov
stöld och rån som gäldenärsbrotlen ell led i strävandena atl anpassa
lagstiftningen till de värderingar och behov som gör sig gällande på
kriminalpolitikens område i dagens samhälle.
Vid en samlad översyn av lagstiftningen om
förmögenhelsbroll är del betydelsefullt atl sätta in de straffrättsliga åtgärderna
mot dessa brott i ell vidare kriminalpoliiiskt sammanhang och atl jämföra
straffvärdet hos dessa brott med del som gäller andra brottskategorier,
särskilt de s. k. moderna brotten, t. ex. skatte- och valutabroll, trafikbrott,
illegal narkotikahantering, brott mot miljö- och nalurvårdsintressen, bortl mot
bestämmelser om arbetarskydd och andra bestämmelser på arbetslivets område. Men
också brott av traditionell natur - t. ex. misshandel och andra brott mot
person -förtjänar därvid uppmärksamhet. Vid sådana jämförelser slår del enligt
min mening klart att fbrmögenhetsbrotten i nuvarande lagstiftning och
rättstill-lämpning generellt sett tillmäts ett förhållandevis alltför högt
slraffvärde.
Mot bakgrund av det anförda anser jag all en
översyn av lagstiftningen om förmögenhelsbroll nu bör komma lill stånd. Jag
förordar alt särskilda sakkunniga tillkallas för atl göra denna översyn.
Utredningen bör inriktas på alt anpassa lagstiftningen på della område lill del
moderna samhällets värderingar. Häri ingår atl ompröva nuvarande
straffvärdegränser och siraffbarhetsgrader.
Utgångspunkten för de sakkunnigas arbete bör vara
all bestämmelserna om förmögenhelsbrollen liksom hittills skall utgöra en
avgränsad del av brottsbalken. Den inledningsvis redovisade systematiken för
brottens uppdelning i skilda kapitel för stöld, rån och andra lillgreppsbroll
(8 kap.).
25 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:7
bedrägeri
och annan oredlighet (9 kap.), förskingring och annan trolöshet (10 kap,),
gäldenärsbroti (11 kap.) och skadegörelsebrotl (12 kap.) bör om möjligt
behållas.
En viktig uppgift för de sakkunniga bör vara atl
undersöka om förutsällningar finns för en allmän sänkning av slraffnivån för
förmögenhelsbrollen så all dessa från straffvärdesynpunkl bättre anpassas lill
annan brollsiighet. Det är vidare angelägel all väsentligt minska utrymmet för
vad som skall hänföras lill grova och kvalificerade brott. 1 stället bör
tillämpningsområdet för medelsvåra och ringa brott vidgas. Vad särskilt gäller
gränsdragningen mellan ringa brott och medelsvära brott med utgångspunkten
främst i berörda ekonomiska värden synes de sakkunniga bl. a. ha anledning
överväga om inte gränsen med hänsyn bl. a. lill penningvärdeförändringen bör kunna
sällas betydligt högre än som sker i nuvarande praxis. Även andra möjligheter
all åstadkomma en efler nuvarande förhållanden mera lämpligt avpassad
gränsdragning mellan normala och ringa fall av nu aktuella brott bör
undersökas. Delsamma gäller del straffbara områdets nedre gräns.
Till
ledning för bedömningen av vad som skall anses utgöra grova förmögenhelsbroll
anges i lagen olika omständigheter som domstolarna skall särskilt beakta. Dessa
exempel på kvalifikalionsgrunder har i praktiken kommit all uppfattas som
avgörande för bedömningen i de enskilda fallen. Skall man kunna åstadkomma en
väsentlig begränsning av utrymmet för grova förmögenhelsbroll, ligger del
därför närmast lill hands alt inskränka dessa kvalifikationer. Ett sleg i denna
riktning har tagits genom den nyligen beslutade ändringen i BrB:s bestämmelser
om grov stöld. Ändringen innebär bl. a. all inbrott utesluts som självständig
kvalifikalionsgrund för grov stöld. De sakkunniga bör fortsätta på denna väg
och inrikta sig på all söka precisera området för grova brott till sådana
omständigheter vilka medför att brottet måste behandlas som sä kvalificerat och
så allvariigt all det bör tillmätas ett särskilt högt straffvärde.
I
den tidigare nämnda rapporten med vissa riktlinjer för en översyn av
förmögenhelsbrollen har brottsförebyggande rådets kriminalpoliliska arbetsgrupp
med utgångspunkt i nyss angiven målsättning gjort en närmare genomgång av de
aktuella brotten och i anslutning därtill redovisat sina synpunkter på de
kriterier som bör kunna ställas upp för alt åstadkomma en lämplig avgränsning
av de gärningar som sålunda skall hänföras till den strängaste straffskalan.
Jag kan i allt väsentligt ansluta mig lill de överväganden som redovisas där.
Rapporten bör därför enligt min mening kunna tjäna som en värdefull
utgångspunkt för de sakkunnigas arbete. Jag utesluter emellertid inte alt de
sakkunniga på skilda punkter kan ha anledning all överväga även andra lösningar
för all del nu aktuella målet skall uppnås.
Om
utrymmet för vad som skall hänföras till grova förmögenhelsbroll enligt nyss
angivna riktlinjer blir kraftigt beskuret och reserverat för brott med mycket
högt slraffvärde, kan del inte komma i fråga annat än all även i fortsättningen
låta enbart fängelse ingå i straffskalan för dessa brott. F. n. är straffet för
grov stöld, grovt bedrägeri och grov förskingring fängelse i högst sex år och
lägst sex månader.
Mot
bakgrund av erfarenheterna om de frihetsberövande påföljdernas övervägande
negativa verkningar är del i dag som tidigare har nämnts en given
kriminalpolitisk linje atl försöka begränsa användningen av dessa påföljder och
då i synnerhet de långa straffen. Fängelse som avser längre lid än två år utgör
ett mycket långt frihetsberövande, även om man beaktar möjligheterna lill villkoriig
frigivning. Så långt straff bör ådömas endast för
Del 11 Ju:7 Skr
1976/77:103 26
bron
av synneriigen allvarlig art. Vid förmögenhelsbroll torde det endast
undanlagsvis finnas anledning all använda sådana allvarliga straff Del kan
gälla vissa särskilda broltskaiegorier, t. ex. rån och utpressning eller vid
organiserad brottslighet.
Mot denna bakgrund bör de sakkunniga som tidigare
har nämnts undersöka förutsättningarna för att generellt sänka straffsatserna
för de grova förmögenhelsbrollen. Särskilt bör undersökas om det finns
anledning alt liksom hittills föreskriva vissa minimislraff. De sakkunniga bör
vid översynen sträva efler all åstadkomma ell enhetligt system.
En sänkning av straffsatserna för grova
förmögenhelsbroll för naluriigen med sig krav på anpassning av straffsatserna
för de medelsvåra centrala och sekundära förmögenhelsbrollen liksom de ringa
brotten. Riktlinjen bör här vara all normalfallet av förmögenhelsbroll skall
uppta såväl böter som fängelse i straffskalan. 1 dessa fall torde det
visserligen ofta finnas förutsältningar att bestämma påföljden till
kriminalvård i frihet, eventuellt i kombination med ett bötesstraff. När ell
medelsvårt förmögenhelsbroll ligger nära gränsen lill ringa brott, kan del dock
i vissa fall vara motiverat atl stanna vid enbart böter. Ett bötesstraff kan,
särskilt vid gärningar som begås för vinnings skull, vara en väl så kännbar
reaktion som annan påföljd.
De sakkunniga bör konsekvent sträva efler alt
tilldela förmögenhets-brotten särskilda straffsats för ringa brott. Därvid bör
uppmärksammas också brottstyper som f n. saknar denna siraffbarhelsgrad.
Straffsatsen för ringa brott bör vara böter. Därmed markeras all dessa brott
generellt sett bör tillmätas ett jämförelsevis ringa straffvärde, atl
förutsättningar bör finnas all handlägga dem i förenklade former och all vidgat
utrymme bör finnas för ålalsreslriklioner. Ell bibehållande av
kriminaliseringen för ringa brott innebär inte all rättsapparaten måste kopplas
in i varje särskilt fall. Bland de mindre brotten finns otvivelaktigt sådana
relativt obetydliga överträdelser där förutsänningar bör finnas all avslå från
slraffrätlslig reaktion.
En
allmän förskjutning nedåt av siraffvärdegränserna för förmögenhets-brotten
aktualiserar vissa straffprocessuella frågor. Vissa institut i rättegångsbalken
knyter nämligen an lill de straffsatser som har bestämls för brotten -det
gäller t. ex. bestämmelser om domstolens sammansättning, strafföreläggande,
ålalsreslriklioner och processuella tvångsmedel. Dessa frågor utreds f n. på
skilda håll och utredningsarbetet kan väntas leda lill lagstiftning i olika
hänseenden under den tid de sakkunniga arbetar. De sakkunniga bör emellertid
överväga om en straffrättsreform efter angivna riktlinjer kräver ytteriigare
ändringar i straffprocessuelli hänseende.
Bortsett från kriterierna för de olika
straffbarhetsgraderna och straffsatserna bör del inte vara någon huvuduppgift
för de sakkunniga alt föreslå ändringar i den straffrättsliga uppbyggnaden av
de särskilda brotten. Som tidigare har nämnts kan det dock finnas anledning för
de sakkunniga alt pröva behovet av närmare precisering eller avgränsning av de
för olika brott gällande rekvisiten i samband med all siraffvärdegränserna dras
upp.
I den kriminalpoliliska debatten har frågan också
väckts om de nuvarande brollsrekvisiten verkligen läcker alla former av
straffvärda beteenden på del ekonomiska området vilka blivit möjliga som en
följd av förändringar i samhället. Här avses då sådana beteenden som innebär
att någon begagnar olillböriiga medel i affärsverksamhet eller vid ingående av
avtal eller annars vid ekonomiska transaktioner. Det kan t. ex. vara fråga om
utnyttjande av ena partens underiäge för all därmed kunna göra en obehörig vinst.
Behovet
av vidgad kriminalisering av ekonomiska brott har utretts i
27 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:7
Danmark
och Norge. Förslag har lagts fram om införande av nya straffbestämmelser och
om ändring av nu gällande slraffbud. Förslaget innebär bl. a. alt
straffansvaret för bedrägeri vidgas lill atl avse gärningar förövade av
oaktsamhet. I Norge föreslås delsamma ske också när del gäller ocker. Genom ett
sålunda utvidgat straffansvar skulle bättre förutsättningar finnas för atl
kunna ingripa mot de personer som verkar i bakgrunden, ofta som finansiärer av
brottslig verksamhet, och därefter skördar vinster av brotten. 1 detta syfte
diskuteras också i de danska och norska utredningarna möjligheten all införa
en generalklausul på förmögenhetsbrottens område, vilken för svenska
förhållanden skulle närmast svara mot den civilrältsliga generalklausulen i 33
§ avtalslagen. De danska förslagen har nyligen lett till lagstiftning.
De problem som har aktusliserals i de danska och
norska ulredningsför-slagen bör i vårt land i första hand kunna lösas på annat
sätt än genom kriminalisering. Redan nu förekommer skärpt reglering och
kontroll inom t. ex. fastighets- och hyresrätten, bolags- och föreningslagsliftningen
saml bakväsendei. Det finns anledning alt fortsätta utbyggnaden på
civilrältslig och förvallningsrällslig väg av denna konirollapparal, så atl
otillbörliga affärstransaktioner förhindras.
Därmed
utesluts inte alt man noga bör följa utvecklingen även från slraffrätlslig
utgångspunkt. De sakkunniga bör sålunda vid sin översyn av förmögenhelsbrollen
vara oförhindrade att med anledning av nya erfarenheter ta upp frågan om
ändringar eller tillägg lill BrB:s bestämmelser om förmögenhelsbrollen. Enligt
min mening finns det därvid redan anledning atl speciellt uppmärksamma
straffbestämmelserna om bedrägeri och ocker. De förutsättningar som nu gäller
för slraffbarhel kan ibland medföra all straffansvar kan utkrävas endast hos
den gärningsman vars olillböriiga agerande sker öppet (t. ex. i en
bedrägerisiluation) medan de personer som håller sig i bakgrunden och träder in
försl på ell senare stadium kan gå fria. De sakkunniga bör också pröva om behov
och förutsättningar finns all införa en allmän sirafföeslämmelse om ansvar för
efterföljande medverkan. En bestämmelse om delta skulle i så fall inbegripa
vissa förfaranden som inte läcks av nuvarande bestämmelse om s. k.
fordringshäleri i 9 kap. 6 § BrB. En straffrättslig generalklausul torde
däremot knappast ha någon funktion atl fylla i vårt land mot bakgrund av övriga
sanklionsmöjligheter som slår till samhällets förfogande och som jag har berört
i del föregående.
1
delta sammanhang uppkommer bl. a. också frågan om behovet av Slraffrätlslig
reglering av s. k. datamissbruk. I allt större utsträckning kommer maskinella
hjälpmedel såsom datorer m. m. lill användning inom olika verksamhetsområden
bl. a. för kontroll, bokföring och överföring av medel. Därmed har öppnats
tekniska möjligheter för brottslig verksamhet av delvis ny art. 1 många fall
bör nu gällande straffbestämmelser kunna tillämpas på de förfaranden som del
här kan vara fråga om. Odiskutabelt står vi emellertid inför en utveckling som
kan behöva mötas genom nya eller ändrade straffbestämmelser. Det bör vara en
uppgifl för de sakkunniga all närmare uppmärksamma hithörande problem. Jag vill
slutligen framhålla atl innehållet och omfattningen av en vidgad
kriminalisering av dalamissbruk påverkas av hur kontroll- och säkerhetsfrågorna
löses. De sakkunniga bör i della hänseende samråda med datasamordningskommitten
(Fi 1971:03).
DelIIJu:8 Skr
1976/77:103 28
8.
Kriminalvårdsstyrelsens organisation, m. m.
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-05-20. Departementschefen, statsrådet Geijer,
anför.
Kriminalvårdsstyrelsen är central
förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen, som fr. o. m. den
16 februari 1976 är lokaliserad lill Norrköping, är chefsmyndighet för
regioncheferna, kriminalvårdsanslallerna, de allmänna häktena och
skyddskonsuleniorganisalionerna. Styrelsen tillhandahåller personal och annan
service för den verksamhet som bedrivs av kriminalvårdsnämnden,
ungdomsfängelsenämnden och internerings-nämnden. Styrelsen tillhandahåller lill
vissa delar även personal och annan service till övervakningsnämnderna.
Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse.
Styrelsen beslår av en generaldirektör, som är styrelsens ordförande, och
minst sex andra ledamöler, som regeringen utser. Sedan regeringen den 13
november 1974 förordnal att kungörelsen (1974:224) om personalföreirädare i
statlig myndighels styrelse m. m. skall äga tillämpning på
kriminalvårdsstyrelsen, ingår även två personalföreirädare i styrelsen.
Kriminalvårdsstyrelsen är under generaldirektören
och överdirektören organiserad på två avdelningar, vård- och
lillsynsavdelningen saml arbels-och utbildningsavdelningen, två byråer,
personalbyrån och ekonomibyrån, saml ett antal enheter. Av dessa bildar
organisationsenheten och sysiemen-helen en central planeringsgrupp. Övriga
enheter är juridiska enheten, utvecklingsenheten, personalulbildningsenhelen,
revisionskoniorel samt gruppen för genomförande av kriminalvårdsreformen.
Kriminalvårdsstyrelsen fick i huvudsak sin nuvarande
organisation genom beslul av 1969 års riksdag (prop. 1969:1, bil. 4, s. 61, SU
2, rskr 2). Omorganisationen var påkallad bl. a. av införandet av ett nytt
informationssystem inom rättsväsendet (Rl) saml en omläggning av
kriminalvårdsverkeis kamerala organisation med en betydande centralisering till
styrelsen av löneuiräkning och löneutbetalning. Utöver en anpassning av
organisationen till de omlagda arbetsrutinerna skulle genom omorganisationen
kriminalvårdsverkeis slora planerings- och utvecklingsfrågor bli
personalmässigt tillgodosedda.
Kriminalvården har under senare år varil föremål
för slora förändringar. Genom 1973 års kriminalvårdsreform har ett ny tit
anstallssysiem med delvis ändrade ledningsförhållanden inrättats. Därtill
kommer ell ändrat regionall system med ett ökat antal regionala myndigheter.
Frivårdens resurser har förstärkts i betydande omfattning men samtidigt har
frivården fåll la emot ell ökat antal dömda personer. Beläggningen på
anstalterna har sjunkit men anstallsklienlelel har p. g. a. elt ökat alkohol-
och narkotikamissbruk bland de intagna krävt ökade resurser. Utvecklingen har
också lett lill en förändring av de intagnas möjligheter till sysselsättning.
Mot bakgrund av del anförda bör
kriminalvårdsstyrelsens organisation nu bli föremål för en översyn. Eftersom
organisationen bör anpassas till de förändringar som under senare tid skett i
kriminalvårdens verksamhet bör översynsarbeiei även omfatta andra frågor om
organisation och verksamheten inom kriminalvården som kan aktualiseras
underarbetet. Översynen bör ulföras av en organisationsskommillé som bör
biträdas av kriminalvårdsstyrelsen och statskontoret. I organisationskommittén
bör förutom representanter för de båda verken ingå även företrädare för
justitiedepartementet och berörda personalorganisationer.
29 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:9
9.
Isolering inom kriminalvården
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-05-20. Departementschefen, statsrådet Geijer,
anför.
Lagen (1974:203)om kriminalvård i anstalt (KvaL)
bygger på principen all de intagna under anslaltsvistelsen skall få umgås med
andra intagna. Inlagen skall sålunda arbela tillsammans med andra intagna och
får under fritiden i den utsträckning han önskar vistas tillsammans med andra
intagna (17 §). 1 vissa i lagen särskilt angivna fall kan emellertid
gemenskapen mellan intagna begränsas. Dessutom måste av säkerhets- och
personalskäl de intagnas gemenskap begränsas nattetid på slutna anstalter.
I
en nyligen lill riksdagen avlämnad proposition (prop. 1975/76:165) föreslås
vissa inskränkningar i de nuvarande möjligheterna all avskilja inlagen från
gemenskapen med andra intagna. Sålunda föreslås atl isolerings-straffet (47 §
första stycket 2) las bort, liksom bestämmelsen om avskildhet i samband med
behandlingsutredning (19 §). Vidare begränsas möjligheterna alt hålla inlagen i
avskildhet under utredning av disciplinärenden (50 ij). Beträffande
tillämpningen av de nu gällande bestämmelserna om avskildhet och skälen lill de
föreslagna inskränkningarna hänvisar jag lill propositionen.
Om
förslagen genomförs kvarstår ändå vissa möjligheter all tvångsvis hålla intagna
avskilda/rån varandra. Om del är nödvändigt med hänsyn lill rikets säkerhet,
föreliggande fara för inlagens eller annans säkerhet lill liv eller hälsa eller
för allvarlig skadegörelse på anstaltens egendom eller för all hindra all
inlagen utövar menligt inflytande på andra intagna, får intagen sålunda hållas
avskild från andra intagna (20 § första stycket). I fråga om vissa särskilt
beskrivna kategorier rymningsbenägna intagna som ådömls frihetsberövande
påföljd i lägst två år för brottslighet av särskilt allvarlig karaktär gäller
vidare all sådan inlagen får hållas avskild från andra intagna, om del kan befaras
all han planlägger rymning eller annan planlägger fritagningsförsök och
avskildheten är nödvändig för all hindra att sådan plan sätts i verkel (20 t;
andra stycket). Inlagen som uppträder våldsamt eller som är påverkad av
alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel får tillfälligt hållas
avskild från andra intagna så länge det är nödvändigt för att betvinga det
våldsamma uppträdandet eller tills påverkan har upphört (23 § i dess föreslagna
lydelse). Till skydd för den intagne har i 22 och 23 §§ meddelats vissa
bestämmelser rörande läkares medverkan och prolokollföring vid handläggning av
frågor om avskildhet enligt 20 och 23 §§. Vidare skall enligt 20 § beslul om
avskildhet i de i paragrafen avsedda fallen omprövas så ofta anledning föreligger
därtill, dock minst en gång i månaden. Rörande verkställigheten av avskildhet
enligt 20 § är föreskrivet all den intagne skall erhålla sådan lättnad i
avskildheten som kan ske ulan olägenhet (21 §).
Under utredning av disciplinärende får inlagen
tillfälligt hållas avskild från andra intagna i den mån del är oundgängligen
nödvändigt för atl syftet med utredningen inte skall äventyras. Åtgärden får
inte i något fall beslå längre än fyra dagar. Den intagne skall erhålla lättnad
i avskildheten som kan ske ulan olägenhet (50 § i dess föreslagna lydelse).
Bestämmelser om handläggningen av disciplinärende finns i 51 §. Bl. a. ges
föreskrifter om förhör, läkares yttrande och protokoll.
Som framhålls i prop. 1975/76:165 (s. 12) spänner
de olika formerna av avskildhet över en myckel vid skala. I extrema fall kan
inlagen avskiljas från
Delll Ju:9 Skr
1976/77:103 30
andra
intagna och beläggas med fängsel, om andra medel visar sig otillräckliga för
all betvinga våldsamt uppträdande av honom och säkerheten oundgängligen kräver
del. En mera normal avskildhet innebär att den intagne på vanligt sätt har
tillgång till böcker, tidningar och annat som kan bereda honom sysselsättning
under frilid. Han får la emot besök utifrån eligl vanliga regler och
anslallspersonalen har skyldighet att i ökad utsträckning hålla kontakt med
honom för atl kompensera det bortfall av umgänge med andra intagna som
avskildheten innebär. Av särskild betydelse är de lättnader, som om möjligt
skall äga rum i fall då någon hålls i avskildhet som skyddsåtgärd (20 §).
Sådana lättnader innebär ofta atl den avskilde får arbeta och tillbringa
fritiden tillsammans med annan inlagen. Samsillning förekommer också under
utredning i disciplinärenden, i den mån del kan ske ulan att utredningen
försvåras. Slutligen kan nämnas all man ibland begränsar rätten för de intagna
på viss avdelning all umgås med intagna på andra avdelningar. Sådana
begränsningar motiveras av atl de intagna på avdelningen t. ex. är särskilt
flyktbenägna eller har visat sig dominera andra intagna på ett otillböriigi
sätt. Sistnämnda begränsningar omfattas emellertid inte av KvaL:s bestämmelser
om avskildhet.
De olika former av ivångsmässig avskildhet som
regleras i KvaL, behandlades ingående av justilieulskottet i samband med
riksdagsbehandlingen av lagförslaget (JuU 1974:2 s. 48,49 saml 52 och 53). Med
anledning av motionsyrkanden om all isolering borde avskaffas eller begränsas i
ännu större omfattning uttalade ulskoltel bl. a. alt utskottet - med tanke på
atl isolering kan innebära betydande risker för allvariiga skadeverkningar för
den som drabbas därav - var i princip starkt negativt inställt till
isoleringsätgärder. Innan de tillgreps borde man enligt utskottets mening i
största möjliga utsträckning på andra vägarsöka komma lill rätta med de
missförhållanden som kunde aktualisera isolering. Förhållandena inom
anstalterna ansågs emellertid av utskottet på närmare anförda skäl vara sådana
atl man i praktiken inte kunde avslå från isolering som ett yttersta medel.
Uiskollel avstyrkte därför bifall lill motionsyrkandena. Samtidigt underströk
ulskoltel i olika sammanhang viklen av all stor restriktivitet iakttas vid
tillämpningen av bestämmelserna om isolering och atl i göriig mån mindre
ingripande åtgärder försl noggrant övervägs. Mot bakgrund av utskottets nu
skildrade negativa inställning lill isoleringsätgärder uttalade sig ulskoltel
för en utredning av verkningarna av isolering inom kriminalvården och om
möjligheterna att ersätta isolering med andra åtgärder. Del borde överlåtas ål
Kungl. Maj:t all meddela närmare anvisningar för utredningsarbetets bedrivande.
Med anledning av bl. a. ell motionsyrkande om en skyndsam utredning rörande
medverkan av lekmän vid användning av isoleringsätgärder uttalade utskottet
atl en ökad insyn i enlighe imed motionärernas önskemål skulle vara av stort
värde inte enbart för de intagna ulan även för anslallspersonalen. En närmare
undersökning av hithörande frågor syntes utskottet vara väl motiverad. Även i
della hänseende borde del enligt utskottets mening övertalas ål Kungl. Maj:l
alt besluta om formerna för utredningens bedrivande. Riksdagen godkände
utskottets betänkande (rskr 1974:99).
1 sammanhanget vill jag erinra om att riksdagen
nyligen har antagit en lag om behandlingen av häktade och anhållna m. fl.
(prop. 1975/76:90, JuU 1975/76:31, rskr 1975/76:236). Lagen innehåller bl.a.
bestämmelser som skall möjliggöra en ökad gemenskap för denna kategori av
intagna. Ytterligare överväganden rörande behandlingen av häktade görs av
häkiningsui-
31 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:9
redningen
(Ju 1974:17).
Prop. 1975/76:165 innehåller förslag lill åtgärder
som bör kunna bidra verksamt lill all begränsa användningen av
isoleringsätgärder vid kriminalvårdens anstalter. Samtidigt är det tydligt alt
man därmed inte löst alla problem som har föranlett önskemålen om en översyn av
reglerna om intagnas gemenskap och avskildhet. Jag förordar därför all en
kommitté nu lilkallas med uppgift atl utröna huruvida man genom tillskapande av
andra åtgärder, t. ex. förebyggande åtgärder eller nya former av
skyddsåtgärder, kan helt undvara eller i varje fall i ännu högre grad än vad
som är fallet nu begränsa isoleringen inom kriminalvården.
Som
framgår av vad jag tidigare har anfört kan begränsningar i den allmänna
gemenskapen vid kriminalvårdsanslallerna förekomma av olika skäl och i olika
former. I flertalet av dessa fall är del helt oegeniligl all tala om isolering
i den bemärkelse man normall lägger i della ullryck. Del rör sig som jag
tidigare har anfört t. ex. ofta om mycket korta perioder varunder den intagne
har möjlighet lill kontakt med personal och tidvis också andra intagna genom s.
k. samsillning. Han har också tillgång lill radio, tidningar och böcker.
Inlåsning nattetid har vid sidan av andra orsaker också lill syfte alt bereda
den intagne ostörd nallvila.
I
sammanhanget bör också uppmärksammas all gemenskapen med andra intagna inte
under alla förhållanden upplevs som något positivt av den intagne. I motsats
lill vad som gäller utanför anstalten kan den intagne ju inte fritt välja sitt
sällskap. I själva verket kan en påtvingad gemenskap för en inlagen innebära
alt han riskerar atl utsättas för påtryckningar av skilda slag eller t. o. m.
allvarliga övergrepp från andra intagna. Det har exempelvis förekommit att
intagna under hot om misshandel tvingats della i smuggling av narkotika till
anstalten. Del är mot denna bakgrund man skall se del förhållandel all inte så
få intagna utnyttjar möjligheten lill s. k. självvald isolering enligt 18 §
KvaL. Bakom en intagens begäran om enrumsarbele enligt denna paragraf ligger
ofta rent personliga problem eller konflikter med medinlagna som gör all den
intagne inte ser någon annan utväg ur svårigheterna än att söka avskildhet. Med
tanke på de risker för skadliga effekter som också en självvald enrumsplacering
innebär har emellertid föreskrivits all beaktansvärda skäl skall tala för en
sådan placering, innan begäran härom får bifallas.
Del bör ankomma på kommittén att söka finna en
definition av isolerings-begreppet och därvid undersöka i vilken utsträckning
de former av enrumsplacering som tillämpas inom kriminalvården är atl betrakta
som isolering i den mening som åsyftas när det uttalas farhågor för atl intagna
skall få fysiska eller psykiska men av åtgärden. Kommittén bör i detta
sammanhang också klarlägga eventuella skillnader mellan enrumsplacering och
inlåsning för viss del av dygnet - t. ex. nattetid.
Kommittén skall vidare söka fastställa vilka
nackdelar olika typer av enrumsplacering kan beräknas medföra med hänsyn lill
de intagnas anpassning i samhället. De bör därvid jämföra dessa nackdelar med
de problem som uppstår, om intagna ofta flyttas mellan olika anstalter med
åtföljande avbrott i den planerade behandlingen och med ökade svårigheter för
den intagne all uppränhålla önskvärda socialal kontakter. Liknande effekter kan
också följa av indragna permissioner, utebliven eller avbruten frigång o. d.
Del bör vidare åligga kommittén alt föreslå
skyddsåtgärder som kan ersätta olika typer av isolering varvid bör
uppmärksammas vad som ovan har framhållits i fråga om de negativa
följderna av förflyttningar m. m.
Delll Ju:9 Skr
1976/77:103 32
Kommittén
måste också beakta de förändringar belräffande personalbehov och
byggnadsmässiga förhållanden som kan uppslå vid borttagande av
isoleringsätgärder.
I sin bedömning bör kommittén också beakta de
nackdelar för personalens arbetsmiljö som alternativa förslag kan medföra.
1 den mån kommittén anser all viss möjlighet till
isolering skall finnas kvar bör den pröva om inte rättssäkerheten för den
intagne kan stärkas ytteriigare. Mot bakgrund av riksdagens uttalande bör
sålunda övervägas huruvida isoleringsåtgärder bör beslutas under medverkan av
lekmän. En väsentlig fråga är därvid möjligheterna för dessa all få en ökad
insyn i denna del av ansiallsarbelel. En annan fråga som bör uppmärksammas i
della sammanhang är läkares medverkan vid beslul om isolering.
10.
Jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-08-12. Stalsrådel Peterson anför.
Under 1970-lalet har samhället kraftigt ökat sina
insatser för all skapa jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetsliv, i hem
och familj saml i infiyiande över samhällets utveckling. Dessa insatser utgår
från en helhetssyn som innebär åtgärder på ell flertal områden. 1 förgrunden
har stått kvinnornas rätt lill förvärvsarbete saml en utbyggd barnomsorg.
Det finns i dag myckel litet kvar av formella
bestämmelser som lar sikte på enbart del ena könet. Men erfarenheterna från
arbetet för jämställdhet mellan könen i Sverige visar klart all del inte är lillräckligl
all ge kvinnor och män samma lagliga rättigheter eller all avskaffa direkt
diskriminering. Genom att gå in på enstaka punkter kan man inte åstadkomma en
förändring i hela del gamla könsrollsmönslrel. Kvinnornas krav på frigörelse
har därför blivit krav på atl samhället skall omdanas så atl alla ges rätt lill
meningsfullt arbete under villkor som tillåter gemenskap med vuxna och barn och
ell aklivl deltagande i samhällslivet. Del måste bli möjligt för både män och
kvinnor att förena familjeliv och förvärvsarbete med samvaro med barnen så alt
dessa får trygghet och omvårdnad,
Statsministern tillkallade i slutet av år 1972 fem
ledamöler atl ingå i en delegation för att bevaka och utreda frågor om
jämställdhet mellan män och kvinnor. 1 mars 1973 utsågs ett antal företrädare
för bl. a. arbetsmarknadens parter och olika kvinnoorganisationer all som
experter biträda delegationen. Förutom denna expertgrupp - den s. k. stora
delegationen - har delegationen vid sin sida ell antal referensgrupper med
företrädare för olika områden av samhällslivet.
Delegationens övergripande uppgift är all fördjupa
och utveckla den helhetssyn som skall vara vägledande för regeringens politik
för all åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor. Dess arbete har
hiltills haft sin tyngdpunkt förlagd lill frågan om kvinnornas ställning på
arbetsmarknaden. Detta harvarit naturligt,eflersom rätten och möjligheterna
lill förvärvsarbete utgör en av de viktigaste grunderna för jämställdhet mellan
män och kvinnor. Delegationen har därutöver tagit initiativ på flera andra
samhällsområden. Sammanfattningsvis kan konstateras atl delegationen arbetar
såväl i ell kort som i ell längre perspektiv. I del förra söker man åstadkomma
konkreta
33 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:10
resultat på bestämda områden. I del senare perspektivet
vill man förändra både individernas och samhällets attityder och skapa en ny
syn på manligt och kvinnligt.
Delegationens olika initiativ har
bidragit lill den tidvis intensiva debatt i jämställdheisfrågor som har ägt rum
under senare år. Denna debatt har förts även i riksdagen, där den bl. a. har
gälll frågan i vilka former del nödvändiga utredningsarbetet borde bedrivas.
Det har därvid hävdals all del fortsatta jämställdhelsarbetet borde ges en
parlamentarisk förankring, antingen så atl jämslälldhelsdelegalionen fick
ledamöler från alla partier eller så all en särskild parlamentarisk utredning
tillsattes vid sidan av delegationen. Vid 1975/76 års riksmöte ställde sig
riksdagen bakom denna principiella uppfattning (InU 1975/76:9, rskr
1975/76:26). Den parlamentariska medverkan i jämställdhelsarbetet som riksdagen
sålunda har uttalat sig för bör åstadkommas genom all en särskild kommitté nu
tillsätts.
Kommittén bör- som riksdagen har
uttalat - inrikta sig på mera långsiktiga projekt inom jämslälldhelsområdel och
på frågor av större principiell räckvidd inom detta. Uppslag lill sådana
projekt och exempel på sådana frågor bör kunna hämtas ur de allmänna principer som
formulerades lill FN:s kvinnokonferens i Mexico City 1975. Dessa lyder.
-
Ansträngningarna
att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor måste vara en del av en
allmän strävan efter ekonomisk och social jämlikhet mellan grupper och
individer i samhället. De sämst ställda kvinnorna drabbas hårt av kvinnorollens
nackdelar, de sämst avlönade, de med kortast utbildning, de mest utslitna, de
med minst inflytande i samhället. När dessa kvinnors berättigade krav på
rättvisa tillgodoses, uppnås samtidigt större ekonomisk och social jämlikhet
och större jämställdhet mellan könen,
-
Alla människors
rätt till arbete och egen försörjning måste hävdas. Därför måste kvinnor och
män ha rätt lill arbete på samma villkor. Genom arbetslivet och fackligt arbete
blir individen också delaktig i samhällets utveckling.
-
Alla människor
måste ha räu och möjlighet atl della i besluten om hur samhället ska se ut.
Kvinnorna måste ha möjlighet all vara aktiva i politiska och fackliga
sammanhang och kunna hävda sina intressen. Så länge så få kvinnor tar aktiv del
i den politiska processen är demokratin ofullständig. Då blir också besluten
sämre.
-
Jämställdheten
mellan könen innebär en ny arbetsfördelning, som grundar sig på solidaritet och
jämlikhet i arbetslivet och i hemmen. När kvinnorna har förvärvsarbete och
deltar i politisk och facklig verksamhet, måste männen i högre grad än nu delta
i skötseln av hem och barn. Del så kallade dubbelarbetet blir när del delas
mellan män och kvinnor en tillgång i stället för en börda - en möjlighet till
ett rikare och mera varierat liv.
Del ligger i sakens natur all
kommitténs arbete, mot bakgrund av dessa allmänt hållna riktlinjer, i första
hand måste inriktas på en närmare analys och karlläggning av de olika
problemområdena. Därvid bör givetvis tillgängligt forskningsmaterial gås igenom
och initiativ las lill nödvändiga kompletteringar av detta. Ett brett
kunskapsunderlag är en väsentlig förutsättning för all arbetet med att bryta
ned fördomar och förändra attityder lill manligt och kvinnligt skall lyckas.
Inte sällan torde del förhålla sig så att de nämnda attityderna grundläggs
redan i de tidiga barnaåren. En följd av della blir all ungdomarnas sludieval
och yrkesval görs utifrån en traditionell könsrolls-uppfattning. All ändra
della förhällande blir av avgörande belydelse för
3 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Delll Ju:10 Skr
1976/77:103 34
jämställdhelsarbetet
på sikt.
En fråga som har tilldragit sig särskilt intresse i
jämslälldhelsdebaiien under senare år är spörsmålet om del behövs eller är
lämpligt med lagstiftning mot könsdiskriminering. På delegationens uppdrag har
en rappon (Ds Ju 1975:7) ställts samman i ämnet. Rapporten tar inte ställning i
sakfrågan. I en skrivelse lill regeringen har delegationen redovisat sin
ståndpunkt. Enligt delegationens uppfattning kunde en lagstiftning snarare
försvåra än underlätta arbetet på alt förbättra kvinnornas ställning i
samhället. Delegationen menade atl del fanns andra åtgärder som var bättre ägnade
all främja del målet. Som exempel nämnde delegationen en utrensning av
bestämmelser i lagar och andra författningar som ensidigt och omotiverat gäller
del ena könet.
Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning
av remissutfallet bör fogas som bilaga lill delta protokoll. Som framgår av
bilagan ställde sig flertalet remissinstanser bakom den uppfattning som
delegationen hade redovisat.
Jag vill här erinra om all riksdagen med anledning
av prop. 1975/76:209 som vilande har antagit förslaget atl lill
rältigheiskapitlel i regeringsformen foga en bestämmelse med förbud alt utforma
lag eller annan föreskrift så all någon medborgare missgynnas på grund av sill
kön. Undanlag härifrån får göras endast om föreskriften utgör led i strävanden
all åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller
motsvarande tjänsteplikt.
I samband med behandlingen i riksdagen av
regeringens prop. 1975/76:173, med redogörelse för och förslag till åtgärder
för att främja kvinnans ställning på den statliga arbetsmarknaden, väcktes
motionsvis förslag bl. a. all frågan om lagstiftning borde utredas. I sitt av
riksdagen godkända betänkande (1975/76:42) anförde inrikesutskottel bl. a.
följande: Svårigheterna atl åstadkomma och i praktiken upprätthålla en effektiv
lagstiftning mot könsdiskriminering är uppenbara. Delta bör emellertid inte
hindra atl man utreder frågan. Utredningsarbetet bör anförtros den pariamentariska
utredning för jämställdheisfrågor som riksdagen tidigare har uttalat sig för.
1 enlighet med riksdagens beslut bör frågan om en
lagstiftning mot könsdiskriminering nu göras lill föremål för en allsidig och
förutsättningslös utredning. Som riksdagen har uttalat, bör uppgiften att göra
denna utredning lämnas lill den kommitté som jag tidigare har föreslagit skall
tillsättas.
I
en skrivelse den 11 juni 1976 har konsumentombudsmannen (KO) pekat på all del f
n. saknas lagliga möjligheter all - annat än i mycket begränsad utsträckning -
ingripa mot reklam och annan marknadsföring som är diskriminerande med hänsyn
lill ras, kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. KO har därför
föreslagit all man utreder möjligheten atl utvidga marknadsföringslagen så att
ingripande kan ske mot diskriminerande marknadsföring.
Frågan om könsdiskriminerande reklam har behandlats
även i riksdagen. I sitt betänkande (1975/76:61) föreslog sålunda
näringsutskottet - med anledning av två motioner - all riksdagen hos
regeringen skulle begära förslag lill lagstiftning mot sådan reklam. Ulskoltel
framhöll alt, även om strävandena atl motverka könsdiskriminering i reklam till
väsentlig del måste ta sig uttryck i information och opinionsbildning, så är
det önskvärt all del skapas förutsällningar för ingripanden av KO och
marknadsdomstolen på området. Riksdagen godtog utskottets förslag (rskr
1975/76:343).
35 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju: 10
Som riksdagen har uttalat, är det önskvärt all -
som elt led i de allmänna strävandena all motarbeta könsdiskriminering - skapa
förutsättningar för ingripanden även mot könsdiskriminerande reklam. En väg är
den som KO har anvisat. En annan väg är all inrymma bestämmelser i ämnet i en
allmän lag mot könsdiskriminering. Frågan bör utredas närmare. Uppdraget all
göra den utredningen bör lämnas ål den kommitté som jag tidigare har föreslagit
skall tillsättas. Vid utredningsarbetet måste självfallet de
tryckfrihetsrällsliga konsekvenserna uppmärksammas.
Kommitténs utredningsuppdrag innehåller flera
frågor som väl låter sig behandlas var för sig. Jag finner del därför lämpligt
att kommittén redovisar resultatet av sill arbete i olika etapper. Jag
förutsätter också all kommittén håller kontinuerlig kontakt med andra
kommitiéer som arbetar med frågor som berör dem som kommittén har atl behandla.
Del ligger i sakens natur alt kontakterna med delegationen för jämställdhet
mellan män och kvinnor bör bli särskilt täta. Både delegationen, vars uppgifter
ligger fast oförändrade, och kommittén arbetar ju för det gemensamma målet all
skapa jämställdhet mellan män och kvinnor.
Det uppdrag som kommittén avses få är omfattande.
Jag har inte funnit det varken möjligt eller lämpligt alt här söka precisera
uppdraget i alla dess aspekter. Erfarenheterna från kommitténs arbete får visa
om de direktiv som jag här har redovisat behöver kompletteras.
Bilaga
REMISSVAR
PA PROMEMORIAN (Ds Ju 1975:7)
TILL FRÄGAN OM LAGSTIFTNING MOT KÖNSDISKRIMINERING
Inledning
Följande myndigheter och organisationer har yUral
sig över promemorian, nämligen Svea hovrätt, socialstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), skolöverstyrelsen (SÖ),
universiletskanslersämbelet (UKÄ), statens avtals-verk, länsstyrelserna i
Stockholms och Blekinge län. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR
(SACO/SR), Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Moderata Samlingspartiets
Kvinnoförbund,Centerns Kvinnoförbund, Folkpartiels Kvinnoförbund (FPK),
Husmodersförbundel Hem och samhälle, Fredrika-Bremer-Förbundet (FBF),
Kooperativa gillesför-bundel och Kooperativa förbundet (KF), Yrkeskvinnors
Klubbars Riksförbund (YRK), Moderata Ungdomsförbundet och Centerns Ungdomsförbund.
UKÄ har bifogat yttranden från rektorsämbetet och
de juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Lund,
samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg, juridiska
fakulteten vid universitetet i Stockholm och företagsnämnden vid högskolan i
Linköping.
Delll Ju:10 Skr
1976/77:103 36
Inställning
i frågan om lagstiftning mot könsdiskriminering
Flertalet remissinstanser har omgärdat sill
ställningstagande i denna fråga med olika reservationer. Om man bortser från
det kan man dela in remissinstanserna i tre grupper.
För
lagstiftning
I denna grupp ingår bara tre remissinstanser,
nämligen länsstyrelsen i Stockholms län, FPK och FBF.
Mot
lagstiftning
Denna grupp beslår av fjorton remissinstanser,
nämligen Svea hovrätt, SÖ, AMS, UKÄ, länsstyrelsen i Blekinge län, LO, TCO,
SACO/SR, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Centerns Kvinnoförbund,
Kooperativa gillesförbundel och KF, YRK, Moderata Ungdomsförbundet och Centerns
ungdomsförbund.
Ställningstagandet av AMS, SACO/SR och Centerns
Kvinnoförbund avser bara lagstiftning mot könsdiskriminering på
arbetsmarknaden.
UKÄ vill inte utesluta all lagstiftning kan vara
befogad i vissa speciella frågor.
Centerns Ungdomsförbund anser all lagstiftning bör
komma lill stånd inom vissa områden.
Tar
Inte ställning
I denna grupp ingår sju remissinstanser, nämligen
socialstyrelsen, statens avialsverk. Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet, SAF, Moderata Samlingspartiets Kvinnoförbund,
Husmodersförbundel Hem och samhälle.
Argument
mot lagstiftning
Ett vanligt argument mot lagstiftning mot
könsdiskriminering är all erfarenheterna av motsvarande lagstiftning i andra
länder är dåliga. Argumentet anförs av Svea hovrätt, TCO, Centerns
Kvinnoförbund samt Kooperativa gillesförbundel och KF.
Svea hovrätt menar all de utländska erfarenheterna
visar all del är svårt all träffa avgöranden som inte medför orättvisa mot del
motsatta könet eller stötande resultat av annan art. Hovrätten drar vidare den
slutsatsen av erfarenheterna från andra länder atl lagstiftning mot
könsdiskriminering är förbunden med svårigheter i bevishänseende. I aktuella
fall har det varit svårt alt bevisa aU könsdiskriminering verkligen har ägt
rum. Hovrätten visar även på svårigheter beslående i bristande möjligheter atl
kontrollera lagens efterievnad.
Även LO lar upp frågan om bevis- och
konlrollsvårigheter. LO menar att del krävs en ordentlig kontroll och möjlighet
all ingripa för all en lag skall få riklig effekt. Den som utsätts för
diskriminering t. ex. vid anställning måste ha möjlighet alt klaga och få
rättelse. Del skulle - tror LO - vara svårt all bevisa all jusl den sökandes
kön har varil avgörande för all anställning inte kom lill stånd.
37 Kommittéer: Justitiedepartementet
Delll Ju: 10
Flera remissinstanser betonar atl
del är en gammal svensk tradition atl arbetsmarknadens parter i första hand
själva skall lösa problemen på arbetsmarknaden. Bland dessa remissinstanser är
SACO/SR, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund och Centerns Kvinnoförbund.
SACO/SR och Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund hänvisar i sammanhanget
lill arbelsrällskommitléns förslag om vidgad förhandlingsrätt och menar all del
innebär ökade möjligheter all ingripa mot diskriminerande personalpolitik.
SACO/SR utgår från all del inom några få år på de flesta arbetsplatser finns
personalgrupper med inflytande på anställnings- och befordringspolilik och
menar alt dessa gruppers arbete bör studeras ur jämsiälldheissynpunkt. 1
sammanhanget ställer Socialdemokratiska Kvinnoförbundet som mål upp eU central
avtal för all främja jämställdhet.
Några remissinstanser behandlar
frågan om effekten av normgivning när del gäller all komma lill rätta med
könsdiskriminering. UKA anser all den diskriminering som förekommer har sin
grund i sådana sociala och kulturella faktorer som knappast påverkas av
lagstiftning. Inom högskoleområdet har del formellt existerat jämlikhet mellan
män och kvinnor i över 100 år.' Förklaringen till all del trots della inte
föreligger reell jämställdhet skulle således vara att människors utbildnings-
och yrkesval bestäms av faktorer som inte påverkas av formella regler om t. ex.
behörighetsvillkor.
Även LO resonerar kring effekten av
lagstiftning och hävdar all det bara är förändringar i människornas
livsbetingelser som på sikt kan ändra rollfördelningen mellan män och kvinnor.
Centerns kvinnoförbund menar all
förbiidslagsliflning inte åstadkommer det som är viktigast alt uppnå, nämligen
en ny inställning till vad som av hävd anses som manligt resp, kvinnligt.
Länsstyrelsen i Blekinge län tar
upp frågan om s. k. positiv diskriminering. Med della begrepp avses
diskriminering som har lill syfte alt undanröja effekterna av rådande
könsdiskriminering, t. ex kvotering av anlalel platser vid en skola.
Länsstyrelsen anser alt en rad av de senaste årens satsningar på kvinnan i
arbetslivet inte hade kunnat genomföras ulan positiv diskriminering. Som
exempel nämns de arbetsmarknadspoliliska medel som används i syfte att
underiätta kvinnans arbelsplacering inom yrkesområden som tidigare har
förbehållils män. Elt annat exempel som nämns är den försöksverksamhet som har
bedrivits bland studerande vid förskollärarutbildning. Länsstyrelsen anser alt
lagstiftning mot könsdiskriminering skulle hindra sådan positiv diskriminering.
Kooperativa gillesförbundel och KF redovisar samma uppfattning. Ytteriigare ell
argument mot lagstiftning, som förs fram av UKÄ, är all del finns risk för atl
uppmärksamheten kommer all koncentreras på uppfyllandet av lagens minimikrav
ulan att de verkliga orsakerna lill diskrimineringen avlägsnas.
Argument för lagstiftning
Ett argument för lagstiftning är
atl en lag har opinionsbildande effekt. Della åberopas bl, a, av
socialstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län saml Kooperativa
gillesförbundel och KF.
Socialstyrelsen diskuterar frågan
närmare och uttalar all lagstiftning kan vara av belydelse för all påverka
konservativa attityder där kvinnan endast uppfattas som ett komplement till
mannen med värde endast som maka och mor. A andra sidan betonar socialstyrelsen
atl man inte får överskatta effekten av lagstiftning. Kungörelsen (1973:279) om
förbud mot köns- eller
I UICÄ hänvisar lill debattskriften Jämställdhet i
högskolan (UKÄ-rappori 1975:10)
Delll
Ju:10 Skr 1976/77:103 38
åldersdiskriminering
vid tillsättande av statlig tjänst, m. m. har inte medfört jämlikhet mellan
könen, men är säkert en av orsakerna lill alt diskrimineringen är mindre på
den statliga sektorn än den privata.
/"flf anser atl lagstiftning har ell värde i
sig som ell ullryck för samhällets erkännande av uppfattningen atl målet skall
vara jämställdhet mellan män och kvinnor.
Argumentet om positiv diskriminering bemöts av
socialstyrelsen, FPK och FBF. De menar all lagstiftningen bör och kan utformas
så all den inte innebär hinder mot positiv diskriminering. Juridiska fakulteten
I Stockholm anser all regler om kvotering inte är oförenliga med lagstiftning
mot könsdiskriminering. Fakulteten menar atl särbehandling kan anses
"objektiv och godtagbar" så länge eftersträvad målsättning inte har
uppnåtts. Eventuellt kan detta uttryckligen sägas i lagtexten. Juridiska
fakulteten i Lund anser också alt man bör diskutera olika modeller all
konstruera lagtexten.
Utformningen
av lagstiftningen
Några få remissinstanser har uttalat sig om hur
eventuell lagstiftning bör vara utformad. FPK hänvisar lill de riktlinjer för
en lagstiftning mot könsdiskriminering som drogs upp av folkpartiet i en
riksdagsmotion år 1974. Socialstyrelsen och Centerns Ungdomsförbund anser atl
den norska lagen kan tjäna som vägledning. Länsstyrelsen i Stockholms län anser
alt den norska och den engelska lagen kan vara av värde atl studera närmare i
detta sammanhang.
39 Kommittéer: Utrikesdepartementet Delll UD:1
Utrikesdeparteinentet
1. Nedrustningsdelegation
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-05-26. Statsrådet Andersson anför.
Genom en resolution den 20 december 1961 beslöt
Förenta nationernas generalförsamling alt en 18-maklskommilté skulle utses med
uppgift all inleda förhandlingar i syfte all nå en överenskommelse om allmän
och fullständig nedrustning under effektiv internationell konti-oll. I samband
med en utvidgning av kommittén år 1969 ändrades dess benämning lill
nedruslningskommilléns konferens (CCD). Organet har f n. 31 medlemmar.
Frankrike har dock aldrig intagit sin plats.
Sverige har ingått i kommittén alltsedan den
inledde sill arbete i mars 1962. Bl. a. genom framläggande av en rad konkreta
förslag har Sverige sökt medverka lill all uppfylla kommitténs ursprungliga
mandat. Till följd av oförenliga uppfattningar mellan i första hand Förenta
staterna och Sovjetunionen kom arbetet vid 1960-ialels slut all splittras upp
på ett antal delområden. Ehuru vissa begränsade resultat nåtts, kvarstår dock
de slora nedrustningsfrågorna olösta. Inga framsteg har under de senaste åren
uppnåtts i de två huvudärendena på CCD:s dagordning, fullständigt
kärnvapenprovslopp och förbud mot utveckling, tillverkning och lagring av
kemiska vapen. Sverige har genom flera initiativ, senast under CCD:s vårsession
1976, sökt bryta dödläget i dessa frågor. Sverige har även inom CCD:s ram liksom
i andra internationella fora aktivt engagerat sig i ansträngningarna all
förhindra en ytterligare spridning av kärnvapen saml all öka del
internationella inflytandet vid handhavande av klyvbart material.
Bland övriga aktuella internationella nedruslningsärenden,
som kräver en fortgående intensiv insats från svensk sida, märks frågan om en
förstärkning av FN:s roll på nedruslningsområdel, förberedelser för
internationella avtal om förbud mot användning av miljöstridsmedel och
utveckling av nya massförstörelsevapen och system för sådana vapen, reglering
av kärnladdningsexplosioner för fredliga ändamål, reduktion av
militärbudgeterna samt deltagande i förberedande diskussioner inför en
eventuell väridsnedrusi-ningskonferens. Del kan inte uteslutas att initiativ
tas inom FN om sammankallande av en särskild session med FN:s generalförsamling
för nedPJStningsfrågor inom de närmaste åren.
Sveriges dellagande i den internationella
nedrusiningsdiskussionen utgör en central del av den svenska utrikespolitiken.
Under årens lopp har kraven på noggrann och snabb beredning av svenska
ställningstaganden pä della område ständigt ökat, Della behov har i viss
utsträckning kunnat tillgodoses genom fortlöpande överläggningar med de i den svenska
delegationen vid CCD ingående medlemmarna. Del synes nu angelägel all anpassa
beredningsformerna lill de ökade kraven. 1 detta syfte bör en
nedrusiningsdelega-lion upprättas direkt underställd mig med uppgift all
fortlöpande följa utvecklingen på della område saml utarbeta förslag lill
Sveriges agerande i olika aktuella nedrustningsfrågor. Delegationens närmare
arbetsformer bör anpassas lill den internationella förhandlingssituationens
växlande läge.
Delll
UD: 1 Skr 1976/77:103 40
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört
hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för ulrikesdeparlemenlel
alt
tillkalla en nedruslningsdelegalion om högst 11 ledamöler,
au
utse en av ledamöterna att vara ordförande,
atl besluta om experter, sekreterare och annat
arbetsbiträde åt delegationen.
41 Kommittéer: Försvarsdepartementet Delll Fö:l
Försvarsdepartementet
1.
Statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktiga
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-01-29. Departementschefen, statsrådel Holmqvist,
anför.
Det svenska militära försvaret bygger på en lagfäst
skyldighet för alla män i åldrarna 18-47 år atl fullgöra
värnpliktstjänstgöring, i form av grundutbildning och därefter följande
repelilionsulbildning. Även om liden för grundutbildning internationellt sett
är tämligen kort, innebär den ett avbrott i förvärvsarbete eller studier. För
många värnpliktiga leder den också lill en temporär Hyllning från hemorten.
Samhällets ansvar för de värnpliktiga under
utbildningstiden gäller även fritiden. Del är främst bildningsverksamhelen och
den förströelse- och trivselfrämjande verksamheten som är av belydelse. Del kan
nämnas all personalvården på regional och lokal nivå - vari fritidsverksamheten
för värnpliktiga ingår - under budgetåret 1974/75 beräknas ha kostat ca 20
milj. kr. Genom goda hemresemöjligheler vid veckosluten och möjlighet all
övernatta i hemmet har de värnpliktiga beretts tillfälle alt tillbringa en del
av fritiden i sina hem. Trots della måste självfallet en del av fritiden
tillbringas på förbandsorlen.
Vid sidan av fritidsverksamheten inom förbandens
ram finns givelvis också på förbandsorierna ett utbud av fritidsaktiviteter som
kommer även de värnpliktiga lill del. På många håll förekommer också ett
samarbete mellan kommun och förband kring dessa frågor.
I motionen (1975:42)1111 1975 års riksmöte
framhålls bl. a. atl lösningar av frilidsfrågorna för ungdomen i första hand är
en kommunal angelägenhet. 1 många garnisonsorler är dock möjligheterna lill
fritidssysselsättningar begränsade. Motionärerna förordar därför att kommuner
lill vilken militär utbildning är förlagd får särskilt statsbidrag för
fritidsverksamhet för de värnpliktiga.
Försvarsutskottet
har i sitt betänkande 1975/76:3 uttalat bl. a. följande.
Ulskoltel anser - liksom motionärerna - all
samhällets åtgärder för atl motverka ungdomens fritidsproblem i första hand är
en kommunal angelägenhet. På orter där det finns militära förband kommer
kommunens insatser på fritidssektorn även de värnpliktiga lill godo. När del
gäller de värnpliktiga är del självfallet av intresse för försvarsmakten alt
det på en garnisonsorl finns ell tillfredsställande utbud av
fritidsaktiviteter. Man kan därför med visst fog göra gällande att staten, där
så behövs, i någon form bör lämna kommuner med militära förband ekonomiskt stöd
för della ändamål, varvid möjliga insatser från föreningslivet bör tas lill
vara.
Motionärernas
förslag om ett särskilt statligt stöd lill kommunala investeringar m. m. inom
fritidssektorn har principiella aspekter som kan kräva särskilda överväganden.
Del är dessutom en rad faktorer som påverkar behovet av fritidsaktiviteter för
de värnpliktiga och förhållandena ändras efter hand, t. ex. genom nya regler
för nallpermission och för fria eller subventionerade resor. Frågan om en
särskild prövning enligl motionärernas förslag och om formerna för en eventuell
sådan prövning bör enligl utskottets
Delll Fö:l Skr
1976/77:103 42
mening
inte avgöras förrän slalsmaklerna tagit ny ställning lill
värnpliklsul-bildningens omfattning m. m. Förslag av belydelse för dessa beslul
kan förväntas från I974års försvarsulredning(Fö 1974:04). Utskottet anser
därför att försvarsutredningen bör anmodas atl bedöma behovet av ytterligare
överväganden och att föreslå de åtgärder som utredningen kan finna påkallade.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag
all som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört med anledning
av motionen (rskr 1975/76:23).
Det
råder enighet om all kommunerna hareli ansvar för fritidsverksamhet bland
ungdomar, även för den som endast under en kortare tid vistas i en kommun.
Sålunda utgår i dag statligt siöd lill anläggningar för motionsverk-samhet i
kommuner med många studerande. Kommunernas möjligheter atl vidtaga erforderiiga
åtgärder kan vara begränsade om anlalel värnpliktiga är stort i förhållande
till anlalel ungdomar i övrigt. Del finns därför skäl all överväga om man från
statens sida inom ramen fördel militära försvaret skall komplettera nuvarande
insatser med direkta bidrag lill fritidsverksamhet i kommunerna som i särskild
grad las i anspråk av de värnpliktiga under fritiden. Denna fråga bör kunna
behandlas frislående från arbetet inom 1974 års försvarsutredning, även om
samråd i principfrågan givetvis måste ske.
En
särskild sakkunnig bör tillkallas för atl utreda dessa frågor. Denne bör
överväga de principiella problem som är förenade med en bidragsgivning av della
slag från statens sida. Om den sakkunnige finner atl ell sådant stöd bör
införas, bör han utarbeta förslag härom. När det gäller den tolala omfattningen
av eventuell bidragsgivning skall samråd ske med 1974 års försvars-utredning.
Principiellt
kan man länka sig antingen en bidragsgivning som är inriktad mot anläggningar
som i särskilt hög grad används av de värnpliktiga eller en som avser del
kommunala frilidsulbudei i sin helhet. Speciellt bör föreningarnas roll därvid
belysas. De orter som kan länkas bli aktuella för ell särskilt statligt stöd
bör vara sådana som har ell begränsat befolknings- och skatteunderlag och som
samtidigt har oproportionerligt stort antal värnpliktiga. 1 samtliga fall bör
det endast vara de merkostnader som uppkommer lill följd av de värnpliktigas
dellagande i aktiviteter, som bör ifrågakomma för bidragsgivning.
Jag
vill erinra om att regeringen genom beslul den 18 juni 1975 bemyndigat mig att
tillkalla en utredning om inflytandefrågor m. m. inom värnpliktsutbildningen.
Den sakkunnige bör samråda med denna utredning i frågor som gäller formerna för
fördelning av ell eventuellt statligt stöd.
Den sakkunnige bör lägga upp sitt arbete så atl
förslag kan föreligga i anslutning lill all 1974 års försvarsutredning lämnar
sitt slutbetänkande, del vill säga i början av 1977.
Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för försvarsdepartementet
alt tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda
frågan om statsbidrag lill fritidssysselsättningar för värnpliktiga.
43 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö: 3
2.
Tilläggsdirektiv till utredningen om inflytande m. m. inom
värnpliktsutbildningen
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-03-25.
Chefen
för försvarsdepartementet, stalsrådel Holmqvist anför.
Hos alla myndigheter ökas allmänhetens insyn och
vidgas utrymmet för lekmannainflyiandei. Inom försvarets område har nyligen
1974 års underrättelseulredning (Fö 1974:01) lagt fram förslag om en s. k. underrättelse-nämnd
för insyn i och kontroll av del militära underrälielseväsendel. Försvarsmaktens
ledningsulredning (FLU) har lill uppgift all överväga frågan om ett
lekmannainflytande på central och regional nivå inom del militära försvaret.
Riksdagen har (FöU 1975/76:9, rskr 1975/76:42)
uttalat sig för alt frågan om lekmannainflytande även på lokal nivå inom del
militära försvaret las upp. Della bör nu ske.
1 flera avseenden har försvaret en sådan särart all
man inte ulan vidare kan tillämpa ell syslem med lekmannainflytande av vanligt
slag.
Försvarsmaktens ledningsulredning (Fö 1974:03) har
som nämnts all bl. a. överväga lekmannainflyiandei på central och regional
nivå. Utidningen om inflytande m. m. inom värnpliklsulbildningen (Fö 1975:04)
skall utreda möjligheterna lill ell ökat inflytande för främst värnpliktiga vid
utbildningen men även mer allmänt behandla frågor om utbildningens planering
och genomförande. Enligt vad jag har erfarit räknar FLU med all kunna behandla
hithörande frågor försl år 1978, medan den andra utredningen barett kortare
tidsperspektiv för sill arbete.
Del är enligt min mening ändamålsenligt all - med
hänsyn lill föreliggande arbetsplaner - utredningen om inflytande m. m. inom
värnpliklsulbildningen nu får i uppdrag all analysera förutsättningar för och
konsekvenser av lekmannainflytande på lokal nivå inom det militära försvaret.
Della bör ske i kontakt med FLU. I en senare etapp kan det bli aktuellt,
beroende på vilken lösning inflytandeutredningen kommer lill, alt samordna elt slutligt
förslag med ställningstagandena från FLU när det gäller lekmannamedverkan i
centrala och regionala staber.
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört
hemställer jag au regeringen ger utredningen om inflytande m. m. inom
värnpliklsulbildningen i uppdrag alt utreda även den fråga som nu har angetts.
3.
Kompletterande direktiv för försvarsmaktens ledningsutredning
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-06-10.
Departementschefen,
statsrådet Holmqvist, anför.
Kungl. Maj:l har genom beslul den 20 september 1974
bemyndigat chefen för försvarsdepartementet all tillkalla högst sex sakkunniga
med uppdrag atl se över del militära försvarels centrala och högre regionala
ledningsorganisation m. m. De sakkunniga som tillkallades genom beslut samma
dag arbetar under namnet försvarsmaktens ledningsulredning (Fö 1974:03).
Delll Fö:3 Skr
1976/77:103 44
Enligt sina direktiv bör utredningen bl. a. se över
och lämna förslag om organisation för del militära försvarets centrala och
högre regionala ledning i fred. Målet skall vara all göra arbeiel i fred inom
staberna så effektivt och kostnadsbesparande som möjligt, varvid möjligheterna
lill personalbesparingar skall las lill vara.
En av den centrala och högre regionala ledningsorganisationens
uppgifter är atl svara för den militära underrättelsetjänsten. Överbefälhavaren
skall sålunda leda underrättelsetjänsten inom försvarsmakten. Försvarsgrenscheferna
och mililärbefälhavarna skall enligl överbefälhavarens bestämmande leda underrättelsetjänsten
inom resp. försvarsgren och militärområde. Ledningsfrågorna bereds vid
särskilda underrättelseenheter inom de berörda staberna. 1 försvarsstaben
utförs huvuddelen av detta arbete vid underrättelseavdelningen, som ingår i
sektion 2 i staben. 1 försvarsgrenssiaberna och mililärområdesslaberna finns
för samma ändamål underrättelse- och säkerhetsavdelningar (i arméslaben en
taktik- och underrättelseavdelning). De nämnda underrättelseenheterna skall
också inhämta och bearbeta underrättelser. Inhämtningen avser främst studium
av öppna publikationer o. d. Bearbetningen gäller underrättelser som har
inhämtats av olika organ inom försvarsmakten eller utanför denna. Ansvaret för
bearbetningen har delals upp mellan de centrala staberna. Var och en av dessa
staber är sålunda s. k. huvudunderrällelsemyndighel för underrättelser som
hänför sig till ett visst sakområde.
Del militära underrälielseväsendel omfattar också
försvarsallachéorgani-salionen, försvarets radioanstalt, överbefälhavarens
enhet för inhämtning av underrättelser med s. k. särskilda medel saml den
tekniska underrättelsetjänsten. Denna bedrivs vid försvarets materielverk,
försvarels forskningsanstalt, fortifikalionsförvaltningen och försvarels
sjukvårdsstyrelse.
Efter bemyndigande av Kungl. Maj:l tillkallade jag
i januari 1974 sex sakkunniga för atl föreslå riktlinjer för den militära
underrättelsetjänsten m. m. De sakkunniga, som log namnet 1974 års
underrättelseulredning, avlämnade i januari 1976 betänkandet (SOU 1976:19) Den
militära underrättelsetjänsten. Underrällelseulredningen föreslår bl. a.
grunder för insyn i och kontroll av underrälielseväsendel. Utredningen
behandlar i sina överväganden och förslag också vissa organisatoriska frågor.
Utredningen föreslår i delta avseende i huvudsak följande.
De uppgifter i fråga om underrättelsetjänstens
ledning och samordning, som chefen för sektion 2 i försvarsstaben f n. svarar
för, bör föras över till en ny befauning i staben. Den nya befallningen, som
underrällelseulredningen kallar underrällelsechef, bör placeras på samma nivå
som chefen för försvarsstabens operationsledning. Underrättelsechefen bör till
sill omedelbara förfogande få ell beredningsorgan, som är koncentrerat och
förstärkt i förhållande lill de motsvarande enheter som finns nu.
Försvarsstabens och huvuddelarna av försvarsgrensslabernas resurser för
bearbetning av underrättelser bör föras samman i försvarsstaben.
Överbefälhavarens enhet för inhämtning av underrättelser med s. k. särskilda
medel bör inordnas i försvarsstaben. Både bearbetningsenhelen i försvarsstaben
och den särskilda enheten bör underställas underrätlelsechefen.
På grundval av underrätlelseulredningens belänkande
lade regeringen i prop, 1975/76:189 fram förslag om insyn i och kontroll av den
militära underrättelsetjänsten m. m. Riksdagen (FöU 1975/76.40, rskr
1975/76:376) beslutade i enlighet med förslagen. Som jag anförde i
propositionen anser jag all försvarsmaktens ledningsulredning nu bör få i
uppdrag all närmare pröva
45 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:3
om
underrätlelseulredningens överväganden i fråga om underrättelseled-ningen och
dess resurser saml bearbeiningsresursernas fördelning bör läggas till grund för
den framlida organisationen i fred,
Ledningsulredningen
bör vid sina överväganden utgå från all del också i fortsättningen måste finnas
en välorganiserad och effektiv underrättelsetjänst som skall verka redan under
normala fredliga förhållanden.
Det
militära underrälielseväsendel har numera en betydande omfattning. En stor del
av verksamheten, t. ex. signalspaningen och den tekniska underrättelsetjänsten,
bedrivs utanför stabsorganisationen. Della har fört med sig att kraven på den
centrala underrällelseledningen i försvarsstaben har ökat efter hand. Ledningen
av underrättelsetjänsten har i dag vissa brister. Bl. a. kan inriktningen av de
inhämtade enheterna inte ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Ledningsulredningen
bör därför belysa en organisation inom staben med en befattningshavare som
svarar för den övergripande ledningen och samordningen och under denne en
befattningshavare som har lill huvudsaklig uppgifl all leda bearbetningen av
underrättelser. Med en sådan ansvarsuppdelning framstår del som mest naluriigt
atl knyta övriga resurser för ledning och beredning direkt till den befallning
som svarar för ledningen i stort. Ledningsresurserna bör beräknas så all de
räcker lill också för den tekniska underrättelsetjänsten.
Underrätlelseulredningens
förslag i fråga om underrättelsetjänstens ledning i försvarsstaben innebär all
en generalmajor (motsvarande) i stället för en överste (motsvarande) bör leda
och samordna vårt underrällelseväsen under överbefälhavaren och chefen för
försvarsstaben. Underrätlelseulredningens synpunkter i denna del måste
givelvis vägas mot bedömningen av andra s_labsfunklioners belydelse.
Ledningsulredningen bör därför ha frihet att pröva frågan utan att vara bunden
av underrättelseutredningens förslag.
Vad
gäller bearbetningen av underrättelser i de centrala staberna innebär
uppdelningen på fyra huvudunderrätlelsemyndigheler en splittring av resurserna.
I praktiken finns det små möjligheter all fördela om personal för all
tillfälligtvis öka bearbelningskapaciielen på något område. Visst dubbelarbete
förekommer också. Nuvarande försvarsstabs och försvarsgrens-stabers resurser
för bearbetning av underrättelser bör därför föras samman i försvarsstaben
eller dess närmaste motsvarighet i en ny organisation. Ledningsulredningen bör
lämna förslag lill en stabsorganisation med endast en
huvudunderrällelsemyndighel för bearbetning av underrättelser.
Ledningsulredningen måste emellertid i detta sammanhang uppmärksamma behovet av
personal i övriga delar av den centrala ledningsorganisationen för all
klarlägga egna underrällelsebehov och för all vidarebearbeia material från
huvudunderrältelsemyndigheten m. m.
1
de ursprungliga direktiven lill ledningsulredningen sägs aU de centrala
förvaltningarnas organisation och ansvar i stort bör behållas. Ledningsulredningen
ges dock frihet all i begränsade avseenden föreslå ändrad uppgifts- och
ansvarsfördelning mellan staber och förvaltningar. Underrättelsetjänsten är ell
område där man i och för sig kan överväga om arbetsuppgifter bör föras över
till staberna. Flera viktiga omständigheter talar emellertid mot en sådan
förändring. De tekniska underrättelserna bör därför också i fortsättningen
bearbetas vid de centrala förvaltningsmyndigheterna och försvarets forskningsanstalt.
Ledningsulredningen bör dock särskilt pröva hur den tekniska
underrättelsetjänsten bäst bör samordnas med underrälielseväsendel i övrigt vid
en centralisering av stabernas bearbelningsansvar lill en huvudunderrällelsemyndighel.
Del II Fö:3
Skr 1976/77:103 46
Riksdagen har pä regeringens förslag fattat
principbeslut all överbefälhavarens enhet för inhämtning av underrättelser med
s. k. särskilda medel skall knytas fastare lill försvarsstaben (prop,
1975/76:189, FöU 1975/76:40, rskr 1975/76:376), Ledningsutredningen bör vid
sina överväganden utgå från atl verksamheten vid enheten skall inriktas och
samordnas med underrättelsetjänsten i övrigt av den centrala ledningsenheten i
försvarsstaben eller dess närmaste motsvarighet i en ny organisation. Del
ankommer på överbefälhavaren atl bestämma enhetens inre organisation liksom
den närmare anknytningen till försvarsstaben eller dess motsvarighet.
Ledningsulredningen bör vid sina överväganden av
den regionala ledningsorganisationen uppmärksamma underrättelsetjänstens nivå
och resurser.
Som har nämnts i del föregående skall
ledningsutredningen ta lill vara möjligheterna lill personalminskningar. När
del gäller underrättelsetjänsten inom stabsorganisationen finns emellertid f n.
myckel små möjligheter att minska personalen. Som underrällelseulredningen har
påpekat är i slällei personalresurserna för central ledning av
underrättelsetjänsten och för bearbetning av underrättelser alltför små.
Med hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer
jag att regeringen uppdrar åt försvarsmaktens ledningsutredning all överväga
och lämna förslag om underrättelsetjänstens organisation m. m. inom den
centrala stabsorganisationen.
Utredningens överväganden och förslag bör föreligga
samtidigt som utredningen redovisar sitt uppdrag i övrigt.
47 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:l
Socialdepartementet
1.
Tilläggsdirektiv till pensionskommittén avseende översyn av bestämmelserna om
folkpensionsförmåner vid bosättning utomlands m. m.
Beslut
vid regeringssammanträde 1975-11-13.
Chefen
för socialdepartementet, stalsrådel Aspling, anför.
Folkpensioneringen utgör ell socialt grundskydd som
träder in vid ålderdom.annan nedsättning av försörjningsförmågan eller, för
eflerievande, då försörjaren har fallit ifrån. Rätten lill folkpension är
oberoende av tidigare avgiftsbeialning eller förvärvsinsais. Folkpensioneringen
ingår alltså i del grundläggande trygghetssystem som har byggts upp för dem som
är bosatta i Sverige.
1 samband med atl folkpensionsbestämmetserna
överfördes till lagen (1962:381) om allmän försäkring infördes en viss
möjlighet all uppbära folkpension även vid bosättning utomlands. Möjligheten
står öppen för den som har varil mantalsskriven i Sverige del år då han fyllde
62 år och de fem åren närmast dessförinnan. Regeln har med hänsyn till sin
utformning betydelse i stort sett enbart för ålderspension. I fråga om övriga
pensionsformer är man vanligen hänvisad lill all tillämpa vissa dispensregler
som gäller vid sidan av den nu angivna generella regeln. Dessa dispensregler
kan åberopas av den som flyttar utomlands sedan han har beviljats pension. De
innebär all pensionen kan få behållas efler prövning i det enskilda fallet om
flyttningen har skett av hälsoskäl eller del föreligger andra särskilda
omständigheter.
Under de år som har gått sedan möjlighet infördes
all uppbära folkpension utomlands har regeln kritiserats vid upprepade
tillfällen. Man har t. ex. pekat på konsekvenserna när en person, som i övrigt
har haft anknytning till Sverige hela sin aktiva lid, lar ett uppdrag utomlands
något år under den enligt regeln relevanta liden från del femtiosjunde lill del
sexlioandra levnadsåret. Förslag har därför framförts om en regel med större
flexibilitet. Samtidigt har del framträtt allt klarare att det svenska
samhället inte rimligen kan åläggas ell generellt ansvar för det sociala
grundskyddet för personer som vistas utomlands med åberopande enbart av
tidigare bosättning i Sverige,
För den som har förvärvsarbetat ingår folkpensionen
som en del i den sammanlagda pension, som i övrigt tilläggspensioneringen
svarar för. Vid den årliga beräkningen av pensionsgrundande inkomst för ATP
görs ett bollenavdrag för den del av förvärvsinkomsten som motsvarar
basbeloppet vid årets ingång -9 000 kr. för år 1975. Pensionsskyddet för denna
inkomsidel ges genom folkpensioneringen, medan tilläggspensioneringen i
enlighet med sin benämning svarar för skyddet för den överskjutande delen av
inkomsten. I likhet med andra pensioner som grundar sig på intjänad
pensionsräll utbetalas ATP oberoende av om pensionären är bosalt i Sverige
eller utomlands. Är ulbelalningsreglerna mera restriktiva för folkpension än
för ATP, kan således den som bosätter sig utomlands sägas gå miste om en del av
det pensionsskydd som borde tillkomma honom på grundval av förvärvsarbetet.
Del är naturligt atl garantera folkpension vid vistelse utomlands i
Delll S:l Skr
1976/77:103
48
opaginerad Kontrollera mot PDF
proportion
lill intjänad räu lill ATP.
Utländska medborgares rätt till folkpension
regleras genom konventioner med andra länder om social trygghet. Här berörda
frågor gör sig gällande även i de konventionsförhandlingar som förs. 1 den
konvention med Österrike som nyligen undertecknats och som enligl beslul
tidigare denna dag skall föreläggas riksdagen för godkännande har bestämmelser
om utbetalning av svensk folkpension vid bosättning utomlands utformats mot
bakgrund av sådana överväganden som jag nyss har berört.
Jag har i del tidigare ärendet redogjort för
principerna i konventionen. Här skall endast i korthet erinras om att
bestämmelserna innebär alt folkpension till den som är bosall utomlands utgår i
motsvarande utsträckning som ATP. En oavkortad ATP tjänas in genom 30 års förvärvsarbete
i Sverige. Vid kortare lids förvärvsinsais minskar pensionen proportionellt.
Med utgångspunkt i della utbetalas enligt konventionen också oavkortad
folkpension lill den som uppbär ATP på grundval av pensionspoäng för 30 år
eller mer. I annat fall utbetalas folkpension med del antal trettiondelar som
svarar mot anlalel år med ATP-poäng. Beräkningen sker på samma sätt oavsett om
del är fråga om ålders-, förtids- eller familjepension. Vissa
övergångsbestämmelser finns för liden före år 1960 då ATP-systemet infördes.
Med hänsyn till den avvikande regel som enligl lagen om allmän försäkring
gäller för svenska medborgare har konveniionsreglernas tillämplighet begränsats
lill österrikiska medborgare.
I enlighet med de här angivna grundsatserna bör nu
övervägas en ändrad utformning av förutsättningarna i lagen om allmän
försäkring för svensk medborgares rätt till folkpension vid bosättning
utomlands. Uppgiften all utreda denna fråga bör anförtros pensionskommittén (S
1970:40). Under utredningen bör kommittén pröva om de dispensbeslämmelser som
förut redovisats svarar mot behovet efteren sådan omgestaltning. Kommittén bör
också beakta de övergångsproblem som uppkommer.
Utlänningars rätt till folkpension regleras som jag
förut har anfört genom konventioner. Så bör ske även i framliden.
Invandrarulredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1974:69) Invandrarna och
minoriteterna föreslagit all alla invandare som inte omfattas av konvention
skall tillförsäkras ett minimiskydd i form av lagfäst rätt lill folkpension på
samma villkor som svensk medborgare efter viss tids vistelse i Sverige. Rätten
till folkpension bör enligl förslaget föreligga åtminstone på de
kvalifikationsvillkor som gäller enligl den av Sverige biträdda europeiska
pensionsöverenskommelsen av år 1953 (SFS 1955:563). Denna innebär att den som
har vistats i Sverige minst 15 år efter fyllda 20 år, varav minst fem år
omedelbart före pensionsansökan, skall äga rätt lill folkpension enligl samma
regler som svensk medborgare så länge han är bosalt i Sverige. Vissa särskilda
villkor uppställs för förtidspension.
Invandraruiredningens förslag har remissbehandlats.
Remissyttrandena visar all frågan behöver övervägas ytterligare. Jag förordar
all pensionskommittén får i uppdrag all överväga även denna fråga, som har
nära anknytning till den tidigare berörda. Jag vill understryka de möjligheter
lill folkpension som redan slår en invandrare lill buds efter förvärv av
svenskt medborgarskap eller på grund av konvention. Kommittén bör mot denna
bakgrund förutsättningslöst pröva för- och nackdelar med en anordning i form av
lagfästa minimiregler för invandrares rätt lill folkpension. Del kan därvid
finnas skäl all anlägga skilda betraktelsesätt i fråga om olika kategorier av
folkpensionsförmåner. Här bör särskilt uppmärksammas barnpensioner och
49 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:2
vårdbidrag
för svårt handikappade barn, vilka förmåner ingår bland samhällets åtgärder
för stöd lill barnfamiljerna. Frågan om samordning av svenska och utländska
pensionsförmåner bör beaktas.
I
samband med de folkpensionsfrågor som nu har berörts bör också las upp en fråga
som gäller behovet av övergångsbestämmelser inom ATP för utländska medborgare.
Som tidigare nämnts fordras enligt allmänna regler pensionspoäng för minst 30
år för oavkortad tilläggspension. För dem som är födda senast år 1914 fordras
enligl särskilda övergångsregler 20 år och för dem som är födda åren 1915-1923
gäller en successiv upptrappning lill den allmänna 30-årsregeln.
Övergångsreglerna har sin grund i alt de nu angivna åldersklasserna vid
ATP-syslemets genomförande inte hade möjlighet all före pensionsåldern tjäna in
en oavkortad ATP enligl vanliga regler. De lindrigare villkoren enligl
övergångsreglerna har motiverats med atl dessa äldre försäkrade genom sin
insats i näringslivet har bidragit lill den välsiåndsuppbyggnad som gjorl
ATP-reformen möjlig. Med denna motivering begränsades också bestämmelsernas
tillämplighet till svenska medborgare. Genom utslag i försäkringsdomstolen har
bestämmelserna ansetts gälla också för medborgare i övriga nordiska länder till
följd av den nordiska irygghelskonvenlionen.
Motivet för all utländska medborgare inte har
ansetts böra kunna åberopa sig på övergångsreglerna har varit all del i deras
fall inte funnits fog för ell allmänt antagande atl den arbetsinsats som
utförts före genomförandet av ATP-reformen kommit del svenska samhället lill
godo. Invandringen till Sverige har nämligen försl relativt sent fått större
omfattning.
Dessa
motiv äger givelvis alltjämt bärkraft. När det gäller invandrare som faktiskt
varil verksamma i Sverige under lång lid före ATP-reformen får man normall
räkna med att de förr eller senare förvärvar svenskt medborgarskap. Därmed kan
de också åberopa sig på övergångsreglerna. För den som av en eller annan
anledning inte söker svenskt medborgarskap kan emellertid bestämmelserna slå
mindre väl. Pensionskommittén bör mot denna bakgrund överväga behovet av all
för här åsyftade fall tillskapa regler som medger ell belaktande av
övergångsfallens särart på så sätt atl hänsyn i viss utsträckning skall kunna
las lill år av förvärvsarbete här i landet före år 1960,
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört
hemställer jag atl regeringen ger pensionskommittén i uppdrag all utreda även
de frågor som jag nu har angivit.
2.
Ny lagstiftning för hälso- och sjukvården
Beslul
vid regeringsammanträde 1975-12-11.
Departementschefen,
stalsrådel Aspling, anför.
Hälso- och sjukvården i vårt land har under del
senaste årtiondet genomgått en snabb utveckling. Organisatoriskt har genomförts
elt i stort sett enhetligt huvudmannaskap med landstingskommunerna som
ansvariga för heladen offentliga hälso- och sjukvården. Antalet anställda inom
sjukvården har fördubblats. Viktiga sjukförsäkringsreformer har genomförts.
Samtidigt har den sjukvårdspoliiiska målsättningen i allt högre grad inriktats
på att få till stånd en ändrad struktur på den svenska sjukvården. Den öppna
hälso- och
4 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Delll S:2 Skr
1976/77:103 50
sjukvården
utanför sjukhusen härjämte långtidssjukvården och psykiatrin ställts i
förgrunden. En ökad integration av olika verksamheter och en social helhetssyn
kännetecknar alltmer den pågående utvecklingen. Socialstyrelsens nyligen
framlagda slruklurprogram för hälso- och sjukvården och landstingskommunernas
pågående arbete med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner ger nya utgångspunkter
för den fortsatta utvecklingen.
Av
vad jag nu har sagt framgår all hälso- och sjukvården befinner sig i elt
viktigt utvecklingsskede. Behovet av en reformering av lagstiftningen på hälso-
och sjukvårdsområdet blir därigenom också alltmer framträdande. Den gällande
sjukvårdslagen och därtill hörande författningar har sill ursprung i en tid då
verksamheten på ell helt annat sätt än i dag var inriktad enbart på den
sjukhusbundna vården. Den var från början en sjukhuslag mera än en
sjukvårdslag. Genom fiera viktiga lagändringar, som genomförts senast år 1973,
har lagens regler anpassats till en ny organisation och en utvidgning av den
öppna dislriklsvården. Men del är ulan tvekan ändå så all lagstiftningen
fortfarande har sin tyngdpunkt i den sjukhusanknuina verksamheten. Den
innehåller också en relativt omfattande detaljreglering. Jag vill därför -
efler samråd med landstingsförbundet - föreslå all en utredning nu lillsälls
med uppgift all utarbeta förslag lill en helt ny lagstiftning för hälso- och
sjukvården.
Del
är enligl min mening av stor belydelse all della lagstiftningsarbete förankras
i en övergripande målsättning för hälso- och sjukvårdspolitiken. Som en
grundval för sitt arbete bör utredningen därför föra en målsättnings-diskussion
med utgångspunkt i all alla som bor i landet skall ha rält lill hälso-och
sjukvård på lika villkor. Målsättningen bör präglas av en social helhetssyn på
hälso- och sjukvården och därigenom inom ramen för samhällets totala insatser
på detta område även innefatta förebyggande åtgärder. Utredningen bör vid
utformningen av sina förslag beakta behovet av samverkan mellan hälso- och
sjukvården och socialvården liksom hälso- och sjukvårdens samband med den
allmänna sjukförsäkringen.
Den
nya lagstiftningen bör omfatta hälso- och sjukvården i dess helhet. Utredningen
bör således behandla även de delar av hälso- och sjukvården somf n. inte
regleras i den gällande sjukvårdslagen. Del innebär all bl. a. den förebyggande
hälsovården liksom de privatpraktiserande läkarnas verksamhet bör omfattas av
en ny sammanhållen lagstiftning för hälso- och sjukvården. Utredningen bör även
uppmärksamma frågorna om skolhälsovården och förelagshälsovården. Del bör
också ingå i utredningens uppgifter all pröva frågan om den framlida
lagstiftningens utformning då del gäller landvården samt omsorgen för psykiskt
utvecklingsstörda.
En
viktig utgångspunkt för utredningens arbete bör vara all undanröja sådan
detaljreglering i lagstiftningen som inte längre behövs. Den nya hälso-och
sjukvårdslagen bör ges formen av en ramlagstiftning. Jag vill - efler samråd
med kommunminislern - understryka betydelsen av all möjligheterna lill
decentralisering av verksamhetsformerna las till vara och all en förstärkning
av den kommunala demokratin underiättas. Samråd bör här ske med den av
kommunminislern tillsatta decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01).
Utredningen bör också ge berörda personalorganisationer tillfälle all framföra
sina synpunkter.
Utredningen
bör vid sill arbete uppmärksamma den nya socialvårdslag-siiflning som är under
utarbetande. Avgränsningsfrågorna i förhållande lill de uppgifter som regleras
genom hälsovårdsstadgan bör beaktas genom kontakt med den utredning (S 1974:08)
som har i uppdrag atl göra en översyn
51 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:3
av
hälsovårdsstadgan. Under sitt arbete med den nya hälso- och sjukvårdslagstiftningen
bör utredningen också samråda med andra pågående utredningar, bl. a.
regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07) och medicinalansvarskommittén (S
1974:02). Fortlöpande kontakt bör hållas med socialdepartementets
sjukvårdsdelegation.
3.
Beredningsgrupp för frågor avseende alkoholpolitiken
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-02-12.
Departementschefen, stalsrådel Aspling, anför efler
samråd med chefen för finansdepartementet.
Alkoholpolitiska utredningen har överiämnal
betänkandet (SOU 1974:90-93) Alkoholpolitik. Betänkandet har varil föremål för
en omfattande remissbehandling. Remissinstanserna har i fiera avseenden riktat
stark kritik mot utredningens förslag. Samtidigt har en rad nya förslag och
synpunkter förts fram. Kritiken mot utredningsförslaget gäller bl. a. den
grundläggande frågan om den allmänna inriktningen av alkoholpolitiken. Ett
stort antal remissinstanser anser atl utredningen har sett för snävt på
begreppet alkoholpolitik.
Jag vill understryka att alkoholmissbruket är ett
av de största sociala problemen i vårt samhälle. Det är därför angeläget att
åtgärderna mot alkoholmissbruket utformas i första hand från socialpolitiska
utgångspunkter. Huvudansvaret för alkoholpolitiken bör framdeles ligga på
socialdepartementet med en bibehållen handläggning av beskattningsfrågorna m.
m. i finansdepartementet och av utbildnings- och forskningsfrågorna saml organisationsstödet
i utbildningsdepartementet.
Jag finner del angeläget att med denna utgångspunkt
snabbi kunna få lill stånd en mera samlad belysning av de alkoholpoliliska
frågorna. Sambandet mellan alkohomissbruk och vissa slag av brottslighet
motiverar också att de brottsförebyggande insatsema särskilt beaktas. Arbetet
med all redovisa beslulsunderiag för bedömning av de alkoholpolitiska frågorna
bör bedrivas i en lill socialdepartementet knuten beredningsgrupp med
representanter för andra berörda departement. Gruppens uppgift bör vara atl, på
grundval av alkoholpoliliska utredningens betänkande och remissyttrandena över
del, redovisa ett samlat underiag för regeringens ställningstagande till de
alkoholpolitiska frågorna.
De organisatoriska konsekvenserna på myndighetsnivå
av nu nämnda ställningstagande behöver utredas närmare av beredningsgruppen.
Del är därvid angeläget att i socialstyrelsen kunna skapa former för
fortlöpande samråd med nykterhetsorganisalioner och andra folkrörelser i
alkoholpoliliska frågor liksom med statens ungdomsråd. Med de betydelsefulla
uppgifter inom alkoholpolitiken som ligger på utbildningsväsendet blir det
också viktigt atl finna lämpliga samverkansformer i dessa frågor med
skolöverstyrelsen. En översyn behöver vidare komma lill stånd av de uppgifter
beträffande alkoholpolitiken som f. n. ligger på riksskatteverket.
Alkoholpolitiska utredningen har lagt fram
omfattande och detaljerade förslag om den närmare utformningen av
alkoholpolitiken. Flera av de väsentliga förslagen har mött stark kritik, bl.
a. några som i den allmänna
Delll S:3 Skr
1976/77:103 52
debatten
väckt stort intresse, t. ex. om mellanölet och om åldersgränsen vid inköp i
systembutik. Förfaltningsförslagen behöver i väsentliga avseenden omarbetas av
beredningsgruppen med hänsynslagande till den allmänna inriktning av
alkoholpolitiken som jag nyss har angett. De regler och restriktioner som
fastställs måste kunna kontrolleras effektivt. Betydande förstärkningar kan
behövas för länsstyrelsernas verksamhet med tillstånd och kontroll av
försäljning och servering av alkoholhaltiga drycker. Del är också viktigt all
kunna finna lämpliga former för kommunernas medverkan i delta arbete.
Jag vill framhålla betydelsen av atl den framlida
alkoholpolitiken kan domineras av positiva åtgärder. Till sådana hör
informationsinsatser av olika slag.
Del är angeläget all upplysningen i alkoholfrågan
får en sådan utformning all folkrörelserna ges goda möjligheter atl medverka.
Den informationsverksamhet i alkoholfrågan som ungdomsorganisationerna
bedrivit med statligt stöd sedan år 1972 har inneburit värdefulla insatser och
gett positiva erfarenheter. Jag föreslår i annat sammanhang medel för
upplysning i alkoholfrågan under nästa budgetår.
Den viktigaste målgruppen för alkoholpolitiken är
ungdomen. Det behövs kraftfulla offensiva insatser för all förebygga
alkoholmissbruk hos ungdomen. Del gäller all få lill stånd en ökad medvetenhet
hos ungdomarna själva om alkoholens risker och all finna vägarna lill aktiva
insatser från bl. a. de sociala organen, skolan och folkrörelserna.
Beredningsgruppen bör under arbetets gång ta
kontakt med berörda myndigheter och organisationer. Arbetet bör om möjligt vara
avslutat före utgången av år 1976.
De frågor som gäller alkoholreklamen bör, på sätt
chefen för handelsdepartementet senare kommer atl anmäla, samtidigt härmed
överiämnas för fortsalt behandling i tobaksreklamutredningen (H 1974:06) som f
n. prövar motsvarande frågor avseende lobaksvaror.
4.
Utbyggnadsplanering och beräkning av platsbehov inom barnomsorgen
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-04-01.
Chefen
för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anför.
Regeringen har i propositionen 1975/76:92 om
utbyggnad av barnomsorgen lagt fram förslag om ett utbyggnadsprogram för
barnomsorgen under den närmaste femårsperioden. Programmet omfattar 100 000 nya
daghemsplatser och 50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av
plalslillgången i kommunala familjedaghem. Förslaget om utbyggnaden grundas på
en överenskommelse i oktober 1975 mellan regeringen och Svenska kommunförbundet.
Av överenskommelsen framgår även all en arbetsgrupp skall tillsättas för all på
grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra undertaget för kommunernas
utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgen vid den
fortlöpande uppföljningen av kommunernas förskoleplaner.
1
proposition 1975/76:92 har vidare lagts fast en allmän målsättning för
53 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:4
utbyggnaden
av barnomsorgen som innebär all - utöver den allmänna förskolan - plats inom
den kommunala barnomsorgen skall beredas för alla barn i förskoleåldern lill
förvärvsarbetande eller studerande föräldrar saml för barn med särskilda behov
av stöd och stimulans så all efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses.
Denna målsättning för samhällets barnomsorg, innefattande även
fritidsverksamhet för barn i skolåldern, bör successivt uppnås i alla kommuner
inom den närmaste tioårsperioden.
1
propositionen föreslås alt bestämmelserna om förskoleplaner ersätts med
motsvarande bestämmelser om att del i varje kommun skall finnas en av
kommunfullmäktige anlagen barnomsorgsplan. I planen skall redovisas behovet av
daghem, deltidsförskola, familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och
fritidshemsverksamhet inom kommunen saml på vilket sätt behoven skall
tillgodoses. Barnomsorgsplanerna skall omfatta en femårsperiod och revideras
åriigen.
Delll K:l Skr
1976/77:103 54
Kommunikationsdepartementet
1. Sjömanspension
Beslut
vid regeringssammanträde 1975-11-27.
De speciella förhållanden som har varil utmärkande
för sjöfarten och yrkeslivet lill sjöss har sedan länge motiverat en särskild
pensionsordning för de ombordanställda.
De nu gällande bestämmelserna i kungörelsen
(1972:4l2)om sjömanspension infördes den 1 juli 1972. Rält till sådan pension
tillkommer sjöman i manskapsslällning som har varit verksam inom yrket under
hela eller större delen av sin aktiva tid. För atl rätt lill pension skall
inträda krävs minst 120 seglaiionsmånader som manskap på svenskt handelsfartyg
fr. o. m. den månad då sjömannen har fyllt 30 år, varav minst 80 efter månaden
närmast före den då han har fy 111 40 år. Kvalificering kan ske t.o.m. månaden
närmast före den då han har fyllt 60 år. Befälstid får i viss utsträckning
gälla som kvalifikationstid. Som anställningstid räknas lid under vilken
sjömansskatt har erlagts. Pension kan tidigast utgå fr. o. m. den månad dä
sjömannen fyller 55 år. Pensionen upphör med månaden innan 67 års ålder uppnås.
Pensionens storlek bestäms av anlalel manskapsmånader och pensionen utgår med
lika belopp oavsett arbetsinkomsten under intjänandetiden. De 40 försl
fullgjorda manskapsmånaderna inverkar inte på pensionens storiek. För var och
en av de därpå följande månaderna beräknas pensionen efler en viss procent av
basbeloppet enligt lagen (1962:381, omtryckt 1973:908, ändrad senast 1975:7l8)om
allmän försäkring. Pensionsnivån stiger vid senare uttag upp till 62 års ålder.
Full pension vid 55 års ålder ger maximalt ell och elt halvi basbelopp medan
pensionsuttag vid uttag från 62 års ålder ger en pension motsvarande maximall
tre basbelopp. Sjömanspensionen är värdebeständig genom atl pensionsbeloppet
följer förändringarna i basbeloppet. Sjömanspensionen samordnas med allmän
pension i form av förtidspension (sjukbidrag), änkepension, livränta frän
yrkesskadeförsäkringen och annan livränta som bestäms av eller utbetalas från
riksförsäkringsverket. Pensionen samordnas också med utländsk förmån som
motsvarar någon av nyss angivna förmåner. Samordningen sker så atl - om del
sammanlagda förmånsbeloppel överstiger den högsta sjömanspension som kan utgå
fr. o. m. 60 års ålder - sjömanspensionen minskas med del överskjutande
beloppet. Minst en tredjedel av sjömanspension skall dock alltid utgå. Frågor
om sjömanspension prövas av handelsflottans pensionsanstalt (HPA), vars
verksamhet regleras i instruktionen (1965:699, ändrad senast 1972:411) för
handelsflottans pensionsan-stall. Åtskilliga sjömän uppbär eller har räU till
pension enligt äldre pensionsbestämmelser. I övergångsbestämmelser till
kungörelsen om sjömanspension regleras vissa förhållanden för dessa
pensionstagare. Avgifter för sjömanspensionen eriäggs av redare enligt lagen
(1961:300, omtryckt 1968:612, ändrad senast 1975:952) om redareavgift för
sjöfolks pensionering. Regeringen fastställer procentsals för avgiften, senast
genom kungörelsen (1974:703) om preliminär arbetsgivaravgift m. m. för år 1975.
Riksdagen har nyligen (prop. 1975:109, SfU
1975/76:5, rskr 1975/76:5) utvidgat rätten till tilläggspension m. m. atl
omfatta enireprenöranslällda på svenska handelsfartyg och samtidigt godkänt
riktlinjer för ändring av
55 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Delll K: 1
grunderna
för sjömanspensioneringen. Däri förordas två ändringar i kungörelsen om
sjömanspension, vilka skulle medföra all bestämmelserna sammanföll med de
regler som gäller för rätt lill tilläggspension enligl lagen om allmän
försäkring och i fråga om skyldighet au erlägga sjömansskatt enligt
anvisningarna till 1 § lagen (1958:295), omtryckt 1970:933, ändrad senast 1975/710)
om sjömansskatt. Den ena ändringen innebär all tjänstgöring på utländskt
fartyg, som svensk redare förhyr obemannat, skall likställas med tjänstgöring
på svenskt fartyg vid kvalificering för sjömanspension. Den andra ändringen
innebär all också sjöman som erlägger skall i annat land och därför har
befriats av sjömansskallenämnden från svensk sjömansskatt skall få
tillgodoräkna sig den anställningstiden för sjömanspensionsberäk-ningen.
Bestämmelserna om den allmänna pensioneringen finns
i lagen om allmän försäkring. Sedan de nuvarande bestämmelserna om
sjömanspensionering tillskapades har flera förbättringar genomförts på den
allmänna pensione-nngens område. Således har rätten lill förtidspension vidgats
genom successiva reformer som bl. a. innebär atl del numera är möjligt för den
som har fyllt 60 år all få sådan pension enbart på arbetsmarknadsmässiga
grunder. Ytterligare förbättringar inom den allmänna pensioneringen är
sänkningen av den allmänna pensionsåldern lill 65 år och den höjning av pensionstillskotten
som kommer att genomföras den 1 juli 1976. Pensionstillskoii lill ålderspension
eller änkepension kommer i fullfunklionsstadiel den I juli 1981 all utgöra 45 %
av basbeloppet. Från samma tid kommer pensionstillskott till förtidspension
atl utgå med 90 % av basbeloppet. Därtill kommer höjningen av folkpensionens
grundbelopp som har trätt i kraft den 1 januari 1975.
Vidare har riksdagen (prop. 1975:97, SfU 15, rskr
22) beslutat bestämmelser som ger ökade möjligheter till en rörlig
pensionsålder. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1976 samtidigt
med sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år. Bestämmelserna ger
olika möjligheter att förlägga tidpunkten för pensioneringen lill mellan 60 och
70 års ålder. Arbetsinsats och pensioneringsiidpunkl kan därigenom anpassas
efler individuella behov och önskemål. Det föreslagna systemet för röriig
pensionsålder innefattar följande tre förmånsformer, nämligen
förtidspension från folkpensioneringen och
försäkringen för tilläggspension,
förlida och uppskjutet uttag av hel eller halv
ålderspension från folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension och
en helt ny pensionsförsäkring för delpension i
kombination med deltidsarbete.
Svenska sjöfolksförbundel har i skrivelse i oktober
1974 framfört synpunkter på och förslag till förbättringar av
sjömanspensioneringen.
Vidare
har HPA i olika sammanhang framfört förslag om ändringar i kungörelsen om
sjömanspension vilka lill sitt innehåll delvis sammanfaller med Svenska
sjöfolksförbundels önskemål. HPA har vidare - under erinran om sänkningen av
den allmänna pensionsåldern lill 65 år - ifrågasatt en ändring av
bestämmelserna om vid vilken ålder de temporära sjömanspensionerna skall
upphöra. HPA har dessutom föreslagit ändring i reglerna för placeringen av
pensionsanstallens fondmedel.
Svenska sjöfolksförbundels och HPA:s
framställningar har remissbehandlats.
Även
om några sådana ändringar av sjömansyrkets villkor som har
Del II K:l
Skr 1976/77:103 56
belydelse
i pensionshänseende inte har skett sedan nuvarande bestämmelser för
sjömanspensioneringen lades fast år 1972, har rätten till allmän pension i
olika former ökats ul avsevärt under tiden därefter. Jag syftar därvid inte
endast på sänkningen av den allmänna pensionsåldern ulan även på de vidgade
möjligheterna till förtidspension och den nya rätten lill delpension i
kombination med deltidsarbete. Förändringarna av den allmänna pensioneringen
påkallar en översyn av reglerna för samordning mellan systemen för allmän
pension och sjömanspension. Svenska sjöfolksförbundels förslag lill
förbättringar av sjömanspensionerna förutsätter överväganden rörande bl. a. den
finansiella situationen för sjömanspensionsfonderna och avgiftsuttaget från
näringen.
Med hänsyn till dessa förhållanden förordar jag all
reglerna om sjömanspensioneringen ses över av särskilda sakkunniga. Härvid bör
särskilt uppmärksammas samordningsfrågorna mellan det allmänna pensionssystemet
och sjömanspensioneringen och bedömas vilka förändringar som kan medföra
väsentliga fördelar i samordningsavseende. Av intresse härvidlag är också den
strävan som numera kännetecknar socialförsäkringssystemet i övrigt all genom
omskolning eller liknande åtgärder bereda äldre arbetstagare möjlighet alt
forlsälla sill verksamma liv inom ell annat yrkesområde som kan vara bättre
anpassat för den enskilde arbetslagaren med hänsyn till hans speciella
förutsättningar. Härigenom har pensioner utöver det allmänna pensionssystemet
kommit all betraktas som avialsfrågor mellan arbetsmarknadens parter.
Visserligen har riksdagen så sent som år 1972 lagt fast gällande principer för
sjömanspensionsförmånerna men de slora förändringarna inom det allmänna
socialförsäkringssystemet bör leda till att utredningen förul-sätiningslösl
prövar vilka åtgärder som med beaktande av yrkets särart, näringens villkor,
tillgången till sjömanspensionsfonden, förvaltningen av denna saml
pensionssystemen för andra arbelslagarkaiegorier med likartade arbetsförhållanden
bäst är ägnade att ge trygghet åt sjömännen. De ekonomiska konsekvenser som
kan bli följden av förändringar i fråga om sjömanspensioneringen bör
uppmärksammas särskilt vid utredningsarbetet. I anslutning lill sina förslag
bör utredningen ange beräknade kostnader och kostnadsförändringar.
De särskilda problem som hänger samman med att
vissa pensionstagare sedan sjömanspensionen har upphört kommer all uppbära
ringa eller ingen pension från annat pensionssystem bör studeras (jfr prop,
1973:98 s, 27). Översynen bör också innefatta en prövning av lämpligaste form
för administrationen av sjömanspensioneringen. Eftersom sänkningen av den
allmänna pensionsåldern träder i kraft redan den 1 juli nästa år, bör
utredningen - i nära samarbete med HPA - snarast undersöka de omedelbara
konsekvenser detta kan få för sjömanspensioneringen.
Utöver vad jag här har nämnt bör sådana spörsmål
lagas upp som aktualiseras under arbetets gång och som faller inom ramen för en
allmän översyn av sjömännens pensionsförhållanden.
2.
Samverkansmöjligheterna hos vissa afrärsverks och myndigheters
verkstadsrörelser m. m.
Beslul
vid regeringssammanträde 1975-12-11.
De statliga affärsverken - postverket, televerket,
statens järnvägar (SJ), luftfartsverket, domänverket, statens vatlenfallsverk
och förenade fabriks-
57 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:2
verken
(FFV) - fullgör väsentliga samhällsfunktioner inom sina resp.
verksamhetsområden. Sammanlaget har de en årlig omsättning på 15 miljarder kr.
De har nära 150 000 årsanslällda.
Postverket, televerket och SJ harvart och ell
produklionsuppgifier som av olika skäl har krävt inrättandet av egna verksläder
m. m. Dessa drivs antingen i egen regi eller som dotterbolag. FFV kan ses som
en förvaltnings-koncern där ell flertal produktionsenheter för främst militära
men även civila ändamål har samlats. Verksladsresurserna har byggts upp under
en lång följd av år.
Ett gemensamt önskemål hos de berörda affärsverken
är alt trygga försörjningen med vissa för verksamheten vitala eller särskilt
svåranskaffade produkter. En egen tillverkning tillförsäkrar dessutom verken
ell inflytande över prisutvecklingen på marknaden. Genom egen produktion
tillgodoser t. ex, televerket en väsentlig del av sitt behov av
kopplingslekniska anläggningar och abonnenlanläggningar. Verket har därigenom
kunnat medverka lill prisförhållanden som direkt har kommit leleabonnenierna
tillgodo. För televerket har del också varit väsentligt all ha egna
industriverksläder för all kunna la tillvara de utvecklingsimpulser och idéerom
förbättringar som har framkommit inom drifiverksamhelen. Skälen för
etableringen av FFV:s olika produktionsgrenar har i huvudsak varil
beredskapsmässiga.
Större revisions- och driftunderhållsverksläder har
etablerats därför alt verken har behov av att snabbt kunna få reparationer
utförda på platser där utomstående verkstäder helt saknas eller har bristande
kapacitet eller också ställer sig för dyra. Exempel härpå är SJ:s
huvudverkstäder och postverkets bussverksläder.
Tillsammans har alla dessa verksläder m.m. numera
drygt 14 000 årsanslällda och ell produktionsvärde av ca 1,6 miljarder kr.
Även andra slatiiga myndigheter har f ö. egna
reparations-, tillverknings-eller serviceverksiäder i större eller mindre
utsträckning, t. ex. försvarels materielverk med ca 4 200 anställda och statens
vägverk med ca 1 000 verkstadsanslällda.
Verkstädernas
inriktning avser dels tillverkning i egen regi (t. ex. televerkets industrier
i Nynäshamn, Sundsvall och Vänersborg) eller genom dotterbolag (t. ex. SJ-ägda
AB Gävle Vagnverkstad), dels renoveringar (l. ex. SJ huvudverksläder), dels
reparationer och driftunderhåll i egen regi (t. ex. postverkets bussverksläder)
saml dels serviceproduklion i egen regi. Affärsverkens verksläder kan samtliga
hänföras till någon av grupperna tryckerier, mekaniska och finmekaniska
verkstäder, fordons- och järnvägsservice, ivälierier, konfektion saml
ammuniiionslillverkning. Försvarets materielverk ombesörjer - förutom fordonsservice
- även underhåll av tyg-, fariygs-och flygmaleriel samt viss teleteknisk
utrustning.
Stockholms, Västmanlands, Östergötlands, Älvsborgs
och Södermanlands län har mer än hälften av del totala antalet anställda hos de
angivna affärsverkens verkstäder medan återstoden är tämligen jämnt fördelad på
ytterligare 13 län. Affärsverkens verksläder är lokaliserade på drygt 30 orter
i landet.
Verkstädernas dimensionering och lokalisering har i
flertalet fall bestämls av behovet av driflmässig områdesläckning. För
postverkets, televerkets och SJ:s del måste en driftorganisalion som omspänner
hela landet kunna betjänas av de enheter som svarar för maieriellillverkning,
renoveringar och driflunderhåll. De mera renodlade lillverkningsverksläderna
har dimensionerats och lokaliserats så all affärsverkens samlade kostnader för
materiel-
Del II K:2
Skr 1976/77:103 58
anskaffningen
har minimerals. I den takt transportväsendet har utvecklats saml rationella
förrådsorganisalioner byggts upp inom affärsverken har behovet av ett
vittförgrenat verkstadsnäi minskal.
I fråga om lokaliseringen av de enheter som ingår i
FFV har särskilt säkerhetsmässiga och produktionstekniska skäl som föranleder
lokalisering på visst avstånd från de större tätorterna spelat en stor roll.
I vissa fall har fördelningen av
produklionsuppgifter resp. lokaliseringen av nya enheter skett med särskilt
beaktande även av regionalpolitiskt önskemål t. ex. vad gäller
TEFAB-induslrierna i Skellefteå och Kristinehamn.
Domänverket, vallenfallsverket saml luftfartsverket
saknar mera betydande egna verkstadsresurser. De kan dock i vissa fall tänkas
fl betydelse som köpare av produkter eller tjänster från övriga affärsverk.
Jag har med det föregående velat ge en bild av den
betydelse som egna verksläder har för flera av våra affärsverk och statliga
myndigheter. Genom sin omfattande produktion och del slora anlalel anställda
spelar dessa verksläder också en viktig roll för många orters näringsliv. Det
är betydande resurser i form av yrkeskunnande saml lokal- och maskinkapacilel
som verkstäderna sammantaget besitter.
Jag vill i detta sammanhang erinra om den snabba
teknologiska utvecklingen som har medfört alt man övergått lill nya
produktionsteknik samt atl materiel med nya funktioner har tagits i bruk. Della
har inneburit all en ändrad dimensionering av de egna verkstäderna i vissa fall
aktualiserats. Genom tillkomsten av ny teknologi baserad på elektronik har t.
ex. förutsättningarna för televerkets verkstadsrörelse förändrats i flera
avseenden. Utvecklingskostnaderna har i vissa fall flerfaldigals, medan själva
lillverkningsvolymen har reducerats till följd av all verkstäderna arbetar med
hel- och halvfabrikat i större utsträckning än tidigare.
Inriktningen på specialprodukter - ofta i små
serier - saml svårigheter all etablera kompletterande produktion kan på sikt
medföra problem för i första hand affärsverkens verkstäder. Risken finns atl
kapaciietsulnyttjandel hos dessa tidvis kan sjunka med ell relativt högre
kostnadsläge som följd. Delta ogynnsamma förhållande kan i sin lur föra med sig
tendenser lill minskad produktion eftersom alternativa anskaffningskällor blir
förmånligare.
Sammantaget innebär den tekniska utvecklingen mot
hållbarare materiel, avancerad specialutrustning och sänkt förädlingsgrad hos
de egna verkstäderna all produktionsvolymen tenderar att minska.
Mot
bakgrund av del anförda finner jag en närmare utredning om berörda verkstäders
framlida uppgifter och verksamhet vara motiverad. Jag förordar all en särskild
sakkunnig tillkallas för denna uppgift.
Med hänsyn lill verkstädernas betydande kapacitet
och personalens yrkeskunnande är del samhällsekonomiskt angelägel alt finna
vägar att i förekommande fall kompensera inträffade produktionsbortfall. Den
sakkunniges övergripande uppgifl är därför atl utifrån en bedömning av den
samlade verksiadsrörelsen hos affärsverken saml den betydelse verkstäderna har
från olika synpunkter finna alternativ till en eljest minskande produktion.
Delta förutsätter en kartläggning av de olika berörda affärsverkens och
myndigheternas planering för verkstadsrörelsen. Härvidlag bör i första hand
affärsverkens och myndigheternas egen efterfrågan analyseras, vilket bl. a.
kräver en inventering av deras anskaffningsbehov och investeringsplaner.
Chefen för industridepartementet kommer atl föreslå
regeringen all genom proposition lägga fram förslag angående de fortsatta
formerna och betingelserna för den verksamhet som bedrivs av FFV. Utifrån de
förutsättningar
59 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:3
som
ett genomförande av förslaget skapar bör den sakkunnige beakta de
samverkansmöjligheter som erbjuds genom ifrågavarande verksläder.
1974 års utredning (K 1974:02) om den framlida
verksamheten inom televerkels verkstadsrörelse m. m. har nyligen avlämnat sill
belänkande TELI-TEFAB. Betänkandet kommer att överiämnas till den sakkunnige
för all beaktas i samband med utredningsarbetet.
Vidare bör undersökas möjligheterna lill en ökad
avsättning lill statliga myndigheter i övrigt, statliga förelag, kommunala
institutioner samt enskilda företag i berörda branscher. Av intresse i della
sammanhang är vidare elt studium av pågående utvecklingsprojekt inom i första
hand den slatiiga sektorn, varvid jag särskilt tänker på den verksamhet som
bedrivs inom styrelsen för teknisk utveckling och Slatsförelagkoncernen.
Härutöver bör klariäggas vilka förutsättningar som
finns från teknisk/ ekonomisk synpunkt för all verken skall kunna producera mer
i egen regi eller hos dotterbolag för egna behov och således relativt sett
minska sina köp utifrån.
För att på sikt om möjligt kunna bevara de
arbetstillfällen som finns inom den samlade verksiadsrörelsen bör som ell
moment i utredningsarbetet ingå utarbetandet av elt syslem för personalulbyle i
möjlig mån mellan de olika verkstäderna, varvid neddragning inom en seklor om
möjligt skall kunna mötas med expansion inom en annan. Utredningens inriktning bör
i första hand vara en totalt oförändrad sysselsättning. Den bör även
eftersträva all sysselsättningen i sådana orter där verkstäderna spelar en
dominerande roll för näringsliv och utveckling så långt möjligt vidmaklhålles.
I bedömningarna bör även ingå samhällsekonomiska överväganden.
Den sakkunniges förslag skall avse åtgärder som kan
rymmas inom ramen för de berörda affärsverkens och myndigheternas ekonomiska
ansvar.
Den sakkunnige förutsattes bedriva sill arbete i
nära samråd med berörda affärsverk, dotterbolag, myndigheter och
personalorganisationer. Om del visar sig lämpligt bör utredningsarbetet kunna
delas upp i etapper, varvid en eventuell första etapp lämpligen kan utgöras av
kartläggning, problemstrukturering saml analys av principiella problem.
3.
Fortsatt utvecklingsarbete m. m. i fråga om märkning av olja i fartyg
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-01-29.
Med stöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande tillkallade
chefen för kommuni-kationsdepariemeniel den 18 februari 1972 särskilda
sakkunniga - i del följande benämnda ledningsgruppen - med uppgift att leda
visst utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg.
Ledningsgruppen överlämnade i februari 1973 ett belänkande (Ds K 1973:2)
Partikelmärkning av olja i fartyg. Mot bakgrund av i betänkandet redovisade
förslag m. m. uppdrog Kungl. Maj:t den II maj 1973 ål ledningsgruppen alt
fortsätta visst utvecklingsarbete m. m. i fråga om metod för märkning av olja i
fartyg. De sakkunniga redovisade i november 1973 rapporten Resterande utvecklingsarbete
av märmeloden med metallpartiklar och planering av försök i större skala.
Betänkandet har remissbehandlats. Ledningsgruppens förslag mottogs
Delll
K:3 Skr 1976/77:103
60
opaginerad Kontrollera mot PDF
överlag
positivt. Flertalet remissinstanser betonade angelägenheten av alt
försöksverksamheten i större skala snarast realiserades. Synpunkter av leknisk
natur med avseende på märkmeloden och dennas praktiska tillämpning anfördes av
vissa remissinstanser. Några framhöll angelägenheten av att ett system för
märkning föran nå full effekt i svenska farvatten bör omfatta också övriga
strandslaler exempelvis vid Östersjön.
Betänkandet och rapporten redovisades för riksdagen
i prop. 1974:1 bil. 8, SS, 117-119, 121 och 122. Föredragande
departementschefen anförde följande,
"Betydande insatser har under senare år gjorts
när det gäller att skydda vatten, stränder och skärgårdsområden mot miljöförstöring
som har samband med fartygstrafik. Som en led i ansträngningarna att
vidareutveckla del förebyggande skyddet mot oljeskador har såväl i Sverige som
utomlands ett omfattande arbete genomförts syftande till att finna syslem för
identifiering av ursprunget lill konstaterade oljeutsläpp. Särskild
uppmärksamhet har i della sammanhang ägnats tankfartygens utsläpp av bariasi-
och rengörings-vatten. De tekniska problemen har visat sig vara svårlösta. Del
syslem för märkning med metallparliklar som under ledning av särskilda
sakkunniga utarbetats av AB Atomenergi innebär bl. a. den fördelen all
radioaktivt laddade element - med de slrålningsrisker som dessa kan medföra -
inte behöver komma lill användning. Della är enligt min mening värdefullt.
Erfarenheterna från den hittills bedrivna försöksverksamheten med oljemärkning
är sådana atl en försöksverksamhet i större skala bör komma till stånd. Med
hänsyn lill märkningssysiemets nära samband med den förebyggande verksamhet
mot vattenförorening som i dag åvilar sjöfartsverket bör försöksverksamheten
under de sakkunnigas ledning organisatoriskt och operativt inordnas i
sjöfartsverket. Jag har för budgetåret 1974/75 beräknat 500000kr. rörändamålet
under anslaget D4. Övrig verksamhet. Jagavseratt senare föreslå Kungl. Maj:l de
åtgärder som behövs för att de sakkunniga i anslutning lill försöksverksamheten
eller på annat sätt skall kunna överväga de olika tekniska synpunkter på
märkningsförfarandei som redovisats av vissa remissinstanser,"
Riksdagen
biföll Kungl, Maj:ls förslag.
Försöksverksamheten i större skala, som i första
hand syftade lill all pröva administrativa och operativa rutiner, har numera
avslutats. Utvärdering hos ledningsgruppen pågår och redovisning kan beräknas
ske i början av år 1976. Underhandsinformalioner från ledningsgruppen ger vid
handen all försöksverksamheten slagit väl ul.
Märkningsmetoden har presenterats i olika
internationella sammanhang bl. a. inom Mellanstatliga rådgivande
sjöfartsorganisationen, IMCO, och inom interimskommissionen lill skydd för
östersjöområdets marina miljö. Metoden har därvid bedömts som värdefull i
arbetet för skydd av den marina miljön. För svenskt vidkommande är i defta
sammanhang samarbetet mellan ösiersjöslalerna av särskilt intresse. Om systemet
kan genomföras hos samtliga östersjöstater skulle ell bättre läge uppstå med
avseende på skyddet av Östersjön än oin endast Sverige tillämpar systemel. De
kontakter i ärendet som förevarit inom ramen för del pågående samarbetet lill
skydd för östersjöområdets marina miljö bör drivas vidare. Utan att avvakta
redovisningen av försöksverksamheten i större skala bör därför ledningsgruppen
ges möjligheter all medverka vid fullgörande av de arbetsuppgifter som i
sammanhanget kan ankomma på Sverige. 1 anslutning till detta bör
61 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:4
ledningsgruppen
överväga de olika tekniska synpunkter på märkningsförfarandei m. m. som
redovisats vid remissbehandlingen av betänkandet Partikelmärkning av olja i
fartyg. Remissvaren överlämnas därför lill ledningsgruppen.
Kosinaderna för ledningsgruppens medverkan i
samarbetet mellan ösiersjöslalerna kan beräknas lill 150 000 kr. Del tekniskt
inriktade arbetet med anledning av remissinstansernas synpunkter beräknas
medföra kostnader om 150 000 kr. huvudsakligen hos AB Atomenergi. De totala
kosinaderna för denna etapp i ledningsgruppens arbete - 300 000 kr, - bör
liksom tidigare lill lika delar betalas från sjätte, nionde och fiortonde
huvudtitlarnas anslag lill Kommittéer m. m.
4.
Vissa körkortsfrågor
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-03-18.
Chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anför.
Regeringen har tidigare denna dag på min
föredragning beslutat (prop. 1975/76:155) all inhämta nksdagens godkännande av
förslag lill en körkorts-reform, som avser bl. a. lämplighetskraven för
körkortshavare, förulsälining-arna och formerna för körkorisingripande och
körkorlsregisirering. Flertalet av de i propositionen berörda reformerna kan införas
ulan tidsutdräkt, medan andra kräver ytterligare överväganden innan slutlig
ställning kan las. En särskild sakkunnig bör tillkallas för den utredning som
behövs.
Som
ell viktigt led i bekämpandet av irafikbroltslighelen och som ett hjälpmedel
för all bestämma åtgärder mot försumliga körkortshavare diskuteras i
propositionen ell pricksystem som innebär all körkorishavaren åsätts ell
bestämt antal prickar med anledning av en förseelse. När han har fått en viss
prickbelasining kan åtgärder övervägas mot honom. En prövning i varje enskilt
fall sker då. Förtjänsterna med systemel ligger främst i dess pedagogiska
effekler och möjligheterna all främja rättssäkerheten och enhetligheten i
körkortspraxis.
Ett
pricksyslem har omfattats med stort intresse vid diskussionen av körkortsfrågor
i Svenge. Debatten har emellertid präglats av viss osäkerhet om dess effekler
och också om utformningen av del. 1 det fortsatta utredningsarbetet bör
uppmärksammas båda dessa aspekter. Förebilder för ell pricksyslem finns i andra
länder. En angelägen uppgift är all fastställa normerna för hur olika
förseelser skall graderas vid bestämmandet av prickar, dvs. atl utarbeta en s.
k, pricklabell som myndigheterna har alt tillämpa. 1 della avseende bör en
utgångspunkt kunna nås genom en kartläggning av praxis samtidigt som
avvägandena anpassas efter de nkllinjer för körkorts-ingripanden som har
angetts i propositionen. De praktiska detaljerna kräver olika överväganden.
Betydelsefullt i della sammanhang är uppnåendet av den berörda pedagogiska
effekten, varvid frågor om information och upplysning lill körkorlshavarna
aktualiseras. Frågor som rör körkortsregi-sireringen bör också behandlas. Bl.
a. sekretessfrågorna bör uppmärksammas.
1
propositionen föreslås all varning skall kunna meddelas inte bara såsom enligl
dagens regler först när en ålerkallelsesitualion i princip föreligger ulan även
när omständigheterna är sådana att fråga om återkallelse kan komma au
Delll K:4 Skr
1976/77:103 62
tas
upp vid en förnyad anmärkning mot vederbörande. Genom alt åtgärden på della
sätt lidigareläggs kan man på elt effektivare sätt utnyttja varningen i
förebyggande syfte. Stor vikt har lagts vid au formerna och handläggningsordningen
för varning reformeras.
Vid utredningen i sistnämnda avseende bör beaktas
atl syftet med de nya reglerna om varning tillgodoses vid del praktiska
handhavandet av institutet, dvs. atl varningen utformas på sådant sätt all de
framåtsyftande effekterna av åtgärden kommer lill ullryck. I delta sammanhang
är av vikt att man överväger möjligheterna atl med lämplig information och
upplysning lill körkorishavaren bibringa honom insikt om allvaret i en
anmärkning.
I propositionen har i olika sammanhang frågor om
förarprovets utformning behandlats. Sålunda har pekats på de möjligheter som
finns i gällande lagstiftning all låta en förare gå igenom nytt förarprov. I
anslutning härtill har förordals att föreläggande om sådant förarprov utnyttjas
i större utsträckning och mera variationsrikt än nu som alternativ till andra
åtgärder och alt även kraven på nytt förarprov efter körkorlsåierkallelse
nyanseras. 1 samtliga fall har förutsatts all proven får en för
anmärkningsfallen anpassad utformning.
Tyngdpunkten i förarulbildningen har under årens
lopp förskjutits. Förutom faktakunskaper spelar numera förarens attityder till
trafiken och trafiksäkerheten en stor roll. Del differentierade
körkortssysiemel medger all förarproven anpassas lill olika typer av fordon. I
linje med vad som anförs i propositionen bör utredas vilka möjligheter del
finns atl använda förarprovel som ell mera effektivt instrument beträffande
förare mot vilka anmärkningar riktas. Vid utredningen bör man sikta till alt
provet skall kunna utnyttjas både som alternativ lill annan åtgärd och som en
prövning av den som har fåll körkort återkallat men önskar återfå sin
behörighet.
När det gäller handläggningen av frågor om
körkortsingripanden har i propositionen lagts stor vikt vid alt
körkorlsprocessen övervägs i del fortsatta utredningsarbetet. Möjligheterna all
bygga vidare på den förstärkning av förvaltningsprocessen som har ägt rum under
senare år bör tas till vara, och syftet bör vara att finna åtgärder som är
ägnade att främja en snabb och rättssaker handläggning.
I lagen (1971:52, ändrad senast 1975:1297) om
skalteräU, fasiighetslaxe-ringsrält och länsrätt finns bestämmelserom länsrätts
domförhei, bl. a. om medverkan av nämndemän. Länsrätten är domför med
ordförande och tre ledamöler (5 §). I mål om interimistiskt beslut angående körkorlsåierkallelse
är rätten dock domför med ordföranden ensam, om det är uppenbart atl sådant
beslul bör meddelas. Även i övrigt är länsrätten domför med enbart ordföranden
i mål i vilket saken är uppenbar (6 §). I förvaltningsprocesslagen (1971:291,
ändrad senast 1975:1298) regleras närmare förfarandet vid bl. a. länsrätt.
Enligl 9 § i lagen är förfarandet skriftligt, I handläggningen får dock ingå
muntlig förhandling när det kan antas vara lill fördel för utredningen, och
muntlig förhandling skall hållas om enskild part begär del och förhandling inte
är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot del.
För körkorismålens del torde utvecklingen avgjort
gå i riktning mot alt allt fler slutliga beslut fattas under medverkan av
nämndemän. Även muntlig handläggning synes bli allt vanligare. Såväl nämndemäns
medverkan som möjligheten till muntlig förhandling är väsentliga inslag i den
reformering av förvaltningsprocessen som har ägt rum. Vinner de förslag som har
lagts fram i propositionen - framför allt de som gär ul på en ökad nyansering
av bedömningen - riksdagens bifall, är del särskilt värdefullt all man
tillvaratar
63 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:5
de
instrument som lekmannamedverkan och munllighel innebär. Det bör därför vara en
uppgift i utredningsarbetet all med utgångspunkt i en karlläggning av praxis
och de förslag som läggs fram i propositionen ställa upp riktlinjer i syfte all
precisera arten av de körkortsmål i vilka behov kan finnas av nämndemäns
medverkan resp. muntlig förhandling.
En annan fråga om handläggningen gäller önskemål om
en så stor snabbhet som möjligt. I della avseende har i propositionen pekats på
angelägenheten av att länsrätten tidigast möjligt kopplas in i ett
omprövningsärende för att därigenom kunna bereda saken. Man kan överväga bl.a.
en utbyggnad av underrättelseskyldigheten från polis och åklagare. Önskemålen
om snabbhet accentueras genom förslagen i propositionen, bl. a. de om bestämda
ålerkal-lelselider. Utredningsarbetet bör inriktas på en allsidig genomgång av
de möjligheter lill reformer som finns på området.
1 propositionen diskuteras också inrättandet av ell
allmänt ombud och fördelarna med en partsrepresenlation för del allmänna
belyses.
Som har uttalats i propositionen krävs överväganden
om i vilken omfattning ett allmänt ombud skall medverka i körkortsprocessen och
om den organisatoriska lösningen av frågan. Olika möjligheter bör undersökas
och när del gäller organisationsfrågan bör utredningsarbetet bl. a. avse
lämpligheten av en anknytning lill åklagarväsendet.
En översyn av de nu beskrivna körkortsfrågorna kan
också aktualisera åtgärder i fråga om exempelvis domstolarnas
underrättelseskyldighet gentemot länsstyrelserna, möjligheterna lill
överflyttning av körkortsmål mellan länsrätterna, körkortsregistreringen,
registreringen av trafikbrott m, m. Även sådana frågor bör tas upp i lämpligt
sammanhang.
Under utredningsarbetet bör den sakkunnige vara
oförhindrad att ta upp även andra körkorisfrågor som har samband med de i del
föregående angivna.
Den sakkunnige bör vid uppdragels fullgörande
samråda med trafiksäker-helsulredningen (K 1973:07).
5.
Tilläggsdirektiv till utredningen om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks
och myndigheters verkstadsrörelser m. m.
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-05-26.
T.
f departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 11
december 1975 tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet en sakkunnig
för utredning om samverkansmöjlighelerna hos vissa affärsverks och myndigheters
verkstads-rörelser m. m. (K 1976:01). Enligl direktiven skall den sakkunnige
bl. a. söka finna alternativ till den minskade produktionsvolym vid
affärsverkens verksläder som kan bli följden av den tekniska utvecklingen och
därmed sammanhängande faktorer.
Av belydelse för affärsverkens möjligheter atl
kompensera en vikande produktionsvolym är verkstädernas förmåga aU tillgodogöra
sig forsknings-och utvecklingsresultat inom sina verksamhetsområden. De
utvecklingsresurser som finns vid affärsverken bidrar till denna förmåga. Den
sakkunnige bör därför inom ramen för sitt utredningsarbete även ulföra en
kartläggning
Del II K:5
Skr 1976/77:103 64
av
dessa resurser samt undersöka i vilken utsträckning planerna för
utvecklingsverksamheten kan leda till produktion vid verkstäderna. Den
sakkunnige bör även undersöka om del finns områden där en ökad samverkan i
affärsverkens utvecklingsarbete kan vara ändamålsenlig.
6.
Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa körkortsfrågor
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-10-21. Departementschefen, statsrådet Turesson,
anför.
Den 29 mars 1976 tillkallades efler bemyndigande av
regeringen en utredning om vissa körkortsfrågor (K 1976:02).
Senare under våren behandlade riksdagen de förslag
som regeringen hade lagt fram i prop. 1975/76:155 om vissa körkorlfrågor.
Riksdagen gav regeringen lill känna vad trafikutskotlet hade uttalat om bl. a.
körkortsbe-siämmelsernas förfallningsmässiga utformning och om handläggningen
av körkortsingripanden (TU 1975/76:28, rskr 1975/76:390).
Vad försl angår frågan om körkorlsbeslämmelsernas
förfallningsmässiga utformning innebär riksdagens beslul alt förslag lill
körkorlslag - och i samband därmed informalionsvis även förslag till
regeringsförfattning med tillämpningsbeslämmelser - bör föreläggas riksdagen
under våren 1977. Belräffande frågan om handläggningsordningen för
körkorlsingripanden innebär beslutet all allmän domstol (i första instans
tingsrätt) bör besluta om körkorlsåierkallelse vid sådana trafikbrott
beträffande vilka domstolen samtidigt dömer i ansvarsdelen. De viktigaste
fallen är enligl trafikutskottet grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri,
rattonykterhet, allvariigare fall av smitning och vissa från
irafiksäkerheissynpunkl farliga brott. Handläggningen av körkortsingripanden
mot dem som genom upprepade trafikförseelser har visat sig olämpliga som förare
bör däremot ligga kvar hos länsrätt. Utskottet uttalade atl härmed
sammanhängande frågor borde utredas ytterligare och all förslag i ämnet borde
läggas fram i samband med förslaget lill körkorlslag.
Inom kommunikationsdepartementet utarbetas en departementspromemoria
med förslag till körkorlslag och körkorlsförordning. Denna promemoria kommer
att remissbehandlas och jag avser atl snarast därefter återkomma med förslag
till lagstiftning i ämnet. När del gäller handläggningen av
körkorlsingripanden vill jag nu förorda all därmed sammanhängande frågor blir
föremål för skyndsam utredning. Detta bör ske inom ramen för utredningen om
vissa körkortsfrågor.
När del gäller utredningsuppdragets genomförande
vill jag försl rent allmänt hänvisa till den ingående redogörelse för och
analys av problemen på detta område som lämnades i prop. 1975/76:155. Denna
redovisning rörde antalet och arten av de mål i vilken samordningsfrågan blir
aktuell, fördelningen på allmän domstol resp. på åklagare (strafföreläggande) och
polis (ordningsföreläggande), när det gäller ansvarsfrågan, och den nuvarande
handläggningsordningen vid länsrätt.
Trafikutskottet har i sill betänkande förklarat sig
vara medvetet om atl vissa gränsdragningsproblem kan komma upp i sammanhanget
och att även andra frågor - såsom spörsmålet rörande behovet av följdändringar
i annan
65 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:7
lagstiftning
- synes kräva ytteriigare överväganden.
De frågor som aktualiseras gäller såväl
möjligheterna atl beakta irafiksä-kerhetsaspekterna - med bl. a. eU
differentierat och individualiserat synsätt på sätt som beslutats genom
riksdagens bifall lill prop. 1975/76:155-som de för den enskilde så väsentliga
rättssäkerhetssynpunkterna. Dessa frågor bör kartläggas i detalj och möjliga
lösningar får övervägas med utgångspunkt i analysen.
Jag hemställer all regeringen utvidgar uppdraget
lill utredningen i enlighet med vad jag nu har anfört.
7.
Vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-10-28. Departementschefen, stalsrådel Turesson,
anför.
Under lång tid - inte minst under krigsåren -
spelade cykeln en viktig roll som transportmedel. Det stigande välståndet under
1950- och 1960-lalen, som öppnade möjligheter för allt fler människor all ha
egen bil, hade emellertid som följd all cykellrafiken gick kraftigt tillbaka.
Självfallet fick detta konsekvenser för utbyggnaden av väg- och gatunätet och
behovet alt ta särskild hänsyn till cykellrafikens behov. Från slutet av
1960-talel kan man dock notera en ökad användning av cykeln för kortare resor.
Denna utveckling har flera olika förklaringar. Den viktigaste är all allt fler
människor blivit medvetna om cykelns fördelar i olika avseenden, samtidigt som
nackdelarna med omfattande biltrafik i tätortsområdena uppmärksammats i större
omfattning.
Bland cykelns fördelar kan nämnas all den är ell
miljövänligt transportmedel. Cykling är elt prisbilligt, smidigt och föga
utrymmeskrävande färdsätt med de fördelar som della innebär, särskilt i de
större tätorternas trafik-trängsel i samband med arbetsresorna. Cyklingen
erbjuder dessutom värdefulla möjligheter till motion och rekreation.
Tack vare sina positiva egenskaper förtjänar
cykellrafiken stöd i olika avseenden. Samtidigt har den omständigheten atl
cyklisterna hör till de oskyddade trafikantgrupperna påkallat särskild
uppmärksamhet i irafiksä-kerhetsarbetet. Del rör sig om irafikiekniska åtgärder
för att åstadkomma en cykelvänlig trafikmiljö, fordonslekniska åtgärder för atl
säkerställa all cykeln och dess utrustning är lämpligt utformade saml åtgärder
för att påverka beteenden både hos cyklisterna och andra trafikantgrupper.
Planeringen av cykeltrafiken måste på ell
ändamålsenligt sätt samordnas med kommunens övriga trafik- och
bebyggelseplanering. En sådan samordning kräver kunskaper om cykeltrafik och
cykeltrafikplanering. Riksdagen begärde därför år 1972 (TU 1972:14, rskr
1972:250) en utredning i syfte atl skapa bättre förutsättningar för
cykeltrafiken. Regeringen gav år 1973 statens vägverk och statens
irafiksäkerhelsverk i uppdrag atl -i samråd med statens planverk - utreda
frågan. De tre verken upptog denna som en del av en större utredning med
projektnamnei "Stadens trafiknäi". Arbetet syftar lill atl modifiera
och komplettera de nuvarande rikllinjema för planering av trafiken i tätort.
Behandlade problemområden - dil hör i en första omgång cykeln, bussen resp.
fotgängarna - redovisas successivt i informativt upplagda rapporter.
5 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Del II K:7 Skr
1976/77:103 66
Rapporten Cykeln i serien Stadens trafiknäi
(Statens planverk, rapport 33 del 1), som lades fram hösten 1975, ger en
sammanfattning av aktuell kunskap om cykeltrafikplanenng. Den nkiar sig i
första hand till de kommunala organ som ansvarar för trafik- och
bebyggelseplaneringen. Avsikten är atl de skall använda rapporten i samband med
utredning och projektering av åtgärder för all förbättra cykellrafiken.
Rapporten är även lill nytta för övriga som är intresserade av frågor som rör
cykellrafiken.
Inledningsvis sammanfattas i rapporten
cykellrafikens situation och problem i dag. Cykelledsnälens funktionella
utformning behandlas i ett avsnitt. Där redovisas bl. a. ett schema för
klassificering av säkerhetsstandarden i korsningar på sträckor för olika
länkar i cykelledsnälel. Stort utrymme ges ål praktiska exempel på lösningar. I
rapporten redovisas också hur cykeltrafikfrågorna kan behandlas i den kommunala
planerings- och beslutsprocessen.
I prop. 1975/76:100 bil. 8 anmälde
departementschefen den nämnda rapporten. I propositionen konstaterades atl del
i dag finns ell utbrett intresse för all förbättra förhållandena för
cykellrafiken. I flera kommuner pågår f n. en omfattande planering på området.
Rapporten ger - uttalades del vidare -en god information om planenng och
genomförande av åtgärder för cykellrafiken, och den bör därför bli ell
värdefullt hjälpmedel för kommunerna när det gäller atl i trafik- och
bebyggelseplaneringen ta större hänsyn lill trafikförhållandena för cyklister.
I den skrivelse lill regeringen, med vilken
vägverket, irafiksäkerhelsverket och planverket överiämnade sin rapport, log
verken upp frågan om statsbidrag lill cykelleder och andra anläggningar för
cykeltrafiken. Verken fann del angelägel atl behandla slalsbidragsfrågorna
därför alt de invenienngar som har gjorts i samband med utredningen enligl
verken visade alt situationen för cykellrafiken i många fall är besväriig med
hänsyn lill såväl säkerhet som framkomlighet. Eftersom cykeln erbjuder sådana
kvaliteter som har efterlysts i den allmänna debatten om trafiken och
läiortsmiljön - elt energisnålt och miljövänligt transportmedel - bör enligt
verken ökade insatser göras för att avhjälpa bristerna.
De tre verken konstaterar atl byggande och drift av
anläggningar för cykeltrafiken väsentligen är en kommunal angelägenhet. Verken
uppger alt f n. ca 70 milj. kr. per år investeras i cykelleder och andra
anläggningar för cykellrafiken, varvid staten svarar för ca 20 milj. kr. Del
statliga engagemanget har i huvudsak samband med atl staten genom vägverket
antingen svarar för den allmänna väghållningen eller lämnar bidrag till väg-
och gatuhållningen i de tätorter där kommunen är väghållare. Utbyggnad av
anordningar för cykeltrafiken sker därvid i anslutning lill byggande av större
bilirafikleder. Detta kan betyda ati delar av cykelvägnätel byggs ut som
visseriigen är viktiga men som inte alltid är de mest angelägna om man ser till
det tolala cykelvägnätel. Del påpekas atl del f n. inte är formellt möjligt all
lämna bidrag av vägmedel lill en systematisk utbyggnad av cykelvägnätel. För
atl detta skall kunna ske måste ändnngar göras i gällande författning, bl. a.
kungörelsen (1971:955) om statsbidrag lill väg- och gatuhållning i vissa
kommuner.
Enligt verken kunde man, utan att avvakta mera
definitiva lösningar av bidrags frågan, överväga en temporär lösning som skulle
kunna stimulera kommunerna till att vidta förbättringar för cykeltrafiken. För
att uppnå en bidragsordning utan en omfattande gransknings- och konirollapparal
bedömer verken att bidragsprocenten bör sättas betydligt lägre än vad som nu
67 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:8
är
vanligt för statsbidrag lill väg- och galubyggnadsobjekt.
1 sin skrivelse till regeringen konstaterar de tre
verken vidare atl irafiklagsliftningen vad avser cykellrafiken i stort sett är
modern och ändamålsenlig. En viss översyn av bestämmelserna med avseende på
cykellrafikens problem, bl.a. av företrädesreglerna, är dock enligl verken
motiverad.
Med anledning av motioner väckta vid 1975/76 års
riksmöte ansåg Irafikutskollet atl en översyn av slaisbidragsbestämmelserna
borde ske för all stimulera till ell sammanhållet och rationellt cykelvägnät.
Härvid borde även temporära statsbidragsbestämmelser ifrågakomma. Översynen
borde enligl utskottet omfatta även vägtrafikkungörelsen med hänsyn till den
ökande roll som cykellrafiken spelar. Riksdagen beslöt i enlighet med
utskottets förslag (TU 1975/76:16, rskr 1975/76:218).
Den översyn som riksdagen sålunda har ullalat sig
för bör göras nu. En särskilt utredare bör tillkallas för ändamålet.
Utredaren
har en naturiig utgångspunkt för sina överväganden i den nyssnämnda rapport om
cykeln i trafik- och bebyggelseplaneringen, som har utarbetats av statens
vägverk, statens Irafiksäkerhelsverk och statens planverk. I uppdraget bör ingå
all göra en översyn av nuvarande bestämmelser om statsbidrag till den
kommunala väg- och gatuhållningen. Genom en ändrad utformning eller
komplettering av dessa bestämmelser kan man ge ett starkare stöd ål kommunerna
i deras strävanden atl skapa så säkra och gynnsamma betingelser som möjligt ål
cyklismen. Utredaren bör ta ställning till vilka krav som i olika avseenden bör
ställas på del cykelvägnäl lill vilket bidrag skall kunna utgå. Syftet med
utredarens förslag i fråga om slalsbi-dragsbestämmelser bör vara alt inom ramen
för anvisade bidragsmedel väga in cyklismens särskilda krav på investeringar i
kommunens trafikledssyslem. Atl lämna förslag till principer för en sådan
prioritering bör också ingå i utredarens uppgifter
Önskemålen atl förbättra säkerheten för cyklisterna
och öka framkomligheten i trafiken för dem har på olika sätt beaktats i den
nya väglrafiklagstift-ningen. I utredarens uppdrag bör ingå all ytteriigare
överväga möjligheterna lill förbättring av cykeltrafikens villkor genom
ändringar i vägtrafiklagstiftningen.
Utredaren bör vid uppdragets fullgörande hålla sig
underrättad om utvecklingen av del projekt om förbättring av cyklisters
säkerhet i trafiken som f n. planeras av Nordiska Irafiksäkerhelsrådel.
8.
Särskild utredare för att överväga förutsättningarna för att i någon form
bibehålla Bromma flygplats
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-11-04.
Departementschefen,
statsrådet Turesson, anför.
Ar 1972 tillkallade dåvarande chefen för
kommunikationsdepartementet sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning om
den fortsatta lokaliseringen av flygverksamheten på Bromma flygplats -
ULF-utredningen. En utgångspunkt för ULF-utredningen var all flygverksamheten
pä Bromma flygplats skulle avvecklas på några års sikt, dock senast under
loppet av år
Del II K:8
Skr 1976/77:103 68
1978.
Utredningen avgav i mars 1974 betänkandet (DsK 1974:1) Brommaflygel.
Betänkandet har remissbehandlats.
Ar 1975 tillkallades sakkunniga med uppdrag att
utreda frågan om den framtida lokaliseringen av allmänflygel i
Stockholmsregionen -Stockholmsregionens allmänflygutredning. Utredningen har
ännu inte avgivit något betänkande. En utgångspunkt för utredningsarbetet är
all del nuvarande allmänflygel på Bromma flygplats flyttas bort i så nära
snluining som möjligt lill avvecklingen av innkesflyget på flygplatsen.
Luftfartsverket har i skrivelse den 8 oktober 1976
redovisat projekllägel avseende del s. k. LIN/Arlandaprojektet. Av
redovisningen framgår atl en eventuell överföring av Linjeflyg AB:s verksamhet
från Bromma lill Arianda flygplats inte kan ske enligl ursprunglig tidsplan -
dvs. under år 1977 - utan tidigast den I juli 1978,
Linjeflyg AB har den 20 oktober 1976 anmält atl en
eventuell överföring av bolagels verksamhet från Bromma till Arianda flygplats
inte kan komma till stånd förrän tidigast vid utgången av år 1978. En
överföring tidigare anges av bl. a. tekniska och praktiska skäl vara omöjlig.
Med hänsyn lill vad luftfartsverket och Linjeflyg
har anfört synes del inte vara möjligt alt genomföra en eventuell överflyttning
förrän tidigast vid utgången av år 1978. Den tidsfrist som erhålls genom en
förskjutning av tidpunkten bör utnyttjas lill all - inför förestående
ställningstagande till frägan om verksamheten på Bromma och Arianda flygplatser
- komplettera föreliggande beslulsunderiag i de delar som hittills inte
fullständigt belysts. En särskild utredare bör tillkallas för all genom en
sådan kompletterande utredning skyndsamt klariägga förutsättningarna för alt i
någon form bibehålla Bromma flygplats. Utredaren bör med utgångspunkt i en
bedömning av främst trafik- och flygplansmalerielulvecklingen och
möjligheterna av bullerdämpande åtgärder överväga miljöaspekterna vid olika
alternativ av fortsatt flygverksamhet på Bromma. Utredaren bör vidare med
beaktande av kapacilelsförhållanden och säkerhetskrav samt övriga
förutsättningar bedöma behovet av investeringar på flygplatsen.
Den särskilde utredaren bör vid sin sida ha en
parlamentariskt sammansatt referensgrupp om fem personer. Förordnande för dessa
bör meddelas av departementschefen.
Den särskilde utredaren bör i all möjlig
utsträckning utnyttja redan lillgänligl utredningsmaterial samt i frågor
rörande allmänflygel samråda med Stockholmsregionens allmänflygutredning.
Resultatet
av uppdraget bör redovisas senast den 1 juni 1977.
För all bibehålla full handlingsfrihet avser jag
senare i dag föreslå regeringen atl uppdra ål luftfartsverket alt utarbeta de
förslag lill ändringar i nuvarande dispositionsplan för Arianda flygplats som
behövs för en eventuell överföring på kort resp. på längre sikt till Arianda av
den inrikes linjetrafiken på Bromma.
9. Tilläggsdirektiv till Stockholmsregionens
allmänflygutredning
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-11-11.
Departementschefen,
statsrådel Turesson, anför.
Ar 1972 tillkallade dåvarande chefen för
kommunikationsdepartementet sakkunniga med uppdrag atl verkställa utredning om
den fortsatta lokalise-
69 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:9
ringen
av flygverksamheten på Bromma flygplats - ULF-utredningen. En utgångspunkt för
ULF-utredningen var all flygverksamheten på Bromma flygplats skulle avvecklas
på några års sikt, dock senast under loppet av år 1978. Utredningen avgav i
mars 1974 betänkandet (DsK 1974:1) Bromma-flyget. Belänkandet har
remissbehandlats.
Ar 1975 tillkallade departementschefen sakkunniga
(K 1975:08) för all utreda frågan om den framlida lokaliseringen av
allmänflygel i Stockholmsregionen - Stockholmsregionens allmänflygutredning.
Enligt direktiven är en utgångspunkt för utredningsarbetet all del nuvarande
allmänflyget på Bromma flygplats flyttas bort i så nära anslutning som möjligt
lill avvecklingen av inrikesflyget på flygplatsen.
Den 4 november i år bemyndigade regeringen chefen
för kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgifl
all överväga rörulsällningarna för all i någon form bibehålla Bromma flygplats.
Utredaren skall med utgångspunkt i en bedömning av främst trafik- och
flygplansmalerielulvecklingen och möjligheterna av bullerdämpande åtgärder
överväga miljöaspekterna vid olika alternativ av fortsatt flygverksamhet på
Bromma. Utredaren skall vidare med beaktande av kapacilelsförhållanden och säkerhetskrav
saml övriga förutsättningar bedönia behovet av investeringar på flygplatsen. 1
anslutning härtill bör allmänflygutredningen få ändrade direktiv alt överväga
också Bromma som alternativ för en framlida lokalisering av allmänflyget i
Stockholmsregionen. Övervägandena bör ske i samråd med den särskilde utredaren.
Resultatet
av uppdraget bör redovisas senast den I juni 1977.
Jag hemställer atl regeringen utvidgar uppdraget
till Stockholmsregionens allmänflygutredning i enlighet med vad jag nu har
anfört.
Delll
E:l Skr 1976/77:103 70
Ekononomidepartementet
1.
Översyn av banklagstiftningen
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-06-23.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Bankinstilulens verksamhet regleras i tre olika
lagar från 1950-lalel, nämligen lagen (1955:183) om bankrörelse, lagen
(1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. De
bestämmelser i de tre lagarna som avser bankinstilulens rörelse reformerades år
1968 (prop. 1968:143, BaU 60, rskr 368, SFS 1968:601, 602 och 605). Refonnen,
som grundades på förslag av den år 1962 tillsatta kredilinslitululredningen,
innebar en samordning av rörelsereglerna för affärsbanker, sparbanker och
jordbrukets kreditkassor så att dessa institut fick rätt all på i huvudsak
likartade villkor driva alla inom bankväsendet förekommande rörelsegrenar.
De
associalionsrätlsliga bestämmelserna i banklagen, sparbankslagen och
jordbrukskasserörelselagen knyter an lill reglerna i lagen (1944:705) om
aktiebolag. Banklagen är i stor omfattning kopierad på 1944 års aktiebolagslag
och i flera hänseenden hänvisas i banklagen direkt till bestämmelser i
aktiebolagslagen. Åtskilliga regler i sparbankslagen är också utformade efler
mönster av bestämmelser i aktiebolagslagen. Jordbrukels krediikassor
-föreningsbankerna - är organiserade som ekonomiska föreningar. Om inte annat
anges i jordbrukskasserörelselagen gäller lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar sålunda för föreningsbankerna. Föreningslagen bygger i väsentliga
delar på 1944 års aktiebolagslag.
Riksdagen antog hösten 1975 en ny aktiebolagslag
(prop. 1975:103, LU 1975/76:4, rskr 1975/76:114, SFS 1975:1385). Den nya lagen,
som träder i kraft den I januari 1977, innebär atl aktiebolagsreglerna
förenklats väsentligt. Den gamla lagens formalitets- och
publicitetsföreskrifter har genomgående beskurits kraftigt. Bl. a. reglerna om
kapitalökning har förenklats. Av övriga ändringar kan nämnas atl till den nya
lagen har förts över de huvudsakliga bestämmelserna om aktiebolag i lagen
(1970:596) om förenklad akliehanle-ring. Denna omfattar i fortsättningen
sålunda enbart bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. Vidare har
redovisningsbestämmelserna i den nya aktiebolagslagen samordnats med den nya
bokföringslag som i år har anlagils av riksdagen och som även den träder i
kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975:104, LU 1975/76:15, rskr 1975/76:205, SFS
1976:125).
Med
hänsyn lill atl de associalionsrältsliga bestämmelserna i banklagstiftningen i
väsentlig omfattning bygger på den gamla aktiebolagslagen bör
banklagstiftningen nu ses över i syfte all anpassa denna lill den nya
aktiebolagslagen. Jag anser därför alt en kommitté bör tillkallas för atl göra
en sådan översyn. Uppdraget bör avse banklagen och sparbankslagen. Vad gäller
jordbrukskasserörelselagen har inom justitiedepartementet upprättats en
promemoria (Ds Ju 1976:11) med förslag lill ny lag om ekonomiska föreningar som
knyter an till den nya aktiebolagslagstiftningen. Justitiedepartementet avser
alt senare se över även de lagar som har anknytning lill lagen om ekonomiska
föreningar, däribland jordbrukskasserörelselagen.
71 Kommittéer: Ekonomidepartementet Delll E:l
Kommittén bör göra en fullständig genomgång av de
associalionsrältsliga bestämmelserna i banklagen och i den utsträckning som
anses lämplig anpassa dessa till den nya aktiebolagslagen. Motsvarande översyn
bör göras av de bestämmelser i sparbankslagen där en överensstämmelse med
aktiebolagslagen och/eller banklagen är befogad. 1 uppdraget bör däremot inte
ingå en översyn av de grundläggande bestämmelserna om tillsättande av huvudmän
i sparbank. Om denna fråga bör utredas bör det ske i särskild ordning.
Redovisningsbeslämmelserna
i banklagen och sparbankslagen, som sinsemellan inte helt stämmer överens,
innehåller dels hänvisning lill bokföringslagen, dels särskilda sådana
bestämmelser. En av tankarna bakom den nya bokföringslagen är atl den
associalionsrätlsliga lagstiftningen skall kunna hänvisa lill bokföringslagens
regler om årsbokslut och i övrigt innehålla enbart sådana bestämmelser som
behövs med hänsyn lill de olika företagens särskilda förhållanden (se prop.
1975:103 s. 275 och prop. 1975:104 s. 153). Redovisningsbeslämmelserna i den
nya aktiebolagslagen är utformade i enlighet härmed. Vid den översyn av lagen
om ekonomiska föreningar och jordbrukskasserörelselagen som sker inom
justitiedepartementet avser man all följa samma princip. Vid översynen av
redovisningsbestämmelserna i banklagen och sparbankslagen bör en likartad
samordning ske med den nya bokföringslagen, dvs, i enlighet med den metod som i
princip har använts redan i den gällande banklagstiftningen. Kommittén bör vara
oförhindrad att också göra en prövning i sak av de särbestämmelse rsom nu finns
för bankaktiebolag och sparbanker. Kommittén bör göra motsvarande prövning av
redovisningsreglerna i jordbrukskasserörelselagen.
1968 års reform av banklagstiftningen avsåg, som
jag nyss har nämnt, en översyn av rörelsereglerna vilka därvid i allt
väsentligt utformades enhetligt för bankaktiebolag, sparbanker och jordbrukets
krediikassor. Ar 1970 vidtogs vissa jämkningar i reglerna om kreditgivning och
om krediljäv och år 1972 liberaliserades kravet på täckning med eget kapital
för banks engagemang i bosladsfinansierande kredilakliebolag. Ar 1975
genomfördes ytterligare ändringar. Bestämmelserna om kapitaltäckningskrav och
om rätt all lämna blancokredil liberaliserades såvitt angår bankinstiluls
kreditgivning lill sidobolag som driver factoring- och leasingrörelse eller
annan finansieringsrörelse. Sparbanker och cenlralkassor fick ökad rätt all
efler regeringens tillstånd förvärva aktier i svenskt aktiebolag med
bankfrämjande eller allmännyttigt ändamål. Vidare vidgades bankinstilulens rätt
att inom en viss ram lämna blancokrediter. Viss liberalisering skedde också i
fråga om kravet på årlig amorteringsskyldighet vid bundna lån. 1975 års
ändringar i rörelsereglerna avsåg slutligen även ytterligare ändringar i
kreditjävsreglerna.
Bankföreningen har i skrivelse den 12 november 1973
hemställt om en ny och samlad översyn av banklagens rörelseregler i samband med
all banklagens anpassning till den nya aktiebolagslagen utreds. Bankföreningen
har angett en rad önskemål om ändringar i rörelsereglerna. En del av dessa
önskemål har tillgodosetts genom de ändringar i banklagstiftningen som vidtogs
år 1975. Några av de övriga frågor som enligl bankföreningen borde utredas
gäller bestämmelser som är av principiell natur för bankernas verksamhet. En
sådan fråga avser all bank bör ges rält atl ge ut obligationer. Denna fråga
utreds emellertid f n. av kapilalmarknadsulredningen. En annan fråga av
principiell natur gäller möjlighet för bank atl i egenskap av fondkommissionär
förvärva aktier som noteras på Stockholms fondbörs. Denna fråga inom
fondbörsutredningen.
Delll
E:l Skr 1976/77:103 72
En tredje fråga gäller önskemål om all ersätta det
nuvarande krediigiv-ningskravei på betryggande säkerhet i form av pant eller
borgen med fri kredilvärdighelsprövning, dvs. med krav enbart på all skälig
trygghet skall föreligga för all krediten återbetalas. En sådan utformning av
säkerhelsregeln avvisades av krediiinstitulutredningen. Med anledning av vissa
remissyttranden över utredningens förslag diskuterades frågan utföriigt i
prop. 1968:143. Jag fann då inte skäl alt frångå utredningens uppfattning.
Riksdagen delade denna uppfattning. Jag anser alt del inte finns anledning att
så förhållandevis kort lid efter 1968 års banklagsöversyn aktualisera frågan om
att slopa den sedan länge inom svensk banklagstiftning gällande centrala
säkerhetsregeln. Därtill kommer aU den medgivna möjligheten till undanlag från
säkerhelsregeln genom s. k. blancokrediter -dvs. krediter utan särskild
säkerhet - vidgades väsentligt genom 1975 års lagändringar.
Bankföreningen anser vidare aU
kapilaltäckningsreglerna är alltför komplicerade och därför bör helt
omarbetas. Frågan om en översyn av kapilalläck-ningsbeslämmelserna har också
tagits upp av bankinspektionen i skrivelse lill regeringen den 14april 1976.
Bankinspektionens hemställan om en utredning är föranledd av att bankinstiluten
får allt svårare att öka del egna kapitalet i takt med den ökning som sker av
verksamheten och som lill stor del orsakas av penningvärdeförsämringen.
Bankinspektionen lämnar följande genomsnittssiffror för de olika
bankinsliluisgrupperna i fråga om hur stor del av del egna kapitalet som vid
utgången av första kvartalet 1969 resp. tredje kvartalet 1975 har måst tagas i
anspråk för att fylla lagens krav på täckning av bankernas placeringar.
1969 1975 Ökning
av eget ka-
pital
saml föriagslån under perioden
Affärsbankerna 72
96 92 % 32 96
Sparbankerna 53
96 72 96 32 96
Föreningsbankerna 88 % 88
96 108 96
Jag vill erinra om atl regleringen av bankinstiluls
skyldighet alt till insällarnas skydd hålla ett med hänsyn till rörelsens art
och omfattning tillräckligt eget kapital fick en helt ny utformning genom 1968
års banklagsreform. Bestämmelserna är utformade som placeringsregler
differentierade i fyra riskgrader efler placeringarnas art. Placeringarna i den
lägsta riskgraden är helt fria från krav på täckning med eget kapital.
Tillgångarna i övriga riskgrader skall täckas med 1 96, 4 96 resp. 8 96 eget kapital.
Det samlade kravet på eget kapital erhålls genom addering av kapitalkraven i de
fyra olika riskgraderna. Med eget kapital avses för bankaktiebolag och
föreningsbank aktiekapital resp. insatskapital saml reservfond,
disposilionsfond och av bolagsstämman fastställd vinstbalans. För sparbanks del
skall täckning ske med egna fonder, dvs. grundfond, reservfond och garanlifond.
Som täckningskapital får också räknas föriagslån intill elt belopp motsvarande
bankaktiebolags aktiekapital, sparbanks reservfond resp. centralkassas och
anslutna jordbrukskassors eget kapital.
Den nya regleringen innebar för bankaktiebolagen en
väsentlig sänkning av kapitalkravet, genomsnittligt från ca 6,5 96 lill drygt 4
96. För några
73 Kommittéer: Ekonomidepartementet Delll E:l
sparbanker
och cenlralkassor skärptes däremot kravet. Del överulrymme av eget kapital som
skapades genom de nya reglerna medgav en väsentlig expansion av bankernas
rörelsevolym. Underde senaste åren har del dock för många banker blivit ell
allt större problem all i takt med den ökande rörelsevolymen - delvis betingad
av infiationen -öka del egna kapitalet för all uppfylla del föreskrivna
kapilalläckningskravel. Möjligheten all med nuvarande regler i fortsättningen
klara kapilalläckningskravel förutsätter en förbättrad lönsamhet. Förutom de
avsättningar av beskattade vinstmedel som härigenom skulle möjliggöras skulle,
vad gäller bankaktiebolagen, möjligheten all konkurrera om riskvilligt kapital
via nyemissioner av aktier förbättras. En förbättrad lönsamhet måste i allt
väsentligt ske genom att bankerna tilläts öka räntemarginalerna, vilket i sista
hand skulle drabba bankkunderna. Med hänsyn till konsekvenserna härav är det
inte realistiskt atl länka sig all bankernas kapilalläckningsproblem i någon
större utsträckning skulle kunna lösas på della sätt.
Del bör också framhållas all en kraftigt ökad
emission av aktier och förlagslån från bankernas sida för alt klara
kapilalläckningskravel skulle la i anspråk den svenska kapitalmarknaden i en
omfattning som med hänsyn lill andra samhällssektorers kapitalbehov inte är
önskvärd. Mot bakgrund av vad jag nu har sagt anser även jag all del är
motiverat atl se över kapilaliäck-ningsbestämmelserna för all finna en lösning varigenom
bankernas behov av täckningskapiial dämpas ulan all insällarnas berättigade
intresse av förlustskydd därför eftersatts.
Del förslag som oftast har framförts i
diskussionerna kring bankernas kapilalläckningsproblem - och som också las upp
i bankinspektionens skrivelse - är all också de obeskattade
värderegleringskonlona för utlåning, valutor och obligationer helt eller delvis
skall få räknas in bland det uilåningsgrundande kapitalet. Redan
krediiinsiiluiuiredningen ansåg atl värderegleringsreserven borde få räknas in
i den legala kapiialiäckningen, men då dessa reserver liksom beskattade egna
medel skulle få viss muliipeleffekl på utlåningskapaciieien kunde utredningen
inte förorda all reserverna jämställdes med eget kapital. Enligl utredningens förslag
skulle reserverna dock på visst sätt få beaktas genom en särskild avdragsregel.
Detta förslag avvisades i propositionen och i anslutning därtill pekade jag på
all reserverna snabbt kan reduceras eller försvinna med följd att kapitalbasen
skulle variera i siortek alltefter inträffade föriusler eller ändrad
inställning i fråga om behovet av säkerhetsmarginaler. Jag fann en på så sätt
rörlig kapitalbas opraktisk och svårlillämpad.
Ell beaktande av värderegleringskonlona i
kapilaliäckningssammanhang synes närmast avse reserveringarna för utlåning.
Dessa ökade för bankaktiebolagens del från år 1968 lill utgången av år 1974
från ca 1 400 milj. kr. lill ca 2 400 milj. kr. och torde därmed tämligen väl
ha följt expansionen av bankernas rörelsevolym. Kommittén bör undersöka om del
går all finna en lösning där värderegleringsreserverna kan jämställas som
täckningskapiial samtidigt som de ölägenheter som jag berörde i 1968 års
proposition i möjligaste mån elimineras.
Kommittén bör emellertid överväga även andra möjligheter
all ordna det insällarskydd som skapas genom kapilaltäckningsreglerna.
Kommittén bör med andra ord vara fri all söka finna en reglering som för en
längre lid framöver löser bankernas kapilalläckningsproblem samtidigt som
kravet på skydd för insäilarna tillgodoses.
Av
vad jag nu har anfört framgår all kommittén bör göra en fullständig
Delll
E:l Skr 1976/77:103 74
översyn
av reglerna om kapilalläckning i banklagen, sparbankslagen och
jordbrukskasserörelselagen. Som bankinspektionen har anfört i sin skrivelse bör
därvid uppmärksammas i vad mån bankernas ullandsengagemang bör föranleda en
skärpning av läckningskravel för dessa engagemang. Laglek-niskl innebär de
nuvarande reglerna en betydlig förenkling jämfört med den reglering som
tidigare gällde. Även de gällande reglerna är emellertid delvis tämligen
komplicerade. Kommittén bör undersöka om reglerna kan förenklas ytterligare.
Den bör särskilt pröva om riskklassystemel kan göras enklare, eventuellt ända dithän
all man har endast ell läckningskrav applicerat på bankinslilulels samtliga
placeringar.
Sammanfattningsvis bör utredningen såvitt gäller de
tre bankinstitulgrup-pernas rörelseregler inte avse någon genomgripande översyn
annat än i fråga om kapilaltäckningsreglerna. Förslag lill ändringar i övriga
rörelseregler bör framläggas endast på punkter där jämkningar i de gällande
reglerna framstår som angelägna mot bakgrund av utvecklingen efler år 1968.
Med hänsyn lill all del är angelägel all finna en
lösning på bankinstilulens kapilalläckningsproblem bör kommittén särbehandla
denna fråga och skyndsamt framlägga förslag lill nya kapitaltäckningsregler.
I detta sammanhang bör kommittén också ta upp
frågan om en översyn av de regler som avser bankinspektionens tillsyn över
bankinstiluten. Inspektionen har enligt nu gällande regler till uppgift atl
övervaka all bankinstiluten följer lagar och andra författningar som särskilt
avser instituten saml bestämmelserna i bolagsordning, reglemente resp. stadgar
liksom föreskrifter som har utfärdats av stämman eller styrelsen. Inspektionen
skall även i övrigt med uppmärksamhet följa bankernas verksamhet i den mån del
krävs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på en banks säkerhet
eller av andra skäl är av belydelse för en sund utveckling av verksamheten.
Till dessa grundläggande regler är knutna speciella bestämmelser om
inspektionens åligganden och befogenheler samt om olika sanklionsmöjligheter,
ytterst återkallande av lillslåndel all driva bankrörelse.
Den offentliga tillsynen är med gällande regler
sålunda främst inriktad på all övervaka de förhållanden som kan inverka på
bankernas säkerhet. All så är fallet hänger samman med all banklagstiftningen,
särskilt rörelsereglerna, har kommit lill främst för all trygga bankinstilulens
sol vens och likviditet och därmed skydda insättarna mot förlust av insatta
medel. En huvuduppgift för inspektionen bör självfallet även i fortsättningen
vara all kontrollera bankernas solvens och likviditet. Jag anser emellertid att
tiden nu är mogen atl se över de regler som gäller i fråga om inspektionens
tillsyn så all av dessa klarare än f n. framgår vilka uppgifter inspektionen
skall ha vid sidan av sin rent kontrollerande funktion.
Bankinstiluten och då särskilt bankaktiebolagen
spelar en strategiskt viktig roll på kreditmarknaden och därmed inom
näringslivet i stort. Det är därför naluriigt all samhället har intresse av all
följa och påverka bankernas verksamhet. Från kredilpoliiisk synpunkt är del
önskvärt all del finns en så noggrann kännedom som möjligt om såväl de olika
bankinstilutgruppernas verksamhet i dess helhet som i vart fall de större
institutens individuella situation. Därigenom förbättras möjligheterna all
avväga skilda kredilpoli-liska åtgärder så atl de får den effekt som
eftersträvas. Redan nu pågår ell intimt samarbete mellan riksbanken och
bankinspektionen i sådana frågor. Även på valulahandelns område samverkar
bankinspektionen och riksbanken nära. Kommittén bör undersöka i vad mån del
finns anledning all närmare precisera inspektionens uppgifter och befogenheter
på nu berörda områden.
75 Kommittéer: Ekonomidepartementet Delll E:l
1 enlighet med bankinspektionens allmänna åliggande
att vaka över sundhelen i bankinstilulens utveckling har inspektionen verkal
för au bankerna i sin verksamhet uppfyller godtagbara krav på etik och samhällsansvar.
Kommittén bör närmare ange vilka riktlinjer som bör gälla för inspektionens
fortsalla handlande i detta hänseende. Ett annat område som särskilt under
senare år har varil föremål för uppmärksamhet från inspektionens sida gäller
företagsstrukturen inom bankväsendel. Belräffande affärsbanksseklorn har
storbankerna på inspektionens initiativ åtagit sig all avhålla sig från atl
köpa upp bank som ingår i provinsbanksgruppen. Inspektionen har vidare verkal
för att genom fusioner mellan sparbanker stärka sparbanksseklorns
konkurrenskraft. Kommittén bör överväga behovet av riktlinjer för inspektionens
verksamhet även på della område.
Som jag nyss har nämnt tar de gällande
tillsynsreglerna främst sikte på en övervakning av de förhållanden som kan
inverka på bankernas säkerhet. Den allmänna bestämmelsen atl bankinspektionen
även i övrigt med uppmärksamhet skall följa bankernas verksamhet i den mån del
behövs för kännedom om förhållanden som är av belydelse för en sund utveckling
av bankverksamheten har emellertid gjorl del möjligt för inspektionen all i
sin tillsynsverksamhet också beakta låntagares och andra bankkunders intressen.
Detta sker bl. a. genom undersökningar i ärenden som aktualiseras genom
klagomål av låntagare och genom granskning av t. ex. de formulär som bankerna
använder i sin kredilgivningsverksamhel.
Bankinspektionens uppgift all bevaka även
konsumentintressen har under de senaste åren framhållits i samband med olika
reformer på konsumentskyddets område. Lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor, som ger konsumentombudsmannen och marknadsdomstolen möjlighet
all ingripa mot avtalsvillkor som är oskäliga mot konsumenterna, är inte
tillämplig på verksamhet som slår under inspektionens tillsyn. Vid lagens
tillkomst ansågs del nämligen att granskningen av villkoren i de avtal som
banker erbjuder allmänheten borde utföras av inspektionen. Del har vidare lagts
på bankinspektionen all kontrollera efterievnaden av inkassolagen (1974:182)
såvitt gäller institut som slår under inspektionens allmänna tillsyn.
Granskningen av bankinstitutens marknadsföring ankommer däremot enligt
marknadsföringslagen (1975:1418) på de konsumenipolitiska myndigheterna.
Bankinspektionens lillsynsuppgifter har sålunda
efler hand i ökad utsträckning inriktats på att tillvarata låntagares och andra
bankkunders intressen. De gällande lillsynsreglerna i banklagstiftningen
behandlar emellertid inte närmare bankinspektionens uppgift att i sin
tillsynsverksamhet beakta konsumentintressen. Det bör ankomma på kommittén alt
närmare överväga vad som bör gälla i fråga om inspektionens granskning av
bankernas verksamhet i syfte all i skilda hänseenden ge ett konsumentskydd ål
bankkunderna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas ål frågan hur gränsen bör dras
mellan inspektionens verksamhet och den verksamhet som utövas av de
konsumenipolitiska organen. En avvägning bör därvid göras mellan önskemålet
all myndighetskontakterna med bankerna samordnas och behovet av ell likformigt
konsumentskydd inom olika sektorer av näringslivet.
Delll E:2 Skr
1976/77:103 76
2.
Enkronemyntets metallinnehåll
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-12-09. Departementschefen, stalsrådel Bohman,
anför.
Regeringen har nyligen fastställt ny prägel på bl.
a. enkronemyntel. I samband därmed har frågan om ändring av melallinnehållel i
della mynt aktualiserats.
Föreskrifter om mynts metallinnehåll finns i
kungörelsen (1971:105) om meiallinnehåll och storlek belräffande rikets mynt
(ändrad senast 1975:869). Enligl denna tillverkas enkronemyni av pläterat
material i tre skikt, det mellersta av en legering av 97 % koppar och 3 96
nickel och de yttre av en legering av 75 96 koppar och 25 % nickel. Vartdera
ytskiktets vikt skall vara 10 96 av myntets hela vikt på 7 g.
Enkronemynlen började tillverkas i pläterat
material år 1968 i samband med all tillverkningen av silverhalliga enkronemyni
upphörde. Det avgörande skälet för att nämnda pläterade material valdes var
att detta material gjorde del möjligt alt framställa mynt som kunde användas i
samtliga automater vid sidan av de silverhalliga enkronemynlen (prop. 1968:24
s. 8).
Frågan om myntens metallinnehåll m. m. utreddes
försl av myntkommittén, som avgav betänkandet (SOU 1966:4) Ny myniserie. Med
anledning av vissa erinringar från remissinstanserna, bl. a. om kostnaderna för
automathandeln, tillsattes därefter 1966 års myntkommitté med uppdrag att
slutföra översynen av mynllagsiifiningen och därmed sammanhängande frågor. 1966
års myntkommitté avgav betänkandet (SOU 1969:17) Nya mynt. 1 della betänkande
diskuterades bl. a. frågan om myntens meiallinnehåll. En lösning som övervägdes
av kommittén var all enkronemynlen skulle tillverkas i en massiv legering av
kopparnickel. Den ansågs emellertid inte lämplig, därför all den skulle medföra
atl ell stort antal varu- och serviceautomater måste ändras eller bytas ut.
Många automater var nämligen utrustade med anordningar för avkänning av myntens
elektriska ledningsförmåga och godtog inte mynt i nämnda legering. Kostnaden
för alt ändra automaterna var svår all beräkna men uppskattades är 1969 lill ca
3 milj. kr. Svenska och norska enkronemyni skulle vidare komma att tillverkas i
samma metall och alltså inte kunna skiljas åt genom "elektriska"
mekanismer i automaterna.
Från
och med den 8 december 1976 gäller förordningen (1976:857) om prägel på
enkronemyni och öresmynl. 1 samband med all förordningen utfärdades väckte myntverket
frågan om att tillverka enkronemynt i en massiv legering av kopparnickel.
Verket erinrar om all kanten på de pläterade enkronemynlen f n. behandlas så
all ytskikten böjs över kanten och täcker den kopparfärgade kärnan, som annars
skulle vara synlig som en brun rand. Kanlbehandlingen innebär en merkostnad som
myntverket beräknar till ca 3,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Produktionen
av enkronemynt under detta budgetår kommer att vara mycket stor och uppgå till
ca 70 milj. st. Merkostnaden vid en mera normal årsproduktion av 40 ä 50 milj.
enkronor beräknas lill 2,0-2,6 milj. kr. Myntverket överväger därför all övergå
lill all tillverka enkronemyni utan kantbehandling. Ännu siörre
kostnadsbesparing görs emellertid om mynten tillverkas i en massiv legering av
kopparnickel. Verkel beräknar all besparingen skulle bli ca 10-12 milj. kr. om
året med nuvarande produktion av enkronemyni.
77 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:2
Av del sagda framgår atl metoden som nu används för
all framställa enkronemyni drar särskilda kostnader. Del finns anledning atl
undersöka om enkronemyni kan tillverkas på billigare sätt än f n. Med hänsyn
lill all mynten skulle få ett mindre tilltalande utseende om kantbehandlingen
slopades bör i förslå hand en helt annan lösning övervägas. Det finns sålunda
skäl all på nytt pröva möjligheten all tillverka enkronemynt i massiv legering
av oädel metall. I fråga om utseende och hållbarhet m. m. torde sådana mynt
uppfylla högt ställda krav. Vidare kan de svårigheter för aulomalhandeln, som
tidigare förknippades med detta alternativ, numera ha bortfallit eller i varje
fall minskal.
Jag
anser därför att en särskild utredare bör tillkallas för att undersöka om
förutsättningar nu finns för att övergå till all tillverka enkronemyni i en
massiv legering av oädel metall, t.ex. sådan kopparnickellegering som numera
används i de vita öresmynten. Utredaren bör bl. a. undersöka aulomalhandelns
nuvarande omfattning och i vilken utsträckning myniap-paraler f n. förekommer.
Han bör vidare ange i vad mån en ändrad tillverkningsmetod skulle välla problem
för aulomalhandeln och hur sådana problem lämpligen bör lösas. I della
sammanhang bör beaktas eventuella svårigheter för automathandeln med hänsyn till
likheten mellan det svenska enkronemyntel och utländska mynt. Vidare bör
utredaren söka beräkna de ekonomiska konsekvenserna för staten och
aulomalhandeln saml framlägga förslag om hur de kostnader bör bäras som kan
uppkomma vid en övergång lill nya tillverkningsmetoder. Utredningsarbetet bör
bedrivas skyndsamt. 1 avvaktan på resultatet av utredningen bör enkronemyntel
även i fortsättningen tillverkas av pläterat material med den nu använda
metoden.
Delll B:l Skr
1976/77:103 78
Budgetdepartementet
1.
Samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd, m. m.
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-02-12. Departementschefen, statsrådet Sträng,
anför.
Nedläggning av ell förelag kan få negativa följder
på många områden. Är nedläggningen orsakad av atl förelaget har kommit på
obestånd, dvs. inte kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser, är
olägenheterna för samhället särskilt framträdande. Sedan länge har vid förelags
- liksom annan gäldenärs -obestånd gälll regler om konkursförfarande som avser
fördelning av förelagets tillgångar mellan dess borgenärer. Förfarandet
regleras huvudsakligen i konkurslagen (1921:225), Väsentliga bestämmelser om
borgenärernas inbördes rätt lill företagels behållna egendom finns i förmånsrältslagen
(1970:979), Av denna framgår alt fordringar med förmånsrätt till betalning
framför allt är sådana som är säkerställda med fastighets- eller
förelagsin-leckningar saml skalle-, avgifts- och lönefordringar. Författningar
av belydelse i sammanhanget är vidare bl. a. jordabalken, lagen (1966:454) om
förelagsinleckning, lagen (1970:74l)om statlig lönegaranti vid konkurs saml
lagen (1971:1072) om förmånsberältigade skallefordringar,
Konkursförfarandel är inriktat på atl
konkursgäldenärens egendom skall säljas och all hans borgenärer enligl gällande
förmånsräilsordning skall erhålla vad som har flutit in vid försäljningen. När
konkursen avser ett företag medför ett sådant förfarande vanligen atl dess
verksamhet upphör. Annorlunda är förhållandel när en uppgörelse om ackord kan
komma lill stånd. Genom ackord kan ofta ell företags verksamhet ändras så all
del kan fortsättas under gynnsammare ekonomiska villkor. Ell ackord innebär i
princip att borgenärerna lill viss del efterger sina fordringar. Efler en
konkurs däremot kvarstår sådana fordringar som inte täckts av konkursboets
egendom. I praktiken är emellertid den kvarstående fordringsrälten för
borgenärerna utan värde eftersom gäldenärsföretagel - i de fall detta är en
juridisk person - efter konkursen skall anses upplöst. Till detta kommer atl
avveckling av förelag genom konkurs oflasl är myckel värdeförstörande och
därigenom ogynnsam för borgenärerna.
Man
skiljer mellan offentliga ackord och underhandsackord. För de förra finns
regler i konkurslagen och ackordslagen (1970:847) medan de senare är
oreglerade. Underhandsackord förutsätter samtycke av alla borgenärer. För
offentliga ackord däremot är det tillräckligt med samtycke av en majoritet
bland borgenärerna. Här åsyftas endast borgenärer vilkas fordringar saknar
förmånsrätt. Andra borgenärer förutsätts skola få sina fordringar helt infriade
och deltar därför i förhandling om offentligt ackord endast om de avstår från
förmånsrätten. De flesta ackord inom näringslivet kommer lill under medverkan
av de ackordscentraler, som är organ för Stockholms, Göteborgs och Malmö
köpmannaföreningar.
Statens möjligheter all medverka i
ackordsuppgörelser var länge begränsad. Särskilt gällde detta beträffande
skalle- och avgiftsfordringar, som kunde efterges endast genom beslut av
riksdagen. Sedan den 1 januari 1966 kan emellertid länsstyrelse medge ackord i
fråga om skall och avgift som avses i
79 Kommittéer: Budgetdepartementet Delll B: 1
I
§ uppbördslagen (1953:272), UBL, under förulsäuning alt ackordet är lill fördel
för det allmänna och, vad angår underhandsackord, alt även övriga borgenärer
som ackordet angår godkänner det (62 i; UBL). Enligl andra författningar gäller
dessa bestämmelser även för annan skatt och för tull (SFS 1965:852) liksom för
vissa arbetsgivaravgifter [30 S lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter
enligl lagen om allmän försäkring, m, m.], dock all ackordsmyndighel enligl
dessa författningar är den centrala beskattnings-myndigheten resp. riksförsäkringsverket.
I ell nyligen framlagt förslag lill bötesverkslällighelslag har vidare avsetls
all böter och därmed jämställda medel får betalas genom ackord under samma
villkor och i samma ordning som gäller i fråga om skatter (SOU 1975:55 s. 18
och 184). Avskrivningskungörelsen (1965:921) reglerar rätten atl medge ackord
belräffande andra statliga fordringar än skatter, böter och lånefordringar. En
vidsträckt rätt all godta ackord tillkommer enligl kungörelsen kammarkollegiet
och försvarets civilförvaltning saml de flesta affärsdrivande verk. För andra
myndigheter är ackordsmöjligheten mera begränsad. I fråga om lånefordringar
finns bestämmelser på många områden men för vissa låneformer är möjligheten
att godta ackord (eller efterge och befria från betalningsansvar) inte
reglerade. De bestämmelser i della avseende som finns på låneområdel är inte
heller enhetliga, vilket bl. a. sammanhänger med lånens syfte och
administrationen av dem. Främst bör här nämnas industrigaraniilån och liknande
samt lokaliseringsstöd vilka administreras av statens industriverk resp, arbetsmarknadsstyrelsen.
I sammanhanget bör erinras om regeringens bemyndigande all biträda ackord m.
m. enligl vad som framgår av cirkulär (1940:677) lill statsmyndigheterna.
I
början av 1970-lalel föreslog 1968 års lokaliseringsulredning i ell belänkande
(Ds In 1971:8) aU en central myndighet skulle inrättas med uppgifl all samordna
och bevaka statliga engagemang i företag. Förslaget ledde lill att en
expertgrupp tillsattes inom arbetsmarknadsdepartementet. Denna har lill uppgifl
atl som försöksverksamhet centralt samordna uppföljningen och bevakningen av
statens fordringar i förelag, som har fåll statligt stöd, och lägga fram
förslag lill åtgärder i enskilda ärenden. På del regionala planet har ansvaret
för uppföljnings- och bevakningsverksamheien försöksvis lagts på
länsstyrelserna Ofr prop. 1973:50 s. 56). Erfarenheterna av försöksverksamheten
har varit goda. En följd av expertgruppens arbete är att vissa föreskrifter har
utfärdats om uppföljning av ärenden angående lämnade lån och bidrag (K. Brev
den 5 juni 1973). Föreskrifterna rör arbetsmarknadsstyrelsen och
industriverket saml, på del regionala planet, främst länsstyrelserna,
företagarföreningarna och länsarbetsnämnderna. -' De lagregler som f n. gäller
vid konkurs och ackord tar i huvudsak sikte på atl tillgodose
borgenärsiniressena. Under de senaste decennierna har emellertid
samhällsekonomiska aspekter fått ökad belydelse när förelag kommer på obestånd.
Jag tänker härvid närmast på de arbetsmarknads- och regionalpolitiska
synpunkterna vilka ofta fordrar en annan bedömning än den som görs utifrån
borgenärsiniressen.
Elt
uttryck för behovet all anlägga andra aspekter än de som tillgodoses genom
konkurs-och ackordsinslilulen kommer lill synes bl. a. i försöksverksamheten
med statsbidrag för tidsbegränsad fortsalt drift enligl kungörelsen (1972:302)
om statsbidrag till nedläggningshotade förelag. Verksamheten, som har
begränsats till att gälla företag vilka har gått i konkurs eller trätt i likvidation,
har emellertid varil av mindre omfattning. Ett i praktiken mera betydelsefullt
ullryck för samhällsekonomiska aspekter framkommer vid
Delll B:l Skr
1976/77:103 80
försöksverksamheten
hos den nyssnämnda expertgruppen inom arbetsmarknadsdepartementet.
Prövning av ackordsfrågor beträffande låne- och
bidragsfordringar sker där mot bakgrund av ell siörre samhällsekonomiskt
perspektiv. I fråga om andra fordringar medger inte ackordsbeslämmelserna att
samhällsekonomin i stort beaktas. En ändring härvidlag är uppenbarligen
önskvärd, särskilt i fråga om skatte- och avgiftsfordringar. Vidare föreligger
beträffande skatte- och avgiftsfordringar behov av samordning av
beslutsfunktioner eller i varje fall råd och anvisningar från centralt håll.
Den nuvarande ordningen innebär som har framgått av del föregående all
prövningen av ackordsfrågor är uppdelad på 24 länsstyrelser (skall och avgift
som avses il § UBL samt mervärdeskatt) men dessutom på exempelvis riksskatteverket
(punktskatter) och riksförsäkringsverket (arbetsgivaravgifter). I många
ackordsfall har staten att bevaka en hel rad fordringar avseende olika skatte-
och avgifisslag. Staten företräds därvid av olika myndigheter och organ utan
egentlig möjlighet till samordning av beslutsfunktionen.
Behov av samordning på del nu avsedda området
föreligger emellertid också av andra skäl. Den statliga kredilgivningen har
kommit all omfatta flera nya kredit- och slödgivningsfunklioner, som har
knutits lill olika myndigheter och organ. Dessutom har nya kreditinstitut
inrättats, ibland förenade med möjligheter lill avsevärt risktagande. Behovet
all kunna samordna bevakning av olika fordringslyper och komma till en samlad
bedömning av lämpliga åtgärder i obeslåndsfallen har med liden blivit allt
siörre.
Vad jag nu har anfört har lett mig lill slutsatsen
all frågan om statliga åtgärder och bevakning av slatiiga intressen vid
företags obestånd bör utredas. Jag har i frågan samrått med cheferna för
justitie-, arbelsmarknads-och industridepartementen.
Starka skäl talar för all statens intressen och
åtgärder vid förelags obestånd i fortsättningen samordnas. De sakkunniga bör
pröva lämpliga former för verksamhetens handhavande. Det bör prövas om de
uppgifter, som nu åvilar expertgruppen inom arbelsmarknadsdeparlemenlel, kan
samordnas med bevakning av skalle- och avgiftsfordringar m. m. Vid en sådan
samordning bör man kunna bygga vidare på de erfarenheter, som har gjorts av
expertgruppen i arbetsmarknadsdepartementet. De nya och vidgade uppgifterna är
emellertid sådana all del är naluriigt att man i vissa hänseenden får pröva sig
fram lill lämpliga arbetsformer på grundval av erfarenheterna i verksamheten.
De sakkunniga bör ägna särskild uppmärksamhet åt
hur den samordning, jag här beskrivit, lämpligen bör byggas upp och verka.
Utredningen bör i övrigt beakta följande synpunkter.
De sakkunniga bör granska de möjligheter som finns
för statliga organ att tidigt iaktta när företag får likvidiielssvårigheier
eller är på obestånd. Del bör tillses att iakttagelser av delta slag vid behov
resulterar i ett enhetligt agerande från statens sida. På låneområdel bör
utredas om den bevakning som där äger rum kan förbättras. I sammanhanget är
länsstyrelsernas, länsarbetsnämndernas och företagarföreningarnas verksamhet
av särskild belydelse. I fråga om skatter och avgifter åter bör utredningen
ägna uppmärksamhet ål frågan hur intensivt kronofogdemyndigheterna skall
bedriva indrivningsverksamhet mot företag och hur snabbt de skall tillgripa
konkurshot. Den sistnämnda frågan har blivit särskilt aktuell som en följd av
all del nyligen beslutats om ändring i det inbördes företrädet mellan
löneborgenärer.
81 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:l
föreiagarinleckningshavare
och staten som skatteborgenär (SFS 1975:1248). Redan f n. gäller dock all
kronofogdemyndigheterna främst i områden med undersysselsälining ofta skjuter
upp sill ställningstagande i konkursfrågan i avvaktan på resultatet av överläggningar
med länsstyrelsen, länsarbelnämnd, företagarförening m. fl. De sakkunniga bör
beakta alt arbetsmarknads- och regionalpoUtiska intressen kan tillgodoses bäst
så länge företaget inte har försatts i konkurs. Del bör övervägas om och i vad
mån man vid den samordning jag här berört kan på ell aklivl sätt verka för, all
nyssnämnda intressen tillvaratas.
De sakkunnigas överväganden bör främst gälla
förelag som inte är försalla i konkurs. I fråga om mindre konkurser har i en
den 18 december 1975 beslutad lagrådsremiss om ändring i konkurslagen
föreslagils all förvaltningen skall ankomma på kronofogdemyndighet. Antas delta
förslag, torde beträffande konkurser av della slag kravet på insyn från
samhällets sida vara uppfyllt och samhällsekonomiska intressen kunna
tillgodoses på ell tillfredsställande sätt. Enligl vad jag har inhämtat kommer
vidare konkurslagskommittén (Ju 1971:06,jfr prop. 1975:6 s. 114 Hatt senare i
år föreslå vissa åtgärder för atl arbetsmarknads- och regionalpolitiska
intressen skall bli bättre tillgodosedda i övriga konkurser. I den mån vad som
framkommer i utredningsarbetet motiverar åtgärder härutöver bör de sakkunniga
vara oförhindrade all också la upp frågor som rör förelag som är i konkurs.
Belräffande de kommunala förelag som förvaltar bostäder
eller samlingslokaler torde möjligheter till ytterligare insyn från del
allmännas sida inte behövas. Utredningen kan därför lämna sådana förelag
utanför sina överväganden.
Del
bör vidare undersökas om den nu berörda samordningen bör innefatta beslutsfunktioner
eller endast styrnings- och servicefunktioner gentemot andra statliga organ.
Härvid är en uppdelning mellan olika fordringsslag tänkbar. Såvitt avser låne-
och bidragsfordringar vill del förefalla som om beslutsfunktioner kan i
betydande mån vara ändamålsenligt. De befogenheler som tillkommer de nuvarande
huvudmännen förde skilda formerna av statlig stödverksamhet etc. bör dock inte
ändras i vidare mån än som är nödvändigt för en effektiv samordning och
uppföljning av stödåtgärder m. m. Förfarandet i uppföljningsärendena, som f n.
är ganska omständligt, bör utredningen söka förenkla. När det gäller skalle-och
avgiftsfordringar torde i stället styrnings- och servicefunktioner i första
hand böra övervägas. 1 sammanhanget är av betydelse all samordningen sker så
smidigt som möjligt saml alt den inte får gå ul över effektiviteten i
kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhel. 1 normalfallet av
skatteindrivning mot förelag där skatteskulden är relativt liten i förhållande
lill förelagets tillgångar, saknas sålunda anledning all ta hänsyn lill
samhällsekonomiska synpunkter. Som allmän målsättning för de sakkunniga måste
givetvis gälla - bl. a. med hänsyn lill kravet på konkurrensneutralitet - atl
förelag inte skall kunna undandra sig sina skalle- och avgiftsförplikielser
genom sådant förfarande som nu avses komma lill stånd. För atl uppnå önskvärd
samordning på skalle- och avgiftsområdet kan del vara lillräckligl alt
beslutsfunktioner för olika medelsslag koncentreras lill vissa myndigheter: Vid
övervägandena härom bör utredningen beakta, atl del vid indrivning av skatter
och avgifter är fråga om en hel rad beslutsfunktioner som har samband med
varandra, såsom utmätning, ackord, konkursansökan, konkursbevakning m. m.
Utredningen bör undersöka i vilken mån övervakning, samordning eller beslut kan
föras ul regionall eller lokall.
6 Riksdagen ;976/77. / saml. Nr 103
Del II B:l
Skr 1976/77:103 82
De sakkunniga bör även söka utforma modeller för en
bestämning av de kostnader för del allmänna som uppslår på grund av de
arbetsmarknadsmässiga och socialpolitiska effekter som förelagsnedläggelse
orsakar. Del bör i samband därmed utredas bl. a. om samordningsorganet bör ha
rätt all för statens räkning förvärva egendom om detta är lill fördel för del
allmänna.
De sakkunniga bör slutligen la ställning lill olika
författningsfrågor. Till en början gäller atl de, som tidigare har berörts,
måste utarbeta nya bestämmelser om ackord, särskilt på skatte- och avgiftsområdet.
De nya bestämmelserna skall utformas så alt samhällsekonomiska synpunkter kan
beaktas vid ackordsprövning (jfr Ds In 1971:8 s. 93): Vid övervägandena måste
hänsyn tas lill alt skalle- och avgiftsfordringar i allmänhet är förenade med
förmånsrätt. Någon ändring härav bör inte komma i fråga. Förhållandel reser
emellertid en del problem. Ett sådant gäller de förutsällningar under vilka
staten bör avslå från förmånsrätten och della i förhandling om offentligt
ackord. Ett annat problem är om staten som villkor för all antaga ackordsförslag
bör kräva, alt även andra borgenärer avslår från förmånsrätt och deltar i
ackordsförhandlingen. Uppenbariigen skall emellertid inte löneborgenärer vid
ackord behöva avslå från någon del av sin fordran. Den omständigheten atl
skatter och avgifter sedan den 1 januari 1976 i förmånsrällshänseende går före
löner (SFS 1975:1248) får sålunda inte inverka på statens beredvillighet all
antaga ackordsförslag. Däremot bör utredningen utreda och föreslå de ändringar
som kan vara betingade av atl lönerna har nedklassals.
De sakkunniga är oförhindrade att behandla även
andra frågor på förevarande område än dem som särskilt har berörts nu. Om del
visar sig påkallat bör de samråda med sakkunniga i andra utredningar, såsom
konkurslagskommittén (Ju 1971:06), utredningen (Ju 1972:12) angående
förelagsinleckning och decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01).
2.
Stöd till distributionen av vissa tidskrifter
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-03-04.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Tidskrifterna har i dagens samhälle en myckel stor
belydelse. Del är en förutsättning för ett väl fungerande massmediesystem all
del finns en varierande, mångsidig och väl spridd tidskriftspress. Av speciell
belydelse är tidskrifterna för organisationerna - för dessa torde de utgöra del
främsta kommunikationsmedlet.
1972 års pressutrednings (Fi 1972:07) uppdrag
innebar all den, vid sidan av uppgiften atl kartlägga dagspressens problem och
utveckling på massmedieområdet, också skulle ta upp förhållandena för
pressorgan som«ulges av ideella och fackliga organisationer saml fackpress och
populärpress. 1 sitt betänkande (SOU 1975:79) Svensk press. Statlig
presspolilik uttalade utredningen att den inte hade som sin uppgift atl göra
en fullständig kartläggning av tidskrifternas funktioner och ekonomiska läge.
Utredningens undersökningar av pressens funktioner i samhället omfattade dock
i viss utsträckning även tidskrifter. Utredningen redovisade också en begränsad
studie som ger en allmän uppfattning om lidskrifternas ekonomiska förhållanden.
Denna
studie ger bl. a. vid handen all de senaste tio åren har inneburit
83 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:2
ökande
svårigheter för tidskrifterna. Kostnaderna för framställning och distribution
har ökat avsevärt, vilket har framtvingat ökade bidrag från organisationerna
eller ökade priser.
Del framgår av de undersökningar som
pressulredningen har genomfört all lidskrifterna har en myckel stor belydelse för
kommunikationen i dagens samhälle, inte minst för organisationer och
folkrörelser. Deras betydelse har ytterligare ökat i och med nedläggningarna av
dagstidningar. På tidskrifts-sidan finns fortfarande den mångfald som i dag
saknas inom dagspressen. De fackliga och ideella tidskrifternas belydelse kan
belysas av alt de årligen sprids i närmare 200 miljoner exemplar.
Enligl pressulredningens bedömning behövs
ytterligare analyser av tidskrifternas ekonomiska läge, förhållande till
organisationerna och betydelse för kommunikationen i samhällsfrågor.
Utredningen föreslog därför alt en ny utredning skulle tillsättas med
huvudsaklig uppgift att fastställa dagslägel för lidskrifterna och den roll som
statsmakterna bör spela i samband med dessa saml all framlägga förslag om hur
tidskrifternas problem lämpligen bör lösas.
Med anledning av en motion om översyn av pressens
distributionsformer log konstitutionsutskottet upp tidskrifternas problem och
uttalade alt det förelåg behov av en skyndsam utredning på detta område.
Utskottet ställde sig sålunda bakom pressulredningens förslag och förutsatte
därvid atl utredningsuppdraget också skulle komma all omfatta en analys av
tidskrifts-distributionen. Riksdagen följde ulskoltel (KU 1975/76:23, rskr
1975/ 76:41).
Vid remissbehandlingen av pressutredningens
betänkande mötte utredningens förslag om en lidskriflsulredning ingen erinran.
Landsorganisationen i Sverige (LO) ansåg dock atl del fanns elt så gott
underiag atl en departemenisuiredning myckel snabbt skulle kunna utarbeta
förslag som kan föreläggas riksdagen. Flera remissinstanser framhöll all stora
grupper lidsknfter har så svåra ekonomiska problem all inskränkningar i
utgivningen och nedläggningar inte kan undvikas om inte åtgärder vidtas snabbt.
Kosinaderna för lidskriflsulgivning har enligt dessa remissinstanser stigit
ännu snabbare än för dagspressulgivning under de senaste åren. Flera
remissinstanser framhöll, i likhet med utredningen, de fackliga och ideella
tidskrifternas slora presspolitiska belydelse.
I propositionen om statligt stöd lill dagspressen
ansluter jag mig till pressulredningens och remissinstansernas bedömning all
lidskrifternas problem bör utredas utan dröjsmål (prop. 1975/76:131 s. 168).
Från statsmakternas sida har olika åtgärder vidtagits
för all underlätta lidskriflsulgivningen. Således är flertalet ideella och
fackliga tidskrifter befriade från mervärdeskatt. Sådan befrielse ges enligl
lagen (1968:430) om mervärdeskall lill periodiskt medlemsblad och periodisk
personaltidning saml annan periodisk publikation som väsentligen framstår som
organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte all verka för religiöst,
nykterhets-främjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller
försvarsfrämjande ändamål eller all företräda handikappade eller arbetshindrade
medlemmar.
Vidare utgår under utbildningsdepartementets
huvudtitel ell speciellt stöd lill kulturtidskrifter. Enligt kungörelsen
(1971:681) om tidskriflsslöd (omtryckt 1974:645)skall della stöd fördelas så
all del främjar hög kvalitet och mångfald av åsikter och behandlade ämnen. Stöd
kan utgå i form av grundbidrag, projektbidrag och slödköp. Grundbidrag kan utgå
till ägare av
Del II B:2
Skr 1976/77:103 84
sådan
kulturtidskrift för vilken intäkterna inie läcker utgifterna och för vars
utgivande ägaren inte har lillräckligl stöd från annat håll. Projektbidrag kan
utgå för utarbetande av essä eller artikelserie för kulturtidskrift eller
ideell lidskrift. Med slödköp avses tilldelning av medel lill statlig eller
kommunal myndighet för prenumeration på kulturella och ideella tidskrifter.
Tidskrifts-stödet administreras av statens kulturråd och uppgår för budgetåret
1975/76 till 1,6 milj. kr.
Slutligen bör framhållas all både dagspressen och
tidskrifterna har gynnats av relativt låga taxor vid postbefordran.
Särkostnaderna i postverkets lidningsrörelse beräknas f n. översliga intäkterna
med ca 90 milj. kr. per år.
I proposition 1975/76:127 föresläs alt
avgiftssystemet i postverkels tidningsrörelse utformas i enlighet med den
överenskommelse som träffats mellan postverket och tidningsutgivarna inom ramen
för 1974 års tidningstaxeutredning. Överenskommelsen förutsätter att
underskottet i tidningsrörelsen skall avvecklas. Detta avses ske genom en
successiv höjning av lidningsavgiflerna. Först efter 15 år skall avgifterna
täcka tidningsrörelsens särkostnader, vilket möjliggör en successiv anpassning
för tidningsutgivarna. Slutligen föreslås atl postverket erhåller elt anslag
över statsbudgeten för läckande av särkostnader i lidningsrörelsen. För
budgetåret 1976/77 föreslås anslaget utgå med 90 milj. kr. Bidraget föreslås
vidare successivt avtrappal i lika slora delar under en femlonårsperiod.
Mot den redovisade bakgrunden anser jag det
angeläget att tidskrifternas problem utreds. Tidskrifternas slora belydelse för
demokratin är oslridig. 1972 års pressutredning har visat all lidskrifterna
fungerar som ett betydelsefullt komplement lill dagspressen. Denna funktion
hos tidskrifterna har tilltagit i betydelse i takt med den ökade
koncentrationen på dagstidningsmarknaden. Tidskrifterna spelar vidare en
central roll i organisationernas och folkrörelsernas verksamhet. Det svenska
samhället är beroende av atl dessa organisationer och folkrörelser fungerar på
elt tillfredsställande sätt. Tidskrifternas ekonomiska svårigheter och tecknen
på att dessa kan komma att öka ytterligare är i flera avseenden ell allvarligt
hot mot den fria opinionsbildningen. Det är därför väsentligt att
statsmakternas roll för atl främja ett mångsidigt och varierat tidskriflsulbud
snarast utreds. Jag förordar därför all särskilda sakkunniga tillkallas för
ändamålet.
Till ledning för utredningsarbetet vill jag anföra
följande. Enligl min mening finns motiv för ett mer allmänt tidskriflsslöd vid
sidan av existerande stödformer. Förslag om utformningen av ell sådant stöd bör
läggas fram av utredningen.
Utgångspunkten för utredningsarbetet bör vara den
roll som tidskrifterna spelar för informationen i samhället - inte minst inom
områden med anknytning till de fackliga, politiska och ideella rörelserna -
saml för opinionsbildningen. Tidskrifternas möjligheter atl utifrån en
förankring i bestämda åsiktsriktningar kommentera händelser och företeelser i
samhället är härvid av särskilt stor betydelse. En annan viktig utgångspunkt är
den belydelse som tidskrifterna har i fråga om gruppkommunikaiion mellan
förtroendevalda och medlemmar i olika organisationer och folkrörelser.
Organisationerna fyller således en avgörande funktion för lidskriflsulgivningen
i vårt land. Det förhållandel all tidskrifterna ofta utgör en så integrerad del
av organisationernas verksamhet bildaren viktig förutsättning för
utredningsarbetet.
När
det gäller dagspressen har annonsintäkterna en avgörande betydelse
85 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:2
för
tidningarnas ekonomi. Annonsmarknaden verkar selektivt till fördel för de
tidningar som har den största marknadsläckningen. Mot den bakgrunden har del
varit nödvändigt atl ge slödel lill dagspressen en selektiv utformning för all
kompensera de tidningar som har en låg hushållstäckning och således en svag
ställning på annonsmarknaden.
Tidskrifismarknaden
fungerar inte på samma sätt som dagspressmarknaden. Del är bland lidskrifterna
t. ex, inte fråga om direkta konkurrensförhållanden på lokala eller regionala
marknader. För tidskrifterna är annonserna normall inte lika avgörande som för
dagspressen. Med hänsyn härtill och till alt tidskrifterna ofta i hög grad är integrerade
i organisationernas verksamhet är del angeläget all utredningen söker finna en
form för stödet som inte verkar styrande på inriktningen och utformningen av
organisationernas informerande och opinionsbildande verksamhet utan som i
ställel syftar till alt i mer generella former stödja tidskrifternas spridning.
Vidare har pressutredningen framhållit all kostnaderna för postdistributionen
utgör en av de tyngsta och snabbast växande posterna i de flesta tidskrifters
budget. Della innebär att utredningen i första hand bör pröva möjligheten atl
knyta stödet lill kosinaderna för postdistributionen.
En
viktig fråga är atl definiera den kategori tidskrifter som bör omfattas av elt
stöd lill distributionen. Frågan om avgränsningen mellan dagstidningar och tidskrifter
behandlas i propositionen om statligt stöd till dagspressen. De
ställningstaganden som görs där bör vara vägledande i detta sammanhang, I fråga
om avgränsningen mellan olika tidskrifter har, som jag nyss framhållit,
statsmakterna redan gjorl en avgränsning syftande lill att fastställa vilka
tidskrifter som skall befrias från mervärdeskall. De ställningstaganden som
gjorts i detta sammanhang bör enligl min mening i allt väsentligt tillgodose de
syften som här är aktuella och således vara vägledande för utredningsarbetet.
Del bör dock slå utredningen fritt all pröva huruvida mindre avvikelser från
denna gränsdragning framstår som nödvändiga.
Av
vad jag nu anfört följer all någon särskild avgränsning i förhållande lill de
lidskrifter som i dag erhåller statligt tidskriflsslöd inte är nödvändig. Eu
stöd till distributionen av tidskrifter av den mer allmänna utformning som jag
här har förordat kan knappast heller få en sådan omfattning all del på något
avgörande sätt skulle påverka den ekonomiska situationen för de lidskrifter som
nu erhåller tidskriflsslöd. Distributionskostnaderna utgör normalt en
förhållandevis liten andel av dessa lidskrifters totala utgifter.
Chefen för ulbildningsdeparlemenlei kommer inom
kort alt lägga fram förslag om en översyn av stödet lill kulturtidskrifter.
En
annan fråga som de sakkunniga bör överväga är huruvida del finns ekonomiska
motiv atl differentiera stödet exempelvis med avseende' på upplagans storlek.
Med hänsyn till del nära samband som finns mellan
stödet till dagspressen och ell stöd lill tidskrifterna av den typ jag nu har
förordat bör de sakkunniga utgå från alt del nya stödet skall handläggas av
presslödsnämnden.
Med hänsyn till del bekymmersamma lägel för många
lidskrifter bör utredningsarbetet bedrivas så skyndsamt all övervägandena kan
redovisas i sådan tid all förslag i frågan kan läggas fram under 1976/77 års
riksmöte. Härigenom blir del möjligt atl stöd kan utgå redan för kalenderåret
1977. De sakkunniga bör under utredningsarbetet samråda med fackliga och ideella
organisationer.
Delll
B:3 Skr 1976/77:103 86
3.
Vissa frågor ang. avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för tryggande av
anställds pensionering, m. m.
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-03-11.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Hösten 1975 beslutade slalsmaklerna om nya
beskattningsregler för pensionsförsäkringar och arbetsgivares kostnader för
tryggande av anställdas pensionering (prop. 1975/76:31, SkU 1975/76:20, rskr 1975/76:132,
SFS 1975:1347-1354). Denna lagstiftning innebär en genomgripande förändring av
vad som hittills har gälll på delta område. Lagstiftningsarbetet grundade sig
lill huvudsaklig del på livförsäkringsskattekommilléns (Fi 1971:07)
delbetänkande (SOU 1975:21) Pensionsförsäkring-Avdragsrätl vid inkomstbeskattningen
för försäkringspremie och konloavsällning m. m. Under remissbehandlingen av
delta belänkande liksom vid riksdagsbehandlingen av regeringsförslagel i prop,
1975/76:31 har det visat sig atl della ämne är både komplicerat och
kontroversiellt. A ena sidan är del klart all en så omfattande nydaning av
regelsystemet som del här är fråga om måste medföra problem och behov av
justeringar som bättre kan överblickas efter någon lids erfarenhet av den praktiska
tillämpningen. A andra sidan finns del problem som kan urskiljas redan nu och
som synes kräva åtgärder inom en snar framlid.
Sålunda har redan i prop 1975/76:31 (s. 145)
uppmärksammats det problem som har uppkommit genom atl lagstiftningen brutit det
intima sambandet mellan de civilrältsliga reglerna i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse m. m. (tryggandelagen) och skattereglerna.
Vidare har i propositionen erinrats om andra viktiga frågor som fortfarande är
olösta, nämligen frågan om aviappningen av konto Avsatt till pensioner och
frågan om ålerföring av medel som avsatts lill stiftelse i fall där
avsättningen kan antas uppenbarligen ha tjänat annat än pensioneringssyfle.
Vidare har riksdagen i skrivelse lill regeringen
(rskr 1975/76:132) begärt prövning av möjligheterna att tillgodose önskemål om
bibehållen avdragsrätl för tryggande av pensionsåtaganden, som innebär mindre
avvikelse från s. k. allmän pensionsplan.
Vad försl angår den av riksdagen begärda prövningen
av möjligheterna att tillgodose önskemål om bibehållen avdragsrätl för
pensionsåtaganden, som innebär mindre avvikelse från allmän pensionsplan, är
följande all märka. Den nya lagstiftningen innebär i detta hänseende i princip
all arbetsgivare (Ir avdrag för så stor del av sina kostnader för de anställdas
pensionering som behövs för all trygga pensionsåtagande enligl allmän
pensionsplan. Allmän pensionsplan har samma innebörd i skattelagstiftningen som
enligl 4 § iryggandelagen. Med allmän pensionsplan likställes dessutom i
skattelagstiftningen - i fall där någon allmän pensionsplan inte föreligger -
pensionsåtagande för pensionsförmåner, som ryms inom vad som är sedvanligt
enligl allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter
eller hans eftertevande. Om arbetsgivaren tillämpar metoden all trygga pensionerna
genom avsättning lill konto Avsatt lill pensioner, skall åtagandet dessutom
vara kreditförsäkrat. Viss möjlighet lill dispens utöver här angiven
avdragsrätl föreligger. Riksskatteverket är dispensmyndighet.
I praktiken förekommer en rad pensionsarrangemang,
som innebär avvikelser från vad som gäller enligl allmän pensionsplan, främst
ITP-planen. Del kan vara fråga om obetydligt bättre efterlevandeförmåner, rätt
all
87 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:3
tillgodoräkna
tidigare tjänstetid, rätt lill förlidspensionenng med bibehållna förmåner m. m.
För den fortsatta diskussionen bör följande
anmärkas. Den nya situationen innebär inte all avtalsfriheten har rubbals. Del
är således fortfarande möjligt all lämna pensionsutfästelse helt efler
avtalsparternas önskan. A andra sidan är del klart all möjligheterna all göra
avdrag för kosinaderna för tryggande av dessa utfästelser kan ha avgörande belydelse
för utfästelsernas storiek. Den genomförda skattelagstiftningen bygger på
grundsatsen all avdragsrällen skall omfatta endast kostnader som har lagts ned
i pensioneringssyfte. Som generellt mått på rimlig pensioneringsslandard har
man vall förmånerna
enligl ITP-planen.
De nya skattereglerna om arbetsgivares rätt till
avdrag för kostnader avseende anställdas pensionering har inte retroaktiv
verkan med undanlag för kostnader avseende anställd med bestämmande inflytande
i aktiebolag eller ekonomisk förening. Skalleavdrag i framliden får således
åtnjutas för pensionsåtaganden, som hänför sig till tid före den I januari 1976
oavsett pensionsförmånernas storiek med undanlag för nämnda kategori.
För tillgodoseende av del önskemål som riksdagen
har uttalat och som innebär bibehållen avdragsrätl för pensionsåtaganden, som i
smärre hänseenden avviker från allmän pensionsplan, finns två olika vägar. Man
kan nämligen utgå från avvikelser på antingen förmånssidan eller kostnadssidan.
Som jag ser del skulle en lösning på kostnadssidan vara enklare all genomföra.
Bortsett från de svårigheter som kan föreligga när det gäller all bedöma vad
som s. a. s. ryms inom allmän pensionsplan-särskilt om planen själv stipulerar
möjligheter till avvikelser i speciella fall - torde kostnadssidan vara lättare
all beloppsmässigt entydigt fixera än förmånssidan. Dessutom kan man länka sig
elt mindre allmänt schablonulrymme för avvikelser som får bli beroende av
förhandlingar mellan arbetsgivaren och hans anställda. På förmånssidan skulle
en dylik schablonregel sannolikt bli myckel svårare all hanlera. Självklart har
jag inte härmed tagit ställning lill vilken lösning som bör väljas. Oavsett
vilken väg man går bör emellertid inte medges något avsteg från de kvalitativa
villkor för pensionsförmåner som gäller på grund av reglerna i punkt 1 av
anvisningarna lill 31 S nämnda lag.
När det gäller den fråga som jag i prop. 1975/76:31
förulskickade skulle utredas, nämligen sambandet mellan Iryggandelagen och
skallereglerna liksom problemet med avtappning av överskottsmedel på konto och
i stiftelse m. m., är följande all anmärka.
Med arbetsgivares pensionsreserv förstås i
tryggandelagen hans skuld för åtagande enligl allmän pensionsplan och för
upplupen del av sådan utfäst pension som han enligt nämnda lag får redovisa på
konto Avsatt till pensioner. En särskild föreskrift, även den i iryggandelagen,
förbjuder alt posten Avsatt till pensioner minskas under pensionsreserven i
vidare män än denna har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet.
Del finns givetvis ingen anledning att - efler den
nu genomförda regleringen av rätten till avdrag för pensionskostnader -
framtvinga ett kvarhållande av medel på konto Avsatt till pensioner i den mån
de måste skallas av. Härutöver är del önskvärt med en översyn av reglerna om
avskalining av disponibla pensionsmedel. Flera skäl talar för en sådan översyn.
Den nya lagstiftningen har definierat omfattningen av de pensionsåtaganden som
för framtiden får tryggas med obeskattade medel. Även om rätten till avdrag för
pensionsåtaganden som hänför sig lill liden före den I januari 1976 har lämnats
i huvudsak orubbad, finns i princip inget skäl all
Delll B:3 Skr
1976/77:103 88
bibehålla
skattefriheten för medlen i den mån de inte längre svarar mot en aktuell
pensionsreserv beräknad med hänsyn till de nya reglernas utformning. Här
uppkommer problem, bl. a. i vad mån sålunda frigjorda medel bör få tas i
anspråk för pensionsåtaganden som har gjorts efter utgången av år 1975 men för
vilka avsättning ännu inte har skett. Dessutom är det en fråga för sig i vilken
takt sådana frigjorda medel skall behöva lappas av.
En särskild sakkunnig bör tillkallas för all utreda
de frågor jag här berört. Den sakkunnige bör givetvis vara oförhindrad all i
samband med della arbete ta upp även andra problem som kan ha uppstått i
samband med genomförandet av den nya lagstiftningen om beskattningsregler för
pensionsförsäkringar och arbetsgivares kostnader för tryggande av anställdas
pensionering. Det är önskvärt all lagstiftning i den fråga som riksdagen
påkallat prövning av träder i kraft och kan tillämpas vid 1977 års taxering.
4.
Översyn av reglerna om fastighetstaxering
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-09-16.
Chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Reglerna om taxering av faslighet har successivt
reformerats under den senaste tioårsperioden. Reformerna har gällt i stort sett
alla områden inom fastighetstaxeringen och har inneburit genomgripande förändringar
pä vikliga punkter.
1 delta sammanhang räcker del med alt erinra om
vissa ändringar som genomfördes inför 1975 års allmänna fastighetstaxering. Jag
tänker i första hand på den lagstiftning som antogs vid 1973 års höslriksdag
(prop. 1973:162, SkU 70, SFS 1099-1108). Den innebar en nyreglering i frågor om
bl.a. fastighetsbegreppet, bildande av taxeringsenhet och värderingsgrunder.
Ändringarna avsåg ocksä organisationen och förfarandet vid allmän fastighetstaxering.
Genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974:116, SkU 35, SFS 295) anpassades
reglerna om taxering av valtenfallsfaslighel till systematiken och
värderingsprinciperna i de tidigare antagna bestämmelserna.
Arbetet med all skapa en effektiv och rättvisande
fastighetstaxering kan numera anses vara i huvudsak genomfört. Det återstår
emellertid vissa frågor som behöver ses över. I huvudsak gäller det frågor som
visserligen har uppmärksammals i det tidgare lagstiftningsarbetet men som då av
olika skäl har ansetts böra ställas på framtiden.
Även förfaiiningsmässigt behövs en översyn av
faslighetslaxeringsområ-del. En genomgående linje vid 1973 års reform av
fastighetstaxeringen var all i kommunalskattelagen (1928:370), KL, endast ta in
grundläggande värde-nngsregler under del all detaljregleringen lämnades åt
riksskatteverket (RSV).
Den nya regeringsformen, som började tillämpas den
1 januari 1975, lämnar inte samma möjligheter som den gamla regeringsformen atl
delegera rätlen att utfärda föreskrifter lill myndighet. Vilka följder detta
får för förfarandet vid kommande fastighetstaxeringar måste därför undersökas.
En genomgång av hela regelkomplexet bör göras.
Regler om fastighetstaxeringen finns i dag i flera
olika författningar. Della gör området svåröverskådligt. I prop. 1973:162
uttalade jag mig i princip för
89 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:4
att
man borde samla alla föreskrifterna om sådan taxering i en särskild lag men jag
ansåg det inte lämpligt atl utan föregående utredning lägga fram förslag lill
en sådan lag. Jag förulskickade emellertid all frågan skulle las upp på nytt
inför 1980 års allmänna fastighetstaxering.
Av vad jag nu har sagt framgår atl del är
nödvändigt med en lagieknisk översyn av faslighelstaxeringsreglerna lill 1980
års allmänna fastighetstaxering. En sådan behövs också för all få lill stånd
en systematisk ordning av förfatlningsområdel.
Uppgiften all göra den nödvändiga översynen bör
anförtros en särskild kommitté. Kommittén bör bedriva sill arbete så all
resultatet kan läggas till grund för lagstiftning inför 1980 års allmänna
fastighetstaxering.
1 sammanhanget vill jag erinra om att regeringen
tidigare i dag gett RSV tillstånd att tillkalla experter med uppdrag all
utarbeta förslag lill anvisningar för 1980 års allmänna fastighetstaxering, m.
m.
Som jag tidigare har antytt bör den nu aktuella
översynen omfatta även vissa frågor som har uppmärksammals i del föregående
lagstiftningsarbetet. Jag tänker då bl. a, på reglerna i 5 § KL om undanlag
från skatteplikt. Dessa regler går tillbaka lill början av 1920-lalet och
framstår numera som otidsenliga. Del har medfört svårigheter vid tillämpningen
och i vissa fall olämpliga konsekvenser. Problem har uppstått bl. a. när det
gäller värdering av byggnader och fasligheter som tillhör kriminalvården. Del
kan där bedrivas industriell verksamhet, jord- och skogsbruk eller annan
näringsverksamhet som medför all fastigheterna blir skallepliktiga.
Samma problem har funnits vid värdering av
landslingens sjukvårdsbyggnader. 1 dessa fall liksom i ell flertal andra, t.
ex. vid kommunernas samarbete i förenings- eller aktiebolagsform, är reglerna
inte anpassade till dagens förhållande. En modernisering av dessa regler
framstår således som en angelägen uppgift för kommittén. Därvid bör bl, a. beaktas
de synpunkter som fördes fram i frågan i samband med prop. 1973:162 (s.
295-298).
Kommittén bör också la upp en fråga som berördes i
samband med behandlingen av prop. 1974:116 om taxering av
vattenfallsfasiigheter. Det gäller frågan om lämplig värderingsmetod i fråga om
sådana fastigheter. SkU anförde härom bl. a. följande (SkU 1974:35 s. 10).
"I avsaknad av såväl vägledande bestämmelser
som erfarenheter från den praktiska tillämpningen av avkaslningsmeloden är
ulskoltel för sin del inte berett förorda, atl denna värderingsmetod i första
hand tillämpas vid 1975 års allmänna fastighetstaxering, även om utskottet
anser atl den såvitt möjligt bör tillämpas i ökad omfattning. Utskottet vill
emellertid framhålla angelägenheten av all en övergång till en värderingsmetod,
som är mer grundad på avkastningen än på anläggningskostnaderna, övervägs inför
senare allmänna fastighetstaxeringar. Frågan bör således utredas med beaktande
av erfarenheterna från 1975 års allmänna fastighetstaxering."
Kommittén bör i della sammanhang också söka komma
fram lill förenklade regler för åsäiiande av värden vid fastighetstaxeringen
främst när del gäller industn- och vattenfallsfasiigheter. Därvid bör
undersökas om del finns behov av en särskild reglering i fråga om vissa speciella
industrifastigheter t. ex. gasturbiner. Över huvud taget bör kommittén vara
oförhindrad att ta upp de frågor som den vid genomgången av regel komplexet på
området anser påkalla en lagändring. 1 del sammanhanget bör riksdagens nyligen
fattade beslut om ökat ijänsiemannainslag och ökat ADB-stöd vid inkomsttaxeringen
uppmärksammas. Det finns anledning att överväga hur fastighetstaxeringen bör
anpassas lill den nya organisationen av inkomsttaxeringen i första inslåns.
Delll B:5 Skr
1976/77:103 90
5.
Tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-11-18, Statsrådet Mundebo anför.
Föreiagsskatieberedningen har ell omfattande
utredningsuppdrag. Beredningen skall se över företagsbeskattningens olika
element. En huvuduppgift är alt pröva avvägningen mellan å ena sidan storleken
av den skall som träffar företagens nettovinst och å andra sidan förelagens
möjligheter lill olika vinslreglerande dispositioner. Vidare skall beredningen
utreda möjligheterna att jämsides med en behållen nettovinstbeskattning i ökad
utsträckning använda produktionsfaklorskaller för olika ekonomiski-poliliska
syften. Vid sina ställningstaganden till företagsbeskattningens utformning och
vid övervägande av beskallningsnivån har beredningen atl beakta bl. a. siabiliseringspoliliska,
lillväxlpoliliska och fördelningspolitiska mål. Beredningen skall också
undersöka om del är möjligt atl differentiera företagsbeskattningen.
Del utredningsarbete som föreiagsskatieberedningen
utför ingår som ett led i den översyn av skattesystemet i dess helhet som f n.
pågår. Skallereglerna för fysiska personer ses över av 197,2 års
skaileuiredning (Fi 1972:02), som därvid både skall beakta de
fördelningspoliliska aspekterna och la hänsyn lill siabiliseringspoliliska,
konjunklurpolitiska och lillväxlpoliliska mål. Utredningsarbetet med de
kommunalekonomiska frågorna, vilket hiuills bedrivits inom kommunalekonomiska
utredningen (Fi 1971:08) och 1976 års skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09),
avses bli fullföljt av en ny kommitté som skall behandla kommunernas ekonomi.
Denna kommitté skall analysera kommunernas ekonomiska situation från olika
aspekter och har vidare atl pröva kostnadsfördelningen mellan stat och kommun
saml alt göra en översyn av skalleuljämningsreglerna. Jag avser all återkomma
härtill senare denna dag.
Redan av vad jag nu har sagt följer all del finns
många beröringspunkter mellan del arbete som föreiagsskatieberedningen utför och
de frågor som behandlas av övriga här nämnda utredningar.
Företagsbeskattningens allmänna utformning och avvägningen mellan
nettovinstbeskattning och produktionsfaktorskatter får sålunda återverkningar
både på fysiska personers beskattning och på den kommunala ekonomin. Samtidigt
har utformningen av skattereglerna för t. ex. fysiska personer belydelse för
företagsbeskattningen. Del är därför angelägel atl föreiagsskatieberedningen
fullgör sitt uppdrag i nära samarbete med 1972 års skalleutredning och den nya
kommittén som skall behandla kommunernas ekonomi.
Den pågående översynen av skattesystemet avses ge
statsmakterna underiag för en helhetsbedömning av hur del framlida
skattesystemet skall utformas. Detta innebär an företagsskatteberedningens arbete
- i likhet med vad som gäller belräffande arbetet inom övriga här nämnda
utredningar - bör vara slutfört före utgången av november 1977.
91 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:6
6.
Tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-11-18. Statsrådet Mundebo anför.
Som anges i regeringsförklaringen den 8 oktober
1976 är det regeringens uppfattning atl skatiesystemet måste reformeras.
Den genomgripande översyn av skattereglerna som
pågår inom 1972 års skaileuiredning såvitt gäller de fysiska personerna och
inom föreiagsskatieberedningen såvitt gäller företagen bör därför forlsälla.
Även utredningsarbetet om kommunernas ekonomi och skatteutjämningssystemet bör
fullföljas. 1 sistnämnda hänseende anser jag emellertid all arbetet bör
bedrivas i annan form än hittills. Jag avser atl senare i dag återkomma lill
denna fråga.
1972 års skaileuiredning bör sålunda fullfölja sill
uppdrag atl se över skattesystemet för fysiska personer. I vissa hänseenden bör
emellertid utredningsarbetet följa andra riktlinjer än tidigare.
Dagens inkomstskalleskalor kännetecknas av
utomordentligt stark progressivitel i de inkomstlägen där majoriteten av
lönlagarna och egenfö-relagarna befinner sig. Della leder i många fall lill
myckel höga marginaleffekter. Dessa effekter förstärks ytterligare i de fall
där gällande avtrappningsregler för bostadstillägg tillämpas samtidigt.
Denna situation har till stor del uppkommit genom
att den progression som träffar inkomsttagarna automatiskt skärpts i takt med
alt inflationen fört upp de skallskyldiga i allt högre nominella inkomstskikl.
Nackdelarna med della har på senare år blivit alltmer uppenbara. Bl. a. har
progressionen medfört atl lönlagarna i varje lönerörelse varit tvungna all
begära stora nominella löneökningarenbarl för all kompensera prisstegringarna.
Dessa löneökningar tenderar i sin lur aU späda på inflationen ytteriigare osv.
Hittills har problemet delvis kunnat bemästras genom de åriigen återkommande
skalteprovisorer som har karakteriserat 1970-lalets skaltepoliliska utveckling.
Del är emellertid inte möjligt atl fortsätta med ell syslem som är så
konstruerat alt skatteskalorna åriigen måste ses över för atl inte
avtalsrörelserna skall försvåras allvarligt.
Även från fördelningsmässig synpunkt leder en
inflalionistisk utveckling lill all beskattningens verkningar blir annoriunda
än som har avsetls. Genom atl skall las ul på rent nominella inkomslhöjningar,
som inte ökar individens faktiska köpkraft, ökar inflationen del reella
skatlelryckel.
En metod all undvika dessa negativa effekler är atl
genom indexreglering åstadkomma en inflationsskyddad skatteskala, vars syfte
skall vara all förhindra all prisstegringarna förrycker den av riksdagen
beslutade progressionen. Den ibland framförda uppfattningen all en
indexreglering skulle gynna de högre inkomsttagarna är enligt min mening inte
riklig. Givetvis står del även i ett system med inflalionsskyddade skatteskalor
riksdagen fritt alt förändra skalletrycket mellan olika kalegoner på det sätt
som bedöms önskvärt. Syftet med en indexreglering är inte att låsa det totala
skatteullagel vid en viss nivå utan endast all förhindra att inflationen - ulan
riksdagsbeslut - automatiskt skärper skatlelryckel. Jag anser således all 1972
års skaileuiredning bör få i uppdrag all lägga fram förslag om inflalionsskydd
för Skatteskalan. Utredningsarbetet i denna del bör bedrivas med förtur så all
elt förslag kan redovisas under våren 1977. Avsikten är all en inflationsskyddad
skatteskala skall kunna träda i kraft redan den I januari 1978.
Delll B.6 Skr
1976/77:103 92
Enligt de ursprungliga direktiven anges
utredningens huvudsakliga uppgift vara all bedöma de fördelningspoliliska aspekterna
på skalle- och avgiftssystemet. En viktig utgångspunkt bör härvid enligt min
mening vara all principen om skall efter bärkraft upprätthålls. Ett väsentligt
mål för skattepolitiken - liksom för statens utgiftspolitik - är att bidra lill
en jämnare inkomstfördelning i samhället. Dessa rättviseskäl har sin givna
tyngd. Det är också viktigt att människorna får behålla en rimlig del av de
inkomstökningar som de genom ökade insatser åstadkommer eller som de tillvinner
sig vid avtalsförhandlingarna.
Vidare kan övervägandena om ell nytt skattesystem
inte ske enbart från fördelningsmässiga utgångspunkter ulan andra faktorer och
önskemål måste självfallet också vägas in.
Ell krav, som bör tillmätas väsentlig belydelse är
aU skatterna, förenklat uttryckt, skall räcka lill all finansiera det allmännas
utgifter. Skattesystemet måste utformas så alt staten, landslingen och
kommunerna får de inkomster som krävs med hänsyn lill den i demokratisk ordning
beslutade ambitionsnivån för samhällets verksamhet. Utredningen bör härvid
utgå från alt del totala skattetrycket inte kommer att sänkas.
Siabiliseringspoliliska hänsyn måste också spela en
viktig roll. Jag har härvid redan berört vissa aspekter på koslnadsinflalionen.
Men skattesystemet måste också vara så utformat atl del kan utnyttjas i
efierfrågedäm-pande eller efterfrågeslimulerande syfte då konjunkturläget så
kräver.
Del är vidare väsentligt all skalle- och
avgiftssystemet inte ger negativa effekter på tillväxten i ekonomin.
Ett annat önskemål är all skattesystemet utformas
så att skatteundandragande i olika former försvåras. Det är också önskvärt all
skattesystemet i möjligaste mån förenklas.
Jag är medveten om all del föreligger vissa
konflikter mellan de här uppställda målen. Ell skalle- och avgiftssystem som
helt tillgodoser alla krav torde inte gä alt konstruera. Slutresultatet måste
alltid bli én kompromiss. Utredningen har därför vid sin avvägning mellan olika
önskemål all inte ensidigt lägga tonviken på någon enda aspekt. I stället bör
förslagen syfta lill ett rimligt helhelsresuliai.
I sitt arbete bör utredningen undersöka
möjligheterna lill en successiv planmässig nedjustering av marginalskatterna
och av de tolala marginaleffekterna lill följd av skatte- och bidragsyslemets
konstruktion. Vid utformningen av en skattereform skall beskattning av
folkpension och sidoinkomsl beaktas.
Utredningen bör fullgöra sill uppdrag i nära
samarbete med föreiagsskatieberedningen (Fi 1970:77) och den kommitté som
avses pröva de kommunalekonomiska frågorna. Målet för arbetet bör vara alt
inflalionsskyddade skatteskalor skall gälla från den 1 januari 1978. Vad
beträffar övriga förändringar är jag medveten om au det ur många synpunkter kan
visa sig lämpligt all stegvis reformera skalle- och avgiftssystemet över exempelvis
en två-eller treårsperiod. Målet bör vara all förändringarna kan börja träda i
kraft den 1 januari 1979. Del innebär att utredningsarbetet bör vara slutfört
före utgången av november 1977.
93 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:7
7.
Kommunernas ekonomi
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-11-18. Statsrådet Mundebo anför.
Frågor som direkt berör den ekonomiska utvecklingen
i den kommunala sektorn behandlas f n. i två olika utredningar.
Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08) tillkallades i december 1971 och
har i första hand innkiai arbetet på den kommunala ekonomin i ston och
avvägningen mellan den kommunala sektorn och övriga sektorer i samhället. 1976
års skalleut-jämningsutredning (Fi 1975:09) tillsattes i november 1975.
Översynen av skatleutjämningssystemel har framför allt gälll hur man skall
utjämna sådana skillnader i utdebitering som beror på strukturella olikheter
mellan kommunerna. Även skatleuljämningsbidragens totala nivå blir föremål för överväganden
i detta sammanhang.
För
all underlätta en samlad bedömning av de olika frågor som direkt berör
kommunernas ekonomiska situation anser jag all en kommitté bör tillkallas för
all utreda kommunernas ekonomi och orsakerna lill skillnaderna mellan utdebiteringen
i olika kommuner. Kommittén bör fullfölja del arbete som har påbörjats inom
kommunalekonomiska utredningen och 1976 års skatteutjämningsutredning.
Utredningsarbetet bör avse såväl den primärkommunala som den
landslingskommunala verksamheten. Däremot börden kyrkokommunala verksamheten
inte omfattas av utredningsuppdraget.
Kommunalekonomiska
utredningen har avlämnat fyra delbelänkanden. I tilläggsdirektiv fick
utredningen i uppdrag all med förtur behandla statsbidragen lill kommunernas
sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhel och att i samband därmed även
pröva frågan om statsbidrag lill den kommunala färdtjänsten. Detta arbete har
redovisats i betänkandet (SOU 1974:41) Statsbidrag lill kommunal färdtjänst,
hemhjälp och familjedaghemsverksamhel. Utredningen har även avlämnat
betänkandet (SOU 1975:39) Statsbidrag lill kommunerna. Della belänkande
behandlar statsbidragssystemets omfauning och inriktning budgetåren
1955/56-1972/73. Vidare har utredningen studerat kostnadsutvecklingen inom primärkommuner
och landsting fram till år 1985 under antagande om oförändrad ambitionsnivå.
Denna analys har avrapporlerals i betänkandet (SOU 1976:40) Kommunal
utveckling. Kostnader 1974-1985 vid oförändrad service. I betänkandet (SOU
1976:45) Kommunernas ekonomi 1960-1972 har utredningen slutligen givit en
samlad bild av den kommunala sektorns utveckling efler år 1960 med en
diskussion av de faktorer som har legat bakom den kraftiga expansionen av den
kommunala verksamheten under senare år.
Av kommunalekonomiska utredningens sista belänkande
framgår bl. a. all den kommunala konsumtionen ökat betydligt snabbare än
statlig och privat konsumtion under åren efler 1960. Den kommunala
konsumtionens andel av bruttonationalprodukten i löpande priser har fördubblats
från 8 lill 16 96 under perioden 1960-1975. Kostnadsutvecklingen har varit
betydligt snabbare i landstingen än i primärkommunerna. Av den kommunala
sektorns lunga utgiftsområden är del i första hand socialvården och hälso-och
sjukvården som har ökat snabbi. Den kraftiga landstingskommunala
kostnadsökningen avspeglas också i förändringen av utdebiteringen. Både
procentuellt och i absoluta tal har landslingens utdebitering ökat snabbare än
primärkommunernas. Statsbidragen som kommunal finansieringskälla har under den
studerade perioden hållit sin andel av både kommunernas
Delll B:7 Skr
1976/77:103 94
inkomster
och utgifter.
1975 års långtidsutredning har i sin huvudrapport
(SOU 1975:89) skisserat fyra alternativ lill fördelning av del tillgängliga
utrymmet mellan privat och offentlig konsumtion fram till år 1980. Med
utgångspunkt i denna rapport har en i stort sett enig riksdag lagt fast
riktlinjer för den ekonomiska politiken på längre sikt såvitt avser
utrikesbalans och resursfördelning (FiU 1975/76:40, rskr 1975/76:406). Tvä av
långtidsutredningens alternativ innefattar en generell arbetstidsförkortning.
Dessa alternativ bör enligt riksdagen uteslutas.
Av utredningens två övriga alternativ ges i
alternativ I förtur för privat konsumlionsökning och i alternativ II förtur för
offentlig konsumlionsökning. Del senare alternativet ger enligt riksdagens
mening knappast utrymme för en rimlig realinkomslulveckling för den aktiva
delen av befolkningen. Långtidsutredningens alternativ I, med betoning på den
privata konsumtionen, ger å andra sidan inte tillräckligt utrymme för de mest
angelägna reformerna inom åldringsvård och barnomsorg. Det är enligl riksdagens
mening uteslutet all eftersätta dessa grupper därför atl ekonomin blir
ansträngd. Den offentliga konsumtionsökningen måste därför kännetecknas av en
stark koncentration av möjliga reformer till dessa båda områden och i övrigt av
en betydande återhållsamhet med nya åtaganden.
Del kan konstateras all även långtidsutredningens
mer expansiva alternativ för den offentliga konsumtionen (alternativ II) innebär en ökningstakt för den kommunala konsumtionen som ligger klart
lägre än utvecklingen under 1960-talet och också något lägre än
konsumtionsökningen under de fem första åren av 1970-talet. Taklen i den
kommunala utgiflsexpansionen har således dämpats under 1970-talel jämfört med
tidigare år, men det är trots della nödvändigt alt ytteriigare begränsa de
kommunala utgifternas ökningstakt fram till år 1980 om de ekonomisk-politiska
riktlinjer som jag tidigare har hänvisat till skall kunna följas.
Bakom den snabba ökningen av den kommunala
utdebiteringen under senare år ligger många olika faktorer som har inneburit
påfrestningar för den kommunala ekonomin. Den höga inflationstakten har i sig
själv medfört starka kostnadsökningar. Den kommunala sektorn har dessutom en
ogynnsam prisutveckling jämfört med den privata sektorn. De senaste årens skatteomläggningar
med höjningar av olika arbetsgivaravgifter inom ramen för del totala
löneutrymmet har också reducerat det kommunala skalleun-deriagets ökningstakt.
Behoven av ytterligare kommunala tjänster har varil
och är fortfarande stora. Kommunalekonomiska utredningen visar i betänkandet
SOU 1976:40 den belydelse förändringar i befolkningsstrukturen har för den
kommunala kostnadsutvecklingen. Av studien framgår all de
"automatiska" efterfråge-förändringarna under perioden 1974-1985
kommer att beröra landstingen i betydligt siörre utsträckning än
primärkommunerna. Det är främst olika former av åldringsvård och därvid mest
uttalat långtidssjukvården som påverkas av befolkningsförändringarna under den
studerade perioden.
En av de grundläggande arbetsuppgifterna för den
kommitté, som jag nu föreslår skall tillsättas, bör vara atl avsluta det
analysarbete om kommunernas ekonomiska situation som bedrivits inom
kommunalekonomiska utredningen. Analysen bör avse utvecklingen av kommunernas
inkomster och utgifter till i första hand år 1980 med en utblick till år 1985.
Härvid bör uppmärksammas även de kommunala långtidsplanerna. Analysen bör göras
med uppdelning på primärkommuner resp. landsting. För volymuiveck-
95 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:7
lingen
bör olika alternativ studeras, bl. a. två allernaliv, som i huvudsak ansluter
till långtidsutredningens allernaliv 1 och II, Även
vid bedömningen av kommunernas framlida finansiella situation bör kommittén
arbela med olika allernaliv för löne- och prisutvecklingen. Kommittén bör
belysa effekterna på den kommunala utdebiteringen av en utveckling enligl de
olika alternativen.
Kommittén bör utgå från en i huvudsak oförändrad
andel av kredilmark-nadsulrymmel för kommunal upplåning även i fortsättningen.
Frågor som rör de institutionella formerna för upplåningen saml fördelningen av
krediimarknadens upplåningsulrymme på olika sektorer utreds f n. av 1968 års
kapitalmarknadsulredning (Fi 1969:59).
Med utgångspunkt i de slutsatser som kan dras av
den analys som jag nu har berört bör kommittén överväga vilka åtgärder som
behövs för all inom ramen för en samhällsekonomiskt godtagbar utveckling uppnå
en önskvärd utveckling för den kommunala ekonomin. Sådana åtgärder kan avse
såväl kommunernas inkomster som utgifter.
Vad
försl gäller den största inkomstposten - kommunalskatterna - bör
utredningsarbetet bedrivas i nära samarbete med 1972 års skalleutredning (Fi
1972:02). Kommittén bör redovisa effekterna på den kommunala ekonomin av sådana
förslag från skatteutredningen som berör kommunalskallen. Kommittén bör också
bedöma arbetsgivaravgifternas effekt på den kommunala ekonomin. Jag anser
vidare alt kommittén bör pröva huruvida en begränsning av den kommunala beskattningsrätten,
exempelvis i form av tak för den kommunala utdebiteringen, bör införas, och hur
en sådan begränsning i så fall skall utformas.
Kommittén
bör också pröva möjligheterna all förbättra överblicken över kommunernas
skatleunderiag. 1 del kommunala skatteunderlaget inräknas f n. inte inkomster
av skattepliktiga sjukförsäkringsförmåner m. m, I motsatt riktning verkar de
två allmänna statsbidrag lill kommunerna som utgår som kompensation för
bortfallande skalleunderlag p. g. a. 1970 och 1974 års skattereformer.
Kommittén bör studera effekterna på 5-10 års sikt för staten och kommunerna om
de två bidragen slopas och kommunerna i stället tillförs skalteunderiagel från
skattepliktiga sjukförsäkringsförmåner m. m.
Utbetalningen
lill kommunerna av skallemedel från staten ett visst år grundas på medborgarnas
inkomster två år tidigare. Denna tvååriga eftersläpning ökar beloppsmässigt
under år med kraftig pris- och lönestegring. Ell närbesläktat problem är
utbetalningen av statsbidrag framför allt lill skolväsendel som i viss
utsträckning sker med eftersläpning. Även för statsbidragen accentueras
problemen under år med kraftig inflation. Kommittén bör pröva om reglerna för
utbetalning av kommunalskatt och vissa statsbidrag till kommunerna behöver
ändras. Om kommittén förordar en förändring måste de samhällsekonomiska och
budgelmässiga konsekvenserna av förslaget redovisas liksom eventuella
kompenserande åtgärder som kan behövas. Jag återkommer längre fram till
ytteriigare frågor angående statsbidrag.
Vissa
kommunala tjänster är f n. avgiftsbelagda. Kommittén bör närmare studera
avgiftsfinansieringens omfattning och därvid även uppmärksamma ersättningen
lill sjukvårdshuvudmännen från sjukförsäkringen. Kommittén bör i detta
sammanhang pröva om avgiftsinkomsternas andel av de tolala kommunala
inkomsterna kan och bör öka. Den kommunala avgiftsfinansieringen bör utformas
inom ramen för gällande kommunalrällsliga principer.
Delll B:7 Skr
1976/77:103 96
Vad gäller de kommunala utgifterna bör kommittén
undersöka vilka former för samordning mellan landsting och kommuner som är
möjliga för all vid den primär- och landslingskommunala utdebiteringen
åstadkomma en effektivare avvägning mellan olika kommunala konsumlionsändamål och
en för hela del kommunala området överbryggande uigiftsprövning. Jag anser
vidare all kommittén bör överväga om kvantitativa restriktioner och fysiska
regleringar är lämpliga medel för atl begränsa den kommunala
utgiflsexpansionen. Kommittén bör beakta eventuella siabiliseringspoliliska
aspekter på de olika åtgärder som kommittén förordar.
Kommittén bör även pröva kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun. Till grund för denna prövning bör ligga principen all
den som har kostnadsansvaret också skall ha beslulskompelensen. En ändrad
kostnadsfördelning mellan stat och kommun kan åstadkommas bl. a. genom staisbidragsgivningen.
Statsbidragen utgår dels som specialdestinerade drift- och investeringsbidrag,
dels i generella former, i första hand skatteutjämningsbidrag. Hur stor den
tolala stalsbidragsvolymen bör vara är ytterst en fråga om avvägning mellan den
kommunala och statliga beskattningen. Denna fråga bör som jag tidigare har
framhållit bedömas i nära samarbete med 1972 års skaileuiredning. När kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun prövas bör kommittén även beakta den framtida
finansieringen av kostnaderna för bostadstilläggen till pensionärer och för
bidragsförskott.
Kommittén bör pröva fördelar och nackdelar med å
ena sidan specialdestinerade statsbidrag för bedrivande av viss verksamhet,
och å andra sidan generella statsbidrag. Kommittén bör göra en genomgång av de
nu utgående speciella statsbidragen för all pröva om specialdeslineringen helt
eller delvis kan upphöra. Kommittén bör vid behandlingen av dessa frågor
samarbeta med socialutredningen (S 1969:29) och utredningen (U 1972:06) om
skolan, staten och kommunerna (SSK). Frågan om de s. k. avtalsbidragen bör
prövas i annat sammanhang.
Jag vill i della sammanhang peka på alt kommunernas
beredvillighet all tillgodose olika eflerfrågebehov påverkas av de statliga
bidragssystemens utformning. Statsbidragen har ofta konstruerats med syfte atl
direkt stimulera en ökad kommunal aktivitet inom en viss seklor. Del kan
sålunda hävdas atl Slalsmaklerna genom utformningen av bidragssystemen har
drivii på den kommunala utgiflsexpansionen. De konsekvenser som ell
bibehållande av statsbidragssystem med en sådan konstruktion kan ha på
kommunernas efterfrågan bör beaktas av kommittén.
De ändringar i skatieuljämningssyslemet som har
genomförts fr. o. m. år 1974 är av provisorisk karaktär. Kommittén bör därför
skyndsamt fullfölja den översyn av skatteutjämningsreglerna som påbörjats av
1976 års skatteutjämningsutredning. Del finns i dag, trots skatteutjämningsbidragen,
stora skillnader i kommunernas servicenivå och skatteuttag. Skillnaderna kan
vara betydande även mellan kommuner inom en begränsad region. 1 den mån
skillnaderna återspeglar en självvald ambition inom kommunernas beslutande
församlingar får man acceptera dem som elt resultat av den kommunala
självbestämmanderätten. Del bör ankomma på kommittén att överväga om man bör la
ytteriigare steg för atl åstadkomma siörre likhet kommunerna emellan
belräffande förutsättningar och möjligheter att tillgodose olika servicekrav.
Della kan bl. a. ske genom ett siörre hänsynslagande till de faktorer, som
leder till skillnader på inkomst- respektive utgiftssidan.
Utgifterna för slora delar av den kommunala
verksamheten påverkas av ålderssammansättningen. Kosinaderna påverkas även av
andra faktorer, som
97 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:7
kommunerna
själva i ingen eller ringa grad kan påverka - geografiskt läge,
bebyggelsestruktur, avstånd, topografiska förhållanden, inkomstslruktur m. fl.
Dessa faktorers belydelse för uldebileringsbehovel har redan lill stor del
kartlagts av 1976 års skalleutjämningsulredning.
Kommittén bör överväga möjligheterna atl i
skatleutjämningssystemel arbela in någon eller några sådana objektivt mätbara
faktorer, som är av belydelse för den enskilda kommunens kostnadsnivå. Det bör
observeras atl konstruktionen och omfattningen av de speciella driflbidragen
kan påverka den vikt som i skalteuljämningssystemet bör ges ål de nämnda kostnadsfaktorerna,
exempelvis åldersstrukturen.
Skatlekraftsgarantin i skalteuljämningssystemet
varierar f n. med den geografiska belägenheten. Kommunerna garanteras mellan 95
och 130 96 av medelskaltekraften. Den lägsta garantin ges i södra och mellersta
Sverige varefter den i princip ökar ju längre norrut kommunerna är belägna.
Utöver kostnadsskillnaderna på grund av geografiskt läge har regionalpolitiska
skäl i viss utsträckning påverkat indelningen i skatlekraftsklasser. Grunderna
för den tidigare fastställda regionala spännvidden mellan högsta och lägsta
skaltekraflsgaranli kan emellertid ha förändrats under senare år. Kommittén bör
även pröva denna fråga och föreslå den reformering av indelningen som motiveras
av utvecklingen. Behovet av fortsatt regionalpolitiskt stöd bör också
uppmärksammas.
Den ordinarie bidragsgivningen bör även i
fortsättningen kompletteras med extra skatteutjämningsbidrag till kommuner med
behov av särskilt stöd. Kommittén bör undersöka om skäl inte föreligger all
disponera en relativt större andel av de totala skatteutjämningsbidragen än f
n. för extra bidrag.
Ett reformerat skatteuljämningssystem bör inte vara
alltför delaljbetonal och svåröverskådligt. Det är viktigt - inte minst i
planeringssammanhang -att man både centralt och pä kommunal nivå lätt kan
beräkna hur bidraget påverkas av förändringar av de faktorer, som systemel
bygger på. Skatleuljämningsbidragens totala nivå bör avvägas mot de åtgärder i
övrigt som kommittén föreslår belräffande kommunernas ekonomi. Kommittén bör även
pröva om den statliga skalleutjämningen behöver kompletteras med en
inomregional skatteutjämning.
Utredningsarbetet bör bednvas skyndsamt. Kommitténs
överväganden bör föreligga före den 1 december 1977.
7 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Delll
U:l Skr 1976/77:103 98
Utbildningsdepartementet
1.
Massmedieforskningsutredningen
Beslul
vid regeringssammanträde 1975-12-11.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson anför.
Massmedierna har en betydelsefull roll då del
gäller atl utveckla demokratin. I ell demokratiskt samhällssystem måste del
finnas garantier för alt massmedierna ger utrymme för fri debatt och allsidig
information. En rad samhälleliga åtaganden, som bl. a. omfattar betydande
ekonomiska insatser, har i vårt land gjorts för alt öka mångfalden i
massmedierna. Samtidigt har behovet ökat av forskning som kan klargöra
massmediernas funktion och möjligheter.
Massmedieforskning
bednvs inom ett flertal ämnesområden på universitet och högskolor. En betydande
del av de befintliga forskningsinsatserna har emellertid koncentrerats lill ett
fåtal institutioner, som i allmänhet har inriktat sig på begränsade delar av
massmedieområdet. Sveriges Radios avdelning för publik- och programforskning
(PUB), vars verksamhet till viss del har forskningskaraktär, ägnar sig således
nästan uteslutande ål frågor som rör etermedierna. De statliga utredningar som
på senare år har varil verksamma på massmedieområdet har givelvis ägnat sina forskningsinsatser
ål de delar av massmedieområdet som de har haft all behandla, 1972 års
pressuiredning (Fi 1972:07), 1968 års litleraturulredning(U 1969:48),
filmul-redningen(U 1969:52), reklamutredningen (K 1967:43)och TRU-kommittén (U
1971:13) har låtit genomföra forskningsprojekt inom massmedieområdet.
Olika
forskningsstödjande organ lämnar bidrag lill massmedieforskning. Enstaka
projekt finansieras således av Riksbankens jubileumsfond och Statens råd för
samhällsforskning, som också inrättat två forskartjänster i
kommunikationsforskning. Nämnden för samhällsinformation (NSI) ger också anslag
för vetenskapliga undersökningar.
Viss
forskning finansieras genom insatser från del privata näringslivet.
Reklambranschen avsätter sålunda betydande resurser för forskning inom sill
område. Bidrag från enskilda förelag har också möjliggjort enstaka, ganska
omfattande forskningsinsatser, inte minst på presshistoriens område.
Under
senare år har skilda initiativ tagils för all skapa större överblick över vad
som sker inom massmedieforskningen. Vid Nordiska dokumentationscentralen för
masskommunikationsforskning (Nordicom) - som drivs som försöksverksamhet sedan
år 1973 - samlas information om pågående forskning. För att stimulera
massmedieforskningens utveckling har Riksbankens jubileumsfond tillsatt
områdesgruppen för masskommunikalionsforsk-ning. Dessutom kan nämnas atl
samarbetskommittén (Ju 1974:11) för långsiklsmoliverad forskning m. m. har
påbörjat en kunskapsöversikt om människan i informations- och kommunikationssamhället.
Någon
samlad kartläggning av pågående forskning saml bedömning av
massmedieforskningens organisation och behovet av forskningsinsatser har dock
ännu inte gjorts. 1 en skrivelse den 6 maj 1975 redovisar 1972 års
99 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:l
pressuiredning
och radioutredningen (U 1974:08) en rad olika problem rörande
massmedieforskningen. Skrivelsen mynnar ut i ett förslagom alt en särskild
utredning tillkallas för all skyndsamt utreda massmedieforskningens framlida
inriktning och organisation, I skrivelsen anförs bl. a. all alltför stor del av
forskningen blir koncentrerad dels lill de medier som har tillräckliga resurser
för all finansiera undersökningarna, dels lill de problemområden som speciellt
intresserar beställarna. Della gör alt det i dag finns slora outforskade fält.
Del anses också uppenbart att metodutveckling och problemval begränsas genom
den nuvarande ämnesindelningen inom universiteten. 1 delta sammanhang påpekas
också behovet av forskning som belyser massmediesitualionen i dess helhet.
1 radioulredningens uppgift ingår att särskilt
behandla frågan om PUB:s ställning. I direktiven framhålls all elt organ av
della slag bör kunna uppträda självständigt gentemot radioföretagei. Enligt
utredningsdirektiven kan därför ifrågasättas om inte PUB bör skiljas från
Sveriges Radio, vilket skulle kunna ske genom all verksamheten bedrevs inom ell
helt självständigt institut.
1 den nämnda skrivelsen redovisar press- och radiouiredningarna
skäl som enligl utredningarna talar för all frågan om PUB:s ställning bedöms i
ett vidare perspektiv än del som faller inom radioutredningens uppdrag. Så
länge PUB sorlerar under Sveriges Radio är del naluriigt all dess forsknings-
och undersökningsverksamhet koncentreras lill den verksamhet som bedrivs av
företaget, dvs. lill etermedierna. Om forskningsverksamheten däremot
organiseras utanför radioföretagei finns det skäl all överväga om inte arbetet
bör avse också övriga massmedier, främst pressen, saml samspelet mellan olika
massmedier. En fråga blir då om del är möjligt och lämpligt all dela upp PUB:s
verksamhet i en del som närmast ärav egentlig forskningskaraktär och som bör
utövas fristående från Sveriges Radio och en annan del som närmast är av
ulvecklingskarakiär och som Sveriges Radio bör svara för.
De förhållanden som i del föregående har berörts
motiverar enligt min mening atl frågan om massmedieforskningens organisation
utreds. En särskild sakkunnig bör tillkallas för denna uppgift.
I skrivelsen från pressulredningen och
radioulredningen behandlas i första hand frågor som rör de båda utredningarnas
egna arbetsområden. Det förefaller ocksä naturligt atl massmedieforskningen i
huvudsak behandlar frågor som berör press, radio och television. Del bör
emellertid vara möjligt för den sakkunnige all vidga ämnesområdet om della
anses väsentligt.
Den pågående massmedieforskningen är, som ovan har
nämnts, svår all överblicka. Verksamheten bedrivs av många olika huvudmän och
inom många olika ämnesområden. Den sakkunnige bör därför som utgångspunkt för
utredningsarbetet göra en samlad bedömning av forskningens nuvarande omfattning
och villkor. Möjligheterna all genom dokumentation göra forskningsresultat
kända bör också undersökas.
Den sakkunnige bör vidare undersöka behovet av
framtida forskningsinsatser på massmedieområdet. 1 detta arbete bör kontakter
las med dem som i dag driver massmedieforskning och på olika sätt utnyttjar
forskningsresultaten. Jag tänker därvid i första hand på Sveriges Radio,
TRU-kommittén, radionämnden, presslödsnämnden, nämnden för samhällsinformation,
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, statens kulturråd, journalisthögskolorna
samt universitet och högskolor. Kontakter bör även tas med folkrörelserna saml
företrädare för tidnings- och lidskriflsbranscherna.
Den
sakkunnige bör analysera i vad mån den forskning som efieriyses av
Delll U:l Skr
1976/77:103 100
olika
intressenter också är angelägen utifrån mera allmänna mediepoliliska
synpunkter.
Vad gäller behovet av grundforskning på
massmedieområdet bör den sakkunnige i första hand söka bedöma i vad mån den
befintliga forskningsorganisationen inom universitet och forskningsråd rymmer
möjligheter atl i högre grad än f n. stödja dylik forskning. På en rad andra
samhällsområden har forskningsinsatserna under senare år kommit atl präglas av
ell tvärvetenskapligt synsätt, varför jag utgår ifrån alt del även på
massmedieområdet borde vara möjligt att åstadkomma ett forskningssamarbete över
de traditionella ämnesgränserna.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om PUB. Den
sakkunnige bör i della avseende - med beaktande av de synpunkter
pressutredningen och radioutredningen fört fram i sin gemensamma skrivelse -bedriva
utredningsarbetet enligl direktiven till radioulredningen.
Den sakkunnige bör i sitt arbete samråda med
forskningsrådsutredningen (U 1972:02), forskarutbildningsulredningen (U
1974:06) och radioutredningen.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och vara
färdigt i sä god tid atl förslagen kan behandlas i samband med
ställningstagandet till radioutredningens förslag.
2.
Praktisk-teologisk utbildning
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-01-29.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådel Zachrisson, anför.
Ulbildningen för tjänst som präst inom svenska
kyrkan beslår för närvarande av en teoretisk och en praktisk del. Den
teoretiska delen utgörs av teologie kandidatexamen och den praktiska av den
praktisk-teologiska övningskursen, som anordnas vid universiteten i Uppsala och
Lund. Godkända resultat på de praktisk-teologiska prov som avslutar övningskursen
är villkor för deltagande i prästexamen inför domkapitel.
De närmare föreskrifterna om den praktisk-teologiska
utbildningens uppläggning utfärdas av konsistoriet vid vederbörande
universitet. För närvarande omfattar ulbildningen cirka en termins studier och
praktiska övningar med tonvikt på ämnena homiletik (predikolära), katekelik
(konfirmandpedagogik m. m.), kyrkorätt och pastoralpsykologi med själavårdslära.
Mot bakgrund av en omfattande debati och upprepade
krav på en översyn av den praktiska prästutbildningen tillkallade dåvarande
chefen för utbildningsdepartementet hösten 1969 en sakkunnig, professorn
Carl-Gustaf Andrén, för aU utreda den praktisk-teologiska prästutbildningen m.
m. Enligl direktiven var den sakkunniges huvuduppgifter bl. a. att se över
utbildningen och lägga fram förslag lill ny läroplan samt atl utreda frågan om
övningsinstitutens framtida ställning och organisation, innefattande frågorna
om huvudmannaskap och lokalisering.
Den sakkunnige avgav sin förslag i betänkandet (SOU
1971:89) Praktisk prästutbildning. Enligl förslaget skall ulbildningen ske i
form av en övningskurs om 36 veckor fördelade på två terminer. De förberedande
101 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:2
kursernas
innehåll och den praktiska tjänstgöringen integreras i övningskursen. Inom
själva kursen föreslås framför allt ulbildningen i själavård få ell vidgat
utrymme. Organisatoriskt innebär förslaget all den praktiska prästutbildningen
förs över från universiteten lill särskilda pasloralinstilut med svenska kyrkan
som huvudman. Motiven för della är bl. a. möjligheterna atl bättre anpassa
ulbildningen lill kyrkans uttalade behov. Den praktiska utbildningens
konfessionella inriktning har också ansetts tala för alt svenska kyrkan själv
skall vara huvudman.
Stor oenighet råder bland remissinstanserna i fråga
om förslaget lill organisation och huvudmannaskap. Medan universiteten,
ekumeniska organ och vissa kyrkliga instanser tillstyrker en överföring från
universitetsorganisationen till svenska kyrkan har flera domkapitel liksom
biskopsmötet och svenska kyrkans centralråd för evangelisation coh
församlingsarbete vänt sig mot en sådan. I stället har aktualiserats en
konfessionellt obunden praktisk-teologisk utbildning vid universiteten,
kombinerad med en mer profilerad utbildning i de kristna samfundens egen regi.
Samhällsorientering, människokunskap och allmän religionspedagogik har nämnts
som exempel på ämnesområden som lämpar sig för en konfessionellt obunden
utbildning vid universiteten.
1 skrivelse den 30 september 1975 (nr 34) har
kyrkomötet hemställt all en omläggning av den praktisk-teologiska ulbildningen
snarast genomförs i huvudsaklig anslutning till förslaget i 1971 års betänkande
och med beaktande av de synpunkter som anförts i yttrandena över förslaget. Vid
kyrkomötets debatt i ärendet har man från flera håll -i anslutning lill vad som
har framförts av bl. a. biskopsmötet - ställt sig positiv till atl vissa delar
av ulbildningen fortfarande anordnas vid universiteten.
Jag anser, efler samråd med statsrådet Gustafsson,
alt tillräcklig enighet inte råder kring utredningsförslaget för att detta i
sin helhet skall kunna läggas till grund för en förändring av den
praktisk-teologiska ulbildningen. De senaste årens utveckling i fråga om
förhållandel mellan samhället och trossamfunden och reformen i fråga om högskoleutbildningens
mål och inriktning ger vidare anledning lill en förnyad översyn av vissa delar
av hithörande problem. Översynen bör göras av en särskilt tillkallad sakkunnig.
1
den högskolereform som statsmakterna har fattat beslul om (prop. 1975:9, UbU
1975:17, rskr 1975:179) tillmäts högskoleutbildningens karaktär av
yrkesförberedelse en central roll. Detta skulle för den religionsvetenskapliga
utbildningens del kunna motivera att man inom högskolans ram kompletterar den
huvudsakligen teoretiskt inriktade utbildningen för nuvarande teologie
kandidat-examen med en mer yrkesförberedande utbildning för dem som avser atl
arbela inom trossamfunden.
En sådan yrkesförberedande utbildning bör
självfallet, om den skall meddelas inom högskolans ram, vara icke-konfessionell.
Konfessionellt inriktad del av den praktiska utbildningen får därmed ankomma på
samfunden själva.
Som exempel på moment i en konfessionellt obunden
utbildning har i remissyttrandena över 1971 års betänkande nämnts
samhällsorientering och människokunskap. Man har vidare pekat på delar av
ämnena homiletik och katekelik, som för närvarande ingår i den
praktisk-teologiska övningskursen. Del gäller t. ex. frågorna om religiös
iraditionsförmedling och kommunikation saml det religiösa språkets funktion.
Den
sakkunnige bör undersöka förutsättningarna för och den lämpliga
Delll
U:2 Skr 1976/77:103 102
omfattningen
av en sådan icke-konfessionell religionsvelenskaplig yrkesutbildning inom
högskolans ram för dem som avlagt teologie kandidatexamen. Han bör därvid
beakta de utbildningsbehov som har dokumenterats i 1971 års belänkande liksom
de behov som kan finnas av utbildning för verksamhet inom andra trossamfund än
svenska kyrkan.
Om den sakkunnige finner all förutsättningar finns
för en utbildning av här berört slag bör han utarbeta förslag lill en sådan
utbildning omfattande högst en termin (20 poäng enligt det system som enligt
riksdagens beslut skall gälla för högskolan fr, o, m, den I juli 1977).
Utredningsarbetet bör bednvas skyndsamt och
förslagen läggas fram inom ett år från utredningsarbetets början.
3.
Formerna För stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-03-18.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.
Ell av målen för den statliga kulturpolitiken
(prop. 1974:28 s. 295, KrU 1974:15, rskr 1974:248) är aU den skall garantera
all äldre liders kultur tas till vara och görs levande. Bevarandet av den historiska
kontinuiteten i den fysiska kulturmiljön måste tillmätas grundläggande
belydelse för den enskildes känsla av trygghet och förankring i tillvaron. 1
arbetet med att bevara och föra kulturtraditioner vidare är del viktigt all
insatserna gäller hela samhällets historia och inte bara den s. k.
högreslåndskulluren. Även arvet från del gamla bondesamhället saml den
framväxande industrialismen och de därmed sammanhängande folkrörelserna måste
föras vidare.
I
den nämnda propositionen uttalade jag alt den föreslagna ökningen av
riksantikvarieämbetets (RAÄ) anslag lill vård och underhåll av fornlämningar
och kulturhistoriskt värdefulla byggnader var motiverad bl. a. av all ett
permanent behov av della slag borde tillgodoses över riksstalsanslag. Samtidigt
erinrade jag om att de ekonomiskt sett mest betydande statliga utgifterna för
kulturminnesvårdande åtgärder under senare år hade utgjorts av bidrag som
beviljats av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och att den anslagsmässiga
utvecklingen av detta stöd därför var av stor belydelse för kulturminnesvården
i landet (s. 394).
Vid riksdagsbehandlingen logs frågan om formerna
för medelstilldelningen till vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse upp i ett flertal motioner. Riksdagen ansåg all frågan var myckel
väsentlig och atl en översyn behövdes. Riksdagen anhöll hos Kungl. Maj:l om en
sådan översyn (KrU 1974:15 s. 44, 49, rskr 1974:248).
Kyrkomötet har också i skrivelse den 24 september
1975 (nr 21 )anhållit om en utredning av möjligheten lill bidrag av allmänna
medel för restaurering och underhåll av kyrkor i små och skatiesvaga
församlingar.
Under våren 1975 tillkallade jag en arbetsgrupp med
representanter för utbildnings-, finans- och arbetsmarknadsdepartementen samt
RAÄ och AMS med uppgift all närmare studera de frågor som riksdagen hade
aktualiserat. Arbetsgruppen har redovisat en översikt över de olika
samhälls-åtgärder av belydelse för vård och bevarande av kulturhistoriskt
värdefull
103 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:3
bebyggelse
som f n, förekommer. Vidare har gruppen redogjort för de stödformer på della
område som f n, finns.
Arbetsgruppen har konstaterat alt formerna för
finansiering av vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse hittills inte har
behandlats i ett helhetsperspektiv. Hithörande problem spänner över skilda
samhällssektorer. Vid sidan om den direkta bidragsgivningen genom RAÄ
förekommer särskilda stödformer i samband med bosladslånegivningen (höjt låneundertag
och lilläggslån), sysselsällningspolitiska åtgärder och vissa skattelättnader.
Arbetsgruppen har inte ansett sig kunna göra de
övergripande bedömningar som erfordras och har menat att dess uppdrag borde
överföras på en utredning med bredare sammansättning.
Mot denna bakgrund anser jag att särskilda
sakkunniga bör tillkallas för all avge förslag om formerna för stödåtgärder för
vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utredningen bör
vara paHamenlariskl sammansatt. 1 det följande lämnas en kort redogörelse för
olika samhällsål-gärder av belydelse för della område och för nu existerande
stödformer. Jag kommer därefter all närmare gå in på de problem som de
sakkunniga bör ta upp.
Uppgifterna under I och 2 i del följande grundas på
del material som arbetsgruppen tagit fram.
1
Olika samhällsåtgärder för värd och bevarande av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse
1.1
Den fysiska riksplaneringen
I riktlinjerna förden fysiska riksplaneringen
(prop. 1972:111, CU 1972:35, rskr 1972:348) läggs särskild vikt vid en utbyggd
samverkan mellan kulturminnesvården, naturvården och friluftslivet. Regenngen
har under våren 1975 tagit ställning lill de program för fullföljande av år
1972 fastlagda riktlinjer för hushållning med mark och vatten som har
utarbetats inom kommuner och länsstyrelser. Redovisning lill nksdagen av del
samlade programmaierialei och regeringens ställningstaganden härsken i prop.
1975/ 76:1. Riksdagen har nyligen fallat beslut i anledning av denna
redovisning (CU 1975/76:1, rskr 1975/76:45 och CU 1975/76:8, rskr 1975/76:123).
Riksdagen har vidare fallat beslul i anledning av prop. 1975:46 om planering
och samordning av samhällets insatser för rekreation och turism (CU 1975/ 76:2,
rskr 1975/76:46). Genom regeringens och nksdagens beslut har utgångspunkterna
fastställts för planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen. Anvisningar
för arbetet under planeringsskedet har utfärdats. Enligl dessa bör kommunerna
utarbeta s. k. kommunöversikler i vilka nksplane-frågorna behandlas. Vidare bör
översiktliga planer för markanvändningen utarbetas inom huvuddelen av de
områden som berörs av de geografiska riktlinjerna för den fysiska
riksplaneringen. I denna planering skall enligl anvisningarna också
kulturminnesvårdens intressen vägas in. Vidare har anvisningar för redovisning
av planeringsarbetet utfärdats enligl vilka kommunerna skall redovisa
resultatet av planenngsarbeiel lill länsstyrelserna senast den 31 mars 1977.
Länsstyrelserna skall i sin lur i samråd med övriga berörda regionala organ
ställa samman och utvärdera del material som redovisas av kommunerna.
Länsstyrelsernas material skall senast den 15 september 1977 redovisas till
berörda centrala verk och lill regeringen.
Delll U:3 Skr
1976/77:103 104
1.2
Sanering av det äldre bostadsbeståndet
1 saneringsutredningens belänkande I-III (SOU
1971:64 och 65, 1973:27) och därpå grundade beslul av regering och riksdag
behandlas bl. a. finansieringen av ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla
byggnader som används för bostadsändamål (prop. 1973:21, CU 1973:19, rskr
1973:208, prop. 1973:22, CU 1973:20,rskr 1973:209och prop. 1974:1 bil. 14,CU
1974:13, rskr 1974:86). Besluten innebär att kulturhistoriskt bevarande är en
angelägenhet vars ekonomiska bördor skall delas mellan fastighetsägaren,
kommunen och staten.
Den statliga saneringspolitiken har haft till följd
atl kommunerna nu upprättar särskilda saneringsprogram i vilka bevarandet av
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ingår som en naturiig del.
Stöd för ombyggnad och modernisering av
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse utgår i form av utökat bostadslån
samt lilläggslån. För kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse i allmänhet
kan låneundertagel höjas, vilket innebär all bostadslån enligt
bosladsfinansieringsförordningen (1974:946, ändrad senast 1975:1144) utökas.
Delta gäller inte enbart enskilda byggnader ulan även omgivande sådana som är
av betydelse för miljöbilden.
I gällande bestämmelser anges inte någon gräns för
höjningen av låneundertagel men i praktiken uppkommer en sådan gräns genom
möjligheterna alt förränta kapitalkostnaderna för ombyggnader inom en rimlig
hyra. För flerfamiljshus kommer de kostnader som kan förräntas inom ramen för
bruksvärdehyran all utgöra en sådan gräns för höjningen av läneunderlaget. Om
dessa hyror inte beräknas ge kostnadstäckning torde bidrag från kommuner eller
andra behöva skjutas lill. Belräffande bostadshus med andra upplålelseformer
måste en bedömning av skälig boendekostnad göras från fall till fall. Ramen för
år 1975 för beslul om höjning av låneundertagel var 10 milj. kr.
Enligt kungörelsen (1974:255, ändrad senast
1974:951) om lilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan utöver
bostadslån medel ställas lill förfogande för ombyggnad av byggnader som är av
byggnadsminneskaraklär. Tilläggslån utgår med belopp som motsvarar skäliga
kostnader utöver låneunderlaget för bostadslån, dock högst med 40 procent av
låneunderiagel ulan höjning. Om särskilda skäl föreligger kan tilläggslån utgå
med högre belopp. Tilläggslånet är räntefritt och stående under en lid av tio
år. Tidsfristen kan förlängas på särskilt sätt. För kalenderåret 1975 var ramen
för tilläggslån 20 milj. kr.
För upprustning av kulturhistoriskt värdefulla
bostadshus för vilka bostadslån inte kan utgå, liksom för upprustning av
byggnader som inte rymmer bostäder, är man beträffande statligt stöd hänvisad
till kulturminnesvårdens egen bidragsgivning.
1.3
Bygglagutredningens förslag
I bygglagutredningens betänkande (SOU 1974:21)
Markanvändning och byggande föreslås kommunerna fö bättre möjligheter att
avgränsa områden med speciella bevaringsinlressen och föreskriva hur
bebyggelsen i sådant område skall vårdas. Vidare behandlas långtgående
underhållsbestämmelser för bebyggelse. Byggnadslovsplikt - föreskriven i plan -
föreslås kunna införas för åtgärder som avser underhåll av kulturhistoriskt
värdefull
105 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:3
bebyggelse.
För fördyrat underhåll på grund av det kulturhistoriska värdet bör
fastighetsägaren i vissa fall kunna få ersättning från del allmänna (s. 214).
Regering och riksdag har ännu inte tagit ställning
lill bygglagulredningens förslag.
1.4 Kommunernas
insatser
Många enskilda kommuner avsätter betydande resurser
för vård och bevarande av kulturhislonskl värdefull bebyggelse, antingen genom
all köpa och själva rusta upp viss bebyggelse eller genom olika former av
bidrag. Kommunerna gör därigenom icke oväsentliga insatser inom kulturminnesvården.
1.5 Riksskatteverkets
handledning Jör fastighetstaxering
Enligl riksskatteverkets handledning för
fastighetstaxeringen år 1975 skall för i stadsplan K-märkta fastigheter
lomtvärdet sällas ned lill ell symboliskt värde av I 000 kr., eftersom
byggnadsrällen har utsläckts genom K-märkningen. Motsvarande regel tillämpas i
praktiken för byggnadsminnen.
2
Bidrag genom riksantikvarieämbetet och arbetsmarknadsverket
2.1
Riksantikvarieämbetet, fonder m. m.
Till RAÄ:s disposition slår sedan ell flertal år
tillbaka reservationsanslaget Vård och underhåll av fornlämningar och
kulturhistoriskt värdefulla byggnader (stalsliggaren 1975/76:VIII B 26).
Regeringen
har vidare under senare år på ansökan av kommun, hembygdsförbund m. fl. ur behållningen
av de s. k. särskilda konstlotterierna anvisat medel för ändamål inom
kulturminnesvården. Detta har skett i enlighet med en av RAÄ ingiven
prioritenngslista.
Ur
den av Vitterhetsakademien disponerade Lars Lawskis fond har bidrag lämnats
huvudsakligen till enskilda ägare efter RAÄ:s förslag. Vidare har bidrag givits
för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från Konung Gustaf VI Adolfs
fond för svensk kultur.
De
medel som via RAÄ stått lill den kulturhistoriska byggnadsvårdens förfogande uppgick
under budgetåret 1974/75 till ca 2,2 milj. kr., varav 1,3 milj. kr. hänför sig
lill RAÄ:s vård- och underhållsanslag. Bestämmelserna för RAÄ:s anslag finns
intagna i regeringens åriiga regleringsbrev.
De
ekonomiska bidrag som fördelats genom RAÄ har - vad gäller byggnader -
huvudsakligen avsett dels byggnader som förklarats för byggnadsminnen eller
föreslagils bli sådana saml kyrkor, dels andra byggnader av stort
kulturhistoriskt värde. Insatserna har till allra största delen rört byggnader
från förindustriell tid - kyrkor, slott, herrgårdar, bondgårdar, kvarnar och
äldre stadsgårdar, - dvs. objekt som hör samman med den kulturminnesvårdande
skyldighet RAÄ av ålder haft. Medlen har i regel använts som stimulansbidrag
vid siörre underhålls- eller ombyggnadsarbeten eller för underhåll av speciellt
intressanta byggnadsdelar (tak, portaler, interiörer m. m.) saml för läckande
av andra merkostnader som förorsakals av kulturhistoriska hänsyn. Bidrag till
kostnader för inventering och
Delll U:3 Skr
1976/77:103 106
projektering
har i någon mån förekommit. RAÄ:s tjänstemän har bidragit med råd och
anvisningar.
För restaurering av äldre domkyrkor utgår bidrag
som regering och riksdag bestämmer för varje år (stalsliggaren 1975/76:V1I1 C
6).
2.2
Sysselsättningspolitiken och byggnadsvården
1 början av 1960-lalet började objekt inom
kulturminnesvården komma i fråga för beredskapsarbeten. Arbetena utgjordes i
huvudsak av trädgallring, buskröjning och slätter på övervuxna fornlämningar.
Efterhand ökade arbetenas omfattning och nya slag av arbeten kom lill, bl. a.
arkeologiska utgrävningar och vård av ruiner. På orter med arbetslösa
byggnadsarbetare har arbetena även omfattat restaurering av kulturhistoriskt
värdefulla byggnader och anläggningar. Antikvarisk medverkan är säkrad genom
att utgifterna härför regelmässigt intagits i kostnadsberäkningen.
Bidrag som under senare år beviljats för
beredskapsarbeten utgör de mest betydande statliga utgifterna för vård av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. Arbeten inom kulturminnesvården har i allmänhet bedömts
som lämpliga från sysselsättningssynpunkt.
Vid bidragsgivning till kommunala och enskilda
beredskapsarbeten enligt de normalbidrag som anges i arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368, omtryckt 1975:822) har del i praktiken visat sig alt intresset är
förhållandevis litet hos kommunala och enskilda huvudmän atl genomföra
planerade restaureringsprojekt. Av uppgifter om de kulturhistoriska
byggnadsarbeten som utförts som beredskapsarbete under budgetåren
1970/71-1974/75 framgår att utgifterna för kommunala och enskilda arbeten
minskat kraftigt medan utgifterna för slatiiga arbeten legal på ungefär
oförändrad nivå.
Bidragsgivningen för beredskapsarbeten regleras av
96 >; arbetsmarknads-kungörelsen. 1 paragrafen sägs bl. a. all statsbidrag i
fråga om arbete, till vilket statsbidrag får beviljas enligt särskild
författning, får utgå efter de grunder som anges i författningen. Enligl den
praxis som tillämpas för statlig bidragsgivning i allmänhet får bidrag till elt
och samma stödobjekt inte utgå från mer än en myndighet.
3
Utredningsarbetet
I del följande kommer jag all närmare beröra några
av de frågor som de sakkunniga bör ta upp.
Som tidigare anförts har formerna för finansieringen
av vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse hittills inte behandlats i
ett helhetsperspektiv. Det statliga ekonomiska stöd som f n. ges inom skilda
sektorer har beskrivits i det föregående. Innan ställning kan tas till formerna
för statens fortsalla ekonomiska insatser på området, måste den avgörande
frågan om i vilken omfauning staten skall ansvara för vård av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse närmare studeras. De sakkunniga bör ta ställning lill
frågan om ansvarsfördelningen mellan enskild ägare, kommun och stat på delta
område. Vid dessa överväganden bör de sakkunniga utgå från att kostnadsansvaret
för vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i första hand
bör ligga på ägaren.
De grundläggande mål som fastställts förden statliga
kulturpolitiken skall vara utgångspunkten för de sakkunnigas arbete. De
sakkunniga bör överväga vilka slag av ekonomiska insatser från olika parters
sida som behövs för all del
107 Kommittéer: Utbildningsdepartementet
Del II U:3
brett formulerade bevarandemålel skall kunna uppnås när
det gäller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utredningsuppdraget avser
bl. a. principerna för samhällets stöd och konkreta förslag lill tekniska
lösningar.
Vad gäller stöd i form av
bostadslån och lilläggslån lill kulturhislonskl värdefull bostadsbebyggelse har
chefen för bostadsdepartementet anmält (prop, 1975/76:100 bil, 14) alt
erfarenheterna av denna långivning kommer alt redovisas för riksdagen. Något
skäl för de sakkunniga all se över del statliga ekonomiska stödet i denna del
finns således inte.
I sin arbete bör de sakkunniga utgå från den fysiska
planenng som f n. bedrivs i alla delar av landet, bl. a. inom ramen för den
fysiska riksplaneringen. De bör mot bakgrund av denna planenng beakta de
anspråk på insatser för vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse som kan komma all ställas på kortare och längre sikt.
De sakkunniga bör beakta de ekonomiska konsekvenserna av
byggnads-minneslagens tillämpning. Frågor rörande vård och underhåll bör
belysas bl. a, utifrån effekterna av gällande och eventuellt tillkommande
byggnadslagstiftning, 1 denna del bör de sakkunniga samråda med den rådgivande
expertgruppen för översyn av byggnadslagstiftningen.
Vidare bör de sakkunniga överväga
vilka olika styrmedel, såsom bidrag, lån och skatlelindring, som bör kunna
komma i fråga.
Frågan om stödåtgärder bör ses mot bakgrund av
fasiighelsfinansieringen i stort, utifrån bl. a. fastighetstaxering och statlig
bosladslånegivning. De sakkunniga bör Överväga om de stödformer som finns f n.
vad gäller ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse kan vara
lämpliga även för annat slag av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse än
bostadshus. De bör därvid beakta den av chefen för bostadsdepartementet förulskickade
redovisningen. De sakkunnigas förslag bör vara utformade på sådant sätt all de
kan genomföras vid sidan om nu gällande regler för bosladslånegivning. En
fördelning av del ekonomiska ansvaret mellan kommun och stat inom valda
stödformer torde få förutsättas.
Målet måste vara all vård och underhåll av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall ske med hänsyn lill del faktiska
behovet av insatser. Ett samspel mellan arbetsmarknadspoliliska insatser i form
av bidrag lill beredskapsarbeten och vård av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse är av väsentlig belydelse genom att möjliggöra en tidigareläggning
av från kulturpoliiisk synpunkt angelägna objekt. En annan sak är au man härvid
inte kan säkerställa en från kulturhistorisk synpunkt i alla avseenden
tillfredsställande fördelning av vårdinsatserna på olika regioner. Med hänsyn
lill bl. a, de särskilda förutsättningar som finns för all anpassa åtgärderna
på della område lill sysselsättningsläget, bör den kulturhistoriska byggnadsvården
likväl även i framliden ses i ett arbetsmarknadspolitiskt sammanhang.
I debatten om statligt ekonomiskt stöd lill vård av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har tanken förts fram alt den
bidragsberäitigade delen av kostnaderna i huvudsak skulle avse den merkostnad
som betingas av hänsynen lill det kulturhistoriska värdet. De sakkunniga bör la
ställning lill delta betraktelsesätt och om de så finner lämpligt
vidareutveckla det.
En viktig fråga är vilka byggnader i kommunal eller
enskild ägo som bör kunna komma i fråga för statligt stöd. De sakkunniga bör
överväga om slödel skall gälla endast byggnader av byggnadsminneskaraklär,
eller om del i enlighet med principerna för bostads- och lilläggslångivningen i
olika grad skall kunna omfatta både byggnader av byggnadsminneskaraklär och
Delll U:3 Skr
1976/77:103 108
kulturhistoriskt
värdefulla byggnader i övrigt. Jag vill dessutom peka på de problem som kan
höra samman med vissa byggnadskalegorier av särskilt komplicerad karaktär,
exempelvis induslriminnen. Vid behandling av stödåtgärder för kyrkobyggnader
bör de sakkunniga beakta de pågående överläggningarna om framlida relationer
mellan staten och svenska kyrkan. Övervägandena rörande dessa
byggnadskalegorier bör vägas in i de förslag till generella lösningar som de
sakkunniga kan komma fram lill. De sakkunniga bör vidare la ställning lill
vilken typ av åtgärder statens stöd bör inriktas på, t. ex. om slödel skall
gälla såväl vård- och underhållsarbeten som dokumentations-, projekterings-
och kontrollarbeten - eller företrädesvis endera. I vårdprocessen är de tre
sistnämnda slagen av insatser av stor betydelse och ofta avgörande för all
byggnadsarbetena skall kunna uppfylla de kulturhistoriska kraven. De kan
således ha vissa företräden som styrinstrument.
Vidare bör de sakkunniga överväga i vilka former
behovet av stödåtgärder för kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall
tillgodoses. Därvid bör också behandlas frågan om stödåtgärder för vård av
annat än byggnader, exempelvis galubeläggning, parker, staket, brunnar etc.
Här närmar man sig frågor som berör intresseområden gemensamma för
kulturminnesvården och naturvården.
Utredningsarbetet
bör bednvas skyndsamt.
4.
Formerna för stöd till tidskrifter inom kultursektorn
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-05-13.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.
Tidskrifter har stor belydelse både för
opinionsbildningen i samhället och för utvecklingen på kulturområdet.
Tidskrifter är vikliga informationskanaler inom organisationer och
intressegrupper. Kulturtidskrifterna spelaren väsentlig roll för den kulturella
förnyelsen, bl. a. genom atl ge nya författare möjligheter till en första
publikkontakt och genom atl fortlöpande spegla och kommentera idédebatten och
det nya som sker inom olika konstområden. Även tidskrifter med relativt små
upplagor kan ha stor betydelse i samhälls-och kulturdebatten.
Mot denna bakgrund är del en viktig kulturpoliiisk
uppgifl all skapa garantier för en omfattande och varierande
lidskriflsulgivning på ifrågavarande område.
Enligt kungörelsen (1971:681) om tidsknftsslöd
(omtryckt 1974:645) kan tidskriflsslöd utgå lill kulturtidskrifter och ideella
tidskrifter. Med kullurtid-skrift avses en lidskrift som med sitt huvudsakliga
innehåll vänder sig lill en allmän publik med samhällsinformation eller med
ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme
för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden. Med ideell
tidskrift menas tidskrift som väsentligen framstår som organ för organisation,
stiftelse eller sammanslutning med ideellt, icke-kommersielll syfte. Slödel
skall handhas så att del främjar hög kvalitet och mångsidigt utbud av åsikter
och behandlade ämnen.
Slödel utgår i form av grundbidrag, projektbidrag
och slödköp. Grundbidrag kan utgå lill ägare av sådan kulturtidskrift för
vilken intäkterna inte
109 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:4
läcker
utgifterna och för vars utgivande ägaren inte har lillräckligl stöd från annat
håll. Projektbidrag kan utgå för utarbetande av essä eller artikelserie för
kulturtidskrift eller ideell lidskrift. Bidrag kan utgå endast lill projekt
som, framför allt genom krav på kvalificerade medarbetare, är så kostnadskrävande
alt det inte får rum inom tidskriftens normala budget. Slödköp innebär att
statliga eller kommunala myndigheter eller institutioner tilldelas medel för
prenumeration på kulturella och ideella tidskrifter.
Här omnämnda tidskriflsslöd handläggs av statens
kulturråd. För beslul i stödärenden gäller särskilda regler.
Till tidskriftsstöd har riksdagen för budgetåret
1976/77 anvisat ett reservationsanslag av 2,5 milj. kr.
Under
de snart fem år då tidskriflsslödel haft sin nuvarande form har vissa
erfarenheter av de olika stödformerna kommit fram. Grundbidragen är ulan tvekan
den viktigaste av stödformerna och den som mest verksamt kommit atl garantera
de olika tidskrifternas existens. Projektbidragen anses allmänt inte ha fåll
den effekt som man från början hade tänkt sig. Genom atl medelstilldelningen
för stödköp har ökat sedan tidskriflsslödel infördes har antalet mottagande
institutioner kunnat ökas. Stödprenumeraiionerna tillfaller emellertid i första
hand populära lidskrifter med förhållandevis stor spridning och torde endast ha
begränsad ekonomisk betydelse för dessa.
Under
de senaste åren har utgivarna av tidskrifter ställts inför stora svårigheter på
grund av kostnadsökningar såväl i produktions- som distributionsledet. Dessa
svårigheter har uppmärksammats av 1972 års pressuiredning som i betänkandet
(SOU 1975:79) Svensk press 4 Statlig presspolilik har beskrivit den aktuella
situationen för vissa organisalionstidskrifler. Utredningen har däremot inte
gjorl någon allsidig analys av lidskriftsulgiv-ningens ekonomiska problem.
Pressutredningen har dock bedömt tidskrifternas situation i allmänhet som så
allvarlig all den ansett del nödvändigt all särskilt utreda tidskrifternas
situation.
Med
anledning härav har regeringen bemyndigat chefen för finansdepartementet atl
tillkalla särskilda sakkunniga för all utreda formerna för ett
distributionsslöd till tidskrifter. Utredningsarbetet bör enligl direktiven ta
sikte på ett stöd i generella former. Utredningen har antagit namnet
lidskriflsulredningen.
Ett
stöd som inriktas pä all minska distributionskostnaderna kommer visseriigen alt
ge fördelar ål alla lidskrifter som del omfattar men det kommer helt naluriigt
all få störst belydelse för tidskrifter med slora upplagor. Ett generellt stöd
av detta slag måste därför också i fortsättningen kompletteras med selektiva
stödformer. Det finns anledning all i anslutning till arbetet med nya,
generella stödformer göra en översyn också av utformningen av del nuvarande
stödet till lidskrifter inom kultursektorn. Denna uppgifl bör anförtros åt en
särskild utredare.
Översynen
bör baseras på en analys av kulturtidskrifternas ekonomiska situation och på en
mera ingående utvärdering av de nuvarande stödformerna. Utredaren bör samråda
med lidskriflsulredningen och bör bedöma hur de förslag som denna utredning
kommer atl framlägga påverkar kulturtidskrifternas situation.
Utredaren
bör vid utarbetandet av sina förslag inte räkna med några slora förändringar i
fråga om de kategorier av tidskrifter som kan erhålla stöd. Strävan bör vara
atl skapa ell enkelt system.
Delll U:5 Skr
1976/77:103 110
5.
Kartläggning av läromedelsmarknaden m. m.
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-05-13. Stalsrådel Hjelm-Wallén anför.
Läromedelsulredningen redovisade i betänkandet (SOU
1971:91) Samhällsinsatser på läromedelsområdet synpunkter på bl. a.
produktion, granskning, praktisk prövning och testning saml prisövervakning av
läromedel. Utredningens undersökningar av läromedelsmarknaden utgick från
förhållanden under slutet av 1960-talel. Utredningens förslag kom all ligga
till grund för prop. 1973:76 angående samhällsinsatser på läromedelsområdet. På
grundval av riksdagens beslut (UbU 1973:28, rskr 1973:242) inrättades den 1
juli 1974 ell frislående statligt organ - statens institut för
läromedelsinfor-maiion - med uppgifl all administrera ell centralt
läromedelsregister för grundskolan och gymnasieskolan samt vissa andra
utbildningar under skolöverstyrelsens tillsyn. Institutet har även lill uppgift
alt främja produktion av sådana läromedel inom områden där brister föreligger,
som är avsedda att användas vid undervisning som står under skolöverstyrelsens
tillsyn. Statens läroboksnämnd ersattes den 1 juli 1974 av en läromedelsnämnd
inom skolöverstyrelsen med uppgift all granska objektiviteten i vissa
läromedel.
1 nämnda proposition föreslogs också en
försöksverksamhet med anbudsförfarande på läromedelsområdet. Syftet med
förslaget var alt genom elt sådant förfarande försöka påverka anlalel
parallella läromedel och få fram bra läromedel lill låga priser.
Skolöverstyrelsen fick i uppdrag all komma in med förslag i frågan. I prop.
1975/76:100(bil. 10,s. 198,200-201) har jag redogjort för den fortsatta
behandlingen av frågan om försöksverksamhet med anbudsförfarande. Mot bakgrund
av synpunkter som har framkommit vid remissbehandlingen av skolöverstyrelsens
förslag förordas där all någon försöksverksamhet med anbudsförfarande f n. inte
bör komma lill stånd. Riksdagen har inte haft något alt erinra mot detta
uttalande (UbU 1975/76:21, rskr 1975/76:248).
Ansvaret för all del inom vårt utbildningsväsende
finns tillgång till effektiva pedagogiska hjälpmedel, bl.a. läromedel, åvilar
ytterst riksdagen och regeringen. Staten har ett övergripande ansvar för att
läromedelsförsörjningen är tillfredsställande och all läromedlen slår i
överensstämmelse med läroplanerna. De olika utbildningarnas huvudmän har ell
direkt ansvar för all de studerande har tillgång till lämpliga läromedel. Olika
läromedelsproducenter svarar för utbudet av läromedel.
Vid ställningstaganden lill samhällets insatser på
läromedelsområdet har utgångspunkten varil all samhället måste skapa garantier
för atl läromedlen utformas i överensstämmelse med läroplanernas intentioner så
all de pedagogiska kraven kan tillgodoses. Samhället måste också ha ett ansvar
för all läromedel finns tillgängliga för alla slag av utbildningar, även i de
fall produktionen inte är kommersiellt lönsam, och atl del skapas ett utrymme
för utvecklingsarbetet på läromedelsområdet. Med hänsyn lill atl läromedelskostnaderna
ulgrr en stor del av kommunernas utgifter för skolan är del ell
samhällsintresse all följa prisutvecklingen på området. Vidare är del samhällets
uppgift all svara för en lättillgänglig information om vad som produceras och
att garantera elever och lärare goda möjligheter all påverka valet av
arbetsmateriel.
Del är lill övervägande del privata producenter som
svarar för produktionen av läromedel. Med hänsyn lill den vikt som
läromedelsförsörjningen
111 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:5
har
för skolväsendet är del naluriigt alt en kartläggning görs vid återkommande
tillfällen så att det finns möjligheter all bedöma om utvecklingen följer de
riktlinjer som ställts upp. I flera avseenden är lägel i dag ell annat än det
som rådde i slutet av 1960-talel, då läromedelsulredningen gjorde sin
karlläggning och presenterade sina förslag. Kostnadsökningen för kommunerna
för anskaffande av läromedel har under 1960- och 70-lalen varil betydande.
Detta sammanhänger bl. a. med skolreformerna, ell ökat antal elever samt
införandel av nya ämnen och läroplaner, men i betydande utsträckning också med
utvecklandet av nya undervisningsformer och förändringar av läromedlen. Synen
på läromedlen och deras användning har förändrats. Sedan utredningen gjorde
sina undersökningar har betydande strukturförändringar skett inom
läromedelsbranschen. Vissa koncentrations-tendenser kan konstateras på
läromedelsmarknaden. Totalt sen domineras marknaden av ett myckel begränsat
antal slora producenienheier med ell allsidigt sortiment. Vidare kan noteras en
dominans av mindre förelag inom speciella sektorer. Kommunerna har skaffat sig
nya inköpsruiiner. Fortfarande flnns en betydande brist på läromedel inom
vissa områden. Della gäller exempelvis inom vuxenutbildningen och delar av
gymnasieskolans yrkesinriktade utbildning.
Del underiag som låg till grund för 1973 års
riksdagsbeslut behöver därför kompletteras med ytterligare undersökningar. Mot
denna bakgrund bör en kartläggning ske av läromedelsmarknaden. Den bör göras av
en särskild utredare. Kartläggningen bör omfatta dels en analys av
läromedelsmarknaden i stort, dels en studie av läromedelsförsörjningen i några
kommuner.
Begreppet
läromedel innefattar arbetsmateriel av mycket skiftande slag, t. ex. böcker,
förbrukningsmateriel m. m. Det finns emellertid en mängd kompletterande
materiel, som har framställts i första hand för andra ändamål än att användas
som läromedel. Del kan gälla bredvidläsningslitleralur, lidskrifter m. m.
Kartläggningen bör i första hand omfatta sådana läromedel som har framställts
med direkt syfte atl användas i skolundervisningen. Utredaren bör emellertid
också belysa omfattningen och karaktären av saml kostnaden för kompletterande
materiel, som används i undervisningen. Karlläggningen bör omfatta inte bara
tryckta läromedel ulan också ljud- och bildmaleriel, laborativ materiel m. m.
som ansluter lill dessa läromedel eller som används fristående. Kartläggningen
bör omfatta sådana läromedel, som ansluter lill läroplanerna för grundskolan
och andra obligatoriska skolformer, gymnasieskolan, statlig och kommunal
vuxenutbildning samt arbetsmarknadsutbildning. Kartläggningen bör inte omfatta
läromedel för de utbildningar som fr. o. m. den I juli 1977 förs lill
högskolan.
Kartläggningen
bör ge en översiktlig bild av läromedelsmarknaden och dess utveckling sedan
läromedelsutredningens undersökningar gjordes. Marknadens omfattning och
struktur bör analyseras. Här bör en redovisning av utbudet av läromedel ingå.
Av denna bör framgå ämnesområden med många läromedel med i huvudsak samma
innehåll, ämnesområden med ell fåtal läromedel och ämnesområden som saknar
läromedel. Läromedelslillg-ången inom speciella undervisningsformer, t. ex.
specialundervisning och invandrarundervisning, bör särskilt belysas. En annan
uppgifl för karlläggningen bör vara all ge en aktuell bild av branschen. De
yttre och inre strukturförändringarna inom branschen under senare år bör
belysas. De olika producenternas marknadsandelar och ägarstruktur,
prisutvecklingen och vinstmarginaler bör analyseras. Om möjligt bör även
producenternas mark-
Delll U:5 Skr
1976/77:103 112
nadsandelar
vad gäller läromedel för olika ämnen redovisas. Producenternas olika
konkurrensmedel och marknadsföringsresurser bör undersökas.
Under senare år har läromedelsproducenterna i ökad
utsträckning börjat exportera läromedel. Exportens roll för företag som
producerar läromedel bör analyseras i kartläggningen. Också förekomsten av
importerade läromedel bör kartläggas.
De frågor som gäller produktion och försäljning av
läromedel på skolans område har till viss del aktualitet även när det gäller
arbetsmateriel inom förskolan. Företag inom den traditionella
läromedelsproduktionen har i allt större utsträckning kommit att producera och
marknadsföra materiel även för förskolan. Genom utbyggnaden av samhällets
barnomsorg har behovet av sådan materiel ökat kraftigt. Det finns därför skäl
att också undersöka motsvarande förhållanden på förskoleområdet. Efter samråd
med chefen för socialdepartementet förordar jag all uppdraget även innefattar
en kartläggning av marknaden belräffande materiel för förskolan. Den nu
aktuella karlläggningen bör liksom när det gäller skolan i första hand omfatta
den pedagogiska materiel som har använts inom förskolans verksamhet. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas materiel avsedd all användas för barn med särskilda
behov, t. ex. handikappade barn och invandrarbarn.
Genom statens institut för läromedelsinformalion
och genom läromedelsnämnden inom skolöverstyrelsen söker samhället underiätta
konsumenternas val av läromedel. Genom de två produktionsenheterna för radio
och TV i utbildningen, Sveriges Radios utbildningsprogramenhet och TRU, de fyra
rikscenlralerna för pedagogiska hjälpmedel åt handikappade samt del särskilda
stödet för produktion av läromedel söker samhället avhjälpa kvalitativa och
kvantitativa brister inom olika ämnen och undervisningsformer. Vidare bedrivs
genom skolöverstyrelsens försorg utvecklingsarbete på läromedelsområdet
huvudsakligen inom ramen för anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom
skolväsendel. EfTekterna av dessa och övriga samhällsinsatser bör belysas.
Karlläggningen bör om möjligt planeras så all
jämförelser mellan läromedelsutredningens och statens pris- och kartellnämnds
undersökningar från år 1969 underiättas. Kartläggningen av marknaden bör
genomföras i nära samarbete med statens pris- och kartellnämnd i de delar som
omfattas av nämndens ansvarsområde.
Kartläggningen bör även omfatta en redovisning av
konsumenlsidan och de åtgärder som har vidtagits för atl underiätta
läromedelsinköpen, t.ex. genom tillkomsten av statens institut för
läromedelsinformalion och utvecklingen av vissa samköpsfunktioner genom
Kommunsamköp AB.
Kartläggningens andra del bör utgöras av en studie
av läromedelsförsörjningen i några olika kommuner. Här bör särskilt belysas
vilka läromedel som används i olika ämnen och på olika utbildningsvägar,
beslutsprocessen vid inköp av läromedel och vilket underiag som används vid
urvalet, vilka som har producerat de läromedel som används saml vilken
uppfattning de som verkar i skolan har om läromedlens kvalitet och hur de
fungerar i undervisningen. Därvid bör ocksä belysas vilket inflytande lärare
och elever har vid val av olika läromedel. Det är i sammanhanget också
angeläget att studera i vilken utsträckning läromedlen styr undervisningen och
under vilka förutsättningar en sådan styrning går att undvika eller minska. Jag
vill här erinra om vad jag har anfört om läromedlen i prop. 1975/76:39 (s. 248
fl) om skolans inre arbete m. m. Även läromedelscentralernas eller motsvarande verksamhet
i dessa kommuner bör belysas. Genom en sådan studie bör del
113 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:6
vara
möjligt att jämföra kostnadsutvecklingen för läromedel i vissa ämnen under ett
antal år.
Motsvarande studie bör även genomföras vad gäller
förskolans maieriel-försörjning i dessa kommuner.
Studier av läromedelsförsörjningen i några olika
kommuner bör också omfatta en analys av i vilken utsträckning kopierad materiel
används i skolundervisningen och anledningen härtill. Del bör även redovisas
inom vilka ämnesområden kopierad materiel används mest och om materielen
används mer än en gång. Här bör utredaren samråda med skolöverstyrelsen, som
den 9 mars 1973 fick i uppdrag all utreda behovet av och formerna för det
mångfaldigande som sker enligl avtalet om skolornas grafiska och fotografiska
mångfaldigande, och utredningen (Ju 1976:02) om upphovsrätt.
Del kartläggningsuppdrag som jag i det föregående
har redovisat rör ell förhållandevis brett område. Del är angelägel all
utredaren vid uppdragets genomförande samråder med berörda myndigheter och
organisationer saml producenter och konsumenter på området. Uppdraget bör
begränsas lill en kartläggning.
6.
Organisationskommitté för konstnärsnämnden
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-05-26.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson anför.
Statliga stipendier lill konstnärer m. fl. utdelas
f n. av fyra olika organ nämligen styrelsen för Sveriges författarfond,
Konstakademien i samråd med Konstnärernas riksorganisation (KRO), Musikaliska
akademien i samråd med Föreningen Svenska tonsättare saml
konsinärsslipendienämnden. Konstakademien i samråd med KRO delar också ul
arbelsbidrag lill konstnärer inom måleri m. m.
Riksdagens beslul i anledning av propositionen om
den statliga kulturpolitiken 3 (prop. 1975/76:135, KrU 1975/76:35, rskr
1975/76:355) innebär all direkta bidrag till konstnärer enligl nya principer
ersätter de tidigare stipendierna. Projektbidrag för konstnärligt utvecklingsarbete
införs för i princip samtliga konsinärsgrupper. Ell nytt organ,
konstnärsnämnden, skall få ansvaret för fördelningen av direkta bidrag och
projektbidrag.
Konstnärsnämnden skapas genom atl den nuvarande
konsinärsslipendienämnden omorganiseras och övertar ansvaret för utdelandet av
bidrag även lill de grupper som Konstakademien i samråd med KRO samt
Musikaliska akademien i samråd med Föreningen Svenska tonsättare nu har
ansvaret för.
Enligt riksdagsbeslutet blir konstnärsnämndens
huvudsakliga uppgifter att dela ut bidrag till konstnärer utanför
författarfondens verksamhetsområde, all besluta om projektbidrag saml all avge
förslag till innehavare av inkomstgarantier. Vidare bör nämnden följa hur
konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden utvecklas. 1 nämnden skall
ingå företrädare för konstnärernas organisationer. Dessa ledamöter skall utgöra
majoriteten i nämnden. Under nämnden skall det direkta arbetet med fördelningen
av bidrag skötas av tre arbetsgrupper med ansvar för bild- och formkonstnärer,
tonkonstnärer respektive scen- och filmkonstnärer. I arbetsgrupperna skall i
8 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103
Delll U:6 Skr
1976/77:103 114
huvudsak
ingå företrädare för berörda konslområden. Ledamöterna i nämnden och
arbetsgrupperna utses av regeringen.
Nämnden skall svara för den åriiga
anslagsframställningen avseende de ändamål som nämnden har ansvaret för. Vidare
skall nämnden ha till uppgifl atl fördela de totalt tillgängliga medlen för
bidrag lill konstnärer mellan de tre områden som motsvaras av arbetsgrupperna.
Nämnden skall också föreslå innehavare av inkomstgarantier. För all del skall
bli möjligt att få en samlad bild av behovet av insatser för konstnärer skall
styrelsen för Sveriges författarfond ge in sin åriiga anslagsframställning lill
utbildningsdepartementet via konstnärsnämnden varvid nämnden ges tillfälle all
yttra sig.
Arbetsgrupperna skall kunna ges rätt att
självständigt besluta om bidrag och projektbidrag till konstnärer. Om del är
oklart lill vilken grupp en konstnär skall hänföras skall frågan avgöras av
nämnden. Nämnden skall också besluta om reglerna för de bidragsiyper som blir
gemensamma för samtliga arbetsgrupper.
Till nämnden skall knytas ell kansli. Kansliet
skall i första hand fungera som sekretariat för det löpande arbetet i nämnden
och arbetsgrupperna.
Omorganisationen av konsinärsslipendienämnden lill
konstnärsnämnden skall ske den 1 juli 1976. Delta medför atl den verksamhet som
de nuvarande siipendieorganen - Konstakademien i samråd med KRO, Musikaliska
akademien i samråd med Föreningen Svenska tonsättare saml konsinärsslipendienämnden
- svarar för upphör vid samma tidpunkt.
Planerings- och förberedelsearbetet skall fullgöras
av en organisationskommitté. Denna organisationskommitté bör nu tillkallas.
Organisationskommittén bör vidta de åtgärder som
behövs för all konstnärsnämnden skall kunna inleda sill arbete den I juli
1976. Kommittén bör härvid särskilt inrikta sig på följande uppgifter.
Organisationskommittén bör skyndsamt precisera och
lill byggnadsstyrelsen redovisa lokalbehovet för konstnärsnämnden.
Byggnadsstyrelsen svarar för lokalförsörjningen och bör vid anskaffningen av
lokaler beakta möjligheterna all ge konstnärsnämnden och Sveriges författarfond
gemensamma lokaler.
Det ankommer på byggnadsstyrelsen atl i samverkan
med organisationskommittén svara för planering och anskaffning av inredning
för ifrågavarande lokaler. Styrelsen bör därvid i första hand tillgodose
inredningsbehdvel med befintliga möbler, bl. a. från omlokaliserade
myndigheter. 1 den mån ny inredning behöver anskaffas får byggnadsstyrelsen for
ändamålet la i anspråk tillgängliga medel ur kostnadsramen Till
byggnadsstyrelsens disposition under anslaget Inredning och utrustning av lokaler
vid universiteten m. m.
Organisationskommittén får i samråd med
utrustningsnämnden för universitet och högskolor beställa den teletekniska
utrustning som kan behövas för kansliets lokaler.
Organisationskommittén bör vidare i samråd med
statens kulturråd och redovisningscentralen vid riksarkivet tillse all lämpliga
ekonomiadministraliva rutiner och rutiner för löneutbetalningar och
personaladministration läggs upp. Härvid bör kommittén särskilt undersöka
möjligheten för konstnärsnämnden atl i personaladminislrativa frågor samarbeta
med statens kulturråd.
Organisationskommittén bör samråda med statens
avtalsverk om arvoden för personalen vid konstnärsnämndens kansli. Härvid bör
organisationskommittén utgå från all del vid kansliet skall finnas två
handläggare, ell
115 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Delll U:7
kvalificerat
biträde saml en tjänsteman för expedilionsgöromål. Vidare bör
organisationskommittén anställa personalen. Härvid bör kommittén utgå från all
den personal som är anställd i nuvarande konslnärsslipendienämn-dens kansli
skall beredas fortsatt anställning hos konstnärsnämnden.
Organisationskommittén börlill
utbildningsdepartementet komma in med förslag om hur stor del av anslaget
Bidrag till konstnärer m. m, som skall användas för konstnärsnämndens lokal-,
administrations- och utrustnings-kostnader.
7.
Stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier m. m.
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-05-26.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.
Vid de fria kristna samfundens leologiska
seminarier utbildas pastorer, ungdomsledare och missionärer förtjänst inom
resp. samfund, i ekumeniska organisationer eller inom inlernationell
verksamhet. Det sammanlagda anlalel studerande har under senare år varierat
mellan 200 och 300. Fem av seminarierna slår sedan ell antal år tillbaka under
tillsyn av universiletskanslersämbelet. De studerande är berättigade till
statligt studiestöd.
Frågan om statligt stöd till de fria samfundens
leologiska seminarier har aktualiserats på senare lid bl. a. genom skrivelse
den 29 januari 1976 från de fria leologiska seminariernas rektorskonveni.
Riksdagen har i skrivelse den 17 mars 1976(nr 196)med bifall lill motionerna
1975/76:225,1975/76:577 och 1975/76:1376 anhållit om utredning av frågan om
statsbidrag till de fria samfundens teologiska seminaner. Enligl min mening bör
särskilda sakkunniga tillkallas för ändamålet.
Den utbildning som ges vid seminarierna har successivt
närmat sig ulbildningen inom ämnesområdet religionskunskap vid universitetens
filosofiska fakulteter och ulbildningen inom olika ämnesområden vid de
teologiska fakulteterna. I praktiken har kursplaner m. m. vid fiera av
seminarierna legal nära dem som gäller för delar av ulbildningen vid teologisk
fakultet och det har ofta varit möjligt för de studerande all med endast mindre
kompletteringar fortsätta sina studier vid universiteten. Eflersom ulbildningen
vid seminarierna i slora delar har en allmänt yrkesförberedande karaktär och i
betydande utsträckning bygger på gymnasial grund finns del anledning all i
della sammanhang närmare utreda hur den förhåller sig lill motsvarande statliga
högskoleutbildning. Mot bakgrund av det vidgade högskolebegrepp som kommer all
gälla från den 1 juli 1977 är del därför naturligt att frågan om statligt stöd
till de fria samfundens leologiska utbildning kopplas lill frågan om
förutsättningarna för en samordning av denna utbildning med den leologiska
ulbildningen inom högskolan. Härvid bör även de nya behörighetsvillkoren för
tillträde lill högskoleutbildning beaktas.
Utredningen bör kartlägga den utbildning som
bedrivs vid seminarierna och analysera dess innehåll i förhållande lill den
religionsvelenskapliga Ulbildningen inom högskolans ram. En väsentlig fråga
härvid blir naturiigtvis atl klarlägga i vilken utsträckning
seminarieutbildning är konfessionellt inriktad. Jag har i ell annat sammanhang,
i fråga om den praktisk-teologiska
Delll U:7 Skr
1976/77:103 116
utbildningen
vid universiteten, framhållit som min mening aU konfessionellt inriktad
utbildning bör omhänderhas av samfunden själva. Del bör också i delta fall vara
utgångspunkten. Statsbidrag lill sådan utbildning kan del av principiella skäl
knappast bli fråga om.
Av den syn på sambandet mellan
seminarieulbildningen och ulbildningen inom högskolan som jag redovisat
följeratt eventuella statliga bidrag i princip bör kunna avse endast sådan
konfessionslös utbildning inom seminarierna som på något sätt kompletterar
utbildningsutbudet inom högskolan. Någon dubblering får alltså inte framkallas
bidragsvägen. För att kunna föranleda statsbidrag bör utbildningen vidare
uppfylla vissa grundläggande krav som i allmänhet ställs på högskoleutbildning.
Jag syftar främst på atl ulbildningen skall vara yrkesinriktad och anpassad
till behoven inom en viss seklor på arbetsmarknaden. Som jag anfört i prop.
(1975:9) om reformering av högskoleutbildningen (s. 413) är det emellertid
självfallet angeläget all samordning och samverkan mellan
högskoleorganisationen och organ som anordnar sådan s. k. inlernulbildning på
högskolenivå kommer till stånd i de fall där en gemensam planering eller ett
gemensamt utnyttjande av resurser erbjuder fördelar för utbildningen. Som ett
exempel på dylik samordning kan jag tänka mig fallet att något av de berörda
seminarierna i kraft av speciell kompetens inom ell visst ämne åtar sig att
inom högskolan svara för en viss enstaka kurs på samma sätt som jag i
propositionen om högskolereform (s. 447) förordat i fråga om studieförbunden.
Utredningen bör uppmärksamma sådana möjligheter som alternativ lill direkta
statsbidrag.
Utredningen bör redovisa hur stor del av de redan
utgående statsbidragen till trossamfund som kan beräknas komma
seminarieverksamheten lill del.
Utredningen bör samråda med berörda
organisationskommittéer för högskolereformen.
En nära samverkan med utredningen (U 1976:01) i fråga
om den praktisk-teologiska utbildningens utformning inom högskolan bör
självfallet ske. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.
Jag
har vid mina överväganden samrått med stalsrådel Gustafsson.
8.
Organisationskommitté för forskningsråden
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-05-26.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.
Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning
av regeringens proposition om forskningsrådsorganisationen inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1975/76:129, UbU
1975/76:32, rskr 1975/ 76:368), I denna proposition anförde jag bl. a. all en
organisationskommitté borde tillkallas med uppgift atl förbereda den nya
forskningsrådsorganisalio-nen. Delta bör ske nu.
Riksdagens beslut innebär bl. a. alt ett nytt
organ, forskningsrådsnämnden, skall inrättas. Forskningsrådsnämnden skall ha
till uppgift bl. a. atl initiera och finansiera eller deltaga i finansieringen
av forskning av stort samhälleligt intresse, att svara för allmän, övergripande
information om forskning och all vara samarbelsorgan för forskningsråden inom
utbildnings-
117 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:8
departementets
område, statens råd för skogs- och jordbruksforskning saml styrelsen för
leknisk utveckling. Nämnden skall vidare svara för den verksamhet som f n.
bedrivs inom samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning.
Avgränsningen av nämndens arbetsområde innebär all den övertar vissa
arbetsuppgifter som f n. fullgörs av forskningsråden. Nämnden får således
ansvaret för bl. a. den verksamhet som bedrivs inom nämnden för
forskningsinformation och inom kommittén för forskningsorganisation och
forskningsekonomi. Organisationskommittén bör pröva om ytterligare några arbetsuppgifter
- framför allt gemensamma servicefunktioner - som i dag handläggs inom de
enskilda råden i fortsättningen bör åvila forskningsrådsnämnden. Bland dessa
servicefunktioner bör särskilt nämnas den redaktions-tjänst som byggts upp inom
det nuvarande naturvetenskapliga forskningsrådet.
Organisationskommittén bör utarbeta och senast den
1 september 1976 lill utbildningsdepartementet komma in med förslag lill
anslagsframställning avseende anslag till forskningsrådsnämnden för budgetåret
1977/78. Härvid bör kommittén la hänsyn till all forskningsrådsnämnden normall
endast skall stödja projekt som finansieras av nämnden tillsammans med forskningsråd
och/eller sektoriella organ. I förslaget lill anslagsframställning skall
särredovisas kostnaderna för de verksamheter som f n. utförs av forskningsråden
och som föreslås bli överförda till forskningsrådsnämnden. I
forskningsrådsnämndens anslag skall också ingå dels medel motsvarande vad som i
dag anvisas för folkrörelseforskning och för långsiktsmotiverad forskning, dels
medel för andra forskningsprojekt för vilka forskningsrådsnämnden bör ha elt
särskilt ansvar.
Nuvarande
fem forskningsråd inom utbildningsdepartementels område skall enligl riksdagens
beslut ersättas av tre: humanislisk-samhällsvelen-skapliga forskningsrådet,
medicinska forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet.
Flertalet
ledamöler i forskningsråden skall utses av elektorsförsamlingar, valda av
forskare vid universitet och högskolor. Kommittén bör med utgångspunkt i de
nkllinjer som anges i propositionen utarbeta förslag till bestämmelser för dels
elektorsförsamlingarna, dels valen till dessa församlingar. Därvid måste
särskilt beaktas de övergångsanordningar som kan erfordras vid de första valen
- under vintern 1976/77 - lill de nya forskningsråden.
Organisationskommitténs förslag lill bestämmelser
för elektorsförsamlingarna och valen lill dessa bör föreligga senast den 15
oktober 1976.
Vid vart och ett av de nya forskningsråden liksom
vid forskningsrådsnämnden skall finnas elt kansli.
Organisationskommittén
bör utarbeta förslag rörande dessa kansliers personalorganisation och resurser.
En utgångspunkt bör härvid för forskningsrådens del vara att någon ökning inte
skall ske jämfört med den nuvarande samlade kansliorganisationen. Kommittén bör
vidare i första hand pröva om inte också forskningsrådsnämndens behov av
kansliresurser kan tillgodoses inom den ram som ges av den nuvarande
kansliorganisationen. Kommittén bör i della sammanhang behandla bl. a. frågor
i samband med den sammanslagning av vissa av de nuvarande forskningsrådens
kanslier som erfordras. Vidare bör kommittén pröva vilken befintlig personal
som - med hänsyn lill de arbetsuppgifter som förs över från nuvarande råd till
forskningsrådsnämnden - bör ingå i forskningsrådsnämndens kansli. Även den
personal som nu är anställd vid samarbelskommilléns för långsiktsmoii-
Delll U:8 Skr
1976/77:103 118
verad
forskning kansli skall beredas anställning i rådsorganisalionen. I kommitténs
arbete med personalfrågor skall berörda personalorganisationer beredas
tillfälle alt dellaga.
Forskningsråden inom utbildningsdepartementets
område är f n. i redovisningshänseende inordnade i redovisningsgrupp vid
kammarkollegiet. Merparten av den forskningsrådsfinansierade verksamheten
bedrivs vid universitet och högskolor. Del kan därför finnas skäl all
redovisning och framför allt revision av den rådsfinansierade verksamheten
ankommer på ett organ som ansvarar lOr sådana uppgifter för universitet och högskolor.
Organisationskommittén bör därför pröva om inte forskningsråden och
forskningsrådsnämnden bör tillhöra redovisningsgrupp vid universitetet i
Slockholm. Kommittén bör i denna fråga samråda med riksrevisionsverket.
Organisationskommittén bör i kontakt med berörda
myndigheter utarbeta en plan för genomförande av den ändrade
forskningsrådsorganisationen. Denna plan bör klargöra när och i vilka former
olika åtgärder bör vidtas och beslul fallas för all den ändrade organisationen
skall kunna träda i kraft den I mars 1977. Planen bör innefatta de särskilda
anordningar som behövs vid övergången från nu gällande ordning till den nya
organisationen.
Organisationskommittén bör vara oförhindrad atl ta
upp lill behandling även andra frågor rörande övergången till en ny
forskningsrådsorganisaiion än dem jag har berört i det föregående.
Organisationskommittén bör samråda med berörda
myndigheter, forskningsrådsutredningen och forskarutbildningsulredningen samt
- i fråga om bestämmelser för elektorsförsamlingar och val till sådana
församlingar - med den centrala organisationskommittén för högskolereformen.
Det är angelägel att kommittén så långt möjligt
utnyttjar den sakkunskap som finns inom de berörda myndigheterna. Dessa bör
inom ramen för sina ordinarie uppgifter biträda organisationskommittén.
9.
Förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom det statliga
området
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-06-23.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.
Frågan om ersättning till konstnär som ställer egna
verk lill förfogande för utställningsverksamhel (utställningsersättning) har
inom det statliga området reglerats i avtal som tillämpats inom
försöksverksamheten med riksutställningar och av nämnden för utställningar av
svensk konst i utlandet. Sådana avtal har förelegat med Konstnärernas
riksorganisation (KRO) och Föreningen Sveriges konsthantverkare och
industriformgivare (KIF). Avtalen har löpt ut.
I prop. 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken
3 uttalar jag an utställningsersättning i fortsättningen i princip bör utgå i
samband med alla utställningar av konst eller konsthantverk som distribueras
eller anangeras av statliga institutioner och där man utnyttjar verk som är i
upphovsmannens eller hans närmaste efterievandes ägo saml alt den närmare
utformningen av ersättningssystemet bör fastställas efter förhandlingar med
upphovsmännens
119 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:10
organisationer.
Vad som anförs i propositionen har lämnats ulan erinran av riksdagen (KrU
1975/76:35, rskr 1975/76:355). Sådana förhandlingar bör nu inledas.
Del
bör uppdras ål en särskild förhandlare att föra förhandlingar med KRO och KIF
om hur ersättningssystemet skall utformas. Förhandlaren bör för regeringen
lägga fram förslag lill regler på området. Förhandlaren bör samråda med statens
kulturråd och med de institutioner som svarar för en mer omfattande verksamhet
med utställning av konst och konsthantverk.
10. Planläggning av själavården och övriga kyrliga
beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-07-22. Statsrådet Gustafsson anför.
Frågan om planering för den kyrkliga verksamheten
vid krig eller krigsfara har övervägts och utretts i skilda sammanhang. Efler
framställning av ärkebiskopen tillkallades år 1960 en utredningsman med uppdrag
all utreda svenska kyrkans och de frikyrkliga samfundens själavårdande
verksamhet under krig (kyrkoberedskapsulredningen). Utredningen avgav
betänkandet (SOU 1965:59) Kyrklig beredskap. I della behandlades utöver den
själavårdande verksamheten olika frågor, som utredningen bedömde vara viktiga
för den kyrkliga verksamheten under krig.
Vid remissbehandlingen av belänkandet hade ett stort
antal remissinstanser, bl. a. de kyrkliga, starka principiella invändningar
mot de föreslagna organisatoriska lösningarna. I fiera remissyttranden
framhölls bl. a. all de kyrkorällsliga och förvallningsrältsliga konsekvenserna
av förslagen i flera hänseenden ej blivit klariagda.
Ar 1969 tillsattes inom utbildningsdepartementet en
arbetsgrupp med uppdrag atl överarbeta de i kyrkoberedskapsutredningens
belänkande framlagda förslagen. Arbetsgruppen redovisade våren 1970 resultatet
av översynen i promemorian (Ds U 1970:7 del I) angående den fortsatta behandlingen
av kyrkoberedskapsutredningens belänkande.
1 departementspromemorian systematiserades
utredningens olika förslag. De hänfördes i princip till någon av följande fyra
huvudgrupper, nämligen själavård och kyrkobokföring, kyrkokommunala frågor,
statliga beredskapsfrågor samt organisatoriska frågor.
Som utgångspunkt för del fortsatta arbetet borde
enligt promemorian vissa riktlinjer av grundläggande art fastställas. I
promemorian användes för dessa benämningen grundsyn. Följande riktlinjer borde
omfattas av begreppet grundsyn.De olika trossamfunden borde ha rätt atl på
religionsfrihetens grund själva utforma sin tro och sitt gudstjänstliv. Denna
rätt fick inte i något avseende kränkas vare sig i fred eller under krig. Någon
inblandning i trosfrågor i syfte all få till stånd en enhetskyrka i krig fick
självfallet inte komma i fråga. Kyrkan borde även under krig först och främst
vara och fungera som kyrka och det borde lämnas till de olika kyrkliga samfunden
all själva anpassa sin själavårdande verksamhet till den förändrade situation
som ell krig innebär. En önskvärd och nödvändig samverkan mellan samfunden
under krig borde endast avse de gemensamma yttre - organisatoriska och
Delll U:10 Skr
1976/77:103 120
praktiska
- problem i samband med själavård och församlingsarbete som påkallar gemensamma
överiäggningar och viss planering redan under fred. Denna samverkan borde
grundas på och närmare regleras av frivilliga överenskommelser mellan de olika
samfunden. Slutligen borde inom alla delar av del kyrkliga beredskapsområdel
ansvaret för beredskapsuppgifterna om möjligt föriäggas lill redan existerande
myndigheter och organ, som har motsvarande uppgifter i fred.
Med utgångspunkt i denna grundsyn förordades i
promemorian vissa allmänna riktlinjer fördel fortsatta utrednings- och
planeringsarbetet. Enligl dessa borde de kyrkokommunala uppgifterna i princip
handläggas av de kyrkokommunala organen och de slatiiga beredskapsuppgiflerna
av statliga myndigheter. I promemorian angavs närmare vilka myndigheter som
borde vara huvudansvariga vid utrednings- och planeringsarbetet inom olika
delområden av den kyrkliga beredskapen.
I
promemorian föreslagen uppdelning i fiera fall av utrednings- och
planeringsarbetet på olika centrala myndigheter gjorde del enligl promemorian
vanskligt atl bedöma, hur arbetsuppgifterna för ell centralt organ för kyrkliga
beredskapsfrågor kunde komma all gestalta sig på längre sikt. Överväganden inom
1968 års beredning om stal och kyrka medförde vidare ovisshet om vilka
uppgifter som i framtiden kunde komma alt åvila svenska kyrkan. Del var därför
omöjligt atl beräkna omfattningen av del beredskapsarbete av kyrklig natur som
på längre sikt kunde behöva ulföras i central instans. Främst av dessa skäl
avvisades i promemorian tanken på att inrätta ell permanent statligt organ på
förevarande område. Oavsett resultatet av slal-kyrka-beredningens arbete skulle
enligl promemorian en samordning av den kyrkliga beredskapsverksamheten i
central instans alltid behövas. Av beredskapsskäl var det vidare synneriigen
angeläget, att utrednings- och planeringsarbetet kom i gång utan ytteriigare
dröjsmål. I promemorian föreslogs därför all som centralt organ under Kungl.
Maj:t för handläggning av kyrkliga beredskapsfrågor tills vidare skulle
tillsättas en mindre kommitté. Denna skulle bl. a. få lill uppgift all initiera
en planläggning på hela del kyrkliga området, att fungera som rådgivande och
samordnande organ i kyrkoberedskapsfrågor saml att inom området utreda de
grundläggande frågor som inte lämpligen borde ankomma på annat centralt organ.
Promemorian remitterades lill elt stort antal
myndigheter och organisationer. Flertalet av dessa anslöt sig till den i promemorian
angivna grundsynen på den kyrkliga beredskapen och till de förordade allmänna
riktlinjerna för det fortsatta arbetet. I åtskilliga remissyttranden framhölls
viklen av alt utrednings- och planläggningsarbetet påbörjades snarast. 1968
års beredning om stal och kyrka delade den i promemorian uttalade
uppfattningen, atl ell ställningstagande till de kyrkliga beredskapsproblemen
ej nödvändigtvis behövde anstå till dess statsmakterna fattat beslut i frågan
om svenska kyrkans framtida förhållande till staten. Beredningen ansåg sig
emellertid inte ha möjlighet all bedöma, om riktlinjer snarast borde
fastställas för verksamheten och en planläggning för hela fältet med ledning
därav sällas igång. Del föreföll dock beredningen lämpligt all vänta med
utformningen av en organisation för beredskapsplanering till dess statsmakterna
hade tagit ställning till de förslag som beredningen kunde komma atl lägga
fram.
Förslaget alt en kommitté med i promemorian närmare
angivna uppgifter skulle tillsättas för handläggning av kyrkliga
beredskapsfrågor biträddes av flertalet remissinstanser. I ett stort antal
remissvar betonades angelägenheten av atl kommittén inrättades så snart som
möjligt. Några remissinstanser -
121 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:10
bland
dem riksnämnden för kommunal beredskap - erinrade om all problemen inom den
borgertigl primärkommunala och landslingskommunala beredskapen i flera
avseenden är likartade med den kyrkliga inom samma område. Della skulle kunna
motivera en gemensam handläggning av närliggande ärendetyper eller ell nära
samarbete mellan centralorganen. De rent kyrkokommunala och själavårdande
uppgifterna lade dock hinder i vägen för ell organisatoriskt samgående.
Riksnämnden förordade därför att sistnämnda uppgifter anförtroddes ål svenska
kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete och de fria knslna
samfundens beredskapsnämnd. Om en sådan lösning inte gick alt genomföra, borde
enligt riksnämnden den föreslagna kommittén tillskapas saml ges möjlighet all
verka som elt samordnings- och ledningsorgan.
De förslag i övrigt som lades fram i promemorian
tillstyrktes i allt väsentligt eller lämnades ulan erinran i flertalet
remissyttranden.
1968 års beredning om stal och kyrka avlämnade i
maj 1972 sill slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle och trossamfund. Under
remissbehandlingen av betänkandet visade del sig att det inte fanns
förutsättningar för alt nå samlade lösningar på grundval av beredningens
förslag. Mot denna bakgrund meddelade regeringen i mars 1973, all betänkandet
inte skulle föranleda proposition till riksdagen.
I början av år 1975 inledde jag överiäggningar med
företrädare för svenska kyrkan om de framtida relationerna mellan staten och
kyrkan. Med stöd av regeringens bemyndigande tillsatte jag en särskild
arbetsgrupp ("kyrkoministerns slat-kyrka-grupp") för del fortsatta
arbetet med slai-ky rka-frågan. Denna arbetsgrupp skall vid gemensamma
överiäggningar med företrädare för kyrkan försöka finna konkreta lösningar på
olika problem som blev behandlade av 1968 års beredning om stat och kyrka.
Arbetet bedrivs inom fyra arbetsutskott, som vart och ell behandlar sill
särskilda ämnesområde.
Inför risken all Sverige kan bli berört av eller
indraget i ett framtida krig pågår ell fortlöpande planeringsarbete. Detta
syftar lill alt bygga upp ett totalt försvar med uppgift främst att verka
fredsbevarande. Planeringen har efter hand utvidgats till atl omfatta allt fler
grenar av samhällsverksamheten. Den torde numera omfatta praktiskt taget all
verksamhet som är av väsentlig belydelse för försvarsansträngningarna. På del
kyrkliga området har planering emellertid kunnat ske endast i begränsad
omfattning. Frånvaron av allmänna riktlinjer för verksamheten på della område har
också medfört atl någon samordnad planläggning inom hela fältet inte har kunnat
komma lill stånd. Som framgår av vad jag tidigare har redovisat föreligger
emellertid numera en omfattande utredningsmaterial. Av detta framgår all del
finns ett stort behov av beredskap på del kyrkliga området. Utländska
erfarenheter från länder som varil i krig visar också, all behovet av andlig
omvårdnad ökar under krig eller liknande förhållanden.
Jag finner del alltså vara angelägel all arbetet
med utredning och planering av den kyrkliga beredskapen fortsattes.
Planenngsarbeiel behövs oavsett hur frågan om förhållandet mellan staten och
svenska kyrkan löses. Samhället måste nämligen alllid se till att den enskilde
under de pre.ssande förhållanden som råder under krig så långt möjligt får sina
religiösa behov tillgodosedda.
På grund av del anförda förordar jag au en kommitté
tillkallas för fortsatt utredning saml planläggning av själavården och övriga
kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara.
Delll U:10 Skr
1976/77:103 122
För
kommitténs arbete bör gälla följande.
Vid del fortsatta utrednings- och planeringsarbetet
bör kommittén utgå från den grundsyn och de allmänna riktlinjer som har
angivits i departementspromemorian och som jag har redogjort för i del
föregående. Vad angår själavården bör emellertid därvid beaktas de tendenser
lill nytänkande i fråga om de kyrkliga problemen som finns, inte minst inom
svenska kyrkan och andra trossamfund.
Kommittén bör beakta vad som kan ha förekommit vid
de senaste kyrkomötena och i samfundspressen av intresse för den kyrkliga
beredskapen. En betydande infiyttning har skett till vårt land under de
senaste decennierna. Kommittén bör därför närmare utreda de problem som kan
uppslå för de s. k. invandrarkyrkorna. I arbetet bör utländska erfarenheter
studeras i erforderiig utsträckning.
Vid sin prövning av frågan om behovet av själavård
och församlingsarbete vid krig eller krigsfara samt vid arbetet med övriga
kyrkliga beredskapsfrågor bör kommittén beakta resultatet av övervägandena inom
1974 års försvarsutredning och de principbeslut som riksdagen på grundval
därav kan komma att falla.
Kommittén bör samarbeta med utredningen om översyn
av tjänsteregle-mentei för krigsmaklen, som genom beslul den 5 februari 1976
för beaktande har fått lill sig överiämnad nksdagens skrivelse 1975/76:24
angående översyn av själavården inom försvarsmakten.
Kommittén bör verka för atl frivilliga överenskommelser
mellan trossamfunden kommer lill stånd. Med hänsyn till den myckel positiva
inställning till förslagen i departementspromemorian som har kommit till
uttryck i remissyttrandet från de fria kristna samfundens beredskapsnämnd
räknar jag med att dessa samfund skall vara beredda atl medverka i utrednings-
och planeringsarbetet i betydande omfattning.
På svenska kyrkan ankommer f n.
förvaltningsuppgifter rörande folkbokföringen och begravningsväsendet, 1968
års beredning om stal och kyrka har i sill slutbetänkande föreslagit, atl
huvudmannaskapet för dessa uppgifter skall föras över på borgeriiga organ. De
överläggningar som för närvarande pågår om de framtida relationerna mellan
staten och svenska kyrkan kan visseriigen leda fram till all en del av kyrkans
nuvarande uppgifter övertas av andra organ. Beslut härom kan dock inte beräknas
träda i kraft inom sådan lid atl arbetet med de beredskapsfrågor som berör
folkbokföringen och begravningsväsendet bör uppskjutas i avvaktan på
ikraftträdandet. Kommitténs uppdrag bör därför även avse svenska kyrkans
uppgifter i fråga om folkbokföringen och begravningsväsendet. Skulle beslul
fattas om överflyttande av dessa uppgifter lill borgeriiga organ, får
utredningsuppdraget i denna del omprövas.
Frågan om psykologiskt försvar och trossamfundens
medverkan däri bör lösas med utgångspunkt i trossamfundens betydelse för den
andliga motståndskraften i krig. Något organisatoriskt infogande av
trossamfunden i del psykologiska försvarets organ i krig bör dock inte komma i
fråga. Det synes emellertid vara önskvärt och lämpligt atl en viss kontakt på
olika nivåer etableras mellan trossamfunden och del psykologiska försvarels
organisation i krig för ömsesidigt utbyte av informationer. De närmare formerna
härför bör övervägas i samverkan med beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar.
Ansvaret för beredskapsuppgifterna bör om möjligt
föriäggas till redan existerande myndigheter och organ som har motsvarande
uppgifter i fred. De i departementspromemorian angivna allmänna riktlinjerna
för det fortsatta
123 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:ll
arbetet
i vad gäller ytterligare behövliga utredningar, arbetsmetoder och samverkan
mellan berörda myndigheter och organ liksom även den i promemorian angivna
ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter bör lända lill huvudsaklig
efterrättelse. Dock bör huvudansvaret förden närmare utredningen och för
utformningen av anvisningar i fråga om uppsamling och bortlransport av döda -
såsom föreslagits i vissa remissyttranden - åvila civilförsvarssly relsen.
1
utrednings- och planeringsarbetet bör uppmärksammas all en väsentlig
omgestaltning av förhållandel mellan svenska kyrkan och olika samhällsinstanser
på central, regional och lokal nivå kan bli följden av de pågående
överläggningarna om slal-kyrka-frågan. Kommittén bör därför ulföra sitt uppdrag
i nära samverkan med slal-kyrka-gruppen. Den bör också samverka med berörda
myndigheter och organ inom totalförsvaret och trossamfunden. Förslag bör avges
efter sarnråd med dessa myndigheter och organ. 1 vad gäller den
förfallningsmässiga regleringen av domkapitlens och de kyrkokommunala organens
här aktuella uppgifter under såväl fred som krig bör kommittén - i avvaktan på
en mera definitiv reglering av dessa frågor- så snart del kan ske lägga fram
förslag lill provisoriska bestämmelser.
Kommittén
bör vidare fungera som rådgivande och samordnande organ i kyrkoberedskapsfrågor
och bör efler samråd med berörda myndigheter meddela erforderiiga anvisningar
för verksamheten i den mån uppgiften ej ankommer på annat organ.
Kommittén
bör verka för all de kyrkliga beredskapsuppgifler som den har alt handlägga
samordnas med den planläggning av motsvarande slag som skett eller sker inom
försvarsmakten och civilförsvaret. Beträffande områden som har samband med den
kommunala beredskapsplanläggningen bör kommittén samarbeta med de för denna
planläggning ansvariga myndigheterna, främst riksnämnden för kommunal
beredskap.
Slutligen
bör kommittén överväga behovet av utbildning på central nivå för dem som vid
krig eller krigsfara kommer all inneha ledande befallningar inom den
själavårdande verksamheten och inom övriga delar av den kyrkliga beredskapen i
krig och - om sådan utbildning anses behövlig - lägga fram förslag härom för
regeringen.
De
uppgifter som bör åvila kommittén blir sålunda av både utredande, samordnande
och i viss mån verkställande natur. De särskilda föreskrifter som på grund
härav kan fordras för kommitténs verksamhet bör utfärdas av regeringen i annat
sammanhang.
11.
Den gymnasiala utbildningen
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-08-05. Statsrådet Hjelm-Wallén anför.
1
Bakgrund
1.1
Gymnasieskolans nuvarande uppbyggnad
Under 1960-talei ägde ett omfattande reformarbete
rum inom utbildningsväsendet. Grundskolan genomfördes successivt genom
statsmakternas beslutar 1962 (prop. 1962:54, SäU 1962:1, rskr 1962:328).
Genomförandelav
Delll U:ll Skr
1976/77:103 124
den
nya läroplanen för grundskolan fr. o. m. höstterminen 1970 (prop. 1968:129, SU
1968:179, 201, 2 LU 1968:71, rskr 1968:366, 378) innebär att samtliga ungdomar
nu får en nioårig obligatorisk grundutbildning, som ger behörighet för
fortsatta studier på del gymnasiala stadiet. Huvudsyftet med gymnasiereformen
år 1966 (prop. 1964:171, SäU 1964:1, rskr 1964:407) var atl skapa ell system av
studievägar inom gymnasiet och fackskolan, vilket kompletterat med kurserna
inom yrkesskolan skulle svara mot ungdomarnas önskemål och samhällets behov.
Gymnasieskolereformen år 1970 (prop. 1968:140, SU 1968:195, rskr 1968:404,
prop. 1970:159, SU 1970:222, 2 LU 1970:95, rskr 1970:437, 460) innebar all de
tre tidigare skolformerna fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan ersattes med
gymnasieskolan och lill att yrkesutbildningen reformerades. Även
högskoleutbildningen har successivt byggts ul och dess organisation förändrats
(prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179).
Gymnasieskolans organisation vilar i allt
väsentligt på den linjekonstruk-tionsom fastställdes genom reformbesluten under
1960-talet, Utöver linjerna finns specialkurser om minst ell år, som för
inträde kräver genomgången grundskola. Härutöver finns specialkurser som är
kortare än ell år eller som för inträde kräver viss tidigare gymnasial
utbildning eller viss ålder. Flertalet tvååriga linjer och specialkurser är
utpräglat yrkesinriktade. En successiv differentiering och elt visst gemensamt
mått av allmänna ämnen kännetecknar dessa studievägar. Utbildningen på minst treåriga
linjer är i fiertalet fall studieförberedande, dvs. utbildningen syftar i
första hand lill all ge en bas för fortsatt utbildning på eftergymnasial nivå.
Allmän behörighet för fortsalla siudier inom högskolan kommer emellertid alt
fr. o. m. höstterminen 1977 erhållas från samtliga linjer i gymnasieskolan. För
samtliga linjer gäller alt omfattning och innehåll fastställs genom en gemensam
läroplan som innehåller lim- och kursplaner för respektive linje.
1 besluten om gymnasieskolereformen framhölls all
denna utgjorde en myckel betydelsefull etapp på vägen mot vad som i 1964 års
beslul betecknades som elt huvudmål för utbildningspolitiken nämligen genomförandet
av en minst tvåårig gymnasieskola. Riksdagen uttalade år 1970 (prop. 1970:1,
bil. 10 s. 207, SU 1970:8, rskr 1970:8) aU på sikt torde praktiskt tagel alla
ungdomar få möjlighet all fortsätta sin utbildning efler grundskolan. För
innevarande budgetår har jag räknat med en inlagningskapacilet motsvarande
97,1 96 av antalet 16-åringar på linjer och näriiggande specialkurser (prop.
1975/76:100 bil. 10 s. 250-251). Iniagningsplalserna fördelar sig med ca 30 96
på tre- och fyraåriga linjer, ca 18 96 på tvåårig ekonomisk, social och leknisk
linje samt tvåårig musiklinje och ca 52 96 på övriga tvååriga linjer med
angränsade specialkurser. Under senare år har ungdomarnas ulbild-ningsval i
allt större utsträckning gått mot de mer utpräglat yrkesinriktade tvååriga
utbildningslinjerna.
Närmare 70 96 av en årskull 16-åringar går direkt över
lill gymnasieskolan efter avslutad grundskola. Ytteriigare mellan 15 96 och 20
96 av årskullen går in i gymnasieskolan på någon linje eller specialkurs före
20 års ålder. Omkring 10 96 av årskullen går aldrig vidare lill gymnasieskolan.
Flera ulbildningsvägar inom gymnasieskolan uppvisar
ett betydande överskott av sökande, t. ex. el-teleteknisk linje, fordonsteknisk
linje och vårdlinjen. Samtidigt har intresset för naturvetenskaplig och tvåårig
teknisk linje varil vikande under senare år. Detta förhållande har särskilt
uppmärk-sammals(prop. 1975/76:100bil. lOs. 184,s. 302,UbU 1975/76:21). Skolöverstyrelsen
och universiletskanslersämbelet arbetar med olika åtgärder för atl
125 Kommittéer: Utbildningsdepartementet
Delll U:ll
öka rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska
siudier.
1 syfte all bibehålla och sprida den gymnasiala
ulbildningen har en försöksverksamhet med gymnasieskola i glesbygd inletts
(prop. 1973:77, UbU 1973:29, rskr 1973:243). Gymnasial utbildning på orter med
begränsat elevunderiag bedrivs således försöksvis i ell antal kommuner.
1.2 Kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning
Även inom den kommunala vuxenutbildningen
och arbetsmarknadsutbildningen förekommer utbildningar på den gymnasiala
nivån. Genom beslutar 1967 och år 1971 (prop. 1967:85, SU 1967:117, rskr
1967:277; prop. 1971:37, UbU 1971:13, rskr 1971:170) har kommunerna fån
möjlighet aU anordna vuxenutbildning på grundskole- och gymnasieskolenivå. Ell
av målen för denna utbildning är atl minska klyftan mellan äldre med
förhållandevis kort utbildning och yngre med längre utbildning. Den kommunala
vuxenutbildningen organiseras med hänsyn till aU många vuxna är bundna till sin
hemort, läser på fritid, oftast önskar studera enstaka ämnen eller delar av
ämnen och ibland har behov av all kombinera ämnen på grundskolenivå och
gymnasieskolenivå.
Inom den kommunala vuxenutbildningen anordnas kurser som
motsvarar utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och
gymnasieskolan. Dessutom finns s. k. särskild yrkesinriktad utbildning, dvs.
vissa korta yrkesinriktade kurser som saknar motsvarighet i gymnasieskolan.
Anlalel handledda limmar i varje ämne är reducerat med mellan 30 96 och 70 96
jämfört med ungdomsskolan. För utbildning på det gymnasiala stadiet är
åldergränsen 18 år. Skolstyrelsen bestämmer vilka kurser inom kommunal
vuxenutbildning som skall ingå i del lokala utbudet inom ramen för de kurser
som får anordnas enligl beslul av regeringen eller skolöverstyrelsen.
Gymnasieskolekurser får ingå även om kommunen saknar gymnasieskola.
Även de särskilda kurserna inom arbetsmarknadsutbildningen
har byggts ut och kompletterats med undervisning i allmänna ämnen för
korttidsutbildade (prop. 1974:45, InU 1975:14, rskr 1975:178). Utbildningen
riktar sig i första hand lill vuxna som har en svag ställning på
arbetsmarknaden eller saknar arbete och syftar till all undanröja del hinder
för alt få ell arbete som en bristande yrkesutbildning utgör. Ulbildningen
skall också tillgodose angelägna behov av yrkesulbildad arbetskraft.
Utbildningen är oftast inriktad på ell bestämt yrke. Utbildningsmålen för
arbetsmarknadsutbildningen styrs främst av den enskildes situation men också av
arbetsmarknadsläget inom yrkesområdet. Organisationen bör vara flexibel för all
kunna anpassas till förändringar på arbetsmarknaden.
2 Motiv för översyn av det gymnasiala utbildningsutbudet
De krav som ställs på skolan
förändras parallellt med samhällsutvecklingen, vilket nödvändiggör en
fortlöpande utveckling av skolan. Skolan måste ständigt vara lyhörd för nya
krav och önskemål som ställs på den. Behovet av en successiv förnyelse av
skolan har också framhållits i de tidigare reformbesluten. Med tanke på all
effekterna av skolans arbete visar sig försl på längre sikt är det angelägel
all skolan försöker ligga före samhällsutvecklingen i övrigt. Även om målen
för gymnasieskoleutbijdningen som de utformades i tidigare beslut fortfarande
är giltiga, har genom samhällets
Delll U:ll Skr
1976/77:103 126
fortlöpande
förnyelse förutsättningarna för organisationen, innehållet och dimensioneringen
av den gymnasiala ulbildningen kommit aU förändras.
Målen för gymnasieskolan fastställdes i huvudsak
genom de tidigare nämnda besluten. Dåvarande chefen för
ecklesiastikdepartementet anslöt sig lill gymnasieulredningens uttalande (SOU
1963:42) alt ulbildningen vid gymnasium skall bygga på grundskola och tjäna som
grund för fortsatt utbildning vid universitet och högskolor saml för omedelbar
yrkesutövning (prop. 1964:171). Mellan grundskolan och gymnasieskolan finns
således en skillnad i utbildningsmål. Grundskolan skall i första hand ge alla
elever en i huvudsak gemensam allmän utbildning. Gymnasieskoleulbildningen
skall dessutom ge både siudieförberedelse och yrkesförberedelse. Till slora
delar sammanfaller dock de övergripande målen för grundskolan och gymnasieskolan.
Utbildningen skall bl. a. vara personlighetsulvecklande och träna ell
självständigt och kritiskt länkande. Den skall också bidra lill en ökad
jämställdhet mellan män och kvinnor.
Även om gymnasieskolan fungerar tillfredsställande
för stora grupper ungdomar som går vidare i utbildningen efler grundskolan
finns det erfarenheter som pekar på atl en översyn nu är nödvändig.
Reformbesluten år 1964 och år 1968 ledde visserligen fram till en samordning i
fråga om mål och organisation samt en vidareutveckling av yrkesutbildningens
innehåll, men någon samlad prövning av möjligheterna lill inre samordning
mellan olika studievägar har hittills inte gjorts.
Studieavbrotten i gymnasieskolan, liksom
åldersfördelningen vid intagningen lill linjer och specialkurser, visar atl
återkommande utbildning förekommer i viss utsträckning. Men organisationen och
sättet för linjeuppbyggnaden är inte anpassade lill ell system med
återkommande utbildning, där de studerande friare än nu kan välja mellan
yrkesverksamhet och studier. Jag vill här erinra om all i riktlinjerna för
reformeringen av högskoleutbildningen (prop. 1975:9 s. 43M35, UbU 1975:17 s.
5, rskr 1975:179) ingår alt principerna om återkommande utbildning skall
utvecklas också vad gäller uppbyggnaden av den gymnasiala ulbildningen samt all
en strävan bör vara att införa mer av yrkesförberedande inslag på utpräglat
studieinriktade linjer saml alt införa studieförberedande inslag på mer
utpräglat yrkesinriktade linjer. Därigenom skulle var och en som gått igenom
gymnasieskolan vara väl förberedd både för atl gå ul i arbetslivet och
fortsätta atl studera. Olika aspekter på återkommande utbildning bearbetas f.
n. också från andra utgångspunkter än rent utbildningsmässiga. Exempelvis anges
i direktiven till sysselsättningsutredningen att återkommande utbildning bör övervägas
som en möjlighet all underiätta ungdomars inträde i arbetslivet.
Pågående förändringar inom arbetslivet påverkar
också gymnasieskolans innehåll och arbetssätt. Så kommer t. ex. lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet all innebära all helt andra och nya
behov kommer all finnas hos individen för verksamhet både i arbetslivet och
samhällslivet i stort. Den gymnasiala ulbildningen måste därför i en helt annan
utsträckning få till uppgift atl vid sidan av studie- och yrkesförberedelse
även ge arbelslivsförberedelse, dvs. kunskaper om och erfarenheter av
demokrali-och arbetsmiljöfrågor m.m.
I propositionen (1975/76:211) om samordnad
sysselsättnings- och regionalpolitik pekas på behovet av en mer flexibel och
regionanpassad utbildning i gymnasieskolan. Ell ökat regionall och lokall
inflytande över gymnasieskolans planering anses därför önskvärt.
Även
om siörre delen av en årskull som lämnar grundskolan genomgår
127 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:ll
någon
form av gymnasial utbildning före 20 års ålder utnyttjar många ungdomar inte
möjligheterna lill utbildning i gymnasieskolan. De finner inte gymnasieskolan
tillräckligt attraktiv eller lämpad för deras studieförulsäll-ningar. De möter
ofta svårigheter all få en meningsfull, yrkesorienlerande eller utvecklande
sysselsättning. Jag har i proposition 1975/76:100 (bil. 10 s. 185) redovisat
förslagen från en särskild arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet som har
behandlat vissa frågor rörande utbildningsbehovet hos 16-19-åringar. Gruppens
förslag inriktades i första hand på åtgärder för all förbättra möjligheterna
till gymnasiala siudier för de ungdomar som tillgodoses mindre väl av
ulbildningen i gymnasieskolan. Gruppen föreslog att grundläggande frågor
rörande den gymnasiala utbildningen skulle beredas i ett fortsatt
utredningsarbete. Rapporten har remissbehandlats. Frågor om ungdomsutbildningen
och ungdomars sysselsättning har också behandlats av sysselsäUningsulredningen
(A 1974:02) i betänkandet (SOU 1975:90) Arbete åt alla.
Gymnasieskolegruppen framhöll vidare i sin rapport
all motiven för en uppdelning mellan gymnasieskoleutbildningen och den
kommunala vuxenutbildningen inte är hållbara vid en utveckling av principerna
för återkommande utbildning. Vidare konstaterade man all samordning av
gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbildningens resurser skulle innebära
en effektivitetsvinst. Även arbetsmarknadsutbildningen borde enligl arbetsgruppen
tas med i ell försök all åstadkomma en närmare samverkan mellan samhällets
utbildningsutbud. Delta bör nu övervägas av kommittén.
Vidare har Landsorganisationen i Sverige och
Tjänstemännens centralorganisation föreslagit genomgripande förändringar av
den gymnasiala ulbildningen.
Genom besluten pä grundval av propositionen
(1975/76:39) om skolans inre arbete m. m. har nya förutsättningar skapats för
en fortlöpande reformering av del obligatoriska skolväsendet.
Betydande
delar av reformen påverkar även andra utbildningsformer. Del finns således skäl
att låta utreda vilka åtgärder som är erforderiiga inom gymnasieskolan mot
bakgrund av besluten rörande grundskolan. Jag anmälde därför i nämnda
proposition atl jag avsåg alt föreslå regeringen att tillkalla särskilda
sakkunniga för att se över ulbildningen i gymnasieskolan. Riksdagen (UbU
1975/76:30, rskr 1975/76:367) hade inget au erinra mot vad jag anförde. I del
föregående har jag behandlat motiven för en sådan översyn. En kommitté bör nu
tillkallas för alt göra denna översyn. I del följande kommer jag, efler samråd
med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Leijon, all närmare ange
de huvudfrågor som kommittén bör behandla.
3
Den gymnasiala utbildningens framtida organisation och innehåll
3.1
Allmänna utgångspunkter
Grundskolan syftar inte lill atl ge en
yrkesutbildning. Någon ändring i della avseende är inte heller aktuell. De
ungdomar som lämnar grundskolan ulan att utnyttja utbildningsmöjligheterna i
gymnasieskolan riskerar alt få en svag ställning på arbetsmarknaden. Jag vill i
delta sammanhang erinra om all del i propositionen om samordnad
sysselsättnings- och regionalpolitik anförs all målet bör vara all alla
ungdomar skall erbjudas arbete, praktik eller utbildning. Jag vill också erinra
om atl riksdagen nyligen har godkänt en
Delll U:ll Skr
1976/77:103 128
konvention
om yrkesvägledning och yrkesutbildning vid utveckling av mänskliga resurser där
del bl. a. rekommenderas aU yrkesutbildningen skall utvidgas för all tillgodose
behovet av utbildning under hela livet för ungdom och vuxna inom alla sektorer
av ekonomin och på alla nivåer (prop. 1975/ 76:126 s, 8, InU 1975/76:39, rskr
1975/76:315). För all nå dessa mål bör gymnasieskolan göras mer attraktiv för
ell siörre antal ungdomar, samtidigt som möjligheterna vidgas för äldre all gå
in i utbildning.
Olika undersökningar visar atl del i gymnasieskolan
fortfarande finns en social snedrekrytering, som senare också påverkar
rekryteringen lill olika yrkesgrupper. Valen lill gymnasieskolan visar vidare
all många studievägar har en stark könsmässig snedfördelning. På vissa linjer
är del mer än 95 96 flickor och på andra 95 96 pojkar. Dessa förhållanden får
senare effekter i arbetslivet genom fortsatt uppdelning på manliga och
kvinnliga yrken. Genom att den nuvarande organisationen och utbildningsutbudet
avspeglar den rådande uppdelningen av arbetsuppgifter på arbetsmarknaden och
dessutom utmärks av social och könsmässig snedrekrytering får inte ulbildningen
den jämlikhetsskapande verkan som reformerna har åsyftat.
Arbetslivets differentiering återspeglas i alltför
stor utsträckning i gymnasieskolan. Vissa linjer är utpräglat yrkesinriktade.
Flertalet specialkurser har en snäv inriktning mot ett yrke. Andra linjer har
föga yrkesinriktning. De förbereder främst för fortsatta studier i högskolan.
Om skolans organisation, arbetsformer och innehåll ensidigt anpassas till
förhållandena på arbetsmarknaden kommer utbildningen all bevara rådande
arbelsfördelningsmönsier. En viktig uppgift för kommittén blir atl överväga
ändringar i organisationen av utbildning i gymnasieskolan så all denna främjar
en demokratisk arbetsorganisation och en ökad valmöjlighet för den enskilde på
arbetsmarknaden. Ulbildningen skall sålunda stärka den enskildes ställning i
arbetslivet, dvs. ge kunskaper och erfarenheter som krävs för
anställningstrygghet och utveckling i arbetslivet. Den skall vidare motverka
indelningar i kunskapsmål som ger upphov till strikta kategoriindelningar och
yrkesmässiga återvändsgränder med åtföljande sociala skillnader. Kommittén bör
också i sitt grundläggande arbete ingående pröva vilka åtgärder som behövs för
all få en jämnare social och könsmässig rekrytering lill olika utbildningsvägar
inom gymnasieskolan.
Ett huvudmål för kommittén bör vara atl finna en
sådan organisation för gymnasieskolans utbildning all del inom alla studievägar
finns både yrkesförberedande och studieförberedande inslag varigenom alla som
genomgått gymnasieskoleulbildning skall vara förberedda både för alt gå ul i
förvärvslivet och för all fortsätta med studier. Kommittén bör belysa
effekterna av sådana förändringar. Organisationen bör möjliggöra ett system där
studier och yrkesverksamhet kan varvas. När målen för gymnasieskolan lades fast
utgick man från all huvuddelen av en årskull direkt skulle gå vidare lill
gymnasieskoleulbildning. Efler hand har många ungdomar sett återkommande
utbildning som en möjlighet. Den framtida planeringen av gymnasieskolan bör
alltjämt ha som utgångspunkt atl en siörre del av en årskull, som lämnar
grundskolan, skall få en längre sammanhängande studie- och yrkesförberedande
utbildning. Utbildningen skall också bevara individens valfrihet för framtiden.
Samtidigt bör det vara möjligt atl som likvärdiga allernaliv genomgå
gymnasieskolan sammanhängande eller i etapper. Genom en sådan uppbyggnad av
utbildningen kan såväl ungdomar som vuxna få bättre möjligheter att, mot
bakgrund av sina intressen och möjligheter, bedöma när de skall fortsätta med
utbildningen.
129 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:ll
Kommittén bör samråda med sysselsäUningsulredningen
i vad avser de principiella ställningstagandena för en utbildningsorganisation,
som tillgodoser kravet på återkommande utbildning, särskilt med hänsyn lill
effekterna på arbetsmarknaden.
Demokratiseringsprocessen på arbetsmarknaden
understryker betydelsen av all ulbildningen stimulerar de studerande till
medbestämmande och gemensamt ansvarstagande både under utbildningstiden och i
arbetslivet och samhället. Kommittén bör i sina överväganden beakta den
pågående utvecklingen och föreslå de förändringar som behövs för
gymnasieskolans del.
En utbildningsorganisation som mer än f n.
innehåller yrkesförberedande inslag på alla studievägar och som möjliggör
värvning av studie- och yrkesverksamhet fordrar väl utbyggda kontakter med
arbetslivet. Kommittén bör överväga de problem som är förknippade med en ökad
samverkan och föreslå åtgärder som ökar kontakten mellan skola och arbetsliv
under utbildningstiden.
Del
finns även skäl alt överväga i vad mån fördelar finns med en närmare samverkan
mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och de delar av
arbetsmarknadsutbildningen, som barett gemensamt innehåll med dessa utbildningsformer.
Genom en sådan samverkan kan det vara möjligt att bredda och bygga ul
utbildningen inom en region. Det kan också medverka till atl målet att fler
ungdomar bereds möjlighet till utbildning kan förverkligas. Vidare bör
principen om återkommande utbildning i gymnasieskolan kunna utvecklas i en
sådan samverkan. Kommittén bör mot denna bakgrund ingående pröva möjligheterna
av att vidareutveckla samverkansmöjlighelerna mellan olika ulbildningsformer
på gymnasial nivå. Utgångspunkten bör vara atl en sådan samverkan skall öka
utbildningsmöjligheterna också för vuxna. Möjligheterna för studerande med
längre arbetslivserfarenhet atl endast välja t. ex. enstaka ämnen eller delar
av ämnen måste utvecklas samtidigt som kraven på viss bredd i utbildningen för
yngre studerande inte får eftersättas.
3.2
Gymnasieskolan
Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört bör
kommittén pröva om gymnasieskolans nuvarande konstruktion med linjer och
näraliggande specialkurser är ändamålsenlig. Kommitténs överväganden bör ha som
utgångspunkt atl olika utbildningsvägar i gymnasieskolan som anknyter lill
skilda yrken inom breda sektorer i arbetslivet prövas gemensamt. Denna
sektorsvisa översyn bör om möjligt relateras till högskolans sekiorsindelning.
Därvid bör kommittén pröva om en principiell modell kan tillämpas som utgår
från en gemensam bas med inriktning mot elt brett yrkesområde i vilken vissa
linjer och specialkurser, såväl teoretiska som mer utpräglat yrkesinriktade,
skulle kunna sammanföras i gemensamma studiegångar. Vid sidan av längre
gymnasial utbildning i en följd skulle sannolikt siudier i återkommande
perioder vara ett gott alternativ för många. Elt syslem som möjliggör etappvisa
avgångar bör därför prövas ingående. Målet bör vara alt en första etappavgång
skall kunna ske med en viss yrkesförberedelse så atl den enskilde får en reell
möjlighet till en fast förankring på arbetsmarknaden. I en sådan
utbildningsgång bör del vara möjligt för individen alt lämna studierna utan att
ha avslutat hela ulbildningen. Beroende på den enskildes önskemål eller
arbetslivets förändring kan studierna inom området därefter
9 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Delll U:ll Skr
1976/77:103 130
fördjupas
genom atl åleriniräde sker på lämplig nivå i utbildningsgången.
I en sådan studieorganisation skulle det bli
möjligt aU skapa bättre motivation för siudier genom all målet för studierna
ligger relativt nära. Studietiden för en hel linje innebär för många studerande
all den tidpunkt då de kan omsätta sina kunskaper och färdigheter i praktiskt
handlande ligger så långt fram i liden aU studierna inte upplevs som
meningsfulla. Skolan har sökt avhjälpa denna brist genom ökade kontakter mellan
skola och arbetsliv, studie- och yrkesorientering m.m., men hiuills vidtagna
åtgärder är sannolikt inte tillräckliga för alla elevgrupper. I debatten kring
gymnasieskoleulbildningen har ungdomarnas intresse för en värvning mellan
teori och praktik framhållits. Genom atl åstadkomma en bättre yrkesanknylning
av de längre linjerna och strukturera utbildningsgången enligl den här
förordade modellen bör dessa önskemål kunna tillgodoses.
Åtskilliga av de studerande i gymnasieskolan
avbryter sina siudier tillfälligl eller definitivt. Undersökningar om
studieavbrott och linjebyle i gymnasieskolan visar all drygt hälften av dem som
gör avbrott i studierna kommer tillbaka antingen på samma studieväg eller på
någon ny. Många avbryter sina studier mer på grund av bristande
tillfredsställelse med sin utbildningssituation än på grund av all de har en
allmänt negaliv inställning till studier. Definitiva studieavbrott är vanligast
på yrkesinriktade linjer. Undersökningarna visar all många som definitivt har
avbrutit studierna drabbas av långvarig arbetslöshet och i övrigt har en svag
ställning på arbetsmarknaden. Kommittén bör ingående undersöka orsakerna lill
studieavbrott och föreslå åtgärder som gör gymnasieskolan bättre anpassad till
dessa grupper. Problemet med studieavbrotten hänger också samman med innehållet
i undervisningen, lill vilket jag återkommer i del följande.
En utbildningsorganisation som bygger på etappvis
avgång, dvs. ett syslem som främjar återkommande utbildning, syftar till en
vidgad social rekrytering lill olika utbildningsvägar och yrken. Samtidigt kan
en sådan organisation medföra vissa problem. Det kan t. ex. medföra atl
studerande med svag studiemotivation avslutar studierna efter en första etapp
och sedan inte återkommer. Kommittén bör vara uppmärksam på sådana effekler och
föreslå åtgärder som underiältar och stimulerar lill åleriniräde i utbildningsgången.
Vissa elever behöver starkt yrkesinriktade
utbildningsalternativ för att de över huvud taget skall vara intresserade av
fortsatt utbildning. Också en ny utbildningsorganisation kan därför behöva
kompletteras med speciella starkt yrkesinriktade kurser. Del bör vara möjligt
atl bygga på sådan utbildning med ytteriigare kurser så all studierna på
lämplig nivå kan förenas med den mer reguljära studievägen. Jag vill här erinra
om atl efter förslag av gymnasieskolegruppen har viss försöksverksamhet med
korta yrkesinriktade kurser påbörjats i några kommuner. Försöksverksamheten
utvärderas f n. inom skolöverstyrelsen. Vidare finns en begränsad
försöksverksamhet med kurser för invandrarungdomar i syfte att underlätta för
dessa att genomgå gymnasieskoleutbildning. Samma behov kan finnas för andra
grupper. Kommittén bör följa den försöksverksamhet som redan har påbörjats.
Den framtida studieorganisationen behöver vara
mångsidig i den meningen att den ger utrymme såväl för utbildningsvägar med en
gemensam bas som vänder sig mot breda yrkesområden och har inslag av både
yrkes- och studieförberedande moment som för sludiealternaliv med korta starkt
specialiserade yrkesinriktade kurser.
Kommittén
bör i delta sammanhang också överväga vilka andra insatser än
131 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:ll
rent
organisatoriska som kan vara nödvändiga för elevgrupper som inte utnyttjar
gymnasieskolans utbildning i samma utsträckning som andra. Della kan gälla t.
ex. handikappade och invandrare.
3.3
Samverkan mellan gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning
De utgångspunkter för gymnasieskolans framlida
organisation som jag tidigare har skisserat bör medföra möjligheter lill ökad
samverkan mellan gymnasieskolans studievägar, kommunal vuxenutbildning och
arbetsmarknadsutbildning samtidigt som man bibehåller dessa utbildningars mål.
En helhetssyn på utbildningarna på den gymnasiala nivån blir då naturlig, där
skarpa gränser av administrativ och pedagogisk art i görligaste mån reduceras.
En närmare samverkan måste dock bygga på hänsynslagande lill både ungdomarnas
och de äldres situation och respektive ulbildningsforms egenart och uppgifter.
En sådan samverkan bör ha som utgångspunkt all den kan resultera i ell bättre
utnyttjande av resurser som personal, lokaler och utrustning. Den får
emellertid inte leda lill sådana förändringar som medför kostnadsökningar, t.
ex. genom förändrade delningslal.
Även om man kan finna en lång rad likheter mellan
kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och gymnasieskola finns
också skillnader. Med den inriktning av gymnasieskolans fortsatta utveckling
som jag har angivit i del föregående bör del vara möjligt alt minska dessa.
Utbildningsorganisationen för kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning
kännetecknas av betydande flexibilitet jämfört med gymnasieskolan. Också inom
gymnasieskolan bör eftersträvas en ökad flexibilitet i organisationen, även om
man där inte bör gå lika långt som inom de båda övriga utbildningsformerna. För
atl snabbi kunna möta uppkommande behov, t. ex. vid konjunkturnedgångar,
arbetar arbetsmarknadsutbildningen med kontinuerlig intagning och rörlighet i
fråga om dimensioneringen. Detta kan i vissa fall försvåra en samverkan med
kommunal vuxenutbildning och framför allt med gymnasieskolan, som har fasta
inlagningsperioder.
Kommittén bör överväga ell system med konlinueriig
intagning i kommunal vuxenutbildning och gymnasieskolan. Kommittén bör härvid
väga för- och nackdelar framför allt med hänsyn till möjligheten att i lid
fastställa utbildningsorganisationen bl. a. vad gäller personalbehovet. Även
andra konsekvenser för personalen av en konlinueriig intagning bör analyseras
av kommittén.
Det finns även andra för utbildningarna specifika
inslag som bör analyseras innan ställning kan las lill en närmare samverkan
mellan de olika ulbildningsformerna. En skillnad gäller möjlighet till siudier
på hel- resp. dellid. Möjlighet atl välja den studieform som är mest
ändamålsenlig med hänsyn lill individens situation utgör ofta en förutsättning
för framgångsrika siudier. Kommittén bör därför närmare överväga de för- och
nackdelar som är förknippade med hel- resp. deltidssludier och föreslå
lösningar.
I arbetslivet verkar alla yrkesverksamma
tillsammans oberoende av ålder. All låta olika åldersgrupper studera
tillsammans på gymnasial nivå skulle därför innebära att skolan i ett avseende
närmade sig förhållandena i arbetslivet. En samverkan mellan generationer bör
främjas så all konstlade gränser mellan olika åldersgrupper inte onödigtvis
uppslår. Olika åldersgrupper finns redan i många gymnasieskolor, framför allt
i specialkurser, och i arbetsmarknadsutbildning. Effekterna av att blanda
ungdomar och äldre i
Delll U:ll Skr
1976/77:103 132
utbildning
kan vara olika beroende på ämnen, studiemotivation m. m. Viss forskning finns redan
om de melodiskt-pedagogiska problemen. Kommittén bör ytteriigare belysa
effekterna av atl ungdomar och äldre undervisas i samma grupp.
I kommunal vuxenutbildning och
arbetsmarknadsutbildning är utbildning på grundskolenivå ofta integrerad med
utbildning på det gymnasiala stadiet. Kommittén bör därför också belysa om ökad
samverkan kan ske mellan dessa delar av kommunal vuxenutbildning och
arbetsmarknadsutbildning och hur de kan passas in i en organisation som innebär
ökad samverkan mellan arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning och
gymnasieskolan. Eftersom utredningsarbetet kan komma atl beröra arbetet inom
utredningen (U 1975:19) om vissa folkbildningsfrågor bör kommittén samråda med
denna utredning.
3.4
Vissa utbildningsvägar i gymnasieskolan
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 27 oktober
1975 avgivit förslag om inrättande av en särskild social service- och
barnomsorgslinje. Detta förslag hör nära samman med barnslugeulredningens (S
1969:31) förslag i betänkandet (SOU 1975:67) Utbildning i samspel, som innebär
atl del första steget till utbildning inom barnomsorgsyrken inryms som en
separat linje i gymnasieskolan.
En bred remissopinion ställer sig bakom
barnslugeulredningens förslag till mål och inriktning, innehåll, ämnesblock
samt arbetssätt för den föreslagna utbildningen för barnomsorgsyrken. Olika
synpunkter framförs emellertid om var det första stegel skall organiseras.
Flera remissinstanser pekar också på sambandet med andra utbildningsvägar i
gymnasieskolan, främst vårdlinjen, konsumtionslinjen och sociala linjen.
De båda förslagen bör enligt min mening överiämnas
till kommittén för all prövas i samband med översynen av den gymnasiala
utbildningen. En utgångspunkt för kommitténs arbete inom detta område bör vara
alt åstadkomma en breddning av barnslugeulredningens förslag till första steg.
Genom ett särskilt beredningsarbete inom
utbildningsdepartementet (prop. 1975/76:I00bil. lOs. 186,UbU 1975/76:27,rskr
1975/76:33l)övervägs frågor om vissa vårdutbildningar som skall ingå i den nya
högskoleorganisationen. Delta sker inom en särskild grupp, kallad V ARD-76. Ett visst arbete av
översynskaraktär pågår också inom skolöverstyrelsen. Inom Landstingsförbundet
har ett förberedande arbete med vissa riktlinjer för utveckling av läroplaner
för vårdutbildningar i del närmaste slutförts.
Utbildningsutskottet har i belänkande rörande
vårdyrkesutbildning (UbU 1975/76:27, rskr 1975/76:331) understrukit vikten av
atl gemensamma grundkurser eller basutbildningar skapas för breda verksamhetsfält
och att man i sammanhanget bör överväga möjligheterna att inordna ungdomsutbildning
och vuxenutbildning i ett gemensamt vårdutbildningssyslem präglat av
återkommande utbildning. De i det föregående skisserade utgångspunkterna för
den framtida gymnasiala ulbildningen utgår från en sådan grundsyn. Det krävs
ett omfattande utredningsarbete för atl kunna tillgodose de nya
utbildningsbehov inom de delar av vårdyrkesseklorn som även fortsättningsvis
skall finnas kvar inom gymnasieskolan.
Utifrån vad jag nu har anfört bör kommittén i ell
sammanhang se över vårdlinjen, konsumtionslinjen, sociala linjen och de
specialkurser som nära
133 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:ll
anknyter
lill dessa linjer samt de förslag som har överiämnals av barnslugeulredningen
och skolöverstyrelsen. I arbetet med denna sektor kan också den
samhällsvetenskapliga linjen komma atl beröras. Del arbetssätt som
barnslugeulredningen rekommenderar, bl. a. lagarbete, och som remissinstanserna
ställt sig bakom förutsätter en uppluckring av gymnasieskolans fasta
regelsystem. Frågor rörande ramtimplan i ställel för en fast timplan för
utbildningen, kompanjonlärarskap m. m. måste då lösas på ell annat sätt än f
n., eftersom en utveckling mot lagarbete och problemorienterade studier annars
försvåras eller omöjliggörs. Jag finner en sådan inriktning ligga i linje med
vad jag i del föregående har anfört om principerna för den gymnasiala
utbildningens utveckling.
Fördelningen av gymnasial utbildning på olika
sektorer måste bygga på aktuellt prognosmalerial. Det nuvarande materialet
visar brist på personal inom de tekniska yrkena. Tillströmningen lill teknisk
och naturvetenskaplig utbildning i högskolan har också minskal under 1970-talel.
Della motiverar särskilda åtgärder för all stimulera tekniska och
naturvetenskapliga siudier.
Kommittén
bör ingående analysera orsakerna till det minskade intresset .för tekniska och
naturvetenskapliga siudier och föreslå lämpliga åtgärder. Skolöverstyrelsens år
1968 framlagda undersökning av gymnasieelevernas inställning till matematik,
fysik och kemi pekade på atl elevernas attityder till dessa ämnen hade
utvecklats ogynnsamt. Om detta fortfarande är giltigt för motsvarande linjer i
gymnasieskolan, bör innehåll och verksamhetsformer analyseras och förslag lill
förbättringar läggas fram.
1 prop. 1975:1 bil. 10 uttalades all även frågor om
den kulturella miljön i vid bemärkelse bör uppmärksammas. Inom
skolöverstyrelsen pågår utvärdering och översyn av gymnasieskolans utbildning
på del estetiska området. Del är angeläget att kommittén följer detta arbete
och även uppmärksammar det humanistiska området.
3.5
Utbildning iföretag
Som ett alternativ till utbildning i mer reguljär
form kan utbildning i företag vara ell sätt all tillgodose varierande behov. En
kartläggning av företagsul-bildningen görs f n. av utredningen (A 1975:01) om
utbildning i företag. Utbildningsutskottet har också gjorl vissa uttalanden
rörande behovet av översyn av läriingsutbildningen (UbU 1975/76:5, rskr
1975/76:75) saml statsbidragen till denna (UbU 1975/76:21, rskr 1975/76:248).
Kommittén bör pröva hur arbetsfördelningen mellan gymnasieskolan och enskild
utbildning i olika former bör avvägas med hänsyn till den studieorganisation
som kommittén kommer fram till. Jag finner del naturligt alt kommittén prövar i
vad mån enskild yrkesutbildning kan ingå i ett syslem med etappvis utbildning
som jag redogjort för i del tidigare. Det är angelägel alt inte heller den
enskilda ulbildningen leder lill ett alltför snävt avgränsat yrkesområde.
Kommittén bör samråda med nyss nämnda utredning.
36
Arbetssätt och innehåll
Inom skolöverstyrelsen pågår ett fortlöpande
läroplansarbete på gymnasieskolans område. Regeringen har vidare givit skolöverstyrelsen
i uppdrag atl införa både studieförberedande och yrkesförberedande inslag på
gymnasiala ulbildningsvägar med anledning av riksdagens beslul om reformering
av
Delll U:ll Skr
1976/77:103 134
högskoleutbildningen.
Skolöverstyrelsen har också fåll i uppdrag all utarbeta läroplaner för en enda
kurs i varje behörighelsgivande ämne inom kommunal vuxenutbildning. Kommitténs
överväganden beträffande organisation och utbildningsutbud kan få konsekvenser
för detta arbete. Kommittén bor därför hålla nära kontakt med
skolöverstyrelsens arbete inom dessa områden. Kommittén bör kunna föreslå
sådana åtgärder som den finner bör uppmärksammas i läroplansöversynen.
Jag har i det föregående framhållit all samhällets
fortlöpande demokratisering inte kan lämna skolan opåverkad. Gymnasieskolan
bör i högre grad än f n. närma sig vuxenväriden. Ell ökat ansvarslagande av
eleverna och en högre grad av egen aktivitet bör kunna medföra siörre
arbeislrivsel och bättre studiemotivation. En viktig uppgift för kommittén är
atl föreslå åtgärder som kan främja de studerandes infiyiande överdel egna
arbetet. Som exempel kan nämnas en mer problemorienterande undervisning och
koncenlralionsslu-dier.
Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens
centralorganisation har i olika sammanhang framhållit att del är angelägel att
skapa ell för hela gymnasieskolan gemensamt ämnesstoff som bildar en kärna
kring vilken olika specialiseringar kan ske. Här vill jag särskilt peka på
viklen av all alla studerande i gymnasieskolan tillägnar sig kunskaper och
erfarenheter inom sådana områden som kommunikation, samhällsorientering och
naturvetenskap. Begreppet kommunikation omfattar inte endast språkfärdigheter
och matematik ulan också en lång rad färdigheter bl. a. inom områden som bild,
ljud och rörelse, vilka spelar stor roll för personlighelsulvecklingen. I
samhällsorienteringen ingår även träning och kunskaper för familjerollen.
Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag har
anfört om arbetssätt och arbetsformer i grundskolan i propositionen om skolans
inre arbete. Del melodiska arbetet inom alla ämnen bör få en ökad inriktning
mot praktiska och laboraliva arbetsformer. Skolarbetet bör till stor del knyta
an till samhället och bygga på en förankring i verkligheten av de frågor och
problem som skall bearbetas. Detta bör också gälla arbetssättet i de gymnasiala
ulbildningsformerna samtidigt som träning i abstrakt och kritiskt tänkande bör
uppmärksammas.
I samband med kommitténs överväganden om gymnasieskoleulbild-ningens
innehåll bör även ingå en översyn av språkprogrammet. Skolöverstyrelsen har
avgivit förslag härom. Förslaget berör övergripande frågor för utbildningen och
bör behandlas mot bakgrund av kommittérs principiella genomgång av den gymnasiala
ulbildningen.
Utredningen om skolans inre arbete föreslog i sitt
betänkande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö vissa åtgärder beträffande
undervisningen i svenska på de tvååriga yrkesinriktade linjerna. Kommittén bör
pröva denna fråga och föreslå lämpliga åtgärder i syfte alt förbättra
undervisningen i ämnet.
4
Den gymnasiala utbildningens dimensionering och lokalisering
Jag har i det föregående utgått från att fler
ungdomar efter grundskolan skall få möjlighet atl genomgå en gymnasial
utbildning efter intresse, förutsättningar och behov. Detta har varit ett
riktmärke för utbildningsplaneringen under senare år.
För alt fler ungdomar skall kunna beredas plats i
gymnasieskolan behöver utbildningsutbudet förändras, dels genom att nya
utbildningsvägar skapas.
135 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:ll
dels
genom all utbildningsutbudet på lokal nivå görs bredare. Kommittén bör därför
ingående pröva dimensioneringsfrågorna.
Kommittén
bör i delta sammanhang pröva hur den enskildes rätt lill utbildning i
gymnasieskolan skall förverkligas. Särskilt bör uppmärksammas hur della skall
ske för sådana grupper som f n. inte utnyttjar möjligheterna lill utbildning.
Samtidigt vill jag understryka atl samhället inte alllid kan garantera all alla
ulbildningssökande kan få sina önskemål om viss utbildning tillgodosedda. En
ständig avvägning måste här ske mellan individens önskemål och arbetsmarknadens
efterfrågan. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad dåvarande chefen för
ecklesiastikdepartementet anförde om den kvantitativa utvecklingen av
ungdomsutbildningen efter grundskolan (prop. 1964:171 s. 98). Likartade
uttalanden görs i propositionen om reformering av högskoleutbildningen m. m.
Del
finns även andra faktorer som påverkar avvägningen mellan individers önskemål
och arbetslivets behov. 1 vissa fall kan del vara svårt all anpassa
utbildningsorganisationen lill de studerandes efterfrågan på utbildning därför
all del råder brist på praktikplatser. 1 andra fall, då del krävs betydande
investeringar för atl utbildningen skall kunna genomföras, kan begränsningarna
vara av ekonomisk art. Kommittén bör göra en översyn av sådana utbildningar,
vilka på grund av praklikkrav eller kostnader, har ett begränsat antal
inlagningsplatser. Samverkan med kommunal vuxenutbildning och
arbetsmarknadsutbildning torde även i detta fall kunna innebära vissa fördelar.
Ell
av målen för lokalisering av ulbildningen på gymnasial nivå är all göra denna
så lättillgänglig som möjligt. Samtidigt måste emellertid krav om elt
mångsidigt utbildningsutbud ställas upp. Della tillgodoses lättare genom en
integration mellan olika studievägar, vilken ofta kan utgöra en förutsättning
för lokalisering av utbildning. Integrationen bör syfta lill att enheter med
ensidig könsfördelning eller enbart vissa studievägar, t. ex. utpräglat teoretiska
eller yrkesinriktade, undviks.
Lokaliseringen
påverkas också av utbildningens anknytning lill regionens arbetsmarknad.
Gymnasieskolans utbildningsutbud är i dag i vissa fall inte lillräckligl
anpassat lill olika regioners skiftande arbeismarknadsstruklur. Ell ökat
regionalt och lokall inflytande över planering och lokalisering bör bättre än f
n. kunna göra gymnasieskoleorganisalionen flexibel i della avseende. För
gymnasieskolan grundläggande principer måste emellertid särskilt uppmärksammas.
Här bör även arbetsmarknadens organisationer få möjlighet atl della i
beslutsprocessen. En alltför stark anpassning lill den lokala arbetsmarknaden
kan dock inom vissa regioner leda till ett myckel begränsat utbud av utbildning
och en minskad valfrihet för de studerande. Viss? studerande kan därigenom få
svårare att finna attraktiva utbildningsalternativ, vilket kan leda lill all
färre ungdomar söker sig lill gymnasieskolutbildning. Risken för detta minskar
om utbudet kan göras mera varierat, bl. a. genom en närmare samverkan mellan
olika gymnasiala utbildningar.
Principerna för lokalisering av gymnasial
utbildning bör övervägas mot bakgrund av vad jag nu har anfört. Kommittén bör
även beakta vad som i denna fråga anförs i propositionen om samordnad
sysselsättnings- och regionalpolitik. Samråd bör i denna fråga ske med
sysselsäUningsulredningen.
Delll U:ll Skr
1976/77:103 136
5 Vissa
övriga frågor
5.1 Statsbidragsfrågor
I fråga om de personalförändringar som kan
föranledas av kommitténs förslag förutsätter jag all berörda parter inom ramen
för gällande lagstiftning kommer att träffa överenskommelse i den mån dessa
frågor är förhandlingsbara. Kommittén bör emellertid, då så är särskilt
betingat av kommitténs förslag i övrigt vara oförhindrad atl ge synpunkter även
i personalfrågor.
Frågor
om statsbidrag till skolväsendet liksom ansvarsfördelningen mellan stal och
kommun på detta område utreds f n. inom utredningen (U 1972:06) om skolan,
staten och kommunerna. Till denna utrednings uppgifter hör atl undersöka om man
genom ett annoriunda statsbidragssystem kan åstadkomma ett ökat lokalt
ansvarstagande för skolverksamheten. Kostnadsfördelningen mellan stal och
kommun förutsätts därvid inte komma all ändras. Inom utredningen har ell
omfattande arbete lagts ned på pedagogiska och organisatoriska frågor. I det
kommande arbetet med den gymnasiala utbildningen kommer en rad
statsbidragsfrågor all behöva behandlas. Med utgångspunkt i en oförändrad
kostnadsfördelning mellan stal och kommun bör sialsbidragsfrågor som specifikt
rör den gymnasiala ulbildningen kunna prövas av kommittén. Genom samråd bör
kunna undvikas all likartade frågor behandlas parallellt. Ytterligare direktiv
rörande slalsbidragsfrågorna kan komma att behöva meddelas senare.
5.2 Betyg,
intagning och urval
Frågan om betyg, intagning och urval utreds av 1973
års betygsulredning (U 1973:01). Kommittén skall därför endast bevaka dessa
frågor i den mån dess egna förslag om den framlida gymnasiala ulbildningen
kräver delta.
5.3 Studiestöd
Frågor om studiestöd till studerande i
gymnasieskolan utreds f n. av studiestödsutredningen (U 1975:16) som bl. a. har
atl överväga ell studiestöd som är anpassat till en studieorganisation av den
modell som jag har angivit i del föregående. Kommittén bör följaktligen inte
behandla sludieslödsfrå-gor.
6 Utredningsarbetets
bedrivande
Kommittén bör i ett inledningsskede överväga
övergripande frågor som är gemensamma för den gymnasiala utbildningen, vilket
bör utmynna i ett principbetänkande. Parallellt med dessa överväganden bör
kommittén påbörja en analys av den gymnasiala utbildningen i sektorer som
vänder sig mot bestämda yrkesområden i arbetslivet. Med hänsyn till det
angelägna i alt snabbt komma fram till lösningar inom utbildningar för
vårdsektorn och den sociala sektorn bör kommittén om möjligt prioritera dessa
områden. För atl åstadkomma en konkret belysning av kommitténs principförslag
kan del vara lämpligt att behandla utbildningen för ytterUgare något
yrkesområde med förtur. Jag finner det sannolikt alt en viss försöksverksamhet
kan behöva genomföras innan mer definitiva ställningstaganden kan göras om den
framtida gymnasiala utbildningen. Kommittén bör därför ta de initiativ och
137 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U: 12
avge
de förslag som behövs. Kommittén bör även tillgodogöra sig de rön och
erfarenheter som skolöverstyrelsens försöksverksamhet ger.
Med undantag för principiella förslag för hela den
gymnasiala ulbildningen bör utredningen avge sina förslag successivt.
Eventuella konsekvenser i fråga om personalen inom berörda utbildningsformer
bör analyseras ingående liksom konsekvenserna för grundutbildningen av lärare
saml behov av fortbildning med anledning av kommitténs förslag. Förslagen bör
åtföljas av noggranna kostnadsberäkningar. Utgångspunkten för förslagen bör
vara största möjliga återhållsamhet vad gäller ytterligare kostnader saml
oförändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun. Kommittén bör även avge
förslag om författningsändringar och andra bestämmelser saml exempel på
anvisningar.
Eflersom
fiera myndigheter, statliga utredningar och organisationer är direkt berörda av
det utredningsarbete som jag har angivit i det föregående är det av stor
betydelse alt arbetet bedrivs i nära kontakt med dessa.
12.
Den svenska delegationen inom finsk-svenska utbildningsrådet
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-09-09.
Statsrådet
Hjelm-Wallén anför.
1. Finsk-svenska ulbildningsrådel tillkom på
initiativ av Nordiska Rådet
år 1967 (Rekommendation nr 27/1967). I medlemsförslag A 136/k föreslogs
all Nordiska rådet skulle rekommendera regeringarna i Sverige och Finland
all vidtaga åtgärder för alt underiätta de i Sverige bosatta finnarnas
utbildningsproblem samt all i della syfte tillsätta ell gemensamt organ med
uppgift atl handhava planeringen och koordineringen av ifrågavarande
verksamhet. Nordiska Rådet rekommenderade den 5 april 1967 regeringarna i
Finland och Sverige alt tillsätta ell permanent rådgivande och förslagsstäl
lande samarbetsorgan med uppgift att verka för all underiätta den i Sverige
bosatta finskspråkiga befolkningens utbildningsproblem.
Finsk-svenska ulbildningsrådel, som lillsaiies och
började sin verksamhet på sommaren 1967, består av en finsk och en svensk
nationell delegation.
Under
sin verksamhet har ulbildningsrådel huvudsakligen behandlat utbildningsfrågor
avseende grundskolan och gymnasieskolan. Invandrarbarnens situation i
förskolan har också uppmärksammats. Ulbildningsrådel har bl. a. behandlat
frågorom rekrytering av lärare, utbildning och fortbildning av lärare,
läroplaner för hemspråksundervisning och frågor om läromedel. Vidare har utbyte
av informationer på olika plan spelat en stor roll i rådels verksamhet.
2. Riktlinjer
för invandrar- och minoritetspolitiken har nu fastlagts (prop.
1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:160) och målen för ulbildningen av invan
drarbarn har angivits i prop. 1975/76:118 om hemspråksundervisning för
invandrarbarn och godkänts av riksdagen (UbU 1975/76:33, rskr 1975/
76:391). Samarbetet i utbildningsfrågor mellan Finland och Sverige bör nu
därför ges en fastare form genom att den svenska delegationen ges ställning
av en kommitté. Arbetet med atl uppnå av regering och riksdag fastställda
mål saml alt lösa olika praktiska frågor som rör den i Sverige bosatta
finskspråkiga befolkningens utbildningsproblem ankommer på berörda
myndigheter.
Delll U:12 Skr
1976/77:103 138
Finsk-svenska ulbildningsrådel bör, i enlighet med
Nordiska Rådets rekommendation, liksom hittills vara ett permanent forum för
regeringarna i Finland och Sverige för ömsesidig information, samråd och övergripande
planering.
De verkställande uppgifterna vad gäller
förhållanden i Sverige ankommer på berörda svenska myndigheter. Dessa skall ge
rådet de uppgifter rörande utbildning m. m. som krävs för rådets verksamhet och
om olika åtgärder för den i Sverige bosalla finsk-språkiga befolkningen.
Den svenska delegationen inom ulbildningsrådel
består f n. av ledamöter, sekreterare och expert. Mot bakgrund av de
ställningstaganden som gjorts i fråga om invandrar-och minoritelspoliliken i
Sverige under senare år bör den svenska delegationens sammansättning breddas.
Ordförandeskapet samt sekreierarfunklionen i rådet
åvilar den svenska delegationen.
13.
De blindas förenings biblioteksverksamhet
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-10-14.
Direktiv (PM upprättad den 14 oktober 1976 inom
utbildningsdepartementet):
1
Bakgrund
Sedan år 1953 utgår statsbidrag till den
biblioteksverksamhet som bedrivs av De blindas förening (DBF). Biblioteket
består av en central biblioteksad-minisiralion samt fyra avdelningar, nämligen
blindskriftsbibliotekel, lalboksbiblioleket, studielilieralurseklionen och
folkbildningsseklionen. Biblioteket leds av en särskild biblioteksslyrelse. Den
egentliga biblioteksverksamheten svarar punklskrifisbiblioiekel och
lalboksbiblioleket för. Del slatiiga bidraget utgår ur anslaget Bidrag till de
handikappades kulturella verksamhet (1976/77 VIILB. 54 Bidrag till de
handikappades kulturella verksamhet, posten Bidrag lill De blindas förening för
biblioteksverksamhet). Som villkor för bidraget har utfärdats vissa allmänna
bestämmelser av regeringen. Bidraget uppgår budgetåret 1976/77 lill 4 600 000
kr. I beloppet har utöver bidrag till den egentliga biblioteksverksamheten
inräknats bidrag för överföring av tidigare producerade talböcker från öppna
spolar till kompaktkassetter, för utgivande av laltidning för kulturinformation
saml för omkostnader vid framställning av sludielilteralur för synskadade
högskole-siuderande. Statsbidrag täcker nästan helt kosinaderna för
punktskrifts- och talboksbiblioieken.
I en särskild skrivelse lill
utbildningsdepartementet i juni 1974 med anledning av 1968 års
lilleralurulrednings slutbetänkande (SOU 1974:5) Boken föreslog
handikapputredningen (S 1966:38) atl ett avtal skulle träffas mellan DBF och
staten om all staten utan koslnad skulle överta DBF:s punktskrifts- och
lalboksbibliotek samt ansvaret för driften och utvecklingen av denna
biblioteksverksamhet.
1 en kompletterande anslagsframställning för
budgetåret 1975/76 föreslog skolöverstyrelsen alt staten fr. o. m. budgetåret
1975/76 skulle la över ansvaret för DBF:s bibliotek.
139 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:13
Med anledning av förslagen från
handikapputredningen och skolöverstyrelsen anförde föredraganden vid sin
behandling av bidraget till DBF för biblioteksverksamhet under budgetåret
1975/76(prop. 1975:1 bil. 10p.42)atl han delade den från olika håll framförda
uppfattningen alt en förändring borde övervägas av huvudmannaskapet och
organisationsformen för DBF:s bibliotek. Frågorna borde övervägas i en särskild
arbetsgrupp.
I sitt belänkande (SOU 1976:20) Kultur ål alla
erinrar handikapputredningen om sina, i den särskilda skrivelsen, tidigare
framförda förslag om huvudmannaskapet för DBF:s bibliotek. Utredningen
behandlar även den framtida omfattningen av bibliotekets förvärv av
punktskriftsböcker och talböcker. En förändring av huvudmannaskapet m. m.
kräver viss ytterligare utredning. Detta arbete bör utföras av en särskild
arbetsgrupp.
2
Arbetsgruppens uppgifter
Arbetsgruppen skall utföra det ytteriigare
utredningsarbete som krävs för ell ställningstagande lill förslaget om en
ändring av huvudmannaskapet för DBF:s bibliotek m. m. Därvid bör arbetsgruppen
särskilt uppmärksamma följande frågor.
Handikapputredningen har föreslagit all staten lar
över ansvaret för DBF:s biblioteksverksamhet och bildar ell statligt
specialbibliotek. Även andra lösningar av huvudmannaskapet kan tänkas t. ex. en
fristående stiftelse eller en inordning i biblioteksverksamheten i Stockholms
kommun. Arbetsgruppen bör belysa hur förändringar enligl dessa alternativ
skulle kunna genomföras samt vilka förändringar i det nuvarande bibliotekets
organisation och personaldimensionering som krävs vid de olika alternativen.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas ål hur bibliotekets administration kan lösas i
de olika fallen saml vilka koslnadskonsekvenser elt förändrat huvudmannaskap
får. Vidare bör arbetsgruppen i della sammanhang överväga vilken form av
samröre som de nuvarande sludielilteralur- och folkbildningsseklionerna i DBF:s
biblioteksverksamhet bör ha med ett bibliotek för punklskriftsböcker och
talböcker under annan huvudman än DBF.
Biblioteket använder sig i dag av DBF:s
produktionsresurser vid framställningen av punktskriftsböcker och talböcker.
Ekonomi- och personaladministration m. m. för biblioteket sköts av DBF. Då
dessa funktioner vid en förändring av huvudmannaskapet för biblioteket kan
behöva läggas inom den nya biblioteksorganisalionen bör arbetsgruppen kartlägga
inom vilka områden en direkt samverkan sker mellan biblioteksverksamheten och
andra delar i DBF:s verksamhet, t. ex. i form av köp av tjänster. Gruppen bör
därvid söka ange omfattningen av och kosinaderna för dessa tjänster. En
förändring av huvudmannaskapet för biblioteket medför all personalens
anställningsförhållanden påverkas. Arbetsgruppen bör därför undersöka vilka
konsekvenser olika huvudmannaskapsformer kan leda lill.
Handikapputredningens förslag rörande omfattningen
av bibliotekets framlida förvärv av punklskriftsböcker och talböcker innebär en
kraftig ökning i förhållande till nuläget. En förutsättning för en höjning av
nyförvärvsnivån vid biblioteket är att produktionsresurser finns tillgängliga.
Denna fråga har inte närmare behandlats av handikapputredningen.
Arbetsgruppen bör därför undersöka om DBF:s punktskrifts- och
talboks-produktion har möjligheteratt framställa ell siörre antal böckeråt
biblioteket än vad som f n. sker. Gruppen bör också undersöka vilka andra
produk-
Delll U: 13 Skr
1976/77:103 140
tionsresurser
som skulle kunna användas. Vidare bör gruppen allmänt belysa för- och
nackdelarna med all ett fristående specialbibliotek har egna
produktionsresurser.
DBF:s bibliotek lämnar folkbiblioteken ute i landet
service genom enstaka lån och depositioner. Biblioteket ger också en omfattande
service till synskadade utanför Slockholm genom direktlån. Stockholms
stadsbibliotek har inte något eget talboksbestånd. Låntagare i Slockholm vänder
sig direkt lill DBF:s bibliotek eller erhåller böckerna från biblioteket genom
Stockholms kommuns sociala biblioteksverksamhet. För talboksutlåningen vid
vårdinstitutioner inom Stockholm används depositioner från DBF:s bibliotek.
Med hänvisning lill dessa förhållanden har från DBF:s sida hävdals alt det inom
Stockholmsområdet förekommer ett överutnyttjande av biblioteket jämfört med
övriga kommuner i landet. Arbetsgruppen bör mot denna bakgrund undersöka hur
DBF:s bibliotek utnyttjas av bibliotek i olika delar i landet saml vidare söka
klariägga i vilken utsträckning det förekommer ell s. k. överutnyttjande inom
Stockholms kommun. Gruppen bör därvid även söka beräkna hur pass stor del av
biblioteksverksamhetens kostnader som kan sägas avse Stockholms kommun.
Vid Tomlebodaskolan som är den statliga
specialskolan för synskadade barn finns i elevbiblioleket ett mindre antal
böcker på punkt som icke är läroböcker. Enligt handikapputredningen bör denna
del av elevbibliolekels böcker handhas av det föreslagna specialbiblioteket som
då skulle fä ansvaret för utlåningen av alla typer av punktskriftsböcker.
Arbetsgruppen bör redovisa hur elevbibliotekets nuvarande verksamhet fungerar
samt överväga om den av utredningen föreslagna samordningen är lämplig. Gruppen
bör vidare pröva vilka organisatoriska kostnadsmässiga konsekvenser en
samordning skulle få för specialbiblioteket resp. specialskolan.
3
Tidsplan m. m.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Gruppen
bör redovisa sina överväganden till regeringen senast den 1 februari 1977. Om
gruppen i sitt arbete finner all skäl talar för en viss lösning av
huvudmannaskapet bör den redovisa vilka ytterligare frågor som behöver lösas
innan en förändring kan ske samt ange när en ny organisation beräknas kunna
träda i kraft.
Resultatet av arbetsgruppens genomgång av den
nuvarande biblioteksverksamhetens organisation och finansiering har belydelse
för ställningstagandena till omfattningen av de statliga insatserna till
verksamheten under budgetåret 1977/78 oberoende av vilken huvudmannaskapsform
som då kommer att gälla. Arbetsgruppen bör därför på lämpligt sätt, och så
snart detta låter sig göras, lämna underiag för regeringens bedömningar i denna
fråga.
141 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Delll U:14
14.
Tilläggsdirektiv till studiestödsutredningen
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-10-28.
Chefen
för utbildningsdepartementet, statsrådet Wikström anför.
Genom beslul den 25 september 1975 bemyndigade
regeringen dåvarande chefen för utbildningsdepartementet atl tillkalla tio
sakkunniga för atl utreda det sludiesociala stödet.
De
sakkunniga, som tagit sig namnet studiestödsutredningen, skulle bl. a. särskilt
uppmärksamma prövningen mot egen och makes inkomst och förmögenhet i
studiemedelssystemet. I direktiven hänvisas till kommittén (U 1969:51) för
studiestöd åt vuxna (SVUX) som i siu betänkande (SOU 1974:62) förde fram
förslag om förenklingar av studiemedelssystemet bl. a. med hänsyn till den s.
k. makeprövningen. De sakkunniga bör, som framhålls i direktiven,
"överväga atl vid studiemedelsutbeialningen på sikt gradvis avveckla
sambandet mellan makars ekonomi på samma sätt som sker inom
skattelagstiflningen."
De sakkunniga skall bedriva arbetet så atl de
senast under andra halvåret 1977 kan lägga fram alternativa principförslag om
studiestödets utformning.
Jag bedömer det emellertid som angeläget att frågan
om studiemedlens makeprövning tas upp innan utredningen är klar med sina
principförslag för hela del sludiesociala slödel.
Jag uppdrar därför åt de sakkunniga alt skyndsamt
inkomma med kostnadsberäkningar över en avveckling av prövningen mot makes
inkomst och förmögenhet i studiemedelssystemet. Kostnadsberäkningarna bör gälla
säväl kostnaderna för tilldelningen av studiemedel som kosinaderna i samband
med återbetalningen. De sakkunniga bör också överväga en teknisk lösning för
all inom del nuvarande studiemedelssystemets ram avskaffa makeprövningen.
På grund av del anförda hemställer jag atl
regeringen bemyndigar mig att uppdra åt studiestödsutredningen att i samband
med sina överväganden skyndsamt behandla frågan om avvecklingen av prövningen
mot makes inkomst och förmögenhet i studiemedelssystemet.
15.
Svenskt medlemsorgan för IIASA
Statsrådet
Mogård anför.
Regeringen beslöt den 13 maj 1976 att ansöka om
medlemskap i Internationella Institutet för Tillämpad Systemanalys
(International Institute for Applied Syslems Analysis, IIASA). Institutets
styrelse biföll samma dag ansökningen om medlemskap. Detta gäller fr. o. m. den
1 juli 1976.
För det svenska medlemskapet bör ell särskilt organ
under forskningsrådsnämnden svara. I avvaktan på att denna nämnd upprättas,
vilket enligt planerna avses ske den 1 mars 1977, bör en kommitté tillkallas
för att medlemskapets rättigheter och skyldigheter skall beaktas under
innevarande budgetår. Utöver vad som följer av medlemskapet bör kommittén
utarbeta förslag till en permanent organisation för det svenska medlemskapet. I
delta arbete bör kommittén samråda med organisationskommittén (U 1976:07) för
forskningsråden och berörda myndigheter inom forskningsrådsorganisationen.
Delll U:I6 Skr
1976/77:103 142
16.
Tilläggsdirektiv till utredningen (U 1976:06) om stöd till de fria
trossamfundens teologiska seminarier m. m.
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-12-02. Departementschefen, statsrådel Wikström,
anför.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 maj
1976 tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet
Zachrisson, en kommitté med uppdrag att utreda frågan om stöd till de fria
samfundens leologiska seminarier. Föredraganden ansåg del naluriigt, mot
bakgrund av det vidgade högskolebegrepp som kommer att gälla från den 1 juli
1977, all frågan om statligt stöd lill de fria samfundens leologiska utbildning
kopplades till frågan om förutsällningarna för en samordning av denna
utbildning med den leologiska utbildningen inom högskolan. Enligl sina direktiv
skall kommittén bl. a. kartlägga den utbildning som bedrivs vid seminarierna
och analysera dess innehåll i förhållande lill den religionsvetenskapliga
utbildningen inom högskolans ram.
Eventuella statliga bidrag skall enligl direktiven
i princip kunna avse endast sådan konfessionslös utbildning inom seminarierna
som på något sätt kompletterar utbudet av utbildning inom högskolan. Någon
dubblering skulle alltså inte få framkallas bidragsvägen.
Kommittén
har i en skrivelse lill regeringen framhållit bl. a. all om allernaliv som
innebär statligt stöd i eventuellt annan form än som har angetts i direktiven
skall kunna diskuteras, måste den fä nya och vidgade direktiv för del fortsatta
arbetet.
Enligt
min mening har de teologiska seminarierna en avgörande betydelse när del gäller
atl - utöver all förmedla allmänna teologiska kunskaper - inom respektive
samfund föra vidare och utveckla de idéer som samfunden själva ser som
väsentliga och som ger de olika samfunden deras särart. Syftet med utbildningen
är emellertid inie enbart atl tillgodose en inlem samfunds- och
församlingstjänst. Utöver de leologiska och praktisk-teologiska ämnena ingår i
den också ämnen som förbereder för insatser på ett vidare fält bl. a. inom
barn- och ungdomsarbete, u-landshjälp m. m., vilket kommer elt stort antal
människor till del. Genom sin verksamhet spelar seminarierna en betydelsefull
roll för samfunden som folkrörelser. Med hänsyn till vad jag här har anfört
anser jag all del är angelägel all frågan om del allmännas stöd lill
seminarierna får en allsidig belysning. Kommittén bör därför också utreda
möjligheterna atl ge stöd lill seminarierna även för sådan utbildning som
kompletterar annan utbildning. Därvid bör särskilt beaktas seminariernas
betydelse för trossamfunden som folkrörelser med uppgifter också utöver atl
förmedla allmänna teologiska kunskaper. 1 detta sammanhang bör kommittén också
överväga de lämpliga formerna för stöd till sådan utbildning.
Jag
har vid mina överväganden samrått med statsrädet Antonsson.
Jag hemställer att regeringen utvidgar kommitténs
uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.
143 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:2
Jordbruksdepartementet
1.
Registrering av fritidsbåtar
Beslut
vid regeringssammanträde 1975-12-18. Departementschefen, stalsrådel Lundkvist,
anför.
Frilidsbålutredningen har i betänkandet (SOU
1974:95) Bålliv - Samhället och fritidsbålarna föreslagit bl. a. obligatorisk
registrering av alla motordrivna bålar och segelbålar inom svenskt sjöterritorium
om dess ägare har hemvist i Sverige eller bålen har hemmahamn i riket.
Utredningen har samtidigt förklarat all en rad frågor som hänger samman med den
närmare utformningen av ell sådant register behöver utredas ytteriigare genom
en särskild arbetsgrupp.
Betänkandet har remissbehandlats. I
remissyttrandena har bl, a. föreslagits att registreringsplikten begränsas till
att omfatta båtar över viss storlek eller med en viss minsta motorstyrka. Även
frågan om registreringens organisatoriska uppbyggnad föreslås bli ytterligare
prövad.
Jag delar den uppfattning som utredningen och vissa
remissinstanser har redovisat all regisireringsfrågan bör prövas ytterligare.
En särskild sakkunnig bör tillkallas för della ändamål.
Mot bakgrund av bl. a. de synpunkter som har
framkommit i vissa remissyttranden börden sakkunnige pröva omfattningen av en
registrerings-plikt. Den sakkunnige bör därvid överväga de andra möjligheter
som kan finnas aU fl information om de fritidsbålar som enligl den sakkunniges
bedömande inte bör omfattas av en registreringsplikl. Alternativa förslag i
fråga om omfattningen av en registreringsplikl bör redovisas liksom kostnaderna
för olika alternativ. I likhet med vad som gäller för bilregistret skall
kostnaderna för eU registers uppläggning och drift täckas av avgifter.
Den sakkunnige bör mot bakgrund av redovisade
allernaliv även utarbeta förslag lill ett båtregisters organisatoriska
uppbyggnad saml de övriga förslag som kan erfordras föratt en obligatorisk
registrering skall kunna genomföras. Den sakkunnige bör härvid bl. a. överväga
möjligheterna att knyta registret lill myndighet med erfarenhet av
registerhållning.
Den
sakkunniges arbete bör kunna avslutas under hösten 1976.
2.
Den regionala laboratorieverksamheten
Beslul
vid regeringssammanträde 1975-12-29. Departementschefen, statsrådet Lundkvist,
anför.
Den regionala laboratorieverksamheten för
livsmedelskontroll, veterinärmedicinsk diagnostik och miljökontroll är i dag
uppdelad på ett stort antal olika organ.
För
regional offentlig livsmedelskontroll finns drygt 50 laboratorier
Del II Jo:2
Skr 1976/77:103 144
inräknat
kommunala och lill konirollslakterier kopplade laboratorier. Anlalel fördelas
på tio laboratorier tillhörande AB Svensk laboralorieljänsl, 20
hälsovårdsnämndslaboralorier, 19 laboratorier vid konirollslakterier, fyra
kemiska stationer (inräknat statens lanlbrukskemiska laboratoriums filial i
Röbäcksdalen) saml Svenska konlrollanslallen för mejeriprodukter och ägg i
Malmö med filial i Göteborg. En del av dessa laboratorier utför även
veterinärmedicinska diagnostiska undersökningar, lanlbrukskemiska analyser och
undersökningar i samband med miljökontroll.
Den som vill utföra offentlig livsmedelsundersökning
måste ha auktorisation av livsmedelsverket. En förutsättning för auktorisation
är bl. a. all ändamålsenliga lokaler och utbildad personal finns. Förteckning
över anvisningslaboratorier och godkända livsmedelslaboratorier finns intagen i
livsmedelsverkets kungörelse 1973:8. Verket har även hand om tillsynen över
dessa laboratorier.
I kungörelsen (1953:506) för
hushållningssällskapens laboratorier föreskrevs atl dåvarande
veterinärslyrelsen utövade den högsta tillsynen över denna laboratorieverksamhet
och utfärdade de föreskrifter som erfordrades. Kungörelsen upphävdes genom den
nya livsmedelskungörelsen (1971:807) fr. o. m. den I januari 1972. Efter denna
tidpunkt finns inga föreskrifter om vilken myndighet som utövar tillsyn över de
veterinärmedicinska laboratorierna.
Lantbruksstyrelsen har hos regeringen hemställt atl
styrelsen skall bli behörig alt godkänna laboratorier för veterinärmedicinsk
diagnostisk laboratorieverksamhet.
Officiella vallenundersökningar enligt
hälsovårdsstadgans bestämmelser flr utföras endast av den som av
socialstyrelsen har meddelats personlig behörighet. Sådan behörighet kan inte
överföras till något laboratorium. Styrelsen har utrett vissa frågor rörande
organisationen av den offentliga vattenkontrollen och till socialdepartementet
gett in förslag i frågan.
När det gäller vallen som används inom
livsmedelshanteringen har veterinärslyrelsen utfärdat kungörelser om kontroll
av vatten i kontrollslakteri m. m., om vissa fordringar rörande vatten vid
fiäderfäslakteri saml om kontroll av vallen vid mejeri.
Tillsynsmyndigheter
när del gäller miljöskydd är statens naturvårdsverk och länsstyrelserna.
Naturvårdsverket har i första hand samordnande uppgifter medan länsstyrelserna
svarar förden fortlöpande direkta tillsynen. I samband med prövning enligl
miljöskyddslagen av t. ex. utsläpp av avloppsvatten eller från olika
industriella anläggningar föreskrivs bl. a. all kontrollprogram för
verksamheten skall upprättas. Den kontroll som föreskrivs i dessa program
kräver ofta omfattande provtagning som vederbörande kommun eller företag själv
har att svara för. I vissa fall har industriföretag och kommuner egna
laboratorieresurser, men i betydande utsträckning anlitas utomstående
laboratorier. Naturvårdsverkets undersökningslaboratorium medverkar i
tillsynsverksamheten bl. a. genom att utarbeta enhetliga metoder för
laboratoriernas arbete.
Enligt min mening är del angelägel att de åtgärder
som samhället vidtar för atl trygga en god livsmedelshygien och miljö kan
följas upp av en effektiv kontroll. Denna måste till stor del bedrivas med
hjälp av regionala laboratorier. Verksamheten vid dessa laboratorier är i dag
splittrad och svåröverskådlig. Nuvarande förhållanden begränsar möjligheterna
atl bedriva en tillfredsställande kontroll från del allmännas sida.
Jag
föreslår därför all en sakkunnig tillkallas för att se över den regionala
145 Kommittéer:
Jordbruksdepartementet Del II Jo:3
laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien,
veterinärmedicinsk diagnostik, miljövård och närbelägna områden. Den nuvarande
laboraiorieor-ganisationen bör karlläggas. Den sakkunnige bör undersöka vilka
krav som bör ställas på laboratorier för olika ändamål. Därvid bör bl, a.
frågan om auktorisation övervägas. Vidare bör prövas vilka organ som bör
åläggas tillsynen över laboratorierna.
Del är angelägel all berörda
myndigheters anvisnings- och melodarbele vad gäller laboratorieverksamheten
pågår parallellt med utredningen. Den sakkunnige bör därför nära samarbeta med
i första hand lantbruksslyrelsen, livsmedelsverket, naturvårdsverket och
socialstyrelsen. Utredningsuppdraget kan också beröra det arbete som sker inom
utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
3.
Hälso- och miljöeffekter av energiutnyttjande
Beslul vid regeringssammanträde 1976-02-05.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist,
anför.
Riksdagen fattade under våren 1975
en rad beslul om den framlida energipolitiken (prop. 1975:30, NU 1975:30, rskr
1975:202). Besluten syftar bl. a. lill alt dämpa ökningen av
energiförbrukningen. Möjligheterna all fr. o. m. början av 1990-talel hålla
konsumtionen på en oförändrad nivå skall vidare prövas. För alt dessa mål skall
kunna nås har bl. a. en kraftig satsning på sparåtgärder och ett omfattande
forsknings- och utvecklingsarbete påbörjats. Riksdagens beslul innebär också
alt åtgärder skall vidtas för all säkerställa oljeförsörjningen och all en
försiktig utbyggnad av kärnkraft och vallenkraft skall ske för all trygga
elkraftsförsörjningen i första hand under den närmaste tioårsperioden. Förslag
rörande energihushållningen för senare delen av 1980-lalel avses läggas fram
för riksdagen år 1978.
Ulnylljandel av energi ger upphov
lill skilda hälso- och miljöeffekter. Della gäller vid utvinning av
energirävaror, vid omvandling och transport av energi i olika former samt vid
konsumtion av energi. Sveriges ökade energibehov väntas, åtminstone under den
närmaste tioårsperioden, i första hand komma all tillgodoses genom användning
av olja, kärnkraft, vallenkraft och kol. Användningen av dessa energikällor
kan på olika sätt påverka hälsa eller miljö.
Frågor rörande hälso- och miljöeffekter av skilda slag av
energiproduktion har behandlats eller behandlas av olika utredningar eller
myndigheter. Närföriäggningsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1974:56)
Närförläggning av kärnkraftverk redovisat visst underiag vad gäller effekter
av radioaktiva utsläpp. Ytteriigare material när del gäller kärnkraften finns i
den s. k. AKA-uiredningens (I 1972:08) lägesrapport (Ds 1 1974:6) Kärnkraftens
högakliva avfall. Vidare har statens kärnkraflinspeklion fått i uppdrag all
utreda kärnkraftens säkerhetsfrågor. Frågor rörande åtgärder för alt motverka
de negativa effekterna av svavelulsläpp behandlas av särskilda sakkunniga (Jo
1975:03) som jag tillkallade år 1975. Miljöeffekter vid utbyggnad av
vattenkraften har behandlats av utredningen (C 1972:02) rörande vattenkraftutbyggnader
i södra Norriand och norra Svealand i betänkandet (SOU 1974:22) Vattenkraft och
miljö. Motsvarande arbete utförs av utredningen
10 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103
Delll Jo:3 Skr 1976/77:103 146
(B
1974:01) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norriand, som i oktober 1974
har avgelt lägesrapporten (Ds B 1974:4) Vattenkraft och miljö 2.
Även internationellt bedrivs ell omfattande arbete
för all belysa olika hälso- och miljöeffekter av energiproduktion. Inom
miljökommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) behandlas frågor om utsläpp, transport och effekler av luftföroreningar,
framför allt svavel, över Väst-Europa liksom frågor om kylvattenutsläpp från
kraftverk. En särskild expertgrupp har tillsatts för atl studera
energiproduktionens och energikonsumtionens effekler på miljön. Vidare bedriver
OECD:s kärnenergiorgan (NEA) en omfattande verksamhet vad gäller
omgivningspåverkan av kärnkraftanläggningar. På detta område verkar även
internationella atom-energiorganet (lAEA) liksom FN:s vetenskapliga
slrålningskommiilé (UNSCEAR), Risken för globala effekter på klimatet behandlas
inom Meteorologiska väridsorganisalionen (WMO) och FN:s miljöprogram (UNEP).
Inom UNEP utförs f n. en energisludie i vilken också miljö- och hälsoaspekter
skall behandlas. Frågor om utsläpp och spridning av luftföroreningar över
Europa har tagils upp av FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Olika
luftföroreningars hälsoeffekter behandlas av Väridshäl-soorganisationen (WHO).
En bedömning av riskerna för negativa effekler pä
människors hälsa och på miljön vid produktion och konsumtion av energi är av
central belydelse vid beslul om vår framlida energihushållning. Som jag här har
redovisat pågår ett omfattande arbete såväl i vårt land som internationellt för
alt på olika sätt belysa sådana risker. Del material som föreligger rörande
dessa frågor är emellertid i betydande delar svårtillgängligt och delvis också
ofullständigt, särskilt vad gäller fossila bränslen. Del är därför angelägel
atl en sammanställning, komplettering och utvärdering av ifrågavarande
material nu kommer till stånd. Av betydelse är därvid att ett samlat underlag
för bedömning av här berörda frågor föreligger i god tid före år 1978, då som
jag tidigare har nämnt nya energipoliliska överväganden skall göras. Särskilda
sakkunniga bör tillkallas för della ändamål.
Utgångspunkten för de sakkunnigas arbete bör vara
att ge en översiktlig och lättillgänglig redovisning av hälso- och
miljöeffekterna vid användningen av olika energikällor. Framför allt
föreligger ell stort behov av belysning av de långsiktiga hälsoriskerna vid
användning av såväl fossila bränslen som kärnkraft. I detta sammanhang bör
också arbetarskydds-aspekter beaktas. Olika risker och effekter bör så långt
det är möjligt beskrivas på ett jämförbart sätt.
De sakkunnigas redovisning bör i första hand
koncentreras på för landet särskilt aktuella energikällor såsom olja,
kärnkraft, vattenkraft och kol. Av speciellt intresse med hänsyn till aktuella
energipolitiska beslut är de olika energikällor som kan komma i fråga för
elproduktion dvs. i första hand olja och kärnkraft. De led i
energiomvandlingsprocessen som kan medföra siörre hälso- och miljöproblem inom
landet bör behandlas i första hand. De sakkunniga bör utnyttja resultaten av
del utredningsarbete som har utförts eller pågår i Sverige och utomlands samt
inventera och sammanfalla pågående utredningsarbete på området. Härvid bör de
sakkunniga uppmärksamma behovet av eventuella kompletteringar av pågående
forsknings- och utredningsverksamhet.
De sakkunniga bör presentera resultatet av sitt
arbete dels i en kortfattad, lättillgänglig översikt, dels i form av
underiagsrapporter i den utsträckning sådana anses erforderliga. Uppdraget
skall redovisas senast den 1 juli 1977.
147 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:4
4.
Översyn av skördeskadeskyddet
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-03-04. Departementschefen, statsrådet Lundkvist,
anför.
Ell permanent skördeskadeskydd för det svenska
jordbruket infördes år 1961 (prop. 1961:94, JoU 1961:22, rskr 1961:227). Syftet
med skördeskadeskyddet är all ge de enskilda jordbruksförelagarna ett från
olika synpunkter skäligt ekonomiskt skydd mot föriusler på grund av
skördeskador. Skyddet är obligatoriskt för alla jordbruksföretag med minst 2 ha
åker. Del omfattar alla mera allmänt odlade grödor. Skyddet är ell
allriskskydd, dvs. ersättning utgår oavsett orsaken till skadorna. Genom att
självrisken är förhållandevis hög har skyddet karaktär av kalaslrofskydd.
För
skördeskadeskyddels syften är landet indelat i ca 420 skördeområden. Med hjälp
av objektiva skördeuppskaltningar, prisuppgifter och skördesta-lislik fastställs
åriigen områdesvis för varje gröda det aktuella skördevärdel, normskördevärdel
och skördevarialionen. Skördevarialionen ligger till grund för beräkning av
självrisken. Denna varierar mellan olika förelag beroende på
odlingsinriklningen men är i genomsnitt för alla gårdar i landet 15,5 96 av
normskördevärdel. De för skördeområdena fastställda värdena per hektar
tillämpas på de enskilda jordbruksföretagens arealuppgifter för olika grödor.
För varje företag beräknas sedan ett aktuellt skördevärde, ett normskörde-värde
och en självrisk. Ersättning utgår till företaget om del aktuella skördevärdel
understiger normskördevärdel med ell belopp som är siörre än självrisken.
Skyddet
bekostas av staten och jordbrukarna. Skördeskadeersällningen bestrids med medel
ur skördeskadefonden, till vilken f n. staten åriigen bidrar med 30 milj. kr.
och jordbrukarna med 15 milj. kr. Fonden uppgår f n. lill ca 250 milj. kr.
Jordbrukarnas del eriäggs kollektivt genom skördeskade-avgifier som läggs på
såväl vegelabilie- som animalieprodukiionen. Staten svarar för
administrationskostnaderna. Dessa kan för innevarande budgetår beräknas lill ca
10 milj. kr.
Som
komplettering lill del permanenta skyddet flnns behovsprövade bidrag. Dessa är
avsedda för jordbrukare som har drabbats av mycket allvariiga skördeskador men
som på grund av skördeskadeskyddels konstruktion inte har fåll någon ersättning
eller har fåll endast obetydlig ersättning. Till förfogande för sådana bidrag
står åriigen 2 96 av de utgående allmänna ersättningarna för skördeskador, dock
lägst 800 000 kr.
1
arbetet med skördeskadeskyddet deltar flera myndigheter. Huvudmyn-dighei är
statens jordbruksnämnd, som bl. a. förvaltar skördeskadefonden, utbetalar
ersättningar samt beslutar om behovsprövade bidrag. Lantbruksnämnderna
genomför fältarbetet i de objektiva skördeuppskatiningarna saml handhar vissa
granskningsuppgifter. Nämnderna är även remissinstans i olika frågor rörande
skyddet. Statistiska centralbyrån svarar för den centrala ledningen av de
objektiva skördeuppskattningarna samt fastställer indelningen i skördeområden.
Centralbyrån utför vidare bl. a. i huvudsak allt beräkningsarbete inom skyddet.
Till statistiska centralbyrån är knuten en skördestatislisk nämnd som har lill
uppgifl att utreda frågor om skyddets utformning och lämna förslag lill
förbättringar av skyddet. Nämnden beslår av experter från berörda myndigheter
och Lantbrukarnas riksförbund.
Skördeslalisiiska
nämnden har gjorl en allmän översyn av skördeskadeskyddet. Nämnden har i en
rapport den 6 maj 1975 lämnat en redogörelse för
Del II Jo:4
Skr 1976/77:103 148
översynen
saml redovisat vissa överväganden och förslag. I rapporten, som har
remissbehandlats, konstateras atl skördeskadeskyddet alltsedan del infördes
fortlöpande har utvecklats och förbättrats. Skyddels funktion har likväl
kritiserats. Enligl nämnden kan kritiken delvis bero på otillräcklig
information men torde framför allt bero på all skyddet inte fungerar så
effektivt för den enskilde jordbrukaren som denne skulle önska. En analys av
skyddets effektivitet som nämnden har ulfört visar all skyddet vid slora lokall
utbredda skador tämligen säkert ger ersättning. Den beräknade skadan för de
enskilda jordbruksföretagen överensstämmer emellertid i många fall dåligt med
den verkliga skadan. Såväl över- som underkompensalion kan förekomma. Vidare
framgår all när endast en del av förelagen i ett skördeområde drabbas av slora
skador utgår ofta ingen eller obetydlig ersättning.
Skördeslalisiiska nämndens översyn har i huvudsak
inriktats på all pröva möjligheterna att la siörre hänsyn till skördeutfallet
på de enskilda jordbruks-förelagen. Nämnden har inte föreslagit några ändringar
i de allmänna principerna för skördeskadeskyddet. Förslagen omfattar därför
främst olika åtgärder för all inom ramen för nuvarande system göra skyddet mera
individuellt. Sålunda föreslås bl. a. att vissa typer av skador skall beaktas
separat för varje företag samt all elt system med individuella lilläggsulbetal-ningar
successivt införs fr. o. m. år 1977. Nämnden framhåller emellertid atl många
svåriösla problem finns med ell sådant system och atl administrationskostnaderna
blir höga. Finansieringen av förslagen har inte behandlats av nämnden. I
remissbehandlingen av förslaget har problemen understrukils och en
försöksverksamhet förordats. Vissa remissinstanser har haft synpunkter och
förslag rörande gällande principer för skyddet. Förslag har också framförts om
en allmän översyn av skördeskadeskyddet.
Det nuvarande skördeskadeskyddet bygger på
erfarenheter och förhållanden fram lill senare delen av 1950-talel. Sedan dess
har slora förändringar ägt rum inom jordbruket. Som exempel kan nämnas atl
anlalel brukningsenheter har minskat med nästan 50 96 från268 000år 1956 till
136 000 år 1974. Genomgripande förändringar har också skett av
produktionstekniken inom växtodlingen. Härdigare sorter, ökad maskinanvändning
och förbättrad odlingsleknik har minskal riskerna för allvariiga
skördeförluster. Den nya tekniken har emellertid i vissa fall också kommit alt
medföra problem inom skördeskadeskyddet. Ett exempel härpå är bevattningen av
vissa grödor. F.n. baseras ersältningsberäkningarna på uppgifter från enbart
obevattnad areal. Jordbrukare som bevattnar kan under torrår erhålla betydande
ersättningsbelopp trots goda skördar. Med nuvarande icke individuella system
torde andra liknande problem kunna uppkomma i framtiden till följd av en allt
mer differentierad odlingsteknik.
Av vad jag har anfört framgår att nuvarande system
för skördeskadeskydd inte visat sig fungera på ell fullt tillfredsställande
sätt. De genomgripande förändringarna inom jordbruket har också ändrat de
ursprungliga förutsättningarna för skyddet. Frågan hur jordbrukarnas
trygghetsproblem skall lösas vid intäktsbortfall till följd av större
skördeskador bör därför ses över. Särskilda sakkunniga bör tillkallas för della
ändamål.
Utgångspunkten
för de sakkunnigas arbete bör vara att de enskilda jordbruksföretagarna
alltjämt skall kunna ha tillgång till ett skäligt ekonomiskt skydd mot
förluster till följd av större skördeskador.
I fråga om skyddels utformning bör utredningen
förutsättningslöst pröva olika former, exempelvis individuella försäkringar
eller skördeskadekonlon.
149 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:4
Utredningen
bör härvid också överväga om en tillfredsställande lösning kan nås genom
modifikationer av nuvarande system. Skyddet bör inte utformas så all del
motverkar en rationellt bedriven växtodling eller så all del påverkar den
enskilda jordbrukarens handlande på elt icke önskvärt sätt, t. ex. vid svåra
bärgningsförhållanden. I nuvarande system förhindras detta av de områdesvisa
beräkningarna. En hög självrisk har samma funktion.
Del nuvarande skördeskadeskyddet har i viss mån
karaktären av ell katastrofskydd. Enligl min mening bör denna princip gälla
även fortsättningsvis. Ar 1973 kom mer än hälften av jordbrukarnas sammanlagda
inkomslerfrånannan verksamhet än jordbruk. 55 000 brukningsenheter eller något
mer än 40 96 av samtliga enheter har mindre än 10 ha åker. Intäkterna från
växtodlingen på dessa brukningsenheter torde i många fall endast ha mindre
belydelse för innehavarnas försörjning. De sakkunniga bör mot bakgrund av kostnads-
och nyiiokalkyler överväga vilka jordbruksförelag som skyddet bör omfatta.
Samma metod bör också tillämpas vid bedömningen av vilka grödor som bör ingå i
skyddet.
Skördeskadeskyddet
har sedan tillkomsten utsatts för en omfattande kritik från i första hand
enskilda jordbrukare och grupper av jordbrukare. Många förslag har också förts
fram om både större och mindre förändringar i skyddet. Under de gångna åren har
också på åtskilliga sådana punkter ändringar vidtagits. Jordbrukarnas
möjligheter att påverka det nuvarande skyddet är emellertid enligt min mening
för små. Del är därför angelägel all jordbrukarna själva så långt möjligt får
ta ansvaret för administrationen, finansieringen och den närmare utformningen
av del framlida skyddet mot skördeskador.
Finansieringen av skördeskadeskyddet blir givetvis
beroende av skyddels utformning. Oavsett denna bör emellertid en utgångspunkt
för de sakkunniga vara all näringen med visst beloppsmässigt bestämt stöd från
staten skall svara för samtliga kostnader för skyddet, således även för dess
administration. Härigenom erhålls en från jordbrukets synpunkt realistisk
ambitionsnivå för skyddet. Utredningen bör la upp frågan om att delvis
finansiera skyddet med årliga avgifter 'i likhet med vad som normalt gäller för
försäkringar.
De sakkunniga bör söka finna former för skyddet som
är enkla och billiga alt administrera. Vidare bör eftersträvas atl jordbruket
självt skall administrera skyddet. Som exempel på verksamheter vars
administration jordbruket självt svarar för kan nämnas avbytarverksamheten.
Exempel från annat håll är arbetslöshetsförsäkringen vilken administreras av
fackföreningarna genom erkända arbetslöshetskassor.
En överföring av skyddets administration lill
jordbruket för konsekvenser för annan jordbruksstatistik inom statistiska
centralbyrån. Innehållet och omfattningen hos sådan statistik bestäms nämligen
i viss utsträckning av skördeskadeskyddels nuvarande utformning. De sakkunniga
behöver inte närmare studera detta samband. Denna fråga får utredas i annat
sammanhang.
Delll Jo:5 Skr
1976/77:103 150
5.
Översyn av miljöskyddslagstiftningen
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-03-18. Departementschefen, statsrådet Lundkvist,
anför.
Miljöskyddslagen (1969:387) trädde ikraftdenl juli
1969. Därmed infördes en ny, samlad lagstiftning till skydd mot
vattenförorening, luftförorening, buller och andra störningar från fast
egendom.
Miljöskyddslagen är med vissa närmare angivna
undanlag tillämplig på följande slag av åtgärder på eller användning av mark,
byggnad eller anläggning nämligen dels utsläppande av avloppsvatten, fast ämne
eller gas i vattenområde, dels annan markanvändning som kan medföra förorening
av vattenområde, om användningen inte utgör byggande i vallen, dels markanvändning
på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom luftförorening, buller,
skakning, ljus eller annat sådant, om störningen inte är helt tillfällig.
Åtgärd eller användning som omfattas av lagen kallas miljöfariig verksamhet.
Utöver bestämmelserna i miljöskyddslagen kan också
annan lagstiftning t. ex. hälsovårds-, byggnads- och naturvårdslagstiftning
vara tillämplig på miljöfariig verksamhet.
Enligt miljöskyddslagens lillållighelsregler skall
för miljöfariig verksamhet väljas sådan plats all ändamålet kan vinnas med
minsta intrång och olägenhet ulan oskälig kostnad. Vidare gäller all den som
utövar eller ämnar utöva verksamheten skall vidta de skyddsåtgärder, tåla den
begränsning av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som
skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa olägenhet.
Koncessionsnämnden för miljöskydd kan på ansökan av den som utövar eller ämnar
utöva miljöfariig verksamhet lämna tillstånd till verksamheten efter prövning
enligl lagen. I tillsiåndsbeslui skall anges de villkor som skall gälla.
1 miljöskyddskungörelsen (1969:388) som har
utfärdats med stöd av miljöskyddslagen anges vissa slag av fabriker och andra
inrättningar som inte får anläggas eller på visst sätt ändras ulan tillstånd av
koncessionsnämnden och vissa slag av avloppsvallen som inte får släppas ul ulan
sådant tillstånd. Statens naturvårdsverk eller länsstyrelse kan dock medge
undanlag, s. k. dispens, från denna förprövningsskyldighel. Också i samband med
beslul om dispens anges de villkor som skall gälla för verksamheten.
Ett tillsiåndsbeslui enligl miljöskyddslagen ger
förelagaren viss trygghet mot ingripande i efterhand. Sålunda kan ett meddelat
tillstånd återkallas helt endast för del fall att i beslutet angivet villkor
har i väsentlig mån åsidosatts. I regel kan villkor i ell tillsiåndsbeslui inte
skärpas förrän tio år har förflutit från det beslutet vann laga kraft.
Ett dispensbeslut utgör däremot inte hinder mot ell
ingripande. Talan får inte föras mot sådant beslut.
Miljöskyddslagen innehåller vidare bl. a.
bestämmelser om ersättning för olägenhet som orsakas genom miljöfariig
verksamhet, tillsyn lill skydd mot sådan verksamhet, om den kan medföra fara
för allmänna intressen, samt bestämmelser om ansvar, handräckning och besvär.
Krav på ändringar i miljöskyddslagstifiningen har
vid flera tillfällen framförts från skilda håll, bl. a. från riksdagen. Hösten
1974 uttalade sålunda jordbruksutskottet med anledning av en motion all starka
skäl förelåg all tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen infördes beträffande
flygplatser och vägar som kunde medföra miljöstörningar av väsentlig betydelse.
Enligl
151 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:5
utskottets
mening torde del få ankomma på Kungl. Maj:l all närmare bestämma
förprövningsskyldighelens omfattning. Riksdagen beslöt ge Kungl. Maj:l lill
känna vad ulskoltel anfört (mot. 1974:326, JoU 1974:45, rskr 1974:405).
Även i andra avseenden har framförts önskemål om
ändringar i miljö-skyddslagstiftningen bl. a. från myndigheter som har
prövnings- eller lillsynsuppgifter enligl miljöskyddslagen eller från andra
organ. Sålunda har koncessionsnämnden och flskeristyrelsen föreslagit införande
av bestämmelser lill skydd för allmänna och enskilda fiskeinlressen.
I della sammanhang kan också nämnas atl riksdagen
våren 1975 biföll en reservation i jordbruksutskottet i vilken hemställdes atl
regeringen snarast skulle tillsätta en utredning för all överväga frågan om
bullernormer m. m. närmast avseende bullerstörningar såvitt gäller den yttre
miljön inom områden som inte är eller kan länkas bli tillfredsställande täckta
genom pågående utredningsarbete och tillsynsverksamhet (mot. 1975:869, JoU
1975:7, rskr 1975:84).
När miljöskyddslagen trädde i kraft den I juli 1969
saknades erfarenheter av en samlad lagstiftning lill skydd för vår yttre
livsmiljö mot föroreningar och störningar av olika slag. Under de år som lagen
har varil i kraft har samhällets syn på miljöskyddet skärpts. Vidare har som
nyss nämnts vissa förslag lill ändringar i miljöskyddslagstifiningen numera
förts fram. Jag anser därför all liden nu är inne för en översyn av
lagstiftningen. Särskilda sakkunniga bör tillkallas för ändamålet.
Mot bakgrund av erfarenheterna av miljöskyddslagens
tillämpning bör de sakkunniga överväga vilka förändringar av denna lagstiftning
som behöver göras för atl ytteriigare förbättra samhällets möjligheter alt
ingripa mot och kontrollera miljöfariig verksamhet. De sakkunniga bör därvid
överväga i vad mån den skärpning av samhällets syn på miljöskyddsfrågor som ägt
rum sedan lagens tillkomst bör föranleda en utvidgning av
förprövningsskyldig-heten eller komma till uttryck i tillållighetsreglerna
eller i andra bestämmelser i lagen. De sakkunniga bör vidare bl. a. utreda de
problem som har aktualiserats genom nyssnämnda riksdagsbeslut angående
tillståndsprövning av flygplatser och vägar.
Vid tillämpningen av miljöskyddslagen kan vissa
samordningsproblem uppkomma i förhållande lill annan lagstiftning t. ex.
hälsovårds-, byggnads-, väg-, luftfarts- och vattenlagstiftningen. De
sakkunniga bör närmare undersöka hithörande frågor och föreslå de lagändringar
som kan behövas. Som exempel på samordningsfrågor kan nämnas all tippning av
fasta ämnen i vattenområde f n. kan bedömas enligl såväl miljöskyddslagen som
vattenlagen. När del gäller frågan om skydd mot förorening av grundvallen
finns vissa regler i vallenlagen. Miljöskyddslagen innehåller inga uttryckliga
bestämmelser i dessa avseenden. 1 frågor om tillstånd enligl miljöskyddslagen
har emellertid enligl praxis det sökta företagels inverkan på
grundval-lenförhållandena beaktats. Andra frågor som de sakkunniga bör behandla
i della sammanhang är hälsovårdsnämndens lillsynsuppgifter inom ramen för
miljöskyddslagstiftningen.
Efter miljöskyddslagens ikraftträdande har Sverige
undertecknat fiera internationella överenskommelser på det yttre miljöskyddels
område. De sakkunniga bör gå igenom dessa och undersöka i vad mån de ger anledning
lill lagändringar.
Lämpligheten av all i fortsättningen behålla flera
olika prövningsformer har ifrågasatts. De sakkunniga bör undersöka om del
numera finns skäl all
Delll
Jo:5 Skr 1976/77:103 152
ersätta
prövningsformerna koncession och dispens med ell enhetligt lill-siåndsbegrepp.
De sakkunniga bör i delta sammanhang beakta behovet av all miljöskyddslagens
tillsynsbestämmelser på ell ändamålsenligt sätt samordnas med reglerna om
tillståndsprövning och kompletterar dessa. De organisatoriska konsekvenserna
av eventuella förändringar när del gäller tillståndsprövningen bör också
belysas.
För tillståndsprövningen i miljöskyddsärenden är
del nödvändigt för prövningsmyndighelerna atl ha tillgång lill elt tillfredsställande
beslutsunderlag i fråga om bl. a. miljöeffekterna av den aktuella verksamheten
saml rörande bästa möjliga metoder atl motverka skadliga effekter av verksamheten.
De sakkunniga bör, bl. a. mot bakgrund av utländska erfarenheter, överväga om
det kan finnas skäl atl ålägga den som bedriver eller avser att bedriva
miljöfariig verksamhet atl i siörre utsträckning än f n. svara för atl sådant
underlag ställs till de beslutande myndigheternas förfogande.
De sakkunniga bör vidare pröva behovet av regler om
skyldighet för den som utövar eller utövat miljöfariig verksamhet alt svara för
återställande av t. ex. skadade vattenområden.
I anslutning lill den översyn av
miljöskyddslagstifiningen som jag nu har berört bör de sakkunniga också pröva
behovet av ytteriigare åtgärder för atl komma till rätta med bullerstörningar.
Jag vill i delta sammanhang erinra om det utredningsarbete som har genomförts
rörande trafikbuller och buller på arbetsplatsen. Hithörande frågor övervägs
inom resp. departement. Därutöver finns emellertid områden för vilka behovet
av lagstiftningsåtgärder -däri inbegripet utarbetandet av anvisningar och
riktvärden - bör utredas. Mot denna bakgrund bör de sakkunniga lägga fram de
förslag - eventuellt om en utvidgning av miljöskyddslagens nuvarande
tillämpningsområde - som behövs för att få till stånd en effektiv reglering av
detta buller. De sakkunniga bör därvid självfallet beakta det
lagstiftningsarbete rörande bullerproblem som pågår i övrigt.
De sakkunniga bör vara oförhindrade atl pröva också
andra frågor än dem jag här har berört som har samband med tillämpningen av
miljöskyddslagen.
De sakkunniga bör samråda med övriga utredningar
som behandlar frågor av belydelse i sammanhanget t. ex. vallenlagsutredningen
(Ju 1969:58), utredningen (Jo 1971:08) om kosinaderna för miljövården,
utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan och
decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01).
De sakkunniga bör arbeta skyndsamt. Förslag bör
redovisas senast den 1 juli 1978.
6.
Karantänsverksamheten för djur
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-06-23.
Departementschefen,
statsrådet Lundkvist, anför.
Bestämmelser som reglerar införsel av levande djur
till Sverige finns i veterinåra införsel kungörelsen (1958:551). Syftet med
bestämmelserna är i första hand atl förhindra all smittsamma djursjukdomar förs
in till Sverige. Lantbruksslyrelsen, som är tillsynsmyndighet, kan vid
meddelande av tillstånd lill införsel av djur föreskriva de villkor som
styrelsen finner
153 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:6
nödvändiga.
I ell stort antal fall är del därvid nödvändigt all föreskriva all djur skall
förvaras i karantän under viss lid. Varje införsel bedöms med hänsyn lill del
aktuella sjukdomslägel i ursprungslandet. Styrelsen hålls fortlöpande
underrättad om della genom meddelanden dels direkt från olika länder, dels via
byrån för smittsamma husdjurssjukdomar i Paris (OlE).
1 korthet innebär tillämpningen av
karaniänsbeslämmelserna all hästar som förs in från länder utanför Europa skall
förvaras i karantän, medan della i regel inte behövs för hästar från europeiska
länder, Idisslare, svin, pälsdjur saml fiärderfä och andra fåglar måste som
regel förvaras i karantän, dock inte om de införs från Norge eller Finland.
Hundar och katter från rabiesfria länder behöver inte hållas i karantän, medan
karanlänsiiden för sådana djur från andra länder är fyra månader.
Permanenta, offentliga karanlänslokaler för djur
finns i Göteborg, Helsingborg, Malmö och Sala, Karantänen i Sala är privatägd
medan de övriga har resp. kommun som huvudman. Av olika skäl kan alla slags
djur inte las emot av varje karantänsinrällning. Således lar man i Göteborg
ogärna emot kor, i Helsingborg inte fåglar och i Malmö inte hundar eller
fåglar. Karantänen i Sala är avsedd enbart för hundar. Vid import av större
antal burfåglar, nötkreatur, svin, pälsdjur och fiärderfä sker
karaniänsförvaring oftast i av importören iordningställda lokaler, som efter
besiktning av länsveterinären kunnat godkännas av lantbruksslyrelsen.
Dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
tillkallade år 1965 efler framställning från veterinärslyrelsen en
utredningsman för all se över karanlänsväsendei för djur. Utredningsmannen fann
all kommunerna fortfarande borde vara huvudmän för karantänerna. Statligt stöd
för verksamheten föreslogs utgå lill kommun för ny-eller ombyggnad av
karantänsanläggning i form av ränte- och amorieringsfrill lån på 75 96 av
anläggningskostnaden.
Utredningsförslaget föranledde Kungl. Maj:l all
uppdra åt statens förhandlingsnämnd atl genom förhandlingar med huvudmännen
för djurkaraniä-nerna finna en ändamålsenlig lösning av invesleringsproblemen
vid ny- eller ombyggnad av karantän. Målet var all karanlänsverksamheien för
djur även fortsättningsvis skulle bedrivas under kommunall huvudmannaskap.
Fråga om statligt finansiellt stöd fick prövas i de enskilda fallen.
Förhandlingarna ledde inte till något resultat och på hemställan av
förhandlingsnämnden återkallades uppdraget i november 1969.
Hamnslyrelsen i Helsingborg har hos regeringen
hemställt om statsbidrag för alt läcka underskottet i driften av
karaniänsanslallen i kommunen. Riksrevisionsverket och lantbruksslyrelsen har
yttrat sig över framställningen. Enligl riksrevisionsverkets mening föreligger
del behov av att klarlägga de frågor som sammanhänger med ansvar för, samt
omfattning, lokalisering och finansiering av karanlänsverksamheien.
Lantbruksslyrelsen betraktar karantänssilualionen i landet som allvariig och
risken för illegal införsel av hundar som överhängande. Del är därför enligl
styrelsen motiverat med ell ökat statligt engagemang för karanlänsanslallerna.
Styrelsen tillstyrker i princip framställningen.
Vidare har kommunstyrelserna i Göteborg,
Helsingborg och Malmö i gemensam skrivelse framhållit att de tre karantänerna i
dessa kommuner går med förlust som för år 1976 sammanlagt beräknas överstiga
400 000 kr. Bl. a. risken för smuggling av djur gör att del inte bedöms möjligt
all höja avgifterna lill den nivå som ger full kostnadstäckning. Dessutom
framhålls all majoriteten av karantänernas kunder inte hör hemma i den kommun
där karantänen ligger och atl karantänsverksamheten måste ses som ell riksin-
Delll Jo:6 Skr
1976/77:103 154
Iresse,
Kommunstyrelserna hemställer därför all staten snarast lar över
huvudmannaskapet för karanlänsverksamheien.
Enligl min mening är det angeläget all frågan om
karanlänsverksamheien för djur närmare utreds. En särskild utredare bör
tillkallas för della ändamål.
1 utredningsarbetet bör frågor om omfattningen,
lokaliseringen, huvudmannaskapet och finansieringen av karantänsverksamheten
tas upp. I fråga om finansieringen bör i första hand prövas på vilka sätt -
utöver de av enskilda djurägare erlagda karanlänsavgifterna - olika
djurägarkollekliv kan Slå för kosinaderna. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.
7.
Förvaltningen av fjällägenheter m. m. inom renskötselområdet
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-06-23. Departementschefen, statsrådet Lundkvist,
anför.
Faslighelsförhållandena i de inre delarna av
Norrland ovanför odlingsgränsen och på renbelesfiällen i Jämtland skiljer sig
myckel från vad som gäller inom landet i övrigt. I betydande utsträckning ägs
marken av staten. Ett annat särdrag är den särskilda rätt lill renskötsel som
enligt rennäringslagen (1971:437) tillkommer de renskölande samerna. Områdena
är också i allmänhet myckel glest befolkade.
Vid förvaltningen av de områden som tillhör staten
har myndigheterna varit mycket restriktiva när det gällt att övertala mark med
äganderätt. När mark har behövts för bosättning, jordbruk eller andra ändamål
har upplåtelsen därför i regel skett genom arrende.
F. n. finns ca 250 arrenden inom de nämnda
områdena. Flertalet är atl anse som jordbruksarrenden. Vidare finns ca 500
upplåtelser som avser rätt för renskölande same all på området uppföra eller
behålla eget bostadshus, i fortsättningen kallade fiällägenheter.
Dispositionsrätten till dessa fiällägen-heier grundar sig i regel på avtal med
staten, varigenom rätlen ulan vederlag upplåts tills vidare eller på
innehavarens livstid.
Eftersom det jordbruk med binäringar som bedrivs
ovanför odlingsgränsen i allmänhet ger sina utövare en osäker bärgning, har
staten sedan lång tid tillbaka på olika sätt lämnat visst ekonomiskt stöd till
lägenhelsinnehavarna genom del under nionde huvudtiteln upptagna anslaget
Odlings- och byggnadshjälp ål innehavare av vissa kronolägenheter m. m. Även om
de fiesta arrendeupplåtelserna från början gjordes för jordbruksändamål går det
i dag knappast alt bedriva ell lönsamt jordbruk på dessa arrendeställen. Många
jordbruk har också av denna anledning lagts ned. Del finns emellertid andra
skäl som talar för all del åtminstone på en del av arrendeställena bör finnas
en fast bosättning också i framtiden. Det kan således både för renskölselns
utövare och för jägare, fiskare och andra som färdas inom området vara av
belydelse att där finns en viss fast bosättning. Detsamma kan också gälla för
turismen, naturvården och fjällräddningen. I de fall fast bosättning är möjlig
och nyiljanderäilshavarna är villiga att bo kvar, bör hinder inte resas för
fortsatt bosättning. Frågan om förvaltningen av dessa anendeslällen och av
fiällägenhelerna bör därför nu närmare utredas. Uppdraget bör anförtros en
kommitté.
Många
av de nuvarande nyiijanderällshavarna har ansökt om atl mot
155 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:8
ersättning få sin nyttjanderätt förvandlad lill
äganderätt. Sådana ansökningar har bifallits endast i undanlagsfall. Del bör
undersökas om del i vissa fall finns skäl alt tillförsäkra
nyiijanderällshavarna en starkare besittningsrätt än hittills. När del gäller
sådana arrendeställen och fiällägenheier som har bra vägförbindelser och som
har förutsällningar alt bestå på längre sikt, exempelvis som jordbruk,
lanthandel eller anläggning för turism., kan del alltså finnas skäl all ge
innehavaren en från juridisk synpunkt tillfredsställande besiilningsrält lill
marken.
Andra arrendeställen har genom inträffade förändringar
förlorat förutsättningarna för all beslå för framliden med oförändrat syfte.
Alt i så fall överföra stället i innehavarnas besinning skulle kunna leda till
inte önskvärda förhållanden bl. a. med hänsyn till renskölselns, naturvårdens
och friluftslivels intressen. Om innehavaren bor på stället endast en mindre
del av året synes sålunda en nedläggning eller ett överförande av
nylljanderällen till ny innehavare vara en rikligare lösning. I varje fall bör
statligt stöd inte utgå i sådana fall. Ibland kan allmänna intressen motivera
ell fortsatt bestånd. Naturvårds- och rekreationssynpunkler kan sålunda tala
för all arrendestället med byggnader bevaras. I sådana fall bör vederbörande
kommun träda in som huvudman för anläggningen. Givelvis bör också de
renskölande samernas bostadsbehov beaktas liksom önskvärdheten av en samisk
bosättning inom renskötselområdel. Kommittén bör i dessa hänseenden samråda med
berörda myndigheter.
Kommittén bör i överensstämmelse
med vad jag nu har sagt föreslå riktlinjer för den fortsatta användningen och
förvaltningen av staten tillhöriga lägenheter ovanför odlingsgränsen och på
renbelesfiällen i Jämtland.
Såvitt möjligt bör för varje
lägenhet eller grupp av lägenheter anges hur de för framliden skall behandlas.
Sålunda bör anges vilka som bör tillförsäkras en starkare besittningsrätt än
hittills, vilka som bör läggas ned och för vilka som oförändrade villkor bör
gälla. I del först nämnda fallet bör såväl användningssätt som dispositionsform
övervägas.
Möjligheten till upplåtelse med
tomträtt bör övervägas och förslag lämnas lill normer för överiålelsevillkor.
För de arrendelägenheter som skall beslå, bör övervägas om statens stöd bör
utgå enligl samma grunder som hiuills.
Utredningsarbetet bör kunna redovisas i etapper.
8.
Ändrad reglering av Hjälmaren
Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-21.
Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.
Nuvarande bestämmelser för
reglering av Hjälmaren tillkom i samband med den sänkning av sjön som
Hjälmarens och Kvismarens sjösänkningsbolag genomförde under åren 1877-1888.
Regleringsbesiämmelserna finns närmare angivna dels i arbetsplan för
sjösänkningsföretagel fastställd av Kungl. Maj:l år 1877, dels i instruktion
från väg- och vallenbyggnadssly-relsen utfärdad år 1888. Vidare har
bestämmelser rörande driften av vattenkraftverken i Hjälmare kanal meddelats i
dom av Högsta domstolen år 1906. Bestämmelser om driften av vattenkraftverken i
Eskilstunaån finns i Kungl. Maj:ls nyssnämnda beslul.
Delll Jo:8 Skr
1976/77:103 156
Enligl bestämmelserna får vattenytan i Hjälmaren
inte stiga högre än vad som motsvarar \- 22,22 meter över havet och inte sjunka lägre än
lill -I- 21,62 meter. Vattenstånden mäts vid Nolholmen vid Hjälmare kanals
inlopp från Hjälmaren. Del har emellertid i praktiken visat sig omöjligt att
hålla de fastställda regleringsgränserna. Dämningsgränsen har sålunda
överskridils vid flera tillfällen och sänkningsgränsen har underskridils,
ibland under långa perioder. Särskilt under de senaste åren har lillrinningen
varil låg, vilket har medfört lågt vattenstånd under myckel långa tidsperioder.
Under innevarande år har vattenståndet alltsedan maj månad legat avsevärt
under sänkningsgränsen trots aU lappningen i Eskilstunaån har varil den lägsta
tillåtna och alt ingen tappning för kraftändamål har skett i Hjälmare kanal
under liden juni till mitten av oktober.
Vid vattenstånd redan över -t- 22,00 meter
uppkommer på våren och under sommaren besvär för en del av de marker som
torrlades genom sjösänkningen och som inte är invallade. Vid myckel höga
vattenstånd drabbas siörre markområden och i viss omfattning ävan invallade
områden.
Vid låga vattenstånd uppslår svårigheter för
färjtrafiken till Vinön och för yrkesfisket. Fiskens reprodukiionslokaler kan
skadas. Hjälmaren och dess stränder är en mycket värdefull miljö som utnyttjas
för friluftsliv och rekreation. Sjöns betydelse i delta avseende har ökat under
senare år. Bålsporlen och fritidsfisket liksom yrkesfisket drabbas emellertid
genom att farlederna vid låga vattenstånd blir för grunda och framkomligheten
begränsad. Landskapsbilden förfulas. Inte minst i Hemfiärden intill Örebro är
förändringarna påtagliga.
Vissa frågor rörande regleringen av Hjälmaren har
nyligen varil föremål för utredning. Ar 1972 tillkallade dåvarande chefen för
jordbruksdepartementet en sakkunnig med uppdrag att lägga fram förslag om
omorganisation av administrationen av Hjälmarens reglering. Ar 1974 redovisade
den sakkunniga sina överväganden i betänkandet (Ds Jo 1974:3) Utredning om
administrationen av Hjälmarens reglering. Han fann all det bl. a. från
vattenräiislig synpunkt skulle vara mindre lämpligt all då bilda en ny organisation
för ändamålet. Statsmakternas ställningstagande lill de förslag
vallenlagsutredningen hade lagt fram eller kunde komma all lägga fram borde
avvaktas. Den sakkunnige föreslog i stället bl. a. all de fem kommunerna kring
sjön och kraftverksföretagen i Eskilstunaån tills vidare skulle ekonomiskt
stödja den för regleringen ansvariga organisationen, dvs. Hjälmarens och
Kvismarens sjösänkningsbolag. De nämnda intressenterna beslöt år 1974 alt tills
vidare bidraga med sammanlagt 85 96 av sjösänkningsbolagets driftsuigifter,
1 skrivelse den 3 juni 1976 har länsstyrelserna i
Södermanlands, Örebro och Västmanlands län hemställt att regeringen låter
utreda förutsätlningarna för en ändring av regleringsbesiämmelserna för
Hjälmaren.
Gällande regleringsbeslämmelser tillkom som har
nämnts för snarl hundra år sedan. Den ringa valtenståndsamplituden för
regleringen har medfört stora problem. Samhällsutvecklingen har vidare
inneburit atl en förändrad inlres-sesituation har inträtt vad Hjälmarens
reglering beträffar. Berörda kommuner och kraftverksbolag bidrar därför i dag
till driftskostnaderna för sjösänkningsbolaget. Enligt min mening bör en
särskild utredare tillkallas för alt pröva förutsällningarna för en reglering
av Hjälmaren som bättre än den nu gällande tillgodoser de skilda intressen som
är förenade med sjöns nyttjande. Utredaren bör bl. a. undersöka vilken lägsta
valtenföring som kan tillåtas i Eskilstunaån och i Hjälmare kanal samt vilka
åtgärder som krävs för att öka
157 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:8
avbördningsförmågan
i Eskilstunaån. En höjning av dämningsgränsen skulle öka möjligheterna atl nå
bättre förhållanden i sjön. Utredaren bör studera vad en höjning av dämningsgränsen
skulle innebära för bl. a. jordbruket och skogsbruket och vilka åtgärder som
krävs för all vid en sådan höjning skydda jordbruksmark och skogsmark.
Möjligheterna att på ett ändamålsenligt sätt använda magasin i bl, a. Svartån i
en vallenhushållningsplan för Hjälmaren bör även undersökas.
Utredningsarbetet
bör även omfatta bedömning av framlida behov av vatten inom området kring
Hjälmaren för kommuner och industrier saml för kraftproduktion, bevattning m,
m. Möjligheterna all göra bättre prognoser med avseende på lillrinningen till
sjön bör undersökas i samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut. Utredningen bör vidare samråda med länsstyrelserna och kommunerna
kring Hjälmaren och beakta vad som kommer fram vid den planering förelt ändamålsenligt
nyttjande av områdena kring sjön för bl. a. naturvårds- och friluftsändamål som
bedrivs bl. a, inom ramen för den fysiska riksplaneringen. Regeringen har lagt
fram förslag till lag om valtenförbund (prop. 1975/76:215) all träda i kraft
den 1 januari 1977. Utredaren bör undersöka om förutsättningar nu finns all
åstadkomma en ny organisation för administrationen av Hjälmarens reglering.
Denna fråga bör behandlas med förtur.
Utredningsarbetet bör bedrivas i sådan takt all
förslag kan läggas fram senast under våren 1978.
Delll H:l Skr
1976/77:103 158
Handelsdepartementet
1. Tilläggsuppdrag
till tobaksreklamutredningen
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-02-12.
Chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.
Med stöd av bemyndigande den 20 december 1974
tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet en sakkunnig
(tobaksreklamutredningen H 1974:06) att utreda bl. a. frågan om lämpliga former
för införande av förbud mot lobaksreklam.
Alkoholpolitiska utredningen (Fi 1963:33) har i
betänkandet (SOU 1974:90-93) Alkoholpolitik föreslagit förbud mot reklam och
andra åtgärder för marknadsföring av alkoholdrycker. Förslaget har under
remissbehandlingen avstyrkts eller föranlett erinringar från elt stort antal
remissinstanser. Vid remissbehandlingen har också framförts förslag om atl
frågan om reklamförbud för alkoholdrycker samordnas med
lobaksreklamulredningens arbete.
Som har framhållits vid remissbehandlingen är
frågorna avseende alkoholreklam av samma karaktär som motsvarande frågor
beträffande tobaksreklam. Efter samråd med cheferna för social- och
finansdepartementen vill jag därför förorda att en samordnad bedömning av dessa
frågor kommer lill stånd och all della uppdrag lämnas ål tobaksreklamutredningen.
På grund av det anförda hemställer jag all
regeringen utvidgar lobaksreklamulredningens uppdrag atl även gälla frågan om
alkoholreklam.
2. Utredning
om insamlingar
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-03-04.
Chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.
1 vårt land förekommer en relativt omfattande
verksamhet för all samla in pengar eller varor för i första hand humanitära,
religiösa och politiska ändamål.
Såväl privatpersoner som organisationer kan slå som
initiativtagare lill en insamling. Ofta arrangeras insamlingar av stora
permanenta organisationer. Det kan gälla regelbundet återkommande insamlingar
som har planerats långt i förväg och insamlingar av mer spontan karaktär. Ett
stort antal insamlingar är av mindre omfattning och har lokal anknytning.
Insamlingsverksamhet kan bedrivas på fiera olika
sätt. En vanligt förekommande form av penninginsamling är vädjanden lill
allmänheten om att sälla in pengar på visst bank- eller postgirokonto. Andra
former av penninginsamling är kollekt i kyrkor och bössinsamlingar.
Varuinsamlingar sker vanligtvis genom uppsamling av papper, kläder och
textilier i bostadsområden. Ofta förekommer insamlingar bland
föreningsmedlemmar, varvid de insamlade medlen bidrar till finansieringen av föreningens
verksamhet. Ell inte obetydligt antal föreningar torde i siörre eller mindre
utsträckning vara ekonomiskt beroende av insamlade medel.
159 Kommittéer: Handelsdepartementet Delll H:2
Många av de organisationer som anordnar insamlingar
bedriver också en omfattande service- och säljverksamhel. En vanlig form är
försäljning av medlemmars alster. Prissättningen är då ofta sådan all
försäljningen kan sägas innefatta ett inslag av insamlingsverksamhet. Gränsen
mellan insamlingsverksamhet och affärsverksamhet är i sådana fall oklar.
Någon särskild rättslig reglering av
insamlingsverksamheten förekommer inte. Alla medborgare har således möjlighet
all starta en insamling för vilket ändamål som helst ulan någon offentlig insyn
och kontroll. Det kan här nämnas alt lagen (1970:412) om olillböriig
marknadsföring inte är tillämplig på renodlad insamlingsverksamhet. Inte heller
den nya marknadsföringslagen (1975:1418), som skall ersätta lagen om ofillböriig
marknadsföring, kan tillämpas på sådan verksamhet.
En
viss kontroll av insamlingsverksamheten utövas genom Näringslivets
granskningsnämnd för gåvor och underslödsannonser. Syftet med granskningsnämndens
kontroll är all tillse all insamlade medel kommer insam-lingsändamålel lill
godo med så små avbränningar som möjligt. Nämnden disponerar alla post- och
bankgirokonlon på 90 00 00-serien (s. k. kontrollgi-rokontonjoch upplåter rätt
att disponera dessa konton till organisationer som är beredda atl bedriva
insamlingar i enlighet med nämndens stadgar och anvisningar. I första hand
söker man hjälpa konloinnehavare lill rätta med råd och anvisningar. Insamlare,
som uppvisar alltför stora avbränningar och en icke godtagbar redovisning eller
som använder metoder vilka nämnden anser otillbörliga, kan fråntas rätlen alt
använda konlrollgirokonlo.
Konsumentombudsmannen
(KO) har i en skrivelse lill justitiedepartementet den 21 februari 1973 anfört
atl det är otillfredsställande all insamlingsverksamhet i allmänhet får
bedrivas ulan någon som helst offentlig insyn eller kontroll och att det saknas
effektiva möjligheter atl stoppa missbruk i samband med insamlingar. KO menar
att del finns goda skäl all anta all kommersiella intressen inte sällan
tillskansar sig avsevärda vinster genom all arbela under välgörenhetens
täckmantel. Den övervakning och kontroll av insamlingar som är påkallad från
allmän synpunkt bör vara en uppgifl för del allmänna. KO föreslår en utredning
om omfattningen av och formerna för insamlingsverksamhet med uppgivet
välgörande eller allmännyttigt syfte.
I
en motion vid 1972 års riksdag föreslogs att bestämmelserna för de s. k. 90 00
00-kontona skulle ses över, med syfte alt konloiilldelningen skulle övertas av
poststyrelsen. Riksdagen avslog motionärernas förslag (mot. 1972:1329, NU
1972:21). Ar 1974 behandlade riksdagen en motion där förslaget om att överföra
kontrollen av offentliga insamlingar från Näringslivels granskningsnämnd lill
ett offentligt organ åter väcktes. Näringsutskoltet förutsatte all de frågor
som KO hade tagit upp i sin skrivelse blev föremål för fortsatta överväganden
inom Kungl. Maj:ls kansli. I samband därmed skulle också frågan om hur
konlrollgirosystemel bör vara organiserat naturligen aktualiseras. Riksdagen
anslöt sig lill utskottets mening (mot. 1974:861, NU 1974:43, rskr 1974:311).
Ar 1975 avslog riksdagen en motion om atl vissa rättssubjekt - däribland
stiftelser och organisationer med välgörande syfte - inte skulle kunna bli
föremål för ingripande enligl lagen om Olillböriig marknadsföring (mot.
1975:625, NU 1975/76:14, rskr 1975/ 76:108).
Med
hänsyn lill de oklara och ofullständiga uppgifter som föreligger belräffande
insamlingsverksamhet och de krav på offentlig insyn och kontroll som i olika
sammanhang har framkommit under senare år förordar jag att en
Delll H:2 Skr
1976/77:103 160
sakkunnig
nu tillkallas för all göra en översyn av insamlingsverksamheten.
Uppdraget bör begränsas lill de insamlingar som
vänder sig lill allmänheten. Utredningsuppdraget bör således inte omfatta
exempelvis den insamlingsverksamhet som bedrivs internt inom föreningar och
organisationer av olika slag. Den sakkunniges översyn bör avse såväl
penninginsamling som annan typ av insamling. Enligl min mening är del angeläget
all en samlad genomgång av den insamlingsverksamhet som vänder sig lill
allmänheten nu kommer lill stånd. Jag anser därför aU även insamlingar av
kläder, textilier och andra liknande varuinsamlingar bör ingå i den sakkunniges
översyn. Med hänsyn lill all riksdagen har faltal beslul om aU kommunerna skall
bära ansvaret för insamlandet av tidningar från hushållen (rskr 1975:161) bör
dock pappersinsamling i princip undantas från den sakkunniges arbete. Kollekt
som upptas inom svenska kyrkan är föremål för särskild reglering genom
kungörelsen (1953:739) angående kollekler och bör därför också i princip
undanias från utredningsuppdraget.
Det är angeläget all den sakkunnige gör en allmän
och översiktlig kartläggning av insamlingsverksamhetens omfattning, struktur
och utveckling. Den sakkunnige bör därvid belysa vilka typer av organisationer
som regelbundet anordnar insamlingar. En viktig uppgift blir atl i stora drag
klariägga den ekonomiska betydelse som insamlingarna har för dessa organisationer.
En annan viktig fråga inom ramen för
utredningsuppdraget är förhållandet mellan å ena sidan de totala kostnader som
uppslår i samband med en insamling och å andra sidan de insamlade medlen. Av
intresse i detta sammanhang är bl. a. om insamlingar i allmänhet ger det
ekonomiska utfall som anordnaren urspmngligen har förväntat sig.
Genom utredningen bör också klariäggas vilka
metoder som vanligen används i samband med insamlingsverksamhet. Om den
sakkunnige finner att fristående förelag med kommersiella intressen i någon
nämnvärd utsträckning medverkar vid insamlingar är del av vikt all omfattningen
och karaktären av en sådan medverkan karlläggs.
Med
denna kartläggning av insamlingsverksamheten som utgångspunkt bör den sakkunnige
överväga behovet av samhälleliga åtgärder på detta område. Vägledande vid dessa
överväganden bör vara att allmänheten har ett berättigat intresse av all
insamlingar sker under ordnade förhållanden och all de insamlade medlen används
för uppgivet ändamål. Även allmänhetens intresse av all verksamheten bedrivs i
korrekta former måste beaktas. Jag vill erinra om all riksdagens näringsutskolt
har framhållit atl i insamlingsverksamheten bör tillämpas en standard av
principiellt sett samma kvalitet som numera krävs i fråga om marknadsföring (NU
1972:21 och 1975/76:14).
Skulle den sakkunnige komma fram till att en
offentlig insyn i och kontroll av insamlingsverksamheten bör komma till stånd,
är del angelägel all de principer som bör gälla för en sådan insyn och kontroll
anges. Jag vill understryka atl möjligheten atl anordna insamlingar för olika
ändamål skall ses som en allmän rättighet som inte bör begränsas. Ett krav på
tillstånd för atl anordna insamlingar bör därför inte införas. Däremot kan man
tänka sig alt införa någon form av auktorisation eller godkännande av
insamlare, vilket kunde vara lill allmänhetens vägledning när del gäller all
bedöma om man vill medverka vid en insamling. Indirekt skulle ett sådant system
kunna leda lill all eventuella oegentligheter i samband med insamlingar
försvinner.
Den
sakkunnige bör pröva lämpligheten av alt en offentlig kontroll
161 Kommittéer: Handelsdepartementet Delll H:3
begränsas
exempelvis till sådana insamlingar som anordnas för vissa ändamål och som är av
viss omfattning.
Med hänsyn till de likheter som föreligger mellan
insamlingsverksamhet och lotteri verksamhet bör den sakkunnige under arbetets
gång samråda med 1972 års lotteriutredning (H 1972:03). Samråd bör också ske
med utredningen (H 1974:04) rörande översyn av skrothandelsförordningen.
3.
Tilläggsdirektiv till organisationskommittén för konsumentverket
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-03-04.
Chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.
Riksdagen har tidigare vid innevarande riksmöte
beslutat att konsumentombudsmannen (KO) och konsumentverket skall föras samman
till en myndighet, som skall kallas konsumentverket. Chefen för verket skall
ocksä vara konsumenlombudsman (prop. 1975/76:34, NU 1975/76:14, rskr 1975/
76:108). Särskilda sakkunniga har tillkallats all ingå i en organisationskommitté
(H 1975:07) med uppdrag atl utarbeta förslag rörande den närmare organisationen
av konsumentverket m. m. från och med den 1 juli 1976. De sakkunniga har antagit
namnet organisationskommittén för konsumentverket.
Kommittén har i betänkandet (Ds H 1976:2)
Organisation av nya konsumentverket lämnat förslag till organisation av och
resurser för den nya myndigheten. Regeringen har tidigare denna dag på min föredragning
beslutat om en proposition till riksdagen på grundval av kommitténs förslag i
dessa delar. I propositionen uttalas all visst administrativt arbete för det
nya verkel är av sådan art alt del bör påbörjas redan innan riksdagen har
meddelat sitt beslul med anledning av propositionen. Jag återkommer nu lill
denna fråga.
Verksamhetsplaneringen för budgetåret 1976/77 och
anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 bör förberedas tidigt. Det bör
ankomma på organisationskommittén för konsumentverket atl svara för dessa
förberedelser.
Del är angeläget all allmänheten och andra berörda
parter informeras om det nya konsumentverket och dess verksamhet.
Organisationskommittén bör svara för all sådan information lämnas. Samråd bör
härvid ske med nämnden för samhällsinformation. Jag förordar också att
kommittén får ansvar för atl berörd personal på lämpligt sätt förbereds för den
nya verksamheten.
I den tidigare i dag beslutade propositionen
uttalas alt statens avtalsverk avses få det förhandlingsuppdrag rörande
avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor hos det nya verket som behövs.
Organisationskommittén bör bemyndigas att, sedan avtal har träffats mellan
avtalsverket och berörda huvudorganisationer och regeringen har fastställt
personalförteckning för det nya konsumentverket, tillsätta tjänster hos verkel
i högst lönegrad F 21/22 fr. o. m. den 1 juli 1976.
Utöver de uppgifter som jag nu har angett kan det
under arbetets gång visa sig nödvändigt all vidta andra åtgärder. Kommittén bör
därför bemyndigas att vidta de förberedande åtgärder i övrigt, som föranleds av
omorganisationen.
11 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103
Delll H:3 Skr
1976/77:103 162
Kommitténs arbete bör upphöra med utgången av juni
1976. Tillsäiinings-eller andra ärenden som då inte har slutbehandlats bör
överiämnas lill del nya konsumentverket för vidare handläggning.
4.
Översyn av reklamationsförfarandet i konsumenttvister m. m.
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-03-25.
Chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.
Konsumentpolitikens uppgift är alt stödja
konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. I detta syfte har
regeringen under senare år bl. a. tagit initiativ till näringsrättslig och
civilrältslig lagstiftning.
Den näringsrättsliga lagstiftningen syftar till att
stärka hela konsument-kollektivets ställning. Bland lagarna på området märks
främst lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor och den nya
marknadsföringslagen (1975:1418).
Den civilrättsliga lagstiftningen är direkt
inriktad på att stärka enskilda konsumenters ställning i förhållande till
näringsidkare och ger anvisningar om hur tvister skall lösas. Hit hör lagen
(1971:238)om hemförsäljning m. m., konsumentköplagen (1973:877) om den nya s. k.
generalklausul som regeringen föreslagit (prop. 1975/76:81). Inom
justitiedepartementet bereds frågan om lagstiftning om konsumentkrediter på
grundval av kredilköpkom-mitténs betänkande (SOU 1975:63). Flera andra
utredningar arbetar med civilrättsliga frågor som rör konsumenterna.
Köplagsutredningen (Ju 1963:51) är sysselsatt med en översyn av den allmänna
köplagen. Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07) kommer snart med ett förslag
till konsumentskyddslagsliftning på serviceområdet. Hemförsäljningskommittén
(Ju 1973:10) ser över hemförsäljningslagen och undersöker dessutom
möjligheterna att införa tvingande bestämmelser om öppet köp. Försäkringsrättskommittén
(Ju 1974:09) är inriktad på all stärka enskilda försäkringstagares ställning.
Småhusköpkommittén (Ju 1975:02) skall bl. a. söka åstadkomma ett förbättrat
konsumentskydd vid förvärv av småhus.
Som ett led i konsumentpolitiken har statsmakterna
också inrättat olika myndigheter för att ta till vara konsumenternas intressen.
Hit hör främst konsumentverket, konsumentombudsmannen och marknadsdomstolen.
Statsmakterna beslutade förra året att föra samman konsumentverket och
konsumentombudsmannen till en myndighet, och regeringen har nyligen lagt fram
en proposition (prop. 1975/76:159) om organisationen av det nya
konsumentverket.
Den civilrättsliga lagstiftningens genomslagskrafl
är naturiigtvis ytterst beroende av att den enskilde konsumenten på ett snabbt,
enkelt och billigt sätt kan klara upp eventuella tvister med sin motpart. Man
kan väsentligen slå in på två vägar för atl tillgodose detta intresse. Den ena
är alt salsa på ett informellt förfarande utom rätta, t. ex.
reklamationsnämnder av olika slag. Den andra är att underiätta för konsumenten
att anlita domstol för atl bevaka sin rätt.
Utvecklingen i Sverige har i första hand följt den
informella vägen. Ar 1968 inrättades allmänna reklamationsnämnden av statens
konsumentråd. Konsumentverket är sedan år 1973 huvudman för nämnden, vars
arbete har karaktären av försöksverksamhet. Sammanföringen av konsumentverket
163 Kommittéer: Handelsdepartementet Del II H:4
och
konsumentombudsmannen innebär ingen förändring i detta avseende.
Reklamalionsnämndens uppgifl var lill en början all
yttra sig över anmärkningar som konsumenter gjorde mot varor och tjänster.
Avsikten var atl man främst skulle göra en granskning av varors och tjänsters
beskaffenhet. Emellertid kom nämnden efler hand all pröva även frågor av mera
juridisk karaktär. Enligt de stadgar som sedan den 1 juli 1974 gäller för
verksamheten har nämnden lill uppgifl atl på begäran av konsument pröva tvist
mellan konsumenten och näringsidkare rörande vara eller tjänst. Nämndens beslul
utformas som rekommendationer lill parterna och kan således inte som domstolsavgöranden
verkställas tvångsvis.
Verksamheten inom nämnden bedrivs f n. på tio
avdelningar för olika sakområden. Sammanträde med avdelning leds av ordförande
med domar-erfarenhet. I övrigt deltar i princip minst fyra ledamöter som
företrädare för konsumenter och näringsidkare. Förfarandet inför nämnden är
helt skriftligt. Beslut fattas alltså efter föredragning ulan all parterna är
närvarande.
Till nämnden är knutet ett kansli som svarar för
rådgivning till allmänheten saml för beredning och föredragning av ärenden.
Enligl stadgarna bör kansliet också verka för förtikning mellan partema.
Ledamöter och befattningshavare vid kansliet utses av konsumentverket. För
nämndens verksamhet disponerar konsumentverket ett särskilt anslag. Det tas
inte ut någon avgift av den som vänder sig lill nämnden.
Antalet ärenden i nämnden har stigit kraftigt under
senare år. Under budgetåret 1974/75 noterades drygt 6 300 ärenden som grundade
sig på skriftliga anmälningar. Härtill kommer elt stort antal muntliga förfrågningar
av olika slag. Många anmälda tvister klarades upp genom kansliets försorg.
Nämndens rekommendationer följs av fiertalet
näringsidkare. Av en undersökning som har ulförts av konsumentverket för år
1974 framgår att vissa avdelningars rekommendationer följdes lill över 90 96.
Inom andra avdelningars verksamhetsområden är dock resultatet sämre.
Parallellt med uppbyggnaden av den centrala
reklamalionsnämnden har del skett en verksamhet på regional och lokal nivå.
Sålunda har sedan millen av 60-talet lokala konsumenlkommiiléer i vissa orter
bistått konsumenterna när det gäller alt få rättelse gentemot näringsidkare.
Den verksamheten har nu delvis övertagits av den kommunala konsumentpolitiska
verksamheten som är under uppbyggnad. Erfarenheten visar att den kommunala
konsumentverksamheten på ell aktivt sätt kan bistå konsumenterna, trots atl
den i och för sig saknar formella förutsättningar alt lösa konsumenttvister i
strid med någon parts önskan. En kommunal vägledare kan dels se lill alt
kontakt skapas mellan konsumenter och näringsidkare, dels klara ut vilka regler
som gäller i det aktuella fallet och vilken praxis som tillämpas vid den
centrala bedömningen av tvister.
I sammanhanget bör också nämnas alt de vid
länsstyrelserna stationerade hemkonsulenterna har bistått konsumenterna i
frågor av del slag som det här gäller. På begäran av riksdagen (NU 1975/76:31,
rskr 1975/76:178) kommer den regionala konsumentpolitiska verksamheten atl ses
över.
Vid sidan av de informella vägarna att lösa
konsumenilvister har statsmakterna också sökt göra det enklare för enskilda
medborgare alt ta till vara sin rätt inför domstol. Jag syftar främst på lagen
(1974:8)om rättegången i tvistemål om mindre värden. Tanken bakom den lagen är
atl rättegångsförfarandet skall vara enkelt och atl kosinaderna skall hållas
nere. Lagen gäller i
Delll H:4 Skr
1976/77:103 164
tvister
där ivisleföremålets värde uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet
enligl lagen (1962:381)om allmän försäkring. OavseU värdet kan dock en tvist
handläggas enligt det förenklade förfarandet, om tvisten huvudsakligen rören
fråga som har prövats av allmänna reklamationsnämnden. Förfarandet är utformat
så all den enskilde skall kunna föra sin talan utan juridiskt biträde.
Domstolarna skall hjälpa allmänheten med råd och upplysningar om olika
möjligheter aU få tvister prövade vid domstol eller reklamationsorgan. Om en
tvist förs till domstol, skall domstolen bistå och vägleda parterna vid talans
utförande samt se lill all tvistefrågorna blir klariagda och målet ordentligt
utrett. I konsumenilvister kan domstolen inhämta yttrande från allmänna
reklamationsnämnden.
Av de mål som under år 1975 har handlagts enligl
del förenklade förfarandet och som har bearbetats statistiskt (totalt 5 408
mål) avsåg 1 297 (24 96) konsumenilvister. I 342 fall hade talan väckts av
konsument.
Som framgår av prop. 1973:87 med förslag till lag
om rättegång i tvistemål om mindre värden var avsikten all domstolarna och
allmänna reklamalionsnämnden skulle fungera som komplement åt varandra. Härvid
skulle rena reklamationsfrågor och smärre tvister där fakta var ostridiga i
princip handläggas av nämnden, medan domstolarna skulle la hand om tvister där
händelseförioppel var oklart och bevisning erfordrades samt om tvister som
rörde rent rättsliga frågor av allmän natur. Det var emellertid vid det
tillfället inte avsikten all dra upp mera bestämda gränser mellan de olika
organens funktion i konsumentpolitiken. Tanken var i ställel au efter en tid göra
utvärdering av hur de båda formerna att lösa konsumenilvister fungerat. I det
sammanhanget kunde, anförde departementschefen, även göras en översyn av
nämndens ställning och verksamhet.
Enligl min mening talar flera skäl för all man nu
gör en samlad översyn av reklamationsförfarandet i konsumenttvister. Sålunda
har som tidigare nämnts antalet ärenden vid reklamalionsnämnden ökat kraftigt,
vilket medfört svårigheter att hålla en tillfredsställande service gentemot
konsumenterna. A andra sidan har lagen om rättegången i tvistemål om mindre
värden hitintills inte fört med sig någon mera markant stegring av anlalel mål
där konsumenterna söker sin rätt vid domstol. Vidare har utvecklingen gått i
den riktningen all nämnden alltmer kommit all pröva även tvister av rent
juridisk natur, exempelvis avtalsrätisliga spörsmål, vilket alltså aktualiserar
den tidigare berörda frågan om de olika konfliktlösande organens funktion.
En annan anledning atl nu la upp frågan om
reklamalionsnämndens ställning och verksamhet är de organisationsförändringar
som i övrigt pågår på konsumentområdet. Bl. a. är del angeläget atl mera
definitivt pröva hur en nämndverksamhet bör samordnas med den allmänna
verksamhet som det nya konsumentverket bedriver.
Slutligen måste man räkna med att tillströmningen
av ärenden till reklamalionsnämnden kommer alt öka när den kommunala konsumentverksamheten
byggs ut. Tvister som fångas upp av de kommunala organen och som inte kan lösas
förlikningsvägen på del lokala planet torde nämligen komma atl i stor
utsträckning hänvisas till nämnden. En sådan ökning innebär en ytteriigare
belastning pä nämnden med dess nuvarande resurser.
Jag vill här framhålla all jag inte finner det
tillräckligt med förbättrade möjligheter att lösa konsumenttvister. Man bör i
den utsträckning del är möjligt förebygga atl felaktiga varor bjuds ul lill
konsumenterna eller atl
165 Kommittéer: Handelsdepartementet
Del II
H:4
tjänster utförs på ett bristfälligt sätt. Där brister ändå
föreligger skall konsumenterna normall inte tvingas vända sig lill
reklamalionsnämnd eller domstol för atl vinna rättelse. Delta är i och för sig
redan nu en självklar strävan inom konsumentpolitiken. Sålunda följs
reklamalionsnämndens verksamhet regelbundet upp av konsumentverket. Del bör
emellertid göras en mera systematisk och uttömmande genomgång av del material
som finns inom reklamalionsnämnden i syfte att finna vägar för atl eliminera
reklamationsorsaker. Åtgärder i detta syfte kan riktas mot såväl företag som
produkter. När en konsument trots sådana förebyggande åtgärder kommer i tvist
med näringsidkare är det självfallet väsentligt all näringsidkaren känner sitt
ansvar och ulan samhällets medverkan ger konsumenterna rättelse i skälig
utsträckning. Även i detta hänseende boren systematisk genomgång av
reklamalionsnämndens material kunna ge vissa uppslag. Jag avser att senare
denna dag begära regeringens bemyndigande atl uppdra åt konsumentverket an
branschvis gå igenom materialet hos allmänna reklamationsnämnden i enlighet
med vad jag nu har anfört.
Även om ökningen av anlalel ärenden
hos reklamalionsnämnden kan dämpas, är det mot bakgrund av vad jag tidigare
anfört angelägel att nu göra en översyn av reklamationsförfarandet i
konsumenilvister. Jag föreslår att särskilda sakkunniga tillkallas för denna
uppgift.
De sakkunniga bör lill en början
ställa samman och värdera de erfarenheter som numera föreligger rörande olika
metoder atl pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare. Arbetet bör
därefter inriktas på alt få lill stånd en ändamålsenlig samordning mellan de
resurser för tvisllösning som finns inom domstolsväsendet, det nya
konsumentverket och den f n. till verket knutna allmänna reklamalionsnämnden.
Målet bör vara atl förstärka genomslagskraflen av den civilrältsliga
lagstiftningen på del konsumenipolitiska området.
Redan del material som hittills har
tagits fram lyder på all reklamationsförfarandet haft betydande framgång. För
konsumenterna framstår det uppenbariigen som enklare alt vända sig lill
reklamalionsnämnden än alt gå till domstol. Förfarandet inför nämnden är som
anmärkts kostnadsfritt, och många frågor löses på elt smidigt sätt redan efler
informella kontakter med nämndens kansli. Alt näringsidkarna i stor
utsträckning följer nämndens rekommendationer lyder på förtroende för
verksamheten. Detta hänger sannolikt ocksä samman med all näringsidkarna genom
sina olika branschorganisationer är företrädda i nämnden.
Det ligger alltså nära lill hands
alt även i fortsättningen satsa på ett ulomrättsligl förfarande i
konsumenttvister. De sakkunniga bör också utgå från att någon form av
nämndförfarande skall finnas kvar. Frågan är på den punkten om förfarandet bör
byggas ut och hur förfarandet närmare bör anordnas.
Som jag redan tidigare har antytt
bör lill en början sambandet mellan konsumentverket och nämndverksamheten
prövas. Onekligen talar vissa principiella skäl för all en verksamhet som går
ut på att avgöra tvister får en organisatoriskt självständig ställning. A andra
sidan är det självklart att ett nära samarbete måste ske med den centrala
myndigheten på konsumentom-rådel. Beaktas bör bl, a. atl anmälda tvistefrågor i
många fall får belydelse för verkels mera generellt inriktade verksamhet. Det
är också angelägel all nämndavgörandena följs upp av verkel i dess
förhandlings- och informationsverksamhet. De sakkunniga bör söka sig fram till
en organisatorisk lösning som i rimlig utsträckning beaktar dessa synpunkter.
Delll H:4 Skr
1976/77:103 166
De sakkunniga bör vidare överväga om det kan vara
lämpligt med en viss regional utbyggnad av nämndverksamheten. Så länge
förfarandet är helt skriftligt torde emellertid värdet av en sådan reform vara
begränsat. Det stöd som konsumenterna mera lokalt kan behöva bör kunna erhållas
inom ramen för den kommunala konsumentverksamheten. Framhållas bör också svårigheterna
att, såvitt avser vissa sakområden, rekrytera representiva företrädare för de
intressegrupper som bör vara med i en nämnd, om verksamheten splittras upp.
Flera skäl talar alltså mot att sätta i gång en regional nämndverksamhel. De
sakkunniga bör dock vara oförhindrade att behandla frågan.
1 sammanhanget bör de sakkunniga också överväga en
utvidgning av möjligheterna atl ta upp olika sakfrågor inom ramen för
nämndverksamhe-len. F. n. prövar allmänna reklamationsnämnden inte exempelvis
ärenden rörande fast egendem. I stället prövas sådana ärenden försöksvis i viss
omfattning inom konsumentverket. Myckel talar för att en reklamationsnämnd i
framtiden bör kunna la upp också fastighelslvister. En annan sak som kan
övervägas är att införa en minsta värdegräns beträffande ärenden som en nämnd
är skyldig atl ta upp. Del kan också finnas anledning atl bygga vidare på det
system som i viss mån tillämpas redan nu och som innebär att ett enklare
handläggningsförfarande används för vissa typer av ärenden.
En särskild fråga är om reklamationsnämndsbeslut
bör göras verkställbara. Myckel talar för atl man bör avstå från en sådan
reform. Till en början kan erinras om att reklamationsnämndens beslul f n.
följs i stor utsträckning. Vidare finns det goda möjligheter atl inom ramen för
domslolsförfarandet få fram tvingande avgöranden mot näringsidkare som inte
rättar sig efter nämndens bedömning. Dessa möjligheter skulle ytteriigare kunna
förbättras genom att något konsumenlorgan fick rätt att föra konsuments talan i
tvistemål inför domstol, en fråga som jag strax återkommer till. I della
sammanhang vill jag slutligen framhålla atl en reform som innebär alt reklamationsnämndsavgöranden
görs verkställbara torde kräva en sådan formalisering av
reklamationsförfarandet alt den smidighet som är utmärkande för nämndens
nuvarande agerande riskerar att gå föriorad.
Del
är självfallet inte möjligt atl la ställning till reklamationsförfarandets
organisation och utformning utan att beakta sambandet med domstolarnas roll på
området. Som jag redan tidigare har antytt bör de sakkunniga skaffa sig en bild
av hur domstolsförfarandet hiltills har verkat på konsumentområdel och söka dra
upp gränser mellan de olika typerna för konfliktlösning. Härvid torde man kunna
utgå från atl del i de flesta fall även i framtiden blir enklare för
konsumenterna att klara upp småtvister utan domstols medverkan. Detta gäller
naturligtvis främst när tvisten inte har egentlig rättslig karaktär ulan är av
annat slag. I sådana situationer är det varken från de enskildas eller från
samhällets sida önskvärt all i alltför stor utsträckning låta konfliktlösningen
ankomma på domstol.
Utöver vad som följer av vad jag nu har sagt bör de
sakkunniga inte gå närmare in på hur domslolsförfarandet skall vara anordnat.
Inom justitiedepartementet pågår nämligen förberedelser för en översyn av
rättegångsförfarandet i syfte att bl. a. åstadkomma förenklingar pä olika
punkter. De sakkunniga bör noga följa utvecklingen av delta arbete.
I prop. 1975/76:81 har berörts vissa processuella
frågor rörande konsumenternas intressen. Jag anförde bl. a. atl del borde
övervägas att införa möjlighet för något allmänt organ att föra talan i
konsumenilvister inför allmän domstol. Efler viss utredning inom
justitiedepartementet har jag
167 Kommittéer: Handelsdepartementet Del II H:5
kommit
fram lill atl frågan om sådan lalerält bör tas upp i samband med översynen av
reklamationsförfarandet i konsumenilvister.
Till konsumentombudsmannens (KO:s) uppgifter hör
atl föra konsument-kollektivets talan inför marknadsdomstolen i ärenden om
oskäliga avtals-villkoroch olämplig marknadsföring. KO kan emellertid f n. inte
föra enskild konsuments talan i tvistemål inför allmän domstol. De sakkunniga
bör närmare överväga om inte KO bör kunna föra sådan talan. Härvid bör främst
undersökas om en talerätt av antytt slag skulle kunna användas för atl få fram
vägledande domstolsavgöranden i principiellt viktiga frågor och i frågor som av
annan orsak är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt, exempelvis därför
att ett större antal konsumenter berörs. Talerätten skulle också, som tidigare
anmärkts, kunna fylla en funktion i de fall då näringsidkare inte vill rätta
sig efter ell reklamationsnämndsbeslut i en fråga av mera allmänt intresse.
Frågan om utformningen av en lalerält har
uppmärksammals under remissbehandlingen av generalklausululredningens
betänkande (SOU 1974:83). Sålunda har KO pekat på några olika metoder atl
åstadkomma en lalerält av antytt slag. Frågan har också berörts av
konsumentljänslulred-ningen. Del bör slå de sakkunniga fritt atl under
beaktande av de synpunkter som har framförts närmare överväga hur en talerätt
bör utformas. I första hand bör eftersträvas en reform som på ett naluriigt
sätt smäller in i vår nuvarande rättegångsordning.
Avslutningsvis vill jag framhålla att de sakkunniga
bör samråda med den tidigare nämnda utredningen om den regionala
konsumentpolitiska verksamheten.
5. Insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m.
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-04-01.
Chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.
Förelag har skyldighet att lämna uppgifter av olika
slag till statliga och kommunala myndigheter. Sålunda finns föreskrifter om
uppgiflsskyldighet rörande företagens ekonomiska ställning samt i skattefrågor,
för statistiska ändamål och i frågor som har betydelse för totalförsvaret. Uppgifter
rörande pris- och konkurrensförhållanden skall lämnas på anmaning av myndighet
som regeringen bestämmer. Tillsynsmyndigheter på olika områden kan begära
tillträde lill förelagen saml har rält atl ta prover och all få del av
uppgifter. Uppgiflsskyldighet finns vidare i vissa samhällsplaneringsfrågor.
Det gäller den ekonomiska utvecklingen hos företagen, planerade eller väntade
förändringar i produktionen, sysselsättningen etc.
På en rad områden, där samhället har tagit ett
ansvar för att medborgarnas intressen tas lill vara, har således möjligheter
till direkt insyn i företagens aktiviteter tillskapats lagstiftningsvägen.
Denna insyn är inte begränsad till situationer där åtgärder från myndigheternas
sida antas vara påkallade utan ingår i en allmän tillsyn inom de områden som
lagstiftningen omfattar. Ett område där motsvarande möjligheter i stort ännu
saknas är konsumentpolitiken. I den allmänna debatten har krav förts fram om
vidgade möjligheteratt inom ramen för denna politik få insyn i företagens aktiviteter.
Innan jag går närmare in på denna fråga vill jag något erinra om
konsumentpolitikens
Delll H:5 Skr
1976/77:103 168
uppgift
och om vissa av de åtgärder som samhället har vidtagit på området.
Konsumentpolitikens uppgift är all stödja
konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. Denna politik har
under senare år lett till en omfattande lagstiftning på området. Samtidigt har
nya organ inrättats för all på olika sätt la lill vara konsumenternas
intressen.
Ett uppmärksammat inslag i del konsumenipolitiska
arbetet har under senare år varit myndigheternas strävan all påverka
producenter, distributörer och marknadsförare (producenlpåverkan). Del är f n.
i första hand KO och konsumentverket, som i direkt kontakt med förelagen söker
förmå dessa all anpassa sin verksamhet lill konsumenternas intressen. Del
producenipåver-kande arbetet kan avse t. ex. beskaffenheten hos varor och
utförandet av tjänster som bjuds ut lill konsumenterna. Del kan också gälla del
sätt på vilket varorna och tjänsterna marknadsförs och alltså avse reklamens
utformning, försäljningsvillkor, service m.m. Grundläggande för detta' arbete
är dels utredningar och forskning rörande förhållanden av betydelse för
konsumenterna, dels en omfattande direkt kontakt med konsumenter och
producenter.
Beslul i december 1975 av riksdagen (prop.
1975/76:34, NU 1975/76:14, rskr 1975/76:108, SFS 1975:1418) kommer år 1976 aU
delvis förändra förutsällningarna för det producentpåverkande arbetet. Den
marknadsföringslag som då träder i kraft ger, förutom bestämmelserna i den nu
gällande lagen (1970:412) om olillböriig marknadsföring, regler om
informationsskyldighet och produktsäkerhet m. m. De nya reglerna innebär bl.
a. all marknadsdomstolen kan ålägga en näringsidkare all vid marknadsföring av
vara, tjänst eller annan nyttighet lämna sådan information som är av särskild
belydelse från konsumentsynpunkt. Vidare skall domstolen kunna förbjuda
näringsidkare att försälja eller hyra ul vara, som på grund av sina egenskaper
medför särskild risk för skada på person eller egendom. Delsamma gäller för
vara som är uppenbart otjänlig för sill huvudsakliga ändamål. Med den nya
marknadsföringslagen blir del alltså möjligt atl i vissa fall tvångsvis genomdriva
krav där myndigheterna hittills har varil hänvisade lill frivilliga
överenskommelser med företagen. Liksom f n. skall dock resultat i första hand
åstadkommas genom frivilligt samarbete med näringslivet i obundna former. Ett
viktigt inslag i delta arbete blir alt la fram allmänt hållna riktlinjer för
förelagens beteende på marknaden. Riktlinjerna blir också av betydelse för
tillämpningen av den nya lagstiftningen.
Samtidigt som den nya marknadsföringslagen antogs
beslutades all KO och konsumentverket skall föras samman lill en myndighet
benämnd konsumentverket, där chefen tillika skall vara konsumentombudsman.
Regeringen har nyligen lagt fram förslag om den närmare organisationen av det
nya konsumentverket (prop. 1975/76:159). Myndigheten är tänkt att börja sin
verksamhet den 1 juli 1976.
Genom en nära kontakt med konsumenterna och deras
problem kan underiag erhållas för det producentpåverkande arbetet. Den pågående
utbyggnaden av en kommunal konsumenlpolitisk verksamhet kommer i särskilt hög
grad alt bidra till en sådan kontakt. Av stor betydelse är också den
direktkontakt med konsumenterna som de centrala myndigheterna får genom
anmälningar och telefonförfrågningar. Underiag för de producentpåverkande
åtgärderna kan också erhållas direkt från företagen. Del kan vara fråga om
varuprover, reklam och annat informationsmaterial såsom uppgifter om produkters
livslängd, servicebehov och reklamalionssiatistik.
169 Kommittéer: Handelsdepartementet Delll H:5
Uppgifter av nu nämnt slag har del gemensamt all de
avser varor eller tjänster som redan har förts ul på marknaden eller
aktiviteter i övrigt som har hunnit påbörjas. Innan så skett har företagen
vanligen lagt ned betydande resurser på marknads- och produktplanering saml på
produktion och distribution. När en produkt kommer ul på marknaden eller när en
marknadsföringsaklivilei påbörjas är därför möjligheterna all påverka förelagen
många gånger begränsade. De förändringar som vid denna tidpunkt kan genomdrivas,
exempelvis med stöd av marknadsföringslagen, kan ställa sig betydligt
kostsammare för både samhälle och förelag än om konsumenternas synpunkter
kommer in på elt tidigt stadium. En offentlig debatt kring förelagens marknads-
och produktplanering skulle därför från konsumentpolitiska utgångspunkter vara
önskvärd. Av flera skäl, inte minst hänsyn lill konkurrensförhållandena inom
näringslivet, kan del dock vara svårt all föra en sådan debati. Deäremoi borde
del vara såväl ett samhällsintresse som ell förelagsintresse om
konsumentsynpunkterna indirekt, genom de konsumenipolitiska organens försorg,
kunde tillföras företagen på ell tidigt stadium i deras planering. För all
delta skall vara möjligt krävs del alt myndigheterna kan få tillgång till
material som rör denna planering.
I del hittillsvarande arbetet hos i första hand KO
och konsumentverket har många företag ställt sig positiva till atl lämna
myndigheterna uppgifter av de slag jag nu har berört. Det finns all anledning
anta alt så kommer atl vara fallet även i fortsättningen. Den nya
marknadsföringslagens bestämmelser om produktinformation och produktsäkerhet
torde vidare förslärka företagens önskan lill samarbete i frivilliga former.
När de önskvärda uppgifterna undanlagsvis inte kan fås fram på della sätt
uppkommer frågan om behov finns all med stöd av lagstiftning begära fram dem.
Jag vill här erinra om den genomgående strävan i
det konsumenipolitiska arbetet atl få fastare former och underlag för arbetet.
Sålunda erbjuder den nya marknadsföringslagen vissa möjligheter all få del av
material hos förelagen. Lagen innehåller bestämmelser om rätt all la ul
varuprov, handlingar o. d. från företagen. Denna rätt avser dock bara
situationer där tvingande åtgärder enligl lagen kan komma i fråga, dvs. fall där
marknadsföring redan har ägt rum. I övrigt finns inga formella möjligheter atl
från företagen kräva material av nu avsett slag. Enligl min mening är della
inte tillfredsställande. Jag skall i del följande peka på några situationer där
en längre gående skyldighet att lämna uppgifter och annat material skulle vara
av värde.
Konsumentverket kan i sina kontakter med
konsumenter eller som resultat av egna provningar och utredningar finna atl
produkter inom ett visst område generellt sett är bristfälligt konstruerade
eller har otillfredsställande egenskaper på annat sätt. Konsumentverket kan då
vilja ställa upp krav rörande produkternas utformning. För all formulera dessa
krav behöver verkel självfallet ofta kunskap av elt slag som bara företagen
besitter. Del kan därför vara nödvändigt att få uppgifter från företagen i
dessa delar. Om bristerna hos produkterna är av en sådan karaktär atl förbud
mot försäljning eller uthyrning enligl den nya marknadsföringslagen kan bli
aktuellt, har förelagen ell eget intresse av atl få en diskussion om
produktutformningen. Är bristerna av annat slag är det inte säkert alt
företagen är beredda alt samarbeta. Verkels arbete kan härigenom försvåras.
När del gäller köp av vissa mer komplicerade
produkter eller vid vissa försäljningsformer, t. ex. hem försälj ning och
försäljning på kredit, kan konsumenternas ställning vara särskilt utsatt. Höga
krav måste i sådana
Delll H:5 Skr
1976/77:103 170
situationer
ställas på företagens marknadsföring. Om i visst fall brister upptäcks
härvidlag kan del vara ell starkt konsumentintresse alt få insyn i exempelvis
inlernulbildning eller marknadsplanering hos det berörda företaget och
eventuellt söka påverka denna. Någon rätt lill sådan insyn finns inte f n.
Företagen gör ofta marknadsundersökningar som
underiag för sin produktplanering. Om konsumentverket önskar diskutera frågor
om inriktningen av produktutvecklingen hos ett företag kan det vara nödvändigt
att få ta del av eventuella marknadsundersökningar som företaget hargjort.
Någon sådan möjlighet föreligger inte i dag.
Av vad jag här har anfört framgår att det finns
anledning all överväga frågan om insyn i förelagens marknads- och
produktplanering m. m. För detta ändamål bör särskilda sakkunniga tillkallas.
De sakkunniga bör hålla sig inom de ramar som
gäller för konsumentpolitiken och således begränsa sig till frågor som rör
varor, tjänster och andra nyttigheler som bjuds ut på den privata marknaden
eller marknader som arbetar enligt liknande principer.
Övervägandena bör ta sikte på att tillförsäkra de
konsumentpolitiskl verksamma organen, i första hand det nya konsumentverket,
möjligheter atl från förelagen eller eventuellt deras organisationer i mån av
behov erhålla sådana uppgifter om förelagens verksamhet, som är av betydelse i
del konsumenlpolhiska arbetet. Särskilt bör uppmärksammas behovet av att få del
av uppgifter som möjliggör en producentpåverkan redan i företagens
planeringsstadium. De uppgifter som erfordras kan t. ex. avse planerade eller
redan framtagna produkters beskaffenhet. Hit hör även uppgifter rörande
livslängd, reklamationsfrekvens och servicebehov. Det kan också vara fråga om
uppgifter som rör planerad marknadsföring, förändring i distribution och
service eller som rör internutbildning.
En vidgad rätt lill insyn av del slag som jag här
har skisserat skulle formellt bli vidsträckt. De sakkunniga bör därför särskilt
observera de olägenheter för företagen som skulle kunna följa härav och ange
lösningar på hur dessa skall kunna undvikas. Förelagens behov av sekretesskydd
är naturligtvis en fråga av största vikt. Allmänt gäller ju atl handlingar som
kommit in till offentliga organ är tillgängliga för envar, om annat inte har
föreskrivits. I gällande lagstiftning rörande uppgiftsskyldighet och insyn
finns regelmässigt bestämmelser om skydd för uppgifter vars offentliggörande
kan leda berört företag lill men. Det är angelägel all en utbyggd insyn i
företagens marknads- och produktplanering m. m. inte försvagar företagens
sekretesskydd på elt sätt som äventyrar företagens konkurrensförmåga. En
utgångspunkt måste härvid vara att de uppgifter som ett företag lämnar inte får
föras ut direkt eller indirekt i kontakter med annat företag. De sakkunniga bör
dock överväga om ett utbyte av uppgifter olika myndigheter emellan kan ske utan
alt företagens berättigade skyddsintressen träds för när.
En annan utgångspunkt för de sakkunniga bör vara
atl tvingande åtgärder inte skall komma i fråga där de uppgifter som behövs kan
fös på frivillig väg. Normalt bör det inte bli fråga om någon fortlöpande
rapportering från företagens sida. Begärda uppgifter bör vanligtvis hänföra sig
till bestämda, avgränsade förhållanden vid viss tidpunkt.
171 Kommittéer: Handelsdepartementet Delll H:6
6.
Regional konsumentpolitisk verksamhet
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-09-02.
Chefen
för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.
Riksdagen fattade år 1972 beslul om riktlinjer för
och organisation av samhällets konsumentpolitik (prop. 1972:33, NU 1972:40,
rskr 1972:225). I samband därmed framhölls behovet av en lokall förankrad
konsumentpolitik. Riksdagen förutsatte atl regeringen och de
konsumenipolitiska organen skulle betrakta en vidareutveckling av den
begränsade lokala verksamheten som en angelägen uppgift och så snart det var
möjligt lägga fram de förslag som ytteriigare erfarenheter och överväganden
kunde ge anledning lill.
I prop. 1975:40 om kommunal konsumentpolitisk
verksamhet m. m. förordade regeringen en väsentlig utbyggnad av kommunernas
medverkan i konsumentpolitiken. Som lämpliga arbetsuppgifter för den kommunala
konsumenipolitiska verksamheten nämndes bl. a. vägledning för enskilda
konsumenter, allmän information i konsumentfrågor och stöd lill konsumenipolitiska
aktiviteter i kommunerna. Enligl regeringens förslag skulle betydande delar av
hemkonsulenternas verksamhet föras ul i kommunerna och den s. k. stödjande
verksamheten, dvs. rådgivning, information, viss utbildning m. m., i huvudsak bli
en uppgift för konsumentverket. Regeringen ansåg därför all
hemkonsulentljänsterna skulle dras in.
I
fiera riksdagsmotioner riktades kritik mot förslaget om indragning av
hemkonsulentljänsterna. Samtliga motionärer uttalade tvivel om all en kommunal
konsumenlpolitisk verksamhet skulle vara utbyggd inom en snar framtid, och
många menade atl hemkonsulenttjänstema skulle bibehållas.
Riksdagen underströk vikten av en utbyggnad av den
kommunala konsumenipolitiska verksamheten och anslöt sig till huvuddragen i
regeringens proposition (NU 1975:26, rskr 1975:170). Beträffande hemkonsulentljänsterna
delade riksdagen i huvudsak motionärernas uppfattningar och menade all det inte
fanns underiag för ett beslut om indragning av hemkonsulenttjänstema i en nära
framtid. Samtidigt uttalade sig riksdagen för en anpassning av den regionala
organisationen i takt med utvecklingen på det kommunala planet. Regeringen
borde fortlöpande följa utvecklingen på del lokala och regionala planet och
lägga fram förslag till sådana organisatoriska förändringar som föranleddes
därav.
Med
anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt konsumentverket att
utfärda anvisningar för hemkonsulenternas verksamhet. Enligl de i uppdraget
angivna huvudprinciperna för verksamheten skulle hemkonsulentemas arbete
inriktas på atl stimulera och stödja kommunal konsumentpolitisk verksamhet.
Vidare skulle hemkonsulenterna svara för konsumentvägledningen i de kommuner
där ingen verksamhet hade påbörjats. Om arbetet med dessa uppgifter medgav del
skulle de även svara för utbildning och information. Härutöver skulle
hemkonsulenterna liksom tidigare vara länsstyrelserna behjälpliga med
konsumentpolitisk sakkunskap.
I
syfte all få till stånd en anpassning av den regionala organisationen till den
kommunala verksamheten föreskrev regeringen i regleringsbrev till länsstyrelserna
den 7 maj 1975 att tjänst som hemkonsulent hos länsstyrelse skulle vid
uppkommande ledighet få återbesättas försl efler medgivande av regeringen.
Medel som frigjordes i samband med uppkommande vakans skulle inte heller fö
utnyttjas utan sådan medgivande.
Våren
1976 behandlade riksdagen fem motioner med förslag om alt del
Delll H:6 Skr
1976/77:103 172
regionala
ledet i den konsumenipolitiska verksamheten borde beslå och att
hemkonsulentorganisationen åtminstone tills vidare borde bibehållas oförändrad.
Riksdagen (NU 1975/76:31, rskr 1975/76:178) biföll i huvudsak motionsyrkandena
och uttalade all det fanns goda skäl för en konsumentpolitisk funktion på det
regionala planet även när den kommunala verksamheten hade blivit fullt
utbyggd. Riksdagen ansåg också all frågan om inriktningen av och resurserna för
en sådan regional verksamhet borde utredas så atl klarare riktlinjer skapades
för en anpassning av den regionala konsumenipolitiska organisationen till den
kommunala verksamhetens utbyggnad. Uppdraget borde anförtros ål en kommitté med
pariamentariskl inslag. I avvaktan på utredningsarbetets fullgörande saml
beslul av slalsmaklerna i frågan menade riksdagen all den regionala
organisationen borde beslå intakt och lediga tjänster normalt återbesättas i
vanlig ordning.
Den utredning om regional konsumenlpolitisk
verksamhet som riksdagen har uttalat sig för bör nu komma till stånd. En kommitté
bör därför tillkallas för della ändamål.
Kommittén bör lämna förslag till
verksamhetsinriktning och arbetsuppgifter för en framtida regional
konsumentpolitisk organisation. En utgångspunkt härför bör vara riksdagens
beslul år 1975 om utbyggnad av den kommunala konsumentpolitiska verksamheten.
Den kommande regionala verksamheten måste infogas i den ram som detta beslul
anger. Del är också angelägel alt verksamheten får en renodlat
konsumentpolitisk inriktning.
Kommittén bör i sammanhanget överväga arbets- och
resursfördelningen mellan central och regional nivå. Kommittén bör härvid utgå
från all särskilda personalresurser även framdeles skall tilldelas den
regionala nivån. Del bör enligt min mening vara naluriigt atl även
forlsällningsvis knyta del regionala ledet i konsumenlarbetet lill
länsstyrelserna. Kommittén bör närmare pröva utformningen av denna anknytning.
I denna del bör samråd ske med den organisationsöversyn av länsstyrelsernas
planeringsavdelningar och administrativa enheter m! m. som chefen för
kommundepartementet senare denna dag kommer att begära regeringens bemyndigande
att förordna om.
Kommittén bör även samråda med den nyligen
tillsatta reklamationsul-redningen (H 1976:02), som enligl direktiven har
möjlighet all pröva frågan om viss regional utbyggnad av allmänna
reklamalionsnämndens verksamhet.
173 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Delll A: 1
Arbetsmarknadsdepartementet
1.
Översyn av utlänningslagstiftningen
Beslut
vid regeringssammanträde 1975-10-23. Statsrådet Leijon anför.
Gällande utlänningslag (1954:193 - UtlL) trädde i
kraft den 1 juli 1954. Lagen utgår från den internationellt erkända grundsatsen
atl endast det egna landets medborgare har en ovillkoriig rätt atl vistas och
verka i landet. Vid lagens tillkomst betonades emellertid också att den hade
till syfte bl. a. att ge utlänningar rättsliga garantier mot godtycklig
behandling och all ge dem en så tryggad ställning som möjligt.
I UllL anges förutsättningarna för all utlänning
skall få resa in, vistas och arbeta i vårt land. Vidare finns bestämmelser om i
vilka fall utlänning får avvisas, förpassas, förvisas eller utvisas. I övrigt
innehåller UtlL bl. a. bestämmelser om tvångsmedel, verkställighet, beslutande
myndighet och besvärsrätt. Närmare föreskrifter angående UtlL:s tillämpning
finns intagna i ullänningskungörelsen (1969:136 - UllK).
Sedan UtlL kom till har vår syn på utlänningarnas
ställning och rättigheter förskjutits i riktning mot att jämställa dem med
svenska medborgare. Reformer i sådant syfte har fortlöpande genomförts. Jag
vill i detta sammanhang peka pä 1968 års riktlinjer för invandringspolitiken
(prop. 1968:142, SU 1968:196, rskr 1968:405) och riksdagens nyligen fattade
beslut om riktlinjer för den framtida invandrar- och minoritetspolitiken (prop.
1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:60).
Den svenska rättsordningen tillerkänner även
utlänningar flertalet av de fri-och rättigheter som tillkommer svenska
medborgare. Jag vill erinra om att 1973 års fri- och rättighetsutredning (Ju
1973:19) i sill nyligen framlagda belänkande Medborgerliga fri- och
rättigheter. Regeringsformen (SOU 1975:75) har föreslagit att ett skydd i detta
hänseende också för utlänningar skal! skrivas in i regeringsformen.
På utlänningslagstiftningens område har
utredningsarbete bedrivits både i vårt land och i nordiskt sammanhang. Senast
har utlänningsulredningen i sina slutbetänkanden (SOU 1972:84) Flyktingskap och
(Ds In 1972:20) Frihetsberövande enligt utlänningslagen, som avlämnades i
november 1972, lagt fram förslag i syfte att anpassa utlänningslagstiftningen
till den utveckling av synen på utlänningens ställning och rättigheter som
sålunda har ägt rum. I betänkandet (Ds In 1972:20) har utredningen lämnat
förslag till nya regler beträffande frihetsberövande i utlänningsärenden.
Det nordiska samarbetet har lett till atl
medborgare i annat nordiskt land i särskild grad jämställs med svenska
medborgare. Sålunda har år 1954 genomförts en gemensam nordisk arbetsmarknad.
För atl underiätta samfärdseln mellan de nordiska länderna träffades år 1957 en
överenskommelse om gemensamt nordiskt passkontrollområde. Arbetet inom Norden
har fortsatt i syfte alt nå ytteriigare harmonisering av de nordiska ländernas
utlänningspolitik och utlänningslagstiftning. I betänkandet (Nordisk utredningsserie
16/70) Ullänningspolilik och utlänningslagstiftning i Norden har
Delll A: 1 Skr
1976/77:103 174
nordiska
kommittén lagt fram förslag i detta syfte.
De nämnda betänkandena härjämte vissa andra förslag
lagts till grund för en till riksdagen nu avlämnad proposition med förslag lill
ändring i UllL (prop. 1975/76:18), I anslutning till asylbeslämmelserna
föreslås där all det införs ett lagsladgal skydd för vissa skyddsbehövande
utlänningar. Vidare föreslås bl. a. vidgad besvärsrätl i främst a v visnings-
och förpassnings-ärenden saml preskription av avlägsnandebeslut. Bestämmelserna
om tvångsmedel i UtlL anpassas i förslaget närmare till vad som gäller om de
straffprocessuella tvångsmedlen. Bosättningstillstånd avses bli ersatt av ett
permanent uppehållslillstånd efler elt års bosättning här. Den nuvarande
lerroristlagstiftningen föreslås efter vissa ändringar bli integrerad i UtlL.
Dessutom förordas vissa mera begränsade ändringar i gällande utlänningslagstiftning.
Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1976.
I samband med remiss lill lagrådet av de frågor som
tas upp i propositionen framhöll jag atl omfattningen av reformförslagen i och
för sig kunde ha motiverat en helt ny lag i ämnet. Mot bakgrund av alt vissa
frågor krävde ytteriigare utredning fann jag emellertid lämpligast all avslå
från att lägga fram förslag lill en ny utlänningslag. Jag anmälde samtidigt atl
jag hade för avsikt alt i annat sammanhang snarast möjligt ta upp frågan. Detta
bör ske nu.
En skyndsam handläggning av ärenden som rör
utlännings rätt att få stanna kvar i vårt land är av stor betydelse, inte minst
för utlänningens egen del. Statens invandrarverk har i skrivelse lill
regeringen pekat på att det i betydande utsträckning förekommer att utlänningar
som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd stannar kvar i landet under
lång tid. I brist på arbetstillstånd är utlänningarna i dessa fall ofta
hänvisade till försörjning genom socialhjälp eller illegal arbelsanställning.
Verkel har därför föreslagit en ordning som innebär att förpassningsbeslut i
regel meddelas i omedelbart samband med beslutet att vägra uppehållstillstånd.
En sådan ordning stöter emellertid på praktiska svårigheter genom atl utlänningsnämnden,
som enligl gällande bestämmelser skall höras i förpassningsärenden, inte är
dimensionerad för det slora antal förpassningsärenden som skulle bli följden av
förslaget. Verkel menar emellertid atl utlänningsnämnden bör kunna avskaffas
sedan en allmän besvärsrätl har införts i avvisnings- och förpassningsärenden.
För egen del framhöll jag i samband med
lagrådsremissen att jag delade invandrarverkets uppfattning, atl den nuvarande
ordningen medför betydande olägenheter, vilka skulle kunna avhjälpas genom den
ordning som verkel har föreslagit. För utlänningen måste det i allmänhet vara
en fördel att så tidigt som möjligt och i ett sammanhang få besked om
möjligheterna att få stanna kvar i vårt land. Till detta kommer att samhällets
kostnader, i form av socialhjälp m. m., för de utlänningar som vistas här i
avvaktan pä förpassning är betydande. Den nuvarande ordningen skapar vidare en
grund för illegala arbetsanställningar. De arbets- och löneförhållanden som
därvid erbjuds utlänningen är inte sällan undermåliga. Jag ansåg emellertid att
ytteriigare överväganden behövde göras innan invandrarverkets förslag kunde tas
upp lill behandling. Den föreslagna ordningen skulle i praktiken bl. a. medföra
en avsevärd ökning av anlalel ärenden i regeringskansliet. En sådan utveckling
synes slå i strid med strävandena att flytta beslutanderätten i olika ärenden
från regeringen och ned på myndighetsnivå.
Även andra åtgärder föratt förkorta
handläggningstiden i de fall som jag nu har berört liksom i utlänningsärenden t
allmänhet är emellertid enligt min
175 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:2
mening
nödvändiga och bör därför nu göras till föremål för närmare utredning. Olika
länkbara framkomstvägar bör övervägas. En av de möjligheter som därvid bör
granskas är all, som invandrarverket har föreslagit, avskaffa
utlänningsnämnden. Huruvida en sådan lösning bör väljas beror självfallet på
vilken betydelse nämnden alltjämt kan anses ha för utformningen av praxis,
inte minst i frågor om politiskt flyktingskap. Jag vill emellertid i della
sammanhang peka på all besvärsrällen i bl. a. avvisnings-och
förpassningsärenden enligt den till riksdagen lämnade propositionen inte längre
blir beroende av nämndens ställningstagande.
Ett annat närliggande alternativ är att begränsa
utlänningsnämndens uppgifter, exempelvis på sådant sätt alt nämnden i
förpassningsärenden hörs endast när invändning har gjorts om politiskt
flyktingskap och påståendet enligt invandrarverkels mening inte kan lämnas
obeaktat. Om utlänningsnämnden anses böra finnas kvar, bör undersökas vilka
personal förstärkningar som nämnden kan behöva för att handläggningstiderna
skall kunna begränsas, också om det bedöms lämpligt alt genomföra
invandrarverkels förslag om förpassningsbeslut i direkt anslutning lill beslul
om vägrat uppehållstillstånd.
2. Företagareföreningarna
Beslut
vid regeringssammanträde 1975-10-30.
Departementschefen statsrådet Bengtsson, anför
efter samråd med chefen för industridepartementet.
Av sociala och sysselsättningspolitiska skäl
började i slutet av 1930-ialei företagareföreningar atl byggas upp i de län där
en betydande arbetslöshet fanns kvar sedan krisen i början av decenniet.
Företagareföreningarna organiserades som ekonomiska föreningar. Sedan år 1959
finns en företagareförening i varje län. En av föreningarnas viktigaste
uppgifter under uppbyggnadsskedet var all söka medverka till en differentiering
av näringslivet i områden där sysselsättningssvårigheterna var särskilt slora.
Verksamheten, som inriktades på de mindre företagen inom hantverk och
industri, kom atl få såväl ell allmänt produktionsfrämjande syfte som en
regionalpolitisk inriktning.
Företagareföreningarnas organisation och verksamhet
behandlades av statsmakterna senast år 1968 (prop. 1968:61, SU 1968:102, rskr
1968:254). Därvid konstaterades att mindre företag inom hantverk och industri
även i framtiden skulle komma att svara för en väsentlig del av
varuproduktionen i landet. Därför borde de näringspolitiska insatserna
differentieras så att den mindre företagsamhetens särskilda behov och intressen
kunde tillgodoses. Mot denna bakgrund angavs att företagareföreningarna skulle
ha ett allmänt produktionsfrämjande syfte med inriktning på företag inom
hemslöjd, hantverk och småindustri med ekonomiskt goda framtidsutsikter.
Företagareföreningarna borde inrikta sig på att stödja inte bara redan
lönsamma företag utan också sådana företag som genom föreningarnas medverkan
kunde utvecklas till god lönsamhet. Verksamheten skulle omfatta främst
rådgivning och förmedling av statligt kredilsiöd. Samtidigt konstaterades all
föreningarnas rådgivning och kredilsiöd måste stä i samklang med de
Delll
A:2 Skr 1976/77:103 176
regionalpoliliska
strävandena. Med hänvisning lill verksamhetens art förordades främst av
praktiska skäl all företagareföreningarna skulle behålla sin ställning som
ekonomiska föreningar. Föreningarnas ställning befanns inte vara något hinder
för det nödvändiga samhällsinfiytandet över verksamheten. Majoriteten av
ledamöterna i föreningarnas styrelser skulle utses av staten och landslingen
och verksamheten skulle vara underkastad offentlig kontroll och revision.
Innehållet i de näringspolitiska uppgifterna på
olika nivåer har förändrats sedan år 1968. Även organisatoriska förändringar
har vidtagits. Genom nllkomslen av statens industriverk (prop. 1973:41, NU
1973:54, rskr 1973:225) skapades en fastare organisation för de utredande och verkställande
näringspolitiska uppgifterna på central nivå. Industriverket övertog kommerskollegiets
tidigare uppgift att vara tillsynsmyndighet för företagareföreningarna.
Föreningarna, som förutsattes kunna utgöra en lämplig bas för en lill
industriverket knuten regional organisation,angavs fylla vikliga uppgifter inom
regionalpolitiken och borde även i fortsättningen fullgöra sådana uppgifter.
Samtidigt förstärktes statens insatser i fråga om företagsservice.
Industriverket fick det samordnande ansvaret för statens verksamhet på detta
område, och företagareföreningarnas gavs en aktiv, uppsökande uppgifl som
konlaklförmedlare mellan olika serviceorgan och företagen.
Förutom de ökade uppgifterna inom
företagsserviceområdet har företagareföreningarna under de senaste åren
tillförts ytterligare nya uppgifter. Föreningarna skall sålunda svara för viss
information i anslutning lill den ofl"entliga upphandlingen (prop.
1973:73, FiU 1973:27, rskr 1973:190). Vidare byggs successivt upp en
ulbildningskonsulentfunklion inom varje företagareförening (prop. 1974:47, NU
1974:35, rskr 1974:227). Föreningarna har också ålagts vissa uppgifter i
anslutning till staisbidragsgivningen till energibesparande åtgärder inom
näringslivet (prop. 1974:69, CU 1974:21, rskr 1974:180). Föreningarna har
vidare genom lagen (1975:354) om beslutanderätt för företagareförening i fråga
om kredilsiöd för arbelsmiljöförbättringar tillagts beslutanderätt i fråga om
garantilån för arbetsmiljön (prop. 1975:66, SoU 1975:16, rskr 1975:191).
Samtidigt som företagareföreningarna har fått en
rad nya arbetsuppgifter har föreningarnas sedvanliga insatser inom regional-
och sysselsättningspolitiken ökat i omfattning och betydelse. I föreningarnas
uppgifter ingår rådgivning i lokaliseringsfrågor, utredning i ärenden om
lokaliseringsstöd saml administration av glesbygdsstödet. Vidare har
föreningarna ansvaret för uppföljningen av det regionalpoliliska stödet liksom
av hantverks- och industrilån samt industrigaraniilån.
Den ökning av företagareföreningarnss
arbetsuppgifter som jag nu har redogjort för har motsvarats av en kraftig
ökning av deras resurser. Det statliga administralionsbidraget till
föreningarna har ökat från 5 milj. kr. budgetåret 1968/69 lill 18,2 milj. kr.
budgetåret 1975/76. Därutöver lämnas sedan budgetåret 1973/74 statliga bidrag
till företagareföreningarna för insatser på företagsserviceområdel. För
budgetåret 1975/76 har 7 milj. kr. beräknats för detta ändamål. Fr. o. m.
budgetåret 1974/75 lämnas dessutom statliga bidrag till regional
utbildningsservice vid företagareföreningarna. För budgetåret 1975/76 har 2,4
milj. kr. beräknats för sådana bidrag. För administration av garantilån för
arbetsmiljön får föreningarna statsbidrag i särskild ordning. Landstingen
svarar för en stor del av företagareföreningarnas intäkter. Ar 1975 beräknas
administrationsbidragen lill föreningarna från landslingen uppgå lill ca 12,5
milj. kr. Samhället finansierar härigenom huvuddelen av företagareföreningarnas
verksamhet.
177 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:2
Företagareföreningarna är organiserade som
ekonomiska föreningar med i huvudsak företagare som medlemmar. Även landstings-
och primärkommuner ingår i regel i resp. läns företagareförening. Samhället
använder i allt siörre utsträckning föreningarna för all genomföra närings- och
regionalpoliliska åtgärder. I samband därmed finansierar samhället en allt
siörre del av föreningarnas verksamhet. Denna utveckling kan leda lill vissa
spänningar. Den ekonomiska föreningen skall i första hand verka för
medlemmarnas bästa, medan samhällets åtgärder syftar lill all främja
näringslivels utveckling och verka bl. a. för alla medborgares trygghet och
rätt lill sysselsättning. Samhällets åtgärder riktar sig således även lill
företag som inte är medlemmar i företagareföreningarna.
Enligt den nya regeringsformen får
myndighetsutövning överiämnas till enskilda organ av typen bolag, stiftelse
eller förening endast genom lag. Särskild lagstiftning har därför krävs i
samband med all företagareföreningarna har tillagts beslutanderätt i fråga om
kredilsiöd för arbelsmiljöförbättringar.
De kredilslödjande uppgifterna kom redan tidigt atl
spela en viktig roll i företagareföreningarnas verksamhet. Ell viktigt motiv
för ätt statliga krediter genom företagareföreningarnas förmedling ställs lill
småförelagsamhelens förfogande är de svårigheter som mindre och medelstora
förelag ofta möter hos de gängse kreditinstituten för lån till investeringar
och anskaffning av omsättningstillgångar. Dessa svårigheter bottnar främst i
atl mindre, expanderande förelag sällan kan erbjuda sådana säkerheter som
krävs för atl fä lån i tillräcklig utsträckning, 1 tider av knapphet på
krediter möter de mindre företagen också svårigheter alt hävda sina intressen i
konkurrens med de siörre förelagen. Elt annat motiv för kredislödel lill mindre
och medelstora förelag är den vikliga roll dessa förelag spelar inom
sysselsännings- och regionalpolitiken. De nuvarande reglerna för företagareföreningarnas
allmänna kredilslödjande verksamhet återfinns i kungörelsen (1960:372;
omtryckt 1973:550) om statligt kredistöd till hemslöjd, hantverk och
småindustri. Bestämmelserna bygger på statsmakternas beslul med anledning av
prop. 1968:61.
När statens industriverk inrättades år 1973 övertog
del från kommerskollegiet uppgiften alt vara central myndighet för det
statliga kredilstödet lill hemslöjd, hantverk och småindustri. Industriverket
har i en promemoria som har överiämnals lill arbelsmarknadsdeparlemenlel
aktualiserat vissa förändringar av kredilstödet. Verkel anser att della stöd
har utgjort och även forlsällningsvis bör kunna utgöra ett verksamt medel för
atl främja den mindre företagsamhetens konkurrensförmåga och därmed också en
tryggare sysselsättning. I della syfte bör emellertid enligl verkels
uppfattning reglerna för kredilstödet omarbetas på vissa punkter. Verkel
föreslår ändringar av reglerna, främst med avseende på vilka typer av
verksamhet som skall kunna få stöd och ändamålet med slödel.
Mot bakgrund av vad jag har anfört bör nu göras en
översyn av företagareföreningarnas ställning och roll inom samhällets närings-
och regionalpoliliska organisation saml en fördjupad analys av vissa frågor om
de små och medelstora företagens tillgång och efterfrågan på krediter. Jag
föreslår därför atl sakkunniga tillkallas för att med de utgångspunkter som jag
anger i del följande göra en sådan översyn.
En första utgångspunkt för utredningsarbetet bör
vara all undersöka möjligheterna all genom ett rationellt utnyttjande av de
resurser som ställs lill förfogande för företagareföreningarna åstadkomma en
allt mer effektiv verksamhet.
12 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103
Delll
A:2 Skr 1976/77:103 178
En andra utgångspunkt bör vara alt de
organisatoriska förändringar som kan komma all aktualiseras i utredningsarbetet
utformas så atl de upparbetade kontaktvägarna mellan föreningarna och i första
hand de mindre och medelstora förelagen saml del anseende som
företagareföreningarna åtnjuter noga tas till vara.
En tredje utgångspunkt bör vara all de
landslingskommunala näringspolitiska insatserna och de statliga insatserna på
regional nivå även i framliden organisatoriskt samordnas med varandra så alt en
splittring av resurserna undviks.
En Qärde utgångspunkt bör vara all den nuvarande
samordningen inom föreningarnas verksamhet av näringspolitiska och
regionalpoliliska åtgärder bibehålls.
En viktig utredningsuppgift bör vara all kartlägga
och utvärdera föreningarnas verksamhet. Enligt vad jag har inhämtat pågår inom
industriverket en genomgång och kartläggning av föreningarnas organisation och
arbetsuppgifter. Resultatet av denna genomgång bör utnyttjas i
utredningsarbetet.
Företagareföreningarna har under de senaste åren
fåll nya och vidgade arbetsuppgifter. En av dessa uppgifter innebär
myndighetsutövning. Samtidigt har samhällets och löntagarnas inflytande över
föreningarna ökat. Fr. o. m. den 1 juli 1975 ingår sålunda representanter för
vissa av lönlagarnas fackliga organisationer i företagareföreningarnas
styrelser. De fördelar och nackdelar som följer av att företagareföreningarna
utgör ekonomiska föreningar bör mot denna bakgrund närmare studeras.
Eventuella problem lill följd av organisationsformen bör preciseras och förslag
till lösningar lämnas. Sålunda bör t. ex. övervägas om del är lämpligt all
företagareföreningarna i egenskap av ekonomiska föreningar i ökad utsträckning
åläggs uppgifter som innefattar myndighetsutövning.
Vidare bör övervägas behovet av och formerna för en
ökad samordning av de olika centrala näringspolitiska organens regionala
kontakter. I del sammanhanget bör särskilt beaktas frågan om samordningen
mellan företagareföreningarna och den filialorganisaiion som är knuten till
industriverkels SIFU-enhel samt den rådgivnings-och förmedlingsverksamhet som
bedrivs av styrelsen för leknisk utveckling (STU). I sistnämnda fråga bör de
sakkunniga samråda med STU-ulredningen (I 1974:06).
En annan samordningsfråga av betydelse för
företagareföreningarnas verksamhet är anknytningen till regionalpolitiken.
Länsstyrelse, länsarbetsnämnd och företagareförening har alla vikliga
uppgifter på detta område. De sakkunniga bör mot denna bakgrund belysa
företagareföreningarnas uppgifter inom regionalpolitiken.
Belräffande förslagen från statens industriverk om
inriktningen och utformningen av del statliga kredilsiöd som förmedlas genom
företagareföreningarna vill jag anföra följande.
Företagens kapitalförsörjningsbehov förändras
fortlöpande. Detta gäller både behovens volym och sammansättning. Under senare
år har tillkommit en rad nya privata och hel- och halvstatliga kreditinstitut.
Tillkomsten av dessa institut har förändrat både kreditutbudels volym och
struktur. Utbudet av krediter till små och medelstora företag har också
påverkats av det samarbete som har etablerats mellan företagareföreningarna och
Sveriges Invesleringsbank AB.
En prövning av de förslag som har framförts av
industriverket förutsätter kännedom om det aktuella utbudet av krediter till
små och medelstora förelag. Likaså krävs uppgifter om dessa förelags
efterfrågan på olika typer av
Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Delll A:2 179
krediter.
De sakkunniga bör närmare studera dessa frågor och redovisa sin kartläggning i
anslutning till uppdraget i övrigt. De sakkunniga bör i denna del av uppdraget
samråda med 1968 års kapitalmarknadsulredning (Fi 1969:59).
Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med
arbetsmarknadsstyrelsen, statens industriverk och det lill verket knutna rådet
för mindre och medelstora företag, STU, Landstingsförbundet,Svenska
kommunförbundet, Sveriges investeringsbank och statens provningsansialt.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt så att de
sakkunniga kan lägga fram sina förslag före utgången av år 1976.
3. Företagshälsovården och den yrkesmedicinska
verksamheten
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-02-26.
Departementschefen, statsrådet Bengtsson, anför
efter samråd med chefen för socialdepartementet.
Företagshälsovården är en viktig del av
arbetarskyddet och har liksom arbetarskyddet i övrigt till syfte atl anpassa
arbetsmiljön till den enskilde. Företagshälsovårdens uppgifter är all i första
hand vara tekniskt och medicinskt förebyggande, men även i viss utsträckning
sjukvårdande och rehabiliterande. Viktigt är att det finns ett väl utvecklat
samspel mellan företagshälsovården samt en rådgivande funktion och övriga
funktioner i förelaget. Vissa frågor om företagshälsovård, främst utbyggnaden
av läkarresurser och utbildningen av personal för företagshälsovård, har
behandlats i prop. 1971:23.
Företagshälsovården har under senare år byggts ut.
Enligl gjorda undersökningar finns numera företagshälsovård i samtliga företag
med över 1 000 anställda. Därutöver är ungefär 150 företagshälsovårdscentraler
för små och medelstora företag i drift i dag. Förelagshälsovård bedrivs också
på många håll inom landstingskommunal och kommunal verksamhet samt inom den
statliga sektorn.
Fortfarande har emellertid endast ca en tredjedel
av landets arbetstagare tillgång till någon form av företagshälsovård. Den
hittillsvarande utbyggnadstakten har bl. a. betingals av den begränsade
tillgången pä kvalificerad personal. En svårighet har också visat sig vara aU
finna lämpliga former för atl tillgodose behovet av företagshälsovård inom små
och geografiskt spridda arbetsplatser.
Frågan om företagshälsovård har tagits upp av
arbetsmiljöutredningen i dess nyligen avlämnade betänkande (SOU 1976:1)
Arbetsmiljölag. Utredningen har därvid pekat på företagshälsovårdens stora
betydelse som en del av den lokala arbetarskyddsorganisalionen.
Arbetsmiljöutredningen framhåller att det krävs att landels arbetsplatser pä
annat sätt än nu täcks av företagshälsovård med i olika avseenden specialiserad
personal som kan spåra och värdera risker samt föreslå eller vidta förebyggande
åtgärder. Den föreslagna arbetsmiljölagen utgår från tanken att
företagshälsovården skall vara en utredande och rådgivande instans åt den
lokala skyddsorganisationen. Betydelsen av att företagshälsovården i största
möjliga utsträckning byggs in i den arbelsmiljöförbällrande verksamheten inom
företagen blir härmed markerad.
Del
II A:3 Skr 1976/77:103 180
För atl företagshälsovården på ett allsidigt sätt
skall kunna spela denna roll behövs enligl arbetsmiljöutredningen ytteriigare
undersökningar. Del gäller här bl. a. utbyggnadstakt, behov av personal av
olika kategorier och kompetenskrav för dessa. I nära samband härmed står enligl
utredningen del alltmer ökande behovet av samplanering mellan
förelagshälsovården och övrig hälso- och sjukvård saml frågan i vilken
utsträckning förelagshälsovården skall inrymma sjukvård. I della sammanhang
blir även frågan om ersättning för läkarvårdskoslnaden i företagshälsovården
från den allmänna försäkringen av belydelse. Andra vikliga områden som måste
undersökas är enligl utredningen behovet av yrkeshygieniska mät- och
analysresurser, frågan om atl finna lämpliga former för förelagshälsovård för
små och geografiskt spridda förelag, behovet av en snabb utbyggnad av de
yrkesmedicinska sjukhusenheterna, m, m.
Jag finner det angeläget att frågan om
företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten ses över. För detta
ändamål bör särskilda sakkunniga tillkallas.
Målet för utbyggnaden av förelagshälsovården bör
vara alt alla löntagare skall ha tillgång till företagshälsovård. Det ankommer
på arbetsmarknadens parter all bestämma i vilken takt della mål skall
förverkligas. Därvid måste utbyggnadstakten anpassas lill vilka resurser som
kan ställas till förfogande. Detta gäller såväl direkta resurser avsalta genom
avtal mellan parterna som tillgången lill personal etc. Jag vill här
understryka atl såväl nu gällande arbelarskyddslagstiftning som den föreslagna
arbetsmiljölagen utgår från all arbetsgivarna skall tillhandahålla de resurser
som behövs för de anställda från säkerhels- och hälsosynpunkt. Häri ingår
förelagshälsovården som en viktig del.
De sakkunniga bör analysera de hinder som uppstått
i anslutning till den hittillsvarande utbyggnaden av företagshälsovården. En
trång sektor har varil tillgången på läkare. 1 denna fråga vill jag anföra
följande.
När del gäller läkartjänsterna i
förelagshälsovården har socialdepartementets sjukvårdsdelegalion i kontakt med
den lill arbelarskyddsstyrelsen knutna företagshälsovårdsdelegalionen tagit upp
frågan om en närmare anknytning av utbyggnaden av dessa lill del
läkarfördelningsprogram som del ankommer på sjukvårdsdelegalionen atl
fastställa. Fördelningen av företagsläkartjänsler är f n, översiktligt beaktad
i läkarfördelningsprogrammet men omfattas i övrigt inte av de regler som
gäller för läkartjänster inrättade i den offentliga hälso- och sjukvården. De
sakkunniga bör närmare pröva denna fråga i syfte all åstadkomma en
ändamålsenlig fördelning och planering av läkarresurserna även inom
företagshälsovården.
Företagshälsovården är till sin medicinska del en
funktion av primärvården, även om den drivs i särskilda organisatoriska former
och är riktad till en avgränsad grupp av medborgarna. Jag vill här betona atl
förelagshälsovården i enlighet med den allmänna inriktningen av arbetarskyddet
bör vara huvudsakligen förebyggande. I praktiken har dock sjukvårdsandelen inom
företagshälsovården kommit all bli ganska dominerande. Jag vill därför
understryka all när del gäller behovet av sjukvård bör del i största möjliga
utsträckning tillgodoses inom den offentliga primärsjukvården. Det är således
viktigt att samverkan mellan den allmänna hälso- och sjukvården saml arbetarskyddet
kommer lill stånd i dessa frågor.
Yrkesinspektionsnämnderna bör kunna ges vikliga
samordningsuppgifter i detta sammanhang. Vid behandlingen av dessa frågor bör
de sakkunniga också beakta den ökade inriktning på förebyggande insatser som
den
181 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:3
offentliga
primärvården avses få. Det är angeläget all söka klargöra vilka insatser av
della slag som kan göras inom ramen för företagshälsovården resp. den
offentliga primärvården. Av stor betydelse är också atl undersöka hur
information från förelagshälsovård och hälsokontroller i samhällets regi skall
sammanföras och bearbetas. De sakkunniga bör beakta de överväganden som inom
kort läggs fram av socialstyrelsens utredning om den förebyggande hälsovården.
1 sammanhanget bör också uppmärksammas dels all en utredning nyligen
tillkallats med uppdrag all lägga fram förslag till en helt ny lagstiftning för
hälso- och sjukvården med utgångspunkt från en social helhetssyn på denna vård,
dels all riksförsäkringsverket och socialstyrelsen har i uppdrag all se över
den allmänna försäkringens ersättningsregler för sjukvården inom bl, a,
förelagshälsovården.
När det gäller förelagshälsovårdens utbyggnad vill
jag vidare anföra följande. För slora delar av arbetsmarknaden finns
parlsöverenskommelser om förelagshälsovård. I dessa förbinder sig parterna all
gemensamt verka för en utbyggnad av företagshälsovården lill alla berörda
arbetsplatser i landet. Sedan år 1967 finns en överenskommelse mellan LO och
SAF om riktlinjer för förelagshälsovård. Liknande överenskommelser om
förelagshälsovård på del privata området finns mellan andra avtalsparter. Ar
1975 har träffats ell nytt avtal om kommunal och landstingskommunal
företagshälsovård. Under år 1974 har mellan LO/PTK och SAF upptagits
förhandlingar om ett avtal om bl. a. förelagshälsovård som skall ersätta 1967
års avtal. På del statliga området pågår också förhandlingar om
förelagshälsovård för den civila sektorn. Utredningsarbete pågår vidare om
företagshälsovård inom försvaret.
Som framgår av det föregående sker utbyggnaden av
företagshälsovården på frivillighelens väg. Frågor om förelagshälsovårdens
innehåll m. m. regleras genom avtal och överenskommelser mellan parterna. Delta
bör enligl min mening gälla även i fortsättningen.
Delar av arbetsmarknaden omfattas inte av avtal om
företagshälsovård. De sakkunniga bör undersöka i vilken utsträckning
arbetstagare på dessa områden likväl erbjuds företagshälsovård samt bedöma den
framlida utbyggnadstakten. I den mån de sakkunniga därvid finner att en
utbyggnad här inte är att förutse bör de sakkunniga överväga alternativa vägar
att uppnå detta mål.
En särskild fråga gäller den lämpliga
organisationen av företagshälsovården i små och geografiskt spridda företag,
där man haft svårt all finna lämpliga modeller för verksamheten. Flera
landstingskommuner har genomfört planering för företagshälsovård för andra
arbelslagargrupper än landstingens egna och på vissa håll har man också
startat sådan verksamhet. Det är dock fortfarande oklart hur
förelagshälsovården vid dessa företag skall läggas upp. Med stöd av
arbelarskyddsfonden och i samråd med berörda parter planeras viss
försöksverksamhet, där de organisatoriska formerna för och inriktningen av
sådan företagshälsovård kan prövas. Mot denna bakgrund bör de sakkunniga ta upp
denna fråga till allmän bedömning.
Bidrag från det allmänna för atl anordna
företagshälsovård utgår inte. Allmän försäkringskassa ersätter dock arbetsgivares
kostnader för läkarvård och annan sjukvård om den kan antas minska kassans
utgifter för sjukförsäkringen. Hithörande frågor utreds, som förut nämnts, av
socialstyrelsen och riksförsäkringsverket.
En annan uppgift för de sakkunniga blir att ta upp
frågor om företagshälsovårdens innehåll och vissa utbildningsfrågor i
anslutning härtill.
Del II A:3
Skr 1976/77:103 182
Med den tekniska utvecklingen och de alltmer
komplicerade kemiska och fysikaliska frågorna får den tekniska delen av
företagshälsovården allt siörre tyngd. I stor utsträckning kommer del all
krävas specialister på olika områden av yrkeshygien, mätteknik, ergonomi m.m.
Här finns anledning att närmare utreda behovet av olika miljötekniker i arbetslivet.
En effektiv kontroll av arbetsmiljön med hjälp av
hygieniska gränsvärden ställer krav på tillgång lill resurser för mätning ute
på arbetsplatserna samt för analys och utvärdering. En väsentlig tillgång i
detta avseende är förelagshälsovården, där arbetet inom den tekniska delen går
ul på att i nära samverkan med den medicinska kartlägga och bevaka olika
förhållanden i arbetsmiljön. Inom företagshälsovården sker redan i dag en
omfattande mät- och analysverksamhet. När del gäller förelag som förfogar över
mät- och analysresurser som ett led i övervakningen av de egna produkterna bör
undersökas i vad mån dessa kan nyttiggöras i bevakningen av arbetsmiljön. De
sakkunniga bör undersöka förutsättningarna för all öka möjligheterna för
mätning, provtagning, analys och utvärdering inom företagshälsovården.
Resurser för mätning och analys finns även på andra
håll. Här kommer bl. a. den offentliga hälso- och sjukvården och då särskilt de
yrkesmedicinska sjukhusenheterna in i bilden. Den sjukhusanknutna laboratoriemedicinska
verksamheten har nyligen utretts genom socialstyrelsens försorg. Utgångspunkten
har varit atl tillgodose den allmänna hälso- och sjukvårdens behov av
laboralorieservice. Behov i delta hänseende finns också inom företagshälsovården.
En utbyggnad av systemet med hygieniska gränsvärden kommer att medföra en
expansion av bl. a. analysverksamheten.
Mot denna bakgrund bör de sakkunniga närmare
undersöka möjligheterna alt nyttiggöra de laboratorieresurser som finns inom
den offentliga hälso- och sjukvården för miljöutredningar och biologiska
kontroller genom köp av tjänster som betalas av arbetsgivarna. I första hand
gäller detta analysverksamheten och då särskilt sådan som till sin natur
ligger nära den verksamhet som i dag bedrivs på sjukhuslaboratorierna.
Utredningen bör emellertid också belysa möjlighelema alt utvidga verksamheten
till atl omfatta även mätning och provtagning på arbetsplatserna. Sådan
fällverksamhet är redan i dag ett naluriigt inslag i de yrkesmedicinska
sjukhusenheternas arbete bäde när det gäller diagnostisk verksamhet och
konsultationer på del yrkesmedicinska området.
Vad gäller möjligheterna atl utföra yrkeshygienisk
mätning och analys i anslutning till officiell provning och kontroll bör de
sakkunniga samråda med statens provningsansialt.
När
del gäller företagshälsovårdens innehåll i övrigt vill jag framhålla även de
psykiska och sociala aspekterna. Detta synsätt har kommit till uttryck inte
minst i de förslag som arbetsmiljöutredningen nyligen avlämnat. En fortsatt
utveckling i riktning mot att en psykosocial funktion blir en särskild del av
förelagshälsovården kan därför aktualiseras. De sakkunniga bör belysa denna
fråga närmare. De sakkunniga bör vidare uppmärksamma de strävanden från
samhällets och arbetsmarknadsparternas sida som innebär att personer med
arbetshandikapp av olika slag skall få eller behålla sysselsättning inom det
ordinarie arbetslivet. Ell uttryck för dessa strävanden är anpassningsgruppernas
verksamhet. De sakkunniga bör undersöka lämpliga vägar att utforma
förelagshälsovården så alt den kan medverka till att tillgodose anpassningsgruppernas
behov av service.
Företagshälsovårdens kvalitet är beroende av
tillgången på utbildad personal. De sakkunniga bör pröva vilka utbildningsvägar
inom utbildnings-
183 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:3
väsendet som lämpar sig som bas för specialutbildning i
förelagshälsovård. Sådan specialutbildning ombesörjs av arbelarskyddsstyrelsen,
som anordnar särskilda kurser för företagsläkare, skyddsingenjörer,
sjuksköterskor i förelagshälsovård och andra personalkategorier. De sakkunniga
bör mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört om företagshälsovårdens innehåll
ägna stor uppmärksamhet ål utbildningens innehåll och uppläggning.
Nämnden för läkares
vidareutbildning har ansvaret för specialist- och allmänläkarulbildningen efter
läkarexamen medan arbelarskyddsstyrelsen svarar för specialutbildningen lill
företagsläkare. De sakkunniga bör överväga i vilken utsträckning
företagsläkarulbildningen kan samordnas med den reguljära vidareutbildningen av
läkare.
Utbildning av personal för
företagshälsovården bedrivs i dag enbart vid arbelarskyddssiyrelsens
arbetsmedicinska avdelning i Slockholm. De sakkunniga bör med utgångspunkt i en
bedömning av företagshälsovårdens personalbehov ta upp frågan om utbildningens
omfattning och därvid undersöka i vilken omfattning utbildning i
förelagshälsovård kan anordnas även på andra håll i landet. Även i framtiden
bör utbildningens innehåll och uppläggning liksom nu fastställas av
arbelarskyddsstyrelsen efler samråd med arbetsmarknadens parter.
Frågan om eflerutbildning av
personal för företagshälsovården är viktig. F. n. sker viss uppföljning av
ulbildningen av förelagsläkare, skyddsingenjörer och sjuksköterskor i
förelagshälsovård i form av åriigen anordnade arbetsmedicinska konlaktdagar. De
sakkunniga bör se över behovet av efterulbildning av personal inom
förelagshälsovården mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom
arbetsmiljöområdet.
Förfaiiningsmässigt reglerade
behörighetsvillkor tillämpas inte för den som vill inneha tjänst inom
förelagshälsovården. I den medicinska delen av verksamheten gäller givetvis
kravet på läkariegitimation resp. legitimation som sjuksköterska. Frågor om
kompelensvillkor behandlas i den lill arbelarskyddsstyrelsen knutna
företagshälsovårdsdelegalionen som har uttalat alt inom förelagshälsovården
inte bör anställas personal som inte uppfyller de kompetenskrav som
rekommenderats av delegationen. De sakkunniga bör belysa dessa frågor och
därvid bedöma huruvida nu gällande ordning även skall gälla i framtiden.
De sakkunniga bör slutligen la upp
frägan om den yrkesmedicinska verksamheten. Yrkesmedicinska sjukhusenheter har
hittills byggts upp vid Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm,
vid Lunds lasarett och regionsjukhuset i Örebro. Vid Umeå lasarett är en sådan
enhet beslutad i viss samordning med den filial till arbelarskyddssiyrelsens
arbetsmedicinska avdelning som inrättats där. Likaså finns beslut om en enhet
vid regionsjukhuset i Linköping. Vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har man
valt en något annoriunda väg och inrättat ett yrkesmedicinskt centrum. Delta är
en enhet för olika kliniker som samverkar inom det yrkesmedicinska och
arbeishygieniska området.
Jag vill framhålla all
erfarenheterna av de yrkesmedicinska sjukhusenhe-lernas verksamhet är myckel
goda och att de har stor betydelse för arbetslivet inom regionen. Där finns
såväl yrkesmedicinsk som teknisk-hygienisk expertis som företagshälsovården kan
utnyttja när det gäller mätningar, analyser av tagna prover, medicinska
gruppundersökningar, utredningar av misstänkta yrkessjukdomsfall etc. Genom att
en yrkesmedicinsk sjukhus-enhet har tillgång lill sjukhusets samlade expertis
på olika områden finns också möjlighet all bredda utbudet i fråga om klinisk
fysiologi, röntgendiagnostik, audiologi m. m.
Del
II A:3 Skr 1976/77:103 184
Företagshälsovårdens behov av kvalificerad service
i dessa avseenden är stort och kommer att öka ytteriigare. 1 olika sammanhang
har uttalats all utbyggnaden i första hand bör syfta lill yrkesmedicinska
kliniker vid samtliga regionsjukhus. Utbyggnaden av den yrkesmedicinska
verksamheten är en angelägen uppgifl som del ankommer på sjukvårdshuvudmännen
att ta närmare ställning lill. Planeringen måste ske med beaktande av bl. a.
förelagshälsovårdens behov av yrkesmedicinsk service. De sakkunniga bör därför
i nära samarbete med sjukvårdshuvudmännen la fram elt vägledande underiag för
planeringen av den fortsatta utbyggnaden,
Elt särskilt problem vid utbyggnaden av den
yrkesmedicinska verksamheten har varil den knappa tillgången på läkare med
yrkesmedicinsk inriktning. Sedan år 1975 är yrkesmedicinen uppförd som egen
specialitet för läkare. De sakkunniga bör i samråd med socialstyrelsen la upp
frågan om dispensmöjligheler för läkare inom yrkesmedicinen för att under en
övergångslid på denna väg få lill stånd en snabbare utveckling av verksamheten.
Jag vill avslutningsvis betona vikten av atl en
samlad bedömning av såväl den medicinska som den tekniska delen av
företagshälsovården kommer lill stånd. En lämplig väg härvidlag kan vara att
särskilda expertgrupper biträder de sakkunniga.
4.
Tilläggsdirektiv till sysselsättningsutredningen
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-05-13. Departementschefen, statsrådet Bengtsson,
anför.
Ar 1974 tillkallade jag sakkunniga för atl utreda
frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken. De har antagit namnet
sysselsäUningsulredningen (A 1974:02). Enligl direktiven skall de sakkunniga
bl. a. bedöma vilka krav på den allmänna sysselsättningspolitiken som
fullföljandet av de regionalpoliliska riktlinjerna ställer.
Riksdagen beslutade år 1972 om de allmänna
regionalpoliliska målen saml angav riktlinjerna för regionalpolitiken i form av
en plan för utvecklingen av den regionala strukturen och ramar för planeringen
i länen (prop. 1972:111 bil. 1, InU 1972:28, rskr 1972:347). För att förverkliga
de regionalpoliliska målen beslutade riksdagen år 1973 bl. a. om medlen i den
fortsalla regionalpoliliska stödverksamheten (prop. 1973:50, InU 1973:7, rskr
1973:248). Beslutet innebar också att en medelsram pä 2 500 milj. kr.
fastställdes för del regionalpolitiska stödet under femårsperioden
1973/74-1977/78.
Riksdagens inrikesutskotl behandlade under år 1975
bl. a. ell motionsyrkande om en pariamentarisk utredning med uppgift alt
utvärdera den nuvarande regionalpolitiken och lämna förslag lill en ny politik
på området. Liksom motionärerna ansåg utskottet all det finns behov av en
samlad bedömning av den förda regionalpolitiken och mot bakgrund härav en
prövning av politikens framlida inriktning. Utskottet, som erinrade om pågående
utvärdering av regionalpolitiken inom länsplanering 1974, sysselsäUningsulredningen
och expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU), var dock inte berett
all förorda atl ytteriigare en utredning om regionalpolitiska frågor skulle
tillsättas. I stället föreslog utskottet att frågan
185 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:4
skulle
las upp lill prövning efler årsskiftet 1975-76. Enligl utskottet vore det
lämpligt att anförtro utredningsuppdraget åt sysselsäUningsulredningen som kan
organisera sill arbete på ell sätt som garanterar ell allsidigt parlamentariskt
inflytande. Behovet av tilläggsdirektiv lill utredningen och inriktningen av
dessa borde bl. a. bedömas mot bakgrund av del utredningsmaterial som förelåg
vid årsskiftet 1975-76. Riksdagen beslöt all som sin mening ge regeringen till
känna vad ulskoltel hade anfört (InU 1975:7, rskr 1975:119).
Sysselsiitlningsutredningen har i betänkandet (SOU
1975:90) Arbete åt alla tagit upp vissa principiella frågor belräffande de
regionalpoliliska styrmedlen. Utredningen har dock inte ansett del lämpligt
eller möjligt all göra någon detaljerad genomgång av de regionalpolitiska
medlen, ulan avser all arbela vidare med en mer omfattande översyn av medlen
och redovisa ytteriigare material i sådan lid all slalsmaklerna kan falla
beslul i medelsfrågan före utgången av innevarande femårsperiod för
regionalpolitiskt stöd.
En sammanställning och utvärdering av resultaten av
Länsplanering 1974 har gjorts inom arbetsmarknadsdepartementet. Utvärderingen
har redovisats i rapporten (SOU 1975:91 och 92) Politik för regional balans.
En beskrivning och analys av lokaliseringsstödels
effekler har redovisats av ERU i lägesrapporten (Ds A 1975:12)
Regionalpoliliska siudier.
Medelsramen för del regionalpoliliska stödet under
den innevarande femårsperioden har nyligen utökats med 1 500 milj. kr, (prop.
1975/76:100 bil. 13, InU 1975/76:37, rskr 1975/76:250). Regeringen har vidare
föreslagit viss försöksverksamhet med utökat regionalpolitiskt stöd vid
marknadsföringsåtgärder saml anmält planer på atl under en försöksperiod
decentralisera beslutanderätten lill regional nivå i vissa ärenden om
regionalpolitiskt stöd (prop. 1975/76:185). Jag har tidigare i dag anmält
proposition om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik. Resultaten av
Länsplanering 1974 och sysselsätiningsulredningens första etapp liksom
regeringens ställningstaganden i reviderade finansplanen 1976 om den
ekonomiska politikens mål och förutsättningar på längre sikt ligger lill grund
för propositionen. När del gäller formerna för del regionalpoliliska stödet
efter utgången av budgetåret 1977/78 bör statsmakterna besluta senast våren
1978.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag all
del är lämpligt all i tilläggsdirektiv lill sysselsäUningsulredningen precisera
vissa frågor om den regionalpoliliska stödverksamheten som utredningen bör
behandla i sill fortsatta arbete. Jag vill understryka atl en sådan precisering
inte bör hindra sysselsäUningsulredningen från all med stöd av sina
ursprungliga direktiv ta upp även andra frågor med anknytning lill
regionalpolitiken.
Den utvidgade regionalpoliliska medelsramen för
perioden 1973/74-1977/ 78 har visat sig trygga en effektiv politik för ökad
regional balans och kan därför utgöra en grundval för utredningens bedömning av
utrymmet för framtida insatser.
En
utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara regeringens ställningstagande
tidigare i dag i propositionen om samordnad sysselsättnings- och
regionalpolitik saml riksdagens beslut med anledning av propositionen. En annan
utgångspunkt bör vara atl de nuvarande regionalpolitiska stödformerna även i
framtiden skall bilda stommen i verksamheten. Utredningen bör följaktligen
främst undersöka förutsättningarna för alt effektivisera nuvarande
regionalpolitiska medel som är inriktade på atl direkt påverka industri- och
serviceföretag inom den privata sektorn.
Följande frågor bör utredningen behandla i del
fortsatta utredningsarbetet.
DelIIA:4
Skr 1976/77:103 186
De regionalpoliliska insatserna har lett lill en
bättre regional balans i befolkningsutvecklingen under 1970-talel. Resultatet
av Länsplanering 1974 lyder på all den förbättrade regionala balansen kommer
att bestå under resten av 1970-lalel och 1980-lalel. Denna bedömning bygger på
all regionalpoliliska insatser görs även i fortsättningen. Nuvarande indelning
i stödområden har sin grund i uppfattningen att stödinsatserna bör koncentreras
till geografiskt avgränsade områden med särskilda behov av
sysselsättningsskapande åtgärder. Stödområdenas gränser har efler hand vidgats.
Samtidigt har särskilda insatser gjorts med hjälp av regionalpolitiska medel i
orter utanför stödområdena med akuta sysselsättningsproblem. Del kan nu finnas
anledning all diskutera grunderna för den indelning i stödområden som f n.
används för stödverksamheten. Utredningen bör pröva behovet av förändringar
eller anpassningar av siödområdesprincipen mot bakgrund av den regionala
utvecklingen under de senaste åren. Därvid bör utredningen beakta an en allmän
vidgning av stödområdena urholkar möjligheterna för koncentrerade och
kraftfulla insatser. Utredningen bör även överväga behovet av och formerna för
andra kriterier för fördelning av stödet än den nuvarande geografiska
indelningen. Därvid bör utredningen beakta behovet av atl slödel även
fortsättningsvis koncentreras lill industri-fattiga områden med särskilda behov
av stöd.
De ökade regionalpolitiska ambitionerna syftar bl.
a. till atl inom olika regioner förbättra sysselsättningssituationen för olika
grupper på arbetsmarknaden. Ell första försök atl påverka investeringarnas
fördelning med en sådan utgångspunkt är försöksverksamheten med könskvotering
vid vissa former av regionalpolitiskt stöd. SysselsäUningsulredningen bör nu
utvärdera resultaten av könskvoleringen och överväga om denna bör permanentas.
Utredningen bör vidare överväga om de vunna erfarenheterna ger stöd för förslag
om all genom villkor för regionalpolitiskt stöd påverka investeringarnas
fördelning med utgångspunkt i möjligheterna atl skapa sysselsättning för olika
yrkesgrupper.
När det gäller frågan om stödberättigad verksamhet
har de regionalpoliliska stödinsatserna koncentrerats lill industriell eller
induslrilik-nande verksamhet och därvid huvudsakligen riktats mot
investeringsverksamheten. Sysselsättningsutredningen bör emellertid också se
över de stödformer som är avsedda för den privata ijänslsektorn och de
administrativa funktionerna inom industrin.
SysselsäUningsulredningen har redan i sitt första
betänkande tagit upp frågan om slödunderlag och stödformer. Sålunda har utredningen
diskuterat om de regionalpolitiska stimulansmedlen i högre grad än f n, borde
inriktas på personalkostnaderna. Flera av de stimulansmedel som nu används är
inriktade på kapitalkostnaderna. Det har i olika sammanhang hävdals all detta
kan leda lill ökad kapitalanvändning på bekostnad av antalet arbetstillfällen.
Enligt utredningen tycks dock lokaliseringsstödet - trots atl del är ell
kapilalstöd - fungera som ett inledningsstöd: Verksamheten i stödföretagen
inrättas så att avvägningen mellan olika produktionsmetoder blir den som på
lång sikt ger del bästa ekonomiska resultatet. Det finns dock, enligl
utredningen, skäl all i den kommande utredningsetappen närmare studera
möjligheterna till en mer direkt koppling av det regionalpolitiska slödel lill
den sysselsättningsökning som uppnås i de enskilda företagen. Även jag anser
all utredningen bör fortsätta atl behandla dessa frågor. Bl. a. bör övervägas
om en större del av lokaliseringsstödet vid investeringar kan lämnas i form av
lån och om de nuvarande lokaliseringsbidragen helt eller
187 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:4
delvis
kan ersättas med någon form av avskrivningslån som skrivs av med ell visst
belopp för varje person som nyanställs i verksamheten.
De nuvarande lokaliseringslånen löper med samma
ränta som i allmänhet tillämpas för industrigaraniilån med röriig räntefot
enligl kungörelsen (1960:372) om statligt kredilsiöd lill hemslöjd, hantverk
och småindustri. Räniebefrifelsen kan lämnas under högst tre år och
amoleringsanslånd under högst fem år, Ränlebefrielse kan i vissa fall innebära
en subvention av väsentlig belydelse. Utredningen bör överväga om
ränlebefrielse under viss lid bör lämnas och vilka kriterier som i så fall bör
gälla. Kosinaderna för sådana insatser bör redovisas på ett enkelt och
enhetligt sätt.
Beträffande lokaliseringsstödets storlek gäller att
stödet inte skall vara större än vad som fordras för att den åsyftade
verksamheten skall komma lill stånd efler en betydande egen insats från
stödförelagens sida. En prövning skall ske från fall lill fall med beaktande av
bl. a. förelagets egna resurser och övriga finansieringsmöjligheter. Ofta
lämnas dock lokaliseringsstöd med vissa allmänt tillämpade procentsatser som
grundar sig på investeringskostnaden. Prövningen i det enskilda fallet inriktas
då främst på om vissa minimikrav belräffande lönsamhet, sysselsättningsökning
m. m. är uppfyllda. Sysselsättningsutredningen bör mot denna bakgrund överväga
vilka principer som bör gälla när slorieken av lokaliseringsstödet skall
bestämmas.
Huvuddelen av de förelag som har fåll
lokaliseringsstöd bedrivs i aktiebolagsform. Transaktioner som innebär all
siörre eller mindre aktieposter i stödförelagen överiåls är ganska vanliga.
Sådana överlåtelser innebär ofta all företagens kapitalanskaffnings- och
utvecklingsproblem löses. Emellertid har i fiera fall hävdats all aktieägare i
företag som har fått lokaliseringsstöd lill följd av slödel har gjort oskäliga
vinster vid försäljning av aktierna. Utredningen bör mot denna bakgrund
överväga om särskilda åtgärder bör vidtas för alt tillgodose atl syftet med
slödel inte förfelas i samband med aktieöveriåtelser. Jag vill erinra om att
enligl nuvarande regler lokaliseringsbidrag till viss del kan krävas åter och
lokaliseringslån sägas upp till omedelbar betalning om väsentlig ändring sker i
äganderätten lill den rörelse som har fåll lokaliseringsstöd. Utredningen bör
pröva om dessa regler är lämpligt utformade.
I prop. 1975:45 om riktlinjer för
arbetsmarknadsutbildningen konstaterade föredraganden all I o k a I i s e r i n
g s u t b i I d n i n g e n är ett av de regionalpolitiska medlen och all behov
av förändringar av del regionalpoliliska uibildningsstödel får prövas i annat
sammanhang. I propositionen föreslogs dock att det tidigare s. k.
schablonstödet i fortsättningen skulle behnämnas introduktionssiöd. Utredningen
(A 1975:01) om föreiagsulbild-ningen gör f n. en utvärdering av olika former av
arbetsmarknadsutbildning i företag, bl.,a. lokaliseringsulbildning.
Sysselsättningsutredningen bör överväga behov av förändringar av del
regionalpolitiska uibildningsstödel och introduktionsslödet. Introduklionsslödet
har i stort sett samma syfte och inriktning som sysselsätiningssiödet.
Utredningen bör pröva om de båda stödformerna kan slås samman.
Kraven på information om utvecklingen av
verksamheten bör ställas högt i förelag som har fått statligt regionalpolitiskt
stöd. F. n. pågår ell omfattande reformarbete som syftar till att öka insynen
och inflytandet för de a n s t ä 11 d a, Jag vill bl. a. erinra om regeringens
förslag till arbetsrätts-reform (prop. 1975/76:105) och förslaget om ökad
styrelserepresenlation för de anställda (prop. 1975/76:166).
SysselsäUningsulredningen bör undersöka
Delll A:4 Skr
1976/77:103 188
hur
dessa åtgärder har påverkat möjligheterna lill insyn och inflytande för de
anställda i stödförelagen.
SysselsäUningsulredningen bör bedriva sitt
utredningsarbete om den regionalpoliliska stödverksamheten i nära kontakt med
ERU. 1 fråga om lokaliseringsutbildningen bör utredningen samråda med
utredningen om företagsutbildningen. Vidare bör samråd ske med
decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01). Utredningsarbetet bör bedrivas så
all förslag kan läggas fram i sådan lid att slalsmaklerna kan besluta i frågan
senast våren 1978.
5.
Vissa frågor på det arbetsrättsliga området
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-06-10, Departementschefen, statsrådet Bengtsson,
anför.
Genom den av riksdagen antagna arbetsrällsreformen
(prop. 1975/76:105, InU 45, rskr 404) inleds en utveckling inom vårt arbetsliv
som kommer alt medföra genomgripande förändringar på arbetsmarknaden.
Del är naturligt all slalsmaklerna kommer all följa
genomförandel av reformen med särskild uppmärksamhet. Jag har tidigare
framhållit nödvändigheten av fortsatt utredningsarbete på
medbestämmanderättens område (prop. 1975/76:105 bilaga 1 s. 203). Även
riksdagen har uttalat sig härför (InU 1975/76:45). En kommitté bör nu
tillkallas för della ändamål.
I likhet med riksdagen anser jag att del bör bli en
viktig uppgifl för kommittén atl mera allmänt följa introduktionen och
tillämpningen av den nya lagstiftningen. 1 det sammanhanget bör kommittén bl.
a. överväga vissa frågor som redan har uppmärksammats under
lagstiftningsarbetet.
En sådan fräga gäller de krav på
arbetslagarinnylande i andra former och med längre gående befogenheler för de
anställda än de som återfinns i de särskilda reglerna om medbestämmande i den
nya lagstiftningen. Jag tänker framför allt på kraven om facklig vetorätt och
självbestämmanderätt i vissa frågor, bl. a. rörande personalpolitiken,
arbetsmiljön och förelagshälsovården, arbetstidens förtäggning och löneformen.
Medbestämmandelagen utgår från al, ,'-tdana befogenheler skall tillförsäkras de
anställda genom kollektivavtal. Utnyttjas metoden all träffa avtal om
medbestämmanderätt för de anställda, måste emellertid beaktas verkningarna av
annan lagstiftning, t. ex. associationsrättens regler (jfr prop. 1975/76:105
bilaga 1 s. 331,472 och 528), och gränsdragningen lill den politiska
demokratin. Som riksdagen har uttalat (InU 1975/76:45 s. 27) har tillsatts en
arbetsgrupp med uppgift att se närmare på de frågor som rör sambandet mellan
associationsrättens och arbetsrättens regler. Visar detta arbete atl t. ex.
frågor med avseende på delegation av beslutanderätt och ansvaret för fattade
beslut inte kan uteslutande lösas kollektivavialsvägen bör, som riksdagen också
har framhållit, förslag läggas fram till de lagändringar som behövs. Den
kommitté som nu bör tillsättas bör anpassa sitt arbete härtill. Det bör också
stå kommittén fritt att vid behov mera allmänt ta upp frågan om lagfästande av
sådana inflytandeformer för de anställda som jag här har berört. Jag vill
erinra om att den nyss berörda arbetsgruppen vidare skall gå igenom de krav som
har förts fram om ändringar i företagsdemokratisk riktning av den
associalionsrätlsliga lagstiftningen och förbereda ett ställningstagande till
det fortsatta utredningsarbetet
189 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:5
på
detta område (jfr prop. 1975:103 s. 197 och InU 1975/76:45 s. 28). Också
handelsbolagen och därmed jämföriiga bolagsformer är föremål för översyn. På
del kommunala området väntas utredningen om den kommunala demokratin lägga fram
sitt slutbetänkande under hösten 1976. På den statliga sektorn kommer en
värdering all ske av försöksverksamheten med förvalt-ningsdemokrati (prop.
1975/76:105 bilaga 2 s. 145). Även delta bör kommittén beakta i sill arbete.
Kommittén bör ta upp även andra frågor. Riksdagen
har sålunda uttalat sig för fortsatt utredningsarbete rörande den s. k.
negativa föreningsrätten och föreningsrättsskyddet för arbetssökande (InU
1975/76:45 s. 29). Jag vill för egen del även framhålla problemen kring den s.
k. negativa regleringen genom kollektivavtal (prop. 1975676:105 bilaga 1 s.
277).
Löntagarorganisationerna har i sina remissyttranden
över arbeisräiiskom-miiléns belänkande (SOU 1975:1) riklat kritik mot den
rättstillämpning som har utvecklats på det arbetsrättsliga området. Man har
menat atl den har gynnat arbetsgivarsidan. Föruisäliningarnaharemellerlid
radikalt förändrats genom de senaste årens lagstiftningsarbete på det
arbelsrällsliga området. De värderingar som lagstiftningen ger uttryck för bör
få återverkningar även inom del arbelsrällsliga området i stort. Som ell led i
uppgiften all följa medbestämmandelagens genomförande bör kommittén även belysa
utvecklingen av rättspraxis.
Den nya roll som de anställda får i arbetslivet
kommer också lill uttryck i nya och vidgade uppgifter för de fackliga
förtroendemännen. Efter samråd med statsrådet Leijon föreslår jag därför att
det får bli en uppgift för kommittén all överväga vilka ändringar i lagen
(1974:358) om facklig förtroendemans ställning pä arbetsplatsen som bör göras
med anledning av utvecklingen på det arbelsrällsliga området. Särskilt intresse
bör därvid ägnas del förhållandet att fackliga uppgifter i många fall utförs av
andra än fackliga förtroendemän som är anställda på arbetsplatsen.
Arbetsplatserna kan vara så små att de fackliga uppgifterna måste skötas av
förtroendevalda som svarar för flera arbetsplatser. Inte minst gäller frågan
fackföreningens rätt att själv få bestämma om sina företrädare i del fackliga
arbetet på arbetsplatserna. Kommittén bör därför komma med förslag till
lagregler, varigenom förtroendemannalagen i vissa delargörslillämpligäven på
sådana företrädare förde berörda fackliga organisationerna som inte är
anställda på den aktuella arbetsplatsen. Utredningen bör också la upp frågan om
flnansieringen av den fackliga verksamhet som berörs av utvidgningarna av förtroendemannalagen.
Del är även lämpligt alt kommittén vid behov tar upp andra frågor som hänger
samman med förtroendemännens nya uppgifter eller problem som har kommit upp i
den praktiska tillämpningen av förtroendemannalagen och inte har kunnat lösas kollektivavtalsvägen
(jfr InU 1975/76:45 s. 54).
En fråga som ligger nära den som jag senast har
behandlat gäller arbetslivsforskningen. Statsmakterna har beslutat om betydande
ekonomiska och organisatoriska insatser på detta område (prop. 1975/76:182, InU
46, rskr 405), Men även arbetsplatserna måste ställas lill forskningens
förfogande. Genom den nya lagstiftningen får de anställda inflytande över
forskningens genomförande på den enskilda arbetsplatsen. Visar del sig
emellertid atl dessa frågor inte kan lösas förhandlingsvägen, bör kommittén
komma med förslag till åtgärder (jfr InU 1975/76:46 s. 8).
Om den nya arbelsrällsliga lagstiftningen skall bli
effektiv måste kunskaperom den spridas lill samtliga anställda. Jag har i annat
sammanhang uttalat all del ligger i både arbetsgivarsidans och
arbetstagarsidans intresse atl
Delll A:5 Skr
1976/77:103 190
ulbildningen
och informationen om medbestämmanderätten får en sådan bredd och kan ske i
sådana former all della mål uppfylls. Jag har också förutsatt alt
arbetsmarknadens parter i förhandlingar finner vägar all tillgodose rimliga
behov av utbildning och information i den mån dessa frågor inte redan är
reglerade genom förlroendemannalagens regler om rätt all disponera betald
arbetstid (prop. 1975/76:182 s. 23). Den mera allmänna frågan om en lagfäst
rätt för de anställda lill facklig information på betald arbetstid bör däremot,
som riksdagen också har uualat (InU 1975:15), tas upp lill övervägande. Jag
föreslår att även della får bli en uppgift för kommittén.
Frågorna rörande ändringar i förtroendemannalagen,
arbelslivsforskning och facklig information på betald arbetstid bör kommittén
ta upp med förtur.
6.
Tilläggsdirektiv till företagareföreningsutredningen
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-06-17. Departementschefen, statsrådet Bengtsson,
anför.
Ar 1975 tillkallade jag sakkunniga för all utreda
frågan om företagareföreningarnas ställning och roll inom samhällets närings-
och regionalpolitiska organisation. Enligl sina direktiv skall de bl. a. beröra
frågan om inriktning och utformning av del statliga kredilsiöd som förmedlas
genom företagareföreningarna. De sakkunniga har antagit namnet
förélagareföreningsulred-ningen (A 1975:03).
Reglerna för företagareföreningarnas
kredilslödjande verksamhet finns i kungörelsen (1960:372; omtryckt 1973:550,
ändrad senast 1976:471) om statligt kredistöd till hemslöjd, hantverk och
småindustri. Sådant stöd lämnas för atl främja hemslöjd, hantverk och
småindustri saml därmed jämföriig verksamhet. Om särskilda skäl föreligger får
kredistöd lämnas även i fråga om annan industriell verksamhet eller i fråga om
anläggningsverksamhet eller -med viss begränsning - verksamhet inom jordbrukets
binäringar.
Med anledning av motionsyrkande har riksdagen
nyligen beslutat atl reglerna för del statliga kredilstödet snarast bör ändras
på sådant sätt atl även tjänsteproducerande förelag kan komma i åtnjutande av
kredilsiöd (mot. 1975/76:2113, NU 1975/76:51, rskr 1975/76:330).
Riksdagsbeslutet innebär dock ingen närmare precisering av vilka grupper av
förelag som anses vara tjänsteproducerande.
En omfattande utvidgning av målgruppen för del
statliga kredilsiöd som förmedlas av företagareföreningarna, innebär stora påfrestningar
på föreningarnas resurser. Det kan också vara svårt för föreningarna att på
kort tid skaffa sig kunskaper inom helt nya verksamhetsområden. Utvidgningen av
målgruppen medför därför risk för atl den service och del stöd som föreningarna
f n. lämnar lill de mindre och medelstora industriföretagen försvagas.
Atl företagareföreningarnas kredilsiöd utökas till
att omfatta nya grupper av förelag för enligl min mening inte medföra, att
föreningamas insatser försämras när det gäller tillverkande förelag. Jag anser
därför atl den nu aktuella utvidgningen bör begränsas till atl omfatta
tjänsteproducerande
191 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:7
företag
som har direkt anknytning lill den hittillsvarande målgruppen för kredilstödet.
Sålunda bör t. ex. inte detaljhandel och restaurangrörelse omfattas av del
utvidgade kredilstödet.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag del
lämpligt all ge förelagareföreningsutredningen i uppdrag att skyndsamt överväga
vilka grupper av tjänsteproducerande företag som bör få tillgång till
företagareföreningarnas kredilsiöd.
Jag vill framhålla atl utredningens sammansättning
garanterar elt allsidigt parlamentariskt inflytande vid en sådan bedömning.
Jag hemställer atl regeringen uppdrar ål
förelagareföreningsutredningen atl skyndsamt lämna förslag till lämplig
avgränsning av den av riksdagen beslutade utvidgningen av
företagareföreningarnas kredilslödjande verksamhet.
7.
Tilläggsdirektiv till kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om
jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-10-21.
Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Ahlmark, anför.
I slutet av år 1972 flck statsministern medgivande
att tillkalla fem ledamöler att ingå i en delegation för atl bevaka och utreda
frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor. Enligl sina direktiv har
delegationen som övergripande uppgift att fördjupa och utveckla den helhetssyn
som skall vara vägledande för arbetet alt åstadkomma jämställdhet mellan män
och kvinnor. En viktig uppgift för delegationen är enligt direktiven all
samverka och samråda med myndigheter, parterna på arbetsmarknaden, kvinnoorganisationerna
och andra folkrörelser. För detta ändamål har delegationen vid sin sida den s.
k. stora delegationen med företrädare för myndigheter och organisationer.
Dessutom har lill delegationen knutits ell antal referensgrupper med
företrädare för olika intressegrupper.
I enlighet med riksdagens beslut under 1975/76 års
riksmöte (InU 1975/ 76:9 rskr 1975/76:26) tillkallade regeringen den 18 augusti
1976 en parlamentarisk kommitté för att - vid sidan av delegationen -
genomföra mera långsikliga projekt inom jämställdhetsområdet och för all utreda
frågor av siörre principiell räckvidd inom della. Samtidigt fick kommittén i
uppdrag all dels allsidigt och förutsättningslöst pröva frågan om en
lagstiftning mot könsdiskriminering, dels utreda förutsättningarna för
ingripanden mot könsdiskriminerande reklam. Det bör tilläggas att riksdagen
tidigare hade uttalat sig för all dessa två frågor skulle utredas (InU
1975/76:42, rskr 1975/ 76:542 resp. NU 1975/76:61, rskr 1975/76:343).
I
den regeringsförklaring som regeringen lämnade riksdagen den 8 oktober 1976
sägs bl. a. att den kommitté som har tillkallats för all pröva frågor om
jämställdheten mellan män och kvinnor skall få "i uppdrag att under
mandatperioden utarbeta förslag till lag mot könsdiskriminering". Delta
uppdrag bör lämnas kommittén genom tillägg till de direktiv som gäller för dess
arbete. Jag förordar att delta sker nu.
1 della sammanhang bör även las upp frågan om de
former som jämställdhetsarbetet bör bedrivas i. Det torde inte kunna förnekas
att det kan
Delll
A:7 Skr 1976/77:103 192
innebära
avsevärda svårigheter all dra upp gränser mellan delegationens och kommitténs
uppdragsområden sådana de är bestämda i direktiven. Risken för dubbelarbete
framstår som betydande med nuvarande ordning. Del skulle otvivelaktigt vara
lämpligare all låta den pariamentariska kommittén la över ansvaret för hela
jämställdhelsarbetet, dvs. även för den del av della som delegationen enligl
sina direktiv nu svarar för. Jag vill förorda all så sker och all komminén
sålunda ges ansvaret för jämställdhelsarbetet i dess helhet. Samtidigt bör
enligl min mening den slora delegationen omvandlas lill en referensgrupp under
ledning av en särskild förordnad ordförande.
En
så omfattande uppdrag som kommittén sålunda avses att få kräver betydande
sekrelarialsresurser. Dessa bör tillföras kommittén genom alt delegationens
sekretariat förs över till kommittén. På del sättet kan kontinuiteten i arbetet
bevaras och kommittén dra fördel av de erfarenheter från del praktiska arbetet
på jämslälldhelsområdel som sekretariatet har byggt upp. Jag har därvid
föruisall alt sekretariatet förstärks med den juridiska expertis som behövs för
all förslaget till lag mot könsdiskriminering skall kunna las fram.
I anslutning lill alt de organisatoriska
förändringarna görs som jag nu har nämnt bör huvudmannaskapet för
jämställdhelsarbetet flyttas från statsrådsberedningen lill
arbetsmarknadsdepartementet.
1 de frågor som jag här har tagit upp har jag
samrått med statsministern.
193 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:1
Industridepartementet
1.
Samordning av de statsägda varven
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-05-06, Departementschefen, stalsrådel Johansson,
anför.
Staten har under senare år fån ell betydande
ägareintresse i svensk varvsindustri.
Genom beslul av 1960 års riksdag (prop. 1960:184,
SU 1960:206, rskr 1960:402) omvandlades de dåvarande marinverksläderna i
Kariskrona lill ell av staten helägl aktiebolag. Karlskronavarvet AB. Varvet är
huvudsakligen inriktat på tillverkning av marina fartyg med levererar också
fartygsseklioner lill de svenska varven. Varvet utvecklar även andra grenar i
sin mekaniska verkstadsrörelse, såsom förutsattes då bolaget bildades. Som ell
led häri förvärvade varvet förra året Hvilans Mekaniska Verkstads AB i
Kristianstad, som är landets ledande tillverkare av iraverser och
lyftutrustningar. Varvet hade år 1975 i medeltal 1 675 personer anställda och
en omsättning av 144 milj. kr. Fr. o. m. den 1 januari 1970 är varvet
dotterbolag till Statsföretag AB.
Ar 1963 förvärvade staten och Eriksbergs Mekaniska
Verkstads AB, Eriksberg, hälften var av aktierna i Uddevallavarvet AB.Gznom
beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971:117, NU 1971:27, rskr 1971:229)
förvärvade staten de aktier som Eriksberg innehade i Uddevalla varvet. Statens
aktier har övergått på Statsföretag AB. Ar 1975 hade varvet 3 470 anställda och
en omsättning av 410 milj. kr.
Riksdagen beslöt år 1975(prop. 1975:110,NU
1975:35,rskr 1975:247)-med anledning av den akuta kris som Eriksberg råkat in i
- att staten som en provisorisk lösning på krisen från Eriksbergs ägare
Ångfartygs AB Tirfing skulle förvärva samtliga aktier i företaget. Ar 1975 var
5 175 personer anställda vid Eriksberg. Omsättningen uppgick lill 980 milj. kr.
Verksamheten under nämnda år visade en förlust av 420 milj. kr.
I början av år 1970 stod det klart att AB
Götaverkens finansiella situation var sådan att statliga stödåtgärder kunde
komma atl visa sig behövliga. En finansiell rekonstruktion genomfördes under
statens medverkan, varvid Salénrederierna AB inträdde som majoritetsägare lill
Götaverken (prop. 1971:117, NU 1971:27, rskr 1971:229).
Verksamheten
vid Götaverken år 1973 resulterade i en betydande förlust. Efter
överenskommelse med Salénrederierna beslöt statsmakterna år 1974 (prop.
1974:110, NU 1974:41, rskr 1974:264) aU en del av eu lill Gölaverken lämnat lån
skulle omvandlas lill så mänga aktier i företaget atl de motsvarade 9,5 96 av
hela aktiekapitalet. De av staten förvärvade aktierna har överiålils till
Statsföretag AB.
Regeringen har i prop. 1975/76:121 lagt fram
förslag innebärande bl. a. all Gölaverken och Eriksberg förs samman lill en
koncern. Samgåendet avses ske på så säU att staten till Gölaverken överiåter
samtliga aktier i Eriksberg samtidigt som staten från nuvarande ägaren till
Gölaverken förvärvar så stort antal aktier atl staten tillsammans med
Statsföretag kommer alt inneha 51 96
13 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103
Delll 1:1 Skr
1976/77:103 194
av
hela aktiekapitalet i Gölaverken.
Gölaverkens varvsrörelse har i genomsnitt 9 900
anställda år 1975 och fakturerade farlygsleveranser uppgick till ca 1 500 milj.
kr.
Staten innehar redan direkt eller genom
Statsföretag aktiemajoriteten i Eriksberg, Uddevallavarvel och
Kariskronavarvet. En betydande del av svensk varvsindustri är således samlad i
statens hand. Därjämte har staten 9,5 96 av aktierna i Gölaverken.
Staten har sålunda efter hand fått betydande
intressen i svensk varvsindustri. Del kan därför vara motiverat atl göra en
översyn rörande den statliga varvsgruppens framtida organisatoriska struktur
och därvid beakta de samordningsvinster som bör kunna uppnås.
För dessa uppgifter bör en kommitté tillkallas.
Kommittén bör avge förslag till hur de statliga varvsengagemangen bör
organiseras för atl uppnå målsättningen atl ha en väl sammanhållen och effektiv
statlig varvsgrupp. Kommittén bör bedöma om varvsgruppen lämpligen bör ingå som
en sammanhållen företagsgrupp inom Statsföretagskoncernen i enlighet med
tankegångarna i min skrivelse till Statsföretags styrelse den 21 oktober 1974
om statsföretaggruppens framtida organisation eller om företagsgruppen bör
utgöra en självständig koncern inom Slalsföretagskoncernen.
Om riksdagen beslutar i enlighet med förslagen i
prop. 1975/76:121 bör även Götaverken innefattas i utredningsarbetet.
Sammanläggningen av nybyggnadsverksamheten i Göteborg vid Götaverken och
Eriksberg skall handläggas av Götaverken enligt det i propositionen redovisade
ramavtalet och konsortialavtalei mellan staten och Saléninvesl AB. Kommittén
bör hålla nära kontakt med Götaverkens ledning i denna fråga och samordna sina
ställningstaganden och rekommendationer med de lösningar som Gölaverken
arbetar fram.
Kommittén bör studera möjligheten alt låta vissa
produktionsenheter inom varvsgruppen vara underieverantörer lill de egentliga
nybyggnadsenheterna. Exempel på produkter och områden där en specialisering
kan medföra samordningsvinster är tillverkning av sektioner, roder, däckhus,
ångpannor, inredningsarbeten och rörarbeten.
Produktion av motorer sker inom olika företag inom
den statliga varvsgruppen. Detta är ett område där samordningsvinster bör
kunna erhållas och kommittén bör föreslå riktlinjer för hur motorproduklionen
bör organiseras. Härvid bör studeras möjligheten till en samordning av
tillverkningen av huvud- och hjälpmotor.
Kommittén bör överväga vilka företag och
företagsenheter, som bör ingå i varvsgruppen. I den mån kommittén kommer till
uppfattningen atl vissa företag eller företagsenheter bör frånskiljas
varvsgruppen bör förslag lämnas om de bör avvecklas eller överföras eller
försäljas till annan huvudman. Kommittén bör också i förekommande fall överväga
om företag eller företagsenhet inom gruppen skall ges en annan inriktning.
Vidare bör kommittén studera om inom Statsföretag befintliga förelag utöver
Uddevallavarvet och Kariskronavarvet bör tillföras varvsgruppen.
Kommitténs arbete bör bedrivas skyndsamt och i nära
samarbete med förelagsledningarna på berörda förelag. Kommittén bör vid sin
sida ha en referensgrupp med företrädare för de anställda.
195 Kommittéer: Industridepartementet Delll 1:2
2.
Tilläggsdirektiv till delegationen för energiforskning
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-06-10, Departementschefen, statsrådet Johansson,
anför.
Med stöd av regeringens bemyndigande har jag
tillkallat en delegation (I 1975:02) för energiforskning med uppgift atl bl, a.
la fram underiag för planering av forskning och utvecklingsarbete inom
energiområdet i elt långsiktigt perspektiv. I direktiven för delegationens
arbete anges all underlaget bör redovisas på sådant sätt atl del kan tjäna som
underiag för statsmakternas beslul om omfattning och inriktning av forskningen
och utvecklingsarbetet på energiområdet sedan det nu löpande treåriga energiforskningsprogrammel
har genomförts.
Det uppdrag som sålunda har lämnats delegationen är
allmänt hållet och bör nu anges närmare mot bakgrund av behovet av underiag för
1978 års energipoliliska beslut.
Delegationen bör la fram undertag för
statsmakternas beslul om forskning och utvecklingsarbete under en treårsperiod
med början den I juli 1978. Delegationen bör också belysa konsekvenserna av en
kortare resp. längre programperiod.
Delegationen
bör vid utarbetande av undertaget samråda med statens råd
Av del underiag delegationen redovisar bör framgå
hur energiforskningen bidrar till all öka handlingsfriheten för svensk
energiförsörjning på lång sikt. Särskilt bör redovisas vilka effekter som
alternativa ambitionsnivåer beträffande forskning och utvecklingsarbete inom
energiområdet kan beräknas få på såväl energiproduktionens som
energikonsumtionens långsiktiga utveckling.
Delegationen bör i sitt underlag redovisa
alternativa förslag. I förhållande lill insatserna inom energiforskningsprogrammel
under budgetåret 1977/78 bör elt allernaliv innebära en oförändrad
ambitionsnivå. Ett alternativ bör bygga på en ijugoprocenlig minskning av
ambitionsnivån. Delegationen är därutöver oförhindrad all redovisa ett av
delegationen avvägt alternativ som innebär ökad ambitionsnivå.
När delegationen för program eller delprogram
redovisar alternativ med ökad ambitionsnivå bör särskild uppmärksamhet ägnas
frågan om den personal och de materiella resurser som behövs för föreslagna
insatser kan beräknas föreligga. Härvid bör också uppmärksammas eventuella
effekter på angränsade forskningsområden.
Delegationen bör söka belysa sambandet mellan
energipoliliskl motiverat statligt stöd lill forskning och utvecklingsarbete
och andra statliga insatser till stöd för forskning och utveckling.
Delegationens
underiag bör föreligga senast den 28 september 1977.
Jag hemställer att regeringen preciserar uppdraget
lill delegationen för energiforskning på del sätt jag nu har angett.
Delll 1:3 Skr
1976/77:103 196
3.
Förbättrad insyn i de statliga företagen
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-06-17 Departementschefen, statsrådet Johansson,
anför
De statliga företagen - aktiebolag och
affärsdrivande verk - sorterar under sju olika departement nämligen
industridepartementet, kommunikationsdepartementet, finansdepartementet,
försvarsdepartementet, handelsdepartementet, jordbruksdepartementet och
socialdepartementet. Flertalet av de statliga företagen, däribland Statsföretag
AB med dotterbolag, sorterar under industridepartementet.
1 samband med riksdagens beslul om bildandel av
Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 168, rskr 381) behandlades frågan om
information om och insyn i de statliga förelagen. Riksdagens beslul innebär att
Statsföretags årsredo-görelse årligen skall föreläggas riksdagen. Vidare utser
riksdagen varje år 18 riksdagsledamöter vilka för delta i Statsföretags
bolagsstämmor med rätt all ställa frågor rörande verksamheten inom såväl
Statsföretag som samtliga dess dotterbolag. Slutligen utser
riksgäldsfullmäktige på riksdagens vägnar två av de fem revisorer som skall
finnas i Statsföretag.
Industridepartementet ger varje år ut publikationen
Statliga förelag. I denna lämnas en redogörelse för verksamheten i
affärsdrivande verk och statligt ägda aktiebolag. Urvalsprincipen är all bolag
i vilka staten direkt eller indirekt äger 50 96 eller mer av aktierna
redovisas. I publikationen ingår bolag som sorterar under något departement
saml dessa bolags aktieinnehav i dotterbolag. Dessutom angeS väsentliga
minoritetsposter. Icke rörelsedrivande bolag och fastighetsbolag har hittills
lämnats utanför redovisningen. Syftet med publikationen är atl ge en
lättillgänglig och överskådlig information över den statliga verksamheten i
företagsform.
Under riksmötet 1975/76 väcktes fiera motioner
rörande insynen i de statliga företagen. Näringsutskotlel anförde i sitt
utlåtande (NU 1975/76:39) över motionerna atl del är väsentligt all de statliga
förelagens offentliga redovisning utformas på ell sådant sätt all både
riksdagen och en större allmänhet får goda förutsättningar atl följa och bedöma
verksamheten. Ett stort mått av öppenhet bör eftersträvas. Utskottet fann inte
alt den praxis som nu tillämpas ger anledning lill generell kritik, men ansåg
att informationen om statliga förelag bör kunna förbättras, inte minst vad
gäller möjligheten atl fö en samlad överblick över den statliga
företagssektorn, inkl. dotterbolag inom olika koncerner. Ulskoltel föreslog alt
frågan om förbättrad redovisning av och ökad insyn i statliga förelag skulle
utredas genom regeringens försorg och resultatet av detta utredningsarbete
föreläggas riksdagen. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (rskr 1975/76:220).
Då vi nu har några års erfarenhet av del syslem för
information om de statliga företagen som infördes år 1970 anser även jag all
del är lämpligt atl göra en översyn av dessa frågor. Jag anser därför att en
kommitté bör tillsättas för detta ändamål. Kommitténs uppgift bör i huvudsak
vara all undersöka
- vilka som kan ha intresse av en utvidgad
information om de statligt ägda förelagen,
- vilken information om och insyn i dessa förelag som
kan behövas med hänsyn lill olika intressenter,
- i
vilka former sådan information lämpligen bör lämnas.
Till ledning för utredningsarbetet vill jag nämna följande.
197 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:4
De statliga företagen omfattar affärsdrivande verk
och aktiebolag. 1 fråga om handlingar som upprättas hos eller kommer in lill de
affärsdrivande verken gäller offentlighetsprincipen. Vem som helst kan således
la del av handlingar som finns hos de affärsdrivande verken i den mån lagen
(1937:249) om inskränkningar i ratten all utbekomma allmänna handlingar inte
ger stöd för hemlighållande. Med undanlag för domänverket beslutar riksdagen
årligen om affärsverkens investeringsanslag. Affärsverkens driftbudget
fastställs av regeringen. Också här är domänverket undantaget.
Handlingar hos de statligt ägda aktiebolagen är
inte offentliga. 1 ekonomiskt avseende är bolagen frislående från statsverket.
Normalt beslutar riksdagen endast om riktlinjer för verksamheten eller om
medelslillskoil.
Behovet av särskilda former för insyn blir mol den
angivna bakgrunden nägol olika för affärsverk och aktiebolag. Kommittén bör
undersöka om del är möjligt all ge generella riktlinjer eller om särskilda
regler behövs för affärsverk resp, bolag,
1 fråga om aktiebolagen vill jag påpeka all
ansvaret för förvaltningen i första hand åvilar styrelsen och verkställande
direktören. Ytterst tillkommer ägaransvaret regeringen inom ramen fördess
gmndlagsenliga styrande makt. Del bör inte ankomma på kommittén atl överväga
några ändringar i dessa avseenden.
Jag vill erinra om atl budgelutredningen(SOU
1973:43-46)och affärsverks-kommittén har lagt förslag som bl. a. berör
hithörande frågor. Som chefen för finansdepartementet anförde i 1975 års
kompletleringsproposilion( 1975:100) bereds f n. dessa förslag inom
regeringskansliet.
Industridepartementet kommer i år atl ge en utökad
information om de statliga förelagen i publikationen Slatiiga förelag.
Presentationen av Statsföretags dotter- och dollerdolierbolag kommer all
utvidgas, liksom även redogörelsen för de bolag i vilka affärsverken förvallar aktier.
Vidare kommer redovisningen av minorileisposter all utvidgas. Publikationen
kompletteras med en förteckning över statens direkta och indirekta
aktieinnehav.
Kommittén bör studera möjligheterna att finna elt
praktiskt system för att få en fullgod överblick över de företag staten äger
inkl. dotterbolag och aktieinnehav inom olika koncerner saml minorileisposter.
Kommittén bör också undersöka om riktlinjer bör utfärdas för utformningen av
årsredovisningen för statliga förelag i syfte alt öka informationen om
förelagen.
Kommittén bör vidare göra en utvärdering av
resultatet och erfarenheterna av riksdagsledamöternas deltagande i
Statsföretags bolagsstämmor och mot bakgrund därav pröva behovet av och
formerna för en ökad insyn i Slaisföretaggruppen från riksdagens sida.
Erfarenheter även. från andra länder kan vara av intresse. Kommittén bör vidare
pröva motsvarande frågor för statliga företag, som inte ingår i
Slaisföretaggruppen.
4.
Alternativ för den ekonomiska utvecklingen i Billingenområdet
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-07-08.
Departementschefen,
statsrådet Johansson, anför.
Skövde med omgivande kommuner utgör en central
region i Skaraborgs län. Del lokala befolkningsundertagel, definierat som
befolkningen inom en
Del II 1:4
Skr 1976/77:103 198
iremils
radie, uppgår lill ca 120 000 människor. Området har en starkt integrerad
arbetsmarknad genom atl en betydande pendling förekommer. Huvuddelen av
pendlingen sker lill Skövde, men från denna kommun förekommer också en inte
obetydlig uipendling.
Näringsstrukturen i den centrala regionen
karaktäriseras av all en myckel hög andel av befolkningen sysselsätts inom
industri och jordbruk. Verkstadsindustrin saml trä-, sten- och livsmedelsindustri
är de dominerande branscherna. Ungefär hälften av länets kommuner har en
påtagligt ensidig industristruktur.
I länsprogram 1974 har länsstyrelsen i Skaraborgs
län angett målsättningen för arbetsmarknadens utveckling i länet. Bl. a. sägs
där att en riktpunkt bör vara alt kunna erbjuda invånarna en arbetsmarknad av i
princip samma kvalitet i fråga om differentiering och löneläge som den i landet
i övrigt. Länsstyrelsen har i sill yttrande över sysselsätiningsulredningens
belänkande (Arbete åt alla, SOU 1975:90) framhållit angelägenheten av en
ytteriigare utveckling och tillväxt av industrin och all detta främst bör ske
med utgångspunkt i länets naturliga förutsältningar.
Södra Billingen, som ligger inom länets centrala
arbetsmarknadsområde, har betydande naturresurser. Olika intressen har riktal
anspråk mol delta område. Bl. a. har fiera slora projekt aktualiserats, som
innebär utnyttjande av naturresurserna. Det största projektet gäller utvinning
av uran ur alunskiffer. Enligt geologiska bedömningar innehåller alunskiffern i
Billingen ca I miljon lon uran, varav ca 300 000 lon anses ulvinningsbara. Elt
ton uran motsvarar vid elproduktion grovt räknat 65 miljoner kWh. Det
utvinningsbara uranet i Billingen representerar således ca 20 000 miljarder kWh
eller hela Sveriges nuvarande elförbrukning i mer än 200 år.
Det energipolitiska program som statsmakterna
fastställde våren 1975 (prop. 1975:30, NU 1975:30, rskr 1975:202) omfattar även
vissa riktlinjer för försörjningen med kärnbränsle. Därvid har beslutats bl. a,
atl staten skall medverka vid projekteringen för ett uranverk i Ranstad med
kapaciteten ca 1 300 lon om årel. Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har åtagit
sig alt leda projektet. Arbetet siktar på driftstart i början av år 1981. Statsmakterna
har anvisat sammanlagt 41 milj. kr. som ett t. v. ränte- och amorieringsfriti
lån lill LKAB för projekteringen och för miljöulredningar i anslutning därtill.
I juni 1975 ingav LKAB ansökan om tillstånd för
projektet enligt 136 a § byggnadslagen. Med hänsyn till de synpunkter som kom
fram vid remissbehandlingen fann LKAB emellertid att yltertigare
utredningsarbeten krävdes och återkallade sin ansökan. Dessa arbeten, som nu
pågår, innebär bl. a. atl olika lösningar av miljöfrågorna bearbetas och diskuteras
med remissinstanserna saml alt möjligheterna granskas all utvinna även andra
mineral än uran ur den brutna skiffern. LKAB räknar med all ha avslutat dessa
siudier hösten 1976. En reviderad investeringskalkyl väntas då också föreligga.
Nettolillskottel av arbetstillfällen lill följd av
projektet har preliminärt beräknats till ca 700 och till 900-1 000 totalt genom
åtföljande tillväxt inom servicenäringarna. Folkökningen i regionen kan därmed
komma atl uppgå lill ca 2 500 personer, vilket i sin tur innebär ett behov av
ca 900 nya bostadslägenheter.
Planeringsavdelningen vid länsstyrelsen i
Skaraborgs län har i en PM den 24 oktober 1975 redovisat sin preliminära
bedömning av projektets regionalekonomiska effekter som ett led i det då
pågående arbetet inför länsstyrelsens
199 Kommittéer: Industridepartementet Delll 1:4
ställningstagande
lill LKAB:s ansökan. Av promemorian framgår bl. a. all projektets
förverkligande bedöms kunna bidra till en ökad stabilitet i länets näringsliv i
och med all verksamheten knappast skulle vara underkastad
konjunktursvängningar. Den nya teknologin m, m, på det kemiska området som
skulle tillföras länets näringsliv bedöms också kunna vara av värde.
Vid
sidan av uranulvinningen finns även andra näringslivsintressen knutna till,
speciellt, södra Billingen. Planer föreligger på atl bryta kalkslen och
eventuellt uppföra en cemenifabrik. Ansökan om tillstånd all bryta diabas har
gjorts. Eu siörre skjutfält samt en planerad ny riksväg kan också nämnas bland
projekt som skulle beröra samma områden som uranverket.
Ett
förverkligande av här nämnda planer skulle medföra betydande ingrepp i
landskapet och ställa ökade anspråk på mark- och vattentillgångar. De områden
som skulle påverkas har i andra sammanhang bedömts vara av väsentligt
bevarandeinlresse. Stora delar av de aktuella områdena har i samband med den
fysiska riksplaneringen angetts vara av riksintresse för naturvård, rörligt
friluftsliv och kulturminnesvård.
Det föreligger alltså starka motstående intressen
när det gäller del framtida ulnylljandel av Billingen och speciellt dess södra
del. Della föranledde de berörda kommunerna - Skövde, Falköping och Skara - all
i samband med sina älgärdsprogram förden fysiska riksplaneringen understryka
behovet av samlade utredningar under medverkan av samtliga berörda parter. En
sådan planeringsverksamhet hade också påbörjats inom en kommunal ledningsgrupp
och i samverkan med länsstyrelsen.
Regeringen
har gett länsstyrelsen i uppdrag att följa de studier och det planeringsarbete
som pågår för södra Billingenområdet och så långt möjligt samordna de olika
arbetsinsatserna. Länsstyrelsen skall i anslutning till sin redovisning lill
regeringen i september 1977 av arbetet med den fysiska riksplaneringen göra en
samlad utvärdering av de anspråk som riktas mot omrädet och redovisa förslag
till fortsalla åtgärder för all säkerställa en rimlig avvägning mellan
motstående intressen.
Länsstyrelsen
har den 20 februari 1976 avlämnat en lägesrapport avseende planerings- och
utredningsverksamheten i södra Billingen. Av rapporten framgår all kommunerna i
samråd med länsstyrelsen och berörda intressenter lar fram ett
utredningsmaterial som gäller avgränsning av olika intresseområden. Materialet
är avsett att ligga till grund för ett fortsalt planeringsarbete under andra
halvåret 1976. Vidare anges i rapporten atl länsstyrelsen för sin bedömning av
exploaleringsinlressena behöver underlagsmaterial från annat håll, exempelvis
i fråga om landets resurser och behov av kalk, uran och diabas.
Som
framgår av vad jag nu har redovisat är alltså elt antal planerings- och
utredningsverksamheter i gäng vad gäller bl. a. konsekvenserna för markanvändning
och miljö av projekt som innebär ingrepp i södra Billingen. Det är väsentligt
att ställningstaganden till dessa projekt sker mol bakgrund också av en
utvärdering av de ekonomiska utvecklingsalternativ i regionen som kan förutses.
Även de kommunalekonomiska konsekvenserna är i delta sammanhang av intresse. Det
föreligger emellertid i dag inte underiag för sådana bedömningar. Jag förordar
därför alt en särskild kommitté tillkallas för all la fram elt sådant underlag.
Kommitténs
uppgift bör vara all efter samråd med berörda planerings- och ulredningsorgan
redovisa och analysera ett antal olika alternativ för den ekonomiska
utvecklingen i området kring södra Billingen, i första hand de
Del
II 1:4 Skr 1976/77:103 200
berörda
kommunerna Skövde, Falköping, Skara och Tidaholm. Valet av
utvecklingsalternativ bör ske med utgångspunkt i de siudier som utförs i
samband med kommunernas planeringsarbete av alternativa sätt atl utnyttja
naturresurserna i södra Billingenområdet. I de olika alternativen bör den
samlade ekonomiska utvecklingen behandlas. Förutom industri, jordbruk och
handel bör således ingå även offentliga tjänster av olika slag, såsom försvar,
sjukvård m. m. Alternativen bör avse utvecklingen åtminstone fram till år 1990.
Kommittén bör i största möjliga utsträckning
utnyttja del material som har tagits fram eller f n. las fram på andra håll,
bl. a. hos berörda myndigheter saml inom ramen för länsstyrelsens och
kommunernas planeringsverksamhet och LKAB:s projektarbete. Det är vidare
väsentligt atl kommittén lar del av material och erfarenheter hos berörda
inlresseorganisationer.
Resultatet av kommitténs arbete bör föreligga
senast den 15 augusti 1977.
5.
Norrbottendelegationen med uppgift att förbättra sysselsättningsläget i
Norrbottens län
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-12-02. Departementschefen statsrådet Åsling
anför.
Näringslivet i Norrbottens län har under de senaste
decennierna inte kunnat ge länets befolkning tillräcklig sysselsättning. Jord-
och skogsbrukets behov av arbetskraft har minskat snabbi. Industri- och
tjänstesektorerna har vuxit men inte tillräckligt för atl tillgodose del ökade
arbetskraftsulbudel. Denna utvecklingsbild har länet gemensamt med flera andra
län inom stödområdet. De traditionellt höga födelsetalen i norra Norriand och
den därav följande snabba tillväxten av anlalel unga arbetssökande har
emellertid gjort obalansproblemen påtagligare i Norrbottens län än i de övriga
länen inom stödområdet.
Bristen på arbetstillfällen ledde under 1960-lalel
lill en flyttningsförlusl för Norrbottens län på nära 30 000 personer. Länet
hade samtidigt högre registrerad arbetslöshet och lägre yrkesverksamhetstal än
något annat län. Ett stort antal människor var också omfattade av olika
arbelsmarknadspolitiska insatser. Dessa förhållanden kartlades i länsprogram
1970 och där gjordes också prognoser som visade att den fortsatta omvandlingen
av näringslivet utan särskilda åtgärder från samhällets sida skulle kunna leda
till en fortsatt omfattande utflyttning.
Under en tioårsperiod har förelag som fått
lokaliseringspoliliskl stöd kunnat öka sin sysselsättning med totalt ca 2 500
personer. Vid sidan av detta stöd har särskilda insatser gjorts i länet.
Investeringarna i de statliga företagen i länet har legal på en hög nivå,
Norrbottens Järnverk AB (NJA) har under 1970-talet ökat sysselsättningen med
nära 2 000 personer. De stora belopp som har tillförts landstinget och länels
kommuner genom skatteutjämningsbidrag har medfört att den individinriktade
samhällsservicen ligger på en relativt hög nivå samtidigt som länet har en
påfallande hög andel sysselsatta inom sektorn offenfliga tjänster.
Under 1970-lalel har en påtaglig omsvängning skett
i relationen mellan utflyttning och inflyttning. Sett i genomsnitt över de
senaste fem åren har in-
201 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:5
och
utflyttning i stort sett balanserat. Under perioden 1971-1975 har vidare
sysselsättningen ökat med nära 10 000 personer, varav ca 70 96 är kvinnor -lill
stor del deltidsarbetande. Detta slår i påtaglig kontrast lill slagnationen
under föregående femårsperiod. I länsplanering 1974 förutser länsstyrelsen en
nettoinflyttning under resten av 1970-lalet med ca 1 000 personer om årel;
dessa prognoser är dock upprättade med utgångspunkt i de då föreliggande
planerna på en utbyggnad av Stålverk 80. Trots den av länsstyrelsen förutsedda
balansen på länsnivån visar prognoserna för de flesta inlandskommuner en
fortsatt netloutflyttning.
Samtidigt som man har nått balans mellan uiflyUning
och inflyuning för länet som helhet kvarstår emellertid den tidigare
undersysselsäitningen i länet i stort sett oförändrad. Enligl preliminära
beräkningar för år 1975 skulle del behövas ytterligare ca 11 500
arbetstillfällen för alt länet skulle nå upp lill landets genomsnittliga
förvärvsfrekvens. Totalt sett har länet den största undersysselsäitningen i
landet. Samtidigt finns del påtagliga variationer i förvärvsfrekvens mellan
länels olika delar. Undersysselsäitningen är särskilt stor i vissa mindre
kommuner i inlandet.
Del
är naturligt all planeringen förden framlida utvecklingen i Norrbottens län i
stor utsträckning knutits till Stålverk 80-projekiel. Inriktningen på projektet
våren 1974, då riksdagen godkände riktlinjer för finansieringen, innebar
utbyggnader för all möjliggöra en åriig produktion av 4 milj. lon stålämnen och
en ökning av koksproduktionen med 2 milj. ton per år. I full drift skulle
stålverket sysselsätta ca 2 300 personer. Genom investeringens indirekta
effekler på näringslivet i länet antogs den tolala sysselsättningseffekten bli
väsentligt högre. Ändrade bedömningar av bl. a. marknadsutvecklingen och
kostnadssidan medförde emellertid en omorientering av projektet. De nya
riktlinjerna för fullföljandet av projekteringen av en stålverksul-byggnad i
Luleå framgår av prop. 1975/76:207. Där sägs bl. a. all målet skall vara att
genomföra utbyggnaden av ell metallurgiskt cenlmm i Luleå, i första hand
anpassat lill den svenska stålindustrins behov, Utbyggnaden förutsattes ge samma
sysselsättningseffekt som tidigare. 1 fråga om den metallurgiska kapaciteten
uttalades atl del nya ämnesverkel borde få en kapacitet på ca 2,5 milj. lon
ämnen per år. Nya analyser av och prognoser för markandsulveck-lingen som
tagits fram på senare lid visar på elt kapacilelsöverskolt för stål inom
Europeiska Gemenskapen (EG) fram lill 1985. Tendensen för valsade produkter är
enligt dessa rapporter i stort likartad. Mol den bakgrunden har NJ A:s styrelse
nyligen beslutat att rekommendera atl stålverksprojektel skall skjutas på
framtiden. Huvudalternativet för företagels långsiktiga utveckling är
emellertid fortfarande en utbyggd metallurgisk kapacitet.
Den
mest näriiggande uppgiften för NJA är nu all på sikt trygga sysselsättningen
för de anställda. Företaget utarbetar f n. ett handlingsprogram som beräknas
kunna föreligga klart under år 1977. Därefter för ställning tas till frågan om
en eventuell statlig finansiell medverkan. Beträffande åtgärder på kort sikt
för atl trygga sysselsättningen överväger regeringen en finansiell
rekonstruktion av NJA,
Några
officiella prognoser rörande effekten på näringslivsuivecklingen i Norrbottens
län av all stålverksprojektel skjuts på framliden föreligger ännu inte. Mycket
preliminära bedömningar tyder emellertid på att effekten för länet kommer atl
bli stor om inga åtgärder vidtas.
Min
bedömning, mol bakgrund av vad som här har redovisats och mol bakgrund av att
de kommunala investeringar som redan genomförts bör komma lill nytta så snart
som möjligt, är all betydande insatser krävs för atl
Del
II 1:5 Skr 1976/77:103 202
lösa
sysselsättningsproblemen i Norrbottens län. Trots den senaste tidens väl
balanserade nelloflytlningar kvarstår, som jag tidigare har nämnt, den
omfattande undersysselsättningen och därmed också detta behov av extra
åtgärder. Jag förordar därför all en särskild delegation,
Norrbottendelegalio-nen, lillsälls med uppgift all skyndsamt lämna förslag om
konkreta åtgärder som kan förbättra sysselsättningsläget i Nonbottens län.
En lång rad myndigheter och organ arbetar redan med
de problem jag har angett. Jag kan här nämna länsstyrelsen, landstinget,
kommunerna. Norrlandsfonden, företagareföreningen och den speciella
arbetsgrupp som tillsatts av expertgruppen för regional utredningsverksamhet
(ERU). Delegationen bör i så stor utsträckning som möjligt utnyttja del
material och de kunskaper som redan finns rörande en näringslivsexpansion inom
länet och verka för en samordning av resurser och insatser. Av särskild vikt är
alt en integration kommer lill stånd mellan delegationens arbete och
länsplaneringsarbetel.
Delegationens arbete bör inriktas på konkreta
projekt som kan öka antalet arbetstillfällen i länet. 1 första hand bör arbetet
koncentreras på industrisektorn. Delegationen bör kontakta förelag inom och
utom länet för att utröna önskemål och krav för en expansion resp. etablering
inom Norrbottens län, samt atl lämna förslag lill sysselsättnings- och
produktionsbefrämjande åtgärder. Ell lämpligt tillvägagångssätt synes vara att
genom överiäggningar med länkbara intressenter föra fram konkreta elablerings-
och expansions-projekt. Härvid bör delegationen hålla intim kontakt med
anslagsbeviljande myndigheter så atl i förekommande fall dessa skall kunna
bedöma möjligheterna all erbjuda ekonomiskt stöd.
Någon särskild industribransch bör inte utpekas för
delegationens här nämnda insatser. Del finns inte heller anledning atl avgränsa
insatserna lill kustområdet eller länels siörre tätorter. Delegationen bör vara
obunden i detta hänseende. Det är dock angelägel alt sådan industriell
verksamhet inom metallseklorn etableras i Luleåområdet som i väsentlig grad
bygger på en vidareförädling av NJA:s produktion. Delegationen bör se som en av
sina väsentliga uppgifter att få lill stånd en sådan förädlingsverksamhet.
Delegationen bör vidare ägna särskild uppmärksamhet ål frågor om
sysselsättning för kvinnor.
Under åren 1963-1972 genomfördes genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg en systematisk inventering belräffande
järnmalmer och andra mineral inom Norrbottens län (prop. 1963:164,3 LU 1963:38,
rskr 1963:389). Del ankommer på nämnden för statens gruvegendom atl se lill all
de statliga gruvrälligheler som tillkommit genom inventeringen tas till vara på
bästa sätt. Delegationen bör i samråd med nämnden undersöka om det bland
statens gruvegendom i Norrbotten finns projekt som i och för sig är lovande och
länkbara för exploatering, men där nämnden inte haft resurser tillgängliga för
närmare undersökningar. Vidare bör delegationen i övrigt initiera företag till
atl prospektera efter samt pröva möjligheterna att bryta och utvinna mineraler.
Delegationen bör även kunna lämna förslag till
åtgärder som befrämjar utvecklingen inom andra näringsgrenar än industrin,
främst jord- och skogsbruk. Olika vägar all tillvarata del försörjningsunderiag
som jord- och skogsbruk kan ge, bör övervägas. Beträffande skogsbruket bör
lämpliga former för bl. a. en utökad skogsvård övervägas. Härvid bör samråd ske
med lantbruksnämnden och skogsvårdsslyrelsen i länet.
Samhällets service lill de boende inom länet är,
som jag tidigare har påpekat, väl utbyggd. Delegationen bör dock, i den mån man
finner brister i
203 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:5
denna
eller i den mer näringslivsinrikiade servicen som utgör allvariiga hinder för
en god utveckling av industri och andra näringar, kunna föreslå åtgärder på
detta område. Det kan här t, ex, vara fråga om företagsinriktad service av uppdragskaraktär.
Därvid bör bl. a. beaktas de strukturella förhållanden belräffande befolkning
och näringsliv som råder inom olika delar av Norrbottens län. Således finns
exempelvis i Luleå genom resurserna inom NJA saml genom Tekniska Högskolan och
Metallurgiska Forsknings-stationen en betydande forsknings- och
utvecklingskapacitet på det metallurgiska området. Som jag tidigare har nämnt
är del angelägel med en vidareförädling inom metallsektorn. Mot bakgrund därav
bör delegationen pröva behovet av ytteriigare resurser i della hänseende.
De
uppgifter som arbetsgrupperna för bevakning av sysselsättningsfrågor inom
Haparanda, Överlorneå, Pajala, Överkalix och Jokkmokks kommuner har, bör
övertas av delegationen. Delegationen bör vidare pä lämpligt sätt samarbeta med
den nyligen tillsatta delegationen för elableringsfrågor saml samråda med den
av försvarsministern tillsalla delegationen för samordning av militära och
civila intressen i Arvidsjaur.
Delegationens
arbete bör läggas upp så all verksamheten kan avslutas vid utgången av år 1978.
Avrapportering av arbetet bör ske successivt.
Delll K:l Skr
1976/77:103 204
Kommundepartementet
1.
Fögderiorganisationen
Beslut
vid regeringssammanträde 1975-12-18.
Den regionala skatteförvaltningen ombesörjs av
länsstyrelserna. Organisationen för verksamheten regleras i
länsstyrelseinslruktionen (1971:460). Länsstyrelsen är i samtliga län utom
Stockholms län organiserad med tre avdelningar, planeringsavdelningen, skalleavdelningen
och förvallningsav-delningen. Länsstyrelsen i Stockholms län har fem
avdelningar, planeringsavdelningen, taxeringsavdelningen, kameral- och
uppbördsavdelningen, länsskallerätlsavdelningen och förvallningsavdelningen. På
skalleavdelningen - i Stockholms län taxeringsavdelningen saml kameral- och
uppbördsavdelningen - handläggs samtliga ärenden inom beskaiiningsom-rådel på
länsplanet utom sådana som har överklagats till andra instans. Den dömande
verksamheten på beskaltningsområdet i länen utövas av länsskal-lerällen och
faslighetstaxeringsrätlen som i administrativt hänseende är knutna till
länsstyrelsen.
Skatteavdelningen är organiserad på samma sätt hos
22 länsstyrelser. Stockholms och Gotlands län har avvikande organisationer.
Normalt är skalleavdelningen organiserad på fem enheter, taxeringsenheten,
revisionsenheten, mervärdeskalleenhelen, uppbördsenheten och dalaenheten. I
Gotlands län består skalleavdelningen av endast två enheter, en revisions-enhet
och en enhet för övriga ärenden. Skatteförvaltningen hos länsstyrelsen i
Stockholms län är uppdelad på två avdelningar, taxeringsavdelningen saml
kameral- och uppbördsavdelningen. Länsstyrelsen fastställer arbetsordning och
allmänna bestämmelser för huvuddelen av arbetet inom länsstyrelsen. Chefen för
länsstyrelsens skalleavdelning eller, i Stockholms län, chefen för
laxeringsavdelningen fullgör vad som enligl skatte- och
laxeringsförfallning-arna ankommer på skattechefen i länet.
Skatteförvaltningen på del lokala planet ombesörjs
av lokal skattemyndighet, en i vart och elt av rikels 120 fögderier. De lokala
skattemyndigheternas verksamhet regleras i bl. a. instruktionen (1966:557) för
lokal skattemyndighet.
Antalet lokala skallemyndigheter varierar länen
emellan. I Stockholms län finns tolv lokala skattemyndigheter, i Älvsborgs och
Norrbottens län åtta, i Malmöhus och Värmlands län sju, i Jönköpings, Göteborgs
och Bohus, Skaraborgs och Gävleborgs län sex, i Kalmar, Kristianstads,
Kopparbergs och Väslernorrlands län fem, i Södermanlands, Östergötlands,
Hallands, Örebro, Västmanlands och Västerbottens län fyra, i Uppsala och
Blekinge län tre, i Kronobergs län två samt i Gotlands och Jämtlands län en.
Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala
skattemyndigheterna i länet. Vidare utövar länsstyrelsen tillsyn över dessa bl.
a. genom åriiga inventeringar. Länsstyrelsen fastställer arbetsordning med
allmänna bestämmelser om arbetet inom lokal skattemyndighet. Chef för lokal
skattemyndighet är en fögderidireklör eller en häradsskrivare. Talan mol lokal
skallemyndighets beslul förs genom besvär lill länsstyrelsen i främst vissa
205 Kommittéer: Kommundepartementet Delll K:l
uppbördsfrågor
och lill länsskalterälien i övriga skattefrågor.
Del åligger lokal skattemyndighet all bl. a.
ombesörja sortering av inkomna deklarationer och andra uppgifter saml därvid
efter anvisningar av skattechefen välja ut de deklarationer som skall behandlas
av särskild taxeringsnämnd, ombesörja längdföring av taxeringsnämnds beslul, om
del inte skergenom länsstyrelsens försorg, saml i den omfattning regeringen
eller länsstyrelsen föreskriver i övrigt medverka vid laxeringsarbetet. Av
lokal skattemyndighets arbetsuppgifter i övrigt inom skatteområdet bör här
nämnas debitering och uppbörd av skall saml arbelsgivarkontroll. Utanför della
område har myndigheten väsentliga uppgifter inom den allmänna försäkringen,
folkbokföringen m. m.
Enligt taxeringslagen (1956:623) bevakar
skattechefen del allmännas rätt i laxeringsfrågor och verkar för all
laxeringarna blir likformiga och rättvisa. Han skall också i erforderiig
omfattning granska taxeringarna och särskilt uppmärksamma ojämnheter mellan
olika laxeringsdisirikl.
För en effektiv skatteförvaltning inom länet har
samarbetet mellan skattechefen och de lokala skattemyndigheterna en väsentlig
betydelse. De lokala skattemyndigheterna är organisatoriskt frislående
myndigheter. Skattechefen har därför f n. inte direkt ledningsrätl över dessa
myndigheter. Skallechefen får i stället i enlighet med sill principiella ansvar
för laxeringen i länet och inom ramen för länsstyrelsens roll som
chefsmyndighet utöva viss formell och materiell ledning över de lokala
skattemyndigheternas arbete med laxeringen o. d.
Kungl.
Maj:i uppdrog i december 1972 åt riksskatteverket all i samarbete med
statskontoret utföra organisationsundersökningar hos de lokala skattemyndigheterna.
Undersökningarna skulle resultera i bl. a. generella organi-tionsmodeller för
de lokala skattemyndigheterna och i detaljerad arbets- och personalorganisation
för lokal skaltemyndighet i Stockholms fögderi. Orga-nisalionsförslag för
Stockholms fögderi har redovisats år 1973 och har numera genomförts. Arbetet
med motsvarande förslag för Malmö och Göteborgs fögderier är långt framskridet.
Riksskatteverket har vidare i samarbete med statskontoret i en rapport i maj
1974, Organisationsutveckling vid de lokala skattemyndigheterna, redovisat
förslag till generella organisations- och resursdimensioneringsmodeller för de
lokala skattemyndigheterna.
Riksskatteverket
och statskontoret har vidare i enlighet med lämnat uppdrag i en rapport.
Rationalisering av skalleadminislralionen (RS-utredningen), som lagts fram i
maj 1974 föreslagit bl. a. en ändrad organisation för taxeringen i första instans.
Enligl rapporten skall bl. a. alla deklarationer granskas och föredras inför
taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet.
Utredningen har framhållit att den övergripande regionala ledningen av
taxeringen i och för sig ställer krav på atl skattechefen skall ha direklivräli
över de lokala skattemyndigheterna t. ex. belräffande verksamhetens inriktning.
Med nuvarande organisatoriska lösning med självständiga lokala
skattemyndigheter anser utredningen della krav vara svårt all tillgodose fullt
ul även om nuvarande bestämmelser enligl utredningen ger utrymme för
länsstyrelsen atl leda lokal skattemyndighets insatser på laxeringsområdel.
Utredningen har därför föreslagit en uttrycklig regel om alt del åligger
skattechefen atl utfärda föreskrifter för lokal skattemyndighets medverkan vid
den årliga laxeringen.
1
prop. 1975:87 har lagts fram förslag om riktlinjer för ändrad
skatieadmi-nisiraiion och taxering i första instans, m. m., i huvudsak i
enlighet med RS-ulredningens förslag. Riksdagen har numera antagit förslaget
(SkU 1975:31,
Del II K:l Skr
1976/77:103 206
rskr
1975:229). Utöver vad som tidigare har nämnts innebär della för länsstyrelsernas
del bl. a. all skatteavdelningarna organiseras om med en särskild
taxeringsenhet för ledning och verkställande av den åriiga taxeringen. Det nya
systemet skall i huvudsak vara genomfört till 1978 års taxering. Den nya
granskningsorganisalionen skall byggas upp successivt. Utbyggnaden har
påbörjats i år genom rekrytering av ca 150 gransknings-tjänstemän, varav 87
placeras hos lokala skattemyndigheter och resten hos länsstyrelser.
Frågan om skattechefens möjligheter att enligl
RS-ulredningens förslag leda och påverka granskningsarbelel i den del detta
skall utföras av lokal skattemyndighet diskuterades ingående vid
remissbehandlingen av förslaget. Många remissinstanser var kritiska och ansåg
bl. a. alt systemet med en uppdelning på skilda myndigheter av ansvar och
befogenhet vid laxeringen innebär risk för konfiikler. Flera uttalade sig för
en utveckling där de lokala skattemyndigheterna helt eller delvis ändrar
karaktär från fristående myndigheter till lokala enheter inom den regionala
skattemyndigheten. Föredraganden framhöll i prop. 1975:87 atl del är väsentligt
för en effektivt arbetande skatteadministration atl del föreligger klarhet i
fråga om ansvar inom organisationen och alt det är uppenbart atl chefen för den
regionala skatteförvaltningen skall vara den som inom länet leder taxeringen
och granskningen. Föredraganden framhöll vidare all vissa fördelar beträffande
bl. a. ledningen av taxeringsarbetet inom länet skulle vinnas genom att den
lokala skaltemyndigheten inordnades som en lokal enhet i den regionala
förvaltningen. Vidare pekade föredraganden på de gemensamma uppgifter som
länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna torde
komma atl tilldelas då det gäller den framlida kontrollen av arbetsgivaravgifter
och mervärdeskatt. Föredraganden framförde som sin mening all frågan emellertid
kunde prövas försl efter ytteriigare överväganden som lämpligen borde ske i
särskild ordning. Skatteulskoltel har i sill betänkande med anledning av
propositionen förklarat bl. a. all del delar uppfattningen atl skallechefen
skall ha rätt all ge direktiv för uppläggningen av gransknings-insatserna och
laxeringsarbetet i övrigt. Utskottet har med riksdagens instämmande deklarerat
uppfattningen atl man på längre sikt bör inrikta sig på au inlemma
fögderiorganisationen i den regionala förvaltningen.
Av vad jag har anfört framgår atl de lokala
skattemyndigheterna på sikt bör föras samman med länsstyrelsernas
skalleavdelningar (laxeringsavdelning). En utgångspunkt härvid skall vara att
landels nuvarande indelning i fögderier inte skall ändras. Del bör undersökas i
vilken mån den avsedda ändringen av lokal skattemyndighets ställning bör
föranleda organisatoriska förändringar i förhållande till nuläget.
Undersökningen bör ske genom särskilda sakkunniga, som bör lägga fram förslag
lill erforderiiga ändringar.
Tidpunkten för en ändring av lokal skallemyndighets
organisatoriska ställning är till viss del beroende av genomförandet av del nya
skalteadmi-nistraliva system som nu har beslutats av riksdagen. Det nya
systemet som skall införas med början vid 1978 års taxering måste i fråga om
organisationen av skatteavdelning och lokal skattemyndighet bygga på de
riktlinjer som har dragits upp i prop. 1975:87 och skatteutskottets av
riksdagen antagna betänkande (SkU 1975:31). RS-utredningen skall under tiden
fram lill övergången lill det nya systemet bedriva ett fortsau utrednings- och
utvecklingsarbete inom de områden som propositionen och betänkandet avser. Del
ankommer sålunda på RS-utredningen att lägga fram förslag om bl. a.
skattechefens direklivräli gentemot lokal skattemyndighet och om hans
207 Kommittéer: Kommundepartementet Del II K:2
möjlighet
all leda och i vissa situationer förfoga över hela granskningsorganisalionen i
länet. RS-utredningen kommer också atl före 1978 års taxering utarbeta
detaljerade organisationsförslag för skalleavdelningarna och de lokala
skattemyndigheterna enligt de riktlinjer som har angetts i propositionen.
Även om del utredningsarbete beträffande lokal
skattemyndighets ställning som jag nyss har föreslagit bör bedrivas skyndsamt,
kan resultatet av arbetet inte förverkligas innan den organisation som anges i
prop. 1975:87 har genomförts.
Utredningen bör vid sitt arbete ägna uppmärksamhet
åt andra utredningsförslag som vid ett genomförande kan inverka på
verksamheten vid lokal skattemyndighet eller på myndighetens organisation och
ställning. Detta gäller bl. a. en inom riksförsäkringsverket i oktober 1972
upprättad rapport om decentralisering av debitering och uppbörd av
arbetsgivaravgifter (A VG-utredningen). Vidare bör vid utredningsarbetet
beaktas att en övergång enligl riksdagens beslul (prop. 1975:57, SkU 1975:32,
rskr 1975:230) skall ske lill ett nytt ADB-system inom folkbokförings- och
beskaltningsområdet med början vid 1978 års taxering. Det fortsatta
utvecklingsarbetet med detta projekt som bedrivs av riksskatteverket gemensamt
med slalskoniorel bör uppmärksammas.
De sakkunniga bör även lämna förslag i de
besvärsfrågor som aktualiseras vid en förändrad organisatorisk ställning för
lokal skattemyndighet. 1 della sammanhang bör utredningens (S 1974:03) angående
översyn av besvärsor-ganisalionen inom socialförsäkringen m. m. arbete och
resultat uppmärksammas.
Under utredningens gång bör samråd ske med
riksskatteverket, statskontoret och decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01)
samt, i den mån arbetet berör andra utredningar, även med dessa.
2.
Arbetsgrupp för översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-08-19. Departementschefen, statsrådet Gustafsson,
anför.
Den offentliga verksamheten i vårt land har
utvecklats snabbi under de senaste årtiondena. Av den tolala produktionen i
landet används i dag cirka en tredjedel för uppgifter som handhas av staten,
kommunerna och landstingskommunerna. Medborgarnas behov av service, trygghet
och omvårdnad tillgodoses i allt siörre utsträckning av samhällsorgan. Den
övervägande delen av de offentligt anställda är sysselsatt med utbildning,
social service och sjukvård. En mycket liten andel av den gemensamma sektorns
personal är verksam med direkta förvaltningsuppgifter.
Samhällsorganens verksamhet och organisation
förändras ständigt. Bakom förändringarna ligger strävandena atl bredda och
fördjupa demokratin på samhällslivets alla områden och nivåer. Inom den
statliga sektorn har förtroendemannainfiytandet vidgats. Ämbetsverk med
förvaltningsuppgifter på politiskt och ekonomiskt centrala områden leds av
förlroendemannasiy-relser. Den statliga länsförvaltningen har reformerats på
samma sätt. Vidare
Del II K:2
Skr 1976/77:103 208
har
en pariamentariskl sammansau utredning (Kn 1975:01) tillsatts för all bl. a.
pröva möjligheterna all ytterligare decentralisera beslutsfattandet inom den
statliga samhällsverksamheten. Decenlraliseringsulredningen skall även överväga
frågan om vidgad förtroendemannamedverkan i de regionala myndigheternas
verksamhet. Efter förslag från utredningen i betänkandet (Ds Kn 1975:4)
Decentralisering av beslul om regionalpolitiskt stöd har statsmakterna beslutat
all föra över vissa beslutsbefogenheter från central till regional nivå (prop.
1975/76:185, InU 1975/76:43, rskr 1975/76:369). En betydande decentralisering
har även ägt rum på andra områden. Genom exempelvis statsmakternas beslul om
skolans inre arbete kommer de lokala organens ansvar för denna
samhällsverksamhet all öka (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr
1975/76:367).
Den offentliga förvaltningens omdaning har i hög
grad gälll kommunerna och landstingskommunerna. Undan för undan har de
kommunala verksamhetsfälten vidgats och utgör i dag två tredjedelar av den
ofTenlliga sektorn. Samhällets åtaganden och insatser har därigenom en starkare
lokal förankring i Sverige än i något annat land. Många betydelsefulla reformer
har därför kunnat förverkligas i nära kontakt med de berörda människorna och
under medverkan av tiotusentals förtroendevalda.
Under 1970-lalel har kommunerna och landstingskommunerna
varil föremål för omfattande siudier och överväganden av
kommunallagsulred-ningen och utredningen om den kommunala demokratin.
Regeringen har på grundval av utredningarnas förslag i betänkandena (SOU
1974:99) Enhetlig kommunallag och (SOU 1975:41) Kommunal demokrati saml cirka
400 remissinstansers synpunkter lagt fram en proposition (1975/76:187) lill
riksdagen om kommunal demokrati och ny kommunallag. I propositionen föreslås
bl. a. åtgärder som syftar lill alt utveckla och fördjupa medborgarin-flylandei.
1 della sammanhang har även frågan om folkrörelsernas roll i samhället
uppmärksammats. Ell översynsarbete om relationerna mellan samhället och
folkrörelserna har påbörjats inom kommundepartementet. Syftet med della är bl.
a. all stärka folkrörelsernas möjligheter alt engagera medlemmarna i
samhällsarbetet.
Åtgärder har även i övrigt vidtagits för atl stärka
den kommunala självstyrelsen. Genom kommunindelningsreformen har det blivit
möjligt att i ökad utsträckning lägga ansvaret för betydelsefulla samhällsuppgifter
på lokal nivå och öka kommunernas handlingsfrihet. En fortlöpande översyn av
statlig detaljreglering görs inom regeringens kansli. Syftet är all mönstra ut
sådana föreskrifter om statlig tillsyn och kontroll som inte längre behövs. Som
ell led i del pågående arbetet har regeringen i dag på min föredragning
beslutat lägga fram en proposition lill riksdagen med förslag som skall öka
kommunernas och landstingskommunernas möjligheter att anpassa verksamhetsformerna
efter lokala förhållanden. Utredningsarbete med samma inriktning pågår också på
andra för kommunerna och landstingskommunerna väsentliga verksamhetsområden.
Della gäller exempelvis för socialvården, skolväsendel, bebyggelseplaneringen
saml hälso- och sjukvården.
Samhällsorganens åtgärder och beslul griper i dag
in i medborgarnas liv på ell helt annat sätt än tidigare. Utbyggnaden av olika
trygghelsskapande reformer har i sin tur inneburit an allt fler människor har
anledning att söka kontakt med myndigheter av skilda slag. En väl fungerande
förvaltningsorganisation är därför en nödvändig förutsättning för all
samhällets reformpolitik skall kunna förverkligas. Flertalet av de genomförda
reformerna har lagts fast i lagstiftning. Della har skett för all de enskilda
medborgarnas
209 Kommittéer: Kommundepartementet Del II K:2
rättssäkerhet
och sociala trygghet skall kunna garanteras. Lagstiftning har också måst
tillgripas för all tillgodose andra intressen som är gemensamma för medborgarna,
t, ex. inom bebyggelseplanering, hälsovård, miljöskydd och naturvård.
De
omfattande regler som i dag finns har således kommit lill för atl tjäna och
skydda medborgarna. Reglernas omfattning samt de ökade kontakterna mellan
allmänheten och myndigheterna gör det samtidigt nödvändigt all överväga om
förenklingar kan åstadkommas. Jag vill därför - efter samråd med
kommunförbunden - föreslå all en arbetsgrupp tillsätts med uppgift all göra en
översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan. Arbetsgruppen bör
pröva om förändringar kan göras i sådana bestämmelser, eller i deras
tillämpning, som allmänheten upplever som onödigt komplicerade eller
omotiverade. Översynsarbeiei bör ha som utgångspunkt atl myndigheternas
viktigaste uppgift är att tjäna medborgarna och att goda kontakter mellan
allmänheten och myndigheterna utgör en väsentlig förutsättning för en stabil
och livskraftig demokrati. Som grund för sill arbete bör arbetsgruppen belysa
hur förvaltningens kontakter med de enskilda medborgarna är uppbyggda.
Arbetsgruppen bör göra del möjligt för enskilda och organisationer all under
arbetets gång framföra synpunkter och önskemål om förändringar. Del är enligt
min mening angeläget att allmänhetens erfarenheter av kontakter med
myndigheterna las tillvara i utredningsarbetet liksom den kunskap som olika
folkrörelser och andra organisationer besitter. Vid prövningen av de olika
bestämmelsernas berättigande anser jag att områden där kontakter förekommer
särskilt ofta bör behandlas med förtur. Någon annan avgränsning av
utredningsuppdraget i denna del finner jag inte behövlig att göra, utan detta
bör ankomma på arbetsgruppen.
En
strävan underde senaste decennierna harvarit att få lill stånd enhetliga normer
för den offentliga administrationen med ökad möjlighet för den enskilde all
föra fram sina synpunkter och bevaka sin rätt. Genom den allmänna verkssladgans
tillkomst skapades en gemensam grund av allmänna föreskrifter för
statsmyndigheterna. För det kommunala området fick 1953 års kommunallag motsvarande
effekt. Med den förvaltningslag (1971:290) som trädde i kraft år 1972 fick vi
de grundläggande reglerna för ärendebehandlingen hos statliga myndigheter och
hos kommunala myndigheter för specialreglerad förvaltning. Jag anser att en
utvärdering nu bör komma till stånd belräffande tillämpningen av de
bestämmelser i förvaltningslagen som är av särskilt intresse från den enskildes
synpunkt. Denna studie bör göras av arbetsgruppen.
Rätten
all anföra besvär över myndighels beslul är ell väsentligt inslag i den
enskildes rättssäkerhet. Formellt är besvärsmöjligheierna slora. De enskilda
människornas förutsättningar att anföra besvär är dock olika. Detta gör atl
besvärsinstitutel för många medborgare inte är ell verkningsfullt instrument
för all ta tillvara de egna rättighelerna. Sådana förhållanden är självfallet
från demokratisk synpunkt och rättssäkerhetssynpunkt otillfredsställande. Jag
anser därför all det bör ingå i arbetsgruppens uppgifter all undersöka och
komma med förslag om vad samhället kan göra för all bistå de medborgare som
behöver hjälp i dessa frågor.
I
delta sammanhang bör de åtgärder som vidtagits från slalsmakternas sida för alt
biträda enskilda i juridiska frågor studeras. En betydelsefull reform gjordes
år 1973 genom rättshjälpslagens (1972:429) tillkomst. Reformen innebär atl
rättshjälp numera i princip kan utgå i alla slag av rättsliga angelägenheter
där behov av sådan hjälp föreligger. Arbetsgruppen bör
14 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103
Delll
K:2 Skr 1976/77:103 210
undersöka
om den genomförda reformen är lillräckligl omfattande och känd för den breda
allmänheten. Samråd bör härvid ske med rattshjälpsutredningen (Ju 1975:07).
Den kritik som förekommer mot samhällets regler
bottnar ofta i alt motiven för de beslul som fattas om offentliga insatser och
kontrollåtgärder inte är lillräckligl kända. En förutsättning för all
samhällsorganen skall kunna fullgöra sina uppgifter på ell tillfredsställande
sätt är all samhällets åtgärder har en god förankring hos de enskilda
människorna. Della är självfallet främst en uppgift för de politiska partierna.
Bristande förståelse för exempelvis lagstiftningens syften aktualiserar
emellertid behov av överväganden om samhällsinformationen. Insatserna på detta
område har under senare år påtagligt ökat. Nämnden för samhällsinformation
(NSI) har tillskapats med uppgifl alt bl. a. samordna och bistå myndigheterna i
informationsfrågor. Även kommunala och landslingskommunala organ har byggl ul
sin informationsverksamhet. Del finns enligl min mening skäl för arbetsgruppen
att i samråd med NSI studera de åtgärder som i dag vidtas från samhällsorganens
sida och överväga de fortsatta insatserna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
invandrarnas problem. Arbetsgruppen bör vidare pröva om t. ex.
kommunbiblioteken kan spela en mer aktiv roll som förmedlare av dokumentation i
olika samhällsfrågor.
Myndigheterna skall fungera som serviceorgan ål
allmänheten. Denna uppfattning kommer till uttryck på olika håll i gällande
författningar. I det s. k. servicecirkuläreK 1972:406) finns föreskrifter för
statsmyndigheterna om all dessa inom sitt verksamhetsområde skall lämna
allmänheten upplysningar. Samhällsorganen försöker även på annat sätt
underlätta medborgarnas kontakter med myndigheterna. Arbetsgruppen bör ägna de
här frågorna uppmärksamhet. Del kan anföras skäl för alt servicecirkulärets
principer görs tillämpliga även på den kommunala och landstingskommunala
verksamheten.
Det finns anledning all därutöver pröva olika
åtgärder för all bistå medborgarna med aktiv hjälp. Med hänsyn till de
skiftande förhållandena i olika verk och kommunala myndigheter måste
förvaltningsorganen själva reglera formerna för kontakterna med allmänheten.
Jag anser del dock värdefullt om en försöksverksamhet med t. ex.
kontaktpersoner kommer till stånd. Vidare bör den lokalkonlorsverksamhel som i
dag finns i en del kommuner studeras. Arbetsgruppen bör även uppmärksamma de
försök som pågår för atl genom s. k. samhällsarbete underiätta för grupper, som
på grund av sin sociala situation har särskilt behov av stöd.
De olika regler och åtgärder som jag har redovisat
garanterar i allmänhet alt den enskilde får en konekt och god behandling i sina
kontakter med samhällsorganen. Tillämpningen av bestämmelserna har dock stor
belydelse. De offentligt anställda har därvid en nyckelroll. De skall se till
all syftet med lagstiftningen uppfylls i verkligheten. Kontakterna med de
berörda människorna är då av stor vikt. En förtroendefull samverkan mellan
medborgarna och myndigheterna torde i många fall vara avgörande för om en
reform skall få avsedd verkan. Arbetsgruppen bör behandla dessa problem och
lägga fram förslag lill åtgärder. Det bör vara av intresse atl genom
arbetsgruppen fö till stånd studier av hur intentionerna i ett reformbeslut
förs ul till praktisk tillämpning i den direkta kontakten mellan medborgarna
och samhällsorganen. Arbetsgruppen bör vidare från den här synpunkten, i
samråd med Statens personatutbildningsnämnd, uppmärksamma utbildningsfrågorna.
En granskning bör göras av utbildningsinnehållet för sådana grupper som har
211 Kommittéer: Konunundepartementet Delll K:3
omfattande
kontakter med allmänheten. Förutsätlningarna för särskild fortbildning på
arbetsplatserna bör även studeras. En fråga som i detta sammanhang är av stor
vikt gäller den språkliga utformningen av skrivelser, databehandlade
meddelanden, blanketter etc. Arbetsgruppen bör överväga åtgärder i syfte all
göra myndigheternas språk klart och enkelt så all del lätt kan förslås av den
enskilde.
Arbetsgruppen bör vara oförhindrad all även la upp
andra frågor inom uiredningsområdei än dem som jag nämnt i del föregående.
Elt översynsarbete om förhållandet mellan
medborgare och samhällsorgan måste självfallet bedrivas i nära kontakt med de
anställda som dagligen kommer i kontakt med problemen. Jag anser det vara av
stort värde om representanter för de tre fackliga huvudorganisationerna ingår i
arbetsgruppen liksom företrädare för kommunförbunden och
försäkringskasseför-bundel. En aktiv medverkan från deras sida utgör enligl min
mening en garanti för atl utredningsarbetet kan inriktas på de centrala
problemen.
3.
Den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap m. m.
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-08-19. Departementschefen, statsrådet Gustafsson,
anför.
Uppgiftsfördelningen på den regionala nivån mellan
staten, landstingskommunerna och kommunerna samt länsförvaltningens
organisation har utretts under lång lid. Under 1960-talets utredningsarbete
ställdes hela den regionala samhällsförvaltningens uppbyggnad under diskussion.
Ar
1967 avlämnade tre olika utredningar sina förslag, nämligen
länsför-valiningsutredningen (SOU 1967:20-21), landskoniorsulredningen (SOU
1967:22) och länsindelningsulredningen (SOU 1967:23). Följande år avlämnade
länsdemokraliutredningen sitt förslag (SOU 1968:42).
Länsförvaltnings-utredningen föreslog en omorganisation av den statliga
länsförvaltningen i syfte all förbättra samordningen av den översiktliga
samhällsplanering som ankom på statliga länsorgan. Länsdemokratiutredningens
förslag innebar bl. a. en omfattande överflyttning av uppgifter från statliga
länsorgan till landstingskommunerna.
Remissbehandlingen
av betänkandena samordnades. Remissutfallet var splittrat och någon entydig
opinion för någotdera förslaget förelåg inte.
Statsmakterna
beslöt mol denna bakgrund år 1970 dels all organisera om den slatiiga
länsförvaltningen dock utan att förändra kompetensfördelningen mellan de
statliga myndigheterna och landstingskommunerna (prop. 1970:103, SU 1970:132,
KU 1970:34, rskr 1970:248, 308), dels aU de tidigare nämnda utredningamas
förslag skulle sammanfattas och kompletteras av en ny utredning innan
statsmakterna tog slutlig ställning.
1970
års länsförvaltningsreform syftade till alt samordna de statliga länsorganens
planeringsarbete bättre. En av länsstyrelsens huvuduppgifter blev att leda och
samordna den samhällsplanering som bedrivs inom den statliga länsförvahningen.
Medborgarinflytandet över länsförvaltningen stärktes genom införandel av en
förtroendemannastyrelse i länsstyrelsen bestående av tio ledamöter förutom
landshövdingen.
Den nya utredningen, länsberedningen, lade fram
sina förslag i betänkandet (SOU 1974:84) Stal och kommun i samverkan.
Betänkandet och
Delll
K:3 Skr 1976/77:103 212
remissyttrandena
över del låg lill grund för regeringens förslag i ämnet i prop. 1975/76:168.
1 propositionen redovisades vissa riktlinjer i
fråga om länsförvaltningens uppgifter och organisation. Riktlinjerna innebär
bl. a. atl huvudmannaskapet för den samordnande regionala samhällsplaneringen
även fortsättningsvis skall ligga på länsstyrelsen. Samtidigt föreslogs all
länsstyrelsen varje år skall redovisa aktuella frågor i anslutning lill
länsplaneringen för landstingskommunen och länets kommuner. Vidare föreslogs
all länsstyrelsens styrelse utökas tilll, förutom landshövdingen, fiorton
särskilt utsedda ledamöter.
Riksdagen beslutade i enlighet med propositionens
förslag (KU 1975/ 76:55, rskr 1975/76:370). Föreskrifter om samråd mellan
länsstyrelsen saml landstingskommunen och kommunerna har införts i
länsstyrelseinslruktionen (1971:460, ändrad senast 1976:539).
Vid
behandlingen av propositionen biföll riksdagen en reservation lill konstilutionsutskottets
utlåtande om fortsall utredning av vissa frågor rörande den regionala
samhällsförvaltningens uppgifter och organisation. I reservationen anfördes atl
den reform som hade föreslagils i propositionen kunde ses som en etapp på vägen
mot en fullt utbyggd länsdemokrati. Reservanterna uttalade sig för fortsalt
utredningsarbete som måste starta omedelbart och bedrivas med skyndsamhet.
Bland de frågor som kan överföras till landstingskommunerna angavs t. ex.
ansvaret för den regionala fysiska planeringen och den regionala
trafikplaneringen.
Den utredning som riksdagen sålunda har uttalat sig
för bör nu komma till stånd. För detta ändamål bör en särskild kommitté
tillsättas.
Frågan om samhällsorganisationen på den regionala
nivån har både principiella och praktiska aspekter. Del är väsentligt att
samhällsorganisationen är så utformad atl det blir möjligt atl förena
önskemålen om ett vidgat medborgarinflytande med behovet av en förvaltning som
kan fungera väl i förhållande till lokala, regionala och rikspolitiska
intressen.
Det råder allmän enighet om all vi så långt möjligt
skall eftersträva ett decentraliserat beslutsfattande. Ell uttryck härför är
alt kommunerna och landstingskommunerna i vårt land ansvarar för två
tredjedelar av utgifterna inom den offentliga sektorn. Denna omfattande
decentralisering av samhällsverksamheten grundas på övertygelsen atl del är av
stort värde att uppgifterna kan lösas i nära kontakt med medborgarna.
Kommunindelningsreformen har varit en förutsättning för utökningen av del
kommunala ansvarsområdet. Genom den kommunala självstyrelsen kan människorna få
ett mera direkt inflytande över de angelägenheter som berör dem nära. Enligl
min mening är del också angeläget all möjligheterna till ytteriigare decentralisering
inom statsförvaltningen tillvaratas. Därigenom kan den centrala
statsförvaltningen avlastas vissa arbetsuppgifter och medborgarna ges bättre
möjligheter till kontakt med dem som fattar besluten. Decenlraliseringsulredningen
(Kn 1975:01) skall pröva decentraliseringsfrågan över hela det statliga
förvaltningsområdet med undantag av domstolarna, utrikesförvaltningen och del
militära försvaret samt de affärsdrivande verken.
Ell viktigt mål för samhällets strävanden är att
åstadkomma så likvärdiga levnadsbetingelser som möjligt för människorna oavsett
i vilken del av landet de bor. Behovet av insatser från statens sida för atl
åstadkomma regional utjämning har ökat. Det står klart att medborgarnas
tillgång till sysselsättning och service oberoende av bostadsort inte kan
tillgodoses utan gemensamma insatser som bedöms med hänsyn till hela landels
intressen. En följd av della är alt den samhällsplanering som behövs för att
åstadkomma regional balans
213 Kommittéer: Konunundepartementet Del II K:3
är
en statlig uppgift. Till statens uppgifter hör också handhavandet av de medel
som syftar lill all ge regional balans vid fördelningen av rikets samlade
resurser. Hit hör t. ex. de arbetsmarknads- och lokaliseringspoliliska insatserna,
1 prop. 1976:211 om samordnad sysselsättnings-och regionalpolitik, som kommer
all behandlas av riksdagen under hösten 1976, läggs fram förslag som innebär
att dessa verksamheter även i framliden skall vara statliga uppgifter. Frågor
av väsentlig betydelse för den regionala samhällsplaneringens innehåll las
också upp av sysselsäUningsulredningen (A 1974:02) som beräknas avge sill
slutbetänkande under år 1978.
Som en allmän utgångspunkt för den nya kommittén
bör gälla all vi i vårt land även framdeles skall ha en decentraliserad
samhällsförvaltning samt all ell övergripande mål för samhällsplaneringen skall
vara all åstadkomma regional utjämning.
Kommittén skall mol denna bakgrund utarbeta förslag
lill samt belysa konsekvenserna av ett överförande av huvudmannaskapet för den
samordnande regionala samhällsplaneringen till landstingskommunerna.
Länsstyrelsen har i dag en omfattande
samordningsfunktion när det gäller statliga, landslingskommunala och kommunala
planeringsinsalser. AU flytta över ansvaret för den regionala planeringen lill
landstingskommunerna samtidigt som handhavandet av medlen för denna planerings
genomförande - t. ex. på det sysselsällningspolitiska området - väsentligen
förblir statliga uppgifter torde förorsaka betydande samordningsproblem.
Kommittén bör kartlägga och överväga konsekvenserna av della.
Kommuner och landstingskommuner är i dag två i
princip jämställda kommuntyper, som kompletterar varandras verksamhet.
Kommittén bör belysa på vilket sätt detta förhållande påverkas av all
landstingskommunerna får ansvaret för den regionala samhällsplaneringen och
därmed ges "överkommunala" funktioner inom en viktig samhällssektor.
Kommittén bör också belysa hur detta påverkar besvärsprocessen i planärenden.
Kommittén bör vidare belysa vilka konsekvenser som
ell ändrat huvudmannaskap för den regionala samhällsplaneringen skulle få för
länsstyrelsens allmänna ställning. Kommittén bör även utreda konsekvenserna med
avseende på andra samhällsorgans organisation och arbetsformer av att ansvaret
för samhällsplaneringen överförs lill landstingskommunerna.
En ändrat planeringsansvar på den regionala nivån
torde innebära atl statsmakterna måste finna nya vägar för den samordning av
planeringsin-salserna som är nödvändig bl.a. för atl åstadkomma regional
balans. En sådan väg kunde vara alt regering och centrala myndigheter gav
direktiv till landstingskommunerna i samma utsträckning som sådana direktiv nu
ges lill de statliga länsorganen. Det skulle emellertid strida mol den
kommunala självstyrelsens principer. En annan väg för att åstadkomma samordning
kunde vara att uppgiften övertogs av centrala organ. Detta leder emellertid
till en ökad centralisering av den slatiiga verksamheten. Därmed skulle den
ökade decentralisering av den statliga förvaltningen, som jag tidigare har
uttalat mig för, omöjliggöras. Det blir en uppgifl för kommittén atl pröva om
man kan tillgodose samordningskravet ulan all önskemålen om en bevarad stark
kommunal självstyrelse och en ökad decentralisering måste uppges.
Kommittén bör belysa de ekonomiska konsekvenserna
för landstingskommunerna av att landstingskommunerna övertar ansvaret för den
regionala samhällsplaneringen.
Kommittén bör också belysa i vad mån lagar och
andra bestämmelser, som reglerar samhällsplaneringsverksamhelen, måste ändras,
om ett landstings-
15 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103
Delll K:3 Skr
1976/77:103 214
kommunalt
huvudmannaskap införs, saml föreslå erforderiiga författningsändringar.
Kommittén bör slutligen belysa vad den
organisationsförändring som kommitténs förslag kan föranleda kommer att
innebära för den berörda personalen.
Kommittén bör vara oförhindrad alt beröra även
andra spörsmål som hänger samman med utredningsuppdraget.
Kommittén bör under arbetets gång samråda med
kommunalekonomiska utredningen, sysselsäUningsulredningen,
decenlraliseringsulredningen, skatteuljämningsutredningen och den utredning
rörande organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och
administrativa enheter som jag aviserade i prop. 1975/76:168 och som jag inom
kort avser atl begära bemyndigande atl få tillkalla.
Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt.
4.
Organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa
enheter m. m.
Beslut
vid regeringssammanträde 1976-09-02. Departementschefen, statsrådet Gustafsson,
anför.
Ar 1971 organiserades länsstyrelserna - utom
länsstyrelsen i Stockholms län - på tre avdelningar nämligen en
planeringsavdelning, en skalleavdelning och en förvallningsavdelning(prop.
1970:103, KU 1970:34, rskr 1970:248, SU 1970:132, rskr 1970:308, prop. 1971:1,
bil. 14, CU 1971:8, rskr 1971:51). Länsstyrelsen i Stockholms län har fem
avdelningar nämligen en planeringsavdelning, en laxeringsavdelning, en
kameral- och uppbördsavdelning, en länsskatterättsavdelningoch en
förvallningsavdelning. Därutöver finns i alla länsstyrelser utom länsstyrelsen
i Gotlands län en länspolischefsexpedilion samt i alla länsstyrelser utom
länsstyrelsen i Stockholms län en administrativ enhet.
Planeringsavdelningen delades upp i sex enheter -
en juridisk enhet, en regionalekonomisk enhet, en nalurvårdsenhet, en
planenhet, en lantmäte-rienhet och en försvarsenhet. På planeringsavdelningen
hos länsstyrelsen i Gotlands län finns dock inte någon juridisk enhet. De
arbetsuppgifter som ankommer på en sådan enhet fullgörs där av
förvallningsavdelningen. Varje planeringsavdelning, utom den vid länsstyrelsen
i Gotlands län, har ell planeringskansli. Hemkonsulent och priskontor är i
regel organisatoriskt knutna till planeringskansliet. Hos länsstyrelsen i
Stockholms län finns inte något priskontor.
Den 1 januari 1972 inordnades länsveterinärerna i
länsstyrelserna (prop. 1971:62, JoU 1971:42, rskr 197l:219)och den 1 juli 1976
blev länsstyrelserna regionala myndigheter för den statliga kulturminnesvården
(prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248). Arbetsuppgifterna inom dessa
verksamhetsområden hänförs till planeringsavdelningen.
Byggadministrationsutredningen har i betänkandet (SOU 1976:26) Bosladsverket lagt
fram förslag om bl. a. atl viss del av länsbostadsnämndernas verksamhet skall
inordnas i länsstyrelserna och där tillföras en ny enhet inom
planeringsavdelningen.
Med hänsyn lill atl drygt fem år har förflutit
sedan länsstyrelserna omorganiserades, att planeringsavdelningen redan har
många arbetsenheter
215 Kommittéer: Kommundepartementet Delll K:5
och
alt ytteriigare nya arbetsuppgifter övervägs finns det skäl all se över
avdelningens uppgifter, arbetsformer och inre organisation. Della är lämpligt
för all vidmakthålla och öka effektiviteten i avdelningens viktiga funktion som
samordnande organ för samhällsplaneringen. Jag föreslår därför all en utredare
tillkallas med uppgifl atl se överorganisationen av länsstyrelsernas
planeringsavdelningar. Utredaren bör ägna uppmärksamhet åt stabsorganets -
planeringskansliel - roll inom avdelningen och länsstyrelsen. Del undersökningsmaterial
rörande planeringskanslierna som länsstyrelsernas organi-salionsnämnd har tagit
fram bör lämnas över till utredaren för atl beaktas vid översynen. Det är också
angelägel atl länsstyrelsens (avdelningens) samordnande roll gentemot andra
regionala organ belyses. Även formerna för samarbetet med kommunerna och
landstingskommunerna bör behandlas. Dessa frågor har belysts ingående i ett av
riksrevisionsverket genomfört revisiorfsprojekl. Beträffande kommunernas och
landstingskommunernas medverkan i planeringen skall förutsättas att den kan ske
inom ramen för deras nu befintliga resurser. 1 fråga om försvarsenhelen skall
utgångspunkten vara atl en sådan enhet alltjämt bör finnas inom
planeringsavdelningen. Eflersom enheten har undersökts av försvarels
rationaliseringsinstitut kan den undanias från genomgången.
Den administrativa enheten tillkom vid
omorganisationen år 1971 som elt för hela länsstyrelsen gemensamt serviceorgan
för administration av ekonomi, personal och konlorsorganisaiion m. m. Sedan år
1971 har anlalel anställda hos länsstyrelserna ökat, särskilt inom
skatteförvaltningen. Den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten har
organiserats om. Fr. o. m. den 1 juli 1976 är samtliga länsstyrelser anslutna
lill statsförvaltningens dalorbaserade redovisningssystem - system S.
Arbetsområdet och arbetsuppgifterna inom den administrativa servicesektorn har
ökat och kraven på denna sektor har vuxit. Del är därför lämpligt all utredaren
får lill uppgift alt se över även denna seklor. Därvid bör de administrativa
enheternas roll, organisationsstruktur och bemanning ägnas särskild
uppmärksamhet. Hos länsstyrelsen i Stockholms län är de administrativa
servicefunktionerna inlemmade i en avdelning - kameral- och uppbördsavdelningen
- som dessutom har uppgifter inom skalteförvaltningen. Översynen bör även
omfatta frågan huruvida detta är det mest lämpliga.
Översynen av organisationen av länsstyrelsernas
planeringsavdelningar och administrativa enheter bör utföras med biträde av
statskontoret och länsstyrelsernas organisalionsnämnd. Vid översynen bör
förutsättas en i princip oförändrad ambitionsnivå i fråga om
personalbemanningen. Översynen bör bedrivas i kontakt med riksrevisionsverkel
och med de pågående utredningar som har anknytning till länsstyrelsernas
verksamhetsområde, t. ex. decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01)och
utredningen (H 1976:04) om regional konsumentpolitisk verksamhet.
5.
Vidgad länsdemokrati
Beslul
vid regeringssammanträde 1976-12-02.
Departementschefen,
statsrådet Antonsson, anför.
Den regionala samhällsförvaltningen har fått en
allt större betydelse. Som en följd härav har dess uppgifter och organisation
behandlats av åtskilliga
Delll
K:5 Skr 1976/77:103 216
utredningar
alltsedan 1940-talel. En rad reformer har genomförts, främst belräffande den
statliga länsförvaltningen men också belräffande landstingskommunerna. En
huvudlinje i reformarbetet har varil all stärka länsstyrelsernas ställning
genom atl anpassa deras organisation och arbetsformer till nya krav.
Hela uppbyggnaden av den regionala
samhällsförvaltningen kom att ställas underdebaUibörianav 1960-lalel. I
motioner vid 1963 och 1964 års riksdagar krävdes en långtgående
decentralisering av uppgifter från central lill regional nivå och en utveckling
av landstingskommunerna lill regionala självslyrel-seorgan som kunde överta en
väsentlig del av de regionala samhällsuppgifterna. Med anledning av ell
enhälligt riksdagsbeslut år 1964 (KU 1964:39) upptogs dessa reformlankar till
utredning.
Flera utredningar lade fram förslag rörande
länsförvaltningen åren 1967-1968, bl. a. 1961 års länsförvaltningsulredning
(SOU 1967:20-21) och länsdemokraliutredningen (SOU 1968:47), som hade tillsalts
med anledning av riksdagens beslut år 1964. Den förra utgick från alt länsstyrelserna
skulle vara ansvariga för den regionala samhällsplaneringen, medan den senare
föreslog att landstingskommunerna skulle ha detta ansvar och därutöver överta
åtskilliga uppgifter från de statliga länsorganen. Länsdemokratiutredningens
förslag hade karaktären av ett principförslag som förutsatte flera
specialutredningar på olika områden.
Statsmakterna
beslöt år 1970 en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen
(prop. 1970:103, KU 1970:34, SU 1970:132, rskr 1970:248, 308). Kompetensfördelningen
mellan de statliga myndigheterna och landstingskommunerna ändrades inte. En av
länsstyrelsens huvuduppgifter blev all leda och samordna den regionala
samhällsplaneringen. En förtroendemannastyrelse infördes i länsstyrelsen,
bestående av landshövdingen som ordförande och tio ledamöler, varav fem utsedda
av regeringen och fem av landstinget eller fullmäktige i kommun utanför
landstingskommun.
Samtidigt
med 1970 års reform tillsattes länsberedningen för att sammanfalla och
komplettera de tidigare utredningarna. Riksdagen beslöt år 1972 all hemställa
all länsberedningen skulle få i uppdrag atl inrikta sitt arbete på en utbyggnad
av landstingen lill regionala självsiyrelseorgan med ansvar för bl. a. den
regionala samhällsplaneringen (KU 1972:8, rskr 1972:24). Beslutet föranledde
inte någon annan åtgärd än att riksdagens skrivelse överiämnades till
länsberedningen. Dennas betänkande (SOU 1974:84) Stal och kommun i samverkan
belyste inte heller hur man skulle kunna utforma och genomföra ell syslem enligl
riksdagsbeslutets principer. I ett särskilt yttrande lill betänkandet
förklarade sig fyra ledamöler dela länsdemokratiutredningens principiella
uppfattning.
Länsberedningens betänkande och remissyttrandena
överdel låg till grund för förslag av regeringen till riksdagen innevarande år
(prop. 1975/76:168). Förslagen innebar bl. a. all huvudmannaskapet för den
samordnande regionala samhällsplaneringen även fortsättningsvis skulle ligga på
länsstyrelsen och atl denna varje år skulle redovisa aktuella frågor i
anslutning till länsplaneringen för landstingskommunen och länets kommuner.
Vidare föreslogs alt länsstyrelsens styrelse skulle bestå av, förutom
landshövdingen, fiorton av regeringen förordnade ledamöter. Av dessa skulle tio
nomineras av de politiska partierna i proportion lill dessas röstsiffror i
länet vid del senaste riksdagsvalet, medan fyra skulle ha erfarenheter från
näringslivet och arbetsmarknaden i länet.
Riksdagen
beslöt i enlighet med propositionens förslag (KU 1975/76:55,
217 Kommittéer: Kommundepartementet Del II K:5
rskr
1975/76:370). Föreskrifterom information från länsstyrelsen lill landstingskommunen
och kommunerna har införts i länsstyrelseinslruktionen (1971:460, ändrad senast
1976:539). Beslutet följdes också upp genom förslag om länsplaneringens
framlida utformning i proposition om samordnad sysselsättnings- och
regionalpolitik (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:7).
Efler nytt regeringsförslag har riksdagen nyligen
beslutat om ändrad ordning för utseende av ledamöler i länsstyrelsernas
förtroendemannasly-relser(prop. 1976/77:19, KU 1976/77:12, rskr 1976/77:27).
Samtliga fjorton ledamöter utöver landshövdingen skall utses genom val av
landstinget eller fullmäktige i kommun utanför landstingskommun.
Vid behandlingen av prop. 1975/76:168 biföll
riksdagen en reservation till utskotlsbetänkandet om fortsatt utredning av
länsdemokratifrågorna. Reservanterna ansåg all en etapp på vägen mot en
verklig länsdemokrati kunde nås på propositionens grund men all
utredningsarbetet måste fortsätta. Som exempel på uppgifter som kan föras över
lill landstingskommunerna angavs ansvaret för den regionala trafikplaneringen.
Del uttalades också att landstingskommunerna borde ges vidgade uppgifter inom
den regionala fysiska planeringen.
Den utredning som riksdagen sålunda har uttalat sig
för bör nu komma till stånd. För della ändamål bör en särskild kommitté
tillkallas. Den bör ersätta utredningen (Kn 1976:02) om den regionala
samhällsplaneringens huvudmannaskap. Utredningens uppdrag har förfallit i och
med all jag i dag har beslutat entlediga dess ordförande och övriga ledamöter.
Enligl del synsätt som ligger bakom kraven på
utredning om vidgad länsdemokrati är del av grundläggande belydelse alt de
beslut som berör de enskilda människorna fattas så nära dessa som möjligt och i
största möjliga utsträckning av folkvalda organ. Man måste sträva efter ett
system som underiältar insyn, medverkan, kontroll och politiskt ansvarsutkrävande.
Samma synpunkter som förestavar önskan om en vidgad länsdemokrati kommer även
till uttryck i strävan atl förverkliga en stärkt primärkommunal självstyrelse
med ökad självständighet för de förtroendevalda. Jag ansluter mig helt lill
denna grundsyn.
Varje förslag om vidgad länsdemokrati måste bygga
på vissa bestämda förutsältningar. En sådan förutsättning är att riksdagens och
regeringens övergripande politiska ansvar inte får rubbas. Statsmakternas
suveränitet, som bl. a. innefattar en befogenhet all bestämma gränserna för den
kommunala självstyrelsen, är en grundläggande princip. Statsmakternas
grundläggande ansvar för t. ex. arbetsmarknads-, regional- och näringspolitiken
måste ligga fast. En annan förutsättning är atl kommunernas ställning inte får
försvagas genom en vidgad länsdemokrati. Syftet måste i ställel vara all stärka
den kommunala självstyrelsen i stort.
Genom länsberedningen och 1960-talets utredningar
om länsförvaltningen har ell omfattande utredningsmaterial tagits fram. Även om
della behöver aktualiseras, ger det dock en god grund för del fortsatta
arbetet. Den nya kommittén bör komplettera materialet med sådana
specialutredningar som länsdemokraliutredningen förutsatte saml utarbeta
konkreta reformförslag. Härvid måste givelvis beaktas atl förutsällningama i
dag är delvis andra än när länsdemokraliutredningen lade fram sitt
principförslag. Den ordning till vilken utredningen ville skapa ett alternativ
har i tre etapper reformerats i länsdemokratisk riktning: genom 1970 års reform
då förtroendemannasly-relserna infördes, 1976 års beslut på grundval av
länsberedningens arbete saml den nyligen genomförda förändringen av sättet att
utse förtroende-
Delll
K:5 Skr 1976/77:103 218
mannastyrelserna.
Som framhölls i det särskilda yttrande lill länsberedningens betänkande som
jag förut hänvisade lill medför reformer av den innebörd som har beslutats i år
ell väsentligt ökat inflytande för länens befolkning och ett viktigt sleg mol
en vidgad länsdemokrati.
Starka skäl talar enligl min mening för atl inrikta
arbetet på fortsatta partiella reformer. Del är sålunda uppenbart all mera
genomgripande förändringar förutsätter ell omfattande utredningsarbete och en
lång omsiäll-ningsperiod för både landstingskommunerna och den statliga
länsförvaltningen. Överhuvudtagel ser jag del länsdemokraliska reformarbetet
mera som en fortlöpande utvecklingsprocess än som en fråga om samlade,
genomgripande organisationsförändringar. Medan huvudlinjen hiltills har varil
alt satsa på de statliga länsorganen, bör den i framliden vara all stärka
landstingskommunerna och därmed vidga utrymmet för den kommunala
självstyrelsen.
Utredningsarbetet bör i första hand koncentreras
lill sådana frågor som har stått i förgrunden vid riksdagsbehandlingen.
Reformkraven har främst gälll dels all föra fram landstingskommunerna som
alternativa huvudmän för de nya uppgifter inom samhällsplaneringen som har
aktualiserats under 1960-talel, och dels atl få till stånd en omfattande
decentralisering av uppgifter från central till regional nivå, endera lill
landstingskommunerna eller till statliga länsorgan. I enlighet härmed bör
kommittén på ell tidigt stadium behandla den översiktliga regionala
samhällsplaneringen, medan rena myndighetsfunktioner bör övervägas endast i
den mån de är oundgängligen förenade med planeringsuppgifterna. Kommittén får
sålunda ägna särskild uppmärksamhet åt sådana uppgifter som länsplaneringen,
den regionala trafikplaneringen, naturvårdsplaneringen och den fysiska
riksplaneringen. Kommittén bör inte begränsa sina överväganden till formella
frågor om huvudmannaskap. Del från länsdemokratisk synpunkt centrala är del
faktiska mått av inflytande för länsinnevånarna som åstadkoms. Förslagens
konsekvenser för möjligheterna lill decentralisering inom statsförvaltningen av
uppgifter från central nivå lill regional - vilket ämne övervägs av
decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01) - bör särskilt uppmärksammas.
Länsstyrelserna har i dag del samordnande ansvaret
för den regionala samhällsplaneringen, och de svarar också för huvuddelen av
utredningsarbetet. Kommittén bör överväga sådana förändringar som föriägger
den politiska tyngdpunkten hos landstingskommunerna. Huruvida della förutsätter
alt dessa även övertar det utredningsarbete som f n. utförs vid länsstyrelserna
bör prövas särskilt. Det bör uppmärksammas alt den nya ordningen för val lill
länsstyrelsernas styrelser ger landstingskommunerna bättre möjligheter att
följa och påverka del löpande planeringsarbetet.
En allmän strävan bör vara att såvitt möjligt
begränsa de personalorganisatoriska konsekvenserna av kommitténs förslag.
En viktig uppgift för kommittén blir atl ange hur
man skall tillgodose kravet på samordning av planeringsinsatserna vid ett
ändrat planeringsansvar på den regionala nivån. Överhuvudtagel måste samspelet
mellan landstingskommunerna samt regeringen och de centrala myndigheterna
övervägas noga. Kommittén bör beakta atl den som avgör en verksamhets
omfattning och standard också bör bära kostnadsansvaret. Kommittén bör även
behandla de samordningsfrågor som hänger samman med atl Malmö och Göteborgs
kommuner inte tillhör landstingskommuner.
En annan viktig uppgifl blir alt klargöra
förhållandet mellan landstingskommunerna och kommunerna. Kommittén bör därför överväga
om ell
219 Kommittéer: Kommundepartementet Del II K:5
fortsatt
reformarbete i länsdemokratisk riktning motiverar en ändrad reglering av den
allmänna kommunala kompetensen. Även förhållandel mellan landstingskommunerna
och kommunalförbund måste beaktas.
Kommittén
bör vidare överväga om ändrade regler rörande landstingskommunernas
organisation och arbetsformer är motiverade då de får nya uppgifter och ett
ökat ansvar inom den regionala förvaltningen. En särskild fråga i della
sammanhang är hur förhållandet i framliden bör utformas mellan
landstingskommunerna och de landslingsvalda ledamöterna i länsstyrelsernas
förtroendemannastyrelser.
Arbetet
bör bedrivas så all elt första delbetänkande efter remissbehandling kan läggas
till grund för förslag till 1978/79 års riksmöte. Sedan denna första
reformelapp har slutförts, kan principfrågorna las upp i hela deras vidd och i
elt längre perspektiv. Kommittén bör göra en genomgång seklorsvis av de
regionala samhällsuppgifterna och pröva i vilken utsträckning och under vilka
förutsällningar dessa lämpligen kan anförtros landstingskommunerna.
Utredningsarbetet bör i denna del ske förulsällningslösl inom ramen för de
allmänna värderingar som jag har gett uttryck för i del föregående.
Kommittén bör lägga fram förslag lill de
författningsändringar som föranleds av ställningstagandena i sakfrågorna.
Kommittén
bör under arbetets gång samråda med utredningen (Fi 1976:06) om kommunernas
ekonomi, sysselsäUningsulredningen (A 1974:02), decenlraliseringsulredningen
och utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av länsstyrelsernas
planeringsavdelningar och administrativa enheter m. m. saml den utredning om
länsdomstolarnas ställning som jag inom kort avser all begära bemyndigande alt
få tillkalla.
För
utredningen aktuella frågor slår under debatt också i våra nordiska
grannländer. Kommittén bör informera sig om utvecklingen där och om de
erfarenheter som har vunnits av genomförda reformer.
Skr
1976/77:103
Kronologiskt register till kommittédirektiv
220
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Beteckning
inom klämmer hänvisar till kommitténs löpnummer i del I, Kommittéberättelsen.)
J
ustitiedepartementet
1, Kvinnlig tronföljd [Ju 50]
2, Mathållningen vid kriminalvärdens
anstalter [Ju 51]
3, Tilläggsdirektiv lill
rattshjälpsutredningen [Ju 48]
4, Översyn av upphovsrätlslagstiflningen
[Ju 52]
5, Översyn av lagstiftningen om personorienterad
ADB-information m. m. [Ju 55]
6, Expertorgan för bokförings-och redovisningsfrågor
[Ju 53]
7, Översyn av lagstiftningen om
förmö-genhetsbrott [Ju 54]
8, Kriminalvårdsstyrelsens organisation
[Ju 56]
9, Isolering inom kriminalvården [Ju
57]
10. Parlamentarisk kommitté för alt
utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor' [A 21]
Utrikesdepartementet
1. Nedruslningsdelegalion [UD 3]
Försvarsdepartementet
1, Statsbidrag till
fritidssysselsättningar för värnpliktiga [Fö 15]
2, Tilläggsdirektiv till utredningen
om inflytande m. m. inom värnpliktsutbildningen [Fö 14]
3, Kompletterande direktiv för
försvarsmaktens ledningsulredning [Fö 8]
Socialdepartementet
1, Tilläggsdirektiv till
pensionskommittén avseende översyn av bestämmelserna om folkpensionsförmäner
vid bosäitning utomlands m, m, [S 5]
2, Ny lagstiftning för hälso- och sjukvården
[S 22]
3. Beredningsgrupp för frågor avseende
alkoholpolitiken [S 25]
4. Utbyggnadsplanering och beräkning
av platsbehov inom barnomsorgen (S26]
' Genom beslut 1976-10-21 hör
kommittén till arbetsmarknadsdepartementet. Till-läggsdirektiv redovisas under
detta departement.
Kommunikationsdepartementet
1, Sjömanspension [K 21]
2, Samverkansmöjligheterna hos vissa
affärsverk och myndigheters verk-sladsrörelser m. m. [K 22]
3, Fortsalt utvecklingsarbete m, m, i
fråga om märkning av olja i fartyg [K 8]
4, Vissa körkortsfrågor [K 23]
5, Tilläggsdirektiv till utredningen
om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser
m. m, [K 22]
6, Tilläggsdirektiv till utredningen
om vissa körkortsfrågor [K 23]
7, Vissa bidrags- och
författningsfrågor avseende cykellrafiken [K 25]
8, Särskild utredare för att överväga
förutsättningarna föran i någon form bibehålla Bromma flygplats (K 24]
9, Tilläggsdirektiv till
Stockholmsregionens allmänflyguiredare [K 20]
Ekonomidepartementet
1. Översyn av banklagstiftningen [E91
2. Enkronemynleis meiallinnehåll 1E8]
Budgetdepartementet
1. Samordning av statliga åtgärder vid
förelags obestånd, m. m. (B 30]
2. Stöd till distribution av vissa
tidskrifter [B 28]
3. Vissa frågor ang. avdrag vid
inkomsttaxering för kostnader för tryggande av anställds pensionering, m, m.
[B 29]
4. Översyn av reglerna om fastighetstaxering
[B 31]
Utbildningsdepartementet
1, Massmedieforskningsutredningen
[U5I]
2, Praktisk-teologisk utbildning [U
52]
3, Formerna för stödåtgärder för vård
och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse [U 53]
4, Formerna för stöd till tidskrifter
inom kullursekiom [U 54]
5, Karlläggning av läromedelsmarknaden
m. m. [U 551
opaginerad Kontrollera mot PDF
221
Kronologiskt
register
6, Organisationskommittén för konstnärsnämnden
[U 56]
7, Stöd till de fria trossamfundens
leologiska seminarier m, m, [U 57]
8, Organisationskommittén för forskningsråden
[U 58]
9, Förhandlingar om utformningen av en
utställningsersättning inom det ställiga området [U 59]
10, Planläggning av själavården och övriga
kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara [U 60]
11, Den gymnasiala utbildningen [U 61]
12, Den svenska delegationen inom
finsk-svenska utbildningsområdet [U62]
13, Arbetsgrupp för vissa frågor
rörande De blindas förenings biblioteksverksamhet [U 63]
14, Tilläggsdirektiv till
studiestödsutredningen [U 45]
15, Svenskt medlemsorgan för IIASA
[U64]
16, Tilläggsdirektiv till
utredningen om
stöd till de fria trossamfundens teolo
giska seminarier, m, m, [U 57]
Jordbruksdepartementet
1. Registrering av fritidsbåtar [Jo
21]
2. Den regionala laboratorieverksamheten
[Jo 24]
3. Hälso- och miljöeffekter av
energiutnyttjande [Jo 22]
4. Översyn av skördeskadeskyddet
[Jo 25]
5. Översyn av miljöskyddslagstiftningen
[Jo 26]
6. Karantänsverksamheten för
djur [Jo 28]
7. Förvaltningen av
fjällägenheter [Jo 29].
8. Ändrad reglering av
Hjälmaren [Jo 30]
Arbetsmarknadsdepartementet
1, Översyn av utlämningslagstiftningen
[A 16]
2, Företagareföreningarna [A 15]
3, Företagshälsovården och den yrkesmedicinska
verksamheten [A 18]
4, Tilläggsdirektiv till
sysselsäUningsulredningen [A 6]
5, Vissa frågor på del arbelsrällsliga
området [A 19]
6, Tilläggsdirektiv till
förelagareföreningsutredningen [A 15]
7, Tilläggsdirektiv till kommittén (Ju
1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m, m.
[A 21]
Industridepartementet
1, Samordning av de statsägda varven
[I 23]
2, Tilläggsdirektiv till delegationen
för energiforskning [I 14]
3, Förbättrad insyn i de statliga företagen
[1 24]
4, Alternativ till den ekonomiska utvecklingen
i Billingenområdet [I 25]
5, Norrbottendelegalionen [I 26]
Kommundepartementet
1, Fögderiutredningen [Kn 9]
2, Kontakterna mellan medtwrgare och
samhällsorgan [Kn 10]
3, Den regionala samhällsplaneringens
huvudmannaskap m, m. [Kn 11]
4, Organisationen av länsstyrelsernas
planeringsavdelningar och administrativa enheter m. m, [Kn 12]
5, Vidgad länsdemokrati [Kn 13)
Handelsdepartementet
1, Tillägsuppdrag till
tobaksreklamut
redningen [H 7]
2. Insamlingar [H 14)
3, Tilläggsdirektiv till organisationskommittén
för konsumentverket [H 13]
4, Översyn av reklamationsförfarandet
i konsumenilvister m. m, [H 15]
5. Insyn i företagens marknads- och
produktplanering m. m. [H 16]
6. Regional konsumentpolitisk verksamhet
[H 17]
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr
1976/77:103
Sakregister till kommittédirektiv
222
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Beteckning
inom klämmer hänvisar till kommitténs löpnummer i del I, Kommittéberättelsen.)
C
Citairätt
Cykeltropk
II Ju 5 [Ju 55]
II K 2 [K 22]
II
S 3 [S 25]
II
H 1 [H 7]
K 8, 9
[K 20, 24]
II
Ju 3 [Ju 48]
II
Ju 3 [Ju 48]
Il Ju 5
[Ju 55]
Allmänna
pensionssystemet och sjö
II Kl [K
211
II Ju 2 [Ju 51]
II Ju 5 [Ju 55]
n B 3 [B
29]
II Ju 5 [Ju 55]
11 Ju 9
[Ju 57]
Il A5
[19]
II Ull [U6I] II Ju 9 [Ju 57] Nya II A 5 (A 19] II Ju 1 [Ju 50] II B 1 [B 30] II Ju 4 [Ju 52]
A DB-informalion, personorienterad
Affärsverks verkstads-rörelser
Alkoholpolitik
Alkoholreklam
Allmänflyg II
Allmän rättshjälp
Allmänna advokatbyråer
AUmänna handlingar
manspensioneringen Anstaltspersonal
Anställdas integritet Anställds pensionering Ansvarsnämnd för statliga
datasystem A rbelsförhåUanden A rbelslivsforskning Arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmiljö Arbetsrällskommittén, Arvsräu tiU tronen A vgifisfordringar A
vtolslicens
B
Bandinspelning
Banklagstiftning
Barnomsorg
Bebyggelse, kulturhistorisk
Begravningsväsendet
Bekväma livsmedel
Beredskapsfrågor, kyrkliga
Bernkonvenlionen
Biblioteksfunktioner
Bildskivor
Billingenutredningen
Bodelning, rättshjälp vid
Bokförings- och
redovisningsfrågor
Bosättning utomlands
Bromma flygplats II K
Brottmål
Brottsbalken
Buller
Byggnadsvård
Båiregislrering
Il Ju 4 [Ju 52] II El [E9] II S 4 [S26]
II U 3 (U 53] II U 10 [U 60] II Ju 2 [Ju 51]
U 10 [U 60] Ju 4 [Ju 52] U13 [U63] Ju 4 [Ju 52] II I 4 [1 25] II Ju 3 [Ju 48]
Il Ju 6 [Ju 531
II
S I [S 5]
8, 9 [K
20, 24]
II
Ju 3 [Ju 48]
II
Ju 7 [Ju 54]
11 Jo 5
IJo 26]
II
U 3 [U 53]
II
Jol [Jo 21]
II Ju 4 [Ju 52] Il K 7 [K 25]
D
Dagheinsplais II S4 |S261
Databehandlade
meddelanden
II Kn 2 (Kn 10)
Datamissbruk II Ju 5 [Ju 54]
Disciplinstraff II Ju 9 [Ju 57]
Djur i
karantän II Jo 6 [Jo 28]
Domstolar,
körkortsfrågor II K 4 [K 23]
E
Ekonomiska
brott II Ju 7 [Ju 54]
Energiforskning II 1 2 [I 14]
Enkronemyni,
melallinnehållel
II E 2 [E 8]
Ensamrätissystem II Ju 4 [Ju 52]
Fartyg, oljemärkning II
K 3 [K 8]
Fastighetstaxering II B
4 [B 31]
Film II Ju 4 [Ju 52]
II U 12 [U62] II Jo 7 [Jo 29]
K 8, 9
[K 20, 24]
II UD I [UD 3]
II U 10 [U 60]
II S I
[S 5]
II
U 8 [U 58]
II
Ju 4 [Ju 52]
II
Jol [Jo 211
II Fö I [Fö 15]
11 Kn 1
[Kn 9]
11 A 2,
6 [A 15]
II Ju 1 [Ju 50]
Finskt-svenskl ulbildningsråd
Fjällägenheter
Flygplatser II
FN-konferens, världsnedrustning
Folkbokföring, kyrkans uppgifter
Folkpension
Forskningsrådsnämnden
Fotokopiering
Fritidsbåtar
Fritidssysselsättningar, värnpliktigas
Fögderiutredningen
Företagareföreningar
Företagares rättshjälps-möjligheter
Företagshälsovård II S 2, A 3 [S 22, A18]
Företagsobestånds-
II B 1 [B 30] II Ju 7 [Ju 54] II Ju 1 [Ju 50]
11 Fö 3 [Fö 8] II A 5 [A 19]
kommittén Förmögenhelsbroll Förplägnadsfrågor
Försvarsmaktens ledningsulredning Föriroendemannainflytande
Grafiskt mångfaldigande II Ju
4 [Ju 52]
Gymnasial
utbildning 11 U 11 (U 61)
H
Hemkonsulenltjänsier II H6 (H 17]
Hjälmarens reglering II Jo 8 [Jo 30]
Hälsoeffekter av energi
utnyttjande II Jo 3 [Jo 22]
Hälsovård II S 2, Jo 5 [S 22, Jo 26)
I
HASA II U15 [U64]
Industriell
forskning II Ju 4 [Ju 52]
InduslrieUl
rättsskydd II Ju 4 (Ju 52)
Insamlingar II H 2 [H 14]
InielleklueUi
arbete II Ju 4 [Ju 52]
Jämslälldhet II Ju 10, A 7 [Ju 19, A 21]
K
Kabel-TV II Ju 4 [Ju 52]
Karantönsverksamhet II Jo 6 [Jo 28]
Kommunikations
satelliter II Ju 4 [Ju 52]
Konstnärliga verk 11 Ju 4 [Ju 52)
Konstnärsnämnden II U 6 [U 56]
Konsumentpolitik II H 6 [H 17]
Konsiimenimister IIH4[H15)
Konsumentverkets
organisation II H3
[H 13]
Kreditstöd II A 2, 6 |A 15]
Kreditväsen II E 1 [E 9]
Kriminalvårdsstyrelsens
organisation W Ju 8 [Ju 56]
Kriminalvården, isolerings-
straff II Ju 9 [Ju 57]
Kulturminnesvård II U 3 [U 531
Kulturtidskrifter II U 4 [U 54]
Kvinnlig tronföljd II Ju I [Ju 50]
Kvinnor och män
II JulO A 7 [Ju 19,
A 21]
Kyrklig
beredskap II U 10 [U 60]
Kärnvapen 11 UD 1 [UD 3]
Könsdiskriminering
II Ju 10, A
7 [Ju 19, A 21]
Körkorisfrågor II K
4, 6 [K 23]
11 Jo 2
[Jo 24]
II
Ju 4 [Ju 52]
II
Ju 2 [Ju 51]
11 Jo 2
[Jo 24]
II
Ju 4 [Ju 52]
II
Kn 5 [Kn 13]
11 Kn4
[Knl2]
U 5 [Ju
52, U 55]
Laboralorieverksamhel Litterära verk Livsmedel, bekväma
Livsmedelskontroll Ljudupptagningar Länsdemokrati Länsstyrelser Läromedel II Ju 4,
M
II
U 14 [U45]
Makeprövning
Marknadsföring
II Ju4, H5 [Ju 52, H 16]
Massmedieforskning II U
1 [U5I]
Massmedier 11
Ju 4 [Ju 52]
Mathållning vid
anstalter II Ju 2 [Ju 51]
Medborgare - samhälls
organ II Kn 2 [Kn 10]
Medinflylande
11 Fö 2, A 5 [Fö 14, A 19]
Meiallinnehåll II E 2 [E 8]
Mikrofilmning II Ju 4 [Ju 52]
Miljöskyddslagstiftning
II Jo 5 (Jo 26]
Musikaliska
verk II Ju 4 [Ju 52]
Myndigheters
verkstadsrörelser
II
K 2 [K 22)
Myndighetsutövning II A 2 [A 15]
Mångfaldigande II Ju 4 [Ju 52]
Män och
kvinnor
II Ju 10, A 7 [Ju 19, A 21]
Märkning
av olja II K 3 [K 8]
N
Naturtillgångar II
1 4, 5 [I 25, 26]
Nedrustningsdelegation II UD 1 [UD 3]
NJA II I 5 [I 26]
Norrbottendelegationen II 15
[1 26]
Näringsidkares rättshjälps-
möjligheter II Ju 3 [Ju 48]
Näringsliv, mångfaldigandefrågor
II
Ju 4 [Ju 52]
O
Offentiig administration 11 Kn 2 [Kn 10]
Offentiig redovisning II 1 3 [I 24]
Offentlig verksamhet,
mångfaldigande frågor II Ju 4 [Ju
52)
Offentligt biträde II Ju 3 [Ju 48]
Oljemärkning II K 3 (K 8]
Partikelmärkning av
11 K 3
[K 8)
II
S 1 [S 5]
II
Kl [K2I]
Il B 3
[B 29)
II
Ju 5 [Ju 55]
olja i .fartyg Pensionskommittén
Pensionssamordning Pensionsåtaganden Persondata
Personorienterade ADB-system
II Ju 5 [Ju 55) Praktisk-teologisk
utbildning
II U 2 [U 52]
Pricksystem II K 4 [K 23)
Producenlpåverkan II H
5 [H 16]
Produktplanering II H
5 [H 16]
Psykiskt avvikande II S 2 [S 22)
Publicering II Ju
4 [Ju 52]
Publik-
och programforskning
(PUB) II U 1 [U51
II I I [I 23] affärsverk
II K
2 [K 22]
II A
5 (A 19)
II Ju
4 [Ju 52]
II Ju
2 [Ju SI]
II Ju
2 [Ju 511
II H
2 [H 14]
II UDl [UD 3]
II Föl (Fö 15] II Fö 2 [Fö 14]
II K
3 (K 8]
Själavårdande
verksamhet \\ U 10 [U 60]
Stockholmsregionens allmän-
.flygutredning II K 9 [K 20]
R edovisningssystem,
mångfaldigandefrågor Reklamalionsförfarande Reklamförbud
Renskötselområdel Räitshjälpsutredningen
Samhällsinflytande SamhäUsplaneringens
huvudmannaskap Sekretess Service Sjukvård
Sjömanspension Skadeersättning Skatteadministration
Skolhälsovård Skyddade verk Skördeskadeskydd Språkfrågor Statlig kreditgivning
Statliga foretag
Strafflagstiftning
Studiestöd
Successionsordning
Svenskt-finskt utbildningsråd
Sysselsättningsutredningen
II Ju 4 [Ju 52]
II H4 [H 15]
II H I [H 7]
II Jo 7 [Jo 29]
Il Ju 3 [Ju 48]
Il Kn 2 [Kn 10]
Il Kn3 [Knil]
II K 4 [K 23]
II Kn 2 [Kn 10]
11 S 2 [S 221
Il Kl [K 21]
II Jo 4 [Jo 25]
II Kn I [Kn 9]
II S 2 [S 22]
II Ju 4 [Ju 52]
II Jo 4 [Jo 25]
II Kn2 [KnlO]
II B 1 [B 30]
II I 3 [1 24]
II Ju 7 [Ju 54] II U14 IU45] Il Ju 1 [Ju 50]
II U12 [U62] II A 4 [A 6]
V
Varvsindustri
Verkstadsrörelser hos och
myndigheter
Vetorätt, facklig
Videogram
Vårdanstalter
Vårdpersonal
Välgörenhet
Världsnedriisinings-konferens
Värnpliktigas fritidssysselsättningar
Värnpliktsutbildning
ö
Östersjöns
strandslaler
Teknisk
utveckling
Terroristlagstiftning
Tidskriftspress II 3 2, U
Tobaksreklamutredningen
Trafikbrott
Tronföljd, kvinnlig
Trossamfundens teologiska
seminarier II
TV-program, upphovsrätt Tvångslicens
II Ju 4 [Ju 52] 11 A 1 (A 16]
4 [B 28, U 54]
II H 1 [H 7]
11 K 4 [K 231
II Ju 1 [Ju 50]
U7, 16 [U57] II Ju 4 (Ju 52] Il Ju 4 [Ju 52)
u
Upphovsrätt
Ulbildningsråd, svenskt-finskt Utlänningslagstiftning Utställningsersättning
UtvecMingsarbete
11 Ju 4 [Ju 52)
II U12 IU62]
II
A I (A 16]
II
U 9 [U59]
Il 1 2
(I 14]
opaginerad Kontrollera mot PDF
225
Innehåll
Bilaga
2, Kommilléberällelse 1977
Justitiedepartementet
(Ju) ............................. ...... 3
Utrikesdepartementet
(UD) .............................. 39
Försvarsdepartementet
(Fö) ............................ .... 41
Socialdepartementet
(S) ............................... 47
Kommunikationsdepartementet
(K)..................... 54
Ekonomidepartementet
(E) ........................... 70
Budgeldepartemeniei
(B) ............................... 78
Ulbildningsdeparlemenlei
(U).............................. .... 98
Jordbruksdepartementet
(Jo) ............................ 143
Handelsdepartementet
(H) ............................... 158
Arbetsmarknadsdepartementet
(A) .................. 173
Industridepartementet
(I) ................................ ... 193
Kommundepartementet
(Kn) ........................... ... 204
Kronologiskt
register...................................... .... 220
Sakregister.................................................... ... 222
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.