Sök i Ratio Lex

om alkoholpolitiken

234 sidor, varav 161 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 161 av 234 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:108, om alkoholpolitiken

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 Regeringens proposition

1976/77:108

om
alkoholpolitiken;

beslutad
den 24 februari 1977.

Regeringen föreslår
riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

opaginerad Kontrollera mot PDF

På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN

RUNE GUSTAVSSON

s. 1 Kontrollera mot PDF

Propositionens huvudsakliga innehåll

I
propositionen presenteras ett samlat alkoholpolitiskt program. Missbruk av
alkohol bedöms vara ett av våra största sociala problem. Propositionen
innehåller förslag till socialpolitiska insatser av skilda slag i syfte all
söka undanröja orsakerna lill alkoholmissbruk och motverka ett bruk av alkohol
som leder lill skador. 1 samma syfte föreslås att åtgärder vidtas med
inriktning på en begränsning av den totala alkoholkonsumtionen. Samhällets
insatser mol missbruk av alkohol föreslås bli samordnade med insatser mot
missbruk av narkotika och andra liknande medel. Tyngdpunkten i förslaget läggs
pä insatser för ungdomen.

Socialstyrelsen
tilldelas det centrala ansvaret för samhällets alkoholpolitik. Till styrelsen
knyts en nämnd för alkoholfrågor med bred förankring i samhällslivet.
Riksskatteverkets hittillsvarande uppgifter på alkoholområdet överförs till
socialstyrelsen.

Ökade
resurser föreslås lill förebyggande åtgärder och upplysningsverksamhet. Samhället
skall kunna lämna ekonomiskt bidrag lill riksomfattande informationskampanjer
och till särskilda informationsprojekt t. ex. inom arbetslivet. En utvidgad
undervisning om alkoholfrågor i skolan förordas liksom fortbildning av skolans
personal. Försöksverksamhet med fritidsak-liviieler föresläs för grupper av
människor som är särskilt utsatta för risken att hamna i alkoholmissbruk.
Samhällets stöd till nykterhetsorganisationer m. fl. föreslås utbyggt.
Förslaget innehåller åtgärder för en utvidgad forskning kring alkohol.

Då
del gäller försäljning av alkoholdrycker föresläs all restriktionerna begränsas
till sädana som av en bred allmänhet kan uppfattas som meningsfulla. I gengäld
bör man enligt förslaget salsa på all bättre än i dag övervaka

1
Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 108

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 2

att
nykterhelspoliliska olägenheter inle uppkommer i samband med försäljning av
alkoholdrycker. I detia syfte föreslås en betydande ökning av den personal hos
länsstyrelserna som sysslar med hithörande frågor. Del kommunala inflytandet
vid försäljning av alkoholdrycker förstärks. En gemensam lag för handel med
drycker föreslås träda i stället för nuvarande skilda försäljningslagar. Lagen
innebär förenklingar i förhållande till gällande regler och större enhetlighet
vid handel med olika slag av alkoholdrycker.

I
fråga om beskattning och prissättning på alkoholdrycker föreslås att gällande
ordning behålls. Enligl förslaget bör beskattningen och därmed prissättningen
på alkoholdrycker användas som ell instrument i konsum-tionsbegränsande syfte.
Detta innebär att priserna på alkoholdrycker även i fortsättningen kommer all
sältas relativt högt och fortlöpande anpassas lill den allmänna
prisutvecklingen.

De
kostnader som förslaget medför innebär ell ökat medelsbehov för helt
verksamhetsår om ca 13,8 milj.kr. över statsbudgeten. Härtill kommer
projektmedel ur allmänna arvsfonden med ett beräknat belopp om 5 milj. kr.

Förslaget
är avsett att genomföras den I januari 1978, fransen vissa förslag främst i
fråga om nu utgående budgetanslag och förslaget om förstärkning av personalen
hos länsstyrelserna, som bör genomföras redan den 1 juli 1977.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-02-24

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Anionsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande:
statsråden Gustavsson, Mundebo, Wikström och Mogård. Proposition om
alkoholpolitiken

Statsråden
anmäler sina förslag i fråga om alkoholpolitiken. Anförandena och förslagen
redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Gustavsson hemställer att regeringen i en gemensam proposition föreslår
riksdagen

all
antaga de förslag som han och övriga statsråd har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandenas överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredragandena har
lagt fram.

Regeringen
förordnar att de anföranden och förslag som redovisas i underprotokollen skall
bifogas propositionen som bilagorna 1-4.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 4

Bilaga I

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-02-24

Föredragande:
statsrådet Gustavsson

Anmälan
till proposition om alkoholpolitiken

I
Inledning

1954
års nykterhetsreform innebar genomgripande ändringar i den tidigare alkohol-
och nyklerhelspoliiiken. Motbokssyslemel avskaffades. Tyngdpunkten i
alkoholpolitiken lades på positiva åtgärder. Forskning, undervisning och
upplysning avsågs bli intensifierade. Genom reformen skulle den enskilde sä
långt möjligt få större frihet under större ansvar. Man sökte göra reglerna
enklare och efterlevnaden lättare all kontrollera. Under åren efter 1954 års
reform vidlogs ell flertal åtgärder av betydelse på alkohol-och
nykierheispolitikens område. De innebar framför allt justeringar i 1954 års
reform.

Sedan
de principer, på vilka 1954 års reform byggde, hade lillämpais i tio år, bedömdes
alkoholfrågan alltjämt vara ett allvarligt samhällsproblem i vårt land.
Åtskilliga frågor ansågs ännu stå olösta. Med anledning härav tillkallades i
oktober 1965 sakkunniga med uppdrag all se över alkohol-och
nyklerhelspoliiiken. De sakkunniga, som antog namnet alkoholpoliliska
utredningen (APU), avlämnade i december 1974 sill slutbetänkande (SOU
1974:90-93) Alkoholpolitik. Betänkandet innehöll omfattande och detaljerade
förslag om den närmare utformningen av alkoholpolitiken.

APU:s
belänkande blev föremål för en omfattande remissbehandling. Remissinstanserna
riktade i flera avseenden stark kritik mol utredningens förslag, samtidigt som
en rad nya förslag och synpunkter fördes fram. De vid remissbehandlingen
framförda invändningarna mol APU:s förslag gällde bl.a. den grundläggande
frågan om den allmänna inriktningen av alkoholpolitiken.

Vid
regeringssammanträde i februari 1976 framhöll dåvarande chefen för
socialdepartementet all huvudansvaret för alkoholpolitiken framdeles borde
ligga på socialdepartementet. Handläggningen av beskaltningsfrågorna m. m.
skulle dock behällas i finansdepartementet och utbildnings- och forskningsfrågorna
m. m. skulle ligga kvar i ulbildningsdepartemeniel.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 5

Med
anledning av remissutfallet över APU:s förslag fann departementschefen del
angelägel all snabbi kunna få till stånd en .samlad belysning av de
alkoholpolitiska frågorna. Arbetet med all redovisa besluisunderiag för
bedömning av de alkoholpoliliska frågorna borde bedrivas i en lill socialdepartementet
knuten beredningsgrupp med representanter för andra berörda departement. Dess
uppgift borde vara alt, på grundval av APU:s betänkande och remissbehandlingen
därav, redovisa ell samlat underiag för regeringens ställningstagande lill de
alkoholpolitiska frågorna. Frågor som gällde alkoholreklamen borde överiämnas
för fortsatt behandling i to-baksreklamutredningen som prövade motsvarande
frågor avseende tobaks-varor.

Departementschefen
erhöll begärt bemyndigande och tillkallade samma dag en beredningsgrupp (S
1976:02) för frågor avseende alkoholpolitiken'.

Samma
dag utvidgades lobaksreklamutredningens (H 1974:06) uppdrag lill alt ä*'en
gälla frågan om alkoholreklam.

Under
våren 1976 fattade riksdagen principbeslut (SkU 1975/76:64, rskr 1975/76:384)
om all öl med högre alkoholhalt än 2,8 viktprocent inle skall få säljas i
allmänna handeln efter den 30 juni 1977, det s. k. mellanöls-förbudet. I
skalleutskollels av riksdagen godkända betänkande uttalades bl. a. att den
lagreglering och de övriga åtgärder som föranleddes av principbeslutet fick
prövas i samband med den fortsalla beredningen av alkoholpolitiken. Vidare
borde det få ankomma på den av chefen för socialdepartementet tillsatta
beredningsgruppen att överväga de åtgärder som erfordrades för alt kompensera
del skattebortfall som kunde bli följden av mellanölets slopande.

Beredningsgruppen
har i januari 1977 redovisat uppdraget i en rapport (Ds S 1977:1). 1 rapporten
lämnas en ingående redogörelse för APU:s och remissinstansernas
ställningstaganden i olika frågor. Beredningsgruppens egna överväganden och
förslag bygger i väsentliga delar på dessa ställningstaganden. Efter del all
förslagen i rapporten har övervägts i samråd med bl.a. särskilt utsedda
företrädare för de tre regeringspartierna avser jag nu all la upp de frågor som
berör socialdepartementet. Då det gäller frågornas tidigare behandling
kommerjag mot den härangivna bakgrunden i huvudsak all begränsa framställningen
till beredningsgruppens förslag och hänvisar i fråga om närmare redogörelse för
APU:s förslag och remissyttrandena däröver till beredningsgruppens rapport.
Beskaltningsfrågorna m. m. anmäls av chefen för budgetdepariementel. Frågor som
berör utbildning, forskning m. m. anmäls av chefen för utbildningsdepartementet
och statsrådet Mogård.

Reklamfrägorna
övervägs f n. i handelsdepartementet på grundval av tobaks- och
alkoholreklamulredningens betänkande (SOU 1976:63) Reklamen

'
Rättschefen i socialdepanementel Björn Sjöberg, ordförande, kanslirådet
Sven-Runo Bergqvist, kommundepartementel, depanemenlsrådel Hans Fridolin,
budgeldepar-temeniet, sekreteraren Karin Jonsson, statsrådsberedningen, (t. o.
m. den 6 oktober 1976), depanemenlsrådel Nils Magnusson, socialdepanemeniei,
och depanemenlsrådel Hans-Erik Östlund, utbildningsdepartementet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 6

för
alkohol och tobak, som den 29 oktober 1976 överlämnades till chefen för
handelsdepariemeniel.

Socialstyrelsen
har med skrivelse den 16 april 1975 överiämnai en rapport från styrelsens
arbetsgrupp för åtgärder mot sniffning. Socialstyrelsen hemställer bl. a. om
en tjänst för aktiv bevakning av sniffningsproblemen samt om medel för
informationsinsatser rörande sniffning och loren referensgrupp under styrelsen
med uppgift att bevaka frågor rörande sniffning och ge underlag för beslut i
sådana frågor. Jag vill i detta sammanhang beröra även nu nämnda frågor.

2
Gällande rätt och utveckling av konsumtion och alkoholskador

Under
perioden 1919-1955 dominerades svensk alkoholpolitik av del s. k.
Brattsyslemel. Syftet med delta var bl. a. att i huvudsak eliminera privata
ekonomiska intressen inom alkoholhanteringen och au genom motboks-systemet
åstadkomma en individuell kontroll av uiminuteringen. Den reform som
beslutades år 1954 och trädde i kraft den 1 oktober 1955 avsäg all så långt
möjligt ge den enskilde större frihet men samtidigt större ansvar. Många av de
tidigare specialreglerna och restriktionerna förenklades eller upphävdes.

2.1
Alkohollagstiftningen

Den
nuvarande alkohollagstiftningen bygger i huvudsak på 1954 års alkoholpoliliska
reform. Regelsystemet för försäljning av maltdrycker reviderades emellertid
genom lagstiftning år 1961. Den 1 oktober 1965 trädde författningsändringar i
kraft som möjliggjorde försäljning i allmänna handeln av mellanöl (alkoholhall
högst 3,6 viktprocent) under samma villkor som försäljning av den tidigare
tillåtna s. k. pilsnern med högsta alkoholhalt 2,8 viktprocent.

Lagstiftningen
pä området finns i huvudsak i följande författningar. I lagen (1961:180) om
tillverkning av sprit och vin (ändrad senast 1975:715) finns bestämmelser om
tillverkning av sådana varor. Lagen innehåller även vissa bestämmelser med
syfte att motverka olaga dryckestillverkning. Beskattningen av drycker
regleras dels i lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin (omtryckt 1975:140,
ändrad senast 1975:1402), dels i lagen (1960:253) om tillverkning och
beskattning av malt- och läskedrycker (omtryckt 1975:142, ändrad senast
1975:1403). Den senare innehåller även bestämmelser om tillverkning av
malldrycker (starköl, öl och lättöl) och vissa alkoholfria drycker. Handeln
med spritdrycker, vin och starköl regleras i rus-drycksförsäljningslagen
(1954:521, ändrad senast 1976:908), Rfl och handeln med öl, dvs. mellanöl och
pilsner i ölförsäljningslagen (1961:159, ändrad senast 1975:714), ÖH. Genom
förordningen (1955:38) om försäljning av alkoholfria drycker (ändrad senast
1963:223) regleras försäljningen av dessa drycker. I lagen(1961:l81)om
försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 "

preparat
(ändrad senast 1975:716) slutligen regleras handeln med sprii, vin och starköl
som används för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt och annat
liknande ändamål.

För
tillämpningen av nu nämnda lagstiftning har meddelats kompletterande
bestämmelser i en rad författningar.

2.1.1 Tillverkning
av sprit och vin

För
tillverkning av sprit krävs särskilt tillstånd av regeringen. Detsamma gäller i
fråga om tillverkning av vin för äterförsäljning.

Genom
riksdagsbeslut hösten 1974 (prop. 1974:139, SkU 1974:52, rskr 1974:305)
infördes skärpta bestämmelser i syfte all motverka olaga tillverkning av sprit
och obehörig rening av denaturerad sprit. De nya bestämmelserna, som trädde i
kraft den 1 december 1974, innebär i huvudsak alt destillationsapparater, dvs.
apparater som kan användas för tillverkning av sprit, och delar till sådana
apparater inte får tillverkas, importeras, innehas eller överiålas ulan
tillstånd av riksskatteverket. Frän lillståndsivånget gäller vissa undanlag.

Riksskatteverket
utövar kontroll över tillverkningen av sprit och vin.

2.1.2 Tillverkning
av maltdrycker

Enligt
lagen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker indelas
maltdryckerna efter alkoholhallen i tre huvudtyper, nämligen lättöl
(alkoholhall högst 1,8 viktprocent), öl (alkoholhall över 1,8 men ej över 3,6
viktprocent), och starköl (alkoholhalt över 3,6 viktprocent). Öl indelas
dessutom i typ A (pilsner) och typ B (mellanöl). Till typ A hänförs öl med en
alkoholhalt av högst 2,8 viktprocent, medan lill typ B räknas öl med en
alkoholhalt däröver. Tillverkning för försäljning av starköl med en alkoholhalt
över 4,5 viktprocent får ske endast för export och för vissa särskilda, bl. a.
vetenskapliga ändamål.

Öl
och starköl för eget behov får var och en tillverka i hemmet ulan tillstånd.
För tillverkning av öl och starköl för försäljning fordras däremot tillstånd av
riksskatteverket, som också utövar kontroll över tillverkningen.

2.1.3 Handel
med rusdrycker

Enligt
Rfl indelas försäljningen av spritdrycker, vin och starköl (rusdrycker) i
partihandel och detaljhandel. Till detaljhandel hänförs både utminu-tering och
utskänkning (servering).

Partihandel
är förbehållen AB Vin- & Spritcentralen (i fortsättningen kallad
Sprilcenlralen) och detaljhandeln i form av utminuiering Systembolaget AB
(Systembolaget). Spritcentralen har också monopol på import av rusdrycker.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 8

För
all få ulskänka rusdrycker krävs särskilt tillstånd.

Såväl
ulminutering som utskänkning skall ordnas och handhas pä sådant sätl alt så
ringa skada som möjligt uppkommer.

Systembutik
får inrättas endast i tätort med minst 5 000 invånare. Dispens för inrättande
av systembutik i mindre ort kan lämnas av regeringen. För all distribuera varor
till köpare på orter som inle har någon systembutik kan bolaget inrätta s. k.
utlämningssiällen, där kunderna kan lämna in rekvisitioner på drycker. Kund på
ort som saknar både systembutik och ui-lämningsställe kan få beställa varor som
levereras ulan särskild kostnad lill närmaste post- eller järnvägsstation.

Vid
1954 års alkoholpolitiska reform saltes åldern för inköp i systembutik lika med
myndighetsåldern, som då var 21 år. 1 samband med att myndighetsåldern den 1
juli 1969 sänktes från 21 till 20 är sänktes också inköpsåldern till 20 år, en
åldersgräns som fortfarande gäller. När myndighetsåldern senare sänktes
ytteriigare lill 18 år, fick nämligen inköpsåldern kvarstå oförändrad i avbidan
på APU:s ställningstagande.

Den
som inte har uppnått 20 års ålder saknar således rätt alt köpa spritdrycker,
vin och starköl i systembutik. Inköp skall också vägras den som är synbariigen
berörd av alkohol eller annat berusningsmedel eller är upptagen pä s. k.
spärriisia. Detsamma gäller när anledning till misstanke föreligger alt varan
är avsedd att olovligen tillhandahållas någon.

Länsnykterhelsnämnd
eller i vissa fall kommunal nykterhelsnämnd kan hos riksskatteverket begära att
viss person skall uppföras på spärriisia. På spärriisia skall också bl. a.
uppföras person som genom lagakraftägande dom har befunnits skyldig till
olovlig försäljning. Detsamma gäller den som vid mer än ell tillfälle inom ett
år har befunnits skyldig till rattfylleri eller rattonykterhet.

Före
den 1 januari 1977 skulle även den som hade gjort sig skyldig lill upprepat
fylleri föras upp på spärriisia. Sedan fylleriet har avkriminaliserais sker
inte längre spärrning av denna anledning.

Utminuiering
av rusdrycker får bedrivas vardagar mellan kl. 9.00 och kl. 18.00. Dag före
sön- och helgdag får utminuiering dock inte pågå längre än lill kl. 16.00.

För
utskänkning av rusdrycker krävs tillstånd. Detta meddelas av länsstyrelsen i
del län där restaurangen är belägen. Länsstyrelsen skall inhämta yttranden
från länsnykterheisnämnden och från polismyndigheten och fullmäktige i den
kommun där uiskänkningen skall ske.

För alt lillslånd skall
meddelas måste sökanden uppfylla vissa krav på personlig lämplighet. I formellt
hänseende krävs bl. a. alt han skall vara myndig och inle vara försatt i
konkurs. Tillstånd kan även utfärdas för juridisk person. I sådant fall skall
föreståndare för rörelsen utses. 1 lillstånds-ärendei inhämtar länsstyrelsen
upplysning bl. a. om serveringslokalernas läge och beskaffenhet, vilken
omfattning serveringen skall få och till vem serveringen riktar sig.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 9

1
fråga om uiskänkningen har kommunerna tillerkänts ett långtgående inflytande i
form av den s. k. kommunala vetorätten. Denna ger kommun möjlighet au förhindra
all begärd ulskänkningsrätlighei beviljas. Kommunen kan dessutom ställa upp
vissa bindande delaljvillkor för serveringens bedrivande. Den kommunala
veloräiien omfattar dock inte utskänkning som skall äga rum vid enstaka
tillfälle till slutet sällskap, s. k. sluten utskänkning, och inte heller
irafikutskänkning. Regeringen kan trots kommunalt avstyrkande medge tillstånd
lill s. k. luristutskänkning på ort som är betydelsefull för turistnäringen.

Länsstyrelsen
har all la ställning lill om rättighet i det enskilda fallet skall omfalla
rusdrycker av alla slag eller begränsas till vissa slag av dessa drycker. För
lillslånd lill utskänkning inom område som är tillgängligt för allmänheten som
nöjes- eller idrottsplats krävs särskilda skäl.

Tillstånd
lill utskänkning som skall bedrivas året runt eller åriigen under viss period
skall avse en tidrymd om fyra är(oklrojperiod), som är gemensam för alla
utskänkningsställen. Den nuvarande oktrojperioden löper från den 1 oktober 1973
-den 30 september 1977. Systemet med okirojperioder har tillkommit för all del
skall kunna ske en återkommande samtidig prövning av alla ulskänkningstillsiånd
på en ort. Vid t. ex. nyetablering kan dock prövning ske och tillstånd lämnas
under löpande oktrojperiod. Tillstånd ges då regelmässigt för återstoden av
oktrojperioden. Om gällande bestämmelser för uiskänkningen inle iakttas eller
om den bedrivna rörelsen inte uppfyller kraven på ordning, nykterhet och
trevnad, har länsstyrelsen möjlighet alt ålägga innehavaren all vidta rättelse
(varning), all återkalla tillståndet eller att meddela särskilda föreskrifter
för verksamhetens bedrivande. I förarbetena till nuvarande alkohollagstiftning
understryks att tyngdpunkten i samhällskonlrollen skall ligga på verksamhetens
allmänna karaktär, dvs. att kraven på nykterhet, ordning och trevnad uppfylls.

Prissättningen
på rusdrycker vid utskänkning är i princip fri. De enda begränsningar som
gäller är all prissättningen inle får främja förtäring av de starkare
alkoholdryckerna och alt ulskänkningspriserna inle får sältas lägre än
utminuteringspriserna.

Utskänkning
av rusdrycker får inte ske till gäst som är under 18 år eller är synbart berörd
av alkohol eller annat berusningsmedel och inte heller till person som
veterligen missbrukar alkohol.

Rusdrycker
får inte ulskänkas före kl. 12.00 på vardagar och kl. 13.00 på sön- och
helgdagar. Servering till allmänheten skall avslutas senast kl. 22.00.
Länsstyrelsen får dock, när särskilda förhållanden påkallar det, föreskriva
tidigare tidpunkt för ulskänkningens avslutande. Om det föreligger
stadigvarande behov av utskänkning efter kl. 22.00, kan länsstyrelsen lämna
medgivande härtill. För särskilt tillfälle kan polismyndighet ge dispens.

Utöver
vad som redan upptagits innehåller Rfl ett flertal bestämmelser som reglerar
formerna för uiskänkningen.

Den
som bedriver olovlig försäljning av rusdrycker kan dömas lill böter

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 10

eller
fängelse i högst sex månader. För grovt bron är siraffmaximum fängelse i högsl
två år. I ringa fall skall del inle dömas lill ansvar. Rfl innehåller också
strafföestämmelser för andra förfaranden som strider mot lagen eller mot
föreskrifter som har meddelats med stöd av denna.

Det åligger länsstyrelse,
länsnykterhelsnämnd och kommunal nykterhetsnämnd alt övervaka efterievnaden av
Rfl. Polismyndigheten skall se lill all ordning råder på ställe där
detaljhandel med rusdrycker förekommer. Riksskatteverket meddelar anvisningar
för tillsynen. Verket har dessutom . rätt all i vissa avseenden utfärda närmare
föreskrifter på området.

2.1.4 Handel med ö l

Partihandel
med öl får utövas dels av den som har tillstånd till ulminutering av öl, dels
av den som yrkesmässigt bedriver partihandel med matvaror eller yrkesmässigt
inför öl till rikel.

För
utminuiering av öl fordras lillslånd av polismyndigheten. Tillstånd skall efter
ansökan som regel meddelas den som yrkesmässigt säljer matvaror till
allmänheten, den som yrkesmässigt tillverkar öl, lättöl eller läskedrycker och
s. k. allmännyttiga maltdrycksförelag.

Även
för utskänkning av öl fordras i regel särskilt lillslånd. Detta kan avse
antingen årsuiskänkning (dvs. utskänkning året rum eller åriigen under viss
lidsperiod) eller tillfällig utskänkning. Tillstånd meddelas vid tillfällig
utskänkning av polismyndigheten på orten och vid årsuiskänkning av
länsstyrelsen i det län, där uiskänkningen är avsedd att bedrivas.

1
regel skall yttranden över ansökan om tillstånd till årsuiskänkning inhämtas
från polismyndigheten och kommunfullmäktige i den kommun där uiskänkningen är
avsedd all bedrivas. Om kommunfullmäktige avstyrker årsuiskänkning får
tillstånd inle meddelas. I samband med ulskänkningstillsiånd kan det meddelas
närmare föreskrifter för ulskänkningens bedrivande. Enligl Ön skall var och en
som har befallning med försäljning av öl verka för all nykterhet och ordning
främjas.

Öl
får inte ulskänkas eller utminuteras lill den som kan antas vara under 18 år.
Öl får inle heller utlämnas lill den som är synbart berörd av alkoholhaltiga
drycker eller annat berusningsmedel. Del är vidare förbjudet au utlämna öl om
del föreligger särskild anledning lill misstanke au varan skall användas i
berusningssyfte eller för olovlig försäljning.

Utminuiering
av öl får bedrivas på vardagar mellan kl. 8.00 och kl. 20,00. Möjlighet finns
dock all medge föriängd utminuleringslid. Utskänkning av öl får inle börja före
kl. 7.00 och skall avslutas senast kl. 22.00, om inle lillslåndsmyndighelen har
föreskrivit tidigare eller medgeu senare tidpunkt för ulskänkningens
avslutande.

Det
åligger länsstyrelse, polismyndighet och kommunal nykterhetsnämnd att övervaka
att Öfl och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen iakttas.
Åsidosätts bestämmelserna, kan lillslåndsmyndighelen, efter

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 "

hörande
av kommunens nykterhelsnämnd meddela ölförsäljaren varning. Sker inle rälielse
eller anses del inte vara lillräckligt med en varning, kan myndigheten
återkalla lillsländet eller helt eller delvis förbjuda försäljningen för viss
lid eller tills vidare. Tillstånd till utminuiering skall dessutom återkallas
av polismyndighet då förutsättningarna for rätt att utminutera öl inte längre
föreligger. När del anses nödvändigt förordningens upprätthållande, kan
länsstyrelsen eller polismyndigheten för visst tillfälle förbjuda utminuiering
och utskänkning av öl eller föreskriva inskränkningar i rätten till sådan
försäljning.

Olovlig
försäljning och tillhandagäende med öl i strid moi lagens bestämmelser
straffas, om brottet är grovt, med dagsböter eller fängelse i högsl sex
månader, och eljest i annat än ringa fall med dagsböter.

Riksskatteverket
utövar tillsyn över tillämpningen av Öfl och meddelar de föreskrifter och
anvisningar som behövs.

2.1.5 Handel
med alkoholfria drycker

Som
alkoholfri dryck anses förutom lättöl varje annan dryck som är fri från alkohol
eller innehåller högst 2,25 volymprocent alkohol. Handeln med dessa drycker får
i princip ske under samma villkor som gäller för drivande av hände) i
a/lmänhei. Vissa begränsningar finns dock. Utskänkning av dessa drycker får
inte utan polismyndighetens medgivande bedrivas efter kl. 22.00. Härutöver
gäller bl. a. all polismyndighet eller länsstyrelse har rätt att, om
missförhållanden har förekommit, förbjuda försäljningen eller meddela
inskränkande föreskrifter för denna.

2.1.6 Teknisk
sprit m. m.

I
lagen om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat förslås med
teknisk sprit sådan sprit som är avsedd att användas för tekniskt,
industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat ändamål och som är
hänföriig lill vissa tulliaxenummer. Bestämmelserna om teknisk sprii gäller
även vin och starköl för tekniska och andra särskilda ändamål. Teknisk sprit,
som har denaiurerais så alt förtäring därav kan anses utesluten, kallas
starkdenaturerad sprit.

Med
alkoholhaltigt preparat menas vara som innehåller mer än 2,25 volymprocent
eller, såvitt gäller icke flytande vara, 1,8 viktprocent elylalkohol, och som
inte är hänföriig lill vissa tulliaxenummer och inle heller är läkemedel
enligt läkemedelsförordningen (1962:701, ändrad senast 1975:763).

Kontrollen
över försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat utövas av
riksskalieverkel, som bl. a. har au tillse alt försäljningen inte ger anledning
till missbruk.

Teknisk
sprit och sådana alkoholhaltiga preparat som inte är avsedda för förtäring
skall denatureras. När det finns särskilda skäl får riksskat-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 12

leverkel
dock medge undanlag från denalureringsivångel under förutsättning all fara för
missbruk inle föreligger. Även alkoholhaltiga preparat som är avsedda för
förtäring är underkastade kontroll i syfte all förhindra missbruk.

Sprilcenlralen
får ulan lillslånd importera teknisk sprit. För annan införsel av teknisk sprit
och för införsel av alkoholhaltiga preparat krävs med vissa undanlag lillslånd
av riksskatteverket.

Starkdenaturerad
sprit och alkoholhaltiga preparat får i princip säljas under samma villkor som
gäller för drivande av handel i allmänhet. Teknisk sprit som inle är
starkdenaturerad får utan tillstånd säljas av Spritcentralen, Sys-lembolaget,
tillverkare och apotek. För annan försäljning av sådan sprit krävs
riksskalleverkels tillstånd.

Teknisk
sprit eller alkoholhaltiga preparat får inle tillhandahållas om det föreligger
särskild anledning att anta att varan är avsedd alt användas i berusningssyfte.

Vid
överträdelse av lagens bestämmelser eller med stöd av lagen meddelade
föreskrifter kan riksskatteverket utfärda varning, förbjuda försäljning eller
återkalla meddelat tillstånd.

Olovlig
försäljning och olovlig renaturering medför straffansvar.

2.2
Konsumtionsutvecklingen

Den
reform av alkoholpolitiken som genomfördes år 1955 innebar en radikal brytning
med tidigare alkoholpolitik grundad på Bratisysiemet. Syftet med reformen var
som tidigare har påpekats att ge större frihet under ökat ansvar. 1 detta låg
samtidigt en strävan att ta bort den lockelse, som restriktionerna i sig
antogs medföra.

Förhoppningen
all 1955 års reform skulle leda till minskad alkoholkonsumtion infriades
emellertid inle. I stället steg alkoholkonsumtionen kraftigt. Som motåtgärder
infördes under åren närmast efter reformen regler om avstängning och
legitimationskontroll. Skallen på sprit höjdes också.

Till
följd av dessa åtgärder hade konsumtionen av spritdrycker är 1958 minskal till
1954 åvs nivå. Sprilkonsumiionen undergick därefter, kvantitativt sett, inga
större förändringar förrän år 1974, dåden steg med omkring 10 %. Är 1975 och
under första halvåret 1976 har en forlsalt men mera begränsad uppgångskell.
Sprilkonsumiionen utgjorde61,2 milj. literär 1975.

Vinkonsumiionen
har från en låg ulgängsnivå stigit i ston sett oavbrutet sedan år 1954 och var
år 1975 nära fem gånger så hög som år 1954. Den utgjorde 67,4 milj. liter år
1975. Ökningen avser väsentligen läiivinel, som år 1975 svarade för omkring fem
sjättedelar av vinkonsumtionen.

Slarkölskonsumtionen
sjönk markant i början av 1970-ialet men har fr. o. m. år 1973 i stort sett
varit konstant. År 1975 konsumerades 24,9 milj. liter starköl. Konsumtionen av
mellanöl nådde en topp år 1970. Efter all ha minskat något de närmast följande
åren ökade konsumtionen år 1975

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 13

och
uppgick då till 321 milj. liter. Uppgifterna frän första halvåret 1976 visar en
viss nedgång i förhållande till motsvarande lid år 1975. Konsumtionen av
pilsner har forisall den tillbakagång som inleddes när mellanölet
introducerades. År 1975 konsumerades 31,5 milj. liter pilsner. Däremot har
konsumtionen av lagrat lättöl ökat kraftigt under de senaste åren och uppgår
lill 102 milj. liter, dvs. omkring en tredjedel av mellanölskonsumtionen.

Under
1970-talel fram till år 1974 var den lolala alkoholkonsumtionen i vårt land
relativt konstant. Den ökning som skedde år 1974 - från 7,00 till 7,43 liter
ren alkohol per invånare 15 år och däröver - hänför sig lill övervägande delen
till sprilkonsumiionen. Totalkonsumiionen år 1975 visar en fortsatt men mer
begränsad ökning. För första halvåret 1976 har en obetydlig nedgång skett i
förhållande lill motsvarande tid år 1975.

Beredningsgruppen
har funnit sig kunna konstalera alt den totala alkoholkonsumtionen i vårt land
är måttlig vid en internationell jämförelse irois den ökning som har skett
under senare är. Av riksskalleverkels årsbok 1975 framgår alt Sverige ligger
som nummer 25 bland de drygt 30 länder där statistiken har sådan utformning all
jämförelser kan göras. I Frankrike, som har den högsta konsumtionen, dricker
man tre gånger så mycket som i Sverige mätt i ren alkohol per invånare.

Tar
man sprilkonsumiionen för sig, har den traditionellt varit hög i Sverige vid en
internationell jämförelse. Men medan den här under de senaste 25 åren har ökat
ganska obetydligt, har ökningen i många andra länder varit kraftig. Vid en
jämförelse i dag kan sprilkonsumiionen i Sverige enligl beredningsgruppen
sägas ligga i närheten av det internationella genomsnittet, medan öl- och
vinkonsumiionen fortfarande är låg.

2.3
Ungdomars alkoholvanor

Under
år 1971 startade skolöverstyrelsen och Svenska institutet för Opinionsundersökningar
SIFO AB (SIFO) två riksomfattande undersökningar i syfte all försöka kartlägga
ungdomarnas alkoholvanor. SIFO:s undersökning utförs årligen och omfattar
intervjuer med 1 400 ungdomar i åldern 12-24 år. Skolöverstyrelsens
undersökning återkommer även den varje är. Den omfattade år 1975 över 16 000
elever.

Av
dessa undersökningar att döma har ungdomarnas alkoholvanor under 1970-talel
inle undergått mera betydande förändringar. Skolöverstyrelsens undersökningar
visar dock att andelen ungdomar i åldern 12-16 år som använder större mängder
alkohol en gång i veckan eller oftare har sjunkit ganska markant under perioden
1971-1975. Även anialel ungdomar som dricker mellanöl en gäng varje vecka eller
oftare har minskal. Denna lendens gäller enligl skolöversiyrel.sens
undersökningar alla åldersgrupper men är mest markant i de lägsta. Enligl
SIFO:s undersökningar visar antalet kon-sumtionstillfällen per år för mellanöl
en klar minskning. Konsumiionstill-fällena för spritdrycker har däremot ökat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 14

Skolöverstyrelsens
undersökningar innehåller också uppgifter om hur myckel ungdomar förtär vid de
olika dryckestillfällena. På frågan "hur ofta händer det alt du dricker
alkohol motsvarande minst en halvflaska starksprit eller en helflaska vin vid
samma tillfälle'" valde 5 % av pojkarna och 2 % av flickorna i årskurs 9
svarsallernaiivei någon gång i veckan eller oftare och 26 % av pojkarna och 20
% av flickorna alternativet någon till ett par gånger i månaden. Enligt
skolöverstyrelsens undersökningar uppger inemot 40 % av ungdomarna i årskurs 9
alt de känner sig berusade varje eller nästan varje gång de dricker alkohol.
SIFO redovisar liknande resultat.

Av
båda de nämnda undersökningarna framgår all de ungdomar i tonåren som använder
alkohol i myckel stor uisiräckning dricker spritdrycker, vin eller starköl,
dvs. syslembolagsvaror.

2.4
Alkoholskadeutvecklingen

Beredningsgruppen
framhåller i rapporten all bruk av alkohol kan ge negativa effekter av
skiftande natur. Vissa av dessa är av den arten all de ulan tvekan kan
betecknas som alkoholskador. Hit hör bl. a. vissa kroniska förändringar av
hälsotillståndet. Även andra menliga följder av alkoholbruk såsom försämrade
sociala relationer betecknas ibland som alkoholskador. Begreppet alkoholskada
kan alltså ges en vidsträckt betydelse.

Beredningsgruppen
erinrar om APU:s definition av alkoholskadebegrep-pel. Enligl denna utrednings
uppfattning är alkoholskada en till följd av alkoholfönäring uppkommen inte
obetydlig effekt, som lar sig uttryck på ett eller flera av följande sätl

a) en försämring av konsumentens fysiska och psykiska
hälsa,

b) en försämring av hans levnadsvillkor i övrigt,

c) en försämring av honom närståendes fysiska eller
psykiska hälsa eller deras levnadsvillkor i övrigt,

d) skada
pä annan person eller denne tillhörig egendom,

e) beteenden
som strider moi samhällets sirävan au upprätthålla allmän

ordning,

O
produktionsbortfall och liknande,

g)
värdkostnader och därmed jämförbara kostnader.

Beredningsgruppen
belönar all vissa alkoholskador är mätbara eller kan presenteras i statistiskt
material. Andra kan vara allvariiga och omfattande ulan alt de går all
verifiera och redovisa på ett sådant sätl.

Under
1960- och hittills under 1970-ialei har förändringarna i antalet o m
-händertaganden för fylleri varit ganska begränsade. En topp år 1967 följdes av
en nedgång in på 1970-ialei. En ökning av antalet omhändertaganden noterades
fr. o. m. år 1972. Förslå halvåret 1976 noterades dock lägre siffror än
motsvarande lid år 1975.

Pä
senare lid har frågan om sambandet mellan alkohol och brotts-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 '5

lighet
tilldragit sig betydande uppmärksamhet. All ett sådant samband föreligger även
i fråga om vissa former av brottslighet som inle i och för sig förutsätter
alkoholpåverkan är väl belagt genom både äldre och nyare undersökningar.

Ell
liknande samband föreligger mellan missbruk av andra beroende-framkallande
medel och brott. I mänga fall är bakgrunden till broiislighelen ett missbruk av
såväl alkohol som andra medel.

Beträffande
irafiknykierhelsbrollen konstaleras i betänkandet (SOU
1970:6J)Trafiknykterhetsbrottattden relativa brottsligheten minskade från år
1951 lill är 1963 med ell tillfälligt avbrott år 1956. Utvecklingen efter år
1963 var mindre entydig. Frekvensen var dock lägre i slutet av 1960-ialet än i
böoan av 1950-lalel. De sakkunniga kom lill den slutsatsen all denna
brottslighet relativt sell har hållils under kontroll.

Under
1970-talets första år var antalet misstänkta irafiknykterhetsbrott per 1 000
fordon i stort sett oförändrat. Under år 1975 skedde en påtaglig minskning som
fortsatte även under första halvåret år 1976. Minskningen noteras fr. o. m. den
lid (den 1 februari 1975) då polisens försöksverksamhet med rutinmässiga
alkoholuiandningsprov inleddes. Genom denna försöksverksamhet har alkoholens
roll bland förare kunnat studeras närmare. Vid i förväg beordrade
irafikkoniroller logs under år 1975 närmare 160 000 uiandningsprov. Dessa ledde
till all 0,26 % av de undersökta förarna fick genomgå blodprov. Av dessa var
omkring 80 % straffbart alkoholpåverkade. Materialet tillåter inte några
alltför långtgående slutsatser om del s. k. mörk-lalel vid
trafikonykierheisbrolt, dvs. del tal som anger skillnaden mellan del verkliga
antalet trafikonyklra förare och del antal som upptäckts. Det torde emellertid
stå klart all irafikonyklerheten utgör ett allvarligt problem från
irafiksäkerhetssynpunkt.

I
fråga om utvecklingen för de grövre brotten mot alkohollagstiftningen, nämligen
1 a n g n i ng, hembränning och smuggling hänvisar beredningsgruppen lill APU:s
redovisning. Enligl denna har langningsbroi-ten de senaste åren legat på en
oförändrad nivå. Är 1975 avdömdes 539 sådana brott. Hembränningsbrollen har de
senaste åren visat en ganska kraftig minskning. Antalet sådana brott som kommit
lill polisens kännedom utgjorde 243 år 1975 mol 315 år 1973. Antalet av
tullverket gjorda sprit-och vinbeslag har de senaste åren inte undergått någon
nämnvärd förändring.

I
betänkandet (SOU 1967:36,37) Nykterhetsvårdens läge, avgivet av 1964 års
nykierhelsvårdsundersökning, redovisas en undersökning år 1965 rörande värd
och behandling av alkohol missbrukare. Andelen alkoholmissbrukare vid
mentalsjukhus var något mer än 7 % och vid psykiatriska kliniker omkring 14 %.
Nykierhetsvårdens strukturgrupp inom socialstyrelsen har gjort en liknande
undersökning av förhållandena vid de psykiatriska klinikerna och sjukhusen vid
en bestämd tidpunkt år 1974. Utifrån vissa anlaganden har därvid andelen
alkoholmissbrukare beräknats vara omkring 2 procentenheter högre år 1974 än år
1965 vid såväl

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 16

psykiatriska
kliniker som psykiatriska sjukhus. Av 1974 års undersökning framgår också att
antalet alkoholmissbrukare som har tvångsintagits för psykiatrisk vård enligl
lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (ändrad
senast 1976:373) uppgick lill närmare I 000. Vid samma tidpunkt vistades
omkring 750 tvångsiniagna klienter på allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
Vid allmänna och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare vistades
samtidigt därutöver omkring 1 300 frivilligt ingångna klienter.

APU
redovisar uppgifter om alkoholbelingade sjukdomar för liden t. o. m. år 1964.
En kraftig ökning ägde enligl denna redovisning rum i anslutning lill 1954 års
reform. Därefter skedde för männens del en viss nedgång men vid periodens
utgång hade antalet intagningar åter närmat sig 1956 års höga nivå.

3
Föredraganden

3.1
Allmänna överväganden

Alkoholpolitiska
utredningen (APU) avlämnade i december 1974 sill slutbetänkande (SOU
1974:90-93) Alkoholpolitik. Sedan betänkandet remiss-behandlats tillsattes en
beredningsgrupp med uppgift att pä grundval av betänkandet och remissyttrandena
redovisa ett samlat underlag för regeringens ställningstagande till de
alkoholpoliliska frågorna. Beredningsgruppen har i januari 1977 redovisat
uppdraget i en rapport (Ds S 1977:1). Jag vill nu ta upp dessa frågor.

Missbruk
av alkohol är ell av våra största sociala problem. I samband med
principbeslutet våren 1976 (SkU 1975/76:64, rskr 1975/76:384) om förbud mot
försäljning av mellanöl anslöt sig riksdagen enhälligt lill skal-leuiskottets
uttalande om målet för alkoholpolitiken. Utskottet underströk starkt behovet av
en genomgripande alkoholpolitisk reform. Ulskoilel betonade också alt del är
av stort värde alt alkoholfrågorna i fortsättningen infogas i sitt sammanhang
och alt ell klart mål uppställs för en flerårig insats syftande lill au
begränsa den totala, alltför höga alkoholkonsumtionen och till att komma till
rätta med alkoholmissbruket.

Jag
lägger här fram förslag lill åtgärder som syftar lill en sådan begränsning av
den totala alkoholkonsumtionen som kan bidra till att alkoholmissbruket trängs
tillbaka och alkoholskadorna därmed motverkas. Insatser av delta slag kan dock
få genomslagskraft först på något längre sikt. Del bör vidare understrykas alt
en utveckling i den riktning som jag förordar tillfälligt kan avbrytas, varvid
nya åtgärder får prövas. Mot denna bakgrund har jag funnit alt någon i fråga om
mängd och tid bestämd plan för en sänkning av alkoholkonsumtionen inle är
möjlig.

För
all komma lillrälla med alkoholmissbruket är del nödvändigt all

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 17

upprätthålla
vissa restriktioner i handeln med alkoholdrycker. Alkoholfrågan måsie vidare
sällas in i sitt sociala och samhällspoliiiska sammanhang och åtgärder vidtas
pä en mängd områden i syfte alt nedbringa alkoholkonsumtion och alkoholskador.
En socialt ansvarsfull politik som syftar lill all skapa trygghet och välfärd
för alla människor ökar förutsättningarna all komma lillräita med
alkoholmissbruket.

Jag
vill framhålla att alkoholpolitiska strävanden måste kompletteras med insatser
för vård och rehabilitering av alkoholmissbrukare, Socialutredningen (S
1969:29), som överväger dessa frågor, beräknas komma att överlämna sill
slutbetänkande inom kort.

Risken
för alkoholmissbruk ökar om alkoholvanor etableras tidigt i lon-åren. Ett
flertal av de åtgärder som jag förordar i det följande är därför särskilt
inriktade på ungdomen och dess situation.

Del
är svårt att med säkerhet fastställa någon enskild orsak till alkoholmissbruk.
Även om det oftast är ett symtom pä en social störning kan missbruket ha andra
orsaker. Beredningsgruppen finner det inte möjligt att i rapporten ge en
uttömmande beskrivning av de olika teorier som finns om orsakerna till
alkoholmissbruk. Några vanliga orsaker berörs dock av beredningsgruppen.

En
orsak som beredningsgruppen nämner är det utbredda dryckesmönster som
traditionellt finns i Sverige och som innebär att man koncentrerat, t. ex.
under veckosluten, dricker stora kvantiteter alkohol. Under inflytande av
berusning följer ibland kriminalitet av olika slag, främst misshandel och
liknande. För många kan det vara svårt alt bryta ell sådant dryckesmönster. De
kan också drabbas av mera permanenta skador. Del är en viktig alkoholpolitisk
uppgift att på olika sätt, bl.a. genom en ökad upplysningsverksamhet om
alkoholens risker, ändra detta dryckesmönster.

Den
sociala misären var tidigare en dominerande orsak till alkoholmissbruk. Som
beredningsgruppen konstaterar är orsakerna oftast andra i dagens samhälle.
Välfärdspolitiken har under efterkrigstiden inriktats påatt generellt öka den
personliga tryggheten, förbättra försörjningsmöjligheterna och bättre anpassa
arbetslivet till människan. De åtgärder som vidtagits har bl. a. fört med sig
en omflyttning mellan regioner, förändrade produktionssätt och nya
boendeformer.

Detta
har löst viktiga problem för människorna men samtidigt skapat nya såsom
osäkerhet i ny miljö och bristande självtillit i nya förhållanden mellan
människor, faktorer som kan leda till alkoholmissbruk.

Inom
arbetslivet har strukturrationaliseringar medfört många för människorna
positiva följder såsom mindre tungt arbete och säkrare försörjning. Samtidigt
har emellertid den uppskruvade arbetstakten blivit en allvariig stressfaktor.
Fysiska hälsorisker i form av luftföroreningar och buller liksom
olycksfallsrisker slår fortfarande kvar och verkar på många psykiskt pressande.
I en starkt industrialiserad produktion har vidare individens roll i

2 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 108

s. 18 Kontrollera mot PDF

n

arbetet
förändrats. För många har det inneburit större möjligheteratt utforma sin egen
situation, medan andra, som endast har en detalj i produktionen all sköta,
känner enformighet i arbetet. De upplever sig också ha små möjligheter att
påverka sina arbetsvillkor och arbetsformer.

Arbetslöshet
kan för de människor som drabbas eller hotas av den orsaka allvarliga sociala
problem. Den sysslolöshet och osäkerhet som kan bli en följd särskilt för unga
människor när de inle får någon förankring i arbetslivet kan vara grundläggande
orsaker lill missbruk.

1
skolan står konkurrens och utslagning kvar som betydande problem trots de
senaste årtiondenas reformer. Bland dem som inle förmår att hävda sig kan
bristande självtillii vålla sociala problem i form av i. ex. alkoholmissbruk.

Urbaniseringen
har förändrat människornas fritidsanvändning. Befolkningsomflyttningen har, i
varje fall i de stora inflyttningsorterna, förändrat kontakterna mellan
människor. Den isolering som vissa människor då har hamnat i skapar
otillfredsslällelse och är sannolikt en viktig orsak till för stor
alkoholkonsumtion.

Samlevnadsproblem
i äktenskapet eller familjen kan ofta leda lill alkoholproblem.

Mol
den bakgrund som här har tecknats anser beredningsgruppen det naiuriigt all
alkoholpolitiken ses i ett nytt sammanhang. Eftersom alkoholmissbruket ofta
har sin orsak i sociala förhållanden bör det i första hand angripas med i vid
mening socialpolitiska insatser. Det man vill sätta in som specifikt
alkoholpolitiskt måste ses som ett komplement lill andra åtgärder som syftar
till att förbättra förhållandena inom arbetslivet, skolan, familjelivet,
boendet och frilidsulnytijandei.

Beredningsgruppen
övergår därefter lill att redovisa de mål som under senare är har ställts upp
för politiken inom olika samhällsområden och behandlar först den förändring som
har skett av socialpolitikens inriktning.

Enligl
beredningsgruppen kan man i myckel allmänna termer säga all socialpolitikens
mål har vidgats lill alt skapa en bättre livsmiljö och livskvalitet. Samtidigt
har socialpolitikens samspel, i vissa fall integration, med andra
samhällsakliviteter blivit mer markerad.

Vidare
innebär kraven på solidaritet mellan samhällsmedlemmarna behov av större
inlevelse och engagemang för alt skapa möjlighet för människor all stödja
varandra och förhindra utslagning. Konkret har de medfört all en ökad tonvikt
har lagts på förändringar i den enskildes miljö, dvs. inom arbets-,
utbildnings-, boende- och fritidsmiljön.

Således
har man t. ex. inom socialvården genom ändrad organisation försökt nå en ökad
integration och samordning med närliggande funktioner. Delta har bl. a.
inneburit en förskjutning från åtgärder riktade mot individen lill generella
förebyggande åtgärder, en ökad satsning på öppen vård i stället för
insiiiuiionsvård och pä social service i stället för social kontroll saml

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 19

återhållsamhet
med tvångsåtgärder lill förmän för ökad frivillighet. Denna nya inriktning
kommer lill uttryck i socialulredningens principbetänkande (SOU 1974:40)
Socialvården Mål och Medel.

Samma
lendens kan noteras pä andra områden. Inom arbetslivet har strävandena i allt
större utsträckning inriktats på förbättring av arbetsmiljö och
anställningsvillkor. Bostadspolitiken har vidgats lill att i högre grad uppmärksamma
bostadsmiljöfrågor. Inom utbildningspolitiken har, nu senast genom SlA-reformen
(prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367), en förskjutning stegvis
skett från individuella lill sociala mål. Strävan är all få till stånd ett ökat
samspel mellan skola och annan samhällsverksamhet och all vidga kontakten med
arbetslivet. För kulturpolitiken har ställts som mål att öka den enskildes
kontakter med kulturiivet och nå och engagera fler människor. Inom
kriminalpolitiken betonas numera allt starkare vikten av en samverkan mellan
kriminalvården och övriga samhällsorgan.

Beredningsgruppen
finner all det gemensamma målet för dessa insatser kan sägas vara att skapa en
bättre samhällsmiljö. En socialpolitik med den inriktning och de mål som här
har antytts motverkar enligt beredningsgruppen aktivt uppkomsten av sociala
missförhållanden och minskar därmed på sikt missbruket av alkohol och andra
beroendeframkallande medel.

Som
jag tidigare har framhållit bör åtgärder vidtas för en sådan begränsning av den
totala alkoholkonsumtionen som kan bidra till att tränga tillbaka
alkoholmissbruket och motverka alkoholskadorna. Socialpolitiska insatser av
skilda slag har också sin givna plats då del gäller att främja en sådan
utveckling. En socialpolitik med den inriktning och de mål som beredningsgruppen
har antytt bör verksamt bidra lill alt dämpa missbruket av alkohol och andra
beroendeframkallande medel samt alt begränsa de skador som följer av
missbruket. Restriktioner i handeln med alkoholdrycker krävs också, främst som
ett skydd för ungdomen. Socialpolitiska insatser, i samspel med andra åtgärder,
bör utgöra grunden för samhällets alkoholpolitik.

Anknytningen
lill socialpolitiken leder enligl beredningsgruppens mening till att ansvaret
för de alkoholpolitiska frågorna på central verksnivå bör anförtros
socialstyrelsen. Härigenom skapas goda förutsättningar för en samordning av
alkoholpolitiken med åtgärder mot andra missbruksformer och med andra
socialpolitiska insatser. Större delen av de uppgifter som nu handhas av
alkoholbyrån hos riksskatteverket bör föras över till socialstyrelsen. I
övrigt bör de särskilda uppgifter som vissa andra myndigheter och
organisationer f n. har ligga kvar hos dessa. Sålunda bör skolöverstyrelsen
även i framtiden bevaka alkoholfrågorna i skolan, statens ungdomsråd fördela
anslagen till ungdomsorganisationerna för informationsverksamhet och
Centralförbundet för alkohol- och narkoiikaupplysning (CAN) behålla sin viktiga
roll som informationskanal för folkrörelserna.

I
beredningsgruppens ställningstagande ligger all ett särskilt alkoholpolitiskt
råd, som APU har föreslagit, inte bör inrättas. Däremot föreslås att

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 20

del
till socialstyrelsen knyts en alkoholpolitisk grupp med representanter för
arbetsmarknadens parter, folkrörelserna och andra organ inom samhällslivet.

Med
anledning av vad jag tidigare har sagt anser jag liksom beredningsgruppen alt
socialstyrelsen bör anförtros del centrala ansvaret för de alkoholpoliliska
frågorna. Som kommer all framgå senare i mitt anförande ansluter jag mig lill
beredningsgruppens förslag i fråga om fördelningen av uppgifter mellan
socialstyrelsen och vissa andra myndigheter och organisationer.

Beredningsgruppens
förslag i fråga om den alkoholpoliliska gruppen inom socialstyrelsen är väl
underbyggt. Tillkomsten av ett sådant organ bör verksamt bidra till att skapa
goda kontakter mellan socialstyrelsen och organisationerna i de
alkoholpolitiska frågorna. Jag tillstyrker därför förslaget. Enligl min mening
bör gruppen ges benämningen Socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor. Nämnden
bör ha beslutanderätt i en rad frågor som rör alkoholpolitikens utformning och
inriktning och bör kunna ta initiativ till åtgärder med alkoholpolitisk
anknytning.

Stal
och kommun har gjort kraftigt ökade satsningar på stöd ål föreningslivet. Från
statens sida har det centrala slödet byggts ut liksom akiivi-lelssiödel.
Primärkommuner och landsting har nästan genomgående starkt ökat sill stöd under
de allra senaste åren. Trots delta kämpar många organisationer med ekonomiska
svårigheter. Detta är otillfredsställande eftersom det engagemang och den
normbildning som äger rum i folkrörelserna utgör ett stöd och en stimulans till
personlighetsulveckling för dem som engageras i föreningslivet.

Beredningsgruppen
framhåller all folkrörelserna och organisationerna har en väsentlig roll att
fylla inom alkoholpolitiken. En naluriig väg all föra ut alkoholpoliliska
målsättningar är nämligen alt använda sig av instrument som människor känner
förtroende för. Enligl beredningsgruppen är genomförandet av alkoholpolitiken
i myckel en fråga om ett samspel mellan skilda organs insatser. Ett sådant samspel
möjliggör både en differentiering och en decentralisering av verksamheten.
Genom t. ex. fritids- och kulturpolitiken har ell mönster skapats som har
visat sig framgångsrikt och effektivt. Föreningsliv och samhällsorgan
samverkar, var och en på sina egna villkor men med gemensamma mål. Sirävan har
varit att uppnå största möjliga enkelhet och att ge organisationerna ell eget
ansvarsområde.

Beredningsgruppen
betonar vidare alt samhällets åtgärder mot alkoholmissbruk har betydelse inte
minst frän brottsförebyggande synpunkt. Det föreligger ett samband mellan å ena
sidan alkoholpåverkan och alkoholmissbruk, ä andra sidan kriminalitet i olika
former, särskilt då väldsbrotls-lighet. Andelen alkoholmissbrukare inom
kriminalvårdsklienlelel har sedan länge varit hög. På många håll är
alkoholmissbruk det klart dominerande problemet bland frivårdsklienterna.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 21

De
brottsförebyggande synpunkterna bör därför enligl beredningsgruppen beaktas vid
utformningen av riktlinjerna för den framtida alkoholpolitiken. Bevakningen av
dessa frågor bör ankomma pä brottsförebyggande rådet i dess egenskap av
samordnande organ för de brottsförebyggande insatserna.

Enligl
beredningsgruppens mening bör ett alkoholpolitiskt program således domineras
av socialpolitiska insatser. Det framhålls dock all sädana inle är tillfyllest.
Liksom tidigare bör prissättningen på alkoholdrycker användas som ell
instrument för att hålla tillbaka konsumtionen. Priserna bör också anpassas så,
att konsumtionen inriktas på de alkoholsvagare dryckerna.

Beredningsgruppen
diskuterar möjligheterna att genom direkta åtgärder snabbi få lill stånd en
varaktig minskning av totalkonsumiionen. Enligl beredningsgruppens mening står
i så fall i praktiken knappast något annat medel till buds än en kraftig
höjning av alkoholpriserna utöver vad som följer av den allmänna
prisutvecklingen. Beredningsgruppen påpekar att APU, med beaktande bl. a. av
riskerna för hembränning och smuggling vid en höjning av den relativa
prisnivån, fann den gällande avvägningen av prisnivån för sprit och vin i
huvudsak riktig. Beredningsgruppen ansluter sig lill denna uppfattning och
framhåller att den av det övervägande antalet remissinstanser lämnades ulan
erinran. Beredningsgruppen förklarar vidare all redan de skattehöjningar som nu
är påkallade med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen kommer att medföra
en kraftig höjning av alkoholpriserna.

Beredningsgruppen
framhåller slutligen alt det även i fortsättningen bör finnas restriktioner,
främst som ett led i skyddet av ungdomen. Restriktionerna bör dock begränsas
till sådana som av en bred allmänhet kan uppfattas som meningsfulla. 1 gengäld
bör man satsa på att bättre än i dag övervaka alt nykierhelspolitiska
olägenheter inte uppkommer i samband med försäljning av alkoholdrycker. I detta
syfte föreslås en betydande ökning av den personal hos länsstyrelserna som
sysslar med hithörande frågor.

Jag
ansluter mig till vad beredningsgruppen har anfört i fråga om folkrörelsernas
och organisationernas roll, bevakningen av brottsförebyggande insatser och
behovet av restriktioner.

Jag
finner dei väsentligt all alkoholbeskaltningen och därmed prissättningen på
alkoholdrycker används som ett instrument i konsumiionsbe-gränsande syfte.
Priserna bör anpassas sä, alt de underiällar strävandena att åstadkomma en
begränsning av den totala alkoholkonsumtionen. Vid höjning av den relativa
prisnivån bör dock, som beredningsgruppen påpekar, göras en avvägning mol
riskerna för bl. a. hembränning. Man vet ännu alltför litet om den närmare
inverkan som olika prisförändringar har på konsumtionen på kortare och längre
sikt. Det är angelägel alt sambandet mellan pris och konsumlionsutveckling
studeras närmare. Det bör ankomma pä socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor
att ta initiativ i denna fråga.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 22

Chefen
för budgeidepartemeniet kommer all ta upp frågan om de skattehöjningar som
beredningsgruppen har aktualiserat.

Jag
kommer i det följande att föreslå en kraftigt ökad satsning på information.
Utöver de medel som fördelas till ungdomsorganisationer bör medel anvisas
socialstyrelsen för kampanjer för helnykterhet i vissa situationer, t. ex.
inom arbetslivet och i trafiken, och för andra initiativ, t. ex. i samarbete
med de fackliga organisationerna. Jag kommer också att föreslå att särskilda
projektmedel skall ulgå från allmänna arvsfonden för försök med
fritidsaktiviteter, främst för ungdomar.

I
linje med vad jag har förordat kommer vidare chefen för utbildningsdepartementet
all föreslå en ökning av anslagen till alkoholforskningen och statsrådet Mogård
åtgärder för skolans undervisning i alkoholfrågor.

Huvuddelen
av förslaget bör genomföras den 1 januari 1978. Som jag senare kommer au
närmare utveckla gör sig emellertid särskilda synpunkter gällande i fråga om
genomförandet av bl.a. förslaget om ökning av personalen hos länsstyrelserna
och vissa förslag som har samband med nu utgående anslag. 1 dessa frågor
föresläs ett genomförande den 1 juli 1977.

3.2
Information

Information
i alkoholfrågan bedrivs i dag på ett mycket brett fäll. APU lät år 1970
genomföra en kartläggning av den information om alkoholfrågor som kom från
myndigheter, institutioner, organisationer och företag. Det visade sig att
omkring I 100 organ då bedrev informationsverksamhet. 1 denna siffra är inle
inräknade t. ex. nykterhetsrörelsens lokala föreningar. Antalet sådana
föreningar uppgick år 1970 till 6 746.

Statliga
medel lill information om alkohol fördelas i huvudsak av statens ungdomsråd.
Härtill kommer information genom socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning
(h-nämnden), skolan. Systembolaget, olika samhällsorgan i samarbete med
folkrörelser, l. ex. i form av kampanjer om nykterhet och trafik, och
Föreningen Fruktdrycker.

Av
betydelse är även de medel som tilldelas organisationer och Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

I
prop. 1976/77:100 (bil. 8 s. 184) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Upplysning i alkoholfrågor m. m.
för budgetåret 1977/78 beräkna ett reservationsanslag av 4 milj. kr. och lill
Föreningen Frukldrycker beräkna ett anslag av 50 000 kr. Jag anhåller all i
detta sammanhang få la upp dessa frågor.

Chefen
för utbildningsdepartementet kommer alt anmäla frågor som rör CAN:s information
och statsrådet Mogård den informationsverksamhet som bedrivs i skolan.

Budgetåret
1972/73 ställdes första gången medel lill statens ungdomsråds förfogande för
upplysning bland ungdom om alkohol- och narkotikaproblem

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 23

(prop.
1972:61, SkU 1972:130, rskr 1972:24). Anslag beviljades med 5 milj. kr. för
verksamhet under tvä år. Budgetåren 1974/75 och 1975/76 beviljades ytteriigare
anslag med 2,5 milj. kr. för vart och ell av åren. För budgetåret 1976/77
disponerar statens ungdomsråd 4 milj. kr. för denna verksamhet. Medlen fördelas
i samråd med h-nämnden.

I
prop. 1972:61 (s. 20) framhölls att upplysningsverksamheten inte fick bli
cenlralslyrd ulan au den skulle genomföras av olika organisationer. Statens
ungdomsråd har hittills förmedlat bidrag till 35 organisationer.

Föreningen
Frukldrycker har för budgetåret 1976/77 ett anslag på 50 OCX) kr. för
upplysningsverksamhet rörande alkoholfria fest- och sällskapsdrycker. Anslaget
innebar en uppräkning med 15 000 kr. från föregående budgetår.

Beredningsgruppen
förklarar att den delar APU:s och remissinstansernas uppfattning att resurser
behövs för en ökad information om alkoholpolitiska frågor och att informationen
måste kombineras med andra åtgärder. Beredningsgruppen framhåller vidare att
information i dag ofta bedrivs gemensamt i fråga om alkohol och narkotika. De
medel som statens ungdomsråd fördelar är avsedda för information i båda dessa
frågor. Enligl beredningsgruppen är det en allmän uppfattning att missbruk av
alkohol och narkotika, liksom missbruk av andra medel såsom thinner och läkemedel,
beror pä likartade sociala störningar.

Det
är angelägel alt framlida informationsinsatser får lill syfte all motverka
missbruk av samtliga dessa medel. Samma breda inriktning bör enligt beredningsgruppen
gälla inom forskningen, på fritidsområdet, i arbetslivet och i skolan.
Informationen bör riktas in på bakomliggande omständigheter som skapar missbruk
av beroendeframkallande medel och främja en hjälpande inställning till
missbmkarna. Det är vidare angelägel att informationen far sådan utformning all
den bidrar till en ökad debatt och opinionsbildning kring de framlida
åtgärderna mot missbruk.

Beredningsgruppen
anser att de mål som har ställts upp av riksdagen för de medel som statens
ungdomsråd fördelar lill olika organisationers informationsverksamhet kan tjäna
som vägledning för all information om beroendeframkallande medel.

Del
innebär följande. Informationen skall sälla in missbruksproblemen i deras
sociala sammanhang. Den skall vidga medvetenheten om all människors sociala
svårigheter måste mötas med öppenhet och vilja till solidariska insatser.
Slutligen skall den medverka lill sådan förändring i synen på de som har
skadats genom missbruket att deras delaktighet i den samhälleliga gemenskapen
tryggas.

Jag
ansluter mig lill uppfattningen all resurser behövs för en ökad information om
alkoholpoliliska frågor. Som beredningsgruppen framhåller bör informationen
omfatta även andra missbruksmedel som narkotika och sniffningsmedel. Då det
gäller målet för informationen vill jag för min del, uiöver vad
beredningsgruppen har pekat pä, betona vissa angelägna upp-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 24

gifter.
Som jag tidigare har framhållit måste en begränsning av den totala
alkoholkonsumtionen ses som ett medel för att tränga tillbaka alkoholmissbruket
och motverka alkoholskadorna. I linje härmed bör informationen understryka den
fara för skador som ligger i bruket av alkohol. Även information som ger
kunskap om alkoholens verkningar från fysiologiska och psykologiska synpunkter
är värdefull. Detta gäller i särskilt hög grad för upplysningen lill ungdom.
Vidare bör informationen betona vikten av helnykterhet under uppväxtåren och i
särskilda situationer, t. ex. i trafiken och i arbetslivet. Slutligen är det
enligl min uppfattning en angelägen uppgift all ge sådan information om
alkohollagstiftningen som bidrar lill att skapa förståelse för de regler och
restriktioner som finns.

En
stor del av informationen bör avse ungdomen. Att påverka ungdomens sociala
situation och inställning till alkohol är viktigt. I dag näs ungdomen, främst
genom folkrörelserna och skolan, av en omfattande information i alkoholfrågan.
Genom det stöd lill aktiviteter som jag senare kommer att föreslå kan
informationen till ungdomen väntas få än större omfattning. Samtidigt är det
som APU och beredningsgruppen understryker viktigt att informationen inte
ensidigt riktas in på ungdomsgrupperna. Även de vuxnas situation och attityder
behöver påverkas. Utan stöd från den vuxna generationen förfelas lätt informationen
till ungdomen. Därför bör i större utsträckning än tidigare informationen också
avse vuxna. Detta gäller särskilt föräldrar men även lärare och ungdomsledare
av olika slag. Enligt vad beredningsgruppen har funnit är organisationerna
intresserade av alt la ansvar för en vidgad information.

Även
socialstyrelsen och kommunerna bör enligt min mening i ökad utsträckning rikta
informationen mot vuxengrupperna.

Informationsverksamheten
bör endast i begränsad omfattning ske genom stora, riksomfattande kampanjer.
Kostnaderna för sådana kampanjer är stora liksom riskerna för alt de förfelar
sitt mål. Inom vissa bestämda områden bör dock större kampanjer kunna sättas
in. I arbetslivet, i trafiken och i samband med bad och bålfärder bör ställas
särskilda krav pä nykterhet. Dessa områden lämpar sig också för riksomfattande
kampanjer.

En
väg all ge informationen särskild genomslagskraft är att kombinera den med
aktiviteter av olika slag. Erfarenheter de senaste åren från bl. a. statens
ungdomsråds verksamhet visar att information som sätts in i ett naiuriigt
sammanhang ger särskilt gott resultat. Det är enligt min mening lämpligt att
information i alkoholfrågan ingår som ell led i de fritidsaktiviteter som jag
i fortsättningen kommer att förorda.

I
likhet med beredningsgruppen vill jag kraftigt understryka all del är en fördel
om informationen går ut från ett stort antal instanser. Genom att informationen
sprids på de vägar som är naturiiga för annan kontaktverksamhet ökar
möjligheterna att nå ut med informationen. Jag vill i detta sammanhang också
betona massmedias stora genomslagskraft.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 25

Folkrörelserna bör ges resurser att även i fortsättningen
svara för övervägande delen av alkohol- och narkoiikaupplysningen. Del har
visat sig att de i många fall dä det har gällt att få ut information om alkohol
har prövat nya vägar och nått människor utanför sina vanliga medlemsgrupper.
Folkrörelsernas möjlighet au väva samman information och aktivitet ger dem
vidare särskilda förutsättningar all lyckas med sin informationsuppgift. Av
betydelse är också vissa organisationers sirävan alt bedriva alkohol-och
narkotikainformalion i små grupper på arbetsplatsen, i skolan och i
bostadsområdet. Det är härvid en självklarhet att folkrörelserna självständigt
bedriver verksamheten med utgångspunkt i sina egna värderingar och att
innehållet får präglas av varje folkrörelses särart.

Jag övergår nu till att beröra socialstyrelsens
informationsansvar.

Som jag tidigare har sagt bör socialstyrelsen tilldelas
ansvaret på central myndighetsnivå för samhällets alkoholpolitik. 1 detta
ansvar ligger dä också det samhälleliga ansvaret för informationsfrågorna.

När det gäller den närmare utformningen av denna uppgift
vill jag i likhet med beredningsgruppen och flertalet remissinstanser som har
yttrat sig över APU:s förslag peka på riskerna för att samordning av
informationsinsatserna kan leda lill central styrning av verksamheten. Det kan
medföra all informationen begränsas till att gå genom ett fåtal kanaler. Som
tidigare har påpekats härden information som kommer från skilda håll i olika
utformning och som anknyts lill aktiviteter på arbetsplatsen eller på fritiden
större möjlighet all bli framgångsrik. I vissa fall kan del finnas skäl som
talar för samordning av de informationsinsatser som förekommer på det alkoholpolitiska
området. Detta får emellertid inle leda till en centraliserad informationsverksamhet,
som begränsar mångfalden och försvårar organisationernas arbete.

1 socialstyrelsens ansvar bör ingå att, i den mån detta
befinns lämpligt av berörda parter, verka för en samordning av riksomfattande
informationskampanjer i de sammanhang som tidigare har nämnts. Sådana kampanjer
bör planeras och genomföras i samarbete med organisationerna, varvid dessa
självständigt avgör i vad mån de vill medverka. Initiativ till kampanjerna
bör, förutom av socialstyrelsen och andra myndigheter kunna tas av
organisationerna, t. ex. av arbetsmarknadens parter i fråga om kampanjer på
arbetslivets område, av molororganisalionerna i fråga om trafiknykter-hetskampanjer
och av livräddningssällskapet i fråga om kampanjer mot alkohol i samband med
bad och bålfärder.

Som beredningsgruppen har föreslagit bör socialstyrelsen
tilldelas 3 milj. kr, beräknat för helt verksamhetsår, att användas för att
stödja riksomfattande informationskampanjer. Denna summa bör täcka kostnaden
för minst en sådan kampanj.

Socialstyrelsen kommer som framgår att få nära kontakt med
informationsfrågorna. Hos socialstyrelsen finns vidare en betydande erfarenhet
frän

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 26

angränsande
områden. Socialstyrelsen bör därför kunna bedöma om behov uppslår av
kompletterande insatser på informationens område. En sådan insats kan vara
information lill grupper som lever isolerade från samhällsgemenskap och
organisationsliv. Dessa grupper nås sällan av information på vanliga vägar. Det
kan i stället bli fråga om en uppsökande verksamhet och en särskild utformning
av informationsåtgärderna kopplad till aktiviteter av olika slag. De människor
det är fråga om är ofta kända av social- och fritidsförvaltningarnas personal.
Del böi- därför vara en uppgift för kommunerna, gärna i samverkan med
frivilliga organisationer, alt söka ge dessa grupper del av information. Vissa
klienlorganisalioner som t. ex. länkrörelsen fyller här redan i dag en viktig
uppgift. I samarbete med den kommunala socialvärden bör dessa och andra
organisationers insatser kunna utvecklas ytteriigare. En sådan verksamhet som
jag nu har berört kan emellertid bli kostnadskrävande genom att de personer som
skall föra ut informationen kan behöva särskild utbildning. Det är också
tänkbart att särskilt material behöver framställas eller alt verksamheten pä
annat sätt måste få en annoriunda inriktning.

Socialstyrelsen
bör därför ges resurser att stödja sådan verksamhet. En annan angelägen uppgift
för socialstyrelsen kan vara au lämna ekonomiskt bidrag lill särskilda projekt
pä arbetslivets område. Socialstyrelsen bör i enlighet med beredningsgruppens
förslag disponera 2 milj. kr., beräknat för helt verksamhetsår, för att stödja
insatser av det slag som nu har nämnts och för att täcka andra behov av
kompletterande informationsåtgärder.

Om
organisationerna önskar bistånd och råd i tekniska frågor när del gäller
information bör socialstyrelsen kunna ge önskad hjälp, t. ex. i form av
förstärkta ekonomiska resurser som ger organisationerna i fråga möjlighet att
anlita den sakkunskap som de anser sig behöva. Samma är förhållandel med
material för informationsverksamhet.

Anslaget
till Upplysning i alkoholfrågor m. m. räknades för innevarande budgetår upp
från 2,5 milj. kr. lill 4 milj. kr. Som jag tidigare har framhållit är det
viktigt att ungdomen ges upplysning om alkohol, sniffningsmedel och narkotika.
I likhet med beredningsgruppen anser jag därför att det för budgetåret 1977/78
bör utgå anslag för denna verksamhet med oförminskat belopp, 4 milj. kr.
Statens ungdomsråd svarar för fördelningen av dessa medel. Jag förutsätter att
ungdomsorganisationerna inte samtidigt söker anslag till
informationsverksamheten hos både socialstyrelsen och statens ungdomsråd.

I
likhet med beredningsgruppen anser jag att Föreningen Fruktdrycker fullgör en
viktig uppgift med små resurser. För budgelårel 1977/78 bör anslaget till
föreningen räknas upp med 20 000 kr. till 70 000 kr. Därefter bör särskilt
anslag lill föreningen inle föras upp på statsbudgeten. 1 stället bör det
ankomma på socialstyrelsen all inom ramen för medgivna anslag lämna bidrag till
föreningen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 27

Beträffande
Sveriges Radios roll som opinionsbildare på alkoholomrädet vill jag efter
samråd med chefen för utbildningsdepartementet framhålla alt denna berörs av
innehållet i gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio och därför bör
bedömas av nu sittande radioutredning (U 1974:08).

3.3
Aktivitetsstöd m. m.

3.3.1
Stöd åt fritidsaktiviteter

I
beredningsgruppens rapport redovisas ell förslag rörande försöksverksamhet
inom fritidsområdet med inriktning på de människor som är särskilt utsatta för
risken att hamna i alkoholmissbruk eller missbruk av andra beroendeframkallande
medel. Beredningsgruppen framhåller att det inte är fråga om några klart
avskiljbara grupper. Gemensamt för de människor som åsyftas är dock att de har
sociala problem. Det kan vara fråga om störningar i familjen, skolan eller
arbetslivet. Ofta har dessa människor svårt att nå kontakt med andra, de har en
negativ inställning till samhället och saknar insikt om vad de kan göra för att
ge mening åt tillvaron. De återfinns bland både ungdom och vuxna.

Frivilliga
organisationer och kommunala förvaltningar gör redan i dag stora insatser för
att nä alla grupper av människor med fritidsverksamhet. Detta är dock
beträffande vissa grupper inte möjligt utan intensiv uppsökande verksamhet. De
frivilliga organisationerna har små resurser för sådant arbete. Kommunerna har
i sin utbyggnad av service inom fritidssektorn inte alltid kunnat ta hänsyn
till de skilda behov av slöd och stimulans som finns i olika områden. Dessa
begränsningar medför all de grupper som behöver särskild hjälp med sin fritidsverksamhet
inte alltid nås av det utbud som finns på fritidssektorn. Del kan dock antas
att en målinriktad fritidsverksamhet, anpassad lill dessa gruppers särskilda
behov och levnadsförhållanden, skulle leda till goda resultat. Erfarenheter av
den försöksverksamhet med fritidsaktiviteter för barn i åldern 7-12 är som har
bedrivits med stöd ur allmänna arvsfonden tyder på detta. Tillräckligt underiag
saknas dock för all i dag bestämma formerna för en sådan målinriktad fritidsverksamhet.
Jag förordar en försöksverksamhet för all vinna erfarenhet om möjligheterna att
nå ut med olika fritidssysselsättningar till de grupper av människor som är i
särskilt behov av aktiviteter.

Socialstyrelsen
bör tilldelas anslag för verksamhet i enlighet med det anförda. Med hänsyn
lill verksamhetens syfte bör medel kunna ställas till förfogande ur allmänna
arvsfonden. Bidrag till försöksverksamhet bör beviljas frivilliga
oganisalioner. Även kommuner bör kunna erhålla bidrag till försöksprojekt som
syftar till att öka erfarenheterna av denna typ av fritidsverksamhet.

Försöksverksamheten
bör ges en variationsrik utformning och olika mo-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 28

deller
bör prövas. Det är särskilt angelägel alt pröva olika former för samarbete
mellan kommuner och folkrörelser på delta område som ofta kräver siora insatser
av erfarna socialarbetare och fritidsledare.

För
au nå siu syfte bör verksamheten riktas in på gemenskap och aktivitet i små
grupper i människornas egen miljö. Del är naiuriigt all slödel i första hand
används för aktiviteter bland ungdom. Pä läng sikt bedrivs dock del bästa
förebyggande arbetet för barn och ungdom med deras föräldrar. Ell allmänt mål
för fritidsverksamhet är vidare all överbrygga moisäiiningar mellan
generationer. Bidrag bör därför kunna ges till aktiviteter bland alla
åldersgrupper. Del är en fördel om projekten utformas på sådant sätt all de
blir tillgängliga för både ungdomar och äldre. Då de grupper som avses med
stödet kan ha mycket olika sammansättning är det viktigt att verksamheten inte
i förväg låses i bestämda former. Det bör i stället ligga på organisationerna
och kommunerna au från fall till fall bestämma den närmare inriktningen av
verksamheten. En förutsättning för bidrag till verksamheten bör dock vara alt
denna avser bestämda projekt, som redovisas i bidragsansökningen.

Inom
ramen för försöksverksamheten bör det vidare kunna anordnas nöjesverksamhet i
lokaler där alkoholservering inte förekommer. Stödet lill sådan verksamhet bör
självfallet inte begränsas till all avse endast vissa grupper av människor.
Någon begränsning i fråga om arrangörer för verksamheten bör inte heller
göras.

Försöksverksamheten
bör pågå i högst fem år. Det bör ankomma på socialstyrelsen alt med jämna
mellanrum utvärdera verksamheten på gmndval av redovisningar från kommuner och
organisationer som erhållit bidrag. Jag beräknar i likhet med beredningsgruppen
att åriiga anslag kan beviljas ur allmänna arvsfonden med 5 milj, kr. Anslagens
storlek bör dock inom den angivna ramen få bero pä tillgängen till lämpliga
projekt.

3.3.2
Alkohol fria restauranger

I
prop. 1976/77:100 (bil. 8 s. 223) har regeringen föreslagit riksdagen all, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till län för inrättande av
alkoholfria restauranger för budgetåret 1977/78 beräkna ell invesleringsanslag
av 1 000 kr. Jag anhåller att nu fä ta upp denna fråga.

Sedan
år 1955 finns möjlighet att erhålla statliga län lill inrättande av alkoholfri
restaurang. I mån av tillgång på anvisade medel kan lån beviljas för bl.a.
mindre utvidgning och modernisering av reslauranglokal och för alt täcka behov
av rörelsemedel. Däremot utgår ej driftbidrag. Särskilda villkor gäller för
lånen.

För
budgetåret 1955/56 anvisades 5(X)000 kr. för låneverksamheten. Mindre årliga
anslag har därefter anvisats. Den 30 juni 1976 var behållningen på anslaget 119
000 kr. För budgetåret 1976/77 har anvisats 1 000 kr. Under

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 29

perioden
1955-1976 har 28 ansökningar getts in. Endast 13 av dessa har bedömts uppfylla
de lånevillkor som gäller. Lån har beviljats för sammanlagt 859 000 kr. Fyra av
de lån som har beviljats har ej utnyttjats eller ganska omgående återbetalats.

Beredningsgruppen
redovisar all det i Norge finns möjlighet att erhålla lån till alkoholfria
restauranger i betydligt större utsträckning än vad som gäller i Sverige.
Långivningen har där fått ganska stor omfattning. Den 30 juni 1976 fanns
omkring 16 milj. norska kronor placerade i olika lån.

En
översyn av lånemöjlighelerna för alkoholfria restauranger har nyligen
företagits i Norge och har i september 1976 redovisats i ett betänkande (NOU
1976:37) Alkoholfrie hoteller og restauranler. I betänkandet anges att del år
1975 gavs in låneansökningar pä sammanlagt 15 milj. norska kronor medan endast
en femtedel av detta belopp fanns tillgängligt för utlåning. Del framhålls i
betänkandet att de alkoholfria restaurangerna genomgående har en ansträngd
ekonomi och att ell siort antal restauranger har fått lägga ned röreisen de
senaste åren. Enhgt betänkandet bör i framtiden en ökad satsning ske på olika
former av aktiviteter vid sidan av den rena restaurangverksamheten och det
föreslås ett engängsanslag av 10 milj. norska kronor för att göra det möjligt
att bevilja de mer angelägna av de låneansökningar som för närvarande
föreligger.

Beredningsgruppen
konstaterar att möjligheten att söka län till alkoholfria restauranger har
utnyttjats i mycket ringa utsträckning. Anledningen till delta är enligl
beredningsgruppen säkeriigen all lånesiödet som det nu är utformat saknar
avgörande betydelse då det gäller möjligheten au konkurrera med restauranger av
annat slag. Beredningsgruppen anser att lånemöjlig-heien, om den skall
behållas, btjr utökas väsentligt och formerna för långivningen omprövas. Med
hänsyn bl. a. till erfarenheterna frän Norge finner beredningsgruppen dock, i
likhet med APU, alt länemöjligheten bör avvecklas,

I
Norge har stödet till de alkoholfria restaurangerna kommit all kräva stora
kapitalinsatser. Del har där visat sig att de alkoholfria restaurangerna trots
detta har svårt att klara sig i konkurrensen med restauranger med
alkoholservering. Del finns enligl min mening knappast anledning all tro att
utvecklingen i Sverige blir annorlunda om lånemöjligheten utvidgas. En
ekonomisk satsning på stöd åt alkoholfria restauranger måste dessutom vägas
emot behovet av andra alkoholpolitiska insatser på fritidsområdet. Härvid utgör
sannolikt sådan verksamhet som riktas in på aktiviteter ell mera attraktivt
alternativ lill restauranger med alkoholservering. Detta torde gälla inte minst
för ungdomar.

Jag
ansluter mig således till beredningsgruppens uppfattning och förordar au
möjligheten alt ge lån till alkoholfria restauranger avvecklas. Det bör stå
nämnden för alkoholfrågor fritt all överväga del alkoholpolitiska behovet av en
möjlighet lill stöd i andra former åt sådan verksamhet som nu har

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 30

berörts.
Om nämnden finner att det med rimliga insatser kan åstadkommas ett verksamt
slöd bör förslag läggas fram för socialstyrelsen.

Lånemöjligheten
bör upphöra vid 1977 års utgång. För budgelårel 1977/78 bör det beräknade
investeringsanslaget tas upp. De bestämmelser som nu gäller bör även efter
utgången av är 1977 tillämpas på redan beviljade lån.

3.4
Alkoholfrågan i arbetslivet

I
arbetslivet har frågor med anknytning lill alkohol främst beaktats av
samarbetsorgan såsom Samarbelskommittén för alkoholfrågor och Alkohol-och
narkolikarådel (ALN A-rådet). Som en följd av de reformer på arbetslivels
område som har genomförts under senare år har skapats nya organ med
förutsällningar alt arbeta med frågor kring alkohol och narkotika. Den verksamhet
som bedrivs av skyddskommittéer och anpassningsgrupper kan knyta an till
sådana frågor. Även företagshälsovården har viktiga uppgifter i detta
sammanhang.

Enligl
beredningsgruppen har diskussionen kring alkohol och arbete ofta ensidigt rört
sig om alkoholens negativa inverkan på arbetsresultatet och risken för den som
är alkohol påverkad på arbetsplatsen att åsamka sig själv eller annan fysisk
skada. Missbruk av alkohol i arbetet har därför kommit all uppfattas främst som
ett disciplinärt problem. Beredningsgruppen framhåller att APU och
remissinstanserna har tagit avstånd frän denna snäva inställning och har
betonat att förebyggande åtgärder måsle komplettera och ersätta varningar och
avskedanden. De har vidare ansett att åtgärderna främst måsle riktas in på
arbetsmiljön men även ta sikte på arbetslagarnas sociala situation i övrigl.

Jag
delar denna uppfattning och vill särskilt understryka vikten av det
reformarbete som bedrivs pä arbetslivets område. För alt alkoholpolitiska
strävanden skall få största möjliga genomslagskraft krävs det att arbetslagaren
upplever sin situation som meningsfylld och att arbetet kan utföras under goda
yttre omständigheter.

Jag
anser i likhet med APU och remissinstanserna angelägel att insatser för
information om alkohol görs pä arbetsplatserna. Informationen bör omfatta
också andra beroendeframkallande medel. Information på arbetsplatserna har
möjlighet alt nä ett stort antal människor.

Informationen
kan lämpligen förmedlas genom att vissa nyckelgrupper av anställda såsom
skyddsombud och fackliga förtroendemän får särskild undervisning som de sedan
ger andra del av. Arbetarskyddslagen (1949:1) och lagen (1974:358) om facklig
förtroendemans ställning på arbetsplatsen lorde ge de personer som i första
hand bör erhålla undervisning rätt till ledighet för detta ändamål med
bibehållna anställningsförmåner.

Som
jag har framhållit i annat sammanhang bör del finnas förutsättningar all
genomföra riksomfattande informationskampanjer på arbetslivets om-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 31

rade.
Ekonomiskt bidrag och annat stöd skall kunna lämnas till sådana kampanjer.

För
den arbetstagare som redan missbrukar beroendeframkallande medel eller lever
under sådana sociala påfrestningar all risk för missbruk föreligger behövs del
hjälpande och stödjande åtgärder utöver information. Åtgärderna kan beslå i
läkarvård, kuraliva insatser eller hjälp till meningsfull fritidssysselsättning.
Behovet av hjälpätgärder gör sig ofta först märkbart i arbetssituationen.

Ansvaret
för information och andra alkoholpolitiska åtgärder inom arbetslivet bör i
första hand ligga hos arbetsmarknadens parter och hos samarbetsorgan där dessa
är företrädda. Härigenom vinner man att insatserna görs av personer som har god
kännedom om arbetslagarnas förhållanden och som åtnjuter deras förtroende. Den
särskilda verksamhet som bedrivs under ledning av Samarbetskommittén för
alkoholfrågor och av ALN A-rådet riktas delvis in på hjälpande och stödjande
åtgärder. Det är emellertid knappast möjligt att nå alla arbetsplatser med
denna verksamhet. En stor del av ansvaret för alkoholpolitiska åtgärder inom
arbetslivet måste därför ligga hos andra samarbetsorgan. Skyddskommittéer,
företagshälsovård och anpassningsgrupper har vikliga uppgifter i delta
sammanhang.

I
både skyddskommittéerna och anpassningsgrupperna finns företrädare för
arbetstagare och arbetsgivare. Dessa organ har möjlighet att genom samarbete
utnyttja varandras specialkunskaper och att anlita sakkunnig hjälp från andra delar
av samhällslivet. Beredningsgruppen uppger alt det vid de kontakter som gruppen
haft med företrädare för parter på arbetsmarknaden har kommit fram starka
önskemål att alkoholpolitiska åtgärder vidtas av de samarbelsorgan som nu finns
eller eljest i nära samverkan med arbetstagarnas egna organisationer. Del har
särskilt understrukits att man i anpassningsgrupperna avser att rikta ökad
uppmärksamhet på frågor rörande missbruk av beroendeframkallande medel. Det
har vidare pekats pä att den arbetstagare som missbrukar alkohol eller annat
beroendeframkallande medel kan räkna med och i första hand bör få hjälp och
stöd frän arbetskamrater.

Beredningsgruppen
har övervägt om del finns behov av alt inrätta en riksomfattande organisation
inom arbetslivet med förebild i den i Norge verksamma organisationen
Arbeidslivels komilé mot alkoholisme og nar-komani (AKAN). Enligt
beredningsgruppens uppfattning har dock de organ som redan finns pä
arbetslivets område goda möjligheter att läcka behovet av alkoholpolitiska
åtgärder. Jag delar denna mening.

Socialstyrelsen
bör som central alkoholpolitisk myndighet noga följa utvecklingen på
arbetslivets område och verka för att frågor om alkohol och andra
beroendeframkallande medel blir allsidigt belysta. Jag föreslär i annat
sammanhang att socialstyrelsen ges möjlighet att vid behov lämna ekonomiskt
stöd till informationskampanjer resp. uppdragsforskning med anknytning till
arbetslivet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 32

Socialstyrelsen
bör också kunna stödja andra projekt, t. ex. genom alt lämna bidrag ur det
anslag för kompletterande informationsåtgärder som jag föreslår all styrelsen
skall disponera. Som exempel på länkbara projekt kan nämnas en
försöksverksamhet som nyligen genomförts i samverkan mellan Statsanställdas
Förbund och Verdandi. Projektet omfattade vissa anställda inom Stockholms
teleområde och genomfördes som fältarbete. Målet för verksamheten var bl. a.
alt bryta isoleringen för de medlemmar som av olika anledningar befann sig i en
svår och övergiven situation och att skapa ökad förståelse för människor med
alkohol- och narkotikaproblem. Verksamheten har rönt stor uppskattning hos
arbetslagarnas organisationer.

Del
bör ankomma på socialstyrelsen all informera om de möjligheter styrelsen har
att lämna ekonomiskt bidrag lill alkoholpoliliska insatser pä arbetslivets
område.

3.5
Den centrala organisationen

Riksskatteverket
utövar den centrala förvaltningen på alkoholområdet och har vidsträckta
uppgifter som tillstånds- och tillsynsmyndighet enligt alkohollagstiftningen. Verket
har också till uppgift att sammanställa statistiskt material och kontinuerligt
följa konsumtion och missbruk av alkohol samt utvecklingen i övrigl på
alkoholomrädet. Riksskatteverket har hand om del särskilda registret rörande
vissa alkoholbrolt m. m.

Bland
arbetsuppgifter i övrigt för riksskatteverket på alkoholområdet kan nämnas
skyldighet alt ge information om tillämpning och tolkning av gällande
bestämmelser. Huvuddelen av uppgifterna på alkoholomrädet handläggs inom
riksskatteverket vid byrån för alkoholärenden (alkoholbyrån). Ärenden om
uppbörd och redovisning av skatt på alkoholdrycker handläggs på
riksskalleverkels avdelning för indirekt skatt.

Socialstyrelsen
är central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör socialvård, hälso- och
sjukvård samt läkemedelsförsörjning. Styrelsen är vidare central myndighet för
bl. a. vissa vårdanstalter för alkoholmissbrukare samt tillsynsmyndighet för
länsnyklerhetsnämnderna. Viss information i alkoholfrågan bedrivs av
socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning (h-nämnden). De medel som
disponeras av statens ungdomsråd för upplysning i alkoholfrågan fördelas i
samråd med h-nämnden.

Skolöverstyrelsen
har i sin uppgift som central förvaltningsmyndighet för skolväsendel alt bevaka
frågor som rör skolans undervisning om alkohol och narkotika. Styrelsen
disponerar anslag till CAN och har inseende över CAN:s verksamhet.

Beredningsgruppen
delar APU:s uppfattning att del är viktigt att utvecklingen på alkoholomrädet
följs fortlöpande och ingående och att alkoholpoliliska synpunkter beaktas vid
planering av den miljö som människan skall arbeta och bo i. För alt så skall
kunna ske krävs enligl vad bered-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 33

ningsgruppen
betonar samordning inle bara av olika alkoholpolitiska insatser utan även samordning
av sådana insatser med allmänpolitiska och socialpolitiska insatser.

APU
föreslog att ett alkoholpolitiskt råd med myndighetsuppgifter skulle inrättas.
Rådet skulle ha uppgifter! fråga om bi. a. information och forskning, följa och
samordna samhällets, organisationers och enskildas insatser mot alkoholmissbruk
saml genom utredningar och initiativ medverka i del alkoholpolitiska
utvecklingsarbetet. Vid remissbehandlingen av APU:s förslag framförde ell
flertal remissinstanser att inrättandet av ett särskilt alkohol-poliiiski organ
inle skulle främja en bred samordning av samhällets insatser. I stället skulle
risk föreligga att alkoholfrågorna isolerades. Beredningsgruppen ansluter sig
till denna mening och tar fasta på den vid remissbehandlingen framförda tanken
på att lägga ansvaret för samordningsfrågorna hos socialstyrelsen.

Socialstyrelsens
uppgifter har enligl beredningsgruppen stegvis förändrats. Från all
ursprungligen ha omfattat enbart värdfrågor har styrelsens arbetsuppgifter
blivit bredare med tyngdpunkt på förebyggande åtgärder inom socialvården och
hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen fungerar i dag enligt beredningsgruppens
mening som ett samlat socialpolitiskt ansvarsorgan. Inom styrelsen finns
erfarenhet av alkoholfrågor och där finns vidare erfarenhet av problemen kring
narkotika och andra beroendeframka/lande medel. Beredningsgruppen anser del
därför naturligt all styrelsen tilldelas uppgiften som samordnande myndighet
för alkoholpolitiken.

Jag
delar beredningsgruppens uppfattning och föreslår alltså att socialstyrelsen i
framtiden skall ha ansvaret för alkoholpolitiken pä central verksnivå.
Socialstyrelsens uppgift bör främst bli all verka för all alkoholpoliliska
synpunkter noga beaktas i samhällsutvecklingen och all samordna olika
alkoholpoliliska insatser med varandra och med insatser pä angränsande områden.
Socialstyrelsen bör dessutom ta initiativ till särskilda insatser på
informationens område, inom frilidslivel och på forskningsområdet. Jag har
tidigare föreslagit all socialstyrelsen får disponera medel för informationsverksamhet
och för stöd ål fritidsaktivileier. Chefen för ulbildningsdepartemeniel, som i
frågan har samrått med mig, kommer i det följande att föreslå att styrelsen får
disponera medel också för uppdragsforskning i alkoholfrågan. Del bör ankomma
på styrelsen alt stimulera till sädana insatser som nu har nämnts och informera
om de möjligheter styrelsen har att lämna ekonomiska bidrag.

I
likhet med beredningsgruppen erinrar jag om all socialstyrelsen för att kunna
fullgöra sina uppgifter måsle ha nära kontakt med andra myndigheter och
organisationer säsom skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet,
CAN, statens ungdomsråd, statens kulturråd och olika folkrörelser. Det är i
delta sammanhang viktigt all understryka all socialstyrelsens ökade ansvar för
alkoholfrågorna inte får leda till att myndigheter och organisationer

3 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 108

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 34

som
i övrigt har alkoholpoliliska uppgifter inskränker sin verksamhet. Del bör
tvärtom vara en strävan för socialstyrelsen all stödja dessa organ på sådant
sätl att de även i fortsättningen kan bedriva alkoholpolitiskt arbete frän sina
egna utgångspunkter och värderingar.

Beredningsgruppen finner
del väsentligt all socialstyrelsens åtgärder får en god förankring hos
folkrörelseorganisationerna. Även i övrigt bör enligt beredningsgruppen APU:s
sirävan all skapa kontakter mellan det centrala alkoholpolitiska organet och
samhällslivet las lill vara. Beredningsgruppen föreslår i delta syfte all en
särskild alkoholpolitisk grupp knyts till socialstyrelsen. I gruppen bör
socialstyrelsens ställningstaganden i allmänna frågor om alkoholpolitikens
inriktning förberedas, liksom förslag till åtgärder med alkoholpolitisk
inriktning. Gruppen bör vidare höras i budgetfrågor och andra liknande frågor.
I gruppen bör ingå en företrädare från vardera av LO, TCO, SAF,
Nykterhetsrörelsens landsförbund. De kristna samfundens nykterhels-rörelse
(DKSN), Riksidrottsförbundet och Folkbildningsförbundet. Dessutom bör ingå en
företrädare för vardera av statens ungdomsråd. Kommunförbundet och
Landstingsförbundet. Gruppen bör som ordförande ha socialstyrelsens verkschef
och som ställföreträdare för denne en tjänsteman i ledande ställning inom
socialstyrelsen. När skalle- och prisfrågor, frågor om undervisning och
forskning eller andra frågor som kräver särskild sakkunskap diskuteras bör
till gruppen kunna knytas företrädare för andra myndigheter och organ.

Beredningsgruppen föreslår
vidare, i syfte att förslärka den alkoholpolitiska gruppens inflytande på
alkoholpolitikens utformning, all del i socialstyrelsen skall ankomma på
gruppen att fatta beslut om fördelning av de medel som styrelsen föreslås fä
disponera för information och för stöd ät aktiviteter. Fördelning av medel till
uppdragsforskning bör däremot, med hänsyn lill kravet på samordning med annan
forskning, ankomma på socialstyrelsen i annan sammansättning. Den
alkoholpoliliska gruppen bör dock höras i frågor om fördelningen av sådana medel.

Även enligt min mening är
del av största vikt all goda kontakter skapas mellan socialstyrelsen och
samhällslivet. Detta bör kunna åstadkommas genom den särskilda representation i
socialstyrelsen som beredningsgruppen föreslår. Jag tillstyrker därför förslaget
i denna del. Organet bör ges benämningen Socialstyrelsens nämnd för
alkoholfrågor. Nämnden bör dock ges något annorlunda sammansätlning än den som
beredningsgruppen förordar. Enligl min mening bör i nämnden ingå en
företrädare för vardera LO, TCO. SACO/SR, SAF, Riksidrotlsförbundet,
Folkbildningslorbundel, Kommunförbundet och Landstingsförbundet samt tre
företrädare för Nykterhetsrörelsens landsförbund (i vilket DKSN ingår) och tvä
företrädare för statens ungdomsråd. Som beredningsgruppen föreslagit bör
nämnden som ordförande ha socialstyrelsens verkschef och som ställföreträdare
för denne en tjänsteman i ledande ställning inom socialstyrelsen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 35

Jag
ansluter mig lill beredningsgruppens förslag i fråga om nämndens uppgifter. Sammanfattningsvis
bör närnnden således ha följande uppgifter:

1. la initiativ lill åtgärder med alkoholpolitisk
anknytning,

2. förbereda socialstyrelsens ställningstaganden i
frågor som rör alkoholpolitiken,

3. avge yttranden över förslag till
anslagsframställning och i andra liknande frågor,

4. fördela medel som ställs lill socialstyrelsens
disposition för information i alkoholfrågor,

5. fördela medel till den föreslagna
försöksverksamheten med fritidsaktivileier,

6. besluta om bidrag lill Föreningen Frukldrycker,

7. avge yttranden i frågor om fördelning av medel till
uppdragsforskning.

Socialstyrelsen
och nämnden bör senare kunna överväga förutsättningarna och möjligheterna för
nämnden att behandla frågor även om andra missbruksmedel.

Beredningsgruppen
föreslår att de uppgifter som nu handläggs inom riksskalleverkels alkoholbyrä
- med undantag för de uppgifter som knyter an till del särskilda registret
rörande vissa alkoholbrolt m. m. - förs över till socialstyrelsen. Härigenom
vinns enligl beredningsgruppen viktiga fördelar genom att samordning,
uppföljning och tillsyn på det alkoholpolitiska området handläggs i samma
myndighet.

Överflyttningen
bör ske i samband med att den föreslagna reformerade lagstiftningen träder i
kraft den 1 januari 1978. Beredningsgruppen påpekar au socialstyrelsens
organisationsformer är föremål för översyn inom styrelsen. En rapport rörande
utredningslägel skall avges under våren 1977 och slutrapport innefattande
organisationsförslag vid årsskiftet 1977-78. I den nämnda översynen bör enligl
beredningsgruppen även prövas hur handläggningen av alkoholfrågorna
organisatoriskt skall placeras in i socialstyrelsen. Beredningsgruppen tar
därför inte ställning till alkoholfrågornas framtida placering inom
socialstyrelsen men framhåller att alkoholfrågorna har sådan vikt alt de bör
bilda grundvalen för en särskild enhet inom socialstyrelsen. Med hänsyn til)
frågornas nära samband med frågor om andra missbruksmedel såsom narkotika,
läkemedel etc. bör vidare särskilt övervägas om frågor rörande sådana medel
skall ingå i enhetens ansvarsområde.

Beredningsgmppen
utgår från all den personal på riksskalleverkels alkoholbyrå, vars
arbetsuppgifter förs över till socialstyrelsen, kan beredas motsvarande
sysselsättning inom socialstyrelsen. Socialstyrelsen kommer därutöver enligt
beredningsgruppen att behöva personalförstärkning med hänsyn till de
alkoholpoliliska frågor som tillkommer uiöver dem som förs över från
riksskatteverket. Det är viktigt att därvid beakta behovet av personal med
erfarenhet av sociala frågor och informationsfrågor. Bland de

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 36

nytillkommande
uppgifterna kan nämnas alt fullgöra kanslifunktionen för den alkoholpolitiska
nämnden.

De
beslut enligt alkohollagstiftningen som meddelas av länsstyrelse kan i dag
överklagas hos regeringen. Besluten är av skiftande natur och avser ofta
tillämpningen av en betydande detaljreglering. Avgörandet av vissa frågor
kräver omfattande specialkunskaper. Övervägande skäl talar enligl
beredningsgruppen för att socialstyrelsen som central myndighet på alkoholområdet
också bör tilldelas uppgiften .som slutlig besvärsinstans i de fall som nu
berörs.

Även
enligt min mening står viktiga fördelar att vinna genom en sådan förändrad
organisation som beredningsgruppen har föreslagit. Jag anser vidare i likhet
med beredningsgruppen att alkoholfrågorna bör bilda grundvalen för en särskild
enhet inom socialstyrelsen och att frågor rörande olika missbruksmedel
organisatoriskt bör knytas nära samman. På enheten bör således kunna handläggas
frågor om åtgärder rörande missbruksmedel i övrigt. En sådan fråga är den av
socialstyrelsen aktualiserade som avser sniffnings-medlen. En överflyttning av
regeringens besvärsprövande funktion lill socialstyrelsen står i samklang med
strävandena att avlasta regeringen sädana uppgifter som med fördel kan
handläggas hos myndigheterna. Jag tillstyrker därför förslaget. De nya
uppgifterna för socialstyrelsen medför behov av personalförslärkning inom
styrelsen utöver vad som följerav överflyttningen av personal frän riksskatteverket.
Jag förordar att socialstyrelsen förstärks med fyra handläggare. Behov
uppkommer också av förstärkning av biträdespersonalen.

Mitt förslag innebär bl.
a. alt de arbetsuppgifter som i dag handläggs inom riksskatteverkets
alkoholbyrå förs över lill socialstyrelsen. I likhet med beredningsgruppen
anser jag dock att undantag bör göras beträffande de uppgifter som knyter an
till del vid riksskatteverket förda registret rörande vissa alkoholbrott m. m.
Registret har bl. a. den funktionen alt det lämnar grundmaterial för
riksskalleverkels beslut om avstängning från inköp av alkoholdrycker hos
Systembolaget. På grundval av riksskalleverkels beslut upprättar Systembolaget
spärriisior. Sedan den 1 januari 1977 har besluten om avstängning minskal lill
en bråkdel av de tidigare med anledning av att avstängningen på grund av
fylleri upphört i samband med fylleristraffets avskaffande. Jag kommer i det
följande alt föreslå att möjligheten till avstängning från inköp avskaffas.
Den framtida sociallagstiftningen kan komma alt ytteriigare inskränka behovet
av den registrering som det här gäller. Enligl min uppfattning är del inte
motiverat av vare sig alkoholpolitiska eller socialpolitiska skäl au behålla
registret. Med anledning av vad jag har anfört kommer chefen för
budgeidepartemeniet att ta upp frågan om en avveckling av registret. 1 avvaktan
på en avveckling bör regisierfunktionen ligga kvar hos riksskatteverket.

Frågor
som rör sambandet mellan alkohol och kriminalitet bör förutom

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 37

av
socialstyrelsen bevakas genom brottsförebyggande rådet. Samarbetet mellan
rådet och socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor bör säkras genom att en
representant för rådet vid behov knyts till nämnden.

3.6
Försäljning av alkoholdrycker

Försäljningen
av alkoholdrycker regleras f n. huvudsakligen av rusdrycks-försäljningslagen
(1954:521), Rfl och ölförsäljningslagen (1961:159), Öfl. Handeln med
alkoholfria drycker regleras av förordningen (1955:38) om försäljning av
alkoholfria drycker.

Beredningsgruppen
föreslår i överensstämmelse med APU vissa förändringar av gällande terminologi
på alkohollagstiftningsomrädet i syfte all härigenom fä överensstämmelse med
del allmänna språkbruket. Jag biträder förslaget.

I
enlighet härmed används i fortsättningen termen försäljning för varje slags
tillhandahållande av alkoholvaror mol ersättning. Försäljning till återförsäljare
benämns partihandel. Försäljning lill förtäring på stället benämns servering
och all annan försäljning detaljhandel.

Alkoholhaltiga
varor som är avsedda för dryckeskonsumtion benämns i fortsättningen
alkoholdrycker. Övriga alkoholhaltiga varor kan vara an-lingen teknisk sprit,
alkoholhaltiga preparat eller läkemedel.

Alkoholdryckerna
indelas med hänsyn lill lillverkningssäll, ingredienser m. m. i spritdrycker,
vin och maltdrycker. Vin indelas efter alkoholslyrka i slarkvin och lältvin. På
motsvarande sätt indelas maltdryckerna i starköl, öl och lättöl. Beteckningen
öl bör efter mellanölels avskaffande avse sådan maltdryck som i dag betecknas
öl av typ A. Lättölet liksom läskedryckerna hör lill de alkoholfria dryckerna.
De exakta definitionerna återfinns i lill-verkningslagstift ningen.

Jag
kommer i det följande all beröra vissa grundläggande principer för handeln med
alkoholdrycker. I samband därmed kommerjag all översiktligt redovisa förslag i
frågor av större vikt. En närmare redogörelse för dessa och övriga frågor
lämnas i specialmotiveringen till lagförslagen.

Jag
kommer först att behandla den lokala och regionala lillsynsorgani-salionen,
varmed avses ordningen för tillsyn och övervakning av lagens föreskrifter på
kommunal nivå och på länsnivå. Därefter behandlas frågor som är speciella för
detaljhandel med alkoholdrycker resp. servering av alkoholdrycker. I samband
därmed berörs också del kommunala inflytandet i alkoholförsäljningsfrågor.

3.6.1
Den lokala och regionala tillsynsorganisationen

Enligl
nuvarande ordning har länsstyrelse, länsnykterhelsnämnd, polismyndighet och
social centralnämnd skyldighet all övervaka all försäljning av drycker. Huvudansvaret
åvilar länsstyrelsen. Som central förvaltnings-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 38

myndighet
på dryckesområdet fungerar riksskatteverket.

Polismyndigheten
lämnar tillstånd lill detaljhandel med öl. Övriga tillstånd meddelas
huvudsakligen av länsstyrelsen. Tillständsgivning och övervakning sköts -
enligt en är 1970 skapad organisation - hos länsstyrelserna av särskilda
handläggare för utskänkningsärenden. Del finns i princip en sådan handläggare i
varje län.

Beredningsgruppen
framhåller inledningsvis att del är angeläget alt del för lillståndsgivning för
handel med alkoholdrycker och tillsynen över sådan handel skapas en
organisation som pä ett meningsfullt och odramatiskt sätl kan förebygga och
avhjälpa missförhållanden vid försäljning av alkoholdrycker. Enligl
beredningsgruppen kan det, med detta synsätt på verksamheten framstå som
naturligt att lägga övervakningsuppgifterna på lokala kommunala organ.
Beredningsgruppen finner dock i likhet med APU att en förstärkning av de
kommunala socialmyndighelerna är förenad med påtagliga organisatoriska
problem. I ett stort antal kommuner får uppgifterna nämligen inle en sådan
omfattning att de motiverar inrättandet av särskilda tjänster. Under sädana
förhållanden är det enligl beredningsgruppen inte möjligt att rekrytera och
behälla personal som har tillfredsställande kunskaper på området.

Beredningsgruppen
stannar därför för all länsstyrelserna även i fortsättningen bör ha
huvudansvaret för frågor rörande försäljningen av alkoholdrycker. Detta
behöver emellertid enligt beredningsgruppen inte innebära all del lokala
inflytandet över handeln med alkoholdrycker blir mindre. Beredningsgruppen
framhåller all de sociala centralnämnderna ofta har en god kunskap om
försäljningsställen som orsakar problem från nykterhets-synpunkt och all det
därför bör ingå i nämndernas verksamhet att ha en fortlöpande uppsikt över
serveringar och butiker som säljer alkoholdrycker. Alt så sker bedöms ha
särskild betydelse i förebyggande syfte. På motsvarande sätt är polisen ofta
väl informerad om vilka försäljningsställen som medför ölägenheter av skilda
slag. Om den sociala centralnämnden eller polisen själva inte lyckas avhjälpa
eventuella missförhållanden bör saken enligl beredningsgruppen rapporteras
lill länsstyrelsen.

Jag
anser i likhet med beredningsgruppen alt länsstyrelsen även i fortsättningen
bör ha huvudansvaret för frågor rörande försäljningen av alkoholdrycker. Som
beredningsgruppen framhåller är det dock av vikt alt polismyndigheten och
kommunala myndigheter medverkar då det gäller au övervaka efterievnaden av
lagens bestämmelser och tar initiativ för au avhjälpa missförhållanden då
sådana uppstår.

Beredningsgruppen
delar APU:s uppfattning att det bör åligga en speciell länsstyrelseljänsleman
au bereda och föredra ansökningsärenden samt fatta vissa beslut. Tjänstemannen
skall vidare fullgöra länsstyrelsens lillsynsupp-gifter på fältet. För att
klara detta måste han ha kännedom om nykier-hetsförhållandena i länet och om
där belägna detalj- och partihandelssiällen

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 39

för
alkoholdrycker saml restauranger, hotell, pensionat, allmänna samlingslokaler,
festvåningar och därmed jämföriiga lokaler, oavsett om serveringstillstånd
föreligger eller ej.

Tjänstemannen
skall vara länsstyrelsens expert på ärenden om försäljning av drycker.
Tyngdpunkten i hans arbete bör ligga på rådgivande och förebyggande
verksamhet. Genom rådgivande verksamhet och en smidig handläggning av ärendena
bör del kunna undvikas all administrativa tvångsmedel kommer lill annat än
begränsad användning.

Tjänstemannen
skall verka för att serveringen av och detaljhandeln med alkoholdrycker inom
länet bedrivs i enlighet med gällande bestämmelser och föreskrifter samt au
nykterhet, trevnad och ordning upprätthålls pä försäljningsställena. Han bör i
första hand lita till individuell information till rättighetshavare,
försäljningsföreståndare samt restaurang- och butikspersonal. När
missförhållanden ådagaläggs bör han söka åstadkomma rättelse i första hand på
frivillig väg genom överiäggningar med lillsiåndsin-nehavaren. För att dessa
uppgifter skall kunna fullgöras krävs ett gott samarbete med polis- och
socialmyndigheler saml andra myndigheter, institutioner och organisationer som
är engagerade i alkohol- och nykterhets-vårdsfrågor i länet. Tjänstemannen bör
delta i regionala konferenser och kurser som berör nykterhets- och
alkoholfrågor. Det är särskilt viktigt all tjänstemannen har ett fortlöpande
samarbete med de sociala centralnämnderna i de olika kommunerna.

Beredningsgruppen
framhåller att dess förslag allmänt sett innebär att försäljningen av
alkoholdrycker blir mindre kringgärdad med deialjbestäm-melser än i dag. Av
detta får dock inle följa all olämplig och skadlig försäljning av
alkoholdrycker skall tillåtas. Strävandena måsle tvärtom enligt
beredningsgruppen gå ut på att än mer än som med nuvarande resurser är möjligt
undanröja de missförhållanden som kan uppstå.

Enligt
min uppfattning bör de synpunkter på fördelning av arbetsuppgifter m. m. mellan
olika myndigheter som beredningsgruppen framför vara vägledande vid
utformningen av den regionala kontrollen över handeln med drycker. Som APU och
beredningsgruppen framhåller bör övervakningen av handeln med alkoholdrycker fä
en mer offensiv inriktning än hittills med särskild tonvikt på förebyggande
insatser och en skärpt lagiillämpning. För att åstadkomma detta krävs en ökning
av antalet handläggaretjänster hos länsstyrelserna. APU föreslår att antalet
tjänster ökas från nuvarande 27,5 till 45 medan beredningsgruppen förordar att
tjänsterna ökas till 55. För egen del vill jag förorda att man i första hand
prövar en utökning av antalet tjänster enligt APU:s förslag och förordar
således, efter samråd med chefen för kommundepartemenlet all antalet tjänster
för ifrågavarande uppgifter ökas till 45.

I
samband med förstärkningen av resurserna på länsplanel bör enligt beredningsgruppen
polismyndigheterna helt avlastas sina uppgifter som till-sländsmyndighel i
alkoholförsäljningsfrågor. Jag delar denna uppfattning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 40

3.6.2
Detaljhandel med alkoholdiycker Etablering av systembutiker

Detaljhandelsslällen
för spritdrycker, vin och starköl får inrättas av Systembolaget, efter hörande
av länsnykterhelsnämnd, i tätorter med mer än 5 000 invånare. Regeringen kan
medge bolaget alt inrätta butik även på mindre ort om särskilda skäl
föreligger. 1944 års nykterhelskommitié anförde att sådana särskilda skäl bör
vara all orten är ett naiuriigt handelscenlrum för en folkrik bygd och har ett
betydande avstånd till ort med systembutik. I prop. 1954:151 betonades all
dispensregeln för mindre orter borde tillämpas restriktivt och att prövningen
därför borde göras av Kungl. Maj:l. De nu angivna riktlinjerna godtogs av
riksdagen och ligger fortfarande till gmnd för etableringspolitiken.

Beredningsgruppen
förklarar sig dela den uppfattning som har förts fram av APU, innebärande alt
en restriktiv etableringspolitik är motiverad frän alkoholpolitiska synpunkter.
Enligl beredningsgruppen är del emellertid uppenbart en utbredd uppfattning alt
den bedrivna etableringspolitiken inte i dagens läge helt svarar mot
berättigade krav på service. Detta anses gälla även med beaktande av del
betydande antal utlämningssiällen för beställda drycker som Systembolaget har
inrättat på orter utan systembutik och den utsändning av beställda drycker som
bolaget åtar sig ulan extra kostnad för kunderna.

Enligt
beredningsgruppens uppfattning kan de alkoholpolitiska intressena väl förenas
med en etableringspolitik som i högre grad än hittills har varit fallet
tillgodoser önskemålet om att systembutik skall finnas inom rimligt avstånd
från hemorten. För den övervägande delen av befolkningen är detta önskemål
redan tillgodosett. Del är därför enligt beredningsgruppen inte fråga om någon
drastisk ändring i etableringspolitiken. I vissa delar av landet kan emellertid
butiksnälet anses vara för glest och därför i behov av komplettering.
Beredningsgruppen betonar dock att nyetableringarna av såväl alkoholpolitiska
som rent praktiska skäl måste ske försiktigt och genomföras successivt.
Beredningsgruppen finner det naiuriigt att sådana nyetableringar som del här
gäller skall ske pä orter där samhället och näringslivet byggt ut även annan
service.

En
etableringspolitik enligl nu angivna linjer betyder enligt beredningsgruppen,
att del kan bli fråga om inrättande av eu anial förhållandevis små
systembutiker. Beredningsgruppen är medveten om au sådana butiker är mindre
lönsamma men anser att de rent företagsekonomiska intressena måsle stå tillbaka
för berättigade serviceintressen och dessutom att det finns utrymme för visst
avkall på kravet på lönsamhet för varje systembutik.

För
egen del vill jag siryka under beredningsgruppens uppfattning all allmänheten
har ell berättigat intresse av att systembutik skall finnas inom rimligt
avstånd från hemorten. Som beredningsgruppen påpekar är deiia

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 41

inte
fallet i vissa delar av landet. T. o. m. invånare i vissa större tätorter kan i
dag få färdas avsevärda sträckor för att nå ort som har systembutik. Jag
förordar därför all del i enlighet med de riktlinjer beredningsgruppen har
dragit upp sker en successiv komplettering av butiksnälet där det f n. är
glesast. På orter med litet befolkningsunderiag bör försök kunna göras med
butiker som har begränsat öppethållande.

Krav
på ett större kommunalt inflytande i frågor rörande etablering av systembutiker
har förts fram i olika sammanhang under årens lopp. Någon uttrycklig föreskrift
om att kommunerna skall höras i eiableringsärenden finns f n. inle. Enligt
beredningsgruppens uppfattning är del självklart alt de kommunala myndigheterna
bör höras innan Systembolaget beslutar om nyetablering, nedläggning eller
flyttning av försäljningsställe. Denna yttranderätt föresläs inskriven i
lagen. Vidare föreslår beredningsgruppen att kommunen ges rätt all få bolagels
beslut överpröval av regeringen i dessa frågor. I ärenden om lillslånd lill
servering har kommunen besvärsrätt över länsstyrelsens beslut. Det är därför
enligl beredningsgruppen naiuriigt att kommunen även ges rätt att fä lill stånd
en överprövning av Systembolagets beslut om nyetablering, nedläggning och
flyttning av butik.

Även
jag anser att yllranderäll för de kommunala myndigheterna i fråga om
försäljningsställenas föriäggning bör inskrivas i lagen och all kommunerna bör
ha rätt att få en överprövning av Systembolagels beslut i sädana frågor. Remiss
i anledning av nyetablering eller flyttning av butik bör innefatta butikens
placering till visst område inom orten. För all inte försvåra bolagets
ansträngningar att anskaffa lokaler och riskera att bolaget nödgades inhämta
yttranden i flera omgångar bör det inle krävas alt remissen skall omfatta
butikens placering vid viss gata eller inom visst kvarter.

Ölförsäljning

Enligt
Öfl skall den som yrkesmässigt säljer matvaror lill allmänheten och den som
yrkesmässigt tillverkar öl, lättöl eller läskedrycker efter ansökan meddelas
tillstånd lill detaljhandel med öl. Obligatoriskt remissförfarande är inte
föreskrivet. Enligl min mening bör samma regler gälla även i framtiden. Om
anledning därtill föreligger bör länsstyrelsen höra kommunen innan lillslånd
meddelas. Jag återkommer i speciälmotiveringen lill lagförslagen lill frågor
som rör etablering av detaljhandelsslällen för öl.

Inköpsåldern

Åldersgränsen
vid inköp i systembutik knöls vid 1954 års reform till myndighetsåldern. När
myndighetsåldern år 1969 sänktes från 21 till 20 år sänktes också inköpsåldern
lill 20 år. Någon sänkning av inköpsåldern skedde däremot inte i samband med
den ytteriigare sänkningen av myn-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 42

digheisäldern
år 1974 lill 18 är. Det framhölls då alt frågan hölls öppen i avbidan på APU:s
förslag.

Vid
inköp av öl gäller åldersgränsen 18 år.

Beredningsgruppen
framhåller inledningsvis att det lill myndighetsåldern knyts rättigheter och
skyldigheter av mänga olika slag. Även rätten alt göra inköp i systembutik har
tidigare haft denna anknytning lill myndighetsåldern. Enligt beredningsgruppen
är del motsägelsefullt att en person som har rösträtt, rätt att ingå äktenskap
och skyldighet all göra värnplikt inte skulle ha rätt alt köpa alkoholdrycker i
systembutik. Detta understryks ytteriigare av att den som har fyllt 18 år har
rätt all bli serverad alkoholdrycker på restaurang och alt köpa öl i
delaljhandelsaffär.

Beredningsgruppen
anser alt rätlen till inköp i systembutik principiellt bör följa
myndighetsåldern. Beredningsgruppen anser emellertid att frågan om
åldersgränsen har kommit i ett delvis nytl läge genom beslutet om mellanölets
avskaffande och åberopar att del har förts fram farhågor för all ungdomars
intresse för systembolagsvaror kan komma att öka i samband med att mellanölet
försvinner ur handeln. Enligt beredningsgruppens uppfattning kan del inte
uteslutas alt sä blir fallet åtminstone under en övergångsperiod. All nu sänka
åldersgränsen skulle därför innebära vissa risker från alkoholpolitisk
synpunkt.

Beredningsgruppen
föreslår att den åldersgräns, 20 är, som nu gäller vid inköp i systembutik
behålls lill dess alt tillräcklig erfarenhet har vunnits av de konsekvenser
mellanölets avskaffande medför i fråga om ungdomens alkoholvanor.

Beredningsgruppen
föreslår vidare all den nuvarande åldersgränsen 18 är behålls i fråga om inköp
av öl.

Enligl
min mening är missbruk av alkohol bland ungdomar ett myckel allvariigt problem.
Ell ställningslagande lill frågan om sänkning av den åldersgräns som nu gäller
vid inköp i systembutik bör därför anstå lill dess följderna för ungdomen av
mellanölels avskaffande kan överblickas. Jag ansluter mig därför till
beredningsgruppens förslag i denna fråga.

Jag
anser vidare i likhet med beredningsgruppen all gällande åldersgräns bör
behållas i fråga om inköp av öl.

A
vstängning från inköp

Gällande
bestämmelser i Rfl innebär all länsnykterhelsnämnd eller kommunal
nykterhelsnämnd kan begära hos riksskatteverket all viss person skall avstängas
från inköp. Den som genom lagakraftägande dom befunnits skyldig lill olovlig
försäljning eller olovligt innehav av rusdrycker eller olovligt
tillhandagäende med alkoholhaltiga drycker skall obligatoriskt avstängas från
inköp. Delsamma gäller den som vid mer än ell tillfälle inom ell är har
befunnits skyldig till rattfylleri eller rattonykterhet. Före den I januari

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 43

1977
skulle även den som har gjort sig skyldig till upprepat fylleri avstängas.
Sedan fylleriet har avkriminaliserais sker inte längre avstängning av denna
anledning. Namnen på de personer som avslängs förs av Systembolaget upp på s.
k. spärriisia.

Antalet
avstängningar har i stort sett minskal för varje år. Under den senaste
tioårsperioden har antalet av nykterhelsnämnd avstängda personer sjunkit från
ca 10 000 till ca I 000 personer. Delta har tolkats så all nämnderna numera
ställer sig tveksamma till värdet av avstängning som arbetsinstrument i
nykterhetsvården. Den automatiska spärrningen vid upprepat fylleri har varit av
väsentligt större omfattning. Upprepade fylleriförseelser var år 1976 anledning
till avstängning för ca 10 000 personer. Härtill kom ca 1 000 personer som
förts upp på spärriistan till följd av brott mot försälj-ningslagsliftningen m.
m.

Beredningsgruppen,
som i denna fråga är av samma uppfattning som APU och remissinstanserna, anser
alt systemet med avstängning har förlorat sin effekt och därför bör avvecklas.
Enligt beredningsgruppen har systemet under senare är kritiserats skarpt av
framför allt de nykterhelsvårdande instanserna. Beredninsgruppen anser vidare
all del, när fyllerislraffel avskaffats, inte är meningsfullt att behålla
avstängningsreglerna för del mycket begränsade antal fall del kan bli fråga om
i forlsätlningen. Jag ansluter mig lill beredningsgruppens uppfattning och
förordar all reglerna om avstängning slopas. Med hänsyn till det omfattande
administrativa arbete som är förenat med att föra och upprätthålla
spärriistorna förordar jag efter samråd med chefen för budgeidepartemeniet all
möjligheten lill avstängning från inköp avvecklas redan från den 1 juli 1977.
Detta innebär behov av ändringar i rusdrycksförsäljningslagen och lagen om
nykterhetsvärd. Förslaget lill ändring i rusdrycksförsäljningslagen kommer au
anmälas av chefen för budgetdepariementel.

Försäljniitgstiderna

Försäljningstiderna
för sprit, vin och starköl bestäms av Systembolaget inom ramen för regleringen
i Rfl. Denna reglering innebär all försäljning får ske på vardagar mellan
klockan 9.00 och 18.00. Dag före sön-och helgdag får försäljning inte pågå
längre än till klockan 16.00.

Detaljhandel
med öl får enligt Öfl äga rum vardagar mellan klockan 8.00 och 20.00. Härifrån
kan dock kommunen för särskilt fall medge dispens.

När
del gäller detaljhandeln med starkare drycker än öl saknas enligl
beredningsgruppens uppfattning bärande skäl till all fortsättningsvis reglera
försäljningstiderna i lag.

Beredningsgruppen
framhåller att detaljhandeln med spritdrycker, vin och starköl sköts enbart av
ell av staten helägl bolag och anser au del bör kunna anförtros ål bolaget att
självt bestämma när butikerna skall vara

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 44

öppna.
Därvid förutsätter beredningsgruppen alt några påtagliga förändringar av nu
gällande öppelhällandetider inle kommer all inträffa.

Då
del gäller försäljningstiderna för öl anser beredningsgruppen att frågan har
kommit i ett nytt läge genom mellanölsförbudel. Beredningsgruppen framhåller
alt enligl förslaget nuvarande förutsällningar för att få lillslånd alt sälja
öl i stort sett skall behållas trots alt mellanölet försvinner ur handeln. Mot
bakgrund härav lorde del enligl beredningsgruppen inle finnas några
alkoholpolitiska betänkligheter mot att inte särskilt reglera detaljhandelstiderna
för öl i lagstiftningen. Det bör således vara tillåtet att sälja öl under den
tid som butiken har öppet. Härigenom näs också den fördelen att öl verkligen
kommer all ingå som en naluriig del i affärssort i mentei samtidigt som
detaljhandlarna kommer ifrån en mängd praktiska problem som de i dag har med
avskärmning av ölsortimenlet under vissa tider etc. Bedrivs detaljhandeln med
öl i ett enskilt fall på ett olämpligt sätt skall lillslåndsmyndighelen
givetvis vidta åtgärder. Möjlighet bör finnas att av delta eller andra skäl i
särskilda fall föreskriva exempelvis alt öl inte skall få säljas under viss tid
på dygnet. På detta sätl skulle tidsbegränsningar enbart behöva tillämpas i de
fall där det verkligen finns skäl för detta. Beredningsgruppen föreslär i
enlighet med det anförda att regleringen av försäljningstiderna i detaljhandeln
med öl utmönstras ur lagstiftningen.

Jag
delar beredningsgruppens uppfattning och föreslär således att lagstiftningen
inle längre skall innehålla någon generell reglering av försäljningstiderna
för detaljhandel med alkoholdrycker. Om de kommunala myndigheterna i ell
enskilt fall finner att tidsbegränsning bör ske av ölförsälj-ningen, bör de
självfallet anmäla delta lill länsstyrelsen som får pröva behovet av särskild
föreskrift.

3,6.3
Servering av alkoholdrycker Allmänna synpunkter

Serveringens
andel av den totala försäljningen av alkoholdrycker i Sverige är
internationellt sett mycket låg och har dessutom under en följd av är visat en
vikande utveckling. År 1954 svarade serveringen för omkring 12 % av sprildryckskonsumlionen
och 11 % av vinkonsumiionen i volym räknat. År 1975 var motsvarande siffror A%
resp. 7 96.

Eftersom
det här är fråga om en konsumtion som i allmänhet sker offentligt och som kan
medföra särskilda ordningsproblem är serveringen tämligen ingående reglerad
jämfört med detaljhandeln. Härtill kommer alt del privata vinstintresset barett
betydligt större spelrum i fråga om serveringen än i detaljhandeln. Trots att
1954 års reform innebar en betydande liberalisering av serveringsbeslämmelserna
har kvarvarande restriktioner i förening med prissättningen verkat
återhållande på konsumtionen av alko-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 45

holdrycker
i restaurangerna. En grundsats för den hittills förda alkoholpolitiken har
varit att ordning, nykterhet och trevnad skall råda i samband med serveringen.
Konsumtionen av alkoholdrycker skall vara så återhållsam all gästerna inte
tillåts bli märkbart onyktra. Den som är synbariigen berusad får inte serveras
och inle heller tillålas uppehålla sig på serveringsslället.

Dä
det gäller målsättningen för alkoholpolitiken pä restaurangområdet ansluter sig
beredningsgruppen till APU:s uppfattning all ordning, nykterhet och trevnad pä
serveringsställena bör eftersträvas och detaljreglering i görligaste mån
undvikas. Tillsynsmyndigheten bör enligl beredningsgruppen i ökande
utsträckning ägna sin uppmärksamhet åt serveringsrörelser som kan befaras vålla
olägenheter i nykterhetshänseende.

Beredningsgruppen
framhåller vidare att den snabba utvecklingen på res-taurangområdet efter 1954
års reform, som har inneburit etablering av helt nya typer av rörelser, har
skett under kontrollerade former. Etablering av serveringsställen som enbart
tillhandahåller alkohol har i stort sett kunnat undvikas. En målsättning för
samhällets alkoholpolitik måste enligt beredningsgruppen även fortsättningsvis
vara all förhindra uppkomsten av rörelser med sådan inriktning. Detta har
hittills kunnat ske genom au man fäst stor vikt vid att restaurangerna skall
vara matställen. Enligl beredningsgruppen bör servering av alkoholdrycker
liksom nu i princip enbart förekomma pä egentliga restauranger, dvs. rörelser
vars primära uppgift är att tillhandahålla lagad mal. En annan grundprincip bör
vara all starkare alkoholdrycker inte får serveras i rörelser som i stor
utsträckning vänder sig till ungdomar.

Enligt
min uppfattning är den målsättning som beredningsgruppen ger uttryck ät väl
ägnad att ligga till grund för alkoholpolitiken pä restaurang-området. I
enlighet härmed förordar jag alt övervakningen av serveringsrörelserna främst
ges sådan inriktning alt olägenheter i nykterhelshänseende kan undvikas. Jag
vill därvid kraftigt understryka beredningsgruppens uppfattning att särskild
uppmärksamhet bör ägnas rörelser som i stor utsträckning besöks av ungdomar.

Tillstånd
till seiyering

I
dag gäller att tillstånd krävs för servering av alkoholdrycker. Vid prövning av
lillslånd bedöms sökandens personliga lämplighet och lokalens beskaffenhet.
Enligl fast praxis meddelas tillstånd endast ät rörelser som har ell förhållandevis
omfattande och allsidigt utbud av maträtter. Vissa krav ställs på köks- och
ekonomilokalernas beskaffenhet. Kraven i fråga om mathållning och utformning
av lokaler har varit mindre stränga då det gällt ansökan om rätt lill servering
av enbart öl. Om missförhållanden uppkommer i samband med serveringen kan
länsstyrelse meddela varning, återkalla lillslånd eller meddela särskild
föreskrift.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 46

Beredningsgruppen
konstaterar inledningsvis alt del råder enighet om all del som huvudregel bör
krävas tillstånd för servering av alkoholdrycker. Beredningsgruppen anser lill
skillnad frän APU att även servering lill s. k. slutna sällskap alltjämt bör
vara lillståndsbunden. Ett undanlag för sådan servering skulle leda lill
gränsdragningsproblem och svårbedömbara situationer. Arbetet med dessa
tillstånd anses dessutom inte särskilt betungande vare sig för arrangören eller
myndigheterna. Ett undantag skulle vidare kunna underiätia etableringen och
försvåra upptäckten av rörelser som utan tillstånd serverar alkoholdrycker lill
allmänheten. All servering av alkoholdrycker bör således enligl
beredningsgruppen i princip vara lillståndsbunden.

För
att upprätthålla en kontroll på de alkoholfria serveringarna föreslår
beredningsgruppen att i den kommande lagstiftningen möjligheten att av
alkoholpolitiska skäl slänga en sådan rörelse behålls. Även möjligheten att
inspektera dessa rörelser bör finnas kvar.

Enligl
beredningsgruppen bör tillstånden kunna begränsas till att avse enbart vissa
alkoholdrycker och även begränsas till att enbart omfatta slutna sällskap.
Tillståndens giltighetstid bör också kunna begränsas till alt omfalla enbart en
viss period, t. ex. under en utställning eller årligen under en återkommande
period. Om de s. k. oktrojperioderna avskaffas bör tillstånden meddelas alt
gälla tills vidare om inte särskilda skäl talar häremot.

Jag
anser i likhet med beredningsgruppen att all servering av alkoholdrycker i
princip skall vara lillståndsbunden. Som beredningsgruppen har föreslagit bör
möjlighet finnas all begränsa tillstånden lill att avse enbart vissa slag av
alkoholdrycker och au begränsa tillståndens giltighetstid.

I
överensstämmelse med APU föreslår beredningsgruppen en utökad prövning av den
personliga lämpligheten. En noggrannare tillståndsprövning, som kan förväntas
leda lill att de renodlade spekulationerna i restaurangrörelser minskar är
enligl beredningsgruppen eftersträvansvärd. I enlighet härmed bör det krävas
att föreståndare och ersättare har kännedom om alkohollagstiftningen.

Beredningsgruppen
framhåller all bristande ekonomiska förutsättningar hos en restauralör kan leda
lill alt denne ger serveringsrörelsen en inriktning som medför alkoholpoliliska
olägenheter. En prövning av sökandens förutsällningar all sköta rörelsen pä
ett från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätl anser beredningsgruppen
därför alkoholpolitiskt motiverad. Av praktiska skäl måsle dock prövningen
begränsas lill de fall dådet genom sökandens tidigare misskötsamhet i
ekonomiska frågor eller av andra skäl är uppenbart för lillslåndsmyndighelen
att risk i berört hänseende föreligger. Beredningsgruppen understryker alt
prövningen inle får ges det innehållet att sökanden avkrävs ekonomiska
garantier för rörelsens bedrivande.

Beredningsgruppen
diskuterar därefter ett av APU framlagt förslag om all lillståndsmyndigheten
även skall göra en prövning av behovet av den lilllänkia restaurangen i syfte
au motverka en överelablering av serverings-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 47

ställen.
Enligl beredningsgruppen leder överelablering erfarenhetsmässigt till hårdare
konkurrensläge för restaurangerna med åtföljande risk för alkoholpoliliska
ölägenheter. 1 nu gällande lagstiftning finns inget krav på att
lillslåndsmyndighelen gör någon behovsprövning. Däremot förulsälls alt de
kommunala remissorganen beaktar denna fråga. Beredningsgruppen redovisar all
del i remissyttrandena över APU:s förslag pekats pä svårigheterna all göra en
objektivt riktig behovsprövning utan all samtidigt hindra etableringen av nya
restauranger som kanske skulle bättre tillgodose de alkoholpoliliska och
konsumenlpolitiska intressena än vad redan befintliga restauranger gör.

Enligl
beredningsgruppens uppfattning bör prövningen av behovet av en tilltänki
alkoholreslaurang framförallt ske genom kommunens försorg. Man kan dock enligl
beredningsgruppens mening inte avhända länsstyrelsen befogenheten all vägra
tillstånd efter prövning av behovet. Länsstyrelsen bör således kuima vägra nya
serveringsrältigheler i redan överhettade områden med hänvisning till alt behov
av ytteriigare alkoholrestauranger inte finns. En sådan kompletterande
behovsprövning bör enligt beredningsgruppen givetvis tillämpas myckel
försiktigt. Beredningsgruppen erinrar om att den pågående hotell- och
restaurangutredningen har till uppgift all kartlägga näringens nuläge och
utvecklingstendenser saml föreslå förbällringsåigärder. Bland uppgifterna ingår
att allsidigt belysa eiableringsfrågorna i branschen och således au bedöma
dessa frågor från vidare utgångspunkter än de alkoholpoliliska. Skulle den
utredningens arbete utmynna i förslag, som påverkar etableringen i näringen
bör enligt beredningsgruppen den av gruppen förordade behovsprövningen tas upp
till förnyad bedömning med hänsyn till behovet av administrativ samordning.

Jag
anser i likhet med beredningsgruppen att en noggrann tillståndsprövning bör
ske i syfte att undanröja riskerna för alkoholpoliliska ölägenheter i samband
med serveringen. Förslagen om en utökad prövning av sökandens personliga
lämplighet och om prövning av behovet av den tilltänkta restaurangen är väl
motiverade i detta sammanhang. Jag tillstyrker därför förslagen.

Då
del gäller kravet på mathållning delar jag beredningsgruppens uppfattning all
del i den kommande lagstiftningen inte bör fastställas någon minimigräns för
andelen lagad mat med avgörande betydelse för tillstånd lill servering av
alkoholdrycker. Tillståndsfrågan bör i stället avgöras pä grundval av en total
bedömning av restaurangen med beaktande av sådana faktorer som verksamhetens inriktning,
kundkrets, lokaleroch mathållning. Mathållningen bör dock vara en betydande del
i rörelsen och i likhet med vad som gäller i dag bör gälla all lagad mal skall
finnas all tillgå under hela serveringstiden. Självfallet bör detta inte betyda
alt lika stort urval av maträtter som tillhandahålls under de normala
måltidstimmarna också skall kunna serveras t. ex. klockan 01.00 på nallen.
Kravet på omfattningen

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 48

av
maiuibudei behöver inte heller tillämpas på sä sätt att renodlade fisk-eller
köliresiauranger diskvalificeras i fråga om rätt att servera alkohol.

Enligt
min mening bör även fortsättningsvis rörelser som huvudsakligen vänder sig lill
en ungdomlig publik och som dessutom främst inriktas på dans och liknande
förvägras rättigheter att servera starkare alkoholdrycker än öl.

Den
kommunala bestämmanderätten i frågor rörande servering av alkoholdrycker vilar
på en gammal och stark tradition. I flertalet serveringsärenden skall
länsstyrelsen före beslut inhämta yttrande från kommunen. I vissa fall har
kommunen vetorätt. Det gäller dels rätten att bestämma om tillstånd till
servering överhuvudtaget skall beviljas, dels rätten att föreskriva vissa
detaljbestämmelser om serveringens bedrivande.

Beredningsgruppen
konstaterar att det kommunala inflytandet i frågor rörande servering av
alkoholdrycker är av stor betydelse inle minst med hänsyn till den lokala
kännedomen om serveringsslällena och deras lokalisering, serveringspersonal m.
m. Denna lokala kännedom bör ulnyttias för att motverka alkoholskador och
olägenheter av verksamheten. Kommunerna bör därför även fortsättningsvis ha
ell stort inflytande i dessa frågor. Beredningsgruppen ansluter sig lill APU:s
förslag alt vetot bör behållas i vad avser nyetableringar men avskaffas vad gäller
delaljföreskrifter. Den kritik som rikias mot vetot har nämligen enligl
beredningsgruppen i allt väsentligt gällt detaljföreskrifterna.

I
likhet med beredningsgruppen förordar jag alt det kommunala vetot behålls
oförändrat i fråga om nyetableringar. Ett avskaffande av vetorätten beträffande
detalj föreskrifter bör leda till större enhetlighet vid meddelandet av sådana
föreskrifter. Jag tillstyrker därför beredningsgmppens förslag även i denna
del.

I
lagstiftningen bör liksom nu som allmän regel föreskrivas skyldighet för
länsstyrelse att före beslut i serveringsfrägor inhämta yttrande frän kommunen.
I yttrandet bör kommunen bl. a. ge till känna sin uppfattning om behovet av
eventuella detaljföreskrifter. Eftersom kommun företrädesvis bör yttra sig över
de alkoholpolitiska följderna av ett begärt tillstånd synes emellertid inte
nödvändigt all i alla ärendelyper föreskriva obligatorisk remiss. Remiss bör
kunna underiälas t. ex. då ansökan enbart avser överföring av tillstånd på
annan restauralör. Finns del i del enskilda ärendet skäl att höra kommunen
skall del givetvis ske oavsett all remiss inle är obligatorisk.

För
att de kommunala myndigheterna skall kunna bevaka området bör föreskrivas all
samtliga beslut som länsstyrelsen meddelar i alkoholförsäljningsärenden skall
delges sociala centralnämnden i resp. kommun. Detta bör gälla även beslut som
inte har föregåtts av remiss lill kommunen. Härigenom tillförsäkras kommunen
möjlighet all fortlöpande bevaka alla alkoholfrågor och fullfölja ärendena i
de fall man inle är nöjd med länsstyrelsens beslut. Vidare bör ett nära
samarbete mellan länsstyrelsernas hand-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 49

läggare
av utskänkningsärenden och de sociala centralnämndernas representanter
etableras. Ett sådant samarbete bör kunna tillföra bägge parter ytteriigare
kunskaper inom alkoholomrädet samtidigt som handläggarna skulle fä en stor
nytta av de erfarenheter socialförvaltningens personal har beträffande
alkoholproblemen i kommunen. Den sociala personalen upplever i dag en svårighet
att fä gehör för sina synpunkter i fråga om skötseln av vissa
serveringsställen. Ett ökat samarbete i enlighet med vad som här har antytts
skulle ge denna personal ett större inflytande.

Beredningsgruppen
behandlar i delta sammanhang även frågan om dele-gering av yiiranderäiten från
fullmäktige lill annat kommunall organ i alkoholförsäljningsfrågor. I
nuvarande lagstiftning har fullmäktige rätt att delegera yttranderätten lill
annat organ i alla frågor som rör ölutskänkningen men enbart i vissa av de
frågor som rör rusdrycksutskänkning. Beredningsgruppen har inle funnit något
bärande skäl för denna skillnad. Det bör enligt beredningsgruppen ulan
inskränkning få ankomma på kommunfullmäktige att bestämma om yttranderätten i
alkoholförsäljningsfrägor helt eller delvis skall delegeras lill annat
kommunalt organ.

Jag
delar beredningsgruppens uppfattning i denna fråga. Några begränsningar av
delegationsmöjligheten bör således inte göras t lagstiftningen.

I
likhet med beredningsgruppen anser jag all den i lagstiftningen nu inskrivna
möjligheten att mot kommunens vilja meddela ulskänkningstillsiånd pä ort som
är betydelsefull för turistnäringen, s. k. turistutskänknings-lillständ, inte
har någon praktisk betydelse. Jag föreslår därför att bestämmelser härom inte
införs i den nya lagstiftningen.

Tillstånd
till servering av spritdrycker, vin och starköl, som skall bedrivas året runt
eller årligen under viss tidsperiod, skall avse en för alla serve-ringsslällen
gemensam lid om fyra år (oktrojperioden). Den nuvarande oktrojperioden löper
från den I oktober 1973-den 30 september 1977. Om skäl flnns kan tillstånd
meddelas för del av oktrojperiod, t. ex. för nye-lablerade serveringsrörelser.

Beredningsgruppen,
som i denna fråga delar APU:s och remissinstansernas uppfattning, anser att
systemet med okirojperioder bör avskaffas. Härigenom kan enligl
beredningsgruppen arbetet hos länsstyrelser och kommuner i större utsträckning
inriktas på inspektioner och liknande förebyggande uppgifter.

Bakom
systemet med okirojperioder ligger önskemålet att få till stånd en återkommande
samtidig prövning av samtliga serveringstillstånd på en ort. Vid
oktrojprövningen finns möjlighet all vidta åtgärder i syfte att förhindra bl.
a. överelablering av serveringsslällen. Även utan denna prövning kan kommunen
emellertid genom att utnyttja den kommunala vetorätten i ärenden om nya
tillstånd förhindra att del meddelas serveringstillstånd som leder lill
överetableringar eller andra olägenheter. Oktrojprövningen innebär ett
omfattande administrativt arbete främst för länsstyrelserna men även för
kommunerna. Av material som APU har presenterat framgår alt

4 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 108

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 50

det
är sällsynt all ett ulskänkningstillsiånd inle förnyas i samband med en ny
oktrojperiod. Del är dessutom enligl APU så, all många resiauralörer i stället
begagnar tillfället att ansöka om utvidgning av tidigare tillstånd, exempelvis
till att omfalla även spritdrycker mol tidigare endast vin och starköl, eller
så att den generella serveringstiden utsträcks.

Som
ett skäl för att behålla oktrojperioderna har i olika sammanhang framhållits
att kommunerna vid oktrojprövningen beaktar om serverings-stället har gett
upphov lill ölägenheter i nykterhelshänseende. Som har påvisats är del
emellertid sällsynt att ett ulskänkningslillständ inte förnyas när omprövning
sker i samband med ny oktrojperiod och del förefaller därmed föga rationellt
alt av sådana skäl behälla den administrativa omgång som den obligatoriska
omprövningen vållar för såväl näringsidkare som kommuner och länsstyrelser.
Enligt min mening ligger det dessutom i systemet med okirojperioder en risk för
alt insatser mol nykierhelspolitiska olägenheter uppskjuts i avvaktan pä
oktrojprövningen. Om systemet med okirojperioder avskaffas kan
missförhållanden komma att tidigare än i dag föranleda ingripande. Den lokala
övervakningen av serveringsställena kan vidare intensifieras genom att den
kommunala personalen avlastas administrativt arbete. Mot bakgrund av det jag
nu har sagt förordar jag i likhet med beredningsgruppen att systemet med
okirojperioder avskaffas.

Jag
är medveten om all det i kommuner med ell stort antal serveringstillstånd kan
uppstå särskilda problem då möjlighet inte längre finns lill den återkommande
samtidiga prövning av tillstånden som oktrojperioderna har möjliggjort. Enligt
min mening bör dessa problem emellertid kunna lösas på eu smidigt sätt genom
att berörda länsstyrelser och kommuner utvecklar metoder för ett nära samarbete
vid tillståndsprövningen och övervakningen av serveringsställena.

I
likhet med beredningsgruppen anser jag all återkallelse av tillstånd lill
servering bör kunna ske i de fall då missförhållanden föreligger eller då de
förutsättningar som gällde vid meddelandet av tillståndet inte längre är för
handen. Självfallet åligger det länsstyrelsen att efter påpekande frän t. ex.
kommunen utreda om missförhållanden har förekommit och besluta om eventuella
åtgärder.

Övervakning
m. m.

Jag
vill i likhet med beredningsgruppen understryka att lillståndsmyndigheten,
dvs. länsstyrelsen, med kraft skall ingripa mot dåligt skötta restauranger.
Missförhållanden bör snabbi klaras upp vid direkta kontakter mellan
handläggaren vid länsstyrelsen och restauralören. Övervakningen bör dock vara
sådan att en försumlig rättighetshavare måste räkna med alt lämnat tillstånd
kan återkallas vid missförhållanden. Vid prövningen av ifrågasatt återkallelse
av lillslånd måsle förelagsekonomiska övervägan-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 51

den
vika för alkoholpoliliska. Ingripande skall även ske om verksamhetens
inriktning har ändrats på sådant sätt att tillstånd inte skulle ha meddelats
vid en förnyad prövning av verksamhetsformerna.

Jag
vill också i detta sammanhang framhålla att länsstyrelsen kan besluta om
administrativa påföljder (varning, återkallelse av tillstånd, särskilda föreskrifter)
i de fall informella samtal inte ger önskat resultat. Jag utgår från att
initiativ till ingripanden tas av t. ex. länsnykterhelsnämnd, polismyndighet
och social centralnämnd när missförhållanden uppmärksammas.

Åldersgränsen
vid servering av alkoholdrycker är i dag 18 år. Jag anser i likhet med
beredningsgruppen all det saknas anledning till ändring av denna åldersgräns.

I
likhet med beredningsgruppen förordar jag alt nu gällande författningsbestämda
tider för servering av spritdrycker, vin och starköl anpassas till vad som i
dag - genom dispenser - faktiskt gäller för flertalet restauranger. Då del
gäller servering av öl anser jag däremot all nuvarande tidsbegränsningar bör
behållas. Jag avser att närmare redogöra för dessa regler i specialmotiveringen
till lagförslagen.

3.7
Teknisk sprit m. m.

Förutom
som dryck används sprit och vin för en rad tekniska, industriella, medicinska,
vetenskapliga och likartade ändamål. De regler som gäller för hantering av
sprit och vin för sådana ändamål har ett nära samband med regleringen av
tillverkning och försäljning av alkoholdrycker.

Kontrollen
över försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat utövas av
riksskatteverket, som bl. a. har att tillse att försäljningen inle ger
anledning till missbruk.

Teknisk
sprit och sädana alkoholhaltiga preparat som inte är avsedda för förtäring
skall denatureras. När del finns särskilda skäl och fara för missbruk inte
föreligger flr riksskatteverket dock medge undantag från denalureringsivångel.
Även alkoholhaltiga preparat som är avsedda för förtäring är underkastade
kontroll i syfte alt förhindra missbruk.

Starkdenaturerad
sprii och alkoholhaltiga preparat får i princip säljas under samma villkor som
gäller för drivande av handel i allmänhet. Teknisk sprit som inte är
starkdenaturerad får utan tillstånd säljas av Sprilcenlralen, Systembolaget,
tillverkare och apotek. För annan försäljning av sådan sprit krävs
riksskalleverkels tillstånd. Med vissa undantag krävs också riksskalleverkels
tillstånd för inköp av teknisk sprit som inte är starkdenaturerad.

Under
senare delen av 1960-talet och början av 1970-talet förekom ökande tendenser
till dryckeskonsumtion av sprit och vin som var avsedda till andra ändamål.
Genom en hårdare tillämpning av bestämmelserna försökte kon-irollstyrelsen och
sedermera riksskatteverket att hindra detta missbruk, bl. a. genom att förbjuda
försäljningen av T-sprit. Speciellt restriktiv har behand-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 52

lingen
varit av ansökningar rörande tilldelning av odenaturerad sprit eller egentliga
spritdrycker. Sålunda har tilldelning vägrats i fall där del har ansetts all
sprit har kunnat ersättas med annan vara eller att behovet inle har vavil
lillräckligt styrkt. Vidare har vid tillståndsprövningen stor vikt lagts vid
kontrollmöjligheterna. Tilldelningen har begränsats i vad avser både kvantitet
och lidsperiod. Övervakningen och kontrollen hos partihandlare och förbrukare
har intensifierats.

Beredningsgruppen
framhåller att den sprit som används för tekniska ändamål i många fall är
identisk med konsumlionssprilen och alt del därför är ofrånkomligt att även
fortsättningsvis reglera handeln med teknisk sprit. Enligt beredningsgruppen
har nu gällande lagstiftning med tillständstväng och åtföljande behovsprövning
visat sig vara flexibel. Den skärpning av tillståndsprövningen som
riksskatteverket har ort under de senaste åren har gett goda resultat. Till de
positiva effekterna har främst bidragit all man har lyckats styra förbmkningen
av teknisk sprit mot andra produkter som helt eller delvis kan ersätta spriten,
liksom att man allmänt har lyckats pressa ned kvantiteterna odenaturerad
teknisk sprit. Riksskatteverkets uppmärksamhet på dessa frågor har enligl
beredningsgruppen under de senaste åren än mer intensifierats. Med hänsyn
härtill bör enligl beredningsgruppens mening några större förändringar av nu
gällande lagstiftning inle göras. Skulle emellertid de positiva inslag i
handeln som nu kan skönjas förändras lill det sämre, bör en omprövning göras.
Beredningsgruppen framhåller i likhet med APU behovet av en ökad satsning på
att finna lämpligare de-natureringsmedel än de nuvarande. Bortsett från vissa
rent tekniska ändringar böf enligt beredningsgruppen reglerna om handeln med
teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat således i stort sett bibehållas. Den
nu gällande särställningen för starkdenaturerad sprit, vilken innebär all denna
typ av sprit i princip slår utanför lagens tillämpningsområde, föreslås dock
upphävd. Detta skulle innebära alt enhetliga regler i fortsättningen gäller vid
hanteringen av all teknisk sprit oberoende av denatureringsgrad. I likhet med
vad APU har föreslagit anser beredningsgruppen all nuvarande regler för
-försäljning av alkoholhaltiga läkemedel bör behållas oförändrade.

Jag
tillstyrker beredningsgruppens förslag i de frågor som jag nu har redovisat.
Del är som beredningsgruppen framhållit angelägel alt utvecklingen av bättre
denaiureringsmedel fullföljs. Jag vill påminna om all det i avtalet mellan
staten och Sprilcenlralen har föreskrivits skyldighet för Sprilcenlralen all
bekosta forskning på delta område.

1
delta sammanhang bör också något beröras den olagliga tillverkningen av sprit
eftersom den har vissa beröringspunkter med frågorna kring den tekniska
spriten.

All
tillverkning av sprit kräver i princip lillslånd. Framställning av sprit i
hemmet för eget behov och annan sprittillverkning för vilken tillstånd ej har
meddelats är således olaglig.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 53

Under
början av 1970-lalel fanns tendenser alt den olaga tillverkningen
(hembränningen) ökade i omfattning. APU bedömde utvecklingen som syn-neriigen
allvariig och avlämnade i juni 1974 ett delbetänkande med förslag till åtgärder
för att komma till rätta med dessa missförhållanden. Efter sedvanlig
remissbehandling och efter förslag från regeringen beslöt riksdagen på hösten
1974 om nya regler på delta område, innebärande bl. a. lillsiänds-tvång för
innehav av destillationsapparater. Bestämmelserna trädde i kraft den 1 december
1974.

En
av riksskatteverket i början av år 1976 genomförd undersökning visar på en
nedgång i hembränningen efter införandet av de nya reglerna. Den oblyga och
stötande marknadsföringen och handeln med tillbehör m. m. har kraftigt minskal.
Jag finner därför all det f n. inte finns någon anledning att vidta ytterligare
lagstiftningsåtgärder.

Nära
besläktad med hembränningen är renaiureringen av teknisk sprit. Även om det på
senare lid har uppmärksammals några fall av omfattande renaturering finner jag
inte heller på detta område anledning att föreslå några speciella åtgärder
uiöver den fortsall skärpta övervakning av handeln med teknisk sprit och den
ökade forskning om nya denaiureringsmedel som tidigare förordals.
Tillsynsmyndigheten bör även fortsättningsvis ägna stor uppmärksamhet åt de
frågor som jag nu har berört.

3.8
Kostnader och ikraftträdande

Vissa
av de förslag jag har lagt fram innebär ökade ekonomiska insatser. Delta gäller
främst de förslag som har samband med utformningen av den centrala organisationen
på alkoholpolitikens område och slödel lill informationsinsatser m. m. Även
förslaget i fråga om den regionala tillsynsor-ganisationen medför ökade
kostnader.

För
den verksamhet som nu bedrivs inom alkoholbyrån hos riksskatteverket och som
enligt mitt förslag skall föras över lill socialstyrelsen den I januari 1978
har i budgetpropositionen (prop. 1976/77:100 bil. II, s.
107) beräknats medel för hela budgetåret 1977/78 under anslaget lill riksskatteverket
under åttonde huvudtiteln. Kostnaderna inom socialstyrelsen för denna
verksamhet under andra hälften av budgelårel 1977/78 bör bestridas genom
merbelastning av femte huvudtitelns förslagsanslag Socialstyrelsen. En häremot
svarande besparing uppkommer i stället under åttonde huvudtitelns förslagsanslag
Riksskatteverket. Det ankommer pä regeringen att besluta om den närmare
regleringen härav.

Jag
beräknar kostnaderna för personalförstärkning inom socialstyrelsen, uiöver vad
som följer av överflyttningen av uppgifter från riksskatteverket, och för den
verksamhet som skall bedrivas av nämnden för alkoholfrågor till 600 000 kr.

Socialstyrelsen
bör för riksomfattande informationskampanjer och för

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 54

kompletterande
informationsåtgärder disponera sammanlagt 5 milj. kr. Anslag till slöd ät
fritidsaktiviteter med beräknad totalsumma av 5 milj. kr. bedöms kunna utgå ur
allmänna arvsfonden.

För
Upplysning i alkoholfrågor m. m. föreslås statens ungdomsråd för budgetåret
1977/78 fä disponera 4 milj. kr., motsvarande i budgetpropositionen (prop.
1976/77:100 bil. 8, s. 184) beräknat belopp.

Bidrag
lill Föreningen Fruktdrycker som för budgetåret 1977/78 i budgetpropositionen
(prop. 1976/77:100 bil. 8, s. 184) beräknats lill 50 000 kr. föreslås utgå med
70 000 kr.

Del
invesleringsanslag, 1 OCX) kr., som för budgetåret 1977/78 i budgetpropositionen
(prop. 1976/77:100 bil. 8, s. 223) har beräknats lill län för inrättande av
alkoholfria restauranger bör utgå oförändrat. Lånemöjlighelen föreslås
avvecklad den 1 januari 1978.

Förslaget
i fråga om ökning av antalet tjänster hos länsstyrelserna beräknas medföra en
kostnad av 1,5 milj. kr.

Större
delen av de förslag som jag har lagt fram bör genomföras den 1 januari 1978.
Förslagen i fråga om anslag till upplysning i alkoholfrågor m. m. och bidrag
till Föreningen Fruktdrycker avser budgelårel 1977/78 och bör följaktligen i
tillämpliga delar genomföras den I juli 1977. Vidare bör personalförstärkningen
vid länsstyrelserna genomföras redan från den 1 juli 1977 för att förbereda
administrationen av den nya lagstiftningen.

Kostnaderna
för de förslag som jag har redovisat är beräknade för helt verksamhetsår. För
budgetåret 1977/78 uppkommer således ell medelsbehov över statsbudgeten om ca
8,3 milj. kr., varav ca 4 milj. kr. motsvarar belopp som i budgetpropositionen
beräknats i avvaktan pä detta förslag. Kostnaden för personalförstärkningen vid
länsstyrelserna bör belasta kommunhuvudtiteln och övriga kostnader
socialhuvudliteln. De i budgetpropositionen (prop. 1976/77:100) för
länsstyrelserna och socialstyrelsen föreslagna anslagen bör därför räknas upp
med 1,5 milj. kr. resp. 300000 kr.

Inberäknai
kostnaderna för de förslag som chefen för utbildningsdepartementet avser att
lägga fram i fråga om stöd till nykterhetsorganisationer, till CAN och i fråga
om forskarorganisationen samt kostnaderna för förslag av statsrådet Mogård till
åtgärder inom skolans område uppkommer ett medelsbehov över statsbudgeten
budgetåret 1977/78 om ca 23,3 milj. kr., varav ca 12,4 milj. kr. motsvarar
belopp som i budgetpropositionen har beräknats i avvaktan på detta förslag.

För
helt verksamhetsår medför förslaget ell ökat medelsbehov om ca 13,8 milj. kr.
Härtill kommer projektmedel ur allmänna arvsfonden med ett beräknat belopp om 5
milj. kr.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 55

4
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats
förslag till

1. lag om tillverkning av drycker, m.m.,

2. lag om handel med drycker,

3. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av
teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

4. lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207),

5. lag om ändring i lagen (1954:579) om
nykterhetsvård,

6. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av
alkoholhaltiga drycker m. m.

De
under 4 och 6 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för
handelsdepartementet resp. chefen för justitiedepartementet.

5
Specialmotivering till lagtexten

1
del följande lämnas specialmotivering till lag om tillverkning av drycker m.
m., lag om handel med drycker och lag om ändring i lagen om försäljning av teknisk
sprit och alkoholhaltiga preparat. De lagändringar i övrigt som föreslås har
karaktär av följdändringar lill den nya lagstiftningen och kommenteras inte
särskilt.

5.1 Lag om tillverkning av drycker, m. m.

Lagen
om tillverkning av drycker, m. m., i fortsättningen kallad LTD, ersätter främst
lagen (1961:180) om tillverkning av sprit och vin (LTSV) och delar av lagen
(1960:253) om tillverkning och beskattning av malt-och läskedrycker (LTBM).

IS

11-5
ijs; lämnas definitioner för vissa drycker. 1 S i förslaget, som definierar
begreppet sprit, ersätter J ;j första stycket LTSV. Den gräns vid vars överskridande
en vara skall anses som sprit anges i fortsättningen i viktprocent. Skälen
härför är bl. a. all viktprocent är ett mera exakt mått än volymprocent.

Enligl
I andra stycket rusdrycksförsäljningslagen (1954:521)(Rn) förslås med
spritdryck sådan sprit som inle är att hänföra till teknisk sprit,
al-kohoMialiiai preparat eller alkoholhaltigt läkemedel. Teknisk sprit och al-

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 56

koholhaltigt
preparat definieras i 1 S första resp. tredje stycket lagen (1961:181) om
försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat (LETA). Vad som är
läkemedel anges i läkemedelsförordningen (1962:701).

1
lagtexten anges nu positivt vad som avses med spritdryck. Med spritdryck
förslås sprit som är avsedd att förläras som dryck. Teknisk sprit och läkemedel
är således inle att anse som spritdryck.

Den
i andra meningen intagna regeln saknar motsvarighet i gällande rätt. Regeln
innebär att drycker, som med hänsyn till framställningssättet är att anse som
sprit, undantagsvis kan hänföras till vin i stället för spritdrycker. En sådan
föreskrift kan aktualiseras exempelvis beträffande aperiiifen Cam-pari. Drycken
har en alkoholhall som understiger den högsta tillåtna för starkvin. I andra
länder klassificeras den som vin. Nuvarande förhållande har lell till upprepade
missförstånd och stor irritation vid tullbehandling av resenärer från utlandet.

I
paragrafen anges vad som är att anse som vin. Bestämmelsen ersätter 1 S andra
stycket LTSV och 1 S tredje stycket Rfl. Man brukar skilja på vin framställt
genom jäsning av färska druvor och vin från andra färska bär, färsk frukt,
rabarber eller russin (fmktvin). Enligl förordningen (1933:78) angående
beteckning för vissa slag av vin måsle vid försäljning av vin som inte är
framställt av saft från färska druvor användas beteckning - såsom
"frukivin" e. d. - som tydligt visar att vinet är framställt av annat
än druvsaft.

F.
n. förslås med vin sådan dryck som är framställd genom alkoholisk jäsning av
saft från druvor, bär, frukt eller andra växtdelar och som håller mer än 2,25
men ej mer än 22 volymprocent elylalkohol. Var och en får i hemmet tillverka
vin för eget behov. Syftet bakom denna regel är all göra del möjligt för bl. a.
odlare av frukt och bär att utnyttja ett överskoll av dessa produkter för att
göra eget vin. Emellertid har i praktiken gränsdragningen mellan förbjuden
sprittillverkning och tillåten hemiillverkning av vin varit svår att dra. Till
följd av regeln i förevarande paragraf att endast färska druvor eller andra
färska bär, färsk frukt, rabarber eller russin får användas vid tillverkningen
samt genom bestämmelsen i 10 § andra stycket om tillsats av socker eller honung
bör i framliden gränsdragningsproblem inte behöva uppkomma. Samtidigt markeras
syftet med att tillåta hemtillverkning av vin klarare än i dag. Då russin
iradilionelll är en ingrediens vid hemiillverkning av vin oavsett vilka
produkter som används i övrigl, bör dessa tillåtas även i framtiden.

Även
om gränsen till de alkoholfria dryckerna angivits i viktprocent, har gränsen
mellan lätivin och slarkvin och maximigränsen för vin angivits i volymprocent.
Internalionelll brukar vinels alkoholslyrka mätas i volym-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 57

procent
och det är med hänsyn härtill opraktiskt all använda viktprocent i detta
sammanhang.

Gränsen
mellan lättvin och starkvin dras f n. vid en alkoholhalt av 14 volymprocent.
Gränsdragningen har betydelse för bl. a. beskattningen. Alkoholhallen i vissa
söta viner av lättvinskaraktär ligger just vid 14 volymprocent. Anledning
finns därför all något justera upp denna gräns. I likhet med beredningsgruppen
anser jag att gränsen bördras vid 15 volymprocent.

Paragrafen,
som definierar malldrycker, ersätter 1 i; LTBM. Maltdrycker indelas med hänsyn
lill alkholstyrkan i lättöl, öl och starköl. Regeln i 1 i? första stycket LTBM,
som innebär all hembryggl öl med en alkoholhall överstigande 4,5 viktprocent
blir att anse som sprit, har utgått. Regeln har medfört svära gränsdragningsproblem
med betydelse främst då del gällt fråga om ansvar för olovlig
sprittillverkning. I framtiden kan den som överskrider tillåten viktprocent
vid tillverkning av maltdrycker fällas lill ansvar enligl 28 ij i förslaget.

5§

Paragrafen,
som innehåller definitionerna för alkoholfri dryck och läskedryck, ersätter 1
i; första stycket Aff och 1 § tredje stycket LTBM. År 1966 började man all
sälja läskedrycker med alkoholbenämningar, vilka drycker hade tillförts sprit
så all alkoholhallen låg strax under 2,25 volymprocent. Genom överenskommelse
mellan konlrollslyrelsen och företrädare för näringslivet beslöts med
anledning härav bl. a. all läskedrycker och ej kolsyrade frukldrycker (s. k.
stilldrinks) med högre alkoholhalt än som betingades av lill verkningstekniska
förhållanden ej skulle få säljas. Cider och mjöd, vilka drycker framställs
genom alkoholjäsning och vilkas alkoholhalt ej överstiger 2,25 volymprocent,
berördes sålunda ej av överenskommelsen. Detsamma gällde de s. k. alkoholfria
vinerna. Jag finner överenskommelsen i hög grad sakligt motiverad men har inte
ansett det erforderiigl all ersätta överenskommelsen med lagregler av
motsvarande innehåll. Tillsynsmyndigheten bör följa utvecklingen pä området
med uppmärksamhet.

Som
tidigare har anförts har i de föreslagna bestämmelserna gjorts en övergång lill
all ange alkoholhall i viktprocent i stället för i volymprocent.

6ij

I
paragrafen definieras begreppen tillverkare och partihandelsbolag. Bestämmelsen
motsvarar i huvudsak 1 >; tredje stycket LTSV och 1 >; fjärde stycket
LTBM.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 58

Paragrafen ersätter i huvudsak 2 första och tredje
styckena LTSV. I paragrafen förbjuds uttryckligen all tillverkning av sprit
utan tillstånd. Särskilda bestämmelserom tillverkning av sprit för
vetenskapliga m. fl. ändamål har utmönstrats som överflödiga.

I paragrafen, som ersätter 2 i; Qärde stycket LTSV, slås
fast att tillverkning av spritdrycker är förbehållen partihandelsbolagel. Den i
dag outnyttjade möjligheten för annan än partihandelsbolaget att yrkesmässigt
framställa spritdrycker för export har slopats.

9!i;

Paragrafen föreskriver tillståndsiväng vid tillverkning av
vin, starköl och öl. Ulan tillstånd får dock sådana drycker tillverkas i hemmet
för eget behov. Reglerna motsvarar 2 !; första och andra styckena LTSV samt 2
i; I mom. och 4 ii 1 mom. första stycket LTBM.

10

Paragrafen ger vissa grundregler för vinframställning i
Sverige. I första stycket förbjuds uttryckligen vinframställning av extrakt
eller koncentrat av druvmust eller annan fruksaft.

I andra stycket anges hur mycket socker eller honung som
får användas vid vinlillverkning. Regeln innebär all socker eller honung i
angiven mängd får tillsättas även vid s. k. blandade recept, i vilka russin
utgör en ingrediens. Om enbart russin används vid tillverkningen får däremot
socker eller honung inte tillsätlas.

Paragrafen
avser både fabriks- och hemiillverkning. Vid fabrikstillverkning eller vid
tillverkning för vetenskapligt ändamål eller försöksvis för tekniskt ändamål
kan det finnas skäl all medge undantag från de i första och andra styckena
givna huvudreglerna. I tredje stycket föresläs tillstånds-myndigheten kunna
bevilja sådana undantag.

Paragrafen innehåller grundreglerna för tillverkning av
siarköl och öl inom riket.

Första stycket motsvarar 5 !! första stycket LTBM.

I andra stycket ges en mot 10 vj andra stycket svarande
bestämmelse för malidryckslillverkningen.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 59

Tredje
stycket ersätter 2 i 3 mom. LTBM. Någon tillverkning av starköl för vetenskapligt,
medicinskt, farmaceutiskl, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål
förekommer enligl uppgift inle och nuvarande regler härom har utmönstrats som
obehövliga.

Fjärde
stycket motsvarar 5 vj andra stycket LTBM. Regeln, som har betydelse endast
för färskt lättöl, har begränsats lill alt gälla sådan dryck.

femte stycket ges på samma sätt som i 10 S tredje stycket en möjlighet för
lillståndsmyndigheten att medge undantag frän vissa av tillverkningsreglerna.

12
i

1
denna och följande två paragrafer (13-14 >;v;)ges reglerna för tillverkares
rätt all förfoga över drycker som han tillverkat.

12
!;, som reglerar förfoganderätten över sprit, motsvarar delvis 5 i? LTSV.

Paragrafen
innehåller regler för förfoganderätten över spritdrycker, vin, siarköl och öl.
Reglerna ersätter delvis 5 i; LTSV. Tillverkares rätt att förfoga över egen
tillverkning av starköl föreslås utvidgad. Starköl får enligl 23 J! förslaget
till lag om handel med drycker säljas även lill restaurang.

145;

Paragrafen
ger ytteriigare regler för förfoganderätten över malldrycker. Även läskedrycker
regleras i paragrafen. Bestämmelserna ersätter 2 >j 2 mom. och 6!; LTBM.

Paragrafen,
som innehåller uppgifter om tillverkares uppgiftsskyldighel motsvarar 4 ii
andra stycket LTSV och 4!; I mom. andra stycket LTBM.

16;;

Paragrafen
innehåller regler om uppgiftsskyldighel för den som avser att tillverka
aikoholfria drycker. Den motsvarar 4 ij 2 mom. LTBM.

I7S

Paragrafen,
som reglerar tillståndsmyndigheiens rätt till insyn över tillverkningen,
motsvarar 3 >; andra stycket LTSV och ersätter 3 S andra och tredje styckena
LTBM. Enhetliga regler för all tillverkning har skapats.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 60

18 s

Paragrafen
innehåller reglerna för tillverkning, innehav och förfogande i fråga om
destillationsapparat. Den motsvarar 9>; första stycket LTSV.

19 5;

I
paragrafen stadgas förbud i vissa fall mol överiålelse av aktiverat kol. Sådana
regler finns i dag i 9 c S forsla stycket LTSV.

20;;

Paragrafen
innehåller grundläggande regler föriillverkningslillstånd. Reglerna motsvarar
delvis 4 första stycket LTSV och 4 1 mom. LTBM. De överensstämmer med vad som
f n. gäller enligt praxis.

21
S

Paragrafen,
som anger i vilket fall tillverkningstillslånd skall återkallas, motsvarar
delvis 4!; första stycket LTSV och 4 S 1 mom. första stycket andra punkten
LTBM.

22 §

Paragrafen
föreskriver i vilka fall lillslånd till bl. a. innehav av destillationsapparat
skall återkallas. Den motsvarar 9 a S LTSV.

Paragrafen
ersätter 2 S första stycket LTSV och 4 S I mom. första stycket första punkten
LTBM. Tillstånd till tillverkning av sprit och vin lämnas i dag av regeringen
och tillstånd lill tillverkning av siarköl och öl av riksskatteverket. Enligt
min mening bör socialstyrelsen i framliden lämna tillstånd i samtliga fall.

24
5

Paragrafen
ger vissa regler för förfarandet vid tillsyn över tillverkningen. Första
stycket ersätter 43 mom. LTBM och har utvidgats lill att avse all tillverkning.
Andra stycket motsvarar 13 § LTSV. Tredje stycket ersäller 12 5; LTSV.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 61

25 S

I
paragrafen föreskrivs all beslut av tillstånds- och tillsynsmyndigheten
omedelbart länder lill efterrättelse om annat ej förordnas. Regeln motsvarar 3
S tredje stycket LTSV.

26 §

Till
dels motsvaras paragrafen av 9bS LTSV.

2U

Denna
och följande paragrafer (28-34 SS) innehåller bestämmelser om ansvar vid
förfarande i strid mot lagen.

27
;; motsvarar 7 ij 1 mom. LTSV. Straffmaximum för normalbrottet har emellertid
enligl förslaget höjts lill fängelse i ett år. 1 ringa fall skall inle dömas
lill straff

28
s

Paragrafen
ersätter del av 10 S LTSV. Straffsatsen motsvarar vad som f n. gäller för grovt
brott vid tillverkning av öl och starköl. Särskild bestämmelse om grovt brott
har därför ansetts kunna undvaras. I ringa fall avses frihet frän ansvar
inträda.

29 5

1
paragrafen stadgas all det inte skall dömas till straff om gärning som avses i
27 och 28 SS är att anse som ringa,

30 S

Paragrafen
motsvarar 9 S andra stycket LTSV.

31 S

Paragrafen
motsvarar del av 9 c S första stycket LTSV.

32 S

Paragrafen
motsvarar del av 9 och 10 SS LTBM.

33 S

Paragrafen
motsvarar delar av 10 S LTSV och 10 S LTBM.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 62

34 S

Paragrafen
ersätter 11 S LTSV. Tillämpningsområdet för reglerna om brottsmedverkan har
utsträckts lill alt omfatta också malldrycksområdel.

35 och
36 SS

Paragraferna,
som innehåller reglerna för förverkande och beslag vid brott enligl lagen,
ersäller 7S 2 mom., 9S tredje stycket, 9c S andra stycket och 14 S LTSV. Genom
de föreslagna bestämmelserna kommer förverkande och beslag att kunna meddelas
också i fråga om maltdrycker.

37 S

Enligl
7 S 3 mom. LTSV döms den som olovligen har tillverkat sprit att. betala
slraffskalt. Enligt förslaget skall slraffskall utdömas även vid olovlig
tillverkning av vin, siarköl och öl. Minimibeloppet vid tillverkning av sprit
har höjts från 100 kr. till 300 kr. För övriga varuslag gäller ell minimibelopp
av 100 kr.

Oveigångsbesiämmelserna

Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1978.

Tillstånd,
medgivande och godkännande som lämnats med slöd av de upphävda lagarna avses
gälla för liden efter ikraftträdandet som om det givits med stöd av den nya
lagen. Hänvisningen lill den nya lagen medför alt lagens bestämmelser kommer
att gälla även för äldre tillstånd. Detia innebär t.ex. all tillstånd till
tillverkning av sprit, som har lämnats enligl äldre bestämmelser, pä grund av
den föreslagna regeln i 8 S efter ikraftträdandet inle innefattar rätt att
framställa spritdrycker. Tillslåndsmyndig-helen beslutar om indragning även av
äldre lillslånd.

5.2
Lag om handel med drycker

Lagen
ersätter rusdrycksförsäljningslagen (Rfl), ölförsäljningslagen (Öfl),
förordningen om försäljning av alkoholfria drycker (AfO och förordningen om
förbud i vissa fall mol förtäring och förvaring av rusdrycker och öl m. m.
Vidare kan kungörelserna om anordnande och beskaffenhet av lokaler för
rusdrycksutskänkning saml om försöksverksamhet med ölutskänkning på militära
markelenierier upphävas. Förslaget innebär dels förenklingar i förhållande lill
gällande regler, dels enhetligare regler för handel med olika slag av
alkoholdrycker.

Regleringen
i Rfl och Öfl kompletteras i dag bl. a. av bestämmelser i Aff Sist nämnda
bestämmelser har till syfte främst att förhindra okontrollerad förtäring av
alkoholdrycker i samband med servering av alkoholfria

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 63

drycker.
Genom att handeln med samtliga alkoholdrycker och handeln med de alkoholfria
dryckerna regleras i samma lag blir lagstiftningen på dryckesområdet mera
överskådlig än i dag.

1
samband med au den föreslagna lagstiftningen träder i kraft bör nya
föreskrifter ersätta nu gällande ulskänkningskungörelse (1971:117).

Som
framhållits i den allmänna motiveringen har beredningsgruppens uppdrag inle
omfallal reklamfrågan. Tobaks- och alkoholreklamulredningens belänkande (SOU
1976:63) Reklamen för alkohol och tobak remiss-behandlas f n. I avbidan på
ställningstagande lill delta betänkande har vissa nu gällande reglerom
marknadsföring i sak oförändrade tagits in i lagtexten. Regler av den typ som
föreslås av tobaks- och alkoholreklamulredningen kan framdeles placeras in i
anslutning lill 7 och 8 SS-

Inledande
bestämmelser

IS

Genom
bestämmelsen i första stycket fastställs all lagen äger tillämpning på sådan
handel som i dag regleras genom Rfl, Öfl och Aff. Termen alkoholdrycker används
som samlingsbeteckning för de drycker som i dag omfattas av Rfl och Öfl.

De
exakta definitionerna för olika drycker återfinns i lagen om tillverkning av
drycker, m. m. Här bör endast nämnas att beslutet om mellanölets avskaffande
medför all den definiiionsmässiga gränsdragningen mellan siarköl och öl sker
vid en alkoholhalt av 2,8 viktprocent alkohol i stället för som i dag vid 3,6
viktprocent.

2S

I
paragrafen definieras begreppen försäljning, partihandel, detaljhandel och
servering.

Första
stycket ersäller 3 S andra stycket Rfl, 2 S första stycket Öfl och 1 S iredje
stycket första punkten Aff. 1 begreppet försäljning ingår export. Med
ersättning avses inte enbart betalning i pengar utan även annan motprestation
i form av t. ex. varor och tjänster.

I
2 S första stycket andra punkten Öfl stadgas alt det inte skall anses som
försäljning om arbetsgivare på grund av arbetsavtal tillhandahåller öl åt
anställd utan särskild gottgörelse, s. k. dagöl, vilket förekommer på bryggerier.
Ulan särskild reglering blir förfarandet all anse som detaljhandel. Då del kan
föruisätias att alla bryggerier har rätt till detaljhandel är emellertid
bestämmelsen överflödig och kan utgå.

Andra
stycket ersäller 2 S Rfl, 2 S andra stycket Öfl och I S tredje stycket andra
punkten Aff Som tidigare har framhållits har begreppen utminuiering och
utskänkning ersatts med detaljhandel resp. servering.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 64

3S

I
bestämmelsen, som motsvarar 3 S första stycket Rfl och 3 S första stycket
första punkten Öfl slås fast all försäljning av alkoholdrycker, vartill rätt ej
föreligger enligl lagen, är förbjuden.

4S

1
denna och i följande tvä paragrafer regleras lagens tillämpningsområde i vissa
avseenden.

Första
stycket ersätter 6 S 1 mom. första stycket och 6 S 2 mom. tredje stycket Rfl.

Enligl
Rfl får vin och starköl som införs som proviant på järnvägståg i internationell
trafik utan tillstånd serveras lill passagerare. Motsvarande bestämmelser
saknas i Öfl. Förslaget innebär all även servering av öl undantas från
lillslåndsiväng. Undantag från lagens tillämpningsområde kommer också all gälla
för sådant vin, starköl och öl som under färden anskaffas här i rikel.

I
18 S andra stycket i förslaget regleras rätten till införsel av vin och siarköl
som proviant på järnvägståg i internationell trafik.

Liksom
hittills görs undanlag frän lagens tillämpningsområde i fråga om försäljning av
vin för kyrkligt bruk. De föreskrifter som behövs för verksamheten bör i
framliden utfärdas av socialstyrelsen som central förvaltningsmyndighet på
alkoholområdet.

Andra
stycket ersätter 6 S 2 mom. första stycket Rfl. I förslaget har bestämmelsen
utvidgats till alt omfatta även öl.

Bestämmelser
om provianieringslager finns i 34-36 SS tullsladgan (1973:671). Enligt 34 S är
denna form av lullager avsedd för förvaring av oförlullade varor, som skall
användas för provianiering av fartyg eller luftfartyg eller för försäljning i
exportbuiik. Jag har erfarit all chefen för handelsdepartementet har för
avsikt att föreslå regeringen sådan ändring i tullstadgan all försäljning från
provianieringslagen kan ske jämväl lill utländska ambassader och konsulat här i
landet.

Exportbutik
får enligl 27 S lullagen (1973:670) inrättas pä flygplats efter tillstånd av
regeringen och är avsedd för försäljning av oförtullade eller eljest
obeskattade varor lill flygpassagerare som avreser lill ullandel. Närmare
bestämmelser om försäljningen finns i förordningen U962:376) om försäljning i
exportbuiik, där det också anges varexporlbuliker får inrättas. Samtliga
exportbutiker som nu finns innehas av SAS. Endast rusdrycker och tobak får
säljas och kvantiteterna är begränsade.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 65

5S

Paragrafen
ersätter 6 S 2 mom. andra stycket Rfl. Undantaget från lagens
tillämpningsområde har utvidgats lill att omfatta även öl. De särskilda bestämmelser
som reglerar förfoganderätten återfinns i tullagstiftningen.

6S

1
likhei med vad som gäller i dag regleras handeln med teknisk sprit och
alkoholhaltiga preparat genom särskilda bestämmelser.

7S

Paragrafen,
som ersätter 7 S Rfl och 20 S första stycket Öfl, ger uttryck för de
alkoholpolitiska grundprinciper som bör gälla vid försäljning av alkoholdrycker.

Regeln
är liksom dess föregångare i Rfl och Öfl alt anse som en anvisning främst för
de myndigheter och enskilda som har att tillämpa lagens bestämmelser. De
allmänt hållna krav som ställs är avsedda att ge uttryck för lagens anda. Någon
saklig ändring härvidlag i förhällande till vad som gäller i dag har inle
eftersträvats. Som i annat sammanhang understryks bör ökad vikt läggas vid
sådan övervakning av lagens efterievnad som tar sikte på all undanröja
ölägenheter i nykterhetshänseende. I detta syfte har kravet på ordning,
nykterhet och trevnad getts en framskjuten placering i lagstiftningen.

Bestämmelsen
är tillämplig vid alla former av försäljning och avser även alkoholfria
drycker. Motsvarighet lill bestämmelsen saknas i Aff. Även vissa förfaranden i
samband med försäljning av aikoholfria drycker kan emellertid leda till
ölägenheter och skador. Detta gäller särskilt vid servering. Som exempel kan
nämnas all serveringsstället utnyttjas för förtäring av alkoholdrycker.
Ölägenheter frän alkoholpolitisk synpunkt kan emellertid också uppkomma i
detaljhandeln med alkoholfria drycker. Sålunda har det förekommit alt
läskedrycker försetts med en mindre tillsats av alkohol och sålts under samma
namn som populära alkoholdrycker. I betraktande särskilt av alt sådana drycker
kan köpas av barn måste förfarandet anses innebära sådana risker för skador all
del strider mot lagens anda. Denna fråga har tidigare berörts.

I
64 S regleras de administrativa påföljder som kan sättas in om försäljning av
alkoholdrycker medför olägenheter i nykterhelshänseende.

Bestämmelsen
innehåller förbud i vissa fall att lämna alkoholdryck som gåva. Den ersätter 5
S Rfl- För att uppnå enhetlighet pä alkoholområdet har den gjorts tillämplig
även pä öl.

5 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 108

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 66

Förbudet
i andra stycket har till syfte all förhindra förfarande, varigenom
alkoholdrycker ges i gåva som säljargument för andra varor.

9S

Paragrafen,
som reglerar skyldigheten att tillhandahålla alkoholfria drycker, ersätter 48
S Rfl och 21 S första stycket Öfl.

Detaljhandelsbolaget
saluför i dag ett ganska omfattande sortiment av alkoholfria festdrycker. I
framtiden blir det en lagstadgad skyldighet för bolaget alt tillhandahålla
sädana drycker.

Tillsynsmyndigheten
bör i tillämpningsföreskrifter till lagen påminna om skyldigheten att
tillhandahälla alkoholfria drycker och ge anvisningar i fråga om omfattningen
av denna skyldighet och urval av drycker.

10
S

1
40 S 1 mom. andra stycket Rfl och i 11 S andra stycket Öfl förbjuds den som är
omyndig eller i konkurstillstånd alt bedriva alkoholservering. I förevarande
paragraf stadgas alt den som är omyndig inte får bedriva försäljning av
alkoholdrycker.

Enligt
199 a S konkurslagen får gäldenär inte under konkurs driva rörelse, med vars
utövande följer bokföringsskyldighet. I den nya bokföringslag, som trädde i
kraft den 1 januari 1977, har gjorts en väsentlig utvidgning av kretsen
bokföringsskyldiga. Bokföringsskyldighet kommer alltid att föreligga vid
yrkesmässig servering av alkoholdrycker. Med hänsyn härtill har något särskilt
förbud för den som är försatt i konkurs mot att bedriva alkoholservering inte
tagits in i den nya alkohollagstiftningen.

I
dag gäller förbud för omyndig att bedriva alkoholservering. Däremot kan
detaljhandel med öl bedrivas av omyndig om vissa förutsällningar enligt
föräldrabalken är uppfyllda. Denna skillnad är inte motiverad. Jag föreslår all
omyndig generellt förbjuds alt bedriva försäljning av alkoholdrycker.

US

Första
stycket reglerar de åldersgränser som föreslås gälla vid inköp av
alkoholdrycker. Motsvarande bestämmelser finns i 18 S första stycket och 50 S
första stycket Rfl samt 22 S första stycket Öfl. Som jag tidigare har
framhållit har nu gällande åldersgränser oförändrade förts över från Rfl och
Öfl.

Andra
stycket, som innehåller förbud all sälja eller utlämna alkoholdryck till den
som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, motsvarar 19 S
första stycket första punkten, 50 S andra stycket första punkten Rfl och 22 S
andra stycket första punkten Öfl.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 67

Tredje
stycket tar upp en skyldighet all vägra utlämning av alkoholdryck om det finns
särskild anledning att anta alt varan är avsedd alt olovligen tillhandahållas
någon. Bestämmelsen ersätter 19 S första stycket andra punkten Rfl och delvis
22 S tredje stycket Öfl.

1
19S första stycket Rfl stadgas, all utlämning och försändning av rusdrycker kan
vägras när det föreligger anledning till misstanke att varan är avsedd att
olovligen tillhandahållas någon. I 22 S tredje stycket Öfl talas om att öl inte
fär utlämnas då särskild anledning lill misstanke föreligger, att varan är
avsedd att användas i berusningssyfte eller lill olovlig försäljning.

Bestämmelserna
är ytterst svårtillämpade och har därför fått liten praktisk betydelse. Det
måste dock även i framtiden finnas skyldighet att vägra utlämning av
alkoholdrycker till personer som försöker komma över sädana varor i olovligt
syfte. Sådan skyldighet skall enligl den föreslagna bestämmelsen inträda dä
det finns särskild anledning anta att varan är avsedd att olovligen
tillhandahållas någon.

Fjärde
stycket reglerar skyldigheten för den som vill inhandla alkoholdrycker att på
anfordran styrka sin ålder. Bestämmelser av detta slag finns i dag i 17S andra
stycket Rfl i fråga om detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl.
Legitimationskravel har utsträckts till att gälla även vid detaljhandel med öl
och vid servering av alkoholdrycker.

Jag
har tidigare föreslagit att systemet med spärriistor avskaffas. Vidare har
reglerna om att ombud skall kunna förete legitimation även för uppdragsgivare
samt av denne utfärdad fullmakt slopats. Detta bör ses mot bakgrund av att
bestämmelserna i allt väsentligt mister sin betydelse om spärriistan avskaffas.

12 S

Paragrafen
innehåller förbud i vissa fall mot all anskaffa alkoholdrycker åt annan.

Förbudet
i första punkten motsvaras av 20 S första stycket Rfl och 22 § fjärde stycket
Öfl. Stadgandet i andra punkten motsvaras av 20 S andra stycket Rfl.

Enhetliga
regler har ställts upp för samtliga alkoholdrycker. Härigenom har del i Rfl
intagna förbudet mot att i större omfattning tillhandagä annan med att anskaffa
rusdrycker gjorts tillämpligt även i fråga om öl. 1 övrigt innebär den nya
lydelsen ingen ändring i sak.

Bestämmelsen,
som reglerar förutsätlningarna för handel med alkoholfria drycker, motsvarar 2
S första stycket AfT.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 68

14 S

I
bestämmelsen föreskrivs att starköl med högre alkoholhall än 4,5 viktprocent
får säljas endast för export. Regeln motsvarar 4 S Rfl-

Parti-
och detaljhandelsbolagen

15 och 16 SS

1
dessa paragrafer regleras ramen för parti- och deialjhandelsorganisatio-nen.

Efter
samråd med chefen för budgeldepartementet, som senare kommer att anmäla frågan
om parti- och detaljhandelsorganisationen, har jag överfört vissa nu gällande
bestämmelser om parti- och detaljhandelsbolagen i sak väsentligen oförändrade i
förslaget till ny lagstiftning. Frågor som rör bolagens verksamhet m. m.
kommer att regleras i särskilda avtal med staten.

15
§ ersätter delar av 8, 13, 65 och 71 SS Rfl. I den föreslagna 16 § ersätter
första stycket 70 och 75 SS Rfl. Andra stycket ersätter 69 och 75 §S Rfl-

Redogörelse
för reklamfrågans behandling har lämnats under kapitelrubriken.

Import,
export och partihandel

17-19 SS

Bestämmelserna
motsvarar i huvudsak de föreskrifter som nu finns i 12 S Rfl-

I 17 S första stycket
fastslås principen att spritdrycker, vin och starköl som huvudregel får
importeras endast av partihandelsbolaget- I anslutning därtill föreskrivs i
andra stycket första meningen att sådan alkoholdryck inle heller får bli
föremål förs. k. hemtagning enligt 3 Sandra stycket lullagen av annan än partihandelsbolaget.

18
S innehåller vissa undantag från föreskrifterna i 17 S.

I
19 S ges regler för märkning m. m. av maltdrycker som införes till riket.

Enligl
lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av inför-selreglerade
varor, m. m. gäller att införselförbjuden eller införselreglerad vara, om inte
annat har föreskrivits, fär

1. sändas
genom tullområdet eller mellan orter inom della enligt de villkor

och föreskrifter som generaltullstyrelsen meddelar (s. k. transiiering),

2. förvaras på tullupplag eller tullager eller i
frihamn,

3. förstöras under kontroll av tullmyndighet eller
annan som denna myndighet godkänner,

4. äterutföras,

5. tas om hand av hemtagare under villkor alt han
förvarar varan i oförändrat skick till dess tullmyndighet meddelat att hinder
för vidare förfogande över varan inte föreligger.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 69

I dessa
föreskrifter har genom 17 S andra stycket andra meningen lagförslaget gjorts
den inskränkningen i fråga om förvaring av spritdrycker, vin och starköl på
lullager att annan än partihandelsbolaget får förvara sådan vara endast på
provianieringslager. Genom att 1973 års lag, med angivet undantag, är
tillämplig i fråga om införsel av sådan alkoholdryck behövs inga särskilda
föreskrifter, motsvarande 12 S 4 mom. e) och O Rfl- Övriga bestämmelser i 12 S
4 mom- motsvaras av föreskrifter i 18 S- 1973 års lag ersätter också lill
större delen bestämmelserna i 86 S 1 mom. Rfl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Paragrafen,
som reglerar rätten till partihandel med spritdrycker, vin och starköl,
ersätter 8 S första stycket Rfl.

Liksom
i dag har partihandelsbolaget med undantag som anges i 22 och 23 SS
förbehållits rätten till partihandel med spritdrycker, vin och starköl. Rätten
till export av sädana drycker regleras i 17 och 23 SS i förslaget.

21 S

Enligt
5 S Öfl fär partihandel med öl utövas av den som har tillstånd till
ulminutering. Efter anmälan till riksskatteverket filr vidare partihandel
utövas av den som yrkesmässigt bedriver partihandel med matvaror eller
yrkesmässigt inför öl till riket. Vid partihandel är säljaren skyldig att
förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja varan.

Rätt
till partihandel med öl föreligger således i dag alltid för den som har
tillstånd till detaljhandel med samma vara. Den nya lagstiftningen innebär
ingen ändring i detta avseende. I 31 S anges i vilka fall tillstånd till
detaljhandel skall meddelas.

Den
som yrkesmässigt bedriver partihandel med matvaror eller yrkesmässigt inför öl
till riket avses även i framtiden ha möjlighet att bedriva partihandel med öl.
Sådan handel har dock i likhet med vad som i allmänhet gäller vid handel med
alkoholdrycker avsetls böra föregås av kontroll i form av tillståndsprövning.

Det
anmälningsförfarande som i dag gäller för dessa kategorier har därför i
lagförslaget byus ut mol ett krav på tillstånd.

Regeln
i andra stycket överensstämmer med vad som gäller i dag enligt 2 S andra
stycket första punkten Öfl.

Den
i 5 S Öfl intagna skyldigheten för säljaren att förvissa sig om att köparen har
rätt att återförsälja varan återfinns nu i 24 S.

22 S

Enligl
denna bestämmelse, som motsvarar 10 S Rfl, får detaljhandels-bolaget bedriva
partiförsäljning av spritdrycker, vin och starköl till köpare

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 70

som
har rätt att servera dessa drycker. Att detaljhandelsbolaget har skyldighet
att förvissa sig om alt sådan rätt föreligger framgår av 24 S-

23
S

Paragrafen
innehåller undantag från de i 20 och 21 SS upptagna villkoren för bedrivande av
partihandel.

Första
stycket reglerar rätten för tillverkare av vin eller siarköl att sälja sådan
vara. Stadgandet ersäller 9S 1 och 3 mom. Rfl saml delar av 5 S LTSV.

Tillverkare
av sprit har i dag räll all sälja av honom tillverkad vara till
partihandelsbolagel och för export. Andra svenska sprillillverkare än partihandelsbolaget
framställer dock endast råsprit. Denna renas sedan av partihandelsbolagel till
sådan sprit, som är avsedd att drickas (spritdryck). Partihandelsbolagel har
därför i förslaget till lag om tillverkning av drycker m. m. (8 S) förbehållits
rätten att tillverka spritdrycker. Med undantag för det i 22 S angivna fallet
kommer vidare i framtiden endast partihandelsbolaget all ha räll till
partihandel med sådana drycker.

Rätten
till export av spritdrycker regleras i 17 S tredje stycket.

Liksom
i dag bör tillverkare av vin ha rätt att sälja tillverkad vara för export och
till partihandelsbolaget.

Beträffande rätten för
tillverkare att förfoga över starköl innehåller bestämmelserna vissa ändringar
i förhållande till vad som gäller i dag. Således får försäljning till bryggeri
ske endast om köparen har rätt att tillverka starköl. Den möjlighet som f n.
finns att sälja starköl också till bryggeri som har rätt att tillverka endast
öl är inte sakligt motiverad. - Vidare har gjorts den ändringen att tillverkare
av siarköl skall f sälja varan direkt till restauralör som har rätt att
servera sådan dryck. Den nuvarande ordningen har inneburit en onödig
administrativ omgång, då nämligen bryggerierna normalt levererar starkölet
direki lill restaurangerna medan försäljningen bokföringsmässigt sker via
Systembolaget.

Andra
stycket inför en möjlighet för restauralör som skall sälja sin rörelse till
annan alt ulan särskilda kontrollåtgärder från myndigheternas sida överlåta
också lagret av alkoholdrycker.

Tredje
stycket ger konkursbo m. fl. möjlighet att ulan hinder av bestämmelserna i
lagen sälja spritdrycker, vin och starköl till parti- eller
delalj-handelsbolaget samt starköl och öl till tillverkare av sådan dryck.
Bestämmelsen, som ersätter II
S Rfl, har utvidgats till att gälla
även öl.

24 S

I
första stycket föreskrives skyldighet för säljare att vid partihandel med
alkoholdrycker förvissa sig om all köparen har rätt att sälja varan vidare.
Regeln ersätter 5 S tredje stycket Öfl i fråga om partihandel med öl. 1 Rfl

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 71

saknas
motsvarande bestämmelse. Enhetliga regler kommer att gälla för partihandel med
alla slags alkoholdrycker.

Undersökningsskyldighelen
bör anses fullgjord om köparen visat tillståndsbevis eller genom förfrågan hos
vederbörande länsstyrelse.

Andra
stycket, som reglerar kravet på föreståndare, motsvarar 3 S tredje stycket Öfl
i fråga om partihandel med öl. Stadgandet har utvidgats till alt avse även
starköl.

I
tredje stycket ges bestämmelser om att enbart anställd personal fär anlitas vid
partihandel med alkoholdrycker. Reglerna ersäller 20 S andra stycket Öfl såvitt
avser partihandel med öl. I syfte att uppnå enhetlighet föreslår jag att
bestämmelsen blir tillämplig även i fråga om andra alkoholdrycker.

Detaljhandel

Detaljhandel
med spritdrycker, vin och starköl

25 S

Bestämmelsen,
som ersätter del av 13 S Rfl, slår fast att detaljhandel med spritdrycker, vin
och siarköl får bedrivas endast av detaljhandelsbolaget.

Bestämmelsen,
som ersätter 14 S Rfl, innehåller regler om yttranderätt och rätt lill överprövning
vid etablering av försäljningsställen. Reglerna har tidigare motiverats
ingående. Här bör endast anmärkas följande.

1
dag gäller att detaljhandelsbolaget skall höra länsnykterhelsnämnd före beslut
i etableringsfrågor. För att ge deialjhandelsbolaget ett mera omfattande och
allsidigt underiag för sin bedömning i etableringsfrågor föreslår beredningsgruppen
all i framtiden länsstyrelse, kommunfullmäktige och polismyndighet skall
höras. Valet av länsstyrelse framför länsnykterhelsnämnd som remissinstans
beror främst på alt länsstyrelsen har ställning som tillsynsmyndighet inom
länet. Det är naiuriigt alt länsstyrelse hör länsnykterhelsnämnd innan yttrande
avges.

Som
har framhållits i annat sammanhang innefattar begreppet föriäggning av
försäljningsställe beslut om nyetablering, nedläggning och flyttning av butik.

Paragrafen,
som ersäller del av 2 S andra stycket samt 15 S Rfl, reglerar försäljning till
avhämtning och försäljning genom försändning pä rekvisition.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 72

Bestämmelserna
motsvarar i sak vad som gäller i dag. Regeln att detalj-handelsbolaget skall
betala försändningskoslnåden innebär bl. a. att postförskottsavgift i fall dä
sådan förekommer eriäggs av bolaget.

28 S

I
paragrafen föreskrivs alt spritdrycker, vin och starköl inle får utlämnas till
köparen förrän varan har betalats. Bestämmelsen motsvarar 17 S första stycket
Rfl.

29 S

Paragrafen,
som reglerar den s. k. privatimporten, ersätter 21 S Rfl och innebär all
detaljhandelsbolaget på begäran skall anskaffa vara som inle hålls i lager om
bolaget inte finner hinder föreligga. Liksom hittills bör bolaget kunna kräva
alt köparen ställer säkerhet för betalning om bolaget finner del påkallat.

Detaljhandel
med öl

Paragrafen
innehåller de grundläggande reglerna för rätten till detaljhandel med öl.

Första
stycket motsvarar 3 S forsla stycket första punkten och 6 S första stycket Öfl.

Andra
stycket motsvarar 3 S andra stycket och 1 S andra stycket Öfl.

Tredje
stycket lar upp möjligheten all meddela särskilda föreskrifter vid detaljhandel
med öl. Som jag tidigare har framhållit kan en sådan föreskrift avse förbud mol
försäljning viss tid på dygnet. Den kan också innebära att försäljningen skall
ske manuellt över disk om det fordras t. ex. på grund av ordningsproblem.

31 S

I
paragrafen ges bestämmelser för prövning av ansökan om tillstånd lill
detaljhandel med öl.

Första
stycket motsvarar 7 S Öfl.

Andra
stycket ersäller del av 6 S andra stycket Öfl. Enligt Öfl skall den som
yrkesmässigt säljer matvaror lill allmänheten och den som yrkesmässigt
tillverkar öl, lättöl eller läskedrycker meddelas tillstånd till detaljhandel
med öl. Tillstånd meddelas av polismyndigheten.

I
anslutning till ett av APU lämnat förslag har beredningsgruppen övervägt
behovet av alt skärpa tillståndsgivningen för detaljhandel med öl. Bered-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 73

ningsgruppen
har dock funnit all del mol bakgrund av riksdagens beslut om förbud mot
försäljning av mellanöl i den allmänna handeln inle erfordras någon förändring
av gällande bestämmelser. Jag delar beredningsgruppens uppfattning.

Tillstånd
lill försäljning bör liksom nu endast meddelas malvaruhandlare och tillverkare.
Drycker skall ingå som en naluriig del i livsmedelsbutikens sortiment.
Malvaruhandlare bör den anses vara som säljer ell någoriunda brett sortiment
matvaror. Renodlade kaffe-, frukt- och konfektyraffärer bör liksom nu inte
komma i fråga.

Reglerna
i 6 och 9 SS Öfl om s. k. allmännyttiga maltdrycksföretag har inle förts över i
den nya lagstiftningen. Någon verksamhet som omfattas av de nämnda
bestämmelserna bedrivs inte i dag. Vidare är svårigheterna att tillämpa
bestämmelserna så stora att det måste antas att de även i framliden kommer att
sakna betydelse.

Tredje
stycket reglerar möjligheten all överföra detaljhandelstillstånd. Sådan
möjlighet finns redan i dag enligl 18 S andra stycket Öfl. Någon ändring i
förhållande till gällande rätt åsyftas inte.

32 S

Första
stycket innehåller bestämmelser om föreståndare för detaljhandeln.
Bestämmelserna ersätter 3 S tredje stycket Öfl. Förslaget innebär endast den
ändringen att det skall finnas ersättare utsedd för den som är föreståndare.

Andra
stycket, som motsvarar 20 S andra stycket Öfl, innebär alt enbart anställd
personal får anlitas vid detaljhandel med öl.

I
första stycket föreskrivs all matvamhandlare får bedriva detaljhandel med öl
endast i anslutning till försäljning av matvaror. Regeln motsvarar 21 S andra
stycket Öfl.

Andra
stycket ersätter 6 S Qärde stycket Öfl som innehåller att tillstånd för
tillverkare att bedriva detaljhandel med öl inte innefattar rätt till handel
frän butik som särskilt inrättats för försäljning av drycker.

Genom
bestämmelsen i Öfl har man kunnat förhindra alt tillverkare inrättar särskilda
dryckesmarknader, skilda från tillverknings- eller lagerstället. Den föreslagna
regeln är avsedd alt förhindra också att försäljning sker från butik i
omedelbar anslutning lill dessa lokaler. För all försäljningen skall tillåtas
skall den alltså ske från en lager- eller fabrikslokal och inte från en butik
med för en sådan lokal karakteristisk inredning och utrustning.

Regeln
all tillverkare i samband med detaljhandel inle fär sälja andra varor än öl och
alkoholfria drycker stämmer överens med vad som gäller

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 74

i
dag enligt riksskalleverkels föreskrifter.

Beträffande
vissa äldre bestämmelser hänvisas till punkt 6 i övergängs-bestämmelserna.

Tredje
stycket motsvarar 6 S Iredje stycket Öfl. Tillstånd till detaljhandel med öl
fär meddelas den som har rätt alt servera alkoholdrycker eller alkoholfria
drycker endast om särskilda skäl föreligger.

Servering

Ti I
Islåndsf rågor

34 S

Paragrafen,
som ersätter 22 S Rfl och 10 S Öfl, föreskriver som huvudregel alt servering av
alkoholdrycker får ske endast om tillstånd har meddelats.

I
dag gäller all tillstånd alllid krävs för servering av spritdrycker, vin och
starköl. För servering av öl krävs lillslånd utom i vissa undanlagsfall,
nämligen vid servering i samband med heminackordering, i kollektivhusmatsal
och i personalmatsal. Dessa undantag från lillståndsivånget saknar större
praktisk betydelse. Vid en avvägning mol intresset all skapa enhetliga regler
för samtliga alkoholdrycker kan undantagen inte heller anses motiverade.

Särskilda
regler gäller i dag vid servering av alkoholdrycker pä militära områden.
Tillstånd till utskänkning av msdrycker kan efter godkännande av regeringen
meddelas restauratörer som bedriver verksamhet inte bara invid ulan även inom
militärt område. Enligt Öfl och kungörelsen (1961:161) om utskänkning av öl i
militära mässar kan sådan mäss räknas som personalmatsal efter prövning av
vederbörande befälhavare. Öl får således serveras ulan tillstånd.

Beredningsgruppen
konstaterar liksom tidigare APU, all det råder en viss osäkerhet i fråga om
tillämpningen av gällande bestämmelser om servering i militära mässar.
Gränserna har varit svära att dra och myndigheterna har vanligtvis underiåtit
att ingripa. Beredningsgruppen finner inte anledning all göra undanlag från
serveringsregleringen beträffande militära mässar utan anser all skyldigheten
att ansöka om lillslånd till servering bör gälla lika för både civila och
militära lokaler. Från tillslåndsivång bör dock enligt beredningsgruppen göras
undantag för mässar ombord på öriogsfartyg. Jag delar beredningsgruppens
uppfattning i denna fråga. Kravet på lillslånd innebär bl. a. att de s. k.
förvarings- och förtäringsförbuden kommer alt bli tillämpliga vid servering på
militär mäss.

På
fasta militära markelenierier bör såsom beredningsgruppen också föreslagit öl
stadigvarande få serveras. I likhei med beredningsgruppen finner jag
övervägande skäl tala för att även denna servering skall vara tillstånds-bunden
och omfattas av samma regelsystem som övrig servering.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 75

Enligt min mening bör således all servering av
alkoholdrycker med undantag för servering i militär mäss ombord på
öriogsfartyg fordra tillstånd.

35 S

Bestämmelsen, som ersätter 2 S andra stycket AfT, gör
servering av alkoholfria drycker i visst fall beroende av särskilt medgivande.

Av 13 S framgår alt försäljning av alkoholfria drycker är
tillåten under samma villkor som gäller för drivande av handel i allmänhet. Som
tidigare framhållits bör del dock övervakas att denna försäljning inte leder
lill olägenheter i nykterhetshänseende. I fall då lillslånd all servera alkoholdrycker
har återkallats finns det oftast anledning att överväga om ölägenheter av nu
nämnt slag kan uppstå även vid servering av enbart alkoholfria drycker.

Av 58 S framgår att medgivande till servering av
alkoholfria drycker, då sådant erfordras, meddelas av länsstyrelsen i det län
där serveringsslället är beläget.

36 S

Första stycket innehåller regeln alt lillslånd till
servering av alkoholdrycker hänför sig lill viss lokal eller annat avgränsat
utrymme. Regeln ersätter 3 § andra stycket Öfl. Motsvarande regel saknas i Rfl.
Tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl förutses dock vara
lokaliseral lill särskilt serveringssiälle. Termen "avgränsat
utrymme" används i lagtexten med syfte på att servering av alkoholdrycker
kan tillåtas även utomhus.

Andra stycket, som reglerar överföring av tillstånd vid
överlåtelse av rörelse, motsvarar 42 S 3 mom. Rfl och del av 18 S andra
stycket Öfl.

37 S

Första stycket ersätter 25 S Rfl samt 12 och 13 SS Öfl. 1
bestämmelsen anges vilka slag av tillstånd som kan meddelas.

Enhetliga regler har skapats för samtliga alkoholdrycker.
De ändringar i övrigt som har vidtagits i förhållande till gällande lag är av
redaktionell natur.

Då det gäller tillstånd till servering året runt eller
åriigen under viss lidsperiod kan det vara påkallat med skilda bedömningar om
det sökta tillståndet avser servering till allmänheten eller till slutet
sällskap. Delta har i lagtexten kommit till uttryck genom den uppdelning som
skett i punkterna 1 och 2.1 fråga om servering vid enstaka tillfälle eller
under enstaka lidsperiod torde det mera sällan vara skäl alt särskilt beakta om
den krets av personer som avses med det sökta tillståndet är begränsad.

Tillstånd enligl punkt 2 avser servering i förening, klubb
eller annat slutet sällskap. Under punkten ryms yrkesmässig servering i form av
festvånings-

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 76

rörelse.
Även vid andra former av servering lill slutna sällskap kan tillstånd ges
enligt denna punkt. Om del uppkommer ell behov att för representation eller i
andra slutna sällskap servera alkoholdrycker i lokal, för vilken serveringstillstånd
saknas, eller all där servera andra alkoholdrycker än sådana som omfattas av
redan meddelat tillstånd, kan tillstånd enligl punkt 3 meddelas. Detta innebär
ingen förändring av vad som gäller i dag. Är del fråga om ett återkommande
behov av sådan servering som nu har nämnts kan tillstånd meddelas enligl punkt
2. Tillstånden gäller i regel tills vidare och behöver således inle förnyas.
Sådana tillstånd har redan i dag meddelats bl. a. vissa förelag och militära
mässar. Vid sin prövning av ansökningar om serveringslillsiånd skall
lillslåndsmyndighelen bl. a. la hänsyn lill verksamhetens inriktning. Della
lorde allmänt sett medföra all tillståndsprövningen kan göras mindre omfattande
då det gäller servering i de sammanhang som jag nu har berört än i de fall då
ansökan avser servering till allmänheten.

Andra
stycket reglerar tillståndens giltighetstid. Motsvarande regler finns i 26 S
Rfl och 14 S iredje stycket första punkten Öfl.

Som
tidigare framhållits anser jag att de s. k. oktrojperioderna vid tillständsgivning
för servering av spritdrycker, vin och siarköl bör slopas. Systemet med
okirojperioder har redan tidigare avvecklats i fråga om servering av öl.

Tillstånd
som avser servering året runt eller åriigen under viss tidsperiod avses alltså
i framtiden enligt huvudregeln all gälla tills vidare. Enligt den mening som
framförs av beredningsgruppen och som jag delar bör lillståndsmyndigheten dock
inle helt fråntas möjlighet att begränsa tillståndens giltighet. Situationer
kan uppstå då betydande svårigheter föreligger att bedöma om ett sökt tillstånd
bör beviljas. Det kan t. ex. ibland vara vanskligt alt avgöra om en
serveringsrörelse kan ge upphov till ölägenheter i nykterhelshänseende pä gmnd
av sitt läge. Att i en sådan situation vägra lillslånd kan framstå som
opåkallat. Genom att rörelsen drivs en tid i enlighet med det sökta tillståndel
kan myndigheterna få ett bättre underiag för sin bedömning. Jag har därför
velat hålla möjligheten öppen alt begränsa tillståndets giltighetstid om det
föreligger särskilda skäl av del slag som här beskrivits. I praxis sker redan i
dag sådana begränsningar. Bestämmelsen skall självfallet tillämpas mycket
restriktivt och avses inte komma lill upprepad användning beträffande en och
samma rörelse.

Paragrafen
reglerar vilka slag av alkoholdrycker tillstånden kan avse.

Första
stycket i förslaget ersätter 37 S första stycket Rfl. Enligt denna bestämmelse
kan tillstånd till servering avse alla slag av rusdrycker, vin och siarköl
eller, om särskilda skäl föreligger, endast starköl. Den föreslagna
bestämmelsen innebär att tillstånd i framtiden kan meddelas för servering

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 77

av
samtliga alkoholdrycker men också begränsas till att avse endast någon eller
några av dessa drycker. Då del gäller servering av enbart siarköl har det
tidigare framförts farhågor för att sådan servering kan ge upphov till
näringsställen av socialt mindre lämplig typ. Del finns i dag ell mindre antal
tillstånd som avser enbart starkölsservering. Den nya bestämmelsen innebär au
man avskaffar den särställning som begäran om tillstånd till enbart
starkölsservering har haft i förhållande lill alla andra typer av ansökningar
om serveringstillstånd. Denna särställning har inneburit att det har varit
lättare all fä ett tillstånd att servera både vin och siarköl än ett lillslånd
avseende enbart starköl. Detta har ansetts oiogiskt. Avsikten med ändringen är
givelvis inte alt serveringsslällen som f n. inle har tillstånd att servera
starkare drycker än mellanöl skall övergå till servering av starköl. Jag vill
understryka att det för servering av starköl bör ställas upp samma krav som för
servering av spritdrycker och vin. Delta innebär bl. a. all lillslånd får
meddelas endast om det kan antas alt tillhandahällande av lagad mat kommer att
utgöra en betydande de] av rörelsen. Med andra ord kommer siarköl även i
framliden att kunna serveras endast på egentliga restauranger.

Andra
stycket ersätter 37 S andra stycket Rfl. Servering av alkoholdrycker kan ske på
fartyg, järnvägståg och luftfartyg som befordrar passagerare i inrikes
linjelrafik efter tillstånd av länsstyrelsen lill s. k. irafikutskänkning.
Tillstånd alt servera inle endast vin och starköl utan även spritdrycker fär
meddelas om särskilda skäl föreligger. I fråga om servering i utrikes trafik
finns inga regleringar. En särskild nordisk överenskommelse beträffande bl. a.
skattefri provianiering lill fartyg i internordisk trafik har dock ulnyttiats
för att åstadkomma en begränsning bl. a. av uiskänkningen ombord pä fartyg i
trafiken över Öresund.

1
likhet med beredningsgruppen anser jag hänsyn lill en god ordning på tåg och
andra irafikmedel medföra alt tillstånd till Irafikservering bör omfatta
servering av spritdrycker endast om särskilda skäl föreligger. Däremot bör
regeln om särskilda skäl inte nödvändigtvis tillämpas så strängt som hittills
har skett dä det gäller fartyg i reguljär inrikes trafik. Det tidigare kravet
på att resan skall sträcka sig över ett dygn bör utan ölägenheter kunna mjukas
upp. Permanenta rättigheter avseende även spritdrycker bör dock inte komma i
fråga ombord på fartyg i reguljär skärgärdslrafik. Delsamma bör gälla
passagerarfartyg som inle bedriver reguljär trafik.

I
fråga om servering i inrikes trafik föreslår beredningsgruppen endast de
ändringarna i gällande ordning, all tillfällig servering av spritdrycker skall
kunna medges i speciella fall lill slutna sällskap och att servering av vin,
siarköl och öl skall fä ske på järnvägståg i internationell trafik under färd
här i landet ulan föregående lillsländsprövning. Jag tillstyrker de föreslagna
ändringarna.

Det
har i olika sammanhang påtalats att allvariiga missförhållanden råder vid
servering ombord på fartyg i den internordiska fartygstrafiken. Enligt

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 78

APU:s
mening bör samma krav ställas på servering ombord på fartyg som i fråga om
servering i land. I överensstämmelse med vad som redan gäller i Finland och
Norge borde därför lillståndstväng för servering på passagerarfartyg gälla
även i trafik mellan Sverige och annat nordiskt land eller annan stal vid
Östersjön. I första hand borde det gälla för svenska fartyg men dessutom för
sådana utländska fartyg som inte har lillslånd enligl hemlandels lagstiftning.
Tillstånd borde vidare utgöra förulsäilning för skattefri provianiering i
Sverige och borde kunna återkallas om missförhållanden i samband med
serveringen konstateras.

Förslaget om
tillslåndsivång för servering på passagerarfartyg i trafik mellan Sverige och
annat nordiskt land eller annan östersjöslat inrymmer praktiska problem, t.
ex. med avseende på kontroll, som för sin lösning kräver överenskommelse på
regeringsnivå mellan Sverige och andra berörda stater. I likhet med
beredningsgruppen anser jag alt möjligheterna au uppnå sådana överenskommelser
även i fortsättningen bör bevakas bl. a. i del löpande nordiska samarbetet.
APU:s tanke att Sverige under vissa förutsättningar skulle ensidigt föreskriva
tillståndstvång, sanktionerat genom att skattefri provianiering i Sverige
förvägras den som överträder bestämmelserna, synes mindre realistisk eftersom
en sådan sanktion knappast är verksam så länge möjligheten lill skattefri
provianiering utomlands kvarstår oinskränkt.

39 S

Paragrafen
reglerar servering av alkoholdrycker på nöjes- och idrottsplatser.

Enligt 36 S Rfl får
tillstånd meddelas till utskänkning på nöjes- och idrottsplats som är
tillgänglig för allmänheten endast om särskilda skäl föreligger. Undantag från
kravet pä särskilda skäl gäller vid s. k. sluten utskänkning. Någon
motsvarande bestämmelse finns inte i Öfl. Tillslånds-myndigheterna har varit
restriktiva då det gällt servering pä nu berörda områden.

1
enlighet med beredningsgruppens förslag har bestämmelsen gjorts tilllämplig
även i fråga om öl. Jag vill understryka att det även i fråga om servering av
öl är befogat med en restriktiv tillämpning av bestämmelsen. Vidare måste
självfallet de förutsättningar som gäller för lillslånd lill servering i
allmänhet vara uppfyllda för all servering skall få äga rum på nöjes-och
idrottsplatser.

Tillståndsmyndigheten
skall alltså vid sin prövning fästa uppmärksamheten på omständigheter som
lokalens beskaffenhet och föreståndarens lämplighet.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 79

40 S

I
bestämmelsen, som ersätter 40 S 1 mom., 44 S Rfl samt del av 11 S första
stycket Öfl, anges ramen för prövningen av ansökan om tillstånd till servering.
Jag har i den allmänna motiveringen redovisat de omständigheter som bör vara
vägledande vid tillståndsprövningen.

Första
stycket innehåller regler för lillslåndsprövningen i fråga om kravet på
mathållning. Sådana regler finns inte i gällande lagstiftning. Enligl fast
praxis meddelas dock tillstånd endast i rörelser som har ett förhållandevis
omfattande och allsidigt utbud av maträtter. Kravet i fråga om mathållning har
varit mindre strängt då del gällt ansökan om rätt till servering av enbart öl.
Del föreslagna stadgandet avses återspegla rådande praxis. De regler som
föreslås gälla för tillstånd till servering av öl innebär alt kravet på tillgång
till lagad mat kan frångås om särskilda skäl föreligger. Tillämpning av
undantagsbestämmelsen bör förutsätta att garantier kan vinnas för att
olägenheter i nykterhetshänseende inte uppkommer, varvid del särskilt bör
beaktas om rörelsen har sådan karaktär att den är attraktiv främst för ungdom.

Beredningsgruppen
framhåller att de detaljrestrikiioner som i dag finns i form av förbud mot
servering av alkoholdrycker i samband med dans eller varieté och förbud mot
servering frän drinkbar vid danstillställning har vållat stor irritation. Genom
de dispenser som har medgivits har förstnämnda förbud urholkats kraftigt.
Beredningsgruppen anser i likhet med APU att ett generellt förbud är föga
meningsfullt. Även förbudet mot servering från drinkbar bör enligt
beredningsgruppen utgå med hän.syn bl. a. till den obetydliga alkoholpolitiska
effekt som förbudet har. APU har föreslagit att detta förbud avskaffas.

Jag
har anslutit mig lill beredningsgruppens bedömning och har således inte tagit
upp någon motsvarighet till de angivna detaljreslriklionerna i den nya
lagstiftningen. I likhet med beredningsgruppen vill jag dock framhålla att det
kan föreligga en risk för att restauratörerna än mer satsar på dansverksamhet
och alt den egentliga restaurangverksamheten kommer i bakgmnden. För att
motverka detta bör givetvis tillses att restauranger som har
alkoholserveringsrättigheier även fortsättningsvis behåller sin karaktär av
matställen. Övervakningsmyndigheten får här en viktig uppgift då det gäller att
tillse alt ett avskaffande av dessa restriktioner inte leder lill alkoholpoliliska
ölägenheter. Speciell uppmärksamhet bör riktas på restauranger med en
ungdomlig kundkrets. Skulle missförhållanden uppstå kan länsstyrelsen
föreskriva att servering av alkoholdrycker inle får ske vid de tillfällen då
dans anordnas i restaurangen.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 80

Andra
stycket medger undantag frän kravet på mathållning vid servering i
teateriokaler och andra liknande lokaler. Sådan servering har varit föremål för
en av APU initierad försöksverksamhet. Utskänkning fick ske i de fasta
teatrarnas foajéer i pauserna under föreställningarna. Intresset för
utskänk-ningsformen var måttligt. Försäljningen var jämförelsevis obetydlig.

Beredningsgruppen
konstaterar att försöksverksamheten inte vållade några problem.
Beredningsgmppen anser därför alt ett avsteg frän kraven på mathållning bör
kunna göras sä alt servering av alkoholdrycker kan äga rum på fasta teatrar, i
konsertlokaler, revylokaler och liknande lokaler under pauser i föreställningarna.
Någon servering under annan lid bör inte få förekomma såvida inle de generella
kraven pä bl. a. mathållning är uppfyllda.

Författningsiexien
har utformats i enlighet med beredningsgruppens förslag i denna fråga. I
likhei med beredningsgruppen vill jag betona att de förutsättningar i övrigt
som gäller för tillstånd lill servering av alkoholdrycker självfallet skall
vara uppfyllda för au servering skall f ske i teatrar och liknande lokaler.
Tillsländsmyndigheten skall alltså bl. a. pröva lokalens beskaffenhet,
föreståndarens lämplighet och rörelsens inriktning. Delta innebär 1. ex. all
teater som har ett programutbud med huvudsaklig inriktning på ungdom inte bör
få tillstånd all servera starkare alkoholdrycker än öl. Självfallet bör
tillstånd till alkoholservering i biograflokaler inte lämnas.

42 S

Paragrafen
innehåller regler för ombyggnad av serveringsställe och inrättande av
drinkbar. Reglerna ersäller 45 S Rfl och kungörelsen (1963:478) med vissa
bestämmelser om anordnande och beskaffenhet av lokaler för
rusdrycksutskänkning.

Jag
har tidigare förordat att förbudet mol servering av alkoholdrycker från
drinkbar vid danstillställningar upphävs. Från den tidigare nämnda kungörelsen
har dock förts över kraven på att drinkbar skall vara en mindre väsentlig del
av restaurangen och att den skall inrättas i nära anslutning lill malsalen.

Liksom
i dag bör krävas medgivande av tillsländsmyndigheten till sådan ombyggnad av
serveringsställe som medför väsentlig ändring av serveringslokalerna eller som
innebär inrättande av drinkbar. Däremot kan stadgandet i 45 S första stycket
Rfl om medgivande vid ombyte av ulskänkningssiälle utgå. Enligt den nya
lagstiftningen skall tillstånd till servering av alkoholdrycker alltid
hänföras lill visst serveringsställe. Tillständshavare som vill flytta
serveringsställe blir härigenom tvungen alt söka tillstånd för den nya lokalen.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 81

43 S

Paragrafen,
som ersätter 31 och 38 SS Rfl samt 16 S Öfl, ger tillstånds-myndigheten
möjlighet att meddela särskilda föreskrifter för serveringen.

Som
jag tidigare utvecklat bör det kommunala vetot avskaffas vad gäller
delaljföreskrifter vid servering. Någon motsvarighet lill 31 S Rfl har således
inle förts över i förslaget.

Tillsländsmyndigheten
bör liksom i dag ha möjlighet att i lillslånd lill servering lämna särskilda
föreskrifter för serveringens bedrivande. Föreskrifterna bör kunna avse bl. a.
serveringstider, serveringslokalernas beskaffenhet och särskilda krav på
övervakande personal.

De
tillstånd som meddelas enligt gällande lag är i stor utsträckning försedda med
föreskrifter av nu nämnt slag. Detta har lett till vissa icke önskvärda
effekter. För den enskilde näringsidkaren kan svårigheter uppslå all tolka
föreskrifternas innebörd. Övervakningen av alt meddelade tillstånd efterlevs
riskerar att b/i eftersatt om tillstånden i större utsträckning görs oenhetliga
genom föreskrifter.

Som
jag tidigare har framhållit bör övervakningen i framliden inriktas mera på
allmänt alkoholpolitiska aspekter än på efterlevnaden av detalj-föreskrifter.
Mot denna bakgrund bör tillsländsmyndigheten meddela särskilda föreskrifter
endast i de fall då sådana är oundgängligen erforderiiga från alkoholpolitisk
synpunkt.

Om
serveringen medförolägenheter i nykterhetshänseende kan tillsländsmyndigheten
med stöd av 64 S meddela särskilda föreskrifter.

44 S

Paragrafen
innehåller regler om föreståndare och ersättare för serverings-ställe.

Enligt
40 S 2 mom. Rfl får tillstånd till servering av spritdrycker, vin och starköl
meddelas annan än enskild person endast om särskild föreståndare för
serveringen är utsedd. Vid förfall för föreståndare skall finnas ersättare.
Säväl föreståndare som ersättare skall vara godkända av tillstånds-myndigheten.
Samma krav på lämplighet som enligt 40 S 1 mom. Rfl ställs upp för sökanden
gäller i fråga om föreståndare och ersättare.

I
11 S första stycket Öfl stadgas i fråga om servering av öl all föreståndare för
sådan servering med hänsyn lill personliga förhållanden skall vara lämplig alt
utöva verksamheten.

Det
föreslagna stadgandet innebär i sak endast den ändringen att det alltid skall
finnas föreståndare och ersättare för serveringssiälle. Uppgift om dessa skall
lämnas i samband med alt tillstånd söks. Självfallet kan lill-slåndshavaren,om
denne är enskild person, utöva funktion som föreståndare eller ersättare.
Kravet på antalet ersättare får tolkas med hänsyn till rörelsens omfattning.
Normalt bör lillståndsmyndigheten utan närmare undersökningar kunna godia
sökandens påståenden om behovet av ersättare.

6 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 108

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 82

Serveringens
bedrivande

45 S

1.första
stycket stadgas att alkoholdrycker inle får serveras om föreståndare eller
ersättare inle är närvarande pä serveringsslället. Regeln, som saknar motsvarighet
i gällande lagstiftning, är liksom den i 44 S vidtagna ändringen ell uttryck
för önskemålet aU få till stånd en förbättrad övervakning vid servering av
alkoholdrycker.

Andra
stycket innehåller föreskrifter om alt enbart anställd personal får anlitas i
serveringsrörelse. Bestämmelsen ersätter del av 20 S andra stycket Öfl.
Motsvarande bestämmelse saknas i Rfl. I förslaget har enhetliga regler skapats
för samtliga alkoholdrycker.

46 S

Paragrafen
innehåller regler för serveringstiderna.

Första
stycket ersäller 47 S 1 mom. första stycket och 2-A mom. Rfl samt 24 S 1-3 mom.
Öfl.

Allmän
servering av spritdrycker, vin och siarköl får enligl nuvarande bestämmelser
inle bedrivas före klockan 12 på vardagar och klockan 13 på sön- och helgdagar.
Serveringen skall avslutas senast klockan 22 om inte länsstyrelsen förordnat om
annan lid. Servering lill slutet sällskap får pågå lill klockan 01. Utlämning
av drycker skall upphöra senast en halvtimme före ulskänkningslidens utgång.

Servering
av öl får påbörjas klockan 07 och skall avslutas senast klockan 22. Även i
detta fall kan länsstyrelsen besluta om avvikelse från huvudregeln.

Regleringen
av serveringstiderna syftar främst lill alt motverka olägenheter i form av bl.
a. onykierhei och oordning.

Beredningsgmppen
anser alt en avveckling av gällande reglering i fråga om serveringstider kan
medföra alkoholpoliliska följder som är svåra alt överblicka. Restriktioner i
della avseende lorde enligt beredningsgruppen inte heller uppfattas som något
mera besvärande intrång. Beredningsgruppen anser därför alt serveringstiderna
även i fortsättningen bör regleras i lag. Tiderna bör dock anpassas lill vad
som i dag - genom dispenser - faktiskt gäller för flertalet restauranger. Det
finns enligt beredningsgruppens mening ingen anledning alt föreskriva skilda
tider för servering till allmänheten och för servering till slutna sällskap.
Beredningsgruppen föreslär all spritdrycker, vin och siarköl får serveras från
klockan 12 och öl från klockan 07.

Beredningsgruppen
förordar vidare all tidpunkten för serveringens avslutande generellt bestäms
lill klockan 01. Särbestämmelser för öl bedöms inle vara' nödvändiga.

Jag
ansluter mig lill beredningsgruppens förslag i fråga om serverings-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 83

tiderna
för spritdrycker, vin och starköl. Jag anser vidare i likhei med beredningsgruppen
att servering av öl bör få påbönas klockan 07. Då det gäller ölserveringens
avslutande vill jag påpeka all i dag ett myckel litet antal serveringsställen
med tillstånd att servera enbart öl har dispens att avsluta serveringen senare
än klockan 22. Serveringsslällen med sädana tillstånd som nu nämnts driver ofta
verksamhet med stark inriktning på ungdomen. Det kan därför medföra olägenheter
frän alkoholpolitiska synpunkter att generellt tillåta ölservering under längre
lid än som gäller i dag. Jag förordar således all servering av öl liksom i dag
skall avslutas senast klockan 22.

Enligl
gällande lag kan lillslånd meddelas lill utsträckt serveringslid. Jag anser all
denna möjlighet bör bibehållas. Med hänsyn lill alt tidpunkten för serveringens
avslutande generellt bestäms lill klockan 01 för spritdrycker, vin och starköl
har dock det framtida behovet av utsträckt serveringstid för dessa drycker
begränsats. 1 dag kan medgivande inte ges att påbörja serveringen tidigare än
vad som eljest föreskrivits. I likhei med beredningsgruppen anser jag all
möjligheten lill sådant medgivande kan vara motiverad i särskilda fall såsom
vid större konferenser och liknande sammanhang. Ell försiktigt utnyttjande av
en sådan dispensmöjlighei bör kunna ske ulan alt konflikt uppkommer med
alkoholpoliliska intressen.

Andra
stycket motsvarar 47 S 7 mom. Rfl och 24 S 5 mom. Öfl i fråga om
trafikservering.

47 S

I
paragrafen föreskrivs att serveringssiälle skall vara utrymt senast 30 minuter
efter serveringstidens utgång.

Enligt
47 S 5 mom. Rfl skall servering av spritdrycker, vin och siarköl upphöra senasi
en halv timme före serveringstidens utgång. Stadgandet kompletteras med
bestämmelsen i 6 mom. i samma paragraf om all förtäring av de nämnda dryckerna
inte får ske i serveringslokalen under lid då servering inle är medgiven. I 24
S 4 mom. Öfl finns en regel som överensstämmer med 47 S 6 mom. Rfl.

Tillämpningen
av de nu återgivna bestämmelserna har föranlett åtskilliga praktiska problem.
Dessa torde lösas genom den föreslagna regeln.

48
S

1
paragrafen, som ersätter 46 S Rfl, stadgas all lagad mat skall flnnas att
tillgå vid servering av spritdrycker, vin och starköl. Undantag görs dock i
fråga om servering i tealeriokal, konsertlokal eller annan liknande lokal under
paus i pågående föreställning.

I
46 S 2 mom. Rfl stadgas att spritdrycker får serveras endast i samband

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 84

med
måltid, del s. k. måliidsivångel. Undanlag får dock medges av regeringen efter
hörande av kommunfullmäktige. Dispenser av della slag har meddelats i så stor
omfattning alt måliidsivångel kan anses i del närmaste satt ur kraft. Del har
mol denna bakgrund inle ansetts motiverat all föra över bestämmelserna i den
nya lagstiftningen.

Som
framgår av 9 S i förslaget skall alkoholfria drycker finnas all tillgå vid
servering av alkoholdrycker.

I
paragrafen , som ersätter 41 S första punkten Rfl, stadgas att tillständshavare
är skyldig all hos deialjhandelsbolaget köpa alla spritdrycker, allt vin och
allt utländskt siarköl som behövs för rörelsen.

Som
jag framhållit vid 23 S första stycket är det min uppfattning all
tillståndshavaren i framtiden bör fä köpa svenskt starköl direkt av tillverkaren.

50 S

Paragrafen
reglerar priserna på alkoholdrycker vid servering. Motsvarande bestämmelse
finns i 41 a S Rfl- I Öfl finns ingen bestämmelse av delta slag-

Genom
förslaget kommer enhetliga regler att gälla för öl och andra alkoholdrycker-Prissättningen
på spritdrycker, vin och starköl i serveringen är i dag reglerad endast på så
sätt, all ulskänkningsprisei inte får vara lägre än ul-minuteringspriset pä
samma vara och all priserna inle får bestämmas så all förtäring av drycker med
högre alkoholhall främjas.

1
syfte all underiäita tillämpningen härav har riksskatteverket kommit överens
med restauratörerna om vissa relationstal för prissättningen av de olika
dryckerna. Till grund för överenskommelsen ligger att priset pä spritdrycker
inte skall sällas så att kostnaderna för sprildrycksförsäljningen subventioneras
med intäkter frän annan försäljning, entréavgifter e. d. Priset skall alliså
inte underskrida inköpskostnader och de särkostnader som är förenade med
hantering och försäljning- Sistnämnda kostnader beräknas motsvara minst 25 % av
inköpspriset- Med denna utgångspunkt för spritdryckerna tillämpas
relationstalen för övriga drycker.

Beredningsgruppen
finner atl prissättningen på alkoholdrycker inom serveringsrörelserna i hög
grad påverkar konsumtionen- Del är olyckligt om alkoholpriserna blir sä höga
att man, i stället för att besöka en restaurang där det råder ordnade
förhållanden, söker sig till tvivelaktiga miljöer, där konsumtionen sker under
okontrollerade former. Höga priser stimulerar också ett drickande före
restaurangbesök och, under besöket, ur medhavda

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 85

flaskor
pä toaletter och andra ställen som är svåra atl kontrollera. Priserna är enligl
beredningsgruppens uppfattning i dag i allmänhet så höga att sädana tendenser
som här beskrivits gör sig tydligt märkbara. Beredningsgruppen diskuterar
behovet av att, i enlighet med ett av APU framlagt förslag, införa ell syslem
med minimipriser för alkoholdrycker i serveringen. Beredningsgruppen finner
dock att del med hänsyn till restaurangernas höga genomsnittspriser saknas motiv
för ett sådant syslem.

Jag
ansluter mig lill beredningsgruppens bedömning i fråga om prissättningen av
alkoholdrycker vid servering. Självfallet bör liksom nu inte tillåtas alt
alkoholdrycker säljs i restaurangerna till lägre priser än som motsvarar vad
dryckerna kostar i inköp hos Systembolaget jämte skäligt påslag för
hanteringskostnaderna. Den principiella inställning som ligger till grund för
nu gällande överenskommelse mellan riksskatteverket och restaurangnäringen bör
enligl min mening vara vägledande även i fortsättningen. Priserna på
alkoholdrycker bör alltså inle fä underskrida inköpskostnaderna och de
särkostnader som är förenade med hantering och försäljning. Restaurangernas
prissättning bör noggrant följas av tillsynsmyndigheterna som genom erinringar
bör se lill all felaktigheter omgående korrigeras. Detta innebär i princip
ingen ändring av vad som gäller redan i dag.

51 S

Paragrafen
reglerar servering av alkoholdrycker i drinkbar.

Första
punkten i förslaget motsvarar 47 S 1 mom. andra stycket Rfl.

1
andra punkten görs undanlag för s. k. turisthotell.

52 S

Paragrafen,
som innehåller regler för självservering av spritdrycker, vin och siarköl
ersätter del av 45 S tredje stycket Rfl.

53 S

Paragrafen
motsvarar 55 § första punkten Rfl.

Bestämmelsen
innehåller det s. k. animeringsförbudel. Det har i svensk alkohollagstiftning
sedan länge ansetts nödvändigt med förbud mot obehörig påverkan till inköp av
alkoholdrycker vid servering. Förbudet har ofta kritiserats, varvid det gjorts
gällande all även självklara serviceåtgärder frän resiauralörens sida kan
uppfattas som försök atl förmå gästen lill inköp av alkoholdrycker. Enligt min
uppfattning finns del inte anledning atl tolka förbudet på sådant sätl. Som
beredningsgruppen framhåller har i praxis förfrågan frän serveringspersonal om
ytterligare alkoholdrycker önskas före serveringstidens utgång inle ansetts
strida mol förbudet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 86

Bestämmelsen
har fått liten praktisk tillämpning. Från alkoholpolitisk synpunkt är del dock
inte ulan betydelse alt möjlighet finns till ingripande med slöd av
bestämmelsen. Liksom tidigare bör förbudet begränsas till ål-gärder som innebär
aktiv påverkan.

54 S

Bestämmelsen,
som innehåller förbud att medföra alkoholdryck från serveringsställe, motsvarar
närmast 55 S andra punkten Rfi.

Förvarings-
och förtäringsförbud

55 S

Paragrafen,
som innehåller regler om förvaring av malldrycker och alkoholfria drycker
motsvarar 21 S iredje stycket Öfl och 4 S första stycket Aff

Bestämmelserna
om märkning innebär bl. a. alt ölbehållare för restaurangbruk skall vara
försedd med uppgift om tillverkare och varuslag. Behållare som inle är märkt
på föreskrivet sätt fär ej förvaras pä försäljningsstället. Även pä tappkran
till fatölsanläggning skall finnas för gästerna synlig uppgift om varuslag.
Etikett på flaska eller märkning på behållare får ej avlägsnas-

56 S

Paragrafen
ersätter 1 S i förordningen (1963:224) om förbud i vissa fall mol förtäring och
förvaring av rusdrycker och öl m. m.

Första
och andra styckena innehåller de s. k. förtäringsförbuden. Härmed avses främst
förbud att pä serveringsställe förtära andra alkoholdrycker än som har
serverats i enlighet med gällande tillstånd.

Tredje
stycket, som innehåller regler om förvaring av alkoholdrycker i vissa lokaler,
innebär en skärpning i förhällande till vad som gäller i dag. I den tidigare
nämnda förordningen sägs, atl drycker som inle får serveras i lokalen eller på
platsen inte får förvaras pä sådant sätt all det kan befaras atl de förtärs av
gästerna. Enligl den här intagna bestämmelsen får sådana drycker som tidigare
nämnts inle förvaras i lokalen eller därtill hörande utrymmen annat än om del
är uppenbart atl dryckerna inle är avsedda att drickas på stället. Anledningen
till skärpningen är att nuvarande bestämmelser ibland visat sig vara
otillräckliga vid ingripanden mol illegala klubbar, där alkoholdrycker
serveras. Förvaringen av dryckerna har nämligen kunnat ske på sådant sätt att
myndigheterna inte ansett sig kunna beslagta dem trots atl myckel tytt på atl
dryckerna skulle användas i den illegala rörelsen.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 87

Förfarandet
vid lagens tillämpning

57 S

Paragrafen
innehåller reglerna om tillståndsmyndighet i fråga om parti-och detaljhandel
med öl.

Enligl
5 S första stycket Öfl fär partihandel utövas av den som har tillstånd till
detaljhandel. I 8 S Öfl stadgas bl. a. alt tillstånd till detaljhandel meddelas
av polismyndigheten i den ort, där försäljningsstället är belägei.

I förevarande paragraf har i
enlighet med vad jag tidigare förordat angetts atl lillslånd till parti- och
detaljhandel med öl meddelas av länsstyrelse.

58 S

Paragrafen
anger lillsländsmyndighel för servering av alkoholdrycker.

Första
stycket ersätter 23 S Rfl, 12 och 13 SS och 14 S första stycket Öfl samt 2 S
andra stycket Aff.

F.
n. meddelas tillstånd till servering av öl i vissa fall av polismyndighet och i
andra fall av länsstyrelse. I framtiden skall länsstyrelse alltid meddela
tillstånd. Härigenom näs överensstämmelse både med de regler som redan i dag
gäller för servering av andra alkoholdrycker och dem som enligt 57 S föresläs
gälla vid parti- och detaljhandel med öl.

Andra
stycket motsvarar 35 S första stycket Rfl och 14 S andra stycket Öfl.

Även
i fråga om irafikutskänkning har polismyndighetens befattning med tillståndsfrågor
förts över till länsstyrelsen.

59 S

I
paragrafen, som ersäller 27 S första stycket Rfl, föreskrivs skyldighet att
göra skriftlig ansökan om tillstånd enligt 57 och 58 SS. Motsvarande
bestämmelser saknas i Öfl och Aff

Paragrafen
innehåller bestämmelser om skyldighet för lillslåndsmyndighelen att inhämta
yttranden över ansökningar om tillstånd till servering av alkoholdrycker.

Första
stycket ersätter 28 S och del av 35 S andra stycket Rfl saml 15 S första
stycket Öfl.

Liksom
i dag skall tillsländsmyndigheten i regel inhämta yttranden i ärenden om
lillslånd till servering av alkoholdrycker. Den föreslagna bestämmelsen
innebär all yttranden alllid skall inhämtas i ärenden om lillslånd lill
servering av alkoholdrycker enligl 37 S första stycket 1 och 2. Della stämmer i
huvudsak överens med vad som gäller i dag.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 88

Smärre ändringar föreslås i fråga om kretsen av
remissinstanser. Således skall yttrande inhämtas från länsnykterhelsnämnd även
då del gäller tillstånd lill servering av öl. Regeln alt fullmäktige skall höra
kommunens nykterhelsnämnd föreslås ulgå. Del fär anses självklart all
fullmäktige skaffar sig erforderiigl underiag för sin bedömning.

Obligatorisk remiss har inte föreskrivits i ärenden om
lillslånd lill servering vid enstaka tillfälle eller under enstaka lidsperiod.
Delsamma gäller även beträffande andra serveringsärenden såsom överförande av
tillstånd pä ny ägare, väsentlig ändring av serveringssiälle och utsträckt
serveringslid. Självfallet skall dock tillsländsmyndigheten om det bedöms vara
av värde inhämta yttranden även i sådana ärenden från den eller de myndigheter
som anses böra höras.

Av naturiiga skäl faller liksom hittills ärenden om
trafikservering utanför området för obligatoriskt remissförfarande.

Andra stycket reglerar remissförfarandet vid servering
inom eller invid militärt område. Som jag tidigare framhållit bör i framtiden
all servering av alkoholdrycker inom militärt område vara lillståndsbunden.

Tredje stycket ersäller 32 S Rfl och 31 S Öfl.

Möjligheten alt delegera yttranderätten är i dag enligl
Rfl begränsad lill tillfällig utskänkning. Den nya bestämmelsen innebär därför
en utvidgning av delegeringsmöjligheten.

61 S

Paragrafen, som ersätter 31 S första stycket Rfl och 15 S
andra stycket Öfl, reglerar kommunens vetorätt.

Kommunen har i dag dels räll all bestämma om lillslånd
lill servering över huvud tagel skall beviljas, dels rätt alt föreskriva vissa
deialjbestäm-melser om serveringens bedrivande. I enlighet med vad jag har
framhållit i den allmänna motiveringen har vetot bibehållits i vad avser
nyetableringar men avskaffats vad gäller deialjbestämmelser. Begränsning av
lillsländet till all avse viss alkoholdryck är inle att anse som
detaljbestämmelse.

62 S

Paragrafen, som innehåller regler om kungörande av beslut
om tillstånd till servering, ersäller 62 S Rfl och 30 S andra stycket Öfl.

1 den föreslagna bestämmelsen har med mönster från Rfl
skapats enhetliga regler för kungörandet av beslut. Utgångspunkten för
besvärstiden har be-stämls i enlighet med de förslag till ändringar i bl. a.
rusdrycksförsäljningslagen och ölförsäljningslagen som läggs fram i prop.
1976/77:63 med förslag lill lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighet
m. m.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 89

63 S

Paragrafen
ger dödsbo, konkursbo eller förmyndare möjlighet att fortsätta rörelse, som
drivits av den avlidne respektive den som försatts i konkurs eller förklarats
omyndig. Reglerna ersätter 42 S 1 mom. Rfl och 18 S första stycket Öfl.

Endast
sådana ändringar har gjorts som föranleds av alt tillstånd lill servering
enligl 37 S som regel skall meddelas all gälla tills vidare saml all
föreståndare enligl 44 S i förslaget alltid skall finnas.

Som
jag tidigare har framhållit följer av konkurslagens bestämmelser alt den som är
försatt i konkurs inte har rätt att bedriva försäljning av alkoholdrycker.

64 S

Paragrafen
reglerar möjligheterna att ingripa med administrativa åtgärder mot sådan
försäljning av alkoholdrycker som äger rum med tillstånd.

Första
stycket ersätter 43 S Rfl och 27 S Öfl.

I
paragrafen har enhetliga regler skapats för handeln med alkoholdrycker. Som
tidigare framhållits bör övervakningen av försäljningsställen i framliden
rikias in främst på all motverka olägenheter i nykterhetshänseende- Det bör
dock, även om sådana olägenheter inte har uppkommit, liksom i dag finnas
möjlighet att gripa in med administrativa påföljder mot den som bryter mot
bestämmelser i lagen eller särskilda föreskrifter- När missförhållanden av
detta slag uppmärksammas bör vederbörande tjänsteman dock i första hand försöka
nå rättelse på frivillig väg genom överläggningar med tillståndshavaren.

Andra
stycket nämner som grund för ingripande alt de förutsättningar som gäller för
meddelande av tillstånd ej längre föreligger. Härmed avses bi. a. att tillhandahållande
av lagad mat inte längre utgör en betydande del av en serveringsrörelse eller
atl den som erhållit tillstånd till detaljhandel med öl inte längre är atl anse
som matvaruhandlarc-

Tredje
stycket tar upp en möjlighet att återkalla godkännande av föreståndare eller
ersättare- / de fall olägenheter i nykterhetshänseende uppkommer kan dessa
bero på all föreståndare eller ersättare är olämpliga-

65
S

Den
föreslagna bestämmelsen har samma syfte som 64 S men omfattar försäljning av
alkoholfria drycker. Bestämmelsen ersätter 8 S 1 mom. Aff och bör tillämpas i
överensstämmelse med vad som gäller enligt 64 S-

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 90

66 S

Paragrafen,
som ger regeringen eller, för visst tillfälle, länsstyrelsen rhöj-lighet att
förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker, ersätter 56 S Rfl och
28 S Öfl. Den i Aff intagna möjligheten att för visst tillfälle förbjuda
försäljning av alkoholfria drycker har myckel begränsad alkoholpolitisk
betydelse. Den har därför inte förts över i den nya lagen.

Enligl
Rfl får regeringen förbjuda eller inskränka försäljning av spritdrycker, vin
och starköl under krig, vid omedelbar krigsfara, dä arbetslöshet eller nöd i
större omfattning råder eller eljest när särskilda förhållanden föreligger, I
Öfl finns i huvudsak samma omständigheter angivna som skäl för ingripande. Den
föreslagna bestämmelsen har utformats så, all ingripande fär ske om synneriiga
skäl föreligger. Någon ändring i sak åsyftas inle.

Liksom
i dag bör regeringen ha möjlighet all delegera beslutanderätten, Delegering bör
(a ske även lill annan myndighet än länsstyrelse.

Den
möjlighet som i dag finns för länsstyrelse och polismyndighet atl för visst
tillfälle förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker har utnyttjats
vid marknader, motortävlingar eller större festtillställningar för allmänheten.
Tillämpningen har varierat i olika delar av landet.

Med
hänsyn lill den starkt ökade röriigheten genom främst bilismen är det tveksamt
om förbudet har någon nämnvärd alkoholpolitisk betydelse. Det är lätt atl föra
med sig alkoholdrycker från hemorten eller åka några mil till en plats där
försäljning sker. Ett förbud ökar också risken för olovlig försäljning.

Emellertid
kan del inte uteslutas att förbud vid särskilda tillfällen kan vara alkoholpolitiskt
påkallat. Jag har därför i likhei med beredningsgruppen inte velat föreslå att
möjligheten till förbud avskaffas. 1 syfte atl uppnå större enhetlighet i
tillämpningen har dock bestämmelsen utformats så att möjligheten all meddela
förbud förbehålls länsstyrelse.

67 S

I
paragrafen föreskrivs all länsstyrelsens beslut omedelbart länder lill efterrättelse
om annat inte förordnas. Regeln ersätter 63 S 2 mom. Rfl, 29 S Öfl och 9 S 2
mom. Aff Endast redaktionella ändringar har gjorts.

68 S

Paragrafen,
som innehåller reglerna för besvär, ersätter 63 S 1 mom. Rfl, 30 S Öfl och 9 S
1 mom. Aff F. n. skall talan mot länsstyrelses beslut föras hos regeringen. Jag
har tidigare motiverat den föreslagna ändringen.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 91

Tillsyn

I
paragrafen anges vilka myndigheter som har all utöva tillsyn över lagens
efterievnad.

Reglerna
ersäller 57 S 1 mom. Rfl, 26 S första och andra styckena Öfl och 7 S första och
Iredje styckena Aff Jag har tidigare utförligt redogjort för min uppfattning om
den framtida tillsynen över handeln med drycker.

Social
centralnämnd har ännu inle inrättats i samtliga kommuner. I lagtexten har
därför kommunal nykterhelsnämnd angetts som den myndighet som på det kommunala
planet skall övervaka lagens efterievnad.

I 2
S lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m. stadgas att vad som i lag eller
annan författning föreskrives om nykterhetsnämnd skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om social centralnämnd.

70 S

Paragrafen
ger vissa föreskrifter om hur bokföringen skall vara inrättad i rörelse som
avser försäljning av alkoholdrycker.

1 57
S 2 mom. Rfl finns motsvarande bestämmelse i fråga om servering av
spritdrycker, vin och starköl. Stadgande saknas i Öfl.

Den
föreslagna bestämmelsen avses gälla generellt i fråga om försäljning av alkoholdrycker.
Utvidgningen är motiverad av kravet på en ökad övervakning av handeln med
alkoholdrycker. Av bokföringen bör kunna utläsas t. ex. hur stor del av
omsättningen i en serveringsrörelse som är att hänföra lill försäljning av
varje särskilt slag av alkoholdrycker. Även vid detaljhandel med öl bör
tillsländsmyndigheten ha möjlighet all på ett enkelt sätl få kännedom om
ölförsäljningens andel av den totala omsättningen i rörelsen.

71 S

Paragrafen
innehåller regler för utövandet av tillsynen. Första stycket ersätter 58 S Rfl,
26 S tredje stycket Öfl och 7 S andra stycket Afl-. Andra stycket ersätter 87 S
Rfl och 35 S Öfl,

Ansvar
m. m.

72 S

I
denna och följande paragrafer (73-78 SS) ges bestämmelser om straff ansvar.

Första
stycket andra punkten och andra stycket \ 12 S motsvarar 80 S 1 mom. Rfl och 32
S 1 mom. Öfl.

Efter
förslag av RÅ vid remissbehandlingen av APU:s betänkande har

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 92

del
högsta straffet för normalbroltet höjts lill ell års fängelse främst för alt
möjliggöra användning av tvångsmedel även i dessa fall. I likhei med vad som f
n. gäller kan bestämmelsen tillämpas även pä andra former av olovlig
försäljning än s. k. langning. Del har vidare befunnits angeläget att på eu
bättre sätl än som gäller f n. skapa förutsättningar för atl med kraft kunna
ingripa mot servering av smuggelspril eller sprit som härrör från hembränning
eller renaturering. Under punkten 2 i första stycket har därför lagils upp
olovlig försäljning genom servering av spritdrycker, vin eller starköl som ej
inköpts frän deialjhandelsbolaget. För straffansvar krävs all gärning begåtts
uppsätligen eller av oaktsamhet.

73 S

Bestämmelsen
har med viss redaktionell ändring överförts från 86 S 2 mom. Rfl.

74 S

1
paragrafen stadgas ansvar för den som anskaffar alkoholdrycker ät någon som
inte har räll att få sådan vara utlämnad lill sig. Förfarandet jämställs i
fråga om påföljd med olovlig försäljning av alkoholdrycker. Bestämmelsen
motsvarar 81 S 1 mom. första stycket Rfl och 33 S första stycket Öfl.

Av
olika undersökningar framgår all ungdom under 20 år i ej obetydlig utsträckning
använder syslembolagsvaror. Jag anser all detta på allt sätt bör motverkas.
Delta har kommit lill uttryck i den föreslagna bestämmelsen.

Liksom
i fråga om gärningarna under 72 S krävs i subjektivt hänseende uppsåt eller
oaktsamhet.

75 S

Paragrafen
motsvarar 80 S 2 mom. Rfl.

Anledning
saknas atl undanta ölet även om det praktiska behovet av bestämmelsen när det
gäller öl torde vara litet.

76 S

Paragrafen
motsvarar 85 S Rfl och 34 S Öfl.

1
likhei med beredningsgruppen anser jag att förseelser mol
försäljnings-lagstiftningen i den mån del är möjligt bör beivras adminislraiivi
genom varning, föreskrifter eller återkallelse av lillslånd. En kraftig
begränsning av de straffljelagda förseelserna har därför skett. När möjlighet lill
administrativt ingripande saknas har dock förfarandet straffsankiionerats.
Endast böter ingår i straffskalan.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 93

För
de förseelser som tagits upp \ första stycket inträder straffansvar redan vid oaktsamhet.

77 S

Paragrafen
motsvarar 83 S Rfl och 3 S andra stycket förordningen (1963:224) om
förbud i vissa fall mol förtäring och förvaring av rusdrycker.

78 S

Paragrafen
ersäller 89 S 1 mom. första stycket och 2 mom. Rfl.

Genom
all öl ej undaniagits har en viss utvidgning skett av det straffbelagda
området. F. n. gäller att den till vilken alkoholdrycker olovligen försålts
eller anskaffats kan straffas för anstiftan. Bestämmelsen har visat sig svårtillämpad.
Jag föreslår atl straffansvar ej skall förekomma för den lill vilken
alkoholdrycken olovligen försålts eller anskaffats.

Någon
motsvarighet lill husbondeansvarel enligt 89 S 3 mom. Rfl har inte tagits in i
lagen. Mot innehavare av detaljhandel eller servering bör ingripande i stället
ske på administrativ väg enligt vad som har närmare

79 S

Denna
och följande paragraf (80 S) innehåller regler om förverkande.

Första
stycket i 79 S ersätter 80 S 3 och 4 mom., 81 S 1 mom. andra stycket, 89 S 1
mom. andra stycket Rfl samt 32 S 2 mom. och 33 S andra stycket Öfl.

En
betydande förenkling har skett av bestämmelserna. Eftersom brott kan avse även
alkoholfria drycker bör även sädana drycker kunna förverkas.

Andra
stycket saknar motsvarighet i gällande rätt. För atl i första hand förebygga
fortsatt brottslighet har föreslagits au förverkande även skall kunna ske av
hjälpmedel som kommit lill användning vid brott enligl 72 eller 74 S-
Förverkande av hjälpmedel skall även kunna ske om annat särskilt skäl föreligger.

80 S

Enligt
79 S första stycket kan rusdrycker som varit föremål förbrott enligl lagen
förklaras förverkade. I 80 S första meningen föreskrivs alt lagen (1958:205) om
förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. skall gälla i tillämpliga delar i
fråga om dryck som kan antas bli förverkad enligl vad som nyss har sagts. Detta
innebär bl. a. att dryck som har tagits i beslag får förstöras redan innan
beslut om förverkande föreligger, om värdet är

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 94

ringa
eller förstörande annars måsle anses försvarligt. I annat fall får dryckerna
säljas - alkoholdrycker endasi till partihandelsbolagel - varvid köpeskillingen
tillfaller staten. Att förstöring eller försäljning får ske trots all
förverkandefrågan ännu inle har avgjorts är en nyhet i förhällande till vad som
nu gäller enligt 90 S 2 mom. Rfl. Del föreslagna förfarandet innebär atl besvär
och kostnader som är förenade med förvaringen av dryckerna under beslagstiden undgäs-

1
80 S andra meningen har tagits in en regel som motsvarar 86 S 1 mom-Rfl i den
mån delta moment inle har ersatts genom all 17 S andra stycket gjort lagen
(1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införsel-reglerade varor m.
m. tillämplig med viss inskränkning pä spritdrycker, vin och siarköl som förs
in från utlandet. Bestämmelser om förvaring av vara på lullupplag finns i 28-33
SS tullsladgan (1973:671), där del i 32 S föreskrivs all oförtullad vara fär
förvaras på tullupplag i högsl 30 dagar, om inte tullmyndighet av särskilda
skäl medger föriängning av förvaringstiden. Mol bakgrund härav har i 80 S andra
meningen föreskrivits all dryck som av annan än partihandelsbolagel har lagts
upp pä tullupplag och inte tagils ut inom 30 dagar från uppläggningen skall
anses förverkad. Detsamma föresläs gälla i fråga om dryck som omhändertagits
av tullmyndighet för tillfällig förvaring utan alt läggas upp på tullupplag.
Härigenom kommer alltså drycken atl kunna förstöras eller försäljas enligl de
nyss nämnda bestämmelserna i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. m.

81
S

Enligl
första stycket ges möjlighet all medge dispens från bestämmelse i lagen. Det
kan visa sig vara av värde alt för speciella fall kunna göra undanlag från
bestämmelserna i lagen. Självfallet bör tillämpningen vara myckel restriktiv. 1
likhei med beredningsgruppen finner jag det uteslutet all anförtro denna dispensräll
ål annan än regeringen, som på andra områden har liknande befogenhet.

I
andra stycket föreskrivs möjlighet för chefen för ulrikesdeparlemenlei all
besluta om undanlag från 49 och 56 SS efter framställning från främmande siat
eller internationell organisation. Enligt tullförordningen har främmande stal
och internationell organisation räll lill tullfrihet för alkoholdrycker. Bestämmelsen
har lillkommil främst för au möjliggöra servering av skattefria varor vid
främmande stals representation utanför beskickningen.

Övergångsbestämmelserna

Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1978. Av de föreslagna
övergångsbestämmelserna torde endasi 2-6 fordra kommentarer.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 95

2. I förslaget lill lag om handel med drycker har
införts en något annoriunda terminologi än i rusdrycksförsäljningslagen och ölförsäljningslagen.
Ändringar i anledning härav har företagits i andra författningar endasi i del
fall det ansetts påkallat av särskilda skäl. För författningar som innehåller
termen rusdrycker - en term som saknar motsvarighet i den nya lagstiftningen -
har givits en tolkningsregel som innebär all därmed skall avses spritdrycker,
vin och siarköl såvida inte annat framgår av del sammanhang vari termen har
använts.

3. Med stöd av nu gällande bestämmelser sker oklrojprövning
under hösten 1977. Jag har därför ansett del onödigt och opraktiskt med
förnyad prövning enligl de nya bestämmelserna vid årsskiftet 1977/78. Övergångsbestämmelsen
innebär alt meddelade lillsländsbevis i regel gäller t. v. i enlighet med siu
innehåll, dock längst till utgången av år 1979. Innan dess måste således
omprövning ske enligl den nya lagstiftningen. Med hänsyn lill den förordade
mera restriktiva inställningen lill servering av öl pä nöjes-och idrottsplatser
bör även nu gällande icke tidsbestämda lillslånd till sådan servering bli
föremål för omprövning före utgången av är 1979.

Villkor
t. ex. om liden för uiskänkningen gäller i enlighet med vad som antecknats i
tillståndet. Har visst klockslag angivils för ulskänkningens avslutande skall
dock denna lid vid tillämpning av 47 S anses som serveringstidens utgång. I
fråga om förhållande som inte regleras i tillståndet gäller de nya reglerna fr.
o. m. år 1978.

4. Vad som sagts under punkten 3 äger motsvarande
tillämpning pä godkännande av föreståndare.

5. Jag har erfarit atl chefen för budgeidepartemeniet
kommer att föreslå atl staten förvärvar samtliga aktier i Sprilcenlralen i
överensstämmelse med vad som redan gäller i fråga om Systembolaget. 15 S första
stycket har utformats i enlighet härmed. Till dess aktierna förvärvats måste Sprilcenlralen
få driva sin verksamhet utan hinder av att samtliga aktier ej ägs av staten. Della
blir möjligt enligl den föreslagna övergångsbestämmelsen.

6. Enligt 33 S andra stycket får tillverkare bedriva
detaljhandel med öl endasi genom kringföringsförsäljning och försäljning frän
lager beläget på tillverkningsstället eller huvudsakligen avsett för kringföringsförsäljning
eller partihandel. Bestämmelsen ersätter 6 S Öfl enligl vilken lillslånd för
tillverkare av öl inte innefattar rätt au bedriva ulminutering från butik som
särskilt inrättats för försäljning av drycker. Enligt punkt 4 i övergångsbestämmelserna
lill sistnämnda lag får dock tillverkare bedriva utminuiering från sådan butik
om den anordnats före den 1 januari 1961. Jag föreslår ingen ändring i detta
avseende.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 96

5.3
Lag om ändring i lagen om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga
preparat

De
förestagna ändringarna är i huvudsak betingade av ändringarna i alkohollagstiftningen
i övrigl och har kommenterats i den allmänna motiveringen. Tillständs- och konirollfrågorna
pä detta område bör fortsättningsvis handhas av .socialstyrelsen.
Ansvarsbestämmelserna har utformats i direkt anslutning till motsvarande
bestämmelser i lagen om handel med drycker och lagen om tillverkning av
drycker, m. m. Vidare har begreppet starkdenaturerad sprit utmönstrats ur
lagstiftningen i syfte alt undvika de gränsdragningsproblem som nu gällande
lagstiftning visat sig leda till. Till följd härav kommer enhetliga regler atl
gälla vid försäljning av all teknisk sprit oavsett denatureringsgrad.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag au regeringen föreslår
riksdagen

au
antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om tillverkning av drycker, m.m.

2. lag om handel med drycker,

3. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av
teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,

4. lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207),

5. lag om ändring i lagen (1954:579) om nykierhetsvård,

6. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av
alkoholhaltiga drycker m. m.,

alt

7. godkänna de riktlinjer för alkoholpolitiken som jag
har förordat,

8. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsätgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för atl den centrala organisation på
alkoholområdet som jag har förordat skall kunna genomföras,

9. lill Socialstyrelsen för budgetåret 1977/78 under
femte huvudtiteln utöver i prop. 1976/77:100, bil. 8, föreslaget
förslagsanslag anvisa ytteriigare 300 000 kr.,

10. lill Länsstyrelserna för budgetåret 1977/78 under
femtonde huvudtiteln utöver i prop. 1976/77:100, bil. 18, föreslaget förslagsanslag
anvisa ytterligare 1 5(X)000 kr-,

11. till Informationsåtgärder på alkoholområdet för
budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2
500 000 kr..

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 97

12. till Upplysning i alkoholfrågor m. m. för
budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisa ell reservationsanslag av 4
000 000 kr.,

13. lill Bidrag till Föreningen Fruktdrycker för
budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln anvisa ett anslag av 70 000 kr.,

14. till Lån för inrättande av alkoholfria restauranger
för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa ett invesleringsanslag
av I 000 kr.

7
Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 108

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 98

Bilaga 1:1 Socialdepartementets lagförslag

1
Förslag till

Lag
om tillverkning av drycker, m. m.

Härigenom
föreskrives följande.

Definitioner

1 S
Med sprit förslås vara, som innehåller alkohol i en koncentration av

mer än 1,8 viktprocent. Med tillverkning av sprit förstås varje förfarande,

varigenom alkohol i sådan koncentration framställes eller ulvinnes. Vin

eller maltdryck anses dock ej som sprit. Ej heller utgör framställning av

sådan dryck tillverkning av sprit.

Med
alkohol avses i denna lag elylalkohol.

2 i) Med spritdryck förstås sprit som är avsedd all förtäras som dryck.
Sådan sprit kan dock med hänsyn till alkoholslyrka, vederlagen internationell
klassificering eller andra omständigheter hänföras lill vin i enlighet med vad
regeringen närmare föreskriver.

3 S Med vin försläs dryck som är framställd genom jäsning av saft från
färska druvor eller andra färska bär, färsk frukt, rabarber eller russin och
som innehåller mer än 1,8 viktprocent men högsl 22 volymprocent alkohol.

Vin
kallas lätt\'in om del har en alkoholhall av högsl 15 volymprocent och slarkvin
om alkoholhallen överstiger 15 men ej 22 volymprocent.

4 S
Med maltdryck förstås jäst, odestillerad dryck som är framställd med

torkat eller rostat malt som huvudsakligt exlraklgivande ämne.

Lättöl
är malldryck som innehåller högsl 1,8 viktprocent alkohol. Färskt lättöl av
lättöl som jäser eller eljest innehåller jäst. Annat lättöl kallas lagrat
lättöl.

Öl
är maltdryck vars alkoholhalt överstiger 1,8 men ej 2,8 viktprocent alkohol.

Starköl
är malldryck som innehåller mer än 2,8 viktprocent alkohol.

5 S
Med alkoholfri dryck förstås dryck som antingen är fri frän alkohol eller

innehåller högsl 1,8 viktprocent alkohol.

Med
läskedryck förstås kolsyrad alkoholfri dryck, hänföriig lill tulltaxenummer
22.01, och alkoholfri konsumtionsfärdig dryck, hänföriig till tulliaxenummer
22.02, 22.07 eller 22.09. Choklad, kaffe eller te anses dock ej som läskedryck.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 99

6 !j
Tillverkare kallas den som driver yrkesmässig tillverkning enligt denna

lag. Med partihandelsbolagel förslås det i lagen (1977:000) om handel med

drycker omnämnda partihandelsbolagel.

Tillverkning

7 S Sprit får ej tillverkas utan tillstånd.

8 S Endasi partihandelsbolagel fär tillverka spritdrycker.

9§
Vin, starköl eller öl får ej tillverkas utan tillstånd om det ej gäller tillverkning
i hemmet för tillverkarens eget behov.

10 §
För tillverkning av vin inom landet får ej användas extrakt eller kon

centrat av druvmust eller annan fruktsaft. Deslillation får ej ske. Endasi

vid tillverkning av slarkvin får sprit tillsättas (förskäring).

Om
färska bär, färsk frukt eller rabarber användes vid tillverkningen får lillsältas
högsl så mycket socker eller honung som i vikt motsvarar en tredjedel av den
sammanlagda vikten av bären eller frukterna eller rabarbern. I annat fall får
socker eller honung ej tillsättas.

Tillståndsmyndighelen
får för visst fall medgiva undanlag från bestämmelserna i denna paragraf
såvitt avser annan tillverkning än hemtillverkning.

11 S För tillverkning av
siarköl och öl inom landet får användas endasi

torkat eller rostal mall, omällad spannmål, socker, honung samt humle,

jäst och vatten.

Vid
tillverkning av starköl och öl får ej mera socker eller honung tillsättas än
som i vikt molsvarar en iredjedel av vikten av använt mall. Extrakt eller
koncentrat av malt får ej användas.

Starköl
med en alkoholhalt som överstiger 4,5 viktprocent alkohol får ej tillverkas i
hemmet och av tillverkare endast för utförsel ur landet.

Färskt
lättöl med en stamvörtstyrka som överstiger 6 procent får ej tillverkas.

Tillsländsmyndigheten
fär för visst fall medgiva undanlag från bestämmelserna i denna paragraf
såvitt avser annan tillverkning än hemiillverkning.

Tillverkares
förfoganderätt

12 S
Annan tillverkare av sprit än partihandelsbolagel får förfoga över av

honom tillverkad sprit endasi för försäljning till nämnda bolag, för export

och, efter medgivande av lillslåndsmyndighelen, för användning i egen rö

relse samt för försäljning enligt lagen (1961:181) om försäljning av teknisk

sprit och alkoholhaltiga preparat.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 100

13 S
Tillverkare av spritdrycker, vin, starköl eller öl får förfoga över av

honom tillverkad dryck för försäljning endasi enligl lagen (1977:000) om

handel med drycker.

14 ij
Mall- och läskedrycker får utlämnas från tillverkningsställe endast i

slutna käri eller behållare av typ som har godkänts av lillslåndsmyndighelen

eller med avseende på rymden blivit godkända enligl lagen (1971:1081) om

bestämning av volym och vikt- Ulan hinder härav får mall- och läskedrycker

utföras ur landet, föras till frihamn, eller, när fråga är om starköl, inlagas

i exportbuiik eller läggas upp pä tullager som har inrättats för förvaring

av proviant.

Käri
eller behållare som avses i första stycket skall vara försedda med uppgift om (Jryckestillverkarens
namn eller om lillverkningsslället eller med dryckesiillverkarens
inregistrerade varumärke. På käri som innehåller maltdryck skall dessutom
finnas uppgift om varuslag (lättöl, öl, starköl) saml på käri som innehåller
läskedryck uppgift om dryckens benämning. Namn och tillverkningsställe får
angivas med förkortning, som lillståndsmyndigheten har godkänt. Varuslag får
angivas med särskild beteckning, som godkänts av tillståndsmyndighelen. Kärl
eller behållare som innehåller malldryck får ej förses med uppgift som är
ägnad att giva drycken sken av alt tillhöra annat varuslag än det som den är hänföriig
till.

Omförpackning
av malldrycker får göras endast av tillverkare av sådan vara.

Utan
hinder av vad i första stycket sägs får utlämning av läskedrycker i öppet kärl
ske från automat som godkänts av tillståndsmyndigheten eller har blivit vederbörligen
justerad.

Tillverkares
uppgiftsskyldighet m. m.

15 § Den som erhållit tillstånd lill tillverkning enligl denna lag skall
hos tillsländsmyndigheten i förväg anmäla när han ämnar upplaga tillverkningen.
Sådan anmälan skall även göras om tillverkningen lägges ned eller om avbrott göres
i den.

16 ;? Den som ämnar upptaga tillverkning för försäljning av lättöl eller
läskedrycker eller övertaga rörelse med sådan tillverkning skall hos tillsynsmyndigheten
i förväg anmäla när han ämnar upplaga tillverkningen eller övertaga rörelsen.
Sådan anmälan skall även göras om tillverkningen lägges ned eller avbrott göres
i den.

17 § Om lillståndsmyndigheten begär del skall tillverkare medgiva
tillträde till tillverkningsställe med tillhörande lokaler, tillhandahålla
handelsböcker och övriga handlingar som rör verksamheten, utan ersättning
biträda med

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 101

handräckning
vid tillsynen, lämna varuprover som behövs samt redovisa uppgifter om
tillverkningens omfattning och utveckling.

Destillationsapparater
och aktiverat kol

18 S
Den som saknar tillstånd får ej här i landet tillverka, överiåla eller

inneha eller lill landet införa apparat, som kan användas för tillverkning

av sprit (destillationsapparat) eller föremål som uppenbariigen är avsett alt

ingå i sådan apparat (apparaldel). Vad som sagts nu gäller ej

1. staten,

2. den som har lillslånd att tillverka .sprit,

3. apotek, kommunalt laboratorium eller läroanstalt
som står under statlig tillsyn,

4. sådant sjukhus som avses i 2 S sjukvårdslagen
(1962:242) eller 2 kap. 4S Oärde stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I
fråga om rätt all hantera oförtullade destillationsapparater och apparatdelar
gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade
varor, m. m.

19 S
Den som innehar aktiverat kol hänföriigl lill tulliaxenummer 38.03

eller annat renings- eller filireringsmedel får ej överiåla della om han har

insett eller bort inse att varan skulle komma atl användas vid rening eller

filtrering av olovligen tillverkad sprit eller vid obehörigt borttagande eller

försvagande av denaiureringsmedel i sprit eller alkoholhaltigt preparat.

Förfarandet
vid lagens tillämpning

20 S
Tillverkningstillslånd fär meddelas endast den som med hänsyn till

sina ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigl kan anses lämplig

atl utöva verksamheten.

Tillstånd
gäller tills vidare.

Överiåter
tillständshavare sin rörelse pä annan, kan tillståndet efter prövning enligt
denna paragraf överföras på denne.

21 S
Tillståndsmyndighelen skall återkalla tillverkningstillslånd om

1. rätten enligt tillståndet ej längre utnyttjas,

2. verksamheten ej har bedrivits i enlighet med
gällande bestämmelser eller

3. den enligt lagen (1977:000) om dryckesskatt
föreskrivna skatten ej har inbetalats.

Tillståndsmyndighelen
kan med hänsyn lill särskilda förhållanden i stället för atl återkalla
tillståndet meddela varning.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 102

22 S
Tillsländsmyndigheten skall återkalla tillstånd som avses i 18 S om

1. destillationsapparat har använts vid olovlig
tillverkning eller rening av sprit och tillståndshavaren icke kan göra
sannolikt atl det inträffade har skett ulan hans vetskap och vilja,

2. tillståndshavaren har överlåtit
destillationsapparat eller apparaldel lill någon som icke är berättigad all
inneha sådan utrustning eller

3. ändring har inträffat i förhällande, på vilket
beslut om tillstånd grundats.

Tillsländsmyndigheten
får underiåla att återkalla tillstånd enligt första stycket om återkallelsen
framstår som uppenbart obillig.

23 S Tillslåndsmyndighei enligl denna lag är socialstyrelsen, som också
utövar tillsyn över lagens tillämpning.

24 § Tillsländsmyndigheten skall utfärda bevis att tillstånd har
meddelats och att anmälan som avses i 15 eller 16 S har fullgjorts.

Vägrar
tillverkare alt lämna tillträde för kontroll eller att tillhandahålla
handelsböcker och övriga till verksamheten hörande handlingar eller all lämna varuprov
eller uppgifter om tillverkningen, får lillslåndsmyndighelen förelägga vite.
Försuttet vite utdömes av myndigheten.

Den
som utövar tillsyn enligl denna lag flr ej obehörigen yppa vad han därvid
inhämtat.

25 § Beslut av tillstånds- och tillsynsmyndigheten enligt denna lag
länder omedelbart lill efterrättelse, om ej annoriunda förordnas.

26 tj Talan mol tillståndsmyndigheiens beslut om utdömande av vite föres
hos kammarrätten genom besvär. Mol annat beslut av lillslånds- och tillsynsmyndigheten
enligl denna lag föres talan hos regeringen genom besvär.

Ansvar
m. m.

27 §
Den som

1. olovligen tillverkar sprit,

2. bereder mäsk i uppenbart syfte atl olovligen
tillverka sprit eller

3. forslar, döljer eller förvarar sprit, som uppenbariigen
är olovligen tillverkad, eller mäsk, som uppenbariigen är avsedd för olovlig
tillverkning av sprit dömes lill böter eller fängelse i högst ett år.

Är
brottet grovt, dömes till fängelse i högst två år.

Vid
bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas, om sprittillverkningen
eller mäskberedningen har skett i större omfattning eller i syfte all sälja
varan.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 103

28 S Den som olovligen tillverkar vin, starköl eller öl dömes till böter
eller fängelse i högsl sex månader.

29 S Har tilläten alkoholhall överskridits endasi i ringa män eller är
gärning som avses i 27 och 28 SS av annat skäl atl anse som ringa, skall ej
dömas lill straff

30 S Den som utan atl vara berättigad därtill tillverkar, överiåter eller
innehar deslillaiionsapparai eller apparatdel dömes till böter eller fängelse i
högst ell år. Om ansvar för olovlig införsel av destillationsapparat eller apparaldel
finns bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

31 S Den som bryter mol 19 S dömes lill böter eller fängelse i högst ett

32 S
Den som i strid mot

1. 14 S första stycket utlämnar mall- eller
läskedrycker,

2. 14 S Iredje stycket omförpackar maltdrycker ulan
att vara tillverkare, dömes till böter,

33 S Den som ej iakttager i 15 eller 16 S föreskriven
anmälningsskyldighet dömes till böter, högsl femhundra kronor.

34 S Har flera medverkat till gärning som avses i 27, 28, 30 och 31 SS,
äger 23 kap. 4 och 5 SS brottsbalken motsvarande tillämpning. Den lill vilken
vara som avses i 27 och 28 SS har sålts eller annars anskaffats för personligt
bruk skall dock vara fri från ansvar.

Förverkande
och beslag

35 vj
Sprit, vin, starköl och öl samt mäsk som har varit föremål för brott

enligl denna lag eller värdet därav samt utbyte av sådant brott skall jämte

redskap som har använts vid tillverkningen, råämnen som uppenbarligen

har varit avsedda för tillverkningen och beredningen saml käri och em

ballage, i vilket varorna har förvarats, förklaras förverkade. Likaså skall

förråd av renings- och filireringsmedel vilka uppenbariigen avsetts för rening

eller filtrering av olovligen tillverkad sprit förklaras förverkat.

Destillationsapparat
eller apparaldel som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet av
sådan apparat eller apparaldel skall förklaras förverkad. Detsamma gäller även
utbyte av brott som har sagts nu.

Begär
någon brott som avses i 19 S skall hos honom befintliga förråd av aktiverat kol
och annat renings- eller filireringsmedel förklaras förverkade.

Förordnande
om förverkande skall ej meddelas om det är uppenbart obil-Jigt-

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 104

36
S Om beslag av sprit, vin, starköl, öl eller mäsk, som kan antagas bli föremål
för förverkande enligl 35 S, gäller lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m- m.

Straffskatt

37
S Den som olovligen har tillverkat sprit skall dömas att betala straffskall med
sjuttiofem kronor per liter, dock minst trehundra kronor-

Den
som olovligen har tillverkat vin skall dömas atl betala slraffskall med
tjugofem kronor per liter, dock minst etthundra kronor.

Den
som olovligen har tillverkat siarköl eller öl skall dömas att betala
straffskall med fem kronor per liter, dock minst etthundra kronor.

Beslut
om slraffskall skall ej meddelas om del är uppenbart obilligt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978 då lagen (1961:180) om tillverkning av
sprit och vin saml lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av mall-
och läskedrycker skall upphöra alt gälla.

I
samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. Äldre
bestämmelser gäller i fråga om förhållande som hänför sig till

tiden före ikraftträdandet,

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. Tillstånd, medgivande och godkännande som har lämnats med stöd av de
upphävda lagarna skall äga giltighet även för tiden efter ikraftträdandet som
om del hade givils enligl denna lag.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 105

2 Förslag till

Lag om handel med drycker

Härigenom föreskrives följande.

Inledande bestämmelser

1 S Denna lag gäller försäljning och införsel av
spritdrycker, vin, siarköl

och öl (alkoholdrycker) samt lättöl, läskedrycker och andra alkoholfria dryck

er.

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen
(1977:000) om tillverkning av drycker, m. m.

2 !j Med försäljning försläs varje form av
tillhandahållande av dryck mol

ersättning.

Med partihandel avses försäljning till återförsäljare i
och för hans rörelse. Annan försäljning benämnes detaljhandel, eller, om den
sker för förtäring på stället, servering.

3 S Det är förbjudet att försälja
alkoholdrycker om rätt däriil) ej föreligger enligt denna lag.

4 vj Utan hinder av bestämmelserna i
denna lag får vin, starköl och öl serveras lill passagerare pä järnvägståg i
internationell trafik. Vin får säljas för kyrkligt behov enligl föreskrifter
som meddelas av regeringen, eller efter regeringens bestämmande
socialstyrelsen.

Genom vad som föreskrives i denna lag göres ej
inskränkning i den räll lill försäljning som följer av gällande bestämmelser om
lullager som har inrättats för förvaring av proviant m. m. samt lill
försäljning av obeskattade varor i exportbuiik.

5 § Om rätt atl förfoga över
alkoholdrycker som medföres som proviant pä fartyg och luftfartyg i
internationell trafik gäller särskilda bestämmelser.

6 tj Om försäljning av spritdrycker,
vin och starköl för tekniskt, industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller
likartat ändamål gäller lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga
preparat.

7 S Försäljning av drycker som
omfattas av denna lag skall skötas på sådant sätt alt skador i möjligaste mån
förhindras.

Den som lar befattning med försäljning av drycker skall
tillse att ordning, nykterhet och trevnad råder på försäljningsstället.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 106

8 S
Den som tillverkar, säljer eller förmedlar försäljning av alkoholdrycker

får i sin rörelse lämna sådan dryck som gåva endasi i form av varuprov.

Vid
handel med andra varor än alkoholdrycker får sådan dryck ej lämnas som gåva.

9 S
Vid detaljhandel med och servering av alkoholdrycker skall alkoholfria

drycker finnas all tillgå i tillfredsställande urval och omfattning.

10 5)
Den som är omyndig fär ej bedriva försäljning av alkoholdrycker.

il
S Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får vara ej säljas eller
utlämnas lill den som kan antagas ej ha fyllt 20 år. Motsvarande gäller vid
detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker i fråga om den som kan
antagas ej ha fyllt 18 år.

Alkoholdrycker
får ej säljas eller utlämnas lill den som är märkbart påverkad av alkohol
eller annat berusningsmedel.

Utlämning
av alkoholdrycker skall vägras om del finnes särskild anledning alt antaga att
varan är avsedd all olovligen tillhandahållas någon.

Innan
alkoholdrycker utlämnas skall mottagaren på begäran styrka sin ålder.

12 §
Del är förbjudet atl som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa
alkoholdrycker till den som enligt 11 S ej har räll att få sådan vara utlämnad lill
sig. Del är också förbjudet all i större omfattning tillhandagä annan med att
anskaffa alkoholdrycker.

13 S
Försäljning av alkoholfria drycker är, med de inskränkningar som föreskrives i
denna lag, tillåten under samma villkor som gäller för drivande av handel i
allmänhet.

14 S
Starköl med högre alkoholhall än 4,5 viktprocent får säljas endasi för export.

Parti-
och detaljhandelsbolagen

15 S
För import och partihandel med spritdrycker, vin och starköl skall

finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (partihandelsbolag), som

staten äger.

För
detaljhandel med spritdrycker, vin och siarköl skall finnas ett särskilt för
ändamålet bildat aktiebolag (deialjhandelsbolag), som staten äger.

16 S
Föreskrifter om bolagens verksamhet och drift samt om särskild kon

troll från statens sida skall inlagas i avtal som upprättas mellan staten och

bolagen.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 107

Bolagen
är skyldiga alt verka för au reklam och andra marknadsföringsåtgärder för
spritdrycker, vin och siarköl ej bedrives på sätt som uppenbarligen Slår i
strid med det i 7 S första stycket angivna syftet.

Import,
export och partihandel

17 §
Spritdrycker, vin och starköl får, med de undantag som angives i 18 S,

införas lill landet endast av partihandelsbolagel.

Spritdrycker,
vin och starköl får ej tagas om hand på sätt som avses i 3S andra stycket lullagen
(1973:670) av annan än partihandelsbolaget. Sådana varor får av annan än
bolaget ej förvaras på annat tullager än sådant som har inrättats för förvaring
av proviant m. m. I övrigl gäller lagen (1973:980) om transport, förvaring och
förstöring av införselreglerade varor, m. m.

Spritdrycker
och sådant vin, som ej har tillverkats inom landet, får säljas för export
endast av partihandelsbolaget.

18 S
Spritdrycker, vin och starköl får införas lill landet

1. av den som har rätt lill tullfrihet enligl 7 S
tullförordningen (1973:979),

2. av handelsresande som medför varan som prov, i och
för dennes rörelse,

3. av resande eller av person, som utför arbete på
transportmedel, för eget eller familjens bmk eller som gåva lill närslående för
dennes eller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas av
regeringen,

4. i form av enstaka gåvoförsändelse lill enskild
person för dennes eller dennes familjs personliga bruk enligl bestämmelser som
meddelas av regeringen,

5. som
proviant på fartyg eller luftfartyg enligl särskilda bestämmelser.

Vin och starköl, som medföres som proviant på järnvägståg i internationell

trafik,
får införas i den utsträckning som kräves för servering av passagerare under
tågels färd inom landet.

19 S
Maltdryck som införes lill landet skall vara försedd med uppgift om

tillverkarens namn saml om varuslag på sätt som angives i 14 S andra stycket

lagen (1977:000) om tillverkning av drycker, m.m.

För
oförtullad maltdryck som ej är försedd med uppgift enligl första stycket gäller
lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade
varor, m. m.

Generaliullslyrelsen
far för visst fall medgiva undanlag från bestämmelserna i denna paragraf

20 S
Partihandel med spritdrycker, vin och siarköl får, med de i 22 och

23 SS angivna undantagen, bedrivas endasi av partihandelsbolagel.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 108

21 !?
Partihandel med öl får bedrivas av den som har tillstånd enligl denna

lag lill detaljhandel med sådan dryck. Efter särskilt tillstånd får partihandel

även bedrivas av den som yrkesmässigt bedriver partihandel med matvaror

eller yrkesmässigt inför öl lill landet.

Den
som driver partihandel med öl får även sälja sådant öl för export.

22 ij Deialjhandelsbolaget får sälja spritdrycker, vin och starköl lill
den som har rätt alt servera sådana drycker.

23 § Den som enligt lagen (1977:000) om tillverkning av drycker, m. m.
har tillstånd att tillverka vin eller starköl får sälja av honom tillverkad
vara för export och till partihandelsbolaget. Tillverkare av siarköl får även
sälja sådan vara lill deialjhandelsbolaget och till annan tillverkare av siarköl
saml till den som har lillslånd all servera starköl-Överföres lillslånd lill
servering av alkoholdrycker enligl 36 S andra stycket

på
annan, får överlätaren sälja siu lager av dessa drycker lill sin efterträdare.
För konkursbo eller dödsbo fär ulan hinder av bestämmelserna i denna lag
spritdrycker, vin och starköl säljas lill parti- eller deialjhandelsbolaget
samt starköl och öl säljas till tillverkare av sådan dryck enligl de
föreskrifter som meddelas av regeringen, eller efter regeringens bestämmande,
socialstyrelsen. Motsvarande gäller även i andra fall om särskilda
omständigheter annars visas föreligga.

24 §
Vid partihandel med alkoholdrycker är säljaren skyldig att förvissa

sig om alt köparen har rätt att återförsälja varan.

Vid
varje lager för partihandel med starköl eller öl skall, om innehavaren ej är
enskild person som själv förestår verksamheten, utses en för uppgiften lämplig
person, som har tillsyn över försäljningen (föreståndare).

Vid
partihandel med alkoholdrycker får endast anlitas anställd personal. Såld vara
får dock sändas genom annan lill återförsäljare.

Detaljhandel

Detaljhandel
med spritdrycker, vin och starköl

25 S Detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl får bedrivas endast
av deialjhandelsbolaget.

26 ij Deialjhandelsbolaget beslutar efter hörande av länsstyrelse, kommunfullmäktige
och polismyndighet om försäljningsställenas föriäggning.

Kommunfullmäktige
kan hemställa alt regeringen prövar lämpligheten av bolagets beslut enligl
första stycket. Sådan hemställan skall göras senast två månader efter del atl
kommunen underrättats om beslutet.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 109

27»? Försäljning får ske antingen som försäljning till
avhämtning eller genom försändning på rekvisition.

Försändning på rekvisition skall på begäran ske till
köpare i ort där försäljningsställe saknas. För försändningen får
detaljhandelsbolaget inrätta särskilt utlämningsställe. Saknas också utlämningsställe,
sändes varan med post eller allmänt kommunikationsmedel lill lämplig hållplats
eller station. Försändningskostnaden betalas av detaljhandelsbolaget.

28 S Vid detaljhandel med
spritdrycker, vin och starköl får vara ej utlämnas lill köpare förrän den har
betalats.

29 S Spritdryck, vin eller starköl som
ej hålles i lager skall pä begäran anskaffas om ej deialjhandelsbolaget finner
hinder härför föreligga.

Detaljhandel med öl

30 S Detaljhandel med öl får bedrivas av deialjhandelsbolaget
och av den

som har meddelats särskilt tillstånd.

Tillstånd enligl första stycket gäller tills vidare och
hänför sig lill viss lokal (detaljhandelsställe).

Tillståndsmyndighelen får i lillslånd till detaljhandel
med öl meddela de föreskrifter som behövs.

31 S I ärende om tillstånd enligt 30 S skall
tillståndsmyndigheten pröva om

sökanden med hänsyn till personliga egenskaper och övriga omständigheter

kan antagas vara lämplig som tillslåndshavare.

Tillstånd till detaljhandel med öl skall om hinder ej
föreligger enligl första stycket meddelas den som yrkesmässigt

1.
säljer matvaror
till allmänheten (malvaruhandlare),

2.
tillverkar öl,
lättöl eller läskedrycker (tillverkare).

Överiåter tillständshavare sin rörelse, kan tillståndsmyndighelen
medgiva att lillsländet överföres pä förvärvaren.

32 S För varie detaljhandelsslälle skall, om tillslåndsinnehavaren
ej är en

skild person som själv föreslåi- verksamheten, utses en för uppgiften lämplig

person som utövar tillsyn över försäljningen (föreståndaren). För föreståndare

skall utses ersättare som är lämplig för uppgiften.

Vid detaljhandel med öl får endasi anlitas anställd
personal. Såld vara fär dock sändas genom annan till köpare.

33 S Malvaruhandlare får bedriva detaljhandel med
öl endasi i anslutning

lill försäljning av matvaror.

Tillverkare fär bedriva detaljhandel med öl genom kringföringsförsäljning

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 110

och
försäljning från sådant lager som är beläget på liUverkningsslällei eller
huvudsakligen avsett för kringföringsförsäljning eller partihandel. 1 samband
med sådan detaljhandel får tillverkare ej sälja andra varor än öl och
alkoholfria drycker.

Tillstånd
lill detaljhandel med öl får meddelas den som har rätt att servera
alkoholdrycker eller alkoholfria drycker endast om särskilda skäl föreligger.

Servering

Tillståndsfrågor

34 S Servering av alkoholdrycker fåt ske endast om tillstånd har
meddelats. Utan lillslånd får dock alkoholdrycker serveras i militär mäss
ombord på öriogsfartyg.

35 S Har tillstånd att servera alkoholdrycker återkallats, får
alkoholfria drycker ej serveras i rörelsen ulan särskilt medgivande.

36 S Tillstånd lill servering av alkoholdrycker hänför sig lill viss
lokal eller annat avgränsat utrymme.

Överlåter
tillslåndshavare rörelsen, kan tillståndsmyndighelen medgiva alt tillståndet
överföres på förvärvaren.

37 §
Tillstånd kan avse servering av alkoholdrycker

1. lill
allmänheten året runt eller åriigen under viss tidsperiod,

2. i
förening, klubb eller annat slutet sällskap året runt eller åriigen under

viss tidsperiod,

3. vid
enstaka tillfälle eller under enstaka lidsperiod.

Tillstånd
enligt första stycket 1-2 gäller tills vidare. Tillsländsmyndigheten får dock
om särskilda skäl föreligger begränsa tillståndets giltighet till viss tid.

38 S
Tillstånd till servering kan gälla alla slag av alkoholdrycker eller be

gränsas lill alt avse någon eller några av dessa drycker.

Tillstånd
lill servering på luftfartyg, fartyg eller järnvägståg i inrikes trafik (Irafikservering)
får avse vin, siarköl eller öl eller, om särskilda skäl föreligger, alla slag
av alkoholdrycker.

39 §
Tillstånd till servering av alkoholdrycker på nöjes- eller idrottsplats

far meddelas endasi om särskilda skäl föreligger.

Första
stycket gäller ej lillslånd lill servering i slutet sällskap enligl 37 S första
stycket 3.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 111

40 S Vid tillståndsprövningen skall särskilt beaktas behovet av
serveringen, sökandens lämplighet och serveringssiällets Oänlighet för
ändamålet.

41 S Tillstånd lill servering får meddelas endast om del kan antagas all
tillhandahållande av lagad mal kommer alt utgöra en betydande del av rörelsen.
Tillstånd lill servering av öl får dock meddelas om lagad mat finns all tillgå
eller i annat fall om särskilda skäl föreligger.

Ulan
hinder av vad som sägs i första stycket får tillstånd meddelas till servering
av alkoholdrycker i teateriokal, konsertlokal eller annan liknande lokal under
paus i pågående föreställning.

42 Si Ombyggnad av serveringsställe som medför väsentlig ändring av serveringslokalerna
eller som innebär inrättande av drinkbar kräver särskilt medgivande av lillståndsmyndigheten.
Drinkbar skall vara en mindre väsentlig del av restaurangen, inrättad i nära
anslutning till matsal.

43 S Tillsländsmyndigheten flr i tillstånd lill servering av
alkoholdrycker meddela de föreskrifter som behövs.

44 S För serveringssiälle, där servering kräver tillstånd enligl denna
lag, skall finnas föreståndare med uppgift atl öva tillsyn över serveringen.
För föreståndare skall finnas erforderiigl antal ersättare.

Föreståndare
och ersättare skall med hänsyn lill sina egenskaper och övriga omständigheter
vara lämpliga för uppgiften.

Föreståndare
och ersättare för serveringssiälle där spritdrycker, vin eller starköl får
serveras skall vara godkända av tillståndsmyndighelen.

Serveringens
bedrivande

45 S
Alkoholdrycker får ej serveras om föreståndare eller ersättare ej är när

varande på serveringsslället.

Vid
bedrivande av serveringsrörelse för alkoholdrycker får endasi anlitas personal
som är anställd av tillståndshavaren.

46 S
Servering av öl får påbörjas tidigast klockan 07.00 och servering av

andra alkoholdrycker tidigast klockan 12.00. Avser tillstånd servering av

enbart öl skall serveringen avslutas senast klockan 22.00. I annat fall skall

servering av alkoholdrycker avslutas senast klockan 01.00. Tillsländsmyn

digheten får dock förordna om andra tider för serveringens bedrivande.

Första
stycket gäller ej vid irafikservering.

47 vj
Serveringssiälle skall vara utrymt senast 30 minuter efter serverings-

lidens utgång (stängningslid).

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 112

48 vj Vid servering av spritdrycker, vin och starköl skall lagad mal
finnas alt tillgå, utom i fall som avses i 41 S andra stycket.

49 S Tillständshavare är skyldig alt hos deialjhandelsbolaget köpa alla
spritdrycker, allt vin och allt utländskt starköl som behövs för rörelsen.

50 S Priser på alkoholdrycker får vid servering ej sällas lägre än delaljhan-delsprisel
för varan jämte skäligt tillägg för serveringskoslnaden. Priserna skall avvägas
så all försäljning av drycker med högre alkoholhall ej främjas.

51 S Servering av alkoholdrycker i drinkbar fär endasi äga rum om
servering samtidigt bedrives i annan del av serveringsstället. Della gäller ej
hotell, där flertalet gäster har inackordering med helpension.

52 »5 Självservering av spritdrycker, vin eller siarköl får bedrivas endasi
efter särskilt medgivande av lillståndsmyndigheten.

53 S På serveringssiälle får ej åtgärder vidtagas i syfte att förmå gäst
till inköp av alkoholdrycker.

54 i? Från serveringssiälle får ej någon medföra eller tillåtas medföra
serverad eller pä annat sätt utlämnad alkoholdryck.

Förvarings-
och förtäringsförbud

55 § Vid försäljning av malldrycker eller alkoholfria drycker får mall-
och läskedrycker ej förvaras i annat kärl än del i vilket drycken har
levererats av tillverkaren. Käri eller sådan dryck, som är avsedd för
försäljning, får ej förändras av återförsäljaren.

56 § På serveringssiälle, för vilket tillstånd lill servering av
alkoholdrycker gäller, får ej någon dricka eller tillålas dricka andra
alkoholdrycker än som har serverats i enlighet med tillståndet.

Ej
heller får någon dricka eller tillåtas dricka alkoholdrycker på serveringssiälle
där alkoholdrycker ej får serveras eller i lokal, som yrkesmässigt upplåtes för
anordnande av sammankomster i slutna sällskap vid vilka mat och dryck tillhandahålles
av innehavaren eller genom dennes försorg och där servering av alkoholdrycker
ej är tillåten.

Alkoholdryck
som ej får serveras i lokal som avses i denna paragraf får ej heller förvaras i
sådan lokal eller därtill hörande utrymmen annat än om del är uppenbart au
drycken ej är avsedd atl drickas på stället.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 113

Förfarandet
vid lagens tillämpning

57 § Tillstånd till parti- och detaljhandel med öl meddelas av
länsstyrelsen i det län där försäljningsstället är beläget.

58 § Tillstånd till annan servering av alkoholdrycker än trafikservering meddelas
av länsstyrelsen i det län där serveringsslället är beläget. Detsamma gäller
medgivande lill servering av alkoholfria drycker enligl 35 S-

Tillstånd
lill irafikservering meddelas av länsstyrelsen i det län, där del förelag som
vill bedriva serveringen har sill säte. Har företaget ej säte inom landet,
meddelas tillstånd av länsstyrelsen i Stockholms län.

59 § Ansökan om tillstånd enligt 57 och 58 SS göres skriftligen hos lillståndsmyndigheten.

60 § 1 ärende om tillstånd lill servering av alkoholdrycker enligl 37 S
första stycket I och 2 skall tillsländsmyndigheten alltid inhämta yttranden
frän länsnykterhelsnämnd, polismyndighet och kommunfullmäktige i den kommun
där serveringen skall bedrivas.

I
ärende om tillstånd till servering av alkoholdrycker inom eller invid militärt
område skall tillståndsmyndighelen, uiöver vad som sägs i första stycket,
inhämta yttrande från vederbörande militära chef

Kommunfullmäktige
fär uppdraga ät kommunall organ eller ät särskilt utsedda personer alt i fullmäktiges
ställe avgiva yttrande.

61 § Annat lillslånd lill servering av alkoholdrycker än trafikservering
och servering enligl 37 S första stycket 3 fär ej meddelas om det avslyrkes av
kommunen och ej heller omfatta starkare drycker än kommunen tillstyrkt.

62 § Beslut om tillstånd lill servering enligl 37 S förslå slycket I och
2 skall kungöras i ortstidning. Tiden för anförande av besvär över sådant
beslut skall räknas från den dag dä kungörandet har skell.

63 § Har den som fån lillslånd lill detaljhandel med öl eller lill
servering av alkoholdrycker avlidit, försalls i konkurs eller förklarats
omyndig och vill dödsboet, konkursboet eller förmyndaren forisätia rörelsen,
skall anmälan göras lill lillslåndsmyndighelen med uppgift om föreståndare. Anmälan
skall ha inkommit senast två månader efter dödsfallet respektive första borgenärssammanträdei
eller omyndighetsförklaringen. Har anmälan ej inkommit inom föreskriven tid,
upphör tillståndet atl gälla den dag anmälningstiden utgick.

64 § Föranleder sådan försäljning av alkoholdrycker som äger rum med
tillstånd enligl denna lag ölägenheter i fråga om ordning, nykterhet och

8 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 108

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 114

trevnad
eller iakttages ej bestämmelserna i denna lag eller med stöd därav meddelade
föreskrifter, skall tillståndsmyndighelen återkalla tillståndet eller begränsa
det lill alt avse viss eller vissa drycker. Finns anledning antaga atl
tillfredsställande förhållanden kan åstadkommas ulan alt så ingripande åtgärd vidtages,
får tillståndshavaren i stället meddelas varning eller särskilda föreskrifter.

Första
stycket äger motsvarande tillämpning om de förutsättningar som gäller för
meddelande av tillstånd ej längre föreligger.

1
ärende enligl första eller andra stycket kan godkännande av föreståndare eller
ersättare för föreståndare återkallas.

65 §
Föranleder försäljning av alkoholfria drycker olägenheter i fråga om

ordning, nykterhet och trevnad skall den som bedriver försäljningen med

delas varning eller förbjudas atl fortsätta verksamheten. I sådant ärende

kan även meddelas föreskrifter om försäljningens bedrivande.

Ärende
som avses i första slycket prövas av länsstyrelsen i det län där
försäljningsstället är beläget. Saknas fast försäljningsställe äger 58 S andra
stycket motsvarande tillämpning.

66 §
Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fär om syn

neriiga skäl föreligger förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker.

Länsstyrelsen
fär för visst tillfälle, om det anses påkallat för ordningens upprätthållande,
förbjuda eller inskränka försäljning av alkoholdrycker.

67 § Länsstyrelsens beslut enligt denna lag länder omedelbart till
efterrättelse, om ej annoriunda förordnas.

68 § Talan mol länsstyrelsens beslut enligl denna lag föres hos socialstyrelsen
genom besvär. Mol socialstyrelsens beslut får lalan ej föras.

Tillsyn

69 §
Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av den

na lag.

Det
åligger länsstyrelse, länsnykterhelsnämnd, kommunal nykterhelsnämnd och
polismyndighet all övervaka efterievnaden av bestämmelserna i denna lag.

Polismyndighet
och kommunal nykterhelsnämnd skall underrätta länsstyrelsen om sådant
förhällande som är av betydelse för länsstyrelsens tillsyn.

70 §
Bokföring i rörelse som avser försäljning av alkoholdrycker skall vara

så utformad att kontroll av verksamheten är möjlig. Den som driver sådan

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 115

rörelse
är däriämle skyldig alt lämna statistiska uppgifter i enlighet med de
föreskrifter regeringen eller, efter regeringens bestämmande, socialstyrelsen
meddelar.

71
§ Tillsynsmyndighet har räu all på anfordran få upplysningar och handlingar
som behövs för tillsynen enligl denna lag. För fullgörande av åliggandena
enligt 69 S är tillsynsmyndighet berälligad till tillträde till tillverknings-
och försäljningsställe med tillhörande lokaler.

Den
som utövar tillsyn enligt denna lag får ej obehörigen yppa vad han därvid
inhämtat.

Ansvar
m. m.

72 §
Den som uppsätligen eller av oaktsamhet

1. säljer alkoholdrycker ulan tillstånd eller, om
tillstånd ej behövs, utan rätt enligl denna lag,

2. serverar spritdrycker, vin eller starköl som har
anskaffats på annat sätl än som sägs i 49 S, dömes för olovlig försäljning av alkoholdiycker
till böter eller fängelse i högsl ett år.

Är
brottet grovt, dömes till fängelse i högsl tvä år. Vid bedömande av om brottet
är grovt skall särskilt beaktas om försäljningen har utgjort led i en
verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning.

73 § Om ansvar för olovlig införsel och utförsel av alkoholdrycker finns
bestämmelser i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

74 § Den som i strid mol 12 S uppsätligen eller av oaktsamhet anskaffar
alkoholdrycker åt annan dömes för olovligt anskaffande av alkoholdiycker till
påföljd som angives i 72 S-

75 § Den som innehar alkoholdrycker i uppenbart syfte atl olovligen sälja
dem dömes för olovligt innehav av alkoholdiycker lill böter eller fängelse i
högst sex månader.

76 § Den som uppsätligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker
i strid mot 11 S till någon som kan antagas ej ha uppnått föreskriven ålder
eller som är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, eller
vid partihandel underiäter alt på sätt föreskrives i 24 S första stycket
förvissa sig om alt köparen har rätt atl återförsälja varan, dömes för olovlig dryckeshantering
till böter.

För
olovlig dryckeshantering dömes också den som serverar alkoholfria drycker i
strid mot 35 S, förvarar drycker i strid mot 55 S eller tillåter alkoholförtäring
eller förvaring av alkoholdrycker i strid mot 56 S-

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 116

77 § Bryter gäst pä serveringsställe mot 54 eller 56 S dömes lill böier, högsl
femhundra kronor.

78 § I ringa fall skall ej dömas lill straff för gärning som avses i 72
och 74-76 SS-

För
försök lill brott som avses i 72 och 74 SS dömes lill ansvar enligl 23 kap. brollsbalken.

Har
flera medverkat till gärning som avses i 72, 74-76 SS eller vid försök som
avses i andra stycket, äger 23 kap. 4 och 5 SS brottsbalken motsvarande
tillämpning. Den till vilken alkoholdrycker har sålts eller annars har anskaffats
för personligt bruk skall dock vara fri från ansvar.

79 §
Drycker som har varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet

därav saml utbyte av sådant brott skall förklaras förverkade, om det ej

är uppenbart obilligl.

Föremål
som har använts som hjälpmedel vid brott enligl 72 eller 74 S eller dess värde
får förklaras förverkat, om del är påkallat lill förebyggande av brott eller av
annan grund särskilda skäl föreligger.

80 § I fråga om dryck som kan antagas bli förverkad enligl denna lag
gäller lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. i
tillämpliga delar. Dryck som har lagts upp på tullupplag av annan än partihandelsbolagel
skall anses som förverkad om den ej har tagits ut från upplaget inom 30 dagar
från uppläggningen. Vad som nu har sagts gäller även i fråga om sådan dryck som
för tillfällig förvaring har omhändertagits av tullmyndighet utan att läggas
upp på tullupplag.

81 § Regeringen får om synneriiga skäl föreligger medgiva undanlag från
bestämmelse i denna lag.

Chefen
för utrikesdepartementet får medgiva undantag från 49 och 56 SS på begäran av
främmande stal och internationell organisation som avses i lagen (1976:661)
omimmunitet och privilegier i vissa fall.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1978. Genom lagen upphäves rusdrycksförsäljningslagen
(1954:521), ölförsäljningslagen (196V.159), förordningen (1955:38) om
försäljning av alkoholfria drycker, förordningen (1963:224) om förbud i vissa
fall mol förtäring och förvaring av rusdrycker och öl m. m. och förordningen
(1955:37) med vissa bestämmelser om sys-lembolag.

I
samband med ikraftträdandet iakttages följande.

1. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
förhällande som hänför sig till liden före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
lill föreskrift som

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 117

har
ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i slällei den nya bestämmelsen.
Används i lag eller författning beteckningen rusdrycker skall därmed avses
spritdrycker, vin och starköl såvitt ej annat framgår av sammanhanget.

3. Tillslåndsbevis avseende försäljning av drycker som
har meddelats med slöd av äldre bestämmelser gäller tills vidare. Är tillstånd
tidsbegränsat eller avser det servering av öl på nöjes- eller idrottsplats
gäller del lill utgången av år 1979 om kortare tid ej har angivits i
tillståndet. Har i ut-skänkningstillstånd angivils visst klockslag för ulskänkningens
avslutande, skall vid tillämpningen av 47 S denna tid anses som
serveringstidens utgång.

4. Godkännande enligl äldre bestämmelser av
föreståndare för utskänk-ningsrörelse eller ersättare för denne gäller tills
vidare, dock längst till utgången av år 1979.

5. Partihandelsbolagel får lills vidare bedriva i 15 S
första slycket angiven verksamhet ulan hinder av all bolaget ej helt äges av
staten.

6. Tillverkare som vid ikraftträdandet bedriver
försäljning av öl från butik som har anordnats före den I januari 1961 får fortsäiia
lills vidare med denna försäljning.

7. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
talan mot beslut som har meddelats enligl den äldre lagstiftningen före den 1
januari 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1961:181) om försäljning av teknisk sprit

och alkoholhaltiga
preparat

Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga
preparat'

dels
atl i 3, 4, 16 och 17 SS ordet "riksskatteverket" skall bytas ut mol
"socialstyrelsen",

dels alt 1, 2, 5, 6, 8-10
och 12-14 SS skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

1
Med teknisk sprit förslås sprit som är avsedd att användas för tekniskt,
industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartal ändamål och som
är hänföriig till tulliaxenummer 22.08 eller 22.09 A eller B. Vad i denna lag
stadgas om teknisk sprit skall jämväl gälla vin och starköl, avsedda för
ändamål som nu sagts.

Teknisk
sprit, som denaturerats så all förtäring därav kan betraktas som utesluten,
benämnes starkdenaturerad sprit.

Med alkoholhaltigt
preparat förstås vara som innehåller mer än 2,25 volymprocent eller, såvitt
avser Icke flytande vara, 1,8 viktprocent elylalkohol och som icke är hänföriig
till tulliaxenummer 22.03-22.08 eller 22.09 A eller B och ej heller är sådant
läkemedel, för vilket läkemedelsförordningens bestämmelser gälla.

Föreslagen
lydelse

S

Med
teknisk sprit förstås sprit som är avsedd all användas för tekniskt,
industriellt, medicinskt, vetenskapligt eller annat likartat ändamål och som
är hänföriig till tulliaxenummer 22.08 eller 22.09 A eller B. Vad i denna lag
stadgas om teknisk sprit skall jämväl gälla spritdrycker, vin och starköl,
avsedda för ändamål som nu sagts.

Med
alkoholhaltigt preparat förstås vara som innehåller mer än 1,8 viktprocent elylalkohol
och som icke är hänföriig lill tulliaxenummer 22.03-22.08 eller 22.09 A eller
B och ej heller är sådant läkemedel, för vilket läkemedelsfdr-ordningens
(1962:701) bestämmelser gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Senaste lydelse av

3S
1974:729

4!t
1973:997 16 5 1974:729 Vi 1974:729

rörfaltningens
rubrik 1975:716, 2 Senaste lydelse 1975:716.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Med partihandelsbolagel avses det I ivsdiycks/örsä/jniiigs/örordningen
omnämnda partihandelsbolagel och med deialjhandelsbolaget det i samma förordning
omnämnda detaljhandels-bolaget.

Föreslagen
lydelse

Beteckning i denna lag har samma betydelse som i lagen
(1977:000) om handel ined drycker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kontroll över försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga
preparat utövas av riksskatteverket. som skall tillse att försäljningen icke
ger anledning till missbruk. Verket äger utfärda de föreskrifter rörande
redovisning och särskilda kontrollanordningar som verket finner erforderliga jör
kontrollens utövande.

Den som
försäljer eller i handelssyfte eller för yrkesmässig förbrukning lill rikel
inför teknisk sprit eller alkoholhaltiga preparat även som den som inköper
teknisk sprit enligl särskilt lillslånd eller eljest för yrkesmässig
förbrukning åligger atl på anfordran av riksskalieverkel lämna lilllräde lill
de lokaler som användas i verksamheten, tillhandahålla handelsböcker och övriga
handlingar hörande lill verksamheten samt utan ersättning biträda med behövlig
handräckning och lämna erforderliga varuprov. Kontrollen skall såvitt möjligt
ske på sådant sätt och pä sådan lid all den icke förorsakar hinder i den därav
berörda verksamheten.

Beslut, som riksskatteverket med-

S

Socialstyrelsen utövar kontroll över försäljning av
teknisk sprii och alkoholhaltiga preparat.

Den som försäljer eller i handels-syfte eller för
yrkesmässig förbrukning lill rikel inför teknisk sprit eller alkoholhaltiga
preparat ävensom den som inköper teknisk sprit enligl särskilt tillstånd eller
eljest för yrkesmässig förbrukning åligger att på anfordran av socialstyrelsen
lämna tillträde till de lokaler som användas i verksamheten, tillhandahålla handelsböcker
och övriga handlingar hörande till verksamheten samt ulan ersättning biträda
med behövlig handräckning och lämna erforderliga varuprov. Kontrollen skall
såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid att den icke förorsakar hinder
i den därav berörda verksamheten.

Beslut, som socialstyrelsen medde-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senasie lydelse 1975:716.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse delat enligl
denna lag, länder omedelbart till efterräuelse där ej annorlunda särskilt
förordnas.

Föreslagen
lydelse

lat enligt denna lag,
länder omedelbart lill efierrällelse där ej annoriunda särskilt förordnas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 mom.
Försäljning av stark

denaturerad sprit och alkoholhaltiga

preparat i annal fall än som nedan

i andra slycket avses, är med de in

skränkningar som stadgas i denna

lag tillåten under samma villkor som

gälla för drivande av handel i all

mänhet.

För
försäljning av alkoholhaltiga melser som regeringen meddelar.

2 m o m . Teknisk sprit
som icke

är starkdenaturerad må, förutom av

partihandelsbolagel och deialjhan

delsbolaget, utan särskilt tillstånd

säljas av den som tillverkat varan.

För annan försäljning av icke stark

denaturerad sprit, som äger rum an-

noriedes än från apotek, erfordras

riksskatteverkets tillstånd.

Frän
apotek må i enlighet med vad regeringen därom förordnar teknisk sprit som icke
är starkdenaturerad säljas enligl recept ävensom till annal apotek.

S

1 m
o m . Försäljning av alkohol

haltiga preparat i annal fall än som

nedan i andra stycket avses är, med

de inskränkningar som stadgas i

denna lag, tillåten undersamma vill

kor som gälla för drivande av handel

i allmänhet.

läkemedel
gälla de särskilda bestäm-

2 m
o m . Teknisk sprit, må för

utom av partihandelsbolagel och de

ialjhandelsbolaget. Ulan särskilt till

stånd säljas av den som tillverkat va

ran. För annan försäljning, som äger

rum annoriedes än från apotek, er

fordras socialstyrelsens tillstånd.

Från
apotek må i enlighet med vad regeringen därom förordnar teknisk sprit säljas enligl
recept ävensom lill annal apotek.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6S

Försäljning
av teknisk sprit som icke är starkdenaturerad, må med nedan i andra stycket
angivna undanlag-ske-endasl lill den som tr-hkWit riksskatteverkets UWsiänd
till inköp.

Tillstånd
erfordras ej vid inköp av absolut alkohol, koncentrerad sprit, eau-de-vie och
vin för apoieksrörel-t Senaste lydelse 1975:716. 5 Senaste lydelse 1974:729.

Försäljning
av teknisk sprit må med nedan i andra stycket angivna undantag ske endasi lill
den som erhållit socialstyrelsens tillstånd lill inköp.

Tillstånd
erfordras ej vid inköp av absolut alkohol, koncentrerad sprit, eau-de-vie och
vin för apoteksrörel-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse ses räkning.
Tillstånd erfordras ej heller i fall som avses i 5 S 2 mom. andra slycket. I
den män riksskatteverket så medgiver må inköp hos deialjhandelsbolaget, under
de villkor verket föreskriver, äga rum ulan tillstånd.

Föreslagen
lydelse

ses räkning. Tillstånd
erfordras ej heller i fall som avses i 5 S 2 mom. andra slyckel. I den mån socialsiy-lelsen
så medgiver, må inköp hos deialjhandelsbolaget, under de villkor styrelsen
föreskriver, äga rum ulan tillstånd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iakttagas
icke bestämmelserna i denna lag eher med stöd därav meddelade föreskrifter må riksskatteverket
meddela vederbörande varning. Därest rättelse ej vinnes eller varning ej anses
vara tillfyllest, må verket förbjuda försäljning, eller, där lillslånd till
försäljning, införsel eller inköp meddelats, återkalla sådant tillstånd.

Har
tillstånd återkallats eller har tillslåndshavare avlidit, åligger det tillståndshavaren
eller dödsboet all, i den mån riksskalieverkel därom förordnar, sälja sill
lager av icke starkdenaturerad teknisk sprit till partihandelsbolagel, vilket
är skyldigt all till skäligt pris inköpa varan.

iS'

laktiagas
icke bestämmelserna i denna lag eller med slöd därav meddelade föreskrifter må
socialstyrelsen meddela vederbörande varning. Däresl rättelse ej vinnes eller
varning ej anses vara tillfyllest, må styrelsen förbjuda försäljning eller, där
lillslånd lill försäljning, införsel eller inköp meddelats, återkalla sådant lillslånd.

Har
tillstånd återkallats eller har tillständshavare avlidit, åligger det tillståndshavaren
eller dödsboet atl, i den mån socialstyrelsen därom förordnar, sälja sill
lager av teknisk sprit till partihandelsbolaget, vilket är skyldigt all till
skäligt pris inköpa

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som säljer onwan teknisk
sprit än starkdenaturerad sådan ulan atl äga räll därtill enligl denna lag
eller överskrider dylik rätt eller bryter mol bestämmelserna i 7 S dömes såsom
för olovlig försäljning av rusdrycker enligt 80 § I mom. rusdiycksförsälj-ningsförordningen.

Den som säljer teknisk
sprit ulan alt äga rätt därtill enligl denna lag eller överskrider dylik rätt
eller bryter mol bestämmelserna i 7 !; dömes för olovlig försäljning av
teknisk sprit till påföljd som angives i 72 § lagen (1977:000) om handel med diycker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Senaste
lydelse 1975:716. 'Senaste lydelse 1975:716.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

122

opaginerad Kontrollera mot PDF

\0-

1 mom . Vidtager någon obehö

rigen med denaturerad sprii eller de-

naturerat alkoholhaltigt preparat åt

gärd, varigenom denatureringen för

svagas eller borttages, dömes såsom

för olovlig tillverkning av sprit enligt 7 §

I mom. förordningen om tillverkning av sprit och vin.

2 mom. Den som säljer eller tlll-

handagår med anskaffande av teknisk

sprit eller alkoholhaltigt preparat, var

med vidtagits åtgärd som i I mom. av

ses, så ock den som forslar, döljer eller

fönarar sådan vara dömes, där han

haft skälig anledning antaga att med

varan vidtagits åtgärd som nu sagts,

såsom för olovlig försäljning av rus-

diycker enligt 80 1 mom. ivsdiycks-

, föisäljningsförordningen.

2 mom. Den som säljer eller till-handagår med anskaffande
av teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat, varmed vidtagits åtgärd som i
1 mom. avses, så ock den som forslar, döljer eller förvarar sådan vara dömes,
där han haft skälig anledning antaga att med varan vidtagits åtgärd som nu
sagts, säsom jör olovlig försäljning av rus-dtycker enligt 80 1 mom. rusdiycks-JÖisäljnlngsfÖrordningen.

Den som olovligen borttager eller .försvagar denaiureringsmedel
I teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat dömes för olovligt fö rf a rande
med teknisk sprit till påföljd som angives i 27 lagen (1977:000) om
tillverkning av diycker. m. m.

För den som säljer eller tillhandagår med anskaffande av
teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat varmed vidtagits åtgärd enligt
första stycket äger 72.1 lagen (1977:000) om handel med diycker motsvarande
tillämpning. Detsamma gäller för den som forslar, döljer eller föivarar sådan
vara.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12 S'

Bryter
någon i annat fall än i 9-11 SS sägs mot vad i denna lag är stadgal eller mol
föreskrift, som meddelats med stöd av lagen, dömes lill böter, högsl trehundra
kronor.

Bryter någon
i annat fall än i 9-11 SS sägs mot vad i denna lag är stadgat eller mot
föreskrift, som meddelats med stöd av lagen, dömes till böter, högsl femhundra
kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Senaste lydelse 1975:716.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

123

opaginerad Kontrollera mot PDF

13 S'

Begår
någon brott som avses i 9-11 SS skola, om det ej är uppenbart obilligl, hos
honom befintliga förråd av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat tillika
med käri och emballage saml renings- och filireringsmedel förklaras förverkade.
Vad nu stadgats skall även gälla redskap, som nyttjats i fall, varom i 10 S
sägs.

Förverkad egendom tillfaller kronan.

ses i
första stycket skall, om del ej är uppenbart obilligt, dömas all för teknisk
sprit eller alkoholhaltigt preparat, varmed han förfarit obehörigen, gälda
skall med 50 kronor för liter.

Den som förövat gärning som av- Den som förövat
gärning som av-

ses i
första stycket skall, om det ej är uppenbart obilligl, dömas att för teknisk
sprit eller alkoholhaltigt preparat, varmed han förfarit obehörigen, gälda
skatt med 75 kronor för liter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14!

Hava flera medverkat till gärning, som i 9 och 10 >§
sägs. gäller vad i 3 kap. 4 och 5 strafflagen är stadgat. Den, lill vilken
teknisk sprit eller alkoholhaltigt preparat avyttrats eller eljest anskaffats,
vare dock ejjör-fallen till ansvar för annan medverkan än anstiftan.

För föisök till brott som avses i 9 och 10 dömes till
ansvar enligl 23 kap. brottsbalken.

Har flera medverkat till gärning som avses i 9 och 10 §
eller vid föisök som avses i första stycket, äger 23 kap. 4 och 5 §§
brottsbalken motsvarande tillämpning. Den till vilken teknisk sprit eller alkoholhaltigt
preparat avyttrats eller anskaffats ./o> personligt bruk skall dock vara
fri från ansvar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1978, Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till
liden före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse 1974:729.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4
Förslag till

Lag
om ändring i lotteriförordningen (1939:207)

Härigenom
föreskrives i fråga om lotieri förord ningen (1939:207)' dels att 13 § skall
upphöra au gälla,

dels att i 1,7 och
12 SS orden "Kungl, Maj:l" skall bytas ut mot "regeringen",
dels atl 1 a och I b SS skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

b)
efter tillstånd av länsstyrelsen under förutsättning

alt
spelet anordnas i samband med bingospel. som ej är eller kan jämställas

med
aulomaibingo, att spelet anordnas för samma ändamål som bingospelet, all
värdet av spelarens insats utgör högst en krona per spel, alt högsta vinslen
ej överstiger ett värde, som molsvarar tjugu gånger

insatsen.

Nuvarande
lydelse

Spel
pä mekaniska eller elektroniska apparater (auiomalspel) må anordnas

a)
efter tillstånd av polismyndigheten under förutsättning

atl spelet anordnas
antingen i samband med offentlig nöjestillställning inom föreningslokal, annan
samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med livolirörelse
eller sådan restaurangrörelse, för vilken gäller tillstånd till utskänkning
enligt rusdrycksförsälj-nlngsförordningen (1954:521).

all
värdet av spelarens insats utgör högsl en krona per spel,

atl
högsta vinsten ej överstiger ett värde, som molsvarar \]\ig\i gånger insatsen,

att lillslåndsbesluiel,
i original eiler bestyrkt avskrift, finnes anbragi på väl synlig plats i
lokalen;

Föreslagen
lydelse

laS

Spel
på mekaniska eller elektroniska apparater (auiomalspel) må anordnas

a)
efter lillslånd av polismyndigheten under förutsättning

all
spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjestillsläll-ning inom
föreningslokal, annan samlingslokal eller nöjespark eller liknande anläggning
eller i samband med livolirörelse eller sådan restaurangrörelse, för vilken
gäller tillstånd till seivering av spritdrycker, vin eller starköl enligt lagen
(1977:000) om handel med drycker,

all
värdet av spelarens insats utgör högsl en krona per spel,

att
högsta vinsten ej överstiger ell värde, som motsvarar tjugu gånger insatsen,

att
lillslåndsbesluiel, i original eller bestyrkt avskrift, finnes anbragi på väl
synlig plats i lokalen;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förordningen
omtryckt 1974:221.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att tillståndsbeslutet, i original eller bestyrkt avskrift,
finnes anbragi pä

väl synlig plats i lokalen. Tillstånd enligl första slyckel
a) meddelas lör sådan nöjesarrangör eller

rörelseidkare, som där avses, och gäller för viss lid
eller tills vidare. Tillstånd

enligt första stycket b) meddelas för den som erhållit
tillstånd lill bingospelel

och gäller för viss lid.

Auiomalspel, som normalt erbjuder vinst endasi i form av ell
frispel

på
automaten må anordnas ulan lillslånd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 b;

Rouleiiespel må anordnas efter tillstånd av
polismyndigheten under förulsäilning

all spelet anordnas antingen i samband medoffenUig nöjeslillsläll-ning
inom nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med restaurangrörelse,
för vilken gäller lillslånd lill utskänkning enligt rusdiycks-Jörsäljningsförordningen
(1954:521),

alt spelet bedrives med spelmarker,

att värdet av spelarens insats på varje särskild
vinstmöjlighet utgör högsl 50 öre,

all högsta vinsten pä vae särskild vinstmöjlighet ej
överstiger ell värde, som molsvarar irellio gånger insatsen,

all lillslåndsbesluiel, i original eller bestyrkl
avskrift, finnes anbragi på väl synlig plats i lokalen.

Tillstånd meddelas för innehavaren av spellokalen och
gäller för viss tid eller lills vidare.

Rouleiiespel må anordnas efter lillslånd av
polismyndigheten under förutsättning

att
spelet anordnas antingen i samband med offentlig nöjeslillställ-ning inom
nöjespark eller liknande anläggning eller i samband med restaurangrörelse, för
vilken gäller tillstånd lill servering av spritdrycker, vin eller starköl
enligt lagen (197 7:000) om handel med diycker.

alt spelet bedrives med spelmarker,

atl värdet
av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet utgör högsl 50 öre,

att högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet ej översiiger
ell vär de, som molsvarar iretiio gånger insatsen,

alt lillslåndsbesluiel, i original eller beslyrkl
avskrift, finnes anbragi på väl synlig plais i lokalen.

Tillstånd meddelas för innehavaren av spellokalen och
gäller för viss lid eller lills vidare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I januari 1978. Tillstånd som
meddelats med slöd av äldre bestämmelser skall gälla som om de meddelats enligl
denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård

Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1954:579) om nykierhetsvård'

dels
all 14 S 2 mom. skall upphöra alt gälla,

dels
all 14 S 3 mom. och 59 S skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

14 S

3 mom. Närmare bestämmelser
om åtgärd enligl 1 mom. meddelas av regeringen.

Nuvarande lydelse

3 m o m . Närmare
bestämmelser om åtgärder en\\g\ 1 och 2 mom. meddelas av regeringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

59 i

Talan
mot nykterhelsnämnds beslut föres hos länsrätten genom besvär, om nämnden
avvisat ombud eller biträde eller om beslutet innebär utdömande av vite,
förordnande enligt 15 S om övervakning, meddelande av lydnadsföreskrift,
förverkande av anstånd med verkställighet eller åtgärd som avses i 14 § 2 mom.
Över annat av nykterhelsnämnd enligl denna lag meddelat beslut må klagan ej
föras.

Talan
mol nykterhelsnämnds beslut föres hos länsrätten genom besvär, om nämnden
avvisat ombud eller biträde eller om beslutet innebär utdömande av vite,
förordnande enligt 15 Som övervakning, meddelande av lydnadsföveskvifl eller
förverkande av anstånd med verkställighet. Över annat av nykterhelsnämnd enligl
denna lag meddelat beslut må klagan ej föras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.

' Lagen omtryckt 1971:307.

Senaste lydelse av 14 ;; 1 mom. 1975:703.

Senaste lydelse 1975:703.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga

drycker
m. m.

Härigenom föreskrives,
atl I och 2 SS lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m, m.
skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

IS'

Alkoholhaltiga drycker
eller andra berusningsmedel, vilka påträffas hos den som gör sig skyldig till
gärning som avses i 21 kap. 13 eller 14 S brottsbalken och därvid är berusad,
så alt del framgår av hans åtbörder eller tal, skola vara förverkade, om ej
särskilda skäl äro däremot.

Medför någon i strid mol
gällande bestämmelser rusdiycker vid offentlig tillställning, skola de ock
vara förverkade som i första slyckel sägs.

Samma lag vare, om sådana
drycker eller berusningsmedel påträffas hos den som brutit mot 4S lagen om
straff för vissa irafikbrou, 13 kap. 6S luftfartslagen eller 325 S sjölagen
eller hos någon som medföljt vid tillfället, såframt berusningsmedlen må
antagas hava varit avsedda även för den som begått gärningen.

Medför
någon i strid mot gällande bestämmelser spritdiycker, vin eller starköl vid
offentlig tillställning, skola de ock vara förverkade som i första slycket
sägs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Angående
beslag av egendom som avses i 1 S skall vad i allmänhet är stadgal om beslag
i brottmål äga motsvarande tillämpning, med följande avvikelser:

1. Beslaglagen egendom
må bevisligen förstöras om dess värde är ringa eller egendomens förstörande
eljest måste anses försvariigt. I annal fall må egendomen försäljas, rusdiycker
ull del i rusdiycksförsäljnings-förordningen omnämnda partihandelsbolagel,
öl lill tillverkare av sådan vara och annan egendom pä sätt som med hänsyn lill
egendomens

2S

Angående
beslag av egendom som avses i 1 S skall vad i allmänhet är stadgat om beslag i
brottmål äga motsvarande tillämpning med följande avvikelser:

1-
Beslagtagen egendom må bevisligen förstöras om dess värde är ringa eller
egendomens förstörande eljest måste anses försvarligt. 1 annal fall må
egendomen försäljas, spritdiycker, vin eller starköl ti)] del i lagen
(1977:000) om handel med diycker omnämnda partihandelsbolagel, öl lill
tillverkare av sådan vara och annan egendom på sätt som med hän-

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
Senaste lydelse 1976:515 (jfr 1976:910). 2 Senaste lydelse 1970:751.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 128

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

beskaffenhet
finnes lämpligt. Be- syn till egendomens beskaffenhet

lopp, som erhållits vid försäljning av finnes lämpligt. Belopp, som erhål-

beslagiagen egendom, tillfaller kro- liis vid försäljning av beslagtagen

nan. egendom, tillfaller kronan.

Beslut
om förstörande eller försäljning meddelas av undersökningsledaren eller
åklagaren. I fall som avses i 23 kap. 22 S första stycket första punkten
rättegångsbalken får sådant beslut meddelas även av polismyndigheten.

Går
beslag åter och är egendomen jämlikt denna paragraf förstörd eller såld, skall
ersättning av allmänna medel utgå med belopp, som motsvarar egendomens pris vid
försäljning till allmänheten eller eljest finnes skäligt. Beslut om ersättning
meddelas av åklagaren. Är den som drabbats av beslaget missnöjd med beslut om
ersättning, äge han inom en månad från del han erhöll del av beslutet påkalla
rättens prövning därav. Ansökan härom göres vid den domstol, som ägt upptaga
fråga om beslagels bestånd. Ersättning utbetalas av länsstyrelsen efter
framställning av åklagaren.

2. Vad i 27 kap. 7 S rättegångsbalken är stadgat om
all ålal skall väckas mom viss tid skall ej gälla i annat fall än då rätten
utsatt sådan tid.

3. Har förverkande av beslaglagen egendom ej förelagts
och godkänts i samband med strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot
och väck-es ej åtal, prövar åklagaren, huruvida egendomen skall vara förverkad enligl
1 S- Förordnande därom meddelas skriftligen. Den, från vilken beslagel skell,
äger hos åklagaren anmäla missnöje med förordnandet inom en månad från det han
erhöll del därav. Anmäles missnöje, har åklagaren atl, om ej beslagel finnes
böra hävas, väcka talan om egendomens förverkande. Sker del ej inom en månad
från del anmälan gjorts, skall beslagel gä äter.

4. Om polisman verkställer beslag och förelägger
förverkande av den beslagtagna egendomen i föreläggande av ordningsbot, skall
anmälan om beslagel göras hos polismyndigheten.

5. I fråga om rusdrycker, som i 5. I
fråga om spritdiycker, vin eller strid mot gällande bestämmelser starköl, som i
strid mol gällande be-medföres vid offentlig tillställning, stämmelser medföres
vid offentlig äger ordningsvakt som med slöd av tillställning, äger
ordningsvakt som myndighets förordnande utövar po- med stöd av myndighels förordnan-lisverksamhei
vid tillställningen de utövar polisverksamhet vid lill-samma rätt alt taga
egendomen i be- ställningen samma rätt att taga slag som enligt
rättegångsbalken till- egendomen i beslag som enligt rät-kommer
polisman. tegångsbalken tillkommer polisman.

Ordningsvakt
som verkställt beslag skall skyndsamt till polismyndigheten göra anmälan härom
och överiämna den beslagtagna egendomen.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 129

Bilaga
2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-02-24

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Anmälan
till proposition om alkoholpolitiken

1
Inledning

Chefen
för socialdepartementet har tidigare i dag redogjort för regeringens syn på den
framlida alkoholpolitiken och i anslutning därtill lagt fram förslag till
åtgärder m. m. i de delar av alkoholpolitiken som i fortsättningen skall falla
under socialdepartementets verksamhetsområde. Därvid redovisade överväganden
och förslag bygger på en rapport (Ds S 1977:1) som i januari i år har lämnats
av en beredningsgrupp inom kanslihuset. Denna grupp tillkallades i februari
1976 med uppdrag alt lägga fram ett samlat alkoholpolitiskt program på
grundval av det slutbetänkande (SOU 1974:90-93) som hade lämnats av den
alkoholpolitiska utredningen (APU) och remissbehandlingen därav,

I
del följande tar jag upp sådana frågor inom del alkoholpoliliska området som
även i forlsätlningen skall handläggas inom budgetdepariementel. En sådan fråga
gäller organisationen m, m, av det statliga monopolet för parti-och
detaljhandel med alkoholdrycker. En annan fråga gäller beskattningen av alkoholhaltiga
och andra drycker och därmed sammanhängande spörsmål.

1 detta
sammanhang kommer jag också all behandla de i årets budget

proposition aviserade ändringarna i dryckesbeskatlningen. Detta kommer

all ske med beaklande även av de åigärder som betingas av del vid förra

riksmötet fattade principbeslutet om förbud mol försäljning av mellanöl

i den allmänna handeln efter utgången av juni månad 1977.

2 Parti-
och detaijhandelsorganisationen

2.1
Gällande ordning

Handeln
med spritdrycker och vin omhänderhas helt av tvä statliga monopolbolag,
nämligen AB Vin- & Sprilcenlralen (Spritcentralen) och Systembolaget AB. Sprilcenlralen
svarar för import och partihandel saml bedriver dessutom viss tillverkning.
Systembolaget handhar försäljningen till allmänheten och till restaurangerna
inte endast av sprit och vin ulan även

9
Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 108

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 130

av
allt starköl. Systembolaget ägs helt av staten. 1 Sprilcenlralen ar staten
endast delägare men dock på ett sätl som ger stålen ett avgörande inflytande
över bolagels verksamhet. Bolagens verksamhet regleras i särskilda avtal med
staten. Denna organisatoriska ordning har gällt sedan år 1955. Bolagen sorterade
tidigare under finansdepartementet. Efter uppdelningen av delta departement
faller bolagen under budgetdepartemenleis verksamhetsområde.

2.2 Föredraganden

Beredningsgruppen
behandlar organisationsfrågan mot bakgrund av all APU förordar all de båda monopolföreiagen
sammanslås lill ett bolag för både parti- och delaljhandelsfunkiionerna.

Beredningsgruppen
anser i likhet med vissa remissinstanser alt en sammanslagning av
monopolbolagen saknar alkoholpolitisk betydelse. En på APU:s initiativ verkställd
expertulredning visar inle au en sammanslagning skulle ge några väsentligare
företagsekonomiska fördelar. Då dessutom de båda bolagen och deras anställda
har olika uppfattning i frågan anser sig beredningsgruppen inle böra förorda en
sammanslagning. De olägenheter och intressekonflikter som har påtalats av APU
bör, enligl gruppen, rimligen kunna överbryggas vid en oförändrad organisation,
t. ex. genom en utbyggnad av de gemensamma kontaktorgan som redan finns.

Jag
biträder beredningsgruppens slutsats all de båda bolagen bör behållas med i
princip oförändrade funktioner under budgeidepartemeniet.

Jag
biträder också gruppens förslag om all de detaljbesiämmelser om bolagen och
deras förvaltning, som nu finns intagna i rusdrycksförsäljningslagen
(1954:521, ändrad senast 1976:513 jfr 1976:908) inle las in i den nya
lagstiftningen. Sådana frågor bör i stället regleras i avtalen med staten.

Beredningsgruppen
föreslår au Sprilcenlralen i likhei med vad som redan gäller för Systembolaget
görs lill ett av staten belagt bolag. Jag ansluter mig lill förslaget men anser
all de med en sådan ändring sammanhängande frågorna bör utredas närmare. I
avvaktan på resultatet av denna utredning bör bolaget - såsom beredningsgruppen
har föreslagit - få bedriva sin verksamhet ulan hinder av att det ej helt ägs
av staten.

3
Beskattningen av drycker

3.1
Gällande bestämmelser m.m.

Enligt
lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin (omtryckt 1975:140. ändrad senast
1975:1402) utgår skall på sådana drycker i form av en lill alkoholhallen knuten
grundavgift och en lill ulminuieringsprisei knuten procenlavgift. För sprit är
grundavgiften 54,2 öre per liter för varie hel vo-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 131

lymprocenl
alkohol och procenlavgifien 50 % av ulminuieringsprisei exkl. mervärdeskatt.
För starkvin, dvs. vin med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent, är
grundavgiften 6,15 kr. per liter och för annat vin (lättvin) 2,10 kr. per
liter. För säväl starkvin som lältvin är proceniavgiften 36 % av ulminuieringsprisei
exkl. mervärdeskatt. Skallen på sprit och vin uppbärs och redovisas av Sprilcenlralen.

För
vin av svensk tillverkning utgår dessutom en särskild lillverknings-avgifi.
Denna avgift utgör 50 öre per liter för mousserande vin och slarkvin och 20 öre
för annat vin.

Enligt
lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av mall- och läskedrycker
(omtryckt 1975:142, ändrad senast 1975:1403) utgår skatt för lagrat lättöl med
39 öre per liter, för öl av typ A (pilsner) med 1,07 kr. per liter, för öl av
typ B (mellanöl) med 1,87 kr. per liter, för starköl med 2,87 kr, per liter,
för kolsyrade läskedrycker med 52 öre per liter och för övriga läskedrycker med
32 öre per liter. Skatiskyldig är den som inom landet tillverkar skattepliktig
dryck eller som inför sådan dryck lill landet. För varor som tillverkas inom
landet inträder skattskyldigheten i princip när varan utlämnas från lillverkningsslället.
Riksskatteverket är beskall-ningsmyndighet beträffande vara som tillverkas inom
landei. Vid införsel avskattepliklig vara eriäggs skatten till tullmyndigheten.
Tullagen (1973:670, ändrad senast 1976:532) gäller i fråga om skall vid import.

Nämnas
bör också all lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar
(omtryckt 1975:144) äger tillämpning pä flaskor, burkar och andra förpackningar
som används för distribution av nu aktuella drycker.

3.2
Föredraganden

3.2.1
Allmänna öveiväganden

Beskattningens
betydelse som alkoholpolitiskt instrument har ägnats särskild uppmärksamhet av
såväl APU som beredningsgruppen. APU:s överväganden i denna del har lett fram lill
förslag om införande av ett nytl skatte- och prissystem för sprit och vin. Della
system innebär i korthet följande.

Skatten
skall utgå enligt en enhetlig skattesats på monopolets omsättning av sprit och
vin. Skattesatsen bestäms så alt den svarar mol del aktuella samlade
överskottet av de nuvarande två monopol företagens sprit- och vinhantering
efter avdrag för omkostnader och skälig vinst. Della medför automatiskt att priserna
måste hållas på oförändrat hög nivå. Regleringen av priserna blir inte längre
en skattefråga, men riksdagens inflytande över prissättningen skall
tillgodoses i första hand genom att grunderna härför fastställs i lag. 1 denna
skall föreskrivas hur priset skall fasisiällas för viss spritdryck, s. k.
basvara. Som sådan föreslås märkesvaran absolut rent brännvin. Med

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 132

utgångspunkt
i detta basvarupris bestäms grundpriser för övriga spritdrycker samt för
starkvin och liiltvin enligt specificerade normer som beaktar skillnader i alkoholslyrka
och anskaffningskostnader. Della leder till en i förhållande lill styrkan
progressiv prissättning. Sålunda fastställda priser skall därefter av
monopolbolaget fortlöpande anpassas till den allmänna prisutvecklingen minst
en gång om året. Bolaget skall dessutom kunna höja priset på viss missbruksvara
och justera priset pä dryck som har en prisrelaiion till andra drycker som
markant avviker från vad som gäller utomlands.

Genom
detta system skulle, framhåller APU, de alkoholpolitiska aspekterna fä ökat
inflytande pä prissättningen, alkoholsiyrkan i högre grad inverka på priset,
prisanpassningen till den allmänna prisutvecklingen bli bättre, hamsiringsproblem
falla bort och ingripanden mot missbruksdrycker kunna ske snabbi. Systemet
skulle dessutom erbjuda administrativa fördelar.

APU:s
principiella synpunkter på prispolitiken har allmänt biträtts av remissinstanserna.
Däremot avvisas del föreslagna skatte- och prissyslemel av flertalet
remissinstanser som har berört frågan. Det ifrågasätts också om förslaget är
förenligt med riksdagens grundlagsenliga beskattningsrätt. Mot förslaget har
särskilt anmärkts att beskattningen inte blir kostnadsrelalerad och därför kan
få konsekvenser i förelagsekonomiska och konkurrensmässiga hänseenden.

Beredningsgruppen
framhåller för sin del, att det knappast råder några delade meningar om
nödvändigheten atl utnyttja prismekanismen som ell alkoholpolitiskt instrument
i syfte all hålla tillbaka konsumtionen av alkoholdrycker. Priserna pä dessa
drycker måste därför sällas relativt högt och fortlöpande anpassas till den
allmänna prisutvecklingen. En medveten prisdifferentiering lill förmän för de
svagare dryckerna framstår samtidigt som alkoholpolitiskt välgrundad.

Denna inställningar enligl
gruppen inle någon nyhet.Den har varit vägledande sedan länge och återspeglas
i utformningen och tillämpningen av gällande beskattning inte endast av sprit
och vin ulan även av maltdryckerna. Med relativt korta mellanrum har dryckesbeskatlningen
höjts. Även om StatsfinansieUa skäl primärt har åberopats för vissa höjningar,
har de alkoholpoliliska aspekterna haft stor betydelse. Skattehöjningarna har
regelmässigt också skett med visst hänsynstagande till den allmänna prisutvecklingen.
Av APU:s uttalanden att priserna i stort sell är väl avvägda kan man också,
enligt gruppens mening, dra den slutsaisen atl del gällande skattesystemet både
har utformats och tillämpats i överensstämmelse med den målsättning som APU har
ställt upp för det nya systemet.

Beredningsgruppen
erinrar också om atl det genom riksdagsbeslut i december 1975 (prop. l975/76:29,SkU
1975/76:15,rskr 1975/76:68) har skapats möjligheter att ändra skattesatser för
indirekta skaller under tid då riksdagen inle är samlad. Regeringsförslag härom
kan dä behandlas av ett sammansatt finans- och skalteutskolt. Vid
riksdagsbehandlingen av propositionen framhölls

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 133

särskilt
all denna s. k. skaitefullmakl kunde vara av alkoholpolitisk betydelse.

Beredningsgruppen
ställer sig tveksam lill värdet av den av APU föreslagna möjligheten lill
ingripanden mot missbruksdrycker. Detta gäller även den praktiska tillämpningen
av en sådan regel. De av APU åberopade administrativa fördelarna med del
föreslagna nya systemet skulle, konstaterar beredningsgruppen, i första hand
bestå i att någon riksdagens prövning av regeringsförslag om skallesalsändringar
inte skulle behöva ske i framliden. Den enhetliga skattesatsen skulle
bestämmas pä basis av det vid omläggningen aktuella kostnads- och inläkisläget
för hela dryckeshante-ringen. Vid den föreslagna skallesatsen 80 % skulle
följden enligl gruppen bli en sänkt beskattning av i vart fall de prisbilligare
spritdryckerna, eftersom dessa i nuvarande system har en högre skattebelastning
än 80 %. För vinerna skulle den motsatta situationen uppkomma med den effekten
dessutom atl priserna inte skulle ge full kostnadstäckning.

Även
om del föreslagna nya systemet skulle vara förenligt med riksdagens exklusiva beskaiiningsrält
kvarstår enligt gruppen frågan om inle beskattningen och prissättningen av
alkoholdrycker är av sådan vikt all riksdagens direkta inflytande däröver bör
behållas.

Jag
delar uppfattningen om nödvändigheten av all utnyttja prismekanismen som ell
aktivt alkoholpolitiskt instrument. Det bör bedrivas en pris-och skattepolitik
i syfte inte endast aU hålla tillbaka konsumtionen av alkoholdrycker utan
också all styra konsumtionen över till de svagare dryckerna. Därför måste
priserna pä alkoholdrycker vara höga och följa med i den allmänna
prisutvecklingen. Jag ansluter mig helt lill både APU:s och beredningsgruppens
uppfattning i denna principiella alkoholpolitiska fråga. Jag anser emellertid
också, i likhet med beredningsgruppen, alt regering och riksdag bör ha full
frihet atl vidta de skaitemässiga och därmed också alkoholpoliliska åtgärder
som framstår som nödvändiga och all alltså inte endasi alkoholpoliliska utan
även statsfinansieUa skäl måsle kunna tas i beaktande. Jag delar
beredningsgruppens uppfattning all del gällande systemet ger statsmakterna
dessa möjligheter och jag förordar därför den gällande ordningen framför APU:s
förslag. Vad gäller maltdryckerna anser jag i likhei med APU och
beredningsgruppen att prispoliiiken även i fortsättningen bör utövas genom den
redan gällande tillverkningsskallen.

Beredningsgruppen
anser all den särskilda lillverkningsavgift, som utgår för inhemskt vin, i
dagens läge saknar betydelse och dessutom synes dis-kulabel. Jag delar denna
uppfattning och biträder gruppens förslag om all denna avgift slopas.

Den
särskilda dryckesbeskatlningen är i dag, som tidigare har nämnts, reglerad i
två författningar, nämligen lagen om skall på sprit och vin samt lagen om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker. Beredningsgruppen har
utarbetat förslag lill ny lagstiftning pä alkoholomrädet. Dessa omfattande lagförslag
ansluter lill den systematiska uppläggning, som

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 134

har
förordals av APU och som inte har rönt några invändningar vid remissbehandlingen.
Beredningsgruppens i enlighet härmed utarbetade förslag innebär bl. a. atl hela
den särskilda dryckesbeskatlningen sammanförs i en gemensam skattelag.

Vid
utformningen av denna skattelag har gruppen även tagit fasta på ell av punklskaileulredningen
(Fi 1970:57) i promemorian (Ds Fi 1976:5) Skatten på malt- och läskedrycker
framlagt förslag om en anpassning av bestämmelserna för mall- och läskedrycksbeskaiiningen
till den ordning som allmänt gäller för indirekt beskattning av typen
omsättningsskatt. Detta utredningsförslag, som allmänt har biträtts vid
remissbehandling, är närmast atl betrakta som en vidareutveckling av del
förslag lill skallelag som APU har lagt fram. Beredningsgruppen konstaterar för
egen del, all del härigenom har varit möjligt att utforma ell mera enhetligt
regelsystem för hela den särskilda dryckesbeskauningen.

1
frågan om beskattningen av sprit och vin innebär förslaget atl ett de-klarationsförfarande
införs motsvarande del som redan gäller för beskattningen av malt- och
läskedrycker. I fråga om sistnämnda drycker innebär förslaget au
skattskyldigheten som nu inträder, när dryck utlämnas från lillverkningsslället.
i stället inträder när dryck levereras lill köpare eller las i anspråk för annal
ändamål än försäljning eller finns i lager, när skattskyldighet upphör genom avregislrering.
Genom denna anpassning till den ordning som allmänt gäller för andra omsättningsskaiter
undanröjs vissa nu föreliggande problem i fråga om drycker som förstörs efter
utlämnandet, s. k. kross. En följd av förslaget blir också, atl dryck som
förtärs på tillverkningsstället beskattas ulan den inskränkning som nu gäller
för lättöl och läskedrycker.

Förslaget
innebär vidare, all möjlighel öppnas för importör all bli registrerad som
skallskyldig och därmed själv svara för skatten på samma sätt som inhemska
tillverkare. Slutligen innebär förslaget, all ett enhetligt deklarations- och
redovisningsförfarande införs. Skatt skall redovisas mä-nailigen och senasi den
femte dagen i andra månaden efter den månad dä skattskyldighet har inträtt.
Detta överensstämmer med vad som nu gäller för Spritceniralens
skatteredovisning. I fråga om mall- och läskedrycksbeskaiiningen kan förslaget
i del enskilda fallet betyda antingen viss förlängning eller viss förkortning
av den tid inom vilken skatten skall redovisas och inbetalas.

Liksom
chefen för socialdepartementet anser jag all den föreslagna allmänna uppläggningen
och utformningen av en ny lagstiftning på alkoholomrädet är välgrundad. Jag
finner del också särskilt värdefullt, alt bestämmelserna om dryckesbeskatlningen
har renodlats och sammanförts i en särskild lag, som därtill präglas av
enhetlighet så långt detta synes möjligt. Jag förordar därför au en lag om
dryckesskatt införs den 1 januari 1978 med den av gruppen föreslagna
utformningen. Vidare förordar jag ell tillägg

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 135

i skatlebrollslagen (1971:69, ändrad senasi 1975:1180) och
lagen (1971:1072) om förmänsberättigadeskaUefordringarm. m. (ändrad senasi
1975:1266) varigenom dessa lagar blir tillämpliga även på den av mig här
förordade lagen om skall pädrycker. Vidare föresläs vissajusteringar i
sistnämnda lagartill följd av redan vidtagna författningsändringar. Även dessa ändringarbörlräda
i kraft den I januari 1978.

3.2.2 Diyckesbeskaiiningens avvägning

En i detta sammanhang väsentlig fråga är avvägningen av dryckesbeskatlningen.
Beskattningen har ett avgörande inflytande pä prissättningen och är del alkoholpoliliska
instrument som i första hand slår lill buds inle endasi för all hålla tillbaka
konsumtionen av alkoholdrycker ulan också för all styra konsumtionen över lill
de alkoholsvagare dryckerna. Jag har i del föregående poängterat vikten av alt skalleinstrumenlet
utnyttjas som ett aklivi alkoholpolitiskt instrument, i första hand pä det
sättet att beskattningen fortlöpande anpassas till den allmänna
prisutvecklingen. En allmän enighet torde råda om atl priserna på
alkoholdryckerna inle får utvecklas så all dessa drycker blir relativt sett
billigare än andra varor.

Nuvarande skattesatser för den särskilda dryckesbeskatlningen
har gällt sedan den II maj 1975.
Redan med hänsyn lill den allmänna prisutvecklingen därefter framstår en
allmän skattehöjning på detta område nu som ofrånkomlig. Jag har också i
samband med min redogörelse för förslaget lill statsbudget för näsla budgetår (prop.
1976/77:100 bil. 2) anfört alt regeringen avsåg atl under våren föreslå
riksdagen ändringar i dryckesbeskatlningen.

Beredningsgruppen
har tagit upp frågan om avvägningen av dryckesbeskatlningen. Härvid har
gruppen haft alt särskill beakla konsekvenserna av riksdagens principbeslut
våren 1976 (SkU 1975/76:64, rskr 1975/76:384) om all öl med högre alkoholhall
än 2,8 viktprocent inte får säljas i den allmänna handeln efter den 30 juni
1977, det s. k. mellanölsförbudet. I del nämnda ulskoiisbeiänkandet uttalades
bl. a. au den lagreglering och de övriga åigärder som föranleds av
principbeslutet fär prövas i samband med den fortsatta beredningen av
alkoholpolitiken och atl del fick ankomma på beredningsgruppen alt överväga åigärder
för att kompensera det inkomstbortfall som kunde bli följden av mellanölets
slopande. Del angavs också all de kompensaioriska åtgärderna borde avse dryckesområdet.

Beredningsgruppen framhåller, all de statsfinansieUa
effekterna av mellanölsförbudel svåriigen kan förutses eller beräknas med
någon större säkerhet. I vad män förbudet leder till ett skallebortfall
bestäms av konsumtionsutvecklingen för övriga drycker. En allmän uppfattning
som även gruppen ansluter sig lill är au mellanölet i första hand kommer alt
ersättas av del i fortsättningen tillåtna 2,8-procentiga ölet, men all del
också blir en övergång till såväl lällöl som siarköl och ännu starkare drycker.
Vid

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 136

oförändrade
skattesatser är del enligl gruppen troligt alt den samlade effekten av
mellanölsförbudet blir ett relativt litet inkomstbortfall för staten.

Det
föreligger enligt gruppen en uppenbar risk för att mellanölels slopande leder lill
ökad konsumtion av starkare alkoholdrycker. Därför måsle de kompensatoriska
åtgärderna samordnas med åtgärder för att motverka en sådan från
alkoholpolitiska synpunkter olycklig följdverkan av mellanöls-förbudet. Dessa
intressen kan. enligl gruppen, tillgodoses genom en skärpt beskattning av de
starkare dryckerna.

Under
liden från den senaste justeringen av dryckesbeskatlningen i maj 1975 har den
allmänna prisnivån stigit kraftigt. Enligl den allmänt accepterade principen
om en anpassning av dryckesbeskatlningen efter den allmänna prisutvecklingen
är därför en skaltehöjning nu motiverad. Beredningsgruppen finner det
naturligt att, när en skallehöjning är aktuell av nu nämnda skäl, den slutliga
avvägningen av de nya skattesatserna sker med beaklande även av konsekvenserna
av mellanölsförbudet. Genom atl därvid ta fasta på den redan vedertagna
principen om en till alkoholstyrkan relaterad progressiv beskattning kan
beskattningens roll som aktivt alkoholpolitiskt instrument också markeras.

Beredningsgruppen
förordar en något kraftigare prisuppräkning än vad som svarar mot den allmänna
prisutvecklingen. Detta bör gälla även det 2,8-proceniiga ölet. Del i den
allmänna debatten framförda förslaget att beskalla detta öl lika högt som
mellanölet beskattas motsätter sig gruppen med hänsyn till riskerna för en
övergång lill starkare alkoholdrycker, när mellanölet försvinner ur den allmänna
handeln.

För
egen del vill jag framhålla följande. Jag kan i allt väsentligi ansluta mig
till de av gruppen anförda synpunkterna på avvägningen av dryckesbeskatlningen
inle endast i nuläget ulan även för framliden. Redan i redogörelsen för budgetförslaget
för näsla budgetår framhöll jag, att en rikl-punki för den aviserade höjningen
av dryckesbeskatlningen borde vara en uppjustering i förhållande lill den
allmänna prisutvecklingen under den lid nuvarande skattesatser har gälli.

Det
gällande skattesystemet på dryckesområdet är, som jag redan inledningsvis har
framhållit, utformat sä all det ger en i förhållande till alkoholstyrkan
progressiv beskattning. Detta gäller i fråga om beskattningen av såväl sprit
och vin som maltdrycker. För de senare dryckerna utgår skatt per liter och
därmed gäller del nu endasi all la ställning till hur dessa skattesatser bör
vara avvägda. Skatten på sprit och vin består, som tidigare har nämnts, av en
till alkoholstyrkan relaterad grundavgift och en lill de-taljhandelsprisei
relaterad procenlavgift. Denna utformning innebär i princip alt skatten i
absoluta tal räknat blir högre ju starkare och dyrare drycken är. Detta
förhållande är mest markant för spritdryckerna, eftersom grundavgiften för
dessa är utformad som ett visst belopp per alkoholprocenl och liter, under del atl
grundavgiften för vin utgår med ett för liter bestämt

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 137

belopp,
som är högre för starkvin än för lättvin. Denna konstruktion av skallen på sprii
och vin medför också äti skallens procentuella det av priset är lägre för
dyrare än för billigare drycker av samma slag.

Senast
vidtagna höjningar av skallen på sprit och vin har genomgående skell genom
höjning av grundavgifterna. Detta har inneburit all skallehöjningen och därmed
också prishöjningen beloppsmässigi blir lika stor för en billigare och dyrare
dryck av samma slag. I fråga om spritdryckerna har de tidigare
skattehöjningarna regelmässigt beräknats med utgångspunkt i priseffeklen på den
dominerande spritdrycken, absolut rent brännvin. Om man i stället hade valt all
höja procenlavgiflerna skulle resultatet ha blivit en lika stor procentuell
skalle- och prishöjning för hela sortimenlel av spritdrycker och vin.

Även
om skäl kan anföras för au åstadkomma den nu aktuella skaltehöjningen genom
höjning av procentavgifterna, förordar jag all den även denna gång sker genom
en höjning av grundavgifterna. Härför talar enligl min mening all det primärt
är grundavgifterna som ger en i förhållande till alkoholstyrkan progressiv
skatteeffekt. Det rör sig dessutom denna gång om en förhållandevis stor
skallehöjning. Effekten av atl lägga skattehöjningen på procentavgiften skulle
därför leda till betydligt ökade prisskillnader i varusortimentet. Det har
också hävdals alt skallesyslemei prismässigi missgynnar varor av högre
kvalitet, en effeki som skulle förstärkas genom höjda proceniavgifter.

Skattehöjningen
bör denna gång omfatta alla nu särbeskatlade drycker, dvs. såväl spritdrycker
och vin som malt- och läskedrycker. Vid avvägningen av de nya skattesaiserna
bör i första hand beaktas uppgången i den allmänna prisnivån efter maj månad
1975. Under hänvisning till vad jag tidigare har anfört förordar jag au de nya
skattesatserna bestäms med utgångspunkt i en allmän skattehöjning om ca 18 9é.
Del finns emellertid en påtaglig risk för atl del blir en kraftigt ökad
konsumtion av mellanöl fram lill den 1 juli 1977, dä del besluiade förbudei
träder i kraft. En sådan utveckling måste enligl min mening motverkas. Det är
också angelägel all del blir en lugn omställning till del dryckessoriimenl som
erbjuds efter juni månad 1977. Mot denna bakgrund förordar jag att
skattehöjningen på hela dryck-essoriimentei genomförs den 1 maj 1977. Därmed
aktualiseras även en skattehöjning för mellanölet. Av skäl som jag nyss har
nämnt förordar jag all skallen på mellanöl höjs med ca 25 96. Även skatten pä
det 2,8-procentiga ölet bör höjas i motsvarande grad. Med hänsyn lill au
priserna på alkoholdrycker under perioden våren 1975 - våren 1977 har siigil
också av andra skäl kommer de här framlagda förslagen all innebära au priserna
på alkoholdrycker kommer atl stiga något mera än priserna på andra varor och
tjänster. Della finner jag motiverat från nykterhelspoliliska synpunkter.

Nu
förordade höjningar skulle innebära atl grundavgifterna höjs för sprit med 11,3
öre lill 65,5 öre per alkoholprocent och liter, för slarkvin med

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 138

1:60
kr. lill 7:75 kr. per liter och för lätivin med 70 öre lill 2:80 kr. per liter.
Då jag utgår från atl Systembolaget kan arbeta med i siort sell oförändrade
handelsmarginaler i absoluta tal räknat skulle dessa ändringar av grundavgifterna
med beaktande även av mervärdeskatten innebära en höjning av priset pä en helbutelj
"absolut rent" brännvin med ca 8 kr. För slarkvin och lältvin skulle prishöjningarnablica2:25kr,
resp. ca 1 kr. perhelbulelj.

För
malt- och läskedryckerna innebär förslaget höjningar av skattesatserna per
liter med 53 öre lill 3:40 kr. för starköl, med 48 öre till 2:35 kr. för
mellanöl, med 28 öre till 1:35 kr. för pilsner, med 6 öre lill 45 öre för
lagrat lättöl, med 8 öre lill 60 öre för kolsyrade läskedrycker och med 5 öre lill
37 öre för s. k. slilldrinkar.

Efter
samråd med chefen för handelsdepartementet förordar jag alt den s. k.
schablontullen på alkoholdrycker höjs i huvudsaklig överensstämmelse med den nu
förordade skattehöjningen och att tulltaxan(1971:920)även i övriga hänseenden
anpassas till ändringarna i alkohollagstiftningen.

Den
StatsfinansieUa effekten av nu förordade skattesatshöjningar kan inte bestämmas
med någon större säkerhet. Överslagsvis synes dock kunna beräknas atl
resultatet blir en intäklsökning av storieken 750 milj. kr. för helt år räknat.

1 della
sammanhang vill jag även framhålla all förslag har förts fram om en utvidgning
av dryckesbeskatlningen lill alt omfatta även vissa icke alkoholhaltiga drycker
som nu inte är föremål för någon särbeskatlning. Denna fråga bör* prövas ytteriigare
innan ett ställningstagande kan ske.

4
Övriga frågor

Den
nya alkohollagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1978. Del vid
1975/76 års riksmöte beslutade mellanölsförbudel frän den I juli 1977 kräver
ändringar i nu gällande lagstiftning med verkan från nämnda dag. Den av mig
förordade skattehöjningen kräver dessutom ändringar i gällande lagstiftning med
verkan från den I maj 1977. Sistnämnda ändringar gäller dock endasi skaitesatsjusieringar.
Förslag till härav betingade författningsändringar har utarbetats inom budgeidepartemeniet.

Beredningsgruppen
har beaktat de författningsenliga konsekvenserna av mellanölsförbudet. Gruppen
föreslär alt den nuvarande uppdelningen av öl i typ A (pilsner) och typ B
(mellanöl) bortfaller. Öl med högre alkoholhall än 2,8 viktprocent hänförs lill
starköl. Förslaget, som jag biträder, innebär definitionsmässigi en återgång lill
vad som gällde före den 1 oktober 1965, dvs. innan mellanölet introducerades.
Jag har inle heller några invändningar mol de av beredningsgruppen föreslagna
övergångsbestämmelserna. Förslaget innebär ändringar i ölförsäljningslagen
(1961:159), lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker samt rusdrycksförsäljningslagen (1954:521). Härtill kommer
ändringar i tulltaxan (1971:920),

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 139

Jag
vill i delta sammanhang ta upp ytteriigare en fråga som har samband med mellanölsförbudel.
Enligl lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor (ändrad senast
1976:1077) utgår sådan skatt pä bl.a. mellanöl och starköl. Skatten är 4 resp.
5 öre per liter. I prop. 1976/77:28 behandlades prisuljämningssystemet för
maltdrycker, bl. a. med anledning av au kommerskollegium, med hänsyn till en
kraftigt minskad import av mellanöl, hade förordat en avveckling av uljämningsskatien
på dessa drycker. Jag framhöll då alt jag lorde få anledning all återkomma till
denna fråga i samband med den lagreglering som måsle vidtas med anledning av
det beslutade mellanölsförbudet. Min bedömning nu är dock atl frågan om en
avveckling av Uljämningsskatien på maltdrycker bör anstå lills verkningarna av mellanölsförbudel
kan överblickas. Jag förordar därför endasi all bestämmelserna om uljämningsskall
på mellanöl utmönstras ur författningen med verkan fr, o. m, den 1 juli 1977.
Härav följer att skattesatsen 5 öre per liter blir tillämplig på vad som från
nämnda dag är att hänföra till starköl.

Chefen
för socialdepartementet har förordat att bestämmelser om avstängning från inköp
av alkoholdrycker hos Systembolaget inte skall ingå i den nya
alkohollagstiftningen, Pä de av socialministern anförda skälen förordar jag all
bestämmelserna om avstängning från inköp i den till utgången av år 1977
gällande rusdrycksförsäljningslagen slopas redan från instundande halvårsskifte.

Chefen
för socialdepartementet har vidare anfört all det register rörande vissa alkoholbrolt
m. m., som nu förs hos riksskatteverket, inte är motiverat av vare sig
alkoholpolitiska eller socialpolitiska skäl. Fråga har uppkommit om registret
bör behållas av andra skäl. F. n. utnyttjas registret även inom rättsväsendet,
Jag har vid samråd med chefen för juslitiedepartemenlel inhämtat att
rättsväsendets behov av registret såvitt gäller brottsuppgifterna kan
tillgodoses genom polis- och kriminalregistreringen. De uppgifter om
inskrivningar på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare som behövs för
rättsväsendets del, bl. a. som underiag för åklagarnas prövning av frågor om ålalsunderiätelse
enligt 75 S lagen (1954:579) om nykierhetsvård, torde kunna erhållas frän
socialstyrelsen.

Det
nu anförda talar för att riksskatteverkets register bör kunna avskaffas helt.
En översyn av de praktiska frågor som därvid blir aktuella pågår f n. inom samarbeisorganet
(Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem (SARI). Sedan denna översyn
har slutförts, vilket beräknas ske inom kort, avser jag all la upp de frågor
som hör samman med en avveckling av registret. Det ankommer på regeringen all
falla beslut härom.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 140

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom budgeidepartemeniet upprättade förslag ull

1. lag om ändring i lagen (1957:209) om skatt på sprit
och vin,

2. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning
och beskattning av mall- och läskedrycker,

3. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning
och beskattning av mall- och läskedrycker,

4. lag om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159),

5. lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521),

6. lag om ändring i lagen (1960:258) om uljämningsskall
på vissa varor,

7. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

8. lag om dryckesskatt,

9. lag om ändring i skatlebrollslagen (1971:69),

10. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmänsberäuigade
skattefordringar m. m.,

11. lag om ändring i tulltaxan (1971:920),

12. lag om ändring i lagen (1960:258) om uljämningsskall
på vissa varor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2:1 Biidgetdeparteinentets lagförslag

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1957:209) om skatt på sprit och vin

Härigenom föreskrives
all 2 S 1 mom. lagen (1957:209) om skall pä sprii och vin' skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 mom. Skallen upplages
vid detaljhandelsbolageis inköp av sprit och vin och utgår, där ej annat i 2
mom. stadgas.

a) för sprit dels med en grundavgift för liter
motsvarande 54,2 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procenlavgift
motsvarande 50 procent av ulminuieringsprisei; saml

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhall
överstigande 14 volymprocent (slarkvin), av 6 kronor 15 öre för liier och,
såvitt avser annat vin (lätivin), av 2 kronor 10 öre för liter dels med en procenlavgift
motsvarande 36 procent av ulminuieringsprisei.

a) för sprit dels med en grundavgift för liter
motsvarande 65,5 öre för varje hel volymprocent alkohol dels med en procenlavgift
motsvarande 50 procent av ulminuieringsprisei; saml

b) för vin dels med en grundavgift, såvitt avser vin med en alkoholhalt
överstigande 14 volymprocent (starkvin), av 7 kronor 75 öre för liter och,
såvitt avser annat vin (lättvin), av 2 kronor 80 öre för liter dels med en
procentavgift motsvarande 36 procent av ulminuieringsprisei.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utminuieringsprisetutgöresavdet
belopp,som,skatten inberäknad, betingas vid varornas utminuiering.

Denna
lag träder i kraft den 1 maj 1977.

'
Lagen omtryckt 1975:140

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1975:140.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 142

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning

av
malt- och läskedrycker

Härigenom
föreskrives atl 7S lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning av malt-
och läskedrycker' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

7S

För
lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker, som tillverkas inom landei, skall,
om ej annat följer av 8 S fjärde stycket, skatt eriäggas av tillverkaren.
Skattskyldigheten inträder då varan utlämnas från tillverkningsstället eller,
såvitt angår öl eller starköl, där fortares.

Införes lagrat lättöl, öl,
siarköl och läskedrycker lill landei skall, utom

i fall som avses i 8 S femte slyckel, skatt erläggas till tullmyndighet.
Tullagen

(1973:670) gäller i fråga om skallen. Därjämte gäller 46 S lagen (1959:92)

om förfarandet vid viss konsumiionsbeskaitning.

Skallen utgår för liter med Skallen utgår för liier med

trettionio
öre för lagrat lällöl, /Y/o/ew öre för lagrat lättöl,

en
krona sju öre för öl av typ A, en krona trettiofem öre för öl av

typ
A,

en krona åttiosju öre för öl av typ två kronor trettiofem öre för öl av

B, typ B,

två
kronor åttiosju öre för siarköl, tre kronor fyrtio öre för siarköl,

femtiotvå
öre for kolsyrade läske- sextio öre för kolsyrade läske

drycker, och drycker, och

trettiotvåöxe
för övriga läskedryck- trettiosju öre för övriga läskedryck-

er, er.

Denna
lag träder i kraft den 1 maj 1977.

'Lagen
omtryckt 1975:142

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1975:142.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 143

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning

av
malt- och läskedrycker

Härigenom
föreskrives att 1 och 6-8 SS lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning
av mall- och läskedrycker' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Med
malldryck förslås varje jäst odestillerad dryck, som framställts med torkat
eller rostat malt såsom huvudsakligt exlraklgivande ämne; dock skall genom
hembrygd tillverkad sådan dryck anses såsom maltdryck allenast om den
innehåller högsl 4,5 viktprocent alkohol.

Maltdryck
betecknas som lätt- Maltdryck betecknas .iom lätt-

öl,
om alkoholhallen icke översti- ö 1, om alkoholhalten icke överger 1,8
viktprocent, som ö 1, om al- stiger 1,8 viktprocent, som ö 1 . om koholhallen översiiger
1,8 men icke alkoholhalten översiiger 1,8 men i,6viklprocent,ochsomstarköl,
icke 2.8 viktprocent, och som om alkoholhalten överstigeri,(5 vikt- starköl, om
alkoholhalten överprocent. Lättöl skall anses såsom stiger 2,8 viktprocent.
Lättöl skall färskt, om del ärjäsandeeller el- anses såsom färskt, om det är jest
innehåller jäst, Annal lättöl be- jäsande eller eljest innehåller jäst. tecknas
som I a g r a l. Öl skall anses Annat lättöl betecknas som lag-vara av typ A,
om alkoholhalten Icke r a t. överstiger 2,8 viktprocent, och i annat fall av typ B.

Med
läskedryck förstås kolsyrad dryck, hänföriig till tulliaxenummer 22.01, och
sådan konsumtionsfärdig dryck, hänföriig lill tulliaxenummer 22,02, 22.07 eller
22.09, som innehåller högsl 2,25 volymprocent alkohol, Med läskedryck förstås
dock ej dryck som utgör choklad, kaffe eller te.

Tillverkare
kallas den som bedriver tillverkning av mall- eller läskedrycker för
försäljning.

6S
Mall- och läskedrycker må utlämnas från tillverkningsställe endast på slutna käri
eller behållare av typ som godkänts av riksskalieverkel, eller med avseende på
rymden blivit godkända enligt lagen (1971:1081) om bestämning av volym och
vikt. Utan hinder härav får mall- och läskedrycker utföras ur rikel, föras lill
frihamn, eller, såvitt avser starköl, intagas i exportbuiik eller läggas upp
pä tullager som inrättats för förvaring av proviant.

'
Lagen omtryckt 1975:142

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1975:142.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

Kärl eller behållare som
avses i första stycket skola vara försedda med uppgift om dryckesiillverkarens
namn eller om tillverkningsstället eller med dryckesiillverkarens inregistrerade
varumärke. På käri som innehåller malldryck skall dessutom finnas uppgift om
varuslag (lättöl, öl, starköl) och pä käri som innehåller läskedryck uppgift
om dryckens benämning. Namn och tillverkningsställe må angivas med
förkortning, som riksskatteverket godkänt. Varuslag må angivas med särskild
beteckning, som godkänts av riksskatteverket. Käri eller behållare,
innehållande maltdryck, må icke förses med uppgift, ägnad alt giva drycken
sken av alt tillhöra annal varuslag än vartill drycken är hänföriig.

Nuvarande
lydelse

Käri
eller behållare som avses i första slyckel skola vara försedda med uppgift om dryckesiillverkarens
namn ellei om tillverkningsstället eller med dryckesiillverkarens inregistrerade
varumärke. På käri som innehåller maltdryck skall dessutom fi nnas u ppgift om
varuslag (lättöl, öl, starköl) och. Ifråga om öl, typbeteckning saml på käri
som innehåller läskedryck uppgift om dryckens benämning- Namn och
tillverkningsställe må angivas med förkortning, som riksskatteverket godkänt-
Varuslag och. ijråga om öl. typ må angivas med särskild beteckning, som godkänts
av riksskaUeverkei- Kärl eller behållare, innehållande maltdryck, må icke
förses med uppgift, ägnad all giva drycken sken av all tillhöra annal varuslag
eller, i fråga om öl. annan typ än vartill drycken är hänföriig.

Ulan
hinder av vad i första slycket sägs, må utlämning av läskedrycker i öppet käri
ske från automat, som godkänts av riksskalieverkel eller ock blivit vederböriigen
justerad.

7S

För
lagrat lättöl, öl, starköl och läskedrycker, som tillverkas inom landet, skall,
om ej annal följer av 8 S fjärde stycket, skatt erläggas av tillverkaren.
Skattskyldigheten inträder då varan utlämnas från lillverkningsslället eller,
såvitt angår öl eller starköl, där fortares.

Skatten utgår för liter
med fyrtiofem öre för lagrat lättöl, en krona trettiofem öre för öl.

Införes
lagrat lättöl, öl, siarköl och läskedrycker lill landei skall, utom i fall som
avses i 8 S femte slyckel, skatt eriäggas till tullmyndighet. Tullagen
(1973:670) gäller i fråga om skallen. Därjämte gäller 46 S lagen (1959:92) om
förfarandet vid viss konsumtionsbeskauning.

Skatten
utgår för liter med

fyrtiofem
öre för lagrat lättöl,

en
krona trettiofem öre för öl av

typ A,

två
kronor trettiofem öre för öl av typ B,

Med
nuvarande lydelse avses 7 !; enligt förfaitningsförslag nr. 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse ire
kronor fyrtio öre för siarköl, sextio öre för kolsyrade läskedrycker, och

trettiosju öre för
övriga läskedrycker.

Föreslagen lydelse Ire
kronor fyrtio öre för siarköl, sextio öre för kolsyrade läskedrycker,
och

trettiosju öre för
övriga läskedrycker.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tillverkare
skall lämna deklaration till riksskatteverket för varje kalendermånad, under
vilken tillverkning eller utlämning av skalleplikliga drycker förekommit, med
uppgift om den myckenhet sådana drycker, som utlämnats från liUverkningsslällei,
saml den myckenhet på lillverkningsslället förtärt öl eller siarköl, som där
tillverkats. Särskild deklaration skall avgivas för varje lillverkningsställe.

Deklaration
skall insändas inom femton dagar efter utgången av den månad deklarationen
avser.

Om
särskilda skäl därtill äro, äger riksskalieverkel medgiva, all deklaration må
insändas senare än i andra slycket sägs, dock senast inom tre månader efter
utgången av den månad deklarationen avser,

som

a) utförts ur rikel eller förts lill svensk frihamn
för annal ändamål än alt förbrukas där eller, såvitt avser siarköl, levererats
för försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för
förvaring av proviant,

b) tillverkats vid annal tillverkningsställe eller vid införsel
belagts med skatt,

c) utlämnats som kontrollprov,

d) efter
utlämning återinförts till

tillverkningsställets lager och för vil

ken avdrag icke gjorts med stöd av

bestämmelserna under a)-c) ovan,

e) förstörts
utanför lillverknings

slället, medan varan befunnit sig i

tillverkarens besittning,

O
försålts med föriust för den skaitskyldige, i den män föriuslen hänför sig
till bristande betalning från köpare.

I deklaration må särskill
för varje I deklaration må särskill för varje varuslag och. ijråga om öl. typ
avdrag varuslag avdrag göras för myckenhet, göras för myckenhet, som

a) ulförts ur rikel eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än
alt förbrukas där eller, såvitt avser siarköl, levererats för försäljning i exportbuiik
eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant,

b) tillverkats vid annat tillverkningsställe eller vid införsel belagts
med skall,

c) ullämnais som kontrollprov,

d) efter
utlämning återinförts till

lillverkningsslälleis lager och för vil

ken avdrag icke gjorts med stöd av

bestämmelserna under a)-c) ovan,

e) törstörts
utanför lillverknings

slället, medan varan befunnit sig i

tillverkarens besittning,

O
försålts med föriust för den skattskyldige, i den mån föriuslen hänför sig till
bristande betalning från köpare.

10
Riksdagen 1976/77 I saml. Nr 108

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Vid införsel lill landei av siarköl i den ordning som
avses i 12 S 4 mom. h rusdiycksförsäljningsjörord-rt/«ge/; (1954:521) skall
skatt ej eriäggas.

Föreslagen
lydelse

Vid införsel lill landet av siarköl i den ordning som
avses i 12 S 4 mom. h lusdiycksförsäljningslagen (1954:521) skall skall ej eriäggas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den I juli 1977.

De nya bestämmelserna i 6 Som märkning av kärl m. m. får
efter prövning av riksskalieverkel tillämpas redan för lid från och med den I
juni 1977.

Utan hinder av de nya bestämmelserna i 6 S får öl till och
med den 31 december 1977 även betecknas öl av typ A.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 147

4
Förslag till

Lag
om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159)

Härigenom
föreskrives alt 1, 4 och 14 SS ölförsäljningslagen (1961:159)' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

IS

Med öl förstås maltdryck vars Med öl försläs maltdryck vars

alkoholhall
översiiger 1,8 men icke alkoholhalt översiiger 1,8 men icke

3,6 viktprocent. 2.8 viktprocent.

4S

Öl
som införes lill rikel skall vara Öl som införes lill rikel skall vara

försett
med uppgift om tillverkarens försett med uppgift om tillverkarens

namn
sawrow varuslag oc/)fv/>. I stal- namn och varuslag. I stället för upp-

lel
för uppgift om varuslag of/7(v/'må gift om varuslag må användas av

användas av riksskatteverket
god- riksskatteverket godkänd beieck-

känd
beteckning. 1 fråga om hante- ning. 1 fråga om hantering av oför-

ring
av oförtullal öl gäller lagen tullat öl gäller lagen (1973:980) om

(1973:980) om transport,
förvaring transport, förvaring och förstöring av

och
förstöring av införselreglerade införselreglerade varor, m. m.

varor, m.m.

Öl
som nu sagts må icke förses öl som nu sagts må icke förses

med
uppgift ägnad all giva drycken med uppgift ägnad all giva drycken

sken
av atl tillhöra annat varuslag sken av alt tillhöra annat varuslag

eller
annan typ än vartill den är hän- än vartill den är hänföriig.

föriig.

Generaliullslyrelsen
äger för särskilda fall medgiva undanlag från bestämmelserna i denna paragraf

MS'

Tillstånd
lill utskänkning meddelas, utom i fall som avses i andra slyckel, vid
tillfällig utskänkning av polismyndigheten i den ort och, vid årsuiskänkning,
av länsstyrelsen i det län, där uiskänkningen är avsedd all bedrivas.

Tillstånd lill utskänkning
på fartyg, järnvägståg eller luftfartyg meddelas vid tillfällig utskänkning av
polismyndigheten i den ort och, vid årsuiskänkning, av länsstyrelsen i del
län, där fartygets rederi, järnvägens styrelse eller luftfarlsförelagel har
sill säte. Har rederiet eller luftfartsföretaget icke säte inom rikel, meddelas
lillslånd av överståthållarämbeiet. ' Senaste lydelse av lagens rubrik
1975:714. 2 Senaste lydelse 1965:287. J Senaste lydelse 1973:998. "Senaste
lydelse 1965:287.

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 148

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillsiånd meddelas all gälla lills Tillstånd meddelas all gälla lills

vidare, för bestämd lid eller för visst vidare, för bestämd tid eller för vissi

lillfälle. Tillstånd må begränsas till alt tillfälle.

avse öl av typ A.

Om tillstånd lill utskänkning skall utfärdas tillslåndsbevis.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

De nya bestämmelserna i 4 S om märkning m. m. fär efter
prövning av riksskatteverket tillämpas redan för lid från och med den I juni
1977.

Ulan hinder av de nya bestämmelserna i 4 S får öl lill och
med den 31 december 1977 även betecknas öl av typ A.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 149

5 Förslag till

Lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521)

Härigenom föreskrives att 1, 18, 19 och 20 SS saml 63 S 2
mom. och 64 S 1 mom. rusdrycksförsäljningslagen (1954:521)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till rusdrycker hänföras i denna lag spritdrycker, vin
och starköl.

Med spritdryck försläs sådan sprit som icke är all hänföra
lill teknisk sprit, alkoholhaltigt preparat eller läkemedel.

Med v i n förslås varje dryck, som är framställd genom alkoholisk
jäsning av saft från druvor, bär, frukt eller andra växtdelar och som håller
mer än två och en fjärdedels men ej mer än tjugulvå volymprocent elylalkohol.

Med siarköl förslås malt- Med siarköl förstås mall-

dryck, vars alkoholhall överstiger tre dryck, vars
alkoholhall överstiger n>å

och SCT tiondels viktprocent. och o/m tiondels viktprocent.

18 S

Rusdrycker må ej utminuteras till den som kan antagas ej
hava fyllt tiugo år.

Ulminutering må vägras den som är upplagen på särskild
förteckning (spärriisia).

På spärrlista skall upplagas

1)
den
beträffande vilken nykterhelsnämnd meddelat beslut som avses i 14 i; 2 mom.
lagen om nykterhets-vård;

2)
den som
icke må .försälja rusdiycker och som genom laga kraft-ägande dom befunnits
skyldig till brott .som avses i 80 eller 81 i; eller till försök eller
medverkan som avses i 89 1 och 2 mom. denna lag eller till sådant förfärande
med alkoholhaltiga diycker

1 Senaste lydelse av rubriken 1975:702.

2 Senaste lydelse 1975:702.

JSena.sie lydel.se 1976:513 (jfr 1976:908).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 ISO

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som avses i 69 if lagen om nykierhetsvård eller 89
barnavårdslagen; så ock

3) den som genom laga kraftägande dom befunnits hava vid
mer än ett tillfälle inom en tidrymd av tolv månader gjort sig skyldig till
rattfylleri eller brott enligt 4 2 mom. lagen om straff för vissa trafikbrott.

Spärrlista skall av deialjhandelsbolaget upprättas för
län eller annat lämpligt område. Den som enligt vad under 2) I tredje stycket
sägs må vägras ulminutering skall upptagas på mer än en sådan förteckning I den
mån så finnes erforderligt för att hindra honom från inköp. Förteckningarna
skola förnyas för varje månad.

Om upptagande på spärrlista beslutar riksskatteverket.
Den som upptagits på spärrlista skall avföras därifrån, i fall som under I) i tredje stycket avses vid utgången
av den tid som nykterhetsnämnden bestämt, I del under 2) i tredje stycket
nämnda fallet efter tolv månader samt I det under 3) i samma stycke avsedda
fallet efter sex månader.

19 S" Rusdrycker må ej utlämnas till den som är synbariigen
berörd av alkoholhaltiga drycker eller annal berusningsmedel. Utlämning och
försändning av rusdrycker må vägras, när anledning till misstanke föreligger, atl
varan är avsedd atl olovligen tillhandahållas någon.

Rusdrycker må ej inköpas genom ombud som kan antagas ej
hava fyllt tjugu år.

Föreligger beträffande ombud förhållande som i 18 andra slycket
sägs, må utlämning av rusdrycker vägras.

»Senaste lydelse 1969:171.

opaginerad Kontrollera mot PDF

.Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

ma vägras utminuiering.

Ej må någon genom
särskild, för ändamålet driven rörelse eller eljest i större omfattning tillhandagä
annan med anskaffande av rusdrycker.

Det är vidare förbjudet
att, genom personlig hänvändelse eller genom ombud, för egen eller annans
vinning söka förmå annan än återförsäljare av rusdrycker att inköpa sådana
drycker på ulminuteringsställe.

20 Ej må någon säsom
ombud eller på därmed jämförligt sätt med anskaffande av rusdrycker tillhandagä
den som kan antagas ej hava fyllt tjugu år eller missbruka alkoholhaltiga
drycker eller vara berörd av sådana drycker eller annat berusningsmedel eller
den som enligt 18

S'

Ej
må någon såsom ombud eller på därmed jämföriigt sätl med anskaffande av
rusdrycker tillhandagä den som kan antagas ej hava fyllt Ougu år eller
missbruka alkoholhaltiga drycker eller vara berörd av sådana drycker eller annal
berusningsmedel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 m o m * Beslut som
länsstyrelse eller polismyndighet meddelat enligl denna lag så ock beslut som
riksskalieverkel meddelat enligt 18 lagen länder omedelbart till efterrättelse,
där ej annoriunda är föreskrivet eller särskill förordnas.

2 m o m - Beslut som
länsstyrelse eller polismyndighet meddelat enligl denna lag länder omedelbart
till efterrättelse, där ej annoriunda är föreskrivet eller särskilt förordnas-

opaginerad Kontrollera mot PDF

64
S

1
moni-'' Meddelande om be- I mom.

slut,
som avses i 18 femte stycket lagen, skall av liksskatteverket i rekommenderat
brev snarast tillsändas den som beslutet avser.

Avskrift
av beslut, som länsstyrelse meddelat i utskänkningsärende, skall, då fråga ej
är om sluten utskänkning eller om irafikutskänkning, tillställas länsnykterheisnämnden,
polismyndigheten och kommunens nykterhelsnämnd.

Har
polismyndighet meddelat beslut enligt denna lag, skola länsstyrelsen och
kommunens nykterhelsnämnd underrättas därom.

Länsstyrelsen
skall underrätta deialjhandelsbolaget om del eller de slag

5
Senaste lydelse 1969:171. Senaste Ivdelse 1975:702. 'Senaste lydelse
1975:702.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 152

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

av
rusdrycker som meddelat tillstånd l/ll utskänkning avser. Sker ändring

i
detta avseende eiler återkallas tillståndet, skall bolaget även underrättas

d ä rom.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.

Den
som den I juli 1977 är upptagen på spärriisia skall avföras därifrån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa

varor

Härigenom föreskrives
att 2-4, 7 och 8 SS lagen (1960:258) om uljämningsskall på vissa varor' skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uljämningsskall
skall ulgå för

a) choklad- och konfektyrvaror, som äro skattepliktiga enligt förordningen
(1941:251) om särskild varuskatt;

b) biscuits och wafers, hänföriiga lill tulltaxenummer 19.08;

c) öl av typ B och starköl.

2f

Utjämningsskatt
skall ulgå för

a) choklad-
och konfektyrvaror,

som äro skattepliktiga enligl lagen

(1941:251) om särskild varuskatt;

b) biscuits och wafers, hänföriiga lill tulliaxenummer 19.08;

c) starköl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
fråga om skattskyldighet saml den tidpunkt då sådan skyldighet inträder äga,
för inom rikel tillverkat öl av typ B och siarköl, bestämmelserna i
förordningen den 27 maj 1960 (nr253)om tillverkning och beskattning av mall-
och läskedrycker samt i övrigt bestämmelserna iförordningen om särskild
varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid
tillverkning i allenast ringa omfattning av varor som avses i 2 S b och c.

3S

I
fråga om skattskyldighet saml den lidpunkt då sådan skyldighet inträder äga,
för inom rikel tillverkat starköl, bestämmelserna i lagen (1960:253) om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker samt i övrigt
bestämmelserna i lagen (1941:251) om särskild varuskatt motsvarande
tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning i
allenast ringa omfattning av varor som avses i 2 S b.

s. 3 Kontrollera mot PDF

4S
För choklad- och konfektyrvaror som avses i 2 S a samt för biscuits och

wafers
utgår skallen med 90 öre för kilogram. I varans vikt inräknas sådant förefinlligl
emballage med vilket varor av ifrågavarande slag försäljes i detaljhandeln.

'Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:918.

2 Senaste lydelse
1972:800.

3 Senaste
lydelse 1968:360.

tSenasie lydelse 1976:1077.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

För
öl av typ B ulgår skatten med För starköl utgår skatten med 5 öre

4 öre för liter och
för siarköl med 5 för liter,

öre för liter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bestämmelserna
angående anmälan och registrering i 5 );förordningen om särskild varuskatt äga
motsvarande tillämpning i fråga om utiäm-ningsskatl för varor som avses i 2 S
b och c.

7S5

Bestämmelserna
angående anmälan och registrering i 5 S lagen (l94l:251)om särskild varuskatt
äga motsvarande tillämpning i fråga om utiämningsskati för varor som avses i 2 S
b.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8S*

Deklaration lill riksskatteverket
skall avlämnas för varje kalendermånad eller, där verket så medger, för varje
kalenderkvarial, varunder skattskyldighet uppkommit.

Deklaration skall
insändas inom en månad efter varje beskaiiningsperiods utgång.
Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva, all deklaration
må insändas senare än nu sagts, dock inom ivå månader efter utgången av den beskatlningsperiod
deklarationen avser.

1 deklarationen skall
lämnas upp- I deklarationen skall lämnas uppgift om den myckenhet skalleplik-
gift om den myckenhet skalleplik-

liga varor som under
beskattningsperioden levererats till köpare eller, beträffande öl av typ B och
starköl, utlämnats från tillverkningsställe eller där tillverkats och
förtärts. Frän denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser
eller, beträffande öl av typ B och siarköl, utlämnats från tillverkningsställe
och som visas hava tidigare blivit påförda uljämningsskall;

b) åiertagits;

c) enligl bevis av tullmyndighet utförts ur riket
eller förts lill frihamn eller, såvitt avser siarköl, levererats för
försäljning i exportbuiik eller

5 Senaste
lydelse 1968:360.

6 Senaste
lydelse 1973:990.

tiga varor som under
beskattnings-perioden levererats till köpare eller, beträffande siarköl,
utlämnats från tillverkningsställe eller där tillverkats och förtärts. Från
denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka

a) använts vid tillverkning som deklarationen avser
eller, beträffande siarköl, utlämnats från lillverkningsställe och som visas
hava tidigare blivit påförda utjämningsskall;

b) åiertagits;

c) enligt bevis av tullmyndighet ulförts ur riket
eller forts till frihamn eller, såvitt avser siarköl, levererats för
försäljning i exportbuiik eller

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 155

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

lagts upp pä lullager som inrättats
lagts upp pä lullager som inrättats

för förvaring av proviant, för
förvaring av proviant.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 156

7
Förslag till

Lag
om ändring i tulltaxan (1971:920)

Härigenom
föreskrives atl 22 kap. tulltaxan (1971:920) skall ha nedan angivna
lydelse. -

22
kap. Diycker, sprit och ättika

22.03
Malldrycker:

med
en alkoholhall:

A. ej
överstigande 1,8 viktprocent (lättöl).. 1001 10

B. överstigande
1,8 men ej .t viktprocent/ö/j 1001 12:

C. överstigande
2,(y viktprocent (starköl) 1001 14

Anm.
För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12S 4
mom. c) rusdrycksförsäljningslagen (1954:521), ulgår, om tullfrihet ej ålnjules,
tull med följande belopp, räknat för helbulelj om 75 centiliter:

Cognac
...................................................... 72:-

Armagnac,
brandy, eau-de-vie och whisky ...... 64:-

Andra
spritdrycker, ej hänförliga lill lulllaxenr 22.08 55:-

Vin:
musserande:

champagne
................................................ 29:-

annat
...................................................... 20:-

andra
slag med en alkoholhall:

överstigande
14 volymprocent ..................... 21:-

ej
överstigande 14 volymprocent ................. 10:-

För
spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 S

4 mom. h) rusdiycks/örsätjningslagen,
utgår tull med av partihandelsbolagel

för rusdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. omsätiningsskall enligt 2 S 1 mom. lagen (1957:209)
om skall pä sprit och vin; saml

3. mervärdeskatt enligl lagen (1968:430) om sådan
skatt.

För
starköl som införes enligl första och andra styckena utgår tull med

5 kronor per liter.

Denna
lag träder i kraft såvitt avser Anm. den I maj 1977 och i övrigl den 1 juli
1977.

'
Senaste lydelse 1975:143.

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 157

8
Förslag til]

Lag
om dryckesskatt

Härigenom
föreskrives följande.

1 S
Skatt Idryckesskatl) eriägges till staten enligt denna lag vid omsättning

inom landet och vid införsel av spritdrycker, vin saml malt- och läskedrycker.

Beteckning
i denna lag har samma betydelse som i lagen (1977:000) om tillverkning av
drycker m. m.

2 S Under lid då riksmöte ej pågår kan riksdagens finans- och skatteulskoii
på förslag av regeringen bestämma om skattesats eiler besluta alt skall enligl
denna lag skall börja eller upphöra all utgå.

3 S Riksskatteverket är beskattningsmyndighet för dryckesskatt som skall
eriäggas vid omsättning inom landet.

Om
skall vid införsel föreskrives i 15 S.

4 S
Skatiskyldig är

1. i fråga om spritdrycker och vin, del i lagen (1977:000) om handel med
drycker angivna partihandelsbolagel,

2. i fråga om mall- och läskedrycker, den som inom landei yrkesmässigl
tillverkar skattepliktiga drycker.

Skallskyldig
är vidare den som blivit registrerad som skatiskyldig importör enligl 8S.

5 S
Delägare i enkelt bolag är skallskyldig i förhållande lill sin andel i bolagel-

Efter ansökan av samtliga delägare kan riksskalieverkel besluta all den

av delägarna som dessa föreslär, tills vidare skall anses som ensam skatt-

skyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet.

1
fråga om kommanditbolag eller annat handelsbolag är bolaget skatt-skyldigt. Har
skatiskyldig avlidit, är dödsboet skattskyldigt. Har skattskyldig försalls i
konkurs, är konkursboet skallskyldigl.

6 S
Den som inom landet yrkesmässigl bedriver verksamhet som medför

skaltskyldighel enligt 4 S första slyckel skall anmäla sig för registrering hos

riksskalieverkel senasi ivå veckor innan verksamheten påbörjas eller över

lages- .andras förhållande som uppgiviis i anmälan skall riksskatteverket

underrättas inom Ivä veckor efter ändringen.

Om
verkställd registrering utfärdar riksskalieverkel bevis som sändes lill den skatiskyldige.

Foratt
avgöra om skattskyldighet föreligger kan riksskatteverket infordra uppgift från
näringsidkare som ej har anmält sig för registrering-

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 158

7 S Underlåter någon all göra anmälan eller lämna underrättelse eller
uppgift enligl 6 S, kan riksskatteverket förelägga honom all vid vite fullgöra
sin skyldighet. Försuttet vite utdömes av verket.

8 S Den som ämnar yrkesmässigl lill landet införa skattepliktig malt-
eller läskedryck för försäljning till återförsäljare kan efter ansökan
registreras hos riksskalieverkel. Ändras förhållande som har uppgiviis i
ansökningshandling äger 6 och 7 SS motsvarande tillämpning.

Om
verkställd registrering utfärdar riksskatteverket bevis som sändes till den skaitskyldige.

9 S
Skattskyldighet för partihandelsbolagel vid omsättning av spritdrycker

och vin inträder när betalning erhälles från del i lagen (1977:000) om handel

med drycker angivna deialjhandelsbolaget.

Skattskyldighet
för tillverkare och registrerad importör vid omsättning av mall-och
läskedrycker inträder när skaliepliktig dryck levereras till köpare eller tages
i anspråk för annat ändamål än försäljning eller, vid avregislrering, finnes i lager.

10 S
Skatten på spritdrycker och vin ulgår med en grundavgift och en pro

centavgift.

Grundavgiften
utgör per liter i fråga om

1. spritdrycker
65,5 öre för varje hel volymprocent alkohol,

2. slarkvin 7 kronor 75 öre,

3. lältvin 2 kronor 80 öre.

Procentavgiften
utgör för spritdrycker 50 procent och för vin 36 procent av deialjhandelsprisel.

Med deialjhandelsprisel
förslås del pris som deialjhandelsbolaget tillämpar vid försäljning över disk,
exklusive beloppet av skall enligt lagen (1968:430) om mervärdeskall.

11 S
Skallen på mall- och läskedrycker ulgår per liter med

45 öre för lagrat lättöl,

1
krona 35 öre för öl, 3 kronor 40 öre för starköl, 60 öre för kolsyrad
läskedryck, 37 öre för annan läskedryck.

12 S
Skattskyldig enligt 4 S skall ulan anmaning lämna deklaration avseende

drycker för vilka skattskyldighet har inträtt. Deklaration skall lämnas för

varje kalendermånad och inges till riksskatteverket senasi femte dagen i

andra månaden efter utgången av den månad deklarationen avser.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 159

13 S
1 deklaration för skall på mall- och läskedrycker får särskill för varie

varuslag avdrag göras för myckenhet, som

1. har
utförts ur landei eller har förts till svensk frihamn för annat ändamål

än att förbrukas däreller, såvitt avserstarköl, levererats för försäljning i export

buiik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring av proviant,

2. har försålts till den som enligl 7 S
tullförordningen (1973:979) åtnjuter tullfrihet vid införsel av varor,

3. har förvärvats för äterförsäljning och för vilken
skallskyldighet tidigare inträtt,

4. har tagils i anspråk för provning,

5. har återtagils i samband med återgång av köp,

6. har försålts med föriust för den skallskyldige, i
den mån föriuslen hänför sig lill bristande betalning från köpare.

14 S
Lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumiionsbeskaitning gäller

för dryckesskatt vid omsättning inom landet.

15}}
Införes skattepliktig dryck till landet av annan än den som har blivit
registrerad som importör enligt 8 S skall dryckesskatt eriäggas till tullmyndighet.
Tullagen (1973:670) gäller i fråga om skallen. Därjämte gäller 46 S lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss konsumiionsbeskaitning.

Skall
ulgår inte vid införsel av spritdrycker och vin av partihandelsbolaget eller
för bolagets räkning eller vid införsel av skattepliktiga drycker i den ordning
som avses i 18 S lagen (1977:000) om handel med drycker-

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978- Genom lagen upphäves lagen (1957:209) om
skall på sprit och vin-

I samband
med ikraftträdandet iakttages följande.

1. Äldre beslämmelsergäller fortfarande i fråga om
förhållande som hänför sig lill tiden före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning
till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i
stället den nya bestämmelsen.

3. Importör som önskar bli registrerad hos riksskaUeverkei
enligl 8 S med verkan från och med den I januari 1978 skall göra ansökan härom senasi
den 15 december 1977.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9
Förslag till

Lag
om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrives
atl 1 S skaiiebrottslagend 971:69)skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908:128) om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rät

tigheter, förordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags

tillgångar, kommunalskaltelagenl 1928:370), förordningen (1933:395) om er

sättningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, lagen (1946:324)

om skogsvärdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, lagen

(1947:577) om statlig lormögenheisskall, lagen (1958:295)om sjömansskall,

torordningen (1970:99) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,

2, lagen (1941:251) om
särskild 2, lagen (1941:251) om särskild

varuskatt, förordningen (1943:477) varuskatt, förordningen (1943:477)

otn skall å vissa
pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskall, förordningen
(1953:396) om accis å feitemulsion m, m., lagen (1953:397) om avgift för fellvaror
som användas för framställning av feitemulsion m. m,, lagen (1956:545) om omsäiiningsskaii
på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskalt, lagen (1960:253) om
tillverkning och beskattning av mall-och läskedrycker, lagen (1960:258) om uljämningsskall
på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om
tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännolje-skatt,slämpelskaltelagen
(1964:308), förordningen (1964:352) om gasol-skali, förordningen (1966:21) om sär-skild
skatt pä motorbränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, förordningen (1971:170)
om annons-

om skatt å vissa
pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen
(1953:396) om accis ä feitemulsion m, m,, lagen (1953:397) om avgift för feUvaror
som användas för framställning av feitemulsion m. m., lagen (1956:545) om omsätiningsskall
på motorfordon, lagen (1957:262) om allmän energiskau, lagen (1960:253) om
tillverkning och beskattning av malt-och läskedrycker, lagen (1960:258) om uljämningsskall
på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen (1961:394) om
tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännolje-skatl, siämpelskallelagen (1964:308),
förordningen (1964:352) om gasoiskall, förordningen (1966:21) om särskild
skall på motorbränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, förordningen
(1971:170) om annons-

opaginerad Kontrollera mot PDF

I Senaste lydelse 1975:1180.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 161

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Skatt, lagen (1972:266)
om skall pä skatt, lagen (1972:266) om skaU på

annonser och reklam, lagen annonser och reklam, lagen

(1972:820) om skall på spel, lagen (1972:820) om skall på spel, lagen

(1973:37) om avgift pä vissa dryck- (1973:37) om avgift på vissa dryck

esförpackningar, vägtrafikskaltela- esförpackningar, väglrafikskallela-

gen (1973:601), förordningen gen (1973:601), lagen

(1973:602) om särskild vägtrafik- (1973:602) om särskild väglrafik-

skaU, lagen (1973:1216) om särskild skatt, lagen (1973:1216) om särskild

beredskapsavgift för oljeprodukter, beredskapsavgift för oljeprodukter,

bilskrolningslagen (1975:343), bilskrolningslagen (1975:343), lagen

(1977:000) om dryckesskatt.

3,
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk försäkring,
lagen (1955:469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17
juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., lagen (1960:77)
om byggnadsforskningsavgift, lagen (1961:300) om redareavgift försjöfolkspensionering,
lagen (1962:381)om allmän försäkring, lagen (1962:398) om finansiering av
folkpensioneringen, lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, lagen
(1970:742) om lönegarantiavgift, lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift, lagen
(1975:358) om vuxenutbildnings-avgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift
till arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen
gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande skatt som
avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen
tillämpas ej om skatten eller avgiften fasiställes eller uppbäres i den ordning
som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift, skattetillägg eller
liknande avgift.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1978.

II Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 108

opaginerad Kontrollera mot PDF

10
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m.

Härigenom föreskrives
atl I S lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skallefordringar m. m. skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förmånsrätt
enligl 11 S förmånsrällslagen (1970:979) följer med fordran på

1. skall och avgift, som anges i 1 S förslastycket uppbördslagen(1953:272),
samt skatt enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskattelagen
(1970:624),

2. skall enligl förordningen (1959:507) om allmän
varuskatt och lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. skall eller avgift enligl
förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skall å vissa lotterivinster, lagen
(1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt ä vissa
pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskall, förordningen
(1953:396) om accis äfeu-emulsion m. m., lagen (1953:397) om avgift för fellvaror
som användas för framställning av feitemulsion m, m,, lagen (1956:545) om
omsättningsskatt på motorfordon, lagen (1957:262)om allmän energiskalt, lagen
(1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen
(1960:258) om utiämningsskati på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskall, siämpelskallelagen
(1964:308), förordningen

'Senaste
lydelse 1975:1266.

3, skatt eller avgift
enligt förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotterivinster,
lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skall å
vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen
(1953:396) om accis ä fett-emulsion m, m,, lagen (1953:397) om avgift för fellvaror
som användas för framställning av feitemulsion m, m,, lagen (1956:545) om
omsättningsskatt på motorfordon, lagen (I957;262)om allmän energiskalt, lagen
(1960:253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen
(1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen(1961:394)om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskall, siämpelskallelagen
(1964:308), förordningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

(1964:352) om gasolskatt,
förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, förordningen
(1971:170) om annonsskalt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,lagen(1972:820)om
skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift pä vissa dryckesförpackningar, lagen
(1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrolningslagen
(1975:343) samt lagen (1977:000) om dryckesskatt,

4, skatt enligt
förordningen (1922:260) om automobilskatt, kungörelsen (1951:750) om
salu-vagnsskall, förordningen (1963:116) om trafikomläggningsskatl, iraktor-skaltefdrordningen
(1969:297), väglrafikskaitelagen (1973:601), lagen (1973:602) om särskild vägtrafik-skau,
kungörelsen (1973:781) om sa-luvagnsskatt samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt.

Nuvarande
lydelse

(1964:352)
om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skall pä motorbränslen,
förordningen (1971:170) om annonsskall, lagen (1972:266) om skatt på annonser
och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på
vissa dryckesförpackningar, lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter samt bil-skrotningslagen (1975:343),

4, skatt
enligt förordningen

(1922:260) om automobilskatt,

kungörelsen (1934:122) om skatt å

motorfordon, som för tillfdlligt bru

kande i riket från utlandet införts,

kungörelsen (1951:750) om salu-

vagnsskatl, förordningen (1963:116)

om trafikomläggningsskatl, kungö

relsen (1964:43) om skatt å automobil,

som av utomlands bosatt person för

tillfälligt brukande i riket här förvär

vats, iraklorskatteförordningen

(1969:297), väglrafikskaitelagen

(1973:601), förordningen (1973:602)

om särskild vägtrafikskatt samt

kungörelsen (1973:781) om salu-

vagnsskati,

5, tull saml avgift enligt kungörelsen (1960:235) om
avgift för växtskydds-kontroll vid införsel av växter och förordningen (]968:361)om
avgift vid införsel av vissa bakverk,

6, avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering pä
jordbrukets område och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

7, avgift, som uppbäres med tillämpning av lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m, m.,
i den män avgiften icke omfattas av I.

Förmånsrätten
omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse alt
redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och
förseningsavgift.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1978,

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 164

11
Förslag till

Lag
om ändring i tulltaxan (1971:920)

Härigenom
föreskrives att 22 kap. tulltaxan (1971:920)skall ha nedan angivna lydelse.

22
kap. Drycker, sprit och ättika Anmärkningar

1. Della
kapitel omfattar ej:

a. havsvatten
(nr 25.01);

b. destillerat
vallen, ledningsförmågevalten och vallen av motsvarande

renhetsgrad (nr 28.58);

c. utspädd
ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr

29.14);

d. medikamenter
enligt nr 30.03;

e. parfymer
och loaleltmedel (33 kap.).

2. För
tillämpning av nr 22.08 och 22.09 gäller all alkoholsiyrkan skall

anses vara den som erhälles genom mätning med Gay-Lussacs alko-

holomeler vid en temperatur av -i- 15° C.

2:1
För tillämpning av underavdelningar av tulliaxenummer, där alkoholhalt uttryckes
i volymprocent, gäller att hallen skall beräknas vid + 15° C.

22.01 Vatten,
inbegripet mineralvatten och kolsyral vatten; is

och
snö ......................................... ......... fri

22.02 Lemonad,
aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kol

syral vatten och andra alkoholfria drycker, med undan

tag av fruktsaft och köksväxtsaft hänföriiga till nr 20.07

fri

22.03 Maltdrycker:

med
en alkoholhalt:

A. ej
överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) 1001 10:-

B. överstigande
1,8 men ej 2,8 viktprocent (öl) 1001 12.-

C. överstigande
2,8 viktprocent (siarköl) 1001 14:-

22.04 Druvmust
i jäsning, ävensom druvmust vars jäsning

avbrutits på annat sätt än genom tillsals av alkohol:

A. på
kärl rymmande högsl 10 liter ... 1001 25:-

B, på
andra käri ........................... 1001 10:-

22.05 Vin
av färska druvor; druvmust vars jäsning avbrutits

genom tillsals av alkohol:

A.
musserande ............................. 1001 100:-

'
Senaste lydelse enligl förfaliningsförslag nr 7.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 165

B,
andra slag, med en alkoholhalt:

1. ej
överstigande 15 volymprocent:

a. på
käri rymmande högst 10 liter ,,, 1001 25:-

b, på
andra käri .................... 1001 10:-

2. överstigande
15 volymprocent:

a. på
käri rymmande högst 10 liter .., 1001 67:50

b. på
andra kärl .................... 1001 50:-

22.06 Vermut
och annat vin av färska druvor, smaksatt med

aromatiska extrakter:

med
en alkoholhalt:

A, ej
överstigande 15 volymprocent:

1. på
käri rymmande högst 10 liter ............ 1001 25:-

2, på
andra käri ........................ 1001 10:-

B, överstigande
15 volymprocent:

1, p å k ä ri rymmande h ö gst 10 liter .. 1001
67:50

2. på
andra käri ......................... 1001 50:-

22.07 Andra
jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvin och

mjöd:

A. musserande,
andra än äppel- och päronvin.. 1(X)1 100:-

B. andra
slag, med en alkoholhalt:

1. ej
överstigande 15 volymprocent:

a. på
käri rymmande högst 10 liter ... 1001 25:-

b. på
andra kärl .................... 1001 10:-

2. överstigande
15 volymprocent:

a. på
käri rymmande högsl 10 liter ... 1001 67:50

b. p å andra k ä ri ........................... 1001 50:-

22.08 Etanol
(elylalkohol) och finsprit, odenaturerade, med en

styrka av 80° eller högre; denaturerad sprit (inbegripet

etanol och finsprit), oavsett styrkan:

A................................................... avsedda
att användas uteslutande för kemisk om

vandling ....................................... ......... fri

B. andra
........................................... 6%

22.09 Sprit
(etanol, elylalkohol), ej hänföriig till nr 22.08; likör

och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhaltiga be

redningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning

av drycker:

A. likör,
bitter och liknande drycker .... 1001 92:50

B. andra
drycker, inbegripet odenaturerad sprit med en

styrka understigande 80°:

1. på käri rymmande högst 10 liter 1001 67:50

2. på andra käri ............... 1001 av 50 %

alkoholhalt
vid -I-15° C ................. 17:50

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 166

C.
sammansatta alkoholhaltiga beredningar (s. k. kon

centrerade extrakt) för framställning av drycker . ........ 5
%

22.10 Ättika ........................................ 6%

Anm.
För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 § 3.
lagen (1977:000) om handel med drycker, ulgår, om tullfrihet ej ålnjules, tull
med följande belopp, räknat för helbulelj om 75 centiliter:

Cognac
...................................................... 72

Armagnac,
brandy, eau-de-vie och whisky ....... 64

Andra
spritdrycker, ej hänföriiga till lulllaxenr 22.08 55

Vin:
musserande:

champagne
................................................ 29:-

annat
...................................................... 20:-

andra
slag med en alkoholhall:

överstigande
15 volymprocent ....................... 21:-

ej
överstigande 15 volymprocent .................. 10:-

För
spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 18 4. lagen
(1977:000) om handel med drycker, utgår tull med av partihandelsbolaget för
alkoholdrycker fastställt belopp, motsvarande:

1. tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2. skatt enligt 10 lagen (1977:000) om dryckesskatt;
samt

3. mervärdeskatt enligt lagen (1968:430) om sådan
skatt.

För
starköl som införes enligl första och andra styckena utgår tull med 5 kronor
per liter.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor

Härigenom föreskrives
atl 3 och 8 SS lagen (1960:258) om utiämningsskati på vissa varor' skall ha
nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder äga,
för inom rikel tillverkat siarköl, bestämmelserna i lagen (1960:253) om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker saml i övrigt
bestämmelserna i lagen (1941:251) om särskild varuskatt motsvarande
tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid tillverkning i
allenast ringa omfattning av varor som avses i 2 S b.

S

1
fråga om skattskyldighet samt den tidpunkt då sådan skyldighet inträder äga,
för inom riket tillverkat starköl, bestämmelserna i lagen (1977:000) om
dryckesskatt samt i övrigl bestämmelserna i lagen (1941:251) om särskild
varuskatt motsvarande tillämpning. Skattskyldighet skall dock ej föreligga vid
tillverkning i allenast ringa omfattning av varor som avses i 2 S b.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8S

Deklaration
till riksskatteverket skall lämnas för varje kalendermånad eller, där verket så
medger, för varje kalenderkvarial, varunder skattskyldighet uppkommit.

Deklaration
skall insändas inom en månad efter varje beskattningsperiods utgång.
Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, medgiva, alt deklaration må
insändas senare än nu sagts, dock inom tvä månader efter utgången av den beskatlningsperiod
deklarationen avser.

varor ./or vilka
skattskyldighet har inträtt. Från denna myckenhet må avdrag göras för
varor, vilka

I
deklaration skall lämnas uppgift I deklaration skall lämnas uppgift om den
myckenhet skattepliktiga om den myckenhet skattepliktiga

a) använts vid
tillverkning som deklarationen avser och som visas

varor
som under beskattningsperioden levererats till köpare eller, beträffande
starköl, utlämnats från lillverkningsställe eller där tillverkats och
förtärts. Från denna myckenhet må avdrag göras för varor, vilka

a)
använts vid tillverkning som deklarationen avser W/er, beträffande

'Senaste
lydelse av lagens mbrik 1974:918.

2 Med nuvarande lydelse
avses 3 S enligl förfaliningsförslag nr 6.

Med nuvarande lydelse
avses 8 S enligl författningsförslag nr 6.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse starköl, utlämnats från tillverkningsställe och som visas hava
tidigare blivit påförda utiämningsskati;

b) återtagils;

c) enligl bevis av tullmyndighet utförts ur riket
eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för
försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrätials för
förvaring av proviant.

Föreslagen
lydelse hava tidigare blivit påförda utiämningsskati;

b) återtagils;

c) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket
eller förts till frihamn eller, såvitt avser starköl, levererats för
försäljning i exportbutik eller lagts upp på tullager som inrättats för förvaring
av proviant.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 169

Bilaga
3

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-02-24

Föredragande:
statsrådet Wikström

Anmälan
till proposition om alkoholpolitiken

1 Inledning

Alkoholpoliliska
utredningen (APU) avlämnade i december 1974 sill slutbetänkande (SOU
1974:90-93) Alkoholpolitik. Sedan belänkandet remiss-behandlats tillsattes en
beredningsgrupp med uppgift att på grundval av betänkandet och remissyttrandena
redovisa ett samlat underiag för regeringens ställningslagande till de alkoholpoliliska
frågorna. Beredningsgruppen har i januari 1977 redovisat uppdraget i en
rapport (DsS 1977:1). Jag vill nu ta upp frågor som rör forskning, organisationsslöd
till vissa nykterhetsorganisationer och Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning.

2 Forskning

Säväl
alkoholpoliliska utredningen (APU) som samtliga remissinstanser framhåller all
forskningen kring alkoholproblemen är otillräcklig. Delta gäller särskilt de
samhällsvetenskapliga områdena av denna forskning. APU:s förslag lill
förstärkning av olika forskningsresurser liksom remissinstansernas yttranden
har behandlats av beredningsgruppen för frågor avseende alkoholpolitiken.
Beredningsgruppen har härvid framhållit all del innebär avsevärda
organisatoriska svårigheter att med ens inrätta ett så stort antal nya tjänster
(13 st.) som APU föreslår. Med åberopande av bl. a. de skäl som
beredningsgruppen har anfört föreslår jag atl två samhällsvetenskapligt
inriktade tjänster och en vårdinriklad tjänst inrättas. Universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) bör få i uppdrag au inom en ram av 750 000 kr. bl. a. lämna förslag i
fråga om dessa tjänsters närmare inriktning och placering. UHÄ bör härvid beakla
den forskning som bedrivs vid de båda institutionerna för alkoholforskning vid
karolinska institutet. Beredningsgruppen för-

12 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 108

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 170

ordade
även au UHÄ i sina åriiga anslagsframställningar skulle lämna förslag om en
fortsatt utbyggnad av forskarorganisationen i syfte att successivt genomföra
den av APU föreslagna förstärkningen av forskningsresurserna. Jag delar
beredningsgruppens uppfattning alt forskningen kring alkoholproblemen är av
utomordentligt stor betydelse.

Av anslagslekniska
skäl finner jag del lämpligt all dessa medel nu tillförs anslaget Extra
utgifter vid universiteten m. m. och all medlen ställs till regeringens
disposition.

Förslagom
medel förs. k. uppdragsforskning i alkoholfrågan har framförts av APU och
godtagits av remissinstanserna. Beredningsgruppen föreslår därför att årliga
anslag avsätts lill denna form av forskning. Jag delar beredningsgruppens
uppfattning och föreslår alt 250 000 kr. anslås för sådan forskning och all
socialstyrelsen får disponera dessa medel. Jag har i denna fråga samrått med
chefen för socialdepanementel.

Vid
framställning om anslag för uppdragsforskning för budgetåret 1977/78 har jag
beaktat all den i denna prop. föreslagna organisationen hos socialstyrelsen
föreslås träda i kraft den 1 januari 1978.

Den
verksamhet som bedrivs av tvärvetenskapliga seminariet i alkoholfrågan (TSA)
är värdefull ur alkoholpolitisk synvinkel. Jag räknar med att dess verksamhet
skall kunna stödjas av forskningsrådsnämnden. Denna skall enligt vad jag anfört
i förslaget till denna nämnd (prop. 1976/77:100 bil. 12, s. 362) handha
uppgifter av tvärvetenskaplig natur. Jag hemställer att regeringen föreslär
riksdagen

att
uiöver vad som tidigare (prop. 1976/77:59) föreslagits till Extra utgifter vid universiieien
m. m. under nionde huvudtiteln för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 750 000 kr. atl lill Uppdragsforskning i alkoholfrågan
under femte huvudtiteln för budgelårel 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av
125 000 kr.

3
Organisationsstöd till vissa nykterhetsorganisationer m. fl.

I prop.
1976/77:100 (bil. 12, s. 187) har regeringen föreslagit riksdagen au, i
avvaktan på särskild proposition, lill Organisationsslöd lill vissa nyk-lerhelsorganLsationer
m, fi. för budgetåret 1977/78 beräkna ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.
Jag anhåller all nu få ta upp denna fråga.

Riksdagen
beslutade år 1976 (prop. 1975/76:161, KrU 1975/76:40, rskr 1975/76:357) om
ändrade regler för det statliga stödet lill vissa nykterhets-organisationer m. n.
Tidigare deialjregler för bidragsgivningen avskaffades. Stödet utgår till
organisationernas centrala verksamhet. Organisationerna avgör själva på vilket
sätt medlen skall användas för att bäst främja resp. organisations syften och
verksamhet. Förändringen av bidragsgivningen innebar all slödel till dessa
organisationer anpassades lill den utveckling av olika organisationsbidrag som
hade skell under 1970-ialei.

s. 171 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 171

Innan
förslag om förändringar av bidragsgivningen till de aktuella organisationerna
förelades riksdagen hade överiäggningar förekommit mellan företrädare för
organisationerna och utbildningsdepartementet. Vid dessa hade organisalionsrepresentanierna
förklarat sig intresserade av alt medverka till all förenkla bidragsgivningen.
Från berörda organisationers sida uttalades önskemål om alt komma fram till en
ordning som innebar all de själva skulle ansvara för fördelningen av bidraget.
Det var emellertid inte möjligt alt då finna en definitiv lösning av frågan hur
fördelningen skulle ske. För innevarande budgetär har de hidrag som utgår från
anslaget Organisationsslöd lill vissa nyklerhelsorganisationer m, fi,
fördelats av regeringen efter samråd med berörda organisationer.

Under
år 1976 har ytteriigare överläggningar förekommit mellan företrädare för
organisationerna och ulbildningsdepartemeniel. Därvid har bl. a, de framlida
formerna för fördelningen av bidraget och frågan om bidragels Sloriek för
budgetåret 1977/78 diskuterats. Organisationerna föreslår att en särskild samarbetsnämnd
skapas som får ansvaret för fördelningen av anvisade medel mellan berörda
organisationer, Samarbetsnämnden bör enligl organisationerna beslå av sju
ledamöter med personliga ersättare för var och en av ledamöterna. Mandattiden
för ledamöter och ersättare bör vara tre är. Nämnden bör inom sig utse
ordförande och vice ordförande samt besluta om sekreterare och annat
arbetsbiträde.

Ledamöter
och ersättare i samarbetsnämnden bör utses av fyra valkor-poraiioner. I de
olika val korporationerna ingår de organisationer som budgelårel 1976/77
erhöll bidrag ut anslaget Organisationsslöd till vissa nyklerhelsorganisationer
m. n, enligt följande:

Fyra ledamöter och lika
många ersättare utses gemensamt av de organisationer som bygger på enskilt
medlemskap dvs. Förbundet mol droger, lOGT-NTO-rörelsen, Järnvägsmännens helnyklerhetsförbund,
MHF-rörel-sen, Verdandi-arbelarrörelsens nykterhetsförbund, Sveriges
akademikers nykterhetsförbund, Sveriges blåbandsrörelse, Sveriges lärares
nykterhetsförbund, Sveriges polismäns helnykterhetsförbund. Svenska frisksportförbun-det
och Vita bandet. En ledamot och en ersättare utses av De kristna samfundens
nykterhetsrörelse. En ledamot och en ersättare utses gemensamt av de
organisationer som främst organiserar alkoholproblematiker dvs. Alkoholproblematikernas
riksorganisation. Länkens kamralförbund och Sällskapet länkarnas riksförbund.
En ledamot och en ersättare utses av sam-arbelsorganisalionerna
Kvinnoföreningarnas samarbetskommiité för nykier-hetsfrägor. Riksförbundet mol
alkoholmissbruk och Samarbetskommittén för alkoholfrågor.

Bidraget bör enligl
organisationernas mening i första hand ulgå lill de organisationer som
innevarande budgetår erhåller bidrag under anslaget Organisationsslöd till
vissa nyklerhelsorganisationer m, fi. Stödet till organisationerna bör få
formen av grundbidrag och röriigl bidrag.

Den
förändring av bidragsgivningen till nykterhetsorganisationer m. fl.

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 172

som
riksdagen beslutade om år 1976 var ett första steg i en förändring av bidragsgivningen
lill organisationerna, Tidgare gällande bestämmelser infördesår 1955(prop.
1954:151,SäU 1954:1,rskr 1954:310). Av redogörelsen för organisationernas
förslag beträffande den fortsatta bidragsgivningen framgår all de själva önskar
la ett ansvar för fördelningen av de ställiga bidragen och atl de också är
villiga all bilda del representativa organ som skall få ansvaret för
medelfördelningen. Jag finner detta tillfredsställande och föreslår atl
bidragen lill här omnämnda organisationer i framtiden bör fördelas enligt de
riktlinjer och av ell organ med sammansättning som har föreslagits.

Jag anser
del angeläget all samarbetsnämnden redan frän början har ell fast sekretariat
som kan biträda med administrativa uppgifter och dit organisationerna kan
vända sig för atl nä kontakt med samarbetsnämnden. Enligl min mening bör samarbeisnämndens
kansli knytas lill Nykterhetsrörelsens landsförbund. Landsförbundel har
förklarat sig berett atl biträda med denna servicefunktion. För sina
arbetsinsatser bör landsförbundel er-hälla ersättning i särskild ordning ur
anslaget Organisationsslöd till vissa nyklerhelsorganisationer m. fi. Del bör
ankomma på regeringen all faslslälla ersäilningens storlek.

Organisationerna
själva föreslår all statsbidraget bör utgå som grundbidrag och rörligt bidrag.
Delta kan enligl min mening vara en lämplig form för bidragsfördelning. Nämnden
bör emellertid även kunna pröva andra stödformer. Till grund för samarbeisnämndens
beslut om bidragsfördelning bör ligga bidragsframslällningar från
organisationerna.

Innevarande
budgetär är 130 000 kr. avsatta lill inslruktörsbidrag inom vissa
organisationer som slår utanför nykterhetsrörelsen. Medlen utbetalas lill
Centralförbundet för alkohol- och narkoiikaupplysning som fördelar dem lill
Centerns ungdomsförbund, KFUK-KFUM:s scoutförbund. Svenska scoutförbundet, Sveriges
Riksidroltsförbund och Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Dessa medel
bör även för budgelårel 1977/78 ulgå under detta anslag men bör därefter
upphöra.

Anslaget
Organisationsslöd lill vissa nyklerhelsorganisationer m. fl. är i statsbudgeten
för innevarande budgetär uppfört med 6 milj. kr, I en särskild framställning lill
regeringen har organisationerna föreslagit all anslagel för budgetåret 1977/78
bör höjas med 10 milj. kr. till 16 milj. kr. Skolöver-siyrelsen föreslär i sin
anslagsframställning all organisalionssiödei skall ulgå med oförändrat 6 milj.
kr.

Beredningsgruppen
anser all organisationernas möjlighel att verka pä del alkoholpolitiska området
bör ökas ytteriigare och föreslår därför all anslagel räknas upp med 2 milj.
kr. till 8 milj. kr.

Jag
vill erinra om alt anslagel för innevarande budgetår ökade med nära 3,2 milj.
kr. vilket var mer än en fördubbling av tidigare utgående bidrag.

Anslaget
till nyklerhelsorganisalionerna har emellertid varil oförändrai

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 173

under
en lång följd av år bl. a. med motiveringen all APU:s förslag skulle inväntas.
Därför finns del inom nyklerhelsorganisalionerna ell uppdäml behov av ytteriigare
medel. Jag anser det därför befogat atl även i år göra en kraftig uppräkning av
Organisalionssiödei lill vissa nyklerhelsorganisationer m. n. Anslagsökningen
bör enligt min mening bli 4 milj, kr. vilket innebär alt anslaget blir totalt
10 milj. kr. Medlen bör fördelas bland de organisationer som innevarande budgetår
fått del av bidraget till organisationsslöd till vissa nyklerhelsorganisationer.

Hemst ä llan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen all

1. godkänna de av mig förordade allmänna riktlinjerna
för fördelning av anslaget Orga n i sa t io nss löd till vissa nykterhetsorganisationer
m. fl.,

2. lill Orga n isai ionsstöd lill vissa nyklerhelsorganisationer
m. fl. för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisa eu
reservationsanslag av 10 000 000 kr,

4
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning

I
prop, 1976/77:100 (bil, 12 s. 187) har regeringen föreslagit riksdagen all, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, lill Bidrag lill Centralförbundet för
alkohol- och narkotikaupplysning för budgetåret 1977/78 beräkna ett
reservationsanslag av 2 321 000 kr. Jag anhåller alt nu få ta upp denna fråga.

Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har sedan länge spelat en central
roll i upplysnings- och informalionsarbelei på alkohol-och narkolikaomrädei.
Till en börian var CAN ett samarbetsorgan på informationsområdet för enbart nyklerhelsorganisationer.
På senare år har en rad andra organisationer anslutit sig lill förbundet, bl,
a, LO, TCO, KF, Sveriges riksidroilsförbund. Riksförbundet Hem och skola saml ell
antal klienlorganisalioner. Härigenom har förbundet kommit att omspänna stora
delar av folkrörelsesverige.

APU
framhåller au utbildnings- och informationsinsatserna på del alkoholpolitiska
området hittills har varit alltför splittrade. För att åstadkomma en bättre
samordning och ge ökad kraft ål upplysningsarbetet föreslog utredningen all
ett centralt alkoholpolitiskt råd inrättas. Enligt APU:s förslag bör CAN
fortsätta sin verksamhet som informationskanal för folkrörelserna. CAN:s
bibliotek föreslås bli sammanfört med biblioteket hos Institutet för teoretisk
alkoholforskning till en informationscentral för folkrörelserna.

Chefen
för socialdepartementet har tidigare idag föreslagit att socialstyrelsen i
framliden under socialdepartementet pä central verksnivå får an-

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 174

svaret
för alkoholpolitiken. Till socialstyrelsen föreslås knutet eu särskill organ,
socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor, i vilket ingår företrädare för bl.a.
arbetsmarknadens organisationer, idrottsrörelsen, folkbildningen, statens
ungdomsråd, de båda kommunförbunden och nykterhetsrörelsen. I nämndens
arbetsuppgifter föresläs ingå bl. a. att förbereda socialstyrelsens
ställningstaganden i olika alkoholpoliliska frågor samt att besluta om fördelningen
av vissa bidrag. Den samordning av alkoholpolitiken som chefen för socialdepartemeniel
har förordat innebär inle någon förändring av nuvarande ansvarsfördelning ulan
de särskilda uppgifter, som vissa andra myndigheter och organisationer f n.
har, kommer att ligga kvar hos dessa. För informationsverksamhetens del är del
en fördel om den går ut från ell stort antal instanser. Genom all informationen
sprids på de vägar som är naturiiga för annan kontaktverksamhet ökar
möjligheterna atl nä ut med informationen. Olika folkrörelsers och föreningars
aktiva medverkan i del alkoholpolitiska arbetet är av stort värde inle minst
genom atl upplysnings-och opinionsbildningsarbelel kan bedrivas med
utgångspunkt i de medverkande organisationernas egna värderingar och
rörelsernas särart.

Den
medlemssirukiur som CAN har idag underiällar en medverkan i del
alkoholpolitiska arbete som regeringen vill främja. Jag är övertygad om alt en
rad åigärder - bl. a, informationsarbetet och andra förebyggande insatser -
får den bästa effekten om de genomförs i ell naiuriigt sammanhang, I, ex, på
arbetsplatser där LO och TCO har sill konlakinäi uppbyggt, eller inom
fritidssektorn där idrotts- och ungdomsrörelserna har en omfattande verksamhet.
Jag tolkar också den vidgade samverkan inom CAN som ell tecken på att man inom
de olika folkrörelserna är intresserade av de alkoholpoliliska frågorna och
beredd alt göra insatser pä området.

Enligt min mening bör CAN
även fortsättningsvis kunna spela en aktiv och central roll i del alkoholpoliliska
arbetet. Genom nära kontakt med den forskning som bedrivs pä alkohol- och drogområdel
bör förbundet kunna förmedla nya kunskaper och rön, CAN bör vidare kunna medverka
vid framställning av läromedel och informationsmaterial. På så sätl kan förbundet
ge service i alkohol- och narkotikafrågor ål skolväsendet och annan utbildning saml
lill folkrörelserna. De närmare detaljerna för centralförbundets verksamhet
bör självfallet utformas av förbundets ledning i samverkan med berörda
intressenter.

Jag
är inle beredd all förorda någon sammanslagning mellan biblioteken hos CAN och
Institutet för teoretisk alkoholforskning.

Den
förändring som har skell av centralförbundets medlemssirukiur ger anledning all
ompröva frågan om statens representation i förbundets styrelse. Styrelsen
beslår för närvarande av tolv ledamöter. Regeringen tillsätter ordföranden,
skolöverstyrelsen utser fem ledamöter och förbundets årsmöte väljer sex
ledamöter.

Med
hänsyn lill de uppgifter som CAN har pä det alkoholpoliliska området är det
viktigt, all förbundets styrelse har en bred förankring genom atl

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 175

i den ingår företrädare för både medlemsorganisationerna
och skilda områden av samhällslivet. Vid överiäggningar mellan företrädare för
utbildningsdepartementet och CAN:s styrelse har man från styrelsens sida
förklarat sig beredd atl verka för en allsidig sammansätlning av styrelsen. Med
hänsyn härtill anser jag del vara angelägel all medlemsorganisationernas infiytande
i CAN:s styrelse ökar och au de statliga ledamöternas antal minskar i motsvarande
omfattning. Enligl min mening bör regeringen även fortsättningsvis tillsätta
ordföranden i CAN. Dessutom bör en företrädare från vardera skolöverstyrelsen,
universitets- och högskoleämbetet saml socialstyrelsen ingå i CAN:s styrelse.
Härigenom blir undervisning, forskning och den centrala alkoholpoliliska
myndigheten företrädd i förbundels ledning. Övriga älta ledamöter skall utses
av förbundels årsmöte och kommer således alt representera
medlemsorganisationerna. Även personalen bör vara företrädd i förbundets
ledning. Centralförbundet bör även fortsättningsvis stå under överinseende av
skolöverstyrelsen som utfärdar erforderiiga föreskrifter beträffande
förbundets verksamhet.

APU fäste uppmärksamheten på nackdelarna för CAN av alt
förbundet som en icke statlig institution inte garanteras kompensation för
lönehöjningar och andra kostnadsökningar ulan tvingas täcka sådana utgiftsökningar
med bidrag som är avsedda för utåtriktad verksamhet. Förbundet har också själv
i sina anslagsframställningar pekat på atl de generella kostnadsökningarna
inneburit all del ekonomiska utrymmet för upplysningsinsatser minskal.

Jag har förståelse för all nu existerande förhållanden kan
skapa problem när det gäller alt planera förbundets verksamhet. Därför förordar
jag, i likhet med beredningsgruppen att CAN:s fast anställda personal frän och
med budgetåret 1977/78 uppförs på skolöverstyrelsens personalförteckning och
därmed får tiänster hos skolöverstyrelsen med placering vid CAN:s kansli.

Jag beräknar en ökning av anslagel lill CAN med 700 000
kr. Härigenom får förbundet kompensation för vissa generella kostnadsökningar
samt möjligheter till en viss förstärkning av bl. a. biblioteks- och
dokumentationsverksamheten. Det lolala bidraget till centralförbundets
verksamhet kommer därmed att för budgetåret 1977/78 uppgå lill 3 021 000 kr.
Jag avser atl senare återkomma i frågan om hur stor del av centralförbundels
anslag som för nästa budgetär skall överföras lill skolöverstyrelsen för
täckning av styrelsens ökade kostnader genom den föreslagna överföringen.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag atl
regeringen föreslär riksdagen besluta atl

1. godkänna de av mig förordade förändringarna av
villkoren för bidrags-

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 176

givningen
lill Centralförbundet för alkohol- och narkoiikaupplysning,

2.
till Bidrag lill Centralförbundet för alkohol- och narkoiikaupplysning för
budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 3 021 000 kr.

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 177

Bilaga 4

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-02-24

Föredragande:
statsrådet Mogård

Anmälan
till proposition om alkoholpolitiken

1 Inledning

Alkoholpolitiska
utredningen (APU) avlämnade i december 1974 siu slui-betänkande (SOU
1974:90-93) Alkoholpolitik. Sedan betänkandet remiss-behandlats tillsattes en
beredningsgrupp med uppgift atl på grundval av betänkandet och remissyttrandena
redovisa ell samlat underiag för regeringens ställningstagande till de alkoholpoliliska
frågorna. Beredningsgruppen har i januari 1977 redovisat uppdraget i en
rapport (DsS 1977:1). Jag vill nu la upp frågor som rör skolan.

2 Skolan
och alkoholfrågan

2.1 Undervisningens utformning och omfattning

Den
undervisning som bedrivs i fråga om alkohol, narkotika och tobak är
obligatorisk på samtliga stadier i grundskolan. Riktlinjerna för undervisningen
i dessa frågor innebär atl eleverna rekommenderas alt helt avslå bruket av bl.
a. alkohol under uppväxtåren. En sådan hållning är enligl min mening befogad
även i framtiden när skolan meddelar grundläggande faktainformation om alkohol och
övriga beroendeframkallande medel, såsom thinner och läkemedel.

I
likhei med APU och Hera remissinstanser har beredningsgruppen framfört all
undervisning om alkohol och andra beroendeframkallande medel bör vara
obligatorisk även i gymnasieskolan. Med hänsyn lill atl gymnasieskolan numera
är dimensionerad för atl ta emot större delen av de ungdomar som avslutar
grundskolan, finner jag del befogal atl siörre vikt läggs vid information i
dessa frågor även i gymnasieskolan. Utredningen (U 1976:10) om den gymnasiala
utbildningen har bl. a, lill uppgift all se över innehållet i all undervisning
i gymnasieskolan. Jag anser dock att insatser

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 178

bör
göras redan nu för all stärka skolans roll i deiia avseende. Skolöver-styrelsen
(SÖ) bör därför få i uppdrag all utforma och pröva olika former av information
i alkoholfrågan i gymnasieskolan. Jag avser alt återkomma lill regeringen i
denna fråga.

Vid
sidan av uppgiften att meddela nödvändiga baskunskaper har genom de senaste
årtiondenas skolpoliliska reformer skolans sociala roll kommit att
uppmärksammas allt mer. Beslutet om reformering av skolans inre arbete (prop,
1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367) innebär aU skolan fär siörre
möjligheter alt ta ansvar för elevernas allsidiga utveckling. Delta kan ske
genom all i skolarbetet knyta an lill samhället i övrigl och bygga på en
förankring i verkligheten av de frågor som bearbetas från olika praktiska och
teoretiska utgångspunkter.

Jag
vill i samband med nämnda beslut erinra om den samlade skoldagens betydelse för
au ge eleverna ökade möjligheter lill kontakt med del lokala frilids- och kulturiivet,
Alla delar av skoldagen, även de som inte utgörs av traditionellt lekiionsarbele,
bör utformas så all elevernas kunskaps- och personlighetsulveckling stimuleras.
Undervisning och annan verksamhet bör varvas och knyta an till varandra. De
lokala föreningarna kommer all få medverka i skolan och på sina egna villkor ta
ansvar för fritidsverksamhet under och efter skoldagen. Med de arbetsformer som
sålunda har fastställts för skolans verksamhet finner jag, i likhei med
beredningsgruppen alt goda förutsättningar finns för att sätta in informationen
om alkohol och andra missbruksproblem i sill allmänna och sociala sammanhang
och ge eleverna en vidgad syn pä dessa frågor.

SÖ
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 föreslagit en utökning av
medlen till expertis vid länsskolnämnderna. En sådan me-delsförslärkning skulle
göra del möjligt att understödja och utvidga den verksamhet som bedrivs av s,
k, ANT (alkohol-narkolika-tobak)-kontakt-personer vid länsskolnämnderna.
Beredningsgruppen har tillstyrkt SÖ:s förslag. Även jag förordar att medel
beräknas för en sådan förstärkning.

2.2
Utbildning och fortbildning av skolans personal

För
all skolan skall kunna ge undervisningen om alkohol och andra beroendeframkallande
medel den utformning och omfattning som jag har förordat i del föregående
fordras all lärare och övrig personal i skolan har god grundutbildning på
området och atl nya rön och erfarenheter beaktas genom fortbildning. Jag har
ovan betonat vikten av all alkoholfrågan och angränsande frågor i skolan sätts
in i sitt naturiiga, vidare sammanhang, Mol den bakgrunden är del enligl min
mening viktigt all lärarutbildningen i della avseende omfattar inte endasi
ämnesteori utan även elevvårdsaspekier och metodikfrågor.

Frågor
som rör lärarutbildningens mål, struktur och innehåll utreds för

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 179

närvarande
av 1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04). Det hör således till denna
utrednings arbetsuppgifter atl även inordna frågor om alkohol och narkotika i
grundutbildningen av lärare.

Fortbildning för atl bl.
a. sprida kunskaperom norm- och attitydbildning bör enligl min mening anordnas
så all den når samtliga personalgrupper som är verksamma i skolan, förutom
olika kategorier av lärare även t. ex. kuratorer, skolsköterskor och
fritidsledare. Med hänsyn till all fiertalel elever i gymnasieskolan återfinns
på de mer yrkesinriktade linjerna är det önskvärt att även lärare i
yrkestekniska ämnen flr della i fortbildningen. Jag förordar all fortbildningen
sker i form av studieledarutbildning. Kursen bör omfatta 30-35 timmars
undervisning. Jag räknar med att fortbildningen sträcker sig över en
femårsperiod. Jag beräknar medel fr. o. m. budgetåret 1977/78 för en sådan
utbildning, anordnad i studielag bestående av tre personer från varje
rektorsområde, representerande olika personalkategorier (720 000 kr.).

Även
lärarutbildare bör få lillfälle aU delta i fortbildning kring alkoholfrågor.
Jag beräknar 30 000 kr. för sådan fortbildning budgelårel 1977/78 under anslagel
Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildning, m. m. Jag har i denna
fråga samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Jag
hemställer all regeringen uiöver vad som tidigare (prop. 1976/77:100, bil. 12
samt prop. 1976/77:59) har föreslagits föreslår riksdagen

alt
lill Länsskolnämnderna för budgetåret 1977/78 under nionde

huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kr. all lill Fortbildning m. m. för
budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
720 000 kr. samt atl lill Foiskning och utvecklingsarbete för
högskoleutbildning, in. m. för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 30 000 kr.

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:108 180

Innehåll

Propositionen................................................... ...... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll..................... 1

Utdrag
av prolokollel vid regeringssammanträde den 24 februari 1977 3

Bilaga
1: Socialdepartementet............................. ...... 4

1 Inledning...................................................... ...... 4

2 Gällande rätt och utveckling av konsumtion och
alkoholskador 6

2.1 Alkohollagstiftningen................................. ...... 6

2.1.1 Tillverkning av sprit och vin................. ...... 7

2.1.2 Tillverkning av maltdrycker.................. ...... 7

2.1.3 Handel med rusdrycker....................... ...... 7

2.1.4 Handel med öl................................... 10

2.1.5 Handel med alkoholfria drycker............. 11

2.1.6 Teknisk sprii m. m.............................. .... 11

2.2 Konsumlionsuivecklingen............................ 12

2.3 Ungdomars alkoholvanor............................ .... 13

2.4 Alkoholskadeulvecklingen........................... 14

3 Föredraganden.............................................. .... 16

3.1 Allmänna överväganden............................. .... 16

3.2 Information............................................. 22

3.3 Aklivitelsslöd m.m..................................... .... 27

3.3.1 Slöd ål fritidsaktiviteter...................... .... 27

3.3.2 Alkoholfria restauranger...................... 28

3.4 Alkoholfrågan i arbetslivet.......................... .... 30

3.5 Den centrala organisationen....................... .... 32

3.6 Försäljning av alkoholdrycker...................... .... 37

3.6.1 Den lokala och regionala lillsynsorganisaiionen 37

3.6.2 Detaljhandel med alkoholdrycker........... .... 40

3.6.3 Servering av alkoholdrycker................. .... 44

3.7 Teknisk sprii m. m..................................... .... 51

3.8 Kostnader och ikraftträdande...................... .... 53

4 Upprättade lagförslag..................................... .... 55

5 Specialmotivering till lagtexten......................... .... 55

5.1 Förslaget lill lag om tillverkning av drycker m.m 55

5.2 Förslaget till lag om handel med drycker....... .... 62

5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1961:181)om
försäljning

av
teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat... .... 96

6 Hemställan................................................... 96

Bilaga
1:1 Socialdepartementets lagförslag............ 98

Förslag
lill

1.
lag om tillverkning av drycker, m. m.................. .... 98

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 181

2. lag om handel med drycker.............................. .. 105

3. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av
teknisk sprit

och
alkoholhaltiga preparat.............................. .. 118

4. lag om ändring i lotteriförordningen (1939:207).... .. 124

5. lag om ändring i lagen (1954:579) om nykierhetsvård 126

6. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av
alkoholhaltiga drycker m. m 127

Bilaga
2: Budgeidepartemeniet............................. .. 129

1 Inledning...................................................... .. 129

2 Parti- och detaijhandelsorganisationen............... .. 129

2.1 Gällande ordning....................................... .. 129

2.2 Föredraganden......................................... .. 130

3 Beskattningen
av drycker................................ .. 130

3.1 Gällande bestämmelser m. m....................... .. 130

3.2 Föredraganden......................................... .. 131

3.2.1 Allmänna överväganden...................... .. 131

3.2.2 Dryckesbeskattningens avvägning......... .. 135

4 Övriga frågor................................................ .. 138

5 Hemställan................................................... .. 140

Bilaga
2:1 Budgetdepartemenleis lagförslag............ .. 141

Förslag
lill

1. lag om ändring i lagen (1957:209) om skall på sprit
och vin 141

2. lag om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning
och be.skatlning

av
mall- och läskedrycker............................... .. 142

3. lag
om ändring i lagen (1960:253) om tillverkning och beskattning

av
mall- och läskedrycker............................... .. 143

4. lag om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159)... 147

5. lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen
(1954:521) 149

6. lag om ändring i lagen (1960:258) om uljämningsskall
på vissa varor 153

7. lag om ändring i tulltaxan (1971:920)............... 156

8. lag om dryckesskatt...................................... .. 157

9. lag om ändring i skatlebrollslagen (1971:69)....... .. 160

10, lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade
skallefordringar m, m 162

11, lag om ändring i tulltaxan (1971:920)............... 164

12, lag om ändring i lagen (1960:258) om uljämningsskall
på vissa varor 167

Bilaga
3: Utbildningsdepartementet (statsrådet Wikström) 169

1 Inledning...................................................... 169

2 Forskning..................................................... .. 169

3 Organisationsslöd lill vissa nyklerhelsorganisationer
m, ft 170

4 Centralförbundet för alkohol- och narkoiikaupplysning 173

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:108 '82

Bilaga
4: Ulbildningsdepartemeniel (statsrådet Mogård) 177

1 Inledning....................................................... 177

2 Skolan och alkoholfrågan.................................. 177

2.1 Undervisningens utformning och omfattning.... ... 177

2.2 Utbildning och fortbildning av skolans personal. 178

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

192 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (179)

179 kopplingar i 121 dokument.

  1. SOU 2026:7 Förstärkt uppföljning och utvärdering av folkhälsopolitiken (del 1) i texten
  2. SOU 2025:48 Stärkt pandemiberedskap s. 613 om s. 90 i texten
  3. Prop. 2024/25:86 Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker s. 163 om s. 75 i texten
  4. SOU 2025:5 Avgift för områdessamverkan s. 316 · s. 388 i texten
  5. Skr. 2023/24:140 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 96 i texten

Visa alla 121

Rättsfall (13)

13 kopplingar i 12 dokument.

  1. RÅ 1994 ref. 82 ur registret
  2. RÅ 1994 ref. 87 om s. 48 ur registret
  3. RÅ 1994 ref. 88 om s. 50 ur registret
  4. RÅ 1993 ref. 42 om s. 44 · om s. 45 ur registret · i texten
  5. RH 2006:13 om s. 16 ur registret
  6. RH 2005:74 om s. 17 ur registret
  7. RH 1997:89 om s. 16 ur registret
  8. RH 1994:52 ur registret

Visa alla 12