Sök i Ratio Lex

om höjning av mervärdeskatten, m.m.

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:144, om höjning av mervärdeskatten, m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:144 Regeringens proposition

1976/77:144

om
höjning av mervärdeskatten, m. m.

beslutad
den 14 april 1977.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att mervärdeskatten höjs
från 15 % till 17,1 % den I juni 1977.

Vidare föreslås att en investeringsavgift om 15 %
införs på vissa s. k. oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas under tiden
den 15 maj 1977den 30 juni 1978. Avgift skall betalas även för arbeten som har
påbörjats under tiden den 19 aprilden 14 maj 1977, om igångsättningen har
skett utan tillstånd. Regeringen föreslås kunna föreskriva att arbeten inom
vissa regioner befrias från avgift, om läget på arbetsmarknaden motiverar det.

1
Riksdagen 1976177.1 saml. Nr 144

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:144

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrives att 13 och 59 §§ lagen
(1968:430) om mervärdeskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

13 §2

Skatten utgår med 15 procent Skatten utgår med sjutton och

av
beskattningsvärdet. en tiondels procent av beskatt-

ningsvärdet.

59 §3

Mervärdeskatt utgår med 15 Mervärdeskatt utgår med sjutton

procent
av beskattningsvärdet. För och en tiondels procent av beskatt-

monteringsfärdigt hus utgår dock ningsvärdet. För monteringsfärdigt

skatten med 9 procent av beskatt- hus utgår dock skatten med tio

ningsvärdet. och tjugosex hundradels procent

av
beskattningsvärdet.

Beskattningsvärdet är lika med varans värde,
beräknat enligt 6 § tullförordningen (1973: 979), med tillägg av tull samt
annan statlig avgift eller skatt, mervärdeskatten inbegripen.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet i fall som
avses i 13 § tull-förordningen iakttages att, om varan

reparerats i utlandet, beskattningsvärdet är lika
med det belopp som betingats för reparationen med tillägg som i andra stycket
sägs,

bearbetats på annat sätt eller tillverkats av
svenskt eller i Sverige förtullat material, avdrag får medges för vad som i
annan ordning belagts med mervärdeskatt,

tillverkats med utnyttjande av svenskt
konstruktionsarbete eller annan liknande svensk prestation, avdrag får medges
för värdet av sådant arbete eller sådan prestation.

{Se
vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1977. I samband
med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

De nya bestämmelserna gäller omsättning av vara,
byggnad eller tjänst efter utgången av maj månad 1977. De äldre bestämmelserna
gäller dock i fråga om förskotts- eller acontolikvid som mottagits före
ikraftträdandet och som avser bestämd vara, byggnad eller tjänst.

Vid försäljning mot efterkrav gäller de äldre
bestämmelserna i fråga om vara som säljaren har avsänt till köparen före den I
juni 1977.

1 Lagen
omtryckt 1969: 237. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

2 Senaste
lydelse 1970: 166.

3 Senaste
lydelse 1973: 985.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:144

2
Förslag till

Lag
om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

Härigenom
föreskrives följande.

1 §
För byggnadsarbete, som igångsattes under tiden den 15 maj 1977

den 30 juni 1978, erlägges investeringsavgift till staten, om arbetet

helt eller till övervägande del avser

1.
bensinstation, reparationsverkstad
för motorfordon, parkeringshus eller sådan parkermgsanläggning som ej inrättas
i anslutning till ny bostadsbebyggelse,

2.
butiks-, kontors-, bank-,
hotell- eller restaurantlokaleV, i den mån lokalerna icke ingår i låneunderlag
för bostadslån enligt 24 § bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946),

3.
kommunal förvaltningsbyggnad,

4.
samlingslokaler, som icke är
avsedda för kyrkliga eller andra religiösa ändamål, samt nöjeslokaler,

5.
sporthall eller annan
idrottsanläggning, eller

6.
bostadshus som är avsett
uteslutande för fritidsändamål, om huset genom arbetet erhåller en bostadsyta
däri inräknad till bostad in-redningsbar yta överstigande 80 kvadratmeter.

Rivning av byggnad anses vid tillämpning av denna
lag icke som byggnadsarbete.

2 §
Investeringsavgift enligt 1 § erlägges icke för

1.
kommunalt eller enskilt
beredskapsarbete för vilket statsbidrag utgår enligt arbetsmarknadskungörelsen
(1966: 368),

2.
byggnadsarbete, för vilket stöd
utgår enligt kungörelsen (1970: 180) om statligt regionalpolltiskt stöd,

3.
byggnadsarbete till den del
arbetet avser åtgärder, för vilka utgår stöd enligt förordningen (1975:632) om
lånegaranti för arbetsmiljöförbättringar eller statligt stöd för
energibesparande åtgärder,

4.
byggnadsarbete till den del
arbetet är föranlett av skada för vilken ersättning utgår enligt
försäkringsavtal,

5.
arbete, som avser installation
av elektriska ledningar eller andra elektriska anordningar, måleriarbete eller
arbete, som avser mindre komplettering (s. k. lapparbete) av befintlig värme-,
vatten-, avlopps-eller ventilationsanläggning, om arbetet icke har samband med
annat byggnadsarbete,

6.
reparations- eller
underhållsarbete i andra fall än som avses i 5, om sammanlagt högst tre
personer sysselsattes för arbetet, eller

7.
byggnadsarbete för vilket den
totala byggnadskostnaden uppgår till högst 100 000 kronor.

Om läget på arbetsmarknaden motiverar det, får
regeringen föreskriva att investeringsavgift icke skall erläggas för arbete
inom viss del av landet. Vidare får regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer för särskilt fall medge befrielse helt eller delvis från avgift, om
det är motiverat med hänsyn till läget på arbetsmarknaden eller om andra
synnerliga skäl föreligger.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:144 4

3 §
Investeringsavgift erlägges av den för vars räkning arbetet utföres

(byggherren).

Finns för visst byggnadsarbete flera byggherrar,
svarar de solidariskt för investeringsavgiften. Har byggnad eller annan
anläggning som avses med avgiftsbelagt arbete bytt ägare innan arbetet har
slutförts, är även den nye ägaren att anse som byggherre.

Staten
erlägger ej investeringsavgift.

4 §
Investeringsavgift utgår med 15 procent av byggnadskostnaden för

avgiftsbelagt arbete. Avgiften fastställes av länsstyrelsen i det län där

byggnadsplatsen är belägen och erlägges till denna länsstyrelse.

Preliminär avgift utgår med 15 procent av den
beräknade byggnadskostnaden. Slutlig avgift fastställes när arbetet har
slutförts.

Preliminär
och sludig avgift avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 §
Innan avgiftsbelagt byggnadsarbete igångsattes skall byggherren till

länsstyrelsen lämna skriftlig deklaration med uppgift om den beräknade

byggnadskostnaden. Länsstyrelsen fastställer preliminär avgift och före

lägger byggherren att betala in denna inom viss angiven tid eller, om

arbetet icke har igångsatts, senast när detta sker.

När avgiftsbelagt byggnadsarbete har slutförts,
skall byggherren till ledning för fastställande av slutlig avgift till
länsstyrelsen omgående lämna deklaration med uppgift om den verkliga
byggnadskostnaden. Om den slutliga avgiften överstiger den preliminära,
förelägger länsstyrelsen byggherren att genast mbetala det överskjutande
beloppet. Överstiger den preliminära avgiften den slutliga, förordnar
länsstyrelsen om återbetalning eller avkortning av överskjutande belopp.

På begäran av byggherren meddelar länsstyrelsen
särskilt beslut huruvida visst byggnadsarbete är avgiftsbelagt eller icke.

Investeringsavgift får icke fastställas av
länsstyrelsen efter utgången av sjätte året efter det år då byggnadsarbetet
slutfördes.

Förekommer anledning att fastställa
investeringsavgift med avvikelse från deklaration skall, där hinder ej möter,
tillfälle beredas byggherren att yttra sig i frågan.

6 §
Deklaration som avses i 5 § första stycket skall innehålla uppgift

om byggnadsarbetets art och tidpunkten när arbetet skall igångsättas

samt den beräknade byggnadskostnaden och sättet för beräkningen av

denna. Deklaration som avses i 5 § andra stycket skall innehålla upp

gift om tidpunkten när arbetet har slutförts samt den verkliga byggnads

kostnaden och sättet för beräkningen av denna.

Deklaration
skall avges på heder och samvete. Riksskatteverket fastställer formulär till
deklaration.

7 §
Får länsstyrelse kännedom om att avgiftsbelagt byggnadsarbete

igångsatts eller avslutats utan att deklaration har lämnats enligt 5 §,

skall länsstyrelsen anmana byggherren att lämna sådan deklaration.

Efterkommer byggherren icke anmaningen, får länsstyrelsen vid vite

förelägga honom att fullgöra deklarationsskyldigheten. Försuttet vite

utdömes av länsskatterätten.

Byggherre är skyldig att utöver deklaration lämna
länsstyrelsen de övriga uppgifter som behövs-för tillämpningen av denna lag.

Kan preliminär eller sludig avgift ej bestämmas på
grundval av byggherrens uppgifter, bestämmer länsstyrelsen avgiften till
skäligt belopp.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 144 5

8 §
Byggnadsarbete anses igångsatt när det har påbörjats på byggnads

platsen. Det anses slutfört när anläggningen i huvudsak har tagits i bruk

för sitt ändamål. Har arbetet utlämnats på entreprenad, anses det slut

fört senast när den slutliga ekonomiska uppgörelsen har skett, dock ej

senare än ett år efter det år då slutbesiktning sker.

Om byggnadsarbete nedlägges eller avbrytes för att
återupptagas först ett år därefter eller senare, anses arbetet slutfört när det
nedlades eller avbröts. Aterupptages arbetet sedan mer än ett år har förflutit,
anses nytt arbete vara igångsatt.

9 §
I byggnadskostnaden för arbete, som byggherren utför i egen regi,

inräknas även skälig andel av s. k. indirekt byggnadskostnad, såsom

administrationskostnad. Hänsyn tages dock icke till ränta på eget kapi

tal. Har byggherren för arbetet använt virke från egen fastighet eller

tillgång som har varit avsedd för omsättning eller förbrukning i annan

rörelse än byggnadsrörelse, inräknas virkets eller lagertillgångens salu

värde i byggnadskostnaden. Investeringsavgift inräknas icke i byggnads

kostnaden.

10 §
På framställning av länsstyrelsen skall investeringsavgift, som ej

har betalats inom av länsstyrelsen angiven tid, indrivas i den ordning

som föreskrives i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av rest-

förd skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom. första stycket

nämnda lag. Införsel enligt införsellagen (1968:621) får äga rum vid

indrivning av investeringsavgift eller restavgift.

När särskilda omständigheter föranleder det, får
länsstyrelsen meddela befrielse från skyldighet att erlägga restavgift. Därvid
har 58 § 2 mom. uppbördslagen motsvarande tillämpning.

I fråga om preskription skall bestämmelserna i 71 §
1 mom. uppbördslagen ha motsvarande tillämpning.

11
§ För kontroll av att
uppgiftsskyldighet enligt denna lag har fullgjorts får länsstyrelsen förordna
om revision. Därvid gäller i tillämpliga delar bestämmelsema i 56 och 58 §§
taxeringslagen (1956:623) om taxeringsrevision.

12
§ Har någon i samband med
avgiftsbelagt byggnadsarbete vidtagit åtgärd som kan antagas ha tillkommit i
syfte att undgå eller erhålla lindring i investeringsavgiften, fastställes
sådan avgift som om åtgärden icke hade vidtagits.

13
§ Talan mot länsstyrelsens
beslut enligt denna lag föres hos kammarrätt genom besvär. Besvärshandlingen
skall ha kommit in till kammarrätten inom två månader från den dag då
klaganden fick del av beslutet.

Länsstyrelsens beslut länder till efterrättelse
utan hinder av att besvär har anförts. Har talan förts mot länsstyrelsens
eller kammarrättens beslut, får länsstyrelsen medge anstånd helt eller delvis
med inbetalning av investeringsavgift.

Mot beslut av länsstyrelsen som avser anstånd med
inbetalning av investeringsavgift eller föreläggande av vite enligt 7 § får
talan ej föras.

14 §
Vid inkomsttaxeringen får avdrag icke ske för investeringsavgift.

Sådan avgift får ej heller inräknas i anskaffningskostnaden för anlägg

ningen i fråga vid beräkning av avdrag för värdeminskning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:144 6

15
§ Den som hos länsstyrelsen eller annan myndighet har tagit del av uppgift som
lämnats eller handling som upprättats på grund av bestämmelse i denna lag får
ej obehörigen yppa dess innehåll.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

Byggnadsarbete, som har igångsatts under tiden den
19 aprilden 14 maj 1977 utan att erforderiigt tillstånd enligt lagen (1971:
1204) om byggnadstillstånd m. m. har meddelats, anses vid tillämpning av denna
lag igångsatt den 15 maj 1977.

3
Förslag till

Lag
om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom föreskrives att 1 § skattebrottslagen
(1971:69) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen
(1908: 128) om be- 1. lagen (1908: 128) om be

villningsavgifter för särskilda för- villningsavgifter för
särskilda för

måner och rättigheter, förordning- maner och rättigheter, förordning

en (1927:321) om skatt vid ut- en (1927:321) om skatt vid ut-

skiftning av aktiebolags tillgångar, skiftning av
aktiebolags tillgångar,

kommunalskattelagen (1928: 370), kommunalskattelagen (1928: 370),

förordningen (1933:395) om er- förordningen (1933:395) om er

sättningsskatt, lagen (1941:416) sättningsskatt, lagen (1941:416)

om arvsskatt och gåvoskatt, lagen om arvsskatt och gåvoskatt, lagen

(1946: 324) om skogsvårdsavgift, (1946: 324) om skogsvårdsavgift,

lagen (1947:576) om statlig in- lagen (1947:576) om statlig in

komstskatt, lagen (1947:577) om komstskatt, lagen (1947:577) om

statlig förmögenhetsskatt, lagen statlig förmögenhetsskatt, lagen

(1958: 295) om sjömansskatt, för- 1958: 295) om sjömansskatt, för

ordningen (1970: 99) om investe- ordningen (1970: 99) om investe

ringsavgift för vissa byggnadsarbe- ringsavgift för vissa byggnadsarbe

ten, ten, lagen (1977: 000) om investe

ringsavgift för vissa byggnadsarbe

ten,

2. lagen (1941: 251) om särskild varuskatt,
förordningen (1943: 477)

om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljnings

skatt, förordningen (1953: 396) om accis å fettemulsion m. m., lagen

(1953: 397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av

fettemulsion m. m., lagen (1956: 545) om omsättningsskatt på motor

fordon, lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253)

om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960:

258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961: 372) om ben-

'
Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77: 108.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:144 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

sinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653) om brännoljeskatt,
stämpelskattelagen (1964: 308), förordningen (1964: 352) om gasolskatt,
förordningen (1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, förordningen (1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om
skatt på annonser och reklam, lagen (1972: 820) om skatt på spel, lagen (1973:
37) om avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601),
lagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt, lagen (1973:1216) om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975: 343), lagen
(1977: 000) om dryckesskatt,

3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring i vad
avser obligatorisk försäkring, lagen (1955:469) angående omreglering av vissa
ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för
olycksfall i arbete m. m., lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift, lagen
(1961: 300) om redareavgift för sjöfolks pensionering, lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1962:398) om finansiering av folkpensioneringen,
lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift, lagen (1970:742) om
lönegarantiavgift, lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift, lagen (1975: 358)
om vuxenutbildningsavgift, lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift Ull
arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående
skatt och tillkommande skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften
fastställes eller upp-bäres i den ordning som gäller för tull och ej heller
beträffande restavgift, skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:144

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-04-14

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson,
Friggebo

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om höjning av mervärdeskatten, m. m.

1
Inledning

Regeringen kommer inom kort att i
kompletteringspropositionen för riksdagen presentera sin syn på konjunkturutvecklingen
och den ekonomiska politikens uppläggning. Som ett led i en nödvändig
åtstramning av vår inhemska förbrukning och i syfte att börja minska
underskotten i de utrikes betalningarna är det nödvändigt att mervärdeskatten
höjs. Härigenom kan ökningstakten i den privata konsumtionen bromsas. En
höjning av mervärdeskatten har dessutom fördelen att den belastar konsumtionen
av inhemska och importerade varor på ett likvärdigt sätt utan att påverka de
svenska företagens konkurrenskraft på exportmarknaden. För att uppnå den
åtstramningseffekt på konsumtionen som behövs förordar jag att skattesatsen för
mervärdeskatten höjs från nuvarande 15 % till 17,1 %. Denna höjning medför vid
oförändrad konsumtionsvolym en inkomstökning för staten om ca 4 miljarder kr.
per år.

Höjningen av mervärdeskatten bör bl. a. i syfte att
i möjligaste mån undvika köprush genomföras snarast möjligt. Med beaktande av
tiden för frågans riksdagsbehandling, information till de skattskyldiga och
andra faktorer, som berör det tekniska genomförandet av skattehöjningen, bör
den träda i kraft den I juni 1977. Jag vill i detta sammanhang erinra om att
regeringen även har förordnat om ett allmänt prisstopp under tiden den 6
aprilden 31 maj 1977, bl. a. för att förhindra oberättigade prishöjningar i
förväg inför en förestående höjning av mervärdeskatten.

Det
är av väsentlig betydelse för vår standardutveckling att ökade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976, 77:144 9

resurser
kan avdelas för produktiva investeringar inom i första hand den
utlandskonkurrerande sektorn. Enligt min mening är det i nu rådande strama
kreditmarknadsläge angeläget att ytterligare underlätta kreditmarknadens
uppgift att prioritera industriinvesteringarna. Det är också angeläget att
vidta åtgärder för att dämpa den snabba kostnadsutvecklingen inom
byggnadssektorn liksom att begränsa anspråken på produktionsresurserna inom
denna sektor.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag
att en investeringsavgift om 15 % införs på s. k. oprioriterade
byggnadsarbeten som påbörjas under tiden den 15 maj 1977den 30 juni 1978.

Riksdagens beslut i dessa frågor bör föreligga i så
god tid att informations- och annat förberedelsearbei. hinner genomföras före
ikraftträdandet.

I det följande behandlar jag de båda här förordade
åtgärderna var för sig.

2
Mervärdeskatten

Mervärdeskatten infördes den I januari 1969 med
skattesatsen 10%. Den ersatte då den allmänna varuskatten, vilken sedan den 1
mars 1967 hade utgått efter samma skattesats. Den 9 februari 1970 höjdes mervärdeskatten
på vissa kapitalvaror, bl. a. personbilar, fritidsbåtar och TV-mottagare till
14 % och därefter den I november 1970 till 15 %. Under den höjda skatten
inrymdes då även kylskåp, spisar och andra s. k. vitvaror. Den I januari 1971
höjdes skatten generellt till den nuvarande skattesatsen 15 %. Under tiden den
I aprilden 15 september 1974 var mervärdeskatten av konjunkturpolitiska skäl
nedsatt till 12%.

Skattskyldig är den som omsätter skattepliktiga objekt.
Skattskyldigheten inträder enligt kontantmetoden, som är huvudregel, när
likvid kommer den skattskyldige till godo. Enligt faktureringsmetoden inträder
skattskyldigheten vid kreditförsäljning redan när fordran uppkommer.

Skatten beräknas på priset inkl. mervärdeskatt.
Skattesatsen 15 % motsvarar ett pålägg om 17,65 % räknat på priset före skatt.

I
fråga om vissa skatteobjekt utgår skatt på reducerade beskattningsvärden.
Sålunda gäller för byggnadsarbeten i allmänhet samt hotell-och serveringstjänster
den s. k. 60-procentsregeln. På vissa anläggningsarbeten, t. ex. vägbyggen,
tillämpas den s. k. 20-procentsregeln. 60-procentsregeln ger en skatteeffekt
som motsvarar skattesatsen 9 % och 20-procentsregeln en effekt som motsvarar
skattesatsen 3 %. Pålägget på priset före skatt utgör 9,89 % resp. 3,09 %.

Den förordade höjningen av skattesatsen till 17,1 %
motsvarar ett pålägg om 20,63 % beräknat på priset före skatt.
60-procentsregeln

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:144 10

motsvarar skattesatsen 10,26 % och
20-procentsregeln skattesatsen 3,42%. Pålägget på priset före skatt blir då
11,43 % resp. 3,54%.

En höjning av skattesatsen från 15
% till 17,1 % motsvarar ett pålägg om 2,53 % på nuvarande priser.

Den föreslagna höjningen föranleder
ändring av 13 och 59 §§ lagen (1968: 430) om mervärdeskatt.

Som jag har nämnt tidigare bör
skatten höjas med verkan från den 1 juni 1977. Det finns enligt min mening
anledning att införa särskilda övergångsbestämmelser för att säkerställa en
smidig övergång till den nya skattesatsen. Erfarenheterna från tidigare
skattesatsändringar har visat att det materiella resultatet inte har varit
likvärdigt för olika skattskyldiga och olika konsumenter. Vidare har det praktiska
arbetet hos olika skattskyldiga varierat. En förklaring härtill är förekomsten
av de två metoderna för redovisning av mervärdeskatt, kontantmetoden och
faktureringsmetoden.

I allt väsentligt försvinner
skillnaderna mellan de båda redovisningsmetoderna vid skattesatsförändring om
tillämplig skattesats bestäms med utgångspunkt i tidpunkten för leverans av
vara eller tillhandahållande av tjänst. Så kan ske genom att man anknyter
skattesatsen till tidpunkten för omsättningen. Skattskyldig som tillämpar
kontantmetoden och som har sålt en vara på avbetalning med leverans före den 1
juni 1977 behöver då inte tilläggsfakturera sina köpare ytterligare
skattebelopp. I stället får han redovisa skatt enligt äldre skattesats när han
uppbär likvid för sådana kundfordringar efter ikraftträdandet.

Skattskyldig, som före den 1 juni
1977 erhåller förskotts- eller acontolikvid avseende tillhandahållande efter
utgången av maj månad 1977 av visst bestämt objekt eller viss bestämd
prestation, bör få redovisa skatt enligt den lägre skattesatsen för sådan
likvid. Den höjda skattesatsen bör således gälla endast för vederlag som
erläggs därefter. För skattskyldig, som tillämpar faktureringsmetoden, utlöser
förskotts-likvid inte någon omedelbar redovisningsskyldighet. I den faktura,
som utlöser redovisningsskyldighet, får därför beskattningsvärdet i nu aktuella
fall uppdelas på de belopp för vilka den lägre resp. den högre skattesatsen
gäller. En särskild föreskrift rörande beskattningen av förskottslikvider bör
tas in i ikraftträdandebestämmelserna.

När faktureringsmetoden tillämpas anses skattskyldigheten
i praktiken inträda när fakturering sker efter fullgjord leverans eller annan
prestation. Om skattesatsens bestämmande anknyts till leveranstidpunkten eller
motsvarande uppnås mycket nära anslutning till denna tillämpning. Det bör dock
framhållas att den avgörande tidpunkten bör vara när varan faktiskt levereras,
dvs. när den avlämnas till köparen. På en punkt bör avsteg från vad som nu har
sagts göras av praktiska skäl. Postorderföretag och andra företag som säljer
varor mot efterkrav

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:144 11

i
anslutning till skattesatshöjningen bör oavsett redovisningsmetod få tillämpa
gällande skattesats vid varans avsändande i stället för vid varans mottagande.
En föreskrift härom bör tas in i ikraftträdandebestämmelserna.

3
Investeringsavgift

Särskild investeringsavgift för vissa
byggnadsarbeten har utgått vid två tidigare tillfällen, nämligen under tiden
mars 1967september 1968 och under tiden maj 1970juni 1971 (prop. 1967: 10, Be
3 LU 1967: 1, rskr 1967:53, SFS 1967:44 samt prop. 1970:101, BeU 1970:37, rskr
1970:187, SFS 1970:99). I båda fallen utgick investeringsavgiften med 25 % av
byggnadskostnaden för vissa s. k. oprioriterade byggen som hade igångsatts
under den aktuella perioden. Enligt 1970 års lagstiftning utgick avgift endast
för byggnadsarbeten som utfördes utanför det dåvarande stödområdet.

Enligt 1970 års lagstiftning räknades som
oprioriterat och därmed avgiftsbelagt byggnadsarbete sådant arbete som helt
eller till huvudsaklig del avsåg

bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon,
parkeringshus eller sådan parkeringsanläggning som ej hade inrättats i
anslutning till ny bostadsbebyggelse,

butiks-,
kontors- eller banklokaler,

kommunal
förvaltningsbyggnad,

kyrkliga
eller andra samlingslokaler eller nöjeslokaler,

sporthall
eller annan idrottsanläggning,

bostadshus som var avsett uteslutande för
fritidsändamål, när arbetet ingick i ett byggnadsföretag som omfattade mer än
ett sådant hus eller när huset genom arbetet erhöll en bostadsyta överstigande
80 kvm.

Om byggnadsarbetet innefattade såväl avgiftsbelagt
som avgiftsfritt byggnadsarbete skulle det enligt uttalande i prop. 1970: 101
anses till huvudsaklig del avse avgiftsbelagt byggande om detta utgjorde mer än
50 % av hela byggnadsarbetet.

Från avgift undantogs byggnadsarbete inom vissa
områden. Sedan nya regler om statligt regionalpolltiskt stöd hade genomförts
undantogs byggnadsarbeten inom det s. k. allmänna stödområdet från avgift (SFS
1970: 319). 1970 års lagstiftning innebar att investeringsavgift inte togs ut
på arbeten inom Nortbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län
samt vissa kommuner inom Gävleborgs, Kopparbergs, Värmlands, Älvsborgs samt Göteborgs
och Bohus län.

Enligt 1970 års lagstiftning var även vissa andra
arbeten befriade från avgift, nämligen kommunalt och enskilt byggnadsarbete för
vilket statsbidrag utgick i viss ordning, byggnadsarbete som var föranlett av
skada för vilken ersättning utgick enligt försäkringsavtal, elinstalla-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:144 12

tioner,
måleriarbeten och vissa kompletteringsarbeten när arbetet inte hade samband med
annat byggnadsarbete samt reparations- och underhållsarbete i annat fall om
sammanlagt högst tre personer sysselsattes för arbetet. 1 kungörelsen (1970:
100) om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten föreskrevs att
investeringsavgift inte skulle erläggas om den sammanlagda byggnadskostnaden
inte översteg 50 000 kr.

Kungl. Maj:t kunde enligt 1970 års lagstiftning
medge dispens från skyldigheten att erlägga investeringsavgift om läget på
arbetsmarknaden eller andra synnerliga skäl påkallade det.

Den investeringsavgift som nu föreslås bör tas ut
på byggnadsarbeten som igångsätts under tiden den 15 maj 1977den 30 juni 1978
och bör uppgå till 15 % av den totala kostnaden för avgiftsbelagda arbeten.
Från avgiftsplikt bör av arbetsmarknadspolitiska skäl kunna undantas
byggnadsarbeten inom vissa delar av landet. Regeringen bör därför få
bemyndigande att medge avgiftsbefrielse för arbeten inom olika områden när
läget på arbetsmarknaden motiverar det. Dessutom bör i likhet med vad som
gällde enligt 1970 års lagstiftning regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer få möjlighet att medge dispens i särskilda fall från
avgiftsskyldighet när det är motiverat med hänsyn till läget på arbetsmarknaden
eller när andra synnerliga skäl förehgger. Om syftet med lagstiftningen skall
uppnås är det dock enligt min mening angeläget att tillämpningen av
dispensregeln blir mycket restriktiv.

Investeringsavgiften bör liksom tidigare träffa
endast vissa s. k. oprioriterade byggnadsarbeten. Med oprioriterade arbeten
avses sådana arbeten som enligt kungörelsen (1971: 1205, ändrad senast
1974:960) om byggnadstillstånd inte får utföras utan sådant tillstånd. Kretsen
av avgiftsbelagda arbeten bör bestämmas på i stort sett samma sätt som enligt
1970 års lagstiftning. I ett avseende är dock en utvidgning motiverad. Arbeten
avseende hotell- och restaurantlokaler fordrar numera byggnadstillstånd och bör
enligt min mening avgiftsbeläggas. A andra sidan bör det avgiftsbelagda området
i några avseenden begränsas i förhållande till 1970 års regler. Arbeten på
sådana butikslokaler m. m. som ingår i låneunderlag för bostadslån enligt 24 §
bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946) bör sålunda undantas från
avgiftsplikt. Vidare bör arbeten avseende kyrkliga samlingslokaler och andra
lokaler för religiöst bruk undantas. I fråga om arbeten på fritidshus gällde
enligt 1970 års lagstiftning att avgift togs ut om huset genom arbetet erhöll
en bostadsyta överstigande 80 kvm. Även arbeten på mindre hus var dock
avgiftsbelagda när arbetet ingick i projekt som omfattade mer än ett hus (t.
ex. s. k. fritidsbyar). I den nu föreslagna lagstiftningen bör samtliga mindre
fritidshus undantas från avgiftsplikt. Arbete på fritidshus bör alltså vara
avgiftsbelagt endast när huset får en bostadsyta överstigande 80 kvm.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:144 13

Rivning av byggnad räknas enligt lagstiftningen om
byggnadstillstånd som byggnadsarbete men fordrar numera inte byggnadstillstånd.
Enligt min mening bör vid tillämpning av avgiftsreglerna rivning inte behandlas
som byggnadsarbete. En uttrycklig föreskrift om detta bör tas in i
författningstexten.

Som
jag redan har nämnt gällde enligt 1970 års lagstiftning att ett byggnadsarbete
som innefattade såväl avgiftsbelagt som avgiftsfritt arbete var
avgiftspliktigt om det till huvudsaklig del avsåg avgiftsbelagt arbete. Med
huvudsaklig del menades mer än 50 % av hela arbetet. Samma regler bör tillämpas
denna gång. Uttrycket "till huvudsaklig del" bör dock ersättas av
uttrycket "till övervägande del", eftersom det senare får anses
klarare ange den avsedda innebörden (jfr SkU 1975/76: 28 s. 37 f).

Liksom
tidigare bör vissa arbeten, som i och för sig avser avgiftsbelagda objekt,
ändå befrias från avgift, nämligen vissa kommunala och enskilda
beredskapsarbeten, arbeten som har föranletts av försäkringsskador,
elinstallationer m. m. som inte har samband med annat arbete samt reparations-
och underhållsarbete som sysselsätter högst tre personer. Vidare bör
byggnadsarbete undantas från avgift om den totala kostnaden för arbetet inte
överstiger visst belopp. Beloppsgränsen var enligt 1970 års lagstiftning 50 000
kr. Jag föreslår att den nu bestäms till 100 000 kr. Samtidigt föreslår jag
att avgiftsbefrielse skall medges i ytterligare några fall. Det är sålunda
motiverat att befria byggnadsarbeten, för vilka stöd utgår enligt kungörelsen
(1970: 180) om statligt regionalpolltiskt stöd. Innefattar ett byggnadsarbete
åtgärder, för vilka utgår stöd enligt förordningen (1975:632) om lånegaranti
för arbetsmiljöförbättringar eller statligt stöd för energibesparande åtgärder,
är avgiftsbefrielse likaledes motiverad. Denna befrielse bör avse endast den
del av kostnaden för hela byggnadsarbetet som belöper på de åtgärder för vilka
stödet har utgått. Motsvarande begränsning bör iakttas när det är fråga om
byggnadsarbete som innefattar åtgärder föranledda av försäkringsskador.

I övrigt bör reglerna för den nu föreslagna
investeringsavgiften utformas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
gällde eiUigt 1970 års lagstiftning. Detta betyder bl. a. att frågan om
påförande av avgift skall prövas av länsstyrelse och att talan mot
länsstyrelsens beslut förs hos kammarrätt. Med hänsyn till den begränsade
giltighetstid som har föreslagits för den nya lagstiftningen är det i likhet
med vad som gällde i fråga om 1970 års regler angeläget att dessa ärenden avgörs
med förtur i kammarrätterna. Enligt 1970 års lagstiftning fick talan inte föras
mot kammarrättens utslag. Något motsvarande förbud mot överklagande är knappast
längre motiverat med hänsyn till de begränsningar i besvärsrätten som ändå
gäller enligt förvaltnings-processlagen (1971: 291). Även i några andra
avseenden bör de proces-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:144 14

suella
och administrativa reglerna ändras i förhållande till 1970 års lagstiftning.
Vidare bör skattebrottslagen (1971: 69) ändras så att den omfattar den nya
avgiften. Jag hänvisar i dessa delar till författnings-förslagen.

De nya bestämmelserna om investeringsavgift bör
träda i kraft snarast möjligt och som jag redan har föreslagit tillämpas i
fråga om byggnadsarbeten som påbörjas efter den 14 maj 1977. För att förhindra
kringgående är det nödvändigt att i ett avseende komplettera
ikraftträdandebestämmelserna. I likhet med vad som gällde i fråga om
ikraftträdandet av 1970 års lagstiftning bör föreskrivas att byggnadsarbete
som utan erforderligt byggnadstillstånd påbörjas under tiden från det
propositionen överlämnas till riksdagen dvs. den 19 april 1977 fram till
den 15 maj 1977 skall anses igångsatt sistnämnda dag.

Som jag tidigare har framhållit bygger de nu
föreslagna reglerna i allt väsentligt på samma principer som 1970 års
lagstiftning. Detta innebär bl. a. att man vid tolkning och tillämpning av de
nya reglerna i mycket stor utsträckning får vägledning av den praxis som
utbildades under den tid då den äldre lagstiftningen tillämpades.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom budgetdepartementet
upprättade förslag till

1.
lag om ändring i lagen (1968:
430) om mervärdeskatt,

2.
lag om investeringsavgift för
vissa byggnadsarbeten,

3.
lag om ändring i
skattebrottslagen (1971: 69).

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte. Med
hänsyn till den korta tid som återstår till det föreslagna ikraftträdandet bör
riksdagen besluta att motionstiden förkortas till tio dagar.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7702S »

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

23 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 10 dokument.

  1. Prop. 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag s. 309 i texten
  2. Bet. 1976/77:FiU36 Angående inkomster på statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m. s. 2 i texten
  3. Bet. 1976/77:FiU30 Med anledning av regeringens i propositionen 1976/77:150 gjorda framställning rörande de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och för budgetregle… s. 24 · s. 41 · s. 100 · s. 176 i texten
  4. Bet. 1976/77:CU40 Med anledning av motionsyrkande om vissa åtgärder på bostadsbvggnadsområdet, såvitt motionen hänvisats till civilutskottet s. 2 i texten
  5. Bet. 1976/77:NU39 Med anledning av motion om prisstopp på byggnadsmaterial s. 1 · s. 5 i texten

Visa alla 10

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. AD 2011 nr 28 i texten · dokumentnivå

Doktrin (2)

2 kopplingar.

  1. Steinberg, Skyddsombud i allas intresse, 2004 s. 102 i texten · dokumentnivå
  2. Melz, Mervärdeskatten, 1990 s. 239 i texten