Sök i Ratio Lex

med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m. (kompletteringsproposition)

679 sidor, varav 316 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 316 av 679 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:150, med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m. (kompletteringsproposition)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Regeringens proposition

1976/77:150

med
förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m. m.
(kompletteringsproposition);

beslutad
den 21 april 1977.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder som framgår av föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot bakgrund av den samhällsekonomiska
utvecklingen.

Det
förslag till statsbudget för budgetåret 1977/78 som lades fram i årets
budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar
rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas
en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid
handen att totalbudgetunderskottet skulle minska med 700 milj. kr. i
förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda förutses nu
ett underskott om ca 13,7 miljarder kr. För budgetåret 1977/78 beräknades i
budgetpropositionen ett underskott om ca 15,7 miljarder kr. De nya
beräkningarna visar ett underskott av ca 13,9 miljarder kr.

I
propositionen föreslås att den i budgetpropositionen föreslagna höjningen av
det allmänna barnbidraget skall genomföras redan den 1 juli 1977. Vidare läggs
förslag fram om vissa besparingsåtgärder m. m. rörande statsbudgeten.

I
särskilda bilagor redovisas den reviderade finansplanen 1977, det reviderade
budgetförslaget 1977/78 samt departementens besparingsförslag m. m.

Vidare
redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1977 och en långtidsbudget
för budgetåren 1977/781981/82.

1
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-04-21

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsråden Boliman, Turesson, Gustavsson, Mogård, Troedsson, Mundebo, Wikström,
Johansson, Friggebo

Proposition
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78, m.
m. (kompletteringsproposition)

Statsrådet
Mundebo anför: Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1976/77: 100)
förelagt riksdagen ett förslag till statsbudget för budgetåret 1977/78. På de
punkter där förslaget upptog endast beräknade belopp har regeringens förslag
sedermera redovisats i särskilda propositioner.

Enligt
bestämmelserna i 3 kap. 2 § riksdagsordningen skall regeringen förutom
förslaget till statsbudget i budgetpropositionen avge ett särskilt förslag
till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande budgetåret i den s. k.
kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas till riksdagen. I
samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den ekonomiska
politiken i en reviderad finansplan. Likaså bör en reviderad nationalbudget
tillställas riksdagen.

Statsråden
föredrar de delar av förslaget till kompletteringsproposition som faller inom
vederbörandes ansvarsområde. Anförandena redovisas i underprotokollen för
resp. departement.

Statsrådet
Mundebo hemställer att regeringen i en gemensam proposition förelägger riksdagen
vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har hemställt om.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 3

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
som föredragandena har hemställt om.

Regeringen
förordnar att de anföranden och förslag som har upptagits i underprotokollen
skall bifogas propositionen som bilagorna 17.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770249

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
prop. 1976/77:150 Bilaga 1

Utdrag

EKONÖMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-04-21

Föredragande:
statsrådet Bohman

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
reviderad finansplan

1
Den internationella utvecklingen

Det
är nu två år sedan konjunkturåterhämtningen började i Förenta staterna och
Japan. För flertalet länder i Västeuropa är uppgången ett och ett halvt år
gammal. Den internationella produktionstillväxten var mycket snabb i slutet av
1975 och början av 1976. Därefter blev konjunkturuppgången avsevärt
långsammare. Tillväxttakten för den privata konsumtionen minskade och
lagerutvecklingen spelade en allt mindre roll. Ökningen av investeringarna var
inte tillräckligt stark för att bära upp en hävdad tillväxt under andra hälften
av förra året. Avsaktningen i konjunkturuppgången avspeglades på
arbetsmarknaden och arbetslösheten nådde åter den rekordhöga nivån från den
tidigare lågkonjunkturen. Inflationen fortsatte dock att bromsas även om den
fortfarande var hög i flertalet länder.

Den
ekonomiska politiken i de tongivande industriländerna har under de senaste åren
haft inflationsbekämpningen som främsta mål. Under 1976 tog sig detta uttryck i
en omläggning av politiken i restriktiv riktning. Denna tidiga återgång till
en försiktig finans- och penningpolitik torde vara speciellt kännetecknande för
denna konjunkturuppgång. Inom ramen för samarbetet i OECD uttryckte
medlemsländemas regeringar förra året sitt stöd för en gemensam
tillväxtstrategi till 1980. Den centrala tanken var, att konjunkturuppgången
inte fick bli så snabb att den blåste nytt liv i inflationen. Den måste dock
bli tillräckligt hävdad för att successivt kunna nedbringa arbetslösheten.
Inflations- och arbetslöshetsbekämpning skulle således ske parallellt och med
en förväntad successiv framgång på båda dessa fronter.

Dessutom
syftade strategin till att utjämna de stora skillnaderna mellan
medlemsländerna bl. a. med avseende på bytesbalansutvecklingen.

i
Riksdagen 1976/17. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev. Finansplan

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan 2

Sålunda
skulle de starkare länderna, dvs. de med god bytesbalanssituation och
förhållandevis låg inflation, upprätthålla en hög tillväxttakt i den inhemska
efterfrågan i syfte att underlätta en exportledd konjunkturuppgång i
underskottsländerna. För att strategin skulle kunna bli framgångsrik ansågs att
OECD-ländernas samlade bruttonationalprodukt (BNP) årligen måste öka med i
genomsnitt 5 % eller något därutöver åren 19761980.

Den
internationella konjunkturutvecklingen under 1976 präglades av svikna
förhoppningar i flera hänseenden. Den avsaktande tillväxttakten ledde till
osäkerhet om vart konjunkturen var på väg vilket försvagade och försenade den
förväntade investeringsuppgången. En ofördelaktig kostnadsbild, en hög
importtillväxt och en svagare återhämtning än väntat av exporten förvärrade
situationen för det stora antal underskottsländer som ser sig nödsakade att
hålla tillbaka ökningen av den inhemska efterfrågan för att komma i balans
gentemot omvärlden. Ansvaret för den fortsatta expansionen har därmed i hög
grad kommit att falla på de länder som har möjlighet att låta den inhemska
efterfrågan stiga förhållandevis starkt, dvs. främst Förenta staterna, Japan och
Förbundsrepubliken Tyskland. OECD-länderna har under 1976 med OECD:s
tillväxtstrategi som måttstock varit mindre framgångsrika i att åstadkomma en
bättre fördelning av över- resp. underskott i bytesbalansen och i att få ned
arbetslösheten. Däremot har de lyckats bringa ned inflationen något snabWare än
väntat.

Den
bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen för 1977 som gjordes i
årets finansplan står sig i allt väsentligt. En liten justering i optimistisk
riktning torde dock vara befogad. Konjunkturkurvan ser ut att peka något
kraftigare uppåt mot slutet av året. Sedan finansplanen skrevs har regeringarna
i Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland föreslagit åtgärder
för att befästa och förstärka konjunkturuppgången. Åtgärderna torde dock få en
begränsad effekt på utvecklingen under 1977. Konjunkturuppgången förväntas bli
starkast i Förenta staterna och Japan där BNP-tillväxten torde bli ca 5,5 %. I
Västeuropa beräknas uppgången däremot bli åtskilligt svagare. Det beror framför
allt på att Storbritannien, Italien och i viss mån även

Tabell
1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa länder 19741977 Årlig
procentuell förändring

1974 1975 1976 1977

Förenta
staterna

-1,8

-1,8

6,1

5,5

Japan

-1,3

2,1

5,8

5,5

Förbundsrepubliken
Tyskland

0,4

-3,2

5,5

4,5

Övriga
OECD-länder

2,9

-1,6

3,5

2,53

OECD
totalt

0,3

-1,4

5,0

4-4,5

Källor:
OECD. Ekonomidepartementet svarar för bedömningarna för 1977.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 3

Frankrike
bedriver en återhållande politik för att förbättra kostnads-och
bytesbalansläget. Dessutom torde den västtyska produktionstillväxten knappast
bli större än 44,5 %, vilket ändå innebär en viss korrigering uppåt jämfört
med bedömningarna i finansplanen. Flertalet av de mindre länderna kommer med
all saimolikhet att få en svag tillväxt i den inhemska efterfrågan. Detta torde
bl. a. bli fallet för sådana stora mottagare av svenska exportvaror som Danmark
och Finland. För OECD-området i sin helhet förutses en produktionsökning 1977
med inemot 4,5 %.

Lagerförändringarna
beräknas i år få en relativt liten betydelse för konjunkturförloppet i
flertalet stora länder. Den privata konsumtionen och investeringarna väntas
främst bära upp den ekonomiska expansionen. En avvaktande hållning till
risktagande och nyinvesteringar har hittills kännetecknat konjunkturuppgången.
I Storbritannien, Förenta staterna och även i Förbundsrepubliken Tyskland ser
det nu emellertid ut att kuima bli en rätt god ökning av
industriinvesteringarna. I flertalet övriga länder torde det låga
kapacitetsutnyttjandet och en svag produktionstillväxt inverka negativt på
investeringsviljan. Inflationen beräknas inte bromsas in i någon större
utsträckning. Den betydande skillnaden mellan olika OECD-länder med avseende på
prisutvecldingen väntas kvarstå. Arbetslösheten torde inte kunna nedbringas
speciellt mycket med undantag möjligen för Förenta staterna. Inom EG torde
4,55 % av arbetskraften vara utan arbete 1977.

Den
ojämna konjunkturutvecklingen under de senaste åren har lett till extremt
kraftiga fluktuationer i världshandeln och till stora förskjutningar i
bytesbalanserna. Förra året steg världshandeln med 12 % och den fortsatta
konjunkturuppgången väntas medföra en ökning med 7 a 8 % i år. OECD-ländernas
bytesbalansunderskott, som förra året uppgick till 25 miljarder dollar,
beräknas bli endast ett par miljarder mindre i år. Gentemot de
icke-oljeproducerande u-länderna har OECD-länderna f. n. ett överskott på i
runt tal 15 miljarder dollar. Underskottet gentemot OPEC-ländema är däremot
mer än 35 miljarder dollar. OECD-länderna och de oljeimporterande u-länderna
har inga reella möjligheter att på kort sikt eliminera det stora underskott som
blivit en följd av de höjda oljepriserna. De måste leva med underskottet en
lång tid framöver. Till skillnad från de studier som gjordes för ett par år
sedan visar de senaste uppskattningarna från OECD-sekretariatet att
OPEC-länder-nas överskott kommer att ligga kvar på en hög nivå åtskilliga år
framöver.

Den
ojämna fördelningen av över- och underskott mellan OECD-länderna inbördes gör
bördan av oljeunderskottet extra tung för ett stort antal länder. Förenta
staterna, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, som svarar för mer än 60 % av
OECD-ländernas totala produktion, beräknas få ett gemensamt underskott på ca 2
miljarder dollar i år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 4

Förra
året hade de ett överskott på ca 6 miljarder dollar. Den utjämning som ligger
bakom dessa siffror är välkommen. Dock fortsätter Förbundsrepubliken Tyskland
att ackumulera överskott. Under åren 1974 1977 torde Förbundsrepublikens
överskott uppgå till ca 20 miljarder dollar.

Underskottsländerna
(exkl. Förenta staterna), vilka endast svarar för ca 1/3 av OECD-ländernas
produktion, måste därför bära ett underskott på ca 28 miljarder dollar i år.
Enligt allmänt omfattande bedömningar fordras en restriktiv politik i dessa
länder för att reducera underskotten. Anpassningen kommer i många fall att bli
både svår och långsam. Bland underskottsländerna återfinns de flesta små
OECD-länderna som haft stora underskott sedan 1974. Sådana långvariga
underskott i flera länder i kombination med hög arbetslöshet och svåra
branschproblem ökar risken för protektionistiska åtgärder inom handels- och
industripolitiken.

Jämviktsbristen
i handelsutbytet kräver en mycket betydande kapitalöverföring till
underskottsländerna. Det är viktigt att dessa finansieringsbehov kan
tillgodoses i former som svarar mot bytesbalansunderskottens storlek och
länderfördelning. Det officiella betalningsbalansstödet, huvudsakligen från
Internationella valutafonden (IMF), spelar härvid en ledande roll. Beslut har
tidigare fattats att förstärka IMF:s låneresurser genom en allmän ökning av
medlemsinsatserna. För att inte låta det internationella banksystemet få en
alltför stor finansieringsbörda övervägs f. n. möjligheterna att ytterligare
öka IMF:s andel av kapitalöverföringen genom särskilda upplåningsarrangemang
med ett antal valutastarka länder. Under året kommer denna fråga att behandlas
i IMF:s s. k. interimskommitté, i vilken Sverige under 1977 kommer att överta
det nordiska ordförandeskapet efter Norge.

Det
europeiska växelkurssamarbetet, den s. k. valutaormen, som omfattar
Förbundsrepubliken Tyskland, Beneluxländema och de skandinaviska länderna,
fungerar väl. Kursmarginalerna mellan deltagarvalutorna justerades i oktober
1976 och i april 1977. Justeringarna har inneburit att D-marken och i mindre
grad beneluxvalutorna höjts i förhållande till de skandinaviska valutorna.

2
Konjunkturer och ekonomisk politik 1976

Den
ekonomiska politiken i vårt land har sedan oljekrisen 1973 1974 och den därpå
följande internationella lågkonjunkturen inriktats på att tillåta en hög
efterfrågan här hemma för att upprätthålla sysselsättningen samtidigt som man
accepterade betydande underskott i de utrikes betalningarna. Härom har rått
politisk enighet. För att denna politik skulle bli lyckosam behövde två viktiga
förutsättningar infrias. Den ena var att den internationella konjunkturen
sloille återhämtas efter den tidrymd som man normalt brukar kunna räkna med,
den andra att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 5

vår
höga inhemska efterfrågenivå inte fick leda till en kraftig försämring av vårt
konkurrensläge. Dessa två föriitsättningar har dessvärre inte kommit att bli
uppfyllda.

Den internationella
konjunkturen som nådde en god expansionstakt i samband med lageruppbyggnaden
under slutet av 1975 och första delen av 1976 tappade fart under andra
halvåret. De särskilt betydelsefulla tillväxtfaktorerna konsumtion och
investeringar, visade sig inte vara tillräckligt starka för att bära upp en
fortsatt expansion. Vidare försämrades Sveriges konkurrensläge kraftigt under
1975 och 1976.

Att vår export inte bara
drabbats av den försvagning av den internationella handeln som lågkonjimkturen
utomlands lett till utan också tappat andelar på världsmarknaden är ostridigt.
Konjunkturinstitutets fördjupade undersölaungar visar att
marknadsandelsförlusterna endast i begränsad utsträckning kan förklaras av vår
exports speciella länder-och varusammansättning. I allt väsentligt ligger
förldaringen i den svenska pris- och kostnadsutvecklingen.

För
bearbetade varor, som utgör ca 70 % av exporten, ökade exporten till
OECD-länderna i volym räknat med bara 2,5 % 1976, vilket skall jämföras med en
marknadstillväxt på 12 %. Hela exporten ökade något snabbare som följd av en
osedvanligt stor fartygsexport just detta år.

När
exporten inte kom att uppfylla de förväntningar som hystes ännu sent på våren
1976 måste efterfrågan här hemma även fortsättningsvis tillåtas expandera för
att hålla sysselsättningen intakt. Efterfrågeök-ningen kom främst till stånd
genom en växande konsumtion. Den totala konsumtionen, både den privata och den
offentliga, ökade med 3,7 % såväl 1975 som 1976. Konsumtionsöloiingen skall ses
mot bakgrund av att produktionen i landet under dessa båda år i genomsnitt
ökade med blott ca 1 %. Detta kan jämföras med utvecklingen 19701974, då konsumtionen
steg med 2,3 % i genomsnitt per år medan produktionen ökade med 2,7 %.

På
den offentliga sidan steg den kommimala konsumtionen som sedan lång tid haft en
hög och jämn expansionstakt snabbast, eller med 4 %. Under 1976 ökade den
kommunala sysselsättningen med 40 000 personer.

Tabell
2 Produktionsutvecklingen 19751976

Procentuell
volymförändring från föregående år

1975 1976

Bruttonationalprodukten
från produktionssidan 0,4 1,0

därav:
varuproduktion 1,5 0,9

tjänsteproduktion 1,1 2,9

Bruttonationalprodukten från

användningssidan 0,6 1,5

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan 6

Även
den statliga sektorn hade en expansiv effekf på samhällsekonomin under
fjolåret. Visserligen ökade skatteinkomsterna kraftigt under första halvåret
men detta berodde främst på oförutsett stora fyllnadsinbetalningar av skatt i
april och maj. Av fjolårets reviderade finansplan framgår också att någon
reduktion av statsbudgetens saldo inte var planerad vid denna tidpunkt. Sett
över hela året kan den offentliga sektorn beräknas ha haft en expansiv effekt
på ekonomin motsvarande drygt 1 % av bruttonationalprodukten. Effekten av
lagerstöd och investeringsstimulanser har då inräknats. En åtstramande effekt
uppnåddes främst genom skärpningen av kreditpolitiken under senare delen av
året.

De
privata hushållen tillfördes kraftiga ökningar av de realt disponibla
inkomsterna 1974 och 1975. De förbrukades inte fullt ut utan sparades till en
del. Inkomstökningarna dämpades 1976. Realt sett torde de ha uppgått till
knappt 3 %. Hushållen reducerade sitt sparande för att kunna bibehålla en hög
konsumtionsökningstakt. Sparkvoten sjönk från 9,9% till 8,8%. Volymmässigt
ökade den privata konsumtionen därigenom med 4,1 %. Neddragningen av sparkvoten
kan ses som ett uttryck för att hushållen under 1976 alltjämt anpassade sig
till en förväntan om fortsatt hög tillväxt i sina reala disponibla inkomster.

Investeringsverksamheten
bidrog totalt sett inte till att hålla uppe den ekonomiska aktiviteten i
landet. Investeringsnivån reducerades i själva verket med ca 1,5 %. Starkt
bidragande till detta var den fortsatta kraf-

Tabell
3 Försörjningsbalans för 1976

Miljarder

kr. Procentuell volym-

1976

förändring

19741975

19751976

Tillgäng

Bruttonationalprodukten

323,4

0,6

1,5

Import

84,0

-3,3

7.2

Summa tillgång

407,4

-0,2

2,6

Efterfrågan

Bruttoinvestering

66,3

-1,5

-1,6

Näringsliv

33,4

-0,9

0,7

därav: industrin

15,8

1,2

1,4

Statliga myndigheter och

affärsverk

7,9

3,1

-0,5

Kommuner

12,1

-2,0

-0,4

Bostäder

12,9

-4,3

-8.3

Lagerinvestering

8,6

0,5'

-0,4'

Privat
konsumtion

171,4

3,1

4,1

Offentlig
konsumtion

83,6

5,1

2,9

Statlig

28,0

4,7

0,9

Kommunal

55,6

5,3

4,0

Tjänstenetto

-2,7

(-0,8)'

(-0,3)'

Export

80,2

-8,9

5,8

Summa efterfrågan

407,4

-0,2

2,6

Förändring
i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 7

tiga
minskningen i bostadsinvesteringarna och i stort sett stagnerade kommunala
investeringar. En uttalad strävan har varit att aktivera industrins
investeringar. Ökningen sedan 1974 har uppgått till 1 å 1,5 % per år i volym
räknat.

Lageruppbyggnaden inom
industrin blev 1976 2 miljarder kr. större än vad preliminära beräkningar angav
så sent som vid utgången av 1976 och uppgick totalt till 6,5 miljarder kr. Det
är uppenbart att en sådan lageruppbyggnad inte kan fortsätta. I och med
utgången av 1976 utgår ej heller stöd till fortsatt lagerökning. Däremot
beslutade regeringen i december 1976 att företag som producerat för lager
skulle ges försatt stöd under första halvåret 1977 för att slippa avveckla
lagren i alltför snabb takt vilket skulle återverka negativt på
sysselsättningen.

Expansionen av den
inhemska efterfrågan har medfört en hög och ökande sysselsättningsnivå i
landet. Den registrerade arbetslösheten har kunnat hållas på en låg nivå, 1,6 %
i genomsnitt för året. Detta har uppnåtts dels genom en politik utformad så
att företagen stimulerats att bibehålla arbetsstyrkan i företagen och inte
anpassa den till efterfrågenivån, dels genom en expansion av den offentliga
sysselsättningen. Antalet sysselsatta inom industrin minskade dock med 25 000
personer mellan 1975 och 1976. Samtidigt ökade den offentliga sysselsättningen
med närmare 50 000 personer.

Det
försämrade kostnadsläget och den höga aktiviteten i ekonomin i jämförelse med
vår omvärld har lett till att inflationstakten legat kvar på ungefär samma nivå
som under 1975, eller 9,4 %. Därmed kom vår inflationstakt att ligga strax över
genomsnittet för OECD-länderna och avsevärt över inflationstakten i Förbundsrepubliken
Tyskland och Förenta staterna.

Mot bakgrund av att den
inhemska efterfrågan 1976 blev större än vad som kunde beräknas i januari 1977
är det i och för sig inte förvånande att importen också blev större. Som
framgår av tabell 3 ökade den mer än 7 % i volymtal mot tidigare antagna 5,5 %.

Den
snabba importökningen har också en annan förklaring. Det svenska näringslivet
har förlorat i konkurrenskraft inte bara på utlandsmarknaderna utan även på
hemmaplan. Förlusterna har emellertid av förklarliga skäl inte varit lika
snabba och omfattande här hemma som på världsmarknaderna. På flera områden
började dock industrins hemma-marknadsandelar vika under 1976. Sålunda visar
gjorda beräkningar att importen av verkstadsprodukter 1975 och 1976 blev mer än
10 % högre än vad tidigare samband mellan inhemsk efterfrågan och import skulle
ge anledning förvänta. Större delen av andelsförlustema inträffade 1976.

Totalt
ökade vår produktion i landet (BNP) med 1,5 % i volym.

Det
samlade resultatet av de utvecklingstendenser som varit rådande kan avläsas på
vår bytesbalans (se tab. 4). Underskottet under fjolåret uppgick till 10,5
miljarder kr. Enbart varuutbytet gav ett underskott på

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

Tabell
4 Betalningsbalans 19741976

Milj.
kr., löpande priser

1974

1975

1976

Handelsbalans

-2 286

-1988

-3 783

Tjänste- och transfereringsbalans

-1929

-4 772

-6 679

Bytesbalans

-4 215

-6 760

-10 462

Kapitalbalans

500

7 374

2 541

Restpost

423

4 648

5 260

Valutareservens
förändring

-3 292

5 262

-2 661

3,8
miljarder kr. Tjänstebalansen uppvisade ett underskott på drygt 2,5 miljarder
kr. Resterande del av underskottet faller på transfereringarna där
u-landsbiståndet och räntekostnader för utlandsupplåningen utgör dominerande
poster. Bytesbalansen har försämrats med närmare 4 miljarder kr. sedan 1975.

Det
kraftigt negativa utfallet för fjolåret kontrasterar skarpt mot de mycket
optimistiska bedömningar som gjordes så sent som för ett år sedan i den
reviderade finansplanen. 1976 års ekonomiska bokslut för Sverige blev alltså
betydligt sämre än vad som då förmodades. Utgångsläget för de kommande årens
utveckling visade sig vara ännu allvarligare än vad som kunde förutses i
innevarande års finansplan.

3
Den ekonomiska politikens mål och inriktning

3.1
Allmänna förutsättningar

I
1977 års finansplan fastslogs att Sverige befinner sig i ett allvarligt
ekonomiskt läge. Utgångspunkten för bedömningen var den utveckling under 1976
som då kunde avläsas. När utfallssiffror för 1976 nu föreligger understryks
den bedömning som gjordes i finansplanen. Konsumtionen ökade snabbare,
exportökningen blev lägre, lageruppbyggnaden större och utrikesbalansen sämre
än de preliminära kalkylerna för 1976 utvisade.

Utvecklingen
under första kvartalet i år har ytterligare försämrat läget. Handelsbalansen
uppvisade under första kvartalet ett sammanlagt underskott på omkring 1,6
miljarder kr. Detta motsvarar drygt hälften av det underskott som i
finansplanen förutsades för hela 1977.

Flera
branscher befinner sig i akuta svårigheter. Det gäller bl. a. stålindustrin,
varven, teko-industrin och den manuella glasindustrin. Regeringen har under de
gångna månaderna förelagt riksdagen förslag om stora ekonomiska satsningar för
att trygga sysselsättningen och för att stärka näringslivets konkurrenskraft på
längre sikt. Sammanlagt uppgår anslagen för sysselsättnings- och
strukturpolitiska insatser under innevarande och nästa budgetår till ca 15
miljarder kr. Det framstår som naturligt att alla solidariskt måste bära
kostnaderna för att upprätthålla

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 9

sysselsättningen
i de krisdrabbade föreagen och branscherna. Den sammanlagda kostnaden för
dessa åtgäi'der motsvarar ca 4 000 kr. per sysselsatt person i Sverige.

Även
om några säkra slutsatser inte kan dras om den internationella
konjunkturutvecklingen, tyder likväl allt flera tecken på en mer markerad
uppgång inom världsekonomin. Tillväxten i OECD-området väntas för 1977 uppgå
till 4 å 4,5 % med en klart bättre utveckling mot slutet av andra halvåret.
Detta är en något snabbare tillväxt än som bedömdes mest sannolikt i
finansplanen för 1977.

Den internationella
konjunkturuppgången har snart pågått i två år om än med långsammare
tillväxttakt under andra halvåret 1976. Den svenska konjunkturen släpar efter
den internationella. Industrikonjunkturen kan väntas nå ett bottenläge under
första halvåret 1977. Enligt konjunk-turbarometem i mars 1977 är
kapacitetsutnyttjandet i industrin lägre än det varit någon gång sedan början
av 1960-talet då konjunkturbaro-meterdata började insamlas. Industriföretagen
bedömer dock nu att orderingången från utlandet kommer att öka något fr. o. m.
andra kvartalet 1977. De positiva effekterna härav på produktionen torde
emellertid dröja till slutet av 1977.

Den svenska
exportutvecklingen är mycket svag. En väsentlig orsak till detta är det höga
svenska kostnadsläget. Sverige fortsätter att tappa marknadsandelar i
utrikeshandeln. Marknadstillväxten för bearbetade varor inom OECD-området väntas
för 1977 uppgå till 8,5 %. Sveriges exportökning för sådana varor beräknades
före växelkursjusteringen och med antagandet om en lönekostnadsökning på 10 %
ha stannat vid ca 4,5 %. Under dessa antaganden förutsågs sålunda en
marknadsandelsförlust på 4 %. Om inte Sverige väsentligt kan öka sin export så
att den växer någorlunda i takt med den internationella marknaden föreligger
risk att vi genom det höga kostnadsläget inte i full utsträckning kan tillgodogöra
oss konjunkturuppgången. Den yttre balansen skulle i ett sådant läge fortsätta
att försämras.

Regeringen har sedan
oktober 1976 fullföljt en politik syftande till full sysselsättning och därvid
satsat på att upprätthålla tillväxten i den inhemska efterfrågan och att dämpa
påfrestningarna för industrin. Som framhölls i finansplanen för 1977 är det en
tvingande nödvändighet att i ett senare skede hålla tillbaka den inhemska
efterfrågan för att ge utrymme för produktionstillväxt genom ökad export.
Sverige måste redan nu börja anpassa sina ekonomisk-politiska åtgärder till den
väntade internationella utvecklingen så att vi är väl rustade att tillgodogöra
oss den internationella konjunkturuppgången. Atstramningsåtgärder får erfarenhetsmässigt
effekt först efter avsevärd fördröjning. Den åtstramning av privat och
offentlig konsumtion som regeringen presenterade i början av april 1977 är
därför tidsmässigt väl avpassad med hänsyn till den väntade internationella
konjunkturutvecklingen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan lo

Trots
att huvudprognosen innebär en snabbare ekonomisk tillväxt inom OECD-området mot
slutet av 1977 och under 1978 kan det finnas skäl att framhålla den osäkerhet
som råder om den internationella konjunkturens fortsatta kurs. En av de
väsentligaste osäkerhetsfaktorerna härvidlag är investeringsutvecklingen.
Kapacitetsutnyttjandet i OECD-området är alltjämt lågt varför det finns risk
att en allmän och betydande uppgång i investeringarna kan komma att dröja. Mot
bakgrund av huvudalternativet för prognosen om den ekonomiska utvecklingen i
vår omvärld har jag emellertid bedömt det nödvändigt att nu börja en åtstramning
av den ekonomiska politiken. En fortsatt hög inhemsk efterfrågan under ett år
då den internationella konjunkturen kan förutses bli relativt god skulle minska
möjligheten att öka exportvolymen och föra över resurser till den
konkurrensutsatta sektorn. De växande bytesbalansunderskotten har beskurit
Sveriges ekonomisk-politiska handlingsfrihet varför ytterligare uppskov med
åtstramningsåtgärder inte är möjligt. Skulle sysselsättningsläget allvarligt
försvagas kommer regeringen att vidta kraftfulla arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

De
allmänna målen för den ekonomiska politiken är full sysselsättning, ekonomisk
tillväxt, regional balans, rättvis inkomstfördelning och rimlig prisstabilitet.
En nödvändig förutsättning för att kunna nå dessa mål är att Sverige kan
återställa jämvikten i bytesbalansen. Detta kommer därför att vara den
avgörande uppgiften för den ekonomiska politiken under de kommande åren. Mot
denna bakgrund måste kraven på ökad privat konsumtion och i och för sig
angelägna men kostnadskrävande reformer dämpas.

Den
ekonomiska politiken står således inför två huvudproblem. Det första är att
stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft och att öka
industriinvesteringarna. Det andra är att minska expansionstakten för den
privata och den offentliga konsumtionen. Huvuddragen i den ekonomiska politik
som regeringen avser att bedriva under 1977 för att lösa dessa problem angavs i
det ekonomiska åtstramningspaket som presenterades den 4 april 1977. I det
följande redovisar jag de då föreslagna åtgärderna, som sedan har kompletterats
med mer specificerade besparingsåtgärder på den statliga sidan i enlighet med
vad som förutskickades vid presentationen av åtstramningspaketet.

3.2
Industrins konkurrenskraft stärks

Den
bristande jämvikten i den svenska bytesbalansen är endast till en del betingad
av olikheter i fråga om den svenska och den internationella
konjunkturutvecklingen. En utjämning av det inhemska efterfråge-trycket i
Sverige och övriga länder kommer långt ifrån att vara tillräckligt för att
återställa jämvikten i bytesbalansen. En väsentlig del av detta underskott
beror nämligen på den oförmånliga utvecklingen av Sveriges relativa
kostnadsläge och av vissa långsiktiga strukturella förändringar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilagal Reviderad finansplan n

I
finansplanen för 1977 redovisade jag den försämring som skett i Sveriges
relativa kostnadsläge Under 1975 och 1976. Medan Sverige för-Isättrade sitt
relativa kostnadsläge gentemot Förbundsrepubliken Tyskland med drygt 20 %
19701974 bl. a. genom att D-marken skrevs upp, försämrades det med ca 35 %
mellan helåren 1974 och 1976. Sammantaget över hela perioden 19701976 förlorade
Sverige således i relativt kostnadsläge ca 10 %. Sedan finansplanen lades fram
har ett stort antal liknande kalkyler presenterats i olika sammanhang.
Genomgående visar dessa en försämring i Sveriges relativa kostnadsläge av
ungefär samma storleksordning. Enligt beräkningar gjorda inom
OECD-sekretariatet förbättrades sedan hänsyn tagits till växelkursförändringar
Sveriges relativa kostnadsläge jämfört med de viktigaste konkurrentländerna
med 8 % mellan 1970 och 1974 och försämrades med drygt 20 % mellan 1974 och
1976. Sammanlagt över hela perioden 19701976 försämrades kostnadsläget enhgt
dessa kalkyler med ca 12 %.

Utmärkande
för bytesbalansens utveckling under 1970-talet har varit den kraftiga
fortlöpande försämringen i tjänste- och transfereringsbalansen. För 1977
beräknas detta underskott uppgå till nära 9 miljarder kr. I synnerhet har
u-landsbiståndet och det negativa turistnettot ökat kraftigt. För 1977 och
framåt kommer därtill starkt växande räntebetalningar för upplåningen
utomlands samt ett stagnerande sjöfartsnetto.

Sverige
har liksom övriga industriländer drabbats av de fortgående kraftiga
prisstegringarna på olja. Mellan 1975 och 1977 beräknas kostnaderna för råolja
och petroleumprodukter stiga med 3 miljarder kr. trots en svag volymökning.
Oljeprisstegringen kompenserades 1974 och 1975 delvis av de starkt stigande
priserna på skogsprodukter. Genom sjunkande exportvolym och svag
prisutveckling för skogsprodukter försämrades emellertid sedan råvarubalansen
och beräknas för 1977 visa ett underskott på ca 10 miljarder kr. Det förefaller
mindre troligt att prisutvecklingen på skogsprodukter kommer att hålla jämna
steg med oljepriset om man ser över en något längre följd av år.

För
att kompensera ett växande underskott såväl i tjänste- och transfereringsbalansen
som i råvarubalansen krävs enligt min mening en långsiktig stadig ökning av
överskottet i handelsbalansen för bearbetade varor. Förbättringen som skedde
mellan 1970 och 1974 av Sveriges relativa kostnader bidrog till en markant ökning
i handelsbalansen för sådana varor. 1974 uppgick detta överskott till ca 4
miljarder kr.

Denna
utveckling bröts emellertid 1975 och 1976. Sveriges relativa exportpriser steg
kraftigt och överskottet i handelsbalansen för bearbetade varor hölls visserligen
uppe i löpande priser på en hög nivå. I fasta priser minskade överskottet
emellertid starkt. För att återvinna de då förlorade marknadsandelarna
och dessutom uppnå ett snabbt växande överskott krävs en kontinuerlig
förbättring i Sveriges relativa kostnadsläge. Kostnadsläget kan därför inte
bedömas enbart utifrån jämfö-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 12

relser
av den hittillsvarande relativa kostnadsutvecklingen. Hänsyn måste också tas
till vilka krav som ställs på takten i handelsbalansens förbättring de
närmaste åren.

Som
ett led i regeringens strävan att anpassa det svenska kostnadsläget justerades
den svenska kronan ned med 6 %, gällande från den 4 april, i förhållande till
D-marken vid den omförhandling av växelkursrelationerna som skedde den 1 april
mellan de länder som ingår i det europeiska valutasamarbetet. Den danska och
norska kronan justerades ned med 3 % medan Beneluxvalutorna låg stilla i
förhållande till D-marken. Strax efter beslutet om de nya valutapariteterna för
ormvalutorna devalverades den finska marken med 5,7 %. Med hänsyn till de
nordiska ländemas växellnirsjusteringar skulle den effektiva växelkursen för
svenska kronan sannolikt komma att sänkas med drygt 4 %.

Under
loppet av 1976 har den svenska kronan uppvärderats med 67 % genom att den
varit knuten till den starka D-marken. Detta har varit en bidragande orsak till
försämringen i Sveriges relativa kostnadsläge. Den vidtagna
växelkursjusteringen kan sägas innebära att större delen av den svenska kronans
effektiva appreciering det senaste året nu eliminerats.

Den
vidtagna växelkursjusteringen innebär inte att den försämring i svensk
industris relativa kostnadsläge som jag tidigare redovisat helt undanröjts. Den
avgörande kostnadsanpassningen måste således ske genom interna åtgärder.

Storleken
på den effektiva kursjusteringen mätt mellan helårsgenomsnitten för 1976 och
1977 beror på hur D-markskursen kommer att utvecklas i förhållande till
dollarn och övriga viktiga valutor utanför ormen, Det är svårt att förutsäga
detta. De nu gjorda beräkningarna för prisutvecklingen i Sverige utgår från att
D-markens effektiva kurs i förhållande till övriga valutor förblir oförändrad
under resten av 1977. Det betyder i sin tur en sänkning av den svenska kronans
effektiva växelkurs med ett par procent mellan helårsgenomsnitten för 1976 och
1977.

Växelkursjusteringen,
som i stort sett motsvarar ett återställande av kronans effektiva växelkurs vid
början av 1976, innebär en stimulans för exporten och en förstärkning av svensk
industris konkurrenskraft även på hemmamarknaden jämfört med alternativet att
ingen kursjustering vidtagits.

Jag
ser det som angeläget att svensk industri utnyttjar det utrymme som
våxelkursjusteringen inneburit och sänker sina priser i förhållande till
utländska konkurrenter för att bromsa förlusten av marknadsandelar. På kort
sikt kan detta i och för sig innebära att många företag får fortsätta med låga
vinstmarginaler. Sett över något eller några års sikt innebär det emellertid
möjligheter till återvinnande av marknadsandelar och större intäktsökningar
genom högre produktionsvolym.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 13

Konjunkturinstitutet
har i sina beräkningar utgått från att företagen sänker sina relativa exportpriser
på bearbetade varor med 3 %. Detta beräknas redan 1977 ge ett visst positivt
bidrag till exporten i förening med en viss dämpning av importen. Detta
beräknas kunna uppväga den negativa effekt på industriproduktionen, som
neddragningen av den privata konsumtionens ökningstakt ger upphov till.
Industriproduktionen kommer dock att minska något under 1977 bl. a. som följd
av den kraftiga omsvängningen i lagerinvesteringarna. Under loppet av 1978 bör
det dock finnas goda möjligheter att öka produktion och sysselsättning inom
industrin förutsatt en fortsatt internationell konjunkturuppgång och att den
svenska kostnadsutvecklingen kan hållas under kontroll. I det läget är det
angeläget att den inhemska efterfrågan hålls tillbaka så att möjligheterna att
förbättra handelsbalansen kan utnyttjas maximalt.

Exporten beräknas öka med
7 % 1977 och importen med 2,5 %. Jämfört med den preliminära nationalbudgeten
har importprognosen reviderats ned kraftigt. Konjunkturinstitutet har gjort
kalkyler över effekten av åtstramningspaket. Nedskrivningen av den svenska
kronan beräknas ge en exportvolymökning på 1 % och en importvolymminskning på
0,8 %. Momshöjningen och en snabbare neddragning av lagerinvesteringarna
förklarar större delen av den lägre importökningen. Genom växelkursförändringen
stiger dock importpriserna med ca 3,5 %. At-stramningspaketets nettoeffekter på
bytesbalansen blir en förbättring med sannolikt bortåt 1/2 miljard kr. i år.
Under 1978 blir den positiva inverkan på bytesbalansen större. Bytesbalansunderskottet
för 1977 beräknas nu komma att uppgå till 12,5 miljarder kr.

I detta sammanhang vill
jag också beröra frågan om lagerinvesteringarna. Totalt uppgick
lagerinvesteringarna 1976 till 8,6 miljarder kr. i löpande priser. Merparten
av lageruppbyggnaden, eller 6,6 miljarder kr. skedde inom industrin. I år
väntas en lägerneddragning på inemot 1 miljard kr. ske inom industrin, medan
lagren inom handeln förutses fortsätta att öka. Räknat i fasta priser skulle
lagren totalt sett bli oförändrat stora 1977. Detta innebär en omsvängning som
motsvarar drygt 2 % av BNP. Först under 1978 kan man vänta att den totala
lagerstocken börjar minska. Regeringen har inte bedömt det riktigt att nu
fortsätta med det stöd som utgick för att begränsa takten i lageravvecklingen
under första halvåret 1977.

En
effekt av lagerstödet har sannolikt varit att exportutbudet begränsats. När
lagerstödet upphör finns det anledning att rälma med ett ökat utbudstryck,
vilket torde bidra till att den angivna relativa prissänkningen på exporten
kommer till stånd. Härtill medverkar också begränsningen av industrins
avsättningsmöjligheter på hemmamarknaden genom åtstramningen av den privata
konsumtionen. Vid en samlad bedömning förefaller det realistiskt att räkna med
den av konjunkturinstitutet antagna relativa exportprissänkningen på
bearbetade varor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 14

3.3
Begränsning av den privata konsumtionen

Vi
har tagit ut en del av de närmaste årens standardstegring i förskott. Den privata
konsumtionen har vuxit med 3,5 % i genomsnitt per år de senaste två åren. Den
möjliga ökningen i den privata konsumtionen 19751980 torde samtidigt knappast
överstiga 2 % per år. Utrymmet för att under de närmaste åren öka den privata
konsumtionen är därför starkt begränsat. Den höjning av mervärdeskatten med ca
3 procentenheter, från 17,65 till 20,63 %, av varans pris exkl. mervärdeskatt,
som föreslagits träda i kraft fr. o. m. den 1 juni 1977 är ett nödvändigt steg
för att successivt dra ner den privata konsiuntionstillväxten. Höjningen av
mervärdeskatten betyder att momspliktiga varors (inld. mervärdeskatt) pris
stiger med i genomsnitt 2,5 % Omkring 2/3 av den privata konsumtionen är
momsbelagd. Totalt sett blir därför ökningen av konsumentprisindex av
storleksordningen 1,7 %. Räknat mellan helåren

1976 och
1977 blir den genomsnittliga prisökningen ungefär 0,9 % som

följd av momshöjningen.

Konjunkturinstitutet
utgår i sina beräkningar från två alternativ, 10 % resp. 12,5 %, vad gäller
lönekostnadernas ökning från 1976 till 1977. I de kalkyler över den privata
konsumtionens utveckling och den offentliga sektorns inkomster som redovisas
här har det lägre lönekostnadsalternativet använts. Detta alternativ ligger 2
procentenheter över den i

1977 års
finansplan antagna ökningen av lönekostnaderna. Huvudskälet

till upprevideringen är att vid den tidigare beräkningen hänsyn ej kimde

tas till det då ej kända resultatet av kontrollstationsförhandlingama för

de offentligt anställda och industritjänstemännen. Dessa kontrollstations

förhandlingar resulterade i en löneökning som motsvarar en höjning av

lönenivån i hela ekonomin med 1,6 %.

Växelkursjusteringen
beräknas ge en direkt effekt på prisnivån i storleksordningen 1 %. Tillsammans
med höjningen av mervärdeskatten leder regeringens åtgärdspaket till en
höjning av konsumentprisnivån med drygt 1,5 % mellan helårsgenomsnitten för
1976 och 1977.

Jämfört
med finansplanen 1977 har prisprognosen därutöver uppreviderats med drygt 1
procentenhet som följd av det högre lönekostnadsantagandet och en något
snabbare internationell prisuppgång än som tidigare förutsågs. Enligt
konjunkturinstitutets kalkyler kommer prisnivån att stiga med ca 10 % mellan
1976 och 1977.

Ökningen
av hushållens reala disponibla inkomster beräknas enligt de bägge
löneökningsalternativen bli ca 0,7 resp. 1,5 %. Samtidigt får man räkna med en
viss iiedgång i hushållens sparande varför den privata konsumtionsökningen
sannolikt blir högre. Enligt konjunkturinsti-

1
För en vara som i dag utan skatt kostar 100 kr. får konsumenten betala 117,65
kr., inkl. mervärdeskatt. Fr. o. m. den 1 juni 1977 blir priset 120,63 kr.
Höjningen av priset är

1?°=2,53%.
117,65

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 15

tutets
bedömning kommer den privata konsumtionen att stiga med 1,7 resp. 2,0 %.

Vilka
förändringar i hushållens sparande som den ekonomiska åtstramningen kommer att
resultera i är svårt att bedöma. Åtgärder som reducerar tillväxten i
hushållens reala disponibla inkomster får kanske inte den avsedda effekten på
den privata konsumtionens utveckling. F. n. saknas effektiva
ekonomisk-politiska medel att påverka hushållens sparande. Den ekonomiska
politikens medelarsenal bör därför kompletteras med sparpåverkande åtgärder.

För
att nå jämvikt i bytesbalansen måste det totala sparandet i ekonomin öka. Det
kommer bl. a. att ställas stora krav på ökad kapitalbildning inom industrin.
Det är av detta skäl angeläget att hushållssparandet på sikt kan ökas
väsentligt. Det är regeringens avsikt att under hösten framlägga förslag om
sparstimulerande åtgärder.

Åtstramningen
av den privata konsumtionen får inte äventyra pensionärernas standard.
Pensionärerna erhåller genom indexregleringen av pensionerna kompensation för
de höjningar i konsumentprisindex som följer av de vidtagna åtgärderna.
Barnfamiljerna kompenseras genom att den höjning av barnbidraget på 300 kr. per
helår som i årets budgetproposition förutskickades äga rum fr. o. m. 1 januari
1978 träder i kraft redan den 1 juli 1977.

3.4
Prisutveckling och prispolitik

Nedjusteringen
av växelkursen kommer att leda till vissa prishöjningar. Ett syfte med
växelkursförändringen är just att fördyra importen. Det är dock angeläget att
prishöjningar på importvaror inte leder till att svenska företag i motsvarande
mån höjer priserna på produkter tillverkade i vårt land. Eftersom
mervärdeskatten av tekniska skäl inte kan höjas förrän den 1 juni finns risk
för prishöjningar som förekommer momshöjningen. För att förhindra omotiverade
prishöjningar beslöt därför regeringen införa allmänt prisstopp under tiden t.
o. m. 31 maj 1977. Som stoppriser gäller de priser som tillämpades den 31 mars
1977. Pris-och kartellnämnden har getts möjlighet att genom dispenser medge att
importföretag kompenserar sig för ökade kostnader hänförliga till valutakursändringar.
I samband med att momshöjningens åtstramande verkningar gör sig gällande kommer
det allmänna prisstoppet att ersättas med en intensifierad prisövervakning.

Prisutvecklingen på
livsmedel regleras av jordbruksavtalet. Syftet är att jordbrukamas inkomster
skall följa inkomstutvecklingen för andra befolkningsgrupper. De förhandlingar
som skall föras mellan jordbrukets och konsumenternas representanter i maj och
juni om tillämpningen av jordbruksavtalet förutsätts ske med beaktande av samma
samhällsansvar som alla parter måste visa i det utsatta läge som svensk
ekonomi nu befinner sig i.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 16

3.5
Finanspolitiken

Regeringen
har satsat stora summor på att stödja sysselsättningen i sviktande branscher
och företag. Det har varit fråga både om industripoUtiska och
arbetsmarknadspolitiska insatser. Finanspolitiken har därigenom blivit
relativt expansiv under första halvåret 1977.

Underskottet
i statens finansiella sparande under hela 1977 beräknas emellertid ändå bli ca
3 miljarder kr. lägre än vad som angavs i 1977 års finansplan. Till en
väsentlig del förklaras detta av att skatteinkomsterna nu beräknas bli större
till följd av att löneökningsalternativet ligger något högre än i
finansplanen. Dessutom ger åtstramningspaketet ökade statsinkomster av framför
allt mervärdeskatt. Höjningen av mervärdeskatten betyder att statsinkomsterna
1977 stiger med ca 1,7 miljarder kr. Av detta åtgår emellertid ca 600 milj. kr.
till att kompensera pensionärer och barnfamiljer.

För
att minska resursanspråken från den statliga sidan har regeringen förslagit en
rad besparingsåtgärder. Tillsammans torde åtgärderna minska statsutgifterna
med i storleksordningen 700 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Huvuddelen av
besparingama får effekt först under 1978. Chefen för budgetdepartementet kommer
senare denna dag att närmare redovisa besparingsåtgärderna. Bland de viktigaste
åtgärderna märks senareläggning av byggnadsinvesteringar. Bl. a. senareläggs
utbyggnaden av regeringsadministrationens lokaler i Södra Klara. För samtliga
statliga myndigheter föreslås vidare en nedskärning med 1 % av utgifterna
under maximerade anslagsposter. Vad gäller de taxor och avgifter som tas ut i
olika statliga verksamheter igångsätts en allmän översyn.

Den
ekonomiska åtstramningen kräver att en rad åtgärder och förslag som eljest
förefallit angelägna måste senareläggas för att genomföras i den takt som det
ekonomiska utrymmet medger.

Sammantaget
minskar statens budgetsaldo för budgetåret 1977/78 jämfört med det som
presenterades i budgetpropositionen med ca 1,8 miljarder kr. Budgetsaldot för
budgetåret 1977/78 beräknas uppgå till 13,9 miljarder kr. Härvid har
reserverats ca 5 miljarder kr. för oförutsedda utgifter, bl. a. för
industripolitiska åtgärder.

Det
är nödvändigt att de inhemska anspråken på produktionsresurserna inom
byggnadssektorn begränsas och att den snabba kostnadsutvecklingen i denna
sektor dämpas. Byggnadspriserna steg med inte mindre än 16 % under 1976. Genom
att hålla tillbaka investeringama i byggnader och anläggningar underlättar man
dessutom kreditmarknadens uppgifter att prioritera industriinvesteringarna.

Regeringen
har därför föreslagit rilisdagen att införa en investeringsavgift om 15 % på
oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas imder perioden den 15 maj 1977den 1
juli 1978. En liknande avgift förekom senast åren 19701971. Den nu föreslagna
avgiften skall omfatta bl. a. bensinstationer, parkeringsanläggningar, butiks-,
kontors- och bankloka-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 17

ler, idrottsanläggningar och fritidshus över 80 m
bostadsyta. Regeringen har begärt riksdagens bemyndigande att, om det visar sig
lämpligt av sysselsättningsskäl, få undanta arbeten inom vissa regioner.

Det oprioriterade byggandet av hithörande slag skulle
normalt ha uppgått till ca 4 miljarder kr. Den föreslagna investeringsavgiften
kommer dock att leda till en kraftig uppbromsning av igångsättningen under
andra halvåret 1977 och första halvåret 1978. Annan byggnadsverksamhet, som i
dag på grund av en överhettad byggmarknad inte utan svårigheter kan genomföras
kan i stället beräknas öka snabbare. Konjunkturinstitutet räknar därför inte
med att avgiften påverkar den totala byggnadsverksamhetens omfattning 1977.

Den konununala utgiftsexpansionen är f. n. snabbare än vad
som är förenligt med ett återställande av samhällsekonomisk balans. De kommunala
utgiftsplanerna pekar på en expansionstakt om ca 4 % under de närmaste åren.
Enligt långtidsutredningens kalkyler skulle den kommunala utgiftsexpansionen
behöva nedbringas till ca 2,5 å 3 % per år under perioden 19751980. Under de
två första åren av femårsperioden har dessa siffror väsentligen överskridits.

För 1978 förutses en mycket kraftig ökning av
skatteinkomsterna vid oförändrad kommunal utdebitering. För 1979 och 1980 kan
en väsentligt svagare inkomstutveckling redan nu förutses. Detta skulle för
dessa år leda till mycket betydande höjningar av kommunalskatten.

Mot denna bakgrund måste kommunerna redan nu börja
begränsa sin iitgiftsexpansion. Regeringen kommer att i samband med de överläggningar
med kommun- och landstingsförbunden som påbörjades den 27 april att aktualisera
frågan om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att begränsa den kommunala
utgiftsexpansionen.

Inom ramen för det totalt sett begränsade utrymme som kan
tillåtas för kommunala utgiftsökningar bör bai-nomsorgen och åldringsvården
prioriteras.

Jag utgår från att den neddragning av den kommunala
expansionen som blir nödvändig för 1978 och framåt kommer att leda till en viss
uppbromsning av den kommunala utgiftsökningen redan innevarande år.

Tabell 5 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn
19741977

Milj. kr., löpande priser

1974

1975

1976

1977

1
Staten

-6 613

-6 770

-550

-9 150

2
Socialförsäkringssektorn

inkl. Allmänna pensionsfonden

10 951

11 833

14 410 j

15 060

Rad 1+2

4 338

5 063

13 860
"

t 5 910

3
Kommunerna

-758

-2 869

-3 090

1 260

Offentlig
sektor totalt

(rad
14-2-1-3)

3 580

2194

10 770

7170

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

2 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Rev.
Finansplan

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilagal Reviderad finansplan ]8

Tabell
6 Finanspolitiska effekter 19741977

Bidrag
till ökning av efterfrågan i procent av BNP i fasta priser

1974 1975 1976 1977

Staten

1.5

0,4

1,1

2,4

Kommunerna

1,0

1,1

0,4

-0,4

Socialförsäkringssektorn
inkl.

Allmänna
pensionsfonden

0,7

0,4

-0,2

0,3

Totalt

3,2

1,9

1.3

2,3

Källa:
Ekonomidepartementet.

Det
finansiella sparandet hos staten, kommunerna och socialförsäk-ringssektom
redovisas i tabell 5. Det statliga sparunderskottet kalenderåret 1977 uppgår
enligt dessa beräkningar till 9 miljarder kr. Kommunernas ekonomi beräknas få
ett mindre sparöverskott än som angavs i 1977 års finansplan. Orsaken är främst
uppjusteringen av pris- och lönekostnadsantagandet. Kommunerna som helhet
uppvisar dock en jämfört med tidigare år betydligt starkare finansiell ställning.
Jag är samtidigt medveten om de stora skillnader i ekonomisk ställning som
föreligger mellan olika kommuner. För hela den offentliga sektorn blir
nedgången i finansiellt sparande mellan 1976 och 1977 ca 4 miljarder kr.

Beräkningarna
av den offentliga sektorns samlade effekt på BNP 1977 återges i tabell 6.1
dessa kallcyler har hänsyn tagits till såväl direkta och indirekta effekter av
arbetsmarknads- och industripolitiska åtgärdspaket som åtstramningspaketet. Den
statliga finanspolitikens expansiva effekt har reducerats från beräknade 2,7 %
i finansplanen 1977 till ca 2,4 % enligt de nya kalkylerna. Kommunerna får
däremot en inte fullt lika stark åtstramande effekt som tidigare beräknades.

3.6
Sysselsättningspolitiken

Som
konstaterades i finansplanen har inte den svaga ekonomiska utvecklingen i
Sverige slagit ut i form av en ökad arbetslöshet. Arbetslösheten har fortsatt
att ligga kvar på en internationellt sett mycket låg nivå. I mars 1977 var 65
000 personer arbetslösa vilket var ungefär samma antal som i mars 1976. I
genomsnitt under 1976 låg arbetslöshetsprocenten på 1,6, motsvarande 66 000
personer. Den låga arbetslösheten förklaras av de omfattande
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som en enig riksdag beslutat om. Under förra
året var i genomsnitt 110 000 personer sysselsatta i olika former av åtgärder
såsom arbetsmarknadsutbildning, beredskapsarbeten, skyddad- och halvskyddad
sysselsättning etc. Det var närmare 20 % fler än 1975 men ungefär samma antal
som 1973. Därmed befann sig ca 2,5 % av arbetskraften i olika former av
arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

De
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna förstärktes under senare delen av 1976 och
början av 1977. Bland åtgärderna marks ett särskilt stöd till företagen i syfte
att motverka en alltför snabb lageraweckling. I siu-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad fmansplan 19

tet
av januari beslutade regeringen om ett sysselsättningspaket på ca 1,5 miljarder
kr. I paketet föreslogs en lång rad åtgärder. Statliga industri-beställnmgar
tidigarelades och bidrag på 20 % gavs till tidigareläggning av kommunala
industribeställningar. Omfattningen av beredskapsarbeten vidgades och antalet
platser i arbetsmarknadsutbildning utökades med 10 000. Särskilda åtgärder
vidtogs för ungdomar och kvinnor. Vidare höjdes tillfälligt under första
halvåret 1977 statsbidraget för utbildning i företagen mycket kraftigt
(25-kronan).

Tack vare dessa
intensifierade åtgärder har man kunnat uppnå både att många av de varsel om
avskedanden och permitteringar som lades under hösten och vintern inte utlösts
och att antalet nya varsel begränsats. I början av mars presenterade vidare
regeringen ett industripolitiskt paket som bl. a. innehöll stöd för
sysselsättning inom tekoindustrm och i särskilt utsatta företag med dominerande
ställning på en ort. Avsikten är att genom bidrag till lönekostnader ge
arbetsmarknadsmyndigheterna ökat rådrum för att bättre klara
omstälhiingsprocessen när en även långsiktigt övertalig arbetsstyrka måste
reduceras.

Prognoserna för den
svenska ekonomin 1977 tyder på att arbetskraftsefterfrågan från näringslivet
blir fortsatt svag under resten av året. Ökningen av arbetskraftsutbudet väntas
bli ungefär lika stor som under 1976, dvs. ca 15 00020 000 personer. Den
produktivitetsreserv som finns uppbyggd inom företagen på grund av den
sysselsättningsstödjande politiken innebär att produktionen kan expandera
relativt kraftigt utan att sysselsättningen ökar. För de varuproducerande
näringsgrenarna väntas en sysselsättningsminskning med närmare 50 000 personer,
varav industrin svarar för 40 000 personer. Denna minskning kompenseras av en
sysselsättningsökning på 50 000 personer inom tjänstenäringarna. Av denna
ökning väntas drygt 40 000 falla på landsting och kommuner.

Det åtstramningspaket som
regeringen lade fram i början av april väntas inte få några mer betydande
effekter för sysselsättningsläget på totalnivå. Den föreslagna
mervärdeskattehöjningen väntas bromsa upp konsumtionsökningen. De eventuella
negativa effekter som detta kan ha på sysselsättningen motverkas av
växelkursförändringen som, i kombination med den uppåtgående
utlandskonjunkturen, bör innebära ökade exportmöjligheter och därmed ökad
produktion.

På
grund av överhettningen på byggarbetsmarknaden bör den föreslagna
investeringsavgiften på 15 % på oprioriterat byggande inte få några negativa
sysselsättningseffekter. Dessutom har regeringen begärt riksdagens bemyndigande
att, om så skulle visa sig nödvändigt, få undanta dylika byggarbeten från
avgiften inom vissa regioner.

Den
olikartade utvecklingen av arbetskraftsefterfrågan som de ovan redovisade
prognoserna indikerar kan komma att medföra sysselsättningsproblem framför
allt inom industrin och övriga varuproducerande branscher. Regeringen kommer,
om så visar sig nödvändigt att vidtaga

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 20

ytterligare
åtgärder för att hävda sysselsättningen. I det här sammanhanget vill jag
understryka vikten av att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna nu också
inriktas på att öka arbetskraftens yrkesmässiga rörlighet så att personer nu
sysselsatta i t. ex. beredskapsarbete och omskolningskurs kan få ett arbete på
den öppna arbetsmarknaden när konjunkturen vänder uppåt.

3.7
Näringspolitiken

Den
utdragna konjunktursvackan i förening med ett alltför högt kostnadsläge skulle
utan omfattande närings- och sysselsättningspolitiska insatser ha medfört en
omotiverad utslagning eller långtgående försvagning av en rad företag,
branscher och regioner. Konsekvenserna i fråga om sysselsättning och infrastruktur
skulle snabbt ha blivit allvarliga.

Målet för näringspolitiken
har i första hand varit att stödja sådana företag i svårigheter som på lång
sikt har realistiska förutsättningar för sin verksamhet. I andra hand kan även
verksamheter med oviss lönsamhet förtjäna stöd där detta är samhällsekonomiskt
eller socialt motiverat. De anställdas, samhällets och näringslivets intressen
tillgodoses i regel bäst om första frontlinjen går inne i företagen.
Näringspolitiken inriktas därför på att i första hand stärka företagens
möjligheter att ta sitt långsiktiga, ekonomiska och sociala ansvar. I den
utsträckning detta ej kunnat ske kan ytterligare statUga åtgärder aktualiseras,
syftande till mera långtgående insatser i fråga om sysselsättningsstruktur och
lokalisering.

På
det branschpolitiska området har under våren 1977 olika insatser aktualiserats.

I fråga om handelsstålet
framlades i proposition 1976/77: 57 förslag om en finansiell rekonstruktion av
Norrbottens järnverk AB. Den inriktades på att kompensera upplupna förluster
och på att skriva ned redan verkställda, lågproduktiva investeringar. NJA:s
problem på längre sikt sammanhänger med lösningen av branschens svårigheter
som helhet. Under våren har utredningar om såväl handelsstålet som specialstålet
framlagts, innebärande kartläggningar av branschernas förhållanden och förslag
till åtgärder. Regeringen kommer nu att i kontakt med företrädare för berörda
företag och organisationer att ta ställning till det sätt varpå statsmakterna
kan medverka för att underlätta en adekvat utveckling av den svenska
kapaciteten inom olika produktionsled, företagsstrukturen och tillverkningens
lokalisering.

Sedan
varvsanalysgruppen i februari presenterat sin rapport framlades i april en
proposition om varvsindustrins framtid. Strävan är att inom ramen för ett
stödsystem mildra konsekvenserna av den neddragning och omstrukturering av den
svenska kapaciteten som framstår som långsiktigt nödvändig, samtidigt som de
föreliggande produktionsfaktorerna skall ges bästa möjliga utnyttjande. Detta
torde bl. a. främjas av att den

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 21

föreslagna
statliga varvskoncernen ges en decentraliserad struktur och £enom satsningar på
nya produktörhråden, produktutveckling och specialtonnage.

För
sjöfartens del har den allmänna lågkonjunkturen kombinerats med en speciellt
långvarig nationell överkapacitet inom rederinäringen. Den svenska
handelsflottan spelar genom sjöfartsnettot en viktig roll för bytesbalansens
utveckling. För att i nuvarande läge undvika en oönskad utförsäljning av
svenskt tonnage har regeringen föreslagit åtgärder som bl. a. ger rederierna
större likviditetsmässig motståndskraft.

För
teko-industrin har i proposition 1976/77: 105 föreslagits kraftigt ökade
stödåtgärder. Avsikten med dessa är att i rådande arbetsmarknadsläge motverka
omfattande nedläggningar och att ge företag med oda förutsättningar på sikt
bättre möjligheter att klara nuvarande konjunkturproblem. Genom ett mera
generellt upplagt stödsystem stimuleras en utveckling styrd av den relativa
lönsamheten hos kvarvarande företag. Härigenom kommer stödet inte att motverka
en normal strukturomvandling inom branschen.

Den
manuella glasindustrin har i proposition 1976/77: 61 blivit föremål för
åtgärder syftande till en effektivare produktionsstruktur och förstärkta
marknadsföringsinsatser.

Ett
viktigt inslag i näringspolitiken har också utgjorts av det ovan nämnda
stimulanspaketet (prop. 1976/77: 95) varigenom bl. a. statliga garantier och
gynnsammare finansieringsvillkor satts in för att möjliggöra tidigareläggning
av potentiellt lönsamma investeringar samt energibesparingsinvesteringar, för
vilka företagens finansiella kapacitet i nuvarande konjunkturläge eljest varit
otillräcklig.

Det
bör understrykas att flertalet av dessa åtgärder avses vara temporära.
Tillsammans med ekonomisk-politiska insatser bl. a. kursjusteringen och
åtgärderna för att bereda utrymme för exportindustrins expansion syftar de
till att hjälpa företagen över den nuvarande svackan, vars längd och djup är
beroende av både internationella och inhemska faktorer. Till dessa hör bl. a.
omfattningen av de subventioner andra länder kan sätta in för att stödja sina
sviktande branscher (t. ex. varven) i konkurrens med motsvarande åtgärder hos
oss. Det är därför angeläget att träffa internationella överenskommelser om
begränsningar av sådana subventioner. På grund av subventionernas stora
omfattning, som kommer att tynga den icke primärt krisdrabbade delen av folkhushållet,
är det givetvis angeläget att insatserna kan reduceras så snart detta är
möjligt.

En
mera långsiktigt viktig fråga gäller vår framtida konkurrensförmåga med
avseende på produktförnyelse, förbättrad produktionsteknik och
sortimentsutveckling. Regeringen kommer att satsa på ett förbättrat
tillvaratagande av olika slags innovationer, liksom på de fördelar i fråga om
förnyelse och flexibilitet som mindreföretagsamheten och ny-

3 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga I. Rev.
Finansplan

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bitagal Reviderad finansplan 22

företagsamheten
innebär. Under hösten kommer ett program för stimulans av den mindre
företagssamheten att presenteras.

3.8
Stöd till industriinvesteringarna

Industrins
vinstläge har försämrats. Den goda likviditet företagen hade vid utgången av
1975 har successivt urholkats. Företagens reala likviditet sjönk kraftigt
under 1976. Den svaga likviditeten och låga soliditeten i många företag skapar
stora risker för de anställda i industrin. Det är av central betydelse att
företagens finansiella ställning stärks inte minst för att kunna klara
påfrestningarna under framtida lågkon-junkturår.

I
den utsträckning som växelkursförändringen kan medföra resultatförbättringar i
företagen måste dessa i första hand utnyttjas för att konsolidera företagen
och för att finansiera en förbättrad likviditet, investeringar och forskning.
Regeringen kommer därför att verka för att företagen i princip avstår från
utdelningshöjningar baserade på 1977 års intäkter.

Skulle
växelkursjusteringen i kombination med betydande internationella
prisstegringar medföra starka vinstökningar inom skogsnäringen kan åtgärder
aktualiseras för att dra in övernormala vinster.

Industriinvesteringarna
väntas sjunka med mellan 5 och 10 % 1977. Industriinvesteringarnas utveckling
bestäms i huvudsak av kapacitetsutnyttjande och förväntad försäljning samt av
tillgången på ackumulerade vinstmedel. En förbättring av
investeringsutvecklingen kan inte beräknas komma till stånd förrän företagen
blir mer allmänt övertygade om att den internationella konjunkturuppgången
fortsätter och det sker en markant förbättring i vinstläget. Det är nödvändigt
att industrin på sikt kan öka investeringstakten väsenfligt. Regeringen har
därför genomfört en rad stimulansåtgärder. Investeringsfonderna är frisläppta
hela 1977. Dessutom erhåller industrin det extra investeringsavdraget på 25 %
samt investeringsbidraget under hela 1977. Lokahseringslån har givits i ökad
omfattning inte bara inom inre och yttre stödområdena utan även i den s. k. grå
zonen.

För
att ytterligare stärka industrins investeringar presenterades ett industripolitiskt
paket i början av mars 1977.1 detta föreslogs åtgärder för att underlätta
finansieringen av industriella investeringsprojekt. Många företag har fått sin
soliditet så försvagad att de inte vågar genomföra nya investeringsprojekt
trots att de av allt att döma vore räntabla. Även i de företag där man är
beredd att öka den finansiella risken kan dock svårigheter uppkomma genom att
bankerna ställer sig tveksamma till kreditgivning på grund av företagets svaga
finansiella ställning. För att i det senare fallet underlätta för företag att
få lån till i och för sig lönsamma projekt kan staten lämna garantier till
bankerna på 40 % av

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilagal Reviderad finansplan 23

lånesumman
på den del av lånet som har sämst säkerhet. Räntan på lånen läggs till
lånebeloppet uiider de tre första åren och innefattas av garantin. När
investeringsprojektet är klart avlyfts lånen av Investeringsbanken eller
Industri- och Företagskredit. Statliga garantier av detta slag kan lämnas inom
en ram av 1 000 milj. kr. Investeringsprojekten måste ha påbörjats före den 31
augusti 1977. Jag anser det angeläget att dessa investeringar ges erforderlig
prioritet på kreditmarknaden.

Vidare
har låneramen för industrigarantilån höjts från 150 till 275 milj. kr. Det är
förenat med stora svårigheter att åstadkomma en allmän höjning av
investeringstakten så länge de grundläggande förutsättningarna inte är
uppfyllda. Investeringar i dag betyder för många företag att de skulle skaffa
sig ökad kapacitet relativt lång tid innan den kunde tas i anspråk. Enda
möjligheten att åstadkomma detta är en generellt hög subvention av
investeringar. Detta rymmer dock betydande risker för felinvesteringar varför
regeringen inte anser att åtgärder av det slaget i nuvarande läge är
motiverade.

3.9
Kreditpolitik

Kreditpolitiken
har under de senaste åren haft att balansera två mål mot varandra. A ena sidan
har det varit nödvändigt att begränsa kredit-tillgången i Sverige för att
åstadkomma en utlandsupplåning stor nog att täcka underskottet i de löpande
betalningarna. A andra sidan har det varit önskvärt att tillgodose industrins
lånebehov för finansiering av investeringar och lagerhållning.

Strävan
att tillgodose industrins behov av investeringskrediter har präglat reglerna
för upplåning i utlandet, vilka i praktiken tillåtit upplåning för
investeringsfinansiering sedan mitten av 1974. Åtgärder som begränsat bankernas
utläningsmöjligheter har också kombinerats med anmaningar till bankerna att i
första hand tillgodose industrins kreditbehov och att visa stor återhållsamhet
i beviljande av krediter för konsumtionsändamål .

Klarast
har dock syftet att stödja industrins investeringsverksamhet kommit till
uttryck vid fördelningen av kapitalmarknadens resurser. Emissionerna av
obligationer och förlagslån för industrins räkning har legat på en hög och
stigande nivå. Emissionerna steg från 1 400 milj. kr. 1974 till 2 600 milj. kr.
1975 och 3 000 milj. kr. 1976. Samtidigt har ett vidgat utrymme skapats för
mellanhandsinstitut som Industrikredit och Företagskredit, som är inriktade på
utlåning till medelstora och mindre företag. Dessa båda instituts
bruttoupplåning uppgick till 775 milj. kr. 1974, 980 milj. kr. 1975 och 1 340
milj. kr. 1976.

Styrningen
av bankernas, och då särskilt affärsbankernas, utlåning har fått ta större
hänsyn till betalningsbalansens krav. Under de tre första kvartalen av 1976
expanderade utlåningen kraftigt och ledde till ett minskat intresse för
utlandsupplåning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 24

Oron
på valutamarknaderna och valutautströmningen under tredje kvartalet ledde
emellertid i början av oktober till att riksbanken ingrep för att framtvinga en
snabbare kreditåtstramning. Bankernas räntesatser höjdes med två (i vissa fall
tre) procentenheter och, efter godkännande från den nya regeringen, infördes en
direkt utlåningsreglering fram till utgången av mars 1977. Valutaoron upphörde
efter justeringen av växelkurserna i oktober och de kreditpolitiska åtgärderna
fick den avsedda effekten på de svenska företagens utlandsupplåning, som från
november 1976 kom att ligga på en högre nivå.

Utfallet
av Sveriges betalningsbalans för 1976 och prognoserna för 1977, som pekar på
ett ytterligare ökat underskott i bytesbalansen, motiverar en fortsatt
restriktiv kreditpolitik under 1977. Den direkta utlåningsregleringen tilläts
visserligen att, som planerat, upphöra med utgången av mars. För att undvika
en stark kreditökning har riksbanken emellertid rekommenderat varje affärsbank
att, fram till utgången av september hålla sin utlåning (liksom tidigare
beräknad exkl. bostadsbyggnadskrediter och i utlandet refinansierade lån) inom
en övre gräns. Rekommendationen medger en nettoutlåning under de tre första
kvartalen på sammanlagt ca 7 miljarder kr. Under 1976 som helhet hade
affärsbankernas utlåning, bestämd på ovannämnda sätt, uppgått till 6 800 milj.
kr., en siffra som nåddes efter en nedgång under fjärde kvartalet på 3 000
milj. kr.

Efter
september 1977 avser riksbanken att styra bankernas utlåningskapacitet med
enbart likviditetskraven. För affärsbankerna har dessa, för att tillåta den
ovannämnda planerade utlåningsökningen, sänkts med 2 procentenheter med effekt
fr. o. m. april.

På
kapitalmarknaden är politiken inriktad på att bereda ytterligare något ökat
utrymme för långsiktig industrifinansiering, varvid särskild hänsyn skall tas
till företag som inte har tillgång till de internationella kapitalmarknaderna.
Inom ramen för den allmänna målsättningen att främja den konkurrensutsatta
sektorns utbyggnad bör även jord- och skogsbrukets nyinvesteringsbehov
tillgodoses.

I
enlighet med de riktlinjer som angavs i finansplanen 1977 har svenska staten
tagit upp vissa lån utomlands. Det första lånet avsåg 1 000 milj. dollar med en
löptid på 7 år från ett konsortium av 10 utländska banker samt de tre största
affärsbankerna i Sverige, Ett andra lån på 250 milj. D-mark har därefter
upptagits på Eurobondmarknaden. Förberedelser för upptagande av ytterligare lån
har inletts.

4
Den ekonomiska utvecklingen 1977

Den
bristande balans i den svenska ekonomin som jag påtalade i finansplanen 1977
accentuerades under slutet av 1976 och början av 1977. Utfallet av export,
import och handelsbalans blev under de första

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 25

Tabell
7 Produktionsutvecklingen 19761977

Procentuell
volymförändring från fölegående år

opaginerad Kontrollera mot PDF

1976

1977

1,0

-0,9

2,9

1,1 -0,2

2,2

Bruttonationalprodukten
från

produktionssidan

därav: varuproduktion

tjänstepioduktion

Biuttonationalprodukten från

användningssidan 1,5 0,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

månaderna
i år betydligt ogynnsammare än beräknat. De åtgärder som föreslogs i
regeringens ekonomiska stabiliseringspaket bl. a. i syfte att stärka det
svenska näringslivets internationella konkurrenskraft kommer dock endast i
mindre grad att verka ut under 1977. De kommer att få full effekt först under
loppet av 1978. Bytesbalansen för 1977 kommer att ytterligare försämras från
1976 och väntas uppvisa ett underskott på 12,5 miljarder kr. De stora lager
som med hjälp av statligt stöd byggts upp kommer att verka starkt dämpande på
produktionstillväxten under 1977. Bruttonationalproduktens tillväxt väntas
stanna vid knappt 1 % 1977 mot 1,5 % 1976.

En
mera detaljerad genomgång av den ekonomiska utvecklingen 1977 presenteras i den
reviderade nationalbudgeten (bilaga). Jag vill emellertid här redovisa några
huvuddrag i den förutsedda utvecklingen.

De
totala fasta investeringarna väntas öka med ca 1,5 % 1977 efter att ha minskat
både 1975 och 1976. Exkluderas de starkt fluktuerande investeringarna i
handelsflottan väntas emellertid en i stort sett oförändrad nivå totalt sett
från 1976 till 1977. Maskininvesteringarna förutses i år öka något snabbare än
byggnadsinvesteringarna. Byggnadsverksamheten väntas totalt sett inte påverkas
av den investeringsavgift som föreslagits på oprioriterade byggnadsarbeten som
startas fr. o. m. den 15 maj. Åtgärderna kommer i första hand att medföra en
omfördelning av byggande från framför allt handeln till industrin och övriga
sektorer.

Den
mest påtagliga förändringen av investeringarna 1977 väntas ske i den kommunala
sektorn. Efter de senaste årens svaga utveckling väntas nu ett omslag ske i
den kommunala investeringsaktiviteten. Totalt sett förutses ökningen 1977 uppgå
till ca 9 %. Detta sanmianhänger i mycket hög grad med den kraftiga
igångsättningen av dag- och fritidshem under hösten 1976. Igångsättningen
fortsatte på en hög nivå även under de två första månaderna av 1977 som en
följd bl. a. av att det förhöjda anordningsbidraget förlängdes t. o. m.
utgången av februari 1977. De statliga myndighetemas och affärsverkens
investeringar väntas öka betydligt långsammare än kommunernas.

De
senaste årens nedgång i bostadsbyggandet tycks ha bromsats upp. En viss
fortsatt minskning förutses dock för 1977. Nedgången beräknas

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 26

Tabell
8 Försörjningsbalans för 1977

Miljarder kr Procentuell volym-

1976

förändring

19751976

19761977

Tillgång

Brut
tonationalprodukten

323,4

1,5

0,9

Import

84,0

7,2

2,7

Summa tillgång

407,4

2,6

1,2

Efterfrågan

Bruttoinvestering

66,3

-1,6

1,3

Näringsliv

33,4

0,7

-0,7

därav: industrin

15,8

1,4

-6,4

Statliga myndigheter och

affärsverk

7,9

-0,5

0,9

Kommuner

12,1

-0,4

9,1

Bostäder

12,9

-8,3

-0,6

Lagerinvestering

8,6

-0,4'

-2,1'

Privat
konsumtion

171,4

4,1

1,7

Offentlig
konsumtion

83,6

2,9

3,2

Statlig

28,0

0,9

2,8

Kommunal

55,6

4,0

3,4

Tjänstenetto

-2,7

(-0,3)'

(0)'

Export

80,2

5,8

6,9

Summa efterfrågan

407,4

2,6

1,2

'
Förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt.

Anm.
Utvecklingen 19761977 baseras här på det lägre av de två löneökningsalternativ
som konjunkturinstitutet redovisat i den reviderade nationalbudgeten för 1977.

uppgå
till 0,5 % i volym, vilket är avsevärt mindre än under de närmast föregående
åren.

För
näringslivet väntas investeringarna minska med ca 0,5 % i volym under 1977.
Minskningen förklaras främst av den svaga utveckling för
industriinvesteringarna som jag tidigare berört. Av företagens planer att döma
kan industrins investeringar väntas minska med mellan 5 och 10 % under 1977. De
ogynnsamma efterfrågeutsikterna i kombination med outnyttjad kapacitet och ett
försämrat finansiellt läge har haft en klart negativ inverkan på företagens
investeringsvilja. Inom främst handeln väntas vidare den införda
investeringsavgiften på oprioriterade byggnadsarbeten verka återhållande på
investeringsvolymen.

De
senaste årens osedvanligt kraftiga lageruppbyggnad väntas nu upphöra.
Lageromslaget 1977 beräknas innebära ett bortfall i total efterfrågan
motsvarande ca 2 % av bruttonationalprodukten.

Den
offentliga konsumtionen beräknas öka med ca 3 % från 1976 till 1977. Därvid har
jag inräknat effekterna av de föreslagna åtgärderna i regeringens
stabiliseringsprogram rörande en neddragning av såväl statlig som kommunal
konsumtionsexpansion. De åtgärder som sätts in på den offentliga sektorn för
att styra över resurser till industrin kommer att få någon större omfattning
främst under 1978.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 27

Tillväxten
i de reala disponibla inkomsterna kommer som jag tidigare redovisat att bli
betydligt långsammare 1977 än under perioden 19741976. Mot bakgrund av
växelkursförändringen i början av april och höjningen av mervärdeskatten den 1
juni beräknas konsumentpriserna liksom de två senaste åren komma att uppgå
till ca 10 %. Med de två alternativ för lönekostnadsökningen som är
utgångspunkt för konjunkturinstitutets beräkningar skulle den disponibla
realinkomsten öka med 0,7 resp. 1,5 % från 1976 till 1977. Med en antagen
mindre nedgång i sparkvoten räknar jag med en ökning av den privata konsumtionen
med i resp. löneökningsalternativ 1,7 resp. 2 %.

Exporten
har utvecklats ogynnsammare än väntat under de senaste månaderna. Enligt de
preliminära siffror för 1976 som nu föreligger skulle exporten ha ökat med ca 6
%, dvs. drygt 1 % långsammare än vad som angavs i finansplanen. Tillväxten i år
kan väntas uppgå till ca 7 %, räknat enligt den metodik som används i
nationalräkenskaperna. Råvaruexporten förutses därvid öka något snabbare än
färdigvaruexporten, medan exporten av fartyg väntas minska. Bland
varugrupperna är det främst exporten av massa och papper samt järnmalm som
väntas öka förhållandevis snabbt. Vid bedömningen av exportutvecklingen har
självfallet hänsyn tagits till effekterna av valutajusteringen. En utgångspunkt
för kalkylerna har i det sammanhanget varit att de svenska företagen så långt
som möjligt utnyttjar den möjlighet som skapats vid tillfället för
valutajusteringen att sänka exportpriserna på de utländska marknaderna. På det
sättet stärks konkurrenskraften via sänkta relativpriser. Positiva
volymeffekter ger också successivt intäktsökningar för företagen.

Importen
väntas öka betydligt långsammare än exporten. Bl. a. som en följd av
växelkursförändringen i april kommer importpriserna dock att öka snabbare än
exportpriserna. Med denna utveckling av utrikeshandeln skulle handelsbalansen
komma att förbättras endast obetydligt för helåret 1977 och uppvisa ett
underskott på drygt 3,5 miljarder kr.

Tabell
9 Bytesbalans för 19751977

Milj.
kr., löpande priser

1975

1976

1977

Export, varor Import, varor

72 012 74 000

80 217 84 000

89 300 93 000

Handelsbalans

Korrigering
av handelsstatistiken

-1988

-316

-3 783 -179

-3 610

-210

Sjöfartsnetto

Resevaluta

övriga
tjänster, netto

Transfereringar,
netto

Korrigeringspost

2 940

-2 542

-2 254

-3 400

800

3 133

-3 050

-3 028

-4 355

800

3 350

-3 675

-3 400

-5 775

800

Bytesbalans

-6 760

-10 462

-12 520

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 28

Sveriges
traditionellt stora överskott i sjöfartsnettot väntas också förbättras något i
löpande priser. Till följd av svårigheterna för svensk rederinäring har
sjöfartsinkomsterna legat på en låg nivå under både

1975 och
1976. Turistnettot torde försämras med ytterligare ca 1/2 mil

jard kr. Transfereringarna väntas ge ett underskott på 5,8 miljarder kr.,

vilket är en försämring med nära 1,5 miljarder kr. från 1976. Förutom

den av riksdagen beslutade ökningen av u-landsbiståndet förklaras för

sämringen av tranfereringsnettot av räntebetalningarna på den öka

de utländska upplåningen.

Sammantaget
innebär detta att bytesbalansen för 1977 skulle uppvisa ett underskott på 12,5
miljarder kr. Detta innebär en försämring från

1976 med
ytterligare drygt 2 miljarder kr. Som jag tidigare påpekat

kommer effekterna av de vidtagna åtgärderna i början av april, inkl.

kursjusteringen, att få positiva effekter på handelsbalansen först med en

betydande eftersläpning. För 1978 kan emellertid, med de bedömningar

om den internationella konjunkturens utveckling som nu kan göras, en

kraftigt förbättrad bytesbalans förutses.

5
Utblick mot 1978 och 1979

Utformningen
av den ekonomiska politiken bör göras mot bakgrund av en långsiktig bedömning
av den ekonomiska utvecklingen. En sådan bedömning kan på grund av den stora
osäkerhet som råder inte alltid preciseras i detalj. I allmänhet redovisas inte
heller i finansplanen och nationalbudgeten någon utbhck bortom det innevarande
året. Det kan dock i det läge som nu råder finnas anledning att göra en något
vidare utblick. Härtill kommer att planeringen inom andra enheter i samhället,
såsom myndigheter, kommuner, företag och hushåll, är betjänta av att känna till
de framtida bedömningar som ligger till grund för den ekonomiska politikens
utformning. Redan under våren 1977 utarbetas inom statliga verk och myndigheter
utgiftsprogram för budgetåret 1978/79.

Eftersom
det finns betydande trögheter i olika sektorers anpassning måste
framförhållningen i den ekonomiska politiken vara relativt lång. 1 1975 års
långtidsutredning (LU 75) presenterades senast beräkningar av ramar inom vilka
ekonomin måste utvecklas för att Sverige skulle uppnå bytesbalansmålet 1980. LU
75 utgick dock från en trendmässig jämviktstillväxt i ekonomin utan beaktande
av konjunkturutvecklingen. Därutöver har den faktiska utvecklingen under de
senaste två åren kommit att avvika i betydande mån från de förutsättningar som
LU 75 byggde på. 1 nuvarande läge med svår balansbrist i ekonomin är det
dessutom särskilt angeläget att stabiliseringspolitiken infogas i en strå-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 29

tegi
för hur Sverige skall börja marschen mot jämvikt i bytesbalansen.

I
den reviderade nationalbudgetens sammanfattningskapitel har redovisats vissa
kalkyler över den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1978 och 1979. Det
måste understrykas att vad som där redovisas är endast en av flera möjliga
utvecklingsvägar. Avsikten har i första hand varit att bedöma de krav på den
ekonomiska politiken som en förbättring i bytesbalansen ställer. De finansiella
konsekvenserna har inte närmare preciserats.

Till
grund för kalkylen har lagts en bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen.
Tillväxttakten i OECD-läderna har antagits öka till 5 % 1978 för att 1979 åter
försvagas något.

Vidare
har förutsatts att svensk industri kan utnyttja den ackumulerade
produktivitetsreserven och genom en återhållsam inhemsk kostnadsutveckling
successivt sänka de relativa exportpriserna på bearbetade varor med 3 % 1978
och 2 % 1979. Detta skulle möjliggöra en förhållandevis stark exportutveckling
samtidigt som importen hålls tillbaka. Exporten beräknas öka med ca 12,5 % 1978
och ca 10 % 1979 medan importtillväxten beräknas kunna begränsas till 4 resp. 5
%.

Avvecklingen
av överlagren har förutsatts ske under 1978 och 1979 jå att lagerstocken vid
slutet av 1979 återigen står i en rimlig relation till produktionsnivån. Detta
är viktigt för att undvika risken av att man under därpå följande år går in i
en ev. internationell lågkonjunktur med allt för stora lager. Lageravvecklingen
innebär dels ett ökat exportutbud som tenderar att pressa ner priserna, dels
att uppgången i industriproduktionen hålls tillbaka under 1978. Under 1979
kommer den minskade lageravvecklingen däremot att stimulera
industriproduktionen.

Produktionstillväxten
har beräknats med hänsyn till de tillgängliga arbetskraftsresurserna och
produktivitetsutvecklingen. Arbetskraftsutbudet växer med 25 000 å 30 000
kronor per år.

I
timmar sjunker dock arbetskraftsutbudet med ungefär 1,5 % 1978 som följd av
införandet av den femte semesterveckan. 1979 blir utbudet ungefär oförändrat
eller ökar något.

Under
förutsättning av en trendmässig ökning av produktiviteten inom industrin på 4 %
per år skulle produktivitetsreserven vid utgången av 1977 vara omkring 6 %.
Denna reserv har antagits komma att tas i anspråk under 19781979 genom en
ökning av industrins produktivitet med ca 7 % per år. Antagandena om
produktivitetsutvecklingen inom övriga delar av ekonomin är ungefär desamma som
i LU 75.

Industriproduktionen
beräknas öka med 5 % 1978 och uppemot 10 % 1979. Även under 1978 förutses
således att kapaciteten inte är fullt utnyttjad i svensk industri.
Industrisysselsättningen antas fortsätta att sjunka i början av 1978 för att
fram emot mitten av året vända uppåt. Sysselsättningsökningen inom industrin
mellan 1978 och 1979 har beräknats uppgå till ca 30 000 personer.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilagal
Reviderad finansplan 30

Tillgången
på arbetskraft för den privata och offentliga servicesektorn beräknas uppgå
till ca 20 000 personer i genomsnitt per år 1978 1979 varav större delen
förutses gå till den kommunala sektorn. I detta ligger en beräknad reduktion av
antalet personer i arbetsmarknadsutbildning med i runt tal 20 000 personer.
Hur stort det faktiska behovet av arbetskraft blir beror i hög grad på i vilken
utsträckning som den längre semestern kompenseras med fler sysselsatta. Utan neddragningen
av den offentliga sektorns tillväxttakt kommer det inte att gå att föra över
tillräckliga resurser till industrin.

Den
möjliga ökningen av den privata och offentliga konsumtionen blir enligt dessa
kalkyler mycket begränsad. Den privata konsumtionen kan inte öka med mer än 1 å
1,5 % per år 19781979 förutsatt att den offentliga konsumtionstillväxten
begränsas till 2 % per år i genomsnitt. Sker inte detta kommer höjningar av
kommunala och statliga skatter att tvinga fram en för breda grupper knappast
godtagbar sänkning av den privata standarden. Hur det begränsade
expansionsutrymmet fördelas på staten och kommunerna har inte närmare angivits.

I
förutsättningarna ligger också ett antagande att den förbättrade konjunkturen
skall vända den negativa investeringsutvecklingen i industrin. En
investeringsökning på 4 resp. 6 % 1978 och 1979 har satts in i kalkylen. Detta
är inte ett uttryck för någon målsättning utan en bedömning av vad som blir
möjligt att uppnå med de givna allmänna förutsättningarna.

Under
de senaste åren har antalet outhyrda lägenheter i flerfamiljshus minskat. Det
finns skäl att räkna med att det utan ekonomiska åtgärder kommer att ske en
relativt stark ökning av det totala bostadsbyggandet 1978 på 8 ä 10 %. Detta
kommer att underlättas något av att skatten på oprioriterade byggen då ger full
effekt, varför trycket på byggmarknaden lättar.

Bytesbalansunderskottet
skulle under de givna förutsättningarna sjunka från 12,5 miljarder kr, 1977
till 6,5 ä 7 miljarder kr, 1979. Räknat i procent av BNP i löpande priser
sjunker underskottet från beräknade 3,5 % 1977 till drygt 1,5 % 1979, Detta
visar att, även med de enligt min mening ganska optimistiska antaganden som
gjorts i nationalbudgetens räkneexempel, vägen tillbaka till balans kommer att
ta lång tid, Sverige måste således fortsätta att låna stora belopp utomlands.
Ett avgörande antagande bakom kalkylen är att svensk industri måste höja sina
priser i långsammare takt än den internationella prisstegringen varigenom en
relativprisförändring om sammanlagt 8 % 19771979 uppnås. Detta förklarar
varför den antagna gynnsamma exportutvecklingen inkluderande avvecklingen av
överlagren och den återhållsamma importen ger så förhållandevis litet utslag i
bytesbalansen. En bidragande orsak är också en kraftig neddragning av
fartygsexporten. Efter 1979 skulle dock det fortsatta kravet på relativa
prissänkningar sannolikt vara

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 31

mindre
eller upphöra. Det blir då lättare att med fortsatt återhållsamhet åstadkomma
betydande förbättringar i handelsbalansen.

Till sist bör än en gång
understrykas att här återgivna beräkningar inte får betraktas som en prognos
för de kommande årens utveckling.

De redovisade
bedömningarna anger dock ramar för en ekonomisk politik som syftar till att
återvinna balans. Det tillgängliga expansionsutrymmet på ekonomins olika
områden är inte ett uttryck för någon av regeringen nu bestämd prioritering
mellan olika ändamål. Genom en stram politik och en bred uppslutning kring
kraven på återhållsamhet bör det dock vara möjligt att redan under de kommande
två åren reducera underskotten till hälften och att lägga en god grund för att
nå bytesbalansmålet under de första åren av 1980-talet. Finansplanen anger den
ekonomiska politik regeringen avser föra under den närmast överblickbara
tiden. Det finns ingen möjlighet att nu ange de ekonomiskpolitiska åtgärder
som kommer att krävas framöver. Den ekonomiska politiken måste vara flexibel
och snabbt kunna anpassas till skiftande förutsättningar i utlandet och här
hemma.

6
Avslutning

1977
års budgetproposition och finansplan utarbetades i december förra året, dvs,
några månader efter regeringsskiftet. De ekonomiska bedömningarna präglades av
den stora osäkerhet om konjunkturutvecklingen som då förelåg. Den återhämtning
av den internationella konjunkturen som förväntades äga rum efter avmattningen
under andra halvåret 1976 hade ännu icke kommit till stånd. Även om en
förstärkning av konjunkturen tedde sig sannolik under loppet av 1977 valde
regeringen i detta läge att fullfölja den efterfrågestimule-rande politik som
bedrivits i sysselsättningsfrämjande syfte de senaste åren i avsikt att
överbrygga efterkrigstidens djupaste konjunktursvacka.

Den bedömning av
konjunkturutvecklingen under 1977 som gjordes i finansplanen står sig
fortfarande i allt väsentligt. Den internationella konjunkturen är på väg uppåt
och väntas ge högre tillväxt mot slutet av år 1977 och under 1978.

I finansplanen underströk
jag de problem för Sveriges vidkommande som de senaste årens utveckling
medfört. Kostnadsutvecklingen har sedan 1974 varit väsentligt snabbare i vårt
land än i våra viktigaste konkurrentländer. Detta har lett till en försvagning
av vår internationella konkurrensförmåga, Sverige har också förlorat
marknadsandelar i den internationella handeln och på hemmamarknaden har den
im-portkonkurrerande industrin fått ökade svårigheter att hävda sig.

Den
försvagning av Sveriges internationella konkurrenskraft som ägt rum har ofta
underskattats. Så sent som i 1976 års reviderade finans-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 32

plan
räknade den dåvarande regeringen med ett överskott i den svenska
handelsbalansen på nära 3 miljarder kronor för år 1976, I innevarande års
finansplan beräknades handelsbalansen för 1976 komma att uppvisa ett
underskott på nära 2 miljarder kronor. Denna bedömning har numera visat sig
vara alltför optimistisk. Det faktiska utfallet blev drygt en miljard sämre.

Utvecklingen
under de senaste åren har inneburit ett år från år växande underskott i
Sveriges utrikes betalningar. Ar 1974 uppgick bytesbalansbristen till drygt 4
miljarder kronor. Ar 1975 hade det stigit till 6,8 miljarder kronor för att
sedan ytterligare försämras tiU 10,5 miljarder kronor under 1976. För 1977
måste man räkna med att underskottet kommer att öka ytterligare och uppgå till
ca 12,5 miljarder kronor. Vid slutet av detta år skulle vår internationella
upplåning som inleddes 1975 och som är en konsekvens av de växande underskotten
därmed ha överskridit 30-miljarderstrecket, Vi intecknar därmed en allt
större del av våra framtida exportintäkter för betalning av räntor och
amorteringar på vår utlandsskuld.

En
av de viktigaste uppgifterna för 1975 års långtidsutredning var att ange
förutsättningarna för att återställa balansen i Sveriges utrikes betalningar
fram till år 1980, Redan nu, då de två första åren av perioden 19751980 kan
överblickas, kan konstateras att vi under denna period kraftigt försäntuat våra
möjligheter att inom den angivna tiden återställa balansen i vår ekonomi. Den
totala produktionens ökningstakt hgger lägre än vad utredningen förutsatte.
Industriproduktionen har minskat under flera år i följd, produktivitetsökningen
är väsentligt sämre och industriinvesteringarna ligger på en avsevärt lägre
nivå än vad långtidsutredningen förutsatte. Ökningstakten för både den privata
och den offentliga konsumtionen låg däremot under 1976 betydligt över den nivå
som enligt utredningen icke fick överskridas, om det uppställda målet skulle
kunna nås.

Mot
bl, a, denna bakgmnd underströk jag i finansplanen nödvändigheten att inrikta
den ekonomiska politiken på att reducera underskottet i Sveriges utrikes
betalningar. Sverige kan inte i längden fortsätta att leva över sina tillgångar
och bygga sin standardökning på utländska lån. Fortsatt växande underskott
leder till ökande skuldbörda och till allt större risker för att vårt lands
ekonomiska handlingsfrihet allvarligt begränsas.

För
en förbättring av den svenska industrins internationella konkurrensförmåga
krävs också fömtom återhållsamhet och samhällsansvar från alla grupper att
statsmaktema aktivt underlättar den exporttillväxt och importbegränsning som
krävs om bytesbalansunderskotten skall kunna nedbringas i rimlig takt.

Mot
denna målsättning skall den nedjustering bedömas som företogs den 4 april av
den svenska kronans värde i förhållande till D-marken.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 33

Den
avgörande kostnadsanpassningen måste emellertid ske inom landet. Vi vet av
erfarenhet att åtgärder i syfte att dämpa den höga inhemska efterfrågan och att
föra över resurser från konsumtion till produktiva ändamål får effekt först
efter relativt lång fördröjning. Omläggningen av den ekonomiska politiken måste
alltså äga rum i ett så tidigt skede, att den kan få effekt samtidigt med den
uppgång i den internationella konjunkturen som förväntas ske under slutet av
1977 och i början av 1978, Genom denna tidsanpassning bör det vara möjligt att
upprätthålla sysselsättningen samtidigt som vi vidtar åtgärder för att
förbättra den yttre balansen.

Det
är ur detta perspektiv som regeringens ekonomisk-politiska paket skall
betraktas. Det innebär bl, a, att den privata konsumtionen begränsas genom att
medvärdeskatten höjs fr, o. m, den 1 juni, att åtgärder vidtas för att hålla
tillbaka även den offentliga sektorns utgiftsexpansion och att efterfrågan på
resurser inom byggnadssektorn dämpas. Därjämte har regeringen förordnat om
prisstopp fram till den 1 juni för att undvika prishöjningar i samband med ökad
efterfrågan i avvaktan på mervärdeskattehöjningen. Därefter kommer skärpt
prisövervakning att ske syftande till att förhindra att valutajusteringen
utnyttjas i prishöjande syfte på hemmamarknaden.

Den
höjda mervärdeskatten och nedjusteringen av kronan kommer givetvis att påverka
konsumentprisernas utveckling. Prisstegringarna under 1977 torde komma att bli
av storleksordningen 10 %, dvs. ungefär lika mycket som under de senaste tre
åren. Detta är en prisuppgång som vi tvingas att ta för att skapa betingelser
för en mer stabil utveckling under 1978, Denna konuner att leda till en klar
dämpning av den hittillsvarande inflationsutvecklingen.

Den
ekonomiska politik som riksdagen nu har att ta ställning till innebär att
medborgarna måste acceptera en långsammare standardutveckling än under de
senaste åren. Åtstramningen blir emellertid mindre kännbar för barnfamiljer och
pensionärer. Den utlovade höjningen av barnbidragen kommer att genomföras redan
1 juli. Pensionärerna kompenseras automatiskt för höjda priser.

Målen
för Sveriges ekonomiska politik full sysselsättning, rimlig prisstabilitet,
ekonomisk tillväxt, rättvis inkomstfördelning och regional balans ligger
självfallet fast. När det växande underskottet i våra utrikes betalningar nu
ger ökad prioritet åt en förbättring av vår yttre balans, utgör detta i själva
verket en avgörande förutsättning för att övriga ekonomisk-politiska mål skall
kunna uppnås i ett längre tidsperspektiv. Vad som skett i flera länder i vår
omvärld vittnar drastiskt om vad som kan inträffa, om balansmålet inte kan nås.

Den
fulla sysselsättningens politik består. Regeringen kommer alltjämt att hålla
hög beredskap för att, om så erfordras, insätta nödvändiga
sysselsättningsstimulerande åtgärder. Detta gäller i första hand de

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 34

krisdrabbade
branscher ifråga om vilka betydande insatser måste göras i syfte att möjliggöra
en smidig anpassning till ändrade konkurrensförutsättningar på
världsmarknaden.

Om
vi med bibehållen full sysselsättning skall kunna återställa balansen gentemot
omvärlden, krävs en förstärkning av det svenska näringslivets konkurrenskraft
och en utbyggnad av industrins produktionskapacitet. Industriinvesteringarna
har utvecklats alltför långsamt under de senaste åren. En icke oväsentlig
minskning under 1977 framstår nu som sannolik.

Detta
är oroande. Den väsentligt ökade export som på sikt utgör ett nödvändigt
villkor för återställd balans förutsätter inte bara att all tillgänglig kapacitet
tas i anspråk utan också att produktionskapaciteten ytterligare byggs ut. Den
pågående och under senare år allt snabbare strukturförvandlingen i näringslivet
kräver att nya arbetstillfällen skapas istället för dem som försvinner. Även
härför krävs investeringar. Det framstår därför som ofrånkomligt att den
ekonomiska politiken utformas så att förutsättningarna för lönsamma nya
investeringar ökar. Latenta möjligheter till nya arbetsinsatser, till ny
företagande och nya initiativ måste utnyttjas. Kreditpolitiken har givits en
sådan utformning att industrins kreditbehov kan tillgodoses, I syfte att
stimulera till ökade investeringar har, som jag i det föregående närmare
redogjort för, en rad åtgärder vidtagits. Det är dock inte realistiskt att räkna
med någon stark investeringsuppgång förrän de allmänna ekonomiska förutsättningarna
väsentligt förbättras.

Det
råder i dag en allmän insikt i vårt land om att den svenska ekonomin råkat in
i ett bekymmersamt läge. Förståelsen har ökat för de krav som nu måste ställas
på oss alla för att lösa våra problem. Det räcker inte att endast söka redovisa
orsakerna till den uppkomna situationen. Det framstår som långt mera
betydelsefullt att vinna allmän uppslutning om en politik som på sikt
återställer balansen i våra utrikes betalningar och lägger en grund för
fortsatt utveckling av vårt välfärdssamhälle. Genom en stram politik bör det
vara möjligt att uppnå jämvikt i bytesbalansen redan under de första åren av
1980-talet, Det är härvidlag angeläget att de nödvändiga åtstramningsåtgärderna
genomförs med beaktande av regeringens fördelningspolitiska målsättning att
tillgodose de mest utsatta gruppernas välfärd. Då regeringen nu sätter in de
nödvändiga anpassningsåtgärderna sker detta i syfte att bibehålla vår handlingsfrihet
och att återge vår samhällsekonomi dess tidigare styrka.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 35

Till
regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som Bilaga: Reviderad
nationalbudget 1977,

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkätma de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken som jag har
förordat i det föregående.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 36

Tabellförteckning sid,

1,
Bruttonationalproduktens
utveckling i vissa länder 19741977 2

2,
Produktionsutvecklingen
19751976 5

3,
Försörjningsbalans för 1976 6

4,
Betalningsbalans 19741976 8

5,
Finansiellt sparande i den
offentliga sektorn 19741977 17

6,
Finanspolitiska effekter
19741977 18

7,
Produktionsutvecklingen
19761977 25

8,
Försörjningsbalans för 1977 26

9,
Bytesbalans för 19751977 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

Reviderad Nationalbudget 1977

Bilaga

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

DEN REVIDERADE NATIONALBUDGETEN 1977

Inledning

Den
reviderade nationalbudgeten för 1977 som härmed läggs fram är utarbetad inom
ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på
material som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner.
Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för
nationalbudgetens utformning och bedömningar,

Nationalbudgeten
består av två delar, I den första delen, kapitel 1, sammanfattar
ekonomidepartementet det ekonomiska läget och konjunkturutsikterna. Den andra
delen, kapitel 29, behandlar utvecklingen inom olika områden mera i detalj.

Kapitlen
3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna och 9
Kreditmarknaden har sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har
även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrott och tillverkningsindustri
samt skogsbruk i kapitel 4, Av ett bihang som följer efter kapitel 9 framgår
även i tablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomidepartementet
resp, konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer
enligt ekonomidepartementets och konjunkturinstitutets bedömningar.

Ansvaret
för bedömningen av Sveriges ekonomi 1977 vilar på ekonomidepartementet där
arbetet med nationalbudgeten letts av statssekreterare Lars Wohlin,

1
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 2

1
Sammanfattande översikt' 1.1 Tillbakablick på 1976

Det
är nu ca två år sedan den internationella konjunkturen nådde sin botten i det
kraftigaste ekonomiska bakslag som industriländerna upplevt under
efterkrigstiden. Uppgången startade i Förenta staterna och Japan och successivt
under loppet av andra halvåret 1975 spred sig expansionen till alltfler länder.
På samma sätt som den senare delen av nedgångsfasen blev accentuerad kom
tillväxttakten i produktionsuppgången inledningsvis att bli snabb. I båda
fallen spelade förändringarna i lagerinvesteringarna en avgörande roll; från en
snabb neddragning av lagren till upphörande avveckling eller t. o, m.
lagerpåspädning. Även utvecklingen för den privata konsumtionen bidrog till det
markanta konjunkturomslaget under 1975,

De
snabba produktionsökningarna kom inte att bestå under så lång tid. Redan något
kvartal in på 1976 saktade tillväxttakten av betydligt i många länder. Den fas
av långsam konjunkturuppgång som därmed inleddes bland industriländerna har i
huvudsak kommit att bestå ännu en bit in på detta år, I helårssiffror kom den
beskrivna utvecklingen att leda till att produktionen (BNP) för OECD-länderna
totalt ökade med ca 5 % 1976 efter nedgången på drygt 1 % 1975, Det finns många
faktorer som samverkade till det utseende den internationella konjunkturkurvan
fick under 1975 och 1976. Investeringslusten var allmänt svag eftersom
konjunkturavmattningen varit så kraftig att kapacitetsreserverna blivit stora.
Företagen kunde mot bakgrund av efterfrågebedömning-ar inte se skäl att vara
annat än försiktiga med utbyggnadstakten. Lagercykeln kom under 1976 i allt
fler länder till ett läge där produktionsstimulanserna från lagerutvecklingen
blev ganska begränsade. Den privata konsumtionen ökade starkt i många länder,
men även för denna efterfrågekomponent avtog takten i tillväxten efter hand.
Det berodde bl, a, på att hushållen återigen "stabiliserade"
sparkvoten efter en ganska omfattande neddragning under loppet av 1975,
Bidragande till denna utveckling av sparande- och konsumtionsbenägenhet var den
ekonomiska politikens ändrade inriktning. Effekterna från de kraftiga stimulansinsatserna
1975 ebbade ut successivt under 1976, Förskjutningen i restriktiv riktning
underbyggdes av den ekonomisk-politiska filosofi som OECD-länderna allmänt
samlades kring: den internationella uppgångsfasen skulle inte tillåtas bli så
snabb att den äventyrade framgång i strävandena att få ner inflationstakterna.
Prisstegringstakten har för de flesta

1 I
detta kapitel presenteras ekonomidepartementets sammanfattande bedömning av
det ekonomiska läget och av konjunkturutsikterna. I de följande kapitlen 2 t,
o, m. 9 redovisas mera ingående utvecklingen inom olika områden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 3

länder
kommit att dämpas under loppet av 1976, men med vissa tendenser till återigen
stegrade prisökningar mot slutet av året och i början av 1977. För
OECD-länderna totalt ökade konsumentpriserna med i genomsnitt 9 % 1976 mot 11 %
1975, Skillnaden mellan länderna är emellertid mycket stor, med en prisökning
kring 5 % i Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland och tre gånger så
snabb takt i Italien och Storbritannien. För arbetsmarknaderna fick självfallet
den förhållandevis svaga tillväxten negativa konsekvenser. 1 några länder
kunde arbetslösheten minska under första halvåret 1976, men därefter har läget
snarast blivit sämre.

För
Sverige kom den sålunda försvagade internationella konjunkturuppgången
opåräknat och innebar en besvikelse. Varuexporten, som hade minskat kraftigt
1975 men sedan ökat igen fram till på hösten

1976, stagnerade
mot slutet av förra året. Totalt kom exportvolymen

att öka med ca 6 % från 1975 till 1976 (exkluderas fartyg blev ök

ningen endast ca 4 %), räknat med nationalräkenskapsdefinitioner,*

Råvamexporten ökade därvid snabbare än den totala exporten, medan

exporten av bearbetade varor ökade avsevärt långsammare.

Med
tanke på att den registrerade exportökningen skedde från en under 1975 kraftigt
nedpressad nivå framstår exportutvecklingen under förra året som mycket svag.
Detta är än tydligare vid en jämförelse med världshandelns tillväxt på nästan
12 % under samma tid. Exporten blev sålunda inte bara negativt påverkad av den
internationella efterfrågans långsammare förlopp utan fick också vidkännas
omfattande förluster av marknadsandelar. Denna omständighet, och vikten härav
för exportutvecklingen, behandlades redan i den preliminära nationalbudgeten
för

1977. Där
framhölls sambandet, vad gäller bearbetade varor mellan den

relativa exportprisutvecklingen och förändringen av marknadsandelar.

För de båda åren 1975 och 1976 kan de svenska exportpriserna på be

arbetade varor beräknas ha stigit i runt tal 15 % snabbare än hos våra

konkurrenter. Samtidigt har förlusten av marknadsandelar under samma

tid och för samma varor beräknats till ungefär samma procenttal. Kon

junkturinstitutet har efter förnyade och förhållandevis omfattande ana

lyser kommit fram till att storleksordningen på dessa siffror måste be

traktas som tillförUtlig, Institutet har därvid vägt in och sökt beräkna

effekterna på andelsutvecklingen av bl, a, olika möjliga prisindexar och

den specifika varu- och länderstrukturen i den svenska exporten i för

hållande till den internationella efterfrågans inriktning under 1975 och

1976,

Vad
gäller den s, k, enhetsvärdeindex som används för volymberäkningarna av den svenska
exporten lider denna främst av oegentligheten att kvalitetsförbättringar hos
produkterna i stor utsträckning felaktigt

'
Export volymen steg med 3,5 % från 1975 till 1976 om enhetsvärdeindex används
som deflator (jfr kap, 3.1).

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 4

registreras
som prishöjningar. Därmed har prisförändringarna överskattats och
volymförändringarna underskattats. Samma tendens till felaktig registrering av
handelsutvecklingen gör sig emellertid gällande även för de länder vi jämför
oss med, eftersom också dessa använder enhetsvärdeindex. Även om
kvaUtetsförändringarna mellan åren kan vara lite olika för olika länders varor
visar en ingående prövning, såsom närmare framgår av konjunkturinstitutets
redogörelse i kapitel 3 att de använda prisindextalen kan anses vara
tillräckligt tillförlitliga och relevanta för att medge slutsatser om
utvecklingen av de svenska relativa exportpriserna,

Vam-
och länderstrukturen för den svenska exporten av bearbetade varor torde enligt
konjunkturinstitutets beräkningar ha haft en förhållandevis begränsad
betydelse för andelsförlustema tmder 1975 och 1976, OECD-ländernas import av
t.ex, investeringsvaror har för tvåårsperioden stigit endast några
procentenheter långsammare än importen av andra bearbetade varor. Därmed har
den svenska investerings-varuinriktade exporten inte drabbats avsevärt värre än
konkurrenternas export. Mer betydelsefullt har förmodligen varit den större
andelen papper och järn och stål i den svenska exporten. Sammantaget bedöms den
oförmånliga varusammansättningseffekten för den svenska exporten av bearbetade
varor till OECD-området ha utgjort ca 2 procentenheter 1975, men varit i stort
sett negligerbar under 1976.

Om
man sålunda utgår från att storleksordningen kan anses tillförlitlig vad
gäller beräkningarna av relativprisutveckling och förlusterna av
marknadsandelar kan frågan ställas i vilken utsträckning andelsminskningen
förklaras av prisutvecklingen. Självfallet har också andra faktorer haft
betydelse i sammanhanget, t, ex, det relativa efterfråge-trycket i Sverige som
åtminstone under 1975 torde ha medverkat till andelsförluster. För de båda åren
sammantagna förefaller det emellertid mot bakgrund av de bedömningar som kan
göras av priselasticitetens storlek rimligt att hävda att den för Sverige
oförmånliga relativa prisutveckUngen förklarar huvuddelen av andelsförlusterna.
Därutöver finns det också anledning att räkna med att tidsförskjutna negativa
effekter av den tidigare relativa prisutvecklingen kommer att inverka på
marknadsandelarna även 1977,

I
ett tredje analyssteg där sålunda tilltro sätts till siffrorna för pris- och
andelsutveckling och där de förra anses vara huvudorsaken till den senare bör
bedömas vilka faktorer som lett till den oförmånliga relativprisutvecklingen
för här berörda exportvaror.

Växelkursförändringarna
under 1975 och 1976 har kommit att innebära en effektiv uppskrivning av den
svenska kronan och har därmed bidragit till exportprishöjningama. Den
viktigaste enskilda faktorn bakom relativprisstegringarna 1975 och 1976 får
emellertid anses vara lönekostnadernas kraftiga tillväxt dessa år. Under en
längre period fram

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 S

t.o.m.
1974 har annars de relativa lönekostnaderna per producerad enhet utvecklats
gynnsamt för Sverige. Detta kan ju i själva verket också sägas ha varit en
förutsättning för att över handelsbalansen kompensera för de successiva
försämringar tjänste- och transfereringsbalansen utsätts för. För de två åren
1975 och 1976 försämrades emellertid de relativa lönekostnaderna per producerad
enhet med ca 20 %, Jämför man enbart med Förbundsrepubliken Tyskland, som intar
den ledande rollen i det europeiska valutasamarbetet (valutaormen) i vilket
även Sverige deltar, blir procentsiffran inemot 35,

En annan omständighet som
torde ha haft en viss betydelse för prissättningen på svenska exportvaror är
lagerstödet. Det är mycket möjligt att åtskilliga företag i Sverige inte i
samma utsträckning som sina utländska medtävlare har känt sig föranlåtna att
konkurrera med priset. Detta just med hänsyn till möjligheten att producera på
lager. Åtminstone under 1975 och kanske första delen av 1976 kan ett sådant
reaktionsmönster ha varit naturligt för en del företag. Under denna period var
det ju nämligen en mycket allmänt omfattad uppfattning att den internationella
konjunkturuppgången skulle fortgå med hög hastighet under hela 1976, Med sådana
föreställningar upplevdes det inte som omedelbart alarmerande när företagen
fick vidkännas andelsförluster på exportmarknaderna. Inte så länge det fanns
möjlighet att ur produktions- och sysselsättningssynpunkt, och kanske till en
del också ur resultatsynpunkt "kompensera" sig med hjälp av det
statliga lagerstödet. Saken kom naturligtvis i ett annat läge när det under
loppet av 1976 blev allt mera klart att den internationella konjunkturkurvan
fått en knäck. Konjunkturinstitutet har för bearbetade varor (se kapitel 3,1)
gjort vissa kalkyler över den relativa marginalens* utveckling som stöder det här
förda resonemanget. För 1975 tycks den relativa marginalen ha ökat medan den
skulle ha sjunkit högst avsevärt under 1976. Det kan tolkas så att den svenska
exportens lönsamhet, även om den sjönk, sjönk mindre än konkurrentländernas
under 1975. För 1976 skulle däremot lönsamheten ha utvecklats avsevärt sämre i
Sverige.

Av
industrins produktion går 40 ä 50 % på export. Den svaga exportefterfrågan och
de minskade marknadsandelarna under de senaste två åren har därför i hög grad
påverkat utvecklingen i industrin. Som en följd av den ekonomiska politikens
inriktning på att stimulera den inhemska efterfrågan kunde i viss mån
efterfrågebortfallet från utlandet kompenseras. Särskild betydelse torde
lagerstödet ha haft. För 1975 och 1976 sammantaget synes detta ha lett till en
produktion motsvarande 6,6 miljarder kr., eller ca 5 % av den totala
industriproduktionen. "Överlagringen" är nu mycket stor och
påspädningen under 1976 och även in på 1977 blev väsentligt större än enligt de
bedömningar som gjordes

*
Marginal för insatsvarukostnader, kapitalkostnader och vinst för bearbetade
varor i den svenska exporten jämfört med konkurrentländer.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 6

i
den preliminära nationalbudgeten för 1977, Stimulanserna till industrins fasta
investeringar har också haft betydelse för industriproduktionen. Emellertid
har det successivt vidgade gapet mellan produktionens omfattning och
efterfrågan exkl. lager lett till att industrins investeringsverksamhet efter
hand kraftigt försvagats. Med hänsyn till efterfrågeutvecklingen måste det
anses som tillfredsställande att industrins investeringar kunde öka något
också 1976. För 1977 torde däremot en betydande nedgång i investeringsnivån
vara svår att undvika.

Tyvärr
kom den höga inhemska efterfrågan i många fall inte att leda till de
produktionsökningar man kunde hoppas på utan den bidrog i stället till att
förstärka importtillväxten. För t. ex. verkstadsprodukter tycks den ökade
efterfrågan inte i någon stor utsträckning ha kommit den svenska
verkstadsindustrin till del. I stället ökade importen av verkstadsprodukter
med mer än 5 %* från 1975 till 1976, Samma fenomen var tydligt för bl, a, den
s. k, övrigvarusektorn, vars produkter i ganska stor utsträckning riktar sig
till den privata konsumtionen. Den svenska industrin tycks ha tappat
marknadsandelar även på hemmamarknaden. Detta medverkade till att produktionen
i industrin trots stödet från den ekonomiska politiken minskade med ca 1 %
mellan helåren 1975 och 1976, Industrikonjunkturen har varit fallande sedan
senare hälften av 1974 och visat den djupaste konjunktursvackan under
efterkrigstiden. Nedgången under loppet av hela 1975 vände emellertid under
första halvåret 1976. Uppgången planade dock ut redan under andra halvåret 1976
och en oväntad och påtaglig försvagning inträffade kring årsskiftet 1976/1977.
Utvecklingen visar ännu stora tveksamheter. I konjunkturinstitutets
marsbarometer för industrin snarast underströks det mycket svaga
konjunkturläget från årsskiftet, även om orderförväntningarna tyder på att
efterfrågeutvecklingen kan komma att vända uppåt under andra halvåret i år.

Vid
sidan av åtgärder för att stödja produktionen fick omedelbara
arbetsmarknadspolitiska åtgärder sättas in under 1976 för att så långt möjligt hålla
kvar de anställda i företagen. Bl, a, har statligt stöd till utbildning i olika
former kommit till användning. Den svaga produktionsökningen kombinerad med
kvarhållande av för omedelbara produktionsändamål övertalig personal har lett
till att produktivitetsutvecklingen har blivit mycket oförmånlig i industrin.
Även om ökade bidrag och subventioner från staten underlättat finansieringen
har den faktiska kostnadsutvecklingen för företagen medverkat till försämrad
konkurrensförmåga och tappade marknadsandelar. Därmed förstärktes också strukturproblemen
i branscher som glasindustrin, teko- och skoindustrin medan läget blev allt
mera utsatt i stålindustrin. Regeringen har satt in åtskilliga och omfattande
åtgärder för dessa branscher i syfte att under-

*
Enligt nationalräkenskaperna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 7

lätta
den nödvändiga anpassningsprocessen utan alltför stora negativa effekter på
sysselsättningen.

Resultatmässigt
kom 1976 att bli ett dåligt år för industrin. Om lönsamheten mäts som
driftöverskottets andel av förädlingsvärdet i industrin har lönsamheten 1975
sjunkit ganska markant från den höga nivån 1974, För 1976 föreligger ännu ingen
samlad statistik över driftöverskottet. De prognoser som kan göras antyder
emellertid en ytterligare försämring, I statistiska centralbyråns statistik
över bmttovinst-marginalens utveckling för industriföretag med mer än 500
anställda kan utläsas att bruttovinstmarginalen sjönk från ca 13 % 1974 till
drygt 9 % 1975 vilket var ungefär samma nivå som 1973 och till ca 6,5 %
1976,

Riksrevisionsverket
har i samband med sin förnyade beräkning av statens inkomster för detta och
nästa budgetår gjort en enkät bland industriföretag rörande prognoser för den
taxerade inkomsten för 1976. Enkäten visar på en förhållandevis kraftig
minskning mellan 1975 och 1976. I reala termer skulle nedgången vara drygt 25
%. Emellertid måste en beräkning av detta slag kompletteras med hänsynstagande
till de utvidgade avdragsregler (framför allt det särskilda investeringsavdraget
för maskiner) som gäller för 1976 i förhållande till 1975. Nedgången för
företagens taxerade inkomster blir vid en grov justering för denna omständighet
ca 5 % i reala termer.

Även
om arbetsmarknadspolitiken i hög grad inriktades på att hålla kvar de anställda
i företagen kom ändå sysselsättningen i industrin att minska med i runt tal 25
000 personer (motsvarande 2,5 % av den totala arbetskraften inom industrin)
från 1975 till 1976, Huvudförklaringen är den naturliga avgången och mycket
begränsade nyanställningar. Den totala öppna arbetslösheten i landet höll sig
emellertid ändå kvar på en mycket låg nivå. Det beror framför allt på att
utbudet av arbetskraft utvecklades svagt, men också på att de personer som
trots allt miste sina arbeten, kunde sysselsättas antingen med
beredskapsarbeten eller utbildning. En annan, och mycket betydelsefull faktor
var att den kommunala sektorn expanderade starkt. Sysselsättningen ökade där
med 40 000 personer från 1975 till 1976.

Den
efterfrågekomponent som betytt mest för att motväga den svaga
exportutvecklingen är den privata konsumtionen. Hushållen tycks också ha ökat
sin konsumtion mera under 1976 än enligt bedömningarna i den preliminära
nationalbudgeten. Särskilt gäller detta för den senare delen av 1976, Att
bilden i så hög grad förändrats har till stor del en speciell och
förhållandevis teknisk förklaring. Det prisomräkningstal, den s, k,
implicitprisindex som inom nationalräkenskaperna används för att omvandla
uppgifterna om den privata konsumtionen i löpande priser till volymtal har
nämligen reviderats förhållandevis kraftigt. Det har fått till följd att
volymökningen för privat konsumtion 1976 nu beräknas till

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 8

ca
4 % mot drygt 3 % enligt tidigare bedömning. Eftersom den reala disponibla
inkomsten bedöms ha stigit med knappt 3 % innebär det att hushållen skulle ha
dragit ner sin sparkvot med i runt tal 1 procentenhet. Sparande- och
konsumtionsbeteendet 1976 överensstämmer ganska väl med den föreställning som
ofta förts fram nämligen att hushållen reagerar ganska trögt på
inkomständringar. De mycket kraftiga ökningarna i real disponibel inkomst
under 1974 och 1975 motsvarades inte av lika stora konsumtionsökningar under
dessa år. 1976 synes emellertid hushållen i ökad grad ha anpassat sina
konsumtionsmönster till de tidigare starka inkomststegringarna.

Konsumtionsuppgången
mellan 1975 och 1976 kom i stor utsträckning att gälla varaktiga varor.
Inköpen av nya bilar steg fortfarande mycket starkt, eller med nästan 10 %,
Både vad avser bilar och övriga varaktiga varor är importandelen hög, vilket
återspeglade sig i den kraftiga importtillväxten, I denna inrymdes dessutom
förlust av andelar på hemmamarknaden.

Även
lageruppbyggnaden kom enligt de förnyade beräkningarna att bli mera omfattande
än vad kalkylerna i den preliminära nationalbudgeten pekade på. Totalt
beräknas lagerinvesteringarna nu ha uppgått till 8,6 miljarder kr. 1976 mot 5,6
miljarder kr, enligt tidigare bedömning. Sammanlagt skulle därmed
lagerinvesteringarna för de båda åren 1975 och 1976 ha uppgått till ett värde
om ca 18 miljarder kr. Den ändrade beräkningen för 1976 innebär med avseende på
totalefterfrågan en nedrevidering motsvarande 0,7 procentenheter av BNP.
Lagerökningen avser främst färdigvarulager och varor i arbete inom tillverkningsindustrin.
Även handelns lager, bl, a, bilhandel, beräknas emellertid ha ökat betydligt.
Förklaringen till den stora lageruppdragningen är bl, a, att den privata
konsumtionen ökade snabbare än väntat och därmed bidrog till en benägenhet hos
handeln att öka lagerhållningen. Denna bidrog till den stora importökningen
1976, För industrins fortsatta lageruppbyggnad har de svaga möjligheterna till
exportavsättning spelat en avgörande roll.

Totalt
kom importen till Sverige att öka med ca 7 % i volym frän 1975 till 1976 enligt
nationalräkenskaperna.* Det innebär att importprognosen i den preliminära
nationalbudgeten 1977 var en dryg procentenhet i underkant. Det beror framför
allt på att expansionen över året blev mycket kraftig, i synnerhet imder sista
delen av 1976. Räknar man exklusive fartyg ökade importen med inte mindre än 15
% i årstakt mellan halvåren 1976. Den kraftiga importstegringen fortsatte sedan
in på detta år. Med den tidigare nämnda avsevärt svagare exportutvecklingen
kom detta att innebära mycket stora underskott i de måneidsvisa
handelsbalanserna mot slutet av 1976 och början av detta år.

* Om
deflatering sker med enhetsvärdeindex uppgår importökningen i stället till ca 3
% (jfr kap. 3.2).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 9

Under
månaderna december, januari, febmari och mars uppgick sålunda underskottet på
handelsbalansen till sammanlagt drygt 2,5 miljarder kr. För helåret 1976 blev
underskottet ca 3,8 miljarder kr. För ett år sedan i den reviderade
nationalbudgeten för 1976 angavs som prognos ett överskott på ca 3 miljarder
kr. Sjöfartsnettot blev för 1976 obetydligt högre än den låga nivån 1975,
Samtidigt ökade underskottet starkt för resevalutautgifterna. Biståndet till
u-länderna fortsatte planen-ligt att öka, DärtiU kom ränteutgifter för den
stora upplåningen utomlands. Sammantaget visade bytesbalansen ett underskott
på ca 10,5 miljarder kr., eller ungefär lika mycket som summan av underskotten
för 1974 och 1975. Finansieringen av underskottet 1976 har skett med hjälp av
inflöde på kapitalbalansen med 2,5 miljarder kr., en minskning av
valutareserven med drygt 2,5 miljarder och slutligen ett under den s, k,
restposten fört belopp på inte mindre än ca 5,3 miljarder kr, avseende
nettoinflöde av valutor som inte kunnat statistiskt hänföras till någon bestämd
utlandstransaktion. För de båda åren 1975 och 1976 har restposten visat ett
positivt värde på sammanlagt nära 10 miljarder kr. Det är självfallet
otillfredsställande att inte veta något närmare om de transaktioner som legat
bakom detta valutainflöde. Emellertid pågår inom ramen för
betalningsbalansdelegationen ett arbete som siktar till att få större klarhet i
och förklaringar till utvecklingen av olika poster i betalningsbalansen,

1.2
Utvecklingen under 1977

De
senaste månadernas utveckling innebär att prognosen för hur den internationella
ekonomin kommer att utvecklas under det närmaste året i någon mån kan justeras
i positiv riktning. Konjunkturkurvan ser ut att peka mer uppåt mot slutet av
året. Sedan den preliminära nationalbudgeten har stimulerande åtgärder satts
in i bl, a. Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, Den
starkaste tillväxten väntas för Förenta staterna och Japan medan expansionen i
Västeuropa går förhållandevis långsamt. Det beror bl, a, på att den ekonomiska
politiken är stram i de länder som har problem med kostnads- och
bytesbalansutvecklingen. För Förbundsrepubliken Tyskland förutses nu en något
snabbare expansion än enligt den preliminära nationalbudgeten. Lagerinvesteringarna
bedöms allmänt inte komma att. ge något större positivt bidrag till
produktionsförloppet i år. Tillit sätts i stället till en fortsatt betydande
konsumtionsökning och en efter hand tilltagande omfattning av investeringsverksamhet.
Det stora osäkerhetsmomentet i den här presenterade prognosen för den
internationella konjunkturen är investeringarna. Kapacitetsreserverna är
fortfarande mycket stora i många länder och om det allmänna klimatet för företagen
skulle försämras är det uppenbart att den pågående internationella
konjunkturuppgången knappast accelererar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan lo

Medan
den internationella ekonomin föreföll att vara i rörelse i positiv riktning
kan det omvända påstås ha varit fallet för den svenska ekonomin kring
årsskiftet och i början av detta år. Underskotten för handelsbalansen blev som
tidigare nämnts mycket stora och uppgick för de tre första månaderna i år till
1,6 miljarder eller drygt hälften av det underskott som förutsågs för hela 1977
i den preliminära nationalbudgeten. Inom industrin kom flera branscher i stora
svårigheter. Enbart genom fortsatt stora arbetsmarknadspolitiska insatser
kunde den öppna arbetslösheten hållas nere. De särskilda enkäterna till
företagen i februari rörande export och investeringar under 1977 ingav inga
stora förhoppningar om snara positiva klimatomslag. Och enligt konjunkturbarometern
i mars 1977 fortsatte försvagningen av industrikonjunkturen under första
kvartalet. Produktionsvolymen inom industrin drogs ner ytterligare och andelen
företag som uppgav sig ha fullt kapacitetsutnyttjande sjönk till en mycket låg
nivå. Efterfrågan fortsatte att minska varför färdigvarulagren svällde
ytterligare. Även råvarulagren bedömdes som för stora, trots minskade
råvaminköp. Sysselsättningsläget fortsatte att försämras och en betydande andel
av företagen räknar med personalminskningar även för återstoden av 1977.
Orderstocken bedömdes som för liten i förhållande till produktionsnivån i
större omfattning än någonsin tidigare i barometersammanhang. Företagens orderförväntningar
tyder dock på att efterfrågeutvecklingen kan komma att vända uppåt under andra
kvartalet i år. Dessa förväntningar är mer uttalade vad gäller
exportorderingången än beträffande hemmaorderingången, I första hand väntas
orderinströmningen öka inom skogsindustrin och kemisk industri, men också för
verkstadsbranscher, t, ex. elektro- och transportmedelsindustri. Även om
förhoppningen om en ökad orderingång infrisis tar det emellertid tid innan
produktion och sysselsättning påverkas i höjande riktning.

Mot
bakgrund av att balansbristerna i svensk ekonomi ytterligare accentuerades i
början av detta år fattade regeringen beslut om åtgärder i början av april.
Åtgärderna har två huvudsyften. Det ena är att direkt förstärka den svenska
exportens konkurrenskraft. Det andra är att successivt föra över resurser från
hushållen och den offentliga sektorn till industrin för att öka exporten och
den importkonkurrerande produktionen och investeringarna. Insatserna har
tidsmässigt anpassats till bedömningen av den internationella
konjunkturutvecklingen. Den svenska kronans värde justerades inom ramen för
samarbetet i den s, k, valutaormen ned med 3 % i förhållande till den danska
och norska kronan och med 6 % i förhållande till D-mark, holländska floriner
och belgiska franc. Mervärdeskatten höjs med ca 3 % från den 1 juni 1977,
Allmänt prisstopp infördes under tiden t, o, m. den 31 maj 1977, dock med
dispens för importpriser som stiger som en direkt följd av devalveringen.
Barnbidragen höjs med 300 kr, per helår redan från den 1 juli

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 11

1977
i stället för vid årsskiftet 1977/1978 som förutskickades i årets budgetproposition.

För
att underlätta den åsyftade resursomfördelningen föreslogs vidare en
investeringsavgift på 15 % på oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas under
tiden den 15 maj 1977den 1 juli 1978. Den föreslagna avgiften skall tas ut
efter i princip samma teknik som under 1970 och 1971, då en liknande avgift
förekom. Vissa byggnadsarbeten av hithörande slag skall dock kunna undantas av
sysselsättningspolitiska skäl.

På
det statliga området föreslår regeringen senareläggning och besparingar som
medför att statsutgifterna blir ca 700 milj, kr. lägre under budgetåret 1977/78
än vad som annars skulle ha blivit fallet. Vad gäller den kommunala
verksamheten kommer regeringen att med kommun-och landstingsförbunden diskutera
vilka åtgärder som behöver vidtas för att begränsa den kommunala
utgiftsexpansionen.

Att
fullständigt och exakt beräkna effekterna på samhällsekonomin av regeringens
åtstramningspaket låter sig inte göras, I grova drag kan en effektanalys tänkas
bli upplagd utifrån fyra olika huvudåtgärder, nämligen för det första
växelkursförändringen, för det andra höjningen av mervärdeskatten, för det
tredje omprioriteringen av byggnadsverksamheten och för det fjärde
neddragningen av statliga utgifter och begränsningen av den kommunala
expansionen. För att börja bakifrån kan konstateras att särskilt kommunernas
konsumtionsutgifter har ökat starkt under senare år och att de kommunala
utgiftsplanerna pekar på en expansionstakt på ca 4 % under de närmaste åren.
Efter kraftiga ökningar i skatteinkomsterna för kommunerna under 1977 och 1978
kan redan nu skönjas en svagare inkomstutveckling, som om utgiftsexpansionen
fortgår i nuvarande takt kunde väntas leda till mycket betydande höjningar
av kommunalskatten. Vilka konkreta åtgärder som vidtas för att dra ner på
ökningstakten för de kommunala utgifterna är ännu för tidigt att yttra sig om.
Sannolikt torde emellertid redan för 1977 en viss nedjustering i volym av den
annars väntade investerings-och konsumtionsökningstakten kunna ske.

Den
föreslagna investeringsavgiften kan beräknas leda till en omfördelning av
byggande från i första hand handeln till övriga sektorer. Då byggmarknaden i
utgångsläget snarast kännetecknas av arbetskraftsbrist torde de frigjorda
produktionsresurserna relativt snabbt kunna sättas in i annan
byggnadsverksamhet. Samtidigt kommer dock kreditmarknadens uppgifter att
prioritera industriinvesteringarna att underlättas. Det bör också understrykas
att resurser sannolikt förs över inte bara till industrins
byggnadsinvesteringar utan också till bostadsbyggandet. Igångsättningen av nya
lägenheter torde bli något större mot slutet av 1977 och under 1978 än vad den
annars hade blivit. Höjningen av mervärdeskatten från 17,65 % till 20,63 % på
varans

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 12

pris
exkl, mervärdeskatt, innebär att varupriserna på momsbelagda varor ökar med ca
2,5 %, Eftersom ca -/g av konsumtionen är belagd med mervärdeskatt stiger
konsumentpriserna totalt sett med ca 1,7 % från den 1 juli 1977. För
statsverket kan den inkomsthöj ande effekten för budgetåret 1977/78 beräknas
till mellan 3,5 och 4 miljarder kr. Även statens och kommunernas utgitter
påverkas av den högre skattesatsen. Den sammanlagda ettekten är mindre än V2
miljard kr. per helår. För de enskilda hushällen medför de högre priserna att
köpkraften blir motsvarande lägre, såvida inte löner, inkomstskatter och
transfereringar justeras lör att kompensera för höjningen av mervärdeskatten.
Vad törst gäller löneutveckimgen har ännu då detta skrivs inget avtal träffats
mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden för tiden efter februari 1977,
Konjunkturinstitutet har schablonmässigt utgått ifrån två olika alternativ för
lönekostnadsökningarna för 1977, För vardera av dessa alternativ kan den reala
disponibla inkomsten för hushällen under detta år beräknas, med hänsyn tagen
till den effekt mervärdeskattens höjning torde fä. Däremot görs inga som helst
försök att uppskatta i vilken män löneförhandlingarna kan påverkas av den föreslagna
högre mervärdeskatten. För de två löneökningsalternativ som beräkningstekniskt
är utgångspunkten för nationalbudgetarbetet har beräknats att de motsvarande
reala disponibla inkomsterna mellan helåren 1976 och 1977 stiger med 0,7 resp.
1,5 %. Hänsyn har därvid tagits till framför allt effekten via importpriserna
av växelkursförändringen, men också till höjningen av barnbidragen och de via
prishöjningarna högre pensionerna. Sammantaget torde hela åtstramningspaketet
ha dragit ner ökningstakterna för de reala disponibla inkomsterna med mellan 1
och 1,5 % för 1977,

Vad
slutligen gäller effekterna på svensk ekonomi av växelkursförändringen har
mera omfattande beräkningar gjorts. Inledningsvis kan först konstateras att den
överenskomna förändringen av växelkurserna fr, o, m, den 4 april 1977 måste ses
mot bakgrund av den negativa svenska kostnads- och prisutvecklingen i
jämförelse med de viktigaste konkurrentländerna under de senaste två åren.
Till en del kan pris- och kostnadsnackdelar reduceras framöver genom ett fullt
produktivt utnyttjande i takt med konjunkturförbättringen av den arbetskraft
som finns i företagen. Denna potential för snabba produktivitetsökningar har
åstadkommits genom att arbetskraften under lågkonjimkturen kunnat staima kvar i
företagen, sysselsatta med lagerproduktion eller utbildning. Justeringen av
kurspariteterna reducerar kostnadsnackdelar ytterligare. Tillsammantaget
skulle därmed de senaste årens försämring av konkurrensläget successivt kunna
inhämtas.

Avsikten
med en devalvering är att sänka de svenska relativa priserna och därmed
förbättra vår konkurrenskraft, både på världsmarknaden och på hemmamarknaden.
Samtidigt syftar den till att hålla tillbaka

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 13

konsumtionen
och därmed dämpa importen. Det fulla genomslaget på importpriserna beräknas bli
sammanvägt ca 5 %. Mellan genomsnitten för 1976 och 1977 blir höjningen av
importpriserna drygt 3,5 %. På exportsidan blir priseffekten något annorlunda
beroende på handelns fördelning på länderområden. Den beräknas till ca 5,5 %
successivt under andra kvartalet eller ca 4 % mellan genomsnitten för helåren
1976 och 1977. De effekter som de ändrade prisrelationema kan få på vår
utrikesbalans blir mera märkbara först på viss sikt. De förbättringar för
handelsbalansen som kan uppnås på kort sikt, under t, ex, innevarande år, är
mera begränsade. Handelsströmmarna under de närmaste kvartalen är ju i stor
utsträckning redan bestämda genom utlagda order. Under denna tid påverkas
därför den volymmässiga omfattningen av handeln på gmnd av ändrade priser mera
marginellt. Nya order tecknas emellertid successivt med allt större del av
leveransen först in på 1978,

En
avgörande fråga för exportutvecklingen framöver är hur företagen kommer att
reagera. En förutsättning för att en devalvering på sikt skall få avsedda
positiva effekter på utrikesbalansen är att det utrymme den skapar i första
hand utnyttjas av företagen till att sänka sina relativa priser i utländsk
valuta. Den relativa prissänkningen stärker konkurrenspositionen och gynnar
exportens volymomfattning. Efter hand leder sålunda prisjusteringar även till
intäktsökningar, via ökad volym,

I
de överväganden angående konsekvenserna av kursjusteringen som
konjunkturinstitutet gjort har en utgångspunkt varit att devalveringen i
huvudsak inte utnyttjas för att höja vinstmarginalerna utan leder till sänkta
exportpriser i jämförelse med konkurrenterna. Sådana exportprishöjningar som
föranleds av kostnadshöjningar för importerade rå-och insatsvaror har dock
inkalkylerats. För vissa råvaror där priset är bestämt på världsmarknaden i
internationell valuta har dock höjningar av priserna i svenska kronor antagits.

På
importsidan har ett fullt prisgenomslag förutsatts ske inom något kvartal. För
den genomsnittliga konsumentprisnivån blir den direkta effekten av
importprisstegringen ca 1 procentenhet.

En
sänkning av de relativa utrikeshandelspriserna med säg 1 % uppskattas förbättra
marknadsandelarna med 1,52,5 %, på lång sikt. Denna effekt uppnås dock inte
omedelbart utan kräver en tidsrymd på sannolikt 3 år eller mer.
Konjunkturinstitutet har i kapitlet om utrikeshandeln (kap. 3) antagit en
priskänslighet på 0,5 första året. Detta innebär att första årseffekten av
devalveringen innebär en försämrad handelsbalans. Exportvolymökningen för
kalenderåret 1977 beräknas därmed som effekt av devalveringen stiga från 6 %
till 7 % på nationalräkenskapsnivå under innevarande år. Räknat i löpande
priser bedömer konjunkturinstitutet förbättringen av exportintäkterna till
följd av de-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 14

valveringen
till ca 2 miljarder kr, Å andra sidan stiger importpriserna. Detta mer än
uppväger den förbättring som uppnås i fråga om exportintäkterna. Importvolymen
hålls dock tillbaka av att importen trängs tillbaka av svensk-tillverkade varor
samt av den åtstramning av den inhemska efterfrågan som åtgärderna vid sidan av
devalveringen medför. Ökningen av importen i volym kan totalt beräknas stanna
vid 2,5 % från 1976 till 1977. Netto skulle handelsbalansens saldo 1977 därför
inte påverkas i någon större omfattning av de vidtagna åtgärderna. Det är
emellertid möjligt att importefterfrågan inte omedelbart är så känslig för
prisförändringar som ovan antagits. I så fall skulle de positiva effekterna
inträda först senare.

Den
samlade effekten på bytesbalansens saldo blir av ungefär samma omfattning som
på handelsbalansen det första året eftersom tjänstebalansens poster påverkas
endast marginellt.

Det
är klart att de angivna effekterna av devalveringen på import och export både
sett under flera år framöver och separat för 1977 i stor utsträckning beror på
de antaganden som görs vad gäller främst företagens prissättningspolitik på
kort och lång sikt. Exportkalkylen kan komma att "störas" av att svenska
företag i viss mån passar på att skapa sig extra vinstutrymme med hjälp av
devalveringen. I och för sig kan enskilda företag säkert ha befogad anledning
att stärka resultatutvecklingen. Å andra sidan är det då uppenbart att den
genom devalveringen skapade möjligheten att förbättra konkurrensläget och
återta förlorade marknadsandelar till en del kan äventyras. Vad vidare gäller
hemmamarknaden kan de utländska företag som här konkurrerar med sina produkter
komma att neutralisera en del av devalveringseffekten genom att helt enkelt
sänka priserna. Åtminstone kan ett sådant uppträdande inte uteslutas under en
kortare tid. De här framlagda beräkningarna ändras givetvis i och för sig åt
olika håll om export- och importpriserna inte påverkas av devalveringen på det
sätt som lagts in i fömtsättningarna.

Med
de sålunda gjorda bedömningarna om växelkursförändringens effekter och
efterfrågeutvecklingen i avnämarländerna innebär konjunkturinstitutets prognos
för den totala exporten 1977 en ökning i volym med 7 % från 1976, räknat enligt
nationalräkenskapernas beräkningsmetoder. Eftersom fartygsexporten väntas
minska ganska mycket beräknas exportuppgången, exkl, fartyg, till ca 8,5 %,
ökningstakterna väntas bli ungefär lika stora för råvaror som för bearbetade
varor. Avsevärt snabbare ökningar än genomsnittet väntas för trävaror och
massa, medan verkstadsvaruexporten väntas öka påtagligt svagt 1977, efter en
stor minskning förra året.

Vad
gäller prisutvecklingen på exportprodukterna från 1976 till 1977 förutses för
råvarorna en ökning i storleksordningen 3 %, dvs, endast en obetydligt
större uppgång än 1976, Neddragande verkar därvid

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 15

Tabell 1: 1 Försörjningsbalans för 1977

Miljarder kr. 1976

Procentuell

volymförändring

1975-1976

1976

1977

Alt. I

Alt. 11

Tillgång

Bruttonationalprodukten

323,4

1,5

0,9

1,0

Import

84,0

7,2

2,7

2,7

Summa
tillgång

407,4

2,6

1,2

L4

Efterfrågan

Bruttoinvestering

66,3

-1,6

1,3

1,3

Näringsliv

33,4

0,7

-0,7

-0,7

därav: industrin

15,8

1,4

-6,4

-6,4

Statliga myndigheter och

affärsverk

7,9

-0,5

0,9

0,9

Kommuner

12,1

-0,4

9,1

9,1

Bostäder

12,9

-8,3

-0,6

-0,6

Lagerinvestering

8,6

-0,4'

-2,1'

-2,1'

Privat
konsumtion

171,4

4,1

1,7

2,0

Offentlig
konsumtion

83,6

2,9

3,2

3,1

Statlig

27,0

0,9

2,8

2,8

Kommunal

55,6

4,0

3,4

3,3

Tjänstenetto

-2,7

(-0,3)'

(0)'

(0)'

Export

80,2

5,8

6,9

6,9

Summa
efterfrågan

407,4

2,6

1,2

1,3

'Förändring i procent av föiegående års
bruttonationalprodukt.

Anm. Bortsett från privat konsumtion har
konjunkturinstitutets prognoser i resp, specialkapitel av beräkningstekniska
skäl baserats på enbart ett löneökningsalternativ, alt. II. Prognosen för utvecklingen av resp.
komponent enligt löneökningsalt. I ovan har därför, utom vad gäller privat och
offentlig konsumtion, här satts lika med prognosen enligt alt. II. Effekterna på ekonomin av den
lägre pris- och kostnadsökningen i alt. I har sålunda inte fram-räknats. En
sådan beräkning skulle ge lägre importökning och högre exporttillväxt. I den
preliminära nationalbudgeten visades emellertid att olika lönekostnadsökningar
för 1977 ger förhållandevis små skillnader för 1977 för de komponenter det här
är fråga om. På något års sikt blir självfallet löneökningsantagandena av stor
betydelse.

väntade prissänkningar mellan helåren 1976 och 1977 för
jordbruks-och livsmedelsprodukter samt järnmalm. Däremot väntas prisökningarna
på trävaror bli klart över 10 %, För den viktiga gmppen verkstadsprodukter
(exkl, fartyg) torde priserna stiga med ca 8 %, mot över 13% 1976 och ca 20%
1975, allt enligt enhetsvärdeindex.

Näringslivets investeringar i fasta anläggningar väntas
minska något från 1976 till 1977, För industrin förutses en kraftig
volymminskning på ca 6,5 %, medan handelns investeringar som steg med 12,5 %
1976 fortsätter att öka, med 3,5 %, till 1977, Vad gäller industriinvesteringarna
har planerna utvecklats påfallande svagt alltsedan hösten 1976, Det hänger
samman med de framförliggande ogynnsamma efterfrågeutsikterna och företagens
försämrade finansiella läge. Betraktat i ett längre perspektiv bakåt och i en
internationell jämförelse har dock

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan i6

investeringarna
i svensk industri hållits uppe på en hög nivå, Real-kapitalstocken beräknas
sålunda ha stigit med ca 4,5 % i volym per år under perioden 19651975, För
1976 och 1977 kan nu en långsammare takt fömtses, eller ca 3,5 % i genomsnitt
per år för dessa båda år. Ser man perspektivet framåt innebär dock de senaste
årens uppbromsning i investeringstillväxten en risk för att de centrala målen
för den ekonomiska politiken inte uppnås så snabbt som avsikten varit. För
StatUga myndigheters och affärsverks investeringar väntas en uppgång på 1 %
från 1976 till 1977, Som underlag för bedömningarna ligger enkäter som
statistiska centralbyrån samlade in under februari/mars 1977. De statliga
byggnadsinvesteringarna väntas stiga med knappt 1,5 % medan
maskininvesteringarna blir ungefär oförändrade från förra året.

Kommunernas
investeringar förutses öka med inte mindre än ca 9 % 1977, efter minskningar i
fyra år i rad. Till gmnd för beräkningarna ligger en enkät i mars 1977 till
primärkommuner och landsting. Kommunernas planer är mycket expansiva, särskilt
på byggnadssidan. Detta beror främst på den ökade igångsättningen av dag- och
fritidshem mot slutet av 1976 och under 1977. Under 1976 beräknas antal
"påbörjade" platser i dag- och fritidshem till drygt 22 000 och för
1977 förutses igångsättningen bli ca 27 000. I uppdragande riktning har sannolikt
det till den 1 mars 1977 förlängda högre anordningsbidraget verkat. Den
investeringsuppgång som totalt för kommunerna bedömts sannolik för 1977 innebär
en viss nedkorrigering av kommunernas egna planer. Det har bedömts som tveksamt
om den kommunala planeringen till fullo är anpassad till en så kraftig
expansion som korrununernas planuppgifter ger uttryck för. Dessutom torde i
viss mån bristen på yrkesutbildade byggnadsarbetare verka dämpande på
möjligheterna att realisera planerna.

Vad
gäller bostadsbyggandet beräknas en igångsättning om 58 000 lägenheter under
detta år. Investeringsvolymen väntas därmed bli av ungefär samma omfattning som
1976, eller möjligen något lägre. Någon ökning i investeringar i bostäder har
inte skett sedan 1972, Igångsättningen av nya lägenheter ökar emellertid nu,
varför investeringsvolymen kan förväntas stiga fr, o, m, nästa kalenderår. Det
kan förtjäna påpekas att den av konjunkturinstitutet presenterade kalkylen
över bostadsbyggandet 1977 bl. a. innefattar bedömningen att den införda avgiften
på 15 % på s, k, oprioriterat byggande får till följd att resurser flyttas över
till byggande av bostäder.

Den
totala fasta investeringsvolymen väntas stiga med nära 1,5 % i volym från 1976
till 1977, Bortses från investeringarna i handelsflottan förutses emellertid
även för 1977 en i stort sett oförändrad nivå totalt sett.

Lageruppbyggnaden
upphör 1977, Redan 1976 blev den mindre än fö-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 17

regående
år och drog därmed ner den totala efterfrågan i storleksordningen 0,4 % av
BNP. Lagerinvesteringarna blev ändå avsevärt större än vad prognoserna i den
preliminära nationalbudgeten angav. Industrikonjunkturen tappade luft mot
slutet av 1976, vilket bidrog till en större lagerproduktion. Detta medverkar
till att det negativa lageromslaget till 1977 nu kan förutses bli större än
enligt tidigare bedömningar. För hela året 1977 väntas lagernivån ligga kvar på
1976 års nivå. Det innebär ett efterfrågebortfall i år som motsvarar 2,1 % av
BNP, Ändå skulle lagerkvoterna i större delen av industrin bara något kunna
sänkas från de högt uppdrivna nivåerna.

Beträffande inkomster,
priser och konsumtion framläggs följande prognoser för 1977. Utgångspunkten
för bedömningarna på detta område är inkomstutvecklingen. Ännu då detta skrivs
är det emellertid ovisst hur stor både den avtalsmässiga förtjänstökningen och
löneglidningen kan förväntas bli. Konjunkturinstitutet har därför, med viss
anknytning till arbetsmarknadspartemas förhandlingsbud och med hänsyn tagen
till resultaten av de s, k, kontrollstationsförhandlingarna, utformat två
alternativ för den totala lönekostnadsökningen 1977, på 10 resp. 12,5 %. Med
hänsyn till de höjningar av arbetsgivaravgifterna som genomfördes den 1 januari
1977 motsvarar dessa båda alternativa förtjänstökningar på knappt 7 resp.
drygt 9 %.

Enligt den prisprognos
som har utarbetats väntas konsumentpriserna stiga med 10,1 resp. 10,9 % för
resp. löneökningsalternativ under loppet av 1977. Mellan genomsnittslägena för
kalenderåren 1976 och 1977 kan förändringen av priserna på konsumtionsvaror
väntas bli 10,2 resp. 10,4 %. För implicitprisindex för den privata konsumtionen,
vilken är den index som utnyttjas i samband med volymberäkningar av privat
konsumtion, bedöms ökningstakterna bli någon tiondel lägre. Vid beräkningen av
prisutvecklingen mellan åren har beaktats det allmänna prisstoppet under tiden
den 1 aprilden 31 maj 1977, Prisökningstakten under loppet av detta år har
påverkats med ca 3 % i höjande riktning av de åtgärder som presenterades i
början av april. Mellan helåren 1976 och 1977 är motsvarande effekt ungefär 1,5
%.

Vid den förutsatta
prisuppgången 1977 kan de reala disponibla inkomsterna beräknas öka med 0,7
resp, 1,5 % från 1976 till 1977 i de båda altemativen. Vid bedömningen av hur
den privata konsumtionen kan väntas utvecklas har en fortsatt sänkning av
sparkvoten med mellan 0,5 och 1 % förutsetts. Med den givna förhållandevis
svaga särskilt jämfört med de närmast föregående åren reala inkomstutvecklingen
överensstämmer en sådan prognos över sparbeteendet väl med erfarenheterna från
tidigare år. För den privata konsumtionen skulle därmed en ökning med 1,7 resp,
2 % vara att vänta, ökningstakten kan förefalla hög med tanke på de vidtagna
åtgärderna. Emellertid bidrar till konsumtionstakten dels
sparandeneddragningen, dels

2
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan is

Tabell
1:2 Förändring i BNP-komponenterna i procent av bruttonationalprodukten
föregående är 1973-1977

1968
års priser

1973

1974

1975

1976

1977»

Alt. 1

Alt. Il

Privat
konsumtion

1,0

2,4

1,6

2,2

0,9

1,1

Statlig
konsumtion

0,2

0,2

0,4

0,1

0,2

0,2

Kommunal
konsumtion

0,3

0,5

0,7

0,6

0,5

0,5

Bruttoinvesteringar
i

näringslivet

0,8

1,0

-0,1

0,1

-0,1

-0,1

Bruttoinvesteringar
i statliga

myndigheter
och affärsverk

0,1

-0,1

0,1

0,0

0,0

0,0

Bruttoinvesteringar
i

kommuner'

-0,5

-0,3

-0,1

0,0

0,3

0,3

Bruttoinvesteringar
i

bostäder

-0,1

-0,5

-0,2

-0,4

0,0

0,0

Lagerföfändring

-0,4

2,4

0,5

-0,4

-2,1

-2,1

Summa
inhemsk efterfrågan

1,4

5,6

2,9

2,2

-0,2

-0,1

Export
av varor och tjänster

4,0

2,5

-2,8

1,1

1,9

1,9

Import
av varor och tjänster

-1,0

-4,1

0,5

-rs

-0,9

-0,8

Summa
BNP-ökning

3,5

4,0

0,5

1,5

0,9

1,0

'
Exkl, bostäder.

'
Se anm. under tab. 1:1,

Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyiån samt beräkningar utförda inom
ekonomidepartementet.

omständigheten
att åtstramningsåtgärderna inte verkar med full kraft förrän ungefär från halvårsskiftet.
Samtidigt bör framhållas att inkomsterna andra halvåret blir större än under
det första som en följd av att resultaten av avtalsförhandlingarna har
förutsatts vara klara då.

Den
offentliga konsumtionen väntas öka med 3 %, varav den statliga med drygt 2,5 %
och den kommunala med 3,5 %, För den kommunala sektorn mnebär prognosen att
sysselsättningen kan väntas öka starkt också detta år, eller med ca 40 000
personer.

Sammanlagt
innebär detta att den totala efterfrågan väntas öka med drygt 1 % från 1976
till 1977, Den inhemska efterfrågan väntas totalt sett faktiskt sjunka något
1977, Det beror framför allt på det mycket stora omslaget i
lagerinvesteringarna, Exkluderas lager väntas sålunda den inhemska efterfrågan
stiga med ca 2 %, att jämföra med drygt 2,5 % 1976.

Med
ledning av efterfrågans tillväxt kan /mpor/volymen beräknas öka med 2,7 % (i
nationalräkenskapstermer) från 1976 till 1977, Förra året ökade volymen av
importvaror med drygt 7 %, Den lägre ökningstakten i år sammanhänger såväl med
den förutsedda lagemtvecklingen som den med hjälp av insatta åtgärder mera
långsamt stigande privata konsumtionen.

Importvolymens
tillväxt väntas sålunda bli avsevärt mindre än för

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 19

exportvolymen. Emellertid väntas det omvända förhållandet
för prisutvecklingen i utrikeshandeln. Räknat exkl. fartyg väntas
exportpriserna stiga med ca 6 %, medan priserna på importen i genomsnitt ökar
med ca 9,5 %. Huvuddelen av skillnaden i ökningstakt beräknas framkomma som en
effekt av devalveringen. 1 värde räknat torde därför exporttillväxten bli
endast obetydligt snabbare än importtillväxten. Det medför i sin tur att
handelsbalansen förbättras endast marginellt från 1976. För 1977 förutses
sålunda ett underskott på handelsbalansen på 3,6 miljarder kr. Försämringen på
tjänste- och transfereringsbalansen fortsätter. Bytesbalansens underskott
kommer enligt de gjorda beräkningarna att uppgå till ca 12,5 miljarder kr.
1977. Som tidigare nämnts förutses positiva effekter på utrikesbalansen av de
vidtagna åtgärderna först nästa år.

Denna beräkning av utrikeshandelns utfall ger tillsammans
med de förutsatta förändringarna i försörjningsbalansens övriga delposter till
resultat att bruttonationalproduktens tillväxt från 1976 till 1977 blir ca 1 %.
Liksom för 1976 är det tjänsteproduktionen som svarar för ökningen,
Vamproduktionen väntas minska något. Industrins produktion bedöms minska lika
mycket som 1976, eller med mellan J och 1 procentenhet.

Produktivitetstillväxten inom samhällsekonomin, särskilt
industrin, är alltjämt mycket låg. Orsaken härtill är att arbetskraft med
hjälp av olika former av arbetsmarknadspolitiskt stöd så långt möjligt hålla
kvar i företagen i avvaktan på att efterfrågan och produktion skall komma att
öka i snabbare takt igen, I detta avseende är beredskapen god och det finns
utan tvivel produktivitetsreserver att ta av i näringslivet i en kommande
högkonjunktur. Utbudet av arbetskraft är f, n, svagt. Med de prognoser över
produktionens och varuefterfrågans utveckling som

Tabell 1:3 Bytesbalans 19751977

Milj. kr., löpande priser

1975 1976 1977'

prognos

72 012

80 217

89 300

74 000

84 000

93 000

-1988

-3 783

-3
610

-316

-179

-210

2 940

3 133

3 350

-2 542

-3 050

-3 675

-2 254

-3 028

-3 400

-3 400

-4 355

-5 775

800

800

800

Export, varor Import, varor

Handelsbalans

Korrigering av handelsstatistiken

Sjöfartsnetto

Resevaluta

övriga tjänster, netto

Transfereringar, netto

Korrigeringspost

Bytesbalans -6 760 -10 462 -12 520

' Se anm. under tab, 1:1,

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 20

här
gjorts blir också efterfrågan på arbetskraft svag. Med utgångspunkt i
arbetsmarknadspolitikens nuvarande utformning får emellertid förutsättas att
aktiva åtgärder tas för att förhindra större uppgångar i den öppna
arbetslösheten. Produktionen per arbetad timme, produktiviteten, förutsätts öka
långsamt också i år.

Summan
av de inhemska sektorernas finansiella sparande svarar mot bytesbalansens
saldo. För 1977 väntas underskottet pä bytesbalansen bli ca 2 miljarder kr,
större än 1976, Hushållens finansiella sparande väntas öka med ca 1 miljard
kr., medan bostadssektorns finansiella underskott beräknas öka med ungefär
samma belopp som förra året. Den offentliga sektorns samlade överskott minskar
med 3 å 4 miljarder kr,, med stora neddragande effekter från statens verksamhet
men kraftigt positiv omsvängning för kommunerna. För företagssektorn kan då
re-sidualt beräknas att det negativa finansiella sparandet 1977 blir obetydligt
mindre än 1976, Detta innebär fortsatt svag vinstutveckling och pressade
likviditetsvillkor. Först in på 1978 torde den allmänna finansieringssituationen
för industrin bli lättare, till en del som en följd av beräknade avsättningar
från de överstora lagren,

1.3
Utblick mot 1978 och 1979

Den
budgetproposition som presenteras i början av varje år avser en period som då
ligger /j1 V2 år borta. Samtidigt utformas regeringens finansplan baserad på
ett underlag som gör det möjligt att enbart överblicka den närmaste
12-månadersperioden, Regelmässigt har därför inte heller någon större del av de
ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits under årens lopp aviserats i resp,
års finansplan. Anpassningar av politiken har skett successivt,

I
årets finansplan indikerade dock regeringen att åtstramande åtgärder sannolikt
skulle komma att behövas med verkan i första hand under 1978, När sådana
åtgärder, med hänsyn till behovet av lämplig inpass-ning i tiden, föreslogs i
början av april i år låg till grund härför en uppfattning om profilen i de
kommande årens ekonomiska utveckling. Det kan därför finnas anledning att i
räkneexemplets form ange en tänkbar utveckling för de närmast liggande båda
åren. Kalkylerna är presenterade i starkt sammandrag och är självfallet
osäkra.

Att
återställa jämvikten i bytesbalansen är en grundläggande förutsättning för att
nå centrala mål för den ekonomiska politiken och för att kunna behålla
handlingsfriheten i den ekonomiska politiken. Med hänsyn till de senaste årens
utveckUng har sådan balans här antagits ej kunna uppnås till 1980 utan först
några år in på 1980-talet, Avsikten med nedanstående kalkyler är i första hand
att ge ett underlag för att kunna bedöma de konsekvenser för det reala utrymmet
för inhemsk efterfrågeexpansion som en förbättring av bytesbalansen har. Här behandlas
inte utvecklingen för löner, skatter, priser, vinster m. m.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 21

En
förutsättning för förbättring i den externa balansen har här antagits vara att
priserna på svenska produkter stiger långsammare än de utländska
konkurrenternas för att därigenom kunna återta förlorade marknadsandelar.
Därutöver måste den inhemska efterfrågan bromsas för att avdela resurser för
exportindustrin och de importkonkurrerande näringarna.

Internationell
konjunkturutveckling och Sveriges exportmöjligheter

Utgångspunkten
är här ett antagande om en relativt gynnsam internationell
konjunkturutveckling. Tillväxten i OECD-området har antagits bli ca 5 % 1978
och ca 3,5 % 1979, vilket innebär ett uppsving under 1978 som kulminerar under
1979, Om den internationella konjunkturuppgången skulle bli långsammare än som
här förutsatts blir svårigheterna naturligtvis större att öka exporten och
därmed minska underskottet i bytesbalansen vid en viss inhemsk efterfrågan.

Världshandeln,
och därmed vår exportmarknad, beräknas tillväxa ungefär dubbelt så snabbt som
produktionsökningen, se tabell 1: 4. Under 1975 och 1976 steg de svenska
exportpriserna på bearbetade varor med ca 15 % mer än konkurrenternas priser.
Detta ledde också till betydande förluster av marknadsandelar. Undersökningar
tyder på att en ökning av det relativa exportpriset på 1 % leder till en
marknadsandelsförlust på närmare 2 % på 34 års sikt. Prisstegringarna under
1975 och 1976 leder till fortsatta andelsförluster under 1977, ca 3 % enligt
konjunkturinstitutets bedömning.

Under
1977 beräknas de relativa svenska exportpriserna sjunka något, ca 3 %, För att
ta igen de marknadsandelar som gått förlorade både på export- och hemmamarknad
19741977 måste svensk industri sänka sina relativa priser under åren framöver.
Här har förutsatts att en sådan relativ prissänkning får sina volymmässiga
effekter först på lite sikt. Med den ovan angivna känsligheten för
prisförändringar krävs fortsatta relativa prissänkningar efter 1977. De har
antagits till 5 %; 3 % 1978 och 2 % 1979. Denna förstärkning av
konkurrenskraften kan åstadkommas genom ianspråktagande av den
produktivitetspotential på uppskattningsvis 6 % som beräknas finnas i svensk
industri. Eftersom prisstegringen på varor i internationell handel antagits
till 7 % per år skulle priserna på de svenska bearbetade varorna stiga med 4 %
resp, 5 %. Den därmed förstärkta konkurrenskraften väntas kunna leda till en
återvinning av förlorade marknadsandelar. Därutöver kan varusam-mansättningen
förutses ge ett visst bidrag till svensk export mot slutet av perioden.
Tillsammantaget skulle den svenska exporten av bearbetade varor under dessa
förutsättningar kunna öka volymmässigt med 13 % 1978 och 10 % 1979.

Möjligheten
att sänka relativpriserna på det sätt som här antagits

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

22

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 1: 4 BNP-tillväxt inom OECD-området samt
världshandeln 19741979

Ärlig procentuell volymförändring

BNP,

Världshandeln

Sveriges

export

OECD

totalt

(OECD-området) totalt bearbetade

totalt

bearbetade

varor'

varor (exkl. fartyg)

1975

-1,2

-6

-6

-12

-9,5

1976

5

12

12

3,5

-0,6

1977

4,5

7 8

8,5

4,5

5,5

1978

5

9

10

10,5

13

1979

3,5

6

7,5

8

10

'
För 19751977 avses OECD-ländernas import vägd med resp. lands andel i Sveriges
export av bearbetade varor, ' Enligt handelsstatistiken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 1:
5 Sveriges export 1976-

Procentuell volymförändring

-1979

s. 20 Kontrollera mot PDF

Bearbetade
varor (exkl, fartyg)

5,7

13

10

Fartyg

-12,2

-40

-20

Råvaror

6,3

15

7

Totalt
enligt handelsstatistiken

4,5

10

8

Totalt
enligt nationalräkenskaperna

6,9

12,5

10,5

beror på om den produktivitetsreserv som beräknats
föreligga kan utnyttjas till en sänkning av industrins relativa kostnader. Vid
bedömning av företagens möjligheter att bära kostnadsökningar måste hänsyn tas
till effekten av den här antagna relativa prissänkningen på den konkurrensutsatta
industrisektorns produkter. De internationella priserna och därmed
importpriserna i Sverige, förutsätts som nämnts stiga med 7 % per år 1978 och
1979 eller 14 % tillsammantaget medan exportpriserna under samma period stiger
med 9 %, Av de bearbetade varornas pris kan genomsnittligt ca 30 % hänföras
till importvaror och ca 20 % från den skyddade sektorn i Sverige. Priset på den
konkurrensutsatta sektorns förädlingsinsats per producerad enhet kommer då att
stiga med mindre än 9 %,

Konjunkturuppgången utomlands antas ge förutsättningar för
relativt goda exportmöjligheter på råvarusidan. 1 volym räknat har en ökad
försäljning om 15 % resp, 510 % antagits de båda aktuella åren. Prismässigt
väntas råvarorna kunna ligga högre än de bearbetade varorna, Farfygsexporten
som utgjorde ett expansivt element under fjolåret har beräknats gå ner med 60 %
över perioden. Hela exporten skulle då kunna uppnå en tillväxt om 10 resp, 8
%,*

1 Detta avser volymtal enligt handelsstatistiken, I
nationalräkenskapstermer blir motsvarande tal 12,5 resp. 10,5 %. Det är de
senare siffrorna som ingår i försörjningsbalansen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 23

Produktionskapacitet
och sysselsättning

Det
totala arbetskraftsutbudet har antagits öka med 25 00030 000 personer per år
de båda åren. Det innebär en ökning med 0,2 % per år räknat i timmar. Detta
överensstämmer ungefärligen med kalkylerna i 1975 års långtidsutredning.
Samtidigt införs dock den femte semesterveckan 1978, vilket medför en
minskning av timutbudet. Vissa kategorier har redan i dag 5 veckors semester
varför nedgången till följd av semesterförlängningen antagits vara ca 1,5 %.
Därmed kan arbetskraftsutbudet räknat i timmar anges till knappt -1,5 % 1978
och 0,2 % 1979. En reservation i sammanhanget får göras för de konsekvenser som
möjligheterna att fördela den femte semesterveckan över flera år kan få.

Om
den nämnda arbetstidsförkortningen skulle kompenseras genom ett ytterligare
ökat utbud skulle detta kräva ca 50 000 personer under förutsättning att
produktiviteten inte påverkas speciellt av semesterförlängningen.

Vad
gäller produktivitetsutvecklingen i samhällsekonomin kan erinras om att
produktivitetsreserven i industrin i årets finansplan beräknades till 6 % givet
en underliggande trend på 4 % per år.

Produktiviteten
i industrin har för 1977 i den reviderade nationalbudgeten beräknats till 4 %,
vilket ligger i linje med trenden. Produktivitetsreserven skulle därmed
kvarstå oförändrad vid ingången av 1978. Den har förutsatts kunna tas i anspråk
under de båda åren, med 3 %

1978
och 3 % även 1979.
Produktivitetsökningen inom industrin blir då 7 % båda åren. Den genomsnittliga
ökningen på nästan 6 % 1977

1979
ligger sannolikt i övre delen
av ett tänkbart intervall. Eftersom den här skisserade utvecklingen leder till
en industriproduktionsökning om ungefärligen 5 % 1978 och bortåt 10 % 1979,
väntas en fortsatt minskning av sysselsättningen i timmar räknat inom
industrin 1978. Därav svarar den femte semesterveckan för den större delen.
Under åtminstone första delen av 1978 torde det också bli fråga om en fortsatt
nedgång i antalet sysselsatta personer. Först omkring mitten av 1978 kan man
räkna med att sysselsättningen ökar.

Den huvudsakliga
sysselsättningsökningen i industrin skulle således komma till stånd under 1979.
För de båda åren tillsammans kan arbetskraftsefterfrågan från industrin
beräknas uppgå till ca 30 000 personer. Samtidigt torde den offentliga
verksamheten behöva ytterligare ungefär 40 000 personer. Detta
arbetskraftsbehov kan tillgodoses genom den förutsedda ökningen av utbudet på
över 50 000 personer över hela perioden. Vidare torde antalet personer sysselsatta
i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kunna reduceras med åtminstone 20 000
personer de närmaste åren.

Den
här antydda utvecklingen innebär således att ett fullt resursutnyttjande inte
nås omedelbart. Även under loppet av 1978 finns en kvardröjande
produktivitetspotential och outnyttjad kapacitet inom in-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

24

s. 23 Kontrollera mot PDF

dustrin.
Avvecklingen av de övernormala lagren förutsätts inte heller avslutas under
1978,

För
övriga sektorer i ekonomin har i stort sett de i 1975 års långtidsutredning
angivna produktivitetstalen använts. Här förutsätts dock en viss
produktivitetspotential även i övriga delar av näringslivet, vilken tänks tas i
anspråk när den förbättrade industrikonjunkturen fått fart. Tillsammans med en
sedvanlig skillnad mellan mätningarna av bruttonationalprodukten från
användnings- resp, produktionssidan skulle BNP-ökningen mätt från
användningssidan kunna anges till ca 2,5 % 1978 och ca 4,5 % 1979, Tillväxten
blir något beroende av de antaganden som görs om efterfrågans fördelning på
olika ändamål.

Inhemsk
efterfrågan

Resursernas
användning och försörjningsbalansens komponenter redovisas i tabell 1: 6,
Utgångspunkten för kalkylen är den tidigare redovisade exportökningen.
Därefter tillåts en ökning av den inhemska efterfrågan som ger full
sysselsättning. Härur härleds importen och konse-

Diagram
1:1 Lagerkvoten inom industrin 19S91979

s. 24 Kontrollera mot PDF

1970

1975

1960 1965

Anm.
Uppgifterna avser lagerstocken i förhållande till saluvärdet, båda räknat i
1968 års priser.

Källa:
Ekonomidepartementet och statistiska centralbyrån.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 25

kvenserna
för bytesbalansen. En betydande osäkerhet i sammanhanget utgör takten i
lagerneddragningen. Dessutom bör noteras att den angivna långsamma tillväxten
i inhemsk efterfrågan ställer stora krav på den ekonomiska politiken.

Lagerinvesteringar

Lageruppbyggnaden
inom industrin har varit mycket kraftig 1975 och 1976, Under innevarande år
torde lagernivån totalt sett förbli oförändrad medan det för industrin torde
bli fråga om en avtappning med början mot slutet av året. Industrilagren sedda
i relation till den löpande produktionen, lagerkvoten, har nått en osedvanligt
hög nivå, se diagram 1:1. Här har antagits att den förbättrade efterfrågan
från utlandet gör det möjligt att successivt dra ner lagren. Vid utgången av
1979 förutsätts relationen mellan lager och produktion ha nått normala värden
eller något därunder. Hänsyn har då tagits till att det sker en långsiktig
ökning av lagerkvoten. Lagerminskningen har antagits till sammanlagt 7 å 8
miljarder kr, i 1976 års prisnivå.

Investeringar

För
1978 och 1979 kan man räkna med en fortsatt uppgång av de fasta
bruttoinvesteringarna. För industrins del kommer sannolikt investeringsutvecklingen
att vända uppåt allt eftersom kapacitetsutnyttjandet ökar. Här har antagits att
investeringsnivån stiger med 4 % 1978 och 6 % 1979. För det övriga näringslivet
har, bl. a, mot bakgmnd av långtidsutredningens kalkyler, investeringarna
förutsatts öka svagt.

Bostadsinvesteringarna
kan väntas öka under 1978 och 1979, Igångsättningen av flerfamiljshus kan, med
hänsyn till den långsiktiga bostadsefterfrågan och en fortsatt minskning av
antalet outnyttjade lägenheter, antas öka under de närmaste åren. Antalet påbörjade
småhus har för 1978 och 1979 antagits uppgå till oförändrat 40 000 per år. Avgörande
för bostadsbyggandets omfattning blir förutom utvecklingen av hushållens
reala disponibla inkomster hyresutvecklingen, bostadssubventionernas höjd
och skattelagstiftningens utformning. Tillsammans med investeringar för
energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet har antagits en ökning i
bostadsinvesteringarna med 8 % 1978 och 2,5 % 1979,

Med
denna vändning uppåt för bostadsbyggandet och en fortsatt hög byggnadsaktivitet
för barnomsorgen kan kommunernas investeringar väntas öka ytterligare från 1977
års höga nivå. Här har ökningen förutsatts bli 4 % både 1978 och 1979. Statens
investeringar har antagits öka med 2 % per år. Sammantaget skulle
bmttoinvesteringarna öka med ca 3,7 % 1978 och 3 % 1979.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 26

Tabell
1: 6 Försörjningsbalans 19741979

Miljar-

Procentuell
volymförändring

der kr.

1976

1974

1975

1976

1977

1978

1975

1976

1977

1978

1979

Tillgång

Bruttonationalpro-

dukten

323,4

0,6

1,5

0,9

2,5

4,5

Import

84,0

-3,3

7,2

2,7

4

5

Summa
tillgång

407,4

-0,2

2,6

1,2

2,9

4,7

Efterfrågan

Bruttoinvestering

66,3

-1,5

-1.6

1,3

3,7

3,0

Näringsliv

33,4

-0,9

0,7

-0,7

2

3

därav: industrin

15,8

1,2

1,4

-6,4

4

6

Statliga myndig-

heter och affärsverk

7,9

3,1

-0,5

0,9

2

2

Kommuner

12,1

-2.0

-0,4

9,1

4

4

Bostäder

12,9

-4,3

-8.3

-0,6

8

2,5

Lagerinvestering

8,6

0,5'

-0,4'

(-2,1)'

(-1,5)'

(1.0)'

Privat
konsumtion

171,4

3,1

4,1

1,7

1

1,5

Offentlig
konsumtion

83,6

5,1

2,9

3,2

2

2

Statlig

28,0

4,7

0,9

2,8

1,5

1,5

Kommunal

55,6

5,3

4,0

3,4

2,5

2,5

Tjänstenetto

-2,7

(-0,8)'

(-0,3)'

(0)'

(-0,1)'

(0)'

Export

80.2

-8,9

5,8

6,9

12,5

10,5

Summa
efterfrågan

407,4

-0,2

2,6

1,2

2,9

4,7

'
Förändring i procent av föregående års bruttonationalprodukt. Anm. Uppgifterna
för 1977 är baserade på lönealternativ I

Offentlig
konsumtion

I
kalkylerna har förutsatts att den offentliga konsumtionens tillväxt dämpas
avsevärt 1978 och 1979, Detta med avsikt att hålla den inom det begränsade
utrymme för konsumtionens tillväxt som finns i ett längre perspektiv där den
externa balansen måste återvinnas och investeringarna, särskilt i
exportindustrin, måste ges prioritet. För kommunernas del har konsumtionen
antagits öka med 2,5 % per år 19771979, Detta innebär en mycket kännbar
reduktion av de kommunala expansionsplanerna som i dag ligger på ca 3,7 % per
år. Den statliga konsumtionen har schablonmässigt antagits öka med 1,5 % per
år. Därmed skulle den offentliga konsumtionen för perioden 19751979 ha återförts
till en utveckling ungefär motsvarande ett medeltal av alternativen I och II i
1975 års långtidsutredning.

Privat
konsumtion

Den
privata konsumtionen har bestämts i stort sett residualt. Detta är den
konsumtionsökning som är möjlig att uppnå vid full sysselsätt-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 27

ning
och under den antagna förutsättningen om en överföring av resurser till export
och industribyggnad. Naturligtvis kan man uppnå en högre tillväxt i privat
konsumtion om man är beredd att skära ner andra efterfrågekomponenter. Eftersom
en ännu lägre tillväxt för den offentliga konsumtionen synes svår att
åstadkomma utan att ompröva gjorda åtaganden blir utrymmet för den privata
konsumtionstillväxten ungefär 1 % 1978 och 1,5 % 1979. Med hänsyn till
pensionärernas standardökning och det stigande antalet pensionärer får den
aktiva generationen därför i stort sett räkna med oförändrad standard de
närmaste åren. Det är dock viktigt att erinra om att den femte semesterveckan
innebär en standardökning som översatt i konsumtionstal kan uppskattas motsvara
2 ä 3 % för berörda kategorier.

Import

Importen
ökar trendmässigt sin andel av den inhemska marknaden. 1975 och 1976 har denna
ökning dock varit snabbare än tidigare samband skulle ge vid handen. För de
bearbetade varorna gäller detta främst verkstadsprodukter där importen totalt
för de båda åren ökat 1011 procentenheter snabbare än den inhemska
efterfrågans utveckling skulle motivera. Detta beror i hög grad på att de
inhemska varornas priser ökat i jämförelse med importpriserna. Detta har inte
kunnat mätas direkt men relationen mellan export- och importpriser ger en antydan
om utvecklingen. Exportpriserna har dessa båda år ökat ca 15 % snabbare är
importpriserna. Effekterna av denna relativprishöjning sträcker sig, liksom på
exportsidan, in på 1977 och åren därefter.

Konjunkturinstitutet har
förutsatt en snabb uppbromsning av importen under 1977 som följd av en antagen
förstärkning av svensk industris konkurrenskraft och begränsningar av den
privata konsumtionens ökningstakt. Relativprisstegringarna på hemmamarknaden
verkar i motsatt riktning. Utifrån det antagande som tidigare gjordes om den
svenska exportens relativa prisutveckling 1978 och 1979 har en viss återvinning
av hemmamarknadsandelar förutsatts för dessa år. Med ledning av tidigare
samband mellan inhemsk efterfrågan och import samt med hänsyn tagen till skedda
och förväntade relativa prisförändringar skulle importen av bearbetade varor
kunna beräknas till 4 % 1978 och 5 % 1979 i volym. Prisstegringen antas bli den
på varor i internationell handel förutsatta, 7 % per år,

Råvaruimporten visar en
trendmässigt avsevärt lägre tillväxt än de bearbetade varorna. En rimlig
uppskattning torde vara att den, exkl, råolja och petroleumprodukter,
volymmässigt följer den slutliga inhemska efterfrågan, dvs, 2 % per år de
aktuella åren. För råolja och petroleumprodukter blir det fråga om en svagare
utveckling, I förut-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga
1 Reviderad finansplan

28

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
1: 7 Bytesbalans 19751979

1975

1976

1977

1978

1979

Export,
varor

72 012

80 217

89 300

103 100

117 400

Import,
varor

74 000

84 000

93 000

101 400

111 700

Handelsbalans

-1988

-3
783

-3
610

1700

5 700

Sjöfartsnetto

2 940

3 133

3 350

3 400

3 400

Resevaluta

-2 542

-3 050

-3 675

-4 000

-4 300

övriga
tjänster, netto

-2 570

-3 207

-3 610

-4 100

-4 500

Transfereringar,
netto

-5 775

-6 700

-7 900

därav:
räntor m. m.

-230

-805

-1 550

-2 500

-3 200

u-landsbiständ

-1 910

-2 230

-2 700

-3 200

-3 700

Korrigeringspost

800

800

800

800

800

Bytesbalans

-6 760

-10
462

-12
520

-8
900

-6 800

Bytesbalans
i % av BNP

-2,4

-3,2

-3,5

-2,3

-1,6

sättningarna
ligger vidare ett antagande om oförändrat realpris på rå-

varor.

Den
totala importen ökar under dessa förutsättningar med uppskattningsvis 2 och 3
% 1978 resp. 1979 eller i försörjningsbalanstermer 4 resp, 5 %.

Handels-
och bytesbalans

Sjöfartsnettot
väntas 1978 och 1979 bli praktiskt taget oförändrat jämfört med 1977. Försämringstakten
när det gäller resevalutan väntas avta på grund av en förmodad hög
inkomstelasticitet. Räntenettot har antagits vara negativt med 2,5 miljarder
kr, 1978 och 3,2 miljarder kr, 1979, Den del av u-landsbiståndet som redovisas
här har antagits öka till 3,2 miljarder kr, 1978 och 3,7 miljarder kr, 1979,
Detta innebär en stark ökning av utnyttjandegraden, I övrigt bygger
bytesbalansen i tabell 1: 7 på tidigare redovisade förutsättningar.

Bytesbalansunderskottet
sjunker således enligt denna kalkyl från beräknade 12,5 miljarder kr, 1977
till 6,5 å 7 miljarder kr. 1979 eller från 3,5 % av bruttonationalprodukten
1977 till drygt 1,5 % 1979, Detta är också att märka att den angivna
förbättringen kräver en utomordentligt stram utveckling av den inhemska
konsumtionen. Ett avgörande antagande bakom dessa kalkyler är att svensk
industri måste sänka sina relativpriser med sammanlagt 8 % fram till 1979 för
att kunna få upp exportvolymen och begränsa importen. Denna försämring av
bytesförhållandet kräver stora resurser och förklarar varför den starkt ökade
skillnaden mellan exporttillväxt och importtillväxt inte ger större utslag på
bytesbalansens saldo. Efter 1979 behöver man sannolikt inte räkna med någon
fortsatt försämring av bytesförhållandet. Det blir då lättare att uppnå
kraftiga förbättringar i bytesbalansen förutsatt en fortsatt stark begränsning
av den inhemska efterfrågan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 29

2 Det internationella läget

2.1
Sammanfattande översikt

Utvecklingen
1976

Efter
två år av stagnation och tillbakagång ökade OECD-ländernas samlade
bruttonationalprodukt (BNP) med 5 % från 1975 till 1976, Konjunkturuppgången,
som i flera länder hade börjat redan under 1975, blev inledningsvis åtskilligt
kraftigare än väntat. Redan under våren 1976 började emellertid tillväxten avta
och produktionsökningen förblev fortsatt svag under resten av året. Om man
jämför de två halvåren 1976 rinner man att OECD-ländernas BNP-tillväxt saktade
av från mer än 6 % i årstakt första halvåret till drygt hälften andra halvåret.
Den starkaste uppgången 1976 ägde rum i de stora OECD-länderna där tillväxten
med undantag i stort sett endast för Storbritannien var 5 å 6 % (tabell 2:
1), I de mindre länderna blev konjunkturomslaget inte lika markerat och expansionen
därmed inte lika kraftig.

Den
osedvanligt starka tillväxten i de ledande industriländerna under
vinterhalvåret 1975/1976 bars upp av den privata konsumtionen och
lagemtvecklingen. Under 1974 och 1975 hade man i ett stort antal länder
stimulerat den privata konsumtionen bl, a, genom skattesänkningar. Mot bakgrund
av det då osäkra ekonomiska klimatet hade emellertid en stor del av detta
inkomsttillskott sparats. När inflationstakten dämpades och
konjunkturuppgången kunde skönjas avtog konsumenternas försiktighet och andra
halvåret 1975 och första halvåret 1976 sköt konsumtionen snabbt i höjden.
Under denna period kom bl. a. en stor del av de sedan oljekrisen uppskjutna
bilinköpen till stånd. Under första halvåret 1976 svarade den privata konsumtionen
för i runt tal hälften av BNP-tillväxten i de sju stora OECD-länderna.

Lagerinvesteringarna
har spelat en osedvanligt stor roll för konjunkturfluktuationerna under de
senaste åren. Det gäller särskilt vid såväl den internationella
lågkonjunkturens slutskede i början av 1975 som vid den därefter påbörjade
expansionsfasen. Lagerförändringen svarade sålunda första halvåret 1976 för ca
Vs motsvarande drygt 2 procentenheter av BNP-tillväxten i de stora
OECD-länderna, Under andra hälften av förra året var lageranpassningen
praktiskt taget avslutad i de flesta större länder, vilket också medförde att
ytterligare efterfrågetill-skott från lagersidan då i stort sett uteblev.

Den
avsaktande tillväxttakten förra året var också delvis ett resultat av att effekterna
av de stimulansåtgärder som under 1975 vidtagits i flera länder ebbade ut.
Vidare gavs den ekonomiska politiken allmänt en mer restriktiv inriktning. En
så snar åtstramning av finanspolitiken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

30

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika
länder ocb länder-områden 19681977

Ärlig
procentuell förändring

opaginerad Kontrollera mot PDF

Frankrike

Europeiska-OECD

opaginerad Kontrollera mot PDF

T

n

mM.

R
I i

8.. 6,,

4, 2

O

-2.

bI Italien

6.

4., 2.

M.

' "

Storbritannien

iiiii

1

-4.,

6, 4 2

Sverige

:lil ii

8, 6
4 2 O -21

F ö rbundsrepubliken Tyskland

6. 4, 2 O -2

6 4 F ö renta
statern 4

2 O -21

6 4 2. O

UJ

Canada

Japan

14. 12 10 8, 6. 4 2, O

OECD-totalt

i
i

-2. 8. 6 4 2.

¥¥

-ES-

T

M

opaginerad Kontrollera mot PDF

I I I

lill

1968
69 70 71 72 73 74 75 76 77

J__ L

lill

1968
69 70 71 72 73 74 75 76 77

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Den ofyllda delen av staplarna markerar
prognosintervall. Källor: OECD, nationell statistik och prognoser gjorda inom
ekonomidepartementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

31

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa
OECD-länder 19741977 Årlig procentuell förändring

Andel

1974

1975

1976

1977'

av OECD-

områ-

dets

totala

BNP

(%)'

De
sju stora länderna

Förenta
staterna

38,6

-1,8

-1,8

6,1

55,5

Japan

12,5

-1,3

2,1

5,8

5-5,5

Förbundsrep.
Tyskland

10,8

0,4

-3,2

5,5

44,5

Frankrike

8,3

3,9

-1,2

5,0

33,5

Storbritannien

5,7

-0,1

-1,7

0,9

11,5

Italien

4,3

3,4

-3,7

5,7

1 1,5

Canada

4,0

3,2

0,6

4,6

3,54

Norden

Norge

0,7

5,3

3,3

5,7

66,5

Danmark

0,9

0

-0,7

5,5

2-2,5

Finland

0,7

4,7

0,1

0,3

33,5

Sverige

1,8

4,0

0,5

1,5

0,9

Vissa
andra OECD-länder

Belgien

1,7

4,0

-1,4

2,9

2,53

Nederländerna

2,1

3,3

-1,1

4,0

33,5

Österrike

1,0

4,1

-2,0

5,2

3,5-4

Schweiz

1,4

2,0

-9,0

0,8

0,51

OECD
Europa

39,4

2,3

-2,2

4,1

2,53

OECD
totalt

100,0

0,3

-1,4

5,0

44,5

' 1975 års priser och växelkurser.

Ekonomidepartementets prognos. Vid sammanvägningen har
det högre talet i intervallet använts för de tre största länderna.

torde inte ha förekommit i tidigare konjunkturuppgångar.
Den ekonomiska politiken i Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland
styrdes av farhågor för en ånyo tilltagande inflation och politiken blev
därför snarast försiktig i överkant. I ett stort antal andra länder har
underskotten i utrikesbalansen begränsat det ekonomisk-poUtiska
handlingsutrymmet och motiverat en stramare politik, I många länder är det
vidare regeringarnas uttalade strävan att minska budgetunderskotten, vilket
ledde till en hårdare offentlig utgiftsprövning redan för 1976,

Penningpolitiken utgjorde ingen broms för tillväxten i
Förenta staterna, Canada, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. I underskottsländerna
fördes däremot en allt stramare penningpolitik under 1976 främst för att värna
om valutaställningen. Så var fallet i Storbritannien, Italien och i de mindre
länder som deltar i samarbetet inom den s. k. valutaormen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

32

s. 1970 Kontrollera mot PDF

Diagram 2: 2 Industriproduktionen i vissa länder 19741977

Index:
1970 = 100. Säsongrensade månadsdata.

opaginerad Kontrollera mot PDF

120

110

1
F ö renta staterna ..

y

n

r-

1 ]

K

100

opaginerad Kontrollera mot PDF

120

110

Finlano

Ka

.ana/

r

-y

Norge

opaginerad Kontrollera mot PDF

1971) 1975 1976 1977

Källa: OECD och nationell statistik.

I97M 1975 1976 1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 33

Det
kan konstateras att varken konsumtion eller investeringar hade en sådan
expansionskraft att de förmådde bära upp efterfrågetill-växten när den
kortvariga effekten från lageruppbyggnaden försvunnit. Sparkvoten fortsatte
visserligen att minska något i de flesta länder, men inte i samma takt som
under 1975 och början av 1976, Den lägre konsumtionsökningen torde även på
sina håll avspegla en långsammare tillväxt av hushållens reala inkomster. Den
största avsaktningen av den privata konsumtionen ägde rum i Japan och Förenta
staterna, 1 Europa var detta konsumtionsmönster inte lika markerat, vilket bl,
a. berodde på att tillväxten av den privata konsumtionen första halvåret varit
svagare än i Förenta staterna och Japan.

De
fasta investeringarna utvecklades svagare än väntat förra året. Det var främst
bostadsbyggandet som bar upp investeringsökningen i Förenta staterna liksom i
viss mån i Japan och Storbritannien. Förbättrade vinster inom industrin
kanaliserades i många länder inte i önskad utsträckning till investeringar utan
användes för att konsolidera företagens finansiella ställning. Detta berodde
med all sannolikhet på fortsatt stor överkapacitet i de flesta branscher och en
på flera håll svag tilltro till konjunkturuppgången och möjligheterna att
expandera försäljningen. Den starkaste uppgången för de fasta investeringarna
kunde noteras i Förenta staterna, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland.
Investeringskonjunkturen i övriga länder var med få undantag svag.
Nyinvesteringarna i industrin under senare år tycks ha ändrat karaktär i några
OECD-länder, En större andel av dem har gjorts med syfte att rationalisera
produktionen och hålla nere personalkostnaderna. Denna utveckling torde ha
varit speciellt kännetecknande för Förbundsrepubliken Tyskland. Detta är
naturligtvis oroväckande i ljuset av den höga arbetslösheten, men beror
förmodligen till stor del på den svaga produktions- och efter-frågetillväxt och
det låga kapacitetsutnyttjande som kännetecknat de senaste åren.

Nedgången
i inflationen blev till följd av den långsamma tillväxten av efterfrågan något
större än väntat. Mätt mellan årsgenomsnitten

1975 och
1976 minskade således inflationstakten från ca 11,5% till 8,5%

för OECD-länderna, Detta genomsnitt döljer emellertid betydande skill

nader mellan länderna med prisökningar på 12 % för Schweiz som

den ena ytterligheten till 1520 % för Italien som den andra. Begrän

sade löneökningar och starka produktivitetsvinster i flera länder bidrog

till att förbättra kostnadsbilden förra året, I Japan och Förbundsrepubli

ken Tyskland kunde arbetskostnaden per producerad enhet t. o. m. hållas

i stort sett oförändrad. Råvarupriserna exkl. olja steg hastigt i början av

1976 men
planade därefter ut på grund av den svaga efterfrågeutveck

lingen, goda skördar och stora producentlager för flera metaller. Under

sista kvartalet steg råvarupriserna återigen starkt och mellan genomsnit

ten 1975 och 1976 blev därför ökningen 23 % .i Det var främst den dryga

1
Enligt "The Economist New Dollar Index" omräknat till svenska kr.
3 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

34

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 2: 2 Konsumentprisernas utveckling 19631977

Årlig procentuell förändring

1963

1974

1975

1976

12 må-

1973

nader t.o.m. feb, 1977

Förenta
staterna

3,8

11,0

9,1

5,8

6,0

Japan

6,0

24,5

11,8

10,4

9,2

Frankrike

4,6

13,7

11,7

9,6

9,1

Förbundsrep.
Tyskland

3,6

7,0

6,0

4,5

4,0

Italien

4,6

19,1

17,0

16,8

22,0'

Storbritannien

5,6

16,0

24,2

16,5

16,2

Canada

3,9

10,8

10,8

7,5

6,7

Belgien

4,2

12,7

12,8

9,4

8,1

Danmark

6,4

15,3

9,6

9,0

11,7

Finland

6,3

16,9

17,9

14,4

11,6

Island

12,6

42,9

49,1

33,0

34,5

Irland

6,7

17,0

20,9

18,0

16,7

Luxemburg

3,7

9,5

10,7

9,8

8,1

Nederländerna

5,7

9,6

10,2

8,8

7,3

Norge

5,5

9,4

11,7

9,1

8,9

Sverige

5,1

9,9

9.8

10.3

9,5

Schweiz

4,6

9,8

6.7

1,7

1,0

Österrike

4,4

9,5

8,4

7,3

6,9»

OECD
totalt

4,6

13,6

11,4

8,6

8,8

OECD
Europa

5,0

13,3

13,1

10,8

11,1

' 12 månader t,o,m, december 1976 " 12 månader t,o,m,
januari Källa: OECD,

fördubblingen av priserna på de i den internationella
handeln mycket viktiga varorna kaffe och kakao, som kraftigt drev upp priserna
på jordbruksvaror. Prisutvecklingen för tillverkningsindustrins insatsvaror och
speciellt för metallerna var däremot åtskilligt lugnare. Oljepriserna ökade
förra året i stort sett i samma takt som övriga råvarupriser.

Den ekonomiska politiken har i de flesta OECD-länder haft dålig
framgång när det gäller att nedbringa arbetslösheten. I Förenta staterna och
Canada kunde man visserligen öka sysselsättningen avsevärt. Med hänsyn till den
stora omfattningen av nytillträdande på arbetsmarknaden var emellertid
produktionstillväxten för svag för att åstadkomma en reduktion av
arbetslösheten och denna steg t. o. m. mot slutet av året. Inte heller i
Västeuropa nåddes särskilt stora framgångar vad beträffar arbetslösheten.
Sysselsättningstillväxten var mycket svagare än i Förenta staterna och
arbetslösheten i EG var vid slutet av året åter uppe i den högsta nivån från
lågkonjunkturen nästan 5 %.

Efter en minskning med 6 % 1975 ökade världshandeln med ca
12 % förra året. Tillväxten i OECD-ländernas importvolym blev ett par procentenheter
högre. OECD-ländernas samlade bytesbalansunderskott ökade med ca 20 miljarder
dollar jämfört med det mycket låga underskottet på 6 miljarder 1975, Merparten
av försämringen kunde tillskri-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 2: 3 Arbetslöshet i olika länder 19731977

Procent av arbetskraften

opaginerad Kontrollera mot PDF

9.0

8.0

7.0

6.0 -

5.0

F ö renta staterna

/

/

f

u

y

\.-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.0 4.0 30 2.0 1.0

-V ä sttyskland

j v

1

/
1

A

/

y

___ y

opaginerad Kontrollera mot PDF

1973

1974

1975

1976

1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. På grund av skiljaktiga definitioner och
beräkningsmetoder är dessa tal inte helt jämförbara länderna emellan. Källor:
OECD och nationell statistik.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 36

vas
ett omslag i Förenta staternas bytesbalans från ett överskott på ca 12
miljarder dollar 1975 till ett underskott på 1 å 2 miljarder förra året.
Fördelningen av det gemensamma underskottet var fortfarande mycket ojämn mellan
OECD-länderna. Förenta staterna. Japan, Förbundsrepubliken Tyskland samt
Schweiz och Nederländerna, som svarar för ca Vs av OECD-ländernas produktion,
hade 1976 tillsammans ett överskott på ca 11 miljarder dollar.

Utsikterna
för 1977

Den
prognos över den internationella konjunkturutvecklingen som tecknades i den
preliminära nationalbudgeten står sig i allt väsentligt. Konjunkturuppgången
beräknas fortfarande bli väsentligt svagare i Västeuropa än i Nordamerika och
Japan. En liten justering i optimistisk riktning beträffande OECD-området i sin
helhet torde dock vara befogad. De förändringar av den ekonomiska politiken
som föreslagits i Förenta staterna, Japan och Förbundsrepubliken Tyskland torde
inte få speciellt stora effekter på konjunkturuppgången i år. De internationella
stödåtgärderna för pundet torde ha stabiliserat valutamarknaderna. Detta har
bidragit till att den mycket strama penningpolitiken i vissa underskottsländer
efter hand kunnat lättas och att den allmänna tilltron till konjunkturuppgången
stärkts något. En viss uppjustering av den tidigare prognosen för den
internationella prisutvecklingen kan vara motiverad.

Flertalet
OECD-länder är hänvisade till att föra en restriktiv politik i syfte att minska
underskotten i bytesbalansen och förstärka sin internationella
konkurrenskraft. Endast ett fåtal länder med en förhållandevis låg inflation
och ett gott bytesbalansläge har tillräckligt ekonomisk-politiskt utrymme
för mer betydande stimulansåtgärder. Politikuppläggningen för 1977 är dock
försiktig i dessa länder då regeringarna inte vågar ta risken att inflationen
skall tillta. Enligt den nya administrationen i Förenta staterna behövde den
amerikanska ekonomin en ytterligare tidsbegränsad stimulans för att möjliggöra
en hävdad, självbärande uppgång och en väsentlig reducering av arbetslösheten.
Man föreslog därför skattesänkningar i huvudsak riktade till hushållen och
den privata konsumtionen och ökade offentliga utgifter på sammanlagt 30
miljarder dollar, i stort sett jämnt fördelade mellan 1977 och 1978, Den
största delen av stimulanspaketet för 1977 en skatteåterbetalning på ca 11
miljarder dollar togs emellertid tillbaka av administrationen under tiden
frågan behandlades i kongressen. Även i Förbundsrepubliken Tyskland har
regeringen ansett åtgärder påkallade för att säkerställa en tillräckligt stark
konjunkturuppgång, I slutet av mars presenterades ett offentligt
investeringsprogram på 16 miljarder D-mark fördelat över perioden 19771980,
Programmet är avsett att förbättra samhällsutbyggnaden bl, a, när det gäller
vägar, järnvägar, miljövård.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 37

vattenförsörjning
osv. Order på 3 å 4 miljarder D-mark beräknas kunna placeras redan i år, vilket
möjligen kan förstärka konjunkturuppgången mot slutet av året. Programmets
genomförande beror dock på ett slutligt godkännande från några av delstaterna.
Konsumtionsstimulanser har avvisats från västtysk sida med motiveringen att
effekten skulle bli kortvarig. Dessutom hänvisas till att det stora
budgetunderskottet inskränker regeringens handlingsfrihet. Även i Japan har man
under 1977 gjort vissa korrigeringar av den ekonomisk-politiska kursen bl, a,
genom ökade offentliga utgifter. Den japanska konjunkturen har under de senaste
månaderna varit svagare än väntat, varför det stimulansåtgärderna till trots
kan vara motiverat med en något mindre optimistisk syn på 1977 än i vår
preliminära nationalbudget.

Jämfört
med tidigare konjunkturuppgångar har penningpolitiken hittills varit
försiktig, I Förenta staterna. Japan och Förbundsrepubliken Tyskland har man
eftersträvat en begränsning av kreditutbudet genom att fastställa mål för
penningmängdens tillväxttakt. Denna politikuppläggning har även anammats av
andra länder. Kreditefterfrågan har emellertid inte varit speciellt stark
varför penningpolitiken hittills inte utgjort någon broms för den ekonomiska
expansionen. Den allt hårdare penningpolitiken som förra året infördes i ett
stort antal europeiska länder bl, a. i de små länderna inom den s. k,
valutaormen för att slå vakt om valutaställningen har på flera håll gradvis
gjorts mindre stram under början av 1977, Det lugnare valutaläget har bl, a.
möjliggjort sänkningar av diskontot i Storbritannien, Nederländerna, Belgien
och Danmark. I flera av de stora länderna fortsätter man även i år att hålla
penningmängdens tillväxt inom bestämda gränser. Den fortsatta
konjunkturuppgången och den ökade kreditefterfrågan kommer sannolikt att
medföra en viss uppgång av de korta räntorna i Förenta staterna. Det finns skäl
att anta att expansionen 1977 i de stora länderna inte kommer att begränsas på
grund av penningpolitiken.

En
viss acceleration av tillväxten i slutet av förra året i Förenta staterna,
Japan och Förbundsrepubliken Tyskland tydde på att produktionstillväxten
skulle bli mer hävdad under 1977, Jämfört med hela 1976 torde det emellertid
stå klart att BNP-tillväxten i flertalet OECD-länder kommer att bli långsammare
i år. Bruttonationalprodukten i Förenta staterna och Japan beräknas öka med ca
5,5 % ungefär en procentenhet högre än i Förbundsrepubliken Tyskland, Därmed
kommer dessa tre länder, som svarar för mer än 60 % av OECD-ländernas
produktion, att utgöra den väsentliga drivkraften i konjunkturuppgången i år.
För OECD-området i sin helhet beräknas BNP-tillväxten till 44,5 %. I
Västeuropa blir produktionstillväxten svagare. Konjunkturförloppet ser allmänt
ut att bli jämnare 1977 eftersom lagerrörelserria sannolikt kommer att spela
en betydligt mindre roll för produktionsutvecklingen än

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 38

förra
året. Det verkar sannolikt att konjunkturuppgången kan accelerera mot slutet av
året.

Den
privata konsumtionens tillväxt beräknas bli svagare i år i de flesta länder på
grund av en något långsammare ökning av hushållens reala disponibla inkomster
samt ett antagande om en i stort sett oförändrad sparkvot. En prognos för
inkomstökningarna är naturligtvis vansklig då lönerörelsen i flera länder ännu
inte är avslutad. I Förbundsrepubliken Tyskland är det emellertid troligt att
de reala inkomsterna stiger snabbare än förra året bl, a, till följd av att
vissa avtalsuppgörelser gett en något större inkomstpåspädning än väntat,
Sparkvoten har med den starka nedgången som noterades i slutet av 1975 och
början av 1976 i många stora länder kommit ned till låga tal och torde t, ex,
för Förenta staternas del sannolikt ha nått ett bottenläge i slutet av förra
året. De offentliga utgifterna beräknas inte heller i år ge någon nämnvärd
impuls till produktionsökningen, I många länder pågår en konsoUdering av
statens finanser vilket innebär återhållsamhet med utgiftsökningarna. Det mest
drastiska fallet är Storbritannien där man t. o, m. skär ned storleken av den
offentliga sektorn och de offentliga investeringarna väntas t, ex, reduceras
med ca 10 % i år.

Efter
våren 1976 kunde data från investeringsenkäter och konjunkturbarometrar i de
flesta OECD-länder berätta om en tilltagande misstro i företagarleden och om
successiva nedrevideringar av investeringsplanerna. Efter årsskiftet 1976/1977
tycks emellertid förtroendet ha återvänt i Förenta staterna och
Storbritannien, En ökning av de privata investeringarna i Förenta staterna med
89 % i volym och en ännu högre tillväxt för tillverkningsindustrins
investeringar i Storbritannien torde ligga inom räckhåll för 1977, I Japan är
dock pessimismen fortfarande övervägande och en väsentlig nedrevidering av
företagens investeringsplaner väntas inte kunna uppvägas av en starkare tillväxt
för de offentliga investeringarna, I Förbundsrepubliken Tyskland pekade
industrins orderingång under hösten på en hävdad investeringsutveckling
framöver medan barometerdata ännu inte gett indikationer på att man inom
industrin ser ljusare på konjunkturutvecklingen, I början av innevarande år var
den inhemska orderingången på investeringsvaror svag i Förbundsrepubliken, I
övriga Europa tycks den djupa pessimismen frän slutet av förra året ha gett
vika något.

Det
är bl. a, den svaga investeringsutvecklingen som kännetecknar denna
konjunkturuppgång. Investeringarna släpar efter i större utsträckning än under
tidigare återhämtningsfaser. Den i många länder avvaktande hållningen till
risktagande och nyinvesteringar utgör i själva verket en av de viktigaste
osäkerhetsfaktorerna i den nu pågående internationella konjunkturuppgången.
Osäkerheten om konjunkturuppgångens styrka och varaktighet liksom den stora
överkapaciteten har säkert haft

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 39

en
betydande negativ inverkan på investeringsviljan. Dessa problem torde ännu
inte vara övervunna. Överkapaciteten bedöms emellertid fortsätta att reduceras
i år, speciellt i de länder som leder konjunkturuppgången. Inom flera
processindustrier i Förenta staterna är det inte otänkbart att det redan mot
slutet av 1977 kan bli vissa svårigheter att möta efterfrågan.

Bostadsbyggandet
steg under hösten markant i Förenta staterna och Japan och allt pekar mot en
fortsatt stark uppgång i år i dessa länder. I Västeuropa, där lågkonjunkturen
inte drabbat byggandet lika hårt som i Förenta staterna och Japan, väntas
bostadsbyggandet dock förbli svagt i år. Detta torde främst vara en konsekvens
av tidigare överproduktion och en mindre riklig tillgång på bostadskrediter.

Den
genomsnittliga konsumentprisnivån i OECD-området beräknas öka med 7,58 % i år,
vilket inte är någon större dämpning jämfört med förra året. Det är en mindre
uppjustering jämfört med den preliminära nationalbudgetens prognos, i huvudsak
på grund av att råvaru- och oljepriserna nu förmodas öka något snabbare.
Prisprognosen måste som vanligt omges med stor osäkerhet då det bl, a. är
oklart hur stora avtalsutfallen kan bli i några viktiga länder. Dessutom kan
företagens lageruppbyggnad komma att bli något snabbare än beräknat, vilket
kan förorsaka större prisstegringar på industrins insatsvaror. Arbetskostnaderna
per producerad enhet beräknas stiga i något snabbare takt än förra året i de
länder som leder konjunkturuppgången. Löneökningarna i dessa länder kommer med
all sannolikhet att bli måttliga, om än något större än förra året. Även om det
fortfarande finns cykliska produktivitetsvinster att hämta torde
produktiviteten inte komma att stiga lika mycket i är som under den inledande
konjunkturåterhämtningen. I Storbritannien, Italien och Frankrike inriktas de
ekonomisk-politiska ansträngningarna på att få till stånd begränsade
löneökningar. De mindre OECD-länderna, som släpar efter i konjunkturuppgången,
kommer allmänt att behöva förstärka konkurrenskraften och beräknas därmed få
betydligt lägre löneökningar i år. Dessutom torde dessa länder nu kunna
tillgodogöra sig samma slags produktivitetsvinster som redan skördats på andra
håll. Råvarupriserna har fortsatt att stiga snabbt även under de första
månaderna i år. Det är främst kaffe och kakao som drivit priserna i höjden. Men
även metallpriserna (speciellt för bly, tenn och koppar) rörde sig uppåt i en
snabbare takt i början av året. Den efterföljande prisnedgången på metallerna
tydde på att en del tillfälliga faktorer spelat in, men det kan inte uteslutas
att råvaruprisstegringarna i år kommer att bli kraftigare än enligt tidigare
prognoser. Goda spannmålsskördar under 1976 och en utplåning av prisökningarna
för kaffe väntas dock hålla tillbaka prisuppgången på jordbruksvaror under
resten av 1977,

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 40

Tabell
2: 3 Bytesbalansutvecklingen i

i
vissa länder 19741977

Miljarder
dollar

1974

1975

1976

1977'

Förenta
staterna

-0,75

11,75

-1,5

-5,5

Japan

-4,75

-0,75

3,75

0,5

Förbundsrepubliken
Tyskland

9,75

4,0

3,5

3,0

Nederländerna

2,0

1,5

2,25

2,5

Schweiz

0,25

2,25

3,5

4,0

Frankrike

-6,0

0

-5,5

-4,5

Storbritannien

-8,0

-3,75

-2,75

-0,5

Italien

-8,0

-0,5

-3,5

0

Canada

-1,5

-5,0

-4.5

-4,0

Belgien-Luxemburg

0,5

0,25

0,25

0,25

Norge

-1,25

-2,2

-3,5

-2,75

Finland

-1,25

-2,55

-1,0

-0,5

Danmark

-1,0

-0,5

-2,0

-1,5

Sverige

-1,0

-1.5

-2,5

-2,75

Övriga
OECD

-3,5

-9,5

-11,5

-12,0

OECD
totalt

-32,5

-6,5

-25,0

-23,5

OPEC-länderna

62,0

33,0

46,5

41,5

Icke
oljeproducerande

u-länder

-22,5

-33,5

-22,5

-25,0

'
Ekonomidepartementets bedömningar. Källa: OECD,

OPEC:s
dubbla prissättning och produktionsökningarna i de länder som - tillämpar det
lägre oljepriset torde innebära en genomsnittlig prisökning för råolja på ca 8
% i år. Det råder oklarhet om OPEC-länderna kommer att återinföra en gemensam
prissättning och om oljepriset därmed kommer att stiga igen.

Det
torde endast vara i Förenta staterna och möjligen även i Japan och
Förbundsrepubliken Tyskland som arbetslösheten kan minskas under innevarande
år, I övriga västeuropeiska länder kommer det sannolikt att dröja ytterligare
innan någon större förbättring inträffar, I Frankrike beräknas arbetslösheten
i stort sett bli oförändrad och i Storbritannien och framför allt i Italien
fortsätter utslagningen av arbetskraft, I de mindre europeiska länderna tyder
produktionsutvecklingen på att arbetslösheten kommer att bli oförändrad eller
t, o, m, något högre än föregående år.

Den
fortsatta expansionen inom OECD-området väntas medföra att världshandeln kommer
att öka med 78 % i år. OECD-ländernas genomsnittliga exportpriser, räknat i
nationella valutor, torde stiga något snabbare än vad som man tidigare räknat
med, eller med ca 7 %. Så torde även bli fallet för importpriserna, då de högre
råvarupriserna väntas medföra en ökning med 7 å 8 % i år, OECD-ländernas
bytesbalansunderskott väntas endast minska med ett par miljarder dollar 1977
till ca 23 miljarder dollar (se tabell 2: 3 och diagram 2: 4). Det beror främst
på en stram politik i de stora underskottsländerna Storbritannien,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

41

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 2:4 Bytesbalansutvecklingen i vissa länder
och länderområden 19741977

Miljarder dollar. 1977 prognos

50

30

n

ro o

10

-10

-30

-50

70r

'

14,

0}

g 12

.

|ra

1 10

.

D

i:

'
/

ucera oo

S 6

Q.

0)

.

i" 4

.

O

C

Lii

Q)

ii 2

-

ro a

CO

L

K

"

n

5

u K

-2

(0

c

1

0- K

0)

1

ro

K

-4

1

f ä

to

c

-1
1 -6

* ä ?

-o

LL

-8

-10

.

11974 i 975 i 1976 D1977

Källa: OECD. Ekonomidepartementet svarar för bedömningarna
för 1977.

Italien och Frankrike, Till följd av den starka
expansionen i Förenta staterna väntas bytesbalansunderskottet där växa med 4
miljarder dollar, I Förbundsrepubliken Tyskland och Japan beräknas det samlade
överskottet minska med ca 4 miljarder. Fördelningen av OECD-ländernas bytesbalansunderskott
kommer att vara ojämn även under 1977, Detta belyses bl, a, av att
underskottsländerna (exkl. Förenta staterna), som svarar för ca /g av
OECD-produktionen, beräknas få en sammanlagd brist i bytesbalansen på ca 28
miljarder dollar 1977. De starkare OECD-länderna beräknas minska sitt överskott
från 11 till ca 5 miljarder dollar 1977. Det innebär att dessa länder, som
svarar för ca Vg av den totala produktionen, inte heller 1977 kommer att bära
någon del av det samlade underskottet för OECD-länderna. Denna obalans mellan
å ena sidan några betydande industriländer med kontinuerliga överskott och å
andra sidan ett stort antal mindre OECD-länder med fortsatt mycket stora
underskott utgör ett allvarligt problem för OECD-länderna, De flesta underskottsländer
för en restriktiv ekonomisk politik för att komma i bättre balans med
omvärlden. Det finns dock begränsningar för hur länge och hur kraftigt man kan
strama åt i underskottsländerna.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 42

2.2
Länderöversikter

Förenta
staterna

Det
var främst den väl hävdade privata konsumtionen och omslaget i
lagerinvesteringarna som medförde en ökning av bruttonationalprodukten 1976
med över 6 %, Den mycket starka tillväxten i början av året (mer än 9 % i årstakt
första kvartalet) mattades av successivt och uppgick sista kvartalet till 2,5
%. Den sjunkande tillväxttakten berodde på en avsaktande lageruppbyggnad.
Däremot fick den inhemska efterfrågan exkl. lagerrörelser en allt större
betydelse under loppet av året. Sysselsättningen kunde höjas med nästan 3
miljoner, men ökade under andra halvåret mindre än arbetskraften.
Arbetslösheten visade därför ånyo stigande siffror. Tack vare bl. a, modesta
löneökningar och ansenliga produktivitetsvinster kunde inflationstakten
bringas ned från 7 % i början av året till 5 % vid årsskiftet 1976/1977,

Mot
bakgrund av den höga arbetslösheten och det fortfarande måttliga
kapacitetsutnyttjandet fann den nya administrationen vid sitt tillträde det
motiverat med en ytterligare påspädning av efterfrågan för att säkerställa en
solid konjunkturuppgång 1977 och 1978, Det ursprungliga stimulanspaketet
uppgick till drygt 30 miljarder dollar ca 1,5 % av BNP i stort sett jämnt
fördelade mellan de två åren,i Den skatteåterbäring på 11 miljarder dollar
till hushållen, som utgjorde den viktigaste biten av de avsedda stimulanserna
för 1977, togs emellertid tillbaka av regeringen under tiden frågan behandlades
av kongressen. Motiveringen för regeringens handlande torde främst ha varit
att man befarade att skatteåterbäringen skulle driva på inflationen, som redan
under början av året ökat oroväckande mycket. Genom stimulansprogrammet ökas
dock anslagen avsevärt för sysselsättningsstödjande åtgärder och arbeten i
offentlig regi mot slutet av 1977 och första halvåret 1978. En begränsning av
penningmängdens tillväxt kommer även 1977 att utgöra det centrala elementet i
penningpolitiken. Mot bakgrund av den ökade efterfrågan på krediter kan de
korta räntorna väntas stiga under andra halvåret. Penningpolitiken torde
emellertid inte heller under 1977 utgöra någon broms för konjunkturuppgången.

Konsumtions-
och produktionsökningen i början av 1977 har dock inte blivit lika markerad som
beräknat på grund av osedvanligt dåliga väderförhållanden. Under våren och
sommaren väntas emellertid expansionen accelerera, Det finns viss risk att
detta kan blåsa nytt liv i inflationsförväntningarna. Den svåra vintern i de
östra delarna av landet och torkan i väster har redan gett utslag i högre
priser främst på vissa jordbruksvaror.

En
tillväxt av den slutliga inhemska efterfrågan på ca 5,5 % 1977

1
Stimulanspaketet avser budgetåren 1977 och 1978, vilka börjar den 1 oktober
1976 resp. den 1 oktober 1977.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 43

utgör
den väsentliga styrkepelaren för konjunkturuppgången. Hushållens reala
disponibla inkomster beräknas öka med 5,56 %, Eftersom sparkvoten vid ingången
av året låg avsevärt lägre än den långsiktiga trenden beräknas det relativa
sparandet stiga något 1977, En ökning av den privata konsumtionen med 55,5 %
bedöms dock som möjlig. Konsumtions- och investeringstillväxten beräknas bli
större än 1976 både på det federala och delstatliga planet. De offentliga
utgif-terna kommer därmed att öka med ca 3,5 % över två procentenheter mer
än 1976. Siffran är behäftad med osäkerhet då man fortfarande inte tycks kunna
spendera utgifterna i den federala budgeten i den takt som förutsetts. De
privata fasta investeringarna beräknas öka mer än 1976. Investeringsutvecklingen
är emellertid svagare än under tidigare konjunkturuppgångar.
Bostadsinvesteringarna gynnade av ett gott finansieringsläge sköt i höjden
under andra halvåret 1976 och visade en ökning med över 20 % förra året. En
fortsatt stark uppgång borde kunna ske även 1977, En viss mättnad på småhusmarknaden
beräknas bidra till att ökningen kommer att ligga närmare 15 än 20 %, Ett ökat
kapacitetsutnyttjande och förväntningar om en väl hävdad konjunkturuppgång
kommer att förstärka de privata investeringarna (exkl. bostäder). Enligt
senaste enkäter bedöms en tillväxt på 89 % i volym ligga inom räckhåll. Inom
vissa processindustrier beräknas man komma att närma sig kapacitetstaket mot
slutet av 1977.

Det
kraftiga omslaget i lagerinvesteringarna spelade en mycket stor roll för
tillväxten förra året. I år torde lagren växa i stort sett i takt med
försäljningen. Lagerrörelser är dock svåra att förutse och man kan inte
utesluta att en viss ytteriigare lageruppbyggnad kan komma att äga rum.

Inflationstakten
väntas återigen öka något 1977; konsumentpriserna torde stiga med 5,56 %
jämfört med 1976. Produktivitetsvinsterna beräknas inte bli lika stora som
förra året, vilket i och för sig är normalt i detta skede av
konjunkturförloppet. Samtidigt torde löneökningarna bli minst lika stora som
förra året. Utvecklingen för jordbrukspriserna väntas vidare förstärka
prisökningarna.

Den
osedvanligt starka importökningen förra året var den främst bidragande orsaken
till att bytesbalansen försämrades med över 13 miljarder dollar mellan 1975
och 1976. En kraftigare tillväxt för importen än exporten i år torde försämra
bytesbalansen ytterligare och medföra ett underskott på ca 5 miljarder dollar.

Den
amerikanska ekonomin skulle med ovan skisserade utveckling få en tillväxt
på ca 5,5 % 1977, Det anses vara tillräckligt för att kunna reducera
arbetslösheten till ca 7 % även om arbetskraften beräknas växa med inemot 2,5
miljoner personer.

1
De offentliga investeringarna hänförs i de amerikanska nationalräkenskaperna
till offentliga utgifter.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 44

Japan

Efter
en kraftig uppgång i konjunkturen i Japan under vinterhalvåret 1975/1976 med en
närmast explosionsartad exportutveckling som främsta drivkraft, inträdde en
markant avmattning redan under andra kvartalet 1976, Avmattningen blev
bestående under resten av 1976 trots att vissa stimulansåtgärder sattes in
under hösten. Ökningen i den privata konsumtionen dämpades och
importefterfrågan blev väsentligt svagare i de stora avnämarländerna.
Bruttonationalprodukten visade dock för året i sin helhet en relativt stark
tillväxt närmare 6 % främst till följd av den mycket snabba tillväxten
under årets första kvartal. Den starka exporttillväxten bidrog till ett
överskott i bytesbalansen för 1976 på 3,7 miljarder dollar. Inflationen
nedbringades från närmare 12 % 1975 till strax över 10 % 1976,

Det
gångna vinterhalvåret har präglats av en fortsatt relativt matt utveckling av
produktion och efterfrågan. Industriproduktionen har t. o, m. minskat under de
tre månaderna fr, o, m, december. En viss försämring av arbetsmarknadsläget
har inträtt samtidigt som inflationstakten avtagit något mer än förväntat.
Ökningstakten för konsumentpriserna överstiger dock fortfarande 9 %, vilket är
högre än vad de japanska myndigheterna anser acceptabelt.

Den
ekonomiska politiken, som under större delen av 1976 präglades av avvaktande
försiktighet med inflationsbekämpning som främsta mål, gavs under senhösten en
mer expansiv inriktning. Ett stimulanspaket om ca 1000 miljarder yen
motsvarande ca 15 miljarder kr. presenterades då i syfte att stödja
investeringsutvecklingen. I januari presenterades vidare en
kompletteringsbudget med utgiftsökningar för första kvartalet 1977 motsvarande
0,5 % av bruttonationalprodukten på årsbasis. Budgetförslaget för budgetåret
1977, som inleds i april, innehåller också en större utgiftsökning än tidigare
förutsetts. Penningspolitiken har varit fortsatt neutral med en årlig
tillväxttakt för penningmängden på omkring 15 % och med en nedåtgående trend
för räntan.

Under
våren har regeringen presenterat vissa ytterligare stimulansåtgärder, I
samband med en diskontosänkning beslutades om accelererad utläggning av
offentliga byggnads- och anläggningsarbeten, ökade kreditramar för
bostadsbyggande samt vissa ytterligare skattesänkningar. Trots den expansivare
ekonomiska politiken torde bruttonationalprodukten under 1977 visa en lägre
tillväxt omkring 5,5 % än vad som förutsågs i vår preliminära
nationalbudget. Den tidigare beräkningen vilade på antagandet om en klart
förbättrad investeringskonjunktur under 1977, Någon markant förbättring tycks
emellertid inte komma att realiseras. Visserligen kommer de offentliga
investeringarna sannolikt att öka med mer än 8 % till följd av
stimulansåtgärderna men denna ökning kan väntas mer än uppvägas av en svagare
utveckling av företagens fasta investeringar än vad som tidigare förutsågs. Det
låga

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 45

kapachetsutnyttjandet
i förening med osäkerhet om utvecklingen på längre sikt har försämrat, snarare
än återställt förtroendet hos näringslivet. Bostadsbyggandet kommer däremot
sannolikt att lämna ett inte oväsentligt bidrag till den inhemska efterfrågan.
De totala fasta investeringarna torde 1977 komma att öka med mindre än 5 %.

Till
skillnad från konjunkturmönstret i övriga större OECD-länder lämnade
lagerinvesteringarna i Japan inget positivt bidrag till produktionsökningarna
1976. Under 1977 torde en viss lageruppbyggnad kunna äga rum som då skulle ge
ett svagt tillskott till produktionen.

Den
privata konsumtionen kommer att stimuleras av i budgetförslaget planerade
skattesänkningar, A andra sidan väntas vårens avtalsrörelse ge något mindre
inkomstökningar än tidigare beräknat. För året i sin helhet torde den privata
konsumtionen ändå komma att öka med ca 5 %,

Stora
ökningar under 1976 i partipriser och offentliga avgifter har redan i stort
slagit igenom i konsumentpriserna, som under 1977 kan väntas få en något
lugnare utveckling. Den genomsnittliga prisstegringen kommer dock sannolikt
knappast att understiga 9 %,

För
exporten förutses under 1977 en volymtillväxt i takt med världshandelns
expansion, dvs, ca 7 %, medan importökningen väntas bli något mindre än
tidigare beräknat strax under 10 %, Bytesbalansen torde därför även 1977
komma att visa ett mindre överskott. En eventuell fortsättning av de senaste
månadernas appreciering av yenen kommer dock att påverka utvecklingen av
bytesbalansen,

Storbritannien

Sedan
mitten av 1975 har den brittiska regeringen bedrivit en målmedveten ekonomisk
politik för att dämpa den i jämförelse med andra länder höga inflationen och
reducera underskottet i utrikesbalansen. Den allmänt restriktiva politiken har
kompletterats med en industripolitik ämnad att stimulera kapacitetsutbyggnaden
i brittisk industri och underlätta överförandet av resurser till exportsektorn.
Med en svag internationell efterfrågeutveckling under de senaste åren har denna
politik fått betalas med avsevärd arbetslöshet och stora standardminskningar
för det brittiska folket. En utökad, selektiv arbetsmarknadspolitik har
bistått de värst utsatta befolkningsgrupperna och regionerna. Den markanta
deprecieringen av pundet under 1976 och den därav föranledda ytterligare
åtstramningen av politiken har försenat återhämtningen och spätt på
inflationen via en dyrare import,

I
början av 1976 visade konjunkturen tecken på att vända uppåt. De viktigaste
drivkrafterna för konjunkturomslaget var den avsaktande takten i
lagerneddragningen och en ökad export. Inflationstakten bromsades också in.
Fr. o, m, andra kvartalet gick emellertid återhämtningen långsammare. Det
bristande förtroende för den brittiska ekonomin bi-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 46

drog
till en omfattande spekulation mot pundet med påföljande starkt kursfall.
Regeringen såg sig föranleden att skärpa politiken ytterligare bl. a. genom att
skära ned de offentliga utgifterna för innevarande och kommande budgetår.
Vidare var man under hösten tvungen att kraftigt strama åt penningpolitiken,
som hade gjorts något lättare tidigare under året. Detta förde det brittiska
ränteläget upp till rekordhöga nivåer de sista månaderna förra året med
negativa återverkningar på företagens investeringar och på bostadsbyggandet.

Med
skattesänkningar av "Haga-typ" kunde regeringen även 1976 säkerställa
en inkomstpolitisk uppgörelse som löper till augusti 1977. Resultatet torde bli
en avsevärt svagare löneutveckling jämfört med den första fasen av
inkomstpolitiken (augusti 1975juH 1976), Den pris-dämpande verkan upphävs till
viss del av den på grund av devalveringen högre importprisstegringen.
Konsumentpriserna steg under 1976 med ca 15 %, En kraftig nedgång i sparkvoten
förhindrade dock en volymmässig nedgång av den privata konsumtionen. Under
förra året fattades beslut om att dämpa den offentliga konsumtionens tillväxt
och detta gav utslag i en ökning med drygt 2,5 % 1976, vilket ungefär är en
halvering jämfört med 1975. De offentliga investeringarna tilläts växa endast obetydligt.
Tillverkningsindustrins investeringar började vända uppåt från en mycket låg
nivå under första halvåret 1976, men mellan helåren 1975 och 1976 blev det
ändå en minskning för dessa investeringar. De totala fasta investeringarna
minskade därmed med 4 % trots en ökning i bostadsbyggandet.

Till
skillnad från flertalet andra stora OECD-länder var omslaget i
lagerinvesteringarna i Storbritannien inte så accentuerat förra året, Avsaktningen
i lagerneddragningen hjälpte dock till att dra upp produktionen och svarade
för ca V3 av BNP-tillväxten på ca 1 %, En utplåning av exporten och en starkare
ökning av importen under loppet av året ledde till en klar försämring av
bytesbalansen andra halvåret. Denna slutade därför på ett underskott på 1,5
miljarder pund ca 1,3 % av bruttonationalprodukten vilket är av samma
storleksordning som 1975,

I
samband med beslutet om en stor kredit från internationella valutafonden (IMF)
i december förra året deklarerade den brittiska regeringen, att den nuvarande
ekonomisk-politiska strategin skulle fortsätta att bedrivas under åren
19771979, Bl. a. signalerades ytterligare nedskärningar av den offentliga
sektorn under kommande budgetår.

Den
beviljade IMF-krediten samt de internationella åtagandena för att förhindra
stora fluktuationer i pundkursen på grund av förändringar i olika staters
pundtillgodohavanden (de s, k. officiella sterlingdeposi-tionerna) har bidragit
till att förstärka tilltron till den brittiska valutan. Detta har bl, a.
återspeglats i ett betydande valutainflöde under början av 1977. Vidare har
diskontot kunnat sänkas från över 14 % i januari till 8,75 % i april.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 47

En
dämpning av inflationen 1977 är ett villkor för att den ekonomiska politiken
skall krönas med framgång. Med tanke på bl. a. kvardröjande priseffekter från
deprecieringen förra året torde inflationstakten ligga kvar på ca 15 % under
första halvåret i år. Därefter blir prisbilden avhängig av möjligheterna att
enas om en tredje fas i inkomstpolitiken. I syfte att underlätta den fortsatta
inkomstpolitiken har regeringen föreslagit skattesänkningar för budgetåret
1977/78 på 2,3 miljarder pund. Drygt hälften därav trädde i kraft fr, o, m,
april medan den resterande delen ställdes i utsikt såvida en tillfredsställande
uppgörelse nås på arbetsmarknaden. Den brittiska budgeten innehöll även en
ökning av de indirekta skatterna med inemot 1 miljard pund på årsbasis.

Inflationen
väntas i år öka med ett par procentenheter mer än de disponibla inkomsterna.
Förutsatt att prognosen om en fortsatt nedgång av sparkvoten håller, beräknas
den privata konsumtionen komma att minska med inemot 1 % 1977. Som en
konsekvens av tidigare beslut kan den offentliga konsumtionen väntas bli i
stort sett oförändrad jämfört med 1976, Ännu större blir konsekvenserna för de
offentliga investeringarna som torde minska med nästan 10 %, Däremot väntas en
kraftig ökning eller med drygt 10 % av tillverkningsindustrins investeringar.
Den nya industripolitiken och det förbättrade vinstläget i exportindustrin
bidrar till denna starka förbättring. Det höga ränteläget och hushållens
minskade reala inkomster talar för en minskning av bostadsbyggandet. Summerar
man prognoserna för investeringsutvecklingen på olika områden torde de totala
fasta investeringarna 1977 minska med 3 å 4 %, vilket är ungefär en lika stor
nedgång som 1976. En minskad privat konsumtion, lägre investeringar och i stort
sett oförändrad offentlig konsumtion innebär att den slutliga inhemska
efterfrågan minskar även i år.

Den
avsevärda lagerminskningen som ägt rum 1975 och 1976 väntas förbytas i en viss
lagerpåfyllnad i år och därmed bidra med inemot en procentenhet till
BNP-tillväxten. Som vanligt omges lagerutvecklingen av stor osäkerhet. Det
största bidraget till produktionstillväxten beräknas emellertid komma från den
förbättrade utrikesbalansen. Importökningen väntas bli något mindre än förra
året framför allt mot bakgrund av den svaga inhemska efterfrågan, en
förbättrad konkurrenskraft för den importkonkurrerande industrin (på grund av
deprecieringen) och en ökad produktion av Nordsjöolja, Även om de brittiska
exportföretagen delvis utnyttjat den sjunkande pundkursen för att på kort sikt
förbättra vinstläget i stället för konkurrenskraften väntas exporten stiga
ungefär i takt med världshandeln eller med ca 7 %, Detta skulle innebära att
den under en lång tid registrerade årliga förlusten av marknadsandelar på 4,5 %
skulle utebli 1977, Den reala förbättringen av utrikesbalansen beräknas ge ett
tillskott till bruttonationalproduk-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 48

ten
på ca 1 procentenhet och bytesbalansens underskott kan minska med ca 1 miljard
pund. Redan 1978 ser det ut som Storbritannien skulle kunna lämna den
traditionella rollen som underskottsland.

En
mycket långsam exportledd konjunkturuppgång fortsätter således 1977
bruttonationalprodukten beräknas öka med ca 1 %. En fortsatt selektiv
arbetsmarknadspolitik torde mildra konsekvenserna för speciellt utsatta
branscher och regioner. Den svaga produktionstillväxten torde enbart kunna
begränsa ökningen av arbetslösheten som vid slutet av 1977 kan komma att uppgå
till 1,41,5 miljoner,

Förbundsrepubliken
Tyskland

Liksom
i flera andra OECD-länder var det en kraftig konsumtionsökning och ett mycket
markerat omslag i lagerinvesteringarna som drev tillväxten i höjden i början av
1976, Lagerökningarna och därmed också de positiva effekterna på produktionen
minskade efter hand under förra året. Konsumtionen och investeringarna ökade
emellertid inte tillräckligt kraftigt för att kompensera den svagare
lagertillväxten och åstadkomma en stark, självbärande uppgång. Finanspolitiken
hade dessutom gjorts mer restriktiv jämfört med 1975, Förbättringen av hushållens
reala disponibla inkomst var måttlig och tillväxten i den privata konsumtionen
åstadkoms till stor del av att en mindre andel av inkomsterna gick till
sparande. Bruttonationalproduktens ökning på 5,5 % kunde främst tillskrivas
den starka expansionen under årets första del. Sysselsättningen var i stort
sett oförändrad under året och arbetslösheten minskade endast marginellt. Dock
kunde korttidsarbetet, en form av partiell arbetslöshet som förekom speciellt
mycket i Förbundsrepubliken Tyskland under lågkonjunkturen, bringas ned med V2
miljon under 1976, Industriproduktionen var vid slutet av året åter uppe vid
den tidigare högsta nivån från 1973,

Vid
ingången av 1977 kännetecknades den västtyska ekonomin av en hög arbetslöshet
(över 4 %), en relativt låg och stabil inflationstakt (ca 4 %), stor outnyttjad
kapacitet i flertalet branscher och ett väsentligt överskott i bytesbalansen
(motsvarande 2,2 % av bruttonationalprodukten). Från officiellt västtyskt håll
anses att ytterligare efterfrågestimulanser riktade mot konsumtionen knappast
kan hjälpa upp den nuvarande situationen. Det stora budgetunderskottet
begränsar också menar man det ekonomisk-politiska handlingsutrymmet. Med
motiveringen att de ekonomiska problemen till stor del inte är konjunkturella
utan stmkturella bl. a. konsekvenserna av att D-marken tidigare varit
undervärderad under en lång tid eftersträvar man i stället en långfristig
förstärkning av investeringarna. Man har därför föreslagit ett offentligt
investeringsprogram på 16 miljarder D-mark fördelat över

1
Merparten av investeringarna kommer att avse miljövård, energi- och
vattenförsörjning, trafiksäkerhet etc.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 49

perioden
19771980, Order på 34 miljarder D-mark beräknas kunna bit placerade redan
1977 och regeringen strävar efter att effekterna på konjunktur och
sysselsättning skall komma så snart som möjligt. Programmets genomförande är
dock avhängigt av ett slutgiltigt godkännande från några av delstaterna.

Sedan
vår preliminära nationalbudget lades fram har således den västtyska politiken
lagts om i en något mer expansiv riktning. Effekterna av
investeringsprogrammet blir förmodligen rätt begränsade 1977 men torde ändå
förstärka uppgången mot slutet av året. Dessutom har några löneavtal gett
något högre lönepåslag än vad man tidigare räknade med, vilket torde stärka den
privata konsumtionen. Fortfarande ger emellertid de framåtblickande
konjunkturindikatorerna i vissa avseenden en motstridig bild. Orderingången
till tillverkningsindustrin ökade betydhgt under förra hösten. Detta gällde
speciellt för investeringsvaror där hemmaefterfrågan stigit osedvanligt
starkt. Sedan årsskiftet har emellertid efterfrågan på investeringsvaror från
hemmamarknaden varit svagare. Barometerundersökningar avspeglar en kvardröjande
pessimism bland företagen. Den förbättrade vinstutvecklingen och orderingången
pekar mot en ökning av investeringarna i maskiner och utrustning med 78 % i
år. Det är samma tillväxttakt som förra året, men man bör ha i minnet att
investeringsbidrag utgick för denna typ av investeringar under första hälften
av 1976, Fr, o, m, juh 1977 kommer investeringsbidraget på 7,5 % för avslutande
byggnads- och anläggningsinvesteringar (som utgör mer än 50 % av de totala
fasta investeringarna) inte längre att gälla. För att företagen skall kunna
komma i åtnjutande av bidragen torde de flesta byggen redan vara påbörjade.
Byggnads- och anläggningsinvesteringarna beräknas därför endast öka med någon
procent från förra året. Det är främst byggandet inom industrin som svarar för
ökningen.

Därmed
skulle de totala fasta investeringarna öka med ca 45 % 1977 vilket är ungefär
samma ökningstakt som förra året. De senaste årens investeringar har i mycket
liten utsträckning lett till kapacitetsutvidgningar. De synes i stället ha
gjorts med syfte att rationalisera produktionen och hålla nere
personalkostnaderna. Utan en god tillväxt i efterfrågan och väsentliga
kapacitetsutvidgningar de närmaste åren torde man knappast få bukt med den
svåra arbetslösheten.

En
ökning av hushållens reala disponibla inkomst med kanske 3,5 % kommer att ge
drivkraft åt den privata konsumtionen. Därtill torde man för första gången
sedan 1973 kunna notera en viss ökning av sysselsättningen. Eftersom
sparkvoten kommit ned till en förhållandevis låg nivå väntas den ligga kvar
oförändrad 1977, I år kommer den största utbetalningen hittills att göras av
arbetstagarnas fonderade andel av förmögenhetstillväxten i företagen. Vid
mitten av året utbetalas merparten av fondfrisläppen på 2025 miljarder
D-mark, Detta förväntas

4
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 50

ge
extra skjuts åt den privata konsumtionen andra halvåret och den kan för 1977
därför beräknas öka med 44,5 %, Med en offentlig konsum-tionsökning på 2,53 %
kommer den slutliga inhemska efterfrågan att stiga med ca4 %,

Importen
kommer sannoUkt inte att stiga lika kraftigt i år som 1976 då omsvängningen av
lagerinvesteringarna hade så stor betydelse. Mot bakgmnd av den höga
importelasticiteten kommer emellertid tillväxten av den inhemska efterfrågan
att bidra till en ökning av importen (av varor och tjänster) med 89 % i år.
Exporten, vars starka tillväxt saktade av mot slutet av förra året, beräknas
stiga med 78 %. Importtillväxten är inte tillräckligt stor för att eliminera
det ansenliga överskottet i bytesbalansen. Cnligt förbundsregeringen väntas
överskottet gå ned någon miljard till 23 miljarder dollar, OECD-sekretariatet,
som förutser en svagare uppgång i den västtyska konjunkturen 1977, beräknar
dock att överskottet i bytesbalansen skall bli 45 miljarder dollar. Jämfört
med 1976 beräknas bruttonationalprodukten stiga med inemot 4,5 % 1977 en
avsaktning med 1 procentenhet. Arbetslösheten torde i år komma att minska
något, men knappast att understiga 4 %, Den ekonomiska tillväxten och
kostnadsstegringarna beräknas inte medföra en ökning av inflationstakten, utan
denna väntas ligga kvar på ca 4 %, Därmed skulle Förbundsrepubliken Tyskland
även för 1977 väsentligt avvika från de flesta andra OECD-länder när det gäller
bytesbalans och inflation,

Frankrike

Under
andra hälften av 1975 och några månader in på 1976 steg den inhemska
efterfrågan starkt, påverkad bl, a, av en ekonomisk politik som under loppet av
1975 gavs en alltmer expansiv inriktning. Ett omfattande stimulanspaket
genomfördes under hösten 1975 vilket i förening med ett kraftigt omslag i
lagerinvesteringarna bidrog till en mycket stark produktionsutveckling under
första halvåret 1976, Bruttonationalprodukten visade då en tillväxt på omkring
7 % i årstakt.

Redan
sommaren 1976 inträdde emellertid en tydlig avmattning. Effekterna av
stimulansåtgärderna ebbade gradvis ut och lageruppbyggnaden avtog.
Produktionstillväxten under andra halvåret sjönk till mindre än hälften av
takten under första halvåret. För året i sin helhet noterades en BNP-tillväxt
på 5 %. Den starka tillväxten under årets första månader medförde ingen
nämnvärd förbättring av arbetsmarknadsläget. Arbetslösheten låg genomsnittligt
under året på över 4 %,

Konsumentpriserna
fortsatte att öka i snabb takt under 1976 till följd av det höga
efterfrågetrycket under första halvåret liksom till följd av en under året
effektiv depreciering av francen med omkring 12 %, Detta drev självfallet upp
importpriseraa. Konsumentprisstegringarna under 1976 uppgick till 9,6 % jämfört
med 1975,

Den
kraftiga lageruppbyggnaden under första hälften av 1976 och en under året
starkt ökad olje- och råvaruimport bidrog till en betydande

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget
1977 51

försämring
av handelsbalansen. Bytesbalansunderskottet 1976 uppgick till 5,5 miljarder
dollar.

Mot
bakgrund av utrikesbalansens försämring och den fortsatta höga
prisstegringstakten presenterades i september 1976 ett omfattande åtstramningsprogram,
den s. k. Barre-planen. Programmet, vars primära syfte är att bromsa pris- och
kostnadsökningarna, omfattande bl, a. prisstopp fram till 1976 års slut, en
frysning av offentliga taxor och avgifler fram till den 1 april 1977 samt en
sänkning av mervärdeskatten vid 1977 års ingång. Programmet innehåller även
vissa åtgärder för att stimulera industrins investeringar.

Barre-planen
har hittills varit framgångsrik i så måtto att konsumentprisökningarna
bromsats upp väsentligt de senaste månaderna. Vid årsskiftet låg
inflationstakten under 4 % vilket emellertid främst måste tillskrivas
prisstoppets och momssänkningens tillfälliga effekter. Nyligen höjda
bränslepriser, stigande livsmedelspriser och under prisstoppet uppdämda
prisökningar torde åter komma att pressa upp inflationstakten. Enligt
Barre-planens målsättning skall konsumentprisökningen mellan 1976 och 1977
hållas till 8 %,

I
utbyte mot den genom prisstopp och momssänkning åstadkomna uppbromsningen av
inflation emotser regeringen återhållsamma lönekrav under 1977, Man räknar med
att lönestegringen skall kunna hållas på samma nivå som inflationen.
Finanspolitiken har en fortsatt restriktiv inriktning med ett reducerat
statsbudgetunderskott som främsta mål. De ursprungliga planerna att vända förra
årets mycket stora underskott på 25 miljarder franc (1,5 % av
bruttonationalprodukten) till ett mindre överskott i år har emellertid måst
överges. Man räknar med ett budgetunderskott 1977 på ca 10 miljarder franc.

Penningpolitiken
blev under 1976 gradvis stramare och förväntas förbli restriktiv under 1977,
Målet för penningmängdens ökning under året har satts till 12,5 %,

Den
ekonomiska politikens restriktiva inriktning kommer att få en dämpande effekt
på produktions- och efterfrågeutvecklingen under 1977, De selektiva åtgärder
som satts in under våren torde inte ändra politikens restriktiva karaktär.
Däremot torde dessa få effekter på sysselsättningen. Den privata konsumtionen
som under vinterhalvåret tillfälligt stimulerades av prisstoppet och momssänkningen
kan väntas få en förhållandevis svag utveckling under året och kommer knappast
öka med mer än omkring 3 %,

Företagens
djupa pessimism i slutet av förra året har enligt de senaste
barometemndersökningarna gett vika något men industriproduktionen väntas inte
visa någon nämnvärd ökning de närmaste månaderna. Företagens investeringar
torde knappast heller visa någon markerad ökning under 1977, Fortsatt stor
outnyttjad kapacitet och en svag inhemsk och extern efterfrågan är de
viktigaste skälen till detta. Osäkerheten inför nästa års parlamentsval torde
också verka tillbakahållande på investe-

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 52

ringsutvecklingen.
En förbättrad finansiell ställning i takt med uppbromsningen av löneutvecklingen
skulle å andra sidan kunna ge ett visst investeringsincitament. De totala fasta
investeringarna torde knappast komma att öka med mer än någon dryg procentenhet
1977,

Den
svagare efterfråge- och lagerökningen väntas leda till en mindre snabb
importtillväxt 1977 än 1976, Exporten borde samtidigt kunna öka åtminstone i
takt med världshandelns expansion. Bytesbalansunderskottet borde därför kunna
nerbringas med ca 1 miljard dollar i jämförelse med 1976 års underskott.
Bruttonationalprodukten kan väntas visa en tillväxt på omkring 3 % 1977.

Danmark

Under
1975 och början av 1976 fördes i Danmark en starkt expansiv ekonomisk politik
som syftade till att i avvaktan på den internationella konjunkturuppgången
hålla den interna efterfrågan uppe och undvika en akut sysselsättningskris. Med
en fem månaders momssänkning och investeringsstimulanser som främsta instrument
lyckades man hålla tillbaka en drastisk uppgång i arbetslösheten. Samtidigt
gav stimulansåtgärderna utslag i en utomordentligt kraftig efterfrågeexpansion
under 1976, Den totala inhemska efterfrågan steg 1975 till 1976 med ca 9 %.
Momssänkningen i förening med ett lägre sparande resulterade i en mycket stark
ölcning av den privata konsumtionen som steg med mer än 6 %. Tillsammans med en
betydande lageruppbyggnad med inriktning på importerade råvaror gav detta
utslag i en drastisk importökning. När samtidigt exporten steg betydligt
långsammare än förutsett växte bytesbalansunderskottet utomordentligt snabbt
och kom vid slutet av året att uppgå till 11,5 miljarder danska kr, eller ca 5
% av bruttonationalprodukten. Bruttonationalprodukten visade en starkare
tillväxt än väntat 5,5 % medan arbetslösheten trots den starka efterfrågan
genomsnittligt för året låg kvar på en hög nivå. Inflationen nedbringades
endast obetydligt till strax över 9 %,

Den
under året drastiska försämringen av bytesbalansen och hänsynen till den redan
mycket stora utländska skuldsättningen framkallade i augusti 1976 beslut av en
folketingsmajoritet om ett omfattande åtstramningspaket. Programmets syfte är
att genom finanspolitisk restriktivitet och inkomstpolitiska ramangivelser
begränsa tillväxten av den privata konsumtionen och importen för att frigöra
resurser till exportsektorn och därigenom nedbringa bytesbalansunderskottet.

De
bedömningar som gjordes i vår preliminära nationalbudget beträffande
åtstramningspaketets effekter på den ekonomiska aktiviteten under 1977 är i
allt väsentligt fortfarande gihiga. Den privata konsumtionens utveckling har
sedan hösten varit dämpad och beräknas under 1977 inte öka med mer än någon
procentenhet, en ökning som nästan helt är att tillskriva en förutsedd
sjunkande sparbenägenhet. Hushållens

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 53

disponibla
inkomster beräknas nämligen inte öka med mer än vad som motsvarar den
förväntade inflationstakten.

Avgörande
för efterfrågeutvecklingen och för pris- och kostnadsutvecklingen är utgången
av vårens avtalsförhandlingar. Genom att medlarbudet upphöjdes till lag
slutade uppgörelsen på 2 procents löneökning utöver kompensation för
levnadskostnadsstegring. Med en beräknad löneglidning på 12 % torde den
samlade löneökningen 1977 jämfört med 1976 uppgå till omkring 10 %, dock med en
under året avtagande ökningstakt. Prisstegringarna väntas till följd av ökade
lönekostnader, ökade indirekta skatter och det temporära prisstoppets
upphörande bli relativt kraftiga under årets första hälft men därefter
successivt bromsas upp. För året i sin helhet förutses en inflationstakt på
omkring 9 %,

Den
förutsedda dämpade efterfrågeutvecklingen och den restriktiva kreditpolitiken
talar för en svag investeringsutveckling under 1977, Företagens fasta
investeringar blir till stor del beroende av exportefterfrågans utveckling. De
torde komma att visa en viss ökning under året. Bostadsbyggandet väntas däremot
sjunka ganska väsentligt. Tillväxten i de totala fasta investeringarna kommer
därmed sannolikt att bli obetydlig.

Den
inhemska efterfrågan utvecklas svagt och arbetslösheten kan under årets första
hälft förväntas stiga betydligt. Tillväxten i bruttonationalprodukten kommer
knappast att uppgå till mer än 22,5 %, Den svaga konsumtionstillväxten i
förening med en förutsedd negativ lager-investering beräknas leda till att
importen för 1977 blir oförändrad i volym. Med en beräknad exporttillväxt på
56 % torde bytesbalansunderskottet komma att reduceras med omkring 3
miljarder danska kr,

Finland

En
jämfört med andra OECD-länder rekordartad försämring av bytesbalansen 1975
fick som konsekvens att såväl finans- som penningpolitiken lades om i
restriktiv riktning. Målet med denna strama politik har varit att minska
underskottet i utrikesbalansen, begränsa den utländska skuldsättningen och
nedbringa pris- och kostnadsstegringarna till konkurrentländernas nivå.
Förbättringen av bytesbalansen blev remarkabel förra året främst tack vare
samverkan mellan en mycket svag inhemsk efterfrågan, omsvängningen av
lagerinvesteringarna och en hävdad ex-portutvecklmg. Obalansen gentemot
uflandet är emellertid fortfarande stor och inflationen anses ännu inte ha
kommit ned på önskad nivå. För att nå målet om ett bytesbalansunderskott på ca
2 % av bruttonationalprodukten år 1980 måste tillväxten av den inhemska
efterfrågan hållas nere ännu ett par år.

Den
finska exporten, som börjat öka redan andra halvåret 1975, kunde främst tack
vare ett starkt första halvår öka med ca 17 % i volym 1976,
Efterfrågesituationen på avsättningsmarknaderna medgav emeller-

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 54

tid
inga större prisökningar på exportvarorna, varför lönsamheten inte kunde
förbättras tillräckligt i företagen. Om den utländska efterfrågan således
hämtade sig en hel del jämfört med 1975 så var förhållandet det motsatta för
hemmaefterfrågan. Förändringen från en tillväxt i den slutliga inhemska
efterfrågan på mer än 4 % 1975 till en minskning med ca 2,5 % 1976 var den
största som noterades för något OECD-land. En inkomstpolitisk helhetsuppgörelse
under början av förra året begränsade löneökningarna kraftigt, vilket också
bidragit till en dämpning av konsumentprisökningen till drygt 14 % 1976,
Dessutom senarelades skatteåterbäringen till 1977, varför hushållens reala
disponibla inkomster minskade med 3 ä 4 %, En kraftig minskning av sparkvoten
medförde dock att den lägre inkomstnivån inte slog igenom fullt ut på den
privata konsumtionen. Denna blev dock ca 1/2% mindre än 1975. Investeringarna
har i Finland en högre importbenägenhet än konsumtionen, varför det ur
bytesbalanssynpunkt var viktigt att minska den under första hälften av
1970-talet osedvanhgt höga investeringskvoten. Den strama penningpolitiken, ett
dåligt självfinansieringsläge och svag produktionstillväxt inverkade negativt
på investeringsviljan. De privata investeringarna minskade därför med mer än 15
%, vilket också innebar att de totala fasta investeringarna minskade med
1314%, Trots att regeringen 1975 ingrep för att begränsa ökningen av den
offentliga konsumtionen har derma fortsatt att växa mer än vad som ansetts
vara önskvärt. En treprocentig tillväxt hade satts som mål för 1976, men den
offentliga konsumtionen blev drygt en procentenhet högre. En del av
utgiftsökningen kan hänföras till åtgärder för att hjälpa upp det dåliga
sysselsättningsläget.

Företagen,
främst inom exportindustrin, sålde 1976 ut från färdigvarulagren och dn högre
efterfrågan från utlandet slog därför inte helt igenom på produktionen.
Lagerneddragningen beräknas därmed ha dämpat BNP-tillväxten med ca 1,5
procentenheter. Den svaga inhemska efterfrågan höll tillbaka importen och denna
reducerades t, o, m, med ett par procent. Därmed kunde man i stort sett halvera
bytesbalansunderskottet och denna anmärknin"svärda förbättring gav också
ett bidrag till produktionstillväxten med över 3,5 %.

Efter
en långt utdragen avtalsrörelse ser det ut som en samlad lösning på
förbundsnivå skall kunna uppnås. Förhandlingarna rör sig om ett två-årsavtal
(1/3 197728/2 1979) som bl, a, syftar till att förbättra det finska relativa
kostnadsläget. Regeringen kommer för 1977 att korrigera skatteskalorna för
inflationen. Detta väntas ge ett väsenfligt tillskott till hushållens
disponibla inkomster, som i år kan väntas öka med 3 å 4 procentenheter mer än
inflationen. Med tanke på att konsumtionen reagerar med viss eftersläpning på
inkomstförändringar och att arbetslöshetssituationen förvärrats drastiskt
kommer sannolikt en del av inkomstökningen att sparas. Den privata konsumtionen
beräknas

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 55

därmed
öka med omkring 2 %, Den successiva åtstramningen av den offenUiga konsumtionen
väntas i år innebära att den eftersträvade ökningen om högst 3 % uppnås. En
klar försämring av investeringsbenägenheten har noterats under 1976. En dålig
lönsamhet och ett lågt kapacitetsutnyttjande samt ett fortsatt stramt
finansieringsläge talar för att de privata investeringarna fortsätter att
minska 1977, Den senaste investeringsenkäten från Finlands Bank pekade mot en
minskning på ca 5 %, Därmed skulle den inhemska efterfrågan exkl, lager öka med
ungefär 2 % i år. Den finska exporten, som till 50 % består av skogsprodukter,
väntas öka med mer än 10 % i år. Devalveringen på 6 % i början på april kommer
att förstärka konkurrenskraften något. Importökningen kommer sannolikt att bli
måttlig med tanke på den svaga investeringsutvecklingen. Tillsammans med en
viss lageruppbyggnad och en förbättrad utrikesbalans beräknas
bruttonationalprodukten efter att ha varit i stort sett oförändrad under två
år öka med 3 % i år jämfört med 1976, Från finskt officiellt håll har man
beräknat att bytesbalansens underskott skall kunna förbättras med inemot 2
miljarder mark. Med tanke på devalveringens priseffekt torde förbättringen knappast
bli så stor som man tidigare räknat med.

Finland
har under 1975 och 1976 lyckats upprätthålla ett förhållandevis gott sysselsättningsläge.
Den under flera år svaga produktionstillväxten har dock successivt inneburit
en allt högre arbetslöshet. För 1977 i dess helhet kan arbetslösheten i
genomsnitt väntas ligga på minst 4,5 %, eller ca 110 000 personer, vilket är en
klar försämring från förra året,

Norge

Den
ekonomiska politiken i Norge har liksom i Sverige de senaste åren inriktats på
att överbrygga den internationella lågkonjunkturen genom att upprätthålla en
hög inhemsk efterfrågan och därmed undvika utbredd arbetslöshet. En expansiv
efterfrågepolitik i förening med breda inkomstpolitiska uppgörelser har
möjliggjort en hög och stabil tillväxt. Försämringen av utrikesbalansen har i
kraft av förväntade framtida oljeintäkter ej nämnvärt beskurit utrymmet för en
dylik politik.

Genom
en aktiv produktions- och sysselsättningsstödjande politik, delvis av selektiv
karaktär, lyckades man bibehålla en relativt hög aktivitet under 1975, då den
norska bruttonationalprodukten uppvisade högsta tillväxten i hela OECD-området,
3,3 %, Genom ökad offentlig konsumtion och investeringar, lagerstöd och
särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder lyckades man även under 1976 hålla
sysselsättningen på en hög nivå. Arbetslösheten, som nådde en topp vid
årsskiftet 1975/ 1976 sjönk successivt under 1976 och uppgick vid slutet av
året till omkring 1 %,

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 56

Den
inhemska efterfrågan utvecklades starkt under 1976 till följd av den expansiva
politiken. Stimulansåtgärderna i förening med en fallande sparbenägenhet
bidrog till en kraftig ökning med närmare 6 % av den privata konsumtionen.
De totala fasta investeringarna visade större expansionskraft än väntat och
ökade med ca 10 % trots en svag utveckling av bostadsbyggandet. Det var i
stället de offentliga investeringarna och investeringarna inom oljesektorn och
tillverkningsindustrin som fortsatte att stiga över 1975 års uppdrivna nivå.
En viss lagerreduktion svarade för ett mindre efterfrågebortfall.
Bruttonationalproduktens tillväxt 1976 blev 5,7 %.

Kombinationen
av en snabbt stigande inhemsk efterfrågan, en svagare extern efterfrågan än
förutsett och en kraftig försämring av bytesförhållandet resulterade i ett
rekordstort underskott i bytesbalansen. Det uppgick till 20 miljarder norska
kr. eller omkring 12 % av bruttonationalprodukten.

En
dämpning av pris- och kostnadsutvecklingen har varit ett andra viktigt mål för
den ekonomiska politiken. Våren 1976 träffades en inkomstpolitisk uppgörelse
mellan regeringen, jordbmkarna och arbetsmarknadens parter. Enligt denna åtog
sig regeringen att i utbyte mot begränsade nominella löneökningar garantera
löntagarna en tillväxt av den reala disponibla inkomsten på 3 % under 1976,
Avtalet, i förening med en mindre stark löneglidning än tidigare, reducerade
den genomsnittliga ökningen av timförtjänsten till omkring 17 % under 1976 i
jämförelse med 20 % 1975. En betydande produktivhetsökning ledde till att
ökningen av arbetskostnaden per producerad enhet gick ned från 23 % 1975 till 7
% 1976,

Inflationen
nedbringades till en årlig takt av 7,5 % under andra hälften av 1976, vilket
dock främst återspeglar ett då infört partiellt prisstopp, GenomsnitUigt för
helåret uppgick inflationen till strax över 9%,

För
1977 har finans- och penningpolitiken getts en mindre expansiv inriktning i
syfte att åstadkomma en viss dämpning av den interna efterfrågan, I syfte att
stödja sysselsättningen under vinterhalvåret 1976/1977 har dock selektiva
stimulansåtgärder satts in. Regeringen eftersträvar även i år en samlad inkomstpolitisk
uppgörelse för att hålla tillbaka pris- och kostnadsstegringarna och samtidigt
garantera löntagarna en real standardökning. I utbyte mot en sänkning av den direkta
skatten med över en miljard Nkr lyckades regeringen i april ro i hamn en
uppgörelse med blygsamma nominella löneökningar. Man räknar för 1977 med en
ökning på 2,5 % av den reala disponibla inkomsten. Under förutsättning att
detta realiseras kan den privata konsumtionen förväntas öka med inemot 5 %.

Den
offenfliga sektorn kommer i enlighet med den mer restriktiva politiken att
bidra mindre till produktionstillväxten än under 1976, De

s. 57 Kontrollera mot PDF

BiL
Reviderad nationalbudget 1977 57

offentliga
investeringarna, som förra året ökade med mer än 10 %, väntas i år stiga med
drygt hälften. Barometerdata pekar på att tillverkningsindustrins
investeringar kommer att öka relativt kraftigt i år. Flera stora
investeringsprojekt på det petrokemiska området kommer däremot att avslutas
under året, vilket kommer att påverka tillväxttalen för industriinvesteringarna
rätt mycket. Bostadsbyggandet kommer sannolikt att visa ringa eller ingen
ökning under 1977, De totala fasta investeringarna torde därmed komma att öka
med ett par procent.

Den inhemska efterfrågan
kan väntas stiga med ca 4 %, vilket är åtskilligt lägre än förra årets ökning.
Bruttonationalprodukten kommer detta till trots visa en starkare tillväxttakt i
år 66,5 % till följd av en förväntad markant förbättring av den reala
utrikesbalansen föranledd framför allt av en starkt ökad export av olja och
gas och en fömtsedd förbättring av sjöfartsintäkterna. Till följd av stora
räntebetalningar till utlandet torde bytesbalansens underskott endast kunna
nedbringas med någon miljard.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 58

3
Utrikeshandeln

3.1
Exporten

Världshandeln
tillväxte mycket starkt under 1976. Man kan uppskatta att volymökningen
19751976 blev närmare 12 % dvs. i stort sett lika stor som 19721973,
Världshandeln har därmed i betydande mån återhämtats efter nedgången 1975 och
ligger nu klart över 1974 års nivå. Den mest expansiva fasen i uppgången
inträdde under första halvåret i fjol, varefter tillväxten dämpades i samband
med att effekten från lagerinvesteringarna ebbade ut. Likafullt torde
världshandeln ha stigit med ca 9 % i årstakt mellan första och andra halvåret
1976,

Den
svenska exportens utveckling under 1976 var långt ifrån lika expansiv.
Exportvolymen blev bara 3 V2 % högre än 1975, Beräkningen i den preliminära
nationalbudgeten 1977 kom därigenom att utgöra en viss överskattning,! Mer än
halva volymtillväxten var hänförbar till en synnerligen stark ökning av
fartygsleveranserna.

Det
torde stå utom allt tvivel att exporten under 1975 och 1976 fick vidkännas en
betydande minskning av dess volymmässiga andelar i den internationella handeln.
Denna bedömning kvarstår i stort sett oförändrad även efter det att eventuella
effekter av den svenska exportens strukturella länder- och varusammansättning
vis-a-vis världshandeln i möjligaste mån beaktats. Dessa frågor berörs
ytterligare i det följande. Förlusterna av marknadsandelar får därmed
väsentligen ses som effekter av förändringar i relativa exportpriser, relativt
efterfrågetryck, m. m. Därmed inte sagt att ofullkomligheter i beskrivningen
av utvecklingen, liksom även rent statistiska brister i fråga om
prismätningen, inte existerar eller att de inte skulle vara principiellt sett
allvarliga; endast att ifrågavarande faktorer rimligen inte synes kunna
erbjuda någon huvudförklaring till den andelsutveckling som karakteriserat
tvåårsperioden 1974 1976.

1
löpande priser ter sig andelsutvecklingen under perioden 1974 1976 inte på
långt när lika ogynnsam och detta beror på den kraftiga ökningen av de svenska
exportpriserna i förhållande till världshandelspriserna. Denna
relativprishöjning inträffade till största delen 1974 1975 och medförde att
marknadsandelarna i löpande priser samtidigt steg något. Relativprishöjningen uppvägde alltså mer än väl .volymminskningen
hos marknadsandelarna. Detta blev emellertid inte fallet

1
Beräkningen har gjorts med enhetsvärdeindex som deflator. Denna typ av deflator
används genomgående i de beräkningar av världshandelsvolymen som ovan
relaterats. På nationalräkenskapsbasis steg exportvolymen med något mindre än 6
%; beräkningen i den preliminära nationalbudgeten utgjorde här en något större
överskattning.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 59

19751976,
Ökningen i exportens relativpris blev jämförelsevis måttlig men de volymmässiga
andelsförlusterna fortsatte i oförminskad takt. Härigenom kom marknadsandelarna
i löpande priser att sjunka och nedgången 19751976 blev större än vad
uppgången 19741975 hade varit.

Bedömningen
av exportutvecklingen under 1977 har reviderats upp en aning i förhållande till
vad som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. Denna upprevidering
kan dock hänföras till att exporten av fartyg 1977 framför allt begagnade
nu beräknas utvecklas mindre ogynnsamt. Räknat exklusive fartyg innebär den nu
framlagda prognosen en något lägre tillväxttakt än den tidigare. 1 viss mån
har detta att göra med att förväntningarna om en god ekonomisk tillväxt dämpats
något för vissa länder, främst de övriga nordiska länderna, vilka har stor
betydelse för vår exportutveckling. Härtill kommer att bedömningen av exporten
till Östeuropa och OPEC-länderna måst revideras ned ganska påtagligt. Exporten
till dessa länderområden kom att utvecklas oväntat svagt mot slutet av 1976.

Resultat
från bl. a, konjunkturbarometern samt inte minst den svaga exportutvecklingen
under de första månaderna 1977 tyder på att exportens marknadsandelar
fortsatte att falla i slutet av 1976 och början av 1977. Den nedåtgående
tendensen för andelarna synes inte ha bromsats så mycket som man tidigare
räknat med. Med verkan från och med andra kvartalet 1977 har den svenska kronan
skrivits ned med 6 % gentemot huvudländerna i den västeuropeiska
"valutaormen", Västtyskland, Belgien och Nederländerna. En
nedskrivning med 3 % har företagits gentemot de danska och norska kronorna. I
den mån dessa förändringar av riktkurserna inom "ormen" tar sig
uttryck i motsvarande ändringar i de faktiskt tillämpade växelkurserna,
innebär åtgärderna en effektiv sänkning av kronkursen med drygt 5 %, eller ca
4 % sett mellan genomsnitten för 1976 och 1977. Härvid har förutsatts att de
industriländer som står utanför "ormen" (med undantag för Finland,
som också devalverat) inte i någon nämnvärd utsträckning förändrar sina
växelkurser gentemot D-marken som resultat av de nordiska ländernas
växelkursändringar. Genom de vidtagna justeringarna har utrymme skapats för en
relativprissänkning för den svenska exporten. En del av detta utrymme tas dock
troligen i anspråk av de ökade kostnader för importerade rå- och insatsvaror
som exportföretagen får vidkännas till följd av devalveringen. Vid oförändrade
vinstmarginaler blir härigenom exportpriserna i kronor räknat något högre än
vad de annars skulle blivit och följakfligen relativprissänkningen inte fullt
så stor som den effektiva deprecieringen. Ett sådant prissättningsbeteende har
antagits komma att gälla för huvuddelen av exporten, t. ex. för
verkstads-produkterna. För en del stapelvambetonade inslag i exporten, t. ex,
jordbruksprodukter och malm, där priserna är bestämda på världsmarkna-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 60

den i utländsk valuta, har emellertid devalveringen inte
antagits medföra någon svensk relativprissänkning. Här blir det sannolikt
endast fråga om en höjning av exportintäkterna i kronor, motsvarande beloppet
av devalveringen. För skogsindustrins produkter har med hänsyn till deras
rådande relativt svaga marknadsläge förutsatts att devalveringen utnyttjas
till en sänkning av relativpriserna, bortsett från den obetydliga
exportprishöjning i kronor som kan föranledas av extra importkostnadsökningar;
således en bedömning av samma innebörd som för verkstadsprodukter och andra
bearbetade varor.

Sänkningarna i relativpriserna för huvuddelen av exporten
har bedömts kunna medföra att nedgången i volymmässiga marknadsandelar bromsas
något mot senare delen av 1977 de mer betydande volymeffekterna av
devalveringen väntas dock inträda först under 1978,

Sammantaget slutar de reviderade exportkalkylerna på en
tillväxt i exportvolymen uppgående till ca 4 V2 % 19761977.1 Det skall särskilt
påpekas att förutsättningen om en minskad fartygsexport påtagligt drar ner
totalprognosen för exportvolymtillväxten.

Exportprisuppgången har beräknats till ca 6 V2 % 19761977
(mätt som enhetsvärdeindex), varvid alternativ II för lönekostnadsökningen (se kapitel 6) varit
utgångspunkt. Med tanke på att skillnaden mellan de två
lönekostnadsalternativen är relativt liten och att skillnaden kan antas slå ut
på exportpriserna först mot slutet av 1977, blir dock exportprisuppgången
19761977 sannolikt rätt likartad vid de två altemativen. Med hänsyn till
erfarenheterna från de senaste årens utveckling hade det eljest förefallit
rimligt att ett alternativt utfall av arbetskraftskostnadernas utveckling i
åtminstone någon mån skulle fått uttryck i bedömningen av exportföretagens
priser. Avgörande för den faktiska utvecklingen blir dock i sista hand den
prissättningspolitik företagen kommer att till-lämpa under återstoden av 1977.

De allmänna omdömen om utvecklingen av exportens
marknadsandelar som lämnats i det föregående är tillämpliga på varuexporten totalt
sett. Detta hindrar naturligtvis inte att det kan finnas varuslag där
tendenserna ser annorlunda ut. Bedömningarna av råvaruexportens
marknadsförutsättningar görs med fördel endast på varugruppsnivå, medan det
vad gäller bearbetade varor finns anledning att komplettera den varugruppsvisa
ansatsen med en aggregerad analys av avsättningsförut-sättningama.2 Den för
Sverige betydelsefulla fartygsexporten utesluts dock av lättförstådda skäl vid
de senare bedömningarna. Att på totalnivå någon mer kvantitativt preciserad
analys av exportens marknadsandelar inte presenteras har flera skäl.
Oljehandelns och oljeprisernas

1 Härvid avses den exportvolym som framkommer genom
deflatering med en

hetsvärdeindex, 1 nationalräkenskapstermer torde denna prognos motsvara en

volymökning på 7 %,

2 Den systematiska genomgången av
exportutvecklingen för olika varugrupper

återfinns som vanligt i branschavsnitten i produktionskaphlet (kapitel 4),

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 61

starka fluktuationer vissa år skulle exempelvis märkbart
kunna störa analysen eftersom olja och petroleumprodukter utgör en stor del (ca
20 %) av OECD-ländernas import men en utomordentligt liten dei av Sveriges
export. Omvänt utgör de stora svenska råvarorna järnmalm och skogsprodukter en
mycket liten del av OECD-ländernas totala import.

Exportens marknadsandelar en förnyad återblick

Efterhand som man började uppmärksamma de avsevärda
höjningarna i den svenska exportens relativpriser och de kraftiga förlusterna
av marknadsandelar först enbart de volymberäknade men småningom också i
löpande priser har ett aUt starkare intresse knutits till dessa problem. Den
beskrivning av utvecklingens huvuddrag som återfinns i den preliminära
nationalbudgeten är visserligen i sina väsentliga stycken alltjämt giltig men
det flnns likväl skäl att redovisa en del kompletterande uppgifter och
synpunkter.

Tre viktiga delproblem kan urskiljas. För det första, är
de beräkningar som presenterats tillräckligt tillförlitliga och relevanta för
att medge slutsatsen att de svenska relativa exportpriserna stigit och att
marknadsandelarna sjunkit? För det andra, i den mån detta är fallet, i hur stor
utsträckning beror andelsförlusterna på relativprisernas höjning och vilken
roll har förändringar i andra s, k, konkurrensparametrar, t, ex, den relativa
intensiteten i marknadsföring spelat? Och för det tredje, i vilken utsträckning
beror de relativa exportprisernas höjning på förändringar i effektiva växelkurser,
relativa lönekostnader, relativa vinstmarginaler, m, fl, faktorer?

Under den första punkten, angående beräkningarnas
tillförlitlighet och relevans, har bl. a, anförts att det prisindex som används
för den svenska exporten är ett s, k, enhetsvärdeindex, en indextyp som
obestridligen lider av vissa svagheter. Dessa har bl, a. omnämnts i en teknisk
anmärkning i den reviderade nationalbudgeten 1976 (kapitel 3, inledningen).
Den främsta oegentligheten med indexet är kanske den att kvalitetsförbättringar
hos produkterna i stor utsträckning felaktigt registrerats som prishöjningar, I
den mån kvalitetsförbättringar förekommit hos den svenska exporten har alUså
dess prisförändring överskattats och följaktligen dess volymförändring
underskattats. Vid relativpris- och marknadsandelsberäkningarna har
enhetsvärdeindex använts främst av det skälet att de ufländska import- och
exportprisindex som bildar jämförelsenorm med de svenska priserna vid
beräkningar av relativpriset, och som ingår i deflatorn för marknadsandelarna,
också är enhetsvärdeindex. Det kan för all del för en svensk betraktare vara
osäkert om inte enstaka länder utför något slags kvalitetskorrektioner av sina
utrikeshandelspris-index trots att de rubriceras som enhetsvärdeindex. Det kan
i detta sammanhang vara värdefullt att jämföra det relativpris som redovisas i

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 62

Tabell 3: 1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl.
fartyg)' till OECD-områ-det' 19701977

Procentuella förändringar

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976-

1971

1972

1973

1974

1975

1976 prel.

1977 prognos

Löpande
priser.

Skr.

Marknad

llVz

12

25'/,

27'/,

-/=

18'/,

19'/,

Marknads-

andel

-IV.

-2

-v=

-'k

3

-6

-6

Export

10

10

24'/,

27

2'/.

11'/,

12

Volym

Marknad

7

9

16

4'/.

-6

12

8'/,

Marknads-

andel

-2'/.

-4

'k

0

-8

-8'/,

-3

Export

4

4'/.

17

4'/.

-13'/,

2'/,

5

Pris
(enhets-

värde).
Skr.

Marknad

4'/=

2'/.

8

22

6

6

10

Relativpris

1

TU

-1

-V.

11'/,

3

-3

Export

6

5'/s

6'/,

21'/.

18'/,

9

7

' SITC 58, exkl, 68, 793,

" Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland,
Island, Portugal, Spanien

och Turkiet,

Anm. Begreppet "marknad" avser
importförändringen för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i
Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga
effekter av exportens strukturella ländersammansättning. Marknadens pris avser
det implicit beräknade mellan marknad i löpande priser och i volym.

Källor: Utrikeshandelsstatistik från OECD, FN, nationella
statistikproducenter, statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar
inom konjunkturinstitutet.

tabell 3: 1 med ett annat utslag av den relativa
prisutvecklingen, nämligen det svenska terms-of-trade för bearbetade varor exkl.
fartyg.' I detta relativpris är både täljare och nämnare garanterat äkta enhetsvärdeindex:

1971 1972 1973 1974 1975
1976

Proc.
förändring i:

Terms-of-trade

V.

1'/.

-2

-V.

9

3

Relativpris
enl.

tabell
3: 1

1

2'/,

-1

-V.

11'/.

3

11 förhållande till tidigare konjunkturrapporter har
utformningen av tabellerna 3: 1 och 3: 3 ändrats i en del avseenden, I tabell
3:1 redovisas för det första marknadstillväxt och marknadsandelar även i
löpande priser, inte som tidigare enbart volym. Också relativpriset redovisas
nu i tabell 3: 1 och inte som tidigare i tabell 3: 3, Relativpriset är vidare
något annorlunda definierat. Den tidigare redovisningen avsåg det svenska
exportpriset dividerat

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget 1977 63

Avvikelserna är som synes inte allför stora. Den mer
betydande differens som förelåg 1975 låter sig förklaras av att
Storbritannien, Västtyskland, Danmark, Finland och Norge, vilka har större
vikter i vår import än som konkurrenter till vår export, uppvisade
exportprishöjningar som översteg genomsnittet för industriländerna.

Det skulle ju emellertid kunna vara så att
kvalitetshöjningarna genomsnittligt hos den svenska exporten av bearbetade
varor varit större än vad som gällt avnämarländernas import (och även den
svenska importen) av sådana varor, I så fall skulle relativpriserna
överskattas och de volymmässiga marknadsandelarna underskattas. Ett sådant
resultat skulle antingen uppkomma därigenom att höjningen av kvaliteten hos
svenska produkter varit större, jämfört med andra länders produkter av samma
slag, eller alternativt genom att den svenska exporten strukturellt innehåller
en hög andel produkter där enhetsvärdeindex "kvalitetsbias" är
särskilt stor, I vilketdera fallet är det dock svårt att föreställa sig att den
svenska relativa produktkvaliteten plötsligt skulle ha tagit ett så stort
språng uppåt att man på detta sätt kan erhålla något mer väsentligt bidrag till
förklaringen av att det 19741975 skedde en kraftig höjning av de relativa
priserna, vilka dessförinnan inte förändrats mer avsevärt. Vad det första
alternativet beträffar, kan det tvärtom mycket väl vara så att den
traditionella kvalitetsfördelen hos många svenska exportprodukter successivt
håller på att knappas in av motsvarande producenter utomlands. Ett uttalande
om riktningen hos detta slag av relativa kvalitetsförskjutningar 19741976 är
hur som helst svårt att underbygga. Den andra fömtsättningen, att den svenska
exporten innehåller en relativt sett hög andel produkter av en typ som är
föremål för betydande kvalitetshöjningar, är däremot säkert relevant. Det rör
sig härvid främst om verkstadsprodukter, och kanske särskilt investeringsvaror.
De

med världsexportpriset, medan relativpriset i tabell 3: 1
avser det svenska exportpriset dividerat med det implicita importpris som
framkommer med hjälp av marknadstillväxten i löpande priser och volym. Nämnaren
utgörs alltså i princip av importpriserna för de olika avnämarländerna
sammanvägt med andelar i Sveriges export. Härigenom blir konkurrentländernas
exportpriser representerade på ett mer adekvat sätt i relativpriset. Dessutom
får man in ett hänsynstagande till att exempelvis ett land med proportionsvis
stor andel i vår export kanske har en varusammansättning i importen som avviker
från världshandeln eller är utsatt för prisdiskriminering i någon riktning.
Skillnader mellan de tvä beräkningarna kan vid sidan härav ocksä uppstå till
följd av att det kan föreligga vissa skiljaktigheter i fråga om registreringsprinciper
och definitioner. Skillnaden mellan relativprisberäkningarna kan exemplifieras
med utvecklingen 19741975 där ökningen blev ca 13 % enligt den tidigare
beräkningsmetodiken och inte fullt 12 % enligt den nyare. Denna skillnad kan,
vid sidan av ovanstående faktorer, till någon del bero pä att förändringarna
framräknas på grundval av indextal som i regel redovisas utan decimal (sålunda
avrundningsfel). Delvis på grund av det sistnämnda anges i tabell 3: 1 inte
längre procentförändringama med decimal noggrannhet ens för historiska
perioder. Härigenom torde man i någon mån undvika att ge intryck av en
precision som det underliggande datamaterialet saknar. En sådan praxis
tillämpas numera av t, ex. OECD vid presentation av likartat material i
exempelvis "Economic Outlook",

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 64

sistnämnda
har beräknats utgöra ca 27 % av den svenska exporten av bearbetade varor mot
drygt 21 % av OECD-ländernas motsvarande import. Dock kan man med enkla
räkneexempel visa att dessa sammansättningsolikheter i förening med
kvalitetsförbättringar endast kan förklara en utomordentligt marginell del av
relativprishöjningen.

Kvalitetsargumentet
torde därmed i huvudsak kunna lämnas åsido vad gäller tillförlitligheten i
relativpriskalkylerna. Det kan i anslutning till diskussionen om prisindextalen
för investeringsvaror finnas skäl att redovisa några uppskattningar av
prisutvecklingen för handeln med sådana varor:

1975
1976

Enhetsvärdeindex
(proc. förändring), svenska kr. för:

OECD-ländernas
import av investeringsvaror 10 9

Sveriges
import av investeringsvaror 12'/, 7'/,

Sveriges
export av investeringsvaror 23 13'/,

Relativpris 11'/, 4

Terms-of-trade 9'/, 5'/,

Förutsatt
att kvalitetsförändringarna varit av samma storleksordning i den svenska
exporten som i den övriga internationella handeln med investeringsvaror blir
slutsatsen att relativprisuppgången för investeringsvaror under perioden
19741976 varit ungefär lika stor som för bearbetade varor totalt.

En
annan olägenhet med enhetsvärdeindex kan också tas upp i sammanhanget. Om det
inom ett och samma statistiska redovisningsnummer i utrikeshandelsstatistiken
(Brysselnummer) sker en förskjutning av exporten från en billigare typ till en
dyrare typ, stiger prisindex även om priserna på den billigare typen och den
dyrare typen var för sig skulle vara oförändrade. Detta inträffar alltså när
exempelvis andelen ökar för dammsugare av dyr typ inom gruppen dammsugare;
eller när andelen ökar för numeriskt styrda fräsmaskiner av dyr typ inom
gmppen numeriskt styrda fräsmaskiner. Däremot sker inget otillbörligt med
indexet vid förskjutningar mellan statistiska nummer, t. ex. från bageriugnar
till äggkläckningsapparater. Det skulle under de senaste åren ha kunnat förhålla
sig så att förskjutningarna av det förstnämnda slaget varit större i Sveriges
export än i den övriga internationella handeln, I så fall skulle
relativprisutvecklingen ha överskattats. Men den ifrågavarande effekten kan
naturligtvis lika gärna ha gått i motsatt riktning och det finns knappast stöd
för ett uttalande om någotdera, I den mån de nämnda förskjutningarna är av
systematisk natur kan man kanske anta att de är av ungefär samma omfattning,
eller åtminstone går i samma riktning, hos de flesta länder. Effekten på relativpriset
skulle då bli ringa, I den mån förskjutningarna är mer slumpartade och går i
båda riktningarna bör det

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

65

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 3: 2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl.
fartyg)' till olika länderområden 19721977

Export
till

Procentuell
volymförändring

Andel av

totalsumman

1972

1973

1974

1975

1976

1973

1974

1975

1976

1977
prognos

1976, %

OECD-länderna

16,9

4,6

-13,3

2,3

5

74

övriga
länder

15,6

27,8

1,7

-7,9

6

26

därav:

Östeuropa och Kina

29,1

34,6

12,4

-18,1

-2'k

6

OPEC-ländeina»

21,7

39,6

60,2

21,3

13

6

Andra länder

10,9

23,8

-11,6

-12,0

7

14

Summa

16,6

9,6

-9,5

-0,6

5'/,

100

' SITC 58, exkl. 68, 793.

' Utom Australien, etc. (se tabell 3: 1).

' Qatar, Förenade Arabemiraten, Saudiarabien, Kuwait,
Irak, Iran, Indonesien,

Venezuela, Libyen, Algeriet och Nigeria.

Källor: Statistiska centralbyrån samt beräkningar och
bedömningar inom konjunkturinstitutet.

stora antalet statistiska nummer i tulltaxan göra
effekterna små i det större aggregatet, och effekten på relativpriset därför
likaledes ringa. Något alternativt prisindex där effekter av detta slag inte
förekommer, och som samtidigt fyller kraven på jämförbarhet med de utländska
pris-indexarna, är i varje fall svårt att finna. Det kan nämnas att nationalräkenskapernas
exportdeflator för 1975 och 1976 i samma utsträckning påverkas av
förskjutningarna inom statistiska nummer; detta emedan indexen beräknas med
utgångspunkt från enhetsvärdeindex, dock med vissa bedömningsmässiga
korrektioner för kvalitetsförändringar.

Så långt de mer utpräglat tekniska problemen beträffande
prisindextalen. En annan central punkt gäller möjligheten av att den svenska
exporten haft en ogynnsam varustruktur i förhållande till efterfrågans
inriktning 1975 och 1976, Det kan alltså ha varit så att efterfrågan på vissa
produktgrupper, som traditionellt upptar jämförelsevis stora andelar av svensk
export, utvecklats svagare än övrig efterfrågan. De andelsförluster som
redovisats skulle därmed, helt eller delvis, kunna vara utslag av sådana
negativa vamsammansättningseffekter. Andelsutvecklingen skulle med andra ord
kunna se något annorlunda ut om man standardiserade kalkylerna för skillnader i
olika varugruppers andelar i Sveriges export vis-a-vis OECD-ländernas
genomsnittliga import. En reservation av denna innebörd återfinns också i t.
ex, den preliminära nationalbudgeten 1977 (sid, 63),

En effekt av nämnt slag skulle exempelvis föreligga om
avnämarländernas import av verkstadsindustriella investeringsvaror (som utgör
en jämförelsevis stor andel i den svenska exporten) uppvisat en mycket mer
negativ utveckling än den övriga importen. Man måste emeller-

5 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr ISO. Bilaga 1. Bil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 66

tid ha klart för sig att sammansättningsolikheten i fråga
om investeringsvaror inte kan förklara särskilt mycket av andelsförlusterna,
givet någotsånär rimliga antaganden om investeringsvaruimportens minskning.
För att kunna förklara exempelvis hälften av de registrerade andelsförlusterna
19741976 på denna grundval måste man sålunda lägga in antagandet att
investeringsvaruimporten till OECD-länderna sjönk med nära 95 % under
tvåårsperioden dvs. att den nära nog helt upphörde medan övrig import av
bearbetade varor i stället skulle ha vuxit med ca 30 %. En sådan utveckling har
det självfallet inte varit fråga om, 1 den följande tablån visas tentativa
beräkningar av marknadstillväxten i OECD-området för investeringsvaror under
de aktuella åren och, för jämförelse, även marknadstillväxten för bearbetade
varor totalt:

1975 1976 19741976

Marknadstillväxt (proc. förändring) för:

Investeringsvaror 2 4 2

Bearbetade varor totalt 6 12 5

Nedgången i investeringsvaruimporten blev som synes
förvånansvärt liten 1975, I den mån enhetsvärdeindex är behäftat med
"kvaUtetsbias" av ridigare omnämnt slag skulle nedgången rentav ha
varit ännu mindre. Importens andel av maskininvesteringarna måste därför
rimligen ha ökat 1975, vilket i och för sig är i linje med den långsikriga
historiska trenden. Eftersom importnedgången för investeringsvarorna blev
mindre än nedgången för den övriga importen av bearbetade varor (vilken påverkades
starkt negativt av lagerinvesteringarnas utveckling), blir slutsatsen att den i
tabell 3: 1 registrerade andelsminskningen skulle ha varit ännu något större
191A1975, om inte investeringsvaruinslaget varit så stort i den svenska
exporten,i pgr 19751976 gick emellertid effekten i den andra riktningen:
investeringsvaruimporten steg långsammare än den övriga importen av bearbetade
varor. Sammantaget för tvåårsperioden 19741976 skulle importen av
investeringsvaror ha stigit uppskattningsvis 3 procentenheter långsammare än
bearbetade varor totalt. Man kan då räkna ut att 0,2 procentenheter av den
registrerade andelsföriusten under tvåårsperioden är hänförbar till den högre
andelen investeringsvaror i vår export. Effekten härav synes med andra ord ha
varit försumbar.

Andra strukturella skillnader i varusammansättning torde
ha varit mer betydelsefulla. Den mest framträdande olikheten mellan Sveriges
export och OECD-ländernas import av bearbetade varor är den avsevärt större

1 Att effekten torde ha gått i denna riktning antyddes
redan i den preliminära nationalbudgeten (sid, 63), fastän där avsåg
resonemanget verkstadsprodukter totalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 Diagram 3:1 Sveriges relativa efterfrågetryck

67

opaginerad Kontrollera mot PDF

1969

1970

1971

1972

1973

1974
1975

1976

1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Efterfrågetrycket för varje enskilt land har mätts
som den faktiska industriproduktionen i procent av den trendmässiga
industriproduktionen. Trenden har beräknats genom att binda samman topparna i
industriproduktionskurvan. Det relativa efterfrågetrycket har beräknats genom
att dividera det svenska efterfrågetrycket med ett vägt medeltal av de 14
OECD-ländernas efterfrågetryck. Vikterna i den sistnämnda beräkningen
återspeglar ländernas betydelse som konkurrenter till Sveriges export av
bearbetade varor.

andelen för papper i den svenska exporten. Vidare är
andelen för järn och stål något högre i den svenska exporten, men skillnaden
härvidlag är långt ifrån lika utslagsgivande. Dessutom kan nämnas att den
svenska exporten av bearbetade varor i konsekvens med det föregående
innehåller jämförelsevis mindre inslag av insatsvaror (utom stål och papper)
samt konsumtionsvaror.

Marknadsländernas import av papper kan beräknas ha sjunkit
med omkring 25 % 19741975, Importen av stål torde samtidigt ha sjunkit med
närmare 15 %, Eftersom dessa minskningstal var avsevärt större än för
bearbetade varor totalt, förelåg en oförmånlig vamsammansätt-ningseffekt
19741975, Enligt en beräkning som utförts, där vamsammansättningseffekter
hänföriiga till ett stort antal ytterligare vamgrup-per beaktats, skulle den
oförmånliga varusammansättningseffekten för den svenska exporten av bearbetade
varor till OECD-området 1974 1975 ha utgjort inte fullt 2 procentenheter av
exportminskningen.» Så mycket av den volymmässiga andelsförlusten skulle sålunda
kunna hänföras till exportens speciella varustruktur.

Beträffande 1976 gällde som ovan nämnts att
investeringsvamimpor-tens utveckling utgjorde en oförmånlig faktor, I gengäld
växte emellertid pappersimporten och troligtvis även stålimporten snabbare än
den totala importen av bearbetade varor, med uppskattningsvis 20 resp. 13 %, En
tentativ uppskattning ger vid handen att varusammansättningseffekten

1 Den uppskattning av den negativa
varusammansättningseffekten som angavs i den preliminära nationalbudgeten var
något lägre, "någon procentenhet".

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 68

Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex)
för bearbetade varor 19701977

1970 = 100

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977

prel, prognos

US dollar 100 105 113 133 162 182 183 198

Genomsnittliga nationella

valutor 100 103 103 110 136 148 156 167

Svenska kronor 100 104 105 113 140 147 155 171

Källor: FN samt beräkningar och bedömningar inom
konjunkturinstitutet.

netto för bearbetade varor var ungefär lika med noll vad
gäller utvecklingen 19751076,1

På samma sätt som de strukturella olikheterna i
varusammansätt-ningen kan påverka andelsutvecklingen, kan kalkylerna av
relativpriset störas. Vad beträffar utvecklingen 19741975 gällde sålunda att
OECD-ländernas importpriser för såväl investeringsvaror, papper som järn och
stål torde ha stigit mer än de genomsnittliga importpriserna för bearbetade
varor totalt. Detta har beräknats betyda att ungefär 1 procentenhet av den
svenska exportens relativprishöjning 19741975 kan förklaras av att den
sålunda innehåller en relativt stor andel varor för vilka
världsmarknadspriserna steg jämförelsevis starkt. Även 19751976 steg
världshandelspriserna för investeringsvaror sannolikt klart snabbare än för
bearbetade varor totalt. För papper och stål synes importpriserna emellertid ha
sjunkit .inte obetydligt. Korrigerat för varusammansätt-ningen blev därför
relativprisuppgången 19751976 något högre, jämfört med den konventionellare
kalkylen.

Som avslutning på denna tekniska diskussion av
tillförlitligheten och relevansen hos beräkningarna av relativpriser och
marknadsandelar för exporten av bearbetade varor till OECD-området, presenteras
nedan en kalkyl, där effekterna av exportens strukturella varusammansättning,
så långt det här varit möjligt, eliminerats,

1975 1976

Proc. förändring i:

Marknadsandel, volym 6
8'/i

Relativpris 10'/. 5

över tvåårsperioden 19741976 skulle sålunda exportens
marknadsandelar efter de gjorda korrigeringarna ha sjunkit med drygt 14 % i
volym, mot inte fullt 16 % okorrigerat (tabell 3: 1). Relativpriset skulle

11 den preliminära nationalbudgeten uppskattades att
varusammansättningseffekten var oförmånlig, "en eller annan
procentenhet".

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 69

under samma period ha stigit med nära 16 % efter
korrigering, mot 15 % okorrigerat (tabell 3: 1),

Den gjorda genomgången pekar således klart mot att de
faktorer som ovan analyserats inte i någon nämnvärd grad rubbar den bild som
tidigare framkommit nämligen att den svenska exporten av bearbetade varor
förlorat marknadsandelar volymmässigt med i storleksordningen ca 15 % samt att
de relativa svenska exportpriserna på dessa varor också stigit med i
storleksordningen ca 15 % över tvåårsperioden 19741976,

Ovanstående redovisning leder in framställningen på det
andra delproblem som nämndes inledningsvis, nämligen i vad mån andelsförlusten
kan förklaras av relativprishöjningen. På denna punkt finns i och för sig inte
mycket att tillägga i förhållande till redovisningen i den preliminära
nationalbudgeten. Någon absolut kunskap existerar inte beträffande
priskänslighetens (priselasticitetens) storlek, den tid det tar innan
priseffekterna får sitt fulla genomslag i volymutvecklingen och hur stora
efekterna är i olika faser av anpassningsperioden. De empiriska studier som
utförts, i Sverige och i utlandet, påvisar i allmänhet att efterfrågans
priskänslighet på kort sikt, ett halvår eller ett år, är tämligen liten: en
priselasticitet som sålunda är mindre än ett. En relativprishöjning leder
alltså på kort sikt till ökade marknadsandelar, så länge man räknar i löpande
priser. Ett sådant initialt utvecklingsförlopp synes också rimligt på
teoretiska grunder, med hänsyn till institutionella trögheter i reaktionsmönstret
etc. De svenska marknadsandelarnas utveckling 19741975 har också, åtminstone
yfligt sett, varit i linje med denna hypotes,1

På längre sikt räknar man i allmänhet med en högre
priskänslighet. Man har i olika studier kommit fram till att den fulla
volymeffekten av en relativprishöjning inträder först efter 2 å 3 år, eller
ännu längre tid. Uppskattningarna av den fulla storleken hos priselasticiteten
varierar; möjligen kan man ringa in den i ett sannolikt intervall mellan 1,5
och 2,5. Om man, mest som ett räkneexempel, antar att den fulla priselasticiteten
är 2 för relativprishöjningen 19741976, skulle den samlade volymeffekten på
marknadsandelarna bli en förlust på ca 25 % . Det skulle då återstå en
ytteriigare andelsförlust på 13 % att göra om man räknar med de
varusammansättningskorrigerade förlusterna 19741976. Räknar man istället med
en priselasticitet på 1,5 skulle den totala volymeffekten bh en föriust på ca
20 % och den återstående latenta andelsförlusten uppgå till ca 6 %.

1 Härvid förutsätts att relativprisutvecklingen
1973 och 1974 inte på ett av

görande sätt inverkat på andelsutvecklingen 1975. Denna förutsättning torde

approximativt vara uppfylld. Andra faktorer kan emellertid ocksä ha inverkat,

som framgår av det följande.

2 Härvid har den varusammansättningskorrigerade
relativprishöjningen på

noga räknat 15,8 % varit utgångspunkt. Kalkylen:

1,158-2 = 0,746; (10,746) X 100 = 25,4 %,

3 Kalkylen: 1,158-1,3 = 0,803; (1 -0,803) X 100 = 19,7 %,

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

70

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 3: 2 Exportutvecklingen, totalt och för vissa
varugrupper 1970 1977

Milj, kr,
1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 000 17000

15 000

13 000

Export exkl. fartyg _,

Å

1

K
-

/

/

opaginerad Kontrollera mot PDF

1200

Tr ä varor

1100

i

\

1000 900

800 700

/

\

/

\

/I

\

/

\

Å

..

..--

\ /

6000 500

\l

V

opaginerad Kontrollera mot PDF

1600 1500 1400 1300 1200

1100

1000

900

.
Massa

t

Pn.

i

f

\

t

/

\

1

1
l_

k

/

\
i

vl

/

1000

3 600 3 200

2 800 2400 2 000

Ö vriga
industriprodi

kier

k
A

X'

-'-

Å

1

\

A

/

/

s. 70 Kontrollera mot PDF

J

L

J__ I_ L

I I I

J__ I_ L

70 71 72 73 74 75 76 77 70 71 72 73 74
75 76 77

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 71

Man
måste framhålla att det empiriska underlaget för en bedömning av efterfrågans
priselasticitet är dåligt. För Sveriges del saknas sålunda i stort sett
historisk erfarenhet av så stora relativprishöjningar som det nu varit fråga
om. För somliga andra länder finns visserligen sådana erfarenheter. Ett
huvudproblem vid empiriska studier i ämnet strikt ekonometriska och andra
är de störningar som uppkommer genom att även andra faktorer än relativpriset
kan påverka andelsutvecklingen. Framför allt torde det till följd härav vara
svårt att fastställa det dynamiska reaktionsmönstret och storleken på den
fulla (långsiktiga) priselasticiteten,

I tidigare
konjunkturrapporter har "det svenska relativa efterfrågetrycket"
nämnts som en faktor som vid sidan av relativpriset antas kunna påverka
andelsutvecklingen. Det relativa efterfrågetrycket har förutsatts utgöra en
"proxy-variabel" för sådana i sig omätbara storheter som relativ
marknadsföringsintensitet, den relativa nivån på service i samband med och
efter inköpet, etc. Detta relativa efterfrågetryck steg kraftigt 1974 (se
diagram 3: 2) och framför allt 1975, vilket bör ha medfört större
andelsförluster 19741975 än vad som erhållits om relativprishöjningen varit
enda bakomliggande orsak. Mot slutet av 1975 och under 1976 sjönk det relativa
efterfrågetrycket åter kraftigt och torde mot slutet av 1976 ha normaliserats
vid ungefär den nivå som rådde under första delen av 1974, Detta bör ha
inverkat positivt på andelsutvecklingen 19751976, såvida inte även för denna
variabel tidsförskjutna effekter från den tidigare uppgången gjorde sig
gällande.

Slutsatsen tycks vad
beträffar utvecklingen 19741975 bli den att andelsförlusten, 6 %
varusammansättningskorrigerat, dels förorsakades av relativprishöjningen, dels
av höjningen i det relativa efterfrågetrycket. Om man schablonmässigt antar att
3 procentenheter var hänförliga till relativprishöjningen, skulle
priselasticiteten för det första årets relativprishöjning ha varit så pass
liten som 0,3. Betrakta nu för 19751976 följande räkneexempel: Antag att
andelsförlusten skulle ha varit 11,5 % (varusammansättningskorrigerat) om inte
nedgången i det relativa efterfrågetrycket ägt rum. Nedgången i det relativa
efterfrågetrycket skulle alltså ha utgjort en positiv effekt med 3
procentenheter. Om priselasticiteten för relativprisuppgången under samma år
som prisförändringen sker fortfarande vore 0,3 skulle knappt 1,5 procentenheter
av denna andelsförlust ha förklarats av relativprishöjningen 19751976, Drygt
10 procentenheter vore då hänförbart till de tidsförskjutna effekterna av
relativprishöjningen 19741975, Detta skulle innebära en priselasticitet för
andra året på ca 1,1, Priselasticiteten för första och andra året skulle då
sammanlagt vara ca 1,4, Frågan är nu om det räcker med detta eller om det finns
anledning räkna med en viss volymeffekt även tredje året efter relativprishöjningen.
Observera också i kalkylen ovan osäkerheten i förutsättningen om det relativa
efterfrågetryckets betydelse.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 72

Med
de ovan anförda siffrorna bUr förutsättningarna för utvecklingen 19761977
följande: Effekten av relativprishöjningen 19751976
(varusammansättningskorrigerat) blir 5 % i andelsförlust. Relativprisutvecklingen
19761977 (se tabell 3: 1) bidrar positivt till andelsutvecklingen med i
storleksordningen en procentenhet. Det relativa efterfrågetrycket väntas
sjunka ytterligare något 19761977 och i någon mån alltså inverka positivt på
marknadsandelarna. Det föreligger emellertid risk för att vissa tidsförskjutna
effekter från relativprisuppgången 19741975 ännu kan göra sig gällande.

Det
andelsantagande som gjorts för 19761977, en andelsförlust på 3 % (se tabell 3:
1), får ses mot denna bakgrund. I denna prognos har inberäknats att marginellt
förmånliga effekter erhålls på grund av exportens strukturella
varusammansättning. Sålunda emotses ökningstal för OECD-ländernas import av
papper samt järn och stål som överstiger den totala importen av bearbetade
varor. Däremot väntas inte investeringsvaruimporten komma att stiga i någon
utslagsgivande mån snabbare än den övriga importen. De positiva
varusammansättningseffekterna har uppskattats göra en halv procentenhet på
andelsförändringen. Utan den positiva varusammansättningseffekten skulle därmed
andelsförlusten ha blivit 3 1/2 % 19761977, En förutsättning för beräkningen är
härvid att de tidsförskjutna negativa effekterna från relativprisuppgången
19741975 inte är starkare än de positiva effekterna som nedgången i det
relativa efterfrågetrycket antas medföra.

Slutligen
något om det tredje delproblemet, nämligen vad som egentligen legat bakom de
kraftiga relativprishöjningarna framför allt 1974 1975 men även 19751976, En
mer fullständig diskussion av detta problem faller utanför detta kapitels ram.
Den följande framställningen gör inga anspråk att ge någon uttömmande förklaring
till händelseförloppet utan avser endast att peka på några omständigheter i
anslutning till detsamma.

För
det första växelkursförändringarna. Mellan genomsnhtsnivåerna 1974 och 1975
ägde en effektiv revalvering av kronan rum. Detta var främst en följd av att de
nordamerikanska, japanska, brittiska och italienska valutorna sjönk kraftigt
gentemot de länder som bildar den västeuropeiska "valutaormen". Den
effektiva revalveringen uppgick för kronans del till omkring 3 V2 %, dvs, så
många procentenheter mindre skulle relativpriserna ha stigit om växelkurserna
varit oförändrade 1974 1975,
förutsatt att de svenska exportföretagens priser i kronor räknat varit desamma. Mellan genomsnittsnivåerna 1975 och
1976 blev den effektiva revalveringen avsevärt mindre, en knapp procent.

För
det andra har de faktiska relativa lönekostnaderna per producerad enhet
obestridligen ökat såväl 19741975 som 19751976, Olika

1
Det synes inte finnas skäl att räkna med några nämnvärda
varusammansätt-ningseffekter på relativpriset 19761977,

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977

73

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
3: 4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 19751977

Exportvärde, milj. kr.

Åriig procentuell
förändring

Volym

Pris
(enl

tietsvärde;

1

1975

1976

1911

1975

1976

1977

1975

1976

1977

Jordbruksprodukter

och fisk

1274

1 224

1 190

30,0

-8,9

1'/.

-13,2

5,5

-4

Skogsbruksprodukter

262

239

265

-11,2

-22,1

0

26,1

16,9

10

Mineraliska
produkter

2 110

2 442

2 625

-38,5

18,6

11

38,7

-2,4

-3

därav:
järnmalm

1 677

1932

2 075

-43,0

18,4

12

49,8

-2,7

-4

Industriprodukter
exkl.

fartyg

64 621

70 505

79 500

-12,0

1,2

6

16,4

7,8

6'/.

därav:

livsmedelsprodukter

1 147

1 289

1 225

-13,1

8,9

-3

5,9

3,2

-2

trävaror

2 641

3 626

4 060

-28,3

25,2

0

-11,7

9,6

12

massa

5 526

5 478

6 495

-29,0

2,1

18

33,7

-2,9

'k

papper och papp

4 704

5 229

6 570

-27,4

15,5

22

20,3

-3,7

3

petroleumprodukter

905

901

910

30,9

-8,7

-9

-0,1

9,0

Wk

järn och stål

5 584

5 445

6 095

-19,6

-1,9

Vk

17,9

-0,6

4

ickejärnmetaller

1 169

1 362

1 410

-9,7

10,7

-3

-14,7

5,2

7

verkstadsprodukter

exkl. fartyg

31 738

33 977

37 835

-2,4

-5,6

yk

20,3

13,4

8

övriga industripro-

dukter inkl, elektrisk

ström

11 207

13 198

14 900

-12,7

10,4

5

12,6

6,7

7'/»

Export
exkl, fartyg

68
267

74
410

83
580

-12,7

1,4

6

16,8

7,5

6

Fartyg

3 745

5 807

5 840

3,2

42,6

-12

2,9

8,8

14'/=

Totalt

72
012

80
217

89
420

-12,0

3,5

4'/.

16,1

7,6

6'/,

Bearbetade
varor exkl.

fartyg»

53 027

57 530

65 040

-9,5

-0,6

5'/.

18,3

9,0

7

Råvaror»

15 240

16 880

18 540

-23,9

8,3

6V.

12,7

2,3

3

Total
export enligt

nationalräkenskaper-

nas
beräkningsmeto-

der'

72
012

80
217

89
420

-8,9

5,8

7

12,1

5,3

4

'
Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter,
utom elektrisk

ström,

'
Export exkl, fartyg minus de i not 1 nämnda varugrupperna,

"
För en teknisk kommentar, se inledningen till kap, 3 i reviderad nationalbudget
1976,

Anm.
1975 och 1976 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna
för 1977 avser prognoser, I prognoserna är värdeuppgifterna avrundade till 5-
resp, 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna till närmaste hela
resp. halva tal. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

beräkningar
som redovisats för en längre period fram till och med 1974 utvisar att de
relativa lönekostnaderna var ungefär oförändrade eller uppvisat en fallande
tendens. Inte heller 19741975 ökade de relativa lönekostnaderna per producerad
enhet påfallande starkt om man bortser från växelkursförändringarna. Lägger
man emellertid till den effektiva apprecieringen av kronkursen på 31/2%. får
man självfallet en större ökning i de relativa arbetskraftskostnaderna,
nämligen omkring 8 %, Olika beräkningar kan här ge något olika resultat
beroende på vil-

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 74

ken
källa som används. Mellan 1975 och 1976 steg däremot de relativa
arbetskraftskostnaderna kraftigt, även bortsett från den i och för sig
obetydliga revalveringseffekten. Tillgängliga uppskattningar tyder på en ökning
i trakten av 10 % i de relativa lönekostnaderna per producerad enhet 19751976,
inbegripet växelkurseffekterna.

Ger
man sig in på att jämföra exportprisutvecklingen för bearbetade varor med
lönekostnadsutvecklingen per producerad enhet råkar man in i en del
svårbemästrade metodproblem. För det första avser ju måtten på
kostnadsutvecklingen hela produktionen och alltså inte bara exportvaror.
Timlönekostnadernas förändring kan kanske vara ungefär likartade i de flesta
företag men produktivitetsutvecklingen som räknas av frän
timlönekostnadsutvecklingen torde kunna vara rätt olika i exportinriktade
företag och i hemmamarknadsinriktade företag. I tider då produktionen kanske
stiger kraftigt i exportindustrin men svagt i hemmamarknadsindustrin tenderar
kostnadsutvecklingen att överskattas i den förra (för såvitt denna
överskattning inte kompenseras med en högre löneglidning där). Vidare är
enhetsvärdeindex' oförmåga att ta korrekt hänsyn till kvalitetsförändringar (se
det föregående) vid en sådan jämförelse ett problem eftersom man i jämförelsen
innefattar en nationalräkenskapsstorhet, produktiviteten. Enhetsvärdeindex
registrerar alltså kvalitetsförbättringarna som prishöjningar, vilket indexet
för lönekostnaden per producerad enhet inte gör i samma utsträckning.

I
tablån nedan visas de procentuella förändringarna 19731976 i relativa
exportpriser för bearbetade varor tillsammans med den relativa lönekostnaden
per enhet och skillnaden dem emellan, vilket utgör den relativa marginalen för
täckande av insatsvarukostnader, kapitalkostnader och vinst :i

1974
1975 1976

Proc.
förändring i:

Relativt
exportpris (tabell 3: 1) -'/t IP/i 3

Relativ
lönekostnad per enhet 4 8 10

Relativ
marginal för insatsvarukostnader,

kapitalkostnader
och vinst 3'/» 3'/j ö'/

Som
framgår steg denna relativa marginal såväl 1974 som 1975. Detta betyder
naturligtvis inte, vad det sistnämnda året beträffar, att den svenska marginalen
överhuvudtaget steg, snarast att den inte sjönk så mycket som i omvärlden. Det
har framförts i debatten att bl. a. prishöjningarna på rotposter i skogen
skulle kunna vara en orsak till denna komponent i relativprishöjningen. För den
huvuddel av exporten av bearbetade varor som består av verkstadsprodukter,
järn och stål, samt

11
denna kalkyl spelar det nyssnämnda kvalitetsproblemet roll endast i den mån
kvalitetsförbättringarna varit större i den svenska exporten än i andra
länders. Denna fråga har diskuterats tidigare i texten.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 75

s. k, övriga industriprodukter, är dock betydelsen härav
skäligen ringa. Det kan dock tänkas att de svenska företagens insatsvarupriser
över huvudtaget steg mer än för många utländska företag. Utöver denna förklaring
är det tänkbart att den svenska exportens relativa lönsamhet steg något 1975.1
Utvecklingen 19751976, där den relativa marginalen sjönk och därigenom
hindrade en alltför stor ökning i det relativa exportpriset, är sannolikt bl,
a, ett uttryck för en försämrad relativ lönsamhet. Emellertid kommer också
ökningar i nettosubventioner till företagen i Sverige relativt till omvärlden i
form av lagerstöd, utbildningsstöd m, m,, in som en negativ komponent i denna
post. Måhända vore det mer korrekt om dessa bidrag kunde bokföras som ett
avdrag från lönekostnaden per producerad enhet. Det har här inte utförts någon
beräkning av hur stor skillnaden i så fall skulle bli,

3.2 Importen

För importen noterades en volymmässig ökning med drygt 3 %
19751976,2 Räknat exkl, fartyg blev importökningen högre eller ca 4 %,
eftersom fartygsinförseln reducerades kraftigt för andra året i följd. Efter
att under loppet av 1975 ha fallit ned till en låg nivå vände importen markant
uppåt i början av 1976, Expansionen över året blev därtill mycket kraftig
framför allt under sista delen av 1976, Exkl, fartyg ökade importen med drygt
15 % i årstakt mellan halvåren 1976,

Denna markerade omsvängning i importen kom till stånd
trots att den totala inhemska efterfrågan 1976 ökade i långsammare takt än året
innan samtidigt som industriproduktionen fortsatte att falla. Kapacitetsutnyttjandet
var sålunda synnerligen lågt en faktor som generellt tenderar att gynna den
inhemska produktionen på bekostnad av importen. Såtillvida förelåg dock en
viss parallellitet i fråga om importens och industriproduktionens utveckling
att nedgången i industriproduktionen bromsades upp påtagligt mellan 1975 och
1976 samtidigt som produktionskurvan i huvudsak var uppåtriktad under loppet
av 1976, Importen har under de senaste åren genomgått betydande svängningar
och uppvisar således en betydligt större variation än den inhemska efterfrågan
sammantaget. Detta torde till en del hänga samman med att de konjunkturella
förändringarna är betydligt större inom de användningsområden där import-

1 Det är den relativa lönsamheten som är relevant
i förhållande till de relativa

exportpriserna. En enkel jämförelse mellan exportpriser och arbetskraftskost

nader per producerad enhet tyder på att den "absoluta" lönsamheten i
svensk

industri kan ha stigit påtagligt 1974, även med beaktande av de starkt ökade

energikostnaderna. För 1975 torde däremot den "absoluta" lönsamheten
ha

sjunkit något, således till skillnad från den relativa. För 1976 tyder sädana

förenklade beräkningar på att den "absoluta" lönsamheten sjunkit
ytterligare

och därmed utvecklats i samma riktning som den relativa,

2 Avser beräkningar enligt handelsstatistiken. I
nationalräkenskapstermer mot

svarar detta 7 %,

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 76

innehållet
är högt relativt sett. Utvecklingen av lagren som har mycket högt
importinnehåll får betydande effekter på importen. Industrins
lagerutveckling 19751976 av råvaror och halvfabrikat gick visserligen i
neddragande riktning men den negativa effekten härav blir mycket liten om man
från industrins lager exkluderar de branscher vars importinnehåll är lågt, dvs.
i första hand skogsindustrierna, I motsatt riktning verkade det betydande positiva
lageromslag som noteras för handeln. Främst uppvisade detaljhandeln ett
kraftigt positivt omslag i utvecklingen av sina lagerinvesteringar men även
lagerutvecklingen inom parti- och bilhandeln verkade i samma riktning. Den
faktor som i första hand synes ha bidragit till importuppgången var emellertid
den kraftiga ökningen av den privata varukonsumtionen som ägde rum i synnerhet
mot slutet av året. Även investeringsutvecklingen på maskinsidan verkade i
klart importökande riktning. Dessa investeringar ökade åter i relativt snabb
takt efter den svaga utvecklingen året innan. Vidare påverkades importen av
vädrets växlingar. En kall vårvinter drog upp importen av främst tunna
eldningsoljor. Härtill kom att en låg till-rinning till de svenska vattenmagasinen
orsakade ett ökat behov av olja vid de konventionella värmekraftverken. De ovan
uppräknade uppdrivande faktorerna torde emellertid ej till fullo kunna
förklara den kraftiga importökningen under loppet av 1976. Sannolikt har den
relativa prisutvecklingen av inhemsk produktion i förhållande till import varit
av avsevärd betydelse och lett till en höjd importbenägenhet 1976 jämfört med
1975,

För
1977 beräknas den totala importvolymen uppvisa en ökning på ca 1 %, Införseln
av fartyg förutses emellertid detta år öka i mycket stor omfattning varför
importen exkl. fartyg beräknas stagnera 19761977. Den enda efterfrågekomponent
av betydelse som förutses påverka importen i uppdrivande riktning är den
privata konsumtionen. Dock fömtses uppgången 1977 ej bli lika kraftig som
1976. Maskininvesteringarna väntas samtidigt stagnera. Effekten från
lagerinvesteringarna väntas bli negativ. Ett klart negativt omslag förutses för
utvecklingen av industrins investeringar i råvaru- och insatslager, dock i
något mindre grad om de icke importkrävande branscherna frånräknas. Även för
handelns del räknas med ett negativt omslag i lagerinvesteringarna
huvudsakligen som en följd av utvecklingen inom detalj- och bilhandeln. Dessa
faktorer verkar i importbegränsande riktning.

Effekten
på importen av den svenska devalveringen i april 1977 blir av två slag. För det
första påverkas importpriserna med en fördyring av importerade varor som följd.
För det andra bör denna relativa fördyring rimligen leda till att den svenska
industrins konkurrenskraft på hemmamarknaden stärks. Den utveckling till en
omfördelning från hemmaproducerade varor till importerade varor som markerades
1975 men framför allt 1976 som en följd av den svenska industrins relativt

s. 77 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 77

sett
höga prisutveckling dessa båda år bör sålunda kunna bromsas upp.

Importen
av jordbruks- och skogsbruksprodukter samt fisk ökade med drygt 5 % 19751976,
Främst bidrog härtill en snabb uppgång i importen av skogsbruksprodukter medan
importen i övrigt ökade långsammare. Mellan 1976 och 1977 väntas importen för
hela gruppen minska med ett par procent som en följd av en beräknad
tillbakagång i importen av jordbruksprodukter.

Importen
av mineraliska produkter, som till största delen utgörs av råolja, ökade med ca
10 % 19751976, Råoljeinförseln steg sålunda markant mellan 1975 och 1976,
Förbrukningsutvecklingen var dock starkare varför lagren reducerades över året.
Främst som en följd av en beräknad lageruppbyggnad 1977 väntas råoljeinförseln
även detta år öka kraftigt. Också för flertalet övriga mineraliska produkter
väntas importen öka 1977 om än i betydligt mindre omfattning än för råolja.

Livsmedelsimporten
uppvisade en relativt kraftig ökning 1976. Detta var främst ett resultat av
kraftigt ökad insatsvaruimport, då importen av konsumtionsfärdiga livsmedel
endast ökade i mindre grad. Under 1977 förutses livsmedelsimporten falla
tillbaka med ca 5 1/2 % Främst väntas ett negativt omslag av
lagerinvesteringarna i livsmedelssektorn förorsaka denna nedgång.

Införseln
av petroleumprodukter minskade relativt kraftigt för andra året i följd.
Orsaken härtill är den strukturförändring som ägt rum med kraftigt utbyggd
inhemsk raffineringskapacitet. Nedgången i importen av flytande bränslen
minskade därför men den kraftiga produktionsökningen medförde att tillförseln
till den svenska marknaden ökade med drygt 8 % mellan 1975 och 1976,
Förbrukningen inom landet drogs upp kraftigt av en kall vårvinter och den låga
tillrinningen i de svenska älvarna förorsakade ett ersättningsbehov av
kraftproduktion i de oljeeldade kraftverken. Industrins förbrukning stagnerade
däremot mellan 1975 och 1976 som en följd av den inhemska
konjunkturförsvagningen. Under 1977 väntas industrins förbrukning av
eldningsoljor minska och även oljebehovet för kraftproduktion väntas falla
tillbaka eftersom en fortsatt ökning av kärnkraftsproduktionen förutsetts i
dessa kalkyler samtidigt som vattenkraftsproduktionen väntas komma att öka.
Under antagande om normal temperatur under resten av året väntas oljeimporten
kunna minska med drygt 10 % 19761977,

Stålimporten
som minskade drastiskt under loppet av 1975 vände uppåt i början av 1976,
Uppgången kom emellertid från en låg nivå och trots en kraftig expansion under
återstoden av året noterades en tillbakagång på ca 4 % 19751976, Nedgången
avsåg dock främst en kraftigt reducerad skrotimport under det att importen av
handelsfärdigt stål ökade. För handelsfärdigt stål skedde en betydande uppgång
i importandelen mellan 1975 och 1976, Som en följd av växelkursförändringen
räknas endast med en mindre ökning i importandelen 1977, Stålimporten

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 78

väntas
därmed bli ungefär oförändrad mellan 1976 och 1977 trots en beräknad
försvagning av den inhemska stålefterfrågan.

Även importen av ickejärnmetaller vände uppåt i början av 1976 efter
ett massivt fall under loppet av 1975, Uppgången under loppet av 1976 blev dock
ej större än att importen minskade med ca 7 % mellan 1975 och 1976. Mellan 1976
och 1977 väntas importen öka med närmare 4 %.

Införseln
av verkstadsprodukter ökade med drygt 3 Va % mellan 1975 och 1976. Framför allt
noterades mycket kraftiga ökningar i importen av komsumtionsvaror och då i
synnerhet personbilar, varav importen ökade med 22 % 19751976. Den privata
konsumtionens tillväxt var också under 1976 i mycket hög grad inriktad på
varaktiga varor, dvs. verkstadsprodukter. Till en del torde importens
utveckling dessutom kunna förklaras av handelns lagerinvesteringar. Efter en
kraftig uppgång framför allt under senare delen av 1976 kom importen av
investeringsvaror för året i dess helhet att öka med ca 3 V2 %. Huvudsakligen
var det härvid införseln av datamaskiner som svarade för uppgången för dessa
varor redovisades en ökning på ca 25 % medan resterande investeringsvaror
endast ökade med någon procentenhet. Importen av insatsvaror visade däremot
till följd av den neddragna produktionsnivån inom branschen en betydande
nedgång 1976,

För
1977 väntas ett fall i importen av verkstadsprodukter med ett par procent. En
beräknad svag produktionsutveckling inom branschen samt stagnerande
maskininvesteringar torde främst medverka härtill. Därtill kommer att den
privata konsumtionens ökning i mindre grad än under 1976 kan väntas komma att
inriktas på varaktiga konsumtionsvaror.

Importen
av övriga industriprodukter uppvisade en ökning på ca 10 % 19751976, Även för
denna grupp var importökningen till stor del avhängig av en kraftig uppgång i
importen av konsumtionsvaror. Visserligen ökade konsumtionen av dessa varor men
i klart lägre takt än för varaktiga varor varför handelns lagerutveckling torde
ha medverkat till att driva upp importen. Vidare noterades en mycket kraftig
ökning i importen av sådana insatsvaror som ingår i varugruppen, något som
synes kunna förklaras av ett positivt lageromslag för insatsvaror och
halvfabrikat inom branschen.

Mellan
1976 och 1977 förutses importen av övriga industriprodukter uppvisa en fortsatt
ökning, dock klart lägre än året innan. Främst beräknas uppgången vara en
följd av en fortsatt god privat konsumtion av dessa varor. Tillväxten i den
privata konsumtionen bedöms nämligen i relativt hög grad komma att riktas mot
detta varuområde. För dessa konsumtionsvaror sker genereUt en ökning av importandelen.
Denna steg emellertid mer än trendmässigt 1976 en utveckling som väntas
fortgå även under 1977, I återhållande riktning på importen verkar

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

Tabell 3: 5 Importutvecklingen för olika varugrupper
19751977

79

opaginerad Kontrollera mot PDF

Importvärde, mil

i. kr.

Åriig
procentuell förändring

Volym

Pris
(enhetsvärde)

1975

1976

1977

1975'

1976

1977

1975

1976

1977

Jordbruks-
och skogspro-

dukter
samt fisk

3 397

4 371

5 375

4,3

5,5

-2

1,2

22,0

25,5

Mineraliska
produkter

6 075

7 291

8 685

11,8

9,8

10

11,2

9,3

8,5

därav:
råolja

4 507

5 705

6 990

14,8

11,7

12

5,6

13,3

9,5

Industriprodukter
exkl.

fartyg

63 811

70 339

75 740

-3,1

3,4

-1

5,1

6,6

9

därav:

livsmedelsprodukter

3 819

4 098

4 235

0,1

6,0

-5,5

-1,1

1,2

9,5

trävaror, massa samt

papper och papp

355

460

560

-24,3

25,5

9

8,7

3,2

11,5

petroleumprodukter

7 793

8 225

8 330

-9,1

-7,9

-10,5

-4,6

14,7

13

järn och stål

4 841

4 493

4 940

-9,4

-4,0

0

10,1

-3,3

9,5

ickejärnmetaller

2 194

2 195

2 540

-2,5

-7,2

3,5

-13,6

7,8

11,5

verkstadsprodukter exkl.

fartyg

26 096

29 305

30 865

2,5

3,7

-2

9,8

8,3

7,5

övriga industriprodukter

inkl. elektrisk ström

18 713

21 563

lAllQ

-6,4

10,2

4

6,6

4,6

8

Import
exkl. fartyg

73 283

82
001

89
800

-1,8

4,0

0

5,4

7,6

9,5

Fartyg

1 582

1 263

2 360

-41,4

-31,4

69

-5,4

16,4

10,5

Total
import'

74 865

83
264

92
160

-3,2

3,2

1

5,0

7,8

9,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Total
import enligt nationalräkenskapernas beräknings-metoder'

74 000 84 000 93 000

'3,3

7,2

2,5

5,1 5,9 8

s. 1975 Kontrollera mot PDF

' De volymmässiga förändringarna är baserade på
korrigerade importvärden för 1974 och 1975.

"För en teknisk kommentar se inledning till kapitel 3
i reviderad nationalbudget 1976.

" Olikheten mellan de två angivna totalserierna hänför
sig dels till deflateringsmetoderna, dels till importens redovisning i tiden.
För att säkerställa jämförbara tidsserier har nämligen SCB, med tillämpning
inom bl. a. nationalräkenskaperna, gjort omräkningar av totala importvärdet för
respektive månader och därigenom sökt eliminera den tidsförskjutning som
uppkommit genom införandet av nya tullrutiner.

Anm. 1975 och 1976 års importvärden enligt
utrikeshandelsstatistiken. Samtliga uppgifter för 1977 avser prognoser. I
tabellen är värdeuppgifterna för 1977 avrundade till närmaste hela 5- resp.
10-tal milj, kr, och de procentuella förändringarna till närmaste hela resp,
halva tal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

emellertid den beräknat lägre produktionsnivån för
branschen samt ett negativt lageromslag vad gäller insatsvaror och
halvfabrikat.

Prisindex för totala importen visade en relativt snabb
uppgång under större delen av 1976. Mot slutet av året föll priserna dock
tillbaka något. Därmed kom prisökningen 19751976 att stanna vid knappt 8 %
efter att ha visat en ökning på 5 % året innan. Den snabbare prisökningen 1976
förorsakades av en ökad prisstegringstakt för flertalet råvaror.

Världsmarknadspriserna på basråvaror för industriell
användning började stiga i början av 1976 under inflytande av den
internationella konjunkturella återhämtningen. Uppgången fortgick
fram till halv-

s. 1976 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan gO

årsskiftet
1976. Därefter skedde en klar uppbromsning av stegringen i noteringspriserna
och för ett flertal råvaror främst ickejärnmetaller föll priserna. Denna
utveckling var till stor del en följd av den avsaktning i konjunkturuppgången
som ägde rum under hösten 1976. Mot slutet av året skedde dock ånyo en vändning
uppåt som fortgått in på 1977. Till en del kan denna senaste prisuppgång
återföras på en rad speciella faktorer och till en del spekulativa köp. För
icke syntetiska fibrer har emellertid priserna sedan slutet av 1976 legat på
en i stort sett oförändrad nivå. Världsmarknadspriserna på livsmedelsråvaror
började öka något tidigare än för industriella basråvaror. Även för dessa varor
skedde en klar uppbromsning i prisstegringstakten efter halvårsskiftet 1976,
Uppbromsningen blev dock kortvarig och allt sedan hösten 1976 har priserna
varit snabbt uppåtgående. Prisutvecklingen har emellertid varit synnerligen
differentierad för skilda varor. Vad gäller spannmål är försörjningssituationen
relativt god. Däremot har priserna på främst kaffe och kakao uppvisat fortsatta
och kraftiga prisstegringar.

De
svenska importpriserna på råvaror kom med denna utveckling på världsmarknaden
att vända uppåt eller uppvisa en accelererande prisstegringstakt 1976. Den
kraftigaste prisökningen noteras för kaffe där importpriset mer än fördubblades
från senare delen av 1975 till slutet av 1976, Bland ickejärnmetallerna skedde
en relativt måttlig prisuppgång för koppar medan främst aluminium ökade snabbt
under loppet av 1976, Även importpriserna på stål steg över året.

Importpriset
på råolja steg kraftigt omkring årsskiftet 19751976 efter den prishöjning som
OPEC-länderna genomförde i slutet av 1975, Under loppet av 1976 tenderade
importpriset snarast att röra sig nedåt till en del som en följd av dollarns
försvagning. Prishöjningen på råolja medförde att importpriserna på raffinerade
produkter steg snabbt omkring årsskiftet 19751976, Under loppet av 1976
fortgick prisuppgången men i klart dämpad takt.

Prisstegringstakten
för färdigvaruimporten tilltog under första halvåret 1976 men härefter skedde
en uppbromsning mot slutet av året. Försvagningen kan till en del återföras på
den svenska kronans effektiva appreciering.

För
flertalet industriella basråvaror väntas prisutvecklingen på världsmarknaden
1977 bli relativt lugn åtminstone under större delen av året. För flertalet
livsmedelsråvaror väntas också en relativt måttlig prisuppgång, då den
internationella lagerhållningen även nästa skördeår bedöms komma att stiga
snarare än falla. För några speciella varor som bl, a, kaffe och kakao väntas
dock prisuppgången bli betydande. Uppgången i de svenska importpriserna kan
dock väntas bli mer påtaglig som en följd av den svenska devalveringen,

I
december 1976 höjde OPEC-länderna priset på råolja. Någon gemensam linje kunde
dock ej uppnås varför två "referenspriser" existerar

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 81

f,
n, Importprisprognosen för råolja och petroleumprodukter påverkas ocksä av att
andelen lågsvavliga, dvs, dyrare produkter måste höjas från 1976 till 1977,

Prisstegringstakten
för färdigvaror beräknas öka under 1977. Huvudsakligen beräknas denna effekt
infalla redan under första halvåret 1977 och detta är då en följd av att
kronans genomsnittliga bytesvärde deprecierades i april 1977.
Sammanfattningsvis beräknas importpriserna öka med drygt 9 '/2 % 19761977,
dvs. i snabbare takt än året innan.

3.3
Bytes- och betalningsbalansen

Bytesbalansen
har sedan det kraftiga omslag i negativ riktning som inträffade 19731974 (ca
9 miljarder kr.) uppvisat växande minussaldon. Underskottet 1976 kom att uppgå
till ca 10,5 miljarder kr, och innebar en försämring gentemot 1975 med ca 3,7
miljarder kr. Handelsbalans samt tjänste- och transfereringsbalans svarade för
ungefär vardera hälften av denna försvagning. Trots en omfattande långfristig
upplåning utomlands även 1976, ca 9 miljarder kr,, resulterade
kapitaltransaktionerna med utlandet, totalt sett, i en väsentligt lägre
nettokapitalimport än 1975, eller 2,5 miljarder kr. Härtill bidrog utöver den
något lägre långfristiga upplåningen också en något lägre kortfristig
upplåning. Neddragande verkade även ökade direktinvesteringar och fartygskrediter,
som tillsammans gav ett ökat nettoutflöde på i runt tal 2,5 miljarder kr. De
sålunda registrerade utfallen av bytes- och kapitalbalanserna representerar i
sig ett nettoutflöde om ca 8 miljarder kr. Valutareserven sjönk emellertid
förhållandevis måttligt under loppet av 1976 eller med något över 3 miljarder
kr, räknat i transaktionsvärde. Därmed uppstod sålunda åter en betydande
positiv restpost, ca 4,8 miljarder kr.

De
prognoser och antaganden som nu föreligger avseende utrikeshandeln med varor
och tjänster samt för transfereringar pekar mot en ytterligare försvagning av
bytesbalansen 1977, Tjänste- och transfereringsbalansen svarar därvid för
huvuddelen av förändringen, då handelsbalansen förutses bli obetydligt
förändrad. Underskottet på bytesbalansen har för 1977 beräknats till ca 12,5
miljarder kr,, dvs, ca 2 miljarder mer än 1976 (se tabell 3: 6). Något försök
att bedöma nettoresultatet av kapitaltransaktionerna har inte gjorts, men
mönstret från de närmast föregående två åren får antas upprepa sig så tillvida
att upplåningen utomlands även 1977 kommer att bli mycket omfattande. Redan
efter två månader in på 1977 hade för övrigt meddelats tillstånd för upplåning
utomlands till ett belopp av ca 7,5 miljarder kr,, inkl. svenska statens lån på
ca 4,3 miljarder kr.

6
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
3: 6 Bytes- och betalningsbalans 19741977

Milj.
kr,, löpande priser

opaginerad Kontrollera mot PDF

1974

1975

1976

1977 prognos

Export
av varor, fob'

70 514

72 012

80 217

89 420

Import
av varor, cif

72 800

74 000

84 000

93 000

Handelsbalans

-2 286

-1988

-3 783

-3 580

Korrigering
av handelsstatistiken

-100

-316

-179

-210

Sjöfartsnetto

3 868

2 940

3 133

3 350

Resevaluta

-2 232

-2 542

-3 050

-3 675

övriga
tjänster, netto

-1 690

-2 254

-3 028

-3 400

Korrigeringspost

800

800

800

800

Bytesbalans
för varor och tjänster'

-1640

-3 360

-6 107

-6 715

Transfereringar,
netto

-2 575

-3 400

-4 355

-5 775

därav:

-229

550

-805

-80

räntor
och utdelningar

10 462

2 541

4 774

-3
147

486

-2
661

12 490

4 215

-6 760

Bytesbalans
för varor, tjänster och transfereringar»

500

7 374

424

5 511

3 291

6 125

-1

-863

3 292

5 262

Kapitalbalans
Restpost

Valutareservens
transaktionsförändring Förändring till följd av kursrörelser Valutareservens
totala förändring

'
Enligt handelsstatistiken,

'
Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SAS' flygplansimport, i
utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke-monetärt guld samt rabatter och
koncernbidrag i samband med oljeimport,

°
överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och tjänster i
nationalräkenskapernas försörjningsbalans bortsett från att korrigeringsposten
endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen. Resterande hälften av
korrigeringsposten räknas i nationalräkenskaperna till transfereringsnettot,

*
överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

Källa:
Konjukturinstitutet och riksbanken.

Handelsbalansen

Handelsbalansens
utveckling under de senaste åren har i viss utsträckning avvikit från vad man
med hänsyn till fasolikheterna mellan den svenska och den internationella
konjunkturcykeln kunde ha haft anledning räkna med. För 1975, när Sveriges
"relativa cykliska position" förbättrades kraftigt, hade man sålunda
kunnat vänta sig en försämring av handelsbalansen: importen kunde väntats ha
varit mer expansiv än exporten. Handelsbalansen räknad i fasta priser
försämrades också avsevärt, vilket framgår av tidigare redovisade tal för
export- och importvolymernas minskningar. De svenska relativprisernas höjning
19741975, vilken också diskuterats tidigare i detta kapitel, tog sig
emellertid uttryck i en höjning av bytesförhållandet med över 10 %, räknat på
en-hetsvärdebasis. Härigenom kom handelsbalansen i löpande priser att undergå
en låt vara obetydlig förbättring. Det kan vara värt notera att
bytesförhållandets förändring inte i första hand var hänförbar

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 83

till
de råvaror som med olika sammansättning ingår i exporten och importen. Sålunda
steg bytesförhållandet för bearbetade varor med ca 9 % däribland för
verkstadsprodukter med ca 9 Vo %.

Under
1976, när den ekonomiska tillväxten var fortsatt svag i Sverige men den
internationella efterfrågan växte mycket starkt, borde man i stället ha kunnat
vänta sig en förbättring av utrikesbalansen. Emellertid växte vår export långt
ifrån i takt med marknadsrillväxten, medan importen steg kraftigt i
förhållande till den låga tillväxten i BNP och industriproduktion.
Handelsbalansen kom på detta sätt att försvagas ytterligare och underskottet,
som 1975 uppgick till ca 2 miljarder kr., växte till närmare 4 miljarder 1976.
Relativprisernas kraftiga uppgång året innan torde ha varit en viktig orsak
till denna utveckling: att förändringar i relativa utrikeshandelspriser
åstadkomna genom valutakursändringar eller på annat sätt får sina fulla
volymeffekter först med viss tidsförskjutning är tämligen allmänt accepterad
teori. Någon nämnvärd förändring av bytesförhållandet för varuhandeln totalt
sett ägde inte rum 19751976. För råvaruhandeln skedde dock en avsevärd försämring
av bytesförhållandet bl. a. till följd av stora prishöjningar på kaffe-och
oljeimporten. Detta kompenserades av att exportpriserna för bearbetade varor
även 19751976 steg något mer än importpriserna.

Sammanfattningsvis
gällde således att en försämring av handelsbalansens utfall temporärt
förhindrades genom att exportpriserna 1975 steg avsevärt snabbare än
importpriserna. Denna höjning av de relativa priserna torde emellertid ha
medverkat till att balansen försämrades påföljande år, 1976. En intressant
fråga är naturligtvis hur stort underskottet skulle ha varit om relativprishöjningarna
aldrig ägt rum. En siffermässigt preciserad beräkning av detta skall inte
lämnas här. Sannolikt skulle, vad först 1975 beträffar, exportvolymen ha kunnat
bli något högre vid en lägre exportprisuppgång under detta år, genom att förlusterna
av marknadsandelar då blivit något mindre. Det lägre exportpriset skulle
emellertid ha medfört att exportvärdet i löpande priser blivit lägre än det
faktiskt blev. Vid en tänkt lägre prishöjning på svenska produkter är det
vidare möjligt att importvolymen (och därmed importvärdet, om importpriserna
tas som givna) kunnat hållas tillbaka något mer under 1975, A andra sidan
skulle den i det alternativa prisförloppet högre exportvolymen ha genererat
ett i viss mån högre importbehov, I summa har det bedömts troligt att
handelsbalansen 1975 skulle ha uppvisat ett större underskott än det som
faktiskt registrerades, om relativpriserna och bytesförhållandet inte ökat så
kraftigt. Vad beträffar 1976 torde tillväxten i exportvolymen och antagligen
också värdet i löpande priser ha blivit större om relativprisernas stegring
framför allt 1975 års uteblivit. Importen skulle ha påverkats enligt ungefär
samma mönster som 1975: en sannolikt mindre utpräglad tendens för importen att
tränga ut viss hemmamarknadsindustri, men å andra sidan ett något högre im-

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan g4

portbehov
som följd av den mer expansiva exportutvecklingen. Sammantaget skulle effekten
för 1976 med det alternativa prisförloppet antagligen ha varit en förbättring
av handelsbalansen. Det är däremot inte så säkert att handelsbalansens saldo
för 1976 skulle ha blivit särskilt mycket bättre än vad det faktiskt blev;
detta emedan förbättringen i så fall skulle ha skett i förhållande till ett
underskott för 1975 som skulle varit större än det faktiska.

För
1977 emotses, bl, a, till följd av en förutsedd stark nedgång i fartygsexporten
och antaganden om vissa ytterligare förluster av marknadsandelar, en
exportvolymökning som inte särskilt mycket överstiger 1976 års. Samtidigt
väntas emellertid importvolymens tillväxt på ett avgörande sätt komma att
dämpas, i första hand beroende på en förutsedd kraftig nedgång i
lagerinvesteringarna och en fortsatt svag utveckling av industriproduktionen.
Härigenom erhålls en viss förstärkning av den reala utrikesbalansen, I löpande
priser motverkas denna positiva effekt dock av att bytesförhållandet väntas
komma att försämras. Delvis är detta en följd av valutakursförändringarna i
början av april 1977, Även dessa effekter förutan hade en försämring av
bytesförhållandet för rå-varuhandelns del varit sannolik. Huvuddelen av de
positiva volym-effekterna på handelsbalansen från devalveringen väntas inte
inträda förrän 1978, De tidsförskjutna effekterna från relativprishöjningarna
under de båda föregående åren förutsätts däremot, trots den vidtagna
växelkursförändringen, fä en negativ inverkan på den reala balansen 1977, Utan
dessa oförmånliga fördröjda effekter skulle sålunda det prognoserade
underskottet i handelsbalansen för 1977 blivit lägre än de drygt 3,5 miljarder
kr, som här räknats med.

Som
tidigare nämnts i detta kapitel utgör alternativ II för
lönekostnadsutvecklingen 1977 (se kapitel 6) beräkningstekniskt
huvudalternativ i export- och importprognoserna. Ett utfall för
lönekostnadsutvecklingen enligt det något lägre alternativ I skulle kunna få
vissa effekter på prisutvecklingen under senare delen av året. Utfallet för
bytesförhållandet skulle i så fall bli en något starkare försämring. Dessa
lägre relativpriser för svenska produkter skulle å andra sidan kunna ge upphov
till smärre positiva effekter på den reala balansen. Det har bedömts att
skillnaden mellan utfallen för handelsbalansen i löpande priser enligt de två
lönealternativen blir obetydlig för 1977. Liksom för den tidigare utvecklingen
gäller emellertid att alternativa utfall för den relativa prisutvecklingen,
som under det första året dvs, i detta fall 1977 förutsätts få en tämligen
obetydlig effekt på den värdemässiga handelsbalansen, skulle under därpå
följande år genom eftersläpande volymeffekter kunna få beaktansvärd inverkan på
handelsbalansen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 85

Tjänste-
och transfereringsbalansen

Läget
på den internationella fraktmarknaden är fortfarande ytterst svagt och undergår
f, n, endast mycket små förändringar. Den uppgång i fraktraterna för
tanktonnaget, som noterades under höstmånaderna inför de aviserade
oljeprishöjningarna avbröts vid årsskiftet 1976/1977 då raterna äter började
sjunka. En viss återhämtning ägde emellertid rum under senare delen av februari
och början av mars. De dagsaktuella raterna synes ge en visserligen knapp
täckning av de rörliga kostnaderna, men sannolikt tillräcklig för att förhindra
en ny våg av uppläggningar. Vid årsskiftet låg endast ett fåtal svenska större
tank- och kombinationsfartyg upplagda. En ökning i tonnageefterfrågan, som
också skulle kunna medföra högre fraktsatser, väntas inte uppkomma förrän
tidigast till hösten, men det är osannolikt att sädana nivåer skulle nås att
även kapitalkostnaden täcks fullt ut. Situationen för torrlasttonnaget i trampfart
är i stort sett detsamma som för det oljebärande tonnaget, dvs. fraktsatserna
befinner sig på en så låg nivå att i huvudsak endast driftskostnaderna täcks
och förväntningarna om en snar förbättring är små även när det gäller detta
tonnage. För linjefarten är läget något mindre dystert. Denna del av
verksamheten störs ju heller inte i samma utsträckning av fluktuationer i
fraktpriserna. Emellertid är beläggningen relativt låg och kan förbättras först
efter en kraftigare uppgång i världshandeln. Det är dock ovisst i vilken
utsträckning den förutsedda uppgången för denna om ca 7 % 1976/1977 kan komma
att påverka beläggningen.

Enligt
den preliminära statistik som föreligger om rederiernas intäkter och kostnader
i utrikes sjöfart ökade intäkterna 19751976 med ca 3,5 % och kostnaderna något
mindre. Intäktsökningen var i sin helhet lokaliserad till fjärde kvartalet och
uppgick då till ca 20 % jämfört med motsvarande kvartal 1975. Förklaringen till
denna förbättring ligger i att i stort sett hela det tidigare upplagda tonnaget
under andra halvåret åter trädde ut på marknaden. I sjöfartsnettots termer kom
därmed 1976 års seglation i utrikes fart att ge ett nettoinflöde av valuta på
närmare 3 150 milj. kr,, dvs, ca 200 milj, kr. mer än 1975, Med hänsyn till den
genomsnittligt större tonnagevolym som beräknas vara i verksamhet 1977 kan
sjöfartsnettot väntas öka något 19761977 och har satts till 3 350 milj, kr,,
däri inberäknat vissa effekter från den nyligen genomförda devalveringen av
den svenska valutan. De härigenom ändrade kursrelationerna beräknas få nära nog
omedelbart genomslag vad avser såväl kostnader som intäkter. Några påtagliga
volymeffekter har emellertid växelkursförändringar inte antagits komma att
medföra.

Nettoutflödet
av resevaluta 1976 beräknas preliminärt ha blivit ca 500 milj. kr. större än
1975 och ha uppgått till drygt 3 miljarder kr. Bruttoutflödet uppgick därvid
till ca 4 600 milj. kr. och inflödet till ca 1 550 milj. kr. Realt innebar
inflödet ingen större förändring medan ut-

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan §6

flödet
torde ha ökat med ca 5 %, Det kan noteras att resandet till Spanien ännu inte
återhämtat sig trots upphävandet av bojkotten mot turistresor dit. Enligt
sällskapsresestatistiken avreste med charterflyg 1976 ca 950 000 personer,
vilket innebar en ökning med drygt 9 % från 1975. Den spanska andelen av svensk
utlandsturism beräknas enligt samma statistik 1976 ha uppgått till mer än 30 %,
vilket är närmare 20 procentenheter lägre än året innan. Trots betydande
prishöjningar för hotell-och andra tjänster förefaller de grekiska
turistorterna ha kunnat hävda sin ställning som de mest frekventa resmålen
efter de spanska. Deras andel uppgick till drygt 20 %, vilket innebar nästan
en fördubbling jämfört med 1975. Även Storbritannien har ökat sin andel några
procentenheter. Under 1977 väntas turistresorna öka endast måttligt. Programutbudet
har inte väsentligt förändrats jämfört med 1976. Endast smärre volymökningar
har under sädana förhållanden antagits 19761977 för såväl inflöde som utflöde
av resevaluta. Omräknat i löpande priser skulle detta ge ett nettoutflöde på ca
3 675 milj. kr. för 1977, Härvid har hänsyn tagits till beräknade effekter av
den i början av april genomförda devalveringen. Bl. a. har de ändrade
kursrelationerna antagits få en viss bromsande inverkan på svenskt resande till
utlandet och samtidigt ge en viss stimulans till ökat resande till Sverige,

Övriga
registrerade tjänstetransaktioner med utlandet 1976 resulterade i ett
underskott på ca 3 miljarder kr. Förändringen från 1975, som uppgick till
närmare 800 milj. kr. i negativ riktning och som också måste betraktas som
förhållandevis kraftig, fördelade sig pä ett flertal delposter. Ökade
administrationskostnader, provisionsbetalningar samt betalningar för montage
och reparationer etc. svarade emellertid för huvudparten av förändringen.
Dessa delposter väntas i avgörande grad leda utvecklingen även 19761977.
Förändringen i negativ riktning har dock satts lägre än 19751976 eller till ca
400 milj, kr.

Transfereringarna
till och från utlandet resulterade i ett negativt saldo 1976 på drygt 4,3
miljarder kr, mot 3,4 miljarder kr, 1975. Gåvobiståndet till u-länder
tillsammans med de i samband med den omfattande utlandsupplåningen växande
ränteietalningarna styr i betydande grad postens utveckling. Gåvobiståndet,
som 1976 uppgick till ca 2,2 miljarder kr,, beräknas 1977 öka med ytteriigare
500 milj, kr. till 2,7 miljarder. Uttryckt i procent av bruttonationalprodukten
utgjorde denna del, som ej utgör hela u-landsbiståndet, ca 0,7 % 1976 och kan
förväntas bli av ungefär samma storleksordning 1977. Räntebetalningarna 1976
beräknas ha resuherat i ett nettoutflöde i storleksordningen 750 milj. kr.
Brutto torde betalningarna till utlandet något ha underskridit 2 miljarder kr.
För 1977 har räntebetalningarna beräknats ge upphov till ett nettoutflöde mer
än dubbelt så stort som 1976, effekter av växelkursförändringen inbegripna,
eller ca 1,6 miljarder kr. Sammanlagt har nettot av transfereringarna för 1977
satts till -5 775 milj, kr, vilket skulle bli ca 1 400 milj, kr, mer än för
1976,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 87

Kapitalbalansen

Trots
en fortsatt kraftig upplåning utomlands under 1976 försvagades kapitalbalansen
högst avsevärt från 1975 eller med ca 4,8 miljarder kr. Det framgår av tablån
nedan att både den långfristiga och kortfristiga upplåningen sjönk 19751976,
Bankers nettoupplåning hksom övrig privat nettoupplåning minskade med
sammanlagt drygt 2,3 miljarder kr., medan en viss mindre ökning på ca 100 milj,
kr, noterades för kommuner, I neddragande riktning verkade också utvecklingen
av direktinvesteringar vilka tillsammans med posten övriga
kapitaltransaktioner gav upphov till ett ökat nettoutflöde på ca 2,6 miljarder
kr. Förändringar i varvens exportkrediter samt rederiers och
flygplansimportörers krediter vid import av fartyg och flygplan utgör ett
dominant inslag i den sistnämnda postens utveckling. Av dennas totala
förändring 1975 1976 på ca 1,9 miljarder kr, föll ca 1,3 miljarder kr, på
ökade krediter från de svenska varven till utländska beställare. Ökningen i
kreditgivning hade ett samband med den omfattande fartygsexporten 1976, Då
denna 1977 i värde förutses bli av ungefär samma omfattning kan kreditgivningen
väntas uppgå till minst lika stort belopp som 1976 eller ca 2 miljarder kr.
Detta utflöde kommer emellertid att i betydande grad motverkas av den
kredittagning som kan väntas uppstå i samband med en kraftig värdemässig
uppgång i fartygsimporten.

Kapitaltransaktioner,
netto

Milj,
kr.

1976

Förändring
19751976

Bankerna

712

-620

Statliga

-417

26

Kommunala

893

101

Privata

1 353

-4 340

Direkta investeringar

-2 150

-671

Obligations- och förlagslän

2 067

231

Övrig värdepappershandel

-94

-39

Övriga långfristiga lån

2 831

-1046

Kortfristig upplåning utomlands för finansiering

av import och export

700

-899

Övriga kapitaltransaktioner

-2 001

-1916

Kapitalbalans

2 541

-4 833

Den
långfristiga upplåningen utomlands, som 1975 uppgick till ca 10,5 miljarder
kr,, blev mycket omfattande även 1976 och uppgick enligt preliminära uppgifter
till närmare 9 miljarder kr. Sammanlagt beviljades emellertid tillstånd för
upplåning till ett belopp av 11,6 miljarder. Då tillståndsgivningen kulminerade
under fjärde kvartalet med ca 4,7 miljarder kr, kan det emellertid förmodas att
en inte oväsentlig del kom att utnyttjas först i början av 1977,
Tillståndsgivningen fortsatte att vara betydande i början av året. Under
januari och februari beviljades så-

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan gg

lunda
tillstånd till ett värde av 7,5 miljarder kr., inkl. svenska statens län på ca
4,3 miljarder kr.

Det
framgår av tabell 3: 6 att överskottet på kapitalbalansen 1976 endast till
ringa del bidrog till att täcka underskottet i bytesbalansen. Trots detta kom
utflödet från valutareserven att begränsas till drygt 3 miljarder kr. Detta
innebar att det återigen uppstod en betydande positiv restpost, ca 4,8
miljarder kr. Hur bristerna i statistisk information, vilka ju är upphovet till
restposten, fördelar sig mellan kapitalbalans och bytesbalans är okänt. Det har
ibland hävdats att förändringar i korta handelskrediter skulle utgöra en väsentlig
del av förklaringen. Den statistik som finns tillgänglig över företagens
handelskrediter och som kvartalsvis tillhandahälls av statistiska centralbyrån
ger emellertid ingen bekräftelse på att så skulle vara fallet. Bortsett från
handelskrediter krävs för huvuddelen av de transaktioner, som företas inom
kapitalbalansens ram, riksbankens tillstånd. Det skulle därför kunna fömodas
att dessa transaktioner erhåller en ganska tillförlitlig belysning och att bristerna
i statistisk information sålunda i betydande grad hänför sig till bytesbalansens
poster.

Valutareservens
transaktionsvärde sjönk 19751976 med 3 147 milj, kr. Sedan hänsyn tagits till
Riksbankens kursvinster under året på närmare 500 milj, kr, kunde
valutareservens negativa förändring beräknas till 2 661 milj, kr. Totalt
uppgick valutareserven vid utgången av 1976 till 10 924 milj, kr. Endast små
förändringar under årets första månader har registrerats. Vid slutet av mars
var ställningen 12 064 milj, kr.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 89

4
Produktionen

4.1
Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Enligt
preliminär statistik minskade den totala industriproduktionen med 0,8 %
19751976, Om hänsyn tas till att antalet arbetsdagar var fler under 1976 blev
produktionsnedgången ännu något större.

Efterfrågan
på industrivaror föll snabbt under loppet av 1975, En drastisk
produktionsneddragning kunde dock inte förhindra en mycket kraftig uppbyggnad
av industrins lager av färdigvaror och varor i arbete.

Orderinströmningen
ökade därefter påtagligt från exportmarknaderna under första halvåret 1976.
Denna förbättring i efterfrågan riktades primärt mot de exportinriktade
basindustrierna. Även vissa färdigvam- och konsumtionsvarubranscher fick del av
en ökande utlandsefterfrågan under första halvåret 1976, I
konjunkturbarometern angavs också från och med andra kvartalet förhoppningar om
en ökning av orderinflödet även från den svenska marknaden under 1976.

Den
vid mitten av året föreliggande tendensen till uppdragning av produktionen
bröts emellertid under loppet av hösten. Oväntat svaga avsättningsmöjligheter
på exportmarknaderna, en fortsatt mycket omfattande lagerackumulering samt en
oförutsett trög utveckling av hemmamarknadsefterfrågan ledde istället till en
sänkning av produktionen under fjärde kvartalet. Utsikterna inför 1977 med en
svag tillväxt av exporten och konsumtionsefterfrågan talar för att en fortsatt
anpassning nedåt av produktionen blir nödvändig. Detta särskilt som industrin
knappast kan öka sin lagerhållning utan tvärtom torde komma att eftersträva en
reducering av lagren.

Produktionsutvecklingen
inom skogsindustrierna väntas bli klart uppåtriktad under loppet av 1977, Även
stålverkens produktion förutses öka under året; dock från en så pass låg
utgångsnivå att utvecklingen årsvis 19761977 lika fullt väntas bli negativ.
Produktionsutvecklingen under 1977 för verkstadsindustrin och övrigsektorn
beräknas bli svag och för dessa branscher fömtses avtagande produktion mellan
helåren 1976 och 1977.

Härvid
har hänsyn tagits till de beräknade effekterna av regeringens ekonomiska
åtstramningspaket i början av april 1977. Dess inverkan på industriproduktionen
blir av flera slag. För det första stiger genom devalveringen relativpriserna
för importvarorna. Detta beräknas medföra att den svenska industrins
konkurrenskraft på hemmamarknaden stärks och leda till en uppbromsning av den
sedan 1975 snabba tillväx-

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 90

ten
av importens marknadsandelar. För det andra beräknas en relativprissänkning
ske för de svenska exportvarorna och medföra att svensk industri tappar
marknadsandelar på exportmarknaderna i lägre takt än eljest. Inkalkyleras
inverkan också av åtstramningsåtgärderna, i första hand på privat konsumtion,
beräknas nettoeffekten för industriproduktionens del bli positiv och leda till
att produktionsvolymen minskar knappt en halv procentenhet mindre än eljest.
Den starkaste påverkan av åtgärderna på produktionsvolymen förutses för
bearbetade varor. Kalkylerna tyder här på en inte obetydligt positiv inverkan
på verkstadsproduktionen och stålverken. Nettopåverkan på produktionen inom de
hemmamarknadsorienterade branscherna livsmedelsindustri och övrigsektor
beräknas bli svagt negativ,

4.2
Utvecklingen inom olika delbranscher

Den
svenska exporten av järnmalm uppvisade en partiell återhämtning 19751976 med
en volymökning pä drygt 18 %. Det tvära omslaget i stålkonjunkturen 19741975
hade i stort sett medfört en halvering av den svenska exportvolymen. Trots
återhämtningen 1976 stannade leveranserna till utlandskunder vid 22 milj, ton
att jämföra med leveranser på 33 milj. ton 1974, Malmleveranserna till
inhemska förbrukare minskade markerat 19751976, Brytningstakten i gruvorna
drogs ned under 1976 för andra året i rad men malmlagren ökade ändå. De
svenskägda malmlagren, såväl inom som utom landet, kom därmed att uppgå till
rekordhöga 13 milj, ton vid utgången av 1976,

Marknadsutvecklingen
väntas ge utrymme för en ökning av exportvolymen även 19761977, Stållagren
hos producenter och mellanhänder i Västeuropa synes nu vara inne i en
nedtrappningsfas och stålefterfrägan antas expandera så pass att
stålproduktionen dras upp under loppet av 1977, Därmed väntas den svenska
malmexporten komma att fortsätta öka dock utan att under 1977 komma upp i de
nivåer som var rådande perioden 19721974, Den svenska järnmalmen förlorade
uppenbarligen marknadsandelar under bakslaget på stålmarknaden; eventuellt kan
nu en del av dessa andelsförluster komma att återtas under 1977, Exportvolymökningen
19761977 torde emellertid inte bli lika stor som vid återhämtningen
19751976,

Priserna
i leveranskontrakten för 1976 sänktes men minskningen av exportpriserna
19751976 blev blygsam, bl, a, som en följd av att en del av utskeppningarna
under 1976 gällde malm som levererades till 1975 års kontraktspriser. En
nedgång av exportpriserna torde vara att räkna med även 19761977, bl, a, på
grund av klart sänkta kontrakts-priser på de fosforrika malmkvaliteterna. För
det övriga malmsortimentet synes världsmarknadspriserna i det närmaste ha
stabiliserats. En stor del av de svenska exportkontrakten är numera skrivna i
dollar. Va-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

91

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4: 1 Industriproduktionens utveckling 19741977

Procentuell volymförändring från föregående år

opaginerad Kontrollera mot PDF

SNI

1974 def.

1975 prel.

1976 prel.

1977
prognos

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

2301

2302

210, 220,
290

3

331J1

34111

34112, 34113

353, 354

371

372

38 ./. 3841

3841

31

3 resterande

2, 3

Gruvor
och mineralbrott

Järnmalmsgruvor

Ickejärnmalmsgruvor

Övriga
gruvor och mineralbrott

Tillverkningsindustrin

Sågverk'

Massaindustri

Pappers-
och pappindustri m. m

Petroleumraffinaderier
m. m,

Järn- och
stålverk*

Ickejärnmetallverk

Verkstadsindustri
exkl, varv

Varv'

Livsmedelsindustri
m. m.«

Övrig industrisektor

Hela industrin

4,5

-12,3

-',9

-6,8

lA

-11,7

-4,8

-8,0

5,6

-16,5

12,5

-4,0

2,8

-8,4

-2,8

-6,8

5A

-2,2

-0,8

-0,5

3,1

-24,7

6,5

2,0

4,4

-12,2

-8,0

0,3

5,1

-20,7

11,9

10,7

0,3

6,2

16,9

1,2

6,7

-10,3

-5,6

-3,8

6,6

-9,0

7,0

1,5

9,7

4,2

-3,0

-0,9

2,5

15,4

-9,8

-10,0

2,4

1,7

1,0

0,7

1,5

-6,9

1,6

-0,5

5,4

0,8

-0,7

-2,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Inkl, hyvlerier och träimpregneringsverk,

Inkl, träfiberplattindustri.

' Inkl, smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.

* Inkl. ferrolegeringsverk,

' Inkl. båt byggerier,

" Inkl, dryckesvaru- och tobaksindustri.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

lutakursjusteringen beräknas bidraga till att begränsa
fallet i exportpriserna 19761977 till ca 4 %.

Någon större förändring av de inhemska malmleveranserna
förutses inte. En minskning av järnmalmsutvinningen 19761977 planeras och
därmed kan en viss neddragning av järnmalmslagren bli möjlig.

Marknaden i Västeuropa för sågade och hyvlade trävaror
tillväxte starkt under 1976, Importen till de åtta största importörländerna
steg med närmare 30 % samtidigt som produktionen av trävaror i bl, a, Frankrike
och Västtyskland ökade och torde ha uppnått 1974 ärs nivå. Tendensen till en
förbättring kunde dock spåras redan under hösten 1975. Byggandet i flertalet
länder steg samtidigt som den starka lageravvecklingen i importör- och
förbrukarleden upphörde. Vid ingången av 1976 torde t, o, m, importörlagren i
de åtta största imporfländerna ha legat under normallagernivån. Under första
hälften av 1976 fortsatte bostadsbyggandet i flertalet länder att utvecklas
relativt gynnsamt. Trenden mot ett ökat småhusbyggande, som är mer
trävamkrävande än flerfamiljshusbyggandet, förstärktes under loppet av 1976
vilket för trä-vamkonsumtionens del i viss mån uppvägde ett mot slutet av året
stagnerande eller fallande bostadsbyggande.

Orderingången till de svenska sågverken kom sålunda att
stiga från

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 92

hösten
1975. Redan under våren 1976 stagnerade emellertid orderingången för att
därefter falla. Denna utveckling speglar såväl den utomordentligt svåra
konkurrenssituationen sågverken befinner sig i som en mer utbredd försiktighet
hos importörerna som utvecklades under senhösten 1976. De osäkra utsikterna
inför 1977 tillsammans med det betydande utbudsöverskott som förelåg under
hela 1976 medförde också att lageruppbyggnaden ebbade ut i ett relativt tidigt
skede.

De
svenska sågverkens begränsade möjlighet att med sin höga kostnadsnivå
priskonkurrera ledde också till betydande marknadsandelsförluster under 1976,
I första hand synes Canada och Sovjetunionen ha ökat sina andelar, men även
Finland har gjort betydande insteg på våra traditionella marknader. De svenska
exportleveranserna kom lika fullt att stiga med 25 % i volym 19751976.
Exportpriserna steg kraftigt under loppet av 1976 men de ligger alltjämt något
under 1974 års nivå.

Hemmaleveranserna
av sågade och hyvlade trävaror ökade kraftigt under 1976 till stor del som
följd av en ökad lageruppbyggnad i förbrukarleden. Under senhösten synes dock
lageruppbyggnaden ha avstannat vilket delvis kanske får ses som en följd av att
behovet av prisspekulativa lagerköp försvagats i och med det i september
införda prisstoppet på sågade och hyvlade trävaror.

Produktionen
inom sågverken kom mot bakgrund av leveransutvecklingen att stiga något under
första halvåret 1976, Även under tredje kvartalet var produktionen påfallande
hög men föll sedan tillbaka. Totalt ökade produktionen med endast 6 1/2 % i
volym 19751976 varför trävarulagren vid sågverken kom att reduceras. Dessa
bedöms dock alltjämt som något för stora.

Under
årets inledningsskede har trävarumarknaden kännetecknats av en låg
försäljningsaktivitet, I slutet av februari uppgick de svenska sågverkens
försäljningar för leverans 1977 till endast 2,2 milj, m, vilket är sämre än
motsvarande försäljningssiffra 1976, Med tanke på den lågprispolitik som
Sovjetunionen tillämpade under 1976 emotsågs de första ryska utbuden för 1977
med största intresse. De under februari offentliggjorda ryska
försäljningspriserna på den brittiska marknaden innebar en betydande
uppjustering och dessa synes nu ha närmat sig den svenska prisnivån. De svenska
sågverkens konkurrenskraft på världsmarknaden har således i viss mån stärkts,
I samma riktning beräknas devalveringen av den svenska kronan verka.
Devalveringen av den finska marken pekar dock mot att någon konkurrensfördel
gentemot Finland inte kan påräknas. Utbudet på världsmarknaden torde dessutom
bli oförändrat stort under 1977 med fortsatt stark priskonkurrens från i
synnerhet Canada,

De
prognoser över byggandet i Västeuropa som i dag är tillgängliga pekar mot en
stagnation eller svag ökning under 1977, I England och Danmark väntas en
markerad minskning av bostadsbyggandet medan

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 93

läget
är betydligt ljusare vad gäller Västtyskland och i viss män Frankrike,
Förbrukningen av trävaror i Västeuropa torde således snarast minska eller vara
oförändrad 19761977. Importen av trävaror bör dock utvecklas något gynnsammare
då importörlagren fortfarande torde vara relativt små. Mot denna bakgrund och
med hänsyn till ett fortsatt starkt konkurrenstryck på världsmarknaden har de
svenska exportleveranserna beräknats hgga kvar på oförändrad nivå under 1977
jämfört med 1976. Priserna har antagits öka mycket måtfligt under 1977,

Den
inhemska förbrukningen av trävaror beräknas öka under 1977. Dä förbrukarlagren
vid utgången av 1976 torde vara väl fyllda innebär detta ändock att en
minskning av de inhemska leveranserna torde komma att ske. En fortsatt mycket
måttlig lageravveckling i sågverken väntas under dessa leveransförutsättningar
leda till en produktionsökning på 2 % i volym 19761977,

För pappersindustrin
ljusnade efterfrågeläget under 1976, Redan innan utgången av 1975 hade
ordertillströmningen i synnerhet från exportmarknaderna ökat. Efterfrågan
fortsatte att förbättras under årets första hälft men försämrades ånyo under
hösten 1976. Denna vändning i exportefterfrågan får ses mot bakgrund av den
avsaktning i konjunkturuppgången som inträdde under hösten i flertalet
avnämarlän-der. Utvecklingen påskyndades sannolikt också av en upphörande
lager-uppbyggnad. Lagerinköpen under första hälften av 1976 avsåg i första hand
normal påfyllnad men stimulerades sannolikt också under en tid av förväntningar
om prishöjningar av vissa kvaliteter. Priserna tenderade emellertid att sjunka
och köparna anpassade ganska snart sina inköp till att avse den löpande
förbrukningen. Konkurrensen på världsmarknaden hårdnade också i ett mycket
tidigt skede, I Nordamerika hade pappersproduktionen stigit mycket snabbt andra
halvåret 1975 vilket däremot inte var fallet med den slutliga förbrukningen
utan leveranserna gick i inte obetydlig utsträckning till påfyllnad av lagren
som bot-tenskrapats i produktionsexpansionens initialskede. Då lagerefterfrägan
avtog mot slutet av 1975 ökade det nordamerikanska utbudet på världsmarknaden.

De
svenska exportleveranserna kom mot denna bakgrund att öka med 15 1/2 % i volym
19751976, Ökningen under 1976 koncentrerades till första halvåret vad gäller
papper och papp exklusive tidningspapper. En motsatt utveckling uppvisade
leveranserna av tidningspapper där efterfrågan nådde sitt bottenläge först
under första kvartalet 1976.

Även
på hemmamarknaden förstärktes efterfrågan under 1976. Då fallet 1975 inte varit
så kraftigt i jämförelse med exportleveranserna blev uppgången inte heller
lika uttalad som för exportleveransernas del. Produktionen kunde mot bakgmnd av
leveransutvecklingen höjas men mot slutet av året fick omfattande
produktionsbegränsningar vidtas för att begränsa tillväxten i färdigvarulagren.
Produktionsökningen kom

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 94

härigenom
att stanna vid 12 % 19751976, Oaktat produktionsbegränsningarna fortsatte
lagren av färdigvaror att stiga.

Enligt
den senaste konjunkturbarometem fortsatte orderingången från exportmarknaderna
att försvagas under första kvartalet 1977. För andra kvartalet räknar dock en
övervägande andel av företagen med en ökning av beställningarna från utlandet.
Denna utveckling ligger väl i linje med de bedömningar som gjorts av den
internationella konjunkturen för 1977. De avmattningstendenser som kunde
noteras under senare hälften av 1976 väntas sålunda brytas och en fortsatt
ökning av den ekonomiska aktiviteten kan förutses. Visserligen kommer
splittringen i den ekonomiska utvecklingen mellan våra viktigaste
avnämarländer i Västeuropa att fortsätta och även förstärkas under 1977 men
även en måttlig uppgång bör leda till en ökad pappersförbrukning. Säkerligen
kommer också det nordamerikanska utbudet av papper och papp till Västeuropa att
begränsas under 1977. Detta då tillväxten i den nordamerikanska ekonomin nu
åter tilltagit vilket väntas leda lill en kraftigt ökad pappersförbrukning.
Den hårda vintern med åtföljande störningar i energitillförseln har dessutom
medfört produktionsstörningar inom den nordamerikanska pappersindustrin. Mot
denna bakgrund förutses de svenska exportleveranserna öka med 22 % i volym
19761977,

Exportpriserna,
som började sjunka under andra halvåret 1975, pressades ytterligare nedåt
under 1976, Under 1977 väntas visserligen konkurrensen på europamarknaden
lätta men massaprisema väntas inte röra sig uppåt under i vart fall första
delen av 1977, Under andra halvåret väntas emellertid en gynnsammare
utveckling med prisjusteringar som följd. Räknat mellan årsgenomsnitten väntas
exportpriserna stiga med 3 % 19761977,

På
hemmamarknaden förutses en fortsatt förbättring av efterfrågan på papper och
papp. Hemmaleveranserna förutses sålunda öka med 6 % 19761977, Emedan en viss
lagerminskning hos producenterna sannolikt kommer att ske under året beräknas
produktionen stiga med 10 V2 % i volym 19761977, Antagandet innebär endast en
viss förbättring av kapacitetsutnyttjandet då kapacitetstillskotten 1977 är
betydande.

Den
snabba uppdragningen av Västeuropas pappersproduktion under 1976 genererade
inte samma uppgång i massaefterfrågan. En starkt bidragande faktor till denna
utveckling har varit den ökande andelen returpapper i pappersindustrin vilket
lett till ett relativt minskat behov av massa. Inom EG ökade bl. a.
pappersavfallsförbrukningen med 18 % 19751976, Dessutom torde
lageravvecklingen av massa ha fortsatt även under 1976 och massalagren torde nu
vara synnerligen små. Den härigenom begränsade massamarknaden kom samtidigt att
kännetecknas av en utomordentligt hård konkurrens. Canada ökade markant sitt utbud
på den västeuropeiska marknaden då den amerikanska pappersin-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget
1977 95

dustrins
totala råvaruförsörjning i stor utsträckning tillgodosågs från den egna
massaindustrin. Utbudet ffåh ändra leverantörer bl, a. Portugal och Spanien
var dessutom betydande. De priser som de svenska massaproducenterna tog ut resulterade
snabbt i fallande konkurrenskraft. Denna priskonkurrens drabbade i första hand
de oblekta kvaliteterna endast på dissolvingmarknaden var konkurrensen
mindre besvärande. Denna strama prispolitik urholkades dock alltmer under året
mot bakgrund av leveransutvecklingen och den fortsatta lageruppbyggnaden i
Sverige, Mot slutet av året tenderade även de svenska massapriserna att
sjunka. Totalt sett ökade de svenska exportleveranserna med 2 % i volym
19751976, Betydande marknadsandelsförluster hade dä gjorts på den
västeuropeiska marknaden men även pä de utomeuropeiska marknaderna.

Den
svaga efterfrågan under 1976 medförde att betydande produktionsbegränsningar
fick vidtas. De alltjämt goda förväntningar på massamarknaden som förelåg
under första hälften av 1976 medförde dock att mera omfattande
produktionsbegränsningar kom först mot slutet av året och nedgången kom därmed
att stanna vid 8 %. Oaktat denna drastiska nedskärning fortsatte lagren av
massa att stiga och dessa uppgick mot slutet av året till 1,5 milj. ton.

Under
årets inledningsskede har de svenska exportleveranserna fortsatt att utvecklas
svagt. Produktionen inom pappersindustrin i Västeuropa väntas dock öka under
loppet av 1977 och därmed medföra en ökad massaefterfrågan. Obalansen mellan
utbud och efterfrågan kommer säkerligen att kvarstå under början av året.
Detta inte minst till följd av de produktionsbegränsningar som fått vidtas inom
den nordamerikanska pappersindustrin på grund av den hårda vintern. Massamarknaden
kommer således under årets inledningsskede att vara efter-frågebestämd. Man kan
därmed räkna med fortsatt instabila massapriser under ännu en tid. Den senaste
konjunkturbarometern indikerar också en fortsatt låg prisnivå under såväl
första som andra kvartalet. Orderingången synes dock ha börjat röra sig uppåt
och för andra kvartalet förutser en stor andel av företagen ökade inköp från
exportmarknaderna. Massautbudet under andra hälften av 1977 kommer säkerligen
också att lätta då produktionstakten i den nordamerikanska pappersindustrin
ökar. En övergång till en mer balanserad massamarknad kan således väntas. Mot
denna bakgrund har de svenska exportleveranserna antagits kunna öka med 18 % i
volym 19761977, Ökningen har dock koncentrerats till årets sista hälft.
Exportpriserna har mot bakgrund av efterfråge- och utbudsutvecklingen antagits
stiga först under andra hälften av året. Räknat mellan årsgenomsnitten 1976
och 1977 förutses dock en nära nog oförändrad prisnivå,

Avsalumassakapaciteten
kommer att begränsas under 1977 till följd av en ökad integrering mellan massa-
och pappersindustrin i Sverige,

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

96

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
4: 2 Försörjningsbalans för rundvirke 19751977 Fast mått utan bark (barr- och
lövträ)

1 000 Kbm

Förändring från före-

1975

gående år, 1000 Kbm

% resp.

1976

1977

prognos

Produktion

55 015

-0,9

-6,2

sågtimmer

21 215

8,3

1,6

massa- och boardved

32 200

-7,0

-12,6

övrigt rundvirke

1 600

0,0

0,0

Import

3 025

-0,7

2,4

Summa
tillgång

58 040

-0,8

-5,8

Export

1980

-22,7

1,6

Lagerförändring

3 920

-1 530

-4 700

Förbrukning

52 140

2,8

2,5

sågtimmer

21965

6,8

2,0

massa- och boardved

28 640

-0,2

3,0

Övrigt rundvirke

1535

3,0

1,8

Summa
användning

58 040

-0,8

-5,8

Källa:
Konjunkturinstitutet,

Kapaciteten
är dock mer än tillräcklig för att exportera de ca 4 milj, ton massa som
beräknas skeppas ut under året. Lagren av avsalumassa, som uppgår till ca 1,5
milj, ton, måste även reduceras. Detta kommer att innebära ett fortsatt lågt
kapacitetsutnyttjande även under 1977, Sålunda förväntas en närmast oförändrad
produktionsnivå under 1977 jämfört med 1976.

På
basis av den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna
beräknas förbrukningen av rundvirke ha ökat med nära 3 % 19751976.
Förbrukningen av massaved kom dock att ligga kvar på föregående års nivå då
relativt omfattande driftsinskränkningar inom massaindustrin fick vidtas även
under 1976. Lagren av massaved steg därför för andra året i följd då även
exporten fortsatte att utvecklas ogynnsamt. Även de mycket små lagren av
sågtimmer ökade något till stor del som följd av en kraftigt ökad import
under loppet av 1976, Avverkningarna beräknas ha minskat med nära 1 %
19751976,

Förbrukningen
av rundvirke beräknas öka med 2 1/2 % 19761977, med en något starkare ökning
för massaved än för sågtimmer. Lagren av massaved väntas härigenom minska. Den
väntade lagerneddragningen förefaller desto mera trolig då lagren befann sig
på en relativt hög nivå vid årets ingång. För sågtimmerlagren förutses däremot
en fortsatt måttlig ökning under 1977. Härvid har importen av sågtimmer
antagits öka ytterligare jämfört med 1976 års rekordnivå. Exporten av sågtimmer
väntas fortsätta att sjunka medan en viss förbättring av mas-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 97

savedsexporten
förutses då aktiviteten inom den norska massaindustrin väntas stiga. Totalt
sett kan skogsavverkningarna under de förutsättningar som hittills angetts
beräknas komma att minska med 6 % 19761977,

Produktionen
inom petroleumraffinaderierna m. m. steg kraftigt eller med ca 17 % 19751976.
Tillväxten kom att helt koncentreras till raffinaderierna som genom det
betydande kapacitetstillskott som togs i drift under 1975 kunde öka sin
produktion med närmare 30 %. Importen av raffinerade produkter kunde under
dessa omständigheter fortsätta att minska trots en förhållandevis hög ökning
av den inhemska förbrukningen. Förbrukningen steg sålunda närmare 11 %
19751976 räknat i kubikmeter. Hälften av detta ökade behov härrörde från el-,
gas- och värmeverken. Detta var främst en konsekvens av att den olje-baserade
elproduktionen steg markant samtidigt som utbyggnaden av fjärrvärmenätet
fortsatte. Huvuddelen av återstoden av förbrukningsökningen gick till ett av
kall väderlek ökat uppvärmningsbehov samt till en relativt kraftig ökning av
bensinkonsumtionen. Industrins förbrukning av eldningsoljor blev däremot i
stort sett oförändrad 19751976. En viss fortsatt lageruppbyggnad av
raffinerade produkter kom till stånd 1976, dock i lägre takt än 1975,
Tillförseln steg sålunda något långsammare eller med ca 8 % 19751976,

Under
1977 beräknas totala förbrukningen av petroleumprodukter komma att minska
något. Detta kan främst återföras på en förutsedd betydande minskning av den
oljebaserade elproduktionen. Vattenkraftverken väntas nämligen liksom den
fortsatt stigande kärnkraftproduktionen kunna tillgodose en ökad andel av
elkraftsbehovet. Vidare beräknas industrin minska sin oljeförbrukning.
Samtidigt förutses ocksä oljekonsumtionen för uppvärmningsändamål under
förutsättning av normal väderlek under återstoden av 1977 komma att bli lägre
än 1976. Däremot torde bensinförbrukningen fortsätta att växa om än i lägre
takt än under 1976, Vad gäller lagren av petroleumprodukter beräknas en ytterligare
uppbyggnad ske 1977. Under dessa förutsättningar väntas leveranserna av
oljeprodukter komma att minska ca 3 % 19761977 (räknat i kubikmeter). Då
produktionen inom raffinaderierna förutses öka med ett par procent 19761977
väntas därmed importvolymen av raffinerade produkter komma att minska ca 10 %,

Efterfrågeläget
för järn- och stålverken fortsatte att försvagas under loppet av 1976. Efter
den ökning av orderingången främst från exportmarknaderna som kom till
stånd mot slutet av 1975 och i början av 1976 vände orderingången åter markant
nedåt mot slutet av året. Orderstockarna reducerades sålunda ytterligare under
loppet av 1976, även om nedgången ej blev tillnärmelsevis lika drastisk som
under loppet av 1975.

Den
förbättring av den internationella stålefterfrågan som skedde mot

7
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 9g

slutet
av 1975 och i början av 1976 torde i stor utsträckning ha varit en effekt av
upphörande lageravveckling i förbrukar- och grossistleden. Den faktiska
förbrukningen synes sålunda ha utvecklats synnerligen svagt. Den försvagning
som ånyo gjorde sig gällande under senare delen av 1976 får även ses mot
bakgrund av den avsaktning i den internationella konjunkturuppgången som
inträdde under hösten 1976. Också för de svenska stålverken vände leveranserna
till exportmarknaden uppåt en bit in på 1976 efter att ha fallit markant under
loppet av 1975. Uppgången blev emellertid kortvarig, redan mot slutet av året
föll exporten tillbaka. Exporten minskade sålunda med knappt 2 % i volym 1975
1976. En påtaglig uppgång i exporten under loppet av året noterades främst till
Storbritannien, Västtyskland och Danmark medan exporten till övriga EG-länder
utvecklades långsammare. Även till råvarulän-derna och Nordamerika ökade
exporten under loppet av 1976. En tillbakagång skedde dock mot slutet av året
vad gäller Nordamerika, Till statshandelsländerna föll exporten däremot i
betydande utsträckning. Leveranspriserna på exporterat stål vände uppåt en bit
in på 1976 och fortsatte att öka under återstoden av året men
prisstegringstakten dämpades markant under årets sista kvartal. Mellan
genomsnittsnivåerna 1975 och 1976 blev det därmed likafullt en prisminskning men
denna kom att stanna vid ca en halv procentenhet.

Stålverkens
leveranser till hemmamarknaden kom att uppvisa en fortsatt kraftig
tillbakagång även 1976. Den inhemska förbrukningen av stål minskade ytterligare
som en följd av produktionsneddragningar inom verkstadsindustrin och varven.
Härtill kom ett kraftigt negativt lageromslag inom varven. En viss
lageruppbyggnad skedde dock inom grossistleden. Den svaga stålkonjunkturen har
kraftigt skärpt konkurrenstrycket och resulterat i betydande säljansträngningar
från utlandet på den svenska marknaden. Alltsedan senare delen av 1960-talet
har importandelen av handelsfärdigt järn och stål uppvisat en trendmässig ökning.
Även 1975 men framför allt 1976 skedde en mycket betydande uppgång i
importandelen och importen av handelsfärdigt järn och stål ökade med ca 5 % i
ton. Då importen av skrot och ämnen samtidigt reducerades kraftigt 1976 kom
emellertid den totala stålimporten att minska med ca 4 % i volym.

Produktionen
inom stålverken fortsatte att minska ännu en bit in på 1976, Under andra
kvartalet vände produktionskurvan uppåt men tillväxttakten i
produktionsökningen dämpades mot slutet av året varför produktionen kom att
minska med ca 5 1/2 % 19751976, Trots den fortsatta produktionsneddragningen
1976 fortgick lageruppbyggnaden i producentleden och blev mycket betydande
främst vad gällde varor i arbete. Lageruppbyggnaden var koncentrerad till
första halvåret 1976, Mellan halvåren skedde en markant uppbromsning och vad
gäller varor i arbete var detta delvis en effekt av ett masugnshaveri.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 99

Enligt den konjunkturbarometer som genomfördes i mars 1977
föll den samlade orderingången ånyo under första kvartalet. Framför alft blev
efterfrågan från utlandet en klar besvikelse. För andra kvartalet 1977 räknar
företagen med en viss ökning av den utländska efterfrågan medan den inhemska
efterfrågan snarast väntas stagnera. Enligt den av statistiska centralbyrån i
februari insamlade exportenkäten för järn och stål räknar företagen med en
värdemässig ökning av exporten 1976 1977 på ca 25 % innefattande en relativt
betydande uppgång redan första halvåret 1977, Företagen räknar främst med en
betydande expansion vad gäller råvamländerna men även till den amerikanska
marknaden förutses en betydande exportökning. Till statshandelsländerna och
Västeuropa räknar företagen med en långsammare tillväxt även om en kraftig
uppgång förutses vad gäller Västtyskland. Den i början av året ånyo försvagade
utländska efterfrågan samt de svenska stålverkens synnerligen små orderstockar
gör att de svenska exportleveranserna kan väntas komma att öka endast
obetydligt under första halvåret 1977. Med hänsyn tagen till att
investeringskonjunkturen internationellt väntas komma att förbättras successivt
under loppet av 1977 kan man dock räkna med en mer uttalad uppgång i exporten
under senare delen av året. Ökningen av stålexporten beräknas sålunda uppgå
till 7 Vg % i volym 19761977. Några mer betydande prisökningar torde knappast
kunna genomföras förrän en mer påtaglig efterfrågeexpansion kommer till stånd
dvs. knappast förrän mot slutet av 1977. Prisökningen 19761977 beräknas sålunda
stanna vid ca 4 %.

Den inhemska förbrukningen väntas fortsätta att minska
också 1977. Orsaken härtill är en förutsedd fortsatt reducering av
produktionsvolymen inom främst varven men även verkstadsindustrin. Däremot
väntas en viss höjning av aktiviteten inom byggnadsverksamheten. Lagren i förbrukarleden
väntas komma att reduceras något. Detta uppvägs dock av en förutsedd ökning av
lagren inom grossistleden. Denna inhemska ef-terfrägebild beräknas medföra att
importen av järn och stål stagnerar mellan 1976 och 1977, medan de svenska
stålverkens leveranser till hemmamarknaden väntas falla tillbaka ytterligare
dock i avsaktande takt. Här har räknats med att den inhemska stålindustrins
fortgående andelsförlust på hemmamarknaden bromsas upp något som en följd av
den svenska kronans devalvering.

Enligt den senaste konjunkturbarometern drogs produktionen
inom stålverken ned under första kvartalet. Också för andra kvartalet redovisar
barometern planer på produktionsneddragningar. En viss uppdragning av
produktionen väntas komma till stånd under andra halvåret 1977 men man kan
räkna med att denna blir relativt måttlig i synnerhet som producenterna torde
vara inriktade pä viss reducering av sina mycket stora lager. Produktionen
beräknas sålunda minska med närmare 4 % 19761977,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan loo

Huvuddelen
av ickejärnmetallverkens produktion går i form av insatsvaruleveranser till
den inhemska industrin, men ca 1/3 av produktionen finner avsättning på
exportmarknaderna.

Den
inhemska industrins förbrukning av ickejärnmetaller stagnerade under 1975
samtidigt som vikande internationell efterfrågan medförde en minskning av
exportvolymen 19741975, Lagren av ickejärnmetaller byggdes upp i stor
omfattning. Det försämrade avsättningsläget ledde till en kraftig
produktionsminskning på 9 % 19741975.

Den
inhemska efterfrågan på ickejärnmetaller för löpande förbrukning minskade
19751976 och ett negativt omslag skedde i lagerinvesteringarna. Importvolymen
minskade därmed förhållandevis kraftigt. En inte obetydUg ökning av
exportvolymen frän den låga nivån

1975 kom
dock till stånd. Såväl export- som importpriserna steg under

loppet av 1976.

Ovanstående
försök att beskriva efterfrågeutvecklingen 19751976 implicerar en viss
produktionsökning 19751976,

Såväl
den inhemska efterfrågan som exportefterfrågan torde bli matt under 1977 och
utrymmet för en produktionshöjning 19761977 torde bli begränsat. Priserna
förutses stiga i både import- och exportledet.

Läget
för den svenska verkstadsindustrin exkl. varv karakteriserades under 1976 av

svag orderingång

fallande orderstockar

minskad produktion

stark ökning av färdigvarulager
och lager av varor i arbete

kraftigt minskad export.

Världshandelns
starka tillväxt under 1976 kom inte den svenska verkstadsexporten till del.
Denna minskade instället kraftigt, ca 5 1/2 % 19751976, och den största
minskningen låg på andra halvåret. På Västeuropa nåddes bottenläget för
verkstadsexporten första kvartalet

1976 och
den ökade under resterande del av året långsamt. Det var

främst en exportminskning på Östeuropa och Kina samt USA och Ca

nada som gjorde att verkstadsexporten blev lägre 1976 än man hade

räknat med. Särskilt fjärde kvartalets resultat blev svagt. Exporten till

gruppen "övriga länder" blev också svag. Endast exporten till OPEC-

länderna var fortsatt expansiv under 1976,

Exportprisindex
enligt handelsstatistiken steg drygt 13 % 19751976. Ökningen var knappt 8 %
mellan andra halvåret 1975 och första halvåret 1976. Mellan halvåren 1976
sjönk ökningstakten till 4 %.

Den
inhemska efterfrågan på verkstadsprodukter steg något 1976, främst på grund av
en kraftig ökning av såväl privat konsumtion som maskininvesteringar. Däremot
sjönk förbrukningen av verkstadsprodukter som insatsvaror inom både industrin
och byggnadsverksamheten. Den ökade inhemska efterfrågan på verkstadsprodukter
kom dock inte

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

101

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4: 3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter
exkl. fartyg 19751977

1968 års producentpriser

Milj. kr.

Förändring från före-

1975

gående år, milj. kr.

procent
resp.

1976

1977 prognos

Produktion'

28 630

-1,9

-0,9

Import

15 640

3,7

-2,2

Summa
tillgång

44 270

0,1

-1,4

Offentlig
konsumtion

2 300

-7,6

-5,9

Privat
konsumtion

4 980

9,5

2,0

Investeringar

10 250

7,8

-2,6

Export

17 740

-5,6

3,3

Lagerförändring
i industrin

(milj.
kr.)

1 550

-160

-740

Lagerförändring
i handeln

(milj.
kr.)

-100

290

-90

Varuinsats

7 550

-2,5

-0,4

industri

2 770

-4,1

-4,1

byggnadsverksamhet

3 430

-3,1

1,5

övrigt

1 130

2,2

2,0

Summa
användning

44 270

0,1

-1,4

' Produktionen framkommer som saldot i balansen och
avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över
produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsökning för
prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare
konstaterade avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet,

den svenska verkstadsindustrin till del. Importen av
verkstadsprodukter ökade istället drygt 3 Vg % 19751976.

Den vikande efterfrågan medförde att verkstadsindustrin
redan tidigt under 1976 fick anpassa sin produktion nedåt. Andra halvåret steg
dock produktionen något jämfört med första halvåret så att minskningen
19751976 stannade vid ca 3 %, För lagren av färdigvaror och varor i arbete
kunde under första halvåret noteras en uppbromsning av den tidigare kraftiga
tillväxttakten, men under andra halvåret blev lageruppbyggnaden äter massiv.

Enligt den senaste konjunkturbarometern minskade
orderingången från hemmamarknaden medan orderingången frän exportmarknaden
ökade första kvartalet 1977, Efterfrågeökningen från exportmarknaden var till
största delen hänföriig till metallvaru- och instrumentindustrin.
Orderstockarna, som under 1976 fortsatte att minska, bedömdes i mars som för
små av tre fjärdedelar av verkstadsindustrin. Under andra kvartalet 1977
förväntas en fortsatt ökning av orderingången från exportmarknaden och ett
omslag till en blygsam ökning från hemmamarknaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan ]02

Exportleveranserna
under 1977 har bedömts med hjälp av dels en enkät till verkstadsindustrin
insamlad i februari av statistiska centralbyrån, dels med stöd av bedömningar
över marknads- och marknadsandelsutvecklingen för den svenska exporten av
bearbetade varor. Företagen räknar i exportenkäten med en värdemässig uppgång
19761977 på drygt 14 % och en prisökning på knappt 7 %, vilket skulle ge en
volymökning på knappt 7 %, Ökningen i världshandeln med bearbetade varor
bedöms i denna rapport bli väsenfligt svagare 1977 än 1976. Detta gäller inte
minst importen i de nordiska länderna som är stora avnämare av svenska
verkstadsprodukter. Vidare finns det anledning förvänta att exportökningen till
OPEC-länderna blir lägre än de närmast föregående åren. De två senaste årens
minskningar av verkstadsexporten till de icke-oljeproducerande u-länderna kan
dock beräknas vända i en ökning 19761977. Både vad gäller Östeuropa liksom
Kina och USA och Canada förefaller marknaderna för svenska verkstadsprodukter
förbli svaga också innevarande år. Exportenkätens siffror förefaller ge en
överdrivet optimistisk bild av exportutvecklingen på dessa områden. Detta synes
gälla även exportutsikterna till flera viktiga västeuropeiska länder.
Volymökningen torde sålunda stanna vid 3 Vj % medan exportpriserna beräknas
stiga 7 V2 %, vilket ger en värdemässig uppgång 1976 1977 på ca 11 %,

Den
inhemska efterfrågan pä verkstadsprodukter för konsumtion och investering
beräknas förbli oförändrad 19761977. Den offentliga konsumtionen, där
utgifterna till det militära försvaret väger tungt, förväntas fortsätta att
minska och den privata konsumtionsökningen beräknas bli avsevärt lägre 1977 än
1976, Vidare väntas maskininvesteringarna minska. Förbrukningen av
verkstadsprodukter som insatsvaror torde bli i stort sett oförändrad från 1976
till 1977,

Lagren
av färdigvaror och varor i arbete var exceptionellt stora vid utgången av 1976,
Först under senare delen av 1977 förväntas insatsvarulagren och lagren av
varor i arbete börja reduceras. För färdigvarulagren väntas en successiv
minskning under 1977 av lageruppbyggnads-takten. Produktionen väntas minska
första halvåret 1977 och få en fortsatt svag utveckling andra halvåret. Därmed
skulle produktionen minska 19761977, men nedgången skulle stanna vid ca 1 %,
Detta ligger också i linje med verkstadsföretagens uppskattningar angående
produktionsvolymen första halvåret i den senaste konjunkturbarometern.

Tidigare
erfarenheter visar att då avsättningsläget utomlands förbättras i förhållande
till avsättningsläget i Sverige, minskar säljtrycket från konkurrentländerna på
den svenska marknaden. Importpriserna ökade emellertid väsentligt långsammare
under 1975 och 1976 än priserna på den inhemska marknaden och effekterna härav
väntas göra sig gällande även under 1977, Mot denna bakgmnd har antagits att de
svenska tillverkarna ytterligare förlorar någon terräng på den inhemska marknaden

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 103

1977, Här har räknats med att importen under sådana
förhållanden reduceras med drygt 2 % i volym 19761977.

Varvens orderstockar för leverans under återstoden av 1977
och senare uppgick i mars 1976 till ca 7,3 miljarder kr. i löpande priser
enligt den enkät till varven som då insamlades av statistiska centralbyrån. Av
denna orderstock beräknas fartyg till ett värde av ca 4,1 miljarder kr. levereras under återstoden av 1977. Återstående
beställningar hänför sig till
största delen till första halvåret 1978.

Exporten av nybyggda fartyg uppgick 1976 till 4,0
miljarder kr. i löpande priser en mycket stark uppgång jämfört med 1975
såväl värdemässigt som volymmässigt. Samtidigt minskade emellertid leveranserna
till de svenska rederierna. Varvens lager av varor i arbete minskade ocksä
efter att ha ökat starkt under 1975, Detta resulterade i en produktionsminskning
pä ca 10 % 19751976,

Leveranserna av nybyggda fartyg under 1977 har bedömts med
hjälp av den ovan nämnda varvsenkäten. Exporten av nybyggda fartyg beräknas i
volym bli lika stor som 1976. Samtidigt beräknas leveranserna till
hemmamarknaden öka. Med tanke på de avsevärt lägre beställningarna för 1978 och
framåt får man emellertid räkna med fortsatta kraftiga neddragningar av varvens
lager av varor i arbete. Produktionen skulle då komma att minska med ca 10 %
även 19761977.

Industrierna inom den heterogena övrigsektorn producerar
huvudsakligen färdigvaror vilka till övervägande delen finner avsättning på
den inhemska marknaden. I huvudsak går dessa varor till privat konsumtion och
i form av insatsvaruleveranser till industrin och byggnadsverksamheten. En
trendmässigt växande andel av sektoms produktionsresultat exporteras.

Efterfrågan på övrigvaror för privat konsumtion ökade i
endast begränsad utsträckning 19741975; samtidigt avtog behovet av övrigvaror
för lager och löpande förbrukning inom landet. Den inhemska efterfrågan på
övrigvaror kom därmed att minska 19741975, Ett stort bortfall av
exportefterfrågan noterades till följd av den internationella recessionen och
exportvolymen minskade drygt 12 % 19741975, Sammantaget framtvingade denna
efterfrågeutveckling en produktionsneddragning med ca 7 % inom övrigsektorn.
Importvolymen sjönk samtidigt drygt 5 %.

Konjunktursituationen för övrigsektorn förbättrades något
under 1976. Exportefterfrågan expanderade under loppet av året så att export-

1 Sektorn omfattar textil-, beklädnads-, läder- och
lädervaruindustri (SNI 32), trähus- och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri
samt övrig trävaruindustri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), pappers- och
pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvaruindustri (SNI
3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och
plastvaru-industri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och stenvaruindustri (SNI
36) samt annan tillverkningsindustri (SNI 39).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

104

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4: 4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 19751977
1968 års producentpriser

Milj. kr.

Förändring
från före-

1975

gående år i procent

resp,
milj.

kr.

1976

1977 prognos

Produktion'

20 710

2,4

-0,5

Import

10 810

9,8

4,6

Summa
tillgång

31520

5,0

1,3

Offentlig
konsumtion

2 340

4,2

2,2

Privat
konsumtion

9 880

5,3

3,1

Investeringar

670

7,8

-2,6

Export

5 560

9,8

5,0

Lagerförändring
i industrin

(milj.
kr,)

170

-40

-140

Lagerförändring
i handeln

(milj,
kr.)

-80

470

-300

Varuinsats

12 980

-0,6

1,6

industri

4 440

-0,4

1,4

byggnadsverksamhet

4 910

-3,1

1,5

övriga sektorer

3 630

2,4

2,2

Summa
användning

31520

5,0

1,3

' Produktionen framkommer som saldo i balansen och avviker
från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen.
Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden korrigeras
därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

volymökningen 19751976 uppgick nästan till 10%,
Exportpriserna började stiga under 1976 efter att ha legat stilla under 1975
och prisökningen på exportvarorna blev nästan 7 % 19751976,

Efterfrågan på övrigvaror för privat konsumtion synes ha
ökat markant 19751976, Industrins och byggnadsverksamhetens behov av insatsvaruleveranser
för löpande förbrukning förefaller däremot närmast ha avtagit 19751976,
Handels lager av övrigvaror visade ett kraftigt positivt omslag 19751976,
Färdigvarulagren inom övrigsektorn ökade, men ökningen blev inte lika
omfattande som under de två föregående åren.

Sammantaget torde den inhemska efterfrågan på övrigvaror
ha visat en klar ökning 19751976 efter minskningen 19741975, Liksom under
tidigare år riktades efterfrågetillskottet 19751976 i stor utsträckning mot
uflandet och en snabbt stigande import under loppet av 1976 gav en importvolymökning
på ca 10 % 19751976. Importpriserna ökade drygt 4 V2 % 19751976,
Efterfrågeutvecklingen till den svenska övrigsektorn medgav sålunda endast en
måttlig ökning av produktionen 19751976, preliminärt anges den till ca 1 V2 %.

En relativt god tillväxt i efterfrågan på övrigvaror för
privat konsum-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 105

tion
förutses 19761977 och den inhemska konsumtionsefterfrågan samt
exportefterfrågan beräknas bli de huvudsakligen stödjande elementen i
efterfrågeutvecklingen för övrigsektorn. Industrins och byggnadsverksamhetens
insatsvaruinköp för löpande förbrukning förutses sålunda öka endast blygsamt.
Utvecklingen av handelns lager av övrigvaror väntas uppvisa ett kraftigt
negativt omslag 19761977. Efter en massiv uppbyggnad av övrigsektorns
färdigvarulager under de tre senaste åren förutses ingen större förändring av
dessa lager under 1977.

En
dämpning av utlandsefterfrågans tillväxttakt förutses och export-volymökningen
19761977 väntas stanna vid 5 % 19761977. Prishöjningen på exportsortimentet
väntas bli något högre än 19751976.

Efter den högt uppdrivna
importen mot slutet av 1976 torde en förutsett svag importutveckling 1977
säsongrensat sett ändå medföra att en importvolymökning registreras mellan
helårsgenomsnitten 1976 och 1977, Här har följaktligen också antagits att
trenden mot en ökad andel importvaror i försörjningen med övrigvaror kommer att
bestå även 1977; sålunda förutses importvolymökningen 19761977 komma att ligga
kring 4/2%, Importprisökningen 19761977 väntas bli drygt 8 %,

Med
den inriktning som den förväntat måttliga efterfrågetillväxten förutsätts få
19761977 synes det sannolikt med en viss neddragning av produktionen inom
övrigindustrin 19761977,

Den helt övervägande delen
av produktionen inom livsmedelsindustrin inkl. dryckesvaru- och
tobaksindustrin går till privat konsumtion inom landet. Konsumtionen av
livsmedel ökade i ett relativt måttligt tempo 19741975 samtidigt som negativa
omslag i lagerinvesteringarna noterades för såväl livsmedelsindustrins
färdigvarulager som livsmedelslagren inom handeln. Denna efterfrågeutveckling
medgav en produktionstillväxt på endast drygt 1 Va % 19741975,

Livsmedelskonsumtionens
ökningstakt dämpades 19751976, Exportvolymen ökade emellertid för första
gången sedan 19711972, Livsmedelsindustrins färdigvarulager byggdes upp
kraftigt 1976 och livsmedelslagren i handeln ökade likaså,
Efterfrågetillskottet synes sålunda trots den matta konsumtionsutvecklingen
ha blivit så pass stort att en ökning av produktionen med 1 % kommit till
stånd 1975 1976, Detta samtidigt som importen ökade 6 % i volym 19751976,

En viss förstärkning av
konsumtionsefterfrågan emotses 19761977 men bl, a, på grund av att
sockerimporten förutses avta, syns det sannolikt med en minskning av
importvolymen 19761977, Även exportvolymen väntas minska 19761977. Totalt
sett fömtses en viss minskning av livsmedelslagren ske 1977, Med dessa
antaganden om efterfrågeutvecklingen torde det finnas utrymme för en
produktionsökning inom livsmedelsindustrin 19761977 av nästan samma
storleksordning som 19751976,

s. 1975 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan ]06

4.3
Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Den
totala produktionstillväxten i ekonomin under 1976 blev något större än vad som
förutsågs i den preliminära nationalbudgeten 1977. Enligt statistiska
centralbyråns nya kalkyler beräknas bruttonationalprodukten, mätt frän
produktionssidan, ha ökat med 1 »/o 19751976. Motsvarande kalkyler från
användningssidan innebär en tillväxt i bruttonationalprodukten på 1,5 »/o. I
nedanstående tablå ges en sammanställning av produktionsutvecklingen för de
olika näringsgrenarna 19751976 samt prognoser för 19761977.

Andel av
total produktion, %

1976

Förändring
tionsvolym.

i
produk-

7

1975 1976

1976 1977

Jordbruk

Skogsbruk

Industri

Elkraftproduktion
m, m.

Byggnadsverksamhet

2 2 30 3 9

0,5 0,5

-1 3,5

-3

0

-5 -0,5

5

1

Summa
varu- och kraftproduktion

46

-1

0

Privata tjänster Offentliga tjänster

35,5 18,5

2,5 4

1,5

3,5

Summa
tjänsteproduktion

54

3

2

Total
produktion

100

1,0

1,1

Jordbrukets
produktionsvolym beräknas ha ökat med ca 0,5 % 1975 1976. Produktionsuppgången
förklaras helt av en ökad animalieproduk-tion. Skördeutfallet 1976 blev
visserligen bra vad gäller brödsäd, men betydligt sämre för fodersäd och
oljeväxter. Sammantaget minskade ve-getabilieproduktionen med ca 2 % från 1975
till 1976. Under förutsättning om normalskörd 1977 beräknas enligt statens
jordbruksnämnd produktionsvolymen inom jordbruket ligga kvar på samma nivå som
1976.

Skogsbrukets
förädlingsvärde ökade med 0,5 % i volym 19751976. Under 1977 väntas
produktionsvolymen enligt konjunkturinstitutets kalkyler minska med 5 %,

Som
framgår av avsnitt 1 i detta kapitel minskade /nrfMS/r/produktionen med ca 1 %
från 1975 till 1976, För 1977 förutses industrins produktionsvolym minska
ytterligare. Inräknat effekterna av regeringens stabiliseringspolitiska paket
i april 1977 väntas dock minskningen stanna vid ca 0,5 %,

Förädlingsvärdet
inom elsektorn beräknas enligt statistiska centralbyrån ha ökat med ca 3,5 %
19751976, Den totala elförbrukningen ökade med 8,5 % från 1975 till 1976,
Förbrukningsökningen inom hushåll, handel m, m, var mycket kraftig, ca 17%, men
även inom industrin

s. 1976 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 107

ökade
elförbrukningen med ca 2 %, Att elproduktionen mot denna bakgrund ökade
relativt måftligt 1976 sammanhänger dels med en ökad nettoimport av elkraft,
dels med effekter av sammansättningsförskjutningar i elproduktionen mellan 1975
och 1976. Vattenkraftproduktionen, med högt förädlingsvärdeinnehåll, minskade
sålunda 1976 till följd av den låga tillrinningen. Vattenmagasinen låg vid
slutet av 1976 vid den lägsta nivå som uppmätts under den senaste
tioårsperioden. Bortfallet i vattenkraftproduktionen fick till stor del
kompenseras med oljekraftproduktion, vilken har betydligt lägre
förädlingsvärdeinnehäll.

Under
antagande om normala väderleks- och tillrinningsförhållanden väntas
vattenkraftproduktionen åter öka under 1977, medan oljekon-denskraft behöver
utnyttjas i betydligt mindre utsträckning. Totalt sett har elproduktionen
beräknats öka med närmare 5 %.

Inom byggnadsverksamheten
beräknas produktionsvolymen ha minskat med ca 3 % 19751976. Nedgången
förklaras framför allt av det minskade bostadsbyggandet, men även inom den
offentliga sektorn minskade byggnadsinvesteringarna under 1976. Som framgår av
kapitel 7 förutses de totala bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar
öka något från 1976 till 1977. Med hänsyn tagen till reparations- och
underhållsverksamhet väntas byggnadssektorns produktion öka med närmare 1 %
19761977.

Produktionsvolymen för de
privata tjänstesektorerna ökade med 2,5 % 19751976. Enligt statistiska
centralbyråns beräkningar ökade produktionsvolymen inom vamhandeln med ca 3 %
under 1976. För samfärdseln minskade produktionen med 1 %, Under 1977 väntas
den totala privata tjänsteproduktionen öka klart långsammare än under 1976,
Detta är delvis en effekt av de av regeringen föreslagna åtgärderna, vilka får
en dämpande inverkan på den inhemska efterfrågan. Sålunda väntas tillväxten i
den privata tjänsteproduktionen under 1977 stanna vid 1,5 %.

Den offentliga
tjänsteproduktionen beräknas ha stigit med ca 4 % 1975 1976. Det är framför
allt ökningen i den kommunala verksamheten som bidragit till uppgången.
Kommunernas tjänsteproduktion ökade sålunda med nära 4,5 % 19751976 mot en
ökning med 3,5 % i den stafliga sektorn. Mot bakgrund av den utveckling som
beskrivs i kapitel 8 väntas den totala offentliga tjänsteproduktionen stiga med
drygt 3,5 % 1976 1977,

Med ovan redovisade
förändringstal skulle bruttonationalprodukten, mätt från produktionssidan, öka
med 1,1 % under 1977. De åtgärder som regeringen vidtog i april 1977 har därvid
antagits medföra en resursöverföring från i första hand de privata
tjänstesektorerna till industrin. Liksom under de närmast föregående åren
svarar emellertid tjänstesektorerna för det största bidraget till ökningen i
totalproduktionen. Varuproduktionen beräknas vara i stort sett oförändrad 1977
efter volymminskningen både 1975 och 1976,

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan io8

5
Arbetsmarknaden

5.1
Läget på arbetsmarknaden under 1976 och början av 1977

Sammanfattning

Utvecklingen
på arbetsmarknaden har inte förändrats nämnvärt sedan den preliminära
nationalbudgeten publicerades. Läget karakteriseras fortfarande av en låg
öppen arbetslöshet, en fortsatt svag arbets-kraftsefterfrägan från industrin
och omfattande varsel om personalinskränkningar.

I
mars 1977 var 65 000 personer, motsvarande 1,6 % av arbetskraften, arbetslösa.
I genomsnitt under 1976 befann sig 66 000 personer (1,6 %) i arbetslöshet. Av
dessa var 26 000 under 25 år. Den låga öppna arbetslösheten förklaras av bl. a.
de omfattande stödåtgärder som satts in. Bland dessa kan nämnas stöd för
lagerproduktion, nya och förstärkta utbildningsbidrag och omfattande
investeringsfondsfrisläpp.

Mellan
1973 och 1975 ökade antalet sysselsatta kraftigt. Mot slutet av 1975 planade
ökningen ut och uppgången mellan 1975 och 1976 var endast 15 000 personer. Inom
industrin minskade antalet sysselsatta med 25 000 personer mellan 1975 och
1976, ökningen inom landstingen och kommunerna var fortsatt stark 5,3 %
eller drygt 40 000 personer.

Befolkningsutveckling
och arbetskraftsutbud

Folkmängden
ökade mellan 1975 och 1976 med endast 0,3 % eller 28 000 personer. Merparten %
av ökningen berodde på en ökad invandring. Födelseöverskottet var följaktligen
mycket lågt och uppgick till endast 8 000 personer. Antalet födda under 1976
uppgick till 98 000, Det motsvarade 11,9 födda per tusen personer av
folkmängden, vilket är den lägsta noteringen någonsin i befolkningsstatistikens
historia. Antalet invandrare var i likhet med under 1975 mycket stort
samtidigt som utvandringen minskade ytterligare. Av nettoinvandringen på 20 000
personer kom närmare hälften från Finland, Den kraftiga invandringen från
Danmark som noterades 1975 fortsatte däremot inte, utan för helåret 1976
registrerades t, o, m, ett utvandringsöverskott till Danmark,

Invandringen
har på senare år ändrat karaktär. Numera kommer i allt större omfattning
släktingar till redan etablerade invandrare samtidigt som den
"humanitära" immigrationen har ökat. Invandringen från Sydamerika
uppgick till närmare 2 000 personer 1976, Från Turkiet registrerades officiellt
2 300 invandrare, en tredubbling jämfört med 1975. Även invandringen från t.
ex. Libanon ökade kraftigt. På kort sikt har den utomnordiska invandringen
ganska liten betydelse för ar-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

109

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 19711977

Miljoner
personer. Säsongrensade månadsdata

s. 1974 Kontrollera mot PDF

1971 1972 1973 1974 1975

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1976

1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

betskraftstillgångarna eftersom det tar ganska lång
tid innan dessa grupper kan assimileras på arbetsmarknaden.

Den mest betydelsefulla faktorn för arbetskraftsutbudets
förändringar är förvärvsbenägenheternas utveckling inom olika
befolkningsgmpper. Förvärvsfrekvensen anger den andel av befolkningen i en viss
åldersgrupp som befinner sig på arbetsmarknaden som sysselsatt eller arbetslös.
Utvecklingen av förvärvsfrekvenserna under den senaste femårsperioden framgår
av nedanstående tablå.

Relativa arbetskraftstalen 19701976

Arsmedeltal (1674 år)

1970

1973

1974

1975

1976

Män

80,6

79,5

79,7

80,0

79,5

därav

16-

-24 år

67,3

67,9

70,5

72,4

72,9

25-

-54
är

95,1

94,3

94,5

95,2

95,7

55-

-74 år

62,8

58,3

56,6

55,4

52,8

Kvinnor

52,8

55,2

57,1

59,2

60,0

därav

16-

-24 år

58,9

60,1

63,5

66,1

67,7

25-

-54 år

64,5

68,9

71,3

74,2

75,6

55-

-74 år

29,0

28,9

28,9

29,7

29,9

Samtliga

66,7

67,3

68,4

69,6

69,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan no

Som
framgår av diagram 5: 1 ökade antalet personer i arbetskraften starkt under
1974 och 1975, Mätt mellan genomsnittslägena 1973 och 1975 var ökningen 3,8 %
eller 150 000 personer. Tillväxten i arbetskraften avtog mot slutet av 1975
och under loppet av 1976 var ökningen mycket svag. Mellan 1975 och 1976 stannade
uppgången vid 0,4 % (15 000 personer). Ett flertal faktorer förklarade denna
utveckling. Sänkningen av den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år den 1
juli 1976, medförde att ungefär 20 000 personer, främst män, lämnade arbetskraften.
Den relativt svaga arbetskraftsefterfrågan inom flera näringsgrenar har också
inverkat på benägenheten hos ungdomar och kvinnor att söka sig ut på
arbetsmarknaden. De omfattande åtgärderna inom arbetsmarknadspolitiken som f.
n, är i kraft spelar också roll. De som är sysselsatta inom vissa delar av
arbetsmarknadsutbildningen räknas nämligen inte till arbetskraften. Personer
som är sysselsatta i beredskapsarbete hänförs däremot till arbetskraften.

Arbetskraftsutbudet
mätt i timmar ökade mellan 1973 och 1974 och mellan 1974 och 1975 med 1,2 resp,
1,5 %, Mellan 1975 och 1976 minskade däremot timutbudet något. Det förklaras av
bl, a, den köns-mässiga förskjutning som sker i arbetskraften. Det ökande
antalet kvinnor sänker det totala timutbudet, eftersom de genomsnittligt har
kortare medelarbetstid än männen. Andra faktorer är effekter av smärre arbetstidsförkortningar,
ökad frånvaro m. m.

Av
betydelse för arbetskraftsutbudet är också den delpensionsreform som
genomfördes i juli i fjol, I januari 1977 fanns drygt 18 000 deltids-pensionärer,
att jämföras med 3 000 i juli 1976, Ungefär 70 % av deltidspensionärerna är
män och de flesta har minskat sin veckoarbetstid med hälften.
Delpensionsreformens effekt på det totala utbudet går i två motsatta
riktningar. Ä ena sidan minskar timutbudet, men å andra sidan kan fler personer
nu än tidigare stanna kvar i arbetskraften.

Efterfrågan
på arbetskraft

Tillflödet
av nyanmälda lediga platser mattades av under 1974 och minskade 1975, Under
loppet av 1976 bromsades dock nedgången upp. Totala antalet nyanmälda lediga
platser låg (säsongrensat) fjärde kvartalet 1976 på ungefär samma nivå som
första kvartalet. De nyanmälda lediga platserna inom industrin uppvisar i stort
sett samma mönster. Under hela 1976 och början av 1977 låg de nyanmälda lediga
platserna inom industrin på samma låga nivå som under den föregående konjunkturavmattningen
19711972,

Utvecklingen
av de kvarstående lediga platsernai illustreras i diagram

1
Statistiken över de lediga platserna påverkas av den platsanmälningsplikt som
på försök infördes den 1 oktober 1976 i Malmöhus, Blekinge och Kristianstads
län. Den nivåhöjning detta inneburit kan uppskaUas till drygt ett tusental
platser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

111

s. 1971 Kontrollera mot PDF

Diagram 5:2 Vid arbetsf ö rmedlingarna kvarst å ende
lediga platser 1971
1977

Tusental.
Säsongrensade månadstal. Log. skala

s. 1972 Kontrollera mot PDF

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Delbranscherna summerar sig inte till totalen då
vissa branscher uteslutits. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

5: 2. Dessa serier ger en uppfattning om den icke
tillgodosedda arbetskraftsefterfrågan. De lediga platserna sjönk under 1975
men har därefter legat kvar på en relativt oförändrad låg nivå. Inom
tillverkningsindustrin, och där framför allt inom verkstadsindustrin, mattades
antalet kvarstående lediga platser av ytterligare mot slutet av 1976 och början
av 1977. Denna utveckling stämmer väl med produktionsutvecklingen och den
fortsatta svaga orderingången såväl frän hemma- som exportmarknaderna.
Efterfrågan på arbetskraft från tjänstesektorerna har varit, och är, fortsatt
god. Inom den offentliga sektorn, och där främst inom vårdområdet, ökade
arbetskraftsbehovet under 1976. Också inom samfärdsel har efterfrågan på
arbetskraft varit högre än under 1975.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

112

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 5: 1 Andelen företag som uppgivit brist på
arbetskraft

Procentuell andel ja-svar, vägt nettotal

1975

1976

1977

1 kV

2 kV

3 kV

4 kV

1 kV

2 kV

3 kV

4kv

1 kV

Brist pä yrkesarbetare Totala industrin

51

47

39

30

33

40

42

29

27

Trävaruindustri Massa-, pappers- och grafisk industri
Järn- och stålverk Verkstadsindustri Varvsindustri

30

24 89 62 94

28

28 76 56 93

27

24 48 49 45

27

24 29 34 49

34

13 33 38 53

42

28 52 41 38

48

26 54 40 67

35

12 20

32 55

35

16

22 32 39

Brist på byggnads- och anläggningsarbetare

Betongarbetare

Träarbetare

Murare

25 60 17

36 74 28

41 73 23

9 38

7

14

43

7

30 66

22

45 80 26

39

71 26

33 58 11

Källa: Konjunkturinstitutet.

Byggnadssektorn
har, som framgår av diagrammet, haft en god arbetsmarknad. Expansionen av
småhusbyggandet och reparations- och ombyggnadsverksamheten i kombination med
den fortsatta avgången från byggarbetarkåren har på många håll snarast orsakat
brist på yrkesut-bildad arbetskraft.

Stora
skillnader föreligger regionalt och mellan olika yrkesområden vad gäller
efterfrågeläget. De delar av landet som har en stor tjänstesektor har ett högt
antal lediga platser per arbetssökande, medan motsatsen gäller för orter med
utpräglad industrisysselsättning,

Efterfrågeläget
för olika yrkeskategorier kan också utläsas av antalet företag som uppgivit
brist på arbetskraft i konjunkturinstitutets kvartalsvisa
barometemndersökningar (se tabell 5: 1), Bristen på yrkesarbetare inom
industrin ökade andra och tredje kvartalet 1976 från att ha haft en nedåtgående
trend allt sedan halvårsskiftet 1974. Fjärde kvartalet 1976 vände emellertid
antalet återigen nedåt.

Sysselsättningen

Den
snabba sysselsättningsexpansionen under 1974 och 1975 avtog markant under 1976,
Ökningen mellan helåren 1975 och 1976 uppgick till ungefär Va procentenhet
eller 15 000 personer. Ökningen mellan genomsnittslägena 1973 och 1975 var
drygt 180 000 personer, varav 120 000 föll på kvinnorna. Mellan 1975 och 1976
ökade kvinnornas sysselsättning med närmare 30 000 medan den, bl, a, som en
konsekvens av pensionsålderssänkningen, minskade för männen. Att antalet
sysselsatta fortsatte att öka trots den svaga produktionsutvecklingen totalt
beror på att framför allt deltidssysselsättningen fortsatt att öka. Antalet
hel-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget 1977

Tabell 5: 2 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar
19741976

113

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antal

Antal

Procentuell

Procentuell

sysselsatta

sysselsatta

förändring

förändring av

i 1 000-tal

i % av

av antalet

antalet arbetade

totalen

sysselsatta 1974 1975

timmar

1976

1971

1976

1974

1975

1975

1976

1975

1976

Jordbruk,
fiske

200

6,1

4,9

-2,3

-5,1

-3,3

-4,6

Skogsbruk

60

2,0

1,5

-3,8

-0,5

-7,8

5,7

Gruvor,
tillverkningsindustri

1 024

26,3

25,2

0,6

-2,5

-1,5

-2,8

El-,
gas-, vattenverk

29

0,7

0,7

0,7

2,1

-0,6

4,1

Byggnadsverksamhet

326

8,8

8,0

-1,7

-0,6

-2,6

-0,4

Privata
tjänster'

1 334

34,1

32,8

2,1

0,1

0,4

1,0

Staten

294

6,4

7,2

2,9

2,8

2,5

1,8

Kommunerna

800

15,6

19,7

6,0

5,3

5,4

4,8

Summa

4 067

100,0

100,0

1,8

0,3

0,1

0,3

Korrigeringspost

0,7

0,1

0,5

0,2

Totalt

2,5

0,4

0,6

0,5

' Varuhandel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel,
bank- och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning m, m.

" Den totala sysselsättningsutvecklingen fås från
arbetskraftsundersökningarna (AKU) korrigerade för kalendariska effekter m, m,
för att överensstämma med nationalräkenskapernas definitioner. På senare år har
förelegat en ganska stor diskrepans mellan sysselsättningen summerad över de olika
näringsgrenarna och AKU, Denna diskrepans beror på olika statistiska problem.

Källa: Statistiska centralbyrån.

tidssysselsatta minskade sålunda mellan 1975 och 1976. I
kombination med minskat övertidsarbete, ökad frånvaro innebar den ökade deltidssysselsättningen
att antalet utförda arbetstimmar ökade ganska svagt.

Som framgår av tabell 5:2 låg sysselsättningsökningarna
1976 på tjänstesektorerna och där främst inom sjuk- och socialvården samt på
undervisningsområdet. Mellan helåren 1974 och 1976 har antalet sysselsatta
inom den kommunala sektorn ökat med 80 000 personer. Ungefär Vjo av ökningen
beror på expansionen av beredskapsarbeten inom den kommunala sektorn. Inom
jordbruket, fisket och byggnadsverksamheten fortsatte de trendmässiga
sysselsättningsminskningarna. Inom industrin ökade antalet sysselsatta mätt
mellan genomsnittslägena 1974 och 1975 med drygt 6 000 personer. Under loppet
av 1975 sjönk dock industrisysselsättningen, en utveckling som fortsatte under
hela 1976, Mellan 1975 och 1976 minskade antalet anställda i industrin med
drygt 25 000 personer.

Arbetslöshet m.m.

Under hela 1976 låg arbetslösheten i genomsnitt på samma
låga nivå som 1975, Denna utveckling har också fortsatt in på 1977, I mars i år
uppskattades antalet arbetslösa enligt arbetskraftsundersökningarna (AKU) till
65 000 personer, motsvarande 1,6 % av arbetskraften. Den med hänsyn till det
svaga konjunkturläget exceptionellt låga öppna

8 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

114

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
5: 3 Arbetslöshet och kvarstående lediga platser 19701977

Tusental, Säsongrensade
månadsdata

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

80

60

IO

ZO

A

WN

\.

f

V

V\a

Arbetsl ö shet

fW

A

Jy\

MA/I

\

\

4

/

/ ,-

f

* *

A.

v.*-

v--'

v'

Lediga

jlatser

s. 1973 Kontrollera mot PDF

1970
1971 1972 1973 197>i 1975 1976 1977

Källor:
Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

arbetslösheten
förklaras av ett flertal faktorer. Den arbetsmarknadspolitiska beredskapen är
högre och omfattningen av de insatta åtgärderna väsentligt större än vid
tidigare avmattningsperioder. Ett batteri av sysselsättningsstödjande åtgärder
har satts in. Bland dessa kan nämnas stöd för lagerproduktion, nya och
förstärkta utbildningsbidrag, investeringsfondsfrisläpp, I början av 1976 var
det ocksä en rätt allmänt spridd uppfattning att den internationella
konjunkturutvecklingen skulle fortgå uppåt i snabb takt och därmed medföra en
snabb ökning av den svenska exporten under 1976. Företagen höll därför delvis
kvar arbetsstyrkan för att snabbt kunna möta en ökande orderingång.

Arbetslösheten
bland ungdomar (1625 år) låg också under 1976 på samma nivå som 1975. Deras
andel av de arbetslösa är dock fortfarande oproportionellt hög i förhållande
till deras andel av arbetskraften (tabell 5: 3), Mot slutet av 1975 igångsattes
särskilda åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Dessa åtgärder innefattade bl,
a, intensifierade förmedlingsinsatser, statsbidrag till kommunala
beredskapsarbeten, inrättande av praktikplatser vid olika myndigheter och
utbildningsbidrag till företag som anställer ungdomar, 1 januari i år byggdes
åtgärderna mot ungdomsarbetslösheten ut ytterligare inom ramen för det
allmänna sysselsättningspaket på 1 500 milj, kr, som regeringen lade fram. Bl.
a. förlängdes verksamheten med praktikplatser och beredskapsarbeten, antalet
platser i arbetsmarknadsutbildningskurserna utökades samtidigt som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget
1977

115

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
5: 3 Arbetslösheten 19731977

Ärs-
och kvartalsmedeltal, 1 000-tal (1674 år)

1973

1974

1975

1976

1977

1 kv

2kv

3 kv

4kv

jan.

febr.

mars

Arbetslösa, totalt 1624 år 2554 år 55 66 år

98

35 46 16

80

30 35 15

67

26 28 13

76

27 35 14

60

23 25 13

64

27

28

8

66

26 30 10

95

40

44 11

74 27 37 10

65

24

33

8

Storstadslän Skogslän Övriga län

30 31 16

25 25 30

18

22 27

22 25 29

17 20

23

19 19

25

18

22 25

24 29

42

19

28

27

15

23 28

Medeltal
antal veckor i arbetslöshet

17

16

16

16

17

13

14

15

12

15

Relativa
arbetslöshetstal (arbetslösa i procent av arbetskraften)

Totalt 16-24 år

2554 år 5566 år

2,5 5,4 1,8

2,4

2,0

4,4 1,3

2,5

1,6

3,8 1,1 1,9

1,8

4,1 1,3 2,0

1,4

3,3 0,9 1,8

1,5

3,7 1,0 1,2

1,6

3.8 1,1 1,4

2,3 6,0 1,6

1,7

1,8

4,1 1,3 1,5

1,6

3,6 1,2 1,2

Män

2,2

1,7

1.3

1,6

1,2

1,0

1.2

1,8

1,6

1,3

Kvinnor

2,8

2,4

2,0

2,2

1,7

2,2

2,1

3,0

2,1

2,0

Källa:
Statistiska centralbyrån.

utbildningsbidragen
höjdes. Antalet ungdomar i beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning ökade
också kraftigt under 1976. I december 1976 var antalet ungdomar i
beredskapsarbeten 16 000 mot 5 000 i Samma månad året innan.

Antalet
hos arbetsförmedlingarna registrerade arbetslösa i arbetslöshetskassorna låg
under 1976, och ligger fortfarande, på en låg nivå. Detta gäller även sedan man
tagit hänsyn till pensionsålderssänkningens effekter på kassareglerna. I mars
1977 uppgick kassaarbetslösheten till 9 500 (1,3 %) i industrikassorna, 5 500
(4,3 %) i byggnadskassorna och 4 100 (0,4 %) i tjänstemannakassorna. Totalt låg
antalet arbetslösa kassamedlemmar på 33 500, motsvarande 1,2 % av
medlemsantalet. Den svaga industrikonjunkturen och de därav kraftigt ökande
varslen om driftsinskränkningar har alltså ännu inte slagit ut i öppen
arbetslöshet. Detta framgår också av AKU-statistiken, I mars 1977 var det
endast 9 000 personer (14 % av de arbetslösa) som slutat arbeta på grund av
personal- eller driftsinskränkningar. Denna utveckling beror givetvis på de
insatta stödåtgärderna. Utbildningsinsatserna inom företagen för
per-mitteringshotad personal nästan fördubblades till 10 000 personer under
loppet av 1976, I februaripaketet 1977 ökades bidraget för intern-utbildning i
företagen från 8 till 25 kr,/tim. Det högre bidraget skall till skillnad mot
tidigare kunna utgå också för utbildning i medbestämmandefrågor. Lagerstödet
som under 1975 och 1976 preliminärt beviljades närmare 1 500 företag
(motsvarande en ökad lagerproduktion på 6,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilagal Reviderad finansplan ii6

Tabell
5: 4 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder 19731977 Ars- och
kvartalsmedeltal, 1 000-tal

1973

1974

1975

1976

1977

1 kv

2 kV

3 kv

4kv

jan.

febr.

mars

Arbetsmarknadsutbildning

46

41

36

47

39

31

49

53

60

78

Beredskapsarbeten
A

14

7

4

10

15

9

16

12

16

17

S

20

16

13

15

17

10

13

13

14

14

Arkivarbete

12

14

14

15

15

14

15

15

15

15

Skyddat
och halvskyddat

arbete
m, m.

20

24

27

28

29

28

29

27

27

27

Totalt

112

102

94

115

115

92

122

120

132

151

Anm.
A: Allmänna beredskapsarbeten.

S:
Speciella beredskapsarbeten för svårplacerad arbetskraft säsom äldre,
alkoholister, mental-och kriminalvårdspatienter etc. Källa:
Arbetsmarknadsstyrelsen.

Tabell
5: 5 Antal personer berörda av varsel om personalinskränkningar (avskedanden
och permitteringar) 19721977

1972

1973

1974

1975

1976

1976

1977

janmars janmars

Industri

därav:
verkstadsindustri

Branscher
utanför industrin

Totalt

17 843 6417 5 902

23 745

10 903 2 706 4 199

15102

8 037 1 575 6 191

14 228

15 922 3 755 7 871

23 793

23 000

7 708

11023

34 023

6 731 2 285 2 921

9 652

19 792

11443

3 596

23 388

Källa:
Arbetsmarknadsstyrelsen,

miljarder
kr,), beräknas ha räddat sysselsättningen för ca 15 000 personer. Stora belopp
frisläpptes också ur de olika investeringsfonderna. Från investeringsfonderna
för konjunkturutjämning frisläpptes medel under 1975 och 1976 motsvarande
investeringskostnader på drygt 7 miljarder kr. Från arbetsmiljö- och de
särskilda investeringsfonderna meddelades under samma period beslut om ianspråktagande
av medel motsvarande investeringar på 3,3 miljarder kr.

Som
framgår av tabell 5: 5 ökade antalet berörda av varsel om personalinskränkningar
kraftigt under loppet av 1976 och i början av 1977. I februari 1977 var antalet
berörda av varsel rekordhögt, 13 400 personer. Av dem avsåg dock 9 300
permittering under en vecka vid Volvos anläggningar i Göteborg, Olofström och
Skövde. Sedan det nya utbildningsbidraget ("25-kronan") införts har
drygt trehundra varsel för ca 30 000 personer dragits tillbaka. De relativt
långa varseltiderna, speciellt för den äldre arbetskraften och osäkerheten om
konjunkturutvecklingen, kan också ha inneburit att många företag för säkerhets
skull varslat en del av arbetsstyrkan om permitteringar.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget
1977 117

5.2
Arbetsmarknaden under 1977

I
detta avsnitt sammanfattas kalkylerna över utbud och efterfrågan på
arbetskraft. Utifrån dessa prognoser diskuteras sedan sysselsättningsläget
totalt och näringsgrensvis under 1977,

Arbetskraftsutbud

Förändringar
i de relativa arbetskraftstalen spelar en avgörande roll för
arbetskraftsutbudet. Förvärvsfrekvensernas utveckling påverkas av ett flertal
faktorer såsom val mellan studier och arbete, arbetsmarknadsläget etc.
Möjligheter till barntillsyn spelar naturiigtvis en stor roll för
småbarnsföräldrar.

Utvecklingen
av förvärvsfrekvenserna under början av 1977 ligger i linje med prognoserna i
den preliminära nationalbudgeten 1977, varför prognosen för helåret 1977 nu
inte reviderats på några avgörande punkter. Dock väntas nettoinvandringen bli
något större 1977 än vad som då antogs. Nettoinvandringen väntas sålunda nu bli
ca 15 000 personer mot 10 000 som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten
1977, Nettoinvandringen under januarimars i år uppgick till 8 400 personer.

Kvinnorna
väntas fortsätta att öka sitt deltagande i arbetslivet. De relativa
arbetskraftstalen för kvinnor förutses öka i samtliga åldersgrupper upp till
65 år. Mätt mellan årsgenomsnitten 1976 och 1977 förutses en ökning på ca 1 procentenhet
från 60 till 60,9 %. I antal personer innebär det ett nytillskott på ungefär
30 000 kvinnor i arbetskraften, vilket skulle innebära en lika stor ökning som
19751976 men betydhgt lägre än 19741975 då ökningen uppgick till 70 000
personer. För männens del förutses en fortsatt trendmässig minskning av det
relativa arbetskraftstalet med ca 0,5 procentenheter mellan 1976 och 1977,
Minskningen väntas, bl, a, som en följd av förtidspensionering, falla på de
äldsta åldersgrupperna. Sammantaget väntas en ökning på ca 15 000 personer i
arbetskraften mellan helåren 1976 och 1977, Arbetskraftsutbudet mätt i timmar
förutses däremot minska, med ett par tiondels procent, mellan 1976 och 1977,
Det beror bl, a, på den fortsatt ökande andelen kvinnor i arbetskraften som
sänker det totala timutbudet eftersom de har kortare medelarbetstid än männen.
En viktig faktor för timutbudet är förändringar av veckoarbetstiden. Några
arbetstidsförkortningar är dock inte förutsedda för 1977, Andra faktorer som
påverkar timutbudet är övertidsuttag och korttidsfrånvaro. De möjligheter till
delpensionering som finns redan från den 1 juli 1976 väntas också, om än marginellt,
sänka timutbudet något.

Produktion,
produktivitet och sysselsättning 1977 Efterfrågan på arbetskraft bestäms av
produktions- och produktivitets-

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilagal Reviderad finansplan ii8

Tabell
5:6 Produktiviteten inom olika näringsgrenar 19701976

Procentuell
förändring från föregående år

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

Jordbruk,
fiske

4,9

16,1

7,4

-3,5

20,0

0,3

5,5

Skogsbruk

5,9

13,6

14,3

14,1

-1,8

-1,4

-5,0

Gruvor-
och tillverknings-

industri

5,1

4,2

6,9

7,2

3,3

0,1

2,1

El-,
gas- och vattenverk

3,6

6,6

13,0

10,4

-2,0

8,6

-0,8

Byggnadsindustri

1,7

5,6

6,0

5,0

2,4

2,8

-1,2

Privata
tjänster

0,4

2,1

6,4

4,1

6,5

3,3

-3,0

Offentliga
tjänster

0

0

0,9

1,0

-0,4

0,4

0,2

Totalt

1,6

3,6

5,8

4,7

3,7

0,0

0,8

Källa:
Statistiska centralbyrån.

utvecklingen.
Bedömningen av arbetskraftens produktivitet, här definierad som förädlingsvärde
(produktion) per arbetad timme, spelar givetvis en central roll. Samtidigt är
det den mest svårbedömbara faktorn. Tidigare mönster med trendmässigt snabba
produktivitetsökningar synes ha brutits under 1970-talet. Betydelsen för
produktivitetsutvecklingen framöver av de institutionella förändringarna på
arbetsmarknaden som skett är det också svårt att ha någon mer precis
uppfattning om. Produktivitetsutvecklingen inom olika näringsgrenar 19701976
återges i tabell 5:6.

Under
1960-talet noterades, bl, a. som en följd av en snabb strukturomvandling,
kraftiga produktivitetsökningar. För gruvor- och tillverkningsindustri låg
ökningen på ca 7 % per år. Den lägre produktivitetstillväxten totalt i
samhällsekonomin förklaras av förskjutningar i efter-frågestrukturen, Én större
del av efterfrågan riktar sig nu mot de tjänste-producerande näringarna som har
en lägre produktivitetsstegringstakt än de varuproducerande sektorerna.

Som
framgår av tabellen var produktivitetsökningen i industrin mycket svag 19741976.
Den ekonomiska politiken, inriktad på att upprätthålla sysselsättningen,
förkL.ar denna utveckling.

1
tabell 5: 7 redovisas ett siffermässigt sammandrag av produktionskalkylerna
för 1977. Produktionsökningen i ekonomin förutses nu bli svagare än vad
kalkylerna i den preliminära nationalbudgeten pekade mot. Sålunda väntas nu
industrin minska sin produktion för tredje året i rad. Prognoserna i början av
1977 indikerade en produktionsökning med ca 1 % jämfört med 1976, Den svagare
produktionsökningen gör det befogat att också revidera ner
produktivitetsantagandena, med hänsyn bl, a, till den inriktning
arbetsmarknadspolitiken har att så långt som möjligt hålla de anställda kvar i
företagen. För industrins del väntas nu produktivitetstillväxten stanna vid 4
% mellan 1976 och 1977, rimkalkylerna i tabell 5: 7 översatta till antalet
sysselsatta personer in-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget 1977 119

Tabell 5: 7 Produktion, produktivitet ocb sysselsättning
1977

Procentuella förändringstal från föregående år avrundade
till hela och halva procentenheter

Produktion

Produktivitet
Sysselsätt-

ning

(timmar)

Jordbruk,
fiske

0

4

-4

Skogsbruk

-5,0

-3

-2

Gruvor-
och tillverkningsindustri

-0,5

4

-4,5

El-,
gas- och vattenverk

5

5

0

Byggnadsverksamhet

1

1,5

-0,5

Privata
tjänster'

1,5

1,5

0

Offentliga
tjänster''

3,5

0

3,5

Totalt

1

2

-1

' Handel, restaurang- och hotellverksamhet, samfärdsel,
banker och fastighetsförvaltning m. m, ' Produktiviteten i den offentliga
sektorn har kalkylmässigt satts lika med noll.

dikerar en minskning på inemot 50 000 personer inom de
varuproducerande näringarna. Av dessa förutses ca 40 000 falla på industrin.
Detta skulle innebära en kraftigare avtappning än mellan 1975 och 1976, då
antalet sysselsatta i industrin minskade med ungefär 25 000 personer. Denna
försämrade sysselsättningssituation i industrin stämmer väl med resultaten från
den senaste barometerundersökningen i mars 1977, Företagens förväntningar om
sysselsättningsläget för det framförliggande kvartalet och andra halvåret 1977
tyder på att man räknar med sysselsättningsneddragningar inom de flesta
branscher. Neddragningen av arbetsstyrkorna kommer troligtvis främst att ske
genom s, k. naturlig avgång och nyanställningsstopp. De industri- och
sysselsättningspolitiska åtgärder som är i kraft och som byggs ut ytterligare
nu under våren gör att omfattande avskedanden och permitteringar antagligen kan
undvikas. Skulle mera betydande friställningar ändå bli nödvändiga kan, genom
den utbyggda arbetsmarknadspoHtiken fler personer beredas utbildning eller
beredskapsarbete.

Det åtstramningspaket som regeringen presenterade i början
av april väntas inte få några större negativa effekter på sysselsättningen. Mervärdeskattehöjningens
efterfrågedämpande effekt kompenseras av växelkursjusteringen som i
kombination med den internationella konjunkturuppgången bör medföra ökad
export och därmed ökad produktion. Den föreslagna investeringsavgiften på
oprioriterade byggnadsprojekt bör heller inte fä några negativa effekter
eftersom byggarbetsmarknaden f, n, snarast är överhettad på många håll.

Efterfrågan på arbetskraft från tjänstesektorerna väntas
fortsätta att öka kraftigt även 1977. Kommuner och landsting förutses öka sin
sysselsättning med lika mycket som 1976 eller med ca 40 000 personer. Frågan
är om denna ökande efterfrågan kommer att kunna tillgodoses.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 120

Redan
i dag råder på många håll en besvärande brist på utbildad personal bl. a. inom
vårdsektorn och barnomsorgen.

Sammantaget pekar sålunda
sysselsättningskalkylerna på totalnivä mot ett väl hävdat sysselsättningsläge
även under 1977. Man kan dock inte utesluta en viss ökning av den öppna
arbetslösheten under loppet av 1977. I likhet med mönster från tidigare år
torde nytillkommande grupper på arbetsmarknaden såsom ungdomar och kvinnor
möta de största problemen.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 121

6 De enskilda konsumenternas ekonomi

6.1
Sammanfattning

Hushållens
disponibla inkomster ökade kraftigt 19751976, drygt 13 % nominellt sett,
vilket är ungefär samma tal som angavs i den preliminära nationalbudgeten (PNB
77), Tillväxten var emellertid lägre än föregående år, främst beroende på
långsammare utvecklingstakt för lönesumman (se tabell 6: 1), Prisökningstalet
för den totala privata konsumtionen (implicitprisindex) uppgick enligt
nationalräkenskapernas helårsberäkning till 10,1 %. Den realt disponibla
inkomsten ökade därmed 2,9 % 1976, vilket är betydligt lägre än 1974 och 1975.

Hushållen
förefaller nu i viss män ha anpassat sina konsumtionsutgifter till de senare
årens starka inkomstökningar. Till skillnad mot 19731975 steg den privata
konsumtionen 1976 snabbare än den disponibla inkomsten, I löpande priser
beräknas utgifterna ha ökat 14,6 %, Detta innebär en nedjustering av
konsumtionsvärdet med ca 200 milj, kr, sedan PNB, Mätt i 1968 års priser har
den privata konsumtionen samtidigt reviderats upp närmare 1 miljard kr. Det
nämnda prisökningstalet för total privat konsumtion (10,1 %) är efter dessa
revideringar närmare en procentenhet lägre än implicitprisindex enligt
PNB-beräkningarna.

Sparkvoten
minskade med drygt en procentenhet till ca 9 % av den disponibla inkomsten.
Hushållens sparande, framtaget som differens mellan disponibel inkomst och
konsumtion, beräknas i löpande priser ha uppgått till 16 1/2 miljarder kr,
1976, ungefär samma absoluta belopp som 1977,

Vad
gäller inkomstutvecklingen 1977 är det ännu i början av april ovisst hur stora
både den avtalsmässiga förtjänstökningen och löneglidningen kan förväntas bli.
Med viss anknytning till arbetsmarknadsparternas förhandlingsbud samt med
beaktande av de lönehöjningar som tillkommit genom
kontrollstationsförhandlingar enligt 1976 års avtal har två alternativ
utformats för den totala timkostnadsökningen 1977, 10 resp, 12,5 % (se avsnitt
6,2 Löner), Med hänsyn till de höjningar av arbetsgivaravgifterna som
genomfördes den 1 januari 1977 motsvarar dessa båda alternativ
förtjänstökningar på 6,8 resp, 9,2 %, Förutsatt något lägre sysselsättningsgrad
1977 än 1976 blir ökningstalet för den utbetalda lönesumman drygt 6 Vj resp. 9
%; en avsevärt lägre öknmgstakt än 19751976,

De
totala faktorinkomsterna väntas öka obetydligt mer än lönesumman. Med den
beslutade sänkningen av skatteskalorna 1977 förutses hushållens inbetalningar
av skatter och avgifter stiga i ungefär

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 122

Tabell 6:1 De enskilda konsumenternas inkomster och
utgifter 19751977'

Milj.
kr.

Procentuell
förändring

från fe
1975

iregående
år 1976 1977 prog

1975

1976

;nos

all

t. I
alt

.11

Löpande
priser

1 Faktorinkomster

180 447

204 006

15,8

13,1

7,3

9,3

Egentliga löner

152 771

173 743

17,1

13,7

7,1

9,4

därav: kontant utbetald

lönesumma

148 074

168 216

16,9

13,6

6,7

9,1

Enskilda företagares

inkomster

12 766

14 293

8,0

12,0

4,9

5,0

Övriga faktorinkomster

14 910

15 970

10,5

7,1

12,2

12,3

2 Inkomstöverföringar till

hushåll

48 400

58 350

17,5

20,6

18,5

19,0

3 Direkta skatter, avgifter

m. m.

65 627

77 644

17,5

18,3

7,6

10,7

därav: prel. A-skatt

56 015

65 550

15,5

17,0

5,0

8,7

4 Nettoinbetalningar till

det offentliga (32)

17 227

19 294

17,6

12,0 -

-25.3 -

-14,4

5 Räntor och utdelningar.

netto'

2 575

3 035

17.3

17,9

13,2

13.2

6 Övriga transfereringsin-

komster och -utgifter, netto

86

84

7 Disponibel inkomst

165 881

187
831

15,7

13,2

10,8

11,8

8 Privat konsumtion

149 520

171 362

13.7

14,6

11,9

12,4

9 Sparande (78)

16 361

16 469

37,4

0,7

-0,4

5,9

10 Sparkvot'

9,9

8,8

1,6

-1,1

-0,9

-0,5

1968 års priser

11 Disponibel inkomst

104 288

107 271

4,9

2,9

0,7

1,5

12 Privat konsumtion

94 003

97 863

3,1

4,1

1,7

2,0

' Hushållssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s. k.
ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller
huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas
fackföreningarna, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen,
idrottsorganisationerna, tjänstemannaorganisationerna, Röda korset m. m. samt
ej statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem.
Utöver löntagarhushäll ingår hushåll som äger personliga företag, dvs, som
erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.

" Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring,
tillräknade pensionsavgifter för statliga och kommunala myndigheter, för
kommunala affärsverk samt för icke-finansiella företag är ej medtagna som
löneförmåner i denna post, ' Egentliga löner motsvarar kontant utbetald lönesumma,
direkt utbetalda pensioner från industri, handel och statliga affärsverk samt
arbetsgivaravgifter till privat försäkring utom trygghetsförsäkring vid
yrkesskada, * Inkl, räntor på privata försäkringsfonder (exkl,
skadeförsäkring), ' Inkl, privat försäkringssparande. Detta uppgick 1975 till 5
571 och 1976 till 6 392 milj. kr. Det beräknas 1977 uppgå till 7 757 milj. kr.
« Förändring mätt i procentenheter.

Anm. Alt. I och alt. II motsvarar det lägre resp, det högre alternativet för
avtalsutfallet. Se löneavsnitt kap, 6,2, Källor: Konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 123

samma
takt som faktorinkomsterna. Inom socialförsäkringen höjs pensionsbeloppen till
följd av indexregleringen av pensionerna och det ökande antalet
ATP-pensionärer, Trots att en dämpning i ökningstakten för sj
akkasseutbetalningar beräknas komma till stånd, förväntas socialförsäkringsutfallet
fortfarande öka relativt kraftigt. Höjda barnbidrag och bostadstillägg bidrar
till att övriga inkomstöverföringar ökar mer än 19751976 (se tabell 6: 2).
Utgiftsnettot av hushållens inbetalningar till det offentliga och erhållna
transfereringar skulle därmed minska.

Disponibelinkomsterna
skulle sålunda 1977 öka med 10 % resp. 11 4 % i de två kostnadsalternativen.
Bägge alternativen innebär att tillväxten i inkomsterna dämpas i nominella
termer jämfört med 1976, Som framgår av prisavsnittet (6.4) har prisnivåns
uppgång med beaktande av de ekonomisk-politiska åtgärder som presenterades av
regeringen den 4 april 1977 beräknats till 10,0 resp. 10,2 %, vilket gör att
inkomstökningarna realt skulle uppgå till 0,7 alternativt 1,5 %. Med en
fortsatt minskning i sparkvoten kan konsumtionsutfallet 1977 uppskattas till
drygt 1 Vo resp. 2 % volymtillväxt i de två inkomstalternativen.

6.2
Löner

Från
1975 till 1976 beräknas lönesumman för samtliga anställda ha ökat med 13,6 %.
Härav svarade den avtalsmässiga löneökningen för 10,4 procentenheter medan
löneglidningen beräknas ha bidragit med 2,7, Sysselsättningskomponenten gav ett
positivt bidrag till lönesummeutvecklingen på 0,5 procentenheter.

För
industriarbetarnas del visar statistiska centralbyråns förtjänststatistik,
korrigerad för retroaktiva löneutbetalningar, en timlöneökning från 1975 till
1976 på ca 13,5 %. Därav beräknas avtalen ha svarat för knappt 8 procentenheter
och löneglidningen för ca 5,5. Som en följd av ökade sociala avgifter steg
timkostnaderna med 3,5 procentenheter utöver timlönehöjningen.

För
1977 är det ännu i början av april ovisst hur stor den avtalsmässiga
förtjänstökningen kan förväntas bli. De bud som getts av löntagarnas och
arbetsgivarnas förhandlare har bedömts motsvara en total rimkostnadsökning 1977
om ca 14% resp, över 9%, Härvid har inräknats de lönehöjningar motsvarande ca 2
procentenheter på totala lönesumman vilka numera, främst på tjänstemannasidan,
tillkommit genom kontrollstationsförhandlingar enligt 1976 års avtal. Med dessa
förutsättningar har två alternativ utformats för den totala timkostnadsökningen
1977, nämligen 10 resp. 12,5 %. Det högre av dessa alternativ innebär därvid
inte något försök att ange en övre gräns för det utfall som förhandlingsläget
kan komma att leda till. Då de höjningar av de sociala avgifterna som
genomfördes vid ingången av 1977 innebar en kostnadshöjning med ca 3 V4
procentenheter (siffran varierar något

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan i24

med
storleken på löneökningen) bör förtjänstökningen i de båda alternativen anges
till 6,8 resp, 9,2 %, Någon fördelning på avtalsmässig löneökning och
löneglidning har ej gjorts av förtjänstökningen. Vid en svagt negativ
sysselsättningskomponent blir ökningstalen för den totala lönesumman i de båda
alternativen drygt 6 Vj resp. ca 9 %.

Frän
1976 till 1977 stiger, som ovan angetts, timkostnaderna med 3 V4 procentenheter
utöver timlöneökningen. Häri ligger ökade kostnader för folkpensioneringen,
ATP, delpensionsförsäkningen och lönegarantin samt införandet av den nya
socialavgiften till barnomsorgen. Vidare beräknas för grupperna inom LO-området
ytterligare ökade timkostnader på grund av avgiftshöjningar för den särskilda
tilläggspensionen (STP) och avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS) för arbetare,

6.3
Inkomster och skatter

Hushållens
disponibla inkomster beräknas ha stigit mellan 1975 och 1976 med drygt 13 %,
vilket med en prisuppgång på 10,1 % innebär 2,9 % real inkomstökning.

Tillväxten
av hushållens totala faktorinkomster uppgick till 13 % 19751976 (se tabell 6:
1), Den kontant utbetalda lönesumman, som utgör övervägande delen av
faktorinkomsterna, ökade som framgått av föregående avsnitt drygt 131/» %. För
de enskilda företagarnas inkomster registrerades en uppgång med 12 %, varvid
jordbrukarinkoms-terna steg kraftigt, närmare 20 %, medan ökningstalet för
inkomsterna från skogsbruk stannade vid ett par procent, I olikhet mot 1975
ökade övriga faktorinkomster i lägre takt än rörelseinkomsterna, vilket främst
kan återföras till en mindre ökning än 1975 av driftsöverskottet för egna hem.

För
1977 har räknats med två inkomstalternativ, baserade på olika utfall av
löneförhandlingarna (se avsnitt 6.2). Ökningen i de totala faktorinkomsterna
beräknas bli 7,3 resp, 9,3 %, Kalkylen fömtsätter oförändrade
jordbruksinkomster och ca 7 procents ökning för övriga rörelseinkomster inkl,
skogsbruk.

I
tabell 6: 2 återfinns en detaljredovisning av inkomstöverföringarna från det
offentliga till hushållen. Socialförsäkringsutfallet ökade kraftigt 19751976,
bl, a, på grund av att allt fler av dem som pensioneras hunnit meritera sig för
ATP-pensioner av väsentlig storlek. För utbetalningarna från sjukkassor och
yrkesskadeförsäkring noterades ungefär samma ökningstakt som 19741975, Däremot
steg ersättningarna från arbetslöshetskassor betydligt mer än föregående år.
Ökningstalet för andra inkomstöverföringar än de som utfaller genom
socialförsäkringssystemet var 1976 obetydligt större än 1975, Totalt steg
inkomstöverföringarna till hushållen 20,6 % från 1975 till 1976.

En
obetydligt långsammare ökningstakt, ca 19 %, fömtses för 1977.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget 1977 125

Tabell 6: 2 Inkomstöverföringar till hushåll 19751977
Milj. kr., löpande priser

1975 1976 1977 prognos

opaginerad Kontrollera mot PDF

alt. I

alt. II

13
555

15
495

18
320

18 320

2 832

3 231

3 509

3 509

1 879

1 697

2 088

2 088

578

709

780

780

438

782

1225

1225

2 353

2 435

2 768

2 768

5 475

6 641

7 950

7 950

34
845

42
855

50
832

51096

15917

18 789

22 070

22 175

4 998

6913

9 366

9 416

12 773

15 700

17 167

17 276

732

870

1 222

1 222

425

583

1007

1007

Egentliga inkomstöverföringar därav: barnbidrag

bostadstillägg, statligt och

statskommunalt'

studiebidrag

arbetsmarknadsutbildning

pensioner frän stat och kommun

övrigt Socialförsäkringsutfall därav; folkpensioner'

ATP

utbetalningar från sjukförsäk-

ringskassor

utbetalningar från arbetslöshetskassor

övrigt

Inkomstöverföringar till hushåll 48 400 58 350 69 152 69 416

' Kommunala bostadstillägg till pensionärer redovisas
under posten folkpensioner, ' Inkl, apotekarrabatter.

Anm. Ang. alt. I och II se tabell 6; 1.

Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Socialförsäkringsutfallet skiljer sig i de två
inkomstalternativen på grund av olika löne- och prisutveckling. Fortsatt
kraftig ökningstakt förutses för pensioner och arbetslöshetsersättning och
totalt väntas socialförsäkringsutbetalningarna öka 18 Vj19%, Ändrade
bidragsregler för bostadstillägg och utökad arbetsmarknadsutbildning medför
jämte de från 1 juli 1977 höjda barnbidragen, att övriga inkomstöverföringar
ökar i ungefär samma takt som socialförsäkringsutfallet.

Hushållens inbetalningar tiU det offentliga av skatter,
avgifter m. m. ökade med ca 18 Va % 19751976. Skattereformen 1976 verkade
sänkande på inbetalningarna av preliminär A-skatt, medan höjd kommunal
utdebitering och ökning av löner och beskattade förmåner verkade i motsatt
riktning. A-skatteinbetalningarna för 1976 blev större än vad som förutsågs i
den preliminära nationalbudgeten. Trots att ovan redovisade inkomstberäkningar
för 1976 inneburit en viss uppjustering av inkomstunderiaget för skatteberäkningen,
blev den s. k. makromar-ginalskattekvoteni högre än PNB-kalkylerna förutsatte,
Som framgår av tabell 6: 3 var det ur hushållens synvinkel negativa nettot
mellan fyllnadsskatt samt kvarskatt och överskjutande skatt avsevärt större
1976 än 1975. Det högre nettot jämte ökningar av övriga skatteposter

1 Dvs. kvoten mellan ökning av total preliminär A-skatt
och den totala inkomstökningen i samhället.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan i26

Tabell
6: 3 Hushållens direkta skatter och avgifter 19731977

Milj.
kr., löpande priser

1973

1974

1975

1976

1977
prognos

alt. I

alt. II

1 Prel.
A-skatt

42 180

48 485

56 015

65 550

68 852

71 224

2 Prel.
B-skatt

3 973

4 349

4 890

5 801

7 029

7 029

3
Fyllnadsskatt

1 369

1 734

2 676

3 787

3 785

3 785

4
Kvarskatt'

1 401

1 562

1 786

2 286

2 669

2 669

5
Överskjutande skatt

-4410

-4 266

-3 964

-4 548

-4 552

-4 552

6
Slutskattereglering

(3-h4 + 5)

-1 640

-970

498

1 525

1 902

1 902

7 Övriga
skatter och

avgifter

3 569

3 976

4 224

4 768

5 783

5 783

8
Summa(l-l-2-(-6-t-7)

48
082

55 840

65
627

77
644

83
566

85 938

därav: socialförsäk-

ringspremier

6 443

4 122

1 552

1 954

2 370

2 370

'
Influtna delen.

Anm.
Kvarskatten avser inkomsten två år tidigare, medan fyllnadsskatten och
överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare. Angående alt. I och II se
tabell 6: 1. Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska
centralbyrån.

och
avgifter samverkade till att hushållens inbetalningar till det offentliga
ökade något mer 1976 än 1975.

För
1977 räknas med något lägre makromarginalskattekvot än 1976 för summan av löner
och beskattade sociala förmåner, sedan hänsyn tagits till effekterna av årets
skattereform. Till följd av högre inkomstunderlag och ökad kommunal
utdebitering resulterar beräkningarna emellertid i en ökning av den preliminära
A-skatten med 5 resp. 8,7 % beroende på det underliggande lönesummeantagandet.
Nettot mellan fyllnadsskatt, kvarskatt och överskjutande skatt väntas fortsätta
öka. Hushållens totala inbetalningar av skatter och avgifter beräknas öka betydhgt
mindre än 19751976, nämligen 7,6 resp, 10,7 % i de olika inkomstalternativen.

Sammantaget
erhålls för de två inkomstalternativen 1977 disponibel-inkomstökningar på 10,8
resp, 11,8 % i löpande priser. Med den beräknade prisstegringen på 10,0
alternativt 10,2 % blir det reala inkomsttillskottet 0,7 resp. 1,5 %,

6.4
Konsumentpriserna

Från
december 1975 till december 1976 steg konsumentprisnivån 9,4 % enligt långtidsindex
(se tabell 6: 4), Detta var mindre än prisuppgången under loppet av 1975 (10,1
%), Till skillnad mot förgående år ökade priserna på tjänster mer än
varupriserna. För de privata tjänsterna, exkl. bostadsnyttjandet, genomfördes
en ännu större prishöjning

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 127

Tabell
6: 4 Konsumentprisindex december 1975december 1976

Väg-

Pro-

Inver-

Pro-

nings-

centuell

kan på

centuell

tal'

föränd-

total

andel av

ring

index

totala

dec.

ök-

1975

ningen

dec.

1976

Totalt

1 000,0

9,4

9,4

100,0

Samtliga
varor

677,5

8,2

5,5

58,6

Livsmedel

219,0

10,3

2,3

24,0

Alkoholhaltiga drycker och tobak

82,0

4,2

0,3

3,6

Bränsle och drivmedel'

54,5

6,8

0,4

4,0

Kläder och skor

79,5

6,6

0,5

5,6

Övriga icke varaktiga varor

63,0

12,5

0,8

8,3

Varaktiga varor

179,5

6,9

1,2

13,1

Samtliga
tjänster

322,5

12,1

3,9

41,4

Bostad

168,0

13,9

2,3

24,7

övriga privata tjänster

84,0

16,6

1,4

14,8

Offentliga tjänster

70,5

2,6

0,2

1,9

'
Förändringar i vägningstalen sedan den preliminära nationalbudgeten beror

på
att SCB ändrar vägningstalen i långtidsindex.

'
Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga tjänster.

Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

än
1975. Bostadsposten i konsumentprisindex steg vidare avsevärt mer än under
1975. Bidragande till denna kraftiga ökning har varit utvecklingen av
egnahemskostnaderna som påverkats av diskontohöjningen i oktober 1976.

Av
varugrupperna är det endast "övriga icke varaktiga varor" som stigit
mer i pris än under 1975, Beträffande livsmedlen hölls prisutvecklingen
tillbaka genom utvidgat prisstopp och ökade subventioner. Alkohol och tobak
visade en avsevärt lägre prisstegring än 1975, då prisnivån drogs upp bl, a,
genom punktskattehöjningar.

I
tabell 6: 5 redovisas indexutvecklingen 19641976 liksom prognoserna för 1977
uppdelade på komponenter. Av den totala ökningen i konsumentpriserna på 9,4 %
under loppet av perioden december 1975 december 1976 beräknas restfaktorn, som
innefattar lönekostnadsstegringarnas genomslag inom de från internationell
konkurrens skyddade näringsgrenarna, ha svarat för 3,6 procentenheter. Detta
värde pä rest-faktorn är lägre än 1975 men avsevärt högre än vad som gäller för
genomsnittet för den föregående 10-årsperioden. Det förklaras främst av den
kraftiga höjningen av lönekostnaderna 1976, men har sannolikt också ett samband
med den svaga utvecklingen för denna komponent under 1973 och 1974. I det höga
värdet för restfaktorn 1975 och 1976 döljer sig troligen eftersläpande effekter
av tidigare års kostnader för löner och import, som inte omedelbart slagit
igenom i prisbildningen inom landet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan i28

Tabell 6: 5 Konsumentprisförändringen 19641977 uppdelad
på komponenter

Långtidsindex dec,dec,

19641969 19691974 1975 1976 1977

prognos

To- Per To- Per

tält år tält år alt. 1 alt, II

Konsumentprisnivåns

procentuella uppgång,

totalt 22,5 4,1 44,5 7,6
10,1 9,4 10,1 10,9

därav hänförs till: ändring i indirekta skatter 5,2
1,0 6,4 1,1 0,9 2,6 2,6 automatiska effekter av

indirekta värdeskatter 1,3 0,2 3,1 0,5 1,0 0,9 0,9 1,0

ändring av internationellt

bestämda priser 0,6 0,1 15,2 2,6 1,1 2,4 2,5 2,5

ändring av jordbrukspriser 1,0 0,2 1,6 0,3
0,6 0,4 0,4 0,5

ändring av bostadspris

sättning 3,9 0,7 5,8 1,0
0,9 2,3 1,4 1,4

ändring i diverse taxor 1,5 0,3 1,9 0,3 0,4 0,1
0,3 0,3

trendavvikelse i priserna

på färskvaror 0,4 0,1 0,7 0,1 0,1 -0,3 0,1 0,1

restfaktor 8,6 1,5 9,8 1,7 5,1 3,6 1,9 2,5

Anm. Ang. alt, I och alt, II se tabell 6: 1,

Ändringen av de internationellt bestämda priserna beräknas
ha bidragit till konsumentprisökningen under loppet av 1976 med 2,4 procentenheter;
ett större bidrag än 1975, Orsaken härtill är främst prisstegringen på
jordbruksprodukter, framför allt kaffe.

Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1975 och 1976
blev ökningen av konsumentprisindex 10,3 %. Vid beräkningen av implicitprisindex
för den privata konsumtionen enligt nationalräkenskapernas helårskalkyl
framkommer en något svagare genomsnittlig prisökning, 10,1 %, I denna beräkning
ingår en relativt kraftig nedrevidering av implicitprisindex för de tre första
kvartalen 1976 jämfört med kalkylerna till den preliminära nationalbudgeten.

Prisutsikter för 1977

Från december 1976 till februari 1977 har
konsumentprisindex stigit med 2,5 %, varav höjda hyres- och egnahemskostnader
svarar för 0,4 procentenheter, höjda priser på bensin och eldningsolja 0,1 och
höjda jordbrukspriser 0,3
procentenheter. Den totala indexhöjningen mellan februari 1975 och februari 1976 är enligt den
officiella konsumentprisindexserien 9,5 % ,

1 Enligt ett pressmeddelande utgivet från statistiska
centralbyrån har konsumentprisnivån stigit 9,9 % från februari 1976 till
februari 1977, Härvid bortses från den inverkan på indextalen som följer av att
nya vikter insatts i långtids-index för december 1976 vad avser en årslänk
räknad från föregående december.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 129

Bedömningen
av prisutsikterna för 1977 har utgått från tillgängliga prognoser och
antaganden angående importpriser och arbetskraftskostnader m. m. samt
beslutade resp. föreslagnai höjningar av indirekta skatter. Som framgår av
avsnitt 6.2 har två alternativ framtagits för den totala timkostnadsökningen,
10 resp. 12,5 %. Lönekostnadernas genomslag inom de från internaUonell
konkurrens skyddade områdena antas få ett normalt värde. Härutöver räknas
emellertid liksom för 1975 och

1976 med
ytterligare ökning för restfaktorn. Uppjustering för 1977 har

gjorts för troliga eftersläpande effekter av tidigare års importpris- och

lönekostnadshöjningar. Hänsyn har också tagits till beslutade och avise

rade höjningar av vissa taxor, däribland taxor för elström. Inverkan

på konsumentprisuppgången av restfaktorn inkl, ändringar i diverse

taxor har med de två timkostnadsalternativen som utgångspunkt kal

kylerats till 2,2 resp. 2,8 procentenheter.

Den
av regeringen föreslagna höjningen från den 1 juni 1977 av mervärdeskatten
till 17,1 % av varans pris inkl, skatt beräknas höja konsumentprisindex 1,7
procentenheter. Därtill kommer att den automatiska skatteeffekten frän
prisökning av momsbelagda varor blir något högre.

Effekterna
av den höjda energibeskattningen samt höjd skatt på tobak och alkoholhaltiga
drycker har inkl. den automatiska prisstegringseffekten till följd av högre
momsbelopp beräknats till ca 1 %,

Vad
beträffar de internationellt bestämda priserna har devalveringen i april
uppskattats öka konsumentpriserna under loppet av 1977 med ca 1 procentenhet.
Frånsett denna valutakursförändring förutses för 1977 något större prisstegring
än under 1976 för bränsleprodukter samt en viss prishöjning för råolja under
första delen av 1977, Priserna på övriga produkter som beaktas i den
internationella prisfaktom väntas stiga mindre än 1976 bl, a, på grund av att
en avsevärt lägre prisökningstakt för kaffe bedömts som trolig. Effekten på
konsumentprisindex av en fortsatt uppgång i de internationellt bestämda
priserna har med dessa förutsättningar beräknats till 2,5 procentenheter.

Prishöjningarna
på jordbruksprodukter begränsades vid ingången av

1977 genom
utökad subventionering över statskassan. Bedömningen av

utvecklingen under 1977 utgår från att subventioneringen inte ökas yt

terligare. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom jordbruket samt

inkomstföljsamheten till löneutvecklingen har inverkan av höjda jord

brukspriser på totala konsumentprisindex satts till 0,4 resp, 0,5 procent

enheter i de två kostnadsalternativen.

Bostadsprisernas
bidrag till uppgången i konsumentprisindex har kalkylerats till 1,4
procentenheter, I beräkningen har förutsatts oförändrat diskonto.

Totalprognosen
ger en konsumentprisstegring under loppet av 1977 på

1
SFS 1976: 297, SFS 1977: 57, SFS 1977: 58, Prop, 1976/77:108, Regeringskommunikén
4 april 1977,

9
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

130

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
6:1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1965 1977

Miljarder
kr. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971
1972 1973 1974 1975 1976 1977- Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

10,1
alternativt 10,9 %. Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1976 och 1977
uppskattas förändringen till 10,2 resp, 10,4%, Implicitprisindex för total
privat konsumtion har i de båda alternativen beräknats öka 10,0 resp, 10,2 %.

6.5
Den privata konsumtionen

Den
privata konsumtionen beräknas ha ökat med 14,6 % i värde och 4,1 % i volym från
1975 till 1976 vilket är knappt en procentenhet högre än vad som redovisades i
PNB 77, Uppjusteringen är i huvudsak en följd därav att den fastprisberäkning
som nu genomförts helårsvis givit ett märkbart lägre utslag för den s. k, implicita
prisförändringen än de kvartalsberäkningar som förut varit tillgängliga.

Hushållens
disponibla inkomster ökade med ca 13 % i löpande priser 1976 jämfört med 1975.
Med en prisökningstakt på drygt 10 % ger detta i reala termer hushållen en
inkomstökning på 2,9 %, Den kraftiga uppgången i konsumtionsvolymen motsvarades
inte av en lika stor ökning av realinkomsten varför sparkvoten sjönk jämfört
med 1975,

Konsumtionsuppgången
mellan helåren 1975 och 1976 kan främst hänföras till gruppen varaktiga varor
och till turistnettot (se tabell 6: 6), Inköpen av nya bilar steg med 9,5 %
en något dämpad takt jämfört med 19731974 och 19741975, Säsongrensat steg
bilkonsumtionen framför allt första halvåret. Även övriga varaktiga varor
uppvisade en stark ökning. Utlandsturismen ökade åter 1976 och uppgången i det
s, k, turistnettot blev så mycket som 8 % i fasta priser. Konsumtionen av
livsmedel steg i långsammare takt än vad som förutsattes i PNB 77, övriga icke
varaktiga varor ökade starkt eller med 6 % 1976 jämfört med 1975. Detta är det
högsta noterade ökningstalet under inneva-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977

131

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 6: 6 Hushällens
konsumtionsutveckling 1964-

1968
års priser

1976

opaginerad Kontrollera mot PDF

Milj.

kr,

1975

Procentuell
förändring

1964
1969'

1969 1974'

1974 1975

1975 1976

1
Varaktiga varor

1.1 Bilar

1.2 Övriga

10 717 3 549 7 168

4,9 1,3 7,1

4,1

2,3 5,0

7,0 9,6

5,7

9,3 9,5 9,3

2 Delvis
varaktiga varor

14 192

3,7

2,1

2,3

4,7

3 Icke
varaktiga varor

3.1 Livsmedel

3.2 Övriga

38 008 24 536 13 472

3,7 2,4 6,3

1,2 1,1 1,3

3,0

2,7 3,4

3,0 1,3 6,0

4
Tjänster

4.1 Bostäder

4.2 Övriga

29 514 16 022 13 492

2,8 3,0

2,4

2,2 2,3 2,2

3.0 2,0

4,2

3,1

1,5 5,1

5 Summa
inhemsk konsumtion

92 431

3,5

2,0

3,3

4,0

6
Turistnetto

1 572

14,2

3,4

-7,4

8,1

7
Hushållens totala konsumtion

94 003

3,6

2,0

3,1

4,1

8 Hushållens disponibla inkomster

104 288

2,6

3,2

4,9

2,9

'
Per år.

Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

rande
decennium för denna varugrupp. Volymmässigt sjönk den beräknade delposten hyra
i flerfamiljshus något mellan helåren 1975 och 1976, För hela posten
bostadstjänster stannade härigenom den beräknade volymtillväxten vid 1,5 %,
vilket är den lägsta ökningstakten sett över en 10-årsperiod, På grund av
svårigheten att beakta inverkan av förändringar i lägenhetsreservens storlek
kan beräkningarna innebära en underskattning av bostadskonsumtionens ökning.
Övriga tjänster ökade betydligt eller med 5,1 % och härigenom följde summa
tjänster en trendmässig utveckling.

För
19761977 baseras prognoserna för hushällens disponibla inkomster på två
inkomstalternativ vilka ger en ökning av den disponibla inkomsten i reala
termer med 0,7 % i det lägre alternativet och 1,5 % i det högre. Med
utgångspunkt från dessa beräkningsresultat har två alternativ angetts för
konsumtionsvolymen. En ytterligare sänkning av sparkvoten har förutsatts för
1977. För det lägre alternativet har en konsumtionsökning med 1,7 % beräknats,
vilket skulle innebära en sänkning av sparkvoten med knappt en procentenhet. I
det högre alternativet har förutsatts en real konsumtionsökning med 2 %,
vilket motsvarar en reducering av sparkvoten med en halv procentenhet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 132

7
Investeringarna

7.1
Sammanfattning

Investeringsberäkningarna
anger att de totala investeringarna minskade med 1,5 % i volym från 1975 till
1976, Nedgången kan i huvudsak återföras på en betydande minskning av
bostadsbyggandet medan de privata och kommunala investeringarna i övrigt var i
det närmaste oförändrade. För de statliga investeringarna inkl, de statliga
företagen tycks däremot en viss ökning ha ägt rum.

Det
minskade bostadsbyggandet var den främsta anledningen till att de totala
byggnadsinvesteringarna minskade med 4 %, Utöver nedgången för bostadsbyggandet
kan även minskningar noteras för de kommunala och de statliga myndigheternas
byggnadsinvesteringar. Däremot tycks byggandet inom handeln ha ökat. För de
totala maskininvesteringarna visar beräkningarna en ökning med 2 %, ett omslag
i förhållande till den nedgång som inträffade 1975, Exkluderas investeringarna
i handelsflottan uppgår ökningen till inte mindre än 8 %, Ökande maskininvesteringar
återfinns inom praktiskt taget alla sektorer men är särskilt framträdande i den
offentliga sektorn samt för handeln. Det skall därvid påpekas att näringslivets
anskaffning av maskiner och inventarier bl, a, stöddes av ett
investeringsavdrag alternativt investeringsbidrag under hela 1976.

Beräkningarna
för 1977 baserar sig i huvudsak på enkätinformation från näringslivet resp,
statliga och kommunala myndigheter. Som framgår av kapitel 6 har två
beräkningsalternativ framlagts för lönekostnadernas utveckling 1977,
Prisutvecklingen för investeringsvaror blir bl, a, beroende av
lönekostnadsutvecklingen inom landet. I denna beräkningsomgång har endast
lönekostnadsaltemativ II fått tjäna som underlag vid bedömningen av
prisutvecklingen för investeringsvaror 1977. Detta innebär att ansatsen med ett
efter kostnadsutvecklingen varierat utfall av investeringspriser och i viss
utsträckning även investeringsvolymer som redovisades i den preliminära
nationalbudgeten för 1977 inte har fullföljts. Som där framhölls måste
effekterna på den reala investeringsutvecklingen av olika alternativ för
investeringsvarupriserna kringgärdas med stor osäkerhet i synnerhet gäller
det investeringsefterfrågan inom näringslivet. För den offentliga sektorn
skulle det, i synnerhet om man haft att utgå från vida variationer mellan
kostnadsutvecklingen, funnits anledning att anta ett mer direkt inflytande på
de volymmässigt realiserade investeringarna eftersom investeringsutrymmet i
relativt stor utsträckning är fastlagt av i förväg fastlagda ramar (se även
avsnittet om de kommunala investeringarna).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

133

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19721976
samt prognos för 1977 1968 års priser

1976 i

Procentuell förändring från föregående år

milj,
kr. löpande

1972

1973

1974

1975

1976

1977

priser

Byggnader
och anläggningar

Permanenta
bostäder

12 868

3,5

-1,5

-8,5

-4,5

-8,5

-0,5

Privat
jordbruk, skogsbruk

och fiske

768

-1,5

-2,0

1,0

13,5

7,0

4,5

Egentlig
industri

4 653

-0,5

0,0

23,0

10,0

-2,0

-10,0

Handel
m, m,'

2 564

16,5

5,0

-12,0

-2,5

8,0

-4,0

Statliga
affärsverk exkl, industri

2 555

20,5

10,0

-4,0

17,0

0,0

0,5

Statliga
myndigheter inkl, militära''

2 431

18,5

1,0

-5,5

-3,5

-8,0

2,0

Kommunala
investeringar exkl.

bostäder och industri

10 278

4,5

-11,0

-7,0

-3,0

-2,0

9,0

Övriga
investeringar''

2 928

-1,5

9,0

13,5

9,5

-3,0

-2,5

Summa

39
045

5,5

-2,5

-4,0

0,0

-4,0

1,0

Maskiner
m. m.

Privat
jordbruk, skogsbruk

och fiske

2 706

4,5

8,0

14,0

23,0

11,0

-3,0

Egentlig
industri

11 148

6,0

13,5

6,5

-2,5

3,0

-5,0

Handel
m. m.'

2 851

21,0

7,5

7,0

-9,0

16,5

9,5

Statliga
affärsverk exkl, industri

2 162

-9,5

5,0

-7,5

-5,5

5,5

0,0

Statliga
myndigheter

742

-8,0

9,5

8,0

13,5

9,0

0,0

Kommunala
investeringar exkl.

industri

1 856

2,5

0,0

-1,0

4,5

9,5

8,5

Övriga
investeringar'

5 759

12,5

10,5

22,5

-15,0

-15,0

14,0

därav:
handelsflottan'

337

98,0

16,0

45,0

-54,0

-----

Summa

27
224

6,5

9,5

9,0

-4,0

2,0

2,0

Summa
exkl, handelsflottan

26 887

3,5

9,5

7,0

0,5

8,0

-2,5

Totalt

Permanenta
bostäder

12 868

3,5

-1,5

-8,5

-4,5

-8,5

-0,5

Privat
jordbruk, skogsbruk

och fiske'

3 473

8,5

2,5

8,5

21,5

11,0

-1,5

Egentlig
industri

15 801

4,0

9,5

11,0

1,0

1,5

-6,5

Handel
m. m,'

5 415

18,5

6,5

-2,5

-6,0

12,5

3,5

Statliga
affärsverk exkl, industri

4 717

3,0

7,0

-5,5

6,0

2,5

0,5

Statliga
myndigheter inkl, militära'

3 173

13,5

2,5

-3,5

-0,5

-4,5

1,5

Kommunala
investeringar exkl.

bostäder och industri

12 134

4,0

-10,0

-6,5

-2,0

-0,5

9,0

Övriga
investeringar'

8 687

8,5

9,5

20,0

-8,0

-11,0

7,5

Summa*

66
268

6,0

1,5

0,5

-1,5

-1,5

1,5

Summa
exkl, handelsflottan'

65 931

5,0

1,0

-0,5

0,5

0,5

-0,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Häri innefattas bl, a, flertalet fristående
kontorsbyggnader,

' Inkl, statiiga väginvesteringar,

och maskininvesteringar kr. i 1968 års priser

' Inkl, vissa statliga aktiebolags investeringar,

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m, m. Summan
av byggnads överensstämmer därför ej med totala investeringar,

'
Investeringarna i handelsflottan uppgick 1975 och 1976 till 563 resp, -236 milj
samt har prognoserats till 452 milj, kr, 1977,

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

I kalkylerna för 1977 har effekterna av regeringens
förslagna stabiliseringsprogram av den 4 april 1977 i görlig mån beaktats.
Beträffande investeringsverksamheten har det gäUt att bedöma inverkan av den investeringsavgift
om 15 % som föreslås för vissa oprioriterade byggnads-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

134

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7: 2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 19721977
samt prognos för privat, statlig och kommunal sektor

1968 ärs priser

1976 i

Procentuell förändring från föregående år

milj. kr. löpande

1972

1973

1974

1975

1976

1977

priser

Byggnader
och anläggningar

Privata

inkl. bostäder

19 852

5,5

6,5

1,5

1,0

-4,5

-2,5

exkl. bostäder

9 641

2,0

5,0

5,5

5,0

-1,5

-5,0

Statliga

inkl, bostäder

6 246

21,0

2,0

1,5

9,5

-0,5

-1,0

exkl, bostäder

6 246

21,0

2,0

1,5

9,5

-0,5

-1,0

Kommunala

inkl, bostäder

12 947

1,0

-13,0

-12,5

-5,5

-4,5

7,5

exkl, bostäder

10 290

4,5

-11,0

-7,0

-3,0

-2,0

9,5

Summa

inkl, bostäder

39 045

5,5

-2,5

-4,0

0,0

-4,0

1,0

exkl, bostäder

26 177

6,5

-3,5

-1,0

2,5

-1,5

1,5

Maskiner
m. m.

Privata

21 136

8,5

12,0

12,0

-4,5

-0,5

2,5

Statliga

4 223

-2,0

3,0

-1,5

-2,0

11,5

-4,0

Kommunala

1 865

3,0

-0,5

-1,0

4,5

9,5

8,5

Summa

27 224

6,5

9,5

9,0

-4,0

2,0

2,0

rofa/(

Privata'

inkl, bostäder

40 987

7,5

9,0

6,5

-2,0

-2,5

0,0

exkl, bostäder

30 776

7,0

9,5

10,0

-1,5

-0,5

0,0

Statliga

inkl. bostäder

10 469

10,5

2,5

0,5

5,0

4,0

-2,5

exkl, bostäder

10 469

10,5

2,5

0,5

5,0

4,0

-2,5

Kommunala

inkl, bostäder

14 812

1,5

-12,0

-11,5

-4,0

-3,0

7,5

exkl, bostäder

12 155

4,0

-9,5

-6,5

-2,0

-0,5

9,0

Summä

inkl, bostäder

66 268

6,0

1,5

0,5

-1,5

-1,5

1,5

exkl. bostäder

53 400

6,5

2,5

4,0

-0,5

0,5

2,0

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur. Summan av
byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala
investeringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till hela resp. halva
procent.

Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella förändring i 1968 års priser.

19701971 19711972 19721973 19731974
19741975 19751976

2,5 1,0 -1,0 4,5 4,0 0,5

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

arbeten påbörjade under perioden 15 maj 19771 juli 1978.
Vidare avses vissa statliga byggen komma att senareläggas. Dessa åtgärder syftar
sålunda till att begränsa byggandet av bl. a, butiks- och kontorslokaler samt
ämbetsbyggnader inom stat och kommun.

Åtgärderna torde få ses mot bakgrunden av det förhållandet
att tecken på en överhettning i stigande grad börjat framträda på byggarbetsmarknaden
sedan hösten 1976, Detta har bl, a, verkat uppdrivande på kostnadsutvecklingen
i byggsektorn. Som ett led i den långsiktiga eko-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977

135

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar,
totalt och uppdelat på sektorer 19681977

Index:
1968 = 100.1968 års priser

140

120

100 120

100

80 140

120 -

100 140

120 -

100-

Byggnader och anl ä ggningar
Totalt

-i -TTTTTrr -r-

"

3ost ä de

1

rf"l

"-]

\

N

Industri

/

\

/

\

å

\

A

rq

p-

/

\

-

r"'

' Handel

y\

\

.
A /

\ /

\

A

\

/

1

' i..-

120

100

120

opaginerad Kontrollera mot PDF

100 -

120

100

100 140 -

120

100 -

A

a.

___

Ö vriga offentliga /

/

A

/

/

.''*

1 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

1968 70 72 74

1 I I I I I I
I I I I

1968 70 72 74 76

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. I varje deldiagram är respektive total inlagd som en
tunt streckad kurva. Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan \ 36

nomiska politiken att frigöra såväl finansiella som reala
resurser för den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin har det bedömts
nödvändigt att tillfälligt begränsa resursanspråken frän vissa övriga delar av
ekonomin.

De föreslagna åtgärderna har under 1977 huvudsakligen
antagits medföra en omfördelning av byggande från i första hand handeln till
övriga sektorer. Det är nämligen troligt att den relativt begränsade neddragning
av byggandet inom berörda sektorer som bedömts följa under 1977 på införandet
av investeringsavgiften endast får mindre effekter på byggandet totalt sett. Då
förhållandena i utgångsläget kännetecknades av brist på arbetskraft torde de
frigjorda produktionsresurserna relativt omedelbart kunna sättas in i annan
byggnadsverksamhet. En lugnare utveckling pä byggnadsmarknaden bedöms därför
bli det väsentliga resultatet på kort sikt av regeringens åtgärder i dessa
avseenden.

Den föreslagna höjningen av mervärdeskatten från 15 till
17,1 % frän och med den 1 juni 1977 verkar i viss utsträckning även höjande på
investeringsvarupriserna i synnerhet för bostadsproduktionen och den
kommunala verksamheten. Där föreligger nämligen inte de möjligheter att lyfta
av mervärdeskatten som gäller för näringslivet. De höjda
investeringsvarupriserna har antagits medföra en viss volymmässig reduktion av
anskaffningen av maskiner och apparater för kommuner och stat med hänsyn till
de budgetmässiga restriktioner som tidigare omnämnts.

Beräkningsresultaten för 1977 framgår i detalj av
tabellerna 7: 1 och 7: 2. Det framgår att de totala investeringarna väntas öka
med 1,5 % i volym från 1976, Bortses från investeringama i handelsflottan
förutses emellertid även för 1977 en i stort sett oförändrad nivå totalt sett. De
totala investeringarna som visat en stagnerande utveckling under den senaste
femårsperioden skulle därmed 1977 endast med ca 1 procentenhet överstiga
investeringsnivån 1972,

Den mest påtagliga förändringen av investeringarna under
1977 beräknas ske inom den kommunala sektorn. Efter en successiv minskning av
de kommunala investeringarna sedan 1972 delvis kopplad till det minskande
bostadsbyggandet förutses nu ett betydande omslag i investeringsaktiviteten.
Den prognoserade ökningen på 9 % för 1977 kan i mycket hög grad återföras på
den kraftiga igångsättningen av dag-och fritidshem. Det kan beräknas att detta
byggande svarar för ca 6 procentenheter av den totala ökningen. Denna
koncentrerade tillväxt 1977 hänger samman med att igångsättningen av projekt
för dessa ändamål steg mycket snabbt under hösten 1976 och fortsatte på en hög
nivå även under de två första månaderna 1977 när det förhöjda
anordnings-bidraget förlängdes t, o, m, utgången av februari 1977,

Beräkningarna av bostadsbyggandet har resulterat i att en
viss fortsatt minskning nu fömtses för 1977, Nedgången begränsas emellertid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 137

till
0,5 % i volym och ligger därmed klart under de senaste årens. Bostadsbyggandet
torde nu ha kommit ned på en sådan nivå att den löpande efterfrågan på
nyproducerade lägenheter överstiger färdigställandet. Detta förhållande
belyses bl. a. av att antalet outhyrda lägenheter nu tenderar att falla i en
aih snabbare takt. Denna utveckling kan på sikt väntas medföra en ökad
igångsättning av flerfamiljshus. De stora lokala skillnaderna i omfattningen av
bostadsreserven kan emellertid lägga hinder i vägen för en allmän tillväxt av
igångsättningen i snabb takt.

För
industrins investeringar pekar nu aktuella planer på en svag investeringsvilja
under 1977. Företagens planer för 1977 har alltsedan hösten 1976 utvecklats
påfallande svagt. De ogynnsamma efterfrågeutsikterna i förening med ett
försämrat finansiellt läge har dämpat företagens benägenhet att justera upp
sina investeringsplaner. Industrins investeringar har med hänsyn till bl, a.
detta bedömts utvecklas negativt under 1977, Den förutsedda minskningen har
inkl. hantverkets investeringar uppskattats till 6,5 %, Det har därvid
förutsatts att industrins upplåning skall kunna ske på sådant sätt att redan
upprättade planer skall kunna realiseras utan några påtagliga finansiella
störningar. För byggnadsinvesteringarna bedöms nedgången uppgå till 10 % medan
den för maskininvesteringarna synes kunna stanna vid 5 %, Det förlängda
investeringsavdraget på 25 % torde här medverka till att begränsa minskningen
på maskinsidan.

Sedda
i ett längre perspektiv bakåt och i en internationell jämförelse har
investeringama i svensk industri hållits uppe på en hög nivå. Den ekonomiska
politiken har utformats så att en med hänsyn till långsiktiga mål nödvändig
utbyggnad av industrins produktionskapacitet påskyndats, Realkapitalstocken
inom den egentliga industrin har enligt statistiska centralbyråns beräkningar
stigit med drygt 4,5 % i volym per år under vardera femårsperioden 19651970
resp. 19701975. Den rad av åtgärder som satts in under framför allt
1970-talets första hälft har sålunda kunnat upprätthålla kapitalstockens
tillväxt på en med andra hälften av 1960-talet jämförbar nivå. När dessa båda
perioder jämförs kan det dock vara skäl att hålla i minnet den satsning på
miljö-befrämjande investeringar som skett under de senaste åren. Vilka konsekvenser
för realkapitalets förmåga att bidra till produktionen som denna inriktning av
investeringama medfört kan inte lätt uppskattas men försvårar en jämförelse de
båda perioderna emellan.

Industriinvesteringamas
utveckling under 1976 samt prognosen för 1977 innebär att realkapitalet nu kan
väntas öka något långsammare. I genomsnitt per år för perioden 19751977 kan
ökningen beräknas till 3,5 % i volym. Den förutsedda investeringsminskningen på
6,5 % för 1977 påverkar härmed tillväxten av realkapitalet i förhållandevis begränsad
utsträckning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

138

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga
bostadshus 19711977

Totalt

D ä rav flerfamiljshus

D ä rav sm å hus

P å b ö riade'

Inflyttnings-

P å b ö rjade'

Inflyttnings-

P å b ö rjade'

Inflyttnings-

o

f ä rdiga"

f ä rdiga"

f ä rdiga"

1971

104 600

107 200

68 900

75 250

35 700

31 950

1972

98 600

104 050

55 800

66 900

42 800

37 150

1973

80 150

97 500

36 950

53 750

43 200

43 750

1974

80 950

85 300

27 500

38 750

53 450

46 550

1975

51 300

74 500

15 250

27 450

36 050

47 050

1976

56 600

55 850

14 250

15 700

42 350

40 150

1977

(58 000)

(55 000)

(18 000)

(15 000)

(40 000)

(40 000)

1974:

1

13 650

22 300

4 800

11 400

8 850

10 900

2

18 500

23 900

7 250

10 100

11 250

13 800

3

15 750

16 100

5 050

6 700

10 700

9 400

4

33 050

23 000

10 400

10 550

22 650

12 450

1975:

1

8 550

16 150

3 350

5 800

5 200

10 350

2

11200

21 550

3 400

6 700

7 800

14 850

3

12 200

14 550

3 150

5 650

9 050

8 900

4

19 350

22 250

5 350

9 300

14 000

12 950

1976:

: 1

10 700

12 900

2 900

4 450

7 800

8 450

2

15 950

16 650

3 750

4 300

12 200

12 350

3

13 500

10 800

3 700

2 950

9 800

7 850

4

16 450

15 500

3 900

4 000

12 550

11 500

' Ett bostadshus anses bli påbörjat den månad då
grundbottenbesiktning äger rum och/eller de egentliga byggnadsarbetena
påbörjas.

" Då minst tre fjärdedelai av lägenheterna i ett
bostadshus befinner sig i ett sådant skick ?.tt de kan tas i bruk anses huset
vara inflyttningsfärdigt.

Anm. Alla inom parentes angivna uppgifter är prognoserade.
Samtliga siffror är avrundade till närmaste hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

7.2 Investeringsutvecklingen Inom olika områden

Bostäder

De totala bostadsinvesteringarna beräknas ha minskat med
8,5 % i volym 19751976, Investeringarna i flerfamiljshus beräknas därvid ha
minskat med 32,5 % i volym medan investeringarna i småhus beräknas ha sjunkit
med 4,5 %, Ombyggnadsinvesteringarna beräknas däremot ha ökat med 5,5 % i
volym.

Nedgången i de totala bostadsinvesteringarna 1976
förklaras av den låga igångsättningen 1975 och 1976, Investeringsminskningen
1975 var endast hälften så stor som 1976 varvid är att märka att det mera gynnsamma
utfallet förstnämnda år främst var en följd av momskompensationens positiva
inverkan på igångsättningen fjärde kvartalet 1974, Den totala igångsättningen
1976 blev 56 600 lägenheter varav 42 350 i småhus. Motsvarande siffror för
tidigare år framgår av tabell 7:3,

Antalet färdigställda lägenheter 1976 blev endast 55 850,
vilket innebär en minskning med 18 650 sedan 1975, Det sistnämnda året
absorbe-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977

139

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
7: 2 Andel outbyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus (exkl.
specialbostäder) 19721976

Procent

12 -

Ö vriga
riket

.'X

.'N

4

,'--" -%

./

''
1

tv

------

s. 1974 Kontrollera mot PDF

1972 1973

Källa:
Bostadsstyrelsen.

1974

1975

1976

s. 1975 Kontrollera mot PDF

rades
77 500 lägenheter på bostadsmarknaden, vilket medförde att antalet outhyrda
lägenheter reducerades med 3 000 lägenheter. Den årliga bostadsefterfrågan
under andra hälften av 1970-talet har av långtidsutredningen beräknats till 70
000 lägenheter. För att en bostadsefterfrågan av denna omfattning skall ha
tillgodosetts 1976 krävs att minskningen av antalet outhyrda lägenheter 1976
blivit av klart större omfattning än 1975. En sådan utveckling förefaller
sannolik mot bakgmnd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 140

av
att antalet outhyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus 1 mars 1
september 1976 minskade med 1 600 lägenheter, medan minskningen under
motsvarande tidsperiod 1975 var endast 400 lägenheter. Befolkningens
geografiska fördelning torde emellertid ha inneburit att inte hela skillnaden
mellan bostadsefterfrågan och antalet nyproducerade lägenheter motsvaras av en
lika stor nedgång i antalet outhyrda lägenheter. Ett jämviktsläge på de lokala
bostadsmarknaderna skulle förutsätta en befolkningsomflyttning från områden med
efterfrågeöverskott till områden med utbudsöverskott på bostäder.

Av
diagram 7: 2 framgår andelen outhyrda lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus
som färdigställts dels 1967 och senare och dels senaste halvåret. Andelen
outhyrda lägenheter var 19721975 betydligt högre i det senast färdigställda än
i hela beståndet. Skillnaderna har emellertid blivit allt mindre och i det
senaste halvårets färdigställande var andelen t. o. m. lägre än i hela
beståndet. Denna utveckling förklaras av dels det minskade totala utbudet av
nyproducerade lägenheter och dels att en ökad andel av dessa är belägna utanför
storstadsområdena, där andelen outhyrda lägenheter fortfarande är hög. Dessutom
tycks de senast byggda flerfamiijshusområdena ha fått en mera attraktiv utformning.
Andelen outhyrda lägenheter i hela det bestånd som statistiken omfattar var 1
september 1976 6,1 % i storstadsområdena och 2,1 % i övriga riket.

Situationen
utanför storstadsområdena talar för att antalet påbörjade lägenheter bhr högre
1977 än 1976, Den låga igångsättningen kring årsskiftet 1976/1977 förklaras
främst av den ovanligt snörika vintern i södra och mellersta Sverige, En viss
förskjutning av påbörjandet från slutet av 1976 till 1977 kan således ha ägt
rum. De rådande kreditrestriktionerna torde emellertid verka återhållande på
igångsättningen av småhus, särskilt privatfinansierade småhus. Dessutom höjdes
den årliga ramen för igångsättning av privatfinansierade småhus utanför det
ordinarie bostadsbyggnadsprogrammet varje år 19711973 och blev i genomsnitt
dubbelt så hög, eller ca 15 000 lägenheter, som under övriga år den senaste
tioårsperioden. Därigenom försvann sannolikt en stor del av det
efterfrågeöverskott som tidigare gällt denna bostadskategori. Vissa
svårigheter har även observerats när det gäller att placera byggnadskreditiv
för de statligt finansierade småhusen i bankerna. Antalet påbörjade lägenheter
1977 har mot den bakgrunden antagits uppgå till 58 000 lägenheter, varav 40 000
i småhus. Antalet inflyttningsfärdiga lägenheter 1977 kan med denna
igångsättning uppskattas till 55 000 lägenheter.

För
lägenheter påbörjade andra halvåret 1976 och 1977 har de förut-

1
Uppgifterna om antalet outhyrda lägenheter avser lägenheter i statsbelånade
flerfamiljshus färdigställda fr. o. m. 1967 till för angivet mättillfälle
närmast föregående halvårsskifte.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

141

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
7: 3 Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter 19721977

opaginerad Kontrollera mot PDF

6 L

12

11

Flerf

amiljs

hus

y
~

__ /

/--

Sm å hus

y*

y'

s. 1975 Kontrollera mot PDF

J

_L

\

J_

J-

I__ L

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1972 1973 1974 1975
1976 1977

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

satta byggnadstiderna successivt förlängts med hänsyn till
att bristen på byggnadsarbetare kan få en viss inverkan också på
bostadsbyggandet under tidsperioden. Byggnadstidernas längd framgår av diagram
7: 3.

Den föreslagna höjningen av mervärdeskatten som avses
gälla fr. o. m. 1 juni 1977, beräknas innebära en ökning av
byggnadskostnadsnivån för bostäder med ungefär 1,5 %. I samma riktning verkar
de skärpta bestämmelser angående energihushållningen som träder i kraft den 1
juli 1977, vilka beräknas medföra en ökning av byggnadskostnadsnivån med 5 %.
Dessa kostnadsökningar har beaktats i investeringsberäkningarna.

Antalet
lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslån till ombyggnad samt
förbättringslån meddelats minskade 1976 med 2 300 lägenheter till 22 500
lägenheter, vilket framgår av tabell 7: 4, Den genomsnittliga
ombyggnadskostnaden ökade emellertid starkt, speciellt

Tabell
7: 4 Antal lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslän till ombyggnad
samt förbättringslån meddelats 19711976

s. 1976 Kontrollera mot PDF

1971

1972

1973

1974

1975

1976

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Ombyggnad 3 500 3 200 5 650 15 750 18
500 16 800

därav: flerfamiljshus 1550 1150 3 150 12 250 12
800 8 450

småhus 1 950 2 050 2 500 3 500 5 700 8 350

Förbättring 10 500 8 400 9 300 6 650 6 300 5 700

Totak 14 000 11600 14 950 22 400 24 800 22 500

Anm. Alla siffror är avrundade till närmast hela femtiotal.

Källa: Bostadsstyrelsen.

för småhus som också visade en klar tillväxt vad avser
antalet beviljade ombyggnads- och förbättringslån. En viss fortsatt volymmässig
ökning av ombyggnadsinvesteringarna 19761977 har därför bedömts som sannolik.
Till detta bidrar det utökade statliga energisparstödet, som gäller fr, o, m, 1
juli 1977,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

142

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 7: 4 Investeringar i bostäder och egentlig
industri 19701977

Index:
1968 = 100. 1968 ärs priser. Säsongrensade halvårsdata

s. 140 Kontrollera mot PDF

120

80 120

Bostad -
Totalt

ä r

rr
-

1
TKi

Flerfamiljshus

140

100

opaginerad Kontrollera mot PDF

L

J_ LJ.

I I LJ___ \ \ \ I I I

1970 72 74 76 1970 72 74 76

Källor:
Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

180

_ Sm å hus

.

r\

140
100

C\

X

p/

f

V

yl

j

180

140

100

Maskiner

-

rO

s.

-1

N

f'

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med
ovan angivna förutsättningar angående igångsättning, byggnadstider etc.
beräknas de totala bostadsinvesteringarna minska med 0,5 % i volym 19761977.
Investeringama i flerfamiljshus beräknas därvid öka med 4,5 %, medan
småhusinvesteringarna beräknas minska med 2,5 %, Ombyggnadsinvesteringarna
uppskattas däremot öka med 4,0 % i volym 19761977,

Egentlig
industri

Den
senaste enkätundersökningen angående industrins fasta investeringar, som
genomfördes av statistiska centralbyrån kring månadsskiftet febmari/mars 1977,
bekräftar i huvudsak de utvecklingstendenser för 1976 och 1977 som redovisas i
den preliminära nationalbudgeten för 1977, För den egentliga industrins totala
investeringar tyder de ännu ej helt definitiva enkätuppgifterna på en ökning
med 1,5 % i volym från 1975 till 1976, Byggnadsmvesteringarna beräknas ha
minskat med 2 % medan maskininvesteringarna däremot beräknas ha ökat med 3 %,

Planerna
för 1977, som redovisas i tabell 7: 5 omräknade till procentuella
förändringstal i fasta priser, ger intryck av en mycket svag in-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget 1977 143

Tabell 7: 5 Planerade och faktiska förändringar av den
egentliga industrins totala investeringar 19671977 Procentuell förändring frän
föregående är. 1968 års priser

1967

1968

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

Planerat
i februari

samma år'

-15

-14

7

8

3

-4

0

2

2

-5

-15

Faktiskt
inträffad

förändring

2

-4

8

4

1

4

10

11

1

1

(-7)

Differens

17

10

1

-4

-2

8

10

9

-1

6

(8)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosärets
rena enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 19761977 har
använts det preliminära utfallet för 1976.

Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

vesteringsvilja. Från enkätundersökningen i augusti 1976
fram till den nu aktuella i februari 1977 har industrin endast uppjusterat
plannivån med ett par procentenheter. Den normala uppjusteringen mellan dessa
båda enkättillfällen ligger avsevärt högre. Icke vid något tidigare tillfälle
sedan mitten av 1960-talet, då investeringsenkäten fick sin nuvarande
utformning, har företagen givit uttryck för en så försiktig hållning vad gäller
utfyllnaden av sina investeringsutgifter. Skälen till detta torde vara
flerfaldiga men framför allt bero på successivt nedjusterade förväntningar om
efterfrågeutvecklingen. Industrins förmåga att med egna medel finansiera
ytterligare investeringsutgifter har sannolikt också minskat betydligt. Detta
bestyrks bl. a. av att industrins likviditetsläge snabbt försämrades under
andra hälften av 1976 (jfr diagram 9: 5).

Som framgår av tabell 7: 5 förekommer i februarienkäterna
såväl under- som överskattningar av det faktiska utfallet av investeringarna
samma år. Avvikelserna torde vara betingade säväl av konjunkturmässiga
faktorer som av opåräknade ekonomisk-politiska åtgärder. Med de utsikter för
industrins efterfrågeutveckling som tecknas i denna rapport förefaller det
rimligt att låta uppjusteringen av investeringsplanerna bli något större än den
för 1976, Ett mycket lågt kapacitetsutnyttjande samt en försämrad likviditet
har emellertid antagits verka dämpande på företagens benägenhet att fylla på
sina investeringsplaner utöver den i enkäten redovisade nivån,

1 denna bedömning har överslagsmässigt beaktats de
effekter pä industriinvesteringarna som kan följa av de industripolitiska
åtgärder som beslutats av regeringen efter enkätens insamlande. Det gäller bl.
a. särskilda stödåtgärder för vissa branscher samt statliga lånegarantier för
investeringsprojekt påbörjade före 1 september 1977. Den relativt strama
penning- och kreditpolitik som f, n. förs har inte tillmätts någon ytterligare
inverkan på uppjusteringen av företagens planer. Det har nämligen förutsatts
att politiken härvidlag ges en sådan utformning att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

144

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
7: 5 investeringar inom egentlig industri, totall ocb uppdelat pä branscher
19701977

Index: 1962 = 100. 1968
års priser. Log. skala

opaginerad Kontrollera mot PDF

160 150 140 130 120

-
Totalt .

-O

N

r

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

210 200 190 180 170 160 150 140 130

-
Verkstadsindustri,

/

»«

/

A.

/

å

N..

/

/

200 190 180 170 160 150 140 130 120

- ö vriga bransche

\

/

"-1

-

i

\

/

sy

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
I I

1970 71 72 73 74 75 76 77

LJ_ LJ_ L

1970
71 72 73 74 75 76 77

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm.
De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala
industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade. Källor: Statistiska
centralbyrån och konjunkturinstitutet.

industrins
möjligheter att realisera sina planer inte hämmas.

Med
den vidtagna uppkorrigeringen av företagens planer förutses industrins
investeringar inkl. hantverkets investeringar minska med 6,5 % i volym
19761977. Byggnadsplanerna har tolkats så att en minskning med 10 % är att
emotse; maskininvesteringarna synes däremot få en något mindre ogynnsam
utveckling med en minskning som inskränker sig till 5 %, Den beslutade
föriängningen av investeringsavdraget på 25 % till 31 december 1977 kan antas
medverka till att dampa fallet för maskininvesteringarna,

I
diagram 7: 5 redovisas investeringsutvecklingen för de i investe-

s. 145 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 145

ringshänseende tyngst vägande branscherna.
Branschuppgifterna för 1976 och 1977 har schablonmässigt korrigerats på samma
sätt som ovan

angivits för industrin som helhet. En dylik prognosmetod
fångar endast

grovt de enskilda branschernas utveckling. Inom järn- och
stålindustrin väntas uppgången från 1974 till 1976 vända till en betydande
minskning 1977, För verkstadsindustrin pekar planerna för 1977 på en oförändrad
nivå efter en viss minskning 1976. Investeringarna inom massa-och
pappersindustrin beräknas ha ökat betydligt 1976 och nu aktuella planer för
1977 pekar kraftigt nedåt. För industrin i övrigt synes investeringarna ha
minskat 1976 och förutses bli i stort sett oförändrade 1977.

Handel m. m.

De totala investeringarna inom gruppen handel m. m.'
redovisas nu ha ökat med 12,5 % i volym från 1975 till 1976.
Byggnadsinvesteringarna steg med 8 % och maskininvesteringarna med 16,5 %.

Beräkningarna för såväl 1976 som 1977 grundar sig dels på
den av statistiska centralbyrån i februari 1977 genomförda enkätundersökningen
över faktiska och planerade investeringar inom handels-, bank-och
försäkringsföretag, dels på uppgifter om totala kostnader och byggnadstider
för påbörjade, pågående och avslutade byggnadsprojekt inom gruppen privat
handel.

Företagens planer för den enkättäckta delen av
byggnadsinvesteringarna anger ett närmast oförändrat byggande under 1977.
Dessa planer anger en högre investeringsnivå jämfört med de beräkningar som kunnat
göras på basis av uppgifter om pågående projekt och förväntad igångsättning
under 1977. Skillnaden kan i huvudsak återföras på en trolig inverkan av den
föreslagna investeringsavgiften (se nedan). Till underlag för dessa beräkningar
har även använts arbetsmarknadsstyrelsens statistik över antalet beviljade
projekt samt uppgifter om förändringar i projektreservens storlek, uttryckta i
summa byggnadskostnader för inneliggande ej avgjorda ärenden inkomna under
senaste 12-månadsperioden, Vidare har den av statistiska centralbyrån i november
1976 gjorda byggnadsinventeringen utnyttjats.

Påbörjade byggnadsprojekt exkl, stora projekt ökade
volymmässigt kraftigt första halvåret 1976 jämfört med första halvåret 1975, i
synnerhet inom varuhandeln. Under andra halvåret 1976 noterades däremot ett
något lägre påbörjande än under motsvarande period 1975, Den i april föreslagna
investeringsavgiften på 15 % väntas medföra en minskning av igångsättningen av
butiks- och kontorslokaler under 1977, Avgiften har föreslagits gälla under
perioden 15 maj 19771 juli 1978.

1 Med investeringar inom gruppen handel m. m, avses
investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsföretag, teatrar, hotell,
restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning,

10 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 146

Med utgångspunkt från tidigare nämnda uppgiftskällor och
med hänsyn tagen till den föreslagna investeringsavgiften har den totala
igångsättningen (inkl, stora projekt) 1977 bedömts sjunka med 25 % i volym
jämfört med 1976, Kalkylerna för hela den privata delen av handeln m, m, anger
då en minskning av investeringsvolymen med 4 % 1976 1977, Inkluderas även den
statliga delen erhålls också en nedgång av byggnadsinvesteringarna med 4 %.

Enkäten anger en minskning av maskininköpen under 1977.
Företagen tenderar emellertid att underskatta utfallet för innevarande år.
Tidigare ärs systematiska avvikelser mellan planer och utfall torde därför
motivera en uppkorrigering av nuvarande planer för 1977. Sålunda har
maskininvesteringarna inkl, den statliga delen beräknats öka med mellan 9 och
10 % i volym från 1976 till 1977. Därmed skulle de totala investeringarna inom
hela gruppen handel m. m, öka med 3,5 % i volym 19761977.

Handelsflottan

De svenska rederiernas investeringsverksamhet var mycket
livlig under perioden 19701974, Investeringarna i handelsflottan, dvs, inköp
av nybyggda fartyg från svenska och utländska varv minus nettoutförseln av
begagnade fartyg minskade drastiskt 1975 för att då inte uppgå till mer än
hälften av 1974 års investeringar. Under 1976 inträffande rent av en minskning
av den svenska handelsflottans fartygsbestånd. Netto kan avgången uppskattas
till ca 240 milj, kr, i 1968 års priser. Såväl inköp av svenska som utländska
fartyg minskade 1975 1976 samtidigt som nettoutförseln av begagnade fartyg
1976 blev ungefär dubbelt så stor som 1975, Därmed kom nettoutförseln att bli
högre än inköpen av nybyggda fartyg.

Beräkningarna över investeringarna i nybyggda fartyg 1977
baseras på två enkäter, en till svenska redare angående deras nyinköp av utländska
fartyg och en till de svenska varven. Med ledning av dessa enkäter beräknas
investeringarna i handelsflottan uppgå till ca 450 milj. kr. i 1968 års priser
eller ca 1,5 miljarder kr. i innevarande års prisnivå. Leveranserna av
nybyggda fartyg beräknas då öka kraftigt framför allt från utlän ;a varv.
Samtidigt väntas nettoutförseln av begag nade fartyg bli fortsatt hög.

Statliga investeringar

De totala statliga investeringarna ökade enligt ännu
preliminära beräkningar med 4 % i volym från 1975 till 1976, Som framgår av
tablån nedan ökade de statliga affärsverken och de statliga företagen

1 De statliga företagens investeringar redovisas i tabell
7:1 dels under Egentlig industri vad avser statliga industriföretag, dels
under Övriga investeringar vad avser övriga statliga företag.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 147

sina investeringar medan en minskning av de statliga
myndigheternas investeringar kunde noteras. Byggnadsinvesteringarna sjönk med
0,5 % 19751976, medan däremot
maskininvesteringarna steg med 11,5 %.

För de statliga affärsverkens totala investeringar
noterades en uppgång med 2,5 % i volym 19751976. På byggnadssidan minskade
vattenfallsverkets investeringar. Denna minskning uppvägdes emellertid bl. a.
av luftfartsverkets, statens järnvägars och televerkets ökade byggande, varför
affärsverkens byggnadsverksamhet har beräknats ligga kvar på en i volym
oförändrad nivå jämfört med 1975. Maskininvesteringarna tillväxte med 5,5 %
främst till följd av ökade inköp från vattenfallsverket och statens järnvägar.

De statliga myndigheternas sammantagna investeringar sjönk
med 4,5 % i volym 19751976. På byggnadssidan fortsatte investeringsminskningen.
Den har beräknats till 8 % och härrörde huvudsakligen från en nedgång i det av
allmänna fastighetsfonden administrerade byggandet. Maskininköpen ökade däremot
med 9 %.

Till underlag för beräkningarna över den statliga
investeringsverksamheten 1977 ligger enkäter från affärsverk, myndigheter och
statliga företag insamlade av statistiska centralbyrån under februari/mars
1977. Enkätsvaren för andra halvåret 1977 från affärsverken och myndigheterna
bygger bl. a. på budgetproposition 1976/77: 100.

Den totala investeringsverksamheten hos de statliga
affärsverken väntas öka svagt eller med 0,5 % i volym från 1976 till 1977.
Byggnadsinvesteringarna har prognoserats öka med 0,5 % främst föranlett av
en uppgång i televerkets byggande. Vattenfallsverkets egna planer anger

1975 1976 1977

6,0

2,5

1,5

0,5

-4,5

1,5

2,5

20,5

-12,0

5,0

4,0

-2,0

Statliga affärsverk exkl. industri Statliga myndigheter
inkl. militära Statliga företag Statliga investeringar, totalt

ett i stort oförändrat byggande medan luftfartsverket
avser minska sina byggnadsinvesteringar. Vattenfallsverkets byggande har dock
nedkorri-gerats något med hänsyn till den nedskärning av anslagen som föreslås
i kompletteringspropositionen. Affärsverkens maskininvesteringar fömtses bli oförändrade.
Statens järnvägar och vattenfallsverket planerar en ökning av maskininköpen
medan televerket räknar med en minskning.

För de statliga myndigheterna beräknas de totala
investeringarna öka med 1,5 % i volym från 1976 till 1977. Den senareläggning
av uppförandet av vissa statliga förvaltningsbyggnader som aviserades den 4
april har beräknats leda till att ökningen av de statliga myndigheternas
byggande begränsas något redan under 1977, Byggnadsinvesteringarna förväntas
stiga med 2 %. Uppgången kan främst återföras på en höjning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 143

av
det byggande som administreras av byggnadsstyrelsen. Dessutom planeras en
ökning av det byggande som redovisas under försvarets fastighetsfond.
Beträffande det statliga vägbyggandet förutses en minskning, främst föranledd
av en fortsatt nedgång av det vägbyggande som finansieras med beredskapsmedel.
Maskininvesteringarna beräknas förbli oförändrade.

De
totala statliga byggnadsinvesteringarna inkl, de statliga företagen förväntas
minska med 0,5 % i volym 1977 jämfört med 1976. På maskinsidan förutses
däremot en minskning med 4 %. Tillsammantaget skulle då de statliga
investeringarna inkl. de statliga företagen minska med 2 % i volym från 1976
till 1977.

Kommunala
investeringar

De
totala kommunala investeringarna beräknas ha minskat med 0,5 % i volym
19751976. Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid ha minskat med 2,0 % i volym
medan maskininvesteringarna beräknas ha ökat med 9,5 %, För primärkommunerna
minskade byggnadsinvesteringarna med 1,0 % och för landstingen med 6,0 %,
Maskininvesteringarna ökade för primärkommunerna och landstingen tillsammans
med 9,0 % i volym 19751976,

Till
grund för beräkningarna över investeringsutvecklingen 1976 och 1977 ligger den
av statistiska centralbyrån från primärkommunerna och landstingen insamlade
enkäten i mars 1976. Den kommunala investeringsaktiviteten 1977 har liksom
tidigare volymmässigt antagits bli beroende av bl. a. den kommande
prisutvecklingen för investeringsvaror. Eftersom budgetramarna kan tänkas vara
tämligen fastlagda budgetårsvis och anges i nominella belopp kan
prisutvecklingen nämligen förmodas inverka på den investeringsvolym som
kommunerna kan realisera. I tabell 7: 6 redovisas primärkommunernas och landstingens
investeringsplaner för 1977 omräknade till procentuella volymförändringar
tillsammans med planer och faktiska förändringar för några tidigare år. Detta
förfaringssätt med en mot kostnadsutvecklingens svarande deflatering av
planerna innebär att prisförändringarna i sin helhet antas återverka på den
realiserade investeringsvolymen. Övriga korrigeringar av investeringsplanerna
med hänsyn till tidigare systematiska över- resp, underskattningar av investeringsvolymen,
fysiska restriktioner såsom brist på arbetskraft, förlängda byggnads- och
leveranstider etc. samt ekonomisk-politiska åtgärder ligger implicit i den
korrigeringsfaktor (-differens) som anges i tabell 7: 6. Detta är en teknik som
faller sig naturlig på alla områden där enkäten kommer till användning som
prognosinstrument.

Av
tabell 7: 6 framgår att kommunernas planer är mycket expansiva, särskilt på
byggnadssidan. Dessa planer grundas främst på en ökad igångsättning av antalet
dag- och fritidshem mot slutet av 1976 och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

149

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 7: 6 Planerade och faktiska förändringar i de
borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 19691977

Procentuell förändring från föregående år, 1968 års priser

1969

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

Byggnadsin
vesteringar

Planerat
i februari samma år'

8

9

-4

-8

-6

-1

0

15

Faktiskt
inträffad förändring

4

5

-6

0

-10

-9

-3

-1

(10)

Differens

-4

-4

4

-2

-3

-2

-1

(-5)

Maskininvesteringar

Planerat
i februari samma år'

12

21

7

0

18

7

9

19

Faktiskt
inträffad förändring

-1

27

-19

0

-10

10

7

9

(11)

Differens

-13

6

-7

-10

-8

0

0

(-8)

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets
rena enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 19761977 har
använts det preliminära utfallet för 1976. Uppgifterna inom parentes är
prognoserade.

Anm. Uppgifterna avser kommunala myndigheter och
affärsverk men ej kommunägda bolag och stiftelser.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

under 1977, Antalet platser i dag- och fritidshem
påbörjade 1976 har beräknats till 22 500 platser, vilket är något färre än den
målsättning som angivits i överenskommelsen mellan kommunförbundet och statsmakterna.
Förlängningen av det höjda anordningsbidraget till dag- och fritidshem till 1
mars 1977 innebär sannolikt att man kommer att uppnå målsättningen för 1977,
dvs. 27 000 platser.

Den av regeringen föreslagna investeringsavgiften om 15 %
på oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas 15 maj 19771 juli 1978 påverkar
den kommunala investeringsvolymen i neddragande riktning.' Till de projekt som
berörs av den införda investeringsavgiften räknas förvaltningsbyggnader,
idrottsanläggningar, kyrkor m. m. Dessa utgör tillsammans ungefär 10 % av
kommunernas totala investeringar.

Som framgår av tabell 7: 6 har kommunerna under ett antal
år i februari överskattat sina byggnadsinvesteringar för det innevarande året.
Av olika skäl har en viss nedjustering utöver vad som kan anses motiverat med
hänsyn till tidigare års systematiska överskattningar av de mycket höga
planerna bedömts som nödvändig för 1977. Det är tveksamt om den kommunala
planeringen till fullo är anpassad till en så kraftig expansion som kommunernas
planuppgifter ger uttryck för. Dessutom torde bristen på yrkesutbildade
byggnadsarbetare verka dämpande på kommunernas möjligheter att realisera sina
planer även om regeringens åtgärder kan tänkas medföra en något lugnare
utveckling på byggarbetsmarknaden under andra hälften av 1977, En mindre
omfördelning av byggandet från avgiftsbelagd till annan verksamhet bedöms som
sannolik i varje fall mot slutet av 1977.

Primärkommunernas och landstingens planer på byggnadssidan
så-

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 150

dana
de ter sig efter ovan angivna omräkning med hänsyn till prisutvecklingen har
nedkorrigerats till en prognoserad ökning med 10 % i volym 19761977, På
maskinsidan har primärkommunernas och landstingens planer nedkorrigerats med 8
procentenheter till en ökning på 11 % i volym 19761977. Detta främst till
följd av att kommunerna i februari tenderar att överskatta utfallet för det
innevarande året. Dessutom beräknas den föreslagna höjningen av mervärdeskatten
medföra en viss minskning av den volym maskininvesteringar som kommunerna kan
realisera under andra hälften av 1977. Med ovan angivna antaganden om
igångsättning samt kostnadsuppgifter hämtade från kommunförbundets bearbetning
av socialstyrelsens material angående dag- och fritidshem som beviljats
anordningsbidrag, har de totala investeringarna i dag- och fritidshem
beräknats öka med 260 % i volym 19761977, Av primärkommunernas totala
investeringsökning på 11,5 % i volym 19761977 svarar dag- och fritidshemmen
för 9,5 procentenheter och övriga investeringar för 2,0 procentenheter.

De
totala kommunala investeringarna (inkl, kommunala bolag m, m.) beräknas öka med
9,0 % i volym 19761977, Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid öka med 9,0 %
och maskininvesteringarna med 8,5 %.

7.3
Lagerinvesteringarna

Lagerökningen
inom samtHga näringsgrenar uppgick 1976 till 3,8 miljarder kr. i 1968 års
priser. Under 1975 hade lagren ökat med 4,4 miljarder kr. Därmed kom
lagerutvecklingen 19751976 att i endast ringa utsträckning verka kontraktiv på
den inhemska efterfrågetillväxten, Efterfrågebortfallet från lagercykeln
svarade sålunda för ett negativt bidrag till den tof'Aa inhemska efterfrågan
på knappt V2 procentenhet. Den fortsatt starka lagertillväxten kom i mycket
stor utsträckning att ske inom industrin. Även inom handeln och skogsbruket
skedde emellertid en påtaglig lagerökning. För handelns del innebar detta ett
kraftigt omslag från en minskning 1975 på 300 milj. kr. till en ökning på 500
milj, kr, 1976,

Lagertillväxten
inom industrin kulminerade första halvåret 1975, Den dämpning av lagerökningen
som successivt kom till stånd andra halvåret 1975 och första halvåret 1976 blev
emellertid relativt liten. Därmed skiljer sig detta lagerförlopp markant från
vad som skedde 19701971 då uppbromsningen av lagertillväxten blev snabb efter
kulminationen första halvåret 1970, Ser man till förhållandet mellan
lagerstocken och produktionsvärdet, dvs. lagerkvoten, kan man konstatera att
denna steg 19741975 i en takt och till en nivå (trendrensad) som aldrig förr.
Lagerstockarna var med andra ord redan vid utgången av 1975 av en exceptionell
storlek även om hänsyn tas till produktionsnivån. Detta gäller de tre
lagertyperna sammantagna. Beräknas lagerkvoter för de olika

s. 151 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 151

lagertyperna
var för sig avslöjar sig förloppet som nära nog "normalt" i fråga om
insatsvaror, medan lagerkvoterna för varor i arbete och särskilt färdigvaror
stiger mycket kraftigt.

Tabell
7: 7 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 19731977 Milj, kr,,
1968 års priser

1974

1975

1976

1977
prognos

2 102

4 381

2 992

-380

1 275

1 585

1 425

650

319

-86

407

150

963

-223

94

150

96

318

283

80

1973

Industri
(inkl, el-, gas-, värme-

och
vattenverk) 435

därav:
verkstadsindustri exkl. varv 160

Detaljhandel
(inkl. bilar) 2

Partihandel -35

Jord-
och skogsbruk 100

Summa -572 3 480 4 390 3 776 O

Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Den
väldiga uppbyggnaden av lagren av färdigvaror och i viss mån varor i arbete
1975 hade primärt sin förklaring i den internationella konjunkturnedgången
19741975 som kom att bli den djupaste under efterkrigstiden. Fallet i
efterfrågan på svensk export blev mycket dramatiskt. Den svenska produktionen
anpassades nedåt under loppet av 1975 men produktionsneddragningen var inte
tillräcklig för att på ett avgörande sätt bromsa lagertillväxten. En annan
betydelsefull faktor är vidare den lagerstödspolitik som fördes i Sverige
under denna tid med syftet att överbrygga den internationella
konjunkturnedgången. Förhoppningen var att exportefterfrågan skulle stiga
snabbt under loppet av 1976 och möjliggöra en stark avveckling av lagren.

Den internationella
konjunkturuppgången manifesterades i successivt allt flera länder under hösten
1975 och tillväxten fram till sommaren 1976 blev snabb. Den bars framför allt
upp av ett kraftigt positivt omslag i lagercykeln. När kraften i lagercykeln
ebbade ut avtog uppgången väsentligt andra halvåret 1976, Orderingången till
den svenska industrin steg från årsskiftet 1975/1976 framför allt till delar av
basindustrierna och medförde för dessa en inte obetydlig uppgång av exporten
från bottennivän andra halvåret 1975, Den tungt vägande verkstadsexporten
fortsatte dock att minska och det stod så småningom klart att den svenska industrin
inte drog full nytta av den internationella konjunkturuppgången
marknadsandelarna sjönk. Lagerstödet utbyggdes i början av 1976 med en ny
stödperiod omfattande kalenderåret 1976 för de företag som inte tidigare sökt
stöd, I huvudsak avsågs här verkstadsindustrin. Stimulerad av
efterfrågetillväxten och med förhoppningar om en fortsatt ökning drogs
industriproduktionen upp under våren 1976, Den tidigare nämnda internationella
konjunkturförsvagningen satte emellertid under hösten 1976 spår i orderingången
till den svenska

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

152

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram
7: 6 Totala industrins lagervolymförändring 19641977 Milj. kr. 1968 ärs
priser, Säsongrensade halvårsdata

opaginerad Kontrollera mot PDF

1964 1966 1968 1970 1972 1974

1 Exkl, varvens lagervolymförändringar av varor i arbete.

Anm.
Fr,o,m, första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör
jämförelser med tidigare perioder i obestämd omfattning.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

1976

s. 153 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 153

industrin
och exporten föll kraftigt fjärde kvartalet 1976.

Industriproduktionen
drogs samtidigt ned men detta kunde ändå inte hindra aff lagertillväxten av
färdigvaror accelererade under fjärde kvartalet. Som framgår av diagram 7: 6
blev lagerökningen andra halvåret 1976 Kka stor som första halvåret vad gäller
färdigvaror.

För 1976 kom därmed
industrins lagerinvesteringar att uppgå till nära 3 miljarder kr. i 1968 års
priser. Tyngdpunkten i lagertillväxten försköts under loppet av året allt mer
mot verkstadsindustrin. Där blev lagerinvesteringarna av varor i arbete och
färdigvaror större andra halvåret än första medan en inte obetydlig
uppbromsning skedde inom basindustrierna. Vad gäller insatsvarulagren totalt
blev dessa oförändrade andra halvåret 1976,

För
1977 förutses en markant avmattning av lagertillväxten inom industrin under
första halvåret, medan en viss lagerminskning förutses ske under andra
halvåret. Vad gäller färdigvarulagren väntas inom basindustrierna att en
avveckling påbörjas redan första halvåret för att under andra halvåret bli
förhållandevis stark. Inom verkstadsindustrin däremot beräknas lagertillväxten
fortsätta och först mot slutet av året övergå till en nedtrappning.
Färdigvarulagren inom hela industrin beräknas därmed minska med ett hundratal
milj, kr, Samma minskning förutses för insatsvarulagren. Lagren av varor i
arbete väntas sjunka något starkare som en följd av en inte obetydlig
minskning inom varven. Handelns lager förutses öka även 1977 men i tämligen
blygsam omfattning.

Sammantaget
för alla näringsgrenar innebär detta att den totala lagerstocken i ekonomin
beräknas förbli oförändrad under 1977,

Omslaget
i lagerinvesteringar skulle därmed få en dämpande inverkan på efterfrågan
motsvarande hela 2 % av bruttonationalprodukten.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilagal Reviderad finansplan 154

8
Den offentliga verksamheten

8.1 Allmänt

Verksamheten
inom den offentliga sektorn diskuteras i detta kapitel med utgångspunkt från
inkomst- och utgiftsöversikter för delsektorerna staten, kommunerna och
socialförsäkringssektorn samt för den offentliga sektorn i dess helhet.
Statliga affärsverk och aktiebolag, t. ex. SJ och Statsföretag AB, samt
kommunala bolag, t. ex. Storstockholms Lokaltrafik AB, räknas inte till den
offentliga sektorn så som den definieras i detta sammanhang.

Översikterna
över inkomster och utgifter ger en viss, om än partiell, belysning av den
offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin. De offentliga utgifter som
avser konsumtion och investeringar påverkar direkt den totala efterfrågan i
ekonomin. Transfereringar och skatter påverkar inkomsterna för hushåll och
företag. Den offentliga sektorns inkomster och utgifter har därför en stor
betydelse för efterfrågeutvecklingen ocksä inom den privata delen av ekonomin.

Den
offentliga sektorn har också ett inflytande på ekonomin via kreditmarknaden.
De samband som här gäller är emellertid svåra att kartlägga och kan inte
heller analyseras fristående från förhållandena på kreditmarknaden i stort.
Effekterna via kreditmarknaden kommer därför inte att beröras i det följande.
Det bör observeras att riksbanken här inte ingår i begreppet offentlig sektor.

Avslutningsvis
presenteras i kapitlet vissa beräkningar av finanspolitikens effekter på
samhällsekonomin under 19741977. Dessa beräkningar är baserade på den modell
som presenterades och tillämpades första gången i nationalbudgeten 1974.

8.2 Staten

Den
bild över utvecklingen i den statliga sektorn som presenteras i detta avsnitt
bygger på redovisade utfallssiffror fram t. o. m, budgetåret 1975/ 76, För
innevarande budgetår grundas bedömningarna i huvudsak på riksrevisionsverkets
budgetprognoser, I beräkningarna har hänsyn tagits till tilläggsbudget I, II och
III för budgetåret 1976/77 samt till under våren 1977 framlagda
särpropositioner som belastar statens utgifter redan innevarande budgetår. För
andra halvåret 1977 har utgiftskalkylerna gjorts med utgångspunkt frän
förslaget till statsbudget avseende budgetåret 1977/78, Vid bedömningen av
statens inkomster har riksrevisionsverkets inkomstberäkningar legat till grund.

Den
statliga totalbudgetens underskott har ökat från ca 2 o/o av brutto-

s. 155 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 155

nationalprodukten
1970 till ca 4 "/o eller närmare 12 miljarder kr, 1975, Totalbudgeten
beräknas 1976 ha gett ett underskott på drygt 6 miljarder kr, vilket motsvarar
knappt 2 "/o av bruttonationalprodukten. Minskningen av underskottet är
till stor del en följd av ovanligt stora fyllnadsbetalningar av skatt våren
1976,

Underskottet
1977 beräknas öka till 1315 miljarder kr, eller ca 4 % av
bruttonationalprodukten. I den preliminära nationalbudgeten beräknades
underskottet för 1977 till 16,518 miljarder kr. De väsentligaste orsakerna till
att underskottet 1977 nu beräknas bli ca 3 miljarder kr, lägre är för det
första att en större andel än tidigare väntat av utgifterna under budgetåret
1976/77 förlades till andra halvåret 1976 i stället för första halvåret 1977,
För det andra beräknas nu de direkta skatterna bli större till följd av högre
lönesummeantaganden än i den preliminära nationalbudgeten. För det tredje ger
det åtstramningspaket som presenterades i början av april ökade statsinkomster
av framför allt mervärdeskatt. Dessa tre faktorer motvägs i viss utsträckning
av de högre statsutgifter som följer dels av högre lönesumme- och
prisantaganden, dels av de åtgärder bl. a. näringspolitiska som vidtagits
sedan den preliminära nationalbudgeten.

Atstramningspaketet
innehåller åtgärder som i första hand bör komma ifråga för att mot slutet av
innevarande år och under 1978 åstadkomma en nödvändig åtstramning av den
inhemska efterfrågan. Kronans värde justerades ned med 6 "/o gentemot
D-marken. Mervärdeskatten föreslås bli höjd från den 1 juni 1977 med ca 3 o/o
räknat i procent av varans pris exkl. moms. Pensionärerna får genom
indexregleringen av pensionerna en kompensation för momshöjningen och andra
prishöjningar. Barnfamiljerna kompenseras genom att den höjning av
barnbidraget på 300 kr. per helår fr. o, m. den 1 januari 1978 som
förutskickades i årets budgetproposition träder i kraft redan den 1 juli 1977.
Allmänt prisstopp införs t. o. m, 31 maj 1977, Vidare berördes i paketet frågor
som återhållsamhet med avseende på företagens vinstutdelning, jordbrukets
pris- och lönekompensation, reducering av byggnadsverksamheten och prioritering
av industriinvesteringarna, neddragning av statliga utgifter och begränsning
av den kommunala expansionen.

Det
framgår av tabell 8: 1 att utgiftsökningen är ungefär densamma 1977 som 1976.
Inkomsterna ökar emellertid mycket långsamt 1977, Det sammanhänger bl, a, med
att utbetalningarna av kommunalskattemedlen ökar kraftigt 1977.
Kommunalskattemedlen utgör en avdragspost bland de direkta skatteinkomster som
redovisas i tabellen. Den stora ökningen av utbetalningarna till kommunerna gör
att de direkta skatterna t, o, m, minskar 1977,

Ytterligare
en post i tabellen skall kommenteras. Det är transfereringarna till
socialförsäkringssektorn som minskar med omkring 18 "/o både 1976 och
1977, Det beror på att socialförsäkringsavgiften till folkpensio-

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

156

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
8: 1 Statens inkomster och utgifter 19751977 Exkl. statens affärsverk och
aktiebolag

Milj.
kr.

Förändring,
%

1975

1976

1977

1975 1976

19761977

Alt. 1

Alt. 11

Alt. I

Alt. II

Löpande
priser

1
Inkomster

72 490

89 420

93 910

96 310

23,5

5,0

7,5

1.1
Direkta skatter

28 332

35 560

31 880

34 020

25,5

-10,5

-4,5

1.2
Indirekta skatter

37 525

46 440

53 900

54 160

24,0

16,0

16,5

1.3
övriga inkomster

6 633

7 420

8 130

8 130

12,0

9,5

9,5

2
Utgifter

79 260

89 970

103 060

103 930

13,5

14,5

15,5

2.1
Transfereringar

54 029

60 760

69 920

70 310

12,5

15,0

15,5

2.1.1
Till hushåll m. m.

7 445

8 720

10 290

10 290

17,0

18,0

18,0

2.1,2
Till socialförsäkrings-

sektorn

15 170

12 480

10 180

10 370

-17,5

-18,5

-17,0

2,1.3
Till kommuner

18 327

21 320

26 170

26 260

16,5

22,5

23,0

2.1.4
Till företag inkl. livs-

medels- och bostads-

subventioner

6 921

Il 420

14 870

14 980

65,0

30,0

31,0

2.1.5
Till internationell

verksamhet

2 099

2 410

3 020

3 020

15,0

25,5

25,5

2.1.6
Ränteutgifter

4 064

4 410

5 400

5 400

8,5

22,5

22,5

2.2
Konsumtion

23 538

26 610

30 240

30 720

13,0

13,5

15,5

2.3
Realinvesteringar

2 924

3 170

3 470

3 470

8,5

9,5

9,5

2.4
Korrektionspost

-1 231

-570

-570

-570

.

.

3
Finansiellt sparande

-6 770

550

-9 150

-7 620

.

4 Utlåning och andra

finansiella transaktioner

4 789

5 700

5 490

5 490

19,0

-3,5

-3,5

5 Totalsaldo

-11559

-6 250

-14 640

-13 110

.

1975 års priser

Konsumtion

23 538

23 660

24 250

24 250

0,5

2,5

2,5

Realinvestering

2 924

2 790

2 830

2 830

-4,5

1,5

1,5

Anm.
Skatteinkomsternas periodisering skiljer sig här från periodiseringen i
nationalräkenskaperna. Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

neringen
i samband med skatteomläggningarna höjdes med 2 procentenheter 1976 och 2,1
procentenheter 1977 till sammanlagt 8,3 %. Därmed ökar den andel av
folkpensionerna som finansieras med arbetsgivaravgifter från 32 % 1975 till 67
% 1977. Samtidigt minskar andelen som finansieras genom transfereringar från
staten från 59 % till 25 %. Av betydelse i sammanhanget är också att den andel
av sjukförsäkringens kostnader som finansieras genom statsbidrag minskade från
25 % 1975 till 15 % 1976.

Den
stimulerande verkan som det från 1976 till 1977 ökade statliga
budgetunderskottet får på samhällsekonomin motvägs till stor del av den
kontraktiva effekt kommunernas ekonomiska utveckling beräknas få. Effekterna
har ett samband med varandra och beror på den tidigare nämnda

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 157

avräkningen av kommunalskattemedel och utformningen av
kompensationen frän staten till kommunerna för den skattereform som trädde i
kraft den 1 januari 1975,

Den
statliga konsumtionen ökade med 0,5 % i volym 1976 och beräknas öka med 2,5 %
1977, Det är en något lägre ökning än den som angavs i den preliminära
nationalbudgeten. Främst är det de statliga inköpen av material m. m, som nu
beräknas bli lägre på grund av det nyss nämnda åtstramningspaketet. Antalet
sysselsatta ökade 1976 med drygt 10 000 personer eller med knappt 3 %. 1977
väntas ökningen bli ungefär lika stor. De statliga investeringarna av vilka
endast myndigheternas investeringar redovisas i tabell 8: 1 kommenteras
närmare i kapitel 7.

8.3 Kommunerna

Sedan den preliminära nationalbudgeten för 1977
presenterades har statistiska centralbyrån genomfört två enkäter till
kommunerna. Svaren på dessa enkäter ger underlag för en förnyad bedömning av
den kommunala utvecklingen för 1976 och 1977. Den ena enkäten behandlar
kommunernas totala inkomster och utgifter. Svarsfrekvensen bland kommunerna är
vanligtvis hög. Den senaste enkäten visar dock ett förhållandevis stort
bortfall, vilket ger en speciell osäkerhet i materialet. Den andra enkäten
omfattar kommunernas finansiella tillgångar och skulder andra halvåret 1976. De
i tabell 8: 2 redovisade utfallen för 1975 och 1976 överensstämmer helt med
nationalräkenskaperna. Prognosen för 1977 bygger förutom vad gäller
kommunalskattemedel och statsbidrag till övervägande del på de av kommunerna
lämnade uppgifterna.

Kalkylen
över den kommunala sektorns utveckling 1976 är obetydligt annorlunda än vad som
presenterades i den preliminära nationalbudgeten för 1977, Kommunernas
finansiella sparande enligt nationalräkenskaperna försvagades mellan 1975 och
1976 med ytterligare ca 200 milj. kr till ett underskott på ca 3,1 miljarder
kr. Det finansiella sparandet såsom det framkommer enligt den kommunala
finansstatistiken visar ett underskott på ca 2,3 miljarder kr. Differensen
mellan de två statistikseriernas finansiella sparande är osedvanligt stor även
om skillnaderna också tidigare varit betydande. Uppgifterna om det finansiella
sparandet bör tolkas med försiktighet och någon entydig slutsats om det
faktiska utfallet kan ännu ej dras.

Förutsättningarna för bedömningen av den kommunala
ekonomins utveckling 1977 är nu väsentligt annorlunda än de som förelåg vid
den preliminära nationalbudgeten för 1977. Sammantaget beräknas resultatet av
de s, k, kontrollstationsförhandlingarna, konjunkturinstitutets nya pris-och
löneantaganden, höjningen av mervärdeskatten fr. o. m. den 1 juni samt
nedskrivningen av den svenska kronans värde öka kommunernas konsumtionsutgifter
med ytterligare ca 3 miljarder kr, för 1977, I slutet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

158

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 8: 2 Kommunernas inkomster ocb utgifter 19751977
Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

Milj. kr. 1975

1976

1977

Föränd

Iring,
"A

1975 1976

1976

1977

Alt. I

Alt. 11

Alt, 1

Alt. 11

Löpande
priser

1
Inkomster

65 465

76 240

94
340

94 540

16,5

23,5

24,0

1.1
Skatter

34 442

40 930

52 540

52 540

19,0

28,5

28,5

1.2
Statsbidrag

18 327

21 320

26 170

26 260

16,5

23,0

23,0

1.2.1
Allmänna statsbidrag

3 966

4 360

6 040

6 040

10,0

38,5

38,5

1.2.2
Speciella statsbidrag

14 361

16 960

20 130

20 320

18,0

18,5

19,0

1.3
Övriga inkomster

12 696

13 990

15 630

15 740

10,0

11,5

12,5

2
Utgifter

68 307

79 230

92
980

94 070

16,0

17,5

18,5

2.1
Transfereringar

11 536

12910

15 180

15 180

12,0

17,5

17,5

2.1.1
Till hushållen

6110

6 780

8 030

8 030

11,0

18,5

18,5

2.1.2
Till socialförsäkringssektorn

1 356

1 520

1 720

1 720

12,0

13,0

13,0

2.1.3
Till företag

1 005

1 130

1 480

1 480

12,5

30,0

30,0

2,1.4
Ofördelat

3 065

3 490

3 950

3 950

14,0

16,5

16,5

2.2
Konsumtion

47 095

55 640

65 070

66 160

18,0

17,0

19,0

2.3
Realinvesteringar

9 676

10 680

12 730

12 730

10,5

19,0

19,0

3
Saldo (12)

-2 842

-2 990

I 360

470

opaginerad Kontrollera mot PDF

Netto av
mark- och fastighetsköp

Finansiellt sparande enligt nationalräkenskaperna (34)

Finansiellt sparande enligt

kreditmarknadsstatistiska

uppgifter

Likviditetsförändring

Utlåning

Upplåning

27 100 100 100

-2 869 -3 090
1260 370

-2 735 -2 281

97 -638

253 415

3 085 2 058

s. 1975 Kontrollera mot PDF

1975
års priser

Konsumtion

Realinvestering

47 095 9 676

48 590 50 650 9 620 10 550

50 600 10 550

4,0 -0,5

3,5 9,5

3,5 9,5

s. 1976 Kontrollera mot PDF

,inm. -allmänna statsbidrag omfattar
skattebortfallsbidrag, skatteutjämningsbidrag, särskilt bidrag till kommunerna
samt för 1976 och 1977 ett extra bidrag till kommuner och landstingskommuner
med 600 milj. kr. Speciella statsbidrag utgår till bestämda verksamhetsområden.

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

av april 1977 påbörjades överläggningar mellan regeringen
och kommun-och landstingsförbunden om utvecklingen av den kommunala ekonomin.
Redan i det ekonomiska åtstramningspaket som presenterades i början av april
1977 angavs att regeringen då skulle ta upp frågan om vilka åtgärder som kan
behöva vidtas för att begränsa den kommunala utgiftsexpansionen.

Under 1977 förutses en markant omsvängning av kommunernas
finansiella sparande. Enligt de nu föreliggande beräkningarna förväntas kom-

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 159

munerna
sammantagna få ett inkomstöverskott på 0,4 alternativt 1,3 miljarder kr. i de
båda löneökningsalternativen, vilket skulle innebära en förbättring av
kommunernas finansiella sparande mellan 1976 och 1977 med 3,54,4 miljarder kr.

Drygt
hälften av kommunernas inkomster består av skatteintäkter. Den genomsnittliga
kommunala utdebiteringen, inkl. församlingsskatter, ökade med 0,69 kr. 1977
till 26,84 kr. För de båda åren 1976 och 1977 har utdebiteringen höjts med 1,61
kr. Av ökningen faller 1,55 kr. på primär-och landstingskommuner och 0,06 kr.
på församlingar. Till följd av den expansiva löneutvecklingen 1975 ökar det
kommunala skatteunderlaget kraftigt 1977, Det ökade skatteunderlaget
sammantaget med den höjda kommunalskatten beräknas resultera i att kommunernas
skatteintäkter stiger med hela 28,5 % 1977.

Statsbidragen
ökade under 1976 med 16,5 %. Under 1977 förutses statsbidragens tillväxttakt
öka ytterligare. Den fortsatta utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen
beräknas under året medföra en fördubbling av statsbidraget till detta
ändamål. Från den 1 januari 1977 reformerades vidare bostadstilläggen, varvid
statsbidragsgivningen ökar mycket kraftigt. Vidare erhåller kommunerna fr. o.
m. 1977 ett nytt s. k. skattebortfallsbidrag på grund av den skattereform som
genomfördes vid ingången av 1975.

Kommunernas
samlade utgifter beräknas 1977 öka med 17,5 % alternativt 18,5 %. Den
kommunala konsumtionen som utgör ca 70 % av de kommunala utgifterna beräknas
under 1976 ha ökat med 4 % i volym. Den expansiva sysselsättningsutveckling som
kommunerna visat under de senaste åren har fortsatt även under 1976. Antalet
anställda har ökat med 40 000 personer eller med inemot 5,5 %. Även under 1977
förväntas en fortsatt kraftig sysselsättningsökning av samma storlek. I kalkylerna
för 1977 har numera kunnat inläggas resultaten av de kommunala
kontrollstationsförhandlingarna. För 1977 har antagits en förtjänstutveckling
för kommunalt anställda som överensstämmer med de antaganden
konjunkturinstitutet har gjort för övriga sektorer inom ekonomin. Den kommunala
konsumtionen beräknas under 1977 i löpande priser öka med 17 % alternativt 19
%, vilket motsvarar en volymmässig uppgång på ca 3,5 %.

De
kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringsutgifter beräknas 1976
ha ökat med 10,5 % i löpande priser, vilket motsvarar en oförändrad
volymutveckling. De nu föreliggande planerna för 1977 är mycket expansiva,
vilket kan förklaras av den pågående igångsättningen av daghemsbyggandet. För
en närmare redovisning av dessa beräkningar hänvisas till kapitel 7. Totalt
synes investeringarna inom myndigheter och affärsverk öka under 1977 med 19 %,
vilket innebär en volymmässig ökning med ca 9,5 %,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 160

Tabell 8: 3 Socialförsäkringssektorns inkomster och
utgifter 19751977 Löpande priser

Milj. kr. Förändring, %

1975 1976 1977
1975 19761977

---------------- 1976 --------

Alt. I Alt. II Alt. I Alt. II

1 Inkomster 48 360 59 660 68 260 68 450 23,5 14,5 14,5

1.1 Avgifter 25 729 38 390 47
840 47 840 49,0 24,5 24,5

1.2 Bidrag från stat och kommun 16526 14000 11900 12090 -15,5 -15,0 -13,5

1.3 Ränteinkomster m. m. 6 105 7 270 8 520 8 520 19,0 17,0 17,0

2 Utgifter 36 527 45 250 53 200 53 420 24,0 17,5 18,0

2.1 Transfereringar till hushåll .34 845 42
860 50 630 50 820 23,0 18,0 18,5

2.2 Övriga transfereringar 582 1 020 980 980 75,5 -4,0 -4,0

2.3 Konsumtion m. m. 1 100 1 370 1 590 1 620 24,5 16,0 18,0

3 Finansiellt sparande 11 833 14 410 15 060 15 030 22,0 4,5 4,5

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

8.4 Socialförsäkringssektorn

Socialförsäkringssektorn är egentligen inte en
självständig ekonomisk delsektor. Den är snarare en statistisk konstruktion som
svarar mot internationell praxis. Socialförsäkringssektorn består av ett antal
försäkringsformer inom det sociala området. Sektorn omfattar allmän sjukförsäkring,
föräldraförsäkring, yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring,
folkpensionering inkl, kommunala bostadstillägg till folkpensionärer, allmän
tilläggspensionering, delpensionsförsäkring och frivillig pensionsförsäkring,
Alla dessa försäkringar finansieras helt eller delvis med avgifter.
Arbetsgivarna svarar för den övervägande delen av avgifterna. Sjukförsäkringen,
föräldraförsäkringen, arbetslöshetsförsäkringen och folkpensionerna
finansieras också i betydande utsträckning över statsbudgeten. För de kommunala
bostadstilläggen tUl folkpensionärer bär dock kommunerna hela
kostnadsansvaret.

Folkpensioner och ATP utgör ca 60 % av de transfereringar
till hushåll som redovisas i tabell 8: 3, Pensionsutbetalningarna beräknas öka
med drygt 6 miljarder kr, 1977, Bakom denna kraftiga ökning ligger, vid sidan
av kompensation för prisstegringar, de förbättringar av pensionsförmånerna som
riksdagen redan har beslutat om och den successiva ökningen av antalet pensionärer
med ATP. Folkpensionens grundbelopp är sedan det höjdes den 1 januari 1975 för
ensamstående 95 % av basbeloppet och för pensionärspar 155 %. Basbeloppet är i
april 1977 11 100 kr. De folkpensionärer som saknar ATP eller har låga
ATP-belopp är garanterade en årlig standardökning på ca 4 % genom årliga
ökningar av pensionstillskotten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977

161

opaginerad Kontrollera mot PDF

De
genomförda reformerna på pensions- och sjukförsäkringsområdet samt de senaste
årens skatteomläggningar har finansierats till betydande del genom höjda
arbetsgivaravgifter. De samlade socialförsäkringsavgifterna höjdes den 1
januari 1977 med 3 procentenheter till 29 % av ett avgiftsunderlag som
emellertid inte är detsamma för alla avgifter. Avgifternas utveckling sedan
1970 framgår av nedanstående tablå.

Arbetsgivaravgifter

Procent
av avgiftsunderlaget

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

Socialförsäkringsavgifter
13,2

övriga i
lag regletade

avgifter
1,0

Summa
14,2

13,7

2,0 15,7

13,9

2,1 16,0

14,0

4,1 18,1

18,3

4,1 22,4

22,6

4,1 26,7

26,0

4,7 30,7

29,0

5,8 34,7

Socialförsäkringssektorns
inkomster och utgifter beräknas öka ungefär lika mycket 1977. Det finansiella
sparandet blir därmed ca 15 miljarder kr. 1977, I stort sett hela denna
fonduppbyggnad sker inom Allmänna pensionsfonden. Fondökningen utbjuds till
allra största delen på kreditmarknaden. Utlåningen 1976 fördelade sig med lika
stora delar på den offentUga sektorn, bostadssektorn och näringslivet.
Riksdagen har också ställt 1 000 milj. kr. till Allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelses förfogande för placering i aktier. Den 31 december 1976 hade 725
milj. kr, disponerats för aktieköp.

8.5
Den konsoliderade offentliga sektorn

Den
offentliga sektorn svarar för en betydande del av den totala efterfrågan i
vårt samhälle. Sektorns konsumtion och investeringar motsvarar närmare Vs av
bruttonationalprodukten. Förändringar i konsumtionen och investeringarna har
därför stor betydelse för produktionens och sysselsättningens utveckling. Den
offentliga verksamhetens betydelse förstärks av att importinnehållet i den
offentliga konsumtionen är lågt. Stimulanser och åtstramningar på det
offentliga verksamhetsområdet kommer därmed att i särskilt stor utsträckning
påverka den inhemska utvecklingen, I tabell 8: 4 redovisas den offentliga
sektorns efterfrågan på reala resurser för konsumtion och investering, I
avsnitt 8,6 redovisas en beräkning av de effekter på ekonomin som bl. a. förändringarna
i sektorns efterfrågan har.

Den
offentliga sektorns konsumtion beräknas öka med 3 ">/o 1977.

I denna
ökning ligger framför allt en fortsatt kraftig expansion av syssel

sättningen. Sålunda väntas kommunerna och staten tillsammans nyanstäl-

II Riksdagen
1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

162

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 8: 4 Den offentliga sektorns konsumtion och
investeringar 19751977

Milj.
kr, 1976

Volymfö

1975- 1976

rändring, 1976-

% -1977

Värdeförä

ndring.

%

1975 1976

1976-

-1911

Alt. 1

Alt. 11

Alt. I

Alt. 11

Statlig konsumtion Statlig investering Totalt staten

26 610

3 170

29 780

0,5

-4,5

0,0

2,5 1,5 2,5

2,5 1,5 2,5

13,0

8,5

12,5

13,5

9,5

13,0

15,5

9,5

15,0

Kommunal konsumtion Kommunal investering Totalt
kommunerna

55 640 10 680 66 320

4,0

-0,5

3,0

3,5 9,5

4,5

3,5 9,5 4,5

18,0 10,5 17,0

17,0 19,0 17,5

19,0 19,0 19,0

Socialförsäkringssektorns konsumtion

1 350

9,0

7,0

7,0

25,0

16,5

18,5

Summa
olTentlig sektor

97 450

2,0

4,0

4,0

15,5

15,5

17,0

Summa
offentlig konsumtion Summa offentlig investering

83 600 13 850

3,0 -1,5

3,0 8,0

3,0 8,0

16,5 10,0

16,0 17,0

18,0 17,0

Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.

Tabell
8: 5 Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 19751977
Löpande priser

opaginerad Kontrollera mot PDF

31,0

1 Inkomster

1.1 Skatter

1.2 Avgifter

1.3 övriga inkomster

2 Utgifter

2.1 Transfereringar

2.1.1 Till hushåll m, m,

2.1.2 Till företag, inkl, livsmedels-
och bostadssubventioner

2.1.3 Till internationell verksamhet

2.1.4 Ofördelat

2.2 Konsumtion

2.3 Realinvestering

2.4 Korrigeringspost m, m,

3
Finansiellt
sparande

4
över
statsbudgeten finansierad utlåning

1975

1976

1977

1975-1976

1976-

-1977

Alt. 1

Alt. 11

Alf, I

Alt, II

151
462

100 299

25 729 25 434

149
268

66 136 48 400

190 000

122 930 38 390 28 680

179 230

82 240 58 360

218 440

138 320 47 840 32 280

211 270

98 640 68 950

220 950

140 720 47 840 32 390

213 170

98 940 69 140

25,5 22,5 49,0 13,0

20,0

24,5 20,5

15,0

12,5 24,5 12,5

18,0

20,0 18,0

16,5

14,5 24,5 13,0

19,0

20,5

18,5

12 550

7 926

16 340

30,0

16 450 58,5

2 099

2 410

3 020

3 020

15,0

25,5

25,5

7 711

8 920

10 330

10 330

15,5

16,0

16,0

71712

83 600

96 880

98 480

16,5

16,0

18,0

12 600

13 850

16 200

16 200

10,0

17,0

17,0

-1 180

-460

-450

-450

.

.

.

2194 10 770 7170 7 780

4 789 5 770 5 490 5 490 19,0 -3,5

-3,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Källa: Ekonomidepartementet.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 163

la ca 50 000 personer under 1977. Investeringarna beräknas
öka med 8 »/o 1977 att jämföra med en mindre nedgång 1976. Bakom den kraftiga
investeringsökningen i år återfinns särskilt den kommunala utbyggnaden av dag-
och fritidshem som nu har fått en mycket stor omfattning. I investeringssiffrorna
ingår i enlighet med nationalräkenskapernas avgränsningar av den offentliga
sektorn inte investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag och kommunala
bolag. Tar man med även dessa investeringar blir investeringsökningen jämnare,
2 "/o 1976 och 4 »/o 1977. Den offentliga sektorns samlade reala
efterfrågan beräknas därmed öka i en relativt jämn takt med ca 3 "/o
ärligen under perioden 19741977,

För att få en samlad bild av den offentliga sektorns
inverkan på ekonomin måste man även ta hänsyn till skatter, transfereringar m.
m. I tabell 8: 5 redovisas inkomsterna och utgifterna i den konsoliderade
offentliga sektorn. Konsolideringen innebär att alla transaktioner mellan de
tre sektorerna har eliminerats. Tabellen visar alltså bara transaktioner
mellan den offentliga sektorn som helhet och resten av ekonomin.

Överskottet i det finansiella sparandet ökade 1976 med
över 8 miljarder kr. Både staten och socialförsäkringssektorn bidrog till denna
förbättring av det finansiella sparandet. 1977 beräknas däremot sektorns
finansiella sparande minska med 34 miljarder kr. Det är främst staten som ökar
sitt underskott bl. a. som en följd av kraftiga utbetalningar av kommunalskatt
och statsbidrag till kommunerna. Kommunerna beräknas därmed förbättra sin
finansiella ställning.

Vid en bedömning av den offentliga sektorns
upplåningsbehov bör även statens utlåning beaktas. Upplåningsbehovet påverkas
på samma sätt av en utlåningsökning, t, ex. i form av bostadslån och
studiestöd, som av en försämring av det finansiella sparandet. Den utlåning som
finansieras över statsbudgeten beräknas uppgå till 5 å 6 miljarder kr, både
1976 och 1977,

8.6 Beräkning av finanspolitiska effekter

Metod

Under de senaste åren har en enkel modell använts i
nationalbudgetarbetet för att belysa de samlade finanspolitiska effekterna
inte bara av statsbudgetens förändringar, utan även av förändringar i
kommunernas och socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter. Fr, o, m.
nationalbudgeten 1974 beräknas de finanspolitiska effekterna med hjälp av en i
förhållande till tidigare är något modifierad modell.'

De sektoravgränsningar som har valts för
modellberäkningarna skiljer sig något från redovisningen i tidigare avsnitt i
detta kapitel. Investeringar i statliga affärsverk samt i statliga och
kommunala bolag och stiftelser

' Modellen är statisk och liknar i sina huvuddrag den som
redovisats av Ben Hansen i Fiscal Policy in Seven Countries 19551965 (OECD).

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 164

betraktas
i detta sammanhang som ingående i den offentliga sektorns utgifter.

Analysen
tar sin utgångspunkt i de reala förändringarna från föregående år i
konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter samt övriga inkomster.
Beräkningarna visar dessa förändringars effekter på bruttonationalprodukten. I
kalkylerna tas endast hänsyn till de effekter som kommer till uttryck under
prognosåret. Kvarstående effekter av förändringar i den offentliga sektorns
verksamhet under föregående år beaktas inte heller.

Den
offentliga sektorns direkta efterfrågan i form av konsumtion och investering
betraktas i modellen som en direkt effekt på bruttonationalprodukten. Med
indirekta effekter avses de effekter som förändringarna i de olika delposterna
i den offentliga sektorns inkomster och utgifter ger upphov till via hushållens
och företagens efterfrågan. Exempelvis betraktas den stimulerande effekt som
ökade transfereringar till hushållen har på bruttonationalprodukten som en
indirekt effekt. Likaså betraktas den åtstramande effekt som ökade skatter har
som en indirekt effekt.

Statens
inkomster och utgifter påverkas ibland med en tidsmässig eftersläpning i
förhällande till de ekonomisk-politiska åtgärdernas verkliga produktionsmässiga
effekt. Det gäller exempelvis investeringsavdraget för maskininvesteringar 1976
och 1977, Det stimulerar produktionen 1976 och 1977 men minskar statens
inkomster först senare, dvs. 1977, 1978 och 1979. Med den teknik som tidigare
har använts vid effektberäkningarna skulle den stimulerande effekten ha
redovisats när statsinkomsterna minskar. De statliga stimulerande åtgärderna
som är av denna karaktär är särskilt stora 1976 och 1977. Därför har fr. o, m.
den preliminära nationalbudgeten 1977 ett försök gjorts att på särskilt sätt
grovt uppskatta effekten av vissa ekonomisk-politiska åtgärder och fördela
denna i tiden så att den redovisas för den period när produktionen påverkas.
Det gäller lagerstöd, investeringsstimulanser och vissa näringspolitiska
insatser.

Förändringar
i olika delposter av de offentliga inkomsterna och utgifterna ger skilda
effekter på samhällsekonomin. Genom att göra antaganden om bl. a, de
marginella konsumtions- och importbenägenheterna tas i modellen hänsyn till
detta förhållande. Till grund för effektberäkningarna ligger således
bedömningar av dels importbenägenheterna för privat konsumtion samt för
offentlig konsumtion och investering, dels hushållens konsumtionsbenägenhet
för olika slags inkomster. Det aktuella konjunkturläget liksom även
efterfrågeökningarnas sammansättning påverkar de marginella
importbenägenheternas storlek. För de nu aktuella åren, 1976 och 1977, har det
bedömts rimligt att räkna med en marginell importbenägenhet för privat
konsumtion på 0,35. Importbenägenheterna för offentlig konsumtion och
investering har uppskattats till lägre tal än för privat konsumtion. Hushållens
marginella konsumtionsbenägenhet har för båda åren förutsatts vara 0,7, Det hår
emellertid ansetts befogat att

s. 165 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget 1977 165

Tabell 8 :6 Finanspolitiska effekter 19741977

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

1974

1975

1976

1977

Alt. 1

Alt. 11

Staten: direkt efterfrågan indirekt efterfrågan

0,0 1,5

0,3 0,1

0,2 0,9

0,1

2,3

0,1 1,9

totalt

1,5

0,4

1,1

2,4

2,0

Kommunerna:

direkt efterfrågan indirekt efterfrågan

0,4 0,6

0,5 0,6

0,5 -0,1

0,8

-1,2

0,7 -0,9

totalt

1,0

1

0,4

-0,4

-0,2

Socialförsäkringssektorn
inkl. Allmänna pensionsfonden

0,7

0,4

-0,2

0,3

0,3

Totalt

3,2

1.9

1,3

2,3

2,1

Källa: Ekonomidepartementet.

räkna med en lägre marginell konsumtionsbenägenhet (0,6)
för inkomster som härrör från tillfälliga transfereringar och en något högre
(0,8) för inkomster från permanenta transfereringar. De marginella
konsumtions-benägenheter hos hushällen som ingår i modellen avser, som tidigare
framhållits, endast att avspegla den konsumtionsökning som inträffar under
prognosåret.

Med de antaganden om import- och konsumtionsbenägenheter
som redovisas ovan erhålls ur modellen värden på ett antal multiplikatorer. Med
tillämpning av dessa multiplikatorer kan den totala effekten på bruttonationalprodukten
av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet räknas fram. För några av
de viktigaste variablerna redovisas multiplika-torerna nedan.

Byggnadsinvesteringar 1,5

Maskininvesteringar 1,2

Offentliga löner i'j

Övrig offentlig konsumtion 1,4

Permanenta transfereringar till hushåll 09

Tillfälliga transfereringar till hushåll 0,7

Direkta skatter _0,8

Indirekta skatter _o[9

De beräkningar som redovisas för 1974 och 1975 har hämtats
från de reviderade nationalbudgeterna 1975 resp. 1976,

Resultat

Den offentliga sektorn hade en klart expansiv effekt på
samhällsekonomin under 1974 och 1975. Det motverkade de kontraktiva tendenser
som den internationella konjunktursvackan hade på den svenska ekonomin och
bidrog därmed till att upprätthålla produktion och sysselsättning. 12
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 166

Den
offentliga sektorns direkta efterfrågan i form av offentlig konsumtion och
offentliga investeringar fortsätter 1976 och 1977 att verka stimulerande. Den
direkta efterfrågan har beräknats bidra till bruttonationalproduktens ökning
med närmare 1 »/o båda åren, se tabell 8: 6. Därtill kommer en expansiv
indirekt effekt av denna efterfrågeökning.

Stödet
till lageruppbyggnad och investeringsstimulanser i form av investeringsavdrag,
-bidrag och -fondfrisläpp har haft en mycket stor positiv effekt 1976.
Lageruppbyggnaden uppgick till närmare 9 miljarder kr. och är i väsentlig
utsträckning ett resultat av lagerstödet. Effekten av lagerstöd och
investeringsstimulanser 1976 har grovt uppskattats till 3,0 % av
bruttonationalprodukten. Under 1977 kompletteras dessa stödåtgärder med mycket
stora näringspolitiska satsningar inom bl. a. varven, järn- och stålverken och
textilindustrin. De nämnda ekonomisk-politiska åtgärderna har grovt uppskattats
få en stimulerande effekt på 1,2 % av bruttonationalprodukten 1977, Dessa två
uppskattningar av effekterna av vissa åtgärder 1976 och 1977 ingår i de i
tabell 8: 6 redovisade indirekta effekterna resp. år.

Ytterligare
två faktorer som har betydelse för de indirekta effekternas storlek 1976 och
1977 skall nämnas. Den första är den tillfälliga kraftiga ökningen av
fyllnadsinbetalningar av skatt och arbetsgivaravgifter våren

1976
och de därav orsakade minskade
betalningarna av kvarskatt 1977. Denna faktor torde ensam svara för en
minskning av statens expansiva effekt 1976 med ungefär 1 % och en ökning av den
expansiva effekten

1977
med ungefär samma tal. Den
andra faktorn är den kraftiga ökningen av utbetalningen av kommunalskatt och
statsbidrag till kommunerna 1977, Den resulterar i en kraftigt expansiv effekt
för staten och en motverkande kontraktiv effekt för kommunerna.

Sammantaget
beräknas den offentliga sektorn 1976 ha bidragit till bruttonationalproduktens
ökning med drygt 1 %, För 1977 skulle den fortsätta att utöva en expansiv
inverkan på ekonomin och bidra med ca 2 % till den samlade produktionsökningen,
I den preliminära nationalbudgeten beräknades staten vara mer expansiv 1977
och kommunerna mer kontraktiva än vad som nu kan beräknas. Totaleffekten för
den offentliga sektorn är emellertid ungefär densamma nu som då.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

167

opaginerad Kontrollera mot PDF

9 Kreditmarknaden 9.1 Inledning

Penningpolitikens inriktning under 1976 styrdes främst av
omtanke om Sveriges valutaställning gentemot utlandet. Under första kvartalet
verkade utsikterna för 1976 lovande. Inströmningen av valutor fortsatte tack
vare utvecklingen av kapitalbalansen och restposten i betalningsbalansen. Den
förhållandevis låga nivån pä penningmarknadsräntorna i utlandet samt en
förutsedd minskning av bytesbalansunderskottet för hela 1976 jämfört med 1975
gav anledning för riksbanken att första kvartalet bibehålla det lätta
kreditmarknadsläge som hade skapats genom avskaffandet av utlåningstaket för
affärsbankerna och sänkningen av diskontot under andra halvåret 1975.

Under årets lopp blev det emellertid allt klarare att den
vid början av året förutsedda förbättringen av bytesbalansen inte skulle
infrias. Den internationella konjunkturuppgången visade en oväntad avsaktning
samtidigt som importen av varor och tjänster växte snabbare än förutsett.
Under första halvåret var bytesbalansunderskottet något större än under
motsvarande del av 1975. Samtidigt hade valutainflödet börjat plana ut (diagram
9:1).

Diagram 9:1 Valutareserven 19721977

Milj. kr. Stockuppgifter vid slutet av varje månad

opaginerad Kontrollera mot PDF

13000

1 lUOO

9000 -

7000 -

SOOO

opaginerad Kontrollera mot PDF

L

1972 1973

Källa: Riksbanken.

197U

1975

1976

1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

De orosmoment på den internationella valutamarknaden som
kännetecknade 1976 komplicerade bilden ytterligare. Från och med de händelser
som föranledde Frankrikes utträde ur det västeuropeiska valutasamarbetet den
14 mars 1976 blev det tidvis nödvändigt för deltagarländerna att intervenera
med stödoperationer för att hålla kursutveck-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 168

hngen
inom de föreskrivna marginalerna. Den svenska kronan drabbades på allvar av
valutaoron först under sista delen av juli. Svenska kronan föll då till interventionsläget
mot D-marken och för att hålla kronan inom de överenskomna gränserna
intervenerade riksbanken med stora belopp fram till början av oktober. Den 17
oktober fattades så ett beslut mellan de i valutasamarbetet deltagande länderna
att justera de inbördes riktkurserna.

Den
aktuella anledningen till trycket på den svenska kronan var spekulation om en
förestående uppskrivning av D-markens värde gentemot de övriga ormvalutorna.
För Sveriges del ledde spekulationerna till förskjutningar i handelsbetalningarna
med återverkningar pä valutareserven. Den offentliga
betalningsbalansstatistiken belyser tyvärr inte handelskrediterna med undantag
för varvens exportkrediter och krediter för import av fartyg och flygplan.
Detta innebär att till de mätfel som ger upphov till restposten i
betalningsbalansen hör återstoden av handelskrediterna. Under antagandet om att
övriga restpostkomponenter var ungefär oförändrade under perioden i fråga kan
de spekulativa valutarörelserna grovt skattas utifrån restpostens utveckling
under loppet av 1976.

Milj.
kr.

1 kV.

2kv,

3kv,

4kv,

1975 1976

1 567

2 244

1553 763

2 057 -38

277 1 807

Som
framgår av tablån minskade restposten successivt under andra och tredje
kvartalen 1976 för att återigen öka under fjärde kvartalet. Den ökning i
räntenivån och den minskade tillgången på krediter som följde på riksbankens
beslut om nya åtgärder den 3 oktober 1976 tycks sålunda ha varit tillräckliga
incitament för en betydande hemtagning av exportlikvider sedan valutakurserna
justerats. Under fjärde kvartalet 1976 var diskontot i Västtyskland 3,5 %, att
jämföra med 8 % i Sverige, Mot bakgrunden av de påfrestningar på bytesbalansen
som politiken för full sysselsättning medfört har det för riksbankens del varit
viktigt att söka öka valutainflödet genom att stimulera den långfristiga upplåningen
i utlandet. Riksbanken har,genom begränsningar av kredittillgången i Sverige
sökt få svenska låntagare att tillfredsställa en del av sina
kapitalfinansieringsbehov utomlands. Införandet av utlåningstaket på
affärsbankernas s. k. övriga utlåning, som gällde från och med den 21 oktober
1976 till och med den 31 mars 1977, var bl. a. avsett att söka få företagen och
affärsbankerna att ta upp lån utomlands. I det syftet gav riksbanken också
bankerna tillstånd att inom vissa ramar ta upp egna lån i utlandet för
vidareutlåning till främst mindre och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977

169

opaginerad Kontrollera mot PDF

medelstora
företag. Lånevillkoren på euromarknaden blev successivt

bättre
under loppet av 1976 och var fortfarande relativt gynnsamma i

början
av 1977. Dessa omständigheter förklarar till stor del ökningen av
tillståndsansökningar till riksbanken fjärde kvartalet 1976 och de första
månaderna 1977. Intresset hade dessförinnan varit matt under andra och tredje
kvartalen 1976 jämfört med samma period 1975, Anledningar till detta kan ha
varit att tillgängen på inhemska medel var god samt att den svaga ekonomiska
utvecklingen både i Sverige och i utlandet föranledde en del företag att
skjuta på sina investeringsplaner.

För
1976 som helhet sjönk valutareserven med 2,7 miljarder kr. Den långfristiga
bruttoupplåningen i utlandet uppgick till 8,9 miljarder kr., mot 10,5 miljarder
kr. för 1975. Trots den relativt omfattande långfristiga upplåningen beräknas
kapitalbalansen 1976 som helhet ha gett ett inflöde på endast 2,5 miljarder,
jämfört med 7,4 miljarder för 1975 (jfr kapitel 3). Emellertid kom ett inflöde
på ca 5 miljarder kr., som inte säkert kan hänföras till specifika poster på
bytes- eller kapitalbalansen och som därmed registreras i den s. k.
restposten att tillsammans med neddragningen av valutareserven finansiera
återstoden av underskottet på bytesbalansen.

För
att bidra till att förstärka betalningsläget 1977 har svenska staten hittills
lånat inemot 5 miljarder kr, utomlands. Fr. o. m, mars 1977 kommer dessa lån
att under en sexmånadersperiod tas i anspråk i den takt som bestäms av
riksbanken. Som ett led i en allmän åtstramningspolitik som syftar till att
förbättra balansen i utrikestransaktionerna

Diagram
9: 2 Affärsbankemas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande
19711977

Procentuella
12-månadersf örändringar

20 IG

: A Å

i

'
\ /

12

1

vy

,
/

1

VvT

\ /

8

- /

r

0

t

opaginerad Kontrollera mot PDF

_L

L

±

1971 1972 1973 19711 1975 1976, 1977

Källa:
Riksbanken.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop,
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan no

nedjusterades den svenska kronans riktkurs gentemot de
övriga valutorna inom valutaormen' med verkan från och med 4 april 1977. Detta
beräknas ha inneburit en devalvering med ca 5 % mot ett vägt genomsnitt av
valutorna för Sveriges viktigaste handelspartners.

Som framgår av diagram 9: 2 kom förändringstakten i
affärsbankernas övriga utlåning ner till den nivå som föreskrevs av riksbanken
för perioden från mars 1976 till och med mars 1977. För att åstadkomma denna
nedgång tvingades affärsbankerna efter kredittakets införande att begränsa
nyutlåningen till ett belopp som motsvarade amorteringar av utestående lån. För
sexmånadersperioden (aprilseptember 1977) efter upphävandet av utlåningstaket
har riksbanken uppmanat affärsbankerna att begränsa utlåningen till 6 %, med
undantag för bostadsbyggnadskrediter och lån som refinansieras i utlandet.

9.2 Likviditetsutvecklingen

Allmänhetens likviditet

Tillväxten av allmänhetens banktillgodohavanden dämpades
avsevärt 1976. Av en ökning på 6,9 miljarder kr. för helåret tillkom nästan 5,7
miljarder kr. under årets första hälft. Helårssiffrorna visar att affärsbankerna
drabbades betydligt mer än sparbankerna och föreningsbankerna av den matta
tillväxten av inlåningen (jfr. tabell 9: 1). Tillväxten av inlåningen i
samtliga banker var dock allmänt mycket svag under andra halvåret.

Tabell 9: 2 visar hur förändringen i bankinlåningen
fördelade sig mellan sektorerna för 1976 i sin helhet. Ökningen i den totala
inlåningen hänför sig uteslutande till hushållens insättningar medan både
kommuner och företag drog ner sina banktillgodohavanden. För kommunerna
medverkade detta nettouttag av bankmedel till att finansiera ett förhållandevis
stort inkomstunderskott,

1 6 % gentemot D-marken, holländska floriner samt belgiska
och luxemburgska francen resp. 3 % gentemot danska kronan och norska
kronan.

Tabell 9:1 Förändring i penningmängden 19741976

Milj. kr.

1974

1975

1976

Allmänhetens
bankdilgodohavanden

Affärsbanker'

Sparbanker

Föreningsbanker Allmänhetens innehav av sedlar och mynt

Summa

11879 6 882 3 500 1497 1939

13 818

16 448 9 940 4 902

1 606

2 807

19 255

6 887 1295 4 142 1450 2 035

8 922

' Inkl. nettot av postgirot och postverkets inlåning i
PK-Banken. Källa: Riksbanken,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget 1977 171

Företagens likviditetsutveckling under loppet av 1976
påverkades av ett flertal faktorer. Vid månadsskiftet aprilmaj 1976 gjorde
företagen fyllnadsinbetalningar av arbetsgivaravgifter på ett belopp av ca 2,7
miljarder kr. Det höga beloppet förklaras i huvudsak av att en ny särskild
avgift införts på kvarstående arbetsgivaravgifter. Vidare var utvecklingen av
företagens inlåning under loppet av 1976 mycket ojämn till följd av de
tidsmässiga förskjutningarna i handelskrediterna gentemot utlandet. Av skäl
som påvisades i kapitlets inledning föreföll emellertid störningarna i
utrikesbetalningsmönstret sett över 1976 som helhet ha fått tämligen begränsad
inverkan på företagens inlåning. Tillväxten av företagens bankinsättningar var
emellertid trög under andra halvåret 1976. Anledningen till detta torde med
stor sannolikhet främst ha varit den internationella konjunkturens långsamma
återhämtning och den kraftiga försämringen av rörelseresultaten som
kännetecknade 1976, En ytterligare bidragande orsak var den åtstramning som
följde på införandet av kredittaket på affärsbankemas övriga utlåning.

Tabell 9: 2 Förändringar i den sektorvisa inlåningen' 1976

Milj. kr.

Hus- Kom- Före- Övriga Summa håll
muner tag

Affärsbanker 3 860 -437 -1414 -714 1295''

Spar- och föreningsbanker 5 237 -480 566 269 5 592

Summa 9 097 -917 -848 -445 6 887

' Statistiska centralbyråns undersökning av den sektorvisa
fördelningen av inlåningsstocken hos bankerna har använts för att göra en
sektorvis fördelning av inlåningen enligt stockunderlaget till tabell 9: 1.
Skillnaden mellan de två olika definitionerna är obetydlig.

Inkl. nettot av postgirot och postverkets inlåning i
PK-Banken.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Hushållens bankinsättningar uppgick till drygt 9 miljarder
kr. för 1976 som helhet. Det finns emellertid tydliga tecken på att tillväxten
av hushållens insättningar avtog under andra halvåret. Detta kan delvis ha
varit en följd av att de kreditrestriktioner som infördes under hösten gjorde
det praktiskt taget omöjligt för hushållen att låna hos affärsbankerna. Ett
alternativ till upplåning för många hushåll kan ha varit att dra ner på
tidigare besparingar. Minst lika viktigt var emellertid att tillväxten av
hushållens reala disponibla inkomster var låg, om man jämför med tillväxten
1974 och 1975, samtidigt som hushållen vidmakthöll en relativt hög
konsumtionstillväxttakt. Hushällen gjorde också betydande köp av spar- och
premieobligationer under 1976 (jfr tabell 9: 6).

Bankernas likviditet

Till följd av den låga tillväxten av bankinsättningar var
affärsbankemas kassamässiga läge ansträngt under större delen av 1976. För

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

172

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
9: 3 Förändring i bankernas likvida tillgångar 1974-

Milj. kr.,
nettobelopp

1976

opaginerad Kontrollera mot PDF

1974

1975

1976

Påverkande
faktorer

Total
valutareserv

-3 292

5 262

-2 661

Statens
utgiftsöverskott

10 721

11 461

6 952

Övriga
riksbankstransakfioner

-670

-724

-1 732

Avgår:
statens upplåning utanför

bankerna

4 862

5 783

8 313

utelöpande sedlar och mynt

1939

2 807

2 035

medel på investerings- och ar-

betsmiljökonto i riksbanken

1 040

2 186

-1 147

kassakvotsmedel i riksbanken

3 795

-2 496

513

Summa
påverkande faktorer [= (1)-t-(3)]

-4
877

7 719

-7155

Affärsbankernas
likvida tillgångar

Korta
nettofordringar på riksbanken

-2 640

2 194

-2 587

Korta
nettofordringar på riksgälds-

kontoret

-3 515

3 073

-3 455

Korta
nettofordringar pä utländska

banker

192

250

-576

Statsobligationer

638

2 039

-920

Summa
(1)

-5
325

7 556

-7
538

Korta
nettofordringar på sparbanker

och föreningsbanker

147

-338

634

Korta
nettofordringar på övriga kredit-

institut

229

-137

-1 823

Summa
(2)

376

-475

-1
189

Summa
(l)-l-(2)

-4
949

7 081

-8
727

opaginerad Kontrollera mot PDF

-114 268

163

338

Sparbankernas och föreningsbankernas likvida tillgångar

Korta nettofordringar på riksbanken 63

Korta nettofordringar på riksgälds

kontoret 212

Statsobligationer 173

Summa (3) 448

Korta nettofordringar på affärsbanker 147

Korta nettofordringar på övriga kredit

institut -99

Summa (4) -246

Summa (3)-I-(4) 202

-31

-96 510

383

-634

326

-759

664

-1393

827

-1010

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anm. Valutareservens förändring redovisas i tabellen efter
vidtagna upp- och nedskrivningar. För att få en rättvisande bild av
valutaflödets effekt på bankernas likviditet måste uppskrivningarna dras ifrån
och nedskrivningarna läggas till. De har i tabellen lagts in i raden
"övriga riksbankstransaktioner".

Källa: Riksbanken.

att kunna öka sin utlåning utöver det belopp som
möjliggjordes av inlåningen lånade affärsbankerna betydande belopp från
riksbanken under 1976. Detta visas av nedanstående tablå. Den visar
affärsbankernas nettoställning i genomsnitt per kvartal gentemot riksbanken
beräknad som skillnaden mellan affärsbankernas tillgodohavanden på checkräkning
i riksbanken och deras upplåning från riksbanken.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977

Milj.
kr.

173

1
kv.

2 kV.

3
kv.

4 kV.

1975 -2
326

1976 -1
169

-3 071 -4 756

-2031 -4 518

-846 -4 721

Från
och med ungefär mitten av 1975 har utformningen av statsskuldpolitiken varit
sådan att en betydande stock av kortfristiga lån, placerade främst hos
bankerna, har ersatts av en långfristig upplåning utanför bankerna. För
affärsbankerna tog detta sig uttryck i en minskning av korta nettofordringar
på riksgäldskontoret (jämför tabell 9: 3). Vid slutet av 1976 hade
affärsbankernas innehav av skattkammarväxlar praktiskt taget avvecklats.

När
de likvida tillgångarna inte ökar lika snabbt som inlåningen minskar
affärsbankernas faktiska likviditetskvoter. Den avsevärda nedgången i
affärsbankernas likvida tillgångar och den svaga inlåningsutvecklingen under
1976 ledde till en kontinuerlig nedgång i affärsbankernas likviditetskvoter.
Som följd av denna nedgång var det vid början av november 1976 svårt för
affärsbankerna att uppfylla likvi-dhetskraven även vid en utlåningstakt som
höll sig under utlåningstaket. Den 4 november sänktes likviditetskraven med
1,5 procentenheter för affärsbanksystemet i sin helhet. Efter att ha ökat
något fram till och med januari 1977 sjönk den faktiska kvoten än en gäng under
februari. För att en kreditgivning av den omfattning som rekommenderats av
riksbanken för sexmånadersperioden t. o. m. september 1977 skulle bli möjlig
sänktes likviditetskraven fr. o. m. den 1 april 1977 med ytterligare 2
procentenheter. Detta nödvändiggjordes av en fortsatt svag inlåningsutveckling
under de första månaderna 1977.

9.3
Kreditinstitutens utlåning

Den
totala inhemska utlåningen på den organiserade kreditmarknaden uppgick till
42,6 miljarder kr. under 1976, att jämföra med 43,5 miljarder kr. under 1975
(jfr tabell 9: 4).

Den
svaga inlåningsrillväxten hos affärsbankerna medverkade till en mindre
långivning 1976 jämfört med 1975. Denna belöpte sig totalt till 8,2 miljarder
kr., jämfört med 15,6 miljarder kr. 1975. Affärsbankernas utlåning till andra
låntagare än staten uppgick till 12,4 miljarder kr. 1976, dvs. 2 miljarder kr.
mer än under 1975. För att åstadkomma detta ökade tillskott tvingades
affärsbankerna att öka sin upplåning hos riksbanken samt minska sitt innehav av
skattkammarväxlar och statsobligationer. I samband med den starka
inlåningsökningen 1975 hade affärsbankerna placerat 3,3 miljarder kr, i
skattkammarväxlar. Dessa praktiskt taget avvecklades under 1976, Sammanlagt
minskade

13
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1. Bil.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan

174

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
9: 4 Kreditmarknaden under 1975 och 1976

Milj,
kr., nettobelopp

Långivare

Låntagare

Staten

Kom-

Bostads-

Närings-

Summa

muner

sektorn

liv"

1975

Riksbanken

333

__

__

45

378

Affärsbanker

5 198

-73

2 380

8 115

15 620

Sparbanker
och förenings-

banker

154

104

1 455

5 194

6 907

Enskilda
försäkringsin-

rättningar

663

91

2 528

2 526

5 808

Offentliga
försäkringsin-

rättningar'

2 506

709

3 220

3 360

9 795

Allmänheten

2 607

218

224

1 979

5 028

Summa

11461

1049

9 807

21219

43 536

1976

Riksbanken

2 371

3

-6

108

2 476

Affärsbanker

-4 145

-372

3 794

8 941

8 218

Sparbanker
och förenings-

banker

414

15

2 031

4 966

7 426

Enskilda
försäkringsin-

rättningar

1 346

56

2 359

2 568

6 329

Offentliga
försäkringsin-

rättningar'

3 006

1 364

3 576

4 170

12 116

Allmänheten

3 960

133

-58

2 028

6 063

Summa

6 952

1199

11696

22 781

42 628

'
Exkl, återlån samt exkl, förvärv av utländska obligationer och bankers
förlagsbevis.

'
Inkl, oprioriterade bostadsbyggnadskrediter och lån till hushållssektorn.
Källa: Riksbanken,

affärsbankernas
fordringar på staten med 4,1 miljarder kr. under 1976 (jfr tabell 9: 4).

Tablån
nedan visar utvecklingen av affärsbankernas direkta lån till andra låntagare än
staten och bostadssektorn, dvs. den s, k. övriga utlåningen, för kumulativa
perioder.

Miljarder
kr.

1 kv.

12 kv.

13 kv.

1 4kv.

1975 1976

1.8 1,9

3,8 8,5

5,2 11,2

7,8 8,5

Det
framgår klart av tablån att den starka ökning i den direkta utlåningen som
skedde under andra och tredje kvartalen 1976 vändes mycket effektivt av
kredittakets införande. För helåret 1976 var affärsbankemas direkta utlåning
till andra låntagare än staten och bostadssektorn obetydligt högre än 1975.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977

175

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 9: 5 Affärsbankernas övriga utlåning 1976

Milj. kr., nettobelopp

Stockuppgifter

31 dec. 30sept. 1975 1976

31 dec. 1976

Förändring

4kv. 1976

helåret 1976

Kommuner
Företag Hushåll Övriga'

Summa

5 788 33 414 22 244

3 995

65
441

6 062 41 132 25 849

3 865

76 908

5 692 37 752 26 209

4016

73 939

-100

-3 380

360

151

-2 969

174

4 338

3 965

21

8 498

' Omfattar socialförsäkring, offentliga fonder och stiftelser
samt utlandet och ej sektorfördelad utlåning.

Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Tabell 9: 5 visar den sektorvisa uppdelningen av
affärsbankernas övriga utlåning. Av en total övrig utlåning pä 8,5 miljarder
kr. för helåret gick 4,3 miljarder kr. till företag och 4 miljarder kr. till
hushällen. Under fjärde kvartalet 1976 skedde praktiskt taget ingen förändring
i länen till hushållssektorn. I stället var det företag som drabbades av
minskningen av affärsbankernas övriga lån, med ett belopp av ungefär 3,4
miljarder kr.

För sparbankerna och föreningsbankerna betydde en
avmattning i tillväxten av inlåningen under årets lopp att den totala
långivningen 1976

Diagram 9: 3 Sparbankernas (större) och föreningsbankernas
utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 19741977

20
-

s. 1974 Kontrollera mot PDF

1974 1975

Källa: Riksbanken.

1976

1977

s. 1975 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilagal Reviderad finansplan 176

var
obetydligt högre än 1975. Under fjärde kvartalet 1976 och första kvartalet 1977
minskade tillväxttakten av både sparbankernas och föreningsbankernas övriga
utlåning som framgår av diagram 9: 3.

Både
de enskilda och de offentliga försäkringsinrättningarnas totala utlåning var
högre 1976 än 1975. Tillväxten av AP-fondens totala placeringar var
förhållandevis hög 1976. En anledning till detta var att nästan 1 miljard kr.
av företagens fyllnadsinbetalningar av arbetsgivaravgifter våren 1976 gick
till AP-fonden. Fördelningen av AP-fondens långivning 1976 var särskilt gynnsam
för kommunerna och näringslivet.

9.4
Den sektorvisa upplåningen

Statens
kassamässiga utgiftsöverskott på 7 miljarder kr. 1976 var lågt i förhållande
till 1974 och 1975 (jfr tabell 9: 6), Större delen av det sålunda reducerade
upplåningsbehovet togs ut i form av en lägre kortfristig upplåning. Denna
minskades med ca 3,6 miljarder kr. Som tidigare nämnts föll nästan hela denna
minskning på affärsbankerna. Långa obligationslån till ungefär samma belopp som
1975 placerades utanför affärsbankerna, huvudsakligen hos försäkringsbolagen
och AP-fonden. För 1977 beräknas statens kassamässiga utgiftsöverskott uppgå
till 13 å 15 miljarder kr. (jfr kapitel 8). Av detta har hittills i utlandet
säkrats en finansiering om närmare 5 miljarder kr.

Tabell
9: 6 Statens budgetutfall samt uppläningsformer 19741976

Milj.
kr,, nettobelopp

1974

1975

1976

Budgetutfall
(nettoutgift -)

-10 721

-11 461

-6 952

Upplåning
(ökning +)

Skattkammarväxlar
och kortfristig

upplåning

3 969

1 199

-3 218

Korta
obligationer

950

1 105

-344

Långa
obligationer

3 645

6 703

6 341

Premieobligationer

1450

1 575

2 025

Sparobligationer

469

630

1010

övrigt

238

249

1 138

Summa

10 721

11461

6 952

Källor:
Riksbanken och riksgäldskontoret.

Kommunernas
finansiella sparande visade i mnda tal underskott på 3 miljarder kr. både 1975 och
1976 (jämför tabell 9: 7). Den huvudsakliga skillnaden i finansieringen av
underskotten 1975 och 1976 var att kommunernas upplåning var ungefär 1 miljard
kr. mindre under 1976. Under 1975 var tillgången på inhemska lån utanför den
organiserade marknaden förhållandevis god. Under större delen av 1976 var
detta emellertid inte fallet, vilket medförde en press nedåt på den kommunala
likviditeten.

s. 1976 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget 1977 177

Tabell 9: 7 Kommunernas finansiella sparande 19741976

Milj. kr.,
nettobelopp

1974 1975 1976

-927

150

-601

508

269

378

967

1 164

548

1583

938

1 049

1 199

921

1 185

286

1 116

-386

290

877

1514

3 963

-966

-2 380

-758

-2 869

-3
091

Sedlar,
mynt och banktillgodohavanden

Utlåning

övriga
finansiella tillgångar

Summa

Upplåning på svensk kreditmarknad Upplåning i utlandet
övrig inhemsk upplåning Övriga finansiella skulder Summa

Finansiellt sparande: enligt finansräkenskaperna

enligt realräkenskaperna

Anm. Kommunernas finansiella sparande enligt
realräkenskaperna avviker något från beräkningen enligt finansräkenskaperna på
grund av att vissa justeringar görs i kommunernas bokslutsredovisning, bl. a.
för att uppnå överensstämmelse med statens redovisning.

Källor: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Under senare är har AP-fonden varit kommunernas viktigaste
långivare. Under 1976 var tillväxten av AP-fondens medel relativt hög och
reversutlåningen till kommunerna uppgick till 900 milj, kr,, att jämföra med
ungefär halva detta belopp under 1975, Affärsbankerna har däremot stått for en
allt mindre del av den direkta utlåningen till kommunerna under 19741976,
Trots denna tendens är det svårt att fastställa i vilken utsträckning
kredittaket pä affärsbankernas övriga utlåning drabbade kommunerna. Enligt
tabell 9: 5 minskade affärsbankernas direkta lån till kommunerna med ungefär
100 milj. kr. under fjärde kvartalet. Detta kan tolkas som en indikation på en
mycket begränsad effekt. Mot bakgrund av kommunernas relativt goda möjligheter
att låna från andra långivare är det emellertid tveksamt om ransoneringen av
affärsbankernas krediter har påverkat utfallet av planerade utgifter något
nämnvärt. Till detta kan läggas att kommunerna lånade 1,2 miljarder kr, i
utlandet 1976 jämfört med ca 900 milj, kr. 1975,

Under 1974 och 1975 spelade nettot av övriga tillgångar
och skulder, som bl, a, består av statsbidragsfordringar och
interimsfordringar, en relativt betydelsefull roll för kommunernas finansiella
sparande. För många kommuner kan likviditetsneddragningar och korta lån vara
ett sätt att tillfälligt avklara vissa utbetalningar vilka sedan slutgiltigt
finansieras med t, ex. statsbidrag.

Med det högre av de beräkningsaUernativ som framlagts för
lönekostnadsutvecklingen 1977 väntas kommunernas finansiella sparande slå om
till ett positivt belopp. Det innebär ett omslag på drygt 3 miljarder kr. från
1976. Med ett beräknat omslag av denna storiek förefaller det inte

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 178

troligt att kommunernas upplåningsbehov skulle öka under
1977, Vid en upplåning i utlandet av samma storleksordning som under 1976
skulle kommunernas anspråk på den inhemska kreditmarknaden därmed kunna bli
något lägre 1977, Ett positivt finansiellt sparande skulle sålunda medföra en
förstärkning av kommunernas likvida tillgångar.

Under 1975 minskade igångsättningen av bostäder med drygt
en tredjedel jämfört med 1974 (jfr kapitel 7) och detta medförde en minskning
i bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1975. Under 1976 slog
igångsättningen om till en ökning samtidigt som byggpriserna steg i snabb takt.
Det innebar att bostadsbyggandets anspråk på kreditmarknaden och i synnerhet
efterfrågan på bostadsbyggnadskrediter var mycket hög under 1976. Brutto
utbetalades under 1976 bostadsbyggnadskrediter till ett belopp om 15,1
miljarder kr, mot 13,5 miljarder 1975,

Bostadsinstitutens emissioner av obligationer var
emellertid något lägre 1976 än 1975, Däremot ökade de enskilda och offentliga
försäkringsinrättningarnas långfristiga lån till bostäder från 269 milj. kr.
till 940 milj. kr. (jfr tabell 9: 8).

Igångsättningen väntas fortsätta öka 1977 medan volymen av
färdigställda lägenheter beräknas bli i stort sett oförändrad. Med den kostnadsstegring
på drygt 9 % som har förutsatts skulle en värdemässig ökning av
bostadsinvesteringarna på ca 1 miljard kr, vara att vänta 1977. Eftersom de
statliga länen beräknas öka med uppemot 1/0 miljard kr, skulle bostadssektorns
anspråk på kreditmarknaden inte vara mer än 0,51 miljard kr. större än under
1976.

Definitiva uppgifter om näringslivets bruttosparande för
1976 är ännu inte tillgängliga. Uppgifter om bruttovinstwarg/na/er/ja, dvs.
kvoten mellan bruttovin-.ter (före avskrivningar och justering för
finansnettot) och försäljningsintäkter, för industriföretag (exkl. varv) med
minst 500 anställda, visar en nedgång från 9,4 % 1975 till 6,5 % 1976. Det
betyder att bmttovinstmarginalerna halverats från 1974 års relativt höga nivå.
Resultaten för de stora industribolagen tyder på ett försämrat bruttosparande
för hela näringsl'"et 1976,

Tabell 9: 8 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden
19741976

Milj. kr., nettobelopp

1974

1975

1976

Obligationer

8 871

9 416

8 443

Direkta
lån från bankerna

1 195

122

2313

därav:
affärsbankerna

656

24

1454

spar- och föreningsbanker

539

98

859

Lån från
enskilda och offentliga

försäkringsinrättningar

443

269

940

Summa

10 509

9 807

11696

Källa: Riksbanken,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977

179

opaginerad Kontrollera mot PDF

Diagram 9: 4 Industrins likviditetsutveckling 19701977

Milj. kr. 12-månadersflöde

3?00

2W0

1600

800

pv

\
r

A

h/D

4
L

\

/

-\

-\

0

/---

-800
iRnn

v

/

s. 1972 Kontrollera mot PDF

1970

1971

1972

1973

197*

1975

1976

s. 1973 Kontrollera mot PDF

Anm. Med likvida medel menas kassa-, bank-,
postgirotillgodohavanden, kortfristiga penningplaceringar samt icke-utnyttjad
checkräkningskredit. Uppgifterna avser industriföretag med fler än 200
anställda.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Likviditetsutvecklingen för industriföretag med fler än
200 anställda (diagram 9: 4) visar att företagens finansiella ställning började
bli ansträngd under andra halvåret 1976. Under 1975 och första halvåret 1976
kunde företagen öka sin likviditet och samtidigt investera betydande belopp i
lager. Detta skedde under inverkan av de förhållandevis goda rörelseresultaten
1975. Det offentliga lagerstödet var också en viktig bidragande faktor liksom
en god kredittillgång andra halvåret 1975 och första halvåret 1976, På grund av
den långsamma tillväxten av efterfrågan på svenska exportvaror under 1976 hade
de flesta företag betydande problem med att realisera sina stora lager. För
näringslivet som helhet var lagertillväxten nästan lika stor under 1976 som
under 1975.

Under 1976 gjordes nettouttag från investerings- och
arbetsmiljöfonderna på drygt 1 miljard kr. Dessa uttag täckte en del av
ökningen i näringslivets investeringar i byggnader och maskiner på drygt 4
miljarder kr. Återstoden av näringslivets kapitalfinansieringsbehov anskaffades
genom upplåning.

Näringslivets upplåning på den inhemska kreditmarknaden
var ca 1,5 miljarder kr, högre 1976 än 1975 (jfr tabell 9:9), Det blev emeller-

s. 1974 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan i80

tid
svårt för företag att låna hos affärsbankerna under sista kvartalet 1976.
Statistiska centralbyråns undersökning av affärsbankernas utlåning ger också en
möjlighet att studera fördelningen av den övriga utlåningen bland
icke-finansiella företag efter storleksgrupp. Detta presenteras i följande
tablå som visar förändringar i utlåningsstocken.

Milj.
kr.

Stockuppgifter

Förändri

4 kV. 1976 (prel.)

ng

31 dec.
1975

30 sept. 1976

31 dec.

1976

(prel.)

1976 (prel.)

200 anställda
Okänt antal

7 135

7 572

12 040

2 612

8 880

9 550

14 663

3 434

8 436

8 693

13 302

3 893

-444

-857

-1 361

459

1 301 1 121 1 262 1 281

Totalt

29
359

36 527

34 324

-2 203

4 965

Växlar
och remburser

3 013

3 346

2 157

-1 189

-856

Summa
utlåning till ickefinansiella företag

32 372

39 873

36 481

-3 392

4109

Eftersom
efterfrågan på län inte kan uppskattas är det svårt att säga något definitivt
om vilka företag som drabbades hårdast av kreditransoneringen. Tablån tyder
likafullt på att utlåningen till större företag minskade relativt mycket
fjärde kvartalet 1976.

Till
saken hör emellertid också att det är de stora företagen som har de största
möjligheterna att låna i utlandet. Under december 1976 kunde sjuåriga
industriobligationer erhållas på eurobondmarknaden för ca 7 % i D-mark och ca
7,6 % i US dollar (att jämföra med 8 % resp. 8,25 % december 1975). lämfört med
udåningsräntesatsen på svenska banklån kunde dessa räntesatser uppfattas som
förmånliga. Det kan även nämnas att den svenska obligationsräntan låg på 9/10
%. Som framhölls i kapitlets inledning var tillståndsökandet hos riksbanken
mycket högt fjärde kvartalet 1976 och första kvartalet 1977. Det är därför inte
osannolikt att de större industriföretagen valde att fylla en större del av
sitt upplåningsbehov i utlandet under denna period. För helåret 1976 var dock
de svenska företagens nettoupplåning i utlandet lägre än under 1975. Detta
berodde till stor del på de svenska varvens relativt omfattande kreditgivning
till utländska köpare.

Näringslivets
planer för 1977 tyder på att investeringar i byggnader och maskiner kan väntas
öka med inemot 3 miljarder kr. i värde. Den i kapitel 7 förutsedda nedgången i
lagerinvesteringarna lämnar samtidigt ett finansieringsutrymme som betydligt
överstiger vad som behövs för att finansiera tillväxten i de fasta
investeringarna 1977. Förändringen i näringslivets finansiella ställning kommer
dock att bero på utveck-

s. 1975 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad nationalbudget 1977 181

Tabell 9: 9 Näringslivets upplåning på den inhemska
kreditmarknaden 19741976

Milj. kr., nettobelopp

1974

1975

1976

Obligationer
och förlagslän

2 195

3 646

4 248

Aktier

1 492

2 127

2 312

Direkta
banklån'

9 398

12 543

13 077

därav: affärsbanker

5 704

7 661

8 540

sparbanker

2 850

3 695

3 486

föreningsbanker

844

1 187

1051

Reverslån
från enskilda och offentliga

försäkringsinrättningar m.

m.

3 000

2 903

3 144

Summa

16 085

21219

22 781

' Inkl. lån till hushållssektorn. Källa: Riksbanken.

lingen av bruttosparandet, vilket är särskilt svårt att
förutse bl. a. med hänsyn till osäkerheten om exportutvecklingen.

Näringslivets finansiella sparande kan emellertid beräknas
som skillnaden mellan det finansiella sparandet för de övriga realsektorerna
och bytesbalansens saldo. En sådan kalkyl (baserad på prognoser enligt det
andra beräkningsalternativet för löneutvecklingen) tyder på att näringslivets
finansiella sparande kan förbättras något. Detta utesluter inte att
näringslivet ändå kommer att öka sin kreditefterfrågan på den inhemska
marknaden under 1977 i syfte att stärka sin likvida ställning.

Statistiska centralbyråns undersökning av bankinstitutens
in- och utlåning möjliggör från och med 1976 en särredovisning av några av
hushållssektorns finansiella transaktioner.» En sammanställning av de
tillgängliga uppgifterna presenteras i tablån nedan. Förändringar i motsvarande
poster för 1975 har inkluderats i tablån. Det bör dock påpekas att siffrorna
inom parentes bygger på tillfällig statistik (beträffande bankinlåning) eller
har skattats (vad gäller banklän).

1 Eftersom det inte har varit möjligt att före 1976
redovisa den del av bankernas övriga utlåning som hänför sig till personliga
lån och därmed hushållssektorn har dessa lån ingått i de direkta lånen till
näringslivet. Således omfattar näringslivets direkta lån från bankerna även
hushållssektorns upplåning i tabellerna 9: 4 och 9: 9. För 1976 uppgick
affärsbankernas övriga udåning till hushållen till 4,0 miljarder kr. Sparbankernas
och föreningsbankernas övriga utlåning till hushållssektorn kan uppskattas
till 3,6 miljarder kr.

Miljarder
kr.

Bank-inlåning

Obligationer

Nyteckningar av aktier

Försäk-
Övriga Banklån rings- tillgångar sparande (restpost)

Finansiellt
sparande enligt NR

1975 (10,5)

1976 9,1

2,2 3,0

0,9 1,5

5,6 1,1 (7,0) 6,4
-0,1 (7,6)

13,3 12,3

s. 1976 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan ig2

I
konsekvens med de sektoravgränsningar som tillämpas i nationalräkenskaperna
har de investeringar i byggnader och maskiner samt kapitalförslitning och
lagerförändringar som direkt kan hänföras till små företagare och
jordbrukshushåll inkluderats i hushållssektorns finansiella sparande, vilket
beräknas utifrån uppgifter om hushållens inkomster och utgifter.
Hushållssektorns nettoinvesteringar i bostäder samt nettoupplåning för
bostadsändamål har däremot utelämnats ur beräkningen. Posten övriga tillgångar
är beräknad som skillnaden mellan det finansiella sparandet och de övriga
posterna. De inkomst- och utgiftsprognoser (enligt alternativ 11) som nu
föreligger för 1977 samt beräkningen av försäkringssparandet 1977 indikerar att
med en upplåning av ungefär samma storleksordning som under 1976 skulle tillväxten
av de finansiella tillgångarna också uppgå till ungefär samma belopp 1977 som
under 1976.

Sammanfattningsvis
skulle relativt stora förändringar ske mellan 1976 och 1977 i de olika
sektorernas finansiella sparande. Den offentliga sektorns (inkl.
socialförsäkringarna) finansiella sparande beräknas sjunka med 3 ä 4 miljarder
kr. Bostadsbyggandet beräknas behöva en ökning av kapitaltillförseln med ca 1
miljard kr. utöver statliga lån.

Kreditanspråken
från dessa sektorer möts i första hand med en ökning av hushållssparandet med
ca 1 miljard kr. och med en ökad utlandsupplåning med netto ca 2 miljarder kr.

I
näringslivet minskar finansieringsbehovet som följd av att investeringarna i
lager och fasta tillgångar beräknas (enligt vad som framgår av kapitel 7) bli
omkring 6 miljarder kr. mindre 1977 jämfört med 1976. Näringslivets finansiella
sparande påverkas samtidigt negativt av den sedan 1974 starkt fallande
vinstutvecklingen.

s. 1977 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977

183

opaginerad Kontrollera mot PDF

BIHANG

Delprognoser
och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1977

Av
inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom
ekonomidepartementet (E) resp. konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas detta
i tablåform. Härutöver framgår E:s och Kl:s bedömningar av utvecklingen inom
olika delsektorer (1 och II
avser olika alternativ för
lönekostnadsutvecklingen, se kapitel 1 och 6).

Sektor

Avsnittet ut-

Prognos, %

format

inom

E

Kl

1

II 1

II

Privat
konsumtion

Kl

1,5

2 1,5

2

Offentlig
konsumtion

E

3

3 -

Bruttoinvesteringar

Kl

1,5

1,5

1.5

Lagerinvesteringar

Kl

0'

0'

0'

Export
av varor och tjänster

Kl

6,5

6,5 -

6,5

Import
av varor och tjänster

Kl

2,5

2,5

2,5

Bruttonationalprodukt

E E

0,9

1,0 -

Internationell
bedömning

Produktion
inom gruvor, mine-

ralbrott,
tillverkningsindustri

och
skogsbruk

Kl

Övrig
produktion

E

Arbetsmarknad

E

De
enskilda konsumenternas

ekonomi

Kl

Kreditmarknad

Kl

Sammanfattning

E

'
Milj. kr. i 1968 års priser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 150
Bilaga 1 Reviderad finansplan i84

Innehåll

1 Sammanfattande
översikt

1.1
Tillbakablick på 1976 2

1.2
Utvecklingen under 1977 9

1.3
Utblick mot 1978 och 1979 20

2 Det
internationella läget

2.1
Sammanfattande översikt 29

2.2
Länderöversikter 42

3 Utrikeshandeln

3.1
Exporten 58

3.2
Importen 75

3.3
Bytes- och betalningsbalansen 81

4 Produktionen

4.1
Sammanfattning av
industriproduktionens utveckling 89

4.2
Utvecklingen inom olika
delbranscher 90

4.3
Övriga näringsgrenar och den
totala produktionen 106

5 A
rbetsmarknaden

5.1
Läget på arbetsmarknaden under
1976 och i början av 1977 108

5.2
Arbetsmarknaden under 1977 117

6 De
enskilda konsumenternas ekonomi

6.1
Sammanfattning 121

6.2
Löner 123

6.3
Inkomster och skatter 124

6.4
Konsumentpriserna 126

6.5
Den privata konsumtionen 130

7 Investeringarna

7.1
Sammanfattning 132

7.2
Investeringsutvecklingen inom
olika områden 138

7.3
Lagerinvesteringarna 150

8 Den
offentliga verksamheten

8.1
Allmänt 154

8.2
Staten 154

8.3
Kommunerna 157

8.4
Socialförsäkringssektorn 160

8.5
Den konsoliderade offentliga
sektorn 161

8.6
Beräkning av finanspolitiska
effekter 163

s. 185 Kontrollera mot PDF

Bil. Reviderad
nationalbudget 1977 185

9
Kreditmarknaden

9.1
Inledning 167

9.2
Likviditetsutvecklingen 170

9.3
Kreditinsthutens utlåning 173

9.4
Den sektorvisa upplåningen 176

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 186

Tabellförteckning

1:1
Försörjningsbalans för 1977 15

2
Förändring i BNP-komponenterna
i procent av bruttonationalprodukten föregående år 19731977 18

3
Bytesbalans 19751977 19

4
BNP-tillväxt inom OECD-området
samt väridshandeln 1974 1979 22

5
Sveriges export 19761979 22

6
Försörjningsbalans 19741979 26

7
Bytesbalans 19751979 28

2:1
Bruttonationalprodukte.is utveckling i vissa OECD-länder

19741977 31

2
Konsumentprisernas utveckling
19631977 34

3
Bytesbalansutvecklingen i vissa
länder 19741977 40

3:1
Sveriges export av bearbetade varor (exkl. fartyg) till OECD-

området 19701977 62

2
Sveriges export av bearbetade
varor (exkl. fartyg) till olika länderområden 19721977 65

3
Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex)
för bearbetade varor 19701977 68

4
Exportutvecklingen för olika
varugrupper 19751977 73

5
Importutvecklingen för olika
varugrupper 19751977 79

6
Bytes- och betalningsbalans
19741977 82

4:1
Industriproduktionens utveckling 19741977 91

2
Försörjningsbalans för
rundvirke 19751977 96

3
Försörjningsbalans för
verkstadsprodukter exkl. fartyg 1975 1977 101

4
Försörjningsbalans för övrig
industrisektor 19751977 104

5:1
Andelen företag som uppgivit brist på arbetskraft 1 ] 2

2
Sysselsättningen inom olika
näringsgrenar 19741976 113

3
Arbetslösheten 19731977 115

4
Antal personer i
arbetsmarknadspolitiska åtgärder 1973 1977 116

5
Antal personer berörda av
varsel om personalinskränkningar (avskedanden och permitteringar) 19721977 116

6
Produktiviteten inom olika
näringsgrenar 19701976 118

7
Produktion, produktivitet och
sysselsättning 1977 119

s. 187 Kontrollera mot PDF

Bil.
Reviderad nationalbudget 1977 187

6:1
De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1975

1977 122

2
Inkomstöverföringar till
hushåll 19751977 125

3
Hushållens direkta skatter och
avgifter 19731977 126

4
Konsumentprisindex december
1975december 1976 127

5
Konsumentprisförändringen
19641977 uppdelad på komponenter 128

6
Hushållens
konsumtionsutveckling 19641976 131

7:1
Bruttoinvesteringarnas utveckling 19721976 samt prognos

för
1977 133

2 Bruttoinvesteringarnas
utveckling 19721977 samt prognos

för
privat, statlig och kommunal sektor 134

3
Lägenheter i påbörjade
och inflyttningsfärdiga bostadshus 19711977 138

4
Antal lägenheter för vilka
preliminära beslut om bostadslån

till
ombyggnad samt förbättringslån meddelats 19711976 141

5
Planerade och faktiska
förändringar av den egentliga industrins totala investeringar 19671977 143

6
Planerade och faktiska
förändringar i de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar
19691977 149

7
Lagervolymförändringar totalt
och efter näringsgrenar 1973 1977 151

8:1
Statens inkomster och utgifter 19751977 156

2
Kommunemas inkomster och
utgifter 19751977 158

3
Socialförsäkringssektorns
inkomster och utgifter 19751977 I6O

4
Den offentliga sektorns
konsumtion och investeringar 1975

1977 162

5
Den konsoliderade offentliga
sektorns inkomster och utgifter 19751977 162

6
Finanspolitiska effekter
19741977 165

9:1
Förändring i penningmängden 19741976 170

2
Förändringar i den sektorvisa
inlåningen 1976 171

3
Förändring i bankernas likvida
tillgångar 19741976 172

4
Kreditmarknaden under 1975 och
1976 174

5
Affärsbankernas övriga utlåning
1976 175

6
Statens budgetutfall samt
upplåningsformer 19741976 175

7
Kommunernas finansiella
sparande 19741976 177

8
Bostadssektorns upplåning på
kreditmarknaden 19741976 178

9
Näringslivets upplåning på
den inhemska kreditmarknaden 19741976 181

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilagal Reviderad finansplan 188

Diagramförteckning

1:1
Lagerstocken inom industrin 19591979 24

2:1
Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och län

derområden 19681977 30

2
Industriproduktionen i vissa
länder 19741977 32

3
Arbetslöshet i olika länder
19731977 35

4
Bytesbalansutvecklingen i
vissa länder och länderområden 19741977 4j

3:1
Sveriges relativa efterfrågetryck 67

2
Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1970

1977 70

5:1
Arbetskraft och sysselsättning 19711977 109

2
Vid arbetsförmedlingarna
kvarstående lediga platser 1971 1977 111

3
Arbetslöshet och kvarstående
lediga platser 19701977 114

6:1
Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1965

1977 130

7:1
Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat på

sektorer
19681977 13 5

2
Andel outhyrda lägenheter i
statsbelånade flerfamiljshus (exkl. specialbostäder) 19721976 139

3
Medianbyggnadstid i antal
månader för påbörjade lägenheter 19721977 141

4
Investeringar i bostäder och
egentlig industri 19701977 142

5
Investeringar inom
egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 19701977 I44

6
Totala industrins
lagervolymförändring 19641977 152

9:1
Valutareserven 19721977 167

2
Affärsbankernas
utestående kredit till andra ändamål än bostadsbyggande 19711977 169

3
Sparbankernas (större) och
föreningsbankernas utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande
19741977 175

4
Industrins
likviditetsutveckling 19701977 179

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770J20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan

Innehållsförteckning

Reviderad
finansplan 1977 Sid. nr

1

4

8

8

10

14

15

15

18

20

22

23

24

28

31

35

36

Bil.

184

Bil.

186

Bil.

188

i.
Den internationella utvecklingen

2.
Konjunkturer och
ekonomisk politik 1976

3.
Den ekonomiska politikens mål
och inriktning Allmänna förutsättningar Industrins konkurrenskraft stärks
Begränsning av den privata konsumtionen Prisutveckling och prispolitik
Finanspolitiken Sysselsättningspolitiken Näringspolitiken Stöd tiU
industriinvesteringarna Kreditpolitik

4.
Den ekonomiska
utvecklingen 1977

5.
Utblick mot 1978 och
1979

6.
Avslutning

Hemställan
TabeUförteckning

Bilaga:
Reviderad nationalbudget för år 1977

Innehållsförteckning

Tabellförteckning

Diagramförteckning

1 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1 Innehåll

NORSTEDTS TRTCKERI STOCKHOLM 1977 7702J0

s. 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens
prop. 1976/77:150 Bilaga 2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-04-21

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
utgifter och beräkning av statens inkomster, m. m.

REVIDERAT
BUDGETFÖRSLAG

1
Budgetens samhällsekonomiska bakgrund

I
budgetförslaget för budgetåret 1977/78 slogs fast att de främsta målen för
regeringens ekonomiska politik är att bereda sysselsättning åt alla, uppnå en
förbättrad regional balans och en rättvis inkomstfördelning, dämpa inflationen
samt minska underskottet i bytesbalansen. Genom att skapa förutsättningar för
en balanserad tillväxt i ekonomin läggs grunden för att föra vidare en socialt
inriktad reformpolitik och för en fortsatt välståndsutveckling,

I
budgetförslaget konstaterades också att den svenska ekonomin dras med
besvärliga problem. Underskottet i bytesbalansen är stort och industrins
relativa kostnadsläge är högt. Mot denna bakgrund har regeringen förelagt
riksdagen förslag om stora ekonomiska insatser för att trygga sysselsättningen
och för att stärka näringslivets konkurrenskraft på längre sikt. Sammanlagt
anslås under innevarande och nästa budgetår ca 15 miljarder kr, för sådana
åtgärder. Därtill kommer kreditgarantiramar och avskrivningar av lån om
sammanlagt 13 miljarder kr.

Genom
dessa och andra åtgärder har det varit möjligt att hålla uppe sysselsättningen.
Arbetslösheten ligger på en historiskt och internationellt sett mycket låg
nivå.

Samtidigt
har emellertid obalansen i ekonomin i andra avseenden skärpts. Handelsbalansen
uppvisade under första kvartalet 1977 ett underskott på ca 1,5 miljarder kr.
vilket motsvarar en betydande del av det underskott som man i finansplanen
räknade med för hela året. Tendenser har också funnits till snabbare
prisstegringstakt. Pris- och kostnadsstegringarna har varit särskilt markerade
på vissa marknader, bl. a, inom byggnadssektorn.

Som
framhölls i budgetförslaget är det nödvändigt att uppnå jämvikt i
bytesbalansen. För detta krävs inte endast att vår internationella kon-

1
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Rev. budgetförslag

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 2

kurrenskraft
förbättras utan även att vi styr över resurser från inhemsk konsumtion, såväl
privat som offentlig, till investeringar och export.

Det
är angeläget att en sådan omställning av vår resursanvändning kan göras i ett
skede av internationell konjunkturuppgång. Det höga svenska kostnadsläget
innebär emellertid att Sverige fortsätter att tappa marknadsandelar i
utrikeshandeln. Marknadstillväxten inom OECD-området väntas för år 1977 uppgå
till ca 7 ä 8 % medan Sveriges export enligt bedömningar som gjordes innan
regeringen tillkännagav nya åtgärder i april 1977 beräknades öka med endast
ca 4 %. Härigenom förelåg risk att Sverige skulle missa möjligheten att dra
nytta av den förstärkning av den internationella konjunkturen som det nu finns
anledning att räkna med kommer att bli mer markerad mot slutet av år 1977 och
under år 1978,

Det
åtgärdspaket som regeringen presenterade i början av april innebär dels att de
utlandskonkurrerande näringamas konkurrenskraft förbättras genom att kronans
kurs nedjusterades med 6 % gentemot den västtyska marken m, fl. valutor, dels
att utrymme för ökande export och investeringar skapas genom att privat och
offentlig konsumtion hålls tillbaka. Erfarenhetsmässigt fär sädana åtgärder
till stor del effekt förs: efter viss tidsfördröjning. Insatserna måste därför
påbörjas nu för att anpassas till den internationella konjunkturutvecklingen.

När
riksdagen under stor enighet tog ställning till 1975 års långtidsutrednings
beräkningar konstaterade man att det var lämpligt att, vad gäller användningen
av de resurser som kunde avsättas för konsumtion, sikta på ett mellanalternativ
som inte ensidigt prioriterade vare sig den privata eller den offentliga
konsumtionsökningen. Ett sådant mellanalternativ skulle kunna innebära att
privat och offentlig konsumtion fick expandera i ungefär samma takt eller med
knappt 2,5 % per år under perioden 19751980, Härvid förutsattes att
bruttonationalprodukten i genomsnitt skulle öka med 3 % per år.

Under
åren 1975 och 1976 har expansionstakten för konsumtionen emellertid varit
avsevärt snabbare eller ca 3,5 % per år för den privata och ca 4 % per år för
den offentliga konsumtionen. Samtidigt har brut tonationalprodukten ökat med
endast ca 1 % per år. Det är mot denna bakgrund nödvändigt att vi under de
närmaste åren dämpar ökningstakten i vår inhemska förbmkning.

I
syfte att begränsa den privata konsumtionsökningen har regeringen föreslagit
(prop, 1976/77: 144) att mervärdeskatten höjs. Växelkursförändringen får också
en åtstramande effekt genom att priserna på importerade varor kan väntas
stiga. Samtidigt har regeringen sett det som angeläget att utforma
åtstramningen så att pensionärer och barnfamiljer i möjligaste mån skyddas. För
pensionärer sker detta genom att pensionerna är indexreglerade och för
barnfamiljerna föreslår regeringen att den i budgetpropositionen föreslagna
höjningen av barnbidragen med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 3

300
kr. per år tidigareläggs och träder i kraft den 1 juli 1977 i stället för den I
januari 1978.

Det råder knappast någon
oenighet om att det i princip är nödvändigt att dämpa den privata
konsumtionens ökningstakt som ett led i strävandena att återvinna balans i de
utrikes transaktionerna. Däremot har i den allmänna debatten gjorts gällande
att den av regeringen valda metoden en höjning av mervärdeskatten är
olämplig från framför allt fördelningspolitiska synpunkter. Som ett alternativ
har därvid i första hand en höjning av arbetsgivaravgifterna (löneskatten)
angivits. Enligt min mening talar emellertid övervägande skäl emot ett sådant
alternariv.

Den utlandskonkurrerande
industrins konkurrensläge är redan besvärligt; att genom ytterligare
kostnadsökningar försämra det vore oförsvarligt. De som förespråkar höjda
arbetsgivaravgifter menar emellertid att dessa skulle komma att avräknas från
de lönehöjningar som annars skulle vara möjliga, så att den totala
lönckostnadsökningen för företagen skulle förbli densamma, I och för sig finns
det många som ifrågasätter om en sådan fullständig avräkning verkligen kommer
till stånd. Om man emellertid antar att detta skulle bli fallet, vill jag
understryka några konsekvenser som inte tillräckligt har beaktats i
diskussionen.

En första effekt är att
köpkraftsindragningen blir väsentligt mindre än den beloppsmässiga höjningen av
arbetsgivaravgiften. Den löneökning som avgiftshöjningen ersatt skulle ju
annars ha utgått som kon-tantlön och därmed ingått i underlaget för statlig och
kommunal inkomstskatt. Även underlaget för arbetsgivaravgifter skulle ha ökat
i motsvarande mån. Avkastningen av dessa skatter och avgifter minskar alltså
och i själva verket kan det beräknas att ungefär 2/3 av avgiftshöjningens
bruttobelopp på detta sätt går förlorad vid en totalberäkning. En höjning av
arbetsgivaravgiften med exempelvis 3 procentenheter ger därför en nettoeffekt
av endast 1 procentenhet.

Även vid en höjning av
mervärdeskatten finns visserligen vissa av-räkningsposter, främst på grund av
pensionernas indexreglering, men de är väsentligt mindre än i fråga om
arbetsgivaravgifterna. För att nå samma köpkraftsindragning krävs därför en
förhållandevis större höjning av arbetsgivaravgifternas uttagsprocent än av
mervärdeskattens.

En andra effekt av
arbetsgivaravgiftshöjningar som förutsätts bli avräknade mot löneökningar
ligger på det individuella planet. På grund av inkomstskattens progressivitét
blir den reduktion av den disponibla inkomsten efter skatt som följer av en
given arbetsgivaravgiftsökning högst varierande. En reduktion av
bruttoinkomsten med en procentenhet medför således en reduktion av inkomsten
efter skatt med ca 0,8 % för en inkomsttagare med 30 000 kr. inkomst, med 0,6 %
vid 50 000 kr. inkomst och med ca 0,5 % vid 70 000 kr, inkomst. För höga
inkomster, t. ex, 150 000 kr,, har effekten sjunkit till ca 0,4 %.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 4

Mervärdeskattens
effekt visar enligt tillgängliga undersökningar ocksä en profil dar den
relativa belastningen avtar vid stigande inkomst, men skillnaderna mellan olika
inkomstnivåer är avgjort mindre än de som kan beräknas för
arbetsgivaravgiftshöjningen, I gruppen av hushåll med de lägsta inkomsterna
dominerar dessutom pensionärerna som ju vid en ökning av mervärdeskatten
automatiskt kompenseras genom indexuppräkningen av utgående pensionsbelopp.

En
ytterligare fördelningspolitisk effekt som enligt min mening talar till
arbetsgivaravgiftshöjningens nackdel när det gäller att åstadkomma en allmän
åtstramning är att en sådan höjning endast träffar arbetsinkomster. Relativt
sett missgynnas alltså hushåll vars dominerande inkomstkälla är löner eller
rörelse- och jordbruksinkomster i förhållande till sådana där andelen
kapitalinkomster är större. Typiskt sett innebär detta att det är hushåll med
lägre inkomster som missgynnas i förhållande till dem med högre.

Sammantaget
kan man enligt min mening inte hävda att de fördelningspolitiska effekterna av
en höjning av arbetsgivaravgifterna i och för sig skulle vara gynnsammare än av
en höjning av mervärdeskatten.

Inom
den offentliga sektorn har den kommunala expansionen varit särskilt snabb.
Under åren 1975 och 1976 ökade den kommunala konsumtionen med ca 4,6 % per år.
Föreliggande kommunala utgiftsplaner pekar på en expansionstakt på ca 4 % per
år under de närmaste åren. Ett förverkligande av dessa planer kan inte bedömas
vara förenligt med en återställd samhällsekonomisk balans. Det skulle även
nödvändiggöra stora ökningar av den kommunala utdebiteringen under åren 1979
och 1980. Ar 1978 är kommunernas läge i finansiellt avseende mera gynnsamt på
gmnd av den kraftiga ökningen av skatteinkomsterna, som de automatiskt åtnjuter
detta år med gällande utbetalningssystem för kommunalskattemedel.

Mot
denna bakgmnd har regeringen vid överläggningar med kommunförbunden
aktualiserat frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa den
kommunala utgiftsexpansionen. Jag vill i detta sammanhang stryka under att det
är regeringens uppfattning att inom ramen för det totalt sett begränsade
utrymme som finns för kommunala utgiftsökningar bör barnomsorgen och långtidsvården
prioriteras,

I
fråga om statsbudgeten föreslår regeringen ett antal åtgärder som syftar till
att senarelägga eller inbespara vissa utgifter. En taxeöversyn kommer också att
genomföras. Jag återkommer senare till vad dessa åtgärder innebär mer i detalj.

Som
en ytterligare del av åtstramningspaketet har regeringen föreslagit (prop,
1976/77: 144) att en investeringsavgift införs för oprioriterade byggen som
påbörjas under perioden den 15 maj 1977den 1 juli 1978, Syftet är att hålla
tillbaka de inhemska anspråken på produktionsresurser inom byggnadssektorn och
dämpa den snabba kostnadsutvecklingen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 5

inom
denna sektor. Avgiften kommer också att underlätta kreditmarknadens uppgift
att prioritera nödvändiga investeringar i den utlandskonkurrerande sektorn. En
lugnare kostnadsutveckling kommer också att möjliggöra för kommunerna att till
rimliga kostnader fullfölja utbyggandet av förskolan. Avgiften tas ut för bl,
a, bensinstationer, parkeringsanläggningar, butiks-, kontors- och banklokaler,
idrottsanläggningar samt större fritidshus. Regeringen har begärt riksdagens
bemyndigande att få undanta arbete inom vissa regioner om det visar sig lämpligt
av sysselsättningsskäl.

Den
ekonomiska politiken har utformats mot bakgrund av en realistisk uppfattning
av Sveriges nuvarande situation. Läget är för dagen sådant att en åtstramning
krävs och det är nödvändigt att vi inte beviljar oss större standardökning
vare sig den tas ut i form av ökad offentlig konsumtion eller genom högre
privat konsumtion än vad som är förenligt med samhällsekonomisk balans. Genom
att hålla uppe efterfrågan i vår ekonomi och genom en aktiv
sysselsättningspolitik har det varit möjligt för oss att behålla full sysselsättning
trots den konjunkturnedgång som har drabbat den industrialiserade världen.
Priset har emellertid varit växande bytesbalansunderskott och den trenden måste
nu vändas.

Regeringen
tvekar inte att ta sitt ansvar för de åtgärder som behövs även om det ligger i
sakens natur att dessa inte kan vara populära. Det är emellertid endast genom
att lägga gmnden för en stark ekonomi som den fulla sysselsättningen i längden
kan tryggas och som ett framtida reformarbete kan förverkligas. Med fasthet och
ansvar kommer denna regering att som hittills föra en politik i hela folkets
intresse.

2
Besparingsåtgärder rörande statsbudgeten m. m.

I
syfte att förstärka statsbudgeten såväl under budgetåret 1977/78 som under
kommande budgetår föreslår regeringen en rad besparingar och andra åtgärder. En
del av dessa åtgärder kan regeringen själv besluta om. För andra krävs
riksdagsbeslut. Regeringen tar vidare initiativ till en rad utredningar om
besparingsmöjligheter inom olika områden.

Senareläggning
av byggrmdsinvesteringar m. m.

I
nuvarande ekonomiska läge är det lämpligt att senarelägga vissa statliga
byggen. Chefen för justitiedepartementet har funnit att nybyggnaden av ett
rättscentmm i Sollentuna kan uppskjutas. Viss senareläggning av ombyggnaden
för högsta domstolens kansli är också aktuell. De totala kostnaderna för dessa
byggprojekt beräknas till 47 milj, kr. Utgiftsminskningen under budgetåret
1977/78 beräknas till knappt hälften härav.

Med
stöd av lagen (1971: 1204) om byggnadstillstånd fastställer re-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 6

geringen
årligen ramar för igångsättning av sjukvårdsbyggnader. För år 1977 gäller en
ram på 1 300 milj. kr. för sjukvårdsbyggnader i allmänhet. Statsrådet
Troedsson har futmit att investeringsramen för år 1977 bör kutma minskas med 50
milj, kr,, vilket innebär en senareläggning av vissa planerade
igångsättningar.

För
investeringar inom postverket, televerket, statens järnvägar och statens
vägverks förrådsfond har för budgetåret 1977/78 upptagits investeringsanslag
om 124,9 milj. kr., 870,6 milj. kr,, 672,4 milj, kr. resp. 107,4 milj. kr.
Chefen för kommunikationsdepartementet har funnit att vissa byggnadsarbeten och
vissa investeringar i fasta anläggningar kan senareläggas. Besparingarna till
följd härav beräknas för budgetåret 1977/78 totalt uppgå till 15 milj, kr.

Inom
budgetdepartementets område har anvisats 510 milj. kr. till byggnadsarbeten för
statlig förvaltning och inköp av fastigheter m. m. Det är enligt min bedömning
möjligt att senarelägga vissa byggnadsarbeten och markförvärv. Efter samråd
med chefen för kommundepartementet har jag funnit att sådan senareläggning i
första hand bör kunna ske för byggnadsarbeten m. m. för länsförvaltningen. Bl.
a. bör planerade byggnadsobjekt i Malmö och Östersund senareläggas. Den beräknade
kostnadsbesparingen uppgår för budgetåret 1977/78 till ca 30 milj. kr. och för
budgetåren 1978/79 och 1979/80 till sammanlagt 30 milj. kr.

Under
samma anslag har vidare beräknats medel för om- och nybyggnader i de s. k.
Södra Klara-kvarteren i Stockholm, Med utgångspunkt i riksdagens beslut år
1975 om återflyttning till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen som bl. a.
innebär att det nuvarande kanslihuset skall tas i anspråk som riksdagshotell,
har ett omfattande planerings- och utredningsarbete inletts med sikte på att
samla departementen i Södra Klara-kvarteren och åstadkomma en rationell
lokallösning för regeringskansliet. Planeringen omfattar kvarteren Rosenbad,
Lejonet, Vinstocken, Johannes Större, Björnen, Loen, Tigern och Brunkhuvudet
och möjlighet att utnyttja kvarteret Beridarebanan 39,

Flera
skäl talar enligt min mening för att de planerade byggnadsarbetena i Södra
Klara m, m, inte utförs med den forcering som den nuvarande planeringen
innebär. För regeringskansliets del bör i första hand vissa av de
byggnadsarbeten senareläggas som inte behöver tas i anspråk för att evakuera
det nuvarande kanslihuset. Som ett led i stabiliseringsprogrammet är det
vidare önskvärt att även riksdagens återflyttning till Helgeandsholmen
senareläggs. Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen (KU 1976/77: 41)
synes ha ställt sig bakom tanken att den, om den beslutar sig för att
återflytta till Helgeandsholmen, kommer att vara installerad där år 1983,

Kostnadsbesparingen
för Södra Klara-projektet kan på redovisade grunder preliminärt beräknas till
35 milj. kr. för budgetåret 1977/78

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 7

och
för budgetåren 1978/79 och 1979/80 till sammanlagt ca 50 milj. kr. Önskvärdheten
av en senareläggning av tidpunkten för riksdagens återflyttning till
Helgeandsholmen bör ges riksdagen till käima.

Även
inom utbildningsområdet har vissa senareläggningar av byggnadsinvesteringar
bedömts möjliga. Statsrådet Mogård kommer senare att föreslå att
skolbyggnadsramen sänks med 60 milj, kr, från i budgetpropositionen angivet
belopp om 660 milj, kr.

Vid
sin genomgång av högskoleområdet har chefen för utbildningsdepartementet
kommit till slutsatsen att byggnadsstart kan senareläggas för de icke
laborativa institutionerna vid universitetet i Linköping, restaurangbyggnaden
inom Frescati-området för universitetet i Stockholm, ombyggnad för kemi vid
Chalmers tekniska högskola i Göteborg och en idrottshall vid gymnastik- och
idrottshögskolan i Stockholm, Totalt inom högskoleområdet berörs
byggnadsinvesteringar om ca 75 milj, kr. Effekten för budgetåret 1977/78 kan
beräknas till ca 30 milj, kr.

Chefen
för jordbruksdepartementet har funnit vissa möjligheter att senarelägga
byggstarten avseende ett antal objekt inom departementets verksamhetsområde.
Detta medför en besparing under budgetåret 1977/ 78 om sammanlagt ca 10 milj,
kr.

Övriga
besparingsåtgärder som beslutas av regeringen

Chefen
för utrikesdepartementet har beräknat att medelsförbrukningen under anslaget
till information om Sverige i utlandet för budgetåret 1977/78 kan reduceras med
300 000 kr. genom senareläggning av vissa projekt.

Regeringen
kommer i fråga om det internationella utvecklingssamarbetet under budgetåret
1977/78 att iaktta stor försiktighet när det gäller utbetalningar från
ointecknade reservationsmedel under anslaget för multilateralt bistånd. Dessa
uppgår f. n. till ca 200 milj, kr, I största möjliga utsträckning kommer
utbetalningar att förskjutas till slutet av budgetåret.

Chefen
för försvarsdepartementet har funnit att medelsförbrukningen avseende det
militära försvaret under budgetåret 1977/78 kan minskas med 150 milj, kr,
jämfört med de belopp som anges i prop, 1976/77: 74 angående totalförsvarets
fortsatta inriktning. De åtgärder som senareläggs avser repetitionsutbildning
för vissa lokalförsvarsförband för ca 10 milj. kr., senareläggning av
materielanskaffning rörande ett flertal mindre objekt för ca 90 milj. kr. samt
senareläggning av ett antal byggnadsåtgärder för ca 45 milj. kr. På
motsvarande sätt begränsas medels-förbmkningen för civilförsvaret med 5 milj.
kr. Denna senareläggning avser viss materielanskaffning för inemot 1 milj. kr,,
branddammar för ca 1 milj. kr., samt modernisering av befolkningsskyddsmm för
ca 2

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag g

milj,
kr. Den sistnämnda åtgärden medför en besparingseffekt även för kommunerna på
ca 1 milj, kr.

För
beredskapslagring avseende läkemedel m, m, har regeringen tidigare förordat
att 30 milj, kr, skall anvisas. Statsrådet Troedsson har funnit att
anskaffningar till ett belopp av 5 milj. kr. kan senareläggas. Vidare har till
kostnader för beredskapslagring av jordbraksprodukter anvisats drygt 10 milj,
kr. Chefen för jordbmksdepartementet har funnit att anskaffningar till ett
belopp av 5 milj, kr, kan senareläggas.

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar förvaltar i dag varulager av olika slag till ett
återanskaffningsvärde av ca 2 000 milj. kr. Chefen för handelsdepartementet har
funnit att utgiftema över statsbudgeten för investeringar i anläggningar och
vamlager för budgetåret 1977/78 kan minskas med inemot 15 milj, kr, genom vissa
senareläggningar av investeringar. Utrymme för de mest angelägna investeringar
som har föreslagits i prop, 1976/77: 74 bör dessutom kunna skapas genom
ytterligare omstrukturering av befintliga vamlager.

För
patent- och registreringsverket beräknades i budgetpropositionen under
programmet bolagsärenden ca 2,2 milj, kr, bl, a, för en väntad ökning av
efterfrågan på registerändringsärenden till följd av höjningen av
minimikapitalet för aktiebolag. Regeringen har föreslagit riksdagen (prop,
1976/77: 109) att tidpunkten för ikraftträdande av regeln om minsta
aktiekapital flyttas fram till år 1981, Medelsförstärkningen torde därigenom
kunna begränsas till 1 milj, kr.

Anslaget
till Sveriges Turistråd gmndar sig på överläggningar mellan stiftarna, dvs.
staten. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. Turistrådet befinner
sig ännu i ett uppbyggnadsskede, varför verksamheten ännu inte kräver resurser
av den storlek som riksdagen har anvisat. Anslaget kan ställas till
turistrådets disposition med en reduktion av 2 milj. kr.

Slutligen
har chefen för handelsdepartementet funnit att anslagen till statens pris- och
kartellnämnd (SPK) och konsumentverket kan minskas med sammanlagt 1 milj. kr.
Detta kan för SPK:s del ske genom bl, a. minskad projektverksamhet och för
konsumentverkets del genom bl. a. minskad produktion av informationsmaterial
och ökad avgiftsfinansiering. Härigenom kan anslagen minskas med 500 000 kr.
vardera. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslår att arbetsmarknadsstyrelsen
skall senarelägga 75 000 tjänstgöringsdagar för vapenfria tjänstepliktiga av
den totala ramen på 400 000 dagar för budgetåret 1977/78, Utbildningens totala
omfattning kommer därvid att bli av samma storlek som har planerats för
innevarande budgetår, Senareläggningen kan beräknas minska anslagsbehovet för
budgetåret 1977/78 med 4 milj. kr.

Vidare
kommer viss anskaffning avseende bl. a. ersättnmgsanskaff-ningar av
maskinutrustning för beredskapsarbeten att senareläggas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 9

För
inköp av viss utrustning och inredning till arbetarskyddsstyrelsens nybyggnader
i Västra Skogen i Solna samt arbetsmedicinska kliniken i Umeå har för
budgetåren 1975/761978/79 beräknats en medelsförbrukning på sammanlagt 34,9
milj. kr. Inflyttningen beräknas kunna ske under hösten 1979 vad beträffar
Västra Skogen och under första hälften av år 1979 vad beträffar
arbetsmedicinska filialen. Mot bakgrund av den tidtabell som nu gäller för
byggandet av dessa lokaler är det möjligt att utan att försena inflyttningen
förskjuta inköp av viss utmstning och inredning tiil ett värde av 3 milj. kr.
till budgetåret 1979/80.

Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet har funnit att förbrukningen av medel under
kommittéanslaget avsedda för forsknings- och utvecklingsarbete kan begränsas
med 1 milj, kr. för budgetåret 1977/78,

Chefen
för bostadsdepartementet har funnit att förbmkningen av medel under budgetåret
1977/78 under reservationsanslaget Bidrag till översiktlig planering m, m. bör
kunna begränsas med 2 milj, kr. Från anslaget utbetalas bidrag till kommunerna
främst för sådan kommunal översiktlig planering som hänger samman med den
fysiska riksplaneringen. Vidare lämnas stöd till sådan planering som
innefattar utveckling av planeringsmetoder. Den fysiska riksplaneringens
planeringsskede skall i stort sett vara avslutat under år 1977, även om visst
arbete inom områden med mera komplicerade planeringsproblem kommer att återstå
även efter denna tidpunkt, I avvaktan på den förestående minskningen av
medelsbehovet för dessa ändamål bör andra mer långsiktiga projekt, bl. a, vissa
utveckhngsprojekt, kunna senareläggas.

Chefen
för bostadsdepartementet kommer vidare att föreslå regeringen att den ram som
ställs till bostadsstyrelsens förfogande för beslut under nästa budgetår om lån
till kommunala markförvärv begränsas med 10 milj, kr. till 210 milj, kr.

Chefen
för industridepartementet räknar vidare med att vissa branschfrämjande
insatser för bl. a, teko-industrierna inom ramen för tidigare föreslagna, ökade
medel för företags- och branschfrämjande åtgärder kan senareläggas. Detta
medför en besparing under budgetåret 1977/78 med 3 milj, kr.

För
investeringar inom statens vattenfallsverk har i budgetpropositionen för
budgetåret 1977/78 upptagits ett investeringsanslag om drygt 2,2 miljarder kr.
Investeringar till ett totalt belopp av 100 milj. kr. bör enligt statsrådet
Johanssons förslag senareläggas.

Utöver
de besparingar som har redovisats i det föregående bör enligt min mening vissa
ytterligare begränsningar göras av de statliga myndigheternas utgifter. Dessa
begränsningar bör i princip beröra samtliga myndigheter utom affärsverken och
myndigheterna inom det militära försvarets område. Det ankommer på regeringen
att genom regleringsbrev ställa av riksdagen anvisade medel till myndigheternas
förfogande. Utgifterna för myndighetemas verksamhet redovisas normalt i reglerings-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag lo

breven
uppdelade i anslagsposter. Vissa anslagsposter, t. ex. för lönekostnader,
expenser och reseersättningar är maximerade medan andra får överskridas utan
särskilt beslut av regeringen. Avsikten är att i regleringsbreven för
budgetåret 1977/78 begränsa utnyttjandet av anvisade medel under maximerade
anslagsposter med i normalfallet 1 %, Det bör i sammanhanget erinras om att
överskridanden av maximerade anslagsposter i särskild ordning medgetts då så
erfordrats för att infria träffade kollektivavtal. Någon ändring i den
ordningen avses givetvis ej. Om någon myndighet skulle behöva vidta mer
ingripande åtgärder för att anpassa sig till den avsedda anslagsnivån kan detta
ge anledning till en översyn av verksamheten i sedvanlig ordning. Undantag från
begräns-ningsåtgärdema bör medges endast om särskilda skäl föreligger.

Besparingsåtgärderna
bör enligt regeringens uppfattning ligga i linje med strävandena att förenkla
och effektivisera myndigheternas interna administration medan den mot
allmänheten vända delen av serviceverksamheten i möjligaste mån bör lämnas
intakt.

Förslag
till riksdagen

Jag
övergår nu till att översiktligt redovisa de förslag till besparingar som
regeringen bör förelägga riksdagen för beslut. Berörda statsrådet anmäler dessa
frågor i särskild ordning.

De
nuvarande ersättningsreglerna vid läkemedelsinköp gäller sedan den 1 januari
1976. Rabatt utgår från sjukförsäkringen med 50 % av den del av kostnaden som
överstiger 5 kr. och med hela den kostnad som överstiger 35 kr, Maximiavgiften
per inköp är alltså 20 kr. Bl, a, mot bakgrund av den allmänna
kostnadsutvecklingen kan det finnas skäl att revidera dessa ersättningsregler.
Chefen för socialdepartementet föreslår att gränsen för full rabatt höjs från 5
till 10 kr. Maximiavgiften per inköp blir sålunda 25 kr. Härigenom begränsas
sjukförsäkringens kostnader med 75 milj. kr. för helt år, vilket medför en
förstärkning av statsbudgeten i motsvarande mån.

Socialstyrelsen
har föreslagit vissa förändringar beträffande kostnadsfria läkemedel till
kvinnor och barn. Samtidigt med att detta förslag genomförs bör reglerna för
tillhandahållande av vissa skyddsläkemedel närmare anknytas till vad som gäller
för läkemedel i övrigt. Kostnaderna överförs därmed från statsbudgeten till
sjukförsäkringen, vilket innebär att 5 milj. kr. kan sparas på budgeten.
Samtidigt uppstår en kostnadsökning inom försäkringen på 1 milj. kr.

Transportstödet
för Norrland m.m. infördes år 1971. I 1977 års budgetproposition har behovet av
bidragsmedel för budgetåret 1977/78 beräknats uppgå till 123 milj. kr. Chefen
för kommunikationsdepartementet har funnit att fraktbidraget för vissa
pappersprodukter kan slopas fr. o. m, den 1 januari 1978, Besparingseffekten
till följd härav kan uppskattas till ca 12 milj, kr. för heU budgetår.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag il

I
syfte att åstadkomma en rationellare och mindre kostnadskrävande organisation
av den kommunala vuxenutbildningen vidtas vissa ändringar i förordningen
(1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning. För att minska
skolöverstyrelsens administrativa börda i samband med statsbidragsgivning till
studiecirkelverksamhet och kanalisera statsbidragsgivningen genom studieförbunden
vidtas en ändring i förordningen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet.

Utredningar
om framtida besparingsmöjligheter

Sett
på något längre sikt torde ytterligare utgiftsbegränsningar kunna åstadkommas. Regeringen
avser att skyndsamt utreda en rad sådana besparingsmöjligheter.

Som
en följd av den sjunkande beläggningen på kriminalvårdsanstalterna beslutade
regeringen den 22 december 1976 om nedläggning av vissa anstalter. Enhgt en
rapport från riksrevisionsverket finns det utrymme för en fortsatt reduktion
med 300500 platser. Som ett led i besparingsåtgärderna bör det utredas vilka
ytterligare anstaher och avdelningar som skall läggas ned. En särskild
arbetsgrupp med representanter för justitiedepartementet och
kriminalvårdsstyrelsen arbetar redan med denna fråga.

Inom
nykterhetsvården har under senare år en viss platsminskning kunnat ske vid
nykterhetsvårdsanstalterna. Ytterligare 21 platser kommer att dras in genom
att den enskilda vårdanstalten Stora Främs-backa läggs ned den 1 juli 1979,
Socialstyrelsen får i uppdrag att undersöka vilka besparingar som kan göras
vid de statliga, erkända och enskilda nykterhetsvårdsanstalterna.

Beträffande
ungdomsvården har övervägts att stänga någon av utskrivningsavdelningarna.
Socialstyrelsen får i dag i uppdrag att utreda även denna fråga. En
omstrukturering av ungdomsvården och ett ändrat huvudmannaskap för skolorna
diskuteras i socialutredningen. Med tanke på skolornas osäkra framtid kan det
finnas skäl att begränsa investeringarna till att endast gälla sådana
underhållsåtgärder som är nödvändiga av arbetsmiljö-, hygieniska och liknande
skäl. Socialstyrelsen får i uppdrag att närmare utreda möjligheterna att
senarelägga vissa investeringar vid ungdomsvårdsskolorna.

Chefen
för ekonomidepartementet undersöker i vad mån begränsningar av
statistikproduktionen kan ske. Detta gäller t. ex. undersökningen av
hushållsgruppers sparande.

Det
totala investeringsbehovet för datamaskinutrustning inom den civila statsförvaltningen
beräknas i 1977 års budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil, 11) till 133
milj, kr, för budgetåret 1976/77 och till 146 milj. kr, för budgetåret 1977/78,
Med hänsyn till de förskjutningar av leveranser och betalningar som
erfarenhetsmässigt inträffar beräk-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 12

nades
anslagsbehovet för anskaffning av datamaskiner till 115 milj, kr, för
budgetåret 1977/78. En reviderad beräkning pekar mot en medels-förbrukning på
ca 60 milj. kr. för innevarande budgetår och ca 115 resp. 155 milj. kr. för
budgetåren 1977/78 och 1978/79. Det är enligt min mening angeläget att
undersöka möjligheterna att sänka medelsförbrukningen för budgetåren 1977/78
och 1978/79 bl, a. genom senareläggning av anskaffningar och genom
komplettering i stället för utbyte av utrustning. Jag kommer senare i dag att
föreslå att regeringen uppdrar åt statskontoret att komma in med förslag om
vilka planerade anskaffningar som kan senareläggas eller begränsas.

Regeringen
lämnar vidare vissa utredningsuppdrag till myndigheter inom utbildningsområdet
rörande mera långsiktiga besparingsprojekt i syfte att åstadkomma ett
rationellare resursutnyttjande. Särskild samordnad gymnasieskola är en
skolform som försöksvis tillämpas i vissa gymnasieregioner med relativt litet
elevunderlag. Genom bl. a. samläsning mellan linjer i olika ämnen kan
lärarlönekostnadema sänkas med ca 5 %. Såväl stat som kommun tillgodogör sig
denna besparing. Skolöverstyrelsen får i uppdrag att komma in med förslag om
en allmän övergång till s. k. särskild samordnad gymnasieskola i de
gymnasieregioner som har mindre än 500 16-åringar. Centrala
studiehjälpsnämnden får i uppdrag att intensifiera kontrollen vid utbetalning
av studiemedel och återkravsfunktionen.

Medelsberäkningen
för allmänna beredskapsarbeten sker i princip med utgångspunkt i en
konjunkturneutral sysselsättningsnivå. Anslagsbelastningen avgörs därför i
första hand av sysselsättningsutvecklingen. Arbetslöshetens struktur har
ändrats som en följd av samhällsutvecklingen. En allt större del av
arbetslösheten faller numera på tjänstesektorn. Detta har medfört ett behov av
beredskapsarbeten anpassade till denna nya kategori arbetslösa. En fortsatt
övergång till sysselsättningsintensiva och dagsverksbilliga arbeten inom
tjänste- och vårdsektorn samt kultur- och landskapsvård kan väntas. Ett
utredningsarbete pågår inom arbetsmarknadsdepartementet i syfte att finna ett
statsbidragssystem som bättre än det nuvarande stimulerar kommunerna att
prioritera sådana arbeten. Detta bör på sikt få till följd ett relativt sett
lägre medelsbehov för beredskapsarbeten vid en konjunkturneutral
sysselsättningsnivå.

Chefen
för industridepartementet avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt
Sveriges geologiska undersökning (SGU) att utreda hur kostnaderna för
framställning av geologiska kartor skall kunna minskas, I uppdraget kommer att
ingå att SGU under hösten 1977 skall redovisa vilka åtgärder med detta syfte
myndigheten avser att vidta för att snarast möjligt förbättra ekonomin på
nämnda område. Härvid bör även möjligheterna att öka karteringens intäkter
redovisas, I uppdraget bör också ingå att se över möjligheterna att minska de
erforderliga insatserna för främst karteringsverksamheten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga
2 Reviderat budgetförslag 13

Verksamheten
vid Aktiebolaget Atomenergi har de senaste åren medfört stora underskott i
rörelsen. En orsak till detta har varit det kraftiga underskottet för driften
av den s. k. R 2-reaktorn. Kostnaderna för driften av reaktorn beräknas under
budgetåret 1977/78 till 23 milj. kr,, varav staten förutses lämna ett
driftbidrag om 85 %, Fortsatt reaktor-drift på längre sikt kräver ytterligare
ökade anslag. Mot denna bakgrund har bolaget anmodats att i samband med anslagsframställningen
för budgetåret 1978/79 särskilt belysa möjligheten att avveckla statsanslaget
till R 2-reaktorn med utgången av budgetåret 1979/80, Statsrådet Johansson
avser att återkomma i frågan när nödvändigt underlag föreligger.

Översyn
av taxor och avgifter

Flera
faktorer, bl. a, kostnadsutvecklingen, har medfört att vissa taxor och avgifter
som tas ut i olika statliga verksamheter inte ger avsedd full
kostnadstäckning, I flera fall bör också övervägas om subventionering av taxor
alltjämt är motiverad. Regeringen uppdrar därför i dag åt riksrevisionsverket
att gÖra en översyn av taxor och avgifter som tas ut av vissa myndigheter. Som
exempel på myndigheter där jag bedömer det som möjligt att förbättra
kostnadstäckningen kan nämnas Tiksantikvarieämbetet, lantbmksnämnderna och
länsstyrelserna.

Vid
sin översyn har chefen för justitiedepartementet funnit att vissa taxor och
avgifter som bl. a, tas ut av polisen, datainspektionen och
in-tskrivningsmyndigheterna bör ses över.

Vissa
taxor och avgifter bör utredas i särskild ordning. Chefen för
utrikesdepartementet har vid sin genomgång funnit att vissa expeditions- och
förrättningsavgifter för UD:s bistånd i arvsärenden kan höjas. Förslag kommer
inom kort att redovisas för regeringen.

Chefen
för kommunikationsdepartementet har funnit att frågan om utökad
avgiftsfinansiering vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut bör
prövas. Detta bör ske i samband med pågående utredning om institutets
verksamhet och organisation. Chefen för ekonomidepartementet har när det
gäller statistiska centralbyråns verksamhet utgått från den av statsmakterna
uttalade strävan till en ökad inriktning på självfinansierad
uppdragsverksamhet inom statistikproduktionen (prop. 1976/77: 100 bil. 10, FiU
1976/77: 12, rskr 1976/77: 128). I enlighet härmed får centralbyrån i uppdrag
att lägga fram förslag till överföring av partisympatiundersökningarna från
anslags- till uppdragsfinansiering. Chefen för ekonomidepartementet avser
vidare att låta undersöka möjligheterna att uppdragsfinansiera också andra
områden av den nuvarande statistikproduktionen. En övergång till ökad
uppdragsverksam-liet kommer att få genomslagskraft först under budgetåret
1978/79,

Kostnaderna
för patent- och registreringsverkets verksamhet skall

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 14

täckas av de avgifter som verkets kunder erlägger. I
budgetpropositionen angavs vidare att det under budgetåret 1977/78 kan bli
nödvändigt att höja vissa avgifter under programmet patentärenden. Regeringen
beslutar i dag att vissa avgifter skall höjas fr, o, m, den 1 juli 1977, Avgiftshöjningarna
beräknas medföra en inkomstökning med ca 10 milj. kr.

De statliga bidragen till statens provningsanstalt har
under senare år ökat kraftigt, bl. a. till följd av omlokaliseringen till
Borås. Med anledning av detta pågår en översyn av taxesättningen vid
anstalten. Dessutom bereds f. n, inom industridepartementet frågor om
finansiering av riksmätplats- och riksprovplatsorganisationen samt avgifter för
provningsanstaltens verksamhet i samband med kontroll av färdigförpacka-de
varor. Bl, a, mot denna bakgrund bör det vara möjligt att genom en justering av
såväl taxor som principerna för dessa inom området för officiell provning och
kontroll förbättra provningsanstaltens ekonomi. I detta sammanhang bör även
relationen mellan uppdragsverksamhet och forsknings- och utvecklingsarbete vid
provningsanstaltens olika avdelningar ses över inom ramen för en långsiktig
verksamhetsplan. Stats rådet Johansson kommer senare denna dag att föreslå
regeringen att lämna provningsanstalten ett uppdrag med denna innebörd.

Även i fråga om taxor och avgifter kommer vissa förslag
att föreläggas riksdagen. Således vill jag avslutningsvis nämna att statsrådet
Troedsson denna dag lägger fram förslag om full kostnadstäckning i den statliga
läkemedelskontrollen samt att statsrådet Friggebo föreslår att ersättning tas
ut för bostadslånemyndigbeternas kostnader för lånehanteringen vid nyupplåning
och övertagande av lån som kan förenas med räntebidrag,

Tillsanmians kan de besparingsåtgärder rörande
statsbudgeten, som jag nu har redovisat, beräknas minska statsutgifterna för
budgetåret 1977/78 med ett belopp av storleksordningen 700 milj. kr. Jag
bortser då från effekterna av ändrade taxor och avgifter, vilka ännu är svåra
att bedöma. Därtill kommer en rad åtgärder som får effekt först på något längre
sikt. I följande tabell redovisas en överslagsmässig beräkning av
budgeteffekterna för nästa budgetår.

Tabell 1. Besparingar under budgetåret 1977/78

Besparingseffekt (milj. kr.)

S;enareläggning av byggnadsinvesteringar 180

Övriga besparingar som beslutas av regeringen 430

Förslag till riksdagen 90

Summa 700

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 15

3
Statsfinansiella perspektiv på längre sikt

En
analys av de statsfinansiella perspektiven på längre sikt kan göras med
utgångspunkt i den långtidsbudget som fogas till det reviderade;
budgetförslaget som bilaga 1. Långtidsbudgeten har utarbetats inom
budgetdepartementets budgetavdelning efter samråd med berörda departement.

Långtidsbudgetens
syfte är att kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av
redan fattade beslut och gjorda åtaganden. På utgiftssidan är långtidsbudgeten
en kalkyl över storleken av de finansiella och reala resurser som behövs för
att av statsmakterna uppställda mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden
infrias. För att en analys av de statsfinansiella perspektiven på längre sikt
skall vara möjlig krävs också en framskrivning av statsinkomsterna. Till
skillnad från vad som varit fallet i längtidsbudgetama under senare är
redovisas därför i år en inkomstberäkning för hela långtidsbudgetperioden.
Därmed kan också en beräkning av statsbudgetens saidoutveckling göras. På detta
sätt kan långtidsbudgeten infogas i ett samhällsekonomiskt perspektiv.

På
inkomstsidan har i långtidsbudgeten förutsatts att inkomstskatten anpassas till
prisutvecklingen så att inte inflationen medför skatteskärpningar på
inkomstökningar som är rent nominella. I övrigt har antagits oförändrade
skatte- och avgiftssatser i den mån inte höjningar har beslutats eller
aviserats.

Långtidsbudgeten
är varken en plan för den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest
sannolika utvecklingen. Inga försök görs att förutse vilka nya beslut som kan
komma att fattas under perioden. Avsikten med långtidsbudgeten är i stället att
visa vilken statsfinansiell utveckling som blir följden om nya åtaganden över
huvud taget inte görs och om statsinkomsterna utvecklas enligt vissa
antaganden. Mot denna bakgrund kan budgetpolitikens förutsättningar diskuteras.
Förslag om nya aktiviteter kan bedömas och omprövning av redan gällande program
kan aktualiseras.

Genom
sin stora tyngd i samhällsekonomin spelar statsbudgeten en avgörande roll för
landets ekonomiska utveckling. Statens och kommunernas sammanlagda utgifter
för konsumtion och investeringar tar i anspråk ungefär 1/3 av de totala
ekonomiska resurserna (bruttonationalprodukten). En avsevärd del av
kommunernas konsumtion och investeringar finansieras genom bidrag från
statsbudgeten. Dessutom sker en mycket betydande inkomstöverföring från
statsbudgeten till andra delar av ekonomin, främst hushållen.

Storleken
av det totala resursutrymmet i ekonomin avgör möjligheterna att tillgodose
olika gruppefs anspråk på bl. a. olika offentliga tjänster, på investeringar
och på egen konsumtion. Det totala resursutrymmet är också i sin tur beroende
av de offentliga utgifternas omfattning och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag i6

inriktning.
En av huvuduppgifterna för den statliga budgetpolitiken är att göra en sådan
avvägning mellan den offentliga sektorns efterfrågan på varor och tjänster och
andra sektorers anspråk på ekonomiskt utrymme att balans mellan totala anspråk
och tillgängliga resurser kan upprätthållas. Detta kan ske genom en lämplig
avvägning av skattepolitik och utgiftspolitik.

För
att bli meningsfull måste en bedömning av budgetpolitikens förutsättningar
göras mot bakgrund av beräkningar av de totala resursan-språken i ekonomin
ställda mot uppskattningar av det framtida resurs-utrymmet. Vidare måste den
finansiella utvecklingen analyseras. Sådana beräkningar utförs i de statliga
långtidsutredningarna. Mot bakgrund av bl. a. kartläggningar av planer och
beslut inom olika samhällssektorer diskuterar långtidsutredningarna alternativ
för samhällsutvecklingen som uppfyller kraven på ekonomisk balans.
Förutsättningarna för den svenska ekonomins utveckling analyserades senast
ingående av 1975 års långtidsutredning, som omfattade perioden 19751980.

Långtidsutredningens
beräkningar av det utrymme som kan stå till förfogande för framtida
resursanvändning byggde på vissa antaganden om produktionskapacitetens
utveckling. Dessa bedömningar baserades i första hand på uppskattningar av hur
arbetskraften och dess produktivitet skulle komma att utvecklas. Antalet
personer i de förvärvsarbetande åldrarna beräknades minska något under
perioden. Främst på grund av en förutsatt ökning av kvinnornas förvärvsfrekvens
bedömdes emellertid antalet sysselsatta öka. Det ökande deltidsarbetet samt införandet
av en femte semestervecka ansågs emellertid innebära att de totala
arbetskraftsresurserna mätta i arbetade timmar kunde väntas minska med 0,2 %
per år under perioden 19751980 vid oförändrad veckoarbetstid.

Vad
gäller produktiviteten räknade långtidsutredningen med en fortsatt
uppbromsning av produktivitetstillväxten. Under 1960-talet var den
genomsnittliga årliga produktivitetsstegringen för ekonomin som helhet

4.8
%. Under åren 19701975 kan den
trendmässiga produktivitetstillväxten bedömas ha uppgått till 4,1 % per år.
Inom industrin har produktivitetstillväxten varit betydligt snabbare,
nämligen 7,2 % resp.

5.8
% för de angivna perioderna.
För perioden 19751980 räknade långtidsutredningen med en ökningstakt av
produktiviteten i ekonomin som helhet om 3,2 % per år. Därvid förutsattes en
ungefär oförändrad produktivitetsstegring inom industrin jämfört med perioden
19701975. Mot bakgrtind av sina antaganden räknade långtidsutredningen med en
årlig real tillväxt i vår ekonomi om ca 3 % per år under perioden 1975 1980
under förutsättning av oförändrad veckoarbetstid.

Långtidsutredningen
hade som gemensam utgångspunkt i de altema-tiv för den ekonomiska utvecklingen
som redovisades att transaktionerna med omväriden skulle balansera år 1980.
Denna utgångspunkt var sty-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag n

rande
för de alternativ som presenterades för resursernas användning. Eftersom
långtidsutredningen förutsatte en fortsatt snabb ökning av underskotten i
tjänste- och transfereringsbalanserna måste handelsbalansen i motsvarande mån
kompensera genom en stark ökning av varuexporten och en återhållsam utveckling
för varuimporten.

Långtidsutredningen
hade därvid som utgångspunkt ett underskott i bytesbalansen för år 1975 om 8 å
9 miljarder kr., varav ungefär hälften ansågs återspegla en strukturell
obalans medan återstoden antogs vara beroende av det rådande konjunkturläget.
Den kraftiga exportökning som förutsattes ansågs nödvändiggöra att svenskt
näringsliv hävdade sig i den internationella konkurrensen och även ökade sina
marknadsandelar. En förutsättning var vidare att exportindustrin och de importkonkurrerande
hemmamarknadsindustriema kunde öka sina investeringar i snabbare takt än under
första hälften av 1970-talet.

Långtidsutredningen
skisserade fyra alternativa vägar att uppnå målet om balans i
utrikesbetalningarna till år 1980. Två av dessa alternativ fömtsatte att
konsumtionsutrymmet utnyttjades till att sänka veckoarbetstiden med 2,5 timmar
med påföljd att tillväxttakten i ekonomin beräknades sjunka till strax under
2,5 %. De två övriga alternativen fömtsatte oförändrad veckoarbetstid och en
resurstillväxt om ca 3 %. Utredningen ställde i dessa senare alternativ valet
mellan en prioritering av privat eller offentlig konsumtion. Det ena
alternativet (alt, 1) innebar en årlig tillväxt i den privata konsumtionen av
3,0 % och en årlig ökning av den offentliga konsumtionen om 1,5 %. I det andra
alternativet (alt. II), som prioriterade den offentliga konsumtionen, hade
denna beräknats kunna öka med 2,9 % om året under det att den privata
konsumtionsökningen pressats ned till 2,0 % om året.

Tabell
2. Sammandrag av försörjningsbalansen 19701980 enligt långtidsutredningen

Årlig
procentuell volymförändring

1970 1975

1975

1980

40 tim.

,
arbets-

37,5 tim

.
arbets-

vecka

vecka

Alt. I

Alt. II

Alt. III

Alt. IV

BNP

2,9

3,2

2,9

2,5

2,3

Import

5,7

6,4

5,3

5,2

4,7

Privat
konsumtion

2,3

3,0

2,0

2,0

1,5

Offentlig
konsumtion

3,3

1,5

2,9

1,2

1,9

Investeringar

1,0

2,6

2,7

2,2

2,2

Export

8,2

7,7

6,7

6,6

6,2

Då
långtidsutredningens beräkningar behandlades av riksdagen nåddes bred
parlamentarisk enighet om att riktpunkten borde sättas någonstans mellan
utredningens alternativ I och II.
Alternativen III och IV,

2
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Rev. budgetförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag i8

som
innebar en allmän förkortning av veckoarbetstiden under perioden 19751980,
avvisades.

Det
av utredningens alternativ som gav förtur åt den offentliga konsumtionsökningen
ansågs av riksdagen knappast ge utrymme för en rimlig realinkomstutveckling
för den aktiva delen av befolkningen. Anledningen till detta var att en stor
del av det begränsade utrymmet för privat konsumtionsökning skulle komma att
tas i anspråk av det växande antalet pensionärer och av gruppen nytillträdande
på arbetsmarknaden. Det återstående utrymmet gav då knappast förutsättningar
för en rimlig realinkomstutveckling för övriga grupper. Riksdagen ansåg å
andra sidan att det alternativ som lade tyngdpunkten på den privata konsumtionens
ökning inte gav tillräckligt utrymme för de mest angelägna reformerna inom
åldringsvård och barnomsorg.

Som
en komplettering till den realekonomiska analysen gjorde långtidsutredningen
beräkningar också av alternativens finansiella innebörd och konsekvenser.
Utgångspunkten var även här ett återställande av balansen i
utrikesbetalningarna år 1980, Detta innebar att långtidsutredningen antog att
det totala sparandeunderskott i vår ekonomi som representeras av
bytesbalansunderskottet skulle vara eliminerat vid denna tidpunkt. Utredningen
förde därvid ett resonemang om hur den nödvändiga inhemska sparökningen skulle
kunna åstadkommas.

Utredningen
hade som utgångspunkt fördelningen av det finansiella sparandet på olika
sektorer år 1975. Bilden var då att det betydande negativa sparandet inom
sektorerna bostäder och företag i huvudsak balanserades av det positiva
sparandet inom AP-fonden och hushållen. Statens och kommunernas negativa
finansiella sparande svarade ungefär emot samhällets totala negativa
finansiella sparande, dvs. bytesbalansens underskott. Utredningen skisserade
olika vägar för att till år 1980 nedbringa detta underskott till noll. Med de
antaganden i övrigt som utredningen gjorde skulle under perioden det
finansiella sparandet inom sektorerna bostäder och företag i alla alternativen
komma att minska. Utvecklingen inom AP-fonden skulle innebära ett något ökat
sparande men inte tillräckligt for att kompensera bortfallet inom de nyssnämnda
sektorerna. För hushållens del antog utredningen att sparkvoten skulle ligga på
den förhållandevis höga nivån 8 % till år 1980,

Denna
utredningens kalkyl gav vid handen att praktiskt taget hela bördan av att
eliminera det totala underskottet måste läggas på stat och kommun. Enligt
utredningens bedömningar förutsatte detta en skärpning av finanspolitiken i
förhållande till utvecklingen under perioden 19701975. Under denna period
ökade det statliga budgetunderskottet relativt kraftigt. Ökningen av
statsutgifterna kunde därigenom ske vid en lägre genomsnittlig skatte- och
avgiftsfinansiering än under tidigare år. Den av utredningen förutsedda
utvecklingen fram till år 1980 ställde krav på att staten minskade sitt
budgetunderskott, vilket beräknades få

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 19

till
konsekvens en skärpning av skatte- och avgiftsutvecklingen även vid den antagna
höga sparkvoten i hushållssektorn.

Utvecklingen
under de första åren av långtidsutredningens beräkningsperiod, kan nu
överblickas. Det kan därvid konstateras att utvecklingen blivit i viktiga
avseenden en annan än den av långtidsutredningen kalkylerade.

De
båda alternativ mellan vilka riksdagen angav att målsättningen för perioden
19751980 borde läggas angav som gränsvärden för den offentliga konsumtionens
årliga ökning 1,5 % resp. 2,9 %. Under åren 1975 och 1976 har emellertid den
genomsnittliga årliga tillväxttakten för den offentliga konsumtionen varit ca 4
%. För den privata konsumtionens del angavs ett intervall mellan 2 % och 3 % i
årlig ökning. Den privata konsumtionen under åren 1975 och 1976 har emellertid
ökat med ca 3,5 % årligen. Investeringarna däremot har inte ökat i den omfattning
som angavs i långtidsutredningens beräkningar. Tillväxten i ekonomin under åren
1975 och 1976 låg på 1/3 av den trendmässiga tillväxttakt som förutsattes av
långtidsutredningen.

Också
vad gäller bytesbalansen har utvecklingen gått i en annan riktning än den som
angavs av långtidsutredningens beräkningar. Industrins försvagade
konkurrenskraft har kraftigt bidragit till att försämra balansen mellan export
och import. I stället för en förbättring av det allvarliga bytesbalansläget
under utgångsåret 1975 uppvisar året 1976 en ytterligare försämring av
bytesbalansen.

Den
utveckling som har ägt rum under den hittills förflutna delen av
långtidsutredningens kalkylperiod är emellertid resultatet av en politik som
har utformats under bred parlamentarisk enighet. Genom denna politik har
arbetslösheten i Sverige kunnat hållas på en internationellt sett unikt låg
nivå under den ekonomiska kris som drabbat de industrialiserade länderna.
Dagens situation innebär också vissa andra fördelar. Arbetskraften finns
tillgänglig i företagen, och värdefulla investeringar i utbildning och
produktionskapacitet har kunnat göras. Därigenom finns goda förutsättningar att
öka produktionen och produktiviteten. Detta har emellertid skett till priset av
en ökad utlandsupplåning.

Den
långtidsbudget som nu läggs fram omfattar perioden 1977/78 1981/82, Med
långtidsbudgetens utgångspunkt om oförändrade skatteregler och med de
antaganden som gjorts om den totala lönesummans och bruttonationalproduktens tillväxt
skulle de totala statsinkomsterna komma att öka med 7,2 % årligen under
perioden. Den snabbaste ökningstakten redovisas under inkomstskattetiteln, som
beräknas öka med 9,3 % om året. Härvid har antagits att inkomstskatteskalan och
grundavdraget fr. o. m. beskattningsåret 1978 kommer att anpassas till prisutvecklingen
så att inte inflationen medför skatteskärpning på inkomstökningar som är rent
nominella. Lönesumman har i långtidsbudgeten schablonmässigt antagits stiga
med 7 % ärligen och bruttonationalproduk-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

ten med 3 % i volym.
För år 1978 och framåt har antagits en prisstegringstakt om 4 % per år. Att
inkomstskattetitelns årliga ökning under perioden ligger över lönesummans ökning
beror delvis på att den antagna indexregleringen endast skulle motverka
skatteskärpning på den del av löneökningen som motsvaras av en prisstegring. De
reallönehöjningar som ingår i kalkylen träffas även i fortsättningen enligt
långtidsbudgetens metodik av skattesystemets progressivitét. Därutöver påverkas
utvecklingen också av variationer i utbetalningen av kommunalskattemedel.
Inkomstskattetitelns tillväxt är lägre under budgetåret 1978/79 än under
perioden i övrigt främst till följd av stora utbetalningar till kommunerna av
kommunalskattemedel under detta budgetår. Mervärdeskattesatsen har antaghs
vara 17,1 % under hela perioden. Inkomsterna av mervärdeskatt och
arbetsgivaravgifter beräknas öka i stort sett i samma takt som lönesumman.
Volymskatter och övriga skatter beräknas öka ungefär i takt med den totala
produktionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
3. Statsinkomsternas utveckling 1971/72-(Milj. kr.)

-1981/82 i löpande priser

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1971/72
1975/76

1977/78

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1977/78

1981/82

Inkomstskattetiteln
Mervärdeskatt Allmän arbetsgivaravgift Övriga inkomster

Summa

+ 19,7 + 11,9 + 24,7 + 11,4

+ 16,0

45 365

27 750

7 292

34 136

114 543

+ 9,3 + 8,6

+ 6,7 + 3,2

+7,2

De
totala statsutgifterna beräknas i fasta priser öka med i genomsnitt 2,2 %
årligen under långtidsbudgetperioden. Liksom under den gångna perioden svarar
utgifterna för folkpensioner m. m. och för stöd till barnfamiljer för en
dominerande del av de framtida ökningarna. Detta är en konsekvens av de
utfästelser som under bred politisk enighet gjorts till dessa grupper. Den i
särklass snabbaste ökningstakten utvisar emellertid utgifterna för
statsskuldräntor. Detta beror i sin tur på den saldoutveckling som följer av
långtidsbudgetens antaganden.

En
analys i reala termer bekräftar den tidigare observerade tendensen att
transfereringarna numera svarar för en dominerande del av statsutgifternas
ökning. Under längtidsbudgetperioden beräknas transfereringarna öka med 4,4 %
åriigen i volym. Detta förklaras till en del av att de stigande utgifterna för
statsskuldräntor ingår i denna utgiftsgrupp. Den dominerande delen av
transfereringarna går emellertid till hushållen, och även dessa
inkomstöverföringar beräknas växa i relativt snabb takt, med 2,3 % per år.
Ökningen blir störst mellan budgetåren 1977/78 och 1978/79.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
4. Utvecklingen av transfereringarna

(Volymförändring)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1971/72

1975/76

Anslag 1977/78 (avrundat till tiotal milj. kr.)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1977/78 1981/82

Transfereringar Till hushåll Internationella Övriga

-10,5

+ 3,1 + 14,3 +21,3

52 590

31 310

2 670

18 610

+4A + 2,3 +2,1 +7,5

De
utgiftsbindningar för framtiden som långtidsbudgeten anger vad gäller den
statliga konsumtionen stannar vid en årlig ökningstakt om 1,0 %. Genom att de
statliga driftbidragen till kommunal konsumtion beräknas öka med 2,8 % om året
i volym blir emellertid den sammanlagda ökningstakten för
konsumtionsutgifterna över statsbudgeten 1,8 % årligen i fasta priser. Såväl
utgifterna för statliga investeringar som för investeringsbidrag till
kommunerna beräknas minska under perioden. Detta är emellertid en naturlig
konsekvens av långtidsbudgetens beräkningsmetodik, som innebär att avgränsade
investeringsprogram i princip beräkningsmässigt inte förlängs sedan de
avslutats.

Tabell
5. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Volymförändring)

Genomsnittlig
procentuell förändring 191 Mil 1975/76

Anslag 1977/78 (avrundat till tiotal milj. kr.)

Genomsnittlig

procentuell

förändring

1977/78

1981/82

Konsumtionsutgifter

+3,6

56 070

+ 1,8

Statliga

Driftbidrag
till kommuner

+ 1,4

+2,4

32 470 23 600

+ 1,0

+ 2,8

In
vesteringsutgifter

+ 7.9

13 520

-4,6

Statliga

Investeringsbidrag till kommuner

+4,5 -9,6

11 660 1 860

-4,9 -3,1

Summa
konsumtions- och investeringsutgifter

+ 3,3

69 590

+0,6

Den
bindning i fråga om framtida utgifter för statlig konsumtion som anges i
långtidsbudgeten överensstämmer med den miniminivå om en årlig ökning med 1 %
som beräknades av långtidsutredningen. Vad gäller de statliga driftbidragen
till kommunal konsumtion uppvisar dessa en något snabbare ökningstakt än den
miniminivå som beräknades av långtidsutredningen för den kommunala
konsumtionens ökning. Det bör emellertid noteras att många remissinstanser
ansåg denna ökningstakt vara otillräcklig för att infria ens absolut nödvändiga
anspråk på samhällsservice.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 22

Den
saidoutveckling för statsbudgeten som framkommer vid en sammanställning av
långtidsbudgetens utgifts- och inkomstkalkyler i löpande priser visas i tabell
6. Som framgår av tabellen uppvisar budgetsaldot en betydande ökning till
budgetåret 1978/79. Även under de efterföljande budgetåren är underskotten
mycket höga. Denna saidoutveckling baseras på de antaganden rörande bl. a.
pris- och löneutveckling som gjorts i långtidsbudgetkalkylen. Beräkningar som
utförts med utgångspunkt i alternativa antaganden visar emellertid att bilden i
stort av budgelsal-dots utveckling inte pä något avgörande sätt rubbas av
variationer i antagandena. Orsaken till detta är bl. a. att en snabbare löne-
och prisstegringstakt visserhgen leder till en snabbare ökning av
statsinkomsterna men också till väsentliga ökningar på utgiftsstidan.

Tabell
6. Budgetsaldots utveckling 1976/771981/82

(Milj.
kr., löpande priser)

1976/77
1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

Inkomster
103 438 114 543 120 111 131611 142 586 151388

Utgifter
117 122 128 433 138 102 146 059 154 883 163 343

Saldo
-13 684 -13 890 -17 991 -14 448 -12 297 -11955

Ställda
i relation till bruttonationalprodukten har budgetunderskotten under 1970-talet
visat en stigande tendens. Saldoutvecklingen mätt på detta sätt under början av
1970-talet och under långtidsbudgetperioden framgår av tabell 7.

Tabell
7. Det statliga budgetunderskottet i procent av BNP i löpande priser

70/71
71/72 72/73 73/74 74/75 75/76 76/77 77/78
78/79

(ber.)
(ber.) (ber.)

79/80
(ber.)

80/81
(ber.)

81/82 (ber.)

-1,5
-1,9 3,0 -4,0 -4,0 -1,2 -4,0 -3,8 -4,6

-3,4

-2,7

-2,5

Det
långsiktiga målet om jämvikt i bytesbalansen fastslogs av riksdagen vid
behandlingen av långtidsutredningen och lämnades också utan erinran i den
allmänna debatten. Målet om en återgång på sikt till balans i
utlandsbetalningarna gäller alltjämt, även om Sverige får räkna med att bära
sin del av OECD-ländernas samlade underskott gentemot de oljeexporterande
länderna. Utvecklingen under den tid som gått sedan långtidsutredningen
framlades har emellertid medfört att utgångspunkterna för den nödvändiga
återanpassningen nu är väsentligt ogynnsammare.

Statsbudgetens
negativa saldo speglar ett motsvarande statligt upplåningsbehov. Det har
hittills varit möjligt att placera de stigande budgetunderskotten under
1970-talet på den svenska kreditmarknaden. I

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 23

syfte
att bereda andra sektorer utrymme på den svenska marknaden har emellertid på
sista tiden en viss statlig utlandsupplåning ägt rum.

För
att fortsatta stora statliga budgetunderskott skulle kunna vara förenliga med
målet om återvunnen jämvikt i bytesbalansen krävs att andra inhemska sektorer
skulle kunna bereda staten det kreditmarknads-utrynune som behövs. Mot bakgrund
av sina reala beräkningar tecknade långtidsutredningen en bild av den
finansiella utvecklingen som visade att varken AP-fonden, bostadssektorn,
företagssektorn eller hushällen kunde erbjuda något sådant
kreditmarknadsutrymme. Enligt långtidsutredningens beräkningar lades därför i
allt väsentligt på statsbudgeten uppgiften att åstadkomma den totala
sparökning som krävdes för att täcka såväl bytesbalansens underskott som
förutsedda spar-minskningar inom andra inhemska sektorer.

Utgångspunkterna
för placering av statliga budgetunderskott torde snarast ha försämrats något
under den tid som gått sedan utredningen lades fram. AP-fondens sparande antas
nu inte stiga under de närmaste åren, och inte heller sparandet inom
bostadssektorn kan beräknas öka. Hushållens sparkvot har minskat något från sin
mycket höga nivå år 1975, och det är självfallet angeläget att
hushållssparandet stimuleras. Budgetpolitiken kan emellertid inte baseras på
att hushållssektorn eller företagssektorn i någon större utsträckning skall
kunna bidra till att täcka det totala sparandeunderskottet i ekonomin.

Det
är följaktligen uppenbart att budgetunderskott av den storleksordning som
långtidsbudgeten utvisar inte kan accepteras under de kommande åren. Detta
kommer att ställa hårda krav på finanspolitiken.

För
statsinkomsternas del innebär långtidsbudgetkalkylen att det samlade uttaget
av skatter och avgifter stiger något under perioden. Då är emellertid att märka
att det samlade skatte- och avgiftsuttaget som andel av bruttonationalprodukten
stigit snabbt under de senaste åren och nu uppnått en internationellt sett
mycket hög nivå. Under åren 19701975 steg det samlade uttaget av skatter och
avgifter mätt som andel av bruttonationalprodukten från ca 40 % till ca 45 %.
Stegringen mellan åren 1975 och 1976 har varit mycket kraftig, och skatte- och
avgiftsandelen för år 1976 kan beräknas uppgå till drygt 50 %. Om
budgetunderskotten i framtiden genom åtgärder avseende statsbudgetens
inkomstsida skall kunna nedbringas till en rimlig nivå torde det krävas att
skatte- och avgiftsandelen höjs utöver vad som följer av
längtidsbudgetkalkylen.

Situationens
allvar framträder än mer vid en närmare granskning av långtidsbudgetens
utgiftssida. Långtidsbudgetens tekniska beräkningsmetodik innebär bl. a. att
krontalsbestämda inkomstöverföringar i princip beräknas ligga stilla även i
långtidsbudgetens kalkyl i löpande priser. Ett faktiskt genomförande av
långtidsbudgetens utgiftsprogram skulle innebära en successiv urholkning av det
samhälleliga stödet till åtskilliga grupper i samhället.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 24

Även
på många områden som under senare år inte varit föremål för direkta reformer
skulle ett omsättande av långtidsbudgetens utgiftsprogram i verkligheten
upplevas som en väsentlig omsvängning. För kommunernas del innebär den i
långtidsbudgeten tillämpade tekniken att några insatser från statsbudgeten
utöver vad som följer av gällande statsbidragssystem inte är att påräkna.

Långtidsbudgeten
är emellertid inte ett handlingsprogram för framtiden. Den framtida
samhällsutvecklingen kommer att ställa nya krav på offentliga insatser. For att
successivt kunna anpassa den offentliga sektorn till medborgarnas förändrade
behov krävs också en fortlöpande omprövning av pågående aktiviteter.
Långtidsbudgetens utgiftsberäkning kommer därför till vissa delar inte att
infrias och till vissa delar att överskridas.

Åtagandena
vad gäller pensionäremas standard, äldreomsorgen, barnomsorgen och stödet till
barnfamiljerna står fast. En aktiv sysselsättningspolitik kommer även i
fortsättningen att kräva resurser, liksom utgifterna för det sociala
trygghetssystemet.

För
budgetåret 1978/79 ger emellertid långtidsbudgeten klart vid handen att några
nya utgiftsåtaganden knappast är möjliga. Budgetarbetet inför detta budgetår
måste präglas av mycket stor restriktivitet. För att göra detta möjligt
utfärdar regeringen särskilda bestämmelser för myndigheternas arbete med
anslagsframställningarna inför detta budgetår i syfte att begränsa utgiftskraven
och stimulera till omprioriteringar. De utredningar rörande ett antal konkreta
besparingsprojekt som jag tidigare har redovisat har också till stor del
inriktning på detta budgetår.

Från
regeringens sida har tidigare framhållits att det är nödvändigt att både stat
och kommun ålägger sig stor restriktivitet med nya åtaganden och att den
offentliga verksamheten i framtiden inte kommer att kunna byggas ut i samma
snabba takt som karaktäriserat de senaste åren. För att angelägna behov skall
kunna tillgodoses krävs därför en stram hushållning inom hela den offentliga
sektorn. Ansträngningarna att höja effektiviteten i statlig och kommunal
verksamhet måste fullföljas och alla mojligheter till besparingar tas till
vara. Den nu framlagda långtidsbudgeten har förbättrat möjligheterna till en bedömning
av de statsfinansiella perspektiven på längre sikt. Den ger entydigt vid
handen att de närmaste åren måste inriktas på en strävan att återvinna balansen
mellan resursutvecklingen och utgiftsambitioner. Den

fortsatta reformpolitiken måste föras i detta perspektiv.

4 Det reviderade budgetförslaget

I
budgetförslaget beräknades totalbudgeten uppvisa ett underskott om ca 14,4
miljarder kr. för budgetåret 1976/77 och drygt 15,7 miljarder kr. för
budgetåret 1977/78. De beräkningar som nu har gjorts

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 25

med
beaktande av de ekonomisk-politiska åtgärder som jag tidigare har redovisat
innefattar en rad förändringar på såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten för
dessa båda budgetår. Jag kommer att i ett senare avsnitt redovisa dessa
beräkningar mera i detalj.

När
det gäller statsinkomsternas utveckling spelar självfallet de antaganden som
görs om den allmänna inkomstutvecklingen i samhället en avgörande roll.
Riksrevisionsverket har i sin reviderade inkomstberäkning utgått från att
lönesumman ökade med 13,6 % år 1976. För år 1977 har verket redovisat två
alternativ för lönesummans ökning, knappt 7 % resp. drygt 9 %. I samtliga dessa
fall innebär de nya antagandena smärre uppjusteringar i förhållande till vad
som redovisades i budgetförslaget. För år 1978 har verket gjort en
schablonmässig framskrivning av lönesumman med 7 %. För egen del utgår jag,
liksom i budgetförslaget och i enlighet med tidigare praxis, beräkningsmässigt
från det lägre alternativet för år 1977. Med dessa förutsättningar innebär
riksrevisionsverkets nya inkomstberäkning en uppjustering av statsinkomsterna
med 1 564 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och med 1 660 milj. kr. för budgetåret
1977/78. Till ungefär hälften kan dessa uppräkningar hänföras till de något
höjda antagandena för lönesummans tillväxt. Härtill kommer mindre justeringar
på ett stort antal inkomsttitlar. De skatte- och avgiftshöjningar m. m. som jag
närmare redovisar i följande avsnitt kan beräknas öka statsinkomsterna för
budgetåret 1977/78 med 3 629 milj. kr. Totalt kan därmed statsinkomsterna
beräknas till 103 438 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och 114 543 milj. kr.
för budgetåret 1977/78. Det innebär att inkomsterna båda dessa budgetår ökar
med drygt 10 %.

Även
på utgiftssidan innebär de nya beräkningarna uppjusteringar i förhållande till
vad som redovisades i budgetförslaget. Vad gäller budgetåret 1976/77 har
utgiftsutvecklingen under de senaste månaderna präglats av behovet av insatser
till stöd för sysselsättningen både mera generellt och i vissa särskilt utsatta
branscher. Regeringens beslut i januari och februari att utnyttja
finansfullmakten för åtgärder i syfte att hävda sysselsättningen har sedermera
följts upp genom begäran om anslag på tilläggsbudget för detta ändamål med
drygt 1 miljard kr. (prop. 1976/77: 125). Vidare har förslag lagts fram om bl.
a. ett tillfälligt sysselsättningsbidrag för företag på vissa särskilt utsatta
branscher och orter (prop. 1976/77: 95). Ett särskilt stödprogram har föreslagits
beträffande tekoindustrin (prop. 1976/77: 105) liksom mycket betydande statliga
insatser för varvs- och rederinäringarna (prop. 1976/77: 139 och 146).
Tillsammans kan de nu nämnda åtgärderna beräknas öka statsutgifterna för
budgetåret 1976/77 med inemot 2,5 miljarder kr. Riksrevisionsverket har å andra
sidan i sin beräkning av budgetutfallet räknat med att förbrukningen av
reserverade anslagsmedel och av rörliga krediter blir betydligt lägre än vad
som angavs i budgetförslaget. Totalt räknar jag med att utgifterna för
budgetåret

3
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Rev. budgetförslag

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga
2 Reviderat budgetförslag 26

1976/77
skall uppgå till 117 122 milj. kr., vilket är ca 850 milj. kr. mer än vad som
angavs i budgetförslaget.

För
budgetåret 1977/78 beräknas nu utgifterna bli drygt 3,4 miljarder kr. större än
vad som angavs i budgetförslaget. De största utgiftsökningarna hänför sig till
stödåtgärderna för varvs- och rederinäringarna och till stöd till
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet. Jag anser vidare, som jag
återkommer till i det följande, att det finns anledning att räkna upp anslaget
till ofömtsedda utgifter med 1 miljard kr. till 5 miljarder kr. Vid min
utgiftsberäkning har jag också beaktat de besparingar som uppkommer till följd
av de åtgärder jag tidigare redovisat. Jag beräknar utgifterna för budgetåret
1977/78 till totalt drygt 128,4 miljarder kr. Takten i utgiftsstegringen
minskas därmed från nära 20 % budgetåret 1976/77 till 9,7 % budgetåret 1977/78.

Tabell
7. Totalbudgeten 1976/771977/78 (milj. kr.)

1976/77

1977/78

Budgetprop. 1977

Ny beräkning

Budgetprop. 1977

Ny beräkning

Inkomster Utgifter

101 874 116 269

103 438 117 122

109 254 125 002

114 543 128 433

Saldo

-14 395

-13 684

-15 748

-13 890

De
beräkningar jag har redovisat resulterar i att budgetunderskottet för
budgetåret 1976/77 nu förutses bli ca 13,7 miljarder kr., vilket är en
förbättring med ca 700 milj. kr. i förhällande till vad som angavs i januari i
år. För nästa budgetår skulle underskottet bli ungefär oförändrat, vilket är
en förbättring med nära 2 miljarder kr. jämfört med budgetförslaget. Den
stabilisering av budgetläget, som redan budgetförslaget innebar, blir därmed
än mera markerad samtidigt som utrymme skapats för insatser till stöd för
sysselsättningen.

De
beräkningar av statsbudgetens inverkan på efterfrågan i samhället, som
redovisas i den reviderade finansplanen, visar att statsbudgeten kan väntas få
en stimulerande effekt på samhällsekonomin under år 1977 motsvarande 2,4 % av
bruttonationalprodukten, vilket är något mindre än vad som angavs i
budgetförslaget. Den expansiva effekten gör sig gällande särskilt under första
halvåret medan en förändring i åtstramande riktning sker under andra halvåret.
Finanspolitiken är således anpassad till den väntade konjunkturutvecklingen.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77; 150
Bilagal Reviderat budgetförslag 27

SÄRSKILDA
FRÅGOR

1 Utnyttjande
av finansfuUmakten, m. m.

Regeringen
har av riksdagen bemyndigats att för budgetåret 1976/77, om arbetsmarknadsläget
kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 1 500 milj.
kr. (prop. 1975/76: 100 bil. 1, FiU 1975/ 76: 20, rskr 1975/76: 173).
Möjligheterna att utnyttja fullmakten har utvidgats genom beslut av riksdagen
(FiU 1976/77: 10, rskr 1976/77: 133).

Fullmakten
har under innevarande budgetär utnyttjats vid två tillfällen, nämligen den 20
januari 1977 och den 3 februari 1977.

Genom
beslutet den 20 januari utnyttjades fullmakten för följande ändamål:
projektering och uppförande av ny kriminalvärdsanstalt (lokalanstalt) i Luleå
samt diverse byggnadsarbeten vid kriminalvårdsanstalten i Haparanda (14 210
000 kr., jfr prop. 1976/77: 125 bil. 1); lån till nybyggnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare (1,5 milj. kr., jfr prop. 1976/77: 125
bil. 4); byggande av statliga vägar (104 milj. kr., jfr prop. 1976/77: 125 bil.
5); nybyggnad för högskolan i Luleå (5 650 000 kr., jfr prop. 1976/77: 125 bil.
8).

Beslutet
den 3 februari 1977 avsåg sysselsättningsskapande åtgärder (757 220 000 kr.,
jfr prop. 1976/77: 125 bil. 11).

Genom
här redovisade beslut disponerade regeringen förskottsvis sammanlagt 882 580
000 kr. av den nämnda fullmakten. Regeringen har sedermera i prop. 1976/77: 125
hemställt om anslag av sammanlagt 882 580 000 kr. för ifrågavarande ändamål.

Regeringen
har vidare beträffande beslutet den 3 februari 1977 angående åtgärder för att
främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan medgivit att från åttonde huvudtitelns
förslagsanslag Bidrag till driften av gymnasieskolor och Bidrag till studie-
och yrkesorientering (jfr prop. 1975/76: 100 bil. 10, UbU 1975/76: 22, rskr
1975/76: 251) får utöver vad regeringen i annat sammanhang föreskrivit
bestridas utgifter med högst 15 milj. kr. resp. 500 000 kr.

2 Totalbudgeten
budgetåren 1976/77 och 1977/78

2.1
Totalbudgetens utgiftsanslag

I
budgetpropositionen år 1977 beräknade jag totalbudgetens utgiftsanslag, dvs.
bortsett från förändringar i anslagsbehållningar och i dispositionen av
rörliga krediter, till 112 217 milj. kr. för budgetåret 1976/77. 1 dessa belopp
ingick de i prop. 1976/77: 57 och prop. 1976/77: 101

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 28

upptagna
anslagen på tilläggsbudget. Riksdagen har sedermera fattat beslut i anledning
av dessa propositioner.

I
prop. 1976/77: 125 har begärts anslag på tilläggsbudget III för egentliga
statsutgifter om 1 156 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till
sysselsättningsskapande åtgärder, 757 milj. kr., byggande av statliga vägar,
104 milj. kr., samt särskilda åtgärder för arbetsanpassning, 69 milj. kr.

Riksrevisionsverket
har med skrivelse den 1 april 1977 överlämnat en approximativ beräkning av
budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga 2). Verket har beräknat de
totala statsutgifterna, exkl. förändringar av anslagsbehållningar och i
dispositionen av rörliga krediter, till 114 926 milj. kr. Detta är ett högre
belopp än de utgiftsanslag som har upptagits i statsbudgeten jämte ovan nämnda
tilläggsbudgetar. Skillnaden förklaras av beräknade merutgifter på
förslagsanslag, vilka nu beräknas uppgå till drygt 1 550 milj. kr. mer än vad
som anvisats. Verkets beräkning i denna del kan jag ansluta mig till. Härutöver
har jag dock räknat med ytterligare utgifter om tillhopa 1 429 milj. kr. för
vilka anslag har begärts på tilläggsbudget och vilka verket inte kunnat beakta.
Härav avser 350 milj. kr. vissa industri- och sysselsättningsstimulerande
åtgärder (prop. 1976/77: 95), 47 milj. kr. lån till Areprojek-tet (prop.
1976/77: 98), 2,5 milj. kr. stöd till tidningar på andra språk än svenska
(prop. 1976/77: 99), 125 milj. kr. sysselsättningsskapande åtgärder för
tekoindustrierna (prop. 1976/77: 105) och 904 milj. kr. åtgärder på
varvsområdet (prop. 1976/77: 139). Totalt har anvisats eller föreslagits 4 921
milj. kr. för egentliga statsutgifter och kapitalinvesteringar på
tilläggsbudget för budgetåret 1976/77. Jag räknar sammanfattningsvis med att
statsutgifterna exkl. förändringar av anslagsbehållningar och i dispositionen
av rörliga krediter men inkl. merbelastningar på förslagsanslag kommer att
uppgå till 116 355 milj. kr. budgetåret 1976/77.

För
budgetåret 1977/78 upptogs de totala statsutgifterna, exkl. förändringar av
anslagsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i
budgetpropositionen till 124 402 milj. kr.

I
propositioner, vilka förelagts årets riksmöte före den 1 april 1977, samt
riksdagsbeslut fram till nämnda dag har upptagits anslag som innebär en
utgiftsökning i förhållande till förslaget till statsbudget med 1 359 milj. kr.
Vidare har i prop. 1976/77: 139 begärts anslag för budgetåret 1977/78 till ett
belopp om 2 270 milj. kr. till åtgärder för varvsnäringen. De förslag som
läggs fram i denna proposition rörande bl. a. en tidigareläggning av höjningen
av barnbidraget innebär en anslagsökning med 301 milj. kr. för budgetåret
1977/78.

För
att få erforderlig realism i beräkningarna upptogs i budgetpropositionen
anslaget till oförutsedda utgifter med 4 000 milj. kr., varav 1 500 milj. kr.
avsåg täckande av oförutsedda och ofrånkomliga behov på tilläggsbudget.
Resterande 2 500 milj. kr. var avsatta bl. a. för ytterli-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 29

gare
statliga insatser som då bedömdes kunna bli erforderliga för vissa

industribranscher.
Som jag nyss nämnt, har förslag om sådana insatser för bl. a. varvsindustrin
under budgetåret 1977/78 förelagts riksdagen tidigare i år. Ytterligare
insatser kan emellertid komma att behövas för andra industribranscher.
Härutöver har medel avsatts med tanke på att inkomstskatteskalorna skall kunna
inflationsskyddas fr. o. m. år 1978. Vidare har vid beräkningen av anslaget
till oförutsedda utgifter beaktats att de nu gällande antagandena för pris-
och löneökningar, vilka överensstämmer med dem som redovisas i den reviderade
finansplanen, ligger något högre än motsvarande antaganden i
budgetpropositionen 1977. Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att
anslaget till oförutsedda utgifter bör tas upp med 5 000 milj. kr.

Jag
har låtit upprätta en specifikation över anslagsförändringar i förhållande
till budgetpropositionen (bilaga 5). Specifikationen täcker perioden fram till
mars månads utgång år 1977. Förslag om åtgärder för varvsnäringen (prop.
1976/77: 139) liksom förslag som framläggs i denna proposition har dock
inräknats. På grundval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på
totalbudgeten för budgetåret 1977/78 till 129 333 milj. kr. Eventuella förslag
och beslut i övrigt efter den 31 mars 1977 bör beaktas av riksdagens
vederbörande utskott.

2.2
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1977/78

Anslagen
till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1977/78 var i årets
budgetproposition i viss omfattning upptagna med beräknade belopp beroende på
att motsvarande investeringsanslag inte hade begärts definitivt.

Jag
får nu anmäla de definitiva anslagsförslagen samt förslagen om ytterligare
investeringar utöver de i budgetpropositionen beräknade.

Under
statens affärsverksfonder har anslaget till teleanläggningar m. m. numera
fastställts till 870,8 milj. kr. (prop. 1976/77: 74). Avskrivningsanslaget bör
föras upp med 6,2 milj. kr. Anslaget till järnvägar m. m. har fastställts till
673 milj. kr. (prop. 1976/77: 74). Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 65
milj. kr.

Under
statens allmänna fastighetsfond har i prop. 1976/77: 74 för anslaget
Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar definitivt begärts 11,2 milj. kr.
Avskrivningsanslaget bör föras upp med 5,6 milj. kr. För byggnadsarbeten inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde har definitivt begärts (prop.
1976/77: 79) 130 milj. kr. Avskrivningsanslaget bör föras upp med 65 milj. kr.

Under
försvarets fastighetsfond har investeringsanslag begärts definitivt (prop.
1976/77: 74) med sammanlagt 402 950 000 kr. Härav beräknas för markförvärv 13
384 000 kr., för kasernbyggnader 275 976 000 kr. och för befästningar 113 590
000 kr. Avskrivningsanslaget bör tas upp med avrundat 271,6 milj. kr.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 30

Under
fonden för låneunderstöd har i prop. 1976/77: 81 till lån för investeringar i
bokhandel föreslagits ett anslag av 1 350 000 kr. Vissa län avses bli ränte-
och amorleringsfria. Avskrivningsbehovet kan schablonmässigt beräknas till 50
%. Jag tar upp ett avskrivningsanslag av 675 000 kr.

1
prop. 1976/77: 85 har för anslaget Lån till teko-, sko- och garveri-industrier
föreslagits ett anslag av ytterligare 10 milj. kr. utöver de i
budgetpropositionen föreslagna 5 milj. kr. Lånen är ränte- och amorleringsfria,
varför anslaget bör skrivas av helt. Jag tar upp ett avskrivningsanslag om
totalt 15 milj. kr.

Till
försörjningsberedskapslån har begärts 11 milj. kr. (prop. 1976/ 77: 85). Lånen
avses bli ränte- och amorleringsfria, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag
av 11 milj. kr.

I
prop. 1976/77: 85 har till skostrukturlån föreslagits ett anslag av 10 milj.
kr. Anslaget bör skrivas av helt och avskrivningsanslaget föras upp med 10
milj. kr.

I
prop. 1976/77: 107 har till län till experimentbyggande m. m. begärts ett
anslag av 22 milj. kr. Lånen är ränte- och amorleringsfria och frågan om
återbetalning prövas frän fall till fall. Jag tar upp ett avskrivningsanslag
av 22 milj. kr.

Till
lån till investeringar inom manuell glasindustri har i prop. 1976/ 77: 61
föreslagits ett anslag av 9 milj. kr. Lånen avses bli ränte- och
amorleringsfria, varför jag tar upp ett avskrivningsanslag av 9 milj. kr.

Under
diverse kapitalfonder har till förrådsfonden för ekonomiskt försvar:
Förrådsanläggningar m. m. definitivt begärts 35 milj. kr. Anslaget bör skrivas
av helt och avskrivningsanslaget föras upp med 35 milj. kr.

2.3
Totalbudgetens inkomster

Riksrevisionsverket
har med särskilda skrivelser den 1 april 1977 lämnat bl. a. en beräkning av utfallet
av budgetens inkomster under budgetåret 1976/77 samt en förnyad
inkomstberäkning för budgetåret 1977/78. För en närmare redogörelse för dessa
beräkningar får jag hänvisa till verkets skrivelser (bilagor 2 och 3).

Avgörande
för beräkningen av statsinkomsternas utveckling är de antaganden som görs om
inkomstutvecklingen i samhället. Riksrevisionsverket har i sina beräkningar
utgått från ett antagande om att lönesumman ökade med 13,6 % mellan åren 1975
och 1976. För år 1977 har ännu inget avtal slutits, varför verket valt att
utföra två alternativa beräkningar för den totala lönesummans utveckling
mellan åren 1976 och 1977.

I
enlighet med vad chefen för ekonomidepartementet har anfört i den reviderade
finansplanen och vad jag själv tidigare har uttalat har

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 31

jag
valt att i mina beräkningar av statsinkomsterna kalkylmässigt utgå från i
huvudsak samma antaganden som riksrevisionsverket gjort i sitt lägre
alternativ. Ökningen av lönesumman mellan åren 1976 och 1977 har satts till
knappt 7 %. Detta motsvarar en total lönekostnadsökning, inkl. sociala
avgifter, på 10 %. För år 1978 har jag, i likhet med riks-revisionsverket,
schablonmässigt skrivit fram lönesumman med 7 %. Antagandena om ökningen av
lönesumman har i jämförelse med budgetpropositionen justerats upp med 0,5
procentenhet för år l976 och med drygt 1 procentenhet för år 1977.

Vad
gäller inkomsttiteln skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m. har riksrevisionsverket utgått från den i
budgetpropositionen aviserade höjningen av sjukförsäkringsavgiften med 1,5
procentenheter den 1 januari 1978. Regeringen har emellertid i prop. 1976/77:
116 föreslagit att avgiften skall höjas med 1,6 procentenheter den 1 januari 1978.
Detta beräknas medföra en inkomstökning på titeln med 75 milj. kr. för
budgetåret 1977/78. Regeringen har vidare i prop. 1976/77: 117 föreslagit vissa
reformer inom föräldraförsäkringen m. m. Till följd härav väntas inkomstritelns
utgifter öka med 110 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Med beaktande av vad
jag nu har anfört beräknar jag inkomsterna under titeln till 45 365 milj. kr.
för budgetåret 1977/78.

Beräkningen
av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras på förutsättningen om oförändrat
procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminärskatt för budgetåret 1977/78.
Enligt lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med
vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i
preliminärskatten för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften av
budgetåret 1977/78 skall vara detsamma som under innevarande budgetårs senare
hälft. I lagen (1976: 392) om storleken av stathg inkomstskatt som ingår i
preliminär skatt för budgetåret 1976/77 har detta procenttal satts till 100 för
budgetåret 1976/77. För tiden den 1 juliden 31 december 1977 blir
uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att uttagsprocenten även för riden den 1
januariden 30 juni 1978 fastställs till 100. Förslag till lagstiftning härom
har utarbetats inom budgetdepartementet (bilaga 8).

Regeringen
har i prop. 1976/77: 144 föreslagit att mervärdeskatten höjs från 15 % till
17,1 % den 1 juni 1977. Till följd av uppbördsförfarandet påverkas inte
statsinkomsterna under budgetåret 1976/77 av höjningen. För budgetåret 1977/78
beräknar jag däremot att inkomsterna av mervärdeskatten kommer att bli 3 600
milj. kr. större än vad riks-revisionsverket har antagit i sitt lägre
alternativ, dvs. sammanlagt 27 750 milj. kr.

Regeringen
har i prop. 1976/77: 144 föreslagit att en investeringsavgift om 15 % införs
på s. k. oprioriterade byggnadsarbeten som på-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 32

börjas
under tiden den 15 maj 1977den 30 juni 1978. En ny inkomsttitel bör tas upp
för detta ändamål med ett formellt belopp av 1 000 kr. Efter samråd med chefen
för kommunikationsdepartementet beräknar jag inkomsterna under inkomsttiteln
fyravgifter till 126 milj. kr. för budgetåret 1977/78, vilket är 2 milj. kr.
mindre än vad riksrevisionsverket har beräknat.

Som
jag tidigare har redovisat kommer vissa avgifter som tas ut av patent- och
registreringsverket att höjas fr. o. m. den 1 juli 1977. Till följd härav
beräknar jag inkomster vid patent- och registreringsväsendet för budgetåret
1977/78 till 74 490 000 kr., vilket är 10 milj. kr. mer än vad
riksrevisionsverket har angivit.

Riksrevisionsverket
har för budgetåret 1977/78 beräknat inkomsten under statens järnvägars fond
till ett formellt belopp av 1 000 kr. För egen del har jag inte funnit
anledning att ändra den bedömning jag redovisade i budgetpropositionen och
beräknar inkomsterna till 60 milj. kr.

Efter
samråd med chefen för kommunikationsdepartementet förordar jag att
avskrivningsmedlen inom luftfartsverkets fond tas upp med 38,2 milj. kr. för
budgetåret 1977/78, vilket är 8,3 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket
har beräknat.

Riksrevisionsverket
har för budgetåret 1977/78 tagit upp inkomsterna under försvarets
fastighetsfond till 138 091 000 kr. I prop. 1976/77: 106 har överskottet på
fonden tagits upp till 141 901 000 kr.

Inkl.
de av mig förordade awikelsema från riksrevisionsverkets inkomstberäkningar
uppgår totalbudgetens inkomster enhgt de förnyade inkomstberäkningarna till 103
438 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och till 114 543 milj. kr. för budgetåret
1977/78 (tabell 8). Detta är 1564 milj. kr. resp. 5 288 milj. kr. mer än vad
som angavs i årets budgetproposition.

Min
beräkning av de enskilda inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret
1977/78 framgår av specifikationen i bilaga 4.

Jag
har i det föregående redogjort för förändringarna i förhållande till
budgetpropositionen i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret
1977/78. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 10 770 milj. kr. De för
finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som bör
anvisas på driftbudgeten uppgår till 1 577 milj. kr. De medel som inom resp.
kapitalfond är tillgängliga för finansiering av investeringarna, dvs.
avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 2
963 milj. kr. På grundval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till 6
230 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår av
tabell 10.

Jag
har låtit upprätta förslag till investeringsplan och investerings-stater för
budgetåret 1977/78 med specifikation av de i planen angivna
investeringsbemyndigandena (bilaga 6).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 33

Tabell
8. Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1975/761977/78 (Milj. kr.)

1975/76

1976/77

1977/78

Förändring från

Utfall

Budget-

Ny be-

Budget-

Ny be-

Utfall

Ny be-

prop.

räkning

prop.

räkning

1975/76

räkning

1977

1977

till ny
beräkning 1976/77

1976/77 till ny beräkning

1977/78

Skatt på
inkomst, förmögen-

het och
rörelse samt social-

försäkringsavgifter

41 816

44 692

45 417

45 908

46 753

-1-3 601

-\- 1336

Automobilskattemedel

3 891

4 220

4 505

5 110

4 830

-f 614

+ 325

Allmän
arbetsgivaravgift

6 647

7 020

7 034

7 075

7 292

-!- 387

-\- 258

Tullmedel

1059

1005

1160

940

990

4- 101

- 170

Mervärdeskatt

18 200

21300

21 600

24 015

27 750

-1-3 400

-h 6150

Övriga
tullar och acciser

11567

12 608

12 685

13 923

14 061

+ 1 118

+ 1376

Statens
affärsverksfonder

1099

1137

1084

1 342

1427

- 15

-1- 343

Övriga
inkomster på drift-

budgeten

7 089

7 467

7 607

7 909

8 455

-f 518

+ 848

Beräknad
övrig finansiering

2 566

2 425

2 346

3 033

2 985

- 220

-f 639

Summa

93
934

101
874

103
438

109
255

114
543

+9 504

-H1105

2.4
Beräkning av anslagsbehållningamas utveckling

I
årets budgetproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations- och
investeringsanslag minska med 1 500 milj. kr. under budgetåret 1976/77. 1 sin
beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår har riksrevisionsverket
mot bakgrund av nya uppgifter rörande myndigheternas bedömning av
anslagsbehållningarnas utveckling bedömt att anslagsbehållningarna kommer
att minska med 499 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå den
bedömning som gjorts av riksrevisionsverket (jfr tabell 9).

För
budgetåret 1977/78 förutsåg jag i budgetpropositionen en förbrukning av
reservationsmedel om 300 milj. kr. I prop. 1976/77: 139 med förslag till
stödåtgärder för varvsnäringen föreslås bl. a. för budgetåret 1977/78 ett
anslag på 1,3 miljarder kr. för avskrivningslån. Av dessa medel väntas endast
en mindre del bli förbrukad under budgetåret 1977/78. Vidare beräknas
regeringens besparingsförslag medföra att utgifterna under budgetåret 1977/78
blir ca 700 milj. kr. lägre än vad som annars skulle blivit fallet. A andra
sidan kan fömtses en viss nedgång i anslagsbehållningarna bl. a. för
sysselsättningsskapande åtgärder och lånefonden för bostadsbyggande. Jag
bedömer mot denna bakgrund att medelsbehållningarna på reservations- och
investeringsanslag kommer att öka med ca 1 200 milj. kr. under budgetåret
1977/78. Jag vill dock framhålla att dessa beräkningar måste omges med betydande
osäkerhetsmarginaler.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

34

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
9 Beräknad förändring i anslagsbehållningarna budgetåren 1976/77 och 1977/78

(Milj.
kr., ökning +, minskning )

Anslagsbehållning 76-06-30

Beräknad förändring 76-06-3077-06-30

Beräknad förändring

77-06-3078-06-30

Budget- Riks-prop. rev.-1977 verket

Föredraganden

Budgetprop.
1977

Föredraganden

Driftbudgeten
(exkl.

avskrivningar)

Investeringsanslag

Summa

5 858 2 697

8 556

- 757
-336

- 743
-163

-1500
-499

-336 -163

-499

-100 -200

-300

+ 100 + 1 100

+
1200

2.5
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter

Budgetutfallet
och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av
rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka krediter enligt riksdagens beslut
ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. I budgetpropositionen
antogs det disponerade beloppet komma att öka med 105 milj. kr. under
budgetåret 1976/77. Riksrevisionsverket har i sin skrivelse den 1 april tagit
upp en ökning av det disponerade beloppet med 268 milj. kr. Jag finner ingen
anledning att frångå riksrevisionsverkets bedömning.

För
budgetåret 1977/78 förutsåg jag i budgetpropositionen en ökning av de
ianspråktagna beloppen om 300 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå
denna bedömning. Jag vill dock erinra om den osäkerhet som gäller vid detta
slag av beräkningar.

2.6
Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1976/77 ocb 1977/78

Med
beaktande av vad jag har anfört i det föregående beräknar jag totalbudgeten för
budgetåren 1976/77 och 1977/78 på sätt som framgår av tabell 11.

Beräkningarna
ger ett underskott i totalbudgeten på ca 13,7 miljarder kr. för budgetåret
1976/77 och på ca 13,9 miljarder kr. för budgetåret 1977/78. Underskottet för
1976/77 är ca 700 milj. kr. mindre än det som angavs i budgetpropositionen. För
budgetåret 1977/78 är underskottet nu nära 1,9 miljarder kr. mindre än vad som
uppgavs i budgetpropositionen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

Tabell 10. Kapitalbudgetens utgifter och finansiering
budgetåret 1977/78

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fond

Investeringsanslag

Finansiering

Avskrivning

Övriga

Avskiivning

Investerings-

inom

kapitalme-

från

bemyndi-

fonderna

del inom fonderna

driftbudgeten

gande

I.

Affärsverksfonderna

4 320 901 000

2 413
800 000

19 502 000

83 703
000

1 803
896 000

11.

Statens
allmänna

fastighetsfond

860 141 000

88 006 000

5 000 000

303 220
000

463 915
000

111.

Försvarets
fastig-

hetsfond

402 950 000

36 135 000

22 500 000

271 578
000

72 737
000

IV.

Statens
utlånings-

fonder

3 260 006 000

806 797
000

2 453
209 000

V.

Fonden
för låne-

understöd

769 253 000

120
971000

75 975
000

572 307
000

VI.

Fonden
för statens

aktier

637 400 000

400 000

637 000
000

VII.

Fonden
för förlag

till
statsverket

95 000 000

57 000 000

38 000
000

VIII

. Fonden
för bered-

skapslagring

61000 000

61000
000

IX.

Diverse
kapital-

fonder

363 200 000

198 320 000

1 750 000

35 003
000

128 127
000

Summa
kr.

10
769 851 000

2 736
261 000

226
723 000

1 576
676 000

6 230
191 000

Avgår
kapitalåterbetalning:

Oreglerade
kapitalmedelsförluster

1000 000

Övrig
kapitalåterbetalning

22 152
000

Lånemedel

6 207
039 000

Tabell 11. Totalbudgeten budgetåren 1975/761977/78 (Milj.
kr.)

1975/76

1976/77

1977/78

Förändring
från

Utfall

Budget-

Ny be-

Budget-

Ny be-

Utfall

Ny be-

prop.

räkning

prop.

räkning

1975/76

räkning

1977

1977

till ny beräkning 1976/77

1976/77 till ny beräkning 1977/78

Inkomster

93 934

101 874

103 438

109 255

114 543

+ 9
504

+
11105

varav:
inkomster på

driftbudgeten

91368

99 449

101 092

106 222

111 558

+ 9 724

+ 10 466

övrig finansiering

2 566

2 425

2 346

3 033

2 985

- 220

+
639

Utgifter

97 658

116 269

117122

125
002

128 433

+ 19
464

+
11311

varav:
driftbudgeten

(exkl. förändringar

i behållningar på

reservationsanslag)

89 197

103186

105 290

114 362

118 563

+ 16 093

+ 13 273

investeringsanslag

9 692

11478

11065

10 040

10 770

+ 1373

-
295

förändringar i

anslagsbehållningar

-1657

1500

499

300

-1200

+ 2 156

- 1699

förändring i

disposition av

rörliga krediter

426

105

268

300

300

-
158

+
32

Totalbudgetsaldo

3
724

14
395

13
684

15
748

13
890

17
408

206

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 36

Till
regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som

Bilaga
1: Långtidsbudget för perioden 1977/781981/82

Bilaga
2: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgetutfallet för
budgetåret 1976/77

Bilaga
3: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1977/78

Bilaga
4: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1977/78

Bilaga
5: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
för budgetåret 1977/78

Bilaga
6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1977/78

Bilaga
7: Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1977/78 sedan
budgetpropositionen

Bilaga
8: Lagförslag

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

dels
föreslår riksdagen att

1. godkänna
de allmänna riktlinjer för budgetregleringen som jag

har förordat i det föregående,

2. till
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1977/78 anvisa följande förslagsanslag, nämligen

Statens
affärsverksfonder

Televerkets
fond

Kommunikationsdepartementet
:

Teleanläggningar m. m. 6 200 000

Statens
järnvägars fond

Kommunikationsdepartementet
:

Järnvägar
m. m. 65 000 000

3. till
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1977/78 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens
allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet:

Civilförsvar:
Anskaffning av anläggningar 5 600 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga
2 Reviderat budgetförslag 37

Ut
bildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten
inom utbildningsdepartenien-

tets verksamhetsområde 65 000 000

Försvarets fastighetsfond

Försvarets fastighetsfond 271 578 000

Fonden för låneunderstöd

Ut bildningsdepartementet:

Lån för investeringar i bokhandel 675 000

Handelsdepartementet:

Lån lill teko-, sko- och garveriinditstrier 15 000 000

Försörjningsberedskapslån 11 000 000

Skostrukturlån 10 000 000

Bostadsdepartementet:

Lån till experimentbyggande m. m. 22 000 000

Industridepartementet:

Lån till investeringar inom manuell glasindustri 9
000 000

Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet:

Förrådsfonden för ekonomiskt försvar: Förråds

anläggningar m. m. 35 000 000

4. godkänna min beräkning av förändringarna i
anslagsbehåll

ningarna för budgetåret 1977/78,

5.
godkänna min
beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret
1977/78,

6.
antaga inom
budgetdepartementet upprättat förslag till lag om storleken av statlig
inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1977/78,

7.
godkänna min
beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1977/78 enligt den vid
detta protokoll fogade specifikationen,

8.
godkänna
förslaget till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1977/78,

9.
på
kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln
Lånemedel till 6 207 039 000 kr.,

10. med ändring av förslag i prop. 1976/77: 100 bil. 19,
till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslags-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 38

anslag
av 5 000 000 000 kr. att stå till regeringens förfogande för de ändamål och på
de villkor jag har förordat i det föregående, dels ger riksdagen till känna
vad jag har anfört i det föregående om tidpunkten för riksdagens återflyttning
till Helgeandsholmen.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7702 » -

opaginerad Kontrollera mot PDF

______________________________ Bilaga
1

Långtidsbutlget för perioden

1977/781981/82

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag
Bil. 1 Långtidsbudget

Bilaga I

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1977/78-1981/82

1
Inledning

1.1
Långtidsbudgetens syfte och aUmänna uppläggning

Långtidsbudgetens
syfte är att kartlägga de statsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av
redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Den kan därmed utgöra ett underlag
för en analys av de budgetpolitiska förutsättningarna under perioden. Den har
utarbetats inom budgetdepartementets budgetavdelning.

Beträffande
statsutgifterna utgör långtidsbudgeten en kalkyl över omfattningen av de
finansiella och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda
mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. För att en analys av
de statsfinansiella perspektiven på längre sikt skall vara möjlig krävs också
en framskrivning av statsinkomsterna. För att möjliggöra en sådan analys
redovisas i år även en inkomstberäkning för hela långtidsbudgetperioden.

Inga
försök görs att förutse vilka nya beslut som kan komma att fattas under
perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är således varken en plan för
den framtida utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen.
I det historiska perspektivet har det visat sig att den faktiska
utgiftsutvecklingen i icke oväsentlig grad kommit att överstiga
långtidsbudgetens belopp. Avsikten med långtidsbudgeten är att visa vilken
statsfinansiell utveckling som blir följden om nya åtaganden över huvud taget
inte görs och om statsinkomsterna utvecklas enligt vissa antaganden. Mot denna
bakgrund kan förslag om nya aktiviteter bedömas och omprövning av redan gällande
program aktualiseras.

1.2
Principerna för utgiftsbedömningarna

De
beräkningar av den framtida utgiftsutvecklingen som redovisas i det följande
syftar endast till att ange konsekvenserna av redan fattade beslut. Beroende på
beslutets eller åtagandets karaktär kan dessa konsekvensberäkningar göras på
olika sätt. Följande typfall belyser hur beräkningarna utformats i några olika
situationer.

1
Riksdagen 1976177. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 2

1.
I vissa fall har statsmakterna beloppsmässigt kvantifierat en utgiftsnorm.
Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraktär. De på så sätt
kvantifierade programmen kan vara av olika slag:

a)
För vissa aktiviteter
föreligger mål som gäller t. v. och som inte innefattar standardhöjningar.
Detta gäller t. ex. de allmänna barnbidragen som utgår med faststäUt belopp för
alla barn under 16 år. Här kommer den beräknade anslagsutvecklingen att helt
styras av antagaiidena om befolkningsutvecklingen.

b)
För vissa verksamheter
innefattar det kvantifierade målet även standardhöjningar under hela eller en
del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten. Vid beräkningarna har hänsyn
tagits till detta genom att utgifterna successivt höjts i enlighet med det beslutade
åtagandet. Ett exempel härpå är anslaget till folkpensioner där utgiftema för
den årliga standardstegringen i form av pensionstillskott medtagits i
kalkylerna.

c)
Slutligen finns på några
områden tidsbegränsade program. I dessa fall har i allmänhet utgifterna
antagits falla bort i och med att programmet upphör. Exempel på detta är det
extra bidraget till kommuner och landstingskommuner som beslöts i samband med
överenskommelsen i februari 1975 rörande begränsningen av kommunalskatternas
höjning under åren 1976 och 1977.

I
den mån det är klart orealistiskt att räkna med att anslagen kommer att falla
bort efter programperiodens slut underskattas givetvis omfattningen av de
framtida resursanspråken. I en del fall har statsmakterna även låtit förstå att
tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form utan att
formella beslut ännu fattats härom. Utgifterna för program av denna karaktär
förutsätts ligga kvar på oförändrad nivå. Likaså har i fråga om vissa avtal,
vilka löper ut under långtidsbudgetperioden men avses bli förnyade,
schablonmässigt antagits oförändrad anslagsnivå. Detta gäller t. ex. avtalen
med landstingskommunerna avseende mentalsjukvården.

2.
I andra fall har statsmaktema
kvantifierat målen men inte precise rat de finansiella konsekvenserna härav.
Sådana kvantifieringar återfinns exempelvis på den spanade utbildningens
område. I dessa fall har i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som
beräknats vara nödvändiga för att uppnå de fastställda målen.

3.
För de flesta anslag saknas av
statsmakterna kvantifierade mål för den framtida verksamheten. I dessa fall har
konsekvensbedömningen gjorts från andra och i allmänhet mer skönsmässiga
utgångspunkter.

a)
En i vissa fall användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet hos den statliga
tjänsteproduktionen. Detta innebär att produktionen får anpassas till
förändringar i efterfrågan. Insatsen av resurser påverkas emellertid av
produktivitetsutvecklingen, som i allmänhet måste förutsättas vara sådan att
en (Sver tiden oförändrad efterfrågan kan tillgodo ses med successivt minskade
resursinsatser. Det bör understrykas att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 3

stora
svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen.
Antagandena måste göras mycket schablonartade.

b) För de statliga verksamhetsgrenar som förekommer på
statsbudgetens utgiftssida i huvudsak som investering, bl. a.
kommunikationsverken och vägbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att
avgöra vilken anslagsutveckling som på längre sikt krävs för att anpassa
produktionen till förändringar i efterfrågan. Detta sammanhänger främst med
svårigheterna att precisera sambandet mellan investeringar och efterfrågan.
Principen i beräkningarna har här varit att investeringarna antagits öka i takt
med efterfrågan sedan hänsyn tagits till en förväntad produktivitetsutveckling.
För de närmast framförliggande åren domineras dock investeringsverksamheten
ofta av att redan fattade investeringsbeslut genomförs.

c) Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet
av större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större projekt utan
att dessa i och för sig innebär höjd ambitionsnivå för verksamheten. I den mån
en utbyggnad inte följer av fastlagda program har en allmän
skälighetsbedömning fått göras.

1.3 Principerna
för inkomstberäkningarna

För
budgetåren 1976/77 och 1977/78 ansluter inkomstberäkningarna till de
bedömningar som görs i kompletteringspropositionen. För perioden därefter har
förutsatts att inkomstskatteskalan och grundavdraget successivt anpassas till
prisutvecklingen så att inte inflationen medför skatteskärpning på
inkomstökningar som är rent nominella. I övrigt har förutsatts oförändrade
skatte- och avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutats eller
fömtsätts av statsmakterna.

1.4 Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten
omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och inkomster. Härav följer
att affärsverkens driftutgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än
tillskott av kapital inte ingår i beräkningarna. Detsamma gäller en stor del
av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.

Grundvalen
för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts av
myndigheterna. Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen har gjorts inom
budgetdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande
fackdepartement.

Vid
en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande
budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen under
tidigare år. Sådana jämförelser kan visa bl. a. i vilken mån nya tendenser i
den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skilda delområden gör
sig gällande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 4

Som
jämförelsematerial kommer i det följande att användas statistiken över
budgetutfallen för budgetåren 1971/721975/76. För budgetåret 1976/77
föreligger slutredovisning först hösten 1977. Detta budgetår har därför inte
tagits med i kalkylerna.

Beräkningarna
av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppen för budgetåret
1977/78 enligt 1977 års kompletteringsproposition. Två olika beräkningar har
utförts, dels en i fasta priser och löner, dels en i löpande priser och löner
avseende perioden t. o. m. budgetåret 1981/82.

Även
för den historiska perioden redovisas en beräkning av utgiftsförändringarna i
fasta priser. Omräkningen av utgifterna från löpande priser till fasta priser
har gjorts med hjälp av olika indexserier. För vissa utgiftsgrupper finns
direkt användbara indextal. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga direkta
inkomstöverföringarna. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex. För andra
grupper saknas direkt tillämpbara indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag
som innehåller omkostnader. För dessa komponenter har använts
konsumentprisindex sedan denna rensats från varugrupper som inte är relevanta
för den statliga konsumtionen.

Den
angivna metoden för volymberäkning innebär således att för de utgiftsgrupper
som består av transfereringar (inkomstöverföringar) och finansiella
transaktioner (utlåning) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen
representerar för mottagaren. För de utgifter som innebär statlig konsumtion
eller investering anger volymberäkningarna statens efterfrågan på reala
resurser.

2
Samhällsekonomisk bakgrund 2.1 Inledning

Statens
och kommunernas sammanlagda utgifter för konsumtion och investeringar beräknas
år 1976 ha uppgått till drygt 97 miljarder kr., vilket utgör knappt 1/3 av de
totala ekonomiska resurserna (bruttonationalprodukten). Inkomstöverföringama
till övriga delar av ekonomin beräknas till ca 72 miljarder kr. Därav gick
ungefär 4/5 till hushållen.

Möjligheterna
att tillgodose behoven av olika offentliga tjänster beror av det totala
resursutrymmet. Avvägningar måste göras så att den offentliga sektorns
efterfrågan på varor och tjänster och övrig påverkan på samhällsekonomin t.
ex. genom skattepolitiken utvecklas på sådant sätt, att balans mellan totala
anspråk och tillgängliga resurser upprätthålls. Detta är en av uppgifterna för
den statliga budgetplaneringen. Genom att redovisa den statsfinansiella
utveckling som blir följ-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 5

den
redan som en konsekvens av oförändrad ambitionsnivå i fråga om statliga
utgifter utgör långtidsbudgeten ett hjälpmedel för en sådan avvägning.

I de
statliga långtidsutredningarna ställs beräkningar av de totala resursanspråken
framtagna på basis av bl. a. kardäggningar av planer och beslut inom olika
sektorer mot uppskattningar av det framtida resursutrymmet. Mot bakgrund av
sådana analyser diskuteras alternativ för samhällsutvecklingen som uppfyller
kraven på ekonomisk balans. 1975 års långtidsutredning analyserar ingående
utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin åren 19751980. Vissa tendenser i
de senaste årens utveckling kan nu preliminärt kommenteras mot bakgmnd av dessa
analyser.

2.2
Utvecklingen av resurserna

Det
utrymme som står till förfogande för den framtida resursanvändningen bestäms
av produktionskapacitetens utveckling. De bedömningar av den framtida
produktionsutvecklingen som redovisas i långtidsutredningen baseras i första
hand på uppskattningar av hur arbetskraften och dess produktivitet dvs.
produktionen per arbetstimme kommer att utvecklas.

Utvecklingen
av arbetskraften fram till år 1980 har beräknats med utgångspunkt i en
befolkningsprognos. Enligt dessa kalkyler kan befolkningen som helhet beräknas
öka endast obetydligt fram till är 1980. Beroende av åldersfördelningen och
till följd av att den lagstadgade pensionsåldern sänkts från 67 till 65 år kan
emellertid antalet folkpensionärer förutses öka mycket kraftigt under
prognosperioden. Antalet personer i de förvärvsarbetande åldrarna beräknas
däremot minska. Främst på grund av en förutsatt fortsatt snabb ökning av
kvinnomas förvärvsfrekvens bedöms emellertid totalantalet sysselsatta öka med
drygt 120 000 personer. Den beräknade sysselsättningsökningen fömtsätter en
fortsatt utbyggnad av dag- och fritidshem, arbetsmarknadspolitiska åtgärder m.
m. Deltidsarbetets ökande omfattning samt införandet av en femte semestervecka
år 1978 innebär att arbetskraftsresurserna mätt i timmar kan väntas minska med
0,2 % per år 19751980 trots att antalet sysselsatta ökar.

Den
jämfört med 1960-talets förhållanden klara uppbromsning i produktivitetstillväxten
som ägde rum under 1970-talets första hälft beräknas fortsätta under
återstoden av 1970-talet. En faktor bakom denna bedömning är att man delvis
på grund av ändrade attityder till omställningar över huvud taget måste
räkna med lägre stmkturvinster än tidigare. I långtidsutredningen har den
trendmässiga ökningstakten för produktiviteten i ekonomin som helhet beräknats
till ca 3 % per år 19751980. Som jämförelse kan nämnas att produktiviteten
under

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 6

1960-talet
ökade med närmare 5 % per år. Sammanfattningsvis räknar långtidsutredningen med
en årlig real tillväxt av den totala produktionen om ca 3 % per år.

Statistiken
visar på en mycket ogynnsam produktivitetsutveckling under de senaste åren.
Tillväxten av bmttonationalprodukten har också legat väsentligt under de av
långtidsutredningen angivna talen. Denna utveckling beror dock till stor del
på den internationella lågkonjunkturen och den sysselsättningspolitik som medvetet
förts under stor parlamentarisk enighet. De vidtagna ekonomisk-politiska
åtgärderna har i hög grad syftat till att inom företagen behålla arbetskraften
trots efterfråge-minskningar till följd av konjunktumtvecklingen. När den
internationella efterfrågan åter tar fart kan den produktivitetsreserv som har
bildats genom den förda politiken upplösas. Därigenom kan en snabb
produktivitetsstegring komma till stånd. Det kan dock inte uteslutas att den
genomsnittliga produktivitetstillväxten åren 19751980 kommer att bli lägre än
vad som förutsågs i långtidsutredningen. I så fall kommer också den totala
produktionen att utvecklas ogynnsammare än de ca 3 % per år som
långtidsutredningen räknade med. Det bör framhållas att redan den utveckling
för totalproduktionen och därmed också utrymmet för standardförbättringar
som långtidsutredningen anger innebar en väsentligt lägre ökningstakt än vad
som var fallet under 1960-talet. En minskning av den ekonomiska tillväxten
innebär att de i sig mycket svåra ekonomisk-politiska avvägningsproblem som
långtidsutredningen redovisar ytterligare accentueras.

2.3
Resursernas användning

En
gemensam förutsättning i de alternativ för den ekonomiska utvecklingen som
redovisas i långtidsutredningen är att transaktionerna med omvärlden skall
balansera år 1980. Detta innebär att den fömtsedda försämringen i tjänste- och
transfereringsbalansema måste kompenseras med en ökning av varuexporten. Bl.
a. ställer de ökande räntekostnaderna för den utländska upplåningen betydande
krav på exportökning. Enligt kalkylerna krävs att exporten av varor och
tjänster ökar ca 1 1/2 procentenheter snabbare än importen varje år 19751980.

Utvecklingen
åren 1975 och 1976 samt de preliminära siffrorna för år 1977 bar inneburit
växande underskott i utrikesbalansen i stället för de minskningar som fömtsätts
i långtidsutredningen. Till stor del sammanhänger detta med att den
internationella lågkonjunkturen blivit långvarigare och djupare än vad man då
hade anledning att räkna med. Den konjunkturellt betingade delen av
underskottet kan fömtses bli avvecklad i takt med att utlandsefterfrågan i
samband med den väntade internationella konjunkturuppgången återgår till en
mera normal nivå. Den strukturellt betingade obalansen i utlandstransaktionerna
har däremot

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Långtidsbudget 7

inte
minskat i förutsedd takt sedan mitten av 1970-talet. Ett återställande av
utrikesbalansen till år 1980 kan mot bakgmnd av den aktuella situationen
bedömas kräva så kraftiga åtgärder att detta mål blir mycket svårt att uppnå.

För att åter nå balans i
transaktionerna med omvärlden krävs betydande kapacitetsutbyggnad inom
exportsektorerna och de importkonkurrerande sektorerna. Också inom flera andra
sektorer måste man räkna med stora investeringsbehov. Den faktiska utvecklingen
har emellertid inneburit en avsevärt svagare investeringsutveckling inom
bostadssektorn och industrin än vad som ansetts nödvändigt i långtidsutredningen.
Några negativa effekter på kapacitetsutvecklingen behöver i och för sig inte
uppkomma fram till år 1980. Om denna tendens fortsätter under de närmaste åren
finns det emellertid en klar risk för att man några är in på 1980-talet inom
flera för utrikesbalansen mycket betydelsefulla exportsektorer inte kommer att
kunna tillgodose utlandsefterfrågan på grund av kapacitetsproblem.

I
syfte att kompensera det bortfall i efterfrågan som den internationella
lågkonjunkturen under de senaste åren inneburit har den ekonomiska politiken
av sysselsättningsskäl i hög grad inriktats på stimulans av den inhemska
efterfrågan. Både den privata och den offentliga konsumtionen beräknas under
åren 19751977 öka i väsentligt snabbare takt än den trendmässiga utveckling
för 1970-talets senare del som anges i långtidsutredningen. Under dessa år har
vi följaktligen, som en medveten konsekvens av denna politik, ackumulerat
mycket stora underskott i bytesbalansen, vilka till betydande del fått täckas
genom upplåning i utlandet. Skuldsättningen i utlandet kommer att växa så
länge jämvikt ej nåtts i bytesbalansen.

Det
förefaller redan nu sannolikt att räntekostnaderna för vår utlandsupplåning
kommer att bli av en helt annan storleksordning än den som långtidsutredningens
kalkyler anger för år 1980. Dessa räntekostnader innebär i sig en betydande
belastning på bytesbalansen. En utlandsskuld av mycket stora dimensioner kan
komma att föreligga år 1980 om utlandsupplåningen ligger kvar på nuvarande
nivå. Det är därför nödvändigt att inrikta den ekonomiska politiken på att
reducera underskottet i utrikesbetalningarna. I detta syfte har regeringen i
början av april 1977 tillkännagivit vissa ekonomisk-politiska åtgärder,
omfattande bl. a. en växelkursjustering, höjning av mervärdeskatten och
neddragning av statliga utgifter för att begränsa den inhemska efterfrågetillväxten.

2.4
Finansiell utveckling

I
långtidsutredningen redovisas olika alternativ för den finansiella utveckling
åren 19751980 som svarade mot den kalkyl i fasta priser som diskuterats ovan.
Bytesbalansens underskott innebär att ekonomin som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag g

utlandet.
Att åstadkomma jämvikt i bytesbalansen innebär därför att sparandet måste öka i
motsvarande mån i de inhemska sektorerna.

Med
nu fattade beslut om avgiftsuttag och med långtidsutredningens löne- och
prisantaganden kommer AP-fondens sparande i relation till
bruttonationalprodukten snarast att sjunka något fram till år 1980. Likaså
kommer sparandet inom bostadssektorn att minska beroende på en långsammare
ökning av bostadsbyggandet. För företagssektorn antas i långtidsutredningen
oförändrad självfinansieringsgrad av investeringarna. För hushällssektorn
antas oförändrat sparande i relation till bruttoinkomsterna. Resultatet av
dessa antaganden blir att företagssektorns negativa finansiella sparande i
princip kompenseras av ett lika stort positivt sparande inom hushållssektorn.
Uppgiften att åstadkomma den totala sparökning som krävs för att täcka såväl
bytesbalansens underskott som förutsedda sparminskningar inom AP-fonden och
bostadssektorn faller därmed på stat och kommuner. I långtidsutredningen
beräknas att detta skulle kräva att statens och kommunernas sammanlagda
underskott (negativa finansiella sparande) måste minskas högst väsentligt
mellan åren 1975 och 1980. Det framgår också att detta med givna antaganden
i övrigt endast kan åstadkommas antingen genom en mycket långsam ökning av
de offentliga utgiftema eller genom en betydande höjning av skatternas och
avgifternas andel av bruttonationalprodukten.

Något
underlag för att göra helt nya finansiella kalkyler för perioden 19751980
finns ännu inte. Det faktiska händelseförloppet vad gäller den reala
utvecklingen och bytesbalansen ger emellertid åtminstone några indikationer på
nya inslag. Det förefaller som om det totala sparunderskottet i ekonomin
bytesbalansens underskott år 1980 skulle komma att bli betydligt större än
enligt långtidsutredningen. De minskningar av underskottets storlek som måste
genomföras åren 19781980, även om balansmålet skjuts några år in på
1980-talet, skulle troligen bli större än de som förutsätts i
långtidsutredningen för de första åren av utredningens kalkylperiod.
Bostadsbyggandet och därmed sparandet inom denna sektor kommer sannolikt
att öka mindre än som förutsätts i långtidsutredningen. Utvecklingen inom
företag och hushåll är ytterst svårbedömbar. F. n. finns dock ingen anledning
att räkna med ett sparande inom dessa sektorer tillsammans som skulle vara
större än enligt långtidsutredningen. Den offentliga sektorns finansiella sparande
slutligen har enligt utfallsberäkningarna för åren 1975 och 1976 samt de
preliminära bedömningarna för år 1977 utvecklats ogynnsammare än vad som
impliceras i långtidsutredningen.

Ett
försök till sammanfattning av de tendenser som skisserats ovan måste rimligtvis
ge till resultat att kravet på en minskning av de offentliga sektorernas
finansieringsunderskott fram till år 1980 och tiden närmast därefter nu
framstår som än större än när långtidsutredningen gjordes.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Långtidsbudget

3
Utgiftsutvecklingen

I
detta avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling i fasta priser under
perioden t. o. m. budgetåret 1981/82. Redovisningen omfattar de totala
utgifterna över statsbudgeten. Dessa redovisas grupperade efter ändamål.
Tretton av de största ändamålsgrupperna särredovisas. De svarar tillsammans för
ca 85 % av utgifterna under budgetåret 1977/78. En redovisning av de totala
utgifternas utveckling lämnas i tabell 19. Beräkningarna utgår från de
anslagsbelopp för budgetåret 1977/78 som redovisas i det reviderade
budgetförslaget. För vissa anslag som är direkt knutna till pris- eller
löneindex eller som nära följer den allmänna pris-och lönestegringen i
samhället redovisas också utgifternas utveckling i löpande priser (tabell 20).

Beräkningarna
i 1977 års långtidsbudget styrs i hög grad av de reformer som har beslutats av
riksdagen under de senaste åren eller föreslagits av regeringen vid nu
pågående riksmöte. Dessa reformer föranleder betydande utgiftsökningar inom
sina resp. utgiftsområden och svarar därigenom för en stor del av budgetens
utgiftsökningar. Mest märkbara är utgiftsökningarna budgetåret 1978/79 men även
fortsättningsvis ställer reformerna krav på ökande reala resurser. Exempel på
sådana reformer är förbättrade folkpensionsförmåner och utbyggd barnomsorg.

3.1
Folkpensioner m. m.

Ändamålsgruppen
domineras av utgifterna för folkpensioneringen och statens bidrag till
sjukförsäkringen. Med undantag för vissa administrationskostnader utgörs hela
ändamälsgruppen av transfereringar till hushållen.

Tabell
1 Folkpensioner m. m.

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig

1977/78

tuell
för-

snittlig

procen-

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

ändring

procen-

tuell
för-

1977/78-

tuell
för-

ändring

1978/79

ändring

1971/72

1977/78

1975/76

1981/82

Totala
utgifter

+ 7,0

23 019

+ 1 328 +595 +505

+445

+ 5,8

-f3,0

därav

folkpensione-

ringen

+ 5,0

20 250

+ 920 +500 +410

+350

-1- 4,5

+2,6

sjukförsäkringen

+23,1

2 600

+ 400 +90 +90

+ 90

+ 15,4

+ 5,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga
2 Reviderat budgetförslag lo

Utgifterna
for folkpensionerna har under perioden 1971/721975/76 stigit med i genomsnitt
5,0 % per år räknat i fasta priser. Ökningen beror dels på att antalet
pensionärer stigit under denna tid, dels på att standardförbättringar
genomförts.

Den
1 januari 1975 höjdes folkpensionens grundbelopp för ensam pensionär från 90
till 95 % av basbeloppet och för pensionärspar från 140 till 155 % av
basbeloppet. Den 1 juli 1975 förbättrades handikapp-förmånerna inom
folkpensioneringen. Den 1 juli 1976 genomfördes en lagstadgad sänkning av den
allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år. Vid samma tidpunkt förbättrades
möjligheterna till rörlig pensionsålder mellan 60 och 70 år. Den viktigaste
nyheten i systemet för en rörlig pensionsålder var införandet av delpension,
som möjliggör en stegvis minskad arbetsinsats mellan 60 och 65 år.

Ytterligare
förbättringar av pensionssystemet har beslutats av riksdagen. Fr. o. m. 1 juli
1976 får de folkpensionärer som inte uppbär ATP eller har låg ATP en årlig
höjning i form av pensionstillskott med 4 % av basbeloppet i stället för som
tidigare med 3 %. Pensionstillskottet i det fullt utbyggda systemet skall den 1
juli 1981 utgöra 45 % av basbeloppet. De förtidspensionärer som saknar ATP
eller bar låga ATP-belopp fick den 1 juli 1976 en kraftig pensionshöjning
genom att pensionstillskotten fördubblades för dessa pensionärer.

Det
totala antalet pensionärer berälcnas bl. a. till följd av förändringar i
befolkningens ålderssammansättning under långtidsbudgetperioden årligen öka
med i genomsnitt 22 000 pensionärer, varav 17 500 ålderspensionärer. Antalet
folkpensionärer beräknas år 1977 överstiga 1,7 miljoner, varav knappt 1,3
miljoner ålderspensionärer. Ca 620 000 pensionärer erhåller ålderspension från
ATP.

Beräkningen
av utgifterna för folkpensioneringen i fasta priser t. o. m. budgetåret 1981/82
har gjorts med utgångspunkt i anslaget för budgetåret 1977/78. Beräkningarna
omfattar därefter endast sådana utgiftshöjningar som följer av ett ökat antal
folkpensionärer och de lagstadgade förändringarna av pensionsförmånerna. I
fasta priser ökar utgifterna för folkpensioneringen med ca 920 milj. kr.
budgetåret 1978/79. Däri ingår ca 360 milj. kr. som följer av tidigare
basbeloppshöjningar. Effekterna av andra utgiftspåverkande faktorer framgår av
följande tabell.

Tabell
2 Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer

(Milj.
kr., fasta priser)

Utgiftsförändring till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ökat
antal pensionärer Ärlig höjning av pensionstillskotten m. m.

Summa

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

+300

+260 +560

+275

+225 +500

+230

+ 180 +410

+ 215

+ 135 +350

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Långtidsbudget jl

Folkpensionens
årsbelopp inkl. pensionstillskott vid nuvarande (april 1977) basbelopp om 11
100 kr. uppgår till 13 320 kr. för ensamstående och 22 755 kr. för
pensionärspar.

Med
de antaganden rörande prisutvecklingen som gjorts skulle utvecklingen av
utgifterna för folkpensioneringen i löpande priser bli följande.

Tabell
3 Folkpensioner

(Milj. kr., löpande
priser)

Genom-
Anslag Anslagsförändring till Årlig procentuell

snittlig
1977/78 förändring

procentuell

förändring 1978/79
1979/80 1980/81 1981/82 1977/78 1977/78

1971/72 1978/79 1981/82

1975/76

+
15,1 20 250 +2 255 +1340 +1335 +1420 +11,1 +7,1

Vid
sidan av folkpensionerna utgår stora belopp till pensionärerna i form av dels
ATP, dels kommunala bostadstillägg. Från år 1978 kommer folkpensionärer vidare
att kunna få tillägg av statskommunalt bostadsbidrag i de fall som detta, för
annan än folkpensionär utgår med högre belopp än kommunalt bostadstillägg till
pensionärer. Under budgetåret 1977/78 beräknas de sammanlagda ATP-beloppen
uppgå till ca 9,9 miljarder kr. och de kommunala bostadstilläggen till ca 2,3
miljarder kr.

Inom
den allmänna sjukförsäkringen höjdes sjukpenningen kraftigt den 1 januari 1974
och blev samtidigt beskattad och pensionsgrundande för ATP. Ersättningen till
den försäkrade vid sjukdom utgår med 90 % av den ersättningsgrundande inkomsten
upp till 7 1/2 basbelopp (f. n. 83 250 kr.). Den 1 januari 1974 infördes den
allmänna tandvårdsförsäkringen som ger ersättning med i regel 50 % av
tandvårdskostnaderna. Nuvarande yrkesskadeförsäkring ersätts den 1 juli 1977 av
en ny lag om arbetsskadeförsäkring som tillförsäkrar den som skadas i arbetet
full ersättning för inkomstbortfall. Regeringen har i prop. 1976/77: 64
föreslagit att denna försäkring också skall gälla egenföretagare och
uppdragstagare. Finansieringen sker genom en arbetsgivare- resp. egenavgift på
0,25 % av löneunderlaget. I samma proposition föreslås vidare en ny
lagstiftning för ersättning vid skador för värnpliktiga, tjänstepliktiga och
intagna på anstalter.

Reglerna
för den allmänna försäkringens ersättning för öppen läkarvård m. m. har
successivt förändrats under senare år i riktning mot större enhetlighet
samtidigt som ersättningsreglerna blivit mera heltäckande. Regeringen har i
prop. 1976/77:116 redovisat en överenskommelse mellan staten och
landstingsförbundet om vissa ersättningar från sjukvårdsförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen under budgetåret 1978/79 m. m. De ändrade
ersättningsreglerna beräknas totalt medföra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag n

en
kostnadsökning för helt år för sjukförsäkringen uppgående till närmare 940
milj. kr.

Av
sjukförsäkringens kostnader finansieras 85 % med arbetsgivaravgifter och
resterande 15 % med statsbidrag. I prop. 1976/77: 116 föreslås en höjning av
socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen från 8 % till 9,6 % den 1
januari 1978. Anslagsberäkningen för perioden t.o.m. budgetåret 1981/82 utgår
från förslagen i prop. 1976/77:116 och i övrigt gällande bestämmelser och
statsbidragsregler. Hänsyn har också tagits till de nya ersättningar som
föreslås gälla enligt förslaget till överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen.
Den ökande andelen äldre medför att utgifterna ökar något under perioden.

3.2
Utbildning och forskning

Denna
ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbildningsväsendet och för
den civila forskning som bedrivs av staten eller med statligt stöd.
Ändamålsgruppen omfattar bl. a. grundskolan, gymnasiala skolor, högre
utbildning och forskning samt studiesociala ändamål och viss del av vuxenutbildningen.
Till högre utbildning och forskning förs bl. a. anslagen till högskolan inkl.
jordbrukets högskolor, undervisningssjukhusen och de statliga forskningsråden
och styrelsen för teknisk utveckling. I gruppen ingår även de statliga
utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet på energiområdet.
Studiesociala ändamål omfattar det statliga studiestödet till samtliga
kategorier av studerande.

Utgiftsutvecklingen
för grundskolans del styrs i betydande utsträckning av
befolkningsutvecklingen. Elevantalet i grundskolan beräknas läsåret 1977/78
uppgå till ca 1030 000 och väntas läsåret 1981/82 ha minskat till ca 1 023 000.
Med oförändrad nettoinvandring kommer denna minskning att accentueras
ytterligare under första delen av 1980-talet. Våren 1976 fattade riksdagen
beslut om reformering av skolans inre arbete. Beslutet innebär en fortsatt
utveckling av grundskolans inre arbete samt en utökad omsorg för barn och
ungdom under skoldagen och i nära anslutning till denna. Reformen skall
genomföras stegvis och i den takt som kommunerna själva bestämmer. De
sammanlagda årliga kostnaderna för denna reform stiger under perioden och kan
för budgetåret 1981/82 beräknas till ca 200 milj. kr. Reformen medför en betydande
anslagshöjning budgetåret 1978/79.

Anslagsutvecklingen
påverkas även av klasstorlekarna. På låg- och högstadierna visar utvecklingen
mot ett minskat medeltal elever per klass medan medeltalet för mellanstadiet
har ökat något. När det gäller låg- och högstadierna ligger klasstorlekarna
fortfarande i nivå med de berälcningar som låg till grund för 1962 års
grundskolebeslut medan de på mellanstadiet i inte obetydlig utsträckning ligger
under denna nivå.

Läsåret
1977/78 beräknas antalet intagningsplatser i den direkt grundskoleanknutna
delen av gymnasieskolan motsvara ca 97 % av årskullen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Långtidsbudget

13

opaginerad Kontrollera mot PDF

16-åringar.
Andelen elever som omedelbart efter grundskolan fortsätter lill gymnasieskolan
är dock lägre. Antalet sökande till de mer utpräglat yrkesinriktade linjerna
har ökat. Däremot har intresset för det tvååriga teoretiska linjerna minskat. I
långtidsbudgeten har antalet intagningsplatser beräknats till oförändrat 97 %
av antalet 16-åringar. Detta medför en ökning av antalet platser med ca 17 000
under perioden.

Inom
vuxenutbildningen har en kraftig utbyggnad skett av såväl utbildningen i
studieförbundens regi som de kommunala skolorna för vuxna. Fr. o. m. år 1976
utgår ett särskilt studiestöd till vuxna i form av tim- och dagstudiestöd samt
särskilt vuxenstudiestöd. Det särskilda vuxenstudiestödet ansluter till stödet
för arbetsmarknadsutbildning men består till skillnad från detta till en viss
del av återbetalningspliktiga medel. I samband med de nya stödformerna för
vuxenstudier har införts ett statligt stöd för studierekryterande uppgifter,
bl. a. uppsökande verk-samhet på arbetsplatser. De direkta kostnaderna
för uppsökande verk-samhet och det särskilda vuxenstudiestödet finansieras
direkt med en särskild vuxenutbildningsavgift som utgår på samma
avgiftsunderlag som används för beräkning av sjukförsäkringsavgifter och
belastar inte statsbudgeten. Vuxenutbildningsavgiften föreslås i 1977 års
budgetproposition höjas från 0,15 % till 0,25 % fr. o. m. den 1 januari 1978.
De kostnader för vuxenutbildningen exkl. studiestöd som belastar
statsbudgeten beräknas för budgetåret 1977/78 till ca 1 200 milj. kr. Under
perioden har förutsatts en fortsatt utbyggnad av det särskilda vuxenstudiestödet.
För långtidsbudgetperioden förutses en fortsatt kraftig ökning av antalet
studiecirklar. Även efterfrågan på kommunal vuxenut-"bildning, främst på
gymnasieskolenivå, beräknas öka under perioden. Regeringen har vidare i prop.
1976/77: 55 föreslagit ett nytt statsbidragssystem och ett väsentligt
förbättrat statsbidrag till folkhögskolor. I tabell 4 har utgifterna för
vuxenutbildningen fördelats efter skolform och ingår i de redovisade
ändamålsgmpperna till viss del.

Tabell
4 Utbildning och forskning

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig

1977/78

tuell
för-

snittlig

procen-

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

ändring

procen-

tuell
för-

1977/78-

tuell för-

ändring

1978/79

ändring

1971/72

1977/78

1975/76

1981/82

Totala
utgifter

+ 0,1

17 293

+ 1072 +103

+ 162

+ 33

+ 6,2

+ 1,9

därav

grundskolan

+ 1,4

7 268

+ 876 -157

- 19

-130

-1-12,1

+ 1,9

gymnasieskolan

+ 0,3

2 608

+ 46+59

+ 116

+ 73

+ 1,8

+2,7

högre utbildning

och forskning

+ 2,6

4 759

+145-6

+ 13

+ 30

+ 3,0

+0,9

studiesociala

ändamål

-12,5

1525

- 5+4

- 29

-29

- 0,3

-1,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag u

Beslut
har fattats om reformering av högskoleutbildningen. All eftergymnasial
utbildning högskoleutbildning sammanförs i en ny högskoleorganisation.
Reglerna för behörighet och urval förändras så att rekryteringen kan breddas
till andra studerandegrupper än de traditionella. Återkommande utbildning
främjas. Nytillkommande utbildning förläggs i första hand till vissa orter
utanför nuvarande universitetsorter. Ett ökat lokalt och regionalt ansvar för
högskolan liksom nya former för samspel mellan högskolan och samhället i övrigt
skall ge grunden för en fortlöpande förnyelse av högskoleutbildningen.
Högskolereformen kommer i sina huvuddelar att träda i kraft budgetåret
1977/78.

Uppskattningen
av anslagsutvecklingen inom den högre utbildningen måste i väsentlig grad bygga
på en uppskattning av efterfrågan på utbildning. De beslut som statsmakterna
fattat om ändrade behörighetsregler för tillträde till högskolan har i
betydande mån ökat möjligheterna för nya grupper i samhället att få del av
högskoleutbildning. Etableringen av högskoleutbildning på nya orter har också
ökat tillgängligheten. Mot denna bakgrund har i långtidsbudgeten förutsatts en
viss ökning av antalet studerande, särskilt vad gäller s. k. enstaka kurser.
Resurstillskott har vidare beräknats för den beslutade ökningen av kapaciteten
i förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna och för vissa vårdutbildningar.
Sammantaget innebär detta att kostnaderna för den högre utbildningen stiger
något under perioden.

Det
statliga stödet till forskning utgår dels genom de statliga forskningsråden,
styrelsen för teknisk utveckling m. fl., dels genom universiteten och
högskolorna. Stödet till industriellt utvecklingsarbete utgår genom styrelsen
för teknisk utveckling och statens utvecklingsfond. Ökningen av anslagen till
direkta forsknings- och utvecklingsändamål har under de senaste åren varit
betydande. Till gruppen forskning och utveckling har förts utgifterna för det
treåriga program för ökad satsning på energiforskning som riksdagen beslutade
våren 1975. Programmet omfattar olika forskningsinsatser för effektivare
energianvändning och för minskning av energibehovet samt för att öka och säkra
tillgången på energi i olika former. En väsentlig del av insatserna avser
utnyttjande av olika förnyelsebara energiformer. Med det stöd till
experimentbyggande som har föreslagits i prop. 1976/77:107 beräknas stödet
under en treårsperiod t. o. m. budgetåret 1977/78 rymmas inom en total
utgiftsram av ca 400 milj. kr. I avvaktan på beslut om den fortsatta
verksamheten på energiforskningsområdet har anslag till energiforskning
därefter upptagits till oförändrade belopp.

Utgifterna
för studiesociala ändatnål omfattar såväl bidrag som åter betalningspliktiga
studiemedel för studerande. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 har alla elever över
20 år i gymnasieskolan, den kommunala, och statliga vuxenutbildningen samt
folkhögskolan överförts till studiemedelssystemet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Långtidsbudget

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Antalet
beltidsstudiemedelstagare har bedömts förbli i stort sett oförändrat.
Samtidigt väntas återbetalningarna av studiemedel och studielån stiga
successivt under perioden med drygt 50 milj. kr. per år. Budgetåret 1981/82 beräknas
återbetalningarna uppgå till totalt ca 600 milj. kr.

Antalet
studerande under 20 år som uppbär olika former av studiehjälp och förlängt
barnbidrag beräknas stiga tämligen kraftigt under perioden i enlighet med de
beräkningar som redovisats under gymnasieskolan.

3.3
Totalförsvar

Utgifterna
inom ändamålsgruppen totalförsvar avser till helt övervägande del det militära
försvaret. Därutöver ingår civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt
övriga delar av totalförsvaret. Utgifterna för totalförsvarsändamål uppgår
budgetåret 1977/78 till ca 10 % av de beräknade totala statsutgifterna. Deras
andel av de sammanlagda statliga konsumtions- och investeringsutgifterna är
däremot avsevärt högre och uppgår till nära 30 %.

Regeringen
har i prop. 1976/77: 74 mot bakgrund av en säkerhetspolitisk bedömning tagit
ställning till inriktningen av det militära försvaret, civilförsvaret, det
ekonomiska försvaret samt totalförsvaret i övrigt för en femårsperiod med
början budgetåret 1977/78.

Regeringen
har i mars 1977 givit överbefälhavaren i uppdrag att ytterligare studera
frågan om bl. a. kostnaderna för attackflygsystemets framtida utformning samt
tillkallat en särskild beredning för att följa och utvärdera detta underlag. I
avvaktan på beslut i denna fråga har i långtidsbudgeten inga medel utöver den
angivna planeringsramen för det militära försvaret beräknats för detta ändamål
utöver de 30 milj. kr. för budgetåret 1977/78 som i prop. 1976/77: 74
föreslagits för att bibehålla handlingsfriheten i flygplansfrågan.

Tabell
5 Totalförsvar

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsf

örändring
till

Procen-

Genom-

snittlig

1977/78

tuell för-

snittlig

procen-

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

ändring

procen-

tuell för-

1977/78-

tuell
för-

ändring

1978/79

ändring

1971/72-

1977/78

1975/76

1981/82

Totala
utgifter

+ 0,5

12 964

+ 149

+223

+ 31

+44

+ 1,1

+ 0,9

därav

militärt försvar

+ 0,5

11926

+ 55

+ 10

-39

-56

+0,5

- 0,1

civilförsvar

+ 0,3

263

0

+ 108

0

0

0

+ 9,0

ekonomiskt

försvar

+ 9,3

391

+ 56

+ 95

+ 51-

+90

+ 14,3

+ 15,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag i6

Riksdagen
har år 1975 beslutat om ett nytt system för planering och finansiering av
skyddsmmsbyggandet. Systemet innebär bl. a. att staten kommer att svara för
kostnaderna för skyddsmm som tillkommer i samband med bostadsbyggande fr. o.
m. budgetåret 1979/80. De därav föranledda utgifterna, liksom de inkomster som
erhålls genom den s.k. skyddsrumsavgiften, har beaktats.

Beträffande
det militära försvaret föreslås i prop. 1976/77: 74 att resurserna skall
användas så att en god handlingsfrihet vad gäller försvarets utveckling på
sikt bevaras. Utbildning av personal och anskaffning av materiel bör
prioriteras. Försvaret skall liksom hittills grundas på allmän värnplikt.

I
syfte att inom den givna ramen skapa ett så stort utrymme som möjligt för
sådan materielanskaffning och utbildning, som ger direkt effekt i
krigsorganisationen, har överbefälhavaren fått i uppdrag att minska antalet
sysselsatta inom försvaret med 3 900 under perioden september 1972september
1979. För den återstående delen av den period som omfattas av långtidsbudgeten
föreslås i prop. 1976/77: 74 att en personalminskning av ca 500 personer per
år t. v. skall ligga till grund för planeringen.

För
budgetåret 1977/78 har i prop. 1976/77: 74 föreslagits militära
försvarsutgifter om 11 925,7 milj. kr. Härav utgörs 1 510,0 milj. kr. av
beräknad priskompensation enligt nettoprisindex, räknat från prisläget februari
1976. Basbeloppet är 10 375,0 milj. kr. i samma prisläge. Utgiftsförändringarna
under långtidsbudgetperioden bortsett från prisreglering beror i allt
väsentligt på investeringsutgifter utanför utgiftsramen till följd av
omlokalisering av militär verksamliet samt de förbättrade värnpliktsförmäner
som föreslås i prop. 1976/77: 74.

För
att belysa utvecklingen av de militära försvarsutgifterna även i löpande
priser har beräkningar gjorts på grundval av de prisantaganden som tillämpas
vid beräkningar i långtidsbudgeten i övrigt (tabell 6). Härvid har förutsatts
att värnpliktsförmånerna utvecklas enligt nettoprisindex.

Tabell
6 Utveckling av de militära försvarsutgifterna 1977/781981/82

(Milj.
kr., löpande priser)

1977/78
1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

Militära
försvarsutgifter 11926 12 583 13 086 13 608 14152

varav
priskompensation (1510) (2183) (2 685) (3 208) (3
751)

Förändring från föregående

budgetår
+658 +502 +522 +543

Planeringsramen
medger att betydande belopp årligen kan användas för forskning och
materielanskaffning. Till de större anskaffningsprogrammen hör artilleri,
bandpansarvärn, terrängbilar och luftvärnsrobotar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Långtidsbudget 17

för
armén, ubåtar, patrullbåtar, minjaktfartyg, sjörobotar ocb kustartilleribatterier
för marinen samt anskaffning av attack- och jaktversioner av flygplanet Viggen
samt jaktrobotar för flygvapnet.

Beträffande
civilförsvaret föreslås i prop. 1976/77: 74 att planeringen liksom hittills bl.
a. skall utgå från att befolkningen kan komma att beröras av verkningarna av
konventionella stridsmedel, som sätts in mot militära mål. Vidare föreslås att
civilförsvarsåtgärderna bör ges en långsiktig inriktning medan vissa
begränsningar i den operativa styrkan kan godtas under den närmaste tiden.
Skyddet för befolkningen bör främst ges i form av skyddsrum.

I
prop. 1976/77: 74 föreslås utgifter för civilförsvar utom skyddsrum för
budgetåret 1977/78 om 215,6 milj. kr. Härav utgörs 27,3 milj. kr. av priskompensation
enligt nettoprisindex, räknat från prisläget februan 1976. För skyddsrum
föreslås utgifter om 47,8 milj. kr. Härav utgörs 6,1 milj. kr. av
priskompensation enligt nettoprisindex, räknat från prisläget februari 1976.
Planeringen de närmaste fem åren bör enligt prop. 1976/77: 74 utgå frän de
nämnda basbeloppen. Härtill kommer kompensation för prisstegringar enligt
nettoprisindex. Utgiftsändringarna under perioden beror på den ändrade
finansieringsformen för skyddsrumsbyggande.

Det
ekonomiska försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom bl. a. industriproduktionen,
livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och kommunikationerna.

Regeringen
har i prop. 1976/77: 74 föreslagit riksdagen inriktning av verksamheten inom
det ekonomiska försvaret för perioden 1977/78 1981/82.

För
att tillgodose försörjningsbehoven i fråga om livsmedel föreslås bl. a. utökad
beredskapslagring av livsmedel, fodermedel samt gödsel-och bekämpningsmedel.

För
beldädnadsområdet föreslås i prop. 1976/77: 85 åtgärder för att trygga
försörjningsberedskapen i fråga om skor. I fråga om övriga beklädnadsvaror
föreslås i prop. 1976/77: 74 viss utökad lagring av teko-produkter.

Vidare
föreslås bl. a. ett nytt oljelagringsprogram för perioden 1978 1984. Den
nuvarande tvångslagringen i näringslivets regi föreslås bibehållas i nuvarande
omfattning samtidigt som en kraftig ökning av den statliga beredskapslagringen
föreslås. Kostnaderna för huvuddelen av förslagen avses bli finansierade genom
den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter. Intäkterna från
beredskapsavgiften tillförs oljelag-ringsfonden.

För
övriga försörjningsviktiga varor innebär förslagen bl. a. fortsatt uppbyggnad
av beredskapslager för främst fredskriser av petro-kemiska produkter i enlighet
med riksdagens beslut år 1976. Vidare föreslås uppbyggnad av ett
beredskapslager för främst fredskriser av vissa försörj-

2
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag ig

ningsviktiga legeringsmetaller. Utökad beredskapslagring
för avspärrning och krig av kemiska produkter och metaller föreslås också.

Inom transportområdet föreslås främst utökad statlig
lagring av reservdelar och materiel för den civila luftfarten.

Vidare föreslås bl. a. utökade utbildningsmöjligheter för
vapenfria tjänstepliktiga och frivilliga försvarsorganisationer.

Kostnaderna för den föreslagna förstärkningen av
försörjningsberedskapen för perioden 1977/781981/82 beräknas i
totalförsvarspropositionen till uppskattningsvis ca 6,3 miljarder kr. i
prisläge febmari 1976 för den verksamhet som finansieras över statsbudgeten och
oljelagrings-fonden.

I totalförsvarspropositionen framhålls beträffande det
ekonomiska försvaret att bedömningen av resursbehoven delvis baseras på
översiktliga kostnadsberäkningar. Den närmare bedömningen av resursbehoven får
göras budgetårsvis.

Långtidsbudgeten utförs som en konsekvensberäkning av
redan fattade beslut. I 1977 års långtidsbudget har därför räknats med en i huvudsak
oförändrad anslagstilldelning för investeringar såvitt gäller sådana som
finansieras över statsbudgeten. Förändringarna i resursbehoven uppstår då som
följdkostnader till en sådan investeringsnivå. Totalt för
långtidsbudgetperioden ger en sådan beräkning totala kostnader om ca 5,S
miljarder kr.

Tabell 7 Uppskattade statliga utgifter inom det ekonomiska
försvaret

(Milj. kr., fasta priser)

1977/78

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

Totalt

1 182

808

1 370

979

1468

därav

finansierade över

statsbudgeten

425'

447

542

593

683

finansierade över

oljelagringsfonden

757

361

828

386

785

1 Varav anslagstilldelning 391 milj. kr.

I prop. 1976/77: 74 föreslås betydande förbättringar inom
området övrigt totalförsvar, som omfattar åtgärder inom en rad skilda funktioner.
Inom hälso- och sjukvården samt inom det psykologiska försvaret föreslås
väsentliga resursförstärkningar. I långtidsbudgeten förutsätts dessa
aktiviteter i huvudsak fortlöpa på denna nivå.

3.4 Stöd till barnfamiljer

Utgifterna under denna ändamålsgrupp avser till stor del
inkomstöverföringar till hushållen i form av allmänna barnbidrag, föräldrapenning
och bostadsbidrag för barnfamiljer. Den kraftigast växande delen av
ändamålsgruppen utgörs dock av statsbidrag till kommunernas barn-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 19

omsorg.
Vidare ingår statens utgifter för bidragsförskott och den del av statens bidrag
till social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.

Utgiftsutvecklingen
för barnbidragen bestäms av bidragsnivån och befolkningsutvecklingen.
Regeringen föreslår att bidragsbeloppet höjs från 1 800 kr. till 2 100 kr. per
barn och år fr. o. m. den 1 juli 1977. Bidragen utgår till omkring 1 miljon
barnfamiljer med ca 1,8 miljoner barn. Antalet barn i bidragsberättigad ålder
beräknas sjunka något under perioden.

Föräldraförsäkringen
inom sjukförsäkringen trädde i kraft den 1 januari 1974. Ersättningstiden vid
barns födelse förlängdes den 1 januari 1975 från sex till sju månader.
Föräldrapenning, som är ATP-grund-ande, utgår med en garantinivå på 25 kr. per
dag. För dem som har sjukpenning över garantinivån utgår föräldrapenningen med
samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av inkomsten. Föräldrapenningen
utgår till den av föräldrarna modern eller fadern som stannar hemma och
vårdar barnet. Till följd av riksdagens beslut byggdes föräldraförsäkringen ut
den 1 januari 1977. Ersättningstiden vid vård av sjukt barn förlängdes och
rätten till ersättning vidgades. Vidare förlängdes ersättningstiden för
adoptivföräldrar. I prop. 1976/77: 117 föreslår regeringen en fortsatt
förbättring av det familjepolitiska stödet. Föräldraförsäkringen byggs ut med
två månader. Tre månader av den sammanlagda ersättningstiden om nio månader
föreslås kuima tas ut i form av särskild föräldrapenning. Denna beräknas under
två månader på grundval av förälderns sjukpenninggrundande inkomst. Under återstående
en månad föreslås föräldrapenning utgå med belopp motsvarande garantinivån,
vilken föreslås höjd från 25 kr. till 32 kr. per dag. Enligt förslaget skall
den särskilda föräldrapermingen kunna tas ut både vid förkortad arbetstid och
vid heltidsledighet. Ersättningstiden fördelas lika mellan föräldrarna, men en
förälder kan överlåta sin rätt till särskild föräldrapenning till den andra
föräldern. Den särskilda föräldrapenningen får utnyttjas t. o. m. barnets
första skolår. I propositionen föreslås en lagstadgad rätt till ledighet från
anställningen under tid då särskild föräldrapenning utgår.

Vidare
föreslås vissa ändringar av adoptivföräldrars rätt till föräldrapenning.

De
nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1978. För barn födda 197177
föreslås särskilda övergångsregler med en viss ersättningstid. Kostnaderna för
den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas uppgå till ca 500
milj. kr. per år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
8 Stöd till barnfamiljer

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring

till

Procen-

Genom-

snittlig

1977/78

tuell
för-

snittlig

procen-

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

ändring

procen-

tuell
för-

1977/78

tuell för-

ändring

1978/79

ändring

1971/72

1977/78

1975/76

1981/82

Totala
utgifter

+ 7,3

8 401

+410

+333

+355

+279

+ 4,9

+ 3,9

därav

allmänna barn-

bidrag m. m.

+ 2,2

4 448

- 80

-220

- 45

- 45

- 1,8

- 2,3

bostadsbidrag

m. m.

+ 10,3

1604

+ 4

0

0

0

+ 0,2

+ 0,1

bidrag till barn-

omsorg

+30,4

1856

+435

+ 501

+389

+ 312

+23,4

+ 17,1

De
statliga och statskommunala bostadsbidragen till barnfamiljer utgår till ca en
halv miljon familjer med omkring en miljon bam. Bidragen är relaterade både
till inkomst och bostadskostnad. I 1977 års budgetproposition har redovisats
förslag om förbättrat stöd till föräldrar som inte har sina barn stadigvarande
boende hos sig. Kostnaderna härför har beaktats i medelsberäkningama. Stödet
till låginkomsttagare utan barn har i långtidsbudgeten inräknats i
ändamålsgruppen bostadspolitik.

De
barn under 18 år vilkas föräldrar lever åtskilda är genom bidragsförskotten garanterade
ett särskilt ekonomiskt grimdskydd. Bidragsförskottens årsbelopp är 40 % av
basbeloppet eller f. n. 4 440 kr. per år. Bidragsförskotten utbetalas av
kommunerna, som erhåller statsbidrag med 75 % av nettokostnaderna för
bidragsförskotten för varje kalenderår i efterskott. Fr. o. m. den 1 oktober
1977 skall administrationen av bidragsförskotten föras över från kommunerna
till riksförsäkringsverket och försäkringskassoma. I samband med omläggningen
ökar statens kostnader övergångsvis under budgetåren 1977/78 och 1978/79 för
att sedan minska 1979/80.

Vårdbidraget
till föräldrar med svårt handikappade barn i hemmet uppgår till samma nivå som
förtidspension inkl. pensionstillskott. Utgifterna för vårdbidrag har
inräknats i ändamålsgmppen folkpensioner m. m.

En
kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg har beslutats av riksdagen på
grundval av en överenskommelse mellan regeringen och kommunförbundet.
Utbyggnadsprogrammet för åren 19761980 omfattar 100 000 nya daghemsplatser och
50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av antalet platser i kommunala
familjedaghem.

För
att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra utbyggnaden av
barnomsorgen har ett nytt statsbidragssystem med väsent-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 21

ligt
höjda värdebeständiga statsbidrag införts. Driftbidraget för daghem höjdes fr.
o. m. den 1 januari 1977 från 7 500 kr. till 14 000 kr. per år för nya platser.
För befintliga platser höjs bidraget successivt till samma belopp. Bidraget
till nya platser i fritidshem uppgår till hälften av nämnda belopp. För
familjedaghemmen har, utöver tidigare statsbidrag, införts ett nytt gmndbelopp
i bidragssystemet.

Det
nya statsbidragssystemet finansieras genom en socialavgift. Socialavgiften
till barnomsorgen uppgår för år 1977 till 1 % av avgiftsunderlaget och
föreslås i budgetpropositionen höjd till 1,3 % för år 1978. Avgiften beräknas
senare successivt höjas till 2,2 % år 1981.

3.5
Arbetsmarknads- och regionalpolitik

Denna
ändamålsgrupp omfattar statens utgifter för olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder såsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgärder,
arbetsmarknadsutbildning, kontant stöd vid arbetslöshet och arbetsmiljö. Vidare
hör till denna ändamålsgmpp utgifterna för den regionala utvecklingen.

Arbetsförmedlingen
har en strategisk roll inom arbetsmarknadspolitiken. Under 1970-talet har
arbetsförmedlingen tillförts ca 1 500 nya tjänster. Den yttre och inre
organisationen utvecklas. Modern datateknik har tagits i anspråk för
framställning av dagliga platslistor. Metoder för användning av sådan teknik
också i det dagliga förmedlingsarbetet prövas. En lag om skyldighet för
arbetsgivare att arunäla lediga platser till arbetsförmedlingen har antagits av
riksdagen och sådan skyldighet gäller nu på försök i de tre sydligaste länen
och kommer under nästa budgetår att utvidgas till att omfatta också Stockholms
län.

För
budgetåret 1977/78 tillförs arbetsmarknadsverket ytterligare lönemedel
motsvarande 240 nya tjänster. Under långtidsbudgetperioden förutsätts en viss
fortsatt utbyggnad. Inriktningen av förmedlingsarbetet bestäms i hög grad av
behovet att hjälpa ungdomar vid övergång från skola till arbetsliv. Ungdomarna
skall tillförsäkras erbjudande om arbete, praktik eller yrkesinriktad
utbildning. Även insatsema till förmån för kvinnor och för dem som på gmnd av
något handikapp har svårt att få anställning på den öppna marknaden förstärks
liksom arbetet i an-passningsgrupperna.

Framställningen
av ADB-baserade platslistor kommer under budgetåret 1977/78 att utvidgas till
hela landet. För detta ändamål och för utvidgad försöksverksamhet med
användning av ADB-teknik i det egentliga förmedlingsarbetet har väsentUgt
ökade resurser tillskjutits.

Anslagen
till arbetsmarknadsutbildningen beräknas under antagande av oförändrat antal
elever eller 135 000. Bidragen till elevema under sådan utbildning anpassas
till utgående ersättningar inom arbetslöshetsförsäkringen ocb det kontanta
arbetsmarknadsstödet. Den 1 januari 1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

22

s. 20 Kontrollera mot PDF

höjdes
bidraget per dag till 130170 kr. för elever över 20 år. För elever under 20
år uppgår bidraget till 65 kr ./dag.

Bidragen
till utbildning i företagen har visat sig vara ett verksamt medel för att
förhindra permitteringar under konjunkturavmattningen. Särskilt ungdomar och
kvinnor kan få nytta av dessa bidrag.

De
sysselsättningsskapande åtgärderna i form av beredskapsarbeten har beräknats få
en i huvudsak oförändrad omfattning under långtidsbudgetperioden.

Tabell
9 Arbetsmarknads- och regionalpolitik

(Milj. kr., fasta priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom- Anslag
Anslagsförändring till

snittlig procentuell
förändring 1971/72 1975/76

1977/78

1978/79 1979/80
1980/81 1981/82

Procentuell
förändring 1977/78-1978/79

Genomsnittlig
procentuell förändring 1977/78-1981/82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totala
utgifter + 6,8 7 117 -184 +144
+137 +137 -2,6 +0,8

därav

arbetsmarknads

politik + 4,6 5 690 -218 +114
+107 +107 -3,8 +0,5

regionalpolitik +18,5 1424 +9 O
O O +0,6 +0,2

Utbetalningar
av statsbidrag till lageruppbyggnad beräknas upphöra under budgetåret 1977/78.
Det sammanlagda statsbidraget beräknas f. n. uppgå till drygt 1,5 miljarder för
treårsperioden 1975/761977/78.

Lagstiftningen
om medbestämmande i arbetslivet trädde i kraft den 1 januari 1977. För att ge
arbetsgivare och arbetstagare kunskaper i dessa frågor har riksdagen beslutat
att ge omfattande ekonomiskt stöd till parterna på arbetsmarknaden för utbildning.
Verksamheten startade redan under hösten 1976.

Sedan
budgetåret 1971/72 har antalet anställda vid arbetarskyddsstyrelsen och
yrkesinspektionen i stort sett fördubblats. Ytterligare 85 tjänster tillförs
organisationen under budgetåret 1977/78. Härigenom uppgår antalet fasta
tjänster till närmare 1 000. Förstärkningarna behövs bl. a. för att utarbeta
ytterligare arbetarskyddsföreskrifter och för att öka insatserna mot de kemiska
hälsoriskerna. En viss fortsatt förstärkning förutses under långtidsbudgetperioden.

I
arbetsmarknadspoUtiken ingår vidare strävanden att med hjälp av
anpassningsgrupperna bereda arbete på den reguljära arbetsmarknaden för
personer med nedsatt arbetsförmåga.

Stora
ansträngningar görs även fortsättningsvis för att genom halvskyddat arbete
möjliggöra anstälhiing inom det ordinarie arbetslivet av personer som aimars
skulle ha varit hänvisade till sysselsättning i särskilda beredskapsarbeten,
arkivarbete eller verkstäder för skyddat arbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 23

Från
den 1 januari 1977 gäller nya och förbättrade bidrag vid anställning av
personer i halvskyddat arbete.

Till
ändamålsgruppen hör även anslagen till regional utveckling. Regionalpolitiken
syfter till att ge människor i olika landsdelar allsidig sysselsättning och
service samt en god miljö. Till grund för den regionalpolitiska planeringen
skall i varje län ligga en regional utvecklingsplanc-ring, länsplanering.

Regionalpolitiskt
stöd lämnas främst i form av lokaliseringsstöd vid investeringar samt som
introduktionsstöd, utbildningsstöd och sysselsättningsstöd.

Särskilda
åtgärder vidtas budgetåret 1977/78 för att stödja vissa särskilt utsatta
glesbygder. Stöd skall kunna utgå bl. a. för att bygga kommunala industrihus i
mindre tätorter.

Ramen
för regionalpolitiskt stöd för femårsperioden 1973/74 1977/78 har fastställts
till 4 000 milj. kr. Formerna för det regionalpolitiska stödet efter utgången
av denna period utreds f. n.

Med
utgångspunkt i riksdagens beslut under hösten 1976 om regionalpolitiken och
förslagen i länsplanering 1974 har riktlinjer utfärdats för det fortsatta
planeringsarbetet i länen.

3.6
Kommunikationer

Denna
ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen utgiftema för vägvä-sendet,
kommunikationsverken dvs. postverket, televerket, statens järnvägar,
luftfartsverket och sjöfartsverket och vissa investeringsutgifter för
Sveriges Radio.

I
tabell 10 anges den anslagsutveckling som förutses för perioden fram t. o. m.
1981/82. Dessa anslagsbelopp avser att jämte tidigare behållningar täcka den
förutsedda medelsförbrukningen och dämtöver såvitt avser bl. a. de
affärsdrivande verken ge en marginal om ca 10 % för att möjliggöra ökade
investeringar om det skulle påkallas av konjunkturmässiga eller andra skäl.

Vid
bedömningen av den framtida utvecklingen har hänsyn i första hand tagits till
den väntade efterfrågeutvecklmgen. Som nämnts i avsnitt 1 föreligger vissa
svårigheter att avgöra vilken investeringsutveckling som krävs för att anpassa
produktionen till efterfrågan. För att få en praktiskt användbar
beräkningsmetod har investeringarna, efter reduktion med väntad
produktivitetsstegring, förändrats i takt med den beräknade efterfrågeökningen.
Vidare har vissa beslutade program och engångspro-jekt beaktats.

Inom
vägväsendet beräknas trafikvolymen öka i långsammare takt än vad som varit
fallet under 1960-talet. Det även vid en oförändrad nivå av vägbyggnadsanslagen
stigande vägkapitalet måste emellertid beaktas vid beräkning av driftanslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

24

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
10 Kommunikationer

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig

1977/78

tuell för-

snittlig

procen-

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

ändring

procen-

tuell för-

1977/78

tuell
för-

ändring

1978/79

ändring

1971/72

1977/78

1915116

1981/82

Totala
utgifter

+ 1,7

6 953

- 11

+81

+74

+ 15

-0,2

+0,6

därav

väganslag, tra-

fiksäkerhet

m. m.

+ 1,2

3 686

+ 29

+28

+24

+28

+0,8

+0,7

kommunika-

tionsverken

+ 3,3

3 123

-115

+ 15

+ 33

-29

-3,7

-0,8

Televerkets
investeringar omfattar dels telenätet, dels rundradioan-läggningar för
distribution av radio- och TV-programmen. Medelsförbrukningen för dessa
ändamål beräknas uppgå till ca 894 milj. kr. under budgetåret 1977/78, varav ca
54 milj. kr. i rundradioanläggningar. Investeringarna i telenätet har bedömts
mot bakgmnd av den väntade teletrafikutvecklingen.

Medelsförbrukningen
för statens järnvägars investeringar beräknas uppgå till 640 milj. kr. under
budgetåret 1977/78. Investeringarna har för de följande budgetåren beräknats
med hänsyn till den förväntade trafik- och produktivitetsutvecklingen.

Utvecklingen
av luftfartsverkets investeringar domineras av att GöteborgLandvetter
flygplats färdigställs hösten 1977. Övriga investeringsbehov har bedömts mot
bakgmnd av den förväntade trafikutvecklingen och planerad utbyggnad av
flygtrafikledningssystemet.

Medelsbehovet
för postverkets investeringar har beräknats med utgångspunkt i att den totala
postvolymen kommer att Ugga på i stort sett oförändrad nivå under perioden.
Hänsyn har tagits till vissa större pågående byggnadsprojekt, bl. a.
postgirohuset i Stockholm och en ny postterminal i Göteborg.

3.7
Statsskuldräntor

Utgifterna
för denna ändamålsgmpp bestäms av förändringarna i statsskulden, av räntenivån
på den statliga upplånmgen samt av upplåningens sammansättning. Statens
upplåning och förvaltningen av statsskulden handhas av riksgäldskontoret som
lyder under riksdagen.

Statsskulden
ökade under år 1976 med 6 944 milj. kr. och uppgick vid slutet av året till 80
411 milj. kr. Härav var 50 540 milj. kr. placerade i räntelöpande
obligationslån, 10 200 milj. kr. placerade i premieobligationslån och 10 563
milj. kr. placerade i skattkammarväxlar. Vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 25

slutet
av budgetåret 1976/77 beräknas statsskulden uppgå till ca 82 500 milj. kr. För
närvarande (april 1977) beräknas den statliga nyupplå-ningen ha en
genomsnittlig ränta av ca 8,75 %. Eventuella förändringar av diskontot påverkar
givetvis denna genomsnittsränta, dock inte fullt ut, eftersom den långa räntan
normalt endast delvis följer diskontoändringarna.

Även
med en oförändrad räntenivå för nyupplåningen kommer emellertid den
genomsnittliga räntesatsen för den totala upplåningen att stiga allt eftersom
äldre lån med lägre räntesatser ersätts av nya lån.

Ökningen
av ränteutgifterna ett visst budgetår beror i huvudsak på statens upplåning
under föregående budgetår. Ränteutgifterna under budgetåret 1977/78 väntas uppgå
till 6 400 milj. kr. Denna beräkning baseras bl. a. på antagandet att
budgetunderskottet under innevarande budgetår blir ca 13,7 miljarder kr. Vid
beräkningen har hänsyn också tagits till att en del av den statliga upplåningen
under 1977 sker i utlandet, vilket verkar nedpressande på räntekostnaderna.

På
längre sikt har endast ungefärliga framskrivningar av ränteutvecklingen kunnat
göras. Till grund för dessa framskrivningar ligger den förväntade
saldoutvecklingen för statsbudgeten under långtidsbudgetperioden. En
redogörelse för saldoutvecklingen ges i avsnitt 6.4. Vidare bygger
beräkningarna på ett antagande om en oförändrad räntenivå för nyupplåningen.
Med de givna antagandena kommer utgiftsökningen för denna ändamålsgrupp att bli
betydande nämligen nära 16 % årligen under perioden. Statsskuldräntorna utgör
således en successivt stigande andel av statens totala utgifter.

Tabell
11 Statsskuldräntor

(Milj. kr.)

Genom- Anslag
Anslagsförändring till Procen- Genom

snittlig 1977/78 ----- tuell för- snittlig

procen- 1978/79
1979/80 1980/81 1981/82 ändring procen

tuell för- J 977/78 tuell för

ändring 1978/79 ändring

1971/72 1977/78-

1975/76 1981/82

Totala utgifter +13,3
6 400 +1200 +1400 +1300 +1100
+18,8 +15.6

3.8
Bostadspolitik

Denna
ändamålsgrupp domineras av räntebidrag och långivning till bostadsbyggandet,
vilka för budgetåret 1977/78 föreslås uppgå till sammantaget nära 4,8
miljarder kr. Bland andra ändamål inom gmppen märks lån till kommunala
markförvärv, vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet samt
bostadsbidrag för låginkomsttagare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

26

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 12 Bostadspolitik

(Milj. kr., fasta priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittlig procentuell förändring 1971/72-1975/76

Anslag

1977/78

Anslagsförändring
till

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

Procen-

Genom-

tuell

snittlig

föränd-

procen-

nng

tuell

1977/78 förändring

1978/79

1977/78 1981/82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totala
utgifter

+ 1,2 6049
+1349 +240 +110 +235 +22,3

+7,2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bostadsbyggandet
har successivt minskat under första hälften av 1970-talet. År 1976 båbörjades
drygt 56 000 lägenheter. Antalet påbörjade lägenheter har därmed under senare
år understigit det utrymme som lämnats inom de särskilda
bostadsbyggnadsramarna. Detta beror helt på en drastiskt minskad produktion av
lägenheter i flerfamiljshus. Småhusens andel av nyproduktionen har ökat
kraftigt och uppgick år 1976 till närmare 75 %. Motsvarande andel år 1970 var
30 %. Samtidigt har bostädemas storlek ökat, särskilt i småhus.
Förskjutningarna mot ett ökat småhusbyggande har gjort att
bruttoinvesteringarna i bostäder räknat per lägenhet och i fasta priser har
ökat under 1970-talet.

En
stor del av statens stöd till bostadsbyggandet utgår i form av räntebidrag och
långivning. De statliga bostadslånen ar i genomsnitt drygt 30 % högre för
lägenheter i småhus än för lägenheter i flerfamiljshus. För statligt belånade
hus gäUer att räntekostnaden över vissa garanterade nivåer för lån inom
låneunderlaget betalas av staten. Nyproducerade hyres- och
bostadsrättslägenheter har en garanterad låneränta på 3,9 % under det första
året av lånetiden. För nyproducerade småhus som bebos av låntagaren är
motsvarande ränta 6 %. De garanterade räntenivåerna höjs därefter åriigen för
att slutligen nå upp till marknadsräntenivån (f. n. 9,75 % för bostadslån).
Räntebidrag utgår även till stora delar av det befintliga beståndet av
fastigheter som har finansierats med statliga lån.

Ramen
för beslut om bostadslån till nybyggnad under 1977 föreslås i 1977 års
budgetproposition bli fastställd till 8 160 000 m våningsyta. Detta beräknas
motsvara ca 64 700 lägenheter samt därtill anknutna lokaler, såsom daghem och
fritidshem.

Medelsramen
för beslut om lån till ombyggnad föreslås i 1977 års budgetproposition uppgå
till 450 milj. kr. för vart och ett av åren 1977 och 1978. Därav har 35 milj.
kr. beräknats för lån tiU förbättring av boendemiljön inom bostadsområden med
uthyrningssvårigheter. De i långtidsbudgeten angivna anslagsförändringarna har
beräknats med utgångspunkt i de bedömningar av bostadsbyggandets omfattning
som bostadsmyndigheterna har redovisat mot bakgmnd av bostadsbyggnadsprogrammen
för åren 19761980. Utrymmet inom de av riksdagen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 27

medgivna
ramarna för beslut om bostadslån tUl nybyggnad kommer enligt dessa bedömningar
sannolikt inte att helt utnyttjas. I beräkningarna har också beaktats förslagen
i 1977 års budgetproposition om bl. a. höjning av den övre lånegränsen för
enskilt ägda flerfamiljshus. Hänsyn har också tagits till att hyresförlustlån
skall utsträckas till att omfatta hyresförluster t. o. m. år 1978. Utgifterna
härför kan antas belasta bostadslånefonden t. o. m. budgetåret 1979/80. Under
periodens början kvarstår vidare utbetalningar för det initialstöd som
beviljades för sådana ombyggnader av bostadslägenheter som påbörjades före
utgången av år 1975.

I
ändamålsgruppen ingår vidare utgifter för bostadsbidrag till hushåll utan barn.
Enligt förslag i 1977 års budgetproposition skall statskommunala bostadsbidrag
från den 1 januari 1978 i vissa fall kunna utgå även till sådana pensionärer
som f.n. är berättigade enbart till kommunala bostadstillägg till
folkpensionär.

Slutligen
ingår i ändamålsgruppen stöd till energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m. m. Stödet utgår i form av bidrag och lån. Enligt förslag
av regeringen (prop. 1976/77: 107) skall lånen i fortsättningen utgå som högst
tjugoåriga annuitetslån utan övre beloppsgräns, såvida inte lånen utgår för
energibesparande åtgärder i samband med ombyggnad för vilken statligt
bostadslån utgår. I sådana fall bör bl. a. amorteringstiden för energispariånei
vara densamma som för bostadslånet. Bidragsbeloppet föreslås bli höjt.
Räntebidrag skall kunna utgå i vissa fall. För budgetåret 1977/78 föreslås stöd
utgå med 500 milj. kr.

Den
kraftiga anslagsförändringen mellan budgetåren 1977/78 och 1978/79 för
räntebidrag och bostadslån m. m. kan bl. a. hänföras tiU de kraftiga
kostnadsökningarna inom byggandet, den årliga ökningen av räntebidrag och den
förväntade stora förbrukningen under budgetåret 1977/78 av reservationsmedel på
bostadslånefonden. En betydande anslagsökning blir nödvändig för budgetåret
1978/79.

3.9
Skattebidrag till kommuner

I
denna ändamälsgrupp ingår skatteutjämningsbidrag, skattebortfalls-bidrag i
anledning av 1970 års skattereform, särskUt bidrag till kommunerna i samband
med den skatteomläggning som trädde i kraft den 1 januari 1973 samt den
kompensation som utgår till kommunerna för minskat skatteunderlag i anledning
av den skattereform som trädde i kraft den 1 januari 1975. Vidare ingår de
extra bidrag som utgår i enlighet med överenskommelse om begränsning av den
kommunala utdebiteringen under åren 1976 och 1977.

Skatteutjämningsbidragen,
som utgör huvuddelen av ändamålsgruppen, syftar huvudsakligen tUl att stödja
kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner med svag skattekraft. Enligt
de bidragsbestäm-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga
2 Reviderat budgetförslag 28

melser
som gäller fr. o. m. år 1974 utgår bidrag till kommuner och landstingskommuner
för att tiUförsäkra dessa ett visst skatteunderlag, som relateras till
medelskattekraften i landet. Skattekraftsgarantin varierar med det geografiska
läget. De kyrkliga kommunerna får samma skatteutjämningsbidrag som år 1973 med
en årlig femprocentig uppräkning av föregående års bidragsbelopp.

I särskilda fall utgår
extra skatteutjämningsbidrag till kommuner som befinner sig i en besvärlig
ekonomisk situation. Vidare utgår t. o. m. år 1978 en successivt minskande
övergångskompensation till sådana kommuner och landstingskommuner som till
följd av det nya systemet för skatteutjämning skulle ha fått sänkt bidrag år
1974 jämfört med bidraget för år 1973.

Skatteutjämningsbidragen
betyder mest för Gotland och kommunerna i norrlandslänen. De lägsta bidragen
per invånare får storstadslänen.

Anslagsbehovet påverkas
främst av skatteunderlaget och utdebiteringen. Utvecklingen av dessa faktorer
har medfört att statens utgifter för skatteutjämningsbidrag har ökat under de
senaste åren. Härutöver medförde övergången till de nya bidragsbestämmelserna
den 1 januari 1974 ett ökat utgiftsbehov om ca 370 milj. kr.

Skattebortfallsbidragen är
avsedda att kompensera kommunerna för det inkomstbortfall som uppstod till
följd av 1970 års skattereform. Detta bortfall har beräknats till 1 250 milj.
kr. för år 1971. Bidragsgivningen minskar härefter i takt med att den
skattekraft som kommunerna förlorade i anledning av 1970 års skattereform återvinns
genom att skatteunderlaget per inkomsttagare ökar. För inkomståret 1976
beräknas skattebortfallet till ca 600 milj. kr.

Det särskilda bidraget
till kommunerna utgår med 122 milj. kr. per år. Bidraget ger kommuner och
landstingskommuner kompensation för den skatteomläggning som trädde i kraft den
1 januari 1973.

Genom den skattereform som
trädde i kraft den 1 januari 1975 får kommuner och landstingskommuner m. fl.
ett minskat skatteunderlag på grund av ändrade avdragsregler m. m. Riksdagens
beslut innebär att kompensation skall utgå för detta. Kompensationen utbetalas
fr. o. m. år 1977. Under detta år liksom år 1978 kommer övergångsvis att utbetalas
dubbel kompensation. Enligt det gällande systemet för utbetalning av
kommunalskattemedel skall nämligen under år 1977 utbetalas dels slutlig
kompensation avseende inkomståret 1975, dels kompensation inom ramen för
förskottsutbetalningen av kommunalskattemedel avseende inkomståret 1977. Något
tidigare förskott att avräkna finns inte förrän under år 1979.
Förskottsutbetalningama av kommunalskattemedel regleras över driftbudgetens
inkomsttitel Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter
m. m. (inkomstskattetiteln). Den slutliga kompensationen redovisas däremot på
ett utgiftsanslag på driftbudgeten. Detta redovisningsförfarande överensstämmer
med vad

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Långtidsbudget

29

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 13 Skattebidrag till kommuner

(Milj. kr., fasta priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genom-
Anslag Anslagsförändring till

snittlig
procentuell förändring 1971/72 1975/76

1977/78

1978/79
1979/80 1980/81 1981/82

Procen-
Genom-tuell för- snittlig ändring procen-1977/78 tuell
för-1978/79 ändring 1977/78-1981/82

opaginerad Kontrollera mot PDF

+230

Totala utgifter

därav skatteutjämningsbidrag

+9,3

+ 1,5

5818

3 370

24 +75
+134 +206 -0,4

O

+ 33 +85 +6,8

+ 1,6

+2,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

som tillämpas beträffande skattebortfallsbidragen i
anledning av 1970 års skattereform. Den slutliga kompensationen som utbetalas
under nästa budgetår beräknas uppgå tUl ca 1 375 mUj. kr.

Som en följd av den överenskommelse som träffades mellan
regeringen samt Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i februari
1975 rörande begränsning av kommunalskatternas höjning under åren 1976 och 1977
utgår av statsmedel ett extra bidrag till kommuner och landstingskommuner.
Bidraget utgår med 600 milj. kr. under vart och ett av åren 1976 och 1977.

3.10 Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna ändamålsgrupp omfattar utgifter för statliga och
statsunderstödda vårdområden. Huvudparten av här redovisade utgifter avser
statsbidrag till vårdområden under kommunalt huvudmannaskap, varav statsbidrag
till den psykiatriska sjukvården utgör den största posten. Betydande
statsbidrag utgår också tUl annan hälso- och sjukvård, social hemhjälp och
samhällets åtgärder för handikappade. I direkt statlig regi drivs dock bl. a.
vissa sjukhus och ungdomsvårdsskolor samt vissa vårdanstalter för
alkoholmissbmkare.

Genom avtal har staten och landstingen träffat
överenskommelse om driftbidragen för den psykiatriska sjukvården m. m. för
tiden t. o. m. år 1976. Förhandlingar om nytt avtal väntas tas upp under våren
1977. Driftbidragen för långtidsbudgetperioden har därför schablonmässigt tagits
upp med samma belopp som för budgetåret 1977/78.

De statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän
hälsovård avser en rad myndigheter på detta område, statliga sjukhus,
statsbidrag till olika former av hälso- och sjukvård samt bidrag till
kostnaderna för de kommunala undervisningssjukhusen. Beräkningarna av statens
utgifter för sjukhus har skett med utgångspunkt i nuvarande gmnder för samarbetet
med övriga finansiärer. Vissa pågående byggnadsarbeten kommer att avslutas
under perioden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

30

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
14 Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig

1977/78

tuell för-

snittlig

procen-

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

ändring

procen-

tuell
för

1977/78-

tuell för-

ändring

1978/79

ändring

1971/72-

1977/78

1975/76

1981/82

Totala
utgifter

+ 3,6

4 686

+90

+ 4

+ 33

+ 31

+ 1,9

+ 0,8

därav

psykiatrisk sjuk-

vård m. m.

+ 6,0

2 374

+ 1

- 3

0

0

0,0

0,0

kroppssjukvård

och allmän

hälsovård

- 3,5

734

+ 6

- 6

+ 3

- 1

+0,8

0,1

åldringsvård

+ 12,7

446

+23

+ 23

+23

+23

+ 5,2

+ 4,9

Den
öppna åldringsvården har fått allt större betydelse. Bl. a. har den sociala
hemhjälpen, som främst är inriktad på åldringar, handikappade och barnfamiljer,
expanderat mycket kraftigt. Fr. o. m. år 1975 ändrades tidigare bidragsregler
för social hemhjälp tiU att omfatta 35 % av kommunernas bruttokostnader för
hemhjälpen, varvid statsbidrag lämnas inte bara för hemvårdare och hemsamariter
utan även för att täcka kostnader för vissa andra serviceåtgärder. Drygt 350
000 åldringar och handikappade beräknas fä social hemhjälp år 1977.
Utgiftsöloiingen under budgetåren 1978/791981/82 beror bl. a. på fortsatt
ökning av antalet ålderspensionärer. Fr. o. m. år 1975 utgår också statsbidrag
med 35 % av kommunernas bruttokostnader för färdtjänst för handikappade.

I
ändamålsgruppen redovisas även bl. a. utgifterna för nykterhetsvård,
ungdomsvård och åtgärder för handikappade.

Nykterhetsvårdens
utveckling kännetecknas av att de frivilliga och öppna vårdformerna ökat
kraftigt under senare år medan antalet tvångsintagningar minskat. De kommunala
nykterhetsnämndernas verksamhet med frivilliga och öppna vårdformer för
alkohol- och narkotikamissbrukare ges ökat stöd. Regeringen har i prop.
1976/77: 108 lagt fram förslag om olika åtgärder på det alkoholpolitiska
området. Bl. a. föreslås ökade statliga insatser för information och andra
förebyggande åtgärder.

Anslagen
till ungdomsvården avser främst de statliga ungdomsvårdsskolorna. De senaste
åren har antalet platser minskat kraftigt.

Samhällets
åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av
utgifterna t. ex. förtidspensioner och handikappersättningar inom folkpensioneringen
redovisas under andra ändamålsgrupper. Här redovisas utgifterna för bidrag
till särskolor, bidrag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget

31

opaginerad Kontrollera mot PDF

till
organisationer m. m. Enligt riksdagens beslut år 1975 övertog landstingen
hjälpmedelverksamheten för handikappade fr. o. m. år 1976. Ett enhetligt bidrag
för landstingens kostnader utgår från sjukförsäkringen.

Regeringen
har i prop 1976/77: 87 lagt fram förslag om ökat stöd för de handikappades
kulturella verksamhet m. m.

3.11
Rätts- och polisväsende

Till
ändamålsgruppen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet,
kriminalvården samt exekutionsväsendet.

Polisväsendet,
som svarar för ca 60 % av personalen inom ändamålsgruppen, har förstärkts
kraftigt de senaste åren. Under budgetåren 1973/741976/77 ökade antalet
tjänster med drygt 2 000, därav drygt 1 500 poliser. För budgetåret 1977/78
tillförs organisationen ytterligare 525 tjänster, därav 375 poUsmanstjänster.
För de närmaste åren räknas med en viss fortsatt resursökning, bl. a. mot
bakgrund av den aUvarUga situationen på narkotikaområdet.

Investeringarna
i polishus, som under senare år har legat på en mycket hög nivå, beräknas
minska under perioden.

Domstolsväsendet
svarar för ca 15 % av antalet sysselsatta inom sektorn. Rättshjälpskostnaderna
väntas öka under periodens första år. I övrigt förutses vissa smärre
personalökningar.

Kriminalvården
svarar för ca 15 % av antalet anställda inom ändamålsgruppen. Verksamhetens
inriktning styrs av det principbeslut om kriminalvårdens framtida utformning
som fattades av 1973 års riksdag. Beslutet innebär en fortsatt ökad satsning på
frivård, samt att anstaltsbehandlingen i görligaste mån redan från början
inriktas på att förbereda den intagne för ett liv i frihet. Regeringen
beslutade hösten 1976 om nedläggning av vissa kriminalvårdsanstalter. Den
sjunkande beläggningen torde göra det nödvändigt med en fortsatt reducering av
det totala platsantalet under perioden.

Tabell
15 Rätts- och polisväsende

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring till

Procen-

Genom-

snittlig

1977/78

tuell för-

snittlig

procen-

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

ändring

procen-

tuell
för-

1977/78

tuellför-

ändring

1979/80

ändring

1971/72

1977/78

1975/76

1981/82

Totala
utgifter

+ 5,0

4 654

+61

+44

+37

+ 17

+ 1,3

+0,8

därav

polisväsende

+ 5,1

2 599

- 2

+28

+21

+
9

+0,1

+0,5

domstolar m. m.

+ 6,3

762

+ 14

- 4

+
3

+
3

+ 1,8

+0,5

kriminalvård

+ 3,6

727

+21

- 1

-12

- 6

+2,9

+0,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 32

3.12
Internationellt utvecklingsbistånd m. m.

Denna
utgiftsgrupp innefattar anslagen till internationellt utvecklingssamarbete,
bidrag till internationella organisationer och anslag till andra
internationella ändamål. Anslagsgruppen domineras av utgifterna för utvecklingssamarbetet.

Tabell
16 Internationellt utvecklingsbistånd m. m.

(Milj.
kr., fasta priser)

Genomsnittlig procentuell förändring 1971/72 1915116

Anslag

mijis

Anslagsförändring till

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

Procentuell förändring

1977/78 1978/79

Genomsnittlig procentuell förändring 1977/78 1981/82

Totala
utgifter

+22,6

3 807

+ 105 + 28 +115

+ 116

+2,8

+2,3

därav

utvecklingsbistånd

+24,5

3 550

+ 106 +110 +113

+ 116

+ 3,0

+ 3,0

Biståndsanslagen
för budgetåret 1977/78 har beräknats så att de något överstiger det av
riksdagen fastställda målet om 1 % av bmttonationalprodukten till
marknadspris. Utgångspunkten för de i långtidsbudgeten angivna
anslagsförändringarna är att biståndsanslagen skall uppgå till samma andel av
bruttonationalprodukten som under budgetåret 1977/78, dvs. något över 1 %.

I
ändamålsgruppen ingår även Sveriges inbetalningar tiU Nordiska investeringsbankens
grundkapital, vilka beräknas uppgå till totalt ca 240 milj. kr. Inbetalningarna
sker i tre poster om vardera ca 80 milj. kr. Den sista inbetalningen har
beräknats ske budgetåret 1978/79.

3.13
Energiförsörjning

I
samband med att statsmakterna våren 1975 lade fast riktlinjer för
energipolitiken för tiden till år 1985 fömtsattes att nästa beslutstidpunkt
skuUe bli år 1978.1 syfte att förbereda detta har en särskild energikommission
tiUkallats. Kommissionen har tiU uppgift bl. a. att utvärdera erfarenheter och
forskningsrapporter rörande kärnkraftens säkerhetsproblem och hantering av
utbränt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Kommissionen skall vidare bearbeta
frågor om förbättrad energihushållning samt föreslå åtgärder i detta syfte.
Till den 1 juli 1978 då kommissionens arbete i sin helhet skall vara slutfört
skall bl. a. alternativa energiprogram fram till år 1990 ha redovisats. En
beredskapsplan skaU även ha utarbetats för avveckling av kärnkraften att sättas
i kraft om säkerhets-

opaginerad Kontrollera mot PDF

problemen inte kan lösas. Kommissionen skall belysa den
försörjningstrygghet som kan uppnås i de olika alternativen och ge en
bedömning av de kostnader som är förknippade med dem.

Mot bakgrund av att nästa större energipolitiska beslut
påverkar anslagsutvecklingen under långtidsbudgetperioden har ett flertal
anslag under ändamålsgmppen tagits upp tiU oförändrade belopp.

Beräkningarna av vattenfallsverkets investeringsbehov
utgår från det underlag som har redovisats av verket. Detta innebär att årets
långtidsbudget upptar medel för bl. a. en fortsatt utbyggnad av Forsmark 3.
Ställningstaganden till fortsatt utbyggnad av detta aggregat mot bakgmnd bl.
a. av de regler för hantering av använt kärnbränsle och hög-aktivt avfall som
har uppställts i prop. 1976/77: 53 föreligger f. n. inte. I den mån utbyggnaden
inte kommer att fullföljas torde medel likväl behövas för alternativ
produktion.

Tabell 17 Energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig procentuell förändring 1971/72 1975/76

Anslag 1977/78

Anslagsförändring till

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

Procentuell förändring 1977/78-1978/79

Genomsnittlig procentuell förändring 1977/78 1981/82

Totala
utgifter

+3,9

2313

-284 -60 +60 +80

-12,3

-2,3

3.14 Övrigt

Under denna rubrik har sammanförts utgifter som inte har
hänförts till någon av de tidigare behandlade ändamålsgmpperna. Här återfinns
bl. a. anslag för att främja utvecklingen inom näringslivet, livsmedelssubventioner,
miljövård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet,
central och regional förvaltning samt ofömtsedda utgifter. Vidare har här
beaktats förändringar i anslagsmedelsbehållningar och utnyttjande av rörliga
krediter.

Tabell 18 Övrigt

(Milj.
kr., fasta priser)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Genomsnittlig procentuell förändring 1971/72 1975/76

Anslag

1977/78

Anslagsförändring
till

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

Procen- Genom-tuell för- snittlig ändring
procen-1977/78 tuell för-1978/79 ändrin-T 1977,78-1981/82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Totala
utgifter

+
18,4 18 959

-2 538
-562 +458 +13 -13.4 -5,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 34

Den
stora minskningen till budgetåret 1978/79 beror på att anslaget oförutsedda
utgifter minskar från 5 till 2 miljarder kr. samt på att stora engångsbelopp
för varven bortfaller efter budgetåret 1977/78.

Till
utgifter för näringars främjande som för budgetåret 1977/78 uppgår till ca 4,4
miljarder kr. har förts en rad anslag för stöd till jordbmk, fiske, skogsbruk,
hantverk, handel och industri. På det industripolitiska fältet gäller att
betydande insatser med budgetkonsekvenser kan komma i fråga för vissa speciellt
utsatta branscher. Hit hör t. ex. stålindustrin och varvsindustrin. I prop.
1976/77: 139 föreslås åtgärder för varvsindustrin. Under budgetåren
1976/771978/79 satsas drygt 3 miljarder kr. samtidigt som staten gör ett
omfattande borgensåtagande för varvens lager-och orderproduktion. Syftet är att
underlätta för den svenska varvsindustrin att anpassa sig till en förändrad
marknadssituation. Detta sker genom en neddragning av den samlade kapaciteten i
en takt och till en nivå som är samhällsekonomiskt försvarbar och som ur
företagsekonomisk synvinkel bedöms vara riktig på längre sikt. Långtidsbudgeteffekten
av denna insats för varvsindustrin blir en kraftig utgiftsexpansion under i
första hand budgetåret 1977/78. På skogsindustrins område inleddes under år
1976 i industridepartementets regi ett omfattande utredningsarbete, vars
resultat jämte förslag från 1973 års skogsutredning skall utgöra underlag för
statsmakternas ställningstagande på skogspolitikens område. Medel för dessa
typer av satsningar faller enligt tillämpade principer utanför
längtidsbudgetberäkningarna. De förslag till satsningar inom teko- resp.
glasindustrin vilka förelades rUcsdagen i början av år 1977 ingår däremot.

Utgifterna
för kyrkliga och kulturella ändamål, som också ingår i ändamålsgruppen, har
beräknats till ca 850 milj. kr. under budgetåret 1977/78. I enlighet med långtidsbudgetprincipen
förutses ingen ökning av utgiftema för dessa ändamål under perioden.

I
ändamålsgmppen ingår vidare bl. a. utgifterna för livsmedelssubventionerna m.
m. som för budgetåret 1977/78 väntas uppgå tiU ca 3,6 miljarder kr. I
långtidsbudgetberäkningarna har fömtsätts oförändrade livsmedelssubventioner.

Även
skatteadministrationen ingår i denna ändamålsgmpp. Sammanlagt uppgår
kostnaderna under budgetåret 1977/78 för riksskatteverket, länsstyrelsernas
skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna till drygt 900 milj. kr.
Under långtidsbudgetperiodens första hälft ökar denna sektor till följd av
beslutade reformer för effektivisering av skatteadministrationen.

3.15
Totala utgifter

I
tabell 19 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtliga utgiftsgrupper som
behandlats i det föregående. Enligt de redovisade beräkning-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Långtidsbudget

35

opaginerad Kontrollera mot PDF

ama
skulle utgiftema i fasta priser under den framförliggande fyraårsperioden öka
med i genomsnitt 2,2 % per år att jämföra med en realiserad ökning på 5,4 % per
är under perioden 1971/721975/76. Den lägre ökningstakten åren framöver beror
framför allt på att beräkningarna har beaktat endast sådana utgiftskrav som
följer av redan gjorda åtaganden. Ökningstalen under den gångna perioden avser
däremot verkställda utgifter. Den framtida tillväxten av statsutgifterna visar
tiU följd av beräkningsmetodiken i allmänhet en fallande tendens. Detta är en
följd bl. a. av att vissa utgiftskrävande verksamheter och program upphör under
långtidsbudgetperioden.

Tabell
19 Utgiftsutvecklingen 1971/721981/82

(Milj.
kr., fasta priser)

Genom-

Anslag

Anslagsförändring
till

Genom-

snittlig

1977/78

snittlig

procen-

1978/79
1979/80 1980/81 1981/82

procen-

tuell
för-

tuell
för-

ändring

ändring

1971/72

1977/78

1975/76

1981/82

1.

Folkpensioner
m. m.

+ 7,0

23 019

+ 1328

+ 595

+ 505

+

445

+ 3,0

2.

Utbildning
och forskning

+ 0,1

17 293

+ 1072

+ 103

+ 162

+

33

+ 1,9

3.

Totalförsvar

+ 0,5

12 964

+ 149

+ 223

+ 31

+

44

+ 0,9

4.

Stöd
till barnfamiljer

+ 7,3

8 401

+ 410

+ 333

+ 355

+

279

+ 3,9

5.

Arbetsmarknad
och regio-

nalpolitik

+ 6,8

7 117

- 184

+ 144

+ 137

+

137

+ 0,8

6.

Kommunikationer

+ 1,7

6 953

- 11

+ 81

+ 74

+

15

+ 0,6

7.

Statsskuldräntor

+ 13,3

6 400

+ 1200

+ 1400

+ 1 300

+ 1 100

+ 15,6

8.

Bostadspolitik

+ 1,2

6 049

+ 1 349

+ 240

+ 110

+

235

+ 7,2

9.

Skattebidrag
till kommuner

+ 9,3

5 818

- 24

+ 75

+ 134

+

206

+ 1,6

10.

Hälso-,
sjuk- och socialvård

+ 3,6

4 686

+ 90

+ 4

+ 33

+

31

+ 0,8

11.

Rätts-
och polisväsende

+ 5,0

4 654

+ 61

+ 44

+ 37

+

17

+ 0,8

12.

Internationellt
utvecklings-

bistånd
m. m.

+22,6

3 807

+ 105

+ 28

+ 115

+

116

+ 2,3

13.

Energiförsörjning

+ 3,9

2313

- 284

- 60

+ 60

+

80

- 2,3

14.

övrigt

+ 18,4

18 959

-2 538

+ 562

+ 458

+

13

- 5,6

Totalt

+ 5,4

128 433

+2
723

+2
648

+3
511

+2
751

+ 2,2

Beloppen
i tabell 19 är uttryckta i fasta priser. I tabell 20 redovisas en beräkning av
utgiftsutvecklingen utförd i löpande priser. Pris- och löneantagandena för år
1977 överensstäiiuner med dem som gjorts i den reviderade finansplanen. För
perioden därefter har gjorts schablonmässiga antaganden som innebär en årlig
ökning av lönesumman med 7 % och av konsumentpriserna med 4 %. Dessa
förutsättningar medför helt naturligt en högre takt för utgiftsstegringama än i
fastprisaltemativet. Detta är särskUt uppenbart i fråga om anslag som är direkt
knutna till något pris- eller löneindex, såsom försvarsutgifterna och
folkpensionerna. Även för en rad andra anslag finns sådana regler som medför
utgiftsökningar när exempelvis priser, löner eUer bmttonationalprodukten
stiger.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

36

opaginerad Kontrollera mot PDF

Höjda
priser medför också omkostnadsökningar m. m. i den statliga verksamheten.
Vidare har i alternativet med löpande priser fömtsätts att utgifterna för löner
åt statsanstäUda konuner att utvecklas enligt antagandet om förändringar av
den totala lönesumman i samhället. I kalkylerna har i någon mån beaktats den
relativa kostnadsstegring som äger mm inom den offentliga tjänsteproduktionen.
Denna sammanhänger bl. a. med att produktiviteten på detta område stiger
långsammare än inom vamproduktionen. Löneökningar och andra prisökningar inom
offentlig verksamhet får härigenom ett starkare genomslag på kostnadema. En i
stort sett enhetlig lönestegring i alla sektorer inom samhällsekonomin medför
för områden med oförmånhgare produktivitetsutveckling en relativt sett större
kostnadsstegring än för andra sektorer.

Även
för budgetåret 1977/78 torde vissa ytterligare utgifter upp-konuna till följd
av de gjorda pris- och löneantagandena.

Efter
omräkning tUl löpande priser fås för långtidsbudgetperioden en

Tabell
20 Utgiftsutvecklingen 1971/721981/82 i löpande priser (Milj. kr.)

Genom-

1977/78

Förändring till

Procen-

Genom-

snittlig

tuell
för-

snittlig

procen-

1978/79 1979/80 1980/81 1981/82

ändring

procen-

tuell
för-

1977/78

tueU
för-

ändring

1978/79

ändring

1971/72

1977/78

1975/76

1981/82

Totala
utgifter i

fasta
priser

+ 5,4

128
433

+2 723

+2
648

+3
511

+2
751

+2,1

+2,2

Tillkommande

utgifter

Utvecklings-

bistånd

+ 206

+

165

+

181

+ 200

.

Försvaret

+ 526

+

540

+

534

+ 555

Folkpensioner

+ 1695

+

840

+

925

+ 1070

Sjukförsäkringar

+ 20

+

105

+

120

+ 135

Mentalsjuk-

vårdsbidragen

+ 137

+

140

+

150

+ 160

Grundskole-

bidraget

+ 322

+

596

+

609

+ 618

Studiemedels-

fonden

+ 96

+

44

+

41

+ 72

Skattebidrag till

kommunerna

+ 97

+

379

+

294

+ 184

Löneökningar

+2180

+ 1327

+ 1420

+ 1520

Omkostnader

m, m.

+ 1 667

+ 1 173

+ 1039

+ 1 195

Summa
löne- och

priseffekter

+6 946

+ 5 309

+5 313

+5 709

Totala
utgifter i

löpande
priser

+
15,2

128
433

+ 9
669

+7
957

+8
824

+8
460

+ 7,0

+6,1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
1 Långtidsbudget 37

genomsnittlig
ökning av de totala statsutgiftema om 6,1 % per år att jämföra med drygt 15 %
per år för perioden 1971/721975/76. För periodens första år, dvs. budgetåret
1978/79, beräknas utgifterna stiga med 7,5 %. Att den förutsedda utgiftsökningen
under de kommande budgetåren ligger på en påtagligt lägre nivå än under
jämförelseperioden förklaras dels av själva långtidsbudgettekniken, dels av
den gjorda fömtsättningen om den framtida pris- och lönestegringen, vUken är
väsentligt lägre än den faktiska under senare år.

4
Statsutgifternas realekonomiska utveckling

4.1
Inledning

Tidigare
har redovisats en bedömning av statsutgifternas utveckling fördelade på olika
ändamål. För att ytterligare belysa utgiftsutvecklingen i ett samhällsekonomiskt
perspektiv krävs en uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska termer.
Härmed avses en uppdelning i konsumtion, investeringar, transfereringar och
finansiella transaktioner.

Vid en analys av den
statliga utgiftsutvecklingen i dessa termer är det i första hand av intresse
att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär att staten direkt
efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och å andra sidan
sådana utgifter som påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen indirekt genom
sina effekter på de disponibla inkomsterna inom andra sektorer av ekonomin.

Den
redovisning av anslagsbeloppens utveckling i realekonomiska kategorier som
lämnas i det följande bygger i huvudsak på det inom nationalräkenskaperna
tillämpade SNA-systemet (System of National Ac-counts).

De
statliga konsumtions- och investeringsutgifterna anger statens direkta
efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för
statliga myndigheters produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn,
rättsväsendet och försvaret. Av konsumtionsutgifterna består nära 50 % av
löner och pensionskostnader. Återstoden är omkostnader i den löpande
verksamheten, hyror, försvarets materielin-köp samt reparationer och underhåll.

I
princip skiljer sig inte det investeringsbegrepp som används i beräkningarna
för den statliga sektorn från det som används för den privata sektorn. Som
statliga investeringar betraktas här utgifter för byggnader och anläggningar
samt materielinköp för civila ändamål. TUl skiUnad mot vad som följer vid en
strikt tillämpning av SNA-systemet räknas dock även affärsverkens investeringar
som direkta statliga investeringar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

38

opaginerad Kontrollera mot PDF

Det bör understrykas att avgränsningen mellan konsumtion
och investering från vissa synpunkter kan te sig missvisande. Det kan sålunda
hävdas att delar av de som konsumtion betraktade utgiftema för t. ex,
utbildning och forskning utgör produktiva investeringar i lika hög grad som
exempelvis inköp av maskiner. Det bör också erinras om att utgifterna för
försvarsmateriel och militära befästningar i nationalräkenskapssystemet och
även i denna redovisning betraktas som konsumtion och inte som investeringar.

Den del av statens utgifter som endast indirekt påverkar
samhällsekonomin indelas i transfereringar och finansiella transaktioner.

Transfereringarna indelas i undergrupper med utgångspunkt
i olika mottagare av inkomstöverföringen. Den dominerande gruppen är transfereringar
till hushållen. I denna grupp ingår de från fördelningssynpunkt viktiga
utgifterna för folkpensioner, bostadstillägg, barnbidrag, m. m. Som
transfereringar räknas också statens bidrag till kommuner, företag och
organisationer samt utgifter för utvecklingsbistånd och föi statsskuldräntor.

Till gmppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för
utlåning, aktieteckning, markinköp, m. m. Denna utgiftskategori kan närmast
uppfattas som en del av kreditmarknaden.

4.2 Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 21 redovisas statens utgifter för konsumtion och
investeringar tUlsammans med bidrag till kommuner för motsvarande ändamål.
Effekterna på den totala efterfrågan kan sägas vara i stort sett desamma,
oavsett om staten svarar för verksamheten eller om kommunerna driver den med
statsbidrag.

Tabell 21 Konsumtions- och investeringsutgifternas
utveckling

(Volymförändring)

Genom-

Anslag

Genom-

snitt-

1977/78

snitt-

lig pro-

(avrundat

lig pro-

centuell

till tio-

centuell

förändring tal milj.

förändring

1971/72-

kr.)

1977/78

1975/76

1981/82

Konsumtionsutgifter

+3,6

56
070

+ 1,8

Statliga

+ 1,4

32 470

+ 1,0

Driftbidrag
till kommuner

+ 2,4

23 600

+2,8

Investeringsutgifter

+ 1,9

13 520

-4,6

Statliga

+4,5

11660

-4,9

Investeringsbidrag
till kommuner

-9,6

1860

-3,1

Summa
konsumtions- och investerings-

utgifter

+3,3

69 590

+0,6

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. 1
Långtidsbudget 39

Dessa utgifter för konsumtion och investeringar, vilka
representerar statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta
efterfrågan på varor och tjänster utgör ca 55 % av de totala statsutgifterna.
Utgifterna beräknas stiga med 0,6 % per år under den framföriiggande femårsperioden,
vilket är en avsevärt lägre ökningstakt än för jämförelseperioden
1971/72-1975/76. Detta beror framför allt på att utgifterna under den förflutna
perioden inbegriper reformer medan beräkningarna för perioden framåt enbart
avser konsekvenserna av redan fattade beslut.

Konsumtionsutgifterna stiger årligen med 1,8 % i
genomsnitt under den framförliggande perioden. De statliga
konsumtionsutgifterna företer till följd av den i det föregående nämnda
beräkningsmetodiken en mer begränsad ökning om 1,0 %. Däremot väntas
driftbidragen till kommunerna öka med genomsnittligt 2,8 % per är.

Investeringarna visar en nedgång med 4,6 % sett över hela
perioden. Detta torde i första hand sammanhänga med att bedömningen av investeringsutvecklingen
än mer än konsumtionsutvecklingen påverkas av långtidsbudgetens karaktär. Detta
gäller framför allt på den statliga sidan. De statliga investeringarna
beräknas sålunda minska under långtidsbudgetperioden. Detta sammanhänger med
att nu beslutade investeringar avslutas. Även investeringsbidragen till
kommunerna uppvisar en viss minskning under den framförliggande perioden.

Vid bedömningen av förändringarna i investeringsvolymen
måste beaktas att investeringarna budgetåret 1977/78 ligger på en betydligt
bögre nivå än vad som förutsattes i förra årets långtidsbudget.

4.3 Övriga realgrupper

Utvecklingen av transfereringar och finansiella
transaktioner m. m. framgår av tabell 22. Transfereringarna beräknas visa én
betydUgt snabbare tillväxt än konsumtions- och investeringsutgifterna, något
som har varit ett genomgående drag även under den historiska jämförelsepe-

Tabell 22 Utvecklingen av transfereringarna m. m.

{Volymförändring)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Genom-

Anslag

Genom-

snitt-

1977/78

snitt-

lig pro-

(avrundat

lig pro-

centuell

till tio-

centuell

förändring
tal milj.

förändring

1971/72-

kr.)

1977/78

1975/76

1981/82

+
10.5

52 590

+4 A

+ 3,1

31 310

+ 2,3

+ 14,3

2 670

+2,1

+21,3

18 610

+7,5

Transfereringar Till hushåll Internationella Övrigt

Finansiella transaktioner 3,3 6 250 1,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 40

rioden.
Sammantaget beräknas transfereringarna öka med i genomsnitt 4,4 % per år.

Transfereringarna
till hushållen beräknas växa med i genomsnitt 2,3 % per år. Ökningen blir
störst mellan budgetåren 1977/78 och 1978/79. Därefter väntas en lugnare
ökningstakt. Folkpensionerna, som beloppsmässigt dominerar denna realgmpp, ökar
med 2,6 % per år. Utöver folkpensionerna ingår i denna utgiftsgmpp bl. a.
bidragen till sjukförsäkringen och det kontanta stödet vid arbetslöshet.

Gruppen
övriga transfereringar i tabell 22 beräknas öka mycket kraftigt. Häri ingår
bl. a. ränteutgifterna för den statliga upplåningen liksom transfereringar till
statliga och privata företag.

I
posten finansiella transaktioner ingår förutom den statUga utlåningen tUl
bostadsbyggande, studiesociala ändamål m. m. även förändringarna i
reservationsmedelsförbmkningen och de rörliga krediterna. Mellan budgetåren
1977/78 och 1978/79 fömtses en viss ökning. Denna beror på den förväntade
stora förbrukningen under budgetåret 1977/78 av reservationsmedel på
bostadslånefonden. Härigenom krävs en kraftig anslagsökning för budgetåret
1978/79. För perioden därefter förutses en viss minskning för utgiftsposten
finansiella transaktioner.

5
Inkomstutvecklingen

Beräkningen
av inkomstutvecklingen baseras på antagandet om oförändrade skatteregler under
hela långtidsbudgeten. Härvid har dock antagits att inkomstskatteskalan och
gmndavdraget fr. o. m. beskattningsåret 1978 kommer att anpassas till
prisutvecklingen så att inte inflationen medför skatteskärpning på
inkomstökningar som är rent nominella. Vidare har beaktats beslutade eller
föreslagna höjningar av arbetsgivaravgifterna. Sålunda antas att
sjukförsäkringsavgiften kommer att höjas med 1,6 procentenheter, att
barnomsorgsavgiften kommer att höjas med 0,3 procentenheter och att
vuxenutbildningsavgiften kommer att höjas med 0,1 procentenhet fr. o. m. den 1
januari 1978. Beträffande barnomsorgsavgiften fömtsätts att den höjs
ytterligare med 0,3 procentenheter under vart och ett av åren 1979, 1980 och
1981, så att den det sistnämnda året kommer att uppgå till 2,2 %.

Med
hänsyn tiU att löner svarar för den helt övervägande delen av de samlade
inkomsterna bUr lönesummans utveckling av avgörande betydelse för
skatteunderlagets tillväxt. För kalenderåret 1977 beräknas i följande kalkyl,
liksom i den reviderade finansplanen, den totala lönesumman komma att stiga
med ca 7 %. Även för åren efter 1977 antas lönesmnman öka med 7 %. Detta
antagande baseras på schablonanta-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 41

ganden
om en årUg tillväxt av den totala produktionen med 3 % och en årlig prisstegring om 4 %. För år
1977 antas den totak produktionen stiga
med 0,9 % och prisema förväntas öka med 12,0 %. Den antagna tillväxten av
lönesumman ligger till gmnd för beräkningarna av inkomstskaft och
mervärdeskatt. Övriga statsinkomster har i flertalet fall fram-skrivits med
hjälp av andra metoder.

De
beräknade förändringarna i statsinkomsterna under angivna förutsättningar
framgår av tabell 23. Enligt kalkylen kommer statsinkomsternas tillväxt att
minska från 16 % per år under perioden 1971/72 1975/76 tUl 7,2 % per år under
perioden 1977/781981/82. Detta beror bl. a. på att de faktiska ökningarna av
lönesununan varit större under den historiska perioden än vad som antas för
långtidsbudgetperioden samt på vidtagna och av inflationen framdrivna automatiska
skattehöjningar.

Av
stor betydelse för statsinkomsternas utveckling är förändringarna under
inkomstskattetiteln. Inkomsterna på denna titel bestäms av nettot mellan
statens bruttouppbörd av främst preliminär A- och B-skatt å ena sidan samt utbetalningar
av kommunalskattemedel och överskjutande skatt å den andra. Som framgår av
tabell 23 beräknas nettot på inkomstskattetiteln öka i betydligt långsammare
takt under perioden 1977/78 1981/82 än under perioden 1971/721975/76. Att den
årliga ökningen om 9,3 % under långtidsbudgetperioden Ukväl ligger över
lönesimimans ökning beror delvis på att indexregleringen endast hindrar
skatteskärpning på den del av löneökningen som motsvaras av en prisstegring
och följaktligen är helt nominell. Lönehöjningar dämtöver träffas även i
fortsättningen av skattesystemets progressivitét vid den metodik som ligger
till grund för långtidsbudgetkalkylen. Nettot på inkomstskattetiteln utvecklas
tämligen ojämnt under den framförliggande perioden. Detta beror bl. a. på den
här antagna tekniska konstruktionen av indexregleringen av inkomstskatten.
Ytterligare en orsak tiU att ökningen blir så pass liten till budgetåret
1978/79 är de stora utbetalningarna till kommunerna av kommunalskattemedel
under detta budgetår.

Mervärdeskatten
är beroende av ökningen av konsumtionen av mervärdeskattepliktiga varor,
vilken i sin tur antas hänga sanunan med bl. a. tillväxten av den totala
lönesumman. Mellan budgetåren 1977/78 och 1978/79 ökar inkomsterna av
mervärdeskatten tämligen kraftigt tUl följd av vissa eftersläpningseffekter i
uppbördsförfarandet. Därefter stiger mervärdeskatteinkomsterna i ungefär samma
takt som den totala lönesumman. Inkomsterna från den allmänna
arbetsgivaravgiften beräknas öka med 6,7 % årligen, vilket är något
långsammare än lönesummeökningen. Övriga inkomster, bl. a. vissa volymskatter,
väntas öka med drygt 3 % om året, dvs. i ungefär samma takt som den totala produktionstillväxten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

42

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell
23 Statsinkomsternas utveckling 1971/721981/82 i löpande priser

(Milj.
kr.)

Genom-

1977/78

Förändring till

Genom-

snittlig

snittlig

procen-

1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

procen-

tuell för-

tuell för-

ändring

ändring

1971/72

1977/78

1975/76

1981/82

Inkomstskatt

+ 19,7

45 365

+ 370

+

7 585

+

6 875

+4 475

+9,3

Mervärdeskatt

+ 11,9

27 750

+ 3 650

+

2 300

+

2 400

+ 2 500

+ 8,6

Allmän
arbetsgivar-

avgift

+ 24,7

7 292

+ 428

+

540

+

578

+ 618

+6,7

Övriga
inkomster

+ 11,4

34 136

+ 1 120

+

1075

+

1 122

+ 1209

+ 3,2

Summa

+ 16,0

114 543

+ 5 568

+
11500

+ 10
975

+8 802

+ 7,2

6
Sammanfattande analys

6.1
Inledning

Som
inledningsvis framhölls är långtidsbudgetens syfte att kartlägga de statsfinansiella
konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden.
Avsikten är att långtidsbudgeten därmed skall kunna utgöra ett underlag för att
bedöma de budgetpolitiska förutsättningarna under långtidsbudgetperioden. För
att detta skall vara möjligt krävs en framskrivning såväl av statsbudgetens
utgiftssida som av dess inkomstsida. Till skillnad från vad som varit fallet i
långtidsbudgetarna under senare år redovisas i år en inkomstberäkning för hela
längtidsbudgetperioden. Därmed möjliggörs också en beräkning av statsbudgetens
saldoutveckUng under perioden. På detta sätt kan långtidsbudgeten infogas i
ett samhällsekonomiskt perspektiv.

På
utgiftssidan innefattar långtidsbudgeten en beräkning av de resurser som krävs
för att den statliga och statsunderstödda verksamheten skall kunna bedrivas i
enlighet med de beslut som statsmakterna redan har fattat och de åtaganden som
gjorts för framtiden. Det görs alltså inga försök att förutse eller
rekommendera vUka beslut som statsmakterna kan komma att fatta under perioden.
Långtidsbudgeten är följaktligen varken en plan eller en prognos över
statsutgiftemas utveckling. Däremot kan på grundval av långtidsbudgeten en
bedömning göras av utrymmet för nya aktiviteter och behovet av omprövningar av
existerande program.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 43

Vad
gäller statsinkomsterna har förutsatts att inkomstskatten successivt anpassas
till prisutvecklingen så att inte inflationen medför skatteskärpning på
inkomstökningar som är rent nominella. I övrigt har antagits oförändrade
skatte- och avgiftssatser i den mån inte höjningar beslutats eller förutsatts
av statsmakterna.

Kalkylen
utgår från anslagsbelopp och inkomstberäkningar enligt
kompletteringspropositionen för budgetåret 1977/78 och omfattar perioden t. o.
m. budgetåret 1981/82.

6.2
Inkomstutvecklingen

Kalkylerna
för statsinkomsternas utveckling baseras på antaganden om skatteunderlaget,
dvs. i första hand den totala lönesummans tillväxt. För år 1977 har använts
samma antagande som i den reviderade finansplanen, dvs. en ökning med ca 7 %.
För åren därefter utgår beräkningarna från ett schablonmässigt antagande om en
årlig ökning av lönesumman med 7 %. Vidare har antagits att inkomstskatten
kommer att index-regleras genom att skatteskalor och gmndavdrag fr. o. m. år
1978 knyts till prisutvecklingen i samhället. I övrigt utgår beräkningarna från
en fömtsättning om oförändrade skatteregler under hela långtidsbudgetperioden.
Härvid har dock beaktats av statsmakterna beslutade eller förutsatta
förändringar.

Med
dessa utgångspunkter beräknas statsinkomsterna i löpande priser stiga med i
genomsnitt 7,2 % per år under långtidsbudgetperioden. Mellan budgetåren
1977/78 och 1978/79 blir ökningen betydligt mindre.

Den
statliga inkomstskatten är av väsentlig betydelse för de samlade
statsinkomsternas utveckling. Inkomsterna från inkomstskatten beräknas växa med
9,3 % per år under långtidsbudgetperioden. Ökningen till budgetåret 1978/79
blir något mindre, vilket främst beror på den tekniska konstruktion av
indexregleringen som antagits samt på stora utbetalningar av
kommunalskattemedel till kommunerna. Mervärdeskatten är beroende av ökningen av
konsumtionen av mervärdeskattepliktiga varor, vilken i sin tur sammanhänger
med bl. a. stegringen av den totala lönesumman. Mervärdeskatteinkomsterna
beräknas växa med 8,6 % under perioden 1977/781981/82. Inkomsterna från den
allmänna arbetsgivaravgiften beräknas öka med 6,7 % och övriga statsinkomster
med 3,2 % under långtidsbudgetperioden.

6.3
Statsutgifternas utveckling

De
totala statsutgifterna ökade med i genomsnitt 5,4 % om året i fasta priser
under perioden 1971/721975/76. Enligt de beräkningar som redovisas i avsnitt
3 blir utgiftemas stegringstakt enligt långtidsbudgetkal-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

kylen
lägre under de kommande budgetåren. Den årliga genomsnittliga tillväxten
beräknas till 2,2 %. En sådan lägre utgiftsexpansion är en naturlig följd av
de förutsättningar som gäller för långtidsbudgetarbetet. Med den utgångspunkt
som gäller för kalkylerna, nämligen att endast effekterna av redan fattade
beslut skall beaktas, blir följden att utgiftema för tidsbegränsade program som
utlöper under perioden faller bort och att resursinsatserna i övrigt begränsas
till vad som krävs för att infria och vidmakthålla gjorda åtaganden. Hänsyn har
däremot inte tagits till eventuella kommande beslut av statsmakterna.

De
relativt sett mest expansiva utgiftsområdena under jämförelseperioden var det
internationeUa utvecklingsbiståndet, statsskuldräntorna och
skatteutjämningsbidragen till kommunerna. Även på det socialpolitiska området
har utgifterna för folkpensioner m. m. och för stöd till barnfamiljer stigit
snabbt. De sistnämnda utgiftsområdena beräknas öka snabbt också under den
framförliggande perioden. Även för bostadspolitiken kan en kraftig ökning
förutses, även om denna till betydande del beror på anslagstekniska
förhållanden. Den i särklass största ökningen svarar dock statsskuldräntorna
för. Den snabba ökningen av statsskuld-räntoma beror på de stora
budgetunderskott som uppkommer för samtliga år under långtidsbudgetperioden i
enlighet med den kalkyl som presenteras i avsnitt 6.4 rörande
saldoutvecklingen.

För
att belysa på vilka olika sätt som de statliga utgifterna kommer att ställa
anspråk på samhällets reala resurser är det av intresse att studera
utvecklingen av de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna. Dessa
innebär nämligen en direkt efterfrågan på resurer. Effekterna av
transfereringarna på den totala efterfrågans utveckling är däremot indirekt på
så sätt att dessa förändrar de disponibla inkomsterna hos mottagarna.

De
statliga utgiftema för konsumtion och investeringar inkl. bidragen till
kommunerna för dessa ändamål ökade i fasta priser med 3,3 % per år under
perioden 1971/721975/76 under det att den årliga ökningen under perioden
1977/781981/82 endast blir 0,6 %. För såväl den förflutna som den
framförliggande perioden utgör bidragsökningen till kommunal konsumtion den
mest expansiva komponenten.

Enligt
kalkylerna skulle ökningstakten för de totala konsumtionsutgifterna sjunka
från 3,6 % per år under jämförelseperioden till 1,8 % under den
framförliggande perioden. Som en jämförelse kan nämnas att 1975 års
långtidsutredning beräknade att den offentliga konsumtionen under perioden
19751980 måste öka med ca 1,8 % per år för att fullfölja redan gjorda
åtaganden.

Investeringsutgifterna
företer en minskning med 4,6 % per år under långtidsbudgetperioden att jämföra
med en ökning om 1,9 % under jämförelseperioden. Vid bedömningen måste dock
beaktas att investe-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 45

ringsutgifterna
under utgångsåret budgetåret 1977/78 ligger på en osedvanligt hög nivå.
Vidare innebär långtidsbudgetens beräkningsteknik en systematisk
underskattning av investeringsutgifternas utveckling.

Transfereringarna
beräknas växa betydligt snabbare än utgiftema för konsumtion och investeringar.
Detta sammanhänger främst med ökningen av statsskuldräntoma.

Sammanfattningsvis
kan konstateras att de utgiftsbindningar som långtidsbudgeten redovisar i
första hand avser inkomstöverföringar från den statliga sektorn till andra
sektorer, dvs. sådana utgifter som har en indirekt effekt på ekonomin via dessa
andra sektorers efterfrågan. Men också sådana utgiftsbindningar som hänför sig
till konsumtionssidan innebär en betydande inteckning i det resursutrynune som
kan bedömas vara tillgängligt för hela vår ekonomi.

Vid
en bedömning av den inteckning i resursutrymmet som långtidsbudgetens
utgiftssida indikerar måste slutligen än en gång betonas att långtidsbudgeten
endast innebär en teknisk framskrivning av fattade beslut. Konkret innebär
detta bl. a. att aUa krontalsbestämda inkomstöverföringar, t. ex.
studiecirkelbidrag, beräknas ligga stUla trots att priser och löner stiger. För
en mängd utgiftsområden där årliga uppjusteringar regelmässigt gjorts utan att
någon direkt plan fastställts innebär beräkningstekniken ett totalt stopp för
utgiftshöjningar. Som exempel kan nämnas kulturpolitiken och stödet till de
handikappade. Även i övrigt ligger gäUande bidragskonstmktioner fast. Inga
medel har således beräknats för nya eller förbättrade bidrag till konununema.

6.4
Saldoutvecklingen

De
tidigare presenterade beräkningama av inkomst- och utgiftsutvecklingen enligt
långtidsbudgetkaUcylen har sammanstäUts i tabeU 24, som visar vilket
budgetsaldo som uppkonuner för vart och ett av åren 1976/771981/82.
Underskotten för budgetåren 1976/77 och 1977/78 beräknas nu uppgå till ca 13,7
resp. 13,9 mUjarder kr. Som framgår av tabellen ligger budgetunderskotten under
hela den efterföljande perioden kvar på en hög nivå. Utvecklmgen tUl 1978/79
innebär t. o. m. en viss ökning av budgetunderskottets storlek. Denna beräknmg
är baserad på de antaganden rörande bl. a. pris- och löneutveckling som
presenterats

Tabell
24 Budgetsaldots utveckling 1976/77-(Milj. kr., löpande priser)

-1981/82

1976/77 1977/78 1978/79

1979/80

1980/81

1981/82

Inkomster
103 438 114 543 120111 Utgifter 117 122 128 433 138
102

Saldo
-13 684 -13 890 -17 991

131611 146 059

-14 448

142 586 154 883

-12 297

151 388 163 343

-11 955

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 46

i
det föregående. Beräkningar som utförts med utgångspunkt i alternativa pris-
och löneantaganden visar emellertid att bilden i stort av budgetsaldots
utveckling inte nämnvärt rubbas.

Saidoberäkningar
på längre sikt har inte under senare år utförts i långtidsbudgeten. Den
saldoutveckling som här redovisas kan följaktligen inte ställas i relation till
bedömningar som gjorts tidigare. Såväl i 1976 års långtidsbudget som i den
långUdsbudget som presenterades år 1975 kalkylerades emeUertid med betydande
budgetunderskott för de första åren av resp. långtidsbudgetperiod.

Den
saldoutveckling som nu redovisas måste ses i ljuset av vilket kreditmarknadsutrymme
som på sikt kan antas stå till förfogande för placering av statliga
sparandeunderskott.

Bytesbalansens
underskott innebär att ekonomin som helhet har ett sparandeunderskott som
finansieras genom upplåning i utlandet. Om bytesbalansens underskott skall
kunna minskas måste sparandet därför öka i motsvarande mån inom landet. Detta
kan ske antingen genom att statens sparandeunderskott minskas eller genom att
sparandet ökar i någon av de andra inhemska sektorerna.

I
1975 års långtidsutredning presenterades en kalkyl över den finansiella
utvecklingen under åren 19751980. Enligt långtidsutredningens beräkning lades
i allt väsentligt på statsbudgeten uppgiften att åstadkomma den totala
sparökning som krävdes för att dels eliminera bytesbalansens underskott, dels
täcka fömtsedda sparminskningar inom andra inhemska sektorer. Detta innebar i
sin tur att budgetunderskottet förutsattes i det närmaste eliminerat under
långtidsutredningens kalkylperiod. Under den tid som förflutit sedan
långtidsutredningen presenterades har det totala sparandeunderskottet i
ekonomin och därmed bytesbalansens underskott utvecklats väsentligt mera
negativt än som fömtsattes i långtidsutredningens beräkningar. Den omsvängning
mot lägre budgetunderskott som förutsattes har inte heller inträffat. Detta är
en följd av konjunkturutvecklingen och av den förda politiken under åren 1975
1977. Det medför emellertid också att utgångspunkterna nu är väsentUgt
ogynnsammare än när långtidsutredningen framlades.

En
budgetsaldoutveckling enligt den nu framlagda långtidsbudgetkalkylen skulle
stäUa utomordentUgt stora krav på en omsvängning i positiv riktning av
sparandeutvecklingen inom övriga inhemska sektorer om inte ett fortsatt
betydande bytesbalansunderskott accepteras. Därvid gäller att AP-fondens
sparande nu inte antas stiga under de närmaste åren. Mot bakgmnd av nu gjorda
bedömningar av bostadsbyggandets utveckling kommer sparandet inom
bostadssektorn inte att öka. Något mera betydande bidrag från företagssektorn
för att täcka det totala sparandeunderskottet i ekonomin kan knappast
förväntas. HusbåUens sparkvot ligger nu på en historiskt sett hög nivå.
Sparbenägenheten minskade emellertid något under år 1976.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bil. 1 Långtidsbudget 47

Det
är således uppenbart att det för att uppnå målet om återvunnen jämvikt i
bytesbalansen kommer att ställas utomordentligt hårda krav på finanspolitiken.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I97r

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
2

Riksreyisionsverkets approximatiya beräkning av
budgetutfallet för budgetåret 1976/77

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1976/77

Bilaga
2

RIKSREVISIONSVERKET
1977-04-01

Till
REGERINGEN

Beräkning
över utfallet av statens budget för budgetåret 1976/77

EnUgt
instruktion får riksrevisionsverket (RRV) härmed lämna beräkning över utfallet
av statens budget för budgetåret 1976/77.

I
beräkningarna ingår de av riksdagen beviljade anslagen på tilläggsbudget I
(FiU 1976/77: 7, rskr 1976/77: 60) tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77
samt begärda anslag på tilläggsbudget II och III (prop.

1
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 2

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 2

1976/77:
57, 101, 125). Sammanlagt uppgår de medräknade anslagen på tilläggsbudgetar
till 3 492 milj. kr.

Underlag
för beräkningarna har samlats in från olika myndigheter. Detta har bearbetats
och sammanställts på RRVs prognosavdelning. Beräkningarna gmndar sig på det
preliminära utfallet för julifebruari samt en prognos för budgetårets
återstående månader. Inkomsttitlarna har beräknats i samband med RRVs
reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1977/78.

Totalbudgetens
inkomster beräknas nu uppgå till 103 503 milj. kr. vUket är 4 306 milj. kr. mer
än beräkningen i statsbudgeten. Utgifterna beräknas bli 115 693 milj. kr. dvs.
1022 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten och tilläggsbudgetar.
Totalbudgetens underskott beräknas därmed bli 12 190 mUj. kr.

Totalbudgeten
för budgetåret 1976/77 (milj. kr.)

Statsbudget (inkl till-läggsbudgetar)

Beräknat utfall

Differens beräknat utfall och statsbudget

INKOMSTER

A
Skatter, avgifter m. m.

B
Inkomster av statens kapitalfonder

C
Beräknad övrig finansiering

91056 5 562 2 578

95 466 5 691 2 346

+4 410 + 129

- 232

Summa 99 196

103 503

+4 306

UTGIFTER

Förslags-
och obetecknade anslag

Reservationsanslag

Investeringsanslag

Röriiga
krediter (-1- = ökad disposition,

=
minskad disposition)

87 222 15 476 11 673

-f- 300

88 777 15 512 11 136

+
268

+ 1 555 + 36

- 537

- 32

Summa 114 671

115 693

+ 1022

TOTALBUDGETENS SALDO (inkomsterutgifter)

-15 475

-12 190

+3 284

I
bilaga 1 redovisas totalbudgetens inkomster och utgifter fördelade på
huvudtitlar.

Det
beräknade utfallet för totalbudgetens inkomster framgår av bilaga 2. Det
beräknas bli 103 503 mUj. kr. vilket är 4 306 milj. kr. mer än beräkningen i
statsbudgeten. Av detta belopp svarar skatt pä inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter för 1 650 milj. kr. Ökningen jämfört med statsbudgetens
beror bl. a. på att lönesummeökningen mellan 1975 och 1976 blev större än vad
som antogs i statsbudgeten. Inkomsterna på titeln beräknas nu uppgå till 44
100 under budgetåret 1976/77.

Vägtrafikskatten
har justerats upp med 490 milj. kr. och beräknas nu uppgå till 2 550 milj. kr.
Uppjusteringen beror på höjningen av fordonsskatten fr. o. m. den 1 april
1977.

Allmän
arbetsgivaravgift beräknas ge en merinkomst på 284 milj. kr.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1976/77 3

Det
är bl. a. en följd av en högre löneutveckling under 1976. Inkoms-tema på titeln
beräknas nu till 7 034 milj. kr.

Importen
har ökat mer än vad som antogs i beräkningama till statsbudgeten. Tullmedel
har till följd därav räknats upp med 175 milj. kr. till 1160 milj. kr. Det
högre importvärdet har även medfört att mervärdeskatten på importerade varor
blivit större än beräknat. Exportökningen blev lägre än beräknat vUket medfört
att återbetalningarna av mervärdeskatt på exportvaror blivit lägre. Det är
främst dessa båda faktorer som bidragit till att mervärdeskatten nu beräknas
bli 1 100 milj. kr. större än i statsbudgeten. Skatt på sprit beräknas uppgå
till 3 430 milj. kr. Detta är 180 milj. kr. mer än i statsbudgeten.

Beräknade
memtgifter och besparingar på förslags- och obetecknade anslag anges i bilaga
3. Utgifterna på förslags- och obetecknade anslag beräknas uppgå till 88 111
milj. kr. Det innebär merutgifter på 1 555 milj. kr. Merutgifterna på
försvarshuvudtiteln är 400 milj. kr. Det är priskompensationen till försvaret
som beräknas bli större än i statsbudgeten. Kompensationen för
prisstegringarna har lagts ut pä resp. anslag.

Utgifterna
för folkpensioner beräknas bli 18 700 milj. kr. vilket innebär en merutgift på
125 milj. kr. Det är basbeloppet som ökat mer än beräknat. Bidrag tUl
sjukförsäkringen beräknas uppgå till 2 605 milj. kr. vilket är 395 milj. kr.
mer än i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 475 milj. kr. för bidrag till
social hemhjälp och färdtjänst. Utgifterna för detta ändamål beräknas nu bli
725 milj. kr.

Bidrag
till driften av gmndskolor resp. gymnasieskolor beräknas uppgå till 6 550
milj. kr. resp. 2 050 milj. kr. Merutgifterna för dessa bidrag beräknas bli 216
resp. 175 milj. kr.

Utgiftema
för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område beräknas uppgå till 2 993
milj. kr. vilket innebär en memlgift på 127 milj. kr.

I
statsbudgeten anvisades 300 milj. kr. för stöd till lagemppbyggnad. Stödet har
blivit väsentligt större och beräknas nu uppgå till 1 000 mUj. kr. under
budgetåret 1976/77. Kontant stöd vid arbetslöshet beräknas uppgå till 594 milj.
kr. Det är en besparing med 276 milj. kr. Utfallet för räntebidrag för
bostadslån beräknas bli 2 255 milj. kr. vilket är en besparing på 205 milj. kr.

I
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisades 1 500 milj. kr. för att täcka in
utgifter på tilläggsbudgetar. I den här beräkningen har hänsyn tagits till
tilläggsbudget I, II och III. Oförutsedda utgifter tas nu upp med 10
milj. kr.

I
bilaga 4 redovisas förändringar av reservationsmedelsbehållningar på
reservationsanslag. Behållningen den 30 juni 1977 beräknas uppgå till 5 521
milj. kr. vUket innebär en minskning med 336 milj. kr. I statsbudgeten
beräknades behållningarna minska med 300 milj. kr.

It
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 2

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 4

Behållningarna
på anslagen för drift resp. byggande av statliga vägar beräknas öka med 106
resp. 169 milj. kr. BehåUningen på anslaget sysselsättningsskapande åtgärder
beräknas bli 627 milj. kr. vilket innebär en minskning med 296 milj. kr.

Förändringar
i reservationsmedelsbehållningar på investeringsanslag redovisas i bilaga 5.
BehåUningarna den 30 juni 1977 beräknas uppgå till 2 551 milj. kr. vilket är en
minskning med 163 milj. kr. I statsbudgeten beräknades en minskning med 700
milj. kr.

Behållningen
på lånefonden för bostadsbyggande beräknas bli 438 milj. kr. Det är en
minskning med 840 milj. kr. Behållningen på fonden för låneunderstöd beräknas
uppgå tUl 565 milj. kr. vilket är en ökning med 463 milj. kr. Av detta belopp
avser 135 milj. kr. regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån och 275 milj. kr.
lån tUl Norrbottens Järnverk AB. Ökningen av behållningen på fonden för statens
aktier hänför sig till anslaget för aktieteckning i Statsföretag AB för
finansiering av stålverk i Luleå.

Beräknad
disposition av rörliga krediter hos riksgäldskontoret redovisas i bilaga 6.
Det utestående beloppet den 30 juni 1977 beräknas uppgå till 1372 milj. kr. Det
är en ökning med 268 milj. kr. jämfört med det utestående beloppet den 30 juni
1976. I statsbudgeten angavs ökningen till 300 milj. kr. Domänverket beräknar
utnyttja hela sin nuvarande kredit vid budgetårets slut. Det innebär en ökning
med 115 milj. kr. Televerket, statens vattenfallsverk och luftfartsverket
beräknar öka de utestående beloppen med 40, 45 resp. 40 milj. kr.

Beslut
i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av
avdelningschefen Sanell, revisionsdirektören NUsson och byrådirektören
Hansson, föredragande.

G.
RUNE BERGGREN

Jörgen
Hansson

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Riksrevisionsverket: Budgetutfaliet 1976/77

Bilaga 1

Totalbudgeten
fiir budgetåret 1976/77 (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster

Statsbudget
Beräknat (inkl. till- . utfall läggsbudgetar)

Differens
beräk , nat utfall och statsbudget

s. 2 Kontrollera mot PDF

A
Skatter, avgifter, m.m.

I
Skatter

II
Uppbörd i
statens verksamhet

III
Diverse
inkomster

88 033

2 160

863

Summa 91056

92 401 2 062 1003

95 466

+4 368 - 98 + 140

+4410

s. 97 Kontrollera mot PDF

B Inkomster av statens kapitalfonder

I
Statens aflfärsverksfonder

1046

1 084

4-

38

II
Riksbanksfonden

450

550

+

100

III
Statens allmänna fastighetsfond

544

544

IV
Försvarets
fastighetsfond

138

138

V
Statens utlåningsfonder

2 847

2 852

:+

5

VI
Foliden för
låneunderstöd

136

146

+

10

VII
Fonden för statens aktier

107

78

29

VIII
Fonden för beredskapslagring

96

97

+

1

IX
Statens
pensionsfonder

102

103

+

1

X
Diverse
kapitalfonder

96

98

+

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
5 562

5 691

+ 129

s. 15 Kontrollera mot PDF

C
Beräknad övrig finansiering

I
Avskrivning
och övriga kapitalmedel inom kapitalfonderna Statens äffärsvérksfonder Övriga
kapitalfonder

II
övrig
kapitalåterbetalning

Underskott

'

2 555

2 091

464

23

2 324
" i 846 478

22

- 231

"-245

+ 14

1

Summa

2 578

2 346

- 232

Summa

99 196

103 503

+4 307

15 475

12 190

-3 284

Summa

114 671

115 693

+ 1022

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

Utgifter

Statsbudget

Beräknat

Differens beräk-

(inkl.
till-

utfall

nat utfall och

tsanslag

läggsbudgetar)

statsbudget

A Utgifi

I

Kungl.
hov- och slottsstaterna

14

15

+ 1

II

Justitiedepartementet

4148

4 308

+ 160

III

Utrikesdepartementet

3 489

3 512

+ 23

IV

Försvarsdepartementet

10 768

11 168

+ 400

V

Socialdepartementet

31 195

32 197

+ 1002

VI

Kommunikationsdepartementet

6 925

6 987

+ 62

VII

Finansdepartementet

7 687

7 675

- 12

VIII

Utbildningsdepartementet

15 177

15 966

+ 789

IX

Jordbruksdepartementet

4 507

4 704

+ 197

X

Handelsdepartementet

481

475

6

XI

Arbetsmarknadsdepartementet

7 572

8 120

+ 548

XII

Bostadsdepartementet

6 788

6 432

- 356

XIII

Industridepartementet

6 351

6 354

+ 3

XIV

Kommundepartementet

1 507

1639

+ 132

XV

Oförutsedda
utgifter

1 500

10

-1490

XVI

Riksdagen
och dess verk m. m.

162

164

+ 2

XVII

:
Underskott på riksgäldsfonden

5 100

5 200

+ 100

Summa

113 371

114 926

+ 1 555

B
Beräknad övrig medelsförbrukning

I

Minskning av anslagsbehållningar

1000

499

- 501

II

ökad disposition av rörliga krediter

300

268

- 32

Summa

1 300

767

+ 533

Summa

114 671

115 693

+ 1022

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bil. 2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1976/77 7

Bilaga 2

Beräkning av totalbudgetens inkomster under budgetåret
1976/77 (milj. kr.)

Statsbudget Beräknat Merinkomst(+)

utfall Brist
()

s. 18 Kontrollera mot PDF

A Skatter, avgifter, m. m.

1 Skatter:

1 Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse samt socialförsäkringsavgifter:

a Skatt på inkomst och förmögenhet

samt socialförsäkringsavgifter m m,

42 450

32

44 100

32

+ 1650

2 19

3 19

+

1

3 315 205

3 390

225

+ +

75 20

548

645

+

97

1 920

2 060

6 750

1955 2 550 7 034

+ + +

35 490
284

985

20 500

407

1 160

21600

446

+ 175 + 1 100 + 39

735 2 301

833 2 360

+ +

98 59

30

41

+

11

50

3 250

600

54

3 430

585

+ +

4

180

15

892 3 514

902 3 561

+ +

10

47

0

212

0

197

15

152 102

176 100

+

24 2

88 034

92 401

+4 367

bevillning b Kupongskatt, bevillning c Utskiftningsskatt
och ersättningsskatt,

bevillning d Skogsvårdsavgifter, bevillning e
Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning f Arvsskatt och
gåvoskatt, bevillning g Lotterivinstskatt, bevillning h Stämpelskatt och
stämpelavgift,

bevillning

2
Automobilskattemedel:
a Bensinskatt, bevillning b Vägtrafikskatt, bevillning

3
Allmän
arbetsgivaravgift, bevillning

4
Tullar och
acciser; a Tullmedel, bevillning b Mervärdeskatt, bevillning c Särskilda
varuskatter, bevillning d Omsättningsskatt på motorfordon,

bevillning

e Tobaksskatt, bevillning

f Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag,
bevillning

g Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning

h Skatt på sprit, bevillning

i Skatt på vin, bevillning

j Skatt på malt- och läskedrycker, bevillning

k Energiskatt, bevillning

1 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter,
bevillning

m Särskild vägtrafikskatt, bevillning

n Skatt på annonser och reklam, bevillning

o Skatt på spel, bevillning

Summa skatter

11 Uppbörd i statens verksamhet:

73

73

_

335

337

+

2

17

14

_

3

72

70

_

2

122

115

7

1
Expeditionsavgifter 106 150 +44

2
Bidrag till
kostnader för polis, domstols- och uppbördsväsendet m m

8 Inkomster vid karolinska sjukhuset

15
Körkortsavgifter

16
Avgifter för
registrering av motorfordon 18 Fyravgifter

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

Statsbudget

Beräknat

Merinkomst(+)

utfall

Brist ()

19 Lotsavgifter

30

30

25 Pensionsmedel mm

834 . ,

, 666

_

168

26 Inkomst av myntning m m

120

124

+

4

43 Inkomster av statens gruvegendqm

28

25

3

45 Inkomster vid patent- och registre-

ringsväsendet

61

63

+

2

48 Restavgifter

55

66

+

11

50 Ersättning för vissa komplementkost-

nader vid vissa myndigheter m m

55

48

7

Övriga

252

281

+

,29

Summa uppbörd i statens verksamhet

2 160

2 062

-

98

III Diverse inkomster:

'

1 Bötesmedel

111

106

5

2 Totalisatormedel

105

125

+

20

3 Tipsmedel

327

368

+

41

4 Lotterimedel

235

254

+
.

19

5 Övriga diverse inkomster

85

150

+

65

Summa diverse inkomster

863 ,

1003

+

140

Summa skatter, avgifter m m

91057

95 466

+4 409

B
Inkomster av statens kapitalfonder

I Statens affärsverksfonder:

1 Postverket

22

22

2 Televerket

125

129

+

4

3 Statens järnvägar

0

4

+

4

4 Luftfartsverket

25

42

+

17

5 Förenade fabriksverken

29

48

+

19

6 Statens vattenfallsverk

800

770

30

7 Domänverket

45

. 68

+

23

Summa statens affärsverksfonder

1 046

1 084

+

38

Il Riksbanksfonden .

450

550

+

100

III Statens allmänna fastighetsfond

544

544

IV Försvarets fastighetsfond

138

. 138

V Statens utlåningsfonder

2 847

2 852

+ '

5

VI Fonden för låneunderstöd

136

146

+

10

VII Fonden för statens aktier

107

78

29

VIII Fonden för beredskapslagring

96

97

+

1

IX Statens pensionsfonder

102

103

+

1

X Diverse kapitalfonder

96

98

+

. .2

Summa inkomster av statens

kapitalfonder

5 562

5 691

+ .

129

Summa driftbudgetens inkomster

96 620

101.157

+4 537

C
Beräknad övrig finansiering

2 578

2 346

232

Summa totalbudgetens inkomster

99 197

103 503

+4 306

s. 2 Kontrollera mot PDF

Bil.
2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1976/77

Bilaga 3

Beräknade
merutgifter och besparingar på förslags- och obeteckmtde anslag under
budgetåret 1916111 (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

II B 6 Lokala polisorganisationen:

Förvaltningskostnader, f D 2 Allmänna domstolarna, f E 1
Rättshjälpskostnader, f F 2 Kriminalvårdsanstalterna, f F 7
Kriminalvårdsenheter med särskild

budget, f

III
A 1
Utrikesförvaltningen, f

IV
A 5 Reglering
av prisstegringar för

det militära försvaret, f A 6 Reglering av
prisstegringar för

C D

D D

E E F F F F G

B B C C

C D

civilförsvaret, f B 1 Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet,
f B 2 Arméförband: Materielanskaffning, f B 4 Arméförband: Forskning och
utveckling, f C 1 Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, f
Marinförband: Materielanskaffning, f Flygförband: Ledning och förbandsverksamhet,
f

Flygförband: Materielanskaffning, f Flygförband: Forskning
och utveckling, f

Försvarsstaben, f Militärområdesstaber m. m. f
Fortifikationsförvaltningen, f Försvarets materielverk, f Gemensam
försvarsforskning, f Försvarets radioanstalt, f Civilförsvar, f

Folkpensioner, f Bidrag till sjukförsäkringen, f Allmänna
barnbidrag, f Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen, f
Ersättning för bidragsförskott, f Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst, f

G 1 Karolinska sjukhuset: Driftkostnader, f

G 6 Bidrag till kommunala undervisningssjukhus, f

H 4 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m.
m., f

I 5 Ersättning till kommuner enligt socialhjälps- och
barnavårdslagarna m. m., f

1975/76

K 2 Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade, f

Statsbudget

Beräknat

Differens beräk-

(inkl.
till-

utfall

nat utfall och

läggsbudgetar)

statsbudget

2 029

2 050

+

21

460

480

+

20

107

125

+

18

519

541

+

22

0

53

+

53

249

267

+

18

1 380

-1380

26

-

26

2 276

2 817

+

541

764

877

+

113

60

71

+

11

766

896

+

130

351

403

+

52

1238

1 562

+

324

1252

1 550

+

298

473

560

+

87

52

66

+

14

180

205

T

25

48

63

+

15

333

384

+

51

157

184

+

27

78

92

+

14

160

190

+

30

18 575

18 700

+

125

2 210

2 605

+

395

3 260

3 235

-

25

220

240

+

20

335

365

+

30

475

725

+

250

570

621

+

51

300

325

+

25

2 087

2 130

+

43

64

85

+ 21

41

+ 41

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

10

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsbudget

Beräknat

Differens beräk-

Onkl.
till-

utfall

nat utfall och

läggsbudgetar)

statsbudget

VI

E F

14 Transportstöd till Norrland, m m., f 2 Ersättning
till postverket för beford-

115

105

-

10

ran av tjänsteförsändelser, f

275

328

+

53

VII

B

2
Statistiska centralbyrån:

Statistik, register och prognoser, f

159

170

+

11

D

2 Skatteutjämningsbidrag
till kommu-

nerna m. m., f

2 870

2 912

+

42

D

6 Kompensation till kommuner m. fl. i anledning av 1974
års skatte-

reform, f

750

659

91

VIII

D

8 Bidrag
till driften av grund-

skolor, f

6 334

6 550

+

216

D 13
Specialskolan m. m.:

Utbildningskostnader, f

65

75

+

12

D 16
Bidrag till driften av gymnasie-

skolor, f

1 875

2 050

+

175

D 32
Bidrag till byggnadsarbeten inom

skolväsendet m. m., f

193

245

+

52

VIII

E

6
Humanistiska fakulteterna m. m.:

Avlöningar till lärarpersonal, f

83

98

+

15

E 23
Tekniska fakulteterna m. m.:

Avlöningar till lärarpersonal, f

135

146

+

11

F

1
Lärarhögskolorna:

Avlöningar till lärarpersonal m. m., f

181

200

+

19

G

5 Bidrag
till driften av kommunala

skolor för vuxna, f

177

260

+

83

G

6 Bidrag
till studiecirkelverksamhet, f

443

520

+

77

G

8 Bidrag
till driften av folkhög-

skolor, f

181

193

+

12

G 12
Undervisning för invandrare i svenska

språket m. m., f

59

115

+

56

IX

B C

2 Lantbruksnämnderna,
f

3 Prisreglerande
åtgärder på jord-

133

143

+

10

brukets område, f

2 866

2 993

+

127

H 11
Bidrag till kommunala avlopps-

reningsverk m. m., f

140

163

+

23

X

F

1
Överstyrelsen för ekonomiskt för-

svar, f

131

120

11

XI

B

4 Stöd
vid lageruppbyggnad, f

300

1000

. +

700

B

5
Kontant stöd vid arbetslöshet, f

870

594

276

D

2
Åtgärder för flyktingar, f

32

112

+

80

E

1 Regionalpolitiskt
stöd:

Bidragsverksamhet, f

265

305

+

40

XII

B

3
Bostadsbidrag m. m., f

1 570

1475

95

B

4
Räntebidrag m. m., f

2 460

2 255

205

B

5
Eftergift av hyresförlustlån, f

75

45

30

B

6 Viss
bostadsförbättringsverksamhet

m. m., f

255

220

35

XIV

B

1
Länsstyrelserna, f

953

1034

+

81

B

2 Lokala
skattemyndigheterna, f

277

310

+

33

B

3
Kronofogdemyndigheterna

227

245

+

18

XV

Oförutsedda utgifter

I 500

10

-1490

XVII

Underskott på riksgäldsfonden

5 100

5 200

+

100

Övriga

15 119

15 419

+

248

Summa

87 222

88 777

+ 1 555

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1976/77 11

Bilaga 4

Beräknade förändringar av reservationsmedelsbehållningar
på reservationsanslag under budgetåret 1916111 (milj. kr.)

Reservation Reservation ökning (+)

1976-07-01 1977-06-30 Minskning (-)

opaginerad Kontrollera mot PDF

III C 1 Bidrag till internationella bistånds

program 812 854 +42

C 2 Bilateralt utvecklingssamarbete
785 772 13

1974/75

V D 7 Särskilda insatser för en barnvänlig

boendemiljö 19 19

H 3 Bidrag till anordnande av kliniker för

psykiskt sjuka m. m. 35 60 + 25

VI B 2 Drift av statliga vägar 624 730 +106

B 3 Byggande av statliga vägar 378 547 +169

B 5 Bidrag till byggande av kommunala

vägar och gator 195 182 13

VIII D 33 Bidrag till undervisningsmateriel inom

gymnasieskolan m. m. 42 60 +18

15

- 15

245

157

- 88

923

627

-296

30

50

+ 20

463

452

- 11

49 1 242

14

70

946

+ 14 + 21 -296

E 68 Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten
m. m.

IX H 12 Stöd till avfallsbehandling m. m.

XI
B 3 Sysselsättningsskapande
åtgärder

XII B 7 Bidrag till förbättring av
boendemiljön B 11 Vissa energibesparande åtgärder inom

bostadsbeståndet m. m.

XIII D 9 Oljeprospektering

E 13 Energiforskning

Övriga

Summa 5 857 5 521 -336

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

Bilaga 5

Beräknade
förändringar av reservationsmedelsbehällningar på investeringsanslag under budgetåret
1976/77 (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens affärsverksfonder Statens allmänna fastighetsfond
Försvarets fastighetsfond Statens utlåningsfonder Därav:

Lånefonden
för bostadsbyggande Fonden för låneunderstöd Fonden för statens aktier Fonden
för förlag till statsverket Fonden för beredskapslagring Diverse kapitalfonder

Summa

Reservation

Reservation

Ökning ( + )

1976-07-01

1977-06-30

Minskning ()

395

375

- 20

314

343

+ 29

14

26

+ 12

1589

820

-769

1278

438

-840

193

656

+463

36

211

+ 175

22

- 22

42

1

- 41

109

119

+ 10

2 714

2 551

-163

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 6

Beräknad disposition av rörliga krediter under budgetåret
1976/77 (milj. kr.)

Myndighet/aktiebolag

Utestående

Beräknat

Beräknad

belopp

utestående

förändring

1976-06-30

belopp 1977-06-30

1976/77

Televerket

40

+ 40

Vattenfallsverket

420

465

+ 45

Domänverket

60

175

+ 115

Luftfartsverket

40

+ 40

Statens
jordbruksnämnd:

Prisreglering
på jordbruksområdet

115

20

- 95

Norrbottens
Järnverk AB

50

+ 50

Eriksbergs
Mekaniska Verkstads AB

200

200

Statiiga
myndigheter med '

uppdragsverksamhet

46

46

Regeringen

219

270

+ 51

Övriga

44

66

+ 22

Summa

I 104

1372

+268

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770249

opaginerad Kontrollera mot PDF

BflagaS

Riksreyisionsyerkets förnyade inkomstberäknmg för
budgetåret 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Bilaga
3

RIKSREVISIONSVERKET

1977-04-01

TILL
REGERINGEN (Budgetdepartementet)

Reviderad
inkomstberäkning för budgetåret 1977/78

Enligt
riksrevisionsverkets (RRV) instruktion skall RRV varje år till regeringen avlänma
en reviderad beräkning av statens inkomster för det kommande budgetåret, avsedd
som underlag för inkomstberäkningen i kompletteringspropositionen.

1 Riksdagen 1976177.1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 3

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 2

RRV
redovisar i denna skrivelse nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret
1977/78 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar. Underlag för beräkningarna har inhämtats från berörda
myndigheter. I anslutning till beräkningarna har bedömningar även gjorts av
utfallet för budgetåret 1976/77.

Inledningsvis presenteras
de antaganden beträffande den ekonomiska utvecklingen, främst löneutvecklingen,
som ligger till grund för beräkningarna. Bl. a. redovisas resultaten av RRVs
förnyade aktiebolagsenkät som ligger till grund för antagandet om bolagens
inkomstutveckling. Därefter presenteras en sammanfattning av
beräkningsresultaten. Vidare görs jämförelser i tabellform mellan de reviderade
beräkningarna och de belopp som upptogs i budgetpropositionen. För de titlar
avseende budgetåret 1977/78 där RRV nu förordar förändringar lämnas i det följande
kommentarer till dessa. Avslutningsvis lämnas ett förslag till förnyad
beräkning av kapitalbudgetens inkomster.

I
Allmänna förutsättningar

Utvecklingen
av skatteunderlaget för fysiska personer

Enligt
RRVs beräkningar i december 1976 antogs den totala lönesumman öka med 13,1 %
mellan åren 1975 och 1976. Den avtalsmässiga löneökningen förutsattes då uppgå
till 10,3 %. Löneglidningen och sysselsättningskomponenten antogs bidra med 2,3
resp. 0,3 procentenheter till totala lönesummeökningen. Dessa tal avvek med
några tiondels procentenheter från de komponenter som presenterades i den
preliminära nationalbudgeten i januari 1977. Konjunkturinstitutet räknade i
den preliminära nationalbudgeten med en total lönesummeökning på 13,2 %.
Avtalen beräknades svara för 10,4 %, löneglidningen för 2,5 % och
sysselsättningskomponenten för 0,4 %.

RRV har i sin reviderade
beräkning utgått från att lönesumman ökade med 13,6 % mellan åren 1975 och
1976. Löneglidningskomponenten har justerats upp något medan sysselsättnings-
och avtalskomponenten antas ligga kvar på ungefär samma nivå som tidigare.

Pensionerna
ökade med 21 % mellan åren 1975 och 1976 varför ökningen av inkomst av tjänst
beräknas till 15 %.

I sin decemberberäkning
redovisade RRV tre alternativ till beräkning av statsinkomsterna. Dessa
baserades på tre olika räkneexempel beträffande avtalsutfallet för år 1977. I
det alternativ som presenterades som RRVs huvudalternativ uppgick totala
lönesummeökningen till drygt 8 %. I det lägre alternativet sattes
lönesummeökningen till 5,5 % och i det högre till 12 %. Sedan beräkningarna
presenterades i december har utfallet av kontrollstationsförhandlingarna blivit
känt. Detta har resulterat i att de avtalsmässiga lönerna justerats uppåt för
1977. RRV

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstbersikning 3

har
mot bakgrund av detta valt att justera upp de antaganden som redovisades i
december. I det lägsta alternativet skulle lönesummeökningen mellan åren 1976
och 1977 därmed antas uppgå till knappt 7 % vilket skulle motsvara en total
lönekostnadsökning, inkl. sociala kostnader, på 10 %. I huvudalternativet
antas lönesummeökningen uppgå till drygt 9 % vilket skulle motsvara en
lönekostnadsökning på 12,5 %. 1 det högre alternativet skulle totala lönekostnadsökningen
korrigerad på motsvarande sätt uppgå till tal som överstiger arbetstagarparternas
bud i de pågående avtalsförhandlingarna. Det har därför bedömts som mindre
sannolikt att utfallet skulle bli av den storleksordningen. RRV har därför valt
att inte fullfölja beräkningarna från i december enligt detta alternativ. För
år 1978 har RRV liksom i decemberberäkningen endast gjort en schablonmässig framskrivning
av lönerna med 7 %.

Av
inkomsterna från andra förvärvskällor än tjänst har utvecklingen av inkomst av
kapital mellan åren 1975 och 1976 ändrats till en ökning med drygt 15 %. I
decemberberäkningen antogs ökningen till 18 %. Mellan åren 1976 och 1977
förutses kapitalinkomsterna öka med drygt 35 % jämfört med en ökning på 15 % i
föregående beräkning. Förändringarna baseras på nya antaganden om räntenivån,
in- och utlåning samt sparande.

Inkomst
av rörelse förutsågs i december minska med 15 % mellan åren 1975 och 1976 och
öka med ca 20 % mellan åren 1976 och 1977. RRV uppskattar nu att inkomsterna
minskade med 10 % mellan åren 1975 och 1976 och att ökningen beräknas uppgå
till drygt 9 % mellan åren 1976 och 1977. Dessa förändringar innefattar
effekterna av ändrade avdragsregler för de s. k. egenavgifter som beskrevs i RRVs
decemberberäkning.

För
inkomsterna av jordbruksfastighet har endast smärre korrigeringar gjorts av
utvecklingstakten mellan åren 1976 och 1977 jämfört med decemberberäkningen.

Arbetslöshetsersättningar
och bidrag för arbetsmarknadsutbildning bedömdes i december öka med knappt 40 %
mellan åren 1975 och 1976. För 19761977 antogs en ökning på drygt 20 %. RRV
har nu bedömt utvecklingstakten till knappt 50 % mellan 1975 och 1976 och till
35 % mellan 1976 och 1977.

Utvecklingen
av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl.

Under
februari och mars upprepade RRV sin enkät till ett urval om ca 2 000 svenska
företag, sparbanker och försäkringsinstitut. De tillfrågades om den till
statlig och kommunal skatt taxerade inkomsten under verksamhetsåren 1975 och
1976. Dessutom tillfrågades företagen om beräknade fyllnadsbetalningar under
våren 1977, avdrag för forsknings- och utvecklingskostnader, det särskilda
investeringsavdraget samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 4

om
det statliga investeringsbidraget. Det särskilda investeringsavdraget uppgick
till 10 % av anskaffningskostnaden för maskiner och inventarier under tiden 15
oktober 197530 april 1976. Avdraget och bidraget har förlängts till att gälla
under hela kalenderåret 1977 (prop. 1976/77: 73). För perioden 1 maj 197631
december 1977 är avdraget 25 %. Bidraget är under motsvarande perioder 4 %
resp. 10 %. Resultatet av enkäten har fördelats på företagsstorlek och
redovisas i tabell 1.

Enligt
enkäten beräknas den statligt taxerade inkomsten minska med 18 % år 1976
jämfört med år 1975. De kommunalt taxerade inkomsterna beräknas öka med 4 %
mellan åren 1975 och 1976. Resultatet från vårens enkät innebär en nedjustering
av statligt taxerade inkomster med 9 procentenheter jämfört med höstens enkät
då minskningen beräknades till 9 %. För de kommunalt taxerade inkomsterna är nedjusteringen
6 procentenheter. Det särskilda investeringsavdraget beräknas uppgå till 1 260
milj. kr. för verksamhetsåret 1976. Företag med mer än 500 anställda svarar för
60 % av det totala avdraget. Som en följd av investeringsavdraget minskar den
statliga bolagsskatten med ca 500 milj. kr. De företag som inte kan utnyttja
avdraget kan i stället ansöka om ett investeringsbidrag. Dessa ansökningar
beräknas totalt komma att motsvara ett belopp på 60 milj. kr. för
verksamhetsåret 1976.

Tabell
1. Aktiebolagens m. fl. statligt och kommunalt taxerade inkomster,
fyllnadsbetalningar, forsknings-och utvecklingsavdrag, investeringsavdrag samt
investeringsbidrag fördelat på företagsstorlek (milj. kr.)

Antal

Statligt

Föränd-

Kommu-

Föränd-

Fyllnads-

Forsk-

Investe-

Investe-

anställda

taxerad

ring i

nalt

ring i

betalning

nings-

rings-

rings-

inkomst

statligt

taxerad

kommu-

för
verk-

och ut-

avdrag

bidrag

för
verk-

taxerad

inkomst

nalt

samhets-

veck-

för
verk-

för verk-

samhets-

inkomst

för
verk-

taxerad

året
1976

lings-

samhets-

samhets-

året
1975

mellan

samhets-

inkomst

avdrag

året
1976 året 1976

verksam-

året
1975

mellan

för verk-

hetsåren

verksam-

samhets-

1975

hetsåren

året
1976

1976

1975 1976

Aktiebolag

0 19

1 185

- 127

2 441

+ 36

716

8

141

43

20 99

992

- 152

2 237

+ 96

430

4

141

13

100 499

937

- 253

1 123

+ 24

336

12

205

4

5001 999

937

- 174

1584

+ 113

368

84

249

2

2 000

1623

- 369

2 635

+ 73

389

207

485

0

Bank-
och försäk-

ringsverksamhet

m.m.

238

+ 4

327

+ 38

38

0

16

0

Uppgift
saknas

289

- 37

365

+ 14

63

0

22

0

Totalt

6 201

-1108

10 712

+394

2 340

315

1259

62

Därav
företag med

mer än
500

anställda

2 560

- 543

4 219

+ 186

757

291

734

2

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

Närmare
70 % av detta kommer att utbetalas till företag med högst 19 anställda.

Det
särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget beräknas uppgå till totalt 315
milj. kr. Företag med mer än 500 anställda svarar för drygt 90 % av avdraget.

Fyllnadsbetalningarna
under våren 1977 beräknas enligt enkäten utgöra ca 47 % av den totala bolagsskatten.
Företag med O19 anställda svarar i absoluta tal för större delen av
fyllnadsbetalningarna.

Den
trendmässiga ökningen av företagens statligt taxerade inkomster ligger på ca 10
%. Under år 1977 utgår det särskilda investeringsavdraget med högre
procentsats än under år 1976 räknat på helår. RRV bedömer därför att den
statligt taxerade inkomsten förblir oförändrad mellan verksamhetsåren 1976 och
1977. För efterföljande år har antagits en ökning på 10 %.

II Sammanfattning

Utvecklingen
av inkomsterna budgetåren 1975/76,1976/77 och 1977/78

Enligt
de reviderade beräkningarna skulle totalbudgetens inkomster under budgetåret
1976/77 uppgå till 103 503 milj. kr. Det innebär en ökning från budgetåret
1975/76 med 9 569 milj. kr. Detta är en väsentligt mindre ökning än mellan de
två närmast föregående budgetåren. Mellan budgetåren 1974/75 och 1975/76 ökade
totala inkomsterna med 21 444 milj. kr.

Av
tabell 2 framgår att av ökningen budgetåret 1976/77 svarar socialförsäkringsavgifterna
för 5 134 milj. kr. Det är drygt hälften av totala ökningen. Det är främst
socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen samt den fr. o. m.
kalenderåret 1977 införda socialavgiften till barnomsorgen som svarar för
ökningen. Därnäst i betydelse kommer mervärdeskatten som svarar för 3 400 milj.
kr. eller en dryg tredjedel av totala ökningen.

Inkomstskatterna
beräknas minska budgetåret 1976/77 med 1 666 milj. kr., vilket hänger samman
med skattesänkningen år 1977 samt med ökningen av utbetalningarna av
kommunalskatt. Staten svarar för hela uppbörden av inkomstskatt, dvs. både
statlig och kommunal skatt. Kommunernas andel av skatteuppbörden betalas ut
till kommunerna med viss eftersläpning. Nettot av total inkomstskatteuppbörd
och utbetalningar av kommunalskatt redovisas som inkomstskatter i den statliga
budgeten. De kraftiga löneökningarna åren 1975 och 1976 på knappt 17 % resp.
drygt 13,5 % medförde att totala skatteuppbörden ökade kraftigt dessa år.
Löneökningarna antas i beräkningarna bli lägre under de närmast kommande åren.
Detta beräknas medföra att ökningstakten av inkomstskatteuppbörden avtar. Preliminärskatteuppbörden
budget-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 6

året 1975/76 ökade med 20 % och beräknas öka med 11 %
budgetåret 1976/77. Utbetalningarna av kommunalskattemedel beräknas under samma
år öka med 18 % resp. 24 %. Nettot mellan uppbörd av inkomstskatt och
utbetalningar av kommunalskattemedel väntas därmed sjunka budgetåret 1976/77.

Av tabell 2 framgår vidare att automobilskattemedlen
beräknas öka med 614 milj. kr. eller knappt 16 % mellan budgetåren 1975/76 och
1976/77. Ökningen förklaras främst av höjningen av vägtrafikskatten fr. o. m.
april månad 1977. Den årliga ökningen under den senaste femårsperioden har
varit i genomsnitt 4 %.

Mervärdeskatten beräknas öka med drygt 18 % eller 3 400
milj. kr. budgetåret 1976/77. Andra inkomster som beräknas öka kraftigt är
energiskatten och ränteinkomsterna från lånefonden för bostadsbyggande. De
ökar med 16 % eller 491 milj. kr. resp. 19 % eller 428 milj. kr. Den allmänna
arbetsgivaravgiften förutses öka med 387 milj. kr. eller 6 %. Den har påverkats
i neddragande riktning av att arbetsgivaravgiften halverats i det inre
stödområdet samt av att egna företagares inkomster till viss del avgiftsbefriades
1975.

För budgetåret 1977/78 beräknas inkomsterna på
totalbudgeten uppgå till 115 006 milj. kr. Det skulle innebära en uppgång med
11 503 milj. kr. eller 11 % jämfört med budgetåret 1976/77.
Socialförsäkringsavgifterna beräknas svara för 5 400 milj. kr. eller knappt
hälften av totala

Tabell
2. Jämförelse mellan inkomster för budgetåren 1975/76, 1976/77 och 1977/78
(milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster

Utfall RRVs
mars- Förändring RRVs mars- Förändring

1975/76 beräkning 1975/76 beräkning 1976/77

1976/77 1976/77 1977/78 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skatt på
inkomst och förmögenhet

Socialförsäkringsavgifter'
Övriga skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse samt
socialförsäkringsavgifter Automobilskattemedel Allmän arbetsgivaravgift
Mervärdeskatt Skatt på sprit Energiskatt

Övriga
tullar och acciser Uppbörd exkl. pensionsmedel Pensionsmedel Diverse inkomster
Affärsverk Övriga kapitalfonder Driftbudgetens inkomster övrig finansiering

Totalbudgetens inkomster

34 166

32 500

-1 666

32 100

- 400

6 466

11 600

+ 5 134

17 000

+ 5 400

1 185

1 317

+ 132

1 388

+ 71

3 891

4 505

+ 614

4 830

+ 325

6 647

7 034

+ 387

7 442

+ 408

18 200

21 600

+ 3 400

24 400

+ 2 800

3 190

3 430

+ 240

4 000

+ 570

3 070

3 561

+ 491

4116

+ 555

6 365

6 854

+ 489

6 935

+ 81

1408

1 396

- 12

1473

+ 77

754

666

- 88

807

+ 141

929

1003

+ 74

1040

+ 37

1099

1084

- 15

1 367

+ 283

3 997

4 608

+ 611

5 114

+ 506

91368

101 157

+9 789

112012

+ 10 855

2 566

2 346

- 220

2 993

+ 647

93
934

+9
569

115 006

103
503

+ 11503

opaginerad Kontrollera mot PDF

' De sammanlagda inkomsterna av Skatt på inkomst och
förmögenhet samt Socialförsäkringsavgifter motsvarar inkomsterna på den
inkomsttitel som i statsbudgeten benämns Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7

ökningen.
Mervärdeskatten ökar enligt beräkningama med 2 800 milj. kr. eller med 13 %.
Mervärdeskatten svarar därmed för nästan en fjärdedel av totala ökningen.

Inkomstskatterna
väntas fortsätta att minska budgetåret 1977/78. Minskningen beräknas till 400
milj. kr. Liksom under innevarande budgetår väntas utvecklingen mellan
skatteuppbörd och utbetalningar av kommunalskatt bidra till att nettot sjunker.
Preliminärskatterna beräknas nämligen öka med knappt 12 % samtidigt som
utbetalningarna av kommunalskatter väntas öka med drygt 22 %.

Ökningen
av automobilskattemedlen väntas bli i det närmaste halverad jämförd med det
närmast föregående budgetåret. För budgetåret 1977/78 beräknas ökningen till
325 milj. kr. eller till drygt 7 %.

Den
allmänna arbetsgivaravgiften förutses öka med 408 milj. kr. eller med knappt 6 %.
Skatten på sprit väntas till följd av skattehöjningen i maj 1977 öka med 570
milj. kr. eller 17 %. Energiskatten väntas fortsätta öka i snabb takt p. g. a.
höjningar av energiskatten. För budgetåret 1977/78 beräknas ökningen till 555
milj. kr. eller drygt 16 %. Skatten på malt- och läskedrycker förutses sjunka
budgetåret 1977/78 med 15 % eller 135 milj. kr. till följd av att mellanölet
försvinner fr. o. m. 1 juli 1977. Ränteinkomsterna från lånefonden för
bostadsbyggande väntas öka med 365 milj. kr. eller 13 % budgetåret 1977/78
till följd av att bostadslåneräntan höjts med en halv procentenhet till 9,75 %
fr. o. m. år 1977.

Alternativa
beräkningar

Liksom
i RRVs decemberberäkning har alternativa kalkyler av statsinkomsterna utförts
med hänsyn till den osäkerhet beträffande avtalsutfallet av
löneförhandlingarna 1977 som föreligger för närvarande. Vid sidan av
huvudalternativet baserat på en total lönekostnadsökning på 12,5 % har även ett
alternativ utarbetats med en lönekostnadsökning på 10 % mellan åren 1976 och
1977.

Inkomsterna
från andra förvärvskällor än löner, liksom bolagens inkomster har i det lägre
alternativet antagits utveckla sig på samma sätt som i huvudalternativet.
Inkomsterna efter skatt, dvs. de disponibla inkomsterna, utvecklas i en lägre
takt i det lägre ahernativet genom att lönerna ökar långsammare. Skillnaden i
utvecklingstakt mellan alternativen blir emellertid mindre för de disponibla
inkomsterna än för lönerna, eftersom även inkomstskatterna blir lägre i det
lägre alternativet. Detta återverkar på prognoserna för bl. a. den privata
konsumtionen och importen av konsumtionsvaror. Utvecklingstakten för den
privata konsumtionen är således endast obetydligt lägre i det lägre
alternativet.

De
alternativa lönekostnadsantagandena får återverkningar på skilda håll i
samhällsekonomin. I den preliminära nationalbudgeten redovisa-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag s

des
de vidare konsekvenserna inom övriga delar av samhällsekonomin som blir följden
av att utgå från alternativa utvecklingstal för lönekostnaderna. Eftersom de lönekostnadsaltemativ
som presenterades i den preliminära nationalbudgeten inte direkt överensstämmer
med de som använts som utgångspunkt för RRVs reviderade beräkningar har de
alternativa prognoserna i nationalbudgeten för andra ekonomiska variabler inte
kunnat användas. Det är vidare osäkert hur och med vilken genomslagskraft
dessa variabler återverkar på statsinkomsterna. RRV anser sig därför sakna
underlag för att kunna belysa de vidare och indirekta effekterna av de
alternativa lönekostnadsantagandena. Med hänsyn härtill har RRV valt att
redovisa endast de direkta effekterna på inkomstskatter,
socialförsäkringsavgifter, allmän arbetsgivaravgift och mervärdeskatt. Det
innebär också att inkomsterna, utgiftema och nettot på uppbördstiteln
Pensionsmedel m. m. påverkas. I begränsad utsträckning påverkas också
affärsverkens överskott och inleveranser till staten.

I de
skrivelser, där RRV anmodat berörda myndigheter att lämna underlag för RRVs
beräkning av statsinkomsterna, har hänvisning gjorts till de tre alternativ för
den ekonomiska utvecklingen som redovisades i den preliminära nationalbudgeten.
Myndigheterna ombads att utföra alternativa beräkningar i de fall det är
möjligt att ange hur det beräknade utfallet på inkomsttitlarna påverkas av den
ekonomiska utvecklingen i samhället i stort. Flertalet myndigheter uppger att
sambanden mellan den allmänna ekonomiska utvecklingen och uppbörden av resp.
skatter och avgifter är svaga eller okända. Man har därför på sedvanligt sätt
utfört endast ett beräkningsalternativ. Detta bygger vanligtvis på trend-framskrivningar
av olika pris- och volymkomponenter samt i förekommande fall på beslutade
eller av regeringen föreslagna ändringar i skatte-och avgiftssatser eller i
uppbördsförfarandet. När det gäller beräkningar av arbetsgivaravgifter och
vissa utgifter för sjukförsäkringen, vars utveckling direkt anknyter till
löneutvecklingen, har emellertid riksförsäkringsverket beräknat flera
alternativ. Konsumtionen av punktbeskattade varor och tjänster har riksskatteverket
antagit vara relativt okänslig för den allmänna konsumtionsutvecklingen. Det
bör dock påpekas att skillnaden mellan de olika konsumtionsprognoserna i den
preliminära nationalbudgeten endast var av storleksordningen en halv
procentenhet, varför återverkningarna härav på statsinkomsterna kan antas vara
tämligen lika i de tre altemativen.

Återverkningarna
på affärsverkens rörelseresultat av alternativa lönekostnadsantaganden
varierar mycket mellan olika affärsverk. Flera affärsverk uppger att de avser
att inleverera ett överskott som i stort sett motsvarar det statliga
avkastningskravet på det lånade kapitalet oavsett lönekostnadsutvecklingen.
Orsaken till detta är att man inom vissa af färsverk anser sig ha möjligheter
att kompensera sig på intäktssidan för ökade lönekostnader. Detta gäller
postverket, televerket och statens vat-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

tenfallsverk. Förenade fabriksverken anger att inleverans
av överskott på kort sikt inte är beroende av löneutvecklingen.

Luftfartsverket har inte ansett sig kunna utföra
alternativa beräkningar för olika löne- och prisnivåer. Statens järnvägar har
förutom de av RRV angivna alternativen även beräknat ett eget alternativ. Efter
de av RRV föreslagna justeringarna torde emellertid inte något av de aktuella
alternativen resultera i någon inleverans under budgetåret 1977/78.
Domänverkets rörelseresultat är direkt beroende av lönekostnadsutvecklingen.
Domänverket har därför redovisat tre alternativ för inleverans av överskott.

Resultatet av RRVs alternativa beräkning baserad på en
lägre lönekostnadsökning framgår av tabell 3. Utfallet av
avtalsförhandlingarna kommer inte att påverka skatteuppbörden under budgetåret
1976/77. Detta skulle nämligen förutsätta att löner enligt det nya avtalet
utbetalas redan under april månad.

Under budgetåret 1976/77 skulle därmed endast inkomsterna
på titeln Pensionsmedel m. m. påverkas av om löneökningarna blev lägre än
huvudalternativet. Dvs. inbetalningarna av lönekostnadspålägg på statliga
löner skulle bli 65 milj. kr. lägre än i huvudalternativet. Liksom i
huvudalternativet förutsätter detta att statliga löner enligt det nya avtalet
för 1977 hinner utbetalas senast under juni månad 1977.

Under budgetåret 1977/78 påverkas i första hand
inbetalningarna av preliminär skatt. Effekten av ändrade inkomstantaganden blir
förhållandevis stor under budgetåret i och med att de skattemässiga effekterna
av avtalsförhandlingama i sin helhet, dvs. även inkl. skatt på retroaktiva
löner, antas falla på andra halvåret 1977. Till en mindre del

Tabell
3. Alternativa beräkningar av totalbudgetens inkomster (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster

1976/77

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Huvudalter-
Differens till Huvudalter- Differens till

nativ mars- lägre alterna- nativ mars- lägre alterna-

beräkning tiv beräkning tiv

s. 1 Kontrollera mot PDF

Skatt på
inkomst och förmögenhet

Socialförsäkringsavgifter

Övriga
skatter på inkomst, förmögenhet och

rörelse
samt socialförsäkringsavgifter

Automobi Iskattemedel

Allmän
arbetsgivaravgift

Mervärdeskatt

Tullar och
acciser exkl. mervärdeskatt

Uppbörd i
statens verksamhet

Diverse
inkomster

Inkomster
från statens kapitalfonder

Driftbudgetens
inkomster

Kapitalbudgetens
inkomster

Totalbudgetens
inkomster

32 500

32 100

-3 200

11 600

17 000

- 500

1 317

1 388

4 505

4 830

7 034

.

7 442

- 150

21 600

24 400

- 250

13 845

15 051

2 062

-65

2 280

+ 10

1003

1040

5 691

6 481

1

101 157

-65

112012

-4 091

2 346

2 993

103 503

-65

115 006

-4 091

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag lo

förklaras
också skillnaden av att sänkningen av den statliga skatten inkomståret 1977
beräknas bli mindre i det fall löneökningarna blir lägre än som antagits i
huvudalternativet. Inbetalningarna av preliminärdebi-terade socialförsäkringsavgifter
under år 1978 och fyllnadsbetalningar våren 1978 väntas bli av mindre
omfattning enligt det lägre alternativet. A andra sidan förutses också
utbetalningarna av sjukpenningar från de allmänna försäkringskassorna bli
mindre under 1977 och 1978 i det lägre alternativet. Detta påverkar
utbetalningarna från inkomsttiteln Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m. Den allmänna arbetsgivaravgiften påverkas på
motsvarande sätt som socialförsäkringsavgifterna. Totalt väntas den allmänna
arbetsgivaravgiften bli 150 milj. kr. mindre i det lägre lönealternativet.

Uppbörden
av mervärdeskatt förutses bli 250 milj. kr. mindre i det lägre alternativet
till följd av att den privata konsumtionen minskar. Mervärdeskatten på
importerade varor liksom skatteåterbetalningarna avseende exporten har antagits
vara oförändrade jämfört med huvudalternativet. Nettoinkomsterna på
inkomsttiteln Pensionsmedel m. m. väntas bli 10 milj. kr. större i det lägre
alternativet beroende på att utgifterna på titeln förutses minska mer än
inkomsterna på titeln vid det lägre inkomstantagandet. Det hänger samman med
tidsmässiga förskjutningar i redovisningen på titeln. I fråga om affärsverken
förutses endast domänverkets inleveranser påverkas av alternativa
inkomstutvecklingar. Skillnaden är emellertid obetydlig, av storleksordningen 1
milj. kr.

Den
totala effekten på totalbudgetens inkomster budgetåret 1977/78 av att utgå från
en ca 2,5 procentenheter lägre lönesummeökning kan uppskattas till i runt tal 4
100 milj. kr.

Jämförelse
mellan budgetpropositionen och RRVs reviderade beräkning i mars

I
tabell 4 redovisas resultaten för olika inkomsttitlar av de reviderade beräkningama.
Dessa jämförs med beräkningarna i budgetpropositionen. Det bör uppmärksammas
att beräkningama i budgetpropositionen i likhet med RRVs lägsta alternativ i
decemberberäkningen grundades på en löneökning på drygt 5 % mellan åren 1976
och 1977. I den reviderade beräkningen har RRV i sitt huvudalternativ utgått
från en löneökning på drygt 9 % mellan samma år.

Totalbudgetens
inkomster under budgetåret 1976/77 beräknas bli 1 629 milj. kr. högre än enligt
beräkningen i budgetpropositionen. Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m. har räknats upp med 700 milj. kr. vilket, som
nyss nämnts, bl. a. beror på att lönesumman beräknas öka mer än vad som antogs
i budgetpropositionen.

Vägtrafikskatten
har justerats upp med 285 milj. kr. under budget-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

11

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 4. Jämförelse mellan inkomster för budgetåren
1976/77 och 1977/78 enligt budgetpropositionen och RRVs reviderade beräkning (tkr.)

Inkomsttitel

1976/77

1977/78

Enligt
bud-

Enligt RRVs
Ök

ning (+)

Enligt
bud-

Enligt RRVs
Ök

ning( + )

getproposi-

reviderade

Minskning

getproposi-

reviderade

Minskning

tionen

beräkning

(-:

)

tionen

beräkning

(-.

)

Skatt
pä inkomst.

förmögenhet
och

rörelse
samt social-

försäkringsavgifter

44 691
700

45 716
700

+725 000

45 907
700

50 487
700

+4 580
000

därav

Skatt på inkomst

och förmögenhet

samt socialförsäk-

ringsavgifter m. m.

43 400
000

44 100
000

+700 000

44 520
000

49 100
000

+4
580000

Stämpelskatt och

stämpelavgift

620 000

645 000

+

25 000

670 000

670 000

±

0

Automobilskattemedel

4 220 000

4 505 000

+285 000

5 110 000

4 830 000

-

280 000

därav

Vägtrafikskatt

2 265 000

2 550 000

+ 285 000

3 110 000

2 830 000

-

280 000

Allmän
arbetsgivar-

avgift

7 020 000

7 034 000

+

14 000

7 075 000

7 442 000

+

367 000

Tullar
och acciser

34 938
101

35 444
951

+ 506 850

38 877
901

39
451451

+

573 550

därav

Tullmedel

1 005 000

1 160 000

+ 155 000

940 000

990 000

+

50 000

Mervärdeskatt

21 300
000

21 600
000

+ 300
000

24 015
000

24 400
000

+

385 000

Särskilda varu-

skatter

440 000

445 500

+

5 500

461 500

465 500

+

4 000

Omsättningsskatt på

motorfordon

775 000

833 000

+

58 000

760 000

783 000

+

23 000

Tobaksskatt

2 405 400

2 360 450

44 950

2 630 400

2 630 450

+

50

Rusdrycksförsälj-

ningsmedel av

partihandelsbolag

30 000

41000

+

11000

30 000

30 000

±

0

Rusdrycksförsälj-

ningsmedel av

detaljhandelsbolag

50 000

54 000

+

4 000

50 000

50 000

±

0

Skatt pä sprit

3 430 000

3 430 000

±

0

4 200 000

4 000 000

200 000

Skatt på malt- och

läskedrycker

893 000

902 000

+

9000

607 000

767 000

+

160 000

Energiskatt

3 551000

3 561000

+

10 000

3 986 000

4 116 000

+

130 000

Skatt pä annonser

och reklam

176 700

176 000

700

207 000

207 000

±

0

Särskild avgift på

svavelhaltigt bränsle

21 500

+

21 500

Uppbörd
i statens

verksamhet
därav

Expeditionsavgifter

1 988 955

2 061 671

+

72 716

1 980 936

2 280 151

+

299 215

170 300

150 000

20 300

172 300

155 000

17 300

Inkomster vid

karolinska sjuk-

huset

335 400

337 000

+

1600

358 800

388 900

+

30 100

Fyravgifter

120 000

115 000

5 000

135 000

128 000

7 000

Pensionsmedel

570 000

666 000

+

96 000

514 000

807 000

+

293 000

Revision av spar-

bankerna

1160

1 161

+

1

1400

1400

+

0

Inkomster vid

statens maskin-

provningar

800

800

±

0

900

900

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomsttitel

1976/77

1977/78

Enligt
bud-

Enligt RRVs Ökning (+)

Enligt bud-

Enligt RRVs
Ök

ning( + )

getproposi-

reviderade

Minskning

getproposi-

reviderade

Minskning

tionen

beräkning

(-)

tionen

beräkning

(-;

1

Inkomster vid

patent- och registre

-

ringsväsendet

62 095

62 510

+ 415

63 175

64 490

+

1 315

Diverse
inkomster

940 130

1 003 280

+ 63 150

923 460

1 039 560

+

116 100

därav

Bötesmedel

103 730

106 480

+ 2 750

77 060

85 760

+

8 700

Totalisatormedel

120 000

125 000

+ 5 000

130 000

137 000

+

7 000

Tipsmedel

355 400

367 800

+ 12 400

355 400

367 800

+

12 400

Lotterimedel

241 000

254 000

+ 13 000

241 000

279 000

+

38 000

Övriga diverse

inkomster

120 000

150 000

+ 30 000

120 000

170 000

+

50 000

Inkomster
av statens

kapitalfonder

5 649 875

5 691 225

+ 41 350

6 346 931

6 481232

+

134 301

därav

Postverket

5 000

22 000

+ 17 000

25 000

30 000

+

5 000

Televerket

123 800

128 750

+ 4 950

132 500

125 000

_

7 500

Statens järnvägar

4 000

4 000

± 0

60 000

1

59 999

Luftfartsverket

42 200

42 200

± 0

17 600

24 500

+

6 900

Förenade fabriks-

verken

48 000

48 300

+ 300

27 000

34 100

+

7 100

Statens vattenfalls-

verk

848 100

770 100

- 78 000

1015 000

1 080 000

+

65 000

Domänverket

66 000

68 300

+ 2 300

65 000

74 000

+

9 000

Riksbanksfonden

450 000

550 000

+ 100 000

450 000

550 000

+

100 000

Lånefonden för

bostadsbyggande

2 715 000

2 710 000

- 5 000

3 065 000

3 075 000

+

10 000

Övriga diverse

kapitalfonder

93 204

93 004

200

111 642

110 442

-

1 200

Summa
för driftbud-

gjtens
inkomster

99
448 761

101
156 827

+
1708 066

106
221 928

112
012 094

+5
790 166

Kapitalbudgetens

inkomster

2 424 849

2 346 249

-78 600

3 032 626

2 993 436

39 190

Summa
total-

budgeten

101
873 610

103
503 076

+
1629 466

109
254 554

115
005 530

+5
750 976

året
1976/77 och justerats ned med 280 milj. kr. under budgetåret 1977/78.
Förskjutningen mellan budgetåren beror på den extra uppbörden redan i april
och maj 1977 i samband med höjningen av fordonsskatten fr. o. m. den 1 april
1977.

Tullmedel
har justerats upp med 155 milj. kr. för budgetåret 1976/77 vilket beror på att
importvärdet beräknas bli högre än vad som tidigare antagits. Mervärdeskatten
har räknats upp med 300 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Det är mervärdeskatten
på importerade varor som beräknas öka. Inkomsterna på riksbanksfonden har
reviderats upp med 100 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1976/77 och
1977/78.

Totalbudgetens
inkomster under budgetåret 1977/78 beräknas bli 5 751 milj. kr. högre än enligt
budgetpropositionen. Av denna ökning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13

hänför
sig 4 580 milj. kr. till Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m. Ökningen beror som tidigare nämnts på att
lönesumman beräknas öka mer än vad som antogs i budgetpropositionen. Detta har
även medfört en ökning av Allmän arbetsgivaravgift med 367 milj. kr.

Mervärdeskatten
beräknas bli 385 milj. kr. högre än vad som angavs i budgetpropositionen,
vilket beror på en snabbare ökning av den privata konsumtionen. Skatt på sprit
har räknats ned med 200 milj. kr. Denna minskning hänger samman med en
förutsedd försäljningsminskning efter skattehöjningen på sprit fr. o. m. den 1
maj 1977. Skatt på malt-och läskedrycker beräknas öka med 160 milj. kr. jämfört
med budgetpropositionen. Energiskatten har höjts med 130 milj. kr. Titeln Pensionsmedel
m. m. har räknats upp med 293 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

III
Beräkning av de olika inkomsttitlarna A Skatter, avgifter, m. m.

I Skatter

För
att revidera beräkningarna under denna rubrik har RRV infordrat nya beräkningar
av inkomsterna på vissa titlar från generaltullstyrelsen, riksskatteverket,
riksförsäkringsverket och sjöfartsverket.

Skatt
på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter

m.
m. Liksom i decemberberäkningen har RRV valt att redovisa titelns inkomster
resp. utgifter uppdelade på å ena sidan skatt på inkomst och förmögenhet, å
andra sidan socialförsäkringsavgifter. Socialförsäkringsavgifterna har i sin
tur delats in i tre grupper med avseende på den budgetmässiga redovisningen.
Beräkningarna över titelns delar som kommer att beskrivas utförligare senare i
texten, sammanfattas i tabell 5. Som jämförelse redovisas RRVs
decemberberäkning (huvudalternativet) samt beräkningen enligt
budgetpropositionen. I budgetpropositionen utgick man från en lönesummeökning
på drygt 5 % mellan åren 1976 och 1977. RRV utgick i decemberberäkningens
huvudalternativ från en ökning med drygt 8 %. Beräkningarna i
budgetpropositionen inkluderade dessutom avgiftshöjningar för
sjukförsäkringsavgiften och barnomsorgsavgiften fr. o. m. 1978.

Som
tidigare framgått har inkomstutvecklingen för olika förvärvskällor och för
aktiebolag reviderats jämfört med beräkningen i budgetpropositionen. I RRVs
reviderade beräkning har hänsyn även tagits till den överenskommelse om vissa
ersättningar från sjukförsäkringen till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

14

opaginerad Kontrollera mot PDF

sjukvårdshuvudmännen som träffats under februari 1977
mellan regeringen och landstingsförbundet.

Titeln Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m. har för budgetåret 1976/77 nu beräknats till
44 100 milj. kr. Detta innebär jämfört med beräkningen i budgetpropositionen en
upprevidering med 700 milj. kr. Höjningen hänför sig uteslutande till skatt på
inkomst och förmögenhet. För budgetåret 1977/78 har titeln beräknats till 49
100 milj. kr. dvs. 4 580 milj. kr. mer än vad som redovisades i
budgetpropositionen. Denna kraftiga ökning förklaras huvudsakligen av de
ändrade inkomstantagandena. Dessa påverkar såväl skatt på inkomst och
förmögenhet som socialförsäkringsavgifter.

Eftersom beräkningen i budgetpropositionen inte redovisas
för titelns olika delposter har RRV i det följande valt att jämföra de
föreliggande beräkningarna med motsvarande poster i RRVs decemberberäkning.
Beträffande innebörden i de olika posterna hänvisas till RRVs decemberberäkning.

Tabell
5. Skatter och avgifter på titeln Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m. (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster

1975/76
1976/77

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utfall

Enligt Enligt Ökning Enligt Enligt Ökning

RRVs RRVs (+) RRVs RRVs (+)

december- mars- Minsk- december- mars- Minsk

beräkning beräkning ning() beräkning beräkning ning()

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skatt på
inkomst och förmögenhet m. m.

34 166

32 280

32 534

+ 254

30 810

32 079

+ 1 209

Socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen

7 894

12 350

12 350

0

15 460

15 908

+ 448

Socialavgifter till barnomsorgen

--

700

703

+ 3

1750

2 030

+ 280

Socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen och
förskott till de allmänna försäkringskassorna m. m.

-1775

-710

-1019

-309

-1080

-936

+ 144

Övriga socialförsäkringsavgifter

336

-420

426

- 6

0

0

0

Summa
netto

40
632

44 200

44142

- 58

46 940

48 081

+2 141

Avrundat
netto

44 200

44 100

-100

46 900

49 100

+2 200

Korrigering
i budgetpropositionen

-800

-2 380

Summa

43 400

44100

+ 700

44 520

49100

+4 580

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

15

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skatt på utkomst och förmögenhet m. m.

RRV har i sin förnyade beräkning liksom i
decemberberäkningen utnyttjat resultatet av RRVs urvalsundersökning av taxeringsstatistiskt
material. Denna datainsamling avser fysiska personers inkomster och avdrag och
har genomförts sedan 1968. En sammanfattning av resultaten av 1976 års
undersökning avseende det årets taxering (1975 års inkomster) återfinns i RRVs
decemberberäkning. En närmare redogörelse för undersökningen och dess resultat
kommer att lämnas i ett statistiskt meddelande (SM) serie N från SCB.

Preliminärskatteinflödet är i huvudsak känt t. o. m.
januariterminen. Utfallet under november och januari avseende skatten på
inkomster under septemberdecember 1976 blev större än som förutsågs i beräkningarna
i december. Ökningen förklaras av att lönesummeutvecklingen 1976 blev ca en
halv procentenhet större än vad som antogs i

Tabell
6. Skatt på inkomst och förmögenhet (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster,
utgifter 1976/77

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enligt Enligt Ökning ( + ) Enligt

RRVs de- RRVs mars- Minskning RRVs de-

cemberbe- beräkning () cemberbe-

räkning räkning

Enligt Ökning(+)

RRVs mars-
Minskning beräkning ()

s. 5 Kontrollera mot PDF

66 170 9 897

6 237 2 912

1 000
86 216

46 230

871 53
582

32 534

A. Inkomster

Prel. A-skatt 65
610

Prel. B-skatt 9 800

Fyllnadsbetalningar

av preliminärskatt 6 610

Kvarstående skatt 2 910

Tillkommande skatt,

sjömansskatt, res-

tantier m. m. 1 000

Summa inkomster 85 930

B. Utgifter

Kommunalskatte

medel 46 220

Överskjutande

skatt 5 130

Övriga restitutioner 500

Utbetalningar till

allmänna pen

sionsfonden 650

Omföringar till

andra inkomst

titlar 280

Omföringar av

egenavgifter till

folkpensioneringen

och sjukförsäk

ringen 870

Summa utgifter 53 650

Netto på titeln

(A B) 32 280

+ 560 + 97

-373 + 2

72 620 12 100

5 770 2 960

75 224
12 062

4 921 2 923

+2 604

- 38

- 849

- 37

1 000
94 450

56 230

1 000
96130

56 522

± O + 286

+ 10

± O +1680

+ 292

5 125 500

- 5 ± 0

5 060 500

5 J09 500

+

±

49 0

681

+ 31

540

557

+

17

275

- 5

180

186

+

6

1 130
63 640

30 810

1 177
64 051

32 079

+ 1 + 32

+254

+ 47 + 411

+ 1269

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag ]6

decemberberäkningen.
Det påverkade uppbörden främst under slutet av året. Uppjusteringen av preliminärskatteinflödet
för fysiska personer, dvs. både A- och B-skatt, motsvaras av en nästan lika
stor ökning av den slutliga skatten för år 1976. Detta medför att
inkomsttagarnas fyllnadsbetalning våren 1977 och kvarstående skatter våren 1978
endast kan antas bli något mindre än tidigare beräknat samt att den överskjutande
skatten som utbetalas under hösten 1977 kan antas öka något jämfört med
decemberberäkningen.

De
totala fyllnadsbetalningarna våren 1977 beräknas dock minska med ca 375 milj.
kr. Orsaken till detta är att aktiebolagens statligt taxerade inkomster nu
beräknas minska med 18 % mellan inkomståren 1975 och 1976. Detta innebär en nedjustering
med 9 procentenheter. Tillsammans med en nedjustering med 6 procentenheter av
de kommunalt taxerade inkomsterna gör detta att aktiebolagens sammanlagda
taxerade inkomster minskar med ca 1 200 milj. kr. jämfört med decemberberäkningen.
Eftersom en stor del av bolagens skatteinbetalningar erfarenhetsmässigt sker i
form av fyllnadsbetalningar väntas nedjusteringen av inkomstema medföra att
bolagens fyllnadsbetalningar våren 1977 blir betydligt lägre än som antagits i
tidigare beräkningar.

Utfallet
för 1976 samt uppjusteringen av inkomstantagandet för 1977 jämfört med
decemberberäkningen har tillsammans bidragit till att preliminära A-skatten
räknats upp med ca 1 850 milj. kr. budgetåret 1977/78. Avtalsförhandlingarna
avslutades inte under första kvartalet, vilket medför en förskjutning av inbetalningar
av preliminär A-skatt av storleksordningen 750 milj. kr. till andra halvåret
1977. De preliminära A-skatterna ökar således totalt med 2 600 milj. kr. för
budgetåret 1977/78 jämfört med decemberberäkningen. Beräkningen av A-skattarnas
slutliga skatt avseende inkomståret 1977 har resulterat i en uppjustering med
samma belopp. Därav följer att beräkningen i december av fyllnadsbetalningarna
från fysiska personer i stort sett står sig.

Nedjusteringen
av aktiebolagens taxerade inkomster 1976 väntas medföra att den debiterade B-skatten
1978 blir lägre än i decemberberäkningen. Dessutom kommer investeringsavdraget
att förlängas t. o. m. kalenderåret 1977. Detta beräknas medföra att
aktiebolagens slutliga skatt för inkomståret 1977 blir lägre jämfört med
decemberberäkningen. Aktiebolagens fyllnadsbetalningar våren 1978 väntas
därför bli lägre än tidigare. Totalt beräknas fyllnadsbetalningarna minska med
850 milj. kr. jämfört med tidigare prognos.

Uppjusteringen
av inkomstantagandet för år 1976 medför att utbetalningarna av
kommunalskattemedel under 1978 påverkas. Såväl förskotten för år 1978 som den
beräknade slutregleringen avseende år 1976 påverkas. Totalt har utbetalningarna
räknats upp med knappt 300 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Effekterna av 1977
års skattereform har beräknats med ledning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 17

den
tidigare nämnda taxeringsstatistiska undersökningen. Det ändrade
inkomstantagandet för år 1977 innebär att skattesänkningen nu kan beräknas till
6 600 milj. kr., vilket är 150 milj. kr. mer än i decemberberäkningen.

Socialförsäkringsavgifter
exkl. ATP

Socialförsäkringsavgifterna
inflyter under året i form av preliminära avgifter, fyllnadsbetalningar av
preliminära avgifter och kvarstående avgifter. För en närmare beskrivning härom
hänvisas till RRVs decemberberäkning. Beräkningama över inkomsterna budgetåret
1976/77 är fortfarande mycket osäkra. Det beror på svårigheten att uppskatta
storleken av fyllnadsbetalningarna. Fram t. o. m. den 2 maj 1977 kan företagen
göra fyllnadsbetalningar av den preliminära avgiften för år 1976 för att därmed
undvika den särskilda avgiften på kvarstående avgifter. För inkomståret 1975
uppgick fyllnadsbetalningarna våren 1976 till ca 1 500 milj. kr. och utgjorde
76 % av den totala kvarstående avgiften. För inkomståren 1976 och 1977 har,
liksom i decemberberäkningen, andelen antagits vara densamma.

Som
en följd av ändrade inkomstantaganden för år 1977 har inkomsterna korrigerats
upp något jämfört med decemberberäkningen. Eftersom de preliminära avgifterna
för år 1977 debiterats utifrån avgiftsunderlaget för år 1975 uppräknat med 19
% påverkas dessa ej av de ändrade inkomstantagandena. Däremot ökar
fyllnadsbetalningarna våren 1978 samt inbetalningarna av den kvarstående
avgiften våren 1979. Vid beräkningen av de preliminärdebiterade avgiftema för
år 1978 har avgiftsunderlaget reviderats uppåt med hänsyn till de ändrade
inkomstantagandena för år 1977. Detta medför ökade preliminära avgifter år
1978 jämfört med decemberberäkningen.

Socialförsäkringsavgifterna
har, liksom i decemberberäkningen, indelats i tre olika grupper med avseende
på olikheter i den kassamässiga redovisningen.

2 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

18

opaginerad Kontrollera mot PDF

Socialförsäkringsavgifter
till folkpensioneringen samt socialavgift till barnomsorgen

Dessa
avgifter redovisas som inkomster på titeln. Utgifterna för såväl
folkpensioneringen som barnomsorgen sker via anslag på driftbudgeten. I beräkningama
har hänsyn tagits till den i budgetförslaget aviserade höjningen av
barnomsorgsavgiften. För inkomståret 1978 har sålunda räknats med att avgiften
utgör 1,3 % av avgiftsunderlaget.

Tabell 7.
Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen (milj. kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inkomster

1976/77

1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enligt
RRVs Enligt RRVs Ökning (+) Enligt RRVs Enligt RRVs Ökning(+)

december- mars- Minskning december- mars- Minskning

beräkning
beräkning () beräkning beräkning ()

s. 1 Kontrollera mot PDF

Inkomster

Direktdebiterade

avgifter

10 750

10 750

Egenavgifter
och

övriga skattedebi-

terade
avgifter

360

360

Avgifter
från statliga

myndigheter
och

affärsverk

1240

1240

Summa
inkomster

12 350

12
350

Netto på
titeln

+ 12 350

+ 12 350

± 0

13 450

13
530 + 80

540

558 + 18

1470 1
820 +350

15
460 15 908 +448

+ 15 460 +15
908 +448

s. 2 Kontrollera mot PDF

Tabell
8. Socialavgift till barnomsorgen (milj. kr.)

Inkomster

1976/77

1977/78

Enligt RRVs
Enligt RRVs Ökning (+) december- mars- Minskning
beräkning beräkning ()

Enligt RRVs
Enligt RRVs Ökning(+) december- mars- Minskning beräkning
beräkning ()

Inkomster

Direktdebiterade

avgifter

Avgifter
från statliga

myndigheter
och

affärsverk

700

703

+3

1540 210

1811 219

+271 + 9

Summa
inkomster

700

703

+3

1750

2 030

+280

Netto på
titeln

+700

+703

+3

+ 1750

+2 030

+280

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19

Socialförsäkringsavgifter
till sjukförsäkringen och förskott till de allmänna försäkringskassorna

Som
framgår av tabell 9 har inkomsterna för budgetåret 1977/78 räknats upp med ca
1100 milj. kr. Ökningen förklaras framför allt av att hänsyn tagits till den i
budgetpropositionen aviserade höjningen av sjukförsäkringsavgiften fr. o. m.
1978. Vid beräkning av den preliminära avgiften för år 1978 har RRV utgått från
en avgiftsprocent på 9,5, att jämföra med 8 % 1977.

Inkomstökningen
motsvaras emellertid av en utgiftsökning av i stort sett samma storleksordning.
De ökade utgifterna förklaras till stor del av den överenskommelse om vissa
ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under åren
19781979 som träffats mellan landstingsförbundet och regeringen i februari
1977. En inte oväsentlig del av utgiftsökningen förklaras dessutom av höjda
förvaltningskostnader för sjukförsäkringen. Detta innebär att det i december
beräknade kassamässiga underskottet på deltiteln i stort sett kvarstår. Som
nämnts i decemberberäkningen skiljer sig detta underskott från det periodiska
resultat som ligger till grund för de återföringar från resp. avsättningar till
den allmänna sjukförsäkringsfonden som kan beräknas sedan sjukförsäkringens
intäkter och kostnader blivit kända.

Tabell
9. Socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen och förskott till de
allmänna försäkringskassorna m. m. (milj. kr.)

Inkomster,
utgifter

1976/77

Enligt RRVs
Enligt RRVs Ökning

(+)

1977/78

Enligt RRVs
Enligt RRVs Ökning(+)

december-

mars-

Minskning

december-

mars-

Minskning

beräkning

beräkning

(-)

beräkning

beräkning

(-)

A.
Inkomster

Direktdebiterade

avgifter

12 090

12 040

- 50

13 120

14150

+ 1030

Egenavgifter och övriga

skattedebiterade

avgifter

510

511

+
1

590

619

+ 29

Avgifter från statliga

myndigheter och

affärsverk

1600

1 600

+ 10

1730

1750

+ 20

Övriga inkomster

420

430

80

85

+
5

Summa inkomster

14 620

14 581

39

15 520

16 604

+1084

B.
Utgifter

Förskott till de all-

männa försäkrings-

kassorna

15 330

15 600

+270

16 600

17 540

+ 940

Summa
utgifter

15 330

15 600

+270

16 600

17 540

+ 940

Netto på
titeln

(A-B)

-710

-1019

-309

-1080

-936

+ 144

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övriga
socialförsäkringsavgifter

De
avgifter som redovisas i tabell 10 inflyter på titeln för att därefter under
samma budgetår överföras till olika myndigheter eller fonder. Jämfört med
decemberberäkningen har endast smärre korrigeringar gjorts.

Tabell
10. Övriga socialförsäkringsavgifter (milj. kr.)

Inkomster,
utgifter

1976/77

1977/78

Enligt RRVs
Enligt RRVs Ökning (+)

Enligt RRVs
Enligt RRVs Ökning( + )

december-

mars-

Minskning

december-

mars-

Minskning

beräkning

beräkning

(-)

beräkning

beräkning

(-)

A.
Inkomster

1
yrkesskadeförsäk-

ringsavgift

374

378

+ 4

398

405

+ 7

2
Byggnadsforsk-

ningsavgift

77

78

+ 1

82

86

+ 4

3
Lönegarantiavgift

77

70

- 7

130

127

- 3

4 Arbetsskyddsavgift

206

212

+ 6

208

211

+ 3

5 Redaravgift

8

8

8

8

6
Arbetsmarknadsut-

bildningsavgift

652

666

+ 14

720

735

+ 15

7
Delpensionsavgift

294

296

+ 2

442

454

+ 12

8
Särskild vuxenut-

bildningsavgift

245

248

+ 3

270

278

+ 8

9
Arbetslöshetsför-

säkringsavgift

680

685

+ 5

725

734

+ 9

Summa
inkomster

2 613

2 641

+28

2 983

3 038

+55

B.
Utgifter

Summa 17 enl.

ovan

1688

1708

+ 20

1988

2 026

+38

8 Särskild
vuxenut-

bildningsavgift

245

248

+ 3

270

278

+ 8

9
Arbetslöshetsför-

säkringsavgift

1 100

1 111

+ 11

725

734

+ 9

Summa
utgifter

3 033

3 067

+34

2 983

3 038

+55

Netto på
titeln

(A-B)

-420

-426

- 6

0

0

± 0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3 Riksrevisionsverkets
inkomstberäkning

21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avsättningar
till/återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel

De
avsättningar till resp. återföringar från budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör verkställas
under budgetåren 1976/77 och 1977/78, framgår av följande sammanställning, i
vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid RRVs decemberberäkning
(milj. kr.).

1976/77

Enligt RRVs decemberberäkning

Enligt RRVs marsberäkning

1977/78

Enligt RRVs decemberberäkning

Enligt RRVs mars-beräkning

Avsättning Återföring Nettoavsättning

11000 7 300 3 700

11200 7 300 3 900

9 800 9 950 -150

10 800

10 000

800

Med
understrykande av de osäkerhetsmoment som föreligger i frågor om inkomstantaganden,
kommunal utdebitering m. m. uppskattar RRV nettoinkomsterna på titeln skatt på
inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. för budgetåret
1976/77 till 44 100 milj. kr. och föreslår att titeln i statsbudgeten för budgetåret
1977/78 förs upp med 49 100 milj. kr.

Stämpelskatt
och stämpelavgift. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 620 milj.
kr. för budgetåret 1976/77. I sina reviderade beräkningar av titeln har riksskatteverket
och sjöfartsverket justerat upp sina tidigare prognoser med 20 resp. 5 milj.
kr. Båda uppjusteringarna påverkar titelns inkomster endast under budgetåret
1976/77 och föranleder ingen revidering av beräkningarna för 1977/78. RRV
beräknar inkomstema till 645 milj. kr. budgetåret 1976/77 och föreslår att
titeln förs upp med 670 milj. kr. budgetåret 1977/78.

Vägtrafikskatt.
I budgetpropositionen föreslogs en höjning av den årliga fordonsskatten för
personbilar och motorcyklar med 75 %. Skattehöjningen träder i kraft den 1
april 1977 (SFS 1977: 60). Fordonsägare som betalat skatt för skatteperiod
efter den 1 april skall betala tillkommande skatt genom en extra uppbörd.

Skattehöjningen
berälcnades i budgetpropositionen öka inkomsterna med 195 milj. kr. till 2 265
milj. kr. för budgetåret 1976/77 och med 950 milj. kr. till 3 110 milj. kr. för
budgetåret 1977/78. Den extra uppbörden antogs öka inkomsterna för båda
budgetåren.

Enligt
utfärdade bestämmelser (SFS 1977: 62) skall den extra uppbörden ske under
april och maj 1977. RRV har därför rälcnat upp in-

3
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 3

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 22

komsterna
med ytterligare 285 milj. kr. för budgetåret 1976/77. För budgetåret 1977/78
beräknas inkomsterna minska med 280 milj. kr. till 2 830 milj. kr.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln vägtrafikskatt till 2 550 milj. kr. för
budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs upp med 2 830 milj. kr.
budgetåret 1977/78.

Allmän
arbetsgivaravgift. Som en följd av ändrade inkomstantaganden för år 1977 har
RRV utfört nya beräkningar över titelns inkomster. Eftersom de preliminärt
debiterade avgifterna för år 1977 har debiterats utifrån 1975 års
avgiftsunderlag uppräknat med 19 %, påverkas dessa inte av det ändrade inkomstantagandet.
För budgetåret 1976/77 har de totala inkomsterna på titeln beräknats till 7 034
milj. kr., dvs. en ökning med 14 milj. kr. jämfört med decemberberäkningen.
Den slutliga avgiften för avgiftsåret 1977 påverkas i uppdragande riktning,
vilket bl. a. medför att fyllnadsbetalningarna våren 1978 blir något högre än
vad decemberberäkningen angav. RRVs beräkning av avgiftsunderlaget för den
preliminära debiteringen 1978 har korrigerats upp med hänsyn till det högre
inkomstantagandet för år 1977, vilket medför ökade preliminära avgifter 1978.
Enligt nu föreliggande beräkningar kommer inkomsterna på titeln Allmän
arbetsgivaravgift att uppgå till 7 442 milj. kr. budgetåret 1977/78, dvs. en
ökning med 87 milj. kr. jämfört med RRVs huvudalternativ hösten 1976. Jämfört
med budgetpropositionen iimebär detta en höjning med 367 milj. kr.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln allmän arbetsgivaravgift till 7 034 milj. kr.
för budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs upp med 7 442 milj. kr.
budgetåret 1977/78.

Tullmedel.
I den preliminära nationalbudgeten för 1977 redovisas tre alternativa prognoser
för importvärdet för 1977. Prognoserna bygger på tre antaganden om
löneutvecklingen under år 1977. I den preliminära nationalbudgeten baseras
prognosen över importutvecklingen under år 1977 på mellanalternativet för
avtalslöneökningen under år 1977. Enligt detta alternativ beräknas numera
importvärdet för år 1977 till 91185 milj. kr., en ökning i förhållande till det
i nationalbudgeten upptagna importvärdet för år 1976, 82 040 milj. kr., med
11,1 %.

På
grundval av den i den preliminära nationalbudgeten intagna prognosen för
importen under år 1977 har generaltullstyrelsen efter samråd under hand med
konjunkturinstitutet beräknat importvärdet för budgetåret 1976/77 till 88 000
milj. kr.

Prognosen
för utrikeshandeln i den preliminära nationalbudgeten upptar endast tiden t. o.
m. år 1977. Med hänsyn härtill understryker generaltullstyrelsen osäkerheten i
underlaget för beräkningen för budgetåret 1977/78.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 23

Styrelsen
har räknat med en volym- och prisökning av importen under 1978 på ca 15 %.
Importvärdet för budgetåret 1977/78 har beräknats till 97 000 milj. kr.

I
fråga om de genomsnittliga importandelarna för EFTA-länder inkl. Danmark och
Storbritannien, EG-länder (de sex och Irland) och övriga länder har under andra
halvåret 1976 en ytterligare förskjutning skett till "övriga länder".

Handelsområde

Andel av

det
totala

importvärdet.

, %

1974/75

1975/76

1975/76

Juli

Dec.

1976/77

Juli

Dec.

EFTA-länder, Danmark och Storbritannien

EG-länder exkl. Danmark och Storbritannien

Övriga
länder

35,4

35,4 29,2

35,1

33,3 31,6

35,3

32,9 31,8

34,0

33,3 32,7

Den
1 januari 1977 slopades bl. a. tullen på kaffe (SFS 1976: 1076). I förhållande
till styrelsens inkomstberäkning i november 1976 medför den därvid genomförda
ändringen av tulltaxan en minskad uppbörd under budgetåret 1976/77 med ca 10
milj. kr. och under budgetåret 1977/ 78 med ca 20 milj. kr.

Restitutionerna
av tullmedel för budgetåret 1976/77, som tidigare upptagits till 115 milj.
kr., beräknas nu till 105 milj. kr.

Inkomstberäkningen
från november 1976 har justerats med hänsyn till ändrade importvärden och
importandelar samt även i övrigt till utfallet för sista halvåret 1976. Här
redovisade förändringar innebär sammanlagt, att uppbörden av tullmedel för
budgetåret 1976/77 beräknas till 1160 milj. kr., vilket är 155 milj. kr. mer än
vad som anges i budgetpropositionen. För budgetåret 1977/78 beräknas
inkomsterna till 990 milj. kr., vilket är 50 milj. kr. mer än i
budgetpropositionen.

RRV
ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkningar och beräknar inkomsterna på
titeln till 1160 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs
upp med 990 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Mervärdeskatt.
Inkomstema på denna titel uppbärs av länsstyrelserna och tullverket.
Kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande utbetalas av riksskatteverket.

Utfallssiffror
för inbetald skatt till länsstyrelserna är kända t. o. m. februari månad 1977
och för återbetald skatt t. o. m. januari månad. Till grund för beräkningen av
länsstyrelsernas uppbörd av mervärdeskatt

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

24

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mervärdeskatt,
budgetåret 1976/77, milj. kr.

Uppbörds-

Tull-

Länsstyrelserna

Riksskatte-

Summa

månad

verket

verket

Inbetald

Återbetald

byggmoms

skatt

skatt

Juliaug.

2 088'

3 092'

- 1 685'

- 61'

3 434'

Sept.okt.

1996'

2 823'

- 1 794'

- 81'

2 944'

Nov.dec.

2 529'

3 145'

- 1 967'

- 41'

3 666'

Jan.febr.

2 315'

4 166'

- 1973

- 18'

4 490

Marsapril

2 512

2 851

- 2 058

- 5

3 306

Majjuni

2 560

3 217

- 2 013

- 4

3 760

Summa

14 000

19 300

-11 490

-210

21600

Utfall.

ligger
en bedömning av den privata konsumtionens utveckling. Mellan 1976 och 1977
beräknas den privata konsumtionen öka med 12,1 %. Detta är en procentenhet
högre än enligt decemberberäkningen. För år 1978 har ett schablonmässigt
antagande på 9 % använts. Länsstyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskatt under
budgetåret 1976/77 beräknas uppgå till 7 800 milj. kr., vilket är samma belopp
som enligt decemberberäkningen. Uppbörden under budgetåret 1977/78 beräknas
uppgå till 9 600 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1 400 milj. kr. jämfört
med decemberberäkningen.

Generaltullstyrelsen
har reviderat sin prognos för mervärdeskatt på importerade varor. Importvärdet
för budgetåret 1976/77 beräknas uppgå till 88 000 milj. kr., vilket är 2 200
milj. kr. högre än enligt decem-bprberäkningen. För budgetåret 1977/78 beräknas
importvärdet uppgå till 97 000 milj. kr. Detta är en minskning i förhållande
till decemberberäkningen med 1 700 milj. kr. Med dessa importvärden beräknar
generaltullstyrelsen uppbörden av mervärdeskatt under budgetåret 1976/77 till
14 000 milj. kr. I förhållande till decemberberäkningen är detta en ökning med
300 milj. kr. För budgetåret 1977/78 beräknas mervärdeskatten på importerade
varor uppgå till 15 500 milj. kr., vilket är en minskning med 300 milj. kr.
jämfört med decemberberäkningen.

Riksskatteverket
beräknar kompensationen för mervärdeskatt på bostadsbyggande till 210 milj.
kr. under budgetåret 1976/77. Kompensationen under budgetåret 1977/78 beräknas
uppgå till 5 milj. kr.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till 21 600 milj. kr. för
budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs upp med 24 400 milj. kr. för
budgetåret 1977/78.

Särskilda
varuskatter. Generaltullstyrelsen och riksskatteverket beräknar uppbörden på
titeln särskilda varuskatter under budgetåret 1976/ 77 till 445,5 milj. kr.,
vilket är en ökning med 5,5 milj. kr. i förliållande till decemberberäkningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 25

RRV
ansluter sig till generaltullstyrelsens och riksskatteverkets beräkningar och
beräknar inkomsterna på titeln till 445,5 milj. kr. budgetåret 1976/77 och
föreslår att titeln förs upp med 465,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Omsättningsskatt
på motorfordon. Nyregistreringen av personbilar 1976 blev större än som antogs
i beräkningarna i december. Prognoserna avseende kalenderåren 1977 och 1978
har justerats upp med anledning av detta.

Riksskatteverket
har beräknat inkomsterna till 800 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och till
750 milj. kr. för budgetåret 1977/78. I förhållande till budgetpropositionen
innebär detta en höjning med 60 milj. kr. resp. 25 milj. kr.

GeneraltuUstyrelsen
har räknat ned inkomsterna av omsättningsskatt på enskilt importerade bilar för
vart och ett av budgetåren 1976/77 och 1977/78 med 2 milj. kr. till 33 milj.
kr.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln till 833 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och
föreslår att titeln förs upp med 783 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Tobaksskatt.
I enlighet med prop. 1976/77: 88 höjdes skattesatserna för tobaksvaror med
verkan från den 14 mars 1977. De nya skattesatserna framgår av nedanstående
sammanställning.

Varuslag Vikt för 1 st. gram Belopp för

1
st. 1 kg

öre kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Cigarrer och cigariller

t.o.m. 1,7 13,5

grupp I i. ±j,j

grupp
II över 1,71, o. m. 3,0 18,0

grupp
III över 3,01, o. m. 5,0 21,5

grupp
IV över 5,0 30,0

Cigarretter

grupp
I t. o. m. 0,85 18,0

grupp
II över 0,85 t. o. m. 1,20 23,0

grupp
III över 1,201, o. m. 1,55 28,0

grupp
IV över 1,55 t. o. m. 1,90 32,5

grupp
V över 1,90 37,0

Röktobak 74

Tuggtobak 25

Snus 10

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
cigarrettpapper och cigarretthylsor utgår skatten med 5 öre för varje påbörjad
längd av 100 millimeter av ett blad eller en hylsa för framställning av en
cigarrett.

De
höjda skattesatserna medförde en upplagring hos återförsäljarna. Den pågick
till tidpunkten för skattehöjningen. Detta förhållande kom-

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 26

mer
att slå tillbaka på den skattepliktiga försäljningen efter skattehöjningen. Då
skatteinkomsten i allmänhet inflyter till riksskatteverket först i början på
andra månaden efter leveransmånaden, väntas inkomsten särskilt under juni 1977
komma att bli avsevärt mindre än normalt. Nettoeffekten av lagerinköpen före
den 14 mars 1977 och den minskade försäljningen efter höjningen av
skattesatserna har i samarbete med Tobaksbolaget beräknats resultera i en
ökning med 30 milj. kr. för budgetåret 1976/77 till 2 360 milj. kr. Detta är
45 milj. kr. lägre än det belopp som fördes upp i budgetpropositionen.

Upplagringen
inför höjningen av skattesatserna väntas minska skatteuppbörden under juli,
augusti och september nästa budgetår. Med hänsyn till detta, till höjningen av
skattesatserna samt till viss väntad konsumtionsminskning beräknar riksskatteverket
inkomsterna under budgetåret 1977/78 till 2 630 milj. kr.

Generaltullstyrelsen
beräknar uppbörden under vart och ett av budgetåren 1976/77 och 1977/78 till
450 000 kr.

RRV
ansluter sig till riksskatteverkets och generaltullstyrelsens beräkningar och
beräknar inkomsterna på titeln till 2 360,45 milj. kr. för budgetåret 1976/77
och föreslår att titeln förs upp med 2 630,45 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Rnsdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag. Inkomsterna från partihandelsbolag hänför sig i första
hand till aktiebolaget Vin- & Spritcentralen jämte vissa agentbolag.

Riksskatteverket
har meddelat att AB Vin- & Spritcentralen beräknar bolagets
vinstinleverans till statsverket till 41 milj. kr. för budgetåret 1976/77,
vilket är 11 milj. kr. mer än enligt budgetpropositionen. För budgetåret
1977/78 beräknas inkomsterna till 30 milj. kr.

RRV
ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar således inkomstema
på titeln till 41 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs
upp med 30 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag. Riksskatteverket har meddelat att Systembolaget AB
beräknar bolagets inleverans till statsverket till 54 milj. kr. för budgetåret
1976/77, vilket är 4 milj. kr. mer än enligt budgetpropositionen. För
budgetåret 1977/78 beräknas inkomsterna till 50 milj. kr.

RRV
ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar inkomsterna på
titeln till 54 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs
upp med 50 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Skatt
på sprit. Skatt på sprit och vin utgår i form av en till alkoholhalten knuten
grundavgift och en till utminuteringspriset (detaljpriset) knuten
procentavgift. I prop. 1976/77: 108 föreslås att gmndavgiften

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 27

för
sprit höjs från 54,2 till 65,5 öre per liter och volymprocent alkohol den 1 maj
1977.

Skatten
utgår på AB Vin- & Spritcentralens försäljning och skall insättas på
statsverkets checkräkning i riksbanken för riksskatteverkets räkning senast en
månad och fem dagar efter försäljningsmånadens utgång.

I
skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande:

En
höjning av grundavgiften med 11,3 öre per liter och volymprocent alkohol ökar
skatteinkomsten med 0,113X39,7 : (1-0,50) = 8,97 kr. per liter. Genomsnittlig
skatt per liter utgjorde 1976 52,65 kr. Skattehöjningen innebär en ökning med
17,0 %.

För
budgetåret 1977/78 får avräknas 3,5 % i utebliven volym- och preferensförändring.

Vad
beträffar lagringsköp i konsumentledet torde dessa i huvudsak kunna tillgodoses
av systembolagets inneliggande lager varför omfattningen av tidigarelagda
leveranser från spritcentralen bedöms som ringa. (Tidpunkten för inköp från
spritcentralen är avgörande för när skattskyldighet inträder.) Med hänsyn
härtill samt med beaktande av att försäljningen hittills under budgetåret
något understiger vad som tidigare prognoserats beräknar RSV inkomsten av skatt
på sprit för budgetåret 1976/77 till oförändrat 3 430 milj. kr. och för
budgetåret 1977/78 till 4 000 milj. kr.

RRV
ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar inkomsterna på
titeln till 3 430 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln
förs upp med 4 000 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Skatt
på vin. I prop. 1976/77: 108 föreslås att grundavgiften höjs från 6,15 kr. till
7,75 kr. per liter för starkvin och från 2,10 kr. till 2,80 kr. för lättvin.
Den föreslagna höjningen avses träda i kraft den 1 maj 1977.

För
vin gäller samma uppbördsförfarande som för skatt på sprit.

I
skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande:

En
höjning av grundavgiften för starkvin med 1,60 kr. per liter ökar
skatteinkomsten med 1,60 : (1 0,36) = 2,50 kr. per liter. Genomsnittlig
skatt per liter starkvin utgjorde 1976 14,98 kr. Skattehöjningen innebär en
ökning med 16,7 %.

En
höjning av grundavgiften för lättvin med 0,70 kr. per liter ökar
skatteinkomsten med 0,70 : (1 0,36) = 1,09 kr. per liter. Genomsnittlig
skatt per liter lättvin utgjorde 1976 6,66 kr. Skattehöjningen innebär en
ökning med 16,4 %.

För
budgetåret 1977/78 får avräknas 15 % i utebliven volym- och
preferensförändring. RSV beräknar inkomsten av skatt på vin för budgetåret
1976/77 till oförändrat 585 milj. kr. och för budgetåret 1977/78 till 680 milj.
kr.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

28

opaginerad Kontrollera mot PDF

RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkningar och
beräknar inkomsterna på titeln till 585 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och
föreslår att titeln förs upp med 680 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Skatt på malt- och läskedrycker. I prop. 1976/77:108
föreslås höjningar av skattesatserna på malt- och läskedrycker den 1 maj 1977.
De nuvarande och de föreslagna skattesatsema framgår av nedanstående
sammanställning.

Skattesatser,
kr. per liter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lättöl

Pilsner

Mellanöl

Starköl

Kolsyrade läskedrycker

Övriga läskedrycker

Viktprocent

alkohol

Nuvarande

Föreslagna

-1,8

0,39

0,45

1,82,8

1,07

1,35

2,83,6

1,87

2,35

3,6

2,87

3,40

.

0,52

0,60

.

0,32

0,37

opaginerad Kontrollera mot PDF

I skrivelse till RRV har riksskatteverket anfört följande:

I proposition 1976/77: 108 har föreslagits att maltdryck
med en alkoholhalt överstigande 2,8 viktprocent fr. o. m. 1 juli 1977 ska
betecknas som starköl och således ej ska få säljas i allmänna handeln.

Den avgörande frågan för beräkning av framtida inkomster
av skatt på maltdrycker är frågan om hur konsumenterna beter sig när mellanölet
försvunnit ur sortimentet. Efter vad som erfars från Svenska Bryggareföreningen
räknar man inom branschen med att konsumtionen av starköl och lagrat lättöl
vardera skall öka med 10 % medan konsiun-tionen av pilsner skulle komma att
uppgå till 90 % av den sammanlagda konsumtionen av mellanöl och pilsner.

Den skattepliktiga utlämningen under perioden majapril
utgör underlag för skatteinkomsten under budgetåret. De tre senaste årens utlämning
har uppgått till följande kvantiteter i milj. liter.

Tidsperiod Starköl
Öl Öl Lagrat Kolsyrade övriga

typ
B typ A lättöl läske- läskedrycker drycker

opaginerad Kontrollera mot PDF

maj 73apr. 74 maj 74apr. 75 maj 75apr. 76

22,1 22,4 21,4

280,5 280,0 277,9

49,2 36,1 28,8

81,4

93,1

101,4

306,1

286,7
284,8

33,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med utgångspunkt från vad som antagits ovan samt med
beaktande av att inom landet numera pågår viss licenstillverkning av utländskt
mellanöl, beräknar RSV att den skattepliktiga utlämningen under prognosperioden
kommer att uppgå till följande kvantiteter i milj. liter.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 29

Tidsperiod Starköl
Öl öl Lagrat Kolsyrade Övriga

typ
B typ A lättöl läske- läskedrycker drycker

maj
76apr. 77 22 310 21 108 285 37

maj 77apr. 78 24 26 268 123 285 37

maj 78apr. 79 24 292 124 285 37

RSV
beräknar inkomsten av skatt på malt- och läskedrycker under budgetåret 1976/77
till oförändrat 880 milj. kr. och under budgetåret 1977/78 till 750 milj. kr.,
vilket är 150 milj. kr. mer än i budgetpropositionen.

Generaltullstyrelsen
har i skrivelse till RRV anfört följande:

Såsom
redovisats under inkomsttiteln särskilda varuskatter påbörjade AB Pripps
Bryggerier under 1976 licenstillverkning av danskt mellan-och starköl av
fabrikat Tuborg och Carlsberg i Sverige vilket medför en successivt minskad
import av mellan- och starköl från Danmark. Uppbörden av läskedrycksskatt ökar
som följd av en under 1976 påbörjad import av läskedrycker från Storbritannien.

Generaltullstyrelsen
beräknar inkomsten av skatt på malt- och läskedrycker under budgetåret 1976/77
till 22 milj. kr. och under budgetåret 1977/78 till 15 milj. kr.

Med
anledning av prop. 1976/77: 108 har RRV räknat upp general-tullstyrelsens
uppbörd under budgetåret 1977/78 med 2 milj. kr.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln till 902 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och
föreslår att titeln förs upp med 767 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Energiskatt.
Riksskatteverket beräknade hösten 1976 inkomsterna av energiskatt till 3 601
milj. kr. för budgetåret 1976/77. Härvid antogs att den då i kraft varande nedsättningen
av energiskatten för vissa företag med industriell tillverkning skulle upphöra
den 31 december 1976. Regeringen har emellertid genom skilda beslut beviljat
nedsättning av energiskatten även under 1977. Med hänsyn härtill beräknades inkomsterna
i budgetpropositionen till 3 551 milj. kr. Riksskatteverket har i februari 1977
inkommit med en reviderad inkomstberäkning. Enligt denna beräknas inkomstema
av energiskatt till 3 561 milj. kr. för budgetåret 1976/77.

Energiskatten
höjs den 20 mars 1977 från 2 till 3 öre/kWh för alla förbrukare. Skattesatsen 2
öre/kWh kommer alltjämt att gälla för den del av energiförbrukningen i
industriell verksamhet som överstiger 40 000 kWh under helt kalenderår.
Riksskatteverket beräknar att skattehöjningen ökar inkomsten under budgetåret
1977/78 med 350 milj. kr.

4
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 3

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 30

Totalt
beräknas inkomsterna på titeln energiskatt till 4 116 milj. kr. för budgetåret
1977/78 vilket är en ökning med 130 milj. kr. jämfört med budgetpropositionen.

RRV
ansluter sig till riksskatteverkets beräkning och beräknar inkomsterna på
titeln energiskatt till 3 561 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och föreslår att
titeln förs upp med 4 116 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Särskild
avgift på svavelhaltigt bränsle. Lagen om svavelhaltigt bränsle (SFS 1976:
1054) träder i kraft den 1 oktober 1977. Då upphör lagen om begränsning av
svavelhalten i eldningsolja att gälla (SFS 1968: 551). För att motverka utsläpp
i luften av svavelföreningar har regeringen meddelat föreskrifter för
användningen av svavelhaltigt bränsle. Regeringen eller förvaltningsmyndighet
kan medge undantag från bestämmelse om den högsta mängd svavelföreningar som
får släppas ut i luften. I dessa fall får en särskild avgift tas ut med belopp
som fastställs av regeringen eller förvaltningsmyndighet.

Statens
naturvårdsverk utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av lagen.
Länsstyrelsen utövar fortlöpande tillsyn inom länet. Den särskilda avgiften
utgår enligt taxa som fastställs av statens naturvårdsverk efter samråd med
RRV (SFS 1976: 1055).

Statens
naturvårdsverk har beräknat inkomsterna av den särskilda avgiften på svavelhaltigt
bränsle. Vid beräkningarna har erfarenheterna från dispensgivningen i samband
med nedtrappningen av svavel i eldningsolja från den 1 januari 1976
utnyttjats. I förarbetena till den nya lagen sägs att restriktivitet bör gälla
vid dispensgivningen. Dessutom bör dispensavgiften få en styrande verkan. Under
budgetåret 1977/78 beräknas dispens ges för 430 000 m olja. Avgiften för
dispens kan uppskattas till 50 kr./m. Inkomsterna under budgetåret 1977/78 kan
därmed beräknas bli 21,5 milj. kr. Det framhålls att beräkningarna är mycket
osäkra och att de bör betraktas som övre värden på vad som kan bli aktuellt.

RRV
ansluter sig till statens naturvårdsverks beräkning och föreslår att en
särskild titel införs benämnd Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle och att
den förs upp med 21,5 milj. kr. under budgetåret 1977/ 78.

II Uppbörd i statens verksamhet

Expeditionsavgifter.
I budgetpropositionen uppfördes denna titel för budgetåren 1976/77 och 1977/78
till 170,3 milj. kr. resp. 172,3 milj. kr. Med hänsyn till utfallet t. o. m.
januari 1977 beräknar riksskatteverket att inkomsterna på titeln kommer att
minska med 20,3 milj. kr. och 17,3 milj. kr. under budgetåren 1976/77 och
1977/78.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

31

opaginerad Kontrollera mot PDF

RRV
beräknar inkomsterna på titeln expeditionsavgifter till 150 milj. kr. för
budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs upp med 155 milj. kr. för
budgetåret 1977/78.

Inkomster
vid karolinska sjukhuset. I december beräknade RRV inkomsterna på titeln till
330,4 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och til! 348,8 milj. kr. för budgetåret
1977/78. Regeringen har därefter fastställt höjda avgifter för sluten vård av
vissa utomlänspatienter fr. o. m. 1977-01-01. Det beräknas medföra att inkomstema
ökar med 4,8 milj. kr. budgetåret 1976/77 och 9,6 milj. kr. budgetåret 1977/78.
I budgetpropositionen uppskattades höjningarna till 5 milj. kr. resp. 10 milj.
kr. under resp. budgetår. Direktionen för karolinska sjukhuset beräknar nu
inkomsterna till 357,8 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och till 388,9 milj.
kr. för budgetåret 1977/78. Beräkningarna under de olika inkomsterna som ingår
i denna titel framgår nedan. Som jämförelse har medtagits beräkningen som
gjordes i budgetpropositionen.

1976/77

1977/78

Enligt budgetprop.

Enligt mars-beräk-

Ökn.

(+) Minsk-

Enligt budgetprop.

Enligt
mars-beräk-

Ökn.

(+) Minsk-

nmg

nmg (-)

ning

nmg (-)

Driftbidrag frän Stockholms läns

landsting

237,4

260,0

+ 22,6

261,1

286,0

+24,9

Landstingets bidrag till investeringar

14,3

14,3

__

9,0

9,0

__

Inkomster
för öppen och sluten vård i

övrigt

79,7

79,5

- 0,2

84,7

89,9

+ 5,2

Övriga
ersättningar

4,0

4,0

4,0

4,0

Summa

335,4

357,8

+22,4

358,8

388,9

+30,1

Återföring

-20,8

-20,8

Summa

335,4

337,0

+ 1,6

358,8

388,9

+30,1

Direktionen
för karolinska sjukhuset beräknar således att Stockholms läns landstingskommuns
bidrag till drift av sjukhuset ökar med 22,6 milj. kr. för budgetåret 1976/77
och med 24,9 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Vidare räknar direktionen med
att ersättningen från allmänna försäkringskassan höjs samt att
patientavgifterna för läkarbesök höjs från 85 kr. till 113 kr. fr. o. m.
1978-01-01. Dessutom föreslås vissa andra höjningar från samma tidpunkt.
Höjningarna medför ökade inkomster för budgetåret 1977/78 med 5,6 milj. kr.

Under
budgetåret 1976/77 kommer denna titel att belastas med 20,8

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 32

milj.
kr., som är återföring av ett belopp som tillförts titeln under budgetåret
1975/76.

RRV
ansluter sig till direktionens för karolinska sjukhuset beräkning och beräknar
inkomsterna på titeln inkomster vid karolinska sjukhuset till 337,0 milj. kr.
för budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs upp med 388,9 milj. kr. för
budgetåret 1977/78.

Fyravgifter.
I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 120 milj. kr. för budgetåret
1976/77 och med 135 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Fr. o. m. den 1 januari
1977 höjdes allmän och inrikes fyravgift från 3: 20 kr. till 3: 50 kr. per ton
netto av fartygets dräktighet. Samtidigt ändrades taxan för den lokala
fyravgiften. Avgiften för fartyg i dräktighetsklass 1, avståndsklass 1, höjdes
från 107 kr. till 118 kr. Dessutom höjdes avgiften för varje avståndsklass över
klass 1 från 35 kr. till 39 kr. (SFS 1976: 953). Avgiftsnivån för fyravgifterna
beräknas därmed ha ökat med ca 10 %.

Generaltullstyrelsen
beräknar nu inkomsterna till 115 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och till 128
milj. kr. för budgetåret 1977/78. Det är en minskning med 5 resp. 7 milj. kr. i
förhållande till decemberberäkningen. Minskningen beror på den svaga
sjöfartskonjunkturen under sista halvåret 1976.

RRV
ansluter sig till generaltullstyrelsens beräkning och beräknar inkomsterna på
titeln till 115 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs
upp med 128 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Pensionsmedel.
I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln pensionsmedel till 570
milj. kr. för budgetåret 1976/77. Vidare justerades RRVs decemberberäkning avseende
budgetåret 1977/78 från 94 till 514 milj. kr. Justeringen föranleddes av en
samtidig föreslagen höjning av lönekostnadspålägget från 36 % till 39 % fr. o. m.
1 juli 1977.

RRV
har gjort en förnyad beräkning med anledning av ändrade inkomstantaganden och
uppgifter från statens personalpensionsverk och riksförsäkringsverket.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln pensionsmedel till 666 milj. kr. för budgetåret
1976/77 och föreslår att titeln förs upp med 807 milj. kr. för budgetåret
1977/78.

Inkomster
vid statens maskinprovningar. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med
0,8 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och med 0,9 milj. kr. för budgetåret
1977/78. Enligt prop. 1976/77: 97 föreslås en anslagsteknisk omläggning fr. o. m.
den 1 juli 1977. Den innebär att inkomsterna i fortsättningen ska redovisas
direkt mot anslaget. RRV beräknar därför inkomsterna på titeln till 0,8 milj.
kr. för budgetåret 1976/77 samt föreslår att titeln utgår för budgetåret
1977/78.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 33

Inkomster
vid patent- och registreringsväsendet. I budgetpropositionen uppfördes denna
titel med 62,095 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och med 63,175 milj. kr. för
budgetåret 1977/78. Fr. o. m. den 1 januari 1977 höjdes avgifterna för bolagsärenden.
Patent- och registreringsverket beräknar att inkomsterna ökar med 0,415 milj.
kr. för budgetåret 1976/77 och med 1,315 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

RRV
ansluter sig till patent- och registreringsverkets beräkning och beräknar
inkomsterna på titeln till 62,51 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och föreslår
att titeln förs upp med 64,49 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

III Diverse inkomster

Bötesmedel.
Uppbörden på titeln bötesmedel beräknas för budgetåret 1976/77 uppgå till
106,48 milj. kr. vilket är en ökning med 2,75 milj. kr, jämfört med
decemberberäkningen.

I
budgetpropositionen för budgetåret 1977/78 uppfördes titeln med 77,06 milj. kr.
Rikspolisstyrelsen har inkommit med en ny beräkning där hänsyn tagits till
höjningen av botbeloppen inom ordningsbotsyste-met den 1 maj 1977. Med hänsyn
härtill föreslår RRV att inkomsterna på titeln bötesmedel förs upp med 85,76
milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Totalisatormedel.
Riksskatteverket beräknar inkomsterna på titeln totalisatormedel till 125 milj.
kr. för budgetåret 1976/77. Det är en ökning med 5 milj. kr. jämfört med
decemberberäkningen.

För
budgetåret 1977/78 beräknas inkomsterna till 137 milj. kr. vilket är 7 milj.
kr. högre än budgetpropositionen.

Tipsmedel.
AB Tipstjänst har för vart och ett av budgetåren 1976/77 och 1977/78 beräknat
inkomsterna på titeln tipsmedel till 367,8 milj. kr. Det är en höjning med 12,4
milj. kr. jämfört med decemberberäkningen.

Lotterimedel.
Svenska Penninglotteriet AB beräknar inkomsterna på titeln lotterimedel till
254 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Det är en ökning med 13 milj. kr. i
förhållande till decemberberäkningen.

För
budgetåret 1977/78 beräknas inkomsterna till 279 milj. kr., vilket är en ökning
med 38 milj. kr. i förhållande till budgetpropositionen.

övriga
diverse inkomster. De på denna titel redovisade inkomsterna uppgick till 117
982 000 kr. budgetåret 1975/76. I budgetpropositionen fördes titeln upp med 120
milj. kr. för budgetåret 1976/77. Med hänsyn till utfallet fram t. o. m.
februari 1977 beräknar RRV nu titelns inkomster till 150 milj. kr.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 34

Fr.
o. m. den 1 april 1977 införs ett nytt felparkeringssystem. De avgifter som
tillfaller staten kommer att redovisas under titeln övriga diverse inkomster.
Med hänsyn härtill föreslår RRV att inkomsterna på titeln övriga diverse
inkomster förs upp med 170 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

B
Inkomster av statens kapitalfonder

Statens
affärsverksfonder

De
statliga affärsverken redovisar i skrivelser till RRV de beräknade inkomsterna
för statens affärsverksfonder. Enligt en av RRV upprättad promemoria som
skickats till samtliga affärsverk anmodas dessa att följa en enhetlig linje i
sina prognoser. I promemorian anges bl. a. att den bedömning av den ekonomiska
utvecklingen som redovisades i den preliminära nationalbudgeten bör tjäna som
vägledning för beräkningarna. Mot bakgrund av att tre alternativ för
löneutvecklingen presenterades i nationalbudgeten ombads affärsverken att utföra
beräkningar enligt dessa alternativ. Det bör dock observeras att dessa
alternativ inte direkt överensstämmer med de som presenterades inledningsvis i
denna beräkning.

Postverket.
I sin inkomstberäkning i november 1976 beräknade poststyrelsen att inleverera
22 milj. kr. budgetåret 1976/77 och 30 milj. kr. budgetåret 1977/78.
Beräkningarna förutsatte en portohöjning med ca 15 %. Med hänsyn till att
regeringen beslutade att portohöjningen skulle begränsas till 10 % justerades
inkomsterna till 5 milj. kr. resp. 25 milj. kr. i budgetpropositionen. I
skrivelse till RRV den 14 mars 1977 anför Poststyrelsen följande:

Den
i februari genomförda nya beräkningen för 1977/78 visar att kostnadsnivån inte
ändrats från "höstberäkningen". Vad som inträffat till följd av att
portot från den 1 mars fick höjas med endast ca 10 procent är att behovet av
intäktsförstärkning för budgetåret 1977/78 ökat i förhållande till vad som
beräknades i höstberäkningen. Postverket avser att föreslå sådan
intäktsförstärkning under nyss nämnda budgetår att den i höstberäkningen
angivna inleveransen kommer att ske oberoende av om lönehöjningarna blir större
eller mindre än vad vi räknat med.

Vad
beträffar budgetåret 1976/77 betyder den minskade portohöjningen ca 2530
milj. kronor. Detta belopp utgör emellertid endast omkring 1/2 procent av
årsomsättningen och kan praktiskt taget anses ligga inom felmarginalen.
Dessutom finns det skäl att räkna med en viss volymförbättring av intäkterna
samtidigt som det finns möjligheter att i viss utsträckning minska kostnaderna.

Postverket
bedömer det därför alltjämt som möjligt att kunna uppfylla förräntningskravet
också för budgetåret 1976/77 så som det angavs i höstberäkningen.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bil. 3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 35

RRV ansluter sig till postverkets beräkning och beräknar
inkomsterna på titeln postverkets fond till 22 milj. kr. för budgetåret
1976/77 och föreslår att titeln förs upp med 30 milj. kr. för budgetåret
1977/78.

Televerket. Denna titel uppfördes i budgetpropositionen
med 123,8 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och med 132,5 milj. kr. för
budgetåret 1977/78. I skrivelse den 2 mars 1977 har televerket beräknat
inleveransen till 128,75 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och till 125 milj.
kr. för budgetåret 1977/78.

I skrivelsen anförs bl. a. följande:

Beräkningama bygger på inom teleområden m. fl. enskilda
organisationsenheter budgeterade (realistiska) intäkter och kostnader under
den aktuella perioden.

Som grund för beräkningen av intäkterna ligger en
budgeterad trafikökning avseende telefonsamtal med 5,4 % under 1976/77 och 4,9
% under 1977/78. Härvid har hänsyn tagits till de beräknade effekterna av
införandet av utökade huvudortstaxor samt slopande av avståndsklass 6. En
generell taxehöjning under hösten 1977 har förutsatts vid intäktsberäkningen.

Beträffande televerkets utveckling hänvisas till verkets petita
för budgetåret 1977/78, främst avsnitt 1 och 6 samt bilaga 3.

Beräkningarna av överskottet för budgetåret 1976/77 har
uppjusterats sedan beräkningarna till budgetpropositionen till följd av att
telefontrafiken nu förutsätts öka mer än som antogs i november. För budgetåret
1977/78 har inleveranserna dragits ned främst till följd av att de
kalkylmässiga avskrivningarna har justerats upp.

RRV ansluter sig till televerkets beräkning och beräknar
inkomsterna på titeln televerkets fond till 128,75 milj. kr. för budgetåret
1976/77 och föreslår att titeln förs upp med 125 milj. kr. för budgetåret
1977/78.

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i
budgetpropositionen med 4 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och med 60 milj. kr.
för budgetåret 1977/78. I skrivelse den 10 mars 1977 har statens järnvägar i
enlighet med beräkningen i november räknat med att inleverera 4 milj. kr. för
budgetåret 1976/77. För budgetåret 1977/78 beräknas inte någon inleverans
vilket är 100 milj. kr. mindre än vad som förutsågs i november. I skrivelsen
anför statens järnvägar följande:

Intäktsberäkningarna ger nu ändrat resultat bl. a. genom
att en i novemberprognosen förutsatt taxehöjning 1976-12-01 senarelades av
regeringen till 1977-02-01. Denna taxenivå har antagits gälla även under
budgetåret 1977/78. Vissa volym justeringar har dessutom gjorts på grundval av
utvecklingen under loppet av innevarande budgetår samt bedömningar av
konjunkturutsikterna enligt den preliminära nationalbudgeten m. m.
Revideringen har inneburit nedjusteringar av såväl godstrafikens som
persontrafikens intäkter.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 36

Ersättningen
för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. har för budgetåren 1976/77 och
1977/78 upptagits till 653 resp. 681 milj. kr. Beloppen inkluderar av SJ
begärda tilläggsanslag för vissa ekonomiska belastningar utan motsvarighet hos
konkurrerande transportföretag med 53 resp. 31 milj. kr.

Kostnaderna
har beräknats med beaktande av föreliggande rationaliseringsplaner.
Beräkningarna bygger på samma antaganden om löne-och sakkostnadsnivåns
utveckling som i novemberprognosen. Hänsyn har tagits till såväl beslutade som
av regeringen föreslagna höjningar av arbetsgivaravgifterna.

Resultatet
av denna prognosrevidering nedan kallad SJ-alternati-vet redovisas i
bifogade tabeller. Som komplement härtill har motsvarande beräkningar gjorts
med utgångspunkt från RRV alternativa antaganden om kostnadsutvecklingen. Den
inbördes skillnaden mellan dessa får, liksom deras avsteg från premisserna för SJ-alternativet,
avsevärt genomslag i beräkningarna, som framgår av följande sammanställning.

'
Förutsättningar för den reviderade inkomstberäkningen:

Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3

Löneökning,
% 197677

, %
197778

Prisökning,
% 197677

, %
197778

5,0

7

6,75

4

7,5 7 7 4

11,5

7 8 4

SJ resultat efter planenliga avskrivningar, milj. kr.
1976/77 1977/78

SJ-alternativet (enligt tab.) RRV alternativ I

2 3

-105 -218 32 139

- 5
61

- 70
- 71

SJ
kommer under 1976/77 att inleverera 4 milj. kr. Hela beloppet hänför sig till
1975/76. För nästa budgetår kan däremot ingen inleverans påräknas.

Vid
ovanstående beräkningar av ekonomiskt resultat och inleveranser har kostnaderna
för kompletteringspensioner kalkylerats till 13,5 % av den avgiftsgrundande
lönesumman. I anslagsframställningen för 1977/78 föreslår SJ att
uttagsprocenten för kompletteringspensioner skall sänkas till 11 %.

Den
föreslagna sänkningen av uttagsprocenten skulle medföra en från åldersutjämningssynpunkt
motiverad resultatförbättring om ca 65 milj. kr.

Den
beräknade räntan på statskapitalet under 1976/77 och 1977/78 uppgår till 160
resp. 164 milj. kr.

RRV
har i sin inkomstberäkning gjort följande justeringar.

De
resultat som statens järnvägar beräknat för budgetåret 1976/77

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 37

och
budgetåret 1977/78 har i alla alternativ reducerats med 53 milj. kr. resp. 31
milj. kr. Dessa belopp avser begäran om tilläggsanslag, specificerade i
skrivelsen, vilka statsmakterna inte tagit ställning till.

Dessa
justeringar torde leda till att det inte blir några inleveranser budgetåret
1977/78 enligt de utförda beräkningsalternativen utom i RRVs lägsta alternativ.
Detta alternativ är emellertid baserat på en väsentligt lägre löneökning än
som RRV valt att redovisa i föreliggande beräkning.

RRV
beräknar inkomsterna på titeln statens järnvägars fond till 4 milj. kr.
budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs upp med formellt 1 000 kr. för
budgetåret 1977/78.

Luftfartsverket.
Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 44,2 milj. kr. för budgetåret
1976/77 och med 17,6 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Luftfartsverket har i
skrivelse till RRV den 3 mars 1977 i enlighet med beräkningen i november räknat
med att inleverera 42,2 milj. kr. för budgetåret 1976/77. För budgetåret
1977/78 beräknas inleveransen till 24,5 milj. kr. vilket är 6,9 milj. kr. mer
än vad som förutsågs i november. I skrivelsen anför luftfartsverket följande:

Intäkterna
för 1976/77 har beräknats till 348,1 milj. kr. Detta är 1,8 milj. kr. högre än
i fastställd driftbudget. Kostnaderna för 1976/77 har beräknats till 318,6
milj. kr., vilket är 3,5 milj. kr. högre än i den fastställda driftbudgeten.
Budgetårets överskott beräknas således till 29,5 milj. kr., vilket är 1,7 milj.
kr. lägre än fastställd budget. Förräntningskravet (justerat för 8 %
normalränta) uppgår till 39,2.

Intäkterna
för 1977/78 har beräknats öka med ca 24 %, varav ca 9 % till följd av förutsatt
taxehöjning, 5 % ersättning för militär flygtrafiktjänst samt resterande 10 %
till följd av ökad trafikvolym m. m.

Rörelsekostnaderna
har för 1977/78 totalt antagits komma att öka med 24 %, varav ca 6,5 %
förklaras av nämnda övertagande av militär flygtrafiktjänst. Vid beräkningen
har vidare antagits en löneökning med 10 % för 1977 samt med 8 % för 1978.
Sociala kostnader för budgetåret har beräknats efter 35 %. Sakkostnader och
ersättningar har prisuppräknats med 8 % för budgetåret. Räntekostnaden för kommunal
investeringsandel har i överensstämmelse med beräknad nedsättning av statens
räntekrav reducerats med 12,4 milj. kr.

Vid
beräkning av rörelseintäkter och rörelsekostnader för 1977/78 har uppdelning på
intäkts- respektive kostnadsslag inte skett på grund av att uppgifterna i
nuvarande planeringsfas inte är fördelade på detta sätt. Av samma skäl har
alternativa beräkningar för olika löne- och prisnivåer inte kunnat utföras.

Avskrivningskostnaderna
beräknas bli drygt 60 % högre än för innevarande budgetår till följd bl. a. av
färdigställandet av den nya utrikes-terminalen på Arlanda flygplats som medför
en väsentlig ökning av avskrivningsunderlaget.

Under
angivna förutsättningar beräknas resultatöverskottet för 1977/ 78 komma att
uppgå till 25,9 milj. kr. Tillsammans med balanserade

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 38

överskottsmedel
från 1976/77 beräknas detta medge en inleverans av 24,5 milj. kr. för 1977/78.

Det
statliga förräntningskravet (överskottsmålet), beräknat efter 8 %, uppgår till
68,4 milj. kr. för 1977/78. Beräknat resultatöverskott om 25,9 milj. kr.
innebär således en bristande förräntning om 42,5 milj. kr. Överskottsmålet har
emellertid av verket tolkats att gälla över en längre tidsperiod, varvid
avvikelser under enskilda budgetår bör tillåtas, förutsatt att en utjämning
kan åstadkommas över en längre tidsperiod. I överensstämmelse härmed har
verket angett en målsättning för tioårsperioden 1977/781986/87 som innebär
att ett för perioden ackumulerat förräntningskrav skall uppnås.

Enligt
statsmakternas riktlinjer (prop. 1970: 200) skall statliga och kommunala kapitaltillskott
som avser investeringar i primärflygplatser förräntas på samma villkor. De
kommunala räntekraven bör således även ackumuleras under den aktuella
tioårsperioden, varigenom över-och underbetalning i förhållande till beräknad
ränteersättning för respektive budgetår avses utjämnade över perioden.

Beräkningen
av luftfartsverkets överskott för budgetåret 1977/78 förutsätter att
räntekostnaden för kommunal investeringsandel reduceras med 12,4 milj. kr.
Beloppet står i samma proportion till de totala räntekostnaderna för kommunal
investeringsandel som beräknad bristande förräntning av statskapitalet till det
statliga förräntningskravet. Om ovannämnda förutsättning inte uppfylls
försämras luftfartsverkets resultat för budgetåret 1977/78 med 12,4 milj. kr.
till 13,5 milj. kr.

RRV
ansluter sig till luftfartsverkets beräkning och beräknar inkomsterna på
titeln luftfartsverkets fond till 42,2 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och
föreslår att titeln förs upp med 24,5 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Förenade
fabriksverken. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 48 milj. kr. för
budgetåret 1976/77 och med 27 milj. kr. för budgetåret 1977/78. Förenade
fabriksverken har i skrivelser till RRV den 23 februari och den 16 mars 1977
beräknat inleveransen till 48,3 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och till 34,1
milj. kr. för budgetåret 1977/78. I skrivelserna anför förenade fabriksverken
följande:

Beräkningarna
för 1977/78 har gjorts i 1976/77 års penningvärde.

Resultaten
1976/77 och 1977/78 förväntas liksom 1975/76 bli positiva. Beräkningarna för
1976/77 och 1977/78 har gjorts mot bakgrund av FFV halvårsbokslut och
långtidsplan.

För
1976/77 och 1977/78 har avskrivningarna beräknats kalkylmässigt i enlighet med FFV
instruktion.

Den
uppgång av rörelseintäkterna som framgår av 1976/77 års driftstat förväntas
inte helt kunna infrias av försvarsmaterielsektorn, vilket dock kompenseras av
en uppgång inom underhållssektorn.

Nedgången
av rörelseintäkterna på 1977/78 beräknas mot bakgrund av att konfektionssidan
avvecklas från FFV per 1977-07-01 och att tvätterisidan sannolikt överförs till
annan huvudman från 1978-01-01.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bil.
3 Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 39

Antal
anställda totalt förväntas öka under 1976/77 med cirka 275 300 personer
jämfört med föregående år.

Investeringsramen
för 1976/77 uppgår till 62,5 Mkr. På tilläggsstat har FFV dessutom fått 6,0 Mkr.
avseende godsterminal i Karlstad samt 16,2 Mkr. för förvärv av resterande
aktier i AB Telub.

För
budgetåret 1977/78 har FFV erhållit investeringsmedel till ett belopp av 82,5 Mkr.

FFV
beräkningar för åren 1976/77 och 1977/78 följer i huvudsak RRV alternativ 3 för
löne- och prisökningar. Någon särskild beräkning för de olika angivna
alternativen har inte utförts, eftersom vår inleverans av överskott på kort
sikt inte är beroende av löneutvecklingen.

RRV
ansluter sig till förenade fabriksverkens beräkning och beräknar inkomsterna på
titeln förenade fabriksverkens fond till 48,3 milj. kr. för budgetåret 1976/77
och föreslår att titeln förs upp med 34,1 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Statens
vattenfallsverk. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 848,1 milj.
kr. för budgetåret 1976/77 och med 1 015 milj. kr. för budgetåret 1977/78. I
skrivelse den 28 februari 1977 har statens vattenfallsverk beräknat
inleveransen till 770 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och till 1 080 milj. kr.
för budgetåret 1977/78. I sin skrivelse anför statens vattenfallsverk
följande:

I
Vattenfalls förslag till driftstat för innevarande budgetår anmäldes att
redovisade intäkts- och kostnadsberäkningar innefattade osäkerhetsfaktorer.
Såväl försäljningsutveckling som utvecklingen av kostnader för bränsle i
värmekraftstationer och tillfälliga kraftköp, vattentillrinningen liksom
kärnkraftblockens drifttillgänglighet m. m. angavs vara av betydelse för det
ekonomiska resultatet. Som framgår av det följande har de förutsättningar, som
driftstatens beräkningar byggde på, också i stora delar förändrats.

RRV
utgår från tre alternativ betr. den ekonomiska utvecklingen. De beräkningar som
genomförts visar på mycket ringa avvikelse mellan alternativen bl. a. på grund
av att indexmässiga stegringar påverkar såväl intäkter som kostnader. Med
hänsyn dessutom till att verkets inkomstberäkning resulterar i ett
nettoöverskott som i hög grad är avhängigt av statsmakternas prioritering av
avkastningskravet före bedömt behov av avsättning på anläggningarnas
nyanskaffningskostnad har vi avstått från att redovisa alternativa beräkningar.

Budgetåret
1976/77

Tillrinningen
till de vattenkraftproducerande älvarna har hittills under budgetåret
understigit medelårstillrinningen och beräknas medföra ett produktionsbortfall
om 3 500 GWh vattenkraft. Samtidigt har revisionsarbeten på block I i Ringhals
fått större omfattning än vad som ursprungligen planerades, vilket beräknas
medföra en lägre kärnkraftproduktion än vad som förutsattes vid driftstatens
upprättande. Produktionsbortfallet avses bli ersatt dels av ökad oljebaserad
värmekraftproduktion, dels av ökade inköp av tillfällig kraft. Som en följd
härav kommer samtidigt försäljning av tillfällig kraft att volymmässigt
minska.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 40

Försäljningen
av fast kraft beräknas bli ca 1 300 GWh högre än vad som förutsattes vid
driftstatens upprättande. Högre energipristillägg som en följd av oljeprisets
utveckling, effekten av beslutad höjning av detaljtarifferna från 1976-11-01
beräknas tillsammans med den ökade försäljningen av fast kraft ge en
intäktsökning med 362 milj. kronor. Den beräknade lägre försäljningsvolymen
för tillfällig kraft ger samtidigt trots högre pris en intäktsminskning med 14
milj. kronor, varför de totala rörelseintäkterna för kraftverksrörelsen blir
348 milj. kronor högre. För kanalrörelsen har trafikutvecklingen avvikit från
beräkningarna vid driftstatens upprättande, vilket ger anledning att redan nu
nedjustera rörelseintäkterna med 2 milj. kronor, samtidigt som kostnaderna uppräknats
med motsvarande belopp.

Den
lägre vattenkraft- och kärnkraftproduktionen liksom den ökade försäljningen av
fast kraft beräknas som tidigare nämnts bli ersatt av ökad värmekraftproduktion
i oljekondensanläggningar, ökade inköp av mottryckskraft och av tillfälliga
kraftköp. Merkostnaderna härför, med beaktande av högre priser för olja och
kraftinköp, beräknas uppgå till 753 milj. kronor. Genom höjning av räntefoten
för den rörliga krediten ökar kostnaderna därutöver med 10 milj. kronor.

Sammantaget
innebär de nu redovisade beräkningarna högre intäkter med 346 milj. kronor
samtidigt som kostnaderna beräknas öka med 765 milj. kronor. På grund av de
höga driftkostnaderna kommer förräntningskravet om 8 % inte att uppnås för
innevarande budgetår. Efter en reducering av avsättningen för förnyelse med
ytterligare 330 milj. kronor, utöver de 55 milj. kronor som beslutades vid
driftstatens fastställande ned till avskrivning på anskaffningskostnad
framkommer ett nettoöverskott om 804 milj. kronor, vilket innebär en förräntning
med 7,2 %.

Budgetåret
1977/78

Beräkningarna
bygger på en i dagarna framtagen ekonomiprognos, grundade på vissa
förutsättningar, bl. a. medelårstillrinning till de vattenkraftproducerande
älvarna och med beaktande av magasinsläget vid budgetårets ingång, 6 %
inflation och ca 6 % ökad försäljning av fast kraft.

Vidare
förutsattes att block 3 i Ringhals tas i kommersiell drift från
kalenderårsskiftet 1977/78. Därest på grund av de nya villkor som upptagits i
förslaget till ny lag om särskilt tillstånd att tillföra kärnreak-tor kärnbränsle
hinder skulle uppstå att ta block 3 i Ringhals i kommersiell drift vid
avsedd tidpunkt, förutsätter verket att merkostnaderna för
ersättningsproduktion antingen kan ersättas av statsverket med särskilda medel
eller uttas av konsumenterna i särskild ordning.

I
förutsättningarna ingår att tarifferna höjs under budgetåret för såväl engros-
som detaljförsäljningen. Med angivna förutsättningar innebär detta en
förräntning av det beräknade i medeltal disponerade statskapitalet om 8,5 %.

Irisutvecklingen
för olja och kärnbränsle, förutsättningarna för kärnkraftblockens
drifttillgänglighet, vattentillrinning, belastningsutveckling m. m. är faktorer
som starkt påverkar det ekonomiska resultatet och gör beräkningarna osäkra.

I
bilaga har uppgift lämnats om beräknade inleveranser av överskottsmedel på
driftbudgeten, avskrivningsmedel inom fonden samt övriga kapitalmedel på
kapitalbudgeten.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 41

Beräknad
inleverans av överskottsmedel understiger de redovisade överskotten med 34
resp. 33 milj. kronor enligt nedan. För innevarande budgetår har den beräknade
inleveransen av överskottsmedel sänkts med 78 milj. kronor och för budgetåret
1977/78 höjts med 65 milj. kronor jämfört med verkets uppgift i prognosen i
november 1976.

Beräknat Beräknad

redovisat inleverans

överskott

1976/77 804 770

1977/78 1
113 1080

RRV
ansluter sig till statens vattenfallsverks beräkning och beräknar inkomsterna
på titeln statens vattenfallsverks fond till 770,1 milj. kr. för budgetåret
1976/77 och föreslår att titeln förs upp med 1 080 milj. kr. för budgetåret
1977/78.

Domänverket.
Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 66 milj. kr. för budgetåret
1976/77 och med 65 milj. kr. för budgetåret 1977/78. I skrivelse den 1 mars
1977 har domänverket räknat med att inleverera 68,3 milj. kr. budgetåret
1976/77. Inleveransen budgetåret 1977/78 beräknas beroende på löneutvecklingen
1977 variera mellan 72,8 milj. kr. och 77,9 milj. kr. I sin skrivelse anför
domänverket följande:

Rörelseintäkter

Rörelseintäkterna
för 1977 väntas komma att öka med drygt 240 mkr. till 1 387 mkr.
Omsättningsökningen är till största delen hänföriig till skogsrörelsen.
Virkespriserna väntas ligga ca 20 kr. över 1976 års nivå. Försåld kvantitet
beräknas överstiga 1976 års nivå med ca 0,7 milj. m fub främst beroende på
virkesimport (0,4 milj. mfub). För 1978 be-dömes priserna på lövmassa och barrmassaved
stiga med 1015 kr./ mfub. Kvantitetsmässigt väntas försäljningen ligga på
ungefär samma nivå som 1977.

Rörelsekostnader

Den
tunga posten, avverkningskostnader beräknas stiga med 4: 50 kr./m3fub till 53 kr./mfub
för 1977 eller med ca 9 %. Trots fortsatt mekanisering och ökat
resursutnyttjande har kostnadsökningarna inte kunnat kompenseras genom ökning
av produktiviteten. Kostnadsökningen för vidaretransport har ökat markant. De
totala kostnaderna beräknas till 123 mkr., varav 22 mkr. avser importvirke mot
90 resp. 3 mkr. för 1976. Det är framförallt fördyrad flottning som ligger
bakom ökningen. Även skogsvårdskostnaderna ökar. För mekanisk röjning medtages
nu en del objekt, som tidigare medtogs för kemisk lövbekämpning.

Resultat

Årsvinsten
för 1976 väntas bli ca 160 mkr. och för 1977 184 mkr. Även för 1978 beräknas
årsvinsten till 184 mkr.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 42

Inleverans
av överskottsmedel väntas mot bakgrunden av nämnda årsvinster att bli under
kalenderåret 1977 68,3 och 1978 75,2 mkr.

Investeringar

Investeringarna
under 1977 beräknas uppgå till totalt 210 mkr. Härav faller ca 83 mkr. på
skogsmaskiner och 17 mkr. för inventarier. För markköp har reserverats 55 mkr.
och för vägar, driftsbyggnader, stugbyar och fritidsområden 54 mkr. För 1978
beräknas investeringar ligga på ungefär samma nivå. Maskininvesteringarna
kommer dock att öka med ca 40 mkr. medan investeringar i inventarier, vägar,
byggnader och anläggningar minskar i motsvarande utsträckning.

Personal

Antalet
anställda (personår) var 1976 ca 6 000 och väntas öka något under 1977 och
1978.

Alternativa
beräkningar för 1977 och 1978

RRV
har för alternativa beräkningar av utvecklingen för 1977 och 1978 lämnat vissa
förutsättningar för pris- och kostnadsutvecklingen.

Domänverkets
budget för 1977 och 1978 synes på kostnadssidan väl överensstämma med RRV:s
alt. 2 Rörelsekostnaderna skulle i alt. 1 minska med ca 15 mkr. och i alt. 3
öka med 25 mkr. Virkesintäkterna är helt avgörande för domänverkets resultat.
Virkespriserna torde bl. a. på grund av råvaruknapphet väl hävda sig och har i
samtliga alternativ i stort antagits följa domänverkets prognos. Domänverket
beräknar de olika alternativens effekt enligt följande avseende 1977 och 1978

Alt.
1 Alt. 2 Alt. 3

Överskott
1977 och 1978 193,0 184,0 176,0

Inleverans
för kalenderåret 1977 68,3 68,3 68,3

Inleverans
för kalenderåret 1978 77,9 75,2 72,8

Inleveranserna
per budgetår blir för 1976/77 = inleveransen för kalenderåret 1977 och för
1977/78 = inleveransen för kalenderåret 1978.

På
grundval av domänverkets beräkningar har inleveranserna enligt RRVs
huvudalternativ för löneutvecklingen beräknats till 74 milj. kr. budgetåret
1977/78.

RRV
beräknar med hjälp av domänverkets beräkning inkomsterna på titeln domänverkets
fond till 68,3 milj. kr. för budgetåret 1976/77 och föreslår att titeln förs
upp med 74 milj. kr. för budgetåret 1977/78.

Riksbanksfonden.
I budgetförslaget beräknades inkomsterna på denna titel till 450 milj. kr.
under budgetåren 1976/77 och 1977/78. Riksbanken beräknar nu inkomsterna på
titeln riksbanksfonden till 550 milj. kr. under vart och ett av budgetåren
1976/77 och 1977/78.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bil. 3
Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

43

s. 2 Kontrollera mot PDF

Lånefonden
för bostadsbyggande. Bostadsstyrelsen beräknar inkomsterna under budgetåret
1916/11 till 2 710 milj. kr. För budgetåret 1977/78 har bostadsstyrelsen
beräknat inkomsterna på titeln till 3 075 milj. kr., vilket innebär en ökning i
förhållande till beräkningen i budgetpropositionen med 10 milj. kr. Beräkningarna
för flertalet lån med rörlig ränta har grundats på den av regeringen
fastställda räntesatsen på statliga bostadslån m. m. För år 1976 utgår ränta
efter 9,25 % (SFS 1975: 1143) och för år 1977 efter 9,75 % (SFS 1976: 869). Det
har förutsatts att räntesatsen 9,75 % kommer att gälla även under år 1978.

Övriga
diverse kapitalfonder. Statens vägverk har reviderat prognosen för statens
vägverks förrådsfond. För budgetåret 1976/77 beräknas inkomsterna uppgå till
19,3 milj. kr., vilket innebär en minskning med 0,2 milj. kr. i förhållande
till beräkningen i budgetförslaget. Inkomsterna under budgetåret 1977/78
beräknas bli 21,7 milj. kr. Detta är en minskning med 1,2 milj. kr. jämfört
med beräkningen i budgetpropositionen.

RRV
beräknar inkomsterna från övriga diverse kapitalfonder till 93,004 milj. kr.
budgetåret 1976/77 och föreslår att inkomsterna förs upp med 110,442 milj. kr.
för budgetåret 1977/78.

C
Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel
inom fonden. Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar) används för
finansiering av investeringar på kapitalbudgeten. RRV har hämtat in nya
uppgifter om avskrivningsmedlens utveckling för de större fonderna. I följande
sammanställning redovisas beräkningarna för budgetåren 1976/77 och 1977/78 (tkr.).

1976/77

1977/78

Enligt

Enligt

Enligt

Enligt

RRVs

RRVs

förslag till

RRVs

december-

mars-

statsbudget

mars-

beräkning

beräkning

beräkning

Statens
affärsverks-

fonder

Postverket

28 000

28 000

21000

21 000

Televerket

875 300

890 500

887 400

886 600

Statens järnvägar

423 000

450 000

483 000

496 000

Luftfartsverket

30 200

28 800

38 900

46 500

Förenade fabriks-

verken

32 200

32 000

32 000

27 000

Statens vattenfalls-

veik

520 000

395 000

1 000 000

945 000

Summa

1 908
700

1 824 300

2 462 300

2 422
100

Diverse
kapitalfonder

Statens vägverks

förrådsfond

73 300

76 900

82 000

83 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag 44

Statens
vattenfallsverk har räknat ner sina avskrivningar med 125 milj. kr. under
budgetåret 1976/77 och med 55 milj. kr. under budgetåret 1977/78.

Kapitalbudgetens
inkomster beräknas under budgetåret 1976/77 uppgå till 2 346,249 milj. kr.
Detta är en minskning med 78,6 milj. kr. i förhållande till
decemberberäkningen. Under budgetåret 1977/78 beräknas dessa inkomster uppgå
till 2 993,436 milj. kr., vilket innebär en minskning med 39,19 milj. kr.
jämfört med förslag till statsbudget.

Beslut
i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av
avdelningschefen Sanell, byrådirektörerna Dalmo, Gutfelt och Hansson,
revisorerna Karlsson och Rahmn, byråassistenten Aronsson och
revisionsdirektören Nilsson, föredragande.

G.
Rune Berggren

Ove
Nilsson

NORSTEDTS TRYCKEW STOCKHOLM l » 77 77024 »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
4

Specifikation av inkomsterna pä driftbudgeten för
budgetåret 1977/78

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 4
Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

Bilaga 4

Specifikation
av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1977/78

A Skatter, avgifter, m. m. I Skatter:

1
Skatt på inkomst, förmögenhet och

rörelse samt socialförsäkringsavgifter:

a Skatt på inkomst och förmögenhet

samt socialförsäkringsavgifter m. m.

45 365 000 000

b Kupongskatt

33 000 000

c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

3 000 000

d Skogsvårdsavgifter

19 200 000

e Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter

2 500 000

f Arvsskatt och gåvoskatt

400 000 000

g Lotterivinstskatt

260 000 000

h Stämpelskatt och stämpelavgift

670 000 000 46 752 700 000

2 Automobilskattemedel:

a Bensinskatt

2 000 000 000

b Vägtrafikskatt

2 830 000 000 4 830 000 000

3
Allmän arbetsgivaravgift

7 292 000 000

4
Tullar och acciser:

a Tullmedel

990 000 000

b Mervärdeskatt

27 750 000 000

c Särskilda varuskatter

465 500 000

d Omsättningsskatt på motorfordon

783 000 000

e Tobaksskatt

2 630 450 000

f Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag

30 000 000

g Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag

50 000 000

h Skatt på sprit

4 000 000 000

i Skatt på vin

680 000 000

j Skatt på malt- och läskedrycker

767 000 000

k Energiskatt

4 116 000 000

1 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter 1 000

m Särskild vägtrafikskatt 201 000 000

n Skatt på annonser och reklam 207 000 000

oSkattpåspel 110000000

p Särskild avgift pä svavelhaltigt bränsle 21 500 000

q Investeringsavgift 1 000 42 801 452
000 101 676 152 000

II Uppbörd i statens verksamhet:

1
Expeditionsavgifter 155 000 000

2
Bidrag till
kostnader för polis-, domstols- och

uppbördsväsendet m.m. 73 111 000

3
Vattendomstolsavgifter 1 000 000

4
Inkomster vid
kriminalvården 1 000 000

5
Bidrag till
riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 26
400 000

6
Inkomster vid
den statliga läkemedelskontrollen 17
250 000

7
Inkomster vid
statens rättskemiska laboratorium 1
900 000

8
Inkomster vid
karolinska sjukhuset 388 900 000

9
Inkomster vid
statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare 200 000

10
Inkomster under
anslaget kostnader för viss

utbildning av handikappade 60 000

11 Inkomster
vid arbetarskyddsstyrelsen 3 797 000

1 Riksdagen 1976177. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

s. 2 Kontrollera mot PDF

12
Inkomster av
arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens
verksamhet

13
Inkomster
vid statens vägverk, att tillföras automobilskattemedlen

14
Inkomster
vid statens trafiksäkerhetsverk, att tillföras automobilskattemedlen

15
Körkortsavgifter

16
Avgifter för
registrering av motorfordon

17
Försäljning av
sjökort

18
Fyravgifter

19
Lotsavgifter

20
Skeppsmätningsavgifter

21
Fartygsinspektionsavgifter

22
Inkomster vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

23
Ersättning för
visst värderingsförfarande

24
Pensionsmedel m.
m.

25
Inkomst av
myntning

26
Bidrag till
bankinspektionen

27
Bidrag för
revision av sparbankerna

28
Bidrag till
försäkringsinspektionen

29
Avgifter för
granskning av biograffilm

30
Inkomster vid
riksantikvarieämbetet

31
Avgifter för
särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

32
Inkomster vid
statens maskinprovningar

33
Inkomster vid
lantbruksnämnderna

34
Inkomster vid
statens jordbruksnämnd

35
Inkomster vid
statens centrala frökontrollanstalt

36
Avgifter för växtskyddsinspektion
m. m.

37
Avgifter vid
köttbesiktning

38
Inkomster vid
statens livsmedelsverk

39
Inkomster vid
statens veterinärmedicinska anstalt

40
Avgifter för
statskontroll av krigsmaterieltillverkningen

41
Inkomster av
statens gruvegendom

42
Inkomster vid
bergsstaten m. m.

43
Inkomster vid
patent- och registreringsväsendet

44
Avgifter för
registrering i förenings- m. fl. register

45
Exekutionsavgifter

46
Restavgifter

47
Inkomster vid
statens planverk

48
Ers ä ttning f ö r
vissa komplementkostnader vid vissa myndigheter m. m.

45 300 000 800 000

41 000 000

16 250 000

72 000 000

3 700 000

126 000 000

32 000 000 1 500 000

4 300 000

42 321 000

40 000

817 000 000

120 000 000

8 550 000

1 400 000

4 163 000

384 000

6 045 000

538 000

6 900 000

1 190 000

10 400 000 3 610 000

15 700 000

1 750 000

7 300 000

350 000

22 000 000

5 000 000 74 490 000

5 254 000

16 360 000

67 255 000

800 000

47 883 000 2 298 151000

s. 3 Kontrollera mot PDF

III
Diverse inkomster:

1
Bötesmedel

2
Totalisatormedel

3
Tipsmedel

4
Lotterimedel

5
Övriga diverse
inkomster

85 760 000 137 000 000 367 800 000 279 000 000 170 000 000

1 039 560 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

B
Inkomster av statens kapitalfonder

I Statens affärsverksfonder:

1
Postverket

2
Televerket

3
Statens
järnvägar

4
Luftfartsverket

5
Förenade
fabriksverken

6
Statens
vattenfallsverk

7
Domänverket

30 000 000 125 000 000 60 000 000 24 500 000 34 100 000 1
080 000 000 73 000 000

1 426 600 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

II
Riksbanksfonden

550 000
000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 4 Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

opaginerad Kontrollera mot PDF

III Statens
allmänna fastighetsfond:

1
Slottsbyggnadernas delfond

2
Kriminalvårdsstyrelsens

3
Beskickningsfastigheternas

4
Karolinska
sjukhusets

5
Akademiska
sjukhusets

6
Byggnadsstyrelsens

7
Generaltullstyrelsens

IV
Försvarets
fastigheisfond

V
Statens utläningsfonder:

1
Utrikesförvaltningens
lånefond

2
Biståndsförvaltningens
lånefond

3
Statens
bosättningslånefond

4
Vattenkraftsiånefonden

5
Luftfartslånefonden

6
Statens
lånefond för den mindre skeppsfarten

7
Statens
lånefond för universitetsstudier

8
Studiemedelsfonden

9
Lånefonden för
studentkårlokaler

10
Jordbrukets
lagerhusfond

11
Kraftledningslånefonden

12
Egnahemslånefonden

13
Statens avdikningslånefond

14
Fiskeri
lånefonden

15
Lånefonden till
främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

16
Skogsväglänefonden

17
Statens
hantverks- och industrilånefond

18
Lånefonden för
bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

19
Lånefonden för
bostadsbyggande

20
Lånefonden för
inventarier i vissa specialbostäder

21
Lånefonden för maskinanskaffning
inom byggnadsindustrin

22
Lånefonden för
kommunala markförvärv

23
Lånefonden för
allmänna samlingslokaler

24
Övriga
utlåningsfonder

VI Fonden för låneunderstöd:

1
Kammarkollegiets delfond

2
Arbetsmarknadsstyrelsens

3
Bostadsstyrelsens "

4
Riksbankens

5
Riksgäldskontorets

VII Fonden för statens aktier

VIII Fonden för beredskapslagring

IX
Statens
pensionsfonder:

1
Folkpensioneringsfonden

2
Civila
tjänstepensionsfonden

3
Militära
tjänstepensionsfonden

4
Allmänna
familjepensionsfonden

5
Statens
pensionsanstalts pensionsfond

6
Pensionsfonden
för vissa riksdagens verk

X Diverse kapitalfonder:

1
Fonden för kreditgivning
till utlandet

2
Naturv å rdsfonden

3
Ö vriga diverse kapitalfonder

1000

3 909 000

11 159 000

44 619 000

13 089 000

526 787 000

162 000

255 000

110 000

10 000 000

230 000

2 490 000

5 000 000

80 000

45 000 000

270 000

18 000

18 000

400 000

1 300 000

1 700 000

150 000

35 000

34 000 000

500 000 3 075 000 000

1 120 000

125 000

46 200 000

2 690 000

250 000

60 000 000

103 000 000

259 000

5 000

650 000

74 700 000

2 670 000

266 000

8 235 000

18 450 000

55 000

1 617 000

3 957 000

110 442
000

599 726 000 141 90! 000

3 226 941 000

163 914 000

78 567 000

136 000 000

104 376 000

116 016 000

6 544 041 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770J49

Summa
kr. 111 557 904 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

._________ - ' ___ ,___ ____ Bfflaga 5

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

Bil. 5
Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Bilaga 5

Specifikation av
anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret
1977/78 1 000-tal kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt
förslag eller beslut Förändring

Ökning {
+ )

Minskning

(-)

Proposi- .Anslags-tionens eller belopp skrivelsens
nummer

s. 1 Kontrollera mot PDF

DRIFTBUDGETEN A. Egentliga statsutgifter

IV.
Försvarsdeparternentet

Reglering av prisstegringar för det militära

fÖTsvaret, förslagsanslag 2 030 123

Reglering
av prisstegringar för civilförsvaret,

förslagsanslag 39 169

Arméförband:

Ledning och förbandsverksamhet,

förslagsanslag 2 275 800

Materielanskaffning, förslagsanslag 764 000

Iståndsättning av befästningar och

kaserner, förslagsanslag 11 000

Forskning och utveckling,/öri/ag-.w/ii/fl 60
000 Marinförband:

Ledning och förbandsverksamhet,

förslagsanslag 765 500

Materielanskaffning,/iJri/aiani/o 351 000

Iståndsättning av befästningar och

kaserner, förslagsanslag 24 000

Forskning och vAvQckMng, förslagsanslag 31 500

Flygvapenförband:

Ledning och förbandsverksamhet,

förslagsanslag 1 238 000

Materielanskaffning, förslagsanslag 1 252 000

Iståndsättning av befästningar och

kaserner, förslagsanslag 28 600

Forskning och utveckling, förslagsanslag 473 305

Försvarets
\\\ir\d%V.o\?L, förslagsanslag 1 637

Frivilliga
försvarsorganisationer, förslagsanslag 25 980

Viss gemensam \crl:s.a.Tnhel, förslagsanslag 10
250

Civilförsvar,'
förslagsanslag 160 050

Civilförsvar:
Si)t.yddsr\ua, förslagsanslag

Beredskapsnämnden
för psykologiskt försvar,

1 620 9
609 534

3 505 000

79 458

förslagsanslag

Summa V. Socialdepartementet Allmänna barnbidrag,
förslagsanslag Socialstyrelsen, förslagsanslag

4 533 3
476

Förvaring och underhåll av viss sjukvårds-

materiel m. m., förslagsanslag Utrustning m. m. av
beredskapssjukhus vid

krig eller lerigsfara, reservationsanslag Vi.ss krigssjukvårdsutbildning
m. m.,

förslagsanslag 2 650

1 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 5

74 1510 000 - 520 123

74 33 400 - 5 769

74 2 727 000 -;- 451 200

74 779 000 + 15 000

74 74

75 000 70 000

+

2 000 10 000

74 74

882 800 500 000

+

117 300
149 000

74 74

26 000 30 000

+

2000 1 500

74 74

I 462
000 1 364 000

+

224 000
112 000

74 74 74 74 74 74 74

32 000

571 182

2 500

33 200

11 350

177 095 41 680

+

4- + + -t-+
+

3 400

97 877

863

7 220

1 100

17 045

41 680

74

2 010

+

390

10 330
217

4-

720 683

150

74 1 108 \

3 775
000 79 858

+

270 000
100 300

74

5 067

+

534

74

5 718

+

2 242

74

3 510

+

860

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt
förslag eller beslut Förändring

Ökning
( + )

Minskning

(-)

Proposi- Anslags-

tionens eller belopp skrivelsens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Driftkostnader
för beredskapslagring av

läkemedel, sjukvårdsmateriel m. m.,

för.tlagsanslag Upplysning i alkoholfrågor m. m.,

reservationsanslag Bidrag till Föreningen Fruktdrycker
Informationsåtgärder på alkoholområdet,

reservationsanslag Bidrag till handikapporganisationer,

reservationsanslag Kostnader för viss verksamhet för
blinda,

förslagsanslag

Summa

VI. Kommunikationsdepartementet Farledsverksamhet, exkl. isbrytning,

förslagsanslag Transportnämnden, förslagsanslag Beredskap
för civil luftfart, reservationsanslag

Summa

VIII. Budgetdepartementet

Presstödsnämnden, förslagsanslag

Stöd till d&zfprt&xn, förslagsanslag

Tullverket: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag Tullverket: Anskaffning av viss materiel,

reservationsanslag Stöd till organisationstidskiifter,

förslagsanslag Stöd till tidningar på andra språk än
svenska,

förslagsanslag

Summa

IX. Utbildningsdepartementet

Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet

m. m. Bidrag till samisk kultur Bidrag till de
handikappades kulturella

verksamhet Tidskriftsstöd, reservationsnanslag
Bokhandelsstöd, förslagsanslag Viss beredskapsutrustning för Sveriges Radio,

förslagsanslag Riksantikvarieämbetet:
Förvaltningskostnader,

förslagsanslag

Statens
historiska museer: Förvaltningskostnader,/ö«/fl5a/w/a

Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och
narkotikaupplysning, reservationsanslag

Organisationsstöd till vissa nykterhets-organisationer m.
fl., reservationsanslag

Länsskolnämnderna,/örf/a-jflTw/a.?

Fortbildning m. m., reservationsanslag

Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m.,
reservationsanslag

74

7 200

-1-

7 200

4 000 50

108 108

4 000 70

+

20

108

2 500

A

2 500

5.500

87

16 500

+

11 000

4 251

87

5 451

+

1 200

3 608
918

3 904 874

+

295 956

181 200 2417 2 200

74 74 74

181310 2 627 8000

-1- +

110

210

5 800

185 817

191 937

+

6120

1 174 189 000

99 99

1 574 207 000

4-

400 18000

402 385

SkU 30

-

402 385

5 075

SkU 30

-

5 075

99

40 000

-t-

40 000

99

3 500

+

3 500

597 634

252 074

345 560

15 300

87 80

15 665 1 050

-i.

365 1050

8 117 2 500

87 82 81

14 425 7000 1 350

-1-

_L,

-i-

6 308 4 500 1 350

860

74

1 100

+

240

18 629

100

18 585

-

44

11693

100

11737

-!-

44

2 321

108

3 021

+

700

6000 38 461 59 048

108 108 108

10 000 38 701 59 768

4-

+

4000 240 720

3 475

rskr 131

3 625

+

150

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 5 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt
förslag eller beslut Förändring

Proposi- Anslags-
Ökning ( + )

tionens
eller belopp Minskning

skrivelsens ()

nummer

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bidrag
till byggnadsarbeten inom skolväsendet

m.m., förslagsanslag Utbildning och forskning inom
högskolan

m. m.

Viss utbildning via radio och television m. m.,

reser vationsanslag Bidrag till driften av folkhögskolor m.
m.,

förslagsanslag Studiebidrag m. m., förslagsanslag

Summa

X. Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd, förslagsanslag

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
förslagsanslag

Kostnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter m. m.,
förslagsanslag

Prisreglerande åtgärder på fiskets område, förslagsanslag

Statens maskinprovningar, förslagsanslag

Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet,/örj/fliani/a
Bidrag till statens maskinprovningar, reservationsanslag

Summa

232 000 2 739 199

56 906

215 997 675 000

4 085 506

16 920

3 608 000

47 961

10 000

3 794

3 686 675

150

222 000

-

10 000

59 1 108
f

2 726
873

-

12 326

89

61693

+

4 787

55 150

224 497 716000

4-4-

8 500
41000

4 137
090

4-

51584

74

17 042

4-

122

94

3 608
000

74

60 041

4-

12 080

45 000

4-

35 000

97 97

1 3600

-

193

3 733
684

4-

47 009

s. 4 Kontrollera mot PDF

XI. Handelsdepartementet

1000

7117

90O

2 100

Kommittéer m. m., reservationsanslag 3 670 85 4 670 4-

Nordiska
ministerrådets aimänna budget,

förslagsanslag 8 975 142 16 092 4-

Handelssekreterare,
rwerva/oniOTjj/a 17 755 83 18 655 4-

Exportfrämjande
åtgärder, reservationsanslag 19
556 83 21 656 4-

Bidrag till interamerikanska utvecklingsbanken,

__ förslagsanslag 83 6 000 4- 6 000

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar,

förslagsanslag 131256 74 170 423 4- 39 167

Tullverket:
Förvaltningskostnader,

förslagsanslag SkU 30 402 385 f 402 385

Tullverket:
Anskaffning av viss materiel,

reservationsanslag SkU 30 5
075 4- 5 075

Summa 181212 644 956 4- 463 744

s. 5 Kontrollera mot PDF

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

Totalförsvarsverksamhet,/

Summa

XIII. Bostadsdepartementet

Byggnadsforskning

Vissa energibesparande ätgäider inom bostadsbeståndet m. m.,
reservationsanslag

Summa

24 882

74

39 130

-i-

14 248

24 882

39 1.30

+

14 248

11000

107

16000

4-

5 000

26 000

107

500 000

4-

174 000

37 000

516000

4-

179 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt
förslag eller beslut Förändring

Ö kning ( + )

Minskning

(-)

Proposi- Anslags-tionens eller belopp skrivelsens
nummer

s. 1 Kontrollera mot PDF

61 105

105

105

XIV. Industridepartementet Föietags- och branschfrämjande
åtgärder, reservationsanslag

Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till
företag inom vissa industribranscher, reservationsanslag

Kostnader för räntebefrielse vid särskilda
strukturgarantier för textil- och konfektionsindustrierna, förslagsanslag

Kostnader för avskrivning av lån mot särskilda strukturgalantier
för textil- och konfektionsindustrierna, reservat ion.sanslag

Avskrivningslån till svenska beställare av fartyg,
reservationsanslag

Medelstillskott till moderbolaget i den statliga
varvskoncernen, reservationsanslag

Täckande av förluster på grund av garantier till den
statliga varvskoncernen,/örj/a5an5/a

Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa
företag, förslagsanslag

Summa

XV. Kommundepartemenlet Länsstyrelserna, förslagsanslag Bidrag
till kostnader för kommunal beredskap, reservationsanslag

Summa

XVI. Oförutsedda utgifter Oförutsedda utgifter

Summa

45 610

3 225

48 835

1 064 649

2 000 1 066 649

4 000 000 4 000 000

4-
3 000

- 10
000

2 225

58 610

1000

13 000 + 13 000

105

10000

4- 10000

139

1 300 000

4-1 300 000

139

435 000

4- 435 000

139

1

+ 1

95

1

4- 1

I 817 612

4-1 768 777

108

1 066 149

4- 1 500

74

1400

- 600

1 067 549

4- 900

150

5 000 000

4-1 000 000

5 000 000

4-1000 000

s. 2 Kontrollera mot PDF

XVII. Riksdagen och dess verk m. m. Den inre
riksdagsförvaltningen:

Fortsatt utredning om riksdagens hus m. m.,

reservationsanslag

Summa
Summa förändringar av egentliga statsutgifter

4 500 4 500

rskr 220

2 500 2 500

- 2 000

2000

+4 200
461

s. 3 Kontrollera mot PDF

B.
Utgifter för statens kapitalfonder

II. Avskrivningar av nya kapitalinvesteringar 1 489 299

Summa förändringar av utgifter för statens kapitalfonder

Summa förändringar pä driftbudgeten

150

1 576 676

4- 87 377

4- 87 377 +4 287 838

s. 4 Kontrollera mot PDF

KAPITALBUDGETEN

I. Statens äffärsvérksfonder

Televerket

Kommunikationsdepartementet: Teleanläggningar m. m.

870 600

74

870 800

4-

200

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bil. 5 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsrubrik

Slutligt förslag eller beslut Förändring

Beräknat

belopp i

Ökning (+)

Minskning

(-)

Anslags-tionens
eller belopp skrivelsens nummer

budgetpro-
Proposi-

positionen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens järnvägar

Järnvägar m.
m. Summa utgiftsförändringar under statens

affärsverksfonder

672 400

74

673.000 +

+

600 800

opaginerad Kontrollera mot PDF

II.
Statens allmänna
fastighetsfond

Försvarsdepartementet:

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 8 400 74

Budgetdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid tullverket 200 SkU 30

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten inom utbildnings

departementets verksamhetsområde 150 000 79

Handelsdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid tullverket SkU 30

Summa utgiftsförändringar under statens allmänna
fastighetsfond

11200 4- 2 800

- 200

20 000

130 000

200 4- 200

- 17 200

opaginerad Kontrollera mot PDF

III.
Försvarets fastighetsfond

Arméförband: Anskaffning av anläggningar 144 000 74

Marinförband: .anskaffning av anläggningar 78 750 74

Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar 103 250 74

Summa utgiftsförändringar under försvarets fastighetsfond

155 000 4- 11000

79
900 4- 1150

131600
4- 28 350

4- 40 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV.
Statens
utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet: Lånefonden för folkhögskolor

Summa utgiftsförändringar under statens utlåningsfonder

55 12_000 4- 12 000

-f 12 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

V. Fonden
för läneunderstöd

Socialdepartementet:

Lån för inrättande av alkoholfria

restauranger 1

Utbildningsdepartementet:

Lån för investeringar i bokhandel

Handelsdepartementet:

Lån till teko, sko- och garveriindustrier 5 000

Försörjningsberedskapslån

Skostrukturlån

Bostadsdepartemenliet:

Lån till experimentbyggande m. m.

Industridepartementet:

Lån till investeringar inom manuell

glasindustri

Summa utgiftsförändi ingår under fonden för låneunderstöd

108

1

81

1 350

4-

1350

85 85 85

15 000 11000 10 000

4-

4-4-

10 000

11 000

10 000

107

22 000

4- 22 000

61

9 000 4- 9 000 4- 63 350

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligtjförstag
eller,beslut Förändring

Proposi- Anslags- ökning (4-)

tionens eller belopp Minskning

skrivelsens ()

nvmmer

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI.
Fonden för statens
aktier

Industridepartementet:

Förvärv av Statsföretag"'AB:s aktier i
Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB Förvärv av aktier i moderbolaget i
den statliga varvskoncernen

Summa utgiftsförändringar under fonden för statens aktier

139

135000

4-

135 000

139

400 000

4-

400 000

4-

535 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VII.
Fonden för förlag til) statsverket

Jordbruksdepartementet:

Lagring av jordbruksprodukter

Summa utgiftsförändringar under fonden för förlag till
statsverket

94 50 000 4- 50 000

4- 50 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VIII.
Fonden för beredskapslagring

Socialdepartementet:

Beredskapslai,ring av läkemedel m. m. 74

Jordbruksdepartementet:

Statens jordbruksnämnds delfond

Lagring av jordbruksprodukter m. m. för

beredskapsändamål 74

Handelsdepartementet:

Lagring för beredskapsändamål 59 400 74

Summa utgiftsförändringar under fonden för
beredskapslagring

30 000 4- 30 000

10 000 4- 10 000

21000 - 38 400 4- 1600

opaginerad Kontrollera mot PDF

IX.
Diverse kapitalfonder

Försvarsdepartementet:

Statens datamaskinfond:

Försvarets delfond:

Anskaffning av datamaskiner 1

Handelsdepartementet:

Förrådsanläggningar m. m. 25 025

Summa utgiftsförändringar under diverse kapitalfonder
Summa förändringar pä kapitalbudgeten

74

34 000

4-

33 999

74

35 000

4-

9 975

4-

43 974

4-

730 024

opaginerad Kontrollera mot PDF

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
6

Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret
iTi/TS

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 6
Förslag till investeringsplan och investeringsstater

Bilaga
6

Förslag
till investeringsplan för budgetåret 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets
fond

B. Televerkets
fond

C. Statens
järnvägars fond

D. Luftfartsverkets
fond

E. Fabriksverkens
fond

F. Statens
vattenfallsverks fond

G. Domänverkets
fond

II Statens allmänna
fastighetsfond

III
Försvarets fastighetsfond

IV
Statens utlåningsfonder

V
Fonden för låneunderstöd VI
Fonden för statens aktier VII Fonden
för förlag till statsverket VIII Fonden för beredskapslagring IX Diverse
kapitalfonder:

Statens
vägverks förrådsfond Sjöfartsverkets fond : Fonden för Södertälje kanalverk
Statens datamaskinfond Jordfonden Naturvårdsfonden Förrådsfonden för ekonomiskt
försvar

103 898
000

31400 000

104 000
000

206 698 000

58
699 000

1
297 500 000

1
701000

22
699 000 10 199 000 -771000 78 000 000 15000 000 4000000 -1000000

1 803
896 000

463
915 000 72 737 000

2 453
209 000

572 307 000

637 000 000

38
000 000 61 000 000

128127 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avgår
kapitalåterbetalning: Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster
Övrig kapitalåterbetalning

1000
000 22 152 000

23
152 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

1
Riksdagen 1976177.1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 6

6207 039 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSSTATER
FÖR BUDGETÅRET 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

I. Statens
affärsverksfonder

A.
Postverkets fond

Avskrivningsmedel

från
statsbudgeten

inom
fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1000

21 000 000

1000

103 898 000

Investeringsanslag

124
900 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

124 900 000

124 900 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel: Tele-

Investeringsanslag:

anläggningar m. m.

Teleanläggningar
m. m.

870 800 000

från
statsbudgeten

6
200 000

Televisions-
och

inom
fonden

832
200 000

ljudradioanläggningar

54 400 000

Avskrivningsmedel: Tele-

visions- och

ljudradioanläggningar

inom
fonden

54
400 000

Övriga kapitalmedel:

Teleanläggningar m. m.

1000
000

Investeringsbemyndigande:

Teleanläggningar m. m.

31 400 000 925 200 000

925200 000

C. Statens järnvägars
fond

.Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

673 000 000

från
statsbudgeten

65
000 000

inom
fonden

496
000 000

Övriga kapitalmedel

8000
000

Investeringsbemyndigande

104 000 000 673 000 000

«73000 000

D. Luftfartsverkets
fond

' "

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

244 900 000

från
statsbudgeten

1000

inom
fonden

38
200 000

Övriga kapitalmedel

1000

Investeringsbemyndigande

206 698 000 244 900 000

244 900 000

E. Fabriksverkens
fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

86 200 000

från
statsbudgeten

1000

inom
fonden

27
000 000

Övriga kapitalmedel

.500
000

Investeringsbemyndigande

58
699 000

86 200 000

86
200 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 6 Förslag till investeringsplan och investeringsstater

s. 2 Kontrollera mot PDF

F. Statens vattenfailsverks
fond

Avskrivningsmedel

från
statsbudgeten

inom
fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

12 500 000

945 000 000

10 000 000

1 297 500 000

1
265 000 000

Investeringsanslag

2
265 000 000

2
265 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

G. Domänverkets fond

Investeringsbemyndigande

Summa
investeringsbemyndi-ganden för statens affårs-verUsfonder

1
701 000

1
803 896 000

Summa
investeringsanslag

1
701 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

II. Statens allmänna fastighetsfond

s. 5 Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel från
statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

303
220 000

88 006 000

5 000 000

463 915 000

860
141 000

Summa investeringsanslag

860 141 000

860
141 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

III. Försvarets
fastighetsfond

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrjvnipgsmedel från
statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

271
578 000 36 135 000 22 500 000 72 737 000

402
950 000

Summa investeringsanslag

402 950 000

402
950 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

IV. Statens utlåningsfonder

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utrikesförvaltningens
lånefond

Investeringsbemyndigande 300
000

Biståndsförvaltningens
lånefond

Investeringsbemyndigande 1000

Investeringsanslag

Investeringsanslag

300 000

1000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens
bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande

35
000 000

Investeringsanslag

35
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statens länefond för
den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande 1
000

Studiemedelsfonden

Avskrivningsmedel

från
statsbudgeten 806 000 000

Lånefonden
för studentkårlokaler

Investeringsbemyndigande 10 000
000

Lånefonden
för folkhögskolor

Investeringsbemyndigande 12 000
000

Fiskerilånefonden

Investeringsbemyndigande 1
000

Lånefonden
till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Investeringsanslag

Investeringsanslag
Investeringsanslag I nvesteringsanslag

Investeringsanslag

1
000

806
000 000

10000
000

12
000 000

1000

s. 2 Kontrollera mot PDF

A vskri vn i ngsmedel

från
statsbudgeten I n vesteringsbemyndigande

797
000 903 000

1 700 000

Investeringsanslag

1700 000

1700 000

Statens
fiskredskapslånefond

Investeringsi>emyndigande

1000

Investeringsanslag

1000

Lånefonden för
bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande

2 205 000000

Investeringsanslag

2 205 000 000

Lånefonden för inventaner
i vissa specialbostäder

opaginerad Kontrollera mot PDF

I nvesteringsbemyndigande

1 000

Investeringsanslag

1000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lånefonden för konununala
markförvärv

1
nvesteringsbemyndigande 100 000 000

Lånefonden
för allmänna samlingslokaler

Investeringsbemyndigande 1000

Statens
hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyndigande 90 000
000

Investeringsanslag

Investeringsanslag

Investeringsanslag

100
000 000

1000

90
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
investeringsbemyndi-ganden för statens utlåningsfonder

2
453 209 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 6 Förslag
till investeringsplan och investeringsstater V. Fonden för låneunderstöd

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten Övriga
kapitalmedel Investeringsbemyndigande

75
975 000 120 971000 572 307 000

769
253 000

Summa investeringsanslag

769 253 000

769
253 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VI. Fonden för statens aktier

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten Investeringsbemyndigande

400
000 637 000 000

637
400 000

Investeringsanslag

637 400 000

637
400 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VII. Fonden för
förlag till statsverket

opaginerad Kontrollera mot PDF

Övriga kapital medel Investeringsbemyndigande

57 000 000 38 000 000

95
000 000

Investeringsanslag

95 000 000

95
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

VIII. Fonden för
beredskapslagring

Investeringsbemyndigande 61000 000

Investeringsanslag

61
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

IX. Diverse
kapitalfonder

opaginerad Kontrollera mot PDF

A.
Statens vägverks förrådsfond

Investeringsanslag

107 400 000

Avskrivningsmedel

1000

83 000 000

1 700 000

22 699 000

från
statsbudgeten

inom
fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

107 400 000

107 400
000

B.
Sjöfartsverkets fond

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag

52 600
000

från statsbudgeten

1000

inom fonden

42 350 000

Övriga
kapitalmedel

50 000

Investeringsbemyndigande

10 199 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

C. Fonden för
Södertälje kanalverk

Avskrivningsmedel

från
statsbudgeten 1 000

inom
fonden 970 000

Investeringsbemyndigande 771000

Investeringsanslag

200 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

D. Statens datamaskinfond

Avskrivningsmedel

inom fonden Investeringsbemyndigande

71000 000 78 000 000

Summa
investeringsanslag

149
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

149 000 000

E. Jordfonden

Investeringsbemyndigande

15
000 000

Investeringsanslag

F. Naturvårdsfonden

Investeringsbemyndigande

4
000 000

Investeringsanslag

G. Förrådsfonden för
ekonomiskt försvar

Avskrivningsmedel
från statsbudgeten inom fonden

Investeringsbemyndigande

35
000 000

1000
000

-1
000 000

Investeringsanslag

149
000 000

15000
000

4 000 000

35
000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
investeringsbe-myndiganden för diverse kapitalfonder

128 127 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avskrivningsmedel från
statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

1
576 676 000

2
736 261 000 226 723 000

6
230 191 000

10
769 851 000

Summa
investeringsanslag 10 769 851 000

10
769 851 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770249

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret
1977/78 sedan budgetpropositionen

Bilaga?

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 7
Förändringar i förslaget till statsbudget

Bilaga 7

FÖRÄNDRINGAR I FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET
1977/78 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN

1 Riksdagen 1976J77. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Bil. 7

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

Totalbudgeten för

Inkomster

Budget- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj. kr.

,
Skatter, avgifter, m. m.:

I. Skatter

96 970,6

+4 705,6

101
676,2

II.
Uppbörd i statens verksamhet

1 980,9

_L

317,2

2 298,2

III.
Diverse inkomster

923,5

+

116,1

1 039,6

Summa

99 875,0

+5 138,9

105
013,9

'.
Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens äffärsvérksfonder

1 342,1

+

84,5

1 426,6

II.
Riksbanksfonden

450,0

+

100,0

550,0

III. Statens
allmänna fasfighetsfond

599,7

599,7

IV.
Försvarets fastighetsfond

138,1

+

3,8

141,9

V.
statens utläningsfonder

3 216,9

4-

10,0

3 226,9

VI.
Fonden för
läneunderstöd

163,9

__

163,9

VII.
Fonden för statens aktier

78,6

78,6

TIL
Fonden för beredskapslagring

136,0

136,0

IX.
statens
pensionsfonder

104,4

104.4

X.
Diverse
kapitalfonder

117,2

1,2

116,0

Summa

6 346,9

+

197,1

6 544,0

C. Beräknad övrig finansiering:

I. Avskrivningar och övriga kapitalmedel inom
kapitalfonderna:

Statens aflfärsverksfonder Övriga kapitalfonder II. Övrig kapitalåterbetalning

2 481,8

528,7 22,2

- 48,5 + 1,0

2 433,3

529,7

22,2

Summa

3 032,6

- 47,5

2 985,1

Summa

109
254,6

+ 5 288,5

114
543,0

Underskott

15 747,6

-1 858,0

13 889,6

Summa milj. kr.

125
002,2

-f 3 430,5

128
432,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 7 Förändringar i
förslaget till statsbudget 3

budgetåret
1977/78

Utgifter

Budget- Senare Summa

propositionen ändringar Milj.
kr.

Milj. kr. Milj.
kr.

A. Utgiftsanslag:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna
15,7 15,7

II. Justitiedepartementet 4
444,8 4 444,8

III. Utrikesdepartementet
3 970,7 3 970,7

IV. Försvarsdepartementet
11476,0 -!- 798,0 12 274,0 V.
Socialdepartementet 34 792,5 + 326,0 35 118,4

VI. Kommunikationsdepartementet 7
475,6 + 6,9 7 482,5

VII. Ekonomidepartementet
331,6 331,6

VIII.
Budgetdepartementet 8 914,7 - 345,8 8 569,0

IX. Utbildningsdepartementet 16 747,2 + 44,9 16 792,1

X. Jordbruksdepartementet 5 339,5 -1- 107,0 5
446,5

XI. Handelsdepartementet 463,4 + 466,5 929,9

XII.
Arbetsmarknadsdepartementet 6 064,7 +
14,2 6 078,9

XIII. Bostadsdepartementet
7 557,8 -|- 201,0 7 758,8

XIV. Industridepartementet
4 558,2 -1-2 312,8 6 871,0 XV. Kommundepartcmentet 1 671,4 + 0,9 1 672,3

XVI. Oförutsedda utgifter 4 000,0 -M 000,0 5 000,0

XVII. Riksdagen och dess verk 178,4 2,0 176,4

XVIH.
Riksgäldsfonden 6 400,0 6 400,0

Summa 124 402,2 -t-4
930,5 129 332,6

B. Beräknad övrig medelsfnrhrukning:

I. Minskning av anslagsbehåll

ningar 300,0 1 500,0 - 1 200,0

II. Ökad disposition av rörliga

krediter 300,0
300,0

Summa 600,0 1
500,0 - 900,0

Summa milj. kr. 125 002,2 +3 430,5 128 432,6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

Driftbudgeten
för

Inko.mster

opaginerad Kontrollera mot PDF

A. Skatter, avgifter, m. m.: I. Skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet 111. Diverse inkomster

Summa

B.

Inkomster av statens kapitalfonder: I. Statens
affärsverksfonder II. Riksbanksfonden

III.

IV. V.

VI.

VII.

VIU.

Statens allmänna fastighetsfond Försvarets fastighetsfond
Statens utlåningsfonder Fonden för låneunderstöd Fonden för statens aktier
Fonden för beredskapslagring IX. Statens
pensionsfonder X.
Diverse kapitalfonder

Summa

Budget-

Senare

Summa

propositionen
ändringar

Milj.
kr.

Milj.
kr.

Milj. kr.

96 970,6

-f4 705,6

101
676,2

1 980,9

+ 317,2

2 298,2

923,5

+ 116,1

1 039,6

99 875,0

-1-5 138,9

105
013,9

1 342,1

+ 84,5

1 426,6

450,0

+ 100,0

550,0

599,7

599,7

138,1

-f 3,8

141,9

3 216,9

-1- 10,0

3 226,9

163,9

163,9

78,6

78,6

136,0

136,0

104,4

104,4

117,2

- 1,2

116,0

6 346,9

+ 197,1

6 544,0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
inkomster på driftbudgeten 106 221,9

+5
336,0 111 557,9

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beräknat
underskott pä budgetregleringen:

Beräknat underskott på

budgetregleringen 9 480,7

Avsättning till budgetutjämnings

fonden av kommunalskattemedel 150,0

Summa 9 630,7

Summa milj. kr. 115 852,6

9 382,6

- 98,1

- 950,0 - 800,0

- 1
048,1 8 582,6

-1-4 287,8 120140,5

s. 4 Kontrollera mot PDF

Bil. 7 Förändringar
i förslaget till statsbudget 5

budgetåret
1977/78

Utgifter

Budget- Senare Summa

propositionen ändringar Milj.
kr.

Milj. kr. Milj.
kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov-och slottsstaterna 15,7 15,7

II. Justitiedepartementet 4 359,2 4 359,2

III. Utrikesdepartementet 3 958,4 3 958,'!

IV. Försvarsdepartementet 11057,6 + 720,7 11 778,3 V. Socialdepartementet 34 702,2 + 296,0 34 998,2

VI. Kommunikationsdepartementet 5 372,6 +
6,1 5 378,7

VII. Ekonomidepartementet 331,6 331,6

VIII. Budgetdepartementet 8 272,1 -
345,6 7 926,6

IX. Utbildningsdepaitementet 15 726,8 + 51,6 15 778,3

X. Jordbruksdepartementet 5 258,8 + 47,0 5 305,8

XI. Handelsdepartementet 370,9 -1- 463,7 834,7

XII. Arbetsmarknadsdepartementet 6 064,7 +
14,2 6 078,9

XIII. Bostadsdepartementet 5 252,8 -t- 179,0 5 431,8

XIV. Industridepartementet 1369,1 +1768,8 3 137,9 XV. Kommundepartementet 1 671,4 + 0,9 1 672,3

XVI. Oförutsedda utgifter 4 000,0 +1000,0 5 000,0

XVII. Riksdagen och dess verk 178,4 2,0 176,4

Summa 107 962,3 +4 200,5 112
162,8

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

1. Riksgäldsfonden 6
400,0 6
400,0

II. Avskrivningar av nya kapital

investeringar 1 489,3 + 87,4 1 576,7

III. Avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsföriuster 1,0
1,0

Summa 7 890,3 + 87,4 7 977,7

Summa utgifter på driftbudgeten 115 852,6 +4 287,8 120140,5

Summa milj. kr. 115 852,6 +4 287,8 120140,5

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

Kapitalbudgeten för

Inkomster

Budget- Senare Summa

propositionen ändringar Milj. kr.

Milj. kr. Milj.
kr.

Lånemedel 5 516,9 +
690,1 6 207,0

Summa milj. kr. 5 516,9 + 690,1 6 207,0

s. 6 Kontrollera mot PDF

Bil. 7 Förändringar
i förslaget till statsbudget

budgetåret 1977/78

utgifter

Budget-

Senare

Summa

propositionen
ändringar

Milj. kr.

Milj.
kr.

Milj. kr.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond

103,9

---

103,9

Televerkets fond

30,6

+ 0,8

31,4

Statens järnvägars fond

117,0

- 13,0

104,0

Luftfartsverkets fond

206,0

+ 0,7

206.7

Fabriksverkens fond

53,7

+ 5,0

58,7

Statens vattenfallsverks fond

1 242,5

+ 55,0

1 297,5

Domänverkets fond

1,7

1,7

II. Statens allmänna fastighetsfond

472,5

- 8,6

463,9

III. Försvarets fastighetsfond

54,8

+ 18,0

72,7

IV. Statens utläningsfonder

2 441,2

+ 12,0

2 453,2

V. Fonden för låneunderstöd

571,6

+ 0,7

572,3

VI. Fonden föi statens aktier

102,0

+ 535,0

637,0

VII.
Fonden för förlag till statsverket

-12,0

+ 50,0

38,0

VIII.
Fonden för beredskapslagung

59,4

+ 1,6

61,0

IX. Diverse kapitalfonder:

Statens vägverks fönådsfond

23,7

- 1,0

22,7

Sjöfartsverkets fond

10,2

10,2

Fonden för Södertälje

kanalverk

-0,8

-0,8

Statens datamaskinfond

44,0

+ 34,0

78,0

Jordfonden

15,0

15,0

Naturvårdsfonden

4,0

4,0

Förrådsfonden för ekonomiskt

försvar

-1,0

-1.0

Summa

5 540,0

+ 690,1

6 230,2

Avgår
kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade

kapitalmedelsförluster

1,0

1,0

Övrig kapitalåterbetalning

22,2

22,2

Summa

23,2

23,2

Summa milj. kr.

5
516,9

H 690,1

6
207,0

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 150 Bilaga 2 Reviderat budgetförslag Bil. 8
Lagförslag

Bilaga
8

Förslag
till

Lag
om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för
budgetåret 1977/78

Härigenom
föreskrives att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom.
lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1977/78 ingå i
preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

1
Jämför 1976: 392.

1
Riksdagen 1976177.1 saml. Nr 150

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150
Bilaga 2 Reviderat budgetförslag

Innehållsförteckning

Reviderat
budgetförslag 1977 1

1
Budgetens samhällsekonomiska
bakgrund 1

2
Besparingsåtgärder rörande
statsbudgeten m. m. 5

3
Statsfinansiella perspektiv på
längre sikt 15

4
Det reviderade budgetförslaget 24

Särskilda
frågor

1
Utnyttjande av finansfullmakten
m. m. 27

2
Totalbudgeten budgetåren
1976/77 och 1977/78 27

2.1
Totalbudgetens utgiftsanslag 27

2.2
Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar för budgetåret

1977/78 29

2.3
Totalbudgetens inkomster 30

2.4
Beräkning av
anslagsbehållningarnas utveckling 33

2.5
Beräkning av dispositioner av
rörliga krediter 34

2.6
Beräkning av totalbudgeten
för budgetåren 1976/77 och 1977/78 34

Hemställan 36

Bilaga
1: Långtidsbudget för perioden 1977/781981/82

Bilaga
2: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgetutfallet för
budgetåret 1976/77

Bilaga
3: Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1977/78

Bilaga
4: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1977/78

Bilaga
5: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
för budgetåret 1977/78

Bilaga
6: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1977/78

Bilaga
7: Förändringar I förslaget till statsbudget för budgetåret 1977/78 sedan
budgetpropositionen

Bilaga
8: Lagförslag

1 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 2. Innehåll

s. 1 Kontrollera mot PDF

Regeringens
prop. 1976/77:150 Bilaga 3

utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-04-21

Föredragande:
statsrådet Gustavsson såvitt avser frågor under punkterna 1 och 2; statsrådet Troedsson
såvitt avser fråga under punkten 3

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
socialdepartementets verksamhetsområde

1 Tidigareläggning
av höjning av allmänna barnbidrag

I
årets budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil. 8 p. C 1) har föreslagits en
höjning av det allmänna barnbidraget från 1 800 kr. till

2 100
kr. per bam och år fr. o. m. den 1 januari 1978. Bidragshöjning

en innebär en kostnadsökning på statsbudgeten med 540 milj. kr. för

helt år, varav halva beloppet belastar nästa budgetår. I propositionen

har för allmänna barnbidrag under budgetåret 1977/78 tagits upp ett

förslagsanslag av 3 505 milj. kr. Förslaget har godkänts av riksdagen

(SoU 1976/77: 25, rskr 1976/77: 200).

Mot
bakgrund av det åtstramningsprogram som regeringen har lagt fram bör höjningen
av de allmänna barnbidragen genomföras redan den

1 juli
1977. Tidigareläggningen av bidragshöjningen innebär att anslags

belastningen för budgetåret 1977/78 ökar med 270 milj. kr. Det i bud

getpropositionen upptagna anslagsbeloppet bör därför räknas upp med

nämnda belopp. Förslag till lagändring bör bifogas protokollet i detta

ärende som bilaga A.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels
antaga inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen
(1977: 000) om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna barnbidrag, dels till
Allmänna barnbidrag för budgetåret 1977/78 under femte huvudtiteln utöver
tidigare anvisat förslagsanslag anvisa ytteriigare 270 000 000 kr.

2 Ändrade
regler för läkemedelsrabatterlng

Den
som omfattas av sjukförsäkringen är berättigad till nedsättning av kostnaderna
för inköp av läkemedel som vid sjukdom har ordinerats

1
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 37

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 2

av
läkare. Denna nedsättning vid läkemedelsinköp utgör f. n. hälften av kostnaden
mellan 5 och 35 kr. samt hela kostnaden över 35 kr. Det innebär att de direkta
kostnaderna för den enskilde vid inköp av medicin på recept uppgår till högst
20 kr. för varje inköp av samtidigt ordinerade läkemedel. Sjukförsäkringens läkemedelsrabatterlng
innebär vidare att läkemedel tillhandahålls helt kostnadsfritt vid vissa
sjukdomar. Regeringen fastställer för vilka sjukdomar och läkemedel
kostnadsfriheten skall gälla.

Nuvarande
beloppsgränser för läkemedelsrabatteringen har gällt sedan den 1 januari 1976.
Det imdre karensbeloppet om 5 kr. har dock legat stilla sedan år 1968. Bl. a.
mot bakgrund av den allmänna pris-utveckhngen bör dessa gränser justeras fr. o.
m. den 1 januari 1978. Prisnedsättningen vid läkemedelsinköp bör då ändras till
att gälla hälften av kostnaden mellan 10 och 40 kr. och hela kostnaden över 40
kr. Det innebär att den maximala kostnaden kommer att uppgå till 25 kr. vid
varje inköp. De föreslagna nya beloppsgränsema innebär en kostnadsbesparing
för sjukförsäkringen med ca 75 milj. kr. per år, varav ca 11 milj. kr. påverkar
statsbudgetens anslag till sjukförsäkringen.

Kvinnor
och barn kan i anslutning till mödra- och barnhälsovård samt skolhälsovård få
vissa skyddsläkemedel kostnadsfritt. Med skyddsläkemedel avses vitamin- eller
mineralämnesrika läkemedel som är ägnade att förebygga eller bota hälsoskador
orsakade av brister i näringen. Bestämmelserna gäller också immun- och gammaglobulin
då de används för att skydda havande kvinnor mot röda hund. Läkemedel kan också
tillhandahållas kostnadsfritt åt vissa kvinnor med havandeskapssjukdomar.
Kostnaderna för dessa läkemedel täcks från socialhuvudtitelns anslag Läkemedel
åt vissa kvinnor och barn, vilket för nästa budgetår tagits upp med 5 milj. kr.
(prop. 1976/77: 100 bil. 8 p. F 1, SoU 1976/ 77: 25, rskr 1976/77: 200).

Socialstyrelsen
har i skrivelse den 20 maj 1975 föreslagit att bestämmelserna om kostnadsfria
läkemedel åt vissa kvinnor med havandeskapssjukdomar skall upphävas eftersom
de tillämpas i mycket liten omfattning.

Beträffande
behovet av skyddsläkemedel åt havande och ammande kvinnor anförde
socialstyrelsen att de under senare år förbättrade kostvanorna väsentligt
minskat detta behov. Ett undantag utgjorde dock järn, varav behovet för havande
kvinnor inte kan tillgodoses enbart genom kosten. Socialstyrelsen föreslog att
förteckningen över skyddsläkemedel åt havande och ammande kvinnor i
fortsättningen upptar endast järnpreparat.

Skyddsläkemedel
för barn avser nästan uteslutande AD-vitaminprepa-rat. Dagsbehovet för barn av AD-vitamin
kan inte enbart tillgodoses genom kosten. Barn kan vidare enligt styrelsen
komma i tillfälligt behov av järn, men detta bör då räknas som kurativ
behandling och falla

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bilaga 3
Socialdepartementet 3

under
läkemedelsförmånen inom den allmänna försäkringen. Styrelsen föreslog att förteckningen
över skyddsläkemedel åt barn fortsättningsvis omfattar endast AD-vitaminpreparat.

Efter
samråd med statsrådet Troedsson vill jag föreslå följande åtgärder.

1
enlighet med socialstyrelsens förslag bör nuvarande bestämmelser om
kostnadsfritt tillhandahållande av läkemedel åt vissa kvinnor med
havandeskapssjukdomar slopas. Eftersom de kvinnor det här gäller ofta är i
samtidigt behov av även andra läkemedel har de vanliga reglerna för
läkemedelsrabatter i praktiken redan kommit att tillämpas i flertalet fall.

När
det gäller bestämmelserna om skyddsläkemedel åt vissa kvinnor och barn anser
jag att det inte längre finns behov av en särreglering för dessa läkemedel. De
bör behandlas på samma sätt som övriga läkemedel och inordnas under bestämmelserna
i lagen (1954: 519) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel. En
bestämmelse om att reglerna om prisnedsättning skall gälla även för
skyddsläkemedel åt kvinnor och barn bör därför föras, in i denna lag. Jag
räknar inte med att dessa ändringar skall få någon egentlig ekonomisk betydelse
för berörda grupper. Kostnaderna för de läkemedel det här gäller rör sig
vanligen om något tiotal kronor om året. För att omläggningen inte skall kunna
få ekonomiska effekter som nu inte kan förutses bör det dock i lagen tas in en
bestämmelse som ger regeringen möjlighet att förordna om att skyddsläkemedel i
vissa fall skall tillhandahållas kostnadsfritt.

De
nya bestämmelserna om skyddsläkemedel bör gälla fr. o. m. den 1 januari 1978.
Det innebär att anslaget Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för nästa budgetår
kommer att belastas endast med halv årskostnad. Samtidigt uppkommer en viss
mindre merkostnad för sjukförsäkringen.

Förslag
till lagändring enligt vad jag har anfört bör bifogas protokollet i detta
ärende som bilaga B.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels
antaga inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen
(1954: 519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel, dels godkänna vad jag
har anfört om ändrade regler för tillhandahållande av läkemedel åt vissa
kvinnor och barn.

3
Avgifterna för den statliga läkemedelskontrollen

Den
statliga läkemedelskontrollens verksamhet finansieras i huvudsak med avgifter.
Enligt de principer för denna verksamhet som riksdagen godkänt (prop. 1970:
74, SU 1970: 98, rskr 1970: 223) skall 80 % av kostnaderna för
läkemedelskontrollen täckas genom avgifter från

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 4

läkemedelsföretagen.
Genom beslut av regeringen den 15 december 1976 skaU under budgetåret 1977/78
erläggas en avgift av 9 000 kr. vid ansökan om registrering av farmacevtisk
specialitet och en årsavgift av 6 000 kr. för varje registrerad specialitet.

Som
motiv för att staten skulle stå för en viss del av kostnaderna för
läkemedelskontrollen anfördes vid riksdagsbehandlingen bl. a. att socialstyrelsens
läkemedelsavdelning skulle komma att utföra vissa myndighetsfunktioner som
inte både direkt samband med läkemedelskontrollen. Jag anser att det nu finns
anledning att ompröva denna ståndpimkt. Även verksamhet som inte direkt kan
hänföras till ett visst registreringsärende får anses utgöra ett led i den
totala kontrollverksamheten och bör därför enligt min mening finansieras med
avgifter. Häri ingår bl. a. kontrollen av sterila engångsartiklar. Fr. o. m.
den 1 januari 1978 bör därför samtliga kostnader för läkemedelskontrollen
täckas med inflytande registrerings- och årsavgifter. Det ankommer på
regeringen att med beaktande härav fastställa avgiftemas storlek.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkäima vad jag har anfört om ändrade riktlinjer för finansieringen av den
statliga läkemedelskontrollen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3
Socialdepartementet

Bilaga A

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1977: 000) om ändring i lagen (1947: 529) om allmänna
barnbidrag

Härigenom
föreskrives att bestämmelserna i 1 § lagen (1977: 000) om ändring i lagen
(1947: 529) om allmäima barnbidrag, som enligt nämnda lag skall börja tillämpas
den 1 januari 1978, i stället skall börja till-lampas den 1 juli 1977.

It Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 150. Bilaga 37

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 6

Bilaga B

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1954: 519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel

Härigenom
föreskrives att 13 §§ lagen (1954: 519) om kostnadsfria och prisnedsatta
läkemedel m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Läkemedel,
vara recept utfärdats av läkare eller tandläkare, skall å apotek
tillhandahållas kostnadsfritt eller till nedsatt pris enligt vad nedan sägs.

Med
läkemedel förstås i denna lag sådana för människor avsedd vara, på vilken
läkemedelsförordningen är tillämplig.

Om
ej annat föreskrives avses med läkare den som äger behörighet att inom riket
utöva läkaryrket och med tandläkare den som äger behörighet att inom riket
utöva tandläkaryrket.

Rörande
kostnadsfritt tillhanda- Rörande kostnadsfritt tillhanda-

hållande
i vissa fall av läkemedel hållande i vissa fall av läkemedel mot
könssjukdomar, skyddsläke- mot könssjukdomar är särskilt medel åt
kvinnor och barn samt stadgat. läkemedel åt kvinnor lidande av
havandeskapssjukdomar, är särskilt stadgat.

2 § 3

Den
som är omfattad av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring och som
lider av långvarig och allvarlig sjukdom äger, där regeringen i fråga om
sjukdomen så bestämt, utan kostnad erhålla läkemedel som enligt vad regeringen
förordnat skall tillhandahållas kostnadsfritt vid sådan sjukdom.

Havande
eller ammande kvinna eller barn som omfattas av sjukförsäkring enligt lagen om
allmän försäkring äger erhålla skyddsläkemedel utan kostnad i den utsträckning
regeringen bestämmer.

Vad
nu sagts skall beträffande den som är bosatt utom riket gälla allenast för tid
varunder han vistas härstädes.

I
annat fall än vad som avses i I annat fall än vad som avses 2 § äger vid
sjukdom den som är i 2 § första stycket äger vid sjuk-

1 Lagen omtryckt 1962: 405. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1975: 224.

2 Senaste lydelse 1975:1159.

3 Senaste lydelse 1975:224.

* Senaste lydelse 1975: 224.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 3
Socialdepartementet

Nuvarande lydelse

omfattad
av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring eller här i riket är i
allmän eller enskild tjänst vid inköp av läkemedel åtnjuta nedsättning av
fastställt pris för samtidigt förskrivna och inköpta läkemedel med hälften
av det belopp varmed priset överstiger fem kronor och hela det belopp varmed
priset överstiger trettiofem kronor. Är förskrivning avsedd att expedieras
mer än en gång, skall nedsättningen hänföra sig till varje avsett expedi-tionstiilfälle.

Föreslagen lydelse

dom
den som är omfattad av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring eller
här i riket är i allmän eller enskild tjänst vid inköp av läkemedel åtnjuta
nedsättning av fastställt pris för samtidigt förskrivna och inköpta läkemedel
med hälften av det belopp varmed priset överstiger tio kronor och hela det
belopp varmed priset överstiger fyrtio kronor. Är förskrivning avsedd att
expedieras mer än en gång, skall nedsättningen hänföra sig till varje avsett
expeditionstillfälle.

Bestämmelserna i första stycket äga motsvarande tillämpning på
skyddsläkemedel som i annat fall än som avses i 2 § andra stycket förskrives
till havande eller ammande kvinna eller barn som omfattas av sjukförsäkring
enligt lagen om allmän försäkring.

Vad
nu sagts om den som är omfattad av sjukförsäkring enligt lagen om allmän
försäkring skall beträffande försäkrad, som är bosatt utom riket, gälla
allenast för tid varunder han vistas härstädes.

Från prisnedsättning
enligt denna paragraf äger regeringen undantaga visst läkemedel eller viss
grupp av läkemedel som i första stycket avses.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1978.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
prop. 1976/77:150 Bilaga 4

Utdrag
KOMMUN IKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-04-21

Föredragande:
statsrådet Turesson

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

SJÄTTE
HUVUDTITELN

E.
Institut m. m.

E
14. Transportstöd för Norrland m. m. I prop. 1976/77: 100 har behovet av
bidragsmedel för budgetåret 1977/78 beräknats uppgå till 123 milj. kr.

Transportstödet
till det norrländska näringslivet enligt kungörelsen (1973: 895) om statligt regionalpolitiskt
transportstöd omfattar fraktbidrag för transporter med järnväg och lastbil i
yrkesmässig trafik från och till ort inom stödområdet utom Gotland och
Öland på sträckor över 250 km. Av regional- och näringspolitiska skäl har
stödet inriktats på transporter av helfabrikat och mera bearbetade
halvfabrikat inom och ut från stödområdet. Malmer, metaller, ringa bearbetade
halvfabrikat inom järn- och stålsektorn, trävaror och pappersmassa samt oljor
och bensin undantas. Transportstöd utgår även för transporter av vissa råvaror
och halvfabrikat till orter inom stödområdet. Stödet infördes år 1971 och för
en treårig försöksperiod i syfte att minska de kostnadsmässiga olägenheter som
följer med stora avstånd inom stödområdet (prop. 1970: 84, SU 1970: 105, rskr
1970: 271). Riksdagen tog förnyad ställning till transportstödet år 1973 (prop.
1973: 95, TU 1973: 14, rskr 1973: 250). Därvid utvidgades stödet bl. a. genom
ett stöd till transporter av vissa råvaror och halvfabrikat till ort inom
stödområdet. Transportstödsystemet i dess nya form gäller enligt
riksdagsbeslutet under en femårsperiod t. o. m. år 1978. Riksdagen förutsatte
att stödet under perioden successivt följs upp och bedöms med hänsyn till sina
verkningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 10

Bilaga
4 Kommunikationsdepartementet

Föredraganden

Jag
har vid min genomgång funnit att fraktbidraget för vissa pappersprodukter
såsom tidnings- och journalpapper, korrugeringspapper för wellpapp (fluting),
kraftpapper och kraftpapp kan slopas fr. o. m. den 1 januari 1978.
Besparingseffekten till följd härav beräknar jag till ca 12 milj. kr. för helt
budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna de ändringar i transportstödet för Norrland som jag bar angett i det
föregående.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Regeringens
prop. 1976/77:150 Bilaga 5

utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-04-21

Föredragande:
statsrådet Wikström såvitt avser frågor under punkterna 2, 3 och 4; statsrådet Mogård
såvitt avser fråga under punkten 1

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE
HUVUDTITELN

D.
Skolväsendet

[1]
D 32. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Inom skolväsendet har
vissa senareläggningar av byggnadsinvesteringar bedömts möjliga som ett led i
ett allmänt åtstramningsprogram. Jag föreslår därför att investeringsramen för
skolbyggnader sänks med 60 milj. kr. från i budgetpropositionen angivet belopp
om 660 milj. kr.

Jag avser att i annat
sammanhang meddela riktlinjer om vilka objekt som i första hand bör komma till
stånd inom den nu angivna investeringsramen.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna den ändring av
investeringsramens storlek som jag har förordat,

2.
till Bidrag till
byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett
förslagsanslag av 222 000 000 kr.

F.
Vuxenutbildning

[2] P
5. Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m. Enligt bestämmelserna i 15 §
förordningen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning får särskild
skolenhet anordnas för kommunal vuxenutbildning under förutsättning att
utbildningen varaktigt beräknas uppgå till minst 16,5 poäng. Sådan kommunal
vuxenutbildning, som inte har förlagts till särskild enhet, kan förläggas till
skolenhet med gymnasieskola eller i vissa fall till skolenhet med endast
grundskola. Styrelsen

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 12

för
utbildningen beslutar om förläggning. Med "förläggning" avses i detta
sammanhang administrativ, inte geografisk, placering. Undervisning inom
kommunal vuxenutbildning, som har förlagts till en särskild enhet, kan i praktiken
äga rum i lokaler på en mängd olika skolor i kommunen. Frågan om förläggning av
kommunal vuxenutbildning behandlades av riksdagen senast år 1971 (prop. 1971:
37, UbU 1971: 13, rskr 1971: 170).

Organisationen
inom kommunal vuxenutbildning varierar mellan olika kommuner. I vissa kommuner
har ingen särskild enhet för kommunal vuxenutbildning inrättats trots att
utbildningen under en följd av år omfattat betydligt mer än 16,5 poäng. I andra
kommuner har en eller flera särskilda skolenheter inrättats, men viss kommunal
vuxenutbildning har trots detta förlagts till andra skolenheter inom kommunen.
Jag anser att det skulle vara en fördel för de studerande om organisationen av
den kommunala vuxenutbildningen i så stor utsträckning som möjligt samordnades
inom en kommun.

Jag
förordar därför att kommuner som varaktigt har kommunal vuxenutbildning som
beräknas uppgå till lägst 25 poäng skall vara skyldiga att senast den 1 juli
1978 ha inrättat särskild enhet för kommunal vuxenutbildning. Kommuner som har
inrättat en eller flera särskilda enheter för kommunal vuxenutbildning bör
vidare senast vid denna tidpunkt ha hänfört all kommunal vuxenutbildning inom
kommunen till dessa enheter.

I
samband med att riksdagen år 1967 beslutade om organisationen om kommunal
vuxenutbildning, behandlades också frågan om gränsdragning mellan
studieförbundens utbildning och de dåvarande yrkesskolornas deltidskurser,
varav en del föreslogs bli överförda till den kommunala vuxenutbildningen (prop.
1967: 85, SU 1967: 117, rskr 1967: 277). Från studieförbundens sida hade
framhållits att yrkesskolornas deltidskurser, som i allmänhet var avgiftsfria,
i många fall konkurrerade med studieförbundens avgiftsbelagda studiecirklar.
Departementschefen ansåg att vissa kurser som var av samma karaktär som
studiecirklar även i fortsättningen borde kunna anordnas inom den kommunala
vuxenutbildningen, men endast om verksamheten inte tillgodosågs av studieförbunden.
Om kurserna anordnades inom kommunal vuxenutbildning borde de statsbidragsmässigt
jämställas med studiecirklar. Sådana kurser borde endast få anordnas efter
medgivande av skolöverstyrelsen (SÖ).

I
skrivelse den 1 december 1975 redovisade SÖ bl. a. att, för att läroplaner på
gymnasial nivå utan motsvarighet i gymnasieskolans läroplaner skulle
fastställas av SÖ för kommunal vuxenutbildning efter den 1 juli 1976, skulle
fordras att de var av samma karaktär som läroplaner med motsvarighet i
gymnasieskolans läroplan, dvs. kompetens-givande, och utgjorde ett komplement
till den grundläggande utbildning som gymnasieskolekurserna gav. Enligt min
mening finns det som en

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bilaga 5
Utbildningsdepartementet 13

följd
av denna utveckling inte längre behov av att anordna utbildning inom kommimal
vuxenutbildning enligt de statsbidragsbestämmelser som gäller för
studiecirklar. Folkbildningsutredningen har i uppdrag att föreslå regler för
gränsdragning mellan kommunal vuxenutbildning och studieförbund och att utreda
om annan organisation än studieförbund skall kunna få statsbidrag för studiecirkel.
Det slutliga ställningstagandet till frågan om studiecirldar bör kunna
anordnas inom kommunal vuxenutbildning bör därför göras i samband med
behandlingen av folkbildningsutredningens övriga förslag. Medan
folkbildningsutredningen arbetar, bör dock inte studiecirklar kunna anordnas
inom kommunal vuxenutbildning. Detta blir också en konsekvens av vad jag i det
följande kommer att förorda om annan anordnare av studiecirkel än lokalt organ
av studieförbund.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat beträffande kommunal vuxenutbildning.

[3]
F 6. Bidrag till studiecirkelverksamhet. Enligt bestämmelserna i 16 §
förordningen (1963: 463) om statsbidrag till det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet utgår statsbidrag även för studiecirklar som anordnas av
annan än lokalavdelning eller annat lokalt organ av studieförbund. Denna
princip fastställdes av riksdagen år 1963 (prop. 1963: 36, SU 1963: 74, rskr
1963: 190). Under en följd av år har det enligt skolöverstyrelsen (SÖ) i
praktiken inte förekommit att annan än lokalt organ av studieförbund ansökt om
statsbidrag för studiecirklar från anslaget Bidrag till
studiecirkelverksamhet. SÖ redovisar emellertid i skrivelse den 20 december
1976 att ett antal ansökningar om statsbidrag med hänvisning till 16 § under
senare tid har kommit in till SÖ.

Enligt
SÖ är det principiellt otillfredsställande att SÖ som är tillsynsmyndighet för
studieförbunden skall handlägga denna typ av ärenden. SÖ:s personalresurser är
inte heller anpassade för detta. SÖ hemställer därför i skrivelsen att 16 § i
folkbildningsordningen upphävs.

Folkbildningsutredningen
har i uppdrag att pröva om annan organisation än studieförbund skall kunna få
statsbidrag för studiecirkel. Statsbidrag under anslaget Bidrag till
studiecirkelverksamhet har i praktiken under en följd av år inte utgått till
annan anordnare av studiecirklar än lokal avdelning av studieförbund. Med
hänsyn härtill förordar jag att statsbidrag för studiecirklar från anslaget
Bidrag till studiecirkelverksamhet fr. o. m. budgetåret 1977/78 t. v. endast
skall kunna utgå till lokalt organ av studieförbund. Det slutliga ställningstagandet
till frågan om statsbidrag bör utgå till annan anordnare bör dock ske först i
samband med att ställning tas till folkbildningsutredningens förslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 14

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat om statsbidrag för studiecirklar.

G.
Studiesociala åtgärder

[4]
G 2. Studiebidrag m. m. Chefen för socialdepartementet bar tidigare denna dag
föreslagit en höjning av det allmänna barnbidraget från 1 800 kr. till 2 100
kr. per år fr. o. m. den 1 juli 1977. Studiebidraget och det förlängda
barnbidraget utgår f. n. med samma belopp som det allmänna barnbidraget. I
konsekvens härmed bör nyssnämnda studiesociala förmåner höjas till 175 kr. per
månad fr. o. m. höstterminen 1977.

För
höjningen av studiebidraget och det förlängda barnbidraget har jag beräknat det
totala medelsbehovet för budgetåret till 41,5 milj. kr.

Den
föreslagna höjningen av de studiesociala förmånerna kräver en ändring i
övergångsbestämmelserna till lagen (1977: 146) om ändring i studiestödslagen
(1973: 349). Förslag till denna förändring bör fogas till detta protokoll som
bilaga.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

dels
antaga inom utbildningdepartementet upprättat förslag till

ändring
i lagen om ändring i studiestödslagen (1973: 349), dels till Studiebidrag m. m.
för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln utöver tidigare anvisat
förslagsanslag anvisa ytterligare 41 000 000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bilaga 5
Utbildningsdepartementet 15

Bilaga

Förslag
till

Lag
om ändring i lagen (1977:146) om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom
föreskrives att övergångsbestämmelserna till lagen (1977: 146) om ändring i
studiestödslagen (1973: 349) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Denna
lag träder i kraft såvitt Denna lag träder i kraft den 1

avser
2 kap. I § och 3 kap. 6 § juli 1977. den 1 januari 1978 och i övrigt den 1
juli 1977.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
prop. 1976/77:150 Bilaga 6

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-04-21

Föredragande:
statsrådet Friggebo

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
bostadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE
HUVUDTITELN

B.
Bostadsbyggande m. m.

B
2. Länsbostadsnänmdema. Under denna rubrik har i budgetförslaget för budgetåret
1977/78 upptagits ett förslagsanslag av 40 210 000 kr.

I
varje län utom Gotlands län finns en länsbostadsnämnd. Nämnden är länsmyndighet
för den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. Den fattar
beslut om lån och bidrag m. m. samt förvaltar utestående lån. I Gotlands län
fullgörs de uppgifter som ankommer på länsbostadsnämnd av länsstyrelsen.

Jag
ber att nu få ta upp frågan om administrationsavgift vid statlig belåning av
bostadshus.

Ar
1974 beslutade riksdagen om väsentliga ändringar i gmnderna för den statliga
bostadsfinansieringen. Besluten mnebar bl. a. att det dåvarande paritetslånesystemet,
som infördes år 1967, ersattes av ett system med räntesubventioner till statligt
belånade bostadshus.

Systemet
med räntesubventioner innebär i korthet att låntagaren får ett statligt bidrag
motsvarande skillnaden mellan å ena sidan den verkliga räntekostnaden för
bostadslånet och bottenlånet och å andra sidan en räntekostnad beräknad utifrån
en på visst sätt bestämd garanterad ränta, olika för olika låntagarekategorier
och låneobjekt. Bidrag utgår dock inte för lokaler. Den garanterade räntan är f.
n. under första året av lånetiden 6 % om det statliga lånet avser småhus som skall
bebos av låntagaren, 5 % imder vissa fömtsättningar om lånet avser ombyggnad
av flerfamiljshus som ägs av låntagare som har möjlighet att göra avdrag vid
inkomstbeskattning för del av ombyggnadskostnaden samt 3,9 % i övriga fall.
Under varje följande år av lånetiden höjs den garanterade räntan med 0,2
procentenheter för småhus som skall bebos

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 18

av
låntagaren. För övriga hus höjs på motsvarande sätt räntan med 0,15
procentenheter per år under de första fem åren och därefter med 0,2
procentenheter. Vid övertagande av lån bestäms den garanterade räntan för
återstoden av lånetiden som om lånet ursprungligen hade beviljats den nye
ägaren eller tomträttshavaren.

Räntebidrag
utgår fömtom för hus med lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:
946) även för hus med paritetslån eller nominellt lån enligt
bostadslånekungörelsen (1967: 552). Vidare utgår räntebidrag för hus
färdigställda efter år 1957 med statliga lån enligt någon av
låneförfattningarna från åren 1962,1957 eller, i fråga om flerfamiljshus,
1948, om låntagaren inte har räntelån. Räntebidrag utgår dock inte om lånet
avser småhus och låneunderlaget är högst 25 000 kr. En motsvarande ordning har
föreslagits beträffande energispariån i prop. 1976/77: 107 om hushållning med
energi i byggnader m. m. Räntebidrag utgår också för vissa lån som beviljats
för studentbostäder.

Den
statliga bostadslåneräntan, som f.n. är 9,75 %, bestäms av regeringen för ett
år i sänder med hänsyn till den ränta som gäller för långfristiga
statsobligationer. I bostadslåneräntan ingår häratöver 0,25 procentenheter
avsedda att täcka statens administrationskostnader för utlåningen.
Administrationspålägget skulle vid nuvarande lånestock svara mot en inkomst på
i storleksordningen 75 milj.kr. per år. Kostnaden för verksamheten vid
bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna uppgår i dagsläget till sammanlagt ca
60 milj. kr. per år.

Räntebidragssystemet
innebär emellertid att staten genom bidrag subventionerar även den del av
räntan för bostadslån som avser administrationskostnader. Det finns därför
enligt min mening skäl att på annat sätt ta ut ersättning för åtminstone en del
av statens administrationskostnader för lån som omfattas av räntebidrag.

Mot bakgmnd
av vad jag nu har anfört förordar jag att en särskild låneavgift tas ut på i
huvudsak det sätt som tillämpas på lånemarknaden i övrigt. Avgiften bör
utformas som en engångsavgift och, som jag strax återkommer till, i samband med
uppläggning och övertagande av lån. Regeringen bör utverka riksdagens
bemyndigande att få besluta om en sådan avgift. Möjligheten att ta ut avgift
bör gälla i fråga om beslut som meddelas efter den 1 januari 1978. Det bör
därvid ankomma på regeringen att bestämma avgiftens storlek samt att meddela
närmare bestämmelser för uttagande av avgift. Jag har för avsikt att senare,
om vad jag nu har förordat godkänns, föreslå regeringen de åtgärder som
behövs.

För
riksdagens information vill jag emellertid redovisa följande. Med utgångspunkt
i att införandet av en avgift i fråga om redan beviljade lån skulle innebära en
ändring i de urspmngligen fastställda villkoren för lånet bör kravet på avgift
begränsas till nya lån samt till övertagande av utestående lån. Kravet på
avgift vid övertagande av lån

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 6
Bostadsdepartementet 19

motiveras
också av att övertagandet föranleder administrativa kostnader som i princip
inte är beaktade vid bestämmandet av låneräntan.

Avgiften
i samband med beslut om lån bör med hänsyn till de motiv för avgift som jag har
redovisat i det föregående begränsas till sådana typer av lån för vilka
räntebidrag utgår. Detta innebär att avgift kommer att tas ut i samband med
beslut om bostadslån och energispariån, det senare om riksdagen bifaller
regeringens förslag i prop. 1976/77: 107 beträffande räntebidrag i samband med
särskilt energispariån. Administrativa skäl talar för att avgift tas ut även i
de fall räntebidrag inte utgår på gmnd av att låneunderlaget eller i fråga om energispariån
den lånegmndande kostnaden ej överstiger 25 000 kr.

Vid
beslut om övertagande av lån bör med hänsyn till de administrativa
merkostnader som därvid uppkommer avgift tas i princip oavsett om lånet är
förenat med räntebidrag. Avgift vid övertagande bör således tas ut när det
gäller bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen och lån enligt 1967
resp. 1962 års kungörelser samt egnahemslån och tertiärlån enligt äldre
bestämmelser även i de fall sistnämnda lån inte berättigar till räntebidrag
vilket inträffar när huset i fråga är färdigställt år 1957 eller tidigare.
Avgift bör vidare tas ut vid övertagande av lån enligt kungörelsen (1974: 252)
om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus. Ä andra sidan
kan det av sociala eller andra skäl finnas anledning att från avgift vid
övertagande göra generella undantag för vissa lånetyper. Jag tänker på t. ex.
förbättringslån. Även andra lån av mera speciellt slag, såsom hyresförlustlån,
lån till allmänna samlingslokaler, tilläggslån för studentbostäder m. fl. sådana
lånetyper torde kunna undantas.

Är
fastigheten eller tomträtten belastad med flera statliga lån, t. ex. med
bostadslån och energispariån eller tilläggslån för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse, bör gälla att endast en avgift erläggs vid beslut om övertagande av
lånen.

Avgiftens
storlek bör bestämmas med hänsyn till de avgifter som gäller för lånemarknaden
i övrigt. Mot denna bakgrund avser jag att senare föreslå regeringen om avgift
i storleksordningen 150 kr. per låneärende. För enkelhetens skull bör avgiften
vara densamma vid beslut om lån som vid övertagande av lån.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen att ta ut och bestämma storleken av en särskild
administrationsavgift vid statlig bostadslångivning i enlighet med vad jag har
förordat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens
prop. 1976/77:150 Bilaga 7

utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1977-04-21

Föredragande:
statsrådet Johansson

Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1977/78 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

F.
Statens vattenfallsverk

1.
Kraftstationer m. m. Regeringens arbete är inriktat på att riksdagen under
hösten 1978 skall föreläggas förslag om den framtida inriktningen av
energipolitiken. I samband härmed kommer bl. a. omfattningen av
kärnkraftprogrammet att fastläggas.

I
avvaktan härpå avser jag att inom kort föreslå regeringen att statens
vattenfallsverk får i uppdrag att dels ta upp förhandlingar med med-intressenten
i Forsmarks Kraftgrupp AB Mellansvensk Kraftgrupp AB om en sådan ändring av
planeringen för kärnkraftblocket Forsmark 3 att handlingsfrihet föreligger att
avbryta eller fullfölja projektet efter ett energipolitiskt beslut av riksdagen
hösten 1978, dels kartlägga konsekvenserna i olika avseenden av en sådan
ändring i planeringen.

Efter
utvärdering av resultatet av dessa förhandlingar och det övriga material som
vattenfallsverket sålunda kommer att redovisa avser jag att imder hösten 1977
föreslå regeringen att lägga fram de förslag till åtgärder som kan behövas för
att uppnå angivet syfte och för att underlätta en omställning.

Från
investeringsanslaget Kraftstationer m. m. har för nästa budgetår anvisats 2 265
milj. kr. Av detta belopp utgör 163 milj. kr. statens vattenfallsverks andel
74,5 % av beräknade delägarlån till Forsmarks Kraftgrapps AB för finansieringen
av den fortsatta utbyggnaden av Forsmark 3 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 312,
NU 1976/77: 24, rskr 1976/77: 206).

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:150 22

Bilaga 7
Industridepartementet

De
anslagsmedel som har beräknats i prop. 1976/77: 100 för finansieringen av
utbyggnaden av kärnkraftblocket Forsmark 3 bör mot bakgrund av vad jag nu har
sagt kunna disponeras även för täckande av kostnader för åtgärder som bl. a.
staten kan behöva vidta till följd av den ändrade planeringen för nämnda block.

Hur
stort det totala behovet av medel blir under budgetåret 1977/78 kan bedömas
först när resultatet av tidigare nämnda förhandlingar och kartläggning
föreligger.

Jag
hemställer att regeringen

dels
ger riksdagen till känna vad jag har anfört om planeringen

av
kärnkraftblocket Forsmark 3, dels föreslår riksdagen att medge att det för
budgetåret 1977/78 under fjortonde huvudtiteln uppförda
investeringsanslaget Kraftstationer m.m. intill ett belopp av 163 000 000 kr.
får disponeras i enlighet med vad jag har anfört.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM H77 770282

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

106 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (106)

106 kopplingar i 53 dokument.

  1. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
  2. Bet. 1981/82:SoU36 om vissa läkemedelsfrågor s. 9 i texten
  3. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 s. 565 i texten
  4. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
  5. Bet. 1980/81:SoU3 om vissa läkemedelsfrågor s. 7 i texten

Visa alla 53