med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB
127 sidor, varav 88 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 88 av 127 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:152, med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB
Dokumentets text
Skr.
1976/77:152 Regeringens skrivelse
1976/77:152
med
överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB;
beslutad
den 18 maj 1977.
Regeringen
överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll,
årsredovisning för år 1976 för Statsföretag AB.
På
regeringens vägnar
THORBJÖRN
FÄLLDIN
NILS
G. ÅSLING
1
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 152
Skr 1976/77:152
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-05-18
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Anionsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Åsling
Skrivelse
med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB
I
beslutet om bildandet av Statsföretag ÄB (prop. 1969: 121, SU 168, rskr 381)
ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget årligen skulle överlämnas
till riksdagen. Detta bör liksom föregående år (skr. 1975/76: 214) ske genom
att bolagets årsredovisning för det senaste verksamhetsåret överlämnas till
riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga.
Med
hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen
överlämnar årsredovisningen för år 1976 för Statsföretag ÄB till riksdagen.
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Skr 1976/77:152
Bilaga
Statsföretagsgruppen i sammandrag
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
Fakturerad
försälj-
ning i Mkr
3 592
3 947
4 441
5 606
8 063
7 923
9 747
Därav
kunder i ut-
landet i
%
57,9
60,5
51,2
52,7
Resultat
efter finan-
siella
intäkter och
kostnader
i Mkr
300
158
253
413
1043
353
-437
i
procent av fakturer-
ingen
8,3
4,0
5,1
7,4
12,9
4,5
-4,4
Resultat
före boksluts-
dispositioner
och
skatter
i Mkr
269
193
263
406
987
321
392
Bokslutsdispositioner
i Mkr
-95
-78
-41
-144
-752
-268
-50
varav
förändring av
lagerreserven
i Mkr
13
-20
3
-73
-241
-171
-46
Avkastning
på totalt
kapital
i %
6,8
4,4
4,9
6,6
12,3
5,0
0,3
Moderbolagets
utdel-
ning i Mkr
0
0
0
22
36
0
*0
Investeringar
i anlägg-
ningar i
Mkr
512
740
931
856
1098
1537
1 840
Medelantal
anställda
34 093
34 285
35 022
36 999
41299
45 957
47 710
*
Styrelsens förslag.
Statsföretagsgruppens
förankring i basindustrin innebär svåra påfrestningar i rådande
konjunktursituation, vilket medfört att resultatet försämrats
Investeringstakten är
oförändrat hög 1 840 Mkr har investerats i anläggningar
Genom nyemission har
Statsföretag ÄB tillförts 1 500 Mkr
Finansiell rekonstmktion av
Norrbottens Järnverk AB har genomförts med kapitaltillskott från staten med 1
800 Mkr. Projektet Stålverk 80 har uppskjutits
Utveckling av strategisk
företagsledning formar Slatsföretagsgruppen
Resultatet för
Statsföretagsgruppen år 1977 bedöms bli väsentligt sämre än 1976.
Skr 1976/77:152
Var står Statsföretag?
Intervju
med Per Sköld
Av
redaktör Roland Svensson
Innebär regeringsskiftet
några förändringar i Statsföretagsgruppens villkor eller policy?
Del har inte kommit några
propåer hittills, som ändrar gmndvär-deringarna. Dessa går tillbaka till det
riksdagsbeslut fÖr Statsföretagsgruppens tillkomst som partierna var eniga om.
Samma villkor ska gälla för Statsföretag som för näringslivet i övrigl. Och för
oss innebär det att vi på sikt måste bli lönsamma och förränta ägarkapitalet.
Det har kommit nya signaler
från regeringen när det gäller företagens ansvar i krislägen, t. ex. att
skaffa ny sysselsättning. En del tolkar detta som ett evigt företagsansvar. Hur
reagerar du?
Jag tycker att del här är
oerhört tuffa och hårda krav man ställer på näringslivet. På ett sätt kan jag
förstå det. I ett företag ska man ha ambitionen alt fungera uthålligt och
successivt förbättra konkurrenskraften och därmed generera vinst och trygghet
för de anställda. Uthållighet i den bemärkelsen att sörja för att nya idéer
ny företagsamhet avlöser ekonomiskt sett föråldrade produkter. Därigenom fyller
man också bäst sitt ansvar för dem som arbetar i företaget. Om det inträffar
något, så måste man naturligtvis hjälpa till så att den enskilde individen
kommer så lindrigt undan som möjligt.
"Dåligheter
kan konserveras för länge"
Men
steget därifrån till att absolut garantera ny sysselsättning, särskilt till den
eller den orten, det är som jag ser det ett näst intill orimligt krav. En
företagsledning är helt inriktad på sin verksamhet. Tror man att företagsledare
därutöver ska vara bättre skickade än andra att skaffa ny sysselsättning, så
kräver man att de ska vara tusenkonslnärer. En företagsledning kan inte hålla
den beredskapen, ty då sköter den ganska dåligt sin uppgift att leda verksamheten.
Dessutom
är risken stor att man kan medverka till att dåligheter konserveras för länge.
Ledningen vågar inte vidta de åtgärder som skulle behövas. Och man kan ännu
oftare komma för sent.
Har Statsföretag ett större
ansvar än andra företag när det gäUer sysselsättningen?
Inte om man tillämpar principen
alt vi ska arbeta på samma villkor som näringslivet i övrigt. M!en samtidigt
måste jag erkänna, att självklart måste statsägda företag känna att man lägger
stort ansvar på
Skr 1976/77:152 5
dem i det här avseendet. Vi ska ha viljan att ligga bland
de absolut bästa. Men att kräva alt vi ska ligga långt före är en orimlighet.
De stora
basindustrierna är ju de som antingen ger miljardvinst eller klubbar till
koncernen med en storförlust som 1976. Går det någonsin att göra något åt de
här vinstcyklerna med den sammansättning som koncernen har?
Det måste vara
en ambition för oss att göra något åt det. Men vi kommer flera år framåt att
kraftigt påverkas av att vi är så hårt tyngda av basindustrierna. De är oerhört
konjunkturkänsliga och beroende av världsmarknaden.
"NJA förblir ett problemföretag"
NJA har ju alltid varit elt problemförelag. Men där ska vi
väl få ett resultat så småningom, som inte ska vara sämre än likartade
handels-stålförelag här i landei.
Men det har
alltid varit sämre i historisk tid?
Ja, men det
beror på en rad faktorer. Där har aldrig, som jag ser det, formulerats en
bärande affärsidé förrän 1970. Men man genomförde inte de nödvändiga
satsningarna konsekvent. De olika stegen drevs fram för snabbt, och man hann inle
få de resultat som erfordrades.
NJA kommer
att förbli ett svårt företag. Ty vilka satsningar som än görs och vilka
affärsidéer som än finns, så ligger företaget i en bransch handelsslål som
jag tror även i fortsättningen kommer att få brottas med problem.
Ingen ska
med andra ord vara optimist om NJAs framtid?
Inte om att NJA
skall bli ett lysande företag. Men vår ambition är att det ska nå resultat som
kan hävda sig med likartade förelags.
De stmkturella problemen börjar också slå igenom för LKAB.
Samtidigt som handelsstålbranschen i västvärlden upplever sin svåraste situation
under efterkrigstiden har en mängd nya gruvor öppnats gruvor med dagbrott
och med effektiva transportsystem. Därtill är norrbottensmalmen bekymmersam,
eftersom en stor del har hög fosforhalt, vilket med dagens stålprocesser
innebär ett lägre marknadsvärde.
Det kommer att ta tid innan LKAB på nytt når hyggliga
resultat.
Ska ni mot
den bakgrunden fortsätta att investera i LKAB i samma takt som tidigare?
Inom LKAB
håller man nu på att gå igenom de här problemen. Och detta kommer säkert att
medföra förändringar i investeringsplanerna.
Skr
1976/77:152 6
"Ett och ett skall bli lika med tre"
Vilka möjligheter har Statsföretags ledning att påverka
utvecklingen inom gruppen?
I gruppen har vi utvecklat system för strategisk
planering. Till
sammans med dotterbolagen formuleras mål och utvecklingsramar, som
skall ligga till grund för flerårsbudgeteringen. Detta arbete leder även
till analyser rörande gruppens långsiktiga struktur.
Min förhoppning är att dessa sedan kan ligga till grund
för diskussioner med ägaren om företagsgruppens framtida inriktning.
Nyföretagandet
inom Statsföretagsgruppen har ju inte varU särskilt lyckat, snarare tvärtom.
Går det inte att skapa innovationsföretag i ett stort konglomerat?
Jag kan villigt
erkänna att vi fått sköta innovationssidan lite grann med vänster hand. Vi har
haft så många andra problem under de här femsex åren. Men vi förstärker nu
successivt våra resurser.
Ar den gamla
tanken på sammanslagningar av närbesläktade företag till divisioner eller
dylikt begravd?
Om man ska
sammanföra exempelvis två företag så måste den sammantagna affärsidén vara
bättre än de två tidigare, plus att man bör skapa rationaliseringsvinster genom
sammanförandet. Ett och ett ska verkligen bli tre och inte elt och ett halvt
som det ofta blir på grund av störningar av olika slag.
Därmed vill jag inte ha sagt att vi är fastlåsta här. När
vi ser att det finns fördelar att hämta i en sammanslagning så utnyttjar vi
det. Ta exempelvis uppbyggnaden av Liber Grafiska och SMT-Pullmax.
"Politikerna måste formulera en näringspolitik"
Hur stor bit
tycker du att staten ska äga av det svenska näringslivet?
I den svenska
ekonomin anser jag att det är ganska ointressant vilka som äger företagen. Det
är mycket viktigare att diskutera vilka resultat företagen uppnår utifrån de
resurser som de disponerar. Det kanske viktigaste är att politikerna formulerar
sig när det gäller näringspolitiken. Vilka mål vill politikerna ställa upp
totalt sett för svenskt näringsliv?
Underförstått
menar du att det inte finns sådana här målformuleringar i dag?
Nej, jag tycker
inte att det finns en väl formulerad näringspolitik. Politikerna måste tala om
vad näringslivets uppgift är i det moderna samhället. Vi kan inte hyfsa
debatten förrän de gjort det.
Skr
1976/77:152 7
Vad menar du själv att de
här målsättningarna skulle gå ul på?
Jag anser alt näringslivets
uppgift inom ramen för det moderna samhället är att skapa värden genom att
producera varor och tjänster. Detta ger i sin tur politikerna möjlighet att
infria olika önskningar i samhället. Politikernas uppgift är att fördela
värdena.
Som
det nu är råder det en viss förvirring. Många tror att näringslivets uppgift är
att till vilka kostnader som helst sysselsätta människor. Men de glömmer bort,
att om vi gör detta ineffektivt så föröder vi en mängd av de värden som vi har.
"Vinst
måttet på effektivitet"
En
företagsledares uppgift är att sköta företaget effektivt. Uttrycket för
effektivitet är att man har vinst. Då har man utnyttjat de resurser man har
minst lika bra som konkurrenterna och kanske t. o. m. lite bättre. Har man inle
vinst så har man gjort det sämre, och då kan det ifrågasättas om vi ska ha rätt
att disponera de här produktionsmedlen.
Det där förefaller vara en
tämligen renodlat kapitalistisk uppfattning?
Ja, men den kan ju styras genom
alt politikerna sedan formulerar spelregler i form av villkor. Det är ju där
som politikerna ska komma in i näringslivet. De ska förbehålla sig rätten att
göra det.
Skr 1976/77:152
Verksamhetsberättelse
Koncernöversikt
Konjunktur
och försäljning
Statsföretagsgruppen
är ett utpräglat konglomerat. Företagen är fördelade på många branscher.
Storleken och kapitaltyngden hos förelag som ASSl, LKAB, NJA och Berol Kemi,
vilka 1976 svarade för hälften av den samlade faktureringen, ger emellertid
gruppen en basindustri-karaktär som gör den starkt konjunkturkänslig.
Statsförelagsgruppens
fakturerade försäljning för 1976 uppgick till 9 747 Mkr. (7 923 Mkr.) en
uppgång med 23 %. Ökningen beslår till 18 procentenheter av siörre volym och
till 5 procentenheter av högre priser.
Gruppens
planer för 1976 utarbetades mot bakgrund av förväntningar om en
konjunkturuppgång med höjda priser under hösten 1976. Avsaknaden av uppgång
påverkade basindustriföretagen kraftigt och därmed också koncernen i dess
helhet. Detta gäller dock mindre faktureringen än resultat. En
faktureringsökning på enbart 10 % för ÄSSI, Berol Kemi, LKAB och NJA
sammantagna, kompenserades av en 40 %-ig ökning för övriga företag.
Basindustriföretagens kapitalintensitet medför emellertid att resultaten är
mycket omsättningsberoende, varför dessa bolags svaga försäljningsutveckling
kraftig slog igenom i gruppens resultat. Till detta bidrar att
basindustriföretagens faktureringsökning består av ca 9 procentenheters
volymökning ocb endast 1 procentenhets prisökning. För gruppen i övrigt var
volymökningen 30 % och prisökningen 10 %.
ASSIs
försäljning under 1976 uppgick till 1 501 Mkr. (1 238 Mkr.). Försäljningsökningen
hänför sig främst till trävaror, spånskivor och wellpapp. Kraftliner och
kraftpapper däremot har stagnerat.
LKAB
ökade sin försäljning från 1 846 Mkr. 1975 till 2 059 Mkr. 1976. Båda åren
uppgick malmleveranserna emellertid bara till 2/3 av produktionskapaciteten.
Svårast
drabbat av rådande konjunkturläge är NJA vars fakturering minskade med 96 Mkr.
till 872 Mkr. (968 Mkr.). Utöver den allmänna och djupa konjunkturnedgången för
handelsstål, med krympande marknad för tackjärn och stålämnen, påverkades NJA
starkt av krisen i varvsindustrin, vilket medförde en drastisk nedgång i
leveranserna av fartygsprofiler. Beläggningen i stålverk och valsverk blev låg
samtidigt som priserna ofta understeg de rörliga kostnaderna. En stor del av
produktionen har skett på lager.
Skr
1976/77:152 9
Statsföretagsgruppens
försäljning till kunder i utlandet under 1976 uppgick till 5 139 Mkr. (4 057 Mkr.)
varav 4 753 Mkr., 93 %, till kunder i Europa, 226 Mkr., 4 %, till kunder i
Nordamerika samt 160 Mkr., 3 %, till kunder i övriga världen.
Försäljningsökningen till kunder i utlandet med 1 082 Mkr., 27 %, hänför sig
främst till Uddevallavarvet 423 Mkr., LKAB 253 Mkr., ÄSSI 202 Mkr. och Svenska
Tobaks ÄB 103 Mkr.
Resultat
Den
svaga konjunkturen med den press på försäljningsvolymer och priser denna
innebär för bas- och verkstadsindustrierna har starkt slagit igenom i Statsföretagsgruppens
resultat. Till detta bidrar också vissa strukturella problem och ett försämrat
kostnadsläge i förhållande till internationella konkurrenter.
Väsentligt
är här den internationella utvecklingen när det gäller frakter och teknologi.
Den kostnadsfördel som närheten till de stora avnämarna i Europa tidigare
inneburit har kraftigt minskat. Likaså avtar det försprång svensk basindustri
haft på den kvalitativa sidan.
Statsföretagsgruppens
resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 392 Mkr. (321 Mkr.).
Lagerstödet för 1976 är då inkluderat med 213 Mkr. Därav hänför sig 40 Mkr.
till ASSl, 82 Mkr. till LKAB, 71 Mkr. till NJA och 14 Mkr. till Uddcomb.
Konjunkturutvecklingen
innebar för NJA så svåra påfrestningar all företagets fortlevnad hotades. Som
en följd härav beslöt regeringen framlägga en proposition (1976/77: 57) om
kapitaltillskott till NJA, vilken bifölls av riksdagen i mars 1977.
Propositionen har beaktats i bokslutet för 1976. I resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter för 1976 ingår som extraordinär intäkt ett
tillskott från staten med 1 800 Mkr. avsett för finansiell rekonstruktion av
bolaget (se sid. 14 not 2). Genom den redovisningsmässiga behandlingen har
Statsföretagsgruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader på-437
Mkr. (353 Mkr.) inte påverkats av rekonstruktionstillskottet.
NJAs
resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgår till 133 Mkr ( 177 Mkr.)
men den finansiella rekonstruktionens resultatförbättrande effekt är då 1 055 Mkr.
LKÄBs
resultat före bokslutsdisposilioner och skatter utgör 27 Mkr. Försämringen från
314 Mkr. år 1975 med 287 Mkr. får genom sin storlek avsevärd inverkan på
gruppens samlade resultat.
Även
ASSIs resultatförsämring är betydande. Resultatet före boksluts-dispositioner
och skatter uppgår till 45 Mkr. mot 73 Mkr. 1975, dvs. en försämring med 118 Mkr.
Svenska
Tobaks ÄB uppvisar en resultatförbättring på 24 Mkr. (236 Mkr. 1976 mot 212 Mkr.
1975).
Bland
övriga företag med positiva resultat före bokslutsdispositioner och skatter
märks Kabi 14 Mkr. (23 Mkr.), Kalmar Verkstad 22 Mkr.
Skr
1976/77:152 10
Försäljning
1972
1973
1974
1975
1976
ASSl
662
945
1 665
1238
1 501
Berol
Kemi
247
476
416
474
Kabi
247
286
305
377
448
LKAB
1 304
1480
2 042
1 846
2 059
NJA
465
655
994
968
872
Rockwool
101'
455
SARA
362
375
423
481
549
Svenska
Tobaks AB
483
481
629
811
927
Uddevallavarvet
341
405
566
410
833
Övriga
bolag
577
732
963
1 275
1629
Summa
4 441
5 606
8 063
7 923
9 747
'Avser
1/1031/12.
(12
Mkr.), Kariskronavarvet 24 Mkr. (28 Mkr.), Rockwool 32 Mkr. (9 Mkr., avser okt.dec.
1975), SMT-Pullmax 20 Mkr. (15 Mkr.) och Uddevallavarvet 79 Mkr. (28 Mkr.).
Bland
företag med negativa resultat före bokslutsdispositioner och skatter märks
utöver ÄSSI, Berol Kemi 46 Mkr. (16 Mkr.), EssBo, Svenska Bomaterial ÄB -19 Mkr.
(-23 Mkr.), Sonab -46 Mkr. (-38 Mkr.) och Uddcomb -34 Mkr. (-29 Mkr.).
I
syfte alt påverka gmppens mer konjunkturellt betonade resultatutveckling
genomförs besparings- och idéutvecklingsprogram inom flertalet företag. För
att förbättra gruppens strukturella situation har också en intensifiering av
struktureringsåtgärderna skett i anslutning till pågående utvecklingsarbete
med strategisk planering och utvecklings ramar.
Investeringar,
företagsförvärv och lagerutveckling
Investeringsbehovet
i framför allt basindustriföretagen har medfört en fortsatt omfattande
investeringsverksamhet inom gruppen. Anläggnings-investeringarna uppgick 1976
till 1 840 Mkr. (1 537 Mkr.). Rörelsekapitalet, exklusive fordran på staten i
anledning av finansiell rekonstruktion av NJA, ökade med 830 Mkr. (636 Mkr.),
vilket i stort sett innebär en anslutning till omsättningsutvecklingen.
En
stor del av investeringarna under året bestod i fullföljandet av lidigare
fattade beslut. LKABs investeringar som under året uppgått till 578 Mkr.
omfattar bl. a. arbeten på den nya 775 metersnivån i Kirunagruvan, 93 Mkr.,
utvidgning av kajanläggning, mekanisering av lager och uppbyggnad av siktslation
i Narvik med 157 Mkr., ombyggnad av sovrings- och finkrossverk i Kiruna, 66 Mkr.,
samt om- och utbyggnad av kulsinterverk i Svappavaara 47 Mkr.
I
NJA har Koksverk 75 dragit 86 Mkr. och det fortsatta arbetet inom Stålverk 80-projektets
ram, 175 Mkr. Bland övriga insatser märks investeringar i sinterverk och
Stålverk 75. Totalt har under året 335 Mkr. investerats inom NJA.
Skr
1976/77:152 11
Utöver LKAB och NJA tillhör ASSl med investeringar på 286 Mkr.,
Berol Kemi med 125 Mkr. och
Uddevallavarvet med 225 Mkr. gruppens större investerare. I ÄSSI är det bl. a.
färdigställandet av spånskive-fabriken i Laxå och det nya sågverket i Valåsen
som dragit större belopp. Berol Kemis investeringar syftar framför allt till
ökad produktionskapacitet för vissa specialprodukter men omfattar även färdigställandet
av anläggningar för etylenaminer och förprojektering av 0X0-anläggningen.
Beslut har fatlats att genomföra detta projekt, vilket är kostnadsberäknat till
700 Mkr. och som innebär en uppbyggnad av en anläggning för tillverkning av OXO-alkoholer
i Stenungsund.
Investeringarna
i Uddevallavarvet gäller det snart avslutade projekt 73 (bl. a. innefattande
docka och verkstäder) vilket innebär en modernisering av varvet och en ökning
av kapaciteten för byggande av fartyg upp till ca 600 000 dwt.
Statsföretag
ÄBs förvärv och avyttring av företag och större aktieposter redovisas under
avsnittet "Moderbolaget" nedan.
Bland
dotterbolagsförvärv märks ASSIs inköp av Dansk Kraftemballage A/S per den 1
december 1976 och förvärvet av resterande aktiepost i Wellkarton ÄG i Schweiz
per den 1 januari 1976 (tidigare ägde ÄSSI 45 %). Den 1 januari 1976 övertog Stigtex
ÄB från Gustaf Werner ÄB i Göteborg rörelsen vid AB Kamgarn i Borås. Detta
skedde efter en överenskommelse med Överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar (ÖEF).
1 april 1976 övertog SÄRA Carolls Restaurants Sweden ÄB. Dess fem enheter har
införlivats i SARAs hamburgerkedja CLOCK. Per den 1 januari 1977 tillkom
ytterligare fem enheter, tidigare drivna av ÄB Sohlberg & Lithell under namnet
Floyds. I juni 1976 träffade Nyckelhus AB avtal om förvärv av samtliga aktier
i AB Wallit. Bolaget ingår i Statsföretagsgruppen från den 1 januari 1977.
Per
1 juli 1976 övertog Statens Vatlenfallsverk 50 % av LKABs aktier i Svenska
Petroleum AB. Företaget är därmed hälftenägt av LKAB och Vattenfall.
Ett
väsentligt inslag i det gångna årets konjunkturutveckling är att
Resultat
1972
1973
1974
1975
1976
ASSl
-24
111
479
71
- 46
Berol
Kemi
6
110
16
- 46
Kabi
20
19
25
31
13
LKAB
252
216
370
322
22
NJA
-36
34
- 24
-172
-713
Rockwool
9'
35
SARA
-27
- 19
1
3
1
Svenska
Tobaks AB
137
119
149
204
227
Uddevallavarvet
16
50
39
29
85
Övriga
bolag
-85
-123
-106
-160
- 15
Summa
253
413
1043
353
-437
Avser
1/1031/12.
Skr 1976/77:152 12
den
tidigare starka lageruppbyggnaden av främst sysselsättningsskäl har fortsatt om
än i svagare tempo. Vid årets utgång uppgick gruppens varulager till 4 201 Mkr.
att jämföras med 3 780 Mkr. 1975. Ökningen var alltså 421 Mkr. Största lagren
återfinns hos basindustriföretagen ASSl 846 Mkr., LKAB 947 Mkr. och NJA 607 Mkr.
LKÄBs malmlager uppgick vid årets slut till 13 Mton.
Stålverk
80
1974
fattades beslut om att NJA skulle bygga ett exporlinriktat slål-ämnesverk
Stålverk 80. Kapaciteten för den ämnesproducerande enheten beräknades lill 4 Mton/år.
Stålämnena skulle i första hand levereras till västeuropeiska företag.
Efter
riksdagsbeslut i juni 1976 modifierades planerna så att projekteringen inriktades
på en utbyggnad av ett metallurgiskt centrum i Luleå i första hand anpassat
till den svenska stålindustrin. Omorien-teringen innebar dels en volymminskning
från 4 Mton stålämnen till ca 2,5 Mton, dels att huvuddelen av ämnena skulle
avsättas till ett planerat varmbandvalsverk i Gävle.
Mot
bakgrund av under hösten 1976 föreliggande utredning och projekteringsresultat,
främst avseende projektets marknadsförutsättningar, beslöt dock NJAs styrelse i
oktober 1976 att rekommendera ett uppskjutande av projektet. Den 30 november
upplöstes projektorganisationen och ansvaret överfördes lill NJAs
linjeenheter. Kostnaderna för projektet uppgick 1976-12-31 till 310 Mkr., varav
271 Mkr. balanserats som pågående nyanläggningar och resterande belopp kostnadsförls.
Avveckling av personalstyrka och ingångna avtal m. m. beräknas vara avslutat
under 1977. Koslnaderna härför beräknas uppgå till 104 Mkr. exklusive ett
preliminärt ingånget avtal med Luleå kommun.
För
att Luleå kommun skall få huvuddelen av sina kostnader för hamnar m. m. täckta,
har NJA träffat en preliminär överenskommelse om vissa förvärv för 130 Mkr. NJA
ersätter dock inte de kostnader som kommunen har haft för att iordningställa
råmaterialhamnen och de väg- och VÄ-anläggningar som ansluter till
industriområdet. Kostnaderna härför uppgår till ca 43 Mkr.
Stålverk
80-projektet har finansierats genom att staten tecknat aktier i Statsföretag
för sammanlagt 350 Mkr. Statsförelag har i sin tur tecknat aktier i NJA med
samma belopp. Projektet har därutöver gottgjorts ränteintäkter på det likvida
överskottet med 38 Mkr., vartill kommer beräknade ränteintäkter för 1977 med 5 Mkr.
För
att täcka NJAs uppskattade kostnader för Stålverk 80-projektet om 544 Mkr.
fordras alltså ett tillskott på ca 151 Mkr. utöver de medel som tillförts.
Hittillsvarande kostnader för Stålverk 80 har till väsentliga delar upptagits
som tillgång i NJAs balansräkning. En mer långsiktig förskjutning av projektet
aktualiserar en nedskrivning av till-
Skr 1976/77:152 13
Investeringar
1972
1973
1974
1975
1976
ASSl
116
40
203
208
286
Berol
Kemi
6
20
97
125
Kabi
32
25
15
20
65
LKAB
308
339
290
364
578
NJA
255
339
321
439
335
Rockwool
5
22
Svenska
Tobaks AB
10
13
23
21
30
Uddevallavar-.
,-et
25
16
105
193
225
Övriga
bolag
185
78
121
190
174
Summa
931
856
1098
1537
1840
gångarna. Härvid avvaktas dock riksdagens beslut om
projektet. Några reserveringar för nedskrivningsbehov i detta avseende har följdaklligen
ej gjorts i nu framlagda bokslut för NJA, Statsföretag ÄB och
Stats-företagsgruppen. Se även not 18 sid. 26.
Finansiering och soliditet
Trots Statsförelagsgruppens otillräckliga resultat, som ej
medgivit någon självfinansiering under året, har finansieringen kunnat
genomföras på ett tillfredsställande sätt. Detta som en följd av den nyemission
som tillfört Statsföretag ÄB 1 500 Mkr. och det tillskott på 1 800 Mkr. som slaten
lämnal för finansiell rekonstruktion av NJA.
Dessa kapitaltillskott har mer än väl uppvägt de negativa
effekter som den otillräckliga avkastningen i kombination med en hög investeringslakt
medfört på soliditeten. Denna har under året stigit från 26 % till 35 %.
Den långfristiga upplåningen, som till hälften skett
utomlands, har överstigit 2 000 Mkr. Likviditeten har härigenom ytterligare
stärkts. Tillgången på likvida medel bedöms tillräcklig för att klara de
påfrestningar som väntas uppstå under 1977. Upplåningen hänför sig främst till
Statsföretag AB 724 Mkr., Uddevallavarvet 748 Mkr. och ÄSSI 323 Mkr.
Reducering av de långfristiga skulderna har ägt rum med ca
1 000 Mkr. under 1976 på grund av dels amorteringar, dels den finansiella
rekonstruktionen av NJA.
UtveckUng av former för strategisk ledning
Statsförelagsgruppens utpräglade konglomeratkaraktär
medför speciella styrproblem. Det produktionsmässiga samband som vanligtvis
finns mellan företag i en koncern saknas i stor utsträckning i Slatsföretagsgruppen.
Ansvaret för den operativa verksamheten ligger hos
dotterbolagen. Dessa leds av självständiga styrelser som handlar under eget
ansvar.
Den mer långsiktiga ledningen och utvecklingen av gruppen
samman-
Skr 1976/77:152 14
taget
måste därför formas lill en strategisk dialog mellan Slatsförelag och dess
dotterbolag. Principer och regelsystem för denna dialog har nu utvecklats.
Tillsammans
med dotterbolagen formuleras mål och utvecklingsramar, som skall ligga till
grund för dotterbolagens strategiska planering, flerårsbudgetering och
verksamhetsplanering.
Denna
utveckling av ledningssystemet bedöms få stor betydelse för Statsförelagsgruppens
framlida verksamhet.
Utsikter
för 1977
Konjunkturutvecklingen
för Statsförelagsgruppens basindustriföretag är fortsatt mycket svag under
början av 1977, något som i allt väsentligt präglar gruppens ekonomiska
utveckling. Fördröjningen av den väntade konjunkturuppgången har nu gått så
långt att en konjunkturförbättring endast marginellt torde kunna påverka
fakturering och resultat under 1977 för gruppens basinduslriföretag. För många
övriga företag ter sig emellertid utsikterna för 1977 ljusare och då framför
allt för Kabi, Kalmar Verkstad, Liber Grafiska, Nyckelhus, Rockwool, SARA och
Svenska Tobaks ÄB. Sammantaget bedöms för 1977 Stats-företagsgruppens
fakturering öka med drygt 10 % jämfört med 1976, men resultatet av gruppens
verksamhet väntas dock bli väsentligt sämre än 1976.
Investeringsutbetalningarna
beräknas 1977 bli något lägre än 1976, men kommer fortfarande att ligga på en
hög nivå och överstiga gruppens kalkylmässiga avskrivningar. En viss
ytterligare lagerökning planeras.
Enligt
gruppens långtidsbudget bedöms soliditeten gradvis sjunka under kommande år.
Trots nyemission om 1 500 Mkr. och rekonstruktionstillskott för NJA om 1 800 Mkr.
under 1976 beräknas gruppens soliditet till ca 30 % vid utgången av 1977.
Nedgången i Statsföretagsgruppens soliditet är därmed kraftigare än förutsett.
Detta förklaras dels av Stalsföretagsgmppens lönsamhetsutveckling, dels av den
starka förankringen i basindustrin och det därmed följande stora investe-
Varulager
1972
1973
1974
1975
1976
ASSl
246
250
428
681
846
Berol
Kemi
88
108
120
Kabi
74
79
103
117
129
Karlskronavarvet
65
88
93
171
173
LKAB
256
236
277
734
947
NJA
210
302
425
721
607
Svenska
Tobaks AB
247
265
339
367
412
Uddcomb
39
48
107
111
164
Uddevallavarvet
195
250
266
485
366
övriga
bolag
125
183
235
285
437
Summa
1457
1701
2 361
3 780
4 201
Skr 1976/77:152 15
ringsbehovet.
Möjligheten att fortsätta att investera i samma omfattning som hittills är
emellertid beroende av gruppens förmåga att förränta kapitalet så att en
acceptabel soliditet bibehålls även med det stigande finansieringsbehov som
uppkommer på grund av penningvärdeförsämringen. Della är inte minst viktigt
för gruppens såväl inhemska som utländska upplåning, som ställer krav på en
sund finansiell utveckling för ett gott kreditvärde.
Mot
ovanstående bakgrund synes någon utdelning till staten för 1977 ej kunna
föreslås.
I
ovanstående prognos har inte beaktats eventuellt beslut i riksdagen avseende
projekt Stålverk 80 och effekterna härav på resultat och soliditet för
Statsföretagsgruppen (jämför not 18 sid. 26). Hänsyn har inte heller tagits
till eventuell påverkan på gruppen av beslut rörande den svenska
varvsindustrin.
Moderbolaget
Enligt
riksdagens beslut övertog Statsföretag ÄB den 1 juli 1976 Svenska Utvecklings ÄB
(SU) från Industridepartementet. I samband härmed överfördes ÄB Carbox som helägt
dotterbolag till Statsföretag ÄB. Den 1 januari 1976 överläts ÄB Oljetransit
till staten och Linson Instrument ÄB till ÄB Kabi. Statsförelag ÄB har av Gränges
AB förvärvat resterande del av aktierna i LKAB (4 %).
Under
april 1976 beslutade riksdagen om en nyemission i Statsföretag ÄB med 1 500 Mkr.,
varav aktiekapitalet höjdes med 1 125 Mkr. och reservfonden med 375 Mkr. För
fortsatt projektering av Stålverk 80 anslog i juni 1976 riksdagen 175 Mkr. till
aktieteckning i Statsföretag AB. Beloppet har ej medtagits i redovisningen för
1976.
Den
finansiella rekonstruktionen av NJA enligt propositionen 1976/ 77: 57 har
beaktats i bokslutet för 1976. Av rekonstruktionssumman 1 800 Mkr. avräknas
direkt mellan staten och NJA eftergift av lån inklusive ränta med totalt 499 Mkr.
Resterande belopp 1 301 Mkr. tillförs NJA via Statsföretag ÄB. Se även not 2
sid. 22.
Som
ett led i gruppens kapitalanskaffning genomförde Statsföretag AB under 1976 en
upplåning på 724 Mkr. Häri ingick bl. a. ett femtonårigt obligationslån på 80
miljoner Sfr., ett femtonårigt s. k. private placement på 75 miljoner Hfl. och
två femtonåriga svenska obligationslån på vardera 100 Mkr.
Under
året har Statsföretag ÄB medverkat till dotterbolagens finansiering genom en
nyemission på 32 Mkr. i SMT-Pullmax AB och genom lån och borgen. Den
långfristiga utlåningen till dotterbolagen har ökat med 766 Mkr. Nya
borgensåtaganden, som främst avser mottagna förskott, har ingåtts för
dotterbolagen för ca 100 Mkr. I avvaktan på statens bidrag till NJA på 1 800 Mkr.,
som utbetalas under första halvåret 1977, har Slatsförelag genom kortfristiga
lån i stor utsträckning svarat
Skr
1976/77:152 16
för finansieringen av NJA. Vid årets slut uppgick dess
kortfristiga lån till 850 Mkr.
Rockwool ÄBs aktiekapital har höjts med 13 Mkr. till 25 Mkr.
genom fondemission.
Nedskrivning av aktier har i Statsförelag AB ägt rum
avseende ÄB Carbox med 5 Mkr., avseende EssBo, Svenska Bomaterial ÄB med 10 Mkr.
samt avseende Gränges Offshore ÄB med 12,5 Mkr. eller med totalt 27,5 Mkr.
Nedskrivningen har skett mot aktiereserv som därefter utgör 25 Mkr.
Utbetalda löner och arvoden samt medelantal anställda
redovisas under Personal sid. 27. För moderbolagets brandförsökringsvärden, se
not 14 sid. 37.
I enlighet med beslut i riksdagen har avsatts 20 Mkr. för
finansiering av Norrlandsfondens verksamhet.
Moderbolagets ställning och resultat framgår av
moderbolagets bokslut sid. 3138.
Koncernens bokslut redovisas på sid.1726.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsföretagsgruppens resultaträkning (Mkr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
(Not I)
1976
1975
Rörelsens
intäkter
Fakturerad
försäljning (not 3)
9 747,3
7 923,4
Övriga
rörelseintäkter
60,9
9 808,2
7 923,4
Rörelsens
kostnader
Tillverknings-
försäljnings- och
administrationskostnader
-9 577,2
-6 889,0
Rörelseresultat
före avskrivningar
231,0
1 034,4
A vskrivningar
enligt plan
Goodwill
- 35,1
Pågående
nyanläggningar
Maskiner
och inventarier
-400,1
-
523,0
Byggnader
-147,8
Mark och
övrig fast egendom
- 6,1
Övrigt
- 2,1
- 591,2
-
523,0
Rörelseresultat
efter avskrivningar
- 360,2
511,4
Lagerstöd
212,5
-----
Finansiella
intäkter
Utdelning
på aktier
5,1
4,7
Ränteintäkter
211,7
170,8
övrigt
33,4
250,2
21,0
196,5
Finansiella
kostnader
Räntekostnader
-485,6
-311,2
övrigt
- 53,4
- 539,0
- 44,0
-
355,2
Resultat
efter finansiella intäkter
ocb
kostnader
- 436,5
352,7
E.xtraordinära
intäkter
Tillskott
från staten avseende
Norrbottens
Järnverk AB (not 2)
1 800,0
Övr
extraordinära intäkter (not 4)
22,6
1 822,6
15,3
15,3
-208,5 -745,0
994,3
- 47,0 391,8
-171,2
47,0 321,0
-
40,8 -
Extraordinära kostnader Extraordinära kostnader Norrbottens
Järnverk AB (not 2) Avsättning till rekonstruktionsreserv Norrbottens Järnverk
AB (not 2) Övriga extraordinära kostnader (not 5)
Resultat före boksiutsdisposiioner och skatter
46,3
5,5
-145,8
15,6
32,3
15,0
- 1,6
15,2
2,7
18,0
4,8
42,8
-
49,8
10,8 -
268,0
342,0
53,0
-
148,0
_
166,1
194,0
113,1
0,6
7,2
194,6
105,9
Bokslutsdispositioner Förändring av lagerreserver Diff
mellan avskrivningar enligt plan och bokföringsmässiga avskrivningar
Av inv fonder ianspråktagna medel Avsättning till inv.
fonder Förändring av särskilda inv fonder Förändring av arbetsmiljöfonder
Övrigt Resultat före skatter
Skatter (not 6) Resultat efter skatter
Minoritetsandelar i årets resultat Nettovinst (förlust)
Noterna utgör en del av resultaträkningen. 2 Riksdagen
1976/77.1 saml. Nr 152
Skr
1976/77:152 18
Statsföretagsgruppens balansräkning (Mkr.)
(Not 1)
Tillgångar
-
1976
1975
Omsättningstillgångar
Kassa
och bank (not 18)
845,6
933,8
Kortfristiga
placeringar
1 120,4
497,6
Växelfordringar
160,9
187,6
Kundfordringar
1 499,0
1 329,1
Förutbetalda
kostnader och
upplupna
intäkter
91,8
1
Skattefordringar
26,7
\ 226,8
Övriga
fordringar (not 7)
1 592,0
1
Varulager
(not 8)
4 200,6
3 780,3
Förskott
till leverantörer
9,3
9 546,3
20,9
6 976,1
Spärrade
medel hos Sveriges
Riksbank
För
investeringsfonder
40,4
42,4
För
särskilda inv fonder
17,1
45,9
För
arbetsmiljöfonder
37,8
95,3
58,0
146,3
Anläggningstillgångar
Aktier
och andelar
128,2
131,3
Obligationer
och andra värdepapper
10,6
10,7
Övriga
fordringar
1 036,5
773,4
Patent
mm
14,0
15,2
Goodwill
(not 9)
56,6
56,8
Pågående
nyanläggningar (not 18)
1 363,3
1 256,2
Maskiner
och inventarier (not 10)
3 644,2
3 053,7
Fartygsandelar
19,3
Byggnader
(not 11)
2 069,4
1 834,6
Mark och övrig fast egendom (not 12)
318,5
8 660,6
277,5
7 409,4
Summa
tillgångar
18
302,2
14
531,8
Ställda
panter m m
Fastighetsinteckningar
2 047,3
Företagsinteckningar
1 113,1
3 889,9
Övrigt
1 347,7
4 508,1
J
3 889,9
Noterna
utgör en del av balansräkningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skulder
och eget kapital
1976
1975
Kortfristiga
skulder
Växelskulder
7,7
10,2
Lcverantörsskulder
1 159,3
983,4
Bankskulder
945,3
798,7
Skatteskulder
78,6
70,1
Upplupna kostnader och
förut-
betalda intäkter
520,2
11 514,3
Övriga
skulder
1 161,1
Förskott
från kunder
719,1
4 591,3
786,1
4 162,8
Långfristiga
skulder
Revers-
och inteckningslån (not 13)
3 691,6
3 073,0
Obligationslån
(not 14)
1 632,4
1 189,9
Övriga
långfristiga skulder
314,1
485,6
Avsatt
till pensioner PRI
305,9
260,6
Avsatt
till pensioner, övriga
124,1
6 068,1
111,4
5 120,5
Obeskattade
reserver
Lagerreserver
967,8
932,9
Ackumulerade
avskrivningar utöver
plan
1 169,0
1 141,1
I n vesteringsfonder
115,6
122,0
Särskilda
investeringsfonder
27,5
49,6
Arbetsmiljöfonder
34,2
66,0
Lagerinvesteringskonton
__
1,5
Nyanskaffningsfonder
7,1
3,7
Övrigt
0,9
2 322,1
0,2
2 317,0
Värdereglering
för investeringar i
aktier
och andelar (not 1)
177,1
Beskattade
reserver (not 15)
805,0
Minoritetsintressen
i eget kapital
(not 16)
13,7
76,8
Eget kapital (not 17, 18)
Bundet eget kapital Aktiekapital 2 775 000 aktier å
nom 1
000 kr
2 775,0
I 650,0
Reservfonder
1 388,0
811,1
Skuldregleringsfonder
41,0
35,5
Koncernreserv
88,9
Fritt
eget kapital
Balanserade
vinstmedel
14,5
286,9
Arets
nettovinst (förlust)
194,6
4 502,0
-105,9
2 677,6
Summa
skulder ocb eget kapital
18 302,2
14
531,8
Ansvarsförbindelser
Villkoriig
skuld till svenska staten
110,8
64,7
Diskonterade
växlar
2,3
__
Borgens-
och övriga ansvarsför-
bindelser
789,4
902,5
679,5
744,2
Noterna utgör en del av balansräkningen.
Skr
1976/77:152 20
Statsföretagsgruppens finansieringsanalys (Mkr.)
(Not 19)
Tillförda
medel
1973
1974
1975
1976
Internt
tillförda medel
Årets
nettovinst (förlust)
137
75
-106
195
Avskrivningar
enligt plan
417
463
523
591
Bokslutsdispositioner
144
752
268
50
Realisationsvinst/förlust
sålda
anläggningstillgångar
- 22
- 57
- 7
- 19
Uttag/insättning,
spärrkonton
- 10
- 59
- 62
51
Nedskrivning
av anläggningstillgångar
etc
198
Rekonstruktionsreserv
Norrbottens
Järnverk
AB (not 2)
745
Avgår:
Tillskott
från staten avseende Norr-
bottens
Järnverk AB (not 2)
-1 800
Utdelning
till staten
- 22
- 36
Utdelning
till minoritetsägare
- 3
- 3
- 4
3
Summa
internt tillförda medel
663
1 149
576
8
Externt
tillförda medel
Försäljning
av anläggningstillgångar
36
82
72
46
Minskning
av långfristiga fordringar
69
9
Ökning
av långfristiga skulder
209
761
1457
962
Nyemission
175
175
1 500
Tillskott
från staten avseende Norr-
bottens
Järnverk AB (not 2)
1 800
Summa
externt tillförda medel
245
1 087
1 713
4 308
Summa
tillförda medel
908
2 236
2 289
4 316
Använda
medel
Investeringar
i anläggningar
856
1098
1537
1840
Investeringar
i aktier och andelar
49
3
52
12
ökning
av långfristiga fordringar
32
263
Förändring
av koncernsamman-
sättning
m m
- 46
473
64
59
Summa
använda medel
891
1574
1653
2174
Förändring av rörelsekapitalet 17 662 636 2 142
243
660
1420
420
-165
398
146
1 615
- 66
-833
-946
- 428
5
437
16
535
Specifikation av förändring av rörelsekapitalet Förändring
av varulager Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga
skulder Förändring av likvida medel
Summa förändring av rörelsekapitalet 17 662 636 2142
Skr
1976/77:152 21
Statsföretagsgruppensbokslutskomnientarer
Not
1. Redovisningsprinciper
Allmänt
1
Stalsföretagsgmppens bokslut ingår moderbolaget Statsföretag AB och
samtliga bolag i vilka Statsföretag AB vid årsskiftet direkt eller indirekt
ägde mer än 50 % av aktiekapitalet respektive andelskapitalet eller i övrigt
koncernförhållande förelåg.
I de fall
minoritetsintressen förekommer har på balansräkningen minoritetens andel av
eget kapital avdragits och redovisas i separat post. På resultaträkningen har
minoritetens andel av resultat efter skatter av-dragits i separat post.
Koncernredovisningen
är upprättad enligt förvärvsmetoden.
Avskrivning
på redovisade övervärden respektive undervärden har skett med 10 % per år
avseende goodwill, "negativ" goodwill samt maskiner och inventarier
och med 4 % avseende byggnader och markanläggningar. Beträffande mark har
ingen avskrivning gjorts.
Kvarstående
goodwill respektive "negativ" goodwill har nettoredovi-sats på
balansräkningens tillgångssida under rubriken "Goodwill".
Omvärderingar
av bokfört värde avseende dotterbolagsaktier som gjorts efter respektive
förvärvstillfälle redovisas i separat post "Koncernreserv" under
rubriken "Bundet eget kapital".
Tillämpningen
av förvärvsmetoden bar ändrats jämfört med föregående år. 1975 års värden har
ej korrigerats, vilket bör beaktas vid jämförelse av berörda balansposter.
Värdering
av varulager
Varulagret
i respektive dotterbolag bar värderats till det lägsta av anskaffningsvärdet
efter avdrag för inkurans, eller verkliga värdet.
Utnyttjade
skattemässigt tillåtna lagerreserver redovisas på balansräkningens skuldsida
under rubriken "Obeskattade reserver".
Avskrivningar
I
resultaträkningen respektive balansräkningen tillämpas två begrepp, nämligen:
Avskrivningar enligt plan,
vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på bedömda
ekonomiska livslängder. För närvarande avskrives byggnader och markanläggningar
med skattemässigt tillåten avskrivning (exkl. primäravdrag), maskiner 510 %, inventarier
1520 %, transportmedel 20 %.
Bokföringsmässiga avskrivningar,
vilka överensstämmer med skattemässigt utnyttjade avskrivningar.
Skr 1976/77:152 22
Under
rubriken "Stalsföretagsgmppens resultat kompletterande uppgifter"
sid. 18 anges:
Kalkylmässiga
avskrivningar, vilka beräknas på balansdagens åter-
anskaffningskostnad och korrigeras för teknisk utveckling.
Fordringar
och skulder i utländsk valuta
Utländska
dotterbolags bokslut har omräknats till svensk valuta enligt följande
principer:
Resultaträkning: Genomsnittskurs
under året. För samtliga poster utom avskrivningar, för vilka respektive
anläggnings anskaffningskurs använts.
Balansräkning: För omsättningstillgångar
respektive kortfristiga skulder balansdagens kurs. För anläggningstillgångar
kurs vid anskaffningstillfället. För långfristiga skulder, eget kapital (exkl.
årets resultat) kurs vid tidpunkten för deras uppkomst.
I
bolag vars utlandsverksamhet är av obetydlig omfattning i förhål
lande till totala verksamheten har balansdagskursen använts genom
gående med undantag för förvärvsvärdeberäkningar då anskaffnings
kurs tillämpats.
Beträffande
övriga fordringar och skulder i utländsk valuta har en försiktig värdering
tillämpats, vilken innebär, att om fordringar minskar i värde, eller skulder
ökar i värde beroende på växelkursförändringar, skall omvärdering till
balansdagskurs alltid ske.
Under
året förvärvade/avyttrade bolag
I gmppens
resultaträkning har under året förvärvade bolag inkluderats med värden
avseende tiden från förvärvet. Under året avyttrade bolag har exkluderats fr.
o. m. 1.1.
Övrigt
Älla belopp redovisas i miljoner kronor där ej annat anges.
Not
2. Tillskott från staten avseende Norrbottens Järnverk AB
Enligt
regeringens proposition 1976/77: 57 angående kapitahillskott till Norrbottens
Järnverk ÄB som antagits av riksdagen 1977-03-16, har medel för rekonstmktion
ställts till förfogande enligt nedan:
1.
Statliga lån till Norrbottens
Järnverk AB eftergives 488 Dessutom eftergives vissa upplupna räntor
avseende dessa lån 11
2.
Tillskott till Statsföretag AB
för täckande av förluster i Norrbottens Järnverk AB 701
3.
övrigt tillskott till Statsföretag
AB för att förbättra Norrbottens Järnverk ABs soliditet 600
Totalt 1 800
Skr
1976/77:152 23
I Statsföretagsgruppens bokslut redovisas dessa medel på
följande sätt: i resultaträkningen:
Extraordinära intäkter
Tillskott från staten avseende förlust 1976 efter
finansiella
intäkter och kostnader i Norrbottens Järnverk AB 713
Tillskott från staten avseende extraordinär utrangering
och
nedskrivning av anläggningstillgångar i Norrbottens
Järnverk AB 172
Tillskott från staten för täckande av:
Balanserad föriust
i Norrbottens Järnverk AB 1976-01-01 128
Skatt för 1976
i Norrbottens Järnverk AB 5
Övriga
extraordinära kostnader i Norrbottens Järnverk AB 37 Tillskott från staten för avsättning till beskattad rekonstruktionsreserv
i Norrbottens Järnverk AB
745
Totalt 1 800
Extraordinära kostnader
Avsättning till rekonstruktionsreserv i Norrbottens
Järnverk AB 745
i balansräkningen:
Tillgångar
Kortfristig fordran på staten 1 800
Skulder och eget kapital
Beskattad rekonstruktionsreserv i Norrbottens Järnverk AB 745
Resultatförbättring 1 055
1 800
Ovanstående behandling av tillskott från staten kombinerad
med Norr-botlens Järnverk ABs eget bokslut ger följande nettoeffekt på Statsförelagsgruppens
resultaträkning:
Tillskott från staten 1 800
Avsättning till rekonstruktionsreserv 1 Norrbottens
Järnverk AB 745
I Norrbottens Järnverk AB redovisade kostnader 927
128
Den sålunda uppkomna "nettovinsten" föres över i
ny räkning och avses täcka balanserad förlust 1976-01-01 i Norrbottens Järnverk
ÄB (uppgående till samma belopp).
Not 3. Intern försäljning
Total fakturerad försäljning för Statsföretagsgruppen har
framkommit efter eliminering av följande försäljningsvärden mellan:
1976 1975
LKAB och
NJA
99,1
151,3
NJA till
Uddevallavarvet
22,1
25,8
Karlskronavarvet
till Uddevallavarvet
18,7
1,0
ASSl
till EssBo
9,1
6,2
Övriga
interna leveranser
39,3
34,0
Summa
188,3
218,3
Skr
1976/77:152 24
Not 4. Övriga extraordinära intäkter
1976 1975
Realisationsvinst, fastigheter 11,7 1
Realisationsvinst, maskiner och inventarier 1,1 I ..
.
Realisationsvinst, sålda varumärken 5,9 I '
Övrigt 3,9 J
Summa 22,6 15,3
Not 5. Övriga extraordinära kostnader
1976 1975
20,0
15,0
17,4
2,1
14,6
3,4
15,3
40,8
47,0
Bidrag till Norrlandsfonden
Stämpelkostnader
Bidrag till Petroswede, OPAB från LKAB
övrigt
Summa
Not 6. Skatter
Den metod för kommunal beskattning av koncernbidrag som
hittills tillämpats inom Statsföretagsgmppen är under skatterättslig utredning.
I avvaktan på slutligt ställningstagande har i Stalsföretagsgmppens koncernbokslut
gjorts reservering med 29 Mkr. för eventuellt tillkommande skatteskulder.
Not 7. övriga fordringar
Under denna rubrik inkluderas per 1976-12-31 fordran på
staten avseende tillskott för finansiell rekonstmktion av Norrbottens Järnverk
AB, 1 800 Mkr., minskat med de lån, 488 Mkr., staten efterger Norrbottens
Järnverk AB.
Not 8. Varulager
1976 1975
Bruttolager 4 337,4 3 940,9
Inkuransreserv 136,8 160,6
Värde enligt balansräkningens tillgängssida 4 200,6 3 780,3
Större lagerökningar redovisas bl a i ASSl med 166 Mkr.
samt LKAB med 213 Mkr.
Lagerreserv i procent av varulagervärdet 23,0 24,7
Not 9. Goodwill per 1976-12-31
Kvarstående goodwill hänföriig till övervärden vid
förvärv av dotterbolag 145,2
Kvarstående "negativ" goodwill hänföriig till
under
värden vid förvärv av dotterbolag 88,6
Redovisad goodwill enligt balansräkningens tillgångssida 56,6
Beträffande principer för redovisning och värdering av
goodwill hänvisas till Not 1 "Redovisningsprinciper", sid. 13.
Skr 1976/77:152 25
Not 10. Maskiner och inventarier
1976 1975
Anskaffningsvärde 6 361,8 5 359,5
Avgår
ackumulerade avskrivningar enligt plan 2
717,6 -2 305,8
Värde enligt balansräkningens tillgångssida 3 644,2 3
053,7
Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan 941,0 -
961,6
Bokfört nettovärde 2 703,2 2 092,1
Not 11. Byggnader
1976 1975
Anskaffningsvärde 3 810,1 3 418,8
Avgår ackumulerade avskrivningar enligt plan 1 749,8 1
585,1
Subtotal 2 060,3 1 833,7
Oavskrivet belopp avseende uppskrivningar 9,1 0,9
Värde enligt balansräkningens tillgångssida 2 069,4 1
834,6
Avgår ackumulerade avskrivningar utöver plan 214,8
165,5
Bokfört nettovärde 1 854,6 1 669,1
Taxeringsvärde 3 612,1 3 158,7
Brandförsäkringsvärde 4 180,1 3 887,0
Not
12. Mark och övrig fast egendom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anskaffningsvärde
Avgår
ackumulerade avskrivningar enligt plan
Subtotal
Oavskrivet
belopp avseende uppskrivningar
Värde enligt balansräkningens tillgångssida Avgår ackumulerade
avskrivningar utöver plan
Bokfört nettovärde Taxeringsvärde
1976 390,6
-
73,3
1975
354,5 - 77,0
317,3 1,2
277,5
318,5 - 6,0
277,5 - 13,5
312,5 228,9
264,0 192,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Not 13. Revers- ocb Intecknlngslån
Ökningen jämfört med 1975, 619 Mkr., hänför sig till ökad
upplåning i Statsföretag ÄB med 179 Mkr., ÄSSI med 253 Mkr., LKAB med 215 Mkr.
samt Uddevallavarvet med 389 Mkr. Minskning har skett i NJA med 481 Mkr. främst
beroende på omföring av från staten eftergivna lån (i samband med den
finansiella rekonstmktionen).
Not 14. Obligationslån
Ökningen hänför sig till två svenska obligationslån på
vardera 100 Mkr. samt ett lån på 80 milj. Sfr., ca 135 Mkr., i Statsföretag ÄB.
Av dotterbolagen har ÄSSI erhållit ett obligationslån på 75 Mkr. och LKAB ett
på 100 Mkr.
Skr
1976/77:152 26
Not 15. Beskattade reserver
Under denna mbrik förekommande reserver har avsatts i
resultaträkningen för 1976 beträffande NJA (rekonstmktionsreserv) med 745 Mkr.
samt Uddevallavarvet 45 Mkr. Därutöver finns en beskattad reserv i Svenska
Tobaks AB på 15 Mkr., vilken avsatts tidigare år.
Not 16. Minoritetsintressen i eget kapital
LKAB
Uddcomb
Övriga
dotterbolag
Minoritetsintressen
ingående i dotterbolag
1976
6,7 0,7 6,3
1975
61,7
6,7
0,7
7,7
Enligt
balansräkningen
13,7
76,8
Den stora minskningen i minoritetsintressen mellan åren
beror pä att under 1976 inlöstes resterande del av aktiema i LKAB från Gränges
AB.
Not 17. Eget kapital
Redovisat värde 1975-12-31 2 677,6
Nyemission under 1976 (varav till aktiekapital
1 125 Mkr och till reservfond 375 Mkr) 1 500,0
Förändring av värdet på eget kpital p g a ändrad
princip vid beräkning av förvärvsvärden m m 132,6
Utdelning till utomstående 2,8
Subtotal 4 307,4
Tillkommer årets resultat 194,6
Redovisat värde 1976-12-31 4 502,0
Not 18. Projekt Stålverk 80
Projekt Stålverk 80 ingår i bokslutet 1976-12-31 med
följande värden:
Omsättningstillgångar
Likvida medel m m 78,1
Anläggningstillgångar
Pågående nyanläggningar 271,2
Summa 349,3
Eget kapital
Aktiekapital 200,0
Reservfond 150,0
Balanserade vinstmedel 12,1
Årets förlust 12,8
Summa 349,3
Not 19. Finansieringsanalys
Finansieringsanalyserna för åren 19731975 har anpassats
till 1976 års utförande.
(Belopp i Tkr)
Statsföretag AB Löner
och ersättningar:
Styrelse och
verkställande direktör
Övriga
anställda Sociala kostnader
Totalt
Medelantal anställda:
Statsföretagsgruppen Löner och ersättningar:
Styrelse och
företagsledning
Övriga
anställda Sociala kostnader
Totalt
Medelantal anställda
1975
1976
758
562
6 760
4 652
2 969
1 717
10
487
6 931
56
50
35
523 2 569 921
1 2 123 169
1015 560
737 497
3 621 004 2 860 666
47 710 45 957
Medelantal anställda 1976 i Statsföretagsgruppen
Sverige, per kommun med mer än 20 anställda
Ale 107 Kramfors
261
Arboga
68
Kristianstad
706
Arvika
201
Kumla
43
Avesta
156
Köping
40
Bengtsfors
85
Landskrona
24
Borlänge
68
Laxå
340
Borås
249
Lidköping
47
Lindesberg
604
Danderyd
30
Linköping
110
Ekerö
103
Ljungby
329
Eskilstuna
112
Ljusdal
203
Eslöv
239
Ljusnarsberg
91
Ludvika
81
Falkenberg
48
Luleå
5117
Falun,
126
Lund
135
Finspång
42
Lysekil
379
Färgelanda
156
Malmö
1 169
Gällivare
2 361
Mariestad
44
Gävle
565
Mölndal
234
Göteborg
1446
Norrköping
162
Halmstad
38
Norrtälje
53
Haninge
27
Norsjö
138
Haparanda
111
Nyköping
32
Hylte
232
Nässjö
72
Härnösand
278
Hässleholm
279
Oskarshamn
39
Jönköping
191
Piteå
1456
Kalix
954
Skellefteå
523
Kalmar
673
Skinnskatteberg
542
Karlskoga
338
Skövde
754
Karlskrona
2 462
Smedjebacken
55
Karistad
108
Sollefteå
87
Katrineholm
57
Solna
255
Kiruna
5 128
Stenungsund
608
Stockholm
5 325
Vilhelmina
84
Strängnäs
225
Värnamo
53
Sundbyberg
48
Västervik
32
Sundsvall
180
Västerås
442
Svalöv
56
Växjö
152
Södertälje
67
Ystad
57
Tidaholm
24
Trollhättan
96
Åmål
58
Töreboda
112
Ange
50
Åtvidaberg
43
Uddevalla
3 518
Umeå
153
Örebro
1 266
Upplands
Väsby
28
Örnsköldsvik
290
Uppsala
169
Östersund
63
Östhammar
190
Varberg
76
Vaxholm
41
Övriga kommuner
224
Summa
medelantal anställda
i Sverige
44
893
Utomlands,
per land
Danmark
17
Schweiz
136
England
343
Västtyskland
121
Finland
260
USA
34
Frankrike
103
Österrike
17
Holland
952
övriga länder
16
Norge
818
Summa
medelantal anställda utomlands
2 817
Summa
medelantal anställda
i Statsföretagsgruppen
47 710
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skr
1976/77:152 29
Statsföretagsgruppens resultat kompletterande uppgifter
Redovisningen
för Statsföretagsgruppen följer gällande lag och god redovisningssed. Detta
innebär att redovisningen till sitt innehåll påverkas av ett sjunkande
penningvärde. Så har resultatet enligt traditionell redovisning exempelvis ej
belastats med kalkylmässiga avskrivningar eller reserveringar för framtida
högre kostnad vid återanskaffning av varor. Den reala utvecklingen kan således
skilja sig från den bild som framkommer genom den traditionella redovisningen.
Ett vedertaget angreppssätt för en inflationskorrigerad redovisning föreligger
dock ännu inte i svenska förelag.
Vidare,
då Statsföretagsgruppen bar sin tyngdpunkt i de konjunkturkänsliga
basindustrierna, medför de i tider av konjunkturbetingade prisfall gjorda
nedvärderingarna av varulagret till verkligt värde en kraftig försämring av
redovisat resultat.
För
att underlätta analys och tolkning av Statsföretagsgruppens resultat har
beräknats den inverkan som en otillräcklig reservering för ersättning av
förbrukade lager och slitna anläggningar har på resultatet. Värdena har införts
i nedanstående resultaträkning för Statsföretagsgruppen, i vilken även medtagits
beräknad konjunkturbelingad nedvärdering av varulagret.
Del
korrigerade resultatet för 1976 uppgår efter finansiella intäkter och kostnader
till 799 Mkr. Resultatet visar, i likhei med det korrigerade resultatet för
1975, således sämre resultat jämfört med den traditionella resultaträkningen.
Vid
bedömning av det korrigerade resultatet bör även beaktats att anläggningstillgångarna
i gruppen på grund av stigande återanskaff-ningspriser ökat i värde.
Belopp i Mkr. 1976 1975
9 747
7 923
9 516
-6 889
116
- 160
293
103
408
977
- 591 540
- 523
- 457
- 723
3
213 - 289
- 158
- 799
- 161
Fakturerad försäljning
Tillverknings-, försäljnings -och administrationskostnader
m m
Reservering för
framtida högre kostnader vid återanskaffning av varor'
Tillägg för
beräknad konjunkturbelingad nedvärdering av varulager"
Rörelseresultat före avskrivningar
Avskrivningar enligt plan
Kalkylmässiga avskrivningar utöver plan'
Rörelseresultat efter avskrivningar
Lagerstöd
Finansiella intäkter och kostnader
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader
' Reserveringen utgörs av prisförändringar på ingående
varulager lagervinst.
= Enligt bokföringslagen skall varulagret värderas till
det lägsta av anskaffningskostnaden och verkligt värde. Under lågkonjunktur,
exempelvis 1976, har försäljningspriserna på vissa av Statsföreagsgruppens
produkter fallit. Detta prisfall har föranlett en nedskrivning av vissa delar
av varulagret från anskaffningskostnad till verkligt värde. Då det är fråga om
ännu ej realiserade prisförluster, har nedskrivningen lett till att framtida
förluster belastar årets resultat, vilket tillägget åsyftas korrigera.
' Avskrivningar beräknade med utgångspunkt från
anläggningarnas åter-anskaffningskostnad på bokslutsdagen kalkylmässiga
avskrivningar utgör 1976 1 131 Mkr. (980 Mkr.). Vid beräkning av
kalkylmässiga avskrivningar har den tekniska utvecklingen beaktats.
Skr
1976/77:152 31
Moderbolagets resultaträkning (Mkr.)
(Not 1)
1976 1975
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finansiella intäkter och kostnader
187,8
-182,0 - 13,9 -
33,8 40,2
8,1
70,5 -109,6 - 8,6
121,5
22,2
-47,7
-
4,6
-54,0
-
-
21,8
15,7
-
-
0,3
- 0,3
Erhållna koncernbidrag och aktieägartillskott (not 2)
Erhållna utdelningar (not 3) Ränteintäkter (not 4) Räntekostnader (not 5)
Övriga finansiella poster (not 6) Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott
(not 7) Administrations- och projektkostnader
Avskrivningar enligt plan avseende maskiner och
inventarier
Resultat efter finansiella intäkter
och kostnader 39,2 26,0
Extraordinära intäkter och kostnader
Tillskott från staten avseende NJA
(not 8) 1 300,6
Ägartillskott till NJA (not 8) -1 300,6
Bidrag till Norrlandsfonden (not 9) - 20,0 -15,0
Stämpelkostnader - 17,4 - 2,1
Resultat före bokslutsdispositioner
och skatter 1,8 8,9
Bokslutsdisposilioner
Upp- och nedskrivning av aktier,
netto (not 10) 0,0 0,0
Resultatföreskatter 1,8 8,9
Skatter (not 11)
Nettovinst 1,8 8,9
Noterna utgör en del av resultaträkningen.
Skr 1976/77:152 32
Moderbolagets balansräkning (Mkr.)
(Not 1)
1976
1975
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa
och bank
124 A
300,9
Kortfristiga
placeringar
575,0
175,4
Förutbetalda
kostnader och upplupna
intäkter
17,0
7,6
Fordringar,
dotterbolag
330,6
327,0
Övriga
fordringar
1 301,2
2 348,2
0,7
811,6
A nläggningstillgängar
Aktier
och andelar i dotterbolag
(not 12)
2 609,6
2 471,6
Aktier
och andelar, övriga (not 12)
39,9
39,9
Fordringar,
dotterbolag
1 188,7
422,5
övriga
fordringar (not 13)
22,8
35,3
Maskiner
och inventarier (not 14)
1.0
3 862,0
1,0
2 970,3
Summa
tillgångar
6
210,2
3
781,9
Skulder
och eget kapital
Kortfristiga
skulder
Leverantörsskulder
1,2
0,4
Bankskulder
19,8
11,8
Skatteskuld
6,9
0,7
Upplupna
kostnader och förutbetalda
intäkter
42,2
19,9
Skulder,
dotterbolag (not 15)
851,2
524,4
övriga
skulder
20,9
942,2
17,9
575,1
Långfristiga
skulder
Skulder, dotterbolag
303,1
236,9
Obligationslån (not 16)
923,6
609,0
Övriga långfristiga skulder (not 17)
426,0
1 652,7
247,4
1 093,3
Eget kapital
Bundet
eget kapital (not 18)
Aktiekapital 2 775 000 aktier å
2 775,0 808,6
3 583,6
1 650,0 433,6
2 083,6
29,9 1,8
31,7
21,0 8,9
29,9
6 210,2
3
781,9
nom 1 000
kr
Reservfond
Fritt eget kapital (not 19)
Balanserade vinstmedel Årets nettovinst
Summa skulder och eget kapital
Ansvarsförbindelser
Borgens- och övriga ansvarsför
bindelser (not 20) 1 799,3 1 425,5
Noterna utgör en del av balansräkningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Moderbolagets
finansieringsanalys (Mkr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1972
1973
1974
1975
1976
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tillförda
medel
Internt tillförda medel Årets nettovinst Avskrivningar
enligt plan Avgår: Utdelning Summa
Externt tillförda medel
Ökning av långfristiga skulder
Nyemission
Tillskott
från staten avseende NJA*
Aktieägartillskott
till NJA*
Summa
Summa tillförda medel
Använda medel
Investeringar i maskiner och
inventarier
Investeringar i aktier och andelar
Ökning av långfristiga fordringar
Summa använda medel
37
23
- 22
-36
5
23
15
-27
2
56
123
- 55
614
560
175
175
1 500
1 301
-1301
156
123
120
789
2 060
61
146
135
762
2 062
18
148
344
1 286
138
56
86
43
186
754
74
234
387
473
892
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förändring
av rörelsekapitalet
187
-88
-252
289
1 170
opaginerad Kontrollera mot PDF
Specifikation av förändring av rörelsekapitalet
Förändring av kortfristiga fordr Förändring av
kortfristiga skulder Förändring av likvida medel
Summa förändring av rörelsekapitalet
98
-99
50
122
1315
-30
-83
-296
-53
- 368
119
94
- 6
220
223
187
-88 -252 289 1170
opaginerad Kontrollera mot PDF
(not 8)
3 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 152
Skr 1976/77:152 34
Moderbolagets bokslutskommentarer
Not
1. Redovisningsprinciper
Se
not 1 sid. 13 till Statsföretagsgruppens bokslut.
Not
2. Erhållna koncernbidrag och aktieägartillskott
Koncernbidrag
har erhållits från följande dotterbolag:
1976 1975
ABAB
3,0
_____
ASSl
4,0
Berol
Kemi
4,0
BS
Konsult
___ i
_____
Kabi
11,0
Kalmar
Verkstad
1,0
_____
LKAB
--
9,5
Rockwool
1,5
_____
SMT-Pullmax
2,0
Svenska
Lagerhus
0,3=
Svenska
Tobaks AB
24,0
95,0
33,8
121,5
' 30 Tkr.
' Avser
återbetalning av tidigare lämnat aktieägartillskott.
' 275 Tkr.
Dämtöver
har dotterbolag erhållit koncernbidrag från andra dotterbolag enligt nedan:
1976 1975
Cea
verken
EssBo
Kalmar
Verkstad
NJA
Nuclear
Steam
Sonab
Stigtex
SVETAB
Uddcomb
2,0
5,5
18,0
25,4
4.0
60,0
3,1
2,9
45,0
2,9
10,0
34,0
4,1
105,0
111,9
Not
3. Erhållna utdelningar
1976 1975
opaginerad Kontrollera mot PDF
ABAB
ÄSSI
BS Konsult
LKAB
Rockwool
Svenska
Tobaks AB
Svenska Torv
0,3
3,0
0,1
30,0
18,3
0,3
10,0
0,2
0,2
40,2
22,2
Skr
1976/77:152 35
Not 4. Ränteuitäkter
Dotterbolag
Övriga
Not
5. Räntekostnader
Dotterbolag
Övriga
Not
6. Övriga finansiella poster
Kursvinster
Kursförluster
Övrigt
1976
1975
126,9 60,9
35,9 34,6
187,8
70,5
1976
1975
81,9 100,1
75,2 34,4
182,0
109,6
1976
1975
0,9
- 7,2
- 7,6
0,9
-4,4 -5,1
-13,9
-8,6
Not
7. Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott
Koncernbidrag
har lämnats till följande dotterbolag:
1976 1975
4,8
0,5
1,7
40,7
1,1
1,6
47,2
Linson
Instrument
SMT-Pullmax
Sonab
Statsföretag International
Därutöver har dotterbolag
lämnat koncernbidrag till andra dotterbolag enligt nedan:
ASSl
Kalmar Verkstad
Karlskronavarvet
LKAB
Nyckelhus
SMT-Pullmax
Svenska Tobaks AB
976
1975
20,0
32,4
11,0
7,0
9,0
70,5
3,0
3,0
61,0
105,0 111,9
Utöver
ovan lämnade koncernbidrag till dotterbolag har bidrag lämnats till Gränges Offshore
ÄB under 1975 med 2,4 Mkr. enligt särskilt tillstånd från Finansdepartementet.
Äktieägartillskott
har lämnats enligt följande:
1976 1975
SVETAB 3,0 4,4
Not 8. Tillskott från staten resp. ägartillskott till Norbottens
Järnverk AB
Se not 2 sid. 14 till Stalsföretagsgmppens bokslut.
Not 9. Bidrag till Norrlandsfonden
Bidraget till Norrlandsfonden är enligt riksdagsbeslut
Ökat från 15 Mkr. till 20 Mkr.
Not
10. Upp- och nedskrivning av aktier och andelar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uppskrivning Rockwool Svenska Tobaks AB
Nedskrivning
Carbox
Ceaverken
EssBo
Liber Grafiska
Skövde
Gasbetong
Sonab
Stigtex
Uddcomb
Gränges Offshore
Minskning (+) resp ökning () av reserv för aktier och
andelar
_
13,9
84,0
97,9
- 5,0
- 8,7
-10,0
- 6,4
-13,9
-14,5
- 1,9
-30,0
-12,5
-27,5
-75,4
-22,5
-1-27,5 O
Not 11. Skatter
Se not 6 sid. 15 till Statsföretagsgruppens bokslut.
Not 12. Aktier och andelar
Stats-
Antal
Nominellt
Bokfört
före-
aktier
värde
värde
tag
(Tkr)
(Tkr)
ABs
andel
i %
Aktier i
dotterbolag
ABAB, Allm.
Bevaknings AB
100
2 000
2 500
2 400
Berol
Kemi AB
100
300 000
30 000
34 560
BS
Konsult AB
100
2 500
250
AB Carbox
100
50 000
5 000
Ceaverken
AB
100
12 000
12 000
4000
EssBo,
Sv. Bomaterial AB
100
100 000
10 000
AB Kabi
100
500 000
50 000
99 200
Kalmar
Verkstads AB
100
149 946
14 995
Karlskronavarvet
AB
100
32 000
32 000
15 000
Liber
Grafiska AB
100
30 000
15 000
18 000
LKAB
100
500 000
500 000
1 330
000
Norrbottens
Järnverk AB
100
5 000
000
500 000
450 000
Nuclear Steam
SG AB
100
500
50
Nyckelhus
AB
100
1000
100
Rockwool
AB
100
250 000
25 000
44 291
SARA, Sv. Allm.
rest. AB SMT-Pullmax AB AB Sonab
AB Statens
Skogsind. (ASSl) Statsföretag International AB Statsraff AB Stigtex AB Svenska
Torv AB Svenska Lagerhus AB Svenska Skifferolje AB Svenska Tobaks AB (stam)
Svenska Tobaks AB (pref) Svenska Utvecklings ÄB SID, Sw. Ind. Dev. Corp. SVETAB,
Sv. Ind. etabl. AB Uddcomb Sweden AB Uddevallavarvet AB Övriga vilande
namnbolag
Summa aktier i dotterbolag
Avgår reserv för aktier Summa bokfört värde
Aktier i övriga bolag Beijer Byggmaterial AB Bilfragmentering
AB Gränges Offshore AB AB Götaverken Sweden Center Japan AB
Summa aktier i övriga bolag
100
5 000
5 000
4 900
100
40 000
40 000
50 000
100
150 000
15 000
100
3 000
000
300 000
170 000
100
1000
100
95
100
4 000
400
400
100
2 400
2 400
.
100
50 000
5 000
5 000
100
50 000
5 000
100
230 000
23 000
100
2 990
000
299 000
284 000
35
3 500
350
350
100
25
2 500
100
225
789
1
100
100 000
10 000
75
600 000
60 000
100
200 000
200 000
120 000
100
21 178
2118
2 422
2 167 552
2 634
618
-25 000 2 609 618
45
114 750
5 738
13 500
25
126
126
126
25
100 000
10 000
9,5
1 655
000
16 550
25 000
41,7
12 500
1250
1250
33 664
39 876
Not 13. Övriga fordringar
I beloppet 1 301,2 Mkr. har medtagits fordran på staten
med 1 300,6 Mkr. avseende finansiell rekonstruktion av NJA. Se not 2 sid. 14
Statsföretagsgruppens bokslut.
Not 14. Maskiner och inventarier
1976
1975
Anskaffningsv ä rde
Avg å r: Ackumulerade avskrivningar enligt plan
2,1 -1,1
1,8 -0,8
Bokf ö rt nettov ä rde Brandf ö rs ä kringsv ä rde
1,0
1,4
1,0 1,4
Not 15. Skulder, dotterbolag
I beloppet 851,2 Mkr. ingår skuld tiU NJA med 437,5 Mkr.
Från den, i samband med rekonstruktion av NJA, föreliggande skulden till NJA,
uppgående till 1 300,6 Mkr., har avdrag gjorts för fordran på bolaget med 863,1
Mkr.
Not 16. Obligationslån
Under året har två svenska obligationslån på vardera 100 Mkr.
och ett lån på 80 milj. Sfr., ca 135 Mkr., upptagits.
Skr
1976/77:152 38
Not 17. Övriga långfristiga skulder
Ökningen avser främst ett s. k. private placement på 75
milj. Hfl., ca 126 Mkr.
Not 18. Bundet eget kapital
Aktie- Reserv-
kapital fond
Enligt ingående balans 1976-01-01 1 650,0 433,6
Nyemission enligt riksdagsbeslut 1976 1 125,0 375,0
Utgående balans 1976-12-31 2 775,0 808,6
Not 19. Fritt eget kapital
Enligt ingående balans 1976-01-01 29,9
Arets nettovinst 1,8
Utgående balans 1976-12-31 31,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Not 20. Borgens- och övriga ansvarsförbindelser
1976 1975
336,3
???,5
172,8
139,4
9,8
7,9
1 013,9
903,7
20,3
12,9
217,2
139,1
29,0
Förskott till koncernbolag Pensionsgarantier, koncernbolag
Pensionsgarantier, utomstående Lån, koncernbolag Lån, utomstående Övrigt,
koncernbolag övrigt, utomstående
Summa 1799,3 1425,5
Skr
1976/77:152 39
Vinstdisposition
Koncernens
till disposition stående vinstmedel enligt upprättad koncernbalansräkning
uppgår till 209,1 Mkr., varav 194,6 Mkr. utgör årets vinst. Härav åtgår till
föreslagna avsättningar till bundna fonder 2,3 Mkr.
Till
bolagsstämmans disposition stående vinstmedel för moderbolaget utgör
från
tidigare år kvarstående vinstmedel 29 924 Tkr
årets
vinst 1 764 Tkr
31
688 Tkr
Styrelsen
och verkställande direktören föreslår att någon utdelning till aktieägaren inte
utgår,
att
till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel 31 688 Tkr. balanseras i ny
räkning.
Stockholm
i mars 1977
Bertil
Olsson
Styrelsens ordförande
Erik Grafström Harry Hjalmarson
Ivar
Högström Sigurd Ljungcrantz
Gunnar
Nilsson Karl-Erik Nilsson
Åke
Ståhlbrandt Nore Sundberg
Per
Sköld Verkställande direktör
Originalet
till årsredovisningen är försett med revisorernas påskrift.
Skr 1976/77:152 40
Revisionsberättelse
Vi
har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt
styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1976. Granskningen
har utförts i överensstämmelse med god revisionssed.
Den
löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins
Revisionsbyrå ÄB, som däröver avlämnat berättelse till revisorerna.
Moderbolaget
Årsredovisningen
är uppgjord enligt 1944 års aktiebolagslag.
Vi
tillstyrker,
att
resultaträkningen och balansräkningen fastställes,
att
vinsten disponeras i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt
att
styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för
år 1976.
Koncernen
Koncernredovisningen
är uppgjord enligt 1944 års aktiebolagslag.
Stockholm
den 1 april 1977
Sören
Mannhelmer
Bernt Nilsson Andreas Ådahl
Knut
Ranby Birger Sonesson
Auktoriserad
revisor Auktoriserad revisor
Statsföretagsgruppens verksamhetsområden
Fakturerad
Resultat före Bok-
Investeringar i
Medelantal
försäljni
ing (Mkr)
slutsdispositioner
anläggningar
anställda
och skatter (Mkr)
(Mkr)
1976
1975
1976
1975
1976
1975
1976
1975
Järn-
och stålindustri
2 832
2 663
160'
137
913
803
13 879
13 643
Varv och
mekanisk
verkstadsindustri
1567
1023
105
51
291
311
8 294
7 999
Skogs-
och byggma-
terialindustri
2 203
1536
- 27
62
319
226
9 508
8 712
Kemisk
industri
1010
876
- 36
33
212
129
3 290
3 035
Konsumentvaruindustri
1475
1295
242
214
83
29
8 576
8 591
Serviceföretag
451
373
8
4
8
17
2 513
2 392
Utvecklings-
och
etableringsföretag
106
69
- 2
- 11
9
18
361
309
övriga
företag
150
144
- 47
- 38
5
3
1233
1226
Statsföretag
AB
2
9
1
56
50
Koncernmässiga
justeringar
-47
-56
- 13
-140
Summa
Statsföretags-
gruppen
9 747
7 923
392'
321
1840
1537
47 710
45
957
'
Inkl tillskott från staten avseende NJA. Se vidare not 2.
Dotterbolagen
fördelade på de olika verksamhetsområdena
Järn-
och stålindustri
LKAB, Luossavaara Kiirunavaara ÄB
NJA, Norrbottens Järnverk AB
Varv
och mekanisk verkstadsindustri
Uddevallavarvet AB
Karlskronavarvet ÄB
Kalmar Verkstads ÄB
SMT-Pullmax ÄB
Uddcomb Sweden ÄB
Nuclear Steam SG AB
AB Carbox
Skogs-
och byggmateriahndustri
ÄSSI, AB Statens
Skogsindustrier
Rockwool AB
EssBo, Svenska Bomaterial ÄB
Nyckelhus ÄB
Svenska Torv ÄB
Skr 1976/77:152 42
Kemisk
industri
Berol Kemi ÄB
ÄBKabi
Ceaverken ÄB
Statsraff AB
Konsumentvaruindustri
Svenska Tobaks ÄB
SÄRA, Sveriges allmänna
restaurangaktiebolag
Serviceföretag
Liber Grafiska AB
ABAB, Allmänna Bevaknings AB
BS Konsult ÄB
Utvecklings-
och etableringsföretag
SU, Svenska Utvecklings ÄB
SVETAB, Svenska Industrietablerings
ÄB
Statsföretag International ÄB
SID, Swedish Industrial Development
Corp
Övriga
företag
ÄB Sonab
Stigtex ÄB
Svenska Lagerhus ÄB
Svenska Skifferolje ÄB
Skr 1976/77:152 43
Järn- och stålindustri
1976
1975
Fakturerad
försäljning i Mkr
2 832
2 663
Resultat
före bokslutsdispositioner och skatter
i Mkr
160'
137
Avkastning
på totalt kapital i %
-7,9
4,2
Investeringar
i anläggningar i Mkr
913
803
Medelantal
anställda
13 879
13 643
*
Inkl tillskott från staten avseende NJA. Se vidare not 2.
LKAB
LKAB
inför stålindustrins tredje krisår
De
svårigheter LKAB brottas med sedan ett par år tillbaka har sin grund i den
djupa konjunkturlcris som drabbat stålindustrin i Europa. Såväl 1975 som 1976
har varit svåra år, karakteriserade av lågt kapacitetsutnyttjande inom
stålindustrin och därmed också svag avhämtning av järnmalm. Under båda dessa år
har LKABs malmleveranser begränsats till ungefär 2/3 av produktionskapaciteten
och under 1976 har vi dessutom fått vidkännas betydande prissänkningar. När
samtidigt kostnaderna för löner, jämvägsfrakter, material och energi stigit på
ett sätt som saknar motsvarighet i det förgångna är det förståeligt att stora
svårigheter uppstått.
Fakturerad
försäljning för LKAB-koncemen uppgår 1976 till 2 059 Mkr. (1 846 Mkr.).
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter (efter avdrag för
avskrivningar enligt plan) utgjorde 27 Mkr. (314 Mkr.).
För
1977 kan ingen resultatförbättring väntas. Vi hoppas visserligen fortfarande på
en begynnande konjunktumppgång under hösten, vilket i vår budget tar sig
uttryck i något högre leveranssiffror än 1976. Samtidigt är dock marknadsläget
sådant att vi för hela året måste binda oss för lägre malmpriser. Detta i
förening med fortsatta kostnadsstegringar gör att vi inte kan undvika en
ytterligare resultatförsämring.
I
detta läge har vi vidtagit en rad åtgärder. I syfte att undvika alltför stora
och olämpligt sammansatta lager har vi dragit ner produktionen framför allt av
fosforrika malmer. Tidigare investeringsplaner har beskurits hårt men inte
desto mindre kommer investeringsutbetalningama för 1977 att uppgå till över 600
Mkr. Pengarna går i första hand till pågående anläggningsarbeten i Narviks
hamn, till ombyggnad av sovringsverket i Kiruna och av pelletsverket i Svappavaara
samt till iordningställande av ny huvudtransportnivå i Kiimnavaara. För att begränsa
kostnadsökningen har införts rekryteringsstopp och ett flertal olika sparprogram.
Även
om våra svårigheter till stor del är konjunkturbetingade, tror jag att det nu
mer än någonsin är nödvändigt att se problemen på lång
Skr 1976/77:152 44
sikt.
Utvecklingen i vår omvärld gör det sannolikt att järnmalmsmarknaden under
många år framöver kommer att befinna sig i en ömtålig balans. Stålindustrins
expansion går av flera orsaker långsammare än man tidigare förutsatt. Samtidigt
finns ett antal stora järngruveprojekt i olika delar av världen som antingen
redan igångsatts eller som planeras i avvaktan på bättre
marknadsförutsättningar. Även om vi kan hoppas på konjimkturellt gynnsammare år
i fortsättningen, måste vi inrikta oss på ett hårt och målmedvetet arbete för
att anpassa oss till ett kärvare konkurrensläge. Arbetet måste främst
koncentreras på att få till stånd en gynnsammare kostnads- och produktivitetsutveckling
i våra gmvor, att sänka järnvägsfrakterna som nu är orimligt höga och att genom
fortsatt förädling och andra åtgärder få fram ett mer marknadsanpassat
malmsortiment.
Man
frågar mig ibland om inte svårigheterna kan bli oss övermäktiga. Mitt svar är
definitivt nej. Vi har ett högt kostnadsläge men i basförutsättningarna för
vår verksamhet ingår också mycket goda malmkvaliteter och en ledande ställning
inom gruvteknik och mineralhantering. Vi har en kader av lojala och
yrkesskickliga människor på alla nivåer i företaget. Kan allt detta samordnas i
en gemensam ansträngning att säkra malmfältens framtid hyser jag ingen tvekan
om våra möjligheter till framgång.
En
sak vi inte får glönuna är att LKABs läge mycket nära anknyter till hela den
allvarliga Norrbottensfrågan. Kostnadsbeskärningar och produktivitetshöjningar
innebär rekryteringsstopp och en successiv neddragning av personalstyrkan.
Detta gör att sysselsättningsmöjligheterna i malmfältskommunerna ytterligare
försämras och att ungdomen drabbas hårt. Det är bl. a. av den anledningen
nödvändigt för LKAB att trots de finansiella restriktioner som krisläget
ålägger oss satsa ännu mer på prospektering efter nya minefalfyndigheter i
Norrbotten. Vi bygger därför snabbt upp vår prospekteringskapacitet. I vår från
årsskiftet nya organisation för LKAB-koncernen har resurser också avsatts för
att snabbt ta hand om lovande fyndigheter och utveckla dem till nya gmvföretag.
Detta är kanske den åtgärd söm ger de bästa möjligheterna att skapa varaktiga
nya sysselsättningstillfällen i Norrbottens inland.
Sven
Johansson
NJA
Under
åren 19701976 präglades NJAs verksamhet i hög grad av de omfattande
nyinvesteringarna i masugnar, stålverk och stränggjutnings-anläggningar samt
koksverk. Genom investeringsprogrammet förstärktes
Skr
1976/77:152 45
inriktningen
mot tillverkning av profiler för varvsindustrin genom bl. a. investering i
utrustning för värmebehandling och manufakturering. Utökningen av den
metallurgiska kapaciteten, långt utöver valsningskapa-citeten, skapade dessutom
ett betydande utrymme för tillverkning av stålämnen för avsalu.
Investeringsprogrammet
finansierades i stor utsträckning genom långfristig upplåning, vilket medförde
en ökad ränte- och amorteringsbörda samt en minskad soliditet, eftersom
självfinansieringsgraden var ringa. Investeringarna gav underlag för en snabb
ökning av leveranser och försäljning fram till 1975, då efterfrågan minskade
för NJAs produkter. Expansionen medförde också en markant ökning av antalet
anställda.
Det
beslutade investeringsprogrammet gav ej full effekt under högkonjunkturåren
19731974, men förlusterna för dessa år berodde också på igångkörningsproblem
och driftstörningar, höga transport- och produktionskostnader samt gamla
kontrakt med förhållandevis låga priser.
Finansiellt
var NJA vid utgången av 1974 dåligt rusfat att möta den lågkonjunktur som
inleddes 1975 och fördjupades under 1976. Utöver den allmänna och djupa
konjunkturnedgången för handelsstål, med krympande marknad för tackjärn och
stålämnen, träffades NJA av krisen i varvindustrin, vilken medförde en
drastisk nedgång i leveranser av fartygsprofiler. Beläggningen i stålverk och valsverk
blev låg samtidigt som priserna ofta understeg rörliga kostnader.
Exportprisnoteringarna föll under 1976 från $ 170 till $ 130 per ton för billets
och från $ 110 till $ 65 för tackjärn.
Den
dystra utvecklingen under 1975 och 1976, med betydande lagerökningar och
förluster som följd, ledde till en omfattande upplåning i Statsföretag ÄB. En
finansiell rekonstruktion framstod under 1976 som ofrånkomlig. Riksdagens
beslut om kapitaltillskott till NJA innebär att staten dels eftergiver NJA lån
jämte ränta om 499 Mkr., dels genom tillskott om 1 301 Mkr. via Statsföretag ÄB
ger NJA möjlighet att uppnå en för branschen normal soliditet.
Fakturerad
försäljning 1976 uppgick till 872 Mkr. (968 Mkr.). Av-faktureringen har 32 %
(44 %) gått till varvsindustrin, 20 % (11 %) till verkstadsindustrin, 28 % (24 %)
till byggnadsindustrin och 20 % (21 %) utgjort halvfabrikat för andra järnverk.
Exportandelen
var 47 % (51 %). Försäljningspriserna var under 1976 i genomsnitt 4
procentenheter högre än 1975.
Rörelseresultat
efter avskrivningar utgjorde 1976 633 Mkr. (106 Mkr.). Försämringen mellan
åren hänför sig väsentligen till att de ökade tillverkningskostnaderna ej kunde
kompenseras med ökade försäljningspriser och -volymer samt till att utgående
lager nedvärderats från tillverkningsvärde till verkligt värde med 351 Mlo'.
(99 Mkr.).
Resultatet
före bokslutdispositioner och skatter för NJÄ-koncernen
Skr 1976/77:152 46
uppgår
för 1976 till 133 Mkr. (-177 Mkr.). Före tillskott för finansiell rekonstmktion
uppgår förlusten till 922 Mkr.
Det
ytterst otillfredsställande resultatet 1976 beror dessvärre inte enbart på
ändrade marknadsförhållanden. NJAs kostnader för administration och
tillverkning är alltför höga i jämförelse med konkurrentemas. För att förbättra
NJAs möjligheter att uppnå en med branschen i övrigt likvärdig lönsamhet har
därför ett omfattande åtgärdsprogram utarbetats med syfte att höja
effektiviteten. Professor Ulf af TroIIe har anlitats i detta arbete, som
startade med en genomgripande omorganisation.
NJAs
nya organisation kännetecknas av målstyrning i en decentraliserad organisation
med de anställda representerade i beslutande organ. Den består av 6 tillverkande
och säljande divisioner, 12 serviceenheter samt en liten VD-stab.
Resultatenheterna drivs med stor självständighet inom ramen för av styrelsen
fastställda mål och företagspolitiska riktlinjer.
Omorganisationen
klarlade ett väsentligt lägre personalbehov. Personalstyrkan skall därför
minskas genom naturlig och frivillig avgång. För att underlätta en frivillig
avgång genomförs en utbildningsverksamhet, som möjliggör för dem som så
önskar, att kvalificera sig för ett annat arbete inom eller utom NJA.
I åtgärdsprogranunet
ingår också en rad projekt som syftar till att anpassa system och mtiner för
administration och redovisning till den nya organisationsformen och reducera
dem till vad verksamhetens omfattning kräver.
Speciell
uppmärksamhet riktas mot utveckling av NJAs interna och externa distribution.
Då konjunkturutsikterna inte talar för en uppgång tidigare än hösten 1977,
sätts all tillgänglig kraft in på att förbereda NJA för de större
avsättningsmöjligheterna 1978. Atgärdsprogrammet syftar därför till att dels
rusta och trimma NJÄs tillverkning och distribution, dels bredda
marknadsföringen mot andra kunder än varv.
Under
de senaste åren har de normala reinvesteringama fått stå tillbaka för de
omfattande nyinvesteringarna. Pågående och planerade investeringar syftar
därför till att msta upp eftersatta avsnitt så att NJA uppnår högre drifts- och
leveranssäkerhet, bättre produktkvalitet och lägre tillverkningskostnader samt
en bättre arbetsmiljö. Deima kortsiktiga investeringsverksamhet syftar också
till att förbereda NJA för fortsatt expansion i anslutning till den långsiktiga
utvecklingen av svensk bandelsståluidustri.
Inom
ramen för projektarbetet Stålverk 80 gjordes under 1976 en förnyad utredning av
marknadsutvecklingen för stålämnen och motsvarande färdiga produkter. Den gav
vid handen dels att efterfrågan på råstål sannolikt skulle öka i betydligt
långsammare takt under perioden 19751985 än under föregående 10-årsperiod,
dels att befintlig metal-
Skr 1976/77:152 47
lurgisk
kapacitet inklusive pågående utbyggnadsplaner med stor sannolikhet kommer att
ge ett betydande överskott av råstålskapacitet inom den Europeiska Gemenskapen
redan 1980. Mot denna bakgrand beslöt NJÄs styrelse under hösten 1976
rekommendera ägaren att skjuta byggnaden av den metallurgiska kapaciteten
framåt i tiden och på kort sikt koncentrera tillgängliga utrednings- och
projektinsatser på att utveckla NJÄs nuvarande produktprogram och anläggningar.
Utsikterna inför 1977
inger inga större förhoppningar om ett avsevärt bättre rörelseresultat än 1976.
Konjunkturuppgången ser ut att komma för sent för att ge den draghjälp NJA
behöver för att bl. a. kompensera minskad efterfrågan på fartygsprofiler med
annan orderingång. Åtgärds-programmet hinner inte få full effekt under 1977 och
kvar står NJÄs grundläggande problem med en ensidig inriktning på långa
produkter, obalans mellan den metallurgiska kapaciteten och valsverkens
kapacitet samt en i vissa delar orationell utrustning och tillverkningsteknik.
Under 1978 bör emellertid
NJA kunna uppnå ett förbättrat rörelseresultat. Det förutsätter emellertid att
den allmänna konjunkturuppgången blir så stark, att den medför väsentligt ökad
investeringsverksamhet och efterfrågan på handelsstål, då handelsstålverken i
västvärlden går in i en konjunkturuppgång med mycket lågt kapacitetsutnyttjande
och stora lager.
Björn
Wahlström
Skr 1976/77:152 48
Varv och mekanisk verkstadsindustri
1976 1975
Fakturerad
försäljning i Mkr 1 567 1023
Resultat före bokslutsdispositioner och skatter
i
Mkr 105 51
Avkastning
på totalt kapital i % 6,9 5,5
Investeringar
i anläggningar i Mkr 291 311
Medelantal
anställda 8 294 7 999
Uddevallavarvet
Oljekrisen
1973 blev inledningen till en mycket svår ekonomisk tillbakagång. Trots att
industriproduktionen ökade något i Västeuropa, USA och Japan under föregående
år, är den dock fortfarande lägre än för tre år sedan. Konjunktumppgången blev sålimda
långsammare än beräknat, men likväl ökade OPEC-ländemas oljeproduktion stadigt
och var i oktober 1976 uppe i samma nivå som före "krisen" 1973.
Detta resulterade i en viss förbättring av frakterna på tankermarknaden, men
dessa är fortfarande alltför låga och täcker i allmänhet inte nämnvärt mer än
driftskostnaderna för fartygen. De stora tankfartygen har dock under 1976 mer
än någonsin tidigare med sin överlägsna transportekonomi visat och bevisat sin
ställning som framtidens fartyg för transport av råolja.
Tankeröverskottet
reducerat
Vid
förra årsskiftet räknade man med ett tankeröverskott i storleksordningen 100
miljoner dwt, varav ca 50 miljoner dwt var upplagt. Enligt senast tillgängliga
uppgifter var endast ca 32 miljoner dwt tanktonnage upplagt, och även den del
av tankerflottan som går med reducerad fart hade minskat betydligt.
Fraktmarknaden hade under föregående år således sugit upp inte bara en
tredjedel av det tidigare upplagda tanktonnaget utan även hela tillskottet av
nytt tonnage, inemot 40 miljoner dwt under 1976.
Produktionen
av nytt tanktonnage kommer att sjunka snabbt under 1977, och nytillskottet
därefter blir obetydligt. Med fortsatt upphugg-ning av oekonomiskt äldre och
mindre tonnage kommer oljefraktflottan sedan åter att minska, tills det uppstår
balans mellan tillgång och efterfrågan på tonnage. Det finns både plus- och
minusfaktorer som kan påverka denna utveckling, men de är dock endast av
marginell betydelse helt avgörande är industrikonjunkturens fortsatta
utveckling.
Svårt
nå internationell överenskommelse
Som
väntat har försöken att nå en internationell överenskommelse med syfte att
begränsa varvens produktionskapacitet inte gett några
Skr 1976/77:152 49
påtagliga
resultat. Ca 80 % av de fåtaliga nybyggnadskontrakten under 1976 placerades vid
japanska och sydkoreanska varv. För att i någon mån söka skydda den inhemska
varvsindustrin mot en övermäktig internationell konkurrens utgår nu i vissa
stora europeiska skeppsbyggar-nalioner avsevärda statliga subventioner.
Sverige
torde vara det enda land som målmedvetet strävat efter en nedskärning av
varvsproduktionen. Den redan beslutade 30-procentiga nedskärningen torde visa
sig vara otillräcklig, och det kan på sikt bli nödvändigt med en halvering av
den svenska varvsindustrin.
För
att kortsiktigt trygga sysselsättningen har produktion i egen regi ("lagerproduktion")
tillgripits i begränsad omfattning. För Uddevallavarvets del är det dock f. n.
inte aktuellt med produktion i egen regi. Det är en nödfallsåtgärd, som ställer
stora krav på varvens ekonomi och där förlustriskerna är mycket stora. De sista
fartygen i vår nuvarande orderstock skall levereras först under 1979, och vi
har därför ytterligare något halvårs andmm. Först om vi inte lyckas sälja
tillräckligt många fartyg för att upprätthålla en rimlig sysselsättningsnivå
vid varvet 1979/ 80, måste vi alltså besluta oss i frågan om produktion i egen
regi. I februari 1977 fick varvet beställning på ännu en nordsjötanker om 120
000 dwt, vilket innebär ett ytterligare tillskott till sysselsättningen under
1978/79.
Investeringsprogrammet
snart slutfört
Projekt
73 Uddevallavarvets investeringsprogram på 650 Mkr. innefattande docka och
verkstäder är inne i sitt avslutningsskede, och flertalet av de nya
anläggningarna är nu under inkörning.
Fakturerad
försäljning för Uddevallavarvet med dotterbolag uppgick 1976 till 833 Mkr. (410
Mkr.). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter utgjorde 79 Mkr. (28 Mkr.).
Marknadsutvecklingen
tillsamman med regeringens och riksdagens ställningstagande i frågan om den
svenska varvsindustrins villkor under de närmaste åren kommer att bli avgörande
för den fortsatta planeringen. Vår bedömning är emellertid, att Uddevallavarvet
med sin moderna och effektiva produktionsapparat på sikt skall kunna hävda sig
i den internationella konkurrensen, om inte den allmänna svenska kostnadsutvecklingen
bli alltför oförmånlig i förhållande till konkurrentländerna.
Ingvar
Trogen
Karlskronavarvet
AB
Under
året avslutades den svenska patmllbåtsserien Spica genom leverans av de tre
sista enheterna till beställaren. Försvarets Materielverk.
4
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 152
Skr 1976/77:152 50
Därmed
sattes också punkt för den längsta serieproduktionen någonsin vid
Karlskronavarvet.
Fakturerad
försäljning för Karlskronavarvet med dotterbolag blev för 1976 318 Mkr. (226 Mkr.).
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 24 Mkr. (28 Mkr.).
1976
var också det år då vid lyckades bryta oss in på världsmarknaden med vår patmllbåt
Spica. I hård konkurrens med andra etablerade fartygstillverkare tecknade vi
kontrakt med Royal Malaysian Navy om leverans av fyra fartyg av denna
modifierade typ. Detta genombrott är något som vi under 1977 bygger vidare på
och våra marknadsansträngningar att sälja ytterligare Spica ökas.
För
svensk försvarsindustri har exportmöjligheten alltmer blivit en nödvändighet.
Betydelsen av denna första exportorder blir än större om man ser till den
allmänna varvssituationen. Den tillverkning av civila produkter, främst
fartygssektioner åt storvarven, som vi byggt upp vid varvet, kommer att minska.
Detta skapar behov av andra produkter för att upprätthålla sysselsättningen.
Vår exportsatsning ingår som ett led i denna breddning av vår produktion, där
vi också bearbetar andra utvecklingsprojekt.
1976
kan i sin helhet betecknas som
ett tillfredsställande år för före-tagsgmppen, med hög sysselsättningsgrad.
Dotterbolaget Hvilans Mekaniska Verkstad, som är en av Sveriges ledande
tillverkare av lyflutrusl-ning, uppvisade under första halvåret en positiv
utveckling, som bromsades av konjunkturen under senare delen av året. De stmkturella
svårigheter som drabbade varvs- och stålindustrin har också bidragit till en
låg orderingång.
1977
kommer inte att bli ett lika
tillfredsställande år. Den allmänna verkstadskonjunkturen och den civila
vervssituationen kommer i hög grad att påverka gmppen och skapa svårigheter att
upprätthålla sysselsättningen både i Karlskrona och Kristianstad.
Resultatutvecklingen förväntas också därigenom bli avsevärt sämre.
Lars-Inge
Holster
Kalmar
Verkstads AB
1976
blev ytterligare ett gott år för Kalmar Verkstad med dotterbolagen Lidhults
Mekaniska Verkstad (LMV) och Ljungbytruck. Gruppen omsatte totalt 152 Mkr. (105
Mkr.) varav ca en tredjedel i Kalmar. Resultatet före bokslutsdispositioner
och skatter blev 22 Mkr. (12 Mkr.). Medelantalet sysselsatta uppgick till 676
(624) varav ca hälften i Kalmar.
Sysselsättningen
i Kalmar var mycket god och möjliggjorde en viss nyrelcrytering, välbehövlig
bl. a. med tanke på den relativt höga medel-
Skr 1976/77:152 51
åldern.
Beläggningen utgjordes huvudsakligen av personvagnsmoderniseringar åt SJ.
Två
SIDA-finansierade order har tagits hem dels 25 personvagnar till
Östafrikanska Unionen, dels 185 godsvagnar till Zambia. Därmed har Kalmar
Verkstad, inkluderande inneliggande order från SJ, full sysselsättning till
slutet av 1977 och för halva styrkan till hösten 1978. Eftersom
genomloppstiderna för nya personvagnar är ca 18 månader från beställning till leverans
av första enheten, behöver nya order tas i början av 1977. Afrika-samarbetet
kan förhoppningsvis ge upphov till nya pexsonvagnsorder.
Samordningen
av LMV och Ljungbytmck, som bägge tillverkar tunga gaffeltruckar, har fortsatt
under året. Fr. o. m. 1977-01-01 har verksamheterna sammanförts i Kalmar Last
Maskin Verkstad AB med huvudkontor i Ljungby. Förkortningen Kalmar LMV blir
det samlande produktnamnet.
För
att trygga en avsättning för företagets produkter och ge utrymme för en
fortsatt expansion krävs både en vidgad marknad och en fortsatt hög teknisk
konkurrenskraft. De betydande satsningar på marknadsutveckling, som inleddes
under 1976, kommer att fortsätta under 1977. Bl. a. har inbrytningar gjorts i
USA, Fjärran Östern och Mellan Östern.
Sven
Arnerius
SMT-PuUmax
AB
Redan
1975 betecknades som ett förlorat år för verktygsmaskinindustrin sett ur
internationellt perspektiv. Tyvärr har inte heller utvecklingen under 1976 på
något sätt gjort livet lättare för denna länge hårt ansatta bransch. I flera
länder har industriinvesteringarna sjunkit de senaste åren. De spridda
antydningar till konjunkturförbättring som förekommit under året har inte
förmått att blåsa liv i den usla investeringsviljan. Med lågt
kapacitetsutnyttjande och kanske osäkrare framtidsperspektiv än någonsin är
detta ju heller inte så märkligt. Sverige har länge skilt sig härvidlag i
positiv riktning från övriga delar av västvärlden med påföljd naturligtvis
att alla världens tillverkare kastat sig över denna marknad. När nu dagliga
rapporter inströmmar om besparingsprogram och investeringsbegränsningar i
svensk verkstadsindustri, är det befogat att undra över var
verktygsmaskinindustrin framöver skall finna avsättningsmöjligheter om en konjunktumppgång
dröjer.
SMT-Pullmax
har under 1976 nått ett hyggligt resultat. Om man bortser från de negativa
effekterna på resultatet av verksamheten vitl Nordtool som nunera avyttrats
har lönsamheten i stort sett kunnat bibehållas. Fakturerad försäljning uppgick
1976 till 242 Mkr. (206 Mkr.). Resultatet före bokslutsdispositioner och
skatter utgjorde
Skr 1976/77:152 52
20
Mkr. (15 Mkr.). Orderingången har emellertid för andra året i rad varit
otillfredsställande, i första hand gäller detta exportförsäljningen. Resultatet
har därför kunnat nås endast genom ett betydande tärande på orderstocken.
Företagets
planering har varit inriktad på att överbygga den konjunktursvacka, som
beräknats vara till ända senast i mitten av 1977. När det nu allmänt görs
gällande att en internationell konjunkturuppgång inte inträder förrän tidigast
i slutet av 1977, lär investeringar i nämnvärd omfattning inte aktualiseras
förrän under 1978. Skulle så bli fallet, finns uppenbar risk för att 1977 blir elt
riktigt dåligt år.
Bengt
Gamner
Uddcomb
Sweden AB
Kärnkraftens
utbyggnad i industriländerna går långsamt. Det är ovisst om tidigare aviserad
volym någonsin nås. I Sverige fattas sannolikt inga beslut om nya kärnkraftverk
före 1980. Uddcombs inriktning bör göras oberoende av kärnkraftens framtida
tillväxt. Stora insatser görs för att finna nya marknader och produkter.
Sysselsättningen under 1977 är dock tryggad. Med särskilt intresse följs
utvecklingen inom processindustri och energiproduktion. T. ex. kan en storskalig
utbyggnad av vindkraften visa sig vara både politiskt och ekonomiskt motiverad.
Därvid skulle uppstå en mycket stor arbetsvolym för tung gärna kustför-lagd
industri av Uddcombs typ.
Faktureringen
under 1976 blev 42 Mkr. (77 Mkr). Resultatet före bokslutsdispositioner och
skatter blev 34 Mkr. ( 29 Mkr.). Nedskrivningar har därvid gjorts för att
täcka förutsebara framtida förluster på inneliggande order. Orderstocken har
minskat till 322 Mkr. (348 Mkr.).
För
1977 förutsägs en mindre förlust. Men grundat på som framgår ovan att
företagets ursprungliga affärsidé ej är bärande måste förändringar vid Uddcomb
ske i en nära framtid.
Med
lämpliga åtgärder och samverkan med moderbolag och myndigheter bör de negativa
verkningarna för personalen kunna begränsas till sin omfattning.
Nils
Byggeth
Nuclear
Steam SG AB
Företagets
verksamhet är helt inriktad på tillverkning av ånggenera-torer på licens från Westinghouse
Electric Corp. Leverans av tre enheter för Ringhals 4 kommer att avslutas
under 1977. Företaget bar ingen
Skr 1976/77:152 53
anställd
personal och tillverkningen är förlagd till Uddcomb. Med hänsyn till
utvecklingen på kärnkraftsområdet är det ovisst om och på vilket sätt företaget
skall drivas vidare.
Nils
Byggeth
AB
Carbox
Carbox
grundades år 1968. Företaget är i hög grad fortfarande ett utvecklingsföretag
och inriktat på framiagning av system för högtrycksteknik. Särskilt inom områdena
plåtformning och pulverkompaktering utvecklas nya systemlösningar.
Den under 1976 rådande
lågkonjunkturen har väsentligt påverkat företaget, vars produkter är mycket konjunkturkänshga,
då de innebär relativt stora investeringar för kunden. Framtiden ter sig
däremot mer optimistisk, och efterfrågan på avancerade pressutrustningar är
stigande.
Carbox har under året bl.
a. levererat ett halvautomatiskt plåtform-ningssystem till ett franskt företag,
som tillverkar komponenter för atomkraftverk. Detta pressystem är förmodligen
det mest avancerade som någonsin installerats, och ett liknande system
innehållande en minidator skall inom kort levereras till ett amerikanskt
företag.
Sven
Fährlin
Skr 1976/77:152 54
Skogs- och byggmaterialindustri
1976 1975
Fakturerad
försäljning i Mkr 2 203 1 536
Resultat före bokslutsdispositioner och skatter
i
Mkr -27 62
Avkastning
på totalt kapital i % 1,9 5,2
Investeringar
i anläggningar i Mkr 319 226
Medelantal
anställda 9 508 8 712
ASSl
Svag
konjunktur 1976
1976
blev ännu ett dåligt år. Sämre än 1975. Den svaga konjunktur-förbättringen vid
årets början tonade bort efter några månader. Förbrukningen av skogsprodukter
steg något i Västeuropa. Den svenska skogsindustrin ökade sin produktion med 5
% och exportvärdet med 12 %. Men därmed är det slutrapporterat om positiva
inslag i bilden för 1976. De svårigheter som påpekades i förra berättelsen
måste upprepas i den här. Och det med större tyngd.
Stigande
kostnader försämrad konkurrenskraft
Kostnaderna
steg ytterligare. Råvaran för ASSIs del med 8 %, lönekostnaderna med 12 %.
Producentlagren fortsatte att öka med sysselsättning och lagerstöd som
bakgrund inte marknadsanalyser. Överlagret av cellulosa var i Sverige vid
årets slut 1 miljon ton motsvarande 30 % av årsproduktionen. Trots
lagerproduktionen stannade kapacitetsutnyttjandet inom skogsindustrin vid 80 %.
Kostnadsutvecklingen
i förening med tilltagande övervärdering av den svenska kronan försämrade
ytterligare vår konkurrenskraft. Till de rimligtvis övergående
konjunkturproblemen kommer den mer grundläggande frågan om möjligheterna för
stora delar av det svenska näringslivet och skogsindustrin att, i nuvarande
kostnadsläge, överhuvudtaget hävda sig internationellt.
Förlustår
1976
års otillfredsställande resultat i ASSl en kraftig förlust inträffar
samtidigt som våra nordamerikanska konkurrenter hade rekordvinster. Trots
prisuppoffringar förlorade den svenska skogsindustrin marknadsandelar på sina huvudmarknader
och på de avlägsna marknaderna. Den ekonomiska avtappningen i skogsindustrin
blev större ju större del av råvaran som måste köpas. ASSl har inga egna
råvarutillgångar.
Skr
1976/77:152 55
Ogynnsam trend. Åtgärder nödvändiga
Det allvarliga är inte utfallet år 1976 i sig. Det
alarmerande är utvecklingstrenden, det med åren växande gapet mellan intäkter
och kostnader överbryggat med upplösning av begränsade reserver, glappet mellan
inbetalningar och utbetalningar ifyllt med lånade medel som skall återbetalas
med ränta. Det oroväckande är förlusten av ställningar på marknaden, den
minskande betydelsen av tidigare företräden i råvara, teknologi, anläggningar,
den finansiella försvagningen. Det är inför närliggande påfrestningar nu
1977 och nästa lågkonjunktur som vi måste vidta åtgärder. ÄSSI kan inte
ensamt påverka råvarupris, lånenivå, växelkurs, så att den ekonomiska
ekvationen går ihop med utgångspunkt från världsmarknadspriset på produkterna.
Om vi i det här landet inte insiktsfullt korrigerar oss i
tid, så kommer verkligheten omsider att hänsynslöst framtvinga de nödvändiga
förändringarna.
ASSIs produktgrupper
Låt mig rapsodiskt och i produktgrupper belysa läget i ÄSSI
och kursivt
ge nyckelord för framtiden.
Trävaror. 1976 blygsam vinst. Ökande leveranser. Kraftigt
höjda timmerpriser, prisförbättringar, produktionsbegränsning, lagerminskning.
Valåsen, utbyggt till landels största sågverk, togs i drift. Fortsatt satsning
på vidareförädling. Positiv framtidsbild.
Skivor. Stor förlust. Fabriken för spånskivor i Laxå togs
i drift. Usel marknad. Spånskivan tillväxtprodukt. Om några år marknadsbalans.
Svag marknad till volym och pris för träfiberskivorna. Långsiktiga bekymmer.
Kapacitetsminskning sannolik i branschen.
Kraftpapper. Förlust, prisförsämring. Framgångar för blekt
papper. Låga volymer oblekt säckpapper. Satsning på kvalitet. Svag volymtillväxt.
Kraftliner. Stor förlust. Prisfall. Låg leveransvolym.
Stora lagerökningar trots låg produktion. Marknadsförbättring andra halvåret
1977. Studium av förmånligare råvarumix. Fortsatt integration i konvertering
till wellpapp utomlands.
Kartong. Förlust. Ev. omstrukturering av tillverkningen.
Kvalitetsförbättring.
Platsbelagt papper. Svagt resultat. Produktutveckling.
Utvecklingsbart.
Cellulosa. Förlust. Svag prisutveckling. Ävsätlningsproblem.
För blekt sulfat framtidstilltro. Oblekt känslig produkt.
Wellpapp, säckar. God vinst. Förvärvade Dansk
Kraftemballage, wellpapptillverkare. Fortsatt expansion eftersträvas.
För ÄSSI, men inte bara för oss, förestår nu en kärv tid.
Kunnandet och beslutsamheten hos dem som arbetar i företaget är utgångspunkten
i arbetet att återställa lönsamheten.
Sigvard Bahrke
Skr 1976/77:152 56
Rockwool
AB
I Rockwool-koncernen
ingår förutom moderbolaget Rockwool ÄB, Skövde, även dotterbolagen Laxå Bruk
AB, Laxå, och Isolerings ÄB Isenta, Örebro. Verksamheten omfattar utveckling,
produktion och försäljning av isolerprodukter och stålsandsprodukter samt
genomförande av isoleringsentreprenader. Koncernen är inne i ett starkt
expansivt skede och kommer att genomföra ett mycket stort investeringsprogram
under de närmaste åren. Omsättningen för det gångna verksamhetsåret uppgick
till ca 455 Mkr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter utgjorde
1976 32 Mkr. för Rockwool-koncernen..
1976 har
för Rockwools vidkommande präglats av en fortsatt stark
efterfrågan på företagets produkter. Såväl beträffande försäljningen som
det ekonomiska utfallet kan för verksamhetsåret uppvisas resultat, som
väl överensstämmer med uppsatta mål.
Under
året har fattats beslut om att bygga en ny mineralullsfabrik i Hällekis.
Fabriken skall i en första etapp tas i drift i mitten av 1978. Beslutet är ett
led i företagets expansiva inriktning.
Strävan
att diversifiera verksamheten till gagn för företagets utveckling har
fortsatt. De nya produkter och marknader, som förväntas bli resultatet av
satsningarna avses långsiktigt ge Rockwool en större riskspridning.
1977 väntas
i många avseenden bli ett dynamiskt år för Rockwool.
Energisparandet i vårt land får hög prioritet, vilket kommer att medföra
en fortsatt stark och ökad efterfrågan på företagets produkter. Bl. a.
med hänsyn därtill beräknas en förbättring av såväl det försäljningsmäs-
siga som det ekonomiska resultatet. För att möta den ökande efterfrågan
planeras stora investeringar, främst i produktionsapparaten.
Bo
Anderberg
Essbo,
Svenska Bomaterial AB
EssBo-gruppen
omfattar byggmaterialföretagen Etri Fönster AB, Holmsund Golv AB, AB Kalmar
Kök, Kramfors Kök AB, Ljusdals Träprodukter AB och Nyland Mattor ÄB.
Trots
att försäljningen under 1976 ökat med 25 % till 179 Mkr. och underskottet
minskat med 16 %, arbetar EssBo fortfarande med svåra lönsamhetsproblem. Det
gäller framför allt Holmsund Golv AB och Nyland Mattor AB, vilket skall ses mot
bakgrund av den kraftiga överproduktionen på golvmaterial på en nära statisk
byggmarknad. Resultatunderskottet på 19 Mkr. kan i huvudsak hänföras till
dessa bolag.
Som
en följd av resultatutvecklingen i Holmsund Golv och Nyland Mattor pågår
omstruktureringsåtgärder avseende dessa bolag.
1976
har ägnats åt förstärkningar av organisation och personella re-
Skr
1976/77:152 57
surser.
Produktutvecklingen har intensifierats medan investeringarna har legat på en
låg nivå. För Kalmar Kök har dock ett nyinvesteringsprogram på 20 Mkr.
beslutats. Utvecklingen på snickerisidan har stabiliserats. Inriktnmg på
vidareförädling av trä kommer att fortsätta. EssBo satsar på målstyrd planering
och mer systematiskt samarbete mellan gruppens bolag. De affärsidéer och långsiktsplaner
som utarbetats har nu börjat visa sig bärkraftiga. I utvecklingsarbetet har
tillvaratagits samrådsmöjligheter på alla nivåer, vilket stärkt känslan för
gemensamma mål.
Björn
Åkerblom
Nyckelhus
AB
1976
blev ett gott år för Nyckelhus. Expansionen fortsatte under förbättrad
lönsamhet så att resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 4 Mkr.
(1 Mkr.) på en omsättning av 74 Mkr. (53 Mkr.).
Under
året förvärvades (ingår i koncernen från 1977-01-01) samtliga aktier i AB Wallit,
Skyttorp, som har ca 90 anställda. Där kommer Nyckelhus att tillverka
volymhus, dvs. villor i två eller flera delar som görs helt färdiga på fabriken
med alla installationer klara, färdigmålade och tapetserade etc. och som sedan
snabbt monteras på byggplatsen.
Den
1 juli 1977 träder de nya energinormerna för bostadshus i kraft. I mer än tre
år har emellertid Nyckelhus' huvudprodukt, de blockade husen, uppfyllt de nya
normerna. Vi har därför kunnat lägga ned ett omfattande utvecklingsarbete på
att göra det nya volymhuset energisnålare än som nu krävs.
Investeringen
i egen produktionskapacitet innebär en kraftig expansion under 1977. På grund
av igångkörningskostnader m. m. väntas ingen resultatökning.
Ingmar
Björklöf
Svenska
Torv AB
Torvbolaget
bildades 1939 för att tillverka torvbriketter. När oljeimporten kom igång
ändrade bolaget inriktning och började tillverka jordförbättringsmedel och odlingssubstrat
på frästorvbasis. Denna omläggning genomfördes med bibehållen omsättning och
förbättrad lönsamhet. Under 1976 genomförde bolaget en teknisk upprustning av
fabrikationsprocessen. Under ombyggnadstiden skedde en mindre nedgång i
försäljningen men en viss återhämtning torde kunna ske under kommande år.
Under 1977 kommer nya kundgrupper att bearbetas. Den aktuella ut-
Skr 1976/77:152 58
redningen
angående alternativa energikällor kan medföra att bolaget inom de närmaste åren
får till uppgift att producera torvbränsle i form av frästorv lill
kraftvärmeverk och industrier.
Olle
Uddgren
Skr 1976/77:152 59
Kemisk industri
opaginerad Kontrollera mot PDF
1976
1975
1010
876
-36
-1,2
212
33 7,3 129
Fakturerad
försäljning i Mkr
Resultat före
bokslutsdispositioner och skatter
i Mkr
Avkastning
på totalt kapital i %
Investeringar i
anläggningar i Mkr
Medelantal
anställda 3 290 3 035
Berol
Kemi AB
Till
den petrokemiska industrin knöts stora förhoppningar för 1976. De två
föregående årens stora svängningar med bristlägen samt stora prisstegringar
under 1974 och lågt kapacitetsutnyttjande under 1975 såg ut att kunna avlösas
av en lugnare period med stabilare och ökande efterfrågan.
Berol
Kemi mötte dock under 1976 en helt annan konjunktursituation än den väntade.
Efter sommaren 1976 var det uppenbart, att vår optimism beträffande
konjunkturförbättring varit för tidigt väckt. Fakturerad försäljning uppgår
för 1976 till 474 Mkr. (416 Mkr.) för Berol Kemi-koncernen. Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter utgör - 46 Mkr. (16 Mkr.).
Inom
Berol Kemi infördes vid årets början en ny divisionaliserad organisation. Den
fick omgående bestå provet att anpassa verksamheten till den successivt
försämrade konjunkturen. Stora investeringar fullföljdes samtidigt och mycket
arbete lades ned på utbildning av den nya personalen. Medbestämmandelagens
tillämpning förbereddes med ett omfattande internt utbildningsprogram, som
engagerade de anställda i gemensamma internatkurser.
Berol
Kemi har efter en lång tid med små investeringar under de senaste åren gett
sig i kast med ett stort antal betydande projekt. Ätt dessa skulle orsaka stora
kostnader innan de fullt intrimmats och nått rimlig beläggning var förutsett.
Att som nu skedde under 1976 kulmen skulle nås på investeringsverksamheten
samtidigt med att marknadsutvecklingen kraftigt försvagades var däremot vare
sig planerat eller önskvärt. Årets betydande förlust beror i hög grad på
kostnader före driftstart för de nya anläggningarna samt avskrivningar även för
avbrutna projekt och den genom de senaste årens investeringar kraftigt ökade
finansiella belastningen. En särskilt besvärande och oväntad serie driftstörningar
har dessutom från och med oktober tillstött i etenoxidanlägg-ningen.
Utsikterna
för 1977 ter sig inte gyiuisamma, men en gradvis förbättring väntas under
året, främst som följd av att de olika nya anläggningarna kommer i drift och
uppnår planerad beläggning. Trots att det fort-
Skr 1976/77:152 60
satt
svaga marknadsläget väntas bestå, bör den löpande resultatutvecklingen därför
successivt kunna förbättras under 1977, men året som helhet bedöms leda tiU en
kännbar förlust. Alla internt möjliga ansträngningar kommer dock att göras för
att påskynda utvecklingen mot att åter nå en gynnsammare resultatnivå. På några
års sikt bör de stora investeringar, som nu tynger vår resultatbild, ge
betydande resultattillskott. Åtgärderna har varit imriktade på att förbättra
företagets stmktur och minska konjunkturkänsligheten. För att Berol Kemi skall
nå goda resultat av genomförda investeringar och övriga åtgärder krävs för oss
liksom för andra exportorienterade industriföretag en gynnsammare utveckling
både av den internationella konjunkturen och av kostnadssituationen i Sverige.
Beslut
har nu fattats att genomföra det sedan flera år förberedda OXO-projektet, som
har ett totalt kapitalbehov av 700 Mkr. Beslutet innebär, att petrokemisk
tillverkning upptages i Stenungsund av Berol Kemis nu största importråvara.
Kapaciteten utökas därmed för ett antal slutprodukter för användning främst
inom färg- och plastindustrin. 200400 personer kommer att vara engagerade
under de närmaste årens bygg- och montagearbeten. Anläggningen kommer i drift
att sysselsätta ca 150 personer. Projektet väntas vara fullt genomfört under
andra hälften av 1979.
Gunnar
Agfors
AB
Kabi
1976
blev för Kabigruppen ett ganska dåligt år, resultatmässigt sett. Fakturerad
försäljning uppgick till 448 Mkr. (377 Mkr.). Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter för 1976 utgjorde 14 Mkr. (23 Mkr.).
Lönsamheten försämrades jämfört med 1975. Då vi studerar våra försäljningssiffror
och vår kostnadsstruktur konstaterar vi utvecklingstendenser som inger oro för
framtiden och som måste mötas med handlingskraft och klarsyn. Att vi delar
bekymren med andra läkemedelsföretag i Sverige och utomlands, skänker ingen
tröst. Tvärtom. Det understryker situationens allvar.
I
likhet med andra svenska företag har vi under de senaste åren drabbats av
stora kostnadsökningar. Det har inte varit möjligt att genom rationaliseringar
kompensera den stora skillnaden mellan dessa och de blygsamma prishöjningarna.
Det blir inte möjligt i framtiden heller om den nuvarande skillnaden består
eller ökas. Det måste bli en rimligare balans mellan kostnadsökningar och
prishöjningar inom läkemedelsindustrin om företagen inom branschen skall kuima
leva vidare och utvecklas på ett naturligt sätt.
Önskemål
om en bättre balans mellan kostnadsökningar och prishöj-
Skr
1976/77:152 61
ningar
är inte att förväxla med ett kompensationstänkande och krav på "garanterad
lönsamhet". Inom industrin måste vi ständigt hålla rationaliseringskraven
levande och sätta rationaliseringsmålen högt. Det gäller förvisso också
läkemedelsindustrin.
Inom
Kabigmppen har rationaliseringsarbetet under de senaste åren främst ägnats
följande områden: Kapitalförvaltning, produktprogram och organisationsstruktur
samt våra redovisnings-, kallcyl- och rapport-system. Inom vart och ett av
dessa områden har vi stått och står fortfarande inför mycket betydande
arbetsuppgifter. Rätt genomförda och snabbt avslutade kan de ge betydelsefulla
lönsamhets- och effektivitetsförbättringar.
En
sviktande lönsamhet skall mötas med intensifierade rationaliseringsansträngningar.
I vårt fall också med nya investeringar i forskning, i fabriker och i en
förstärkt utlandsorganisation.
Vi
hade inom Kabigruppen av flera olika skäl en låg investeringsnivå under
slutet av 60-talet och i början av 70-talet. Vi fick härigenom ett uppdämt
investeringsbehov som på några punkter lett till akuta kapacitetsproblem och i
ett par fall tvingat oss till provisoriska lösningar. Under åren 1975 och 1976
har vi ägnat stor uppmärksamhet åt planering av våra utbyggnadsprogram. Ett par
stora investeringsprojekt har påbörjats och befinner sig nu i projekteringsfas
eller under uppförande. De sammanlagda kostnadema för de investeringsprojekt
som godkänts av koncernstyrelsen under 1976 uppgår till 250 Mkr. Den siffran är
ungefär dubbelt så stor som koncernens sammanlagda investeringar under
femårsperioden 19701974.
Samtidigt
som vi sålunda står inför ett betydande investeringsprogram vad gäller
anläggningar har vi även tagit resurser i anspråk för investeringar i en viss diversifiering
av vår verksamhet. Detta sker inom ramen för ÄB Kabi Diagnostica, som vi äger
till 60 %. De mycket höga forskningskostnaderna i läkemedelsindustrin
nödvändiggör en snabb och bred marknadsmässig exploatering. Inom betydande
delar av Kabis biokemiska forskning är såväl terapeutiska som diagnostiska
tillämpningar möjliga. Det är angeläget att våra forskningsresultat effektivt
tillvaratas inom båda områdena. Vår satsning på diagnostikområdet inom AB Kabi Diagnostica
måste ses mot bakgrimd av detta förhållande.
Det
skall tilläggas att hela vårt långsiktiga omstrukturerings- och investeringsprogram
syftar till en koncentration av våra samlade resurser på några begränsade
produktområden, nämligen läkemedel inom områdena
intravenös näringstillförsel
cellulär immunitet, Icroppsegna
medel mot vimsinfektioner
peptidhormoner med verkan på
tillväxt och ämnesomsättning
blödning och blodpropp
medel som verkar på urinblåsans
funktion
Skr 1976/77:152 62
diagnostika
inom områdena
enzymologi
immunologi
nuklearmedicin
Det
är min övertygelse att också ett internationellt sett ganska litet företag inom
läkemedelsbranschen även på lång sikt kan upprätthålla en tillfredsställande
lönsamhet om resurserna koncentreras, produktivitetskraven ständigt hålls
levande och om statliga myndigheter tillämpar en rimlig handels- och
prispolitik.
Bengt
Andrén
Ceaverken
AB
Ceaverken
ABs produktion har i första hand inriktats på röntgenfilm för medicinsk och
industriell användning. Under 1976 ökade såväl försäljningen av fotosättningspapperet
avsett för tvåbadsframkallare som av framkallningskemikalier. Ännu ett fotosättningspapper,
typ RC, beräknas vara i produktion under våren 1977. Framkallningskemikalier
härför kommer också att framställas.
Ceaverken
kommer därmed att fylla en viktig funktion för den ekonomiska
försvarsberedskapen även när det gäller fotosättningspapper. Med en ökad
övergång till fotosättning för tidningar och annat tryck är tillgången på
svenskt fotosättningspapper en nödvändighet för att kunna sprida erforderlig
information i ett avspärrningsläge.
Resultatet
för Ceaverken med dotterbolag har något förbättrats under de senaste åren, men
även för 1976 redovisas en förlust. Budget för 1977 innebär fortsatt
förbättring men dock underskott.
Nils
Wahlquist
Statsraff
AB
Statsraff
ÄB lämnade till regeringen i slutet av 1976 en omfattande redogörelse för det
utrednings- och projekteringsarbete som hittills utförts av bolaget.
Baserat
bl. a. på utredningsresultaten har regeringen beslutat att Statsraff-projektet
för närvarande inte skall genomföras. Möjligheten att uppföra ett raffinaderi
vid Brofjorden skall emellertid bevaras genom att projektet hålls aktuellt.
Markförvärv skall också fortsättningsvis göras.
Bakgranden
till regeringens beslut är att det råder ett stort överskott på
raffineringskapacitet i Västeuropa. Detta överskott väntas försvinna först ett
stycke in på 80-talet.
Skr 1976/77:152 63
Andra möjligheter aft öka försörjningstryggheten för
oljeprodukter kommer nu att undersökas, bl. a. genom mindre utbyggnader av
befintliga svenska raffinaderier. Statsraff-organisationen kommer i samband därmed
att få vissa nya uppgifter.
Nils Elam
Skr 1976/77:152 64
Konsumentvaruindustri
1976
1975
Fakturerad
försäljning i Mkr
1475
1295
Resultat
före bokslutsdispositioner och skatter
i Mkr
242
214
Avkastning
på totalt kapital i %
12.7
12.7
Investeringar
i anläggningar i Mkr
83
29
Medelantal
anställda 8 576 8 591
Svenska
Tobaks AB
Svensk
industri har f. n. en ovanligt arbetsfylld vardag. Nya lagar stadfäster de
anställdas inflytande på företagens liv och verksamhet. Det bör leda till ett ökat
engagemang, som kommer företaget i dess helhet till godo, men övergången till
nya relationer på arbetsplatserna kommer säkert att kräva ökade personliga
insatser från alla parter.
Samtidigt
är den omedelbara framtiden fylld av frågetecken. Har kostnadsläget i Sverige
blivit så högt att vi får svårigheter att konkurrera såväl på våra
traditionella exportmarknader som här hemma?
1976
ett bra år för Tobaksbolaget
Tobaksbolaget
har i detta större sammanhang en gynnad position. Moderbolagets försäljning sker
i stor utsträckning på hemmamarknaden, där vi har en dominerande ställning.
Samarbetet med de fackhga representanterna i styrelse, direktion och andra
beslutsorgan fungerar utomordentligt väl, också i dotterbolagen där man i ett
par fall hade lönsamhetsbekymmer 1976 och tvingades vidta kännbara ingrepp.
Försäljningen
av tobaksvaror följer även 1976 ett mönster som i stort sett varit konstant
under hela 70-talet. Det kan enklast beskrivas som en måttlig kontinuerlig
ökning av cigarrett- och snusförsäljningen. Det kan förefalla som om ingenting
skulle kunna rabba denna utveckling.
Verkligheten
är säkert en annan. Det allmänna konsumtionsmönstret påverkar givetvis vår
försäljning och utrymmet för ökad privatkonsumtion blir under 1977 tämligen
begränsat. Dessutom måste vi räkna med att höjda tobaksskatter och en fortsatt
kampanj mot rökningen kommer att ge utslag i konsumtionen. Vi räknar därför med
en stagnerande försäljning i Sverige för samtliga tobaksvaror utom snuset.
Fakturerad
försäljning i STA-koncernen uppgick 1976 till 927 Mkr. (811 Mkr.). Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter utgjorde 236 Mkr. (212 Mkr.).
Dämpad
utveckling av exporten till USA
Även
vår hittills lyckosamma utveckling av exporten kommer under 1977 att dämpas.
Det finns flera anledningar härtill.
Skr 1976/77:152 65
Vårt
nuvarande kostnadsläge är ogynnsamt. En sjunkande dollarkurs blev en ytteriigare
belastning 1976. Vi har tvingats höja priserna på piptobaken Borkum Riff till
USA för att bibehålla en någoriunda rimlig lönsamhet, men har nu nått en
prisnivå som manar till försiktighet. Pip-lobaksmarknaden i USA har under
senare år haft en vikande tendens, men avsättningen av Borkum Riff har trots detta
varit stabil. Det är dock sannolikt att vi i framtiden får svårare alt
bibehålla vår volym till denna del av världen.
En
liknande utveckling har ägt rum i vårt holländska dotterbolag Elisabeth Bas.
Även i Holland kunde vi under en rad år kraftigt öka vår försäljning av
cigarrer och cigariller på en totalt sett krympande marknad. Under 1976 bliv
ökningen mindre. Elisabeth Bas' export inom EG ökade emellertid starkt. Vi
räknar med att även under 1977 kunna öka denna export, men det kommer att ske i
en lugnare takt än hittills.
Koncentration
till en egen nisch
Vi
känner således av en förändring. Den märks inte endast inom tobakssektorn,
utan även i andra företag inom STA-koncernen. Hur den verkar har vi under året
kunnat följa i våra dotterföretag Grummebo-lagen som numera heter Nordium
och Sinjet.
Sinjet
hade på sitt tillverkningsprogram bl. a. plastartiklar inom kon-sumentvarusektorn.
Sortimentet var stort, volymerna ganska blygsamma och de blev ännu
blygsammare på gmnd av att andra fabrikanter tillverkade i stort sett samma
slags produkter. Vad som i dag krävs är en koncentralion till produktområden
och marknader där bolaget har specifika förutsättningar att konkurrera. Sinjet
har under året skurit bort stora delar av sortimentet på konsumentplastvaror
och inriktar verksamheten på industriplast, bl. a. hanteringsutruslning inom färsk-vamdistributionen
samt på tillverkning av industri- och konsument-borstar. Företaget hade även
1976 ett svårt år med en betydande förlust. De vidtagna åtgärderna bör på sikt
bidra till att ändra denna situation.
Liknande
problem har vi haft i Nordium som tillverkade kem-tek-niska produkter inom dagligvamsektorn.
Även bär finns i Sverige ett stort utbud av produkter och en betydande
konkurrens. De svenska företagen i branschen är i dag för många och med få
undantag för små för att kunna konkurrera med multinationella företag.
Vi
har därför överlåtit Grummes namn och sortiment till Mölnlycke AB, men skall
för deras räkning under ett antal år legotillverka produkterna i Nordiums
lokaler. Nordiums verksamhet skall inriktas på produkter inom ett för företaget
helt nytt område.
Produkter
med egen profil i förening med marknadskunnande ger framgångar. Vi bar sett det
på utvecklingen i våra dotterföretag Ekströms LivsmedelsProdukter AB och Hugo
österberg AB. Ekströms har
5
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 152
Skr 1976/77:152 66
haft
ett framgångsrikt år och konsoliderat sin position på efterrätts- och mjölmixmarknaden
samt påbörjat en expansion till nya verksamhetsområden. Hugo Österberg, ett
sälj- och agenturföretag, har kunnat befästa ställningen för de delvis unika
och internationellt välkända livsmedelsprodukter som företagel marknadsför.
Sven
G. Andrén
SARA
Den
traditionella hotell- och restaurangindustrin i Sverige har under de senare
åren haft svag lönsamhet och väntade lagändringar avseende spelautomater kan
ytterligare komma att försämra branschens förutsättningar. Problemen finns i
huvudsak inom de traditionella och löneintensiva produktionsformerna, medan
däremot nya och mer ekonomiska driftsformer, som utvecklas, visar goda
resultat.
SARAs
strategi är att arbeta vidare efter dessa nya linjer och att successivt
utvecklas till ett i vidaste mening modernt och rationellt hotell-,
restaurang- och serviceföretag.
Eftersom
det visat sig att en del rörelser inte har kunnat passas in i den nya
utvecklingen, har SARA under senare år sett sig nödsakat att avveckla
åtskilliga hotell och restauranger. Något som ytterligare försvårar driften av
dessa, ofta små och orationella enheter, är det väntade riksdagsbeslutet om
förbud mot spelautomater inom restaurangnäringen. Detta kommer i vissa fall
att ekonomiskt slå mycket hårt. En konsekvent rationalisering samt en kraftig
satsning på utveckling av nya driftsformer och utbildning är därför nödvändig.
Ytterligare avveckling av orationella enheter blir dessutom nödvändig.
Den
utveckling som vi således är mitt uppe i har särskilt under de senaste två åren
fått mycket konkreta uttryck inom våra tre nuvarande verksamhetsområden.
Personal-
och institutionsrestaurangdivisionen PIR inriktar sig främst på
personalrestauranger i större företag samt på att ge måltidsservice åt vård-
och utbildningsanstalter inom stat, kommun och landsting. Detta senare sker
delvis som försöksverksamhet. En förutsättning för att divisionen skall kunna
svara för och utveckla denna service inom ett allt vidare område är det
omfattande utvecklingsarbete som i dag bedrivs. I arbetet ingår också att få
fram rationella driftsformer för mindre arbetsplatser, för skiftarbetande
personal etc.
Inom
restaurangdivisionen sker dels en nyinriktning av befinthga enheter till mera tidsanpassade
driftsformer, dels en stark nyetablering av kedjerestauranger av typ CLOCK, som
är SARAs hamburgerkedja. Även kedjerestauranger av annan typ planeras.
Hotelldivisionens
arbete inriktas bl. a. på att i våra större landsorts-
Skr 1976/77:152 67
hotell
öka hotellreslaurangernas nöjesutbud. Detta har visat sig vara en livsviktig
del av en modern hotellrörelse. I divisionens strategi ingår
också
en ny typ av hotell; rumshotell med hög komfort, centralt läge, parkeringsplatser
och frukostrestaurang. Under 1977 öppnas två sådana enheter, nämligen i Malmö
och Östersund.
Inom
SARAs samtliga driftsområden pågår dessutom en stark systematisering rörande
sortiment, arbetsmetoder, utrustning och administrativa styrsystem etc. Det är
företagets strävan att denna utveckling skall kunna bedrivas utan avkall på
kvaliteten och att vi även fortsättningsvis skall kunna erbjuda "klassiska
inslag" i vårt sortiment.
Förutom
vad som sker inom de tre ovan angivna områdena har SARA under 1976 engagerat
sig i ett turistprojekt tillsammans med Härjedalens och Bergs kommuner och
Svenska Fjäll i Vemdalen ÄB. Målsättningen med denna satsning är att i
bolagsform utveckla och driva turistanläggningar med alternativa boende- och
serviceformer för åretmntverksamhet.
Koncernens
fakturerade försäljning 1976 uppgick till 549 Mkr. (481 Mkr.), varav nya
verksamheter svarade för ca 100 Mkr. Under 1977 väntas denna del öka till ca
150 Mkr. eller 20 % av koncernens totala omsättning.
Resultatutvecklingen
under 1976 blev positiv jämfört med 1975. En fortsatt gynnsam
resultatutveckling är helt beroende av förnyelsetakten i företaget. Ett
väsentligt inslag i 1976 års utveckling, som varit av stor betydelse, är
bolagets medinflytandesystem, vilket förväntas få allt större inverkan på
bolagets framtida utformning.
Ingemar
Hellström
Skr 1976/77:152 68
Serviceföretag
opaginerad Kontrollera mot PDF
1976
1975
451
373
8
6,0
8
4 1,9 17
Fakturerad
försäljning i Mkr
Resultat före
bokslutsdispositioner och skatter
i Mkr
Avkastning
på totalt kapital i %
Investeringar i
anläggningar i Mkr
Medelantal
anställda 2 513 2 392
Liber
Grafiska AB
1976
kan på många sätt karakteriseras som ett andhämtningens år för Liber. Ett år
som behövdes efter de omorganisationer, omlokalise-ringar och företagsförvärv
som präglade tiden närmast efter koncernens bildande 1973.
Det
relativa lugnet under 1976 har gett ledningen siörre möjligheter alt
systematiskt ta itu med arbetsuppgifter och åigärder som man själva valt. Ett
viktigt stöd har varit det för koncernen enhetliga ekonomisystem som infördes
1975. Detta i kombination med att tidigare insatser nu börjat bära frukt är den
väsentliga grunden till att Libers ekonomiska resultat väsentligt förbättrats
gentemot 1975. Resultatet före boksluts-dispositioner och skatter utgjorde 1,5 Mkr.
(0,2 Mkr.). Men den uppnådda resultatnivån är ändå helt otillfredsställande
för koncernen som helhet.
Genom
uppdelningen av verksamheten i avsnitten förlag, kartor, läromedel och tryck,
kompletterad med korrespondensundervisning, kontors-materiel och bokhandel har
man nu funnit en form att arbeta vidare i. Ser man på de olika enheterna visar
vissa goda eller godtagbara resultat medan andra tyvärr ännu gör direkta
förluster.
Under
1976 kunde man glädja sig åt att LiberFörlag genom en satsning på nya
utgivningsområden stärkt sin position som etablerat fackboksförlag. Även
Allmänna Förlagets goda samarbete med myndigheterna har fortsatt.
LiberKartors
och lantmäteriverkets verksamhet har under året granskats i den s. k.
kartutredningen. Regeringen har ännu inte tagit ställning till förslaget.
Marknadsbilden
inom läromedelsbranschen är oförändrad. För att förbättra försäljningen har en
del nya grepp prövats, bl. a. genom en rullande utställning. En annan
aktivitet som man hoppas ska ge resultat är nya och annorlunda
läromedelskataloger.
Arets
investeringar faller liksom tidigare till största delen på Liber-Tryck.
Divisionen gick in i en ny organisation i januari 1976 och har också kunnat
förbättra sitt kapacitetsutnyttjande. Men LibcrTryck kräver ännu en del
investeringar för att verksamheten ska bli lönsam.
Skr
1976/77:152 69
Kommunernas
kostnadsfria vuxenutbildning gör det inte lättare för Hermods Skola att sälja
sina korrespondenskurser. Nya marknader måste bearbetas, bl. a. satsar
divisionen nu på större grupper, ofta i samarbete med branschorganisationer.
Även
Skrivab söker nya marknader för silt förbrukningsmateriel. Förutom de redan
inarbetade kundgrupperna, framför allt skolor och kommuner, försöker man nu
också komma in i företag och institutioner.
Det
som utåt kommer att synas mest av Liber under 1977 är etableringen under våren
av en ny välsorterad Frilzes Kungl. Hovbokhandel i Stockholms centrum. I de
lokalerna finns också en separat kartavdelning, liksom en utställning av
läromedel från Liber.
Inför
1977 har budgeterats ett resultat som är något bättre än 1976. En stor del av
förbättringen ligger i minskade kostnader för den egna organisationen. Men
osäkerheten är stor på intäktssidan och utrymme finns för positiva ökningar om
konjunkturerna så medger.
Karl-Axel
Swedérus
ABAB
ÄBABs
expansion har fortsatt under året. Nya enheter har startats i Karlstad och
Linköping. Malmöenhetens omsättning har ökat markant. Även Stockholm och
Göteborg visar en positiv utveckling.
Rationaliseringsarbetet
i den centrala administrationen har huvudsakligen koncentrerats till
utveckling av ett ADB-system omfattande planering, ekonomisk rapportering m. m.
Arbetet beräknas vara avslutat våren 1977.
Utbildningsverksamheten
som normalt är omfattande i ABAB utvidgades under året bland annat mot
bakgrund av MBL-Iagen.
Skyddsbevakning
AB
Under
1976 har utvecklingen av dotterbolaget Skyddsbevakning i Södertälje ÄB
fortsatt främst genom att ABAB och Skyddsbevakning erhöll bevakningsuppdraget
vid de internationella flygplatserna i Sverige med början på Stump och Arlanda.
ABAB
Lokalvård AB
Ett
större intressant utvecklingsprojekt inom ABAB Lokalvård AB som drivits i full
skala har drabbats av avsevärda tekniska svårigheter, varigenom resultatet för
bolaget kraftigt försämrats. Beslut har fattats att driva utvecklingsarbetet i
annan form samtidigt som expansionen på etablerade verksamhetsområden
fortsätter.
Skr 1976/77:152 70
Koncernen
Faktureringen
1976 för ABAB med dotterbolag uppgick till 100 Mkr. (77 Mkr.). Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter blev 6,4 Mkr. (3,2 Mkr.). För 1977 bedöms
resultatutvecklingen bli fortsatt tillfredsställande.
Hans
öström
BS
Konsult AB
Trots
att byggnadsinvesteringarna under 1976 legat kvar på en låg nivå har BS Konsult
ÄB med dotterbolaget Skandinaviska Projektlednings ÄB haft god arbetsbeläggning
och kunnat expandera planenligt. Satsning på nya områden av tjänster och kunder
har fortsatt.
Faktureringen
för BS Konsult och Skandinavprojekt har under året varit 26,1 Mkr. (30,9 Mkr.).
Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter är 0,1 Mkr. (0,3 Mkr.).
För
1977 förutses en oförändrad verksamhet avseende traditionella byggprojekteringstjänster,
medan viss ökning fömtses för speciella tjänster, t. ex. utredningar om
energibesparing, mätning och provningar, ar-metsmiljöplanering m. m. Likaså
förutses en expanderande verksamhet utomlands och inom området
industriprojektering. Inom alla dessa områden har en uppbyggnad av speciell
kompetens skett.
Karl-Gustaf
Lye
Skr
1976/77:152 71
Utvecklings- och etableringsföretag
opaginerad Kontrollera mot PDF
1976
1975
106
69
-2
2,7
9
- 11
-7,3 18
Fakturerad
försäljning i Mkr
Resultat före
bokslutsdispositioner och skatter
i Mkr
Avkastning på totalt
kapital i %
Investeringar i
anläggningar i Mkr
Medelantal
anställda 361 309
Svenska
Utvecklings AB (SU)
Genom
beslut av riksdagen skedde en rekonstruktion av SU under 1976. Tidigare innehavda
dotterbolag avyttrades och antalet anställda inom SU minskade till omkring 40.
Äktiema
i SU överfördes den 1 juli 1976 från fonden för statens aktier till
Statsföretag ÄB.
SU
har framdeles uppgiften att dels vara en central utvecklingsresurs för Statsföretagsgmppen,
dels utgöra en kvalificerad resurs för arbete med långsiktiga, tekniskt och
kommersiellt riskfyllda projekt av sam-hällsangelägen natur. SU skall dämtöver
vara en kanal för utveckling av innovationer gjorda av enskilda uppfinnare
eller mindre och medelstora företag.
Bolaget
skall såsom central utvecklingsresurs för Statsföretagsgmppen bevaka
utvecklingen inom särskilt utvalda verksamhetsområden i syfte att formulera nya
affärsidéer och initiera utvecklingsprojekt inom ramen för gmppens strategiska
mönster. Bolaget skall dessutom kunna tillhandahålla resurser för
projektledning samt kuima utföra tekniskt-ekonomiska utredningar inom olika
teknikområden.
Som
exempel på verksamhet som bedrivs inom företaget kan nämnas att bolaget sedan
flera år har arbetat med utveckling av olika typer av batterier för elfordon
och därvid nått uppmärksammade tekniska resultat. Som en följd härav har
bolaget ingått ett avtal med ett amerikanskt företag om utveckling av
batterier. Bolaget medverkar även inom energiområdet genom engagemang i olika
statliga projekt.
Bolaget
skall i fortsättningen inte medverka i exploatering av utvecklingsprojekt.
Sådana projekt som bedöms vara ekonomiskt livskraftiga skall i stället
överföras till de producerande företagen inom Statsföretagsgmppen eller
exploateras genom utomstående företag.
Orwar
Gustafsson
Svetab
Det rekonstmktionsarbete
som påbörjades 1975 och som fortsatt under 1976 har nu kommit så långt att Svetabs
koncemresultat före bok-
Skr 1976/77:152 72
slutsdispositioner
och skatter förbättrats från en förlust av 10,8 Mkr. 1975 till en vinst av 0,3 Mkr.
1976.
Kryotherm
AB har lyckats vända en betydande förlust under 1975 till ett
tillfredsställande resultat för 1976. Hema Industrier AB har avyttrats till
enskilda ägare, vilka kunnat bibehålla sysselsättningen i verkstäderna i
Malung och Kalix. I ÄB Förbandsmaterial och Elkapsling ÄB har den positiva utvecklingen
fortsatt.
Svenska
Bromsbandsfabriken ÄB har haft stora problem under 1976. De skärpta kraven på asbesthanlering
har medfört nedläggning av produktionen i Mölnlycke-anläggningen samtidigt som
de försenat den pågående inkörningen i den nya Långselefabriken. Brittisk
konkurrens har i förening med den sjunkande pundkursen, fått starka
återverkningar på vinstmarginalerna.
Enligt
den nya verksamhetsinriktning som fastställdes 1975 skall Svetab i första hand
fullfölja sin uppgift att i regioner med sysselsättningsproblem skapa
industriell verksamhet i samverkan med olika branschföretag, främst inom Statsföretagsgmppen.
Arbetsmetoderna har i konsekvens härmed omformats så att Svetab,
moderföretaget, engagerar sig i projekt antingen på konsultbasis, som
förmedlare av affärsidéer eller som delägare.
Svetab
ser fram mot 1977 som det år då företaget får visa att den nya inriktningen är
bärkraftig.
Gunnar
Olof görs
Statsföretag
International AB
Statsföretag
International ÄB skall i samråd med enskilda företag i Statsföretagsgmppen
starta och utveckla merknadsföring av produkter och tjänster på marknader
utanför Västeuropa och Nordamerika.
Ett
antal internationella affärsmän ansvarar för verksamheten inom var sin region,
där de upprätthåller intima kontakter med beslutsfattare på olika nivåer.
Huvudkontoret
är beläget inom Statsföretag ABs lokaler i Stockholm. Lokala kontor har
etablerats för Mellanöstern i Aten, för Västafrika i Lagos samt i Alger.
Regionerna Östeuropa, östra Afrika och Latinamerika bearbetas tills vidare
från huvudkontoret i Stockholm.
Arne
Hedelius
Swedish
Industrial Development Corporation (SID)
Swedish
Industrial Development Corp., SID, som har sin verksamhet föriagd till USA, har
för allt fler av bolagen i Statsföretagsgmppen blivit en viktig förbindelselänk
med Nordamerikanskt affärsliv. SID har un-
Skr 1976/77:152 73
der
året kommit att medverka på olika sätt inom ett vitt fält av administrativ
service.
Tord
Carmel
6
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 152
Skr
1976/77:152 74
Övriga företag
1976
1975
Fakturerad
försäljning i Mkr
Resultat
före bokslutsdispositioner och skatter
i Mkr
Avkastning
på totalt kapital i %
Investeringar
i anläggningar i Mkr
150
- 47
-17,9
5
144
- 38
-12,4
3
Medelantal
anställda 1 233 1226
AB
Sonab
Sonabgruppen
har under de senaste åren gett otillfredsställande resultat. Under våren 1976
påbörjades ett omfattande arbete i syfte att förbättra resultaten och förändra
företagsgmppens organisation.
Under
året har audio- och agenturverksamheterna avyttrats. Vidare har samtliga
utländska dotterföretag, med undantag för det schweiziska, avyttrats eller lagt
ned sin verksamhet.
Från
årsskiftet 1976/1977 har Sonab delats upp i två självständiga dotterföretag
till Statsföretag AB, Sonab Communications ÄB i Gävle och Lövånger Elektronik
AB i Lövånger.
Sonab
Communications ÄB kommer att utveckla, tillverka och marknadsföra kommunikationsradiosystem
och personsökarutmstningar. Lövånger Elektronik ÄB kommer att inrikta sin
verksamhet på kvalificerad legotillverkning inom elektronikområdet.
Fakturerad
försäljning uppgick 1976 till 103 Mkr. (118 Mkr,). Resultatet före
bokslutsdispositioner och skatter utgjorde 46 Mkr. (38 Mkr.). De nya bolagen
beräknas ge förlust även under 1977. Förlusterna väntas dock bli väsentligt
lägre än tidigare år.
Ingemar
Erixon
Stigtex
AB
Ständigt
ökande lågprisimport och extremt höga kostnader har ytterligare försämrat teko-industrins
möjligheter att framgångsrikt konkurrera med importvarorna.
Trots
branschens utsatta läge har Stigtex AB ökat försäljningen av spunna garner.
Faktureringen var 42,2 Mkr. (22,1 Mkr.) inklusive det tillskott om 14,2 Mkr.,
som erhölls från den spinnerirörelse, ÄB Kamgam, Borås, som Stigtex ÄB
förvärvade vid årsskiftet 1975/1976. Exportandelen av faktureringen ökade till
54 % (45 %) exklusive Kam-gamsavdelningen. Kamgamsavdelningens fakturering
utgjorde 1976 14,2 Mkr. (14,3 Mkr.) och exportandelen uppgick till 17 % (24 %).
Skr 1976/77:152 75
Ovan
nämnda förvärv har i huvudsak tillkommit av beredskapsskäl och är kopplat till
av ÖEF lämnat föriusttäckningsbidrag för avdelningen Kardgaras-/Kamgamsspinning
inom Stigtex AB.
Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter uppgår till 2,8 Mkr. ( 2,3 Mkr.). För
1977 fömtses förlusterna bli något högre.
Ake
Kjellinan
Svenska
Lagerhus AB
Företaget
äger och förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av spannmål, frö och
fodermedel för bl. a. Svensk Spannmålshandel ek. förening.
Bolaget åtar sig också
beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av Statens Jordbruksnämnd.
Faktureringen
1976 uppgick till 4,3 Mkr. (3,8 Mkr.) och resultatet före bokslutsdispositioner
och skatter 0,3 Mkr. (0,0 Mkr.).
Anders
Fyrenius
Svenska
Skifferolje AB
Under
1976 har avvecklingen av verksamheten inom Svenska Skifferolje AB fortgått.
Resultatet
före bokslutsdispositioner och skatter blev 1,6 Mkr. (2,1 Mkr.).
Olle
Uddgren
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat- och balansräkningar i sammandrag per dotterbolag
ABAB
ASSl
BerolKemi
Resultaträkningar
i sammandrag
Fakturerad
försäljning
99,7
1 501,1
474,2
Tillverknings-,
försäljnings- och admini-
strationskostnader
m m
-92,8
-1 409,5
-485,3
Avskrivningar
enligt plan
- 1,3
- 103,6
- 18,4
Rörelseresultat
efter avskrivningar enligt
plan
5,6
- 12,0
- 29,5
Lagerstöd
40,0
Finansiella
poster, netto
0,8
- 73,7
- 16,1
Extraordinära
poster, netto
1,0
Resultat
före bokslutsdispositioner och
skatter
6,4
- 44,7
- 45,6
Bokslutsdispositioner
- 3,8
64,4
46,4
Skatter
- 1,5
8,8
- 0,9
Minoritetsandelar
i årets resultat
Nettovinst
(förlust)
1,1
10,9
0,0
Balansräknjpgar
i sammandrag
Likvida
medel
11,1
178,1
13,6
Kortfristiga
fordringar m m
15,5
282,2
104,4
Varulager
1,7
846,3
119,9
Summa
omsättningstillgångar
28,3
1 306,6
237,9
Spärrade
medel hos Sveriges Riksbank
17,9
15,6
Summa
anläggningstillgångar
7,9
1 747,5
258,6
Summa
tillgångar
36,2
3 072,0
512.1
Kortfristiga
skulder
23,0
534,5
228,3
Långfristiga
skulder
6,8
1 638,4
189,2
Obeskattade
reserver
2,1
534,3
54,1
Värdereglering
för investering i aktier
och
andelar
Beskattade
reserver
Minoritetsintressen
i eget kapital
1,2
Aktiekapital
2,0
300,0
30,0
Övrigt
eget kapital
2,3
64,8
9,3
Summa
skulder och eget kapital
36,2
3 072,0
512,1
Medelantal
anställda
1 198
6 222
972
'Avser 1/731/12.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BS
Konsult
Carbox' Ceaverken
EssBo
Kabi Kalmar Karls-
Verkstad krona-varvet
opaginerad Kontrollera mot PDF
26,1
7,1
88,3
179,0
447,5
151,5
317,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
-25,8 - 0,2
-10,2 - 0,3
-87,4 - 2,5
-186,4 - 5,7
-412,1 - 17,3
-123,4 - 5,3
-296,6 - 8,0
0,1
- 3,4
- 1,6
- 13,1
18,1
22,8
13,3
0,0
0,2 0,1
- 2,3
- 0,3
2,6 - 8,4
- 5,3 0,9
0,3 - 0,9
I.O 8,9 0,6
0,1
- 0,1
- 0,0
- 3,1
- 0,0
- 4,2
4,2
- 0,0
- 18,9
17,8
- 0,2
13,7
- 13,4
- 1,2
0,9
22,2
- 18,2
- 2,2
- 0,0
23,8
- 20,4
- 3,4
0,0
- 3,1
- 0,0
- 1,3
- 0,0
1,8
0,0
1,7 7,9
9,6 0,0 0,5
10,8 1,4 3,7
15,9
5,5
3,5 21,9 18,5 43,9
23,2
2.2
61,1
57,3
120,6
46,2
8,0 117,1 128,8 253,9
3,6 187,1
23.7 41,1 48,1 112,9 0,4 58,3
14,2 190,9 173,2 378,3 0,3 126,9
10,1
21,4
67,1
166,8
444,6
171,6
505,5
9,5 0.0
12,9
5,2
34,2
15,6
3,0
101,9
52,5 0,3
3,4
123,4 119,9
128,5
74,7 43,7 33,1
0,0
319,4
31,3
114,5
0,3 0,3
5,0
- 1,7
12,0
2,3
10,0 - 1,3
0,7 50,0
22,1
0,0
15,0
5,1
32,0 8,3
10,1
21,4
67,1
166,8
444,6
171,6
505,5
168
62
271
1002
2 032
676
2 276
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat- och balansräkningar i sammandrag per dotterbolag
Liber
LKAB
NJA
Grafiska
Resultaträkning
i sammandrag
Fakturerad
försäljning
325,7
2 059,3
872,3
Tillverknings-,
försäljnings- och
administrationskostnader
m m
-314,9
-1 817,5
-I 443,2
Avskrivningar
enligt plan
- 5,9
- 246,1
- 61,8
Rörelseresultat
efter avskrivningar enlig
plan
4,9
- 4,3
- 632,7
Lagerstöd
81,8
71,1
Finansiella
poster, netto
- 3,4
- 55,4
- 151.7
Extraordinära
poster, netto
- 0,0
4,7
846.5»
Resultat
löre bokslutsdispositioner och
Skatter
1,5
26,8
133.2»
Bokslutsdispositioner
- 1,3
7,1
Skatter
- 0,2
- 17,6
- 5,2
Minoritetsandelar
i årets resultat
Nettovinst
(förlust)
0,0
2,1
128,0=
Balansräkningar
i sammandrag
Likvida
medel
6,5
66,6
12,9
Kortfristiga
fordringar m m
44,4
399,4
657,7
Varulager
62,1
947,0
607,4
Summa
omsättningstillgångar
113.0
1 413,0
1 278,0
Spärrade
medel hos Sveriges Riksbank
0,7
36,7
Summa
anläggningstillgångar
46,5
2 311,0
1 496,2
Summa
tillgångar
160,2
3 760,7
2 774,2
Kortfristiga
skulder
77,1
558,6
597,6
Långfristiga
skulder
38,1
857,5
772,1
Obeskattade
reserver
22,8
938,2
Värdereglering
för investering i aktier
och
andelar
0,1
0,2
Beskattade
reserver
745,0
Minoritetsintressen
i eget kapital
Aktiekapital
15,0
500,0
500,0
Övrigt
eget kapital
7,2
906,3
159,3
Summa
skulder ocb eget kapital
160,2
3 760,7
2 774,2
Medelantal anställda
I 147
8 948
4 931
" Inkl. rekonstruktion.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuclear Steam
Nyckelhus Rockwool
SARA
SMT-Pullmax
Sonab
Statsföretag
International
opaginerad Kontrollera mot PDF
73,6
455,0
549,1
241,5
103,2
1,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
-2,1
-69,2 - 0,2
-410.0 - 10.7
-528,4 - 16,7
-206,5 - 7,9
-136,6 - 2,8
-2,1 -0,0
-2,1
4,2
34.3
4,0
27,1
- 36.2
-1,1
-1,0
- 0,0
0.2
- 2,9
- 3,3
5,2
1,7 - 8.9
- 9,4
-3,1 3,1
4.2
- 3.7
- 0.1
31,6
- 25,9
- 5,0
5,9
- 4,9
- 0,9
- 0,0
19.9
- 19.0
- 0,8
- 45,6
45,0
- 0.1
-1,1 1,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
0,4
0,7
0,1
0,1
- 0,7 -0,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
41,7 41,7
2,2 14,0
8,4 24,6
3.8
43,7 99,7 42,2
185,6 3,5
105,6
23,3 100,9
13,4 137,6
239,1
1,5
69,6
105,0
176,1
0,3
66,7
4,4
65,9
51,7
122.0
17,0
0.1 0,3
0,4
0,1
41,7
28.4
294,7
376,7
243,1
139,0
0,5
41,6
21,4 4,0
2,5
0.0
126,6 44,5 92,7
114,7
209,8
12,4
0,6
92,2 53,3 47,8
0,0
94,7 33,0
0,4
0.1
0.1
0,4
25,0 5,9
0,3
5,0
33,9
0,0
40,0
9,8
15,0
- 3,7
0,1 -0,0
41,7
28,4
294,7
376,7
243,1
139,0
0,5
92
2 124
5 422
1 102
932
7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat-
och balansräkningar i sammandrag per dotterbolag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultaträkningar i sammandrag
Fakturerad försäljning Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader m m Avskrivningar enligt plan
Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan
Lagerstöd
Finansiella poster, netto
Extraordinära poster, netto
Resultat före bokslutsdispositioner
och skatter
Bokslutsdispositioner
Skatter
Minoritetsandelar i årets resultat
Nettovinst (förlust)
Balansräkningar i sammandrag Likvida medel Kortfristiga
fordringar m m Varulager
Summa omsättningstillgångar Spärrade medel hos Sveriges
Riksbank Summa anläggningstillgångar
Summa tillgångar
Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade
reserver Värdereglering för investering i aktier och andelar Beskattade
reserver Minoritetsintressen i eget kapital Aktiekapital Övrigt eget kapital
Summa skulder och eget kapital
Medelantal anställda
Statsraff
Stigtex
SID
Svenska Lagerhus
42,2
1,5
4,3
-45,3 - 1,0
-1,4 -0,1
-3,1 -0,8
- 4,1
0,0
0,4
- 1,3 2,6
0,0
-0.1
- 2,8
2,9
- 0,0
0,0 -0,0
0,3 -0.3 -0,0
0,1
0,0
0,0
0,6 0,1
0,7
0,1 11,7
7,4 19,2
0,2 0,3
0,5
0,4 1,3
1,7
28,8
9,9
0,2
6,7
29,5
29,1
0,7
8,4
2,2 26,9
11,6 16,3
0,1
2,0 1,3
0,4
29,5
15
5,0 0,1
8,4
24
0,8 -0,2
0,7 6
2,4 - 1,2
29,1
276
opaginerad Kontrollera mot PDF
Svenska
Svenska SU» Skifferolje Tobaks AB
Svenska
Svetab Torv
Uddcomb Uddevalla-varvet
opaginerad Kontrollera mot PDF
926,6
2,7
9,6
101,4
41,6
832,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
-0,2
-727,6 - 21,7
-3,5 -0,3
-8,2 -1,0
-96,4
- 2,7
-63,1 -13,3
-742,2 - 17,2
-0,2
177,3
-1,1
0,4
2,3
-34,8
73,1
1,8
49,5 9,1
0,4 -0,1
0,1 -0,1
0,1
- 1,6
- 0,5
13,8 -12,8
12,0 - 6,0
1,6 -0,5
235,9 -110,5
- 79,5
- 0,2
-0,8
0,4 -0,1 -0,1
0,3
0,6
- 0,8
0,1
-33,8
34,0
- 0,2
79,1
- 70,0
- 1,6
1,1
45,7
-0,8
0,2
0,2
- 0,0
7,5
3,8 8,7
12,5
12,2 24,7
287,3 295,3 412,4 995,0 15,8 590,7 1 601,5
0.7 18,9
19,6
1,0 20,6
0,6 4,4 2,1 7,1 0,0 8,0 15,1
10,1 38,1 14,2 62,4 0,5 32,8 95,7
1,4
55,7
163,9
221,0
124,8 345,8
533,1
359,9
366,3
1 259,3
1 408,5
2 667,8
0,6
760,3
7,0
1,5
24,9
168,6
779,7
44,8
314,2
5,9
8,0 0,4
2,9 4,6
48,3 8,0 0,7
149,2
1 525,6 71,7
15,0
45,0
23,0 1,1
1,7 300,0 159,6
2,5 2,7
5,0 1,1
2,3
10,0
1,5
80,0 -52,0
200,0 45,8
24,7
1 601,5
20,6
15,1
95,7
345,8
2 667,8
1
3 154
68
68
280
749
3 429
Skr 1976/77:152 82
Social redovisning
Den
ekonomiska planeringen och redovisningen inom företagen är väl utvecklad och vi
har många administrativa hjälpmedel inom dessa områden budgets, långsiktsplaner,
tertialbokslut, årsredovisningar. Vi kan hävda att de ekonomiska målen är väl
beskrivna och att vi har goda möjligheter att se hur vi lyckas realisera våra
målsättningar.
Men
företag har även andra mål. För Statsföretagsgruppen har bl. a. fastslagits
angelägenheten av att utforma en framsynt personalpolitik, att åstadkomma
gynnsamma arbetsmiljöer och effektivt fungerande samarbetsformer. Det har
vidare fastlagts att gruppen också har samhälleliga mål som att ta särskild
hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och
lokaliseringsalternativ.
Det
har därför varit naturligt för Statsföretagsgruppen att starta aktiviteter som
syftar till att vidareutveckla formerna för planering och rapportering inom
dessa sociala områden i avsikt att så småningom kunna prestera också
sociala årsredovisningar. Detta utvecklingsarbete, som sker i samarbete med
Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (EFI),
innebär att vi successivt vill bygga upp våra erfarenheter genom att börja
arbetet vid två mindre enheter inom gruppen, ASSIs förvaltning i Skinnskatteberg
och Ceaverken i Strängnäs. Avsikten är att med förstudierna i Skinnskatteberg
och vid Ceaverken som grund under 1977 gå vidare till större enheter inom gruppen.
En kort beskrivning av arbetet vid ÄSSI, Skinnskatteberg, bör ge en uppfattning
om hur projektet bedrivs.
I Skinnskatteberg
producerar drygt 600 anställda sågade trävaror och boardskivor. ÄSSI är
dominerande arbetsgivare i en liten kommun med totalt 5 300 invånare, varav 3
000 i centralorten.
Ansvariga
för projektet är en arbetsgrupp med två representanter för företagsledningen
och tre för personalorganisationerna. Gruppen har till sitt förfogande två
forskare från EFI, som dels deltar i arbetsgmppens diskussioner, dels genomför
utvärderingen av projektet.
Projektet
följs också av en central referensgrupp genom att det upptagits bland de
utvecklingsprojekt som bedrivs under medverkan av det partsgemensamma
Utvecklingsrådet för statsägda bolag (URDEM).
Under
våren och sommaren 1976 genomförde arbetsgmppen en inventering i fråga om policy,
utvecklingsprojekt, aktiviteter och andra data som berörde företagets
förhållande till de anställda, till kommuner och till samhället i övrigt. Denna
del av arbetet sammanställdes under hösten 1976 till en social rapport som
innebar en systematisk kartläggning av pågående arbete och föreliggande
problem inom ovan angivna områden.
De
områden som beskrivs och diskuteras i rapporten är följande:
Skr
1976/77:152 83
arbetstillfredsställelse
personal- och
organisationsutveckling
personalvård
samverkan,
medinflytande
arbetsmiljö
samhällsrelationer
miljövård
relationer
till andra ASSI-enheter
För
varje område anges de mål gruppen har kunnat finna, de aktiviteter som
genomförts samt förslag till riktvärden. Sådana riktvärden kan t. ex. avse
personalomsättning, frånvaro, utbildningskostnader, antal kvinnor i ansvarsbefattningar,
personalvårdskoslnader, arbetsmiljöinvesteringar, miljövårdskostnader.
De
formulär som använts som arbetsinstrument lämnar rikligt med utrymme för en
systematisk värdering av olika förhållanden.
Den
sociala rapporten förväntas bli utgångspunkt för diskussioner kring åtgärder av
olika slag. Man prioriterar vissa områden för särskilda insatser, man
fastställer ansvarsfördelningen för alt åtgärder planeras och genomförs, man
fastställer riktvärden där så är möjligt och anger nya mål och riktvärden på
tre till fem års sikt. Efter ett år, hösten 1977, sammanställs en ny social
rapport baserad på förnyade analyser av vilka förändringar som har inträffat
under det gångna året samt förnyade mätningar av hur man ligger till i
förhållande till de riktvärden man kunnat fastställa.
Arbetsgruppen
i Skinnskatteberg har hittills redovisat övervägande positiva erfarenheter. Man
har bl. a. sagt att man med den sociala rapportens hjälp kan kontrollera var
man har sin styrka och sina svagheter, att man kan bilda sig en uppfattning om
vilka problem och möjligheter som finns för ÄSSI i Skinnskatteberg.
Man
understryker att arbetet har tagit längre tid än man trodde från början, men
att det säkert går smidigare och snabbare när man lärt sig arbetssättet. Det
som hittills utförts är av försökskaraktär.
Skr 1976/77:152 84
Styrelse, revisorer och koncernledning
Styrelse
Bertil
Olsson, ordförande, f. d. generaldirektör, Bromma
Harry
Hjalmarson, vice ordförande, direktör, Stockholm
Erik
Grafström, f. d. generaldirektör, Danderyd
Ivar
Högström, riksdagsman, Kramfors
Sigurd
Ljungcrantz, direktör, Göteborg
Gunnar
Nilsson, LOs ordförande, Stockholm
Kari-Erik
Nilsson, direktör (TCO), Stockholm
Per
Sköld, verkställande direktör, Bromma
Åke
Ståhlbrandt, direktör, Malmö
Nore
Sundberg, departementsråd. Tullinge
Suppleanter
Knut
Johansson, f. d. förbundsordförande, Stockholm Rutger Martin-Löf, direktör,
Stockholm
Revisorer
Sören
Mannheimer, förbundsjurist, Göteborg Bernt Nilsson, riksdagsman, Kalmar Knut Ranby,
auktoriserad revisor, Saltsjöbaden Birger Sonesson, auktoriserad revisor,
Lidingö Andreas Adahl, professor, Stockholm
Suppleanter
Evald
Heving, andre förbundssekreterare, Vällingby Ame Johansson, auktoriserad
revisor, Hägersten Gustaf Lindencrona, docent, Stockholm Sten Lundvall,
auktoriserad revisor, Danderyd Ivar Nordberg, riksdagsman. Trångsund
Direktion
Per
Sköld, verkställande direktör
Carl-Olof
Henrikson, koncemutveckling
Jan
Orrenius, administration och samhällsfrågor
Bo
C. E. Ramfors, finans
Lennart
Redefelt, ekonomi
opaginerad Kontrollera mot PDF
Adressuppgifter
ABAB,
Allmänna Bevaknings AB
(Sibyllegatan
17)
Fack
102
40 Stockholm
Tel. 08/23 73 20
ASSl,
AB Statens Skogsindustrier
(Sveavägen
59) 105 22 Stockholm Tel. 08/22 11 40
Kalmar
Verkstads AB
Fack
381
01 Kalmar
Tel.
0480/150 70
Karlskronavarvet
AB
(Amiralitetsgatan
25)
Fack
371 01 Kariskrona
Tel. 0455/194 40
opaginerad Kontrollera mot PDF
Berol
Kemi AB
Fack
444
01 Stenungsund
Tel. 0303/850 00
BS
Konsult AB
(Nybrogatan 34)
114 39
Stockholm
Tel. 08/14 07 00
AB
Carbox
(Dragongatan
16) 271 00 Ystad Tel. 0411/160 65
Ceaverken
AB
(Eskilstunavägen
34) Box 26
152
01 Strängnäs Tel. 0152/129 30
EssBo,
Svenska Bomaterial AB
(Banérgatan 43)
115 22
Stockholm
Tel. 08/23 64 90
Liber Grafiska AB
(Sorterargatan
23) 162 89 Vällingby Tel. 08/89 02 00
LKAB,
Luossavaara Kiimna vaara AB
(Sturegatan 11)
Fack
100 41 Stockholm
Tel. 08/24 90 60
Lövånger
Elektronik AB
Fack
930
10 Lövånger
Tel. 0913/103 00
NJA,
Norrbottens Järnverk AB
951
88 Luleå Tel. 0920/920 00
Nuclear
Steam S G AB
c/o Uddcomb Sweden AB
Fack
371
01 Kariskrona
Tel. 0455/247 20
opaginerad Kontrollera mot PDF
AB Kabi
(Lindhagensgatan 133) 112
87 Stockholm Tel. 08/54 09 60
Nyckelhus AB
(Fyrisvallsgatan 7) Box
2039 750 02 Uppsala Tel. 018/10 21 40
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rockwool AB
Fack 615
54101 Skövde
Tel. 0500/106 50
SARA,
Sveriges Allmänna Restaurangaktiebolag
(S:
t Eriksgatan 113) Box 21009 100 31 Stockholm Tel. 08/34 08 00
Svenska Lagerhus AB
(Vasagatan
12) Box 725
101
30 Stockholm Tel. 08/21 29 42
Svenska
Skifferolje AB
(Norrgatan
35) Box 379 701 05 Örebro Tel. 019/13 50 40
opaginerad Kontrollera mot PDF
SMT-Pullmax AB
Fack
401 10 Göteborg
Tel. 031/17 25 90
Sonab
Communications AB
Box
6128 800 06 Gävle Tel. 026/12 90 50
Statsföretag
International AB
(Hamngatan
6)
Fack
103
80 Stockholm
Tel.
08/24 29 00
Statsraff
AB
(Kungsgatan
24)
Fack
453
00 Lysekil
Tel.
0523/140 10
Stigtex
AB
(Fabriks-Stigen)
Box 3052 450 62 Stigen Tel. 033/13 62 50
Swedish
Industrial Development Corporation (SID)
600
Steamboat Road Greenwich, Conn. 06830 USA Tel. (203) 661-2500
Svenska Tobaks AB
(Maria
Bangata 6) Box 17007 104 62 Stockholm Tel. 08/69 09 00
Svenska
Torv AB
Box
152
280
10 Sösdala
Tel.
0451/640 70
Svenska
Utvecklings AB
(Malmskillnadsgatan
48 A)
Fack
103
40 Stockholm
Tel.
08/14 14 60
SVETAB,
Svenska Industrietablerings AB
(Hamngatan
6) Box 7078 103 82 Stockholm Tel. 08/24 77 90
Uddcomb
Sweden AB
(Verkö)
Fack
37101
Karlskrona
Tel.
0455/247 20
Uddevallavarvet
AB
45101
Uddevalla Tel. 0522/910 00
Skr 1976/77:152 87
Innehåll
Statsföretagsgruppen
i sammandrag Intervju med Per Sköld Verksamhetsberättelse Statsföretagsgruppen
Resultaträkning....................................................
17
Balansräkning .................................................... 18
Finansieringsanalys
.............................................. 20
Bokslutskommentarer ........................................... 21
Personal.............................................................
27
Statsföretagsgruppens
resultat kompletterande uppgifter Moderbolaget
Resultaträkning....................................................
31
Balansräkning
................................................... 32
Finansieringsanalys
.............................................. 33
Bokslutskommentarer............................................
34
Vinstdisposition
Revisionsberättelse
Statsföretagsgruppens
verksamhetsområden
Järn-
och stålindustri
LKAB,
Luossavaara-Kiirunavaara AB......................... 43
NJA,
Norrbottens Järnverk AB................................. 44
Varv
och mekanisk verkstadsindustri
Uddevallavarvet
ÄB .......................................... .. 48
Karlskronavarvet
ÄB ............................................ .. 49
Kalmar
Verkstads ÄB............................................. .. 50
SMT-Pullmax
ÄB................................................... .. 51
Uddcomb
Sweden AB ......................................... 52
Nuclear
Steam SG AB .......................................... 52
ÄB
Carbox ........................................................ 53
Skogs-
och byggmaterialindustri
ÄSSI,
AB Statens Skogsindustrier............................ .. 54
Rockwool
AB ..................................................... 56
EssBo,
Svenska Bomaterial AB................................ 56
Nyckelhus
ÄB ..................................................... 57
Svenska
Torv AB .............................................. .. 57
Kemisk
industri
Berol
Kemi AB .................................................... .. 59
AB
Kabi ........................................................... 60
Ceaverken
ÄB ..................................................... 62
Statsraff
AB ....................................................... .. 62
Skr 1976/77:152 88
Konsumentvaruindustri
Svenska Tobaks AB ............................................ 64
SARA,
Sveriges Allmänna Restaurang AB .................. 66
Serviceföretag
Liber
Grafiska AB ................................................. .. 68
ABAB,
Allmänna Bevaknings AB................................ 69
BS
Konsult ÄB ................................................... . 70
Utvecklings-
och etableringsföretag
Svenska
Utvecklings AB (SU) ................................ 71
SVETAB,
Svenska Industrietablerings ÄB .................. 71
Statsföretag
International AB ............................... 72
Swedish
Industrial Development Corp (SID) .............. 72
Övriga
företag
AB
Sonab ........................................................... .. 74
Stigtex
AB ........................................................ 74
Svenska
Lagerhus AB............................................ .. 75
Svenska
Skifferolje AB .......................................... .. 75
Resultat-
och balansräkningar i sammandrag per dotterbolag
Social
redovisning
Styrelse,
revisorer och koncernledning
Adressuppgifter
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770321
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.