Sök i Ratio Lex

om statsbidrag till hemspråksundervisning för invandrarbarn m.m.

25 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:22, om statsbidrag till hemspråksundervisning för invandrarbarn m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:22

Regeringens proposition 1976/77:22

om
statsbidrag till hemspråksundervisning för invandrarbarn m. m.

beslutad
den 4 november 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag sora har upptagits i bifogade utdrag
till regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

BRITT
MOGÅRD

Propositionens
huvudsakliga innehåll

På
grundval av riksdagens beslut med anledning av proposition om hemspråksundervisning
för invandrarbarn (prop. 1975/76:118, UbU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 391)
framläggs förslag om bl. a. nytt statsbidrag till komraunerna för hemspråkslräning
i förskolan och för hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan.

För
hemspråkslräning i förskolan för sexåringar föreslås statsbidrag till kommunema
utgå med ett schablonbelopp per deltagande bam och år. Beloppet har preliminärt
fastställts tiU 1 900 kr. mkluderande bidrag till vissa arbetsgivareavgifter.
Schablonbeloppet skall jämkas årligen med hänsyn till den genomsnittliga årliga
löneutvecklingen.

För
hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan föreslås utgå ett
schablonbelopp till kommunerna. Detta belopp beräknas som en kostnad för varje
uttagen lärarveckolimme undervisningen omfattar. Därvid skall för grundskolan
räknas 1,1 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår samt för
gymnasieskolan 0,75 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår.
Schablonbeloppet har preliminärt bestämts till 1 765 kr. per lärarveckolimme
vartill kommer bidrag för sådana arbetsgivareavgifter som i dag ersätts ur
bidragsanslagen för grundskola och gymnasieskola. Schablonbeloppet skaU årligen
jämkas med hänsyn till löneutvecklingen m. m.

Vissa
övergångsbestämmelser föreslås, som medger en successiv anpassning för
kommuner som enligt nuvarande regler erhåller högre bidrag än vad det nya
statsbidraget medger. För det övervägande antalet kommuner innebär förslaget en
betydande resursförstärkning.

1 Riksdagen 1976/77. I saml Nr 22

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 22 2

I
propositionen behandlas också vissa frågor rörande tjänster som
hemspråkslärare. EiUigt riksdagen bör särskilda statligt reglerade tjänster
som hemspråkslärare vid kommunens skolväsende inrättas fr. o. m. den 1 juU
1977.

Slutligen
anmäls en fråga ora ändring i skollagen med anledning av riksdagens beslut om
ändrad benämning för specialskolorna (UbU 1975/76: 9, SoU 1975/76: 10, rskr
1975/76: 13).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 22

Uldrag

UTBILDNINGSDEPAREMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-11-04

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson,
Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsrådet Mogård

Proposition
om statsbidrag till hemspråksundervisning för invandrar barn m m.

1
Inledning

Genom
riksdagens beslut med anledning av proposition om hemspråksundervisning för
invandrarbarn (prop. 1975/76: 118, UbU 1975/76: 33, rskr. 1975/76: 391) skall särskUda
statiigt reglerade tjänster som hemspråkslärare med anställning vid
skolväsendet i kommun inrättas fr. o. m. budgetåret 1977/78 såsom extra eller
extra ordinarie tjänster. Riksdagen gav härvid som sin mening tiU känna att
regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om statsbidragssystem för hemspråkslräning
i förskolan och hemspråksundervisning inkl. studie-handledning på hemspråk i gmndskola
och gymnasieskola.

2
Gällande bestämmelser Statsbidrag och undervisningsformer

EnUgt
bestämmelser om stödundervisning åt utländska bam i den obligatoriska skolan
utgår statsbidrag för stödundervisning med högst sex veckoliimnar per undervisningsgmpp
för utländska eUer statslösa elever samt för svenska barn som intagUs från utländska
skolor.

Skolöverstyrelsen
har meddelat närmare föreskrifter om sådan stödundervisning. Enligt dessa har
stödundervisning som mål att bereda elevema bästa möjliga fömtsättnmg för
skolgång i svensk skola. Elever med olika modersmål bör undervisas gemensamt i
svenska. Undervisningen bör ges av svensk lärare. Undervisningsgrupperna bör
vara små (35 elever) och i möjligaste mån homogena med avseende på ålder och

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 22 4

färdighet
i svenska. 1 kommuner med tUlräckligt antal elever av här avsett slag kan det
vara lämpligt att för undervisning i svenska inrätta en perraanent språkklinik.

Stödundervisningen
kan även innebära studier på raodersmålet under ett par veckotimraar med
handledning av lärare sora behärskar elevens raodersmål (studiehandledning på
hemspråk) och med användande av studiemateriel på elevens modersmål, vilken
godkänts av skolstyrelsen.

Undervisningsgrupperna
kan vid denna undervisning vara större och åldersmässigt mer helerogena än vid
stödundervisning i svenska.

Stödundevisoing
delas allmänt upp i två delar dels undervisning i svenska, dels studiehandledning.
Varje invandrarelevs behov av stödundervisning bör med jämna mellanmm fastställas
efter en allsidig bedömning, i synnerhet under elevens första tid i skolan.

För
varje elev måste stödundervisningens omfattning fortlöpande omprövas.
Studiehandledningen är därvid elt särskilt problem. I de allra flesta fall ges
denna av hemspråkslärare, som har förutsättningar att med användande av såväl
svenska sora hemspråk stödja eleven i dermes ämnessludier. I de fall en nyinvandrad
elev inte kan hänvisas tUl förberedelseklass, får denne nästan hela
stödundervisningen som studiehandledning på hemspåket.

För
de elever, som skolan bedömt vara i behov av stödundervisning är denna
obligatorisk.

Lönekostnaderna
för stödundervisningen täcks över gmndskoleanslagél. Under budgetåret 1975/76
uppgick stödundervisningen i svenska till 29 232 lärarveckotimmar och
studiehandledningen på hemspråk tUl 13 898 lärarveckotimmar. Lönekostnaderna
för denna undervisning beräknas ligga kring 80 milj. kr. Därtill koraraer
bidrag för olika arbetsgivareavgifter sora utgår enligt särskilda beslämmelser.

Resursen
för stödundervisning i gymnasieskolan får användas både för stödundervisning i
svenska och i andra ämnen samt för studiehandledning på hemspråk. För
innevarande budgetår är 5 milj. kr. anslagna för delta ändamål. Medlen fördelas
av skolöverstyrelsen på gmndval av antalet elever i kommunema som behöver
detta stöd.

Hemspråksundervisning
i grundskolan är friviUig. Undervisningen omfattar 2 veckotiramar och ersätter
helt eUer delvis undervisningen i annat ämne/andra ämnen. Den samordnas om
möjligt mellan elever i olika årskurser. Lönekostnaderna för denna undervisning
täcks av det allraänna driftbidraget till grundskolan. Det åligger den lokala
skolledningen att svara för alt invandrarelevema och deras föräldrar informeras
såväl om betydelsen av som möjligheten att välja undervisning i hemspråket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 22 5

Skolstyrelsen
kan enligt supplement till läroplanen medge att alla elever i grundskolan som
kommer från hem där man talar ett annat språk än svenska får välja undervisning
i heraspråket.

Detla
innebär, att skolan måste slå fast, att eleven i hemmiljön har ett annat
hemspråk än svenska. Den enda praktiska möjligheten att konstatera detla förhåUande
har för skolans del varit att anlita berörd hemspråkslärare. Den situationen
har då inträffat, att hemspråkslärarna tvingats avgöra sitt eget tjänsteunderlag.

Försök
med förberedelseklasser finns sedan några år främst på lågstadiet i kommuner
med raånga invandrarelever. Den grandläggande läs- och skrivinlärningen ges i
dessa klasser på heraspråket. Någon utvärdering av försöken föreligger ännu
inte.

När
en elev lämnat förberedelseklassen och övergått till sin svenska klass, ges s.
k. fortsatt stödundervisning beslående av undervisning i svenska och
studiehandledning. Omfattningen bestäras av resp. elevs färdighetsnivå i
svenska. För att denna stödundervisning skall fungera krävs etl intimt samarbele
raellan alla berörda lärare.

Undervisningen
i heraspråk i gyranasieskolan regleras av skolförordningens 8 kap. 4 § fjärde
stycket. 1 detta anges att elev med annal språk än svenska sora modersraål kan
byta ut undervisning i främmande språk raot undervisning i sill modersraål.
Skolöverstyrelsen har fastställt kursplaner för ett flertal invandrarspråk.

I
den allmänna förskolan för sexåringar förekomraer f. n. ingen regelraässig heraspråksträning.
Enligl lagen om barnomsorg (1976: 381) skall även barn, som av fysiska,
psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl behöver särskilt slöd i sin
utveckling, anvisas plats i förskola tidigare än det år då barnet fyller sex
år. Förskolan har därigenom bl. a. fått ett ansvar för invandrarbamens
språkliga utveckling. Försöksverksamhet med hemspråkslräning förekomraer i ett
antal kommuner. Socialstyrelsen har givit ut särskilda anvisningar om
invandrarbarn i förskolan, i dessa har hemspråkslräningen en central plats. Detma
träning integreras i den dagliga verksaraheten i förskolan.

Personalfrågor

För stödundervisningen
i grundskolan anlitas såväl svenska lärare som hemspråkslärare.

Med
termen svenska lärare avses här de sora innehar tjänst enligt skolförordningen
(1971: 235, ändrad senast 1976: 682) som ordinarie, extra ordinarie eller extra
lärare vid gmndskolan eller gymnasieskolan. I skolförordningen regleras dels de
arbetsuppgifter som är förenade med tjänsterna, dels de behörighetsvillkor
eller krav på viss kompetens som tjänsteinnehavama skall uppfyUa.

Med
termen hemspråkslärare avses här de tvåspråkiga personer, som

2
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 22

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1316fn: 22 6

har
anställts för att undervisa i och på minoritetsspråk samt för socialt
kontaktarbete.

Hittills
har stödundervisningen i svenska vanligtvis meddelats av svensk lärare. Endast
i de fall då hemspråkslärare har kvalificerade kunskaper i svenska, har
svenskträningen anförtrotts sådan lärare. Det har då i flertalet fall gällt
finska lärare med erfarenhet från hemlandet i att undervisa i svenska som fräramande
språk.

Svenska
lärare inräknar ofta stödundervisningen i svenska i sin tjänst. I kommuner och
rektorsområden med många invandrarelever och där tjänsteunderlaget är tiUräckUgt
stort förekommer att svenska lärare har hela sin tjänstgöring i form av
stödundervisning i svenska.

Det
ankommer på den lärare som skall meddela stödundervisning i svenska, att
samverka med hemspråkslärare och övriga lärare.

För
varje invandrarelev måste dessa lärare tillsammans analysera behovet av
stödundervisning och framlägga ett individuellt studieprogram.

I
skolförordningen finns inga regler om behörighet eller särskUda tjänster för lärare
som undervisar invandrarelever eUer elever med annat hemspråk än svenska. Den
vanligaste anställningsformen för hemspråkslärare är timläraranställnmg.

För
lärare som undervisar finskspråkiga elever finns dock vissa bestänunelser, som
meddelats genom Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1970 om behörighet till extra
och extra ordinarie folkskoUärartjänst, i vilken ingår skyldighet att undervisa
finskspråkiga elever. Löneförmånerna har faststäUts genom beslut av statens
avtalsverk 1970, 1973 och 1975. Lärare för finskspråkiga elever avses medverka
i dels anpassnings-och stödundervisning för finska invandrarelever inom
grundskolan, dels hemspråksundervisning i finska enligt läroplanen för
grandskolan, dels elewårdsarbete bland sådana elever. Enligt beslutet den 17
juni 1970 gäller följande behörighetskrav

a)
avlagd folkskoUärarexamen i
Finland

b)
erforderliga kunskaper i
svenska språket

c)
anställning som lärare i
Finland eller Sverige minst 392 dagar efter examen med minst halvtidsstjänstgöring
under minst 314 dagar.

För
den som uppfyller dessa vUlkor samt de för lärare gällande allmäima
behörighetsvillkoren enUgt 14 kap. 8 § skolförordningen gäller att han/hon kan
få anställning som exlra ordinarie lärare 2 i grundskolan i vilken ingår
skyldighet att undervisa finskspråkiga elever. Inplacering i lönegrad resp.
löneklass regleras genom nämnda beslut av statens avtalsverk. Dessa
bestämmelser ora behörighet, anställningsform och löneförmåner för finska
folkskollärare innebär att dessa fått slörre trygghet i anställningen och
bättre löneförhållanden än andra hemspråkslärare.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 22 7

1
ett fåtal fall har även andra finska lärare än folkskollärare, som korarait
till Sverige för att tjänstgöra vid grandskolan, fått samma förmåner som de
finska folkskollärarna.

Regeringen
har i ett antal fall också beviljat andra hemspråkslärare än finska lärare
liknande löneförmåner.

Efiersom
inga generella regler om anställning och behörighet för hemspråkslärare finns,
saknas också bestämmelser om tillsättning och meritvärdering.

Liksom
i grundskolan ges stödundervisningen i svenska i gymnasieskolan i allmänhet av
svenska lärare, som kan räkna in undervisningen i sina tjänster. För dessa
lärare finns inte några krav på ulbildning i alt undervisa i svenska som
främmande språk.

Stödundervisning
i andra ämnen, t. ex. engelska ges oftast också av svenska lärare.

Studiehandledning
på hemspråket meddelas av hemspråkslärare. Rekryteringen har i allmänhet
inriktats på de tvåspråkiga lärare, som tjänstgör i grundskolan.
Anställningsformen är vanligtvis timläraran-slällning.

I förskolan
arbetar bl. a. förskollärare och barnskötare. De ingår i arbetslag med ansvar
för verksamheten i förskolan.

FörskoUärare
och barnskötare har kommunalt reglerade anställningar med lön och övriga anstäUningsvUlkor
fastställda enligt kommunala avtal. Tjänst som förskollärare är förenad med
rätt till semester eller ferier. Bamskötartjänstema är förenade med rätt till
semester. För att kunna förordnas som innehavare av kommunalt reglerad tjänst
som förskollärare eller barnskötare krävs inte någon särskUd utbUdning, men
som regel rekryteras personal till dessa tjänster bland dem som utbUdats för
resp. tjänst.

Beträffande
utbildning av lärare som meddelar stödundervisning i svenska som främmande
språk samt utbildning av hemspråkslärare kan följande anföras.

F.
n. finns inga särskilda krav på ulbildning i att undervisa i svenska sora
främmande språk. Under senare år har dock behovet av sådan ulbildning och
fortbildning blivit allmänt erkänt. Sådan utbildning ges numera dels inom
grundutbildningen i tillvalskurser till klasslärarulbildningen vid vissa
lärarhögskolor, dels i form av fortbUdningskurser. Dessuiom finns kurser i
svenska som fräramande språk på högskolan.

1
stort sett saknas även grundutbildning av hemspråkslärare. Försöksverksamhet
med särskilda utbildning av klasslärare raed finska som raodersmål pågår dock
sedan vårterminen 1975. Skolöverstyrelsen har nyligen avgett förslag om en
reguljär utbildning för hemspråkslärare. Förslaget bereds f. n. inom
utbildningsdepartementet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 22 8

Under
innevarande budgetår pågår särskilda fortbildningskurser för sådana verksamma heraspråkslärare
sora saknar läramlbUdning eller annan högre UtbUdning.

Fr.
o. m. vårterminen 1977 startas en särskild förskollärarutbildnmg för sökande
med finska, grekiska, serbokroatiska eller turkiska som modersmål.

3
Riksdagens beslut angående hemspråksträning i förskolan och hemspråksundervisning
i grundskolan och gymnasieskolan

På
grundval av ett förslag från arbetsgruppen för fortsatt utredning om
invandrarelevemas utbUdningssiluation (DsU 1975: 13) föreslogs i proposition
(1975/76: 118) ora hemspråksundervisning för invandrarbam riktlinjer m. ra.
för hemspråksundervisningen i förskola, grundskola och gymnasieskola.
Riksdagen anslöt sig till propositionens riktlinjer dock med den principiella
ändringen att tjänstema för lärare i hemspråk bör vara stalligl lönereglerade Ijänster
som hemspråkslärare med anstäUning vid skolväsendet i konunun (UbU 1975/76:33, rskr.
1975/76: 391).

Riksdagens
beslut anknyter tUl de riktlinjer för invandrar- och minoritelspolitiken sora
fastlades av 1975 års riksmöte (prop. 1975: 26, InU 1975: 6, rskr. 1975: 160).
De övergripande målen för denna poUtik sammanfattas i orden jämlikhet,
valfrihet och samverkan. Invandrarna och deras barn skall genom samhällets
insatser ges reella förutsättningar att behålla och utveckla det egna språket,
den egna kulturen och hålla kontakt med ursprungslandet. UlbildningspoUtiskt
betyder detla att vårt samhälle är skyldigt att aktivt främja och stimulera
verklig tvåspråkighet hos invandrarbarnen och att erbjuda dem möjlighet atl
utveckla sitt hemspråk så att de behärskar det väl såväl känslomässigt som
socialt och begreppsmässigl. Detla är avgörande för hela deras personUghetsut-veckling.

Beteckningen
hemspråk är vald för att markera inriktningen på undervisningen och kriteriet
för rätlen lill denna undervisning. Det gäller träning/undervisning i det språk
som utgör ett levande inslag i bamets hemmiljö i Sverige.

Syftet
raed heraspråkstränmg och heraspråksundervisning för invandrarbarnen är alt
vidmakthålla och utveckla kunskaperna i det språk sora barnet använder i sin
dagliga miljö. Därigenom främjas barnets känslomässiga och intellektuella
utveckling. Barnet ges också möjlighet atl leva sig in i och känna samhörighet
med föräldrarnas/vårdnadshavarnas kultureUa bakgrund.

Enligt
riksdagens beslut vid 1975 års riksmöte skall deUagande i hemspråksundervisning
vara frivilligt. Riksdagens ställningstagande vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 22 9

1975/76
års riksmöte innebär ingen ändring i detta avseende. 1 riksdagens beslut
stryks under att det är en rättighet för de invandrarbam sora behöver det att
få delta i förskolans hemspråksträning och skolans hemspråksundervisning och
att kommunen har skyldighet att erbjuda och anordna dessa stödåtgärder.

Komraun
är dock inte skyldig att erbjuda hemspråkslräning och hemspråksundervisning
för grupp raed färre anlal barn och elever än fyra om stora svårigheter
föreligger och lärare inte finns tillgänglig utan stora exlra kostnader, t. ex.
på grund av långa och tidsödande resor.

De
invandrarbarn som har rätt till hemspråksundervisning i grandskolan och
gymnasieskolan skall, om skolan bedömer det nödvändigt, även ha rätt tiU
studiehandledning på hemspråket. Denna syftar både till atl ge undervisning i
olika äranen på heraspråket och lUl alt ytterligare sliraulera utveckUngen av
hemspråket.

Koramunerna
är skyldiga att anordna stödundervisning i svenska för varje invandrarelev som
är i behov därav för att kunna följa imdervis-ningen i den egna klassen. Med
invandrarelever menas här sarama elev-grapper som har rätt till heraspråksundervisning.
Reglema för stödundervisning i svenska är även tillämpliga på infödda svenska
elever som på grund av skolgång i utlandet har behov av sådan undervisning.

Koraraunema
är skyldiga att genom informaiion och uppsökande verksamhet nå alla berörda föräldrar/vårdnadshavare
med erbjudande om hemspråksträning och heraspråksundervisning.

Koramunerna
skall årUgen inventera behovet av särskUda åtgärder för invandrarbamen. På
grandval av denna inventering bör konununema upprätta ett handlingsprogram för
hur man i förskola, gmndskola och gymnasieskola skall kunna tiUgodose varje enskiU
barns behov av hemspråksträning resp. hemspråksundervisning.

1 proposUionen (1975/76:
118) dras vissa riktlinjer upp för hemspråksträningen i förskolan. 1 mvandrartäla
kommuner skall den kunna organiseras med t. ex. enspråkiga grupper i
deltidsförskolan och i daghemmen. I invandrarglesa korarauner skall integrering
av hemspråksträningen under dagliga pass kunna göras i både deltidsförskolan och
dagheramen. Språkträning för invandrarbarn är en integrerad del av förskolans
arbetssätt, vilket i sin helhet syftar till att stödja den totala personlighelsutvecklingen.
Socialstyrelsen har i uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen utforma
riktlinjer för hemspråksträning i förskolan.

Kommunertia
bör i samråd med de lokala invandrarorganisationema, invandrarföräldrama och
invandrareleverna frilt kunna organisera hemspråksundervisningen i grundskolan
på det sätt som bäst tillgodoser elevernas allsidiga utveckling och deras
studiesituation. I nämnda proposition (s. 9495) diskuteras nio modellförslag
som invandrargmppen skisserat och möjligheterna atl med utgångspunkt i dessa
modeller

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916fll: 22 10

och
därmed inom den sammanhållna klassens ram anordna speciella enspråkiga
undervisningsgrupper.

Även
för hemspråksundervisning och siudiehandledning på hemspråket för elever i gymnasieskolan
bör en flexibel organisation till-lämpas.

MöjUgheten
att läsa hemspråk som alternativ till B- eUer C-språk eller engelska kvarstår enUgt
nuvarande bestäraraelser.

För
att vidga rekryteringen av invandramngdoraar till gymnasieskolan skall korta
introduktionskurser anordnas fr. o. m. vårterminen 1977 för de ungdomar som
inte är förberedda att gå direkt in i det fasta studiesystemel. Regeringen har
uppdragit åt skolöverstyrelsen att utforma ramtimplaner för och innehåll i
introduktionskurser av växlande längd samt för kompletterande sommarkurser.

I
fråga om lärartjänster för hemspråksundervisningen i grundskolan och
gymnasieskolan innebär riksdagens tiUkännagivande att särskilda statligt reglerade
tjänster som hemspråkslärare bör inrättas fr. o. ra. den 1 juli 1977 i
kommunerna såsom exlra eller extra ordinarie tjänster. Förutom att utföra
vanligen förekommande läramppgifter skall hemspråkslärarna liksom hittills även
nära samarbeta raed invandrarbarnens farailjer och svara för socialt
kontaktarbete. För egentligt kurativt arbete skaU däreraot skolans elewårdande
personal svara. Lärarna skall kunna användas på olika stadier.

Den
tjänstetyp som skall vara förebild för tjänsl som hemspråkslärare enligt
riksdagen är de statligt reglerade lärartjänster vid skolväsendet i kommun som
avses i förordningen (1975: 337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i
kommun. Tjänstema avser inte anstäUning vid någon viss skolform i kommun utan
kan användas flexibelt över skolformsgränserna. I tjänstema får utöver
undervisning i kommunens skolväsende ingå dels sådan unervisnmg som inle står
under skolstyrelsens tillsyn, dels undervisning i annan kommun.

4
Föredraganden

Språkforskningen
har visat att invandrarbarnen först måste gmnd-lägga och vidareutveckla sina
kunskaper i heraspråket, mnan de kan tUlgodogöra sig undervisning i ett nytt
språk. Detta gäller särskilt för barn som byter språkmiljö och barn vars
föräldrar har ett modersmål (hemspråk) som avsevärt skiljer sig från det som
talas i landet i övrigt. Sker inte en ordentUg satsnmg på undervisning i
barnels hemspråk, är risken för s. k. halvspråkighet raycket slor. Delta
drabbar då inte bara själva språkutvecklingen utan kan också hänuna barnels
kulturella identitet. De invandrarbarn som har en svagt utvecklad språklig
förmåga både i fråga om hemspråket och bosättningslandets språk löper senare
stor risk att få en ekonomiskt och socialt svagare stäUning än sina kanu-ater.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 22 11

För
en allsidig personlighelsutveckling är barnet beroende av kunskaper såväl i
hemspråk som i svenska. Kan barnet inte tala och förstå föräldramas språk,
uppstår lätt känslomässiga och sociala klyftor mellan föräldrar och barn.
Genom aktiva insatser för att främja tvåspråkighet hos invandrarbarnen förebygger
man sädana konflikter. Får barnet tillfälle att väl stabilisera och utveckla
sitt hemspråk innan det lär sig det svenska språket, kommer det senare att
utveckla en tvåspråkighet som ger hemhörighet i två kulturer. Goda kunskaper i
svenska är naturligtvis också nödvändiga för att undvika isolering i det
svenska samhället.

Riksdagens
beslut om hemspråksundervisning m. m. för invandrarbarn (prop. 1975/76: 118, UbU
1975/76: 33, rskr. 1975/76: 391) är av stor betydelse för att skolan skaU kunna
ge alla invandrarbarn goda förutsättningar att behålla och utveckla det egna
språket och den egna kulturen samt möjligheler att hålla kontakt med
ursprungslandet. Genom beslutet får kommunerna skyldighet att aktivt främja och
stimulera tvåspråkighet hos invandrarbarn och barn inom urspmngliga
minoriteter i Sverige.

Rätt
till hemspråksträning och hemspråksundervisning har enligt riksdagens beslut
alla barn och ungdomar för vilka ett annat språk än svenska utgör ett levande
inslag i deras hemmiljö. Normalt förutsätter detla att föräldrar/vårdnadshavare
har ett annat språk än svenska som sitt modersraål och använder det språket i
sitt umgänge med bamet. Denna rätt tillkomraer också bam som tUlhör en
ursprunglig språklig minoritet i landet eller vars familj i en eller flera
generationer har bott i landet, förutsatt att barnets språkliga miljö kräver
detta. Motivet för att anordna hemspråksundervisning måsle vara behovet hos
eleven.

Den
omständigheten att kommunerna i vissa fall inte är ovillkorligen tvungna att
ordna hemspråksundervisning och hemspråksträning får inte medföra alt
kommunerna avstår från aktiva åtgärder för att erbjuda alla invandrarbam sådan
undervisning eller träning.

Antalet
invandrarbarn som får hemspråksundervisning har ökat kraftigt de senaste åren.
Från läsåret 1974/75 till läsåret 1975/76 har antalet invandrarbam som får
sådan undervisning i grundskolan ökat från ca 18 500 till 23 700, dvs. 28 %.
Ungefär var tredje invandrarelev i gmndskolan får hemspråksundervisning.

Jag
vill erinra om alt de totala koslnaderna för hemspråksundervisningen uppgår
till ca 80 milj. kr. för innevarande budgetår.

EnUgt
skolöverstyrelsens speciaUnformation om hemspråkslärare m. m. fanns det under
vårterminen 1976 ca 1 600 hemspråkslärare i grundskolan och gymnasieskolan.
Lärarnas tjänstgöringslid låg näslan helt på grundskolan och då företrädesvis
på låg- och mellanstadiet. Den genomsnittiiga tjänstgöringstiden var ca 18 lärarveckotimmar.
Av den lolala tjänstgöringstiden var 52 % hemspråksundervisning, 39 % studie-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916fll: 22 12

handledning
på hemspråk och 9 % icke schemalagd tid för socialt kontaklarbete.

Enligt
utbildningsutskottets betänkandet bör statligt reglerade tjänster som hemspråkslärare
med anställning vid skolväsendet i kommun inrättas fr. o. m. budgetåret 1977/78
såsom extra eller exlra ordinarie tjänster. Förutom att ulföra vanligen förekommande
läramppgifter skall hemspråkslärarna även ha nära samarbete med invandrarbarnens
familjer och svara för socialt kontaktarbete. Lärama skall kunna arbeta på
olika stadier. I utbildningsulskottets betänkande (UbU 1975/76: 33) anförs
också att behörig liU tjänst för heraspråksundervisning bör bl. a. den vara sora
dels avlagt lågstadielärar- eller meUanstadielärarexaraen eller genomgått utbUdning
som krävs för Ijänsl som lärare 1618, dels har dokumenterade kunskaper i
hemspråket. Även den som har avlagt förskollärarexamen och som bedöras lämplig
för arbetsuppgiften och har dokumenterade kunskaper i hemspråket bör enligt utskoltel
kunna vara behörig till nämnda Ijänster. Enligt riksdagens beslut skall
regeringen meddela närmare bestämraelser om behörighet.

Skolöverstyrelsen
bör enligt utbildningsutskottet kunna förklara även annan än den som uppfyller
behörighetsvillkoren behörig till tjänst, om särskilda skäl föreligger.
Behörighetsförklaring får meddelas endast om sökanden inom eller utom landet
har genomgått utbildning eller har haft tjänstgöring, som motsvarar vad som
fordras för behörighet tUl ifrågavarande tjänst som lärare, eller om bristen i
sökandens behörighet uppvägs av andra meriter.

Utbildningsutskottet
underströk slutligen i denna fråga att det bör undersökas om behov föreligger
av särskilda övergångsbestämmelser av innebörden att lärare som har lång
erfarenhet på ifrågavarande undervisningsområde den 1 juli 1977 ges företräde
till nyinrättad tjänst sora lärare i hemspråk.

Jag
avser senare, efter det alt förhandlingar har förekommit med berörda
personalorganisationer, föreslå regeringen atl bestämmelser om hemspråkslärare
utfärdas. Enligt utskottet bör hemspråkslärarna ha tjänst vid skolväsendet i
kommunen och ej vid viss skolform. Della kräver en särskild förordning vid
sidan av skolförordningens bestämmelser. Enligl min mening torde syflel med
särskilda tjänster för hemspråkslärare gå att förena raed anställning i
grundskola. Till sådan anställning kan nämligen knytas föreskrifler om
tjänstgöring i andra skolforraer. Därigenom nås enhetlighet och överskådlighet
i förhållande till andra tillämpbara beslämmelser i skolförordningen.

Utskottet
har påpekat alt vissa samordningsfrågor bör lösas vad gäller tjänstgöring i
förskola och grundskola. Jag avser att i annan ordning föreslå regeringen att
bestämmelser utfärdas om att hemspråkslärare med anställning i förskola utan
ansökningsförfarande kan erhålla tjänst

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 22 13

som
hemspråkslärare i gmndskolan. Jag avser vidare att ta upp överläggningar med
Svenska kommunförbundet i syfte att hemspråkslärama i gmndskolan skall få
motsvarande möjlighet till tjänsl i förskolan.

I
fråga ora befordringsgrunder vid tillsättning av tjänsl som hemspråkslärare i gmndskolan
och gyranasieskolan bör enligt utskottet skolförordningens bestäramelser om tiUsättning
av lärartjänst i huvudsak gälla. Dessa är emellertid utformade med utgångspunkt
i att den sökande har svensk läramlbUdning. Enligl min mening kan dessa
bestämmelser inte tillämpas i full uisträckning eftersom annan än den sora har
svensk läramlbUdning kan vara behörig till hemspråkslärartjänsl. Andra än de i
17 kap. 2931 §§ skolförordningen nämnda bestämmelserna måste därför
fastställas för alt möjliggöra urval av sökande till hemspråkslärartjänst mot bakgmnd
av de skilda erfarenheter de sökande har.

Jag
vill i della sammanhang något uppehålla mig vid den allmänna inriktningen för tillsällningsgrunderna
för blivande hemspråkslärare. Den personliga lämpligheten för verksamheten och arbetsuppgiftema
måste tilhnälas stor vikt. För hemspråkslärare är den personliga lämpligheten
av avgörande betydelse i kontakterna med invandrarbarnen, invandrarungdomen
och deras famUjer. Det är nödvändigt att hemspråkslärarna accepteras av och
har goda kontakter bland invandrarna själva, eljest kan t. ex. syftet med den
uppsökande verksamheten förfelas. Språkfärdigheten är vid sidan av den
personliga lämpUgheten av direkt betydelse för verksamheten. Kunskaper i och på
minoritetsspråket och kunskaper i svenska måste därför värderas högt. UlbUdningsbakgmnden
är en annan faktor som måste vägas in i sammanhanget. Nu verksamraa heraspråkslärare
har högst olika utbildningsbakgrund. Flertalet har någon form av
eftergymnasial utbildning, men endast 40 % av dessa har lärarutbildning.
Andelen läramtbildade skiljer sig markant raellan de olika språkgrupperna. Enligl
min mening finns det inte skäl att ange någon viss utbildningsnivå som
minimum. Tillsättningsmyndigheten måste i detta hänseende värdera varje
sökandes utbildning för sig och därvid tillmäta denna den vikt som anses vara
befogad med hänsyn till tjänstens art och inriktning. Annan yrkeserfarenhet
eller erfarenhet från arbete med barn eller ungdom, som ger kunskaper vilka är
väsentUga för arbetsuppgifterna, kan vara lika värdefulla och kan väga upp
brister i sökandens utbildning.

På
grundval av vad jag nu har anfört anser jag att de riktlinjer sora bör ställas
upp vid tillsättning av hemspråkslärare bör utgå från kunskaper i hemspråket,
utbildning, personliga kvaliteter, erfarenheter och kunskaper från den
verksamhet tjänsten avser. Det ankommer på regeringen att utfärda bestämmelser
ora förfarandet vid tillsättning av tjänst sora heraspråkslärare.

Övergångsbestämmelser
bör utfärdas med innebörden att sådan lärare, som hittills undervisat i
hemspråk i gmndskola och gymnasieskola

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 22 14

och
som i övrigt bedöms ha sådana kunskaper att han eller hon är lämplig för denna
uppgift, får företrädesrätt tiU nu nämnda Ijänster.

Underlaget
för inrättande av hemspråkslärartjänster får enligl utskottet bedömas av
skolstyrelsen med utgångspunkt i det antal lärarveckotimmar i hemspråksundervisning
som bedöms finnas i grundskolan och gymnasieskolan. Skolstyrelsen bör så långt
möjligt sträva efter att ge lärare heltidstjänst. Detta är frärast möjligt i invandrartäta
korarauner. I många kommuner blir del inle möjUgt att tillförsäkra lärarna ett
sä stort antal timmar att det ger underlag för hel tjänsl. I sådana fall bör
skolstyrelsen inrätta deltidstjänster.

En
möjlighet att ge lärarna tillräckligt tjänsteunderlag är genom kommunal
samverkan, vUket bl. a. föreslogs av invandrargruppen. Särskilda regler om ersättning
vid sådan samverkan bör utfärdas. Den kommun där läraren har huvuddelen av sin
tjänstgöring förlagd bör svara för anställningen av läraren. I den mån läraren
i sin tjänstgöring har undervisning i annan kommun eller landstingskommun,
skall denna till den komraun där läraren ar anställd utbetala ersättning med
belopp sora motsvarar den tid tjänstgöringen omfattar.

Enligt
utbildningsutskottels mening bör hemspråkslärartjänsterna vid skolväsendet i komraun
vara statligt reglerade, dvs. att avlöningsförmåner och andra
anställningsvillkor skall fastställas under medverkan av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer. EnUgt 2 kap. 1 § lagen (1976: 600) om offentiig
anställning, vilken träder i kraft den 1 januari 1977, och enligt lagen (1965:
576) om stäUföreträdare för komraun vid vissa avtalsförhandlingar ra. ra.
krävs härför elt särskilt beslut av riksdagen. Detla beslut bör avse samma ansläUningsviUkor
ra. m. sora för övriga lärare med anställning i grundskolan.

Jag
avser senare att uppdra åt statens avtalsverk atl med berörda personalorganisationer
förhandla om anställnings- och arbetsviUkor ra. ra. för tjänst som
hemspråkslärare. I dessa lärares undervisningsskyldighet bör ingå visst icke
schemalagt kontaktarbete.

En
av utgångspunkterna för riksdagsbeslutet var att minoritetsspråken skulle vara
med svenska likställda språk. Detta är enligt min mening en förutsättning för
alt hemspråksundervisningen skall få den betydelse som jag i det föregående
understrukit att den måsle ha. De som undervisar invandrarbamen måsle ha en
tillräcklig utbildning eller genom tidigare erfarenheter ha förvärvat
motsvarande kunskaper för att kunna fullgöra sin uppgift. Skolöverstyrelsen har
nyligen avläranat ett förslag ora en tvåårig grundutbildning för
hemspråkslärare. Förslaget bereds f. n. inom utbildningsdepartementet. Jag
avser att senare föreslå regeringen att förslag om ulbildning av
hemspråkslärare föreläggs riksdagen. Jag vill också erinra om de särskilda
fortbildningskurser för redan verksamma hemspråkslärare sora f. n. pågår.

Genom
riksdagens ställningstagande i fråga om statiigt reglerade tjäns-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:22 15

ter
måste nya överväganden göras beträffande de statliga bidrag som skall utgå liU
kommun för hemspråksträning i förskolan och för hemspråksundervisning inkl.
studiehandledning på hemspråk i gmndskolan och gymnasieskolan.
Utbildningsutskottet anförde i denna fråga att ett riktmärke för det nya
förslaget bör vara att kommun skall få statsbidrag lill hemspråksundervisning
och studiehandledning på hemspråk i grundskolan i ungefär samma omfattning som
i dag.

Enligt
nuvarande bestämmelser utgår statsbidrag för hemspråksundervisning och studiehandledning
på hemspråk i gmndskolan ur driftkostnadsanslaget för det alhnänna
skolväsendet. Statsbidrag för heraspråksundervisning utgår för högst två
veckotimmar per elev. Statsbidrag för siudiehandledning på hemspråk utgår i
regel raed två veckotiramar för grupp om tre till fem elever. Nuvarande statsbidragsbeslämmelser
är oklara och ger utrymme för olika tolkningar. Variationema i uttagna lärarveckotimmar
per elev som omfattas av hemspråksundervisning och siudiehandledning är stora
mellan kommunerna i landet. Således var för Slockholms län under läsåret
1974/75 genomsnittet uttagna lärarveckotimmar 0,7 per deltagande elev. Högsta stalsbidragsuttaget
beräknat i lärarveckotimmar hade Täby koramun med 1,25 lärarveckotimmar per
deltagande elev medan Lidingö kommun, som låg lägst i länet, tog ut endast 0,4 lärarveckotimmar
per deltagande elev. Skillnaderna i uttag var ännu slörre då det gällde
studiehandledningen. Tyresö kommun tog ut 3,6 lärarveckotimmar per elev medan
Sundbybergs kommun tog ut 0,4 lärarveckotiramar per deltagande elev.
Genomsnittet i landet var under samma tid 0,56 lärarveckotimmar per deltagande
elev i hemspråksundervisning och 1,4 lärarveckotimmar per deltagande elev i
studiehandledning på hemspråk.

Enligt
min mening är det otillfredsställande att statsbidragsbestämmelserna medger
tolkningar, sora leder till så starkt skiftande uttag av statsbidrag. Vid
konstruktionen av ett nytt statsbidrag bör man så långt möjligt eftersträva
regler som undanröjer sådana effekter.

Elt statsbidragssystem bör
vara enkelt och administrativt lätthanterligt så alt det inte ger utrymme för
skilda tolkningar om vad bidragsreglerna innebär. Både för staten och kommunema
bör det vara av intresse att bidragsreglerna är överskådliga och att
bidragsnivån kan beräknas efter entydiga regler. När det gäller bidrag för
undervisning bör man dessutom sträva efter en kommunal frihet i medlens
användning inom ramen för de ändamål de är avsedda för. I detta fall bör
bidraget ge möjlighet att välja en sådan organisation för undervisningen att en
kommun kan skifta insatserna från ett läsår till ett annat, exerapelvis mellan
förberedelseklasser och mer individuella insalser i form av siudiehandledning.
Bidraget bör på så sätt stimulera kommunerna att planera sina
undervisningsinsatser med hänsyn till skiftande behov inom kommunen. Elever
från små språkgrupper kan härigenora få samma

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 22 16

möjlighet
lill undervisning i heraspråk som elever från slora språkgrupper. Detta kan
åstadkommas genora att raan knyter statsbidraget till varje elev sora deltar i
hemspråksträning/hemspråksundervisning.

Ell
statsbidragssystem som tillgodoser dessa önskemål måste med nödvändighet vara schabloniserat.
I vissa fall kan ett sådant system, vid jämförelse med nuvarande
statsbidragsbestämmelser för gmndskolans invandramndervisning, te sig mindre
gynnsamt. Mot detla kan anföras de vinster raan når i fråga om överskådlighet
och enkelhet, som i sig bör medföra bättre möjUgheter atl planera och
organisera undervisningen. Genora att kommunen, som tidigare har anförts, kan
variera insatserna bör systemet kunna bidra till en ökad effektivitet i
resursanvändningen.

Enligt
riksdagens ställningstaganden skall statsbidrag utgå till kommun för
hemspråksträning inom förskolan för sexåringar och för hemspråksundervisning
inkl. studiehandledning på hemspråk i grundskolan och gymnasieskolan. F. n.
utgår endast statsbidrag för hemspråksundervisning och studiehandledning i
grundskolan. Regeringen föreslog att ett schablonbelopp skulle utgå till koramunerna
för varje barn i förskolan som dellog i hemspråkslräning och för varje elev i
grundskolan och gyranasieskolan som deltog i hemspråksundervisning. Förslaget
byggde på atl hemspråkslärartjänsterna skulle vara kommunalt reglerade oavsett
skolform. Schablonbeloppet skulle utgå med sararaa belopp oavsett skolform. Etl
sådant enhetligt schablonbelopp kan emellertid inle tUlämpas i ett syslem med
kommunall reglerade lärartjänster i förskolan och slallig reglerade
lärartjänster i grundskolan och gymnasieskolan. Särskilda statsbidragsbeslämmelser
får därför tillämpas för förskolan å ena sidan och för gmndskolan och
gymnasieskolan å den andra.

Efter
samråd med chefen för socialdepartementet vill jag i fråga om bidrag till hemspråksträning
i förskolan anföra följande.

I
propositionen 1975/76: 118 förordade dåvarande statsrådet Hjelm-Wallén alt
beräkningsgrunden för statsbidraget för hemspråksträning i förskolan borde vara
fyra tunmar per vecka i gmpp om fyra bam, dvs. en veckotimme per deltagande bam
i genomsnitt. En lärare skulle sålunda undervisa i genomsnitt fyra bam för
varje schablonbelopp och år. För rain del vill jag understryka att detta endast
är en beräkningsgrund för statsbidraget. I den verkliga träningssituationen
kommer grupperna att kunna vara både större och mindre än fyra beroende på språkgrap-pernas
storlek och fördelning i koramunen. Kommunerna avgör således hur hemspråksträningen
skall organiseras. Bidraget bör med hänvisning till vad jag tidigare har anfört
utgå med ett schablonbidrag beräknat i kronor per deltagande barn och år. I
nämnda proposition beräknades schablonbeloppet lill kommunerna till 2 300 kr.
per bam och år. Beloppet skulle därefter årligen jämkas med hänsyn till
träffade löneavtal.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916fil: 22 17

Jag
har i det föregående föreslagit att särskilda beslämmelser om statsbidrag bör
tillämpas för förskolan. Med utgångspunkt i nu kända uppgifter om
löneförhållanden bör schablonbeloppet fastställas lill 1 900 kr. per bam och
år. Statsbidraget för hemspråkslräningen bör utgå från och med budgetåret
1977/78. Regeringen bör bemyndigas att årUgen jämka grundbeloppet med hänsyn
till ändringar i löneutvecklingen. Det bör vidare ankomraa på regeringen att
fastställa närmare föreskrifler om utbetalning m. ra. för detta statsbidrag.
Statsbidraget bör utgå från anslag under socialdepartementets huvudtitel.
Förslag om medelsanvisning kommer att framläggas i 1977/78 års
budgetproposition.

Genom
det nu förordade statsbidraget kommer komraunerna att kunna intensifiera sina
insatser för invandrarbamen i förskolan inom ramen för de skyldigheter koramunerna
har enligt lagen om barnomsorg (1976: 381). Jag vill i detla sararaanhang
understryka den viktiga roll för barnens språkutveckling sora en tidig heraspråksträning
har under förskoleåren. Det är under dessa år bamets språkliga möjligheler
grundläggs. Kan raan nå dit att invandrarbamen redan vid sin skolstart förvärvat
en aktiv tvåspråkighet förebyggs senare problera raed skolgången. Anspråken på insalser
från skolans sida minskar då i molsvarande mån.

Jag
övergår nu till att behandla bidrag till hemspråksundervisning i grundskolan.

Som
jag tidigare har anfört utgår f. n. bidrag dels till studiehandledning på heraspråk
med i genomsnitt två veckotimraar per undervisningsgrupp, dels med två veckotiramar
för hemspråksundervisning per elev. Även för gmndskolan bör man enligt min
uppfattning konstruera statsbidraget så att det tillgodoser de principer för statsbidragsgivning
som jag i det föregående har förordat. Invandrargruppen förordade alt ett schablonbelopp
ges såväl för siudiehandledning som för hemspråksundervisningen. I
propositionen användes som beräkningsschablon för det föreslagna
schablonbeloppet fyra timmar per vecka ora grupp av fyra barn, dvs. en lärarveckolimme
per elev. Med utgångspunkt i nuvarande uttag av statsbidragsresurser för
studiehandledning och hemspråk finner man emellertid, vilket jag tidigare har
redovisat, att en sådan beräkningsschablon inte är tUlräckUg för att svara mot
riksdagens uttalande om att ett riktmärke för det nya statsbidraget bör vara
alt kommun skall få statsbidrag i ungefär samraa omfattning som i dag. En
justering bör därför göras. Det är emellertid inte rimligt att vid en sådan
justering utgå från förhållandena i de kommuner som i dag har det högsta
uttaget av statsbidrag.

Enligt
senaste statistiska uppgifler om hemspråksundervisningen läsåret 1975/76 togs
ca 27 700 lärarveckotimmar ut för hemspråksundervisning och studiehandledning
på hemspråk. I hemspråksundervisningen dellog 23 700 elever och i
studiehandledning 9 400 elever under nämnda

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 22 18

tid.
Ungefär tre fjärdedelar av de senare kan beräknas få både hemspråksundervisning
och siudiehandledning.

Mot
denna bakgrund torde en rimUg awägning av bidragsnivån vara 1,1 lärarveckotimmar
per dellagande elev och år. Detta är ett beräkningsunderlag för statsbidraget.
En sådan bidragsnivå innebär för det övervägande flertalet kommuner en
betydande resursförstärkning, som medger ökade insatser för invandrarbarnen.
Några kommuner kommer dock att få mindre resurser än i dag. För sådana kommuner
bör särskilda övergångsbestämmelser gälla så att de under en treårsperiod har möjUghet
till successiv anpassning till den nu föreslagna bidragsnivån. Genom att
organisera undervisningen mera effektivt torde goda möjligheter föreligga att
uppnå denna anpassning. Jag viU i detta sammanhang hänvisa tUl de förslag om
modeller för undervisningsorganisation som föreslaghs av invandrargruppen.

Jag
vill i detta sammanhang ta upp ytterligare en fråga om undervisningens
organisation. Det är kommunen själv som har att avgöra denna. Statsbidragsreglerna
medger både särskilda klasser för invandrarbamen, s. k. förberedelseklasser,
och blandade klasser med både svenska elever och invandrarelever från en och
samma språkgrupp eller från flera små språkgrupper. Båda formerna har sina
pedagogiska fördelar. I den blandade klassen kan det under skolveckan bUdas
mindre undervisningsgmpper för både invandrareleverna och de svenska elevema.
Under vissa timmar kan undervisningen för invandrareleverna helt ske på deras
hemspråk. När invandrareleverna har undervisning på sitt hemspråk sköts
undervisningen av hemspråksläraren. De svenska eleverna får under tiden sin
undervisning av sin ordinarie lärare. Denna fördel med mindre undervisningsgmpper
uppnås inte med förberedelseklassen.

Schablonbeloppets
storlek får fastställas slutligt efter det att kollektivavtal rörande
anställnings- och arbetsvillkor har slutits mellan statens avtalsverk och
berörda personalorganisationer. Jag beräknar beloppet preliminärt till 1 765
kr. per lärarveckolimme för innevarande år. Detta torde motsvara en
genomsnittlig lärarlönekostnad för hemspråkslärare. Därutöver tillkommer bidrag
till kostnad för avgifter till försäkring för tilläggspension och till kostnad
för övriga arbetsgivareavgifter som kommunema i dag får bidrag till enligt bestämmelsema
i förordningen (1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna
skolväsendet (oratryckt 1973: 356, ändrad senast 1976: 399). Med dessa bidrag
blir det totala schablonbeloppet högre än vad som förat angivUs. Det slutliga
beloppet bör fastställas av regeringen. På schablonbeloppet bör även beräknas
lönekostnadspålägg med f. n. 11 % enligt kungörelsen (1969: 54) om beräkning
och redovisning av lönekostnadspålägg.

När
det gäller bidrag för hemspråksundervisning i gymnasieskolan bör
beräkningsschablonen utgå från invandrargruppens förslag om tre timmars
undervisning i veckan för gmpp om

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:22 19

fyra
elever. Omräknat i lärarveckotimmar blir detta 0,75 lärarveckotimmar per
deltagande elev och läsår. Jag räknar tills vidare med sarama schablonbelopp
per lärarveckolimme som för grundskolan.

Jag
vill här understryka att de föreslagna statsbidragsbestämmelserna liksom beslämmelsema
om hemspråkslärare medger ett flexibelt utnyttjande av resursema över skolformsgränsema.

Schablonbeloppen
för grundskolan och gymnasieskolan bör jämkas varje år mot bakgrund av de avtal
om löneförmåner ra. m. som kan komma att träffas mellan statens avtalsverk och
berörda personalorganisationer för här nämnd lärarpersonal. Regeringen bör
vidare bemyndigas fastställa schablonbeloppen med hänsyn härtill. Härvid bör
också inräknas eventueUa ändringar i fråga om arbetsgivareavgifter som riksdagen
framdeles kan komma att besluta om.

Utbetalning
ra. m. av statsbidrag till hemspråksundervisning bör följa de principer som
gäller för de allmänna statsbidragen till resp. skolform. Det ankomraer på
regeringen att utfärda närmare bestämmelser härom.

Jag
vill i delta sanunanhang anmäla följande fråga. Enligt uttalande av
utbildningsutskottet hösten 1975 bör specialskolorna för hörselskadade benänmas
specialskolor för döva och hörselskadade (UbU 1975/76: 9 samt SoU 1975/76: 10, rskr.
1975/76: 13). Detta kräver en ändring i skollagen (1962: 319). Inom utbUdningsdepartementet
har upprättats förslag tiU lag om ändring i skoUagen. Förslaget bör fogas till detta
protokoll som bilaga 1.

5
Hemställan

Med
hänvisnmg tUl vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna de gmnder för
statsbidrag tiU kommunernas hemspråksträning i förskolan samt
hemspråksundervisning i gmndskolan och gymnasieskola som jag har förordat i det
föregående,

2.
besluta att avlöningsförmåner
och andra anstäUnings- och arbetsvillkor för hemspråkslärare fastställes under
medverkan av regeringen eUer myndighet som regeringen bestämmer i samma
utsträckning som för övriga statiigt reglerade lärartjänster i grandskolan,

3.
i övrigt godkänna vad jag i det
föregående anfört om tjänst som hemspråkslärare,

4.
antaga förslagel tiU lag om
ändring i skollagen (1962: 319).

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 22 20

Bilaga 1

Förslag till

Lag om ändring i skollagen (1962: 319)

Härigenom föreskrives att 2 a, 23, 30, 31 och 39 a §§
skollagen (1962: 319)1 skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a§

Staten sörjer för undervisning- Staten
sörjer för undervisningen

en i specialskola av bam sora på i specialskola av barn
som på

grund av syn-, hörsel- eller talska- grand av synskada eller dövhet el

da icke kunna följa undervisning- ler hörsel- eller talskada icke kun-

en i grundskolan. na följa undervisningen i grund-

skolan.

23 § 2

Varje barn, för vilket gäller skolplikt enligt 30 §, äger rätl
alt få undervisning i gmndskolan.

Skolpliktigl bam sora på grund SkolpUkligt barn som på grund

av syn-, hörsel- eller talskada icke av
synskada eller dövhet eller

kan följa undervisningen i grund- hörsel-
eller talskada icke kan föl

skolan äger rält till undervisning i ja
undervisningen i grundskolan

specialskolan. Fråga ora bams rält äger
rält till undervisning i spe-

till sådan undervisning prövas av cialskolan.
Fråga om barns rätt till

lokal styrelse för specialskolan. sådan
undervisning prövas av lo

kal styrelse för specialskolan.

30 §

För barn, som är bosatt i riket, gäUer skolplikt.

Skolplikt inträder med början av höstterminen det
kalenderår, då barnet fyller sju år, och upphör, om den ej fullgjorts
dessförinnan, med utgången av vårterminen det kalenderår, då barnet fyller
sexton år.

För bam som på gmnd av syn-. För bam som på grund av syn-

hörsel- eller talskada icke kan föl- skada
eller dövhet eller hörsel- el-

ja undervisningen i grundskolan ler talskada
icke kan följa under

upphör dock skolplikten senast vid visningen
i grundskolan upphör

utgången av vårterrainen det ka- dock
skolplikten senast vid ut-

lenderår då barnet fyller sjutton gången
av vårterminen det kalen-

år. derår då barnet fyller sjutton år.

' Lagen omtryckt 1970; 1026. 2 Senasle lydelse 1971:630.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

31
§

SkolpUktiga barn
skola deltaga i undervisningen i grundskolan, om ej annat följer av vad nedan i
detta kapitel sägs.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SkolpUktiga barn sora på
grund av syn-, hörsel- eller talskada icke kunna följa undervisningen i grundskolan
skola deltaga i undervisningen i specialskolan, om ej annat följer av 39 a §.

SkolpUktiga barn som på
grund av synskada eller dövhet eller hörsel- eUer talskada icke kunna följa
undervisningen i grandskolan skola deltaga i undervisningen i specialskolan,
om ej annat följer av 39a§.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bestämraelserna i 3239 §§
äga raotsvarande tUlämpning på barn som på grund av syn-, hörsel- eller
talskada icke kan följa undervisningen i grundskolan. Bestämraelserna i 36
och 37 §§ om årskurs 9 i grundskolan skola avse årskurs 10 i specialskolan
eller i fråga ora elev som anges i 28 a § tredje stycket där avsedd undervisning.

Besläraraelserna i 3239 §§
äga motsvarande tillämpning på barn som på grund av synskada eller dövhet eller
hörsel- eller talskada icke kan följa undervisningen i grundskolan.
Bestämmelserna i 36 och 37 §§ om årskurs 9 i grundskolan skola avse årskurs 10
i specialskolan eller i fråga om elev som anges i 28 a § tredje stycket där
avsedd undervisning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fråga
huruvida skolplikt enligt 30 § tredje stycket gäller för barn efler utgången av
vårterrainen det kalenderår då barnet fyller sexton år och fråga ora bam enUgt
31 § andra stycket skall deltaga i undervisningen i specialskolan prövas av
lokal styrelse för specialskolan.

På
lokal styrelse för specialskolan ankommer alt besluta i frågor som avses i 32
och 3437 §§.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.

»
Senaste lydelse 1971: 630.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1974 760631

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

33 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (33)

33 kopplingar i 25 dokument.

  1. SOU 2025:9 På språklig grund s. 216 · s. 395 i texten
  2. Ds 1999:48 Begreppet invandrare : användningen i lagar och förordningar s. 48 i texten
  3. Prop. 1990/91:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1991/92 i texten
  4. Bet. 1984/85:UbU12 om hemspråksundervisningen i grundskola och gymnasieskola m.m. (prop. 1984/85:100) s. 4 i texten
  5. Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten

Visa alla 25