Sök i Ratio Lex

med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

143 sidor, varav 119 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 119 av 143 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:25, med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 Regeringens proposition

1916 jll: 25

med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret

1976/77;

beslutad
den 28 oktober 1976.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoU.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter m. ra. på tiUäggsbudget I till statsbudgeten
för innevarande budgetår.

De
anslag som begärs uppgår tUl ca 905 milj. kr., varav drygt 364 milj. kr. på
driftbudgeten och drygt 540 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen
föreslås gå tUI studiemedelsfonden, till siatens vattenfalisverk för
kraftverksbyggen samt tiU bidrag tUl anordnande av förskolor och fritidshem.

1
Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 25

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25

Utdrag
PROTOKOLL

vid
regeringssamraanträde 1976-10-28

Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Roraanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson,
Mundebo, Krönraark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande:
statsråden Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren,
Asling, Troedsson, Mundebo, Krönraark, Burenstara Linder, Johansson

Proposition
med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

Statsråden
föredrar förslag tUl riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget
I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Anförandena redovisas i
underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Mundebo anför: De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu
kan överblickas bör sararaanfattas i en proposition angående utgifter på
tUläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Skulle anslagsframställningar
därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkoraliga bör
dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att
besluta om anslag m. ra. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förslå riksdagen alt aniaga de förslag som föredragandena har lagt
fram.

Regeringen
förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en
sararaanslällning över de anslag sora regeringen begär skall bifogas
propositionen sora bilagor 112.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25

Bilaga
1

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Romanus

Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
justitiedepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

II.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1]
2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För budgetåret 1976/77 har till
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats ett invesleringsanslag av 14,5
railj. kr. Behållningen på investeringsanslaget uppgick vid ingången av
budgetåret till 8 631 491 kr.

Byggnadsstyrelsen har
genom beslut den 22 mars 1974 erhållit uppdrag att projektera nybyggnad för
tingsrätt, läns- och distriktsåklagarmyndigheter särat lokal skatterayndighet
inora kvarteret Slottet i Halra-slad med en sararaanlagd rumsyta av ca 3 100 m.

Redogörelse
för projektet har lämnats i prop. 1975: 1 bil. 4 s. 90 och i prop. 1975/76: 100
bil. 4 s. 90.

Föredraganden

Byggnadsstyrelsen
har redovisat systemhandlingar för nybyggnaden. Enligl dessa föreslås
nybyggnaden nu innehålla lokaler för Halmstads tingsrätt och vägförvaltningen i
Hallands län. Kostnadema för nybyggnaden, som föreslås omfatta en sammanlagd
rumsarea av ca 3 800 m-, har av styrelsen beräknats till 13,6 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1976. Enligt styrelsen var det nödvändigt atl byggnadsarbetena
påbörjades i augusti 1976 raed schakt, pålning ra. m. för att nybyggnaden skall
hinna bli klar tUl november 1977 så atl Halmstads tingsrätt och vägförvaltningen
i Hallands län skall kunna flytta in i lokalerna vid årsskiftet 1977/78.

Genora
beslut den 12 augusti 1976 har regeringen uppdragit ål byggnadsstyrelsen atl
inom en kostnadsram av 2,3 railj. kr. i prisläget den 1 april 1976 utföra
förberedande arbeten för den redovisade nybyggnaden.

Med hänsyn till vad jag
har anförl bör följande reviderade kostnadsram i 1 000-tal kr. föras upp i
investeringsplanen.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt

Kostnads-
Beräknad

ram medelsför-

1976-04-01
brukning 1976/77

Byggstart
år-mån.

Färdigställande
år-mån.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Halmstads
tingsrätt m.m. Nybyggnad

13 600

6 500

76-08

77-11

s. 4 Kontrollera mot PDF

Jag
förordar att de ökade utgifter som hänger samman med den redovisade nybyggnaden
får bestridas av tiUgängliga medel imder detta anslag.

Jag
hemstäUer att regermgen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om vissa byggnadsarbeten för domstolsväsendet inom den kostnadsram som
jag har förordat i det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgiftema för vissa byggnadsarbeten för
domstolsväsendet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25

Bilaga
2

Uldrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssamraanträde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Burenstam Linder

Anmälan
till tiUäggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
utrikesdepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

11.
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1]
5. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för
utrikes-representationen. Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 milj. kr. Behållningen under
anslaget vid budgetårets ingång uppgick till 17,4 raUj. kr.

Förvärv av kanslifastighet
i Rom. Den förhyrda fastighet i vUken ambassadens i Rom kansUlokaler är inrymda
har under året utbjudils till försäljning. Eftersom fastigheten är ändamålsenlig
och ambassadens lokalbehov långsiktigt kan tillgodoses inom denna avses
fastigheten förvärvas. Kostnadema för förvärvet beräknas till ungefär 8,5 mUj.
kr.

Med
hänvisning till vad jag har redovisat bör en kostnadsram av 8 500 000 kr. i
prisläget den 1 april 1976 föras upp i investeringsplanen för innevarande
budgetår.

Jag
förordar att de utgifter sora hänger samman med förvärvet får bestridas av
tillgängliga medel under detta investeringsanslag.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att
besluta om inköp av en fastighet för utrikesrepresentationen inom den
kostnadsram som jag har förordat i det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för inköp av nämnda
fastighet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 6

IV. STATENS UTLANINGSFONDER

[2]
1. Utrikesförvaltningens lånefond. I statsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna mbrik anvisats ett investeringsanslag av 400 000 kr. Fonden uppgår
för närvarande tUl 2 525 000 kr. Den disponeras huvudsakligen för s. k.
allmänna lån i samband med tjänsteraans förflyttning. En raindre del av fonden
disponeras för särskilda lån till tjänstemän för inköp av möbler och andra
inventarier. Utlandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av
kredit i samband med om-stationering skall kunna tiUgodoses genom lånefonden
(prop. 1963: 75 s. 100, SU 1963: 125, rskr 1963: 298). Det ökade antalet
låneberättigade i kombination med det stora antalet omstationeringar har
medfört behov av extra medelstilldelning för innevarande budgetår. Jag anser
att ytterligare 500 000 kr. bör tillföras fonden.

Med
hänvisning till ovanstående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utrikesförvaltningens lånefond på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25

Bilaga
3

Uldrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Krönmark

Anmälan
till tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE
HUVUDTITELN

H.
Övrig verksamhet

[1]
H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i
FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 539). Därefter
har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet.
Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för alt rekrytera, utbilda och organisera
den svenska beredskapsstyrkan ra. ra. anvisas sedan budgelårel 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas
verksarahet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga
representation i FN samt fr. o. ra. den 1 juli 1967 för observatörer i
FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/661971/72 under reservationsanslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel
för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet
hittills anvisats 739 965 000 kr. på tiUäggsslat och till-läggsbudget. Därav
har 51 milj. kr. anvisats för all täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern,
för FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden januarijuli
1976 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1975/76: 125 bU. 3, FöU
1975/76: 34 rskr 1975/76: 267). Del av ifrågavarande kostnader avses bli
ersatta av FN. Intill den 1 september 1976 har från FN influlk 409 342 163 kr.
Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår tUl f. n. 70 203
197 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel
Övriga diverse inkomster.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916fll: 25 8

Genom
beslut den 21 oktober 1976 har tiden för den svenska FN-insatsen i Mellersta
Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1977. Utgifterna beräknas till ca 5,3
mUj. kr. för månad eller för liden julideceraber 1976 sammanlagt 31 500 000
kr.

Genom
beslut den 10 juni 1976 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern
förlängts t. o. m. den 15 december 1976. Utgifterna beräknas till ca 4,3 mUj.
kr. för månad eller sammanlagt 25 800 000 kr.

En
allmän medelsreserv av 3,5 mUj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande
sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli
nödvändiga vid en aweckling av kontingentema.

Antalet
observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 oktober 1976 till 41. Medelsbehovet för
dessa kan beräknas till 470 000 kr. för månad eller för tiden julideceraber
1976 sammanlagt 2 800 000 kr.

Vid
utgången av juni 1976 kvarstod en behållning på ca 1 556 300 kr. under anslaget
FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovet
av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Öslem och på Cypern och för
observatörer uppgår alltså lill (31500 000 -f-25 800 000 -f 3 500 000 -f 2 800
000 1 556 300) 62 043 700 kr., avrundat 62 milj. kr. Medlen bör liksom
tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det mUitära försvaret.

Med
hänsyn tUl att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli
nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för
ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter.

Dessa
utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan
om deras täckning bör få tas upp framdeles.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 62 000 000 kr.

[2]
H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234
anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953: 431) på tUläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag
av 5 milj. kr. tUl svenska övervaknings- och repatrierings-kontingenten i
Korea.

Den
svenska repatrieringskonlingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den 1 mars
1954. Övervakningskontingentens uppdrag står alltjämt kvar men personalen har
reducerats avsevärt och uppgår nu tUl sju personer mot omkring 90 personer år
1955.

För
övervaknmgskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget
Svenska övervaknmgskontingenten i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt
övervaknmgskontingenten i Korea, anvisat sammanlagt 23 240 000 kr. (jfr senast
prop. 1975/76: 25 bil. 2, FöU 1975/76: 14, rskr 1975/76: 94). Hittills har
alltså anvisats 28 240 000 kr.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 9

för
ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknades läcka utgiftema
för kontingentens verksarahet t. o. ra. juni 1976.

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i
Korea behöver fortsätta sin
verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. m.
utgången av budgetåret 1976/77. Jag anser att kontingentens personalstyrka även
i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För
den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 108 330 kr. för
månad. Vid utgången av budgetåret 1975/76 fanns en behållning på ca 141 000 kr.
under anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret 1976/77 uppgår däriför till (1
300 000141 000) avrundat 1 160 000 kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas
utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen
av medelsbehovet för budgetåret 1976/77 måste betraktas som ungefärlig med
hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av
en aweckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare
medel får tUlgodoses genom anUtande av anslaget tiU oförutsedda utgifter.
Frågan om att täcka utgifter som bestrids på detta sätt bör få tas upp
framdeles.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Övervakningskontingenten i Korea på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 160 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

111.
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

[3]
2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna mbrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 78
750 000 kr. På anslaget kvarstod den 1 juU 1976 ett outnyttjat belopp av 450
412 kr. För innevarande budgetår har budgeterats en medelsförbrukning av 77 750
000 kr.

Fortifikalionsförvaltningen
har i samråd med överbefälhavaren och chefen för marinen anraält att
medelsförbrukningen för den under innevarande budgetår planerade
byggnadsverksamheten avseende kaserner m. m. beräknas komma att överstiga det
för ändamålet budgeterade beloppet med 9 raUj. kr. Anledningen härtill är att
byggkostnaderna och kostnaderna för att tillgodose personalens krav beträffande
arbetsmiljö m. m. har ökat i högre grad än vad som har kunnat förutses. En omfördelning
med 3 milj. kr. från andra primärappdrag inom anslaget bedöms vara möjlig.
Eftersom det är angeläget att planerade byggnadsobjekt utförs så snabbt som
möjligt är chefen för marinen beredd att

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 10

tUlgodose
återstående medelsbehov genom att omfördela medel inom huvudprogrammet
Marinförband.

Jag
anser i likhet med chefen för marinen att det är angeläget att den för innevarande
budgetår planerade byggnadsverksamheten avseende kasemer m. m. kan genomföras.
Jag förordar därför att ett belopp av 6 milj. kr. för detta ändamål anvisas på
tiUäggsbudget I tUl statsbudgeten för innevarande budgetår. För att detta inte
skall medföra att utgiftsramen för det militära försvaret överskrids bör
motsvarande belopp låsas på anslaget C 4. Marinförband: Forskning och
utveckling. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Marinförband: Anskaffning av anläggningar på tilläggsbudget I lill
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000
kr.

[4]
7. Anskaffning av vissa militära anläggningar. Under denna anslagsrubrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 16
railj. kr. Verksaraheten under anslaget omfattar anskaffning av sådana
aidäggningar som helt eller delvis finansieras utanför utgiftsramen för det
mUitära försvaret. BehåUningen under anslaget var vid ingången av innevarande
budgetår 1 801 782 kr.

Genom
beslut den 8 juli 1976 godkände regeringen ett mellan fortifikationsförvaltningen
och vägförvaltningen i Gävleborgs län träffat vägrällskonlrakt avseende
upplåtelse av mark inora Hälsinge regementes övningsfält för att dra frara
europaväg 4 i en ny sträckning. Enligt kontraktet skall vägförvaltningen
utbetala kontant ersättning med 1 209 000 kr. för vissa på övningsfältet
befintliga byggnader och ut-bildningsanordningar sora raåste rivas på grund av
vägbygget. Ersättningen skall oraräknas raed hänsyn till förändringar i
konsumentprisindex från den 1 januari 1975 fram lill utbetalningsdagen.

Fortifikationsförvaltningen
har beräknat kostnaderna för alt uppföra ersätlningsbyggnader m. ra. för de
byggnader och anläggningar som måste rivas med anledning av vägrättsupplåtelsen
till ca 2 mUj. kr. Regeringen har bemyndigat förvaltningen att utföra
erforderliga ersällningsobjekt. Enligt gällande principer bör kostnaderna för
dessa bestridas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvaret intill
ett belopp som motsvarar den ersättning sora vägförvaltningen skall betala för
byggnadema ra. ra. Jag förordar att ifrågavarande kostnader intUl elt belopp
av 1,3 raUj. kr. får bestridas av tillgängliga medel under della
investeringsanslag. De överskjutande koslnaderna utgör kostnader för
standardhöjning och avses bestridas från ordinarie anslag.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt
godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av
kostnaderna för ersätlningsbyggnader m. m. vid Hälsinge regemente.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 11

Bilaga
4

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssararaanlräde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Gustavsson (p. 1, 3) statsrådet Troedsson (p. 2)

Anmälan
till tiUäggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
socialdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE
HUVUDTITELN

D.
Sociala serviceåtgärder

[1]
D 2 a. Bidrag tiU anordnande av förskolor och fritidshem. Under rubriken D 2.
Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem har för budgetåret 1975/76
anvisals elt reservationsanslag av 300 milj. kr., varav 200 nulj. kr. anvisals
på tUläggsbudget I tUl statsbudgeten. Av de anvisade raedlen återstod vid
budgetårets utgång ca 181 milj. kr.

Efler
överläggnmgar mellan regeringen och svenska kommunförbundet träffades höslen
1975 överenskommelse om ulbyggnad raed 100 000 daghemsplalser och 50 000
frilidshemsplatser under femårsperioden 19761980. För år 1976 beräknades att
byggandet av 16 000 daghemsplatser och 8 000 fritidshemsplatser skulle
påbörjas. För att ge kommunerna ekonoraiska raöjUgheter att genomföra
utbyggnaden av barnomsorgen träffades bl. a. överenskommelse om att
anordningsbidraget för byggande av daghem och fritidshem skulle höjas från 7
500 kr. lill 12 000 kr. per plats sora började byggas under tiden den 1
no-veraber 1975 tUl utgången av år 1976.

En
enkät till koramunerna sora genoraförts under soraraaren 1976 visar att
kommunerna under andra halvåret 1976 beräknar påbörja byggandet av ca 29 000
platser i daghem och fritidshem. Utbyggnaden av daghem och fritidshem under år
1976 koraraer därraed att väsentligt överstiga de tidigare beräkningarna. För
utbetalningar lill kommunema erfordras därför att ca 175 railj. kr. anvisas på
tilläggsbudget. Kora-munförbundet har emeUertid anmält att vissa korarauner har
problem med all starta de byggnadsarbeten man har planerat före den 31 de-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 12

cember
1976 bl. a .beroende på oföratsedda förseningar i materialleveranser och lokal
arbetskraftsbrist. Regeringen har därför tidigare denna dag beslutat att
anordningsbidrag för byggande av daghem och fritidshem skall utgå med 12 000
kr. per plats även för platser som börjar byggas under tiden den 1 januari
1977den 28 februari 1977 och som färdigställs senast den 30 september 1977.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem på till-läggsbudget I
tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa elt reservationsanslag av 175
000 000 kr.

E.
Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[2]
E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning. Till ändamålet har för
budgetåret 1976/77 anvisats ett reservationsanslag av 700 000 kr.

Under
senare år har allt högre krav stäUts på högrenade och starkare
influensavacciner. Genom att höja renhetsgraden kan vaccmstyrkan kraftigt ökas
utan att biverkningarna ökar. Utvecklingen på området är franunanad av
rekoraraendationer om vaccinets sammansättning och renhet som utfärdats av bl.
a. WHO. Renmgen av influensavacciner sker genom en zonalcentrifug. Den
nuvarande centrifugen har emellertid en kapacitet som motsvarar endast 5060 %
av det SBL-tillverkade vaccinet. Resterande del måste levereras med låg
vaccinstyrka. Det framstår därför som nödvändigt alt den nuvarande centrifugen
ersätts med en s. k. K-II-centrifug som har dubbel kapacitet. Kostnadema härför
beräknar jag till 380 000 kr. Jag vill i detta saramanhang erinra ora vaccinproduktionens
betydelse för SBL:s ekonorai.

För
att förbättra arbetsförhållandena ur arbetsskyddssynpunkt för den personal vid
SBL sora är sysselsatt raed tillverkning av poliovaccin och för att säkerställa
att vaccinet fyller nutida krav på säkerhet och kvaUtet är det vidare angeläget
med viss upprustning av ifrågavarande lokaler och utrustning. Det är härvid
nödvändigt att anskaffa sex stycken skyddsarbetsboxar och ersätta en utsliten
autoklav. Dessutom erfordras viss utrustning för att rena infekterat
avloppsvatten. Jag beräknar kostnaderna för den här aktuella utrustningen till
300 000 kr.

Den
här föreslagna utrustningen, zonalcentrifug och skyddsutrustning för
poUovaccintillverkning, kan vid en eventuell omlokalisering av SBL eller av
delar av laboratoriet tas med vid de nya lokalerna. Jag förordar därför att 680
000 kr. anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
för ifrågavarande ändamål.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:25 13

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning på till- läggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 anvisa elt
reservationsanslag av 680 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[3]
10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde

Byggnadsstyrelsen

I
proposition 1975/76: 100 har för budgetåren 1975/76 och 1976/77 beräknats en
medelsförbmknmg av 24 076 000 kr. resp. 25 000 000 kr. under förevarande
anslag. Den faktiska medelsförbrukningen uppgick för budgetåret 1975/76 till 29
978 332 kr. I anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 beräknar
byggnadsstyrelsen medelsförbrukningen för budgetåret 1976/77 till 22 000 000
kr.

Att medelsförbrukrungen
1975/76 med 5,9 milj. kr. översteg den beräknade har medfört motsvarande
nedgång av reservationsmedlen under anslaget. Dessa är nu nästan helt
förbrukade. Trots den nu beräknade nedgången av medelsförbmkningen för
budgetåret 1976/77 med 3 railj. kr. erfordras därför ett medelstUlskott på 2,9
milj. kr. på tilläggsbudget för budgetåret 1976/77.

Vid nybyggnaden av djurhus
för statens bakteriologiska laboratorium har, på gmnd av oförutsedd dålig
bergkvalilet, uppkommit extra för-stärkningskoslnader. En redogörelse för
frågan lämnades i prop. 1975/ 76:100 bU. 7, sid. 211. Byggnadsstyrelsen skulle
ålerkoraraa så snart kostnadernas storlek var känd. Styrelsen har i
anslagsfraraställningen för budgetåret 1977/78 hemställt att kostnadsramen för
projektet höjs raed 520 000 kr. utöver höjningen på grand av
byggnadskostnadsindex.

Föredraganden

Jag
bUräder byggnadsstyrelsens framställningar. Således bör på till-läggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisas 2,9 milj. kr. under
förevarande anslag. Vidare bör kostnadsramen för projektet Statens
bakteriologiska laboratorium: Nybyggnad av djurhus få höjas med 520 000 kr.
utöver vad som erfordras på gmnd av byggnadskost-nadsindexhöjningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 14

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
tUl Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
investeringsanslag av 2 900 000 kr.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916fil: 25 15

Bilaga
5

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssamraanträde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Turesson

Anmälan
tUl tiUäggsbudget I tUI statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

SJÄTTE
HUVUDTITELN

I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

D.
Luftfartsverket

[1]
1. Flygplatser m. m. Flygplatsfrågan i Karlstad har utretts av en särskild flygplatskoraraitté
med företrädare för bl. a. länsstyrelsen och landstinget i Värmlands län samt
Karlstads kommun. I komraittén har också ingått företrädare för näringslivet i
Karlstadsregionen. Den huvudsakliga utgångspunkten för utredningen var att
Karlstads flygplats kapacitet inte medger trafik med jetflygplan. Komraittén,
sora föreslog alt en ny flygplats anläggs på Jäverön 12 km öster om Karlstad,
överlämnade i april 1974 sitt förslag till luftfartsverket för prövning.

Luftfartsverket
konstaterade att kostnaderna i 1974 års prisläge för att anlägga en ny
flygplats på Jäverön uppgår till 35 raUj. kr. exkl. kostnader för
anslutningsväg mellan Jäverön och E 18. Kostnader för erforderlig mark har
därvid inte medräknats. Flygplatskommitténs utredning visar enligt
luftfartsverket att trafikens omfattning på en ny flygplast på Jäverön under
överskådlig framlid torde bli begränsad och korama att medföra betydande
driftunderskott. Luftfartsverket anser därför all en ny primärflygplats inle
kan anläggas på Jäverön under de förutsättningar som f. n. gäller.

Hösten
1975 sammankallades en särskild arbetsgmpp för alt under ledning av
länsslyrelsen ytterligare överväga flygplatsfrågan i Karlstadsregionen.
Arbetsgmppen skulle särskilt överväga möjUgheterna atl bygga Ut den befintliga
flygplatsen i Karlstad till en standard som medger trafik med jetflygplanet
Fokker F-28. 1 arbetsgruppen har ingått företrädare

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 16

för
länsstyrelsen och landstinget i Värmlands län, Karlstads kommun, luftfartsverket
samt Linjeflyg .AB.

Arbetsgmppen
föreslår att den befintUga flygplatsen i Karlstad byggs ut, bl. a. genom alt
landningsbanan förlängs, för att möjliggöra trafik med jetflygplanet Fokker
F-28. Kostnadema i prisläget den 1 januari 1976 för utbyggnaden beräknas
tUl 5,9 mUj. kr. varav enligt gängse fördelningsnormer 3,7 milj. kr. faller på
staten och således 2,2 railj. kr. på kommunen. Enligt arbetsgruppen bör
utbyggnaden avse en begränsad tidsperiod.

Arbetsgmppen
har utgått från att trafiken på Karlstads flygplats komraer att omfatta fyra
flygningar per dag till och från Stockholra raed jetflygplanet Fokker F-28.
Någon trafik nattetid med jetflygplan är inle aktuell. Med hänsyn till
tidsbegränsningen och det ringa antalet flygningar per dag anser arbetsgruppen
att trafiken inte bör medföra några betydande olägenheter från miljösynpunkt.
Inte heller torde under angivna fömtsätmingar hinderförhållandena kring
flygplatsen kräva orae-delbara åtgärder. Arbetsgruppen förutsätter att effektiv
samverkan upprättas mellan luftfartsverket och Karlstads kommun vad gäller
frågor rörande hinderförhållanden och påverkan på omgivningen i övrigt.

Luftfartsverket,
sora varit representerat i arbetsgruppen, tillstyrker förslaget.

Föredraganden

Under
de senaste åren har de statliga flygplatserna bl. a. genora banförlängningar
successivt rastats upp för alt raöta de krav som jetflygplanen ställer. När
det nu pågående upprustningsprogrammet genomförts kan alla flygplatser utom
Karlstads flygplats trafikeras av jetflygplan, vilket innebär att Linjeflyg AB
(LIN), sora nu successivt ersätter sina omoderna metropolitanplan med
jetflygplanet Fokker F-28, inom något år inte längre kan trafikera Karlstad.
Detta förhållande är enligt min mening inte föreidigt med de berättigade krav
på effektiva och snabba flygförbindelser med Stockholmsområdet som Karlstadsregionen
kan ställa. Jag förordar därför att Karlstads flygplats snarast byggs ut i
huvudsaklig överensstämraelse med arbetsgruppens förslag. Med anledning härav
bör investeringsmedel 3,7 milj. kr. efter uppräkning till aktuellt prisläge
4,1 mUj. kr. anvisas på tilläggsbudget I för innevarande budgelår. Genom
utbyggnaden kan under minst en 10-årsperiod nuvarande flygplats i Karlstad
trafikeras med jetflygplan. Enligt rain mening har därvidlag en rimlig
avvägning gjorts mellan de olika intressen som bör beaktas i samraanhanget.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygplatser m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77
anvisa elt investeringsanslag av 4 100 000 kr.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 17

Bilaga
6

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssamraanträde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Anmälan
tUl tiUäggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
finansdepartementets verksamhetsområde, m. m.

[1]
Investeringsstimulanser för näringslivets maskininvesteringar. Genom
lagstiftning under hösten 1975 infördes bestämmelser om särskUt
investeringsavdrag och statligt investeringsbidrag för investeringar i maskiner
och andra inventarier (prop. 1975/76: 61, SkU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 101,
SFS 1975:1147, 1149). Syftet med bestämmelsema har varit att stimulera
näringslivels maskminvesteringar. Såväl avdraget som bidraget har begränsats
tiU anskaffningar eUer tiUverkning som sker under perioden den 15 oktober
1975den 31 december 1976. När det gäller anskaffningar är det en förutsättning
att leverans skall ha skett inom nämnda period och att skriftligt avtal inte
har upprättats före den 15 oktober 1975.

Avdraget
görs i samband med taxeringen tiU statlig inkomstskatt för det beskattningsår
under vUket leverans eUer tiUverkning skett. Det utgår tUl näringsidkare som
driver rörelse, jordbruk eUer skogsbruk. Bidraget som är skattefritt utgår
tiU samma kategorier näringsidkare som omfattas av rätten tiU avdrag men det är
avsett att utgå endast i de fall där avdraget inte kan tiU fuUo utnyttjas
skattemässigt. Bidraget kan ulgå för högst två beskattningsår och det får inte
beräknas på en högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad än 500 000 kr.
för varje beskattningsår. På samma sätt som gäller för avdraget beräknas
bidraget på de anskaffningar eller den tillverkiung som skett under ett
beskattningsår. Ansökan om bidrag prövas av riksskatteverket.

Avdraget
och bidraget uppgick ursprungligen tiU 10 % resp. 4 % av anskaffnings- eller
tillverkningskostnaden. Det visade sig emellertid efter hand att det krävdes
ytterligare ålgärder för att öka efierfrågan på fraraför allt
verkstadsindustrins produkter och samtidigt ge extra stimulans åt
näringslivets maskininvesteringar. Mot denna bakgmnd fattade riksdagen i våras
beslut om en höjning av procentsatserna (prop. 1975/76: 150, SkU 1975/76: 67,
rskr 1975/76: 407, SFS 1976: 390, 391). För investeringar som genomförs under
perioden den 1 majden 31

2
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 25

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 18

december
1976 höjdes således avdraget till 25 % och bidraget tiU 10 % av anskaffiungs-
eUer tiUverkningskostnaderna. Som fömtsättning för att få tiUämpa dessa högre
procentsatser gäUer att skriftiigt avtal om leveransen inte har upprättats
resp. att tiUverkningen inte har påbörjats före den 1 maj 1976. Vid
riksdagsbehandlingen diskuterades att utsträcka giltighetstiden för avdragen
och bidragen till den 31 mars 1977. Med hänsyn tUl svårighetema att vid det
tUlfället överblicka den framtida konjunkturatvecklingen och risken för
överhettning i ekonomin föranledde frågan dock inte någon åtgärd från
riksdagens sida. Jag vUI emellertid i detta sammanhang påpeka att såväl
skatteutskottet som finansutskottet hade understrukit vikten av en generös
dispensgivning i de fall att leverans på gmnd av leveranssvårigheter inle kunde
ske förrän under det första kvartalet 1977. Den lösning som sålunda valls, dvs.
föreskriften om att leverans skall ha skett senast den 31 december 1976 i
förening med uttalandena om generös dispensgivning avseende det första
kvartalet 1977, har medfört alt ett mycket stort antal företag har sökt dispens
hos regeringen.

En
avsaktning av den internationella konjunkturuppgången har gjort sig märkbar
sedan mitten av år 1976. Denna avsaktning tycks bU något längre än vad som
tidigare fömtsågs. Investeringsverksamheten inom OECD-länderna väntas öka med
någon större kraft först under år 1977. Detta påverkar den svenska industrins,
främst verkstadsindustrins, exportmöjligheter. Den nyligen pubUcerade
konjunkturbaromelern för tredje kvartalet i år visar att verkstadsföretagens
förväntningar om nya order inte har infriats. Bedönmingen av
produktionsutvecklingen för resten av innevarande år är också relativt
pessimistisk. I konjunkturinstitutets höstrapport förutses en
produktionsminskning för verkstadsindustrin innevarande år och en försiktig
återhämtning år 1977. Den låga utnyttjandegraden medför att behovet av
arbetskraft kommer att bli begränsat.

I
ett längre perspektiv finns ett starkt behov att bygga ut den svenska
industrins kapacitet genom ökade investeringar. För att återställa balansen i
våra utrikes betalningar måsle en ökning av kapaciteten inora exporterande och
importkonkurrerande näringar komma tiU stånd. Enligt 1975 års långtidsutredning
måste därmed näringslivets investeringar öka i en snabbare takt än vad som f.
n. synes bli fallet både åren 1976 och 1977. Mot denna bakgrund har regeringen
helt nyUgen fattat beslut om frisläpp av investeringsfonderna för
konjunktumtjäraning för raaskin-investeringar under del första kvartalet 1977.

För
att ge ytterligare stiraulans åt investeringar i raaskiner och inventarier
förordar jag efter sararåd raed chefen för finansdeparteraenlet en raotsvarande
föriängning av tiden för utnyttjande av särskilt investeringsavdrag och
statiigt investeringsbidrag. För investeringar under denna förlängningstid bör
de förhöjda procentsatserna gälla, dvs. 25 %

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1916 fil: 25 19

för
avdraget och 10 % för bidraget, fortfarande dock under förutsättning att
skriftiigt avtal eUer tUlvérkningen inte ligger i tiden före den 1 maj 1976.
Som villkor bör gälla att leverans sker senast den 31 mars 1977. Dispens som
innebär en förskjutning av denna senaste leveranstidpunkt bör endast komma i
fråga i rena undantagsfall, t. ex. om investeringen är av betydande
storleksordning och kan förväntas ge en betydande stimulanseffekt. För att ge
full stimulanseffekt även för de mindre och medelstora företag som är hänvisade
till att utnyttja bidragsformen och för att skapa största möjliga likformighet
med avdragssystemet föreslår jag vidare att bidraget skaU kunna utgå för högst
tre beskattningsår i stället för såsom hittiUs under högst två beskattningsår.

De av mig föreslagna
stimulansåtgärdema föranleder ändringar i 1 och 2 §§ lagen (1975: 1147) om
särskilt investeringsavdrag vid taxering till stadig inkomstskatt samt i 1 och
2 §§ lagen (1975:1149) om statligt investeringsbidrag för
inventarieanskaffning. Förslag tiU lagstiftning härom har utarbetats inom
finansdepartementet. Förslagen bör fogas till protokollet i delta ärende som
bilagor A och B.

Kostnaderna för bidragen
bestrids från det i statsbudgeten under sjunde huvudtiteln upptagna
förslagsanslaget Bidrag tiU vissa investeringar. Detta anslag har med hänsyn
till svårighetema att göra en tillförlitUg anslagsberäkning förts upp med
ett formellt belopp. Ej heller nu kan medelsbehovet beräknas med någon grad av
säkerhet. Anslagsbelastningen torde dock givetvis öka på grund av de nu
föreslagna åtgärderna.

Med hänvisning tUl vad jag
nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom
finansdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändrmg i lagen (1975:
1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statUg inkomstskatt,

2.
Iag om ändring i lagen (1975:
1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 Bil.
A. Lagförslag

20

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
A

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering
till statlig inkomstskatt

Härigenom
föreskrives att 1 och 2 §§ lagen (1975: 1147) om särskUt invesleringsavdrag vid
taxering tiU statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Fysisk eller juridisk
person, sora driver rörelse, jordbmk eller skogsbrak och sora under perioden
den 15 oktober 1975den 31 december 1976 anskaffar eller tUlverkar raaskiner
eller andra döda inventarier avsedda för stadigvarande bmk i verksaraheten,
äger vid taxering till statlig inkoraslskalt åtnjuta särskilt
investeringsavdrag vid inkomstberäkningen för den förvärvskälla vari
verksaraheten ingår.

Fysisk eller juridisk
person, som driver rörelse, jordbmk eller skogsbruk och sora under perioden
den 15 oktober 1975den 31 mars 1977 anskaffar eller tillverkar maskiner eller
andra döda inventarier avsedda för stadigvarande bruk i verksamheten, äger vid
taxering till statlig inkomstskatt åtnjuta särskilt investeringsavdrag vid inkomstberäkningen
för den förvärvskälla vari verksamheten ingår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2§i Särskilt investeringsavdrag utgör tio procent av
anskaffningskostnaden för inventarier sora anskaffats under den period som
anges i 1 §. 1 fråga om inventarier, sora näringsidkaren tUlverkar själv,
beräknas procentsatsen på den del av tUlverknmgskostnaden som nedlagts under
perioden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avdraget utgör dock
tjugofem procent av anskaffningskostnaden för inventarier sora levererats under
perioden den 1 raajden 31 december 1976 under förutsättning att skriftiigt
avtal om anskaffningen ej har upprättats före den 1 maj 1976. I fråga ora
inventarier, som näringsidkaren tUlverkar själv, tUlärapas sistnämnda procentsats
på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden den 1
majden 31 december 1976 under förutsättning atl tillverkningen ej har påbörjats
före den 1 maj 1976.

1
Senasle lydelse 1976:390.

Avdraget utgör dock
tjugofem procent av anskaffningskostnaden för inventarier som levererats under
perioden den 1 maj 1976den 31 mars 1977 under förutsättning att skriftligt
avtal om anskaffningen ej har upprättats före den 1 maj 1976. I fråga om
inventarier, som näringsidkaren tUlverkar själv, tillämpas sistnämnda
procentsats på den del av tUlverkningskostna-den som nedlagts under perioden
den 1 maj 1976den 31 mars 1977 under föralsättning att tillverkningen ej har
påbörjats före den 1 maj 1976.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 21

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Avdraget
göres vid taxering till statlig inkomstskatt för det beskattningsår under
vilket inventarierna har levererats eUer kostnaderna för tillverkningen
nedlagts. Avdraget får dock åtnjutas högst med belopp som svarar mot skillnaden
mellan brattointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan.

Denna
lag trader i kraft dagen efter den dag, då lagen eniigt uppgift på den utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 22

Bilaga
B

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1975:1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning

Härigenom
föreskrives att 1 och 2 §§ lagen (1975: 1149) om statiigt investeringsbidrag
för inventarieanskaffnmg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

1§

Fysisk eller juridisk person, som Fysisk eller juridisk person, som

driver rörelse, jordbmk eller skogs- driver rörelse, jordbruk eller skogs

bruk och som under perioden den bruk och sora under perioden den

15 oktober 1975den 31 decem- 15 oktober 1975den 31 mars

ber 1976 anskaffar eller tillverkar 1977 anskaffar eller tillverkar ma-

maskiner eller andra döda inven- skiner eller andra döda inventarier

tarier avsedda för stadigvarande avsedda för sladigvarande brak i

bmk i verksamheten, äger efter verksamheten, äger efter ansökan

ansökan erhålla statligt investe- erhålla statligt investeringsbidrag

ringsbidrag i enlighet med bestäm- i enlighet raed beslämmelsema i

melserna i denna lag. denna lag.

Investeringsbidrag
enligt denna lag skall icke räknas som skattepliktig inkomst enligt
kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

2§i

Investeringsbidrag
får icke utgå om näringsidkaren för beskattningsår under den period som anges i
1 § kunnat helt utnyttja avdrag enligt lagen (1975: 1147) om särskilt
investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt. Investeringsbidrag
får heUer icke utgå, om näringsidkaren för beskattningsåret helt eller delvis
har åtnjutit avdrag som nyss nämnts. Bedömningen av frågan humvida nänrnda
avdrag kunnat utnyttjas eller har åtnjutits får gmndas på taxeringsnämndens
beslut.

Investermgsbidrag
utgör fyra procent av anskaffningskostnaden för inventarier som har anskaffats
under den period som anges i 1 §. I fråga om inventarier, som näringsidkaren
tillverkar själv, beräknas procentsatsen på den del av tillverkningskostnaden
som nedlagts under perioden.

Bidraget
utgör dock tio procent Bidraget utgör dock tio procent

av anskaffningskostnaden för in- av anskaffningskostnaden för in

ventarier som levererats under pe- ventarier sora levererats under pe

rioden den 1 raajden 31 decem- rioden den 1 raaj 1976den 31

ber 1976 under fömtsättnmg att mars 1977 under förutsättning att

skriftiigt avtal om anskaffningen skriftligt avtal om anskaffningen

ej har upprättals före den 1 maj ej har upprättats före den 1 maj

1976. I fråga om inventarier, som 1976. I fråga om inventarier, som

'
Senaste lydelse 1976: 391.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

näringsidkaren
tUlverkar själv, till-lämpas sistnämnda procentsats på den del av
tUlverknmgskostnaden sora nedlagts under perioden den 1 majden 31 december
1976 under förutsättning att tillverkningen ej har påbörjats före den 1 maj
1976.

Investeringsbidrag utgår
för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller kostnadema
för tillverkningen nedlagts. Det kan utgå för högst två beskattningsår och får
ej beräknas på högre anskaffnings- eller tUI-verkningskostnad än 500 000 kronor
för varje beskattningsår.

Föreslagen
lydelse

näringsidkaren
tUlverkar själv, till-lärapas sistaäranda procentsats på den del ay
tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden den 1 raaj 1976den. 31 mars
1977 under fömtsättning att tillverkningen ej har påbörjats före den 1 maj
1976.

Investeringsbidrag utgår
för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller kostnadema
för tillverkningen nedlagts. Det kan utgå för högst tre beskattningsår och får
ej beräknas på högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad än 500 000 kronor
för varje beskattningsår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 24

[2]
Okad disposition av rörliga krediter. TiU regeringens disposition står en
rörlig kredit i riksgäldskontoret att stäUas till förfogande för myndigheter
som bedriver uppdragsverksamhet. Den rörliga krediten höjdes budgetåret 1975/76
från 80 milj. kr. till 100 milj. kr. (prop. 1975: 1 bU. 1, FiU 1975: 2, rskr
1975: 31). Regeringen har genom skilda beslut StäUt sammanlagt 96 milj. kr.
till oUka uppdragsmyndigheters förfogande. Mot bakgrand av att dessa
myndigheters behov av ytterligare kreditmedel kan väntas öka under budgetåret
förordar jag att ramen höjs med 25 milj. kr. till 125 milj. kr.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

bemyndiga
regeringen att i riksgäldskontoret disponera en från 100 000 000 kr. till 125
000 000 kr. ökad rörlig kredit att på sätt som regeringen bestämmer ställas
till förfogande för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet.

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE
HUVUDTITELN

B.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m. [3] B 22. Statens förhandlmgsråd.

Inledning

I
prop. 1975/76: 105 (bil. 2 s. 177179) framhöUs behovet av etl särskilt
förhandlingsorgan statens förhandlingsråd under finansdepartementet för
handläggning av frågor som aktualiseras genom lagen (1976: 580) om
medbestämmande i arbetsUvet (MBL).

Genom
beslut den 23 juni 1976 har regeringen förordnat att under andra halvåret 1976
skall finnas ett särskilt organ med uppgift att förbereda inrättandet av
statens förhandlingsråd och att för chefen för rådet skall fr. o. m. den 1 juli
1976 finnas inrättad en tjänst sora generaldirektör i Fg 28, vars innehavare
skall vara chef för det särskilda organet. Kostnaderna för det särskUda organet
har belastat sjunde huvudtitelns förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder m.
m. Om delta bör riksdagen underrättas.

Det
särskilda organet har med skrivelse den 15 september 1976 lagt fram förslag
till arbetsuppgifter och organisation ra. m. för förhandlingsrådet.

Efter
remiss har yttranden över förslaget avgetts av kriminalvårdsstyrelsen,
försvarets materielverk, televerket, statens järnvägar (SJ), statskontoret,
byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket (RRV), siatens avtalsverk (SAV),
statens personalnämnd (SPN), skolöverstyrelsen (SÖ),

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 25

patent-
och registreringsverket, statens lantmäteriverk samt länsstyrelsema i Blekinge
och Malmöhus län.

Det
särskilda organets förslag

Den
vidgade förhandlingsskyldigheten som åläggs arbetsgivaren genom
medbestämmandelagen kommer att ställa stora krav på den slalliga
förvaltningsapparaten. Förslaget om att inrätta ett statens förhandlingsråd
dikteras av en strävan att lösa de organisations- och samordningsproblem som
den nya verksamheten med förhandling enligt bl. a. 11 och 12 §§ MBL kommer att
föra med sig för staten som arbetsgivare. Rådet bör följaktligen ha som en av
sina huvuduppgifter att vara ett centralt organ för sådana förhandlingar. I
vissa fall bör det vara rådets uppgift att föra förhandlingama. Detta gäller
framför allt i frågor som för beslut av regering eller riksdag förbereds inom
regeringskansUet. Rådets uppgift blir härvid väsentligen av förhandlingsteknisk
och samordnande karaktär.

Förhandlingar
i frågor där beslutanderätten ligger hos enskild myndighet bör i regel föras
av myndigheten. För att få tUl stånd ett enhetligt förhandlingsuppträdande kan
det finnas behov av anvisningar och föreskrifter till myndighetema. Att meddela
sådana bör vara en uppgift för förhandlingsrådet. Det kan även finnas
anledning för rådet atl medverka vid förhandlingar hos myndighet i frågor av
mer generell karaktär, t. ex. om förhandlingen avser fråga som rör mer än en
myndighet eller om det över huvud taget föreUgger ett behov av att saraordna
förhandlingarna. Gäller förhandlingen personalpolitiska frågor av större vikt
bör rådet alltid medverka. Däremot torde rådets medverkan säUan krävas i frågor
av mer fortlöpande karaktär inom personalområdet eller när förhandlingen avser
en fråga utan principiell räckvidd om myndighets organisation.

En
förutsättning för att rådet skall kunna medverka vid förhandUngar hos
myndighetema är givetvis att rådet underrättas om en förestående förhandling
och vad förhandlingen skall avse. I de fall rådet bör medverka vid
förhandlingen bör en sådan underrättelse lämnas rådet, såvitt gäller den
primära förhandlingsskyldigheten, iiman myndigheten har tagit kontakt med
personalorgaiusationema och, såvitt gäller förhandling enligt 12 §, snarast
möjligt efter det att myndigheten har mottagit förhandlingsframställningen. Det
bör ankomma på rådet att successivt, i takt med den ökade erfarenheten av
verksamheten, pröva i vilka typer av frågor det kan vara tillräckligt att rådet
endast underrättas i efterhand, t. ex. genom kopia av förhandlingsprotokoll.

Ora
en förhandling som förs av myndighet hänskjuts till central förhandling bör
rådet alltid medverka i den centrala förhandlingen. Även i sådant fall bör
således myndighet vara skyldig att underrätta rådet.

Medbestämmanderättsavtal
som begärs med stöd av 32 § MBL torde

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 26

ofta
komma att avse frågor sorn omfattas av förhandlingsrätten enligt 11 och 12 §§.
Innan myndighet sluter sådant avtal bör alltid rådet beredas tillfälle att ta
fram underlag för frågans handläggning. Det bör också ankomma på rådet att ta
kontakt med de myndigheter som kan vara berörda av ett sådant avtal, t. ex.
statskontoret när det gäller rationaliseringsfrågor.

När
det gäUer de offentliganstäUda som omfattas av den s. k. stäU-förelrädarlagen,
t. ex. lärarna, är det som framgår av propositionen (s. 205) nödvändigt att
bygga upp en förhandlingssamverkan meUan staten och kommunerna. Detta torde
gäUa inte bara i fråga om sedvanliga avtalsförhandlingar utan även beträffande sådana
förhandUngar som inte syftar tiU koUektivavtal. Det bör vara en uppgift för
förhandlingsrådet alt tiUsammans med kommim- och landstingsförbunden finna
lämpUga forraer för det fortlöpande samarbetet vid sistnämnda slag av
förhandlingar.

Även
i andra frågor som föranleds av arbetsrättsreformen än förhandlingsfrågor kan
finnas behov av anvisningar och direktiv hur staten som arbetsgivare bör
uppträda. Som exempel kan nämnas föreskriften i 19 § andra stycket MBL om att
arbetsgivaren på begäran skaU förse arbetstagarorganisation med avskrift av
handUng och biträda orgaiusationen med utredning som den behöver för detta
ändamål. Denna skyldighet för arbetsgivaren föreligger dock endast om det kan
ske ulan oskälig kostnad eUer omgång för arbetsgivaren. Det bör vara en uppgift
för rådet att vägleda myndighetema i sådana frågor.

YtterUgare
en uppgift för rådet bör vara att meddela råd och anvisningar tUl
statsmyndigheterna i sådana personalpolitiska frågor som inte någon annan
myndighet svarar för.

I
fråga om rådets organisation anförs i förslaget följande.

Med
hänsyn tUl rådets arbetsuppgifter är det av stor vikt att rådet skaffar sig
breda kontaktytor mot statsförvaltningen i övrigt. Detta kan ske på många sätt.
Av stort intresse när det gäller diskussionema kring bl. a. centrala
personalpoUtiska problem är den särskUda rådgivande nämnd som kommer att
inrättas. Genom detta organ bör rådet erhålla värdefulla impulser för
inriktningen av sitt arbete. På grund härav synes det inte finnas samma motiv
sora annars brukar kunna åberopas för att inrätta en styrelse för rådet.

Under
hänvisning härtill föreslås att den nya myndigheten leds av en chef för vilken
en tjänst som generaldirektör med beteckningen p inrättas. Någon indelning i
fasta enheter bör inte komma i fråga utan det bör överlåtas åt rådet att avgöra
i vilka former det skaU arbeta. Särskilt under inledningsskedet torde den nya
myndigheten ha ett behov av att pröva sig frara lUl den organisation som kan
finnas lämplig.

Sora
har narants i propositionen är bl. a. omfattningen av den förhandlingsverksamhet
sora rådet skall bedriva svår att bedöraa. Härav

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 27

följer
också en viss osäkerhet när det gäller att beräkna hur stor personal rådet bör
ha. Även om andra myndigheter kommer att få ställa sakkunniga till rådets
förfogande, kan bl. a. rådets samordnande uppgifter bli personalkrävande.
Utöver verkschefen bör firmas tretton handläggare. Dessa bör ha extra
ordinarie tjänster. För allraänna kontors-göromål bör finnas tre extra
ordinarie tjänster, varav en för raer kvalificerade göromål.

Förhandlingsrådet
beräknas få lokaler sora är gemensararaa med SAV. Rådets behov av personal för
expeditionsgöromål och telefonväxel m. m. bör kunna tillgodoses genom
anlitande av SAV:s molsvarande personal.

Förhandlingsrådet
kommer att ha behov av att sakkunniga stäUs till förfogande av vissa
myndigheter som är verksamma bl. a. på det personalpolitiska området. Hur
detta samarbete i praktiken skall utformas, bör överlåtas åt berörda
myndigheter atl komraa överens ora. Skulle det visa sig att rådet inte kommer
att få det bUräde som behövs för att lösa sina uppgifter utan att myndigheten
får ekonomisk kompensation bör frågan avgöras av regeringen.

Mot
bakgrund av nämnda förslag till arbetsuppgifter och organisation redovisas i
skrivelsen följande medelsbehov för första halvåret 1977.

Personal

Handläggande
personal

14

Övrig
personal

3

17

Anslag

Lönekostnader

1 083
150

Sjukvård

2 000

Reseersättningar

25 000

Lokalkostnader

125 000

Expenser

263 400

1 498
750

Remissyttrandena

De
flesta remissinstanserna utgår från att ett statens förhandlingsråd skall
inrättas. Kriminalvårdsstyrelsen och länsstyrelsen i Blekinge län uttalar sin
tillfredsställelse med att kunna få råd och anvisningar i med-beslämmanderätlsfrågor.

RRV
och patent- och registreringsverket diskuterar frågan om de uppgifler
förhandlingsrådet avses få inle hellre borde knytas till SAV. Enligt RRV har
varken i det särskilda organels förslag eller dessförinnan behandlats några
alternaliv lill förhandlingsrådet. Delas de centrala förhandlande och
avtalsslulande funktionerna upp på skilda organ synes svårigheterna på lokal
nivå att tillämpa den nya lagstiftningen öka. Detta förhållande liksom
övervägande administrativa och ekono-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 28

miska
skäl talar för att verksamheten i sin helhel knyts tUl SAV. Patent-och
registreringsverket finner att statens intressen som arbetsgivarpart bör tas
tiU vara av en myndighet som har så stor överblick som möjligt över hela
förhandlingsfältet och även har ett totalansvar. Dessutom fmner verket
gränsdragningssvårigheterna uppenbara.

Utan
att ifrågasätta tillskapandet av förhandlingsrådet för också vissa andra
remissinstanser fram synpunkter på frågan om gränsen mellan förhandlingsrådets,
SPN:s och SAV:s korapetens- och ansvarsområden.

Försvarets
materielverk föratsätter att tydligare gränser mellan berörda myndigheter och
förhandlingsrådet dras upp i praxis.

Statskontoret
anser att frågan, ora förhandlingar som skall skötas eller påverkas av
förhandlingsrådet komraer alt vara sammankopplade med förhandlingar om
medbestämmandeavtal, ännu inle kan besvaras, vilket bidrar till oklarhet om
ansvarsfördelningen mellan förhandlingsrådet och SAV. En liknande oklarhet
finns i fråga om relalionema mellan rådet och SPN.

Byggnadsstyrelsen
framhåller att föreskrifter och anvisningar för förhandlingar i anslutning tUl
sådana kollektivavtal som har träffals av SAV och som avser någon fråga inom
SPN:s oraråde kan beröra alla de tre rayndigheternas verksarahetsoraråde. Det
är av väsentlig betydelse med klara direktiv och kompetensregler härvidlag. SPN
anser alt det i vissa sammanhang kan vara nämnden som bör företräda staten sora
arbetsgivare vid förhandlingar enligt 11 och 12 §§ MBL. Näranden avser områden
där nämnden för närvarande raeddelar föreskrifter och anvisningar tUl
statsrayndigheterna. Vidare ifrågasätter nämnden förslaget att det skall
ankomma på förhandlLngsrådet alt meddela råd och anvisningar lill
statsmyndigheterna i personalpolitiska frågor som inte annan myndighet svarar
för. Detta är uppgifter som ingår som en naturlig del av SPN:s verksarahet.
Därför vållar förslaget stor osäkerhet när det gäUer ansvars- och
arbetsfördelningen raellan nämnden och förhandlingsrådet. Statens lantmäteriverk
finner gränsdragningen mellan för-handlingsrådels verksamhetsområde å ena sidan
och SAV, SPN och statskontoret å andra sidan något oklar och i behov av
förtydligande.

Frågan
om gränsdragning mellan myndighetémäs förhandlingsarbete och förhandlingsrådets
verksamhet behandlas av försvarets materielverk, televerket, SJ och statens
lantmäteriverk.

Försvarets
materielverk finner en närmare precisering av förhandlingsrådets
arbetsuppgifter angelägen. Det förefaller sora ora förhandlingsrådet i viss
orafatlning kommer att detaljreglera myndigheternas lokala förhandlingar. Delta
medför enligt materielverket att förhandlingama blir onödigt tungrodda.

Televerket
framhåller att underlag och förslag till sådana organisationsförändringar som
för beslut av riksdagen eller regeringen förbereds i regeringskansliet oftast
utarbetas inora berörd myndighet, vanligen i

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 29

nära
samarbete med företrädare för personalen. Frågan ora förhandlingar enligt MBL
på myndighetsnivå i sådana ärenden bör behandlas samtidigt med att uppgifter
och befogenheter för förhandlingsrådet utarbetas. Vidare anser televerket att
det i praktiken blir svårt att avgränsa verksinterna förhandlingar mot
förhandlingar i frågor av större vikt, där förhandlingsrådet föreslås skola
medverka i samordnande syfte. Som exempel på frågor av slörre vikt anges i
förslaget riktlinjer för personalpolitiken. Men med sådana riktlinjer kan
enligt televerket förstås normer av såväl större som mindre vikt. Det är inte
givet att sådana normer regelmässigt har betydelse från samordningssynpunkt.
Uttrycket är därför mindre ändamålsenUgt när det gäller att dra upp gränserna
för handlingsrådets medverkan vid förhandlingar på myndighetsnivå.
Instraktionen för rådet påverkas också av hur förhandlingsordningen i
anslutning till 11 och 12 §§ MBL kommer atl utformas.

SJ anser att avgränsningen
av förhandlingsrådets korapetens mol andra myndigheter inte är klar. Övriga
myndigheter förutsätts bibehåUa sin beslutanderätt som utövas på resp.
myndighets ansvar. Rådet kan genom sin medverkan tillföra myndigheten
beslutsunderlag. Däreraot synes rådet inte kunna tilläggas befogenhet att raed
bindande verkan för myndigheten föreskriva visst ställningstagande i
förhandlingen. Med hänsyn härtill blir förhandlingsrådets uppgift att medverka
till myndighetens beslutsunderlag. Föreskrifter för myndigheternas
förhandlingsverksamhet i frågor där de utövar beslutanderätt bör lämnas av
regeringen i genereU form. Förhandling i fråga sora ankommer på slalsmakiemas
avgörande bör föras enligt föreskrifter som dessa raeddelar generellt eller
för varje särskUt fall. SJ uttalar sig inte i frågan om den förordade
lösningen tUl alla delar kan förenas raed stadgandet i 11 kap. 7 §
regeringsforraen. SJ ifrågasätter vidare förhandlingsrådets uppgift att vägleda
myndighet i informationsfrågor.

SÖ räknar med att som
central myndighet för skolväsendet föra flertalet förhandlingar enligt 11 och
12 §§ MBL tUl skUlnad från den vanligen tänkta ordningen direkt med central
arbetstagarorganisation. Av förslaget framgår inte klart om rådet bör medverka
i sådana centrala förhandlingar. SÖ ifrågasätter ora en sådan ordning skulle
vara praktiskt genomförbar och ändamålsenlig med hänsyn till SÖ:s speciella
förhåUanden.

Statens lantmäteriverk
finner att den föreslagna gränsen mellan myndighetens och förhandlingsrådets
förhandlingsansvar i och för sig förefaller invändningsfri. Ytterligare
vägledning koramer dock atl behövas i åtskilliga situationer. Det är angeläget
att sådana närmare riktlinjer övervägs snarast. De berörda myndigheterna bör få
delta i sådana överväganden.

SAV ifrågasätter om inte
förhandlingsrådets uppgift i fråga om för-handlingssaraverkan mellan staten och
kommunema, när det gäller de

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 30

offentiiganställda
som orafattas av den s. k. stäUföreträdarlagen, bör utsträckas till att avse
också saraverkan med andra icke-statliga rättssubjekt än korarauner och
landsting.

Försvarets
materielverk fumer det oklart om ett tvåinstansjäv kan uppstå genom rådets medverkan
vid förhandlingar såväl lokalt hos myndigheterna som i cenirala förhandlingar.
Eftersom rådet avses bli en central förvaltningsmyndighet uppstår enligt
materielverket inte en formell jävssituation vid medverkan såväl hos övriga
myndigheter sora genora verksaraheten i rådel, ehum rådet reellt uppenbarligen
skall fullgöra uppgifter på departeraentsnivå, alltså hos regeringen sora ju är
överordnad rayndighel. Materielverket efterlyser ett uttalande på denna punkt.

Frågan
om förhandlingsrådets högsta lednmgsorgan behandlas av televerket och SJ.
Televerket understryker vikten av att förhandlingsrådet har mycket nära och
fasta förbindelser raed statsmyndigheterna. Det skulle vara till fördel för den
nya myndigheten liksom för statsförvaltningen i dess helhet att ha ett anlal
ledamöter med stor erfarenhet från olika områden av offentlig förvaltning, bl.
a. från affärsverken.

SI
finner konstruktionen av förhandlingsrådet som ett enrådighets-verk
anmärkningsvärd särskilt med hänsyn till att rådet skall handlägga väsentiiga
medbestämmandefrågor men också med tanke på att de myndigheter som föratses
underkastade rådets direktiv oftast är verk med lekraannastyrelse innefattande
arbetstagarrepresentanter.

Föredraganden

I
prop. 1975/76: 105 bil. 2 tecknades bakgrunden till behovet av statens
förhandlingsråd. Vad som sägs där kan sammanfattas på följande sätt.

Det
ankommer på regeringen resp. vederbörande kommun eller landstingskommun att
med tiUämpning av sedvaidiga regler om delegation besluta om vem eller vilka
som skall företräda den offentliga arbetsgivaren vid förhandlingar enligt MBL.
Detta gäUer också i fråga om de förhandlingar med olika berednmgsorgan som
skall föregå avgöranden i riksdagen, regeringen eller i kommunfidlmäktige
eller landsting.

Utgångspunkten
för utformningen av den statUga förhandlingsorganisationen för frågor som inte
syftar till avtalsreglering bör vara att för-handlmg enligt 11 eller 12 §§ MBL
skall föras av den myndighet som slutUgt får besluta i den fråga som
förhandlingen avser. Rör deima fråga bara de interna förhållandena inom en viss
myndighet, bör således denna myndighet kunna sköta de förhandlingar sora
behövs i frågor i vilka den själv får besluta. Förhandlingar enligt 12 § MBL
torde vanligen komma alt ske på detta sätt med lokal arbetstagarorganisation.
Gäller det i stället frågor som inverkar på förhållandena vid flera myndigheler
under en ceniral förvaltningsmyndighet, bör förhandlingarna normalt föras av
deima.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 31

Regeringen
avgör ett stort antal frågor som på ett mycket ingripande sätt rör förhåUandena
vid en eller flera myndigheter. Förhandlingar i sådana frågor kan självfallet
inte ske direkt med regeringen. Förhandlingarna får i stället föras under
medverkan av regeringskansliet.

Viktiga förhandlingsfrågor
på departementsnivån torde komma att avse den verksorganisatoriska
uppbyggnaden i stort och större myndighetsinterna organisationsändringar.
Sådana frågor innefattar i stor utsträckning problem av Ukartad natur, oavsett
om frågorna rör myndigheter som lyder under det ena eUer det andra
departementet. Behandlingen av sådana frågor kan ofta få betydelse även för
andra myndigheter än den eller de som en viss förhandling avser. Dessa
förhandUngar bör samordnas av ett särskilt förhandlingsorgan under
finansdepartementet. Därmed kan man uppnå förutom en enhetUg behandhng av likartade
förhandlingsfrågor också rent organisatoriska fördelar. Genom detta organ
skapas möjligheter att samla tjänstemän med nödvändig erfarenhet av frågor av
detta slag. Därigenom skulle förhandlingsberedskapen inom regeringskansliet
höjas.

I
samband med arbetsrättsreformen bör därför inrättas ett statens
förhandlingsråd, som skall handlägga de förhandlingsfrågor av nu aktuellt slag
som inte bör skötas av de enskilda myndigheterna. Rådels uppgifter i sådana
ärenden blir i första hand att organisera förhandUngs-arbetet på ett lämpligt
sätt och att föra förhandlingar i nära samarbele med tjänstemän från berört
departement.

Reformen aktualiserar
emellertid ett antal andra särskilda samordningsproblem även såvitt avser de
förhandlingar som skall föras av enskilda myndigheter. Det bör därför vara en
uppgift för förhandlingsrådet att verka för den samordning som kan behövas i
sådana frågor genom att utfärda tillämpningsföreskrifter o, d. I den mån det
behövs för att vinna en lämplig samordning av de lokala förhandlingarna på det
statliga området bör rådet också medverka i sådan förhandling. Rådet bör vidare
lämna statsmyndigheterna råd och anvisningar i förhandlingsfrågor, i den mån
detla inle ankommer på statens avtalsverk (SAV). Vidare bör rådet utarbeta de
anvisningar och direktiv i personalpolitiska frågor sora det inte ankommer på
annan myndighet att svara för.

Riksdagen
hade inte någon erinran mot förslaget i denna del (InU 1975/76: 45, rskr
1975/76: 404).

Jag
går nu över till att behandla förslaget från det särskilda organ som har alt
förbereda inrättandet av statens förhandlingsråd.

Förslaget
utgår från de riktlinjer för vUka jag nyss har redogjort. Det innebär att en
frislående myndighet, statens förhandlingsråd, inrättas. De huvudsakliga
arbetsuppgifterna för förhandlingsrådet bör enligt förslaget utgöras av
förhandlingar enligt 1113 och 38 §§ MBL, frågor om medbestämmanderättsavtal
och anvisningar i personalpolitiska frågor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976fll: 25 32

Några
remissinstanser diskuterar frågan om lämpUgaste organisation för den
förhandlingsverksamhet som MBL föranleder inom regeringskansliet och
statsförvaltningen i övrigt. Vissa skäl anses tala för all denna verksamhet
knyts tUl SAV.

För
egen del anser jag inte att det har korarait fram skäl som motiverar en annan
lösning än den som var aktuell när frågan sist behandlades i riksdagen.
Förhandlingar enligt MBL i fråga som bereds inom regeringskansliet för beslut
av regeringen eller riksdagen bör således enligt min menmg skötas av ett för
ändamålet mrättat särskilt förhandlingsråd.

Rådets
uppgift bör enligt min mening vara att samordna och genomföra förhandlingarna.
Detta bör ske med biträde av den eller de i varje särskild fråga speciellt
sakkunniga departeraenlstjänslemännen och, om det behövs, av expertis från
annan myndighet som t. ex. statens personalnämnd (SPN), riksrevisionsverket
(RRV) eller statskontoret.

När
det sedan gäller att ta ställning tiU förhandlingsrådets arbetsuppgifter
utöver att förhandla i frågor som förbereds inora regeringskansliet för
avgörande av regeringen eller riksdagen har flera remissinstanser framfört
tvekan ora gränsdragningen mellan förhandlingsrådets, vissa fackmyndigheters
(fraraför aUt SAV och SPN) och övriga myndigheters korapetensområde.

Vad
först angår gränsdragningen mellan förhandlingsrådet och SAV finner jag
övervägande skäl tala för att förhandlingar som syftar till kollektivavtal
skall falla inom SAV:s verksamhetsområde. Det bör således enligt min mening
inte ankomma på vare sig förhandlingsrådet eller SPN att föra sådana
förhandlingar. En annan sak är att det kan visa sig lämpligt för den
avtalsslutande myndigheten att vid sådana förhandlingar utnyttja den särskilda
sakkunskapen hos t. ex. rådet, SPN, statskontoret och RRV.

Frågan
om gränsdragningen raellan förhandlingsrådet och enskild myndighet som har att
besluta i ärende efter sådan förhandling enligt MBL som inte syftar till
reglering genom kollektivavtal har tagits upp av åtskilliga remissinstanser.
Myndigheterna har härvid bl. a. pekat på sin rätt att självständigt besluta
utan påverkan av resultatet från en förhandling som de inte själva haft
ansvaret för. Jag delar uppfattningen att den myndighet som har att besluta i
visst ärende också skall ha ansvaret för den förhandlingsverksambet sora skall
föregå beslutet och vars syfte ju bl. a. skall vara att påverka myndighetens
beslutsfattande. Detta synsätt står också i överensstämmelse med den
gmndläggande principen i MBL om att arbetsgivaren i första hand skall fullgöra
förhandlingsskyldigheten genom förhandling med lokal arbetstagarorganisation,
där det finns sådan. I de fall central arbetstagarorganisation begär förhandling
i fråga där enighet inte har uppnåtts vid den lokala förhandlingen

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 33

bör enligl min raening likaledes den beslutande
rayndigheten som regel föra den centrala förhandlingen.

Samtidigt som myndigheterna har ansvar för förhandling
före beslut

i bl. a. personalpolitiska frågor måste det framhållas att
det är rimUgt att dessa frågor avgörs på ett sådant sätt att inte framlida
enhetliga avialslösningar för hela statsförvaltningen försvåras. Det bör vara
ett gemensamt intresse för myndigheterna och arbetstagarorganisationerna all
skapa bästa möjliga förutsättningar för sådana avtal. I detta syfte kan det
vara lämpligt att den beslutande myndigheten rådgör med förhandlingsrådet innan
rayndigheten förhandlar och beslutar i viktiga frågor vars lösningar kan få
principiell betydelse för hela statsförvaltningen och sora inte redan har
reglerats i basavtal. I princip skall förhandlingsrådet ulöva sitt inflytande
i detta avseende genom att utge rekomraendalioner. Om det skulle visa sig
finnas behov av att i vissa frågor meddela bindande föreskrifter för
myndigheternas ställningstaganden bör regeringen eller efter regeringens
bestämmande förhandlingsrådet kunna utfärda sådana föreskrifter.

1 likhel med några remissinstanser finner jag det vidare
värdefullt att ett centralt organ inrättas som kan biträda rayndigheterna i
deras förhandlingsverksamhet. Särskilt i inledningsskedet torde det korama att
finnas ell stort behov hos många, främst kanske mindre myndigheter att ha
tiUgång till rekoraraendationer för hur sådan förhandling enligl MBL sora inte
syftar till kollektivavtalsreglering bör genomföras. Jag anser
förhandlingsrådet vara ett lämpligt organ för sådan biträdande verksamhet,
grundad på de kunskaper och erfarenheter i hithörande frågor sora kommer alt
finnas inom rådet. Verksamheten i denna del bör framför allt gå ut på hjälp och
service till myndigheterna. Sådant bistånd bör kunna lämnas både genom
generella förslag till lämpliga lösningar av olika frågor och genom praktisk
rådgivning i enskilda fall. Rådet bör också kunna lämna myndighet, som så
önskar, hjälp i samband med genomförande av förhandling. Särskilt torde detta
bli aktuellt vid myndighels förhandling med central arbetstagarorganisation.
På motsvarande säll bör rådet hjälpa de statliga myndigheterna när det gäller
för dem att uppfylla den inforraationsskyldighet och den skyldighet att förhandla
före anlitande av inte anställd arbetskraft som MBL lägger på myndigheterna.

Mot bakgrund av de preciserade arbetsuppgifter som jag
hittills har föreslagit alt förhandlingsrådet bör få finner jag det naturligt
att rådet också mera allmänt följer utvecklingen hos statsmyndigheterna i
sådana väsentliga frågor inom medbestämmanderättsområdet som inte löses genom
avtal. 1 sådant syfte bör rådet få rätt att inhämta upplysningar från de
statliga myndigheterna.

1 likhet raed SAV anser jag att förhandlingsrådet bör ha
ansvaret för att få lill stånd saraverkan i sådana förhandlingar, som inte
syftar till

3 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 25

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 34

kollektivavtal,
med både korarauner, landsling och andra icke-statliga rättssubjekt, allt i de
fall arbetstagarna orafattas av den s. k. stäUföreträdarlagen.

Med
den uppläggning av förhandlingsrådets verksarahetsoraråde som jag föreslår
synes någon sådan jävssituation som en remissinstans diskuterar inte komma att
uppstå. Det finns därför enligt min mening i detta hänseende inte anledning att
vidta några särskilda åtgärder.

Sammanfattningsvis
bör förhandlingsrådet få till uppgift att föra förhandling enligt MBL i frågor
på departementsnivån och att lämna de statliga myndigheterna rekommendationer i
fråga om lösningen av principiellt betydelsefulla frågor som inte syftar till
koUektivavtal och att härutöver ge myndigheterna råd och anvisningar och i
mån av resurser önskat biiräde i frågor om förhandling och informaiion
enligt MBL. Jag vill i detta sammanhang understryka alt det angivna uppgiftsområdet
kan komma att behöva justeras. Inte minst mot bakgrund av det fraratida behovet
av justering av rådets arbetsoraråde är det viktigt alt organisationen av rådet
medger så sraidiga arbetsformer som möjligt. Jag delar härvidlag uppfattningen
att rådet inte bör delas in i fasta enheter.

Vad
gäller rådets högsta ledning innebär det särskilda organets förslag att någon
styrelse inte skall inrättas utan att rådet skall kunna få impulser från
statsförvaltningen bl. a. genom den särskilda rådgivande närand sora jag avser
att behandla i ett följande avsnitt (E 15).

Mot
bakgmnd av vad jag nu har sagt bör rådet ledas av en generaldirektör. Någon
styrelse bör alltså inte inrättas.

Jag
vill i detla sammanhang något beröra frågan om hur förhandlingsrådets och
SAV:s verksamhet bör samordnas. Jag anser det lämpligt att chefen för
förhandlingsrådet ingår i SAV:s styrelse och arbetsutskott. Antalet ledamöter
i SAV:s styrelse och arbetsutskott bör utökas med hänsyn härtill.

Orafaltningen
av rådets förhandlingsverksamhet enligt 11 och 12 §§ MBL liksom av övriga
föreslagna arbetsuppgifter är svårbedömbar. Särskilt i inledningsskedet kan
rådgivning och biträde beräknas komma att påkallas i betydande omfattning.

För
chefen för rådet bör imättas en ordinarie tjänst med beteckningen p. Vidare
bör inrättas extra ordinarie tjänster för 2 handläggare. Härutöver beräknar jag
medel för ytteriigare 5 handläggartjänster och 3 bilrädestjänster. Kostnaderna
för samtiiga dessa tjänster beräknar jag till ca 610 000 kr. för budgetåret
1976/77. För samma tid beräknar jag dessutom 175 000 kr. för anUtande av
tiUfälligt anställd personal. Jag utgår från att rådet skall utnyttja viss
personal och vissa lokaler m. m. geraensarat med SAV.

Lönegradsplaceringen
av vissa tjänster vid SAV, som motsvarar tjänster för handläggare vid
förhandlingsrådet, har undantagits från

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 35

SAV:s
handläggning. Jag avser att senare föreslå regeringen all från SAV:s
handläggning också skall undantagas frågan om lönegradsplacering av tjänsterna
för handläggare vid rådet.

Det
sararaanlagda medelsbehovel för innevarande budgelår beräknar jag till 1 070
000 kr.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört heraställer jag atl regeringen

dels
ger riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående ora
inrättandet av ett särskilt organ för att förbereda inrättandet av statens
förhandlingsråd,

dels
föreslår riksdagen alt

1.
godkänna att en ceniral
myndighet, statens förhandlingsråd, med de uppgifter som jag har angett
inrättas den 1 januari 1977,

2.
bemyndiga regeringen att vid
statens förhandlingsråd inrätta en ordinarie tjänst raed beteckningen p för
rådets chef och dessutom två extra ordinarie tjänster,

3.
till Statens förhandlingsråd på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
förslagsanslag av 1 070 000 kr.

[4]
Organisation för den centrala datordriften i det nya ADB-systemet för folkbokföring
och beskattning. Vid 1975 års riksmöte beslutades om dels riktlinjer för en
ändrad skatleadrainistration och taxering i första instans, ra. ra. (prop.
1975: 87, SkU 1975: 31, rskr 1975: 229), dels ett nytt system för automatisk
databehandling inom folkbokförings- och beskaltningsområdet (prop. 1975:57, SkU
1975:32, rskr 1975:230). Besluten innebär bl. a. att alla deklarationer skall
granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelse
eller lokal skattemyndighet. Skatteadministrationen effektiviseras bl. a. genom
etl väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskningen och taxeringen.

Den nya
taxeringsorganisationen skall i huvudsak genomföras lill 1978 års taxering.
Under tiden fram tiU övergången skall elt fortsatt utrednings- och
utvecklingsarbete bedrivas. Samtidigt sker en successiv uppbyggnad av den nya
granskningsorganisationen.

Principbeslutet om det nya
ADB-systemet innebär att dalordriften skall bygga på en blandad regional och
central registerföring. Vid riksmötet 1975/76 har beslutats att 21 län skall
förses med egna datoranläggningar för regional ADB-drift (prop. 1975/76: 100
bil. 9 s. 101, SkU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 212). HärtiU kommer en datoranläggning
hos riksskatteverket för den centrala ADB-driften. Riksskatteverket och
statskontoret har inom ramen för utredningsprojektet Rationalisering av
skatteadministrationen (RS-projektet) lagt fram ett

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 36

förslag
om organisation för den cenirala ADB-driften. Jag avser all nu ta upp denna
fråga.

Riksskatteverket
och statskontoret

Den
beslutade organisationen av datordriften i det nya ADB-systeraet för
folkbokföring och beskattning (AFB-systemet) bygger på en blandad regional och
central registerföring. På central nivå skall föras etl register för
beskattningsorarådet som har funktionen av ett arbetsregister. På regional
nivå skall föras register för folkbokföring och fastig-helsbeskattning.
Däratöver har länsstyrelsema regionala skalteregister för utskrifter m. fl.
arbetsuppgifter. Uppdelningen av datordriften i AFB-systemet innebär bl. a. att
hanteringen av in- och utdata tUl största delen skall ske på regional nivå.

För
att handha den centrala registerföringen inom AFB-systemet föreslås all en
ADB-driftsektion inrättas på drifttekniska avdelningen inom riksskatteverket.
För detta talar det starka samordningsbehov som existerar mellan avdelningens
sektioner för ADB-utveckling, systemutveckling och organisation samt den
kommande centrala ADB-driften. Inom organisationssektionen finns för
närvarande en ADB-driftsgrupp som svarar för drift av den testdator på vilken
lädsdatoremas programvara utvecklas.

Med
hänsyn tUl de arbetsuppgifter sora måste fullgöras av ADB-driftsektionen och de
inbördes samband sora finns mellan dessa föreslås en indelning av
ADB-driftsektionen i tre underenheter, nämligen en för vardera

datordrift, som svarar för
ADB-bearbetningarna

systemteknik, som handhar
maskinnära systemprogrammering, planering av maskinkapacitet och
ADB-säkerhetsfrågor

driftservice, som svarar för löpande kontakter med länsstyrelserna och andra
användare av de centrala ADB-bearbelningama.

Under
en period om fyra år föreslås att 89 tjänster inrättas. Med hänsyn till alt 18
av dessa tjänster förs över från andra sektioner inom riksskatteverket blir
nettoökningen 71 tjänster med det framlagda förslagel. Denna bemanning är
tillräcklig för AFB-systemet under de första verksamhetsåren. Skulle andra
större ADB-system läggas på riksskalleverkets centrala ADB-drift måste
organisationen ses över i elt senare skede.

Styrande
för genomförandet är att den första leveransen av datoml-rustning sker i april
1977, då en organisation måste finnas för atl ta utrustningen i drift.
Produklionskörningar för AFB-systemet avses skola påbörjas efter nyåret 1978.
Under hösten 1977 skall databaserna läggas upp. För att driftorganisationen
skall vara väl inlrimraad före driftstart av AFB-systeraet krävs alt huvuddelen
av de anställda inom ADB-driftsektionen rekryteras under år 1977.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 37

Schablonmässiga beräkningar av kostnader visar att
koslnaderna för tillkommande personal uppgår tiU ca 6,7 milj. kr. per år när
ADB-sy-sleraen för taxering och uppbörd är tagna i drift. Införande av
ADB-system för arbetsgivaravgifter, mervärdeskatt m. m. under perioden
19791981 beräknas kräva ett personaltUlskott inom ADB-driftsektionen
motsvarande ca 10 % av det nu föreslagna. Vid beräkning av kostnaderna har
hänsyn tagits till att vissa funktioner i nuvarande organisation på
drifltekniska avdelningen överförs till sektionen för ADB-drift.

Föredraganden

Enligt riksdagens beslut våren 1975 skall ett nytt
ADB-system för folkbokföring och beskattning utvecklas med den inriktning som
angavs i prop. 1975: 57 och raed beaktande av vad skatteutskottet anförde i
sitt betänkande 1975: 32. I beslutet sägs att det nya systemet skall bygga på
blandad regional och central registerföring med den regionala delen förlagd
till länsstyrelserna och den centrala delen till riksskatteverket.

Anledningen till alt det behövs ell nytt ADB-system är,
som framgår av prop. 1975: 57, att det nya administrativa systera inom
beskattnings-väsendet, varom riksdagen också beslutat, i mycket hög grad kommer
att bygga på ett starkt datorstöd. Produktionsstarlen för det nya ADB-systemet
avses skola ske i början av år 1978. Detta förutsätter dels att den centrala
datorutrustningen installeras hos riksskatteverket i god lid dessförinnan, dvs.
under år 1977, dels att en särskUd organisalion för den centrala ADB-driften
byggs upp inom verket. Datorutrustningen koraraer att levereras successivt
under år 1977 med början under andra kvartalet. För att handha installerad
utrustning och för alt planera och detaljutforma ADB-driften behöver
ADB-driftorganisationen till stor del byggas upp redan under innevarande
budgetår. Riksskatteverket och statskontoret föreslår att
ADB-driftorganisationen därefter byggs ut i takt med att olika systeradelar tas
i drift. Enligt nuvarande planer innebär detta att utbyggnaden skulle pågå t.
o. m. andra kvartalet 1980.

Vad gäller ADB-driftorganisationens slällning och
inplacering delar jag riksskatteverkets och statskontorets uppfattning att den
bör ingå sora en särskild enhet inora riksskatteverkets drifttekniska
avdelning. Viss personal vid andra enheter inom avdelningen kan därvid föras
över till den nya ADB-driftenhelen.

Enligt riksskatteverket och statskontoret skall
ADB-driftorganisationen efter uppbyggnadsperiodens slut bestå av närmare 90
personer. De årliga lönekostnaderna för dessa kan beräknas uppgå till ca 6,7
milj. kr. Ungefär hälfien av personema bör tillföras riksskatteverket under
innevarande budgetår, vilket innebär en lönekostnad av ca 1 350 000 kr.

Jag förordar att koslnaderna för denna personal imder
budgetåret 1976/77 får h:,stridas genora raerbelaslning av sjunde huvudtitelns
för-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 38

slagsanslag
Riksskatteverket. Detta anslag har för nämnda budgelår förts upp i
statsbudgeten med 136 845 000 kr. För senare budgetår får erforderliga raedel
begäras i de årliga anslagsframställningarna. Det blir då aktuellt att ta
ställning till omfattningen av ADB-driftorganisationen hos riksskatteverket.

Med hänvisning tUl vad jag
har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat angående bestridande av kostnadema under
budgetåret 1976/77 för en särskild ADB-drift-enhet vid riksskatteverket.

[5]
E 15. Kostnader för vissa nämnder m. m. I prop. 1975/76:105 (bil. 2 s. 179)
redovisades i samband med förslaget till arbetsrättsreforra behovet av en
särskild rådgivande nämnd. Härom anfördes i huvudsak följande.

Tillämpningen
av medbestämmandelagens regler kommer att i åtskilliga viktiga hänseenden
påverka också den löpande verksamheten inom den statliga förvaltningen. Ett
särskilt ansvar för alt lösa olika problem i samband härmed kommer att vila på
de myndigheter som centralt svarar för olika personaladministrativa frågor och
rationalise-ringsfrågor. Det är nödvändigt att regeringen bereds tillfälle att
på lämpligt sätt kunna utnyttja den särskilda kunskap och erfarenhet som finns
samlad inom sådana myndigheter, när den har att ta ställning lill olika frågor
där arbetstagarinflytandet i den statliga förvaltningen aktualiseras. På grund
härav var avsikten att senare föreslå regeringen att tillsätta en särskild
rådgivande nämnd i vUken skulle ingå företrädare för departementen och
förhandlingsrådet samt bl. a. cheferna för statskontoret, statens avtalsverk
och statens personalnänmd. För alt underlätta kontakterna meUan regeringen och
den nya näranden borde ett av statsråden vara ordförande i nämnden.

Riksdagen
lämnade denna del av propositionen utan erinran (InU 1975/76: 45, rskr 1975/76:
404).

Jag
avser föreslå regeringen att inrätta en särskild rådgivande nämnd i
medbestämmandefrågor.

Kostnadema
för nämnden bör bestridas från anslaget Kostnader för vissa nämnder m. m.

Jag
heraställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna vad jag har förordat angående bestridande av kostnaderna under
budgetåret 1976/77 för en särskild rådgivande nämnd i medbestämmandefrågor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 39

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[6] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under
denna rabrik har i statsbudgeten för
innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 285 railj. kr. Vid
budgetårels ingång fanns ingen behållning under anslaget.

Från
anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig
förvaltning eller annan statlig verksamhet i den mån medel inte här anvisats
under annat investeringsanslag. För byggnadsobjekt som beräknas kosta mer än 2
milj. kr. förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan sora finns
upptagen under anslaget. Följande byggnadsobjekt bör med hänsyn till tidplanen
för arbetena nu redovisas för riksdagen.

Stockholm.
Försörjningsåtgärder m. m. i Södra Klara. I prop. 1975/ 76: 100, bil. 2, s. 14
anraälde chefen för finansdeparteraenlet fråga om ersättningslokaler för
regeringskansliet till följd av riksdagens beslut vid 1975 års riksmöte om
återflyttning till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen (KU 1975: 13, rskr
1975: 207). Det planeringsarbete som nu pågår är i syfte att åstadkomma en
rationell lokallösning för regeringskansliet inriktat på att successivt samla
departementen i de s. k. Södra Klara-kvarteren i Stockholm. Regeringen har
fastställt en preliminär omflyttningsplan, vilken omfattar kv:en Rosenbad, Lejonet,
Vinstocken, Johannes större, Björnen, Loen och Tigern samt möjlighet alt
utnyttja kv. Beridarebanan 39.

Regeringen
uppdrog den 29 december 1975 och 20 maj 1976 åt byggnadsstyrelsen att
projektera ny- och ombyggnader i kvarteren Björnen, Loen och Tigern resp.
Rosenbad och Johannes större, etapp I. Under program- och projekteringsarbetet
har byggnadsstyrelsen bedömt det lämpUgt alt under ett särskilt projekt
benämnt Försörjningsåtgärder m. m. samla åtgärder, som är gemensararaa för
flera eller saratliga kvarter i Södra Klara och som koslnadsmässigl inte bör
belasta ett enstaka kvarter. 1 detta projekt ingår gatuunderbyggnader, kraftförsörjning,
reservkraft, säkerhetsanläggningar, fastighetsövervakningsan-läggningar,
tillfälliga gator och gångbanor samt evakueringskoslnader.

För
att kunna samordna galuunderbyggnadsarbeten med kommunens ledningsarbeten och
Irafikomläggningar är det nödvändigt att påbörja arbeten för kulvertar mellan
kv:en Johannes och Vinslocken samt mellan kv:en Tigern och Loen redan under
februari 1977. Byggnadsstyrelsen har kostnadsberäknat dessa arbeten tUl 2 350
000 kr. i prisläget den 1 april 1976.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 40

Stockholm. Tillbyggnad för byggnadsstyrelsens
byggnadsförvaltning i Stockholm. Regeringen har den 9 september 1976 uppdragit
åt byggnadsstyrelsen att projektera en tillbyggnad inora konstfackskolans område
i Stockholm. Inom området har lokaler friställts till följd av omlokaliseringen
av statens institut för byggnadsforskning till Gävle sommaren 1976. Genom att
utnyttja de från början förberedda möjligheterna lill påbyggnad i tre
våningsplan erhålls lokaler som är tillräckliga för byggnadsstyrelsens
byggnadsförvaltning i Stockholra. Tillbyggnaden orafatlar en mrasarea av ca
600 ra och rymmer ca 50 arbetsplatser. Arbetena som har kostnadsberäknats
till 3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 beräknas kunna påbörjas i mars
1977.

Uppsala. Nybyggnad i kv. Blåsenhus för Sveriges geologiska
undersökning. Sveriges geologiska undersökning (SGU) skall enligt beslut vid
1971 års riksdag (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) ora-lokaliseras
till Uppsala och Luleå. För verksamheten i Luleå som inleds i januari 1978
pågår arbeten med en nybyggnad i anslutning till högskolans nybyggnader inom
Porsöområdet (jfr prop. 1975/76: 100 bil. 9 s. 144, FiU 1975/76: 24, rskr
1975/76: 225). Planeringen av omlokaliseringen till Uppsala skall enligt
beslut av regeringen den 27 november 1975 inriktas på att flyttningen skall
ske under december 1978.

Regeringen uppdrog den 24 april 1975 åt byggnadsstyrelsen
att projektera en nybyggnad för SGU inom kv. Blåsenhus i Uppsala. Regeringen
uppdrog därefter den 26 febmari 1976 åt byggnadsstyrelsen att utföra en
nybyggnad i Lövsta i Uppsala för det kallförråd sora ingick i
byggnadsprogrammet för huvudbyggnaden. Kostnaderna för förrådet 1,4 milj. kr.
i prisläget den 1 april 1976 har t. v. belastat den i investeringsplanen
uppförda kostnadsramen Övriga oralokaliserings-objekl.

Byggnadsstyrelsen har nu redovisat systemhandlingar för
nybyggnaden i kv. Blåsenhus. SGU:s verksamhet i Uppsala konmier alt omfatta
den kvartar- och hydrogeologiska enheten, mer än hälften av antalet anställda
inom den administrativa enheten, något mindre än hälften av antalet anställda
inom berggrundsenheten och den geofysiska enheten samt en mindre del av antalet
anställda inom den geokemiska enheten eller sammanlagt ca 230 anställda (jfr.
prop. 1974: 60, NU 1974: 23, rskr 1974: 152). Enligt systemhandlingarna
föreslås nybyggnaden omfatta en sararaanlagd rumsarea av ca 10 100 m. Därav
avser ca 2 300 m- vissa lokaler för SGU:s museum, bibliotek, garage och en för
området gemensam restaurang. Kostnaderna för nybyggnaden, inkl. försörjningsåtgärder,
beräknas enligt det redovisade förslaget tUl 51,5 milj. kr. i prisläget den 1
april 1976. De egentliga byggnadsarbetena beräknas bli påbörjade i januari
1977. Vissa förberedande gmndläggningsarbeten behöver dock påbörjas redan i
december 1976.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föredraganden

Jag avser att i annat sammanhang återkomma med en
redovisning av de om- och nybyggnadsarbeten i Södra Klara i Stockholm som f. n.
planeras för regeringens kansli. De försörjningsåtgärder ra. ra. som krävs för
byggnadema är till större delen oberoende av den slutliga utformningen och
dispositionen av byggnaderna. För att åtgärdema skall kunna samordnas med
kommunens gatuarbelen bör redan nu en särskild kostnadsram föras upp i
investeringsplanen för de av byggnadsstyrelsen redovisade arbetena.
Kostnadsramen bör även innefatta medel för evakueringskostnader i enlighet med
vad byggnadsstyrelsen har redovisat.

Efler samråd med chefen för industridepartementet har jag
funnit att vissa förenklingar bör kunna genomföras inom den redovisade nybyggnaden
i kv. Blåsenhus i Uppsala för Sveriges geologiska undersökning utan att den av
statsmakterna avsedda verksamheten påverkas. Jag avser att senare denna dag
föreslå regeringen att lämna föreskrifter för den fortsatta projekteringen av
denna innebörd. Jag ämnar samtidigt föreslå regeringen att bemyndiga
byggnadsstyrelsen alt med anlitande av medel inom kostnadsramen Övriga
omlokaliseringsobjekt påbörja de förberedande arbeten som krävs för alt den
tidigare redovisade tidplanen för omlokaliseringen skall kunna hållas (jfr
prop. 1975/76: 100 bil. 9 s. 145). I investeringsplanen bör föras upp en
kostnadsram för nybyggnaden av 48,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976,
inkl. kostnaderna för kallförråd i Lövsta och nyssnämnda förberedande arbeten.

Med hänvisning till vad jag har anfört i del föregående
bör följande nya kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

Byggnads- Kostnadsram
Medelsförbrukning Byggstart Färdig-

ställande

objekt 76-04-01 Beräknad för 1976/77 år - mån. år - mån.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm

Försörjningsåtgärder m. m. i Södra Klara

Tillbyggnad inom konstfackskolans område

6 150

3 000

1750

700

77-02 77-09

77-03 78-02

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppsala

Nybyggnad i kv. Blåsenhus m. m.

48 800

15 000

76-03 78-12

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag förordar att de utgifter som hänger samman med de
redovisade byggnadsarbetena får bestridas av tillgängliga medel under detta
investeringsanslag.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 42

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att besluta
om vissa byggnadsarbeten för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som jag
har förordat i det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten för
statlig förvaltning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 43

Bilaga
7

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Mogård

Anmälan
till tUläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
utbUdningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ÄTTONDE
HUVUDTITELN

B.
Kulturändamål

[1]
B 10. Bidrag tUl Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för innevarande
budgelår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 86
011000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret 1975/76 har tiil bidrag till
Operan och Dramaten anvisats ett reservationsanslag av 13 515 000 kr. (prop.
1975/76: 125, KrU 1975/76: 39, rskr 1975/76: 305) med hänsyn till
kostnadsökningar tiU följd av 1975 års löneavtal samt beslutade ökningar av de
sociala avgifterna den 1 januari 1976. Operan och Dramatiska teatern har gett
in framställningar ora ytterligare medel för budgetåret 1976/77 för täckande av
kostnadsökningar innevarande budgetår till följd av nyss nämnda avtal samt
ökade sociala avgifter.

Föredraganden

Då
medelsbehovet under detla anslag anmäldes i prop. 1975/76: 100 anförde
föredraganden alt han hade för avsikt alt återkomma i senare sammanhang
beträffande behov till följd av ökade lönekostnader. Med hänvisning till det
ökade medelsbehovet till följd av 1975 års löneavtal och tiU de redovisade
kostnadsökningarna för sociala avgifter förordar jag att anslagen till Operan
och Dramatiska teatern höjs med 8 730 000 kr. resp. 4 785 000 kr. varav för
löner högst 5 767 000 kr. resp. 3 168 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma
i annat sammanhang beträffande ytterligare behov med anledning av 1976 års
löneavtal.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 44

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 13 515 000 kr.

[2] B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten
för innevarande budgelår har under denna anslagsrubrik anvisats elt
reservationsanslag av 44 724 000 kr. I tilläggsbudget 111 för budgetåret
1975/76 har tiU bidrag till Svenska riksteatern anvisats ett
reservationsanslag av 6 858 000 kr. (prop. 1975/76: 125, KrU 1975/76: 39, rskr
1975/76: 305) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1975 års
löneavtal, beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1976 samt
traktaments-höjningar fr. o. m. den 1 januari 1975. Svenska riksteatern har
gjort fraraställning om ytterligare medel för budgetåret 1976/77 för täckande
av de kostnadsökningar innevarande budgetår som följer av nyss näranda avtal,
ökade sociala avgifter särat ökade traktamentskostnader.

Föredraganden

Vid föredragandens anmälan av medelsbehovet under della
anslag i prop. 1975/76: 100 anförde föredraganden att han avsåg att återkomma
senare angående behov till följd av ökade löne- och traktamentskostnader. Med
hänvisning tUl de kostnadsökningar som redovisats i teaterns framställning
förordar jag att anslaget till Svenska riksteatern höjs med 6 858 000 kr.,
varav för löner högst 3 262 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat
sammanhang beträffande ytterUgare behov med anledning av 1976 års löneavtal.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1916/11 anvisa ett reservationsanslag av 6
858 000 kr.

[3] B 12. Bidrag tUl regionala och lokala teater-, dans-
och musikinstitutioner. Ur det under denna rubrik i statsbudgeten uppförda
förslagsanslaget utgår fr. o. m. budgetåret 1974/75 bl. a. statiigt slöd till
vissa institutioner som yrkesmässigt bedriver musikverksamhet och sora uppbär
bidrag från koramun eller landstingskommun enligt förordningen (1974: 451) om
statsbidrag till vissa teater-, dans- och musikinstilutioner (ändrad 1975:212
och 1976:271). I tilläggsbudget I för budgetåret 1975/76 anvisades ytteriigare
1,3 milj. kr. för verksamheten vid Stockholms konserthusstiftelse i samband
med omorganisationen av konsertorganisationen i Stockholm (prop. 1975/76: 25,
KrU 1975/76: 24, rskr 1975/76: 88). I prop. 1975/76: 100 föreslogs en höjning
med 36 grundbelopp för

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 45

befintiiga
rausikinstitulioner från 538 sora gäUde under budgetåret 1975/76. Riksdagen
godtog detta förslag (KrU 1975/76: 29, rskr 1975/76: 190). Genom beslut den 23
juni 1976 bemyndigade regeringen statens kulturråd att besluta om fördelningen
av 538 grundbelopp för musik-institutioner. Beträffande fördelningen av den
ökning av antalet gmndbelopp som beslutats för musikinstitutioner för
budgetåret 1976/77 uttalades att bemyndigande till statens kulturråd skulle
lämnas senare.

Statens
kulturråd har i skrivelse den 12 augusti 1976 begärt att under budgetåret
1976/77 få fördela ytterligare sju grundbelopp utöver de av riksdagen beslutade
tUl regionala och lokala musikinstilutioner.

Föredraganden

Genom
beslut av riksdagen anvisades 1,3 milj. kr. för verksamheten vid Slockholms
konserthusstiftelse över tUläggsbudget för 1975/76. Detta ökade bidragsbehov
uppstod i samband med omorganisationen av konsertverksamheten i Stockholm.

Vid
fördelningen av antalet grundbelopp för musikinstitutionema för budgetåret
1976/77 är det nödvändigt att vid Stockholms konserthusstiftelse bidraga till
täckande av det ökade bidragsbehov som orsakas av den genomförda
omorganisationen. För att raöjliggöra en viss expansion också vid de mindre
musikinstitutionema framför allt i Helsingborg, Gävle och Oskarshamn krävs
ytterligare sju grundbelopp vilket motsvarar ca 315 000 kr. Hämtöver har jag
för Helsingborgs stadsteater beräknat ytterligare tre gmndbelopp vilket
motsvarar ett belopp av 109 000 kr. Samraanlagt bör ur anslaget Bidrag till
regionala och lokala teater-, dans och rausikinstitulioner utgå ytterligare 424
000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner på
tUläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
förslagsanslag av 424 000 kr.

[4]
B 13. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår har
under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 21 640 000 kr. 1
tilläggsbudget 111 för budgetåret 1975/76 har till rikskonsertverksamhet
anvisats ett reservationsanslag av 800 000 kr. (prop. 1975/76: 125, KrU
1975/76: 39, rskr 1975/76: 305) för täckande av oförutsedda
lönekostnadsökningar. Institutet för rikskonserter har hemställt om
motsvarande ökning för budgetåret 1976/77.

Vidare
begär Institutet för rikskonserter ytterUgare raedel för täckande av kostnader
sora följer av dels ingångna avtal ora löner innevarande budgelår, dels av
beslutade ökade sociala avgifter fr. o. m. den 1 januari 1977.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 46

Föredraganden

Då
medelsbehovel under detta anslag anmäldes i prop. 1975/76: 100 anförde
föredraganden att han hade för avsikt att återkomma i senare sammanhang
beträffande behov till följd av ökade lönekostnader. Med hänvisning till det
ökade raedelsbehovet till följd av 1975 och 1976 års löneavtal samt till de
redovisade kostnadsökningarna för sociala avgifter förordar jag att anslaget
tUl Institutet för rikskonserter höjs med 2 228 000 kr. för innevarande
budgetår.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
lill Rikskonsertverksamhet på. tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 228 000 kr.

B.
Kulturändamål

[5]
B 48. Bidrag tiU ungdomsorganisationemas centrala verksamhet.

För innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag på 25 789 000 kronor.
Ur detta anslag utgår bidrag dels enligl bestämmelserna i förordningen (1975:
466) ora bidrag till ung-dorasorganisationemas centrala verksamhet (ändrad
senast 1976: 382), dels i särskild ordning till ungdomsorganisationer som
regeringen har förklarat berättigade till statsbidrag enligt nämnda förordning
för vilka de generella bidragsreglema inte är tiUämpliga. Budgetåret 1975/76 erhöll
Riksförbundet kyrkans ungdom ett bidrag i särskUd ordning av 970 000 kr. I
enlighet med riksdagens uttalande år 1975 (KrU 1975: 9, rskr 1975: 123) erhåUer
förbundet innevarande budgetår grundbidrag och rörligt bidrag enligt
bestämmelserna i förordningen (prop. 1975/76: 100, bil. 10, KrU 1975/76: 37,
rskr 1975/76: 322).

Riksförbundet
kyrkans ungdom har i särskUd skrivelse till utbildningsdepartementet hemställt
om ändring av regeringens beslut rörande bidraget till förbundet så att det
även under innevarande budgelår utgår i särskild ordning. Som motiv anförs bl.
a. att den omorganisation som beslutats av organisationen inte har kunnat
genomföras i den takt som ursprungligen avsågs. Av denna anledning kan inte
förbundet göra den raedlerasredovisning m. m. som är en förutsättning för
statsbidrag enligt de generella besläraraelserna. Riksförbundet kyrkans ungdom
hemställer i första hand om att den övergångsbestämmelse för statsbidraget som
gällde för budgetåret 1975/76 skaU tiUämpas för förbundet budgetåret 1976/77. I
andra hand hemstäUer förbundet om ett fast anslag för innevarande budgetår.

Siatens
ungdomsråd har den 7 september 1976 yttrat sig över framställningen och
tillslyrker att en särskild beräkning sker av bidraget tUl riksförbundet för
budgetåret 1976/77.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 47

Föredraganden

Riksförbundet
kyrkans ungdom bedriver en omfattande ungdomsverksamhet. Förbundets
organisatoriska uppbyggnad är emellertid annorlunda än för flertalet andra
ungdomsorganisationer. Detta oaktat har riksförbundet tidigare erhålUt elt
betydande statsbidrag i särskild ordning. 1 enlighet med riksdagens uttalande
år 1975 vid behandling av regeringens förslag rörande stödet till
ungdomsorganisationerna (prop. 1975: 14, KrU 1975: 9, rskr 1975: 123) har
regeringen för innevarande år beslutat att organisationen skall erhålla bidrag
enligt de generella bestämraelserna för statsbidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet. Med hänsyn tiU de särskilda omständigheter som Riksförbundet
kyrkans ungdom åberopar i sin framställning och innehållet i statens
ungdomsråds yttrande i ärendet finner jag det motiverat att regeringen med
ändring av delta beslut beslutar att organisationen även innevarande budgetår
skall erhålla bidrag i särskild ordning. Vad gäller bidragets storlek bör
enligt min mening förbundet tillförsäkras samraa relativa ökning som kommit
övriga organisationer till del. Jag avser att senare återkomma till regeringen
i denna fråga.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna de av mig förordade ändringarna av principerna för bidrag till
Riksförbundet kyrkans ungdom, budgetåret 1976/77.

D.
Skolväsendet

[6]
D 10. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbUdningsväsendet.
Ur detta förslagsanslag utgår ersättning för den kopiering av upphovsrättsligt
skyddade litterära och konstnärliga verk som sker för undervisningsändamål inom
bl. a. grundskolan, gymnasieskolan och lärarutbUdningsanstalterna.
Ersättningen avser också kopiering av skyddade fotografier. Den har hittills
utgått på grund äv ett 1973 träffat avtal om skolornas grafiska och
fotografiska mångfaldigande (prop. 1973: 70, LU 1973:16, rskr 1973:178).

Ersättningen
betalas ut till en stiftelse kallad Bonus. Denna stiftelse företräder de
författare, konstnärer, fotografer och andra rättsinnehavare som berörs av
kopieringen. Anslaget har för innevarande budgetår förts upp raed 920 000 kr.
Av detta belopp avser 900 000 kr. ersättning för själva kopieringen medan
återstoden avser arvoden till offentliga ledaraöter i Bonus styrelse, ra. ra.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 48

1
prop. 1975/76: 100 (bU. 10 s. 224) anmälde statsrådet Hjelra-Wallén alt 1973
års avtal hade sagts upp per den 1 juli 1976 samt atl förhandlingar hade
inletts om elt nytt avtal. Statsrådet Hjelm-Wallén var med hänsyn härtill inte
beredd att beräkna några ytterligare medel under anslaget men angav att hon, om
ett nytt avtal skulle slutas, skulle återkomma i frågan. Ett nytt avtal har nu
träffals.

Del
nya avtalet gäller från den 1 juli 1976 och kan, om det sägs upp, upphöra alt
gälla tidigast den 30 juni 1978. Avtalet avser samma läroanstalter som 1973
års avtal. I ersättning skall staten i regel betala 1,45 öre per kopiesida mot
i regel ett öre per kopiesida enligt 1973 års avtal.

Den
principiella ulformningen av det nya avtalet är i allt väsentiigt densararaa
sora för 1973 års avtal. De ändringar som har förls in får ses mot bakgrund av
de erfarenheter som har vunnits av det tidigare avtalet. Ändringarna avser
fraraför alll bestämmelserna om redovisning samt bestämmelserna ora kopiering
av arbetshäften och av raaterial sora läraren själv helt eller delvis är
upphovsman tUl, s. k. egenproducerad förlaga. De nya bestämraelserna ora
egenproducerad förlaga har tUl syfte att undvika tvister om innebörden av
citalrätten. Vidare innehåller det nya avtalet särskilda bestämmelser ora
information till lärare m. fl.

Innan
jag går närmare in på del nya avtalet vill jag med några ord beröra
kopieringens omfattning. Den i 1973 års avtal föreskrivna redovisningen, som
ägde rum under andra halvåret 1973, gav vid handen all den totala kopieringen
då uppgick till cirka 230 milj. kopiesidor per läsår. Detta anlal kopiesidor
fördelade sig på de viktigaste kategorierna enligt följande, nämligen 2 %
tidningar, 1,9 % tidskrifter, 0,6 % skönlitteratur, 2,4 % facklitteratur, 14 %
arbetshäften, 6,6 % andra tryckta läromedel, 0,3 % fotografier och annat
bildmaterial, 0,5 % noter och 66,2 % egenproducerad förlaga. Med egenproducerad
förlaga förstods därvid läromedel sora läraren själv hade framställt. Utöver
eventuella citat och verk eller delar av verk vartill upphovsrätt inte förelåg
fick läromedlet endast innehålla verk sora läraren själv hade skapat. För
kopior av sådan egenproducerad förlaga utgick enligt 1973 års avtal ingen
ersättning. Till egenproducerad förlaga räknades inte böcker som den kopierande
läraren själv hade givit ul.

Vid
sidan ora 1973 års redovisning finns material som tyder på att kopieringen kan
vara betydligt större. Skolöverstyrelsen (SÖ), som i anledning av 1973 års
avtal fick i uppdrag att utreda vissa frågor om kopiering, har i en rapport
uppskattat den totala kopieringen till 750 milj. kopiesidor per läsår. 1 samraa
rapport anges att varje elev på grundskolans högstadiura får närraare 500
kopiesidor per läsår. I gymnasieskolan skall motsvarande siffra vara 500700.

Den
ersättning som skall utgå enUgt 1976 års avtal koraraer emeUertid inle att
grundas på någon av de nu angivna redovisningarna. Som

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 49

jag
senare återkommer till skaU nämligen ersättningen enligl det nya avtalet utgå
med hänsyn tUl resultatet av en redovisning som skall äga rum under första
halvåret 1977. Storleken av statens ersättningsskyldighet enligt det nya
avtalet kan därför inte anges förrän under hösten 1977.

Det
har anmärkts att lärarna vid 1973 års redovisning skulle ha gett begreppet
egenproducerad förlaga en för vid tolkning. I egenproducerad förlaga skulle
nämligen i stor utsträckning ha tagits in skyddade verk som hade skapats av
annan än läraren utan att rätt lill citat förelegal. Lärama skulle alltså ha
missbrukat citalrätten. Vad rätten till citat innebär i det enskilda fallet är
ofta ytterst oklart. För att skingra denna oklarhet har parterna i det nya
avtalet enats om vissa nya ersättningsregler. Det gäller när läraren kopierar
egenproducerad förlaga vari ingår skyddade verk som har skapats av annan än
läraren. Reglerna innebär följande. För bild utgår alltid ersättning. För
noter ulgår ersättning för varje sammanhängande avsnitt som omfattar mer än
fyra takter. För text utgår ersättning för varje sararaanhängande avsnitt sora
orafatlar mer än en halv sida ur det återgivna verket eller mer än 1 000
lyprura. Härvid räknas 16 rader av lyrik motsvara en halv sida. Varje bild
eller ersältningsberälligat avsnitt räknas sora minst en kopiesida. Dessa nya
ersättningsregler gäller oavsett om del är fråga om citat eller ej. Om
citatrält inte föreligger raåste läraren dock för atl avtalet skall gälla ha
rätt att kopiera avsnittet enligt övriga bestämmelser i avtalet.

1
del nya avtalet har rätten att kopiera arbetshäften begränsats på två sätt. Med
arbetshäften avses i avtalet verk som helt eller till övervägande del beslår
av arbetsuppgifter eller laboralions- och instruktions-anvisningar. De nya
begränsningama mnebär dels att kopiering i princip inte får ske om häftet
kostar läroanstalten högsl sex kr. mot tidigare högst tte kr. Dels begränsas
rätten att kopiera i normala fall till en tredjedel av häftet och tio sidor mot
tidigare hälften och 20 sidor. Bakom dessa begränsningar ligger en misstanke
från bokförlagens sida om att arbetshäften hittUls har kopierats i strid mot
avtalet. Beloppsgränsen sex kr. gäller också för övriga läromedel.

Erfarenheten
av 1973 års avtal har visat att det behövs en god information om innebörden av
avtalet för att det skall tUlämpas konekt. Mot denna bakgrund har i det nya
avtalet tagits in särskilda föreskrifter om skyldighet för staten att sprida
information om avtalet och om berörd upphovsrättslig lagstiftning. Det
förutsätts i avtalet att inforraa-tionen sprids fortlöpande och att särskilda
åtgärder vidtages under höst-terrainen 1976. Regeringen har i anledning härav
beslutat att viss information skall äga rum under början av höstterminen 1976.
Därvid får undervisningen vid läroanstalterna inställas under två tiramar.

Redovisningen
enligt 1973 års avtal avsåg all kopiering vid tio procent av läroanstalterna
under en sjättedel av avtalstiden. Den omfattar

4
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 25

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 50

således
något över 1,5 procent av den beräknade totala kopieringsvolymen under
avtalstiden. 1 redovisningen ingick att läraren på en blankett angav bl. a.
vilken typ av verk som han hade kopierat och det antal sidor sora kopieringen
avsåg. Det har påståtts att lärama inte alltid har angett rätt typ av verk. 1
syfte att få en säkrare bedömning härav har en annan redovisningsmetod
föreskrivits i det nya avtalet. Enligt denna skall läraren sända in elt
exemplar av det kopierade materialet till statistiska centralbyrån tillsamraans
med en mycket enkel blankett. Det är därefter statistiska centralbyrån som med
hjälp av särskilt utbildad personal klassificerar materialet. Denna nya
redovisningsmetod anses vara så mycket säkrare alt redovisningen har kunnat
begränsas till fem proceni av läroanstalterna. Redovisningen skall omfatta
första halvåret 1977.

Liksom
enligt det tidigare avtalet skall ersättningen för kopieringen utges av staten.
Del nya avtalet bör därför, liksom 1973 års avtal, underställas riksdagen för
godkännande i vad det avser skyldigheten för staten atl utge ersättning.

Jag
vill i samraanhanget närana att SÖ har fått i uppdrag att utreda frågan om när
kopiering för undervisningsändamål bör ske av pedagogiska skäl. Resultatet
därav skall enligt beslut av regeringen i juni 1976 redovisas snarasl möjligt
och senast under, andra halvåret 1977. Det nya avtalet bör fogas till detta
protokoll som bilaga 7.1. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
bemyndiga regeringen atl, såvitt gäller skyldigheten för staten alt utge
ersättning för kopiering, godkänna avtalet om skolornas grafiska och
fotografiska mångfaldigande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 51

Bilaga
7.1

Avtal

om
skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande mellan staten och följande
organisationer, näraligen BUdleverantörernas förening. Fackförbundspressens
Samorganisation, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter, Föreningen Svenska
Populärauktorer, Föreningen Svenska Tecknare, Föreningen Svenska Tonsättare,
Föreningen Svensk Fackpress, Konstnärernas Riksorganisation,
Läromedelsförfattarnas Förening, Pressfotografemas Klubb, Svenska
Bokförläggareföreningen, Svenska Fotografernas Förbund, Svenska
Joumalistförbundet, Svenska Musikförläggareföreningen u. p. a., Svenska
Tidningsutgivareföreningen, Sveriges Författarförbund och Tidningarnas
Arbetsgivareförening.

Allmänna
bestämmelser

1 §

I
avtalet förstås raed

skola
läroanstalt eller utbildningslinje för vilken staten, kommun eller
landslingskommun är huvudman och vilken, såvitt avser frågor som rör
UtbUdningen, står under tiUsyn av skolöverstyrelsen,

verk
litterärt eller konstnärligt verk lill vilket upphovsrätt gäller enligt
upphovsrältslagen eller fotografisk bUd till vilken rätt gäller enligt fotografilagen,

skrift
bok, häfte, broschyr, notblad och liknande, innehållande ett eller flera verk,
samt tidning, tidskrift eller annan periodisk skrift,

bild
allt bildmaterial utom enkla grafiska framställningar av beskrivande art såsom
schematiska kartor och diagram av icke konstnärligt slag,

diabild
transparent bild för projektion,

arbetshäfte
verk som helt eller tiU övervägande del består av arbetsuppgifter,
övningsuppgifter, laborations- eller instruktionsanvisningar (även sådana
innehållande noter),

rättsinnehavare
den som i fråga ora verk eller berörd del av verk har rätl att tiUåta sådanl
mångfaldigande som avses i 2 §,

kopiesida
en sådan kopia av verk eller del av verk som har ett format vilket ej
överstiger format A 4 eller, i fråga om kopia av större format, varje påbörjad
del motsvarande format A 4.

Med
undervisning jämställes i detta avtal annan jämförbar pedagogisk verksarahet i
skolan såsom handledning av fritt valt arbete, meddelande av studie- och
yrkesorientering, ledning av tirame till förfogande och skilda organisationers
inforraation till elevema under skoltid. Som lärare anses i detta avtal varje
person sora leder undervisning eller sådan nyss angiven verksarahet.

Orafatlar
en kopiesida som framställts genom kopiering direkt ur en bok eller ur en
tidskrift mer än en av bokens respektive tidskriftens sidor, skall sådan
kopiesida i detta avtal räknas sora det antal kopiesidor som motsvarar antalet
boksidor respektive tidskriftssidor som helt eller delvis återges på
kopiesidan. Kopieras en sålunda framställd kopiesida eller en sådan sida av en
förlaga som sammanställts genom samraanklippning av flera kopiesidor omfattande
tillsamraans flera bok- eller tidskriftssidor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 52

skall
på molsvarande sätt omräkning göras vid redovisnuig av de slutliga kopiorna, om
ej aimat följer av 10 § andra och tredje styckena.

Mångfaldigas
en sådan sida av en förlaga till vUken överförts text genom maskinskrift eller
motsvarande skall varje kopia av sidan i delta avtal räknas som två kopiesidor,
om till sidan överförts mer än vad som med normala marginaler och radavstånd
rymraes på en sida av forraat A 4 (ca 2 000 typrum), om ej annat följer av 10 §
andra och tredje styckena.

Sådana
enkla grafiska framställningar av beskrivande art såsom schematiska kartor och
diagram av icke konstnärligt slag som avses i första stycket under begreppet
bild räknas i detta avtal sora text.

Med
egenproducerad förlaga avses i detta avtal

1.
läromedel som lärare framställer
och sora omfattar endast sådant verk till vilket läraren är upphovsman och
vUket verk läraren ej utgivit,

2.
läromedel som lärare
framställer och sora omfattar dels sådant verk tUl vilket läraren är upphovsman
och verk vUket läraren ej utgivit, dels återgivande av verk eller del av verk
som avses i 3 §.

2 §

Avtalet
omfattar alla former av grafiskt, fotografiskt eller liknande mångfaldigande av
verk eller del av verk som lärare företar eller låter företa för sin egen
undervismng i skola om raångfaldigandet sker med skolans apparatur eller eljest
på skolans bekostnad.

Från
avtalet undantas fraraställning av upptagning, vars innehåll kan med tekniska
medel visas i form av rörUga bilder med eller utan ljud (fUm eUer videograra).
Mångfaldigande av enstaka bild ur sådan upptagning omfattas dock av avtalet.

3 §

Under
avtalet faUer alla utgivna verk, tiU vilka part på organisationssidan äger
upplåta rätt tiU sädant mångfaldigande som avses i 2 §. Med utgivna verk
jämställes konstverk, av vilka upphovsmannen överlåtit exemplar, och
offentUggjorda fotografiska bilder.

4 §

Organisationema
förutsätter att lärare för sin egen undervisning i skola ej vid sidan av
bestämmelsema i detta avtal företar eller låter företa mångfaldigande med
stöd av 11 § första stycket upphovsrättslagen eller 5 § fotografUagen.

Staten
kommer att i aiman form än genora ändring av 11 § första stycket
upphovsrättslagen och 5 § fotografUagen verka för att nämnda förutsättningar
uppfylles. Sker dock mångfaldigande med stöd av eUer under åberopande av 11 §
första stycket upphovsrättslagen eller 5 § fotografilagen utger staten
ersättnmg därför såsom om fråga vore om mångfaldigande enligt detta avtal.

Avtalet
berör ej den rätt till mångfaldigande sora följer av annan bestämmelse i upphovsrättslagen
eller fotografi lagen än 11 § första stycket respektive 5 §.

5 §

Utan
särskilt tiUstånd av rättsinnehavaren får en lärare aUtid för sin

egen
undervisiung i skola framställa eUer låta framställa upp till tre exemplar av
verk eller del av verk.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 53

6 §

En
större upplaga än tre exemplar av verk eller del av verk får en lärare
framställa eller låta framställa ulan särskilt tillstånd av rättsinnehavaren,
i den mån han behöver den under kalenderhalvåret för sin egen undervisning i
skola tiU komplettering av vad som kan anses vara en normal tillgång på
läromedel vid skolanläggningen. Ora den närmare innebörden i denna bestämmelse
stadgas i 7 och 8 §§.

7 §

Vad
som sagts i 6 § iimebär att en lärare under samma kalenderhalvår inle framstäUer
eller låter framstäUa fler exemplar av verk eller del av verk än del anlal som
behövs för att var och en av hans elever skall få ett exemplar och han själv
några exemplar.

8 §

Vad
som sagts i 6 § innebär vidare i fråga om sådan icke-periodisk skrift som finns
tillgänglig hos utgivaren eller hos sådan lokal eller central distributör,
från vilken skolan normalt förvärvar läromedel som är avsedda för den
utbUdningslinje som berörs

1. alt en lärare normalt ej framställer eller låter
framställa kopiesida ur skrift för vilken skolan vid förvärv måste betala högst
6 kronor,

2. all en lärare under samma kalenderhalvår och för
samma elever normalt ej framställer eller låter framstäUa kopiesidor av större
del

a) av arbetshäften än som motsvarar en tredjedel av
häftet, dock norraalt ej mer än 10 sidor,

b) av annan skrift än som motsvarar hälften av
skriften, dock normalt ej mer än 20 sidor ur skriften.

Vid
tillämpning av första stycket jämställes med skrift sådan del av en skrift som
också finns tiUgängUg seperat hos utgivaren eller hos distributör som anges i
första stycket.

9 §

För
mångfaldigande enligt 5 § ulgår ingen ersättning, i den män ej annat följer av
10 §.

10 §

Slalen utger ersättning
för mångfaldigande i följande fall, nämligen för

1. sådan framställning
av smådiabilder som läraren med stöd av 5 §

gör eller låter göra raed skolans eUer AV-centrals apparatur eller eljest

på skolans bekostnad,

2. mångfaldigande
enligt 6 §, utom i vad avser stordia.

Mångfaldigas egenproducerad förlaga i vilken enligt 1 § sista stycket

2
återgives verk eller del av verk som avses i 3 §, utgår ersättning enligt detta
avtal för mångfaldigandet av det återgivna i vad det avser

1.
bUd,

2.
varje sammanhängande avsnitt av
noter som omfattar mer än fyra takter (motsvarande),

3.
varje sammanhängande avsnitt av
text som omfattar mer än en halv sida ur det återgivna verket eller mer än 1
000 lyprura.

Vid
tillämpning av andra stycket 3 anses 16 rader av lyrik utgöra en halv sida.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 54

Varje
kopia av ersättningsberättigat avsnitt som avses i andra stycket räknas sora en
kopiesida om ej annat följer av 1 § första, tredje eller fjärde stycket.

Vad
sora sägs i andra och tredje styckena gäller ulan hinder av 14 §
upphovsrältslagen.

11 §

Ersättning
enligt 10 § utgår för varje avtalsår (tiden fr. o. m. den 1 juli t. o. m. den
30 juni näslföljande kalenderår) raed 72 500 kronor för varje fullt antal ora
fem miljoner kopiesidor sora under avtalsåret sammanlagt framställts vid
skolorna i landel. Närmare bestämraelser om beräkningen av antalet kopiesidor
finns i 12 §.

12 §

Antalet
kopiesidor enligt 10 och 11 §§ beräknas på grundval av redovisning från
skoloma till den myndighet som staten bestämraer. Redovisningen skall orafatta
tiden den 1 januari30 juni under det första och tredje avtalsåret samt
därefter under vart tredje avtalsår. För avtalsår då redovisning ej sker skall
antalet kopiesidor anses uppgå till samma antal som bestämts på grundval av
närmast föregående redovisning.

Stordiabild
skall redovisas trots att ersättning ej ulgår.

Egenproducerad
förlaga som mångfaldigats skall alltid redovisas.

Vid
redovisningen räknas varje kopiesida med notskrift som fera och

sraådiabild
som 150 kopiesidor. Vid redovisningen räknas varje kopie-

'
sida ur tidning sora tre kopiesidor. Har text ur tidning överförts genora

maskinskrift
eller motsvarande till en förlaga och kopieras förlagan

gäller
dock endast 1 § fjärde stycket.

Vid
tillämpning av denna paragraf avrundas antalet kopiesidor till närmast hela
anlal om fem miljoner kopiesidor. Antal kopiesidor under två och en halv
miljoner avrundas härvid neråt och annat antal uppåt.

I
fråga om redovisningen gäller närraare bestäraraelser enligt bilaga A.

13 §

Den
bearbetning av redovisningen sora fordras för att besläraraa dels antalet
ersättningsberättigade kopiesidor enligt 1012 §§, dels fördelningen på de
olika kategorier sora anges i bilaga A verkställes av den myndighet, som staten
bestämmer. Bearbetning skall ske i nära kontakt med föreningen BUd, Ord, Not
Upphovsrätlslig samorganisation (BONUS).

Avlalsslutande
organisation har räll att verkställa annan bearbetning av redovisningen.

14 §

Ersättning
enligt 10 och 11 §§ betalas ut tiU BONUS.

Ersättning
för det första avtalsåret betalas ut med 900 000 kronor i juli 1976 och med 405
000 kronor senast en raånad efter det att riksdagen har godkänt avtalet.
Eventuellt återstående belopp för första avtalsåret betalas ul inora tre
månader efter del alt resultatet av redovisningen föreligger.

Ersättning
för det andra avtalsåret betalas ut med 1 305 000 kronor i juli 1977 och med
eventuellt återstående belopp samtidigt som even-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916/11: 25 55

luelli
återstående belopp för det första avtalsåret betalas ut.

Överstiger
förskott det belopp som skall utgå i ersättning skall det överskjutande
beloppet dras av vid utbetalningen av ersättningen för nästa avtalsår.

Ersättning
för senare avtalsperiod betalas ut enligt motsvarande regler som gäller för den
första avtalsperioden. Förskott för avtalsår, under vilket redovisning sker och
året närmast därefter och som skall betalas i juli, skall dock alltid uppgå
till 90 % av ersättningen för året närmast före redovisningsåret. Ersättning
för det andra avtalsåret efler det under vUket redovisning sker betalas ut i
juli under året.

SärskUda
bestämmelser

15 §

Organisationerna
förbinder sig att fortlöpande verka för att alla berörda rättsinnehavare
själva eller genom organisation på organisationssidan medger rält till
mångfaldigande enligt detta avtal beträffande samtliga berörda verk. Detta
åtagande gäller även i fråga om sådan rättsinnehavare som ej är raedlera i
organisation på organisationssidan.

16 §

Organisationerna
skall, när staten begär det, inom en månad eller den längre lid varom parterna
kan enas förete raaterial av vilket kan slutas att mångfaldigande enligt detta
avtal medges av

1.
upphovsmännen till minst 95 %
av de verk vilka är avsedda för undervisningsändamål vid skola, vilka utan
hinder får användas där och vilkas senasle upplaga utkorarait tidigast fem år
före avtalsårets ingång,

2. minsl 95 % av samtliga journalister anställda vid
tidningar eller tidskrifter utgivna av medleraraarna i Svenska
Tidningsutgivareför-ningen,

3.
bokförläggare som tillsamraans
utgivit minst 95 % av de verk sora under föregående avtalsår eller, i fråga om
första avtalsåret, närmast föregående tolvmånadersperiod utgivits av
medlemmarna i Svenska Bokförläggareföreningen och/eller Föreningen Svenska
Läromedelsproducenter,

4.
utgivare av dagstidningar som
under närmast föregående ordinarie redovisningsperiod enligt Tidningsstatistik
AB utgivit tidningsexemplar till ett antal som motsvarar minst 95 % av
tidningarnas medelnetlo-upplagor för vardagar.

Kan
organisationema under visst avtalsår ej förete sådant material som avses i
första stycket, skall avtalet upphöra att gälla, en månad efler uppsägning, för
återstoden av avtalsåret. Utgiven ersättning för avtalsåret som belöper på
återstoden av avtalsåret skall återbetalas.

Uppsägning
enligt andra stycket skall ske hos BONUS.

17 §

Organisationerna
skall tiU den myndighet sora staten bestämmer fortlöpande överlämna dels
uppgift på namnen på medlemmarna i organisationerna, dels uppgift på sådant
verk beträffande vilket rättsinnehavare som är medlem i organisation meddelat
förbud mot raångfaldi-gande enligt delta avtal.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop, 1976/77: 25 56

Organisation
som får kännedom om förbud mot mångfaldigande, sora rättsinnehavare vilken ej
är medlem i någon av organisationerna meddelat, skall till myndighet som
staten bestämmer lämna uppgift om förbudet.

18 §

Har
ett verk som enligt 3 § ej omfattas av detta avtal eller avtalet den 5 mars
1973 om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande, mångfaldigats vid
skola och kan ersättning därför anses ha utgått enligt något av avtalen, skall
rättsinnehavaren, om han begär ersättning, få sådan av BONUS ur del belopp
staten har betalt i anledning av avtalen. Bestämmelserna i 19 § avtalet den 5
mars 1973 gäller fortfarande.

19 §

Ändring
i stadgarna för BONUS, sora har fastställts av Kungl. Maj:t den 29 mars 1974,
skall enligt 19 § underställas regeringen för prövning.

20 §

Staten
åtar sig att i samarbete med organisationerna i erforderlig utsträckning
informera berörda länsskolnärander, skolstyrelser, skolor och lärare om delta
avtal, samt om berörda delar av lagen om upphovsrätt och fotografilagen. Informationen
till lärarna och annan berörd personal i skolorna skall ske bl. a. genom att
särskild tid under höstterminen 1976 avsätts vid studiedag eller vid annat
lämpligt tUlfäUe för att bereda lärare och annan berörd skolpersonal tillfälle
att studera hithörande frågor.

Avtalstid
m. m.

21 §

Avtalet
gäller från och med den 1 juli 1976 till och med den 30 juni 1978. Om avtalet
ej uppsäges av part senast ett år före avtalstidens utgång, förlängs avtalet
raed fem år för varje gång.

Under
varje avtalsperiod orafatlar avtalet dels alla skolor som den 1 juli det första
avtalsåret i perioden står under skolöverstyrelsens tillsyn, dels alla skolor
sora under avtalsperioden ställs under tillsyn av skolöverstyrelsen.

För
giltig uppsägrung från organisationssidan fordras alt flertalet organisationer
är eniga därom. Uppsägning gäller i sådant fall för samtliga organisationer.

Uppsägning
från siatens sida sker hos BONUS.

22 §

Ora
väsentligt ändrade förhållanden inträder, skall på begäran av part
förhandlingar inledas om de justeringar av avtalet som de ändrade förhållandena
bör föranleda.

Vad
i detta avtal sägs skaU dock gälla även om upphovsrättslagen eller
fotografilagen ändras.

Vid
förhandlingar enligt första stycket får en begränsning av mångfaldigandet vid
skolorna inle åberopas som grund för en höjning av ersättningen per kopiesida.

För
giltig frarasläUning om förhandlingar från organisationernas sida

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 57

krävs all flertalet organisationer har begärt
förhandlingar. Fraraställning skall i sådanl fall anses gjord på saratliga
organisationers vägnar.

23 §

Detta avtal gäUer under förutsättning av regeringens
godkännande.

24 §

Parterna
har enats om vissa protokollsanieckningar. Dessa, sora bi-lägges della avtal
som bilaga B, är avsedda att tjäna som vägledning vid tillämpningen av avtalet.

Stockholm den 23 juni 1976.

För staten: Jöran Mueller

För

Bildleverantörernas Förening Rune Borgström

Fackförbundspressens samorganisation Åge Jensen

Föreningen Svenska Läromedelsproducenter Olof Storm

Föreningen Svenska Populärauktorer Henrik Stannow

Föreningen Svenska Tecknare Peter Wolde

Föreningen Svenska Tonsättare Henrik Stannow

FACTU Föreningen Svensk Fackpress Bengt Persson

Konstnärernas Riksorganisation (KRO) Dag Eson Malmberg

Läromedelsförfattarnas förening Ingvar Körberg

Pressfotografemas Klubb Per KagreU

Svenska Bokförläggareföreningen Jonas Modig

Svenska Fotografernas Förbund Johan Pohl

Svenska Journalistförbundet Lars Rabenius

Svenska Musikförläggareföreningen u. p. a. KettU Skarby

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 58

Svenska
Tidningsutgivareföreningen Karl-Henrik Ekberg

Sveriges
Författarförbund Jan Gehlin

Tidningarnas
Arbetsgivareförening Karl-Henrik Ekberg

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga
A

Redovisningssystem

opaginerad Kontrollera mot PDF

Redovisning
enligt 12 § avtalet om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande skall
ske enligt redovisningssystem som anges i det följande. Skolöverstyrelsen (SÖ)
har huvudansvaret för redovisningens genomförande.

UNDERSÖKNINGSPOPULATION
OCH URVALSSTORLEK

Registrering
av mångfaldigande skall ske vid ett urval av enheter inom berörda skolformer.
Urvalet verkställes av statistiska centralbyrån (SCB) i samråd med SÖ och BONUS
enligt följande principer.

Från
följande skolformer dras ett urval på totalt 5 % av samtliga skolenheter.
Fördelningen av urvalet på olika skolformer bestäms av SCB. Skolenhet utgör
imdersökningsenhet i samtliga skolformer, såvida inte undantag görs nedan.

Anm:

Grundskolor

Gymnasieskolor

Koramunal vuxenutbildning,
särskilda skolenheter

Rektorsområde
utgör undersökningsenhet

Mångfaldigande
för vuxenutbildning vid de grand- och gymnasieskolor som ingår i urvalet
registreras vid respektive skolenhet/rektorsområde

StalUg vuxenutbildning

Folkhögskolor

AMU-cenlra

Länsskolnämnder

LärarulbUdningsanstalter

Filialerna
medtages ej vid registrering av mångfaldigandet Registreringen skall avse
länsskol-nämndernas fortbildningsverksamhet

Nedanstående
skolor och skolforraer ingår i avtalsområdet men omfattas ej av
urvalsundersökningen.

Nomadskola

Specialskola

Särskola

Ungdomsvårdsskola

Sjuksköterskeskola

Sjöbefälsskola

Försvarets gymnasieskola

Trädgårdsskolan i Norrköping

Siatens skogsinstitut

Konstfackskolan

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 60

REGISTRERING
VID URVALSENHETERNA

Registrering
skall ske vid varje tillfälle då mångfaldigande sker i enlighet med detla
avtal varvid följande skall gälla

a) Papperskopior

Ett
exemplar av det kopierade materialet lämnas som underlag för
er-sätlningsberäkningama. TUl det kopierade materialet skall fogas en särskild
blankett med uppgifter om kopieringens art och omfattning.

b) DiabUder

Redovisning
av diabildernas art skall läranas på särskild blankett.

Vid
redovisningen skall läraren ange vilket material i förlagan som han anser vara
det väsentiigaste för del ändamål för vilket mångfaldigandet sker eller om materialet
innehåller noter. På blanketten skall han därför markera något av följande
alternativ, näraligen a) texten är det väsentligaste, b) bilden är det
väsentligaste (foto och annan bild skall särredovisas), c) text och bild är
lika väsentliga eller d) noter.

Blankellema
tillhandahålles av SCB och skall finnas tUlgängliga vid den utmstning som
används för mångfaldigande.

Klassificering
av materialet görs av SCB på följande kategorier:

1
Dagstidning

2
Tidskrift

3
Skönlitteratur

4
Facklitteratur i bokform

5
Tryckta läromedel utora
arbetshäften

6
Arbetshäften

7
Noter

8
Fotografi, som ej tas ur
dagstidning, tidskrift, bok eller nothäfte

9
Annan bild (än foto), sora ej
tas ur dagstidning, tidskrift, bok eller nothäfte

10
Skyddad allmän handling

11
Övrigt upphovsrättsligt skyddat
material

12
Allmän handling eller annat
verk till vilket upphovsrätt ej föreligger

13
Egenproducerad förlaga, som
avses i 1 § sista stycket 1 eller 2.

Material
sora ej går att klassificera fördelas vid slutredovisningen över kategorierna
113 i samma proportion som det klassificerade materialet.

UPPRÄKNING

Det
i urvalet erhållna resultatet skall uppräknas att representera alla skolformer
inom avtalsområdet under mätperioden. Uppräkningsfaktorn skall baseras på
antalet årselever i urvalsskolorna och antalet årselever inora hela
avtalsorarådet under sarama period. Som årselev räknas person sora deltagit i
undervisningen under 40 veckor. För skolformer med kortare kurser än elt år får
därför en omräkning av elevantal till helårselever ske enligt ovanstående
definition.

Uppräkning
till helt avtalsår skall ske genom att resultaten för mätperioden
multipliceras med 2.

RESULTATREDOVISNINCr

Resultaten
skall redovisas i tabellplan efter överenskommelse mellan SCB, SÖ och BONUS.
Resultatens tillföriitlighet skall anges.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 61

Bilaga
B

Protokollsanteckningar

TiU
3 §. Avtalet avser mångfaldigande av verk i fråga om vilket den person som äger
upplåta rätt till mångfaldigande (rättsinnehavaren) via organisation på
organisationssidan upplåtit rätt till mångfaldigande enligt avtalet. Det har
upplysts att organisationema genom särskilda beslut skaffat sig fullmakt att
upplåta rätt till mångfaldigande för sma medlemmar. Denna rätt skall gälla i
den mån medlem inte uttryckligen meddelat förbud mot kopiering. Det sagda
innebär bl. a. att avtalet inte omfattar verk vars rättsinnehavare ej är medlem
i organisation på organisationssidan och ej heller eljest givit någon av
organisationerna fullmakt alt upplåta rätt till mångfaldigande. Avtalet
omfattar ej heller verk i fråga om vilket rättsinnehavaren trots alt han är
medlem i någon av organisationerna förbjudit organisationen att upplåta rätt
till mångfaldigande. Begränsningarna av avtalets räckvidd motiveras av att
organisationema på organisalionssidan saknar laglig möjlighet att upplåta rätt
tiU mångfaldigande av andra verk.

Mot
bakgrund av vad som ovan anförts är parterna eniga om atl det är ett
oeftergivligt intresse för skolorna att organisationerna på organisationssidan
vidtar effektiva åtgärder för att om möjligt alla berörda rättsinnehavare
lämnar någon av organisationerna erforderliga fullmakter (15 §). Staten räknar
därför med att nästan alla rättsinnehavare koramer alt lämna fullmakter. Med
hänsyn härtUl bör det vara möjligl alt vid mångfaldigande inom skolorna
begränsa kontroUen till alt avse frågan huruvida förbud mot mångfaldigande
enligt detta avtal meddelats beträffande det verk som läraren i det enskUda
fallet vUl mångfaldiga. Skolorna kommer alltså att behöva uppgift på de verk i
fråga om vilka raedlera i organisation på organisalionssidan förbjudit
mångfaldigande (17§).

Partema
är ense om, att kontrollen inom skolorna kan begränsas på sätt nu angetts. Om
kontroUen begränsas på detta sätt kan det, enligt vad parterna gemensamt
konstaterat, ej undvikas alt mångfaldigande kommer att ske även av verk som ej
omfattas av avtalet. Detta mångfaldigande vid sidan av avtalet vilket
mångfaldigande med hänsyn till organisationernas åtagande enligt 15 § torde bli
av relativt begränsad omfattning avser staten att behandla såsom fråga vore
om mångfaldigande eidigt avtalet. Självfallet skaU lärarna respektera förbud
mot mångfaldigande som avgetts av rättsinnehavare oavsett om han tillhör
organisation på organisationssidan eller ej.

Lärarna
skall också iakttaga att organisationerna ej företräder rättsinnehavare tUl
verk som utgivits eUer, i fråga om fotografi, offentliggjorts endast i
utlandet.

Lärarna
skall vidare iakttaga att Svenska Tidningsutgivareföreningen förklarat att
föreningen f. n. icke företräder rättsinnehavare till signerad artikel i svensk
tidning som författats av utländsk medborgare.

Paragrafen
avser alla verk som utgivits, även verk till vilka läraren själv har
upphovsrätten. Eftersom avtalet omfattar endast verk som utgivits, kommer det material
som en lärare producerar direkt för sin un-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 62

dervisning
i allmänhet ej alt falla in under avtalet. Vissa beslämmelser härora finns dock
i 1 § sista stycket och 10 §.

Till
5 och 6 §§. Lärare som i sin undervisning använder exemplar av litterärt eller
konstnärligt verk eller fotografi som framställts enligt detta avtal skall
anses ha fullgjort sin skyldighet enligt 3 § första stycket upphovsrältslagen
resp. 2 § första stycket fotografilagen ora han därvid på kopian anger upphovsraannens
resp. fotografens naran eller muntiigen näraner detta. Om läraren inte känner
till namnet, behöver han inle eflerforska det.

TiU
5 §. Paragrafen gäller endast i fråga om upplaga som omfattar högst tre
exemplar. Omfattar upplagan mer än tre exemplar, gäller paragrafen däremot
inle, inte ens i vad avser de första tre exemplaren. För hela den upplaga som
omfattar rainst fyra exemplar gäller i stället 6 § och följande.

För
framställning av upplagor om högst tre exemplar gäller inga andra villkor än som
anges i 5 §. Någon begränsning till ett visst anlal sidor som högst får
mångfaldigas ur varje verk gäller alltså ej. Ej heller behöver hänsyn tas till
tillgången på läromedel vid skola på sätt sora i 6 § stadgas för upplagor om
mer än tre exemplar.

TiU
6 §. Paragrafen gäller för allt mångfaldigande som avser upplagor om mer än
tre exemplar. I fråga om sådana upplagor avser paragrafen hela upplagan,
alltså även de tre första exemplaren. Paragrafen innehåller följande fyra
begränsningar i lärares rätt att mångfaldiga. Enligt den första får lärare
inte mångfaldiga eller låta mångfaldiga annat än för sin egen undervisning. Med
låta mångfaldiga åsyftas att lärare uppdrager åt annan, exempelvis vaktmästare,
elev eller lärare att verkställa själva mångfaldigandet. I övrigt får lärare
däremot inte raångfal-diga för att tillgodose annan lärares behov. Som en andra
begränsning gäller att upplagan endast får vara så stor som behövs för lärarens
undervisning. Behovet skaU för det tredje vara aktuellt. Läraren skall nämligen
behöva upplagan under det kalenderhalvår under vilkel raångfaldigandet sker.
För det fjärde fordras att behovet föreligger trots att det vid
skolanläggningen finns en normal tillgång på läroraedel. Vid bedöraning av
frågan huruvida en viss lärare behöver mångfaldiga till komplettering av en
normal tillgång på läromedel skall hänsyn naturligtvis tas till läromedel i det
aktueUa ämnet och årskursen.

Det
kan i vissa fall vara svårt att avgöra huruvida kravel på norraal tillgång på
läromedel är uppfyllt. Avgörande får bli pedagogiska hänsyn. Även tillgången på
läroraedel i allmänna handeln har stor betydelse. Följande exempel kan tjäna
som vägledning. Finns för ett visst ämne i en viss årskurs flera godtagbara
läroböcker, är kravet på normal tillgång på läromedel i detta ämne och i denna
årskurs alltid uppfyllt så snarl varje elev disponerar elt exemplar av en av de
nämnda läroböckerna. Det sagda innebär inte att eleverna behöver disponera över
läromedel som täcker hela lärokursen.

En
lärobok kan vara godtagbar även ora den inte täcker hela lärokursen.

Med
forrauleringen "till korapletlering av vad som kan anses vara en normal
tillgång på läroraedel vid skolanläggningen" har avsetts att raar-kera alt
lärarna inte genora mångfaldigande får framställa sådana läromedel som avses
med begreppet "normal tillgång på läroraedel vid skolanläggningen".
De får inte heller genom mångfaldigande av delar ur två eller flera verk
framställa läromedel som avses med begreppet "norraal

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 63

' '"7. r

tUlgång
på läroraedel vid skolanläggningen" eller läroraedel sora ersätter
läromedel sora avses med nämnda begrepp. Det sagda innebär en viss begränsning
av rätten att mångfaldiga ur läroböcker av skilda slag. Mångfaldigande ur andra
böcker, ur tidningar och tidskrifter torde däreraot så gott sora aldrig
begränsas av den aktueUa föreskriften, då allt mångfaldigande ur sådana verk
regelmässigt sker "till komplettering av vad som kan anses vara en normal
tillgång på läromedel vid skolanläggningen".

Den
närmare innebörden av 6 § preciseras i 7 och 8 §§ genom angivande av regler
för vissa vanliga typfall.

TiU
8 §. Enligt paragrafen skaU rätten att mångfaldiga normalt begränsas i vissa
hänseenden. Begränsningen gäller endast skrifter som finns tillgängliga hos
utgivaren eller, i fråga om läromedel, hos den distributör från vilken skolan
normalt förvärvar läromedel som är avsedda för den utbildningslinje som
berörs. Kravet på tillgänglighet är uppfyllt endast om utgivaren eller
distributören vid förfrågan förklarar sig omgående kunna leverera önskat antal
exemplar av skriften.

Begränsningarna
i rätten att mångfaldiga avser för det första att lärare normalt inte får
mångfaldiga skrift som kostar högst sex kronor. Det pris som är avgörande är
det som skolan faktiskt betalar. Parterna har förutsatt alt lärare i det faU
då priset ej är utsatt på skrift inte behöver eflerforska priset; förbudet
skall i sådant fall gälla endast om läraren har anledning att antaga att priset
uppgår till högst sex kronor.

Som
redan angetts gäller förbudet mot mångfaldigande av skrift för vilken skolan
måste betala högst sex kronor endast i normalfallet. Undantag från förbudet
har förutsatts gälla i första hand för skrift som tillhandahålles gratis
exempelvis reklambroschyrer och informationsraa-lerial från organisationer och
politiska partier.

Paragrafen
innehåller för det andra en regel som begränsar rätten att mångfaldiga till att
för samma elever normalt avse för arbetshäften högst en tredjedel, dock
norraalt ej över 10 sidor. För andra skrifter avser begränsningen normalt
högst hälften och 20 sidor. Genom att inskjuta ordet normalt har partema
markerat att mångfaldigandet i vissa fall kan få avse mer än hälften eller en
tredjedel av en skrift resp. mer än 20 eller 10 sidor. Detta fömtsätts få ske i
den mån det behövs för att mångfaldigande skall bli meningsfullt. Om
exempelvis behov föreligger av att mångfaldiga ett visst avsnitt (kapitel eller
liknande) ur en bok och detta omfattar någon eUer några få sidor mer än hälften
resp. 20 sidor får raångfaldigandet avse hela avsnittet.

TiU
10 §. Den citaträtt som avses i 14 § upphovsrättslagen begränsas inle av
bestämraelserna i detta avtal. I 10 § finns vissa regler om ersättning för
återgivande av främraande verk som har tagits in i egenproducerad förlaga.
Dessa ersättningsregler gäller oavsett om återgivandet kan anses utgöra citat
eller ej. Avsikten med reglerna i 10 § är att införa i praktiken lätt
tiUärapbara regler ora ersättning och inte att definiera innebörden i begreppet
citat.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 64

[7]
D 14. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. 1 statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 333 000
kr. Fram anslaget bekostas Våromedel, utrustning och inventarier ra. m. vid
specialskolan samt framställning av läroraedel till synskadade
individualintegrerade elever i bl. a. grundskolan och gymnasieskolan.
Sistnämnda verksamhet handhas av rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel åt
synskadade (RPH-SYN) och är förlagd tUl Tomlebodaskolan. För tryckning och
bindning av punktskriftsböcker har RPH-SYN anlitat LAN-Produkter, vars huvudman
är länsarbetsnämnden i Västmanlands län.

Enligt
riksdagsbeslut år 1969 (prop. 1969: 1 bil. 13, SU 1969: 58, rskr 1969: 189)
skaU för de tjänster sora utförs av kontorsarbetscentra-lerna ersättning las ul
efter raarknadsmässiga grunder. Länsarbetsnämnden har dock efter förhandlingar
med RPH-SYN medgett subventionering av kostnadema med ca 120 000 kr. per år.
Nämnden har emellertid i skrivelse den 30 mars 1976 meddelat RPH-SYN att subventionering
inte kommer att ske fr. o. ra. den 1 juli 1976.

Skolöverstyrelsen
har i skrivelse den 31 maj 1976 hemställt att, för att täcka de merkostnader
som härigenom uppkommer, ytterligare 120 000 kr. anvisas på specialskolans
utrustningsanslag för innevarande budgetår.

Föredraganden

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 120 000
kr.

E.
Högre utbUdning och forskning

[8]
E 63. Framtidsstudier. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna
anslagsrubrik anvisats 4 000 000 kr. Från anslaget bestrids vissa kostnader
för dels sekretariatets för framtidsstudier verksamhet, dels
samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning.

Regeringen
beslöt den 13 maj 1976 att för en då ännu ej upprättad svensk
medlemsorganisation ansöka ora raedlemskap i Internationella institutet för
liUämpad systemanalys (International Institute for Applied Systems Analyses,
HASA). Institutet bildades 1972 av 12 länder, däribland såväl östeuropeiska
stater som OECD-raedlemmar och har till uppgift att vara ett forum för
samarbete mellan forskare och institutioner i öst och väst. Vid institutet
arbetar man med forskningsprojekt som rör globala och universiella frågor, t.
ex. energisystemstudier och livsmedelsproduktion. Metoderna är utpräglat
mångvelenskapliga.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 65

Institutets
styrelse beviljade i raaj i år regeringens ansökan, i vilken förbehåll för
möjligheterna att klara de ekonomiska förpliktelserna var intaget, med verkan
från den 1 juli i år. Medlemsavgiften för andra halvåret 1976 är för den
svenska medlemsorganisationen 90 000 US dollar jämte en inträdesavgift av samma
sloriek. Avgiften för 1977 är ännu inte fastställd men kan beräknas lill ca 216
000 dollar. Någon expansion av verksamheten är inte planerad för de närmaste
åren bortsett från vad som följer av en eventuell ökning av antalet medlemmar.

Hittills
har de svenska kontaktema med institutet varit av provisorisk karaktär men
regeringen har denna dag bemyndigat mig att tillkalla en koraraitté för HASA
intill utgången av innevarande budgetår. Jag räknar raed att medlemskapet fr.
o. m. nästa budgetår skall kunna utövas av en särskild kommitté under
forskningsrådsnäranden som då påbörjat sin verksamhet. De svenska kostnaderna
för medlemskapet i HASA bör sedermera anvisas över nämndens anslag.

1
kommittén koramer att ingå företrädare för såväl myndigheter ra. fl. med ansvar
för sektoriell forskning och utveckling sora forskningen vid universitet och
högskolor.

Jag
beräknar anslagsbehovet för medlemskapet innevarande budgetår till 1 628 000
kr., varvid jag tagit hänsyn till kostnaderna för nationalkommitténs egen
verksamhet.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Framtidsstudier på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa etl reservationsanslag av 1 628 000 kr.

[9]
E 67 a. Bidrag tiU EISCAT Scientific Association. Något anslag för detta
ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår.

Chefen
för utbUdningsdepartementet anmälde i budgetproposition 1976 (prop. 1975/76:
100 bil. 10 s. 421) EISCAT-projektet. Projektet i vilket ingår anläggningar i
Sverige, Norge och Finland, genomförs genora EISCAT Scientific Association som
är en stiftelse med säte i Kiruna. Stiftelsen har forskningsråd (motsv) i sex
länder som blidare och huvudmän, vilka också finansierar projektet. I projektet
ingår investeringar i vetenskaplig utrustning i storleksordningen 75 railj.
kr. exklusive tull och mervärdeskatt. Därav kan utrustning för ca 11 railj. kr.
förväntas bli placerad i Sverige. All denna utrustning koramer att importeras.

Den
valda associationsformen innebär att stiftelsen skatterättsligt är jämställd
raed övriga juridiska personer i landet, vilket innebär att stiftelsen har att
betala arbetsgivaravgift ra. m. för sina anställda i Sverige, mervärdeskatt på
inköp ra. ra.

5
Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 25

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 66

Enligt
gällande bestäraraelser kan befrielse från tull redan nu åtnjutas för den
övervägande delen av den vetenskapliga utrustning som kan koraraa atl
importeras av stiftelsen. I förberedelsearbetet för projektet utgick man från
att stiftelsen skulle bli befriad från eventuell tullavgift och från
mervärdeskatt på vetenskaplig utrustning. Norska staten har beslutat om frihet
från skyldighet att betala tull och mervärdeskatt för till Norge importerad
utrustning. Jag anser att ElSCAT-stiftelsen bör åtnjuta raotsvarande förmåner i
Sverige. Efter samråd med statsrådet Mundebo finner jag att detta med hänsyn
till svensk skattelagsstiftning lämpligast tillgodoses genom att stiftelsen i
efterhand kompenseras för erlagd tull och mervärdeskatt på importerad
vetenskaplig utrustning från elt särskUt anslag.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt
till Bidrag till EISCAT Scientific Association på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 000
kr.

F.
Lärarutbildning

[10]
F 1. Lärarhögskolorna: Avlöningar tUl lärarpersonal m. m. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under ifrågavarande anslag anvisats ett
förslagsanslag av 180 596 000 kr. (prop. 1975/76:89, UbU 1975/76: 26, rskr
1975/76: 268).

I
awaktan på att utredningen ora sjöpersonalens utbUdning (UTSJÖ) skulle avsluta
sitt arbete hemställde skolöverstyrelsen (SÖ) i sin anslags-fraraställning för
innevarande budgetår om medel för anordnande av en provisorisk navigationslärarutbUdning.
Framställningen föranledde inget förslag i propositionen (1975/76: 89) om
lärarutbildningens dimensionering och lokalisering ra. m.

I
skrivelse den 4 raaj 1976 har SÖ anmält alt UTSJÖ nu avlämnat sin utredning
samt att SÖ, i awaktan på remissbehandling av utredningens förslag, inte
kommer att kunna ta upp frågan om reguljär navigationslärarutbUdning i samband
raed anslagsfraraställning för budgetåret 1977/78. SÖ har vidare redovisat
lärarsituationen vid sjöbefälsskolorna samt framhållit att behovet av lärare i
nautiska ämnen är så stort att sådan utbildning bör komraa till stånd utan
dröjsraål.

Den
provisoriska utbildningen föreslås orafatta fyra terminer, varav en
ämnesteoretisk del ora tre terminer och en avslutande praklisk-peda-gogisk del
om en termin. Antalet dekagare föreslås till tolv, däri inräknat några lärare
för marinens behov. Kostnaderna för utbildningen beräknas för vårterminen 1977
under förevarande anslag uppgå lill 83 000 kr.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1916/17: 25 67

Föredraganden

Vid
1975/76 års riksmöte beslöt riksdagen (prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 276, UbU
1975/76: 22, rskr 1975/76: 251) om en utökning av antalet kurser i
tankfartygsoperativ vidareutbUdning för innevarande budgetår. Utökningen
betingades av förslag om lagstiftning i syfte att förstärka behörigheten hos
befattningshavare på fartyg som befordrar farligt gods. Förslagen avsåg främst
oljetankfartyg och kemikaliefartyg.

Regeringen
utfärdade tidigare denna dag förordning om ändring i kungörelsen (1965: 908)
med tiUämpningsföreskrifter tiU lagen den 19 november 1965 (nr 719) om
säkerheten på fartyg. Enligt förordningen skall sådan behörig befattningshavare
finnas även på torrlastfartyg i vissa fall.

För genomförandet av de
tankfartygsoperativa kurserna krävs medverkan av lärare vid sjöbefälsskoloma,
vilket medför att behovet av lärare där ytterligare ökar. Jag förordar därför
att en provisorisk utbildning av lärare i nautiska ämnen kommer till stånd
redan vårterminen 1977 för tolv deUagare och beräknar medel i enlighet med SÖ:s
förslag. Intill utgången av budgetåret 1976/77 ankommer det på regeringen att
fastställa timplaner för läraratbildning. Jag avser att senare föreslå regeringen
att uppdra åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att inkomma med förslag
tUl timplan och eventuella övriga bestämmelser. Det ankommer vidare på UHÄ att
efter samråd med SÖ och chefen för raarinen faststäUa studieplanerna för tiden
fram till den 30 juni 1977.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. på tilläggsbudget I
till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 83 000
kr.

[11]
F 2. Lärarhögskolorna: Driftkostnader. För budgetåret 1976/77 har under
förevarande anslag anvisals 41 209 000 kr. Mot bakgrund av vad jag förordat
under anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal ra. ra.
beräknar jag elt ökat raedelsbehov av 10 000 kr. för utbildning av lärare i
nautiska ämnen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Lärarhögskolorna: Driftkostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.

[12]
F 11. Statens institut för högre utbUdning av sjuksköterskor. Enligt prop.
1975/76: 89 (UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268) om lärarutbUdningens
dimensionering och lokalisering m. m. har under anslaget

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 68

F
11 Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor beräknats medel för
bl. a. 13 lärarkurser om tre terminer.

Genom
beslut den 10 juni 1976 uppdrog regeringen åt skolöverstyrelsen (SÖ) att i
samråd med statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS) och
Örebro läns landstingskommun överväga förutsättningarna för att anordna en
extra lärarkurs ora tre terminer vid institutet med förläggning till Örebro och
med början vårterminen 1977.

SÖ
har med skrivelse den 14 september 1976 redovisat uppdraget och därvid bl. a.
föreslagit att nyssnämnda utbildning anordnas i Örebro med start vårterminen
1977. Av handlingarna i ärendet framgår att Örebro läns landstingskommun avser
att bestrida de extra kostnader som kan uppstå i samband med kursens
förläggning till Örebro. Styrelsen för SIHUS har avgivit yttrande i ärendel.

Föredraganden

Jag
beräknar under detta anslag 182 000 kr. för anordnande av en extra lärarkurs om
tre terminer med start vårterminen 1977 i Örebro. Regeringen bör inhämta
riksdagens bemyndigande att meddela beslut i frågan sedan överläggningar med
Örebro läns landstingskomraun angående lanstingskoramunens åtaganden har
slutförts. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

bemyndiga
regeringen att besluta om anordnandet av en exlra lärarkurs vid statens
institut för högre utbildning av sjuksköterskor med förläggning till Örebro.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[13]
15. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av
140 milj. kr. (prop. 1975/76: 117, UbU 1975/76: 24, rskr 1975/76: 252). Under
anslaget är uppförda två investeringsplaner, nämligen en plan för utbildning
och forskning och en plan för kulturändamål m. m. Behållningen vid budgetårets
början uppgick tUl 68,4 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsbudget
beräknas f. n. inte bU erforderlig. Däremot bör följande objekt redovisas i
detla sammanhang. Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 aprU
1976.

Stockholm

Försörjningsåtgärder
inom karolinska institutets område. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter
får 690 000 kr. resp. 700 000 kr. tas i anspråk.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 69

1
gällande investeringsplan för ulbildning och forskning är för övriga ålgärder
uppförd en kostnadsram av 6,5 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1975.
Byggnadsstyrelsen har slutredovisat objekt tiU en sammanlagd kostnad av 4,6
milj. kr. Rambeloppet för tidigare beslutade men ej slutredovisade delobjekt
uppgår sålunda till 1,9 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen
har redovisat byggnadsprogram och systerahandlingar som avser försörjningsåtgärder
i anslutning till den planerade nybyggnaden för restaurang inora orarådet sora
jag komraer att redogöra för närmare i det följande. Kostnaderna för åtgärderna
har beräknats till 2,1 milj. kr. Byggnadsstyrelsen föreslår alt en kostnadsrara
av (1,9-j-2,1 =) 4 railj. kr. för övriga ålgärder förs upp i
investeringsplanen.

Nybyggnad
för vårdskola inom karolinska institutets område. I beslut den 30 juni 1971
godkände Kungl. Maj:t en överenskommelse mellan staten och Stockholms läns
landstingskommun om upplåtelse av mark m. ra. för en vårdskola i anslutning tUl
karolinska sjukhuset eller karolinska institutet. Enligt överenskomraelsen
förbinder sig staten att svara för finansiering och uppförande av den planerade
skolan. Samtidigt förutsätts att landstingskommunen, som enligt gällande
bestämmelser skulle vara berättigad till investeringsbidrag för skollokalerna
om dessa hade utförts av landstingskomraunen, skall ersätta staten för de
kapitalkostnader for byggnaden för vilka investeringsbidrag inte skulle ha
utgått.

I
beslut den 28 juni 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att bl. a.
projektera nybyggnad för vårdskola m. m. inom karolinska institutets område.
Byggnadsstyrelsen har nu redovisat systerahandlingar för nybyggnaden för vårdskola
och beräknar kostnaderna, inkl. försörjningsåtgärder, till 24,4 railj. kr.
Lokalsituationen för vårdutbildningen gör det angeläget med en snar byggstart.
Byggnadsstyrelsen räknar med att kunna påbörja byggnadsarbetena i februari
1977. Inflyttning beräknas då kunna ske tiU höstterminen 1978.

Nybyggnad
för restaurang m. m. inom karolinska institutets område. Byggnadsstyrelsen har
redovisat systemhandlingar för nybyggnad för restaurang och skrivsal inom
karolinska institutets område. Byggnaden är avsedd för såväl karolinska
institutet som den blivande vårdskolans behov och planeras orafatta en rumsarea
av drygt 2 000 ra. Restauranglokalerna beräknas rymma 500 platser. Byggstarten
planeras till februari 1977 och byggnadskoslnaden har beräknats tiU 11 650 000
kr. Statens förhandlingsnärand har fått i uppdrag att föra förhandlingar med
Stockholm läns landstingskommun om ersättning för den service sora kommer att
tillhandahållas vårdskolan inom området, bl. a. genom den nu redovisade
anläggningen.

Om-
och tillbyggnad av lokaler för musikhögskolan m. m. I investeringsplanen för
utbildning och forskning är uppförd en kostnadsram av 7 milj. kr. för förvärv
av lokaler för högre musikutbildning m. m. (prop.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 70

1975:
33 s. 4). Beloppet utgör köpeskUUng för f. d. statens normalskola. Regeringen
föreskrev i beslut den 27 februari 1975 bl. a. att den fortsatta planeringen
av lokaler för högre musikutbildning i Stockholm borde ske inora en ylram av 5
900 m-, exkl. kapprum ra. ra., och avse lokaler för 425 närvarande elever, samt
att i norraalskolan skulle anordnas lokaler även för den rnusikvetenskapliga
institutionen vid universitetet i Stockholm och för gymnastik- och
idrottshögskolan i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen har nu
redovisat byggnadsprogram för om- och tillbyggnad av normalskolans lokaler för
musikhögskolan och den rau-sikvetenskapliga institutionen vid universitetet i
Stockholra. Förslaget orafatlar även ombyggnad av den närbelägna s. k.
musikhögskolebyggnaden. Styrelsen, som uppskattar kostnaderna för
byggnadsåtgärderna till 17,9 milj. kr., har hemställt om uppdrag att utföra en
första etapp av ombyggnaden av f. d. statens normalskola inom en kostnadsrara
av 4 milj. kr.

Etappen I av ombyggnaden
av normalskolan omfattar lokaler för den musikvetenskapliga institutionen,
lokaler gemensararaa för den musikvetenskapliga institutionen och
musikhögskolan samt vissa lokaler för musikhögskolan. Enligt byggnadsstyrelsen
bör denna etapp utföras redan innevarande budgelår för alt den musikvetenskapliga
institutionen skall kunna flyttas från sina nuvarande lokaler i kv. Vega vid
den tidpunkt då dessa behöver tas i anspråk för universitets- och högskoleämbetet.

Luleå

Försörjningsåtgärder.
För översiktlig planläggning får 400 000 kr. tas i anspråk. För
anslutningsavgifter och övriga åtgärder t. o. ra. etapp IX av
nybyggnaderna för högskolan i Luleå finns i investeringsplanen för utbildning
och forskning en kostnadsrara av 14 850 000 kr. i prisläget den 1 april 1975,
vUkel motsvaras av 15 750 000 kr. i prisläget den 1 april 1976.

I
det följande kommer jag atl redogöra för en nybyggnad för bibliotek,
administration m.m. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för
försörjningsåtgärder inkl. anslutningsavgifter för delta objekt tUl 1,7 milj.
kr., varav 1 450 000 kr. avser etapp X.

Nybyggnad för högskolan.
Redogörelse för etapperna I IX
av detta byggnadsobjekt lämnades
senast i prop. 1975: 33 (s. 7). I investeringsplanen för utbildning och
forskning är för dessa etapper uppförd en kostnadsram av 114,5 milj. kr. i
prisläget den 1 april 1975, vilket motsvaras av 120 milj. kr. i prisläget den 1
april 1976 (prop. 1975/76: 117 s. 14).

Byggnadsstyrelsen
har redovisat systemhandlingar för en nybyggnad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:25 , 71

för
bibliotek, administration m. ra. vid högskolan i Luleå. I projektet ingår även
en restaurang som skall vara gemensara för högskolan och Sveriges geologiska
undersökning. Regeringen har den 21 oktober 1976 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att fortsätta projekteringen t. o. m. bygghandlingar. Den första etappen,
etapp X, orafatlar lokaler för bibliotek och restaurang. Den
andra etappen av nybyggnaden, etapp XI, orafatlar hörsal, lokaler
för administration samt studentkårlokaler. Projekteringen skall följa en
tidsplan som medger byggstart för etapp X senast i
februari 1977. Kostnaderna för denna etapp har byggnadsstyrelsen beräknat till
11 milj. kr. Projekteringen av etapp XI bör enligt nämnda beslut
den 21 oktober 1976 bedrivas med sikte på att byggstart skall kunna ske inom
fyra månader från det att regeringen har fatlat beslut om att arbetena skall
utföras. Kostnaderna för etappen XI har beräknats till 5 750
000 kr.

Föredraganden

Jag
avser att senare denna dag föreslå regeringen att uppdra åt byggnadsstyrelsen
att fortsätta projekteringen av nybyggnad för vårdskola inom karolinska
institutets område t. o. m. bygghandlingar. Byggnadsarbetena beräknas kunna
påbörjas i februari 1977. Prövningen av de redovisade systemhandlingarna för
nybyggnad för restaurang m. m. inom samma område pågår f. n. Eftersom det är
angeläget att de båda anläggningarna står färdiga i sådan tid att vårdskolan
kan ta lokalerna i bruk till höstterminen 1978 har jag i mitt förslag till
investeringsplan fört upp preliminärt beräknade kostnadsraraar för restaurangbyggnaden
och tillhörande försörjningsåtgärder i enlighet raed byggnadsstyrelsens
förslag. Jag avser alt återkomma med slutUgt förslag till kostnadsramar för
sistnämnda arbeten i annat sararaanhang.

Som
jag har redovisat i det föregående omfattar den första etappen av ombyggnad av
lokaler för musikhögskolan m. m. i Stockholm bl. a. lokaler för den
musikvetenskapliga institutionen vid universitetet i Stockholm. Institutionens
nuvarande lokaler skall enligt regeringens beslut den 1 april 1976 tas i
anspråk för universitets- och högskoleämbetet, vilket bör ske så snabbt som
möjligt, bl. a. med hänsyn tiU behovet av alt evakuera ämbetets nuvarande
lokaler i Södra Klara. Regermgen har mot denna bakgrund den 21 oktober 1976
uppdragit åt byggnadsstyrelsen att påbörja ombyggnadsarbetena med anUtande
förskottsvis av medel inom den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen
Diverse objekt. Jag vill härvid erinra om vad sora har anförls ora utnyttjandet
av denna ram i prop. 1975/76: 117 (s. 15) och prop. 1975/76: 100 (bil. 9 s. 147
och 148).

Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregående bör i gällande
investeringsplan föras upp följande kostnadsramar i 1 000-tal kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt

Kostnadsram
75-04-01 76-04-01

Medelsförbrukning Bygg- Färdig-

------------------ start stäl-

Faktisk
Beräk- år- lande

t.o.m.
nad för mån. år-

76-06-30 1976/77 mån.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utbildning
och forskning

Stockholm

Nybyggnad för

vårdskola inom

karolinska insti

tutets område

Nybyggnad för

restaurang m.m.

inom karolinska

institutels område

Försörjnings

inom karolinska

institutets område:

Övriga ålgärder 6 500

Ombyggnad av lokaler för musikhögskolan m.m., etapp 1

24 400

11650

4 000

4 000

6 000 77-02 78-03

3 000 77-02 78-03

1 500 1000 successivt

3 000 76-11 77-05

s. 2 Kontrollera mot PDF

17 150

Luleå

Försörjningsåtgärder: Anslutnings avgifter

Övriga
åtgärder Nybyggnad för högskolan

i 14 850 I

114 500 131000

3 666

2 000 successivt

6109 J 92
117 23 000 72-08 78-02

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jag förordar att de kostnader som hänger samman med de nu
redovisade objekten får bestridas av tillgängliga medel under förevarande
anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att besluta ora vissa byggnadsarbeten inom UtbUdningsdepartementets
verksamhetsoraråde inom de kostnadsramar sora jag har förordat i det
föregående,

2.
godkänna vad
jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa
byggnadsarbeten inora utbild-ningsdeparteraentets verksamhetsområde.

IV. STATENS UTLANINGSFONDER

[14] 5. Studiemedelsfonden. I statsbudgeten för budgetåret
1976/77 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag för
1976/77 av 455 railj. kr. Fondmedlen disponeras till återbetalningspliktiga
studiemedel enligt 3 och 4 kap. studiestödslagen (1973: 349).

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 73

Medel
till återbelalnlngspliktiga studiemedel enligt 3 och 4 kap. sludiestödslagen
utbetalas tUI postverket och de penninginrällningar, med vilka särskild
överenskoraraelse om utbetalning av studiemedel slutils, raed belopp
motsvarande de medel som av postverket och ifrågavarande penninginrättningar
utbetalas i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

I
sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 har cenirala studieslödsnämnden
(CSN) beräknat medelsåtgången 1976/77 till 1032 milj. kr. och disponibla medel
till 865 milj. kr. Det beräknade underskottet uppgår till 167 mUj. kr. För att
täcka medelsbehoven för budgetåret 1976/77 och få en reservation inför
budgetåret 1977/78 behöver studiemedelsfonden tillföras ett tilläggsanslag på
250 milj. kr.

Orsaken till det beräknade
underskottet är ej förutsedda förändringar i studerandetUlströmningen och slora
basbeloppsförändringar. Enligt CSN behöver fonden tillföras medel utöver
underskottet för atl inte ett nytt underskott skall uppstå under första hälften
av budgetåret 1977/78 beroende på periodiceringen i inflödet av avgifter.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att
till Studiemedelsfonden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[15]
a Teckning av aktier i ett norskt aktiebolag för förvaltning av Svenskhemmet
Voksenåsen. Något anslag för detta ändamål fmns inte upplaget i statsbudgeten
för budgetåret 1976/77.

Svenskhemmet
Voksenåsen i Oslo tillkora sora en nationalgåva från Norge lill Sverige och var
ett tack för Sveriges hjälp till Norge under andra världskriget. Gåvan fick
formen av en anläggning som var avsedd alt tjäna förståelsen och samarbetet
mellan ländema. Anläggningen stod klar hösten 1960.

Förslag
om verksamheten vid Voksenåsen och formerna för dess förvaltning lades fram
för riksdagen år 1960 (prop. 1960: 88). Enligt förslagen i propositionen, som
antogs av riksdagen (SU 1960: 78, rskr 1960: 205), skulle Voksenåsen främja
svensk-norsk förståelse genom att ta emot såväl enskilda svenskar som kurser,
raöten och konferenser. Verksamheten avsågs bli självbärande. Anläggningen
skulle, sora svensk statsegendom, invärderas på byggnadsstyrelsens delfond av
statens allmänna fastighetsfond, varigenom underhållskostnaderna skulle belasta
fastighetsfonden. Den lokalhyra sora enligt bestämmelser för fonden debiterats
Voksenåsen har anvisats över statsbudgeten.

I
enlighet med förslagen har verksamheten vid Voksenåsen drivits av

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 74

Svensk-norska
samarbetsfonden genom en av fonden tillsatt särskild direktion. I direktionen
har också ingått norska ledamöter, utsedda efter förslag av Fondet for norsk-svensk
samarbeid.

I
samband med att verksamheten inleddes anvisades ett lån till Svensknorska
saraarbetsfonden under fonden för låneunderstöd om 55 000 kr. Alltsedan
tUlkomsten har också årligen anvisats särskilda stipendiemedel sora fördelats
av samarbetsfonden för vistelse på Voksenåsen.

Ar
1964 föreslog Svensk-norska samarbetsfonden att Voksenåsen skulle byggas ut.
Som skäl anfördes att det var brist på samUngsutrym-men för kurser och
konferenser och atl kapacilelen över huvud taget var för låg.

En
utbyggnad har genomförts under åren 19741975. Efter utbyggnaden har
anläggnmgen 60 gästrum jämte tillfredsställande konferens-utrymmen m. m.

Under
1960-talet gick verksamheten vid Voksenåsen med vmst. Överskottet användes i
sin helhet till dels förbättringar av anläggningen, dels verksamhet i
anslutning tiU Voksenåsen. Fr. o. m. räkenskapsåret 1970/ 71 har underskott
förelegat. Per den 31 januari 1976 utgjorde det balanserade underskottet ca
750 000 norska kr. Svenska staten beviljade år 1972 ett räntefritt lån ora 90
000 svenska kr. Ar 1975 beviljades ytterligare lån om sammanlagt 360 000 kr.

Voksenåsenkommittén

Mot
bakgrund av dels verksamhetens ekonomiska utveckling och en framställning från
Svensk-norska samarbetsfonden den 10 oktober 1974, dels de ökade krav på
förvaltnmgen som den utbyggda anläggningen kunde väntas ställa beslöt
regeringen den 23 oktober 1975 att tillkalla särskilda sakkunniga för alt se
över formerna för förvallning av Voksenåsen. De sakkunniga
(Voksenåsenkommittén, U 1975: 18) skulle, mot bakgrund av en inora
utbUdningsdepartementet utarbetad promeraoria, utarbeta förslag rörande dels
den framtida förvaltningen, dels de övergångsåtgärder som kunde bli nödvändiga.

Med
skrivelse den 26 januari 1976 har Voksenåsenkommittén redovisat vissa
principiella bedömningar och övergångsåtgärder i avvaktan på ett slutligt
förslag. Konmiittén förordar, i anslutning till resonemang i den nämnda
promemorian, att förvaltningsformerna för Voksenåsen ändras. Enligt komraittén
bör man välja en förvaltningsform där verksamheten förvaltas av en särskild
juridisk person med staten som huvudman. Kommittén avsåg att senare
ålerkoraraa med fullständigt förslag.

Som
åtgärder för att underlätta en övergång till nya permanenta för-

»
Departementsrådet Håkan Berg (ordförande), departementssekreteraren Birgitta
BöhUn, direktören Ivar Hasselknippe (fr.o.m. den 2 februari 1976) och
departementssekreteraren Björn Thomasson.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 75

valtningsformer
redovisade komraittén vidare två avtal, raed förbehåll för regeringens
godkännande slutna av kommittén raed dels Svensknorska saraarbetsfonden, dels
Sveriges Allraänna Restaurang AB (SARA). Avtalen innebär att koraraittén fr. o.
ra. den 1 februari 1976 under samarbetsfonden har fungerat som direktion för Voksenåsen
och att den löpande driften har skötts av SARA på uppdragsbasis. Avtalen har
godkänts av regeringen.

1 skrivelse den 18 oktober
1976 har Voksenåsenkommittén fraralagt förslag om Voksenåsens framtida
förvaltning. Kommittén förutsätter att den skall kvarstå som interimistisk
direktion intill dess en permanent förvaltningsorganisation börjar arbeta,
enligt kommitténs förslag fr. o. m. den 1 januari 1977.

Förslag
till framtida förvaltningsform m. m.

Kommitténs
utgångspunkter för förslagen till ny förvaltningsform är

alt
de mål för verksamheten som fastställdes genom statsraaktemas beslut år 1960
skall vara oförändrade,

alt
staten har det yttersta ekonoraiska ansvaret för verksamheten och bör ha ett
däreraot svarande inflytande.

att
de rättsliga förhållandena skall ordnas på tillfredsställande sätt,

att
fastigheten även fortsättningsvis skall förvallas av byggnadsstyrelsen och
vara invärderad på siatens allmänna faslighelsfond.

Kommitténs
bedömning är att del ideella målet uppfyllts på tUlfredsställande sätt.

Vad gäller organisalorisk
uppbyggnad m. ra. har koramittén funnit det mest ändamålsenligt att
verksamheten drivs av en norsk juridisk person. Två alternaliv har övervägts,
nämligen stiftelseform och aktiebolagsform. Kommiltén har valt aktiebolagsform.
Därigenom skulle staten tillförsäkras inflytande över verksamheten och
förvaltningen skulle drivas enligt ett känt regelsystem. Den rättsliga
regleringen av aktiebolagsformen är i allt väsentligt lika i Sverige och Norge.

Kommittén föreslår alltså
att ett norskt aktiebolag bildas per den 1 januari 1977 med svenska staten som
ensam ägare. Aktiekapitalet bör sättas till 100 000 norska kr. Aktierna bör
tecknas med en överkurs motsvarande ca 125 000 norska kr. Aktierna bör
invärderas på statens fond för aktier.

Bolaget
skall ledas av bolagsstämma, styrelse och ett förvaltningsråd eller
representantskap. Genom bolagsstämman kan staten ulöva sUt inflytande över
bolaget, medan styrelsen bör ha expertkaraktär. I styrelsen bör även ingå
norska ledamöter. Förvaltningsrådel/representantska-pet, som kan inrättas
enligt norsk aktiebolagslag, är elt rådgivande organ. Det bör främst behandla
frågor med anknytning till det ideella målet. I det bör ingå bl. a. företrädare
för folkrörelser och för det ickestatliga svensk-norska samarbetet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 76

Fastigheten
bör fortsatt vara invärderad på fastighelsfonden och upplåtas till
aktiebolaget genom hyresavtal. Kommittén utgår från att bolaget kan komraa att
uppdra åt annan att sköta den löpande driften, så som också sker f. n.

Komraittén
utgår när det gäller Voksenåsens ekonomi från att verksamheten skall vara
självbärande. F. n. belastas Voksenåsen av skulder till främst Svensk-norska
saraarbetsfonden och svenska staten om ca 750 000 norska kr. Det nya bolaget
bör överta alla tillgångar och skulder som belöper sig på Voksenåsen.
Komraittén har, med förbehåll för regeringens godkännande, slutit avtal med
Svensk-norska samarbetsfonden om reglering av dess fordringar och föreslår
därutöver viss reglering av skulderna till staten.

Viss
hyra för fastigheten eriäggs till statens allmänna fastighetsfond för att täcka
underhåll samt ränte- och avskrivningskostnader. Denna hyra har hittills
tillskjulits över statsbudgeten. Koramittén föreslår atl i ett längre tidsperspektiv
skall gäUa att verksamheten skall kunna täcka förvaltnings- och
underhållskostnader m. m. jämte erforderliga avskrivningar. Ränta på investerat
kapital bör även framgent täckas via statsbidrag. Med hänsyn till nuvarande
situation bör dock t. v. hela hyran täckas av statsbidrag.

Kommittén
föreslår slutligen att staten ställer en kreditgaranti om 400 000 norska kr.
tUl bolagets disposition.

Föredraganden

Verksamheten
vid Svenskhemmet Voksenåsen inleddes år 1960. Genom verksamheten har ett
viktigt bidrag givits tUl att utveckla kontaktema mellan Sverige och Norge.
Det är enligt min mening väsentligt att en omorganisation genomförs som
säkerställer att vid Voksenåsen även fraragent kan drivas en verksarahet som
ansluter till de ursprungligen fastlagda riktlinjerna.

Mot
bakgrund härav finner jag den av Voksenåsenkoraraittén föreslagna nya
förvaltningsformen ändamålsenlig och vill därför förorda att ett bolag bildas i
enlighet raed koraraitténs förslag. Aktiebolagsformen ger ett klart
regelsystem som bl. a. bör underlätta kontakter med andra organ, leverantörer
m. ra. Jag vill härvid understryka alt syftet skall vara att bolaget skall
driva en verksamhet sora är ekonomiskt självbärande och som, i ett liingre
tidsperspektiv, inom sina ramar tilllåter ålgärder för alt ytterligare främja
den ideella inriktningen. Vad jag härvid tänker på är sådant som särskild
betoning inom marknadsföringen på speciella grupper, rabattmöjligheter för
sådana grupper ra. m. 1 detta sammanhang vill jag också hänvisa till de
möjligheter att främja det ideella syftet som de av Svensk-norska
samarbetsfonden administrerade stipendierna ger. Chefen för
utbildningsdepartementet

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:25 77

avser
ta upp frågan om dessa stipendier i sina förslag för budgetåret 1977/78.
Bolaget bör också söka att kontinuerUgt bredda verksamheten och ge begreppet
svenskt-norskt samarbete ett vidgat innehåll.

Vad
gäller de närmare detaljerna i bolagsbildningen, samraansätt-ning av de
styrande organen m. m. ankomraer det på regeringen att besluta härom. Jag vill
dock konstatera att förslaget om ett rådgivande
fÖrvaltningsråd/representantskap synes väl ägnat att ge de ideella intressena
inblick i och möjlighet att påverka verksaraheten. I repre-sentantskapet bör
bl. a. de ideella intressen som tidigare knutits till Voksenåsen kunna finnas
med.

De
ekonomiska förslag som kommittén lägger fram vill jag tUlstyrka. Jag beräknar
aktiekapitalet i bolaget till 100 000 norska kr. För att ge bolaget ett
reservkapital bör aktierna enutteras till en kurs av ca 125 %. Härför bör till
teckning av aktier i ett norskt aktiebolag för förvaltning av Svenskhemmet
Voksenåsen anvisas 100 000 kr. i statsbudgeten för innevarande budgetår under
Fonden för siatens aktier.

Vad
gäller regleringen av Voksenåsens skulder förordar jag att det år 1960 anvisade
lånet under fonden för låneunderstöd efterges.

Jag
tiUstyrker också kommitténs förslag om en kreditgaranti för bolaget om 400 000
kr.

Även
de av kommittén anförda riktlinjerna för beräkning av hyra till fastighetsfonden
tillstyrker jag. 1 samband med regeringens förslag till statsbudget torde varje
år slällning få las till frågan ora Voksenåsens drift kan belastas med del av
hyran så som kommittén föreslår.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna de av mig förordade
riktlinjerna för verksamheten vid Svenskhemmet Voksenåsen,

2.
till Teckning av aktier i ett
norskt aktiebolag för förvaUning ' av Svenskhemmet Voksenåsen under Fonden för
statens aktier på tUläggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1976/77
anvisa ett invesleringsanslag av 100 000 kr.,

3.
bemyndiga regeringen att ställa
garanti för lån till aktiebolaget intiU ett belopp av 400 000 kr. jämte ränta,

4.
bemyndiga regeringen att
efterge det år 1960 under fonden för låneunderstöd beviljade lånet tUl
Svenskhemmet Voksenåsen om 55 000 kr.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 79

Bilaga
8

Uldrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssararaanlräde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Anmälan
till tilläggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE
HUVUDTITELN

D.
Skogsbruk

[1]
D 3. Bidrag till skogsförbättringar. På statsbudgeten för innevarande budgelår
har under denna anslagsmbrik anvisats elt förslagsanslag av 7 railj. kr. Under
anslaget har tagits upp en ram av 4,5 milj. kr. för skogsodlingsålgärder på
nedlagd jordbruksmark och en rara av 3 railj. kr. för med anslaget i övrigt
avsedda åtgärder. Våren 1976 beslöt riksdagen om statsbidrag till viss
omplantering av skogskullurer som skadats av snytbagge och till vissa
skogsplantor (prop. 1975/76: 125, JoU 1975/76:42, rskr 1975/76: 271). Vidare
medgav riksdagen alt under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljades med
sammanlagt högst 9,5 milj. kr. till skogsodling på nedlagd jordbruksmark och
med anslaget i övrigt avsedda ändamål. Av denna rara beräknades högst 2 railj.
kr. för statsbidrag till nyss näranda omplanteringar m. m. Genom beslut den 23
juni 1976 medgav regeringen att under budgetåret 1976/77 får högst 3 railj. kr.
av rambeloppet för skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbmksraark användas för
de nämnda omplanteringarna ra. ra. Genom beslutet skapades möjligheter för
omplanteringar även under sen-somraaren och hösten 1976. Bidragsbeslämmelserna
finns i kungörelsen (1948: 239) ora statsbidrag till vissa skogsförbättrande
åtgärder (oratryckt 1960: 324, ändrad senast 1976: 413), i regleringsbrev för
budgetåret 1976/77 och i beslut den 22 april 1976.

Skogsstyrelsen

Trots
den korta tid som stod till förfogande under budgetåret 1975/ 76 har ca 4 000
ha skadade skogskulturer kunnat planteras om med

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 80

stöd
av bidrag. Detta har kunnat ske tack vare en förenklad administration genom
att bidraget har begränsats tUl fria plantor och fri planering. Della bidrag
motsvarar ca 30 % mot möjliga högst 75 %. Rambeloppet, 2 milj. kr., har helt
tagils i anspråk.

Enligt
bidragsbestäraraelserna kan bidrag till omplantering utgå endast för kulturer
som har skadats under år 1975. Vidare är bidragsmöjligheterna begränsade till
föregående och innevarande budgetår. Endast en del av de kulturer som skadades
under år 1975 har hittills kunnat planteras om. Eften>om omfattande skador
har uppkommit även under år 1976 är det svårt att ulan detaljerade utredningar
fastställa när skadorna har inträffat. Enligt styrelsens uppfattnmg är det
skäUgt att bidrag tiU omplanteringar utgår tUls att det finns metoder som
fyller skäliga krav på säkerhet mot skador av snytbagge. Bidrags-forraen behövs
även för att skogsvårdsstyrelsema skall kunna hävda skogsvårdslagens krav på
ålerväxlåtgärder inom kort tid efter avverkning. Styrelsen föreslår därför att
bidragsbestäraraelserna ändras så att bidrag kan utgå för omplantering av
kulturer som har skadats under år 1975 eller senare.

Behovet
av omplanteringar är väsentligt större än vad som är praktiskt möjligt att
utföra med hänsyn liU planttillgång och andra resurser. Under budgetåret
1976/77 är det praktiskt möjligt att planlera om ca 10 000 ha. Mot bakgrund
härav och med hänsyn till att bidraget enligt styrelsens uppfattning bör höjas
lill 5060 % behövs för innevarande budgetår ett rambelopp av 9 railj. kr. för
ifrågavarande ändaraål. Eftersora det är angeläget att skogsodlingen av
definitivt nedlagd jordbruks-raark inle minskar i omfattning bör rambeloppet
härför bibehållas vid den ursprungligt fastställda nivån. Samraanlagt bör
således ramen för statsbidrag från ifrågavarande anslag las upp med 16,5 milj.
kr. under budgetåret 1976/77.

Föredraganden

Sedan
år 1975 är del inle längre tillåtet att skyddsbehandla skogsplantor med DDT.
TiU följd av de omfattande skador som på grund härav uppkom på 1975 års
planteringar beslutade riksdagen i april i år all statsbidrag skall kunna utgå
under budgetåren 1975/76 och 1976/77 lill oraplantering av sådana skogskulturer
som hade skadats av snytbagge i slörre omfattning år 1975. Skogsstyrelsen har
föreslagit att bestämmelsema skall ändras så att bidrag skall kunna utgå även
för skador som inträffar efler år 1975 och tills det finns metoder som fyller
skäliga krav på säkerhet mot skador.

I
prop. 1975/76: 125 (s. 32) betonade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet
all det är nödvändigt med en aUmänt ökad insats på en intensifierad skogsvård
från skogsägamas sida. Han fann det emellertid

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 81

rimligt att staten under en övergångstid läranar bidrag
för att underlätta reslaurermgen av de skogskulturer som har spolierats genom
angrepp av snylbagge. En förutsättning för bidrag som angavs var all det i
samband med oraplanleringarna tas tillvara alla möjligheter lill förebyggande
ålgärder, bl. a. markberedning. Enligl vad jag har erfarit har markberedningen
rent allraänt ökat i orafatlning under år 1976. Markberedning är i dessa
sammanhang viktig eftersom den har visat sig kunna minska skadorna med hälften.
För att komma tillrätta med problemen kring snylbaggen har skogsstyrelsen
tUlsatt en särskild arbetsgrupp som skall kartlägga och sammanställa
tUlgängliga fakta ora skydd mot insekten samt låta genoraföra ytterligare
kompletterande undersökningar. För della ändaraål har regeringen anvisat
särskilda raedel från anslaget Frärajande av skogsvård m. m.

Enligl skogsstyrelsen har det inte varit möjligt att under
den gångna soraraaren restaurera mer än en del av de skogskullurer som skadades
av snytbagge under år 1975. Samtidigt är det inle möjligt att utan noggrannare
och kostnadskrävande undersökningar skilja dessa skador från skador som
uppkomraer under åren därefter.

Mot bakgrund av vad skogsstyrelsen har anfört föreslår jag
att bidrag får ulgå under budgetåret 1976/77 till oraplantering också av
skogskulturer där skador har registrerats under år 1976 även om skadornas
uppkomst inle raed säkerhet kan hänföras till år 1975. I övrigt bör för bidrag
gälla de bestäraraelser som hittUls har tillämpats. Jag förutsätter således bl.
a. alt förebyggande åtgärder vidtas i all den utsträckning som är raöjlig. Det
ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande skogsstyrelsen att
meddela de särskilda föreskrifter sora föranleds av bifall till vad jag nu har
förordat.

Kostnaderna för de av mig i det föregående förordade
åtgärderna beräknar jag för innevarande budgetår till 9 milj. kr. Jag föreslår
därför att det lolala rambeloppet för ifrågavarande anslag ökas med 9 milj. kr.
liU 16,5 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1.
godkänna vad
jag har förordat om statsbidrag tUl viss omplantering av skogskulturer som har
skadats av snylbagge,

2.
raedge all
under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas raed saramanlagt högst 16 500 000
kr. till skogsodling på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda
ändaraål.

[2] D 4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. På
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
elt förslagsanslag av 16,5 milj. kr. Under anslaget har tagUs upp dels en rara
av 10,5 railj. kr. för skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödorarådet, dels en
rara av 8 milj. kr. för skogsvägbyggnadsföretag utanför det

6 Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 25

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 82

inre
stödområdet, dels också en ram av 500 000 kr. för förhöjning av statsbidrag
till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt.
Bidragsbestäraraelserna finns i kungörelsen (1943:530) angående statsbidrag
till vissa väg- och flottledsbyggnader m. ra. (omtryckt 1957: 142, ändrad
senast 1976: 412).

Skogsstyrelsen

Utbyggnad
av skogsvägnätet är ett viktigt och grundläggande led i skogsbruket. 1
nuvarande virkesbalansläge är det synnerligen angeläget att man kan nå avlägset
belägna skogsmarker för slutavverkning av överåriga och glesa bestånd,
skogsvårdande gallringar och andra angelägna skogsvårdsarbeten. Med
utgångspunkt i den långlidsplan som upprättades för några år sedan beräknar
styrelsen att det frara till år 1985 behöver byggas minst 800 km väg per år i
det inre stödorarådet.

Markägarnas intresse för
att bygga skogsvägar i det inre slödom-rådet har ökat starkt sedan
bidragsreglerna förbättrades fr. o. ra. budgetåret 1974/75. Från samhällets
synpunkt är det angeläget alt skogsbruket intensifieras i avlägset belägna och
f. n. lågproducerande områden. Under budgetåret 1975/76 anvisades medel för
della ändamål förutom från ifrågavarande anslag även av arbetsmarknadsmedel.
Beloppen uppgick till 10,5 milj. kr. resp. 20 railj. kr. Genora den särskilda
satsningen av arbetsrnarknadsraedel kunde verksamheten i det inre stödområdet
hållas på en oförändrad nivå järafört med föregående budgetår. Den bidragsram
som för innevarande budgetår har anvisats på ifrågavarande anslag medger
emellertid endast hälften så stor byggnadsverksamhet som tidigare.

Efter
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen föreslår skogsstyrelsen att ett önskvärt
skogsvägbyggnadsprogram under innevarande budgetår realiseras genom alt rambeloppel
för det inre stödområdet ökas i stället för att arbetsmarknadsmedel anvisas.
För detta talar främst atl sysselsättningseffekten av skogsvägbyggnad tUl
allra största delen är indirekt genom att skapa möjligheter för sysselsättning
i avverkning, skogsvård och skogsindustri. Själva skogsvägbyggnadsarbetet
utförs i regel maskinellt och det är ofta inle lärapUgt att använda arbetslösa
för della. Beredskapsarbetena kräver raer adrainistration, är hårdare styrda av
rayndigheterna och dessuiom dyrare än sedvanliga arbeten eftersora de raåste
utföras under en kort period under vintern. Den samlade sysselsättningseffekten
torde sålunda bli större ora raedel för skogsvägbyggnadsverksamheten i sin
helhel anvisas över ifrågavarande anslag.

Mot
bakgrund av det sagda föreslår styrelsen att rambeloppet för
skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet för innevarande budgelår ökas
med 11 milj. kr. till 21,5 milj. kr. Detla möjliggör en i förhållande till
föregående budgetår oförändrad verksamhet inom området.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 83

Föredraganden

Ett
väl utbyggt nät av skogsbilvägar är numera en grundläggande förutsättning för
etl rationellt skogsbruk. Ett sådant vägnät bidrar även till ett meningsfullt
frUuftsliv för allmänheten. I syfte att stimulera till elt intensivare skogsbmk
och en ökad sysselsättning infördes år 1972 på försök i det inre stödområdet
ett högre bidrag till skogsvägbyggnads-förelag som utfördes som kommunala eller
enskilda beredskapsarbeten. Fr. o. m. budgetåret 1974/75 permanentades detta
högre bidrag mom ramen för ifrågavarande anslag.

De
förmånliga bidragsmöjligheterna i det inre stödområdet har kraftigt stimulerat
skogsägamas intresse för att bygga skogsvägar. Detta är angeläget inte bara
från sysselsättningssynpunkt utan också en viktig förutsättning i den
allraänna strävan alt öka skogsproduktionen på kort och lång sikt.

Skogsstyrelsen
har efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit att statens satsning
på skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet i fortsättningen sker helt
över ifrågavarande anslag i stället för som hittUls även över anslag lUl
aUmänna beredskapsarbeten. Som motiv för detta förslag anger skogsstyrelsen bl.
a. att de resurser sora ställs till förfogande därraed skulle utnyttjas
effektivare och ge ett bättre resultat.

För
egen del anser jag att strävan bör vara att bedriva
skogsväg-byggnadsverksamheten i ungefär den takt sora skisseras i skogsstyrelsens
långlidsplan. Bidragsramen för det inre stödområdet som har anvisats för
innevarande budgetår beräknas emellertid inte räcka för mer än hälften av den
planerade verksamheten. Jag föreslår därför att detta rambelopp räknas upp med
11 milj. kr. till 21,5 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
raedge alt under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst
30 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag.

H.
Miljövård

[3]
16. Bidrag tiU kalkning av sjöar och vattendrag. Något anslag för detta
ändaraål finns inte upptaget på statsbudgeten för innevarande budgetår.

I
regeringens proposition 1976/77: 3 om åtgärder för att motverka negativa
effekter av svavelutsläpp har föreslagits åtgärder för att kraftigt begränsa
dessa utsläpp. För att pröva möjligheterna att återställa försurade
vattenområden och begränsa ytterligare försurning har i propositionen vidare
lagts fram förslag till gmnder för statsbidrag till kalkning av sjöar och
vallendrag.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 84

Enligt
propositionen är det i hög grad angeläget att genora en försöksverksamhet med
kalkning snarast pröva möjligheterna att återställa vatten sora är särskilt
hårt drabbade av försurningen och som är värdefulla från fiske- och
naturvårdssynpunkt. En sådan verksarahet skulle ge betydelsefulla erfarenheter
ora lärapliga raetoder för kalkning och om de effekter som kalkningen har på
vattenmUjön. Bidrag borde enligt propositionen kunna utgå med högst 75 % av
godkänd kostnad för kalk-ningsföretaget. Om särskUda skäl föreligger skulle
dock bidrag i enstaka fall kunna utgå med högre bidragsprocent. Vid beräknuig
av bidrag borde hänsyn tas till den betydelse kalkningen har för allmänhetens
fritidsfiske eller för bevarandet av ett växt- eller djurbestånd som frarastår
sora värdefullt från vetenskaplig eller annan allraän synpunkt.

Jag
tar nu upp frågorna ora den närraare utforraningen av bidragsreglerna och om
anslagsbehovet för innevarande budgetår.

Som
framhåUits i propositionen bör elt viktigt syfte med försöksverksamheten vara
att öka kunskaperna om de ekologiska effekterna av kalkning. Det är därför
angeläget att varje kalkningsföretag planeras orasorgsfuUt liksom att en
noggrann utvärdering av resultaten kommer till stånd. Koslnaderna för sådant
planerings- och utvärderingsarbete bör få inräknas i det koslnadsunderlag som
ligger till gmnd för statsbidraget. Vidare bör medel beräknas för den centrala
planeringen och uppföljningen av försöksverksamheten.

Vid
bidragsgivningen bör såsom anförls i propositionen hänsyn tas till den
betydelse vattenområdet i fråga har såväl för fisket sora från naturvårds- och
rekreationssynpunkter. Jag vill i detta sararaanhang framhålla att i de fall
då kalkning av jordbmksraark kan motverka försurning av visst vattensystem
bidrag bör kunna utgå också för sådan kalkning.

Ansökningar
om bidrag lill kalkning bör prövas av fiskeristyrelsen efler samråd med bl. a.
statens naturvårdsverk. Styrelsen bör kunna bevilja bidrag med högst 75 % av
godkänd kostnad för kalkningsföretaget. Anser styrelsen alt bidrag bör utgå med
högre bidragsprocent, t. ex. när det gäUer kalkning av sjöar eller vattendrag
av riksintresse, bör ärendet överlämnas tiU regeringen för avgörande. Det
ankommer på regeringen eller efler regeringens bemyndigande fiskeristyrelsen
att meddela närmare föreskrifter för bidragsgivningen.

Utredningen
om åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelulsläpp bedömde,
bl. a. efter kontakter raed länsstyrelserna i de av försurning drabbade länen,
att anslagsbehovet för en försöksverksamhet med kalkning under en femårsperiod
kunde beräknas till 50 milj. kr. Enligt rain bedömning är det angeläget att
försöksverksamheten kan få ungefär den omfattning som ulredningen föreslagit.
Jag anser det också viktigt att verksamheten kan påbörjas så snarl sora
möjligt. Jag

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:25 85

förordar
därför att för ändamålet 10 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget I för
innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad
jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt
till Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag på tUläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 10 000
000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[4]
16. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett investeringsanslag
av 95 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som
upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen
hemställer att följande kostnadsram tas upp i investeringsplanen.

Statens
veterinärmedicinska anstalt Centralblock, nybyggnad

Regeringen
föreskrev den 8 aprU 1976 atl den fortsatta projekteringen av nybyggnad av
centralblock för statens veterinärmedicinska anstalt inkl. lokaler för
institutionen för livsmedelshygien vid veterinärhögskolan skall ske inom en
kostnadsram av högst 85 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975 inkl. kostnader
för erforderliga försörjningsåtgärder. Föreslagna åtgärder för
värmeåtervinning skall genomföras. Koslnaderna motsvarar 95,2 milj. kr. i prisläget
den 1 april 1976. Med hänsyn till att fullständigt utmstningsprogram ännu ej
föreligger kan enligt byggnadsstyrelsen ytterligare kostnader tillkomma för
byggnadsåtgärder föranledda av utrustningen. Enligt faststäUd tidplan skall
centralblocket tas i bmk sommaren 1979. För att klara detta måste enligt
styrelsen vissa förberedande åtgärder påbörjas redan i november 1976 med
egentiig byggstart kring årsskiftet 1916'11.

Föredraganden

Byggnadsstyrelsen
har redovisat kostnadsberäkning för nybyggnad av centralblock för statens
veterinärmedicinska anstalt inkl. lokaler för institutionen för
livsmedelshygien vid veterinärhögskolan. Byggnadskostnaderna beräknas tUl 95,2
milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 inkl. kostnaden för försörjningsåtgärder
och värmeåtervinning. Mot denna kostnadsberäkning har jag ingen erinran. En
kostnadsrara för

opaginerad Kontrollera mot PDF

objektet bör således
föras upp i investeringsplanen med detta belopp. Investeringsplan (1 000-tal
kr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Byggnadsobjekt

Kostnads-
Beräknad Byggstart Färdig

ram medelsför- år/mån. ställande

1976-04-01 brukning år/mån.

för 1976/77

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statens
veterinärmedicinska anstalt

Ultuna

Centralblock,
nybyggnad 95 200

15
000

76-11

79-06

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kostnadsramen
för objektet bör få bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Jag
heraställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen alt
besluta om byggnadsarbeten vid jordbrakets högskolor m. ra. inora i
investeringsplanen uppförd kostnadsrara i enlighet med vad jag har förordat i
det föregående,

2.
godkänna vad jag har förordat i
det föregående angående bestridande av utgiftema för vissa byggnadsarbeten vid
jordbrukets högskolor m. ra.

IV. STATENS UTLANINGSFONDER

[5]
9 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag beslutades att
en statlig lånefond, benämnd lånefonden för insamling av skogsfrö, skuUe
inrättas (prop. 1949:2, JoU 1949:2, rskr 1949:21). Som kapital till fonden har
på tilläggsstat till riksstalerna för budgetåren 1948/49, 1953/54, 1955/56,
1958/59, 1959/60 och 1973/74 anvisats invesleringsanslag av sammanlagt 5 milj.
kr. Lån ur fonden får beviljas skogsvårdsstyrelse.

För
utlåning från fonden beräknas knappt 1,2 milj. kr. vara tillgängliga under
innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen

Lagren
av tallfrö för södra och mellersta Sverige är inte tillräckliga för alt täcka
1977 års behov. Detta beror bl. a. på de frostskador som har drabbat
tallfröplantagema. Mot bakgrund härav måste insamling av frö ske i
skogsbestånden. Goda fröår inträffar inte varje år. Därför bör under den
kommande säsongen samlas ui tallfrö som tillgodoser behoven t.o.m. år 1979.
Kostnaderna för denna insamling beräknas tiU ca 4 milj. kr. De medel som är
tiUgängUga för utlåning från ifrågavarande fond under innevarande budgetår
beräknas bli ianspråktagna för gran-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 87

fröinsamling.
TUl fonden bör därför anvisas etl invesleringsanslag av 4 milj. kr.

Föredraganden

Riktlinjerna
för skogsvårdsstyrelsemas frö- och plantverksamhet fastställdes av 1960 års
riksdag (prop. 1960: 106, BeJoU 1960: 1, rskr 1960: 326). Enligt dessa skall
verksamheten drivas affärsmässigt och i form av en från den övriga verksamheten
skild rörelse. Rörelsen skapar emellertid inle ekonomiskt utrymme för omedelbar
finansiering av större fröinsamlingar vid de få tillfäUen sådana är möjliga.
Skogsstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder i
syfte att ge skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet en
tillfredsställande ekonomisk bärkraft. Jag räknar emellertid inte med att
skogsstyrelsens förslag kan leda till åtgärder med verkan under innevarande
budgetår.

En
förutsättning för en nödvändig intensifiering av skogsvården är bl. a. alt
tillräcklig mängd skogsfrö av hög kvalitet finns tillgänglig. Möjligheler måste
därför skapas för insamling av frö under sådana år då tUlgången är god.

Skogsvårdsstyrelsernas
medelsbehov för fröinsamling har sedan budgetåret 1948/49 tillgodosetts genom
lån från ifrågavarande lånefond. De under innevarande budgetår disponibla
medlen i fonden beräknas till knappt 1,2 milj. kr. medan lånebehovet uppgår
till 5,2 milj. kr. Jag föreslår därför att fonden tillförs ytterligare 4 milj.
kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Lånefonden för insamling av skogsfrö på tUläggsbudget 1 till statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 anvisa etl investeringsanslag av 4 000 000 kr.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 89

Bilaga
9

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssamraanträde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Ahlmark

Anmälan
till tUläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE
HUVUDTITELN

B.
Arbetsmarknad m. m.

[1]
B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder.

Föredraganden

Med
stöd av riksdagens berayndigande (prop. 1975/76: 125 bU. 10, InU 1975:76: 38,
rskr 1975/76: 314) har regeringen den 13 raaj 1976 beslutat att AMS från
reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder får utöver vad
regeringen i annat sararaanhang har föreskrivit bestrida utgifter för
projektering av bostadshus. Delaljplaneringsbidrag får således utgå till
kommunal, allmännyttig, kooperativ eller enskild byggherre som frara till
färdiga bygghandlingar projekterar nybyggnad av bostadshus, sora är avsedda
att upplåtas med hyres- eller bostadsrätt. Bidrag får utgå för projektering av
hus i område med fler-farailjshus och i oraråde raed blandad bebyggelse.

Stödel,
som skall avse själva husbyggnadsprojekteringen, får utgå med högst 50 % av projekteringskostnaderna.
Sora villkor gäller alt bidrag skall sökas innan projekteringen påbörjats och
att denna skall ha avslutats senast den 30 juni 1977. Utbetalas bidrag till
projektering av bostadshus, skall om det planerade byggnadsförelaget sederraera
beviljas lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946), ett mot
bidraget svarande belopp dras av från låneunderlaget.

EnUgt
vad som inhämtats från AMS har bidragsgivningen haft relativt ringa
orafatlning. Det frärasta skälet härtill synes vara att den tid inom vilken
projekteringen skall vara avslutad är alltför kort. Större byggnadsprojekt har
därför inte kunnat koraraa i fråga.

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 90

Enligt
rain raening är det angeläget att kommunernas bostadsbyggnadsprogram har en
tillfredsställande omfattning och hög aktualitet från bostadspolitisk synpunkt.
Endast härigenora kan en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap erhållas inom
bostadsbyggnadsseklom. Med hänsyn härtill är det rimligt att samhället under
ytterligare en tid stödjer de huvudraän som projekterar nybyggnad av
flerfamUjshus och hus i blandad bebyggelse. Projekteringsarbetet har också en
direkt betydelse för sysselsättningen inom arkitekternas och
byggnadsteknikernas arbetsmarknad.

Stödel
bör därför förlängas och avse sådan projektering av bostadshus som avslutas
senast den 30 juni 1978.

Med
hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna den ändring i grundema för bidrag till projektering av bostadshus som
jag har förordat.

[2]
B 7. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning. Under denna rubrik har
på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 7
milj. kr.

AMS

AMS
har i skrivelse den 7 september 1976 begärt ytterligare medel för anskaffning
av utrustning. De begärda medlen är avsedda att användas för investeringar i
industrieUa beredskapsarbeten.

AMS
anser att de tilldelade anslagen under de senaste budgetåren inte medgivit
tillräckliga investeringar i maskiner och utrustning för de industriella
beredskapsarbetena. En förutsättning för att dessa arbeten skall kunna drivas
till lägsta möjliga nettokostnad är att maskinutmst-ningen motsvarar dagens
krav. Detta är också viktigt ur träningssynpunkt för att underlätta
utplacering av den anvisade arbetskraften i normalt arbele. Ett annat skäl är
att en upprustning av arbetsplatserna skulle kunna underlätta en eventuell
försäljning av verkstäderna.

Medelsbehovet
avser

650 000 kr. till
miljöförbättrande åtgärder (bullerskydd och ventilation) i mekaniska och
träbearbetnmgsverkstäder

1 220 000 kr. för åtgärder för
förbättrat arbetarskydd

1 835 000 kr. för
ersättningsanskaffningar för förslitna maskiner, samt

1 295 000 kr. för
kompletterande investeringar vid Pajala- och Över-torneåprojekten.

Föredraganden

De
industriella beredskapsarbetena har behandlats i det av
Organi-sationskoraraittén för skyddat arbete avgivna betänkandet Organisation
för skyddat arbete (SOU 1975: 82) vari bl. a. konstateras att åtskilliga in-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 91

dustriella
beredskapsarbeten fått samma syfte och inriktning som verkstäder för skyddat
arbete. Detta gäller såväl arbetsmarknadspoUtiskt som produktionsmässigt.
Utredningens betänkande jämte däröver avgivna remissyttranden är f. n. föremål
för berednmg inom departementet. 1 avvaktan på ett definitivt
ställningstagande till framtida organisation och huvudmannaskap för
verksaraheten bör återhållsamhet iakttas i fråga om nyinvesteringar vid de
industriella beredskapsarbetena.

Enligt
min bedömning är det emellertid nödvändigt att viss upprustning av befintliga
lokaler och utrustning görs, i första hand för att tillgodose berättigade krav
i fråga om arbetsmiljö och arbetarskydd. Det av AMS redovisade behovet av
ytterligare medel för investeringar under innevarande budgelår avser i första
hand förbättringar av bullerskydd och av ventilation samt direkta
skyddsåtgärder i produktionen. Jag biträder således AMS förslag såvitt gäller
investeringar av det slag som jag här har nämnt samt viss
ersättningsanskaffning.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning på till-läggsbudget I för
budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

C.
Arbetsmiljö

[3]
C 5. SärskUda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 1
083 000 000 kr. Härav har för delprogrammet Arkivarbele beräknats 562 500 000
kr.

AMS

AMS
har i skrivelse den 6 september 1976 begärt ytterligare medel på anslagsposten
Arkivarbete under ifrågavarande anslag. Det ökade medelsbehovet hänför sig till
kostnadsökningar under innevarande budgetår till följd av träffade avtal, dels
om löner för år 1976 (22 milj. kr.), dels om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS),
försäkring för särskild trygg-helspension (STP) samt trygghetsförsäkring för
yrkesskada (TFY) för arbetstagare i statligt arkivarbete (28 milj. kr.).
Behovet av ytterligare raedel uppgår därmed tUl 50 milj. kr.

Föredraganden

Anvisade
medel för arkivarbetslöner för budgetåret 1976/77 är beräknade i 1976 års
löneläge före kontroUstationsförhandUngar. Till följd av de träffade avtalen
beräknas ulbetalningama under budgetåret korama att överstiga för arkivarbete
beräknade medel med 50 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning ph tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 50 000
000 kr.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:25 93

Bilaga
10

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Asling såvitt avser frågorna under punkterna 1, 2, 5, 6 och 7;

statsrådet
Johansson såvitt avser frågorna under punkterna 3, 4, 8 och 9

Anmälan
till tUläggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE
HUVUDTITELN

A.
Industridepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m. m. På statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna
mbrik anvisals ett reservationsanslag av 7,5 railj. kr.

Delegationen
för inforraationssystemet företag samhälle, sora inrättades den 1 juli 1976
enligt statsraaktemas beslut (prop. 1975/76: 166, NU 1975/76: 68, rskr 1975/76:
402), skall under de två närmaste budgetåren leda, samordna och utveckla det
informationsutbyte mellan företag och samhällsorgan som avses med lagen (1976:
349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor. 1 näranda proposition (s. 126)
angavs att kostnadema för delegationens verksamhet borde bestridas från detta
anslag. Koslnaderna för innevarande budgetår beräknades därvid till 2 milj.
kr., vilkel belopp nu bör tillföras anslaget.

I
prop. 1975/76: 152 (s. 135, FöU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 298) raed förslag
till ålgärder för försörjningsberedskapen har föredraganden anförl bl. a. alt
en del av arbetsuppgiftema på beredskapsplaneringens oraråde för vissa
myndigheter är av sådan omfattning och karaktär att de motiverar alt ökade
resurser övergångsvis ställs tiU myndigheternas förfogande. Med anledning härav
bör statens industriverk från detla anslag tillföras 150 000 kr. för arbele
raed en s. k. input-output raodell på energiorarådet.

Från
detla anslag bestrids även kostnaderna för de undersökningar sora skall ligga
till gmnd för näringspolitiska program för skogsindustrin

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 94

och
byggsektorn, saml statens andel av kostnaderna för olika undersökningar
rörande stålbranschen.

En
genomgång av del beräknade medelsbehovet för dessa undersökningar och
kostnaderna för byggbranschrådet, skogsbranschrådet och stålbranschrådet, för
vissa undersökningar rörande bl. a. dataindustrin särat för vissa uppdrag, som
regeringen lämnat till bl. a. statens industriverk, visar att behov föreUgger
för innevarande budgetår av ytterligare medel i förhållande till vad sora har
beräknats i budgetpropositionen (prop. 1975/76: 100 bU. 15 s. 23). Jag
beräknar detta medelsbehov tiU 4,9 milj. kr. för budgetåret 1976/77.

Energisparkommittén
(I 1974: 05) tillkallades höslen 1974 med uppgift att handha bl. a. energisparkampanjen
19741975. Kommitténs uppdrag har senare genom tilläggsdirektiv förlängts och
utvidgats tUl att omfatta bl. a. saraordning och stöd av myndigheternas
informationsinsatser samt egna informationsåtgärder i första hand under
vintern 19751976. Kommittén har vidare i uppdrag att i samråd med industriverket
fortlöpande följa konsumtionsutvecklingen och att undersöka förutsättningarna
för alt under icke krisförhållanden på vissa områden införa direkta
restriktioner eller förbud mot vissa slag av energianvändning.

Kommittén
har i augusti 1976 läranat en rapport om energikonsumtionsutvecklingen t. o.
m. juni 1976. När det gäller fömtsättningama att införa restriktioner ra. m.
lämnade kommittén i febmari 1976 en lägesrapport där koraraittén anmäler dels
vissa preliminära överväganden som gjorts, inkl. förslag ora obligatorisk
startklocka vid användande av motor- och kupévärmare, dels sin avsikt att mer
principiellt utreda vUken typ av åtgärder sora kan komma i fråga inora det
begränsade ut-rymmet mellan krisåtgärder å ena sidan och stimulansåtgärder för
frivilligt sparande å andra sidan. Denna utredning pågår f. n., liksom också
en bredare genomgång av konkreta uppslag till åtgärder som kan varaktigt dämpa
energiförbrukningen.

Kommittén
har hemställt att 7 milj. kr. ställs till förfogande för kommitténs verksamhet
under della budgetår för fortsatta informationsinsatser, bl. a. inriktade på
olika grupper som särskUt kan påverka energisparandet.

Mot
bakgrund av energikonsumtionsutvecklingen bedömer jag efter samråd med
statsrådet Johansson det som mycket angeläget att energisparkommittén även
under innevarande budgetår fortsätter sitt arbete raed informationsinsatser ra.
ra. i energisparande syfte. Koslnaderna för verksamheten bör liksora hittills
bestridas från detta anslag. Jag beräknar kostnaderna för
energisparkoraraitténs verksarahet i enlighet raed kommitténs förslag lill 7
milj. kr. Detta belopp ryms inte mom ramen för vad som tidigare har beräknats
för anslaget.

Förberedelsearbete
för energisparkommitténs informationsåtgärder

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:25 , 95

har
redan inletts, vilket innebär att kostnader kan uppkomma innan riksdagens
beslut i medelsfrågan föreUgger. Utgifter med anledning härav bör få bestridas
från tiUgängliga medel under anslaget.

Med hänvisning tUl vad jag
har anfört bör anslaget på tilläggsbudget tillföras ytteriigare (2
000 000 -|-150 000 -I- 4 900 000+7 000 000 =) 14 050 000 kr. Jag hemställer att
regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 14 050 000 kr.

B.
Industri m. m.

[2]
B 7. Företags- och hranschfrämjande åtgärder. På statsbudgeten för budgetåret
1976/77 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 35 490 000
kr.

Riksdagen
beslutade vid riksmötet 1975/76 ora ytterUgare åtgärder för beklädnadsindustrin
(prop. 1975/76:206, NU 1975/76: 70, rskr 1975/76: 415). Beträffande de åtgärder
sora faller under anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder anfördes i
prop. 1975/76: 206 (s. 17) alt frågan om medelsanvisning av budgettekniska skäl
fick tas upp i samband med tilläggsbudget I för nästa budgelår. De av riksdagen
antagna riktlinjerna för åtgärder under budgetåret 1976/77 innebär vad gäller
detla anslag förstärkta omställningsfrärajande och exportfrämjande åtgärder
för textil- och konfektionsindustrierna till en kostnad av resp. 5 och 2 milj.
kr.

1
enlighet med de av riksdagen antagna riktlinjerna beräknar jag alltså
ytterligare 7 mUj. kr. under detta anslag för mnevarande budgetår.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Företags- och branschfrämjande åtgärder på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 7 000
000 kr.

D.
Energihushållning

[3]
D 5. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. Under denna rubrik har
för innevarande budgelår på statsbudgeten anvisats ett reservationsanslag av 80
milj. kr.

Våren
1974 beslöt riksdagen (prop. 1974: 69, CU 1974: 21, rskr 1974: 180) alt på
tUläggsstat 111 tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa sammanlagt 248
railj. kr. till energibesparande åtgärder i vissa bygg-

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 96

nåder.
Av beloppet avsåg 2 railj. kr. åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader. Sedan
slödet infördes har anvisats sammanlagt 6 milj. kr. för bidrag till sådana
åtgärder, varav 2 mUj. kr. avser budgetåret 1976/77.

Bidrag
till energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringen utgår enligt kungörelsen
(1974: 250) om statsbidrag tUl energibesparande åtgärder inora trädgårdsföretag
(ändrad 1975: 546).

Bidrag
lämnas för sådana åtgärder som möjliggör användning av andra bränslen än olja
eller har bränslebesparande effekt vid befintliga anläggningar inom trädgårdsföretag.
Bidrag ulgår med högst 35 % av godkända kostnader för åtgärden i fråga dock
raed högst 50 000 kr. per projekt.

Bidragsverksamheten
administreras av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen
har i skrivelse den 27 september 1976 anfört i huvudsak följande.

Oljekrisen
inverkade dämpande på investeringsbenägenheten i trädgårdsföretagen. Efterhand
sora denna inverkan har minskat, har intresset för energibesparande åtgärder
ökat. För budgetåret 1975/76 hade sålunda praktiskt taget hela bidragsramen
disponerats genom beslut om bidrag redan i februari 1976. Vid budgetårets
utgång fanns vidare inneliggande ansökningar om bidrag på sammanlagt drygt 1,1
milj. kr.

Vid
tidpunkten för skrivelsen hade ca 1,1 milj. kr. av tiUgängliga bidragsmedel
disponerats genom beslut om bidrag och ansökningar om ytterligare bidrag på
sammanlagt 400 000 kr. hade kommit in.

På
grundval härav förutser lantbruksstyrelsen att de medel som har anvisats för
bidrag till energibesparande åtgärder i irädgårdsförelag för innevarande
budgetår, inte komraer alt motsvara efterfrågan. Styrelsen framhåller alt
behovet av investeringar för att spara bränsle fortfarande är stort inom
trädgårdsföretagen och att effekterna av åtgärderna är väsentliga både för de
enskilda förelagen och del allmänna.

Styrelsen
anser det angeläget alt den stimulans som bidragen utgör kommer de intresserade
företagen till del utan att ansökningarna om bidrag behöver bordläggas under
längre tid på grund av brist på medel.

Styrelsen
anhåller därför ora att få disponera sararaanlagl 3 railj. kr. till bidrag för
energibesparande åtgärder i Irädgårdsförelag under budgetåret 1976/77.

Föredraganden

Sedan
tUlkomsten av stödet tUl energibesparande ålgärder har sammanlagt 6 milj. kr.
anvisals för bidrag till energibesparande ålgärder i trädgårdsföretag. Av
beloppet avser 2 milj. kr. innevarande budgetår.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 97

Redan i september 1976 hade lantbruksstyrelsen genora
fattade beslut ora bidrag disponerat drygt 1 milj. kr. av de raedel som
anvisats för innevarande budgetår. Vidare fanns inneliggande ansökningar ora bidrag
på samraanlagt ca 400 000 kr.

Tillgängliga uppgifter tyder på alt efterfrågan på bidrag
till energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringen koraraer att väsentligt
överstiga de 2 milj. kr. som beräknats för ändamålet.

Behovet av
investeringar för all spara bränsle är enligt min mening fortfarande stort. De
åtgärder som bidragen gör möjliga har visat sig ha positiva effekter såväl för
energihushåUningen sora för de enskUda trädgårdsföretagen.

Med hänsyn lUl det nu anförda bör enligt rain raening
ytterligare raedel anvisas för ändaraålel innevarande budgetår. Jag förordar
därför alt ytterligare 1 railj. kr. anvisas under anslaget Energibesparande åtgärder
inora näringsUvet m. ra. avsett för bidrag tiU energibesparande ålgärder i
trädgårdsnäringens byggnader.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m.
in. på tUläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.

E. Teknisk utveckling m. m.

[4] E 10. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. På
riksstaten för budgelårel 1974/75 har under denna rubrik anvisats ett
reservationsanslag av 12 350 000 kr., varav 12 milj. kr. avsåg utrustning för
ett manöver- och våglaboratorium. För budgetåret 1975/76 anvisades på samma
sätt 1 milj. kr., varav 400 000 kr. för projekteringsarbete avseende utrustning
till näranda laboratorium.

Statens skeppsprovningsanstalt

Skeppsprovningsanstalten har i anslagsframställningarna
för budgetåren 1916/11 och 1911/18 anmält att kostnadema för utrustning till
manöver- och våglaboraloriet kommer alt bli högre än tidigare beräknat och att
anstalten avser alt senare äska erforderligt tilläggsanslag (jfr prop. 1975/76:
100 bil. 15 s. 221). Projekteringen av utrustningen har nu kommit så långt att
anbud från tillverkare har kunnat infordras. En sammanställning av anbuden
visar att utrustningen av laboratoriet koramer atl kosta totalt 27 railj. kr.,
inkl. en reserv på 10 % för oförutsedda kostnader.

De ökade koslnaderna förklaras enligt
skeppsprovningsanstalten främsl av den snabba ökning av material- och
arbetskostnaderna som har skett sedan den förra kostnadsuppskattningen
gjordes hösten 1972.

7 Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 25

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 98

Vidare
har vissa förbättringar gjorts i vågbildarnas drivsystem för all sänka
bullernivån till en från arbelarskyddssynpunkt acceptabel nivå. Slutligen har
en driftkostnadsjämförelse lett till att man valt atl utföra vågbildarnas
undervattensdelar i rostfritt stål. Därraed sänks underhållskostnader och
driftavbrottskoslnader så raycket att det korapcnserar för ökade material- och
arbetskostnader. Samtidigt uppnås en mer störningsfri drifl.

Med
stöd av vad som nu har nämnts hemstäUer skeppsprovningsanstalten om ett
tilläggsanslag av 15 milj. kr. för utrustning tiU manöver-och våglaboratoriet.

Föredraganden

Uppförandet
av ett manöver- och våglaboratorium vid skeppsprovningsanstalten är enligt min
mening en angelägen åtgärd. God kännedom om stora tankfartygs
manöveregenskaper i trånga farvatten är en nödvändighet för alt upprätthålla
och förbättra sjösäkerheten. Snabba fartygs sjöegenskaper är väsentliga för
både ekonomi och säkerhet men går inte att teoretiskt beräkna utan raåste
härledas ur raodellförsök. För båda dessa typer av försök är det väsentligt att
laboratoriet får en god utrustning.

De
kostnadsökningar som har uppkorarait på utrustningen är beklagliga. Jag anser
emellertid att de till övervägande del förklaras av de kostnadsökningar som
skett under tiden från den förra kostnadsuppskattningen för utrastning av
ifrågavarande slag. De ambitionshöjningar i vad avser vågbildarnas drivsystem
och undervattensdelar sora anstalten redovisar finner jag vara välmotiverade.

Skeppsprovningsanstalten
har i sin beräkning av utrustningskostna-derna tagit upp ett belopp för
oförutsedda kostnader. Sedan etl definitivt anbud på viss del av utrustningen
har erhållits är det enligt rain mening motiverat med en reduktion av detta
belopp. Vidare kan en reservation på utrustningsanslaget utnyttjas för manöver-
och våglaboratoriet. Jag beräknar, sedan dessa reduktioner har gjorts, att det
kvarstående medelsbehovet uppgår lill 12 railj. kr. Jag anser att elt
tilläggsanslag av denna storlek gör det raöjligt för skeppsprovningsanstalten
att utrusta laboratoriet.

De
jämfört raed den ursprungliga beräkningen höjda hyres- och kapitalkostnadema
för laboratoriet gör det nödvändigt all öka uppdragsintäkterna. Stora
ansträngningar bör göras för att främja uppdragsverksamheten vid laboratoriet.
Den egna forskning som bedrivs vid laboratoriet bör ha till syfte alt ge ett
bättre underlag för uppdragsverksamheten. Även styrelsen för teknisk
utveckling bör bidra tiU att upprätthålla skeppsprovningsanstaltens kompetens i
detta avseende genom att lägga angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt vid
laboratoriet. Därigenom kan också en jämnare sysselsättning för personalen

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:25 99

uppnås.
Jag avser att i annat sararaanhang återkomma lill regeringen raed förslag om
delta, liksom i fråga om anstaltens personalutveckling. Skulle
uppdragsverksamheten och den därav motiverade forskningen inte raedföra att
laboratoriet utnyttjas till fullo, bör dock skeppsprovningsanstalten överväga
om det är ekonomiskt fördelaktigt alt under resterande tid inte utnyttja
laboratoriet. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservationsanslag av 12 000
000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I.
STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E.
Förenade fabriksverken

[5]
1. Byggnader och utrustning. För detta ändamål har för innevarande budgelår
anvisats ett investeringsanslag av 65 milj. kr. (prop. 1975/ 76: 122, NU
1975/76: 62, rskr 1975/76: 420).

Förenade
fabriksverken

Förenade
fabriksverken (FFV) har i skrivelse den 31 augusti 1976 och i därefter insänt
kompletterande material anfört i huvudsak följande.

1
FFV:s anslagsäskande för budgetåret 1976/77 anmäldes bl. a. behovet av en
godsterminal vid Zakridalsverken, kostnadsberäknad till 12 milj. kr. Regeringen
fann ej skäl att föreslå riksdagen att anvisa medel för godsterminalen (prop.
1975/76:122).

Med hänvisning
till det stora behov som föreligger vid Zakrisdals-verken att korama tillrätta
med de planerings- och lagringsproblem som finns och som komraer att förvärras
i takt med de ökade utleveranser sora enbart nuvarande orderstock innebär har
FFV sökt finna en lösning på godslerrainalproblemet. Något acceptabelt
altemativ lill byggande av godsterminal vid Zakrisdalsverken har inle kunnai
åstadkommas. FFV måste därför få uppföra den för en rationell verksamhet
nödvändiga godsterrainalen.

Godsterminalen
beräknas ersätta de 17 förråd som f. n. används vid Zakrisdalsverken. Den
direkta kostnadsbesparingen av investeringen kan uppskattas till 2,3 milj. kr.
per år. Dessutom medför en ny godsterminal andra vinster såsora bättre
raaterielhantering och minskad risk för produktionsstömingar.

Kostnaden
för godsterminalen beräknas nu med hänsyn tiU indexmässig uppräkning uppgå tUl
13,3 railj. kr., varav 9,9 milj. kr. utgör

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 lOO

byggnadsinvesteringar
och 3,4 milj. kr. utmstning. Betalningsutfallet är beräknat till 6 milj. kr.
budgetåret 1976/77 och till 7,3 railj. kr. budgetåret 1977/78.

Föredraganden

Zakrisdalsverken
inom FFV tillverkar pansarvärnsvapen och -ammunition såväl för del svenska
försvaret som för export. Orderingången har under senare år ökat och antalet
anställda uppgår f. n. till ca 800 personer. I prop. 1975/76: 122 om
omorganisation av förenade fabriksverken, m. ra. framhålls att en central
uppgift för FFV är att bidra till den svenska försvarssektorns behov av
försvarsmateriel. För att kunna lösa denna uppgift är det en förutsättning att
FFV har ändamålsenliga produktionsresurser. Den ökande produktionsvolymen vid
Zakrisdalsverken har fört med sig ett större och alltmer komplicerat
materielflöde, vilket ställer slora krav på godshanteringen. Då de 17 förråd
sora f. n. används inte kan anses fylla kravet på en rationell
raaterielhantering behövs en ny godsterminal. Uppförandet av en sådan är
kostnadsberäknad till 13,3 milj. kr., varav 6 milj. kr. behövs under budgetåret
1976/77. Godsterminalen beräknas innebära slora kostnadsbesparingar och anses
minska riskema för produklionsstörningar. Jag finner det därför motiverat att
godsterrainalen nu komraer till stånd. För att arbetet skall kunna inledas
under innevarande budgetår bör 6 railj. kr. nu anvisas. Jag hemställer atl
regeringen föreslår riksdagen

att
till Byggnader och utrustning på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

[6]
2. Inlösen av aktier i Telub AB. Något anslag för detta ändaraål finns inte
upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

AB Teleunderhåll (numera
Telub AB) bildades år 1963 enligt beslut av riksdagen (prop. 1963: 114, SU
1963: 135, rskr 1963: 319) för att svara för underhållet av viss del av
försvarels teleraateriel. Bolaget ägs till 51 % (A-aktier) av staten, företrädd
av förenade fabriksverken (FFV), och till 49 % (B-aktier) av åtta företag inom
svensk industri. Det sararaanlagda nomineUa värdet av aktierna är 12 milj. kr.

Mellan staten (FFV) och
B-aktieägarna träffades den 7 oktober 1963 ett konsortialavtal sora reglerar
förhållandet raellan de båda parterna. Avtalets § 6 har följande lydelse:
"Skulle sådana förändringar anses ha inträffat i fråga om detta avtals
allmänna förutsättningar och syftemål, att fortsalt samarbete icke framstår som
möjligt, skola A-aktieägarna, dock tidigast fyra år efler detta avtals
ingående, äga rätt inlösa samtliga B-aktier. Såvitt förslag därom, biträdes av
minst tre fjärdedelar av samtliga B-aktier, skola B-aktieägarna äga påfordra
inlösen av samtliga

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 101

B-aktier,
dels under de förutsättningar som näranas i föregående punkt, dels oavsett
ora den däri näranda tid ora fyra år icke förflutit därest staten väckt fråga
om utvidgning av AB Teleunderhålls rörelse och de förhandUngar som
B-aktieägarna med anledning därav påkallat belräffande fortsatt samarbete icke
skulle ha lett till resultat." Enligt § 7 i avtalet skall inlösen ske till
aktiernas verkliga värde.

Förenade
fabriksverken

FFV
har i skrivelse till regeringen den 14 september 1976 framhållit i huvudsak
följande.

Verksamheten vid Telub
började, efter de första årens uppbyggnad av resurser för huvudändamålet att
bedriva centraliserat underhåll av försvarets teleraateriel, gradvis att
diversifieras. Anledningen härtill var en strävan att använda befintliga
resurser på elt effektivt sätt. Efter hand har efterfrågan på bolagets tjänster
och varor liksora bolagets strävan att skapa nya sysselsättningstillfällen
raotiverat en medveten utbyggnad av företagets resurser för civil produktion.
Gemensamt för nya aktiviteter har varit att elektronik skall ingå till
betydande del i de objekt som bolaget engagerat sig i.

Underhållet av civila
elektronikutrustningar utförs nu från servicekontor på 14 platser i landet.
Orasättningen därav beräknas i år uppgå till 17 milj. kr. Bolaget utför också
legotillverkning och tillverkning av vissa egna produkter. Omsättningen härav
beräknas under innevarande år uppgå till ca 14 milj. kr.

Den
ursprungliga verksamheten inom bolaget, underhåll av teleteknisk materiel,
beräknas under innevarande år omsluta 73 milj. kr., medan nya aktiviteter
omsluter ca 50 milj. kr.

1 skrivelse till FFV den
24 raaj 1976 har B-aktieägama begärt inlösen av sina aktier i bolaget under
åberopande av den rätt sora tillkoramer dera enligt § 6 konsortialavtalet.

Efter en av parterna
gemensamt utförd värdering av aktierna har parterna den 3 september 1976
träffat avtal ora inlösen av B-aktierna i Telub AB. Enligt avtalet överlåter
B-aktieägarna samtliga sina 5 880 aktier till FFV för en köpeskilling av 16 170
000 kr. att erläggas senast den 2 januari 1977. Avtalet förutsätter
regeringens godkännande.

FFV
hemställer atl beloppet för inlösen av aktierna raåtte anvisas.

Föredraganden

Enligt
statsraaktemas beslut år 1963 (prop. 1963: 114, SU 1963: 135, rskr 1963: 319)
bildades nuvarande Telub AB för att svara för underhållet av viss del av
försvarets teleraateriel. Aktiekapitalet av norainellt 12 milj. kr. är fördelat
med 51 % på svenska staten (FFV) och raed 49 % på företag inom svensk
teleindustri, vilkas aktier i Telub benärans B-aktier.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 102

Det
konsortialavtal sora finns raellan staten (FFV) och B-aktieägarna ger bl. a.
dessa rätt alt påfordra att staten löser in B-aktierna till deras verkliga
värde om staten väckt fråga om utvidgning av bolagets rörelse och de
förhandlingar sora B-aktieägarna med anledning därav påkallat beträffande
fortsatt saraarbete inte skulle ha lett tUl resultat. B-aktieägarna har med åberopande
härav nu begärt att staten löser in deras aktier i Telub.

Jag
finner att begärd aktieinlösen måste ske i enlighet raed bestämmelserna i
konsortialavtalet. På grundval av en värdering av bolaget, som utförts av
auktoriserade revisorer, har avtal träffats om ett inlösenbelopp av 16 170 000
kr. att betalas senast den 2 januari 1977. Jag har ingen erinran raot det
avtalade beloppet.

FFV
förvallar statens nuvarande aktieinnehav (A-aktiema) i Telub. När B-aktierna
har lösts in bör även dessa aktier förvaltas av FFV, intill dess frågan kan
bli aktuell om annan placering av bolagets aktier.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Inlösen av aktier i Telub AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 16 170 000 kr.

[7]
3. Finansiering av Stirlingprojektet. Något anslag för detta ändaraål finns
inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

I
prop. 1972: 85 (s. 47), 1972: 130 (s. 59), 1973: 170 (s. 49), 1974: 170 (s. 71)
och prop. 1975/76: 25 (s. 77) har redogörelser lämnats för förenade
fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn.

Hittills
har FFV för budgetåren 1971/721975/76 beviljats investeringsanslag med
samraanlagt 22,8 milj. kr. för finansiering av stirlingprojektet. FFV har
samtidigt för nämnda ändamål medgivits rätt att solidariskt raed Kockuras
Mekaniska Verkstads AB (Kockura) teckna borgen för sammanlagt 56,3 milj. kr.
(prop. 1972: 85 bU. 10, NU 1972: 35, rskr 1972: 198, prop. 1972: 130 bil. 10, NU
1972: 67, rskr 1972: 320, prop. 1973: 170 bU. 11, NU 1973: 71, rskr 1973: 384,
prop. 1974: 170 bU. 11, NU 1974: 56, rskr 1974: 396 och prop. 1975/76: 25 bU.
11, NU 1975/76: 18, rskr 1975/76: 135).

Förenade
fabriksverken

FFV
har i skrivelse den 17 september 1976 heraställt om anslag för att bestrida
statens andel av KB United Stirling (Sweden) AB «fe Co:s (United Stirling)
utvecklingskostnader under budgetåret 1976/77.

Vidare
har FFV hemställt om rätt att tUlsammans med Kockura teckna solidarisk borgen
för ytteriigare upplåning av United Stirling i Sveriges invesleringsbank AB
under budgetåret 1976/77.

Av
FFV:s skrivelse fraragår i huvudsak följande.

United
Stirling har efter omfattande marknadsundersökningar valt att

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:25 103

i
första hand utveckla dels en motor på 75 kW (P-75-motorn), dels en på 150 kW
(P-150-raotorn). P-150-raotom byggs upp av två P-75-enhe-ter.
Syslemspecifikationerna som ligger till gmnd för utvecklingsarbetet har
utformats med syfte att de två motorvarianlerna skall vara konkurrenskraftiga
i förhållande till den modifierade dieselmotorn. Denna motor bedöms vara de
två motorvariantemas huvudkonkurrent.

Utvecklingsarbetet
har delats upp i två delmål som skall uppnås åren 1977 och 1979. Vid dessa tidpunkter skall beslut
fattas om den fortsatta verksamheten.

För den första etappen är
målet att en metallisk motor i installerat skick skall ge en bästa
verkningsgrad av ca 35 %. Denna motor är avsedd för introduktionsmarknader
såsom gruvraaskiner och stadsbussar. Stirlingmolorns goda miljöegenskaper
fyller på dessa marknader ett stort behov och elt visst merpris kan påräknas.

För den andra etappen är
målet att utveckla en motor med förhöjda prestanda som kan konkurrera på
volymraarknader. Målet bedöras kunna uppnås med hjälp av keramiska material
(keramer) i vissa av motorns komponenter. Utvecklingsarbetet för dessa
komponenter har påbörjats, delvis med bidrag från styrelsen för teknisk
utveckling. Dessutom pågår ett intensifierat saraarbete med Ford Motor Co i
Förenta staterna (Ford) med utnyttjande av deras erfarenheter från
kerarautveckling. Sannolikheten för att keramer skall komma till användning i
vissa varmhållfasta komponenter till stirlingmotorn bedöms som hög. Sådana
komponenter förutses ge möjligheter tUl ökad temperatur i dessa komponenter och
därmed väsentligt minska bränsleförbmkningen. Vidare uppnås ett lägre
vikt/effeklförhållande samt lägre tillverkningskostnader än för motsvarande
raelalliska komponenter.

FFV bedömer del möjligt
att kring årsskiftet 19761977 demonstrera en motor som fyller de för år 1977
uppställda prestandakraven.

Av
skrivelsen framgår vidare att stirUngmotorns utsikter att bli en allmän motor
synes oförändrat goda. Motorns konstruktion och arbetssätt medför egenskaper
sora låg halt av skadUga äranen i avgaserna, låg ljud- och vibrationsnivå, låg
sot- och röknivå, låg bränsleförbrukning och flerbränsleegenskaper, dvs.
förmåga att utnyttja ett antal olika bränslen eller värmealslrare.

Lagstiftningen,
främst i industriländerna, avseende emissionsbestära-raelser kan successivt
koraraa alt skärpas även ora en viss återhållsamhet jämfört med de
ursprungliga planerna kan skönjas. Vidare kommer beslämmelser om dämpad
bullernivå för tyngre fordon och arbetsmaskiner att skärpas.
Partikelemissioner kommer även att bli föremål för lagstiftning.

Alternativa
bränslen och nya bränslekvaUteter kan bli aktuella. Bensin och dieselolja torde
därför inle bli självklara såsom enhetsbränsle i alla länder i framtiden.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 104

Prisstegringarna
på bränsle bedöras fortsätta och betydelsen av högeffektiva motorer ökar
därmed.

En
positiv bedömning av stirlingmolorns potential återkommer i flera studier av
alternativa motorers framtid.

Det nationella
stirlingengageraanget i Förenta staterna fortsätter. Sålunda har Ford och N.V.
Philips Gloeilampenfabrieken under året framgångsrikt deraonstrerat en Ford
Torino personbil med en installerad 125 kW (170 hk) slirlingmolor. Ford har
vidare till United States Energy Research and Development Administration (ERDA)
lämnat förslag till ett drygt sexårigt utvecklingsprogram för en personbilsmotor.
Totalkostnaden, beräknad tUl 146 milj. dollar, föreslås delad mellan Ford och
ERDA. För United Stirling innebär etl förverkligande av detta förslag medverkan
som underleverantör.

Diskussioner pågår med ett
flertal företag om försäljning av teknologi i form av licensförsäljning och
utvecklingsuppdrag. Detta kan i sin lur medföra tillverkning och försäljning av
stirlingspecifika komponenter särat tillverkning och försäljning av koraplella
raotorer för specialändamål.

FFV:s
utveckling av det s. k. Stirling Power Pack-projektet sora regleras enligt
ett licensavtal raed United Stirling torde medföra en koraraersiell
inbrytning under slutet av 1970-talel och härigenora på sikt bana väg för en
bredare introduktion av stirlingmotorn.

Utvecklingsmålet
för P-75-motorn och P-150-raolorn prövas fortlöpande med hänsyn till den
förväntade konkurrenssituationen. Hittills har dock inga skäl att modifiera
målet framkommit. Motiv att ändra United Stirlings affärsidé finns inte heller.
Det är därför United Stirlings huvudstrategi att på ett tidigt stadium engagera
den befintliga motorindustrin i stirlingraotorutvecklingen i avsikt att denna
ekonomiskt och tekniskt skall stödja utvecklingsarbetet. När en motor har
utvecklats så att den är klar för produktion skaU United Stirling svara för
vidare UtveckUng och underleveranser av stirlingspecifika komponenter.
Motor-industrin svarar för övriga funktioner såsora motorproduklion, distribution
och service. Därutöver kan det dock bli aktuellt alt UnUed Stirling i egen regi
svarar för tillverkning av mindre serier kompletta etapp 1-motorer för
speciella ändamål.

Under
hösten 1976 pågår en översyn och revision av gällande lång-siklsplan för United
Stirling. Särskild vikt koinmer därvid att läggas vid analys och utvärdering av
såväl gällande som alternativa och kompletterande mål och strategier. Arbetet
raed den reviderade långsikls-planen skall genoraföras så att förslag
belräffande den fortsatta verksamheten kan föreläggas chefen för
induslrideparteraentet under januari 1977.

Finansieringen
av verksamheten vid United Stirling fömtsätts t. v. ske enligt samraa principer
sora f. n. Det innebär att hälften av erforder-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 105

ligt
kapitalbehov täcks genora långsiktiga lån i Sveriges Investeringsbank AB, för
vUka Kockums och FFV solidariskt tecknar borgen, och alt andra hälften täcks
genom lika stora bidrag från de båda delägarna.

1
prop. 1975/76: 25 (bU. 11) har United Stiriings finansieringsbehov fr. o. ra.
den 1 juli 1975 fram lill beslutstidpunkten i början av år 1977 beräknats tUl
36 milj. kr. Av FFV:s skrivelse fraragår att denna beräkning kvarstår
oförändrad. FFV finner det emellertid redan nu nödvändigt att finansieringsbehovet
täcks fram till den 1 juli 1977 för all projektet skall kunna drivas vidare
utan tidsförlust enligt tidigare uppgjord plan.

För
budgetåret 1976/77 hemställer FFV sålunda att regeringen föreslår riksdagen
att

anvisa ett anslag på 6 milj.
kr. för att bestrida FFV:s direkta utvecklingskostnader för stirlingprojektet
genom sin andel i United Sturling samt

medge FFV rätt att tillsamraans
med Kockum teckna borgen för ytterligare lån på 12 mUj. kr. järate ränta inlUl
ett belopp av totalt 68,3 milj. kr. Upplåningen avses ske i Investeringsbanken.

Föredraganden

Utvecklingsarbetet
på stirlingmotorn synes fortsätta i stort sett planenligt. FFV bedömer sålunda
att de mål som enligt gäUande långsikts-plan skall uppnås i början av år 1977
också kommer att nås. Parallellt raed utvecklingsarbetet pågår överläggningar
med ett flertal företag ora försäljning av teknologi. Projektets fraragång är
avhängig både av att motom uppfyller vissa prestandakrav och av att ett
samarbete med raolortillverkare med internationell anknytning kan etableras.
Ell sådant samarbete kan leda till att den nuvarande ägarsitualionen förändras.
En tidig marknadsintroduktion på sådana delmarknader där raotorn har speciella
konkurrensfördelar underlättar möjligheterna att motorn senare kan utvecklas
till att bli en allmän motor. Det förefaller därför önskvärt att pågående
överläggningar kan fullföljas.

De
faktorer som påverkar stirUngmotorns utsikter att bli en allraän motor den
förväntade framtida bränslesituationen, utvecklingen av miljölagstiftningen och
den framtida motormarknaden synes i allt väsentligt utvecklas på ett ur
projektets synvinkel gynnsamt sätt. Flera intemationella studier pekar också ut
stirlingmotorn sora en motor raed goda utvecklingsraöjligheter.

Någon
anledning att ompröva projektet före den i prop. 1974: 170 angivna
beslutstidpunkten i början av år 1977 finns inle. Jag förordar således alt FFV
bereds möjligheter att fortsätta utvecklingsarbetet.

United
Stirlings utvecklingsarbete har hittills finansierats dels med lån i Sveriges
Investeringsbank AB, dels med bidrag från FFV och Kockura. FFV har för
lånefinansieringen erhållit medgivande att lill-saramans med Kockum teckna
solidarisk borgen tUl ett belopp av 56,3

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 106

milj.
kr. Vidare har FFV erhåUit investeringsanslag under budgetåren 1971/721975/76
om sammanlagt 22,8 milj. kr.

Finansieringsbehovet
under budgetåret 1976/77 bör täckas efter samma principer sora hittills har
tillämpats, dvs. till hälften genora långfristiga lån för vilka Kockum och FFV
solidariskt tecknar borgen samt till hälfien genora lika stora bidrag från de
båda delägarna.

För
att täcka United Stirlings finansieringsbehov samt möjUggöra ett fortsatt
utvecklingsarbete under tiden projektet utvärderas behöver FFV etl invesleringsanslag
om 6 milj. kr. Vidare fordras att FFV medges rält alt tillsamraans med Kockum
teckna solidarisk borgen med ytterligare 12 milj. kr. intill ett belopp av 68,3
milj. kr. Investeringsanslaget bör anvisas t. v. ulan krav på avskrivning.

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att medge
förenade fabriksverken att solidariskt raed Kockums Mekaniska Verkstads AB
teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co inlUl 12 000
000 kr. jämte ränta,

2.
till Finansiering av
stirlingprojektet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77
anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

F.
Statens vattenfalisverk

[8]
1. Kraftstationer m. m. 1 statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna
anslagsmbrik anvisats ett investeringsanslag av 1986 milj. kr. (prop.
1975/76:100 bU. 15 s. 261, NU 1975/76:42, rskr 1975/76: 260).

Statens
vatlenfallsverks investeringsrara för innevarande budgetår uppgår lill 1 989,8
milj. kr. inkl. medel vUka genora särskUt beslut har ställts till verkets
förfogande för arbeten som satts igång av sysselsättningsskäl.

Riksdagen
har bemyndigat regeringen att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån
till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, intill sammanlagt 2 588
mUj. kr., varav högst 90 milj. kr. för lån tiU dislribulionsbolag (prop.
1975/76: 125 s. 50, NU 1975/76:65, rskr 1975/76: 399).

I
enlighet med riksdagens bemyndigande har regeringen godkänt ett raellan
vattenfallsverket och Luossavaara-Kiimnavaara AB (LKAB) träffat konsortialavtal
ora samarbete på oljeområdei inom ramen för Svenska Petroleum AB (prop.
1975/76: 124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76: 262). Verkets andel i bolaget är 50
%. Bl. a. med hänsyn tiU de stora ekonomiska åtaganden som är förenade med
råoljeköp har förutsatts alt Svenska Petroleum skall ges en betydande
finansiell slyrka.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Ett
eget kapital av 50 railj. kr. har bedörats nödvändigt för all bolaget skall
kunna lösa sina uppgifter. Ägarna skall därjämte kunna ställa

borgen
för lån intill 50 milj. kr.

Uppbyggnaden
av Svenska Petroleums kapital skall ske etappvis under budgetåren 1976/77 och
1977/78. LKAB:s andel av aktieteckningen finansieras genom särskilda lån under
fonden för låneunderstöd. Lånen lämnas på villkor som är anpassade till att
norraal förräntning inle förväntas under Svenska Petroleuras uppbyggnadsskede.

Vattenfallsverkets
andel av aktieteckningen skall finansieras raed raedel från
investeringsanslaget Kraftstationer ra. m.

I
anslagsfraraställningen för budgetåret 1977/78 har vattenfallsverket hemställt
dels ora 345 railj. kr. på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande
budgelår, dels att raraen för verkets borgensåtaganden ulökas till 3 473 milj.
kr., varav högst 110 milj. kr. för lån till distributionsbolag, dels alt 12,5
milj. kr. anvisas som avskrivningsanslag för aktieteckning i Svenska Petroleum
AB.

I
skrivelse den 18 raaj 1976 har vattenfaUsverket heraställt bl. a. om
godkännande av ett till skrivelsen fogat konsortialavtal raellan verket och bl.
a. Östhararaars kommun om bildande av elt aktiebolag för energiförsörjning inom
Östhammars komrauns område.

Statens
vattenfallsverk

Den
intemationella ekonomin har under de senaste två åren upplevt den hittills
djupaste konjunkturnedgången under efterkrigstiden. Samtidigt har
prisstegringama varit betydande. Konsumentpriserna inora OECD-orarådet har
stigit med i genomsnitt 9,1 % i Sverige raed 10,9 % under
lolvmånadersperioden t. o. ra. januari 1976. I de flesta induslrUänder dämpades
prisstegringarna under första halvåret 1976, men inflationstakten är trots
detta snabbare än vid någon tidigare konjunkturuppgång under efterkrigstiden.

Av
vissa svenska indexserier, sora i stort återspeglar kostnadsförändringar i
vattenfallsverkets anläggnmgsverksarahet, kan utläsas följande beträffande
prisutvecklingen under perioden januari 1970januari 1976 och senare.

Åriig ge-

Förändring

Senast
kända

nomsnittlig

1975

12-månaders-

ökning jan.

(jan.jan.)

förändring

1970jan.

(majmaj)

1976

%

%

%

Mellanprodukter
av järn

9,0

-12,5

-0,6

Arbetskostnadsindex

14,4

19,1

17,0

Cement

13,4

18,5

22,6

Sprängmedel

17,0

7,4

7,4

Konsumentprisindex

8,3

10,9

10,9

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 108

Ca
en tredjedel av kostnaderna i VattenfaUsverkets byggnadsverksam-hel är
arbetskostnader. Kostnaderna för material ra. m. belyses främst av indexserien
för mellanprodukter av jäm, raen även av serierna för cement och sprängmedel,
Sora framgår av tabeUen har koslnaderna stigit kraftigt under senare år. Under
år 1975 har index för mellanprodukter av järn sjunkit relativt kraftigt. Under
år 1976 bedömer verket dock en prisökning på ca 10 % sora trolig.

Pris-
och lönehöjningarna återverkar även på kostnaderna för utrustning och
koraponenter till verkets anläggningar.

Vattenfallsverket
har tagit frara elt vägt index för byggnadsarbeten vid värmekraftanläggningar.
I viss utsträckning ger denna indexserie även information om
kostnadsutvecklingen för byggnadsarbeten vid anläggningsdelar för vattenkraft
ovan jord. Denna särskilda indexserie har utvecklats enligt följande.

Förändring
1975

Senast kända

(jan.jan.)

12-månaders-

förändring

%

(majmaj)

/o

Ärlig
genomsnittlig ökning jan. 1970 jan. 1976

12,4 13,6 20,7

Kostnaderna
för vissa större distributionsanläggningar har mellan åren 1975 och 1976 stigit
med 10 ä 16 %.

Priserna
för naluraran, anrikning och upparbetning har sligU snabbt sedan år 1973. För
upparbetning är priserna i dag 2 å 3 gånger så höga som för ett år sedan. Bl.
a. på gmnd av den kraftiga ökningen av efterfrågan är del svårt att fömtsäga
hur prisema på natumran kommer all utvecklas i framtiden. Kostnaderna för
kärnbränsle påverkas starkt även av utvecklingen av dollarkursen.

Den
här redovisade pris- och löneutvecklingen har medfört att kostnaderna för
vattenfallsverkets investeringsprogram har ökal väsentligt. Det är inle möjligt
att kompensera så kraftiga kostnadsstegringar som det här är fråga om med
rationaliseringar. Som en följd härav har verket gjort en ny beräkning av
medelsbehovet för innevarande budgetår. För verkets vattenkraft- och
värmekraftanläggningar samt distributionsanläggningar ökar medelsbehovet med
drygt 195 railj. kr. på grund av höjda priser och löner. Förlängda byggtider,
betingade av hänsyn bl. a. till sysselsätlningsförhåUanden, skärpta miljökrav
och krav på förbättrade arbetsförhållanden samt vissa tillkommande arbeten,
ökar medelsbehovet med tillsamraans 154 milj. kr. Samraanlagt 153 railj. kr. av
de nämnda beloppen avser Ringhals kraftstation. Bland tiUkoraman-de arbeten för
distributionsanläggningar har verket tagit upp 1,8 milj. kr. för en 800 kV
ledning OdensalaGrantorpHall. Behovet av kapi-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 109

taltillskott
till Söderfors Kraft AB har ökat med totalt ca 16 milj. kr. främsl till följd
av den högre pris- och lönenivån.

Medelsbehovet
för anskaffning av kärnbränsle till Ringhals kraftstation har minskat med 45
milj. kr. jämfört med vad som beräknades för etl år sedan. Det beror på atl en
väntad prisstegring för uran har inträffat senare än sora tidigare förutsågs
och på att behovet av raedel har förskjuths i tiden. I stället behövs 86 milj.
kr. för utlåning till Svensk Kärnbränsleförsörjning AB. Medlen skall användas
för att finansiera inköp av reservkvantiteter av natururan. Till följd av ökade
kostnader för anskaffning av kämbränsle till de tre kärnkraftblocken i
Forsmarks kraftstation behöver kapitaltillskottet till Forsmarks Kraftgrupp AB
räknas upp med 66 milj. kr.

Vattenfallsverket
begär vidare 18 milj. kr. för förvärv och finansiering av eldistributionsföretag
samt inemot 13 railj. kr. för kapitallUl-skott till vissa bolag, varav 12,5
railj. kr. till Svenska Petroleum AB. Verket heraställer om medel för omedelbar
avskrivning av sistnäranda belopp.

Sammanlaget innebär
vattenfallsverkets beräkningar all medelsbehovet under budgetåret 1976/77 har
ökat raed 503 milj. kr. Genom senareläggning av vissa utbyggnader,
förskjutning av likvider ra. m. har erael-lertid medelsbehovet saratidigt
kunnat nedbringas raed 158 milj. kr. Vattenfallsverket hemställer således att
investeringsramen för budgetåret 1976/77 höjs med 345 milj. kr. från 1 989,8
milj. kr. till 2 334,8 milj. kr.

Riksdagen
har bemyndigat regeringen att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån
till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, inlUl samraanlagt 2 588
milj. kr. Av denna rara hänför sig 2 160 railj. kr. till borgensteckning för
lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp på den allmänna kapitalmarknaden för
att finansiera utbyggnaden av de två första kärnkraftblocken i Forsmark och 90
milj. kr. till borgensteckning för eldistributionsbolags upplåning.

VattenfaUsverkets
borgensteckning för Forsmarksbolagets upplåning uppgick den 30 juni 1976 tUl
960 raUj. kr. Drygt en tredjedel härav avser lån i utländsk valuta för vilka
verket tecknat borgen i sin helhet raot efterborgen av övriga delägare i
bolaget. Utryramet för bolagets ytterligare upplåning uppgår tUl 1 200 mUj.
kr. Verkets behov under budgetåren 1976/77 och 1977/78 av borgensteckning för
bolagets upplåning kommer enligl verkets bedömning att uppgå till 1 400 milj.
kr. vid upplåning i Sverige. Det motsvarar verkets andel 74,5 % av
bolagets totala upplåning för den pågående kärnkraftutbyggnaden i Forsmark,
vilken numera omfattar ett tredje block. Vid eventuell upplåning utomlands
ökar borgensbehovet för verkels del ytterligare. Verket anser atl en ny ram för
verkets borgensteckning bör beräknas så, att tillfredsställande utrymme finns
för sådan borgensteckning som kan bli aktuell

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 HO

t.
o. m. budgetåret 1977/78 för Forsmarksbolagets upplåning. Verket föreslår alt
borgensramen raed hänsyn härtill räknas upp med 840 milj. kr. Ramen bör
utvidgas med ytterligare 25 milj. kr. för att verket skall kunna teckna borgen
för lån sora Svenska Petroleum AB tar upp på den allraänna kapitalmarknaden.

Av
nuvarande borgensram för eldistribulionsbolagens upplåning hade 75,9 milj. kr.
utnyttjats den 30 juni 1976. Under budgetåret 1976/77 beräknas behovet av
borgensleckning från verkets sida öka med minst 11 milj, kr. Ulrymraet för
borgensleckning dämtöver, som kan föranledas av nu inte kända lånemöjligheter
för befintliga eldistributionsbolag och av lånebehov för eventuellt tiUkommande
bolag blir därmed mycket begränsat. Verket föreslår att nuvarande borgensram
för eldistributionsbolagens upplåning höjs från 90 milj. kr. tUl 110 milj. kr.

Inom
Ö.yf/!am/77a/-sområdet handhas distributionen av elektrisk energi av Östhammars
Elverk AB, Öregrunds Elverk AB, Frösåkers Elektriska Dislribulionsförening,
Östhammarorlens Elektriska Distributionsförening och Gräsö Elektriska AB saml
av vattenfaUsverket, som har övertagit den distributionsrörelse som tidigare
tillhörde Hargs Bruk. De två först-näranda företagen ägs i sin helhet av
Östhararaars koramun. Kommunen äger också två tredjedelar av aktierna i Gräsö
Elektriska AB.

De
sex företagens distributionsrörelser ligger helt inom Östhammars komraun och
omfattar ca två tredjedelar av kommunens område. Vattenfallsverket och
Björklinge Elverks Ekonomiska Förening handhar distributionen av elektrisk
energi inom övriga delar av komraunen.

Antalet
abonnenter och energiorasätlning hos de sex aktuella företagen framgår av
följande sammanställning.

Anlal abonnenter

Inköpt kraft (i MWh)'

Östhammars
Elverk AB

1 700

20 000

Oregrunds
Elverk AB

Frösåkers
Elektriska Distributions-

1 700

12000

förening Östhammarorlens Elektriska Dislribu-

2 400

20 000

tionsförening Gräsö Elektriska AB

1 150 900

6 500 5 500

Statens
vattenfallsverk (Hargs Bruk)

250

1 300

8100

65 300

' I
MWh (megawatlimme) = I 000 kilowattimmar.

Överläggningar
om ett samgående har pågått mellan företagen sedan flera år tillbaka. Partema
har nu enats ora att bilda ett gemensamt aktiebolag, raed uppgift att
försälja, distribuera och producera energi inom i huvudsak det område där
partema f. n. bedriver distribution av elektrisk energi. Innebörden av
överenskommelsen framgår av ett mellan parterna ingånget konsortialavtal och
ett lill avtalet fogat förslag tiU bolags-

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 111

ordning.
Avtalet har träffats med förbehåll från verkets sida för regeringens
godkännande och från övriga parters sida för godkännande av komraunfullraäktige
särat berörda förenings- och bolagsstäramor.

Av
avtalet framgår i huvudsak följande. Beträffande avtalets närmare innebörd hänvisas
till handlingama i ärendet.

Det gemensamma bolaget
skall i första hand anskaffa och distribuera elektrisk energi. Verksamheten
skall emellertid också omfatta annan energiförsörjning, t. ex. produktion och
distribution av värrae. Valet mellan olika forraer för energiförsörjningen
skall ske med sikte på bästa möjliga totalekonomi.

Östhammars
koramun har förbundit sig att teckna avtal med bolaget ora rält för bolaget att
dra fram ledningar och distribuera energi inom koramunen utan andra avgifter
och ersättningar tUl komraunen än ersättning för verkligt uppkorana kostnader
för intrång och skada i samband raed verksarahetens drift och underhåll samt
utbyggnad av anläggningar.

Bolagets taxor skall
utformas så, att skälig förräntning av nedlagt kapital erhålls. Något överskott
därutöver skall inte behöva uppkomma.

Bolagets verksarahet skall
finansieras raed inkoraster av försåld energi och genom upplåning. Bolagets
styrelse skall besluta hur upplåning skall ske. Östhammars kommun skall vara
skyldig att ikläda sig ansvar för bolagels upplåning. Kommunen äger emellertid
rätt att i stället skjula till lånemedel på villkor som inte är ogynnsammare än
de villkor som bolaget skulle kunna erhålla genom annan upplåning.

Bolagets aktiekaphal skall
vara 3 milj. kr. Aktierna, som är likvärdiga utom i fråga om val av
styrelseledamöter, skall fördelas med 51 % på Östhammars kommun, 22,8 % på
Frösåkers Elektriska Distributions-förening, 12,8 % på Östhammarorlens
Elektriska Dislribulionsförening, 8,4 % på Gräsö Eleklriska AB och 5 % på
vattenfallsverket. Aktierna erhålls mot alt de avlalsslutande partema till
bolaget överlåter berörd eldistributionsverksamhet raed tillhörande
anläggningar, övriga tillgångar och skulder. Några lån eller skuldförbindelser
avseende den överlåtna egendomen skall inte lämnas.

Fördelningen av aktiema
har skett raed utgångspunkt i en värdering av den tillskjutna egendomen. Det
totala värdet av apportegendomen har beräknats till ca 15 railj. kr. Värdet av
den apportegendora som vallenfallsverket avses tillskjuta en 20/10 kV
transformatorslalion i Öre-grund med tillhörande fast och lös egendom samt
Hargs Bruks eldistributionsnät har beräknats till 750 000 kr.

Till
skydd för parterna har i den föreslagna bolagsordningen föreskrivits atl aktie
som bar övergått till annan ägare med vissa undantag skall hembjudas
aktieägarna till inlösen. Östhammars koramun skall därvid ha företrädesrätt
framför övriga aktieägare.

Ulan
hinder av näranda bestäraraelse om hembud skall part äga rätt att överlåta sina
aktier tiU eget bolag i vilket han har aktiemajoritet. Be-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 112

stämmeisen
i bolagsordningen om hembud skall emellertid träda i kraft om aktiemajoriteten
i sådant bolag senare övergår lill annan än parten. Rätt alt överlåta aktie
ulan hembudsskyldighet tillkomraer även part vid ombildning eller övergång till
annan förelagsform eller samfällighel under förutsättning att den nybildade
enheten övertar partens samtiiga rättigheter och skyldigheter enligt
föreliggande konsortialavtal eller därav följande rättsförhållanden samt
inträder i avtalet i stället för parten.

Den som övertar aktie
skall överta även så stor del av de Övriga parternas eventuella lån och
borgensförbindelser till bolaget liksom ansvar i övrigt för bolagets
förbindelser att föreskriven fördelning i proportion till aktieinnehav
upprätthålls.

Bolagets styrelse skall
beslå av elva ledaraöter med en personlig suppleant för varje ledamot. Sex
ledamöter och sex suppleanter skall ulses av Östhammars koraraun, två
ledaraöter och två suppleanter av Frösåkers Elektriska Dislribulionsförening
samt en ledamot och en suppleant av vardera Östhararaars Elektriska
Dislribulionsförening, Gräsö Elektriska AB och vallenfallsverket. Ordförande
och vice ordförande utses genom internt val inom styrelsen,

EnUgt vallenfallsverket är
det av stort värde för verket att få del av och insyn i eldistributionen inom
Östhammars koramun, där verket genom sitt delägarskap i Forsraarks Kraflgrupp
AB har raycket stora intressen. Verket heraställer därför om medgivande alt få
inträda sora delägare i det blivande bolaget på de villkor som har angetts i
det föregående,

Siatens
industriverk har yttrat sig i ärendet och har därvid tiUstyrkt bifall lill
VattenfaUsverkets framställning.

Föredraganden

1
sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 har statens vattenfallsverk
anmält behov av medel på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande
budgetår. Verket hänvisar i första hand till de pris-och löneökningar som har
inträffat sedan föregående beräkningstillfälle och till ökade kostnader till
följd av bl. a. tillkommande, tidigare inte förutsedda arbeten, skärpta
railjökrav och krav på bättre arbetsförhållanden vid pågående utbyggnader.
Vidare behöver verket ytteriigare medel för anskaffning av nalururan och
kärnbränsle, för förvärv av aktier eller andelar i vissa företag och för
utlåning till eldistributionsföretag i vilka statens aktier eller andelar
förvaltas av verket. Verket har vidare begärt att ramen för verkets
borgensåtaganden för lån skall ökas. Slutligen har verket hemställt om
godkännande av ett konsortialavtal. Del avser bildandet av ett aktiebolag för i
första hand distribution av elektrisk energi inom Östhararaars koramun.

För investeringar i
kraftproduktions- och eldistribulionsanläggningar m. ra. disponerar
vallenfallsverket 1 989,8 milj. kr. under innevarande

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 113

budgelår.
Härav avser 1 000,9 milj. kr. kärnkraftanläggningar och kärnbränsle. Enligt
verkets beräkningar har medelsbehovet stigit med samraanlagt 503 milj. kr.,
varav ca 260 milj. kr. för kämkraftanläggningar och kärnbränsle och ca 2 milj.
kr. för en 800 kV ledning på sträckan OdensalaGrantorpHall. Verket har
emellertid funnit det raöjligt att genora omdisponeringar i arbets- och
betalningsplaner skjuta upp vissa utbetalningar till efter den 30 juni 1977.
Medelsbehovet under budgetåret 1976/77 har därigenora kunnat begränsas till 2
334,8 railj. kr. Detta överstiger den av regeringen medgivna investeringsramen
med 345 milj. kr. Det ökade medelsbehovet fördelar sig på följande sätt (i
railj. kr.). Beloppen är avrundade.

Uppräkning
till aktuell pris- och lönenivå inkl. uppräkning av

kapitaltiUskott
tiU Söderfors Kraft AB -f207

Tillkommande
arbeten och ökade kostnader för pågående vat

tenkraft- och värmekraftutbyggnader inkl. uppräkning av ka

pitaltillskott tiU Söderfors Kraft AB -|-158

Kapitaltillskott till
Forsraarks Kraftgmpp AB för anskaffning

av
kärnbränsle lill Forsmarks kraftstation block 13 -j- 66

KapUaltillskott
lill Svensk Kärnbränsleförsörjning AB för an

skaffning av reservkvantiteter av natururan 4- 86

Förvärv och finansiering
av företag, vUkas verksamhet avser

distribution
av elektrisk energi -f 18

Förvärv av aktier i
Svenska Petroleum AB -1- 13

Senareläggningar,
likvidförskjutningar m. m. 203

Summa
ökat medelsbehov -{-345

Innan
jag redovisar mina ställningstaganden till vattenfallsverkets behov av medel,
borgensåtaganden ra. m. under innevarande budgetår vill jag framhålla följande.

Kärnkraften är förenad med
stora problem och risker. Det gäller frärast hanteringen av det använda
bränslet och det högaktiva avfallet. Satsning på kärnkraft kan inte ske ora
inte dessa risker bemästras på ett betryggande sätt. 1 nuvarande läge måste
ställas sora villkor all kärn-kraflblock sora f. n. är under byggnad inte får
tas i drift om inte det berörda kraftföretaget dels kan förete godtagbart avtal
ora upparbetning av använt kärnbränsle, dels kan visa hur och var en hell
säker slutlig förvaring av det högaktiva avfallet kan ske. Lagstiftning i detta
avseende övervägs f. n. inora regeringskansliet.

Bedömningarna av
möjUgheterna att uppfylla sådana villkor som jag här har nämnt kan påverka
viljan till fortsatta investeringar i kärnkraftverk som är under uppförande
och investeringar i kämbränsle och anläggningar med anknytning till
kärnkraftverken. Det är kärnkraftföretagen själva som i första hand har att ta
ansvaret för dessa bedömningar. 1 vilken mån villkoren är uppfyllda prövas i
sista hand av regeringen. Det är troligt att de nya villkoren påverkar
kraftföretagens möjligheler alt erhålla erforderliga krediter. Under den tid
sora behövs

8
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 25

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 114

för
i första hand kraftföretagens bedömningar kan garantier från staten bli
nödvändiga för att kreditema skall klaras. Detta är mest påtagligt i fråga ora
de kämkraftblock som befinner sig i ett intensivt utbyggnadsskede. Därför bör
de borgens- och anslagsbelopp sora hänför sig till finansieringen av
investeringar på kärnkraftområdet ställas tUI VattenfaUsverkets förfogande.
Medlen bör emeUertid stäUas till verkets disposition först efter särskild
framstäUning från verket. Regeringen har då att pröva grunderna för
framställningen, eventuellt efter överläggningar med verket och andra
intressenter. Det ankommer på regeringen att föreskriva behövliga regler för
vattenfalls verkets disposition av borgensramar och anslagsmedel.

Jag
har mot bakgmnd av vad jag nu har sagt i huvudsak inte något att ermra raot
VattenfaUsverkets beräkning av kostnadema för det pågående
investeringsprogrammet. Jag förordar att investeringsanslaget Kraftstationer m,
m, räknas upp med 160,6 milj, kr. som kompensation för kostnadsökningar på
grund av pris- och lönestegringar, tillkoraman-de arbeten m, m. Jag har härvid
beaktat minskningen av medelsbehovet till följd av senareläggningar,
likvidförskjutningar m, m,

VattenfaUsverkets
planerade utbyggnad av stamnätet för 800 kV systeraspänning behöver övervägas
ytterligare. Jag har därför inte beräknat några raedel för detta ändamål.

Behovet
av ytterligare kapitaltUlskott tiU Forsmarks Kraftgrupp AB för anskaffning av
kämbränsle tUl kärnkraftblocken i Forsmark har jag beräknat tUl 66 milj. kr.

VattenfaUsverkets
förslag om medel för kapitaltUlskott tUl Svensk Kärnbränsleförsörjning AB kan
jag inte biträda. Bolagets behov av kapital kan finansieras genom upplåning på
den allmänna kapitalmarknaden raed utnyttjande av den statliga garanti om 800
milj. kr. som riksdagen har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att
ställa för bolagets betalningsförpliktelser gentemot långivare och
leverantörer i samband med upphandlingar inom kärnbränslecykeln.

Vattenfallsverkets
behov av ytterligare medel för förvärv och finansiering av företag, vilkas
verksamhet avser distribution av elektrisk energi, beräknar jag till 4,5 mUj.
kr.

I
överensstämmelse med riksdagens beslut (prop. 1975/76: 124, NU 1975/76: 44,
rskr 1975/76: 262) har vattenfaUsverket gått in som hälftendelägare i Svenska
Petroleum AB. I den mån medel för aktieteckningen inte skulle rymmas inom
verkets investeringsram avsåg föredragande departementschefen att återkomma
härtiU vid sin anraälan tiU tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret
1976/77 (prop. 1975/76: 124 s. 47). Detsamma gällde frågan om en utökning av
ramen för verkets borgensåtaganden till följd av Svenska Petroleums upplåning.

Uppbyggnaden
av Svenska Petroleums kapital har fömtsätts ske i två etapper så att bolagets
egna kapital under innevarande budgetår kom-

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:25 115

mer
att uppgå till 25 milj. kr. och under budgetåret 1977/78 höjas med ytterligare
25 milj. kr. till 50 milj, kr, VattenfaUsverkets andel av kapi-lalliUskottet
uppgår till 12,5 milj, kr, under vart och ett av de nämnda budgetåren. Verkels
investeringsrara för innevarande budgelår bör raed hänsyn härtill räknas upp
med 12,5 milj, kr.

Svenska Petroleums
verksamhet kan under uppbyggnadsskedet inte förväntas ge norraal avkastning på
insatt kapital. Vattenfallsverkets för-räntningsplikliga kapital bör därför t,
v, skrivas ned med ett belopp motsvarande nämnda kapitaltillskott om 12,5
milj, kr. Särskilda avskrivningsmedel behöver emellertid inte anvisas
eftersora riksdagen för innevarande budgetår till Avskrivning av nya
kapitalinvesteringar i statens vattenfallsverks fond redan har anvisat elt
förslagsvis beräknat anslag till Kraftstationer m, ra.

Mot
bakgrund av vad jag nu har redovisat förordar jag att vattenfallsverkets
investeringsram för budgetåret 1976/77 räknas upp med saramanlagt (160,6-f
66-1-4,5-1-12,5) 243,6 milj, kr. och att medel härför anvisas från
investeringsanslaget Kraftstationer ra. m.

Regeringen har
bemyndigande att medge vattenfaUsverket att teckna borgen intill sammanlagt 2
588 milj. kr. för lån sora företag i vilka verket förvaltar statens aktier
eller andelar tar upp på den allraänna kapitalmarknaden. Högst 90 milj. kr.
härav får användas för borgensåtaganden gentemot företag som bedriver
eldistributionsverksamhet (prop, 1975/76: 125 s. 50, NU 1975/76: 65, rskr
1975/76: 399). Större delen 2 160 milj. kr. av den totala borgenssumraan
har beräknats bli tagen i anspråk vid finansieringen av de två första
kärnkraftblocken i Forsmark,

Intill den 30 juni 1976
hade 960 milj, kr. av borgensramen utnyttjats för Forsmarks Kraftgrupp AB:s
upplåning. Under innevarande och nästa budgetår räknar vattenfallsverket med
att för egen del behöva ställa borgen för minst 1 400 milj. kr. för lån till
bolaget. Detta överstiger verkets andel av den för bolagets upplåning hittills
beräknade borgens-suraman med 200 raUj. kr. Det ökade upplåningsbehovet beror
dels på att anläggningskostnaderna för de två första kämkraftblocken har ökat
kraftigt, dels på att utbyggnaden i Forsraark numera omfattar också ett tredje
block. Med hänvisning härlUl föreslår verket att verkels borgensram ökas med
t. v. 840 milj. kr. Den del av ramen som hänför sig till Forsmarks Kraftgmpp
AB:s upplåning kommer därmed att uppgå tUl 3 000 milj. kr. Ramen bör enligt
verket räknas upp med ytterligare 25 milj. kr. för lån som Svenska Petroleum AB
tar upp på den allmänna kapitalmarknaden.

EnUgt gällande ordning
(prop. 1972: 1 bU. 15 s. 126, NU 1972: 15 rskr 1972: 90) skall borgensåtaganden
som vattenfallsverket behöver göra för lån som eldistributionsföretagen tar upp
på den aUmänna kapitalmarknaden räknas av mot en för verkets samtliga hel-
eller delägda

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 116

eldislributionsförelag
gemensam borgensram. Ramen utgör f. n. 90 railj. kr. IntiU den 30 juni 1976
hade vattenfallsverket utnyttjat 75,9 milj. kr. härav. Med nu förutsebara behov
av borgensteckning det rör sig om ca 11 milj, kr, kommer utrymmet för
ytterligare åtaganden att bli myckel litet. Verket föreslår därför att
borgensraraen för eldistributionsföretagens upplåning ökas till 110 railj, kr,

Sora
jag nyss har framhållit måste särskilda villkor i fråga om upparbetning av
använt kämbränsle och slutlig förvaring av högaktivt avfall vara uppfyllda för
att nya kärnkraftblock skall få tas i drift. Detta skapar givetvis osäkerhet på
kapitalmarknaden beträffande de käm-kraflbyggande förelagens kreditvärdighet.
Det gäller f. n, i första hand Forsraarks Kraftgmpp AB. IVIed hänsyn härtill
bör enligt min mening statens garantiåtaganden för lån som Forsmarksbolaget i
fortsättningen kan behöva ta upp på den allmänna kapitalmarknaden utvidgas.

Enligl
de principer som hittills har tillämpats tecknar Forsmarksbolagets ägare
borgen såsom för egen skuld för så stor andel av lånen som svarar mot deras
aktieinnehav. I vissa fall det gäller lån sora bolaget har tagit upp i
utlandet har vallenfallsverket ställt säkerhet för hela lånesumman. De övriga
delägarna har därvid ställt garantier för sin andel av säkerheten genom efterborgen.
Ett sådant förfarande bör enligt min mening kunna tillämpas även för lån sora
bolaget tar upp på den svenska kapitalmarknaden.

Jag
förordar att regeringen inhämtar riksdagens berayndigande att medge
vattenfallsverket att teckna borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB kan
behöva ta upp på den allmänna kapitalmarknaden utan den begränsning till vallenfallsverkels
andel av aktiekapitalet som normalt gäller för verkets borgensåtaganden. En
förutsättning härför bör vara att övriga delägare lämnar efterborgen för sina
andelar av säkerheten.

Jag
är däreraot inle beredd att tillstyrka att VattenfaUsverkets borgensram räknas
upp på grund av Forsmarks Kraflgrupp AB:s fortsatta upplåning. Det utryrame som
har beräknats härför inora nuvarande ram har ännu inte utnyttjats på långt när
och torde heller inte bli utnyttjat tUl fullo under det här budgetåret trots
den utvidgning av borgensansvaret sora jag nu har förordat. Den ökade
upplåning sora kan korama att avse det tredje kärnkraftblocket i Forsmark anser
jag likaledes bör rymmas inom den befintliga ramen.

Med
hänsyn tiU Svenska Petroleum AB:s upplåning under innevarande budgelår bör
borgensramen utökas med 12 milj. kr.

Behovet
av borgensleckning för de båda bolagens upplåning under nästa budgetår liksora
frågan om en utökning av den särskilda borgensraraen för lån tiU
eldistributionsföretag avser jag att ålerkoraraa till vid min anmälan lill
statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

Jag
förordar således att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigan-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 117

de
att medge vattenfaUsverket att teckna borgen för lån intill sammanlagt (2
588-1-12) 2 600 milj. kr., varav högsl 90 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag.

Vattenfallsverket
har med förbehåll för regeringens godkännande träffat överenskommelse med
Östhammars koraraun och tre andra förelag ora saraarbete i bolagsforra i
första hand för geraensara anskaffning och distribution av elektrisk energi
inom större delen av Östhammars koramun. Verksamheten skall kunna orafatta även
koraraunens försörjning raed annan energi, t. ex. produktion och distribution
av värrae.

Det
nya bolaget skall ha ett aktiekapital av 3 railj. kr. Vattenfallsverkets andel
härav skall vara 5 % molsvarande det proportionella värdet av de
eldistributionsanläggningar sora verket i likhet med övriga berörda företag
enligt avtalet skall överlåta till bolaget som likvid för aktiema.

Verksamheten
skall finansieras med inkoraster av försåld energi och genom upplåning, östhararaars
koraraun skall ensara slå som garant för bolagets lån, alternativt svara för
behövligt tillskott av låneraedel.

VattenfaUsverket
får ett betydligt raindre inflytande i bolaget än vad som är norraalt för samarbetsprojekt
av liknande slag. Verket har emellertid genora sitt engageraang i Forsraark
intresse av insyn i eldistributionen i nordöstra Uppland, Jag har raed hänsyn
härtill inte något alt erinra mot det föreslagna samarbetet belräffande
energiförsörjningen i Östhararaars kommun.

Jag
förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna det
mellan berörda parter vUlkorligt träffade avtalet och att raedge
vattenfallsverket att träffa överenskoraraelse om de smärre ändringar i
avtalet som kan visa sig nödvändiga i framtiden.

Med
hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen att

1. bemyndiga
regeringen att dels godkänna konsortialavtalet mel

lan statens vattenfallsverk och Östhammars kommun m. fl, om

bildande av ett aktiebolag för energiförsörjning inora Östham

mars kommun, dels medge statens vattenfallsverk alt träffa

överenskommelse ora smärre ändringar i avtalet,

2.
bemyndiga regeringen att medge
statens vattenfalisverk att teckna borgen för lån sora Forsmarks Kraftgrupp AB
tar upp på den allmänna kapitalmarknaden ulan den begränsning tUl VattenfaUsverkets
andel av aktiekapitalet som normalt gäller för verkets borgensåtaganden,

3.
berayndiga regeringen atl medge
siatens vattenfallsverk att teckna borgen för lån inkl. lån för
finansieringen av del tredje kämkraftblocket i Forsmark intill samraanlagt 2
600 000 000 kr,, varav högst 90 000 000 kr. för lån tUl eldislributionsförelag,

4.
till Kraftstationer m. m. på
tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett
investeringsanslag av 243 600 000 kr.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 118

II. STATENS ALLMÄNNA
FASTIGHETSFOND

[9]
17. Byggnadsarbeten för tellmisk utveckling m. m. 1 statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av
1,7 railj. kr.

Byggnadssty
relsen

1
anslagsframställning för budgetåret 1977/78 har byggnadsstyrelsen anmält att
för nybyggnad av manöver- och våglaboratorium vid siatens skeppsprovningsanstalt
avsevärda kostnadsöknmgar uppstått på grund av exlraordmära grundläggnings- och
bergförslärkningsarbeten. Dessa tUlkomraande arbeten, som har visal sig vara mer
omfattande och kostsamma än vad styrelsen tidigare kunnat förutse, har medfört
att kostnadsramen behöver höjas med 355 000 kr. utöver index. Styrelsen har
därför i förslaget till investeringsplan fört upp ramen 10 625 000 kr. i
prislägel den 1 april 1976. Med hänsyn till den beräknade medelsförbrukningen
för innevarande budgetår hemställer byggnadsstyrelsen alt anslaget tillförs 1
milj. kr. på tUläggsbudget I för budgetåret 1976/77.

Föredraganden

Som
tidigare har redovisats; (punkt 4) bedömer jag uppförandet av manöver- och
våglaboratoriet vid statens skeppsprovningsanstalt sora en angelägen åtgärd.
Jag har inget att erinra mot den av byggnadsstyrelsen nu föreslagna ändringen
av kostnadsramen för laboratoriet.

Jag
förordar i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag att 1 milj. kr. utöver
tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget 1 för innevarande budgetår.

Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen alt
besluta om vissa byggnadsarbeten för teknisk utveckling ra. m. inom den
kostnadsram som jag har förordat,

2.
till Byggnadsarbeten för
teknisk utveckling m. m. på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret
1967/77 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:25 119

Bilaga
11

Utdrag

KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssararaanlräde 1976-10-28

Föredragande:
statsrådet Antonsson

Anraälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser
kommundepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE
HUVUDTITELN

A.
Kommundepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m* m. På statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under
ifrågavarande anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 2,5 mUj. kr. Med
beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret
av 195 000 kr. finns totalt 2 695 000 kr. att tiUgå. Detta belopp bedöms bli otillräckUgt
raed hänsyn dels till merkostnader för utredningar, som tillkomrait före
innevarande budgetår, dels till utredningar tUlsatta under budgetåret.
Belastningen på anslaget för budgetåret 1976/77 beräknas uppgå tiU 4 345 000
kr. Ett ytterligare medelsbehov om 1 650 000 kr. föreligger således.

Jag
hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 25 121

Bilaga
12

Förteckning

över
av regeringen hos riksdagen i prop. 1976/77: 25 begärda anslag på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

DRIFTBUDGETEN

A.
Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

H 9
FN-styrkors verksamhet utomlands, reserva

tionsanslag 62 000 000

H
10 Övervakningskontingenten i Korea, reservations

anslag 1 160 000

V. Socialdepartementet

D
2 a Bidrag till anordnande av förskolor och frilids-

hem, reservationsanslag 175 000 000

E 10 Statens
bakteriologiska laboratoriura: Utrustning,

reservationsanslag 680 000

VIL
Finansdepartementet

B 22 Statens förhandlingsråd, förslagsanslag 1070
000

VIII.
Utbildningsdepartementet

B
10 Bidrag till Operan och Draraatiska teatern, re

servationsanslag 13 515 000

B
11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsan

slag 6 858 000

B
12 Bidrag tiU regionala och lokala teater-, dans

och
musikinstitutioner, förslagsanslag 424 000

B13
Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 2 228 000

D
14 Specialskolan m.m.: Utrustning ra. ra., reserva

tionsanslag 120 000

E
63 Framtidsstudier, reservationsanslag 1628 000

E 67 a Ersättning till
EISCAT Scientific Association,

förslagsanslag 1 000 000

F
1 Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal

m.
m., förslagsanslag 83 000

F
2 Lärarhögskolorna: Driftkostnader, reservations

anslag 10 000

IX. Jordbruksdepartementet H
16 Bidrag tiU kalkning av sjöar och vattendrag,

reservationsanslag 10 000 000

s. 2 Kontrollera mot PDF

XI. Arbetsmarknadsdepartementet

B 7 Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrust

ning, reservationsanslag 3 000 000

C 5 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reser

vationsanslag 50
000 000

XIII. Industridepartementet

A
3 Kommittéer m. m,, reservationsanslag 14 050 000

B
7 Företags- och branschfrämjande åtgärder, re

servationsanslag 7 000 000

D
5 Energibesparande åtgärder inom näringslivet

m,
ra., reservationsanslag 1 000 000

E
10 Statens skeppsprovningsanstalt: Utrastning, re

servationsanslag 12 000 000

XIV. Kommundepartementet

A
2 Komraittéer m, m,, reservationsanslag 1650 000

Summa
för driftbudgeten 364 476 000

KAPITALBUDGETEN

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kapitalinvestering

I.
Statens affärsverkisfonder D. Luftfartsverket

1
Flygplatser ra. m.

4
100 000

s. 2 Kontrollera mot PDF

E. Förenade
fabriksverken

1
Byggnader och utrustning

2
Inlösen av aktier i Telub AB

3
Finansiering av stirlingprojektet

F. Statens
vattenfalisverk

1
Kraftstationer m. m.

6
000 000

16 170 000

6 000 000

243
600 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

17

II. Statens
allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet
Vissa byggnadsarbeten m. ra. inom socialdepartementets verksamhetsområde

Industridepartementet

Byggnadsarbeten
för teknisk utveckling ra. ra.

III. Försvarets
fastighetsfond

2
900 000 1 000 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Försvarsdepartementet
Marinförband: Anskaffning av anläggningar

6
000 000

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77:25 123

IV. Statens
utlåningsfonder

Utrikesdepartementet

1 Utrikesförvaltnmgens lånefond 500 000

Utbildningsdepartementet

5 Studiemedelsfonden 250 000 000

Jordbruksdepartementet

9 a Lånefonden för msamling av skogsfrö 4 000 000

VI. Fonden
för statens aktier

Utbildningsdepartementet
a Teckning av aktier i ett norskt aktiebolag för

förvaltning
av Svenskhemmet Voksenåsen 100 000

Summa
för kapitalbudgeten 540 370 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 25 I24

Innehållsförteckning

Inledning
......................................................... 1

Justitiedepartementet Bil.
1 ................................. 3

Byggnadsarbeten
för domstolsväsendet ............. 3

Utrikesdepartementet
BU. 2 ................................. .. 5

Inköp,
uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikes

representationen ......................................... 5

Utrikesförvaltningens
lånefond ........................... .. 6

Försvarsdepartementet
Bil 3................................... .. 7

FN-styrkors
verksamhet utomlands....................... .. 7

Övervakningskontingenten
i Korea ...................... .. 8

Marinförband:
Anskaffning av anläggningar ............ 9

Anskaffning
av vissa railitära anläggnmgar.............. .. 10

Socialdepartementet
Bil. 4..................................... 11

Bidrag
till anordnande av förskolor och fritidshera ... .. 11

Statens
bakteriologiska laboratoriura: Utmstning .... 12

Vissa
byggnadsarbeten ra. m. inom socialdepartementets verk

samhetsområde ......................................... 13

Kommunikationsdepartementet
Bil. 5 ....................... 15

Flygplatser
m, m.............................................. .. 15

Finansdepartementet
Bil. 6 ................................. 17

Investeringsstimulanser
för näringslivets maskininvesteringar ,, 17

Ökad
disposition av rörliga krediter........................ 24

Statens
förhandlingsråd .................................... 24

Organisation
för den centrala datordriften i det nya ADB-syste

met för folkbokföring och beskattoing ............... .. 35

Kostnader
för vissa närander ra. m........................ 38

Byggnadsarbeten
för statlig förvaltning ............... 39

Utbildningsdepartementet
Bil. 7 .......................... .. 43

Bidrag
till Operan och Dramatiska teatern............... 43

Bidrag
till Svenska riksteatern ............................ .. 44

Bidrag
till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitu

tioner ...................................................... 44

Rikskonsertverksamhet
................................... . 45

Bidrag
tUl ungdomsorganisationernas centrala verksamhet 46

Mångfaldigande
av litterära och konstnärliga verk inom utbild

ningsväsendet ............................................ . 47

Specialskolan
m, ra,: Utrustning ra. m................... 64

Framtidsstudier
............................................. 64

Ersättning
till EISCAT Scientific Association............ 65

Lärarhögskolorna:
Avlöningar till lärarpersonal m. ra.. 66

Lärarhögskolorna:
Driftkostnader ......................... 67

Statens
institut för högre utbildning av sjuksköterskor 67

Byggnadsarbeten
inora utbUdningsdepartementets verksamhets

område ........................................................ . 68

Studiemedelsfonden
...................................... . 72

Teckning
av aktier i ett norskt aktiebolag för förvaltning av

Svenskhemmet
Voksenåsen .......................... . 73

Jordbruksdepartementet
BU. 8 .............................. . 79

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:25 125

Bidrag
till skogsförbättringar .......................... .. 79

Vägbyggnader
på skogar i enskild ägo ................. 81

Bidrag
till kalkning av sjöar och vattendrag ............ .. 83

Byggnadsarbeten
vid jordbmkets högskolor ra, m...... 85

Lånefonden
för insamling av skogsfrö..................... 86

Arbetsmarknadsdepartementet
BU. 9 .................... 89

Sysselsättningsskapande
åtgärder ....................... 89

Arbetsmarknadsverlcet:
Anslcaffning av utrustning... 90

SärskUda
åtgärder för arbetsanpassning ............... .. 91

Industridepartementet Bil.
10.................................. .. 93

Kommittéer
m, m................................................ .. 93

Företags-
och branschfrämjande åtgärder ............ .. 95

Energibesparande
åtgärder inom näringslivet m, ra.... .. 95

Statens
skeppsprovningsanstalt: Utrustning ........... .. 97

Förenade
fabriksverken ..................................... .. 99

Inlösen
av aktier i Telub AB ............................... 100

Finansiering
av Stirlingprojektet ......................... 102

Statens
vattenfaUsverk...................................... 106

Byggnadsarbeten
för teknisk utveckling m. ra.......... 118

Kommundepartementet
BU. 11 ................................ 119

Koraraittéer
ra. ra.............................................. 119

Förteckning
över begärda anslag Bil 12 .................... 121

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7 « 05 « S

Doktrin (1)

  1. BERTIL WENNERGREN. I statens tjänst., SvJT 1982 s. 410 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

108 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (107)

107 kopplingar i 70 dokument.

  1. Skr. 2023/24:140 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 96 i texten
  2. Skr. 2022/23:140 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 108 i texten
  3. Skr. 2021/22:140 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 108 i texten
  4. Skr. 2020/21:140 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 107 i texten
  5. Skr. 2018/19:140 2019 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten

Visa alla 70

Doktrin (1)

1 koppling.

  1. SvJT 1982 s. 410 BERTIL WENNERGREN. I statens tjänst. s. 410 i texten