om kapitaltillskott till Norrbottens Jämverk AB
31 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 28 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:57, om kapitaltillskott till Norrbottens Jämverk AB
Dokumentets text
Prop.
1976/77:57
Regeringens proposition
1976/77:57
om
kapitaltillskott till Norrbottens Jämverk AB;
beslutad
den 22 december 1976.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag
som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
NILS
G. ASLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen för att
täcka förlusterna i Norrbottens Järnverk AB under åren 19751977 dels medger
att lån till bolaget om sammanlagt 488 milj. kr. jämte ränta efterges, dels anvisar
710 milj, kr, på tilläggsbudget II för budgetåret 1976/77.
För att möjliggöra för Statsföretag AB att förbättra soliditeten i Norrbottens
Järnverk AB föreslås att Statsföretag AB erhåller ett kapitaltillskott av 600
milj. kr, på tilläggsbudget II
för budgetåret 1976/77.
1
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 57
Prop. 1976/77: 57
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-12-22
Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Anlonsson, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.
Föredragande:
statsrådet Asling
Proposition
om kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB
1 Inledning
Norrbottens Järnverk AB (NJA) redovisade för år
1975 en betydande förlust. Även åren 1976 och 1977 beräknas ge slora
underskott.
Statsföretag har i skrivelse den 22 november 1976
hemställt om alt slalen medverkar till en finansiell rekonstruktion av NJA,
Statsföretag har lämnat dels en finansieringsanalys
för NJA för perioden 19711976, dels en redovisning av nedskrivnings- och
utrange-ringsbehoven för anläggningar och lager. Denna analys och en sammanfattning
av redovisningen bör fogas till detta protokoll som bilaga 1 resp. bilaga 2.
Ytterligare uppgifter om NJA:s utveckling avseende
bl, a,, resultal-och balansräkningar, produktion m, m.. för åren 19711976 bör
fogas lill detta protokoll som bilagor 35.
2 Tidigare
riksdagsbeslut m.m.
Efter riksdagsbeslutet år 1939 (prop. 1939 U: 70,
Sä U 76, rskr 98) bildades NJA. Produktionen inriktades i början i huvudsak på
framställning av tackjärn för vidareförädling vid andra järnverk. Kapaciteten
uppgick tUl ca 60 000 ton tackjärn per år.
Ar 1954 hade järnverket efter kompletterande
investeringar bl, a, i en masugn, etl gölvalsverk och ett grovvalsverk en årUg
produktion av drygt 200 000 ton valsverksprodukter och ca 30 000 lon lackjärn
för avsalu. Antalet anställda var vid denna tidpunkt ca 2 000.
Företagets resultat kunde inle förränta det kapital
som hade investerats i anläggningarna. För att minska räntebelaslningen
anvisade 1954 års riksdag (prop, 1954: 51, SU 1954: 60, rskr 1954: 163) 200
mUj, kr. lill teckning av aktier. Samtidigt anslogs 30 milj. kr. för
nedskrivning av
Prop. 1976/77:57 3
aktier.
NJA:s aktiekapital utgjorde därefter 300 milj. kr. Samtidigt med
ägartillskottet ställdes en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 75 milj, kr.
till bolagets förfogande för att täcka behovet av rörelsekapital.
Under perioden 19541962 redovisade NJA i stort
sett tiUfredsställande resultat och en viss konsolidering kunde ske. Det
prisfaU på stål som började år 1962 medförde nya förluster för NJA. Detta ledde
tiU att liksdagen år 1966 (prop. 1966: 48, SU 1966: 105, rskr 1966: 236) anvisade
100 milj .kr. för att täcka förluster, lösa in kortfristiga krediter och
slutföra vissa investeringar. Samtidigt höjdes kredUen hos riksgäldskontoret
till 125 milj, kr. Under 1960-lalets första hälft investerade NJA i genomsnitt
ca 35 milj. kr. per år.
Kraftiga prissänkningar på sådana produkter som
dominerade NJA:s produktprogram, dvs. halvfabrikat, räls, tråd m, m., medförde
tillsammans med ökade kostnader att de ackumulerade förlusterna vid utgången
av räkenskapsåret 1969/70 uppgick till omkring 100 milj, kr. För att täcka
förlusterna erhöll NJA ett kapitaltillskott av 100 milj, kr, (prop, 1970: 78,
SU 1970: 104, rskr 1970: 288), Produktionen uppgick år 1970 till ca 425 000 ton
valsade produkter och antalet anställda var 3 400,
För att komma till rätta med lönsamhetsproblemen
beslöt NJA alt förändra sortimentet i riktning mot mera förädlade produkter
samtidigt med en ökning av den metallurgiska kapaciteten.
En
första beskrivning av NJA:s förslag till nytt produktprogram och investeringsprogram
gjordes i prop. 1970: 78, En utförUgare redovisning lämnades riksdagen år 1971
(prop. 1971: 64). Detla investeringsprogram (IP 70) innebar en betydande
satsning på den metallurgiska delen av verksamheten. Vidareförädlingen
inriktades till stor del på fartygsprofiler men också på stålbyggnadsmaterial
och verkstadsmaterial av olika slag. En betydande del av produktionen var
avsedd att säljas i form av tackjärn och ämnen. Inkl. ökat behov av
rörelsekapital uppgick kostnaden för IP 70 tiU ca 550 milj. kr. TUl
finansieringen av investeringsprogrammet lämnade staten stöd med sammanlagt 260
mUj. kr,, varav 22 milj, kr. som bidrag och 238 milj, kr, såsom lån (prop.
1971: 64, NU 1971: 22, rskr 1971: 193, prop. 1971: 139, NU 1971: 45, rskr 1971:
326 och prop. 1972: 1 bU. 15, NU 1972: 15, rskr 1972: 90), Genom IP 70 fick NJA
en produktionskapacitet av 1,6 milj, ton råjärn och 1,2 milj. ton råstål.
Vidare uppnåddes en optimal kapacitet av 800 000 ton färdigvalsade produkter
och 150 000 ton svetsade pro-fUer. Den ökade kapaciteten uppnåddes genom att en
ny masugn samt en s, k, LD-ugn för stålframstälhiing installerades. Dessutom
uppfördes ett nytt syrgasverk, en stränggjutningsanläggning och en
ytbehandlings-anläggning.
Genom investeringarna i IP 70 ökade NJA:s koksbehov
från 250 000 till 850 000 ton per år, I motsats tUl koks var råvaran kol
förhållande-
tl Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 57
Prop.
1976/77: 57 4
vis
lättillgänglig på marknaden, NJA beslöt bl, a, av det skälet att satsa på egen
koksframställning. Investeringarna i ett koksverk och därav föranlett behov av
ökat rörelsekapital beräknades till 337 mUj. kr, I statiigt finansiellt stöd
till koksverksinvesteringen beviljade 1972 och 1973 års riksdagar 200 milj,
kr., varav 75 milj. kr. i tiUskott tUl Statsföretag för aktieteckning i NJA,
100 mUj. kr. i lån enligt vUlkor molsvarande reglerna för lokaliseringsstöd
och 25 milj. kr. i form av bidrag (prop. 1972: 117, NU 1972: 55, rskr 1972:
304 och prop. 1973: 85 bil. 9, NU 1973: 36, rskr 1973: 148). Senare har
koksverket tUl en kostnad av 63 milj. kr, kompletterats med en
förvärmningsanläggning. Denna har dock aldrig fungerat.
Under åren 1974 och 1975 investerade NJA i en ökad
förädling av råjärn till stålämnen. För detta ändamål anskaffades ytterUgare en
LD-konverler och två stränggjutningsanläggningar. Ämneskapaciteten ökades
genom dessa investeringar till 800 000 ton per år. Dessa investeringar
kostnadsberäknades till ca 230 milj. kr. vartUl kom ökat rörelsekapitalbehov
med sammanlagt ca 40 milj, kr. Staten medverkade till finansieringen av dessa
investermgar genom lån enligt viUkor molsvarande reglerna för lokaliseringslån
med sammanlagt 154 milj, kr. (prop, 1974: 170 bil, 11, NU 1974: 56, rskr 1974: 396
och prop, 1975:1 bU, 15, NU 1975: 15, rskr 1975: 99).
Är 1973 påbörjades inom NJA utredningar om ett
exportinriktat stål-ämnesverk under benämningen Stålverk 80. Under våren 1976
modifierades planema så att projekteringen inriktas på en utbyggnad av ett metallurgiskt
centrum i Luleå, i första hand anpassat till svenska ståUndu-slrins behov.
Samtidigt och integrerat med elt nytt stålverk skulle enligt dessa planer
resurserna för valsning och vidareförädling inom NJA förstärkas. En målinriktning
för projektarbetet var en sysselsättningseffekt motsvarande minst 2 300
anställda. Hittills har riksdagen beslutat om finansiell medverkan till
Stålverk 80 i form av 525 milj. kr. för aktieteckning i Statsförelag och 275
milj. kr. i lån till NJA (prop, 1974: 64, NU 1974: 40, rskr 1974: 263, prop.
1975: 1 bU, 15 s. 188, NU 1975: 31, rskr 1975: 192 och prop. 1975/76:207, NU
1975/76:72, rskr 1975/76: 398). Av de anvisade medlen har hittills endast 350
milj, kr. för aktieteckning utbetalats. Enligt ett enhälligt beslut i NJA:s
styrelse hösten 1976, vilket således biträddes även av arbetstagarnas representanter
har Stålverk 80 skjutits på framtiden.
Efter den omfattande investeringsverksamhet, som
började i NJA år 1971, kan man ge följande sammanfattande bUd av NJA:s
anläggningar. Den metallurgiska delen av NJA är i huvudsak uppförd eUer förnyad
under 1970-talet bl. a. genom uppbyggandet av en ny masugn och ombyggnaden av
den befintiiga masugnen. Vidare har under 1970-talets början LD-konvertrar och
stränggjutningsanläggningar instaUerats. Försörjningen av koks sker via det
nya koksverket. Malmförsörjningen sker
Prop.
1976/77: 57 5
genom
leveranser från LKAB i huvudsak i form av kulsinter. Vid NJA finns en gammal
sinteranläggning som är i behov av omfattande upprustning. En sådan har
påbörjats för alt höja kapaciteten och för att förbättra arbetsmiljön. Förutom
stålkonvertrarna har NJA tre s, k, Ijus-bågsugnar av äldre modell för smältning
av skrot samt en äldre kaldo-ugn. Tillsammans ger detta en total
råstålskapacitet av ca 1,7 milj. ton.
De
flesta av NJA:s valsverk är uppförda i början av 1950-talet, Färdigvalsverken
har en optimal kapacitet av i storleksordningen 800 000 ton per år medan
kapaciteten för svetsade profiler ligger på ca 150 000 ton per år. Situationen
inom varvsindustrin är dock sådan att kapaciteten för svetsning av
fartygsprofiler endast i mycket begränsad omfattning väntas kunna utnyttjas
under de närmaste åren. Kapaciteten i de nya normaliseringsavdelningaraa uppgår
tiU 200 000 ton per år. De beräknas av marknadsskäl inte kunna utnyttjas till
mer än hälften under de närmaste åren. Byggdivisionens utrustning är modem och
anpassad till produktprogrammet. Marknaden för dess produkter bedöms vara
expanderande.
En
betydande del av råjärnsproduktionen förädlas till stålämnen för försäljning.
Det råder sålunda en viss obalans mellan NJA:s metallurgiska verksamhet och
dess vidareförädling. Dessutom är anläggningarna för valsning och
vidareförädling tiU stor del gamla och nedslitna och kan därför inte
upprätthålla en effektiv produktion.
NJA har med nyemissionerna för Stålverk 80
inräknade ett aktiekapital om 500 milj. kr. Reservfonden uppgår tiU ca 160
mUj. kr. Till NJA har under fonden för låneunderstöd lämnats tio lån på samma
villkor som lokaliseringslån med sammanlagt 492 milj. kr.
Under
hela 1960-talet t. o. m. år 1970 låg NJA:s investeringar betydligt under
genomsnittet för branschen. Aren 19651970 motsvarade NJA:s investeringar ca
3,5 % av de totala investeringama inom stålindustrin. Under samma period
utgjorde NJA:s råstålskapacitet ca 10 % av den totala kapaciteten inom landet.
Några expansionsinvesteringar av betydelse gjordes inte under denna period inom
svensk stålindustri. I huvudsak rörde det sig om ersättning och underhåU av
existerande anläggningar. Investeringarna vid NJA under perioden 19711976
mnebär atl NJA:s metallurgiska kapacitet byggdes upp från grunden. Denna
uppbyggnad är nu i huvudsak genomförd, medan däremot behovet av en förnyelse av
förädlingsledet kvarstår.
3
Den iDtematiodella utvecklingen
Stålindustrin karaktäriseras av kraftiga
konjunktureUa variationer i efterfrågan och produktion. Detta har varit fallet
inte minst under 1970-talets första hälft, I samband med konjunkturavmattaingen
år 1971
Prop. 1976/77: 57 6
föll
sålunda den samlade stålproduktionen i världen med närmare 20 milj, ton,
motsvarande 3 %, mellan åren 1970 och 1971, Redan under det sista kvartalet
1971 började dock en återhämtning som fortsatte till mitten av år 1974, Även om
produktionen stagnerade och i vissa länder t, o, m, föll något under senare
delen av år 1974, låg den samlade världsproduktionen detta år över 20 % högre
än 1971 års produktion.
Ar 1975 kännetecknades av en mycket kraftig nedgång
i stålproduktionen i världen. Den samlade världsproduktionen sjönk mellan år
1974 och år 1975 med inte mindre än 60 milj, ton, vilket motsvarar en nedgång
på drygt 8 %, Konjunkturnedgången kom snabbare och blev djupare än väntat,
Konjunklurkänsligheten, som den kan registreras i
volymförändringar, skiljer sig väsentligt åt mellan å ena sidan
statshandelsländerna och å andra sidan övriga industriländer. Detta visas inle
minst i den senasle konjunkturnedgången. Medan OECD-ländernas produktion
minskade med drygt 73 milj. ton år 1975 en nedgång med 16 % jämfört med år
1974 ökade stalshandelsländemas produktion (exkl. Kina och Nordkorea) med 7,5
milj, ton eller 4 %.
Särskilt kraftig har konjunkturnedgången varit i
Västeuropa och USA. Redan under senare delen av år 1974 började
stålkonsumtionen falla tillbaka inom EG-länderna, som tillsammans svarar för
närmare 80 % av den västeuropeiska förbrukningen. Denna nedgång fortsatte under
år 1975. Den snabbhet med vilken konjunkturomsyängningen skedde och nedgångens
omfattning visas av att orderingången till stålverken i EG-länderna sista
kvartalet år 1974 låg ca 30 % lägre än under andra kvartalet samma år. Den
befintUga orderstocken minskade under samma period med 30 %. I augusti 1975 var
orderstocken endast hälften av vad den var ett, år tidigare.
Kapacitetsutnyltjandet var för år
1975 i
sin helhet endast 65 %. I USA minskade stålproduktionen mel
lan åren 1974 och 1975 med 20 % och kapacitetsutnyttjandet år 1975
har uppskattals till ca 70 %.
Återhämtningen i den västeuropeiska
stålproduktionen har varit svag under år 1976. Stålproduktionen under de första
nio månaderna år
1976 låg
sålunda endast 5, procentenheter högre än för motsvarande
period 1975, Den uppgång som skedde,under början av år 1976 synes
dessutom ha brutits i flera länder under hösten.
I USA har återhämtningen gått betydligt snabbare,.
Produktionep under de första nio månaderna 1976 låg 10 % högre än motsvarande
produktion år 1975.
Liksom vid tidigare konjunkturnedgångar har
världshandeln med. stålprodukter fått vidkännas ett kraftigt bakslag. Medan,
som tidigare har nämnts, världsproduktionen sjönk med 8% meUan åren 1974 och
1975 minskade världshandeln'med 14 % eller 17 milj. ton. Denna ned-: gång har
medfört en förstärkning av problemen i de tradUionelltexporlr
Prop.
1976/77: 57 7
beroende
länderna. Som exempel kan nämnas att exporten från Belgien Luxemburg, som år
1974 tog över 90 % av de båda ländernas produktion, mellan åren 1974 och 1975
mmskade med 25 %, I Västtyskland och Nederländerna var nedgången av samma
storleksordning. Även den japanska exporten föU år 1975 tUlbaka. Här var dock
nedgången mera begränsad 9 % och den japanska stålindustrin kunde öka sin
andel av världsexporten något år 1975. Under år 1976 har den japanska exporten
ökal kraftigt trots en totalt sett stagnerande världshandel, Detla har
inneburit att de stora exportiänderna i Västeuropa fått vidkännas en
ytterligare kraftig nedgång i sin export.
Den starka efterfrågeminskningen har också medfört
ett kraftigt prisfall för stålprodukter. De kontinentala exportpriserna för de
mera betydande handelsstålprodukterna sjönk med omkring 50 % mellan sommaren
1974 och sommaren 1975. På EG-marknaden sjönk priserna med 3040 %. Under år
1976 har dock en viss återhämtning skett. Denna uppgång synes dock ha avstannat
under hösten 1976,
Minskningen i produktionen har medfört en kraftig
reduktion av antalet anslällda. Denna nedgång har i allt väsentligt drabbat
arbetar-sidan. Sysselsättningen har reducerats ytterligare genom att man i
flera länder arbetat med s, k, kortlidsvecka eller temporära produktionsstopp.
Antalet arbetade timmar (för arbetare) inom stålindustrin sjönk sålunda mellan
åren 1974 och 1975 med 15 % i Västtyskland, med 20 % i Belgien och med 6 % i
Frankrike, I Italien och Nederiändema har såväl antalet anställda som antalet
arbetade timmar håUits konstant, Della har dock skett till priset av en betydande
lageruppbyggnad vid stålverken.
Den redovisade volym- och prisutvecklingen samt det
förhållandet att priserna på så gott som alla råvaror liksom lönekostnaderna
stigit under år 1975, har kraftigt påverkat branschens lönsamhet. Flertalet
stora västeuropeiska stålförelag har redovisat högst betydande förluster år
1975, i vissa fall överstigande en miljard kr. Även för år 1976 förutses
mycket stora förluster.
4
Den svenska situationen
Den internationella konjunkturnedgången har haft
betydande effekter för även den svenska stålindustrin. Liksom vid tidigare
nedgångar kom dock Sverige något efter utiandet i konjunkturcykeln och den
svenska förbrukningen låg under första halvåret 1975 kvar på samma nivå som
under första halvåret 1974, Därefter skedde emellertid en snabb nedgång.
Förbrukningen andra halvåret 1975 understeg 1974 års nivå med 18 %. Totalt blev
nedgången för år 1975 9 %. En viss återhämtning har skett under år 1976, men
förbrukningen under de första tre
t2
Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 57
Prop.
1976/77: 57 8
kvartalen
innevarande år låg fortfarande 9 % under motsvarande nivå åren 1974 och 1975.
Den svenska stålindustrin är starkt beroende av
utvecklingen utomlands. Av den svenska stålproduktionen exporteras drygt 40 %
och av tUlförseln till den svenska marknaden svarar importen för ca 45 %, allt
mätt i volym.
Under tidigare lågkonjunkturer har den svenska
stålindustrin kunnat hålla exporten och därigenom produktionen väl uppe.
Som exempel kan nämnas nedgångarna åren 1967 och 1971 då den svenska
stålexporten inte gick ner trots en fallande stålförbrukning på de mera
betydande svenska exportmarknaderna. Vid konjunkturnedgången år 1975 bröts
detla mönster och den svenska exporten minskade meUan åren 1974 och 1975 med 15
%, mätt i volym.
Som tidigare har nämnts kom nedgången i
förbrukningen tidigare utomlands än i Sverige, Detta medförde att den svenska
exporten började falla kraftigt tillbaka redan i början av år 1975 i vissa
fall redan under senare delen av år 1974, Exportvolymen under första halvåret
1975 låg 15 % under motsvarande volym år 1974. Mellan andra halvåret resp. år
var nedgången av samma storlek.
Exporten har åter stigit något under år 1976.
Volymmässigt låg exporten under de första nio månaderna innevarande år dock
fortfarande 2 % resp. 18 % under motsvarande nivåer åren 1975 och 1974,
Ett annat utmärkande drag i den tidigare
konjunktureUa utvecklingen har varit att importen mmskat kraftigare än den
svenska förbrukningen och att därför andelen importerat material i vår totala
stålkonsumtion gått ner. Även detta mönster bröts vid konjunkturnedgången år
1975, Importen, som hade stigit markant under år 1974 fortsatte att öka under
första halvåret 1975 trots att den svenska stålförbrukningen stagnerade.
Jämfört med flertalet andra marknader i Västeuropa där efterfrågan föll
kraftigt var den svenska marknaden attraktiv för i första hand kontinentala och
japanska exportörer. Därefter skedde en nedgång av importen men den totala
importminskningen för år 1975 stannade vid 5 %, vilket skall jämföras med
nedgången i den svenska förbrukningen på 9 %, Det importerade materialet ökade
sålunda sin andel av den svenska marknaden. Denna andelsökning har fortsatt
under år 1976. Importen under de första tre kvartalen låg sålunda på samma nivå
som importen under samma tid år 1974 trots att den svenska stålförbrukningen
hade minskat med 11 %.
Sammanfattningsvis kan således konstateras att de
svenska stålverken i samband med konjunktumedgången fått vidkännas dels en
minskning av sin andel av de totalt sett fallande leveranserna till den svenska
marknaden, dels en betydande minskning av sin export. Detta har inneburit en
stark nedgång i verkens leveranser. Nedgången började under första halvåret
1975 och har fortsatt också under år 1976, Le-
Prop. 1976/77: 57 9
veransema
under år 1975 låg 14 % under leveranserna år 1974, Minskningen mellan första
halvåren 1975 och 1976 var 8 %. Jämfört med motsvarande period år 1974 hade
leveranserna första halvåret 1976 fallit med 20 %,
Genom en omfattande lagerproduktion har den svenska
stålproduktionen sjunkit mindre än leveranserna från stålverken.
Lageruppbyggnaden, som inleddes i början av år 1975 pågår fortfarande. Från
årsskiftet 19741975 fram till halvårsskiftet 1976 hade lagren vid stålverken
ökat med 38 %. Till skillnad från många andra länder har den svenska
stålindustrin hittills inle minskat sin sysselsättning under lågkonjunkturen.
Denna stabilitet förklaras självfaUet till stor del av lagerproduktionen vid
stålverken.
Två för den svenska stålindustrins avsättning
betydelsefulla branscher har under de senaste åren visat en särskilt ogynnsam
utveckUng, till stor del beroende på andra faktorer än den allmänna
konjunktumedgången. Detta gäller dels byggnadsindustrin, dels varvsindustrin.
För varvsindustrins del bedöms utvecklingen under de närmaste åren bli mycket
negativ.
Byggnadsindustrin har sedan år 1970 minskat i
omfattning. Anledningen härtill är nedgången i bostadsbyggandet från ca 100
000 lägenheter år 1970 till ca 60 000 lägenheier år 1975, Inom
bostadsbyggandet har dessutom förskjutningen från flerfamiljshus till småhus
medfört en minskning av stålbehovel, främst vad avser armeringsstål. Den
svenska förbrukningen av armeringsstål sjönk sålunda med närmare 30 % mellan
de båda högkonjunkmråren 1970 och 1974, På marknaden har dessutom rått en
stark prispress, bl, a, beroende på ett under senare år betydande
internationellt utbud till låga priser.
Den svenska varvsindustrin svarade år 1974 för ca
15 % av den svenska stålförbrukningen. För enskilda produktgrupper är andelen
avsevärt högre. Genom att varvens slålförbrukning tidigare ökat mycket snabbt
jämfört med den övriga svenska stålförbrukningen har varvsle-veransema fåll
allt större betydelse för vissa stålverk, i första hand NJA och Gränges
Oxelösunds Jämverk.
Till skillnad från praktiskt taget alla andra
slålkonsumenter ökade de svenska varven sin stålförbrukning år 1975. Grovplåtleveranserna
till varven ökade detta år med 47 000 ton (9 %) tUl 566 000 lon. Samtidigt
skedde dock en kraftig ökning av andelen importerat material varför de svenska
verkens leveranser minskade med 33 000 ton (10 %),
Ökningen i leveransema till varven motsvarades inte
av någon ökning av varvens faktiska grovplåtförbrukning. Förbrukningen var år
1975 av samma storlek som år 1974 samtidigt som lagren ökade avsevärt.
Under år 1976 har varvens inköp av grovplåt minskat
drastiskt. Inköpen under första halvåret 1976 låg sålunda 40 % under inköpen
under motsvarande period år 1975. Genom att importandelen åter
Prop.1976/77: 57 10
sjunkit
har nedgången i de svenska verkens leveranser stannat vid något över 30 %, Denna
nedgång kan dock endast lill mycket begränsad del tiUskrivas den neddragning
som skett i varvens egna lager. Huvudorsaken är nedgången i varvens egen
produktion.
Varven är också stora förbrukare av universalstång
och profiler. Leveranserna av dessa produkter uppgick år 1974 tiU 225 000 ton.
Är 1975 var leveransema i stort sett oförändrade. Även här skedde dock en ökad
lagerhållning vid varven. Under år 1976 har stång- och profilinköpen minskal
starkt. Minskningen är av samma storlek som för grovplåten, dvs. ca 40 %
jämfört med första halvåret 1975. Importandelen har varit i stort sett
oförändrad varför också de svenska verkens varvsleveranser sjunkit med omkring
40 %.
Härtill kommer att även den övriga västeuropeiska
varvsindustrin under år 1976 kraftigt skurit ned sin produktion, vUket drabbat
svenska stålverk. Exporten av universalstång och profilstång har sålunda halverats
mellan de första halvåren 1975 och 1976.
5
Statsföretag AB:s skrivelse
1 sin skrivelse den 22 november 1976 har
Statsföretag AB anförl i huvudsak följande.
Statsföretag har det övergripande ansvaret för
Statsföretaggruppens finansiella planering. Statsföretag medverkar vid
dotterbolagens kapitalanskaffning genom lån, aktieteckning, koncembidrag och
borgensåtaganden vid dotterbolagens externa upplåning. Under perioden 1971
1976 har Statsföretag lämnat lång- och kortfristiga lån till NJA om drygt 1 100
mUj. kr,, därav ca 750 milj, kr, under år 1976, Under åren 19711975 har
koncernbidrag om 228 milj, kr, givits till NJA.
Ett system för långsiktig budgetering har
utarbetats. Denna görs i form av rullande planer som förnyas varje år. En sådan
plan för perioden 19761979 redovisades i prop. 1975/76: 99 om teckning av
aktier i Statsföretag AB, Av planen framgår Statsföretags bedömning av erforderliga
investeringar och av dotterbolagens självfinansieringsförmåga, 1 Statsföretags
beräknade finansieringsåtaganden under perioden ingick bl. a. en aktieteckning
av 350 milj. kr. i NJA avsedd att delfinansiera Stålverk 80-projektet,
Investeringsramen för nuvarande NJA angavs tUl 350 milj, kr.
Statsföretags bedömningar av gmppens utveckling har
emellertid under året kommit att ändras. För flera av företagen väntas en
betydande resultatförsämring. För NJA har bl. a, konjunktur- och marknadsutvecklingen
inneburU att förlusterna blir avsevärt större än vad Statsföretag förutsåg
enligt prop. 1975/76: 99. Dessa förluster tUlsammans med framlida
investeringsbehov bedöms nu bli av en sådan omfattning
Frop.
1976/77:57 11
att
Statsföretaggruppens resurser om verksamheten inom NJA skall drivas vidare i
nuvarande omfattning är otillräckliga för alt möta den uppkomna situationen.
Då detta stod klart togs överläggningar upp med industridepartementet under
sommaren 1976 rörande en finansiell rekonstruktion av NJA,
I fråga om NJA anför Statsföretag att de
investeringsprogram, som NJA:s styrelse beslutade under åren 19701973, avsåg
en utbyggnad av masugnskapaciteten, uppförande av ett nytt stålverk, uppförande
av slränggjutningsmaskiner och koksverk samt diverse kompletteringar på
valsverkssidan, Etl ursprungligen planerat uppförande av ett hell valsverk
lades däremot åt sidan på grund av Stålverk 80-projeklel,
Investeringarna under perioden 19711976 har
uppgått tUl ca 1 750 milj, kr. De ursprungliga koslnadsramama har överskridits
med 10 15 %, vilket får betraktas som måttligt med hänsyn tUl den allmänna
kostnadsutvecklingen under denna tidsperiod, OmsättningstUlgångama har under
motsvarande period ökat med ca 1 150 milj. kr. Den sammanlagda
kapitalbindningen ökade därmed med ca 2 900 milj, kr. I redovisningen av de
ursprungliga investeringsplanerna synes behovet av rörelsemedel för alt
finansiera omsättningstillgångarna ha beräknats alltför lågt. Investeringarna
är nu i stort sett slutförda,
NJA förutsatte vid investeringsbesluten att
investeringarna till en början i huvudsak skulle finansieras med
lokaliseringslån, obligationslån, utiändsk upplåning och leverantörskrediter.
Fr. o, m, år 1974 beräknades att NJA skulle komma att lämna avsevärda
överskott varigenom lånebördan successivt skulle kunna nedbringas. Det egna
kapitalet beräknades öka tUl ca 800900 milj, kr. år 1980, Samma år beräknades
del negativa räntesaldot ha nedbringats till ca 25 milj, kr.
Den generering av egna vinstmedel som förutsattes
fr. o, m, år 1974 har inte kommit till stånd. T, o. m, år 1974 var förlusterna
av måttlig omfattning delvis förutsedda och Statsföretag läckte i huvudsak
dessa med koncembidrag. Efter koncernbidrag år 1975 på 60 milj, kr, uppgick den
balanserade förlusten vid utgången av året till 128 milj, kr. För år 1976
beräknas rörelseförlusterna, före lagerstöd om ca 70 milj, kr., komma att uppgå
tUl ca 520 milj. kr. Beräkningen är gjord i oktober 1976.
NJA:s lager har vid boksluten värderats enligt
gängse normer, dvs. till del lägsta av tillverkningsvärde resp. marknadsvärde.
NJA:s ekonomiska situation har inte tillåtit uppbyggande av någon lagerreserv eller
inkuransreserv. Karaktären av den lageruppbyggnad som har ägt rum år 1976 gör
alt NJA inte kan räkna med alt lagren vid försäljning skall kunna ge den intäkt
som motsvarar hitlillsvarande värderingsprinciper. En detaljerad genomgång av
lagersituationen visar nämligen all man såväl på råvaru- som färdigvarusidan
får räkna med betydande inkuranser. Sammanlagt synes lagervärdena böra skrivas
ned med ca 150 milj. kr.
Prop. 1976/77:57 i 12
Till följd av marknadsutvecklingen och av tekniska
skäl behöver vissa anläggningar i NJA,omvärderas. Dit hör bl.a. en del av
manufakturanläggningen, vissa äldre valsverk, en kaldougn m.m. Härtill kommer
att det i dag råder stor tveksamhet om förvärmningsanläggningen till koksverket
kommer att fungera. För denna har NJA haft kostnader om sammanlagt ca 65 mUj.
kr. och försiktigheten bjuder att den helt skrivs ned. Det sammanlagda behovet
att skriva ned lager och anläggningar bedöms uppgå tUl ca 320:milj. kr.
Den sålunda gjorda. beräkningen visar att NJA:s
sammanlagda förluster vid utgången av år 1976 kan beräknas uppgå till ca 900
milj. kr. Förluster av denna omfattning irmebär att NJA är likvidationsskyldigl
om företaget ej får tillskott från Statsföretag eller av staten.
Statsförelag bedömer att NJA även under år 1977
kommer att gå med en betydande förlust, enligt preliminära beräkningar ca 400
milj, kr,, innan hänsyn har tagits till effekten på räntenettot av ett
kapitaltillskott. Även för åren därefter, finns risk för betydande förluster.
Innan NJA har utarbetat ett handlingsprogram för sin verksamhet under de
närmast kommande åren, är bedömningen av företagets framtida förluster dock
osäker.
De
slora förlusterna har vidare inneburit att den lättnad i NJA:s lånebörda fr.
o. m. år 1974, som förutsattes då investeringsbesluten togs, inte har kommit
till stånd. I reaUteten har den ökade kapitalbindningen om ca 2 900 milj. kr.
helt finansierats genom kort- och långfristig upplåning, nyemissioner och
koncernbidrag. Det negativa räntenettot har därför vuxU från ca 15 milj. kr. år
1971 tUl ca 130 milj, kr, år 1976, För att verksamheten inom NJA skall kunna
fortsätta är det nödvändigt att normalisera NJA:s kapitalstruktur, så att
företagets negativa räntesaldo minskar. Ett hormak negativt räntesaldo för NJA
av i dag torde vara ca 2530 milj. kr. Del tillskott som fordras för att ge NJA
ett sådanl räntenetto skapar dessutom en reserv för alt möta de förluster som
väntas inträffa innan rationaliseringsåtgärder har hunnit få en resultatbefrämjande
effekt. Tillskottet medverkar dessutom till all möta de stora rörelserisker som
NJA:s starka konjunkturberoende skapar.
För alt kunna begränsa det negativa räntesaldot
till ca 2530 milj. kr, krävs dels en förlusttäckning för åren 19751976 med ca
900 milj, kr,, dels ett ytterligare tillskott på ca 900 milj, kr. Vid denna
bedömning har hänsyn tagits till att NJA:s rörelseförlust för år 1977 vänias
minska tiU ca 300 mUj, kr,, sedan hänsyn har tagits till effekterna på
räntesaldot av ett kapitaltillskott av 1 800 milj. kr. Rekonstruktionen påverkar
dock inte NJA:s lönsamhet. Innan ett handlingsprogram med åtföljande
investeringar har hunnit ge effekt på lönsamheten, finns därför risk för
fortsatta förluster under åren 1978 och framåt. Sådana förluster skulle ånyo
öka det negativa räntenettot. Statsföretag kan dock inte be-
Prop.
1976/77: 57 13
döma
det framtida behovet av ytteriigare förlusttäckning samt investeringsmedel
innan en genomarbetad plan för NJA:s fortsatta utveckling föreligger.
Skälen lill atl den beräknade resultatförbättringen
fr. O, m, år 1974 inte har kommit till stånd är flera. De viktigaste är
konjunktur- och marknadsutvecklingen, då främsf för fartygsmaterial och
halvfabrikat, tecknande av avtal beträffande fartygsmalerialleveranser lill
fasta priser och vissa produklionsstörningar.
Konjunkturen för stålbranschen förbättrades
successivt från slutet av år 1972 till utgången av år 1974, TiU följd av
produktionsstörningar kunde NJA inle utnyttja de goda avsättningsmöjligheterna,
NJA hade under åren 1973 och 1974 svåra problem med beskickningen i den nya
masugnen vUkel ledde till atl betydande mängder järn av sämre kvalitet
producerades. Till detta kommer atl den äldre masugnen måste tas ur drift
tidigare än avsett för reparation år 1973, vilket ledde till atl den. planerade
produktionen minskade med ca 150 000 lon. Problemen med masugnarna ledde lill
otillräcklig och ojämn ståUiUförsel till valsverken under dessa år. På grund av
utformningen av kontrakten med varven fick dessa företräde vid leveranser.
Denna prioritering ledde till atl annan mera lönsam produktion eftersattes. De
planerade leveranskvantiteterna för valsverken kom sammanlagt att underskridas
med ca 25 %.
Under första halvåret 1975 blev konjunkturläget
drastiskt försämrat med sjunkande priser och orderingång som följd. UtveckUngen
vände temporärt under första halvåret 1976 då prisnivå och orderingång förbättrades.
Under andra halvåret sjönk priserna åter från en redan otUlfredsställande
nivå. Orderingången är låg. Lågkonjunkturen vänias nu bestå till slutet av år
1977,
Konjunkturomslaget fick till följd att den personal
som under åren 19741975 hade anställts för att bemanna de nya enheterna i
stålverket inle kunde sysselsättas fullt ul, eftersom den planerade ökningen
av stålproduktionen av marknadsskäl inte kunde fullföljas. Ett
personal-överskott uppstod därigenom såväl inom de metallurgiska delarna som
inom valsverket, Lagerslödet möjliggjorde dock att personalstyrkan kunde
bibehållas lill halvårsskiftet 1976. Under andra halvåret 1976 har en,
successiv minskning av antalet anställda i förhåUande tiU aktuell produktionsnivå
skett. Fortfarande är dock personalstyrkan för stor i förhållande tiU
produktionsnivån.
Lagerproduktionen under de två senaste åren har
också medfört starkt ökade räntekostnader för lagerhållningen.
Marknaden för NJA:s viktigaste produktgrupp
fartygsmaterial har drastiskt försämrats. Hittills under 1970-talet har ca 40 %
av faktureringen för valsade produkter avsett fartygsmaterial. Under åren
1970 1973 tecknades sålunda nya kontrakt om leverans under åren 1974 1977 av
ca 500 000 ton fartygsmaterial till fasta priser.
Prop. 1976/77: 57 14
Väsentligt sämre produktivitetsutveckling i
råjärnsframställningen än som förutsetts samt kostnadsutvecklingen efter
energikrisen medförde att merparten av fartygsmaterialleveranserna redan år
1974 gick med betydande förluster. Dessa förluster har ökat under åren 1975
och 1976 och uppgår för de tre åren sammanlagt till ca 350 milj, kr.
Varvsindustrins situation är sådan att nuvarande
marknadsbild beräknas vara oförändrad under återstoden av 1970-talet. Detta innebär
att NJA:s anläggningar för fartygsmaterial endast i begränsad omfattning kommer
att kunna användas under de närmaste åren.
Även marknadsutsikterna för NJA:s största
produktgrupp halvfabrikat är mycket osäker. NJA har f. n, stålkapacitet om ca
1,7 milj, ton per år, Valsningskapaciteten uppgår till ca 800 000 ton, NJA
måste alltså sälja en ungefär lika stor kvantitet i form av tackjärn
alternativt stålämnen. Möjligheterna att sälja tackjärn är f. n. mycket
begränsade med hänsyn till de stora lager förbrukarna har lagt upp. Lagren
beräknas räcka hela år 1977 och delar av år 1978.
Avsättningsmöjligheter för NJA:s huvudprodukt bland
stålämnen, breda fyrkantsämnen, finns endast i utpräglade högkonjunkturlägen.
Den andra stålämnesprodukten, klena fyrkantsämnen, har en mer jämn avsättning
över konjunkturcykeln.
NJA har av statsmakterna fått i uppdrag atl utreda
och projektera dels en utbyggnad av företagets metallurgiska kapacitet med ca
2,5 milj. ton stål per år, dels en förbättring av resurserna för valsning och
vidareförädling. Därtill skall i det av NJA och Stora Kopparberg gemensamt
ägda utredningsbolaget Baltic Steel AB förutsättningarna för alt anlägga etl
modernt varmbandsvalsverk prövas.
Utrednings- och projekteringsarbetet bedrivs med
mål att under början av år 1977 kunna presentera såväl tekniska lösningar som
bedömning av lönsamhet och finansieringsbehov för utökningen av den metallurgiska
kapaciteten. NJA:s styrelse har dock främst på grund av ändrade
marknadsförutsättningar, beslutat rekommendera att en utbyggnad av den
metallurgiska kapaciteten skjuts på framtiden. En utbyggd kapacitet är
emellertid fortfarande i projektarbetet huvudalternativet för företagets
långsiktiga utveckling.
De inom NJA organiserade utrednings- och
projekteringsresurserna kommer successivt att koncentreras till att utforma ett
handlingsprogram för atl förbättra NJA:s valsnings- och
vidareförädlingsresurser. Den slutliga ulformningen av detla program, som
syftar till ell effektivare och bättre balanserat produktionssystem inom NJA
och därmed bättre lönsamhet, beräknas kunna presenteras under våren 1977,
Under detta arbete kommer löpande kontakt att hållas med
handelsstålutredningen.
1 prop, 1975/76: 99 redovisades
Statsföretaggruppens planerade utveckling åren 19761979. I planen ingick ett
investeringsprogram om 5 500 milj, kr. med tyngdpunkten förlagd tiU en
utbyggnad av gruppens
Prop. 1976/77: 57 15
exportinriktade
basindustrier. Självfinansieringen beräknades till ca 5 300 milj, kr.
Sysselsättningen i gruppen väntades öka med ca 3 000 personer. Dessa
bedömningar låg till grund för statsmakternas beslut att tillskjuta 1 500 milj.
kr. i nytt ägarkapital.
I anslutning till verksamhetsplaneringen under
sommaren och hösten 1976 för perioden 19761980 har planema för åren 19761979
omprövats. Vid omprövningen har hänsyn tagits till förändringar i företagens
situation och den samlade Statsföretaggruppens utveckling har bedömts. De
grundläggande riktlinjerna är dock oförändrade. Sålunda får varje dotterbolag
under perioden en verksamhetsram baserad på att normala ersättnings- och
rationaliseringsinvesleringar samt expansionsinvesteringar huvudsakligen skall
självfinansieras i fråga om anläggningskapitalet. En lägre
självfinansieringsgrad kan accepteras i företag med särskilt angelägna
investeringsprojekt. Detta gäller t, ex. LKAB:s investeringar för att öka sin
malmförädling och företag med pågående rekon-struklionsprogram. Varje enskilt
investeringsprojekt kommer att företagsekonomiskt noggrant prövas.
Ett större antal investeringsprojekt som eventuellt
kan aktualiseras ligger utanför investeringsprogrammet. Det är projekt som
ägaren/staten av skilda skäl kan vara intresserad av att genomföra helt eller
delvis inom gruppens ram. Formerna för Statsföretags eventuella medverkan får
i sådana fall prövas i särskild ordning. Exempel på denna typ av projekl kan
vara byggande av raffinaderi, krackeranläggning och därav följande
investeringar inom den petrokemiska sektorn, utvinning av uran ur skiffer i
Ranstad och exploatering av järnmalms-fyndigheter i Kaunisvaara, samordning av
den svenska varvsindustrin samt ytterligare insalser på textil- och
konfektionsområdet.
I awaktan på slalsmakiemas ställningslagande till
Stålverk 80-pro-jektel har Statsföretag i sin kapitalbehovsberäkning oförändrat
avsatt 350 milj, kr, för aktieteckning i NJA avsett för finansiering av
Stålverk 80, Ell uppskjutande av projektet medför atl dessa medel kan omdisponeras.
De övriga förutsättningar som låg till grund för
den tidigare i prop. 1975/76: 99 redovisade planen i form av konjunktur- och
inflationsbedömningar är i huvudsak oförändrade. Sålunda har år 1976 blivit
ett svagt år för Statsförelaggruppen, Den fortsatta lågkonjunkturen har drabbat
gruppen speciellt hårt, eftersom tyngdpunkten i gruppen ligger i de
konjunkturkänsliga basindustrierna, I planeringsarbetet har förutsatts en viss
förbättring av konjunkturen under år 1977,
I följande sammanställning jämförs den tidigare
redovisade planen med aktuell plan, NJA håller f. n. på atl utarbeta en ny
långsiktsplan, I avvaktan på denna plan har i sammanställningen
investeringsbeloppet för detla företag jämföri med tidigare plan bibehållits
oförändrat. På kapitalanskaffningssidan har däremot gjorts en förnyad
uppskattning
Prop.
1976/77: 57 16
av
NJA:s resultat under perioden. Statsföretags styrelse har fastställt den nya
långsiktsplanen bl. a. med förbehåll fÖr statens finansiella medverkan vid en
rekonstruktion av NJA,
Förra årets
plan
197679
Årets
plan 197679
Avvikelse
Kapitalanvändning Anläggningsinvesteringar Aktieteckning
i NJA avsedd för Stålverk 80 Fartygsandelar
5 500
350 110
6 030
350 210
+ 530 + 100
5 960
6 590
-\- 630
Långfristiga
fordringar
Amorteringar
Rörelsekapitalbehov
240 2 900 2 300
600
2 850 2 650
+ 360 50 + 350
11400
12 690
-M290
Kapitalanskaffning Självfinansiering Upplåning
Nyemission
5 300 4 600 1 500
3 130 8 060 1 500
2 170 -f3 460
11400
12 690
+ 1290
Investeringama bedöms sålunda behöva öka med drygt
600 milj, kr. Ca hälfien av ökningen beror på ökade investeringar i LKAB och
Statsföretags inlösen av Gränges AB:s aktieinnehav i LKAB. Resterande avvikelse
förklaras av ökade investeringar i Rockwool AB, Kabi och UddevaUavarvet AB för
fartygsandelar.
Den regionala och branschmässiga fördelningen av
investeringarna jämföri med tidigare plan är i stort setl oförändrad.
Tyngdpunkten ligger i investeringar i basindustrier och i Norrland.
Investeringsprogrammets storlek skall ställas mot att de kalkylmässiga
avskrivningarna under perioden beräknas uppgå till ca 5 600 milj. kr.
Praktiskt taget hela ökningen av gruppens
långsikliga fordringar faller på Uddevallavarvet, som till följd av
varvskonjunkturen tvingas öka sina långsikliga fordringar gentemot
fartygsbeställarna. Osäkerheten om framliden är i detta hänseende stor.
Lågkonjunkturen för Statsförelaggruppen har medfört
en lageruppbyggnad varigenom sysselsättningen har tryggats. Dessa av
lågkonjunkturen betingade lager beräknas uppgå till ca 1 500 milj, kr, vid
utgången av år 1976. Rörelsekapilalbehovel ökas med ca 350 milj, kr. utöver
tidigare plan till följd av bl, a, konjunkturutvecklingen.
Självfinansieringen bedöms minska kraftigt eller
med drygt 2 100 milj, kr. Huvuddelen av försämringen är hänförlig lill NJA och
LKAB. Den förändrade bedömningen av LKAB:s självfinansiering beror på försämrade
marknadsförutsättningar främst för malm med hög fosforhalt. NJA:s självfinansiering
uppskattas under perioden till minus 950 milj.
Prop. 1976/77: 57 17
kr.
Denna uppskattning är som tidigare har framhållits synnerligen osäker. Skälen
till alt bedömningen av NJA:s självfinansiering förändrats har tidigare
redovisats.
Den minskade självfinansieringen innebär alt
internt genererade medel enligt denna plan endast svarar för ca 47 % av
investeringar i anläggningar och fartygsandelar. Hänsyn har då inte tagits till
NJA:s investeringar utöver ofrånkomliga ersättningsinvesteringar. Normalt eftersträvas
inom svensk industri att självfinansieringsgraden för anläggningsinvesteringar
skall uppgå lill lägst 100 %.
Den låga självfinansieringen innebär atl
soliditeten i Statsföretaggruppen kommer, om denna plan genomförs, att gå ned
från 28 % år 1976 till ca 22 % vid utgången av år 1979. Motsvarande
soliditetsbe-dömningar för gruppen exkl, NJA blir 34% resp. 29 %, I dessa beräkningar
ingår ej de medel statsmakterna anvisat för Stålverk 80,
Statsföretag är för sin fortsatta verksamhet och
expansion beroende av alt regelbundet kunna låna kapital på de internationella
kapitalmarknaderna. Lånebehovet är nämligen av en sådan omfattning atl en
betydande del av kapitalet måste lånas utomlands. Vid de utiändska
kreditinstitutens bedömning av kreditvärdigheten spelar de affärsmässiga
faktorerna en stor roll. Förhållandet att staten äger Statsföretag lorde
ulomlands inte tillmätas samma betydelse som inom landet. Det är mol denna
bakgrund slor risk att de sjunkande soliditetssiffroma och den låga
självfinansieringen medför att Statsföretags utländska upplåning äventyras och
att investeringsprogrammet därmed inte kan genomföras.
Långsiktsplanen torde alltså inte kunna genomföras
om Statsföretag på egen hand skall försöka lösa NJA:s akuta kris. Statsföretag
måste nämligen i ett sådant läge i grunden ompröva framlagda planer med risk
för allvarliga störningar i flera dotterbolags utveckling. Ett flertal
företagsekonomiskt väl motiverade investeringsplaner måste då skrinläggas.
Investeringarna måste nämligen skäras ned i slorieksordningen 5060 % om en
eftersträvad soliditetsnivå skall kunna upprätthållas, Della kräver på kort
sikl radikala ändringar i gruppens struktur.
En av staten finansierad rekonstruktion av NJA ger
däremot Statsföretag möjligheter att i huvudsak genomföra det
investeringsprogram som har redovisats till statsmakterna och den därför
erforderliga upplåningen på svensk och utländsk kapitalmarknad.
Statsföretag hemställer därför att staten helt svarar
för den behövliga finansiella rekonstruktionen av NJA med 1 800 milj. kr,
TUlskottet bör användas för att amortera NJA:s utestående lån. Överenskommelse
om detta bör träffas mellan Statsföretag och staten.
Prop. 1976/77: 57 18
6
Föredraganden
Norrbottens Järnverk AB (NJA) har de senaste åren
redovisat slora förluster. För vart och etl av åren 19711975 har förlusterna
före bokslutsdisposhioner och skatter uppgått till 62, 36, 16, 24 resp. 177
milj. kr. För år 1976 beräknas en förlust, efter lagerstöd med 70 milj. kr., på
450 milj. kr. Därutöver tillkommer med hänsyn till marknadsutvecklingen och av
tekniska skäl behov av ytterligare ned- och avskrivningar, vilka kan beräknas
uppgå till drygt 320 milj. kr. Sammanlaget rör det sig sålunda om en föriust
för åren 19711976 på närmare 1 100 milj. kr. med tyngdpunkten på de senaste
åren. I dessa förluster har inte inbegripits kostnaderna för Stålverk 80.
Under åren 19711976 har riksdagen som finansiellt
slöd till NJA anvisat 767 mUj. kr. i form av lån på samma villkor som
lokaliseringslån, 600 milj. kr. för aktieteckning och 47 milj. kr. som bidrag
dvs. sammanlagt ca 1 400 mUj. kr. Av stödet har 275 milj, kr, i lån och 525
milj, kr, för aktieteckning avsett medverkan i finansiering av Stålverk 80,
Härav har dock lånet och 175 milj, kr, för aktieteckning inte utbetalats. Stöd
har även utgått i form av lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag.
Förlusterna har försatt företaget i en mycket
allvarlig situation. Aktiekapitalet är nu helt förbrukat, vilket i och för sig
medför skyldighet för företaget att träda i likvidation. Enligt vad jag erfarit
har moderföretaget Statsföretag AB emellertid t, v, ställt erforderliga garantier.
Under den senaste tiden har inom företagel
vidtagits åtgärder för att införa en ändamålsenlig och effektiv organisalion.
Likaså har förberedelser vidtagits för att så snart som möjligl restaurera
företagel i tekniskt hänseende, främst vad beträffar vidareförädlingen av
framställda ämnen. Dessa åtgärder får effekt först på sikt. För år 1977 torde
därför en förlust på inemot samma storleksordning som under år 1976 vara att
vänta. Därefter bör de nämnda åtgärderna ha fått en viss resultatmässig effekt.
Storleken härav torde dock i hög grad vara avhängig av konjunkturutvecklingen.
Del bör observeras att beräkningen av förlusterna
år 1976 och framåt är osäkra. Jag vill dock framhålla atl förelagsledningen har
vidtagit åtgärder för atl så snart som möjligl få lill stånd väl fungerande
ekonomiska system, som ger godtagbara förulsätlningar för förutsägelser,
redovisning och kontroll avseende verksamheten.
Det får anses uppenbart att förelagets fortbestånd
kan säkras endast genom en finansiell rekonstruktion, Enligl min mening bör en
sådan rekonstruktion inte enbart sikta till den sanering som krävs för att
bringa likvidationshotet ur väriden. Den betydelse som NJA har i olika hänseenden
motiverar alt en säkrare ekonomisk grund läggs för dess framlida utveckling.
Innan jag övergår till formerna för och omfattningen
Prop.
1976/77: 57 19
av
den finansiella rekonstruktionen, viU jag emellertid framföra några allmänna
synpunkter på företaget och dess utveckling.
NJA är ett betydelsefullt inslag i näringslivet i
Norrbottens län. Antalet anställda i NJA har ökat med ca 1 600 under
1970-talet. Enligt företagsledningen är emellertid ca 1 000 av dessa övertaliga
vid normal drift av verket, I samförstånd med de fackliga organisationerna inom
företaget sker nu en anpassning av arbetsstyrkan. Denna skall ske genom
naturlig avgång. Även om dessa åtgärder är helt nödvändiga med tanke på
förelagets ekonomiska bärkraft och utvecklingsmöjligheter, är verkningarna
negativa både för länet och den närmast berörda bygden,
NJA:s styrelse har vidare beslutat rekommendera alt
Stålverk 80-projektel skjuls på framtiden. Della ställningstagande har biträtts
av de fackliga organisationerna inom företagel. Jag avser att i annat sammanhang
återkomma beträffande Stålverk 80,
HittUlsvarande satsningar på NJA har inneburit en
ensidig satsning på ett kustbygdsavsnilt och de har inle i tillräcklig grad
medverkat till att lösa övriga länsdelars sysselsättningsproblem. Problemen är
härvidlag speciellt allvarliga i inlandet. För att befordra en gynnsam utveckling
inom näringsliv och sysselsättning i hela länet har jag enligt regeringens
bemyndigande tillkallat en särskild delegation, Norrbollensdele-gationen, med
uppgift att föreslå konkreta åtgärder som kan öka sysselsättningen i länet.
Jag kommer också att föreslå att särskilda medel ställs till förfogande för
sysselsättningsskapande åtgärder i Norrbottens län.
I fråga om NJA:s framlida utveckling avser
förelagsledningen enligt vad jag har erfarit att genom underhållsinsalser och
relativt begränsade investeringar återhämta vad som på senare år fått slå
tillbaka på grund av atl resurserna koncentrerats på Stålverk 80. Syflel härmed
är att utan kostsamma kapacitetsinvesleringar få en så väl avvägd produktionsapparat
som möjligt och därmed förbättra lönsamheten. I ett andra steg avser NJA att
så snart marknadsförutsättningar föreligger öka valsverkskapaciteten. 1 ett
tredje steg avses investeringar göras för att öka den metallurgiska kapaciteten.
Jag kan för min del ansluta mig tiU denna
angelägenhetsgradering. Jag utgår från att NJA, efter den finansieUa
rekonstruktion som jag senare kommer atl förorda, i samverkan med
Statsföretaggruppen kan genomföra de förstnämnda underhålls- och invesleringsinsatserna.
Någon form av tillskott av statsmedel bör sålunda inte påräknas i denna del.
Jag vill understryka angelägenheten av atl underhålls- och invesleringsinsatserna
genomförs med kraft och skyndsamhet. Lönsamhetsförbättringar är synnerligen
starkt påkallade och underhålls- och investeringsinsatser inom NJA är av
betydelse för den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen på orten.
Jag finner det också angeläget att en ökad andel av
stålproduktionen kan avsättas i form av valsade produkter. Den metallurgiska
kapacite-
Prop. 1976/77:57 20
ten
kan beräknas uppgå till ca 1,7 milj, ton. Den högsta produktionen hittills
(1975) har uppgått tUl knappt 1 milj. ton, varav drygt 550 000 ton i valsade
eller ytterligare förädlade produkter och återstoden i form av tackjärn,
stålämnen och göt. På grund av den kraftiga konjunkturavmattningen i
stålbranschen beräknas produktionen år 1976 sjunka till ca 700 000 lon.
Det är givelvis angeläget med ett så högt
utnyttjande av anläggningarnas kapacitet som möjligt. Emellertid bör
uppmärksammas att det även vid en normal konjunktur möter slora svårigheter att
finna avsättning för speciellt NJA:s halvfabrikat, I elt längre tidsperspektiv
bedömer jag därför en etablering på marknaden av en ökad volym valsade
produkter som viktig. Från den utgångspunkten ter sig också en investering i
ökad valsverkskapacitet riktig. Det bör dock betonas att marknads- och
produktionsförutsättningar som medger erforderlig lönsamhet bör vara för handen
innan en sådan investering genomförs.
I fråga om utbyggnad av den metallurgiska
kapaciteten vill jag erinra om atl regeringsförklaringen innehåller ett klart
tillkännagivande av alt en sådan utbyggnad bör komma till stånd.
Marknadsförutsättningarna och utvecklingen inom handelsstålbranschen måste dock
bli vägledande i fråga om tidpunkt för och närmare utformning av utbyggnaden. I
detta sammanhang vill jag också erinra om att handelsstålutredningen väntas
slutföra sitt arbete i början av nästa år. Resultaten av utredningens arbete
bör givetvis tjäna som vägledning i den fortsatta bedömningen av här berörda
frågor liksom i fråga om andra spörsmål på handelsstål-området i vårt land.
Jag vill härefter beröra de beräkningar av särskUda
ned- och avskrivningar som har angivits i Statsföretags skrivelse. Av
skrivelsen framgår att värdet på tackjärnslagret på grund av prisfall bör
skrivas ned från 133 milj. kr, tiU 91 milj, kr. Vidare finns ett lagervärde
avseende breda fyrkanlsämnen på 134 milj, kr. Då det inte nu finns marknad för
breda fyrkantsämnen bör en omvalsning ske till klena fyrkantsämnen, vilket
medför alt lagret bör värderas till 78 milj, kr. Statsföretag anser därjämte
att en avsättning svarande mot 5 % inkuransreserv bör genomföras vilkel medför
en resultatbelastning med 25 milj, kr. Tillsammans med vissa andra
nedskrivningar föreligger ett nedskrivningsbehov för varulagret av sammanlagt
150 milj, kr,
I fråga om anläggningstiUgångar föreslås i
Statsföretags skrivelse en nedjustering med sammanlagt 171 milj, kr. Härav
beror 32 mUj, kr. på ulrangeringar och 139 milj. kr. på särskilda
nedskrivningar. Utrangering-arna beror företrädesvis på att utrustning med
bokfört värde ersatts med ny utrustning. Värdet av den äldre utrustningen bör
då skrivas bort. Bland nedskrivningsposterna märks särskilt 63 milj. kr.
avseende förvärmningsanläggningen tiU Koksverk 75. Förvärmningsanläggningen
har inte kunnat tas i drift och bedöms ha sådana inbyggda problem att
Prop. 1976/77: 57 21
den
inte kan tas i drift under de närmaste åren. Förhandlingar har upptagits med
leverantören om reglering. Då anläggningen inte nu kan utnyttjas bör den helt
skrivas av. Bland övriga poster märks ett varmband-verk som numera inte
ekonomiskt kan brukas, varför dess restvärde på 12 milj, kr, bör avskrivas,
samt etl kallbandsverk som inte bedöms kunna beläggas med lönsam produktion
varav följer alt restvärdet 12 milj, kr, bör skrivas av.
Farlygsmanufakturanläggningen bör på grund av försämrade
marknadsförutsättningar för fartygsprofiler och av tekniska skäl skrivas ned
med tillsammans 18 milj, kr. En av stränggjutnings-maskineraa för breda
fyrkantsämnen bedöms kunna utnyttjas endast om produkterna kan vidareförädlas
inom NJA, Detta förutsätter investeringar i valsverk. Maskinen bör därför nu
endast upptas till beräknat försäljningsvärde, vilket medför ett
nedskrivningsbehov med 30 milj, kr. Jag har inte funnit skäl till erinran mot
de ned- och avskrivningar som sålunda har förordats av Statsföretag,
I fråga om omfattningen av det kapitaltillskott som
bör tillföras NJA bör uppmärksammas att de ej reglerade förlusterna åren
19751977 kan beräknas till storleksordningen 1 300 milj. kr, och att dessvärre
förluster kan beräknas uppkomma även åren därefter. Statsföretag har som mål
för den finansiella rekonstruktionen angett att det negativa räntesaldot,
vilket år 1976 uppgår till ca 130 milj. kr,, bör nedbringas till ca 2530 milj,
kr. Från denna utgångspunkt finner Statsföretag att ett tillskott på 1 800
milj, kr, är erforderligt. Ett sådant tillskott skapar också en reserv som kan
möta de förluster som väntas inträffa innan de åtgärder som nu vidtages eller
förestår inom företaget resulterar i positiva resultal. Jag finner inte skäl
atl erinra mot denna beräkning utan ansluter mig till densamma. Jag vill påpeka
att detla tillskott reducerar förlusten år 1977 med ca 100 milj, kr, genom
förbättringen av räntesaldot.
Statsföretag har även bedömt Statsföretaggruppens
möjligheter atl medverka vid finansieringen av NJA:s rekonstruktion. Denna
bedömning sker mot bakgrund av atl den långsiktsbudget som redovisades i prop,
1975/76: 99 nu har omprövats. Omprövningen har visat att gruppens
kapitalanvändning beräknas behöva öka med närmare 1 300 milj. kr, till ca 12
700 milj, kr, under åren 19761979, Ökningen är i huvudsak hänförlig till
ökade investeringar i LKAB och ökat kapitalbehov i Uddevallavarvet till
farlygsandelar och ökade långsiktiga fordringar gentemot fartygsbeställarna.
Den branschmässiga och regionala fördelningen av investeringarna med
tyngdpunkten förlagd till basindustrier och till övre Norrland kvarstår. Den
tidigare beräknade ökningen av antalet anställda med ca 3 000 beräknas kunna
uppnås. Beräknade resultatförsämringar hos flera av gruppens förelag medför
alt självfinansieringen av investeringsprogrammet beräknas minska från 5 300
mUj, kr, till drygt 3 100 milj. kr. Denna minskning är i huvudsak hänförlig
till LKAB
Prop. 1976/77: 57 22
och
NJA. För NJA:s del är bedömningen av självfinansieringen dock synnerligen
osäker. Det förefaller dock klart att självfinansieringen i Statsförelaggruppen
kommer all minska kraftigt. För egen del vUl jag anföra följande.
För
att Statsföretaggruppen skall kunna genomföra investeringar inom ramen för de
resurser gruppen kan generera talar mycket för alt det kan bli nödvändigt att
ompröva investeringsprogrammet. Det är emellertid uppenbart alt även ett
neddraget investeringsprogram kräver en betydande upplåning. För all
belastningen på den svenska kapitalmarknaden skall bli så begränsad som
möjligt är det angeläget atl upplåning kan ske på den utländska
kapitalmarknaden. Jag delar Statsföretags uppfattning atl upplåning utomlands
släller krav på en sådan självfinansiering att en tillfredsställande soliditet
för Statsföretaggruppen kan upprätthåUas. Kraven är sådana att även elt
omprövat investeringsprogram inle kan genomföras i önskvärd omfattning om
Statsföretag samtidigt skall medverka i den nödvändiga finansiella
rekonstruktionen av NJA under bibehåUen kapacitet till utländsk upplåning. Jag
kommer alltså till slutsatsen att Statsförelaggruppen inte kan svara för del
behövliga kapitaltillskottet till NJA. Det bör därför enligt min mening ankomma
på staten alt svara för kapitaltUlskottet om 1 800 milj. kr. I fråga om den
form som det slalliga stödet till NJA bör ha vill jag framhålla följande, NJA
har de senasle fem åren erhåUit tio lån under fonden för låneunderstöd tiU ett
sammanlagt belopp av 492 mUj. kr, Efler amortering återstår f. n, 488 milj, kr,
jämte ränta. Jag anser det vara lämpligt all staten som elt led i slödet till
NJA efterger dessa lån jämte vid dagen för eftergivandet upplupna räntor. En
sådan åtgärd bör för NJA:s del vara likvärdig med elt kontant bidrag,
Eftergivandena inkl, upplupna räntor beräknar jag f, n, uppgå tiU inte fullt
500 milj. kr. Chefen för budgetdepartementel har för avsikt alt vid sin anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår föreslå
att etl avskrivningsanslag för ändamålet anvisas.
Den återstående delen av stödet till NJA som är
nödvändig för all läcka förlusterna åren 19751977 bör lämnas i form av ell
bidrag. Till storleken bör detta avpassas så att det tillsammans med
låneefter-givandena uppgår tiU 1 200 milj. kr., dvs. drygt 700 milj. kr.
Bidraget bör lämnas till Statsföretag som därefter lämnar detta till NJA såsom
aktieägartillskott.
Del ytterligare stöd om 600 milj. kr. som är
behövligt för atl förbättra NJA:s soliditet bör lämnas bolaget antingen genom
ökning av dess aktiekapital eller på annat lämpligt sätt. För att göra det
möjligl för Statsföretag alt genomföra en sådan konsolidering bör slalen lämna
ett kapitaltiUskott till Statsföretag av 600 mUj, kr, I samband härmed bör
värdei av statens innehav av aktier i Statsföretag höjas i molsvarande grad.
Prop. 1976/77: 57 23
7
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1,
medge att statens lån tUl
Norrbottens Järnverk AB, f, n, uppgående till 488 000 000 kr., efterges tillika
med vid dagen för eftergivandet upplupna räntor,
2,
till Bidrag till Statsföretag
AB för täckande av förluster vid Norrbottens Järnverk AB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under trettonde huvudtiteln anvisa elt
reservationsanslag av 710 000 000 kr,,
3,
för Kapitaltillskott till
Statsföretag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 under fonden för statens aktier anvisa ett
investeringsanslag om 600 000 000 kr.
8
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de
förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga 1
FINANSIERINGSANALYS av NJA för perioden 19711976 (Belopp
i milj. kr.)
1971
1972
1973
1974
1975
Delsumma
Prognos
1976 före extraordinära nedskrivningar
Summa
Tillförda
medel
Internt
tillförda medel
- 33
-11
11
22
-123
-134
-384
- 518
Minskning
av långfristiga
fordringar
2
2
--
2
Mottagna
koncernbidrag
60
20
68
20
60
228
--
228
Nyemission
(Inkl, Stål-
verk 80)
--
100
175
175
450
175
625
Mottagna
bidrag
22
33
8
2
65
--
65
Ökning
av långfristiga
skulder
13
280
195
323
237
1 048
- 37
1 011
Summa
62
289
407
548
353
1659
-246
1413
Använda
medel
Investeringar
95
255
339
322
438
1449
305
1 754
Ökning
av långfristiga
fordringar
12
12
4
16
Summa
95
255
339
334
438
1461
309
1770
Förändring
av rörelse-
kapitalet
Ökning
av varulager
12
34
92
123
296
557
204
761
Ökning
av övriga omsätt-
ningstillgångar
61
-10
132
87
42
312
85
397
Ökning
av kortfristiga
skulder
-106
10
-156
4
-423
-671
-844
-1 515
Summa
- 33
34
68
214
- 85
198
-555
- 357
' Beloppet har inte utbetalats under år 1976,
Prop.
1976/77:57 25
Bilaga
2
Beräknade nedskrivningar och utrangeraringar av lager' och
anläggningar inom NJA år 1976
Objekt Nedskrivning Utrangering
milj. kr, milj,
kr,
Lager
Köpt koks 17,9
Egen koks m.m. 8,2
Tackjärn 42,8
Breda
fyrkantsämnen 56,1
Ökad
inkuransreserv 25,0
Summa lager 150,0
AnläggningstUlgångar
Masugn II 2,8
Avsvavlingsanläggning 1,4
6,2
5,2
63,4
1,6
7,1
7,1
12,3
11,7
18,0
0,3
30,5
1,7
2,1
39,0
32,4
Stålverk
72
Stålverk
75
Koksverk 75
Valsverk
Byggdivisionen
Kaldoverket
Varmbandverk
Kallbandverk
Fartygsmanufaklur
Stränggjutningsmaskin
3
övrigt
Summa anläggningar
' Nedskrivningsbehovet för lagret
baseras på en värdering av detta i augusti 1976.
Prop.
1976/77: 57 26
Bilaga 3
Sammandrag av vinst- och förlusträkningar åren 19711976
(Belopp i milj. kr)
1971 1972 1973 1974 1975 1976'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäljningsintäkter
Tillverknings-,
försäljnings- och
administrationskostnader
Rörelseresultat före avskrivningar
Avskrivningar
enligt plan
Rörelseresultat efter avskrivningar
Finansiella intäkter och kostnader
Resultat efter finansiella intäkter och
kostnader
Extraordinära intäkter och kostnader
Resultat före bokslutsdispositioner
och skatter
Koncernbidrag
Resultal före skatt
Skatt
Årets resultat
387
464
655
994
968
925
407
459
568
922
1021
1 147=
-20
-1- 5
-1-87
+72
- 53
-222
-26
-26
-29
-46
- 53
- 66
-46
-21
+ 58
+ 26
-106
-288
-16
-15
-24
-47
- 66
-131
-62
-36
-1-34
-21
-172
-419
-50
- 3
- 5
- 25
-62
-36
-16
-24
-177
444
60
20
68
20
60
- 2
-16
+ 52
- 4
-117
444
- 1
- 1
- 2
- 3
- 4
- 6
- 3
-17
+ 50
- 7
-121
-450
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Prognos före beräknade nedskrivningar och ulrangeringar
av lager och anläggningar enligt bilaga 2. ' Efter lagerstöd 71 milj, kr.
Prop. 1976/77: 57 27
Bilaga 4
Sammandrag av balansräkningar åren 19711976 (Belopp i
milj, kr)
1971
1972
1973
1974
1975
1976'
Varulager
177
211
302
425
721
925
Övriga
omsättningstill-
gångar
143
133
265
352
394
479
Anläggningstillgångar
255
484
761
1039
1415
I 657
Balansomslutning
575
828
1328
1816
2 530
3 061
Kortfristiga
skulder
170
159
315
311
734
1578
Långfristiga
skulder
229
509
704
1028
1 265
1 227
Eget
kapital
176
160
309
477
531
256
varav aktiekapital
200
200
300
400
500
600
' Prognos före beräknade
nedskrivningar och ulrangeringar av lager och anläggningar enligt bilaga 2,
men inkl. av riksdagen anvisade medel för aktieteckning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 5
Statistiska uppgifter om NJA åren 19711976
1971
1972
1973
1974
1975
1976 (prognos)
Investeringar i anläggningar, milj. kr.
Personalkostnader, milj, kr. Antal anställda
95
143
3 417
255
158
3 540
339
207
4 196
322
271
4 770
438
354
4 985
305
405
4 935
Produktion
för fursäUning, 1 000-tal ton
Tackjärn
Ämnen
Göt
Valsade
produkter
Manufaklurerade
produkter
Byggmanufaktur
10
361 116
28
41 17 21 403 125 38
176 56 30
411
158 47
336
67
18
404
118
42
130 125
345 45 51
Summa
515
645
878
985
696
Fakturering,
1 000-tal ton'
Tackjärn
Ämnen
Göt
Valsade
produkter
Manufaklurerade
produkter
Byggmanufaktur
11
369 119
32
58 15 21 427 137 42
155
55
29
455
160
48
125
98
19
381
121
42
22 125
340 48 50
Summa
531
700
902
786
585
Lager,
1 000-tal ton'
Tackjärn
Ämnen
Göt
Valsade
produkter
Manufaklurerade
produkter
Byggmanufaktur
28 39 22 91 9 11
9 19
2 93
6 18
30 14 25 65 7 16
242
133
3
91
8
36
350
225
6
120
12
35
Summa
200
147
157
513
748
' Uppgifter för år 1971 saknas.
NORSTEDTS TRYCttRI STOCKHOLM 1977 7 « 0m
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
15 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (15)
15 kopplingar i 13 dokument.
- Bet. 1977/78:KU35 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 156 i texten
- Bet. 1976/77:NU42 Med anledning av motioner om stålindustrin s. 20 i texten
- Bet. 1976/77:KU44 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 104 i texten
- Bet. 1976/77:FiU21 Med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser avskrivning av oreglerade k… i texten
- Bet. 1976/77:NU21 Med anledning av propositionen 1976/77:57 om kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB jämte motioner s. 1 · s. 4 i texten