Sök i Ratio Lex

om utbildning och forskning inom högskolan m.m.;beslutad den 10 februari 1977

445 sidor, varav 341 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 341 av 445 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1976/77:59, om utbildning och forskning inom högskolan m.m.;beslutad den 10 februari 1977

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 Regeringens proposition

1976/77: 59

om
utbildning och forskning inom högskolan m. m.;

beslutad
den 10 februari 1977

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av
föredragandenas hemställan.

På
regeringens vägnar

PER
AHLMARK

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
anslutning till riksdagens beslul år 1975 om reformering av högskoleutbildningen
läggs i propositionen fram förslag i vissa delar som kräver riksdagens
medverkan inför reformens genomförande den 1 juli 1977. Förslagel grundar sig
främst på det arbete som utförts av den centrala (H 75) och de regionala
organisationskommittéerna för högskolereformen.

Förslag
till högskolelag läggs fram. I lagen behandlas högskolans uppgifter och ges
allmänna föreskrifter för verksamheten. Dessutom tar lagen upp huvuddragen i
högskolans organisation.

Vidare
tar propositionen upp indelningen i högskoleenheter på olika högskoleorter.
Enligt förslagen skall det finnas en högskoleenhet på varje ort utom i Göteborg
och Stockholm där flera enheter föreslås. Organisationen för utbildningarna på
kulturområdet i stockholmsregionen skall övervägas ytterligare inför
budgetåret 1978/79.

Vissa
frågor om kommunal högskoleutbildning tas upp. Någon förändring i fråga om
huvudmannaskap för den kommunala högskolan föreslås inte. Frågor om
tjänsteorganisation och statsbidrag behandlas, liksom andra organisatoriska
frågor.

Med
utgångspunkt i obligatoriekommitténs betänkande Kårobligatorium? behandlas
frågan om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar. Enligt
förslagen i propositionen skall den nuvarande skyldigheten att vara medlem i
och erlägga avgift till viss eller vissa studerandesammanslutningar bestå efter
den 1 juli 1977. I anslutning härtiU läggs förslag fram om bl. a. lag om
obligatoriska studerande-

1
Riksdagen 1976/77. 1 saml nr 59

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 2

sammanslutningar
och om elektorsförsamlingar för val av representanter för studerande i
högskoleorgan. Någon utvidgning av obligatoriet tiU utbildningar som i dag inte
omfattas av obligatoriet skall emellertid inte ske. På sikt bör obligatoriet
avskaffas,

I
propositionen behandlas också sammansättning av vissa organ inom högskolan.
Frågan om representation för allmänintressen och verksamheten, för de
anställda och de studerande tas upp. De organ som behandlas är
högskolestyrelse, regionstyrelse, linjenämnd, fakultets/ sektionskollegium och
fakultets/sektionsnämnd samt styrelse för institution eller annan arbetsenhet,

I
ett särskilt avsnitt behandlas vissa studieorganisatoriska och tjänsteorganisatoriska
frågor. Vad gäller betyg anförs att frågan om vilken betygsskala som skall
användas måste bedömas från fall till fall efter de särskilda fömtsättningar
som gäller för varje enskild utbildningslinje. I propositionen anmäls att
universitets- och högskoleämbetet resp. skolöverstyrelsen får i uppdrag att i
samband med fastställande av utbildningsplaner ange vilket betygssystem som
skall användas för varje allmän utbildningslinje.

I
propositionen behandlas också några särskilda utbildningsområden. Mot bakgrund
av journalislulbildningsutredningens betänkande Ä jour läggs förslag fram om
ändringar i journalistutbildningen. Med utgångspunkt i förslag från 1976 års
vårdutbildningsberedning (VÄRD -76) redovisas ställningstaganden till vissa
kortare vårdutbildningsgångar. Vidare tas vissa frågor om utbildningen på
kulturområdet upp. Förslag läggs också fram om en ändrad juristutbildning och
om särskild studiegång till läkare för sjuksköterskor,

Slutiigen
läggs i propositionen fram förslag om anslag för högskolan för budgetåret
1977/78, I anslutning härtill behandlas också frågor om anslagssystem m.m,, bl.
a. med avseende på fritt tUlträde till vissa delar av högskoleutbildningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 3

Lagförslag

1
Fiirslag till Högskolelag

Härigenom
föreskrives följande.

Uppgifter
för högskolan

1
§ Inom högskolan skall bedrivas
utbildning, forskning och utvecklingsarbete.

2
§ Utbildningen inom högskolan
skall bygga på vetenskaplig grund. Utbildningen skall anordnas så all de
studerande förvärvar kunskaper och färdigheter samt utvecklar sin förmåga all
kritiskt bedöma företeelser av skilda slag, UtbUdningen skall främja alt de
studerande förbereder sig för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken
som de redan utövar. Inom utbildningen skall kunskaper och färdigheter som har
vunnits inom arbets- och samhällslivet i övrigt tas tillvara.

All
utbildning skall främja de studerandes personliga utveckling. Som .ett allmänt
mål för utbildningen gäller att den skall främja förståelsen för andra länder
och för internationella förhållanden.

3
§ Forskningen inom högskolan
skall syfta till att vinna ytterligare kunskaper och till att finna vetenskaplig
grund för utbildning och annan verksamhet,

4
§ Utvecklingsarbetet inom
högskolan skall syfta till att främja utvecklingen inom sådana områden, av
konstnärlig eller annan karaktär, som berörs av utbildningen och forskningen,

5
§ Verksamheten inom högskolan
skall anordnas så att samband mellan utbildningen, forskningen och
utvecklingsarbetet tryggas,

6
§ Till verksamheten inom
högskolan skall höra att sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete.
Kännedom skall också spridas om vilka erfarenheter och kunskaper som har
vunnits och om hur dessa erfarenheter och kunskaper skall kunna tillämpas.

Allmänna
föreskrifter om verksamheten inom högskolan

7 §
Utbildningen inom högskolan skall planeras med hänsyn till sam

hällets behov av utbildade och individernas behov och önskemål. Sam

ma hänsyn skall tagas när resursema för utbildning fördelas inom hög

skolan.

När
UtbUdningen planeras skall åtgärder vidtagas som främjar alt utbildningen kan
ingå i en växhng mellan studier och yrkesverksamhet (återkommande utbildning),

8 §
UtbUdningen inom högskolan skall omfatta grundläggande hög

skoleutbildning och forskarutbildning.

Inom
högskolan kan även meddelas annan utbildning än grundlag-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 4

gande
högskoleutbildning och forskamtbUdning, Föreskrifter om sådan annan utbildning
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen ulser.

9 §
Grundläggande högskoleutbildning skall bygga på alt de studeran

de har gått igenom en linje i gymnasieskolan som omfattar minst två

läsår eller att de har motsvarande utbildning eller erfarenhet. Regering

en eller myndighet som regeringen utser kan för viss grundläggande

högskoleutbildning föreskriva annat.

ForskarutbUdning
skall bygga på att de studerande har gått igenom grundläggande
högskoleutbildning eller alt de har annan därmed jämförlig utbildning eller
erfarenhet.

10
§ Den som uppfyller föreskrivna
behörighetsvillkor har rätt alt bli anlagen som studerande till utbildning inom
högskolan, om ej annal följer av beslul eller föreskrift som avses i 11, 12
eller 13 §.

11
§ Riksdagen kan bestämma hur
många studerande som högst fär antagas till viss utbildning inom högskolan.

I
fråga om annan utbildning än den som omfattas av riksdagens beslut enligt
första stycket kan antalet studerande begränsas, om tillgängliga resurser ej
räcker. Föreskrifter om sådan begränsning meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen utser. Riksdagen kan dock för viss utbildning besluta
att sådan begränsning ej får ske eller att begränsning får ske endast om vissa
villkor är uppfyllda.

12
§ Utlänning som ej är bosall i
landet eller som har bosatt sig här i huvudsakligt syfte alt få utbildning får
antagas som studerande till utbUdning inom högskolan enligt föreskrifter som
regeringen meddelar.

13
§ Finns ej plats för alla
sökande i fall som avses i 11 eller 12 § bestämmes företrädet mellan sökandena
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
utser.

14
§ Som allmänna principer för
forskningen inom högskolan skall gälla atl forskningsproblem får fritt väljas
och formuleras, att forskningsmetoder får fritt utvecklas samt att
forskningsresultat får fritt publiceras,

15 §
Huvudmän for högskolan är staten samt, efter medgivande av

regeringen eller myndighet som regeringen utser, kommun och lands

tingskommun. Sådant medgivande får avse endast grundläggande hög

skoleutbildning.

Högskolans
organisation

16 §
Verksamheten inom högskolan skaU ledas av lokala styrelser, rektorsämbeten,
linjenämnder, fakultetsnämnder, sektionsnämnder samt styrelser för institutioner
och andra arbetsenheter.

Vid
högskoleenheten inom jordbruksdepartementets verksamhets-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 5

område
får i slällel för fakulletsnämnder och sektionsnämnder, finnas andra organ
enligt vad som föreskrives i 25 §,

17
§ Vid statiig enhet inom
högskolan (högskoleenhet) skall finnas en styrelse och ett rektorsämbete.
Styrelsen skall ha inseende över högskoleenhetens alla angelägenheter och
svara för att enhetens uppgifter fullgöres. Rektorsämbetet skall under
styrelsen fortlöpande ha det närmaste inseendet över allt som rör
högskoleenheten.

18
§ I styrelsen för
högskoleenhet skall ingå

1, företrädare
för allmänna intressen och

2, företrädare
för verksamheten inom styrelsens verksamhetsområde.

Företrädare för de anslällda och de studerande inom styrelsens verk

samhetsområde har rätt att ingå i styrelsen.

Företrädarna
för allmänna intressen skall utgöra omkring en tredjedel av antalet ledamöter.

Tredje
stycket gäller ej styrelsen för högskoleenheten inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde. Föreskrifter om den närmare sammansättningen av denna
styrelse meddelas av regeringen.

19 §
Skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för kommuns gmndläg

gande högskoleutbildning.

Skolstyrelsen
skall ha inseende över alla angelägenheter som avser utbildningen och svara för
atl utbildningsuppgifterna fullgöres, i den mån detta ej tillkommer annan
enligt denna lag, enligt föreskrift som meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen utser eller enligt beslut som avses i 49 § kommunallagen (1977:
000)*.

Kommun
kan besluta alt annan kommunal nämnd i skolstyrelsens ställe skall vara lokal
styrelse.

20 §
Utbildningsnämnden skall vara lokal styrelse för landstings

kommuns grundläggande högskoleutbildning.

Utbildningsnämnden
skall ha inseende över alla angelägenheter som avser utbildningen och svara för
att utbildningsuppgifterna fullgöres, i den mån detta ej tillkommer annan
enligt denna lag, enligt föreskrift som meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen utser eller enligt beslut som avses i 49 § kommunallagen (1977:
000)i.

Landstingskommun
kan besluta att annan landstingskommunal nämnd i utbildningsnämndens ställe
skall vara lokal styrelse för landstingskommuns gmndläggande
högskoleutbildning eller del därav.

21 §
För den gmndläggande högskoleutbildningen skall finnas linje

nämnder, om ej annat följer av föreskrifler som regeringen meddelar.

Linjenämnds
verksamheisområde skall avse grundläggande högskoleutbildning vid en
högskoleenhet eller en kommunal eller landstingskommunal läroanstalt. Om det
är lämpUgt kan linjenämnds verksamhetsområde omfatta grundläggande
högskoleutbildning vid mer än en högskoleenhet.

Linjenämnd
skall inom sitt verksamhetsområde planera utbUdningen och handlägga övriga
frågor om vad utbildningen skall innehålla och om hur utbildningen skall
organiseras,

11
dess lydelse enligt prop, 1975/76:187.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 6

22 §
1 linjenämnd skall ingå företrädare för verksamheten inom

nämndens verksamhetsområde, I linjenämnd skall också ingå företräda

re för yrkeslivet, om ej särskilda skäl föranleder annat. Företrädare

för de anställda och de studerande inom nämndens verksamhetsom

råde har rätt att ingå i nämnden.

Avser
linjenämnds verksamheisområde grundläggande högskoleutbildning som anordnas av
kommun eller landslingskommun, får styrelsen för denna ulbildning utse en
ledamot i linjenämnden ulöver de ledamöter som avses i första stycket,

23 §
För forskarutbildningen och forskningen vid högskolan inom

utbildningsdepartementels verksamhetsområde skall finnas fakultets

nämnder och sektionsnämnder.

Fakultelsnämnds
verksamhet skall avse ett särskilt vetenskapsområde (fakultet) i en
högskoleregion. Sektionsnämnds verksamhet skall avse en del av en fakultet
(sektion) i en högskoleregion.

Fakultetsnämnd
och sektionsnämnd skall inom sitt verksamhetsområde

1,
planera forskamlbildningen,

2,
handlägga övriga frågor om vad
forskamtbildningen skall innehålla och om hur forskarutbildningen skall
organiseras saml

3,
handlägga vissa frågor om
planering av forskningen,

24 §
1 fakultetsnämnd och sektionsnämnd skall ingå företrädare för

verksamheten inom nämndens verksamhetsområde. Företrädare för

de anställda och de studerande inom fakultelsnämnds och sektions

nämnds verksamhetsområde har rätt atl ingå i nämnden, I fakultets

nämnd och sektionsnämnd kan ingå företrädare för sådanl forsk

nings- och utvecklingsarbete utanför högskolan som har anknytning till

nämndens verksamhetsområde.

25 §
För forskningen och forskarutbildningen vid högskoleenheten

inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde får finnas andra or

gan än fakulletsnämnder och sektionsnämnder. Föreskrifler om dessa

andra organ meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen ut-

26 §
Vid högskoleenhet skall utbildningen, forskningen och utveck

lingsarbetet bedrivas inom institutioner eUer andra arbetsenheter.

Institution
eller arbetsenhet skall ledas av en styrelse, om ej annat följer av
föreskrifter som regeringen meddelar.

Företrädare
för de anställda och de studerande inom institution eller arbetsenhet har rätt
att ingå i styrelsen för instimtionen respektive arbetsenheten.

Centrala
och regionala myndigheter

27
§ För högskolan skall finnas
centrala förvaltningsmyndigheter enligt föreskrifter som regeringen meddelar,

28
§ Landet skall vara indelat
i sex högskoleregioner,

29 §
För högskoleregion skall finnas en regionstyrelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 7

30
§ Regionslyrelse skall för
högskoleregionen planera och samordna den grundläggande högskoleutbildningen
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

31
§ 1 regionstyrelse skall ingå

1, företrädare
för allmänna intressen och

2. företrädare
för verksamheten inom högskolan i regionen.

Företrädare för de anslällda och de studerande inom högskolan i re

gionen har räll att ingå i regionstyrelsen.

Företrädama
för allmänna intressen skall utgöra omkring två tredjedelar av antalet
ledamöter.

Särskilda
föreskrifter

32 §
De ledamöter i styrelsen för högskoleenhet som skall vara före

trädare för allmänna intressen skall väljas av den eller de kommuner

och landstingskommuner till vilken eller vilka högskoleenheten är för

lagd. Hur många av dessa ledamöter som skall väljas av varje kommun

eller landstingskommun bestämmes av regionstyrelsen, I ärendet skaU

regionstyrelsen samråda med den eller de kommuner och landstings

kommuner som beröres.

Kommun
kan i samråd med landstingskommunen besluta att landstingskommunen skall
fullgöra kommunens skyldighet enligt första stycket.

Val
av ledamöter skall vara proportionellt, om det begäres av minst så många
väljande som motsvarar det tal vilket erhålles om samtliga väljandes antal
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1, Om förfarandet vid sådanl
proportionellt val finns särskilda föreskrifter,

I
fråga om styrelsen för högskoleenheten inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
gäller föreskrifter som regeringen meddelar i stället för första-tredje
styckena i denna paragraf,

33 §
Sådan ledamot i lokalt organ enligt denna lag som skall före

träda de studerande eller de anställda utses och entledigas enUgt före

skrifler i lag eller i annan författning. Detsamma gäller i fråga om lo

kalt organ som inrättats enligt föreskrift av regeringen,

I
sådan annan författning som avses i första stycket får överlämnas åt enskild
individ och sammanslutning att utse ledamot.

34 §
Till grundläggande högskoleutbildning som anordnas av kom

mun eller landstingskommun antages sökande utan avseende på kyrko

bokföringsort.

Har
kommun tagit emot studerande som ej är kyrkobokförd inom kommunen, har kommunen
rätt till ersättning för utbildningen. Ersättningen skall utges av den kommun
där den studerande är kyrkobokförd. Ersättningen skall utgå med det belopp som
föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen utser, om kommunerna
ej kommer överens om annat.

Andra
stycket äger motsvarande tillämpning på grundläggande högskoleutbildning som
anordnas av landstingskommun.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 8

35
§ Regeringen får överlämna till
organ som Landstingsförbundet utser atl antaga studerande i grundläggande
högskoleutbildning som anordnas av kommun eller landstingskommun.

36
§ Regeringen bemyndigas att
meddela föreskrifter om organisationen av kommuns och landstingskommuns
högskoleutbildning samt om kommuns och landstingskommuns befattning i övrigt
med sådan ulbildning.

Regeringen
får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifler som avses i
första slyckel.

37
§ Inom högskolan får
anordnas försöksverksamhet. Föreskrifter om försöksverksamhel meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen ulser, I sådan föreskrifl får göras
undantag från föreskrift i denna lag,

38
§ Regeringen eller myndighet
som regeringen utser meddelar ytterligare föreskrifter i ämne som behandlas i
denna lag.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977 då lagen (1975: 165) om rätt för
sammanslutningar av studerande eller anställda alt utse ledamöter i styrelse
eller annat organ vid läroanstalt för högre utbildning skall upphöra atl gälla.
Regeringen får föreskriva undantag från föreskrift i högskolelagen för viss
verksamhet inom högskolan för tiden till och med utgången av juni 1978,

2
Förslag till

Lag
om obligatoriska studerandesammanslutningar

Härigenom
föreskrives följande,

1 §
Studerande vid högskoleenhet skall vara medlem i studentkår eller

elevkår som finns vid enheten.

Skyldigheten
skall avse medlemskap i sådan kår

1. som
omedelbart före den 1 juli 1977 fanns vid läroanstalt som

helt eller delvis har gått upp i högskoleenheten och

2, som
de studerande vid den tidigare läroanstalten omedelbart före

den 1 juli 1977 var skyldiga alt tillhöra enligt någon av följande för

fattningar, nämligen universitetsförordningen (1964: 461), förordningen

(1964: 538) om socialhögskolorna, förordningen (1965: 494) med stad

ga för jordbrukets högskolor, förordningen (1967: 236) om journalisthög

skolorna, förordningen (1967: 273) om gymnastik- och idrottshögsko

lorna, förordningen (1968:318) om lärarhögskoloma, förordningen

(1972: 308) om bibUotekshögskolan och provisoriska stadgan den 27

maj 1971 för musikhögskolorna,

2 §
Finns vid högskoleenhet mer än en studentkår eller elevkår, som

avses i 1 §, skall den studerande tillhöra den eUer de av dessa som han

närmast hade varit skyldig att tillhöra enligt de föreskrifter som gällde

omedelbart före den 1 juli 1977.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.1976/77: 59 9

3 §
Studerande vid högskoleenhet skall även vara medlem i nation

eller studentförening för fakultet som finns vid enheten.

Skyldigheten
skall avse medlemskap i sådan nation eller studentförening för fakultet

1,
som omedelbart före den 1 juli
1977 fanns vid läroanstalt som helt eller delvis har gått upp i högskoleenheten
och

2,
som de studerande vid den
tidigare läroanstalten omedelbart före den 1 juli 1977 var skyldiga atl
tilUiöra enligt bestämmelser meddelade med stöd av 88 §
universitetsförordningen (1964: 461).

4
§ Den studerande skall tillhöra
den nation eller den eller de studentföreningar för fakultet som han närmast
hade varit skyldig att tillhöra enligt de föreskrifter som gällde omedelbart
före den 1 juli 1977,

5
§ Regeringen får föreskriva all
de studerande vid viss utbildning ej skall vara skyldiga att vara medlemmar i
smdenlkår, elevkår, nation eller studentförening for fakultet. Regeringen får
överlåta på förvaltningsmyndighet alt meddela sådan föreskrift.

Föreskrift
som avses i första stycket skall ha lill syfte atl ej utvidga den skyldighet
att tillhöra studerandesammanslutningar som gällde omedelbart före den 1 juli
1977.

6
§ Studerande som ej är skyldig
att vara medlem i studentkår, elevkår, nation eller studentförening för
fakultet har rätt att på begäran bli medlem i sådan sammanslutning vid
högskoleenheten. Finns flera sådana sammanslutningar vid enheten har han rätt
att bli medlem i den eller de av dessa som närmast får anses vara avsedd för
grupp av studerande som han tillhör,

7
§ Styrelsen för högskoleenheten
skall pröva fråga om skyldighet eller rält att tillhöra studentkår, elevkår,
nation eller studentförening för fakultet vid enheten,

8
§ Studentkår, elevkår, nation
och studentförening för fakultet skall ha till ändamål att främja medlemmarnas
studier och vad därmed äger sammanhang,

9
§ För studentkår, elevkår,
nation och studentförening för fakultet skall finnas stadgar,

I
stadgarna skall finnas beslämmelser om rält för studerande att vinna inträde,
om styrelse, kuratorer eller andra funktionärer, som skall handha
sammanslutningens angelägenheter, och om de avgifter som medlemmarna skall
erlägga. Dessutom skall finnas de övriga bestämmelser som kan behövas.

Stadgarna
skall antagas av sammanslutningen. De bestämmelser som behandlar medlems
inträde och utträde samt avgifter är giltiga endast om de har godkänts av
styrelsen för högskoleenheten,

10
§ Två eller flera
sammanslutningar som avses i 8 § får besluta att de skall slås ihop till en
sammanslutning.

11
§ Underlåter studerande att
söka inträde i studentkår, elevkår, nation eller studentförening för fakultet
som han är skyldig alt tUlhöra,

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 10

får
styrelsen för högskoleenheten förordna att den studerande skall avslängas från
prov till dess rättelse har skett. Delsamma gäller om han ej betalar sådan
avgift lill sammanslutningen som har fastställts enligt gällande föreskrifler i
stadgarna för sammanslutningen,

12
§ Talan mol beslul av styrelsen för högskoleenhet enligt denna lag föres genom
besvär hos universitets- och högskoleämbetet eller, såvitt avser Sveriges
lantbruksuniversitet, hos regeringen.

Talan
mol beslul av universitets- och högskoleämbetet enligt denna lag föres genom
besvär hos regeringen.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.

3
Förslag till

Lag
om elektorsförsamling vid högskoleenhet

Härigenom
föreskrives följande.

1
§ Vid varje högskoleenhet
skall finnas en elektorsförsamling.

2
§ Elektorsförsamlingen skall
pröva om företrädare för de studerande vid högskoleenheten skall ingå som
ledamöter i sådant organ vid enheten i vilket företrädare för de studerande har
rätt att ingå. Finner elektorsförsamlingen all företrädare för de studerande
skall ingå i visst sådant organ, skall församlingen utse dessa företrädare.

Regeringen
eller myndighet som regeringen utser kan föreskriva att första stycket ej skall
gälla för visst organ.

3
§ I elektorsförsamlingen skall
ingå det antal elektorer som styrelsen för högskoleenheten bestämmer. Antalet
får dock ej överstiga 100.

4
§ Vid högskoleenhet där del
finns sådan studentkår eller elevkår som avses i lagen (1977: 000) om
obligatoriska studerandesammanslutningar skall elektorer utses genom val.

5 §
För val som avses i 4 § skall det vid högskoleenheten finnas en

valkrets för varje sådan studentkår eller elevkår vid enheten som avses

i lagen (1977: 000) om obligatoriska studerandesammanslutningar.

Finns
vid högskoleenheten studerande som ej är skyldiga att tillhöra studentkår eller
elevkår, skall det även finnas en särskild valkrets för dessa studerande.

6 §
Styrelsen för högskoleenhet som avses i 4 § fördelar antalet elek

torer mellan valkretsarna, med hänsyn till antalet studerande inom kret

sarna.

TUl
varje valkrets skall dock alltid föras minst två elektorer.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 11

7
§ Inom valkrels som avses i 6 §
första stycket skall elektorerna utses av sådanl organ inom kåren som utsetts
direki eller indirekt genom allmänt val av medlemmarna i kåren. Finns ej sådant
organ skall elektorerna väljas i allmänt val av medlemmar.

8
§ Inom valkrets som avses i 5 §
andra stycket skall valkretsarnas elektorer ulses genom val. Närmare
föreskrifler om sådant val meddelas av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.

Valbar
till elektor inom valkrets som avses i 5 § andra stycket är den som anmäles
till styrelsen för högskoleenheten inom den tid som styrelsen bestämmer,

9 §
Vid högskoleenhet där det ej finns sådan studentkår eller elev

kår som avses i lagen (1977: 000) om obligatoriska studerandesamman

slutningar skall elektorer utses genom val. Därvid äger 8 § motsvarande

tillämpning,

10
§ Om ej särskilda skäl
föranleder annat, skall elektorer utses för elt år i sänder. Mandatperioden
skall räknas från den dag som föreskrives av regeringen eller myndighet som
regeringen ulser,

11
§ Besked om vilka personer som
har utsetts till elektorer enligt 7 § för viss mandatperiod skall lämnas till
styrelsen för högskoleenheten senast den dag som styrelsen bestämmer. Lämnas ej
sådant besked inom rätl tid har den kår som beröres förlorat rätten att utse
elektorer för mandatperioden.

12
§ Talan mol beslut av styrelsen
för högskoleenhet enligt denna lag föres genom besvär hos universitets- och
högskoleämbetet eller, såvitt avser Sveriges lantbruksuniversitet, hos
regeringen.

Talan
mot beslut av universitets- och högskoleämbetet enligt denna lag föres genom
besvär hos regeringen.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977,

För
den mandatperiod som börjar den 1 juU 1977 kan regeringen eller myndighet som
regeringen utser föreskriva att företrädare för de smderande i organ vid
högskoleenhet skall utses på annat sätt än som följer av denna lag.

4
Förslag till

Lag
om ändring i universitetsförordningen (1964:461)

Härigenom
föreskrives att 86, 88 och 89 §§ universitetsförordningen (1964: 461)1 sjll
upphöra att gälla vid utgången av juni 1977,

1
Förordningen omtryckt 1975: 336, Senaste lydelse av 88 § 1976: 706
förordningens rubrik 1975: 336,

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 12

5
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1964:538) om socialhögskolorna

Härigenom
föreskrives att 28 och 29 §§ förordningen (1964: 538) om socialhögskolorna!
skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977,

1
Förordningen omtryckt 1971: 343, Senasle lydelse av förordningens rubrik 1975:
1220.

6
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1965:494) med stadga för jordbrukets högskolor

Härigenom
föreskrives att 101103 §§ förordningen (1965: 494) med stadga för jordbrukets
högskolor skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977.

§
Förordningen omtryckt 1971: 423. Senaste lydelse av förordningens rubrik 1976:
973.

7
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1967:236) om journalisthögskolorna

Härigenom
föreskrives alt 32 och 33 §§ förordningen (1967: 236) om journalisthögskolorna!
skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977.

1
Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975: 1217.

8
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1967:273) om gymnastik- och idrottshögskolorna

Härigenom
föreskrives att 30 och 31 §§ förordningen (1967: 273) om gymnastik- och
idrottshögskolorna skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977,

1
Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975: 415,

9
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna

Härigenom
föreskrives att 56 och 57 §§ förordningen (1968: 318) om lärarhögskolorna!
gkall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977.

1
Förordningen omtryckt 1971: 463. Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975:
361.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 13

10
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1972:308) om bibliotekshögskolan

Härigenom
föreskrives atl 22 och 23 §§ förordningen (1972: 308) om bibliotekshögskolan
skall upphöra atl gälla vid utgången av juni 1977,

1
Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975: 50,

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 14

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1977-02-10

Närvarande:
statsråden Ahlmark, ordförande, Bohman, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård,
Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullslen,
Burenstam Linder, Wikström,

Föredragande:
statsrådet Wikström och, såvitt gäUer punkterna 4.2.7 och 4,2.28, statsrådet
Mogård.

Proposition
om utbildning och forskning inom högskolan m. m.

1
Inledning

I
anledning av prop, 1975: 9 fattade riksdagen vid 1975 års riksmöte beslut
rörande reformering av högskoleutbildningen m. m.

Med
stöd av regeringens beslut den 29 maj 1975 tillkallade dåvarande chefen för
utbUdningsdepartementet den 10 juni 1975 sakkimni-ga att ingå som ledamöter i
en central och sex regionala organisationskommittéer för högskolereformen.

Centrala
organisationskommittén för högskolereformen (H 75) överlämnade i augusti 1976
förslag till högskolelag m. m. och i oktober 1976 förslag till föreskrifter om
fakultets- och sektionsorgan samt förslag till föreskrifter rörande
organisation för kommunal högskoleutbildning,

ForskarutbUdningsutredningen
(FUN) fick i januari 1976 i uppdrag att komma in med förslag till de
bestämmelser rörande forskarutbildning som bör ingå i en förordning om
högskoleutbUdning att gälla fr. o. m, den 1 juli 1977. FUN har i september 1976
kommit in med sistnämnda förslag.

Över
H 75:s och FUN:s förslag har efter remiss yttranden avgetts

1 Ledamöter
i centrala organisationskommittén för högskolereformen: nu

mera statssekreteraren Anders Arfwedson, utredningschefen Erik Berglund,

filosofie kandidaten Peter Egardt, landstingsrådet Wilhelm Forsberg, lektorn

Thorborg Gebart-Andersson, riksdagsledamoten Lars Gustafsson, direktören

Folke Halden, avdelningsdirektören Hans Jalling, direktören Sten-Sture

Landström, utbildningschefen Lennart Larsson, riksdagsledamoten Thorsten

Larsson, professorn Georg Lundgren, byrådirektören Inger Löfroth, univer

sitetskanslern Hans Löwbeer, sekreteraren Sven Nilsson, f, d, statssekretera

ren Lennart Sandgren (ordförande) och överdirektören Lars Sköld,

2 Riksdagsledamöterna
Anna Eliasson, Arne Gadd (ordförande) och Anita

Gradin, numera planeringschefen Kerstin Lindahl-Kiessling, professorn David

Magnusson, docenten Bengt Karlberg och professorn Rune Lagneborg,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 15

av
statskontoret, riksrevisionsverket, universitets- och högskoleämbetet,
styrelsen för fortbildning av journalister, skolöverstyrelsen, statens kulturråd,
arbetarskyddsstyrelsen, militärhögskolan, karolinska institutet, universiteten,
tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, högskolan i Luleå,
gymnastik- och idrottshögskolorna, lärarhögskolorna, socialhögskolorna,
bibliotekshögskolan, journalisthögskolorna, forskningsbiblioteksrådet,
länsskolnämnderna, förskoleseminarierna, slöjdlärarseminariet, seminarierna för
huslig utbildning, konstfackskolan, sjöbefälsskolorna i Slockholm, Göteborg,
Kalmar och Härnösand, statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,
musikhögskolorna, statens scenskolor, statens musikdramatiska skola, statens
dansskola, dramatiska institutet, styrelsen för jordbrukets högskolor och
statens veterinärmedicinska anstalt, landstingskommunerna i Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs,
Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens samt Norrbottens län, Stockholms, Uppsala, EskUstuna,
Linköpings, Norrköpings, Jönköpings, Kalmar, Växjö, Lunds, Malmö, Halmstads,
Göteborgs, Borås, Skövde, Karlstads, Örebro, Västerås, Falun, Gävle,
Sandvikens, Sundsvalls, Östersunds, Umeå och Luleå kommuner. Akademien för de
fria konsterna. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges
industriförbund. Tjänstemännens centralorganisation, Centralorganisationen
SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige, Svenska arbetsgivareföreningen,
organisationskommittén för högre musikutbildning, forskningsrådsutredningen,
ulredningen om skolan, staten och kommunerna, 1974 års
lärarutbildningsutredning, forskarutbildningsutredningen, organisationskommittéerna
för Stockholms, Uppsala, Linköpings, Lund/ Malmö, Göteborgs och Umeå
högskoleregioner. Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations-
och reklamulbildning gemensamt, Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbund.
Konstindustriskolan i Göteborg, Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet i
Stockholm, Sveriges förenade studentkårer, Sveriges sjuksköterskeelevers
förbund och Svenska Laboratorieassistentelevföreningen gemensamt,
Teknologorga-nisationen REFTEC samt Valands konstskola.

Härutöver
har skrivelser kommit in från bl, a, vissa studentkårer och
elevsammanslutningar samt vissa institutioner vid universitet och högskolor m,
fl,, Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund,
Statstjänstemannaförbundet sektion 19, Länskommittén för högskolefrågor i
Kristianstads län och Arkitektförbundet.

H
75 har vidare i december 1976 lämnat förslag om ordning för att avge förslag
till rektor vid slallig högskoleenhet och om interimistiska organ för den nya
högskolan samt om förordning om lärare vid statiiga högskoleenheter m, m.
Dessa skrivelser har inte remitterats.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 16

Med
stöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande den 9 mars 1973 tUlkallade statsrådet Moberg
den 29 mars 1973 sakkunniga* för utredning rörande det obligatoriska
medlemskapet i studerandesammanslutningar m. m. Utredningen (U 1973: 03) antog
benämningen ObUgatoriekommittén, Kommitién överlämnade i mars 1976 betänkandet
(SOU 1976: 14) Kårobligatorium?

Efler
remiss av belänkandet har yttranden avgetls av justitiekanslern,
socialstyrelsen, riksrevisionsverket, kammarkollegiet, statskontoret,
byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån, riksskatteverket, universitelskanslersämbetet,
nämnden för socionomutbildning, centrala studiestödsnämnden,
skolöverstyrelsen, statens kulturråd, bostadsstyrelsen, Göta hovrätt,
kammarrätten i Göteborg, Akademien för de fria konsterna, direktionen för
Handelshögskolan i Stockholm, styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna,
samarbelsnämnden för journalisthögskolorna, dramatiska institutet, styrelsen för
jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstaU, länsstyrelserna i
Slockholms, Uppsala, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, landstingskommunerna
i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Värmlands samt Jämtiands län, Solna, Stockholms,
Södertälje, Uppsala, Linköpings, Norrköpings, Växjö, Kalmar, Malmö, Göteborgs,
Borås, Karlstads, Örebro, Västerås, Faluns, Gävle, Östersunds och Umeå
kommuner. Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges
riksidrottsförbund. Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen
SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige, organisationskommittén för högre
musikutbildning, 1973 års expertgrupp för konstutbildning,
forskarutbildningsutredningen, centrala organisationskommittén för
högskolereformen. Akademiska föreningen i Lund, Bibliotekshögskolans
studentkår. Centerns ungdomsförbund. Elevförbundet, Elevkåren vid
förskoleseminariet i Norrköping, Elevkåren vid förskoleseminariet och lärarhögskolan
i Jönköping, Elevkårema vid journalisthögskolorna i Göteborg och Stockholm,
Elevkåren vid lärarhögskolan i Linköping, Famaceutiska fakul-telsföreningen i
Uppsala, Filosofiska fakulteternas studentförening, Folkpartiets
ungdomsförbund. Gymnastik- och idrottshögskolans i Örebro studentkår,
Göteborgs förenade studentkårer, KuratorskoUegiet i Lund, Kuratorskonventet i
Uppsala, kårortsnämnderna i Umeå, Uppsala, Växjö och Örebro,
Lantbrakshögskolans studentkår. Lärarhögskolans i Mölndal elevkår, Lärarhögskolans
i Stockholm elevkår, Medicinska föreningen i Umeå, Moderata ungdomsförbundet.
Skogshögskolans studentkår. Socialhögskolomas studentkårers organisation,
Stockholms studentkårers centralorganisation. Studentkåren i Växjö,
studentkårerna

1
Vid tidpunkt för avlämnande av betänkandet departementsrådet Håkan Berg
(ordförande), riksdagsledamöterna Anna Eliasson och Sture Ericson, juris
kandidaten Peter Honeth, docenten Martin Weibull och byrådirektören Per öhlund.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 17

vid
lärarhögskolorna i Kalmar, Kristianstad och Malmö, Studentkåren vid
universitetet i Linköping, Sveriges sjuksköterskeelevers förbund, Sveriges
socialdemokratiska ungdomsförbund, Teknologorganisationen REFTEC, Umeå
studentkår, Uppsala studentkår, Veterinärmedicinska föreningen samt Örebro
studentkår.

Dessutom
har yttranden inkommit från Chalmers studentkår. Fackklubben vid
Journalisthögskolan i Göteborg, Kalmar nation, Konslin-dustriskolans i Göteborg
elevkår, Kristianstads nation. Kåren vid lärarhögskolan i Kalmar, Liberala
sludenlförbundet, Linköpings förenade studentkårer, Linköpings Teknologers
studentkår, Medicinsk-tekniska Assislenlföreningen, Sveriges
Arbetsterapeulelevers Förbund samt Tek-nologsammanslulningen vid Lunds tekniska
högskola,

I
det följande tas även upp vissa frågor som berör särskilda utbildningsområden
inom högskolan.

Med
stöd av Kungl, Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1973 tillkallade statsrådet
Moberg den 27 juni samma år en sakkunnig* för översyn av utbildningen vid
journalisthögskolorna. Utredningen (U 1973: 08), som har antagit namnet
joumalistulbildningsutredningen (Jubu), har avlämnat belänkandet (SOU 1975: 25)
A jour,

Efler
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret,
riksrevisionsverket, nämnden för samhällsinformation, statens personalutbildningsnämnd,
universitetskanslersämbetet, som har överlämnat yttranden från
universiteten, karolinska institutet, högskolan i Luleå och
bibliotekshögskolan ulrustningsnämnden för universitet och högskolor,
samarbelsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna för universitet
och högskolor, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, samarbelsnämnden
för journalisthögkolorna, joumalislhögskoloma, styrelsen för fortbildning av
journalister, dramatiska institutet, 1972 års pressutredning, kulturrådet.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Sveriges Radio AB,
Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige,
Tidningarnas utbildningsnämnd. A-pressens samorganisation, Föreningen Svensk
fackpress, Svenska fotografers förbund. Grafiska instimtet och Institutet för
högre kommunikations- och reklamulbildning gemensamt, Sveriges personaltidningsförening.
Stiftelsen pressinslitutet, Sveriges Public Relations förening,
PubUcistklubben, Pressfotografernas klubb, Psykotekniska institutet.
Elevförbundet, Sveriges förenade studentkårer och Handikappförbundens
centralkommitté. Dessutom har yttranden inkommit från Teknologorganisationen
REFTEC, Kooperativa förbundet, organisationskommittén för Umeå högskoleregion,
samarbetskommittén för Sundsvall/Härnösands högskola, kursledningen för den
yrkesinriktade studiekursen i informationsteknik vid universitetet i Göteborg
samt Samarbetskommittén för högskolefrågor i Västernorrlands län,

1
T, f, departementsrådet Hans-Erik östlund, 2 Riksdagen 1976/77. 1 saml nr 59

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 18

Huvuddelen
av förslagen i propositionen om reformering av högskoleutbildningen förutsatte
för sitt förverkligande ett fortsatt planerings-och utredningsarbete. Vad
gäller vårdyrkessektorn har detta skett dels inom den cenirala och de regionala
organisationskommittéerna, dels genom beredning inom en särskild grupp inom
utbildningsdepartementet kallad VÅRD -76. Denna beredningsgrupp har med
skrivelse den 25 oktober 1976 överlämnat förslag lill utbildningsplaner m. m,
för vissa vårdutbildningar i högskolan. Vissa frågor i anslutning till
beredningens förslag redovisas i det följande.

Vidare
behandlas vissa frågor om utbildningen på kulturområdet. Med slöd av Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 tillkallade statsrådet Carlsson den 5
april samma år 1973 års expertgrupp* (U 1973: 05) för konstutbildning (K 73)
med uppgift att utreda vissa frågor som rör utbildning inom bildkonst,
konsthantverk och design. Expertgruppen har i april 1976 lagt fram sitt
slutbetänkande (DsU 1976: 1) Den högre utbildningen inom bild- och formområdet (II),

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret,
riksrevisionsverket, universitets- och högskoleämbetet, centrala studiestödsnämnden,
skolöverstyrelsen, statens kulturråd, arbetsmarknadsstyrelsen,
konstfackskolan, Göteborgs kommun. Akademien för de fria konsterna med
konsthögskolan. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges
hantverks- och industriorganisation. Tjänstemännens centralorganisation.
Centralorganisationen SACO/SR, folkhögskoleutredningen,
sludiestödsutredningen. Föreningen Svensk form. Föreningen Svenska
industridesigner. Föreningen Svenska tecknare. Föreningen Sveriges
konsthantverkare och industriformgivare. Konstnärernas riksorganisation.
Konstindustriskolan i Göteborg, Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (Klys), Pressfotografernas klubb. Svenska fotografernas förbund.
Svenska inredningsarkitekters riksförbund. Svenska sjukhus- och
institutionsfotografernas förening och Textilinstitutet i Borås,

Härutöver
har skrivelser kommit in från Arkitektförbundet, Föreningen Sveriges textil-
och klädformgivare. Svenska journaUstförbun-det och Textilfacket vid
konstfackskolan.

Den
25 november 1968 gav dåvarande departementschefen generaldirektören Lennart
Holm i uppdrag att komma in med betänkande och förslag rörande konsthögskolans
arkitekturskolas framtida ställning, särskilt i relation till nordiska
institutet för samhällsplanering (Nordplan), Holm har i januari 1976 lagt fram
betänkandet (Ds U 1976: 2) Konsthögskolans arkitekturskola. Uppgifter och
framtida stäUning.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret,
byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, riksantikvarieämbetet och statens

*
Kanslichefen Carl-Erik Virdebrant (ordförande), byråchefen Ann-Marie Furumark,
professorn Rune Jansson och professorn Philip von Schantz.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 19

historiska
museum, universitetskanslersämbetel, skolöverstyrelsen efter hörande av
konstfackskolan, statens kulmrråd, statens naturvårdsverk, bostadsstyrelsen,
statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnadsforskning,
siatens planverk, nordiska institutet för samhällsplanering. Akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan, Svenska kommunförbundet.
Centralorganisationen SACO/SR, Svenska Arbetsgivareföreningen,
konslnärsutbildningssakkunniga. Föreningen Sveriges Landsantikvarier,
Hyresgästemas riksförbund. Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (Klys), Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum. Svenska
inredningsarkitekters riksförbund och Sveriges arkitekters riksförbund.

Härutöver
har skrivelser kommit in från Arkilektförbundet, eleverna vid Konsthögskolans
arkitekturskola. Föreningen Sveriges praktiserande arkitekter,
samarbelsnämnden för de konstvetenskapliga institutionerna vid universiteten i
Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, Svenska arkitektföreningen,
Sveriges museimannaförbund, utbildningsrådet för arkitektur vid
universitetskanslersämbetet. Miljöministeriet i Danmark och Kirke- og
undervisningsdepartementet i Norge.

Behovet
av en översyn av utbildningen vid statens scenskolor anmäldes i förra årets
budgetproposition (prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 152 154, UbU 1975/76: 18,
rskr 1975/76: 158), Genom regeringsbeslut den 26 februari 1976 fick statens
kulturråd och dåvarande universitetskanslersämbetet i uppdrag atl gemensaml
göra översynen, som främst skall gälla utbildningens inriktning och omfattaing
och dess pedagogiska och studieorganisatoriska uppläggning. Enligt direktiven
skall översyns-arbetet och de förslag vartill det kan leda redovisas i
omgångar. Den inledande fasen av arbetet skall bestå i en analys av de
nuvarande undervisningsformerna och kostnaderna.

Kulturrådet
och ämbetet har tillsatt en gemensam arbetsgrupp för översynsarbetet. I den
delrapport från arbetsgruppen (UKÄ-rapport 1976: 5) Utbildningen vid statens
scenskolor som överlämnades samtidigt med framställningen om anslag för det
kommande budgetåret tiU scenskolorna behandlas organisation, undervisning och
kostnader för utbildningen som den nu bedrivs vid skolorna.

Föredraganden

Riksdagen
beslöt våren 1975 att högskoleutbildningen skulle reformeras (prop. 1975: 9,
UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). En central del av reformen är att underlätta för
nya grupper att få tillgång till högskoleutbildning. En grund för att nå detta
mål lades av 1972 års riksdag genom beslut (prop, 1972: 84, UbU 1972: 31, rskr
1972: 240) om godkännande av vissa riktlinjer för en reformering av reglerna
om behörighet, urval m, m, för den högre utbildningen. Genom beslutet vid 1975
års riksdag fullföljs arbetet med att vidga behörigheten till högskoleut-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 20

bildning
och att ändra formerna för urval till spärrad utbildning. Beslutet innebär
vidare alt högskoleutbildningen byggs ut på ett större antal orter än hittills.
Högskolan ges en klarare avgränsning. Den skall omfatta i huvudsak all
utbildning över två- och treårig gymnasieskoleutbildning. En enhetlig
organisation av studierna inom hela högskolan i förening med en betydande
förstärkning av rätten att lokalt besluta om utbudet av utbildning och
undervisningens uppläggning öppnar nya möjligheter till samverkan mellan
skilda utbildningar inom högskolan. Vidare breddas genom en förändrad
institutionell organisation samspelet mellan högskolan och samhälls- och
arbetslivet i övrigt. Utbildningen skall utformas så att den främjar
återkommande utbildning. Den skall bygga på vetenskaplig grund, utveckla
förmågan till kritiskt tänkande hos de studerande och gynna deras
personlighetsutveckling samt tillgodose samhällets behov av människor med
högskoleutbildning.

Den
1 juli i år skall den nya högskolan införas. Del sker efler en lång period av
förberedelser. För ca tio år sedan förde bl. a. vissa myndigheter fram tanken
på en utredning kring den högre utbildningens problem såsom de avtecknade sig
vid den av 1965 års riksdag beslutade planeringsperiodens utgång. Sedermera
tillsattes 1968 års utbildningsutredning (U 68, U 1969: 47) som lade fram
resultaten av sitt arbete i huvudbetänkandet (SOU 1973: 2) Högskolan. Efter
remissbehandling lades utredningens förslag och de synpunkter som kommit fram
remissvägen till grund för ytterUgare överväganden i en parlamentariskt sammansatt
grupp, U 68-beredningen. Dess arbete lades sedan tiU grund för regeringens
proposition (1975: 9) om reformering av högskoleutbildningen m. m. Det var med
utgångspunkt i detta samlade material som riksdagen vid 1975 års riksmöte
fattade det beslut jag nyss har erinrat om.

Det
är givet att några av förutsättningarna för reformarbetet har hunnit att ändra
sig under en så lång utredningsperiod. Bl. a. har tiUström-ningen av studerande
till universitetens fria fakulteter minskat. Ålderssammansättningen hos
studerandepopulationen har också förändrats kraftigt. Inslaget av äldre
studerande, över 25 år, har blivit allt större. Innebörden härav är bl. a. att
många studerande i dag har en annan bakgrund och andra erfarenheter när de påbörjar
högskolestudier än vad tidigare var fallet. Insikten om att det är nödvändigt
att planera utbUdningens innehåll för att möta skiftande krav från den
enskilde och från samhället har vuxit. I vissa avseenden har utvecklingen
emellertid gått långsamt. Hit hör strävandena att bredda rekryteringen tiU högskolestudier
från skilda grupper i samhäUet. EnUgt min mening kvarstår alltjämt en social
snedrekrytering till högskolestudier. Könsfördelningen bland de
högskolestuderande uppvisar endast små förändringar bort från ett alltför
traditionsbundet mönster.

En
hörnsten i högskolereformen är att geografiskt öka utbildningens

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916fil: 59 21

tillgänglighet.
Utbildningen skall byggas ut på andra orter än universitetsorterna. Med denna
inriktning på reformarbetet främjas den sociala rekryteringen till
högskolestudierna. Den beslutade utbyggnaden har också regionaipolitisk
betydelse. Högskolereformen förbereds av bl. a, sex regionala
organisationskommittéer. Deras arbele visar att det på utbyggnadsorterna finns
goda förutsättningar atl med utgångspunkt i lokala resurser och lokala
förutsättningar i övrigi utveckla och förnya högskoleutbildningen,

1975
års riksdagsbeslut innebär också att en försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning har inletts. F. n. ges sådan utbildning på nio orter. På
ytterligare tre orter kommer försöksverksamhet atl starta budgetåret 1977/78.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i uppdrag att följa och utvärdera
försöken.

När
den nya högskolan införs om några månader markerar detta början på etl
reformarbete i vid mening, utfört i det dagliga arbetet av dem som verkar inom
högskolan. Det intensiva förberedelsearbete som har genomförts på alla nivåer
under den gångna perioden får inle avstanna. Syftet med högskolereformen har
också hela tiden varit att skapa den yttre ramen för ett fortlöpande inre
omdaningsarbete. Riktlinjerna i stort för det kommande arbetet har lagts fast i
del nyss nämnda riksdagsbeslutet,

I
överensstämmelse med vad föredraganden hade förordat uttalade riksdagen år 1975
också att grundläggande bestämmelser om högskolan bör stadfästas i lag.
Regeringen uppdrog sedermera åt en central organisationskommitté (U 1975: 04)
för högskolereformen (H 75) och organisationskommittén för de av riksdagen
beslutade sex högskoleregionerna att utarbeta förslag till en högskolelag och
erforderliga förordningar, indelning i högskoleenheter, sammansättning av olika
organ m. m. H 75 avlämnade sitt förslag till högskolelag m, m. den 26 augusti
1976. I enlighet med vad som angavs i regeringsförklaringen lät jag remittera
H 75:s slutliga förslag till berörda myndigheter och organisationer. De
avvikelser från H 75:s förslag tiU lag m, m. och riksdagens tidigare beslut
som jag i del följande förordar grundar sig på såväl de riktlinjer för
utformningen av högskolan som anges i regeringsförklaringen som de synpunkter
vilka har framförts i remissvaren. Innan jag tar upp förslaget till
högskolelag tUl behandling viU jag i korthet beröra några av de nyssnämnda
förändringarna.

I
regeringsförklaringen framhålls att ingen totalspärr får finnas föi tiUträde
till högskoleutbildning. Detta innebär ingen motsättning till riksdagens beslut
om planeringsramar för högskolan så länge dessa grundas på en generös
beräkning av resurser. I ett sådant läge kommer den som så önskar att beredas
utbildning inom högskolan, i varje fall såvitt rör UtbUdningar som inte är
begränsade på grund av otillräcklig tillgång till lokaler, laborativa resurser
eller praktikplatser. Samtidigt vill

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 22

jag
emellertid konstatera att det underlag som i dag finns för att beräkna
tillströmningen lill skilda högskoleutbildningar inte räcker för atl göra en i
alla lägen hållbar bedömning av vilka resurser som behövs för att tillgodose
efterfrågan på utbildning inom olika delar av högskolan och dess skilda
regioner. Jag kommer därför att i det följande förorda en komplettering av
riksdagens beslut om planeringsramar med en garanti för alt bedömningen av
resursbehovet för utbildning, som i likhet med nuvarande ordning bör ha fri
tillströmning, skall kunna korrigeras under löpande budgetår om behov därav
föreUgger,

Jag
vill stryka under att vad jag i delta avseende förordar ligger i linje med
strävandena att vidga möjligheterna för nya grupper av studerande att få
tillträde lUl högskoleutbildning. Jag utgår från att sådana studerande kan
komma att vilja pröva sig fram med inledande studier i sådana enstaka kurser
vilkas motsvarighet i dag utgör ospärrad utbildning. Därmed bör också den förordade
garantin kunna möjliggöra en växling mellan arbetsliv och studier. Samtidigt
vill jag betona att de kommande regionstyrelserna i detta sammanhang kan få en
betydelsefull roll för planering av utbildningsutbudet inom regionerna och fördelning
av resurser för detta på orter,

I
regeringsförklaringen anges också att befogenhetsfördelningen mellan centrala,
regionala och lokala organ bör ses över i syfte att åstadkomma en ökad
decentralisering. Det har inte varit möjligt att under den tid som har stått
till buds för beredning av föreliggande förslag också genomföra en analys av
detta slag. Dessutom är det en fördel om en sådan analys kan grundas på någon
tids tillämpning av den nu föreslagna arbetsfördelningen mellan
högskolemyndigheterna. Enligt min mening är denna fråga av sådant slag att den
bör beredas i direkt anslutning till regeringskansliet.
Universitetskanslersämbetet har i sitt förslag till anslagsframställning för
budgetåret 1977/78 redovisat sin planering för utvärdering av högskolereformen.
Det är uppenbart att en utvärdering av det breda slag som UHÄ avser att
genomföra också kommer atl beröra befogenhelsfördelningen mellan högskolans
olika myndigheler. Det är därför angeläget att den nyss nämnda beredningen av
denna fråga sker i nära samverkan med UHÄ:s utvärderingsarbete.

I
regeringsförklaringen framhålls att det fortsatta arbetet med att reformera
högskolan nu bör få sin tyngdpunkt förlagd till utvecklingen av utbildningens
innehåll. Jag är övertygad om att när de yttre ramarna för verksamheten väl har
lagts fast kommer utvecklingen av utbildningens innehåll att stå i centrum för
det fortsatta arbetet. Jag har tidigare nämnt att en sådan utveckling redan
har börjat under arbetet med att förbereda reformen, I del följande kommer jag
att redovisa exempel på detta och förorda att vissa förslag i frågan redan nu
föreläggs riksdagen för beslut. En viktig förutsättning för det arbete jag här
berör är att de lokala myndigheterna har stor frihet att disponera

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 23

sina
resurser för atl pröva nya utbildningsalternativ. Jag kommer på några punkter
alt förorda en vidgning av denna frihet i förhållande till H 75:s förslag.
Denna frihet bör naturligtvis förenas med tillgång till erforderliga resurser.
Även här har jag sökt tillgodose framförda önskemål om en uppbyggnad av
basresurserna för utbildning och forskning.

Riksdagen
ulalade i samband med beslutet om högskolereformen att indelning i
högskoleenheter på nuvarande högskoleorter efter en ytterligare beredning
borde föreläggas riksdagen. Förslag härom har utarbetats av de regionala
organisationskommittéerna. H 75 har i den tidigare nämnda skrivelsen tUlstyrkt
förslagen. Jag vUl redan nu anmäla att jag senare kommer atl förorda avvikelser
från förslagen såvitt avser organisationen för utbildningar inom kulturområdet
i Slockholm och för den högre utbildningen vid sjöbefälsskolorna. Jag anser
nämligen att ytterligare tid måste ges för att man skall finna former för hur
dessa utbildningar med sina speciella förhållanden bäst skall organiseras inom
högskolan. Detta arbete som självfallet bör bedrivas i nära kontakt med berörda
skolor och regionstyrelser bör vara avslutat i sådan tid att riksdagen vid
1977/78 års riksmöte kan föreläggas förslag om skolornas organisatoriska ställning
inom högskolan. Jag vill betona att dessa utbildningar självfallet dock redan
från den 1 juli 1977 skall anses utgöra högskoleutbildning och alltså ingå i
den nya högskolan.

Genom
riksdagens tidigare beslut och de åtgärder som jag förordar i delta sammanhang
får högskolan således nya och kraftigt vidgade uppgifter samtidigt som den ges
en förstärkt och klarare stäUning i en för utbildningsväsendet övergripande
politik. Högskolan bör härigenom bli bättre ägnad att möta behov och önskemål
från de vitt skilda grupper som nu bereds möjlighet att få del av dess
utbildning. Den forskningens frihet som hittills har varit ett av
universitetens kännetecken kommer alt prägla också den nya högskolan samtidigt
som forskningens kontakter breddas med utbildningar av skilda slag och med samhällsintressen
utanför högskolan. Det är min övertygelse att detta kommer att leda till en
utbildning som är fastare förankrad på vetenskaplig grund och till ett
fruktbärande utbyte av information och impulser mellan samhälle och forskning.

2
Reformering av högskoleutbildningen

2.1
Högskolelag

2.1.1
Förslaget

Genom
riksdagens beslut våren 1975 om reformering av högskoleutbildningen m, m,
(prop, 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) kommer fr, o. m, den 1 juli 1977
nya principer atl gälla för behörighet, urval och antagning till sådan
utbildning, för studiernas organisation och för högskolans institutionella
organisation.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 24

1
prop. 1975: 9 uttalade föredraganden att den vidgade högskolans samhälleliga
betydelse motiverar att de grundläggande bestämmelserna för högskolan stadfästs
i en högskolelag, 1 lagen borde dessuiom las in beslämmelser om kommunal
högskoleutbildning liksom även eventuella beslämmelser om obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutningar, vilka bestämmelser under alla
förhållanden måste regleras i lag. I högskolelagen borde vidare enligl
föredraganden ges grundläggande bestämmelser om den verksamhet som bedrivs
inom högskolan och om målen för högskoleutbildningen samt huvuddragen i
formerna för högskolans planering och ledning: de styrelser och nämnder m.m.
som skall finnas lokalt och regionalt, dessas huvudsakliga uppgifter och
principerna för deras sammansättning liksom även grundläggande regler om
riksrekrytering till kommunal högskoleutbildning och därmed sammanhängande
regler om interkommunal ersättning.

Utbildningsutskottet
(UbU 1975: 17) framhöU att förslag om högskolelag måste föreläggas riksdagen
senast våren 1977 och atl i lagen skulle regleras många för högskolan
fundamentala frågor, vilka riksdagen vid behandling av lagförslaget skulle få
tillfälle alt diskutera och pröva,

At
centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75) har regeringen
sedermera uppdragit atl med utgångspunkt i riksdagens beslut utarbeta förslag
till grundläggande beslämmelser för högskolan, bl, a, förslag till
högskolelag, 1 skriften (DsU 1975: 19) Högskolelag och andra författningar
presenterade H 75 i december 1975 etl utkast till högskolelag, Synpunkler på
delta utkast inhämtades direkt av H 75 från ett stort antal myndigheter m,fl.
På grundval av dessa synpunkter reviderade H 75 utkastet lill högskolelag och
redovisade i skrivelse lill regeringen den 26 augusti 1976 bl. a. förslag till
sådan lag. Förslaget jämte H 75:s kommentarer till detta bör som jag i det föregående
förordat fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

H
75:s reviderade lagförslag innehåller tre huvudrubriker: Allmänna föreskrifter.
Högskolans ledning och organisation samt Särskilda föreskrifter. Under
rubriken Allmänna föreskrifter finns regler om verksamheten inom högskolan och
om de allmänna målen för denna verksamhet, H 75 anger sålunda att förutom
utbildning och forskning även utvecklingsarbete bör anges som en uppgift för
högskolan. Med utgångspunkt i de i propositionen 1975:9 exemplifierade målen
för högskoleutbildning har H 75 i 2 § i lagförslaget närmare angivit
högskolans uppgifter. H 75 har ansett det möjligt att låta de här formulerade
målen avse hela högskolans verksamhet, sålunda även forskningen och utvecklingsarbetet,

I
lagförslaget slås fast bl, a, att all högskoleutbUdning skall ha samband med
forskning, atl kännedom skall spridas om villkoren för vetenskapligt och
konstnärligt arbete, om erfarenheter och kunskaper som vunnits genom sådant
arbete samt om tillämpningar som dessa erfa-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 25

renheter
och kunskaper kan få samt vidare atl utbildningen skall bygga på vetenskaplig
grund och på erfarenheter som vunnits i arbetslivet,

H 75
anger vidare syftet med utbildningen och forskningen samt definierar
forskningens frihet inom högskolan som att forskningsproblem fritt får väljas
och formuleras och forskningsmetoder fritt utvecklas samt att
forskningsresultaten fritt får publiceras, om ej annat föreskrivs i lag.

Principen
om återkommande utbildning och atl denna utbildning på sikt bör bli ett med
sammanhängande utbildning i princip likvärdigt alternativ slås fast. H 75
anger vidare närmare regler för rätten till utbildning samt för inskränkningar
i denna rätt. Bl. a, anges regler om behörighet för och tiUträde till
utbildning samt möjlighet att föreskriva att högst ett visst antal studerade
får antagas till viss utbildning. Vidare anges att högskoleutbildning får ha
staten, kommun eller landstingskommun som huvudman. Regeringen får därutöver
föreskriva att föreskrifter om högskoleutbildning skall tillämpas även på
utbildning som med statsbidrag anordnas av enskild huvudman.

Under
rubriken Högskolans ledning och organisation ges inledningsvis föreskrifter om
central och regional ledning och organisation och därefter föreskrifter om
lokal ledning och organisation med regler om lokala styrelser (högskolestyrelse
för statlig högskoleutbildning och skolstyrelse respektive landstingskommunal
utbildningsnämnd för kommunal högskoleutbildning) och vissa andra organ
(linjenämnd, fakultets-nämnd, sektionsnämnd och institutionsstyrelser m,m.)
samt dessas uppgifter.

Under
rubriken Särskilda föreskrifter ges regler om sammansättningen av nämnda
organ, om riksrekrytering till kommunal högskoleutbildning och om
interkommunal ersättning. Vidare ges föreskrifter som ger regeringen
bemyndigande att meddela föreskrifter om organisationen av kommuns och
landstingskommuns befattning med kommunal högskoleutbildning samt regler om
överlåtande från regeringen på förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter
för sådan utbUdning.

Ledamöterna
i H 75 Anders Arfwedson och Peter Egardt reserverar sig mot förslaget, såvitt
avser 2 §. De anser att det är direkt olämpligt att i lag fastställa vilka mål
som en principiellt fri och obunden universitetsforskning skall främja.
Paragrafen kan enligt reservanterna med fördel avvaras.

Mot
bakgrund av dels de krav som framfördes av ett stort antal myndigheter m.fl.
då H 75 inhämtade synpunkter på sitt första utkast till högskolelag, dels den
debatt som uppstått i anslutning tUl H 75:s förslag har jag ansett det
värdefullt att ge berörda myndigheter, kommittéer och organisationer ännu en
möjUghet att påverka bl. a. högskolelagens utformning. Jag har därför låtit
remittera H 75:s förslag m.m.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 26

2.1.2 Remissyttrandena Allmänna synpunkter

Ett stort antal remissinstanser, bl, a. skolöverstyrelsen
(SÖ), konsistorierna vid universiteten i Lund och ( Linköping, socialhögskolorna
i Lund, Göteborg och Östersund, musikhögskolan i Stockholm, Grafiska institutet
och Institutet för högre reklamutbildning, organisationskommittén för högre
teknisk utbildning och forskning i övre Norrland (NOTH), organisationskommittén
för högre musikutbildning (OMUS) och organisationskommittéerna för Uppsala,
Linköpings och Lund/ Malmö högskoleregioner framhåller alt synpunkter som
framförts i den tidigare remissomgången i viss utsträckning beaktas av H 75 i
det nu remitterade förslaget.

Statskontoret finner de framlagda förslagen till
högskolelag och förordningar väl avvägda och helt i linje med intentionerna
bakom 1975 års riksdagsbeslut, vars innehåll i väsentliga delar präglades av en
strävan att åstadkomma ökad decentralisering och vidgad lokal bestämmanderätt
inom högskolan.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) erinrar om att
huvuddragen i högskolereformen är fastlagda genom 1975 års riksdagsbeslut. De
centrala myndigheter, som UHÄ helt eller delvis ersatt, har i huvudsak varit
företrädda i H 75 och även i övrigt haft möjlighet att följa kommitténs
arbete.

Landsorganisationen i Sverige (LO) erinrar om de
synpunkter som organisationen framförde i sitt yttrande över 1968 års
utbildningsutrednings (U 68) betänkande "Högskolan". LO anförde då bl.
a. att högskolan måste liksom utbildningsväsendet i övrigt bli ett
instrument som bidrar till en jämnare fördelning av ekonomiska, sociala och kulturella
värden och en vidareutveckling av demokratin. Främsl gäller det härvid enligt
LO att göra högskolan till ett mera öppet system, som kan utnyttjas av växande
grupper, i fråga om både utbildning och forskning, samt att bättre förankra
högskoleväsendet i det omgivande samhället. En starkare arbetslivsanknytning
är därvid väsentlig. Denna grundsyn är vägledande för LO:s medverkan i arbetet
med högskolereformen. Förslaget till högskolelag innehåller i många stycken
intentioner som överensstämmer med den uppfattning som LO redovisade i sitt
yttrande över U 68 :s huvudbetänkande.

Lärarhögskolan i Malmö anser det värdefullt, att man
inledningsvis söker formulera högskolornas målsättning något utförligare än
tidigare. Formuleringarna är också klart bättre i denna version än i utkastet
från december 1975, Ytterligare översyn behövs dock. Högskolelagen och de olika
högskoleförordningarna förefaller i mycket skrivna utifrån de nuvarande
universitetens förutsättningar. Lärarhögskolan har inte nu ansett sig i detalj
kunna ta ställning tUl vad som ur lärarhögskolomas

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 27

synvinkel
"saknas" eller kan leda till svårigheter. Högskolan föreslår dock atl
UHÄ får i uppdrag att i nära samarbete med lärarutbildningsutredningen utreda
i vad mån lärarhögskoleförordningens viktigare bestämmelser kan sägas på
adekvat sätt ingå i de nya förslagen.

Helt
negativt till lagförslaget i dess helhel är förskoleseminariet i Örebro, som
anser att U 68 alltifrån första början varit oacceptabelt och därmed de
riksdagsbeslut och förslag till lag, förordningar och övriga åtgärder som
vidtagits för högskolereformens genomförande, och att apparaten med
linjenämnder, högskolestyrelser och regionslyrelser bli så stor att det
ifrågasätts om lärare och studerande som representanter i dessa kommer att ha
någon reell möjlighet alt samtidigt med yrkesutövandet respektive studierna
kunna vara med och påverka det som rör utbildningen. Vidare anser seminariet
att innehållet i H 75:s förslag är så oklart och allmänt formulerat att det är
synnerligen osäkert hur förslaget kommer att tolkas efter det eventuella
genomförandet,

H
75:s förslag till högskolelag

1 §

Flera
remissinstanser, bl, a. musikhögskolan i Stockholm och OMUS, konstaterar med
tillfredsställelse att termen utvecklingsarbete förts in i lagens 1 §.
Konstindustriskolan och konstfackskolan förordar en klarare skrivning och att
begreppet konstnärligt utvecklingsarbete tas in i lagtexten.

Gymnastik-
och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm erinrar om att i gymnastik- och
idrottslärarutbildningen ingår omfattande praktiska moment i ämnesutbildningen.
Det är således även för denna utbildning viktigt att inom områden där man inte
bedriver forskning i konventionell mening utvecklingsarbete anges som en
självständig uppgift. GIH konstaterar därför med tillfredsställelse att det i
kommentaren till första paragrafen framhålles att vad som sägs om
utvecklingsarbete inte bara har syftning på det konstnärliga området.

För
att betona forskningens betydelse som utgångspunkt för verksamheten vid
högskolan föreslår konsistoriet vid Chalmers tekniska högskola (CTH) att
verksamhetsgrenarna nämns i ordningen forskning, utvecklingsarbete och
utbildning.

2 §

H
75:s förslag i 2 § lämnas utan erinran av flera remissinstanser.
Målformuleringarna anses av ett stort antal remissinstanser alltför vaga och
oprecisa.

Socialhögskolan
i Göteborg är mycket tveksam om de mycket allmänt hållna målsättningar som
föreslås inleda högskolelagen överhuvudtaget skall vara med. Formuleringar av
typ "främja demokrati och

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 28

välfärd,
kulturell välfärd, förståelse för andra länder" kan i vissa situationer
missbrukas och den risken bör undvikas. Därför ser socialhögskolan helst att
de allmänna målformuleringarna ej skrivs in i själva lagtexten.
Lärarhögskolorna i Falun och Gävle anför liknande synpunkter.

Lärarhögskolan
i Gävle finner sålunda del otillfredsställande att så vara formuleringar som
"social förändring" och "personlig utveckling" används i
lagtexten. Del är angeläget att texten är så utformad att den inte inbjuder
till godtyeldiga tolkningar.

Statens
dansskola anser atl i förslagel mycket av den krUik som framfördes över
lagutkastet beaktats. Detta framgår enligt skolan tydligt av H 75:s kommentarer
till lagförslaget. Speciellt glädjande är att "kulturell utveckling"
och "konstnärligt arbete" tillkommit i 2 §. Dramatiska institutet
anser att en väsentlig förbättring i 2 § skulle uppnås om "åsikts- och
yttrandefrihet" togs in i första stycket efter ordet "främja".
Man skulle härigenom anser institutet, ge ett mera konkret underlag till
formuleringama om "kritisk skolning" i 3 § och om forskningens frihet
i 4 § samt undanröja möjligheter tUl misstolkning av uttrycket "samhällets
behov" i 5 §.

Med
anledning av att formuleringen i 2 § på sina håll uppfattats så, att varje
enskild komponent i utbildning, forskning eller utvecklingsarbete direkt skall
kunna relateras till de angivna målen, anser UHÄ det angeläget att det som H 75
anfört i kommentaren så långt möjligt kommer till uttryck också i själva
författningstexten. UHÄ föreslår att stycket formuleras på följande sätt
(ändringen kursiverad): "Verksamheten inom högskolan skall främja
demokrati och välfärd, kulturell utveckling och social förändring samt
förståelse för andra länder och internationella förhåUanden".

Begreppet
"social förändring" kritiseras av många remissorgan. Bl. a, konsistoriet
vid CTH anför i denna del att "social förändring" kan ske till det
bättre eller till det sämre. Uttrycket "förändring" bör därför inte
används. Med hänsyn till svårigheten att entydigt formulera mål för en
verksamhet av ifrågavarande slag föreslår konsistoriet att paragrafens första
stycke utgår. Liknande synpunkter anförs även av konsistorierna vid
universiteten i Uppsala och Stockholm. Juridiska fakulteten och konsistoriet
vid universUetet i Uppsala anför också kritik mot begreppet "social förändring"
och framhåller att detta och även andra av H 75 föreslagna målformuleringar är
omotiverade sedan regeringsformen numera kompletterats med vissa övergripande
målsätmingsstadganden avseende det allmännas verksamhet (1 kap. 2 § RF).
Konsistoriet vid karolinska institutet anser att de i första stycket intagna
formuleringarna inte hör hemma i svensk lagstiftning och att stycket bör utgå.

Enlig
konsistoriets vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) uppfattning står
målsättaingsparagrafen fortfarande i strid med oavvisliga

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 29

krav
på forskningens frihet. Den slår även i uppenbar slrid med 4 §, Det synes vara
oklokt att bädda för framtida lolkningstvister genom oklar formulering av en
lagtext. Konsistoriet instämmer därför i vad reservanterna i H 75 Arfwedson och
Egardt anförl om målsättningsparagrafen,

Sveriges
Förenade Studentkårer (SFS) ifrågasätter om det överhuvudtaget finns anledning
atl ta in portalparagrafer" av den karaktär som föreslås i 15 §§. Helt
uppenbart är enligl SFS alt åtminstone 2 § första stycket hell bör ulgå, SFS
vill med kraft instämma i de synpunkter som framkommer i Arwedsons och Egardts
reservation. Även Centralorganisationen SACO I SR, lärarhögskolan i
Kristianstad, Akademien för de fria konsterna och NOTH instämmer i den av
Arfwedson och Egardt avgivna reservationen.

Konsistoriet
vid universitetet i Linköping erinrar om alt U 68 formulerade förslag till
aUmänna mål för den grundläggande högskoleutbildningen. Målen kan väsentligen
härledas ur de mål som gäller för underliggande skolformer, dvs. grundskolan
och gymnasieskolan, H 75 har i kommentaren till 2 § "ansett det möjligt
att låta de i andra stycket formulerade målen avse hela högskolans verksamhet,
sålunda även forskningen och utvecklingsarbetet". Även om man skall
uppfatta de angivna målen som generella och avseende högskolans verksamhet i
stort ter det sig enligl konsistoriets mening från principiell utgångspunkt
utomordentligt tveksamt att på detta sätt införa allmängiliga mål även för
forskningen och utvecklingsarbetet inom högskolan. Om mål för forskningen över
huvud taget skall formuleras på annat sätt än som i 4 § torde i vart fall
ytterligare överväganden vara nödvändiga att tillgripa. Konstistoriet instämmer
därför i Arfwedsons och Egardts reservation. Mot bakgrund av det nära sambandet
mellan forskning och forskarutbildning kan det också ifrågasättas, om de i det
aktuella författningsrummet angivna målen bör göras tillämpliga på annat än
den grundläggande högskoleutbildningen.

Enligt
Svenska arbetsgivareföreningens (SAF) mening står 2 och 4 §§ i viss molsätming
till varandra och kan ge upphov till mindre önskvärda tolkningar, A ena sidan
skall forskningen bidra till uppfyllandet av högskolans mål, å andra sidan slås
forskningens frihet fast, SAF menar att det är synnerligen väsentligt att
formuleringar i lagtexten inte skall kunna tas till intäkt fÖr en styrning av
forskningens mål och metoder. Organisationskommittén för LundjMalmö
högskoleregion pekar också på att i 2 § anges vissa övergripande mål inte
blott för utbildningen utan även för forskningen och utvecklingsarbetet. En
intensiv diskussion har förts kring denna paragraf, varvid ifrågasatts,
huruvida det är rimligt att sätta upp mål för en forskning, som skall vara fri
och obunden. Mot bakgrund härav föreslår kommittén att 2 § jämte de anslutande
3 och 4 §§ utgår ur högskolelagen. I stället bör de i tiUämpliga de-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 30

lar
införas i förordningen om högskoleutbildning, vilken förordning omfattar all
sådan utbildning, både den statliga och den kommunala högskoleutbildningen.

Konsistoriet
vid universitetet i Lund ansluter sig lill kommitténs uppfattning i denna del.

Vissa
remissorgan ansluter sig lill H 75:s förslag till utformning av 2§.

Musikhögskolan
i Stockholm har sålunda inga andra invändningar mot 2 § än att i konsekvens
med sitt ändringsförslag rörande 1 § även utvecklingsarbete nämns, i andra
stycket, första meningen.

Styrelsen
för bibliotekshögskolan noterar med tillfredsställelse att i 2 § införts även
begreppet "kulturell utveckling" och ansluter sig till de synpunkler,
som framförs i kommentaren. Styrelsen understryker vikten av att sambandet
mellan utbildning och forskning inte enbart blir honnörsbegrepp utan får en
reell innebörd också för läroanstalter, vilkas huvuduppgift är grundutbUdning,
Enligt styrelsens mening bör i

2 §
andra stycket också orden "allmänt kulturellt" skjutas in efter or

det "konstnärligt". Den kulturella verksamheten i sin helhet är i dag

för omfattande och kulturutbudet för mångfasetterat för att rymmas

inom begreppet "konstnärligt".

LO
framhåller att 2 § beskriver målen för hela högskolans verksamhet, sålunda
inte bara utbildningen utan även forskningen och utvecklingsarbetet. LO hävdar
att denna paragraf måste förbli oförändrad i en framtida högskolelag, bl. a.
därför att all utbildning genom kontakt med forskning och utvecklingsarbete
samt med de förnyelsesträvanden som finns i samhället bör vara en faktor i
samhällets utveckling. Genom att kunskapsmassorna snabbt förändras är det
enligt LO viktigt att en fortlöpande revidering av utbildningsinnehållet på
alla nivåer sker. Därför kan enUgt LO:s förmenande forskningen och
utvecklingsarbetet ej avgränsas från utbildningen.

Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) anser att den inledande paragrafen som slår fast att
social förändring ska vara ett huvudmål för högskolan är naturlig och
nödvändig. Att utesluta formuleringen skulle enligt TCO kunna uppfattas som att
högskolan kan stå vid sidan av samhällsutvecklingen och endast registrera och
inte medvetet påverka.

3 §

H
75:s förslag i 3 § kommenteras i några få yttranden. SFS förordar att
formulering "och erfarenheter som vunnits i arbetslivet" utgår och
att paragrafen i stället endast tar upp att "Utbildningen skall bygga på
vetenskaplig grund". Under begreppet "vetenskaplig grund" ryms
de erfarenheter från arbetslivet som har någon vetenskaplig relevans och
således bör vara vägledande för den fortsatta utbildningen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 31

Konsistoriet
vid universitetet i Uppsala anser alt del inle i alla lägen är rimligt att
utbildningen skall, förutom på vetenskaplig grund, även "bygga på
erfarenheter som vunnits i arbetslivet". En lämpligare formulering på
denna punkt vore, enligt konsistoriets mening, all man i utbildningen skall
"tillvarataga objektiv kunskap som vunnits i arbetslivet".
Konsistoriet vid universitetet i Stockholm förordar att sista meningen i andra
stycket utgår eller ändras så att "samt" ersätts av
"eller". Teknologorganisationen Reftec vill stryka "samt
personlig utveckling" i 3 § andra stycket,

4 §

Vissa
synpunkter som berör H 75:s förslag till formulering av 4 § har jag nyss
redovisat under 2 §,

Musikhögskolan
i Stockholm anför all 4 § anger mål och säkrar ett fritt och obundet val av
objekt och metoder för forskning/utvecklingsarbete. På lämpligt sätt bör
paragrafen därför ge uttryck för atl "uppbyggnad av kunskap" också
kan ske genom sådant utvecklingsarbete, som inte traditionellt rubriceras som
forskning och alt grunden för "utbildning och annan samhällelig
verksamhet" inte enbart är av vetenskaplig art, fotad på forskning i
vedertagen mening.

Konsistoriet
vid universitetet i Uppsala anser att 4 § i stort är tillfredsställande under
förutsättning att dessa formuleringar inte förekommer samtidigt med en
Övergripande ändamålsparagraf där även forskningen inkluderas.

Beträffande
utformningen av 4 § är forskningsrådsutredningen tveksam om garantier för ett
fritt problemval inom forskningen vid högskolan kan lämnas men vill inte
motsätta sig den föreslagna formuleringen. Det är i detta fall lättare att
underförstå de restriktioner som finns och låta formuleringen gälla som en
allmänt hållen sats.

Bl.
a. socialhögskolan i Örebro föreslår att 4 § formuleras "Forskningen inom
högskolan skall vara fri och obunden". Syftet och innebörden av andra
stycket i 4 § är oklar. Stycket ger enligt högskolan intryck av att de krav på
exempelvis forskarens integritet som sammanhänger med formuleringen om
forskningens frihet inte skulle gälla för uppdragsforskning. Däremot synes inte
skäl finnas att motsätta sig en ordning som möjliggör för regeringen att då det
gäUer uppdragsforskning meddela bestämmelser som garanterar just en sådan
integritet.

5 §

Första
stycket i 5 § har kommenterats endast av några remissorgan. Lärarhögskolan i
Uppsala och Reftec anser att båda leden "samhällets behov av
utbildade" och "enskildas behov och önskemål" skall tiUmätas
betydelse. Inget led får vara ensamt avgörande utan en avvägning mellan dem
båda måste ske.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 32

Utkastels
formulering i andra stycket alt återkommande utbildning skall främjas stöds bl,
a, av lärarhögskolan i Kristianstad och bibliotekshögskolan.

Konsistoriet
vid CTH anser att 5 § andra stycket genom ordet "främja" gjorts
alltför rigoröst och förordar i stället "beaktas". En mjukare
skrivning föreslås även av förskoleseminariet i Norrköping. SFS menar att
verbet "främja" i alltför hög grad prioriterar återkommande utbUdning,
Även om SFS ser positivt på atl det skall finnas möjlighet till återkommande
utbildning anser SFS att denna form av utbildning inte ensidigt får
prioriteras, varför verbet "underlättas" bör användas. Även SACO/SR
anser alt "underlättas" bättre svarar mot vad riksdagen beslutat i
denna del.

Konsistoriet
vid universitetet i Lund anser atl ett neutralare uttryck än "främja"
bör användas. Det får enligt konsistoriet inte bli ell uttryck som kan tolkas
som en prioritering av en bestämd organisation. Konsistoriet förordar
"underlättas" i stället för "främjas". Häri instämmer bl.
a. konsistoriet vid universitetet i Stockholm och Örebro kommun.

LO
anser att i linje med att högskolan i allt större utsträckning bhr tillgänglig
för nya grupper med erfarenheter från arbetslivet den också måste vara beredd
att komplettera sitt utbildningsutbud så att dessa grupper har möjlighet alt
varva studier med yrkesverksamhet och att denna värvning också skall kunna
utnyttjas av dem som påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan. Det
är därför, framhåller LO, av vikt att detta framgår av högskolelagen så att all
högskoleutbildning i framtiden ger alternativa möjligheter för de studerande.

TCO
finner formuleringen i andra stycket tillfredsställande och uttalar att det är
viktigt att lagen klart uttrycker att utbildningsmyndigheterna har en direki
skyldighet att planera så att mönstret med återkommande utbildning utvecklas.
Sker inte en positiv styrning kommer, framhåller TCO, den sammanhängande
utbUdningens totala dominans aldrig att brytas, TCO vill slå vakt om att
viljeförklaringen i H 75:s förslag till förmån för den återkommande
utbildningen kommer till klart uttryck i författningarna.

6-7 §§

Konstfackskolan
anser att ingen utbUdning vid konstfackskolan bör klassificeras som gymnasial.

SÖ
har funnit det nödvändigt att ta upp vissa frågor om utbildning på gymnasial
(eller ännu lägre) nivå inom högskolan.

Anordnandet
vid universitet/högskola av t. ex, studiekurser som betecknats som basår torde
enligt SÖ:s mening inte kunna anses stå i överensstämmelse med 1975 års beslut
om högskolereformen. Detta aktualiserar behovet av klara föreskrifter om var
gränsen skall gå för det slag

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 33

av
utbUdning som får anordnas inom den nya högskolan. Andra frågor som
aktualiseras gäller dels utformningen av särskilda förkunskapskrav för
tillträde till viss utbildning, dels i de fall där del blir i vederbörlig
ordning sanktionerat att vid högskola få anordna utbildning, som ligger på
gymnasial nivå (eller rent av lägre) huruvida dylik utbildning skall åsättas
poäng och i fråga om t.ex, betyg och utbildningsbevis behandlas på samma sätt
som grundläggande högskoleutbildning,

SÖ
förmodar atl del totalt inte kan undvikas särskilt inte under elt första
skede, medan överföringar från grundskolans till gymnasisko-lans kompetensområde
ännu inte helt genomförts alt inslag av utbildning på gymnasial nivå kan
behöva i någon mån förekomma vid högskolan. Det bör emellertid rimligen
betraktas som något extraordinärt och betingat av alldeles speciella
omständigheter att utbildning på lägre nivå än högskoleutbildning anordnas vid
högskoleenhet,

SFS
anser att 6 § första stycket bör kompletteras enligt följande "UtbUdningen
omfattar grundläggande högskoleutbildning, påbyggnadsutbildning och
forskarutbildning". Även organisationskommittén för Stockholms
högskoleregion skulle helst ha sett ett liknande tillägg men accepterar de skäl
H 75 anfört mot att nu, innan resultatet av FUN:s arbete föreligger, föra in
ett dylikt tillägg i lagtexten.

Begreppet
forskamtbUdning bör enligt musikhögskolans i Göteborg mening inrymma
konstnärligt-kreativa varianter, exempelvis utbildning all självständigt
utforska ljudstrukturer, tolka noterade eller andra förlagor och gestalta
musik. Om denna tolkning ej är möjlig, bör 6 § omskrivas så att den också
innefattar en konstnärlig motsvarighet lill forskarutbildningen.

SACO/SR
förordar att begreppet "erfarenhet" i 7 § närmare preciseras i
särskUda föreskrifter med ledning av vad som gäller för tillträde till
respektive utbUdning, Seminariet för huslig utbildning i Umeå anser
arbetslivserfarenhet vara så värdefull vid studier i högskola att krav på ett
års arbetslivserfarenhet helst bör uppstäUas i 7 §,

Förskoleseminariet
i Jönköping föreslår följande tillägg till 9 § första stycket "Central
antagning bör anordnas då riksdagen beslutat högsta antal studerande, som får
antagas till viss gmndläggande högskoleutbildning vid allmän linje".

Riksrevisionsverket
(RRV) erinrar om att i riksdagens beslut om den nya högskolan betonades alt all
högskoleutbildning bl, a, bör vara yrkesförberedande, I den mån tillträdet
till viss högskoleutbildning avses bli begränsat, får det därför förutsättas
att arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft inom berörda områden tiUmäts
stor vikt vid dimensioneringen. Detta förhållande bör enUgt RRV komma tiU klarare
uttryck i högskolelagen.

3
Riksdagen 1976177. 1 saml nr 59

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 34

I
anslutning till 9 § om eventuell antagningsbegränsning vill konsistoriet vid
universitetet i Lund uttala som sin uppfattning att som huvudprincip fritt
tillträde bör bibehållas till utbildning inom den nuvarande fria fakulteternas
område. En självklar konsekvens är att anslagssystemet utformas så att
ytterligare medel utfaller med kort tidsutdräkt vid ökat studerandeantal. Konsistoriet
vill understryka att det är nödvändigt alt sådana extraresurser ställs till
förfogande så all utbildningens kvalitet inte påverkas. Detta utesluter
givetvis inte att den lokala styrelsen kan föreskriva antagningsbegränsning för
viss kurs. Denna befogenhet bör framgå av författningen.

Socialhögskolan
i Göteborg anser att 9 § öppnar möjligheter till en totalspärrad högskola. En
spärr skulle med all sannolikhet få ogynnsamma effekter på den sociala
rekryteringen och samtidigt innebära en inskränkning i rätlen att fritt få
studera efter eget intresse. Paragrafen bör därför helt utgå. För mycket
kostnadskrävande ulbildning bör dock riksdagen ha rätt att besluta om begränsat
inlag.

Socialhögskolan
i Örebro föreslår att "inom ramen för de resurser som står till
förfogande" 9 § andra stycket strykes då denna formulering får anses
ligga implicit i hela andra styckels formulering. I anslutning tiU denna
paragraf vill socialhögskolan uttala som sin uppfattning att den motsätter sig
en total spärr av hela högskolan. Förskoleseminariet i Solna anser atl det bör
klart anges i vilket fall högskolestyrelse får besluta om begränsning av
studerandeantalet. Uttrycket "om det behövs" i 9 § andra stycket
betecknas som en luddig formulering.

Konsistoriet
vid universitetet i Umeå anser, att den s.k. 10 %-regeln beträffande utländska
studerande inte får tolkas snävt, vilket kunde innebära, att finländska
studerande som söker till universitetet i Umeå inte skulle få studera där.
Socialhögskolan i Umeå förutsätter, att de särskilda föreskrifter varom det
talas i 9 § fjärde stycket icke kommer att strida mot intentionerna i prop.
1975:9 om ökad internationalisering i utbildningen. För Umeås del skulle en
begränsning av antalet utländska studerande kunna komma att inverka menligt på
utbildningsutbud och ett effektivt utnyttjande av befintliga resurser.

SFS
anser att samma principer som råder inom den nordiska arbetsmarknaden även bör
vara vägledande när det gäller nordiska medborgares rätt till högre studier i
annat nordiskt land. SFS föreslår därför att 9 § fjärde stycket i stället får
följande lydelse: "Regeringen kan meddela särskilda föreskrifter som
begränsar rätten att bli antagen som studerande i högskoleutbildning för
utomnordisk medborgare som ej är bosatt i landet eller som har bosatt sig här
i huvudsakligt syfte att få utbildning".

Bl.
a. förskoleseminariet i Gävle anser att 9 § fjärde stycket "Regeringen
..." inte helt står i överensstämmelse med 2 § första stycket

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 35

",,,
samt förståelse för andra länder och för internationella förhållanden".

11
§

SO
anser att del i 11 § bör i enlighet med praxis anges avsedda cenirala
myndigheter UHÄ, styrelsen för jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt och SÖ med ett tillägg om att regeringen skall
ge föreskrifter om arbetsfördelningen mellan dem.

72-/5
§§

Lärarhögskolan
i Härnösand framför betänkligheter mot den byråkralisering som kan bli en
följd av den föreslagna regionstyrelsen, men inser att en viss samordning och
samverkan kan vara behövlig. Regionstyrelsens viktigaste uppgift torde bli atl
åstadkomma samplanering och även beslut i de fall då konkurrensförhållande
uppstår mellan regionens olika högskolor vid fördelning av sådan ulbildning som
ej kan anordnas på samtliga högskoleorter på grund av för litet
studerandeunderlag. Detta är elt slag av frågor som också kunde avgöras direkt
av UHÄ. I övrigt torde regionstyrelsens uppgifter inte behöva bli så omfattande
att en så stor permanent organisation som den föreslagna skulle behövas.

Socialhögskolan
i Göteborg instämmer helt i tankarna om en decentralisering av den högre
utbildningen, men kan inte finna annat än att förslaget om en ny nivå,
regionstyrelsen, endast innebär att staten decentraliserar sin styming av
högskolan.

Regionstyrelserna
bör enligt Reftecs mening inte inrättas. Om de ändå inrättas bör de endast få
en rådgivande funktion med ett visst ansvar för planeringen och samordningen
av högskoleutbildningen inom regionerna. Konsistoriet vid universitetet i
Stockholm föreslår att regionstyrelserna inte skall vara en beslutsfattande
instans. Konsistoriet konstaterar med tillfredsställelse att bestämmelsen om
utbildningsnämnder utgått ur lagförslaget.

LO
framhåller betydelsen av den regionala organisationen för högskolan. Enligt LO
är regionstyrelserna en garanti för att den decentralisering av
högskoleutbildningen som tidigare beslutats också blir bestående. Ett
regionalt organ har vida större möjligheter att planera och fördela en regions
utbildningsutbud än respektive högskola eller en central myndighet. Detta är
inte minst viktigt för de högskoleorter som är under uppbyggnad.

14
§

Organisationskommittén
för Uppsala högskoleregion och konsistoriet i Uppsala m. fl. föreslår att en
definition av begreppet högskoleenhet införs i högskolelagen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 36

1517
§§

SÖ
anser atl del, innan lagförslaget framläggs för riksdagen, fullständigt bör
klarläggas om styrelse för kommunal/landstingskommunal folkhögskola är all
anse som sådan (annan) kommunal/landstingskommunal nämnd, som avses i
lagförslaget. Om styrelsen för folkhögskola inle är att anse som
kommunal/landstingskommunal nämnd, anser SÖ det angeläget atl 1516 §§
kompletteras på sådant säll, alt del bUr möjligl för kommun/landstingskommun
atl beslula atl folkhögskolas styrelse skall utöva ledningen även av
kommunens/landstingskommunens högskoleutbildning såvitt avser de slag av
utbildningar som hittiUs hört till eller eljest avses böra anknytas till
folkhögskolan (fritidsledarutbildning, ev. viss musikutbildning). Om
anknytningen av viss högskoleutbildning till folkhögskola skall ha någon reell
innebörd, bör enligt SÖ:s mening alltså folkhögskolan och den aktuella
högskoleutbildningen regelmässigt ha en gemensam styrelse. Eljest innebär högskolereformen
i själva verket att frilidsledareutbildning m.m, definitivt skiljs från
anknytningen till folkhögskolan i de fall då landstingskommun/kommun är huvudman.
SÖ anser att det är angeläget atl högskolelagen från början utformas så alt
inte problem uppstår även om de aktuella folkhögskoleutbildningarna inte kan
omvandlas till högskoleutbildning förrän vid en senare tidpunkt än den 1 juli
1977. Inriktningen i blivande författningsbestämmelser i här berörda avseenden
bör vara den att formerna för den lokala ledningen av högskoleverksamheten blir
likartade, oavsett om folkhögskolan har enskild huvudman (t. ex. stiftelse
eller förbund med anknytning till folkrörelse) eller har
landstingskommun/kommun som huvudman.

18 §

Norrköpings
kommun hälsar med tillfredsställelse förslagel, att det skall finnas möjlighet
att ersätta linjenämnd med annat organ.

Socialhögskolorna
i Göteborg och Örebro, Falun/Borlänge kommuner, Sveriges Sjuksköterskeelevers
Förbund (SSEF), Svenska laboratorieassistentelevföreningen (SLEF), SACOjSR
m.fl. avvisar den i 18 § föreslagna möjligheten att inte inrätta linjenämnd.

Organisationskommittén
för Stockholms högskoleregion konstaterar, att linjenämndernas uppgifter getts
en bestämning som täcker även enstaka kurser och påbyggnadsutbildning.

19 §

Musikhögskolan
i Göteborg finner att 18 och 19 §§ anger vilka organ som planerar grundläggande
utbildning respektive forskning. Som konsekvens av 1 § bör en motsvarande
paragraf skrivas om utvecklingsarbetet.

Konsistorierna
vid universiteten i Uppsala, Stockholm och KTH m.fl.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 37

anser
att i 19 § även fakultets/sektionskollegier bör omnämnas. EnUgt sektionens for
teknisk fysik vid KTH mening måsle samtliga ansvariga utövare av denna
verksamhet på ett effektivt och meningsfullt sätt kunna samverka med och utöva
inflytande på lärarföreträdarna i sektionsnämnderna. Denna närdemokrali synes
så betydelsefull att den principiella formen härför bör lagfästas.

2021
§§

Lärarhögskolan
i Härnösand hävdar atl den i 20 § angivna beteckningen "institution"
används i flera bemärkelser och att en entydig terminologi är Önskvärd.

Jönköpings
läns landsting anser alt forsknings- och utvecklingsarbete bör kunna bedrivas
även vid landslingskommunala högskoleenheter för atl ulbildningen vid dessa
skall bli Ukvärdig med den som bedrivs vid statliga enheter.

Organisationskommittén
för Stockholms högskoleregion finner det värdefullt att begreppet "annan
arbetsenhet" förts in i lagtexten parallellt med institution. Del blir
härigenom möjligl att organisera de konstnärliga högskolorna som i hög grad
självförvaltande arbetsenheter inom ramen för en högskoleenhet för konstnärlig
utbUdning i Stockholm.

Konsistoriet
vid universUetet i Stockholm konstaterar att, oavsett vUken modell för institutionsstyrelses
befogenheter som väljs, prefekten har viss egen beslutanderätt. Konsistoriet
anser därför att 21 § bör lyda: "Om ej regeringen ,.. föreskriver annat,
leds institution av styrelse och prefekt, annan arbetsenhet... av styrelse och
föreståndare. Om särskilda skäl föreligger, kan ifrågavarande enheter ledas av
enbart prefekt eller föreståndare". Socialhögskolan i Göteborg föreslår
att 21 § kompletteras med "Om studerande och/eller lärare ej vill delta i
institutionsstyrelsen kan den ledas av prefekten för institutionen",

22
§

Sektionen
för teknisk fysik vid KTH anser att andra och fjärde styckena i 22 § bör utgå,
eftersom det knappast är lämpligt att i detalj lagfästa proportionen mellan
olika kategorier i region- och högskolestyrelserna.

Skaraborgs
läns landsting och Skövde kommun noterar med tillfredsställelse att i 22 §
klart anges att representanterna i regionstyrelsen skaU vara företrädare för
olika grupper inom högskolan i hela regionen.

Några
remissorgan anser att uttrycket "företrädare för verksamheten" är
oprecist. Konstistoriet vid universUetet i Stockholm och lärarhögskolan i
Falun förordar att uttrycket utbyts mot "lärare som företrädare för
verksamheten". Sektionen för teknisk fysik vid KTH föreslår att uttrycket
"lärare och andra företrädare för verksamheten" används.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 38

Sektionen
för maskinteknik vid CTH och förskpleseminariet i Södertälje ifrågasätter
lämpligheten av att företrädare för allmänintressen skall utgöra en majoritet i
regionstyrelsen. Lärarhögskolan i Uppsala och seminariet för huslig utbildning
i Umeå m.fl. anser att företrädarna för allmänna intressen bör utgöra hälften
av regionstyrelsens ledamöter. Socialhögskolan i Örebro, SSEF och SLEF finner
det lämpligt att de allmänna intressena har en tredjedel av platserna i
regionstyrelsen, Reftec anser att företrädarna för de allmänna intressena bör
utgöra högst två tredjedelar av regionstyrelsens ledamöter.

SACO/SR
föreslår att fjärde stycket i 22 § formuleras enligt följande: "Lärare
som företrädare för verksamheten samt företrädare för de anställda och de
studerande skall utgöra 3/4 av högskolestyrelsens ledamöter."
Socialhögskolan i Örebro och lärarhögskolan i Karlstad förordar att dessa
grupper skall ha minst två tredjedelar av platserna i högskolestyrelsen.

Socialhögskolan
i Umeå anser att även jordbrukets högskolor bör omfattas av huvudregeln i 22 §
fjärde stycket och förordar att lagtexten inom parentes i nämnda stycke
borttages,

23 §

Socialhögskolan
i Göteborg understryker alt de nya linjenämndernas sammansättning och storlek
innebär en försämring jämfört med det inflytande som i dag ges åt dem vid
socialhögskolan verksamma. Socialhögskolan kräver därför att de lärare m.fl.
som inte kan ges ledamot-skap i de nya linjenämnderna adjungeras vid
sammanträden som berör den utbildning där de verkar.

Konstfackskolan
anför att i fråga om sammansättningen av linjenämnd företrädare för yrkeslivet
bör kunna föreslås av en ganska vid krets av organisationer,

Östergötlands
läns landsting betonar värdet av att i fakultets- och sektionsnämnden föreslås
kunna ingå företrädare för verksamhet utanför högskolan. Genom att knyta
företrädare för annan verksamhet än högskolans till dessa organ borde, enligt
landstingets mening, möjligheterna för erfarenhetsutbyte, val av
forskningsobjekt och fördelningen av forskningsresurser breddas, speciellt med
avseende på den tillämpade forskningen.

Socialhögskolan
i Örebro föreslår att det i 23 § föreskrivs att företrädama för de studerande
och lärarna skall utgöra minst två tredjedelar av ledamölerna i de i paragrafen
angivna nämnderna.

24 §

Några
remissorgan framhåller att 24 § bör omarbetas med hänsyn till
ställningstagandena till obligatoriekommitténs förslag.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 39

25 §

SÖ
finner det angeläget alt ett tillägg görs till 25 § som möjliggör för
regeringen att på grund av särskilda (ev. synnerliga) skäl besluta om avvikelse
från den angivna principen om riksrekrytering, SÖ motiverar detla med
erfarenheter från lärarutbildningsområdet, där det ibland har förekommit
speciella situationer, då regeringen funnit det befogat alt meddela sådana
föreskrifter om antagning, som givit antagningsmyndigheten befogenheter att
vid urval av sökande bl.a, ta hänsyn till olikheter ifråga om tillgången på
behöriga lärare (antalet anställda lärare utan behörighetsgivande utbildning) i
skilda delar av landet och alltså gynna sökande från markerade bristområden.
Värmlands läns landsting anser att bestämmelserna bör möjliggöra lokal
rekrytering och antagning till allmän utbildningslinje inom vårdsektorn under
vissa arbetsmarknadsmässiga förutsättningar,

26 §

Östergötlands
läns landsting anser att beloppen för den interkommunala ersättningen måste
beräknas på ett sådant sätt att utbildningshu-vudniännen stimuleras att bedriva
oUka utbildningslinjer i högskolan respektive etablera nya. Länskommittén för
eftergymnasial utbildning i Halland anser det lämpligare att generella
bestämmelser om ersättning för kostnader för utbildningen avtalas mellan
kommunförbundet, landstingsförbundet och staten och inte mellan berörda
kommuner.

27 §

I
förslaget tiU högskolelag (27 §) bemyndigas regeringen att meddela
föreskrifter om organisation av kommuns och landstingskommuns
högskoleutbildning. Enligt Svenska kommunförbundets mening måste detta avse
utbildningens organisation, innehåll, behörighetskrav etc. Det kan inte gälla
frågor som berör en kommuns organisatoriska uppbyggnad och därmed den
idiologiska grunden för den kommunala självstyrelsen.

2.1.3
Föredraganden

Som
jag redan har nämnt förordade föredraganden i prop. (1975:9) om reformering av
högskoleutbildningen m.m. att de grundläggande bestämmelserna om högskolan
borde stadfästas i en särskUd högskolelag, I högskolelagen borde ingå
grundläggande bestämmelser om den verksamhet som skall bedrivas inom högskolan
och om målen för högskoleutbildningen. Enligt föredraganden borde också
huvuddragen i formerna för högskolans planering och ledning redovisas i
högskolelagen. Han ansåg också att högskolelagen borde innehålla eventuella
bestämmelser grundade på obligatoriekommitténs då ännu ej avgivna betan-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 40

kände
(SOU 1976:14) och om riksrekrytering till kommunal högskoleutbildning och
därmed sammanhängande regler om interkommunal ersättning. Förslag till
högskolelag borde enligl föredraganden föreläggas riksdagen vid senare
tidpunkt. Riksdagen hade inte något att erinra mot att förslag till högskolelag
senare förelades riksdagen (UbU 1975:17, rskr 1975:179).

Den
centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75) har på regeringens
uppdrag utarbetat ett förslag till högskolelag. Förslaget bör fogas till
protokollet i detla ärende som bilaga 1. I lagförslaget ingår i huvudsak
följande slag av föreskrifter. Förslaget inleds med föreskrifter om vilken typ
av verksamhet som skall bedrivas inom högskolan och om målen för denna
verksamhet (14 §§). Vidare finns föreskrifter om forskningens frihet (4 §),
om principer för planering av utbildningen (5 §), om olika slag av utbildning
och om tillträde till utbildningen (69 §§) samt om att stal, kommun och
landstingskommun kan vara huvudmän för högskolan (10 §). Därefter följer grundläggande
föreskrifter om central, regional och lokal organisation (11 21 §§), om hur
skilda organ inom högskolan skall vara sammansatta och om hur vissa ledamöter
skall utses (2224 §§) samt om riksrekrytering tiU kommunal högskoleutbildning
och interkommunal ersättning (25 och 26 §§). Till slut föreslås dels en
föreskrift med bemyndigande för regeringen och förvaltningsmyndighet att
meddela föreskrifter om organisation av kommunal högskoleutbildning och om
kommuners och landstingskommuners befattning med sådan utbildning, dels en
föreskrifl av innebörd att regeringen eller myndighet, som regeringen utser,
meddelar ytterligare föreskrifter om högskolan.

Remissinstanserna
har inte haft något att erinra mot att föreskrifter av det slag som H 75 har
föreslagit förs in i en högskolelag. För egen del anser jag att innehållet i
lagförslaget i stort är väl avvägt och förordar därför att ett förslag till
högskolelag av i huvudsak det innehåll som H 75 har föreslagit föreläggs
riksdagen till antagande. Jag vill i detta sammanhang stryka under att den
högskolelag som jag kommer att föreslå i det följande, bör innehålla endast
vissa grundläggande föreskrifter på sätt som beslöts år 1975. Alla andra
föreskrifter bör meddelas av regeringen eller i den ordning som regeringen
föreskriver. I det följande kommer jag att behandla några av lagförslagels
huvuddrag. Till vissa andra frågor återkommer jag därefter i en specialmotivering.

Förslaget
till högskolelag bygger i allt väsentiigt på vad som har anförts av
föredraganden i prop. 1975:9 och på riksdagens beslut i anledning därav (UbU
1975:17, rskr 1975:179), I mitt anförande kommer jag därför att i allmänhet
utgå från detta bakgrundsmaterial utan att ånyo referera detsamma annat än när
detta behövs för sammanhangets

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 41

skull
eller som bakgrund för förslag till förlydliganden, tillägg eller avvikelser.

Liksom
H 75 anser jag alt högskolelagen bör inledas med en föreskrift där de
viktigaste verksamhetsformerna inom högskolan anges. Det är viktigt att därvid
också nämna UtveckUngsarbetet som en uppgift jämställd med utbildningen och
forskningen, UtveckUngsarbetet är inte någon ny verksamhetsform. Den förekommer
sedan länge t.ex, vid läroanstalter med konstnärlig utbildning.
Utvecklingsarbete förekommer emeUertid också inom andra områden än del
konstnärliga. Exempel kan hämtas även från de tekniska och pedagogiska områdena.
Med vad jag nu har anfört om utvecklingsarbetet avser jag inle att förändra den
innebörd som begreppen forskning och utvecklingsarbete har givils i bl,a,
Ijänsletillsättningsärenden.

Målet
för utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet inom högskolan bör enligt
H 75 vara bl. a. att främja demokrati och välfärd, kulturell utveckling och
social förändring (2 § första stycket). H 75 har därvid utgått från vad som har
föreslagils i prop. 1975:9 om målen för den grundläggande
högskoleutbildningen, vilka uttalanden riksdagen har lämnat ulan erinran, H 75
har ansett att de angivna målen för den grundläggande högskoleutbildningen bör
kunna gälla även för forskarutbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet. H
75:s förslag har mött kritik från många remissinstanser. Enligt universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) bör lagtexten förtydligas. I lagtexten bör komma
till uttryck alt de uppställda målen såsom H 75 har förklarat i motiven till
sitt förslag är generella och att därför inte varje enskild komponent i
utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet direki skall kunna relateras
till de angivna målen. Flera remissinstanser anser att den föreslagna
formuleringen bör utgå. Det hävdas också att den står i strid med forskningens
frihet. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser däremot alt den föreslagna
paragrafen måste finnas oförändrad i den blivande högskolelagen, LO anser den
också vara fullt förenlig med forskningens frihet.

För
egen del släller jag mig bakom de mål som riksdagen godtog år 1975 för den
grundläggande högskoleutbildningen. Jag vill i detta sammanhang betona vad H
75 och UHÄ har anfört nämUgen att H 75:s förslag avser att ge uttryck för
generella mål för högskoleverksamhetens inriktning i stort. Däremot kan det
inle krävas att varje enskilt moment i verksamheten skall ha till syfte att
förverkliga de angivna målen. Vad som sålunda bör gälla som mål för
högskoleverksamhetens inriktning i stort behöver emellertid numera inte komma
till uttryck i högskolelagen, eftersom 1 kap. 2 § regeringsformen, såsom
juridiska fakulteten och konsistoriet vid universitetet i Uppsala påpekar,
sedan den 1 januari 1977 innehåller en allmän målsättningsparagraf för all

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 42

offenllig
verksamhet, alltså även för högskoleverksamheten. Denna paragraf är av
följande lydelse:

"Den
offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och
för den enskUda människans frihet och värdighet.

Den
enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd skall vara grundläggande
mål för den offentliga verksamheten. Del skall särskilt åligga det allmänna
all trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt att verka för social
omsorg och trygghet och för en god levnadsmiljö.

Det
allmänna skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhäUets
alla områden. Det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter
samt väma den enskildes privatUv och familjeliv.

Etniska,
språkliga och religiösa minoriteters möjligheter atl behålla och utveckla ett
eget kultur- och samfundsliv bör främjas."

Högskolelagen
bör såsom H 75 också har föreslagit innehåUa vissa grundläggande föreskrifter
om utbildningen. Till en början bör slås fast att all utbildning skall bygga på
vetenskaplig grund. Enligt H 75 bör syftet med utbildningen vara bl. a. att den
studerande skall få kunskaper, färdigheter och kritisk skolning. UtbUdningen
skall också främja den enskUdes yrkesförberedelse eller vidareutveckling i
yrket. Detta förslag har inte rönt någon kritik från remissinstanserna. Det
bör också kunna ligga till grund för föreskrifter i högskolelagen. Dessa
föreskrifter bör därvid ändras så att det tydligare framgår att utbUdningen
bygger på en aktiv medverkan av de studerande. Vidare bör beaktas att de
studerande inom underliggande utbildningsformer, särskilt grundskolan och
gymnasieskolan, redan har förvärvat en förmåga att kritiskt bedöma företeelser
av skilda slag. Vad det gäller är alltså att ytterligare utveckla denna
förmåga, H 75 har vidare föreslagit att utbildningen inom högskolan skall bygga
på erfarenheter som har vunnits i arbetslivet. Detta förslag har kritiserats
av Sveriges förenade studentkårer (SFS) och konsistoriet vid universitetet i
Uppsala. SFS menar att sådana erfarenheter bör beaktas i den mån de kan rymmas
i begreppet vetenskaplig grund. Konsistoriet menar att det inte i alla lägen
är rimligt att bygga på erfarenheter som har vunnits i arbetslivet. En
lämpUgare formulering skulle vara att man i utbildningen skall tillvarataga
objektiv kunskap som har vunnits i arbetslivet. Enligt vad jag har anfört i det
föregående bör högskoleutbildningen främja att de studerande förbereder sig
för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom sina yrken. Detta kan
självfaUet inte ske utan att man inom utbildningen tar tillvara kunskaper och
färdigheter som har vunnits i arbetslivet. Även kunskaper och färdigheter som
har vunnits i samhällslivet i övrigt bör tas tiU vara. Därmed främjas också det
samspel mellan utbildning och arbetsmarknad som kan stimulera utveckling och
fömyelse av både utbild-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 43

ningen
och arbetslivet. Mot denna bakgrund förordar jag att del i lagtexten
uttryckligen anges alt kunskaper och färdigheter som har vunnits i arbetslivet
och samhällslivet i övrigt skall tas till vara,

Atl
utbildningen också främjar de studerandes personliga utveckling bör såsom H 75
har föreslagit komma till uttryck i lagtexten.

Det
är vidare väsentligt alt de internationella aspekterna beaktas. Jag föreslår
därför att det i högskolelagen slås fast som ett allmänt mål för utbildningen
att den skall främja förståelsen för andra länder och för internationella
förhållanden.

H 75
:s förslag om syftet med forskningen (4 § första stycket första meningen) har
lämnats utan erinran av remissinstanserna. Förslaget bör med en viss språklig
bearbetning tas in i högskolelagen. Därvid bör beaktas att forskningens syfte
att finna vetenskaplig grund inte bara gäller för samhällelig verksamhet. Att
forskningen skall, såsom H 75 har föreslagit i sin 2 §, främja internationella
kontakter torde inte behöva anges i lagtexten.

H 75
:s förslag innehåUer inte någon föreskrift om syftet med utvecklingsarbetet.
Enligt min mening bör emellertid en föreskrift härom tas in i lagen.

Liksom
H 75 anser jag att högskolelagen bör innehålla föreskrifter om sambandet mellan
utbildning, forskning och utvecklingsarbete och om information angående
forskning och utvecklingsarbete. Föreskrifterna om informationen bör
förtydligas. Det är väsentiigt att högskolan aktivt medverkar till att sprida
kännedom om forskning och utvecklingsarbete och därmed bidrar till att föra ut
vunna resultat. Därigenom vinns bl. a. att förtroendet och förståelsen för
högskolans verksamhet ökas. Detta ser jag som ett medel att motivera nya gmpper
av studerande för högskolestudier. En ökad information kan alltså bidra till
att minska den sociala snedrekrytering som ännu finns.

De
principer för planeringen av högskoleutbildningen som har fastslagits av
riksdagen år 1975 bör såsom H 75 har föreslagit också komma till uttryck i
högskolelagen. Vad H 75 har föreslagit (5 §) har utom i vad avser föreskriften
om återkommande utbildning lämnats utan erinran av remissinstanserna. Enligt
flera remissinstanser, däribland Chalmers tekniska högskola, konsistoriet vid
universitetet i Lund, Centralorganisationen SACO/SR och SFS bör man inte
skriva alt återkommande utbildning skall "främjas". Elt neutralare
uttryck än främjas bör väljas. Ordet "underlättas" anses därvid ge
ett bättre uttryck för vad som bör gälla. Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) och LO däremot ansluter sig helt till H 75:s förslag innebärande att den
återkommande utbildningen skall främjas. Organisationerna anser att högskolan
i allt större utsträckning bör bli tillgänglig för nya grupper av studerande
som har erfarenheter från arbetslivet. Högskolan måste därför vara beredd att
komplettera sitt utbildningsutbud så att dessa grupper

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 44

har
möjlighet atl varva studier med yrkesverksamhet, LO anser det därför vara av
vikt att det av högskolelagen framgår att all högskoleutbildning i framtiden
ger alternativa möjligheter för studerande, TCO vill slå vakt om alt
viljeinriktningen lill förmån för återkommande utbUdning kommer till klart
uttryck i författningarna.

För
egen del ansluter jag mig till 1975 års beslut. Enligt detta beslul bör man
prioritera åtgärder som främjar återkommande utbildning. Jag kan också instämma
i vad LO och TCO har anförl. Jag förordar därför att högskolelagen skall
omfatta en föreskrift om atl återkommande utbildning skall främjas. Jag vill
samtidigt betona att en sådan föreskrift inte har till syfte att göra det
svårare för de ungdomar som omedelbart efter sin skolgång vill gå över till
högskoleutbildning. Sådan direklöver-gång bör också i framtiden vara naturlig.
Syftet är att i största möjliga utsträckning göra återkommande utbUdning till
ett likvärdigt utbildningsalternativ och därmed ge nya grupper av studerande
en realistisk möjlighet att få utbildning inom högskolan. För att så skall bli
fallet fordras att planeringen av utbildningens organisation och undervisningens
uppläggning präglas av dessa strävan. För att markera detta krävs att det i
lagen slås fast att återkommande utbildning skall främjas.

Mot
denna bakgrund anser jag mig kunna godtaga vad H 75 har föreslagit om
planering av högskoleutbUdningen. De föreskrifter som H 75 har föreslagit bör
med en viss språklig bearbetning tas in i högskolelagen.

Såsom
H 75 har föreslagil (8 och 9 §§) bör rätten till högskoleutbildning lagfästas.
Föreskrifterna härom bor kompletteras med en föreskrift som ger uttryck för vad
jag i det föregående har anfört om möjligheten att under pågående budgetår i
särskilda fall pröva behovet av tilläggsbudget (1.1).

I
prop. 1975:9 anförde föredraganden att med forskningens frihet avses i
enlighet med 1955 års universitetsutredningens definition i första hand den
enskilde forskarens rätt att välja objekt och metoder för sin forskning och att
offentliggöra forskningsresultat. Konsistorierna har inga befogenheter att gripa
in i eller styra forskning vid läroanstalterna på ett sätt som strider mot
denna princip. 1968 års utbildningsutredning (U 68) har inte avsett att på
något sätt ändra dessa förhållanden. Föredraganden tillade att han helt anslöt
sig till principen om forskningens frihet i den angivna meningen och att det
var angeläget att principen på nytt slås fast som en grundval för
forskningsverksamheten inom högskolan. Dessa uttalanden lämnade riksdagen (UbU
1975:17, rskr 1975:179) utan erinran. Mot denna bakgrund har H 75 förslagit att
det skall tas in en föreskrift om forskningens frihet i högskolelagen och att
denna föreskrift bör erhålla följande lydelse: "Inom högskolan får
forskningsproblem fritt väljas och formuleras och forskningsmetoder fritt
utvecklas. Forskningsresultaten får fritt offentliggÖ-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 45

ras,
om ej annal föreskrives i lag. I fråga om forskning som bedrivs på särskilt
uppdrag av myndighet eller enskild gäller föreskrifter som meddelas av
regeringen eller myndighet som regringeen ulser." I en kommentar till den
föreslagna föreskriften har H 75 uttalat atl del inle är nödvändigt att i
lagtexten ange att forskningens frihet i praktiken begränsas av resursmässiga
restriktioner och av lagstiftning om arbetsmiljö m.m. Konsistoriet vid
universitetet i Uppsala har i sitt remissvar förklarat alt den föreslagna
formuleringen i stort är tillfredsställande om den övergripande
ändamålsparagrafen (2 § andra stycket i H 75 :s förslag) inte blir tillämplig
på forskningen. Forskningsrådsutredningen (FRU, U 1972:02) är tveksam om
garantier för elt fritt problemval kan lämnas. Ulredningen vill dock inte
motsätta sig den föreslagna formuleringen. Enligt utredningen är det lättare
atl underförstå de restriktioner som finns och atl låta formuleringen gälla
som en allmänt hållen sals.

För
egen del instämmer jag i vad föredraganden i prop, 1975:9 har anfört om
forskningens frihet. Den av H 75 föreslagna föreskriften bör godtagas. Som H 75
och FRU anfört kan vissa begränsningar i friheten inte ulslutas, I praktiken
kan friheten begränsas, såsom H 75 påpekat, av resursmässiga restriktioner och
av lagstiftning om arbetsmiljö m.m. Liksom FRU finner jag det tveksamt om elt
fritt problemval alltid kan garanteras. Detta gäller t,ex, inom s,k, uppdragsforskning
och programbunden forskning. Den senare typen av forskning förekommer f.n,
främst vid jordbrukels högskolor. Mot denna bakgrund bör, såsom H 75 och FRU
anfört, föreskriften om forskningens frihet i högskolelagen gälla såsom en
allmänt hållen sats. Detta bör uttryckligen anges i lagtexten. Lagtexten
behöver däremot inte omfatta någon särskild föreskrift om uppdragsforskningen,

I
1975 års beslut fastställdes vilka lokala och regionala organ som skall finnas
i högskolan. Dessutom angavs vissa principer om sammansättningen av dessa
organ.

H
75:s förslag till föreskrifter i högskolelagen om vilka regionala och lokala
organ som skall finnas bör godtagas i vad avser högskolan inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Till frågan om organ för
jordbrukets högskolor återkommer jag i det följande.

De
principer om sammansättningen av lokala och regionala organ som antogs år 1975
får ses som resultatet av en noggrann avvägning mellan olika intressenters
inflytande på högskolans verksamhet. Denna avvägning ledde tiU att de anställda
och de studerande skulle ges en stark ställning i högskoleorganen. Samtidigt
skulle ges en viss representation för allmänna intressen och arbetslivet.

Enligt
1975 års beslut skall representation för de anställda och de studerande vara en
rättighet och ej någon skyldighet.

H
75 :s förslag till föreskrifter i högskolelagen om sammansättningen

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 46

av
lokala och regionala organ innebär att förut nämnda principer lagfästes.
Statstjänstemannaförbundet (SF), Tjänstemännens centralorganisations
slatstjänstemannasektioner (TCO-S) och SACO/SR har vid förhandlingar om
tUlämpningen av lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet förklarat sig
beredda att medverka i berörda organ i enlighet med förut nämnda principer.
Organisationerna har dock förklarat att företrädarna för de anställda utom i
styrelsen för institution eller annan arbetsenhet bör utses av myndighet efter
förslag av arbetstagarorganisationerna. Företrädarna för de anställda i
styrelsen för institution eller annan arbetsenhet bör enUgt SF, TCO-S och
SACO/SR utses direkt av de anställda. Jag förordar att vad organisationerna
anfört bör godtagas.

Mot
denna bakgrund förordar jag att H 75:s förslag lill föreskrifter om
sammansättningen av lokala och regionala organ inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde tas in i högskolelagen. Föreskrifterna bör därvid utformas
så att det klart framgår att representationen för de anställda och de
studerande är en rättighet och inte en skyldighet.

Jag vill
i detta sammanhang erinra om att principerna för styrelserepresentation för de
anställda i statliga myndigheter enligt 1975 års beslut inte skall tillämpas på
styrelserna för högskoleenheterna (prop. 1975:9 s. 514). Jag avser att i det
följande återkomma till den närmare sammansättningen av vissa organ.

Chefen
för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag att anmäla huvuddragen i
den institutionella organisation som föreslås för nuvarande jordbrukets
högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt. Härvid föreslås att
högskoloma inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde sammanförs i en
högskoleenhet, benämnd Sveriges lantbruksuniversitet. De särskilda
förhållandena vid denna högskoleenhet, bl. a. dess starka anknytning till
näringsliv och samhällsorgan inom berörda områden liksom den omfattande
programbundna verksamheten, har därvid föranlett en delvis annorlunda
institutionell organisation vid denna enhet. Organisationen liksom vissa andra
frågor rörande lant-bruksuiuversitetet bör regleras i en särskild förordning.
Jag vill i detta sammanhang anmäla att jag till följd av detta efter samråd med
chefen för jordbruksdepartementet förordar att det i högskolelagen tas in föreskrifter
som gör det möjUgt för regeringen att för lantbruksuniversitetet ge särskilda
regler om styrelsens sammansättning och om andra organ för forskning och
forskarutbildning än fakultets- och sektionsnämnder.

Enligt
1975 års riksdagsbeslut kan inte regionstyrelsens uppgifter i administrativt
hänseende och beträffande yttranden över anslagsframställningar m.m, gälla
jordbmkets högskolor. Vad beträffar den samordnande planeringen av den
grundläggande högskoleutbildningen bör emeUertid regionstyrelserna ha att
beakta verksamheten och resurserna också vid jordbrukets högskolor (prop,
1975:9).

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 47

Styrelsen
för jordbrukets högskolor och siatens veterinärmedicinska anstalt har i den
översyn av den institutionella organisationen m.m. vid jordbrukels högskolor,
som kommer alt redovisas av chefen för jordbruksdepartementet senare denna
dag, föreslagit att samarbetet mellan lantbruksuniversitetet och högskolan i
övrigt i huvudsak bör ske i hittillsvarande former. Vid remissbehandlingen av
denna översyn har flertalet remissinstanser biträtt styrelsens förslag i detta
avseende eller, som bl, a. UHÄ och H 75, lämnat del utan erinran.

För
egen del finner jag att de förutsättningar som förelåg vid riksdagens beslut
år 1975 i denna fråga har förändrats genom att jordbrukets högskolor nu
föreslås sammanförda i lantbruksuniversitetet, med en styrelse och ett
rektorsämbete. Styrelsen för lantbruksuniversitetet kommer härigenom att dels
vara en central myndighet och styrelse för en högskoleenhet, dels vid sin
planering av den grundläggande högskoleutbildningen inom
lantbruksuniversitetet fullgöra de uppgifter som för högskolan i övrigt
ankommer på regionstyrelserna. Vidare bör uppmärksammas att de längre allmänna
utbildningslinjerna vid lantbruksuniversitetet är uppdelade så att de är
förlagda till minst två regioner. Dessutom förekommer ingen dubblering av någon
utbildningslinje vid lantbruksuniversitetet, varför inriktningen och
omfattningen av dessa huvudsakligen kommer atl vara föremål för överväganden på
central nivå. Dessa förhållanden gör att den grundläggande högskoleutbUdningen
vid denna högskoleenhet bör undantas från regionstyrelsernas ansvar för
samordnande planering. Självfallet föreligger dock ett behov av samverkan
mellan högskoleorganisationen inom UHÄ-området och lantbruksuniversitetet. Bl,
a, bör samverkan ske mellan UHÄ, regionstyrelserna och styrelsen för
lantbruksuniversitetet i den långsiktiga planeringen av grundläggande
högskoleutbildning. För denna samverkan, som är nödvändig för att nå bästa
möjliga verksamhet och resursutnyttjande, bör dock ett informellt samarbete
vara tillräckligt. Samarbetet bör ske i form av ett ömsesidigt
samrådsförfarande i frågor med anknytning till resp. verksamhetsområde.
Formerna för detta samrådsförfarande får därvid sökas och successivt utvecklas
av berörda organ. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
jordbruksdepartementet,

I
övrigt har H 75 föreslagit föreskrifter om riksrekrytering till kommunal och
landstingskommunal högskoleutbUdning, om interkommunal ersättning och om
bemyndigande för regeringen eller annan myndighet att meddela föreskrifter om
kommuns och landstingskommuns befattning med högskoleutbildning. Dessa
föreskrifter bör godtagas.

Liksom
inom skolväsendet är det väsentligt att det inom högskolan finns goda
möjligheter att anordna försöksverksamhet. Jag ser detta som ell viktigt medel
när det gäller att utveckla och förnya verksamheten inom högskolan. Som
exempel på sådan försöksverksamhet kan jag här peka på den yrkestekniska
högskoleutbildningen och den sär-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 48

skilda
ämnesutbildning i musik, SÄMUS, som anordnas av organisa-tionskomittén (U
1970:60) för högre musikutbildning, OMUS, Försöksverksamhel kan behöva ske i
andra former och under annan ledning än som följer av de föreskrifter i den
högskolelag som jag har förordal i del föregående. Därför bör i denna lag las
in en föreskrifl som ger denna möjlighet.

2.1.4 Upprättat
lagförslag

I
enlighet med vad jag har anförl i det föregående har inom utbildningsdepartementet
upprättats förslag till högskolelag,

2.1.5 Specialmotivering
till förslaget till högskolelag

Såsom
jag har anförl i del föregående innehåller förslagel lill högskolelag endast
vissa grundläggande föreskrifter för högskolan. Övriga föreskrifter som behövs
bör meddelas av regeringen eller i den ordning regeringen föreskriver. För att
delta skall kunna ske krävs i vissa fall en uttrycklig föreskrift i lagtexten.
Detta gäller bl, a. i de fall då fråga är om att göra undantag från föreskrift
i lagen. Föreskrifter av detta slag finns i 12 och 13 §§, 16 § andra stycket,
19 § andra stycket, 20 § andra stycket, 21 §, 26 § andra stycket, 32 § fjärde
stycket och 37 §,

Vidare
behövs föreskrifter i högskolelagen om att regeringen kan meddela ytterligare
föreskrifter i de fall då regeringens komptens enligt 8 kap, 7 § eller 11 kap.
6 § regeringsformen bygger på bemyndiganden i lag. Sådana föreskrifter i
högskolelagen finns i 21 §, i vad den berör kommunal högskoleutbUdning, i 3336
§§ samt i 37 § i vad den avser kommunal högskoleutbildning,

I
samtliga andra fall kan regeringen med slöd av 8 kap, 13 § regeringsformen
meddela de föreskrifter som behövs utöver vad som sägs i högskolelagen.
Regeringen har också rätt att delegera på myndighet att utfärda föreskrift.
Någon uttrycklig föreskrift om regeringens rätl behövs ej i lagtexten. En
uttrycklig erinran om regeringens rätt har dock, för att underlätta tolkningen
av lagen, tagits in i 38 §. Av samma skäl har en uttrycklig upplysning om
regeringens rätt att meddela föreskrifter tagits in i vissa paragrafer, såsom
8 § andra stycket, 9 § första stycket, 18 § fjärde stycket, 25 § första
stycket andra meningen och 32 § fjärde stycket.

Till
sin allmänna uppbyggnad innebär lagförslaget att föreskrifter om högskolans
uppgifter samlats i början av förslaget (16 §§). Därefter följer allmänna
föreskrifter om verksamheten inom högskolan (7 15 §§). I detta avsnitt har
samlats dels föreskrifter om principerna för planeringen av utbUdningen (7 §),
dels föreskrifter om att utbildningen inom högskolan omfattar grundläggande högskoleutbildning
och fors-kamtbildnJng samt i vissa fall även annan utbildning (8 §), dels
allmänna föreskrifter om behörighet att vinna tillträde tUl högskoleutbildning

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 49

(9
§), dels föreskrifter om rält för behöriga sökande alt vinna tillträde liU
högskoleutbildning (10 §), dels om antalet studerande och om urval m.m. (1113
§§), dels föreskrifter om forskningens frihet (14 §), dels föreskrifler om att
staten, kommun och landstingskommun är huvudmän för högskolan (15 §), 1 ett
följande avsnitt finns grundläggande föreskrifler om högskolans organisalion
(1626 §§). Därefier kommer etl avsnitt om centrala och regionala organ för
högskolan (2731 §§), Lagens sista del innehåller vissa särskilda föreskrifter
(3238 §§), Här ges regler om hur vissa ledamöter i skilda organ skall ulses
(3133 §§), Här finns också föreskrifter om riksrekrytering till kommunal och
landstingskommunal högskoleutbildning och om interkommunal ersättning (34 §),
Därefter följer en föreskrift som ger regeringen rätt all överlämna viss
myndighetsutövning, antagning av vissa studerande, till ett organ inom
Landstingsförbundet (35 §), Lagen avslutas dels med en föreskrift som
bemyndigar regeringen och förvaltningsmyndighet alt meddela föreskrifter om
kommunal och landstingskommunal högskoleutbildning m,m, (36 §), dels med en
föreskrift om försöksverksamhet inom högskolan (37 §), dels med den föreskrift
(38 §) som jag nyss har nämnt,

/
§

Enligt
1975 års beslut om reformeringen av högskoleutbUdningen m,m. skall högskolan
omfatta vissa utbildningar inom utbildningsdepartementets och
jordbruksdepartementets verksamhetsområden (prop. 1975:9 s. 408413; UbU
1975:17 s, 1719; rskr 1975:179), Däremot ingår utbildning inom andra
departements verksamhetsområden inte i högskolan.

Med
anledning av vad som har anförts under remissbehandlingen vill jag påpeka att
paragrafens formulering endast anger vilka verksamhetsformer som skall
förekomma. Den ordning i vilken verksamhetsformerna räknas upp är däremot inte
något uttryck för den inbördes vikten mellan de tre formerna.

7
§

Paragrafen
motsvarar 5 § i H 75:s förslag. I paragrafen har uttrycket "individernas
behov och önskemål" använts i stället för det av H 75 använda uttrycket
"enskildas behov och önskemål". Avsikten härmed är att tydligare
markera att vad som skall beaktas är behov av utbildning och önskemål om
utbildning hos människorna i samhället. De behov och önskemål som kan finnas
hos privata företag och organisationer åsyftas däremot ej. Sådana behov och
önskemål skall beaktas när man bedömer samhällets behov av utbildade.

I
paragrafen har föreskrivits att planeringen av utbildningen skall utgå från
dels samhällets behov av utbildade, dels individernas behov och

4 Riksdagen 1976/77. 1 saml. nr 59

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 50

önskemål.
Det skall understrykas alt inget av dessa två led bör vara ensamt avgörande,

8
§

Paragrafen
motsvarar 6 § i H 75:s förslag. Till grundläggande högskoleutbildning räknas
också vad H 75 i sitl förslag till förordning om högskoleutbildning kallar
påbyggnadslinje samt annan utbildning av påbyggnadskaraktär. Som H 75 har
påpekat jämställs f.n, viss sådan utbildning med forskarutbildning. Som
exempel på sådan utbildning kan nämnas ulbildning för psykologexamen. Frågor om
detta slag av utbildning behandlas f,n, av forskarutbildningsutredningen (FUN,
U 1974:06). Utredningens kommande förslag kan möjligen ge anledning att ändra
definitionerna i denna paragraf.

Med
annan utbildning än grundläggande högskoleutbildning och forskarutbildning
avses liksom i H 75 :s förslag exempelvis sådan uppdragsutbildning som
föredraganden har nämnt i prop, 1975:9 (s, 422), Annan utbildning än
grundläggande högskoleutbildning eller forskamtbUdning bör få anordnas endast
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller i den ordning regeringen
föreskriver. Det har som jag anförde i inledningen till detta avsnitt ansetts
lämpligt att detta uttryckligen anges i lagtexten, 8 §, trots att regeringen
även utan en föreskrifl i 8 § har rätt utfärda sådana föreskrifter eller uppdra
åt myndighet att göra detta. Jag vill i detta sammanhang också hänvisa till vad
jag kommer att anföra i det följande (avsnitt 2.3.3) om avgränsningen meUan gymnasieskolan
och högskolan.

9
§

Paragrafen
motsvarar 7 § i H 75:s förslag. Definitionen av grundläggande
högskoleutbildning bygger liksom 7 § i H 75:s förslag på den allmänna
behörighet för högre studier som riksdagen har beslutat om. I lagtexten har
detta uttryckts tydligare än i H 75 :s förslag. Den av H 75 föreslagna
formuleringen kan nämligen tolkas som ett uttryck för den nivå på vilken
grundläggande högskoleutbildning skall börja. Så tolkat skulle H 75:s förslag
kunna sägas stå i strid med vad utbildningsutskottet har anfört om
förkunskapskraven vid tillträde till sådan högskoleutbildning som då tillhörde
universitetskanslersämbetets ansvarsområde (UbU 1972:31, s. 6 och 1975:17 s.
37). Dessa krav borde enligt utbildningsutskottet trygga att denna utbildning
kan bygga på oförändrad utgångsnivå.

Huvudregeln
för allmän behörighet till grundläggande högskoleutbildning bygger på att de
studerande har gått igenom en hel linje i gymnasieskolan om minst två
årskurser. AUmän behörighet tiUkommer däremot inte den som har gått igenom bara
de två första årskurserna på en treårig linje. Detta har föranlett ett
förtydligande av lagtexten.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 51

Närmare
föreskrifter om allmän behörighet och om särskild behörighet för tillträde
till grundläggande högskoleutbildning skall meddelas av regeringen. Sådana
föreskrifter finns f,n, i bl, a, förordningen (1976: 231) med provisoriska
föreskrifter om tillträde till grundläggande högskoleutbildning.

Enligt
9 § första stycket andra meningen kan viss grundläggande högskoleutbildning
bygga på annan ulbildning än som avses i första meningen. Denna föreskrift
syfiar på de utbildningar för vilka f.n. inte krävs genomgången gymnasieskola.
Sådan utbildning bör få anordnas i högskolan endast enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen eller i den ordning regeringen föreskriver. Det har som
jag anförde i inledningen till detta avsnitt ansetts lämpligt att detta kommer
till uttryck i lagtexten, 9 §, trots att regeringen även ulan sådan föreskrift
i 9 § har rätl atl utfärda föreskrifter eller uppdra åt myndighet att göra
detta.

Närmare
föreskrifter om behörighet till forskamtbUdning bör också få meddelas av
regeringen. Förslag till gemensamma föreskrifter härom har lagts fram av FUN,
Dessa bör enligt FUN kunna gälla i avvaktan på att stäUning tas till kommande
förslag från FUN, Jag avser att i annal sammanhang föreslå regeringen att
meddela föreskrifter i huvudsaklig överensstämmelse med FUN:s förslag om ej
riksdagen har något att erinra häremot,

//
§

Paragrafen
innehåller de föreskrifter om begränsning av antalet studerande som jag har
förordat i den allmänna motiveringen,

13
§

Föreskrifter
om urval till grundläggande högskoleutbildning finns f,n. främst i förordningen
(1976:231) med provisoriska föreskrifler om tillträde till grundläggande
högskoleutbildning,

15
§

Paragrafen
motsvarar 10 § första stycket i H 75:s förslag.

I
paragrafen ingår däremot inte någon motsvarighet till 10 § andra stycket i H 75
:s förslag enUgt vilket regeringen får föreskriva att föreskrifter om
högskoleutbildning skall tillämpas även på utbildning som med statsbidrag anordnas
av enskild. Denna föreskrift hör nämligen inte hemma i högskolelagen, eftersom
lagen uteslutande skall reglera en offentlig verksamhet. Att föreskriften inte
tas in i högskolelagen hindrar självfallet inte riksdagen eller regeringen att
i beslut om statsbidrag till viss enskild utbildning slå fast att utbildningen
skall anses ha karaktär av högskoleutbildning. Som villkor för statsbidraget
kan därvid utan stöd av lag föreskrivas att bestämmelser som gäller för
högskoleutbildningen skall iakttas.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 52

16 §

Avsnittet
om högskolans lokala organisation har ansetts böra inledas med en uppräkning av
de viktigaste ledningsorganen. Jag vill stryka under att uppräkningen inte är
uttömmande, eftersom förslagel till högskolelag innehåller endast vissa
grundläggande föreskrifter. Ytterligare föreskrifter om organisationen meddelas
av regeringen eller i den ordning som regeringen föreskriver (38 §).

17 §

Paragrafen
motsvaras av 14 § i H 75: s förslag. Detta förslag har kompletterats med allmänt
hållna föreskrifter om styrelsens och rektorsämbetets uppgifter. Närmare
föreskrifter kan meddelas av regeringen eller i den ordning som regeringen
förskriver (38 §).

18 §

Paragrafen
har getts samma innehåll som vissa föreskrifter i 22 § i H 75 :s förslag.
Förslaget bygger på 1975 års beslut. Som jag har anfört i den allmänna
motiveringen skaU det inte föreUgga någon skyldighet för de anställda och de
studerande att vara representerade i högskolestyrelsen. Det skall endast
finnas en rättighet för de anställda och studerande att vara representerade.
Det har inte ansetts vara nödvändigt att belasta lagtexten med en uppgift om
vem som skall få avgöra om rättigheten skall utnyttjas.

Som
jag förordat i den allmänna motiveringen bör företrädama för de anställda i
högskolestyrelsen utses av myndighet efter förslag av arbetstagarorganisationerna.
Med hänsyn härtill bör det också ankomma på arbetstagarorganisationerna att
avgöra om rättigheten till representation i styrelsen för de anställda skall
utnyttjas. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att utfärda
föreskrifter härom.

Enligt
vad jag kommer att föreslå i det följande skall företrädare för de studerande i
högskolestyrelsen utses av en särskild elektorsförsamling. Med hänsyn härtUl
bör det också ankomma på elektorsförsamlingen att avgöra om rättigheten till
representation i styrelsen för de studerande skall utnyttjas. Föreskrift härom
bör tas in i den särskilda lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet som jag
kommer att föreslå i det följande.

Enligt
fjärde stycket gäller föreskriften om att företrädarna för aUmänna intressen
skall utgöra omkring en tredjedel av antalet styrelseledamöter inte för
styrelsen för högskoleenheten inom jordbruksdparte-mentets verksamhetsområde.
Föreskrifter för denna styrelse meddelas av regeringen. Det har som jag anförde
i inledningen till detta avsnitt ansetts lämpUgt att detta kommer tiU uttryck i
lagtexten, 18 §, trots att regeringen även utan sådan föreskrift i 18 § har
rätt att utfärda föreskrifter eller att uppdra åt myndighet att göra detta.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 53

19
och 20 §§

Paragraferna
motsvarar 15 och 16 §§ i H 75 :s förslag. Paragraferna har liksom 17 §
kompletterats med allmänt hållna föreskrifler om skolstyrelsens resp,
utbildningsnämndens uppgifter. 1 dessa föreskrifter görs undantag för bl. a.
uppgifler som tillkommer annan enligt denna lag. Härvid åsyftas framför allt
21 § som lägger bestämda ledningsfunktioner på linjenämnderna. Undantag görs
också för uppgifter som anges i föreskrifter av regeringen eller myndighet som
regeringen ulser. Sådana föreskrifler kan komma att avse ytterligare föreskrifter
om linjenämnderna och föreskrifler om skolledningen.

Hänvisningen
till 49 § kommunallagen avser nämnda lag i den lydelse som har föreslagits i
prop. (1975/76:187) om kommunal demokrati, ny kommunallag m.m.

27
§

Paragrafen
motsvarar 18 § i H 75:s förslag. I paragrafen har föreskrifterna om
linjenämnds uppgifter förtydligats.

Enligt
1975 års beslut skall linjenämnds verksamhetsområde i princip omfatta
utbildning vid en läroanstalt men det bör dock vara möjUgt att ha för två eller
flera läroanstalter gemensamma linjenämnder om detla är lämpligt. I 1975 års
beslut har (prop, 1975:9 s. 518) förutsatts atl det skall kunna finnas
linjenämnder som är gemensamma för statlig och kommunal högskoleutbildning. Jag
kommer i det följande (avsnitt 2,3,3) att föreslå att sådana gemensamma
linjenämnder inte skall finnas. Detta har kommit till uttryck i 21 §.

22
§

Paragrafens
första stycke har samma innebörd som motsvarande föreskrifter i 23 § i H 75:s
förslag. Dessa bygger på 1975 års beslul. Jag vill här erinra om vad
föredraganden anförde i prop, 1975:9 om möjligheten att minska antalet
ledamöter som skall företräda yrkeslivet (s, 518), I övrigt får här hänvisas
till vad jag har anförl i den allmänna motiveringen om sammansäitningen av
lokala organ. Vad jag har anfört i specialmotiveringen till 18 § om
högskolestyrelsen äger tillämpning även på linjenämnd.

Paragrafens
andra stycke gmndar sig på ett förslag av H 75 i skrivelse den 5 oktober 1976
med förslag till föreskrifter rörande organisation för kommunal
högskoleutbildning. Såsom H 75 föreslagit har föreskriften till syfte att
trygga ett samband mellan linjenämnd för kommunal högskoleutbUdning och de
förtroendevalda inom styrelsen för utbildningen. Även vid utformningen av denna
paragraf har jag utgått ifrån att det inte skall finnas linjenämnder som är
gemensamma för statlig och kommunal högskoleutbildning (jfr avsnitt 2.3,3),

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 54

23 §

Paragrafen
motsvarar 19 § första stycket i H 75:s förslag. Vad som H 75 har föreslagit i
19 § andra stycket avsåg jordbrukets högskolor. Motsvarighet härtill har i
deparlementsförslaget tagits in i 25 §.

Föreskrifterna
om fakultets- och sektionsnämndernas uppgifter har förtydligats.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om att frågan om organisationen för planering
och ledning för forskning och forkarutbildning på längre sikt f.n. prövas av
FUN.

24 §

Paragrafen
har samma innebörd som motsvarande föreskrifter i 23 § H 75:s förslag. Detta
innebär bl.a. att det i fakultets- och sektionsnämnden skall kunna ingå
företrädare för verksamhet utanför högskolan. H 75 har i skrivelse den 26
oktober 1976 uttalat att det inle var nödvändigt att precisera denna
representation. H 75 upplyste dock att FUN hävdar att en fömtsättning för denna
representation är alt de som utses själva är verksamma inom forskning och
utvecklingsarbete med anknytning till forskningen inom fakulteten respektive
sektionen,

I
avbidan på att slällning kan tagas till FUN:s blivande förslag har i
lagförslaget uttryckligen angetts alt i fakultets- och sektionsnämnd kan ingå
företrädare för sådanl forsknings- och utvecklingsarbete utanför högskola som
har anknytning till nämndens verksamhetsområde.

Jag
får här hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen om
sammansättningen av lokala organ. Vad jag har anfört i specialmotiveringen
till 18 § om högskolestyrelsen gäller i tillämpliga delar även för
fakultetsnämnd och sektionsnämnd,

25 §

Paragrafen
motsvarar 19 § andra stycket i H 75 :s förslag. Föreskrifter om organ för
forskning och forskarutbildning vid högskoleenheten inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde meddelas av regeringen eller i den
ordning som regeringen föreskriver. Det har som jag anförde i inledningen till
detta avsnitt ansetts lämpUgt att detta kommer till uttryck i lagtexten, 25 §,
trots att regeringen även utan sådan föreskrift i 25 § har rätt att utfärda
föreskrifter eller att uppdra åt myndighet att göra detta,

26 §

Paragrafen
har getts samma innebörd som 20 och 21 §§ i H 75:s förslag och föreskriften om
styrelse för institution i 23 § i H 75: s förslag.

Jag
får här hänvisa tUl vad jag har anfört i den allmänna motiveringen om
sammansättningen av lokala organ. Som jag har anfört i den allmänna
motiveringen skall det inte föreligga någon skyldighet för de

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 55

anställda
och de studerande att vara representerade i styrelsen för institution eller
annan arbetsenhet. Det skall endast finnas en rättighet för de anställda och de
studerande all vara representerade i styrelsen. Det har inle ansetts nödvändigt
alt belasta lagtexten med uppgift om vem som skall få avgöra om rättigheten
skall utnyttjas.

Jag
har i den allmänna motiveringen förordat att företrädare för de anställda i
styrelsen för institution eller annan arbetsenhet skall utses direkt av de
anställda. Föreskrift härom bör kunna meddelas av regeringen med slöd av 33 §.
Del bör självfallet också ankomma på samma anställda all avgöra om de önskar ha
representanter i styrelsen. Även föreskrift härom bör kunna meddelas av
regeringen.

Enligt
1975 års beslut (prop. 1975:9 s. 566) skall företrädare för de studerande i
styrelse för institution eller annan arbetsenhet utses av de studerande genom
val. Föreskrift härom bör kunna meddelas av regeringen med stöd av 33 § i
förslaget till högskolelag. Det bör självfallet också ankomma på samma
studerande att avgöra om de önskar ha representanter i styrelsen. Även
föreskrift härom bör kunna meddelas av regeringen,

2730
§§

Paragraferna
motsvarar 1113 §§ i H 75:s förslag. Liksom H 75 har jag inle ansett del
lämpligl att i lagtexten namnge vilka centrala förvaltningsmyndigheter som har
uppgifter som berör högskolan. Det bör ankomma på regeringen att meddela
föreskrifter härom.

Vad
som sägs i 30 § om regionstyrelsens uppgifter utesluter inte att regeringen i
annan författning ger ytterligare föreskrifter om regionstyrelsens uppgifter
(38 §).

31 §

Paragrafen
motsvarar 22 § första och andra styckena i H 75:s förslag. Jag får här hänvisa
till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen om sammansättningen av
regionala organ.

Som
jag har anfört i den allmänna motiveringen skall det inte föreUgga någon
skyldighet för de anställda och de studerande att vara representerade i
regionstyrelsen. Det skall endast finnas en rättighet för de anställda och de
studerande att vara representerade. Som jag kominer att förorda i det följande
bör samtliga ledamöter i regionstyrelserna utses av regeringen. När regeringen
skall utse företrädare för de anställda och de studerande bör regeringen också
kunna avgöra vilka organisationer som bör tillfrågas om de önskar
representation,

32 §

Paragrafen
har inte någon motsvarighet i H 75:s förslag. Som jag i det föregående har
förordat skall företrädarna för allmänna intressen

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 56

i
styrelsen för högskoleenhet väljas av den eller de kommuner och landstingskommuner
till vilken eller vilka enheten är förlagd. En skyldighet att välja sådana
ledamöter kan åläggas kommuner och landstingskommuner endast i lag.

I
anledning av ett förslag från organisationskommittén (U 1975:10) för Stockholms
högskoleregion förordar jag att kommun i samråd med landstingskommunen kan
besluta alt landstingskommunen skall fullgöra kommunens skyldighet att välja
ledamöter.

Val
av ledamöter bör ske proportionellt så långt detta är möjligt.

Enligt
paragrafens fjärde stycke skall föreskrifterna i första tredje styckena ej
gälla för styrelsen för högskoleenheten inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde. Föreskrifler för denna styrelse meddelas av regeringen
eller i den ordning som regeringen föreskriver. Del har som jag anförde i
inledningen till delta avsnitt ansetts lämpligt att detta kommer till uttryck i
lagtexten, 32 §, trots att regeringen även utan sådan föreskrift i 32 § har
rätt att utfärda föreskrifter eller att uppdra åt myndighet att göra detta.

33
§

Paragrafen
motsvarar 24 § i H 75:s förslag. Enligt min mening bör regler om hur
företrädare för de studerande skaU utses tas in i en särskild lag, nämligen
den lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet, som jag kommer alt föreslå i
det följande. Vissa andra föreskrifter om utseende av företrädare för de
studerande bl. a. i styrelse för institution eller annan arbetsenhet eller i
kommunal linjenämnd och föreskrifter om hur företrädare för de anställda skall
utses bör kunna ges i annan författning än lag, I högskolelagen krävs dock en
föreskrift av innebörd att utseende av ledamöter får överlåtas på enskilda
individer eller sammanslutningar. I fråga om företrädare för de anslällda
behövs en sådan föreskrift belräffande styrelsen för institution eller annan
arbetsenhet. Jag får i detta sammanhang hänvisa tUl vad jag i den allmänna
motiveringen har anfört om sammansättningen av lokala organ,

I
lagtexten har uttryckligen angetts att föreskrifter om rält för enskilda och
sammanslutningar att utse ledamöter skall få ges även för andra lokala organ än
de som räknas upp i lagen. Jag åsyftar bl. a, tjänsteförslagsnämnderna.

35
§

Paragrafen
har inte någon motsvarighet i H 75 :s förslag. Jag kommer i det följande att
föreslå att antagningen av elever tUl kommunernas och landstingskommunernas
sjuksköterskeutbildning skall verkställas av en särskild nämnd som
Landstingsförbundet har utsett (2.3.3). För att överlåta denna antagning krävs
en föreskrift i lag. Denna föreskrift kan lämpligen tas in i högskolelagen.
Den bör utformas som ett

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 57

bemyndigande
för regeringen alt överlåta på organ som Landstingsförbundet utser alt aniaga
studerande vid grundläggande högskoleutbildning som anordnas av kommun eller
landslingskommun. De villkor som bör gälla för att överlåta antagning bör kunna
föreskrivas av regeringen. Jag återkommer till detla i avsnittet 2.3.3.

36 §

Paragrafen
motsvarar 27 § i H 75:s förslag. Mot 27 § i H 75:s förslag har Svenska
kommunförbundet invänt alt bemyndigandet måste avse utbildningens organisation,
innehåll och behörighetskrav etc. Det får enligt förbundet inte gälla frågor
som berör en kommuns organisatoriska uppbyggnad och därmed den ideologiska
grunden för den kommunala självstyrelsen. Med anledning av vad förbundet har
anfört vill jag understryka all bemyndigandet självfallet inte gäller
kommunernas och landstingskommunernas organisatoriska uppbyggnad i stort. Bemyndigandet
avser atl göra del möjligt för regeringen att utfärda föreskrifter som annars
skulle kräva lagens form. Avsikten är, liksom ifråga om motsvarande
föreskrifter i 55 § skollagen (1962:319), inte att ingripa i den kommunala
organisationen eller alt ålägga kommuner och landstingskommuner skyldigheter i
vidare mån än som riksdagen har godtagit t,ex, i samband med beslut om
statsbidrag,

37 §

Paragrafen,
som inte har någon motsvarighet i H 75:s förslag, innehåller den föreskrift om
försöksverksamhet som jag förordat i den allmänna motiveringen. De
föreskrifter som behövs om försöksverksamhet bör meddelas av regeringen eller
i den ordning som regeringen föreskriver. Genom 37 § i högskolelagen får
regeringen samma befogenheter som tillkommer regeringen enligt 55 § tredje och
fjärde styckena i skollagen,

övergångsbestämmelser

Såsom
jag kommer att föreslå i det följande (avsnittet 2.2.3) bör organisationen för
högskoleutbildningen inom kulturområdet i Stockholm och den högre
sjöpersonalutbildningen ses över ytterligare under budgetåret 1977/78. Med
hänsyn härtiU har i högskolelagen tagits in en övergångsbestämmelse som skall
göra det möjligt att under ett år ha regler som avviker från föreskrifterna i
den föreslagna lagen. Sådana regler bör kunna meddelas av regeringen.
Regeringen bör också ha möjUghet att delegera till annan myndighet att utfärda
erforderliga regler.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 58

2.2
Högskolans indelning i enheter

2.2.1
Förslagen m. m.

I
propositionen om reformering av högskoleutbildningen m,m. (prop. 1975:9)
anförde föredraganden bl. a. all indelningen i högskoleenheter ger den
grundläggande administrativa ramen för utbildningen och forskningen inom
högskolan. Han anslöt sig till U 68-beredningens bedömning att man vid
indelningen måsle ta hänsyn bl. a. till den totala högskoleverksamhetens
omfattning på varje ort och till lokala förutsättningar i övrigt.

Föredraganden
framhöll också alt det inte var nödvändigt med en uniform lösning av frågan om
indelningen i enheter. Geografiska förhållanden och andra lokala
förutsättningar kunde motivera att man gjorde olika bedömningar för olika orter
om en och samma utbildnings administrativa samband med andra utbildningar.

För
de orter som i propositionen och i riksdagens beslut (UbU 1975: 17, rskr
1975:179) betecknades som utbyggnadsorter förordade föredraganden att den
statliga högskoleutbildningen på var och en av orterna organiserades inom ramen
för en högskoleenhet. För universitetsorternas del var läget delvis ett annat.
Föredraganden utgick från att det även fortsättningsvis skulle finnas flera än
en högskoleenhet i Stockholm och Göteborg. För övriga universitetsorter skulle
det vara tänkbart att hålla samman verksamheten i en högskoleenhet.

Slutligen
anförde föredraganden att högskoleenheterna med utgångspunkt i nuvarande
förhållanden borde kunna kaUas universitet, högskolor etc. På orter med endast
en enhet borde denna benämnas högskola. Det borde ankomma på regeringen att
fastställa enheternas benämning efter förslag av organisationskommittéerna.

Utbildningsutskottet
anslöt sig i huvuddragen till vad föredraganden hade anfört (UbU 1975:17).
Samtidigt uttalade utskottet att med hänsyn tUl frågans vikt borde indelningen
i högskoleenheter på nuvarande högskoleorter beslutas av riksdagen.

Organisationskommittéernas
förslag

Förslag
om enhetsindelning har, efter remiss eller andra former av samråd inom resp.
region, lagts fram av organisationskommittéerna för de olika regionerna. Den
centrala organisationskommittén (H 75) har yttrat sig över förslagen,

Stockholms
högskoleregion

Regionkommittén
har haft som utgångspunkt att åstadkomma en in-stitionell samordning och därför
minska antalet enheter i regionen jämfört med nu. Enheterna bör enligt
kommittén från såväl effektivitetssynpunkt som inflytande- och
förankringssynpunkt ha en rimUg storlek.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 59

Strävan
har varit alt i första hand samordna utbildning med likartad yrkesinriktning.
Därutöver har vissa praktiska hänsyn måst tas.

Med
dessa utgångspunkter har kommitién stannat för atl förorda en samordning av all
statlig högskoleutbildning i regionen i följande högskoleenheter:
universitetet till vilket förs också nuvarande socionom-och
journalistutbildning, tekniska högskolan för teknisk utbildning och forskning,
karolinska institutet för vårdsektorns statliga utbildningar och den medicinska
och odontologiska forskningen, en högskoleenhet för lärarutbildning och
tillämpad pedagogisk forskning och en högskoleenhet för de konstnärliga utbildningarna,

Uppsala
högskoleregion

Regionkommittén
föreslår att all statlig högskoleutbildning på var och en av de fem beslutade
högskoleorterna i regionen sammanförs till en högskoleenhet, Enhelema bör
benämnas universitetet i Uppsala samt högskolan i resp. Eskilstuna/Västerås,
Falun/Borlänge, Gävle/Sandviken och Örebro,

Linköpings
högskoleregion

Regionkommittén
föreslår, mot bakgrund av uttalandena i prop, 1975:9, att den statliga
högskoleutbildningen i regionen förs samman lill två enheter, universitetet i
Linköping och högskolan i Jönköping, Till universitetet i Linköping förs enligt
förslaget det nuvarande universitetet, lärarhögskolan och slöjdlärarseminariet
i Linköping och förskoleseminariet i Norrköping, I högskolan i Jönköping
föreslås ingå lärarhögskolan och förskoleseminariet i Jönköping. Kommittén
förutsätter att olika delenheter även framgent skall kunna uppträda under andra
benämningar, t.ex, de hittiUs använda.

Regionkommittén
konstaterar också att problem rörande beredningsorgan och organisation i
övrigt inom en enhet åvilar enhetens styrelse att lösa. Kommittén betonar dock
vikten av att högskolelag och övriga förordningar för högskolan ges en sådan
utformning att de bl, a, möjliggör för styrelsen atl inrätta särskilda
beredande och rådgivande organ, till vilka styrelsen även kan delegera viss
avgränsad beslutanderätt. Sådana lokala kompletteringar av den institutionella
organisationen får självfallet inte rubba de principer för ledning på skilda
nivåer som riksdag och regering beslutar om,

LundjMalmö
högskoleregion

Regionkommittén
förordar att samtliga nu fristående läroanstalter för statlig
högskoleutbildning i Lund/Malmö förs samman till en gemensam högskoleenhet.
Lunds universitet. Denna ordning bör enligt kommittén ge de bästa förutsättningarna
för en forskningsanknytning av den grundläggande statliga högskoleutbildningen
i dess helhet på dessa orter. Den bör vidare skapa de gynnsammaste
möjligheterna till fort-

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 60

löpande
förnyelse, utveckling och differentiering, bl, a. genom vidgade möjligheter
lill kombinationer mellan skilda slag av utbildning.

Kommittén
anför att förslaget om en sammanhållen högskoleenhet emellertid förutsätter att
styrelsen under sig för delar av enheten inrättar s,k, förvaltningsnämnder
till vilka ärenden bör kunna delegeras i icke obetydlig omfattning. Nämnderna
skulle i första hand svara för handläggning av i princip aUa ärenden av mer
löpande natur som inte kan handläggas direkt av institutionerna. De förutsätts
vidare ha samordnande uppgifter för fakultets/sektionsnämnder resp.
linjenänmder, bl, a, vid fördelning av för verksamheten anvisade resurser. Vad
gäller från de lokala personalorganisationerna framförd kritik mot att nämnderna
skulle svara för ärenden av personaladministrativ natur understryker
organisationskommittén att arbetsgivaransvaret i sin helhet skall åvila
högskolestyrelsen och inle påverkas av eventuell delegation.

Vad
gäller övriga orter i regionen föreslår regionkommittén att en högskoleenhet
inrättas på varje ort och att de benämns högskolan i resp. Växjö, Kalmar och
Kristianstad. Till högskolan i Kalmar bör omsider föras även de studievägar vid
nuvarande sjöbefälsskolan i Kalmar som skall tillhöra högskolan,

Göteborgs
högskoleregion

Regionskommitténs
förslag för den statliga högskoleutbildningen i Göteborg innebär att två
högskoleenheter bildas, Chalmers tekniska högskola (CTH) och Göteborgs
universitet. Ett särskilt samarbetsorgan för vissa gemensamma frågor bör
inrättas med representanter för de två enheternas styrelser. Vissa
institutioner som i dag är gemensamma för universitetet och CTH förutsätts vara
det även framgent. Inom universitetet bör vidare enligt kommittén inrättas en
lärarutbildningsenhet med en förvaltningsnämnd som beslutande organ.

Vidare
bör en högskoleenhet inrättas i vardera Borås och Karlstad. I Skövde bör enligt
kommittén den statliga högskoleutbildningen t.v, anordnas i form av enstaka
kurser av lämplig enhet i regionen i samverkan med kommunen. Den yrkestekniska
högskoleutbildningen förutsätts administrativt vara knuten till kommunen. En
självständig högskoleenhet bör inrättas i Skövde när någon allmän
utbildningslinje lokaliseras dU.

Umeå
högskoleregion

Regionkommittén
förordar att högskoleutbildningen på var och en av högskoleorterna i regionen
organiseras inom en enhet. Härigenom kan enligt kommittén möjligheter ges till
befruktande samverkan mellan olika utbildningsinriktningar och till utveckling
av nya utbildningar i enlighet med nya behov, önskemål och idéer.

Enheterna
bör benämnas universitetet i Umeå och högskolan i resp. Luleå,
Sundsvall/Härnösand och Östersund.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 61

Den
centrala organisationskommitténs yttrande

H
75 har tillstyrkt regionkommittéernas förslag. I sill yttrande berör H 75
särskilt några punkter i förslagen,

H 75
erinrar om atl regionkommittén anför alt en förutsätining för en sammanhållen
högskoleenhet i Lund/Malmö är en förhållandevis långtgående decentralisering
lill förvaltningsnämnder för särskilda områden. H 75 betonar att sådana nämnder
enligt H 75:s författningsförslag är avsedda för förvaltningsärenden av
löpande karaktär. Högskolestyrelsen måste behålla det övergripande ansvaret
för enhetens verksamhet, vilket enligt H 75 bör gälla bl, a, ansvaret för
enhetens samlade resurser och för planeringen och fördelningen av dem. Vidare
måsle styrelsen ha etl sammanhållande ansvar för all personal och för åtgärder
inom det personaladministrativa och personalpolitiska området,

Mol
bakgrund av att Stockholm är den största högskoleorten vad gäller
utbildningsutbudets bredd, antalet studerande och antalet befintliga statliga
enheter med högskoleutbildning bedömer H 75 att regionkommittén gjort rätt
avvägning i sitt förslag. H 75 vill emellertid liksom regionkommittén
betona att den enhelsindelning som nu görs inte behöver bli bindande för längre
tid. Såväl indelningen i enheter som gränsdragningen mellan enheterna måste
kunna omprövas med hänsyn till högskoleutbildningens utveckling och ändrade
förutsättningar i övrigt.

Universitetskanslerämbetet

Enligt
förslag av universitetskanslerämbetet skaU det lokala ansvaret för
försöksverksamheten med yrkesteknisk högskoleutbildning i Borlänge, Borås,
Eskilstuna, Jönköping och Sandviken fr.o.m. den 1 juli 1977 ligga på
vederbörande statlig högskoleenhet.

Sammanfattning
av förslagen

Enligt
regionkommittéernas förslag kommer följande högskoleenheter att finnas (här
har inte beaktats viss utbildning såsom decentraliserad
universitetsutbildning, kombinationsutbildningar m.m,):

Högskoleenheter Läroanstalter

fr,
o, m, 1977-07-01 t. o. m, 1977-06-30

Stockholms
högskoleregion

universitetet
i Stockholm universitetet, socialhögskolan och

journalisthögskolan
i Stockholm

tekniska
högskolan i Stockholm tekniska högskolan, (sjöbefälssko-

lan
i Stockholm)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Högskoleenheter
fr, o, m. 1977-07-01

Läroanstalter

t. o. m. 1977-06-30

opaginerad Kontrollera mot PDF

karolinska institutet

högskolan
för lärarutbildning Stockholm

karolinska
institutet, sjukgymnast-institutet

förskoleseminarierna
i Stockholm, Solna och Södertälje, gymnastik-och idrottshögskolan, konstfackskolan/teckningslärarinstitutet,
lärarhögskolan och musikhögskolan (del) i Slockholm, statens institut för
högre utbildning av sjuksköterskor

opaginerad Kontrollera mot PDF

högskolan för konstnärlig
utbUdning i Stockholm

dansskolan, dramatiska
institutet, konstfackskolan (utom teckningslärarinstitutet), konsthögskolan,
statens musikdramatiska skola, musikhögskolan (del), statens scenskola.
Grafiska institutet och Institutet för högre kommunikations- och
reklamutbildning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppsala
högskoleregion universitetet i Uppsala

högskolan
i Eskilstuna/Västerås

högskolan
i Falun/Borlänge högskolan i Gävle/Sandviken

högskolan
i Örebro

förskoleseminariet,
lärarhögskolan, seminariet för huslig utbildning och universitetet i Uppsala

förskoleseminariet
i Västerås, yrkesteknisk högskoleutbildning i Eskilstuna

lärarhögskolan
i Falun, yrkesteknisk högskoleutbildning i Borlänge

förskoleseminariet
och lärarhögskolan i Gävle, yrkesteknisk högskoleutbildning i Sandviken

förskoleseminariet,
gymnastik- och idrottshögskolan, socialhögskolan och universitetsfilialen i
Örebro samt filialverksamhet till lärarhögskolan i Uppsala

opaginerad Kontrollera mot PDF

Linköpings högskoleregion
Linköpings universitet

högskolan
i Jönköping

förskoleseminariet
i Norrköping, lärarhögskolan och universitetet i Linköping,
slöjdlärarseminariet

lärarhögskolan,
förskoleseminariet och yrkesteknisk högskoleutbildning i Jönköping

opaginerad Kontrollera mot PDF

Högskoleenheter
fr, o, m, 1977-07-01

Läroanstalter

t. o, m.
1977-06-30

opaginerad Kontrollera mot PDF

Lund/Malmö
högskoleregion Lunds universitet

högskolan i Växjö högskolan i Kalmar

högskolan i Kristianstad

Göteborgs högskoleregion Göteborgs universitet

Chalmers tekniska högskola högskolan i Borås

högskolan i Karlstad

socialhögskolan i Lund, sydsvenska sjukgymnastinstitutel,
universitetet i Lund, förskoleseminariet, lärarhögskolan, musikhögskolan,
SÄMUS och statens scenskola i Malmö, siatens institut för högre utbildning av
sjuksköterskor

universitetsfilialen och lärarhögskolan i Växjö

lärarhögskolan i Kalmar, fortbildningen av journalister
(FOJO), (sjöbefälsskolan i Kalmar)

lärarhögskolan i Kristianstad

universitetet, förskoleseminariet, journalisthögskolan,
lärarhögskolan, musikhögskolan, scenskolan, seminariet för huslig utbildning,
socialhögskolan, statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor och
SÄMUS i Göteborg, (Valands konstskola och Konstin-dustriskolan)

Chalmers tekniska högskola, (sjöbefälsskolan i Göteborg)

bibliotekshögskolan, förskoleseminariet i Borås,
(yrkesteknisk högskoleutbildning)

lärarhögskolan och universitetsfilialen i Karlstad,
filialverksamhet till lärarhögskolan i Göteborg

opaginerad Kontrollera mot PDF

Umeå högskoleregion högskolan i Luleå

universitetet i Umeå

högskolan i Sundsvall/Härnösand

högskolan i Östersund

högskolan, lärarhögskolan och förskoleseminariet i Luleå

förskoleseminariet, lärarhögskolan, seminariet för huslig
utbildning, socialhögskolan, statens institut för högre ulbildning av sjuksköterskor
och universitetet i Umeå

lärarhögskolan (och sjöbefälsskolan, del) i Härnösand

socialhögskolan i Östersund

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättat r. 2021 f.o., har stått: lan, musikhögskolan,
seminariet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 64

2.2.2
Remissyttrandena Allmänna synpunkter

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) finner för sin del, mot bakgrund av de ingående
övervägenden som organisationskommittéerna ägnat frågan, ingen anledning alt
ifrågasätta förslagen till indelning i högskoleenheter. Statskontoret
tillstyrker också regionkommittéernas förslag tiU enhetsindelning och biträder
i allt väsentligt de synpunkter av mer speciell karaktär varmed H 75 motiverar
förslagen till enhetsindelning i Stockholm och Göteborg,

TCO
anser att kravet på enhetlighet bör få gälla med hänsyn till de möjligheter en
enhetlig högskola ger bl. a. tiU bättre planering, utveckling och resursutnyttjande.
All högskoleutbildning på en ort bör därför ligga under samma lokala styrelse.
Även i Stockholm och Göteborg bör man sikta mot en sammanslagning efter hand,

SFS
å sin sida avvisar i princip de föreslagna sammanslagningarna. Eventuella
sammanslagningar måste grundas på pedagogiska och naturliga samband mellan nu
fristående utbildningar. Förslagen kan minska det direkta inflytandet för olika
grupper och hota mångfalden i utbildningsutbudet.

Konsistoriet
vid universitetet i Linköping förordar att de tekniska högskolorna såviti
möjligt får likartad ställning. När tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers
tekniska högskola och högskolan i Luleå är självständiga högskoleenheter, bör
även tekniska fakulteterna i Linköping och Lund få viss självständig
ställning. Svårigheter föreligger för dessa redan i dag att hävda sig när det
gäller kontakter och samverkan med industrin. De kommande högskolestyrelserna
vid KTH och CTH kommer alt få representanter för allmänintressen med inriktning
på den tekniska sektorn, något som inte kan tillgodoses i samma utsträckning
inom en högskoleenhet med flera fakulteter. För Linköpings del föreslås ett
särskilt ledningsorgan för den tekniska fakulteten med beredande och i viss mån
beslutande uppgifter, I andra hand föreslås att tekniska fakulteten blir en
självständig högskoleenhet, men med gemensam förvaltning m.m. med
universitetet. Benämningen tekniska högskolan i Linköping bör i varje
organisatorisk lösning få användas.

Konsistoriet
vid universitetet i Lund fömtsätter i sitt yttrande en långtgående
decentraliseringsmöjlighet inom resp, högskoleenhet,

Teknologorganisationen
REFTEC anför att högskolereformens tankar på en långtgående decentralisering
bäst tillgodoses om de tekniska högskolorna i Lund och Linköping blir
självständiga enheter,

Stockholms
högskoleregion

Journalisthögskolan
i Stockholm vill utgöra en självständig enhet. Detta bör enligt högskolan inte
påverka dess möjligheter till samverkan med universitetet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 65

Uppsala
högskoleregion

Konsistoriet
vid universitetet i Uppsala betonar all förslaget om en högskoleenhet i Uppsala
framförts enigt av samtliga berörda parter,

Lund/Malmö
högskoleregion

Organisationskommittén
för Lund/Malmö högskoleregion anser att inga omständigheter tillkommit som
skulle tala för en ändring av kommitténs förslag att sammanföra samtliga
berörda läroanstalter i Lund/ Malmö tiU en högskoleenhet. En förutsättning
härför är emellertid bl. a, kommitténs förslag om en betydande decentralisering
genom fem s.k, förvaltningsnämnder som skall fungera som rådgivare och
beredande organ till högskolestyrelsen i olika resurs- och planeringsfrågor,
TiU nämnderna skulle kunna delegeras beslutsrätt i såväl löpande förvaltningsärenden
som andra frågor. Högskolestyrelsens övergripande ansvar skulle dock kvarstå.
En markering av förvaltningsnämnderna som en förutsättning för sammanslagningen
bör göras i statsmakternas beslul.

Konsistoriet
vid universitetet i Lund ansluter sig hell till organisationskommitténs
uppfattning och betonar att delegeringen till förvaltningsnämnderna bör gå
längre än vad H 75 förutsatt i sin skrivning om löpande förvaltningsuppgifter.
Kan en sådan organisation inte genomföras måste alternativet vara ett antal
fristående högskoleenheter.

Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) anser att man i Lund/ Malmö med den föreslagna
lösningen inte tillräckUgt har beaktat kravet på att högskolestyrelsen reellt
skall kunna fullgöra väsentliga övergripande funktioner. Förvaltningsnämnderna
skulle i alltför hög grad fullgöra styrelsens uppgifter.

Lärarhögskolan
i Malmö förordar att en fristående högskoleenhet bildas i Malmö. Fördelarna
med en sammanslagning enligl organisationskommitténs förslag är inte
tillräckliga för att uppväga nackdelarna med att sammanföra en rad enheter som
är både geografiskt och innehållsmässigt skilda. Etl ytterligare skäl mot
sammanslagningen anser lärarhögskolan att H 75:s tolkning av
förvaltningsnämndernas uppgifter är.

Rektorsnämnden
vid förskoleseminariet i Malmö anser att seminariet inom universitetet bör
utgöra en särskild enhet (institution) med sammanhåUen utbildnings- och
kansliorganisation för personaladministration och budget- och
utbildningsplanering.

Göteborgs
högskoleregion

Socialhögskolan
i Göteborg vill bevara högskolan som särskild enhet. Om detta inte är möjligt
bör högskolan bli en självständig institution med egen styrelse och linjenämnd.
Även journalisthögskolan i Göteborg vill utgöra en egen enhet.

Förskoleseminariet
i Göteborg vidhåller sin tidigare uppfattning att en separat högskola för
lärarutbildning bättre tillgodoser lärarutbildningens behov än en
förvaltningsnämnd inom universitetet.

5
Riksdagen 1976/77. 1 saml nr 59

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 66

Umeå
högskoleregion

Konsistoriet
vid universitetet i Umeå anser att det bör finnas endast en högskoleenhet i
Umeå, benämnd Umeå universitet, Umeå studentkår avvisar däremot den föreslagna
integrationen.

Rektorsnämnden
vid lärarhögskolan i Umeå uttalar sig för två högskoleenheter i Umeå, varav en
för lärarutbildningen.

Utbildningen
på kulturområdet

UHÄ
påpekar all enligl 1975 års beslul skall de berörda utbildningarna på
kulturområdet tillhöra högskolan. De bör alltså ledas och organiseras efter
samma principer som ståtlig högskoleutbildning i övrigt. Inom ramen för dessa
principer finns betydande utrymme för att utforma den lokala organisationen
efter skiftande förutsättningar. Mot bakgrund bl, a, av de önskemål som har
kommit fram är dock enligt ämbetet ytterligare överväganden, i första hand
regionalt och lokalt, motiverade för den lokala organisationen för
utbildningarna i Stockholm,

Organisationskommittén
för Stockholms högskoleregion anför alt den i sitt förslag om att samla
kultumtbildningama till en särskild högskoleenhet utgått från skolornas egna
krav på bevarande av del kullurpolitiska inflytandet över utbUdningen m.m.
Inom denna enhet skulle förhåUandevis stor frihet ges de enskilda
arbetsenheterna. Kommittén avstyrker därför förslag från flera av skoloma att
delvis skjuta upp genomförandet av reformen ett år för dessa utbildningars
del, I stället bör ett intensifierat planerings- och förberedelsearbete sättas
igång inom en interimsstyrelse, i vilken samtliga skolor är företrädda.

Flertalet
berörda skolor framhäver kulturutbildningarnas särart. Olika uppfattningar har
dock förls fram. Musikhögskolorna i Göteborg och Malmö ansluter sig till
förslagen om att de skall inordnas i högskoleorganisationen den 1 juli 1977,
En förutsättning är dock att samtiiga musikhögskolor får likartad
organisatorisk anknytning på resp, ort. Musikhögskolan i Stockholm menar att
elt uppskjutande av högskolereformen för dess del kan medföra praktiska
svårigheter men ansluter sig till krav från andra skolor i Stockholm om att
uppskjuta reformen ett år. Statens dansskola accepterar en högskola för
konstnärlig utbildning, där dansskolan ingår som en arbetsenhet med en
linjenämnd.

Statens
musikdramatiska skola avvisar förslagen. Detsamma gör Akademien för de fria
konsterna, som dock säger att den under vissa förutsättningar kan godta en
organisationslösning där varje skola inom enheten har en egen linjenämnd med
utvidgad funktion.

Ett
antal skolor, bl. a, statens scenskolor i Göteborg, Malmö och Stockholm,
dramatiska institutet och konstfackskolan, förordar, bl, a, med hänvisning till
pågående utredningar, att ställningstagandet till organisation för
utbildningen på kulturområdet skjuts upp. Bl. a, scensko-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 67

lan
i Stockholm och dramatiska institutet anser att man bör överväga en riksenhet
för detta utbildningsområde.

Stiftelserna
Grafiska institutet (Gl) och Institutet för Högre Kommunikations- och
Reklamutbildning (IHR) anför att oberoende av när en ceniral administration för
högskoleenheten för konstnärlig utbildning etableras ar det väsentligt alt
utbildningama förstatiigas den 1 juli 1977, Därigenom uppnår de studerande
samma studiesociala trygghet som övriga högskolestuderande. Vidare bör
högskolans poäng- och meritsystem även gälla GI och IHR, Krav på att kvarstå
som egen enhet framförs av Valands konstskola resp. som egen institution av
Teckningslärarinstitutet. Konstindustriskolan i Göteborg framför viss
tveksamhet inför förslaget alt utbildningarna på kulturområdet med få elever
skall föras in i slora högskoleenheter.

2.2.3
Föredraganden

De
regionala organisalionskommittéema för högskolereformen föreslår atl en
statlig högskoleenhet inrättas på varje ort med undantag för Göteborg där två
enheter bör inrättas och Stockholm där fem enheter bör inrättas. De två
enheterna i Göteborg föreslås bli universitetet och Chalmers tekniska högskola.
För Slockholm föreslås följande enheter, nämligen universitetet, karolinska
institutet, tekniska högskolan, högskolan för lärarutbildning och högskolan
för konstnärlig utbildning.

Ell
av syftena med högskolereformen är att åstadkomma en organisation av
högskoleutbildningen på olika orter som på etl ändamålsenligt sätt kan tjäna
utbildningens utveckling. Sammanförande av skilda utbildningsenheter förbättrar
möjligheterna atl samordna olika utbildningar och utbildningssektorer.
Därigenom torde en fortlöpande utveckling och förnyelse av ulbildningen
främjas. Vidare underlättas ett ändamålsenligt resursutnyttjande.

Mot
denna bakgmnd anser jag att regionkommittéernas förslag till indelning i
högskoleenheter är väl avvägda. Kommittéernas sammansättning och deras
arbetssätt, som inneburit etl brett samråd och remissförfarande, kan ses som
en garanti för att intressen inom regionen så långt möjligt har beaktats.
Flertalet remissinstanser har också i stort sett godtagit förslagen.

Jag
förordar därför att högskoleenheter inrättas i huvudsak enligt den indelning
som regionkommittéerna har föreslagit. I enlighet med
universitelskanslersämbetets förslag bör också ansvaret för försöksverksamheten
med yrkesteknisk högskoleutbildning på de orter där statlig högskoleenhet
kommer atl finnas läggas på denna enhet. Jag vill dock härvid, i anslutning
till vad H 75 och organisationskommittén i Stockholms högskoleregion har
uttalat, betona att denna enhelsindelning inte måste gälla för all framtid
utan kan omprövas senare med hänsyn till t. ex. högskoleutbildningens
utveckling.

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 68

På
en punkt krävs dock enligl min uppfattning ytterligare överväganden.
Organisationskommittén i Slockholms högskoleregion har föreslagit all ett
anlal skolor inom kulturområdet i Stockholm skall föras samman tUl en högskola
för konstnärhg utbildning. De berörda skolorna är dramatiska institutet,
grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och
reklamutbildning, konstfackskolan, konsthögskolan, musikhögskolan, statens
dansskola, siatens musikdramatiska skola och siatens scenskola, 1
remissbehandlingen har flera av dessa skolor framhävt kulturutbildningarnas
särart. Några av skolorna anser därför att de inte bör inordnas i högskolan.
Andra skolor menar, med hänvisning till pågående utredningar om utbildningens
utformning, all ställningstagandet till organisationen av utbildningarna på
kulturområdet bör skjutas upp.

Jag
anser, med hänvisning till den övergripande karaktär högskolebegreppet kommer
att ha i framtiden och till 1975 års beslut, att utbildningarna inom
kulturområdet bör föras till högskolan. Samtidigt är det uppenbart att dessa i
vissa avseenden har speciella förhållanden som ibland kan motivera
särordningar. Jag anser därför att de nyssnämnda skolornas organisatoriska
ställning bör ses över ytterligare. Denna översyn bör kunna slutföras i sådan
tid att en ny organisation kan träda i kraft den 1 juli 1978, Den föreslagna
högskolan för konstnärlig utbUdning i Stockholm bör således inte inrättas den
1 juli 1977, Studieorganisationen vid dessa skolor bör bl. a. med anledning
härav inte ändras för budgetåret 1977/78. Jag avser att i annat sammanhang
föreslå regeringen att uppdra åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att,
i samverkan med statens kulturråd, organisationskommittén för Stockholms
högskoleregion, den kommande regionstyrelsen och de berörda skolorna, överväga
organisationen inom högskolan fr.o.m. den 1 juli 1978 för kulturutbildningarna
i stockholmsregionen, I uppdraget bör ingå att pröva även andra organisatoriska
lösningar än den som organisationskommittén för Stockholms högskoleregion har
föreslagit.

Vad
jag nu har anfört om den institutionella organisationen av högskoleutbildningen
inom kulturområdet i Stockholm kräver, som jag har förordat i det föregående,
en övergångsbestämmelse tiU högskolelagen. Detta bör dock inte påverka den
anslagsomläggning som jag i det följande kommer att förorda skall ske den 1
juli 1977. Det innebär att medel för dem beräknas under anslagen Utbildning för
undervisningsyrken och UtbUdning för kuUur- och informationsyrken.

Musikhögskolorna
och scenskolorna i Malmö och Göteborg skall enligt resp. regionkommittés
förslag föras till de nya högskoleenheterna i Lund och Göteborg. Bl, a, med
hänsyn till att ställning ännu inte har tagits till förslag från
organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) skulle det finnas skäl
alt skjuta upp inordnandet i universiteten även för dessa skolor. Jag anser
emellertid att övervägande

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 69

skäl
talar för alt inordnandet sker den 1 juli 1977. Anslutningen till en större
enhet med många utbildningsfält bör i dessa fall ge fördelar i form av t.ex,
möjligheler alt dra nytta av universitetens resurser på angränsande områden.

Jag
vill i della sammanhang betona att jag förutsätter atl de detaljlösningar som
väljs när dessa skolor förs in i högskolan tillgodoser deras särart. Det är
härvid särskUt viktigt atl, oberoende av de organisatoriska lösningarna, formerna
för kontakt och samverkan mellan kul-turulbildningama i olika regioner blir
ändamålsenliga. Denna fråga bör också ingå i det uppdrag till UHÄ som jag nyss
har nämnt.

Elt
antal läroanstalter, bl, a. de två journalisthögskolorna och vissa lärarhögskolor
och socialhögskolor, liksom också de tekniska fakulteterna i Linköping och
Lund, har uttryckt oro för att de inom nya, större enheter skall förlora sin
identitet. Några har också anförl att de redan i dag arbetar på ett sådant sätt
atl t.ex, samverkan med andra utbildningar och representation för
allmänintressen i ledningsorgan redan är tillgodosedda. Jag vill allmänt betona
att bildandel av större enheter självfallet inte skall leda till att de olika
utbidningama mister sin särart. Det bör tvärtom vara elt intresse för
högskolestyrelserna att inte bara behålla en sådan särart utan även utveckla
den för att inom enheten erbjuda ett så brett spektrum av utbildningar som
möjligt. Enligt min mening vidgas förutsättningarna för ett sådant arbete om
utbUdning och forskning som har likartad inriktning eller resursmässiga samband
kan hållas samman i en enhet. Utbildningens forskningskontakt främjas. Ett
samlat lokalt planerings- och utvecklingsarbete vad gäller både utbildningens
innehåU och resursernas användning möjliggörs. De studerande får därigenom
större möjligheter att kombinera sådana utbildningar som kan svara mot deras
individuella önkemål och behov.

Flera
av regionkommittéerna har berört frågan om de statliga sjöbefälsskolornas
ställning. Utbildningen vid dessa har också utretts av en särskild arbetsgrupp
(UTSJÖ) inom skolöverstyrelsen (SÖ). SÖ har i december 1976 i huvudsak anslutit
sig tiU UTSJÖ:s förslag att den högre sjöpersonalutbildningen bör ha statligt
huvudmannaskap inom högskoleorganisationen. Även H 75 har utgått från att
berörda utbildningslinjer vid sjöbefälsskolorna skall tUlhöra högskolan.

Även
jag utgår från att den högre sjöpersonalutbildningen kommer atl ingå i
högskolan. Vissa frågor i anslutning till UTSJÖ :s och SÖ:s förslag kräver dock
ytterligare överväganden. Detta gäller bl. a. sambandet med övrig
sjöpersonalutbildning liksom samordningen med andra utbildningar t.ex,
utbildning av driftteknikerpersonal. Jag anser därför att det inte är möjligt
att nu ta slutlig stäUning till sjöbefälsskolornas inordnande i högskolan.
Frågan bör övervägas ytterligare inför budgetåret 1978/79.
Sjökaptensutbildningen och sjöingenjörsutbildning-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 70

en
bör dock från den 1 juli 1977 räknas som högskoleutbildning. Jag har i delta
avseende samrått med statsrådet Mogård.

Enligl
1975 års riksdagsbeslut är Halmstad en av de orter på vilka den permanenta
högskoleutbildningen skall byggas ut under den period som kan överblickas. Jag
avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ och regionslyrelsen i
Lund/Malmö högskoleregion att överväga organisationen för den statliga
högskoleutbildningen i Halmstad, Jag kommer att under anslaget
Högskoleförvaltningarna alt ta upp frågan om medel för förvaltning för
högskoleutbildningen i Halmstad, Statsrådet Mogård kommer atl under anslaget
Utbildning för undervisningsyrken beräkna medel för den nu befintliga
förskollärarlinjen i Halmstad för budgetåret 1977/78,

Jag
vill här beröra en fråga som gäller förvaltningsformerna inom högskoleenheterna
men som av flera instanser har tagits upp i samband med enhetsindelningen.
Vissa läroanstalter har uttryckt oro för alt beslutsgången inom mycket stora
högskoleenheter skall bli trög och långsam, och att de beslutande organen inte
skall ha tillräcklig kunskap om alla delar av enhetens verksamhet. I förslagen
har på några håll tagits upp den möjlighet att inrätta s.k, förvaltningsnämnder
för delar av högskoleenheter som H 75 har förutsatt. Därvid har också
förutsatts att högskolestyrelsen i betydande omfattning skall kunna delegera
beslutanderätten till sådana nämnder, H 75 har i sitt yttrande berört detta
och anfört att förvaltningsnämnderna i första hand skulle ha hand om löpande
förvaltningsuppgifter. Högskolestyrelsen måste enhgt H 75 behålla det
övergripande ansvaret för verksamheten, bl, a, för enhetens samlade resurser
och för personaladministrativa och personalpolitiska frågor.

Jag
har full förståelse för att det inom de största av de föreslagna
högskoleenheterna kan finnas behov av organ av förvaltningsnämndens art. Det är
också i överensslämmelse med riktlinjerna i högskolereformen att en del av en
enhet i betydande omfattning kan svara för frågor som rör dess område. Detta
tillgodoser bl. a, de önskemål som har framförts om de tekniska fakulteternas
självständighet. Enligt den tänkta ordningen ankommer det på högskolestyrelsen
att avgöra om förvaltningsnämnd bör inrättas.

Det
ankommer vidare på högskolestyrelsen att inom ramen för gällande bestämmelser
avgöra i vilken utsträckning handläggningen av och beslutanderätten i olika
frågor skall delegeras till förvaltningsnämnd. Jag anser att det är viktigt
att delegeringen inte sker i sådan uisträckning att man förlorar de fördelar
som en sammanhållen större enhet ger, såsom förbättrat totalt
resursutnyttjande, vidgade möjlighetei till samverkan mellan olika utbildningar
och förnyelse av utbildningarna. Frågor som styrelsen enligt min mening därför
inte skall kunna

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 71

delegera
är den övergripande planeringen för ulbildningen inom högskoleenheten och
frågor om enhetens samlade resurser och fördelningen av dem. Jag anser i likhel
med H 75 atl del är självklart all högskolestyrelsen skall ha det övergripande
personalpolitiska och personaladministrativa ansvaret för all personal inom
enheten. Detta är av största vikt för personalens anställningstrygghet och har
också betydelse för bl, a, etl rationellt resursutnyttjande.

Önskemål
har förts fram i remissyttrandena om att i förvaltningsnämnd skall kunna ingå
företrädare för bl, a, allmänna intressen. Jag har nyss framhållit alt
förvaltningsnämnd är ett organ som inrättas av högskolestyrelsen för atl
beslula i frågor på delegation från denna. Allmänintressena skall enligt 1975
års riksdagsbeslut finnas företrädda i styrelserna. Jag ser därför inget motiv
för atl de skulle representeras också i organ som beslular på delegation från
styrelsen. Jag anser vidare att i den mån företrädare för allmänna intressen
och för yrkeslivet skall ingå i beslutande organ inom högskolan, regering och
riksdag bör besluta om principerna för dessa organs sammansättning. Företrädare
för allmänna intressen bör därför inte ingå som ledamöter i förvaltningsnämnd,

1
prop, 1975:9 anförde föredraganden att det borde ankomma på regeringen att
fastställa enheternas benämning efter förslag av organisationskommittéerna.
Jag kommer att föreslå regeringen att härvid i huvudsak följa de förslag som
kommittéerna har lämnat. De enheter i vilka de nuvarande universiteten kommer
att ingå bör därvid behålla benämningen universitet.

Högskolestyrelsen
bör vidare kunna besluta att för delar av de nya enheterna de tidigare
självständiga läroanstalternas namn kan användas.

2.3
Organisation för kommunal högskoleutbildning

2.3.1
Förslagen Allmänt

Den
kommunala högskolan berörs givetvis av den centrala organisationskommitténs
för högskolereformen (H 75 :s) förslag till högskolelag som jag har redovisat
i det föregående, I det följande behandlas vissa av de förslag som H 75
redovisade i särskild skrivelse den 5 oktober 1976. Förslagen omfatiar den
blivande kommunala högskoleutbildning som f.n, tillhör dels gymnasieskolan,
dels sjuksköterskeutbildningen.

H
75 påpekar att åtskilliga av de frågor som kommittén behandlar och som rör
personal för den kommunala högskoleutbildningen är eller kan komma att bli
förhandlingsbara, I sådana frågor har H 75 inte tagit ställning till sakliga
förändringar, utan valt att presentera rent tekniska översättningar av nu
gällande bestämmelser för gymnasieskolan och

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 72

sjuksköterskeutbildningen.
Kommittén förutsätter atl förhandUngar om dessa frågor kommer till stånd med
personalorganisationerna.

Huvudmannaskap
för högskoleutbildningen

Kommitténs
arbete med frågor gällande den kommunala högskolan har i hög grad aktualiserat
och belyst problem som har samband med det delade huvudmannaskapet för
högskolan. H 75 förordar därför atl regeringen nu tar initiativ till en
ingående och förutsättningslös utredning av förutsättningarna för och
konsekvenserna av ett förenhetUgande av huvudmannaskapet för den grundläggande
högskoleutbildningen.

Enligt
H 75:s mening bör vad gäller huvudmannaskapsfrågan särskild uppmärksamhet
ägnas åt de utbildningar som f ,n, har såväl statlig som kommunal huvudman,
nämligen fritidspedagog- och sjukgymnastlinjerna.

Ledamoten
Wilhelm Forsberg som representerar Landstingsförbundet har reserverat sig
mot H 75:s förslag om utredning av huvudmannaskapsfrågan. Enligt reservanten
kommer en sådan utredning att skapa en osäkerhet inför framtiden. Planeringen
är i full gång och landstingen är fortfarande genom sitl ansvar för hälso- och
sjukvården bäst lämpade att ge högskoleutbildningen på vårdområdet elt innehåll
som överensstämmer med hälso- och sjukvårdspolitikens mål, framhåller
reservanten.

Avgränsningsfrågor
beträffande kommunal högskoleutbildning

I
kommitténs arbete har frågan om gränsdragningen mellan å ena sidan lokala
utbildningslinjer och enstaka kurser i kommunal högskola, å andra sidan högre
specialkurser i gymnasieskolan auktaliserats. H 75 föreslår därvid att frågor
om överföringar av utbildningar i gymnasieskolan lill högskolan i form av
lokala utbildningslinjer eller enstaka kurser, till vägledning för de regionala
och lokala organen, skall prövas av skolöverstyrelsen (SÖ) och universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) i samråd.

Antagning
till kommunal högskoleutbildning

Enligt
förordningen (1976:231) med provisoriska föreskrifter om tillträde till
grundläggande högskoleutbildning skall fråga om antagning tUl kommuns eller
landstingskommuns högskoleutbildning avgöras av intagningsnämnd enligt 9 kap.
1924 §§ skolförordningen (1971:235) eUer av annan myndighet som styrelsen för
utbUdningen utser.

Eftersom
den kommunala högskoleutbildningen Uksom högskolan i övrigt förutsätts bli
riksrekryterande ökar kraven på en samordning av antagningen. Inom ramen för
nuvarande bestämmelser kan samordning ske genom att viss kommuns
intagningsnänmd antar studerande tUl viss utbildning även för andra kommuner.
Behovet av en samordning av antagningen meUan olika utbildningar, som för den
enskilde är alter-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 73

nativ
lill varandra, är emellertid svårt att lillgodose i ett system där varje
utbildning har sin särskilda antagningsenhet.

Bland
sökallernativen för den som söker till en utbUdning med kommunal huvudman kan
givetvis även finnas utbildningar med statlig huvudman. Det finns alltså även
behov av en samordning mellan an-lagningen till statlig och till kommunal
högskoleutbildning. Delta samordningsbehov tillgodoses, enligt H 75:s mening,
effektivast genom atl antagningen till linjer i kommunal högskoleutbildning
förläggs tiU UHÄ, som kommer att ombesörja antagningen till flertalet allmänna
linjer inom den statliga högskolan redan från den nya högskolans start.

Under
några år kommer huvuddelen av de kommunala högskoleutbildningarna att tillhöra
grundskolans kompetensområde, dvs, följa andra behörighets- och urvalsregler
än vad som gäller för högskolan i övrigt, Detla förhållande talar enligt H 75
mot alt redan nu inordna dessa ulbildningar i del datorbaserade centrala
antagningssystemet vid UHÄ, även om antagningen överförs lill UHÄ.

H 75
föreslår atl regeringen nu tar slällning dels för en utvidgning av det centrala
datorbaserade antagningssystemet vid UHÄ till atl omfatta även kommunal
högskoleutbildning, dels för etl inordnande av sådan utbildning i UHÄ:s
antagningsorganisation redan dessförinnan i den omfattning som bedöms vara
praktiskt möjlig. Med högsta prioritet bör antagningen förläggas till UHÄ i
fråga om de ulbildningar som f. n, har såväl statlig som kommunal huvudman,
dvs, fritidspedagog- och sjukgymnastlinjerna,

H 75
förordar vidare alt UHÄ får i uppdrag atl i samarbete med SÖ samt kommun- och
landstingsförbunden utreda hithörande frågor och lägga fram de förslag detla
föranleder,

I
sammanhanget föreslår H 75 också alt regeringen överväger att föreskriva atl de
primär- och landstingskommunala organ, som under en övergångsperiod kommer alt
handha antagning till vissa allmänna UtbUdningslinjer i högskolan och även i
etl fortvarighetslillstånd svara för lokal antagning lill högskoleutbildning,
vid handläggning av ärenden som rör högskoleutbildning skall bestå även av
företrädare för allmänna intressen, de studerande samt verksamheten inom
högskolan.

Tjänsteorganisation
för lärare samt statsbidrag till lärarlöner

Enligt
riksdagsbeslutet om högskolan år 1975 (prop, 1975:9, s, 547, UbU 1975:17, rskr
1975:179) bör i avvaktan på resultal av SSK;s arbele endast tekniska
justeringar göras i nuvarande statsbidragsregler.

Ett
kännetecknande drag för den nya högskolan är atl beslutanderätten vad gäller
utbildningens innehåll och utformning så långt det är möjligt skall ligga på
lokal nivå. Detta kräver en friare resursanvändning än vad nuvarande
statsbidragssystem för gymnasieskolan tillåter.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 74

För
sjuksköterskeutbildningens del medger redan det i dag använda an-slagssystemel
en fri resursanvändning.

För
att den lokala friheten skall få en reell innebörd även för den del av
högskolan, som kommer atl ha statsbidrag till lärarlöner enligl
gymnasieskolmodell, bör enligl H 75:s mening den tekniska justeringen av
statsbidragsreglerna göras all det centralt endast anges en ram för antalet
lärartimmar. H 75 föreslår alt det i anslutning till den centrall fastställda
utbildningsplanen för respektive allmänna linje anges en lärarresursram, dvs,
del maximala antalet slalsbidragberätligande lärar-undervisningstimmar per
studerandegrupp (motsvarigheten lill klass) som huvudmannen disponerar för att
genomföra ulbildningen i enlighet med vad som anges i utbildningsplanen.
Statsbidraget täcker helt lärarlönekostnaderna för statsbidragsberättigade
undervisningstimmar.

Resurssambandet
mellan den kommunala högskoleutbUdningen och gymnasieskolan och de överväganden
om ett enhetligt huvudmannaskap som H 75 förordat i det föregående talar enligt
kommitténs uppfattning mot att nu bygga upp en speciell tjänsteorganisation för
lärare i kommunal högskoleutbildning. Ofta kommer det att bli fråga om att en
lärare har undervisning såväl i gymnasieskola som i högskola. Kommunal
högskoleutbildning torde normall förläggas till skolenhet med gymnasieskola.
Enhetens skolledning (rektor och biträdande skolledare) blir då gemensam för de
två skolformerna.

För
att möjliggöra ett flexibelt och rationellt utnyttjande av respektive
skolenhets samlade resurser bör sålunda enligt H 75:s mening lärarna (och
skolledarna) för kommunal högskoleutbildning med undantag för
sjuksköterskeutbildning generellt vara anställda i gymnasieskolan.

Med
hänsyn till att sjuksköterskeutbildningen f,n. har ett annat statsbidragssystem
än gymnasieskolan och kommunalt reglerade lärartjänster bör vidare enligt
kommitténs mening också det i perspektivet av de nyssnämnda övervägandena
lärare som tjänstgör i sjukskölerske-utbildning tills vidare vara anställda
enligt de regler som nu gäller för sj uksköterskeskola.

H
75 anser vidare att man på kort sikt trots att statsbidragssystem och
tjänsteorganisation skiljer sig från gymnasieskolans i görligaste mån bör
kunna undanröja de hinder som f.n, finns för ett rationellt resursutnyttjande
mellan sjuksköterskeutbildningen och övriga vårdutbildningar i den kommunala
högskolan. Bl, a. dessa frågor bör enligt kommitténs mening kunna tas upp i
överläggningar mellan berörda huvudmän och personalorganisationer samt
utbildningsdepartementet.

Ledamöterna
Lennart Larsson (TCO) och Sven Nilsson (LO) har reserverat sig mot H 75:s
förslag till tjänsteorganisation för lärare i kommunal högskoleutbildning.
Reservanterna anser att lärarna bör få reella möjligheter att ge utbildningen
en mera högskolemässig utformning.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 75

Detta
kräver enligt reservanterna att lärarna inom den kommunala högskolan i så stor
utsträckning som möjligt får samma tjänstgöringsförhållanden och likartade
tjänster som lärarna inom den statliga delen av högskolan. EnUgl reservanternas
mening måste lärare som har en väsentlig del av sin tjänstgöring förlagd till
kommunal högskoleutbildning överföras på särskUda tjänster för högskolan för
vilka i princip gäller samma villkor bl. a. i fråga om arbetstid som för
motsvarande lärare i den statliga högskolan.

Statsbidrag
i övrigi m. m.

H 75
anser att av praktiska skäl medel lill investeringar i form av lokaler och
materiel för kommunal högskoleutbildning även i fortsättningen bör täckas
genom nuvarande anslag för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet.

Vad
gäller hälsovård anser H 75 alt i avvaktan på statsmakternas ställningstagande
lill bl. a. studerandehälsovårdsutredningens förslag som avser statlig
högskoleutbildning vissa provisoriska arrangemang måste vidtas för den
kommunala högskolans del. Denna fråga samt frågor i övrigt som har samband med
studiesociala insatser för studerande i kommunal högskoleutbildning (studie-
och yrkesorientering, stödundervisning m.m.) bör enligt H 75:s mening tas upp
i överläggningar mellan huvudmännen, berörda organisationer samt
utbildningsdepartementet. Utgångspunkten bör därvid vara att de studerande i
kommunal högskoleutbildning inte skall försättas i elt sämre läge
sludiesociall än om deras utbildning även efter den 1 juli .1977 klassificerats
som utbildning i gymnasieskola eller sjuksköterskeskola. Samtidigt är det
enligt H 75 viktigt att de studiesociala villkoren, så långt det är möjligt,
harmonieras för den statliga och den kommunala delen av högskolan.

Linjenämnder

H
75 utgår från att linjenämnder normalt i enlighet med 1975 års riksdagsbeslut
kommer att inrättas även för den kommunala hög» skoleuthildningen. Det är enligl
H 75:s mening angelägel att linjenämnderna inom den kommunala
högskoleorganisationen får arbeta under så långt möjligt samma villkor som
linjenämnderna vid statliga högskoleenheter. Detla aktualiserar utan tvivel
frågan om resurser för de kommunala linjenämndernas arbete. Motsvarande organ
saknas i dag och det kan enligt H 75:s uppfattning knappast anses rimligt att
kommunerna skall vidkännas kostnader som följd av denna del av högskolereformen.
H 75 föreslår att frågan om statliga insatser för detta ändamål tas upp till
överläggningar mellan utbildningsdepartementet och huvudmännen. Kommittén vill
stryka under att det för att reformen skall slå igenom inom den kommunala
högskolan är viktigt att hithörande frågor har lösts i god tid före den 1 juli
1977,

H
75:s förslag om att det i linjenämnd för högskoleutbildning, som

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 76

anordnas
av kommun eller landstingskommun, skall kunna ingå en företrädare för
styrelsen för ulbildningen har behandlats i del föregående,

Länsskolnämndernas
roll

H 75
finner att länsskolnämnderna i fråga om kommunal högskoleutbildning så gott
som enbart behöver fullgöra uppgifter som direkt rör högskoleutbildningens
resurssamband med gymnasieskolan, i första hand i fråga om lärare, lokaler och
utrustning. Dessa uppgifter behöver inte enligt kommitténs mening
författningsmässigi komma lill uttryck vare sig i högskolelagen eller i övriga
författningar för högskolan. Det samarbete i planeringsfrågor m.m. som kan
vara nödvändigt mellan region-styrelserna och länsskolnämnderna måste vidare
förutsättas kunna utvecklas ulan formalisering.

Skolenheter
och skolledning m. m.

H 75
föreslår atl omfattningen av kommunens eller skolenhetens högskoleutbildning
under ett redovisningsår skall bedömas enligt ett poängsystem motsvarande det
som nu gäller för gymnasieskolan och sjuksköterskeskolan.

H 75
föreslår vidare att kommunal högskoleutbildning normalt förläggs till
skolenhet med gymnasieskola (med eller utan samordning med
sjuksköterskeutbildning) eller, i fråga om sjuksköterskeutbildning som inte är
samordnad med gymnasieskola, till fristående enhet. Om det skulle bli aktuellt
att vid en skolenhet ha enbart annan högskoleutbildning än
sjuksköterskeutbildning, bör enligt kommitténs mening regeringen ta ställning
till detta i varje särskilt fall.

Vad
gäller skolledning (rektor, studierektor) föreslår H 75 att bestämmelserna
utformas i enlighet med vad som nu gäller för gymnasieskolan respektive
sjuksköterskeutbildningen. Det innebär bl. a. att chef för enhet med kommunal
högskoleutbildning blir antingen rektor för gymnasieskola eller rektor för
fristående enhet med sjuksköterskeutbildning.

F.n.
räknas inte sjuksköterskeutbildning in i poängunderlaget för biträdande
skolledare vid skolenhet med gymnasieskola. Det borde enligt H 75:s mening vara
möjligt att fristående från frågan om ett enhetligt bidragssystem genomföra en
ändring av nu gällande bestämmelser på denna punkt i syfte att tillgodose
önskemålen om en gemensam skolledning även vad gäller biträdande skolledare
för sjuksköterskeutbildning, annan kommunal högskoleutbildning samt
gymnasieskola.

Planeringsrutiner

Utgångspunkten
för utformningen av planeringsrutiner för kommunal högskoleutbildning bör
enligt H 75:s mening vara att man med skäligt hänsynstagande till den
kommunala högskolans samband med gymnasieskolan och kommunala rutiner i övrigt
så långt det är möjligt försöker tillämpa samma planeringsprinciper som för
den statliga delen av

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 77

högskolan.
1 annat fall kan väsentliga förutsättningar för helhetssyn och en sammanhållen
planering av högskolan gå förlorade.

Enligt
H 75 :s bedömning bör det gå all finna former för planeringsarbetet som
tillgodoser berättigade krav på flexibilitet och anpassning lill det kommunala
budgetsystemet.

Övergångsanordningar

H
75 föreslår att enbart de studerande som påbörjar studierna fr,o,m.
höstterminen 1977 bör räknas till högskolan. Enligl den föreslagna
övergångsprincipen skall den som senast våren 1977 har påbörjat en utbildning,
som fr.o.m. den 1 juli 1977 förs till högskolan, inom
gymnasieskolan/sjukskÖlerskeskolan fullfölja denna utbildning som elev i den
skolform i vilken utbildningen påbörjades.

Kommittén
föreslår vidare alt elever, som återupptar studierna efter en tids avbrott, om
det är möjligt placeras i redan organiserade undervisningsgrupper enligt
läroplaner för gymnasieskolan eller sjuksköter-skeulbildningen. Om detta inte
är möjligl bör man låta sådana elever ingå i undervisningsgrupper som läser
enligt utbildningsplaner för högskolan. En tredje lösning som kan tillämpas i
vissa ämnen är att eleverna fullföljer sin påbörjade utbildning genom att
undergå särskild prövning i ett eller flera av dessa ämnen. Var och en av dessa
tre metoder kan ev, kompletteras med stödundervisning.

2.3.2
Remissyttrandena

Huvudmannaskap
för högskoleutbildningen

Remissinstanserna
ägnar stor uppmärksamhet åt H 75:s förslag om en ingående och förutsättningslös
utredning av förutsättningarna för och konsekvenserna av elt förenhetUgande av
huvudmannaskapet för den grundläggande högskoleutbildningen.

Svenska
kommunförbundet och flertalet av de primärkommuner som yttrat sig, tre
landstingskommuner samt Göteborgs och Bohus läns vårdsskoleförbund.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),
Sveriges förenade studentkårer (SFS), fyra regionala organisationskommittéer,
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), tolv länsskolnämnder samt flertalet
universitet och högskolor tiUstyrker förslaget.

Landstingsförbundet
och nio landstingskommuner samt ett par länsskolnämnder avstyrker förslaget.

Kommunförbundet
tiUstyrker H 75:s förslag under förbehåll att under mellantiden alla praktiska
och resursmässiga frågor kontinuerligt löses i direkta överläggningar mellan
huvudmännen och utbildningsdepartementet så länge det dubbla huvudmannaskapet
och det resursmässiga sambandet med gymnasieskolan består. En eventuell
utredning om ett enhetligt huvudmannaskap får enligt kommunförbundet således
inte

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 78

medföra
att problem som H 75 aktualiserat och andra akuta problem som uppstår under
utredningstiden rutinmässigt hänförs till ulredningen. Landstingsförbundet
anser att frågan väcks vid en mycket olämplig tidpunkt. Att nu kort tid efter
riksdagens beslul år 1975 påbörja en utredning om huvudmannaskapsfrågan
skulle skapa förvirring och oro inför framtiden. Förberedelserna för
genomförandet av högskolereformen pågår som bäst i landstingen. En diskussion
om ansvarsfördelningen mellan stat och kommun skulle försvåra planeringsarbetet
och därmed också genomförandet av högskolereformen. All kraft bör i stället
inriktas på att ge landstingen gynnsamma förutsättningar att bygga ut och
förbättra vårdutbildningarna. Landstingsförbundet finner det därför olyckligt
att H 75, med hänvisning till den föreslagna utredningen, avstår från att
föreslå mer omfattande justeringar av den kommunala högskolans regelsystem.
Liknande synpunkter framförs från flera landstingskommuner.

Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) ser det som mycket angeläget atl utredningen snabbi
kommer i gång. Den bör emellertid inte vara förutsättningslös utan ha klart
uttalat syfte att föreslå statiigt huvudmannaskap för all högskoleutbildning.
Att förutsättningslöst belysa olika alternativ skulle endast verka onödigt
fördröjande.

Centralorganisationen
SACO/SR ifrågasätter förslaget om utredning. De eftergymnasiala kurserna är
vanligtvis intimt kopplade till ungdomsskolans resurser. Lokaler, utrustning,
personal och yrkeskunnande finns inom ungdomsskolans resursram. Postgymnasiala
resurser utgör en liten del och kan i allmänhet inte lyftas ut ur
gymnasieskolan för överflyttning till annat huvudmannaskap. SACO/SR vill
därför ifrågasätta den föreslagna utredningen i avvaktan på konkreta
erfarenheter av den nya högskoleorganisationen,

Länsskolnämnden
i Örebro län som inte lar ställning till frågan om utredning av
huvudmannaskapet är fullt medveten om att ett delat huvudmannaskap för
högskolan medför planeringssvårigheter. Däremot delar inte nämnden H 75:s uppfattning
att ett sådant huvudmannaskap skulle utgöra något hot mot strävandena att göra
högskolans olika delar jämställda eller i övrigt strida mot högskolereformens
syfte. Tvärtom anser nämnden att den kommunala högskolan kan avdramatisera den
högre utbildningen och därmed medverka till en demokratisering av denna
utbildning, möjligen också att göra den lättare tillgänglig för flera.

H
75:s förslag om att särskild uppmärksamhet vad gäller huvudmannaskapet bör
ägnas åt de utbildningar som f.n. har såväl statlig som kommunal huvudman
fritidspedagog- och sjukgymnastlinjerna vinner kraftigt gehör hos
remissinstanserna, även hos dem som avstyrker förslaget om en generell
utredning av huvudmannaskapet. Många anser att frågan om huvudmannaskapet för
fritidspedagog- och sjuk-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 79

gymnasllinjerna
bör brytas ut från den stora frågan om ett enhetligt huvudmannaskap och lösas
separat med prioritet. Flertalet förordar ett statiigt huvudmannaskap för dessa
ulbildningar,

Avgränsningsfrågor
beträffande kommunal högskoleutbildning

Överlag
instämmer remissinstanserna med H 75 om att det bör undvikas alt en och samma
utbildning anordnas som gymnasieskolkurs på en ort och som högskolekurs på en
annan ort. Vidare tillstyrker remissinstanserna förslaget om all frågor om
överföringar av utbildningar i gymnasieskolan till högskolan i form av lokala
utbildningslinjer eller enstaka kurser skall prövas av skolöverstyrelsen (SÖ)
och universitets-och högskoleämbetet (UHÄ) i samråd.

Antagning
lill kommunal högskoleutbildning

H
75:s överväganden och förslag om antagning till kommunal högskoleutbildning
får i princip slöd från så gott som samtliga de remissinstanser som yttrat sig
i dessa frågor.

Tjänsteorganisation
för lärare samt statsbidrag till lärarlöner

H
75:s förslag om tekniska justeringar av statsbidragsreglerna för den del av
högskolan som kommer att ha statsbidrag till lärarlöner enligt
gymnasieskolmodell, innebärande att det centralt endast anges som ram för
antalet lärartimmar, tillstyrks av flertalet remissinstanser.

Förslaget
om tjänsteorganisation för lärare som skall undervisa i kommunal
högskoleutbildning råder del däremot delade meningar om.

Svenska
kommunförbundet, flertalet länsskolnämnder, etl landsting och tre kommuner
tillstyrker i princip H 75:s förslag till tjänsteorganisation, SÖ delar H 75:s
uppfattning att en särskild tjänsteorganisation för lärare i kommunal
högskoleutbildning inte bör inrättas, SÖ anser emellertid också att det inte
finns förutsättningar att på tillfredsställande sätt utforma bestämmelser om
personal, om man därvid skall vara bunden vid de grundförutsättningar rörande
kommunal högskoleutbildning och personalresurser härför som H 75 har utgått
ifrån,

SACO/SR,
en länsskolnämnd och åtta landsting vill ha en enhetlig tjänsteorganisation,
där lärare för gymnasieskolan handhar undervisning även i
sjuksköterskeutbildning.

Landstingsförbundet,
TCO, Sveriges sjuksköterskeelevers förbund (SSEF), Svenska
laboratorieassistentelevföreningen (SLEF) ett par landsting, fem kommuner samt
ett tiotal universitet och högskolor stöder i princip reservanterna Larssons
och Nilssons förslag innebärande atl en särskild tjänsteorganisation upprättas
för kommunal högskoleutbildning.

Utredningen
om skolan, staten och kommunerna (SSK) anför att utredningen f,n, arbetar på
en bidragsmodell som innebär att kommunerna får ett schablonbelopp per elev, I
avvaktan på att ett statsbidrag av den typ som SSK håller på att konstruera kan
realiseras är det enligt SSK:s bedömning riktigt att nöja sig med enbart
tekniska justeringar av

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 80

nu
gällande statsbidragsregler. Det av H 75 föreslagna systemet som liknar det
system med basresurser som har beslutals av riksdagen med anledning av SI
A-propositionen torde under en övergångstid kunna fungera tillfredsställande.

SACO/SR
ser det som angeläget atl statsbidragsreglerna är utformade på ett enhetligt
sätt inom samma utbildningsorganisation. Med hänvisning till att principen om
full kostnadstäckning för lärarlöner bör gälla inom hela den kommunala
högskolan avvisar organisationen bestämt H 75:s förslag att för den del av den
kommunala högskoleutbildningen som motsvaras av nuvarande
sjuksköterskeutbildning i stort sett behålla nuvarande statsbidragssystem.
Denna fråga är så väsentlig att en förändring bör genomföras omedelbart. Utgör
ställningstagandet från SSK en förutsättning för förändring anser SACO/SR det
nödvändigt atl SSK ges direktiv att behandla frågan med förtur. Liknande
synpunkter anförs av fem landstingskommuner.

Länsskolnämnden
i Västernorrlands län instämmer i de "krav på en pedagogisk och
innehållsmässig nyorientering" av högskoleutbildningen med friare
utbildningsformer, bl.a. mera problemcentrerad undervisning, som reservanterna
Larsson och Nilsson uttryckt. Nämnden har dock svårt att förstå att inrättande
av särskilda tjänster för den kommunala högskolan skulle ge några garantier
för en utveckling åt det hållet. Snarare borde de pedagogiskt utbUdade
gymnasielärarna vara en förutsättning härför. Vad som krävs är däremot enligt
nämndens mening en intensifierad fortbildning, inriktad på just dessa friare
utbildningsformer. Dessutom är en viktig förutsättning att den pedagogiska
organisationen inte klavbinds av detaljreglering. H 75 :s förslag angående
statsbidragets utformning är därvid enligt nämndens mening en garanti.

Landstingen
i Malmöhus, Örebro och Västernorrlands län tar upp frågan om s.k. inbyggd
utbildning. Statsbidragsbestämmelsema bör vara så utformade att klinisk och
teoretisk undervisning verkligen kan integreras. I en kombinerad
teoretisk/praktisk utbildning är det enligt nämndens mening nödvändigt att
läraren får fungera såväl i den praktiska som i den teoretiska undervisningen.
Systemet med inbyggd utbildning där undervisning på institution inte får
inräknas i statiigt reglerad lärartjänst omöjliggör en sådan samordning.

Statsbidrag
i övrigt m. m.

H
75:s förslag om investeringsbidrag till lokaler och materiel tillstyrks av de
remissinstanser som berör denna fråga.

Remissinstanserna
instämmer också i den grundsyn som H 75 redovisar då det gäller studiesociala
insatser för staderande i kommunal högskola. Utgångspunkten bör alltså vara att
dessa studerande inte skall försättas i ett sämre studiesociah läge än om deras
utbildning även efter

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 81

den 1 juli 1977 klassificerats som utbildning i
gymnasieskola eller sjuksköterskeskola. Samtidigt är del viktigt alt de
studiesociala villkoren, så långt det är möjligt, harmoniseras för den statliga
och den kommunala delen av högskolan. Några remissinstanser betonar den
förstnämnda utgångspunkten, medan andra anser att den sistnämnda aspekten är
viktigast,

SÖ föreslår att gymnasieskolans resurser i form av
statsbidrag till studie- och yrkesorientering, stödundervisning och samordnad
specialundervisning i den kommunala högskolan samlas lill en ramresurs, som
kan tas i anspråk efter lokala beslut.

Länsskolnämnden i Kristianstads län anser att studie- och
yrkesorientering, bibliotek samt studiesociala förmåner och hälsovård för de
studerande bör finnas tUlgängliga i den kommunala högskolan på i princip samma
sätt som i den statUga högskoledelen. Atl vissa statsbidrag ulgår för alt lösa
dessa frågor synes nödvändigt,

SACO/SR anser det viktigt att den kommunala högskolan
erhåller resurser för stödundervisning och bibliotek, SACO/SR anser vidare att
del successivi bör för huvudmännen för högskolan införas skyldighet att bereda
de studerande hälsovård, I första hand gäller detta utbildningar där elever i
utbildningen kan utsättas för hälsofara, exempelvis inom vårdutbildningarna.
Även SÖ framhåller behovet av hälsovård för vårdstuderande, som under sin
utbildningstid är utsatta för särskilda hälsorisker.

Landstinget i Älvsborgs län m. fl, framhåller alt de av H
75 föreslagna överläggningarna i hithörande frågor mellan huvudmännen, berörda
organisationer och utbildningsdepartementet snarast bör komma till stånd.

Linjenämnder

H 75:s förslag om ytterligare en ledamot i linjenämnden
samt att frågan om statliga insatser för linjenämndernas verksamhet fas upp
till överläggningar mellan utbildningsdepartementet och huvudmännen vinner
överlag gehör hos remissinstanserna.

Länsskolnämnden i Kristianstads län avstyrker H 75:s
förslag alt regionstyrelsen på förslag av den kommunala högskolans styrelse skall
kunna besluta att linjenämnd inte skall finnas. Det är viktigt alt della för
högskolan typiska arbetsorgan också finns i den kommunala högskolan. Med
hänsyn till linjenämndernas mycket viktiga uppgifter och slällning när del
gäller utbildningens planering, innehåll och utformning samt medinflytande för
studerande, lärare och företrädare för yrkeslivet bör linjenämnder vara
obligatoriska även i den kommunala högskolan, anser länsskolnämnden. Liknande
synpunkter anförs av landstinget i Västernorrlands län.

Även SACO I SR, SFS och Teknologorganisationen REFTEC
avvisar

6 Riksdagen 1976/77. 1 saml. nr 59

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 82

den
föreslagna möjligheten att ej inrätta linjenämnd. SACO/SR och REFTEC vill ha
obligatoriska linjenämnder. SFS anser att om regionstyrelsen över huvud taget
skall ha rätt att besluta atl linjenämnd ej skall inrättas, detta skall få ske
först efter framslällan från berörda grupper, således inle av styrelsen för
utbildningen,

Jönköpings
kommun m,fl, föreslår alt bestämmelserna beträffande linjenämnd för kommunal
högskoleutbildning kompletteras så att skolstyrelsen får möjlighet inle endast
att utse representant för skolstyrelsen i linjenämnden utan även att utse
skolenhetens rektor eller annan person i skolledningen till ledamot i
linjenämnden.

Landstingsförbundet
anför att det inom de enskilda landstingen finns ett stort intresse för att
inrätta linjenämnder. Flertalet landsling har redan beslutat i frågan eller
utreder formerna för en sådan verksamhet. Under år 1977 kommer troligen 4050
landstingskommunala linjenämnder att inrättas. Denna kraftiga satsning på
linjenämndernas verksamhet kommer att medföra betydande kostnader för
landstingen, I likhet med H 75 anser förbundet därför att statliga bidrag bör
utgå för linjenämndernas arbete.

Älvsborgs
läns landsting m. fl, anser att det är angeläget alt de föreslagna
överläggningarna mellan utbildningsdepartementet och huvudmännen snarast
kommer till stånd för att skapa erforderliga ekonomiska resurser för de
kommunala linjenämndernas arbete. Landstinget vill betona att även de
kommunala linjenämnderna bör ges möjlighet att förbereda arbetet
interimistiskt inför starten av den nya högskolan den 1 juli 1977.

Länsskolnämndernas
roll

Av
naturliga skäl har länsskolnämnderna ägnat stor uppmärksamhet åt hithörande
frågor, Elt flertal nämnder har en något annorlunda uppfattning än vad H 75
har redovisat om länsskolnämndernas roll och hur denna roll författningsmässigi
skall komma till uttryck. Ett flertal nämnder anser att länsskolnämndernas
uppgifter beträffande högskoleutbildning bör förutom i instruktionen för
länsskolnämndema skrivas in i berörda författningar för högskolan.

Av
de övriga remissinstanser som tagit upp länsskolnämndernas roll till behandling
tUlstyrker flertalet H 75:s överväganden och förslag,

Länsskolnämnden
i Östergötlands län m,fl. föreslår att en representant för resp, länsskolnämnd
inom högskoleregionen ingår i regionstyrelsen vid behandling av frågor som är
av gemensamt intresse för regionstyrelse och länsskolnämnd.

Vad
som framför allt saknas i H 75:s resonemang på denna punkt är en belysning av
fortbildningsaspekten anser SACO/SR m.fl. Organisationen förutsätter att
fortbildningsmöjligheter för lärare inom högskolan kommer till stånd samt att
därvid beaktas behovet av fortbildnings-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 83

konsulenttjänster
för den del av kommunal högskoleutbildning som motsvaras av nuvarande
sjuksköterskeutbildning.

Skolenheter
och skolledning m, m.

Det
principförslag som H 75 har lämnal i dessa avseenden tillstyrks av praktiskt
taget samtliga remissinstanser, även om vissa framför avvikande synpunkter vad
gäller sättet atl räkna poäng.

Ett
flertal remissinstanser hälsar med tillfredsstäUelse H 75 :s förslag om frågan
om inräknande av sjuksköterskeutbildning i poängunderla-get även för biträdande
skolledare. Man anser det angeläget att de föreslagna överläggningarna kommer
till stånd snarast.

Landstinget
i Älvsborgs län anser inte att det bör vara regeringen som skall ta ställning
till om en skolenhet skall ha enbart annan högskoleutbildning än
sjuksköterskeutbildning, utan regionstyrelsen bör få avgöra detta som ett led i
det decentraliserade beslutsfattandet. Organisationskommittén för Stockholms
högskoleregion anser att UHÄ bör vara beslutande instans i sådana frågor.

Landstinget
i Jönköpings län anser det nödvändigt att de landstingskommunala skolcheferna
erhåller samma ställning i den kommunala högskolan som primärkommunernas
skolchefer. Tjänsterna bör överföras till del statliga avtalsområdet och bli
statsbidragsberättigade.

Planeringsrutiner

Sundsvalls
kommun m. fl. anför alt det givetvis från kommunal synpunkt är en nackdel att
tidpunkten för avgivande av förslag lill organisation av den kommunala
högskolan inte passar in i den kommunala budgetprocessen, A andra sidan är det
en påtaglig fördel att regionala och centrala instanser kan bedöma förslagen
för den statUga och den kommunala högskolan samtidigt.

Trots
att en tidigareläggning medför förändringar i budgetrutinerna ser landstinget i
Älvsborgs län m.fl, inga större nackdelar med tidigareläggning till mars månad
för inlämnande av organisationsförslag för högskoleutbildning,

Länsskolnämnden
i Östergötlands län m. fl. anser att det vore värdefullt om
organisationsförslagen för både den nya högskolan och gymnasieskolan kunde
avges vid samma tidpunkt, nämligen i september, detta för att åstadkomma ett
rationellt planeringsförfarande.

SACO
I SR anser att bristen i tidsmässig samordning vad gäUer planering för
gymnasieskolan och högskolan i en kommun kommer att innebära merarbete av
betydande mått för berörd skolledning. Enligt SACO/SR måste detta beaktas vid
dimensioneringen av resurserna för skolans ledning.

Övergångsanordningar

Remissinstanserna
instämmer i princip med H 75 :s överväganden och förslag om
övergångsanordningar.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 84

SÖ
anser atl schablonbidraget till sjuksköterskeutbildning inte medger utrymme för
föreslagen extra undervisning. Etl exlra bidrag för denna stödundervisning
torde vara nödvändigt.

2.3.3
Föredraganden

Jag
har i detla avsnitt i berörda delar samrått med statsrådet Mogård.

Den
kommunala högskoleutbildning som behandlas i skrivelsen den 5 oktober 1976 från
den cenirala organisationskommittén för högskolereformen (H 75) tUlhör f. n.
dels gymnasieskolan, dels sjuksköterskeul-bildningen. Jag avser alt i annal
sammanhang återkomma tUl regeringen med förslag gällande den övriga kommunala
utbildning som är avsedd alt utgöra högskoleutbildning, dvs.
fritidsledarulbildning vid folkhögskolor, ulbildning av musikpedagoger och
musikinstruklörer vid folkliga musikskolan i Ingesund, ulbildningen vid Örebro
musikpedagogiska institut saml ulbildning av bildkonstnärer vid Valands
konstskola i Göteborg, Jag återkommer lill frågan om Valands konstskola vid min
anmälan i del följande av anslaget Ulbildning för kultur- och informationsyrken.
Ställningstaganden till övriga utbildningar bör anslå till dess
folkhögskoleulredningens (U 1972:08) slutbetänkande föreligger. Under avsnittet
Vissa frågor om utbildningen på kulturområdet kommer jag bl. a. att beröra
föreliggande förslag till reformering av utbildningen på musikområdet.

Huvudmannaskap
för högskoleutbildningen

En
betydande del av den blivande högskolan har f.n. kommunalt huvudmannaskap.
Sålunda får den kommunala högskoleutbildning som behandlas här en
antagningskapacitet som utgör nära en tredjedel av hela högskolans
antagningskapacitel i utbildningslinjer. Drygt hälften av dessa
antagningsplatser avser utbildning av sjuksköterskor, medan resten utgörs av utbildningar
som f,n. anordnas i gymnasieskolan. Omkring två tredjedelar av
antagningsplatserna i den kommunala högskolan finns vid utbildningar som har
landstingskommunal huvudman, medan återstoden finns inom primärkommunala
utbildningar. De sistnämnda är f.n, fördelade på etl tjugotal kommuner.

1
prop, 1975:9 (s, 505) anförde föredraganden att det finns skäl för ett
enhetligt huvudmannaskap för högskoleutbildningen, i första hand ett statiigt.
Ett samlat huvudmannaskap skulle främja en helhetssyn på den grundläggande
högskoleutbildningen. Tills vidare räknade han emellertid med oförändrade
huvudmannaskapsförhållanden för högskoleutbildningen. Riksdagen hade ingen
erinran mot vad som sålunda hade anförts,

I
nämnda proposition (s, 528) konstaterade föredraganden också att sambandet
mellan kommunal högskoleutbildning och gymnasieskolan rymmer åtskilliga
problem, vilka måste uppmärksammas särskilt i pla-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 85

neringen
inför genomförandel av högskolereformen. Detta angavs sedan särskilt i direktiven
lill organisationskommittéerna för högskolereformen.

Sedan
H 75 nu har närmare belyst bl. a. de problem som rör resurssambandet mellan
gymnasieskolan och den kommunala högskoleutbildningen, har det enligl min
mening blivil uppenbart all de största svårigheterna föranleds av skillnaderna
mellan besluts- och verksamhetsformer inom gymnasieskolan resp. högskolan samt
av atl statsbidragssystemet för gymnasieskolan inle medger det fria
resursutnyttjande som är en förutsättning för den lokala beslutanderätt om
utbildningens innehåll och organisation, som skall känneteckna den nya
högskolan.

Vad
gäller besluts- och verksamhetsformer inom skolväsendet behandlas dessa frågor
bl, a, av utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK) samt
ulredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin och ulredningen (U 1976:10)
om den gymnasiala utbildningen.

Beträffande
slatsbidragsformer utreds sådana frågor framför allt av SSK och utredningen (Fi
1976:06) om kommunernas ekonomi. Till frågor om statsbidrag och
tjänsteorganisation återkommer jag längre fram.

Även
jag anser, i likhel med H 75 samt etl förhållandevis stort antal
remissinstanser, att del finns skäl för ett enhetligt huvudmannaskap för
högskoleutbildningen.

Jag
vill emellertid framhålla alt frågan om ell enhetligt huvudmannaskap för
högskoleutbildningen också måste ses i elt vidare perspektiv än enbart
högskolans. Den berör som jag nyss har antytt avgränsningen av del kommunala
och landslingskommunala kompetensområdet saml fördelningen mellan stat och
kommun av det ekonomiska ansvaret för skilda slag av offentlig verksamhet.
Innan stäUning tas till en utredning om huvudmannaskapet för den blivande
kommunala högskolan anser jag atl dessa mera övergripande frågor om del
kommunala och landstingskommunala verksamhetsområdets utveckling bör vara
klarlagda. I första hand bör därför förslag avvaktas från nyssnämnda utredningar
som arbetar med dessa frågor. Jag anser vidare att några års erfarenheter av
en kommunal högskoleorganisation kan vara av värde för en bedömning av
huvudmannaskapet. Jag är således inte nu beredd att förorda en utredning i
denna fråga.

Även
om det inte nu är aktuellt med en övergripande utredning om huvudmannaskapet
för den kommunala högskolan bör del likväl vara möjligt alt pröva frågan om etl
enhetligt huvudmannaskap för utbildningslinjer som förekommer med både statlig
och kommunal huvudman. Det gäller fritidspedagog- och sjukgymnastiinjerna. Jag
delar i detla avseende H 75:s uppfattning all dessa linjer bör föras till
endera huvudmannen. Jag har erfarit att statsrådet Mogård avser att senare föreslå
regeringen atl avge en särskild proposition angående ulbildning av

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 86

förskollärare
och fritidspedagoger m.m. till riksdagen vid 1976/77 års riksmöte. Hon kommer
då atl föreslå bl. a. att den fritidspedagogutbildning som nu står under
kommunalt huvudmannaskap successivt skall avvecklas.

Jag
kommer att inom kort föreslå regeringen att bemyndiga mig atl tillkalla en
särskild kommitté för att se över vissa frågor rörande de korta och medellånga
vårdutbildningarna i högskolan. Kommitténs uppgift blir bl,a, att fortsätta det
arbete som en särskild beredning inom UtbUdningsdepartementet (VARD -76) har
inlett och som jag återkommer till i det följande. Jag avser att föreslå att
denna kommitté bl. a, får pröva frågan om huvudmannaskapet för
sjukgymnastlinjen,

I
detta sammanhang vill jag beträffande nuvarande försöksverksamhet med
kombinationsutbildningar hänvisa till vad jag i det följande kommer att anföra
om studieorganisatoriska frågor under avsnittet Vissa övriga frågor.

Avgränsningsfrågor
beträffande kommunal högskoleutbildning

I
prop. 1975:9 framhöll föredraganden att identitet på längre sikt borde
eftersträvas mellan högskoleutbildning och den utbildning för vUken de allmänna
behörighetskraven för högre studier enligt 1972 års riksdagsbeslut gäller.
Tills vidare var det emellertid enligt hans uppfattning nödvändigt att
definiera högskoleutbildningen genom en uppräkning av utbildningsvägar, grundad
på praktiska samplaneringsbehov. Han anförde också att avgränsningen av
högskolan inte kunde göras en gång för alla. Den måsle omprövas i takt med att
olika utbildningar liksom utbildningsorganisationen som helhet utvecklas. Jag
ansluter mig till denna uppfattning.

Ett
speciellt problem utgör frågan om avgränsning mellan å ena sidan lokala
utbildningslinjer och enstaka kurser i kommunal högskola som inrättas efter
lokala beslut och å den andra sidan högre specialkurser i gymnasieskolan
vilka inrättas efter beslut på central nivå. Under organisationskommittéernas
arbete har det från huvudmännens sida framställts förslag om att få anordna
vissa utbildningar, som f.n. förekommer som högre specialkurser i
gymnasieskolan, i form av lokala linjer eller enstaka kurser i högskolan.
Eftersom det bör undvikas att en och samma utbildning anordnas dels som
gymnasieskolutbildning, dels som högskoleutbildning anser jag i likhet med H 75
att frågan om att inom högskolan anordna berörda utbildningar bör prövas i särskild
ordning. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att del bör
ankomma på skolöverstyrelsen (SÖ) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
att i samråd pröva sådana frågor.

Det
bör uppdras åt SÖ och UHÄ att i sina årliga förslag till anslagsframställningar
beakta frågan om en fortlöpande prövning av gränsdragningen mellan å ena sidan
utbildningar i gymnasieskolan, å den

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 87

andra
sidan ulbildningar i högskolan i det senare fallet givetvis även sådana som
anordnas som allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer.

Antagning
till kommunal högskoleutbildning

1
prop, 1975:9 (s, 527) utgick föredraganden från atl inlagningsnämn-derna för
gymnasieskolan tillsvidare bör kunna svara för antagning också till kommunal högskoleutbildning.
Föreskrifterna i förordningen (1976:231) om provisoriska föreskrifler om
tillträde lill grundläggande högskoleutbildning har utformats i enlighet
härmed.

Jag
delar H 75:s och flertalet remissinstansers uppfattning om all det med hänsyn lill
den enskildes önskemål att kunna söka samtidigt till olika ulbildningar i
högskolan är angelägel atl samordna såväl antagningen till olika utbildningar
inom den kommunala högskolan som an-lagningen till statlig och till kommunal
högskoleutbildning. Enhgt min mening är det viktigt att frågor om antagning
till kommunal högskoleutbildning blir ytterligare belysta, framför allt med
utgångspunkt i vad som är bäst för den enskilde sökanden. Bl, a, bör man få en
uppfattning om vilka utbildningar kommunala såväl som statiiga som oftast
utgör alternativ för de sökande.

Jag
är därför inte beredd att nu biträda H 75:s förslag om ett principiellt
ställningstagande för dels en utvidgning av det centrala datorbaserade
antagningssystemet vid UHÄ, dels ett inordnande av kommunal högskoleutbildning
i UHÄ:s antagningsorganisation redan dessförinnan. Jag har för avsikt att i
annal sammanhang återkomma till regeringen i denna fråga. Det är likväl
självfallel angeläget att en samordning eftersträvas mellan SÖ och UHÄ vad
gäller tider, blanketter m.m, för antagning till högskoleutbildning.

Jag
har erfarit att Landstingsförbundet har rekommenderat landstingen att ansluta
sig till en central antagningsnämnd för sjukskölerske-utbildningen. I denna
antagningsnämd, som utses av Landstingsförbundets styrelse, kommer att ingå
företrädare för lärare och rektorer vid sjuksköterskeskolor, studerande samt
landstingens utbildningsnämnder. Sammansättningen av antagningsnämnden kommer
således i stort sett att svara mot den som skall gälla för antagningsnämnd vid
statlig högskoleenhet.

Enligt
min mening bör resultatet av det arbete som Landstingsförbundet och SÖ har
utfört för att samordna antagning till sjuksköterske-utbildningen kunna
utnyttjas även sedan ulbildningen blivil en del av högskolan. Jag föreslår
därför atl antagning av studerande till sjuksköterskeutbildning skall
överlåtas på Landstingsförbundels antagningsnämnd. Jag förutsätter därvid atl
företrädare för personalorganisatio-nema bereds möjlighet att medverka i nämndens
arbete.

För
kommunal högskoleutbildning som inte är sjukskölerskeulbild-

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 88

ning
räknar jag med atl antagningen tills vidare normall kommer att handhas av
intagningsnämnd för gymnasieskolan. Jag räknar vidare med att antagningen
samordnas genom alt viss kommuns eller landstingskommuns intagningsnämnd antar
studerande till en eller flera utbildningar även för andra kommuner eller
landstingskommuner.

Enhgt
bestämmelser i skolförordningen (1971:235) finns i intagnings-nämnd för gymnasieskolan
bl.a, företrädare för berörda skolstyrelser och utbildningsnämnder samt lärare
och rektorer. Företrädare för de studerande saknas. Dessa intagningsnämnder
bör, när de handhar antagning till utbildningar i högskolan, ha en
sammansättning som mer svarar mot den som skall gälla för antagningsnämnd vid
statlig högskoleenhet. Vid handläggning av ärenden som rör högskoleutbildning
bör även företrädare för studerande i högskolan och för berörda personalorganisationer
ingå i nämnden, Dessuiom bör det förutsättas att någon eller några av
lärarrepresentanterna företräder ulbildningar i högskolan. Några särskilda
företrädare för allmänna intressen behöver däremot inte tillföras
intagningsnämnderna eftersom det är möjligt att inom ramen för nuvarande bestämmelser
utse sådana företrädare. Den komplettering av inlagningsnämnd som jag här har
förordal kan av praktiska skäl inle genomföras till den antagning som skall
ske inför höstterminen 1977.

Tjänsteorganisation
för lärare samt statsbidrag lUl lärarlöner

I
prop. 1975:9 anförde föredraganden att i avvaktan på resultat av SSK:s arbele
endast tekniska justeringar borde göras i nuvarande stats-bidragsregler saml
att regeringen torde få återkomma till riksdagen med förslag om sådana
ändringar. Vidare utgick han från att som lärare för den kommunala
högskoleutbildningen i stor utsträckning skulle komma att anUtas lärare inom
gymnasieskolan, Möjligheler borde emellertid öppnas för atl låta också lärare
vid statlig högskoleenhet eller motsvarande fullgöra del av sin
tjänstgöringsskyldighet i kommunal högskoleutbildning. Riksdagen hade ingen
erinran häremot,

H
75 har föreslagil regler om statsbidrag till den del av den kommunala
högskolan, som kommer att ha statsbidrag till lärarlöner enUgt gymnasieskolans
modell. De föreslagna reglerna skiljer sig i vissa tekniska detaljer från vad
som gäller för gymnasieskolan. Skillnaderna innebär i huvudsak alt timplaner,
som i gymnasieskolan styr lärarresursens användning, ersätts av en resursram
uttryckt i ett visst anlal lärartimmar per studerandegrupp. Inom denna ram
bestäms sedan lokalt innehåll i och utformning av ulbildningen, indelning i
grupper m,m. Så länge utbildningen genomförs inom ramen för det angivna
antalet lärartimmar ger statsbidraget således full kostnadstäckning för
lärarlönerna, Syftel med dessa tekniska justeringar i förhållande till
statsbidragsbestämmelserna för gymnasieskolan är att för den kommunala
högskoleutbild-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 89

ning
som f.n, tillhör gymnasieskolan, åstadkomma så långt möjligt samma frihet som
inom den övriga högskolan att på lokal nivå besluta om utbildningens innehåll
och uppläggning. Vad gäller sjukskölerskeulbild-ningen medger enligt H 75 :s
bedömning det syslem med schablonbidrag som f.n, används en fri resursanvändning
av det avsedda slaget.

Del
övervägande antalet remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga har
instämt i H 75 :s förslag. Samtidigt har många remissinstanser framfört
önskemål om enhetliga stalsbidragsregler för all kommunal högskoleutbildning,
t,ex, ett enhetsrelalerat bidragssystem som nu tillämpas för
sjukskölerskeutbildningen eller ett kostnadsrelate-rat system av
gymnasieskolmodell.

Enligt
min mening skulle ett införande av ett sådanl enhetligt bidragssystem innebära
så stora förändringar alt dessa knappast kan anses ligga inom ramen för de
tekniska justeringar av statsbidragsreglerna som förutskickades i prop, 1975:9,
Jag anser vidare att frågan om genomgripande förändringar av
statsbidragsreglerna för kommunal högskoleutbildning inte bör lösas separat
utan ses i sammanhang med övriga bidragsformer för skolväsendet vilka f,n,
utreds. Jag anser alt H 75:s förslag är väl avvägt och biträder della. Jag
förordar således att det tillsvidare, i avvaktan på resultat av bl. a. SSK:s
arbete och övervägandena inom utredningen om kommunernas ekonomi, för sjuksköterskeutbildningens
del liksom i dag utgår ell schablonbidrag per 15-tal studerande medan det
inom den kommunala högskolan i övrigt för varje utbildning tilldelas en
resursram uttryckt i ett antal lärartimmar per 30-tal (i vissa fall per
16-tal) studerande, I del senare fallet skall statsbidraget helt täcka
lönekostnaderna för lärartimmar som Ugger inom den tilldelade ramen.

Vad
jag nu har förordal föranleder tekniska justeringar av statsbidragsreglerna.

Jag
går nu över till frågan om tjänsteorganisation för lärare som skall undervisa i
kommunal högskoleutbildning,

H 75
föreslår all lärarna för kommunal högskoleutbildning med undantag för
sjuksköterskeutbildning skall vara anställda vid gymnasieskolan i kommunen.
Bl, a. Svenska kommunförbundet tillstyrker detta förslag. Centralorganisationen
SACO/SR och ett antal landstingskommuner vill atl även lärarna för
sjuksköterskeutbildning skall vara anslällda i gymnasieskolan.

Några
remissinstanser bl. a. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och
Landstingsförbundet önskar att en särskild tjänsteorganisation upprättas för
kommunal högskoleutbildning. Detta motiveras med att lärarna i den kommunala
högskolan därigenom skulle så långt möjligt kunna få samma
tjänstgöringsförhållanden och likartade tjänster som lärarna inom den statliga
högskolan.

Enligt
min mening bör som en konsekvens av en enhetlig syn på

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 90

högskoleutbildningen
tjänstekonslruklionen för lärare inom olika delar av högskolan ges en så
långt möjligt likartad utformning. Jag har därför för avsikt att föreslå
regeringen att bemyndiga mig att tillkalla en utredning med uppgift att dels
göra en översyn av nuvarande organisation av tjänster för lärare m.fl.
befattningshavare för grundläggande högskoleutbildning inom hela
högskoleområdet, dels lämna därav föranledda förslag till lösningar som bättre
tillgodoser den nya högskolans krav. Utredningen bör också få till uppgift att
pröva behovet av en särskild tjänsteorganisation för den kommunala högskolan.
Därvid bör särskilt beaktas de samband som finns mellan gymnasieskolan och den
kommunala högskolan.

Jag
är därför inte nu beredd att förorda alt en särskild tjänsteorganisation
inrättas för lärare som skall undervisa i kommunal högskoleutbildning. Jag
avser att i denna fråga återkomma till regeringen efler det att den aviserade
utredningen om lärartjänster m.m. i högskolan har redovisat sitt arbete.

Med
hänsyn tUl att sjuksköterskeskolorna f.n. har ett annal statsbidragssystem än
gymnasieskolan och till skillnad från denna har kommunalt reglerade
lärartjänster bör enligt min mening lärare som skall tjänstgöra i sådan
kommunal högskoleutbildning som utgör sjuksköterskeutbildning tills vidare
vara anställda enligt de regler som nu gäller för lärare vid
sjuksköterskeskola.

Jag
förordar alltså i likhet med H 75 att lärare för sjuksköterskeutbildning
skall vara anställda på kommunalt reglerade tjänster och att statsbidrag till
lärarlöner m.m, skall utgå enligt nu gällande regler för sjuksköterskeskola,
med vissa tekniska justeringar. Jag förordar vidare att lärare för annan
kommunal högskoleutbildning skall vara anställda vid gymnasieskolan i
kommunen/landstingskommunen på statligt reglerade tjänster och att statsbidrag
till lärarlöner skall utgå enligt nu gällande regler för gymnasieskolan med de
tekniska justeringar som jag tidigare har berört.

Statsbidrag
i övrigt m, m,

H 75
föreslår att investeringsbidragen till lokaler och utrustning för kommunala
skolor i fortsättningen även skall tillgodose den kommunala högskolans behov.
Jag biträder H 75:s förslag.

F.n.
utgår särskilda statsbidrag till åtgärder inom gymnasieskolan såsom studie- och
yrkesorientering, stödundervisning och samordnad specialundervisning. För att
statsbidrag till motsvarande åtgärder inom kommunal högskola skall kunna utgå
på ett för verksamheten ändamålsenligt sätt fordras enligt min mening vissa
tekniska justeringar av statsbidragsreglerna. Sålunda bör bidrag till stödundervisning
och samordnad specialundervisning i fortsättningen kunna ingå i de lärarresursramar
som tilldelas varje utbildning med statligt reglerade tjänster, Frå-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 91

gan
om statsbidrag till studie- och yrkesorientering i kommunal högskola behandlas
i det följande (avsnittet 4.2.10),

För
skolhälsovård utgår i dag inte särskUt statsbidrag. Jag vill i likhet med H 75
och flertalet remissinstanser understryka del angelägna i att de studerande i
kommunal högskoleutbildning får tillgång till sådan hälsovård. Elever i bl, a,
gymnasieskolan omfattas av de bestämmelser för hälsovård som finns i skollagen.
En överföring av vissa utbildningar från gymnasieskolan till kommunal högskola
bör enligl min mening inle medföra någon ändring i fråga om kommunernas ansvar
för berörda elevers hälsovård. Jag räknar därför med att kommunerna och
landstingskommunerna utan särskild föreskrift i lag kommer att ge eleverna
samma hälsovård som hittills.

Linjenämnder

H 75
föreslår beträffande sammansättning av linjenämnd inom kommunal
högskoleorganisation all ulöver företrädare för de grupper som enligl 1975 års
riksdagsbeslut skall ingå i linjenämnd styrelsen för utbildningen skall kunna
utse ytterligare en ledamot, vilken företräder styrelsen. Jag biträder förslaget.
Vid min behandling i del föregående av förslag till högskolelag har jag beaktat
detta,

H 75
utgår från att linjenämnder normalt kommer alt inrättas även för kommunal
högskoleutbildning och bedömer alt det är angeläget atl linjenämnderna inom den
kommunala högskoleorganisationen får arbeta under så långt möjligl samma
villkor som linjenämnderna vid statliga högskoleenheter. Kommittén föreslår
därför att frågan om statliga insatser vad gäller resurser för de kommunala
linjenämndernas arbete las upp i överläggningar med huvudmännen.

För
egen del vill jag anföra följande. Vad gäller utbildningens innehåll och
utformning innebär högskolereformen för den kommunala högskolan bl.a. att en
stor del av utvecklingsarbetet flyttas från central till lokal nivå.
Linjenämnden kommer att utgöra ett viktigt instrument i detta arbete. Jag delar
mol denna bakgrund H 75:s bedömning att linjenämnder normalt bör inrättas också
för utbildningar inom kommunal högskola. Jag förutsätter att linjenämnd inom
kommunal högskola får möjlighet att arbeta under i stort sett samma
förhållanden som linjenämnderna inom den statliga högskolan,

I
detta sammanhang vill jag erinra om att den rätt att besluta om utbildningens
innehåll och utformning som linjenämnd har givetvis begränsas av de ekonomiska
ramar som styrelsen för utbildningen anvisar för dess verksamhet.

Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet har motsatt sig att det inrättas
linjenämnder som är gemensamma för kommunal eller landstingskommunal och
statlig högskoleutbildning. Jag delar denna

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 92

uppfattning
och räknar därför inte med atl sådana gemensamma linjenämnder inrättas.

Länsskolnämndernas
roll

Föredraganden
anförde i prop. 1975:9 (s. 535) atl han såvitt gäller administrativa frågor
t.ex. lärartillsältning som sammanhänger med bl. a. del resursmässiga
sambandet mellan gymnasieskolutbUdning och högskoleutbildning räknade med alt
länsskolnämnderna tills vidare skulle fullgöra uppgifter även för
högskoleutbildningens del. Vidare anförde han atl dessa frågor borde prövas
närmare, då SSK:s förslag föreligger.

H 75
konstaterar atl länsskolnämnderna i fråga om kommunal högskoleutbildning i
huvudsak enbart behöver fullgöra uppgifler som direki rör högskoleutbildningens
resurssamband med gymnasieskolan, såsom frågor om lärare, lokaler och
utrustning.

Jag
anser alt H 75:s bedömning rörande länsskolnämndemas uppgifler för den
kommunala högskolan är väl avvägd. Länsskolnämnderna bör vid fullgörandet av
sina uppgifter inom skolväsendet även beakta den kommunala högskoleutbildning
som resursmässigt är knuten till gymnasieskolan, i fråga om
sjukskölerskeutbildningen dock endast frågor gällande lokaler och utrustning.

Skolenheter
och skolledning m. m.

I
prop. 1975:9 (s. 527) anförde föredraganden att den kommunalai
högskoleutbildningen i fråga om den yttre organisationen bör ses som en del av
kommunens eller landslingskommunens samlade utbUdningsverksamhet. Detta
innebär t.ex. att kommunala skolledare får ledningsuppgifter avseende även
högskoleutbildning. Vidare föreslog han att den kommunala högskoleutbildningen
med hänsyn tiU befintliga samband normalt skulle knytas till skolenheter med
gymnasieskolutbildning.

H
75 föreslår att kommunal högskoleutbildning normalt skall förläggas till enhet
med gymnasieskola eller, i fråga om sjuksköterskeut-bUdning som inte är
samordnad med gymnasieskola, till särskild skolenhet. Jag biträder H 75:s
förslag. SÖ bör dock få medge atl sjuksköterskeutbildning förläggs till
skolenhet med gymnasieskola om det är lämpligt med hänsyn till den övriga
verksamheten vid skolenheten. Jag ar inte nu beredd att förorda sådana
ändringar i nuvarande bestämmelser för skolledning vid gymnasieskolan att
sjukskölerskeutbildningen kan räknas in i poängunderlagel för biträdande
skolledare vid skolenhet med gymnasieskola. Enligt min mening bör denna fråga
samt överhuvudtaget frågor om skolledning för kommunal högskoleutbildning
behandlas av den utredning angående tjänster för lärare m.fl. befattningshavare
inom högskolan, vilken jag nyss har nämnt. För gym-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 93

nasieskolans
del utreds molsvarande frågor av ulredningen om den gymnasiala utbildningen.
Med hänsyn till sambanden mellan de berörda skolformerna är del naturligt atl
de båda utredningarna nära samverkar i dessa frågor, Mol denna bakgrund vill
jag därför i enlighet med H 75 :s förslag förorda att bestämmelserna vad gäller
rektor och biträdande skolledare tills vidare utformas i enlighet med vad som
nu gäller för gymnasieskolan resp. sjukskölerskeutbildningen. Mina förslag om
kommunal högskoleutbildning föranleder tekniska justeringar av skolförordningens
poängslystem. Jag förutsätter att dessa justeringar inle skall leda till någon
minskning av antalet skolledare i kommun eller landstingskommun.

Planeringsrutiner

Enligt
vad föredraganden anförde i prop. 1975:9 (s. 551) är det rimligt atl i den nya
organisationen de lokala myndigheterna skall ha i stort setl samma tidsutrymme
till förfogande för arbete med årliga anslagsframställningar som man f.n. har
vid bl.a. universiteten. Detta innebär att styrelserna för högskoleenheterna
bör avge sina förslag omkring den 15 mars. Över dessa förslag skall
regionstyrelserna yttra sig. Regionslyrelsernas yttranden skall innefatta
samlade bedömningar och prioriteringar rörande utbyggnaden och utvecklingen av
regionens grundläggande högskoleutbildning. Detta förutsätter atl också de kommunala
styrelserna för högskoleutbildning vid denna tidpunkt redovisar
planeringsunderlag beträffande utveckling av vederbörande kommuns eller
landstingskommuns utbud av högskoleutbildning och av kapaciteten för denna
utbildning.

H 75
föreslår atl man så långt det är möjligt skall tillämpa samma
planeringsprinciper inom den kommunala som inom den statliga delen av
högskolan. Jag biträder H 75:s förslag och vill samtidigt stryka under vikten
av att- därvid vederbörlig hänsyn tas till dels den kommunala högskolans
samband med gymnasieskolan, dels del kommunala budgetsystemet och kommunala
rutiner i övrigt.

2.4
Obligatoriefrågan

2.4.1
Obligatoriekommittén Inledning

ObUgatoriekommittén
(U 1973: 03), som tiUkaUades enUgt Kungl, Maj:ls bemyndigande den 9 mars 1973,
hade enligt sina direktiv all utreda och lägga fram förslag om det
obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar. Kommittén skulle
allsidigt pröva om det beträffande universitets- och högskolestuderande
föreligger särskilda skäl för en obligatorisk anslutning till fackliga
sammanslutningar eller för andra former för samhällelig reglering av eller slöd
till sådana samman-

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 94

slutningar.
En utgångspunkt borde enligt direktiven vara atl en avveckling av obligatoriet
inte skall leda till några nya åtaganden för staten. En annan utgångspunkt var
att prövningen av skälen för ett obligatorium borde ulgå från den
studerandefackliga delen av sammanslutningarnas verksamhet.

Kommittén
konstaterar i sitt i mars 1976 avgivna betänkande (SOU 1976:14)
Kårobligalorium? inledningsvis att sluderandesammanslul-ningarna bedriver en
omfattande verksamhet på såväl det staderande-fackliga som det studiesociala
området. Den studerandefackliga intressebevakningen bedrivs med många av de
medel som normalt står till fackliga organisationers förfogande.
Sammanslutningarna saknar emellertid en motsvarighet till löntagarorganisationernas
förhandlingsrätt och har ingen praktisk möjlighet att vidta effektiva fackliga
slridsåtgärder. Hög genomströmningshastighet i medlemsunderlaget och avsaknaden
av förhandlingsmöjligheter gör att förutsättningarna för facklig intressebevakning
är klart sämre för studerandesammanslutningar än för löntagarorganisationer.
Studerandesammanslutningar med obligatoriskt medlemskap har såväl i enlighet
med av regeringen meddelade bestämmelser för skilda läroanstalter som genom
försöksverksamheten med nya samarbetsformer (FNYS) beretts möjlighet att utse
studeranderepresentanter i organ inom läroanstalterna.

Den
studiesociala verksamhet sammanslutningarna direkt eller indirekt bedriver
omfattar enligt kommittén främst studerandehälsovård, motionsidrott och
studentbostäder. Sammanslutningarna äger och förvaltar samlingslokaler av
betydande omfattning och förvaltar också en mångfald stipendie- och
premiefonder. Statsbidrag utgår i särskUd ordning för studerandehälsovård och
motionsidrott. För den studiesociala verksamheten i övrigt och för huvuddelen
av kostnaderna för studerandefacklig verksamhet är sammanslutaingarna beroende
av möjligheterna att ta ut obligatoriska avgifter.

Kommittén
pekar på att det från föreningsrättsUga utgångspunkter har hävdats atl staten
inte borde tvinga de studerande att tUlhöra sammanslutningar som bedriver en
delvis facklig verksamhet. Grundlagen föreskriver att medborgare skall vara
skyddad mot att myndighet tvingar honom att tUlhöra förening. Undantag från
denna föreskrift kan göras endast genom riksdagsbeslut.

Kommittén
erinrar vidare om att högskoleutbildningens roll i samhället har förändrats
och en reformering av högskoleutbildnmgen har beslutats. Reformeringen innebär
bl, a, att högskolebegreppet vidgas. Om ett obligatoriskt medlemskap bevaras
får vidgningen av högskolebegreppet och en förändrad indelning i
högskoleenheter tiU följd att nya grupper av studerande måste innefattas i
bestämmelser om obligatoriskt medlemskap.

Djupgående
och varaktiga förändringar i studerandestrukturen kan

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 95

också
återverka på behovet av samhäUelig reglering av eller stöd till
studerandesammanslutningar. Under de senaste åren har bl, a. andelen studerande
som är 25 år äldre, deltidsstuderande och yrkesverksamma ökat markant bland de
universitets- och högskolestuderande.

Allmänna
överväganden

Kommiltén
sammanfattar skälen mot ett obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar
i följande punkter

att
sådana bestämmelser från föreningsrättsliga synpunkter är principiellt
förkastliga,

all
högskolans roll i samhäUet nu förändras på etl sätt som gör att det
obligatoriska medlemskapet upplevs som alltmera otidsenligt samt

att
reformeringen av högskoleutbildningen gör det omöjligt att bibehålla det
obligatoriska medlemskapet ulan alt samtidigt utvidga del lill atl omfatta
flera grupper av studerande.

Obligatoriekommittén
föreslår mot denna bakgrund att det obligatoriska medlemskapet avskaffas fr.
o. m. den 1 juli 1977.

Det
är enligt kommittén värdefullt om den verksamhet som nu bedrivs inom ramen för
sammanslutningarna kan hållas på en oförändrad ambitionsnivå.
Sammanslutningarna riskerar vid ett avskaffande av det obligatoriska
medlemskapet .att få kraftigt minskade ekonomiska resurser. ObUgatoriekommittén
anser det därför inte möjligt att avskaffa det obUgatoriska medlemskapet utan
att samtidigt säkra organisatoriska och ekonomiska resurser för
studerandefacklig och studiesocial verksamhet. En varaktig lösning av de
problem som är förknippade med det obligatoriska medlemskapets avskaffande
torde endast kunna komma till stånd genom förhandlingar mellan staten och
studerandesammanslutningarna samt i vissa hänseenden berörda
landstingskommuner och kommuner. Kommittén föreslår att sådana förhandlingar kommer
till stånd.

Reformeringen
av högskoleutbildningen gör det samtidigt nödvändigt att finna en provisorisk
lösning som innebär att det obligatoriska medlemskapet kan avvecklas innan
nämnda förhandUngar har kunnat slutföras. Kommittén framlägger i sitt betänkande
förslag tUl sådana provisoriska anordningar. Dessa bör inte uppfattas som
bindande för förhandlingarna.

Den
studerandefackliga verksamhet som bedrivs av sammanslutningarna är, framhåller
kommittén, av stor betydelse som en fömtsättning för de studerandes medverkan i
högskolans planering och ledning m, m. Kostnaderna for den studerandefackliga
verksamhet sammanslutning-ama bedrev år 1973 uppskattas tUl 8 milj, kr. Om det
obligatoriska medlemskapet avskaffas kan enligt kommittén förutsättningama för
studerandesammanslutningarna att erhålla olika former av statligt och kommunalt
stöd komma att ändras. Även om sådant stöd kommer

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 96

att
utgå, kan detta sannolikt inte ersätta sammanslutningarna för bortfallet av
obligatoriska medlemsavgifter. För atl inle resurserna för slu-derandefacklig
verksamhet av det slag som befintUga sammanslutningar bedriver skall reduceras
väsentligt har kommittén mot bakgrund av den i direktiven givna förutsättningen
funnil del nödvändigt atl tills vidare bibehålla en möjlighet atl låta de
studerande genom obligatoriska avgifter bidra till att täcka koslnaderna för
studerandefackUg verksamhet.

Del
statliga slöd som ulgår liU sludiesocial service är enligt kommiltén långt
ifrån tillräckligt för all garantera verksamhetens fortbestånd vid ett
avskaffande av del obligatoriska medlemskapet. Ett fortsatt statsbidrag till
hälsovård och motionsidrott för studerande kan endast garantera att
verksamheten i framtiden kan upprätthållas på en viss miniminivå. I avvaktan
på utgången av ovan berörda förhandlingar anser kommitién alt de studerande
tills vidare bör ha möjlighet att genom obligatoriska avgifter hålla även den
studiesociala verksamheten minst på en i jämförelse med dagsläget oförändrad
nivå.

Det
bör också vara möjligt alt tills vidare finansiera driften av samlingslokaler
genom avgifter från samtliga berörda studerande. Kommitténs förslag att det
i avvaktan på resultatet av nämnda förhandlingar skall vara möjligt att ta ut
avgifter till studerandefacklig och studiesocial verksamhet från samtliga
berörda studerande gäller oavsett om det obligatoriska medlemskapet avskaffas
eller om en ordning med sådant medlemskap bevaras övergångsvis.

Olika
organisatoriska lösningar

Kommittén
har utarbetat tre principmodeller som är möjliga att tUl-lämpa intill dess
förhandlingar mellan berörda parter har avslutats: A Anordningar inom
högskoleorganisationens ram B Bibehållet obligatoriskt medlemskap C Fristående
organ utan medlemmar.

De
tre modeUerna har vissa gemensamma förutsättningar, I samtliga alternativ
föreslås att organ som helt eller till huvuddelen består av studerande skall
ha möjligheter att i praktiken besluta om hur stora avgifter som skall las ut
av de studerande.

I
princip bör samhälleliga åtgärder tUl stöd för studerandefacklig och
studiesocial verksamhet omfatta alla delar av högskoleutbUdningen, De nuvarande
bestämmelserna om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar gäller
endast för huvuddelen av den statiiga högskoleutbildningen. Mot bakgrund av
att det är fråga om provisoriska lösningar i avvaktan på resultatet av
förhandlingar mellan berörda parter förordar obligatoriekommittén att åtgärder
nu vidtas enbart avseende studerande vid de statiiga högskoleenheterna.

Den
naturliga ramen för det fackliga arbetet på lokal nivå är hög-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 97

skoleenhelen,
I princip finns därför i samtliga tre altemativ ell representativt
sluderandefackligt organ för varje högskoleenhet. Detta organ skall utses av
samtliga berörda studerande i allmänna årliga val.

Med
hänsyn till bl, a. del växande antalet vuxen- och deltidsstuderande bör
eventuella avgifter reduceras för sådana studerande som inte har möjlighet att
utnyttja den studiesociala servicen. Rätt tiU avgiftsreduktion bör gälla för
yrkesverksamma/deltidsstuderande och för studerande som är stadigvarande
bosatta på annan ort.

Det
bör liksom för närvarande ankomma på rektorsämbetena atl tUlse att de
studerande fuUgör sin skyldighet atl erlägga beslutade avgifter.

Slutligen
bör den skattebefrielse som för närvarande gäller för sammanslutningar med
obligatoriskt medlemskap enligt kommitténs mening bibehållas.

Enligt
alternativ A bör vid varje högskoleenhet inrättas en studerandeförsamling.
Församlingen utses genom aUmänna val bland berörda studerande. Val av
studerandeförsamling anordnas en gång årligen av högskoleenheten. Varje
studerande vid enheten är röstberättigad och valbar. Studerandeförsamlingen,
som är en myndighet, är avsedd att fungera som en valförsamling. Den skall
kunna utse studeranderepresentanter i organ ovanför institutionsnivå inom
högskolan. Om studerandeförsamlingen så önskar kan den emellertid överlåta åt
frivilUga föreningar att utse de studerandes företrädare i högskolans organ.
Därvid har studerandeförsamlingen att besluta om vUka föreningar som skall ha
rätt att utse representanter och hur representationen skall fördelas meUan dem.

Studerandeförsamlingen
skaU också kunna besluta om obUgatoriska avgifter i syfte att därav lämna
bidrag till frivilUga studerandefackliga sammanslutningars verksamhet,

I
detta alternativ finns det möjlighet för studerandefackliga föreningar med
frivilUgt medlemskap att dels nominera kandidater vid val av
studerandeförsamling, dels med stöd av bidrag från studerandeförsamlingen
svara för studerandefackUg intressebevakning,

FriviUiga
studerandefackliga sammanslutningar kan inte fömtsättas svara för sådan
studiesocial service som nu tUl betydande del finansieras med obligatoriska
medlemsavgifter. Enligt altemativ A inrättas på varje högskoleort en
sludiesocial nämnd. Nämnden, som utgör en myndighet, bör bestå av sju
företrädare för de studerande, två företrädare för de anställda inom nämndens
verksamhetsområde och tre ledamöter som inte är studerande och som utses av högskolestyrelsen
eUer, i vissa fall, regionstyrelsen.

Nämnden
disponerar de statliga bidrag som för närvarande utgår till hälsovård och
motionsverksamhet för studerande. Nämnden kan besluta om obligatoriska
avgifter till studiesocial verksamhet. De avgifter som nämnden beslutar om kan
användas till hälsovård och motions-

7 Riksdagen 1976/77. 1 saml. nr 59

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 98

idrott
för studerande men också tiU bidrag tiU sådana frivilUga föreningar som svarar
för förvaltning av samlingslokaler och viss annan social service (t, ex.
nationsbibliotek).

De
studerandesammanslutningar som nu har obligatoriskt medlemskap blir i detta
alternativ frivilUga föreningar. De tUlgångar som skapats bl. a. genom det
obUgatoriska medlemskapet kommer således att förvaltas av föreningar med
frivilUgt medlemskap. Obligatoriekommittén förutsätter därvid att de studerande
som nu är medlemmar i sammanslutningarna bevakar att den framtida
förvaltningen av sammanslutningarnas tillgångar ordnas på ett sådant sätt att
nyttan av tiUgångarna konuner samtliga studerande tiU del. Sådana friviUiga
föreningar som förvaltar samlingslokaler som tUlkonunit med hjälp av statliga
s, k, kår-lokallån skall i detta altemativ inte utan regeringens medgivande
kunna försälja eUer ytterligare belåna fastigheterna.

Alternativ
B innebär att den provisoriska lösningen av obligatoriefrågan innefattar ett
bevarat obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar, I detta fall
måste dock bestämmelsema enUgt kommitténs uppfattning stärka den enskilde
medlemmens rättsskydd.

Ändamålet
med studerandesammanslutaingarna kan oförändrat vara att "främja
medlemmamas studier och vad därmed äger sammanhang". En precisering av
ändamålet fordras emellertid. I alternativ B bUr det således inte tUlåtet att
skänka obUgatoriska avgiftsändamål tiU ändamål som inte direkt eller indirekt
sammanhänger med studerandefackliga, studiesociala och andra ändamål som berör
medlemmarna.

Varje
sammanslutning med obligatoriskt medlemskap leds av en full-mäktigeförsamUng,
som utses genom allmänna val bland de studerande vid högskoleenheten.

En
myndighet skall kontroUera sammanslutningarnas ändamålsbestämmelse, att
fullmäktigeförsamling finns och att bestänmielser om avgiftsdifferentiering för
vissa gmpper av studerande finns intagna i stadgarna. Stadgama skall således
imderstäUas högskolestyrelsens prövning. Det bUr också möjligt för den enskUde
att hos myndighet begära prövning av beslut som sammanslutningen fattat. En
sådan prövning gör det möjligt att undanröja dels beslut som innebär att
avgiftsmedel eUer förmögenhet används för annat ändamål än vad som nyss angivits,
dels beslut som tUlkommit i strid med lag, förordning eller sammanslutningens
stadgar. Prövningen av ett besluts ändamålsenlighet görs av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ). Prövningen av om beslutet har tUlkommit på ett formeUt
rUctigt sätt görs i första instans av högskolestyrelsen. I båda fallen kan
beslut i anledning av prövningen överklagas i en instans (regeringen respektive
UHÄ). Motsvarande ordning föreslås beträffande studerandesammanslutningarna
vid jordbmkets högskolor.

Enligt
alternativ C upphävs det obUgatoriska medlemskapet i stude-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 99

randesammanslulningar
ulan all samtidigt nya högskolemyndigheter inrättas. De obligatoriska
sammanslutningarna utgör gmnden för ett studeranderåd inom varje blivande
högskoleenhet. Ett sådant studeranderåd avses utgöra en offentiigrättsligt
reglerad juridisk person utan för-eningsrättsligt inslag.

Studeranderådel
har liksom föreningarna som högsta beslutande organ en fullmäktigeförsamling.
Skillnaden är att rådet mte bygger på medlemmar och atl alla studerande vid en
högskoleenhet har rösträtt till fullmäktigeförsamlingen inte i egenskap av
medlemmar i en förening utan endast på den grund att de är studerande vid
enheten.

På
offentUgrättslig väg bör förklaras att identitet skall råda mellan de nuvarande
sammanslutningarna inom den blivande högskoleenhetens område och
studeranderådet. Det blir på detta sätt möjUgt att undvika en överföring av
förmögenheter och skulder till ett helt nytt rättssubjekt. Genom att bevara
samma ändamålsbestämning för studeranderådet som nu gäUer för
sammanslutningarna torde man undvika permutationer av de 400 stiftelseurkunder
som finns hos sammanslutaingarna.

Enligt
detta altemativ finns i Uppsala och Lund avdelningsråd (nationer). Nationerna
skall ha fullmäktigeförsamlingar och kan för sin verksanihet ta ut särskUda
avgifter av de studerande. Fördelningen av arbetsuppgifter mellan rådet och
nationerna regleras lämpligen i stadgama för organen. Varje studerande får
själv avgöra till vUken nation han vill ha rösträtt och erlägga obligatorisk
avgift.

Råden
skaU kunna fungera lika fristående från högskolemyndigheterna som de nuvarande
sammanslutningarna gör. Det är därför nödvändigt att de förslag om förstärkt
rättsskydd för den enskilde som kommittén diskuterat i alternativ B också
gäller i detta alternaliv. Sålunda skall bestämmelserna om råd reglera
ändamålet, den interna demokratin, stadfästandet av stadgar och möjligheterna
till prövning av fullmäktiges och styrelses beslut.

Råden
kan i detta alternativ fullfölja såväl den studerandefackliga som den
studiesociala verksamhet som de nuvarande sammanslutning-ama bedriver,

ObUgatoriekommitténs
slutliga förslag

I
sitt slutUga ställningstagande finner kommittén att de principiella
invändningarna mot ett obligatoriskt medlemskap är av sådan styrka att den
hhtillsvarande ordningen om möjligt bör ersättas med sådana former av
samhäUsstöd som inte innebär tvång att tillhöra en förening. Det obUgatoriska
medlemskapet i studerandesammanslutningar bör avskaffas den 1 juli 1977.
Betydelsefulla studerandefackliga och studiesociala funktioner finansieras nu
genom obligatoriska studerandeavgifter. För att täoka kostnaderna för dessa
ändamål föreslår kommittén att en avgiftsskyldighet tUls vidare bevaras. På
sikt är det önskvärt

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 100

att
också skyldigheten att erlägga avgifter i samband med högskolestudier
avvecklas.

Ett
avskaffande av obligatoriska avgifter får emellertid enligt kommiltén under
inga omständigheter leda tUl att den studerandefackliga verksamhetens
självständighet och integritet äventyras. Denna fråga, anser den, kan endast
lösas i de förhandlingar mellan staten, berörda studerandesammanslutningar,
kommuner och landstingskommuner som kommittén föreslår. Kommittén förutsätter
att en mera varaktig lösning av obligatoriefrågan grundas på överenskommelser
som uppnås vid dessa förhandlingar,

Bestänunelserna
om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar måste, som en följd
av ändringar i indelningen i högskoleenheter, under alla omständigheter
förändras i samband med att högskolereformen träder i kraft den 1 juli 1977,
Kommittén föreslår att en provisorisk ordning införs vid denna tidpunkt. Denna
provisoriska ordnmg bör enligt kommitténs uppfattning utformas som en
kombination av alternativen A och C, De organisatoriska förutsättningarna för
den studerandefackliga verksamheten bör därvid utformas på det sätt kommittén
angivit i alternativ C och de organisatoriska förutsättningama för den
studiesociala verksamheten på det sätt kommittén angivit i alternativ A.

Förslaget
innebär att det vid varje högskoleenhet inrättas ett studeranderåd och att det
på varje högskoleort inrättas en studiesocial nämnd. Såväl studeranderåd som
studiesocial nämnd har möjlighet att vid behov besluta att ta ut avgifter av
de studerande. Studeranderåds fullmäktigeförsamling utses av samtliga berörda
studerande i aUmänna årliga val. En majoritet av ledamöterna i studiesocial
nämnd skaU vara företrädare för de studerande och utses av berört eUer berörda
studeranderåd.

Studeranderåds
ändamål skall vara att främja de studerandes studier och vad därmed äger
sammanhang. Avgifter som de studerande är skyldiga att erlägga tUl rådet får
användas enbart för studerandefacklig verksamhet, förvaltning av
samlingslokaler och för sådan studiesocial verksamhet som inte den
studiesociala nämnden svarar för. Rådets stadgar skall för att vara giUiga
godkännas av högskolestyrelsen. Minst en tiondel eller minst 100 studerande
får hos högskolemyndighet anföra besvär över beslut av studeranderåd.

EnUgt
kommitténs förslag skall staten ta över huvudmannaskapet för hälsovård och
motionsidrott för studerande. De studiesociala nämnderna skaU ansvara för
verksamheten. Nämnderna kan överlåta åt frivUliga motionsidrottsföreningar att
svara för att de studerande bereds tillfälle tUl motion. Kommittén utgår från
att statsbidrag tiU studerandehälsovård och motionsidrott skall ulgå enligt i
princip oförändrade grunder.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 101

I
motsats till vad kommittén diskuterat i alternativ A bör ansvarel för
förvaltningen av samlingslokaler helt åvila råden. Detta synes lämpligt med
hänsyn till att råden enligt kommitténs förslag kommer att slå som ägare till
de samUngslokaler som nu ägs av sammanslutningar med obligatoriskt medlemskap,

2.4.2
Remissyttrandena

Relativt
få remissinstanser ägnar någon utförlig diskussion ål de principiella
aspekterna på det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutning.
Flertalet säger sig endast instämma i ObUgatoriekommitténs (OK) uppfattning.
Justitiekanslern (JK) konstaterar emellertid att de principiella
betänkligheterna mot obligatoriet inte enhgt hans uppfattning är av sådan styrka
alt de kan ta över varje skäl som kan anföras till obligatoriets försvar, JK
framhåller atl såväl nu gällande lydelse av regeringsformen som de av 1975/76
års riksmöte såsom vUande antagna ändringama i regeringsformens 2, kap, medger
atl obligatoriet bibehålls.

Universitetskanslersämbetet
(UKÄ) delar kommitténs uppfattning att övervägande skäl talar för avskaffandet
av obUgatoriet, UKÄ stödjer också OK i slutsatsen att någon form av
samhällsstöd i framtiden är erforderligt för att ge den studerandefackliga
verksamheten den ur samhäUets synvinkel önskvärda styrkan och stabiUteten, UKÄ
finner även andra än de av OK påtalade skUlnadema mellan studerandefacklig och
annan i traditionell mening facklig verksamhet. Man erinrar bl. a, om att
lagstiftningen om medinflytande i arbetslivet i första hand tar sikte på
organisationer som är bundna av kollektivavtal. En studerandefackUg verksamhet
på sådana premisser skuUe dock förutsätta någon form av auktorisation av en
eUer flera frivUliga studerandesammanslutningar. Enligt UKÄ:s mening skulle en
sådan auktorisation vara förenad med betydande principieUa och praktiska
svårigheter. UKÄ understryker vidare mycket starkt att utformningen av det
statliga stödet till det studerandefackliga arbetet måste garantera verksamhetens
integritet. Centralorganisationen SACO/SR är Ukaledes negativt inställd till
det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar. Organisationen
pekar bl, a, på vissa tUlfäUen då enskilda kårmedlemmar tvingats stå bakom
beslut som troUgen skulle kunna anses Ugga utanför kåremas genom
universitetsförordningens angivna verksamhetsområde, SACO/ SR pekar även på
förhållandet att studerandepopulationens förändrade sammansättning gör att allt
fler får sina intressen bevakade av de vanliga fackliga organisationerna. Även
SACO/SR understryker dock att det också i framtiden måste finnas starka
studerandeorganisationer och att ett eventuellt samhäUsstöd måste ges former
som garanterar den studerande-fackliga verksamhetens obundenhet. Socialhögskolornas
studentkårers organisation fSSO) avvisar bestämt varje form av obligatoriskt

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 102

medlemskap
eller obligatoriskt avgiftsuttag på den principiella grunden att ingen skaH
tvingas betala för en verksamhet han eller hon inte stödjer. SSO anser däremot
skäl tala för ett statligt verksamhetsstöd, dock i former som inle gör det
möjUgt för staten att styra verksamheten.

I frågan om de av OK
föreslagna förhandlingarna är remissopinionen delad. Med något enstaka
undantag stöds förslaget om förhandlingar. Vissa remissinstanser anser dock
att dessa i motsats tUl OK:s förslag bör föregå ett avskaffande av det
obUgatoriska medlemskapet, JK anser mot bakgmnd av sin nyss redovisade
uppfattning i principfrågan att så bör ske. Nämnden för socionomutbildning
anser det beklagligt att OK tolkat sina direktiv så snävt att någon analys inte
gjorts av de ekonomiska problem som är förbundna med ett avskaffande av
obligatoriet och ett eventueUt samhäUsstöd i annan form till den
studerandefackliga verksamheten. En sådan analys borde enhgt nämndens
uppfattning kunna vara vägledande även för ett ställningstagande till den
provisoriska lösningen. Så som läget nu är anser sig nämnden inte kunna
tillstyrka att obligatoriet avskaffas innan de föreslagna förhandlingarna
genomförts. Liknande synpunkter anförs av länsstyrelsen i Uppsala län.
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) ställer sig också avvisande tiU OK:s
förslag i detta avseende, TCO framhåUer att det av OK förordade provisoriet
uppenbarUgen riskerar att permanentas, i och med att något slutiigt
ställningstagande i frågan om ett eventuellt samhällsstöds omfattning och
utformning inte är i sikte. Av den anledningen anser TCO atl kommitténs
förslag inte kan Ugga till gmnd för en provisorisk lösning. Det obligatoriska
medlemskapet bör därför, enligt TCO, bibehållas under förutsättning att frågan
om samhällsstöd tUl den studerandefackliga verksamheten görs tUl föremål för en
förutsättningslös utredning. Även Kuratorskonventet i Uppsala yrkar på att de föreslagna
förhandlingama skall föregå ett avskaffande av obligatoriet. Socialstyrelsen
uttrycker i Ukhet med TCO oro för att det föreslagna provisoriet skall komma
att permanentas. Styrelsen tillstyrker dock OK:s förslag, men understryker
mycket starkt vikten av att beslut nu fattas med sikte på ett reeUt avskaffande
av obligatoriet. Även UKÄ tUlstyrker såväl huvudlinjerna i OK:s förslag tUl
provisorium som de föreslagna förhandlingarna. Sveriges förenade studentkårer
(SFS) accepterar OK:s förslag om förhandlingar i syfte att uppnå en slutlig
lösning, SFS understryker dock med skärpa att en sådan slutlig lösning måste
grundas på överläggningar där partema i första hand staten och de studerande
blivit eniga.

Organisationskommittén
för Stockholms högskoleregion, (H 75-S) erinrar om att ett viktigt inslag i
den nya högskolan är en förstärkning av de staderandes och de anställdas
inflytande över verksamheten. H 75-S har i enUghet härmed i annat sammanhang
bl. a. förordat inrättandet av

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 103

linjenämnder
också inom den kommunala högskoleorganisationen, H 75-S anser det därför
angeläget att frågan om en fungerande organisation för den studerandefackliga
verksamheten även inom denna sektor med det snaraste tas under övervägande SFS
tar upp en annan aspekt på denna problematik genom att påpeka alt OK inte
berört hur studerande inom kommunal högskoleutbildning skall garanteras
studiesocial service, SFS anser det naturliga vara att dessa studerande ges
möjlighet att ansluta sig lill den föreslagna studiesociala nämndens
verksamhet. Centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75)
ansluter sig dock till OK:s bedömning att den föreslagna provisoriska
organisationen skall utsträckas lill all gälla även den kommunala sektorn. H 75
understryker emellertid att starka principiella skäl talar för att de
förestående diskussionerna om en mera långsiktig lösning av frågan om
studerandefacklig och sludiesocial verksamhet måste föras i perspektivet av
hela högskolan.

Endasl
ett fåtal remissinstanser diskuterar OK:s alternativa modeller för en
studerandefackUg organisation tagna var för sig. Intresset koncentreras i
stället till kommitténs slutliga förslag. Konsistoriet i Umeå anser att
alternativ A är det som närmast överensstämmer med hur facklig verksamhet
normalt är organiserad i övrigt. På lång sikt skulle detta förslag vara att
föredra, menar konsistoriet, förutsatt att man kunde få garantier för all
staten övertog kostnaderna för såväl den studiesociala som den
studerandefackliga verksamheten. Skolstyrelsen i Norrköping, med instämmande av
kommunstyrelsen, anser att alternativ A bör ligga till grund för provisoriet.
Det innebär enligt skolstyrelsens uppfattning att självständiga
intresseorganisationer med eller utan staderandefacklig inriktning i fri
konkurrens får motivera sin verksamhet inför allt mer sammansatta
studerandegrupper. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) anför
liknande synpunkter, men kan inle godta att studerandeförsamlingen skall kunna
besluta om obligatoriska avgifter för stöd åt studerandeföreningarnas
verksamhet.

Alternativet
B tilldrar sig ganska liten uppmärksamhet från remissinstanserna, JK, som för
sin del finner att det obligatoriska medlemskapet åtminstone övergångsvis bör
kunna bestå, instämmer i OK:s uppfattning om att gränserna för
sammanslutningarnas verksamhetsområde bör anges klarare än vad som f, n. är
fallet. JK anser även att kommitténs förslag om fullmäktigeförsamlingar är
motiverat åtminstone för större sammanslutningar. Kammarrätten i Göteborg
delar JK:s inställning i principfrågan om det obligatoriska medlemskapet och
anser mot den bakgrunden att alternativ B är att föredra framför t.ex, alternativ
C, bl. a, beroende på att B klart anger vad det i realiteten är fråga om,
vilket enligt kammarrätten inte kan sägas om C.

En
betydande majoritet av remissinstanserna stödjer obligatoriekom-

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 104

mittens
förslag att en provisorisk organisation för de nuvarande obligatoriska
sluderandesammanslutningarnas verksamhet skall åstadkommas genom en
kombination av alternativen A och C. Uppslutningen sker dock inte utan i en del
fall mycket viktiga förbehåU, Relativt få instanser är helt avvisande tUl
kommitténs förslag.

Kommitténs
förslag om studerandehälsovård och m o -tionsidrott kritiseras starkl.
Åtskilliga remissinstanser framhåller atl samhället bör ta över den fulla
kostnaden för verksamheten samtidigt som staten tar över huvudmannaskapet.
Socialstyrelsen, UKÄ och centrala studiestödsnämnden (CSN) förordar samtliga
att samhället övertar kostnaderna för verksamheten, CSN framhåller att man bör
se studerandehälsovården som en del av de totala möjligheter som samhället
erbjuder i form av utbildning, studieekonomiskt stöd m. m. En väl fungerande
studerandehälsovård är ett sätt alt effektivisera studierna och hjälpa de
studerande på motsvarande sätt som med studie- och yrkesvägledning. Mot den
bakgrunden finner nämnden det naturligt att samhället övertar kostnaderna
och ansvaret för studerandehälsovården. Stockholms Studentkårers
Centralorganisation (SSCO) erinrar om att organisationen länge krävt att
samhället skall ta över kostnaderna för studerandehälsovården. SSCO
understryker än en gång detta krav i sitt remissvar och framhåller alt ett
övertagande av huvudmannaskapet och det ekonomiska ansvaret från samhällets
sida inte får innebära försämringar eller lägre ambitionsnivå på någon ort.
SFS, med instämmande från etl flertal medlemskårer, ställer som ett villkor
för samtycke tUl ett statligt huvudmannaskap att staten utfäster sig att
överta det fulla ekonomiska ansvaret för verksamheten och att den stadiesociala
servicen därigenom bibehålls på minst oförändrad nivå. SSU tillstyrker för sin
del kommitténs förslag om en studiesocial nämnd men anser inte att den bör ges
rätt att ta ut obligatoriska avgifter. SSU anser i Ukhet med bl. a. Centerns
ungdomsförbund (CUF) att kostnaderna för verksamheten skall bäras av
samhällel. CUF, som motsätter sig OK:s förslag i dess helhet, vUl för sin del
inte heller godta den föreslagna organisatoriska förändringen, utan anser att
ansvaret för studerandehälsovården bör överföras till landstingen. Moderata
ungdomsförbundet (MUF) finner det egendomligt att staten skulle överta
huvudmannaskapet för en verksamhet av detta slag utan att samtidigt ta ansvaret
för kostnaderna. MUF anser att den nuvarande ordningen med kårortsnämnder som
huvudmän har fungerat bra och bör bibehåUas.

Nåra remissinstanser,
däribland skolöverstyrelsen (SÖ), påpekar att det är angeläget att den studiesociala
service som i dag erbjuds de studerande inte försämras, vilket OK:s förslag
enligt verkets mening skulle kunna innebära för de nuvarande
lärarutbildningsanstalterna. EnUgt ObUgatoriekommitténs förslag skaU vid
universiteten i Uppsala

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 105

och
Lund finnas inrättade avdelningsråd. Dessa skall motsvara de nuvarande
nationerna och vara i förhållande till studeranderådet fristående juridiska
personer,

UKÄ vänder sig mot OK:s
förslag att just i Uppsala och Lund låsa organisationen genom inrättandet av de
föreslagna avdelningsråden. Enligt UKÄ:s mening bör möjligheten alt bilda
avdelningsråd kunna utsträckas även till andra fall där så anses lämpligt.
Sådana behov kan t. ex. uppslå i samband med att skilda utbildningsanstalter
sammanslås till en högskoleenhet. Organisationskommittén för LundlMalmö högskoleregion
anför Uknande synpunkter. Organisationskommittén pekar i detta sammanhang på
atl en konsekvens av OK:s förslag till inrättandet av avdelningsråd endast som
ersättare för nationerna blir att åtskilliga studerande som i dag inle är
skyldiga att tillhöra nation tvingas att erlägga avgift även lill avdelningsråd
efter högskolereformens genomförande. H 75 avvisar däremot tanken på en
utvidgning av möjligheten till inrättande av avdelningsråd. H 75 ifrågasätter
dock om inte den nyss påtalade utvidgningen av "nationsobligatoriet"
i någon mån kan elimineras genom en bestämmelse att endast studerande vilkas
utbildning huvudsakligen är förlagd till själva universitetsorten är skyldiga
att erlägga avgift till avdelningsråd (nation). Medicinska föreningen i Stockholm
(MFS) uttrycker farhågor för att den fackliga bevakning som de små kårerna i
dag utför kommer att försvåras genom atl studeranderåd som omspänner många
utbildningar med kraftigt varierande inriktning och elevantal. Liknande
synpunkter anförs av Odontologiska föreningen i Göteborg (OFG) som med
bestämdhet vänder sig mot den av OK föreslagna begränsningen av möjligheterna
att inrätta avdelningsråd. Enligt OFG vore det enda rimliga att man fick samma
möjUgheter som nationerna i Uppsala och Lund att förvalta sitt kårhus. Det av
OK föreslagna överförandet av fast egendom till studeranderådet skulle av OFG:s
medlemmar upplevas som konfiskation av deras egendom. SSCO, beklagar att OK i
sitt förslag kopplat studeranderådets omfattning till respektive högskoleenhets
verksamhetsområde. SSCO menar att detta för Stockholms del kommer att medföra
att många av de mindre studerandesammanslutningarna vilkas verksamhet
kraftigt varierar i omfattning elimineras. Enligt SSCO måste därför
möjlighet ges att, om berörda studeranden så önskar, bUda avdelningsråd med
självständig ekonomi. Även SFS framhåUer i detla sammanhang önskvärdheten av
att nu existerande små studentkårer ges möjUghet att bilda egna enheter med
självständig ekonomi.

H
75 anser att vid statlig högskoleenhet företrädare för de studerande i
högskolestyrelse, linjenämnd och fakultetssektionsnämnd samt motsvarande organ
bör utses av studeranderådet eller på sätt rådet bestämmer. Inom kommunal
högskoleutbildning bör företrädare för de studerande i högskolenämnd utses av
berörda studerande eller av sam-

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 106

manslutningar
som företräder dem. Vad slutligen gäller regionstyrelse anser H 75 att företrädare
för de studerande i enlighet med ObUgatoriekommitténs förslag bör utses av de
regionala samarbetsorganisationer för de studerande såväl inom statlig som
kommunal högskoleutbildning som kan antas komma till stånd i och med att en
regional högskoleorganisation etableras, SFS m. fl, studerandesammanslutningar
anser att OK:s förslag till författningstext kan missförstås i fråga om
studeranderepresentationen. Författningen bör enUgt SFS vara så utformad att
det inle råder någon som helst tvekan om de staderandes rätt till representation
i högskolans olika organ eller rätten för de studerande att själva utse sina
representanter,

UKÄ
instämmer i OK:s uppfattning att det med hänsyn till rådens uppgifter och rätl
alt uttaxera obUgatoriska avgifter är nödvändigt med en viss offentlig insyn i
sluderanderådens verksamhet. UKÄ anser emellertid att studeranderåden måste
garanteras största möjUga oberoende och atl den offentiigrättsliga regleringen
därför skall inskränkas till ett minimum. Sålunda bör skyldigheten att
underställa högskolestyrelsen stadgan för stadfästelse endast avse vissa i
lagen särskUt angivna punkter, UKÄ avser närmast att bestämmelser om val och
om sätt att utse styrelse för studeranderåden samt om avgifter bör granskas av
högskolestyrelsen. Kuratorskonventet i Uppsala och kuratorskollegiet i Lund anser
i likhet med UKÄ att högskolestyrelsen skall stadfästa vissa delar av stadgan,
bl, a, de som rör ändamål, högsta beslutande församling och uttaxering av
avgift. Båda instanserna uttrycker i detta sammanhang skepsis mot OK:s förslag
atl högsta beslutande organ i studeranderåd/avdelningsråd skall vara en
fullmäktigeförsamUng, Kuratorskollegiet påpekar att många av dagens nationer
har så få medlemmar att man med framgång kan tillämpa direkt demokrati genom
s, k, nationsmöten eller landskap. Införandet av fullmäktigeförsamlingar
skulle för så små sammanslutningar verka tyngande och byråkratiserande. Även
SFS anser atl den obligatoriska uttaxeringsrätten motiverar en viss kontroll av
studerandeorganisationernas verksamhet, SFS finner emellertid i likhet med
många medlemskårer att den lagfästa stadgeprövningen bör inskränkas till att
avse bestämmelser om val tUl fuUmäktige och obligatorisk avgift. I detta
sammanhang framhåller SFS att valen tiU studeranderåds fuU-mäktigeförsamling
bör regleras i studeranderådets stadga och inte vilket föreslagits i
kommitténs författningsförslag genom föreskrifter av högskolestyrelsen. Det
föreslagna stadfästandet av stadgan i denna del torde enUgt SFS utgöra fuUgod
garanti för att demokratiska regler följs inom staderanderåden,

OK:s
förslag om att studeranderådets ändamål skall anges i lag och om möjUgheten
att anföra besvär över besluts ändamålsenlighet och formella riktighet kommenteras
av åtskilliga remissinstanser. Flertalet är inställda på att såväl än-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 107

damålsprecisering
som besvärsrätt behövs, I flera delfrågor kommer dock meningsskUjaktigheter i
dagen,

MFS
framhåller atl del är en grundläggande demokratisk princip alt en intresseförenings
medlemmar själva skall avgränsa vad föreningen skall syssla med, MFS poängterar
att man måste se OK:s förslag i ett långsiktigt perspektiv. Vad som i dag
uppfattas som sludentfacklig aktivitet kan i morgon komma alt anses ligga
utanför "studier och vad därmed äger sammanhang". Att en förenings
verksamhetsområde påverkas genom debatt mellan medlemmarna är naturligt, men
atl verksamhetsområdet regleras genom beslut av en statlig myndighet, vilka
måste bli godtyckliga, vore helt oacceptabelt enligl MFS. Liknande synpunkter
anförs av SSO. Även TCO förhåller sig skeptisk till kommitténs förslag och
hävdar att de studerande själva torde vara bäst i stånd atl definiera vad som
ligger i deras intresse, UKÄ delar kommitténs uppfattning atl besvärsrätt bör
införas, men anser att den bör inskränkas till all gälla del materiella
innehållet i beslut i sådana fall då obligatoriskt uttaxerade medel använts i
uppenbar strid mol ändamålsbeslämmelsema för studeranderåden. Denna
inskränkning i besvärsrätten påyrkas även av andra remissinstanser, däribland
Centralorganisationen SACO/SR, Kuratorskonventet i Uppsala och SFS. UKÄ finner
slutligen alt OK inte kunnai dokumentera behovet av ett särskilt
besvärsinstitut för atl pröva besluts laglighet och formella giUighel,

Kuratorskonventet
i Uppsala och kuratorskollegiet i Lund vänder sig mot OK:s förslag alt avgiften
till studeranderådet skall fastställas av högskolestyrelsen. Man erinrar om att
kommitténs förslag i övrigt innebär att respektive råd skall stå ensamt
ansvarigt för sina utgifter och skulder. En absurd situation kan enligt
kuratorskollegiet i Lund riskera att inträffa om inte råden också ges kontroll
över sina inkomster. Högskolestyrelsens kontroll av avgifts-bestämmelserna i
studeranderådets stadga måste anses ge betryggande garantier för atl inte
missbmk av uttaxeringsrätten skall förekomma, Stockholms universitets
studentkår (SUS), anser dock för sin del alt högskolestyrelsen även i
fortsältningen bör godkänna avgiftshöjningar, SFS tar i sitt yttrande upp
frågan om avgiftsdifferentiering, SFS är i princip positivt tUl en sådan
möjUghet och man hänvisar till den rekommendation om avgiftsreduktion för
distansstuderande som organisationen riktat till sina medlemskårer, SFS
framhåller emellertid att enbart det faktum att någon är deltidsstuderande
inte kan ligga till gmnd för en avgiftsreduktion. Deltidsstudier kan grunda
minst lika stora behov av sludiesocial service som studier på heltid. Liknande
synpunkter anförs av bl. a. SUS. SSCO framhåller att de nya studeranderåden
även måste ges möjlighet till avgiftsdifferentiering med hänsyn till olika ambitionsnivåer
bland oUka studerandegmpper i den fackUga verksamhe-

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 108

ten.
Sådana skillnader torde bli märkbara i och med atl många i nuläget heterogena
sammanslutningar kommer att sammanföras.

H 75
m.fl, statliga remissinstanser ansluter sig tUl OK:s förslag att de regionala
organisationskommittéerna skall engageras i arbetet på att förbereda
genomförandet av kommitténs förslag, SFS m. fl, studerandesammanslutningar
poängterar mycket starkt alt det är de nuvarande studerandeorganisalionerna
som skall utföra det praktiska arbetet i samband med förändringarna.

2.4.3
Föredraganden

Jag
har i frågan om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar och
vissa därmed sammanhängande problem samrått med chefen för
jordbruksdepartementet. Del är vår uppfattning all de förslag i olika
avseenden som jag framlägger i det följande i tillämpliga delar bör gälla även
för de studerande vid utbUdningar inom jordbruksdepartementets
verksamheisområde.

Skyldighet
att tillhöra student- eller elevkår och i vissa fall även nations- eller
fakultetsförening föreligger i dag för de studerande vid flertalet av de
utbildningar som kommer atl ingå i den nya statliga högskolan. Det åligger f,
n, statlig myndighet att tillse alt vederbörlig obligatorisk sammanslutning
finns vid de olika läroanstalterna. Dessa sammanslutningar skall ha till syfte
atl främja medlemmars studier och vad därmed äger sammanhang. Vidare skall
varje sammanslutnings stadgar i vad de avser bestämmelser om medlems inträde
och utträde samt om avgifter f. n, stadfästas av statlig myndighet.
Sammanslutningarnas verksamhet bestäms således i hög grad genom
offentligrättslig reglering.

Lämpligheten
av de nuvarande reglerna om obligatoriskt medlemskap i
studerandesammanslutningar har de senaste åren diskuterats såväl från
principiella utgångspunkter som med hänsyn till de olikheter som föreligger i
detta avseende mellan skilda ulbildningar. Jag skall här i största korthet
referera några av de argument som har anförts i denna diskussion.

De
som har varit kritiska mot det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar
har hävdat att obligatoriet är en otidsenUg kvarleva från en tid då de
universitets- och högskolestuderande hade gemensamma intressen som en särskUd
grupp i samhället. Dessa gemensamma intressen har, menar man, försvagats bl,
a, i samband med att rekryteringen till universiteten och högskolorna har
förändrats. Man har också pekat på att de studerandes gemensamma intressen
ytterligare har kommit att försvagas genom tillkomsten av nya studerandekategorier
(vuxenstuderande, deltidsstuderande m. m.) och nya former för distribution av
utbildningen (distansundervisning, kväUsundervisning m. m.). De studerande
utgör inte längre en Uka homogen grupp som

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 109

tidigare
och har således inte alllid intresse av alt samverka sinsemellan för att lösa
olika uppgifter. Somliga studerandegrupper kan, menar man, uppleva större
samhörighet med andra medborgargrupper än med övriga studerande.

Mot
detta har försvararna av obligatoriet anfört att det nu finns ett obligatoriskt
medlemskap som ligger lill grund för en betydelsefull verksamhel och att del
kan vara praktiskt att ha kvar obligatoriet så länge det fyller en funktion.

Det
har hävdats alt både de studerandes ansvar för vissa sludiesociala anordningar
och sammanslutningarnas fackliga verksamhet kräver ekonomiska resurser som
inte kan komma sammanslutningarna till del utan ett obligatoriskt medlemskap, 1
fråga om den studerandefackliga verksamheten har man ibland hänvisat lill alt
sammanslutningarna behöver anställa personal och funktionärer för
intressebevakning i främst utbildningspoliliska frågor. Personal och
kansliresurser m, m, anses nödvändiga för atl studeranderepresentanter i olika
organ skall få erforderlig administrativ service. Som etl ytterligare stöd för
denna tankegång anförs det ofta att det har visat sig att sammanslutningar med
små ekonomiska resurser i praktiken haft obetydliga möjligheter att påverka de
studerandes situation.

En
stor enighet har rått om alt det obUgatoriska medlemskapet är tveksamt ur
föreningsfrihetens synvinkel och att obligatoriet inte överensstämmer med de
principer som i övrigt råder inom det svenska samhällel. De som betraktar
studerandesammanslutningarna som i första hand ideella föreningar menar att det
borde stå var och en fritt atl ansluta sig till den förening han eller hon
önskar eller att inte ansluta sig till någon förening. Andra har hävdat att
staderandesammanslut-ningarna inte borde utgöra politiska sammanslutningar utan
alt de endast borde ha till uppgift att svara för viss social service som
skall vara gemensam för samtliga studerande.

Mot
denna bakgrund tillkallades våren 1973 särskilda sakkunniga
obligatoriekommittén (U 1973:03) för att utreda frågan om obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutningar och för att eventuellt framlägga
förslag om dess avveckling. Kommittén framlade våren 1976 sitt betänkande (SOU
1976:14) Kårobligatorium?. Betänkandet har remissbehandlats. Huvuddragen i
utredningens förslag och i remissopinionen framgår av den i det föregående
återgivna sammanfattningen respektive remissammanställningen.

För
egen del får jag anföra följande. Kårobligatoriet har skapat de ekonomiska
förutsättningarna för en på sina håll mycket omfattande verksamhet i de
studerandes regi. Såväl den studerandefackliga bevakningen som
studerandehälsovård, molionsidrott, nöjes verksamhet m. fl, i vid mening
sociala aktiviteter har enligt min mening tillgodosett väsentliga intressen
och behov hos de studerande. De obligatoriska sam-

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 110

manslutningarnas
arbete som fackliga företrädare för de studerande på det lokala och indirekt
genom Sveriges förenade studentkårer (SFS) på del cenirala planet har
fungerat väl och har varit av betydelse för den högre utbildningens utveckling.
De senaste årens debatt i obligatoriefrågan har dock visal att det råder en i
det närmaste total enighet på en punkt nämligen att det på föreningsrättsliga
grunder är principiellt förkastligt att tvångsvis ansluta individer till en
viss sammanslutning. Jag delar denna uppfattning och anser därför atl det
obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar bör avskaffas.

Obligatoriekommitténs
förslag innebär visserligen formellt sett atl obligatorisk tillhörighet till
viss studerandesammanslutning avskaffas. Samtidigt kommer enligt min mening
den skyldighet att erlägga avgift för en viss verksamhet som kommittén föreslår
att av den enskilde studerande kunna upplevas som oacceptabel. Kommitténs
förslag skulle dessutom kunna medföra att avgiftsskyldighet införs för
studerande vid utbildningar som fram till den 30 juni 1977 inte har omfattats
av kår-obUgatoriet. Kommitténs förslag får också vissa långtgående förmögenhetsrättsliga
konsekvenser. Ett antal remissinstanser framhåller atl dessa konsekvenser inte
blivit föremål för en tillräckligt grundlig juridisk analys. De fördelar med
den slegvisa avvecklingen av obligatoriet som kommittén föreslår kan således
ifrågasättas ur skUda synvinklar. De studerande skulle inte uppleva
förändringen som annat än rent formell och den förmögenhetsrättsliga grunden
för förslaget anses otillräckligt belyst. Mot denna bakgrund är jag inte beredd
att biträda kommitténs förslag.

Underlag
saknas därmed för att avskaffa obligatoriet vid den tidpunkt då den nya
högskolan införs. Jag anser det samtidigt självklart att någon utvidgning inte
får komma till stånd. Min slutsats blir därför att den nuvarande skyldigheten
alt vara medlem i och erlägga avgift till viss eller vissa
studerandesammanslutningar bör gälla även efter den 1 juli 1977, men med sådana
inskränkningar att studerande vid utbildningar som idag inte omfattas av
obUgatoriet inte heller fortsättningsvis kommer att beröras av detta. Hur
detta skall ske återkommer jag till i det följande.

För
närvarande utgår statligt stöd i olika former till de obligatoriska
studerandesammanslutningarna. Till studerandehälsovård utgår ett statsbidrag
över utbildningshuvudtiteln, liksom även ett särskilt stöd till uppförande m,
m, av studentkårslokaler. Över jordbrukshuvudtiteln anvisas medel för
studentkårernas idrottsverksamhet. Oberoende av regeringens och riksdagens
ställningstagande till det obligatoriska medlemsskapet i vissa
studerandesammanslutningar bör de studerande inom högskolan kunna räkna med
fortsatta samhälleliga åtaganden för verksamheter av nyssnämnt slag, låt vara
att det kan ske i andra former.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 111

För
att kunna avveckla del obligatoriska medlemskapet krävs överläggningar mellan
berörda parter. En rimlig utgångspunkt för dessa överläggningar bör vara att
utformningen av samhällsstöd i olika avseenden för de studerande som grupp
inte utan starka skäl bör avvika från vad som gäller för andra
medborgargrupper. Till ovan nämnda parter hör förutom slalen och
ifrågavarande sammanslutningar även kommuner och landsting, I den fördelning
av ansvar för olika samhäUsfunklioner som gäller ligger nämligen frågor rörande
bl, a, samlingslokaler och föreningsstöd inom det primärkommunala ansvarsområdet,
medan huvudmannaskapet för hälsovården åvilar landstingen. Jag vill således här
anmäla atl jag inom kort avser att föreslå regeringen att ta initiativ till
överläggningar av nyss berört slag. Till grund för dessa kommer bl, a, atl
ligga ObUgatoriekommitténs och studerandehäl-sovårdsulredningens betänkanden
saml remissvaren över dessa.

Jag
återkommer nu till frågan om ulformningen av de interimistiska reglerna om
kårobligatorium i den nya högskoleorganisationen. Dessa bör enligt min mening
tas in i en särskild lag om obligatoriskt medlemskap i
studerandesammanslutning. Med tanke på att lagen förutsätts gälla endast för en
relativt begränsad tid finner jag inte anledning till andra sakliga
förändringar av de nu gällande reglerna än sådana som direkt betingas av
högskolereformen eller av kravet att några nya studerandegrupper inte skall
omfattas av obligatoriet. För utförliga kommentarer till lagtexten får jag
hänvisa till vad jag senare kommer att anföra i specialmotiveringar, I delta
sammanhang inskränker jag mig till att något beröra frågan om obligatoriets
omfattning. Den av mig tidigare förordade sammanläggningen av läroanstalter
till nya högskoleenheter medför i åtskilliga fall att det vid en och samma
högskoleenhet kommer att finnas studerande som i nuläget omfattas av respektive
står utanför reglerna om obligatoriskt medlemskap. Samtidigt är det av
författningstekniska skäl nödvändigt att liksom hittills knyta skyldigheten alt
tillhöra viss sammanslutning till den enskildes egenskap av studerande vid en
viss högskoleenhet. Jag föreslår därför att högskolestyrelsen ges möjlighet att
från obligatoriskt medlemskap och avgiftsskyldighet undanta studerande eller
grupper av studerande vid utbildning som före den 1 juli 1977 inte omfattas av
några regler om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutning. Vissa
avgränsningsproblem kommer härvid att uppstå, I det fall man etablerar en
utbildning som är ny i betydelsen att den inte tidigare har förekommit vid den
aktuella högskoleenheten, men väl vid någon eller några andra enheter, skall
den i detla sammanhang bedömas efler samma regler som gäller vid de
högskoleenheter där den har förekommit före den 1 juli 1977, Är utbildningen ny
i den meningen att den utvecklats ur en annan högskoleutbildning bör frågan om
medlemskap och avgiftsskyl-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 112

dighet
för de studerande bedömas med utgångspunkt i vad som gäller för den äldre utbildningen.
Om något sådant direkt samband med en tidigare existerande utbildning inte
föreligger bör högskolestyrelsen vid sin bedömning av frågan söka ledning i
reglerna för närmast motsvarande äldre utbildning. Analoga bedömningar bör
göras i fråga om skyldigheten att tiUhöra förutom viss student- eller elevkår
även nations-eller fakultetsförening. Ett speciellt fall uppkommer när en ny
högskoleenhet bildas utan att någon nu existerande obUgatorisk sammanslutning
berörs, Efiersom de här angivna reglerna för obligatoriskt medlemskap i
studerandesammanslutning endast syftar till att vidmakthålla i stort sett
oförändrade villkor för redan existerande sammanslutningar bör det enligt min
åsikt i sådant fall inte heller bli fråga om att etablera en ny obligatorisk
sammanslutaing. Av samma skäl bör del inle heller bli fråga om att skapa nya
obligatoriska sammanslutningar genom att t, ex. dela någon av de nuvarande
kårerna eller föreningarna,

I
det föregående har jag föreslagit att företrädare för de studerande skall ha
räll atl ingå som ledamöter i högskolestyrelsen och vissa andra organ inom
högskolan. Jag övergår nu till frågan hur dessa studeranderepresentanter skall
utses, F, n. utses företrädare för de studerande i organ inom universitet och
högskolor i allmänhet av student- och elevkårer med obligatoriskt medlemskap.
Denna ordning kan inte behållas oförändrad, eftersom det enligt mina förslag i
det föregående under en övergångstid kommer att finnas dels studerandegrupper
som är skyldiga att tillhöra hittillsvarande student- och elevkårer, dels, låt
vara mindre, grupper av studerande som ej har en sådan skyldighet.

Det
faktum att man under en övergångsperiod låter kårobligatoriet leva kvar inom
den nya högskoleorganisationen gör det dessutom särskilt angeläget alt skapa
sådana former för att utse staderanderepresen-tanter, att föreningsfriheten i
detta avseende så långt möjUgt kan respekteras.

Den
nya ordning för utseende av staderanderepresentanter, som således behövs, bör
därför utformas så att alla studerande har samma möjlighet att, själva eller
tillsammans med andra studerande, påverka vilka företrädare för studerande som
skall utses. Detta gäller såväl studerande som kommer att vara skyldiga att
tillhöra student- eller elevkår som studerande vilka inte kommer att ha denna
skyldighet. Vad som anförts kan förverkligas endast genom någon form av
allmänna val.

Enligt
mina förslag i det föregående kommer företrädare för de studerande att ha rätt
att ingå i ett stort antal organ. Allmänna, direkta val till varje sådant organ
skulle leda till en tungrodd administration. Vidare skulle för varje organ
krävas särskilda regler om vilka studerande som skulle ha rätt att delta i
valet. Enligt min mening bör därför någon form av indirekt val vara att
föredraga. Detta kan lämpligen

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 113

ske
genom alt del vid varje högskoleenhet väljs en elektorsförsamling. Denna
elektorsförsamling bör i sin lur utse studeranderepresentanter i samtliga
berörda organ.

Jag
övergår nu till frågan hur elektorerna skall väljas. De studerande som inte är
skyldiga att tillhöra student- eller elevkår skall självfallel ha rätt att i
allmänna och direkta val utse elektorer.

Även
för de studerande som är skyldiga alt tillhöra student- eller elevkår kan ett
allmänt och direkt val av elektorer ligga nära till hands. En sådan metod torde
dock leda lill en större omgång än som behövs för alt trygga att alla
studerande skall ha samma möjlighet att själva eller tillsammans med andra
studerande påverka vilka elektorer som skall utses. De beslutande organen inom
nuvarande student- eller elevkårer utses nämligen f, n, regelmässigt på
grundval av allmänna val inom kårerna. Kan denna ordning tryggas även i vad
avser beslul om utseende av elektorer, bör det vara möjligt atl låta student-
och elevkårerna själva besluta om hur elektorer skall utses för studerande som
kommer atl vara skyldiga att tillhöra kårerna. Om denna trygghet inte kan
garanteras bör elektorerna utses genom allmänna val inom kårerna. En sådan
ordning för utseende av elektorer kan inte anses strida mot allmänna
föreningsrättsliga principer. Jag beaktar därvid att student- och elevkårerna
har en offentligrättslig status som i vissa avseenden påminner om kommunernas.
Deras existens grundas nämligen sedan gammalt på föreskrifter som har meddelats
av Kungl, Maj:t eller av myndighet. Deras interna stadgar prövas av statlig
myndighet. På denna grundval har kårerna sedan flera år haft rätl alt medverka
i ledningen av universitet och högskolor. Jag beaktar vidare atl det sedan
länge är vanligt atl studerande inom kårerna sluter sig samman för atl främja
sina intressen vid t, ex, val av fullmäktige och styrelse. Jag utgår ifrån att
det kommer att finnas en obegränsad möjlighet att göra detta även när det
gäller att utse elektorer.

På
grund av de skäl som jag nu anfört föreslår jag alt elektrorer för de
studerande som skall tillhöra student- eller elevkår ulses antingen genom
allmänna val inom kårerna eller av organ inom kårerna som har utsetts direkt
eller indirekt genom allmänna val.

Mot
bakgrund av vad jag har föreslagit om utseende av företrädare för de studerande
i högskolestyrelsen och vissa andra organ bör sammanfattningsvis gälla
följande. Vid varje högskoleenhet skall en elek-lorsförsamUng utse företrädarna
för de studerande inom högskolestyrelsen och de andra organ som anges i
förslaget till högskolelag med undantag för styrelse för institution eller
annan arbetsenhet. Val till denna församling skall förrättas i två eller flera
valkretsar. Antalet valkretsar fastställs genom att en valkrets inrättas för
var och en av de obligatoriska studerandesammanslulningarna vid
högskoleenheten, dock inte för nationsföreningar eller de fakultetsföreningar
som existerar

8
Riksdagen 1976/77. 1 saml nr 59

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 114

parallellt
med student- eller elevkår. Härutöver skall finnas ytterligare en valkrets, I
de förstnämnda valkretsarna tUlämpas direki eller indirekt val, I den
sistnämnda valkretsen den fria valkretsen tillämpas direkt val.
Röstberättigade i denna valkrets är de studerande som i enlighet med
högskolestyrelsens beslul inte är skyldiga atl tillhöra någon obligatorisk
sammanslutning.

Av
vad jag har anfört följer atl varje obligatorisk student- eller elevkår skall
bilda en valkrets. Jag vill i samband därmed framhålla all jag inte finner
några hinder föreligga för att två eller flera kårer slås samman till en kår.
Antalet valkretsar vid en högskoleenhet skulle i sådant fall minskas i
motsvarande mån. Det ankommer enligt min mening på sammanslutningarna själva
att besluta om sådant samgående.

Till
den fria valkretsen bör ett visst minimiantal mandat knytas. Härutöver bör
antalet mandat i denna krets vara beroende av antalet studerande i kretsen.

Det
lokala ansvaret för valet till elektorsförsamlingen bör åvila respektive
högskolestyrelse. När det gäller de valkretsar som sammanfaller med de
obligatoriska sammanslutningarna utgår jag ifrån att detta ansvar blir av
uteslutande formeU natur. Ansvaret för utformningen av själva valproceduren och
genomförandet av denna inom ramen för vad som gäller enligt praxis i
föreningslivet bör vila på resp, sammanslutning. Högskolestyrelsen skall
endast bestämma den dag då var och en av de obligatoriska sammanslutningama
senast har möjlighet att utse elektorer för sin mandatperiod. För val i den
fria valkretsen bör det åvila högskolestyrelsen att upprätta röstlängd för
denna valkrets, svara för utformning och genomförande av en nomineringsprocedur
och viss information till de studerande i samband härmed, samt slutligen att
genomföra själva valet.

De
grundläggande föreskrifler som behövs i anledning av vad jag har föreslagit om
utseende av företrädare för de studerande i högskolestyrelsen och vissa andra
organ bör tas in i en särskild lag.

Det
av mig nu redovisade förslaget kräver för sitt genomförande vissa
förberedelser. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt de
regionala organisationskommittéerna för högskolereformen att vidta erforderliga
åtgärder för att förbereda valen. Det bör vidare ankomma på regeringen att
utfärda föreskrifter som är behövliga som komplettering till lagen,

2.4.4
Upprättade lagförslag

I
enUghet med vad jag nu har anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats
förslag till

1,
lag om obligatoriska
studerandesammanslutningar,

2,
lag om elektorsförsamling vid
högskoleenhet,

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 115

3.
lag om ändring i
universitetsförordningen (1964:461),

4.
lag om ändring i förordningen
(1964:538) om socialhögskolorna,

5.
lag om ändring i förordningen
(1965:494) med stadga för jordbrukets högskolor,

6.
lag om ändring i förordningen
(1967:236) om journalisthögskolorna,

7.
lag om ändring i
förordningen (1967:273) om gymnastik- och idrottshögskolorna,

8.
lag om ändring i förordningen
(1968:318) om lärarhögskolorna,

9. lag
om ändring i förordningen (1972:308) om bibliotekshögskolan.

I den mån som förslagen i de olika lagarna avser studerande vid ut

bildningar inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde har jag

samrått med chefen för jordbruksdepartementet. Rörande de enskilda

föreskrifterna i lagförslagen vill jag ytterligare anföra följande.

2.4.5
Specialmotivering

Lagen
om obligatoriska studerandesammanslutningar

1 §

Jag
får först hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen. Några
nya obligatoriska studentkårer eller elevkårer skall inte bildas. Den
studerande skall därför vara medlem i någon av de kårer som finns redan nu. Den
som studerar vid högskolan i Karlstad skall således tillhöra någon av de två
kårer som finns i Karlstad, dvs. Karlstads studentkår eller lärarhögskolans i
Karlstad elevkår. En förteckning över de kårer som fanns vid årsskiftet
1975/76 finns i ObUgatoriekommitténs betänkande (SOU 1976:14) Kårobligatorium?
(s. 175).

Jag
vill i sammanhanget peka på att någon obligatorisk kår f. n. inle finns vid läroanstalter
i Eskilstuna och Västerås. De staderande vid högskolan i Eskilstuna/Västerås
kommer således, oavsett vilka studier de bedriver, inte alt vara skyldiga att
tillhöra någon sluderandesam-manslutning.

2 §

Finns
flera kårer vid en högskoleenhet skall den studerande tillhöra den av dem som
han närmast hade varit skyldig att tiUhöra, om han hade bedrivit samma studier
före den 1 juli 1977, Normall kommer det inte att vara svårt att avgöra vilken
kår den studerande skall tillhöra. Vissa svårigheter att avgöra
kårtillhörighet kan dock tänkas föreligga om följande fall är för handen. För
del första finns vid högskoleenheten flera kårer. För det andra vill den
studerande bedriva studier som inte hade kunnat bedrivas vid någon av de
läroanstalter som helt eller delvis har uppgått i högskoleenheten. För det
tredje är

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 116

det
inte självklart vilken av de aktaella kårerna som närmast bör omfatta den
grupp av studerande som den studerande tillhör. Det får antas att
högskolestyrelsen och de berörda kårerna kan enas i sådana frågor. Om så
undantagsvis inte skulle vara möjligt kan högskolestyrelsen enligt 7 § besluta
i frågan. Beslutet blir bindande för den kår som berörs av det. Beslutet kan
överklagas av kåren och den studerande (12 §),

I undanlagsfall
kan den studerande bli skyldig att tillhöra flera sammanslutningar. Del gäller
om han kombinerar olika slag av studier. Den som går på allmän utbildningslinje
som motsvarar ulbildningen vid nuvarande socialhögskolan i Göteborg och som
dessuiom deltar i enstaka kurs i franska kommer att vara skyldig att tillhöra
såväl socialhögskolans i Göteborg elevkår som Göteborgs universitets
studentkår. Detta motsvarar helt vad som skulle ha gällt om den studerande hade
bedrivit motsvarande studier före den 1 juU 1977,

3 §

Några
nya nationer eller studentföreningar för fakultet skall inle bildas. Den
studerande som är skyldig att tillhöra sådan sammanslutning skall därför vara
medlem i någon av dem som finns redan nu,

4 §

Jag
får hänvisa till vad jag har anfört i specialmotiveringen till 2 §,
Undantagsvis kan den studerande vara skyldig att tillhöra två studentföreningar
för fakultet. Sådan studerande som i Göteborg deltar såväl i medicinsk som
naturvetenskapUg utbildning kan bli skyldig atl tillhöra såväl medicinska
föreningen i Göteborg som filosofiska fakulteternas studentförening. Detta
motsvarar vad som skulle ha gällt om han hade bedrivit motsvarande studier före
den 1 juli 1977.

5 §

Jag
får först hänvisa till vad jag har anfört i den aUmänna motiveringen.

Skyldighet
alt tillhöra studerandesammanslutning finns f. n. inte för studerande vid bl.
a. förskoleseminarierna, seminarierna för huslig utbUdning,
slöjdlärarseminariet, institutet för högre utbUdning för sjuksköterskor och
scenskolorna. Detsamma gäller för den som deltar i försöksverksamhet med
yrkesteknisk högskola och för studerande på lant-mästar-, trädgårdstekniker-
och skogsmästarutbildningar. Studerande som deltar i decentraliserad utbildning
på annan ort än högskoleort är f. n. inte heller skyldig att tillhöra
studerandesammanslutning.

Skyldigheten
att tillhöra nation eller studentförening för fakultet skall inte utvidgas tiU
nya grupper av studerande. Om t. ex. en studerande i Uppsala bedriver sådana
studier som före den 1 juli 1977 bedrevs vid lärarhögskolan där, skall han i
fortsättningen endast vara skyldig att

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 117

tillhöra
lärarhögskolans elevkår eller molsvarande sammanslutning, men däremot inte
någon av nationerna i Uppsala, Någon ändring skall således inte ske i
förhållande till vad som gäller f, n.

Gränsfall
kan komma att uppstå då det är svårl alt avgöra om vissa studier motsvarar
studier som före den 1 juli 1977 var förenade med obligatoriskt medlemskap. Det
är önskvärt att samma principer tillämpas vid de olika högskoleenheterna då
man har att ta ställning till sådana frågor. Det ankommer emellertid på
regeringen eller myndighet som regeringen utser att meddela de föreskrifter
härom som kan behövas.

För
normalfallen då den studerande skaU vara befriad från skyldigheten atl
tillhöra obligatorisk studerandesammanslutning bör inte krävas att han själv
vidtar någon åtgärd. Det kan vara lämpligt atl högskolestyrelsen löpande för
en förteckning över de studier vid enheten som inte omfattas av skyldigheten atl
tillhöra studerandesammanslutning. Föreskrifter härom kan meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Den
studerande skall alltid själv kunna ansöka om befrielse hos högskolestyrelsen
(7 §),

Fall
kan tänkas då den studerande vill kombinera sina studier med inslag från olika
håll. Varje del får då i detta sammanhang betraktas för sig. Den som kombinerar
slöjdlärarsludier med studier i konstvetenskap är således befriad från
obligatoriskt medlemskap såvitt avser slöjd-lärarstudierna men skyldig att
tillhöra studentkår såvitt avser studierna i konstvetenskap,

6
§

Studerande
som inte är skyldig att tillhöra obligatorisk studerandesammanslutning skall
ha rätt att vinna inträde i sådan sammanslutning. I regel bör det inte vara
svårt att avgöra vilken av flera studerandesammanslutningar som den studerande
bör få tillhöra. Så bör t. ex. studerande vid förskollärarlinje tillhöra
lärarhögskolans elevkår vid högskoleenheten, om sådan finns. I andra fall kan
högskolestyrelsen enligt 7 § fatta bindande beslut. Jag får i detta avseende
hänvisa till vad jag har anfört i specialmotiveringen till 2 § om motsvarande
beslut såvitt avser skyldighet att tillhöra studerandesammanslutning,

8,
9 och 11 §§

Föreskrifterna
i 8 och 9 §§ motsvarar med vissa rent språkliga justeringar helt vad som gäller
enligt 89 § första tredje styckena universitetsförordningen (1964:461),
Nuvarande föreskrifter i 86 § andra stycket universitetsförordningen har förts
över till 11 §, Enligt nu gällande föreskrifter kan den studerande i vissa
fall avstängas från undervisning och examination, dvs, prov. Av praktiska skäl
bör rätten till av-

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 118

stängning
i fortsättningen begränsas till atl avse prov, I övrigt motsvarar
föreskriftema i 11 § helt vad som nu gäller enligt 86 § andra stycket, I
samband med atl jag behandlar 8, 9 och 11 §§ vUl jag erinra om att jag i den
allmänna motiveringen har anfört att det inte finns anledning att i fråga om
de interimistiska reglerna om kårobligatoriet göra andra sakliga förändringar
än sådana som direkt betingas av högskolereformen,

10
§

Liksom
f, n, bör två eller flera obligatoriska studerandesammanslutningar kunna gå
samman i en sammanslutning. Jag har berört frågan i den allmänna motiveringen i
samband med att jag diskuterat antalet valkretsar vid val av elektorer till
elektorsförsamlingarna,

Lagen
om elektorsförsamling vid högskoleenhet 1, 2, 4 och 5 §§

Här
får jag först hänvisa till vad som har anförts i den allmänna motiveringen. Om
elektorsförsamlingen finner det lämpligt, bör den från viss grupp av studerande
kunna inhämta förslag till företrädare för de studerande i visst organ. De
föreskrifter härom och om elektorsförsamlingens arbetsformer m, m, som kan
behövas ankommer det på regeringen att meddela.

3
och 6 §§

De
lokala förhållandena bör avgöra vilket antal elektorer som skall ingå i en
elektorsförsamling. Av en jämförelse mellan t, ex, den nya högskoleenheten
"universitetet i Göteborg" och den nya högskoleenheten
"högskolan i Eskilstuna/Västerås" följer alt det knappast är
praktiskt motiverat att antalet elektorer bestäms till samma antal för alla högskoleenheter.
Det ankommer på högskolestyrelsen att besluta om antalet elektrorer.

Vid
en högskoleenhet kan valkretsarnas storlek variera avsevärt. Därav följer att
det kan vara nödvändigt att utse ett ganska stort antal elektorer. Som
huvudregel bör nämligen gäUa att varje valkrets skall utse ett antal elektorer
som svarar mot förhållandet mellan antalet studerande som tillhör valkretsen
och det totala antalet studerande vid högskoleenheten. Mer än 100 elektorer får
dock aldrig utses. I den allmänna motiveringen har jag anfört att visst
minimiantal mandat bör knytas till den fria kretsen. Jag finner det lämpligt
att detta antal fastställs till två. Minst samma antal mandat bör alltid
tillföras obUgatorisk valkrets, till vilken hör så få studerande att valkretsen
inte enligt huvudregeln får två mandat.

Hur
antalet studerande skall beräknas vid fördelningen av antalet

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 119

elektorer
mellan de olika valkretsarna ankommer det på regeringen eller myndighet som
regeringen utser att meddela föreskrifter om. Enklast torde emellertid vara
att utgå från antalet studerande under närmast föregående termin,

7
och 8 §§

Här
får hänvisas till den allmänna motiveringen. Några valbarhetsvillkor bör inte
ställas upp för rätt att väljas till elektor i val som avses i8§.

9 §

Vid
högskolan i Eskilstuna/Västerås kommer del inle atl finnas någon obligatorisk
kår. Samtliga elektorer skall därför utses vid allmänt, direkt val,

10 och
11 §§

De
studerande bedriver ofta studier under relativt kort tid. Det är därför
naturligt att mandattiden för de staderande i olika organ inom högskolan i
regel bestäms till ett år. Även för elektorerna bör mandattiden av samma skäl
i regel bestämmas till ett år. Om mandattiden skall avse ett läsår eller ett
kalenderår eller annan tid om elt år bör få avgöras av högskolestyrelsen.
Denna har därvid möjlighet att beakta de särskilda förhållandena vid
högskoleenheten. De studerande skall själva få besluta vem de vill välja eller
utse till elektor. Några krav på att elektorskandidat t. ex, skall bedriva
vissa studier eller fortfarande vara studerande skall därför inte ställas upp.

Det
är viktigt att elektorsförsamlingen kan sammanträda på tid som
högskolestyrelsen bestämmer. Därav följer att elektorerna måste utses senast
vid viss tidpunkt, Stadentkår eller elevkår som inte har utsett sina elektorer
till denna tidpunkt förlorar rätten att utse elektorer för den aktuella
mandatperioden,

övergångsbestämmelser

Högskolestyrelsen
liksom andra organ inom högskolan måste kunna börja sin verksamhet med det
snaraste efter den 1 juli 1977. Det kan inte uteslutas att elektorsförsamling
inte kommer att ha hunnit utses vid den tidpunkt då visst organ skall börja sin
verksamhet. Företrädare för de studerande bör dock redan från början ha
möjlighet att ingå som ledamöter i olika organ. För att detta skall kunna ske
kan regeringen eller myndighet som regeringen utser föreskriva att företrädarna
för de studerande för den första mandatperioden skall utses på annat sätt än
som följer av lagen. Företrädarna för de studerande bör i sådana fall utses av
berörda studerandesammanslutningar eller efter förslag av dessa.

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 120

Övriga
lagförslag

De
föreskrifter som f, n, reglerar skyldigheten att tillhöra obligatoriska
studerandesammanslutningar skall upphävas i vad de avser sammanslutningar för
studerande vid sådana utbildningar som helt anordnas av statliga
högskoleenheter från den 1 juli 1977, Eftersom de nya föreskrifterna om de
obligatoriska studerandesammanslulningarna tas in i en lag bör upphävandet av
de äldre föreskrifterna också ske i lagens form. Som jag tidigare har anfört
kommer musikhögskolan i Stockholm inte att upphöra vid utgången av juni 1977,
Föreskrifterna i den provisoriska stadgan den 27 maj 1971 för musikhögskolorna
om obligatorisk studerandesammanslutning skall därför inte upphävas.

2.5
Sammansättning av vissa organ m. m.

2.5.1
Förslagen Högskolestyrelse

Enligt
1975 års riksdagsbeslut (prop, 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975: 179) skall
högskolestyrelsen bestå av företrädare för allmänna intressen,
högskoleenhetens rektor, förvaltningschefen, om sådan finnes vid enheten,
lärare som företräder verksamheten vid enheten, företrädare för de anställda
vid enheten samt företrädare för de studrande vid enheten. Fördelningen av
platser i styrelsen skulle övervägas närmare av de regionala
organisationskommittéerna bl. a. med utgångspunkt i de av riksdagen antagna
riktlinjerna att ungefär två tredjedelar av ledamöterna borde hämtas bland de
anställda och bland de studerande inom enheten och en tredjedel av ledamöterna
skulle bestå av företrädare för allmänna intressen,

I
skriften (DsU 1975:19) Högskolelag och andra författningar för högskolan
presenterade den centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75)
bl. a. föreskrifter om sammansättning av högskolestyrelsen. Dessa föreskrifter
byggde på de av riksdagen antagna i proposition (1975: 9) om reformering av högskoleutbildningen
m, m, angivna principerna. Med hänsyn till remissopinionen och till jämförbara
förhållanden i fråga om andra statliga styrelser föreslår H 75 i skrivelse den
26 augusti 1976 med förslag till högskolelag m. m. att det för var och en av ledamöterna,
utom rektor, skall finnas en personlig suppleant.

Beträffande
antalet ledamöter i högskolestyrelsen angavs i prop, 1975:9 (s, 515) att i
flertalet fall omkring tio ledamöter torde vara tiUräckligt. Endast om mycket
starka skäl förelåg borde antalet ledamöter överstiga 15, H 75 anför nu att en
viss ökning av dessa antal måste accepteras med hänsyn till önskemålen om
representation för olika intressen och verksamhetsgrenar. Detta är väsentligt
för att högskolestyrelsen skall åtnjuta förtroende hos olika berörda grupper.
Samtidigt anser H 75 att antalet ledamöter måste hållas så lågt att styrelsen
bUr

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 121

arbetsduglig.
Det slörre ansvar och de vidgade befogenheter som de nya högskolestyrelserna
får i jämförelse med t, ex, dagens konsistorier skärper kraven på en effektiv
ledning av enheternas verksamhel.

H 75
föreslår mol denna bakgrund och på grundval av regionkommittéernas förslag två
modeller för sammansättning av högskolestyrelserna. Vid de större enheterna,
och här avses främst de enheter som kommer all omfatta nuvarande universitet,
bör styrelsen omfatta 18 personer, inrymmande sex företrädare för allmänna
intressen, tre för de anställda, tre för de studerande samt utöver rektor och
förvaltningschef fyra företrädare för verksamheten vid högskoleenheten. Vid
de mindre enheterna bör antalet vara 15, innefattande fem företrädare för
allmänna intressen, tre för de anställda och tre för de studerande samt
utöver rektor tre företrädare för verksamheten vid högskoleenheten, däribland
förvaltningschefen, om sådan finnes.

I
1975 års riksdagsbeslut angavs principerna för hur ledamöterna i
enhetsslyrelsen skulle utses. I korthet innebär dessa att företrädama för
allmänna intressen skall ulses av den eller de kommuner och landstingskommuner
till vilka högskoleenheten är förlagd. Företrädarna för lärarna skall utses av
de lärare som innehar lärartjänst vid enheten. Företrädama för de anställda
skall ulses av de lokala avdelningarna (molsvarande) av de
arbetstagarorganisationer som är företrädda vid högskoleenheten. H 75 har i
sitl förslag rörande företrädarna för de studerande utgått från
obligatoriekommitténs förslag (SOU 1976: 14) att de studerande skall ulses av
ett studeranderåd.

H 75
har diskuterat frågan om och hur en representation för arbetslivet och i vissa
fall också för riksintressen skall garanteras inom ramen för den av landsting
och kommuner utsedda representationen för allmänna intressen. H 75 anser det
vanskligt att binda landsling och kommuner genom direkta föreskrifter men ser
det som angelägel att regeringen och riksdagen bekräftar intentionerna att
representationen för aUmänna intressen i styrelserna skall innefatta bl. a.
representation för arbetsUvet, I fråga om högskoleenheter med utbildning av utpräglad
rikskaraktär bör denna karaktär hos utbildningen beaktas vid utseendet av
företrädare för allmänna intressen,

I
prop, 1975: 9 fömtsattes atl enhetens rektor normalt skulle vara enhetsstyrelsens
ordförande. Så skall, enligl H 75:s förslag, vara fallet om inte regeringen
föreskriver annat. Vad avser vice ordförande föreslår H 75 att denne skall
utses bland ledamötema i styrelsen.

H 75
föreslår att för var och en av ledamötema utom ordföranden skall finnas en
personlig suppleant.

Rektor

Enligt
prop. 1975: 9 skall rektor vid statlig högskoleenhet utses av regeringen efter
lokalt förslag. Sådant förslag skall avges antingen av en särskUd församling
eller av högskolestyrelsen.

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 122

H
75 föreslår att högskolestyrelsen skall yttra sig även i de fall förslag avges
av en särskUd församling. Vad gäller denna församling innebär kommitténs
förslag att den skall bestå av två tredjedelar anställda och en tredjedel
studerande vid högskoleenheten. Av de förstnämnda skall minst hälften vara lärare
som innehar tjänster som avses i den av H 75 föreslagna förordningen om lärare
vid statliga högskoleenheter och utses av dessa lärare vid enheten. De övriga
ledamöter, som skall vara anställda, skall ulses gemensamt av de
arbetstagarorganisationer som är företrädda vid enheten. De ledamöter slutligen
som skall vara studerande skall enligt förslaget utses av studeranderådel vid
högskoleenheten eller på sätt detta bestämmer.

Behörig
till tjänst som rektor skall enligt H 75:s förslag den vara som har sådana
vetenskapliga, pedagogiska och andra kvalifikationer som behövs för tjänsten.
Härav framgår enligt H 75:s kommentar att för varje rektorstjänst skall hänsyn
tas till de kvalifikationer som fordras för verksamheten vid just den enheten
och i just den tjänsten.

Linjenämnd

EnUgt
1975 års riksdagsbeslut skall linjenämnd bestå av i princip en tredjedel
lärare, en tredjedel studerande och en tredjedel företrädare för yrkeslivet.
Vad gäller representation för andra anställda än lärare var föredraganden i
prop, 1975:9 inte beredd att förorda en sådan representation generellt men
ansåg att, där förutsättningar finns, en företrädare för teknisk och
administrativ personal skulle kunna ingå i linjenämnd. Antalet ledamöter borde,
enligt vad som anfördes i propositionen, vara omkring tio och högst uppgå till
femton.

Med
utgångspunkt i 1975 års riksdagsbeslut föreslår H 75 alt bland ledamöterna i
linjenämnden skall finnas företrädare för de lärare, assistenter och
amanuenser som meddelar undervisning inom nämndens ansvarsområde, företrädare
för de studerande som deltar i utbildning inom nämndens ansvarsområde samt
företrädare för yrkeslivet med anknytning till nämndens ansvarsområde. Om det
för visst fall är lämpligt bör, enligt H 75:s förslag, även företrädare för
sådan högskoleutbildning som har anknytning tUl nämndens ansvarsområde men ej
ingår i detta kunna ingå i nämnden, H 75 :s förslag innebär vidare den förändringen
att det obligatoriskt i linjenämnd skall finnas en företrädare för den tekniska
och administrativa personalen, I linjenämnd som enligt högskolestyrelsens
beslut skall handlägga uppgifter som annars skulle ankomma på
institutionsstyrelse eller styrelse för annan arbetsenhet än institution skall
flera företrädare för den tekniska och administrativa personalen kunna ingå i
nämnden. För ledamöterna skall finnas suppleanter.

H
75:s förslag om en ledamot i kommunal linjenämnd, som skall företräda
styrelsen för utbildningen, har behandlats i det föregående.

Beträffande
formerna för att utse ledamöter föreslår H 75 att ord-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 123

föranden i nämnden skall utses av högskolestyrelsen eller
i de fall nämnden har inrättats av regionslyrelse av regionstyrelsen bland de
utsedda ledamöterna eller, om särskilda skäl föreligger, utanför nämnden. De
särskilda skäl som kan föranleda att ordföranden ulses utanför kretsen av
ledamöter avser, enligt H 75, de fall där ordförandeskapet är en naturlig
uppgift för befintliga innehavare av rektorstjänster m, fl, tjänster för
pedagogiska och administrativa ledningsuppgifter.

Företrädarna för lärare, assistenter och amanuenser skall,
i enlighet med vad som angavs i prop, 1975:9, ulses av berörda grupper själva
enligt föreskrifter som högskolestyrelsen resp, regionstyrelsen meddelar. En av
dessa ledamöter vid varje nämnd skall dock kunna utses av den eller de
arbetstagarorganisationer vid högskoleenheten som har medlemmar som är lärare,
assistenter eller amanuenser och som är verksamma inom linjenämndens
ansvarsområde.

Företrädarna för de studerande skall enligt H 75:s förslag
utses av studeranderådet vid högskoleenheten eller på det sätt som studeranderådet
bestämmer,

I enlighet med vad som angavs i prop, 1975:9 skall,
föreslår H 75, företrädarna för yrkeslivet utses av högskolestyrelsen eller vid
nämnd som inrättats av regionstyrelse av regionstyrelsen sedan förslag har inhämtats
från berörda myndigheter och organisationer.

Företrädarna för teknisk och administraliv personal
föreslås utses av den eller de arbetstagarorganisationer som har medlemmar som
är teknisk eller administrativ personal som är verksamma inom nämndens
ansvarsområde.

Linjenämnden föreslås av H 75 utse vice ordförande inom
sig,

I nstitutionsstyrdse

H 75:s förslag i fråga om institutionsstyrelsen innebär
i enlighet med vad som angavs i prop, 1975:9 (s. 522) att denna skall bestå
av, förutom prefekten som är ordförande, företrädare för de anställda och de
studerande vid institutionen. Alla ledamöter i institutionsstyrelsen utom
prefekten skall, i enlighet med vad som angavs i prop. 1975:9, utses genom val
av berörda grupper vid institutionen. Om det finns fler valkorporationer än en
skall ingen få välja mer än hälften av antalet ledamöter.

För annan arbetsenhet än institution skall enligt H 75:s
förslag i fråga om styrelse m. m, i princip gälla samma regler som i fråga om
institution.

Fakultets j sektionsnämnd

Enligt prop, 1975:9 bör nuvarande fakultet/sektion i
betydelsen av församlingen ordinarie lärare i fortsättningen benämnas
fakultets/sektionskollegium, I fakultets/sektionskollegium skall ingå, förutom
profes-

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 124

sorer
och biträdande professorer, innehavare av fasta universitetslektorat och
motsvarande tjänster, I propositionen anfördes vidare att arbetsformerna inom
fakulteter/sektioner borde effektiveras genom att etl mindre ledningsorgan
inrättades inom varje fakultet/sektion, Detla organ skulle beslå av företrädare
för de inom fakulteten/sektionen verksamma. Vidare framhölls att det inte kunde
uteslutas att det i vissa fall var angeläget alt fördela uppgifterna på två
eller flera nämnder och t, ex, ha elt särskilt organ för frågor om
forskarutbildningens innehåll och organisation. Dessa frågor borde emellertid
övervägas ytterligare och innefatta frågan om representation för externa
intressen i fakultets/sektionsnämnd.

H 75
har haft i uppdrag att göra dessa fortsatta överväganden, I delta arbete skulle
H 75, enligt sina direktiv, inhämta synpunkter från berörda universitets- och
högskolemyndigheter. Vidare skulle kommittén samråda med
forskarutbildningsutredningen (U 1974:06, FUN), som enligt tilläggsdirektiv den
18 augusti 1975 utreder frågan om utformningen på längre sikl av planerings-
och ledningsorganisationen för forskning och forskarutbildning inom högskolan,
H 75 påpekar att med den tidsplan efter vilken FUN arbetar det är troligt att
förändringar på grundval av FUN:s förslag kommer ätt kunna genomföras den 1
juli 1979, Den ordning som H 75 föreslår kan i så fall komma att gälla endast
två budgetår. Det har, säger H 75, i detta läge varit naturligt att vid
utformningen av förslag om fakultets/sektionsorgan tillmäta FUN:s överväganden
stor betydelse.

Samrådet
med berörda universitets- och högskolemyndigheter har haft formen av ett
remissförfarande. Ett utkast till bestämmelser om bl, a. fakultets/sektionsnämnder
som utarbetats efter diskussioner mellan H 75 och FUN tillställdes
universiteten m, fl, läroanstalter samt personalorganisationerna och SFS för
synpunkter. På grundval av dessa remissyttranden reviderade H 75 utkastet till
bestämmelser.

Under
det samråd som ägt rum efter remissbehandlingen har i det stora hela enighet
uppnåtts mellan H 75 och FUN. Ett undantag redovisas nedan.

H 75
föreslår att till skillnad från vad som anfördes i prop. 1975:9 förutom
professorer och biträdande professorer, alla lärare som innehar lärartjänst för
vilken krävs lägst doktorsexamen skall ingå i fakultets/sektionskollegiet.

H
75 föreslår vidare atl fakultets/sektionsnämnd skall bestå av fakultets/sektionskollegiets
dekanus, som skall vara ordförande, och dess prodekanus, som skall vara vice
ordförande, samt nio andra ledamöter. Fem av dessa skall vara ledamöter av
fakultets/sektionskollegiet. Av dessa jämte dekanus och prodekanus
tillsammans sju ledamöter skall minst fyra vara professor eller biträdande professor.
Högst två skall kunna vara docenter eller forskarassistenter. En skaU vara
univer-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 125

sitetslektor.
Av de övriga fyra ledamöterna skall två vara företrädare för de anställda som
medverkar i forsknings- och forskarutbildnings-verksamheten inom
fakulteten/sektionen och två vara företrädare för de studerande som deltar i
forskarutbildningen inom fakulteten/sektionen. Vidare föreslår H 75 att
högskolestyrelsen skall kunna beslula all en av de fem företrädarna för
fakultets/sektionskollegiet skall kunna bytas ut mot en företrädare för
verksamhet utanför högskolan. På samma sätt skall högskolestyrelsen kunna
besluta att byta ut en av de ledamöter som företräder de anställda mot en
företrädare för de anställda i verksamhel utanför högskolan. Ett sådant utbyte
skall kunna göras efter förslag eller hörande av fakultets/sektionskollegiet
respektive den eller de arbetstagarorganisationer som är berörda. För varje
ledamot skall finnas en personlig suppleant. Beträffande formerna för att utse
ledamöterna i fakultets/sektionsnämnd föreslår H 75 att de fem ledamölerna av
fakultets/sektionskollegiet skall utses av kollegiet. Företrädarna för de
anställda skall utses av de arbetstagarorganisationer som har medlemmar
verksamma inom fakultets/sektionsnämndens ansvarsområde och företrädarna för de
studerande av studeranderådet vid högskoleenheten eller på det sätt som
studeranderådet bestämmer. Beträffande de ledamöter som kan ulses att företräda
verksamhet utanför högskolan skall högskolestyrelsen besluta efter förslag av
fakultets/sektionskollegiet respektive de berörda arbetstagarorganisationerna,

H 75
och FUN har redovisat olika uppfattningar beträffande de ledamöter som kan
utses att företräda verksamhet utanför högskolan, H 75 har härvid inte ansett
det nödvändigt att närmare precisera denna representation. FUN däremot menar
att en förutsättning för en sådan representation är, att de som utses själva är
verksamma inom forskningsarbete och utvecklingsarbete med anknytning till
forskningen inom resp. fakultet/sektion.

Regionstyrelse

Enligt
1975 års riksdagsbeslut skall i regionstyrelsen ingå företrädare för allmänna
intressen samt för verksamheten, de anställda och de studerande inom högskolan
i regionen. Företrädarna för allmänna intressen skall utgöra omkring två
tredjedelar av regionstyrelsens ledamöter.

Vad
beträffar antalet ledamöter, vilkel H 75 närmare skulle överväga, föreslår
kommittén, att antalet ledamöter som hämtas inom högskolan skall vara sju,
nämligen två företrädare för verksamheten, tre företrädare för de anställda
en för varje berörd arbetstagarorganisation och två företrädare för de
studerande. Detta förslag stöds av samtiiga regionkommittéer. Med denna
utgångspunkt föreslår H 75 att antalet ledamöter som företräder allmänna
intressen skall vara 1114, Frågan om det exakta antalet bör lösas i anslutning
till frågan om hur

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 126

berörda
ledamöter skall utses. Oavsett formerna för utseendet bör, enligt H 75:s
uppfattning, representation för bl, a, arbetslivet rymmas inom ramen för
representation för allmänna intressen,

H 75
framhåller att frågan om hur företrädare för allmänna intressen i
regionstyrelsen skall utses lämnades öppen i 1975 års riksdagsbeslut i awaktan
på regeringens och riksdagens behandling av länsberedningens förslag. H 75 har
därför inte ansett sig böra lägga fram något förslag i denna fråga. H 75
föreslår endast att ordföranden skall utses av regeringen. Att företrädama för
de anställda och de studerande i realiteten skall utses av berörda
organisationer anser H 75 givet. Frågan hur dessa ledamöter formeUt skall
utses har emellertid enligt H 75:s uppfattning visst samband med frågan hur
representanterna för allmänna intressen utses. H 75 har därför valt att också
hålla frågan om formen for att utse företrädare för anställda och för
studerande öppen.

För
var och en av ledamöterna utom ordföranden skall enligt H 75:s förslag finnas
en personlig suppleant. Regionstyrelsen skall inom sig utse vice ordförande.

2.5.2
Remissyttranden Högskolestyrelse; rektor

Statskontoret
tillstyrker H 75:s principiella synpunkter angående hög-skolestyrelsema.

När
det gäller representation i regionstyrelser, högskolestyrelser samt
linjenämnder förutsätter Landsorganisationen i Sverige (LO) att H 75:s förslag,
vilket utgår från 1975 års riksdagsbeslut, ej kommer att ändras.

Tjänstemännens
centralorganisations (TCO) grundinställning rörande högskolestyrelserna är alt
de bör innehålla en majoritet av företrädare för aUmänna intressen som utses av
regeringen. Det är angeläget att arbetslivsrepresentationen åstadkoms genom alt
berörda styrelser inhämtar förslag från de fackliga organisationerna. Genom
att representationen utgörs av företrädare för en demokratiskt uppbyggd organisation
med bred förankring i människors behov, skapas förutsättningar för ett
informationsflöde från arbetslivet som inte är beroende av enskilda individer.
Även Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) anser att det är synnerligen
väsentUgt att slå fast att i allmänrepresentationen skall ingå representanter
för arbetslivet. Det är SAF:s uppfattning att arbetsUvet kan bidra tiU vidgade
referensramar och en mer verklighets-anknuten inriktning av högskolestyrelsemas
arbete.

Sveriges
förenade studentkårer (SFS) anför i samma fråga bl. a.: "tanken att
politiker, företrädare för näringslivet, fackföreningar och andra externa
intressen skall ha en direkt beslutande funktion vid utformningen av
utbildningen eller högskolans verksamhet och användning av tilldelade
resurser, strider mot högskolans traditionella uppgif-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 127

ter
och funktion i samhällel. Den högre utbUdningen och forskningen måste stå fri
och obunden och sträva efter en positiv samhällsutveckling och inte låta sig
påverkas av kortsiktiga regionala eller lokala intressen. Om den högre
utbildningen och forskningen skall kunna fullgöra dessa uppgifter måste de få
behålla sin självständighet".

Beträffande
sammansättningen av högskolestyrelserna råder delade meningar.

Organisationskommittén
för Stockholms högskoleregion (H 75-S) förordar mycket bestämt att den större
modellen med 18 ledamöter i styrelsen tillämpas i fråga om såväl universitetet
i Stockholm som karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm.
Konsistoriet vid tekniska högskolan i Stockholm (KTH) instämmer i förslag från
H 75-S till styrelsesammansättning och protesterar mot H 75:s principiella synsätt
på högskolestyrelsens sammansättning, innebärande en likriktning utan hänsyn
till lokala önskemål och förhållanden. Konsistoriet vid karolinska InstUutet
(Kl) anser att den starkt differentierade forsknings-och
utbildningsverksamheten gör det nödvändigt att minst fyra ledamöter i
styrelsen, förutom rektor och förvaltningschef, kan hämtas från olika
verksamhetsfält inom institutet. Konsistoriet vid universitetet i Umeå föreslår
att fem lärare som företräder verksamheten vid enheten skall förutom rektor
ingå som ledamöter i styrelsen. Därmed uppnår man att varje sektor för
grundutbildningen kan bli representerad i styrelsen, vilket inte kan anses
vara ett orimligt krav. I gengäld bör inte förvaltningschefen vara ledamot av
styrelsen. Organisationskommittén för Umeå högskoleregion har ingen erinran
mot H 75:s förslag under förutsättning att högskolan i Luleå anses tillhöra
gruppen av universitet/högskolor, vilkas styrelser bör bestå av 18 ledamöter.
Konsistoriet vid universitetet i Uppsala vidhåller sin uppfattning att högskolestyrelsen,
som vid universitetet även fortsättningsvis bör benämnas konsistorium, bör
bestå av 21 ledamöter och kan inte instämma i H 75:s krav på likformighet över
hela landet vad gäller just högskolestyrelserna.

Gymnastik-
och idrottshögskolan i Örebro påpekar att varje utbildningsenhet bör vara
representerad, vilket inte kan bli fallet då örebrohögskolan har fyra
utbUdningslinjer, som enligt förslaget får tre företrädare. Reservanterna vid
förskoleseminariet i Örebro (majoriteten förkastar hela utredningsförslaget)
kräver, liksom den lokala organisationskommittén, 17 ledamöter i
högskolestyrelsen.

Organisationskommittén
för Göteborgs högskoleregion tillstyrker H 75:s modeller för sammansättningen
av högskolestyrelserna, dock med undantag för förvaltningschefens ledamolskap.

Styrelsen
för socialhögskolan i Lund instämmer i den reservation som avgivils av Wilhelm
Forsberg m. fl. angående förvaltningschefens ställning i styrelsen. Om denne
ej blir medlem av styrelsen för högskolan

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 128

i
Lund/Malmö kan antalet representanter för allmänna intressen ökas till åtta,
varav lämpligen fyra utses av landstinget och två av vardera Malmö och Lunds
kommuner.

LO,
TCO, SFS, organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i
övre Norrland (NoTH), Östergötlands läns landsting, flera lärarhögskolor och
andra remissinstanser avstyrker förslaget att förvaltningschefen skall vara
ledamot i högskolestyrelsen.

Gävleborgs
läns landsting uttalar att beträffande sammansättningen av högskolestyrelserna
finns det inga skäl att gå ifrån riksdagsbeslutet och ge föreskrifter för
kommuner och landsting om vilka representanter dessa bör utse. Detta bör lösas
lokalt med hänsyn till de lokala behoven och förutsättningama.

Skaraborgs
läns landsting och Skövde kommun framhåller att utbyggnadsort inom region,
vilken ort i avvaktan på utbyggnad skall försörjas av annan/andra enheter i
regionen, bör få utse särskilda företrädare för sina intressen i
högskolestyrelsen för berörda enhet/er.

Journalisthögskolan
i Göteborg betonar det angelägna i att de mindre högskolorna garanteras
representation i högskolestyrelsen, i varje fall under ett övergångsskede.

Föreskriften
om personliga suppleanter i högskolestyrelsen hälsas med tillfredsställelse av
bl, a, socialhögskolan i Umeå.

Att
rektor skall vara högskolestyrelsens ordförande har väckt kritik från
länskommittén för eftergymnasial utbildning i Halland. Ordföranden i
högskolestyrelsen bör utses av denna bland de ledamöter som ingår, anser
lärarrådet vid socialhögskolan i Örebro och lärarhögskolan i Falun.

Flera
remissinstanser, bl, a. Centralorganisationen SACO/SR, konsistoriet vid
Chalmers tekniska högskola och organisationskommittéerna i Uppsala och
Linköpings högskoleregioner önskar att prorektor skall finnas även i den nya
högskoleorganisationen och utses på samma sätt som rektor. Vad gäller sättet
att utse rektor har bl, a, organisationskommittén för Uppsala högskoleregion,
konsistorierna vid Kl och universitetet i Stockholm anfört synpunkter.
Organisationskommittén påpekar att ett lokalt valförfarande där sådant
förekommer bör vara utslagsgivande och inte kunna ändras genom beslut av
regeringen. Motsvarande bör också gälla där rektor utses av annat lokalt organ.
Formerna för tillsättandet bör kunna bestämmas av högskolestyrelsen.
Organisationskommittén utgår vidare från att de bestämmelser som nu gäller för
universiteten om upprätthåUandet av sådan tjänst som rektor frånträder under
sin rektorstid fortfarande skall gäUa. Konsistoriet vid Kl anser ej att en
särskild rektorstjänst bör inrättas utan nuvarande regler i universitetsförordningen
beträffande rektor bör fortfarande gälla. Att vara rektor bör även i
fortsättningen vara ett förtroendeuppdrag förenat

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 129

med
uppdragstillägg. Rektor bör ha möjlighet atl under rektorsperioden behålla sin
kontakt med forskningen. Slutligen betonar institutet att rektor bör väljas av
en elektorsförsamling enligt nuvarande regler.

Länskommittén
för eftergymnasial utbildning i Halland anser att det i det av H 75 utarbetade
förslaget till instruktion för statliga högskoleenheter bör anges att denna i tillämpUga
delar skall gälla även organisa tionskommittén i Halmstad.

Linjenämnd

Möjligheten
att utse ordförande i linjenämnd utanför kretsen av ledamöter kritiseras av
SACO/SR. SFS menar att både i Unjenämnd och fakultets/sektionsnämnd bör
ordföranden utses inom respektive organ av detta.

Förskoleseminariet
i Solna menar att ordförande i linjenämnd reget mässigt bör utses av
högskolestyrelsen ur gruppen företrädare för yrkeslivet.

Gävleborgs
läns landsting anser alt ordföranden bör ulses av hög' skolestyrelsen utan
bindning till de valda eller utsedda ledamöterna till nämnden eftersom
linjenämnder inrättas av högskolestyrelsen. Linjenämnd, som inrättas av
regionstyrelsen, bör på samma sätt få ordföranden utsedd, Jönköpings läns
högskolekommitté önskar att bestämmelserna beträffande linjenämnd utformas så
att möjligheter finns att utse rektorn vid den kommunala skolenheten tiU
ledamot i linjenämnden för den statliga utbildningen.

SACO/SR
menar att då i dag adjungering till utbildningsnämnd äi möjlig bör föreskrift
om adjungering till linjenämnd införas. Samma mening framförs av NoTH och
konsistoriet vid KTH. Socialhögskolan i Göteborg kräver att de lärare och
konsulenter som ej kan ges ledamolskap i de nya linjenämnderna adjungeras vid
de sammanträden sorn berör den utbildning, där de medverkar.

Socialhögskolan
i Lund menar att det saknas skäl för att fackliga sammanslutningar garanteras
inflytande i linjenämnd. Vidare är det i förvaltningsnämnd befogat med
medverkan även av företrädare för allmänna intressen. Dessa bör utses av
berörda kommuner och landsting. Konsistoriet vid universitetet i Stockholm
framhåller: "Vad gäller företrädare för yrkeslivet, som föreslås skola
ingå i linjenämnderna, ställer sig konsistoriet i princip positivt till sådana,
under den uttryckliga förutsättningen att de såsom sakkunniga inom någon del
av nämndens verksamhetsområde kan tiUföra denna expertis."

Länskommittén
för eftergymnasial utbildning i Halland anser linjenämndernas arbetsuppgifter
vara synnerligen viktiga och kan därför inte dela H 75:s förslag att
högskolestyrelsen kan besluta, om särskilda skäl anses föreligga, att
företrädare för yrkeslivet ej skall ingå i nämnden.

9 Riksdagen 1976/77.1 saml nr 59

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 130

Institutionsstyrelse

Förvaltningsutskottet
i Östergötlands läns landsting betonar alt personalrepresentanter i
institutionsstyrelser bör utses av berörda personalorganisationer i enlighet
med praxis på arbetsmarknaden i övrigt.

Konsistoriet
vid universitetet i Stockholm framhåller att högskolestyrelsen, därest
omständigheterna så nödvändiggör med hänsyn till viss institutions möjlighet
att fungera, bör kunna fatta beslut att institutionen skall förvaltas av
enbart prefekt.

Fakultets/sektionsnämnd

Sektion
A vid KTH kritiserar den sammansättning som föreslås för
fakultets/sektionsnämnd där sju ledamöter av elva är ordinarie lärare utsedda
av fakultets/sektionskollegiet saml endast två ledamöter representerar de
forskarstuderande. De forskarstuderande bör få minsl fyra ledamöter och antalet
ledamöter utsedda av kollegiet minskas i motsvarande grad.

Beträffande
sammansättningen av fakultetssektionsnämnder delar konsistoriet vid
universUetet i Lund forskarutbildningsutredningens uppfattning vad gäller
företrädare för verksamhet utanför högskolan. Konsistoriet avvisar däremot
tanken på att byta en företrädare för de anställda mot en representant för
verksamhet utanför högskolan. Även SFS avvisar tanken att de anstäUda i
fakultets- och sektionsnämnd skall kunna representeras av företrädare utanför
högskolan.

Socialhögskolan
i Östersund påpekar att om högskolan i Östersund ej blir representerad i
fakultetsnämnden bör en representant från högskolan kallas till nämnden då
frågor av betydelse för högskolan avhandlas.

Regionstyrelse

Flertalet
remissinstanser som yttrat sig om regionstyrelsens sammansättning utgår från
att riktpunkten skall vara att ungefär 1/3 av styrelsens ledamöter skall
hämtas inom högskolan och övriga vara företrädare för allmänna intressen i
enlighet med 1975 års riksdagsbeslut bland dem Organisationskommittén för
Linköpings högskoleregion och Organisationskommittén för Stockholms
högskoleregion (H 75-S), som förordar att antalet företrädare för allmänna
intressen för stockholmsregionens del skall vara 14, Det är enligt H 75-S:s
mening av största betydelse att det inom denna representation finns företrädare
inte bara för skilda politiska meningar ulan även för bl, a, skilda delar av
regionen och för arbetsmarknadens parter inom regionen.

Även
LO och TCO utgår från att majoritetsförhållandena blir i enlighet med 1975 års
riksdagsbeslut. LO betonar vikten av att de tre personalorganisationer som
deltagit i kommittéarbetet med högskolerefor-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 131

men
blir representerade för den anställda personalen i samtiiga regionstyrelser.

Förskoleseminariet
i Göteborg delar reservanten Peter Egardts uppfattning att de studerande skall
representeras av minst tre ledamöter i regionstyrelsen, medan Sveriges
sjuksköterskeelevers förbund och Svenska laboratorieassistentelevföreningen
anser alt principen 1/3 lärare, 1/3 studerande och 1/3 representanter för
övriga intressenter skall följas även i regionstyrelsen. Dessutom anser
elevorganisationerna atl ordföranden i regionstyrelsen skall utses av
ledamötema i styrelsen. Denna senare uppfattning delas av socialhögskolan i
Örebro.

SÖ
upprepar sitt tidigare krav att länsskolnämndema skall vara företrädda i
regionstyrelserna. I andra hand förordar SÖ atl behovet av samverkan bör komma
till uttryck i förordningen med instruktion för regionstyrelsen.

Jönköpings
läns landsting har uppfattningen att minsl en rektor eller skolchef med ansvar
för kommunal högskoleutbildning bör ingå i regionstyrelsen. Stockholms kommun
anser att regionstyrelsen bör ha en representant som företräder huvudmannen för
kommunal högskoleutbildning.

Skövde
kommun påpekar att företrädare för allmänna intressen bör få utses från alla de
kommuner som är högskoleorter inom en region och Skaraborgs läns landsting ser
det som ett rättvisekrav atl landstinget och Skövde kommun bereds möjlighet
till den insyn i och påverkan av regionens högskoleorganisation som en
representation i regionstyrelsen innebär.

Frågan
om hur företrädare för allmänna intressen i regionstyrelsen skall utses
behandlas bl, a. av lärarhögskolan i Jönköping som anser att dessa ledamöter
bör utses regionalt, antingen av länsstyrelsen eller, om länsstyrelserna i
framtiden skall utses av landstingen enbart, av landsting, värdkommuner och
arbetsmarknadens intresseorganisationer inom regionen. TCO däremot anser att
det är viktigt att staten får ett direkt ansvar tUl tillsättningen av
ledamöter, TCO tar bestämt avstånd från alternativet att överlåta
tillsättningen på landstingen. Landslingen bör, enligt TCO:s uppfattning, inte
ges något ekonomiskt eller annal ansvar för statlig högskoleutbildning.

Också
LO behandlar frågan om hur representanter för allmänna intressen skall utses,
LO framhåller i detta sammanhang atl högskolans arbetslivsanknytning har ett
flertal sidor och fortsätter:

"En
av dessa är att utbildningen till en dominerande del kommer att yara
yrkesförberedande. En annan är att högskolan i större utsträckning än för
närvarande bör utveckla kontakterna med arbetslivet, såväl vid planering och
prioritering av forskningen som när det gäller innehållet i och formerna för
undervisningen. Ytterligare en sida är att den nya högskolan får en
styrelseform, som ger samhället utanför högskolan.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 132

och
då bl. a, de stora löntagargrupperna, etl i jämförelse med nu väsentligt ökat
inflytande. Detta, sammanlaget med atl högskolan i framtiden öppnas för
grupper med kortare formell utbildning men med värdefulla erfarenheter och
betydelsefulla uppgifler inom arbetslivet, gör atl en representation från
arbetslivet inrymd under allmänna intressen synes vara nödvändig. LO vill
därför betona, att organisationen känner sitt ansvar för högskolans fortsatta
arbete och förutsätter därför att det förslag som H 75 avgivit om arbetslivels
representation i region-och högskolestyrelser kompletteras med anivsningar hur
representationen från arbetslivet skall ulses,"

2.5.3
Föredraganden

Jag
erinrar inledningsvis om vad jag vid min anmälan av högskolelagen har anfört
rörande sammansättningen av högskolestyrelse och andra organ inom högskolan
samt av regionstyrelse. Det ankommer på regeringen atl utfärda de närmare
föreskrifter som behövs utöver högskolelagen. Jag vill emellertid här redovisa
vissa synpunkter på dessa frågor. Jag tar också upp frågan om hur ledamöterna i
olika organ skall utses och erinrar därvid om vad berörda
personalorganisationer har anfört angående sin medverkan i olika högskoleorgan
och som jag har redovisat vid min anmälan av högskolelagen. Jag erinrar vidare
om att jag vid min anmälan av obligatoriefrågan har redovisat hur företrädare
för de studerande skall utses. Jag behandlar först frågan om h ögskolesty
relsen.

I
prop, 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen m.m, anförde föredraganden
att högskolestyrelsen endast om mycket starka skäl föreligger bör ha mer än 15
ledamöter, I flertalet fall bör omkring tio ledamöter vara tillräckligt.

Med
denna utgångspunkt har de regionala organisationskommittéerna haft att överväga
sammansättningen av högskolestyrelserna inom resp, region och avge förslag om
antalet ledamöter. Organisationskommittéernas förslag innebär i flertalet fall
mer än 15 ledamöter. Endast i få fall anses tio ledamöter vara ett tillräckligt
antal. Som skäl för ett större antal ledamöter i styrelserna anges att det i
annat fall blir svårt att tillgodose önskemål om representation för olika
intressen och verksamhetsgrenar. En sådan representation anses vara väsentlig
om högskolestyrelsen skall åtnjuta förtroende hos olika berörda grupper.

Den
centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75) föreslår mot denna
bakgrund ett ökat antal ledamöter i högskolestyrelsen. Kommittén framhåUer
samtidigt vikten av att antalet ledamöter begränsas i förhållande till vad som
i dag gäller för vissa motsvarande organ. H 75 föreslår att högskolestyrelserna
vid enheter med bredare verksamhet, i första hand de som kommer att omfatta
nuvarande uni-

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 133

versitel,
skaU ha 18 ledamöter medan övriga högskolestyrelser skall ha 15 ledamöter.

Enligt
1975 års riksdagsbeslut (UbU 1975:17, rskr 1975:179) skall i
högskolestyrelserna ingå företrädare för allmänna intressen, högskoleenhetens
rektor, förvaltningschefen, om sådan finns vid enheten, lärare som företräder
verksamheten vid enheten samt företrädare för de anställda och för de
studerande vid enheten, H 75 utgår från den princip som lagts fast genom nämnda
riksdagsbeslut all företrädarna för allmänna intressen skall utgöra minsl en
tredjedel av styrelsens ledamöter och föreslår att i en styrelse med 18
ledamöter skall inrymmas sex företrädare för aUmänna intressen. Antalet
företrädare för de anställda bör vara tre och för de studerande likaså tre,
Dessuiom föreslås atl del förutom rektor och förvaltningschef i detla
alternativ skall finnas fyra företrädare för verksamheten vid högskolan,

I
styrelse med 15 ledamöter föreslås antalet företrädare för allmänna intressen
bli fem. Även i dessa styrelser bör del finnas tre personalföreträdare och tre
företrädare för de studerande samt ulöver rektor tre företrädare för
verksamheten vid högskolan, bland dem förvaltningschefen, där sådan finns.

En
slor del av remissinstanserna har lämnat H 75:s förslag beträffande antalet
ledamöter i högskolestyrelsen ulan erinran eller haft endast smärre
invändningar.

Flertalet
av de remissinstanser som yttrat sig över sammansättningen av
högskolestyrelserna tillstyrker i huvudsak H 75:s förslag.

Några
remissinstanser, bl. a. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), anser dock
att företrädarna för allmänna intressen bör ha majoritet i högskolestyrelsen,
medan Sveriges förenade studentkårer (SFS) inte vill acceptera någon
representation av allmänintressen i dessa styrelser. Både Svenska
arbetsgivareföreningen och TCO framhåller betydelsen av att arbetslivet får
representanter i högskolestyrelserna.

Konsistoriet
vid universitetet i Slockholm och Centralorganisationen SACO/SR framhåUer att
uttrycket företrädare för verksamheten bör preciseras så alt
lärarrepresentation i styrelserna garanteras.

På
två särskilda punkter har flera remissinstanser en från 1975 års riksdagsbeslut
och H 75 avvikande uppfattning. Den första gäller förvaltningschefens
ledamolskap i högskolestyrelsen, som avstyrks av ett tiotal remissinstanser,
bland dem organisationskommittén för Göteborgs högskoleregion,
organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre
Norrland, Landsorganisationen i Sverige (LO), TCO och SFS vilka ansluter sig
till den reservation som har avgivits av vissa ledamöter i H 75. Den andra
punkten gäller förslaget att rektor normalt skall vara styrelsens ordförande.
Några remissinstanser anser att högskolestyrelsen skall utse ordförande inom
sig.

För
egen del anser jag H 75 :s förslag om antal ledamöter i högskole-

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 134

styrelserna
väl avvägt med hänsyn lill kraven på såväl bred representation som en
arbetsduglig styrelse. Jag delar H 75:s uppfattning alt det större ansvar och
de vidgade befogenheter som de nya styrelserna får jämfört med t. ex, dagens
konsistorier skärper kraven på effektivitet i ledningen av enheternas verksamhel.
Jag förordar således två olika modeller för högskolestyrelser, den ena med 18
ledamöter och den andra med 15 ledamöter. I flertalet fall kommer detta, som H
75 har påpekat, endast att innebära marginella justeringar av
regionkommittéernas förslag.

Beträffande
antalet företrädare för olika grupper och intressen i högskolestyrelserna
ansluter jag mig i allt väsentligt lill H 75:s förslag. Antalet företrädare för
de anställda bör anknytas till det antal huvudorganisationer som sluter
kollektivavtal för de anställda inom högskolan. Det bör därför vara tre. Vad
gäller anlalel studerandeföreträdare framhålls i prop. 1975:9 att antalet
sådana och antalet företrädare för de anställda bör vara i stort sett detsamma.
Även jag förordar atl antalet företrädare för de studerande skall vara tre.
Vidare ansluter jag mig till den i prop, 1975:9 förordade lösningen att rektor
skall vara självskriven ledamot i styrelsen och normalt vara dess ordförande.
Vad gäller frågan om förvaltningschefens ställning vill jag anföra följande.
Vid de läroanstalter, där förvaltningschef finns, utgör rektor och förvaltningschef
tillsammans rektorsämbetet. Bakgrunden är atl rektor har ansetts företräda
forskningen och utbildningsverksamheten, medan förvaltningschefen har betraktats
som den högste ansvarige för den adminislraliva och ekonomiska verksamheten.
Detta är det viktigaste skälet till att även förvaltningschefen i prop, 1975:9
förutsattes vara självskriven ledamot i högskolestyrelsen. Inom ramen för nu
pågående försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan studerande, lärare
och övrig personal vid universiteten och vissa högskolor är förvaltningschefen
för närvarande ledamot av konsistoriet. Mot förslaget att förvaltningschefen
skall vara självskriven ledamot i högskolestyrelsen har anförts att denne
varken är vald eller har tidsbegränsat förordnande samt att antalet ledamöter
i styrelsen bör begränsas.

Jag
har tidigare framhållit att reformeringen av högskolan kommer att föra med sig
en betydande vidgning av den lokala beslutanderätten i vad avser både planering
och genomförande av utbildningen och fördelningen av resurser för olika
ändamål. Därigenom kommer större krav att stäUas på en väl fungerande
administration. Särskilt vid de slörre enheterna leder detla till att
förvaltningarnas tjänster kommer alt efterfrågas i ökad omfattning, samtidigt
som deras ansvar för ekonomisk planering och förvaltning av tillgängliga
resurser blir mera maktpåliggande. Enligt min mening talar övervägande skäl
bl. a. de jag här har anfört för att förvaltningschef bör vara självskriven
ledamot i styrelse för högskoleenhet som har en mera omfattande verk-

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 135

samhet
inom såväl grundläggande högskoleutbildning som forskning och
forskarutbildning.

Jag
anser atl H 75:s förslag lill antal företrädare för verksamheten är väl avvägt.
De förslag som förs fram av ett par remissinstanser, bl. a. konsistoriet vid
universitetet i Uppsala, om atl antalet företrädare för verksamheten bör vara
fem med hänsyn till anknytningen liU de fem yrkesutbildningssektorerna kan jag
inte biträda. Enligl min uppfattning innebär en sådan anknytning inte med
säkerhet någon fördel. Den kan i vissa fall medföra risker för att
sektorsintressen får göra sig gällande på bekostnad av en eftersträvandsvärd
helhetssyn på verksamheten, dvs. både den grundläggande utbildningen och
forskningen och forskarutbildningen inom högskolan. Ulöver rektor och i
förekommande fall förvaltningschef bör antalet företrädare för verksamheten,
vilka bör vara lärare, enligt min mening vara fyra i de större styrelserna och
tre i de mindre. Anlalel företrädare för allmänna intressen bör, som H 75 föreslår,
vara sex i de större styrelserna och fem i de mindre.

H 75
har föreslagil alt för ledamöterna skall finnas personliga suppleanter. Jag
bilräder detla förslag.

1
samband härmed vill jag slutligen ta upp ytterligare en fråga rörande
representationen i högskolestyrelsen, som också har giltighet för andra organ.
Från företrädare såväl för verksamheten inom högskolan som för de studerande
har krav framställts om etl utökat anlal platser jämfört med de förslag som
föreligger. Då riksdagen redan har fattat beslut om bl. a.
majoritetsförhållandena i vissa organ och då starka skäl talar för att antalet
ledamöter i skilda högskoleorgan begränsas, är jag inte beredd atl tillmötesgå
dessa krav. Jag vill emellertid framhålla alt ell större antal personer ges
möjlighet atl medverka i styrelsernas arbete genom föreskriften om suppleanter.
Berörda organ har möjlighet att föreskriva att suppleanter skall ha närvaro-
och yttranderätt samt rätt atl få skiljaktig mening antecknad.

Vad
gäller utseende av ledamöter i högskolestyrelsen utgår H 75 i sina förslag från
riksdagens beslul atl företrädarna för allmänna intressen skall utses av de
kommuner och landstingskommuner lill vilka högskoleenheten är förlagd. Jag
anser i likhet med H 75 all det är viktigt alt berörda kommuner och landsling
därvid tar hänsyn till de berättigade krav som, bl, a. i regionkommittéernas
behandling av frågan, har ställts på att arbetslivet skall, så långt detta är
möjligt, bli företrätt i högskolestyrelsen och då med företrädare för såväl
arbetsgivare som arbetstagare. Den speciella representation som är angelägen
vid högskoleenheter med verksamhet av utpräglad rikskaraktär bör även beaktas.

Beträffande
fördelningen av antalet företrädare för allmänna intressen mellan berörda
landsling och kommuner avser jag att vid riksdagens bifall till förslaget om
högskolelag föreslå regeringen atl uppdra åt

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 136

regionslyrelsema
att, med utgångspunkt i förslag från bl. a. nyssnämnda landsting och kommuner,
ansvara för denna fördelning.

Jag
förordar att företrädare för de studerande, vid riksdagens bifall till
förslaget om elektorsförsamling för utseende av företrädare för de studerande i
organ inom statlig högskoleenhet, utses av elektorsförsamlingen,

I
enUghet med vad jag tidigare har anfört skall företrädare för de anställda
till skillnad från H 75:s förslag utses av statlig myndighet på förslag av
personalorganisation. Jag förordar att regionstyrelsen får tiU uppgift att på
detta sätt utse de tre ledamöter som skall företräda de anställda vid enheten.

Jag
vill till sist framhålla atl del förfaringssätt jag här har förordal skiljer
sig från vad som gäller för övriga samhällssektorer vid utseendet av ledamöter
i styrelser av jämförbart slag, där regeringen utser samtUga ledamöter. Denna
decentralisering av beslutsfattandet står i samklang med de principer som,
enligt vad jag i det föregående har anfört, bör gälla för hela
högskolereformen.

Jag
övergår nu till vissa frågor som rör rektorer vid högskoleenheterna.

I
prop. 1975:9 framhöll föredaganden att rektor normalt borde vara
högskolestyrelsens ordförande och i förekommande fall tillsammans med
förvaltningschefen svara för den verkställande ledningen av högskoleenhetens
verksamhet. Rektor borde därför utses av regeringen. Samtidigt borde de vid
enheten verksamma får ett inflytande i frågan om att föreslå rektor. Denne
borde därför alltid utses efter lokalt förslag. Vid de större enheterna borde
detta förslag kunna avges av en särskild församling sammansatt enligt de
principer som för närvarande tiUämpas inom universitetsområdet vid val av
rektor. Vid övriga enheter borde högskolestyrelsen kunna avge förslag. Det
borde ankomma på regeringen att meddela bestämmelser i frågan.

Mot
denna bakgmnd har H 75 föreslagit att rektor skall vara högskolestyrelsens
ordförande, om ej regeringen beslutar annat. Tjänst som rektor skall enligt
kommitténs förslag tillsättas av regeringen för högst sex år efter förslag
antingen av högskolestyrelsen eller om regeringen så bestämmer efter
förslag av en särskild valförsamling, I det senare fallet föreslås att
högskolestyrelsen skall yttra sig över församlingens förslag.

Beträffande
valförsamlingen har H 75 föreslagit att den skaU bestå av två tredjedelar
anställda och en tredjedel studerande vid enheten. Av de anställda skall minst
hälften vara lärare vid enheten och utses av dessa. Övriga ledamöter, som skall
vara anställda, skall utses gemensamt av de arbetstagarorganisationer som är
företrädda vid enheten. Företrädare för de studerande utses av studeranderådet
vid enheten, eUer på sätt detta bestämmer.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 137

Den
i prop, 1975:9 angivna ordningen att regeringen skall tillsälta tjänst som
rektor efler förslag från högskolestyrelsen samt besluta om formerna för
förslagsförfarandet har kritiserats i remissyttrandena. Organisationskommittén
för Uppsala högskoleregion påpekar att om elt lokalt valförfarande förekommer,
bör detla vara utslagsgivande och inte kunna ändras genom beslut av regeringen.
Organisationskommittén anser dock att vid de enheter, där särskild
förvaltningschef inte finns, bör rektor utses av regeringen efter förslag från
lokala instanser.

Vidare
anser organisationskommittén i likhel med flera remissinstanser att de
beslämmelser, som nu gäller för universiteten om upprätthållande av sådan
tjänst som rektor frånträder under sin rektorstid, fortfarande skall gälla.

Konsistoriet
vid karolinska institutet vänder sig mot förslaget att särskUda tjänster som
rektor skall inrättas rektorsbefallningen bör även i fortsättningen vara ett
förtroendeuppdrag förenat med uppdragstillägg.

För
egen del vill jag anföra följande.

Inom
högskolan finns i dag ingen entydig tjänstekonstruktion för rektor. Vid
universiteten, de tekniska högskolorna och karolinska institutet, där rektor
utses genom val, behåller rektor sin lärartjänst samt har utöver lönen vid
denna ett särskilt uppdragstUlägg. Särskilda regler finns om befrielse från de
med lärartjänsten förenade göromålen samt om förande över stat av rektors
lärartjänst. Vid övriga läroanstalter inom det statliga högskoleområdet finns
tjänst som rektor, huvudsakligen ordinarie tjänster med förordnande för
bestämd tid eller tills vidare. Vid social- och journalisthögskoloma innehar
rektor samlidigl ett ordinarie universitetslektorat, vid högskolorna inom
lärarutbildningens område förs i allmänhet rektors lärartjänst över stat.

Dessa
olika system har fungerat väl. Jag finner därför ingen anledning att i den nya
högskolan införa en ordning som väsentligt avviker från den nu rådande. Behovet
av särskilda tjänster som rektor bör mot denna bakgrund bedömas från fall till
fall. Om den som föreslås till rektor innehar en tjänst inom enheten bör i
regel användas en konstruktion som liknar den som för närvarande finns vid
universiteten och vissa högskolor. Saknar den som föreslås till rektor tjänst
vid enheten bör en ordinarie tjänst som rektor inrättas. I båda fallen
förordnas rektor för högst sex år i sänder.

Vid
förordnande av rektor bör, i likhet med vad som nu gäller, möjlighet finnas
att föra rektors bottentjänst över stat. Vidare bör bestämmelser meddelas om
rektors rätt att återgå till sin bottentjänst. Jag föreslår därför att
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att föra rektors bottentjänst över
stat,

I
den befintliga högskoleorganisationen finns ett stort antal rektorstjänster,
vilkas innehavare har förordnanden som gäller för tid efter den 1 juli 1977,
Dessa tjänster kan komma att behöva föras på övergångsstat.

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 138

Det
ankommer på regeringen att utfärda de övriga föreskrifter om tjänst som rektor
som kan erfordras. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga
och därvid föreslå bl,a, bestämmelser som gör det möjligt för rektor alt hålla
kontakt med forskning och utveckling inom sitl ämnesområde.

Några
remissinstanser har ansett alt rektor skall tillsältas av valförsamlingen.
Enligt regeringsformen skall emellertid statlig tjänst alltid tillsättas av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer. Rektor bör därför i
likhet med chef för statlig myndighet enligl min mening förordnas av
regeringen,

I
likhel med vissa remissinstanser anser jag, till skillnad mot vad H 75 har
föreslagit, att formerna för att inhämta förslag till innehavare av tjänst som
rektor bör bestämmas lokalt. Det bör alltså ankomma på vederbörande
högskolestyrelse atl ta ställning till om förslag skall avges tUl regeringen
från en valförsamling eller av styrelsen. Styrelsen bör även ta ställning till
om Ijänsl som rektor skall ledigförklaras eller ej,

I de
fall då förslag tUl rektor skall avges av en särskild valförsamling bör denna,
enligt min mening, ha den sammansättning som H 75 har föreslagit. Företrädarna
för de studerande skall utses på sätt jag tidigare har angivit, I motsats till
H 75 anser jag inte alt högskolestyrelsen skall yttra sig över valförsamlingens
förslag. Det normala kommer rimligen att bli att valförsamlingens förslag
följs.

Med
anledning av de önskemål som har framförts från etl flertal remissinstanser
beträffande formen för utseende av prorektor vill jag betona att det står
högskolestyrelse fritt att inhämta förslag till prorektor frän samma
valförsamling som nominerar innehavare av rektorstjänsten,

H 75
har vad beträffar behörighel för rektorsljänst krävt "sådana
vetenskapliga, pedagogiska och andra kvalifikationer som behövs för
tjänsten", I likhet med H 75 anser jag att en sådan utformning av behörigheten
för rektorsljänst innebär att hänsyn skall tas till de kvalifikationer som
fordras för verksamheten som rektor vid varje särskild högskoleenhet. Jag
biträder därför H 75:s förslag,

I
övrigt ansluter jag mig till H 75:s förslag,

H
75:s författningsförslag innebär att i linjenämnden skall ingå företrädare för
lärare, assistenter och amanuenser samt företrädare för de studerande, för
yrkeslivet med anknytning till nämndens ansvarsområde och, om så är lämpligt,
för sådan högskoleutbildning som har anknytning till nämndens ansvarsområde
men inte ingår i detta. Var och en av dessa tre grupper skall representeras av
så långt möjligt samma antal ledamöter. Därtill skall ingå en eller i vissa
fall flera företrädare för den tekniska och administrativa personalen. Om
särskilda skäl finns skall högskolestyrelsen kunna bestämma att inga
representanter för yrkeslivet skall ingå i linjenämnden eller att de skall
utgöra en mindre andel.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 139

Frågan
om linjenämndernas sammansättning lämnas ulan erinran av flertalet
remissinstanser. Socialhögskolan i Lund anser dock atl det saknas skäl för atl
fackliga sammanslutningar skall garanteras inflytande i linjenämnd och
länskommillén för eftergymnasial utbildning i Halland menar atl företrädare för
yrkeslivet alltid skall ingå i linjenämnd, även om antalet i vissa fall kan
vara mindre än för övriga grupper,

H 75
:s förslag belräffande linjenämnder överensstämmer i allt väsentiigt med vad
som anfördes i prop. 1975:9 och som riksdagen lämnade utan erinran. Jag
ansluter mig till H 75:s förslag. Vidare förordar jag atl ledamöterna i
linjenämnd, utom vad gäller företrädarna för de anställda, utses på del säll
som H 75 har föreslagit. Företrädarna för lärarna bör alltså utses av lärare
saml assistenter och amanuenser. Högskolestyrelsen bör kunna föreskriva alt
högst en företrädare utses av högskolestyrelsen efter gemensamt förslag av den
eller de arbetslagar-organisationer vid högskoleenheten som har medlemmar som
är lärare och som är verksamma inom nämndens ansvarsområde, I tillämpliga delar
bör samma ordning för utseende efter förslag av arbetstagarorganisationer
gälla vid utseendet av representanter för den tekniska och administrativa
personalen. Företrädarna för yrkeslivet och för annan högskoleutbildning bör
utses av högskolestyrelsen, sedan förslag har inhämtats från berörda
myndigheter och fackliga, bransch- och arbetsgivarorganisationer m, fl. Jag
förutsätter att företrädarna för yrkeslivet kommer att utses bland sådana
personer som har både erfarenhet av och fortlöpande kontakt med del
yrkesområde som linjenämnden avser. Beträffande linjenämnd som har inrättats
av regionstyrelse bör samma ordning gälla med undantag av att de uppgifter som
jag har förordat bör ankomma på högskolestyrelsen då bör fullgöras av
regionstyrelsen eller den myndighet som regionslyrelsen bestämmer.

Jag
har i det föregående redovisat hur företrädarna för de studerande skall utses,

H
75 föreslår, på grundval av 1975 års riksdagsbeslut, att ordföranden i
linjenämnden skall utses av högskolestyrelsen bland ledamöterna eller, om
särskilda skäl föreligger, utanför linjenämnden, I linjenämnd som har inrättats
av regionslyrelse skall ordföranden på enahanda sätt utses av regionslyrelsen.
Som sådana särskilda skäl anges de fall där ordförandeskapet är en naturlig
uppgift för befintliga innehavare av rektorstjänster m, fl, tjänster för
pedagogiska och administrativa ledningsuppgifter. Jag biträder förslagel.

Beträffande
institutionsstyrelserna innebär H 75:s förfaltningsförslag att de skall bestå
av prefekten, som är ordförande, saml företrädare för de anslällda och för de
studerande vid institutionen. Andra ledamöter än prefekten skall utses genom
val av berörda grupper vid institutionen. Ingen valkorporation skall få välja
mer än hälften av det antal styrelseledamöter som utses genom val.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop, 1976/77: 59 140

Endast
få remissinstanser yttrar sig över inslitationsstyrelsernas sammansättning och
utseendet av ledamöter. Socialhögskolan i Göteborg anser atl i de fall det är
fråga om en institution för utbildning med en viss yrkesinriktning, som t, ex,
socionomutbildning, bör de lärare och konsulenter som inte kan ges ledamolskap
i institutionsstyrelsen adjungeras vid alla sammanträden, Östergötlands läns
landsting betonar att personalrepresentanterna bör ulses av berörda
personalorganisationer i enlighet med praxis på arbetsmarknaden i övrigt.

H 75
:s förslag beträffande sammansättning av institutionsstyrelser och andra
arbetsenheter samt ordningen för utseendet av ledamöter överensstämmer med vad
som anfördes i prop, 1975:9 och som riksdagen lämnade utan erinran. Enligt vad
jag tidigare har redovisat har berörda personalorganisationer anslutit sig till
denna form för att utse ledamöter i institutionsstyrelser. Jag förordar således
att H 75:s förslag genomförs.

Jag
övergår nu till frågan om fakultets- och sektionskollegier och fakultets- och
sektionsnämnder samt om formerna för att utse ledamöter i sistnämnda organ.

Enligt
prop, 1975:9 skall i fakuUets/sektionskollegium ingå, förutom professorer och
biträdande professorer, innehavare av fasta universitets-lektorat och
motsvarande tjänster, I propositionen anfördes vidare all arbetsformerna inom
fakulteter/sektioner borde effekliveras genom atl ett mindre ledningsorgan inrättades
inom varje fakultet/sektion. Detta organ skulle bestå av företrädare för de
inom fakulteten/sektionen verksamma, I propositionen framhölls också att det
inte kunde uteslutas att det i vissa fall var angeläget att fördela uppgifterna
på två eller flera nämnder och t, ex, ha elt särskilt organ för frågor om forskarutbildningens
innehåll och organisation. Dessa frågor borde emellertid övervägas
ytterligare. Också frågan om representation för externa intressen i
fakultets/sektionsnämnd skulle övervägas,

H
75 har haft i uppdrag att, i samråd med forskarutbildningsutredningen (FUN),
behandla dessa frågor och atl framlägga förslag om bl, a. sammansättningen av
fakultets/sektionsnämnder samt om formerna för att utse ledamöter i dessa, H
75 har utgått från att den ordning som bestäms på grundval av kommitténs
förslag kan komma att gälla endast två budgetår med hänsyn till den tidsplan
efter vilken FUN arbetar. Jag finner H 75:s utgångspunkt riktig. De
föreskrifter som utfärdas om fakultets/sektionsorgan bör, som också FUN framhåller,
betraktas som provisoriska i awaktan på ställningstaganden till FUN:s kommande
förslag.

H
75 föreslår nu att i fakultets/sektionskollegium skall ingå bl, a, samtliga
innehavare av lärartjänster, för vilka krävs doktorsexamen eller motsvarande
kompetens. Jämfört med vad som angavs i prop. 1975:9 innebär detta att
kollegierna utvidgas med bl. a. docenter och forskarassistenter. Jag biträder
förslaget och vill i sammanhanget hän-

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 141

visa
till vad föredraganden anförde i prop. 1975/76: 129 vid sin behandling av
frågan om elektorsförsamlingar för val av ledamöter i de nya forskningsråden.

Vidare
föreslår H 75 all fakultets/sektionsnämnd skall beslå av fakultets/sektionskollegiets
dekanus, som är ordförande, och dess prodekanus, som är vice ordförande, saml
nio ledamöter nämligen fem ledamöter av fakultets/sektionskollegiet, två
företrädare för de anslällda som medverkar i forsknings- och
forskarulbildningsverksamheten inom fakulteten/sektionen samt två företrädare
för de studerande som deltar i forskarutbildningen inom fakulteten/sektionen.
Högskolestyrelsen får, efter förslag eller hörande av
fakultets/sektionskollegiet, utse en företrädare för verksamhel utanför
högskolan i stället för en av de fem företrädarna för
fakultets/sektionskollegiet. På samma säll får högskolestyrelsen, efter förslag
eller hörande av den eller de arbetstagarorganisationer som har medlemmar som
är verksamma inom fakultets/sektionsnämndens ansvarsområde, utse en
företrädare för verksamhet utanför högskolan i stället för en av företrädarna
för de anställda inom fakulteten/sektionen.

EnUgt
H 75:s förslag kommer fakultets/sektionskollegiet alt företrädas av sju
ledamöter inklusive dekanus och prodekanus. Om inle särskilda skäl föranleder
annat, skall enligt förslaget fyra av de sju ledamöterna vara professor eller
biträdande professor, två vara professor, biträdande professor, docent eller
forskarassistent samt en vara universitetslektor.

H 75
föreslår vidare alt del för ledamöterna skall finnas personliga suppleanter.

H 75
anser del inle nödvändigt att närmare precisera vad de i det föregående nämnda
företrädarna för verksamhel utanför högskolan skall representera. FUN däremot
menar att en förutsättning för denna representation är, alt de som utses själva
är verksamma inom forskning och utvecklingsarbete med anknytning till
forskningen inom resp. fakultet/sektion. Jag delar på denna punkt FUN:s
uppfattning och förordar atl, om företrädare för verksamhet utanför högskolan
utses i fakultets/sektionsnämnd, dessa skall vara verksamma i forsknings- och
utvecklingsarbete som har anknytning till nämndens verksamhetsområde.

Viss
kritik har riktats från remissinstanserna belräffande antalet studeranderepresentanter
i fakultets/sektionsnämnden, vilket anses vara för lågt. Jag är för närvarande
inte beredd att förorda någon ändring i H 75:s av FUN biträdda förslag på denna
punkt. Jag erinrar om vad jag i det föregående har sagt om möjligheten till
insyn och medverkan i olika organs verksamhel genom att suppleanterna kan ges
närvaro- och yttranderält. Jag biträder också i övrigt H 75:s förslag
beträffande sammansättningen av fakultets/sektionsnämnd.

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 142

Beträffande
formerna för utseende av ledamöter i fakultets/sektionsnämnd bör företrädarna
för fakultets/sektionskollegiet, som H 75 föreslår, ulses av detta.
Företrädarna för de anställda bör ulses av högskolestyrelsen efter förslag av
de arbetargarorganisalioner som har medlemmar verksamma inom nämndens
ansvarsområde. Jag har i del föregående redovisat hur representanterna för de
studerande skall utses. Om företrädare för forsknings- och utvecklingsarbete
utanför högskolan utses bör detta göras av högskolestyrelsen efter förslag av
fakultets/sektionskollegiet resp. berörda arbetstagarorganisationer.

Jag
övergår nu till frågor rörande sammansättningen av regionstyrelserna och
formerna för att utse ledamöter i dem.

Enhgt
prop. 1975:9 och riksdagsbeslutet i anledning härav skall ca två tredjedelar i
regionstyrelsen företräda allmänna intressen och ca en tredjedel företräda dem
som är verksamma inom högskolan. Riksdagsbeslutet innebar vidare atl antalet
ledamöter skulle övervägas ytterligare i organisationskommittéerna och att
formema för att utse företrädarna för allmänna intressen skulle prövas i
samband med ställningstagandena till länsberedningens förslag rörande sättet
att utse ledamöter i länsstyrelsema,

H
75 har i sitt förslag rörande antalet ledamöter i regionstyrelserna haft att
utgå från det nämnda riksdagsbeslutet och föreslår att antalet ledamöter i
regionstyrelsen skall vara 1821, varav 1114 företrädare för allmänna
intressen och sju företrädare för verksamheten i högskolan, H 75 föreslår
således att antalet företrädare för allmänna intressen skall kunna skifta
mellan olika regionstyrelser, detta bl, a. med hänsyn tiU att antalet ingående
län varierar. Bland de sju ledamöter som skall hämtas inom högskolan skall två
vara företrädare för verksamheten, tre företrädare för de anslällda en för
varje berörd arbetstagarorganisation och två företrädare för de studerande.
Denna fördelning överensstämmer med förslagen från samtliga regionkommittéer.

Huvuddelen
av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker H 75:s förslag
belräffande sammansättningen av regionslyrelsen, bl. a, TCO och LO, som
betonar vikten av att de tre personalorganisationer som deltagit i
kommittéarbetet med högskolereformen blir representerade för den anställda
personalen i samtliga regionstyrelser. Avvikande uppfattning har bl, a,
Sveriges sjuksköterskeelevers förbund och Svenska
laboralorieassislenlelevföreningen, som båda menar att principen en tredjedel
lärare, en tredjedel studerande och en tredjedel representanter för övriga
intressen skall gälla även i regionstyrelsen, samt förskoleseminariet i
Göteborg, som anser att de studerande skall representeras av minst tre
ledamöter.

Skolöverstyrelsen
anser att länsskolnämnderna bör vara företrädda i regionstyrelsen. I andra hand
förordas att behovet av samverkan mel-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 143

lan
de båda organen kommer till ullryck i förordningen med instruktion för
regionslyrelsema.

För
egen del anser jag all antalet ledamöter i regionstyrelsen bör vara 21, varav
14 bör företräda allmänna intressen och sju verksamheten inom högskolan med
den fördelning på olika grupper som H 75 föreslår. Härigenom bör del enligt min
uppfattning bli möjligl att ge styrelserna en sammansättning som tillgodoser
kravel på en bred och allsidig representation samlidigl som de bör kunna arbeta
effektivt.

1975
års riksdagsbeslut innebar att formerna för att utse representanterna för
allmänna intressen i regionslyrelsen skulle prövas i samband med
ställningstagandena lill länsberedningens förslag. Med hänvisning lill dessa
har H 75 avstått från alt lägga fram förslag i detla avseende liksom även
beträffande formerna för att utse företrädare för de anställda och för de
studerande i regionstyrelsen. H 75 anser det dock givet att företrädarna för de
anslällda och för de studerande i realiteten skall ulses av berörda
organisationer.

Länsberedningens
förslag behandlades (prop. 1975/76:168, KU 1975/76:55, rskr 1975/76:370) av
riksdagen vid 1975/76 års riksmöte. Frågan om utseende av ledamöterna i
länsstyrelsen utöver landshövdingen underställdes på nytt riksdagen genom
prop, 1976/77:19 (KU 1976/77:12), Riksdagens beslut blev att länsstyrelsens 14
ledamöter utöver landshövdingen skall utses av landstingen.

De
motiv som gäller för alt landslingen skall ha liU uppgift att utse
representanter i länsstyrelsernas styrelser borde, enligt min uppfattning, i
princip gälla också för regionslyrelsema. Jag har därför noga övervägt detta
alternativ för utseende av ledamöter i regionslyrelsen och de konsekvenser som
elt sådant förfaringssätt skulle ha. Jag har därvid kommit till följande
slutsats. Alt låta landslingen utse ledamöter i regionstyrelserna skulle
medföra stora praktiska och tekniska svårigheter. Jag vill i sammanhanget
endast erinra om alt verksamhetsområdet för en regionslyrelse omfattar sex län
och för en annan regionslyrelse sex län och en kommun utanför landsting. Detta
bör jämföras med att ledamöterna i länsstyrelse ulses av ett landsling och i
två län av ett landsting och en kommun. I många fall skulle del, om landstingen
utsåg ledamöter, bli omöjligt alt uppnå en rimlig politisk balans i regionstyrelserna.
Enligt min uppfattning bör därför regeringen utse de här avsedda ledamölerna i
regionstyrelserna. De principer som del nämnda riksdagsbeslutet vilar på bör
därvid vara vägledande. Målet är med andra ord alt uppnå allsidighet och
politisk balans i regionstyrelsernas sammansättning. Givetvis bör regeringen
inhämta synpunkter från berörda kommuner och landsling samt
arbetsmarknadsorganisationer m. fl. på vUka personer som lämpligen bör ingå i
styrelserna.

Jag
förordar således atl samtliga de ledamöter som företräder all-

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 144

manna
intressen i regionstyrelserna däribland ordföranden skall utses av regeringen.

Vad beträffar utseendet av
övriga ledamöter i regionslyrelsen delar jag H 75:s uppfattning att de båda
företrädarna för verksamheten inom högskolan skall utses av regeringen. De tre
företrädarna för de anställda inom högskolan bör ulses av regeringen efter
förslag från berörda arbetstagarorganisationer. Företrädarna för de studerande
bör utses av regeringen efter förslag från berörda sluderandeorganisationer,

2.6
Vissa övriga frågor

Föredraganden

iag
kommer under delta avsnitt att i korthet ta upp vissa övriga frågor som bl, a.
har berörts i förslagen från den centrala organisationskommittén för
högskolereformen (H 75) eller på annat sätt har sammanhang med de frågor som
jag har berört i det föregående,

2.6.1
Studieorganisatoriska frågor

Enligt
riksdagens beslut år 1975 skall högskoleutbildningen organiseras dels i
utbildningslinjer, dels i enstaka kurser. Utbildningslinjerna kan vara dels
aUmänna, dels lokala och individuella. Allmänna utbildningslinjer skall
inrättas av regeringen, medan lokala och individuella linjer inrättas vid
läroanstalterna. Utbildningsutskottet uttalade (UbU 1975:17 s, 49) i detta
sammanhang att det förutsatte atl frågor om inrättande av helt nya
utbildningsvägar såsom allmänna utbildningslinjer skulle underställas
riksdagen,

H
75 har i sitt förslag till förordning om högskoleutbildning infört ett nytt
studieorganisaloriskt begrepp, påbyggnadslinjen. Påbyggnadslinjerna täcker
vissa utbildningar som regelmässigt knyter an tUl genomgången grundläggande
högskoleutbildning och för vilka ett regelsystem av samma innebörd som det som
skall gälla för de allmänna linjerna bedöms som nödvändigt. De berörda
utbildningarna har tidigare i förarbetena och i 1975 års riksdagsbeslut
klassificerats som enstaka kurser. Påbyggnadslinje får alltså betraktas som en
del av den grundläggande utbildningen. Inom denna ingår påbyggnadslinje vanligen
i ett utbildningsprogram där den första etappen utgörs av en allmän
utbildningslinje. Jag har godtagit H 75's förslag, vilket också återspeglas i
den linjeförteckning för högskolan som bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 2. Jag vill i detla sammanhang framhålla att det även för
andra utbildningar än de som rimligen kan benämnas linjer kan finnas skäl att
föreskriva att de skall anordnas på visst sätt, eventuellt i anslutning till viss
annan utbildning, och bekostas inom ramen för ett sektorsanslag. Jag tänker
härvid bl. a, på den till ekonomiföreståndarlinjen nära hörande kursen i dietik
och på vissa

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 145

vårdyrkesutbildningar.
För dessa utbildningar kan enligt min mening benämningen linjeanknuten kurs
vara lämplig. Sådan kurs är med andra ord en enstaka kurs som av särskilda skäl
bör vara så nära anknuten tiU en allmän utbildningslinje att kostnaden för den
bör bestridas ur sektorsanslag.

Jag
vill även något beröra frågan om kombinationsutbildningarnas framtida
motsvarighet. Den av universitetskanslersämbetet (UKÄ) och skolöverstyrelsen
(SÖ) sedan budgetåret 1969/70 bedrivna försöksverksamheten med kombinerad
gymnasieutbildning och utbildning vid de filosofiska fakulteterna bör upphöra
med utgången av innevarande budgetår. Från och med den 1 juli 1977 bör i
enlighet med H 75:s förslag vissa av de nuvarande kombinationsutbildningarna
anordnas som allmänna utbildningslinjer, I en del fall kommer sannolikt viss
sådan utbildning att ges som lokal linje. Såsom kommer att framgå vid min
anmälan av anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
har jag beräknat medel under högskolans anslag även för den del av utbildningen
som hittiUs har anordnats inom gymnasieskolan. I samband med att
försöksverksamheten upphör bör nämligen UtbUdningen ges ett enhetUgt
huvudmannaskap. Jag finner det mest ändamålsenligt att detta sker genom att
ansvaret läggs på den statiiga högskolan. Detta bör dock inte utesluta elt
fortsatt samordnat resursutnyttjande mellan gymnasieskolan och högskolan i de
fall detta är ändamålsenligt. Lämpligen bör det ske genom att viss del av
utbildningen förläggs till gymnasieskolan efter lokal överenskommelse mellan
berörda myndigheter. Därvid bör utbildningen kunna ingå i underlaget för
gymnasieskolans tjänsteorganisation och således också påverka poängsystemet.
Slutlig reglering av kostnaderna för lärare och skolledare inom gymnasieskolan
för sådan utbildning bör kunna ske mellan berörd länsstyrelse och
högskolestyrelse. Jag återkommer vid en senare tidpunkt till regeringen i detta
ärende.

Jag
tar nu också upp vissa frågor som har aktualiserats genom
forskarutbildningsutredningens (FUN) förslag tiU bestämmelser rörande
forskarutbildning. De är avsedda att som ett provisorium ingå i de
föreskrifter om högskolan som regeringen skaH meddela, I förslaget förordar FUN
bl. a. att för allmän behörighet att antas till forskarutbildning skaU gäUa
genomgången allmän utbildningslinje om lägst 120 poäng eller motsvarande
kunskaper förvärvade på annat sätt. Härutöver skall i vissa fall gälla som
särskilt behörighetskrav studier om minst 60 poäng i det ämne som
forskamtbildningen avser. Trots att detta förslag såsom utredningen själv
framhåller medför vissa nackdelar genom att staderande från stora delar av
högskolan blir behöriga först efter särskild prövning, anser jag det godtagbart
med hänsyn tUl dess interimistiska karaktär. Jag förutsätter med tanke på att
forskarutbildning kan komma att utvecklas i anknytning tiU linjer

10 Riksdagen 1976/77.1 saml nr 59

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 146

där
sådana nu saknas, att villkoren fortlöpande ses över. Del är enligl min mening
angeläget atl underlätta för studerande som önskar gå vidare till forskarutbildning
alt skaffa sig erforderlig särskild behörighet. Jag avser därför atl föreslå
regeringen atl införa en beslämmelse som ger de studerande rätt att i omedelbar
anslutning lill genomgången allmän, lokal eller individuell utbildningslinje få
fördjupa sina studier med 40 poäng i syfte atl vinna behörighel för
forskarutbildning. Det ankommer på högskolestyrelsen att inom ramen för givna
medel planera utbudet av sådana fördjupningsstudier så all det står i
överensstämmelse med antagningskapacitet lill forskarutbildningen. Härutöver
kommer naturligtvis även att finnas möjlighet lill kompletterande studier
genom enstaka kurser, Ulredningen har också föreslagit att fakultets- eller
sektionsnämnd före varje läsår skall fastställa det högsta anlal studerande för
forskarutbildning som får finnas antagna i varje ämne.

Enligt
nuvarande bestämmelser får utbildningsnämnd om det är oundgängligen nödvändigt
fastställa ett högsta anlal forskarstuderande som får påbörja forskarutbildning
inom visst ämnesområde.

Frågor
om forskarutbildningens dimensionering i stort utreds alltjämt av FUN, I
awaktan på prövningen av FUN:s slutliga förslag i ämnet bör enligt min mening
nuvarande ordning bestå.

Jag
vill slutligen innan jag lämnar de studieorganisatoriska frågorna något
kommentera den förteckning över allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer
som jag i annal sammanhang avser föreslå regeringen att fastställa. En
preliminär sådan bör som jag tidigare angivit fogas till protokollet från
regeringssammanträdet som bilaga 2.

H
75 avgav i samband med förslaget lill högskolelag även ett förslag till
förteckning över allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer. Del fortsatta
beredningsarbetet har visat att främst tidpunkten för införandet av vissa av
dessa linjer av olika skäl kan ifrågasättas. Det gäller bl. a. de linjer som
motsvarar den nuvarande sjöbefälsutbildningen och vissa linjer inom sektorn för
ulbildning för kultur- och informationsyrken, A andra sidan föreligger det
enligt min mening även skäl för vissa kompletteringar av den föreslagna
förteckningen.

Inom
sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken anser
jag att den från flera håll föreslagna samhällsvelar-linjen bör föras upp som
aUmän linje redan från 1 juli 1977, H 75 har här förordat att linjen i första
hand bör prövas som lokal linje. Enligt min bedömning föreligger dock inga skäl
att behandla detta förslag annorlunda än den som studieorganisatorisk
konstruktion snarlika kul-tarkommunikationslinjen, vilken av H 75 har föreslagits
som allmän linje. Samtidigt bör den filosofisk-samhällsvetenskapliga linjen
kunna utgå som aUmän linje. Den har rönt låg efterfrågan och kommer dessutom
att lill vissa delar få en bättre ersättning i samhällsvetarlinjen.

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 147

Frågan
om fritidsledarlinjens och ungdomsledarlinjens framlida inplacering i
yrkesutbildningssektor kan komma att påverkas av de förslag
folkhögskoleulredningen i enlighet med sina direktiv kommer att framlägga i
sitt slutbetänkande under våren 1977,

Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) har i december 1976 hemställt om förlängning av
vissa utbildningslinjer inom sektorn för administrativ, ekonomisk och social
yrkesutbildning. Förslaget ansluter till nu gällande bestämmelser för
motsvarande utbildningar. Jag har erfarit att önskemål om förlängning av linjer
eller om all en variant av linje skall kunna överstiga det för linjen
fastställda poängtalet kommer alt framställas även inom andra sektorer. Jag
avser att återkomma till regeringen i denna fråga när jag kan överblicka
begärda förändringar och deras budgetmässiga konsekvenser.

Jag
anser vidare att förteckningen bör kompletteras i vad avser sektorn för
utbildning för undervisningsyrken, EnUgt vad som kommer att framstå i det
följande vid statsrådet Mogårds anmälan av anslaget Ulbildning för
undervisningsyrken bör en särskUd folkhögskollärarlinje inrättas. Utbildningens
särart motiverar en sådan åtgärd. Likaså bör, enligt vad jag under hand har
erfarit från statsrådet Mogård, hemspråkslärarutbildningen inrättas som en
allmän utbildningslinje. Delta ställningstagande är dock preliminärt i avvaktan
på riksdagens beslut med anledning av den kommande propositionen om utbildning
av förskollärare och fritidspedagoger, I denna proposition kommer förslag om
utbildning av hemspråkslärare att underställas riksdagen,

2.6.2
Betyg

Beträffande
betygen i högskoleutbildningen innebar riksdagsbeslutet år 1975 att en större
enhetlighet i betygssätlningen skulle eftersträvas. Betygsskalan underkänd,
godkänd, väl godkänd skulle utgöra en riktpunkt för betygsättningen i avvaktan
på en mera genomgripande översyn av betygssystemet i högskolan. Möjligheter
till variation skulle emellertid finnas. Del skulle således vara möjUgt att vid
vissa utbildningslinjer och kurser avstå från att använda betygsgraden väl godkänd.
Vidare framhölls atl man vid de utbildningar inom det konstnärliga området där
i dag inga betyg förekommer även i framtiden skulle kunna avstå från att ge
betyg.

Inom
utbildningsdepartementet har därefter gjorts en kartläggning av de nuvarande
betygssystemen i högskoleutbildning och hur dessa betyg används (Betyg -76,
DsU 1976: 4), Med denna som grund genomfördes under våren 1976 en serie
överläggningar med företrädare för olika utbildningar, både lärare och
studerande, samt för berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer,
Ulöver detta har en livlig debatt om betygen i högskoleutbildning pågått. Genom
uppvaktningar, demonstrationer och på andra sätt har man ställt kravet att
utbildningsresul-

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 148

talen
vid skilda utbildningslinjer eller grupper av linjer skall bedömas endast med
belygsgraden godkänd icke godkänd. Ett antal skrivelser med begäran om
ändrade betygsregler har också inkommit till utbildningsdepartementet såväl
från olika grupper av studerande som från andra företrädare för skilda
utbildningar. Enstaka grupper har därvid framfört uppfattningen all fler än tre
betygssteg bör användas vid de ulbildningar som de företräder. Även under
remissbehandlingen av H 75 :s förslag har betygsfrågan berörts. Av de
remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga har flertalet uttalal sig för
betygsskalan godkänd icke godkänd.

Bland
de skäl som har anförls mot de graderade betygen är det viktigaste alt dessa
motverkar elt uppfyllande av utbildningens mål, t, ex, genom att försvåra eller
omöjliggöra vissa arbetsformer som grupp- och projektarbeten. Sådana
arbetsformer tillämpas redan i stor utsträckning och utvecklas allt mer och i
alll fler utbildningar. Betygen anses också skapa betygshels och en för del
pedagogiska arbetet ofta skadlig konkurrens mellan de studerande. Man är
emellertid inte omedveten om att en tvågradig betygsskala kräver nya regler för
tillträde till viss fortsatt utbildning och atl den i anställningssituationen
kan ge utrymme för en mer informell och kanske godtycklig bedömning.

Bl,a,
de synpunkter som på olika sätt kommit fram under den tid som har förflutit
sedan riksdagsbeslutet år 1975 fattades har lett mig till uppfattningen alt
betygssättningen i högskolan bör övervägas på nytt och efter delvis nya
riktiinjer.

Frågan
om att använda färre betygssteg än de tre riksdagen har angivit som riktpunkt
måste enligt min mening bedömas från fall till fall efler de särskUda
förutsättningar som gäller för varje enskild utbildning. Man bör därvid
särskilt ta hänsyn till betygssystemets konsekvenser inom utbildningen och för
den pedagogiska utvecklingen. Betygens informationsvärde vid anslällning och
vid antagning till vidareutbildning måste vidare beaktas liksom den
betygspraxis som har utvecklats vid respektive utbildning. Inte minst viktigt
är atl ta hänsyn till den inställning lill betygen som har visats av berörda
parter bl.a. lärare och studerande samt de fackliga organisationerna och
arbetsgivarorganisationerna.

Regeringen
har den 21 oktober 1976 gett berörda myndigheter i uppdrag att förbereda
fastställandet av utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer i högskolan enligt en till uppdraget bifogad förteckning.
Detta uppdrag har senare kompletterats med ett uppdrag till skolöverstyrelsen
(SÖ) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i samråd att förbereda
fastställandet av utbUd-ningsplaner för vissa utbildningslinjer inom
vårdområdet.

Regeringen
har vidare, den 25 november 1976, utfärdat en förordning med provisoriska
föreskrifter om allmänna utbildningslinjer och

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 149

påbyggnadslinjer
inom grundläggande högskoleutbildning. Enligt denna förordning har UHÄ,
styrelsen för jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt
samt SÖ och UHÄ i samråd att fastställa utbildningsplaner för allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom vederbörande myndighels
verksamhetsområde. Enligt beslut den 13 januari 1977 har regeringen föreskrivit
atl vederbörande myndigheter i samband med fastställandet av utbildningsplaner
också skall ange vilket betygssystem som skall tillämpas vid varje Unje. Myndigheterna
skall vid behandlingen av betygsfrågorna följa riktlinjer av den innebörd som
jag har redovisat i det föregående, Inga avvikelser från den tregradiga
betygsskalan skall dock göras beträffande utbildningar, vilkas
betygsförhållanden f, n, utreds i särskild ordning. Sålunda har 1974 års
lärarutbildningsutredning i uppdrag att med förtur behandla betygsättningen
inom samtliga lärarutbildningar utom förskollärär- och
fritidspedagogulbildningarna, Betygsätlningen inom de sistnämnda utbildningarna
kommer att behandlas i samband med de förslag om reformerad förskollärär- och
fritidspedagogutbildning som statsrådet Mogård senare kommer atl föreslå
regeringen alt lägga fram för riksdagen vid 1976/77 års riksmöte.

Ett
antal skrivelser till regeringen i betygsfrågan har i samband med det nämnda
uppdraget överlämnats till berörda ämbetsverk.

2.6.3 Examensbenämning

Riksdagen
uttalade i anledning av prop, 1975:9 (UbU 1975:17) att den inte hade något att
erinra mot att ett system med examenstitlar bevaras för dem som genomgått
utbildningslinjer. Riksdagen förutsatte emeUertid en sådan utveckling av
systemet att titlarna genereUt skulle komma att ge meningsfull information om
den genomgångna utbildningens innehåll eller i varje fall huvudsakliga
inriktning. H 75 har inte närmare berört denna fråga. Jag ansluter mig för egen
del till riksdagens uttalande. Det ligger ett värde i examensbenämningar som
ger information om utbildningens inriktning, innehåll och omfattning. Det bör
enhgt min mening ankomma på UHÄ att närmare utveckla möjligheterna att använda
examensbenämningar. Därvid bör prövas om i varje fall för längre utbildningslinjer
skall finnas examensbenämningar av den karaktär som riksdagen har angivit,

2.6.4 Tjänsteorganisatoriska
frågor

Jag
övergår nu till att i korthet beröra vissa tjänsteorganisatoriska frågor, H 75
har till regeringen överlämnat ett förslag till förordning om lärare vid
statliga högskoleenheter. Förslaget innebär i huvudsak en teknisk bearbetning
av nu gällande föreskrifter och medför jämförelsevis ringa sakliga
förändringar. H 75 påtalade dock i detta sam-

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 150

manhang
behovet av mer långtgående förändringar i tjänsteorganisationen inom
högskolan.

H
75:s förslag till bestämmelser för tjänster som lärare inom högskolan bör
enligt min uppfattning i allt väsentligt ligga tUl grund för
tjänsteorganisationens utformning. Jag återkommer i annat sammanhang lill
regeringen i denna fråga. Högskolereformen aktualiserar emellertid i vissa
avseenden behovet av en mer genomgripande och långsiktig förändring av
lärartjänsteorganisationen främst vad avser tjänster for den grundläggande
utbildningen. Ett utredningsarbete av den omfattning som sådana
ställningstaganden förutsätter har inte kunnat genomföras under den
förhållandevis korta tid som H 75 har arbetat. Jag vill här anmäla min avsikt
att inom kort föreslå regeringen att bemyndiga mig att tillkalla en särskild
utredning för detta ändamål. Till de centrala arbetsuppgifterna för denna
utredning kommer att höra en prövning av möjligheterna att i olika avseenden
stärka tjänsteorganisationens anknytning till yrkeslivet utanför högskolan,
samt frågan om lärartjänster för den kommunala högskoleutbildningen. Den
sistnämnda frågan har jag tidigare berört i samband med min anmälan av vissa
frågor om kommunal högskoleutbUdning.

H 75
har i sitt förslag till förordning om högskoleutbildning förordat en
beslämmelse av innebörden att läsårets längd skall vara 40 veckor såvida inte
regeringen eller myndighet som regeringen utser föreskriver annat. Läsårels
längd varierar kraftigt mellan de utbildningar som kommer att ingå i den nya
högskolan. För lärarhögskolornas del anges läsårets omfattning till 40 veckor i
lärarhögskoleförordningen (1968:318), I universitetsförordningen (1964:461)
föreskrivs att läsåret normalt skall omfatta 270 dagar, medan motsvarande
regel för t. ex. statens dansskola är 32 veckor.

Jag
ansluter mig till H 75 :s uppfattning om behovet av att i viss utsträckning
kunna anpassa läsårets längd till utbildningens art, H 7S:s förslag är enligt
min mening väl avvägt. Jag förordar att läsårets längd fastställs till 40
veckor samt att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att för viss
utbildning få föreskriva att läsåret skall ha annan längd om det behövs av
utbildningsorganisatoriska skäl.

2.6.5
Genomförande

Högskolelagen
och förordningar som rör den nya högskolan bör träda i kraft den 1 juli 1977.
Samtidigt som dessa författningar sätts i kraft upphävs de flesta äldre
föreskrifter för den utbildning som kommer att höra till den nya högskolan. De
nya föreskrifterna om högskolan föranleder också följdförändringar i skilda
författningar. Dessa ändringar är dock företrädesvis av redaktionell natur.

I
syfte att underlätta genomförandet av en ny högskoleorganisation kommer jag
senare denna dag att föreslå att regeringen utfärdar före-

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 151

skrifter
om interimistiska organ för högskolan. Dessa interimistiska organ skall
omedelbart börja planera och förbereda frågor om högskolan. Med hänsyn lill
den korta lid som återstår till den 1 juli 1977 då högskolan skall införas,
måste förberedelser kunna vidtas redan innan riksdagen fatlat beslut i
anledning av vad jag förordar. Alla ålgärder måsle givetvis vidtas med
reservation för riksdagens beslut.

De
interimistiska organen bör få i uppdrag att fullgöra alla de uppgifter som
behövs för att högskolans verksamhet skall kunna börja den 1 juh 1977.

Jag
kommer alt föreslå att de nuvarande regionala organisationskommittéerna skall
fullgöra regionstyrelseuppgifter under tiden t. o. m, den 30 juni 1977, I var
och en av kommittéerna ingår i dag en studeranderepresentant. Som har framgått
av det föregående har jag i fråga om sammansättningen av regionslyrelsen efter
den 1 juli 1977 föreslagit att antalet företrädare för de studerande skall öka
från en till två. Med hänsyn lill att den interimistiska regionstyrelsen skall vidta
viktiga förberedelseåtgärder avseende bl. a. hela den grundläggande högskoleutbildningen
inom regionen anser jag i likhet med H 75 atfstarka skäl talar för att antalet
företrädare för de studerande även för liden t, o, m, den 30 juni 1977 är två.
Jag kommer därför att föreslå regeringen att bemyndiga mig att tillkalla
ytterligare en företrädare för de studerande för var och en av
högskoleregionerna.

Jag
kommer vidare att föreslå att en interimstyrelse inrättas för var och en av de
i det föregående föreslagna högskoleenheterna. Jag anser del vara principiellt
riktigt och praktiskt ändamålsenligt att interimsty-relsen till sin
sammansättning motsvarar den blivande permanenta styrelsen. Genom att de nya
principerna för avvägningen av olika intressens inflytande i
högskoleenheternas ledning därigenom kommer att gälla genast efter
riksdagsbeslutet garanteras en önskvärd kontinuitet mellan förberedelseskedet
och tiden efter det att den nya organisationen har trätt i kraft. För ett
förtroendefullt samarbete och för en smidig anpassning av olika delar av den
blivande högskolan till en ny organisation är det också av vikt att i detta
planeringsstadium företrädare för skilda läroanstalter och verksamheter får
möjlighet att medverka. Jag kommer därför att föreslå att interimstyrelsens
närmare sammansättning efter samråd med berörda läroanstalter och delar av
läroanstalter faststäUs av vederbörande interimistiska regionstyrelse.

Vad
gäller andra interimistiska organ som inrättas under interim-styrelsen bör dessa
enligt min mening till sin sammansättning motsvara organen i dess permanenta
form. Jag avser att överlåta åt regionkommittéerna, eller efter deras
bemyndigande interimstyrelserna, att fatta beslut om inrättande av berörda
interimistiska organ. Jag kommer även att föreslå en ordning för nominering
under våren 1977 av rektor vid blivande högskoleenhet.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 152

2.7
Hemställan

Med
hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag

dels
att regeringen föreslår riksdagen att

1.
antaga de inom utbildningsdepartementet upprättade förslagen tiU

a)
högskolelag,

b)
lag om obligatoriska
studerandesammanslutningar,

c)
lag om elektorsförsamling vid
högskoleenhet,

d) lag
om ändring i universitetsförordningen (1964: 461),

e) lag
om ändring i förordningen (1964:538) om socialhögskolorna,

f) lag
om ändring i förordningen (1965:494) med stadga för jordbru

kets högskolor,

g) lag
om ändring i förordningen (1967:236) om journalisthög

skoloma,

h)
lag om ändring i förordningen (1967:273) om gymnastik- och

idrottshögskolorna,

i)
lag om ändring i förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna,

i)
lag om ändring i förordningen (1972:308) om bibUotekshögskolan,

2.
godkänna den indelning i
högskoleenheter som jag har förordat,

3.
godkänna de riktUnjer för
kommunal högskoleutbildning som jag har redovisat,

4. bemyndiga
regeringen att göra ändringar av statsbidragsreglerna

för kommunal högskoleutbildning enligt vad jag har förordat,

5. bemyndiga
regeringen att föra rektors bottentjänst över stat,

dels
att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har
anfört.

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 153

3
Vissa utbildningar

3.1 Ändringar i
journalistutbildningen

3.1.1 Nuvarande
journalistutbildning

Journalistutbildning
med staten som huvudman har pågått sedan år 1962, då joumalistinstituten i
Stockholm och Göteborg inrättades (prop. 1962: 59, SU 1962: 96, rskr 1962:
227), Utbildningen var först ettårig och hade i viss mån karaktär av
försöksverksamhet. År 1967 ombildades instituten till nuvarande
journalisthögskolor med tvåårig sammanhållen yrkesutbildning som omfattar en
ettårig grundkurs följd av en termins studiepraktik och en termins
fördjupningsstudier, (Jfr prop. 1967: 43, SU 1967: 86, rskr 1967: 199),

Grundkursen
omfattar ämnena dagspressjournalislik, grafisk teknik, källkritik med
statistik, massmediekunskap, nationalekonomi, populär-pressjournalistik, radio-
och TV-journalistik, rättskunskap med pressetik, sociologi och psykologi,
språkvård och stilistik, statskunskap med intemationell politik samt övningstidningar.

Fördjupningsstudierna
kan bedrivas antingen på en presslinje eller på en informationslinje. Vid dessa
linjer finns ämnena grafisk teknik, informationsteknik, konsumtionskunskap med
miljökunskap, massmediekunskap, nationalekonomi, redigering med grafisk
formgivning, reportage, samhällsvetenskap, sociologi och psykologi, språkvård
och stilistik, undersökningsmetodik samt övningstidningar. Högskolans styrelse
upprättar plan över studiegången. Timplan faststäUs av regeringen.

I
prop. 1967: 43 framhöll föredraganden att den journalistiska yrkesträningen
bör ge de studerande vana att systematiskt söka efter källor, att kritiskt och
metodiskt granska tillgängligt material samt att korrekt vad gäller såväl
innehåll som språklig utformning presentera information. Strävandena efter
integration mellan teoretisk utbildning och praktisk tillämpning bör därför
prägla såväl studiegången i dess helhet som utbildningens uppläggning i de
enskilda ämnena.

Vid
vardera högskolan finns 120 nybörjarplatser. Som allmänna villkor för
tillträde gäller att den sökande skall ha genomgått fackskola, gymnasium eller
motsvarande utbildning eller ha betyg från sådan utbildning i ämnena svenska,
engelska, samhällskunskap och historia. Även den som saknar nu nämnda utbildning
är behörig att antas som studerande om han på grund av utbildning, praktisk
erfarenhet eller annan omständighet kan antas vara i stånd att tillgodogöra sig
undervisningen. Urvalet bland behöriga sökande sker genom särskUda prov i två
steg där det första steget består av psykologiska test, nutidsoriente-ringsprov
och arbetsprov och det andra omfattar två arbetsprov och intervjuer. Den
senare delen av prövningen avser endast de 240 bästa i urvalssteg ett.

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 154

I mån av plats får yrkesverksamma journalister antas som
specialelever för fortbildning vid presslinjen eller informationslinjen.

Varje högskola leds av en styrelse. Den har vid sin sida
lärarråd och utbildningsnämnd. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) är numera
central myndighet för de båda journalisthögskolorna. Vid högskolorna finns
anställda bl. a. universitetslektorer i teoretiska ämnen och lektorer i
praktiska ämnen,

3.1.2 Utredningen

Den med stöd av Kungl, Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1973
tiU-kaUade sakkunnige för översyn av utbildningen vid journalisthögskolorna
har avgivit sina förslag i betänkandet (SOU 1975: 25) A jour. Förslagen
innebär följande.

Utvärdering

Utredningen framhåller inledningsvis att uppgiften har
varit alt ta ställning till ett antal frågor omkring
journalisthögskoleutbildningen som har aktualiserats under årens lopp, men att
det inte har varit fråga om förändringar från grunden av utbildningen. För att
få en uppfattning om utvecklingen och läget på området har utredningen gått ul
med enkäter till tidigare elever, olika tidningsföretag, journalistklubbar
samt Sveriges Radio AB och på annat sätt haft kontakter med olika intressenter.
Syftet med undersökningarna har varit att granska den nuvarande utbildningen i
relation till de uppställda målen. Därvid har man undersökt dels avnämamas
inställning till ulbildningsresultaten dels i vad mån utbildningen upplevs som
ändamålsenlig bland dem som genomgått den och nu är verksamma som journalister.

Utredningen finner det vanskligt att uttala sig om målet
för utbildningen har uppnåtts eller inte, eftersom målet för utbildningen är
så allmänt formulerat. Av enkätsvaren och kompletterande undersökningar drar
man dock vissa slutsatser. I fråga om vissa färdighetsmoment skulle tydligen
företagsledningarna önska något mer av de utbildade. Kunskapsnivån inom
områdena ekonomi och arbetsmarknad får i enkätsvaren en låg värdering i såväl
företagsledningamas som journalisternas bedömning. Kommunalpolitik tillhör de
områden som av förelagsledningar och klubbar får de lägsta värderingarna.
Vissa organisationer har påtalat brister hos de utbildade joumalisterna vad
gäller kunskapsnivån inom samhällsområden som kommuner, intresseorganisationer
och folkrörelser och därvid fått stöd i enkäten. Den av UKÄ tillsatta
intemationaliseringsutredningen har påtalat brister i utbildningen i fråga om
kunskaper om internationella förhållanden. Dess syn delas emellertid inte av
dem som är verksamma inom massmedierna.

Bedömningen av måluppfyllelsen är ganska positiv när del gäller
källor och materialgranskning liksom språkbehandling och redigeringsför-mäga.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 155

Sammanfattningsvis
kan sägas att de studerande verkar av enkätsvaren att döma i stort sett vara
nöjda med journalisthögskoleulbildningen. Däremot har från organisationer,
myndigheter och utredningar framförts vissa kritiska synpunkler framför alll i
fråga om journalisternas samhäUsorientering.

I
debatten om journalistutbildningen har kommit fram åsikter om väsentliga
skiUnader i resultat vid de båda journalisthögskolorna. Enligt utredningen har
dessa åsikter inte slöd i enkätresultatet.

Journalisthögskoleulbildades
yrkesverksamhet

För
alt klargöra hur de som har examinerats från journalisthögskolorna fördelar
sig på olika former av journalistisk och annan verksamhet har ulredningen i
den tidigare nämnda enkäten låtit dessa ange den aktuella befattningen och dess
varaktighet liksom vilka olika arbeten de haft efter avslutad utbildning.
Journalisterna har angett sitt yrke med egna ord varför vissa yrkesbeteckningar
kan täcka flera olika slag av verksamhet.

Av undersökningen framgår
bl, a, alt de slora yrkesgrupperna är reporter och redaktör medan övriga
examinerade återfinns under ett stort antal yrkesbenämningar. Av reportrarna
arbetade 63 % inom dagspress, 15 % vid Sveriges Radio AB medan övriga återfanns
inom fack-, special- och populärpress, nyhetsbyråer och förvaltning. Av
redaktörer fanns 24 % inom dagspress, 18 % inom Sveriges Radio AB, 18 % inom
annan press, 15 % inom kommunal förvaltning, 12 % inom partier och
organisationer samt 9 % inom informations- och PR-f öretag.

25
% av Stockholmshögskolans och 32 % av Göleborgshögskolans elever har blivit
reportrar. Motsvarande procenttal för redaktör är 17 % resp. 14 % och för
redigerare 9 % resp. 12 %.

Utredningen påvisar
uppenbara skillnader mellan journalister som utbildats i Slockholm resp.
Göteborg i fråga om val av yrke och typ av företag. De senare ägnar sig i
större utsträckning åt traditionella journalistuppgifter inom dagspressen,
medan kollegerna från Stockholm uppvisar en mer differentierad yrkesbild, Detla
förhållande speglar enligt utredningen skillnader i de lokala
arbetsmarknaderna och bundenheten till en lokal arbetsmarknad i varje fall i
början av yrkesverksamheten. Någon större skillnad i yrkesvalet mellan män och
kvinnor tycks inte föreligga.

De
skillnader som finns mellan examinerade från de båda högskolorna förstärks
enligt utredningen vid valet av arbetsplats. 25 % av männen från Göteborg och
14 % av männen från Slockholm arbetar på en regional eller lokal redaktion. Den
största andelen av kvinnliga Stockholmsjournalister 30 % finns på
specialredaktioner medan den största andelen av kvinnorna från
Göteborgshögskolan 42 % finns pä centralredaktioner.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 156

Vidare
visar undersökningen att framför allt unga journalister byter arbete relativt
ofta. En betydligt större andel av Göteborgsjournalisterna än av
Stockholmsjournalistema byter arbete efter ett år. De kvinnUga
Stockholmsjournalisterna är mindre benägna än sina manliga studiekamrater att
byta arbete.

De
arbetslösa och de utan fast anställning är i huvudsak i åldersgrupperna under
30 år.

Antagning
av elever

Som
nyss har angetts sker urvalet bland behöriga sökande lill
jour-nalisthögskolomas ulbildning för närvarande i två steg. Urvalssteg etl
omfattar psykologiska prov, prov i nutidsorientering och arbetsprov. De 240
sökande som skall gå vidare till urvalssteg två väljs i första hand efter
resultaten av arbetsproven men måsle också ha kommit till ett visst minsta
sammanlagt värde på de övriga proven. De 10 % som fått lägsta värdet på
arbetsprovet kommer inte i fråga för steg två. Detta steg består av två olika
arbetsprov samt intervjuer. Den slutliga antagningen sker därefter på grundval
av samtliga resultat av båda urvalsstegen. Efter besked huruvida
provdeltagarna har antagits eller inte har de möjlighet atl delta i s. k.
delgivningssamtal som bl, a. kan få en studierådgivande funktion.

Utredningen
har haft alt pröva om det finns anledning att inom ramen för det nya
urvalssystemet för högskolan bevara antagningsproven som ett komplement. Den
skulle också redovisa och analysera erfarenheterna av proven.

För
att få underlag för en sådan redovisning har utredningen låtit Psykotekniska
institutet, som svarar för de nuvarande proven, utarbeta en rapport över
utfallet av inträdesprövningarna för provdellagare av olika kön och ålder samt
med olika skolutbildning. Rapporten visar bl, a, att kvinnor har haft svårare
än män att bli antagna, att personei under 20 år oftare har avvisats än äldre
samt alt andelen antagna med gymnasieutbildning har varit dubbelt så slor som
andelen utan sådan utbildning.

Sammanfattningsvis
framhåller utredningen att de nuvarande proven inte ger några säkra mått på
prognosförmågan för yrkesfärdighet, vilket de inte heUer har varit avsedda att
göra. Proven har dock stegvis förfinats och förbättrats. Med utgångspunkt i
enkätresultaten och Psykotekniska institutets rapport drar utredningen
slutsatsen att urvalsförfarandet har fungerat tämUgen väl. Utredningen
framhåller att man även vid journalisthögskolorna, bland både elever och
lärare, är i stort sett nöjd med det nuvarande antagningssystemet. Från detta
håll är det enligt utredningen i första hand arbetsproven och den mätning av
motivationen för yrket som sker i samband med intervjun som har uppskattats.

Alhnänna
behörighetsregler för högre utbildning fastställdes genom

s. 157 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 157

beslul
i anledning av prop, 1972: 84. Det har därför inte ingått i utredningens
uppgifter att komma med förslag i detta avseende.

I
fråga om särskild behörighet föreslår utredningen att samma villkor skall gälla
för journalistutbildning som för bl. a. samhällsvetenskapliga studier utom vad
gäller svenska språket. Med hänsyn till språkets betydelse för joumalisterna
föreslår utredningen krav på tre årskursers gymnasieskolestudier i svenska. För
den som inte har gått igenom gymnasieskolan men vill skaffa sig molsvarande
kunskaper tillkommer i förhållande till nuläget ett visst krav på kunskaper i
matematik. Vidare vill utredningen att krav ställs på färdighet i
maskinskrivning för att få börja andra terminens studier i den nya
studiegången. Kravets omfattning fastställs av den centrala myndigheten.
Enligt förslaget skall högskolorna kunna anordna kurser i maskinskrivning under
den första studieterminen.

Som
bakgrund till sina förslag till antagningsförfarande erinrar utredningen om
att det av statsmakterna antagna urvalssystemet som bygger på betyg,
studielämplighetsprov och arbetslivserfarenhet skall omfatta
journalisthögskoloma men att del också ges möjlighet att tillämpa
kompletterande urvalsinstrument.

Utredningen
framhåller vUken stor vikt man på olika håll lägger vid arbetslivserfarenhet
för blivande journalister och menar att detta motiverar att sådan erfarenhet
tillmäts relativt stor vikt vid antagningen. Likaså finner utredningen att en
stark opinion står bakom krav på någon form av antagningsprov och föreslår i
avvaktan på ytterligare utveckling av studielämplighetsprovet alt
antagningsproven t. v. bibehålls med nuvarande uppläggning.

Utredningen
finner det värdefullt att till en utbildning rekrytera personer med oUka
bakgrund i fråga om studier och erfarenhet och föreslår att de sökande delas i
fyra kvotgmpper enligt följande.

I
Sökande från tre(fyra)-årig
Unje i gymnasieskolan och från motsvarande, huvudsakligen avvecklade
skolformer.

II
Sökande från tvåårig linje
eller linjeanknuten specialkurs i gymnasieskolan och från motsvarande,
huvudsakligen avvecklade skolformer.

III
Övriga behöriga sökande som ej
tUlhör grupp IV.

IV
Sökande med utländsk
behörighetsgivande utbildning. Ej svenska medborgare som är 25 år och har minst
fem års yrkesverksamhet.

Vid
sammanvägning av de sökandes meriter föreslår utredningen för kvotgruppema I
och II följande: Medelvärdet av betyg och resultat av
antagningsprov beräknas. Denna beräkning sker så att värdet högst kan bli
detsamma som för fem års yrkesUvserfarenhet dvs, 2,0 poäng. Betyg och resultat
av antagningsprov skall då normeras så att medelvärdet högst kan anta värdet
2,0 poäng.

För
kvotgmpperna III och IV vilka saknar gymnasieskolbetyg

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 158

normeras
värdet för resultatet av antagningsprovet så att det uppgår högst till 2,0
poäng, dvs. delsamma som maximum för arbetslivserfarenhet.

Den
slutliga rangordningen inom varje kvotgrupp sker efter den sammanlagda poängen
(max 4,0), Vid lika poängtal avgör resultaten på antagningsproven. De 10 % som
har uppnått del sämsta resultatet på arbetsproven antas inle lill ulbildningen.

Slutligen
föreslår ulredningen alt möjlighet skall finnas till en friare bedömning av
enstaka sökande om det föreligger särskilda skäl.

Förslagen
i dessa frågor ansluter tUl kompelenskommitténs förslag.

Integration
praktik-teori

Enligt
sina direktiv har utredningen haft atl överväga vilka åtgärder som, inom ramen
för en i huvudsak oförändrad uppläggning av ulbildningen, kan vidtas för att
förbättra integrationen mellan utbildningens teoretiska och praktiska moment.

Utredningen
söker precisera innebörden i begreppet integration. Därvid framhåller den att
integrationen har dels en praktisk organisalorisk, dels en pedagogisk melodisk
sida. Vidare att det i journalistutbildningen även är fråga om integration dels
mellan högskolans inslag av teoretiska och praktiska moment, dels mellan
högskolans utbildning och den praktiska yrkesträningen under praktikperioden.

Problemet
kan också ses tidsmässigt varvid man ser utbildningen i en planerings-, en
undervisnings- och en utvärderingsfas. Den känsUgasle delen i hela denna
process anser ulredningen vara undervisningsfasen. Den kräver därför ett intimt
samarbete mellan lärare i valet av såväl lektions- och övningsinnehåll som
arbetsmetoder. I detta avseende kan en projektorienterad uppläggning enligt
utredningen ha många fördelar. Även om utvärderingsfasen inom högskoleväsendet
i allmänhet har ägnats mindre intresse kan vad gäller journalisthögskolorna
redovisas försök tUl uppföljning genom diskussioner mellan lärare och elever.

Väsentliga
syften med integrationen är enligt utredningen att ge den studerande ökad
studiemotivation och möjlighet att på ett tidigt stadium av utbildningen pröva
om yrkesvalet är realistiskt.

Flera
faktorer kan inverka gynnsamt på integrationssträvandena. Således bör enUgt
utredningens mening det förhållandet att eleverna har olika kunskaper och
erfarenheter kunna bidra till en variationsrik undervisning inte minst när
grupparbete ingår. Än viktigare anser utredningen det vara att lärarna har
differentierad erfarenhetsbakgrund. Som speciellt viktig framhålls erfarenheten
från resp. yrkesområde hos lärare i praktiska ämnen. Utredningen anser alt det
många gånger kan vara lämpligt att som lärare för kortare eller längre perioder
engagera lärare från fältet. En annan möjlighet är att, som redan sker i någon

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 159

mån vid journalisthögskolorna, förlägga vissa moment av
ulbildningen lill lämpliga företag eller organisationer.

Val av
arbetsuppgifter och arbetsformer liksom tillgång på lämpliga läromedel har
också stor betydelse för integrationen. Som en allvariig svårighet framhålls
brislen på goda läromedel. Samtidigt som ulredningen betonar betydelsen av all
den praktiska delen av utbildningen blir så verklighelsbetonad som möjligt
framhåller den högskolornas ansvar för den mer teoretiska skolningen. Del
gäller den ulbildning som skall öva förmågan och benägenheten till självsländig
och kritisk hållning.

Utredningen
redovisar utbildningens nuvarande uppläggning vid högskolorna och konstaterar
att högskolorna på skilda vägar har kommil tiU ungefär samma slutresultat. De
skilda vägar högskolorna valt lar utredningen som exempel på den pedagogiska
frihet som måste finnas vid en högre utbildningsanstalt.

Utifrån dessa överväganden ger utredningen förslag till
åtgärder som eliminerar onödiga yttre restriktioner som hämmar
integrationssträvandena. Valet av verksamhetsformer och planering av
innehållet i ulbildningen bör enligt ulredningens mening lämnas lill
högskolornas eget avgörande i överensstämmelse med uttalanden i prop. 1975: 9.

Flera skäl
talar enligt utredningen för att timplanen för journalisthögskolorna
avskaffas. Regeringen bör i stället ange de allmänna riktlinjerna för
utbildningen och anvisa en resursram. Utifrån dessa förutsättningar får
högskolorna själva utforma innehåll i och utformning av undervisningen. Dessa
förändringar bör enligt utredningen kunna genomföras redan innan de nya
utbildningsplanerna börjar tillämpas.

Även en utökning av det samhällsorienterande innehållet
viU ulredningen se som ell medel alt stärka integrationen eftersom detla
innebär att de studerande har bättre kunskapsbas att stå på vid genomförandet
av de integrerade övningarna.

Enligt
förordningen för journalisthögskolorna skall de studerande fullgöra ett
examensarbete i något av ämnena massmediekunskap, samhällskunskap eller
språkvård och stilistik. Examensarbetet kan ses bl. a. som ell inslag i
integrationen eftersom eleven i detta skall förena praktiska erfarenheter och
teoretisk kunskap. Kritik har i olika sammanhang riktats mot examensarbetet.
Bl. a. har anförts att tidsnöd lätt uppstår och att arbetet ibland är svårt att
passa in i övrig undervisning.

För att få elt underlag för sina bedömningar har
utredningen i de tidigare nämnda enkäterna låtit journaHslerna ange vilket
värde de tilldelar examensarbetet ur utbildningssynpunkl. Resultatet visar en
relativt låg värdering även om tendenser finns lill en mera positiv bedömning
under senare år. Enighet tycks enligt utredningen råda om behovet och nyttan
av fördjupning inom en större sammanhängande uppgift. Samtidigt förefaller
begränsningen till ämnesområden och därmed arbetsmetoder enligt ulredningen
ibland få till följd att arbetsuppgifterna

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 160

inte
upplevs som betydelsefulla ur journalistisk synpunkt och därmed har dålig
kontakt med övriga delar av undervisningen. Man har också påtalat risken för
att examensarbetet upplevs som ett slags examensprov, vilket kan få olyckliga
följder för övriga delar av undervisningen. Utredningen förordar att
bestämmelserna om examensarbetet tas bort och att examensarbetet ersätts med
ett innehåll som bättre stöder integrationen. Bestämmelser som skall ge
möjlighet till fördjupning och pedagogisk utveckUng bör enligt utredningen ges
i utbildningsplanen och inte i författningstext. Därmed får man större
valfrihet i tillämpningen. Utredningen vill med sitt förslag främst få bort den
begränsning till ämnesområden och därmed metod som nuvarande ordning ger.

Vad
gäller innehållet i fördjupningen anser utredningen att insikter i utredningsmetodik
och erfarenhet av olika tekniker bör kunna ges de studerande i stora
integrerade reportageövningar eller informationsuppgifter där både tryck- och
etermedier utnyttjas. Enligt utredningens mening är det väsentligt att utrymme
skapas för en större uppgift med journalistisk inriktning med tyngdpunkt på
materialinsamling och presentation. Denna uppgift kan utformas som gmppuppgift
eller enskild uppgift efter de studerandes önkemål. Den tid som motsvarar det
nuvarande examensarbetet kan dessutom användas för att fyUa ut luckor i
tidigare inhämtad kunskap,

I
olika sammanhang har framförts tanken på att införa enhetUga me-riteringsgmnder
för lärartjänster i praktiska och teoretiska ämnen vid journalisthögskolorna
som ett led i strävandena till integration. Utredningen påvisar emellertid att
möjUghet tUl integration är avhängig av en rad faktorer. Den redovisar skäl som
talar mot en lösnmg med enhetliga lärartjänster och anser sig inte kunna lägga
fram ett förslag av denna innebörd. Däremot anger utredningen en annan väg till
lösning av problemet att ge lektorerna i praktiska ämnen möjlighet att hålla
sin yrkeskunskap aktuell. Utredningen föreslår nämligen att dessa skall ges
samma möjlighet till tjänstledighet för fortbildning med oavkortad lön som nu
finns för vissa lärare i praktiska ämnen inom gymnasieskolan.

Värdet
av att praktiskt verksamma journalister medverkar i undervisningen betonas av
utredningen. Den föreslår att möjligheten övervägs att förordna sådana på hel-
eller deltid för ett eller några år som speciallärare av olika slag.

Det
pedagogiska utvecklingsarbetets betydelse för integrationen betonas av
utredningen, som också erinrar om att medel från anslaget för pedagogiskt
utvecklingsarbete vid universiteten efter UKÄ:s prövning kan användas även för
projekt som rör journalistutbildningen.

Utredningen
tar också upp frågan om lokaliseringen av journalistutbildningen och anser att
det bör vara en uppgift för organisationskommittéerna för högskolereformen att
överväga även lokaliseringen av denna utbildning. Som ett skäl för denna
omprövning anför utredningen

s. 161 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 161

behovet
av samarbete med lokala nyhetsmedier. Enligt utredningens mening erbjuder
storstäderna härvidlag inte alltid de bästa förutsättningarna. Ett annat skäl
som anförs är den utpräglade storstadsdominansen i rekryteringen till
journalisthögskolorna.

Studiepraktik

Utredningen
har genom enkätresultaten och genom kontakter med pressorganisationer, lärare
och elever kommit till slutsatsen att praktik-terminen fyller en viktig
funktion i journalistutbildningen. Det är enligt utredningen inte några större
problem att skaffa praktikplatser till samtliga studerande även om det inte är
möjligt att tillgodose alla individuella önskemål, Svårighetema är stora att
skaffa praktikplatser inom dagspressen medan å andra sidan nya möjligheler till
praktikplatser har öppnats genom att många informationstjänster har kommit till
på senare tid.

Utan
atl komma med konkreta förslag tar utredningen upp frågan om hur man skall
kunna skaffa fler praktikplatser inom dagspressen. Som tänkbara vägar till
lösning anges överenskommelser där företag förbmder sig att upplåta
praktikplatser eller avtal mellan Svenska Journalistförbundet och
arbetsgivarorganisationema. Utredningen menar att man också bör kunna diskutera
möjligheten att i någon form knyta praktikplatserna till presstödet.

Utredningen
föreslår att studerande som har praktisk erfarenhet av journalistiskt arbete på
minst sex månader skall kunna befrias från kravet på studiepraktik. Ett sådant
arrangemang kan på sikt lätta behovet av praktikplatser.

Med
hänsyn bl. a, till vad som har gjorts för att tUlgodose behovet av
praktikplatser anser utredningen inga ytterligare åtgärder nödvändiga för
närvarande.

Etermedier

Frågan
om etermediernas ställning i utbUdningen har diskuterats under åtskilUga år.
Utredningen finner utveckUngstendenserna på området motsägelsefulla men anser
att man kan räkna med en betydligt lugnare utveckling än som förutspåddes för
några år sedan. Efter olika överväganden kommer utredningen tiU slutsatsen att
med hänsyn till etermediernas allt större betydelse i det totala
informationsflödet i samhället det kan vara rimligt med en jämnare fördelnmg
mellan etermedier och tryckta medier i joumalistuthildningen. En gmndläggande
etermedieutbildning bör därför ges alla studerande, oberoende av vilket
arbetsfält vederbörande avser att senare gå in på.

Utredningen
föreslår att stadgandet om examensarbetet i dess nuvarande form upphävs.
Därvid skulle en möjUghet öppnas att ge undervisningen om etermedier större
utrymme. Det friare medelstiUdelningssy-

11 Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 59

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 162

slem
som följer av besluten om den nya högskolan Uksom den nya studieorganisation
som föreslås ger på sikt enligt utredningen slörre lokal frihet att variera
utbildningen och möjlighet för eleverna alt specialisera sig efter
intresseinriktning.

Studieorganisation

Som
bakgmnd till sina förslag om framlida studieorganisation för
joumalistuthildningen tar utredningen upp elt principiellt resonemang om vilka
kunskapskrav som kan ställas på journalister. Den konstaterar därvid att man
utan större svårighet kan fastställa sådana krav vad avser den i inskränkt
mening yrkestekniska delen av utbildningen,

I journalistutbildningen
har det emellertid bedömts vara nödvändigt alt också föra in ett mått av
allmänt inriktad utbUdning. Att specificera ett sådant kunskapskrav finner
utredningen nästan omöjligt. På olika sätt har kommit fram synpunkter och
önskemål som kunde motivera en utökning av det allmänna kunskapsstoffet i
utbildningen. Utredningen har dock stannat för att inte ensidigt söka främja en
bredare allmän kunskap genom att öka utbildningens längd utan menar att krav i
denna riktning kan tiUgodoses genom förändring av antagningsbestämmelserna,
genom förändring av utbildningsplanen och genom fortbildningsinsatser.

När
det gäller det samhällsvetenskapliga stoffet finner utredningen en utökning och
fördjupning nödvändig. Utredningen anger som motiv för sitt förslag i detta
avseende dels att de krav på utbildningen som har kunnat avläsas i
undersökningen pekar i denna riktning, dels atl den politiska processen i vid
mening är en dominerande referensram för journalistisk verksamhel. Ytterligare
ett motiv är att samhällsvetenskapliga problemställningar kan skapa känsla för
samhällssammanhang och förmåga att finna och hantera källor.

Den
utökning av det samhällsvetenskapliga stoffet som utredningen finner nödvändig
föreslås bli förverkligad genom att utbildningstiden förlängs med en termin.
Utredningen finner det riktigt att detla mera allmänna stoff läggs i början av
utbildningen som en grundkurs med möjUghet att framdeles på denna bygga också
andra utbildningslinjer inom informationssektom, i första hand en informationsUnje,

Utredningens
förslag tiU studieorganisation innebär att i högskolans sektor för kultur och
information skall finnas en allmän utbUdningslinje om 100 poäng benämnd
joumalistlinjen och utformad på följande sätt.

5:e
studieterminen

Fördjupningsstudier

20 poäng

4:e
studieterminen

Studiepraktik

20 poäng

3:e studieterminen 2:a studieterminen

Journalistisk grundkurs

40 poäng

l:a
studieterminen

Samhällsorienterande grundkurs

20 poäng

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 163

Utredningen
föreslår att den nya studieorganisationen skall införas läsåret 1977/78.

Till
förslagen har fogats elt förslag till utbildningsplan.

Utredningen
avstår från detaljerade förslag angående utbildningens innehåll och från
förslag om verksamhetsformer i undervisningen. Del viktigaste måste enligt
utredningen vara att skapa instrument för en fortlöpande innovationsverksamhel.
Utredningen säger sig därvidlag helt ansluta sig tiU 1968 års
utbUdningsutrednings (U 68) tankar atl en sådan innovationsverksamhet måste
vara lokalt förankrad i utbUdningsmiljön och i samspel med det omgivande
samhället och yrkeslivet. Utredningen erinrar också om att högskolereformen
innebär att den centrala regleringen av utbildningslinjernas innehåll kommer
atl upphöra. Delta ger en större rörelsefrihet att välja innehåll och
pedagogisk utformning av UtbUdningen inom ramen för ett angivet utbildningsmål.

I en
kommentar till sitt organisalionsförslag framhåller ulredningen bl. a.
belräffande fördjupningslerminen att det troligen inle kommer atl vara möjligt
atl ge samtliga kurser varje termin eller år och alt del därför kan bli
aktuellt att den studerande får vänta på den kurs som intresserar honom.
Utredningen ser en möjlig väg att differentiera utbudet och ge eleverna större
valfrihet i att man har olika kurser i Slockholm och Göteborg.
Fördjupningsterminens kurser skall också kunna nyttjas för fortbildning.
Ulredningen understryker atl den ser delta som elt komplement till
FOJO-utbildningens kortare kurser.

I
fråga om betyg anser utredningen att nuvarande praxis med betygen icke godkänd
och godkänd bör få tillämpas också i fortsättningen.

Fortbildning
och fördjupning

Med
hänvisning bl. a. tUl det stora intresset för FOJO:s och Pressinstitutets
kurser konstaterar utredningen att det föreligger ett stort behov av
fortbildning inom journalistkåren.

Utredningen
anser att fortbildningen bör fylla flera olika behov. Den skall dels ge
journaUster med bristfällig ulbildning grundläggande kunskaper i viktiga
ämnen, dels ge dem som kommit in i joumalistyrket på andra utbildningsvägar
kompletterande journalistisk utbildning. Den skall också ge tidigare
journalislhögskolestuderande den specialisering som de ofta får behov av efter
några år i yrket. Därför föreslår utredningen att FOJO skall få möjlighet att
utvidga sin verksamhet lill samtiiga de nämnda uppgifterna. Arbetsfördelningen
mellan FOJO och journalisthögskolorna föreslås vara den att FOJO anordnar
kortare kurser medan journalisthögskolorna svarar för mer tidskrävande
fortbildning i form av enstaka kurser eller studiekurser. Ulredningen
framhåller all de studiekurser som ingår i utbUdningslinjen också kan erbjudas
som enstaka kurser. Detta bör göra det möjligt att i större uisträckning
utnyttja journalisthögskolornas resurser för fortbildning.

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 164

Utbildningskapacitet

I
utredningens uppgifter har ingått att även bedöma frågan om utbildningskapaciteten
vid journalisthögskolorna med utgångspunkt i en bedömning av utbildningsbehovet
inom en bred sektor med utbildning likartad den som journalisthögskolorna
erbjuder. Ulredningen framhåller svårigheterna när det gäller
framtidsbedömningar men redovisar väntade behov inom olika områden som är
aktuella i sammanhanget. Utredningen finner inga motiv för att föreslå
förändring av det nuvarande antagningstalet och vill därför rekommendera att
antagningen fastställs till 120 elever per år vid vardera högskolan.

Utrustning
och kostnader

När
det gäller beräkning av kostnader för förlängning av utbildningen med en
samhällsorienterande grundkurs om 20 poäng finner utredningen det rimligt att
gå ut från den resurstilldelning som tillämpas för närmast motsvarande
studiekurser inom samhällsvetenskaplig fakultet. Utredningen kommer då till en
kostnad per studerande och termin av 1 600 kr. Om detta belopp ökas med medel
för drift, lokaler m. m. blir kostnaden 2 000 kr. Kostnaden för
maskinskrivnuigskurser, vUka utredningen anser bör köpas utifrån, beräknas
inledningsvis tUl maximalt 76 000 kr. per budgetår för båda högskolorna
tillsammans.

Enligt
utredningens mening är det angeläget att i samband med den föreslagna reformen
genomföra en informationskampanj. Kostnaderna beräknas till 15 000 kr, per
högskola. Utredningen räknar med att medel för information behövs också
fortlöpande.

Den
tekniska utvecklingen inom massmedierna går mycket snabbt och utredningen anser
det uppenbart att den nya tidningstekniken snart behöver få en plats i
utbildningen och att denna utveckling därför måste förutses i
utmstningsplaneringen. Målet för utbildningen bör enUgt utredningen vara att ge
sådan kunskap om tekniken att eleven är medveten om vilka tekniska möjligheter
och begränsningar som gäller i journalistyrket. Däremot är inte skolans uppgift
att ge teknisk färdighet att behärska apparaturen.

Utredningen
redovisar ett utmstningsprogram för undervisning i tidningsproduktion samt
radio- och TV-produktion som innebär kostnader på ca 800 000 kr, per högskola.
Med en avskrivningstid på tio år behöver varje högskola tillföras ca 80 000
kr. årligen för ändamålet. Denna summa torde enUgt utredningen rymmas inom de
kostnader som journalisthögskolorna hittUls varje år lagt ner på utmstning.

Utredningen
förordar att högskoloma får möjUghet att inleda försöksverksamhet med
bildskärmar och dator. Man skaU därvid hyra utmstningen och kostnaderna
beräknas tUl 50 000 kr. per år. Utredningen föreslår också att
försöksverksamhet med fotosättning skall inledas vid en joumaUsthögskola (eller
FOJO) och beräknar hyreskostnaden för en komplett fotosättningsutrustning till
50 000 kr. per år.

s. 165 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 165

3.1.3
Remissyttrandena

Huvuddelen
av remissinstanserna har valt all koncentrera sina yttranden på frågor som är
av särskilt intresse för dem. Endast en mindre del har gjort en bedönming av
förslaget i sin helhet.

De allmänna omdömena om
utredningens förslag i stort är bland dem som lämnat sådana övervägande
positiva. Således ställer sig skolöverstyrelsen (SÖ), Svenska kommunförbundet.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Sveriges förenade studentkårer (SFS), Teknologorganisationen REFTEC, Grafiska
institutet och IHR, rektorsämbetet och samhällsvetenskapliga fakultetens i Lund
utbildningsnämnd samt arbetsmarknadsstyrelsen i huvudsak bakom förslagen. Många
av förslagen, t. ex. de om ökad integration i UtbUdningen mellan teoretiska
och praktiska moment samt förstärkning av de samhällsvetenskapliga momenten i
utbildningen och förlängning av utbildningen har mött positiva reaktioner hos
de flesta remissinstansema. Även om reaktionerna således är positiva till
förslagen i dess helhet eller till väsentliga delar av förslagen har många remissinstanser
i vissa avseenden intagit starkl avvikande ståndpunkter eller kommit med
kompletterande förslag, vilket ger en splittrad bild av remissopinionen. Universitetskanslersämbetet
(UKÄ) beklagar att ulredningen genom sina direktiv har varit bunden till de
mål för utbildningen som riksdagen uppställde år 1967 vid inrättandet av
journalisthögskoloma och finner att en mera förutsättningslös prövning hade varit
önskvärd. Rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm anför liknande
synpunkler och finner att denna bundenhet har medfört att ulredningens förslag
präglas av slutenhet mot andra utbildningsformer och av centralisering till
journalisthögskolorna. Riksrevisionsverket (RRV) anser det svårl all bedöma
förslagens relevans då utredningen enligt verkets mening i flera fall inte
tUlräckligt har analyserat de enkätsvar som förslagen i hög grad bygger på.
Samarbelsnämnden för journalisthögskolorna samt Tidningarnas utbildningsnämnd
anför kritiska synpunkter på urvalet i utredningens avnämarenkät.

Några remissinstanser har
berört frägan om journalistens roll. Samhällsvetenskapliga fakultetens i
Uppsala utbildningsnämnd beklagar att utredningen inte tar ställning till
vilken roll journalisthögskolorna i första hand all utbilda sina studerande
för och betonar för egen del journahstens roll som opinionsbUdare. Grafiska
institutet och IHR framhåller att det torde vara svårt att utgå från en entydig
professionell ideologi i utbildningssammanhang p, g, a, specialisering på
vissa områden vilket fömtsätter annan yrkesbas än den joumalistiska samt behov
av en bred rekrytering till yrket. Tidningarnas utbildningsnämnd anser att den
allmänna formuleringen av journalistutbildningens mål inte fär innebära att man
vid journalisthögskolorna försummar pre-

s. 166 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 166

sentalionen
av informationen i ord och bUd. Därför bör enhgt nämnden utbildningen Vid
journalisthögskolorna få en sådan utformning och etl sådant innehåll atl
högskolorna blir en lämplig och naturlig utbildnings-väg såväl för skrivande
redaktionella medarbetare som för fotografer. Liknande synpunkter framförs av
SÖ.

När
det gäller utvärderingen av den nuvarande utbildningen ger
remissinstansernas svar i huvudsak slöd ål ulredningens uppfattning om vissa
brister i utbildningen vad avser samhällskunskap. Några av dem anför kritiska
synpunkler på sättet att göra utvärderingen och på de slutsatser utredningen
dragit. Således beklagar styrelsen för journalisthögskolan i Stockholm saml
historisk-filosofiska och språkvetenskapliga sektionernas i Göteborg
utbildningsnämnder atl ulredningens bedömning och förslag endasl speglar
avnämares och elevers syn på utbildningen. Utbildningsnämnderna menar alt
någon form av organiserad kontakt med objekten för journalistemas verksamhet,
t. ex. tidningsläsarna, hade kunnat ge beaktansvärda synpunkter. Styrelsen
erinrar om att förordningen för journalisthögskolorna anger som högskolomas
uppgift att bl. a. främja utvecklingen på journalistikens område. Detla
innefattar enligt styrelsens tolkning den mediepolitiska uppgift som vilar på
joumalislhögskoloma. I målformuleringarna för joumalistuthildningen ligger
enligt styrelsen inte bara en önskan att tillgodose avnämar- och
elevintressen. De återspeglar också övertygelsen att bättre utbildade
journalister är en förutsättning för bättre information. Styrelsen finner det
svårt att belysa entydigt i vad mån högskolorna har lyckats med denna del av sitt
upjxlrag men menar att värderingen av högskolornas verksamhet blir alltför snäv
om denna aspekt förbigås. Svenska kommunförbundet finner det angivna
utbildningsmålet adekvat men anser del nödvändigt att utbildningen väsentligt
förbättras om målet skall kunna förverkligas. Historisk-filosofiska sektionens
i Stockholm utbildningsnämnd anser att brislen på jämförelser mellan
joumalisthögskoleutbildade och den kategori som kommit till de aktuella yrkena
utan speciellt yrkesinriktade studier skapar en genomgående oklarhet.

Några
remissinstanser berör i sina svar frågan om allmänhetens förtroende för
journalisterna. Således vill matematisk-naturvetenskapliga fakultetens i
Stockholm utbildningsnämnd peka på det material i enkätundersökningen som
berör den s. k. förtroendeklyftan. Nämnden finner det anmärkningsvärt att en
kvaUficerad majoritet av såväl journalister och journalislklubbar som förelag
anser att allmänhelen hyser bristande förtroende för massmedier. Nämnden
framhåller att journalistutbildningens främsta målsättning rimligtvis måste
vara att utbilda joumalister för vilka allmänheten hyser förtroende. Del synes
utbildningsnämnden uppenbart att delta ej kan ske om inte journalister har
bättre kunskaper inom det eller de ämnesområden vederbörande har

s. 167 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 167

alt bevaka. Nämnden finner del egendomligt mot bakgrund
av enkätsvaren att utredningens förslag mynnar ut i ett förslag med en
termins förlängd ulbildning där den utökade tiden hell föreslås bli ägnad åt en
samhällsorienterande grundkurs. Utbildningsnämnden anser att bristen i
utbildningen och därmed orsaken lill förtroendeklyftan snarare är alt hänföra
till journalistens otillfredsställande kunskaper då det gäller faktiska
förhållanden inom olika områden och främsl i forskningsfrågor.

Kooperativa
förbundet (KF) behandlar journalislutbildningen ur folk-rörelsesynpunkl och
finner all nyexaminerade journalister haft svårigheter all tillfredsställande
bevaka och följa folkrörelsefrågor.

Föreningen
Svensk fackpress konstaterar beträffande såväl den nuvarande som den framlida
ulbildningen sådan den har skisserats i ulredningen alt fackpressen hänvisats
lill en mycket undanskymd roll trots de speciella problem som den har i samband
med sin produktion.

Utredningens
förslag i fråga om särskild behörighel har i flertalet fall där frågan berörts
fått positiva omdömen av remissinstanserna. Således tillstyrker bl. a.
styrelsen för journalisthögskolan i Göteborg, SÖ, Tidningarnas
utbildningsnämnd, rektorsämbetet vid universUetet i Uppsala och TCO förslagel.
I några remissvar, bl. a, från samarbelsnämnden för journalisthögskolorna,
framhålls att om de särskilda behörighetskraven skärps enligt utredningens
förslag, det är angeläget att antagningsmyndigheten får möjlighet till dispenser.
Samarbelsnämnden anser alt behörighetskraven även i fortsältningen bör
begränsas så alt rekryteringen till utbildningen i fortsättningen får samma
bredd som nu. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg och dess
utbildningsnämnd anser mot bakgrund av behovet av en allsidig rekrytering tdl
informationsyrket atl de särSkilda förkunskapskraven bör väljas så att
gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska linjer bhr behörighetsgivande.
LO finner det riktigt alt förkunskapskraven i svenska sätts högt men framhåller
all bedömningen av språkkunskaperna dock inle får avse enbart de rent formella
sidorna av språkbehandUngen. I stäUet bör enligt LO:s mening kravet på
begriplighel och lättillgänglighet sältas i främsta mmmet. Styrelsen för journalisthögskolan
i Stockholm ser i förslagen om behörighetskrav en önskan att skapa
likformighet med besläktade utbildningar. Styrelsen erinrar om att
behörighetsreglerna hittills varit liberala ulan alt detla medfört olägenheter
och ifrågasätter värdet av en skärpning som skulle tvinga den enskUde sökanden
tUl som styrelsen bedömer sakligt onödiga kompletteringar. Publicistklubben
ställer sig av andra skäl tveksam lill förslagen,

1 fråga om kunskaper i maskinskrivning ville ulredningen
inte ställa sådana som förkunskapskrav ulan som krav för all få börja andra
terminens studier. Styrelsen för journalisthögskolan i

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 168

Stockholm
finner det rimUgt att de som vill ägna sig åt joumalistyrket förvärvar
elementär sådan färdighet innan de börjar utbildningen. Sveriges Radio AB delar
denna synpunkt. Övriga remissinstanser som berör frågan tillstyrker i stort
utredningens förslag. Styrelsen för journalisthögskolan i Stockholm menar
emellertid att den ändringen i förslaget måste göras att högskolornas
maskinskrivningskurser förläggs omedelbart före den första terminen.

Utredningen
föreslår att antagningsproven genomförs enligt nuvarande uppläggning, UKÄ menar
att utredningen inte anfört tillräckliga skäl för att behålla ett speciellt
meritvärderings- och urvalsförfarande vid antagning till journalistutbildning
och anser atl samma regler bör gälla vid urval till denna utbildning som till
andra allmänna utbildningslinjer i högskolan. Ämbetet anför att även
läroanstalterna härvidlag har ställt sig tveksamma. Övriga remissinstanser som
har berört frågan ställer sig däremot positiva till utredningens förslag. Flera
remissinstanser, bland dem Psykotekniska institutet, framhåller värdet av den
studierådgivning som ges i de delgivningssamtal som följer efter proven. SFS
säger sig inte ha något att invända mot att antagningsproven tiUs vidare
genomförs enligt nuvarande uppläggning men fömtsätter, att
studielämplighetsprovet skall kunna genomgås av de sökande som vill stärka sina
meriter även om systemet med antagningsprov behålls i framtiden.

Utredningens
förslag att arbetslivserfarenhet tilldelas särskilt stor vikt vid urval tUl
journalistutbildningen har kommenterats av de flesta remissinstanserna.
Majoriteten av dem har ställt sig positiv till förslaget i stort. Vissa av dem
anser att även annan erfarenhet, t.ex, eftergymnasiala studier borde räknas som
merit,

SÖ
anser att för att den önskade bredden i fråga om de blivande journalisternas
erfarenheter och bakgrund skall nås ett kvotsystem bör användas som säkrar
platser för sökande utan gymnasiekompetens. SÖ anser därför att det av
utredningen föreslagna kvotsystemet bör accepteras. Flera remissinstanser,
bland dem Sveriges personaltidningsförening, Sveriges Public Relations
förening. Svenska kommunförbundet och Sveriges Radio AB tillstyrker förslaget
utan att närmare gå in på dess detaljer, de två sistnämnda dock under
förutsättning att antagningsproven bibehåUs. Elevförbundet anser att
yrkeslivserfarenheten inte skall värderas efter innehåll utan efter den
sammanlagda längd praktisk yrkeserfarenhet den sökande kan uppvisa.
Elevförbundet finner att arbetslivserfarenhet bör vara obhgatorisk för
tUlträde till journalisthögskoloma. Liknande synpunkter och ställnuigstaganden
återfinns i remissvaren från LO, A-pressens samorganisation och TCO.
Tidningarnas utbildningsnämnd vill ge arbetslivserfarenheten ett starkt
meritvärde men godtar inte förslaget om kvotgmpper utan föreslår att nuvarande
urvalsförfarande bibehålls och kompletteras med poäng för

s. 169 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 169

arbetslivserfarenhet.
Nämnden anser vidare att kravet på en period om minst nio månaders
sammanhängande anställning inte bör ställas. Även tremånadersperioder bör ge
poäng. Humanistiska fakultetens i Lund utbildningsnämnder anser att även
deltidsarbete inom journalistiken skall få anses meriterande.

Flera
yttranden upptar alternativa förslag utan alt vara negativa till värderingen av
arbetslivserfarenhet. Dessa har det gemensamt all man vill tillföra
journalistutbildningen kunskap som inhämtats bl. a. genom eftergymnasiala
studier.

Så
föreslår t. ex, humanistiska fakultetens i Lund utbildningsnämnder en femte
kvotgrupp, bestående av sökande med akademiska meriter och yrkeslivserfarenhet.
A-pressens samorganisation finner det naturUgt att understryka
arbetslivserfarenheternas betydelse för att skapa god journalistik i framtiden,
men anser alt det också föreligger skäl att modifiera reglerna på sådant sätt
att även studier tillmäts betydelse som värdefullt komplement till arbetslivserfarenheterna.

Styrelsen
för journalisthögskolan i Stockholm säger sig önska en sådan konstmktion av
poängreglerna att man utan att det inverkar menligt på värderingen av
arbetslivserfarenheten samtidigt ger någon fördel åt dem som har förvärvat
specialkunskaper som är värdefulla för såväl den enskilde, för högskolans
utbildningssituation som för journalistkåren som helhet. Styrelsen föreslår att
studier som antagningsmyndigheten finner relevanta får tillgodoräknas
poängmässigt upp till förslagsvis en poäng inom det föreslagna taket fyra
poäng.

Styrelsen
för journalisthögskolan i Göteborg påpekar att det föreslagna
antagningsförfarandet missgynnar dem som bedrivit akademiska studier före
journalistutbildningen, vUket enUgt styrelsens mening kommer att minska bredden
i den allmänteoretiska bildningsbakgmnden.

Matematisk-naturvetenskapliga
fakultetens i Uppsala utbildningsnämnd menar att den naturvetenskapliga
journalistiken hämmas om inte eftergymnasial utbildning får tillgodoräknas och
föreslär att även teknisk-naturvetenskaplig högskoleutbUdning skall vara
meriterande till den föreslagna journalistutbildningen, t, ex, genom att ett
visst antal platser reserveras för sådana sökande,
Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens i Stockholm utbildningsnämnd och
filosofiska fakultetens i Linköping utbildningsnämnd anför liknande
synpunkter.

Samhällsvetenskapliga
fakultetens i Uppsala utbildningsnämnd säger sig inte kunna dela utredningens
uppfattning att arbetslivserfarenhet skall ges så stor tyngd medan
eftergymnasiala studier inte alls räknas.

Samhällsvetenskapliga
och matematisk-naturvetenskapliga fakulteternas i Göteborg utbildningsnämnder
för fram likartade förslag vilka innebär att en studerande skall ges möjUghet
att efter universitetsstudier få genomgå en speciell (kortare)
journalistutbildning,

SFS
delar utredningens bedömning att arbetslivserfarenhet kan ge den

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 170

blivande
journalisten angelägen vidsyn men menar att denna vidsyn också kan uppnås genom
engagemang i andra samhälleliga aktiviteter som t, ex, föreningsliv, politisk
verksamhet och frivilliga samhällsinsatser av olika slag, SFS finner inle att
blivande journalister är i större behov av arbetslivserfarenhet än andra
högskolestuderande och motsätter sig den föreslagna särlösningen.

Rektorsämbetet
vid universitetet i Uppsala och samhällsvetenskapliga fakultetens
utbildningsnämnd där avstyrker förslaget om att fästa särskilt stor vikt vid
arbetslivserfarenhet vid antagning till joumaUstutbild-ningen och hänvisar i
stället till de regler som kommer att gälla för högskoleutbildning i övrigt.

Samarbelsnämnden
för journalisthögskolorna liksom styrelsen för journalisthögskolan i Stockholm
avvisar förslaget att betyg skall införas som urvalsinstmment.

Utredningens
förslag att antagningen till journalistutbildning framdeles administreras av
antagningsenheten inom det nya universitets- och högskoleämbetet godtas av
remissinstansema. Samarbelsnämnden för journalisthögskolorna framhåller dock
att den centrala administrationen inte bör utesluta ett nära samarbete med
journalisthögskoloma, I fråga om antagningsprovets utformning anser humanistiska
fakultetens i Lund utbildningsnämnder att tyngdpunkten bör förskjutas så, att
arbetsproven tillmäts större vikt.

De
remissinstanser som har yttrat sig över förslaget om ålgärder för förbättrad
integration mellan teori och praktik ställer sig positiva till förslaget. RRV
understryker starkl betydelsen av en väl fungerande integration, UKÄ,
filosofiska fakultetens i Linköping utbildningsnämnd samt A-pressens
samorganisation berör den ökade samhällsvetenskapliga utbildningens betydelse
i integrationssammanhang. UKÄ pekar på behovet av en närmare samordning mellan
den samhällsorienterande gmndkursen och den efterföljande journalistiska
gmndkursen bl, a, i syfte att ge de språkliga inslagen en mer accentuerad
ställning och kontinuerlig behandhng. A-jpressens samorganisation förordar att
den förstärkta samhällsorienteringen ingår som en integrerad del under hela
utbildningstiden. Även utbildningsnämnden tar upp detta altemativ och menar att
utredningen när den talar om integration så gott som alltid avser sådan inom
grundkursens ram. Utbildningsnämnden efterlyser en diskussion i ett vidare
perspektiv om integrerad undervisning som skulle kunna omfatta hela
studiegången.

Nämnden
för samhällsinformation vill i integrationssammanhang uppmärksamma de
erfarenheter av projektverksamhet som gjorts vid journalisthögskolan i
Stockholm,

Grafiska
institutet och IHR anser att en framgångsrik integration är beroende av
samarbete inte enbart med massmedier utan även med myn-

s. 171 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 171

digheter,
förvaltning, företag och organisationer liksom andra utbildningsinstitutioner.

De
som yttrat sig över slopandet av timplanen stöder förslaget. Däremot råder
delade meningar i fråga om förslaget all stadgandet om examensarbetet i dess
nuvarande form Skall tas bort. Således har Sveriges Radio AB ingenting att
invända mot förslaget under fömtsättnmg att man fortfarande skapar utrymme för
en större kvalificerad uppgift med journalistisk inriktning under
fördjupningsterminen. Humanistiska fakultetens i Lund utbildningsnämnder
däremot anser att examensarbetena skall behållas men att del bör överlåtas åt
journalisthögskolorna att beslämma utformningen, Reftec anser att
examensarbetena bör finnas kvar men ges en klarare vetenskaplig inriktning,

1
fråga om lärare är statskontoret tveksamt till den distinktion som görs mellan
lärartjänster i praktiska och teoretiska ämnen. Det borde enligt statskontorets
mening vara naturUgt att journalisthögskolorna i båda fallen sökte lärare med
yrkeserfarenhet. Likaså borde den föreslagna "a jourföringen" vara
lika angelägen för båda lärargmppema, RRV delar sistnämnda synpunkt. Styrelsen
för journalisthögskolan i Stockholm säger sig inte vara övertygad om att tanken
på enhetslektorat är orealistisk. Styrelsen hemställer att
tjänstekonstmktionen för de nuvarande praktiska lektoraten ändras så att
underlag skapas för en mera realistisk lönesättning. Liknande synpunkter och
förslag framförs av styrelsen för journalisthögskolan i Göteborg,
samarbelsnämnden för journalisthögskolorna samt bibliotekshögskolan och dess
utbildningsnämnd. Humanistiska fakultetens i Lund utbildningsnämnder anser att
den praktiska journalistiska yrkesutövningen bör beaktas också när de
teoretiska lärartjänsterna tillsätts, vilket enligt nämnderna skulle främja
integrationen praktik-teori, Nämndema finner också att man bör överväga att
utnyttja de teoretiska läramas erfarenheter och kunskaper i arbetet med
övningstidningarna, i vilket arbete enligt nämndernas åsikt även aktiva
journalister bör engageras. Flera remissinstanser, bl, a, Sveriges Radio AB
framhåller betydelsen av att rekryteringen av praktiska lektorer med bred
journalistisk yrkeserfarenhet säkerställs Uksom att dessa ges tillfälle till
tjänstledighet enligt utredningens förslag.

Förslaget
om att yrkesverksamma journalister skaU knytas till journa-Usthögskoloma som
speciallärare får ett positivt mottagande. Styrelsen för journalisthögskolan i
Göteborg anser att det finns behov på både press- och informationslinjen av ett
sådant arrangemang. Kulturrådet förutsätter alt även på kulturområdet
verksamma journalister kommer att engageras i detta sammanhang.
Personalutbildningsnämnden föreslår atl företrädare för statliga myndigheter
anlitas i utbildningen.

I
fråga om pedagogiskt utvecklingsarbete anser styrelsen för journalisthögskolan
i Stockholm det svårt att passa in journa-

s. 172 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 172

listulbildningens behov av medel för utvecklingsarbete i
de ramar som fastställs av UKA för universitetsområdet och föreslår särskilt
anslag.

Bland dem som yttrat sig om lokaliseringen av journalistutbildningen
är rösterna för och emot en förändring ungefär Uka många. Arbetsmarknadsstyrelsen,
bibliotekshögskolan, SFS och humanistiska fakultetens i Lund utbildningsnämnder
tillstyrker utredningens förslag om utredning. Humanistiska fakultetens i Umeå
utbildningsnämd finner det naturUgt att en journalistlinje förläggs till Umeå,
Också rektorsämbetet vid universitetet i Umeå samt samhällsvetenskapliga
fakultetens i Umeå utbildningsnämnd anser Umeå lämplig som lokaliseringsort för
journalistutbildning med SundsvaU som alternativ. Organisationskommittén för
Umeä högskoleregion hemställer att den får i uppdrag att ytterligare kartlägga
fömtsättningama för lokaUsering av journalistutbildning till i första hand
Sundsvall/Härnösand och i andra hand Umeå. Samarbetskommittén för
SundsvaUIHärnösands högskola anser att en enhet inom journalistutbildningen
bör lokaliseras tdl Norrland. Enligt dess bedömning bör Sundsvall i så fall
vara det mest lämpliga lokaliserings-alternativet. Samarbetskommittén för
högskolefrågor i Västernorrlands län anför Uknande synpunkler.

Mer eller mindre avvisande till tanken på en ändrad
lokalisering av journalistutbildningen är de båda journalisthögskolorna,
samarbelsnämnden för journalisthögskolorna, historisk-filosofiska sektionens i
Stockholm utbildningsnämnd och Publicistklubben. Som skäl för sitt
ståndpunktstagande anför styrelsen för Göteborgshögskolan de nuvarande goda
kommunikationerna till olika instanser som den behöver anlita, god tillgång
till övningsobjekt samt att lärarrekryieringen skulle försvåras vid en
utiokalisering. Styrelsen för joumaUsthögskolan i Stockholm vill genom en
kompletterande statistik visa att en väsentlig del av dem som i utredningens
material angetts som stockholmare inte i nägon rimlig mening kan sägas komma
från Storstockholm, Styrelsen anser det självklart att Stockholm bör ha journalistutbildning
och anför liknande skäl som framförts för Göteborg, Det är enligt styrelsen
angeläget ur rekryteringssynpunkt att sprida utbildningen tUl flera orter. Om
en informationslinje, som bygger på den föreslagna grundkursen, kommer till
stånd anser styrelsen att journalistutbildningen i Stockholm kan skäras ned för
att ersättas av utbildning på informationslinjen. Styrelsen föreslår att
joumalisthögskolorna får i uppdrag att i samråd med UKÄ bearbeta frågan om en
informationslinje samt ge förslag till lokalisering av joumaUstutbildningen
och utbildningen inom en informationslinje.

Historisk-filosofiska sektionens i Stockholm
utbildningsnämnd menar att en utiokalisering till andra orter än de nu aktuella
storstäderna knappast ter sig som en lämplig lösning då det är fråga om en
liten elev-population och tekniskt kompUcerad dyrbar utmstning.

s. 173 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 173

UKÄ,
som föreslår en annan organisatorisk lösning än den utredningen skisserat,
anser atl man i syfte atl motverka en alltför storstads-dominerad rekrytering
till utbildningen bör kunna pröva fömtsättningama för att enstaka kurser med
inriktning på journalistisk verksamhet kan spridas till andra orter än
Stockholm och Göteborg. Humanistiska fakultetens i Lund utbildningsnämnder menar
att en utiokalisering, om den kommer till stånd, inle bör innebära att
resurserna delas upp på flera högskolor än två.

Flera
remissinstanser, bland dem styrelsen för journalisthögskolan i Stockholm,
Publicistklubben, SFS och Sveriges Public Relations förening betonar värdet av
studiepraktiken. Sistnämnda instans skulle dock helst se att praktiken
förlängs. Styrelsen för joumaUsthögskolan i Stockholm ser allvarligt på
svårighetema att uppbringa godtagbara praktikplatser. Samarbelsnämnden för
journalisthögskolorna och styrelsen för journalisthögskolan i Göteborg anför
Uknande synpunkter. Sveriges Personaltidningsförening menar att urvalet av bra
praktik inom inteminformation skulle vara större om det gick att minska
företagens och myndigheternas rädsla för att släppa journalistelever in på sig
och efterlyser bättre information från journalisthögskolorna. Tidningarnas
utbildningsnämnd menar att en av orsakerna till svårigheten all få praklikplatser
vid tidningsföretagen kan vara den ersättning som enligl avtal utgår till
elever som fullgör sin studiepraktik vid dagspressföretag. Liknande avtal om
ersättning förekommer inte på andra områden. Publicistklubben anser att även
elever med speciellt intresse för informations-uppgifter p. g. a. det angivna
förhållandet i första hand väljer praktikplatser i dagspress och etermedier,
där de får betalt under sin praktik. Publicistklubben anser alt frågan bör
ägnas fortsalt uppmärksamhet. Föreningen Svensk fackpress, som finner det
önskvärt att fler praktikplatser kunde upplåtas inom facktidningama framhåller
alt ersättningsfrågan måste lösas, Sveriges Radio AB tar upp dispensfrågan och
stöder förslaget men framhåller nödvändigheten av att varje fall prövas särskilt.

Några
remissinstanser föreslår alternativ till den nuvarande praktikperioden eller
anser att den skall avskaffas. Således menar Grafiska InstUutet och IHR att
nyttan av studiepraktiken varierat avsevärt beroende på de studerandes
yrkeslivserfarenhet. Om studiepraktiken främst syftar till att ge de studerande
färdighetsträning, torde denna enligt nämnda remissinstanser ges effektivast
om studiepraktiken genomförs som ett ytterligare projekt. Med hänsyn till att
praktiken inte synes kunna göras likvärdig för elevema föreslår Tidningarnas
utbildningsnämnd att den nuvarande praktikterminen utgår. I dess ställe vUl
nämnden ha studieperioder vid massmedieföretag som en del av den praktiska
utbildningen vid journalisthögskola. Nämnden framhåller att försök med
praktiska studieveckor har genomförts vid Göteborgshögskolan där erfarenheter-

s. 174 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 174

na
har varit mycket goda. Nämnden för samhällsinformation anser alt förslagel alt
införa flera korta praktikperioder i stället för en sammanhängande period bör
övervägas ytterligare.

Några
remissinstanser har berört frågan om att knyta upplåtandet av praktikplatser
till det statliga presstödet. Flertalet av dem har ställt sig avvisande till
tanken. Pressutredningen framhåller att presstödets syfte är att vidmakthålla
en mångfald inom dagspressen, inte att bidra till en effektiverad
journalistutbildning. Elevförbundet ställer sig avvisande med motiveringen att
det då skulle bli den redan ekonomiskt svaga delen av pressen som fick ta det
största ansvaret för praktikanterna. Med liknande motivering avvisar även TCO
detta alternativ. TCO bedömer en lösning avtalsvägen möjlig.

Utredningens
förslag rörande studieorganisationen och motiven för förslagen accepteras i de
allmänna huvuddragen, men har gett upphov till många kommentarer och
kompletterande förslag från remissinstansema. Dessa har främst gällt utökningen
av samhällsorienteringen, behovet av förstärkning även av andra moment i
utbildningen, etermedieutbildningen samt anknytning till och samordning med
annan högskoleutbildning.

Styrelsen
för journalisthögskolan i Stockholm förutsätter att de föreslagna
studieorganisatoriska anordningarna utformas på sådant sätt att det positiva
och särpräglade i den nuvarande sammanhållna journalistutbildningen inte
äventyras. Humanistiska fakultetens i Umeå utbildningsnämnd menar att
utredningen borde ha tagit fasta på möjUgheten att mer energiskt inordna den
framtida joumaUstutbildningen i det allmänna högskoleväsendet.
Samhällsvetenskapliga fakultetens i Umeå utbildningsnämnd anser att man inte
får bygga upp en yrkesutbildning på så svag gmnd att den skall räddas med
fortbildning och varnar för utbUdningsklyftor inom journalistkåren. Statens
personalutbildningsnämnd anser det däremot uppenbart att ett tillräckligt
kunnande inte ens på förvaltningens olika fackområden kan tillgodoses inom
ramen för en gmndläggande journaUstutbildning. Styrelsen för dramatiska institutet
delar uppfattningen atl en grandläggande joumalistutbildning bör ge allmänna
förutsättningar för den utbildade att utöva sitt yrke inom en så bred sektor av
arbetsmarknaden som möjligt. Några remissinstanser, bland dem statens
personalutbildningsnämnd och Sveriges Public Relations förening, berör frågan
om utbildning inriktad på informationsverksamhet och anser att behovet av
sådan utbildning behöver utredas närmare.

Ett
stort antal myndigheter och organisationer ställer sig bakom förslaget om
förlängning av utbildningen tiU förmån för en bättre samhäUsorientering. Dessa
anger i många fall utifrån förhållanden inom egna områden önskvärda inriktningar
och betoningar i den samhällsvetenskapliga utbildningen. Några remissinstanser
anser att utbildningen bör förlängas med två terminer.

s. 175 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 175

Ett
par inslanser släller sig tveksamma tUl förslaget. Således menar statskontoret att
en i och för sig önskvärd förbättring av samhäUsorien-teringen hos eleverna
inte på effektivaste sätt inhämtas genom en termins utökade studier vid
journalisthögskola. Arbetsmarknadsstyrelsen anser alt den samhällsorienterande
grundkursen för många studerande troligen endast skulle innebära en dubblering
av kunskaper de redan har.

Åtskilliga
inslanser, bl. a. UKÄ, SÖ samt flera fakulteters utbildningsnämnder, betonar
behovet av att även andra ämnen inom bl. a, språk-och naturvetenskaperna får
plats inom den samhällsorienterande grandkursens ram.

Några
remissinstanser anför synpunkter på den journalistiska grundkursen, SÖ menar
att man i denna också bör arbeta efter frågeställningen vilken språklig
utmstning den som skall ta emot information har, så att ett journalistiskt
budskap utformas med utgångspunkt i såväl avsändarens som mottagarens resurser
i vidsträckt mening. Juridiska fakultetens i Uppsala utbildningsnämnd anser
bl, a. att rättskunskapen har fått för litet utrymme och betonar att frågan om
lämpliga läromedel i ämnet måste ägnas särskUd uppmärksamhet. Svenska
fotografers förbund och Pressfotografernas klubb uttrycker oro och förvåning
över att utredningen inte berört fotoutbildningen.

Praktikterminens
placering i studieorganisationen har berörts av ett antal remissinstanser.
Styrelsen för journalisthögskolan i Göteborg delar utredningens uppfattning att
den bör förläggas till fjärde terminen. Styrelsen menar bl, a, att praktiken
bör vara så väl förberedd som möjligt. Den inledande teoretiska grundkursen bör
således i sin helhet vara genomgången innan praktikterminen påbörjas.

A-pressens
samorganisalion menar att den avgörande frågan är i vilket skede
praktikterminen är bäst för eleverna och därmed också långsiktigt för
branschen. Samorganisationen menar då att flera skäl talar för att praktiken
kommer tidigare än under den fjärde terminen. Ett skäl är alt många elever
saknar tidigare kontakt med joumaUslisk verksamhet varför en tidig kontakt med
den kommande miljön är fördelaktig bäde för att få en uppfattning om de egna
förutsättningarna och för motivationen för fortsatta studier.
Samorganisationen föreslår därför att praktiken förläggs till tredje terminen.
Humanistiska fakultetens i Lund utbildningsnämnder, styrelsen för journalisthögskolan
i Stockholm och Publicistklubben kommer till liknande slutsatser.

Frågan
om etermediemas behandling i undervisningen inom fördjupningsterminens ram
berörs av några remissinstanser. Journalisthögskolorna och 7'CO stöder
utredningens förslag om en förstärkning av utbildningen inom området.
Styrelsen för journalisthögskolan i Stockholm beklagar emellertid att
utredningen inte närmare belyst de ekonomiska konsekvenserna av sin ståndpunkt,
SFS delar utredningens bedömning men anser att frågan på nytt bör prövas i
samband med högskolerefor-

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 176

mens
genomförande, där en sådan ulbildning kunde tänkas ingå som en del av
journalistlinjen och/eller en eventuell informationslinje. SFS menar att
möjligheten att anordna etermediekunskap som enstaka kurs inom dessa linjer
bör övervägas. En avvisande hållning till utredningens förslag i detta avseende
intar humanistiska fakultetens i Lund utbildningsnämnder.

Som
nyss har antytts har vissa remissinstanser berört journalistlinjens anknytning
till och samordning med annan högskoleutbildning. Utredningen har härvidlag
föratsatt att olika delar av journalisthögskolornas utbildning skall kunna
bjudas ut som enstaka kurser bl, a, till sådana som har grundlig utbildning
inom något område och som vill ägna sig åt publicistisk verksamhet. Utredningen
har också skisserat utbUdning pä en informationslinje där den
samhällsorienterande grundkursen skall utgöra bas.

Remissinstanserna
har i detta avseende intagit vitt skilda ståndpunkter, från att godta eller
föreslå endast vissa modifieringar i utredningens förslag till att föreslå att
den teoretiska och den praktiska utbildningen skall skiljas ät. Den förra
skulle då inhämtas vid universiteten, den senare vid journalisthögskoloma.
Svenska kommunförbundet finner att den av utredningen föreslagna ordningen ger
påtagliga fördelar och väl harmonierar med en av U 68:s viktigare principer för
studieorganisationens utformning, nämligen att öppna högskolorna och göra dem
mera allmänt tillgängliga för studier, Historisk-filosofiska sektionens i Stockholm
utbildningsnämnd anser det vara angeläget att vid en reformering av
journalistutbildningen de studieorganisatoriska ramama görs sä vida att vid
journalisthögskolorna verksamma lärare och studerande får möjligheter att med
betydande lokala variationer utforma utbUdningen på det sätt som de finner
pedagogiskt mest ändamålsenUgt,

Vikten
av organisatorisk samordning med hänsyn till forskningen betonas av flera
remissinstanser, bland dem UKÄ, historisk-filosofiska sektionens i Stockholm
utbildningsnämnd, språkvetenskapliga sektionens i Stockholm utbildningsnämnd,
kursledningen för den yrkesinriktade studiekursen i informationsteknik vid
universitetet i Göteborg och SFS. Statskontoret anser det rimUgt att journalisthögskolans
uppgifter inte inskränker sig till att lära ut endast den teknik som
efterfrågas utan även omfattar möjligheterna att i ett större perspektiv
kritiskt granska nuvarande journalistik och informationsförmedUng. Därför
behövs ett underlag som bygger på rön från skilda områden. Det bör enligt
statskontorets mening övervägas hur journaUsthögskoloma skall följa forsknmgen
inom andra ämnen och hur möjligheter kan skapas för skoloma att initiera viss
forskning,

UKÄ
framhåller att läroanstaltema inom dess område genomgående har StäUt sig mer
eUer mindre kritiska till den föreslagna joumaUstut-bUdningens uppläggning och
omfattnmg, I många yttranden har föror-

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 177

dals
en alternativ uppläggning, där journalistisk yrkesträning läggs som en
avslutande utbildningsdel efter en mer omfattande allmän utbildning inom olika
basutbildningsområden. För denna lösning talar enligt UKÄ:s mening en rad olika
skäl. Som exempel nämns önskemål om bredd i utbildningen genom ökat inslag av
allmän utbildning, behovet av en kunskapsmässigt differentierad sammansättning
av journalistkåren och önskemålet om journalister med mer omfattande kunskaper
i naturvetenskap och teknik, Matematisk-naturvetenskapliga fakultetens i
Stockholm utbildningsnämnd tänker sig en ordning där elt journalist-år främst
innehållande rent mediateknisk utbildning ingår som linjevariant i de
naturvetenskapliga utbildningslinjerna. Tidningarnas utbildningsnämnd anser att
det ofta uppstått kamp mellan den teoretiska och den praktiska sidan när det
gäller att förfoga över tillgängliga timmar, och atl den praktiska ulbildningen
därvid ofla har fått slå tillbaka för den teoretiska. Nämnden föreslår därför
att den teoretiska delen förläggs till universitet och övriga högskolor samt
till viss del anpassas till blivande journalisters och informatörers behov.
Den praktiska utbildningen i journalistik skulle enligt förslaget ges vid
journalisthögskolor, vilka alltså skulle ge enbart sådan utbildning.

Publicistklubben
hälsar med tillfredsställelse utredningens förslag att vid
journalisthögskolorna bjuda ut olika delar av utbildningen i form av enstaka
kurser. Därmed skulle personer med grundliga kunskaper frän andra områden på
kortare tid än fem terminer kunna inhämta de kunskaper om journalistiskt
hantverk som de behöver för att övergå tUl publicistisk/journalistisk
verksamhet. Kulturrådet anser förslaget vara särskilt tillämpligt vad gäller
kulturområdet.

Endast
en mindre del av remissinstansema har yttrat sig över förslaget tUl utbildningsplan.
De har huvudsakUgen berört sambandet mellan olika kurser. Styrelsen för
journalisthögskolan i Stockholm fömtsätter atl förslaget till utbildningsplan
av varje högskola får underkastas en genomgripande översyn och att man därvid
är oförhindrad att skapa en sammanhängande plan för utbildningen som helhet.
Samma frihet när det gäller förläggningen av den samhällsorienterande gmndkursen
förutsätter styrelsen för journalisthögskolan i Göteborg och samarbelsnämnden
för journalisthögskolorna. Bibliotekshögskolan och dess utbildningsnämnd
ansluter sig i stort till förslaget om studieorganisation men ställer sig
tveksamma till uttalandet att fördjupningsterminen inte skulle få genomgås i
sammanhang med den övriga utbildningen. Humanistiska fakultetens i Lund
utbildningsnämnder anser att utbildningsplanen bör konkretiseras. Den bör
enligt nämnderna formuleras som målbeskrivning, vilken kan tjäna som en
varudeklaration. Utifrån denna målbeskrivning bör sedan högskoloma ha frihet
att själva besluta hur dessa mål skall nås. Samhällsvetenskapliga fakultetens i
Slockholm utbildningsnämnd som i stort tillstyrker den skisserade
samhällsvetenskap-

12
Riksdagen 1976177. 1 saml. Nr 59

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 178

liga
kursen anser att man bör beakla att den av de studerande kan komma att
uppfattas som en löst påhängd del av journalistutbildningen. Därför bör
undervisningen inom de olika momenten i kursen enligt nämnden läggas upp så att
de framstår som relevanta från journalistisk synpunkt.

Från
några håll riktas kritik mot utredningen för att den i förslaget till
utbildningsplan inte tillräckligt täckt in vissa områden av journalistiken.

Behovet
av fortbildning understryks kraftigt av de flesta remissinstanser som yttrat
sig i frägan. Arbetsmarknadsstyrelsen, Landstingsförbundet och Sveriges Radio
AB tillstyrker utredningens förslag. Med tanke på de allt snabbare
förändringarna av det svenska samhäUet anser LO att en obligatorisk
vidareutbildning bör övervägas. Styrelsen för journalisthögskolan i Stockholm
har inte några principiella invändningar mot förslagen men framhåller vikten
av att högskolorna fär tUlräckliga medel för sin verksamhet, RRV och FOJO
önskar klarare gränsdragning mellan de typer av kurser FOJO resp.
journalisthögskoloma bör anordna. FOJO anser alt all statlig fortbUdning, utom
jouma-listhögskolomas undervisning av specialelever inom fördjupningsterminen,
skall koncentreras tUl FOJO. FOJO vUl kraftigt stryka under behovet av en
noggrann analys av fortbUdningssektom. I annat fall, menar styrelsen, finns
inga riktlinjer för den framtida fördelningen av anslag till
fortbUdningssektom. Enligt styrelsens uppfattning måste denna tilldelning
ligga i nivå med grundutbUdningens. TCO har anfört liknande synpunkter och
finner en rimlig målsättning på kort sikt vara att fördubbla FOJO:s nuvarande
kursutbud. Enligt UKA':s mening bör FOJO-ut-bildningen omfatta kortare kurser
med inriktning mot yrkestekniska frågor medan den ämnesspecialiserade
fortbildningsverksamheten bör tUlgodoses genom högskolans utbud av enstaka
kurser. Därigenom, menar UKÄ, kan fortbildningen få en bättre spridning över
landet och bli mer lättillgänglig för yrkesverksamma joumalister. Humanistiska
fakultetens i Lund utbildningsnämnder instämmer i utredningens förslag om
fortbildningens ohka syften men vill starkare än utredningen gör framhålla den
roll som universiteten kan spela i sammanhanget. Historisk-filosofiska
sektionens i Stockholm utbildningsnämnd framhåller att det redan nu vid
universiteten finns ett antal lämpUga specialkurser med vitt skUda poängtal
och inriktningar vUka kan tillgodose åtskUUga fortbUdningskrav.

Frågan
om fortbildningens närmare inriktning har berörts av några remissinstanser.
Statens personalutbildningsnämnd betonar i sitt yttrande vikten av att den
framtida studieorganisationen utformas så att den kan möta utbildningsbehov av
mänga olika slag. Språkvetenskapliga sektionens i Stockholm utbildningsnämnd
anser att fortbUdningen bör göras anpassbar till olika typer av förkunskaper,
Samarbelsnämnden för jour-

s. 179 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 179

nalislhögskolorna
stryker under reporterfotografemas behov av utbildning. Styrelsen för
journalisthögskolan i Stockholm förmodar att del mest angelägna behovet för
denna grupp är en överbryggande utbildning som ger jämställdhet med de
skrivande kollegerna. Svenska fotografers förbund anser att flera kortare
kurser och fördjupningskurser i fotografi skulle vara synnerligen motiverade
mot bakgrund av utredningens starka betoning av ordjournalistiken. Föreningen
Svensk fackpress framhåller vad gäUer utbudet av fortbildningskurser att
facktid-ningsjoumalisterna torde ha synnerligen begränsade möjligheter att delta
i FOJO-kurserna, då dessa omfattar för långa perioder. LO menar att medarbetare
i fackförbundspress och annan fackpress i dag sållas borl om antalet sökande
till en kurs är för stort och finner en ändring av detta förhåUande nödvändigt.
Grafiska institutet och IHR anser att FOJO-utbildningens rekryteringsbas måste
vidgas och framhåller att hela kategorin informationsansvariga utanför
massmedia för närvarande saknar fortbildningsmöjligheter.

Ett
fåtal remissinstanser har yttrat sig i b e t y g s f r å g a n. Humanistiska
fakultetens i Lund utbildningsnämnder samt bibliotekshögskolan och dess
utbildningsnämnd instämmer i utredningens förslag att en tvågradig skala Skall
användas. Tidningarnas utbildningsnämnd, vars studieorganisatoriska förslag
starkt avviker frän utredningens, menar att elev för godkänt avgångsbetyg från
journalisthögskola skall ha varit närvarande minst 75 % av utbildningstiden och
obligatoriskt ha deltagit i de praktiska studieveckorna,

I
fråga om journaUsthögskolomas dimensionering föreslår utredningen oförändrad
kapacitet, dvs. 240 nybörjarplatser. Flertalet remissinstanser som yttrat sig
i frågan delar utredningens bedömning, UKÄ tillstyrker utredningens förslag men
menar att de av ämbetet förordade möjligheterna att delar av
journalistutbildningen skall kunna genomgås som enstaka kurs eller kurser på
sikt bör påverka dimensioneringen av direktutbildning på journaUstlinjen,

Utredningens
principiella uttalande, i samband med dess redovisning av beräknade kostnader
för reformen, att journalisthögskoloma bör ha en med hänsyn tUl nuvarande
tidningsteknik adekvat utmstning får uttalat stöd i flera yttranden, I vad mån
detta krav skall tillgodoses genom mköp eller leasmg diskuteras av några
remissinstanser. Tidningarnas utbildningsnämnd anser att med tanke på den
snabba utvecklingen inom den grafiska tekniken utrustning såsom bildskärmar,
datorer och fotosättningsmaskiner bör förhyras från tillverkaren, Samarbelsnämnden
för LUP-kommittéerna anser att omfattningen av utmstningen och frågan om i
vilken utsträckning journalisthögskolornas utrustningsbehov skall tillgodoses
i form av egna resurser eller genom köpta tjänster bör utredas i vanlig ordning
av ansvariga planeringsorgan i samråd med journalisthögskolorna. Liknande
synpunkler framförs av

s. 180 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 180

ulrustningsnämnden
för universitet och högskolor som också framhåller att inköp i allmänhet
ställer sig ekonomiskt fördelaktigare än förhyrning, när det gäller utrustning
avsedd för kontinuerlig användning under längre tid. Grafiska institutet och
IHR erinrar om ett problem som inle berörs av ulredningen, nämligen hur man principiellt
skall lösa frågan om utnyttjande av modern teknisk utrustning på tryckerier
och tidningar för utbildning. I remissyttrandet hävdas alt centrala överenskommelser
krävs på området.

Realismen
i kostnadsberäkningarna ifrågasätts i några yttranden. Således hävdar
ulrustningsnämnden för universitet och högskolor att utredningens uppgift att
varje journalisthögskola skulle ha använt ca 80 000 kr. per år för utrustning
inte stämmer med av nämnden kända förhållanden. Med den av utredningen angivna
avskrivningstiden för beräknade utrustningskostnader skulle enligt nämnden
krävas ett i det närmaste fördubblat årligt resurstillskott. Styrelserna för
journalisthögskolorna anser att den av ulredningen beräknade kostnadsramen av
2 000 kr, per elev är alltför snäv. Styrelsen för journalisthögskolan i
Stockholm har i sin beräkning av samma kostnad kommit till beloppet 7 700 kr.
Styrelsen hävdar att ersättningsanskaffning inte kan rymmas inom högskolans
ordinarie anslag och att antagandet om en tioårig avskrivningstid är
orealistiskt. För fotoutrustningen anser styrelsen en successiv
ersättningsanskaffning inom en kortare avskrivningstid vara möjlig. För
etermedieulruslningen är däremot enligt styrelsens mening en successiv
ersättning tekniskt omöjlig och engångsanvisningar kommer att krävas. Styrelsen
redovisar även andra utrustningsbehov, Samarbelsnämnden för
journalisthögskolorna vill med hänvisning till högskolornas beräkningar
understryka att utredningens kostnadsberäkningar inte är realistiska. Styrelsen
för journalisthögskolan i Göteborg anser det självklart att
Göteborgshögskolan, som redan nu ägnar stort utrymme åt problem som hänger
samman med den nya tekniken, förses med den föreslagna bildskärmsutrustningen
och utrustning för fotosättning. Även FOJO anmäler intresse för sådan
utrustning. Tidningarnas utbildningsnämnd anser att journalisthögskolorna bör
förses med likvärdig teknisk utrustning för att utbildningsslandarden skall
hållas på samma nivå. Däremot bör, enligt nämnden, den tekniska utrustningen
vid FOJO kunna begränsas med hänsyn till kostnaderna och kurser som kräver
sådan utrustning förläggas till någon av högskoloma. Svenska fotografers förbund
ifrågasätter starkt huruvida den föreslagna utrustningen för fotografiskt
arbete är adekvat.

3.1.4
Föredraganden

När
journalisthögskolorna inrättades år 1967 (jfr prop, 1967: 43, SU 1967: 86, rskr
1967: 199) angavs som mål för verksamheten att den journalistiska
yrkesträningen borde ge de studerande vana att systema-

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 181

tiskt
söka efter källor, att kritiskt och metodiskt granska tillgängligt material
samt att korrekt vad gäller såväl innehåll som språklig utformning
presentera information, Journalistulbildningsulredningen (U 1973: 08) har vid
den nu genomförda översynen av ulbildningen redovisad i betänkandet (SOU
1975: 25) A jour. Om journalistutbildning inte haft i uppdrag att ompröva
dessa mål, Däremol skulle den granska hur den hittills anordnade utbildningen
förhåller sig till dem.

Utredningen har genom enkäter
till tidigare elever vid journalisthögskolorna, tidningsföretag,
journahstklubbar och Sveriges Radio AB sökt få en uppfattning om utvecklingen
inom utbildningen samt tidigare studerandes och avnämarnas inställning till
den. Med utgångspunkt i enkätsvaren och kompletterande synpunkter inhämtade
från de studerande vid journalisthögskoloma samt företag och förvaltningar som
sysselsätter journalister ger utredningen en i stort positiv bild av den
nuvarande utbildningen med undantag för dess samhällsorienterande delar. Dessa
anses ha uppenbara brister. För att röja undan dessa föreslår utredningen atl
utbildningen förlängs med en termin.

Jag
redovisar i det följande utredningens olika förslag och mina egna
ställningstaganden.

På
grundval av riksdagens beslul i anledning av prop. 1972: 84 och 1975: 9 (prop.
1972: 84, UbU 1972: 31, rskr 1972: 240; prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975:
179) har regeringen i april 1976 meddelat förordning (1976: 231) med
provisoriska föreskrifter om tillträde till grundläggande högskoleutbildning.

De
allmänna behörighetsvUlkoren för tillträde lill journalistutbildningen är
härigenom fastlagda.

Utöver
de allmänna behörighetsvUlkoren kan, enligt förordningen, finnas särskilda
behörighetsvillkor för enskilda linjer och kurser. Utredningen föreslår att
samma särskilda förkunskapskrav skall gälla för journalistlinjen som för bl. a,
samhällsvetenskapliga studier. Vidare föreslår utredningen att det, med hänsyn
till det svenska språkets betydelse för journalister, skall krävas kunskaper
motsvarande tre årskurser svenska i gymnasieskolan. Dessutom skall vissa
kunskaper i maskinskrivning vara ett krav för att få påbörja andra terminens
studier.

Enligt
nyssnämnda förordning skall de särskilda behörighetsvillkoren meddelas i utbildningsplanen.
För journalistutbUdningen ankommer det på universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att fastställa utbildningsplanen. Jag anser att utredningens förslag i
allt väsentligt bör kunna ligga till grund för UHÄ:s ställningstaganden i
samband med att ämbetet fastställer utbildningsplanen. För egen del anser jag
att det är önskvärt att de studerande har kunskaper i maskinskrivning. Sådana
färdigheter bör vid behov kunna förvärvas inom kommunal eller annan VuxenutbUdning,

Förordningen
med provisoriska föreskrifter om tiUträde till grund-

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 182

läggande
högskoleutbildning innehåller även de urvalsregler som skall tillämpas, när
antalet sökande överstiger antalet tillgängliga platser. Med hänsyn lill att
riksdag och regering inte hade tagit stäUning tiU utredningens förslag när nyss
nämnda förordning utfärdades, upptogs journalistlinjen i bilaga till denna
bland de linjer för vilka regeringen skulle utfärda särskilda föreskrifter (SFS
1976: 231, bU. 5),

Utredningens
förslag om urval till journalistlinjen skiljer sig i viss utsträckning från de
regler som kommer alt gälla för flertalet linjer i högskolan. Således föreslår
utredningen att det antagningsprov som i dag används vid urvalet av sökande
tills vidare skall vara ett av urvalsinstrumenten i avvaktan på ytterligare
utveckling och erfarenheter av det studielämplighetsprov som skall användas för
vissa sökande lUl övriga linjer i högskolan. Utredningen föreslår vidare att
arbetslivserfarenhet skall kunna ge högst 2,0 poäng i enUghet med de regler
som ges i den nyss nämnda förordningen. Resultatet av antagningsprovet och
medelvärdet av betyget från behörighetsgivande ulbildning skall vägas samman
och därvid kunna ge högsl samma poäng som ges för fem års arbetslivserfarenhet,
dvs, 2,0 poäng. Om betyg från behörighetsgivande utbildning saknas eller,
enligt gällande regler, inte skall ingå vid meritvärderingen skall resultatet
av antagningsprovet ge högst 2,0 poäng. Förslaget innebär att
arbetslivserfarenhet som merit får avsevärt större tyngd än enligt de regler
som gäller för flertalet övriga utbildningar.

Utredningens
förslag uttrycker uppfattningen att arbetslivserfarenhet före studiernas början
är myckel värdefull för en blivande journalist. Utredningen stöds här av en
stark remissopinion. Även jag delar denna uppfattning och anser att
utredningens ståndpunkt är väl underbyggd. Jag är därför beredd atl i detla
fall förorda ett avsteg från de allmänna reglerna för arbetslivserfarenhetens
vikt i förhållande till övriga meriters på det sätt som utredningen föreslår,

Remissinstansema
har skiftande uppfattningar om värdet av det nuvarande antagningsprovet. För
egen del anser jag att provet i sin nuvarande utformning på sikt bör
avvecklas. Med hänsyn till dem som redan nu förbereder sig för att söka till
journalistutbUdning bör det dock vara kvar under en övergångslid. Det bör
användas sista gången vid antagning av studerande inför vårterminen 1980.

Flera
remissinstanser anser att även tidigare högskoleutbUdning borde räknas som
merit vid antagningen till journaUstutbUdningen. Jag vill i detta sammanhang
anföra följande. Kortare utbildning i högskolan som instrument för att merhera
sig för annan högskoleutbUdning är en fråga som inte enbart rör
journaUstiinjen, Nya regler för meritvärdering mom hela högskoleområdet har
just faststäUts efter ett ingående utrednings- och remissförfarande och sedan
riksdagen haft tUlfäUe att uttala sin mening. Enligt dessa regler meritvärderas
inte högskoleutbildning på det sätt som remissinstansema har uttryckt önskemål
om. Först

s. 183 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 183

när
erfarenhet vunnits av dessa regler, som träder i kraft den 1 juli 1977, kan det
bli aktuellt alt ta upp denna fråga.

Den
som efter mera omfattande studier i högskolan önskar komplettera sin utbildning
med en eller flera kurser som ingår i journalistlinjen bör som jag berör i
del följande ges möjligheler lill delta.

Urvalsreglerna i
förordningen med provisoriska föreskrifter om tillträde till grundläggande
högskoleutbildning bör således, med de undantag jag har angett beträffande
användning av antagningsprovet under en övergångstid saml ett högre värde av
arbetslivserfarenhet i förhållande till övriga meriter, gälla även för
journalistlinjen.

Frågan
om integration mellan praktik och teori i utbildningen har stått i förgrunden
ända sedan journalisthögskolorna inrättades.

Man har ansett det
angeläget alt såväl genom utformningen av utbildningen som genom
konstruktionen av lärartjänsterna främja en samordning av praktiska och
teoretiska moment.

Från bl, a,
journalisthögskolornas och samarbetsnämndens för journalisthögskolorna sida
har under en följd av år hävdats att en om-konstruktion av lärartjänsterna
skulle väsentligt förbättra möjligheterna till en sådan integration. Genom att
inrätta en enda typ av lärartjänst vid journalisthögskolorna i stället för
nuvarande tjänster som universitetslektor och lektor skulle man bl. a, komma
till rätta med de nuvarande rekryteringsproblemen vad gäller lektoraten.

Utredningen stäUer sig
tveksam till en sådan lösning. Jag delar utredningens tveksamhet. Det främsta
skälet härtill är att denna tjänstetyp skulle kräva en alltför speciell
meritering.

Utredningen
har emellertid anvisat flera andra vägar att främja integrationssträvandena.
Utredningens olika förslag i detta avseende rör vissa studieorganisatoriska
frågor. Jag anser dessa förslag väl värda att beaktas i de centrala och lokala
myndighetemas arbele med utbildningens planering och närmare utformning.

Utredningen föreslår att
lektorer vid journalisthögskoloma skall ges ökad möjlighet att hålla kontakt
med utvecklingen i massmedierna. Detta kan enligt förslaget ske bl, a. genom
att de får möjUghet att med jämna meUanrum för en tid gå över till
yrkesverksamhet inom mass-mediesektom.

Med hänsyn till de specieUa
förhåUanden det här är fråga om, bl, a, den snabba tekniska utvecklingen inom
journalistemas arbetsområde, anser jag att det är angeläget att lektorema ges
sådana möjligheter. De kostnader som åtgärder med detta syfte kan föra med sig
bör täckas ur anslaget Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildningen
m, m. De får inom ramen för detta vägas mot kostnader för andra angelägna
åtgärder.

Utredningen
föreslår också för att integrationen mellan praktik och teori i
journalistutbUdningen skall ökas att praktiskt verksamma

s. 184 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 184

journalister
skall få förordnas som speciallärare vid journalisthögskolorna för begränsad
tid. Denna tjänstetyp finns för närvarande vid filosofisk fakultet.
Erfarenheterna synes vara goda. Jag biträder därför förslaget.

Utredningen
föreslår att frågan om journalistutbUdningens lokalisering prövas i samband
med att ställning tas till ulredningens övriga förslag. Som skäl för detta
anför utredningen att möjligheterna till samarbete med lokala nyhetsmedier
inte alltid är de bästa i storstäderna. Vidare framhåller den att rekryteringen
till utbildningen visar en slor-stadsdominans. Studerande från storstadslänen
är klart överrepresenterade inom utbildningen.

Endast
ett mindre antal remissinstanser tar slällning till lokaliseringsfrågan.
Arbetsmarknadsstyrelsen och Sveriges förenade studentkårer uttalar sig för alt
en prövning av lokaUseringen kommer till stånd. Organisationskommittén för Umeå
högskoleregion uttalar sig för en lokalisering i första hand tiU
Sundsvall/Härnösand, i andra hand till Umeå. Samarbetskommittén för
Sundsvall/Härnösands högskola förordar lokalisering till Sundsvall.
Universitetskanslersämbetet kan länka sig att enstaka kurser förläggs till
andra orter än de nuvarande. Mot en förändrad lokalisering uttalar sig främst
styrelserna för de båda journalisthögskolorna. Styrelsen för
journalisthögskolan i Göteborg anför att kommunikationerna med tryckerier m, m,
f, n. är fullt tillfredsstäUande. Vidare framhåller styrelsen atl ett nytt antagningssystem
bör kunna motverka storstadsdominansen. Styrelsen för journalisthögskolan i
Stockholm gör i stort samma invändningar, men anser samtidigt att det från
rekryteringssynpunkt är angeläget att sprida utbildningen till flera orter.
Styrelsen har därvid lagit fasta på utredningens resonemang om en
in-formationsteknisk linje som skulle starta från en med journalistlinjen gemensam
grundkurs. En sådan Unje skulle sannolikt kunna utnyttja journalistutbildningens
specifika kostnadskrävande fasta utrustning i en sådan utsträckning alt
lokalisering av journalist- och informationsulbUd-ning exempelvis till två nya
orter skulle te sig ekonomiskt försvarlig. I samband därmed kunde
journalistlinjen vid journalisthögskolan i Stockholm skäras ned för att ersättas
av utbildning på informationslinjen. Förslag av samma innebörd har lagts fram
av samarbetskommittén för Sundsvall/Härnösands högskola, som även presenterat
ett förslag tUl studieorganisatorisk lösning.

För
egen del vill jag anföra följande. En grundtanke i den högskolereform som nu
genomförs är att man i fråga om lokaliseringen inte skall flytta existerande
utbUdnmgar till andra orter. I stället skaU på utbyggnadsorterna utvecklas nya
utbildningsvägar med utgångspunkt i bl. a. lokala resurser, de utbildningssökandes
efterfrågan och arbetsmarknadens förhållanden. Jag är därför inte beredd att
förorda att journalistutbUdningen splittras på flera orter, aUrahelst som
någon

s. 185 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 185

ökning
av kapaciteten inte är aktuell. Givetvis utesluter delta inle att närliggande
utbildningsalternativ på informationsområdet kan behöva utvecklas inom den nya
högskolan och då på orter där det av arbetsmarknads- och andra skäl ligger
närmast till hands atl förlägga sådan ulbildning. Det ankommer i första hand på
lokala och regionala myndigheter inom högskolan att föra fram sådana
initiativ.

I
journalistutbildningen ingår studiepraktik om en termin. De av utredningen
gjorda undersökningarna visar att praktiken fyller en viktig funktion.
Utredningen anser därför att den bör behållas i nuvarande omfattning. Jag delar
utredningens bedömning av studiepraktikens värde men anser att
praktikperiodens längd kan diskuteras. Jag återkommer strax till denna fråga.

Jag biträder utredningens
förslag att studerande som har praktisk erfarenhet av journalistiskt arbete på
minst sex månader skall kunna befrias från studiepraktik. Jag är däremot inte
beredd att stödja tanken på att i någon form knyta praktikplatserna till det
statliga stödet tUl pressen.

Som en orsak till
svårigheter att skaffa praktikplatser har angetts all det är alltför ekonomiskt
betangande för företagen att ta emot praktikanter. Rekommendationer för
ersättningen till praktikanterna faststäUs genom förhandlingar mellan Svenska
journalistförbundet och Tidningarnas arbetsgivareförening. Sådan ersättning
utgår normalt inte vid praktik utanför Tidningarnas arbetsgivareförenings
område. Jag har inhämtat att parterna ämnar ta upp dessa frågor på nytt. Jag
avser alt senare föreslå regeringen alt ge UHÄ i uppdrag att kartiägga
hithörande problem.

Utredningen föreslår att
journalistutbildningen organiseras som en allmän utbildningslinje inom sektom
för utbildning för kultur- och informationsyrken. Linjens utbildning bör
inriktas mot yrkesverksamhet inom massmedier och information inom offentliga
och enskilda organisationer och företag. Utbildningslinjen skall omfatta 100
poäng och utgöras av en samhäUsorienterande grundkurs om 20 poäng, en journalistisk
grundkurs om 40 poäng, studiepraktik om 20 poäng och fördjupningsstudier om 20
poäng. Den nya studieorganisationen föreslås bli införd läsåret 1977/78,

Jag är inte beredd att
förorda att en förlängning av utbildningen med en termin utformas på det sätt
utrednmgen föreslår. Journalislutbildningen bör enligt min mening inledas med
en utbUdningsgång som omfattar fyra terminer, dvs. 80 poäng. Den femte
terminen bör utformas som en påbyggnadsutbildning. Som behörighet för
påbyggnadsutbildningen bör gälla minst ett års yrkesverksamhet inom
journalist- eller annat informationsyrke efter fullbordad inledande
journalistutbUdning, Med hänsyn tiU den skiftande utbUdningsbakgmnden inom
joumaUst-kåren bör påbyggnadsutbildningen stå öppen också för journalister som

s. 186 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 186

inte
har gått igenom den inledande journalistutbildningen. Av dem bör för behörighet
till påbyggnadsutbildningen krävas minst fyra års verksamhet inom journalist-
och informationsområdet.

Vad
jag nu har förordat innebär att journalistutbildningen ges etl inslag av
återkommande utbildning. Samtidigt minskas utrymmet, i förhållande tiU
utredningens förslag, för att i den inledande utbildningen lägga in ytterligare
moment av samhällsorienterande karaktär. Jag kommer Ukväl i det följande atl
förorda att de samhällsorienterande momenten i vid mening ges en starkare
ställning i utbUdningen, Del bör enligt min mening kunna ske genom att större
vikt läggs vid att undervisningen ges en problemorienterad inriktning. Detta
främjar också den integration mellan teori och praktik som enligt utredningen
har visat sig ha stora fördelar för utbildningens yrkesinriktning och som
bedöms positivt av både studerande och lärare.

En
förstärkning av de problemorienterade inslagen i utbildningen på det sätt jag
har förordat, tillsammans med mitt förslag om påbyggnadsutbildning, bör leda
till en omprövning av studiepraktikens utformning och omfattning. Jag utgår
från atl den mot denna bakgrund bör kunna begränsas tUl ca en halv termin, dvs.
10 poäng. Därmed skulle också de svårigheter atl erhålla praktikplatser, som
jag nyss har berört, till en del kunna röjas undan. Det bör ankomma på UHÄ att
tillsammans med lokala organ närmare pröva denna fråga. Jag anser att
utredningens förslag om studieorganisation i övrigt bör kunna ligga till grund
för den fortsatta planeringen av utbildningen. Det ankommer på de lokala organen
att inom ramen för av UHÄ fastställda utbildningsplaner bestämma utbildningens
innehåll och pedagogiska utformning.

Som
jag nyss har anfört visar utredningen på uppenbara brister i journalisthögskolornas
ulbildning vad gäller samhällsorienteringen, främst i fråga om kommunalkunskap
samt kunskap om intresseorganisationerna och folkrörelserna. Dessa brister
betonas också starkt i remissyttrandena. Utredningen har anvisat olika vägar
atl tillgodose kraven i detta avseende, bl, a. genom ändrade
anlagningsbestämmelser och genom ändring i utbildningens organisation. Dessutom
föreslår utredningen, som jag nyss har berört, att utbildningen förlängs med
en termin. Som skäl härför anger utredningen, utöver de nämnda bristerna, bl.
a. att den politiska processen i vid mening är en dominerande referensram för
journalisterna och att samhällsvetenskapUga problemställningar därför är
ändamålsenliga för att öva in lämpliga arbetsmetoder, för att ge modeller för
fördjupningsperspektiv samt för att skapa känsla för samhällssammanhang och
förmåga att finna och hantera källor.

Jag
har nyss förordat en förändrad uppläggning av journalistutbildningen för alt
komma till rätta med nuvarande brister i den. Jag är dock av olika skäl tveksam
om värdet av, som utredningen föreslår, en förlängning som kommer uteslutande
de samhällsorienterande momenten

s. 187 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 187

till
godo, även om bristerna på della område också enligl min bedömning bör väga
tungt i detta sammanhang. Man kan konstatera att många studerande när de börjar
journalistutbildningen redan har inhämtat betydande kunskaper bl, a, i
samhällsvetenskapliga ämnen vid universitet. För dessa studerande måsle en
inledande samhällsorienterande kurs inom journalistHnjen framstå som mindre
angelägen. Från skilda håll har å andra sidan framhållits andra brister som
kunde avhjälpas genom en förlängning. Inom den nya högskolan med dess
möjligheter att lokalt besluta om utbildningens innehåll bör del vara möjligt
att utforma denna så att hänsyn tas till den studerandes utbildningsbakgrund
och behov av breddning och komplettering av kunskaper även på andra områden än
det samhällsvetenskapliga, t, ex. humanistiska, naturvetenskapliga och
tekniska. Den begränsning av praklikperiodens längd som jag tidigare har
förordat bör kunna ge utrymme för en förstärkning av de all-mänorienterande
inslagen i journalislutbildningen.

Frågan om etermediernas
plats i utbildningen har berörts i flera olika sammanhang. Förslaget om en
särskUd etermedielinje har avvisats vid statsmakternas tidigare beslul om
joumaUstutbildningen. Mot bakgrund av etermediernas allt större betydelse anser
utredningen det angeläget med en jämnare fördelning i journalistutbildningen
mellan tryckta medier och etermedier. Jag delar utredningens mening att detla
bör kunna tillgodoses inom fjärde terminens ram.

Utredningen föreslår alt
delar av journalistutbildningen skall kunna ges i form av bl, a, enstaka
kurser. Flera remissinstanser tillstyrker detta förslag. Med hänsyn till
utbildningsstrukturen inom journalistkåren anser även jag att det är angeläget
att öppna sådana möjligheter. Bl, a, bör den av mig förordade
påbyggnadsutbildningen också kunna ha formen av enstaka kurs. Det kan antas
att personer som avser alt arbeta inom bl. a. fackpress kan ha behov av alt
delta i sådana kurser.

Några remissinstanser,
bland dem UKÄ, berör i sina ställningstaganden till förslaget om
studieorganisation frågan om journalistutbildningens forskningsanknytning, I
den nya högskolan skall finnas ett samspel mellan grundläggande utbildning och
forskning/forskarutbildning över hela fältet av utbildning. Formerna för delta
kan naluriigtvis skifta för de olika utbildningarna. Massmedieforskningen
spänner över vida fält. Jag anser därför att det är naturligt att den utnyttjar
forskningskapacitet som finns vid flera olika enheter. Jag återkommer senare
till regeringen med förslag till en högskoleförordning. Som jag redan har
anfört bör det vara möjligt för studerande att i omedelbar anslutning tUl genomgången
utbildningslinje genomgå fördjupningsstudier om högst 40 poäng i syfte att
vinna tillträde till forskarutbildning. Denna möjlighet kommer självfaUet
också att vid behov gälla även för dem som gått igenom journalistutbildningen
om 80 poäng.

I
utredningens uppdrag har också ingått att bedöma dimensioneringen

s. 188 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 188

av
journalistutbUdningen, Efter alt ha redovisat arbetsmarknadsläget och
resultatet av övriga undersökningar kommer utredningen till slutsatsen att det
inte finns motiv för att föreslå en förändring av den nuvarande
antagningskapacitelen. Jag delar utredningens uppfattning. En delvis annan
fråga är behovet av särskilda utbildningsinsatser för alt förse arbetsmarknaden
med andra slag av yrkesmässigt verksamma informatörer och opinionsförmedlare.
Jag har tidigare berört den vid min behandling av journalistutbildningens
lokalisering. Sådana utbildningsbehov får tas upp i det löpande
förnyelsearbetet inom den nya högskolan, särskilt inom ramen för utbudet av
enstaka kurser.

Utredningen
har även lämnat förslag rörande utrustningen vid journalisthögskolorna och
beräknat koslnaderna för denna,

Ulredningen
har föreslagit att man vid journalisthögskolorna för att de studerande skall
få praktisk erfarenhet av modern tidningsleknisk utrustning skall få bedriva
försöksverksamhet med bildskärmar och datorer samt fotosättningsutrustning. För
egen del anser jag att erfarenhet i någon form av sådan utrustning bör ingå i
all journalistutbildning. Jag kommer därför att beräkna medel för användning
av sådan utrustning under anslaget Utbildning för kultur- och
informationsyrken i det följande.

Vad
gäller journalisthögskolornas reguljära utrustning bör på vanligt sätt större
utrustningsbehov bekostas från utrustningsanslag efter prövning i varje
särskilt fall.

De
förändringar av journalislutbildningen som jag har förordat bör träda i kraft
den 1 januari 1978 vad gäller utbildningen om 80 poäng och den 1 juli 1978 vad
gäller påbyggnadsutbildningen.

När
del gäller betygsätlningen inom journalislutbildningen föreslår utredningen att
den praxis som har utvecklats vid journalisthögskolorna skall få tillämpas även
i fortsättningen. Det innebär att endast betygen underkänd och godkänd skall
användas. Jag har i det föregående tagit upp frågan om betyg i
högskoleutbildningen. Jag har därvid redovisat vilka riktlinjer som bör gälla
för de ansvariga ämbetsverken, när de i utbildningsplaner för skilda linjer
skall fastställa också vilka betyg som skall användas. Jag har då bl, a. angett
att man skall ta hänsyn till den betygspraxis som har utvecklats vid
utbildningen i fråga.

Jag
går nu över tiU frågan om fortbildning av journalister.

Utredningen
konstaterar att behovet av fortbildning av journalister är stort bl. a. på grund
av de stora utbildningsskiUnader som finns inom journaUstkåren. Utredningen
framhåller att fortbildningen skaU fylla flera olika uppgifter. Den skall ge
journalister med bristfäUig utbildning grundläggande kunskaper i viktiga
ämnen. Vidare skall den ge journalister som kommit in i yrket via andra
utbildningsvägar kompletterande journalistisk utbildning. SlutUgen skall
fortbildning även kunna ge tidigare joumalisthögskoleutbildade möjlighet tUl
specialisering efter några år i yrket.

s. 189 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 189

För
närvarande erbjuds fortbUdning för journalister genom Press-institutets kurser,
kurser som anordnas av styrelsen för fortbildning av journalister (FOJO),
fördjupningsterminen vid journalisthögskolorna och Nordisk Journalistkursus i
Arhus.

Utredningen
föreslår att FOJO får möjlighet all utvidga sin verksamhet till atl omfatta de
nämnda uppgifterna och att FOJO får anta tUl sin utbildning även personer som
har genomgått grundläggande journalistutbildning, Arbelsfördelningen mellan
journalisthögskolorna och FOJO skall enligt utredningen vara den all
högskolorna svarar för mera tidskrävande kurser i form av enstaka kurser medan
FOJO svarar för kortare sådana kurser.

Behovet
av fortbildning betonas starkl i de flesla remissyttranden som har behandlat
frågan. TCO anser atl man på kort sikt bör fördubbla FOJO:s utbud.

Jag
delar remissinstansernas uppfattning att FOJO-verksamheten, som nu pågått några
år, på etl utmärkt sätt har kunnat tillgodose en viktig del av journalistkårens
fortbUdningsbehov. Även om utbildningen i fortsältningen liksom hittills främst
bör avse journalister med bristfällig grundutbildning bör den i viss
utsträckning kunna stå öppen även för sådana som har genomgått grundläggande
journalistutbildning. Jag kommer i det följande vid min anmälan av anslaget
Utbildning för kultur- och informationsyrken att beräkna medel som medger en
viss ökning av verksamheten. Den av utredningen föreslagna ansvarsfördelningen
mellan utbUdningsenheterna anser jag lämplig.

Information
om de nu föreslagna förändringarna i journalistutbildningen bör ingå som ett
led i den information som UHÄ ger om högskolan och bör bestridas inom ramen
för de medel som står till ämbetets förfogande.

Med
hänvisning tiU vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
godkänna de riktlinjer för journalistutbildningen m. m. som jag har angett i
det föregående.

3.2
Vissa frågor om vårdutbildning

3.2.1
Inledning

VårdutbUdningsområdet
omfattar ett stort antal utbildningsvägar inom gymnasieskolan, vid sidan av
gymnasieskolan men med grundskolan som formell gmnd (t. ex.
sjuksköterskeutbUdningen), inom högskolan och inom arbetsmarknadsutbildningen.
För redan yrkesverksamma anordnas fortbildning, vidareutbildning m. m.

Enligt
riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) om
reformering av högskoleutbildningen m. m, med början budgetåret 1977/78 kommer
bl, a. vissa vårdutbildningar inom och vid sidan av gymnasieskolan att föras
till högskolan. Gränsdragningen mel-

s. 190 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 190

lan
högskoleutbildning och annan utbildning skall enligt riksdagsbeslutet omprövas
fortiöpande. Det ankommer på regeringen att besluta om vilken utbildning som
skall föras tiU högskolan. Såvitt gäller sektorn för utbildning för vårdyrken
bör dock högskolan inledningsvis enligt nämnda riksdagsbeslut omfatta bl, a.
utbildningarna tUl laboratorieassistent, arbetsterapeut, hörselvårdsassistent,
medicinsk assistent, sjukgymnast, sjuksköterska, tandhygienist,
ålderdomshemsföreståndare och socialpedagog. Till sektorn för utbildning för
undervisningsyrken kommer enligl samma förslag alt föras bl. a.
lärarutbildningen, däribland ulbildningen av vårdlärare,

3.2.2 Beredning
av högskolans vårdutbildningar

Huvuddelen
av förslagen i propositionen om reformering av högskoleutbildningen förutsatte
för sitl förverkligande ett fortsall planerings- och utredningsarbete. Vad
gäUer sektorn för utbildning för vårdyrken sker detta dels inom den centrala
och de regionala organisationskommittéerna, dels genom beredning inom en
särskild grupp inom utbUdningsdepartementet kaUad VARD -76, I denna
beredningsgrupp är även socialdepartementet representerat. Till gruppen har
vidare en referensgrupp knutits med representanter för socialstyrelsen,
universitetskanslersämbetet (UKÄ), skolöverstyrelsen (SÖ),
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR
och elevorganisationerna på vårdområdet.

Utgångspunkten
för arbetet har varit U 68:s betänkande (SOU 1973: 58) Högskoleutbildning
hälso- och sjukvårdslinje m. m, och de remissyttranden som har avgivits över
detta. Enligl riktlinjerna för beredningen skulle arbetet bedrivas i två
etapper. I den första etappen skulle vissa vårdutbildningar tekniskt inordnas i
högskoleorganisationen den 1 juli 1977. I detta skede förutsatles även att
vissa förändringar i utbildningsinnehållet skulle kunna övervägas.

Beredningen
hade även alt överväga mera långsiktiga och övergripande vårdutbildningsfrågor
såsom basutbUdning, etappavgång, påbyggnadsutbildning och samordning med andra
utbildningar. Detta arbete skulle bedrivas paraUeUt med beredningens första
etapp och främst omfatta en probleminventering.

3.2.3 Beredningens
förslag

Beredningen
har med skrivelse den 25 oktober 1976 tiU chefen för utbildningsdepartementet
överlämnat förslag till utbildningsplaner och exempel på kursplaner för vissa
kortare vårdutbUdningar i högskolan. Förslaget innefattar 32 utbUdningsplaner
och 29 kursplaner.

Genom
beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964: 73, SU 1964: 96, rskr 1964: 216) har
utformningen av den nuvarande arbetsterapeututbild-

s. 191 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 191

ningen
lagts fast. Även sjuksköterskeutbildningen bygger på av riksdagen godkända
riktlinjer (prop. 1965: 161, SU 1965: 181, rskr 1965: 430 och prop, 1968: 66,
SU 1968: 108, rskr 1968: 259), Frågor rörande anordnande av
sjukgymnastutbildning enligt provisorisk läroplan har anmälts för riksdagen år
1976 (prop, 1975/76: 100 bU, 10, UbU 1975/76: 27, rskr 1975/76: 331),

För
fullständighetens skull redovisas i det följande för samtliga linjer dels
nuvarande förhållanden, dels beredningens förslag samt i förekommande fall
skrivelser som har anknytning lill dessa förslag.

A
rbetslerapeullinjen Nuvarande förhållanden

Enligl
proposition (1964: 73, SU 1964: 96, rskr 1964: 216) angående ulbildning av bl,
a, arbetsterapeuter är arbetsterapeututbildningen treårig och innefattar dels
utbildning i skilda arbetstekniker, dels utbildning i medicinska och
socialmedicinska ämnen samt i arbetsterapins teori och praktik. Utbildningen är
till sitt innehåll delvis besläktad med utbildningen av sjukgymnaster.
Beredningens förslag

Beredningens
förslag till utbildnmgsplan innebär huvudsakligen en teknisk översättning av nu
gällande läroplan. Viss omfördelning av innehållet har emellertid skett. Detta
gör det möjligt att genomföra en samläsning för arbetsterapeutlinjen och
sjukgymnastlinjen dels i en, enligt U 68:s förslag, inledande grundkurs om 10
poäng, dels i studier om-fallande ytterligare 15 poäng, Inga förändringar har
skett beträffande längden av den kliniska praktiken. Den inledande grundkursen
syftar bl. a, till att ge färdighet i grundläggande omvårdnadskunskap. Cirka
hälften av kursen utgörs av handledd praktik på vårdavdelning. Mot denna
bakgrund föreslås nu gällande krav på förpraktik för inträde till utbildningen
upphöra,

Hörselvårdsassislenilinjen
Nuvarande förhållanden Hörselvårdsassistentutbildningen bedrivs på en ort i
landet. Studiegången omfattar två terminer, varav ca 10 veckor är teoretisk
utbildning enligt läroplan som fastställts av SÖ år 1967, Beredningens förslag
I samråd med bl, a. socialstyrelsen utarbetade SÖ år 1970 ett förslag tiU ny
utbildning av hörselvårdsassistenter. Förslaget, som omfattade en
utbildningstid på fyra terminer, tog sikte på en allmänt breddad och fördjupad
utbildning. I avvaktan på genomförandet av den nya högskolan har
läroplansförslaget blivit vilande.

Beredningens
förslag tUl ny hörselvårdsassistentutbildning omfattande 80 poäng bygger tUl
stor del på nyssnämnda läroplansförslag.

Enligt
förslaget skall utbildningen inledas med en för vissa vårdutbUd-

s. 192 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 192

ningar
gemensam grundkurs om 10 poäng. Den inledande grundkursen syftar bl. a. till
att ge färdighet i grundläggande omvårdnadskunskap. Cirka hälften av kursen
utgörs av handledd praktik på vårdavdelning. Mot denna bakgrund föreslås nu
gällande krav på förpraktik för inträde tUl utbildningen upphöra. För samtiiga
ämnen, som nu ingår i utbildningen, föreslås en väsentligt utökad studielid.
Vidare har vissa nya ämnen tillkommit såsom pedagogik, administration och
arbetsledning, matematik och psykoakustik.

Särskilda
skrivelser Behovet av en utvidgad utbildning för hörselvårdsassistenterna har i
skrivelser framförts av Handikappinstitutet, Hörselfrämjandels Riksförbund,
Svensk Teknisk Audiologisk förening och Svenska Otolaryngolog-förbundet.

Laboratorieassistenllinjen

Nuvarande
förhållanden LaboratorieassistentutbUdningen är i dag inriktad mot fem områden.
Utbildning för kliniskt-kemiskt och kliniskt-fysiologiskt laboratorium omfattar
fem terminer och utbildning för mikrobiologiskt, histopatolo-giskt samt
biokemiskt-medicinskt kemiskt laboratorium omfatiar 4,5 terminer. Läroplaner
för samtliga utbildningsvägar faststäUdes av SÖ år 1969.

Beredningens
förslag Beredningens förslag till utbildningsplaner innebär en viss breddning
av det gemensamma innehållet i de fem utbildningarna. Syftet har främst varit
att öka rörligheten mellan resp. funktionsområden. Utbildningen föreslås
omfatta 100 poäng för samtUga laboratorieassistenter. Härigenom minskar i viss
uisträckning behovet av kompletteringskurser.

Medicinska
assislentlinjen

Nuvarande förhållanden
Medicinsk assistentutbildnmg omfattar bl, a. utbUdning till radioterapiassistent,
röntgenassistenl, operationsassistent och oftalmologassistent. De båda
sistnämnda utbildnmgarna kommer att behandlas i det följande. Kurs för
utbildning till röntgenassistent resp. radioterapiassistent omfattar fem
terminer enligt läroplaner fastställda av SÖ år 1971 och 1972. Medicinska
assistentutbildningarna är samtiiga inriktade mot en spe-cialislfunktion inom
hälso- och sjukvårdsorganisationen. Sjukvårdsutbildningen är gemensam.
Hämtöver kommer oUka specialutbUdningar. Radioterapiassistenter utbildas dels
för radioterapeutisk verksamhet, dels för isotopdiagnostisk verksamhet.
Röntgenassistenter utbildas för arbete vid allmän och specialiserad
röntgendiagnostisk avdelning.

Beredningens
förslag Enligt beredningens bedömning är det inte möjligt att i en första etapp
av arbetet samordna de medicmska utbildningarna. Dessa föreslås därför bli
inrättade som särskilda allmänna linjer i högskolan.

s. 193 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 193

De
av VARD-76 framlagda förslagen till utbildningsplaner bygger i huvudsak på U 68
:s betänkande om de kortare vårdutbildningarna. Härvid har större tyngd lagts
på klinisk kemi, klinisk fysiologi och fotografi. Inga förändringar har
föreslagits beträffande utbildningstidens längd, Oflalmologassistenllinjen
Nuvarande förhållanden Ulbildningen omfattar fyra terminer och anordnas enligt
läroplan utfärdad av SÖ år 1970, Beredningens förslag Nu föreliggande förslag
till utbildningsplan innebär endast en teknisk överföring av nuvarande
utbildningsinnehåll, dock med en viss ökning av vårdpraktiken,

Operationsassistentlinjen
Nuvarande förhållanden EnUgt beslut av 1968 års riksdag (prop, 1968: 66, SU
1968: 108, rskr 1968: 259) bör i avvaktan på ytterligare underlag för
bedömningen av det framtida personalbehovet utbUdningen av operationsassistenter
fortsätta vid sidan av vidareutbildningen av sjuksköterskor i operationssjukvård.

Enligt
nu gällande läroplan, vilken fastställdes år 1964 av SÖ, omfattar utbildning
till operationsassistent fyra terminer. Beredningens förslag U 68 har i sitl
belänkande om kortare vårdutbildningar, när det gäller medicinsk
assistenlutbildning, utgått från att operationsassistentut-bildningen skulle
kunna komma att knytas till en linje omfattande flertalet
assistentutbildningar. Det har i den första etappen av VARD-76 :s arbete inte
varit möjligt att göra någon samordning i detta avseende. En fristående
operationsassistentlinje föreslås därför bli införd i högskolan den 1 juli
1977 i avvaktan på det mera ingående samordningsarbetet i en andra etapp.

Den
principiella utgångspunkten vid överförande av läroplan till utbildningsplan
har varit att endast en teknisk översättning skulle göras. Avsteg härifrån har
dock skett i två avseenden.

Det
har bedömts rimligt att lägga ut det nuvarande utbUdningsinne-hållet på fem
terminer, motsvarande 100 poäng. Vidare har vissa förbättringar i innehållet
bedömts skäliga med hänsyn tiU den faktiska funktion operationsassistentema
har. Förbättringarna avser dels en breddning av vårdinslaget, dels
utbildning för arbetsledande uppgifter. Sjukgymnastlinjen Nuvarande
förhållanden Läroplan är utarbetad av SÖ och UKÄ i samråd. Utbildningen omfattar
fyra terminer. Den bedrivs för närvarande på tre orter.

Sedan
höstterminen 1976 bedrivs sjukgymnastutbUdning på en ytterligare ort enligt
provisorisk läroplan (prop. 1975/76: 100 bil. 10, UbU

13 Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 59

s. 194 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 194

1975/76:
27, rskr 1975/76: 331). Denna utbildning om fem terminer är utformad i
huvudsaklig överensstämmelse med intentionerna i U 68:s betänkande om kortare
vårdutbildningar. Beredningens förslag

Den
provisoriska läroplanen har legat till grund för utarbetande av
utbildningsplaner och kursplaner.

Förslaget
lill förändrad sjukgymnastutbildning möjliggör en innehållslig breddning genom
att utbildningen föreslås omfatta 100 poäng. Bl, a, föreslås en förstärkning av
beteendevetenskapliga ämnen, administration och arbetsledning och klinisk
praktik. Den inledande grundkursen om 10 poäng är gemensam med vissa andra
kortare vårdutbUdningar i högskolan. Härutöver kan ytterligare ca 15 poäng
vara gemensamma med arbetsterapeutlinjen. Utbildningen får ett eget
karaktärsämne. Den inledande grundkursen syftar bl, a, till alt ge färdighet i
grundläggande omvårdnadskunskap. Cirka hälften av kursen utgörs av handledd
praktik på vårdavdelning. Mot denna bakgrund föreslås nu gällande krav på
förpraktik för inträde till ulbildningen upphöra. Sjuksköterskelinjen Nuvarande
förhållanden

Enligl
beslut av 1965 års riksdag (prop. 1965: 161, SU 1965: 181, rskr 1965:430)
omfattar sjuksköterskeutbUdningen en för alla blivande sjuksköterskor gemensam
grundutbildning som på fem terminer leder fram till legitimation. Elever som
genomgått gymnasieskolans vårdlinje går enligt beslut av 1973 års riksdag (prop.
1973: 84, UbU 1973: 30, rskr 1973: 216) in i en särskild utbildningsUnje som i
huvudsak motsvarar grundutbildningens avslutande tre terminer.

För
undersköterskor och för skötare i psykiatrisk vård finns avkortade
studiegångar om tre terminer.

För
fullgörande av speciella uppgifter kommer därutöver vidareutbildning (prop.
1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259). Denna omfattar en eller två terminer
beroende på specialinriktning. Beredningens förslag

För
både grundutbildning och vidareutbildning innebär beredningens förslag en
teknisk anpassning av nu gällande läroplaner. En modernisering av
målformuleringarna har skett samt en viss omfördelning av innehållet mellan
kurser.

För
grundutbildningens del innebär det bl. a. beträffande den kliniska praktiken
att större vikt kommer att läggas vid långtidssjukvård. En viss reducering har
förutsatts av barasjukvården med hänsyn till tillgången på praklikplatser.

I
utbildningsplanen för påbyggnadslinjen i operationssjukvård har en viss
förskjutning skett av målet beträffande färdighet inom anestesi-sjukvård. Detta
har föranletts av gällande begränsningar i operationssjuksköterskans
kompetensområde.

s. 195 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:59 " 195

Sociala
servicelinjen Nuvarande förhållanden Utbildning av föreståndare omfattar fem
terminer. Dessutom finns en avkortad studiegång på tre terminer för sökande som
genomgått gymnasieskolans vårdlinje eller motsvarande specialkurs. För
yrkesverksamma ålderdomshemsföreståndare och hemvårdsassistenter med minst tre
års erfarenhet som föreståndare inom åldringsvård eller som hemvårdsassistent
finns en kompletteringskurs om ett läsår. Beredningens förslag U 68 lade i
betänkandet om kortare vårdutbildningar fram förslag till utbildning för
föreståndare i öppen och sluten åldringsvård. Utbildningsmålet föreslogs dock
bli oförändrat.

SÖ
har låtit utvärdera nuvarande utbildning. Utvärderingen visar att UtbUdningen i
alltför hög grad är inriktad på kvalificerad sjukvård, VARD-76 har vid
utarbetandet av utbildningsplaner och kursplaner frångått U 68:s förslag som,
med sin alltför starka inriktning på bl, a, ålderdomshem, har bedömts behöva
omarbetas,

VARD-76
har därför lagt fram ett i förhållande till U 68 nytt förslag. Förslaget
omfattar utbildningama om tre och fem terminer och bygger på den förskjutning
mot öppnare behandUngs- och boendeformer som pågår inom åldringsvården. Syftet
med detta förslag är också all söka läcka behov hos andra åldersgrupper än
åldringar, nämligen psykiskt, fysiskt och socialt handikappade, barnfamiljer,
äldre samt grupper med särskilda behov. Utbildningen syftar till att ge
kompetens för Ijänsl på ledande nivå inom primärkommunal service.

I
förslag liU utbildningsplan ingår etl ökat inslag av administration och
arbetsledning, psykologi, sociologi och socialmedicin. Utbildningen får ett
eget karaktärsämne, social service. Tandhygienistlinjen Nuvarande förhållanden
Utbildningen omfattar två terminer och anordnas enligt läroplan utfärdad av SÖ
år 1975, Beredningens förslag Nu föreliggande förslag till utbildningsplan innebär
endast en teknisk översättning av läroplanen, varvid kurserna har indelats i
olika ämnesblock. Utbildningen får ett eget karaktärsämne, odontologisk
profylak-tik.

Påbyggnadslinjer
Nuvarande förhållanden F. n. anordnas fyra olika högre specialkurser i gymnasieskolan
avsedda för redan utbUdade laboratorieassistenter, nämligen utbildning i
blodgruppsserologi och hemoterapi IIII om vardera två veckor samt utbildning i
klinisk cytologi om 24 veckor. Sedan höstterminen 1975 anordnas utbildning av
ortoptister såsom

s. 196 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 196

högre
specialkurs i gymnasieskolan. Kursen som bygger på oftalmolog-assislentlinjen
omfattar etl läsår.

I
vad avser vidareutbildning av sjuksköterskor hänvisas lill vad som har anförls
under sjuksköterskelinjen. Beredningens förslag Beredningen föreslår att
följande utbildningar anordnas som påbyggnadslinjer nämligen ulbildning i
blodgruppsserologi och hemoterapi IIII, ulbildning i klinisk cytologi,
utbildning till ortoptist samt vidareutbildning av sjuksköterskor.

I
förslagen till utbildningsplaner har endast skett en teknisk anpassning av nu
gällande läroplaner,

I
vad avser vidareutbildning av sjuksköterskor hänvisas tiU vad som har anförts
under sjuksköterskelinjen.

Sektorn
för utbildning för adminislraliva, ekonomiska och sociala yrken Ulbildning av
socialpedagoger Nuvarande förhållanden Utbildning av socialpedagoger sker dels
vid sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet i Stockholm, dels som
specialkurs i gymnasieskolan i Malmö. Utbildningen som är treårig skall leda
till verksamhet inom institutioner för barn och ungdom. Beredningens förslag
Utgångspunkt för arbetet med förslag till utbildningsplaner för
so-cialpedagogutbildningen har varit att undvika större förändringar av
utbildningens innehåll och utformning mot bakgrund av att det f. n, finns flera
utredningsförslag som på ett eller annat sätt berör
social-pedagogulbildningen. Sålunda kan ställningstaganden tiU aktuella utredningsförslag
inom bama- och ungdomsvårdsområdet samt utvecklingen inom det sociala området
komma att påverka socialpedagogut-bildningen. Beredningen föreslår att
UtbUdnmgen anordnas som lokal Unje.

Den
nuvarande läroplanen har i vissa avseenden ansetts som något föråldrad, varför
vissa justeringar har varit nödvändiga. Sålunda föreslås en samordning kring
pedagogiska ämnen i de teoretiska kurserna. Särskilda skrivelser Styrelsen för
Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet har hos regeringen anhåUit att
socialpedagogutbildningen anordnas i form av aUmän utbildningslinje mom sektom
för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Vidare
föreslår styrelsen att seminariet vid lämpligt tillfälle överförs till statiig
huvudman. I awaktan på ställningstagande till de utrednmgar som berör
socialpedagogutbildningen och andra yrkesutbildningar inom det sociala fältet
föreslår styrelsen att Allmänna barnhuset kvarstår som huvudman.

s. 197 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 197

3.2,4
Föredraganden

Betydande
delar av gymnasieskolans vårdutbildningar jämte sjuksköterskeutbildningen
kommer fr, o, m, nästa budgetår att höra lill högskolan, Inordandet i
högskolan har förberetts av en särskild beredning inom UtbUdningsdepartementet
kallad VARD-76,

Beredningen
har tillsammans med berörda myndigheter, personal- och elevorganisationer bl,
a, utarbetat förslag lill utbildningsplaner och exempel på kursplaner.
Förslaget innebär väsentliga förbättringar. Sålunda föreslås en förlängning av
utbildning till hörselvårdsassistent med 40 poäng, vid vissa grenar av
utbildning till laboratorieassistent med 10 poäng, operationsassistent med 20
poäng och såväl statiig som kommunal sjukgymnastutbildning med 20 poäng. Den
av 1968 års utbUd-ningsutredning (U 68) i betänkandet (SOU 1973: 58)
HögskoleutbUdning hälso- och sjukvårdslinje m. m, förordade gemensamma grundkursen
om 10 poäng ingår i tre utbildningslinjer.

Jag
anser att beredningens förslag till utbildningsplaner är väl avvägda. Jag
förordar därför att de berörda vårdutbildningarna anordnas i huvudsaklig
överensstämmelse med VARD-76:s förslag fr. o, m. höstterminen 1977. Jag utgår
härvid ifrån att den i utbildningarna ingående praktiken genomförs i form av
inbyggd utbildning i den uisträckning som nu gäller.

Hälso-
och sjukvården befinner sig f. n, i elt utvecklingsskede som kännetecknas av
omfattande omstruktureringar och en allt högre grad av specialisering.
Vårdpersonalens insatser är helt avgörande för kvaliteten i vården.
Utbildningen av denna personal är därvid av stor betydelse. Ovissheten om
personalstrukturen på sikt har under en lång följd av år utgjort en
återhållande faktor när det gäller att förnya vårdutbildningarnas organisation
och innehåll.

Kännetecknande
för utbUdningarna inom vårdområdet är den stora mångfalden av
utbildningslinjer. Endast undantagsvis förekommer samordnade läroplaner,
främst beroende på att utbildningarna har tillkommit i bristsituationer för
att lösa akuta behov.

Någon
samlad översyn av samtliga de vårdutbildningar som nu skall föras till
högskolan har inte skett tidigare. Vissa har dock behandlats av U 68 i
nyssnämnda betänkande. Genom VARD-76:s arbete har ytterligare översyn och
samordning blivit möjlig.

HittiUs
gjorda erfarenheter av arbetet inom VARD-76 visar att del finns en rad
angelägna frågor att bearbeta i det längre perspektivet. Jag erinrar därvid om
vad riksdagen har uttalat i denna fråga (UbU 1975/76: 27 s. 7, rskr 1975/76:
331).

Mot
denna bakgrund anser jag det angeläget att nu göra en samlad översyn av
studieorganisationen för vårdutbildningarna i högskolan. I detta syfte avser
jag att inom kort föreslå regeringen att bemyndiga mig

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 198

att
tUlkalla en kommitté, Ulredningen bör nära samarbeta med övriga berörda
utredningar nämligen utredningarna dels om den gymnasiala utbUdningen (U 1976:
10), dels om ny lagstiftning för hälso- och sjukvården (S 1975: 04), dels om
vissa frågor om sjukvårdens inre organisation. Jag har i denna fråga samrått
med statsrådet Troedsson, Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

godkänna
de riktlinjer för viss vårdutbildning i högskolan vilka jag har angett i det
föregående.

s. 199 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 199

3.3. Vissa frågor om utbildningen på kulturområdet

Inledning

HögskoleutbUdningen på kulturområdet omfatiar utbildning
av del slag som nu bl. a, bedrivs vid konsthögskolan och konstfackskolan i
Slockholm, vid musikhögskolorna, vid statens scenskolor, siatens dansskola och
dramatiska institutet. Inom detta utbildningsområde har länge pågått elt
omfattande utrednings- och utvecklingsarbete, I det följande behandlas vissa
aktuella utredningsförslag, 1973 års expertgrupp för konstulbildning (U 1973:
05) har genom delbetänkandet (Ds U 1976: 1) Den högre utbildningen inom bild-
och formområdet (II) avslutat
sitl uppdrag. Betänkandet (Ds U 1976: 2) Konsthögskolans arkitekturskola
(utarbetat av generaldirektören Lennart Holm) behandlar arkitekturskolans
uppgifter och framtida ställning. Statens kulturråd och universitelskanslersämbetet
har överlämnat en delrapport (UKÄ-rapport 1976: 5) Ulbildningen vid siatens
scenskolor, utarbetad av den gemensamma arbetsgrupp som gör en översyn av
ulbildningen vid scen-skolorna. Organisationskommittén för högre
musikutbildning (U 1970: 60) slutligen har i sitt principbetänkande (SOU 1976:
33) Musiken människansamhället bl, a, föreslagit mål och riktlinjer för
musikutbildningens framtida utformning och innehåll och gett underlag för en
reform inom området som föreslås la sin början år 1978,

3,3,1 Den högre utbildningen inom bild- och formområdet
Ulredningen

Med stöd av Kungl, Maj:ls bemyndigande den 30 mars 1973
tillkallade dåvarande departementschefen 1973 års expertgrupp för konstutbildning
(K 73, U 1973: 05)* med uppdrag att utreda vissa frågor som rör utbildning inom
bildkonst, konsthantverk och design, K 73 har i april 1976 lagt fram sitt
slutbetänkande (Ds U 1976: 1) Den högre utbildningen inom bild- och
formområdet (II).

Expertgruppen lägger i betänkandet fram förslag om
dimensioneringen av den konstnärliga ulbildningen på bild- och formområdet,
dvs, ulbildning inom bildkonst, konsthantverk och design, fortbildning och vidareutbildning
på området och om högre utbildning för fotografer.

K 73 förväntar sig en långsam tillväxt av arbetsmarknaden
både för bildkonstnärer och konsthantverkare och på designområdet. Enligt K
73:s uppfattning kommer de nya arbetsuppgifterna huvudsakligen att gå till
redan yrkesverksamma inom bild- och formområdet varför K 73 föreslår en
satsning på i första hand fort- och vidareutbildning (kompletterande
ulbildning) och i andra hand en ökning från nuvarande

1 Kanslichefen Carl-Erik Virdebrant, ordförande,
byråchefen Ann-Marie Furumark, professorn Rune Jansson och professorn Philip
von Schantz,

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 200

190
till 265 platser av antagningen till grundutbildningen inom området,
framförallt utanför Stockholm och Göteborg,

Det
är enligt K 73 väsentligt att insatserna för den kompletterande utbildningen
fördelas geografiskt. De resurser som används i grundutbildningen, bl, a, den
lärarpersonal som finns vid de högre konstskolorna, skall även komma den
kompletterande utbildningen tillgodo. Detta gör att dimensioneringen av den
grundläggande utbildningen vid skolorna måste ske på ett sådant sätt, att en
geografisk spridning av utbildningen blir möjlig på sikl. Den kompletterande
utbildningen bör läggas upp med kortare kurser och stå öppen för personer som
varit yrkesverksamma inom bild- och formområdet i minst tre år. I princip bör
de som saknar konstnärlig grundutbildning få förtur till ulbildning av detta
slag.

Ansvaret
för att initiera fortbildning och vidareutbildning inom bild-och formområdet
bör alla ha som har anknytning till området, t. ex. berörda skolor, olika
intresseorganisationer, industrier och enskilda yrkesutövare. Ansvaret för att
planera och genomföra utbildning av detla slag bör läggas på varje
högskolestyrelse och regionstyrelse i den nya högskoleorganisationen.

Expertgruppen
anser att de studiesociala frågorna i samband med kompletterande utbildning på
bUd- och formområdet särskilt bör beaktas i samband med den pågående
studiestödsutredningen.

Beträffande
den högre fotografutbildningen föreslår K 73 alt den nuvarande
fotografulbildningen vid konstfackskolan byggs ut och förstärks. Utbildningen
bör liksom nu vara tvåårig. Den bör i första hand täcka behovet av utbildning
för fotografer med estetisk-informativ studieinriktning. Fotografer med
tekniskt-vetenskaplig studieinriktning bör kunna delta i första delen av denna
utbildning. Det andra året bör för denna grapp förläggas till vetenskapliga
institutioner eller till de utländska specialskolor som finns. Även
reporterfotografer bör få möjUghet att söka till första läsåret eller till
delar av utbildningen. I huvudsak bör de dock få sin utbildning tillgodosedd
vid journalisthögskolorna.

Remissyttranden

Vad
avser förslaget tiU dimensionering av grandutbUdningen finner bl. a.
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ),
Landstingsförbundet, Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Konstnärliga och
litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (Klys) utredningens bedömningar av
utbildningsbehovet realistiska och tiUstyrker förslaget. UHÄ framhåller dock
svårighetema att göra mer exakta bedömningar inom detta område.

Riksrevisionsverket
(RRV), arbetsmarknadsstyrelsen. Konstakademien och konstfackskolan avstyrker
den föreslagna ökade antagningen till grandutbildningen. Konstfackskolan anser
att innan grandutbUdningen

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 201

ökas
måste en noggrannare analys av behovet av sådan utbildning göras än vad som
framgår av K 73 :s belänkande. Kulturrådet anser däremot atl K 73 föreslagil
ett för litet antal nya platser. Kulturrådet framhåller att det inte finns
något omedelbart samband mellan utbildningens dimensionering och antalet
konstnärer. Tvärtom etablerar sig många i konstnärlig verksamhet utan att ha
fått en tillräcklig utbildning.

Samtliga
remissinstanser delar K 73 :s uppfattning om behovet av fler möjligheter till
kompletterande utbildning för bildkonstnärer, konsthantverkare och
yrkesutövare på designområdet. De flesta instämmer även i förslaget att
satsningen på den kompletterande utbildningen bör prioriteras före en utbyggnad
av grundutbildningen.

AtskUliga
av remissinstanserna vänder sig mot förslaget att de som saknar grundutbildning
bör få förtur. De anser att här bör man i stället ta hänsyn till de
individuella behoven. Den kompletterande utbildningen får inte tillåtas bli en
genväg till utbildning, dvs. en förkortad grundutbildning. Även mot K 73:s
förslag att den kompletterande utbildningen bör bestå av kortare kurser görs
invändningar från en del remissinstanser.

Att
det för behörighet till denna utbildning skall krävas 3 ä 4 års yrkesverksamhet
instämmer kulturrådet i, medan Konstakademien, Klys och KRO vänder sig mot
förslaget. De anser att även här bör de individuella behoven vara avgörande.

Beträffande
ansvaret för utbildningen anser statskontoret, SÖ, kulturrådet, Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet och Tjänstemännens centralorganisation
att det, i enlighet med K 73:s förslag, bör ligga på varje högskolestyrelse och
varje regionstyrelse.

Klys
och KRO föreslår att den kompletterande utbildningen organiseras under ett
centralt samordnade organ, vilket förslagsvis kan knytas till statens
kulturråd. Konstakademien stöder detta förslag. Konstfackskolan, Sveriges
hantverks- och industriorganisation och Föreningen Sveriges konsthantverkare
och industriformgivare anser däremot att ansvaret bör ligga direkt på
skolorna.

Konstfackskolan,
Sveriges hantverks- och industriorganisation, Föreningen Svensk form och
Svenska fotografernas förbund finner utredningsförslaget om
fotografulbildningen alltför vagt utformat och anser atl frågan bör utredas
ytterligare.

SÖ
tillstyrker i stort förslaget beträffande fotografutbUdningen medan
kulturrådet anser att behovet av utbildning på området bör tillgodoses genom
olika former av kombinationsutbildning.

UHÄ
anser att förslaget om en mer sammanhållen fotografutbildning vid
konstfackskolan bör prövas vidare i samband med det nu pågående arbetet med
ändrad organisation av konstfackskolan.

s. 202 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 202

3.3.2
Konsthögskolans arkitekturskola Utredningsmannen

Den
25 november 1968 gav dåvarande departementschefen i uppdrag åt
generaldirektören Lennart Holm att komma in med betänkande och förslag rörande
konsthögskolans arkitekturskolas framtida ställning, särskilt i relation till
nordiska institutet för samhällsplanering (Nordplan). Holm har i januari 1976
lagl fram betänkandet (Ds U 1976: 2) Konsthögskolans arkitekturskola.
Uppgifter och framtida ställning.

I
betänkandet diskuteras arkitekturskolans framtida ställning utifrån två
alternativ, baserade på olika sätt att definiera skolans uppgifler. Det första
altemativet innebär att arkitekturskolan betraktas som en resurs för allmän
fördjupning och förkovran av arkitektutbildningen, del andra alternativet att
dess nuvarande inriktning på bebyggelsevård i samhällsplaneringen bibehålls
och vidareutvecklas. Väljer man det första alternativet bör arkitekturskolan
enligt belänkandet föras över till någon av de tekniska högskolomas
arkitektursektioner, närmast vid tekniska högskolan i Stockholm. Beträffande
det andra alternativet anser utredningsmannen att den inriktning och kompetens
som arkitekturskolan representerar idag är unik i Norden. Den svarar mot ett
starkt växande behov av planering och vård av de miljöresurser som bebyggelsen
utgör. Arkitekturskolans nuvarande organisatoriska placering inom konsthögskolan
ger dock otillräcklig bredd och stadga åt dess elevrekrytering och
utbildningsverksamhet. Behovet av en med sociologi, ekonomi, planeringsmetodik
m. m, samordnad utbildnings- och forskningsaktivitet torde inte kunna lösas
inom konsthögskolans ram. Nordplan motsvarar de krav på ämnesbreddning som
finns för arkitekturskolan varför en samordning av arkitekturskolan och
Nordplan föreslås som huvudalternativ för skolans framtida organisation. I
betänkandet framhålls att frågan dock, innan detaljstudierna fördjupas, bör
understäUas regeringarna i de övriga nordiska länder som svarar för Nordplan.

Remissyttranden

Av
remissinstanserna tillstyrker bl. a. statskontoret, statens planverk, statens
råd för byggnadsforskning, nordiska institutet för samhällsplanering. Svenska
kommunförbundet. Miljöministeriet i Danmark och Kirke-og
undervisningsdepartementei i Norge en samordning med Nordplan,

Åtskilliga
remissinstanser bl. a. riksrevisionsverket, universiieiskanslersämbetet,
skolöverstyrelsen, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer,
bostadsstyrelsen, kulturrådet. Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd. Föreningen Sveriges praktiserande arkitekter och Svenska
arkitektföreningen har i och för sig inte någon invändning mot en samordning
av arkitekturskolan och Nordplan men anser att arkitekturskolan tUls vidare bör
ligga kvar vid konsthögskolan

s. 203 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 203

i
avvaktan på en utbyggnad av dels vidareutbildningen av arkitekter, dels
utbildning i byggnadsvård och restaureringsteknik. Ytterligare utredning och
även andra alternativ efterlyses.

Konstakademien
vill bestämt förorda atl arkitekturskolan får ligga kvar vid konsthögskolan.
Byggnadsstyrelsen finner inga motiv för en förändring. Sveriges arkitekters
riksförbund förordar alt arkitekturskolan får leva vidare som en konstnärlig
skola med inriktning mot gestaltningsfrågor och att skolan fortsättningsvis
bör tillhöra konsthögskolan. Eleverna vid arkitekturskolan anser alt skolan bör
förbli den självständiga institution som den idag utgör trots den formella
anknytningen till konstakademien.

Statens
naturvårdsverk finner att en inordning av arkitekturskolan i de tekniska
högskolornas utbildningssystem bör övervägas närmare.

3.3.3 Utbildningen
vid statens scenskolor

Behovet
av en översyn av utbildningen vid statens scenskolor anmäldes i förra årets
budgetproposition (prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 152 154, UbU 1975/76: 18,
rskr 1975/76: 158). Genom regeringsbeslut den 26 februari 1976 fick statens
kulturråd och dåvarande universitetskanslersämbetel (UKÄ) i uppdrag att
gemensamt göra översynen, som främst skall gälla utbildningens inriktning och
omfattning samt dess pedagogiska och studieorganisatoriska uppläggning. EnUgt
direktiven skall översynsarbetet och de förslag vartill detla kan leda
redovisas i omgångar. Den inledande fasen av arbetet skall bestå i en analys av
de nuvarande undervisningsformerna och kostnaderna.

Kulturrådet
och ämbetet har tillsatt en gemensam arbetsgrupp för översynsarbetet. I den
delrapport från arbetsgruppen (UKÄ-rapport 1976: 5) Utbildningen vid statens
scenskolor som överlämnades samtidigt med framställningen om anslag för det
kommande budgetåret till scenskolorna behandlas organisation, undervisning och
kostnader för utbildningen som den nu bedrivs vid skoloma.

3.3.4 Föredraganden

Jag
har i detta avsnitt i berörda delar samrått med statsrådet Mogård.

De
utredningsförslag som jag nyss i korthet redovisat är exempel på insatser i
syfte att fömya och utveckla högskoleutbUdningen på kulturområdet. Behovet och
värdet av sådana insatser har poängterats flera gånger tidigare. Senast gjorde
dåvarande chefen för utbUdningsdepartementet i 1976 års proposition om den statliga
kulturpolitiken en sammanfattning av utrednings- och utvecklingsarbetet på
detta utbildningsområde (prop. 1975/76: 135 s. 204208, KrU 1975/76: 35, rskr
1975/ 76: 355). För egen del vill jag betona att jag ser högskoleutbUdningen på
kulturområdet som ett mycket viktigt instrament i kulturpolitiken. Insatser
för att förstärka och förnya utbildningen på området är därför ett

s. 204 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 204

lödvändigt
inslag i det kullurpolitiska utvecklingsarbetet. Givetvis tänker jag då inte
bara på konstnärlig utbildning, inriktad på att utbilda för jfrkesmässig
verksamhet inom olika konstarter utan på all sådan ulbildning som syftar till
pedagogisk, förmedlande eller aktiverande verksamhet i vilken de konstnärliga
uttrycksformerna är ett medel. Det är min förhoppning att del inom den nya
högskolan skall kunna erbjudas goda utvecklingsmöjligheter både för existerande
och för nya utbildningar inom kultursektorn som helhet. Jag vill också erinra
om folkhögskolans allt större betydelse för utbildningen på kulturområdet
liksom för del kulturpedagogiska utvecklingsarbetet.

Frågor
som rör inordnandet i högskoleorganisationen av de nuvarande skoloma för
ulbildning på kulturområdet har jag behandlat i avsnittet Högskolans indelning
i enheter.

Jag
redovisar här mina ställningstaganden i vissa frågor som har att göra med
utvecklingsarbetet inom delta utbUdningsområde och tar först upp den
konstnärliga och pedagogiska utbildningen inom bild- och formområdet. 1973 års
expertgrupp för konstutbildning (K 73) har avslutat sitt uppdrag rörande
ulbildningen inom bildkonst, konsthantverk och design med ett förslag till
dimensionering av utbildningen och åtgärder för vad man sammanfattningsvis
kallar kompletterande utbildning, I slutbetänkandet ingår också ett avsnitt
som behandlar utbildning av fotografer.

Förslaget
tUl dimensionering av utbildningen har jag mycket kort redovisat i det
föregående. Enligt min mening finns det inte anledning för regering och riksdag
att nu uttala sig mer bestämt i dimensioneringsfrågan. Behoven av att utöka
kapaciteten på olika utbildningsområden bör diskuteras inom den nya
högskoleorganisationen allteftersom konkreta önskemål och förslag kommer upp.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) nämner i sitt remissyttrande över K
73:s betänkande ett exempel på ett sådant konkret förslag som ämbetet nu
arbetar med, nämligen förslaget att i Luleå starta utbildning och forskning
inom området formgivning. Det är naturligt att K 73:s överväganden och förslag
också vägs in vid behandlingen av detla och liknande förslag. Jag avser därför
alt i annat sammanhang föreslå regeringen att tUl UHÄ överlämna K 73:s
betänkande och remissyttrandena i de delar som rör dimensioneringsfrågan för
att tagas i beaktande vid prövningen av konkreta utbyggnadsplaner på det
utbildningsområde som K 73 har behandlat.

Jag
är inte heller beredd att nu ta ställning till förslaget om ulbildning av
fotografer. Som framgår av redovisningen av remissinstansemas synpunkter anser
många att förslaget är alltför vagt utformat och att frågan behöver utredas
ytterligare. Jag delar denna uppfattning och har för avsUct att i annat
sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt UHÄ att fortsätta arbetet med
fotografutbildningen. Statens kulturråd har i sitt

s. 205 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 205

yttrande
över förslagel en del synpunkter, bl. a, tanken atl lillgodose
utbildningsbehoven genom olika former av kombinationsutbildning, som jag anser
att det finns anledning alt ta fasta på.

Den
kompletterande utbildningen, som är en huvudfråga i K 73:s betänkande, skall
jag här gå in på något utförligare. Med kompletterande utbildning avser K 73
kurser för fortbildning, vidareutbildning och annan slags komplettering för
yrkesverksamma bildkonstnärer, konsthantverkare och yrkesutövare på
designområdet, K 73 menar att det finns anledning att vänta sig en viss ökning
av arbetsuppgifterna inom de områden som expertgruppen behandlar och att dessa
ökade arbetsuppgifter i huvudsak kommer att gå till redan yrkesverksamma. Med
den bedömningen är det naturligt för K 73 alt förorda en ökad satsning på
kompletterande utbUdning i form av kurser för redan yrkesverksamma före en
ulbyggnad av den grandläggande ulbildningen.

Intresset
bland remissinsianserna för alt öka möjUghetema till kompletterande utbildning
är mycket stort. Vissa remissinstanser med nära anknytning till det behandlade
området befarar emellertid att förslaget alt prioritera den kompletterande
ulbildningen före grundutbildningen skall få negativa konsekvenser.

För
egen del delar jag uppfattningen atl den kompletterande utbildningen på detta
område bör prioriteras. Den verksamhet som hittills har bedrivits i form av
kurser för olika slags kompletterande utbildning är alltför begränsad. Delta
gäller både i fråga om differentiering och geografisk spridning. En utbyggnad
av den kompletterande utbildningen utesluter självfallet inte kvalitativa eller
andra förstärkningar inom grandutbildningen. Inom ramen för den nya högskolan
bör möjlighelerna öka att få tUl stånd ändamålsenUga avvägningar i detta
hänseende.

Jag
förordar således ökade insatser för kompletterande utbildning på detta område.
Insatserna bör användas för att öka utbudet och urvalet av kurser och sprida
dem geografiskt. Kurserna bör i huvudsak vända sig tUl personer som är
yrkesverksamma på området. Deras individuella behov bör vara styrande för
kursverksamheten. Detta innebär att jag anser att kurserna bör styras mer av
behoven än av formella regler av det slag K 73 förordar. Detta gäller även
kursemas längd.

Ansvaret
för utbildningen bör i enlighet med förslaget delas mellan de lokala enheter
inom högskolan som bedriver utbildning på området och regionstyrelserna. Med
hänsyn till önskemålet om en ökad geografisk spridning anser jag det angeläget
att speciellt betona regionstyrelsernas ansvar. I detta ansvar ingår att
kartlägga eller på annat sätt skaffa informationer om utbildningsbehoven i
regionen. En viktig fråga i sammanhanget gäUer det framtida samarbetet när det
gäller kursverksamhet av detta och liknande slag mellan högskolan och
folkhögskoloma i de olika högskoleregionerna. Frågan om samarbete
högskolafolkhögskola prövas nu av folkhögskoleutredningen. Det är min
förhoppning att ut-

s. 206 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 206

redningen
skall komma fram till lösningar av samarbetsproblemen som är praktiska och gynnsamma
för båda parter.

För
nästa budgetår bör den ökade satsningen på kompletterande ulbildning ske i
form av en ökning av den ram som nu slår till konsthögskolans förfogande för
vidareutbildningsändamål. Jag kommer under anslaget Utbildning för kultur- och
informationsyrken med förslag i denna fråga.

Enligt
det förslag om konsthögskolans arkitekturskola som jag tidigare redovisat bör
förutsättningarna prövas för att ordna in arkitekturskolan i nordiska
institutet för samhällsplanering. Remissbehandlingen av förslägel visar atl
opinionen är mycket splittrad. För egen del har jag stannat för uppfattningen
att det nu inte finns skäl att förändra arkitekturskolans slällning och
uppgifter. Alla är överens om att arkitekturskolan som den nu är fyller en viktig
uppgift och fyller den väl. Jag anser det naturligt att verksamheten bör ses
som en del av högskolan och har ingenting att invända mot att den även i
fortsältningen är organisatoriskt knuten till konsthögskolan. Inom högskolan
får arkitekturskolan möjligheter tUl närmare kontakter både med den grundläggande
arkitektutbildningen och med samhällsvetenskapliga ämnen samtidigt som man
genom anknytningen till konsthögskolan behåller möjligheterna till kontakt med
den konstnärliga utbildningen.

Jag
kommer i det följande vid min anmälan av anslaget UtbUdning för kultur- och
informationsyrken att ta stäUning tUl föreliggande förslag i fråga om
arkitekturskolans resurser för nästa budgetår.

Remissbehandlingen
av förslaget om arkitekturskolans ställning och uppgifter visar att
vidareutbildningen av arkitekter är ett stort och aktuellt problem.
Arkitekturskolan löser endast en del av arkitekternas vidareutbildningsbehov.
Frågan kan emellertid inte behandlas skilt från grandutbildningen och
forskarutbUdningen på området. Jag anser att det är nödvändigt med en samlad
genomgång av detla utbildningsområde. Uppgiften får ankomma på UHÄ.

Föregående
års budgetproposition innehöll vissa riktlinjer för en förändring av den
konstindustrieUa utbildningen vid konstfackskolan. Riktlinjerna godkändes av
riksdagen (prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 125134, UbU 1975/76: 18, rskr
1975/76: 158). Genom regeringsbeslut den 26 februari 1976 fick konstfackskolan
i uppdrag att göra det ytterUgare utrednings- och planeringsarbete som behövs
för att genomföra förändringarna. Arbetet pågår. Det ingår som ett led i en
pedagogisk och studieorganisatorisk försöksverksamhet som bedrivits ett par år
inom den konstindustriella utbildningen vid skolan. Riksdagen har under de senaste
tre åren anvisat sammanlagt drygt 400 000 kr. för försöksverksamheten som
syftar tiU att förbereda och praktiskt pröva sådana förändringar i UtbUdning
som åsyftas. Jag avser inte att föreslå någon förändring av
medelstilldelningen men förordar att försöksverksamheten

s. 207 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 207

fortsätter
och alt resurserna, så länge ulrednings- och planeringsarbetet pågår, utnyttjas
för att stödja och underlätta arbetet. Det får ankomma på UHÄ att följa
utvecklingen av arbetet och medverka vid planeringen av försöksverksamheten.

Regeringen
har nyligen meddelat vissa beslut om utbildningen vid konstfackskolan som det
också finns anledning att i delta sammanhang bringa lill riksdagens kännedom.
Besluten innebär att hela ulbildningen vid konstfackskolan med undantag för den
särskilda ulbildning som förbereder för tillträde till
teckningslärarulbildningen vid teckningslärarinstitutet skall betecknas som
högskoleutbildning. Statsrådet Mogård kommer inom kort att föreslå regeringen
alt ge siatens förhandlingsnämnd ett uppdrag att förhandla med Stockholms
kommun om forlsall kommunalt bidrag till den del av konstfackskolans utbildning
som således fortfarande är av gymnasial karaktär, dvs. den förberedande
utbildningen för teckningslärarinstitutet. Statsrådet Mogård återkommer till
detla vid sin anmälan av anslaget UtbUdning för undervisningsyrken.

En
viktig etapp i arbetet med högskoleutbildningen på m u s i k o m-rådet har
avslutats i och med att organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS)
i april 1976 avlämnade principbetänkandet (SOU 1976: 33)
Musikenmänniskansamhället. Remissbehandlingen av betänkandet är nyligen
avslutad. OMUS arbetar f, n, vidare med uppföljning och detaljutformning av
sina förslag. Enligt sina direktiv skaU OMUS efter den 1 juU 1977 upphöra som
en av regeringen tUlsatt kommitté.

I
principbetänkandet föreslår OMUS att en reform inom högskoleutbildningen i
musik skall genomföras år 1978. OMUS förslag innebär en stor förändring av
musikutbildningens inriktning och innehåll. Ansvarsområdet för utbildningen
vidgas och pedagogiken förändras. Även när det gäller de organisatoriska
förhållandena föreslås förändringar.

Remissopinionen
är övervägande positiv till OMUS förslag. Betänkandet bedöms som uppslagsrikt
och mångsidigt och förslagen som välgrundade och realistiska. Viss kritik
framförs mot behandlingen av musikerutbildningen medan utformningen av
utbUdningen inom den föreslagna musiklärarlinjen tillstyrks överlag. Med tanke
på att musikutbildningen är ett stort, svåröverskådligt och problematiskt
område med starka motsättningar mellan olika intressen finner jag det
värdefullt att OMUS lyckats uppnå så pass stor enighet kring sina förslag, i
både de principiella och de konkreta delarna,

OMUS
förslag bereds f, n, inom regeringskansliet. Härvid tilldrar sig formema och
villkoren för det fortsatta reformarbetet inom musikutbildningen särskild
uppmärksamhet, I del sammanhanget berörs också frågor rörande de skolor utanför
den statliga högskoleorganisationen, som enligt OMUS bör tas i anspråk för
högskoleutbildningen i musik.

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 208

och
deras anknytning till högskolan. För dessa skolors vidkommande medför
högskolereformen inga förändringar under nästa budgetår. De organisatoriska
förändringar som genomförs nästa budgelår för den statliga utbildningen på
musikområdel har jag redan behandlat. Utbildningen vid de nuvarande
musikhögskolorna i Göteborg och Malmö bör organiseras på provisoriska
utbildningslinjer i enlighet med OMUS förslag.

Vid
musikhögskolan i Stockholm bör utbUdningen fortsätta enligt nu gällande
bestämmelser, SÄMUS, dvs, den särskilda ämnesutbildningen i musik i
tvåämnesutbildningen av lärare i musik och annat ämne, bör fortsatt betecknas
som försöksverksamhet och anordnas i enlighet med särskilda föreskrifter.

Den
pågående översynen av utbildningen på det sceniska området gäller den
ulbildning som statens scenskolor nu svarar för. Den arbetsgrupp, som för
statens kulturråds och UHÄ:s räkning gör översynen, har lämnat en delrapport
som ger värdefull informaiion om den nuvarande utbildningens organisation, om
hur undervisningen bedrivs och hur resurserna används.

I
samband med att skolorna inrättades, vilket skedde genom beslut av 1964 års
riksdag (prop. 1964: 66, SU 1964: 115, rskr 1964:'250) betonades särskilt att
det viktigaste skälet för att dela ansvaret för utbildningen på flera skolor
på olika ställen i landet var att undvika konstnärlig likriktning. Skolorna
borde således, även om ansvarsområdet var gemensamt, profUera sig gentemot
varandra. Av rapporten framgår att skolorna arbetat fram en olikartad
pedagogisk profil.

Det
samlade resultatet av översynsarbetet skall enligt direktiven överlänmas i
sådan tid att förslagen kan behandlas i arbetet med budgetpropositionen för
budgetåfet 1979/80, Intill dess bör de nuvarande förutsättningarna för
undervisningen bibehållas. Med anledning av de yttre förändringar som
högskolereformen medför vUl jag i detta sammanhang särskilt betona att
reformen inte får innebära någon förändring av det förhållandet att skolorna
har ett gemensamt ansvar för sitt utbildningsområde men att de också har ett
ansvar var för sig för att utveckla sin konstnärliga och pedagogiska särart.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 209

4
Anslag för högskolan budgetåret 1911 jH m, m. 4.1 Vissa gemensamma frågor

4.1.1
Universitetskanslersämbetet

Universitetskanslersämbetel
(UKÄ) har avgivit förslag till anslagsframställning för budgetåret 1977/78 för
ändamål inom högskoleområdet, I del följande redovisas innehåUet i inledningen,

UKÄ
anför att riksdagens beslut om reformering av högskoleutbildningen har fått
prägla ämbetets förslag till anslagsframställning. Med utgångspunkt i beslutet
ger UKÄ högsta angelägenhelsgrad åt anslags-Ökningar för etl tiotal ändamål
avseende grundutbildningen, forskningen och forskarutbildningen samt gemensamma
funktioner. Dessa ändamål återkommer i det följande.

UKÄ
har i sill budgetarbete i två avseenden utnyttjat den skiss till
planeringsramar, som den centrala organisationskommittén för högskolereformen
(H 75) utarbetade i början av år 1976. För det första har skissen lill
planeringsramar för budgelårel 1976/77 legal till grund för en uppdelning av
befintliga resurser på nya anslag. För det andra har den legat till grund för
den bedömning av förändringarna mellan budgetåren 1976/77 och 1977/78 som har
ingått som elt led i budgetarbetet,

UKÄ
konstaterar att något färdigt statistiskt material beträffande den faktiska
inskrivningen under läsåret 1975/76 inte har funnits tillgängligt som underlag
för UKÄ:s petitaarbele, UKÄ pekar på att H 75 inte har förutsett någon ökning
av inskrivningen vid de fria fakulteterna mellan läsåren 1975/76 och 1976/77,
Också UKÄ har ansett det mest praktiskt att nu arbeta utifrån elt anlagande om
oförändrad tillströmning. När tendensen i tUlströmningen hösten 1976 kan
beaktas måste enligt UKÄ:s mening ändå en bedömning göras utifrån nya
förutsättningar. UKÄ förutser en fortsatt ökning av tillströmningen.

När det gäller bedömningen
av planeringsramarna för budgetåret 1977/78 pekar UKÄ på att H75:s förslag inte
innebär någon ökning som berör de nuvarande fria fakulteterna utöver 3 000
platser för enstaka kurser. Med hänsyn tUl den nuvarande tendensen i
efierfrågan på högskoleutbildning anser UKÄ det sannolikt att
planeringsramarna för budgetåret 1977/78 måste räknas upp betydligt för att
man skall kunna följa riksdagens intentioner angående ett i princip frilt
tillträde tiU nuvarande ospärrad utbildning, UKÄ uppger att det inle har varit
möjligt att uppskatta hur stor höjning av ramarna som behövs, UKÄ betonar att
man här är beroende av statistik som finns tiUgängUg först hösten 1976,

Enligt
UKÄ:s mening är det i första hand planeringsramarna för lokala och
individuella linjer som bör ökas. Väl tilltagna resurser för lokala
utbildningslinjer är en förutsättning för utbildningens förnyelse,

UKÄ
förfogar budgetåret 1976/77 över ca 5,5 milj, kr. för stöd-

14
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 59

s. 210 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 210

och
innovationsålgärder. Under högskolereformens första år kommer enligl UKÄ
behovet av utvecklingsarbete all vara särskilt framträdande. För flera av de
allmänna ulbUdningslinjerna kommer att fordras ett lokall utvecklingsarbete bl.
a, för att de skall kunna lillgodose de krav som arbetsmarknaden ställer på
dem, UKÄ erinrar vidare om att utbildningslinjerna bör utformas så alt de
främjar återkommande utbildning och tillgodoser nya studerandegruppers krav på
innehåll i och verksamhetsformer för utbildningen. Linjenämnderna kommer all
behöva medel för dessa ändamål. UKÄ begär en ökning av resurserna med 2,5 milj.
kr.

Under
rubriken förnyelse av den grundläggande ulbildningen lägger UKÄ fram förslag
om förändringar av ett antal utbildningar,

Elt
sådant förslag avser jurislulbildningen. UKÄ anser all den bör moderniseras.
Bl, a, behöver den långa, sammanhängande jurist-utbildningen enligl UKÄ:s
mening kompletteras med kortare och specialinriklad juridisk ulbildning. UKÄ
föreslår därför alt ett nytt, tvåårigt utbildningsalternativ införs,
grundläggande rällsutbildning. Denna föreslås bli en etapp i den fyraåriga
juristlinjen. Det blir därmed möjligt för de studerande alt efter två års
studier gå ut i arbetslivet under en period för alt senare återvända till
studierna. Därvid får de tillgodoräkna sig den tidigare utbildningen i dess
helhet, UKÄ pekar på alt principen om återkommande utbUdning på detla säll kan
tiUämpas inom juristulbUdningen, UKÄ räknar med att den tvååriga ulbildningen
skall bli attraktiv för bl, a, yrkesverksamma personer som är Iveksamma inför
att omedelbart binda sig för etl längre studieprogram. Förslaget har tillkommit
för att tillgodose starka krav från bl. a. arbetsmarknadsorganisationernas
sida. UKÄ:s förslag rymmer fyra inriktningar för den kortare
juristutbildningen, nämligen arbetsrättlig, civilrättslig, ekonomisk-skatlerättsUg
och förvallningsrättslig.

Undervisningsvolymen
inom juristulbUdningen är f, n, betydligt mindre än inom det
samhällsvetenskapliga området i övrigt. Enligt UKÄ:s mening kräver en
modernisering av juristulbUdningen elt kraftigt resurstillskott,

UKÄ:s
utredning om utbildning i psykoterapi har avlämnat sitl slutbetänkande,
Ulbildning i psykoterapi och psykosocialt arbetssätt (UKÄ-rapport 1975: 24), På
grundval av detta lägger UKÄ nu fram ett förslag till principprogram för
utbildning i psykoterapi.

Programmet
innebär i huvudsak att psykoterapiutbildning bör ges inom högskolan, att
försöksverksamhet med denna bör inledas på några orter höstterminen 1977 och
alt resurser bör sältas av budgetåret 1977/78 för utbildning av lärare och
handledare för psykoterapiulbild-ningen. Ytterligare förslag kommer senare att
presenteras av universitels-och högskoleämbetet (UHÄ), som den 1 oktober 1976
ersatte UKÄ.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 211

Psykoterapiutbildningen
föreslås slå öppen för en rad yrkeskategorier med människovårdande uppgifter
som sjuksköterskor, läkare, psykologer, kuratorer, menlalskötare, präster och
förskollärare.

Utbildningen
föreslås bli organiserad i två steg. Det första stegel avses vara
allmänorienlerande. Del skall ge kompelens för att utöva psykoterapi i lag
eller under handledning. Steg två skall enligt förslagel utformas så, atl den
studerande kan specialisera sig på en viss klienlgrupp eller viss typ av
psykisk störning. Den som genomgått båda stegen föreslås få behörighet att
självständigt utföra psykoterapeutisk behandling. Steg ell omfattar enligt
förslaget tre terminers ulbildning. Den avser lill hälfien teori, till hälften
praktik. Steg två skall enligl förslagel föregås av tre års yrkeserfarenhet i
psykoterapeutiskt arbete. Utbildningstiden belräffande steg två föreslås komma
atl variera mellan två och tre år. Den studerande förutsätts ha anställning
under steg två.

På
grundval av försöksverksamhet med kvalificerad t o 1 k u t b i 1 d-n i n g
lägger UKÄ fram förslag om sådan ulbildning i engelska, franska, ryska,
spanska och turkiska. Försöksverksamheten har omfattat ulbildning i finska och
tyska, vartill läsåret 1976/77 kommer utbildning i grekiska och serbokroatiska,

UKÄ
räknar också med att en helt ny utbildningslinje inriktad mot
kulturförmedlande och kulturaktive-rande verksamhet skall inrättas läsåret
1977/78, Utbildningslinjen förutsätts ersätta en del linjer inom i huvudsak de
nuvarande humanistiska fakulteterna.

Efter
beslut våren 1975 (prop, 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) påbörjades
försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) hösten 1975,
Hösten 1977 kommer sådan ulbildning alt ges i Borlänge, Borås, EskUstuna,
Gävle-Sandviken, Göteborg, Jönköping, Karlskrona, Luleå, Lund-Malmö (Alnarp),
Markaryd och Skellefteå, Linjerna är inriktade mot konfektionsindustri,
livsmedelsindustri, pappers- och pappersmasseinduslri, stålindustri,
träindustri samt verkstadsindustri. Anlalel utbildningsplatser är 450,
Utbildningarna i Gävle-Sandviken och Karlskrona kommer alt ges första gången
hösten 1977. Detsamma gäller utbildning i Skövde med inriktning mol handel och
distribution.

Vårterminen
1977 startar, efter beslut våren 1976 (prop, 1975/76: 100 bU, 10 s, 374 och
381, UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245) en treårig utbildning av
hälsovårdsinspektörer, Ulbildningen anordnas som en allmän utbildningslinje,
hälso- och miljövårdslinjen, vid universitetet i Umeå. Syftet är att ge en
allsidig utbildning för anställning som hälsovårdsinspektör i kommunal tjänst
men också för befattningar inom en vidare sektor av arbetslivet.

UKÄ
lade år 1975 fram ett handlingsprogram för internationalisering av
utbildningen. UKÄ konstaterar att en grand

s. 212 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 212

för
arbetet med etl sådanl program har lagts i statsbudgeten för budgetåret
1976/77. Enligt UKÄ:s mening bör arbetet för en internationalisering av
högskolorna drivas vidare, UKÄ föreslår för budgetåret 1977/78 en sammanlagd
ökning av medelsanvisningen för detla ändamål med 7,7 milj, kr.

Inom
ramen för detla belopp tar UKÄ bl, a, upp ett förslag om fack-språklig
kursverksamhet. Enligt UKÄ:s mening är idén om fackspråklig utbildning
sannolikt det mest utvecklingsbara uppslaget över huvud tUl förnyelse av den
språkvelenskapUga ulbildningen, I samband härmed föreslår UKÄ elt
språkpedagogiskt centram, förlagt till universitetet i Göteborg, UKÄ föreslår
också ett administrativt stöd för högskolornas internationella verksamhet.
Förslaget avser internationella sekretariat vid universiteten, UKÄ för
slutiigen fram förslag om gmppsludier ulomlands och möjUgheter för högskolorna
att tillfälligt engagera lärare från utlandet.

UKÄ presenterar vidare etl
program för att bibringa icke svensktalande studerande den för
universitetsstudier nödvändiga språkfärdigheten. UKÄ föreslår att
behörighetsgivande kurser i svenska och engelska för utländska gäststuderande
skall anordnas i högskolans regi. Enligt UKÄ:s bedömning bör effektiviteten på
utbildningen höjas. Ämbetet föreslår därför en betydande förstärkning av
resurserna per årsstudie-plats. Motsvarande utbUdning för invandrarstuderande,
vilka är permanent bosatta i landet, kan enligt UKÄ:s mening anordnas inom den
kommunala vuxenutbildningen,

UKÄ
lade år 1975 fram ett handlingsprogram för befattningsutbildning av lärare
inom UKÄ:s förvaltningsområde. En aUmän introduktionsutbildning för
undervisande personal genomförs budgetåret 1976/77. Enligt UKÄ:s mening bör
nästa steg i handlingsprogrammet, pedagogiska seminarier, genomföras budgetåret
1977/78. UKÄ konstaterar att en förutsättning för vidare utbyggnad är att
formerna för beräkning av tjänstgöringstid för deltagande lärare klarläggs
genom avtal med berörda organisationer. UKÄ hemställer därför att regeringen
efter överläggning med berörda personalorganisationer och sjukvårdshuvudmän bl.
a, utfärdar anvisningar beträffande grunder för tillgodoräknande av arbetstid
vid deltagande i utbildning enligt hand-Ungsprogrammet. UKÄ beräknar
kostnaderna för hela programmet med personalutbildning för såväl undervisande
som annan personal inom det nya högskoleområdet till ca 13 milj. kr.

UKÄ
redovisar beträffande utvärdering av högskolereformen planer för en
systematisk verksamhetsvärdering, omfattande såväl högskolans organisation som
utbildningens innehåll och arbetsformer.

Högskolereformens
syften förstärker enligt UKÄ:s mening kraven på en utökad och förbättrad
studie- och yrkesvägledning.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 213

Del
räcker enligt UKÄ:s bedömning inte med alt högskolan formellt öppnas för nya
grupper. Dessa grupper måste nås med information om de nya möjlighelerna. En
viktig uppgift för denna verksamhel är bl, a, att ge de studerande en god
orientering om arbetsmarknaden. Genom redan vidtagna åtgärder inom
studievägledarnas utbildning bör dessa enligt UKÄ:s mening bli bättre lämpade
att i sin verksamhet också integrera ett visst mått av yrkesvägledning och
arbetsmarknadsorienlering.

UKÄ
anser att en förstärkning av resurserna för information och studievägledning är
av avgörande betydelse för att några av högskolereformens väsentligaste mål
skall kunna uppfyllas. Under respektive seklorsanslag för grundläggande
högskoleutbildning ger UKÄ därför hög prioritet åt de föreslagna
resurstillskotten för detta ändamål,

UKÄ
konstaterar att det inom UKÄ:s förvaltningsområde finns totalt ca 450 tjänster
som forskarassistent. En huvudpunkt i läroanstalternas anslagsframställningar
är önskemål om ytterligare sådana tjänster. De spelar enligt UKÄ:s mening en
central roll inom både forskning och forskarutbildning. Forskarassistenterna
bidrar till en differentierad forskarutbildning. Tjänsterna är samtidigt av
stor betydelse för forskningens förnyelse. UKÄ föreslår att ytterligare 58
tjänster inrättas budgetåret 1977/78.

I
fråga om forskning nämner UKÄ bl. a. att ämbetet föreslår fem nya professurer
inom humaniora. Förslagen avser enligl UKÄ särskilt prioriterade områden. UKÄ
anför vidare att statsmakterna hittills endast har bifallit mindre delar av det
handlingsprogram för arbetsveten-skaplig utbildning och forskning som UKÄ
tidigare lagt fram. Ämbetet följer därför upp sina tidigare förslag om en bred
satsning på forskning och forskamtbUdning inom detta fält. Totalt innebär den
av UKÄ föreslagna satsningen på det arbetsvetenskapliga området en ökning med
drygt 2,5 milj. kr.

Universitetet
i Linköping utreder f. n. frågan om en forsknings- och
forskaratbildningsorganisation inom främst den filosofiska fakultetens
verksamhetsområde. Ett utredningsförslag kommer enligt UKÄ att läggas fram
under hösten 1976. UKÄ anser det angeläget att det fortsatta utrednings- och
planeringsarbetet fortgår i form av problemöversikter och projektplaneringar.
UKÄ beräknar 1,2 milj. kr. för sådant förberedelsearbete.

I
fråga om forskningsanknytning av den grundläggande högskoleutbildningen pekar
UKÄ på riksdagens beslut om att ett samspel bör finnas meUan grandläggande utbildning
och forskning/forskaratbildning över hela fähet av högskoleutbildning, UKÄ
anser att det fordras ett långsiktigt arbete för att finna de mest
ändamålsenliga vägarna för att intentionerna i riksdagens beslut skall kunna
förverkligas. Okonventionella och nya vägar måste prövas. Enligt UKÄ:s
uppfattning finns en beredskap för åtgärder, upp-

s. 214 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 214

slag
och initiativ, UKÄ föreslår för budgetåret 1977/78 ett belopp av 10 milj. kr,
för detta ändamål,

UKÄ
har under en följd av år kraftigt strukit under vikten av att basresurserna,
dvs. främst de ändamål som finansierats genom de hittillsvarande
driftkostnads-, biblioteks- och programanslagen, förstärks. Väl utvecklade
basresurser utgör enligt UKÄ:s mening en oundgänglig förutsättning för
framgångsrik och effektiv utbildning och forskning. Från läroanstalterna har
framhållits att resurserna för hithörande ändamål minskats till följd av att
anslagen inte har ökats i takt med penningvärdets förändring, UKÄ beräknar
behovet av prisomräkning för att bevara oförändrad köpkraft hos
driftkostnadsanslagen under de två senaste budgetåren tiU 15,0 % resp. 12,2 %.
Av statsmakterna beviljade ökningar uppgår tiU 11,4 % resp. 9,2 %, Enligt
UKÄ:s beräkningar har en reell minskning av driftkostnadsanslagen skett med ca
5,7 milj, kr, för budgetåren 1975/76 och 1976/77.

UKÄ
pekar på ett anlal faktorer som påverkar det ökade medelsbehovet för
basresurser. En sådan är nyorientering av utbUdningen enligt de riktlinjer som
beslutats för utvecklingen av den nya högskolan. En annan faktor är resor för
de studerandes behov. För forskningen spelar tillgången på medel för
basresurser en avgörande roll. Behovet av kvalificerad teknisk personal bl. a.
för konstraktion, tillsyn och reparation av den dyrbara och kompUcerade
apparatur som numera finns inom flera fakulteter är ett exempel härpå. UKÄ
framhåller också att det framför allt är genom tillgång tiU erforderliga
basresurser som läroanstaltema kan få önskvärd frihet till nyorientering i
fråga om objekt för och metoder i forskningen.

UKÄ
pekar vidare på att universitetet i Umeå på grund av sitt geografiska läge
under en följd av år haft relativt större kostnadsökningar än andra
läroanstalter för t. ex. resor och telefon. UKÄ föreslår därför särskilda
uppräkningar för Umeås del.

Också
beträffande biblioteksanslagen har enligt UKA:s mening anslagsutvecklingen
släpat efter. Särskilt har medlen för bokinköp m. m. urholkats kraftigt. UKÄ
menar också att bibUotekens möjligheter att ge service i övrigt har påtagligt
begränsats under senare år.

UKÄ
har tidigare, bl. a, i skrivelse till regeringen i december 1974, föreslagit
att datorservicen inom universitets- och högskolesektorn omorganiseras i
huvudsaklig överensstämmelse med datorservice-grappens förslag Datakraft för
högre utbUdning och forskning (UKÄ-rapport 1974: 13), UKA har därvid i likhet
med gruppen föreslagit en kraftig förstärkning av resurserna för datorservice
under en femårsperiod,

I
fråga om hur datorservicen bör organiseras hänvisar UKÄ tUl att regeringen
uppdragit åt H 75 och de regionala organisationskommittéer-

s. 215 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 215

na
alt inkomma med förslag rörande organisationen för dalorverksam-het inom
högskolan, UKÄ vill redan på detla stadium framhålla att Linköpings
högskoleregion bör utrustas med en serviceenhet med centraldator, UKÄ anser
vidare alt de resurssvagare umeå- och linköpingsregionerna måste få en
medelstilldelning tillräcklig för att åsladkomma en med övriga regioner
någorlunda jämbördig servicenivå.

När
det gäller verksamhetens finansiering hänvisar UKÄ till att chefen för
utbildningsdepartementet tillkallat en arbetsgrupp med uppgift all inkomma med
förslag angående finansiering och debitering av datorservice inom den nya
högskolan. Det är enligt UKÄ:s mening önskvärt atl ett sådant
finansieringssystem skapas all resultalutj amning mellan regionerna normalt
inte skall behövas,

UKÄ
anser att en kraftig förstärkning av databehandlingsresursema inom
universitets- och högskolesektorn är mycket angelägen. För budgetåret 1977/78
föreslår UKÄ en aUmän ökning med 8 milj, kr, UKÄ anger att den föreslagna
ökningen bör ses som det första ledet i ett femårigt utvecklingsprogram,
Hämtöver föreslår UKÄ att 1 milj, kr, tillförs vardera umeå- och
linköpingsregionerna.

UKÄ
uppger att förbättrade resurser för personalutveckling och personalomsorg är
önskemål som har framställts av samtiiga läroanstalter, UKÄ anför bl. a. att de
ändringar i arbetslagstift-ningen som har genomförts under senare tid har
inneburit en markering av det arbetsgivaransvar som åvilar bl. a. universiteten
och högskoloma. UKÄ fäster stor vikt vid att läroanstalterna får erforderUga
resurser för atl kunna driva en aktiv personalpolitik. UICÄ föreslår för budgetåret
1977/78 ett resurstillskott på 2 mUj, kr. för hithörande ändamål.

Högskolereformen
får stora konsekvenser för anslagssystemet inom utbildningsdepartementets
huvudtkel. Läroanstalterna och UKÄ har tillsammans arbetat med att dela upp de
nuvarande anslagen på de nya som blir en följd av det förändrade
anslagssystemet, UKÄ framhåller att del har varil utomordentligt svårt att
göra uppdelningen. Underlaget för alt skatta fördelningen av studerande i den
nya högskolan är bräckligt. Det är vidare ofrånkomligt att fel av metodisk art
kan ha uppstått,

UKÄ
stryker under, alt det måste finnas rörlighet mellan anslagen. En sådan
möjlighet ar enligt UKÄ:s mening lika angelägen när det gäller
resursöverföring mellan ett sektorsanslag och anslaget tUl enstaka kurser eller
till lokala och individuella utbildningslinjer som meUan de olika
sektorsanslagen. UKÄ utgår från att en högre grad av fasthet i systemet kan
utvecklas successivi. Att i rimlig utsträckning underlätta de lokala
myndigheternas arbele och ge dem möjligheter att utnyttja givna resurser i full
utsträckning genom att de medges att i viss utsträckning föra över resurser
från ett "program" till ett annat står enligt

s. 216 Kontrollera mot PDF

UKÄ:s
mening inte i strid med önskemålet från statsmakternas sida om överblick över
verksamheten.

UKÄ
föreslår alt anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform står kvar i
statsbudgeten även under budgetåret 1977/78, UKÄ tar under detta anslag upp
medel till stöd-och innovationsåtgärder, forskningsanknytning samt
temaorganiserad forskning i Linköping, UKÄ menar att dessa utgiftsändamål är
nära förknippade med de principiellt nya dragen i den reformerade högskolan.
De bör därför lämpligen hållas samman under ett anslag under reformens första
år,

UKÄ
har i oktober 1976 lämnal en sammanställning över den ekonomiska omslutningen
budgetåret 1975/76 vid läroanstalterna inom UKÄ:s område. Läroanstalternas
sammanlagda drift-medelsomslutning uppdelad på finansieringskällor framgår av
följande tabeU,

Finansieringskälla

1975/76

Procentuell förändring från

Belopp

0/

/o

föregående

(milj. kr.)

budgetår

Avlönings-,
driftkostnads-,

och
programanslag

1 247,1

55

+ 19

Övriga
medel som anvisats

läroanstalt
över riksstaten

516,6

23

4-23

Medel
tilldelade från statens

forskningsråd
och styrelsen

för
teknisk utveckling

232,9

10

-Ml

Gåvo-
och donationsmedel

110.3

5

4-24

Ersättning
för arbete m.m.

81,0

4

+ 38

Övriga
medel

66,4

3

+24

Summa

2 254,3

100

+ 18

Driftmedelsomslutningen
budgetåret 1975/76 vid var och en av läroanstalterna framgår av följande
tabeU.

läroanstalt

Belopp (milj. kr.)

%

Universitetet
i Uppsala

339,2

15

Lund

430,9

19

Göteborg

272,4

12

Stockholm

217,3

9

Umeå

173,4

8

Linköping

104,2

5

Karolinska
institutet

242.3

11

Tekniska
högskolan i Stockholm

248,8

11

Chalmers
tekniska högskola

182,5

8

Högskolan
i Luleå

43.3

2

Summa

2254,3

100

s. 217 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 217

4.1.2
Centrala organisationskommittén för högskolereformen

Den
centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75) har enligl sina
direktiv haft att utarbeta etl samlat förslag tiU planeringsramar för
antagning till grundläggande högskoleutbildning budgetåret 1977/78. Direktiven
föreskriver att planeringsramarna skall vara fördelade på dels allmänna
utbildningslinjer inom var och en av de fem yrkesutbildningsseklorerna, lokala
och individuella utbildningslinjer saml enstaka kurser, dels de sex
högskoleregionerna, I skrivelse till regeringen den 13 oktober 1976 har H 75
redovisat sina förslag till planeringsramar m, m. Kommitténs arbetsmetod har
varit följande. H 75 redovisade i en promemoria i februari 1976 en skiss lill
planeringsramar fördelade på det sätt direktiven anger. Ramtalen avsågs ge
utgångspunkter för högskolemyndigheternas petitaarbele och de regionala
organisationskommittéernas bedömningar i hithörande frågor. De regionala
organisationskommittéerna har därefter redovisat synpunkter på H 75:s skiss
till planeringsramar. De har också föreslagit hur planeringsramarna skall
fördelas på orter och läroanstalter inom resp. högskoleregion. Synpunkter på H
75 :s skiss finns också i skilda högskolemyndigheters förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1977/78. Det är på grundval av detta
samlade material som H 75 lägger fram sina slutliga förslag,

H 75
gör den allmänna kommentaren att de regionala organisationskommittéerna har
lagt ned ett betydande arbete i hithörande planeringsfrågor. Enligt kommitténs
bedönming har handlingsberedskapen inför kommande planeringsuppgifter höjts
påtagUgt på regional och lokal nivå,

H
75 redovisar ett förslag till totalram för den grundläggande högskoleutbildningen.
Kommittén tar därvid sin utgångspunkt i riksdagens beslut om högskolereformen
efter förslag i prop. 1975: 9. Enligt detta skall en nedre planeringsgräns för
antagningskapaciteten för utbild-ningsUnjer sättas vid 33 000 platser 1977/78
och motsvarande övre planeringsgräns vid 38 000 platser. H 75 återger
utbildningsutskottets (UbU 1975: 17 s, 30) uttalande att antagningskapaciteten
för utbildningslinjer läsåret 1977/78 bör faststäUas med utgångspunkt i den
kända volymen av motsvarande utbildning läsåret 1976/77 och med beaktande av aktueUa
tendenser i efterfrågan. H 75 pekar på att utskottet strök under att den övre
planeringsgränsen borde kunna bli 42 000 studerande om tillströmningen kraftigt
skulle öka. Enligt H 75:s mening bör uttalandet ses tiUsammans med utskottels
uttalande att med de av utskottet förordade ramarna för kapacUeten det finns
anledning att anta att behöriga sökande tiU högskoleutbUdning, som för
närvarande har fritt tiUträde, under överskådlig tid kommer att beredas önskad
utbUdning enligt angivna principer. H 75 sammanfattar därefter
regionkommittéemas

s. 218 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 218

förslag.
För utbildning på allmänna linjer förslås 36 90037 300 platser. Motsvarande
tal i fråga om lokala och individuella linjer är 3 480 platser. En summering av
regionkommittéernas förslag beträffande linjer ger sålunda ett planeringstal
för antagning av nya studerande läsåret 1977/78 om ca 40 500, Volymen för
enstaka kurser svarar enligt regionkommittéernas förslag mot uppskattningsvis
21 000 nybörjare, H 75 konstaterar, att förslagen på samtliga punkter innebär
en ökning i jämförelse med det tal som H 75 hade angivit i sin tidigare skiss
till planeringsramar.

Samtliga
regionkommittéer hänvisar till den osäkerhet med vUken bedömningar av
kapaciteten för utbildning inom de nuvarande filosofiska fakulteternas område
måste göras, H 75 slår fast, all det inte föreUgger material som tillåter säkra
utgångspunkter för en framskrivning av slu-derandeantalet för de filosofiska
fakuUeterna från 1975/76 till 1977/78, Kommittén hänvisar till de preliminära
uppgifler om antalet nyinskriv-ningar vid dessa fakulteter i mitten av oktober
1976 som statistiska centralbyrån i gängse ordning har redovisat, H 75 menar
att dessa uppgifter kan tas till intäkt för att den uppåtgående tendens i
tillströmningen som har kurmat konstateras de senaste terminerna står sig och
har förstärkts. Erfarenhetsmässigt måste enligt H 75:s mening denna statistik
omges med betydande reservationer. Den kan inte utan vidare läggas till grund
för slutsatser om resursbehov, H 75 utgår från att en genomgång av materialet
kommer att göras inom regeringskansliet under arbetet med 1977 års budgetproposition,

H 75
sammanfattar sina överväganden i denna del på följande sätt, I samtliga
regioner föreligger önskemål om att bygga ut utbildningsmöjligheterna. Mot
bakgrund av regionkommittéernas och högskolemyndigheternas överväganden och en
rimlighetsbedömning av aktuella förutsebara tendenser anser H 75 att de
regionala kommittéernas förslag till planeringsramar 40 500 platser för
utbildning på linjer och en volym av uppskattningsvis 21 000 platser för
nybörjare på enstaka kurser i allt väsentligt bör godtas, H 75 påpekar att
kommittén därmed inte uttalar sig om förslagen i enskildheter.

H 75
övergår därefter till att kommentera regionkommittéernas förslag tUl
planeringsramar för allmänna utbildningslinjer per sektor, H 75 konstaterar att
ökningarna är måttliga i fråga om sektorerna för utbUdning för tekniska yrken,
vårdyrken och kultur- och informationsyrken. Något större ökningar föreslås för
sektorerna för utbildning för administrativa, sociala och ekonomiska yrken
samt undervisningsyrken.

H
75 har inga invändningar mot förslagen beträffande den sist nämnda sektorn,
inom vilken ökningsförslagen uppgår till knappt 1 000 platser. H 75 vill
däremot sätta i fråga storleken av den föreslagna ökningen inom sektorn för
utbUdning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. H 75 menar att
hittillsvarande erfarenheter talar för en viss åter-

s. 219 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 219

hållsamhet
inom denna sektor. Kommittén nämner all en översyn av all ulbildning med
inriktning mot det administrativa området har förulskickats i annal
sammanhang. Högskolemyndigheterna bör enligt H 75 :s bedömning genom en sådan
översyn kunna få ett fastare grepp om kapaciletsfrågorna för hithörande linjer.

H
75 berör också pågående försök med yrkesteknisk högskoleutbildning. Kommittén
anser inte att det finns anledning att vidga antalet yrkestekniska
utbildningslinjer utöver vad riksdagen fömtsatte i 1975 års beslut.
Ställningstagandet sker mot bakgrund av att en del av regionkommittéerna lagt
fram förslag av sådan innebörd. Enligt H 75:s mening bör en prövning av sådana
förslag anstå till dess en samplanering mellan
regionkommittéerna/regionstyrelserna och UHÄ, som leder försöksverksamheten,
har hunnit ta form.

Det
förslag till planeringsramar som H 75 lägger fram innebär en förskjutning till
förmån för lokala och individuella linjer, detla inom en ökad totalram för
linjer. H 75 anser det fullt möjligt alt avvägningen kan behöva ytterligare
ändras under den närmaste planeringsperioden,

H
75 tar upp vissa frågor som gäller budgetering och resursfördelning i det nya
systemet med planeringsramar m, m. Kommitténs resonemang och ställningstaganden
kan sammanfallas enligt följande.

I förarbetena till
högskolereformen har förutsatts alt inom varje seklorsanslag likartade
utbildningslinjer skall kunna grupperas för atl tillsammans utgöra en enhet i
planerings- och resursfördelningssammanhang. De regionkommittéer som nu har
berört denna fråga anser i allmänhet att linjerna skall föras samman i så
breda grupper som möjligt för att vidga den lokala friheten att disponera
resurser. Beträffande själva medelsanvisningen delar H 75 bedömningen att
samtliga de linjer inom en sektor som förekommer vid resp, högskoleenhet bör
behandlas tillsammans. När det däremot gäller anlagningslal menar H 75 att centralt
angivna restriktioner för den lokala friheten får variera mellan olika slag av
utbildningslinjer. För ulbildningar som i dag har antagningsbegränsning bör
enligt H 75:s mening anges ett antal utbildningsplatser inom vilket den
faktiska antagningen i stort bör hållas. För de utbildningar som i dag har
fritt tillträde skall i enlighet med riksdagens beslut den lokala styrelsen ha
möjlighet att slutiigt bestämma anlagningstalen. Bindande föreskrifter om ett
lägsta eller högsta antal studerande är enligt H75:s bedömning inte nödvändiga.
H75 påpekar att det självklart föreligger en allmän skyldighet för
högskolemyndigheterna atl inle åsidosätta de intentioner som har kommit till
uttryck i samband med regeringens och riksdagens medelsanvisning.

H
75 lar också upp frågan om hur medel skall fördelas mellan olika anslag i
statsbudgeten. Kommittén pekar på de svårigheter som föreligger när det gäller
att förutsäga hur de enskildas efterfrågan ett visst

s. 220 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 220

år
kommer att exakt fördela sig på ohka slag av utbildningar, Enligl H75:s mening
försvåras bedömningar inför budgetåret 1977/78 av att den nya studieordningen
på många punkler skiljer sig från den nuvarande och att nya sludiemönsler
alltså kommer atl utvecklas. Det är därför, menar H 75, viktigt inte bara med
rörelsefrihet inom ramen för elt seklorsanslag utan också med en möjlighet alt
fördela om medlen mellan olika anslag med hänsyn lill oförutsedda förändringar
i efierfrågan. Beträffande anslagen till lokala och individuella linjer och
lill enstaka kurser pekar dock H 75 på att grundläggande regionala bedömningar
rimligen inte får sättas ur spel genom lokala omfördelningar, H 75 ställer sig
bakom önskemål som har förls fram från flera håll, bl, a. av UKÄ, om rörlighet
i anslagssystemel, Detla krav får emellertid enligt H 75:s mening inte drivas
därhän att intentionerna bakom den av riksdagen beslutade ändamålsindelningen
av anslagssystemet åsidosätts,

H75
anser att resursutrymme måsle skapas för en förnyelse av utbildningens innehåll
och organisalion. Detta kan ställa krav både på tillskott av medel totalt och
på omfördelningar av resurser mellan olika ändamål. En ordning med en
förstärkning för hithörande ändamål är enligt kommitténs bedömning försvarbar
under reformens inledande år, H 75 förutsätter dock att sådana medel därefter
bör anvisas under de reguljära anslagen tUl grundläggande utbUdning,

De
regionala organisationskommittéerna har i sina förslag redovisat synpunkter
rörande insatser och resurser för forskningsanknytning av grundläggande
högskoleutbildning som för närvarande saknar sådan anknytning. Också H 75 tar i
sin skrivelse upp dessa frågor. Flera regionkommittéer har hänvisat till
forskarutbild-/lingsutredningens (FUN, U 1974: 06) arbete med dessa spörsmål. Kommittéerna
har för egen del sökt avgränsa problemen och analyserat vilken typ av åtgärder
som bör komma till stånd för att främja forskningsanknytningen, H 75 ger
exempel på vad regionkommittéerna anfört i detta sammanhang, Kommiltén menar
att det ligger i sakens natur alt färdiga projekt eller konkreta förslag till
åtgärder inte kan presenteras redan inför reformens startår, H 75 anser det
likväl viktigt atl planeringsarbetet fortgår och att också viss verksamhet i
form av projekt kan komma igång redan budgetåret 1977/78, UKÄ anger ett belopp
av 10 milj, kr, för detta ändamål. Regionkommittéernas förslag uppgår tiU meUan
1 milj, och 2 milj. kr, per region. H 75 konstaterar att ställningstagandet i
denna fråga för närvarande självklart får grundas mer på en principiell
uppfattning om behovet av åtgärder av berört slag än på ett konkret
beräkningsunderlag. H 75 anser det rimligt att medel anvisas i den av
regionkommittéerna angivna omfattningen.

I
fråga om formema för hur medel för forskningsanknytning skaU anvisas tUlstyrker
H 75 ett förslag som flera av regionkommittéerna för fram. Förslaget innebär
att medlen ställs tUl regionstyrelsemas för-

s. 221 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 221

fogande
utan bindning till fakultet. H 75 förutsätter atl de regionala fakultets/sektionsorganen
liksom berörda forskningsråd engageras i den vetenskapliga planeringen av
projektet och i prioriteringar från vetenskaplig synpunkt mellan projekt.

H
75 har i sin skrivelse lämnat sammanfattande synpunkler över förslag från de
regionala organisationskommittéerna rörande de lokala högskoleförvaltningarnas
lednings- och personalorganisation, I detta sammanhang tar H 75 upp frågan på
vilken nivå avvägningen mellan förvaltningsändamål saml utbildnings- och
forskningsändamål i övrigt rimligen skall göras, H 75 framhåller atl
diskussionen i anslutning tiU de regionala kommittéernas arbete med
förvaltningsfrågan på sina håll inneburit en olycklig fokusering på de
administrativa resursernas omfattning. Den motsättning mellan dessa resurser
samt utbildnings- och forskningsresurserna i övrigt som härvid frammanats skuUe
med all säkerhet ha kunnat undvikas eller i varje fall tonats ned avsevärt om
det blev ett naturligt inslag i uppgifterna för högskolestyrelserna alt vid
sin fördelning av totalt tillgängliga resurser bedöma behovet av administrativa
insatser i direkt förhållande till behov av andra slags insatser för
utbildningen och forskningen. Mot den angivna bakgrunden anser H 75 det
angeläget att ett inordnande av samtliga resurser för lokal högskoleförvaltning
i de ändamålsinrik-tade anslagen övervägs redan inför budgetåret 1978/79,

H 75
framhåller att de önskemål och förslag om förstärkningar av resurserna för de
lokala högskoleförvaltningarna som förts fram av olika myndigheter och grupper
i samband med regionkommittéemas arbete spänner över flertalet fält av den
lokala förvaltningen och motsvarar sammantagna mycket betydande belopp. Den
överföring av ansvar och befogenheter från ceniral till lokal nivå, som är ett
huvudled i högskolereformen, har här kommit alt återspeglas liksom generella
reformer inom statsförvaltningen, främst på det arbetsrättsliga området.
Därtill kommer atl man vid många läroanstalter sett det som naturligt att i
samband med förändringar till följd av dessa reformer aktualisera även av andra
skäl betingade förändringar i de lokala förvaltningarnas organisation och
resurser.

De
huvudområden som enligt regionkommittéernas förslag ansetts som mest angelägna
för förstärkningar är dels utbUdningsplanering och därmed sammanhängande
ekonomisk planering, dels lokal anmälan och antagning samt studiedokumentation,
dels också personalomsorg. Till dessa tre huvudområden kan läggas ett fjärde av
något annan karaktär, nämligen uppbyggnad av allmänna kansliresurser vid de
högskoleenheter som f, n, i stort saknar en egen administrativ bas. Det gäller
högskolorna på flertalet utbyggnadsorter liksom de nya enhelema för
läraratbildning och för konstnärlig utbUdning i Stockholm,

H
75 ansluter sig helt till regionkommittéernas allmänna bedömning-

s. 222 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 222

ar
när det gäller att prioritera områden för förstärkningar av de lokala
förvaltningsresurserna. Kommittén vill för sin del särskilt stryka under vikten
av alt linjenämndema får tillfredsställande kansliresurser till sitt förfogande.
Det är genom dessa nämnder som väsentliga delar av den fortlöpande förnyelsen
av högskoleutbUdningens innehåll och organisation skall förverkligas.

De
förslag till förstärkningar för förvaltningama som regionstyrelserna lagt fram
och som H 75 i stort ansluter sig till innebär i korthet drygt 180 nya tjänster
för budgetåren 1977/78 och 1978/79, av vilka 130 bör inrättas den 1 juli 1977.
HärlUl kommer medel för extra arbetskraft och expenser.

H 75
framhåller att regionkommittéernas förslag i fråga om vissa befintliga
förvaltningar iimebär en mer eller mindre genomgripande omorganisation i
samband med högskolereformen, väsentligen grundad på de nya krav som reformen
ställer. För andra förvaltningar har inte förslagen någon organisatorisk
innebörd utan förstärkningarna avses komma tUl stånd huvudsakligen inom ramen
för nuvarande organisation. H 75 erinrar om att i riksdagsbeslutet om
högskolereformen har betonats att de olika högskoleenhetemas inre organisation
skall kunna utformas med hänsyn till lokala förutsättningar.
Högskolestyrelserna avses generellt få stor frihet härvidlag, bl. a. vad gäller
att organisera förvaltningsnämnder. Enligt H 75:s mening måste i konsekvens
härmed också den lokala förvaltningens organisation i allt väsentligt kunna
utformas med hänsyn till respektive högskoleenhets omfattning och straktur. Någon
enhetlig organisatorisk uppbyggnad av storleksmässigt jämförbara
högskoleförvaltningar bör sålunda enligt kommittténs mening inte eftersträvas,
H 75 betonar emellertid alt högskolestyrelsens sammanhållande ansvar för
personaladministrativa och personalpolitiska åtgärder måsle återspeglas i den
lokala förvaltningens organisation. Slutligen förutsätter H 75 att
regionstyrelsernas förslag, efter erforderliga ställningstaganden av regering
och riksdag, läggs till grund för förhandlingar om förvaltningspersonalens
löne- och anställningsvillkor,

4.1.3
Frågor om dalorservice

Regeringen
uppdrog i april 1976 åt H 75 och de regionala organisationskommittéerna för
högskolereformen att överväga och inkomma med förslag rörande organisationen
för datorverksamhet inom högskolan. Chefen för utbildningsdepartementet
bemyndigades i maj 1976 att tillkalla en arbetsgrupp med uppgift att överväga
och komma in med förslag angående finansiering och debitering av datorservice
inom högskolan. H 75 har den 16 december 1976 inkommit med förslag om organisationen.
I en promemoria av den 17 december 1976 har nämnda arbetsgrupp lämnat sina
förslag (DsU 1977: 4).

Vad
gäller organisationen av datorservice konstaterar H 75 att stats-

s. 223 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 223

makterna
har lagt fast principen alt dalorservice skall jämställas med andra
serviceresurser i den nya högskoleorganisationen (prop, 1975/76: 100 bU, 10 s,
412, UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245), Planeringen och ledningen av
datorservicen bör i konsekvens härmed ingå i högskolemyndigheternas reguljära
uppgifter med beaktande av de särskilda förutsättningar som datorcentralernas
karaktär ger.

Under
UHÄ finns f, n, en gemensam styrelse för universitetens data-maskincenlraler
(STUD), Denna handhar vissa övergripande planeringsuppgifter samt ledningen
och driften av centralerna, H 75 föreslår att STUD upphör i samband med den nya
lokala och regionala högskoleorganisationens genomförande den 1 juli 1977,
STUD:s uppgifter bör då överföras dels till lokala och regionala organ, dels
till UHÄ.

Till
lokala och regionala organ bör enligt H 75 föras de uppgifter som avser
datorcentralernas ledning och drift och utnyttjandet av datorresurserna inom
respektive region. Till UHÄ bör föras de uppgifter som avser samplanering av
datorservicen inom högskolan och utnyttjandet av datorresurser över
regiongränserna, dvs. uppgifter som f. n. STUD fullgör i sin egenskap av
beredande och rådgivande organ till UHÄ, Den arbetsgmpp som haft i uppdrag att
lämna förslag till finansiering och debitering av datorservice inom den nya
högskolan har i sina förslag utgått från den av H 75 förordade organisationen
för datorverksamhet inom högskolan,

I
fråga om koslnaderna för datorcentralerna föreslår arbetsgruppen den
förändringen att kostnader för lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten vid
centralerna skall beräknas under samma anslag som lokalkostnader i övrigt vid
universitet och högskolor, dvs. under det s. k. lokalkost-nadsanslaget, och
sålunda inte belasta utgiftsstaten för datorcentralerna. I övrigt bör
emellertid i utgiftsslaten för datorcentralerna i princip ingå samma kostnader
som f. n. vid datamaskincentralerna, dvs, såväl drifl-som kapitalkostnader.

Med
hänsyn till den regionala anknytning som de skilda datorcentralerna kommer att
få anser arbetsgruppen att det ekonomiska ansvaret för centralerna bör vila på
de berörda högskoleenheterna inom regionen. Till skillnad från nu bör sålunda
någon resullaluljämning mellan de skilda centralerna inte ske.
Högskoleenheterna inom varje region bör avtala om disposition av överskott
eller fördelning av underskott vid datorcentralerna inom regionen.

Verksamheten
vid datorcentralerna bör, enligt arbetsgruppen, även i fortsättningen
finansieras genom taxor som tas ut av förbrukarna.

För
datorservice avseende utbildning och forskning vid högskoleenheter inom
regionen föreslår arbetsgruppen en interntaxa, som består av dels elt
grundbelopp, dels en drifttaxa. Grundbeloppet tas ut från högskoleenheterna
inom regionen efter ett för varje enhet beräknat utnyttjande av dalorservice
medan drifttaxan debiteras användama efter var-

s. 224 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 224

je
körningslillfälle i proportion lill utnyttjandet. Enligt arbetsgruppen bör
grundbeloppet sättas till högsl 50 % av de totala kostnaderna för internt bruk
om inle särskilda förhåUanden motiverar en annan nivå.

För
interregionalt utnyttjande av datorservice, dvs. när en högskola anlitar en
datorcentral i en annan region, bör enligt arbetsgruppen överenskommelse
Iräffas mellan regionstyrelserna om taxor, varvid man bör eftersträva en taxa
molsvarande driftlaxan.

För
externverksamheten vid datorcentralerna föreslår arbetsgruppen en
marknadsanpassad maskintaxa och en likaledes marknadsanpassad taxa för övriga
tjänster.

Arbetsgruppen
har enligt sina direktiv även haft att utforma riktlinjer för uppdelning av
särskilt anvisade medel till kostnader för datamaskintid på berörda anslag
till utbUdning och forskning, EnUgt arbetsgruppen bör huvuddelen av medlen
motsvarande dem som under innevarande budgelår anvisals under anslaget
Kostnader för datamaskintid fördelas på anslagen till verksamheten vid
högskolorna inom utbildnings-och jordbruksdepartementens verksamhetsområden.
Härvid bör hänsyn tas till dels att datorcentralerna för nästa budgetår inte
belastas med bl, a. utgifter för lokalkostnader m. m., dels att etl bortfall av
nuvarande resultatutjämning mellan datorcentralerna innebär att kostnaden för
likartad intern datorservice kommer att variera vid de skilda datorcentra-lema
nästa budgetår. Fördelningen på berörda anslag till högskoleenhetema bör
enligt arbetsgruppen ske med utgångspunkt i att de skilda institutionema skall
kunna behålla en, i stort sett, oförändrad nivå i fråga om datorservice.

s. 225 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 225

4.1.4
Föredraganden

Inledningsvis
får jag erinra om vad jag tidigare har anförl under avsnitten Reformering av
högskoleutbildningen och Vissa utbildningar.

Utbildningens
innehåll och organisation

De
resurser som sätts av för högskolesektorn och de åtgärder som
högskolemyndigheter på skilda nivåer vidtar rör ytterst innehållet, direkt
eller indirekt, i ulbildningen, utvecklingsarbetet och forskningen. I debatten
om högskolereformen har universiteten och högskolorna också många gånger
framhävt atl den cenirala uppgiften i all utbildningsplanering rör
utvecklingen av utbildningens innehåll och uppläggning. Som jag har angett
inledningsvis återspeglas detla synsätt också i regeringsförklaringen.

De
yttre formerna för högskolans verksamhet skall främja fullgörandet av
högskolans uppgifter, dvs, utbildning, utvecklingsarbete och forskning. De
skall därvid bl, a. tjäna syftet att från skilda grupper inom och utom
högskolan förmedla impulser, önskemål och behov som kan läggas till grund för
en fortlöpande omdaning av utbildningens innehåll. Högskolans institutioneUa
organisation blir med detla synsätt underordnad frågan om innehållet i
utbildningen, utvecklingsarbetet och forskningen.

Jag
har i årels budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil. 12) berört frågor om
forskningen inom högskolan. Jag återkommer strax till sådana frågor.
Dessförinnan kommer jag att uppehålla mig företrädesvis vid den grundläggande
högskoleutbildningen.

Avgörande
för högskolereformens framgång är, som jag nyss har antytt, högskolans förmåga
att förnya utbildningen i takt med de krav som såväl individ som samhälle
släller. Vid ingången av höstterminen 1977 kommer utbildning inom högskolan att
meddelas bl. a. på allmänna utbildningslinjer enligt den förteckning som har
fogats till protokollet i detta ärende som bUaga 2, Centralt fastitällda
utbildningsplaner och, inom de ramar dessa ger, lokalt upprättade planer för
studiegången samt kursplaner kommer att gälla för dessa linjer. För lokala
linjer och för fristående enstaka kurser arbetar de lokala högskolemyndigheterna
fram motsvarande planer. I en del faU rör det sig om innehållsligt nya eller
moderniserade utbildningar, i andra fall blir det mer fråga om en anpassning av
befintliga utbildningar till den nya studieordningen.

Jag
har i inledningen i det föregående uttalat mig för ett synsätt enligt vilket
ikraftträdandet av högskolereformen bildar upptakten till en fortlöpande
förnyelse av utbildningens innehåll. Jag kommer nu närmast att ange några förutsättningar
och villkor för detta arbete,

15
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 59

s. 226 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 226

vilka
jag anser bör beaktas under den närmaste planeringsperioden.

Impulser
tiU utbildningens förnyelse och fortlöpande anpassning till ändrade förhållanden
finns både inom och utom högskolan. Forskningen utgör en i flera avseenden
mäktig förnyelsefaklor. Jag vill här erinra om den av riksdagen år 1975
fastlagda principen all all högskoleutbildning skall ha anknytning till
forskning, I det följande kommer jag därför all förorda alt medel anvisas för
detla ändamål. Jag vill redan här stryka under, atl forskningsanknytningen
också kan komma att ge impulser av värde för utveckling av nya forskningsfält
genom att den ger forskningsverksamheten kontakter också med sådan
grundläggande ulbildning som hittills har saknat anknytning till forskning.
Utvecklingsarbetet inom högskolan är en annan väg lill förnyelse av utbUdningen.

De
studerandes krav på utbUdningens innehåll kommer med säkerhet att vara uttryck
för vitt skilda behov. I en del fall kan behoven röra sig om starkt
specialiserad yrkesutbildning, i andra fall om mer personlighetsutvecklande
ulbildning. Slutligen är synpunkter och önskemål från den arbetsmarknad som
kommer att la emot de studerande viktiga. Den nya högskolan rymmer ett brett
spektrum av utbildningar. Jag anser därför att del inte är möjligt atl ange
generella principer för vilka hänsynstaganden som skall vara de mest angelägna
när man planerar enskUda ulbildningar. För en del av dem kan en av de faktorer
jag har nämnt väga tyngre, för andra utbildningar kan avvägningen bli en annan.
Milt förslag till högskolelag ger möjlighet lill sådana avvägningar. De kan få
till följd att vissa studier behöver orienteras mer mot arbetsmarknaden medan andra
behöver ges en mer allmän inriktning. Som exempel på det sistnämnda slaget av
utbildning vill jag nämna journalistutbildningen. Jag har i det föregående
förordat atl dess inslag av allmän orientering bör förslärkas.

De
förändrade behörighetsreglerna utgör en hörnsten i högskolereformen. Större
hänsyn skall tas lill reell än till formell kompelens både när det gäller
bedömning av behörighel och värdering av meriter vid urval. Den effekt som
därigenom eftersträvas är atl nya grupper skall söka sig till högskolestudier.
Enligt min mening ligger häri en utmaning till dem som i skUda funktioner
verkar inom högskolan. De nya studerandegrupperna kommer atl ställa bestämda
krav som måste få omedelbara återverkningar på hur utbildningen skall
utvecklas, i fråga om både innehåll och uppläggning. Dessa krav måste uppfyllas
för att de nya grupperna skall anse det meningsfullt att söka sig tUl
högskolan. En spontan utveckling i denna riktning har redan till en del kommit
i gång. Detta gäller framför allt inom de nuvarande filosofiska fakulteterna,
inom vilka andelen äldre studerande har ökat kraftigt under de senaste åren.

Vad
jag hittills har anfört hänger samman med principen om återkom-

s. 227 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 227

mande
utbildning, sättet för individen att fördela tillfällena lill ulbildning under
sitl liv, I del förslag till högskolelag som jag har lagt fram i det föregående
betonas att högskolan i sin planering av utbildning skall främja den
återkommande utbildningen. Mycket talar för atl de som planerar ulbildningar
allmänt sell här kommer alt ställas inför svåra uppgifter, t, ex, när del
gäller att finna s, k, elappavgångar i längre utbildningar som öppnar
möjligheter för såväl direkt yrkesverksamhet som en senare fortsättning av
studierna. Jag återkommer strax till vissa förslag till utbildningar inom
vilka de studerandes möjligheter ökar att på etl mer systematiskt sätt varva
studier och yrkesarbete.

Studieordningen
i den nya högskolan syfiar till att öka förekomsten av sammanhållna och
integrerade utbUdningslinjer. Elt stort antal utbildningslinjer, företrädesvis
utanför de filosofiska fakulteterna, är i dag uppbyggda enligt denna modell.
Också inom de filosofiska fakulteterna pågår ett utvecklingsarbete i denna
riktning. Jag vill uttala mitt stöd för sådana strävanden och förutsätter att
den nya studieordningen och den vidgade lokala beslutanderätten skall göra det
möjligt att intensifiera delta arbete.

Jag
övergår nu lill att ange några drag i de förslag till nya eller ändrade
utbUdningar som jag har redovisat i det föregående eller som jag lägger fram i
det följande. Jag återkommer senare till enskildheter i förslagen.

Jag
har nyss nämnt att principen om återkommande utbildning är en av
utgångspunkterna för planering och genomförande av utbildning i den nya
högskolan. Uppläggningen av den nya journalistutbildning, varom jag har lagt
fram förslag i det föregående, återspeglar denna princip. Den studerande kan
efter två års studier och därpå följande yrkesverksamhet komma tillbaka till
högskolan. I det följande kommer jag att föreslå en ny juristutbildning och en
för sjuksköterskor avpassad utbildning till läkare. När jag har tagit ställning
till framlagda förslag om dessa båda utbildningar har jag tillmätt bl. a. det
förhållandet stor betydelse, att de studerande med den förordade uppläggningen
kommer att kunna varva studier med yrkesverksamhet. Den nya läkarutbildningen
innebär att en kortare vårdutbildning, sjuksköterskeutbildningen, ges en
naturlig fortsättaing. Jag anser att det är en viktig uppgift i reformarbetet
att fortsätta strävanden av detta slag. I fråga om den nya juristulbUdningen
har jag övertygats om att det på arbetsmarknaden i dag finns personer för vilka
en kortare grandläggande rättsutbildning av det förordade slaget skuUe vara
tillräcklig för att ge dem möjlighet att avancera till mer kvalificerade
arbetsuppgifter. För sådana utbildningssökande kan långa studier te sig
avskräckande. Jag vill betona, att för den som redan från början siktar mot en
fullständig juristutbildning, t, ex. för atl bli domare, kommer två studievägar
att erbjuda sig. Den studerande kommer att efter genomgången grandläggande
rättsutbildning kunna gå

s. 228 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 228

ut
i yrkeslivet, för all senare komma tillbaka till ulbildningen. Den studerande
kan också följa ulbildningen i elt sammanhang. Några särskUda krav på
yrkesverksamhet inför den senare delen av ulbildningen har inle föreslagils.

Jag
vUl också erinra om pågående försök med yrkesteknisk högskoleutbildning (jfr
prop, 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179), I likhet med vad som föreslås
gälla för den särskilda studiegången till läkare för sjuksköterskor krävs också
för tillträde till yrkesteknisk högskoleutbildning att den studerande skall ha
en lids yrkesverksamhet bakom sig,

Ell
inslag i del pågående arbetet med all förnya utbildningens innehåU och
verksamhetsformer är problemorienterade kurser. Begreppet pro-blemorienlering
är inte entydigt. När jag använder begreppet avser jag en utbildning som tar
sin utgångspunkt i problem inom yrkes- och samhällsliv. Många gånger kräver en
sådan utbildning en samverkan mellan flera ämnen. En fördel med en
problemorienterad uppläggning av studierna är den ökade motivation som de
studerande kan uppleva just genom att de får möta frågor som formuleras utifrån
situationer i arbetsliv och samhälle i övrigi. Den i och för sig nödvändiga
ämnesspecialiseringen kan på delta sätt balanseras genom en ökad förståelse
för de skilda kunskapsområdenas roller.

Mer
systematiska försök med problemorienterade studier har i en del fall just satts
igång, i andra övervägs de. Jag anser att denna utveckling är riktig.

När
jag i del följande förordar ökade resurser för utbildning på den
religionsvelenskapliga linjen har skälet bl, a, varit att de tematiska studier
kring aktuella frågor om livsvillkor och livsmUjö som avslutar linjen och som
är problemorienterade behöver stödjas. Förslaget till ny jurist-utbildning
innehåller liknande moment. Jag tänker härvid på den föreslagna kursen om rätt
och samhälle. Också den reformering av joumaUstutbildningen som jag har lagt
fram förslag om i det föregående innebär ökade inslag av problemorienterade
studier.

Den
nya studieorganisation som avses träda i kraft den 1 juli 1977 kännetecknas av
möjligheler lill variation men också av en viss enhetiighet. Det sist nämnda
draget i studieorganisationen är givetvis inget självändamål, Etl syfte med
likformigheten i den yttre studieorganisationen jag tänker härvid på sådant
som poäng, system av linjer och kurser och liknande är bl. a, all möjliggöra
kombinationer av kurser på ett jämfört med dagens förhållanden friare sätt.
Genom att utbildningar av olika slag i den nya högskolan skall planeras
tillsammans uppstår nya möjligheter till sådana anordningar.

Jag
anser att fördelar står att vinna med en ordning där utbUdningslinjer vid
behov kan sältas samman av delar från ämnen som av änmes-metodiska,
forskningsmässiga eller andra skäl i dag hör till skilda faktul-teter eller
läroanstalter. Jag vill därför uttala mitt stöd för sådana slrä-

s. 229 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 229

vanden,

I
propositionen om reformering av högskoleutbildningen m, m, (prop, 1975: 9)
anförde föredraganden all kurser från de nuvarande filosofiska fakulteterna
borde kunna utnyttjas för atl bredda grunden i utbildningslinjer inom delar av
den högre ulbildningen som f, n, är starkt specialiserade. Han pekade härvid
bl, a, på kurser som ökar kommunikalionsfär-digheten, t, ex. inom områdena
svenska, moderna språk, matematik och statistik. Också jag anser att det är
viktigt alt stärka sådana inslag i skilda ulbildningar. Jag vUl i delta
sammanhang särskilt beröra svenska språkels ställning inom högskolan,

Universitetskanslersämbetel
(UKÄ) tillsatte år 1972 en arbetsgrupp för att se över lärarutbildningen i
svenska, svenskgruppen. Den har lagt fram en slutrapport. Högskoleutbildning i
svenska (UKÄ-rapport 1975: 22),

UKÄ
har bl, a. på grundval av där framlagda förslag i särskild skrivelse i juni
1976 hemställt hos regeringen om vissa åtgärder. De berör i första hand
lärarutbildningen i delta ämne. UKÄ:s skrivelse har såvitt avser
lärarutbildningen av regeringen överlämnats till 1974 års
lärarul-bildningsutredning (U 1974: 04) som har att lämna förslag också om utbUdning
av lärare i svenska. Svenskgruppen har däratöver vidgat sitl arbele till att
gälla behovet av ulbildning i svenska för andra än blivande lärare. Den
föreslår kurser som inslag i utbildningslinjer, som fortbUdning för
yrkesverksamma och som orientering för en intresserad allmänhet. Gruppens
motivering för sådana insalser är bl. a, att man vet att den skriftliga
kommunikationen i yrkeslivet fungerar dåligt. Gruppen vill genom sina förslag
skapa en beredskap mot illa fungerande yrkesspråk,

Svenskgrappens
förslag är ett av flera uttryck för en växande oro för att vårt sammansatta
samhälls- och yrkesliv har kommit att ställa så stora krav på
kommunikationsfärdigheter att dessa inte i rimlig omfattning kunnat
tiUfredsställas inom den eftergymnasiala utbildningen. Samhället utvecklar sig
i riktning bl, a, mot tätare kontakter och samverkan mellan människoma, såväl
inom arbetslivet som inom föreningslivet och under fritiden. Denna utveckling
leder till ökade krav på färdigheter i alt använda språket både i tal och
skrift.

Förmågan
att i tal och skrift utnyttja det egna språket är av ceniral betydelse för
individens möjUgheter att gestalta och förmedla sina upplevelser och
erfarenheter, sina åsikter och värderingar. God språkförmåga bUr därigenom ett
medel inte bara för personlighetsulveckling. Den blir också ett instrument t.
ex, för att utveckla demokratin inom arbetslivet och att fördjupa den
politiska demokratin. Det är mol denna bakgrund naturligt att färdigheter i
alt använda det egna språket måste ingå som ett led i allt fler utbildningar
även inom högskolan. Jag vill därför uttala mitt stöd för de ansträngningar som
enligt vad jag har inhämtat f, n, görs för att inom den blivande högskolan
stärka svenskans

s. 230 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 230

roll
inom utbildningar av olika slag. Man bör härvid vara medveten om atl ökat
utrymme för undervisning i svenska kan betyda att annal stoff får skjutas åt
sidan eller organiseras på annat sätt. För det fortsalla arbetet bör de
förslag som svenskgruppen har redovisat kunna utgöra ett lämpligt underlag.

UKÄ
har i sitt förslag till anslagsframställning redovisat det arbele som pågår
inom ämbetets ansvarsområde med atl intemationalisera utbildningen. UKÄ har
upprättat ett handlingsprogram som rymmer flera delar. Etl inslag häri är det
intemationella utbytet, ett annat internationaliseringen av utbildningens
innehåll.

I
det förslag till högskolelag som jag har anmält i dfet föregående har jag
förordal atl som ett allmänt mål för utbildningen inom högskolan slås fast atl
den skall främja förståelsen för andra länder och för internationeUa
förhållanden.

Jag
anser atl UKÄ:s handlingsprogram utgör en viktig grundval för all i den anda
som återspeglas i lagförslaget intensifiera hittillsvarande ansträngningar att
säkra de internationella aspekterna. Jag vill därför uttala mitl slöd för UHÄ:s
strävan alt, i perspektiv av den nya högskolan, föra detta viktiga arbete
vidare. I statsbudgeten finns särskilda medel anvisade för della ändamål under
anslaget Extra utgifter vid universiteten m. m.

Jämställdhet
mellan kvinnor och män

Som
jag antydde inledningsvis är rekryteringen till högskoleutbUdning sned i fråga
om könsfördelning. Kvinnor och män är mycket olika företrädda inom skilda slag
av utbildningar. Härvidlag avtecknar sig ett tydligt mönster. Kvinnor söker sig
oftare till kortare, inte direkt på-byggbara ulbildningar som leder till en
förhållandevis snäv arbetsmarknad medan män oftare väljer längre utbUdningar
som leder till större rörlighet och bättre karriärmöjligheter inom arbetslivet.

Detta
förhållande kan belysas statistiskt, I det här sammanhanget inskränker jag mig
till att ta exempel från två olika områden på arbetsmarknaden där man också
kan se sambandet med utbildningsvägar inom gymnasieskolan.

Inom
det omfattande yrkesområde som utgörs av ekonomi och administration inom
företag och förvallningar framträder mönstret klart. Inom de
sekreteramtbildningar som finns inom både gymnasieskola och blivande högskola
är andelen kvinnor i det närmaste 100 procent. På den tvååriga ekonomiska
linjen inom gymnasieskolan är andelen kvinnor ca 60 procent.

På
den treåriga ekonomiska linjen med anknutna specialkurser inom gymnasieskolan
är det kvinnlig dominans med ca 55 procent. På högskolenivå, där de ekonomiska
utbildningarna förhållandevis ofta kan

s. 231 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 231

leda
till loppbefattningar inom näringsliv och förvallning, dominerar männen
kraftigt. Av dem som examineras från Handelshögskolan i Slockholm är endasl ca
30 procent kvinnor medan andelen inom ekonomutbildningen vid universiteten är
ännu lägre, ca 20 procent.

Tandvårdsområdet
är ytterligare ett belysande exempel. Inom utbildningarna lill landsköterska
och tandhygienist utgör kvinnor praktiskt laget-100 proceni. För
tandteknikerutbildningen är motsvarande tal 70 proceni. Inom
tandläkarutbildningen är männen i majoritet och kvinnorna utgör ca 45 procent
av de studerande. Inom forskamlbildningen har kvinnornas andel sjunkit till 20
procent.

En
utförligare redovisning av förhållandena inom olika högskoleutbildningar har
tidigare lämnats av UKÄ bl. a. i debattskriften Jämställdhet i högskolan
(UKÄ-rapport 1975: 10).

Alt
åstadkomma en jämnare fördelning av utbildningslillfällena mellan kvinnor och
män är en fråga av stor vikt inom högskolan. Åtgärder för att ändra rådande
mönster, eller frånvaron av sådana åtgärder, kan gripa djupt in i individens
val av högskoleutbildning. Högskolan kan emellertid inte här, lika litet som i
andra avseenden, ses isolerad från andra delar av samhällel. Familjepolitiken,
skolan och arbetsmarknaden är några av de faktorer som kraftigt påverkar
fördelningen mellan kvinnor och män i rekrytering till högskolan.

Jag
går inte närmare in på hur ungdomars val av ulbildning inom skolan styrs av
rådande uppfattningar om manliga och kvinnliga intressen och sysselsättningar.
Uppenbart är emellertid att dessa val starkt styr möjligheterna alt inom
högskolan skapa en jämnare fördelning mellan könen inom enskilda utbildningar.

De
behörighetsregler som skall träda i kraft den 1 juli 1977 bör kunna bidra till
att jämna ut såväl de sociala som de könsmässiga skUlnadema i rekryteringen av
studerande till högskolan. Ungdomar från socialgrupperna 3 och 2 har hittiUs
haft mindre benägenhet än ungdomar från socialgmpp 1 att välja sådan utbildning
i gymnasieskolan som direkt har gett tillträde till högskolestudier. När
behörighetsreglerna ändras kommer behörighet för högskolestudier att kunna
erhållas på flera vägar, varav den nu gängse endast är en, Ulbildningsvägar med
en i dag dominerande andel ungdomar från socialgrupperna 3 och 2 kommer också
att ge allmän behörighet till högskoleutbildning. De nya reglerna öppnar
högskolan också för de människor som inle har haft tillgång till eller har
avstått från utbildning efter den obligatoriska skolan. Som jag nyss med några
exempel har sökt visa har en oproportionerligt stor grupp kvinnor föredragit
att välja korta yrkesinriktade utbildningar som leder till s. k. kvinnoyrken.
Dessa kvinnor kommer atl utgöra en viktig del av de äldre studerande som
framdeles kan söka sig till högskolan.

Åtgärder
som vidtas inom utbildningsväsendet för alt åstadkomma jämställdhet mellan män
och kvinnor bUr emellertid verkningslösa om

s. 232 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 232

de
inte motsvaras av ändrade attityder och handlingsmönster på arbetsmarknaden.
Så t, ex, måste en ökning av andelen kvinnor i en ulbildning följas av en
beredvillighet från arbetsgivarna inom motsvarande sektor på arbetsmarknaden
all anställa kvinnor. För atl vidga möjlighelerna alt nå en bättre balans
mellan kvinnor och män i vissa längre utbildningar är det dessutom nödvändigt
att många arbetsgivare ändrar attityd till kvinnor i ledande befallningar inom
olika arbetsområden. Delta gäller såväl den enskilda som den offentliga
sektorn. Del är rimligt atl anta att arbetsmarknadens olika inställning till
kvinnlig och manlig arbetskraft påverkas av tillgången inom olika
yrkesområden. Det är angeläget att frågan om jämställdhet mellan kvinnor och
män kommer att inta en framskjuten plats i det erfarenhetsutbyte om och den
utveckling av ulbildningen som skall ske inom skilda högskoleorgan där representanter
för samhällsliv, arbetsmarknadens parter och yrkesliv skall ingå.

Jag
har kortfattat berört några av de problem som måsle angripas i arbetet med alt
skapa större jämställdhet mellan könen i högskoleutbildningen. Många av
problemen är svåra att bemästra, Ofla gäller det att påverka fast grundade
uppfattningar om utbildningen och om kvinnors och mäns roller i arbetslivet.
Ibland kan redan en analys av bakomliggande faktorer vara en svår uppgift.
Ålgärder som kan vidtas ger i många fall resultat försl på sikt.

Enligt
vad jag har kunnat bedöma har UKÄ:s nyssnämnda debattskrift gett elt välkommet
underlag för debatten i dessa frågor. Jag har också inhämtat att universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) arbetar med att utforma etl handlingsprogram kring
jämställdhetsfrågor, som bl. a, bygger på de synpunkter som läroanstalterna har
lämnat med anledning av debattskriften. Den nya högskolan ger delvis nya
förutsättningar för alt inom den eftergymnasiala utbildningen angripa jämställdhetsfrågor.
Jag anser därför alt det är angeläget att ett program för delta arbele inom
hela den nya högskolan skyndsamt läggs fram.

I
fråga om åtgärder i anknytning till föreliggande budgetförslag vill jag peka på
följande. Den för sjuksköterskor avsedda utbildningen till läkare anvisar en
metod alt i efterhand och på sikt söka jämna ut rådande snedbalans mellan
könen inom ett visst område av högskola och arbetsmarknad. En sådan väg bör
beträdas jämsides med strävanden att nå en jämnare fördelning mellan könen i
rekryteringen tUl både kortare och längre vårdutbildningar. Beträffande den nya
juristutbildningen kan konstateras att de grupper som högskolan kommer att kunna
erbjuda grandläggande rättsutbildning återfinns i bl. a.
mellangrads-befattningar inom administration och näringsliv och till största
delen utgörs av kvinnor. Ett genomförande av förslaget bör därför verka
positivt på könsfördelningen.

s. 233 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 233

Forskning
och forskningsanknytning

Jag
går nu över till frågor om resurser för forskning inom högskolan. Inledningsvis
viU jag erinra om att en ny forskningsrådsorganisation kommer alt finnas från
den 1 mars 1977 (prop. 1975/76: 129, UbU 1975/76: 32, rskr 1975/76: 368), De
resurser som enligl regeringens förslag i prop, 1976/77: 100 bil, 12 skaU slå
tiU forskningsrådens och den nya forskningsrådsnämndens förfogande måsle ses
tillsammans med de medel för och den ulbyggnad av högskolans fasta
forskningsorganisation som jag förordar i del följande. Jag begränsar mig
därvid till att i korthet beröra de prioriteringar som är vägledande för mig
när jag beräknar medel under resp, anslagspunkt.

Vårt
land uppvisar många av de drag som förknippas med begreppet efterindustrielll
samhälle. Hit hör t, ex, sådana företeelser som hög materiell levnadsstandard,
en väl utvecklad ekonomi baserad på bl, a. avancerad teknik, högt uppdriven
automatisering i arbetslivet och ett omfattande och mångskiftande
utbildningsväsende. Delta samhälle har som en av sina grundvalar forsknings-
och utvecklingsarbete inom teknik, naturvetenskap och medicin. Med rätta har
statsmakterna under de senaste decennierna ställt lill förfogande stora
resurser inom dessa områden. De problem som del efterinduslriella samhället
har fört med sig, t, ex, i form av miljöförstöring, överförbrukning av naturresurser,
fysisk och psykisk förslitning av människor, kan angripas med stöd av landvinningar
inom dessa vetenskapsfäll. Många tecken tyder emellertid på atl individerna
inle har förmått, och kanske inle heller har velat, anpassa sig till de snabba
förändringar som har ägt rum. Tonvikten på materiell odling måste balanseras av
ett ökat intresse för människan och hennes situation också i andra avseenden,
exempelvis människans funktion i det ekologiska systemet och hennes krav på och
behov i den sociala miljön.

Inom
humaniora och samhällsvetenskap studeras individen både som enskild varelse och
som medlem i större eller mindre gemenskaper. Härvid intar bl. a. forskning om
värderingar och på dem grundade beteendemönster en framträdande plats. Jag
anser att det är angeläget att vi ökar kunskaperna om villkoren för
förhållanden mellan enskilda människor och mellan gmpper av människor, både
nationellt och internationellt. Jag vill betona att dagens samhälle med dess
mångskiftande mönster också kräver att sökandet efter ny kunskap om människors
vUlkor sker i medvetande om de samband som kan finnas mellan vetenskaper av
vitt skilda slag. Mot denna bakgrund anser jag att den i sig befogade kraftiga
satsningen på naturvetenskap, teknik och medicin nu måsle balanseras med ökade
insatser inom humaniora och samhällsvetenskap i vid mening. Inom dessa
vetenskapsområden fordras en förstärkt forskningsorganisation och vidgade
resurser för att forskarna inom dessa fält från sina utgångspunkter skall kunna
angripa de prob-

s. 234 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 234

lem
som uppslår genom den ständiga omvandlingen av samhället, en omdaning som
delvis drivs fram av ökat tekniskt, naturvetenskapligt och medicinskt kunnande.
Jag är också övertygad om att humaniora och samhällsvetenskap måste få en kapacitet
som tillåter att kunskaper och värderingar från dessa forskningsfält i större
utsträckning blir en del av referensramen för den samlade
forskningsverksamheten,

I
riksdagens beslut om reformering av högskoleutbildningen fastlades principen
atl all sådan utbildning skall ha en anknytning till forskning. I det
planeringsarbete inför reformen som har genomförts efter riksdagsbeslutet har
denna fråga behandlats i skilda former. Forskarutbildningsutredningen (FUN, U
1974: 06) har genom tUläggsdirektiv hösten 1975 fått tiU uppgift att pröva i
vilken uisträckning åtgärder bör vidtas för att inom den nya högskolan
säkerställa alt övergång blir möjlig tUl ulbildning över grundexamensnivå från
utbildningslinjer som i dag inte har någon naturlig fortsättning.

Också
den centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75) har behandlat
frågan om forskningsanknytning. Kommittén har föreslagit atl medel av betydande
omfattning ställs till förfogande för detta ändamål budgetåret 1977/78, H 75
har härvid grundat sig på förslag från både de regionala
organisationskommittéerna och högskolemyndigheterna.

Den
nya högskolan kommer att bestå av utbildningar med vitt skilda traditioner och
förutsättningar. Innehållsmässigt och organisatoriskt skiljer sig olika utbUdningar
från varandra bl, a, i fråga om anknytningen till forskningen. En central del i
det fortsatta reform- och utvecklingsarbetet blir därför att söka förverkliga
principen om ett samband mellan forskning och grundläggande högskoleutbildning,
såväl statlig som kommunal. Inte minst viktigt är detta när det gäller
utbildningen på utbyggnadsorterna. Det är en svår uppgift att finna
verkningsfulla anordningar på detta område, och jag förutsätter därför alt
målet kommer alt nås först på sikt. Ett viktigt underlag för detta arbete
kommer att ges genom FUN:s kommande förslag. Jag anser det samtidigt vara
viktigt atl den nya högskolan redan från starten får ekonomiska möjligheter att
gripa sig an uppgiften. Jag biträder därför framlagda förslag om särskild medelsanvisning
och förordar alt 6 milj. kr. beräknas för detta ändamål budgetåret 1977/78
under anslaget Vissa kostnader för högskolereform.

I
fråga om användningen av dessa medel vill jag kort anföra följande. I den
hittillsvarande diskussionen om ett ökat samspel mellan grundläggande
utbildning och forskning har intresset knutits främst till möjligheten att
låta lärare vid enheter utan fast forskningsorganisation tjänstgöra vid
enheter med sådan organisation. Under det senaste året har de regionala organisationskommittéerna
presenterat förslag till åtgärder för att främja detta samspel. Av det
redovisade materialet framgår att övervägandena nu har vidgats till att gälla
åtgärder inom ett förhål-

s. 235 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 235

landevis
brett fält. Jag delar regionkommittéernas uppfattning om atl arbetet med
forskningsanknytningen måste bedrivas förutsättningslöst och syfta till
ålgärder av skilda slag. Åtgärderna skall fogas samman tiU program med
skiftande innehåll anpassat efler olika utbildningars behov. För atl nya
erfarenheter skall kunna vinnas bör därvid tidigare oprövade vägar beträdas.
Som etl exempel vill jag nämna ålgärder för att initiera omvårdnadsforskning.
Etl annat område gäller lärarutbildningen som till slörsla delen bedrivs ulan
direkt forskningsanknytning. Det ankommer på regionstyrelserna att i sitt
planeringsarbete bygga vidare på den grund regionkommittéerna har lagt i dessa
avseenden,

Enligl
prop, 1975: 9 skall medel för forskningsanknytning avse åtgärder som vidtas
för att stärka sambandet mellan å ena sidan enheter som har fasta resurser för
forskning, å andra sidan enheter som saknar sådana. Det faktiska behovet av
forskningssamband hos olika utbildningar som f, n, inte har anknytning till
fasta forskningsresurser bör vara en avgörande bedömningsgrund när sådana medel
tas i anspråk. Det bör därför inte uteslutas alt medel för forskningsanknytning
kan behöva las i anspråk för projekt och liknande ändamål som syftar till att
stärka forskningssambandet också inom en och samma högskoleenhet.

För
sammanhangets skull vill jag något kommentera hur medel för
forskningsanknytning bör anvisas. Den ordning som har angivits i prop. 1975: 9
innebär att medlen disponeras av regionstyrelserna och anvisas fakultetsvis. H
75 har föreslagit att regionstyrelserna skall disponera medlen utan bindning
till fakultet. Jag biträder H 75:s förslag. Liksom H 75 förulsälter jag att
regionstyrelserna i rent vetenskapliga bedömningsfrågor utnyttjar expertis
inom i första hand fakulletsorgan och forskningsråd.

Också
andra ålgärder än de jag hittills har uppehållit mig vid är aktuella i ett
program för att stärka sambandet mellan grundläggande utbildning och forskning
i högskolan. Jag kommer i det följande att förorda atl en professur i socialt
arbete inrättas vid universitetet i Göteborg den 1 juli 1977. Härigenom knyts
fasta forskningsresurser lUl utbildningen på den sociala linjen, som för
närvarande ges vid socialhögskola. Utbildningen inom socialhögskolorna har
hittills saknat sådan anknytning.

Efter
förslag i prop. 1975: 9 har riksdagen beslutat att forskningsorganisationen
vid universitetet i Linköping skall vidgas. Regeringen har därför våren 1975
uppdragit ål universUetet att utreda frågan om en tvärvetenskapligt och
tematiskt orienterad forsknings- och forskamtbUd-ningsorganisation inom främst
den nuvarande filosofiska fakultetens område. En av universitetets konsistorium
tillkallad grupp har lagt fram en rapport Tema. Ny väg för forskning. I den
föreslås forskning inom ramen för fyra temata: Hälso- och sjukvården.i
samhällel. Kommunikation överföring av information. Teknik och social
förändring samt Vatten i natur och samhälle. Jag kommer i det följande alt
förorda att

s. 236 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 236

1
milj. kr. anvisas under anslaget Vissa kostnader för högskolereform för
fortsatt planerings- och förberedelsearbete inför en tematiskt uppbyggd
forsknings- och forskarulbildningsorganisation i Linköping.

Planeringsramar
och anslagssystem

Det
planeringssystem som riksdagen har beslutat om innebär all det skall finnas
planeringsramar för antalet nytillkommande studerande. De totala
planeringsramarna för högskoleutbildningen skall ta största möjliga hänsyn
lill tendenser i individernas samlade efterfrågan på högskoleutbildning.
Fördelningen av medel på orter, högskoleenheter och ulbildningar för varje
läsår skall göras under hänsyn till hur den aktuella efierfrågan fördelar sig
på olika orter och på olika slag av ulbildningar. Jag räknar med atl den
dimensionering jag i det följande förordar kommer all leda till all aUa
studerande som anmält sig i tid till utbildningar som nu inle har
antagningsbegränsning kan las emot. Vid en ovänlat stark tillströmning av
studerande kan dock svårigheter uppstå. Jag anser alt det bör finnas elt
utbildningsområde inom vilkel det fria tillträdet skall kunna upprätthållas.
Detla bör ske inom ramen för den planerings-procedur som riksdagen har beslutat
och som H 75 närmare behandlat. Anslagssystemel bör i allt väsentligt vara det
som tidigare har beslutats, dock med en viss komplettering. Sålunda bör en
redovisning ske av det ungefärliga antalet årsstudieplatser för vilka resurser
har beräknats inom del fria området. I budgetpropositionen bör detta antal
varje år anges regionvis. I fråga om resurser bör däremot ingen åtskillnad
göras mellan resurser för ospärrad utbildning och övrig utbildning. När regionstyrelsen
fördelar resurserna för lokala och individuella linjer och enstaka kurser bör
även ges anvisning om omfattningen av utbudet i denna del.

Jag
anser att det utbildningsområde som bör ligga till grund för beräkningen av
antalet årsplatser inom det fria området bör motsvara de nuvarande mer allmänna
studiekurserna inom de ämnesområden vid de filosofiska fakulleterna som nu har
fritt tillträde på grund av automatisk tilldelning av resurser för
lärarkrafter, Laborativa studiekurser samt mer speciella s, k, yrkesinriktade
eller tvärvetenskapliga studiekurser bör inte räknas med. Det fria området
måste definieras, TUl övrig utbUdning blir antagningen begränsad. Jag går nu över
till definitionen av det fria området.

Inom
den nya högskolan bör i motsats till vad som nu gäller inom universitet och
högskolor ämnesområde inte vara ett studieorganisaloriskt begrepp. Sådana
studieorganisatoriska anordningar har visat sig svårhanterliga och är därför
olämpliga med hänsyn lill önskemålen om lokal rörelsefrihet. Det fria området
inom högskolan bör utgöras av sådana kurser som motsvarar ett visst område
inom nuvarande studieordning. Härvid bör följande nuvarande ämnesområden komma
ifråga: all-

s. 237 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 237

män
kriminologi, allmän språkvetenskap, ekonomisk historia, etnologi,
filmvetenskap, filosofi, finska, fonetik, handelsrätt, idé- och lärdomshistoria,
konstvetenskap, nordiska språk, praktisk filosofi, rättssociologi, socialantropologi,
teatervetenskap, teoretisk filosofi, historia, litteraturvetenskap,
religionskunskap, svenska, engelska, franska, matematik, ryska, spanska,
tyska, förelagsekonomi, juridisk översiktskurs, nationalekonomi, statskunskap,
kulturgeografi, pedagogik, psykologi (utan antagningsbegränsning), sociologi,
samhällskunskap, arkeologi, särskilt nordeuropeisk, informationsbehandling,
musikvetenskap, statistik och matematisk statistik.

Det
fria området definieras således som kurser av visst slag. Definitionen bör
avse samtiiga statliga högskoleenheter. Utbildningslinjer som i sin helhet kan
genomgås på fria kurser blir fria. Självfallet får man räkna med att det inom
en fri linje kan finnas speciella alternativa studiegångar där antalet platser
är begränsat.

Regeringen
har tidigare givit universitets- och högskoleämbetet i uppdrag att planera med
utgångspunkt i att det skall finnas etl fritt område. Jag räknar för budgetåret
1977/78 med att av de allmänna ulbildnings-linjema kommer ekonomlinjen, matematikerlinjen
och samhällsplanerar-linjen att tUlhöra det fria området. Jag vill framhålla
att jag räknar med att det som nu i praktiken blir möjligt att ta emot alla
studerande som önskar plats även inom andra områden än det jag har angivit i
det föregående, t, ex, på juristlinjen och den religionsvetenskapliga linjen
liksom inom s. k. kursanslagsämnen vid de nuvarande filosofiska fakultetema
såsom t. ex, egyptologi.

Lokaliseringen
av den fria utbildningen styrs av regeringens och riksdagens beslut om
lokaliseringen av allmänna utbildningslinjer samt av regionstyrelsernas beslut
om fördelning av medel för enstaka kurser och lokala och individuella
utbildningslinjer. På varje ort bör det fria området få finnas vid endast en
högskoleenhet, I fråga om nuvarande universitet med filialer bör avgränsningen
av det fria området ges en sådan form all den fria delen inle väsentligt
förändras i fråga om omfattningen av utbudet. Inom ramen för vad som är bestämt
belräffande allmänna utbildningslinjers innehåll i utbildningsplan och inom
ramen för regionstyrelsens beslut i fråga om medel för övrig utbildning
beslutar de lokala myndigheterna vilka fria Unjer och kurser som skall finnas.

Riksdagen
har tidigare beslutat att aUa studerande skall anmäla sig till utbildning inom
högskolan en viss tid innan utbUdningen börjar. Detla generella
anmälningsförfarande utgör en av grandföratsätlning-arna för planeringssystemet
och bör avse samtiiga studerande, d. v. s, även studerande som fullföljer
studier enligt äldre bestämmelser. Härigenom uppnås ett samordnat
resursutnyttjande. Om tomma platser uppstår till följd av att anmälda
studerande inte infinner sig bör de lärarresurser som därigenom inte behöver
tas i anspråk för undervisning i stället få

s. 238 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 238

användas
för annan verksamhel enligl samma regler som tillämpas inom universitetsområdet
när överskott på lärarkapacitel finns. Jag räknar med att det i många fall blir
möjligt att redan i samband med amäl-ningsförfarandet vidta sådana
omdisposilioner. Vidare blir vissa förändringar av anmälningssystemet aktuella
genom att tillträdet blir hell fritt tUl viss utbildning,

Anmälningama
bör användas till all i överensstämmelse med H 75 :s förslag till
planeringssystem justera resursfördelningen med hänsyn lill efierfrågan på
utbildning. Såväl de lokala som de regionala myndigheterna bör åläggas att av
resurser för fria kurser inom respektive ansvarsområde hålla fem proceni i
reserv. Därutöver bör möjliga omfördelningar tillsammans med temporära
ändringar av undervisningens uppläggning leda till alt man inom ramen för
tUldelade resurser kan klara det fria tUlträdet, Skulle det vid mindre
högskoleenheter som t, ex. de nuvarande universitetsfilialerna visa sig
ogöriigi med hänsyn till nödvändiga lärarförordnanden m. m. att hålla en
reserv om fem procent bör i stället andra åtgärder vidtas som t, ex. en mer
långtgående beredskap att temporärt ändra undervisningens uppläggning eller en
begränsning av det fria utbudet varje termin.

Om
tillströmningen blir väsentligt större än planerat och alla regionala och
lokala reserver och möjligheter till omdisposilioner m, m, tagits i anspråk bör
högskoleenheterna kunna få ett resurstillskott genom beslut av riksdagen.
Storleken av resurstillskotten, som endast bör avse lärarlöner, bör prövas vid
varje tillfälle. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen att den
beslutar att resurstillskott skall kunna erhållas efter riksdagens prövning i
varje särskilt fall för ulbildning inom del område jag angivit, om det visar
sig nödvändigt. Myndigheterna bör i sina medelsframställningar självfallet
redogöra för vilka dispositioner som har vidtagits så att det framgår att alla
de regionala och lokala åtgärder som rimligen kan vidtas redan har skett.

Vad
jag här har förordal innebär normall att ingen behörig sökande som anmält sig i
tid kan awisas från utbildning som av högskolestyrelsen har utbjudils som fri.
Högskolestyrelsen bör dock ha rätt att ställa in UtbUdning om antalet anmälda
inte blir nunst tio. Jag räknar med att högskolestyrelsen i de fall antalet
verkliga deltagare i viss utbildning blir lågt liksom hittills organiserar
utbildningen med hänsyn därtill.

Inom
det fria området behövs i enlighet med vad som nu gäller inte någon rätt att
införa antagningsbegränsning annat än till följd av sådana förhållanden som
brist på kompetenta lärare eller lämpliga lokaler. Jag räknar med att sådana
förhållanden kan bli särskilt aktuella i samband med nya linjer eller olika
typer av försöksverksamhet. Jag har tidigare förordat en utformning av
högskolelagen som begränsar de lokala myndigheternas rätl alt slutiigt avgöra
hur många studerande som kan tas emot i viss utbildning. Sådant beslut får
enligt lagförslaget inte

s. 239 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 239

avse
UtbUdning tUl vilken fri tillströmning skall gälla och som bjudils ul som fri
av högskolestyrelsen.

Jag
kommer vid min medelsberäkning i det följande under de skUda anslagen atl utgå
från elt behov av det anlal årsstudieplatser inom det ospärrade området i resp.
region som framgår av följande sammanställning. Ärssludieplatserna avser även
de studerande som fullföljer studier enligl äldre bestämmelser.

Högskoleregion Beräknat
anlal årsstudieplatser

Stockholm

6 800

Uppsala

4 800

Linköping

1 300

Lund/Malmö

5000

Göteborg

5 100

Umeå

2 300

Jag
vill erinra om att dessa tal inte anger hur många studerande som kan studera
inom det fria området. Antalet studerande blir väsentligt större än antalet
årsstudieplatser beroende bl. a, på deltidsstudier.

Jag
går nu över till att behandla frågor om anslagssystemel i högskolan.

Utformningen
av systemet för att fördela resurser inom högskolan har avgörande betydelse för
hur lokala, regionala och cenirala inflytanden kommer att vägas mot varandra.
Den 1 juli innevarande år ändras anslagssystemet radikalt. Inom det
förvaltningsområde som tidigare hade UKÄ som central myndighet finns i huvudsak
tre typer av anslag. En grapp av anslag avser medel för lärarlöner. En annan
grupp avser driftkostnader, dvs. medel för annan personal än lärare, för
materiel och liknande ändamål. En tredje grupp av anslag avser gemensamma ändamål
såsom förvaltningar och bibliotek. Inom andra delar av högskolan anvisas medel
till läroanstalterna efter delvis skilda principer. Sammanlagt finns f. n, ca
60 anslag inom det område som den blivande högskolan kommer att omfatta.

Den
av riksdagen år 1975 beslutade omläggningen av anslagssystemel innebär i
korthet följande. En grundläggande åtskillnad görs mellan resurser för
forskning och forskarutbildning å den ena sidan, grandläggande utbildning å
den andra. Resurser för forskning anvisas fakultetsvis. Utbildningsanslagen
avser dels de fem yrkesutbildningsseklorerna, dels lokala och individuella
utbildningslinjer, dels enstaka kurser. Härtill kommer anslag för gemensamma
funktioner. Sammanlagt kommer antalet anslag att uppgå tUl knappt 30,

Utmärkande
för det nuvarande anslagssystemet inom högskoleväsendet är att anslagen
indelas efter det slag av kostnader som medlen avses täcka. Denna
indelningsgrund är den hittills gängse inom statsförvaltningen, Elt annat
betraktelsesätt i anslags- och budgetsammanhang är

s. 240 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 240

alt
det avgörande kriteriet i stället bör vara för vilkel slag av verksamhet som
medlen anvisas.

Syftet
med anslagsreformen är bl. a. att regering och riksdag skall få en bättre
överblick över resursförbrukningen och elt lämpligare underlag för avvägningar
i stort mellan skilda verksamhetsgrenar. Det åsyftade fastare greppet över
budgeten på slatsmaklsnivå möjliggör att högskolemyndigheterna får ökade befogenheter
i fråga om hur anvisade medel används.

Förberedelserna
för en övergång till ell ändamålsindelal anslagssystem har medfört myckel
arbele för högskolemyndigheterna. Det har särskilt gällt läroanstalter med de
båda huvudtyperna av verksamhet inom högskolan, ulbildning och forskning.
Förberedelsearbetet har letts av en ledningsgrupp för programbudgetarbetet
avseende högre ulbildning och forskning inom utbildnings- och
jordbruksdepartementens verksamhetsområden (Hufo-gruppen). Föredraganden har
senast i prop. 1975/76: 100 bil. 10 redovisat en del beräkningsmässiga resultat
av förberedelserna, bl. a. en översiktlig uppdelning av vissa resurser på å ena
sidan grundläggande utbildning, å andra sidan forskning och forskarutbildning.
Jag vill också erinra om att Chalmers tekniska högskola och numera
universitetet i Linköping har bedrivit försök med programbudgetering i flera
år.

I
och med anslagsomläggningen övergår högskolan praktiskt taget i sin helhet till
en ordning med ändamålsinriktade anslag. Det ligger i sakens natur, att en så
genomgripande omställning som det här rör sig om är svår att genomföra. En del
beräkningsmässiga problem kommer därför att återstå när verksamheten inom
högskolan startar. Allt eftersom verksamheten vinner i stadga bör problemen
kunna bemästras.

Jag
vill inte utesluta att de omfattande beräkningar som ligger bakom omföringen av
medel från de gamla till de nya högskoleanslagen i vissa fall kan behöva
jämkas. I den mån sådana jämkningar inte kan åstadkommas regionalt och lokalt
utan särskilda föreskrifter bör regeringen ha möjlighet att övergångsvis medge
omföringar mellan ifrågavarande anslag i statsbudgeten och mellan anslagsposter
som har underställts riksdagen. Regeringen bör vid behov kunna delegera elt
sådant bemyndigande tiU högskolemyndigheterna. Jag föreslår sålunda att regeringen
inhämtar ett sådant riksdagens bemyndigande.

Det
av riksdagen beslutade anslagssystemet är avpassat för den nya högskolan med
dess vidgade lokala befogenheter. På en punkt anser jag en ändring i den
angivna indelningen i anslag motiverad.

Medel
för lokala och individuella linjer och medel för enstaka kurser skall enligt
riksdagens beslut anvisas under skilda anslag. För båda anslagen avses den
ordningen gälla att medlen av riksdagen fördelas på högskoleregioner och att
regionstyrelserna sedan fördelar dem på högskoleenheter m. m. Jag har nyss
förordat att fri tillströmning bör finnas

s. 241 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 241

för
viss högskoleutbildning. Den kommer all i betydande utsträckning avse just enstaka
kurser. Därigenom minskar behovet avsevärt av atl garantera vissa studerande
kurskombinalioner inom individuella linjer, Enligl min bedömning kommer detta
behov att i betydande utsträckning kunna tillgodoses inom ramen för det fria
tillträdet till enstaka kurser. Inrättande av individueUa linjer kommer att
kräva en viss administration. För alt undvika onödigl sådanl arbele bör kurser
som den studerande har fritt tillträde tiU inte ingå i sådan linje.

De
förändringar av medelsberäkningen för högskolans utbildningsutbud som jag här
har berört har av naturliga skäl inte kunnat beaktas i det hittillsvarande
förberedelsearbetet. Något underlag för en uppdelning av medlen mellan enstaka
kurser och individuella linjer efter dessa nya förutsättningar finns således
inte. Jag förordar därför alt medel för lokala och individuella linjer samt
enstaka kurser beräknas under ett gemensamt anslag. Därmed uppnås en större
regional och lokal handlingsfrihet. Den innebär bl, a. att regionstyrelserna
får ett slörre ansvar för alt medel anvisas för utveckling av nya
utbildningsalternativ i form av lokala linjer. Jag räknar med att såväl den
vidgade friheten som det större ansvaret kommer att gynna arbetet med alt
utveckla nya utbildningar inom högskolan,

I
fråga om bidrag till kommunal högskoleutbildning hänvisar jag till vad jag i
det föregående har anfört beträffande den kommunala högskolan. För bidrag till
allmänna utbildningslinjer och övrig sektors-bunden utbildning inom kommunal
högskoleutbildning bör tills vidare elt särskilt förslagsanslag finnas, från
vilket bidrag utgår enligt grunder som motsvarar de nuvarande. För att
underlätta en samlad överbUck bör under detla anslag finnas en anslagspost för
varje yrkesutbildnings-sektor. För enstaka kurser samt lokala och individuella
utbildningslinjer inom den kommunala högskoleorganisationen bör bidrag kunna
utgå från det ovan nämnda anslaget för lokala och individuella linjer samt
enstaka kurser. Därvid bör reglema för bidrag till kommunal högskoleutbildning
ges en molsvarande tUlämpning. Det blir därigenom möjligt för regionstyrelserna
att genomföra en samlad planering inom hela högskolan. Jag återkommer lill
vissa frågor rörande bidrag m. m. i samband med min anmälan av ifrågavarande
anslag.

Nuvarande
anslag till lärarlöner inom högskolesektorn är i aUmänhet förslagsanslag. Genom
en anslagsreform inför budgetåret 1969/70 (prop. 1969: 1 bU, 10, SU 1969: 46,
rskr 1969: 137) infördes reservationsvis betecknade anslag för övrig personal
och materiel m, m,, driflkostnadsanslag, vid universitet och högskolor inom
UKA:s förvaltningsområde. Vidare har de läroanstalter som bedriver försök med
programbudgetering till övervägande del medel från reservationsanslag. Också
för några läroanstalter utanför UKÄ:s område gäller alt de för närvarande får
vissa medel anvisade under sådana anslag,

16
Riksdagen 1976/77. I saml Nr 59

s. 242 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 242

Berörda
myndigheter har vitsordat atl reservationsanslagen har inneburit fördelar,
inte minst genom att planeringen inom t, ex, institutionerna kan sträckas ut
över budgelårsgränsen. När jag har övervägt frågan om vilken anslagslyp som
bör gälla i högskolan har en ulgångspunkl varil alt villkoren för
myndigheternas medelsdisposilion måsle vara desamma för anslagen till
grundläggande högskoleutbildning och för anslagen till forskning och
forskarutbildning. I valet mellan förslagsanslag och reservationsanslag har
jag, i överensslämmelse med vad högskolemyndigheterna har föreslagit, stannat
för att förorda reservationsanslag för såväl ulbUdningsanslagen som
forskningsanslagen. Ell skäl härtill är atl en ändamålsenlig planering av
forskningsverksamheten ofta kräver längre planeringsperioder än elt enstaka
budgelår. Jag vill tillägga, all det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget
tUl täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. är så konslraerat
atl möjlighet finns att efler prövning i varje särskilt fall från delta
anslag anvisa medel för de kostnader som hänför sig till avtalsenUga
löneökningar och som inle har kunnai beaktas vid budgeteringslillfället.

Vid
omläggningen till nya anslag för utbildning och forskning inom högskolan kommer
de hittiUsvarande anslagen att upphöra. Vissa av dessa, främst
driftkostnadsanslagen, är f. n, reservationsanslag. Jag erinrar om att
reservationer som kan finnas vid utgången av visst budgetår får användas av
myndighet under högst två år för avsett ändamål. Det får ankomma på UHÄ alt med
utgångspunkt i nuvarande förhållanden ge föreskrifter om hur eventueUa
reservationsmedel under berörda anslag vid utgången av budgetåret 1976/77
skall fördelas på nya högskoleenheter.

Införandel
av reservationsanslag på det sätt jag nu har berört innebär sammanfattningsvis
en betydande vidgning av det område inom vilket den ekonomiska planeringen kan
ske på elt sätt som är bättre avpassat än nuvarande ordning för de lokala
högskolemyndigheterna.

Som
jag nyss angav innebär 1975 års beslul om högskolan en genomgripande
omläggning av det nuvarande anslagssystemel. I prop. 1975: 9 betonades
samtidigt alt arbetet med all utveckla anslagssystemel skulle fortsätta också
efter högskolereformens ikraftträdande. Föredraganden ansåg det angeläget alt
man lokall får en ökad frihet att göra avvägningar mellan å ena sidan direkta
utbildnings- och forskningsresurser, å andra sidan resurser för förvaltningar,
bibliotek, fastighetstjänst och andra serviceinrättningar. Riksdagen hade inte
någon erinran mot detta uttalande.

Både
UKÄ och H 75 har föreslagit att i det fortsatta arbetet med anslagssystemet
resurser för högskoleförvaltningarna förs samman med resurser i övrigt för
ulbildning och forskning, H 75 har bl, a. pekat på att förvaltningsresurserna
omfattas av de s, k, programanslagen i pågående försöksverksamhet med
programbudgetering inom högskolesek-

s. 243 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 243

torn,
Enligl H 75 är erfarenheterna av denna ordning goda.

Också
enligt min mening bör ytteriigare ett steg kunna las i den riktning som har
angetts i 1975 års beslut om högskolans anslagssyslem. Resurser för i första
hand förvaltningsändamål och bibliotek är den del av de samlade insatserna för
servicefunktioner inom högskolan som ligger närmast till hands att framdeles
helt föra över till de ändamålsinriktade anslagen. Som H 75 har påpekat blir
det genom en omläggning på denna punkt möjligt för de lokala
högskolemyndigheterna alt själva väga behovet av administrativa insatser mot
behov av andra slags insatser för utbildningen och forskningen. Molsvarande
resonemang kan föras i fråga om resurser för biblioteken. Jag ser ett
genomförande av förslaget som ett inslag i arbetet med all föra över
beslutsbefogenheter från central till lokal nivå.

Jag
anser därför atl en anslagsomläggning av den innebörd jag nu har angett bör
komma tUl stånd vid ingången av budgetåret 1978/79, Förberedelser härför bör
vidtagas i samband med myndigheternas arbete med förslag till
anslagsframställning innevarande år, I delta sammanhang vill jag också nämna
följande. Även om ell särskilt förvaltningsanslag finns uppfört i
statsbudgeten för nästa budgetår kan högskolestyrelserna, i likhet med vad som
tillämpas för innevarande budgetår, ta i anspråk andra anslag för förstärkning
av förvaltningsresurserna. Jag vill framhålla, atl under de för nästa budgetår
föreslagna anslagen till utbildning och forskning beräknas inte oväsentliga
medel för förvaltningsändamål, bl, a, under anslaget Utbildning för
undervisningsyrken.

Jag
går nu över lill att behandla frågor som rör själva anslagsomläggningen.

Anslagen
för den nya högskolan ersätter helt eller delvis anslag lill utbildning inom
kulturområdet, vissa bidragsanslag m, m, inom skolväsendets område, anslagen
till högre utbUdning och forskning samt tUl lärarutbildning, I många fall är
verksamhel och resurser direki hänförbara lill t. ex. en viss
yrkesulbildningsseklor och ett visst seklorsanslag. I andra fall spänner den
nuvarande verksamheten över ett brett fält. Detta gäller främst ulbildningen
vid de nuvarande filosofiska fakulteterna, I sådana fall blir
anslagsomläggningen mer komplicerad,

I
det följande anges under varje anslag de gamla anslag från vilka medel under
innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål. För varje anslag har
jag beräknat ett basbelopp, dvs, medel som utgår för motsvarande verksamhet
under innevarande budgetår. Såvitt gäller förslagsanslagen till lärarlöner vid
de skilda fakulteterna saml förslagsanslaget till grundläggande humanistisk,
samhällsvetenskaplig och mate-matisk-nalurvelenskapUg ulbildning i Linköping
har jag beräknat basbeloppen på grundval av dels myndigheternas förslag, dels
faktisk utgift för budgetåret 1975/76 med korrigering för ändringar för
innevarande

s. 244 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 244

budgelår.
De basbelopp som jag anger under respektive anslagspunkt kommer alt överstiga
den nominella medelsanvisningen i statsbudgeten för motsvarande anslag
innevarande budgelår med sammanlagt ca 34 milj, kr,, dvs, ca fem procent. För
de nämnda förslagsanslagen ingår i basbeloppen lönekostnader för innevarande
budgetår beräknade på 1976 års slutliga lönenivå.

UKÄ,
skolöverstyrelsen och nämnden för socionomutbildning har i sina förslag till
anslagsframställning redovisat material som legat till grund för arbetet med de
nya anslagen. De av H 75 presenterade planeringsramarna har för den
grundläggande utbildningens del legat tiU grund för fördelningen av basbelopp
mellan de nya anslagen. Jag har vid min beräkning av dessa basbelopp i allt
väsentligt följt del förslag till fördelningsregler som UKÄ utarbetat. De medel
som förs upp under sektorsanslagen avser grundläggande utbildning för såväl
studerande enligt den nya studieordningen som de studerande som fullföljer tidigare
påbörjade studier. Jag anser att en uppdelning av resurserna mellan dessa
kategorier inom berörda anslag inte behövs. För de tre ämneslärarlinjerna har
medel beräknats endast för det första årels intag. Anslaget till lokala och
individuella linjer samt enstaka kurser avser endasl utbildning enligt den nya
studieordningen.

Ett
huvudsyfte med riksdagens tidigare beslut om planeringsramar var att säkra en
viss stabilitet i planeringen och att uppnå ett effektivt utnyttjande av de
tillgängliga resurserna. Jag har i det föregående förordat en komplettering av
della riksdagsbeslut av innebörden att bedömningen av resursbehovet för
utbildning, som i likhet med nuvarande ordning bör ha fri tillströmning, skall
kunna korrigeras under löpande budgetår om behov därav föreligger.
Planeringsramarna fyller även med denna komplettering en väsentlig funktion för
bl. a. den övergripande planeringen av högskoleutbildningen och för bedömningarna
av det framtida antalet utbildade inom skilda områden. Arbete med planeringsramar
för nytillkommande studerande bör därför ingå som elt led i den fortsatta
planeringen av högskolan.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om att det inom det system som jag har förordat
kommer att finnas tre olika grupper av utbUdningar med skilda former för beslut
om hur många studerande som kan tas emot. En grupp utgörs av traditionellt
spärrade utbildningar, t. ex. läkarlinjen och civilingenjörslinjema. Riksdagen
anger dimensioneringen för dessa. Hit hör även de allmänna utbildningslinjerna
inom den kommunala delen av högskolan vilkas kapacitet bygger på en reglering
av utbildningsvolymen som underställs riksdagen. Jag ger en översikt över denna
grupp av utbildningar och deras antagningstal under vart och ett av
sektorsanslagen. En andra grapp av utbildningar utgörs av linjer och kurser för
vilka ett högsta anlagningslal kan faststäUas genom lokala beslut. Exempel på
sådana linjer är fysikerlinjen och juristiinjen.

s. 245 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 245

En
tredje grupp slutligen beslår av de ospärrade linjerna och kurserna,

H 75:s och de regionala
kommUléernas förslag utgår i många fall från en väsentiig ökning av antalet
nytillkommande studerande. Med hänsyn tiU att förslagen avser i huvudsak sådana
linjer och kurser som faststäUs regionalt och lokalt bör inle riksdagen eller
regeringen la slällning lill enskilda förslag. Jag förutsätter därför med de
undantag jag anger vid min anmälan av de olika anslagspunkterna elt oförändrat
antal nya studerande på allmänna utbildningslinjer under budgetåret 1977/78 i
förhållande till vad som har beräknats för molsvarande ulbildning budgetåret
1976/77, Jag räknar med att studerandeantalet inom högskolan ökar totalt sett
till följd av efierfrågan på ulbildning inom främst enstaka kurser. Jag har
vid min beräkning av resurser i del följande utgått från dessa förutsättningar.
Jag bedömer alt den ökning av resurser som jag senare redovisar kommer all
svara mol den av H 75 och regionkommittéerna föreslagna ökningen av antalet
studerande på enstaka kurser. Med undantag för de enskilda förändringar som jag
återkommer till i del följande har jag beräknat en ökning av medlen för
grundläggande högskoleutbildning endast för lokala och individueUa linjer samt
enstaka kurser.

Behovet av förändring av
resurser för en viss utbildning beror bl. a. av hur det totala
studerandeantalet i utbildningen förändras. Hänsyn måste härvid tas till såväl
nytillströmning av studerande som studieavbrott och avgång från studierna.
Förändringen av del totala antalet studerande vid t, ex, de filosofiska
fakulteterna har trots en ökad tillströmning på senare år inte inneburit större
ökningar av resursbehovet.

Jag beräknar en reell
förstärkning av utbildningsresursema under anslaget till lokala och
individuella utbildningslinjer och enstaka kurser med ca 18 milj, kr. Jag
räknar med att det i stort skall vara möjligt alt inom ramen för sålunda
beräknade medel tillgodose den efierfrågan på enstaka kurser som framgår av H
75:s förslag. Därvid räknar jag med att en stor del av ifrågavarande studerande
kommer att studera på deltid och till väsentliga delar genomgå endast kortare
utbildningar under året. Sådana resurser kommer därvid att stå till förfogande
atl det enligt min bedömning inte erfordras särskilda medelsanvisningar av den
art som innevarande budgetår anvisats till elt belopp av 2 milj. kr, som stöd
för filialorterna m. m.

Planeringen av
nytiUkommande utbildningar kräver särskild omsorg från högskolemyndigheternas
sida. I den mån sådana utbildningar kan beräknas få fullt genomslag i
kostnadshänseende först under påföljande budgetår t. ex. om de startas först
vid kalenderårsskiftet bör myndigheterna tUlse att UtbUdningarna ryms inom
ramen för resurser som kan beräknas komma att stå tUl förfogande under kommande
budgetår.

I
mitt förslag till medelsfördelning inom sektorsanslagen har jag i regel
beräknat medel för varje berörd högskoleenhet under endast en an-

s. 246 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 246

slagspost
per sektor, I de fall det vid en högskoleenhet finns mer än en utbildningslinje
inom sektorn ankommer fördelningen av medel mellan linjer således på
högskolestyrelsen. Denna ordning leder till alt det i många fall kommer att
finnas goda möjUgheter att lokalt anpassa resurserna till aktuella behov och
förutsättningar i den mån antalet utbildningsplatser inte har angivils av
regering och riksdag. Jag avser atl senare föreslå regeringen alt uppdra åt UHÄ
att komma in med en redogörelse för den faktiska tillströmningen till högskoleutbildningen
höstterminen 1977 så snart underlag härför föreligger. Därefter kan ell fortsatt
arbete med planeringsramar ske utifrån bättre förulsätlningar än hittUls.

Jag
övergår nu till att behandla frågor om lokalisering av grundläggande högskoleutbildning.

En
av grundtankarna i högskolereformen är all högskoleutbildningen stegvis skall
byggas ut på ett större antal orter än hittills. Avstånden til'
utbildningsenheterna har utgjort ett faktiskt hinder för många människor att få
del av en ulbildning som de har haft behov eller intresse av och
föratsättningar för. Den av riksdagen år 1975 beslutade utbyggnaden av
högskoleutbildning utanför universitetsorterna kommer att bidra till att den
sociala rekryteringen till högskolestudier utjämnas. Dessutom är närheten till
ulbildningstillfällen en viktig föralsättning för att ge många människor
möjlighet tUl återkommande utbildning. Detta gäller inte minst för kvinnor.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om att riksdagen år 1975 slog fast att
utbyggnaden av högskoleutbildningen i första hand borde avse annan utbildning
än den traditionella universitetsutbildningen. Genom systemet med enstaka
kurser kan successivt ett utbildningsutbud byggas ut som kan tillgodose behov
av fortbildning och vidareutbildning hos de grapper som genom de nya
behörighetsreglerna kan och vill studera vid högskolan.

Riksdagen
angav i sitl beslul fyra orter eller par av orter som närmast aktuella för
utbyggnaden av utbildningsutbudet. Dessa är Sundsvall/Härnösand,
Falun/Borlänge, Jönköping och Kalmar.

Jag
har i mina förslag i del följande utgått från de principer för utbyggnaden av
högskolan som riksdagen sålunda lagt fast. Det innebär att jag under resp.
anslagspunkt förordar inrättande av allmänna utbildningslinjer endast på orter
där redan befintliga resurser medger att utbildning kan ges. Jag återkommer
till denna fråga vid min anmälan av anslagen för den grundläggande
högskoleutbildningen. När det gäller lokala och individuella linjer samt
enstaka kurser ankommer det på regionslyrelsema att besluta om fördelningen av
resurser för dessa på orter. Jag anser det väsentligt atl utbyggnadsorlerna
redan från början ges möjlighet att få en viss kapacitet i sitt
utbildningsutbud. De regionala organisationskommittéerna har redovisat förslag
härom som under-

s. 247 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 247

lag
för H 75:s förslag lill planeringsramar. Jag ansluter mig lill den prioritering
av dessa orter som finns i kommittéernas förslag. Jag förutsätter att denna
prioritering fullföljs inom de ramar som riksdagen kommer att ställa tiU de
regionala organens förfogande. Jag vill ytterligare något kommentera de
förslag som lagts fram i det pågående förberedelsearbetet inför
högskolereformen.

På
många orter har en intensiv verksamhel inletts för att utforma nya utbildningsalternativ.
Dessa alternaliv visar de rika möjligheter lill utveckling av
utbildningsutbudet som en spridning av högskoleutbildningen för med sig. Jag
ser med tillfredsställelse på detla förberedelsearbete och ulgår som jag nyss
anmälde från att ambitionen all förnya ulbildningen förblir på en hög nivå.
Enligl min bedömning bör många av förslagen lill nya ulbildningar kunna
utvecklas vidare genom att prövas som enstaka kurser eller lokala linjer. Vid
utformning av milt förslag till fördelning av resurser på lokala och
individuella linjer saml enstaka kurser på regioner har jag sökt beakla de
skilda regionernas förutsättningar all bygga ul nya utbildningsalternativ.

Jag
vill i detta sammanhang beröra lokaliseringen av en enstaka utbildning. Organisationskommittén
(U 1970: 62) för högre teknsk utbildning och forskning i övre Norrland
utarbetade år 1974 elt förslag om en tvåårig träteknisk utbildning, byggd på
fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan. Utbildningen skulle enligt förslaget
förläggas tUl Skellefteå. I sill beslut (UbU 1975: 17) med anledning av prop.
1975: 9 uttalade riksdagen, all den fann det angelägel alt frågan om denna
ulbildning prövades redan inledningsvis i det fortsatta planeringsarbetet.
Frågan har övervägts av organisationskommittén för Umeå högskoleregion.
Kommitién föreslår att ulbildningen inrättas som lokal linje i Skellefteå vid
ingången av budgelårel 1978/79.

Det
får ankomma på regionstyrelsen alt fortsätta planeringen av utbildningen samt
att slutligt fastställa lämplig tidpunkt för inrättande av den. Utbildningen
får bekostas från de medel som står till regionstyrelsens förfogande för
lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Övriga
gemensamma frågor

Jag
går nu över till att beröra det planeringsläge som gäller skilda
högskolemyndigheters arbete. De senaste två åren har varil en period av särskUt
intensivt planeringsarbete inför högskolestarten. Det gäller såväl reguljära
högskolemyndigheter på skilda nivåer som kommittéer och utredningar med
speciella uppgifter, H 75 har utfört ell betydelsefullt arbete av i första hand
samordnande slag. Kommittén har behandlat frågor om bl, a, dimensionering,
studieorganisation, institutionell organisalion samt regler för behörighet,
urval och antagning. Som jag har angett inledningsvis är del sålunda bl, a, H
75:s förslag lill högskolelag och andra författningar som har legat tiU grund
för mina överväganden i hithörande frågor, H 75 har nu i aUt väsentligt
avslutat sitt arbete.

s. 248 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 248

Jag
vill i detta sammanhang också erinra om att UHÄ inrättades den 1 oktober 1976
(prop, 1975/76: 100 bil, 10, UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245),

De
sex regionala organisationskommittéerna för högskolereformen har haft att
överväga bl, a, den grundläggande utbildningens omfattning och fördelning inom
de skilda högskoleregionerna. De har också lagt fram förslag om den regionala
och lokala högskoleorganisationen. Kommittéerna skall enligt vad jag tidigare
har berört fungera som interimistiska regionslyrelser fram till den 1 juli
1977, De skall bl, a, behandla frågan om linjenämndsorganisationen inom
högskoleenhetema.

Det
är enligt min mening viktigt att planeringsarbetet under liden fram till dess
att högskolan träder i kraft kan bedrivas i former som så långt möjligt sammanfaller
med dem som kommer alt gälla för tiden därefter, H 75 har föreslagil alt
interimistiska organ under våren 1977 får fullgöra upgifter som senare kommer
alt falla på regionstyrelser, högskolestyrelser, linjenämnder och
fakultetsnämnder. Jag har i det föregående biträtt detta förslag, I detla
sammanhang vill jag nämna atl regeringen i december 1976 har förordnat om
möjlighet för UHÄ att besluta om avvikelser från den ordning som gäller för
arbetet med förslag till anslagsframställning. Skälet härtill är att den
gängse ordningen för detta arbele inte är lämplig i den situation som kommer
atl föreligga de närmaste månadema. I de budgetdirektiv som har utfärdats i
december 1976 anges riktlinjer för myndigheternas arbete i denna del. Enligt
vad jag har erfarit har vidare UHÄ ytterligare preciserat den ordning för
budgetarbetet som bör gälla, bl, a. under hänsynstagande lill förekomsten av
interimitiska organ enligt vad jag nyss har nämnt,

I
anslutning till den redogörelse för planeringsläget som jag nu har lämnat vill
jag erinra om FUN:s arbete, EnUgt sina direktiv skall FUN lägga fram förslag om
forskamtbildningen i fråga om bl, a. dimensionering, finansiering och
tjänsteorganisation.

FUN
har också att utreda frågor om den grundläggande högskoleutbildningens
anknytning tUl forskning. En ytterligare uppgift för utredningen rör
organisationen för ledning och planering för forskning och forskarutbildning
inom högskolan. EnUgt vad jag har inhämtat räknar FUN med att lägga fram sitt
huvudbetänkande under innevarande år.

Också
forskningsrådsutredningen (FRU, U 1972:02) arbetar med frågor om forskningen.
Kommittén utreder f, n. frågan om långsiktig planering av forskning. Den kommer
därvid in på verksamhet utanför högskolan. Enligt vad jag har inhämtat räknar
också FRU med att lägga fram ett betänkande under år 1977.

Ar
1968 tillkaUades inom utbildningsdepartementet en ledningsgrupp för
programbudgetarbetet avseende högre utbildning och forskning inom utbildnings-
och jordbruksdepartementens verksamhetsområden (Hufo-gruppen). Gruppen består
av företrädare för regeringskansUet, centrala

s. 249 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 249

ämbetsverk
och lokala högskolemyndigheter. Under den senaste planeringsfasen inför
högskolereformen har en viktig uppgift för gruppen varit att i kontakt med H 75
svara för utrednings- och förberedelsearbetet för anslags- och
resursplaneringssystem för högskolan. Gruppen har i allt väsentligt fullgjort
sina uppgifter. Jag anser det naturligt att ansvaret för motsvarande uppgifter
nu flyttas över till UHÄ, varvid del ankommer på ämbetet att samverka med bl,
a. riksrevisionsverket. Som jag har nämnt i det föregående har UHÄ alt
utvärdera högskolereformen. Jag räknar med att UHÄ därvid också analyserar hur
anslagssystemet inom högskolan fungerar. Jag tänker då inle enbart på anslagsteknik
i snävare mening utan överhuvud på hur högskolemyndigheter på skilda nivåer
planerar, budgeterar och i efterhand granskar sin verksamhet,

I
detla sammanhang vill jag slutligen erinra om den utredning om högskolans
tjänsteorganisation som jag tidigare har aviserat.

UKÄ
har i sitt förslag tUl anslagsframställning föreslagit en ändrad ordning för
beredning av frågor rörande omvandling av personliga tjänster som
professor till ordinarie tjänster.

Förslaget
iimebär, att denna procedur bör igångsättas minsl fem år innan innehavare av
personlig tjänst som professor och biträdande professor når
pensioneringsperiodens nedre gräns, UKÄ anger som skäl för sitt förslag att
frågor om ett ämnes fortbestånd bör klarläggas i så god tid att berörda
forskarstuderande och forskare kan ta hänsyn härtill i sina bedömningar av de
egna framtidsutsikterna.

Jag
delar UKÄ:s uppfattning att planering av forskningsverksamhet av det slag det
här rör sig om bör ske med förhållandevis goda lidsmarginaler. Det kan vara
motiverat också av andra skäl än dem UKÄ har angett. Jag vill i detta
sammanhang erinra om att FUN har i uppdrag att bl. a. utreda frågor om ledning
och planering av forskning. I FUN:s uppdrag ingår också att föreslå lämplig
tjänsteorganisation för sådan verksamhel. Jag har nyss nämnt att FUN väntas
avlämna sitt huvudbetänkande under innevarande år. Enligt min bedömning bör den
av UKÄ väckta frågan behandlas i samband med att ställning tas till de förslag
FUN lägger fram.

Som
jag har redovisat i det föregående har H 75 och de regionala
organisationskommittéerna samt en särskUd arbetsgrupp lämnat förslag om
organisationen för datorverksamheten inom högskolan från och med ingången av
nästa budgetår. Jag anser förslagen vara i stort väl underbyggda. De innebär
bl. a. ett större regionalt och lokalt inflytande över och ansvar för
datorverksamheten. Jag förordar att förslagen får utgöra en riktpunkt för det
fortsatta arbetet i dessa frågor,

I
mina anslagsberäkningar i det följande har jag tagit hänsyn tUl arbetsgruppens
förslag om fördelning på de olika anslagen för utbUdning och forskning m. m. av
medel motsvarande dem som för innevarande

s. 250 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 250

budgetår
anvisats under anslaget tiU kostnader för datamaskintid. Något särskUt anslag
för delta ändamål eller för universitetens datamaskincentraler har i enlighet
med förslagen inte förts upp för nästa budgetår. I övrigt avser jag att i annat
sammanhang återkomma lill regeringen med förslag till beslämmelser för
datorverksamheten.

I
anslutning till de tjänster som professor och biträdande professor som jag
förordar i det följande räknar jag medel, liksom föregående år, för vissa
basresurser.

Jag
har under anslagen i det följande räknat medel för sammanlagt elva personliga
tjänster avseende dels sådana tjänstemän som i samband med myndighets
ullokalisering garanterats fortsatt anställning i Stockholm (s. k.
NOM-garanter), dels andra tjänstemän med tjänstgöring vid läroanstaltema men
med lön under innevarande budgetår från medel som slår till siatens
personalnämnds förfogande.

Jag
övergår nu till att sammanfattningsvis ange några huvuddrag i årets
budgetförslag. Jag kommer alt utförligare redovisa förslagen under resp,
anslagspunkt.

Som
jag har redovisat i det föregående förordar jag att några utbildningar ändras
till innehåll och uppläggning. Förslagen rör juristlinjen, journalistlinjen,
ett antal vårdutbildningar och en särskild studiegång till läkare för
sjuksköterskor. För flera befintliga ulbildningar förordar jag att resurserna
förstärks. Det gäller utbUdning på religionsvetenskaplig Unje, social linje,
förvaltningslinje, apotekarlinje och vissa andra linjer inom vårdsektom. Också
för den nya juristutbildningen förordar jag ökade resurser. För grundläggande
utbildning inom de nuvarande tekniska fakulteterna beräknar jag ytterligare
medel för högre studieeffek-tivitet. Verksamheten med studie- och
yrkesorientering förstärks. Jag beräknar också medel för stödundervisning inom
den yrkestekniska högskoleutbildningen. Resurser sätts av för tidigare
beslutade ökningar av studerandeantalet inom vård- och undervisningssektorerna.
Jag beräknar ett betydande tillskott av medel för utbildning på lokala och
individuella linjer samt enstaka kurser. Antalet utbUdningsplatser ökar på
spärrade linjer inom vård- och undervisningssektorerna. Sammanfattningsvis
beräknar jag drygt 60 milj, kr, för förstärkningar av nu angivna slag.

För
forskning inom högskolan beräknar jag förstärkningar inom samtUga fakulteter.
Tonvikten läggs på fasta tjänster i form av professurer. Jag anser att det är
särskUt angeläget att förbättra bl. a. den humanistiska och den
samhällsvetenskapliga forskningens ställning. Jag förordar att vid de
humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna inrättas sammanlagt sex
tjänster som professor, varav en tjänst ersätter befintlig personUg tjänst. För
övriga fakuUeter förordar jag sammanlagt tolv tjänster som professor och
biträdande professor, varav sex avser helt nya tjänster. I sammanhanget vill
jag också erinra om regeringens förslag

s. 251 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 251

i
prop. 1976/77: 100 bil, 12 om ökade resurser för forskningsråden och
forskningsrådsnämnden. Inför starten av den nya högskolan beräknar jag också
medel för forskningsanknytning m, m. Jag vill anmäla, att chefen för
socialdepartemenlet avser att senare i år lägga fram förslag i frågor rörande
alkoholpolitiken. Han kommer härvid, efter samråd med mig belräffande forskning
kring alkoholproblem, att föreslå ökade resurser för framför allt den
samhällsvetenskapliga forskningen.

Jag
har vidare sökt tillgodose från många håll framförda önskemål om tillskott av
basresurser. För sådana ändamål beräknar jag 5,6 milj. kr. Beloppet avser behov
inom såväl grundläggande utbildning som forskning och forskarutbildning. Jag har
därvid sökt tiUgodose de behov som universitetet i Umeå har av utbyggda
kontakter med universitets-och forskningsinstitutioner på andra orter.
Högskoleförvaltningarna kommer all spela en ceniral roll i reformarbetet. För
alt underlätta igångsättningen av detla anser jag att det är nödvändigt atl
förslärka förvaltningarnas resurser. Jag har beräknat medel härför och då
främsl haft i åtanke de nya utbyggnadsorlernas behov. Jag vill här stryka under
att konstruktionen av anslagssystemel gör det möjligl för de lokala
högskolemyndigheterna atl själva i viss uisträckning väga behovet av resurser
för förvaltningsändamål mot andra angelägna ändamål.

Innan
jag går över lill alt redovisa mina förslag under varje enskilt anslag vill jag
avslutningsvis lämna följande sammanfattande uppgifter om den nya högskolan.

Antalet
nybörjare läsåret 1977/78 beräknar jag till uppskattningsvis 60 000 studerande.
Antalet anslällda enligl tillgänglig lönestatistik uppgick per den 1 mars 1976
till över 31 000 personer, varav över 16 000 personer på heltid. Den ekonomiska
omslutningen, enligt min beräkning av anslagen för budgetåret 1977/78, kommer
att uppgå till ca 3,1 miljarder kr. Härav avser 1,7 miljard kr, grundläggande
högskoleutbUdning, såväl statlig som kommunal. Jag erinrar om att statlig
högskoleutbUdning inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde inte beräknas
under hithörande anslag. För forskning och forskarutbildning uppgår
motsvarande belopp till ca 1,4 miljard kr. Härvid har jag räknat in medel
enligl förslag i prop. 1976/77: 100, bil. 12. Grundläggande stalUg och kommunal
högskoleutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde kommer
läsåret 1977/78 att ges på ca 80 allmänna utbildningslinjer. För sådan
utbildning sätts av ca 1,5 miljard kr, Molsvarande belopp för ulbildning på
lokala Unjer och individuella linjer samt enstaka kurser uppgår till 0,2
miljard kr. Permanent statlig högskoleutbildning kommer i enlighet med
riksdagens tidigare fattade beslut att budgetåret 1977/78 vara förlagd till 21
orter eller par av orter. Det kommer enligt mina förslag i det föregående att
finnas 23 statliga högskoleenheter inom utbildningsdepartementets område. Av
dessa kommer elva att ha fasta resurser för forskning.

s. 252 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 252

Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregående hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att
godkänna de riktiinjer för verksamheten inom högskolan som har redovisats i det
föregående.

s. 253 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 253

4.2. Anslagsberäkningar för budgetåret 1977/78

4.2.1 UniversUets- och högskoleämbetet:
Förvaltningskostnader

1976/77 Anslag* 24 044 000

1977/78 Förslag 36 989 000

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ, instruktion 1976:
702) tillkom enligt statsmakternas beslut (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr
1975: 179) den 1 oktober 1976 genom en sammanslagning av universitelskanslersämbetet,
nämnden för socionomulbildning och samarbelsnämnden för journalisthögskolorna.
UHÄ har också tagit över de uppgifler avseende statlig högskoleutbildning, som
tidigare har fullgjorts av skolöverstyrelsen tills vidare med undantag för
sjöbefälsutbildningen och av siatens kulturråd.

UHÄ leds av en styrelse. Universitetskanslern är chef för
ämbetet, inom vilket det finns sju byråer: tre för utbildning och forskning, en
för forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildningen, en för budget och
basresurser, en för central antagning samt en för förvaltningsfrågor.

Den centrala organisationskommittén för högskolereformen
(H 75), tUlkallad i enlighet med regeringens bemyndigande den 29 maj 1975, har
avgivit förslag till anslagsframställning för UHÄ för budgetåret 1977/78. H
75:s förslag redovisas i det följande.

1976/77'

Beräknad ändring 1977/78'

H75

Före-

draganden

PersonaP

Handläggande
personal

97

+ 2

+ 2

Övrig
personal

55

+4

+ 4

152

+ 6

+ 6

Anslag

UHÄ
utom central antagning

1.
Lönekostnader

13
741000*

+

2181 000

+

2 326
000

2.
Sjukvård

23 000

+

7000

+

1000

3,
Reseersättningar

467 000

+

218 000

+

258 000

4,
Lokalkostnader

1 553 000

+

818 000

+

818 000

5,
Expenser

2 899 000

+

5 886
000

+

4 161
000

därav för engångsutgifter

(-)

(+

2 900
000)

(+

2 800
000)

6,
Utredningar

1 875 000

1 875
000

1 875
000

Central
antagning

1.
Lönekostnader

2 957 000

+

4 466
000

+

4 466
000

8, Datamaskintid

341000

+

1 197
000

+

1 197
000

9. Vissa
expenser

188 000

+

1 786
000

+

1 593
000

24
044 000

+ 14 684 000

+ 12
945 000

' Beloppen avser nio månader,

.' Beloppen innefattar en uppräkning till helårskoslnader.
' Exklusive central antagning, * Inklusive kostnader för regionkanslierna.

* Anslaget Universitets- och högskoleämbetet.

s. 254 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 254

Centrala
organisationskommittén för högskolereformen

1.
Uppräkning av anslaget tiU
helårskostnader (+7 389 000 kr.),

2.
Pris- och löneomräkning 4 194 000
kr.

3.
Medel för revision ( + 89 000
kr.) vUket behov innevarande budgetår tillgodoses inom ramen för anslaget
Skolöverstyrelsen samt ytterligare medel (+28 000 kr.) för att sammantaget ge
utrymme för en tjänst som byrådirektör vid ämbetets revisionsenhet.

4.
Medel motsvarande dem som
innevarande budgelår har anvisals under anslaget Vissa kostnader i samband med
högskolereform dels för information (+1200 000 kr.), dels för fortsalt
utvecklingsarbete avseende försöksverksamhet med programbudgetering ( + 74 000
kr,),

5.
Medel avseende central
antagning motsvarande dem som innevarande budgetår har anvisats under anslagen
Lärarhögskoloma: Avlöningar och Lärarhögskolorna: Driftkostnader,
Förskoleseminarierna: Avlöningar och Förskoleseminarierna: Driftkostnader samt
Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar och Seminarierna för huslig
utbildning: Driftkostnader (+2 248 000 kr.).

6.
Minskad medelsanvisning under
förevarande anslag m. h. t. atl medel anvisas under elt nytt anslag.
Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. (-1 875 000 kr.).

7.
Minskad medelsanvisning under
förevarande anslag m. h. t. att medel anvisas under ett nytt anslag
Regionstyrelserna för högskoleul-bUdnmg (-5 540 000 kr.),

8.
Medel för mredning av nya
lokaler ( + 2 900 000 kr.),

9.
Medel för kostnader i samband
med ytterligare en telefonväxel ( + 50 000 kr.).

10.
Medel för fyra tjänster i
vaktmästeri och telefonväxel med hänsyn till den centrala antagningens ökade
verksamhet (+240 000 kr.).

11.
Medel för datalistor för ett
nytt antagningssystem (+50 000 kr.).

12.
Medel för en utökad verksamhet
vid enheten för central antagning avseende dels avlöningar (+1 713 000 kr.),
dels datamaskintid och stansningskostnader ( + 1 083 000 kr.) samt expenser i
samband härmed (+965 000 kr.).

13.
H 75 har i skrivelse den 16
december 1976 angående organisationen för datorverksamhet inom högskolan fr.
o. m. den 1 juli 1977 hemställt att UHÄ vid fördelningen av medel motsvarande
dem som nu anvisas under anslaget Kostnader för datamaskintid på anslag för utbildning
och forskning anvisas 210 000 kr. för ett beredande och rådgivande organ för
datorverksamhet inom UHÄ och att härvid en tjänst som byrådirektör inrättas.

Föredraganden

För
innevarande budgetår har under detta anslag beräknats medel för nio månader,
dvs. fr. o. m. den 1 oktober 1976 då universitets- och

s. 255 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 255

högskoleämbetet
(UHÄ) började sin verksamhet. För nästa budgetår beräknar jag medel för en
uppräkning av anslaget lill helårskoslnad ( + 7 389 000 kr.). Medel motsvarande
vad som innevarande budgetår har beräknats under detta anslag för 50 tjänster
vid regionslyrelsema, som skall börja sin verksamhet den 1 juli 1977, bör föras
upp under ett särskilt anslag, Regionslyrelsema för högskoleutbildning. Jag
räknar därför med en minskning av förevarande anslag ( 5 540 000 kr,).

Under
innevarande budgetår har medel för viss utredningsverksamhet anvisats under
anslaget. Då jag i likhet med den centrala organisationskommittén för
högskolereformen (H 75) finner det lämpligare att sådana medel anvisas under
ett särskilt reservationsanslag, Universitels-och högskoleämbetet: Utredningar,
räknar jag här med en molsvarande minskning (-1 875 000 kr.).

Den
centrala antagningen vid UHÄ har övertagit vissa uppgifler som
skolöverstyrelsen (SÖ) tidigare har utfört. För denna verksamhet beräknar jag
här medel ( + 2 248 000 kr,). Genom högskolereformen får UHÄ:s centrala
antagning väsentligt ökad omfattning. Jag beräknar därför ytterligare medel för
såväl avlöningar (+1 473 000 kr,) som kostnader för databehandUng ( + 1 133
000 kr,). Den centrala antagningens utökade verksamhet medför också krav på
utökad service. Jag beräknar därför medel för förstärkning av resurser för
expeditionsgöromål och för telefonväxel (+240 000 kr.).

Genom
högskolereformen kommer viss revisionsverksamhet som innevarande budgetår
verkställs och bekostas av SÖ att tas över av UHÄ ( + 92 000 kr.).

Jag
har tidigare förordat att H 75:s förslag rörande organisation av datorservicen
inom högskolan skall genomföras. Jag räknar här medel för UHÄ:s uppgifter inom
denna organisation (+210 000 kr.).

Medel
för informalionsändamål i samband med högskolereformen beräknar jag under
anslaget Vissa kostnader i samband med högskolereform. Jag beräknar medel
under förevarande anslag för viss informationsverksamhet rörande
ekonomiadminislraliva funktioner m, m. ( + 74 000 kr,). Detta ändamål har
tidigare tiUgodosetts inom ramen för de medel som har anvisats för
försöksverksamhet med programbudgetering.

Under
budgetåret 1977/78 kommer UHÄ att flytta tUl andra lokaler. Då inredningen i de
nuvarande lokalerna tUl största delen inle anses vara i sådant skick att den
kan användas i de nya lokalerna beräknar jag ett engångsbelopp för ny inredning
( + 2 800 000 kr,).

I
övrigt räknar jag under detla anslag inte med andra förändringar än sådana av
automatisk natur.

Medel
för här angivna ändamål bör för nästa budgetår anvisas under ett anslag benämnt
Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader. Med hänvisning till
sammanställningen hemställer jag att rege-

s. 256 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 256

ringen
föreslår riksdagen

atl
till Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 36 989 000 kr.

4.2.2
Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m.

1977/78 Förslag 2 600 000

UniversUets-
och högskoleämbetet (UHÄ) erhöll vid sin start den 1 oktober 1976 medel för
viss utrednuigsverksamhet under budgetåret 1976/77 motsvarande 2,5 milj. kr.
för helt budgetår.

Centrala
organisationskommittén för högskolereformen (H 75)

H
75 har i sitt förslag till anslagsframställning föreslagit att medel för
utredningsverksamhet i Ukhet med vad som gäUde för universitetskanslersämbetet
fr, o, m, budgetåret 1977/78 anvisas under ett särskilt reservationsanslag.
Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m.

H 75
föreslår att medlen uppräknas tUl helårskostnad ( + 625 000 kr.) och räknar
därutöver med en pris- och löneomräkning på tio procent (+250 000 kr,).

För
gemensamt utvecklingsarbete för studiedokumentation och lokal antagning
föreslår H 75 att medel beräknas under förevarande anslag med belopp som svarar
mot vad som innevarande budgetår anvisas för dessa ändamål dels under anslaget
Vissa kostnader i samband med högskolereform (+300 000 kr.), dels under
åttonde huvudtitelns kommittéanslag (+364 000 kr.),

H
75:s förslag innebär sammanfattningsvis att 3 414 000 kr. stäUs till UHÄ:s
förfogande under ett nytt anslag benämnt Universitets- och högskoleämbetet:
Utredningar m. m.

Föredraganden

I
Ukhet med centrala organisationskommittén för högskolereformen anser jag det
lämpligt att anvisa medel för ämbetets utredningsverksamhet under ett särskilt
reservationsanslag. Jag beräknar här medel för detta ändamål (2 600 000 kr.).
Härunder beräknas bl. a. medel för systemarbete avseende studiedokumentation
för socionomutbildningen. Dessa medel beräknades tidigare under anslaget
Socialhögskoloma. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till UniversUets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kr.

s. 257 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 257

4.2.3
Regionstyrelserna för högskoleutbildning 1977/78 Förslag 7 696 000

De
regionala styrelserna för högskoleutbildning (regionstyrelserna) inom de sex
högskoleregionerna skall enligl riksdagens beslut inrättas den 1 juU 1977
(prop. 1975: 9,. UbU 1975:17, rskr 1975: 179).

Regionstyrelsernas
uppgifter skaU enligt nämnda beslut i första hand ligga inom följande tre
huvudområden.

1.
Samordnande planering i fråga
om utveckling och ulbyggnad inom regionen av den grundläggande
högskoleutbildningen inom utbildningsdepartementels verksamhetsområde med
sikte på att få fram ett allsidigt utbildningsutbud och alt effektivt utnyttja
de samlade resurserna.

2.
Sammanhållande ansvar för
anknytningen mellan enheter med och enheter ulan fasta forskningsresurser.

3.
Organisations- och
förvaltningsfrågor m. m. som berör i första hand två eller flera statliga
högskoleenheter.

Innevarande
budgetår beräknades medel under anslaget Universitets-och högskoleämbetet för
50 tjänster avseende regionstyrelserna, vilka tjänster övergångsvis skuUe vara
knutna till ämbetet.

Organisationskommittéerna
för högskoleregionerna har var för sig inkommit med förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1977/78. Förslagen framgår av följande
sammanställning (belopp i 1 000-tal kr,).

Ändamål

Regionstyrelse/belopp

Beräknat
1977/78

Stock-

Upp-

Linkö-

Lund/

Göte-

Umeå

Region-

Föredra-

holm

sala

ping

Malmö

borg

styrelserna

ganden

Löner

1 125

1 026

725

1 224

1 126

1 013

6 239

5 540

Sjukvård

1

1

1

1

1

1

6

6

Lokaler

138

76

65

105

123

100

607

Resor

24

116

55

135

153

170

653
1

550

Expenser

703

460

380

552

354

422

2 871

varav inredning

(127)

(230)

(120)

(146)

(173)

(172)

(968)

(850)

och utrustning

1600

(engångsanslag)

Utredningar

100

35

30

339

140

150

794 J

2 091

1714

1256

2 356

1897

1856

11170

7 696

Föredraganden

Som
ett led i den nya högskoleorganisationen tillkommer den 1 juli 1977 en
regionstyrelse för var och en av sex högskoleregioner. Dessa styrelser skall
som framgår av min redogörelse i det föregående bl. a. samordna planeringen
av den grandläggande högskoleutbUdningen inom regionen, främja
forskningsanknytning av sådan utbUdning samt handlägga organisations- och
förvaltningsfrågor som berör i första hand

17
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 59

s. 258 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 258

två eller flera statliga högskoleenheter.

Vid mina beräkningar av detta anslag har jag bl, a. räknat
medel motsvarande helårskoslnaderna för de tjänster avseende regionkanslierna
som övergångsvis varit knutna till universitets- och högskoleämbetet (5 540 000
kr.).

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt
regeringen föreslår riksdagen

alt till Regionslyrelsema för högskoleutbildning för
budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 7 696 000 kr.

4.2.4 Utbildning för tekniska yrken 1977/78 Förslagi
327 503 000

' Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål
medel under anslagen Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m, m,:
Avlöningar till lärarpersonal, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m,
m.: Driftkostnader, Tekniska fakultetema m. m,: Avlöningar till lärarpersonal.
Tekniska fakulteterna m, m,: Driftkostnader, Teknisk samt viss medicinsk och
matematisk-naturveten-skaplig utbildning och forskning m, m. i Göteborg och
Linköping, Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och
matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping, Decentraliserad
universitetsutbildning. Yrkesteknisk högskoleutbildning. Utbildning av
hälsovårdsinspektörer. Kostnader för datamaskintid och Extra utgifter vid
universiteten m. m.

Detta anslag avser gmndläggande utbUdning för tekniska
yrken vid de statliga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer
inom sektorn, dels för studerande enligt äldre studieordning. Under anslaget
beräknas vidare medel för försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning. Medel för kommunal högskoleutbildning beräknas under
anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning.

Sektorn för utbildning för tekniska yrken skall omfatta
allmänna utbildningslinjer enligt följande sammanställning.
Utbildningslinjernas lokalisering redovisas i det följande.

Arkitektlinjen

Bergsvelenskapslinjen

Biologlinjen

Dalalekniklinjen

Driflteknikerlinjen

Elektrotekniklinjen

Flygtekniklinjen

Fysikerlinjen

Geoteknologilinjen

Geovetarlinjen

Hälso- och miljövårdslinjen

Industriell ekonom-linjen

Kemistlinjen

Kemitekniklinjen

Lantmäterilinjen

Maskintekniklinjen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Matematikerlinjen
Teknisk fysik-linjen Teknisk fysik- och elektrotekniklinjen Väg- och
vattenbyggnadslinjen

Härutöver skall
försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning bedrivas enligt följande
sammanställning.*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ort

Borlänge

Borås

Eskilstuna

Gävle/Sandviken

Göteborg

Jönköping

Karlskrona

Luleå

Lund/Malmö (Alnarp)

Markaryd

Skellefteå

Inriktning

Stål-
och verkstadsindustri

Konfektionsindustri

Verkstadsindustri

Stålindustri

Verkstadsindustri

Trä- och verkstadsindustri

Verkstadsindustri

Stål-
och verkstadsindustri

Livsmedelsindustri

Pappers-
och pappersmasseindustri

Trä-
och verkstadsindustri

opaginerad Kontrollera mot PDF

*
Härutöver beräknas medel för utbildning med inriktning mot handel och
distribution i Skövde under anslaget Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1976/77

Föredraganden (beräknad ändring 1977/78)

Utgifter

Stockholms högskoleregion Universitet i Stockholm
Tekniska högskolan i Stockholm

15 687 000 80 211000

+ 372 000 + 2 463 000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala Högskolan
i Örebro

24 882 000 1 614 000

+ 463 000 + 15 000

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

30119000

+ 1 761 000

LundjMalmö högskoleregion Universitetet i Lund Högskolan
i Växjö

55 694 000 578 000

+1 452 000 - 14 000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg
Chalmers tekniska högskola Högskolan i Karlstad

7 952 000

'62 472 000

223 000

+ 211000 + 3 496 000 - 24 000

Umeä högskoleregion Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå
Högskolan i Sundsvall/Härnösand

8 856 000

19 287 000

533 000

+ 1 111000 + 2 239 000 + 29 000

Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning

5 140 000

+ 1 186 000

Uppbördsmedel

Avkastning
från vissa fonder m.m.

Netloutgift

313 248 000

480 000 312 768 000

+ 14 760 000

+ 25 000 + 14 735 000

'
Varav för andra linjer än civilingenjörslinjerna 6 640 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till anslagsframställning har avgivits av
universitetskanslers-ämbetet (UKÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Linje/ändamål/högskoleenhet'

Kostnad budgetåret 1977/78 (tkr.)

Anmärkningar

1.
Prisomräkning

3 619

2.
Löneomräkning

9 887

3.
Hälso- och miljävårdslinjen

Ökade kostnader

940

Jfr
prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 374, UbU 1975/76: 20, rskr 1975/ 76: 245

4.
Yrkesteknisk högskoleutbildning

4.1 Nya
linjer i Gävle-Sandviken

845

Jfr UbU
1975: 17,

(stålindustri) och Karlskrona

rskr
1975: 179

150

1 500

1 252

1 000

100

137

(verkstadsindustri) 4.2 Ökade kostnader för stödundervisning
5. Gemensamt för sektorn

5.1 Kostnader för ökad
studieeffektivitet vid de tekniska högskolorna

5.2 14 tjänster för studievägledning

5.3 Resurser för datorservice

5.4 Förstärkning av basresurser, UUm

5.5 Ökade resurser för
biblioteksservice, ULi, CTH

5.6 Ordinariesättning av extra
universitetslektorat

Yrkanden
även under p 4.2.19 (2 000 tkr.) Till följd av tidigare beslutad ökad intagning

svetsteknik, UL bebyggelse vård, UL hållfasthelslära, ULi
mätteknik, ULi optimeringslära, ULi elektrisk mätteknik, KTH brobyggnad, KTH transportteknik,
CTH formlära, CTH industriell elektronik, HLå

500

2 000

21930

5.7 Följdkostnader för föreslagna
Ijänster som professor och biträdande professor

5.8 Kostnader för ökat antal
studerandeplatser, HLå

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet
i Linköping, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola, UUm =
universitetet i Umeå, HLå = högskolan i Luleå.

UKÄ föreslår också, med utgångspunkt i förslag från
organisationskommittén för högre teknisk utbUdning och forskning i övre
Norrland, att samhällsbyggnadsleknisk utbildning och forskning etableras vid
högskolan i Luleå fr. o. m. den 1 juli 1977. För utbUdningen föreslås en årUg
intagning om 25 elever inom nuvarande antal nybörjarplatser. För budgetåret
1977/78 beräknas inte några ytterligare kostnader. Princip-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 261

beslut
bör dock enligt UKÄ:s förslag tas om att inrätta två professurer, en i kommunal
anläggningsmetodik fr. o. m. den 1 juli 1978 och en i reslproduktteknik fr. o.
m. den 1 juli 1979.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående om för
högskolan gemensamma frågor.

Lokaliseringen
av aUmänna utbildningslinjer för tekniska yrken, framgår av följande tabell
(s. 262).

Efter
beslut våren 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975:179) inleddes
försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) hösten 1975. F. n.
bedrivs försöksverksamheten på nio orter. På flertalet av dessa inleds en
andra omgång i vår. I Markaryd, som är den enda orten med ulbildning inriktad
mot pappers- och pappersmasseinduslri, kommer en andra kurs att starta höslen
1977.1 Skellefteå, där verksamheten inleddes hösten 1976, börjar nya kurser
våren 1978,

Riksdagens
beslut år 1975 innebar också all ytterligare kurser skulle starta hösten 1977 i
GävleSandviken, Karlskrona och Skövde. Jag har under detla anslag beräknat
medel för utbildning med inriktning mot stålindustri i GävleSandviken och mot
verkstadsindustri i Karlskrona. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har bedömt
del angeläget att den yrkestekniska utbildningen inte erbjuds enbart inom den
tekniska sektorn, I enlighet med UKÄ:s förslag har jag under anslaget Utbildning
för administrativa, ekonomiska och sociala yrken beräknat medel för en kurs med
inriktning mot handel och distribution i Skövde.

Förslag
har också lagts fram om att en ny kurs med inriktning mot pappers- och
pappersmasseindustri skall starta i Markaryd tidigare än beräknat, altemativt
att även en tredje kurs skall starta under budgetåret 1977/78. Med hänsyn lill
verksamhetens försökskaraktär anser jag att den inte bör utvidgas utöver vad
som hittills har fömtsätts.

Enligt
vad jag har erfarit har försöksverksamheten omfattats med stort intresse. Detta
framgår bl. a, av att endast cirka fem procent av de studerande har avbrutit
sludiema under läsåret 1975/76. Behov av viss stödundervisning har konstaterats
i vissa grundläggande teoretiska kursmoment. Skälet till detla är främst dels
de studerandes skiftande utbildningsbakgrund, dels att förhållandevis lång tid
har förflutit sedan många av de studerande avslutade sina tidigare studier. De
försök med stödundervisning som gjorts inom YTH-utbildningen har också visat
sig ge goda resultat. Den grupp studerande det här rör sig om har på grund av
mångårig yrkesverksamhet haft små möjligheter att hålla sina teoretiska
kunskaper från tidigare studier aktuella. Det är därför enligt min mening
naturligt att det kan finnas ett visst behov av stödundervisning. Jag har
beaktat detta vid beräkningen av medel för den fortsatta försöksverksamheten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

B3ini

PUBSOUJBJI

/llBAspuns

?3uin

o

X X

s. 4 Kontrollera mot PDF

:a

?

cd

apAOJfs

pBJSIJB

sjoa

ajoqajpo

PBJSUBIISU; JBXU(B

guiiBj/puni

3nido:>[nof

3u!do3ijjO{ /Suidgfun

ojqsjQ

U35(IApUBS/3IABO

sSuBiJog/uniBj

SBJS}SBy\

/Bunisnjsa

BIBSddfl

X

?x

X o

Sx

o

ö

t-

ta

0* °

khol
högs ebori

W _ Ä

O M :0

?

B

. 1

W.M « .

O v O

.-* .4 ...*

o «

w CA .

,-.
tH -.

CA 5 CA

ä g ä

> -5 >

- ed

cS C

S Ö P

s. 5 Kontrollera mot PDF

ui[oq3f30is

a\

Y i O
5i v O

ts

o oo

opaginerad Kontrollera mot PDF

fl - ä i,fl

B U CA .S

o

Ul I

ge

:0 O _, '.3 fl

05 O

.?*" "C " T!

> ö

« a

00

g '5 2 IB a

c

£ 5 o '5* a '5"

.S fl SP'

B .S o o

B o

. (A C = »

fc O. .u.S

|-5'Sg3.S

'K.
Ul

Ä
u. s .2 s "C; « J> ?, 8

fl

fl ri *?

ö S B

fllll

B 0 a S

B u

is"

lo

fl o

....* (S O CA U. * ©

u

cd

ii Si - u 00 B _ >, « JS Jd

w **- *-

g M » o

o !Cd

L. " CA

S S u B
C > «

s. 263 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 263

Jag
anser att det är viktigt att den inom universitets- och högskoleämbetet
pågående utvärderingen bedrivs så att vissa resultat kan beaktas redan i
budgetarbetet för budgetåret 1978/79. Jag erinrar i detta sammanhang också om
vad jag har förordat i det föregående under avsnittet Högskolans indelning i
enheter, nämligen att ansvaret för yrkesteknisk högskoleutbildning på vissa
orter bör läggas under resp. högskolestyrelse.

Organisationskommittén
för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland (NoTH) har
föreslagit att en utbUdning med inriktning på samhällsbyggnadsteknik startas
vid högskolan i Luleå. Kommittén motiverar sitt förslag bl. a. med den
aktuella utvecklingen inom samhällsbyggandet där nya och ökade krav ställs på
kunskap i bl. a. miljövård, energi- och övrigt resursutnyttjande samt om ny
lagstiftning. UKÄ tillstyrker förslagel och föreslår alt utbildningen inleds
läsåret 1977/78.

Även
jag anser alt förslaget är väl motiverat. Det finns uppenbara behov av atl
komplettera den traditionella tekniska utbUdningen med nya utbUdningsaltemativ.
Det är också angeläget att inom denna öka kunskapema inom en rad för
samhällsplaneringen viktiga ämnen. Jag anser dessutom att det är önskvärt att
utbildningen vid högskolan i Luleå differentieras ytterligare. Utbildningen med
inriktning på samhällsbyggnadsteknik förutsätts bli anordnad inom ramen för
etl oförändrat totalantal studerande vid högskolan. Enligt UKÄ krävs därför
inga särskilda medelstillskott budgetåret 1977/78. Den 1 juli 1978 bör enUgt
UKÄ inrättas en professur i kommunal anläggningsmetodik. Jag avser att vid
prövningen av förslagen till anslagsframställning för budgetåret 1978/79
prioritera inrättandet av denna professur.

UKÄ
har, på uppdrag av regeringen, utrett frågan om fortbildning och
vidareutbildning vid teknisk fakultet. I samband med utredningsarbetet har
viss försöksverksamhet bedrivits. För budgetåren 1974/75 1976/77 har
regeringen också anvisat särskilda medel för försöksverksamheten.

Utredningsarbetet
har redovisats i en särskild rapport (Fortbildning och vidareutbildning vid de
tekniska högskolorna, UKÄ-rapport 1976: 2). UKÄ bedömer att det finns elt stort
behov av fortbildning och vidareutbildning inom vissa ämnen och anser därför
att berörda högskoleenheter bör öka sitt utbud betydligt. Verksamheten bör
bedrivas både i form av enstaka kurser och som uppdragsutbildning.

Jag
delar UKÄ:s uppfattning att utbudet av fortbildning och vidareutbUdning bör
öka. Detta ligger också helt i linje med riksdagens beslut om återkommande
utbildning. Jag anser därför att de i rapporten framlagda rekommendationerna
bör läggas till grund för denna verksamhet. Det ankommer på de enskilda
högskoleenheterna att närmare utforma verksamheten och även att bedöma vilka
administrativa resurser som inom ramen för tUlgängliga medel bör avsättas.

s. 264 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 264

Under
budgetåren 1975/761976/77 har särskilda medel anvisats för åtgärder för att
höja studieeffektiviteten vid de tekniska högskolorna. Medlen har utnyttjats
för sådana åtgärder främst i första och andra årskurserna. Insatserna har gett
goda effekter i form av bl. a. bättre examinationsresultat och färre
studieavbrott. Jag anser att arbetet med att förbättra studieformerna bör föras
vidare och har beräknat ytterligare 1,5 milj. kr. för detta ändamål under
budgetåret 1977/78,

Budgetåret
1977/78 kommer antalet utbildningsplatser vid högskolan i Luleå att Öka med
100 platser tUl följd av tidigare intagning. Jag har beaktat detta vid
medelsberäkningen.

Riksdagen
beslöt vid 1975/76 års riksmöte att nuvarande hälsovårdsinspektörsutbildning
skulle upphöra och ersättas av en treårig högskoleutbUdning vid universitetet i
Umeå med början vårterminen 1977 (prop. 1975/76: 100 bU. 10 s. 374, UbU
1975/76: 20, rskr 1975/76: 245). Jag har vid medelsberäkningen beaktat de ökade
kostnader som följer av att utbildningen stegvis byggs ut. Jag har också
beräknat medel för en förstärkning av universitetets i Umeå kontakter med
andra högskolor och forskningsinstitutioner. Jag tar vidare upp medel för en
förstärkning av verksamheten med studie- och yrkesorientering (4-426 000 kr.).
Slutligen beräknar jag medel för en viss ökad användning av datortid (-1-394
000 kr.).

Med
hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget till (312 768 000-1-14
735 000 =) 327 503 000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 327 503 000 kr.

4.2.5
Utbildning för adminislraliva, ekonomiska och sociala yrken 1977/78 Förslagi
144 885 000

Detta
anslag avses för grundläggande utbUdning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken vid de statUga högskoleenheterna inom UtbUdningsdepartementets
verksamhetsområde. Under anslaget beräknas

'
Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål medel under anslagen
Juridiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal. Juridiska
fakulteterna m.m.: Driftkostnader, Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m,:
Avlöningar till lärarpersonal, Samhällvetenskapliga fakulteterna m.m.: Driftkostnader,
Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och
matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping, Decentraliserad
universitetsutbildning, Socialhögskolorna, Bidrag tiU Handelshögskolan i
Stockholm, Bidrag tiU Svenska diakonsällskapels sociala utbildningsverksamhet.
Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal, Seminarierna
för huslig utbildning: Driftkostnader, Kostnader för datamaskintid samt Extra
utgifter vid universiteten m.m.

s. 265 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 265

medel
dels för allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer, dels för studerande
enligt äldre studieordning. Under anslaget beräknas vidare medel för bidrag
till Handelshögskolan i Stockholm och Svenska diakonsällskapets sociala
utbUdningsverksamhet. Medel för kommunal högskoleutbildning beräknas under
anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning.

Sektorn för utbildning för
administrativa, ekonomiska och sociala yrken skall omfatta allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer enligt följande sammanställning. Utbildningslinjemas
lokalisering redovisas i det följande.

Utbildningslinje

ADB-linjen

BeteendevetenskapUga
linjen

Ekonomiföreståndarlinjen

Ekonomlinjen

FritidsledarUnjen

Förvaltningslinjen

Internatföreståndarlinjen

Juristlinjen

Linjen för offentUg
förvaltning

Psykologlinjen

Redovisnings- och
revisionslinjen

Samhällsplanerarlin
j en

SamhäUsvetarlinjen

Sekreterarlinjen

Sociala linjen

Systemvetenskapliga linjen

Transportadministrativa
Unjen

Ungdomsledarlinjen

Påbyggnadslinje

FortbUdning
i socialt behandlingsarbete

Hämtöver
skall bedrivas försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning i Skövde.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet 1976/77 Föredraganden

(beräknad
ändring 1977/78)

Utgifter

Slockholms
högskoleregion

Universitetet i Stockholm 30
128 000 -)-1 227 000

Uppsala
högskoleregion

Universitetet i Uppsala 16
471000 -|- 797 000

Högskolan i Örebro 10 514000 -f 35 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Högskoleenhet

1976/77

Föredraganden (beräknad ändring 1977/78)

Utgifter

Linköpings
högskoleregion

Universitetet
i Linköping

6 222 000

-\-

116 000

LundI Malmö högskoleregion Universitetet i Lund
Högskolan i Växjö

22 565 000 3 118 000

-f

833 000 182 000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg
Högskolan i Karistad

20 735 000 3 115 000

+

935 000 178 000

Umed högskoleregion Universitetet i Umeå Högskolan i
Luleå Högskolan i Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund

12 329 000

250 000

250 000

5 606 000

-1- + + +

102 000

82 000

207 000

387 000

Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning

-f

420 000

Ej
fördelade medel

4 239 000'

4-

127 000

Bidrag UU Svenska diakonsällskapets sociala
utbildningsverksamhet

675 000

-1-

145 000

Bidrag
UU Handelshögskolan i

i
Slockholm

3 520 000

-h

95 000

139
737 000

+ 5 148 000

' Avser tidigare gymnasial del av kombinationsutbildningar
inom samtliga sektorer m.m.

Förslag till anslagsframställning har avgivits av
universitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen och nämnden för
socionomutbUdning.

Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Linje/ändamål/högskoleenhet'

Kostnad Anmärkningar

budgetåret

1977/78

(tkr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.
Prisomräkning

2.
Löneomräkning

3.
Ekonomiföreståndarlinjen

3.1 ökning av resurser för ekonomiföreståndarlinjen

3.2 ökning av antalet utbildningsplatser
vid kurser i dietik

4. Förvaltningslinjen
och sociala linjen

4.1 Pedagogisk ledning och samordning

4.2 Arvoden för undervisning och
examination

4.3 Medel för assistenter för allmänt
institutionsarbete

4.4 Praktikseminarier

4.5 1 tjänsl som konsulent, Hös

4.6 ökning av resurser för studievägledning

4.7 ökning av basresurser

1 108 4 109

71

458

502

42

174

260

93

456

555

opaginerad Kontrollera mot PDF

Linje/ändamål/högskoleenhet»

Kostnad
Anmärkningar

budgeråret

1977/78

(tkr.)

4.8
Resurser för datorservice

60

5.
Juristlinjen

ökning av resurser för jurislul-

2 660

bildningen i samband med dess re-

formering

6. Sociala linjen

6.1 6
ordinarie tiänster som uni-

342 Omvandling av extra

versitetslektor i socialt arbele,

tjänster

US, Höb, UL, UG, Hös, UUm

6.2 Medel för kostnader i samband med

314

reformering av sociala linjen

7. Yrkesteknisk högskoleutbildning

Försöksverksamhet i Skövde med

420

inriktning
mot handel och distributior

1

8. Fortbildningskurs i sociaU

behandlingsarbete

8.1 Kvalitetsförbättring av kurser

115

vid US och UL

8.2 Kurs vid UG

240

9. Päbyggnadsutbildning

Medel för påbyggnadsutbildning i

220

dels administrations- och verksam-

hetsplanering, dels personaladmi-

nistrativt arbete

10.
Bibliotek

ökning av resurser för bibliotek, ULi

41

11.
Bidrag

Bidrag till Svenska diakonsäll-

329

skapets sociala utbildnings-

verksamhet

12.
Gemensamt för sektorn

12.1
Resurser för datorservice

500

12.2
ökning av basresurser

625

12.3
ökning av resurser för studieväg-

626

ledning

14
320

'
US = universitetet i Stockholm, HÖb = högskolan i Örebro, ULi = universitetet
i Linköping, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, Hös =
högskolan i Östersund, UUm = universitetet i Umeå.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående om för
högskolan gemensamma frågor,

LokaUseringen
av utbildningslinjer inom sektom framgår av följande tabeU (se s, 268),

Under
budgetåret 1976/77 anordnas två kurser i Uppsala och Göteborg i dietik för
ekonomiföreståndare och hushåUslärare med sammanlagt 24 deltagare.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har mot bakgrund av det stora behovet av personal med
utbildning i dietik anhållit att under budgetåret 1977/78 få anordna sådan
utbildning med 24 studerande per termin. Jag anser att en fortsatt utbUdning av
dietister är väl motiverad. Kursen bör för att molsvara de sökandes oUka
förkunskaper anordnas dels som

opaginerad Kontrollera mot PDF

X :s

xxxxxxgx

X XX X

X X

X X X X § X fS

X X X X X

punsjsjsQ

B3inT

puBsgujBH
/llBAspuns

S

?3uia

o

apAOJis

PBJSpEX

s?joa

3joqajg9

§

X XX

gfXBy\

pBJSUBpSIJJI

jbui[e;;X

X xxSSxxx
xxgx

pxuiBW/punT

Suidgugf

3uidg3iJiojvi /Suidgjiuiq

X X x
X x

ojqajQ

UaIApUBS/SIAEr)

aSuBpoa/uniBj

X a.

XXX XX X

spjgjSBA /BunjspJisg

X X

BIBSddfl BHIOS

fl 1

lo

s

%

eo

fl

xuioq3(00}S

x2 X X «s

X X X X X

fl u

e o\

60

fl

c

a . »

Cd .5
fl S

.-fl s. s » fl cd fl

cd

>

Ul

£

60

u
J33

?

fl

u

:b'

C

X

o

u

13

o

2

_c

fl

å

cd

Ul

5

u

"b*

s

fl

u

'fl

"5,

_M CA

1

fl ;b

M

Un

O

i

Cd

a

å

ee

J2

'o

iS

cd

cd

v

O

WOT W
W

'Z? A o CA

a2fl.sa

fl

u >-

,9
.2 f5 fl
"o

,2.S>,.S wl

B -.S CA XI

,E-

"S
CA

ä cd cd B

:0

j a
t:... **J

B fi'

S.6-S,

«
fl.2 i,n

=>«> ed JJ .fl u Ul B w .Ul ' *S .is

.S-T
B O O «
:spq " B
fiS 5 n S o o
.5

> O B 3x> B a os k. g 2T3X1 cd

ii fl a-s K, « !» fl h SP

" W.Ji.JC; UiU H. CA

;:) £ 1 nJ Pu

Rättat: FritidsledarUnjen har ej markerats för Borås,
skall vara där.

a>

-i-t

1

O

52

cd

ed :0

>

CA

O

fl

5S

ä g

t-1

c3
>!:

>

!

s. 269 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 269

två
20-veckorskurser med 12 studerande vardera för sökande med erfarenhet av
arbete som dietist, dels som en 40-veckorskurs med likaledes 12 studerande
(-1-321000 kr.). UtbUdningen bör t.v, anordnas som linjeanknuten kurs. Jag vill
i detta sammanhang erinra om det uppdrag som den 3 juni 1976 har givits åt SÖ
och universitelskanslersämbetet (UKÄ) att avge förslag till en sammanhållen
studiegång för ekonomi- och internatföreståndare samt dietister. Den tvååriga
ekono-miföreståndarutbildningen samt kurs i administration för ekonomiföreståndare
bör i oförändrad omfattning anordnas i Uppsala och Göteborg,

Enligt
nämnden för socionomutbUdning bör resurserna för förvaltningslinjen och
sociala linjen förstärkas. Jag delar denna uppfattning och jag har därför
beräknat medel för en viss aUmän förstärkning (-1-500 000 kr.). Inom ramen för
dessa medel bör kunna tillgodoses såväl önskemålet om ytterligare en tjänst
som konsulent vid högskolan i Östersund som kostnadema för den fortsatta
reformeringen av utbildningen på den sociala linjen. Jag utgår från att denna
reformering sker i enUghet med de av nämndens för socionomutbildning i särskild
skrivelse presenterade riktlinjerna.

På
uppdrag av regeringen har UKÄ utformat en ny utbildningsplan för juristlinjen,
UKÄ redovisar detta arbete i sitt förslag till anslagsframställning. Den nya
utbUdningsplanen avses träda i kraft den 1 juli 1977. Den omfattar i enUghet
med det givna uppdraget dels en fuUständig juristutbildning av samma längd som
den nuvarande, 180 poäng, dels fyra kortare, alternativa studiegångar om
vardera 80 poäng, s. k. grandläggande rättsutbildning, avsedda att möjliggöra
återkommande UtbUdning. Dessa studiegångar har inriktats mot breda arbetsmarknadssektorer.
Föreliggande altemativ har arbetsrättslig, civilrättslig,
ekonomisk-skatterättslig och förvaltningsrättslig inriktning och svarar enligt
UKÄ:s uppfattning mot ett existerande utbUdningsbehov för befattningar på
mellannivå inom respektive del av arbetsmarknaden. Enligt min bedömning ligger
den planerade reformeringen av juristutbildningen väl inom ramen för de av en
bred opinion omfattade målen för utvecklingen av utbildningen inom högskolan,
vilka lades fast av riksdagen vid 1975 års riksmöte. UKÄ hävdar i sitt förslag
tiU anslagsframställning att den nya juristutbildningen kommer att kräva avsevärda
resurstUlskott. Ämbetet har beräknat medel med hänsyn dels tUl en
kvaUtetsförbättring, dels tiU ett ökat antal studerande på juristlinjen. Även
enligt min uppfattning motiverar den förändrade jurist-utbUdningen en väsentlig
resursförstärkning. UKÄ beräknar antalet årsstudieplatser inom den nya
juristulbUdningen tiU 1 370. Det skuUe jämfört med innevarande budgetår
innebära en ökning med närmare 300 platser. Denna bedömning bygger på ett
osäkert statistiskt underlag. EnUgt min mening bör ett i huvudsak oförändrat
antal årsstudie-

s. 270 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 270

platser
kunna medge att de studerandes efterfrågan på utbUdning tillgodoses. Med
hänsyn tUl den tid som kan fordras för atl lokalt planera den nya
juristutbildningen, framställa lämpligt undervisningsmaterial och nå ut till de
studerande med information har jag beräknat medel för att UtbUdning enligt den
nya studieordningen skall kunna anordnas för första gången vårterminen 1978
(-I- 800 000 kr,). Det är angelägel alt UHÄ på sedvanligt sätt följer upp
effekterna av jurislutbildningens omläggning, bl, a, i samverkan med berörda
myndigheter.

Vid
behandlingen av propositionen om reformeruig av högskoleutbildnmgen (prop.
1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) förutsattes att försöksverksamheten med
yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) successivt skulle utvidgas att omfatta
såväl nya utbUdningslinjer som nya orter. Riksdagen beslöt att bl. a. Skövde
borde komma ifråga för en utbildningslinje inom försöksverksamheten. UKÄ erhöll
sedermera i uppdrag av regeringen att utreda omfattningen och inriktningen av
yrkesteknisk högskoleutbUdnmg i bl. a. Skövde. UKÄ har i sitt förslag till
anslagsframsläUning för budgetåret 1977/78 lagt fram förslag om en tre terminer
lång utbUdning i Skövde med inriktning mot handel och distribution. UtbUdningen
föratsätts starta höstterminen 1977 och omfatta en grapp om 30 studerande.
Utbildningslinjema inom den hittUlsvarande försöksverksamheten är
koncentrerade till sektom för utbildning för tekniska yrken. UKÄ:s förslag
breddar på ett lämpligt sätt försöksverksamhetens inriktning. Det
överensstämmer också väl med riksdagens beslut. Med anledning av detta beräknar
jag i enlighet med UKÄ:s förslag medel för de två första terminemas utbildning
(-1-420 000 kr.).

Under
förevarande anslag skall även medel beräknas för bidrag till Svenska
diakonsäUskapets sociala utbildningsverksamhet. Jag förordar att så sker under
en särskUd anslagspost. För ändamålet beräknar jag utöver kompensation för
inträffade pris- och lönestegringar och andra kostnadsstegringar av automatisk
natur medel för en viss nettoförstärkning av bidraget (-1-145 000 kr.).

Även
medel för statens bidrag tUl Handelshögskolan i Stockholm bör beräknas under
detta anslag. Finansieringen av verksamheten vid Handelshögskolan regleras
genom ett avtal den 23 januari 1954 mellan staten, Stockholms [stad],
Handelshögskoleföreningen i Stockholm samt Handelshögskolans i Stockholm
direktion. I avtalet har gjorts vissa ändringar vUka godkänts av Kimgl. Maj:t
den 20 december 1974. Statens bidrag tUl kostnadema för Handelshögskolans
verksamhet stiger till följd av avtalet med ett belopp sora utgör statens andel
av kostnadema för inträffade pris- och lönestegringar. Jag har vid min medelsberäkning
beaktat detta. Av anslagstekniska skäl bör även fortsättningsvis merkostnader
av detta slag, vUka följer av bidragsöverenskommelsen, kompenseras inom ramen
för följande års budgetering av sektorsanslaget.

s. 271 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 271

Av
anslagstekniska skäl har jag under en särskUd anslagspost till UHÄ:s
disposition beräknat medel för kostnader vid den del av de nuvarande
kombinalionsutbildningarna som anordnats inom gymnasieskolan. Dessa medel
avser sådan utbildning inom samtliga sektorer och på lokala linjer. Jag utgår
ifrån att dessa medel inför budgetåret 1978/79 kan fördelas på respektive
anslag. Jag hänvisar för övrigt till vad jag i det föregående anförde om
kombinationsutbildningarna vid min anmälan av studieorganisatoriska frågor
under avsnittet Vissa övriga frågor.

Jag
har också beräknat medel för en allmän förstärkning av utbUdningens
basresurser (-i-815 000 kr.) samt medel för en utbyggd verksamhet med studie-
och yrkesorientering (-1-315 000 kr.). Jag har slutligen beräknat medel för en
viss ökad användning av datortid (-M38 000 kr,).

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (139 737 000-f-5
148 000 =) 144 885 000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 144 885 000 kr.

4.2.6
Utbildning för vårdyrken 1977/78 Förslagi 201 029 000

Detta
anslag avses fÖr grundläggande utbildning för vårdyrken vid de statliga
högskoleenhetema inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Under
anslaget beräknas medel dels för allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer, dels för studerande enhgt äldre studieordning. Medel för
kommunal högskoleutbildning beräknas under anslaget Bidrag tUl kommunal
högskoleutbildning.

Sektorn
för utbUdning för vårdyrken skall omfatta allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer enligt följande sammanställning. Utbildningarnas lokalisering
redovisas i det följande.

'
Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål raedel under anslagen
Humanistiska fakulteterna m.m : Avlöningar till lärarpersonal. Humanistiska
fakulteterna m.m.: Driftkostnader, Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.:
Avlöningar till lärarpersonal. Samhällsvetenskapliga fakulteterna: Driftkostnader,
Medicinska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal. Medicinska
fakulteterna m.m,: Driftkostnader, Odontologiska fakulteterna m.m.: Avlöningar
till lärarpersonal, Odontologiska fakulteterna m.m.: Driftkostnader,
Farmaceutiska fakulteten m.m.: Avlöningar till lärarpersonal, Farmaceutiska
fakulteten m.m,: Driftkostnader, Teknisk samt viss medicinsk och
matematisk-naturvetenskaplig utbildning och forskning m.m. i Göteborg och
Linköping, Kostnader för datamaskintid samt Extra utgifter vid universiteten
m.m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utbildningslinje

Apotekarlinjen

ArbelsterapeutUnjen

Hörselvårdsassislenilinjen

Laboratorieassistentlinjen

Logopedlinjen

LäkarUnjen

Oftalmologassistentlinjen

Medicinska
assistentlinjen

Operationsassistentlinjen

Receptarielinjen

S j ukgy mnastlin j en

Sjuksköterskelinjen

Sociala servicelinjen

Tandhygienistlinjen

Tandläkarlinjen

Påbyggnadslinje

UtbUdning i blodgruppsserologi och hemoterapi IIII
UtbUdning i klinisk cytologi Utbildning till ortoptist VidareutbUdning av
sjuksköterskor

Förslag tUl anslagsframställning har avgivits av
universitetskanslersämbetet (UKÄ) och skolöverstyrelsen.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i särskild
skrivelse i november 1976 redovisat sitt på uppdrag av regeringen utarbetade
förslag till särskild studiegång tUl läkare för sjuksköterskor. Enligt
förslaget

Anslagsfördelning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Högskoleenhet

1976/77

Föredraganden (föreslagen ändring 1977/78)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter

Slockholms
högskoleregion

Karolinska
institutet

66 885 000

-I- 517 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

LundlMalmö högskoleregion Universitetet i Lund

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

20 534 000

10 024 000

40 683 000

36 345 000

20 220 000 194 691 000

-1-804 000

-1-
831000

-f3 128
000

-I- 525
000

-I- 533 000 -1-6 338 000

s. 273 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 273

bör
den särskilda studiegången lill en början anordnas vid karolinska institutet
med ell inlag om 30 studerande per år inom ramen för nuvarande
intagningskapacilel och vara 40 1/2 veckor kortare än den reguljära
läkarutbildningen.

UHÄ föreslår atl den
särskilda studiegången skall slå öppen för sökande med genomgången
sjuksköterskeutbildning och minst två års verksamhet som sjuksköterska. Samma
allmänna och särskilda behörighetsvillkor bör gälla för den särskUda
studiegången som för den reguljära läkarutbildningen. Därvid skall det
särskUda behörighetsvillkoret i ämnet biologi anses vara uppfyllt genom
utbildningen till sjuksköterska.

I förslaget redovisas
också vissa principiella överväganden om urval bland behöriga sökande. UHÄ
föreslår vidare atl de läkarstuderande sjuksköterskorna utöver ordinarie
studiemedel åtminstone i ett inledningsskede bör ha möjlighet att få det
särskilda vuxenstudiestödet.

Vid elt genomförande av
den föreslagna utbildningen vid karolinska institutet uppstår praktiska
problem, bl. a. köbildningar till den reguljära utbildningens kurser. För att
bl. a, bemästra dessa problem föreslår UHÄ alt en Ijänsl som studievägledare
inrättas. Härutöver fordras visst tillskott av resurser som delvis har
karaktären av igångsätlningskostnader.

Under år 1975 har den på
regeringens uppdrag inom UKÄ tillkallade psykolerapiutredningen lagt fram sitl
slutbetänkande. Utbildning i psykoterapi och psykosocialt arbetssätt
(UKÄ-rapport 1975: 24),

Utredningens förslag
innebär att grundläggande utbildning i psykoterapi skall ges i statlig regi
och inom ramen för högskoleutbildningen. De studerande förutsätts ha genomgått
yrkesutbildning med inriktning på människovård, innan de påbörjar
psykoterapiutbildning. Förslaget innebär vidare att utbildningen skall ske i två
steg. Det första, som omfatiar tre terminers utbildning, föreslås bli
allmänorienlerande, medan utbildningen i steg 2 skall avse terapi vid vissa
störningar eller för speciella grupper. Den som har genomgått steg 1 skall
efter tre års yrkesverksamhet med terapeutiska inslag få tillträde till steg 2.
Detta steg omfattar enligt ulredningens förslag två å tre år och avses ge behörighet
att självständigt utöva psykoterapi.

Med ledning av
utredningens förslag och de synpunkter som kommit fram i remissbehandlingen har
UKÄ lagt fram ett principprogram för utbildning i psykoterapi. Det innebär bl,
a, att principbeslut bör fattas om

dels
atl grundläggande psykoterapiutbildning skall ges i högskolan, dels atl
försöksverksamhet bör inledas med steg 1 på några orter höstterminen 1977,

Steg
2 bör vidare, framhåller UKÄ, påbörjas så snart berörda myndigheler redovisat
förslag till revideringar av utredningens förslag,

EnUgt
programmet kommer frågan om behörighet att självständigt ut-

18
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 59

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ändringsförslagen
innebär i övrigt i korthet följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Linje/ändamål
/högskoleenhet'

Kostnad Anmärkningar

budgetåret

1977/78

(tkr,)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Prisomräkning

2.
Löneomräkning

3.
Apotekarlinjen

3.1 Förstärkning till följd av
intagning till apotekarutbildning två gånger per år, UU

3.2 Tjänst som lärare i socialfarmaci

3.3 Förstärkning av den i linjen
ingående toxikologiutbildningen

3.4 Följdkostnad vid föreslagen tjänst
som biträdande professor

4.
ArbelsterapeutUnjen
Ytterligare 30 platser, kommunal högskoleutbildning

5.
Laboratorieassistenllinjen
Minskning 46 platser

6.
Logopedlinjen

Tjänster för logopedutbildning, UL

7. Läkarlinjen

7.1 Förstärkning vid ökad läkarutbildning.
Kl

7.2 Vikarier på tjänster som klinisk
amanuens, ULi

7.3
Utbildning i
psykoterapi

7.4 Allmän förstärkning av basresurser,
ULi, UUm

7.5 Följdkostnader vid föreslagna
tjänster som professor

8.
Medicinska
assistenilinjen Ytterligare 12 platser

9.
Sjukgymnastlinjen
Ytterligare 32 platser

10. Sociala servicelinjen Ytterligare
64 platser

11. Tandhygienistlinjen

Ytterligare 78 platser,

12. Tandläkarlinjen

12.1 Förstärkning vid ökad tandläkarutbildning.
Kl

12.2 Följdkostnader vid föreslagna
tjänster som professor och biträdande professor

13. Påbyggnadslinjer

13.1 Vidareutbildning av sjuksköterskor, ytterligare 80
terminskurser

14. Gemensamt
för sektorn

14.1 Kostnader vid biblioteket, ULi

14.2 Resurser för datorservice

14.3 8,5 tjänster som studievägledare

1473 9 574

598

92 49

146

271

-500

27

604

404

1425 200

481

273

440 800

400

3 047

337

3 297

18

140

782

24378

Yrkanden även under p. 4.2.17

Yrkande även under

p, 4,2.15

(238 tkr.)

Yrkande
även under

p. 4.2.15

(135 tkr.)

Yrkande även under p. 4,2.15 (588 tkr,)

Yrkande även under p, 4.2,16 (225 tkr,)

p, 4,2,21

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Kl = Karolinska institutet, UU = universitetet i
Uppsala, ULi = universitetet i Linköping, UL=universitetet i Lund,
UUm=universitetet i Umeå.

s. 275 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 275

öva
psykoterapi alt beredas ytterligare parallellt med beredningen av steg 2, En
annan punkt i programmet avser en satsning under budgetåret 1977/78 på
ulbildning av lärare och handledare för psykolerapiutbild-ningen,

UKÄ
föreslår att resurser för försöksverksamhel med utbildning i steg 1 anvisas
under anslaget för grundläggande utbildning inom sektorn för utbildning för
vårdyrken.

UKÄ
framhåller att den principbeslutade omorganisationen (prop. 1975: 1 bU, 10, UbU
1975: 9, rskr 1975: 92) av den kliniskt-odonlolo-giska verksamheten vid
universitetet i Lund bör komma till stånd den 1 juli 1977. Odontologiska
fakulteten vid universitetet har med tillstyrkande av konsistoriet och av UHÄ
i särskild skrivelse begärt ytterligare medel för att genomföra
omorganisationen.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående om vissa för
högskolan gemensamma frågor.

Lokaliseringen
av utbildningslinjer för vårdyrken framgår av följande tabell (s, 276),

Apotekarlinjen

För
en allmän förstärknuig av resurserna för apotekamlbildningen beräknar jag
ytterligare 300 000 kr. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till
regeringen med förslag om lärartjänster m, m, som inom ramen för de nu
beräknade medlen bör inrättas vid universitetet i Uppsala budgetåret 1977/78,

Logopedlinjen

För
den ökade logopedutbildningen vid universitetet i Lund beräknar jag 27 000 kr.
(jfr prop. 1975/76: 100 bU, 10 s. 345, UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245), Jag
vill i detta sammanhang erinra om att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
f, n, undersöker möjligheterna atl förlägga logopedutbildning även till andra
orter än Stockholm och Lund/Malmö.

Jag
har under förevarande anslag beräknat 195 000 kr, vid universitetet i Lund och
243 000 kr, vid karoUnska institutet för den utbildning inom logopedlinjen som
tidigare givits vid filosofisk fakultet.

Läkarlinjen

För
lärartjänster m, m. för den av statsmakterna beslutade utbyggnaden av läkarutbildningen
vid karoUnska institutet (prop. 1965: 141, SU 1965: 173, rskr 1965: 411 och
prop. 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969: 421) har jag beräknat medel
motsvarande en helårskostnad av 773 000 kr. Härav redovisas 205 000 kr. under
anslaget Medicinska

s. 276 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 276

Översikt över lokalisering av utbildningslinjer inom
sektorn för vårdyrken

opaginerad Kontrollera mot PDF

c T)
u 2

1 ö = -i 1-

S -O cd
!a, Ci ä

/K
l-l Ö J5' 1 Å 'Cd "cd i?

O 6*2 fl o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utbildningslinje

Apotekarlinjen 80

ArbelsterapeutUnjen' 60 60 60

Hörselvårdsassislenilinjen' 32

Laboratorieassistentlinjen 240' 112' 64'

Logopedlinjen 24"'

Läkarlinjen 370" 196

Medicinska assislentlinjen 48' 32* 32'

Oftalmologassistentlinjen 16'

Operationsassistentlinjen 16'

Receptarielinjen 50

Sjukgymnastlinjen 100' 60'

Sjuksköterskelinjen' * -------- 750------------------- 720--------

Sociala servicelinjen 80' 32' 16' 16' 32'

Tandhygienistlinjen 32' 8'

Tandläkarlinjen 100' 120'

Vidareutbildning av sjuksköterskor' >

Blodgruppsserologi och

hemoterapi IIII 32'

Klinisk cytologi 32'

Ortoptistutbildning 16'

' Landstingskommunal huvudman (inkl. Göteborgs och
Bohuläns vårdskoleförbund) ' Primärkommunal huvudman ' Avser karolinska
institutet

fakulteterna. Jag avser att i annat sammanhang efter
förslag av UHÄ återkomma till regeringen med förslag avseende tjänster m, m.
som inom ramen för de nu beräknade medlen bör inrättas vid karolinska
institutet budgetåret 1977/78. Antalet läkarstuderande vid institutet har härmed
uppnått full volym.

Jag vill i detla sammanhang erinra om att statsrådet
Troedsson vid sin anmälan i prop, 1976/77: 100 bil. 8 av anslaget Karolinska
sjukhuset: Driftkostnader tagit upp medel för vissa läkartjänster för
läkamtbild-ningen vid hudkliniken vid sjukhuset.

Jag har tidigare redovisat den skrivelse från UHÄ där
ämbetet på uppdrag av regeringen lägger fram förslag om en särskild studiegång
till läkare för sjuksköterskor.

Jag anser att UHÄ:s förslag till särskild studiegång är
väl avvägt. Jag förordar sålunda att en särskUd studiegång till läkare för
sjuksköterskor anordnas fr, o. m. höstterminen 1977 i huvudsaklig
överensstämmelse med UHÄ:s förslag. Den bör ha formen av en försöksverksamhet
och förläggas tUl karolinska institutet. Antagningen till studiegången bör tUls
vidare omfatta 30 studerande inom ramen för nuvarande antagningskapacitet och
ske varje hösttermin. Jag ämnar senare föreslå regeringen

opaginerad Kontrollera mot PDF

60 00 B

.fl'ä

fl O

cd

s

o

00

B

'5, to

:0

O . £ >
00

fl

g Ä 3 o

cd

s

cd

B O

J2

o

ed

O

- - 60

:ea

>

fl

O

m

4>

JD

O

u

» C

>

:0 0

Ul

o CQ

:0
Vi

u o o

D

E

D

o

o

B

B
" 3 3
JS

opaginerad Kontrollera mot PDF

128"

24'

190

16'*

16"'

16"'

90

32"»
16"' 100

30

60 60'

64'' 32'

30' 16'

32'

--- 360

32' 16' 16'

32'

810-

30'

16' 16'

60 16 80'

168 30'

16'

96'

16' 120

60' 16' 16'

--- 750-

16' 16' 16'

60 96'

102

32'

32' 40' 60

30

30' 16'

30' 16'

465-16'

opaginerad Kontrollera mot PDF

16" 16'

96'* 16"'

16'

16'

opaginerad Kontrollera mot PDF

* Avser Lund

' Avser Malmö

Varav 32 i Lund och 96 i Malmö

' Inlag var tredje termin.

' Avser samtUga årskurser

att uppdra åt UHÄ att fastställa erforderliga bestämmelser
om urval bland behöriga sökande. I likhet med UHÄ anser jag att resurser för
studievägledning är en viktig föralsättning för att studiegången skaU kunna
genomföras. Jag har vid min beräkning av medel för allmän förstärkning av
studie- och yrkesorienteringsverksamheten beaktat detla. För budgetåret 1977/78
innebär UHÄ:s förslag inga ytteriigare resurskrav. För tiden härefter kommer
enligt UHÄ vissa ytterligare medel att behöva stäUas till förfogande. För egen
del anser jag att kostnaderna för den särskilda studiegången bör kunna
bestridas inom ramen för befintUga resurser.

Jag är inte beredd att biträda förslaget om att de
studerande i den särskilda studiegången bör få del av det särskilda
vuxenutbildningsstödel.

Genom regeringens beslut den 9 december 1976 har vid
akademiska sjukhuset i Uppsala inrättats en socialmedicinsk avdelning den 1
januari 1977, Regeringen har vidare föreskrivit att professuren i socialmedicin
vid universitetet fr, o, m, samma dag skaU vara förenad med tjänst som
överläkare vid sjukhuset. Jag har vid min medelsberäkning av förevarande
anslag och anslaget Medicinska fakulteterna beaktat att omorgani-

s. 278 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 278

sationen
av den socialmedicinska verksamheten i Uppsala bl. a. innebär att medel
motsvarande en extra tjänst som lärare i socialmedicin vid universitetet dras
in.

Jag
vill i detla sammanhang erinra om alt statsrådet Troedsson vid sin anmälan i
prop, 1976/77: 100, bU, 8 av anslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala:
Avlöningar tiU läkare beräknat medel bl, a, för en tjänsl som biträdande
överläkare i socialmedicin.

Vid
min medelsberäkning har jag vidare beaktat, dels ändring i kostnadsfördelningen
mellan staten och Slockholms läns landstingskommun i fråga om tjänsterna som
klinisk amanuens vid karolinska institutet, dels vissa merkostnader vid
tjänster som klinisk amanuens vid universitetet i Linköping.

Jag
har därutöver beräknat 200 000 kr, som en allmän förstärkning av basresurserna
för läkarutbildningen vid universiteten i Linköping och Umeå.

Enligl
beslut av regeringen har den 1 juli 1976 vid universitetet i Umeå inrättats en
ordinarie tjänst som universitetslektor i medicinsk och fysiologisk kemi.

Tandläkarlinjen

För
lärartjänster m. m. för den av statsmakterna år 1970 (prop, 1970: 122, SU 1970:
135, rskr 1970:309) beslutade utbyggnaden av den odontologiska utbildnings- och
forskningsorganisationen vid karolinska institutet, enheten i Huddinge, har jag
beräknat medel motsvarande en helårskostnad av 2 430 000 kr. Härav redovisas
413 000 kr. under anslaget Odontologiska fakulleterna. Jag avser att i annat
sammanhang efter förslag från UHÄ återkomma lill regeringen med förslag om
lärartjänster m, m, som inom ramen för de nu beräknade medlen bör inrättas
vid karolinska institutet budgetåret 1977/78, Antalet tandläkarstuderande vid
institutet har härmed uppnått full volym.

UKÄ
anser det ytterst angeläget att den principbeslutade omorganisationen (prop.
1975: 1 bU. 10, UbU 1975: 9, rskr 1975: 92) av den kliniska verksamhet som
bedrivs i anslutning tiU odontologisk utbildning och forskning vid
universitetet i Lund genomförs den 1 juli 1977. I nämnda principbeslut har för
genomförande av omorganisationen förutsatts, dels att utbildnmgens kvalitet
skall hållas på oförändrad nivå, dels att den landvård som enligt avtal med
Malmö kommun åvilar universitetet inte skall reduceras, dels ock att
omorganisationen inte skall föranleda krav på ökad medelsanvisning,

I
likhet med UKÄ anser jag att omorganisationen bör komma till stånd den 1 juli
1977, Jag räknar med att omorganisationen kan genomföras inom ramen för de
medel jag tar upp under förevarande anslag och anslaget Odontologiska
fakulteterna. Jag beräknar härvid under

s. 279 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 279

dessa
båda anslag vissa medel som innevarande budgelår anvisas under anslaget
Odonlologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandvårdskoslnader.

Vid
min medelsberäkning har jag beaktat atl tjänsterna som professor och
biträdande professor i kliniska ämnen i samband med omorganisationen skall
förenas med uppdrag som övertandläkare.

Jag
avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag beträffande
lärartjänster m, m, som inom ramen för de beräknade medlen bör inrättas vid
universitetet i Lund budgetåret 1977/78,

Jag
vill i detla sammanhang erinra om all betänkandet (Ds S 1975: 14) Tandläkarnas
ulbildning, avgivet av 1971 års utredning rörande tandläkarnas
specialistutbildning m, m,, f, n, bereds inom regeringskansliet. Utredningen
har föreslagil bl, a, en omläggning av hela tandläkarutbildningen och en
förkortning av denna med en termin. Vidare bör enligl ulredningen efter
tandläkarexamen införas en ettårig allmäntjänstgöring i folktandvården före
legitimation som tandläkare.

Utbildning
i psykoterapi

I
likhet med UKÄ anser jag atl en ulbildning i psykoterapi är angelägen. Jag
anser även all det av UKÄ redovisade förslagel i stort sett bör vara vägledande
vid beslut om sådan utbildning. Jag är dock inte beredd att nu la ställning
till införande av utbildningen. Enligt min mening bör sålunda uppläggningen av
steg 2, förläggningen av utbildningen till orter och institutioner saml vissa
övriga frågor som las upp av ulredningen och UHÄ ytterligare utredas och
övervägas. Enligt vad jag har erfarit bereds dessa frågor f, n, inom UHÄ, Jag
räknar sålunda med atl UHÄ i sitt förslag till anslagsframställning för
budgetåret 1978/79 redovisar ett sådant beslutsunderlag atl riksdagen kan
föreläggas förslag om utbildning i psykoterapi fr, o, m, höstterminen 1978, Jag
har beträffande den föreslagna utbildningen samrått med chefen för socialdepartemenlet
samt statsrådet Troedsson,

Jag
går nu över lill de vårdutbildningar vilkas införande i högskolan jag tidigare
har behandlat under avsnittet Vissa ulbildningar. Jag har där redovisat del
arbete som en inom departementet särskild beredning, VARD -76, har utfört,
Detla arbele tillsammans med de regionala organisationskommittéernas förslag
har legal till grund för mina förslag i del följande, Mina ställningstaganden
till dimensionering av förevarande vårdutbUdningar framgår av den i det
föregående redovisade tabellen,

I
jämförelse med innevarande budgetår föreslås en ökning av antalet intagningsplatser
i hörselvårdsassistentutbildningen (-j- 16), arbetslera-peututbildningen (-f-
14), sjuksköterskeutbildningen (grund- och vidareutbUdning -f- ca 1 350) och
tandhygienislutbildningen (-1- 32), För utbUdning inom social service har jag
beräknat en ökning av intagningskapaciteten med ca 20 %,

s. 280 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 280

Med
undantag av arbetsterapeut- och sjukgymnastutbildningarna anordnas f, n,
gymnasieskolans vårdutbildningar mestadels i klasser med 16 elever. Med hänsyn
lill del behov av vårdpersonal som föreligger är del enligl min mening
angelägel alt tillgängliga resurser utnyttjas effektivt, Detla kan ske bl, a,
genom en övergång till studerandegrupper med 30 elever. Jag vill för egen del
stryka under viklen av en sådan utveckling. Jag har, som jag tidigare har
nämnt, beräknat medel för de vårdutbildningar som tillhör kommunal
högskoleutbildning under anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning. Jag
har därvid utgått från nu gällande förhållanden i vad avser sluderandegmppernas
storlek om ej annat anges i det följande. Inför nästa budgetår har jag inte beaktat
de besparingar som kan uppstå genom samläsning mellan olika utbildningar eller
årskurser bortsett från sjukgymnastutbildningen i Göteborg, Det bör ankomma på
regionslyrelsen alt inom regionen fördela antalet antagningsplatser för
sjukskölerskeutbildningen på orter. Regionstyrelsen bör också ha möjlighet alt
för denna ulbildning under pågående läsår göra omfördelningar mellan orter av
antagningstal inom ramen för oförändrat antal studerandegrupper om del visar
sig att den tidigare fördelningen av dessa har lett lill alt viss utbildning
inte har kommit till stånd. Inför läsåret 1977/78 är det emellertid av tidsskäl
nödvändigt att fördelningen av antagningsplatser på orter görs centralt. Jag
avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt SÖ och UHÄ alt göra en sådan
fördelning.

I
övrigt vill jag hänvisa till vad jag har anfört beträffande bidrag rörande
kommunal högskoleutbildning.

Jag
övergår nu tUl alt närmare redovisa mina ställningstaganden för vissa berörda
linjer.

A
rbetslerapeullinjen

I
den av VARD-76 föreslagna arbelsterapeututbildningen har en viss omfördelning
av utbildningens innehåll skett. Vidare bygger förslaget på en ökad
resurstilldelning. Mot denna bakgrund har jag vid min medelsberäkning utgått
ifrån att utbildningen fr. o, m, nästa budgetår anordnas i studerandegrupper om
30 elever.

Innevarande
budgetår har skolöverstyrelsen medgivit inrättande av arbetsterapeututbildning
motsvarande 466 intagningsplatser. Härav har endast 339 platser utnyttjats. Jag
vill erinra om vikten av alt de utbildningsplatser tas i anspråk för vilka
riksdagen ställt medel till förfogande. För budgetåret 1977/78 förordar jag
att antalet platser ulökas tiU 480. En viss omfördelning på orter av antalet
intagningsplatser betingas av övergång till studerandegrupper om 30 elever.

s. 281 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 281

Sjukgymnastlinjen

Vid
min beräkning av medelsbehovet för sjukgymnastutbildningen i Göteborg har jag
utgått från en oförändrad intagning dvs, 48 elever per termin. Jag har beaktat
de besparingar som kan göras genom en fortsatt samordning av undervisningen.

För
övrig sjukgymnastutbildning förutsätts ulbildningen ske i studerandegrupp om
30 elever.

Sjuksköterskelinjen

I
prop. 1968: 66 angående vidareutbildning av sjuksköterskor (SU 1968: 108, rskr
1968: 259) framhöll föredraganden nödvändigheten av alt huvudmännens
utbildningsplanering samordnas med och även i vissa delar underordnas en
lotalplanering på riksplanet grundad på uppgifter om de samlade behoven och
resurserna. Denna riksplanering som har ett direki samband med
sjukvårdshuvudmännens ansvar för sjukvården enligt sjukvårdslagen borde enligl
föredraganden ske i samverkan mellan huvudmännen samt SÖ, socialstyrelsen och
universitetskanslersämbetet. Jag anser det angeläget att denna riksplanering
behålls i den nya högskolan, både för grundutbUdningen och vidareutbildningen
av sjuksköterskor.

För
nästa budgetår räknar jag med 970 terminskurser i grundutbildningen vilkel
motsvarar ca 3 800 inlagningsplatser. Platserna bör fördelas på
högskoleregionerna i huvudsakUg överensstämmelse med vad jag har förordat.

Jag
vUl i detla sammanhang även nämna den till sektorn knutna påbyggnadslinjen,
vidareutbildningen av sjuksköterskor.

Enligt
beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259) har
riktlinjer för dimensioneringen av vidareutbildning av sjuksköterskor
fastlagts. Riksdagen fann vid sin behandling av denna fråga 1973 (prop. 1973: 1
bU, 10, UbU 1973: 5, rskr 1973: 72) ingen anledning att ändra riktlinjerna.
Med utgångspunkt i dessa riktlinjer har nu balans uppnåtts mellan antalet
grandutbildade och vidareutbUdade sjuksköterskor.

Det
bör för riksdagen åter anmälas att det antal terminskurser inom
vidareutbildningen som riksdagen beslutat om inte har kunnat komma till stånd.
De av VARD-76 framlagda förslagen tiU utbildning på detta område bör enligt min
mening kunna leda till ett bättre utnyttjande av befintliga resurser avseende
bl. a. lärare och praktikplatser.

För
vidareutbildning av sjuksköterskor beräknar jag under budgetåret 1977/78 medel
för 340 terminskurser. Inom ramen för den av mig föreslagna
vidareutbildningskapaciteten bör även rymmas den kompletterande teoretiska
utbUdningen för skolsköterskor.

s. 282 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 282

Tandhygienisllinjen

SÖ har den 23 september 1976 lill regeringen inkommit med
en skrivelse angående anordnande av tandhygienistulbildning i Göteborg,

Enligt socialstyrelsens beräkningar föreligger ell stort
behov av tandhygienister. Mot denna bakgrund beräknar jag statsbidrag till
nyinrättad tandhygienistutbildning med 16 platser i Göteborg samt ytterligare
8 platser i Umeå.

Jag har beräknat medel för en förstärkning av studie- och
yrkesorienteringen vid karolinska institutet (-1-45 000 kr.). Dessuiom har jag
beräknat medel för en viss ökad användning av datortid (-1-53 000 kr.),

I övrigt räknar jag under delta anslag inle med andra
förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning lill
sammanställningen beräknar jag anslaget till (194 691 000-1-6 338 000 = ) 201
029 000 kr. Jag hemstäUer atl regeringen föreslår riksdagen alt

till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1977/78
anvisa etl reservationsanslag av 201 029 000 kr,

4.2.7 Utbildning för undervisningsyrken 1911/18
Förslagi 328 727 000

Detla anslag avses för grundläggande utbUdning för
undervisningsyrken vid de statiiga högskoleenhetema inom
utbUdningsdepartementets verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel för
allmänna utbildningslinjer, för vissa kurser samt för studerande enligt äldre
studieordning.

UtbUdning för vilken för budgetåret 1977/78 medel kommer
att anvisas under detta anslag, anordnas innevarande budgetår på de orter som
framgår av följande sammanställning.

' Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål
medel under anslagen Konstfackskolan, Bidrag till driften av gymnasieskolor.
Humanistiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal. Humanistiska
fakulteterna m.m,: Driftkostnader, Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m.:
Avlöningar till lärarpersonal, Samhällsvetenskapliga fakuUeterna m.m.:
Driftkostnader, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m.: Avlöningar
till lärarpersonal, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m.m,:
Driftkostnader, Kostnader för datamaskintid. Extra utgifter vid universiteten
m.m.. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m.m.. Lärarhögskolorna:
Driftkostnader, Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m.m.,
Förskoleseminarierna: Driftkostnader, Gymnastik- och idrottshögskolorna:
Avlöningar till lärarpersonal m m.. Gymnastik- och idrottshögskolorna:
Driftkostnader, Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till
lärarpersonal m.m.. Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader,
Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m.m.,
Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader, Statens institut för högre ulbildning av
sjuksköterskor samt Särskilda lärarutbildningsåtgärder.

s. 1 Kontrollera mot PDF

u-i ed

1

!

Ti-C

>2

o

CTv

O

s

O 00

t- o

!i

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

ve

E

t

ifi

60

fl

2

§

M

1

Q

S-S

02

s

!Cd
ö

..

"J2-s

:ca
.--

CA
O

N

t »

a>
b?

m

1

M

v

r4

_S>
3

S

*

11

!|

U
"O

0(

li

O.M

ve

3 'm

trt

!M u

1
1

"
B

II

rB
"

J5
0

\M

3 V

S t!

S u

"cC

B E

'c

E E

ä cd 0

5

>

.*;:;

cd

u -P

u

V] Ln

3

>
: « 1

XK

vo

Ov

:0 E cd

o

Xl 4)

3

XI cd I I

2E3

fl U fl ed o cd

,i ,i Ul Sl'60

K bBO

i

.a

:0 X

H flS

T3 u, il

s-1

3lil

3 , J. mt;

a
-c o "C 2

lil

.2U o fe "

U

i i- É "

s

s s

0 £ *r-Ti-

s §

Ov

. 1

oo

oo

?5

?p

00

00

s

SSSSO 3 o 20 22 00 r~

§
?;?;ss § s § sss5; s ° 5;

o S* 2

So
> m &

B cd 60,fl B

cd -3 B a

el;&:si,l.c

75
=rt 2 ö B j « = =5 J

4! £ as fl S-S!: £

S S " s

n n 'W
CO

§§«

gggsgsgggs

ä >S>.S>S>fl.

:0 :0 B
:0 ;0 :cd

«
:0 ;0 B :0 B ;0 !0 :0 B _ __

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 Anslagsfördelning

284

opaginerad Kontrollera mot PDF

Högskoleenhet

1976/77 Föredraganden

Beräicnad ändring 1977/78

s. 1 Kontrollera mot PDF

Stockholms högskoleregion Högskolan för lärarutbildning
Konstfackskolan (teckningslärar-

ulbildning) Musikhögskolan (musiklärarutbildning)

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala Högskolan i
Eskilstuna/Västerås Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Örebro

Linköpings högskoleregion

Universitetet i Linköping Högskolan i Jönköping

LundjMalmö högskoleregion

Universitetet i Lund Högskolan i Kalmar Högskolan i
Kristianstad Högskolan i Växjö

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg Högskolan i Borås Högskolan i
Karlstad

Umeä högskoleregion Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå
Högskolan i Sundsvall/Härnösand

Ej fördelade medel HemspråkslärarutbildniDg Särskilda
lärarutbildningsåtgärder

Utbildning av instruktörer för näringsliv och förvaltning

Stödåtgärder för handikappade studerande

Särskild ämnesutbildning i musik

Uppbördsmedel

Bidrag från Stockholms kommun m.m.

Nettoutgift

49 271
000

+

7 528
000

3 606 000

-

74 000

2 873 000

+

108 000

21 810 000 3 235 000

6 560 000

10 038 000

7 474
000

-1--f

-f -f

3 088
000 816 000

1 318
000

656 000

2 425
000

21 357 000 8 615 000

-1- +

2 397
000 1 095 000

31 610 000 8 210 000

7 822
000

8 773
000

+ -f -f

4 495
000

1049 000

111000

232 000

38 289
000

2 450
000

11
171000

-1- + -l-

4 908
000 538 000 692 000

25 582 000 9 670 000 7 170 000

+ + +

2 036
000 515 000 528 000

---

+

3 732
000

876 000

-

276 000

800 000

H-

60 000

155 000

+

5000

5 373 000

+

1 260
000

292
790 000

-h36
536 000

599 000

of.

292
191 000

+36 536 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag
tUl anslagsframsläUning har avgivits av organisationskommittén för högre
musikutbUdning, imiversitetskanslersämbetet, skolöverstyrelsen samt styrelsen
för gymnastik- och idrottshögskolorna.

Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

Linje/ändamål

Kostnad Anmärkningar

budgetåret

1977/78

(tkr.)

1.
Pris-och löneomräkning

15 872

2.
Barnavårdslårararlinjen

2.1
Merkostnad för blockläggning

77

2,2
Pedagogisk-administrativa medel

33

3.
Fritidspedagoglinjen

3,1
Pedagogisk-administrativa medel

20

3,2
Tidigare ökad intagning

10 466

3,3
Ytterligare 180 intagningsplatser,

2 133

tvåårig utbildning

3.4
Ytterligare sex platser i lärarkurs

100

4.
Förskollärarlinjen

4.1
Pedagogisk-administrativa medel

550

4,2
Tidigare ökad intagning

19 289

4,3
Ytterligare två platser i lärarkurs

33

5,
Gymnasliklärarlinjen

Stockholm:

5,1
Förstärkning av basresurser

70

5,2
Lärarresurser i pedagogik

30

5,3
Bibliotekarie, 1/2-tjänst

45

5.4 Påbyggnadskurs i idrottsfysiologi

Örebro:

5.5 Tvåämnesutbildning

102

384

5.6
Utvärdering av tvåämnesutbildning

250

5,7
Befattningsutbildning

75

5,8 Förstärkning av basresurser

90

5.9 Påbyggnadskurs i specialgymnastik

102

6. Handels- och kontorslärarlinjen

Ytterligare 72 platser

814

7. Hushållslärarlinjen

7.1 Tidigare ökad intagning

250

7.2 Merkostnad för blockläggning

309

7,3 Pedagogisk-administrativa medel

33

7,4 Tvåämnesutbildning 24 platser

819

8. Industri- och hantverkslärarlinjen

8.1
Ytterligare 48 platser

709

8.2
Flyglärarutbildning

150

9.
Lägsladielärarlinjen

9,1
Tidigare minskad intagning

-11 974

9,2
Merkostnad för finska studerande

36

10.
Mellansladielärarlinjen

10.1
Tidigare minskad intagning

-10 374

10.2
Merkostnad för finska studerande

16

10.3
Merkostnad för tillvalskurser vid

174

vissa lärarhögskolor

10,4
Vidareutbildning av lågstadielärare

350

till mellanstadielärare, metodikkurs

24 platser

10,5
Vidareutbildning av mellanstadie-

45

lärare till ämneslärare

10.6
Tillvalskurs i finska för låg- och

31

mellanstadielärare

10.7
TiUvalskurs i samiska

30

10.8
Förberedande kurs i svenska för

40

finska studerande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Linje/ändamål

Kostnad
budgetåret 1977/78 (tkr.)

Anmärkningar

11,
Musiklärarlinjen

11.1
Tidigare ökad intagning SÄMUS

516

11.2
Särskild musiklärarutbildning 48

580

platser

11.3
Särskild SÄMUS-utbUdning 24

544

platser

12.
Slöjdlärarlinjen

Tvåämnesutbildningbefattnings-

utbildning

232

13.
Teckningslärarlinjen

13.1
Tidigare ökad intagning

314

13.2
Ytteriigare 24 platser i Umeå

314

14.
Textillärarlinjen

14.1
ökning i årskurs 2

273

14.2
Merkostnad för blockläggning

80

14.3
Pedagogisk-administrativa medel

33

14.4
Särskild kurs för vissa vävlärare 30

164

platser

15.
Vårdlärarlinjen

15.1
Omläggning av utbUdningen

423

15.2
Tidigare ökad intagning

212

15.3
Ytterliggare en kurs treterminsutbildning

för sjuksköterskor

425

15.4
Ytterligare en kurs treterminsutbild-

425

ning för andra vårdlärare än sjuk-

sköterskor

15.5
Ytterligare två 19-veckors lärarkurser

428

15.6
Minskning med tre 19-veckors äm-

-674

nesfördjupningskurser

15.7 ökat
medelsbehov för distansunder-

200

visning i anatomi m.fl. ämnen

16.
Ämneslärarlinjen

16.1
Tidigare ökad intagning

334

16.2
Ökade kostnader för metodikkurs

63

inom vidareutbildning av mellan-

stadielärare till ämneslärare

16.3
Ökade kostnader för särskild meto-

57

disk fortbildningskurs

16,4
Utbildning av navigationslärare

194

16.5
Ytterligare 12 platser inom utbild-

171

ningen av lärare för jordbruk, träd-

gård och skogsbruk

17.
Speciallårarlinjen

17.1
Tidigare ökad intagning gren 1

3 645

17.2
Utbildning av lärare för särskolans

375

yrkesskola 24 platser

17.3
Fortbildningskurser om 18 veckor

-740

upphör

17.4
Yrkesvalskurs för lärare inom sär-

230

skolan 20 platser

18.
Ämnesteoretisk utbildning

18.1
Utbildning i svenska

225

Yrkande även under p. 4.2.8 (-f 225 tkr.)

18.2
Tjänst som universitetslektor i

55

Yrkande
även under

nederländska

p. 4.2.8
(-f 55 tkr.)

19.
Gemensaml för linjerna

19.1
Resurser för datorservice

70

19.2
Allmän förstärkning av basresurser

126

19.3
Särskilt stöd till universitetet i Umeå

47

19.4
Kostnader för bibUolekel vid univer-

10

P.
4.2.21

sitetet i Linköping

40 440

s. 287 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 287

Skolöverstyrelsen
har i skrivelser den 23 oktober 1975 och den 17 januari 1977 redovisat
prognoser avseende personal- och utbildningsbehov inom barnavårdens område
åren 19751990.

Lärarkandidater,
lärare och personal vid förskoleseminariet i Slockholm har inkommit med en
skrivelse rörande lokaliserings- och dimensioneringsfrågan för
förskoUärarulbildningen i Slockholm.

BarnslugefÖreningen
i Botkyrka och Barnstugeaktionen i Vårby gård har inkommit med en skrivelse
angående förläggning av förskollärar-ulbildning lill Filtja eller lill någon av
de södra förorlskommunerna.

Lärarföreningen
vid lärarhögskolan i Växjö har inkommit med en skrivelse rörande ökat antal
platser inom lågstadielärarutbildningen,

Länskommillén
för högskolefrågor i Kristianstads län har inkommit med en skrivelse om
samlokaliseringen av förskollärär- och lågstadie-lärarutbildningarna i
Kristianstad.

Svenska
facklärarförbundet har i en skrivelse till regeringen anhållit atl
behörighelsutbildning för leckningslärare anordnas under läsåret 1977/78 samt
alt garantier skapas för lärarnas anställningstrygghet vid
teckningslärarinstitutet i Stockholm innan en ulvidgning sker av intagningskapacitelen
vid teckningslärarulbUdningen i Umeå.

Organisationskommittén
för Lund/Malmö högskoleregion har den 6 december 1976 inkommit med en skrivelse
angående anordnande av praktisk-pedagogisk ulbildning för vårdlärare i Malmö.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad chefen för utbildningsdepartementet har anfört
i det föregående om för högskolan gemensamma frågor.

Mina
ställningstaganden belräffande dimensionering och lokalisering av linjer inom
sektorn för utbildning för undervisningsyrken framgår av labeU i det följande
(s. 288).

Enligt
riksdagsbeslut våren 1975 (prop. 1975: 24, UbU 1975: 14, rskr 1975: 159) skaU
fr. o. m. budgetåret 1977/78 anordnas försöksutbUdning av lärare i gymnastik
resp. hemkunskap, koslkunskap, bostads/miljökunskap och konsumentkunskap jämte
annal ämne. Försöksverksamheten i gymnastik skall förläggas till
gymnastiklärarlinjen i Örebro och i kostkunskap saml miljö- och
konsumenlkunskap till hushållslärarlinjen i Umeå, Studierna i det andra ämnet
saml den praktisk-pedagogiska utbildningen skall äga rum inom ämneslärarlinjen.
Sedan år 1971 pågår också i provisorisk form utbildning av lärare i musik och
annat ämne. Jag vUl i detta sammanhang stryka under att del är angeläget att
kommunerna inrättar tjänster i de ämneskombinationer som försöksutbildningarna
syftar till samt i musik och annat ämne.

Skolöverstyrelsen
(SÖ) har inkommit med förslag till blockläggning av ämnen vid barnavårdslärar-,
hushållslärar- och lextillärarlinjerna. En sådan blockläggning kommer att kunna
ske inom ramen för det

opaginerad Kontrollera mot PDF

v

B 3
CO ,

OJ

m

o.

Cd

tN

M

'G

E

c

é

TU

k.

CQ

ed

C

>

tg

H S2

-Teck ning! lärar

Studie-och
yrkes-orien-

ä ~'

is" 2

i/i2

60T3 ed

3 å

o

00

§ 2

00 oo 00 TT- *

s

r-J

p

3

CN

sg

oo fS oo * P- Tj-

s

* s

M

.,

"O

:0 "0 =

Ii

J to

j a ,2 . a-i >

> *i cd edj; Ö oo

.52

« d -o o B , £ ) m2 U y 3

S-2
S.ed ° ?- i

« M j._ B-;.c 6o-S5ts-gS;S

g
ga-a o g &

s, 2 ° "* JS! « - in

B
> > > o> , « -gcded>-t;g

opaginerad Kontrollera mot PDF

O S'S2

60 O

s

XI

B « B

gi-6 .. K-a ö .S.as

8

opaginerad Kontrollera mot PDF

ii 2

. 1 cd _:

,i

Un-r
aoo

Ull

o O OOOOQOOO Ö OOOVOO OO oo r
Tj-oo OO 00-r >n O 00 00 OV-. oo r5

f) vo ov

s

I cd

seI

S
oJ2

11

fl
JJ

i

ttt

u -

iS5

B

;o

B o 00

ä B

s °

BB ed ed

PU

K jjK>

"".:0 u,

Is

.-o
B

o .-o .-o B :0 :0 B .'O

Rättat:
Ämneslärarlinjen, har varit Uppsala 160, Lund 197, skall vara Uppsala 140,
Lund 172.

OiS Cd .cd

E-!

"es
B.

lllil

.5,i-g,a ° .fe

31|ii £ il

fl
a>

iS.- 3._

2 T) T3 S , i; - -

? S E S O

*ri
N

si ii

> > > u,

2S2S

s. 289 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 289

arbele
som ankommer på högskolemyndigheterna.

Universitelskanslerämbelet
(UKÄ) har i sitt förslag till anslagsframställning för budgelårel 1977/78
föreslagit alt ämnesområdet nederländska förstärks genom alt medel anvisas
under della anslag liksom under anslagen UtbUdning för kultur- och
informationsyrken samt Humanistiska fakulteterna. UKÄ föreslår alt en
ordinarie tjänst som universitetslektor i nederländska inrättas vid
universitetet i Stockholm. Även jag anser att en sådan förstärkning är
angelägen och beräknar under förevarande anslag medel för del av kostnaderna
för tjänst som universitetslektor i nederländska (-f-55 000 kr.).

Under
förevarande anslag föreslår jag vidare att vissa medel får disponeras av
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), nämligen 600 000 kr. för särskilda
lärarutbildningsålgärder, 860 000 kr. för utbildning av instruktörer för
näringsliv och förvallning samt 160 000 kr. för stödåtgärder för handikappade
studerande inom lärarutbildningen.

Jag
avser att föreslå regeringen att i särskild proposition framlägga förslag vid
1976/77 års riksmöte angående utbildning av förskollärare och fritidspedagoger
m, m. Förslagen grundar sig på 1968 års barn-slugeutrednmgs (S 1969: 31)
betänkande (SOU 1975: 67) Utbildning i samspel, I samband härmed kommer jag
även att behandla utbUdningen av hemspråkslärare, för vilken jag har beräknat
medel under förevarande anslag (-1-3 732 000 kr.).

Chefen
för utbildningsdepartementet har i det föregående berört de förslag som
organisationskommittén (U 1970: 60) för högre musikutbildning (OMUS) har lagt
fram.

Genom
beslut den 23 juni 1976 uppdrog regeringen åt SÖ att i samband med
anslagsframställningar för budgetåret 1977/78 inkomma med de förslag tUl
förändringar av den pedagogisk-administrativa ledningen av lärarhögskolomas
försöks- och demonstrationsverksamhet (FoD-verksamhet) jämte de eventueUa
ytterUgare förändringar av nämnda verksamhet, som kunde föranledas av
riksdagens beslut om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering (prop,
1975/ 76: 89, UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268),

UHÄ
har efter samråd med SÖ i skrivelse den 22 oktober 1976 lagt fram vissa förslag
rörande FoD-verksamheten i läramtbUdningen, I skrivelsen skisseras den enligt
UHÄ önskvärda framtida utvecklingen av FoD-verksamheten, men i awaktan på
förslag från främst 1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974: 04) och utredningen
(U 1972: 06) om skolan, staten och kommunerna begränsas de konkreta förslagen
till vissa åtgärder som bör vidtas budgetåret 1977/78,

Förslagen
bör enligt min mening beredas ytterligare inom utbildningsdepartementet samt
bli föremål för remissbehandling. I awaktan härpå bör FoD-verksamheten t. v,
under budgetåret 1977/78 bedrivas i stort sett i samma former som hittUls.
Redan för nästa budgetår bör

19
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 59

s. 290 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 290

dock
vissa justeringar kunna göras i samband med övergången till den nya
högskoleorganisationen. Jag avser att återkomma lill regeringen i denna fråga.

Genom
riksdagens beslut år 1969 (prop. 1969: 52, SU 1969: 112, rskr 1969:290) kom
utbildning av folkhögskollärare tiU stånd vid lärarhögskolan i Linköping fr. o,
m, vårterminen 1970, Utbildningen utgör en gren av ämneslärarlinjen.
Folkhögskoleutredningen (U 1972: 08) har i skrivelse den 11 november 1976
föreslagU att utbildningen för folkhögskollärare skall utgöra en allmän
utbildningslinje om 40 poäng, benämnd folkbildningslinjen, med
praktisk-pedagogisk ulbildning i den nya högskoleorganisationen,

Ulredningen
framhåller bl, a, alt de ämneslärarlinjer som nu föreslås inrättade utgörs av
en fyraårig studiegång, i vilken såväl ämnesstudier som praktisk-pedagogisk
utbildning ingår. Utbildningen vid folkhögskollärargrenen är emellertid inle
begränsad till en ämnesgrupp, varför en anknytning till endast en av de
föreslagna ämneslärarlinjerna skulle ge en alltför smal inriktning. Utredningen
betonar också att det är angeläget atl personer som är verksamma inom
folkhögskola och folkbildning har en bred erfarenhet av studier och arbetsliv.
Det är därför enligt utredningen inte tillfredsställande att den normala vägen
för blivande folkhögskollärare bhr en fyraårig ämneslärarlinje. Även de
särskUda antagningsbestämmelser som gäller för folkhögskollärargrenen, innebärande
att sökande kan antas med hänsyn till arbele i folkbildning och folkrörelser,
talar enligt utredningen för att folkhögskollärarutbildning-en bör utgöra en
egen linje. Utredningen vill vidare understryka angelägenheten av att en sådan
linje får en egen linjenämnd för att i tillräcklig uisträckning tUlgodose
folkbildningsintressena,

SÖ
har i yttrande den 13 december 1976 tiUslyrkt folkhögskoleulredningens
förslag. Folkbildningsförbundet har i skrivelse framfört liknande synpunkter.

Även
jag finner fördelar med atl inrätta en allmän utbildningslinje för utbildning
av folkhögskollärare. Eftersom ämneslärarlinjerna fr. o, m, den 1 juli 1977 föreslås
omfatta både ämnesteoretisk och praktisk-pedagogisk utbUdning möter det
organisatoriska svårigheter att inordna den praktisk-pedagogiska utbildningen
av folkhögskollärare i en sådan organisation. Även utbUdningens innehåll och
anknytningen till folkbildnings- och folkrörelseverksamheten talar enligt mui
mening för att utbildningen bör anordnas vid en egen Imje. Utbildningen bör
dock som hittUls främst syfta till verksamhet som lärare vid folkhögskola m.
m., varför linjen enligt min mening bör kallas folkhögskol-lärarlinjen.

Utbildningen
ger i dag behörighet även tUl tjänst inom skolväsendet. I den mån utbildningens
innehåll kommer att förändras får senare övervägas om någon förändring i fråga
om behörigheten är erforderlig.

s. 291 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 291

Jag
föreslår således att en allmän utbildningslinje inrättas för utbildning av
folkhögskollärare, Antagningskapacitelen bör även nästa budgetår utgöra 60
platser och utbildningen bör som hittills förläggas till Linköping,

Jag
övergår så till att behandla de olika linjerna inom sektorn,

Barnavårdslärarlinjen

Kapaciteten
på barnavårdslärarlinjen bör vara oförändrad under budgetåret 1977/78.
Utbildningen av barnavårdslärare kommer alt beröras i den särskilda
proposition om utbildning av förskollärare och fritidspedagoger m. m. som jag
avser att föreslå regeringen atl avge lill riksdagen vid 1976/77 års riksmöte.

Fritidspedagoglinjen

Innevarande
budgelår startar fritidspedagogutbildning vid lärarhögskolor och
förskoleseminarier med sammanlagt ca 980 platser. Denna satsning innebär en
kostnadsökning budgetåret 1977/78 för högre terminskurser (-1-10 466 000). TiU
den 50-veckorsutbUdning för sökande med lång erfarenhet av och/eller annan
utbildning för arbete bland barn och ungdomar som anordnas innevarande budgetår
har inte anmält sig tUlräckligt antal sökande. Platser har därför överförts
till den tvååriga UtbUdningen. Beroende på det ringa intresset för sådan
50-veckors utbildning bör denna inte anordnas inom högskolan budgetåret
1977/78.

I
anslutning tUl den kraftiga utbyggnaden av fritidspedagogutbild-ningen beräknas
ungefär 60 fritidspedagoger genomgå 18-veckors kurs för fritidspedagoger som
tjänstgör eller avser alt tjänstgöra i frilids-pedagogutbUdning, På grund av
den automatiska ökningen av antalet studerande vid fritidspedagoglinjen bör en
sådan 18-veckorskurs anordnas även nästa budgetår. Jag har under förevarande
anslag beräknat medel för en sådan kurs med 18 deltagare.

Förskollärarlinjen

FörskollärarutbUdningen
vid förskoleseminarier och lärarhögskolor omfattar innevarande budgetår ungefär
4 230 intagningsplatser, varav ökningen från föregående budgetår utgör ca 1 250
platser. För budgetåret 1977/78 medför den tidigare ökade intagningen en
kostnadsökning med drygt 19 milj, kr.

Enligt
den överenskommelse som träffades hösten 1975 mellan regeringen och Svenska
kommunförbundet skall under perioden 1976 1980 tillkomma ca 100 000 platser i
daghem. Kommunernas planer, som har redovisats hösten 1976, tyder på att en
stor utökning har ägt rum under periodens första år. Framför allt i
storstadsområdena har bamomsorgen under år 1976 byggts ut kraftigt. Enligt de
prognoser

s. 292 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 292

för
personalbehov och utbildningsbehov inom barnavårdens område som har redovisats
av SÖ i januari 1977 bör förskollärarutbUdningen ulökas ytterligare. Jag har
för budgelårel 1977/78 räknat medel för en ökning av utbildningen med ca 300
inlagningsplatser (-1-2 250 000 kr,). Denna ökning bör i huvudsak förläggas
till Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna, Vid den lokala fördelningen
av platser har jag vägt in behovet av utbUdning i södra Storstockholm, Jag
förutsätter alt befintiiga resurser för förskollärarutbildning i Södertälje
utnyttjas i detta sammanhang. Jag har vidare räknat medel för en ökning av
antalet deltagare från 16 till 36 i ulbildningen av pedagogik/melodiklärare för
förskollärarutbUdningen (-f 343 000 kr,). En sådan kurs bör förläggas till
Stockholm och en till Malmö,

Chefen
för utbildnmgsdepartementet har tidigare i avsnittet Högskolans indelning i
enheter berört frågan om den organisatoriska ställningen för
förskollärarlinjen i Halmstad. Medel för denna utbUdning har jag för budgetåret
1977/78 beräknat under förevarande anslag, anslagsposten Universitetet i
Göteborg, Medlen bör emellertid disponeras av regionstyrelsen i Lund/Malmö
högskoleregion.

Gymnasliklärarlinjen

Den
av riksdagen beslutade försöksutbUdningen av lärare i gymnastik och annat ämne
i Örebro bör nästa budgelår omfatta ca 50 studerande. Till ettämnesutbildning
vid gymnastiklärarlinjen bör anlas 50 studerande i Örebro och 125 studerande i
Stockholm. FörsöksutbUdningen bör bedrivas i huvudsak i enlighet med förslag
från styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna. Jag har beräknat medel
för försöksutbildningen (-f-384 000 kr.) samt för befattningsutbildning för de
lärare som skall delta i försöksverksamheten (-f 75 000 kr.).

Handels-
och kontorslärarlinjen

Utbildningen
bör enligt min mening utökas med 48 platser.

Hushållslärarlinjen

Kapaciteten
på hushållslärarlinjen ökade budgetåret 1975/76 med 12 antagningsplatser. Det
medför nästa budgetår en automatisk kostnadsökning om 250 000 kr. Enligt
riksdagens beslut våren 1975 skall fr, o, m. budgetåret 1977/78 anordnas
försöksutbildning i Umeå av lärare i hemkunskap, kostkunskap, bostads/miljökunskap
och konsumentkunskap i kombination med annat ämne. Jag har beräknat medel för
24 platser i sådan utbildning. I samband härmed bör antalet antagningsplatser
vid hushållslärarlinjen i Umeå räknas upp med 12 platser (-1-400 000 kr.).

s. 293 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 293

Industri-
och hantverkslärarlinjen

På
denna linje räknar jag med antagning av 264 studerande budgetåret 1977/78, en
ökning med 24 jämföri med innevarande budgelår, 1 övrigt har jag beräknat medel
för flyginslruklörsutbildning, utbildning för instruktörer inom yrkesinriktad
rehabilitering, arbetsprövning och arbelsträning samt för fortbildningskurs för
lärare inom vissa yrkesinriktade ämnen för tjänstgöring i specialklass och
särskola. Beträffande den sistnämnda kursen har SÖ föreslagil alt
traktamentskostnaderna överförs till anslaget Ersättning till vissa
lärarkandidater. Jag har emellertid beräknat även dessa kostnader under
förevarande anslag.

Lågstadielärarlinjen

Jag
har beräknat medel i enlighet med SÖ:s förslag. Vidare biträder jag SÖ:s
förslag om atl intagning tUl lågstadielärarulbildning skall fördelas på höst-
och vårtermin med 24 platser på vardera terminen. Jag hänvisar här till vad
utbildningsutskottet har anfört (UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268)
beträffande alternativa anordningar för intagning med anledning av prop,
1975/76: 89 om lärarutbUdningens dimensionering och lokalisering m. m.

Mellanstadielärarlinjen

För
att täcka merkostnaderna för finska studerande saml för all möjliggöra mindre
grupper i tillvalskurserna vid de nuvarande lärarhögskolor där endasl 24
studerande togs in höstterminen 1975 har jag beräknat särskilda medel.
Vidareutbildningen av lågstadielärare till mellanstadielärare bör enligt min
mening anordnas budgetåret 1977/78 (-1-176 000 kr,).

Jag
räknar med att tillvalskursen i samiska skall anordnas i enlighet med SÖ:s
förslag, I delta sammanhang vill jag nämna atl frågan om lärarutbildning för
det samiska undervisningsområdet kommer att behandlas i den särskilda
proposition om insalser för samerna som chefen för utbildningsdepartementet
senare kommer att föreslå regeringen atl förelägga riksdagen vid 1976/77 års
riksmöte.

Musiklärarlinjen

Musiklärarutbildning
bedrivs dels i form av en reguljär fyraårig utbUdning vid musikhögskolorna i
Stockholm, Göteborg och Malmö, dels som tvåämnesutbildning i provisorisk form
av lärare i musik och annat ämne. Den särskilda ämnesutbildning i musik som
ingår i tvåämnesutbildningen anordnas i Göteborg och Malmö samt i Piteå i
anslutning till musiklinjen vid Framnäs folkhögskola. För denna utbildning, som
under nästa budgetår bör fortsätta som försöksverksamhet med särskilda
bestämmelser beräknar jag medel under en särskild anslagspost. Den fyraåriga
utbildningen omfattar innevarande budgetår 53 antagnings-

s. 294 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 294

platser
och utbUdningen av lärare i musik och annat ämne 96 antagningsplatser.

Bristen
på behöriga musiklärare är liksom föregående år mycket stor. Budgetåret 1976/77
har därför tvåämnesutbildningen utökats med 24 antagningsplatser i Piteå, Denna
utökning medför nästa budgetår en automatisk kostnadsökning om 516 000 kr.

Bristen
på musiklärare kan enligt min mening inte hävas enbart genom insatser inom den
reguljära utbildningen. Organisationskommittén (U 1970: 60) för högre
musikutbildning (OMUS) och SÖ har i sina anslagsframställningar föreslagil
olika insatser av tillfällig natur för att mildra den akuta bristsituationen,
OMUS föreslår att den särskilda ämnesutbildningen i musik under en
övergångstid ulökas med platser för speciella grupper av studerande som redan
helt eller delvis har genomgått lärarutbildning i det andra ämne som kan ingå
i kombination med musik i en tvåämnesutbildning. Det kan gälla personer med
behörighet tUl tjänst som omfattar annat ämne än musik eller personer som söker
till den praktisk-pedagogiska delen av ämneslärarutbildningen men som inte kan
beredas plats i sin ämneskombination.

SÖ
har i sin anslagsframställning föreslagit en särskild utbUdning för lärare som
undervisar i musik inom skolan men som saknar behörighet i ämnet. En sådan
utbildning anordnas under läsåren 1970/711973/74 under ledning av
lärarhögskolan i Kalmar. Den omfattade dels en sommarkurs om fem veckor i
musikhistoria, ensembleledning m. m., dels en företrädesvis praktisk-pedagogisk
utbildning med veckoslutskurser, auskultationer m. m. Jag anser det angeläget
att en ökad satsning på musiklärarutbildning genomförs i enlighet med
förslagen. För nästa budgetår räknar jag därför medel för en tillfälUg utökning
av den särskilda ämnesutbUdningen i musik i Göteborg och Malmö med sammanlagt
24 platser (-1-544 000 kr,). Den av SÖ föreslagna särskilda utbildningen av
musiklärare bör vidare återupptas nästa budgetår (-1-580 000 kr.). Utbildningen
bör förläggas till fem orter och omfatta högst 48 deltagare. Den bör i princip
ha samma uppläggning som tidigare omgångar.

OMUS
har under de senaste åren haft särskilda medel att fördela för musikpedagogisk
utvecklings- och försöksverksamhet som bl. a. har använts för att utveckla och
pröva nya utbildningsformer. Medel för detta ändamål har tagits upp under
förevarande anslag.

De
förslag som chefen för utbildningsdepartementet har lagt fram i det föregående
rörande utbUdningarna inom kulturområdet i stockholmsregionen innebär att
musiklärarutbUdningen under budgetåret 1977/78 kommer att fortgå under i stort
sett oförändrade organisatoriska former vid musikhögskolan i Stockholm, Under
anslaget Utbildning för kultur-och informationsyrken beräknas medel för en viss
förstärkning vid musikhögskolan. I övrigt räknar jag endast med automatiska
kostnadsökningar för musiklärarutbildningen i Stockholm.

s. 295 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 295

Slöjdlärarlinjen

Med
anledning av riksdagens beslut våren 1975 (prop, 1975:24, UbU 1975: 14, rskr
1975: 159) och regeringens uppdrag den 18 december 1975 har SÖ den 20
september 1976 avgivit förslag lill försöks-utbildning av lärare i slöjd
textilslöjd resp, trä- och metallslöjd i kombination med engelska och
matematik. Enligt förslaget bör ulbildningen påbörjas läsåret 1978/79.
Förslaget har remissbehandlats. Jag avser att återkomma till SÖ:s förslag i
samband med förslag om en särskild proposition om ulbildning av förskollärare
och fritidspedagoger m. m. som jag tidigare har nämnt. 1 avvaktan på
ställningstagande till förslaget har jag beräknat medel för vissa
planeringsinsatser nästa budgetår, (-1-70 000 kr,).

Studie-
och yrkesorienleringslinjen

Medel
beräknas för oförändrat antal intagningsplatser i enUghet med SÖ:s förslag.

Teckningslärarlinjen

Innevarande
budgetår anordnas reguljär treårig teckningslärarulbild-ning dels vid
teckningslärarinstitutet i Stockholm, dels vid lärarhögskolan i Umeå,
Utbildningen omfattar 72 antagningsplatser i Stockholm och 24 i Umeå. Vidare
anordnas vid teckningslärarinstitutet särskild utbildning av personer med
erfarerdiet av undervisning som lärare i teckning, UtbUdningen som påbörjas
budgetåret 1976/77 är tvåårig och omfattar 24 deltagare.

Genom
det tidigare nämnda förslaget beträffande utbildningarna inom kulturområdet i
stockholmsregionen kommer teckningslärarulbildningen även nästa budgetår att
anordnas av teckningslärarinstitutet vid konstfackskolan i Slockholm, Chefen
för utbildningsdepartementet har vidare anfört alt all utbildning vid
konstfackskolan fr, o, m. nästa budgetår bör betraktas som högskoleutbUdning
med undanlag för den ettåriga förberedande ulbildning, som krävs för tillträde
till teckningslärarinstitutet. Jag avser att återkomma till regeringen med
förslag om att ge siatens förhandlingsnämnd i uppdrag att förhandla med
Stockholms kommun om fortsatt bidrag till driftkostnaderna för denna del av
konstfackskolan. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att ingå avtal
med Stockholms kommun om ett sådant bidrag,

SÖ
har i september 1976 redovisat prognoser över utbUdningsbehovet av lärare i
teckning. Prognoserna lyder på att man med nuvarande antagning till
teckningslärarutbildningen kommer att uppnå balans mellan behov och tillgång i
mitten av 1980-talet. SÖ har i sin anslagsframställning föreslagit att
antagningskapaciteten i Umeå utökas med 24 platser, medan kapaciteten i
Slockholm minskas med motsvarande antal platser.

Jag
anser att SÖ:s prognoser tyder på att den nuvarande antagnings-

s. 296 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 296

kapaciteten
är väl avvägd. Antalet antagningsplatser i Umeå är dock enligt min mening för
litet för att ge en pedagogiskt och organisatoriskt väl fungerande ulbildning.
Kapaciteten i Umeå bör därför ökas med 24 platser (-1-314 000 kr.). Samtidigt
bör den förberedande utbildningen i Stockholm minskas med samma antal antagningsplatser
fr. o. m. budgetåret 1977/78 (-245 000 kr.). I likhet med SÖ anser jag att
någon ytterUgare omgång av den särskilda utbUdningen av lärare i teckning inte
bör anordnas. Kostnadema för den förberedande utbildningen vid konstfackskolan
bör beräknas under della anslag. Kostnadema bör minskas med det belopp som kan
komma alt utgå i bidrag från Slockholms kommun.

Textillärarlinjen

Jag
är f, n, inte beredd att tillstyrka den av SÖ föreslagna kompletterande kursen
för vissa vävlärare som saknar behörighet till lärartjänst i textilslöjd vid
grundskolan.

I
fråga om den av SÖ föreslagna försöksutbildningen av lärare i textilslöjd
resp. trä- och metallslöjd hänvisar jag till vad jag tidigare har sagt
beträffande slöjdlärarlinjen.

VårdlärarUnjen

SÖ
har i skrivelse den 3 maj 1974 tiU Kungl. Maj:t inkommit med förslag rörande
utbildning av lärare för vårdområdet. Ikraftträdandet av den nya
läramtbUdningen bör enligt SÖ ske i anslutning till genomförandet av den nya
högskolan.

Jag
anser att SÖ:s förslag till vårdlärarutbildning är väl avvägt. Jag förordar
sålunda att den grundläggande utbildningen för samtliga berörda
lärarkategorier inom vårdområdet fr. o. m. budgetåret 1977/78 skall omfatta
obligatorisk ämnesutbildning om 20 veckor samt praktisk-pedagogisk utbildning
om 40 veckor. Medel för omläggningen har beräknats i enUghet med vad SÖ
föreslagit. Jag har ingen erinran mol Sö:s förslag rörande påbyggnadsutbildning
i anatomi, fysiologi och medicinsk mikrobiologi, ej heller mot att sådan under
nästa budgetår anordnas som distansundervisning i den omfattning som SÖ
förordar.

Mot
bakgmnd av de förändringar av högskolans vårdutbUdningar som har redovisats
under anslaget Utbildning för vårdyrken är jag f, n, inte beredd att tiUstyrka
Sö:s förslag om tjänster och ämneskombinationer, behörighetsvUlkor för innehav
av lärartjänst, anställningsviUkor m, m. Jag viU på denna punkt erinra om vad
chefen för utbildningsdepartementet i det föregående anfört om vissa
långsiktiga problem rörande lärartjänster inom högskolan. Sö:s förslag bör
övervägas i samband med övriga frågor av samma karaktär. SÖ har i en
komplettering tUl sin anslagsframställning hemstäUt att utbildningen av
vårdlärare utökas med en intagningsklass treterminsutbUdning fr. o. m. läsåret
1977/

s. 297 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 297

78,
Av skrivelsen framgår atl vårdlärarnas Ijänstgöringsbenägenhet är låg. Endasl
54 % av den totala tjänstgöringsmöjligheten utnyttjas, UHÄ avser att närmare
undersöka orsakerna härtill och återkomma till regeringen med förslag till
åtgärder. Jag anser en sådan undersökning vara angelägen då trots att
vårdlärarutbildningen varje år tillför skolväsendet ca 400 nya vårdlärare
bristen på behöriga vårdlärare ökar.

För
nästa budgelår beräknar jag 16 lärarkurser om tre terminer, dvs. en ökning med
två kurser utöver vad som har föreslagits av SÖ. UHÄ bör få besluta om hur
kurserna skall fördelas på utbildning för sjuksköterskor resp. andra
kategorier. Tre av kurserna bör vara avsedda för nu verksamma obehöriga lärare
som tjänstgör vid skolor som har särskilt stor brist på behöriga lärare.

Från
vårterminen 1977 anordnas en extra lärarkurs i Örebro (prop, 1976/77: 25, UbU
1976/77: 9, rskr 1976/77: 73), Erfarenheterna av denna decentralisering av
vårdlärarutbildningen bör avvaktas innan ytterligare överväganden sker om alt
förlägga vårdlärarulbildning till andra än nuvarande orter,

I
övrigt räknar jag med alt det anlal kurser som SÖ har föreslagit kommer till
stånd.

Ämneslärarlinjen

För
förberedande praktisk-pedagogisk ulbildning, ettårig avslutande
praktisk-pedagogisk ämneslärarutbildning, metodikkurs inom vidareutbildningen
av mellanstadielärare saml särskild metodisk fortbildningskurs har jag
beräknat medel i enlighet med SÖ:s förslag, med undantag för vad jag tidigare
har förordat beträffande inrättandet av en särskUd linje för utbildning av
folkhögskollärare, I mina medelsberäkningar har under högskolan för
lärarutbildning i Stockholm förts medel även för den ämnesteoretiska delen av
utbildningen.

I
prop. 1976/77: 25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1976/77 (UbU 1976/77: 9, rskr 1976/77: 73) har jag beräknat medel
för anordnande av en provisorisk ulbildning av lärare i nautiska ämnen för tolv
deltagare med början vårterminen 1977, För den fortsatta utbildningen
budgetåret 1977/78 har jag beräknat 194 000 kr. i enUghet med SÖ:s förslag.

Det
bör i detta sammanhang anmälas för riksdagen att bestämmelserna i 15 kap. 4 §
skolförordningen (1971: 235) angående ordinarie tjänst som adjunkt i
grundskolan har ändrats genom beslut den 25 november 1976. Ändringen innebär i
huvudsak att ämnet geografi nu kan ingå i tvåämnestjänst (jfr UbU 1976/77: 3).
Det ankommer på SÖ och UHÄ att uppmärksamma de konsekvenser förändringen kan få
för prognos- och antagningsarbetet.

Det
bör vidare anmälas för riksdagen att regeringen genom beslut den 18 december
1975 uppdrog åt SÖ att undersöka hur många icke behö-

s. 298 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 298

riga
lärare (adjunktsgruppen) som sedan en längre tid tjänstgör inom skolväsendel
saml inkomma med förslag lill de ålgärder som SÖ finner befogade med anledning
härav,

SÖ
har den 2 december 1976 inkommit med en redovisning av uppdraget. En
undersökning som SÖ genomfört visar, all av 243 obehöriga lärare inom den
aktuella gruppen endast 28 hade innehaft förordnande på minst halv tjänst under
14 terminer eller mer. Vidare hade 97 lärare tjänstgjort minsl 7 terminer med
minsl halv tjänstgöring.

SÖ
erinrar om atl möjlighet finns för lärare, som saknar praktisk-pedagogisk
utbildning men har lång erfarenhet av lärartjänstgöring, att efter ansökan och
prövning erhålla behörighet. Sådana ansökningar om dispens prövas kontinuerUgt
av SÖ. SÖ finner inte skäl att föreslå några ytterligare åtgärder beträffande
dispensering från praktisk-pedagogisk utbildning och anser del inte heller vara
befogat med några särskilda ålgärder för prioritering av vissa sökande vid
antagning till den praktisk-pedagogiska utbildningen. Samråd har ägt rum med
berörda personalorganisationer, vilka ansluter sig till förslaget. Några
ytterUgare åtgärder anser inte heller jag erforderUga,

Speciallärarlinj
en

Utbildningen
på gren 1 utökades innevarande budgetår med ca 50 % till att omfatta 936
platser. Jag förordar, i likhel med SÖ, all denna kapacitet bibehåUs även nästa
budgelår samt att den särskilda, decentraliserade speciallärarutbildningen
anordnas även budgetåret 1977/78 i samma ulslräckning och på samma orter som
innevarande budgetår.

Beträffande
utbildningen på gren 2 anför SÖ att eventuell omfördelning av
utbildningsplatserna för resp, syn- och hörsellärare kan behöva vidtas när
lärarsituationen är bättre känd, UHÄ bör bemyndigas att, inom ramen för
oförändrad medelstilldelning, vid behov göra sådan omfördelning.

Jag
räknar med att utbildningen på gren 3: 1 och 3: 2 samt fortbildningskurserna
om tre veckor anordnas i samma omfattning som innevarande budgetår i enlighet
med SÖ:s förslag.

SÖ
har vidare föreslagit alt kostnader för traktamenten till deltagare under
utbildningstiden skall bestridas ur anslaget Ersättning till vissa
lärarkandidater. Jag beräknar emellertid dessa kostnader under förevarande
anslag budgelårel 1977/78.

Jag
är inte beredd att tillstyrka den av SÖ föreslagna försöksutbildningen av
lärare för undervisning av elever i särskolans yrkesskola. Däremot finner jag
det befogat atl anordna utbildning av yrkesvalslärare inom särskolan nästa
budgetår. Medel har beräknats i enlighet med SÖ:s förslag för 20
utbildningsplatser.

Regeringen
meddelade den 15 maj 1976 bestämmelser om åtgärder för övertalig personal vid
lärarhögskolor. Genom dels ökning av stude-

s. 299 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 299

randeanlalel i vissa högskoleutbildningar, dels införandet
av den nya högskolan bör bättre förutsättningar finnas alt bereda den anslällda
personalen fortsatt tjänstgöring.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag
anslaget till (292 191 0004-36 536 000 = ) 328 727 000 kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1,
bemyndiga
regeringen att ingå avtal med Stockholms kommun om kommunens bidrag till
koslnaderna för förberedande teckningslärarutbildning vid konstfackskolan
under budgetåret 1977/78,

2,
till Ulbildning
för undervisningsyrken för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av
328 727 000 kr.

4.2.8 Ulbildning för kultur- och informationsyrken 1977/78
Förslagi 120 115 000

Detta anslag avses för grundläggande utbUdning för kultur-
och informationsyrken vid de StatUga högskoleenheterna inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde. Under anslaget beräknas medel dels för allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinjer samt för fortbildning av journaUster,
dels för studerande enligt äldre studieordning och studerande i utbildningar
inom kulturområdet m, m, i Stockholm.

Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken
skall omfatta allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinje enligt följande
sammanställning. Utbildningslinjernas lokalisering redovisas i det följande.

Utbildningslinje

Bibliotekarielinjen

Journalistlinjen

Kulturkommunikationslinjen

Kyrkomusikerlinjen

Musiklinjen

Religionsvetenskapliga linjen

Skådespelarlinjen

Tolklinjen

' Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål
medel under anslagen Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan.
Konstfackskolan, Musikhögskolorna, Statens scenskolor, Dramatiska institutet.
Humanistiska fakulteterna m.m,: Avlöningar till lärarpersonal. Humanistiska
fakulteterna m.m.: Driftkostnader, Teologiska fakulteterna: Avlöningar till
lärarpersonal, Teologiska fakulteterna: Driftkostnader, Grundläggande
humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning
i Linköping, Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader, Bibliotekshögskolan:
Undervisningsmateriel m.m,. Journalisthögskolorna, Fortbildning av
journalister. Kostnader för datamaskintid samt Extra utgifter vid universiteten
m.m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Påbyggnadslinje Praktisk-leologisk utbildning

Dessuiom omfattar sektorn utbildningarna vid Dramatiska
institutet Grafiska institutet och inslilulet för högre kommunikations- och

reklamulbildning Konstfackskolan (ej
teckningslärarulbildningen) Konsthögskolan

Musikhögskolan i Stockholm (ej musiklärarutbUdningen)
Statens dansskola Siatens musikdramatiska skola Statens scenskola i Slockholm
Högskolan i Kalmar (fortbildning av journalister)

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1976/77

Föredraganden (föreslagen ändring 1977/78)

Utgifter

Stockholms
högskoleregion

Universitetet
i Stockholm

14 702 000

+

933 000

Dramatiska
institutet

8 198 000

-hl 108 000

Grafiska
institutet och

Institutet för högre kommuni-

kations- och reklamutbildning

1 072 000

+

423 000

Konstfackskolan

9 034 000

-H

579 000

Konsthögskolan

4 761000

+

452 000

Musikhögskolan
i Stockholm

7 169 000

-\-

282 000

Statens
dansskola

1912 000

-h

110000

Statens
musikdramatiska skola

1 253 000

+

82 000

Statens
scenskola i Stockholm

2 081000

-f

211000

Uppsala
högskoleregion

Universitetet
i Uppsala

12 896 000

-h

985 000

Högskolan
i Örebro

1 671000

+

34 000

Linköpings
högskoleregion

Universitetet
i Linköping

1 702 000

-f-

39 000

LundjMalmö
högskoleregion

Universitetet
i Lund

15 753 000

-t-

662 000

Högskolan
i Kalmar

1 045 000

-1-

410 000

Högskolan
i Växjö

1410 000

56 000

Göteborgs
högskoleregion

Universitetet
i Göteborg

14 804 000

-t-1297 000

Högskolan
i Borås

7 533 000

-1-

607 000

Högskolan
i Karlstad

1 328 000

23 000

Umeä
högskoleregion

Universitetet
i Umeå

3 733 000

-f

168 000

112 057 000

-1-8 303 000

Uppbördsmedel

Avkastning
från vissa fonder m.m.

745 000

500 000

Nettoutgift

111 312 000

-hS 803 000

Rättat tabell: Dramatiska institutet 1976/77 har varit 8
192 000, skall vara 8 198 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till anslagsframställning har avgivits av
universitetskanslers-ämbetet, styrelsen för fortbildning av journalister,
skolöverstyrelsen, styrelserna för journalisthögskoloma i Stockholm och
Göteborg, styrelserna för scenskoloma och dansskolan över vilka yttrande
avgivits av kulturrådet styrelsen för dramatiska inslilulet, Akademien för de
fria konsterna med konsthögskolan samt organisationskommittén för högre
musikutbUdnmg.

Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Linje/ändamål/högskoleenhet'

Kostnad
budgetåret 1977/78 (tkr.)

Anmärkningar

1. Prisomräkning

2 041

2.
Löneomräkning

2 879

3.
Bibliolekarielinjen

Utbildning av praktikhandledare,

, HB

150

4.
Journalistlinjen

Tidningsteknisk utrustning, US, i

UG

240

5.
Gemensamt för kyrkomusiker-

och musiklinjen

5.1 Ökad
administrativ och teknisk

Yrkande även under

personal m.m, UG,

361

p. 4.2.7 (UG-1-169

UL

355

tkr,, UL-fl 75 tkr.)

5.2
Inrättande av lärartjänster

i stället för timarvoderad UG,

35

undervisning, UL

70

5.3
Övriga förstärkningar, UG,

76

Yrkande även under

UL

125

p. 4.2.7 (UG-l-29 tkr..

6, Musiklinjen

6,1 Utökad undervisningsmängd, UG,

UL

6.2 Ökat antal studerande, UG,

UL

7.
Religionsvelenskapliga
linjen Allmän förstärkning, UU, UL

8.
Skådespelarlinjen

8.1 Ökad administrativ och teknisk UG,
personal, UL

8.2 Allmän förstärkning, UG,

UL

9. Tolklinjen

9.1 Minskad medelstilldelning m.h.t. avslutad
försöksverksamhet

9.2 MedelstiUdelning enligt resursberäkningarna
för försöksperioden

9.3 Allmän förstärkning

10. Dramatiska institutet

10.1 Ökade resurser för grundutbildning

10.2 ökade resurser för fort- och
vidareutbildning

122 118 86 86

400

154 142 107 107

-266

2 130

1 366

389 314

UL-f 60
tkr,, varav 28 tkr. engångsanslag). Därav engångsanslag 72 tkr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Linje/ändamål/högskoleenhet'

Kostnad
budgetåret 1977/78 (tkr.)

Anmärkningar

10.3
ökade resurser för administration

133

och information m.m.

10.4
Fortbildning av lärare

60

10.5
Kompensation för uteblivet bidrag

500

En konsekvens av

från Svenska filminstitutet

förslag att Svenska filminstitutets bidragsgivning till
dramatiska institutet skall upphöra

11.
Konstfackskolan

11.1
Minskad antagning till den

-245

Minskningen är en

förberedande teckningslärar-

konsekvens av SÖ:s

utbildningen inom Fack VIII

förslag att minska antagningen till teckningslärarinstitutet
med 24 studerande

11.2
Utbildning av dekormålare

20

vid teatrar

11.3
övriga förstärkningar

50

12.
Konsthögskolan

12.1
Halvtidstjänst som direktör

55

12.2
ökad administrativ personal

359

12.3
Förstärkning av undervisning

1044

12.4
ökad reseverksamhet

106

12.5
Ökade materielresurser

124

12.6
Kurs i restaureringsteknik

52

12.7
Höjda stipendier vid arkitekturskolan

72

13.
Musikhögskolan i Stockholm

13.1
Professur i tillämpad musik-

166

Yrkande även under

pedagogik jämte följdkostnader

p. 4,2,7 (+166 tkr,)

13.2
Dokumentationscentrum för musik-

225

Yrkande även under

pedagogiskt utvecklingsarbete

p, 4,2.7 (-h230 tkr,)

13.3
Medel för musikpedagogisk ut-

75

Yrkande även under

bildnings- och försöksverksamhet

p, 4.2,7 (4-75 tkr,)

13,4
Ökad administrativ och teknisk

425

Yrkande även under

personal m,m.

p, 4,2,7 (+174 tkr.)

13,5
Inrättande av lärartjänster

88

i stället för timarvoderad

undervisning

13,6
ökad undervisningsmängd

338

13.7
övriga förstärkningar

185

Yrkande även under p, 4.2,7 (+70 tkr,) Därav engångsanslag
44 tkr.

14.
Siatens dansskola

14.1
ökad administrativ och

14

teknisk personal

14.2
Kursverksamhet

20

14.3
Resekostnader

11

15.
Statens musikdramatiska skola

15.1
Ökad administrativ och teknisk

111

personal

15.2
Allmän förstärkning

95

16,
Statens scenskola i Stockholm

16.1
Ökad administrativ och teknisk

140

personal

16.2
Allmän förstärkning

234

opaginerad Kontrollera mot PDF

Linje/ändamål/högskoleenhel'

Kostnad budgetåret 1977/78 (tkr.)

Anmärkningar

16.3
Forskning

25

17,
Fortbildning av journaUster, HK

17.1
Ökad undervisningsverksamhet

347

17.2
Sjukvård

1

17.3
ökad medelsanvisning för lokaler

17

18.
Gemensamt för sektorn

18.1
Resurser för dalorservice

80

18.2
Allmän förstärkning av basresurser

336

18,3
Särskilt stöd, UUm

41

18,4
Studievägledning

268

18,5
Kostnader för bibliotek, ULi

15

P.4.2.21

Förstärkning
av ämnesområden:

18.6
Nederländska, US

55

Yrkanden även under p. 4.2.11 (+25 tkr.) och p. 4.2,7 (+
55 tkr,)

18.7 Samiska,
UUm

68

18.8
Svenska

225 17 522

Yrkande även under p, 4,2.7 (+55 tkr.)

1 US = universitetet i Stockholm, DI = dramatiska
institutet, KFS = konstfackskolan, KH = konsthögskolan, MD = statens
musikdramatiska skolan, MHS = musikhögskolan i Stockholm, SS = scenskolan i
Stockholm, GI = grafiska institutet, IHR = institutet för högre kommunikations-
och reklamutbildning, ULi = universitetet i Linköping, HK = högskolan i
Kalmar, UL = universitetet i Lund, HB = högskolan i Borås, UG = universitetet i
Göteborg, UUm = universitetet i Umeå.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det
föregående om vissa för högskoleväsendet gemensamma frågor.

Lokaliseringen av utbildningslinjer för kultur- och
informationsyrken framgår av följande labell (s, 304),

Regeringen har fastställt antalet nybörjarplatser vid den
tvååriga bibliolekarieutbildningen vid nuvarande bibliotekshögskolan för vårterminen
1977 till 150, dvs, en minskning med 30 platser jämfört med tidigare beslutad
kapacitet, utan att högskolans resurser samtidigt minskas. För läsåret 1977/78
räknar jag med alt 300 studerande skall antas vid bibliotekslinjen. Den
resursförstärkning som den minskade utbildningskapaciteten innebär bör
användas för att förbättra utbildningens kvalitet samt för att utveckla kurser
för fortbUdning av bibliotekarier. Jag vUl i detta sammanhang särskilt nämna
behovet av fortbildning för bibUotekarier inom barn- och ungdomslitteraturens
område och i fråga om nya tekniska meloder inom biblioteksväsendet.

Jag har i det föregående behandlat joumalistlinjen liksom
fortbild-

opaginerad Kontrollera mot PDF

punsjsjsQ B3inT

pUBSOUJBfl

/IIEAspuns uapog

o

43

Ul

u

o.

,s g>

fl cd

B u

g I

SPAQJIS

O O

PB1S[jb;S SBJog

o v
**

:j§

ajoqajQO

ofxBA

pbjsubiisijx

jbuiib;

pmjBj/punT

B

42

3uid03{upf

X X

SuidoiJjOK /Suidgjiun

I 6

o

OjqajQ U3:>(!A

-pUBS/3|ABr)

a3ue[j0Q /nniBj

5

SJSJSBA

/Bunjsjiisa BiBsddfi

E

I

a

o

_B u«

fl u

å
å

0 I

tn

fl

o

5 fl cd u

,Sl. r. U

Cd

60

"B,

B ff

Xi 3

CA

°eö

o

60

fl

C

'i Ui

1

o

uJ

.B H tf)

uipqioois

S
-5 o Ö5 P

-
p os

.5
=

§ .2

tipp

sa

60 ed w

Rättat:
Bibliotekarielinjen, har stått Göteborg 300, skall vara Borås 300.

s. 305 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 305

ningen
av journalister vid högskolan i Kalmar. Vid min beräkning av anslaget har jag beaktat
bl. a. kostnader för användning av bildskärm, dator och fotosällningsmaskin i
undervisningen på journaUstiinjen ( + 240 000 kr,). För
forlbildningsverksamhelen i Kalmar har jag beräknat medel för en utökning av
verksamheten och en administrativ förstärkning ( + 150 000 kr.).

Jag
tar även upp medel för förstärkning av den religionsvetenskapliga linjen ( +
300 000 kr.).

För
en förstärkning av skådespelarlinjen vid universiteten i Lund och Göteborg tar
jag upp 50 000 kr. alt fördelas lika mellan linjerna. Härigenom blir det
möjligt att vid vardera enheten ha en heltidsanstäUd scentekniker.

Sedan
vårterminen 1976 pågår försöksverksamhet med tolkutbildning som omfattar tre
terminer. Syftet är alt utbilda för kvalificerade tolkuppdrag och för
uppgifter som lärare för utbildning av s. k. kontakttolkar. Vårterminen 1977
ges ulbildning för grupper om 20 studerande vid universitetet i Stockholm
(finska, tyska och grekiska) och vid universitetet i Uppsala (serbokroatiska).
Universitets- och högskoleämbetet har i särskild skrivelse föreslagit alt
utbildningen läsåret 1977/78 utöver finska, grekiska och serbokroatiska skall
omfatta engelska, franska, ryska, spanska och turkiska. Jag beräknar medel för
160 årsstudieplatser vid tolklinjen med en terminskostnad av ca 133 000 kr.
per grupp om 20 studerande ( + 2 130 000 kr,). Vid min beräkning av medlen har
jag utgått från följande fördelning av platserna.

Högskoleenhet Antal
platser

Universitetet
i Stockholm 50

Universitetet
i Uppsala 50

Universitetet
i Göteborg 40

Universitetet
i Umeå 20

I
enlighet med vad statsrådet Mogård har anfört vid sin anmälan av anslaget
UtbUdning för undervisningsyrken tar jag under förevarande anslag upp medel för
förstärkning av ämnesområdet nederländska ( + 55 000 kr,).

För
en förstärkning av ämnesområdet samiska vid universitetet i Umeå lar jag upp
medel för merkostnader för en ordinarie tjänst som universitetslektor i ämnet (
+ 68 000 kr.).

Vid
universitetet i Uppsala finns en personlig tjänst som universitetslektor i
finska. Jag avser att i annat sammanhang återkomma tUl regeringen med förslag
om inrättande av en ordinarie tjänst som universitetslektor i finska vid
universitetet i Uppsala, när innehavaren av den personliga tjänsten avgår med
pension.

Jag
har i det föregående i avsnittet Högskolans indelning i enheter

20
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 59

s. 306 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 306

redovisat
skälen för min ståndpunkt alt vissa skolor inom kulturområdet i Slockholm bör
fortsätta sin verksamhet under budgetåret 1977/78 under oförändrade organisatoriska
förhållanden, Della gäller dramatiska institutet, konstfackskolan,
konsthögskolan, musikhögskolan i Slockholm, statens dansskola, statens
musikdramatiska skola och statens scenskola i Stockholm, Även Grafiska
Institutet och Institutet för Högre Kommunikations- och Reklamutbildning, vilka
förstatligas den 1 juli 1977, bör ingå i den grupp av utbildningsanslalter vars
definitiva inlemmande i högskoleorganisationen bör anslå ytterligare elt
budgetår. Under förevarande anslag beräknar jag medel för ulbildningen vid
dessa skolor utom vad avser musiklärarutbUdningen vid musikhögskolan i
Stockholm och teckningslärarulbildningen vid konstfackskolan, för vilka
utbildningar medel har beräknats under anslaget Utbildning för undervisningsyrken.
Medel för Akademien för de fria konsterna tas upp under etl särskilt anslag,
som jag återkommer till i det följande.

Jag
har i prop, 1976/77: 100 anmäU att Svenska filminstitutets bidragsskyldighet
tUl dramatiska institutets driftskostnader bör upphöra med utgången av
budgetåret 1976/77, Jag räknar därför upp förevarande anslag med 500 000 kr.
Jag beräknar vidare medel för en förstärkning av utbildningen vid institutet (
+ 78 000 kr,), Detla, tiUsammans med medel som nu disponeras för gästlärare,
ger institutet möjUghet att anställa en huvudlärare i teaterregi och
-dramaturgi. För information om institutets kursverksamhet har medel tidigare
ställts till förfogande av nämnden för samhällsinformation. Jag bedömer alt
denna informalionsuppgift är av den karaktären att den bör bestridas inom
institutets eget anslag och beräknar 30 000 kr, för detta ändamål. Jag har
vidare beräknat medel för den del av den under innevarande budgetår startade
utbildningen av dekormålare vid teatrar som är förlagd tiU dramatiska institutet
( + 56 000 kr,).

Konstfackskolan
bör få medel för en förstärkning av ulbildningen (+ 25 000 kr,) samt för
anordnande av fortbildnings- och vidareutbildningskurser ( + 25 000 kr,).
Vidare beräknar jag medel för den del av den tidigare nämnda utbildningen av
dekormålare som är förlagd till konstfackskolan ( + 20 000 kr,). Jag har
tidigare nämnt det planerings-och utvecklingsarbete som pågår vid
konstfackskolan och som syftar till att förändra den konstindustriella
ulbildningen vid skolan enligt de riktlinjer som finns angivna i prop.
1975/76: 100 och som har godkänts av riksdagen. Jag räknar med en oförändrad
medelsanvisning för arbetet under nästa budgetår.

Vid
konsthögskolan har jag beräknat medel för en verkmästare vid skolans verksläder
( + 74 000 kr.) samt medel för assistans åt en synskadad elev (+10 000 kr,).
Jag har i det föregående behandlat ett förslag från 1973 års expertgrupp för
konstulbildning om bl, a, kompletterande utbildning för olika
konstnärsgrupper. Därvid förordade jag bl, a.

s. 307 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 307

att
den ram som står till konsthögskolans förfogande för vidareutbildning av
konstnärer skall ökas. Medelsanvisningen, som innevarande budgetår uppgår till
110 000 kr,, bör för nästa budgelår ökas med 150 000 kr. Jag är inle beredd alt
biträda konsthögskolans förslag atl inrätta etl lektorat i bebyggelsevård, 1
stället förordar jag att en personlig tjänst som professor inrättas för John
Sjöström som varit förordnad som professor i arkitektur, tillika föreståndare
för arkitekturskolan under en tioårsperiod och som enligt gällande
bestämmelser inte kan få förlängt förordnande. Under den tid som Sjöström
innehar den personliga tjänsten bör tjänsten som professor i arkitektur,
tillika föreståndare för arkitekturskolan, hållas vakant.

Vid
musikhögskolan i Stockholm beräknar jag en förstärkning av basresurserna ( + 40
000 kr,).

Jag
beräknar vidare medel för en omläggning och en viss utökning av den
kursverksamhet som statens dansskola bedriver för yrkesverksamma
danspedagoger, yrkesdansare m, fl, kategorier (+10 000 kr,) samt för pedagogisk
praktik för dansskolans elever och för studiebesök i skolor (+10 000 kr,).

Jag
beräknar också medel för en allmän förstärkning vid statens musikdramatiska
skola (+ 20 000 kr,).

Vid
statens scenskola i Stockholm beräknar jag medel för en förstärkning av
basresurserna (+ 25 000 kr,). Härigenom blir det möjligt att ha en
heltidsanställd scentekniker vid skolan.

Som
jag tidigare har nämnt övertar slalen med ingången av nästa budgetår
huvudmannaskapet för ulbUdningsverksamheten vid Grafiska Institutet och
Institutet för Högre Kommunikations- och Reklamulbildning, Regeringen godkände
för statens del den 26 maj 1976 avtal mellan svenska staten och de båda
stiftelser som för närvarande bedriver utbUdningen vid instituten. Dessa bör
från den 1 juli 1977 tills vidare vara en skola under benämningen grafiska
institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbildning. Jag
avser att senare föreslå regeringen att utfärda föreskrifler för skolans verksamhet
under budgetåret 1977/78,

Förhandlingar
har inletts mellan å ena sidan staten och å andra sidan Göteborgs kommun och
Slöjdföreningen i Göteborg om ett övertagande av huvudmannaskapet för
ulbUdningsverksamheten vid Valands konstskola respektive delar av utbUdningen
vid Konstindustriskolan. Dessa förhandlingar är ännu inte slutförda. Jag har
därför inte under förevarande anslag beräknat medel för den utbildning vid
dessa skolor som genom förhandlingarna kan komma att bli statlig
högskoleutbildning, I prop, 1976/77: 100 bil. 12 har under anslaget Bidrag till
driften av enskild yrkesutbUdning beräknats medel för statsbidrag tUl Konstindustriskolan
i samma omfattning som innevarande budgetår.

Slutligen
tar jag i enlighet med vad jag har anfört vid min an-

opaginerad Kontrollera mot PDF

mälan av vissa gemensamma frågor rörande den grundläggande
högskoleutbildningen även under delta anslag upp medel för en förstärkning
av resurserna för datorservice ( + 16 000 kr.) och studievägledning ( + 314
000 kr.) samt för en allmän förstärkning av basresurserna för utbildningen
inom sektorn ( + 567 000 kr.). Jag har härvid beaktat universitetels i Umeå
särskilda behov av alt kunna upprätthålla kontakter med övriga högskoleenheter.
Jag har också beaktat behovet av en viss förstärkning vid musiklinjen vid
universiteten i Lund och Göteborg,

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag
anslaget tiU (111312 000 + 8 803 000 =) 120115 000 kr,

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,
bemyndiga regeringen
atl inrätta en tjänst som professor i enUghet med vad jag har förordat,

2,
tUl Utbildning
för kultur- och informationsyrken för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 120 115 000 kr.

4.2.9 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser
1977/78 Förslagi 115 036 000

Detta anslag avser utbildning på lokala och individuella
utbUdningslinjer och enstaka kurser vid de statiiga högskoleenheterna inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbUdning.
Medlen fördelas av regionstyrelsen.

Anslagsfördelning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Högskoleregion m.m.

1976/77

Föredraganden
Beräknad ändring 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Stockholm 26 419 000 + 1 808 000

Uppsala 17193 000 + 3 011000

Linköping 5 883 000 + 1 379 000

Lund-Malmö 15
424 000 +2 606 000

Göteborg 18 836 000 + 2 490 000

Umeä 10 901000 +2 566 000

Till regeringens disposition +6 520 000

Utgift 94 656 000 + 20 380 000

1 Innevarande budgelår anvisas för ifrågavarande ändamål
medel under anslagen Bidrag till driften av gymnasieskolor, Bidrag till viss
vårdyrkesutbildning. Humanistiska fakulteterna m, m.: Avlöningar tUl
lärarpersonal. Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader,
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m.m,: Avlöningar till lärarpersonal.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna m, m,: Driftkostnader,
Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m, m,: Avlöningar till
lärarpersonal, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m,:
Driftkostnader, Teknisk samt viss medicinsk och naturvetenskaplig utbildning
och forskning m, m, i Göteborg och Linköping, Grundläggande humanistisk,
samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping,
Decentraliserad universitetsutbildning och Kostnader för datamaskintid.

s. 309 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 309

Förslag
tiU anslagsframsläUning har avgivils av universitelskanslersämbetet (UKÄ),
Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ändamål

Kostnad budgetåret 1977/78

(tkr)

1,
Prisomräkning

910

2.
Löneomräkning

2 839

3.
Förstärkning av utbudet av

enstaka kurser

18 450

4,
Resurser för datorservice

210

5,
Förstärkning av basresurser

380

6,
Förstärkning av basresurser vid

universitet i Umeå

90

Ifråga
om lokala och individuella utbildningslinjer framhåller UKÄ att det är
synnerUgen viktigt att ytterligare resurser tillförs budgetåret 1977/78 så alt
framförallt lokala linjer får en positiv utveckling. Dessa linjer spelar en
betydelsefull roll för att bredda och differentiera det samlade
utbildningsutbudet,

I
fråga om enstaka kurser stryker UKÄ under att den nya studieorganisationen
avses öka utbUdningens åtkomlighet i geografisk bemärkelse och öppna
högskoleutbildningen för nya kategorier studerande. Ett annat syfte är att
utveckla mönster för återkommande utbildning. Bl. a. fortbildning och
vidareutbildning skall rymmas i detla mönster.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående om vissa för
högskoleväsendet gemensamma frågor.

Möjligheten
att inom hela högskoleväsendet ordna lokala och individuella utbildningslinjer
och enstaka kurser utgör ett centralt inslag i högskolereformen. De lokala
ulbUdningslinjerna blir betydelsefulla hjälpmedel i det fortlöpande
utvecklingsarbetet. Linjer som först prövas lokalt kan senare, om de visar sig
svara mot mera varaktiga behov, bli allmänna utbildningslinjer. Genom lokala
linjer kan man också ta till vara särskilda lokala förutsätmingar. Genom de
individuella linjerna tillgodoses mer speciella önskemål om
utbUdningskombinationer, Enstaka kurser slutiigen tillgodoser andra
utbUdningsbehov än sådana som motsvaras av fullständiga utbildningslinjer.

Som
framgått av vad jag har anfört i det föregående beräknar jag under förevarande
anslag ca 18 milj. kr. som en förstärkning av utbildningsresursema. Vid den
regionala fördelningen av resurser bör särskilt beaktas möjligheterna att
lokalisera utbildning till de orter som genom riksdagens beslut med anledning
av proposUionen 1975: 9 om reformeringen av högskoleutbildningen m, m. har
pekats ut som närmast

s. 310 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 310

aktuella
för en utbyggnad av utbildningsutbudet. Dessa är, förutom Linköping och de
nuvarande fUialorterna, Sundsvall/Härnösand, Falun/ Borlänge, Jönköping och
Kalmar. Jag har i mitt förslag i det följande lill förstärkning av resurserna
för varje region lagit hänsyn härtill. Vid den regionala beräkningen av behovet
av resurser för lokala och individuella utbildningslinjer och för enstaka
kurser bör koslnaderna för närmast motsvarande allmänna utbildningslinjer
användas som riktpunkt.

Jag
har tidigare nämnt all medel från förevarande anslag bör kunna användas även
för bidrag till kommunal högskoleutbildning. Bidrag bör därvid utgå enligt
regionstyrelsens bestämmande och enligt grunder som motsvarar vad som gäller
för närmast motsvarande allmänna utbildningslinjer. Det ankommer på
regionstyrelserna att avgöra vilken utbildning som är yrkesanknuten utbildning
på högskolenivå och som inte bör tillgodoses genom intern ulbildning inom
myndigheler, företag, organisationer etc, utan kan erhålla medel från
förevarande anslag.

Jag
har vid min medelsberäkning utgått från att från förevarande anslag skall
bekostas bidrag till socialpedagoglinjen i Slockholm och Malmö och till linjen
för idrotts- och friluftsledare i Östersund,

I
fråga om socialpedagoglinjen vill jag anföra följande, UtbUdning av
socialpedagoger ges dels vid Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet i
Stockholm, dels som specialkurs i gymnasieskolan i Malmö, Utbildningen som är
treårig skall leda till verksamhet inom institutioner för barn och ungdom.
Styrelsen för Sociala barna- och ungdomsvårds-seminariet har hos regeringen
anhållit atl socialpedagogutbildningen anordnas i form av allmän
utbildningslinje inom sektorn för ulbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken. Vidare föreslår styrelsen att seminariet vid lämpligt tUlfälle
överförs tUl statlig huvudman. I avvaktan på ställningslagande till de
utredningar som berör socialpedagogutbildningen och andra yrkesutbildningar
inom del sociala fältet föreslår styrelsen att Allmänna bambuset kvarstår som
huvudman. Den tidigare nämnda beredningen VARD 76 har utarbetat förslag lill
utbildningsplan. Enligl beredningen kan ställningstaganden till aktuella
utredningsförslag inom barna- och ungdomsvårdsområdet samt UtveckUngen inom det
sociala området komma att påverka socialpedagogutbildningen. Beredningen
föreslår att utbUdningen anordnas som lokal linje. Jag har ingen invändning mot
att socialpedagoglinjen tills vidare anordnas som lokal linje i Slockholm och
Malmö och att Allmänna barnhuset tills vidare kvarstår som huvudman för utbildningen
i Stockholm,

Av
anslaget bör 6 520 000 kr, ställas till regeringens disposition för senare
fördelning. Av medlen skall 4 milj. kr. därvid kunna ställas till
regionslyrelsernas förfogande för fördelning inom respektive region om behov
därav föreligger och när de studerandes faktiska efterfrågan på

s. 311 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 311

ulbildning
är känd. Inom ramen för medlen till regeringens disposUion har jag beräknat 520
000 kr, för försöksverksamhet med inlensivutbild-ning i språk i Umeå-regionen
för personal vid skilda företag och myndigheter. Denna verksamhet avses i
fortvarigheten finansieras med intäkter. Verksamheten bör förberedas under
budgelårel 1977/78, Jag avser atl senare återkomma lill regeringen i denna
fråga.

Med
hänvisning till sammanstäUningen beräknar jag anslaget till (94 656 000 + 20
380 000 = ) 115 036 000 kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt
till Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgetåret 1977/78
anvisa etl reservationsanslag av 115 036 000 kr,

4.2.10
Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m. 1977/78 Förslagi 86 229 000

Detta
anslag avses för statsbidrag till kommuner och landstingskommuner för
ulbildning inom allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer samt
övergångsvis för sådan motsvarande ulbildning enligt äldre bestämmelser till
vilken bidrag ej ulgår från anslaget Bidrag till driften av gymnasieskolor.
Anslaget avses även för statsbidrag till vissa enskilda sjuksköterskeskolor.

Bestämmelserna
om statsbidrag till driftkostnader för gymnasieskolorna finns i förordningen
(1966: 115) om statsbidrag till driftskostnader för gymnasieskolan (omtryckt
1971: 349, ändrad senast 1976: 323), Dessa bestämmelser innebär i korthet att
till sådan skola utgår statsbidrag med 100 % av ett bidragsunderlag,
omfattande faktiska kostnader för löner till skolledare, biträdande skolledare
och lärare. Statsbidrag utgår även för ATP-avgifter, allmän arbetsgivareavgift
och kostnad för socialförsäkringsavgift lill sjukförsäkringen och
folkpensioneringen. Därutöver utgår med schablonbelopp bidrag till kostnader
för viss annan personal än lärare.

Statsbidrag
ulgår f, n, från anslaget Bidrag till viss vårdyrkesutbildning lill
driftkostnaden vid sjuksköterskeskola med 33 600 kronor för varje klass och termin
i grundutbildningen och med 37 900 kronor för varje klass och termin i
vidareutbildningen. Dessuiom ulgår statsbidrag lill kompletterande teoretisk
utbildning för skolsköterska, varvid fyra kurser i statsbidragshänseende skall
anses motsvara en terminskurs i den reguljära vidareutbildningen. Vidare ulgår
statsbidrag dels för vissa extra kostnader för utbildning av tandhygienister
med 318 000 kronor

1
Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål medel under anslagen
Bidrag till driften av gymnasieskolor och Bidrag lill viss vårdyrkesutbildning.

s. 312 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 312

Anslagsfördelning

Yrkesutbildningssektor

Beräknat 1977/78 Föredraganden

tekniska yrken administrativa, ekonomiska och sociala
yrken vårdyrken undervisningsyrken

Utgift

1 955 000

8 734 000 73 473 000

2 067 000

86 229 000

i
Malmö, 187 000 kronor i Huddinge och 374 000 kronor i Umeå, dels med 872 000
kronor ulöver vad som följer av reglerna för statsbidrag lUl inbyggd
ulbildning i gymnasieskolan för ulbildning av laboratorieassistenter vid
universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå saml vid karolinska
institutet, dels ock till utbildning av socialpedagoger i Stockhohn,

Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen
(SÖ) föreslår alt för bidrag till kommunal högskoleutbildning anvisas 51 400
000 kr, budgetåret 1977/78, SÖ:s förslag grundar sig på en delvis
schabloniserad beräkning av hur stor del av bidragen tUl driften av
gymnasieskolor under budgetåret 1977/78 som avser sådan utbUdning som förs över
till högskolan. Av statsbidragslekniska skäl har statsbidrag till samtliga
terminskurser i sjuksköterskeskolan beräknats av SÖ under förevarande anslag.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis tUl vad jag har anfört i det föregående om vissa för
högskoleväsendet gemensamma frågor.

Som
jag har nämnt i det föregående beräknar jag under förevarande anslag medel för
bidrag till den utbildning inom den kommunala delen av högskolan som centrall
fördelas mellan yrkesutbildningssektorer, dvs. allmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer. Bidrag till övrig kommunal högskoleutbUdnmg har jag beräknat
under anslaget till lokala och individuella utbildningslinjer och enstaka
kurser. Under nyssnämnda anslag har jag även beräknat medel för bidrag till
socialpedagog-linjer i Stockholm och Malmö.

Vid
min beräkning av medel under förevarande anslag har jag utgått från de
antagningstal som jag för ifrågavarande utbildningar har angivit under
respektive sektorsanslag m, m.

Statsbidraget
till driftskostnader för grundutbildning vid sjuksköterskeskola har för nästa
budgetår beräknats till 36 100 kr., för varje studerandegrupp, dvs. tidigare
klass, och termin i gmndutbildningen, och till 40 700 kr. för varje
studerandegmpp och termin i vidareutbild-

s. 313 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 313

ningen.
Fyra kurser i den kompletterande teoretiska utbildningen för skolsköterskor
skall i statsbidragshänseende motsvara en terminskurs i den reguljära
vidareutbildningen.

Såvitt
gäller kostnader för inbyggd utbildning har riksdagen som sin mening givit
regeringen till känna dels all statens bidrag till inbyggd vårdyrkesutbildning
bör ökas (UbU 1975/76: 5, rskr 1975/76: 75), dels att regeringen bör lägga fram
förslag till bestämmelser om förbättrat statsbidrag lill inbyggd ulbildning som
kan träda i kraft under budgetåret 1977/78, Statsrådet Mogård har vid sin
anmälan till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 av anslaget Bidrag tUl
driften av gymnasieskolor (prop. 1976/77: 100, bil, 12) framhållit all det är
angeläget att det statliga bidraget till inbyggd vårdyrkesutbildning utgår med
ett högre belopp än f, n, redan för budgetåret 1977/78, Statsbidrag för
särskilda kostnader för inbyggd utbUdning såviti gäller vård bör sålunda utgå
med högst 15 000 kr, när förelag för ulbildning under läsår om 40 veckor tar
emot minsl åtta elever från en klass, dvs, en uppräkning med 40 % jämfört med
f, n. Jag anser att motsvarande bör gälla för inbyggd vårdyrkesutbildning inom
högskolan och har vid min medelsberäkning beaktat detla.

För
nästa budgelår beräknar jag statsbidrag till en utökning av tandhygienislutbildningen
i Umeå och nyinrättande av utbildningen i Göteborg,

För
den del av tandhygienistutbildningen som är förlagd till universitet
(molsvarande) och som inte täcks av reguljärt utgående bidrag för inbyggd
utbildning beräknar jag att statsbidrag bör utgå med vardera 207 000 kr. för
utbUdningen i Huddinge och Göteborg. För utbUdningarna i Malmö och Umeå
beräknar jag 237 000 kr. resp. 534 000 kr. Jag har därvid utgått ifrån att
patientinkomsterna inte får disponeras av läroanstalterna. Kostnaden för de
tjänster m, m, som hänför sig tiU viss förebyggande landvård och inte till den
inbyggda utbildningen bör inte belasta förevarande anslag.

För
de kostnader för utbildning av laboratorieassistenter som inte täcks genom
reglerna om statsbidrag för inbyggd utbildning beräknar jag 1 172 000 kr.

Jag
har vid min anmälan av vissa för högskoleväsendet gemensamma frågor tagk upp
frågan om resurser för studie- och yrkesorientering, I överensstämmelse därmed
beräknar jag under förevarande anslag en förstärkning med 400 000 kr, för
försöksverksamhet med studie- och yrkesorientering inom den kommunala högskolan
såvitt gäller sjuksköterskeutbUdningen, Bidrag tUl försöksverksamhet med
studie- och yrkesorientering för sådan kommunal högskoleutbUdning som tidigare
tillhört gymnasieskolan och där ingått i underlaget för statsbidrag tiU deima
verksamhet bör tUls vidare utgå som hittiUs från anslaget Bidrag tUl studie-
och yrkesorientering m. m. Jag har i denna fråga sanurått med

opaginerad Kontrollera mot PDF

statsrådet
Mogård.

Med
hänvisning tUl vad jag har anfört beräknar jag anslaget Bidrag lill kommunal
högskoleutbildning m. m. till 86 229 000 kr. Jag hemställer atl regeringen
föreslår riksdagen

alt
tiU Bidrag lill kommunal högskoleutbildning m. m. för budgetåret 1977/78
anvisa ett förslagsanslag av 86 229 000 kr.

4.2.11
Humanistiska fakulteterna 1977/78 Förslagi 52 791 ooO

'
Innevarande budgetår anvisas medel för ifrågavarande ändamål under anslagen
Humanistiska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal, Humanistiska
fakuUeterna m.m.: Driftkostnader, Kostnader för datamaskintid och Extra
utgifter vid universiteten m.m.

Detta
anslag avses för humanistisk forskning och forskamtbUdning vid universiteten i
Stockholm, Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1916111

Föredraganden (föreslagen ändring 1977/78)

Utgifter

Stockholms
högskoleregion

Universitetet
i Stockholm

12 767 000

+ 547 000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

12 971000

+ 473 000

LundjMalmö högskoleregion Universitetet i Lund

10 943 000

+ 532 000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

9 254 000

+ 237 000

Umeå högskoleregion Universitetet i Umeå

4 922 000

+ 592 000

50 857 000

+ 2 381000

Uppbördsmedel

Avkastning
från vissa fonder m.m.

459 000

- 12 000

Nettoutgift

50 398 000

+2 393 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag tiU anslagsframställning har avgivits av
universitetskanslersämbetet (UKÄ), Ändringsförslagen innebär i korthet
följande.

Ämne
m.m./tjänst m.m./

Kostnad

högskoleenhet'

budgetåret

1977/78

(tkr,)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1. Prisomräkning 457

2.
Löneomräkning 1 490

3.
Historisk
os teologi

3,1 Minskat medelsbehov m.h t, att 149

innehavaren av en personlig tjänst som biträdande
professor pensioneras, US

3,2

1 tjänst som biträdande professor, 149

US

Allmän språkvetenskap

1 tjänst som professor, UU 250

Franska, särskiU modern franska

1 tjänst som professor, UUm 285

Idéhistoria, särskiU nyare tidens idéhistoria

1 tjänst som professor, US 250

Konstvetenskap, särskilt nutidens konstliv och miljö

1 tjänst som professor, UL 250

8

Spanska

9.

1 tjänst som professor, förenad med 285
föreståndarskap för ibero-ameri-kanska insthutet, UG Nederländska

Resursförstärkning för forskarut- 25

bildning, US

10. 10.1

Resursförstärkningar i övrigt

Allmän förstärkning av basresurser 500

10.2 Särskild förstärkning, UUm 100

10.3 8 tjänster som forskarassistent 825

10.4 Datorservice 395

5112

opaginerad Kontrollera mot PDF

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i
Uppsala, UL = universitetet i Lund, UUm = universitetet i Umeå,

UKÄ anför belräffande O-alternativet bl. a. att en sådan
nedskärning skuUe behöva tas från både tjänster och rörliga medel. Därvid
skulle hälften av de docent- och forskarassistenttjänster som beräknas bli lediga
under ett år inte återbesättas, hälften av de assistenttjänster (motsvarande)
för forskning och allmänt institutionsarbete som normalt beräknas byta
innehavare ett år inte åtemtnyttjas samt driftkostnadsresurserna dras ned med
fem procent. Sådana åtgärder skulle enligt UKÄ innebära bl. a, att man sänker
handledningskapaciteten i forskarutbildningen långt under acceptabel nivå i
vissa ämnen.

s. 316 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 316

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående om för
högskolan gemensamma frågor.

Vid
universitetet i Stockholm finns en personlig tjänst som biträdande professor i
historisk osteologi, vars innehavare uppnår pensioneringsperiodens nedre gräns
år 1977, Universitelskanslersämbetet (UKÄ) har föreslagil att en tjänst som
biträdande professor i ämnet inrättas vid nämnda universitet i samband med atl
den personliga tjänsten dras in, UKÄ framhåUer ämnets betydelse för skilda
forskningsområden liksom dess utvecklingsmöjligheter. Ämbetet anser därför att
det är angeläget att verksamhetens fortbestånd tryggas genom att en permanent
forskartjänst i ämnet inrättas. Jag delar UKÄ:s syn på värdet av denna
forskning och beräknar medel för tjänsten.

UKÄ
föreslår dels att en tjänst som professor i franska, särskilt modern franska,
inrättas vid universitetet i Umeå den 1 juli 1977, dels atl en tjänst som
professor i idéhistoria, särskilt nya tidens idéhistoria inrättas vid
universitetet i Stockholm vid samma tidpunkt. Riksdagen har vid 1975/76 års
riksmöte uttalat sig för inrättande av dessa tjänster. Jag förordar atl
tjänsterna inrättas vid nämnda tidpunkt.

UKÄ
föreslår att en tjänst som professor i konstvetenskap, särskilt nutida konstliv
och miljö, inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli 1977. Ämbetet
poängterar därvid bl. a. behovet av undervisning och handledning på det
konstsociologiska området. Vidare pekar UKÄ på att de lokala förhållandena i
Lund är särskilt lämpade för utbildning och forskning inom detta område bl, a.
genom att arkivmuseet och dokumenteringsarkivet för modem svensk konst fiims
där. Jag anser att starka skäl talar för att tjänsten inrättas och biträder
förslaget.

Lektorn
vid lärarfjögskolan i Hämösand Karin Westman-Berg har gjort en banbrytande
insats för forskningen rörande kvinno- och könsrollsfrågor. Förslag har från
flera håll framförts att Westman-Bergs kapacitet som forskare skall tas tUl
vara genom att en personlig forskartjänst inrättas för henne. Universitets-
och högskoleämbetet har efter samråd med skolöverstyrelsen föreslagit att
Westman-Bergs tjänstgöringsskyldighet skall fuUgöras genom forskning vid
universitetet i Uppsala. Jag biträder förslaget och förordar att Westman-Berg
därvid knyts tiU humanistiska fakulteten. Jag beräknar under förevarande anslag
medel för ändamålet.

Regeringen
har för innevarande budgetår anvisat särskilda medel för forskamtbUdning i
nederländska vid universitetet i Stockholm. För nästa budgetår tar jag upp
medel för ändamålet under förevarande anslag (+25 000 kr,).

Vidare
beräknar jag i överensstämmelse med vad jag har anfört i det föregående vid min
anmälan av gemensamma frågor för högskolan medel för en viss ökning av
resursema för datorservice (-M38 000 kr.).

s. 317 Kontrollera mot PDF

Prop. 1916fil: 59 317

Jag
har också beräknat medel för en allmän förstärkning av bas-resursema för
forskning ( + 600 000 kr.). Jag har därvid beaktat universitetels i Umeå behov
av förbättrade möjligheter till kontakter med forskningsverksamhet på andra
orter.

Regeringen
har föreskrivit att tjänsten som professor i romanska språk vid universitetet i
Göteborg skall ledigförklaras som ijänsl som professor i romanska språk,
särskilt franska. Jag förordar att benämningen ändras i enUghet härmed.

UKÄ
föreslår att benämningen av vissa tjänster som professor skall ändras i samband
med återbesättande. Förslagen framgår av följande sammanställning.

Nuvarande Läroanstalt' Föreslagen

benämning benämning

Latinska
språket och litteraturen UU Latin

Filosofi UG Teoretisk filosofi

Konsthistoria
med konstteori UG Konstvetenskap

Litteraturhistoria
med poetik US Litteraturvetenskap

' UU
= universitetet i Uppsala, UG = universitetet i Göteborg, US = univer

sitetet i Stockholm,

Jag
biträder förslagen och förordar att tjänsternas benämning ändras i enlighet
härmed.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget tUl (50 398 000-1-2 393
000 =) 52 791 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,
bemyndiga regeringen att
inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2,
bemyndiga regeringen att ändra
benämningen av tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3,
till Humanistiska fakulteterna
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 52 791 000 kr.

4.2.12
Teologiska fakulteterna 1977/78 Förslagi 4 021000

Detta
anslag avser teologisk forskning och forskarutbildning vid universiteten i Uppsala
och Lund,

'
Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål medel under anslagen
Humanistiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal, Teologiska
fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal, Teologiska fakulteterna: Driftkostnader,
Kostnader för datamaskintid och Extra utgifter vid universiteten m.m.

s. 318 Kontrollera mot PDF

318

Prop.
1976/77: 59 Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1916177

Föredraganden (föreslagen ändring 1977/78)

Utgifter

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

2 042 000

+ 52 000

LundjMalmö högskoleregion Universitetet i Lund

1 884 000

+44 000

3 926 000

+96 000

Uppbördsmedel

Avkastning
från vissa fonder m. m.

1000

of.

Nettoutgift

3 925 000

+ 96 000

Förslag
till anslagsframställning har avgivits av universitetskanslersämbetet (UKÄ).

Ändringsförslagen innebär
i korthet följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tjänst m.m./högskoleenhet'

Kostnad
budgetåret 1977/78 (tkr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.
Prisomräkning 31

2.
Löneomräkning 114

3.
2 tjänster som
forskarassistent, UU, UL 206

4.
Datorservice 34

5.
Allmän förstärkning av
basresurser 50

435

' UU
= universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund.

UKÄ
bedömer att en nedskärning enUgt altemativ O skulle leda till att en
docenttjänst vid vardera teologiska fakulteten måste dras in. Ett sådant
bortfall av handledningskapacitet skulle enligt UKÄ bli kännbart och hindra en
önskvärd utveckling av forskningen.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående om för
högskolan gemensamma frågor.

Riksdagen
har vid 1975/76 års riksmöte bemyndigat regeringen, att i samband med
återbesättande ändra den ena av tjänsterna som professor i exegetik vid
universitetet i Uppsala till tjänst som professor i Nya testamentets exegetik
(prop. 1975/76: 100 s. 329, UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245). I en särskild
skrivelse har universitetet anhåUit att ifrågavarande tjänst vars innehavare
Harald Riesenfeld f. n. är tjänstiedig för verksamhet inom bibelkommissionen
förs över stat. Samtidigt föreslås att tjänsten som professor i Nya
testamentets exegetik får be-

opaginerad Kontrollera mot PDF

sättas med ordinarie innehavare. Universitets- och
högskoleämbetet tillslyrker förslagel. Jag biträder detla förslag. Regeringen
bör begära riksdagens bemyndigande att föra tjänsten över stat.

Jag beräknar under detta anslag, i enlighet med universitelskanslersämbetets
förslag, för vartdera av de berörda universiteten medel för en tjänst som
forskarassistent, som tidigare har varil gemensam för de humanistiska och
teologiska fakulteterna.

I överensstämmelse med vad jag har anfört vid min anmälan
av gemensamma frågor för högskolan beräknar jag medel för en viss ökning av
resurserna för datorservice (+7 000 kr.). Jag har också vid min medelsberäkning
beaktat behovet av en allmän förstärkning av basresurserna för forskningen
(-1-50 000 kr,).

Med hänvisning tUl sammanställningen beräknar jag anslaget
till (3 925 000-f 96 000 = ) 4 021 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen att enligt vad jag har förordat föra en tjänst som professor över
stat,

2.
till Teologiska
fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 4 021 000
kr.

4.2.13 Juridiska fakulteterna 1977/78 Förslagi 5
795 000

Under anslaget beräknas medel för juridisk forskning och
forskarutbildning.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1916111

Föredraganden (föreslagen ändring 1977/78)

Utgifter

Slockholms högskoleregion Universitetet i Stockholm

2 276 000

+ 13000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

1 771 000

+ 15 000

LundjMalmö högskoleregion Universitetet i Lund

1 802 000

+ 18 000

5 849 000

+46 000

Uppbörds
medel

Avkastning
från vissa fonder m. m.

100 000

of.

Nettoutgift

5 749 000

+46 000

' Innevarande budgelår anvisas för ifrågavarande ändamål
medel under anslagen Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal.
Juridiska fakulteterna: Driftkostnader, Kostnader för datamaskintid och Extra
utgifter vid universiteten m,m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag
tUl anslagsframställning har avgivits av universitetskanslers-ämbetet (UKÄ).

Ändringsförslagen irmebär
i korthet följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ändamål

Kostnad
Anmärkningar

budgetåret

1977/78

(tkr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1.
Prisomräkning

2.
Löneomräkning

3.
ökning av resurser för
datorservice

4.
6 tjänster som forskarassistent

28
172

76
309

Yrkande
även under p. 4.2.5 (+309 tkr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

585

Enligt
UKÄ skulle ett genomförande av 0-altemativet innebära en minskning av
organisationen för forskning och forskarutbildning med två docenttjänster och
en minskning av basresursema med 92 000 kr.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående om för
högskolan gemensamma frågor,

Universitelskanslersämbetet
(UKÄ) har på grundval av utredningsarbete inom fakultetsberedningen för rätts-
och samhäUsvelenskapema föreslagit att ämnesinnehållet för vissa tjänster som
professor och biträdande professor skall ändras i samband med återbesättande.
Förslagen framgår av följande sammanstäUning.

Tjänst'

Nuvarande benämning

Läroanstalt*

Föreslagen benämning

P

allmän rättslära

UL

allmän rättslära med rättsinformatik

P

civilrätt

UL

arbetsrätt

BP

offentlig rätt

UU,UL
eller US

socialrätt

P

rättshistoria

US

konsument- och marknadsrätl

P
= professor, BP = biträdande professor

*
UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, US = universitetet i
Stockholm

Förslagen
svarar enligt min mening mot ett behov av forskningsresurser inom starkt
expansiva lagstiftningsområden.

Jag
bilräder förslagen och förordar att tjänsternas benämning ändras i enlighet
härmed.

UKÄ
har slutligen föreslagit att undervisningsskyldigheten för innehavaren av professuren
i rättshistoria vid universitetet i Uppsala i sam-

opaginerad Kontrollera mot PDF

band
med etl framlida återbesättande ändras till att omfatta skyldighel alt
undervisa även vid universitetet i Stockholm. Jag bilräder ämbetets förslag och
förordar att undervisningsskyldigheten ändras i enlighet härmed.

Jag
har beräknat medel för viss förstärkning av resurserna för dalorservice (+6
000 kr,).

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till (5 749 0004-46 000
=) 5 795 000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att ändra
ämnesinnehåUet för tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

2.
till Juridiska fakulteterna för
budgetåret 1977/78 anvisa elt reservationsanslag av 5 795 000 kr.

4.2.14
Samhällsvetenskapliga fakulteterna

1977/78
Förslagi 64 028 000

Under
anslaget beräknas medel för samhällsvetenskaplig forskning och forskamtbUdning.
Under anslaget beräknas vidare medel för viss utbildningsverksamhet vid
Ericastiftelsen,

Anslagsfördelning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Högskoleenhet

1976/77

Föredraganden
(föreslagen ändring 1977/78)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter

Stockholms högskoleregion Universitetet i Stockholm
Högskolan för lärarutbildning Bidrag till Ericasliftelsen

13 781000 1 288 000 1 425 000

+ + +

499 000 37 000 56 000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

12 075 000

+

229 000

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

717 000

+

30 000

LundjMalmö högskoleregion Universitetet i Lund

12 521 000

+

238 000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

14 042 000

+

539 000

Umed högskoleregion Universitetet i Umeå

6 463 000

+

341000

62 312 000

+ 1969 000

Uppbördsmedel

Avkastning
från vissa fonder m, m.

225 000

+

28 000

Nettoutgift

62 087 000

+ 1941000

'
Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål medel under anslagen
Juridiska fakultetema: Avlöningar till lärarpersonal, Juridiska fakulteterna:
Driftkostnader, Samhällsvetenskapliga fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal.
Samhällsvetenskapliga fakulteterna: Driftkostnader, Bidrag till Ericasliftelsen,
Kostnader för datamaskintid, Extra utgifter vid universiteten m.m, och Latinamerika-institutet
i Stockholm.

21
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 59

s. 322 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 322

Förslag till anslagsframställning har avgivils av universitetskanslers-ämbetet
(UKÄ) och nämnden för socionomutbildning. Ändringsförslagen innebär i korthet
följande.

Ämne
m.m,/tjänst m.m./

Kostnad

högskoleenhet'

budgetåret

1977/78

(tkr.)

1.
Prisomräkning 412

2.
Löneomräkning 1 587

3.
Arbetspsykologi

1 tjänst som professor i arbetspsykologi,

särskilt socialpsykologi, US 450

4. Socialt arbele

4.1 2 tjänster som professor i socialt

arbete, US, UG 740

4.2 2 tjänster som forskarassistent, US,

UG 208

5. Gemensamt för flera läroanstalter

5.1 5 tjänster som forskarassistent för

arbetsvetenskaplig forskning, UU,

UG, UUm 516

5.2 1 tjänst som forskarassistent, UU 105

5.3 3 tjänster som forskarassistent för
energiforskning, US, UL, UG 309

5.4 Resurser för initiering av
forskningsprojekt, bildande av forskargrupper och för tillfälligt stöd i
övrigt åt forsknings- och forskarutbildningsverksamhet inom olika områden 1 000

5.5 Resurser för datorservice 1 100

5.6 Resurser för påbyggnadsutbildning 200

6 627

' US = universitetet i Stockholm, UU = universitetet i
Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm =
universitetet i Umeå.

UKÄ anför beträffande ett genomförande av O-alternativet
alt detla främst skulle drabba de rörliga handledningsresurserna, bl. a. de
extra tjänstema som biträdande professor och forskarassistent. Detta skulle
medföra minskad forskningsvolym och en försämring och eftersläpning i
forskamtbildningen. Antagningen tUl psykologutbildningen skulle också behöva
reduceras.

I skrivelse den 19 oktober 1976 har universitets- och
högskoleämbetet med överlämnande av skrivelse i ärendet från styrelsen för
Latinamerika-mstitutet förordat att institutet fr. o. m, budgetåret 1977/78
inordnas i universitetet i Stockholm, Yttrande i ärendet har även avgivits av
universitetet i Stockholm.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det
föregående om för högskolan gemensamma frågor.

Starka skäl talar för en fortsatt förstärkning av
resurserna för ar-

s. 323 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 323

belsvelenskaplig
forskning. En tjänsl som professor i arbetspsykologi, särskilt socialpsykologi,
bör den 1 juli 1977 inrättas vid universitetet i Stockholm.

Nämnden för
socionomulbildning har föreslagil atl en forskningsorganisation i ett nytt
ämne, socialt arbete, stegvis skall byggas upp. Härigenom skulle etl sedan lång
lid uttalat önskemål om forskningsanknytning för socionomutbildning kunna
förverkligas, Enligl min uppfattning svarar nämndens för socionomulbildning
förslag mol elt angelägel behov. På grundval av det systematiska
utvecklingsarbete som i nämndens regi gjorts för utbildningen på den sociala
linjen föreligger nu enligt min mening goda förutsättningar att skapa en
forskningsanknytning för denna ulbildning. Jag anser alt en sådan
forskningsorganisation i första hand skall byggas upp inom den
samhällsvetenskapliga fakulteten i Göteborg, Jag förordar därför all en tjänst
som professor i socialt arbete inrättas vid universitetet i Göteborg den 1
juli 1977,

Latinamerikainstitutet
i Stockholm har hos regeringen begärt all institutet fr, o, m, den 1 juli 1977
med bibehållande av viss organisalorisk självständighet skall inordnas i
universitetet i Stockholm och knytas till den samhällsvetenskapliga fakulteten.
Universitets- och högskoleämbetet samt rektorsämbetet vid universitetet i
Slockholm har tillstyrkt framställningen. Jag biträder förslagel. Medel för
institutets verksamhet bör således anvisas under förevarande anslag. Jag har
vid min medelsberäkning utgått från att verksamheten vid institutet efler
organisationsförändringen skall kunna ha minsl nuvarande omfattning.

Under
detta anslag bör enligl min mening även anvisas medel för bidrag till
Ericastiflelsen, Jag anser en viss förstärkning av stiftelsens
förvaltningsresurser och medel för vikariatsersättning (+ 25 000 kr,) vara
motiverad. Denna motsvarar siatens andel av det av universitelskanslersämbetet
(UKÄ) begärda beloppet för ändamålen.

Vidare
beräknar jag i överensstämmelse med vad jag har anfört i det föregående vid min
anmälan av gemensamma frågor för högskolan medel för en viss ökning av
resurserna för dalorservice (+479 000 kr,),

UKÄ
har föreslagit att en tjänst som professor i företagsekonomi vid universitetet
i Lund i samband med återbesättande inriktas mot konsumentekonomi. Jag
biträder förslaget.

UKÄ
har vidare föreslagil att undervisningsskyldigheten för innehavaren av
tjänsten som professor i rältssociologi vid universitetet i Lund i samband med
tjänstens återbesättande skall avse även universiteten i Uppsala och Stockholm.
Jag bilräder förslagel.

Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget lill (62 087 000 + 1
941 000 =) 64 028 000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1,
bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag
har förordat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2,
bemyndiga regeringen alt ändra
inriktning av en tjänst som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3, till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för
budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 64 028 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.2.15
Medicinska fakulteterna 1977/78 Förslagi 180 750 000

Detta
anslag avses för medicinsk forskamtbUdning karolinska institutet samt vid
universiteten i Uppsala, Göteborg och Umeå.

och
forskning vid Linköping, Lund,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1976/77

Föredraganden (föreslagen ändring 1977/78)

Utgifter

Slockholms högskoleregion Karolinska institutet

55 723 000

+ 1 552 000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

22 416 000

+ 989 000

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

11485 000

+ 735 000

LundjMalmö högskoleregion Universitetet i Lund

31 829 000

+ 1091000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

31 571 000

+ 1076 000

Umeä högskoleregion Universitetet i Umeå

21446 000

+ 1051000

174 470 000

+ 6 494 000

Uppbördsmedel

Avkastning
från vissa fonder m. m.

199 000

+ 15000

Nettoutgift

174 271 000

+ 6 479 000

'
Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål medel under anslagen
Medicinska fakulteterna m.m,: Avlöningar till lärarpersonal. Medicinska
fakulteterna m,m,: Driftkostnader, Teknisk samt viss medicinsk och
mate-matisk-naturvetenskapUg ulbildning och forskning m.m. i Göteborg och Linköping,
Kostnader för datamaskintid. Extra utgifter vid universiteten m.m.. Gymnastik-
och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m.m. samt Gymnastik- och
idrottshögskolorna: Driftkostnader,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag
till anslagsframställning har avgivits av universitetskanslers-ämbetet (UKÄ)
och styrelsen för gymnastik- och idrottshögskolorna. Ändringsförslagen innebär
i korthet följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ämne
m.m./tjänst m.m./ högskoleenhet'

Kostnad
Anmärkningar

budgetåret

1977/78

(tkr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

1,
Prisomräkning

2,
Löneomräkning

3,
Medicinsk
cellforskning och genetik Minskat medelsbehov m,h,t, atl innehavaren av en
personlig tjänst som professor pensionerats. Kl

4,
Medicinsk
cellgenetik

1 tjänst som professor, Kl

5, Yrkeshygien

1 tjänst som professor, ULi

6, Internationell barnhälsovård

1 tjänst som professor, UU

7, Immunologi

1 tjänst som professor, UUm

8, Ökad läkarutbildning

Förstärkning, Kl

9. Toxikologisk utbildning ökat kursanslag. Kl

10. Fysiologiska
institutionen

10.1 överföring av fysiologiska institutionen
vid GIH-S till Kl

10.2 1 tjänst som professor i anatomi
och rörelselära

10.3 Förstärkning

11. Resursförstärkningar
i övrigt

11.1 Vikarier på tjänster som klinisk
amanuens, ULi

11.2
Kostnader vid
biblioteket, ULi

11.3 ökade kostnader för inköp av försöksdjur

11.4 Resurser för datorservice

11.5 5
tjänster som forskarassistent

11.6 Allmän
förstärkning av basresurser

2 596 5 529

-89

89

294

294 238

250

1 176

345

303

135

85

360 905 515 600

13 625

Redovisas även under p, 4,2.6 (-60 tkr,)

Yrkande även under p, 4.2.6 (60 tkr.)

Yrkande även under p, 4,2,6 (196 tkr,)

Tjänsten avses övergångsvis bekostas från
utrikesdepartementets huvudtitel. Redovisas även under p. 4.2.6

Yrkande även under p.4.2.6 (196 tkr.)

Prop, 1969: 137, SU 1969: 187, rskr 1969: 421; prop. 1970:
122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309. Yrkande även under p.4.2.6 (604 tkr.)

Yrkande även under p.4.2.6 (404 tkr.) P.4.2.21

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Kl = karolinska institutet, GIH-S = gymnastik- och
idrottshögskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, ULi = universitetet
i Linköping, UUm = universitetet i Umeå.

s. 326 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 326

Beträffande
reducermg enligl altemativ O anför UKÄ följande. En minskning av antalet
tjänster som professor och biträdande professor kan endast göras då sådana
Ijänster blir lediga. Under överskådlig tid finns alltså inte full
handlingsfrUiet. En slor del av tjänsterna har sjukvårdsanknytning, varför en
anslagsreduklion enligt UKÄ inte kan bedömas enbart från forskamtbildnings-
och forskningssynpunkt,

Nedräkning
av anslaget i övrigt innebär, framhåller UKÄ, indragning av teknisk och
administrativ personal med konsekvenser för forskningen i form av bl, a.
försämrad service och underhåll samt övervältring av tekniska och administrativa
uppgifler på lärare och forskare.

Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) har i skrivelse framhållit att den forskning som
bedrivs vid laboratoriet för klinisk slressforskning vid karolinska institutet
fyller en viktig funktion inom den tvärvetenskapliga arbelsmiljöforskningen
och att den måste tillförsäkras en självständig plats inom
universitetsorganisationen. Verksamheten vid laboratoriet bör därför enligt
TCO förstärkas med en professur i psykosocial arbetsmedicin. Därjämte har
föreståndaren för laboratoriet, docenten Lennart Levi, inkommit med skrivelse.

MS-förbundetRiksorganisation
för neurologiskl sjuka och handikappade har anhållit om vissa ytterligare
resurser för forskning vid universitetet i Lund inom hjälpmedelsområdet.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående om för
högskolan gemensamma frågor.

Den
personliga tjänsten som professor i medicinsk cellforskning och genetik vid
karolinska institutet kommer att dras in vid utgången av budgetåret 1976/77 i
samband med att innehavaren avgår med pension. I likhet med
universitetskanslersämbetet (UKÄ) anser jag det angeläget att
forskningsorganisationen inom detta ämnesområde får en fast ställning och
förordar att en tjänst som professor i medicinsk cellgenetik inrättas vid
karolinska institutet den 1 juli 1977.

UKÄ
och styrelsen för mtemationell utveckling (SIDA) har gemensamt föreslagit
inrättande av en för docenten Yngve Hofvander personlig tjänst som professor i
internationell barnhälsovård vid universitetet i Uppsala. Jag anser motiven för
en tjänst i Uppsala inom detta område mycket väl grundade. Jag föreslår därför
att en tjänst som professor i intemationell barnhälsovård, personUg för
Hofvander, inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juli 1977. Efter samråd
med statsrådet Ullsten förordar jag att medel för tjänsten beräknas under detta
anslag.

I
likhet med UKÄ anser jag det välmotiverat att resursema för forskning och
forskamthildning inom det mikrobiologiska området vid uni-

s. 327 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:
59 327

versitetet i Umeå förstärks med en tjänst som professor i
immunologi. Jag delar vidare ämbetets uppfattning om immunologins ökande betydelse
i kampen mot de reumatiska sjukdomarna. Jag förordar sålunda i enlighet med
UKÄ:s förslag alt en tjänst som professor i immunologi inrättas vid
universitetet i Umeå den 1 juli 1977,

En förstärkning av resurserna för forskning och
forskarutbildning i reumatologi är som också betonats av riksdagen vid
1975/76 års riksmöte (jfr UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245) ytterst
angelägen, UKÄ har beträffande en tjänst som professor i reumatologi anfört alt
bl, a. frågan om de sjukvårdsmässiga förutsättningarna för placeringen av
tjänsten måste utredas ytterligare, innan förslag kan läggas fram.

Jag förutsätter att universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) i sitt förslag till anslagsframsläUning för budgetåret 1978/79 redovisar
etl sådant beslutsunderlag att riksdagen kan föreläggas förslag om inrättande
av en tjänst som professor i reumatologi den 1 juli 1978,

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1 bU,
10 s, 361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) har regeringen föreskrivit dels atl
tjänsten som professor i medicinsk kemi vid universitetet i Göteborg ändras
till tjänst som professor i medicinsk och fysiologisk kemi, dels att tjänsten
som professor i rättspsykiatri vid karolinska institutet ändras till tjänsl som
professor i psykiatri, särskilt social- och rättspsykiatri. Regeringen har
vidare föreskrivit dels atl tjänsten som professor i teoretisk alkoholforskning
vid karolinska institutet skall ledigförklaras med benämningen experimentell
alkohol- och narkotikaforskning, dels att tjänsten som professor i obstetrik
och gynekolog! vid karolinska institutet, förenad med tjänst som överläkare vid
Sabbatsbergs sjukhus, ledigförklaras med benämningen obstetrik och gynekolog!,
särskilt klinisk fortplantningslära, förenad med tjänst som överläkare vid
karolinska sjukhuset. Statsrådet Troedsson har i propositionen 1976/77: 100
bil, 8 vid sin anmälan av förslagsanslaget Karolinska sjukhuset: Driftkostnader
tagit upp medel för ifrågavarande tjänst som överläkare.

Jag förordar att benämningama av ifrågavarande tjänster
ändras i enUghet med vad jag nu har anfört.

I särskild skrivelse har UHÄ kommit in med förslag
beträffande benämningarna av vissa högre Ijänster i anatomi resp. histologi
enligt följande sammanställning.

Tjänst' Nuvarande benämning Läroanstalt'
Föreslagen benämning

p

anatomi

p

histologi

BP

anatomi

BP

anatomi

UUm anatomi

UUm histologi med cellbiologi

UL biomekanik

UG neuroanatomi

' P = tjänst som professor, BP = tjänst som biträdande
professor ' UL = universitetet i Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm =
universitetet i Umeå,

s. 328 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 328

Riksdagen
har (jfr prop, 1975:1 bU, 10 s. 292, UbU 1975: 9, rskr 1975: 92) inte velat ta
slutlig ställning lill förslag om ett sammanhållet forskningsområde
anatomihistologi och förutsatt att eventuella ytterligare förslag om
motsvarande förändringar i fråga om anatomi- och histologiprofessurer föregås
av förnyade överväganden. UHÄ har mot bakgrund av riksdagens uttalande och med
utgångspunkt i att anatomi och histologi utgör två skilda forskningsområden
utarbetat förslag till ämnesbeskrivning för resp. tjänst.

Genom
69 § i universitetsförordningen har skapats förutsättningar för vederbörande
myndigheler alt för varje högre tjänst som blir vakant bl. a. pröva om tjänsten
skall stå kvar med oförändrad benämning eller ändras för att inom ramen för
befintUga resurser tillgodose en mer angelägen forskningsinriktning. Jag anser
mot denna bakgrund alt de förslag som UHÄ nu fört fram beträffande vissa
tjänster inom områdena anatomi och histologi utgör en lämplig profilering av
tjänsterna. Jag förordar att UHÄ:s förslag genomförs.

Tjänstemännens
centralorganisation har i skrivelse föreslagit att en tjänst som professor i
psykosocial arbetsmedicin inrättas vid karolinska institutet. Skrivelsen
remissbehandlas f. n. Frågan om en tjänsl som professor inom området får på
sedvanligt sätt prövas av berörda myndigheler. I detta sammanhang bör erimas
om att arbetsmiljöutredningen (S 1970: 35) i sitt slutbetänkande (SOU 1976: 1)
Arbelsmiljölag föreslagit att omgivningshygieniska avdelningen vid statens
naturvårdsverk omvandlas till elt laboratorium för miljömedicinska frågor och
att detta laboratorium organisatoriskt anknyts till socialstyrelsen.
Utredningens förslag beredes f, n, inom regeringskansliet,

MS-förbundetRiksorganisation
för neurologiskl sjuka och handikappade har anhållit att vissa ytterligare
medel anvisas för forskning inom hjälpmedelsområdet vid universitetet i Lund,

Jag
förutsätter att behovet av ytterligare insatser för sådan forskning på
sedvanligt sätt får vägas mot andra angelägna önskemål inom ramen för
befintliga resurser.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om att jag i enlighet med vad jag har anfört i
det föregående imder anslaget Utbildning för vårdyrken beräknat vissa medel
för den ökade läkarutbildningen vid karoUnska institutet under förevarande
anslag.

UKÄ
har vidare begärt medel för merkostnader för inköp av försöksdjur.
Merkostnaderna föranleds enhgt ämbetet bl.a. av höjda foderpriser och övergång
tUl inköp av kontraktsuppfödda och kvalitetskontroUe-rade djur. Statsmaktema
har under flera år beviljat ökade anslag för att täcka merkostaader vid inköp
av försöksdjur. Jag beräknar även i år ytterUgare medel för detta ändamål. Jag
tar också upp vissa medel för att i enlighet med UKÄ:s förslag öka insatsema
för utbildning av den personal som arbetar med försöksdjur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
en allmän förstärkning av basresursema vid de medicinska fakulteterna beräknar
jag vidare sammanlagt 600 000 kr. under detta anslag, varav 100 000 kr. avser
förstärkning vid fysiologiska institutionen vid gymnastik- och idrottshögskolan
i Slockholm.

Jag
har vidare beräknat medel för ökad användning av datorlid (+407 000 kr.).

I
övrigt räknar jag under detta anslag inte med andra förändringar än sådana av
automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget
tiU (174 271000 + 6 479 000=) 180 750 000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,
bemyndiga regeringen att
inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordal,

2,
bemyndiga regeringen att ändra
benämningen av tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordat,

3,
lill Medicinska fakulteterna
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 180 750 000 kr.

4.2.16
Odonlologiska fakuUeterna 1977/78 Förslagi 29 624 000

'
Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål medel under anslagen
Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, Medicinska
fakuUeterna m.m,: Driftkostnader, Odontologiska fakulteterna m.m,: Avlöningar
till lärarpersonal, Odontologiska fakulteterna m,m.: Driftkostnader, Kostnader
för datamaskintid och Extra utgifter vid universiteten m.m.

Detta
anslag avses för odontologisk forskarutbildning och forskning vid karolinska
institutet samt vid universiteten i Lund, Göteborg och Umeå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1976/77

Föredraganden (föreslagen ändring 1977/78)

Utgifter

Stockholms
högskoleregion

Karolinska
institutet

9 429 000

+ 581 000

LundjMalmö högskoleregion Universitetet i Lund

5 459 000

+ 769 000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg

5 786 000

+ 161000

Umeä högskoleregion Universitetet i Umeå

7134 000

+ 305 000

27 808 000

+ 1816 000

Förslag
tUl anslagsframsläUning har avgivits av universitetskanslersämbetet (UKÄ).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ändringsförslagen
innebär i korthet följande.

Ämne
m.m. /tjänst m.m./

Kostnad

Anmärkningar

högskoleenhet'

budgetåret

1977/78

(tkr,)

1.
Prisomräkning

341

2.
Löneomräkning

835

3.
Oral mikrobiologi

1 tjänst som biträdande professor.

210

Yrkande
även under

tillika övertandläkare, UL

p, 4,2,6 (314 tkr.)

4.
Odontologisk teknologi

1 tjänst som professor, UL

5

Med
samtidig indragning av en tjänst som biträdande professor i odontologisk
teknologi. Yrkande även under p, 4,2,6 (8 tkr.)

5.
Parodontologi

2 tjänster som professor, UL,

UUm

10

Med
samtidig indragning av två tjänster som biträdande professor i
parodontologi. Yrkande även under p. 4,2,6 (16 tkr.)

6.
Resursförstärkningar i övrigt

6.1
Resurser för datorservice

110

6.2 1
tjänst som forskarassistent,

, UG

103

6.3
Allmän förstärkning av basresurser

100

1714

opaginerad Kontrollera mot PDF

'
UL = universitetet i Lund, UG versitetet i Umeå,

universitetet i Göteborg,
UUm = uni-

opaginerad Kontrollera mot PDF

0-alternativet
skulle enligl UKÄ leda till en tolal nedläggning av forskningsverksamheten
inom vissa områden, få negativa konsekvenser för forskarrekryteringen samt ge
forskningen försämrad service.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående om för
högskolan gemensamma frågor.

I
likhet med universitetskanslersämbetet (UKÄ) anser jag att en förstärkning av
resursema för ulbildning och forskning inom området oral mikrobiologi är väl
motiverad. Jag förordar nu i överensstämmelse med UKÄ:s förslag atl en
tjänst som biträdande professor inom detta område inrättas vid universitetet i
Lund den 1 juli 1977.

UKÄ
har mot bakgrund av parodontologins, tandlossningssjukdomarnas, centrala
ställning inom odontologisk forskning föreslagit att samtliga innehavare av
högre forskartjänster inom detta område skall få StäUning som professor. UKÄ
föreslår sålunda alt tjänsterna som biträdande professor i parodontologi vid
universiteten i Lund och Umeå omvandlas till tjänster som professor.

Jag
bilräder UKÄ:s förslag och förordar all en tjänst som professor

s. 331 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 331

i
parodontologi inrättas vid vart och ett av universiteten i Lund och Umeå den 1
juli 1977. Härvid bör de befintliga tjänsterna som biträdande professor i
ämnet vid resp. läroanstalt dras in. Vid bifall till mitl förslag avser jag atl
i annat sammanhang föreslå regeringen atl inne-havama av tjänsterna som
biträdande professor, Jan Egelberg och Axel Bergenholtz, ulses till innehavare
av resp, tjänst som professor, Egel-bergs och Bergenholtz' kompetens för tjänsl
som professor i parodontologi har vitsordats i sakkunnigutiåtanden.

Vid
min anmälan i det föregående av anslaget Utbildning för vårdyrken har jag
förordat att den odontologiska utbildnings- och forskningsverksamheten vid
universitetet i Lund omorganiseras den 1 juli 1977. Jag delar UKÄ:s uppfattning
att tjänsten som biträdande professor i protetik vid universUetet (jfr prop.
1975: 1 bil. 10 s, 297) i samband härmed bör omvandlas till tjänst som
professor i odontologisk teknologi. Jag förordar sålunda att en tjänsl som
professor i odontologisk teknologi inrättas vid universitetet i Lund den 1 juli
1977, Härvid bör den befintiiga tjänsten som biträdande professor i protetik
dras in. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att innehavaren av
tjänsten som biträdande professor. Stig G:son östlund, utses till innehavare
av den nyinrättade tjänsten som professor i odontologisk teknologi. Östlunds
kompetens för tjänsten har vitsordals i sakkunnigutlåtanden.

Med
stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop, 1966: 1 bil, 10 s. 361, SU 1966: 42,
rskr 1966: 125) har regeringen föreskrivit att tjänsten som professor i oral
histopatologi vid universitetet i Lund ändras till tjänst som professor i oral
patologi. Regeringen har vidare föreskrivit att tjänsten som professor i oral
histopatologi vid universitetet i Umeå, vilken innehas av Gunnar Gustafson,
ändras till tjänst som professor i oral patologi och atl Gustafsons fullmakt
ändras i enlighet härmed.

Jag
vill i detta sammanhang erinra om att jag i enlighet med vad jag har anfört i
det föregående under anslaget UtbUdning för vårdyrken under förevarande
anslag beräknat dels vissa medel för den ökade tandläkarutbildningen vid
karolinska institutet, dels vissa medel som innevarande budgetår anvisas under
anslaget Odonlologiska fakulteterna m, m.: Vissa tandvårdskoslnader.

Med
hänvisning till vad jag i det föregående har anfört beträffande förstärkning av
basresurserna tar jag även upp ytterligare 100 000 kr, för detla ändamål.

Jag
har även beräknat medel för en ökad användning av datorlid ( + 93 000 kr,),

I
övrigi räknar jag under della anslag inle med andra förändringar än sådana av
automatisk natur. Med hänvisning lill sammanställningen beräknar jag sålunda
anslaget tiU (27 808 000+1816 000=) 29 624 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1,
bemyndiga regeringen atl
inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har förordal,

2,
till Odonlologiska fakuUeterna
för budgetåret 1977/78 anvisa etl reservationsanslag av 29 624 000 kr,

4.2.17
Farmaceutiska fakulteten

1977/78
Förslagi 6 558 000

'
Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål medel under anslagen
Farmaceutiska fakulteten m,m,: Avlöningar till lärarpersonal, Farmaceutiska
fakulteten m,m,: Driftkostnader, Kostnader för datamaskintid samt Extra
utgifter vid universiteten m,m,

Della
anslag avses för farmaceulisk forskarutbildning och forskning vid universitetet
i Uppsala,

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1976/77

Föredraganden

(föreslagen ändring 1977/78)

Utgifter

Uppsala
högskoleregion

Universitetet
i Uppsala

6 319 000

+239 000

Förslag
till anslagsframställning har avgivits av universitetskanslersämbetet (UKÄ).
Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ämne
m.m./tjänst m.m.

Kostnad budgetåret 1977/78 (tkr.)

Anmärkningar

1.
Prisomräkning

175

2.
Löneomräkning

167

3.
Biofarmaci

1 tjänst som biträdande professor

292

Yrkande
även under

p. 4.2.6

(146 tkr.)

4.
Resursförstärkningar i

i
övrigt

Resurser för datorservice

40

674

Beträffande
en reducering motsvarande altemativ O anför UKÄ, att hela minskningen måste
hänföras till basresursdelen med en försämrad service tiU forskamtbUdning och
forskning som följd.

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det föregående om för högskolan
gemensamma frågor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Med slöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop. 1966: 1
bil. 10 s. 361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) har regeringen föreskrivit att
professuren i oorganisk och fysikalisk kemi vid universitetet i Uppsala ändras
tUl professur i fysikalisk farmaceulisk kemi.

Jag har beräknat medel för en viss ökad användning av
datorlid ( + 8 000 kr,).

Under della anslag räknar jag i övrigt inte med andra
förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till sammanställningen
beräknar jag sålunda anslaget tiU (6 319 000 + 239 000 =) 6 558 000 kr.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1977/78
anvisa etl reservationsanslag av 6 558 000 kr.

4.2.18 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna

1977/78 Förslagi 135 952 000

' Innevarande budgelår anvisas för ifrågavarande ändamål
medel under anslagen Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m,m,:
Avlöningar till lärarpersonal, Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m,m.:
Driftkostnader, Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig
utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping, Kostnader för datamaskintid
och Extra utgifter vid universiteten m.m.

Detta anslag avses för matematisk-naturvetenskaplig
forskarutbildning och forskning vid universiteten i Stockholm, Uppsala, Lund,
Göteborg och Umeå och vid Chalmers tekniska högskola samt för viss del av
forskarutbildningen i informationsbehandling vid tekniska högskolan i Stockholm.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1916177

Föredraganden (föreslagen ändring 1977/78)

Utgifter

Stockholms högskoleregion Universitetet i Stockholm

31 508 000

+1 237 000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

39 739 000

+ 1 769 000

LundlMalmö högskoleregion Universitetet i Lund

30 440 000

+2 048 00

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg
Chalmers tekniska högskola

8 475 000 4 267 000

+ 704000 + 135 000

Umeä högskoleregion Universitetet i Umeå

14 730 000

+ 1 194 000

129 159 000

+7 087 000

Uppbördsmedel

Avkastning
från vissa fonder m. m.

281000

+ 13 000

Nettoutgift

128 878 000

+7 074 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till anslagsframställning har avgivits av universitelskanslersämbetet
(UKÄ),

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ämne m,m,/tjänst
m.m,/

Kostnad Anmärkningar

högskoleenhet'

budgetåret

1977/78

(tkr.)

1,
Prisomräkning

2 147

2. Löneomräkning

3 981

3.
Atmosfärens kemi

1 tjänst som professor och 1 000

assistenttimmar, US

370

4, Ekoloxikologi

1 tjänst som professor, UU

370

5, Etologi

1 tjänsl som professor ni,m,, US

498 Medel för en e.o. tjänst

som professor m.m. utgår innevarande budgetår från
anslaget Naturvetenskaplig forskning. Förste innehavare av professuren E, Fabricius

6.
Termokemi

1 tjänst som professor m,m,, UL

616

Medel för en e,o. tjänst som professor m.m. utgår
innevarande budgetår från anslaget Naturvetenskaplig forskning. Förste innehavare
av professuren S. Sunner

7.
Teoretisk fysik

1 tjänst som professor, US

Omvandling av tjänst som forskardocent till personlig
tjänst som professor för B. Laurent med samtidig reduktion av kursanslag
för forskarutbildning

8.
Resursförstärkningar i övrigt 8.1 Resurser för datorservice

1 870

8.2 6 tjänster som forskarassistent

8.3 Allmän förstärkning av
basresurser

619 2 000

12 471

780 tkr,
motsvaras av medel som innevarande budgetår utgår från anslaget Kostnader för
datamaskintid

opaginerad Kontrollera mot PDF

' US = universitetet i Slockholm, UU versitetet i Lund.

universitetet
i Uppsala, UL = uni-

opaginerad Kontrollera mot PDF

I O-alternativet föreslår UKÄ i första hand en kraftig reducering av de
allmänna basresurserna.

s. 335 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 335

Föredraganden

Jag
hänvisar inledningsvis lill vad jag har anförl i del föregående om för
högskolan gemensamma frågor.

Regeringen
har föreskrivit all professuren i botanik, särskilt fysiologi och anatomi, vid
universitetet i Uppsala skall ledigförklaras med benämningen professur i
fysiologisk botanik. Jag förordar att benämningen ändras i enlighet härmed.

Vid
min beräkning av anslaget till de malematisk-nalurvelenskapliga fakulteterna
tar jag upp medel för de kostnader för en forskargrupp i termokemi vid
universitetet i Lund som innevarande budgetår bestrids från anslaget Naturvetenskaplig
forskning. I samband härmed förordar jag atl en professur i termokemi inrättas
vid universitetet i Lund den 1 juli 1977, Till förste innehavare av tjänsten
bör förordnas Stig Sunner, som f, n, innehar en tjänst som exlra ordinarie
professor vid statens naturvetenskapliga forskningsråd.

Jag
förordar i enlighet med universitetskanslersämbetets (UKÄ) förslag att en
professur i fysik, personlig för forskardocenten Bertil Laurent, inrättas vid
universitetet i Stockholm den 1 juli 1977. Merkostnaden vid tjänsten som
professor får bestridas inom ramen för medlen för forskarutbildning.

Riksdagen
uttalade vid 1975/76 års riksmöte att i Uppsala finns unika möjligheter till samarbele
för ekologiskt inriktad toxikologi mellan universitetet, jordbrukets
högskolor, statens Uvsmedelsverk och statens veterinärmedicinska anstalt och
att detta bör beaktas särskilt vid bedömningen av framtida förslag om ökade
resurser för toxikologisk forskning (UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76: 245), UKÄ
har i sitt förslag till anslagsframställning föreslagil att en professur i ekoloxikologi
den 1 juli 1977 inrättas vid universitetet i Uppsala, Även jag anser att en
förstärkning av resurserna för toxikologisk forskning i Uppsala med denna inriktning
är motiverad och jag avser att vid prövningen av förslagen tUl
anslagsframställning för budgetåret 1978/79 prioritera inrättandet av en
professur i ekoloxikologi vid universitetet i Uppsala. Jag kommer att i annat
sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt universUets- och högskoleämbetet atl
i sitt förslag till anslagsframställning för budgetåret 1978/79 närmare
utveckla hur samverkan mellan de berörda forskningsinstitutionerna skall
utformas för att möjligheterna lill ekologiskt inriktad toxikologi hästskall
kunna tas tUl vara.

Med
hänvisning tiU vad jag har anförl vid min anmälan av gemensamma frågor för
högskolan räknar jag med en förstärkning av basresurserna för forsknings- och forskarulbildningsorganisalionen
med 1 705 000 kr. Jag har också beräknat medel för en ökad användning av
datortid ( + 773 000 kr.).

i
övrigt räknar jag för nästa budgelår inle med andra förändringar än sådana av
automatisk natur. Med hänvisning tUl sammanställningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

beräknar jag anslaget till (128 878 000 + 7 074 000 =) 135
952 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,
bemyndiga
regeringen alt inrätta Ijänster som professor i enlighet med vad jag har
förordat,

2,
bemyndiga
regeringen all ändra benämning av en tjänst som professor i enlighet med vad
jag har förordat,

3,
till Matematisk-naturvetenskapliga
fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa etl reservationsanslag av 135 952
000 kr.

4.2.19 Tekniska fakuUeterna 1977/78 Förslagi 151070 000

' Innevarande budgetår anvisas för ifrågavarande ändamål
medel under anslagen Tekniska fakulteterna m.m.: Avlöningar till lärarpersonal.
Tekniska fakulteterna m.m,: Driftkostnader, Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig
utbildning och forskning m.m, i Göteborg och Linköping, Kostnader för
datamaskintid och Extra utgifter vid universiteten m.m.

Anslaget avser forskning och forskamtbUdning samt
specialistutbildning inom tekniska ämnesområden vid tekniska högskolan i
Stockholm, universiteten i Linköping och Lund, Chalmers tekniska högskola och
högskolan i Luleå.

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1976/77

Föredraganden (föreslagen ändring 1977/78)

Utgifter

Stockholms högskoleregion Tekniska högskolan i Stockholm

44 896 000

+ 1454 000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala

1 515 000

+ 23 000

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping

13 354 000

+ 886 000

LundjMalmö högskoleregion Universitetet i Lund

28 504 000

+ 1218000

Göteborgs högskoleregion Chalmers tekniska högskola

47 201 000

+2 680 000

Umeä högskoleregion Högskolan i Luleå

8 922 000

+ 812 000

144 392 000

+7 073 000

Uppbördsmedel

Avkastning
från vissa fonder m. m.

340 000

+ 55 000

Nettoutgift

144 052 000

+7 018 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag till anslagsframställning har avgivils av universitelskanslersämbetet
(UKÄ).

Ändringsförslagen innebär i korthet följande.

Ämne m.m./tjänst
m.m./

Kostnad Anmärkningar

högskoleenhet'

budgetåret

1977/78

(tkr.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

240 240

1.
Prisomräkning

2 075

2. Löneomräkning

6 802

3.
Utbyggnad av högskolan i Luleå

3,1
ökning av anslaget till forskning

och forskarutbildning

1000

3,2 4
tjänster som forskarassistent

413

3.3 1
tjänst som professor i kommunal

Principbeslut i anslut-

anläggningsmetodik

ning till förslag om ut-

3,4 1
tjänst som professor i restprodukt-

bildning i samhälls-

teknik

byggnadsteknik, jfr p, 4.2,4. Tjänsterna föreslås bU inrättade
fr.o.m. 1978-07-01 resp. 1979-07-01

4.
Arbetsvetenskap

4,1 1
tjänst som professor i arbetsmiljö-

320

teknik, UL

4,2 1
tjänst som professor i industriell

320

ergonomi, KTH

4,3 1
tjänst som professor i industriell

320

ergonomi, ULi

4,4 1
tjänst som professor i arbets-

320

organisation, CTH

5,
Forskning m.m. rörande talöverföring

Medel för forskning vid institutionen

1000

Avser hittills av sty-

för talöverföring, KTH

relsen för teknisk utveckling finansierad forskning

6.
Ökade forskningsresurser i övrigt

6.1 1
tjänst som professor i medicinsk

Med indragning av en

elektronik, CTH

personlig professur i samma ämne vid nuvarande innehavares
avgång. Principbeslut

6,2 1
tjänst som biträdande professor i

Med indragning av

biokemi, UL

en tjänst som universitetslektor. Förste innehavare K. Mos-bach

6.3

6.4

1 tjänst som biträdande professor i energihushållning, UL
1 tjänst som biträdande professor i polymerers och polymera materials
egenskaper, bearbetning och användning, KTH

6.5

240

1 tjänst som biträdande professor i vattenförsörjnings-
och avloppsteknik, CTH

500

1 238

6.6 ökade forskningsanslag, CTH

6.7 12 tjänster som forskarassistent

22 Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 59

s. 338 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 338

Ämne m.m./tjänst
m.m./

Kostnad Anmärkningar

högskoleenhet'

budgetåret

1977/78

(tkr.)

7. Resursförstärkningar i övrigt

7.1 Allmän förstärkning av basresurser 1 000

7.2 Resurser för datorservice 1 480

7.3 Kostnader för bibliotek, ULi och CTH 254 p, 4,2,21

___________________________ 17 762_______________

' KTH = tekniska högskolan i Stockholm, ULi = universitetet
i Linköping, UL = universitetet i Lund, CTH = Chalmers tekniska högskola.

Alternativ O skulle enligt UKÄ allvarligt försämra
arbetsvillkoren för anställda forskare, lärare och övrig personal saml drabba
de studerande i form av minskat och kvalitativt sämre kursutbud. Ett
genomförande måste grundas på etl ingående planerings- och avvägningsarbete som
UKÄ inte kan föregripa ens i huvuddrag. Ett sådant planeringsarbete måste i
möjligaste mån syfta till alt undvika ålgärder som på negativt sätt får
spridningseffekter till andra områden och indirekt drabbar också andra
aktiviteter än dem man avsett med besparingsåtgärderna.

Föredraganden

Jag hänvisar inledningsvis till vad jag har anfört i det
föregående om för högskolan gemensamma frågor,

I det aUtmer vidgade arbetsmiljöbegreppet innefattas såväl
skydd mot fysiska och psykiska skador som ålgärder för arbetstillfredsställelse
och personUghetsutvecklande arbetsförhållanden, Arbetsnuljöproblemen är ofla av
mycket sammansatt karaktär, vilket innebär alt de måste bearbetas och lösas i
samarbete mellan olika vetenskapliga discipliner. Under senare år har arbetsvetenskaplig
forskning etablerats inom bl, a, samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet.
En väsentlig förstärkning av den arbelsvetenskapliga forskningen är också
Centrum för arbetslivs-frågor som riksdagen beslutade om vid 1975/76 års
riksmöte (prop, 1975/76: 182, InU 1975/76: 46, rskr 1975/76: 405), Regeringen
har beslutat att vid detta centrum inrätta bl, a, tre professurer i arbetsorganisation.

Vikten av att arbetsvetenskapen beaktas i den tekniska
utbildningen har framhävts aUtmer, Vid de tekniska högskolorna har i ökad
utsträckning arbelsvetenskapliga moment förts in i utbildningen. En särskUd
forsknings- och utbildningsorganisation på detta område har byggts upp vid
högskolan i Luleå, Jag anser att det är angeläget att den arbetsvetenskapliga
forskningen och utbildningen byggs ut inom den tekniska sektorn. Vid
utbyggnaden bör man dels se till den tekniska sektorns

s. 339 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77:
59 339

särskilda behov, dels sträva efter att komplettera de
resurser som finns på andra områden. Jag förordar därför all en Ijänsl som
professor i arbetsmiljöteknik inrättas vid universitetet i Lund och knyts till
tekniska fakulteten.

Ar 1967 inrättades vid Chalmers tekniska högskola (CTH) en
personlig tjänsl som professor i medicinsk elektronik (prop, 1967: 1 bil, 10 s,
276, SU 1967: 40, rskr 1967: 113), Jag föreslår att principbeslut nu fattas om
alt omvandla professuren lill ordinarie tjänsl vid den tidpunkt då innehavaren
avgår med pension. Samtidigt bör en tjänst som biträdande professor i
tillämpad elektronik dras in. Den vakantsattes i samband med alt den
personliga tjänsten inrättades.

Vid min anmälan av anslaget Utbildning för tekniska yrken
har jag föreslagil att samhällsbyggnadsteknisk utbildning startas vid högskolan
i Luleå, Jag erinrar om vad jag därvid har anfört om förslaget om atl inrätta
en professur i ämnet kommunal anläggningsmelodik den 1 juli 1978,

För alt la till vara den kunskap och de erfarenheter som teknologie
doktorn John Olof Edström förvärvat bl, a, i sin yrkesverksamhet bör en personUg
professur inrättas för honom vid tekniska högskolan i Stockholm. Professuren
bör benämnas produktionsteknik, särskilt gruv-och ståUndustri. Edström
utnämndes år 1960 till professor i järnets metallurgi, en tjänst som han dock
på grund av andra uppdrag aldrig tillträdde.

Regeringen har med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr prop,
1966: 1 bU, 10 s, 361, SU 1966: 42, rskr 1966: 125) beslutat att benämning och
inriktning av vissa professurer skall ändras i enlighet med följande
sammanställning.

Nuvarande

Läro-

Ny benämning m, m.

benämning

anstalt'

matematisk
fysik

KTH

teoretisk fysik, särskilt materialteori

ångteknik

KTH

termisk energiteknologi

produktionsteknik

ULi

hopfogningsteknik

textilmekanik

CTH

textilteknologi

uppvärmnings-
och

KTH

oförändrad benämning med

venlilalionsleknik

viss ändrad inriktning mot installationsteknik

' ULi = universitetet i Linköping, KTH = tekniska
högskolan i Stockholm, CTH = Chalmers tekniska högskola.

Regeringen har vidare föreskrivit att professuren i lexlilkemi
vid CTH skall ledigförklaras som professur i polymerleknologi. Jag förordar att
benämningen ändras på detta sätt.

Vidare avser jag alt i annat sammanhang föreslå regeringen
alt en

s. 340 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 340

befintlig tjänst som universitetslektor i biokemi vid
tekniska fakulteten vid universitetet i Lund omvandlas lill Ijänsl som
biträdande professor i samma ämne. Lektoratets nuvarande innehavare Klaus Mosbach
bör ulses lill förste innehavare av ijänslen, Mosbachs kompetens för tjänsten
har styrkts i sakkunnigutlåtanden.

Från den 1 januari 1977 har inrättats ytterligare tjänster
som professor vid högskolan i Luleå (jfr prop, 1975/76: 100 bU, 10 s, 363),
Jag har vid medelsberäkningen räknat kostnader för helt budgelår för dessa
tjänster fr, o. m. 1977/78.

CTH har haft ansvarel för uppbyggnaden av rymdobservaloriet
på Råö, Våren 1976 slutfördes detta arbele, Observatoriet är även internationellt
sett en förstklassig forskningsresurs. Del är därför enligt min mening
angeläget att det kan utnyttjas effektivt. Jag har vid min medelsberäkning
beaktat behovet av alt för detta ändamål förstärka forskningskapaciteten vid CTH,

Jag har också räknat medel för en allmän förstärkning av
basresurserna för forskning (+ 700 000 kr,) samt för en ökad användning av
datortid ( + 629 000 kr,).

I övrigt räknar jag under detta anslag inte med andra
förändringar än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till
sammanställningen beräknar jag anslaget tiU (144 052 000 + 7 018 000=) 151 070
000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1,
bemyndiga
regeringen atl inrätta tjänster som professor i enlighet med vad jag har
förordat,

2,
bemyndiga
regeringen atl ändra benämning av tjänst som professor i enlighet med vad jag
har förordat,

3,
till Tekniska fakuUeterna
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 151070 000 kr,, varav 2
645 000 kr, att avräknas mot automobUskattemedlen,

4.2.20 Vissa kostnader i samband med högskolereform

1975/76 Utgift 5 661 000

1976/77 Anslag 11 270 000 1977/78 Förslag 15
470 000

Från detta anslag bestrids kostnader för dels vissa
förberedelser för den av riksdag och regering beslutade högskolereformen (prop,
1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) nämligen för uppläggnmg av centraU
antagningssystem, utveckling av informationssystem avseende studerande och
studieresultat, åtgärder inför omläggning av läroanstaltemas
ekonomiadministrativa rutmer samt information om högskolereformen

opaginerad Kontrollera mot PDF

dels stöd- och innovationsåtgärder avseende grundläggande högskoleutbildning,

Universitetskanslersämbetel

Vissa
ulgiftsändamål, som är särskilt förknippade med de principiellt nya dragen i
den reformerade högskolan, bör även under den nya högskolans första år hållas
samman under elt anslag i statsbudgeten. Förevarande anslag bör av denna
anledning finnas kvar under budgetåret 1977/78.

Ändamål

1976/77

Förändring lill

Anmärkningar

(tkr.)

1977/78 (tkr,)

Universi-
Föredra-tetskans- ganden lers ämbetet

Uppläggning
av

1600

- 1600 -1 600

centralt
antagnings-

system

Utveckling
av infor-

400

- 400 of.

Medel
för ändamålet

mationssystem
avse-

yrkas
under anslaget

ende
studerande och

Universitets-
och hög-

studieresultat

skoleämbetet: Förvaltningskostnader

Omläggning
av eko-

200

- 200-200

Medel för ändamålet

nomiadministrativa

yrkas
under anslaget

rutiner

Förvaltningarna vid universitet och högskolor

Information
om hög-

3 600

- 3 600 -1000

Medel för ändamålet

skolereformen

yrkas under anslagen Universitets- och högskoleämbetet:
Förvaltningskostnader och Regionstyrelserna för högskoleutbildning

Stöd-
och innova-

5 470

+ 2 500 of.

tionsåtgärder

FackspråkUg
utbild-

+ 500 -

ning

Språkpedagogiskt

+ 340 -

centrum

Forskningsanknytning

+ 10000

av
grundläggande

+ 7 000

högskoleutbildning

Planering
och förbe-

+ 1 277

redelser
inför tema-

orienterad
forskning

i
Linköping

11270

+ 8 817 +4 200

Föredraganden

Under
detta anslag har för innevarande budgetår förts upp medel om 11 270 000 kr, för
dels förberedelser inför högskolereformen, dels stöd-

s. 342 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 342

och
innovationsåtgärder för grundläggande högskoleutbildning.

Den
1 juli i år träder högskolereformen i kraft. Vissa av de förberedelseåtgärder
inför reformen som f. n. bekostas från detla anslag skall då vara slutförda. I
likhet med universitetskanslersämbetet anser jag att medel fortsättningsvis bör
anvisas under della anslag för vissa andra aktiviteter som kommer att fortsätta
under nästa budgetår och som har direkt sammanhang med reformen. Sålunda
beräknar jag medel för fortsall information om högskolan. Sådan information är
viktig bl, a, med tanke på grupper som genom det vidgade tiUträdet till
högskolan nu kommer atl få möjlighet till högskolestudier.

Jag
har vidare beräknat medel för stöd- och innovationsåtgärder för
högskoleutbildningen.

Vid
min anmälan i del föregående av vissa gemensamma frågor för högskolan log jag
bl. a. upp frågan om högskoleutbildningens forskningsanknytning och redogjorde
för min syn på hur denna kan främjas. Jag berörde därvid också de förslag om lemaorienlerad
forskning som på regeringens uppdrag har utarbetats vid universitetet i
Linköping, Under detta anslag har jag beräknat 7 milj, kr, för dessa ändamål.
Härunder har jag beräknat 1 milj. kr, för temaorienterad forskning i Linköping,
Medlen bör disponeras regionvis av regionstyrelserna enligt följande
sammanställning.

Högskoleregion Belopp (tkr,)

Slockholm 750

Uppsala 1 250

Linköping 1 750

Lund/Malmö 1 250

Göteborg 1 000

Umeå 1 000

7 000

Med
hänvisning i övrigi till sammanställningen hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen

att
till Vissa kostnader i samband med högskolereform för budgetåret 1977/78
anvisa elt förslagsanslag av 15 470 000 kr,

4.2.21
Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar

1975/76
Utgift 52 375 062

1976/77
Anslag 55 483 000 1977/78 Förslag 60 000 000

Från
detla anslag bestrids lönekostnader vid kungl. bibhoteket, statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek, universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå samt
biblioteken vid universitetet i Stock-

opaginerad Kontrollera mot PDF

holm, karolinska institutet och tekniska högskolan i
Stockholm. Från anslaget bestrids vidare lönekostnader för
biblioteksverksamheten vid högskolorna i Växjö, Karlstad, Örebro och Luleå,
Medel för motsvarande verksamhet vid universitetet i Linköping och Chalmers
tekniska högskola anvisas innevarande budgetår under resp. anslaget Teknisk saml
viss medicinsk och matematisk-nalurvetenskaplig ulbildning och forskning m, m.
i Göteborg och Linköping saml anslaget Grundläggande humanistisk,
samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping,

Från de till kungl, biblioteket anvisade medlen bestrids
kostnaderna för forskningsbiblioteksrådet, som är ett organ för samråd i frågor
av gemensamt intresse för de vetenskapliga biblioteken,

I följande sammanställning redovisas personal vid de
vetenskapliga biblioteken och belopp som hänför sig lill denna personal.

1976/77 Beräknad
ändring 1977/78

Myndigheterna
Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Personal Bibliotekarier Övrig personal

Anslag

Kungl, biblioteket

därav engångsutgifter
Statens psykologiskpedagogiska bibliotek UniversitetsbibUoteken m. fl.
bibliotek Universitetet i

Stockholm Karolinska institutet Tekniska högskolan i
Stockholm Universitetet i

Uppsala

Lund

Göteborg

Umeå Högskolan i

Luleå

Växjö

Karlstad

Örebro

+ 6 + 6

147 612

759

+ 17 + 36

+53

13 447
000

- 604 000 -
3 600 000

(+ 692 000) (-)

781000

+ 122
000

+ 445 000

(41255 000) (+ 9 956 000)

366 000

2 931000

3 128 000

10 637
000

10 489
000

7 921000

3 937
000

493 000 337 000

494 000 522 000

55 483 000

+ 4 783 000

+ 319000

+ 433 000

+ 7 995
000

+ 1 335 000

+ 1 029 000

+ 950 000

+ 634 000

+ + +
+

179 000

10000

100 000

184 000

+ 4
517 000

+ 9 797 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förslag tUl anslagsframställning har avgivits av
riksbibliotekarien, styrelsen för siatens psykologisk-pedagogiska bibliotek
och universitelskanslersämbetet.

Ändringsförslagen för nästa budgetår innebär i korthet
följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bibliotek/ändamål

Kostnad
budgetåret 1977/78 (tkr.)

Anmärkningar

Kungl
biblioteket

1, Minskning av medel för biblioteks-

4
168

service åt universitetet och Latin-

amerika-institutet i Stockholm

vilka i fortsättningen skall beräknas

under universitetet i Slockholm

2. Förstärkning av resurser för

605

Därav
engångsutgifter

centrala uppgifter inom bibliografi

260
000 kr.

och ADB

3. Förstärkning av bokvårds-, handskrifts-.

825

kart- och planschavdelningama

samt låneexpeditionen

4. ] tjänst som intendent vid

97

nationalfonoteket

5. Medelsanvisning för statens

142

biblioteksdepå

6. Medelsanvisning för mikrofilmning

450

av svenska dagstidningar

7. Utbildning av personal

350

8. Förstärkning av forskningsbiblioteks-

432

Engångsanslag

rådets resurser

9. Vissa ersättningar

95

10. Löneomräkning

568

Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek

11. AUmän förstärkning, bl. a. för 400 dokumentationsverksamhet

12. Löneomräkning 45

Universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek

13. Medel som tidigare beräknats under 4 168 kungl, biblioteket åt
universitetet i Stockholm för biblioteksservice

14. Allmän förstärkning, US, KTH, UU,
2 328 UL, UG, UUm

15. 1 tjänst som bibUotekarie för 83 bibUoteksverksamheten vid
Huddinge sjukhus, Kl

16. Fortsatt uppbyggnad av personal- 150 organisationen, HLå

17. Löneomräkning 3 227

9 797

' US = universitetet i Stockholm, KTH = tekniska högskolan
i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i Lund, UG =
universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeä, Kl = karolinska
institutet, HLå = högskolan i Luleå.

0-altemativet skulle innebära bl. a. en nedskärnmg av
öppethållandet och därmed en minskning av bibliotekens servicekapacitet
gentemot forskare och studerande. Särskilt hårt skuHe förvärvsarbetande
drabbas, då de för sina studier behöver ha tillgång tiU läsesalar under helger
och kvällstid.

s. 345 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 345

Organisationskommittén
för Slockholms högskoleregion

Organisationskommittén
för Stockholms högskoleregion (H 75-S) har föreslagit all ansvaret för
litteraturservice till universitetet i Stockholm förs över från kungl.
biblioteket till universitetet. Kommitténs förslag har tagits upp i kungl,
bibliotekets resp. universitetets i Slockholm och universitetskanslersämbetets
förslag till anslagsframställning.

H 75-S
har vidare föreslagit att förhandlingar tas upp om ett inordnande av
Vetenskapsakademiens bibliotek i universitetels bibliotek.

Föredraganden

Kungl,
biblioteket (KB) skall enligt sin instruktion (1965:733) inom de ämnesområden
och i den omfattning som regeringen beslämmer dels vara lokalt
forskningsbibliotek, dels svara för biblioteksservice åt universitetet i Slockholm,
Dessa uppgifter fullgör KB f, n, för humanistiska, samhällsvetenskapliga och i
viss utsträckning juridiska ämnesområden. Sedan år 1971 finns inom
universitetet som särskild organisatorisk enhet Slockholms universitets
bibliotek. Personalen vid detla är i dag i huvudsak uppförd på KB:s
personalförteckning,

I
prop, 1975: 9 (s, 545) uttalade min företrädare att den del av KB som avser
service till utbildning och forskning så långt möjligt borde inordnas i
högskolans biblioteksorganisation. Riksdagen hade ingen erinran mot detta.

Gränsdragningen
mellan KB och universitetsbiblioteket har utretts av organisationskommittén för
Stockholms högskoleregion (U 1975: 10, H 75-S), I samråd med biblioteks- och dokumentationssamverkans-kommUtén
(U 1975: 06, BIDOK) har kommittén föreslagit att universitetet i Stockholm fr.
o. m. budgetåret 1977/78 får det fulla ansvaret för den vetenskapliga Htteraturförsörjningen
till utbUdning och forskning vid universitetet och att universitetet samtidigt
övertar personalansvaret för den personal som f, n, är placerad vid dess och
Latinamerika-institutels bibliotek. H 75-S föreslår också alt universitetet
tillförs den medelsförstärkning för bokinköp och bokbindning som den ändrade
uppgiftsfördelningen mellan KB och universitetet motiverar och det antal
tjänster som krävs för de utökade uppgiftema, I ulredningen som låg tUl grund
för förslagen förutsattes att dessa resursförstärkningar i varje fall tUl en
del skulle åstadkommas genom omfördelning av resurser som KB f. n. disponerar.

Den
centrala organisationskommittén för högskolereformen har tillstyrkt förslagen
och förordat att handlingama i ärendet överlämnas till berörda myndigheter för
att tas i beaktande i anslagsframställningama för budgetåret 1977/78.

Riksbibliotekarien
anför i sitt förslag till anslagsframställning att KB tUl följd av den
föreslagna uppgiftsfördelningen helt kan lägga ned

s. 346 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 346

bevakningen
av den utländska litteraturen på vissa områden, nämligen juridik samt vissa
samhällsvetenskapliga och språkvetenskapliga ämnen. Detta skulle i dag
motsvara 202 000 kr. för löner och 125 000 kr. för bokinköp. Anslag av denna
storlek bör tillföras universitetet. Övriga ämnesområden bör enligt
riksbibliotekarien såväl KB som universitetsbiblioteket bevaka framdeles,

Universitelskanslersämbetet
(UKÄ) förordar i sitt förslag till anslagsframställning att
universitetsbibliotekets resurser förstärks dels genom en omfördelning enligl
riksbibliotekariens förslag, dels genom ytterligare anslagsökningar, UKÄ anför
vidare att frågan om ytterligare omfördelningar av bibliotekens resurser inle
kan prövas slutiigt förrän statsmakterna på basis av BIDOK:s förslag tagit
ställning till KB:s framtida uppgifter.

Jag
vill först konstatera att frågan om avgränsning mellan KB och
universitetsbiblioteket främst berör förvärv och hållande av utländsk
vetenskaplig litteratur, KB:s uppgift att mottaga och bevara det svenska
trycket berörs inte i detta sammanhang. Frågan om det svenska trycket och
pliktleveranser av detta bwörs i massmedieutredningens (Ju 1970: 59) arbele.
Jag har vidare efter bemyndigande av regeringen tillkallat en särskild utredare
som skall se över frågan om pliktleveransernas omfattning m, m. Detta är en
för de vetenskapliga biblioteken viktig fråga. Utredaren skall enligt
direktiven arbeta snabbt.

Jag anser att
principförslaget från H 75-S alt universitetet i Stockholm skall svara för
litteraturförsörjningen tUl utbildning och forskning vid universitetet väl
överensstämmer med uttalandet i prop. 1975: 9 och ansluter mig till det. På
sikt bör det alltså ankomma på i första hand UniversitetsbibUoteket atl
förvärva och hålla den litteratur det här är fråga om.

F. n. råder viss oklarhet
om KB:s framtida uppgifter. Dessa kommer att fastställas på grundval av BIDOK;s
kommande förslag, I awaktan på dem bör den slutliga överföringen av uppgifter
till universitetsbiblioteket enligt vad jag nyss anförde anstå. Inför
budgetåret 1977/78 bör endast överföras ansvaret för de ämnesområden som
riksbibliotekarien bedömer att KB inte längre bör bevaka. Jag förutsätter atl
KB t, v, svarar för biblioteksservice ål universitetet för övriga ämnesområden
i samma utsträckning som hittills.

Resurser molsvarande de
ämnesområden för vilka ansvaret enligt vad jag har anfört fr, o, m, budgetåret
1977/78 kommer att vila på universitetet bör samtidigt föras över i enlighet
med riksbibliotekariens förslag. Frågan om ytterligare överföringar från KB
bör, som också UKÄ har anfört, anstå tills KB:s framtida uppgifler har
fastställts.

Jag
förordar vidare att den personal som f. n. är placerad vid UniversitetsbibUoteket
och vid Latinamerika-institutets bibliotek fr. o. m. budgetåret 1977/78 förs
upp på universitetets personalförtecknuig.

s. 347 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 347

1 prop.
1973: 1 (bil. 10 s. 393) förordade föredraganden atl den svenska dagspressen
skulle mikpofilmas. En särskild kommitté, lidnings-filmningskommittén (U 1973:
07), tillkallades för att utarbeta detaljförslag. Kommittén lade våren 1975
fram rapporten (DsU 1975: 4) Dagspress på mikrofilm. Tidningsfilmningens
omfattning och organisation m, m. Rapporten har remissbehandlats. Kommittén
lade vidare i december 1976 fram ytterligare förslag i rapporten (DsU 1976: 14)
Dagspress på mikrofilm. Filmning, arkivering, läsning. Under kommitténs
ledning har sedan budgetåret 1973/74 ulförts s, k, skyddsfilmning av vissa
tidningar som riskerar att förstöras.

Förslagen
har delvis samband med andra aktuella biblioteksfrågor, bl, a, med dem som
behandlas av BIDOK, Jag avser att senare, när kommitténs andra rapport har remissbehandlats
och då större klarhet har vunnits även i andra biblioteksfrågor, ta upp
kommitténs olika förslag i etl sammanhang, I avvaktan på ställningstagandena
till förslagen kommer jag att under anslaget Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m,
m, förorda all medel anvisas för skyddsfilmning även för budgetåret 1977/78.

Jag
vill i della sammanhang erinra om två frågor som jag anmälde i prop. 1976/77:
100 (bil, 12), Under anslaget Bidrag till Vetenskapsakademien (s, 389) tog jag
upp frågan om Vetenskapsakademiens bibliotek. Jag anförde därvid att jag
senare ämnade föreslå regeringen att uppdra åt statens förhandlingsnämnd att
förhandla med akademien om etl inordnande av dess bibliotek från budgelårel
1978/79 i universitetsbiblioteket i Stockholm, Regeringen har genom beslut den
20 januari 1977 lämnat detta uppdrag.

Vidare
anmälde jag under anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet m, m, (s, 369)
att regeringen hade uppdragit åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att
låta utreda huvudmannaskap m. m. för AB Atomenergis bibliotek i Studsvik,
Utredningen skall inriktas på att förslagen skall kunna genomföras under
budgetåret 1977/78. Hur de kostnader som kan uppstå vid ett eventuellt
överförande till högskoleorganisationen skall täckas får prövas i ett senare
sammanhang. Regeringen bör kunna medge överskridande av berörda anslag under ut-bUdnmgsdepartementets
huvudtitel under förutsättning att motsvarande medel hålls inne under
industridepartementets huvudtitel, där medel föi biblioteket för budgetåret
1977/78 preliminärt har beräknats.

Utbyggnaden
av högskoleutbildningen kommer att ställa ökade krav på de vetenskapliga
biblioteken. Bl, a, kommer biblioteken att få en uppgift som centrala
bibliotek inom de nya högskoleregionerna. För att möta dessa nya krav räknar
jag under detta anslag med vissa förstärkningar (+ 600 000 kr.). Jag beräknar
en viss resursförstärkning av anslaget till statens psykologisk-pedagogiska
bibliotek.

I
övrigt räknar jag under detla anslag inle med andra förändringar än

opaginerad Kontrollera mot PDF

sådana
av automatisk natur. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att lill Vetenskapliga
bibliotek: Avlöningar för budgelårel 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av
60 000 000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4.2.22 Vetenskapliga
bibliotek: Bokinköp m. m.

1975/76
Utgift 22 335 466 Reservation

1976/77
Anslag 25 178 000 1977/78 Förslag 30 139 000

851
531

opaginerad Kontrollera mot PDF

Från
detla anslag bestrids kostnaderna för bokinköp m, m, vid" kungl,
biblioteket, statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, universitetsbiblioteken
i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå samt biblioteken vid universitetet i Stockholm,
karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm, Från anslaget
bestrids vidare kostnader för bokinköp m, m, för biblioteksverksamheten vid
högskolan i Luleå. Medel för motsvarande kostnader för verksamheten vid
universitetet i Linköping och Chalmers tekniska högskola anvisas innevarande
budgetår under resp. anslaget Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig
utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping och anslaget
Grundläggande humanistisk, samhäUsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig
utbildning i Linköping.

Förslag
till anslagsframställning har avgivits av riksbibliotekarien, styrelsen för
statens psykologisk-pedagogiska bibliotek och universitetskanslersämbetet.

Ändringsförslagen
framgår av följande sammanställning.

1976/77

Beräknad ändring 1977/78

Myndigheterna Föredraganden

Kungl.
biblioteket

därav engångsutgifter Statens psykologiskpedagogiska bibUotek
UniversitetsbibUoteken m. il. bibliotek TiU regeringens disposition

5 344 000 (300 000)

300 000

16 469 000 3 065 000

25 178 000

+2 359 000 (+1 150 000)

+ 274000

+4 629 000 + 1700 000

+8 962 000

+ 612 000 ( of.)

+ 58
000

+2 591000 + 1700 000

+4
961000

Myndigheterna

Forskningsbiblioteksrådet
har sedan år 1968 fört prisstatistik vid ett antal vetenskapliga bibliotek i
syfte att mäta prishöjningarna på den från utlandet förvärvade litteraturen.
Rådet framhåller att medelprishöjningen, i vad avser periodisk Utteratur
uppgår tiU 16 procent medan prishöjningar för kommersieU bokbindning uppgår tiU
10 procent. TiUsam-

opaginerad Kontrollera mot PDF

mans
ulgÖr det en kostnadshöjning på ca 14,5 procent. Under lång tid har lilteralurproduklionen
ökat med mellan 10 och 15 proceni per år. Mot bakgrund härav föreslår rådet en
uppräkning av anslaget lill bokinköp med 21 proceni som kompensation för
merkostnader för biblioteken för nämnda procentuella höjningar.

Ändringsförslagen
för nästa budgetår innebär i korthet följande.

Bibliotek/ändamål

Kostnad budgetåret 1977/78 (tkr.)

Anmärkningar

Kungl
biblioteket

1. Uppräkning p. g, a. ökad

127

litteraturproduktion

2. Kostnader för tidningsfllmning m. m.

1 460

Därav engångsutgifter

för Svenska tidningsavdelningen

900 000
kr.

3. ADB-kostnader för bibliografisk

250

Engångsutgifter

verksamhet

4. Minskning av medel för bokinköp

125

Verksamheten
övertas av universitetsbiblioteket i Stockholm

5. övriga uppgifter inom biblioteket

65

6. Pris- och löneomräkning

582

Statens
psykologisk-pedagogiska bibliotek

1. Allmän förstärkning

216

8. Pris- och löneomräkning

58

Universitetsbiblioteken
m. fl. bibliotek

9. Allmän förstärkning av resurserna

1498

för bokinköp. US, Kl, KTH, UU,

UL, UG, UUm

10. Medel
för bokinköp vid universitetet i

125

Stockholm motsvarande dem som tidi-

gare anvisats via kungl. biblioteket

11.
Fortsatt uppbyggnad av biblioteks-

100

verksamheten vid Huddinge

sjukhus, Kl

12.
Fortsatt uppbyggnad av

250

biblioteksverksamheten, Lå

13.
Kostnader för fortsatt drift av

1700

det datorbaserade informations-

systemet LIBRIS

14.
Pris- och löneomräkning

2 656 8 962

US = universitetet i Stockholm, Kl = karolinska institutet, KTH = tekniska
högskolan i Stockholm, UU = universitetet i Uppsala, UL = universitetet i
Lund, UG = universitetet i Göteborg, UUm = universitetet i Umeå, Lå = högskolan
i Luleå.

O-alternativet
skulle i första hand gå ut över inköpen av utländsk litteratur. Därmed skulle intemrbanlånen
sannoUkt öka i omfattning med påföljd att personal måste överföras till
låneverksamheten. BibUotekens servicekapacitet inom andra områden skuUe
därigenom försämras. Ett

s. 350 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 350

i
jämförelse med nuläget ökat antal böcker skulle förbli obundna, vilket skulle
medföra en ökad förslitning av böckerna.

Föredraganden

Jag
anser atl det vid beräkning av medel för bokinköp är viktigt all beakta såväl
den jämfört med andra kostnadsökningar högre prisökningen för böcker och
tidskrifter som den ständigt ökande litteraturproduktionen. Den uppräkning av
anslaget som jag förordar bör även medge ökat utrymme för bokinköp.

Under
poslen Till regeringens disposition har jag beräknat medel för fortsatt
skyddsfilmning av dagstidningar i enlighet med vad jag anförde under anslaget
Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar, Under samma anslagspost har jag vidare
beräknat medel för försöksverksamheten med ett datorbaserat informationssystem
för bibliotek, LlBRlS (+1700 000 kr,).

Vid
anslagsberäkningen har jag vidare beaktat den resursomfördelning mellan kungl.
biblioteket och Stockholms universitets bibliotek som jag förordade vid min
anmälan av anslaget Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar.

Med
hänvisning till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen

att
till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 30 139 000 kr.

4.2.23
Högskoleförvaltningarna 1975/76 Utgifti 63 879 595 1976/77 Anslagi 66 502 000
1977/78 Förslag 87 871 000

1
Anslaget Förvaltningarna vid universiteten m, m.

Från
anslaget bestrids innevarande budgetår utgifter huvudsakligen för personal och expenser
vid förvalmingarna vid nuvarande universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm
och Umeå, karolinska institutet, tekniska högskolan i Stockholm samt högskolan
i Luleå.

I
fråga om universitetet i Linköping och Chalmers tekniska högskola bestrids från
anslaget kostnader för arvoden tiU vissa ledamöter i tjänsleförslagsnämnd och tUl
ledamöter i konsistorium och utbildningsnämnd i anledning av försöksverksamhet
med nya samarbetsformer vid universiteten m. m. För sistnämnda högskoleenheter
i övrigt och för de andra enheter som föreslås ingå i den nya
högskoleorganisationen har medel motsvarande dem som för innevarande budgetår
har anvisats för förvaltningsändamål beräknats under anslagen i det föregående
till grundläggande utbildning samt tiU forskning och forskamthildning.

s. 351 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59

351

Anslagsfördelning

Högskoleenhet

1976/77

Beräknad ändring

1977/78

Föredraganden

Slockholms högskoleregion Universitetet i Stockholm
Tekniska högskolan KaroUnska institutet Högskolan för lärarutbildning

11 642 000 6 427 000 4 787 000

+ + + +

1 505 000 761000 576 000 774 000

Uppsala högskoleregion Universitetet i Uppsala Högskolan
i Eskilstuna/Västerås Högskolan i Falun/Borlänge Högskolan i Gävle/Sandviken
Högskolan i Örebro

10 666 000 612 000

+ + + + +

1 687 000 309 000 325 000 239 000 630000

Linköpings högskoleregion Universitetet i Linköping
Högskolan i Jönköping

86 000

+ +

627 000 369 000

LundjMalmö högskoleregion Universitetet i Lund Högskolan
i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Växjö

12 551000 732 000

+ + + +

1 910 000 391000 294 000 568 000

Göteborgs högskoleregion Universitetet i Göteborg
Chalmers tekniska högskola Högskolan i Borås Högskolan i Karlstad

7 620 000 155 000

591000

+

+ + +

1488 000

89 000

253 000

615 000

Umed
högskoleregion Universitetet i Umeå Högskolan i Luleå Högskolan i
Sundsvall/Härnösand Högskolan i Östersund

6 363 000 2 174 000

+ +

+ +

1 105 000 513 000 353 000 291000

Till universitets- och högskoleämbetets disposition

+

389 000

System för studiedokumentation och lokal antagning

2 620 000

+

5 308 000

Reglering av staterna för redovisningscentralerna m. m.

1000

of

67 027 000

+21369 000

Uppbördsmedel

Avkastning
från vissa fonder vid

universitetet
i Stockholm

525 000

of

Nettoutgift

66 502 000

+21 369 000

Myndigheterna

Universitelskanslersämbetet
(UKÄ) framhåUer att dess anslagsframställning närmast bör ses som en
kostnadsberäkning som på vissa punkter kompletterar de förslag som lämnas av
de regionala organisalionskommittéema för högskolereformen. UKÄ:s
ändringsförslag (+18 683 000 kr.) innebär i korthet följande.

s. 352 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 352

1,
Pris- och löneomräkning m, m, 5
183 000 kr.

2,
Medel för de lokala pedagogiska
utvecklingsenheterna vid läroanstalterna, för vilka ändamål kostnaderna
innevarande budgetår bestrids från anslaget till forskning och
utvecklingsarbete för högskoleutbildningen m. m. bör anvisas under detta
anslag (+2 500 000 kr.).

3,
Ulbyggnad av
personalorganisationen vid högskolan i Luleå (+200 000 kr.).

4,
Lönekostnader för
personalutveckling och personalomsorg samt personaladministration (+2 000 000
kr.).

5,
Medel för system för
studiedokumentation och lokal antagning ( + 7 000 000 kr,),

6,
Medel för samarbete mellan
högskolorna och folkbildningsorganisationerna ( + 800 000 kr,).

7,
Lönekostnader för uppbyggnad av
internationella sekretariat (+1000 000 kr.).

Cenirala
organisationskommittén för högskolereformen har med tillstyrkan överlämnat
förslag från de regionala organisationskommittéerna om förstärkta resurser,
främst personal. Förslagen innebär i korthet att drygt 180 tjänster skall
inrättas budgetåren 1977/78 och 1978/79, 130 av dessa Ijänster föreslås
inrättade budgetåret 1977/78, vartill kommer kostnader för exlra arbetskraft
och expenser (+ 18 000 000 kr,).

Föredraganden

Vid
mina beräkningar av detta anslag har jag förutom medel för löne- och
prisomräkning av nuvarande förvaltningsanslag beaktat bl, a. behovet av
ytterligare medel för ersättningar till ledamöter i högskoleenheternas
styrelser och linjenämnder.

Vidare
har jag tagit upp medel för närmare ett sextiotal nya tjänster. Härvid har jag
särskilt beaktat behovet av dels kompletterande basresurser för de nya
högskoleenheterna, dels förstärkta resurser för den lokala antagningen och för
verksamheten vid linjenämnder. Det bör här framhållas alt vid samtliga de
läroanstalter som i enlighet med mina förslag i det föregående kommer att ingå
i de nuvarande eUer nybildade högskoleenheterna f. n. finns inte obetydUga
förvaltningsresurser, för vilka medel för nästa budgetår har beräknats under anslagen
till gmndutbUdning samt forskamtbUdning och forskning. Vid beräkningen av
personalbehovet inom förvaltningsadministrationen har utgångspunkten
självfallet varit att åstadkomma en personaltäthet som ger erforderlig
kvalitet på verksamheten och svarar mot arbetsbelasmingen. Skulle det likväl
efter den närmare fördelningen av dessa tjänster inom
förvaltningsorganisationen i visst fall visa sig behövligt med någon justering
med hänsyn till önskemålet att åstadkomma en väl avvägd arbetsbelastning och
en god arbetsmiljö i övrigt, bör det få ankomma på regeringen att besluta
härom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Under
anslagsposten till universitets- och högskoleämbetets disposition har jag
beräknat medel för i första hand ersättningar tiU ledamöter i antagningsnämnder
vid högskoleenheterna och förvaltningskostnader för högskoleutbildningen i
Halmstad. Anslagsposten bör emellertid även kunna tas i anspråk för bl. a.
kostnader av engångsnalur vid de mindre högskoleenheterna.

Med
hänvisning tUl sammanställningen hemställer jag att regeringen

föreslår
riksdagen

att
tiU Högskoleförvaltningarna för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av
87 871 000 kr.

4.2.24.
Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna

1975/76
Utgifti 315 645 541 1976/77 Anslagi 325 912 000 1977/78 Förslag 405 992 000 1
Anslaget Lokalkostnader vid universiteten m, m.

Från
anslaget bestrids innevarande budgetår utgifter för lokalhyror, bränsle, lyse
och vatten samt personal vid fastighetstjänsten vid kungl, biblioteket, universiteten
i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, karoUnska institutet, tekniska
högskolan i Stockholm, högskolan i Luleå, socialhögskolorna, statens psykologisk-pedagogiska
bibUotek samt bibliotekshögskolan.

Vidare bestrids
från anslaget utgifter för lokalhyror samt bränsle, lyse och vatten vid
Chalmers tekniska högskola, universitetet i Linköping och journalisthögskoloma.
Medel för fastighetstjänsten vid de två först nämnda läroanstaltema anvisas
innevarande budgetår under anslagen Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig
utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping samt Grandläggande
humanistisk, sandiäUsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i
Linköping.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1976/77

Beräknad ändring 1977/78

opaginerad Kontrollera mot PDF

Myndigheterna

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

+75 848 000 +79
454000

Utgifter

Lokalhyror

Bränsle, lyse och vatten
Lönekostnader vid fastighetstjänsten Parkskötsel m. m.

Uppbördsmedel

Upplåtelse
av lokaler m. m.

Nettoutgift

273
783000 40 054 000

7 303 000 4 772 000

325
912 000

325
912 000

+ 646
000 +76 494 000

+ 20
000 +76474 000

+
646 000 +80100 000

+ 20000
+80080 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

23
Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 59

s. 354 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 354

För
nästa budgelår har under delta anslag medel beräknats bl. a. för lokalhyror
samt bränsle, lyse och vatten för verksamhet motsvarande den som nu bedrivs vid
konsthögskolan, konstfackskolan, musikhögskolorna, statens scenskolor, statens
musikdramatiska skola i Slockholm, statens dansskola, dramatiska institutet,
lärarhögskolorna, förskolesemi-nariema, gymnastik- och idrottshögskolorna,
seminarierna för huslig ulbildning, slöjdlärarseminariet samt statens institut
för högre ulbildning av sjuksköterskor. Motsvarande kostnader har för
innevarande budgelår beräknats till ca 57 milj. kr.

Myndigheterna

Den
föreslagna ökade medelsanvisningen för lokalkostnader samt bränsle, lyse och
vatten utöver nyss nämnda ca 57 milj, kr, är tUl övervägande del en följd av
prisomräkning.

För
fastighetstjänsten inkl. parkskötsel m. m. avser den föreslagna ökade
medelsanvisningen endast löneomräkning vid nuvarande organisation.

Vad
gäller fastighetstjänsten framhåller universitetskanslersämbetet (UKÄ) att den
försöksverksamhet med nuvarande organisation som påbörjades budgetåret 1967/68
har utvärderats och befunnits i stort fungera väl. UKÄ anser därför att
försöksverksamheten bör betraktas som avslutad och att fastighetstjänslen även
formellt bör ses som en del av läroanstalternas reguljära verksamhet.

Föredraganden

Vid
mina beräkningar av detta anslag har jag utöver myndigheternas förslag tagit
upp medel för bl, a, lokalkostnader vid datorcentralerna vid högskoloma samt
för grafiska institutet och institutet för högre kommunikations- och reklamutbUdning,
Vidare har jag beräknat medel under detta anslag för sådana kostnader för
lokaler m, m, avseende restaurangverksamhet i s. k. lånefinansierade lokaler
som under innevarande budgetår bestrids från driftkoslnadsanslag m, m.

Med
anledning av vad universitelskanslersämbetet anfört om fastighetstjänsten vill
jag som min mening uttala att försöksverksamheten nu kan betecknas som
avslutad. Erfarenhetema har i huvudsak varit goda. Berörda myndigheter bör
därför även i fortsättningen samverka lokalt för att uppnå så rationella
lösningar som möjligt i fastighetstjänsten. Under den närmaste tiden kan myndighetema
härvid behöva ägna särskild uppmärksamhet åt de frågor som hänger samman med
att högskolan tillförs en rad nya läroanstalter.

Med
hänvisning tiU sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1977/78 anvisa
ett förslagsanslag av 405 992 000 kr.

s. 355 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 355

4.2.25.
Forskning och utvecklingsarbete för högskoleutbildningen m. m.

1975/76 Utgifti 12 675 993 Reservationi 342 693

1976/77
Anslag2 13 458 000 1977/78 Förslag 20 605 000

«
Anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m, ' Avser
universitetskanslersämbetets verksamhetsområde.

Genom
särskilda budgetdirektiv den 11 maj 1976 fick universitetskanslersämbetet (UKÄ)
i uppdrag att avge förslag lill anslagsframställning även för vissa
utbildningar som inte hörde till ämbetets område.

Universitetskanslersämbetet

UKÄ
framhåller att forsknings- och utvecklingsarbetet inom högskolesektorn, liksom
motsvarande verksamhet inom varje annan samhällssektor, är avsett att vara ett
av flera medel för planering och utveckling. Den nya högskolan koinmer att
omfatta ett flertal utbildningar, inte minst inom kultursektorn, som tidigare
inte disponerat särskilda medel för forsknings- och utvecklingsarbete. Behoven
i dessa avseenden kan väntas överstiga disponibla resurser, varför det bUr en
angelägen uppgift i planeringsarbetet på regional och lokal nivå att
identifiera de mest akuta behoven.

UKÄ
föreslår en höjning av anslaget med 12 497 000 kr. tiU 25 955 000 kr.
Sammanlagt 5 765 000 kr. utgör överföringar från anslagen Musikhögskolorna, Siatens
scenskolor, Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendel, Lärarhögskoloma:
Driftkostnader, SärskUda lärarutbildningsåtgärder samt Lärares fortbildning m.
m. En faktisk resursökning om 6 732 000 kr, föreslås aUtså,

Anslagsfördelning
(enligt UKÄ:s förslag)

Ändamål

1976/77

Beräknad ändring 1977/78

Forskningsprojekt

3 965 000

+ 1 140 000

Utvecklingsarbete

Lokal projektverksamhet

3 300 000

+ 1600 000

överföring av lönekostnader

vid lokala utvecklingsenheter

till anslaget Universitets-

och högskoleförvaltningar

2 500 000

-2 500 000

Central projektverksamhet

1600000

+ 900 000

Personalutbildning

Utbildning för personal

anställd före 1976-07-01

5 220 000

+ 1220 000

Handlingsprogrammet

1480 000

+3 510 000

Övrig personalutbildning

450000

+ 1070 000

Information,
planering

400000

+ 100000

Lönekostnader
vid UHÄ

308 000

- 308 000

19 223 000

+6732 000

s. 356 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 356

För
forskningsprojekt innebär UKÄ:s förslag med hänsyn till löne-och prisstegringar
en ökad omfattning endast för projekl i anslutning till lärarutbildning,
ökningen av resurserna för utvecklingsarbete avser främst verksamhetsbedömning,
I fråga om personalutbildning för UKÄ i första hand fram en ökning av fortbUdningen
av läramtbUdare och en fortsättning av handlingsprogrammet för utbildning av
nytillkommande högskolelärare med pedagogiska seminarier om tre dagar fr, o, m,
det andra anställningsåret för alla anställda inom högskoleområdet med undervisnings-
eller handledningsuppgifter.

Styrelsen
för gymnastik- och idrottshögskolorna

Styrelsen
föreslår att förevarande anslag förstärks med 250 000 kr. för utvärdering av
försöksverksamhet med lärarutbildning i gymnastik och annat ämne.

Föredraganden

1
likhet med föregående år för universitelskanslersämbetet (UKÄ) fram förslag om
väsentliga resursförstärkningar för personalutbildning och därvid främst för
den pedagogiska utbildningen av nytiUkonunande högskolelärare, det s. k. handlmgsprogrammet,
I prop, 1975/76: 100 framhöll föredraganden att han delade UKÄ:s uppfattning
att en systematiskt organiserad pedagogisk utbildning av universitetslärare är
betydelsefull, men att slutlig ställning i frågan inte kunde tas bl, a, med
hänsyn till att den måste lösas med sikte på hela högskolan. Den del av
programmet som avsåg budgetåret 1976/77, dvs, introduktionskurser för
nyanställd personal med bl, a, utbildningsuppgifter, främst assistenter och
amanuenser, borde dock kunna genomföras utan StäUningstagande till programmet
i övrigt. Jag har tidigare angett att jag ämnar föreslå regeringen alt
bemyndiga mig alt tillkalla särskilda sakkunniga för att se över tjänsleorganisatoriska
frågor inom den nya högskolan. En viktig fråga är i detta sammanhang hur skilda
lärargruppers deltagande i pedagogisk utbildning skall behandlas med avseende
på tjänstgöringsskyldigheten. Innan denna fråga fått en tillfredsställande
lösning saknas enligt min mening förutsättningar alt gå vidare med UKÄ:s
program om pedagogisk utbildning av lärare. Jag förutsätter emellertid att universUets-
och högskoleämbetet fortsätter övriga delar av personalutbildningen, bl. a,
introduktionskurserna för nyanställd personal.

Till
följd av högskolereformen kommer från anslaget att bekostas forskning och
utvecklingsarbete m, m, rörande ett flertal utbUdningar för vilka särskilda
medel mte har funnits tidigare eller för vilka medel tidigare har anvisats
under andra anslag. Anslaget kommer således i fortsättningen att avse forskning
och utvecklingsarbete för högskolan i dess helhet inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

s. 357 Kontrollera mot PDF

Statsrådet Mogård har vid sin anmälan i prop. 1976/77: 100
bU, 12, av anslaget Fortbildning m, m, beräknat medel för bl, a, vissa kostnader
i samband med fortbildning av lärarforlbildare. Universitets- och högskoleämbetet
och skolöverstyrelsen bör samråda om dispositionen av dessa medel.

Vid min beräkning i det föregående av anslaget
Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader har jag räknat medel
för vissa tjänster för vilka koslnaderna under en del av innevarande budgetår
bestrids från förevarande anslag.

För nästa budgetår bör anslaget föras upp med 20 605 000
kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Forskning och utvecklingsarbete för
högskoleutbildningen m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 20 605 000 kr.

4.2.26 Vissa tandvårdskoslnader

1975/76 Utgifti 38 511459 1976/77 Anslagi 43 207 000
1977/78 Förslag 48 560 000

> Anslaget Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa
tandvårdskostnader.

Detta anslag avses för den tandvård, som bedrivs i
anslutning till den odontologiska utbildningen och forskningen vid
universiteten i Lund, Göteborg och Umeå samt vid karoUnska institutet. Vidare
utgår från

1976/77

Beräknad ändring 1977/78

Universitetskanslers-ämbetet

Föredraganden

Personal

Tandvårdspersonal

539

+ 70

+ 25

Anslag

Utgifter

Lönekostnader
Materiel m.m. Lärarkliniker m.m. Sjukvård Reseersättningar Telegram och
telefon Renhållning och städning Ersättning tUl Malmö kommun

39 119
000

8 871
000

5 645
000

22 000

10 000

325 000

2 526000

125 000

+ 9 055 000 + 3 144000 + 1285 000

of. + 2000 + 5000 + 95 000

of.

+6 363 000 +2 435 000 -2 547 000

of. + 2000 + 5 000 + 95 000

of.

56 643
000

+13 586 000

+6 353
000

Uppbördsmedel

Patientavgifter
m.m.

13 436 000

+ 2000000

+
1000000

Nettoutgift

43 207 000

+11586 000

+5 353
000

s. 358 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 358

anslaget
vissa medel till de statliga tandtekniker- och tandsköterskeskolorna samt till
ersättning åt tandtekniker- och tandsköterskepraktikanler. Tandvård ges vid
universiteten i Göteborg och Umeå inom ramen för tandvårdscentraler. Vid universUetet
i Lund och karolinska institutet, enheten vid HoUändargatan, ges tandvård dels
vid kandidatkliniker, som ingår i de kliniskt-odontologiska institutionerna,
dels vid lärarkUnik. Vid karolinska institutet, enheten i Huddinge, bedrivs
tandvårdsverksamhet sedan vårterminen 1975 enligt Göteborg/Umeå-modellen.

Universitetskanslersämbetel

1.
Pris- och löneomräkning m. m, 5
182 000 kr,

2.
En reducering motsvarande
alternativ O skulle enligt universitetskanslersämbetet (UKÄ) medföra alt drygt
ett 20-tal personer friställs. En reducering av anslaget skuUe vidare innebära
förlängda väntetider och i övrigt försämrade villkor för de patienter som
utnyttjar de odontologiska klinikerna,

3.
Sista etappen i uppbyggnaden av
verksamheten vid karolinska institutet, enheten i Huddinge, till följd av
statsmakternas beslut år 1970 om utbyggnad av organisationen för tandläkarutbUdning.
i Slockholm (prop, 1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309) ( + 7 492 000 kr,),

4.
Medel för tandhygienislutbildnmgen
i Umeå (+ 312 000 kr.),

5.
Uppbördsmedlen beräknas öka,
främst vid karolinska institutet, till följd av den växande
tandvårdsverksamheten vid enheten i Huddinge (+2 000 000 kr,).

Föredraganden

För
den odontologiska utbildnings- och forskningsorganisationen i Huddinge (jfr prop.
1970: 122, SU 1970: 135, rskr 1970: 309) har jag beräknat ytteriigare 4 800
000 kr. varav för lönekostnader 4 000 000 kr. motsvarande helårskostnaden.

Jag
har vidare beräknat medel för vissa ytterligare tjänster m, m, vid
tandvårdscentralen vid universitetet i Umeå,

Vid
min anmälan i det föregående av anslaget UtbUdning för vårdyrken har jag
förordat att den principbeslutade (prop, 1975:1 bil, 10, UbU 1975: 9, rskr
1975: 92) omorganisationen av den klmiska verksamheten som bedrivs i
anslutning till odontologisk utbildning och forskning vid universitetet i Lund
genomförs den 1 juli 1977. Mot bakgmnd härav bör vissa medel som iimevarande
budgetår anvisas under den under anslaget Odontologiska fakultetema m, m,:
Vissa tandvårdskostnader upptagna anslagsposten 3. Lärarkliniker m. m.
beräknas under anslagen Utbildning för vårdyrken samt Odontologiska
fakulteterna,

I
övrigt räknar jag för nästa budgetår inte med andra förändringar under detta
anslag än sådana av automatisk natur. Med hänvisning till

s. 359 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 359

sammanställningen
hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen

att
till Vissa tandvårdskoslnader för budgetåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag
av 48 560 000 kr.

4.2.27.
Extra utgifter vid universiteten m. m.

1975/76
Utgift 1647 716 Reservation 908192

1976/77
Anslag 3 440 000

1977/78
Förslag 3 975 000

Från
anslaget bekostas bl. a, internationell kontaktverksamhet inom högskolan.

Detta
anslag är för innevarande budgetår genom beslut av regeringen den 3 juni 1976
fördelat enligl följande sammanställning.

1.
Universitetet i Uppsala.............................. 120 000

2.
Universitetet i Lund.................................. 230 000

3.
Universitetet i Göteborg............................. 180 000

4.
Universitetet i Stockholm........................... 175 000

5.
Universitetet i Umeå ............................... 150 000

6.
Karolinska institutet.................................. ... 90 000

7.
Tekniska högskolan i Stockholm................... 85 000

8.
Högskolan i Luleå...................................... 40 000

9.
TiU
universitetskanslersämbetets disposition.. 2 140 000

10.
TiU regeringens disposition........................ 230 000

3 440 000

Av
de under anslagsposten 9 anvisade medlen skall 2 000 000 kr. användas enligt
följande för att främja internationalisering av högskoleutbildningen.

1. Bidrag
tUl läroanstalts och studerandes kostnader som följd av att

viss undervisning förläggs till utlandel.

2, Bidrag
till kostnader för lärares och utbildningsadministratörers

internationella kontaktverksamhet med syfte att stimulera och förnya

UtbUdningen inom högskolan,

Universitelskanslersämbetet

Universitelskanslersämbetet
(UKÄ) förutsätter att medel, motsvarande dem som för innevarande budgetår är
anvisade under anslagsposterna 18, fr, o, m, budgetåret 1977/78 beräknas under
sektors- och fakultetsanslagen, vilket innebär en minskning under detta anslag
med sammanlagt 1 070 000 kr, UKÄ föreslår att anslaget förs upp med ett belopp
av (3 440 000-1 070 000+4 698 000 = )7 068 000 kr.

UKÄ:s
förslag till förändringar under anslaget innebär sammanfattningsvis följande.

s. 360 Kontrollera mot PDF

Anslagspost

Basbelopp 1976/77

Förslag tiil ändring 1977/78

Universitets- Före-kanslersämbetet
draganden

1. Till universitets-

och högskole

ämbetets

disposition

2. Till
regeringens

disposition

2140 000'

230 000 2 370 000

+4 698 000 +4698 000

+ 1605 000

of. +1605 000

'
Anvisat till universitelskanslersämbelets/universitets- och högskoleämbetets
disposition.

UKÄ
lade i föregående års förslag tUl anslagsframställning fram ett flerårigt
handlingsprogram för internationalisering av verksamheten inom universitet och
högskolor. Grunden för programmet var det av internationaliseringsutredningen
framlagda betänkandet (UKÄ-rapport 1974: 21) Utbildningens intemalionalisering,
samt de däröver avgivna remissyttrandena.

Som
en uppföljning av detta handlingsprogram föreslår UKÄ en förstärkning av den intemationella
verksamheten med 2 mUj. kr. samt 1 milj. kr. för gästlärare.

UKÄ
föreslår även en överföring av medel (10 000 kr.) från anslaget Kulturellt
utbyte med utlandet, anslagsposten TiU regeringens disposition tUl förevarande
anslag avseende medlemskap i Association Intemationale des Universités för
universiteten i Uppsala och Lund,

UKÄ
anser att tiden ännu inte är mogen för att anvisa medel för internationell
kontaktverksamhet under sektors- och fakultetsanslagen. Under elt
uppbyggnadsskede är ett för hela högskolan gemensamt anslag för detta ändamål
att föredra. UKÄ föreslår därför att medlen i likhet med innevarande budgetår
anvisas under förevarande anslag.

Under
en övergångsperiod då medel för datorservice inom högskolan från att ha
bekostats över anslaget Kostnader för datamaskintid skall fördelas på berörda
anslag för utbUdning och forskning, föreslår UKÄ att ett belopp av 1 800 000
kr. förs upp under förevarande anslag för att StäUas tiU universitets- och
högskoleämbetets disposition för bl. a. dataservicebehov för institut m.m.
utanför högskoloma inom utbUdningsdepartementets ansvarsområde.

Föredraganden

I
likhet med universitetskanslersämbetet (UKÄ) räknar jag med en mmskning av
anslaget motsvarande de medel som för innevarande budgetår är anvisade under postema
tiU universitet och läroanstalter efter-

s. 361 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 361

som
dessa medel fr, o, m, nästa budgelår bör beräknas under sektors-och fakultelsanslagen
(-1 070 000 kr,).

Fr,
o, m, budgetåret 1977/78 fördelas medlen under anslaget Kostnader för datamaskintid
på berörda anslag för utbildning och forskning. Jag delar härvid UKÄ:s mening
att universitets- och högskoleämbetet under en övergångsperiod bör disponera
medel för särskilda behov av dataservice och räknar därför under förevarande
anslag medel för detla ändamål (+1550 000 kr,).

Posten
till ämbetets disposition bör även räknas upp med medel motsvarande dem som
under innevarande budgetår har beräknats under anslaget Kulturellt utbyte med utlandel,
anslagsposten Till regeringens disposition avseende kostnader för medlemskap i
Association Intemationale des Universités för universiteten i Uppsala och
Lund,

Efler
samråd med statsrådet Mogård beräknar jag slutligen även medel som avser bidrag
till vissa elevorganisationer vars verksamhet genom högskolereformen
huvudsakligen kommer att avse studerande inom högskolan.

Medlen
har för innevarande budgetår beräknats under anslaget Bidrag lill vissa elev-
och föräldraorganisationer.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all
till Extra utgifter vid universUeten m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa
elt reservationsanslag av 3 975 000 kr.

4.2.28
Sjöbefälsskolorna

1975/76 Utgift 16 371 765

1976/77
Anslag 14 366 000 1977/78 Förslag 15 031 000

Undervisningen
vid sjöbefälsskolorna (Göteborg, Härnösand, Kalmar, Malmö och Slockholm) har
till ändamål att utbilda fartygs- och maskinbefäl för den svenska
handelsflottan. Sjökaptens- och sjöingenjörskurserna omfattar vardera två
läsår och bygger på styrmans- och maskintekni-kerkurserna som är ettåriga.
Dessa kurser anordnas vid samtliga sjöbefälsskolor. Kurser för radiotelegrafister
omfattande tre terminer anordnas i Göteborg, Härnösand, Kalmar och Stockholm. Skepparkurser
av l:a klass om totalt 624 lektioner anordnas i Göteborg och Hämösand samt
fartygsmekanikerkurser av l:a klass om totalt 370 lektioner i Göteborg, Hämösand
och Malmö. Verksamheten regleras i förordningen (1959: 425) om sjöbefälsskolor
(omtryckt 1972: 403, ändrad senast 1976: 1043) och förordningen (1960: 488) om
lägre nautisk och maskinteknisk utbildning (omtryckt 1976: 776) samt Kungl. Maj:ts
bestämmelser den 11 maj 1973 angående utbildning av radiotelegrafister vid
sjöbefälsskolorna. Innevarande budgetår pågår försöksverksamhet med koncen-

s. 362 Kontrollera mot PDF

trerade
ulbildningar om en termin för blivande maskin- och farlygsbe-fäl, Anlalel
klasser utgör innevarande budgetår 64,

1976/77

Beräknad ändring 1977/78 Skolöver- Förestyrelsen
draganden

Personal

Skolledare och lärare övrig personal

100

25

of, of.

of, of.

125

of.

of.

Anslag

Utgifter

Lönekostnader

Sjukvård

Reseersättningar

Lokalkostnader

Expenser

12 253
400

6000

98 900

1 244
500

863 200

+ 418 600 of, + 13 800 + 124 500 + 160 300

+ 418 600 of, + 9 900 + 116 500 + 120 400

14
466 000

+ 717 200

+ 665 400

Uppbördsmedel
Hyror m,m.

100 000

of.

of.

Nettoutgift

14 366
000

+ 717 200

+ 665 400

Avrundat

+ 717 000

+ 665 000

Skolöverstyrelsen

1.
Pris- och löneomräkning m. m.
640 200 kr.

2.
I avvaktan på ställningstagande
tiU förslagen från utredningen om sjöpersonalens utbildning (UTSJÖ) beräknar
skolöverstyrelsen (SÖ) ingen ändring av organisationen för läsåret 1977/78.
Beroende på organisationen läsåret 1976/77 innebär dock organisationen 1977/78
en automatisk ökning med två klasser.

3.
Under expensposten har SÖ
begärt en uppräkning av medlen till drift, löpande underhåll och förhyrning av
utrustning med 50 000 kr. på grund av ökade underhållskostnader för materielen.
Vidare begär SÖ sammanlagt 27 000 kr. för inköp av såväl svenska som utländska
publikationer som anses nödvändiga för undervisningen samt för framställning
av kompendier.

Föredraganden

Chefen
för utbildningsdepartementet har i det föregående anmält frågan om högskolans
indelning i enheter. Han anförde därvid att sjöbefälsutbildningen bör tillhöra
högskolan. Med hänvisning till att beredningen av de förslag som
skolöverstyrelsens (SÖ) utredning om sjöpersonalens utbildning, UTSJÖ, har
lagt fram ännu inle har slutförts och till att anknytningen till vissa andra
utbildningar är oklar bedömde han alt frågan emellertid måste övervägas
ytterligare. Någon ändring av sjö-

s. 363 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 363

befälsskolornas
ställning borde därför inte göras till budgetåret 1977/78.

Jag
ansluter mig till denna bedömning. Medel för sjöbefälsskoloma bör därför för
budgetåret 1977/78 beräknas under ett särskilt anslag.

Vad
gäller anslagsberäkningen tar jag under anslagsposten Expenser i likhet med SÖ
upp en ökning av medlen för drift, löpande underhåU och förhyrning av
utrustning med 50 000 kr. samt för publikationer i nautiska ämnen och för
framställning av kompendier en ökning med 27 000 kr. Jag har därvid beräknat en
minskning av medlen tiU fria läromedel med 27 000 kr.

Med
hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

atl
till Sjöbefälsskolorna för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 15
031 000 kr.

4.2.29
Bidrag till Akademien för de fria konsterna

Förslag 1977/78 744 000

Innevarande
budgetår finns i statsbudgeten ett förslagsanslag av 7 004 000 kr. till
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan.

Akademien
för de fria konsterna har till uppgift att inom Sverige främja utvecklingen av
målar-, bUdhuggar- och byggnadskonsten ävensom av övriga till den bildande
konsten hänförliga konstarter, ha överinseende över konsthögskolan samt alt
avge utlåtande i frågor som hör under akademiens verksamhetsområde,

I
enlighet med riksdagens beslut om reformering av högskoleutbUdningen (prop.
1975: 9, UbU 1975:17, rskr 1975: 179) skall konsthögskolan tillhöra högskolan
och inordnas i organisationen av statliga högskoleenheter. Med anledning av
beslutet bemyndigade regeringen den 13 november 1975 dåvarande departementschefen
att tUlkaUa en sak-kunnigi för att företräda staten vid förhandUngar med
Akademien för de fria konsterna om formerna för konsthögskolans inordnande i
högskoleorganisationen och den fortsatta samverkan mellan akademien och
konsthögskolan. Den sakkunnige skulle också i anslutning till förhandlingarna
ta upp frågan om akademiens framtida verksamhet. Den sakkunnige har den 15
december 1976 avgivit en rapport från förhandlingarna.

Genom
beslut den 1 december 1961 godkände Kungl, Maj:t ett avtal mellan akademien och
staten angående akademiens fastighet vid Fredsgatan 12, Genom avtalet överläts
dispositionsrätten tUl staten som svarar för vård och underhåU av fastigheten.
Akademien disponerar hyres-fritt viss del av lokalerna samt tillförsäkras ett statUgt
bidrag som ersättning för mistade hyresintäkter.

1
Generaldirektören Edvard Reutersvärd.

s. 364 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 364

Akademien
för de fria konsterna

Akademien
föreslår alt det nuvarande anslaget av 7 004 000 kr, delas mellan akademien och
konsthögskolan och atl akademiens del bör bestämmas till 674 000 kr. För sin
fortsatta verksamhet begär akademien en ökning med 519 000 kr,, varav 254 000
kr, beräknas som ersättning för mistade hyresintäkter. Ökade medel begärs även
för löner, bl, a, till en akademisekreterare. Pris- och löneomräkning utgörs av
42 000 kr. Akademien har dessutom i en särskUd skrivelse anhållit om 12 000 kr,
för hyreskostnader för vissa konstnärsateljéer i Paris.

Statens
kulturråd

Kulturrådet
tillslyrker akademiens förslag om en ökning av medlen lill löner med etl
sammanlagt belopp av 220 000 kr.

Den
sakkunnige för förhandlingarna med akademien

Den
sakkunnige framhåller alt akademien efter avskiljandet av konsthögskolan bör
kunna förfoga över resurser för konferens- och informationsverksamhet,
utländska kontakter m. m. Den bör dessutom ha möjlighet att på elt
ändamålsenligt sätt ta vård om och visa sina stora samlingar av bl, a,
konstverk, brev och manuskript.

Den
sakkunnige instämmer i akademiens förslag till delning av det nuvarande
anslaget. Han anser även att akademien i fortsättningen utöver sin del av det
nuvarande anslaget bör kunna disponera över vissa ytterligare medel för
verksamheten. Det har inte varit möjligt för den sakkunnige atl i detalj
precisera detla resursbehov. Den sakkunnige anser att akademien med
ytterligare ca 500 000 kr, ärligen bör kunna i skälig omfattning fullgöra de
uppgifter som nämnts.

Det
finns i huvudsak två alternativ för att tillförsäkra akademien detta
ytterligare stöd årligen. Båda alternativen bygger på förutsättningen att 1961
års avtal mellan staten och akademien angående akademiens fastighet ses över, EnUgt
del ena altemativet erhåller akademien ett statUgt bidrag av 500 000 kr,
årligen över statsbudgeten. Avtalet om fastigheten behöver då endast
moderniseras med hänsyn till ändrade förhåUanden. Enligl det andra alternativet
upphävs avtalet och ersätts med ett hyresavtal mellan akademien och
byggnadsstyrelsen. Akademien återfår dispositionsrätten till fastigheten.
Akademiens verksamhet kan då delvis finansieras med hyresintäkter. Den
sakkunnige förordar alternativ två.

Föredraganden

Jag
delar den sakkunniges uppfattning att akademien även efter avskiljandet av
konsthögskolan har viktiga uppgifter att fyUa. Akademien kan spela en roll för
internationella kontakter inom sitt område och bör disponera över medel för bl.
a. konferens-, informations- och utställningsverksamhet.

s. 365 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 365

Den
sakkunnige har föreslagit att det nuvarande avtalet om akademiens fastighet
upphävs och alt ett nyll avtal ingås mellan byggnadsstyrelsen och akademien.
Beredningsarbetet i frågan pågår. Vid min beräkning av bidraget till akademien
för nästa budgetår har jag utgått ifrån atl ett avtal kommer att kunna träffas
om akademiens fastighet av det slag som den sakkunnige föreslår. När avtalet
träffas kommer förhållandet mellan akademien och staten såsom ny huvudman för
konsthögskolan att ha reglerats slutligt i alla delar. Jag återkommer till
regeringen sedan det pågående arbetet med avtalet avslutats.

För
nästa budgetår bör under nionde huvudtiteln uppföras ett nytt förslagsvis
betecknat anslag Bidrag lill Akademien för de fria konsterna, TiU det nya
anslaget överförs akademiens del av del nuvarande anslaget som i enlighet med
förslaget bör beräknas tiU 674 000 kr, I det nuvarande anslaget finns vissa
medel beräknade som ersättning för mistade hyresintäkter. Dessa bortfaller nu.
Jag beräknar det sammanlagda bidraget till akademien till 744 000 kr. I höjningen
ingår bl. a. medel tUl ökad ersättning åt akademiens sekreterare och
hyreskostnader för konstnärsateljéerna i Paris.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att
till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret 1977/78 anvisa
ett anslag av 744 000 kr.

4.2.30
Ersättning till vissa lärarkandidater

1975/76
Utgift 26 540 869

1976/77
Anslag 31 742 000 1977/78 Förslag 36 308 000

Från
anslaget utbetalas ersättning till vissa lärarkandidater vid lärarhögskolorna
samt vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.

Skolöverstyrelsen

1. Pris-
och löneomräkning m. m. 950 000 kr.

2, ökning
av anslaget med anledning av förändrmgar i anslutning till

ändrat antal studerande på följande linjer och kurser:

a)
Handels- och kontorslärarlinjen
+36 studerande (+1 390 000 kr,),

b)
Industri- och
hantverkslärarlinjen +36 studerande ( + 1390 000 kr,),

c)
Kurs för förskollärare ökning
från 16 till 18 studerande, 18 veckor (+34 000 kr.).

d) Kurs
för fritidspedagoger ökning från 12 till 18 studerande, 18

veckor ( + 67 000 kr.).

s. 366 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 366

e)
Utbildning för andra vårdyrkeslärare än sjuksköterskor +24 studerande, 3
terminer ( + 903 000 kr,).

3.
överföring av vissa traktamentskostnader som 1976/77 bestrids ur anslaget
Utbildning för undervisningsyrken ( + 3 milj, kr,).

Föredraganden

Jag
har beräknat medel för ersättning till lärarkandidater med hänsyn lill
intagningskapaciteten vid berörda lärarutbildningar. Frågan om intagningskapaciteten
har behandlats under anslaget Ulbildning för undervisningsyrken.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
tiU Ersättning tiU vissa lärarkandidater för budgetåret 1977/78 anvisa ett
förslagsanslag av 36 308 000 kr.

5.
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för den åtgärd
eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

s. 367 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 367

Bilaga
1

Centrala
organisationskommitténs för högskolereformen förslag till högskolelag

Allmänna
föreskrifter

1
§ Inom högskolan skall bedrivas
utbildning, forskning och utvecklingsarbete.

2
§ Utbildningen, forskningen och
utvecklingsarbetet skall främja demokrati och välfärd, kultureU utveckUng och
social förändring saml förståelse för andra länder och för internationella
förhållanden.

Verksamheten
skall anordnas så att samband mellan utbildningen och forskningen tryggas. TiU
verksamheten hör att sprida kännedom om villkoren för vetenskapligt och
konstnärligt arbele, om erfarenheter och kunskaper som vunnits genom sådant
arbete samt om tillämpningar som dessa erfarenheter och kunskaper kan få.

3 §
Utbildningen skaU bygga på vetenskapUg grund och på erfarenhe

ter som vunnits i arbetslivet.

Syftet
med utbUdningen är att den studerande skall få kunskaper, färdigheter och
kritisk skolning. Utbildningen skall främja den enskildes yrkesförberedelse
eller vidareutveckling i yrket samt personliga utveckling.

4 §
Forskningen syftar till uppbyggnad av kunskap och skall lägga

vetenskaplig grund för ulbildning och annan samhällelig verksamhet.

Inom högskolan får forskningsproblem fritt väljas och formuleras och

forskningsmetoder fritt utvecklas. Forskningsresultaten får fritt offent

liggöras, om ej annat föreskrives i lag.

I
fråga om forskning som bedrives på särskilt uppdrag av myndighet eller enskild
gäller föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
utser.

5 §
Vid planeringen av utbUdningens innehåU och omfattning samt

vid fördelningen av resurserna för utbUdningen skall hänsyn tagas till

samhällets behov av utbildade samt enskildas behov och önskemål.

Utbildningen
skall planeras så att en växling mellan studier och yrkesverksamhet
(återkommande utbildning) främjas.

6 §
UtbUdnmgen omfattar gmndläggande högskoleutbildnmg och fors

karutbildning.

Inom
högskolan meddelas även annan utbildning enligt föreskrifter som meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen utser.

7 §
Gmndläggande högskoleutbildning bygger på avslutad minst två

årig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande ulbildning eller er

farenhet om ej annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen

eUer myndighet som regeringen utser.

Forskarutbildning
bygger på grundläggande högskoleutbildning eller annan därmed jämförlig
utbildning eller erfarenhet.

s. 368 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 368

8
§ Om ej annat följer av beslut
som avses i 9 §, har den som uppfyller föreskrivna behörighetsviUkor rätt alt bU
anlagen som studerande i högskoleutbildning,

9
§ Riksdagen kan besluta att
högst ell visst antal studerande får an-lagas till viss grundläggande
högskoleutbildning.

Om
del behövs, får i fråga om annan grundläggande högskoleutbildning än som avses
i första stycket styrelse för sådan ulbildning besluta all högsl ell visst anlal
studerande får antagas tUl utbildningen inom ramen för de resurser som står
till förfogande.

Fakultets-
eller sektionsnämnd eller organ som fullgör molsvarande uppgifter får i fråga
om forskarutbildning besluta om antagningsbegränsning som avses i andra
stycket.

Regeringen
kan meddela särskUda föreskrifter som begränsar rätten alt bli anlagen som
studerande i högskoleutbildning för utlänning som ej är bosatt i landet eUer
som har bosatt sig här i huvudsakligt syfte atl få utbildning,

10 §
Gmndläggande högskoleutbildning anordnas av staten, kommun

eller landstingskommun. Sådan utbUdning anordnas av kommun eller

landslingskommun efter medgivande av regeringen eUer myndighet som

regeringen utser.

Regeringen
får föreskriva att föreskrifter om högskoleutbildning skall tillämpas även på
utbildning som med statsbidrag anordnas av enskild huvudman.

Högskolans
ledning och organisation

Ceniral
och regional ledning och organisalion

11
§ Föreskrifter om centrala
myndigheter för högskolan meddelas av regeringen.

12
§ Landet är indelat i sex
högskoleregioner.

13
§ För planerings- och
samordningsuppgifter som rör den gmndläggande högskoleutbildningen inom en
högskoleregion skall fmnas en regionstyrelse.

Lokal
ledning och organisation

14
§ Lednuigen av lokal statlig
enhet inom högskolan (högskoleenhet) skall utövas av en styrelse
(högskolestyrelsen) och under styrelsen av ett rektorsämbete.

15
§ Ledningen av kommuns
högskoleutbildning utövas av skolstyrelsen.

Kommun
får dock besluta att annan kommunal nämnd i stället för skolstyrelsen helt
eller delvis skall utöva ledningen av kommunens högskoleutbildning.

16 §
Ledningen av landstingskommuns högskoleutbildning utövas av

landstmgskommunens utbildningsnämnd.

Landstingskommun
får dock besluta att annan landstingskommunal

s. 369 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 369

nämnd
i stäUet för utbUdningsnämnden helt eller delvis skall utöva ledningen av landslingskommunens
högskoleutbildning.

17
§ Med styrelse för högskoleutbUdning
avses i denna lag statlig högskolestyrelse enligt 14 §, kommuns skolstyrelse
eller annan kommunal nämnd enligt 15 § saml landstingskommuns utbildningsnämnd
eller annan landstingskommunal nämnd enligt 16 §.

18
§ För planering av
grundläggande högskoleutbUdning samt för frågor i övrigt om sådan utbildnings
innehåll och organisation skall finnas linjenämnder, om ej regeringen eller
myndighet som regeringen utser föreskriver annat. Linjenämnds verksamhetsområde
skall innefatta en eller flera utbildningslinjer.

19
§ För planeringsutgifter i
fråga om forskning samt för planering av forskarutbUdning och frågor i övrigt
om sådan utbildnings innehåll och organisation skall för skilda områden
(fakulteter) fmnas fakultetsnämnder och för delar av sådana områden
(sektioner) finnas sektionsnämnder.

Regeringen
eUer myndighet som regeringen utser kan för viss högskoleenhet medge undantag
från första stycket.

20
§ Vid stalUg högskoleenhet
skall utbildning, forskning och utvecklingsarbete bedrivas inom institutioner
eller andra arbetsenheter.

21
§ Institution eller annan
arbetsenhet, som avses i 20 §, skall ledas av en styrelse, om ej regeringen
eller myndighet som regeringen utser föreskriver annat.

Särskilda
föreskrifter

22 §
I regionstyrelse skall ingå företrädare för aUmänna intressen samt

för verksamheten, de anställda och de studerande inom högskolan i

regionen.

Företrädarna
för allmänna intressen skall utgöra omkring två tredjedelar av
regionstyrelsens ledamöter.

I
högskolestyrelse skall ingå företrädare för aUmänna intressen samt för
verksamheten, de anställda och de studerande vid högskoleenheten.

Företrädarna
för verksamheten, de anställda och de studerande skall tillsammans utgöra
omkring två tredjedelar av högskolestyrelsens ledamöter (om ej regeringen för
viss högskoleenhet föreskriver annat).

23
§ I linjenämnd, fakultetsnämnd,
sektionsnämnd och styrelse för institution eller annan arbetsenhet skall ingå
företrädare för verksamheten, de anställda och de studerande inom organets
ansvarsområde. I linjenämnd skall ingå företrädare för yrkeslivet, om ej särskilda
skäl föranleder annat. I fakultetsnämnd och sektionsnämnd kan ingå företrädare
för verksamhet utanför högskolan.

24
§ Skall ledamot i lokal
styrelse eller annat lokalt organ inom högskolan företräda de studerande,
utses eller entledigas ledamoten av studeranderåd eller sammanslutning av
studerande, om ej annat följer av särskild föreskrift,

24 Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 59

s. 370 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 370

Regeringen
får överlämna åt enskilda anställda eller studerande att utse ledamot i lokalt
organ inom högskolan,

25
§ TUl grundläggande högskoleutbUdning
mottages sökande utan avseende på kyrkobokföringsorl,

26
§ Har kommun mottagit
studerande som ej är kyrkobokförd inom kommunen har kommunen rält lill
ersättning för kostnader för utbUdningen av den kommun där den studerande är kyrkobokförd.

Ersättning
enligt första stycket skall, om kommunerna ej kommer överens om annat, utgå med
belopp som fastställes av myndighet som regeringen bestämmer.

Första
och andra styckena äger molsvarande tillämpning vid högskoleutbildning som bedrives
av landstingskommun,

27 §
Regeringen bemyndigas alt meddela föreskrifter om organisatio

nen av kommuns och landstingskommuns högskoleutbildning samt om

kommuns och landstingskommuns befattning i övrigi med sådan utbild

ning.

Regeringen
får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter som avses i
första stycket,

28 §
Regeringen eller myndighet som regeringen utser meddelar ytter

ligare föreskrifter i ämne som behandlas i denna lag.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977,

Kommentarer

(Beträffande
föreskrifler som inte förändrats i sak i förhållande till utkastet i DsU 1975:
19 eller där remissbehandlingen eljest inte gett anledning till ytterligare
kommentarer hänvisas.till kommentarerna till utkastet.)

1
§ Utvecklingsarbete bedrivs mom skUda områden inom högskolan: dels avseende
metoder och verksamhetsformer i själva högskoleutbildningen, dels avseende
tillämpning inom olika samhällssektorer av erfarenheter och rön som gjorts i ulbildningen
och forskningen inom högskolan eller i anknytning tiU den. Exempel kan hämtas
från bl, a, de pedagogiska, tekniska och konstnärliga områdena,

I
sitt utkast till högskolelag tog H 75 inte upp utvecklingsarbete som en
särskild uppgift för högskolan utan underförstod att sådant arbete var atl se
som en integrerad del av de två huvuduppgifterna, utbUdningen och forskningen.
Termen utvecklingsarbete har nu förts in i förslaget med hänsyn till
synpunkter som förts fram bl, a, från flera remissinstanser med anknytning
till den konstnärliga högskoleutbildningen med det avses i sammanhanget
utbildningen såväl inom bild- och form-området som inom musik-, dans- och
scenområdena. Dessa instanser påpekar att de läroansalter som meddelar
konstnärlig utbildning har som en väsentlig uppgift också all bedriva ulveckligsarbele
när del gäUer att främja de konstnärliga uttrycksmedlen och kommunikationen
mellan människor när det gäller att utöva konstnärlig verksamhet, Detla utveck-

s. 371 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 371

lingsarbete
bör enligl remissinstanserna, med hänsyn till atl det är fråga om en del av
högskolan där man inte bedriver forskning i konventionell mening, anges som en
självständig uppgift i berörda centrala föreskrifter,

H
75 ansluter sig till detta synsätt och kommer att i sina förordningsförslag
använda termen konstnärligt utvecklingsarbete för att beteckna sistnämnda del
av verksamheten inom högskolan. Bl. a. behövs termen konstnärligt
utvecklingsarbete i den förordning om lärare vid statUga högskoleenheter, som H
75 senare kommer att lägga fram förslag om. Det gäller här att definitionsmässigt
skilja professorer i konstnäriiga ämnen, i vilkas tjänstgöring forskning inte
ingår, från övriga professorer. Den del av tjänstgöringen för professorema i
konstnärliga ämnen som inte avser ulbildning kan då sägas avse konstnärligt
utvecklingsarbete.

Mot
denna bakgrund har H 75 funnit det lämpligt att termen utvecklingsarbete anges
som en särskild uppgift i högskolelagens inledande §, då naturligtvis med
syftning inte bara på det konstnärliga området.

2
§ Till de i prop. 1975: 9 (s, 419) exemplifierade målen för högskoleutbildningen
har H 75 lagl "kulturell utveckling" för atl markera högskolans
uppgifter också i fråga om den andliga odlingen. Vad gäller innebörden i målet
"social förändring" vUl kommittén med anledning av remissdiskussionen
erinra om följande uttalande av utbildningsminislem i prop, 1975: 9 (s. 419):
"Även ulbildning som i första hand tar sikte på yrkesverksamhet bör utgöra
ett slöd för jämlikhetssträvandena i samhället. Den bör bl. a, kunna medverka
till att förändra arbelsfördelnuigs-och rekryteringsmönster i mera demokratisk
riktning. Den måste vidare självfallet präglas av långsikliga mål för
utvecklingen inom arbetslivet, t. ex. i fråga om arbetsmUjö,"

H 75
har ansett det möjligt att låta de i andra stycket formulerade målen avse hela
högskolans verksamhet, sålunda även forskningen och UtveckUngsarbetet. En
förutsättning för detta är naturligtvis alt dessa mål uppfattas som generella
och avseende högskoleverksamhetens inriktning i stort däremol kan självklart
inte krävas all varje enskild komponent i utbildning, forskning eller
utvecklingsarbete direkt skall kunna relateras till målen i fråga,

4
§ Den i utkastet till
högskolelag intagna föreskriften all "forskningen inom högskolan är fri
och obunden" har i remissyttrandena kritiserats för att vara alltför vag,
I huvudsaklig överensslämmelse med förslag från forskningsrådsutredningen har H
75 därför nu preciserat föreskriften i fråga i enlighet med den definition av
forskningens frihet som torde vara allmänt accepterad, nämligen frihet att
välja metoder och problem och frihet att publicera forskningsresultat, Atl
forskningens frihet i praktiken begränsas av resursmässiga restriktioner liksom
av lagstiftning rörande arbetsmiljö m, m, har inle bedömls som nödvändigt att
ange i lagtexten,

5
§ Uttrycket i utkastet till
högskolelag, att återkommande utbildning skaU främjas, har ifrågasatts av en
del remissinstanser som menar alt det är alltför långtgående i förhållande tiU
intentionerna i riksdagens beslut med anledning av prop, 1975: 9, Som
alternativ tUl "främjas" har förordats bl, a,
"underlättas", H 75 har ingående övervägt denna fråga och anser sig
ha täckning för att välja ordet "främjas" av följande skäl.
Riksdagens beslut innebär att återkommande ulbildning på sikt

s. 372 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 372

bör
bli etl med sammanhängande ulbildning i princip likvärdigt alternativ för den
enskilde i hans eller hennes planering av studier och yrkesverksamhet. Det är
samtidigt uppenbart alt den sammanhängande utbUdningen är del f, n, hell
dominerande mönstret och alt för överblick-bar tid framåt särskilda insatser
krävs från utbildningsmyndigheternas sida för att de båda alternativen skall
bli någorlunda likvärdiga, I detta läge menar H 75 atl "främja" på ell
klarare sätt än andra i sammanhanget diskuterade verb markerar denna
nödvändiga prioritering i utbildningsplaneringen av insatser för alt möjliggöra
återkommande utbildning för dem som så önskar,

6
§ Som framgår av H 75:s förslag till förordning om högskoleutbildning har kommiltén
funnit det nödvändigt atl rubricera viss utbUdning, som bygger på viss
grundläggande högskoleutbildning, som påbyggnadsutbildning, t, ex,
vidareutbildningen av sjuksköterskor och speciallärarutbildningen. Denna ulbildning
har hittills i arbetet inför högskolereformen klassificerats som grundläggande
högskoleutbildning. Samtidigt finns del utbildning som bygger på genomgången
linje i grundläggande ulbildning och inle är forskarutbildning men som ändå i
olika hänseenden hittiUs jämställts med forskarutbildning. Delta gäller i
första hand utbUdningen för psykologexamen, TUl FUN:s uppdrag hör att överväga
frågan om ev, andra utbildningar av detta slag.

Det
finns sålunda f, n, utbildning av påbyggnadskaraktär såväl inom huvudkategorin
grundläggande utbUdning som inom huvudkategorin forskarutbildning. På sikt
måste enligt H 75:s mening frågan om klassificering av berörda utbildningar
lösas, I avvaktan på resultat av FUN:s arbete bedömer kommittén det emellertid
inte som möjUgt att utforma en principiell lösning. Enligt H 75:s bedömning
finns det sålunda f, n. inle underlag för all, som en del remissinstanser
förordat, införa påbyggnadsulbildning som en tredje huvudkategori, som då
också skulle anges i högskolelagen. Tills vidare får ulbildning av
påbyggnadskaraktär efter omständigheterna betraktas antingen som gmndläggande
utbildning eller som forskarutbildning och bestämmelserna för utbildningen i
det enskilda fallet utformas i överensslämmelse härmed.

14
§ Om jordbrukets högskolor skall bestå som separata högskoleenheter med en
gemensam styrelse fordras en särskild föreskrift härom (jfr andra stycket i
denna § i utkastet Ds U 1975: 19), Med hänsyn till att ett sammanförande av
högskolorna lill en högskoleenhet övervägs inom styrelsen för jordbrukets
högskolor och siatens veterinärmedicinska anstalt har H 75 inte i sitt förslag
tagit in en sådan föreskrifl.

18
§ Enligt riksdagsbeslutet skall regionslyrelse kunna besluta att linjenämnd
inte skall finnas för viss kommunal högskoleutbildning. Detta motiverar
möjligheten till undantag från det generella stadgandet om förekomsten av linjenämnder.

21
§ De fall där institution inte skall ledas av en styrelse framgår av 6970 §§ i
förslaget till förordning med instruktion för statUga högskoleenheter.
Beträffande andra arbetsenheter återfinns motsvarande bestämmelser i 7980 §§ i
samma förslag.

s. 373 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 373

22
§ Den inom parentes angivna
möjligheten till undanlag i fjärde stycket från huvudregeln belräffande
proportionerna mellan olika slags ledamöter i högskolestyrelsen är nödvändig om
jordbmkets högskolor i enlighet med vad som f. n, diskuteras förs samman tUl
en högskoleenhet. Denna enhets styrelse förutsätts ju då ha en sammansättning
likartad den som f, n, gäller för styrelsen för jordbrukets högskolor och
statens veterinärmedicinska anstalt,

23
§ Tredje meningen i 23 § är
avsedd atl möjliggöra en ordning med viss samhälls- och yrkeslivsrepresenlation
i fakultets- och sektionsnämnder i enUghet med förslag som förts fram i den PM
från H 75 som f. n. remissbehandlats. I avvaktan på alt kommittén efter denna
remissbehandling tar slutlig ställning till frågan om sammansättningen av
dessa nämnder är lagförslaget i denna del preliminärt.

24
§ Föreskriften i första slyckel
innebär en motsvarighet för de studerandes del till vad som stadgas i lagen
(1976: 230) om räll för arbetstagarorganisation atl utse och entlediga
företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid statlig
myndighet. I enlighet med sin tillstyrkan av obligatoriekommitténs förslag i
betänkandet (SOU 1976: 14) Kårobligatorium? förordar H 75 att befogenheten att
utse eller entlediga lokal studeranderepresentant skall tillkomma studeranderåd
när det gäller statlig högskoleenhet och frivillig studerandesammanslulning när
det gäller högskoleutbildning i övrigt. Den särskilda föreskrift som skall
kunna föranleda annan ordning avser det fall där enligt prop, 1975: 9 och
riksdagens beslut ledamöter skall utses genom direkta val, dvs, institutionsstyrelse
(motsvarande),

Föreskriften
i andra stycket är avsedd att möjliggöra direktval av nyssnämnda slag,

25 §
Vad som sägs i denna paragraf är självklart när det gäller statlig

högskoleutbildning men för att garantera riksrekrytering till kommunal

högskoleutbildning är en föreskrift i lag nödvändig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

Förteckning över aUmänna utbildningslinjer och
påbyggnadslinjer inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Allmän
utbildningslinje får normalt omfatta lägst 60 poäng. Sådan utbildningslinje får
högst omfatta det poängtal som anges nedan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I
Sektorn för utbildning för tekniska yrken

Allmän linje

Arkitektlinjen

Bergsvelenskapslinjen

Biologlinjen

Datatekniklinjen

Driftleknikerlinjen

Eleklrolekniklinjen

Flyglekniklinjen

Fysikerlinjen

GeoleknologiUnjen

Geovetarlinjen

Hälso- och miljövårdslinjen

Industriell ekonom-linjen

Kemisllinjen

Kemitekniklinjen

Lantmäterilinjen

Maskintekniklinjen

Matemalikerlinjen

Teknisk fysik-linjen

Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen

Väg- och valtenbyggnadslinjen

Omfattar högst 160 poäng 160 poäng 120 poäng 160 poäng 40
poäng 160 poäng 160 poäng 120 poäng 160 poäng 120 poäng 120 poäng 160 poäng 120
poäng 160 poäng 160 poäng 160 poäng 120 poäng 160 poäng 160 poäng 160 poäng

opaginerad Kontrollera mot PDF

Il
Sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmän
linje

ADB-linjen

BeteendevetenskapUga
linjen

Ekonomiföreståndarlinjen

Ekonomlinjen

FritidsledarUnjen

Förvaltningslinjen

Internalföreståndarlinj
en

Juristlinjen

Linjen för
offentlig förvaltning

Psykologlinjen

Redovisnings- och revisionslinjen

Samhällsplanerarlinjen

Samhällsvetarlinjen

Sekreterarlinjen

Sociala linjen

Sy slem vetenskapliga linjen

Transporladministraliva linjen

Ungdomsledarlinjen

Omfattar
högsl

40 poäng 120 poäng

80 poäng 120 poäng

80 poäng 140 poäng

60 poäng 180 poäng 140 poäng 120 poäng

80 poäng 140 poäng 120 poäng

80 poäng 140 poäng 120 poäng

80 poäng

40 poäng

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1916fll:
59

Påbyggnadslinje

Fortbildning i socialt behandUngsarbele

375

Omfattar högst 20 poäng

opaginerad Kontrollera mot PDF

III Sektom för utbildning för vårdyrken

Allmän linje Omfattar högst

Apotekarlinjen 160 poäng

Arbetsterapeutlinjen 120 poäng

Hörselvårdsassislenilinjen 80 poäng

LaboratorieassistentUnjen 100 poäng

Logopedlinjen 120 poäng

Läkarlinjen 220 poäng

Medicinska
assislentlinjen 100 poäng

Oftalmologassislentiinjen 80 poäng

Operationsassistentlinjen 100 poäng

Receptarielinjen 100 poäng

Sjukgymnastiinjen 100 poäng

Sjuksköterskelinjen 105 poäng

Sociala serviceUnjen 100 poäng

Tandhygienistlinjen 40 poäng

Tandläkarlinjen 200 poäng

PåbyggnadsUnje Omfatiar högst

Ulbildning i blodgruppsserologi och hemoterapi IIII 6 poäng

Utbildning i klinisk cytologi 24 poäng

Utbildning till ortoptist 40 poäng

Vidareutbildning av sjuksköterskor 50 poäng

IV Sektorn för utbildning för
undervisningsyrken

Allmän linje Omfattar högsl

Barnavårdslärarlinjen 120 poäng

FolkhögskoUärarlinjen 40 poäng

Fritidspedagoglinjen 80 poäng

Förskollärarlinjen 80 poäng

Gymnastiklärarlinjen 80 poäng

Handels- och kontorslärarlinjen 40 poäng

Hemspråkslärarlinjeni 80 poäng

Historisk-samhällsvetenskapliga ämneslärarlinjen 160 poäng

Hushållslärarlinjen 120 poäng

Industri- och hantverkslärarlinjen 40 poäng

Lågsladielärarlinjen 100 poäng

Matematisk-naturvetenskapliga ämneslärarlinjen 160 poäng

Mellanstadielärarlinjen 120 poäng

Musiklärarlinjen 160 poäng

Slöjdlärarlinjen 40 poäng

Språkvetenskapliga ämneslärarlinjen 160 poäng

Studie- och yrkesorienteringslinjen 120 poäng

Teckningslärarlinjen 120 poäng

Textillärarlinjen 120 poäng

VårdlärarUnjen 60 poäng

' Preliminärt. Se i det föregående avsnitt 2.6.1

Rättat, rad 1110 nerifrån: har varit Matematisk-naturvetenskapliga
ämneslärarlinjen 100 poäng. Lågstadielärarlinjen 160 poäng, skall vara
Lågstadielärarlinjen 100 poäng, Matematisk-naturvetenskapliga ämneslärarlinjen
160 poäng.

s. 376 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 376

Påbyggnadslinje Omfattar högst

Speciallärarlinj en 60 poäng

V Sektorn för utbildning för kultur- och
informationsyrken

Allmän linje Omfatiar högst

Bibliotekarielinjen 80 poäng

Journalistlinjen 80 poäng

Kulturkommunikalionslinjen 120 poäng

Kyrkomusikerlinjen 160 poäng

MusikUnjen 120 poäng

Religionsvetenskapliga linjen 140 poäng

Skådespelarlinjen 120 poäng

Tolklinjen 60 poäng

Påbyggnadslinje Omfattar högst

Praktisk-teologisk utbildning 20 poäng

Förteckning över allmiinna utbildningslinjer inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Allmän utbildningslinje får normalt omfatta lägst 60
poäng. Sådan utbildningslinje får högsl omfatta det poängtal som anges nedan.

I Sektorn för utbildning för tekniska yrken

Allmän linje Omfattar högsl

Agronomlinjen 220 poäng

Hortonomlinjen 220 poäng

Jägmästarlinjen 160 poäng

Landskapsarkilektlinjen 220 poäng

Lantmästarlinjen 40 poäng

Skogsmästarlinjen 60 poäng

Trädgårdsteknikerlinjen 40 poäng

II Sektom för utbildning för vårdyrken

Allmän linje Omfatiar högsl

Veterinäriinjen 220 poäng

s. 377 Kontrollera mot PDF

Prop.
1976/77: 59 377

Innehållsförteckning

Propositionen....................................................... .. 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ........................ .. 1

Lagförslag

1
Förslag till högskolelag....................................... 3

2
Förslag till lag om obligatoriska
studerandesammanslutningar.... 8

3
Förslag till lag om
elektorsförsamling vid högskoleenhet 10

4
Förslag till lag om ändring i
universitetsförordningen (1964: 461) , 11

5
Förslag till lag om ändring i
förordningen (1964: 538) om socialhögskolorna 12

6
Förslag till lag om ändring i
förordningen (1965: 494) med stadga

för
jordbrukets högskolor ................................... 12

7
Förslag till lag om ändring i
förordningen (1967: 236) om joumalisthögskolorna 12

8
Förslag till lag om ändring i
förordningen (1967: 273) om gymnaslik-och idrottshögskolorna 12

9
Förslag till lag om ändring i
förordningen (1968: 318) om lärarhögskolorna 12

10
Förslag till lag om ändring i förordningen (1972: 308) om biblioteks

högskolan ...................................................... 13

1
Inledning.......................................................... 14

2
Reformering av
högskoleutbildningen...................... 23

2.1 Högskolelag 23

2.1.1
Förslagen m. m....................................... 23

2.1.2
Remissyttrandena.................................... . 26

2.1.3
Föredraganden........................................ 39

2.1.4
Upprättat lagförslag................................. 48

2.1.5
Specialmotivering till förslag tUl
högskolelag.. 48

2.2 Högskolans
indelning i enheter 58

2.2.1
Förslagen............................................... 58

2.2.2
Remissyttrandena.................................... 64

2.2.3
Föredraganden........................................ . 67

2.3 Organisation
för kommunal högskoleutbildning 71

2.3.1
Förslagen............................................... . 71

2.3.2
Remissyttrandena.................................... . 77

2.3.3
Föredraganden........................................ . 84

2.4 Obligatoriefrågan 93

2.4.1
Obligatoriekommittén................................ 93

2.4.2
Remissyttrandena.................................... 101

2.4.3
Föredraganden........................................ 108

2.4.4
Upprättade lagförslag............................... 114

2.4.5
Specialmotivering..................................... 115

2.5 Sammansättning
av vissa organ m.m 120

2.5.1
Förslagen............................................... 120

2.5.2
Remissyttrandena.................................... 126

2.5.3
Föredraganden........................................ 132

2.6................................................................. Vissa
övriga frågor 144

2.6.1
Studieorganisatoriska frågor..................... 144

s. 378 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 378

2.6.2
Betyg ................................................... 147

2.6.3
Examensbenämning.................................. 149

2.6.4
Tjänsteorganisatoriska frågor..................... 149

2.6.5
Genomförande......................................... 150

2.7
Hemställan................................................... 152

3 Vissa utbildningar...............................................
153

3.1 Ändringar
i journalistutbildningen 153

3.1.1
Nuvarande journalistutbildning.................... 153

3.1.2
Utredningen ........................................... 154

3.1.3
Remissyttrandena..................................... 165

3.1.4
Föredraganden......................................... 180

3.2 Vissa
frågor om vårdutbildning 189

3.2.1
Inledning................................................ 189

3.2.2
Beredning av högskolans vårdutbUdningar..... 190

3.2.3
Beredningens förslag................................. 190

3.2.4
Föredraganden.............. ....................... 197

3.3 Vissa
frågor om utbildningen på kulturområdet 199

3.3.1
Den högre utbildningen inom
bild och formområdet 199

3.3.2
Konsthögskolans arkitekturskola
................. 202

3.3.3
Utbildningen vid statens
scenskolor............. 203

3.3.4
Föredraganden........................................ 203

4 Anslag för högskolan........................................... 209

4.1 Vissa
gemensamma frågor 209

4.1.1
Universitetskanslersämbetet....................... 209

4.1.2
Centrala organisationskommittén
för högskolereformen . 217

4.1.3
Frågor om datorservice............................. 222

4.1.4
Föredraganden........................................ 225

4.2 Anslagsberäkningar
för budgetåret 1977/78 253

4.2.1
Universitets- och
högskoleämbetet: Förvaltningskostnader 253

4.2.2
Universitets- och
högskoleämbetet: Utredningar m,m,,. 256

4.2.3
Regionstyrelserna för
högskoleutbildning....... 257

4.2.4
Utbildning för tekniska yrken......................
258

4.2.5
Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken 264

4.2.6
Utbildning för vårdyrken.............................
271

4.2.7
Utbildning för
undervisningsyrken................. 282

4.2.8
Utbildning för kultur- och
informationsyrken... 299

4.2.9
Lokala och individuella linjer
och enstaka kurser 308

4.2.10
Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m.m.. 311

4.2.11
Humanistiska fakulteterna......................... 314

4.2.12
Teologiska fakultetema............................ 317

4.2.13
Juridiska fakultetema............................... 319

4.2.14
SamhäUsvetenskapUga fakultetema........... 321

4.2.15
Medicmska fakultetema............................ 324

4.2.16
Odontologiska fakultetema ....................... 329

4.2.17
Farmaceutiska fakulteten......................... 332

4.2.18
Matematisk-naturvetenskapliga fakultetema. 333

4.2.19
Tekniska fakulteterna.............................. 336

4.2.20
Vissa kostnader i samband med
högskolereform 340

4.2.21
Vetenskapliga bibliotek:
Avlöningar............. 342

4.2.22
Vetenskapliga bibliotek:
Bokinköp............... 348

4.2.23
Högskoleförvaltningarna........................... 350

4.2.24
Lokalkostnader m.m. vid högskoleenhetema.. 353

s. 379 Kontrollera mot PDF

Prop. 1976/77: 59 379

4.2.25
Forskning och utvecklingsarbete
för högskoleutbildning m.m 355

4.2.26
Vissa tandvårdskostnader......................... 357

4.2.27
Extra utgifter vid
universiteten m.m............ 359

4.2.28
Sjöbefälsskolorna.................................... 361

4.2.29
Bidrag till Akademien för de
fria konstema.... 363

4.2.30......................................................... Ersättning
till vissa lärarkandidater 365

5 Beslut.............................................................. 366

Bilagor

1
Centrala
organisationskommitténs för högskolereformen förslag till högskolelag 367

2
Förteckning över allmänna
utbildningslinjer.............. 374

Innehållsförteckning.............................................. 377

NOFlSTEUTS TRYCKERI 1 » ?'

Doktrin (4)

  1. Jakob Heidbrink, Offentligrättsliga korporationer i svensk rätt: ett regleringsinstrument med framtid?, FT 2021 nr 1 s. 139, på s. 152, 153 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  2. Joachim Åhman, Gränserna för ett gränsöverskridande ämne – den offentliga rättens internationella dimensioner, FT 2020 nr 3 s. 511, på s. 516 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  3. Wiweka Warnling-Nerep, Om rättelse av förvaltningsbeslut, särskilt högskolebetyg, FT 1993 nr 4–5 s. 227, på s. 250 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  4. CLAES SANDGREN. Statens stöd till forskning och utveckling., SvJT 1984 s. 223, på s. 227 · Fritt tillgänglig

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

220 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (215)

215 kopplingar i 97 dokument.

  1. SOU 2026:57 Akademisk frihet s. 127 · s. 128 om s. 45 · s. 142 om s. 45 · s. 386 i texten
  2. SOU 2024:9 Utvecklat samarbete för verksamhetsförlagd utbildning s. 293 · s. 294 om s. 85 · s. 397 · s. 399 i texten
  3. SOU 2018:77 Framtidens specialistsjuksköterska - ny roll, nya möjligheter s. 533 i texten
  4. Prop. 2008/09:154 Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande s. 19 i texten
  5. SOU 2008:109 En hållbar lärarutbildning s. 119 i texten

Visa alla 97

Doktrin (5)

5 kopplingar i 4 dokument.

  1. FT 2021 s. 139 Jakob Heidbrink, Offentligrättsliga korporationer i svensk rätt: ett regleringsinstrument med framtid? s. 152 · s. 153 i texten
  2. FT 2020 s. 511 Joachim Åhman, Gränserna för ett gränsöverskridande ämne – den offentliga rättens internationella dimensioner s. 516 i texten
  3. FT 1993 s. 227 Wiweka Warnling-Nerep, Om rättelse av förvaltningsbeslut, särskilt högskolebetyg s. 250 i texten
  4. SvJT 1984 s. 223 CLAES SANDGREN. Statens stöd till forskning och utveckling. s. 227 i texten