med förslag till lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
681 sidor, varav 293 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 293 av 681 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1976/77:63, med förslag till lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. \916lll:62> Regeringens
proposition 1976/77:63
med förslag till lag om kungörande i mål och ärenden hos
myndighet m. m.;
beslutad den 27 januari 1977.
Regeringen föreslår riksdagen atl
antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll
denna dag.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
SVEN ROMANUS
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag
till ett mer enhetligt och effeklivl system för kungörande av i första hand
myndighets beslut och andra åtgärder, när sådant tillkännagivande är särskill
föreskrivei i författning. I sådant syfte föreslås att en central
kungörandelag införs med vissa allmänna beslämmelser om hur kungörandet skall
gå lill. Lagen avser all komplettera vad som är föreskrivet i författningar på
olika områden om när kungörande skall ske. Det nya systemet berör i princip
inte kommunala organs skyldighet all kungöra sina ålgärder men omfattar å andra
sidan fall där sådan skyldighel åvilar enskild person.
Den nya lagen föreslås bli
lillämplig när beslut eller annan åtgärd enligt föreskrift i lag eller annan
författning skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar, ortstidning eller på
myndighets anslagstavla. Vissa andra former för kungörande har lämnats
ulanför, l.ex. tillkännagivande i special-publikation. Kungörande i kyrka
föreslås förbehållet inomkyrkliga meddelanden.
1 fråga om kungörande i ortstidning
slås i lagen fast atl kungörelsen skall införas i alla lokala dagstidningar som
har en spridning av någon betydenhet bland dem inom orten lill vilka
kungörelsen riktar sig. Regeln har utformats i anslulning lill slatsmakternas
principiella ställningstagande år 1971 till information genom
dagspressannonsering. Vissa preciseringar har emellenid gjorts med lanke på de
kungörandesilualioner som skall läckas av den nya lagen.
Som ett led i syftet all
effektivisera kungörandet föreslås vidare att den som kungör skall ha möjlighel
alt - uiöver de i författning föreskrivna obligatoriska formema för
kungörandet - använda någon eller några stödjande former. Del föreslås även
att kungörelse vid behov skall få avfattas på annat språk än svenska. I Riksdagen 1976177. I saml. Nr
63
Prop.
1976/77:63 2
1 åtskilliga författningar har till kungörande
knutils rättsverkningar. Med hänsyn härtill saml lill att flera
tillkännagivanden kan förekomma inle bara i samma eller olika former ulan äveni
vid olika tidpunkter har i lagen tagits in en beslämmelse som reglerar vid
vilken lidpunkt kungörandet skall anses ha skell.
Bestämmelsema
i den föreslagna lagen skall inte tillämpas om i författning har meddelals
bestämmelse om kungörande som avviker från lagens reglering. Från dennas
tillämpningsområde undantas också kungörande av författning. Sådant kungörande
regleras numera i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra
författningar. 1 proposiiionen föreslås dock att författningskungörande som
skall ske i ortstidning anpassas till den nu föreslagna lagens
orlslidningsprincip.
Lagen
föranleder ändringar i elt flertal lagar på olika områden. Den föreslås träda
i kraft den I juli 1977.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
1
Förslag till
Lag om kungörande i mål
och ärenden hos myndighet m.m.
Härigenom
föreskrives följande.
1 §
Skall enligt föreskrift i lag eller annan författning beslul eller annan
ålgärd kungöras av myndighet i Post- och Inrikes Tidningar eller i orts
tidning eller på myndighets anslagstavla, gäller utöver sådan föreskrift
bestämmelsema i denna lag.
Lagen
gäller ej kungörande av författning.
2 § Har för vissa fall i författning meddelats
beslämmelse belräffande kungörande vilken avviker från denna lag, gäller den
beslämmelsen.
3 § Är kungörande i ortstidning föreskrivei, införes
kungörelsen i alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon
betydenhet bland dem inom orten lill vilka kungörelsen riktar sig.
Lokal dagstidning skall anses ha sådan spridning
som sägs i försia stycket, om den kan beräknas vara spridd till minsl fem
procent av hushållen i orten. Även om så icke är fallet skall lokal dagstidning
anses ha sådan spridning som sägs i första stycket, om den kan beräknas vara
spridd till minst femtio proceni av hushållen i viss kommun inom det berörda
områdei. Vad som sagts nu tillämpas dock ej, om myndigheten finner det
uppenbart alt syftei med tillkännagivandet kan nås, även om kungörelsen införes
i endasl ell mindre antal lokala dagstidningar.
Med dagstidning förslås i denna paragraf allmän
nyhetstidning av dags-presskaraklär, som normall utkommer med minst elt nummer
varje vecka och som har en på vardagar i huvudsak abonnerad upplaga.
4 §
Kungörande bör ske även i annan form eller i slörre utsträckning än
den föreskrivna, om syftet med tillkännagivandet därigenom främjas och
den sammanlagda kostnaden icke blir slörre än som är försvarligt med
hänsyn till det intresse tillkännagivandet skall tillgodose.
5 §
Kungörande skall anses ha skell den dag då del sista föreskrivna till
kännagivandel ägde mm.
Uppgift om när kungörande enligt första stycket
skall anses ha skett skall tagas in i kungörelse som utfärdas med stöd av 4 §,
om uppgiften ärav betydelse för dem lill vilka kungörelsen riktar sig.
6 §
Kungörelse får avfallas på annat språk än svenska, om myndigheten
anser det behövligt. Finner myndigheten särskilda skäl därtill, får kungö
relsen avfattas enbart på främmande språk.
Prop. 1976/77:63 4
7
§ Bestämmelsema i denna lag äger motsvarande tillämpning, om enligt föreskrift
i lag eller annan författning kungörande av viss åtgärd skall ombesörjas av
annan än myndighet. Anser denne att 3 § andra stycket sista meningen bör
lillämpas eller att kungörelsen bör avfattas enbart på främmande språk, skall
han hänskjula frågan till länsstyrelsens prövning.
Denna
lag Iräder i kraft den 1 juli 1977.
Lagen
skall ej tillämpas på kungörande som har beslutats eller börjat verkställas
före ikraftträdandet.
2
Förslag till
Lag
om ändring i giftermålsbalken
Härigenom föreskrives alt i 5 kap. 13 §, 8 kap. 11
§, 13 kap. 15 § och 15 kap. 21 § giftermålsbalken' orden "allmänna
tidningarna" skall bytas ut mot "Posl- och Inrikes Tidningar"
och orden "tidning inom orten" mot "ortstidning".
Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1:977.
Äldre bestämmelser gäller fortfaninde i fråga om
kungörande som har beslutats eller böijat verkställas före ikraftträdandet.
3
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1898:64 s. 10) om boskillnad
Härigenom föreskrives att 5 och 18 §§ lagen
(1898:64 s. 10) om boskillnad skaU ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
5
§ Finner konkursdomaren, att han enligt 4 § icke är behörig att laga befattning
med ansökning om boskillnad, eller att sådan ansökning av annan orsak icke kan
upptagas, meddele konkursdomaren beslut i överensstämmelse därmed och leckne
det å ena exemplaret av ansökningen.
Upplages ansökningen, late kon- Upplages
ansökningen, låle kon
kursdomaren genast om densamma kursdomaren genast om densamma
och dagen, då den gjord är, införa och dagen, då den gjord är, införa
kungörelse i allmänna tidningarna kungörelse i Post- och Inrikes Tid-
ävensom, där så ske kan, i en eller ningar och ortstidning,
två tidningar inom orten.
18
§ Sedan boskillnad beviljad blivit, skall boet, så snart ske kan, skiftas i den
ordning, som om delning av död mans kvarlåtenskap är i lag stadgad. Ej må
skifte ske förr än all velerlig gäld, därför samfällda boel svarar, gul-
'
Baiken omtryckt 1973:645. 2 Senaste lydelse 1946: 823. ä Senaste lydelse
1970:850.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
den
blivit. Sker annorledes, svare makame, en för bägge och bägge för en, för samma
gäld. Har vid skifte egendom, varmed hustmn svarar för gäld, som avses i 11
kap. 5 § giftermålsbalken, tillagts mannen, vare han med den egendom för gälden
ansvarig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Då skifte ägt mm, låle makame den över skiftet upprättade
handling ingivas lill den rätt, som boskillnadsmålet handlagt; och åligge det
rätten atl ulan dröjsmål låta i allmänna tidningarna samt, där så ske kan, i en
eller två tidningar inom orten kungöra, all handlingen blivit till rällen
inlämnad, med uppgift tillika om dagen då det skell. Varder ena makens egendom
avträdd lill konkurs efler ansökning, som gjorts inom tre månader från del
skifleshandlingen till rätten ingavs, gånge skiftet, där det länt borgenärema
till förfång, på deras talan åter. Detsamma gäller, när ansökan om förordnande
av god man enligt ackordslagen (1970:847) gjorts inom nämnda tid och konkurs
följt på ansökan, som gjorts inom tre veckor från det att verkan av
godmansförordnandet förföll eller, när förhandling om offentligt ackord följt,
ackordsfrågan avgjordes. Kommer i stället offentligt ackord till stånd, går
skiftet även åter på talan av borgenär, som omfattas av ackordet. Beträffande
talan om återgång av skifte äga bestämmelserna i konkurslagen (1921:225) och
ackordslagen (1970:847) om återvinningstalan motsvarande tillämpning.
Då skifte ägt mm, låle makarne den över skiftet upprättade
handling ingivas till den rätt, som bo-skillnadsmålel handlagt; och åligge del
rätten alt utan dröjsmål låla i Posl- och Inrikes Tidningar samt ortstidning
kungöra, atl handlingen blivit till rätten inlämnad, med uppgift tillika om
dagen då det skett. Varder ena makens egendom avträdd lill konkurs efter
ansökning, som gjorts inom tre månader från det skifleshandlingen lill rätten
ingavs, gånge skiftet, där det länt borgenärerna lill förfång, på deras talan
åter. Detsamma gäller, när ansökan om förordnande av god man enligl
ackordslagen (1970:847) gjorts inom nämnda tid och konkurs följt på ansökan,
som gjorts inom tre veckor från det att verkan av godmansförordnandet förföll
eller, när forhandling om offentligt ackord följt, ackordsfrågan avgjordes.
Kommer i stället offentligt ackord till stånd, går skiftet även , åter på talan
av borgenär, som om-. fattas av ackordet. Beträffande talan om återgång av
skifte äga bestämmelserna i konkurslagen (1921:225) och ackordslagen
(1970:847) om återvinningstalan motsvarande tillämpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i krafl den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller böijat verkställas
före ikraftträdandet.
Prop. 1976/77:63 6
4
Förslag till
Lag om ändring i lagen
(1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap
och förmynderskap
Härigenom föreskrives att i 5 kap, 5 § lagen
(1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap
och förmynderskap' orden "allmänna tidningarna" skall bytas ut mot
"Post- och Inrikes Tidningar".
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
5
Förslag till
Lag
om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrives att i 9 kap. 2 a §
föräldrabalken orden "allmänna ddningarna" skall bytas ut mot 'Post-
och Inrikes Tidningar" och orden "tidning inom orten" mot
"ortstidning".
Denna
lag iräder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
'
Senaste lydelse av 5 kap.5 § 1924:340 lagens rubrik 1971:797. * Baiken omtryckt
1976:612.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Förslag till Lag om
ändring i
ärvdabalken
opaginerad Kontrollera mot PDF
Härigenom
föreskrives alt 16 kap. ken skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse
16
kap.
1
§ Vistas, då bouppteckning förrättas, till namnet känd arvinge efter den döde
å okänd ort, skall det hos rätten anmälas av den som har boet i sin vård. När
sådan anmälan sker eUer förhållandet eljest varder kunnigt, skall rällen låta i
allmänna tidningarna ofördröjligen inlaga kungörelse, atl arv efter den döde
tillfallit den bortovarande, med anmaning till honom atl göra sin rätt till
arvet gällande inom fem år från den dag, kungörelsen var införd i tidningarna.
I kungörelsen skall den bortovarandes namn upptagas.
1 och 2 §§ och 25 kap. 4 §
ärvdabal-
Föreslagen
lydelse
16
kap.
1 §
Vistas, då bouppteckning förrättas, till namnet känd arvinge efter den döde å
okänd ort, skall det hos rätlen anmälas av den som har boet i sin vård. När
sådan anmälan sker eller förhållandet eljesl varder kunnigt, skall rätten låla
i Posl- och Inrikes Tidningar ofördröjligen intaga kungörelse, att arv efler
den döde tillfallit den bortovarande, med anmaning till honom att göra sin rätt
till arvet gällande inom fem år från den dag, kungörelsen var införd i
tidningen. 1 kungörelsen skall den bortovarandes namn upptagas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
fall som avses i 3 kap. I § skall, vid tillämpning av vad nu sagts, den rätt,
som tillkommer den försl avlidne makens arvingar i den efterievandes bo,
behandlas som arv efter den efterlevande maken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 § Kan, när bouppteckning
förrättas, ej utrönas humvida arvinge finnes som före allmänna arvsfonden
eller före eller jämte annan känd arvinge är berättigad till arv, skall rätten,
på anmälan av den som har boet i sin vård eller då förhållandet eljest varder
kunnigt, låla i allmänna tidningarna ofördröjligen intaga kungörelse om
arvfallet, med anmaning till okända arvingar all göra sin rätt till arvet
gällande inom fem år från den dag, kungörelsen var införd i tidningarna. Vad
nu är sagt skall ock gälla, där vid bouppteckningen kännedom finnes om arvinge
men kunskap saknas såväl om arvingens namn som om hans vistelseort.
2 § Kan, när bouppteckning
förrättas, ej utrönas humvida arvinge finnes som före allmänna arvsfonden
eller före eller jämte annan känd arvinge är berättigad till arv, skall rätten,
på anmälan av den som har boet i sin vård eller då förhållandet eljesl varder
kunnigt, låta i Post-och Inrikes Tidningar ofördröjligen inlaga kungörelse om
arvfallet, med anmaning till okända arvingar att göra sin rätt lill arvet
gällande inom fem år från den dag, kungörelsen var införd i tidningen. Vad nu
är sagt skall ock gälla, där vid bouppteckningen kännedom finnes om arvinge
men kunskap saknas såväl om arvingens namn som om hans vistelseort.
Prop.
1976/77:63 8
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
25
kap.
4
§' Är sådan tid förfluten som i I § sägs och utrönes ej att den bortovarande
avlidit, skall rätten utfärda kungörelse om ansökningen med kallelse å honom
att senast viss dag, som ej må sättas tidigare än ett år därefter, anmäla sig
hos rätten. Kungörelsen skall även innehålla anmaning till envar, som kan lämna
upplysning i ärendet, alt inom samma tid giva det rätten tillkänna.
Genom rättens försorg skall kun- Genom
rätlens försorg skall kun
görelsen ofördröjligen införas i all- görelsen
ofördröjligen införas i
manna tidningarna och / en eller Post- och Inrikes Tidningar och
flera tidningar inom orten. ortstidning.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Bestämmelserna i 25 kap. 4 § i sin äldre lydelse
gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller böijat
verkställas före ikraftträdandet.
Senaste
lydelse 1970:430.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
7
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1963:583) om avveckling av ndeikommiss
Härigenom föreskrives atl i 25 § lagen (1963: 583)
om avveckling av fideikommiss orden "en gång i allmänna tidningarna"
skall bylas ut mol "i Posl- och Inrikes Tidningar" och orden "en
gång i tidning inom orten" mol "i ortstidning".
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
8
Förslag till
Lag om ändring i lagen
(1958:52) om förlängning av tid för preskription av rätt till arv eller
testamente
Härigenom föreskrives alt i lagen (1958:52) om
förlängning av tid för preskription av rätt fill arv eller testamente' orden
"allmänna tidningarna" skall bytas ul mot "Post- och Inrikes
Tidningar".
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
'
Senaste lydelse 1967:651.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 Förslag till
Lag om ändring i jordabalken
Härigenom föreskrives alt 20 kap. 11 § jordabalken' skall
ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 kap.
11 §
Till lagfartssammanträde skall inskrivningsmyndigheten kalla sökanden och
annan som ärendet kan antagas angå. Inskrivningsmyndigheten kan vid vite
förelägga sökanden eller annan atl infinna sig personligen eller genom ombud.
Sammanträde får hållas även om sökanden eller annan som kallats uteblir.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungörelse om sammanträdet anslås i
Inskrivningsmyndighetens kansU samt införes i tidning inom orten och i försia
numret för ett kvartal av Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelsen skall
innehålla uppgift om sökandens namn och adress samt fastighetens beteckning
ävensom erinran om alt sammanträdet syftar till atl vinna utredning angående
äganderätten till fastigheten och att lagfart på denna kan komma atl meddelas
med stöd av vad som framkommer vid sammanträdet.
Sammanträdet skall utsättas lill
sådan tid att minst tre månader kommer att förflyta mellan sista kungörandet
och dagen för sammanträdet.
Sammanträdet kungöres i ortstidning
och i försia numret för ell kvartal av Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelsen
skall innehålla uppgifi om sökandens namn och adress samt fastighetens beteckning
ävensom erinran om atl sammanträdet syflar till atl vinna utredning angående
äganderäUen lill fastigheten och att lagfart på denna kan komma atl meddelas
med stöd av vad som framkommer vid sammanträdet.
Sammanträdet skall utsättas till
sådan tid alt minsl tre månader kommer all förflyta mellan kungörandet och
dagen för sammanträdet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller böijat verkställas
före ikraftträdandet.
Baiken omtryckt 1971:1209.
Prop.
1976/77:63 11
10
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker
Härigenom föreskrives alt 6 § lagen (1932:169) om
uppläggande av nya fastighetsböcker' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
6
§ Där för verkställande av överföring till vederböriigt upplägg i fastighetsboken
erforderlig upplysning ej annorledes kan vinnas, skall undersökning anställas
vid sammaniräde med sakägare och andra, som kunna antagas äga kännedom om
förhållandena. Till bilräde vid undersökningen må lantmätare eller annan
sakkunnig person anlitas. Sammanträde må hållas å ort, där fastigheten är
belägen. Vid sammanträdet föres protokoll.
Kallelse
till sammanträdet skall Kallelse till sammanträdel skall
avsändas
i rekommenderat brev avsändas i rekommenderat brev
och
innehålla anmaning all vid och innehålla anmaning att vid
sammanträdet
förete tillgängliga sammanträdet förete tillgängliga
handlingar,
vilka kunna tjäna lill handlingar, vilka kunna tjäna till
upplysning
i saken. Där så prövas upplysning i saken. Där så prövas
erforderligt,
må kungörelse om erforderligt, skall kungörelse om
sammanträdet
införas i ortstidning. sammanträdet införas i Post- och
Inrikes
Tidningar och ortstidning.
För inställelsen njute den, som För
inställelsen njute den, som
inkallats, där så prövas skäligt, er- inkallats, där så prövas skäligi, er
sättning enligl de gmnder, som gäl- , sättning enligt de gmnder, som gäl
la för vittnen i brottmål. Beslut här- la för vittnen i brottmål. Beslut här-
ufinnan meddelas av den, som hål- utinnan meddelas av den, som hål
ler sammanträdet; och må i handel- ler sammanträdet; och må i händel
se av missnöje talan föras enligl 27 se av missnöje lalan föras enligt 52
kap. 1 § rättegångsbalken. kap. I § rättegångsbalken.
Kosinaden
för sammanträdet bestrides av statsverket.
Denna
lag iräder i krafl den 1 juli 1977.
Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
11
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1938:159) om avlösning av avgälder från de
till
skatte försålda så kallade halländska kyrkohemmanen
Härigenom föreskrives alt 7 § lagen (1938: 159) om
avlösning av avgälder från de till skatte försålda så kallade halländska
kyrkohemmanen skall upphöra att gälla vid utgången avjuni 1977.
'
Senasie lydelse av lagens rubrik 1973: 1(X).
2 Senaste
lydelse 1970:450.
3 Senaste
lydelse av 7 § 1968:283.
opaginerad Kontrollera mot PDF
12 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning
och legalisering
Härigenom föreskrives all 5 och 6 §§ lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
5 § Fastighetsbildningsmyndighe-len skall utfärda
kungörelse om tid och ställe för försia sammanträdet. Kungörelsen skall hållas
tillgänglig hos kommunstyrelsen minsl fjorton dagar före sammanträdet. Meddelande
om kungörelsens tillhandahållande och om dess huvudsakliga innehåll skall
anslås på kommunens anslagstavla och införas i lämplig tidning.
Föreslagen
lydelse
5 § Fasfighetsbildningsmyndighe-len skall utfärda
kungörelse om tid och ställe för första sammanträdet. Kungörelsen skall hållas
tillgänglig hos kommunstyrelsen minst fjorton dagar före sammanträdet. Meddelande
om kungörelsens tillhandahållande och om dess huvudsakliga innehåll skall
införas i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungörelse om och kallelser till
försia sammanträdet skall innehålla uppgifter om del område som beröres av
förrättningen och om vad sakägarna bör iakttaga för alt bevaka sin rätt samt
upplysning om innehållet i 10, 12och30§§.
6 §
Vid första sammanträdet skall faslighelsbildningsmyndigheten redogöra för
förrättningens omfattning och ändamål samt bereda sakägarna lillfälle att taga
del av de i 4 § angivna handlingama.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakägarna skall föreläggas all inom viss tid, minsl en
månad, hos faslighelsbildningsmyndigheten muntligen eller skriftligen anmäla
sina anspråk på äganderätt saml förete sådana handlingar och meddela sådana
upplysningar angående hävd och annat, som kan vara av betydelse för äganderättsutredningen.
Föreläggandel skall efler sammanträdet snarasi möjligt anslås på kommunens
anslagstavla.
Sakägarna skall föreläggas alt inom viss lid, minst en
månad, hos faslighelsbildningsmyndigheten muntligen eller skriftligen anmäla
sina anspråk på äganderätt saml förete sådana handlingar och meddela sådana
upplysningar angående hävd och annat, som kan vara av betydelse för
äganderättsutredningen. Föreläggandel skall efler sammanträdet snarast
möjligt håUas tillgängligt på lämplig plats inom orten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den I juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutals eller börjal verkställas
före ikraftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
13 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973:1084) om avveckling av vissa
godmanskap för delägare i skifteslag
Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för
delägare i skifleslag dels att i 1 § orden "Kungl. Maj:t" skall bytas
ul mot "regeringen", dels atl 5, 6, 8 och 11 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
5 § Fasfighetsbildningsmyndighe-len skall utfärda kungörelse
om tid och slälle för första sammaniräde. Kungörelsen skall minst Qorton dagar
före sammanträdet anslås på kommunens anslagstavla och införas / lämplig
tidning. Gode mannen skall kallas till sammanträdet. Kallelsen skall i god tid
före sammanträdet delges honom.
Föreslagen
lydelse
S § Fasfighetsbildningsmyndighe-ten skall utfärda
kungörelse om tid och ställe för första sammanträde. Kungörelsen skall minst
fjorton dagar före sammanträdet införas i Post- och Inrikes Tidningar och
ortstidning. Gode mannen skall kallas till sammanträdet. Kallelsen skall i god
lid före sammanträdel delges honom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I kungörelsen och kallelsen anges
ändamålel med förrättningen samt vilkel skifteslag och vilka ägor
förrättningen avser.
6 §
Vid första sammanträdet skall faslighelsbildningsmyndigheten redogöra för
förrättningens omfattning och ändamål samt bereda de närvarande tillfälle att
laga del av skifteshandlingar och övrig uiredning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som vill göra anspråk på förvaltade medel skall
föreläggas alt inom viss lid, minst en månad, hos
faslighelsbildningsmyndigheten muntligen eller skriftligen anmäla sitt anspråk
saml förete de handlingar och meddela de upplysningar angående hävd och annat
som han åberopar till stöd för anspråket. Föreläggandel skall snarast möjligt
anslås p& kommunens anslagstavla och Införas i lämplig tidning.
Den som vill göra anspråk på förvaltade medel skall
föreläggas alt inom viss tid, minst en månad, hos
faslighelsbildningsmyndigheten muntligen eller skriftligen anmäla sitt anspråk
samt förete de handlingar och meddela de upplysningar angående hävd och annat
som han åberopar till stöd för anspråket. Föreläggandet skall snarast möjligt
hållas tillgängligt på lämplig plats inom orten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 §
Om det behövs, fär ytteriigare sammanträden hållas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna 15 § första stycket gä Uer även i fråga om
andra sammanträden under förrättningen än det första. Kungörelse behöver dock
ej införas i tidning. Den som anmält anspråk på förvaltade medel
Gode mannen och den som anmält anspråk på förvaltade
medel skall kallas till sådant sammanträde. Kallelsen skall i god tid före
sammanträdet delges dem.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande
lydelse
skall
kallas till sådant sammanträde. Kallelsen skall i god tid före sammanträdel
delges honom.
Har vid sammaniräde tillkännagivits tid och slälle
för näsla sammanträde, får detla hållas ulan kungörelse och kallelser.
14
Föreslagen
lydelse
Har vid sammanträde tillkännagivits tid och ställe
för nästa sammanträde, får detta hållas utan kallelser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid
sammanträde får faslighelsbildningsmyndigheten efter hörande av dem som anmält
anspråk beslämma särskild ordning för delgivning. När någon första gången
kallas fill sammanträde, skall delgivning av kallelsen dock alllid ske enligl
allmänna bestämmelser angående delgivning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
II § Sedan förteckning enligl 9 § upprättals och
beslut om gmndema för kostnadsfördelning enligl 10 § meddelats, skall
faslighelsbildningsmyndigheten förklara förrättningen avslutad. Detta skall
ske på sammanträde. Förteckningen och beslutet skall, snarasi anslås på
kommunens anslagstavla.
11 § Sedan förteckning
enligt 9 § upprättats och beslut om gmndema för kostnadsfördelning enligt 10 §
meddelats, skall fastighetsbildningsmyndigheten förklara förrättningen
avslutad. Detta skall ske på sammanträde. Förteckningen och beslutet skall
snarast hållas tlllgän-Uga på lämpUg plats inom orten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag Iräder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1933: 269) om
ägofred'
dels atl i 5, 6, 11, 12, 33 och 46 a
§§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",
dels aU i 8, 28, 36 och 60 §§ ordet
"kronan" i olika böjningsformer skali bytas ut mot "staten"
i molsvarande form,
dels aU
42-44, 52 och 59 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
42 § Anmälan om val av styrelse skall göras hos
länsstyrelsen inom tid, som i laga ordning bestämts. Försummas det, äge
länsstyrelsen på yrkande av någon, vars rätt kan vara beroende därav, alt
styrelse finnes, förordna syssloman atl, intill dess efter inkommen anmälan om
verkställt val förordnandet återkallas, handhava samfällighetens
angelägenheter och företräda sakägama på sätt om styrelse är stadgat. Syssloman
åtnjule av sakägarna arvode, som bestämmes av länsstyrelsen.
Sker ändring i styrelsens sammansättning, skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan därom hos länstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om anmälan, som i denna paragraf
sägs, så ock om förordnande av syssloman skaU underrättelse på sakägarnas
bekosinad intagas i länskungörelserna.
43'§2 Vad i 3 kap. 15 samt 1721 §§ vattenlagen är stadgal
skall äga molsvarande tillämpning i fall, som i 41 § denna lag avses, dock att
förordnande, som i 3 kap. 17 § vattenlagen sägs, skaU införas i
länskungörelserna samt att lalan, varom i 3 kap. 20 § samma lag förmäles,
skall anhängiggöras hos den fastighetsdomstol, som i 46 § denna lag sladgas.
44 § Sakägares räU alt deltaga i handhavandet av
samfällighetens angelägenheter ulövas å sammanträde, därvid envar av sakägama
' Senaste lydelse av
12 § 1940:598
33 §
1946:837
36 §
1971:1053
46 a §
1971:561
' Senaste
lydelse 1971: 1053.
» Senaste
lydelse 1970:435.
Länsstyrelsen skaU föra förteckning
över stängsel- och betessam-fälligheter. Förteckningen skall innehålla
uppgifter om styrelsens sammansättning, så ock om förordnande av syssloman.
43 §2 Vad i 3 kap. 15 samt 17-21 §§ vattenlagen är stadgat
skall äga motsvarande fillämpning i fall, som i 41 § denna lag avses, dock att
talan, varom i 3 kap. 20 § vattenlagen förmäles, skall anhängiggöras hos den
fasfighetsdomstol, som i 46 § denna lag sladgas.
44 § Sakägares rätt att deltaga i handhavandet av
samfällighetens angelägenheter ulövas å sammanträde, därvid envar av sakägama
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
äger rösträtt efler del andelstal, som är bestämmande för
hans delaktighet i kostnadema för det arbete, som åligger samfälligheien. Kallelse
till sammanträde skall, där ej i gällande stadgar annoriunda beslämts,
antingen delgivas samtliga sakägare minst en vecka före sammanträdet eller ock
minsl fjorton dagar därfömt anslås på kommunens anslagstavla i den eller de
kommuner, där stängslet eller betesmarken är, och införas i minst en av ortens
tidningar. Beträffande sådant sammanträde skall i övrigt vad i 3 kap. 22 §
vallenlagen är föreskrivet i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
16
Föreslagen lydelse
äger rösträtt efter det andelslal, som är bestämmande för
hans delaktighet i kostnadema för det arbete, som åligger samfälligheien. Kallelse
till sammanträde skall, där ej i gällande stadgar annoriunda beslämts,
antingen delgivas samtliga sakägare minst en vecka före sammanträdel eller ock
minst fjorton dagar därfömt införas i den eller de ortstidningar som
samfälligheien bestämmer. Beträffande sådant sammanträde skall i övrigt vad i 3
kap. 22 § vattenlagen är föreskrivet i lillämpliga delar lända till efterrättelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
52 § * Finner någon å sina ägor annans
hemdjur, som dit olovligen inkommit, äge han intaga djurei. Dock vare han
pliktig att om intagningen genast underrätta djurets ägare eller, om han är
frånvarande, den som är satt i hans ställe. Är ägaren ej känd, skall intagaren
ofördröjligen låta anslå kungörelse om intagningen på kommunens anslagstavla 1
den kommun, där intagningen skett, samt införa meddelande om intagningen i en
å orten spridd tidning.
52 § * Finner någon å sina ägor annans
hemdjur, som dit olovligen inkommit, äge han inlaga djurei. Dock vare han
pliktig atl om intagningen genast underrätta djurels ägare eller, om han är
frånvarande, den som är satt i hans ställe. Är ägaren ej känd, skall intagaren
ofördröjligen låla införa kungörelse om intagningen i ortstidning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den, som intagit hemdjur, vare skyldig att underhålla och
vårda djuret. Sedan underrättelse eller kungörelse ägt mm enligt försia
stycket, äge han rätt att nyttja djuret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
59 %
Bryter någon uppsåtligen mol bestämmelsen i 10 § tredje stycket eller mot
betesförbud, varom i 11 § förmäles, straffes med dagsböter.
59 §
Bryter någon uppsåtligen mot bestämmelsen i 10 § tredje stycket eller mot
betesförbud, varom i 11 § förmäles, dömes tiU böter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Lag samma vare, där någon i strid
med bestämmelsen i 13 § fjärde stycket uppsåtligen nyttjar till bete i
regleringsområde ingående mark, som tillhör honom eller vara han äger särskild
betesrätt, utan alt erforderlig hägnad hålles omkring marken.
Begår någon förseelse, som i försia
eller andra stycket sägs, av oaktsamhet eller vållar någon genom försummelse i
den vård om egna eller andras
Senaste lydelse 1970:435. ' Senaste lydelse 1948:463.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
17
opaginerad Kontrollera mot PDF
kreatur
honom åligger eller på annat sätt, att kreatur olovligen inkommer på annans
ägor, vare straffet böter från och med fem fill och med femtio kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Innefattar förseelse, som i denna paragraf avses,
förbrytelse mot allmänna strafflagen, skall gärningen bedömas enligt vad i 4
kap. strafflagen är stadgat.
Ansvar enligt denna paragraf skall ej ådömas, om gärningen
är belagd med slraff i brottsbalken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i krafl den 1 juli 1977.
Bestämmelsema i 44 och 52 §§ i sin
äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller
börjat verkställas före ikraftträdandet.
2 Riksdagen 1976177. I saml Nr 63
Prop. 1976/77:63 18
15 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1960:130) om fiskevårdsområden
Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1960: 130) om fiskevårdsområden'
dels atl i 15 och 33 §§ ordet
"Konungen" skall bytas ut mol "regeringen",
dels att 31 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
31 § Mol länsstyrelses beslul om förordnande av
sakkunnigt biträde enligt 17 § må talan ej föras.
Mol annat beslut av länsstyrelse
enligt denna lag föres lalan hos kammarrätten genom besvär. Besvären skola
anföras inom två månader efter det klaganden fick del av beslutet.
Då beslul som länsstyrelse eller Då beslut som
länsstyrelse eller
kammarrätt meddelar enligt denna kammarrätt meddelar enligt denna
lag angår så många alt avskrift av lag angår så många atl avskrift av
beslutet ej lämpligen kan tillställas beslutet ej lämpligen kan tillställas
envar av dem, skall meddelande envar av dem, skall meddelande
ombes\\itet på statsverkets bekost- om beslutet intagas i ortstidning,
nad intagas i en eller flera tidningar Tiden för anförande av besvär över
inom orten. Delgivning skall anses beslutet skall räknas från den dag
hava skett den dag då meddelandet då kungörandet har skett,
först infördes i sådan tidning.
Länsstyrelses eller kammarrätts
beslut, som avser annat än fiskevårdsområdes bildande, skall, om ej annorlunda
förordnas, lända till efterrättelse utan hinder av förd talan.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Bestämmelsema 131 § i sin äldre
lydelse gäller fortfarande i fråga om kungörande av och talan mot beslul som
har fattats före ikraftträdandet.
' Senaste lydelse av 15 § 1969; 337. '' Senaste lydelse
1971:565.
Prop.
1976/77:63 19
16
Förslag till
Lag om ändring i lagen
(1938:274) om rätt till jakt
Härigenom föreskrives att 27 § lagen (1938:274) om
rätt till jakt skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
27
§' Talan mot polismyndighets beslut enligt 23 § föres hos länsstyrelsen genom
besvär. Mot länsstyrelsens beslul må talan ej föras.
Mot länsstyrelses beslut enligt 10, 11 eller 13 §
eller rörande föreläggande eller förordnande med stöd av 24 § 1 mom. första
stycket föres talan hos kammarrätten genom besvär. I faU, som avses i 11 §,
skola besvär anföras inom två månader från det klaganden erhöll del av
beslutet.
Talan mot annat beslut av länsstyrelse enligt denna
lag eller mot beslut enligt 24 § 3 mom. av annan myndighet än regeringen föres
hos regeringen genom besvär.
Meddelande om länsstyrelses el- Meddelande
om länsstyrelses el
ler kammarrätts beslut med stöd av ler kammarrätts beslut med stöd av
11 § skall införas i tidning inom or- 11 § skall införas i
ortstidning. Ti-
ten. Delgivning av beslutet skall den för anförande av besvär över
anses ha skett den dag då medde- beslutet skall räknas från den dag
landet infördes i tidningen. då kungörandet har skett.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om kungörande av och talan mot beslut
som har fattats före ikraftträdandet.
Senaste
lydelse 1975: 175.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17 Förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1918:523)
Härigenom föreskrives i fråga om vattenlagen (1918:523)'
dels alt i 11 kap. 33 och 47 §§
orden "allmänna tidningarna" skall bylas ut mol "Posl- och
Inrikes Tidningar",
dels att i 6 kap. 14 § orden
"en eller flera tidningar inom orten", i 11 kap. 33, 47 och 68 §§
orden "en eller flera av ortens tidningar", i 11 kap. 87 § orden
"viss eller vissa tidningar inom orten" och i 11 kap. 88 § orden
"en eller flera ortstidningar" skall bytas ut mot
"ortstidning".
dels aU I kap. 14 §, 2 kap. 67 §, 3 kap. 14 och 17 §§, 7
kap. 62 och 63 §§, 8 kap. 41, 42 och 45 §§, 9 kap. 25 §, 10 kap. 6, 26, 38 och
65 §§ samt 11 kap. 38 § skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 kap.
14 §
Där det från allmän synpunkt för tillgodoseende av kraftförsöijning-ens planmässiga
utveckling finnes nödigt, äger regeringen på ansökan förordna, att strömfall,
som icke är på ändamålsenligt sätt utnyttjat, må tagas i anspråk mot
ersättning, som i 9 kap. skils; och skaU, enUgt vad i denna lag stadgas och i
förordnandet föreskrivits, strömfallet eller särskild rätt till detsamma avstås
eller upplåtas. Ej må på gmnd av vad nu sagts rätt till vattenkraft, som
tillkommer staten, utan riksdagens medgivande upplåtas åt annan. Vid meddelande
av förordnande äger regeringen föreskriva de villkor med avseende å
strömfallets utnyttjande, som från allmän synpunkt finnas erforderliga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Då regeringens förordnande enligl försia stycket blivit
sökt, skall tillfälle lämnas envar, som har del i strömfallet, att avgiva
ytirande i anledning av ansökningen inom ett år från det denna jämte
erforderlig uiredning i ärendet delgivits honom. Om synnerliga skäl därtill
äro, må regeringen beslämma kortare tid, dock minsl tre månader. Delgivning
skall genom sökandens försorg verkställas på sätt om stämning i tvistemål är
stadgat, dock att, om ej ulan avsevärd omgång kan utrönas, vilka som hava
Då regeringens förordnande enligt första stycket blivit
sökt, skall tillfälle lämnas envar, som har del i strömfallet, alt avgiva
yttrande i anledning av ansökningen inom ett år från det denna jämte
erforderlig utredning i ärendet delgivits honom. Om synnerliga skäl därtill
äro, må regeringen bestämma kortare tid, dock minst tre månader. Delgivning
skall genom sökandens försorg verkställas på sätt om stämning i tvistemål är
stadgat, dock att, om ej utan avsevärd omgång kan utrönas, vilka som hava del i
fallet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse av 6 kap. 14 § 1919:425 11 kap. 33 §
1974:273 II
kap. 47 § 1961:548 11
kap. 68 § 1960:304 11 kap. 87 § 1961:548 11 kap. 88 § "-= Senaste
lydelse 1976:998.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
del i fallet, delgivning må ske genom kungörelse 1
allmänna tidningarna och tidning inom orten. Äro vid ansökningen fogade
ritningar eller andra handlingar av vidlyftig beskaffenhet, äger regeringen förordna,
att de må undantagas från delgivning.
21
ruresiagen lydelse
delgivning må verkställas jämlikt 17 § delgivningslagen
(1970:428). Äro vid ansökningen fogade ritningar eller andra handlingar av
vidlyftig beskaffenhet, äger regeringen förordna, atl de må undantagas från
delgivning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Meddelas förordnande enligt första
stycket, skall vattendomstolen genast underrättas.
Rätt att på gmnd av förordnande
enligt första stycket taga strömfall i anspråk må ej från innehavaren övergå på
annan, utan alt regeringen medgiver det. Den, som innehar sådan rätt, skall
inom elt år från det regeringens förordnande meddelades hos vattendomstolen söka
bestämmande av ersättning, som ovan sägs; underlåtes det, vare förordnandet ej
längre gällande; och må nytt förordnande med avseende å fallet ej utan
synnerliga skäl meddelas inom lio år därefter. Samma lag vare, om i penningar
bestämd ersättning ej guldils inom tre månader från det ersättningen blivit
fastställd genom utslag, som vunnit laga kraft, såvida icke fallet enligt
medgivande av ersätlningstagaren lagits i besittning utan att ersättningen
guldits.
Med ersättningens bestämmande skall vattendomstolen på framställning
av den ersättningsberättigade låta anstå tills vidare, längst till dess medgivande
enligt 2 kap. till strömfallets bebyggande lämnats; dock skall, sedan fem år
förflufil från det förordnande enligt första stycket meddelades, frågan om
ersättning för vattenkraft, som vid fiden för förordnandet icke var
tillgodogjord, upptagas lill avgörande, om den ersättningsskyldige det begär.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 kap.
67 § När skyddsområde enligt 64 § fastställts eller
tidigare meddelade bestämmelser för sådant område ändrats eller upphävts,
skall länsstyrelsen ofördröjligen införa beslutet härom i länels författningssamling
ävensom ombesörja all kungörelse om beslutet anslås å anslagstavla för kommun,
som beröres av beslutet, och införes i en eller flera ortstidningar. Genom
länsstyrelsens försorg skola tryckta exemplar av föreskrifter, som meddelats
för vissl skyddsområde, finnas att tillgå för allmänheten mot betalning.
2 kap.
67 §ä När skyddsområde enligt 64 § faslslällls eller tidigare
meddelade bestämmelser för sådani område ändrats eller upphävts, skall
länsstyrelsen ofördröjligen införa beslutet härom i länels författningssamling
ävensom ombesörja att kungörelse om beslutet införes i ortstidning. Genom
länsstyrelsens försorg skola tryckta exemplar av föreskrifler, som meddelals
för vissl skyddsområde, finnas att fill-gå för allmänheten mot betalning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har beslut som i första stycket
sägs meddelats i anledning av ansökan, skola kostnadema för kungörandet
bestridas av sökanden. » Senasie lydelse 1976:636.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
22
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 kap.
14 §" Innan stadgar för vattenregleringsföretag
blivit antagna och fastställda samt arunälan om styrelseval gjorts hos
länsstyrelsen, må ej arbete å annans mark verkställas eller åtgärd eljest till
förfång för annan vidtagas. Vad nu sagts gälle dock ej arbete, vartill
tillstånd givits med stöd av 11 kap. 66 § 1 morn.
Sker ändring i slyrelsens sammansättning, skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan därom hos länsstyrelsen.
Då anmälan om val av styrelse Länsstyrelsen skaU föra förleck-
ning
över vattenregleringsföretag. Förteckningen skall innehålla uppgifter om
slyrelsens sammansättning.
ellerom ändring i dess sammansättning 5e//, skall på
deltagarnas iföretagel bekostnad kungörelse därom införas i allmänna
tidningarna samt en eller flera av ortens tidningar.
17 §
Har av deltagama vald styrelseledamot avgått eller den lid, för vilken han
blivit vald, gått fill ända ulan alt anmälan om nytt val skett, och är
styrelsen med kvarstående ledamöier ej beslulför, äge länsstyrelsen på yrkande
av någon, vars rätt kan vara beroende därav, atl behörig styrelse finnes,
förordna syssloman att, intill dess efter inkommen anmälan om verkställt val
förordnandet återkallaä, anfingen ensam eller jämte de styrelseledamöter, som
må finnas, handhava de med föreiagei förenade angelägenheter och företräda
deltagama på sätt om styrelsen finnes nedan stadgat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förordnande av syssloman skall på deUagarnas bekostnad
kungöras så som i 14 § sägs. Syssloman åtnjule av deltagama arvode, som
bestämmes av länsstyrelsen
Förteckning som i 14 § sägs skaU jämväl innehålla uppgifi
om förordnande av syssloman. Syssloman åtnjule av deltagama arvode, som
bestämmes av länsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 kap.
62 §" Innan anmälan om styrelseval gjorts hos
länsstyrelsen, må ej i fall, som i 61 § avses, arbete å annans mark verkställas
eller ålgärd eljest fill förfång för annan vidtagas. Vad nu sagts gälle dock ej
arbete, vartill tillstånd givits med stöd av 11 kap. 66 S 1 mom.
Sker ändring i styrelsens sammansättning, skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan därom hos länsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Då anmälan, som i denna § sägs, ägt rum, skaU
underrättelse därom på deUagarnas i företaget bekostnad intagas i
länskungörelserna.
Länsstyrelsen skall föra förteckning över
torrläggningsföretag. Förteckningen skall innehålla uppgifter om styrelsens
sammansättning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Senaste lydelse 1976:998.
5 Lydelse enligt prop. 1975/76: 215.
« Senaste lydelse 1976: 998.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
63 r Vad i 3 kap. 15 samt 17-21 §§ är siadgal skall äga
molsvarande fillämpning i fråga om företag, som i förevarande kap. avses, dock
att förordnande, som i 17 § sägs, skaU införas i länskungörelserna samt att,
där icke i fastställda stadgar viss ort bestämts såsom styrelsens säte,
talan, som i 20 § omför-mäles, skall anhängiggöras hos den allmänna underrätt,
inom vars domvärjo samfälligheien eller slörsla delen därav är belägen.
23
Föreslagen lydelse
63 §'Vad i 3 kap. 15 saml 17-21 §§ är stadgat skall äga
motsvarande lillämpning i fråga om förelag, som i förevarande kap. avses, dock
att, där icke i fastställda stadgar viss ort bestämls såsom styrelsens säte,
lalan, som i 20 § omförmäles, skall anhängiggöras hos den allmänna underrätt,
inom vars domvärjo samfälligheien eller slörsla delen därav är belägen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8 kap.
41 § Innan styrelseval anmälts hos länsstyrelsen får ej i
fall som avses i 40 § arbete ulföras på annans mark eller ålgärd eljest
vidtagas till förfång för annan. Vad som sagts nu gäller dock ej arbete som
tillåtits med stöd av 11 kap. 66 § 1 mom. och ej heller om syssloman enligl 45
§ förordnats att handhava företagets angelägenheter.
Ändras styrelsens sammansättning, skall styrelsen ofördröjligen anmäla
detta lill länsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har anmälan gjorts enligl försia eller andra stycket,
skall underrättelse därom införas i länskungörelserna på deltagarnas
bekostnad.
Länsstyrelsen skaU föra förteckning över avloppsförelag.
Förteckningen skall innehålla uppgifler om slyrelsens sammansättning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
42 §
Bestämmelsema i 3 kap. 15 och 1721 §§ äga motsvarande lilllämpning i fråga om
företag som avses i 40 § i detta kap. Förordnande som anges 13 kap. 17 §
skall dock införas i länskungörelserna. Om icke i fastställda stadgar viss Ort
bestämts som styrelsens säte, skaU talan som avses i 3 kap. 20 § väckas hos den
allmänna underrätt inom vars domkrets anläggningen eller största delen av
anläggningen är belägen.
42 §*
Bestämmelserna i 3 kap. 15 och 17-21 §§ äga motsvarande fill-lämpning i fråga
om förelag som avses i 40 § i delta kap. Om icke i fastställda stadgar viss
ort beslämts som styrelsens säte, skall talan som avses i 3 kap. 20 § väckas
hos den allmänna underrätt inom vars domkrets anläggningen eller största delen
av anläggningen är belägen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1920:459. " Senaste lydelse
1976:998. " Senaste lydelse 1969:393.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
24
opaginerad Kontrollera mot PDF
45 §"* Om det
finns skäl antaga atl viss eller vissa deltagares intressen åsidosättas i
fråga om företag som avses i 38-40 §§ eller atl företagels angelägenheter
eljesl försummas eller handhavas på mindre lämpligt säll, kan länsstyrelsen
förordna syssloman att handhava förelagels angelägenheter och företräda
dellagarna. Länsstyrelsen kan entlediga sysslomannen när förhållandena
föranleda del.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Underrättelse om förordnande av syssloman skall
Införas i länskungörelserna på deltagarnas bekostnad. Sysslomannen har rätt
att få arvode av deltagarna. Arvodet bestämmes av länsstyrelsen.
9 kap.
25 §" Sammaniräde
för fördelningen hålles så snart del kan ske. Kallelse fill sammanträdet
sändes minsl två veckor i förväg fill fastighetsägaren, annan sakägare och
kända innehavare av panträtt. De skall i kallelsen uppmanas att anmäla sina
anspråk senast vid sammanträdet. Föreligger särskilda skäl, skall kungörelse
om sammanträdet minst två veckor i förväg också föras in i Post- och Inrikes
Tidningar oc/i tidning inom orten.
10 kap.
6 §'2 Om fid och ställe
för sammanträde, som i 5 § sägs, så ock för synegång, som i samband därmed företages,
förordne förrältningsman-nen efter samråd med övriga synemän och sökanden,
saml meddele salcägare och andra besked därom medelst kungörelse, som genom
förrällningsmannens försorg varder minsl fjorton dagar före sammanträdel
införd i en eUer, där förhållandena påkalla det, två eller flera av ortens
tidningar. Om lid och plats för försia sammanträdet under förrättningen varde
därjämte underrättelse i god tid tillställd allmänt ombud och ortsombud.
Förteckning som i 41 § sägs skall jämväl innehålla
uppgift om syssloman som förordnats enligt första stycket. Sysslomannen har
rätt att få arvode av deltagarna. Arvodel bestämmes av länsstyrelsen.
9 kap.
25
§" Sammaniräde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse
till sammanträdel sändes minst två veckor i förväg lill fastighetsägaren,
annan sakägare och kända innehavare av panträtt. De skall i kallelsen uppmanas
att anmäla sina anspråk senast vid sammanträdel. Föreligger särskilda skäl,
skall kungörelse om sammanträdet minsl två veckor i förväg också föras in i
Post- och Inrikes Tidningar.
10 kap.
6
§' Om fid och ställe för sammanträde, som i 5 § sägs, så ock för synegång,
som i samband därmed företages, förordne förrättningsmannen efler samråd med
övriga synemän och sökanden, samt meddele sakägare och andra besked därom
medelst kungörelse, som genom förrättningsmannens försorg varder minst Qorton
dagar före sammanträdet införd i ortstidning. Kungörelsen skall även
'innehålla upplysning om vilken eller vilka ortstidningar som av förrätt
ningsmannen bestämts för införande av senare kungörelser angående förrättningen.
Om lid och plats för första sammanträdet under förrättningen varde därjämte
underrättelse i god tid fillslälld allmänt ombud och ortsombud.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'"
Senaste lydelse 1976: 998, " Senaste lydelse 1974:273. '" Senaste
lydelse 1961:548.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
25
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finnas, då kungörelse skall
utfärdas, flera sammanträden lämpligen böra hållas i följd efter varandra inom
loppet av en vecka, och kan på gmnd härav tiden för samtliga sammanlräden icke
besiämt angivas, må desamma ändock utlysas; därvid för varje sammanträde och i
samband därmed företagen synegång tiden skall angivas så nära som möjligt med
uppgift tilllika på någon i orten boende pålitlig person, minsl en inom varje
församling, hos vilken närmare besked om liden för sammanträde och synegång
inom församlingen framdeles skall tillhandahållas; och åligger det
förrält-ningsmannen all om sammaniräde och synegång, som nu sagts, underrätta
sådan person senast klockan 6 på aftonen dagen före sammanträdet.
Har sammaniräde icke så kungjorts,
som ovan sagts, må ändock sammanträdet hållas med tillslädeskomna personer,
men vare förrättningsmannen skyldig utsätta och kungöra nytt sammaniräde för
hörande av övriga, som äga yttra sig i ärendet.
26
§' Sedan erforderiiga sammanlräden hållits och alla vid förrättningen
förefallande frågor blivit utredda, upprätte synemännen skyndsamt provisorisk
längd, upplagande dels de anläggningar och åtgärder, vilka synas kunna
ifrågakomma för floltledens inrättande, med angivande av de platser, där dessa
tänkts skola vidtagas, samt den egendom, som för sådant ändamål behöver tagas
i anspråk, dels ock den ersättning för skada och intrång, som enligt skedd
uppskattning synes böra ulgå fill vederbörande sakägare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna längd skall av förräll-ningsmannen så snart ske kan
i bestyrkt avskrift jämte meddelande om förrällningsmannens adress överlämnas
lill en eller flera i orten boende, pålitliga personer, minst en inom vaije
tingslag, men i Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker minsl en inom
veuje församling, vilka enligl tillkännagivande vid sammanträdena inom varje
sådant område av synemännen utsetts att mottaga handlingarna i målet och
hålla dem fillgängliga. Om längdens framläggande och platsen för dess
tillhandahållande så ock om vad sakägare jämlikt 27 § har att iakttaga för sin
lalans bevakande skall kungörelse införas i en eller flera ortsfidningar, och
vare den under trettio dagar från den dag, då kungörelsen varit i tidning
senast införd, hos de utsedda
Denna längd skall av förrättningsmannen så snart ske kan
i bestyrkt avskrift jämte meddelande om förrättningsmannens adress överlämnas
till en eller flera i orten boende, pålitliga personer, minst en inom varje
tingslag, men i Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker minst en inom
varje församling, vilka enligt fillkännagivande vid sammanträdena inom varje
sådant område av synemännen utsetts att mottaga handlingama i målet och hålla
dem tillgängliga. Om längdens framläggande och platsen för dess
tillhandahållande så ock om vad sakägare jämlikt 27 § har att iakttaga för sin
lalans bevakande skall kungörelse införas iden eller de ortstidningar, som enligt
6 § bestämts för införande av kungörelser angående förrättningen, och vare den
under tretfio dagar
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1919:425.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande lydelse
personerna fillgänglig för en var, som åslundar taga del
därav.
38 §'"* Efler samråd med de övriga synemännen ävensom
med sökanden, där så lämpligen kan ske, be-stämme förrältningsmannen tid och
ställe för syneförrättningen. Han skall därom ofördröjligen ej mindre
underrätta de andra synemännen än även utfärda kungörelse, vari tillika de
fastigheter, som föreiagei förmenas angå, skola namngivas eller, i den mån det
kan ske på oför-tydbart sätt, utmärkas medelst gemensam geografisk eller annan
beteckning; föranstalte ock därom, att kungörelsen varder minst fjorton dagar
före förrätlningssamman-Irädel införd i en eller, där förhållandena påkalla
del, två eller flera av ortens tidningar.
26
Föreslagen lydelse
från den dag, då kungörelsen varit i tidning senast
införd, hos de utsedda personerna tillgänglig för en var, som åslundar taga
del därav.
38 §'" Efter samråd med de övriga synemännen ävensom
med sökanden, där så lämpligen kan ske, be-stämme förrältningsmannen tid och
slälle för syneförrällningen. Han skall därom ofördröjligen ej mindre
underrätta de andra synemännen än även utfärda kungörelse, vari fillika de
fasligheter, som företagel förmenas angå, skola namngivas eller, i den mån del
kan ske på oför-tydbart sätt, utmärkas medelst gemensam geografisk eller annan
beteckning och vari därjämle den eller de ortstidningar, vilka av förrättningsmannen
bestämls för införande av senare kungörelser angående förrättningen, skola
angivas; föranstahe ock därom, att kungörelsen varder minsl fjorton dagar före
förrättningssammanlrä-del införd i ortstidning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Är företagel av mindre omfattning
och berör del uppenbarligen fömtom sökanden allenast viss eller vissa sakägare,
vare kungörelse, som nu sagts, icke erforderlig; dock skall underrättelse om
tid och slälle för sammanträdet sisl å åttonde dagen fömt delgivas sådan
sakägare.
65 §' Förrättningen
skall, såviii ske kan, ulan uppskov fortsättas och avslutas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Varder nytt sammanträde av nöden, skall besked om liden
och stället därför meddelas innan sammanträdet avslutas. Kan till följd av laga
hinder tiden för sammanträdet ej genast utsättas eller sammanträde ej å utsatt
lid hållas, skall kungörelse om tiden och stället för det nya sammanträdet
utfärdas i den ordning, som / 38 § sägs, eller ock kal-
Varder nytt sammanträde av nöden, skall besked om fiden
och stället därför meddelas innan sammanträdet avslutas. Kan fill följd av laga
hinder tiden för sammanträdet ej genast utsättas eller sammaniräde ej å utsatt
tid hållas, skall kungörelse om tiden och stället för det nya sammanträdel
utfärdas i den ordning, som enligt 38 § bestämts för
opaginerad Kontrollera mot PDF
'"Senaste lydelse 1970:440 (jfr 1969:
393).
'5 Senaste lydelse 1970:440.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande
lydelse
lelse
fill sammanträdet delgivas samtliga sakägare sisl å åttonde dagen fömt. Elt
exemplar av kungörelsen skall, då enligt 39 § föreskrift meddelats om
handlingars tillhandahållande, ofördröjligen översändas lill de härför besiämda
ställen.
Finnes under förrättningens fortgång saken angå
fastighei, som ej på sätt i 38 § är föreskrivet angivils i förut utfärdad
kungörelse om förrättningen, och har ej ägare och känd nyttjanderättshavare
lill den fasiighei ändock tillslädeskommit, åligge förrättningsmannen alt därom
ulfärda kungörelse med tillkännagivande vad ägare till sådan fastighet så ock
nyttjanderättshavare, där dennes räll är i fråga, har alt iakttaga för
bevakande av lalan vid sammaniräde ävensom atl lill sakägare, som nu nämnis,
avsända underrättelse på sätt i 8 § sladgas. Kungörelsen skall minst fjorton
dagar före sammanträdel införas i en eller flera av ortens tidningar. Har
enligt 39 § meddelals föreskrift om handlingars tillhandahållande, skall ett
exemplar av kungörelsen ofördröjligen översändas lill de härför bestämda
ställen. Är uppenbarligen fråga allenast om viss eller vissa sakägares
hörande, vare kungörelse och underrättelse, som nu sagts, dock icke
erforderliga, såframt sådan sakägare delgives kallelse till sammanträde sist
å åttonde dagen fömt.
27
Föreslagen
lydelse
kungörelser
angående förrättningen, eller ock kallelse lill sammanträdet delgivas
samlliga sakägare sist å åttonde dagen fömt. Eu exemplar av kungörelsen skall,
då enligt 39 § föreskrift meddelals om handlingars tillhandahållande, ofördröjligen
översändas fill de härför bestämda ställen.
Finnes under förrättningens fortgång saken angå
fastighet, som ej på sätt i 38 § är föreskrivet angivils i förut utfärdad
kungörelse om förrättningen, och har ej ägare och känd nyttjanderättshavare
fill den faslighet ändock tillslädeskommit, åligge förrättningsmannen att därom
utfärda kungörelse med tillkännagivande vad ägare lill sådan fastighet så ock
nyttjanderättshavare, där dennes rätt är i fråga, har att iakttaga för
bevakande av talan vid sammaniräde ävensom att lill sakägare, som nu nämnis,
avsända underrättelse på sätt i 8 § stadgas. Kungörelsen skall minst Qorton
dagar före sammanträdel införas i ortstidning. Har enligl 39 § meddelals
föreskrift om handlingars tillhandahållande, skall ett exemplar av kungörelsen
ofördröjligen översändas till de härför bestämda ställen. Är uppenbarligen
fråga allenast om viss eller vissa sakägares hörande, vare kungörelse och
underrättelse, som nu sagts, dock icke erforderliga, såframt sådan sakägare
delgives kallelse till sammanträde sisl å åttonde dagen fömt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
sammanträde ej på sätt ovan sagts tillkännagivils, vare dock sådant
tillkännagivande ej av nöden, där alla sakägare komma tillstädes eller de
uteblivna delgivits kallelse till sammanträdet sist å åttonde dagen fömt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 kap.
38 I
Vill någon, vars rätt kan vara beroende av ansökningen eller därmed avsett
företag, bestrida ansök-
11 kap.
38 §
Vill någon, vars rätt kan vara beroende av ansökningen eller därmed avsett
företag, bestrida ansök-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande
lydelse
ningen
eller göra invändning mot ifrågasatt företags omfattning eller mol lillärnad
vattenbyggnads konstmktion eller mot eljest föreslagen anordning, skola hans
erinringar i berörda hänseenden, vid äventyr all vattendomstolen eljest icke
är pliktig att fästa avseende vid deras innehåll, framställas i skriftlig
inlaga inom viss av vattenräUsdo-maren bestämd tid, minsl trettio dagar, efter
kungörelsens dag. Inlaga, som nu nämnis, skall ingivas lill vaUenrättsdomaren
i två exemplar.
28
Föreslagen
lydelse
ningen
eller göra invändning mot ifrågasatt förelags omfattning eller mot lillärnad
vattenbyggnads konstmktion eller mot eljest föreslagen anordning, skola hans
erinringar i berörda hänseenden, vid äventyr atl vattendomstolen eljest icke
är pliktig att fästa avseende vid deras innehåll, framställas i skriftlig
inlaga inom viss av vattenrätlsdo-maren bestämd tid, minsl tretfio dagar, efter
den dag då kungörandet har skett. Inlaga, som nu nämnts, skall ingivas till
valtenrättsdomaren i två exemplar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
Bestämmelserna i I kap. 14 §, 2 kap. 67 §, 6 kap.
14 §, 9 kap. 25 §, 10 kap. 6, 26, 38 och 65 §§ saml 11 kap. 33, 38, 47, 68, 87
och 88 §§ i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om kungörande som har
beslutats eller börjal verkställas före ikraftträdandet.
Prop. 1976/77:63 29
18 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän
flottled
Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1919:426) om flottning i allmän flotlled'
dels au i 2, 13, 39, 70, 75, 82, 82
a och 84 a §§ ordet "Konungen" skall bylas ul mot
"regeringen",
dels au i 3, 8, 14-22, 24, 25, 27,
29-32, 34, 36, 37, 40, 47, 50, 58, 59, 62, 65, 70-76, 78, 81, 82 a, 83, 84 a
och 86 §§ orden "Kungl. Maj:ls befaU-ningshavande" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "länsstyrelsen" i motsvarande form.
dels att i 14 § orden "en
eller flera tidningar inom orten" och i 19 § orden "en eller flera
tidningar i orten" skall bytas ut mol "ortstidning",
dels alt 10, 35, 41, 44 och 68 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,
dels alt i lagen skall införas en
ny paragraf, 76 a §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 § Varder ej överenskommelse träffad om ersättningen,
skaU efter syn och uppskattning frågan avgöras av tre ojäviga skiljemän, bland
vilka en utses av vardera parten och de sålunda utsedda tillkalla den tredje.
Flottningsförening åligger atl
varje år å tid, som i reglementet bestämmes, utse skiljeman och ersättare för
denne. Där så i reglementet föreskrives, skola för skilda sträckor av
flotlleden eller för prövning av olika slag av skada utses olika personer.
För viss by eller visst annat
område utmed floUleden må efler sinsemellan träffad överenskommelse
strandägare och andra med avseende å dem vidkommande flottningsskada med laga
verkan påförhand utse gemensam skiljeman och ersättare för denne samt om valet
underrätta flotlningssty-relsen.
De för flottningsförening utsedda De för flottningsförening utsedda
skiljemännens och ersältames skiljemännens och ersättames
namn och adresser skola varje år namn och adresser skola varje år
inom i reglementet angiven tid an- inom i reglementet angiven tid an
mälas hos Kungl. Maj:ls befall- m'ålashos länssty relsen för Införan-
ningshavande för kungörande på de iförteckning som 176 a § sägs.
flottningsföreningens bekostnad i
länskungörelserna och i en eller fle
ra tidningar inom orten.
35 § Om uppgörande av förslag till 35 § Om uppgörande av
förslag till reglemente föranstalte de, som är- reglemente föranstalle de, som
är-na begagna flottleden; och låle na begagna flotlleden; och
låle
' Senaste lydelse av
13 §1974:274, 74§1969:397;
14 §1961:549, 78 §1964:183, 25 §1969:397, 81 §1969:397, 32§"- 82§"-
65 §1966:677, 82
a §"-
73§1969:397, 84
a §1971:568
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
Kungl. Maj:ls befallningshavande däröver höra skogsägare
och andra, som av frågan äro intresserade, å sammanträde, som Kungl. Maj:is
befcillnlngshavande på lämpligt sätt utlyser och låter hålla.
30
Föreslagen lydelse
länsstyrelsen däröver höra skogsägare och andra, som av
frågan äro intresserade, å sammaniräde, som länsstyrelsen kungör i ortstidning
och låter hålla.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ulan hinder av besvär mol beslul, varigenom reglemente
första gången faslsiälles för flottningsförening, må reglementet tillämpas,
intill dess i anledning av besvären annorlunda må förordnas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
41 § När
styrelseledamot utsetts å flottningsstämma, skall anmälan därom göras hos
Kungl. Maj:ls befallningshavande i det eller de län, där flottleden framgår,
för kungörande av den valdes namn och adress i länskungörelserna samt 1 en
eller flera tidningar inom orten. Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av
protokoll eller annan handling, som bestyrker valet.
Angående styrelseledamot, som
jämlikt stadgandet i 40 § blivit av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedd,
skall ock kungörelse på sätt nu sagts utfärdas.
Saknar flottningsförening anmäld,
behörig styrelse, äge Kungl. Maj:ls befallningshavande i del län, där styrelsen
skall hava sitl säte, på yrkande av rättsägare förordna syssloman att med
samma befogenhet, som tillkommer flotlnings-styrelse, företräda föreningen
eller flottieden i del ärende, varom fråga kan vara.
44 § Styrelsen åligger att för varje tingslag, där
flottleden framgår, utse minst ett, inom orten bosalt ombud, till vilket
strandägare och andra äga hänvända sig med anmälningar enligt 9 § samt andra
framställningar rörande flotlleden och flottningen däri. Ombuds namn och
adress skola årligen inom tid, som
41 § När styrelseledamot utsetts å flottningsstämma, skall
anmälan därom göras hos länsstyrelsen i varje län, där flottleden framgår, för
införande av den valdes namn och adress i förteckning som i 76 a § sägs. Vid
anmälan skall fogas beslyrki avskrift av protokoll eller annan handling, som
bestyrker valet.
Angående styrelseledamot, som
jämlikt stadgandet i 40 § blivit av länsstyrelsen utsedd, skall ock anteckning
på sätt nu sagts göras.
Saknar flottningsförening anmäld,
behörig styrelse, äge länsstyrelsen i det län, där styrelsen skall hava sitt
säte, på yrkande av rättsägare förordna syssloman alt med samma befogenhet,
som tillkommer flottningsstyrelse, företräda föreningen eller flottleden i det
ärende, varom fråga kan vara. Förordnande av syssloman skaU antecknas 1
förteckning som i första stycket sägs.
44 § Styrelsen åligger att för varje domsaga, där
flottleden framgår, utse minst ett, inom orten bosatt ombud, till vilket
strandägare och andra äga hänvända sig med anmälningar enligt 9 § samt andra
framställningar rörande flottleden och flottningen däri. Ombuds namn och adress
skola årligen inom tid som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
bestämmes i reglementet, anmälas hos Kungl. Maj:ls
befallningshavande för kungörande i länskungörelserna saml i en eller flera
tidningar inom orten.
68 § A flotlgods, som är omärkt eller försett med
otydligt eller ej godkänt märke eller icke blivit i stadgad ordning anmält
lill flottning, skola läggas dubbla umgälder; och äge flottningsstyrelsen till
säkerhei för dem kvarhålla floltgodset och, där ägaren är känd, efter
tillsägelse fill honom å offentlig auktion sälja så mycket därav att beloppet
därigenom täckes. Är ägaren okänd, give Kungl. Maj:ts befallningshavande i
lånskungörelserna och tidning inom orten föreläggande för honom alt inom
nittio dagar anmäla sig hos Kungl. Maj:ts befallningshavande; sker ej anmälan,
må flottgodset säljas å offentlig auktion, och skall behållningen av de vid
försäljningen influtna medel tillföras någon föreningens fond, varom i 32 §
förmäles, eller eljest användas till något floUledens gemensamma ändamål.
31
Föreslagen lydelse
bestämmes i reglementet, anmälas hos länsstyrelsen för
Införande i förteckning som 176 a § sägs.
68 § Å flottgods, som är omärkl eller försett med
otydligt eller ej godkänt märke eller icke blivit i stadgad ordning anmält
lill flottning, skola läggas dubbla umgälder; och äge flottningsstyrelsen till
säkerhet för dem kvarhålla flottgodset och, där ägaren är känd, efter
tillsägelse fill honom å offentiig auktion sälja så mycket därav att beloppet
därigenom täckes. Är ägaren okänd, give länsstyrelsen i ortstidning föreläggande
för honom att inom nittio dagar anmäla sig hos länsstyrelsen; sker ej
anmälan, må floltgodset säljas å offentlig auktion, och skaU behållningen av
de vid försäljningen influtna medel tillföras någon föreningens fond, varom i
32 § förmäles, eller eljest användas till något flottledens gemensamma ändamål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ej må i andra fall, än i 73 och 74
§§ omförmälas, utan flottningsstyrel-sens begivande omärkl eller otydligt märkt
flottgods upptagas ur allmän flottled.
76 a § Länsstyrelsen skall föra förteckning över aUmänna
flottleder som framgår inom länet. Förteckningen skall innehålla sådana uppgifter
som enligt denna lag skola anmälas för införande i förteckningen eller eljest
antecknas däri.
Denna lag träder i kraft den I juli 1977.
Bestämmelsema i 14, 19 och 35 §§ samt bestämmelsen om
ortstidning i 68 § gäller i sin äldre lydelse fortfarande i fråga om kungörande
som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
Prop. 1976/77:63 32
19
Förslag till
Lag om ändring i lagen
(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1915:218)
om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
dels alt i 17 § orden "allmänna
tidningarna" skall bytas ut mol "Post-och Inrikes Tidningar",
dels
all 27 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
27
§'I fråga om återkallelse av pro- 27 §'1 fråga om ålerkallelse av pro-
kura, som blivit lill handelsregistret kura, som blivit lill handelsregistret
anmäld, skall vad i 7 och 32 §§ la- anmäld, skall vad i 13 och 19 §§
gen om handelsregisler, firma och hundelsregislerlagen (1974:157) är
prokura den 13 juU 1887 är stadgat stadgat lända Ull efterrättelse. Har
lända lill efterrättelse. Har ålerkal- återkallelsen blivit införd i handels-
lelsen blivit införd i handelsre- registret och kungjord i Posl- och
gisirel och kungjord i ortstidning- Inrikes Tidningar, är firmans inne-
en, är firmans innehavare icke plik- havare icke pliktig att jämväl på an-
tig atl jämväl på annat sätt återkalla nal säU återkalla fullmakten,
fullmakten.
Fullmakt all slula avtal om köp, byte eller gåva av
fasl egendom skall vara skriftlig. Har sådan fullmakt blivit, efler ty i 16 och
17 §§ sägs, återkallad eller för kraftlös förklarad, vare fullmakten ulan
verkan.
Genom vad här ovan i detla kapitel stadgas därom,
atl rättshandling av fullmäkfigen i vissa fall icke är gällande mol
fullmaklsgivaren, sker ej ändring i vad 18 kap. 3 § handelsbalken innehåller
angående verkan därav all vad som genom sådan rättshandling åtkommils blivit
använt lill fullmakts-givarens nytta.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Bestämmelsema i 27 § i sin äldre lydelse gäller
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjal verkställas
före ikraftlrädandel.
'
Senaste lydelse 1970: 1006.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1845:50 s. 1) i avseende på
handel
om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva
Härigenom föreskrives alt mbriken
lill förordningen (1845: 50 s. I) i
avseende på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,
samt I och 2 §§ förordningen skall ha nedan angivna lydelse.
Lag
om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
1 §' Vill den, som tillhandlar sig
lösören och tillåler, att desamma få i säljarens vård kvarbliva, att vad han
tillhandlat sig skall fredas frän utmätning för säljarens skuld och i händelse
av dennes konkurs från boets tillgångar avskiljas, upprätte skriftlig
avhandling om köpel med förteckning å de köpta persedlarna och vittnens
underskrift. Han skall inom en vecka därefter i tidning med spridning inom den
ort, där säljaren bor, låta införa kungörelse om avhandlingen med uppgift om
säljarens och köparens namn och yrken, dagen då köpeavhandlingen blivit
uppgjord saml köpeskillingens belopp. Avhandlingen jämte bevis om atl
kungörelsen införts i tidning skall dels inom åtta dagar från den dag då
kungörelsen skedde uppvisas för kronofogdemyndigheten i den ort där egendomen
finnes, och i beslyrki avskrift tillställas myndigheten, dels inom en månad
från samma dag företes inför tingsrätten i orten till inlagande i dess
protokoll.
2
§ Tingsrätt
bör genast hos sig. Ull allmänhetens kännedom, angående uppvisade och
inprotokol-lerade köpeavhandlingar, offenlli-
Föreslagen lydelse
1
§' Vill den,
som tillhandlar sig lösören och tillåter, att desamma få i säljarens vård
kvarbliva, att vad han tillhandlat sig skall fredas från utmätning för
säljarens skuld och i händelse av dennes konkurs från boets tillgångar
avskiljas, upprätte skriftlig avhandling om köpel med förteckning å de köpta
persedlarna och vittnens underskrift. Han skall inom en vecka därefter i
ortstidning inom den ort, där säljaren bor, låla införa kungörelse om
avhandlingen med uppgift om säljarens och köparens namn och yrken, dagen då köpeavhandlingen
blivit uppgjord samt köpeskillingens belopp. Avhandlingen jämte bevis om all
kungörelsen införts i ortstidning skaU dels inom åtta dagar från den dag då
kungörelsen skedde uppvisas för kronofogdemyndigheten i den ort där egendomen
finnes, och i bestyrkt avskrift tillställas myndigheten, dels inom en månad
från samma dag företes inför tingsrätten i orten till intagande i dess protokoll.
2
§ Tingsrätten
för förteckning över uppvisade och inprolokollera-de köpeavhandlingar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1970:442. Senaste
lydelse 1970:442.
3 Riksdagen 1976177. I saml. Nr 63
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande lydelse
gen anslå kungörelser av enahanda innehåll, som ovan nämnt
är.
Föreslagen lydelse
34
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den I juli 1977.
Bestämmelserna i 1 § i sin äldre
lydelse gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutals eller börjal
verkställas före ikraftträdandet.
Köpeavhandling, om vilken
kungörelse finnes anslagen vid utgången av juni 1977, skall införas i
förleckning som sägs i 2 §, varefter kungörelsen får nedtagas.
21 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1862:10 s. 1) om kallelse på
okända borge-
närer
Härigenom föreskrives atl 11 § lagen (1862:10 s. 1) om
kallelse på okända borgenärer' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
11 § Då kallelse är så sökt, som i 9 § sägs; utfärde
rätten offentiig stämning å okända borgenärer alt sist å viss dag, sedan sex
månader förflutit, giva sirta fordringar skriftligen eller muntligen an.
Stämningen varde / rättens kansli anslagen sex månader före inställelsedagen
och i allmänna tidningarna kungjord tre gånger, första gången fem och tredje
gången sist två månader innan den dag iniräffar. Utmätningsmannen i orten och
alla inländska borgenärer, som å den i 9 § omförmälda förteckning upptagna
äro, skola om stämningen särskill underrättas; och foge rätten anstalt, alt
sådan underrättelse varder, minst en månad före inställelsedagen, dem
meddelad.
Föreslagen
lydelse
11 §'' Då kallelse är så sökt, som i 9 § sägs; utfärde
rätten offentlig stämning å okända borgenärer att sisl å viss dag, sedan sex
månader förflutit, giva sina fordringar skriftligen eller muntligen an.
Stämningen varde skyndsamt kungjord ( Post- och Inrikes Tidningar. Utmätningsmannen
i orten och alla inländska borgenärer, som å den i 9 § omförmälda förteckning
upptagna äro, skola om stämningen särskilt underrättas; och foge rätten anstalt,
att sådan underrättelse varder, minst en månad före inställelsedagen, dem
meddelad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den I juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat verkställas
före ikraftträdandet.
' Lydelse av lagens rubrik enligt prop. 1976/77: 5. '
Sena.ste lydelse 1964: 327.
Prop. 1976/77:63 35
22
Förslag till
Lag om ändring i
konkurslagen (1921:225)
Härigenom
föreskrives i fråga om konkurslagen (1921:225)' dels att iS5, 111, 129, 130,
149, 155, 166, 176, 186, 189 och 210 §§ orden "allmänna tidningarna"
skall bytas ut mot "Posl- och Inrikes Tidningar", dels att 19, 74,
185 och 202 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
19
§ Meddelas beslut om konkurs skall konkursdomaren genast utsätta första
borgenärssammanträdet att hållas inför konkursdomaren lidigasl tre och senast
fem veckor från dagen för konkursbesluiel. Sammanträdet får dock hållas senare än
som har sagts nu, om det är nödvändigt med hänsyn till konkursboets omfattning
och beskaffenhei. Konkursdomaren skall även bestämma den tid, minsl fyra och
högsl tio veckor från dagen för konkursbeslutet, inom vilken bevakning av
fordran skall äga mm. Han skall därjämte bestämma den eller de ortstidningar i
vilka kungörelser om konkursen skola införas.
Konkursbeslutet jämte vad kon- Konkursbeslutet
jämte vad kon
kursdomaren bestämt enligt första kursdomaren bestämt enligt första
stycket kungöres i Post- och Inri- stycket kungöres i Post- och Inri
kes Tidningar och;" ortstidning som kes Tidningar och
ortstidning.
avses i nämnda stycke.
Gäldenären skall kallas till första
borgenärssammanlrädet och därvid erinras om sin skyldighet enligt 92 § att vid
sammanträdet avlägga bouppteckningsed. I fråga om delgivning av kallelsen
gäller vad som är föreskrivet om stämning i tvistemål.
74
§ Skall konkursbos egendom 74 § Skall konkursbos egendom
säljas å auktion genom förvaltarens säljas å auktion genom förvaltarens
försorg, låle han kungöra auktionen försorg, låle han kungöra auktionen
på sätt och inom tid, som i utsök- på sätt och inom tid, som i utsök
ningslagen stadgas för kungörande ningslagen sladgas för kungörande
av auktion å egendom av det slag, av auktion å egendom av det slag,
varom fråga är; dock vare kungö- varom fråga är; dock vare kungö
relsens införande i allmänna tid- relsens införande i Post- och Inri-
ningarna eller i länskungörelserna kes Tidningar icke i något fall erfor-
icke i något fall erforderiigt. derligt.
Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande
tillämpning beträffande auktion, som enligt 73 § besöijes av borgenär.
'
Senaste lydelse av
111
§1957:97 176 §1975:244
130
§1946:809 210 §1970:848
155
§1970:848
166
§ "-
'
Senaste lydelse 1975:244,
Prop. 1976/77:63 36
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
185 § Finner konkursdomaren, då beslul om konkurs
meddelas, anledning till antagande, alt gäldenärens bo icke förslår till
bestridande av konkurskostnadema, och ställes ej genast säkerhet för sagda
koslnader, skall vad fömt i denna lag är stadgat om vidtagande av åtgärder då
konkurs uppstått icke äga tillämpning, utan gälle vad här nedan föreskrives:
/) Konkursdomaren skaU
om 1) Konkursbesluiel kungöres i konkursen genast ulfärda kungö-
Posl- och Inrikes Tidningar och relse med uppgift om dagen, då
ortstidning. I kungörelsen skall an-konkursansökningen ingivits; och
märkas att anledning finnes till så-varde i kungörelsen dessulom an- dant
antagande, som ovan sagts. märkt, att anledning finnes lill sådant antagande,
som ovan sagts. Kungörelsen skall ofördröjligen anslås i rättens kansli samt
genast eller nästa postdag avsändas för att en gång införas i allmänna tidningarna
ävensom en eller två tidningar inom orten; varjämte konkursdomaren har att om
konkursen genast underrätta allmänna åklagaren 1 orten samt, om gäldenären
är ämbets- eller tjänsteman, hans närmasteförman.
2) Konkursdomaren skall, där det
prövas erforderligt, förordna en god man att taga vård om gäldenärens bo. Har
icke till koidiursdomaren ingivits av gäldenären under edsförpliktelse
underskriven förteckning över hans tillgångar och skulder med uppgift om dels
varje borgenärs namn och postadress, dels i vad mån skuld avser lön eller
pension och dels de böcker och andra handlingar, som röra boet, skall god man
alltid förordnas. Det åligger i sådant fall gode mannen atl ofördröjligen
upprätta och till konkursdomaren inkomma med förteckning, som nyss sagts, samt
att så snart kunskap vunnits om löne- eller pensionsskuld genast anmäla detta
till kronofogdemyndigheten i gäldenärens h(mortskommun. Finnes ej löne- eller
pensionsskuld skall detta anmärkas i förteckningen. Vid bouppteckningsförrättningen
skall gäldenären vara tillstädes och under edsförpliktelse redligen uppgiva
boet.
3) Framgår ej av bouppteckningen, att
tillgång finnes till bestridande av konkurskostnadema, kalle konkursdomaren
genast gäldenären att inställa sig för att fästa bouppteckningens riktighet med
sådan ed, som i 91 § sägs. Edgången må ej utsättas att äga mm tidigare än en
vecka efter det beslutet om konkurs meddelades. Har konkursansökningen gjorts
av borgenär, varde underrättelse om tiden för edgången med posten översänd till
honom.
Edgångsyrkande, varom stadgas i 93
§, må jämväl i fall, varom nu är fråga, av borgenär framställas.
Vad 4 kap. i övrigt föreskriver i
avseende å edgång likasom ock vad i samma kapitel stadgas om påföljd för
gäldenär av tredska att vid boupp-
' Senaste lydelse 1975:1263.
Prop. 1976/77:63 37
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
leckningsförrällning
vara tillstädes och uppgiva boet skall i fall, som här avses, äga molsvarande
fillämpning.
4) Varder ej genom lillägg vid bouppteckningens beedigande eller eljest
ådagalagt, alt tillgång finnes till bestridande av konkurskostnadema, och
ställes ej heller säkerhet för sagda kostnader, meddele konkursdomaren beslut
om avskrivning av konkursen. Innan gäldenären beedigat bouppteckningen eller
annan fullgjort edgång, som må hava förelagts honom, må konkursen ej avskrivas,
där ej hinder föreligger för edgångs fullgörande inom skälig tid och
konkursdomaren finner anledning saknas till antagande, atl genom edgången
tillgång till kostnademas bestridande skulle yppas.
5) Finnes boet förslå till konkurskostnaderaas bestridande eller ställes
säkerhet för desamma, skall konkursdomaren iakttaga vad som omförmäles i 19 §,
därvid likväl de tider, som enligt sagda paragraf skola räknas från det
beslutet om konkurs meddelades, i stället skola räknas från dagen för
utfärdandet av kungörelse enligt paragrafen. Med konkursen skall jämväl i
övrigt så förhållas som i allmänhet är beträffande konkurser föreskrivet; dock
att, där bouppleckningsed redan avlagts, det ej åligger gäldenären eller
annan, som gått eden, att ånyo fullgöra sådan edgång.
202
§ Erfordras under konkursen ändrad föreskrift, i vilken eller vilka
ortstidningar kungörelser angående konkursen skola införas, ankomme på
konkursdomaren atl meddela och låta kungöra sådan föreskrift; underrätte ock
ofördröjligen rätlens ombudsman därom.
Möter
hinder för införande av Möter hinder för införande av
kungörelse
om konkursen i ortstid- kungörelse om konkursen i viss
ning,
som i sådani avseende be- ortstidning, skall kungörelsen an-
stämts,
skall kungörelsen anses be- ses behörigen offentliggjord, ändå
hörigen
offentliggjord, ändå aU den att den ej inlagils i den tidning,
ej intagits i den tidning.
Kungörelse om konkursmåls handläggning vid rätten
må utan hinder av föreskrift, att densamma skall införas i ortstidning minst
tio dagar för den, som utsatts för handläggningen, i sådan tidning införas
senare, om konkursdomaren finner särskilda omsländigheter därtill föranleda.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Bestämmelserna i 19 § gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
Prop.
1976/77:63 38
23 Förslag till
Lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1)
Härigenom föreskrives i fråga om utsökningslagen (1877: 31
s. 1)' dels alt i 91 § orden "allmänna tidningama" skall bylas ul mot
"Posl-och Inrikes Tidningar", dels att 90, 96 a och 141 §§ skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
90 §'' Skall lös egendom säljas på 90 § Skall lös egendom säljas på
auktion,
skall utmätningsmannen auktion, skall tid och ställe för
auk-
kungöra
tid och ställe för auktionen tionen kungöras i den eller de orts-
i tidning inom orten och på sätt som tidningar som utmätningsmannen
i övrigt finnes lämpligt. Finnes för bestämmer samt på sätt som i öv-
viss ort
förordnat, atl auktion skall rigt
finnes lämpligt. Finnes för viss
kungöras på särskill sätt, skall det ort förordnat, all auktion
skall
också lända till efterrättelse. kungöras på särskill sätt, skall
del
också lända lill efterrättelse.
Är egendom, som säljas skall, av
beskaffenhei atl den ej, ulan alt förslö-ras eller väsentligen försämras, kan
förvaras under den lid, som för auktionens kungörande i ovan stadgad ordning
erfordras, äge utmätningsmannen låta kungöra försäljningen på annat sätt, som
lämpligt finnes.
96 a § Lös egendom, som avses i della kapitel och kan
antagas ej vara föremål för okänd sjö- eller luflpanlrält, äger
utmätningsmannen sälja under hand i stället för på auktion, om det är sannolikt
all avsevärt högre köpeskilling kan uppnås därigenom. Innan försäljning sker,
skola gäldenären, sökanden och envar annan, vars rätt är beroende av
försäljningen och som är känd för utmätningsmannen, om möjligl erhålla
tillfälle all yttra sig.
Innan egendom säljes under Innan egendom säljes under
hand, skall utmätningsmannen in- hand, skall
utmätningsmannen in
fordra anbud genom kungörelse, fordra anbud
genom kungörelse,
som införes i en eMerflera tidningar som
införes i den eller de ortstid
inom orten, eller på annat lämpligt ningar
som utmätningsmannen
sätt. Avges ej anbud som utmät- bestämmer,
eller på annat lämpligt
ningsmannen anser sig böra godla- säll.
Avges ej anbud som ulmäl-
ga, skall auktion utsättas. ningsmannen
anser sig böra godta
ga, skall auktion utsättas.
I fråga om försäljning under hand
äga i övrigt 91 § 2 och 5 mom. samt 92 och 96 §§ motsvarande tillämpning.
141 §'' När utmätt lös egendom 141 §'' När utmätt lös egendom
sålts under hand, skall utmätnings- sålts
under hand, skall utmätnings
mannen, om det ej är uppenbart mannen,
om det ej är uppenbart
obehövligt, utsätta sammanträde obehövligt,
utsätta sammaniräde
' Senaste lydelse av 91 § 1973: 1131 (jfr 1975:917). »
Senaste lydelse 1973: 1131 Ofr 1975:917). » Senaste lydelse 1973: 1131 (jfr
1975:917). * Senaste lydelse 1973: 1131 (jfr 1975:917).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande
lydelse
för
köpeskillingens fördelning och minsl två veckor i förväg kalla gäldenären,
sökanden och envar annan rättsägare som är känd för utmätningsmannen. När
särskilda skäl föranleda det, skall han också kungöra lid och plats för sammanträdet
i tidning inom orten eller på annat lämpligt sätt.
39
Föreslagen
lydelse
för
köpeskillingens fördelning och minst två veckor i förväg kalla gäldenären,
sökanden och envar annan rättsägare som är känd för utmätningsmannen. När
särskilda skäl föranleda det, skall tid och plats för sammanträdet också kungöras
i den eller de ortstidningar som utmätningsmannen bestämmer eller på annat
lämpligt sätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har lös egendom sålls på auktion enligt 5 kap.,
skall sammaniräde för köpeskillingens fördelning utsättas, om annan än sökanden
gjorl anspråk på betalning enligl vad som sägs i 139 § eller, när flera äro
sökande, någon av dem påstått bättre förmånsrätt än utmätningen medför. Till
sammanträdet skall utmätningsmannen kalla gäldenären, sökanden och envar annan
rättsägare som är känd för honom.
Sammanträde som avses i 1 eller 2 mom. skall hållas
inom två veckor efler utgången av tid som föreskrives i 137 §.
Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1977.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24 Förslag till
Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)
Härigenom föreskrives alt 17 och 19 §§ delgivningslagen
(1970:428) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
17 §' Kungörelsedelgivning sker genom atl handlingen
hålles tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten
bestämmer, och genom atl meddelande härom och om handlingens huvudsakliga
innehåll införes i lämpUg tidning inom sju dagar från beslul om
kungörelsedelgivning. Är införande i tidning uppenbarligen meningslöst, får
meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Della
förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning enligt 15 § ägt mm och
därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i
fall som avses i 16 § försia stycket andra punkten med de personer som hyr
eller annars innehar lägenhet i samma fastighet skall dessulom meddelandet
anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom sju dagar från beslutet om
kungörelsedelgivning.
Föreslagen lydelse
17 §' Kungörelsedelgivning sker genom att handlingen
hålles tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten
bestämmer, och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakUga
innehåll införes i Post-och Inrikes Tidningar och ortstidning eller endera av
dessa inom tio dagar från beslut om kungörelsedelgivning. Är införande i
tidning uppenbarligen meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens
lokal inom samma tid. Detta förfarande får också användas, om
kungörelsedelgivning enligt 15 § ägt mm och därefter ny delgivning skall ske i
samma mål eller ärende. Vid delgivning i fall som avses i 16 § första stycket
andra punklen med de personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma
fastighet skall dessutom meddelandet anslås inom fastigheten på lämpligt sätt
inom sju dagar från beslutet om kungörelsedelgivning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Meddelande som avses 1 första
stycket bör även anslås på kommunens anslagstavla i den kommun som med hänsyn
llU ändamålet med delgivningen finnes lämplig, om det kan antagas alt den som
sökes för delgivning därigenom nås av meddelandet.
1 fall som avses i 16 § sändes
dessulom meddelande med posten till någon eUer några av de personer som sökes
för delgivning under deras vanliga adresser för alt vara tillgängligt för alla
dem som avses med delgivningen. Ingår stallig myndighel eller kommun bland dem
som avses med delgivningen, skall sådani meddelande alltid sändas till
myndigheten eller
Senaste lydelse 1972:725.
Prop.
1976/77:63 41
kommunen.
Avser delgivningen i fall som avses i 16 § försia stycket andra punkten de
personer som hyr eller annars innehar lägenhet i samma fastighet, skall i
stället handlingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket sändas med posten
till envar av dem, om ej också detta förfarande skulle medföra större kostnad
och besvär än som är försvarligt med hänsyn lill ändamålel med delgivningen.
19
§ Delgivning har skett genom atl den som sökes för delgivning har mottagit
handlingen i huvudskrift eller styrkt avskrift eller styrkt kopia oavsett på
vilket sätt den kommit honom tillhanda.
Förekommer vid särskild postdelgivning eller
slämningsmannadelgiv-ning alt den som sökes för delgivning vägrar alt laga emot
handlingen, anses delgivning ändå ha skell.
Delgivning
skall anses ha skett Delgivning skall anses ha skett
enligl
6 § andra stycket genom enligt 6 § andra siyckei genom
atl
handlingen är tillgänglig och alt handlingen är tillgänglig och
meddelandet delgivits, meddelandet delgivils,
enligt
12 eller 13 § genom all det enligt 12 eller 13 § genom all det
blivit
fullgjort som föreskrives där, blivit fullgjort som föreskrives där,
enligt
15 § andra stycket sista enligt 15 § andra stycket sista
punkten
genom all handlingen läm- punklen genom alt handlingen läm
nals i den söktes hemvist eller fästs nåls i den söktes hemvisl eller fästs
på dörren till hans bosiad, på dörren till hans bostad,
enligt
17 § på sjunde dagen efter enhgt 17 § på Uonde dagen efter
beslutet
om kungörelsedelgivning beslutet om kungörelsedelgivning
under fömtsättning all del blivit under fömtsättning alt det blivit
fullgjort som föreskrives i paragra- fullgjort som föreskrives i paragra
fens första stycke. fens första stycke.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre beslämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörelsedelgivning som har beslutals före ikraftträdandet.
25
Förslag till
Lag
om ändring i lagsökningslagen (1946:808)
Härigenom föreskrives atl i 11 § lagsökningslagen
(1946: 808) orden "allmänna tidningama" skall bytas ut mot
"Post- och Inrikes tidningar".
Denna
lag iräder i krafl den I juli 1977.
Prop. 1976/77:63 42
26 Förslag till
Lag om ändring i förvaltningslagen (1971:290)
Härigenom föreskrives att 12 §
förvaltningslagen (1971:290) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 § Besvär över myndighets beslut anföres genom att
besvärshandling tillställes den förvaltningsmyndighet eller
förvaltningsdomstol som har all pröva besvären. I besvärshandlingen skall anges
del beslut som överklagas.
Besvärshandlingen skall ha kom- Besvärshandlingen skall ha kom
mit in inom tre veckor från den dag mit in inom tre veckor från den dag
då klaganden fick del av beslutet. I då klaganden fick del av beslutet. I
fråga om beslul, som avser före- fråga om beslut, som avser före
skrift till allmän efterrättelse och skrift till allmän efterrättelse och
som ej delges, räknas besvärstiden som ej delges, räknas besvärsliden
från den dag då beslutet tillkänna- från den dag då beslutet tillkänna
gavs. Har beslutet tillkännagivits ga\s. Härvid har 5 § första stycket
vid mer än elt tUlfälle, räknas be- lagen (1977:000) om kungörande i
svarstiden från dagen för det sista mål och ärenden hos myndighet
tillkännagivandet. m. m. motsvarande tillämpning.
Besvär som ej anförts i rätt tid
upplages ej till prövning. Har besvärshandlingen före besvärstidens utgång
kommit in till den myndighel som har meddelat det överklagade beslutet, skall
besvären ändå upplagas lill prövning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller
fortfairande i fråga om talan mol beslut som har fallats före ikraftträdandet.
Prop.
1976/77:63 43
27
Förslag tiU
Lag
om ändring i lagen (1968:555) om rätt for utlänning och utländskt foretag att
idka näring här i riket
Härigenom föreskrives att i 26 och 27 §§ lagen
(1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i
riket' orden "aUmänna tidningama" skall bytas ut mot "Post- och
Inrikes Tidningar".
Denna
lag Iräder i kraft den 1 juli 1977.
28
Förslag till
Lag
om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)
Härigenom
föreskrives i fi-åga om sjölagen (1891:35 s. If dels att i 217 § orden
"allmänna tidningama" skaU bytas ut mot "Post-och Inrikes
Tidningar". dels att 40 § skaU ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen Ivdelse
40 §
Partrederi föreligger, om flera 40 § Partrederi föreligger, om flera
överenskommit att under delad överenskommit att under delad
ansvarighet gemensamt driva sjö- ansvarighet gemensamt driva sjö
fart med eget fartyg. Anmälan om fart med eget fartyg. Anmälan om
partrederiavtal kan göras hos regis- partrederiavlal kan göras hos regis
termyndigheten, som har att oför- lermyndighelen, som har alt oför
dröjligen kungöra anmälningen, dröjligen anteckna anmälningen /
Närmare föreskrifter om anmäl- det register där fartyget är infört el-
nings- och kungörelseförfarandel ler, om det ej är registrerat, kungö-
meddelas av regeringen. ra densamma. Närmare föreskrif-
ter
om anmälnings- och kungörelseförfarandet meddelas av regeringen.
För de förpliktelser som uppkomma för partrederiet
sedan rederiavtalet anmälts till registermyndigheten svarar varje redare endasl
i förhållande liU sin andel i fartyget i den mån han ej åtagit sig större
ansvarighet. För dessförinnan uppkomna rederiförpliktelser svara redama
solidariskt.
I fråga om redamas inbördes rättigheter och
skyldigheter tillämpas bestämmelserna i 4157 §§ i den mån annat ej avtalats.
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
29
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1907:15 s. 1) angående avlösning av avgäld
från
avsöndrad lägenhet
Härigenom föreskrives att 6 § lagen (1907:15 s. 1)
angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet' skall upphöra att gälla
vid utgången av juni 1977.
'
Senaste lydelse av 26 § 1975:1361.
Lagen
omtryckt 1975:1289.
ä
Senaste lydelse av 6 § 1917:276.
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Förslag till Lag om ändring kronan
lagen (1921:378) om ströängars indragande till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Härigenom föreskrives att 14 och 60 §§ lagen (1921:378) om
ströängars indragande till kronan skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
14 § Om ungefärliga liden för förrättning, som
slröängsnämnd har att förelaga å fastighet, skall lantmätaren minst fjorton
dagar förut låla uppläsa kungörelse 1 kyrkan i den församling, där fastigheten
är belägen. Därjämte åligger lantmätaren alt minst tjugu dagar före den
beräknade tiden för förrättningen med poslen avsända kallelse till den, som
enligl senaste mantals-längd eller eljest tillgängliga upplysningar i egenskap
av ägare innehar fastigheten; dock vare, där denne icke har känt hemvist inom
riket eller han vistas utom riket, sådan kallelse icke erforderlig.
Föreslagen lydelse
14 § Det åligger lantmätaren att minst tjugu dagar före
den beräknade tiden för förrättning, som slrö-ängsnämnd har att företaga å fastighet,
med posten avsända kaUelse liU den, som enligt senaste mantalslängd eUer
eljest tillgängliga upplysningar i egenskap av ägare innehar fastigheten; dock
vare, där denne icke har känt hemvist inom riket eller han vistas utom rikel,
sådan kallelse icke erforderlig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Då ecklesiastikt hemman beröres av
förrättning, som här avses, göre lantmätaren i god lid hos länsstyrelsen
anmälan därom, i syfte att allmänt ombud må förordnas atl vid förrättningen
bevaka hemmanets rätt.
60 § Ersättning, som utgår på sätt i 56 eUer 57 § sägs,
skall av länsstyrelsen utbetalas, så snart beslutet om ängamas indragning äger
laga kraft.
Besväras fastigheten av sökt eller beviljad inteckning för
fordran eller för avkomst eller annan förmån, som upplåtits alt utgå av
fastigheten, eller kan fastigheten, jämlikt 11 kap. 2 !(jordabalken, i ägarens
hand häfta för ogulden köpeskilling, må ersättningen icke till ägaren
utbetalas, med mindre han styrker, alt vederbörande rättsägare lämnat sitt
medgivande därtill. Gitter fastighetens ägare ej visa sådant medgivande, skaU
länsstyrelsen fördela beloppel meUan rättsägama i den ordning, som är stadgat
för fördelning av köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
KaUelse till sammanträde för fördelningen skall genom
länsstyrelsens försorg med posten sändas till fastighetens ägare samt
inteck-ningshavare, som äga rätt tiU betalning ur ersättningen. Är
inteck-ningshavare okänd, låle länsstyrelsen införa kungörelse i allmänna
tidningarna och tidning inom orten
KaUelse till sammanträde för fördelningen skaU genom
länsstyrelsens försorg med posten sändas till fastighetens ägare samt
inteck-ningshavare, som äga rätt tiU betalning ur ersättningen. Är
inteck-ningshavare okänd, låle länsstyrelsen införa kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar minst Qorton da-
Prop. 1976/77:63 45
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
minsl fjorton dagar före samman- gar före
sammanträdet, trädet.
Denna lag träder i krafl den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäUer
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat verkstäUas
före ikraftträdandet.
31 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt för borgenär till
betalning
ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal
Härigenom föreskrives att 2 § lagen
(1927:79) om rätt för borgenär till betalning ur ersättning på gmnd av
brandförsäkringsavtal' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 § Har ersättningsbelopp blivit nedsatt hos
länsstyrelsen, utsatte denna så snart ske kan sammanträde för förhandling om
rättsägares anspråk och beloppets fördelning.
Kallelse till sammanträdet skall Kallelse till sammanträdel skall
genom länsstyrelsens försorg minsl genom
länsstyrelsens försorg minst
fjorton dagar fömt med posten sän- fjorton
dagar förut med poslen sän
das lill fastighetsägaren och kända das
till fastighetsägaren och kända
borgenärer, som i denna lag avses, borgenärer,
som i denna lag avses,
så ock införas i allmänna tidningar- så
ock kungöras i Post- och Inrikes
na och tidning inom orten. I övrigi Tidningar.
I övrigt skall i avseende
skaU i avseende å fördelningen be- å
fördelningen bestämmelsema om
slämmelsema om fördelning av kö- fördelning
av köpeskilling för exe-
peskilling för exekutivt försåld fast kutivt
försåld fast egendom äga
egendom äga motsvarande tillämp- motsvarande
lillämpning.
ning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäUer
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller böijat verkstäUas
före ikraftträdandet.
' Lagen omtryck 1970: 1011.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1970:101 1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
32 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling
Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling'
dels atl i 12 och 13 §§ orden
"allmänna tidningama" skall bytas ut mot "Posl- och Inrikes
Tidningar",
dels atl
6 § skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
6 § Har sökanden visal sannolika skäl, att handlingen för
honom förstörts eller eljesl förkommil, förelägge rällen honom alt å viss rättegångsdag
fullfölja ansökningen; och utfärde rätten offentlig stämning, som anslås i
rättens kansli och genom rättens försorg Införes i allmänna tidningarna
ävensom, där rätten prövar lämpligt, 1 tidning inom orten. Införandel i
allmänna tidningarna skall äga rum i första numret för januari, april, juli
eUer oktober månad; och skall vid utsättande av dag för ansökningens fullföljande
iakttagas, att minsl elt och högst två år komma atl förflyta mellan dagen för
införandet och den dag, som utsattes för ärendets fullföljande.
Föreslagen
lydelse
6 § Har sökanden visal sannolika skäl, atl handlingen för
honom förstörts eller eljesl förkommit, förelägge rätlen honom alt å viss
räl-legångsdag fullfölja ansökningen; och utfärde rätten offentlig stämning,
som genom rättens försorg kungöres i Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelsen
skaU införas i tidningens första nummer för januari, april, juli eUer oktober
månad; och skaU vid utsättande av dag för ansökningens fullföljande iakttagas,
att minst ett och högst två år komma alt förflyta mellan dagen för kungörandet
och den dag, som utsattes för ärendets fullföljande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stämningen skall innehålla, jämte beskrivning av
handlingen, atl sannolika skäl visats för sökandens uppgifi alt den för honom
förkommil, ävensom liUkännagivande alt, om någon innehar handlingen eUer vet
all den finnes i behåll, han bör därom hos rätten göra anmälan sist å den för
ärendets fuUföljande utsatta dag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har stämningen icke blivit i rätt tid införd i allmänna
tidningarna och möter på gmnd därav hinder för ärendets förelagande å den utsatta
dagen, äge rätten utsätta ny dag för ansökningens fullföljande samt utfärda och
kungöra offentlig stämning på sätt fömt sagts. Under-
Har stämningen icke blivit i rätt tid införd i Post- och
Inrikes Tidningar och möter på gmnd därav hinder för ärendets företagande å
den utsatta dagen, äge rätten utsätta ny dag för ansökningens fullföljande
samt utfärda och kungöra offentlig siämning på sätt fömt sagts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Lagen omtryckt 1970: 1012.
Senaste lydelse av 13 § 1973: 1072 Ofr 1975:910).
Prop.
1976/77:63 47
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
rättelse
härom skaU meddelas sö- Underrättelse härom skall medde-
kanden. las sökanden.
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
Bestämmelsema i 6 § i sin äldre lydelse gäUer
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat verkstäUas
före ikraftträdandet.
33
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1934:437) for Sveriges riksbank
Härigenom föreskrives att i 27 § lagen (1934:437)
för Sveriges riksbank' orden "aUmänna tidningama" skaU bytas ut mol
"Post- och Inrikes Tidningar".
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Senasie
lydelse av 27 § 1974:569.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1918:163) med vissa bestämmelser
om sjöfynd
Härigenom föreskrives aU 1, 3 och 7 §§ lagen (1918: 163)
med vissa bestämmelser om sjöfynd skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
1 § Var som i saltsjön inom svensk skärgård eller vid
svensk kust eller i rikels segelbara insjöar, floder eller kanaler bärgar
övergivet fartyg eller skeppsvrak eller till fartyg hörande redskap eUer gods,
evad sådant upptages från boUen eUer anträffas flytande på vaUnet eller drivet
å strand, vare skyldig alt anmäla fyndet hos landsfiskal eller annan polisman
eUer hos lullljänsle-man; och skall del åligga den, som mottagit sådan anmälan,
aU därom ofördröjligen meddela distriktets tullförvaltning underräUelse.
3 §' TuUförvaltning, som mottagit underrättelse om
bärgning enligl vad i 1 § eller 2 § försia stycket sägs, vare skyldig aU
föranstalta om besiktning av fyndet samt att därefter låla i aUmänna
tidningarna samt i de av sjöfarlsstyrelsen utgivna Underrättelser för
sjöfarande ävensom i tidning inom orten införa kungörelse om bärgningen med föreläggande
för ägaren till del bärgade godset att anmäla sig hos tullförvaltningen inom
nittio dagar från kungörandet / allmänna tidningarna eller inom den längre
tid, ej överstigande ett år, från sagda kungörande, som generaliullstyrelsen
kan för särskilt faU finna skäligt bestämma.
Föreslagen
lydelse
1 § Var som i saltsjön inom svensk skärgård eller vid
svensk kust eller i rikets segelbara insjöar, floder eller kanaler bärgar
övergivet fartyg eller skeppsvrak eller till fartyg hörande redskap eller
gods, evad sådant upplages från bollen eller anträffas flytande på vattnet
eller drivet å strand, vare skyldig atl anmäla fyndet hos polismyndighet
eller hos tulltjänsteman; och skall det åligga den, som mottagit sådan anmälan,
att därom ofördröjligen meddela distriktets tullförvallning underrättelse.
3 §' Tullförvaltning, som mottagit underrättelse om
bärgning enligt vad i 1 § eller 2 § första stycket sägs, vare skyldig all
föranstalta om besiktning av fyndet saml atl därefter låta i Post- och Inrikes
Tidningar samt i de av sjöfartsverket utgivna Underrättelser för sjöfarande
införa kungörelse om bärgningen med föreläggande för ägaren lill del bärgade
godset att anmäla sig hos tullförvaltningen inom nittio dagar från kungörandet
eller inom den längre tid, ej överstigande eU år, från kungörandet, som generaltullstyrelsen
kan för särskill fall finna skäligt bestämma. '
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kan det bärgade godset ej vårdas
utan fara för försämring, skall det försäljas å offentlig auktion. De vid
auktionen influtna medlen skola nedsättas i riksbanken på sätt särskilt stadgas
för att, efler utgången av den i första stycket sagda tid, vederbörande
tillhandahållas.
' Senaste lydelse 1955:392.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande
lydelse
7
§ Överstiger fynds värde ej lio kronor, enligl intyg av landsfiskal eller av
tulltjänsteman, vilken generaltuUstyrelsen bemyndigat atl ulfärda sådant
intyg, må, där tullför-vallningen ej finner särskild anledning föreligga för
fyndets behandUng i annan ordning, lullförvalt-ningen, utan vidare besiktning
och utan kungörande av bärgningen, utlämna fyndet lill bärgaren.
49
Föreslagen
lydelse
7
§ Överstiger fynds värde ej tio kronor, enligl intyg av poUsmyn-dlghet eller av
tuUljänsleman, vilken generaliullstyrelsen bemyndigat att utfärda sådant
intyg, må, där tullförvaltningen ej finner särskild anledning föreligga för
fyndels behandling i annan ordning, lullför-valtningen, utan vidare besiktning
och ulan kungörande av bärgningen, utlämna fyndet lill bärgaren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
Bestämmelserna i 3 § i sin äldre lydelse gäller
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat verkställas
före ikraftträdandet.
4
Riksdagen 1976177. I saml Nr 63
Prop.
1976/77:63 50
35 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar
Härigenom föreskrives atl 52, 56,
80 och 93 §§ lagen (1939:608) om enskilda vägar skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
52 § Styrelse för vägsamfåUighet skall bestå av en eUer
flera här i riket bosatta personer och hava sitt säte i den ort, där vägen
eller största delen därav är belägen.
Ändå att den tid, för vilken
styrelseledamot blivit utsedd, ej gått tiU ända. må han skiljas från uppdraget
genom beslul av de väghåUningsskyl-diga.
Anmälan om val av styrelse eUer
ändring i dess sammansättning skaU ofördröjhgen göras hos länsstyrelsen.
Har styrelseledamot avgått eller
den tid, för vilken han blivit vald, gått lin ända ulan atl anmälan om nytt val
skett, och är styrelsen med kvarstående ledamöter ej beslulför, eUer saknas
eljest behörig styrelse, skall länsstyrelsen på yrkande av någon, vars rätt kan
vara beroende av att styrelse finnes, förordna syssloman att, intill dess
efter inkommen anmälan om verk.ställt val förordnandet återkaUas, antingen
ensam eUer jiimte de styrelseledamöter, som må finnas, förvalla samfäUighelens
angelägenheter och företräda samfälligheien på sätt om styrelse finnes nedan
stadgat. Syssloman njute av samfälligheien arvode, som bestämmes av länsstyrelsen.
Då styrelse utsetts eller ändring i Länsstyrelsen skall föra förteck-
dess sammansättning skell samt då ning över vägsamfälligheter. För
förordnande av syssloman ägt rum. teckningen skall innehålla uppgif-
skall på samfällighetens bekosinad ler om styrelses sammansättning
underrättelse därom inlagas i läns- och om förordnad syssloman,
kungörelserna.
56 § A sammanträde, varom i 50 förmäles, må rösträtt för
envar av de väghållningsskyldiga fastigheterna utövas av den, som jämlikt 5 §
har att svara för fullgörande av faslighetens förpliktelser, efter det
andelstal, som är bestämmande för faslighetens delaktighet i väghållningsskyldigheten.
Väghållningsskyldig, som icke gäldat förfallet bidrag, är förlustig sin
rösträtt, intill dess betalningen fullgöres. Ej må någon utöva rösträtt för mer
än en tiondel av de väghållningsskyldigas sammanlagda, å sammanträdet
företrädda andelstal. Ej heller må någon själv eUer genom ombud eller såsom
ombud för annan dellaga i behandling av fråga rörande avtal mellan honom ocn
samfälligheien eller angående avtal meUan denna och tredje man, där han i
frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot
samfällighetens. Vad sålunda stadgats äge motsvarande tiUämpning beträffande
rättegång eller annan lalan mot honom eller tredje man.
Vid avgörande av fråga, som rör
uteslutande sådan del av väghåUningen, däri aUenast vissa av de väghållningsskyldiga
äro pliktiga att taga del, till-komme endast dessa väghåUningsskyldiga
rösträtt.
För beslut vid sammanträde eifordras, där ej i stadgama
finnes för
Prop.
1976/77:63 51
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
visst faU annorledes bestämt, allenast enkel pluralitet i
röstetal, beräknat på sätt ovan nämnis. Vid lika röstetal avgöres val genom
lotlning, i andra frågor gäUe den mening, som biträdes av de flesta röstande,
eller, om jämväl antalet röstande är lika, av ordföranden vid sammanträdel.
Över beslut, som å sammaniräde
fattas, skall genom slyrelsens försorg föras protokoU, vilkel senast fjorton
dagar efter sammanträdel skall vara för de väghåUningsskyldiga tillgängligt.
KaUelse till sammaniräde skall, KaUelse till sammanträde skall,
där ej i gäUande stadgar annoriedes där ej i gällande stadgar annoriedes
bestämts, antingen skriftligen delgi- beslämts, antingen skriftligen delgi
vas samtliga väghållningsskyldiga vas samtliga väghållningsskyldiga
minst en vecka före sammanträdel minsl en vecka före sammanträdet
eUer ock minst fjorton dagar därför- eUer ock minst fjorton dagar därför-
ut kungöras.yåvä///ry/-Å:an/ör(/en el- ut kungöras i den eller de ortstid-
ler de församlingar, där vägen är ningar som vägsamfäUigheten be-
belägen, som ock i minst en av or- stämmer,
tens tidningar.
Styrelsen äge, när den finner
lämpligt, kaUa de väghållningsskyldiga till extra sammanträde. Varder sådani
sammaniräde för uppgivet ändamål påfordrat av minst en femtedel av de
väghåUningsskyldiga eller det mindre antal, som må vara i stadgama bestämt,
skaU sammanträde av styrelsen utlysas.
80 §' Sedan vid förrättningen tillfälle beretts sakägama
att yttra sig samt
erforderlig utredning verkstäUts, skall förrättningsmannen med gode män
nen, där han av sådana biträdes, upprätta skriftligt utiåtande angående de i
79 § omförmälda frågoma. 1 utlåtandet skall tillika angivas, hum kostna
dema för förrättningen skola gäldas.
SkaU enligt utlåtandet vägförening
bildas, utmärke förrättningsmannen å karta föreningens område och vägar. Vid
utlåtandet skola i ty fall fogas dels förteckning över vägarna med uppgift om
de fastigheter, å vilka vägarna äro belägna eller skola anläggas, dels ock
förteckning över fastighetema inom föreningens område med uppgift för varje
fastighei om ägarens namn och hemvist jämte andelstal. Förteckningarna skola
innehåUa erforderliga hänvisningar tiU kartan.
Utlåtandet skall innehålla besked, humvida understäUning
skall äga mm enUgt vad i 81 § första stycket sägs, samt uppgift om vad den, som
vUl anföra besvär över utlåtandet, har att iakttaga.
Förrättningen skaU avslutas med Förrättningen skaU avslutas med
att utlåtandet framlägges för sak- att
utlåtandet framlägges för sak
ägama å lid och plats som vid sam- ägarna
å lid och plats som vid sam
manträde bestämts; och skall utlå- manlräde
bestämts; och skall utlå
tandet därefter jämte övriga i andra landet
därefter jämte övriga i andra
stycket omförmälda handlingar å stycket
omförmälda handlingar å
sådan plats vara ulsläUl till gransk- sådan
plats vara utsläUt till gransk
ning under den tid, som efter ty i ning
under den tid, som efter ty i
81 § sägs
gäller för anförande av 81 § sägs gäller för anförande av
besvär över utlåtandet. Innan för- besvär
över utlåtandet. Innan för-
' Senaste lydelse 1954: 197.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande
lydelse
rättningen
avslutas, skall kungörelse om tiden och platsen, där utlåtandet kommer att
hållas tillgängligt, upiAäsas i kyrkan för den eller de församlingar, där de
uv förrättningen hcrördii fastigheterna äro belägna, och införas i ortstidning
samt översändas till byggnadsnämnden.
52
Föreslagen
lydelse
rättningen
avslutas, skall kungörelse om tiden och platsen, där utlåtandet kommer att
hållas tillgäng ligt, införas i ortstidning samt översändas tiU
byggnadsnämnden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sedan
förrättningen avslutals, skall förrältningsmannen så snart ske kan till
länsstyrelsen översända samtliga tiU förrättningen hörande handlingar jämte
nödigt antal avskrifter av desamma.
opaginerad Kontrollera mot PDF
93 § Då länsstyrelse
meddelat beslut i ärende, som avses i detta kapitel, skall, utom i fall som
avses i fjärde stycket, underrättelse om beslutets innehåll i vederbörliga delar
genom länsstyrelsens försorg antingen tillsläUas envar, som beslutet rörer,
eller ock kungöras på sätt i 80 § fjärde stycket sägs.
93 § Då länsstyrelse
meddelat beslut i ärende, som avses i delta kapitel, skall, utom i fall som
avses i fjärde stycket, genom länsstyrelsens försorg antingen underrättelse om
beslutets innehåll i vederbörliga delar tillställas envar, som beslutet rörer,
eUer ock beslutet hållas tillgängligt på lämplig plats inom orten, varom
kungörelse skall införas i ortstidning och översändas lill byggnadsnämnden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mot länsstyrelses beslut enligt delta kapitel i
fråga om skyldighet för fastighet, som ingår i vägförening, att bidraga tiU
föreningens utgifter, om skyldighet att gälda kostnad för förrättning eller
utredning, om föreläggande som avses i 87 §, om fastslällelse av stadgar eUer
av beslut om ändring däri, om meddelande av föreskrifter att gälla såsom
stadgar, om förordnande eller entledigande av syssloman, om ersättning för
uppdrag eUer om beslut av vägförening föres talan hos kammarrätten genom
besvär.
Talan mot annat beslul av länsstyrelse enUgt detta
kapitel föres, där ej enligt vad nedan föreskrives vid beslutet skall förbUva,
hos regeringen genom besvär.
Över beslut, varigenom länsstyrelse förordnat
förrättningsman eUer sakkunnigt biträde eUer föreskrivit understäUning av
utiåtande, må ej klagas. Ej heUer må talan föras mot länsstyrelses beslut
rörande faststäUande av särskilt värde å fastighet eUer mot beslut, varigenom
förrättning återförvisats liU förrältningsmannen. Att talan ej må föras mot
länsstyrelses beslut i jävsfråga, följer av vad i 30 och 78 §§ är stadgat.
Denna
lag Iräder i kraft den 1 juli 1977.
Bestämmelsema i 56, 80 och 93 §§ i sin äldre
lydelse gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat
verkställas före ikraftträdandet.
Senaste
lydelse 1975:677.
opaginerad Kontrollera mot PDF
36 Förslag tiU
Lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse
Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1948:433) om försäkringsrörelse'
dels atti 18 och 49 §§,62 §2 mom.,
115, 180, 215, 228, 297, 314 och 316 §§ orden "aUmänna tidningama"
skall bytas ut mot "Post- och Inrikes Tidningar",
dels att i 49 § orden "tidning
inom den ort, där styrelsen har sitt säte" skall bytas ut mot "den
eUerde ortstidningar, som styrelsen bestämmer",
dels att i 115,215 och 228 §§ orden
"tidning inom den ort, där bolagets styrelse har sitt säte" skall
bylas ut mot "den eller de ortstidningar, som styrelsen bestämmer",
dels att i 18 och 180 §§ orden
"tidning inom den ort, där bolagets styrelse skall hava sitt säte"
skall bytas ut mot "den eller de ortstidningar, som stiftama
bestämma",
dels att 62 § 1 mom., 63, 137 och 234 §§ samt 295 § 3 mom.
skaU ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
62
§ 1 mom.- Beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 61 § må, där beslutet
icke innefattar föreskrift, att det nedsättningen motsvarande beloppet skall
avsättas till reservfonden eller säkerhetsfonden, ej bringas till verkstäUighet
utan rättens tiUstånd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rätlens tillstånd skall av styrelsen och verksläUande
direktören sökas senast inom sex månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades.
Vid ansökningen skola vara fogade bevis att beslutet blivit registrerat samt
avskrift av fastställd balansräkning för nästföregående räkenskapsår, försedd
med anteckning om bolagsstämmans beslul rörande bolagets vinst eller förlust.
Rätten inhämte försäkringsinspektionens yttrande humvida eller i vad mån
nedsättningen kan komma alt inverka på försäkrings-
Rättens tillstånd skall av styrelsen och verksläUande
direktören sökas senast inom sex månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades.
Vid ansökningen skola vara fogade bevis att beslutet blivit registrerat samt
avskrift av faststäUd balansräkning för nästföregående räkenskapsår, försedd
med anteckning om bolagsstämmans beslut rörande bolagels vinst eller förlust.
Rätten inhämte försäkringsinspektionens yttrande humvida eUer i vad mån
nedsättningen kan komma att inverka på försäkringstagar-
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse av 297 § 1976:145, 314 §,1974:165
' Senaste lydelse 1967:540.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande lydelse
tagamas rätt. Finner rätlen med hänsyn lill yttrandets
innehåll nedsättningen icke böra bringas till verkställighet, skall
ansökningen genast avslås. 1 annat fall utfärde rätten kaUelse å bolagels
borgenärer, med föreläggande för den, som viU bestrida ansökningen, all sisl å
viss dag, sedan sex månader förflutit, skriftligen hos rätten göra anmälan
därom vid äventyr att han eljesl anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen
varde anslagen i rättens kansli sex månader före in-stäUelsedagen samt kungjord
i allmänna tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, försia gången
fem och Iredje gången sist två månader innan den dagen inträffar. 1 kallelsen
skall intagas elt kortfattat sammandrag av inspektionens yttrande. Slyrkes
inför rätten, all de borgenärer, vilka hos rällen bestritt ansökningen, blivit
till fuUo fömöjda för sina fordringar eUer medgivit aktiekapitalels nedsättning
eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar, eUer
finner rätten, såvitt angår försäkringstagare, med hänsyn till innehåUet i
inspektionens yttrande nedsättningen ändock böra verkstäUas, varde ansökningen
bifaUen.
54
Föreslagen lydelse
nas rätt. Finner rätten med hänsyn lill yttrandets
innehåll nedsättningen icke böra bringas lill verkställighet, skall
ansökningen genast avslås. 1 annat fall utfärde rällen kallelse å bolagets
borgenärer, med föreläggande för den, som vill bestrida ansökningen, att sisl
å viss dag, sedan sex månader förflutit, skriftligen hos rällen göra anmälan
därom vid äventyr alt han eljesl anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen
varde skyndsamt kungjord i Post- och Inrikes Tidningar. 1 kallelsen skall
intagas ell kortfallat sammandrag av inspektionens yttrande. Slyrkes inför
rällen, all de borgenärer, vilka hos rällen bestritt ansökningen, blivit till
fuUo fömöjda för sina fordringar eller medgivit aktiekapitalets nedsättning
eller all säkerhet, som av rätlen godkännes, ställts för deras fordringar, eUer
finner rätten, såvitt angår försäkringstagare, med hänsyn till innehållet i
inspektionens yttrande nedsättningen ändock böra verkstäUas, varde ansökningen
bifallen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om ansökan, som gjorts inom
föreskriven tid, så ock om beslut, som meddelats i anledning av ansökningen,
skaU genom rättens försorg underrättelse ofördröjligen avsändas till
försäkringsinspektionen.
Rättens beslut, varigenom tillstånd
till nedsättningens verkställande givits, skall inom sex månader sedan
beslutet vunnil laga kraft av styrelsen eller verkställande direktören anmälas
för registrering. Anmälningen skall vara åtföljd av rättens beslut i huvudskrift
eUer avskrift, så ock av laga-kraftbevis.
Aktiekapitalet skall anses nedsatt,
då rättens beslut om tillstånd blivit registrerat.
63 § Innefattar beslut om nedsättning av aktiekapitalet
enligl 61 § föreskrift all del nedsättningen molsvarande beloppet skall
avsällas till reservfonden eller säkerhetsfonden, skall aktiekapitalet anses
nedsatt, då beslu-
' Senaste lydelse 1967:540.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
55
opaginerad Kontrollera mot PDF
let
om nedsättningen blivit registrerat. I sådant fall må vinstutdelning tiU
aktieägare icke äga mm, förrän rättens tillstånd därtUl erhåUits eUer aktiekapitalet
enligt verkställd registrering är ökal med ett mot nedsättningen svarande
belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ansökan om rätlens tillstånd tiU sådan vinstutdelning
skall göras av styrelsen och verkställande direktören. Vid ansökningen skall
fogas bevis att beslutet om nedsättningen blivit registrerat. Rätten inhämte försäkringsinspektionens
ytirande humvida eller i vad mån vinstutdelningen kan komma alt inverka på
försäkringstagarnas rätt. Finner rätlen med hänsyn lill yttrandets innehåll
vinstutdelning icke böra medgivas, skall ansökningen genast avslås. I annat
fall utfärde rätten kallelse å bolagels borgenärer, med föreläggande för den,
som vill bestrida ansökningen, atl sisl å viss dag, sedan tre månader
förflutit, skriftligen hos rätlen göra anmälan därom vid äventyr atl han eljesl
anses hava medgivit ansökningen. KaUelsen varde anslagen 1 rättens kansli tre
månader före inställelsedagen saml kungjord i allmänna tidningarna och minsl
en tidning i orten tre gånger, första gången två månader och Iredje gången sist
en månad innan den dagen inträffar. I kallelsen skall intagas ett kortfattat
sammandrag av inspektionens yttrande. Bestrides ej ansökningen eller slyrkes
inför rällen, atl de borgenärer, vilka hos rätlen bestritt ansökningen, blivit
till fullo fömöjda för sina fordringar eUer medgivit vinstutdelning eller att
säkerhet, som av rätten godkännes ställts för deras fordringar, eUer finner
rätten, såvitt angår försäkringstagare, med hänsyn tiU innehållet i inspektionens
ytirande vinstutdelning ändock böra medgivas, skall rätten lämna tillstånd att
ulan hinder av nedsättningen vinstutdelning därefter må äga mm.
Ansökan om rättens tillstånd lill sådan vinstutdelning
skall göras av styrelsen och verkställande direktören. Vid ansökningen skall
fogas bevis att beslutet om nedsättningen blivit registrerat. Rätten inhämte
försäkringsinspektionens yttrande humvida eUer i vad mån vinstutdelningen kan
komma alt inverka på försäkringstagarnas räll. Finner rätten med hänsyn tiU
yttrandets innehåU vinstutdelning icke böra medgivas, skaU ansökningen genast
avslås. I annat faU utfärde rätten kaUelse å bolagets borgenärer, med
föreläggande för den, som viU bestrida ansökningen, att sist å viss dag, sedan
tre månader förflutit, skriftligen hos rätten göra anmälan därom vid äventyr
att han eljest anses hava medgivit ansökningen. KaUelsen varde skyndsamt kungjord
i Post- och Inrikes Tidningar. I kaUelsen skall inlagas ett kortfattat
sammandrag av inspektionens yttrande. Bestrides ej ansökningen eUer slyrkes
inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, blivit
till fullo fömöjda för sina fordringar eller medgivit vinstutdelning eUer att
säkerhei, som av rätten godkännes stäUts för deras fordringar, eller finner
rätten, såvitt angår försäkringstagare, med hänsyn lill innehållet i inspektionens
yttrande vinstutdelning ändock böra medgivas, skall rätten lämna tillstånd att
utan hinder av nedsättningen vinstutdelning därefter må äga rum.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
56
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättens beslul, varigenom tillstånd
lill vinstutdelning givits, skall, sedan det vunnit laga kraft, av styrelsen
eller verkställande direktören anmälas för registrering. Anmälningen skall vara
åtföljd av rätlens beslut i huvud-skrift eller avskrift, så ock av
lagakraflbevis.
137 § Saknar försäkringsaktiebolag tiU registret anmäld
behörig styrelse eller verkställande direktör, vare styrelseledamot,
verkställande direktören, aktieägare eller borgenär, så ock envar annan, vars
rätt kan vara beroende av all någon finnes som äger företräda bolaget,
berättigad att hos rätten göra ansökan, att bolaget skall förklaras skyldigt
all träda i likvidation.
Där förhållande som avses i första stycket varder för
försäkringsinspektionen kunnigt, äger inspektionen därom göra anmälan hos
rätten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sker ansökan eller anmälan, skall rällen ofördröjligen
utfärda kallelse å bolaget samt å aktieägare och borgenärer, som vilja yttra
sig i ärendet, atl inslälla sig för rätten å utsatt dag, då frågan om bolagels
trädande i likvidation skall prövas av rätten. Kallelsen skall delgivas bolaget
på sätt om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning vinnes om någon med
vilken delgivning kan äga mm. Härjämte skall kungörelse om kaUelsen genom
rättens försorg införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där
bolagets styrelse skall hava sitt säte, minsl två och högst fyra månader före
instäUel-sedagen. Rätten äge, där så äskas. eUer eljest finnes erforderligt,
förordna en eUer flera sysslomän alt laga bolagels egendom under vård samt
bevaka dess angelägenheter och företräda bolaget tiU dess rätlen meddelat
beslut i ärendet.
Sker ansökan eUer anmälan, skall rätten ofördröjligen
utfärda kallelse å bolaget samt å aklieägare och borgenärer, som vilja yttra
sig i ärendet, atl instäUa sig för rällen å utsatt dag, då frågan om bolagets
trädande i likvidation skaU prövas av rätten. KaUelsen skaU delgivas bolaget på
sätt om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning vinnes om någon med
vilken delgivning kan äga mm. Häijämte skall kungörelse om kaUelsen genom
rättens försorg införas i Posi-och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra
månader före inställelsedagen. Rätten äge, där så äskas eller eljest finnes
erforderligt, förordna en eller flera sysslomän alt taga bolagets egendom
under vård samt bevaka dess angelägenheter och företräda bolaget till dess
rätten meddelat beslut i ärendet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Slyrkes ej innan ärendet företages
till avgörande, alt behörig styrelse eller verksläUande direktör finnes saml
att införing i registret skett, förklare rätten, att bolaget skall träda i
likvidation, och förordne en eller flera lik-vidatorer.
Genom rättens försorg skaU tiU
försäkringsinspektionen ofördröjligen avsändas dels för registrering meddelande
om beslutet att bolaget skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om
förordnande av likvidator med angivande av hans fiiUständiga namn och
postadress. Förordnas syssloman, skall ock för registrering ofördröjligen
avsändas meddelande därom med angivande av sysslomannens fullständiga namn och
hemvist.
Prop.
1976/77:63 57
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
234 § Saknar ömsesidigt försäkringsbolag till registret
anmäld behörig styrelse eller verkställande direktör, där sådan skall utses,
vare styrelseledamot, verkställande direktören, delägare, röstberättigad, som
ej är delägare, eller borgenär, så ock envar annan, vars räll kan vara beroende
av alt någon finnes som äger företräda bolaget, berättigad alt hos rätlen göra
ansökan, atl bolaget skall förklaras skyldigt att träda i likvidation.
Där förhållande som avses i försia
stycket varder för försäkringsinspektionen kunnigt, äger inspektionen därom
göra anmälan hos rätten.
Sker ansökan eller anmälan, Sker ansökan eller anmälan,
skall rätlen ofördröjligen ulfärda skaU
rällen ofördröjligen ulfärda
kallelse å bolaget samt å delägare kallelse
å bolaget saml å delägare
och borgenärer, som vilja yttra sig i och
borgenärer, som vilja yttra sig i
ärendet, atl inslälla sig för rällen å ärendet,
all inslälla sig för rätten å
utsatt dag, då frågan om bolagets utsatt
dag, då frågan om bolagets
trädande i hkvidation skall prövas trädande
i likvidation skaU prövas
av rätten. Kallelsen skall delgivas av
rätten. Kallelsen skall delgivas
bolaget på sätt om siämning i tvis- bolaget
på sätt om stämning i tvis
temål är stadgat, där upplysning temål är
stadgat, där upplysning
vinnes om någon med vilken del- vinnes om
någon med vilken del
givning kan äga mm. Härjämte givning
kan äga mm. Härjämte
skall kungörelse om kallelsen ge- skaU
kungörelse om kallelsen ge
nom rätlens försorg införas i all- nom
rättens försorg införas i Post-
inänna tidningarna och tidning in- och
Inrikes Tidningar minst två och
om den ort, där bolagets styrelse högst
fyra månader före inställelse-
skall hava sitt säte, minsl två och dagen.
Rätten äge, där så äskas el-
högst fyra månader före inställelse- ler
eljest finnes erforderligt, förord
dagen. Rätten äge, där så äskas el- na
en eller flera sysslomän alt taga
ler eljest finnes erforderiigt, förord- bolagels
egendom under vård samt
na en eller flera sysslomän att taga bevaka
dess angelägenheter och fö-
bolagels egendom under vård saml reträda
bolaget tiU dess rätten med-
bevaka dess angelägenheter och fö- delat beslut i ärendet,
reträda bolaget till dess rätten med
delat beslut i ärendet.
Slyrkes ej innan ärendet företages
lill avgörande, att behörig styrelse eller verksläUande direktör finnes samt
att införing i registret skett, förklare rätten, att bolaget skall träda i
likvidation, och förordne en eller flera lik-vidatorer.
Genom rättens försorg skall till försäkringsinspektionen
ofördröjligen avsändas dels för registrering meddelande om beslutet atl bolaget
skall träda i likvidation, dels ock underrättelse om förordnande av likvidator
med angivande av hans fullständiga namn och postadress. Förordnas syssloman,
skall ock för registrering ofördröjligen avsändas meddelande därom med
angivande av sysslomannens fullständiga namn och hemvist.
295 § 3 mom. Senast fyra månader efter det registrering
skett på anmälan som i 2 mom. andra stycket sägs skall såväl det övertagande
som det överlåtande bolagets styrelse göra ansökan om försäkringsinspektionens
tillstånd att bringa avtalet om överlålelse till verkställighet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
58
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäkringsinspektionen äger förelägga bolagen atl
förebringa den ytterligare uiredning inspektionen finner nödig för bedömande
humvida överlåtelsen kan ske ulan fömärmande av försäkringstagares rätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finnes ej ansökningen böra genast avslås, skaU
försäkringsinspektionen genom tillkännagivande i allmänna tidningarna och
tidning inom den ort, där det överlåtande bolagets styrelse har sitt säte,
kungöra ansökningens innehåll, avtalet angående överlåtelsen och ett
sammandrag av den förebragta utredningen med föreläggande för de
försäkringstagare, vilkas försäkringar äro avsedda att överiålas, alt inom en
i kungörelsen utsatt tid, minst en månad efter dess ulfärdande, hos
försäkringsinspektionen anmäla, huruvida de hava någol alt erinra mol
ansökningen. Omfattar avtalet livräntor, som ulgå till personer, vilka icke
äro försäkringstagare i del överlåtande bolaget, skola jämväl dessa personer
beredas lillfälle alt yttra sig på sätt nu är sagt.
Finnes ej ansökningen böra genast avslås, skaU
försäkringsinspektionen genom tillkännagivande i Post- och Inrikes Tidningar
kungöra ansökningens innehåll med uppgift om att avtal om överlåtelse av
försäkringsbestånd har träffats och var avtalet och annan förebragt utredning
hållas tillgängliga samt med föreläggande för de försäkringstagare, vilkas
försäkringar äro avsedda att överlåtas, atl inom en i kungörelsen utsatt tid,
minst en månad efter dess ulfärdande, hos föräkringsinspektionen anmäla, humvida
de hava något atl erinra mot ansökningen. Omfattar avlidet livräntor, som utgå
till personer, vUka icke äro försäkringstagare i del överlåtande bolaget, skola
jämväl dessa personer beredas tillfäUe att yttra sig på sätt nu är sagt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäkringsinspekiionen skalt
ofördröjligen registrera beslut, varigenom tiUstånd till avtalets verkställande
givits. När registrering skett, skall det överlåtande bolaget anses fritagel
från sina förpliktelser på gmnd av det överlåtna försäkringsbeståndet, vilka
förpliktelser i stället skola åvila del övertagande bolaget.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Bestämmelsema i 62 § 1 mom. och 63
§ i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om kungörande som har
beslutals eller börjat verkstäUas före ikraftträdandet.
Prop. 1976/77:63 59
37 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk
försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket
Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1950: 272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse
här i riket'
dels aU i I, 6, 7, 9, 20, 25, 26,
33, 38 och 40 §§ ordel "Konungen" i olika böjningsformer skaU bylas
ul mot "regeringen" i molsvarande form,
dels att i 8, 9, 22, 24, 25, 27 och
28 §§ orden "aUmänna tidningama" skaU bytas ut mot "Post- och
Inrikes Tidningar",
dels atl 29 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
29 § Utländsk försäkringsanstall må med
försäkringsinspektionens tillstånd överlåta hela sitt till verksamheten här i
riket hörande försäkringsbestånd eller del därav tiU svenskt försäkringsbolag
eller utländsk försäkringsanstalt, som erhållit koncession för det slag av
försäkringsrörelse, varom fråga är.
Ansökan om tUlstånd skaU göras Ansökan om tillstånd skall göras
av
såväl överiåtare som övertaga- av såväl överiåtare som övertagare. re. Vid
ansökningen skall fogas det Vid ansökningen skall fogas det av-avtal, som
träffals angående över- tal, som träffats angående överlå-lålelsen. Med
avseende på ansök- telsen. Med avseende på ansökningen skall vidare vad
i 295 § 3 ningen skall vidare vad i 295 § 3 mom. andra och tredje siyckena
la- mom. andra och tredje styckena gen om försäkringsrörelse stadgas
lagen om försäkringsrörelse stadäga motsvarande tillämpning; här- gas äga
motsvarande tiUämpning. vid skall iakttagas att det i 3 mom. iredje siyckei
nämnda paragraf avsedda tillkännagivandet skall äga rum i allmänna tidningarna
och tidning i den ort, där den överlåtande anstaltens generalagent har kontor
för verksamhetens bedrivande.
BifaUes ansökningen, skaU
överlåtaren anses fritagen från sina förpliktelser på gmnd av det överlåtna
försäkringsbeståndet, vilka förpUktelser i StäUet skola åvila övertagaren.
Angående underrättelse om verkstäUd överlåtelse skall bestämmelsen i 295 § 4
mom. ovannämnda lag äga motsvarande tUlämpning.
Denna lag iräder i krafl den I juli 1977.
' Senaste lydelse av
I § 1965: 168 25
§ 1965:168
6§"- 26
§1957:222
7 § "- 27
§ 1965: 168
9§"- 33
§1971:5%
24 § "- 38 § 1965:168
opaginerad Kontrollera mot PDF
38 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrives aU 72, 74, 97, 104 och 105 §§ lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
72 § Saknar förening till registret anmäld behörig
styrelse, vare styrelseledamot, föreningsmedlem eller borgenär, så ock envar
annan, vars räll kan vara beroende av atl någon finnes som äger företräda
föreningen, berättigad atl hos rätten göra ansökan, alt föreningen skall
förklaras skyldig alt träda i likvidation.
Har förhållande som i första stycket avses varat mer än
ett år, skall länsstyrelsen, där det varder för denna kunnigt, göra anmälan
därom hos rätten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sker ansökan eller anmälan., skall rätten ofördröjligen
ulfärda kallelse å föreningen samt å föreningsmedlemmar och borgenärer, som
vilja yttra sig i ärendet, alt inslälla sig för rällen å utsatt dag, då frågan
om föreningens trädande i likvidation skall prövas av rällen. Kallelsen skall
delgivas föreningen på säll om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning
vinnes om någon med vilken delgivning kan äga mm. Genom rättens försorg skall
kungörelse om kallelsen införas i aUmänna tidningarna och tidning inom den
ort, där föreningens styrelse skall hava sitt säte, minst två och högst fyra
månader före nämnda dag. Rätlen äge, där så äs kas eller eljest finnes
erforderligt, förordna en eller flera sysslomän att laga föreningens egendom
under vård samt bevaka dess angelägenheter och företräda föreningen lill dess
rätlen meddelat beslul i ären det.
Sker ansökan eUer anmälan, skall rätten ofördröjligen
utfärda kallelse å föreningen saml å föreningsmedlemmar och borgenärer, som
vilja yttra sig i ärendet, atl inslälla sig för rällen å utsatt dag, då frågan
om föreningens trädande i likvidation skall prövas av rätten. KaUelsen skall
delgivas föreningen på säll om siämning i tvistemål är stadgal, där upplysning
vinnes om någon med vilken delgivning kan äga mm. Genom rättens försorg skall
kungörelse om kallelsen införas i Post- och Inrikes Tidningar minsl två och
högst fyra månader före nämnda dag. Rätten äge, där så äskas eller eljest
finnes erforderligt, förordna en eller flera sysslomän alt taga föreningens
egendom under vård samt bevaka dess angelägenheter och företräda föreningen
till dess rätten meddelat beslul i ärendet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Slyrkes ej innan ärendet företages till avgörande, all
behörig styrelse finnes samt att införing i registret skett, förklare rätten,
all föreningen skall träda i likvidation, och förordne en eller flera
likvidatorer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
74 § Har
rörande förening under de tio sista åren icke inkommit någon anmälan lill
registret och föreligger
74 § Har
rörande förening under de tio sista åren icke inkommit någon anmälan till
registret och föreligger
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
anledning till anlagande alt föreningen upphört med sin
verksamhel, skall länsstyrelsen genom skrivelse liU föreningen eller på annat
lämpligt sätt förhöra sig, humvida föreningen äger bestånd. Vinnes ej
upplysning, att föreningen fortfarande består, skall länsstyrelsen genom
kungörelse i aUmänna tidningarna och tidning inom den ort, där föreningens
styrelse skaU hava sUt säte, anmana föreningen all inom sex månader från det
offentliggörande som sist skedde låta sig avhöra. Om ej före fristens utlopp
upplysning erhålles alt föreningen består, skaU den anses upplöst och avföras
ur registret.
FöreUgga tillförlitliga upplysningar
därom att föreningen upphört med sin verksamhet och icke ämnar återupptaga
densamma, må länsstyrelsen utan att iakttaga föreskrifterna i försia siyckei
andra punkten gena.i förklara att föreningen skaU anses upplöst och avföra
den ur registret.
97 §' Senast fyra månader efter 'det registrering skeU på
anmälan som i 96 § 2 mom. sägs skall såväl den övertagande som den överiå-lande
föreningens styrelse göra ansökan om rättens tillstånd att bringa
fusionsavlalet till verkställighet. Vid ansökningen skola fogas bevis att
registrering skett samt av den överlåtande föreningens styrelse underskriven
förteckning över föreningens kända borgenärer med angivande av postadress.
Rätten utfärde kaUelse å den överlåtande föreningens borgenärer, både kända
och okända, med föreläggande för den, som vill göra förbehåll om rätt liU
betalning av den överlåtande föreningen för sin fordran, alt sisl å viss dag,
sedan sex månader förflutit, skriftligen göra anmälan
61
Föreslagen lydelse
anledning lill anlagande atl föreningen upphört med sin
verksamhet, skall länsstyrelsen genom skrivelse tiU föreningen eUer på annat
lämpligt säll förhöra sig, humvida föreningen äger bestånd. Vinnes ej
upplysning, att föreningen fortfarande beslår, skall länsstyrelsen förklara
att föreningen skaU anses upplöst och avföra den ur registret.
97 §' Senast fyra månader efter det registrering skett på
anmälan som i 96 § 2 mom. sägs skall såväl den övertagande som den överlåtande
föreningens styrelse göra ansökan om rättens tillstånd att bringa fusionsavtalet
till verkställighet. Vid ansökningen skola fogas bevis att registrering skett
samt av den överlåtande föreningens styrelse underskriven förteckning över
föreningens kända borgenärer med angivande av postadress. Rätten utfärde
kaUelse å den överlåtande föreningens borgenärer, både kända och okända, med
föreläggande för den, som vill göra förbehåll om rätt tiU betalning av den
övertalande föreningen för sin fordran, alt sist å viss dag, sedan sex månader
förflutit, skriftligen göra anmälan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste
lydelse 1967:538.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
därom hos rätten. KaUelsen varde ,;' rättens kansli
anslagen sex månader före inställelsedagen samt i allmänna tidningarna och
tidning inom den ort, där föreningens styrelse skaU hava sitt säte, kungjord
tre gånger, försia gången sisl fem månader och Iredje gången sist tvä månader
innan den dagen inträffar. Kronans ombudsman i orten och alla kända inländska
och utländska borgenärer skola om kallel sen särskill underrättas, och skall
genom rättens försorg sådan underrättelse avsändas tiU inländsk borgenär
minsl en månad och till utländsk borgenär minst tre månader före
inställelsedagen. Slyrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka anmält
förbehåll som nyss sagts, bli vit till fuUo förnöjda för sina ford ringar
eller all säkerhet som av rätten godkännes släUts för fordringarna, skaU
rätten lämna tillstånd till avtalets verkställande. Om ansö kan, som gjorts
inom föreskriven tid, så ock om beslut, som medde lats i anledning av
ansökningen, skaU genom rättens försorg under rättelse ofördröjligen avsändas
till länsstyrelsen.
62
Föreslagen lydelse
därom hos rätten. Kallelsen varde skyndsamt kungjord /
Posl- och Inrikes Tidningar. Kronans ombudsman i orten och alla kända inländska
och utländska borgenärer skola om kallelsen särskilt underrättas, och skall
genom rättens försorg sådan underrättelse avsändas tiU inländsk borgenär minst
en månad och till utländsk borgenär minst tre månader före insläUelse-dagen.
Slyrkes inför rätlen, att de borgenärer, vilka anmält förbehåll som nyss sagts,
blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller att säkerhet som av
rätten godkännes ställts för fordringama, skaU rätten lämna tiUstånd liU
avtalets verkställande. Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock
om beslut, som meddelats i anledning av ansökningen, skaU genom rättens
försorg underrättelse ofördröjligen avsändas till länsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättens beslul, varigenom tillstånd
givits, skaU inom sex månader sedan beslutet vunnit laga kraft av båda
föreningamas styrelser anmälas för registrering. Anmälningen skaU vara åtföljd
av rättens beslut i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraflbevis.
När rättens beslut om tillstånd till fusionsavlalets verkställande
registrerats, anses fusionen genomförd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hör till den överlåtande för
eningen pensionsstiftelse eUer personalstiftelse, gäller om stiftelsens
överförande tiU den övertagande föreningen vad i lagen den 9 juni 1967 (nr 531)
om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är stadgat.
104 § Vad i registret införes, med undanlag av meddelande
om kon-
Hör till den överlåtande föreningen pensionsstiftelse
eller personalstiftelse, gäUer om stiftelsens överförande lill den övertagande
föreningen vad i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. är
stadgat.
104 § Vad i registret införes, med undantag av meddelande
om kon-
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 Senaste lydelse 1974: 163.
Prop. 1976/77:63 63
Föreslagen
lydelse
Nuvarande lydelse
kurs
eller ackordsförhandling ulan konkurs varom förmäles i 93 §, skall genom
länsstyrelsens försorg ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.
kurs eller ackordsförhandling ulan konkurs varom förmäles
i 93 §, skall genom länsstyrelsens försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna
tidningarna som ock i tidning utgiven i den stad där länsstyrelsen har sitt
säte eller, om flera tidningar där utgivas, i den av dessa där aUmänna påbud
för staden vanUgen meddelas.
Där i annat fall än i 103 § 1 mom. tredje siyckei sägs i
registret antecknas, alt tidigare anteckning avföres dämr, skall kungörelse
därom äga mm efter vad ovan sladgas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
105 § Det
som i enlighet med denna lag blivit infört eller antecknat i registret och
kungjort i ortstidning skaU anses hava kommit lill tredje mans kännedom, där ej
av omständighetema framgår, alt han varken ägde eUer bort äga veiskap därom.
105 § Del
som i enlighet med denna lag blivit infört eller antecknat i registret och
kungjort i Post- och Inrikes Tidningar skall anses hava kommit till tredje mans
kännedom, där ej av omständighetema framgår, alt han varken ägde eller bort
äga vetskap därom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Innan sådant kungörande skett, kan
det förhållande, som blivit eller bort bUva infört eller antecknat i registret,
icke med laga verkan åberopas mol annan än den som visas hava ägt vetskap
därom.
Denna lag Iräder i kraft den 1 juli 1977.
Bestämmelsema i 97, 104 och 105 §§
i sin äldre lydelse gäUer fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats
eller böijat verkställas före ikraftträdandet.
= Senaste lydelse 1973:398.
opaginerad Kontrollera mot PDF
39 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1948:218) om sambruksföreningar
Härigenom föreskrives all 52 § lagen (1948:218) om
sambmksförening-ar skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
52
§' Saknar sambmksförening till registret anmäld behörig styrelse, vare
föreningsmedlem eller borgenär, så ock envar annan, vars rätt kan vara beroende
av all någon finnes som äger företräda föreningen, berättigad atl hos rätlen
göra ansökan, alt föreningen skall förklaras skyldig alt träda i likvidation.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sker ansökan, skall rätlen ofördröjligen ulfärda kallelse
å föreningen samt å föreningsmedlemmar och borgenärer, som vilja yttra sig i
ärendet, all inslälla sig för rätlen å utsatt dag, då frågan om föreningens
trädande i likvidation skall prövas av rällen. Kallelsen skall delgivas
föreningen på sätt om siämning i tvistemål är siadgal, där upplysning vinnes
om någon med vilken delgivning kan äga mm. Genom rättens försorg skall
kungörelse om kallelsen införas i allmänna tidningarna och i den tidning, där
all-tnänna påbud vanligen meddelas för den ort, där föreningens styrelse skall
hava sill säte, minsl två och högst fyra månader före nämnda dag. Rätlen äge,
där så äskas eller eljesl finnes erforderligt, förordna en eller flera
sysslomän alt taga föreningens egendom under vård saml bevaka dess
angelägenheter och företräda föreningen liU dess rätlen meddelat beslut i
ärendet. Slyrkes ej innan ärendet företages till avgörande, alt behörig
styrelse finnes saml att införing i registret skett, förklare rätten, att
föreningen skall träda i likvidation, och förordne en eUer flera
likvidatorer.
Sker ansökan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse
å föreningen samt å föreningsmedlemmar och borgenärer, som vilja yttra sig i
ärendet, alt inslälla sig för rällen å ulsall dag, då frågan om föreningens
trädande i likvidation skall prövas av rätten. Kallelse skall delgivas
föreningen på sätt om stämning i tvistemål är stadgal, där upplysning vinnes
om någon med vilken delgivning kan äga mm. Genom rättens försorg skall
kungörelse om kallelsen införas i Post- och Inrikes Tidningar minsl två och
högst fyra månader före nämnda dag. Rätten äge, där så äskas eUer eljest finnes
erforderligt, förordna en eUer flera sysslomän all laga föreningens egendom
under vård samt bevaka dess angelägenheter och företräda föreningen till dess
rätten meddelat beslut i ärendet. Slyrkes ej innan ärendet företages till avgörande,
att behörig styrelse finnes samt att införing i registret skett, förklare
rätten, att föreningen skall träda i likvidation och förordne en eUer flera
likvidatorer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag Iräder i krafl den 1 juli 1977.
Senaste lydelse 1952:90.
opaginerad Kontrollera mot PDF
40 Förslag till
Lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen (1954:521)
Härigenom föreskrives att 62 § msdrycksförsäljningslagen
(1954:521)' skaU ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
62 § Då länsstyrelsen utfärdar bevis om tillstånd tiU
annan årsut-skänkning än Irafikutskänkning, skaU, ulom i fall som avses i 42 §
3 mom., beslutet kungöras i den eller de tidningar inom orten där allmänna
påbud för kommunen vanligen meddelas. Tiden för anförande av besvär över
sådant beslut skall räknas från dagen för första kungörandet, vilken dag skall
angivas i kungörelsen.
Föreslagen lydelse
62 § Då länsstyrelsen utfärdar bevis om tiUstånd tiU
annan årsut-skänkning än trafdcutskänkning, skaU, utom i faU som avses i 42 § 3
mom., beslutet kungöras i ortstidning. Tiden för anförande av besvär över
sådant beslut skaU räknas från den dag då kungörandet har skett.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om kungörande av och talan mol beslut om tiUstånd som har
fattals före ikraftträdandet.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:702. ' Senaste
lydelse 1970:740.
5 Riksdagen 1976177.1 saml. Nr 63
opaginerad Kontrollera mot PDF
41
Förslag till
Lag om ändring i ölförsäljnings lagen (1961:159)
Härigenom föreskrives all 30 §
ölförsäljningslagen (1961: nedan angiven lydelse.
159)' skall ha
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse 30 §- Besvär över beslut, som enligl denna lag meddelals av länsstyrelse,
föres hos regeringen i finansdepartementet.
Då länsstyrelse utfärdar bevis om tillstånd till
årsutskänkning och fråga ej är om utskänkning som avses i 14 § andra stycket,
skall kungörelse om beslutet anslås hos myndigheten. Kungörelsen skall
m-nehåUa uppgift om den dag då kungörelsen sålunda anslås. Tiden för anförande
av besvär skall i sådant faU räknas från den dag kungörelsen anslagits.
Föreslagen lydelse 30 §-Besvär över beslut, som enligl
denna lag meddelats av länsstyrelse, föres hos regeringen.
Då länsstyrelse utfärdar bevis om
tiUstånd till årsutskänkning och fråga ej är om utskänkning som avses i 14 §
andra stycket, skaU beslutet kungöras i ortstidning. Tiden för anförande av
besvär över sådant beslut skall räknas från den dag då kungörandet har skett.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Besvär över beslut enligt 23 § andra stycket föres hos
länsstyrelsen.
Denna lag Iräder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om kungörande av och talan mot beslut om tUlstånd som har
fattats före ikraftträdandet.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:714. ' Senaste
lydelse 1975:714.
opaginerad Kontrollera mot PDF
42 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1955: 183) om
bankrörelse'
dels att i 35 §, 47 § 2 mom., 143,
161, 172 och 173 §§ orden "aUmänna tidningama" skall bytas ut mot
"Post- och Iruikes Tidningar",
dels atl i 35 § orden "tidning
inom den ort, där styrelsen har sitt säte" skall bytas ut mol "den
eller de ortstidningar, som styrelsen bestämmer",
dels att i 143 § orden
"tidning inom den ort, där bolagets styrelse har sitt säte" skall
bytas ut mol "den eller de ortstidningar, som likvidatorema beslämma",
dels att
47 § 1 mom. och 48 § skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
41
% I mom. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 46 § må, där beslutet
icke innefattar föreskrift, att del nedsättningen motsvarande beloppet skall
avsällas till reservfonden, ej bringas till verkstäUighet utan rätlens
tillstånd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättens tillstånd skaU av styrelsen sökas senasi inom sex
månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades. Vid ansökningen skaU
fogas bevis att beslutet blivit registrerat. Rätten skaU utfärda kallelse å
bolagets borgenärer, med föreläggande för den som viU bestrida ansökningen att
sist å viss dag, sedan sex månader förflutit, skriftligen hos rätten göra
anmälan därom vid äventyr att han eljest anses hava medgivit ansökningen.
KaUelsen skall anslås i rättens kansli sex månader före inställelsedagen samt
kungöras i allmänna tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första
gången fem och tredje gången sist två månader innan den dagen inträffar.
Slyrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt
ansökningen, bUvit till fuUo fömöjda för sina fordringar eller medgivit
aktiekapitalels nedsättning eUer alt säkerhet, som av rätten godkännes,
ställts för deras fordringar, skall ansökningen bifaUas.
' Senaste lydelse av
172 § 1974:166
173 § 1973:390
2 Senaste lydelse 1967:541.
Rättens tiUstånd skaU av styrelsen sökas senast inom sex
månader efter det nedsättningsbeslutet registrerades. Vid ansökningen skaU
fogas bevis att beslutet blivit registrerat. Rätten skall utfärda kallelse å
bolagets borgenärer, med föreläggande för den som vill bestrida ansökningen
att sist å viss dag, sedan sex månader förflutit, skriftligen hos rätten göra
anmälan därom vid äventyr att han eljest anses hava medgivit ansökningen.
KaUelsen skaU skyndsamt kungöras i Post-och Inrikes Tidningar. Slyrkes inför
rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt ansökningen, bUvit tiU
fuUo fömöjda för sina fordringar eUer medgivit aktiekapitalets nedsättning
eller att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras fordringar,
skaU ansökningen bifaUas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om ansökan, som gjorts inom
föreskriven tid, så ock om beslut, som meddelats i anledning av ansökningen,
skall genom rättens försorg underrättelse ofördröjligen avsändas till
registreringsmyndigheten.
Rättens beslut, varigenom tiUstånd
tiU nedsättningens verksläUande givits, skaU inom sex månader sedan beslutet
vunnil laga kraft av styrelsen eller verkställande direktör anmälas för
registrering. Anmälningen skaU vara åtföljd av rättens beslut i huvudskrift
eller avskrift, så ock av laga-kraftbevis.
Aktiekapitalet skall anses nedsatt,
då rättens beslut om tiUstånd blivit registrerat.
48 §
Innefattar beslut om nedsättning av aktiekapitalet enligt 46 § föreskrift att
det nedsättningen motsvarande beloppet skall avsättas lill reservfonden, skall
aktiekapitalet anses nedsatt, då beslutet om nedsättningen blivit registrerat.
1 sådani faU må vinstutdelning tiU aktieägare icke äga mm, utan alt rättens
tUlstånd därtiU erhåUits eller aktiekapitalet enligt verkstäUd registrering är
ökat med ett mot nedsättningen svarande belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ansökan om rättens tiUstånd till sådan vinstutdelning skaU
göras av styrelsen. Vid ansökningen skall fogas bevis atl beslutet om nedsättningen
blivit registrerat. Rätlen skaU ulfärda kallelse å bankaktiebolagets
borgenärer, med föreläggande för den, som viU bestrida ansökningen, atl sist
å viss dag, sedan tre månader förflutit, skriftligen hos rätten göra anmälan
därom viid äventyr alt han eljest anses hava medgivit ansökningen. Kallelsen
skall anslås i rätlens kansli tre månader före inställelsedagen samt kungöras i
allmänna tidningarna och minst en tidning i orten tre gånger, första gången
två månader och tredje gången sist en månad innan den dagen inträffar. Bestrides
ej ansökningen eller slyrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten
bestritt ansökningen, bUvit tiU fuUo fömöjda för sina fordringar eUer medgivit
vinstutdelning eUer att säkerhet, som av rätten godkännes, stäUts för deras
fordringar, skall rätten lämna tiUstånd att utan hinder av nedsättningen
vinstutdelning därefter må äga rum.
Ansökan om rättens tillstånd lill sådan vinstutdelning
skall göras av styrelsen. Vid ansökningen skall fogas bevis att beslutet om
nedsättningen blivit registrerat. Rätten skall utfärda kallelse å bankaktiebolagets
borgenärer, med föreläggande för den, som vill bestrida ansökningen, att sisl
å viss dag, sedan tre månader förflutit, skriftligen hos rätten göra anmälan
därom vid äventyr att han eljest anses hava medgivit ansökningen. KaUelsen skaU
skyndsamt kungöras i Post-och Inrikes Tidningar. Bestrides ej ansökningen eller
slyrkes inför rätten, att de borgenärer, vilka hos rätten bestritt
ansökningen, bUvit till fuUo fömöjda för sina fordringar eUer medgivit
vinstutdelning eUer att säkerhet, som av rätten godkännes, ställts för deras
fordringar, skall rätten lämna tillstånd alt utan hinder av nedsättningen
vinstutdelning därefter må äga mm.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1967:541.
Prop. 1976/77:63 69
Rättens beslut, varigenom tillstånd till
vinstutdelning givils, skall, sedan det vunnit laga krafl, av styrelsen eller
verkställande direktör anmälas för registrering. Anmälningen skaU vara åtföljd
av rättens beslul i huvudskrift eller avskrift, så ock av lagakraflbevis.
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
Bestämmelserna i 47 § 1 mom. och 48 § i sin äldre
lydelse gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller
börjat verkställas före ikraftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
43
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker
Härigenom
föreskrives all 89 § lagen (1955:416) om sparbanker skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
89
§' Vad i sparbanksregistret införes, med undanlag av meddelande om konkurs,
skall genom regislre-ringsmyndighelens försorg ofördröjligen kungöras såväl i
allmänna tidningarna som ock 1 tidning, som är allmänt spridd inom den berörda
sparbankens verksamhetsområde. Där i annat fall än som avses i 88 !} tredje
stycket antecknas i registret, all tidigare anteckning avföres ur detsamma,
skall kungörelse därom ske efter vad nyss sagts.
Del
som i enlighet med denna lag eUer med stöd därav meddelade be stämmelser
blivit infört eller antecknat i sparbanksregislret och kungjort i ortstidning
skall anses hava kommit lill iredje mans kän nedom, där ej av omständighetema
framgår alt han varken ägde ellei" bort äga vetskap därom.
Föreslagen lydelse
89
§' Vad i sparbanksregistret införes, med undantag av meddelande om konkurs,
skall genom regislre-ringsmyndighetens försorg ofördröjligen kungöras i Post-
och Inrikes Tidningar. Där i annat faU än som avses i 88 § tredje stycket antecknas
i registret, att tidigare anteckning avföres ur detsamma, skaU kungörelse
därom ske efter vad nyss sagts.
Det som i enlighet med denna lag eller med stöd
därav meddelande bestämmelser blivit infört eller antecknat i
sparbanksregislret och kungjort i Post- och Inrikes Tidningar skaU anses hava
kommit till Iredje mans kännedom, där ej av omständighetema framgår att han
varken ägde eller bort äga veiskap därom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Innan sådant kungörande skell, kan det förhållande,
som blivit eller bort bUva infört eller antecknat i registiet, icke med laga
verkan åberopas mot annan än den, som visas hava ägt vetskap därom.
Denna
lag Iräder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutals eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
'
Senaste lydelse 1974: 167.
opaginerad Kontrollera mot PDF
44 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen
Härigenom föreskrives atl 5 § och 87 § 2 mom. lagen
(1956:216) om jordbmkskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
§' Jordbmkskasserörelsen skaU stå under tillsyn av bankinspektionen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kreditkassorna och riksorganisationen registreras hos
tiUsynsmyn-dighelen. Bestämmelsema om länsstyrelse i lagen den 1 juni 1951 (nr
308) om ekonomiska föreningar äga i fråga om jordbmkskasserörelsen molsvarande
tillämpning på tillsynsmyndigheten. Anteckning 1 registret skall dock, såvitt
angår kreditkassa, kungöras i allmänna tidningarna och i tidning, som år allmänt
spridd inom kassans verksamhetsområde.
Kredilkassoma och riksorganisationen registreras hos
tillsynsmyndigheten. Bestämmelsema om länsstyrelse i lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar äga i fråga om jordbmkskasserörelsen molsvarande tiUämpning på
liUsynsmyndighe-ten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
87 § 2 mom. Senast fyra månader efter det på anmälan
jämUkt 96 § 2 mom. lagen om ekonomiska föreningar registrering skett av beslul
om godkännande av fusionsavtal skall såväl den övertagande som den överlåtande
kassans styrelse göra ansökan om tillsynsmyndighetens tUlstånd att bringa
fusionsavlalet till verkstäUighet.
TiUsynsmyndighetens tiUståndsprövning skall gmndas på ett
bedömande av humvida fusionen kan anses vara förenlig med deras intressen, som
äro insättare i eller eljest hava fordringar å de av fusionen berörda kassorna.
TiUstånd må icke meddelas, med mindre riksorganisationen lämnat medgivande lill
fusionen eUer, då cenlralkassa övertager annan kredilkas-sas rörelse,
regeringen eller myndighet regeringen förordnar prövat övertagandel icke vara
till skada för del allmänna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
TiUsynsmyndighelen skaU ombesörja, att kungörelse om
beslut, varigenom tillstånd lämnas till fusionsavtalets verksläUande, jämte
besvärshänvisning ofördröjligen införes i allmänna tidningarna och i tidning,
som är allmänt spridd inom de berörda kassornas verksamhetsområden. Där så
finnes påkallat, må kungörelsen införas i två eller flera sådana tidningar
som sist angivits.
' Senaste lydelse 1968:605. Senaste lydelse 1975:229.
TiUsynsmyndighelen skaU ombesörja, att kungörelse om
beslut, varigenom tiUstånd lämnas till fusionsavtalets verkställande, jämte
besvärshänvisning ofördröjligen införes i Post- och Inrikes Tidningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslut, varigenom tillstånd givits, skall inom sex
månader sedan beslutet vunnit laga kraft av båda kassomas styrelser anmälas för
registrering.
När beslut om tiUstånd till fusionsavlalets
verkställande registrerats, anses fusionen genomförd.
Hör till den överiåtande kredit- Hör lill
den överlåtande kredit-
kassan pensionsstiftelse eller per- kassan pensionsliflelse eller perso-
sonalstiftelse, gäUer om stiftelsens nalsliftelse, gäller om stiftelsens
överförande tiU den överlagande överförande till den övertagande
kreditkassan vad i lagen den 9 juni kreditkassan vad i lagen {1967:531)
1967 (nr 531) om tryggande av pen- om tryggande av pensionsutfästelse
sionsutfäslelse m. m. är stadgat. m. m. är stadgat.
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
Bestämmelsema i 5 § i sin äldre lydelse gäUer
fortfarande i fråga om anteckning i registret som har skett före
ikraftträdandet.
45
Förslag till
Lag
om ändring i namnlagen (1963:521)
Härigenom föreskrives atl i 32 § namnlagen (1963:
521) orden "allmänna tidningarna" skall bytas ut mol "Post- och
Inrikes Tidningar".
Denna
lag Iräder i krafl den I juli 1977.
opaginerad Kontrollera mot PDF
46
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1963:537) om gravrätt m. m.
Härigenom
föreskrives atl 10 § lagen (1963: 537) om gravrält m. m. skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
10 § Gravplats skall
av gravrältsinnehavaren håUas i ordnal och värdigt skick.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Råder
å gravplats uppenbar vanvård och avhjälpes den ej inom ett år efter det
upplåtaren förelagt gravrältsinnehavaren att sätta gravplatsen i stånd, äger
upplåtaren förklara gravrätlen förverkad. Föreläggande som nu sagts skaU innefatta
erinran om den sålunda stadgade påföljden. Är gravrältsinnehavaren ej känd
eller vet man ej var han finnes, skall föreläggandet införas en gång i
allmänna tidningarna och ( tidning inom orten; angivna tid av ett år skall i
sådant fall räknas från kungörandet.
Råder
å gravplats uppenbar vanvård och avhjälpes den ej inom ett år efler det
upplåtaren förelagt gravrättsinnehavaren atl sätta gravplatsen i stånd, äger
upplålaren förklara gravrätlen förverkad. Föreläggande som nu sagts skall innefalla
erinran om den sålunda stadgade påföljden. Är gravrältsinnehavaren ej känd
eller vet man ej var han finnes, skall föreläggandet införas i Post- och
Inrikes Tidningar och ortstidning; angivna tid av ett år skall i sådani fall
räknas från den dag då kungörandet har skett.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Gravrätl må ej förklaras förverkad, om myndighel är
ansvarig för gravplatsens vård och underhåll.
Denna
lag Iräder i krafl den I juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutats eUer böijat verkställas före ikraftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
47 Förslag till
Lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)
Härigenom
föreskrives i fråga om rennäringslagen (1971:437)' dels atl i 22, 25-27, 33,
34, 73 och 98 §§ samt övergångsbestämmelsema ordet "Konungen" skaU
bytas ut mot "regeringen", dels att 100 § skaU ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
100 § Angår beslut som länsstyrelse, lantbmksnämnd eUer
lantbmksstyrelsen meddelar enligl denna lag så många att avskrift av beslutet
tj lämpUgen kan liUslällas envar av dem, skall beslutet sändas tiU samebyns
styrelse som skall håUa beslutet tillgängligt för medlemmarna. Meddelande
härom skaU på statsverkets bekosinad intagas i en eller flera tidningar inom
orten. Den som beslutet rör skall anses ha fått del av beslutet den dag dii meddelandet
försl infördes i sådan tidning.
Föreslagen
lydelse
100 § Angår beslut som länsstyrelse, lantbmksnämnd eller
lantbmksstyrelsen meddelar enligt denna lag så många att avskrift av beslutet
ej lämpUgen kan tillsläUas envar av dem, skall beslutet sändas lill samebyns
styrelse som skaU håUa beslutet tillgängligt för medlemmarna. Meddelande härom
skall intagas i ortstidning. Tiden för anförande av besvär över beslutet
skall räknas från den dag då kungörandet har skett.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag Iräder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäUer
fortfarande i fråga om kungörande av och talan mol beslut som har fattats före
ikraftträdandet.
' Senaste lydelse av 26 § 1972:726.
Prop.
1976/77:63 75
48
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1967:420) om flyttning av fordon i vissa fall
Härigenom föreskrives alt 6 § lagen (l%7:420) om
flyttning av fordon i vissa faU skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
6
§' När beslut om flyttning meddelals, skaU den myndighet som meddelat beslutet
underrätta ägaren så snart det kan ske.
Har fordon stäUts upp tiU förva- Har
fordon ställts upp till förva
ring på särskild uppställningsplats ring på särskild uppstäUningsplals
och har ägaren ej kunnat anträffas, och har ägaren ej kunnal anträffas,
skall den myndighet som verkstäUt skaU den myndighet som verkställt
flyttningen kungöra den i tidning flyttningen kungöra den i ortstid
inom orten eller på annat lämpligt ning eller på annat lämpligt sätt
sätt samt vidtaga de fortsatta un- saml vidtaga de fortsatta undersök-
dersökningar och åtgärder som kan ningar och ålgärder som kan anses
anses påkallade för all göra under- påkallade för alt göra underrättelse
rättelse möjlig. möjhg.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutats eller böijat verkstäUas före ikraftträdandet.
Senaste
lydelse 1976: 207 (jfr 1967:420).
opaginerad Kontrollera mot PDF
49 Förslag till
Lag om ändring i patentlagen (1967:837)
Härigenom föreskrives i fråga om patentlagen (1967:837)
dels au i 5, 6, 11, 28, 38, 45, 52,
68, 73, 74 och 75 §§ saml punkt 1 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelsema
ordel "Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",
dels att i 65-68 §§ ordet
"rådhu:>rält" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"lingsrätt" i motsvarande form,
dels att
71 § skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
71
§ Palenlhavare, som ej har hemvist här i rikel, skall ha elt här bosalt ombud,
som äger för honom mottaga delgivning av siämning, kallelser och andra
handlingar i mål och ärenden rörande patentet med undantag av stämning i
brottmål och föreläggande för part alt infinna sig personligen inför domstol.
Cmbud skall anmälas lill palentregistret och antecknas däri.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har patenthavaren ej anmält om bud som avses i försia stycket,
må delgivning i stället ske genom att den handling som skall delges sän des
lill honom med poslen i betalt brev under hans i patentregistret antecknade
adress. Är fullständig adress ej antecknad i registret, må delgivning ske genom
alt handling en anslås i palenlmyndighelens lokal. Om delgivningen skall
kungörelse införas i allmänna tidningarna. Delgivningen anses ha skell när
vad nu sagts blivit fuUgjort.
Konungen äger under fömtsättning
av ömsesidighel förordna, alt bestämmelserna i försia och andra siyckena icke
skola äga lillämpning i fråga om palenlhavare som har hemvist i viss främmande
stat eller har ett i den staten bosatt ombud., vilket är anmält till
palentregistret här i riket och äger behörighet som anges i försia stycket.
Har patenthavaren ej anmält ombud som avses i första
stycket, må delgivning i stället ske genom atl den handling som skall delges
sändes till honom med posten i betalt brev under hans i palentregistret
antecknade adress. Är fullsländig adress ej antecknad i registret, må
delgivning ske genom att handlingen hålles tillgänglig hos patent-myndigheten
och genom atl meddelande härom och om handlingens huvudsakUga innehåll kungöres
i publikation som regeringen bestämmer. Delgivningen anses ha skett när vad nu
sagts blivit fuUgjort.
Regeringen äger under fömtsättning
av ömsesidighet förordna, alt bestämmelserna i försia och andra styckena icke
skola äga tillämpning i fråga om palenlhavare som har hemvist i viss främmande
stat eller har ett i den staten bosatt ombud, vilket är anmält liU
palentregistret här i rikel och äger behörighet som anges i första stycket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag Iräder i kraft den I juli 1977.
Bestämmelsema i 71 § i sin äldre
lydelse gäUer fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat
verkställas före ikraftträdandet.
Prop.
1976/77:63 77
50
Förslag till
Lag
om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)
Härigenom föreskrives att 14 § miljöskyddslagen
(1969:387)' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
14
§ Koncessionsnämnden skall sörja för fullständig utredning av ärende som kommer
under nämndens prövning.
Nämnden
skall Nämnden skall
1. genom kungörelse i en eller I. genom
kungörelse i ortstidning
flera av ortens tidningar eller på eUer på annat lämpligt sätt bereda
annat lämpligt sätt bereda dem som deni som kan beröras av den miljö-
kan beröras av den miljöfarliga farliga verksamheten tillfälle att
verksamhelen lillfälle att yttra sig, yttra sig,
2. samråda med de statliga och 2.
samråda med de statliga och kommunala myndigheier som har kommunala
myndigheier som har väsentliga intressen att bevaka i väsentliga
iniressen att bevaka i frågan, frågan,
3. håUa sammanträde med dem 3. hålla
sammaniräde med dem som saken angår och besiktning på som
saken angår och besiktning på platsen, om del ej är uppenbart platsen,
om det ej är uppenbart onödigt, onödigl,
4. lämna den som gjort ansökan 4. lämna
den som gjort ansökan eller framställt erinran underrällel- eller
framställt erinran underrättelse om del som tillförts ärendet ge- se om
det som tillförts ärendet genom annan än honom själv och be- nom annan
än honom själv och bereda honom tillfäUe att yttra sig reda
honom tillfäUe att yttra sig däröver, om ej annat följer av 15 § däröver,
om ej annat följer av 15 § förvaltningslagen (1971: 290). förvaltningslagen (1971: 290).
Nämnden kan uppdraga ät en eller flera av
ledamötema atl hålla sammanträde eller besiktning enligt andra stycket 3.
Nämnden
kan uppdraga ål sakkunnig atl verkställa särskild utredning.
Kostnad för kungörelse och för utredning enligt
fjärde stycket betalas av den som utövar eller ämnar ulöva den miljöfarliga
verksamhelen. Nämnden faslstäUer på yrkande ersättning för utredningen.
Skall koncessionsnämnden avge yttrande till
regeringen i ärende enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385), äger bestämmelsema
i första-femle styckena motsvarande tillämpning.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
'
Lagen omtryckt 1972:782. 2 Senaste lydelse 1975:461.
opaginerad Kontrollera mot PDF
51 Förslag till
Lag om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485)
Härigenom föreskrives all 45 § mönsterskyddslagen
(1970:485) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
45
§ Mönslerhavare som icke har hemvist i Sverige skall ha ell här bosalt ombud
med behörighet all för honom mottaga delgivning av stämning, kallelser och
andra handlingar i mål och ärenden om mönslerräll med undanlag av siämning i
brottmål och av föreläggande för part alt infinna sig personligen inför
domslol. Ombud skall anmälas till mönslerregistret och antecknas i detta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har mönslerhavare ej anmält ombud enligt försia stycket,
kan delgivning i stället ske genom att den handling som skaU delges sän des
liU honom med posten i betalt brev under hans i mönslerregistret antecknade
adress. Är fullständig adress ej antecknad i registret, kan delgivning ske
genom alt handlingen anslås i registreringsmyndighetens lokal. Om
delgivningen skall kungörelse införas i allmänna tidningarna. Delgivning anses
ha skett, när vad nu sagts blivit fiiU- gjort.
Har mönslerhavare ej anmält ombud enligt första stycket,
kan delgivning i stället ske genom all den handling som skall delges sändes
lill honom med posten i betalt brev under hans i mönsterregistret antecknade
adress. Är fullsländig adress ej antecknad i registret, kan delgivning ske
genom alt handlingen hålles tiUgänglig hos registreringsmyndigheten och genom
att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga innehåU kungöres i
publikation som regeringen besiämmer. Delgivning anses ha skett, när vad nu
sagts bUvit fullgjort.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat verkställas
före ikrciftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
52
Förslag till Lag om ändring
växtförädlarrältslagen (1971:392)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Härigenom föreskrives all 46 § växtförädlarrältslagen
(1971:392) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
46
§ Sortinnehavare som icke har hemvist i Sverige skall ha ett här bosalt ombud
med behörighet atl för honom laga emot delgivning av siämning, kaUelser och
andra handlingar i mål och ärenden om växtförädlarrätt med undantag av stämning
i brottmål och av föreläggande för part att infinna sig personligen inför
domstol. Ombud skaU anmälas tiU växtsortregistrel och antecknas i detta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har sorlinnehavare ej anmält ombud enligt första stycket,
kan delgivning i stället ske genom alt den handling som skall delges sändes
lill honom med posten i betalt brev under hans i växtsortregistrel antecknade
adress. Är fullsländig adress ej antecknad i registret, kan delgivning ske
genom alt handlingen anslås i växtsorlnämndens lokal. Om delgivningen skall
kungörelse införas i allmänna tidningarna. Delgivningen anses ha skett när
vad nu sagts bUvit fuUgjort.
Har sortinnehavare ej anmält ombud enligl första stycket,
kan delgivning i stället ske genom att den handling som skall delges sändes
ini honom med posten i betalt brev under hans i växtsortregistrel antecknade
adress. Är fullständig adress ej antecknad i registret, kan delgivning ske
genom att handlingen hålles tillgänglig hos växlsort-nämnden och genom all
meddelande härom och om handlingens huvudsakUga InnehåU kungöres i publikation
som regeringen bestämmer. Delgivningen anses ha skett när vad nu sagts bUvit
fullgjort.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i krafl den I juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat verkställas
före ikraftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
53
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1964:731) om trafiknämnder
Härigenom
föreskrives att 5 § lagen (1964:731) om trafiknämnder skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
5
§ Underrättelse om val till trafiknämnd skall ofördröjligen sändas till
länsstyrelsen för atl intagas i. länskungörelserna.
Föreslagen lydelse
5
§ Underrättelse om val till trafik-nämnd skaU ofördröjligen sändas tiU
länsstyrelsen.
Länsstyrelsen skaU föra förteckning över
irafiknämnder. Förteckningen skall innehålla uppgifter om ledamöter och
suppleanter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
opaginerad Kontrollera mot PDF
54 Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1940:910) angående
yrkesmässig
automobiltrafik m.m.
Härigenom föreskrives i fråga om
förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m.'
dels aU i 2 och 5 §§, 7 § 1 mom.,
12 §, 18 § 1 mom., 19 § 2 mom., 21 § 3 mom., 26 §, 32 § 3 och 7 mom., 44 § 1
mom. och 46 § ordet "Konungen" skaU bytas ut mot
"regeringen",
dels alt 9 § I mom., 15 § och 44 § 2 mom. skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
9 § / mom.''- Över ansökan om sådant tillstånd till
beslällningstrafik, som del ankommer på länsstyrelse att bevilja, skall
länsstyrelsen höra poUsmyndigheten i den ort, varest automobil, som kommer att
användas i trafiken, avses skola hava sin stalionsort, saml genom tillkännagivande
i på förhand bestämd tidning bereda trafikföretag, sammanslutningar av utövare
av yrkesmässig trafik saml andra inom länet, vilka ärendet kan angå, tillfälle
att yttra sig. Kostnaderna för nämnda tillkännagivande skola gäldas av
sökanden.
Föreslagen
lydelse
9 § / mom:' Över ansökan om sådant tillstånd tiU beslällningstrafik,
som det ankommer på länsstyrelse alt bevilja, skaU länsstyrelsen höra
poUsmyndigheten i den ort, varest automobil, som kommer alt användas i
trafiken, avses skola hava sin stalionsort, saml genom tillkännagivande i
ortstidning bereda trafikföretag, sammanslutningar av utövare av yrkesmässig
trafik samt andra inom länet, vilka ärendet kan angå, tillfälle att yttra sig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
15 § Har transportnämnden bestämt särskilt lokalområde,
skall underrättelse därom tillstäUas länsstyrelse som beslutet angår.
Har länsstyrelse meddelat tillstånd
till linjetrafik, skall avskrift av beslutet sändas till polismyndighet som
länsstyrelsen finner böra underrättas om tillsländef samt, om trafiken berör
även annat län, länsstyrelsen i det länet.
Avskrift av beslut, varigenom länsstyrelse meddelat
tillstånd till beslällningstrafik, skaU sändas till polismyndigheten å
stalionsorten, och, om det för trafiken angivna lokalområdet är beläget även i
annat län, länsstyrelsen i det länet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har irafiknämnd meddelat beslul om trafiktillstånd, skall
avskrift av
Har Irafiknämnd meddelat beslut om trafiktillstånd, skall
avskrift av
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste
lydelse av
2§
1965:910
5 §
1972:437
7 § I mom.
"-
12 § 1972:593 (jfr 1972:605)
18 § 1 mom. 1972:437
* Senaste lydelse 1950:609.
' Senaste
lydelse 1972:437.
19 §2 mom. 1972:437 21 § 3 mom. "-32 § 3 mom.
"-32 §7 mom. 1967:324 44 § 1 mom. 1974:105
opaginerad Kontrollera mot PDF
6 Riksdagen 1976177. I saml Nr 63
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63
Nuvarande lydelse
beslutet sändas till länsstyrelsen. Avskrift av beslul som
Konungen meddelat enligt 5 § femle stycket tillslälles vederbörande länsstyrelse
och trafiknämnd.
82
Föreslagen lydelse
beslutet sändas liU länsstyrelsen. Avskrift av beslut som
regeringen meddelat enligt 5 § femle stycket tillsläUes vederbörande länsstyrelse
och Irafiknämnd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad sålunda är stadgat skall äga molsvarande tillämpning i
fråga om beslut om ändring i trafiktillslånd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om anslag av beslul, varom i denna
paragraf sägs, sladgas i 44 §.
44 § 2 mom.'* Beslul som avses i 1 mom. samt länsrätts och
kammarrätts beslut enligt förordningen skola, med nedan angivna undanlag,
gälla ulan hinder av besvär.
Beslut, som innefattar trafiktillstånd
eller tillstånd att bedriva ut-hymingsrörelse eller transportförmedling, vare,
där ej på gmnd av särskilda skäl i tillståndet annorlunda förordnats, icke
gällande, förrän beslutet vunnit laga kraft eUer, där besvär däremol anförts,
beslutet blivit slutligen fastställt. Tiden för anförande av besvär över dylikt
beslut och över beslut om indelning i lokalområden eller om bestämmande av
särskill lokalområde skall räknas från den dag, då beslutet tillkännagivits
genom anslag i vederbörande myndighets lokal. Sådant tillkännagivande bör ske
inom fem dagar från beslutets dag.
Om kungörande av beslut, varom i
denna paragraf sägs, sladgas i 44 §.
44 § 2 mom. Beslul som avses i 1 mom. skola, med nedan
angivna undantag, gälla ulan hinder av besvär.
Beslut, som innefattar trafiktillslånd
eller tillstånd atl bedriva ut-hymingsrörelse eUer transportförmedling, vare,
där ej på gmnd av särskilda skäl i tillståndet annorlunda förordnats, icke
gäUande, förrän beslutet vunnit laga kraft eller, där besvär däremot anförts,
beslutet blivit slutligen fastställt. Tiden för anförande av besvär över
dylikt beslut och över beslut om indelning i lokalområden eller om bestämmande
av särskilt lokalområde skall räknas från den dag, då beslutet tiUkännagivits
genom kungörelse i ortstidning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslut om återkaUelse eller
indragning på viss tid av trafiktiUstånd eUer annat tiUstånd, som ovan sagts,
vare ej gällande förrän den, som avses . med beslutet, därav erhåUit del.
1 beslul, som innefattar
återkaUelse av trafiktillstånd enligl 19 § 2 mom. samt nytt trafiktiUstånd,
skall angivas viss tidpunkt från vilken återkaUel-sen och det nya tillståndet
skola gälla. Tillståndsmyndigheten får på begäran av part ändra tidigare
fastställd tidpunkt.
Denna lag träder i kraft den I juli 1977.
Bestämmelsema i 9 § 1 mom. och 15 §
i sin äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om kungörande som hiir beslutats
eUer börjat verkställas före ikraftträdandet.
Bestämmelserna i 44 § 2 mom. i sin
äldre lydelse gäUer fortfarande i fråga om kungörande av och talan mot beslut
som har fattats före ikraftträdandet.
' Senaste lydelse 1972:593 Ofr 1972:605).
opaginerad Kontrollera mot PDF
55
Förslag till
Lag
om ändring i expropriationslagen (1972:719)
Härigenom
föreskrives att 6 kap. 19 § expropriationslagen (1972:719) skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
kap.
19
§ Sammanträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till
sammanträdet sändes minst två veckor i förväg till fastighetsägaren, annan
sakägare och kända innehavare av panträtt. De skall i kallelsen uppmanas atl
anmäla sina anspråk senasi vid sammanträdel. Föreligger särskilda skäl, skall
kungörelse om sammanträdet minst två veckor i förväg också föras in i Post- och
Inrikes Tidningar och tidning inom orten.
6 kap.
19
§ Sammanträde för fördelningen hålles så snart del kan ske. Kallelse till
sammanträdet sändes minst två veckor i förväg till fastighetsägaren, annan
sakägare och kända innehavare av panträtt. De skall i kallelsen uppmanas att
anmäla sina anspråk senast vid sammanträdet. Föreligger särskilda skäl, skaU
kungörelse om sammanträdet minsl två veckor i förväg också föras in i Post- och
Inrikes Tidningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i krafl den I juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
56 Förslag till
Lag om
ändring i handelsregisterlagen (1974:157)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Härigenom föreskrives att 17 skaU ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse
19 §§
handelsregisteriagen (1974:157)
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
§ Har regisirerad näringsidkaie ej under de lio senaste åren inkommit med någon
anmälan lill registret och kan det antagas att han upphört med sin verksamhet,
skall registreringsmyndighelen på lämpligt sätt inhämta upplysning humvida
verksamhelen fortfarande ulövas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreligger tillförlitliga upplysningar om att
näringsidkare upphört med sin verksamhet och ej ämnar åtemppiaga den, skall
registreringsmyndighelen genast avföra näringsidkaren ur registret. Om upplysning
ej erhålles att verksamhelen fortfarande bedrives, skall myndigheten genom
kungörelse som sägs i 18 § anmana näringsidkaren att låta höra av sig inom sex
månader från kungörelsens utfärdande. ErhåUes ej före frislens utgång
upplysning att verksamhett?n alltjämt bedrives, skall näringsidkaren avföras
ur registret.
Vinnes ej upplysning att verksamheten fortfarande utövas
eller atl näringsidkaren ämnar åtemppiaga den, skall registreringsmyndigheten
genast avföra näringsidkaren ur registret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18 §
Registrering eller avförande ur registret skall genom
registrerings-myndighetens försorg ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes
Tidningar och i tidning med allmän spridning inom den ort där näringsverksamheten
utövas eller är avsedd att utövas. Vad nu sagts skall ej gäUa, när
registrering eller avförande sker efter anmälan av konkursdomaren.
18 §
Registrering eUer avförande ur registret skall genom registreringsmyndighetens
försorg ofördröjligen kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Vad nu sagts
skall ej gäUa, när registrering eller avförande sker efter anmälan av konkursdomaren.
opaginerad Kontrollera mot PDF
19 §
Registrering eller avförande ur registret som kungjorts i ortstidning skall
anses ha kommit tUl tredje mans kännedom, om ej av omständighetema framgår
att han varken haft eller bort ha veiskap där-
19 §
Registrering eller avförande ur registret som kungjorts i Post- och Inrikes
Tidningar skaU anses ha kommit till tredje mans kännedom, om ej av
omständighetema framgår att han varken haft eller bort ha vetskap därom.
Prop.
1976/77:63 85
Denna
lag Iräder i kraft den 1 juli 1977.
Bestämmelserna i 18 och 19 §§ i sin äldre lydelse
gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat
verkställas före ikraftträdandet.
57
Förslag till
Lag
om ändring i gruvlagen (1974:342)
Härigenom föreskrives atl i 2 kap. 14 §, 4 kap. 17
§ och 8 kap. 4 § gmvlagen (1974: 342) orden "tidning inom orten"
skall bytas ut mot "ortstidning".
Denna
lag iräder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre
beslämmelser gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller
börjat verkställas före ikraftträdandet.
Prop.
1976/77:63 86
58
Förslag till
Lag
om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom
föreskrives i fråga om aktiebolagslagen (1975: 1385) dels au i 2 kap. Il §, 4
kap. 7 och 17 §§, 5 kap. 6 § och 14 kap. 10 § orden "tidning inom den ort
där styrelsen har sitt säte" skall bytas ut mot "den eller de
ortstidningar som styrelsen bestämmer",
dels att 6 kap. 6 §, 13 kap. 5 § och 18 kap. 3 §
skaU ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
6
kap.
6
§ Skall nedsättningsbeloppet h«;lt eller delvis användas enligt 1 § första
stycket 2 eller 3, får nedsättningsbeslutet ej verkstäUas utan rättens tillstånd,
såvida icke samtidigi bolaget genom nyemission tillföres ell belopp som minst
motsvarar nedsättningsbeloppet.
Rättens tillstånd skall sökas senast två månader
efter det nedsättningsbeslutet registrerats. Vid ansökningshandlingen skall
fogas bevis att ned-sälliungsbeslutet registrerats och förteckning över
bolagets kända borgenärer med angivande av postadress.
Rätlen skall kaUa bolagets borge- Rätlen
skaU kaUa bolagets borge
närer, såväl kända som okända, närer, såväl kända som okända,
med föreläggande för den som vill med föreläggande för den som vill
bestrida ansökningen att senast bestrida ansökningen att senast
viss dag skriftligen hos rällen ao- viss dag skriftligen hos rätlen an
mäla detta vid äventyr atl han an- mala detta vid äventyr att han an
nars anses ha medgivit ansökning- närs anses ha medgivit ansökning
en. KaUelsen skall anslås i rättens en. KaUelsen skaU skyndsamt
kansU sex månader före inslällelsi'.- kungöras genom rättens försorg i
dagen saml kungöras genom rät- Post- och Inrikes Tidningar. Ul
lens försorg i Post- och Inrikes Tid- mätningsmannen i orten och alla
ningar tre gånger, första gången kända borgenärer skaU underrättas
fem månader och iredje gången se- särskilt genom rättens försorg.
nast två månader före inställelse
dagen. Utmätningsmannen i orten
och alla kända borgenärer skaU un
derrättas särskilt genom rättens
försorg.
Bestrides ej ansökningen eller får de borgenärer
som bestrider den fuU betalning eller betryggande säkerhet för sina fordringar,
skaU tiUstånd meddelas. Om den rätt som tillkommer innehavare av
pensionsfordran finns bestämmelser i 23 § andra stycket lagen (1967: 531) om
tryggande om av pensionsutfästelse m. m.
Är borgenär tillika gäldenär i samma
rättsförhåUande, skall han ej upptagas i förteckningen över bolagets kända
borgenärer. Han skall ej kallas av rätten och har ej heUer rätt tiU betalning
eUer säkerhet enligt Qärde stycket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande
lydelse
13
kap.
5
§ Göres ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skaU rätten genast kaUa
bolaget samt aktieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet att
instäUa sig för rätten på utsatt dag, då fråga om skyldighel för bolaget att
träda i likvidation skaU prövas. Kallelsen skall delges bolaget, om det kan ske
på annat sätt än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). KaUelsen skall
kungöras genom rättens försorg i Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom
den ort, där bolagets styrelse har sitt säte, minst två och högst fyra månader
före inställelsedagen.
18
kap.
3
§ Det som enligt denna lag eller särskilda bestämmelser blivit infört i
aktiebolagsregislret och kungjort skaU anses ha kommit tiU tredje mans
kännedom, om ej av omständigheterna framgår att han varken ägde eUer bort äga
vetskap därom.
87
Föreslagen
lydelse
13
kap.
5
§ Göres ansökan eller anmälan som avses i 2 eller 4 §, skaU rätten genast kalla
bolaget samt aklieägare och borgenärer som vill yttra sig i ärendet alt
inställa sig för rällen på utsatt dag, då fråga om skyldighet för bolaget alt
träda i likvidation skaU prövas. Kallelsen skall delges bolaget, om det kan
ske på annat säll än enligt 15-17 §§ delgivningslagen (1970:428). Kallelsen
skall kungöras genom rättens försorg i Posl- och Inrikes Tidningar minst två
och högst fyra månader före inställelsedagen.
18
kap.
3
§ Det som enligt denna lag eUer särskilda bestämmelser blivit infört i
aktiebolagsregistret och kungjort i Post- och Inrikes Tidningar skall anses ha
kommii lill Iredje mans kännedom, om ej av omständigheterna framgår att han
varken ägde eUer bort äga veiskap därom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 juU 1977.
Bestämmelsema i 6 kap. 6 § i sin äldre lydelse
gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller böijat
verkställas före ikraftträdandet.
Prop.
1976/77:63 88
59 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad
aktiehantering
Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1970: 596) om förenklad aktiehantering'
dels att i 21 § orden
"allmänna tidningarna" skaU bytas ut mol "Post-och Inrikes
Tidningar",
dels att 25 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
25 § Om vid fondemission, som fö- 25 § Om vid fondemission, som fö
retagits sedan lagen börjal tiUäm- retagils sedan lagen börjat tilläm
pas på aktiebolaget, samlliga aktier pas på aktiebolaget, samtiiga aktier
ej kunnat tillställas behörig motta- ej kunnat tillställas behörig motta
gare inom fem år från registrering- gare inom fem år från registrering
en av ökningsbeslutet, skaU de som en av ökningsbeslulet, skall de som
är berättigade till återstående aklier är berättigade liU återstående aktier
anmanas att vid äventyr av föriusl anmanas att vid äventyr av föriusl
av sin rätt lill ny aklie anmäla sina av sin rätt till ny aktie anmäla sina
anspråk hos värdepapperscenlra- anspråk hos värdepapperscentra
len. Anmaning sker genom kungö- len. Anmaning sker genom kungö
relse i allmänna tidningarna och relse i Post- och Inrikes Tidningar
tidning inom den ort där bolagets och den eller de ortstidningar, som
styrelse har sitt säte. bolagels styrelse bestämmer.
Aktie, belräffande vilken behörigt
anspråk ej anmälts inom ett år från dagen för anmaningens kungörande, skaU
genom fondkommissionär säljas för den eUer de berättigades räkning. Därefter
föreligger endast rätt att utfå vid försäljningen influtet belopp med avdrag
för kostnadema för anmaningen och försäljningen. Belopp :5om ej har lyfts inom
fyra år från försäljningen tiUfaller aktiebolaget.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat verkställas
före ikraftträdandet.
Senaste lydelse av 21 § 1975:1389.
opaginerad Kontrollera mot PDF
60
Förslag till
Lag
om ändring i aktiefondslagen (1974:931)
Härigenom
föreskrives alt 41 § aktiefondslagen (1974: 931) skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
41
§ Kungörelse om att fondbolags akiiefondsverksamhei skall överlåtas eUer om
att förvaltningen av aktiefond övergår tiU förvaringsbank skall införas i
allmänna tidningarna och i tidning inom den ort där bolagets styrelse har sitt
säte samt hållas tillgänglig hos bolaget och på förvaringsbankens bankkontor.
Kungörandet sker genom bolagets försorg i fall, som avses i 39 § andra stycket
och annars genom förvaringsbankens försorg.
Föreslagen lydelse
41
§ Kungörelse om att fondbolags aktiefondsverksamhet skall överlåtas eller om
atl förvaltningen av aktiefond övergår till förvaringsbank skaU införas i
Posl- och Inrikes Tidningar samt hållas tillgänglig hos bolaget och på
förvaringsbankens bankkontor. Kungörandet sker genom bolagets försorg i fall,
som avses i 39 § andra stycket, och annars genom förvaringsbankens försorg.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övergår förvaltningen av aktiefond till
förvaringsbank, skall i kungörelsen erinras om innehåUet i 40 § försia och
andra styckena.
I faU som avses i 39 § andra stycket skaU i
kungörelsen anges den tidpunkt då fondbolagets aktiefondsverksamhet upphör.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om
kungörande som har beslutats eller börjat verkställas före ikraftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
61 Förslag till
Lag om ändring i vallagen (1972:620)
Härigenom föreskrives i fråga om vallagen (1972:620)' dels
atl i 4 kap. 10 och 21 §§ och 15 kap. 4 § orden "samlliga dagstidningar
som har en spridning av någon betydenhet" skall bytas ul mol
"ortstidning",
dels atl 3 kap. 3 §, 5 kap. 8 § och 14 kap. 1 § skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 kap.
3 § Varje kommun är indelad i valdistrikt. Är kommun
indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets
bilda ett eller flera valdistrikt.
Valdistrikt bör omfatta 1.200-1.500
röslberälligade. Endasl om särskilda skäl föranleder del, får valdistrikt
omfatta mer än 1.800 eller mindre än 300 röslberälligade.
Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt
på förslag av fullmäktige i kommunen. Del åligger kommun all under år närmast
före år då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om
det är påkallat får länsstyrelsen självmant beslula om indelningen i
valdistrikt sedan fullmäktige i kommunen har beretts tillfälle all yttra sig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslul om indelning i valdistrikt skall meddelas senasi en
månad fö re ingången av del år under vilket beslutet skall träda i
tillämpning. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra beslutet saml tillställa
centrala valmyndigheten avskrift av delta.
Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en
månad före ingången av det år under vilket beslutet skall träda i lillämpning.
Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra beslutet / ortstidning inom
valdistrikten samt tillställa centrala valmyndigheten avskrift av beslutet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 kap.
8 § För atl regisirerad partibeteckning skall åtnjuta
skydd vid val skaU partiet hos centrala valmyndigheten som kandidater anmäla
för val till riksdagen i viss
valkrets minst fyra och högsl femlon personer och
för val av landstingsmän eller kommunfullmäktige minsl
fyra och högst tjugo personer i landstingskommunen eller kommunen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Centrala valmyndigheten be stämmer inför varje val när
anmälan av kandidater senast skaU göras. Kungörelse härom skall föras in i
Post- och Inrikes Tidningar.
Cenlrala valmyndigheten bestämmer inför varje val när
anmälan av kandidater senast skall göras. Kungörelse härom skaU föras in i
Post- och Inrikes Tidningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Lagen omtryckt 1976:404.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
91
opaginerad Kontrollera mot PDF
Underrättelse om beslutet skaU vidare tillställas varje registrerat
parti.
Anmälan
av kandidater göres skriftligen av partiels ombud eller av person som ombudet
utsett. Till anmälningshandlingen skall fogas skriftlig förklaring från varje
kandidat all han givit partiet tillstånd atl anmäla honom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
kap.
1 § Den slutliga
sammanräkningen verkstäUes av länsstyrelsen vid offentlig förrättning som
påbörjas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skaU kungöra lid och plats för sammanräkningen.
I kungörelsen anges i vilken ordning som de olika valen kommer att räknas, om
hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås hos länsstyrelsen och på kommunemas
anslagstavlor samt senasi dagen före sammanräkningens början införas i
samtliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet inom länet.
14 kap.
1 § Den slutliga
sammanräkningen verkstäUes av länsstyrelsen vid offentUg förrättning som
påböijas så snart det kan ske. Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för
sammanräkningen. I kungörelsen anges i vilken ordning som de olika valen
kommer atl räknas, om hinder ej möter. Kungörelsen skall anslås på kommunemas
anslagstavlor samt senast dagen före sammanräkningens början införas i
ortstidning inom länet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Före sammanräkningens början skall länsstyrelsen ha
tillsett alt de handUngar som behövs för sammanräkningen har kommii in från
valnämnden i den kommun sammanräkningen avser. Är inkomna handlingar ofullsländiga
eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen infordra del som fattas eUer, om
det behövs, inhämta uppgift om anledningen till att handlingama är ofuUsländiga
eller ej i behörigt skick.
Denna
lag träder i krafl den I juli 1977.
Prop. 1976/77:63 92
62 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofuUmäktigval
Härigenom föreskrives i fråga om
lagen (1972: 704) om kyrkofuUmäktigval'
dels atl i 50 § orden
"samlliga dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet"
skall bytas ul mot "ortstidning",
dels all 43 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
43 § Den slutliga sammanräkning- 43 § Den slulliga sammanräkning
en verkställes av länsstyrelsen vid en verkställes av länsstyrelsen vid
offentlig förrättning som påböijas offentlig förrättning som påböijas
så snart del kan ske. Länsstyrelsen så
snart det kan ske. Länsstyrelsen
skall kungöra lid och plats för sam- skall
kungöra tid och plats för sam
manräkningen. 1 kungörelsen ange;; manräkningen.
1 kungörelsen anges
i förekommande fall i vilken ord- i
förekommande fall i vilken ord
ning som de olika valen kommer all ning
som de olika valen kommer att
räknas, om hinder ej möter. Kun- räknas,
om hinder ej möter. Kun
görelsen skall anslås hos länssty- görelsen skall anslås på församling-
relsen och på församlingamas an- amas
anslagstavlor samt senast
slagstavlor samt senast dagen före dagen
före sammanräkningens bör-
sammanräkningens början införas i jan
införas i ortstidning inom länet.
samlliga dagstidningar som har en
spridning av någon betydenhet
inom länet.
Före sammanräkningens böijan skall
länsstyrelsen ha sett tiU alt de handlingar som behövs för sammanräkningen har
kommii in från de valdistrikt sammanräkningen avser. Ar inkomna handlingar
ofullsländiga eller ej i behörigt skick, skall länsstyrelsen infordra del som
fattas eller, om det behövs, inhämta uppgift om anledningen till all
handlingarna är ofullsländiga eller ej i behörigt skick.
Över förrättning hos länsstyrelsen
föres protokoll enligt formulär som faslsiälles av centrala valmyndigheten.
Denna lag Iräder i krafl den I juli 1977.
Lagen omtryckt 1976:405.
Prop. 1976/77:63 93
63
Förslag till
Lag om ändring i lagen
(1976:633) om kungörande av lagar
och andra författningar
Härigenom föreskrives att 11 § lagen (1976:633) om
kungörande av lagar och andra författningar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
11
§ Finns bestämmelse om att viss författning skall kungöras på annat sätt än som
följer av denna lag skall även den bestämmelsen gälla.
På kungörande i ortstidning enligl bestämmelse som
avses i första stycket skaU 3 § lagen (1977:000) om kungörande i mål och
ärenden hos myndighet m.m. ha motsvarande lillämpning.
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Äldre
bestämmelser gäller fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller
böijat verkställas före ikraftträdandet.
64
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång
Härigenom föreskrives all i 7 § lagen (1914:451) om
hingstbesiktningstvång' orden "tidning inom orten" skall bytas ut
mot "ortstidning".
Denna
lag iräder i krafl den I juli 1977.
Senaste
lydelse av 7 § 1976:634.
Prop.
1976/77:63 94
65
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1918:399) om förbud mot utsläppande av
tjur eller hingst å
samfälld betesmark
Härigenom föreskrives att i 6 § lagen (1918: 399)
om förbud mol utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark' orden
"en eller flera tidningar inom orten" skall bytas ul mol
"ortstidning".
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
66
Förslag till
Lag om ändring i lagen
(1926:72) angående meddelande
av förbud för barn att
idka viss försäljning
Härigenom föreskrives att i 2 § 2 mom. lagen
(1926:72) angående meddelande av förbud för bara att idka viss försäljning*
orden "en eller flera ortstidningar" skaU bytas ut mot
"ortstidning".
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
67
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1928:196) om galtbesiktningstvång
Härigenom föreskrives att i 7 § lagen (1928:196) om
galtbesUctnings-tvång" orden "tidning inom orten" skall bytas ul
mot "ortstidnuig".
Denna
lag iräder i kraft den 1 juli 1977.
68
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1942:350) om fornminnen
Härigenom föreskrives att i 4 § lagen (1942:350) om
fornminnen* orden "en eller flera tidningar inom orten" skall bytas
ut mot "ortstidning".
Denna
lag träder i kraft den I juli 1977.
' Senaste lydelse av 6 § 1976:635.
Senaste lydelse av 2 § 2 mom. 1976:637.
' Lagen omtryckt 1967: 393.
Senaste lydelse av 7 § 1976:638.
* Lagen omtryckt 1976:442.
Senaste lydelse av 4 § 1976:640.
Prop.
1976/77:63 95
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1976-10-28
Närvarande:
statsministern FäUdin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson,
Mundebo, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Friggebo
Föredragande:
statsrådet Romanus
Lagrådsremiss
med förslag till lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.
1
Inledning
Statsmakterna beslöt är 1971 vissa allmänna
rikllinjer för förbättrad samhällsinformation (prop. 1971:56, FiU 1971:23, rskr
1971:182, SFS 1971:507). I del sammanhanget förutskickades att också nuvarande
ordning för kungörelseannonsering skulle ses över. Resultatet av en härefter
inom justitiedepartementet företagen detaljgenomgång av författningsreglerna på
området har redovisats i promemorian (Ds Ju 1974:2) Effektivare kungörande. I
promemorian läggs fram förslag till ett system för mer enhetliga och
ändamålsenliga normer för kungörande samt till en central kungörandelag jämte
därav föranledda följdändringar i vissa författningar. Promemorian bör fogas
lill protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Över promemorieförslagel har efter remiss yttranden
avgetts av justitiekanslem (JK), Svea hovrätt, Göta hovrätt, kammarrätten i
Göteborg, rikspolisstyrelsen (RPS), domstolsväsendets organisationsnämnd
(DON), sjöfartsverket, statskontoret, generaltullstyrelsen, bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV),
nämnden för samhällsinformation (NSI), skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen,
fiskeristyrelsen, koncessionsnämnden för miljöskydd, statens naturvårdsverk,
kommerskollegium, patent- och registreringsverket (PRV),
arbetsmarknadsstyrelsen, statens invandrarverk, statens planverk,
lantmäteristyrelsen, statens
Prop. 1976/77:63 96
industriverk,
länsstyrelsernas organisationsnämnd (LON), stiflsnämnden i Uppsala, statens
växtsortnämnd, länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Jämtlands
och Norrbottens län, konkurslagskommittén (Ju 1971:06), namnlagsulredningen (Ju
1972:06), utredningen (Ju 1972:10) om översyn av delgivningsbestämmelserna
m.m. (delgivningsulredningen), kommunallagsutredningen (C 1970:30), 1972 års
pressulredning (Fi 1972:07), Svenska akademien, Svenska handelskammarförbundet.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska kyrkans församlings- och
pastorats-förbund, Sveriges domareförbund, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
industriförbund, Sveriges grossist förbund, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges
hanlverks- och indusiriorganisation. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges
Radio AB, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges akademikers
centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska tidningsutgivareföreningen. Svenska
bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, A-pressen AB och SundsvaUs kommun.
Remissinsianserna
har bifogat yttranden,
Svea hovrätt från Stockholms, Sollentuna och
Färentuna, Västerås, Lindesbergs och Mora tingsrätter,
Göta hovräti från Motala, Ljungby, Möre och Ölands
och Skövde tingsrätter,
lantmäteristyrelsen från
överl.antmätarmyndigheterna i Malmöhus, Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands och
Norrbottens län,
länsstyrelsen i Kristianstads län från
Kristianstads och Hässleholms kommuner,
kommerskollegium från Stockholms handelskammare,
som har instämt i Svenska handelskammarförbundels yttrande, och från handelskammaren
i Göteborg,
statens industriverk från bergmästarämbetena i
Södra och Norra distrikten,
SACO
från Lärarnas riksförbund.
Åtskilliga remissinstanser har begränsal sina
yttranden tiU atl avse vissa särskilda frågor.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län. Kooperativa
förbundet och Statstjänstemännens riksförbund har förklarat sig avstå från alt
avge ytirande.
Tillfälle att yttra sig över promemorian har
dessutom beretts övriga (13) länsstyrelser, Sveriges jordbrukskasseförbund och
Svenska flott-ledsförbundet.
Efter remissbehandlingen hai: RRV fått regeringens
uppdrag att undersöka och belysa de ekonomiska verkningarna av promemorieförslaget.
Resultatet har redovisats i en i december 1975 från RRV
Prop.
1976/77:63 97
inkommen
skrivelse. Effektivare kungörande - ekonomiska verkningar, jämte en till
skrivelsen fogad promemoria.
2 Nuvarande ordning
Beslut och andra åtgärder av samhälleliga organ
behöver ofta kungöras för att nå dem som berörs. Kungörande kan träda i stället
för individuell underrättelse när elt beslul rör en person med okänd uppehållsort
eller en stor krets personer. Det kan också, och framför alll, användas för alt
nå en obestämd personkrets, dvs. en större eller mindre allmänhet.
1 beståndet av gällande författningar inryms ett
mycket stort antal föreskrifter om kungörande. Under lång tid har kungörande
föreskrivils i skilda syften och för myckel varierande situationer.
Gemensamt for den form av tillkännagivande som sker
genom kungörande är dess syfte att informera en större eUer mindre krets av
intressenter. Kungörande kan emeUertid också vara fömtsättning för besluts
giltighet (normbeslut, t. ex. beslut om fridlysning), bilda utgångspunkt för
beräkning av tid för fullföljd av talan mol beslutet (t. ex. beslut om
tillstånd till utskänkning av msdrycker och öl i vissa fall), bilda
utgångspunkt för beräkning av annan tidsfrist (t. ex. preklusion av fordran
genom kallelse på okända borgenärer eller av rätt lill invändning mol ansökan i
namnärende) eller ha verkan som presumtion för noloritet (kungjord införing i
vissa regisler, t.ex. aktiebolagsregistret). TiUkännagivandet kan också, ulan
att rättslig verkan är förenad därmed, syfta till att nå kontakt med person som
har särskild betydelse i visst ärende (för utredning, t. ex. kallelse till lagfartssammanträde
enligt 20 kap. 11 § jordabalken, eller för någon form av transaktion, t. ex.
tilUcännagivande om förestående exekutiv försäljning eller infordrande av
anbud for atiläggande av flottled), vara ett serviceinstm-ment för enskildas
kontakter med myndigheter (t. ex. tillkännagivande av myndigheters
mottagningstider) eller ge insyn i den demokratiska processen
(tilUcännagivande av tid och plats för röstsammanräkning efter allmänna val),
I åtskilliga fall tjänar tillkännagivande genom kungörande flera syften.
Frågan om när den särskilda rättsverkan av ett
kungörande iniräder regleras vanligast i den författning där
kungörandesituationen behandlas. Några centrala föreskrifter finns emellertid.
Regleringen i fråga om den särsldlda delgivningsformen kungörelsedelgivning är
infogad i 19 § delgivningslagen (1970:428), där regler om när delgivning i
olika former skall anses ha skett är samlade. 1 fråga om kungörande som
ulgångspunkl för besvärstid finns beträffande normbeslut en regel av generell
karaktär i 12 § andra stycket förvall-
7
Riksdagen 1976177. I saml. Nr 63
Prop. 1976/77:63 98
ningslagen
(1971:290). Beträffande sådani myndighelsbeslut inom den lagens
tillämpningsområde som avser föreskrift till allmän efterrättelse och som inte
delges beräknas liden för fullföljd från den dag då beslutet tillkännagavs.
Skedde tillkännagivandet vid mer än ell lillfälle räknas tiden från det sista
tiUkännagivandel.
Regelmässigt fastslås i kungörandebeslämmelserna
uttryckligen hur kungörandet skall gå till, dvs. vilken eller vilka
kungörandeformer som skall användas för alt bringa meddelandet Ull avsedd
persons eller personkrets' kännedom. 1 allmänhet torde kungörandereglerna i
delta hänseende ha utformats efter och vara anpassade till sin tillkomsttids
informationsvanor och informationsteknik. Oftast föreskrivs då kungörandeformer
med brett användningsområde. Vissa beslämmelser ger uttryck för en omsorgsfull
analys av den särskilda kungörande-situationens krav och föreskriver användning
av myckel speciella kungörandeformer. Jämsides finns dock också beslämmelser
med schabloniserat formval.
Katalogen över kungörandeformer, som finns föreskrivna
i gällande författningsbestämmelser, har ell omfattande och mångfacetterat
innehåll. Den vanligaste formen för tillkännagivande är ulan Ivekan annonsering
i någon tidning, vanUgasl ortspress och Post- och Inrikes Tidningar (vanligen
benämnd allmänna tidningarna). För förvaltningsmyndigheters kungörande
föreskrivs i stor utsträckning att det skall ske i länskungörelserna, som utges
av varje länsstyrelse för sig. Viss användning har också på avgränsade
sakområden specialpublikalioner utgivna av olika myndigheter, t.ex.
patenlverket. Kungörande i kyrka, en i äldre tid myckel vanlig kungörandeform
som skedde genom atl kungörelsen lästes upp i anslulning till gudstjänst eller
spikades på kyrkans dörr, har för icke-kyrkliga budskap efter hand ersatts av anslag
på kommunal eller kyrkokommunal anslagstavla. Ett utbrett användningsområde ger
författningsreglerna också olika myndigheters anslagstavlor i fråga om sådani
som kan ha intresse för dem som besöker myndighetens lokal. Som exempel å andra
sidan på författ-ningsföreskrivna kungörandeformer med mycket smala och
individualiserade användningsområden kan nämnas beredskapslarm, kött-stämpel
och utmätningsmans insegel.
För fullständigande av bilden kan slutligen nämnas
atl valet av kungörandeform i åtskilliga faU har lämnats lill den kungörande,
vanligen genom föreskrift att kungörandet skall ske på lämpligt sätt.
Inte bara samhällets åtgärder skall kungöras. Det
förekommer också bestämmelser som ålägger ensldld - fysisk eller juridisk
person - att kungöra viss åtgärd. Som ett exempel kan nämnas kungörandeplikl
som åvilar den som på sina ägor har funnit och tagit hand om ett hemdjur med
okänd ägare, se 52 § lagen (1933:269) om ägofred. Andra exempel är aktiebolags
skyldighet att kungöra beslut om nyemission
Prop. 1976/77:63 99
eller
om emission av konvertibla skuldebrev enligt 4 kap. 7 § och 5 kap. 6§
aktiebolagslagen (1975:1385). Om syftet med och formema för enskilds kungörande
gäller i stort delsamma som har sagts om kungörande av myndighets beslut.
3
Huvuddragen i promemorieförslaget
Promemorieförslaget är fogat till protokollet i
delta lagstiftningsärende (bilaga 1). I det följande lämnas endast en
översiktlig redogörelse för promemorians behandUng av mera allmänna frågor.
Förslaget utgår frän informalionsutredningens
principbetänkande (SOU 1969:7) Kungörelseannonsering. Informalionsutredningens
förslag innebar i korthet följande. För att komma till rätta med de brister som
är förenade med nuvarande kungöranderegler skall man i fortsättningen lillämpa
ett mer enhetligt system i fråga om formerna för kungörande. Det föreslagna
syslemet utgår frän en gruppering av de olika kategorierna av adressater för
kungörelse (målgrupper) i
dels sådana grupper som med hänsyn till det ämne
beslutet avser eller eljest har en i allt väsentligt lokal anknytning (lokala
målgrupper),
dels sådana grupper vilkas medlemmar sannolikl har
en relalivt jämn spridning över landei; hil räknas också enstaka personer som
domstol eller annan myndighet vill nå kontakt med (nationeUa målgrupper),
dels sådana gmpper där sannolikheten talar för atl
ett relativt storl antal medlemmar är lokaUserade till viss ort eller visst
område men där ett antal kan återfinnas var som helst i landet (blandade
målgrupper),
dels de "exklusiva grupper" vilkas behov
av information kan tillgodoses genom specialpublikationer (exklusiva
målgrupper).
Enligl informalionsutredningens förslag skall Post-
och Inrikes Tidningar och ortstidning var för sig eller i kombination vara
obligatoriska former för kungörande som riktar sig till nationella, lokala och
blandade målgrupper samt specialpublikation, domstols/myndighets och kommuns
anslagstavlor, radio/TV och vissa cenlrala eller regionala regisler föreskrivas
obligatoriskt för olika närmare angivna ämnesområden. För varje
kungörandesituation skall i författning bestämmas den eller de former som skall
vara obligatoriska. 1 vad mån däruiöver någon stödjande form bör användas skall
avgöras efter en lämplighetsprövning i det enskilda fallet. Det bör enligt
förslaget åvila den som kungör att alltid företa en sådan prövning.
Utredningens principförslag, som mottogs positivt
vid remissbehandlingen, förordas i promemorieförslaget som utgångspunkt för en
kungörandereform.
En målgruppsindelning är enligt promemorian framför
allt en hjälpfaktor vid val av kungörandeform och målgrupperna bör främst
svara mol de olika kungörandeformernas spridningsegenskaper. Utredningens
förslag tiU målgruppsindelning betecknas som i huvudsak
ändamålsenlig
men det konstaleras också atl varje målgruppsindelning för kungörande måsle
betraktas som översiktlig och förekommande oklarheter i avgränsningen mellan
olika målgrupper överbryggas genom flexibilitet i formvalet. I promemorian
förordas en indelning som uiöver kriterier, som har beaktats i uiredningens
målgruppsindelning, dessutom tar sikte på l.ex. arten av det intresse som
tillkännagivandet skall tillgodose och den slörre eller mindre grad av
aktivitet som målgrupp kan förväntas visa i olika situationer, allt i syfte atl
efter behov åstadkomma regler som är mer nyanserade efter omständigheterna i
olika typfall.
För obligatorisk användning föreslås i promemorian
Post- och Inrikes Tidningar vid spridning till nationella målgrupper och ortstidning
vid spridning liU lokala målgrupper samt båda dessa kungörandeformer vid
spridning lill blandade målgrupper. Kungörande i ortstidning skall enligl
förslagel i princip uiformas i enlighet med statsmakternas år 1971 deklarerade
principiella inställning att annonsering i ortstidning bör ske i samtliga
dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet. Begreppet dagstidning
definieras, i överensslämmelse med vad som redan är fastslaget för den
allmänna samhällsinformationens del, som tidning, vilken är inriktad på
reguljär dagsaktuell nyhetsförmedling och/eller opinionsbildning och utkommer
med minst elt nummer i veckan. Till begreppet dagstidning fogas i
promemorieförslaget den ytterligare bestämningen "lokal", delta för
att utmärka att dagstidningar med dubbel funktion all förmedla lokala nyheter
inom ett mindre område och mera allmänna nyheter inom ell större skall användas
som kungörandeform endasl inom områdei för dess lokala nyhetsbevakning, i
princip utgivningsorten med omnejd. Spridningen bör bedömas i förhällande lill
målgruppen med ledning av i allmänhet gruppens geografiska utbredning men i män
av tillgäng pä uppgifter om andra avgränsande egenskaper hos målgruppen, t.ex.
dess läsvanor, ocksä sädana faklorer.
Enligt promemorieförslagel skall som obligatoriska
kungörandeformer vidare komma lill anv:'indning specialpublikationer (huvudsakligen
för spridning lill exklusiva målgrupper), domstols/myndighels anslagstavla (för
kungörande av tjänsl och andra inre förvaltningsärenden), kommuns anslagstavla
(för vissa kungörelser enligt vallagarna och kommunallagstiftningen), radio/TV
(för exceptionella situationer l.ex. försvarsberedskap) och centrala och
regionala register, l.ex. äklenskapsregislret (på därför lämpade ämnesområden).
Av nuvarande kungörandeformer föreslås
länskungörelserna slopade hell och kungörande i kyrka i fråga om annat än
kyrkliga angelägenheter, vilka numera i realiteten är kyrkokungörandels enda
användningsområde.
Mångfalden av mera specifika kungörandeformer,
avsedda och ändamålsenliga för specifika silualioner, föreslås bli lämnade
ulanför en kungörandereform.
Prop.
1976/77:63 101
Vissa grundläggande principer för kungörande med
lillämpning i sä gott som alla berörda fall föreslås införda och samlade i en
frislående central lag. De obligatoriska kungörandeformerna föreslås som
hittills vara preciserade i specialförfaltningarna där de olika
kungörandesitua-tionerna behandlas. Den centrala lagen bör enligl förslagel la
sikle pä situationer där kungörande obligatoriskt skall ske i Post- och Inrikes
Tidningar, ortstidning eller specialpublikalion eller genom anslag på
myndighets eller kommuns anslagstavla. Från lagens tillämpningsområde föreslås
på tekniska grunder kungörande av normbeslul bli undantaget. Dock uttalas alt
intresset alt sprida kännedom om en åtgärd uppenbarligen är i princip detsamma,
om kungörandet rör en författning eller ell normbeslul eller om del avser mera
individuella beslut och åtgärder. I den cenlrala lagen slås fasl grundsatsen om
skyldighet för den som kungör att utöver den eller de obligatoriskt föreskrivna
kungörandeformerna också använda någon eller några stödjande former efter en
avvägning mellan det intresse Ullkänna-givandet skall avse och den totala
kungörelsekostnaden vid utnyttjande av också stödjande form. Lagen föresläs
vidare innehålla en beslämmelse om tiUämpning av den föreslagna principen om
vidgad annonsering i ortstidning, i promemorian betecknad som den breda
orts-lidningsprincipen, och en regel som klargör när kungörande skall anses ha
skett.
1 fråga om kostnadsansvaret för kungörande
konslaleras i promemorian atl detta f.n. till stor del åvilar del allmänna men
alt även den enskilde emellanåt står visst kostnadsansvar. Detta är konstmerat
som betalningsskyldighet för i vissa fall den faktiska kostnaden och i andra
fall en schablonavgift, beräknad med ledning av den faktiska genomsnittskostnaden.
Enligt förslagel får den omständigheten att
kostnaden för ett kungörande i och för sig blir hög inte hindra ett kungörande
som har en adekvat ulformning, men både obligatoriskt och stödjande kungörande
bör i möjligaste mån utformas så alt kostnaden för kungörandet står i rimlig
relation till nyttan. Vid val av obligatorisk kungörandeform bör i skälig
utsträckning beaktas ocksä mera indirekta kostnader för kungörandet, l.ex.
hanteringskostnad hos den kungörande och kostnad för eventuella särskilda
anordningar för kungörandet, t.ex. anslagstavlor. Sekundära kostnadseffekter i
verkstäUighetsledet, l.ex. kostnaden för lidningskungörande som inkomstpost för
pressen, bör däremol inte fä tillmätas annan betydelse vid formvalel än som en fakior
vid avvägningen mellan olika kungörandeformer som är likvärdiga frän direkta
kostnads- och effektivitetssynpunkter.
Några närmare beräkningar av reformens ekonomiska
verkningar redovisas inte i promemorian. Hållfasta beräkningar skulle enligt
promemorian primärt förutsätta frekvensundersökningar av alla de olika typfaU
som reformen berör, och svårigheier skulle ändå föreligga
Prop.
1976/77:63 102
att
med någon exakthet förutse den praktiska utformningen av orls-tidningsannonsering
med lillämpning av den föreslagna breda principen. Översiktligt konslaleras
emellertid atl de föreslagna ändringarna har koslnadsmässig betydelse främst
genom den principiella vidgningen av orlspresskungörande lill den breda principen
och genom att lidningsannonsering bortfaller i vissa fall. Allmänl sett bedöms
behov inle föreligga att ändra fördelningen av kostnadsansvaret mellan staten
och annan men frågan bör bevakas för enskilda typsiluationer vid framtida
lagstiftningsarbete. Anledning lill omprövning förutses också, om reformen
visar sig medföra oväntat höga koslnader för enskilda eller orimligt stora
kostnadsskillnader i olika regioner på grund av lokala variationer i
tidningsspridningen.
1 promemorian redovisas slutligen resullalel av en
genomgång av flera hundra författningsreglerade situationer, där kungörande är
föreskrivet, och läggs fram förslag till val av obligatoriska kungörandeformer
för dessa fall. På grund av framställningens detaljerade karaktär i denna del
får härvidlag hänvisas till redogörelsen i promemorian (avsnitt 6).
4
RemissutfaUet
4.1
Allmänna synpunkter
Huvudlinjerna i förslagel har fått ell nästan
uteslutande positivt mottagande. Kammarrätten i Göteborg betecknar förslagel
som en i hög grad fullgången ulredningsprodukt. Kommunförbundet ullalar alt
informationsutredningens principförslag på ett förtjänstfullt sätt i förslaget
översalts lill lagspråkels form. Statskontoret bedömer konstruktionen
obligatoriska och stödjande kungörandeformer som förtjänstfull och konstaterar
att förslagel ligger i linje med statskontorels redan tidigare redovisade
ståndpunkt alt formerna för kungörande bör bestämmas med utgångspunkt i de
kungjorda ärendenas allmänna betydelse. Statskontoret betecknar förslaget som
ett steg pä vägen mol en samlad lösning av problemet effektiv
samhällsinformation. En sådan lösning kan dock enligl statskontorets bedömning
inte komma till stånd förrän man dels reviderat nuvarande bestämmelser, dels
tagit ställning till samhällsinformationens omfattning, organisation m.m. I
fråga om en blivande samlad lösning pekar statskontoret på de möjligheter som
dalatekniken ger att samla in, lagra och presentera information. Frågan om
vidareutveckling av formerna för kungörande bör enligt statskontorets
uppfattning naturligen beakias av NSI i dess utvecklingsarbete. LON anser att
förslaget är väl ägnat att systematisera och effektivisera kungöranden i allmänhet.
Advokatsamfundet uttalar atl en ändring av formerna för kungörande i enlighet
med vad som föreslås i promemorian är en både väl
Prop.
1976/77:63 103
moliverad
och angelägen reform.
Några remissinstanser efterlyser slörre
flexibilitet vid formvalel än förslaget medger. JK anser atl den föreslagna
lösningen med snäva regler om obligatoriska former i förening med skyldighet
atl pröva frågan om stödjande form inte tillgodoser de grundläggande syftena
med kungörande i önskvärd mån. Han förordar att frågan om och i vad mån
kungörandet bör genom författning bindas vid viss (obligatorisk) form blir
föremål för ytterligare överväganden med sikte på elt i vart fall mindre
långtgående tvång än enligl förslagel. Av rättssäkerhetsskäl förordar han
ocksä, här med insiämmande av länsstyrelsen i Kristianstads län, alt
kungörandets rättsverkan knyts inle enbarl lill kungörande i obligatorisk
form. Också lantmäteristyrelsen påpekar som betydelsefullt atl lagstiftningen
är tillräckligt flexibel inte bara vid stödjande utan också vid obligatoriskt
kungörande.
Förslagels utformning av stödjande kungörande
kritiseras frän några håll. Stockholms tingsrätt anser att bestämmelsen om
stödjande kungörande med hänsyn lill sin vaga nalur kommer alt antingen bereda
myndigheterna ell avsevärt arbeie, som i många fall inle tjänar något praktiskt
syfle, eller också i prakiiken bU ett slag i luften. Tingsrätten föreslär att
beslämmelsen ulgår och ersätts av att del i specialbestämmelserna konkret
anges vilka former av bekantgörande som skall användas eller att bestämmelsen
om myndighets skyldighel atl pröva frågan om stödjande kungörande i vart fall
fär ell betydligt restriktivare innehåll än del föreslagna. Naturvårdsverket
och länsstyrelsen i Kristianstads län anser att konstruktionen med stödjande
kungörande är ett hinder för enhetlighet i kungörandeinstilutet.
När det gäller ulformningen av stödjande kungörande
betonar handelskammarförbundet, bankföreningen och industriförbundet vikten av
atl den, för vars räkning myndighel kungör, får lillfälle atl lägga fram sina
synpunkler, grundade på ekonomiska och ickeekonomiska intressen.
LRF framhåller som nödvändigt all
kungörelseförfarandena uiformas så all personliga meddelanden utgår i alla de
fall, där kända personer har behov av underrättelser. Grupper av personer -
t.ex. fastighetsägare, som direkt berörs av någon åtgärd avseende förfoganden
av olika slag - bör kunna kräva atl få personliga meddelanden. Så är
naturligtvis förhållandet även då förbud eller påbud riktas mot viss eller
vissa personer. Även om det förvaltningsmässigl skulle innebära vissa besvär
att uppfylla sådana krav, kräver enligt förbundets mening rättssäkerheten att
så långl det är möjligl de personliga meddelandena används.
De kostnadsökningar som remissinsianserna
genomgående bedömer bli följden av den föreslagna reformen har föranlett vissa
uttalanden och förslag, som redovisas närmare i det följande (se avsnitt 4.5).
Från flera håll framhålls som otillfredsställande att sådana
kostnads-
Prop. 1976/77:63 104
ökningar,
som dessulom kan för/änlas bli högsl varierande frän ort lill annan, skall
åläggas enskild. Allmänl bedöms dock övervägande skäl tala för alt genomföra
reformen ulan hinder av kostnadsökningar.
Som en faktor av slor betydelse för all effektivisera
kungörandet och också av viss betydelse för all begränsa kungörandekoslnaderna
nämner ett flertal remissinslanser språklig förenkling och redigering av
kungörelsetexterna. LO framhåller viklen av att texterna i kungörelserna
skrivs på ett språk som folk begriper. RSV säger utifrån sin erfarenhei atl
information föder krav pä ytterligare informalion och att avsändare av
kungörelser därför bör göra en bältre ulformning av kungörelserna (begripligare
språk, slilval och grafisk uppställning). Lantmäteristyrelsen och
överlantmätarmyndigheten i Jämtlands län utvecklar synpunkler på
effektiviserande rubriksältning, uppställning och redigering. Lämpligheten av
standardiserande anvisningar på detta område antyds av bl.a. Göta hovrätt och
DON.
Från några håll riklas kritik mot förslaget. RRV
och Stockholms tingsrätt avsiyrker sålunda atl den föreslagna reformen
genomförs pä grundval av föreliggande material. RR V föreslår alternativt att
kungö-randelagen sätts i kraft för en begränsad tid.
Stockholms
tingsrätt förordar atl den föreslagna reformen inle genomförs utan alt man
försl har klarlagt del faktiska behovel av kungörande i olika fall och av
annonsering i den allmänna dag.spressen. Tingsrätten ser som en brisl att
promemorian inte innehåUer några undersökningar av de aktuella beslämmelsernas
faktiska lillämpning och funktion och all där heller inte har klarlagts behovel
i de särskilda fallen av den föreslagna breda orlstidningsannonseringen. På
basis av en summarisk undersökning inom den egna verksamheten uttalar
tingsrätten atl en analys av den avsedda funktionen med vissa annonser
sannolikt skulle visa atl annonserna i stor utsträckning bara fyller en
formellt-juridisk funktion (t.ex. torde brottmålsavdelningarnas annonsering
sällan om ens någonsin ha resulterat i all någon låtit höra av sig). Inte ens i
fråga om kungörande på konkursrätten område kan man enligt tingsrättens mening
utgå från att annonser i den vanliga dagspressen fyller någon egentlig funktion
vid sidan av annonsering i Post- och Inrikes Tidningar, som fortlöpande följs
av yrkesmässiga kreditgivare, branschorganisationer och liknande rättssubjekt,
samt av direkta kallelser och underrättelser. Tingsrätten anser alt endast en
närmare undersökning skulle kunna klargöra vilket faktiskt behov som
annonsering i den allmänna dagspressen fyller. Även om en reform utan längre
dröjsmål i och för sig är angelägen, är den inte så angelägen att de mera
långsiktiga ekonomiska och praktiska hänsynen här måste vika för tidsfaktorn.
J?/?Fkonstaterar att något underlag för atl möjliggöra hållbara beräkningar av
de ekonomiska verkningarna inle har lagils fram. Angelägenheten av sädana
beräkningar - baserade på frekvensmätningar - är emellertid enligt RRV:s
uppfattning här
Prop.
1976/77:63 105
särskilt
markant eftersom det åtminstone med viss grad av säkerhet kan förutses atl
kostnadsökningarna blir väsentliga. Härtill kommer atl dessa kommer all drabba
inle enbarl statsverket utan också enskilda, de senare dessutom olika hårt
beroende på lokala variationer i tidningsspridningen. Enligl RRV:s uppfattning
bör den breda principen i vart fall i vissa hänseenden modifieras. Om förslaget
skulle genomföras utan de ekonomiska beräkningar som RRV efterlyst bör kungörande-lagens
giltighet tidsbegränsas. Under tillämpningstiden bör då kostnadsaspekterna,
både för samhället och de enskilda, följas upp och läggas till grund för en
eventuell omprövning av beslutet.
A-pressen anser alt den föreslagna reformen är
otillräcklig. A-pressen erinrar vidare om atl kraven att på skilda sätt öka
informationsflödet lill alla medborgare i samhället varit karaktäristiska för
de senaste årens debatt om medborgarnas rätt till information, insyn och
inflytande över samhälle, förelag och organisationer och markerats l.ex. i 1971
års riksdagsbeslut om riktUnjer för förbättrad samhällsinformation.
Promemorian har inte tillräckligt tagit fasta på den djupare innebörden av
riksdagens ställningstagande. Det blir allt svårare och allt orimligare, anser
A-pressen, att göra snäva avgränsningar av de grupper medborgare, förelag etc.
som bör näs av viss information. Vid den praktiska utformningen av regler för
effektivare kungörande bör därför stor hänsyn tas lill de senasie årens
utveckling i fråga om samhällsinformation och de krav som fortsatt förts fram i
samhällsdebatten. Detta betyder genereUt vidgade målgrupper. I en rad fall
(redovisade i det följande) bör därför enligt A-pressens uppfattning
kungörande ske i dagspress i slörre utsträckning än enligt förslagel.
4.2 Målgrupper
Förslagets principiella ståndpunkt i denna del har
inte rönt någon gensaga. Vissa invändningar mot målgruppsbeslämningar i
enskilda kungörelsesitualioner redovisas i det följande (se avsnitt 4.6).
4.3 Kungörandeformer
4.3.1 Kungörande i kyrka och länskungörelsema Förslaget i
dessa delar har lämnals utan erinran.
4.3.2 Post- och Inrikes Tidningar
Förslaget i fråga om Posl- och Inrikes Tidningars
principiella användande som obligatorisk kungörandeform godlas i allmänhet av
remissinsianserna.
Atl tidningen i sin nuvarande gestaltning inte är
en effektiv kungörandeform konstateras dock i åtskilliga yttranden. JK
anser alt
Prop.
1976/77:63 106
tidningen
fyller sin informativa uppgifi när del gäller information riktad till dem som
har ett yrkesmässigt inlresse därav eller eljest är vana all mer eller mindre
regelbundet ta del av publikationen. Däremot konstaterar JK att tidningen i
varje fall inle hör lill dem som gemene man regelbundet skaffar sig eller tar
del av på annat sätt. Snarare torde del slora flertalet av denna kategori
knappast alls läsa denna tidning.
Från åtskilliga håll framhålls som en väsentlig
förutsättning för genomförande av förslaget i denna del atl tidningen får en
mera tidsenlig och lättillgänglig ulformning och redigering (jfr SOU 1971:2).
Sådana uttalanden görs av bl.a. RPS, generaltullstyrelsen och NSI. LON, som
framför liknande synpunkler, påpekar alt det ocksä krävs en aktiv spridning av
tidningen. LON erinrar om alt den officiella publiceringen under senare år
påtagligt effektiviserats i fråga om l.ex. förfalt-ningslryckel (SFS) och
ulredningslrycket (SOU). På samma sätt anser LON atl kungörelsetryckel kan
aktiveras, enligl LON:s mening naturligen genom samarbete mellan departement
och AB Allmänna Förlaget. En pessimistisk framtidssyn redovisar JK, som bedömer
atl tidningen inle ens i omredigerat och moderniserat skick lorde komma att bli
nämnvärt mera attraktiv för gemene man än f.n.
Svenska akademien släller sig i sitt yttrande
positiv lill en omvandling av tidningen och förklarar sig dela den i SOU
1971:2 framförda uppfattningen att praktiska och ekonomiska hänsyn bör beslämma
tidningens yttre gestalt, varvid dock om möjligl ocksä en för ögal tilltalande
gestaltning bör beakias.
RSV och NSI anser alt elt slällningslagande lill
frågan om Posl- och Inrikes Tidningars lämplighet sorn kungörandeform bör anstå
lill dess frågan om tidningens framtida ge;5lallning avgjorts.
Lantmäteristyrelsen ställer sig negativ lill
förslagel inom sill verksamhetsområde, i vart fall sä länge tidningen inle fält
godtagbar effektivitet genom modernisering och spridning i berörda kretsar, och
anser att alternativet annonsering i rikstäckande dagspress som form för
nationeUt kungörande bör uiredas närmare än som har skett i promemorian. De
höga kostnaderna för sådan annonsering kan enligl styrelsen mötas bl.a. genom
att kungörelsernas innehåll begränsas, i många fall till en hänvisning till myndighet
som kan ge närmare besked i saken. Kungörande i rikstäckande press bör inle
under alla omständigheter vara obligatoriskt bara därför att en nationell
målgrupp är för handen. I lantmäteriverksamheten lorde i flertalet fall
annonsering i ortstidning vara den kungörandeform som ger den bästa totala
effekten med beaktande av både lokal och nationell målgrupp. Den nationella
målgruppen torde emellertid i inte obetydlig utsträckning läsa ortstidning från
det område där deras fastigheter är belägna eller genom ortsbor få kännedom om
annonser som berör dessa fastigheter. En viss verkningsgrad har därför
annonsering i ortspress också för den
Prop.
1976/77:63 107
nationeUa
målgruppen. Under alla omständigheter måsle denna effekl antas vara väsentligt
högre än den som kan uppnås genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar i
här akluella sammanhang. Enligl styrelsens mening bör därför annonsering i
ortspress kunna godlas som kungörandeform med avseende pä nationella
målgrupper, om sådan annonsering ändå skall ske med hänsyn lill lokal målgrupp
och annonsering i rikstäckande dagspress inle kan komma i fråga av
koslnadsskäl. Styrelsen anser del vara rimligare atl förutsätta eller fordra
atl fastighetsägare och nyttjanderättshavare i den nationella målgruppen följer
med i den lokala pressen för den ort där fastigheten är belägen än alt ulgå
från atl de mera allmänl läser ell så specielll organ som Posl- och Inrikes
Tidningar.
4.3.3
Ortstidning
Den föreslagna breda principen för kungörande i
ortspress godtas ålminstone som grundregel av en klar majoritet av
remissinsianserna.
Pressutredningen förklarar sig dela uppfattningen
att samhällsinformation och kungörelseannonsering inte är att se som en form
av presstöd och understryker att informationens effektivitet måste vara den
styrande principen på detla område. I de fall då del av olika skäl anses
påkallal att annonsera i ortstidning är del emellertid enligl utredningens
åsikt nödvändigt att annonsera i samtliga ortstidningar som har en spridning av
någon betydenhet. Principen i dessa sammanhang måste vara att medborgare inte
skall diskrimineras i informations-hänseende pä grund av sitl tidningsval.
Klart positiv tiU förslagel är vidare bl.a. NSI,
som emellertid förordar alt man, för att undvika tolkningsproblem rörande
uttrycket "spridning av betydenhet inom orten" bör inskriva
formuleringen atl "annonsering skaU ske i samlliga ortstidningar med
spridning inom orten" i likhei med vad som gäller vid riksomfattande
annonsering i dagspress. Också 5* anser att vid lokal/regional
informationsspridning, som även förekommer inom RSV:s verksamhetsområde vid
l.ex. exekutiv auktion eller försäljning, i regel bör annonseras i all
ortspress.
Att
den föreslagna omfattningen av ortslidningskungörandet skulle ge en motsvarande
ökning av spridningseffekten ifrågasätts dock från vissa håll, främst
Stockholms tingsrätt, DON, RRV och konkurslagskommittén. Stockholms tingsrätt
anser, när det gäUer domstolamas och förmodligen också vissa
förvaltningsmyndigheters kungörande, att målgrupperna ofta är så specieUa och
så begränsade att den breda annonsering som följer av huvudprincipen knappast
synes vara praktiskt moliverad. Den föreslagna principen för mycket långt för
Stockholms del och kommer att medföra radikala kostnadsökningar. För Stockholms
del är förslaget därför ägnat att inge betänkligheter. ÄÄ f ifrågasätter om
inte det befogade i en utvidgning av den för samhällsinformation antagna breda
principen ull att också gälla kungö-
Prop.
1976/77:63 108
relseannonsering
bör övervägas ytterligare.
Slörre möjligheter atl begränsa obligatoriskt
ortslidningskungörande än som föreslås i promemorian vill JK, Svea hovrätt,
Stockholms, Västerås och Skövde tingsrätter och länsstyrelsen i Stockholms län
ha införda. JK anser alt utrymme för begränsning bör finnas dels när det gäller
information som riktar sig lill banker, advokater, affärsföretag och vissa
andra särskilda grupper inom samhället men som ägnas ringa intresse av
allmänheten i övrigi, dels i andra faU med hänsyn till informationens
angelägcnhetsgrad, mätt l.ex. i värdet av vad saken gäller. JK vitsordar
samtidigt all del givetvis är av värde för den kungörande atl slippa atl själv
göra en kanske svår bedömning in casu. Begränsningen av den breda principens
tillämpningsområde till obligatoriskt kungörande betecknar JK som självklar.
Svea hovrätt ser vidgade begränsningsmöjligheter som en av flera tänkbara
metoder all nedbringa kostnadsökningarna utan molsvarande effektivitetssänkningar.
Stockholms och Västerås tingsrätter ifrågasätter om inte kostnadseffekterna för
enskild av den föreslagna breda principen borde utredas ytterligare. Stockholms
lingsrätt förordar att myndigheterna ges frihei all avgöra annonseringens
omfattning i fråga om antalet ortstidningar och hänvisar härvidlag till 9 §
andra siyckei delgivningskun-görelsen (1970:467). Tingsrätten påpekar atl man
också måste beakta all annonsering i dagspressen ibland har negativa
konsekvenser för den enskilde, t.ex. kan annonsering i konkurs,
kungörelsedelgivning i brottmål och liknande skada den berördes anseende.
Sådana nackdelar bör enligt tingsrättens mening undvikas i den mån del kan ske
ulan all andra betydelsefulla intressen behöver offras. Västerås lingsräll
påpekar alt några erfarenheter av rättsförluster pä grund av icke tillräckligt
bred annonsering i vart fall inte har redovisats och ser som ett alternativ att
i stället för föreskriften om den breda ortstidningsannonseringen det överlåts
åt vederbörande myndighet alt liksom nu avgöra omfattningen av
ortstidningsannonsering i de fall sådan skaU ske. 1 vart fall bör, anser
tingsrätten, ges möjlighet att för särskilda fall göra undantag från den breda
principen. Skövde tingsrätt föreslår att den breda principen föreskrivs
"endast i den mån kostnaden för kungörandet icke blir större än som är
försvarligt med hänsyn till det intresse tillkännagivandet skaU
tillgodose" eller, som en annan lösning, atl uttrycket "spridning av
någon betydenhet" ändras till "spridning av större betydenhet",
eller alt antalet ortstidningar i vilka kungörelse skall införas begränsas tiU
högst visst antal (två eller tre). Också länsstyrelsen i Stockholms län
förordar av kostnadsskäl en avsevärt mindre kategorisk formulering än den
föreslagna.
Göta hovrätt, Sollentuna och Färentuna tingsrätt
och länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län understryker behovet av anvisningar
och riktlinjer för den praktiska tillämpningen av den föreslagna principen.
NSI påpekar att viss service av denna arl på den allmänna samhällsinforma-
tionens
område redan nu ingår i NSI:s verksamhel.
All principens lillämpning kommer atl medföra
administrativt merarbele för kungörande myndigheier befarar bl.a. DON, som
också menar all de rättsliga konsekvenserna av ett uteblivet kungörande i en
eller flera ortstidningar bör belysas i lagstiftningsärendet.
4.3.4 Myndighets
anslagstavla
Förslagel i denna del har fått ell i allt
övervägande positivt mottagande. Mol förslagets bedömning i denna del vänder
sig dock JK saml Mora och Ljungby tingsrätter.
JK anser alt promemorian i viss mån har
underskattat effektiviteten av kungörande på myndighels anslagstavla, särskill
underrätts tavla, som enligt hans mening i prakiiken torde ulgöra en icke
oväsentlig kunskapskälla för främsl advokater och andra ombud men ocksä för
gemene man. Tavlan som kungörandeform är dessulom förenad med en ytterst ringa
kostnad. JK kan myckel väl tänka sig situationer, dä kungörande på myndighets
anslagstavla kan förväntas ha lika god (eller dålig) effekt som föreskriven
kostnadskrävande tidningsannonsering. Att i sådana fall ovUlkorligl kräva l.ex.
annonsering i ortstidning i dess breda bemärkelse anser JK inle vara rimligl,
ulan valmöjlighet bör föreligga. Han anser det också länkbart alt kombinera
kungörande på anslagstavla med införande i bara en lokaltidning. Också Ljungby
tingsrätt ifrågasätter om inte anslag bör vara obligatorisk form i slörre
utsträckning än enligt förslaget. Mora tingsrätt anser all frågan om anslag på
myndighets anslagstavla bör övervägas ytterligare. Pä grund av sina
erfarenheter finner sig tingsrätten inle kunna anse att anslag på rättens
anslagstavla inte främjar syftet med ett tillkännagivande genom kungörelse i
ärende om l.ex. dödande av förkommen inteckning eller om lagfartssammanträde. I
flera orter kan frågan om en kungörelse skall anslås som stödjande kungörande bli
föremål för delade meningar. Tingsrätten ser risk för atl rättstillämpningen
inte blir enhellig t.ex. inom domstolarna.
Möre och Ölands tingsrätt, som i princip godtar
förslaget, påpekar tavelkungörandets - liU skillnad från tidningskungörandets -
perdurerande verkan. Enligl tingsrättens mening är del vidare från principiell
synpunkt inte tillfredsställande om informalionen så gott som hell vore knuten
till media, för vilka allmänheten måsle erlägga avgift (dvs. för
tidningsprenumeration eller för lösnummerköp) för att få del av. Tingsrätten
och Göta hovrätt ser anslagstavlan som en billig och lämplig stödjande form i
elt flertal fall.
4.3.5 Andra
kungörandeformer
Förslaget till användningsområde för kommunal
anslagstavla har lämnats utan erinran.
Promemorians
ståndpunkt i fråga om användningen av radio/TV har
Prop. 1976/77:63 110
inte
mött någon gensaga. Sveriges radio AB förklarar alt dess syn på sin roll i det
stora komplex som gäller samhällsinformation uppenbarligen sammanfaller med de
konstateranden som i det avseendet - särskill med sikte på
kungörelseannonsering - har gjorts i promemorian.
När del gäller kungörande genom alt uppgifler hälls
tillgängliga hos myndighet i regislerform eller på annat sätt framför DON vissa
organisatoriska synpunkter. DON föreslår att det i administrativ ordning
meddelas föreskrifter för domstolarnas del - och alltså inle endast görs
motivuttalanden - i vilka fall och hur kungörelsemalerial skall hållas samman
vid sidan av de obligatoriska media. 1 föreskrifterna bör också anges för
olika fall under hur lång lid en kungörelse skall förvaras i det sammanhållna
materialet så atl man undviker all, som nu understundom sker, inaktuella
kungörelser - l.ex. om lösöreköp - för säkerhels skull sitter kvar under långa
lider.
Behovet av former för kungörande till icke
svensktalande personer understryker invandrarverket. Verkei erinrar om alt
invandrarnas rätt till en med svenskar likvärdig behandling har slagits fasl i
prop. 1968:142 om riktlinjer för den svenska invandringspolitiken. Verket anser
att denna rätt måsle innefatta också rätt lill informalion. 1 enlighet med de
fastslagna riktlinjerna i fråga om samhällsinformation (prop. 1971:56) bör
principen vara all alla berörda medborgare -svenskar likaväl som i förekommande
fall utlänningar - skall ges informalion som är differentierad med hänsyn till
medborgarnas olika förutsättningar all tillgodogöra sig informalionen. Mol
denna bakgrund föreslår verket atl den som beslutar om kungörande ges frihet
inle bara atl välja stödjande former ulan också alt på samma viUkor besluta om
kungörande på ett eller flera utländska språk och att delta kommer till uttryck
i lag. Enligt verkels mening bör myndighelerna vid val av kungörandeform ha i
åtanke den veckotidning för invandrare som stiftelsen Invandrartidningen med
statliga medel ger ul i sex språkversioner för invandrare.
4.4
Allmänna grundregler i särskild lag
Förslagets uppbyggnad i denna del godtas med ett undantag
av remissinstanserna. Lösningen beiecknas av statskontoret som förtjänstfull,
av planverket som angelägen, av överlantmätarmyndigheten i Malmöhus län som den
mest rationella och av överlantmätarmyndigheten i Värmlands län som acceptabel
såsom innebärande en defini-tionsmässig och supplementär stabilisering.
Lantmäteristyrelsen anser atl lagen bör ges en
bredare uppläggning än enligt promemorieförslaget och i högre grad ingripa i de
kungörelseregler som finns i olika speciallagar. Bl.a. bör enhetliga
riktlinjer för kungörelses utformning förankras i denna lag. Detsamma gäller
den viktiga regeln om avvägning mellan kostnad och kungörande-
Prop. 1976/77:63 111
inlresse
(2 § andra punkten) saml principen om i vilka tidningar orls-pressannonsering
skall ske i fall då sådan annonsering över huvud taget skall äga rum.
Förslagel i denna del avslyrks av
namnlagsulredningen. Utredningen förordar alt syftet med lagförslaget i stället
tillgodoses genom erforderliga ändringar i de särskild författningar som nu
innehåller föreskrifter om kungörande. Om man emellertid ändå vill samla vissa
allmänna grundregler i en särskild lag för atl fä en central författning i
ämnet, förordar utredningen en lag med ett fylligare innehåll, utformad som en
motsvarighet lill delgivningslagen. Uiredningens anmärkningar mot den
föreslagna kungörandelagen är i huvudsak följande. Lagen innehåller inle en
enda regel av rättslig betydelse. Den centrala frågan, när kungörande skall
anses ha skett, besvaras nämligen i 4 § med atl så är fallet när kungörelse har
tillkännagivils i den form eller de former som anges i den författning där
kungörandet är föreskrivet, säiunda närmast en renvoibestämmelse. Regeln i 3 §
om bredden av ortstidningsannonsering ger intryck av att utgöra en bestämning
av vad kungörande i ortstidning är. Huruvida regeln skaU tillerkännas rättslig
betydelse sålunda, att den skall ligga tiU grund för besvarandet i varje
särskilt fall av frågan, om kungörande i ortstidning kan anses ha skett i
vederbörlig ordning eller ej, förefaller dock oklart I motiven till 3 § talas
endast om en princip "om bredden av ortstidningsannonsering". Med
tanke på de rättsverkningar som ofta är knutna till ell kungörande i
vederbörlig ordning utgör den föreslagna lydelsen en alldeles för vag
bestämning för att kunna tillerkännas rättslig betydelse. Om regeln är avsedd
alt ulgöra en bestämning som nyss sagts, bör den därför ges elt klarare
innehåll. Exempelvis kan anföras alt inte ens ordet dagstidning, som i
lagförslaget har en särskild innebörd, finns förklarat i förslagel. Regeln är
till följd av sin oklara innebörd också ägnad alt ådra rällssökande parter
onödiga kostnader genom att myndigheterna kan anlas komma atl känna sig
tvingade till ett kungörande i vidast möjliga utsträckning för atl undvika
risken atl kungörande inte skall anses ha skett i vederbörlig ordning.
Förslagels lösning atl från den föreslagna
kungörandelagens lillämpningsområde undanla kungörande av normbeslut godtas
genomgående i de remissyttranden där frågan berörs. Statskontoret underslryker
nödvändigheten av en helhetssyn på samhällsinformationen och en samlad lösning
av hithörande problem med utgångspunkt i atl formerna för kungörande bör
beslämmas efler de kungjorda ärendenas aUmänna betydelse. Länsstyrelsen i
Stockholms län anser all med den föreslagna avgränsningen av kungörandelagens
tillämpningsområde bör utfärdas någon definition på vad som avses med
normbeslut för att man därmed skall komma ifrån tolkningssvårigheter. Länsstyrelsen
i Kristianstads län beklagar atl normbeslulen har undantagits. Enligt
länsstyrelsens erfarenhet har nämligen i praktiken jusl kungörandet av
normbeslut.
Prop.
1976/77:63 112
där
tillkännagivandet dels är en förutsättning för beslutets giltighet, dels bildar
utgångspunkt för besvärsliden, visal sig innebära speciella problem. Den
uteblivna regleringen av normbeslul i delta sammanhang medför också alt
lidpunkten för anförande av besvär blir olika för normbeslul och de beslut
vilkas kungörande regleras i kungörande-lagen. Enligl länsstyrelsens mening kan
det inte anses tillfredsställande all dessa båda typer av beslut betraktas
olika i en besvärssiluation beroende pä kungörandebestämmelser i skilda
författningar. Normbeslulen har inte heller del "riksintresse", som
nödvändiggör atl de behandlas i samband med frågan om publicering av lagar och
andra författningar.
4.5
Kostnaderna
En enig remissopinion bedömer att en effekl av den
föreslagna reformen, särskill den s.k. breda orlslidningsprincipen, skulle bli
icke obetydliga ökningar av kungörelsekostnaderna.
RRV anser kostnadsfrågan så väsentlig atl förslaget
enligt RRV:s mening inte bör genomföras, innan hållbara beräkningar av de ekonomiska
verkningarna har tagils fram. Om förslaget ändå skulle genomföras på
föreliggande material anser RRV all kungörandelagen bör tidsbegränsas med en
uppföljning under dess giltighetstid av kostnadseffekterna, både för samhället
och för enskilda, som kan bilda grund för en eventuell omprövning av beslutet.
Åtskilliga remissinstanser, däribland LON, anser
att kostnadsökningarna fär accepteras både för enskilda och för del allmänna
med hänsyn till den ökade rättssäkerhet och effektivitet vid kungörande som svarar
däremol.
Lantmäteristyrelsen ser som ofrånkomligt all en
lagstiftning på detla område ger möjlighel till en rimlig avvägning av
kostnadsinsatsen med beaklande av både förrätlningsobjektets värde eller nyttan
av förrättningen och den ifrågavarande kungörandeformens effektivitet.
Några remissinstanser påpekar alt reformen kommer
alt medföra sådana ökningar av del allmännas kostnader alt höjda anslag kommer
att behövas. Överlantmätarmyndigheten i Kopparbergs län antyder atl l.ex.
lantmäleritaxan kan komma att behöva höjas till följd av ökade kostnader för
delgivning.
Stockholms tingsrätt förutser ökad arbetsbelastning
hos myndigheterna genom reformen med kostnadsfördyringar som följd.
Elt betydande antal remissinslanser understryker
att aUa möjligheter måste tas till vara att begränsa kostnadsökningarna,
framför allt för enskilda. Som ett viktigt område, där åtgärder kan vidtas för
att begränsa kostnadema, anges allmänt kungörelselextens utformning och
redigering. DON förordar en särskild undersökning av möjligheterna att pressa
annonskoslnaderna genom överenskommelse med
Prop. 1976/77:63 113
centrala
pressorgan. NSI påpekar all kostnadsökningarna kan mötas genom beskärningar i
kungörelsens innehåll.
Göta hovrätt anger som ett annat medel ett mera
allmänt nedbringande av aktivt kungörande efler modell promemorians förslag
beträffande svenska juridiska personer och anser atl en sådan utveckUng är
lämplig i första hand inom familjerätten.
För en övergång till ett system, där ersättning av
enskild för myndighets kungörande tas ut efler fasl taxa uttalar sig DON, Göta
hovräti, kammarrätten i Göteborg, domareförbundet, TCO och ett flertal tingsrätter
Kammarrätten anför lill stöd för denna åsikt, förutom de lidigare berörda
lokala kostnadsvarialionerna, dessutom praktiska skäl. Hos många myndigheter
torde uttagande av kungörelsekostnader innebära mycket tidskrävande och därmed
myckel dyrbara handläggningsrutiner, inle minsl när kostnader för kungörande
skall fördelas på flera enskilda och när kungörandet har skell i flera
tidningar. Enligt kammarrättens mening är del uppenbart att det finns belydande
administrativa vinster alt hämla genom en övergäng tiU elt syslem där
myndighel tar ut ersättning för kungörandekostnader av enskild enligl fasta
taxor. Särskilt slora rationaliseringsvinster lorde uppnås om systemet kan
utformas så, att ersättningen tas ut redan i samband med ärendets
anhängiggörande. Delta kan l.ex. i de ärenden där kungörelse regelmässigt
förekommer ske på så sätt alt ersättning för kungörelsekostnader bakas in i
eventuell ansökningsavgift. Också TCO framhåller som angeläget att förfarandet
vid uttagande av kungörelsekostnader av enskild part blir föremål för översyn,
syftande till förenkling. I de faU där enskild part är betalningsskyldig för
kungörelse bör enligl TCO:s synsätt kostnaderna inbakas i expeditionsavgiften.
Atl en omprövning av kostnadsansvaret bör göras i
samband med den föreslagna reformen och statens ansvarsområde härvidlag vidgas
anser bl.a. DON, Stockholms tingsrätt, länsstyrelsen i Skaraborgs län, Ljungby
tingsrätt och domareförbundet. Genomgående åberopas de för den enskilde
slumpartade lokala variationerna i kostnad som blir en följd av dagspressens
ojämna förekomst och spridning i landet. Från åtskilliga håll anförs exempel på
extrema förhållanden härvidlag. Västerås tingsrätt, som ansluter sig lill
ståndpunkten ökat kostnadsansvar för staten, anför som ett exempel pä lösning
atl enskild vid ortslidningskungörande belastas med kostnaden för kungörande i
endast en tidning. Likartade tankegångar framför Mora tingsrätt. DON, som anser
sig kunna konsiatera alt den s.k. breda ortstidnings-principen är ett uttryck
för statsmakternas vilja, ifrågasätter om denna princip verkligen är nödvändig
för att få ett effektivt lokalt och regionalt kungörande och om det inte i
själva verket bakom kravet på iakttagande av principen ligger tanken på ett
outtalat presstöd. Detta talar enligt DON:s mening för att staten borde ta på
sig kungörande-kostnader i större utsträckning än som förutses i förslaget.
8 Riksdagen 7976/77. I saml. Nr 63
Prop. 1976/77:63 114
4.6
Genomgång av gällande kungöranderegler
4.6.1 Allmänt
Allmänna omdömen om förslagel i denna del är
positiva eller neutrala.
1 det följande redovisas sådana synpunkler som
uttryckligen berör de olika delavsnitlen. Allmänl positiva omdömen om förslagen
har dock i regel utelämnats.
4.6.2 Fastighetsförhållanden
4.6.2.1 Införskaffande
av upplysning!utredning
Ljungby tingsrätt anser att kungörandet i dessa
frågor lämpligen kan uiformas på sätt som föreslagils och ser det som en
förbättring alt kungörelseförfarande i tidningar görs obligatoriskt också vid
äganderättsutredning och enligt lagen (1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker.
1 fräga om äganderättsutredning och legalisering
avstyrker lantmäteristyrelsen samt överlantmätarmyndigheten i Norrbottens län
förslagel alt kungörelse obligatoriskt skall ske i Post- och Inrikes Tidningar.
Lantmäteristyrelsen påpekar alt äganderättsutredning numera kan komma i fråga
också för mindre objekt med begränsad sakägar-krels. Kungörande
fastighetsbildningsmyndighel bör ges möjlighet atl bedöma frän fall till fall i
vilka tidningar annonsering skall ske. Den tidigare gällande föreskriften om
obligatoriskt kungörande i Post- och Inrikes Tidningar överfördes inle till
1971 års lag om äganderättsutredning och legalisering.
Överlantmätarmyndigheten i Värmlands län anser däremot atl förslaget är
godtagbart men vill ha bort tre-månadersregeln för annonsering i Posl- och
Inrikes Tidningar enligt jordabalken liksom begränsningen av annonseringen lill
första numret i kvartalet. Överlantmätarmyndigheten i Kopparbergs län anser för
sin del att de föreslagna reglerna om annonsering i Post- och Inrikes Tidningar
i fräga om äganderättsutredning för större objekt är ändamålsenligare än
nuvarande regler.
4.6.2.2 Vissa
sammanslutningars representation
Förslaget atl samla hithörande uppgifter i register
kommenteras positivt av lantbruksstyrelsen och länsstyrelserna i Stockholms,
Kristianstads, Jämtlands och Norrbottens län.
4.6.2.3 Kallelser
inom vissa sammanslutningar
Ljungby tingsrätt nämner den åtskillnad som har
gjorts mellan kungörande enligt vattenlagen (1918:523), lagen (1933:269) om
ägofred och lagen (1939:608) om enskilda vägar, å ena sidan, samt jaktstadgan
(1938:279), å andra sidan, som ett gott exempel pä den differentiering som bör
eftersträvas med hänsyn till ändamålet med delgivningen.
Prop. 1976/77:63 115
I fråga om vattenlagen, ägofredslagen och lagen om
enskilda vägar avstyrker NSI förslaget om ortslidningsannonsering och föreslår
all den också i dessa fall anknyts till den breda principen. A-pressen nämner
samma kungörandefall som exempel på områden, där enligl dess allmänna
betraktelsesätt (närmare redovisai i avsnitt 4.1) kungörande i dagspress bör
ske i ökad omfattning.
4.6.2.4
Förrättningar - kallelser
Förslaget i fråga om kungörande enligl
fiskeförfatlningarna godlas av fiskeristyrelsen liksom av länsstyrelsen i
Kristianstads län, som dock anser att det inte generellt behövs atl
handlingarna vid kungörande enligt fiskeristadgan (1954:607) finns tiUgängliga
i varje församling och i stället förordar att frågan var förslag lill bestämmelser
skall finnas tillgängligt får prövas fritt efter övervägande i varje särskill
fall.
Vad gäller byggnadslagstiftningen godtas förslaget
i sak av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och av planverket, som
uttalar atl del är av slort samhällsinformativt värde att berörda målgrupper
bereds möjlighet att genom dagspressannonser ta del av pågående planeringsaktiviteter.
Länsstyrelsen anser att de särskilda reglerna i byggnadsstadgan (1959:612) om
kungörandeproceduren för underrättelse till samfällighet ulan styrelse eller
förvaltare i stället bör vara infogade i central författning (jfr 10 och 16 §§
delgivningslagen). Länsstyrelsen och planverket erinrar om bygglagutredningens
principbetänkande (SOU 1974:21) Markanvändning och byggande, vari föreslås
bl.a. en utvidgning av sakägarbegreppet som kan komma all leda lill alt kungörande
bör ske också i Post- och Inrikes Tidningar.
När det gäller kungörande enligl
miljöskyddslagstiflningen uttalas, av länsstyrelsen i Stockholms län att det är
fördelaktigt all kungörandet inte låses till viss eller vissa tidningar, av
länsstyrelsen i Kristianstads län att det är angeläget att kungörandet
begränsas i möjligasle män så att sökanden inte åsamkas oskälig kosinad, av
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att sakägarbegreppet bör bestämmas med
ledning av resultatet av pågående utredning därom och av koncessionsnämnden atl
ortstidningsannonsering enligt den föreslagna breda principen redan tillämpas
av nämnden med stöd av Kungl. Maj:ts cirkulär (1971:507). Naturvårdsverket
godtar förslaget i alla delar inom verkets tillämpningsområde.
NSI och A-pressen förordar atl
ortslidningskungörande enligl 1, 10 och 11 kap. vattenlagen anknyts till den
breda principen.
Mol förslaget i fråga om lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering invänder lantmäteristyrelsen att
föreläggande att anmäla äganderättsanspråk eUer lämna upplysningar här inte har
en så grundläggande uppgift frän rättssäkerhetssynpunkt - vid sidan av de
underrättelser som skall ulgå om förrättningens inledande och om sammanträde -
att det finns anledning alt obligatoriskt kungöra sådant
Prop.
1976/77:63 116
föreläggande
i ortstidning. 1 stället bör del överlämnas lill faslighelsbildningsmyndigheten
att välja del förfarande som är lämpligasi i det enskilda fallet.
4.6.2.5 Beslut
med anledning av förrättning
Förslaget i fråga om fiskelagstiftningen tillstyrks
av fiskeristyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms och Kronobergs län.
Länsstyrelsen i Kronobergs län förordar vidare all i 27 § jaktlagen öppnas
möjlighet att - i likhet med vad som gäller i 31 § lagen (1960:130) om
fiskevårdsområden - införa meddelande om länsstyrelses eller kammarrätts
beslut, med stöd av ll § lagen (1938:274) om räU till jakt, i en eller flera
tidningar och alt utgångspunkten för besvärstiden är densamma i båda lagarna.
NSI förordar all ortslidningskungörande enligl 11
kap. 68 och 104 §§ vattenlagen anknyts lill den breda principen.
4.6.2.6 Avlösning
av vissa avgälder
Förslaget
har lämnals utan erinran av remissinsianserna.
4.6.3 Bergsbruk - koncession Remissinsianserna har
godtagit förslagel.
4.6.4 Statusförhållanden
4.6.4.1 Fysiska
personer
Remissbehandlingen
har inte föranlett någon erinran i denna del.
4.6.4.2 Svenska
juridiska personer
Klart positiv till tendensen i förslaget i denna
del är kammarrätten i Göteborg, som viU ifrågasätta om det finns något
egentligt behov av atl registreringen av nybildat akiiebolag och andra
juridiska personer kungörs. Enligt kammarrättens mening torde de konstitutiva
verkningar, som idag knyts till kungörandet, lika väl kunna tilläggas
registreringen. Uppgifter om en juridisk person kan typiskt sett behövas vid
mycket varierande tidpunkter och ändring beträffande vem som är behörig alt
företräda en juridisk person sker redan i dag utan att ändringen kungörs.
Därför är det registreringen och inte kungörandet som i praktiken spelar den
avgörande rollen när det gäller tredje mans möjligheter att vara informerad om
vem som företräder en juridisk person. Som ett ytterligare skäl för att
begränsa kungörandet påpekas att institutet då reserveras för de fall där det
fyller en verklig uppgift. Därigenom blir det lättare för allmänheten att
uppmärksamma betydelsefulla kungöranden. Kammarrätten anser dock att
kungörande fortfarande behövs vid en hel del förfaranden beträffande juridiska
personer, t.ex. vid ansökan om tillstånd tiU fusion eller nedsättning av
aktiekapitalet.
Prop. 1976/77:63 117
För promemorieförslagel ullalar sig också
bankinspektionen, lantbruksstyrelsen, handelskammaren i Göleborg, PRV,
industriförbundet, bankföreningen och SAF. Bankinspektionen påpekar alt
jordbrukskassor och sparbanker är förelag med utpräglat lokal eller regional
förankring och målgrupperna för hithörande kungörelser geografiskt avgränsade
men beroende på arten av förelagens verksamhel av betydande storlek och
skiftande sammansättning. Förfrågningar lill registermyndigheten tyder på ell
informationsinlresse från allmänhetens sida. Kungörande i ortstidning kunde
därför vara motiveral, dock icke i den omfattning som skulle följa enligt
förslaget till kungörandelag om annonsering i ortstidning blev obligatorisk
form. Med lillämpning av regeln om stödjande kungörande kan ortstidningsannonsering
ändå användas i påkallad utsträckning. Lantbruksstyrelsen påpekar att
lagstiftningen om sambruksföreningar är under utredning och anser att förslaget
i denna del, mot vilken styrelsen inte har någon erinran, får övervägas i
samband med behandlingen av utredningsförslaget. Handelskammaren i Göteborg
anser att förslaget är väl anpassat lill näringsUvets och allmänhetens
intressen men ser som en absolul förutsättning för den föreslagna lösningen atl
registreringsmyndig-helerna får en sådan kapacitet att registerutdrag och
muntliga upplysningar kan lämnas snabbt och effektivt.
Mol förslaget i fråga om kungörandeformer för
uppgifter ur förenings- och handelsregisler uttalar sig länsstyrelsema i
Stockholms, Göteborgs och Bohus och Norrbottens län, NSI, Svenska Tidningsutgivareföreningen
och A-pressen.
De tre länsstyrelsema anser del inte vara motiverat
atl slopa orlstidningsannonseringen. Länsstyrelsen i Stockholms län anser dock
all annonsering i mer än en ortstidning bör undvikas av kostnadsskäl.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser alt kungörandet i Posl-och
Inrikes Tidningar bör slopas.
NSI avstyrker förslaget och föreslår alt elt
definitivt ställningstagande föregås av viss försöksverksamhet. Enligt NSL.s
mening är redan de nu gällande inskränkningarna i tidningskungörandet betänkliga
och inte förenliga med de krav på information tiU enskild medborgare som har
fastlagts i riksdagsbeslut. I verkligheten innebär de en diskriminering av den
enskilde medborgaren med hänsyn till hans tidningsval. NSI kan inle godla
förslagets målgruppsbedömning. Målgruppen kan vara betydligt vidare och mindre
aktiv än vad förslaget utgår från. Inskränkningen i kungörandet kan ha
konsekvenser också för andra medborgare. Den kan l.ex. hindra näringsidkare att
i tid upptäcka nya förväxlingsbara konkurrerande firmanamn. I registerkungörelser
ingår ofta en mängd lokala personnamn som kan antas ha lokalt nyhetsvärde av
allmänt intresse. De ständigt pågående förändringarna inom näringsliv och
arbetsmarknad är ytterligare skäl alt ifrågasätta förslagels
målgruppsbeslämning. Den fortlöpande struktur-
Prop.
1976/77:63 118
omvandlingen
och demokraliseringsprocessen inom näringsliv och arbetsmarknad med bl.a.
representantskap för anslällda i bolagsstyrelser och företagsnämnder kan
innebära en breddning av intressegrupperna för lättillgänglig informalion om
vad som sker inom delta område.
Tidningsutgivareföreningen framför tankegångar av
samma arl som NSI och underslryker i fråga om den enkät som har föregått promemorian
att den mindre företagsamhet, som är betjänt av en bred lokal/regional
information i dessa frågor, inte har beretts lillfälle att yttra sig i saken.
Enligt föreningens mening finns elt starkl behov hos allmänheten att fä
kontinuerlig tillgång lill nya uppgifter ur bl.a. handels- och
föreningsregisler. Föreningen förordar all uppgifler ur dessa register
ortslidningskungörs enligt tolalilelsprincipen. A-pressen nämner här aktuella
registeruppgifter som exempel på behov i vissa fall av total
ortstidningsannonsering (jfr avsnitt 4.1).
Mol förslaget alt från aktivt kungörande undanla
vissa registeruppgifter framförs erinringar från handelskammarförbundet, Stockholms
handelskammare, PRV, industriförbundet, bankföreningen och SAF. PRV fäster stor
vikt vid att alla registrerade uppgifter kungörs aklivl och bedömer atl varje
begk'änsning skulle leda lill elt betydande merarbele för
registreringsmyndighelerna och avsevärd risk för felaktigheter. Särskilt
viktiga är enligt PRV:s bedömning uppgifler om säte och adress samt om
räkenskapsår. PRV redovisar en intern undersökning av telefonförfrågningar hos
bolagsbyråns informationskontor enligt vilken antalet frågor om aktiebolags
säte och adress var betydligt fler än frågor om aktiekapital, verksamhet,
företrädare eller firma. Som förklaring erinrar PRV om atl många bolag har adress
på annan ort än den där styrelsen har sitt säte och all det inle är ovanligt
atl postadressen är c/o elt annat bolag eller en enskild person, varför del
kan vara svårt all finna akliebolagel i någon telefonkatalog. Förbunden och
föreningen nämner som särskill värdefullt atl intressenter, däribland banker
och andra som fortlöpande för egna regisler grundade på de kungjorda
uppgifterna, kan hämla upplysningar om säte och adress direkt ur kungörelsernas
innehåll. SAF påpekar att hithörande uppgifter fortlöpande är underkastade
förändringar och bedömer det vara rimligt alt intressenter som så önskar också
fortlöpande kan tillgodose sitt informationsbehov utan att göra ständiga
förfrågningar hos olika register.
4.6.4.3
Utländska juridiska personer
Försäkringsinspektionen tillstyrker förslaget i
denna del och föreslår i anslutning härtill den ändringen i fråga om kungörande
enligl 295 § 3 mom. lagen (1948:433) om försälcringsrörelse, atl
kungörelsetexlen får begränsas lill ett tillkännagivande att avtal om beståndsöverlåtelse
har träffats.
Prop. 1976/77:63 119
4.6.4.4
Konkurstillstånd
Remissutfallet
i denna del redovisas i nästföljande avsnitt.
4.6.5
Konkurs- och ackordsförfarandet
Förslagel godlas av Ljungby tingsrätt, som anser
förslagets differentiering vara väl anpassad till förhållandena, saml
handelskammarförbundet, bankföreningen och industriförbundet, som dock
underslryker betydelsen av atl, enligt förslagels intentioner, antalet
lokaltidningar hälls tämligen lågt.
Kritiska mot utvidgning i vissa situationer av
antalet lokaltidningar är Stockholms tingsråll och konkurslagskommitlén.
Stockholms tingsrätt, som betonar det angelägna i alt hålla konkurskostnaderna
så låga som möjligt och anför vissa kostnadsexempel, ifrågasätter om en i
enlighet med förslaget ökad tidningsannonsering skulle vara meningsfull på
detta område. Konkurslagskommitlén har i och för sig ingen erinran mot
förslagets uppdelning i statuskungörelser och interna kungörelser men bedömer
alt förslaget i den män del innebär breddning av nuvarande kungörande inte är
förenligt med strävandena att göra konkursförfarandet billigare. Kommittén
påpekar all kostnadsökningarna enligl förslagel skulle drabba enskilda
borgenärer eller i sista hand det allmänna. Enligt kommitténs uppfattning
fungerar nuvarande kungörandesystem väl och förslaget skulle inte ge någon
nämnvärd effektivitetsökning.
Konkurslagskommittén gör vidare vissa lagtekniska
påpekanden. 1 motiven bör besvaras frågan om dagstidning skall vara
"lokal" endasl i förhållande till den domstol som meddelat
konkursbesluiel eller om även dagstidning på annan ort, där konkursgäldenären
t.ex. bedrivit en del av sin verksamhel skall anses som "lokal". 1
kungörelse enligt 129 § är del onödigt att la in uppgift om vilka tidningar som
har beslämts för offentliggörande av vissa kungörelser om konkursen. Den
föreslagna ändringen i 202 § andra stycket synes omfatta också Post- och
Inrikes Tidningar och är inte, som har anlagils i promemorian, enbart formell. Förslaget
godlas emellertid i sak.
Stockholms och Lindesbergs tingsrätter anser del
vara mest ändamålsenligt att de nya reglerna inle tillämpas i konkurser där
beslut om egendomsavträde meddelats före ikraftträdandet. Eljest måsle en föga
angelägen överprövning av lidigare beslut ske i stor omfattning.
4.6.6
Kallelse å okända borgenärer 4.6.6.1 Om fordringens bestånd
Förslagel att inskränka kungörandet till en gång
lämnas ulan erinran av bankinspektionen. Mot förslaget uttalar sig PRV, som
anser kungörande en gång vara otiUräckligt.
Prop.
1976/77:63 120
4.6.6.2
Likvidation m.m.
Bankinspektionen, försäkringsinspektionen,
lantbruksstyrelsen och PR V, var för sitt område, lämnar förslagel ulan
erinran.
Förslagel i fråga om avförande av företag ur
register bedömer NSI positivt under hänvisning till de orimligt höga kostnader
och den risk för missförstånd som följer av det nuvarande förfarandet och som
har kunnat beläggas under den pågående rensningen i handels- och föreningsregisler.
Länsstyrelsen i Stockholms län anser däremot att sädan kungörelse enligt
handelsregisteriagen eller föreningslagen skall kungöras också i ortstidning,
eftersom målgruppen i båda fallen, framför alll i fråga om handelsregister,
måste anses vara i huvudsak lokal.
När det däremol gäller underrättelse om överlåtelse
enligt understödsföreningslagen och försäljingsrörelselagarna avstyrker NSI
förslaget och förordar i stället kungörande genom införande i register och i
Post- och Inrikes Tidningar.
Försäkringsinspektionen bedömer alt stödjande
kungörande i ortstidning ofta kommer att aktualiseras vid kungörande enligt
295 § 3 mom. lagen om försäkringsrörelse, eftersom här ofta är fråga om bestånd
från lokalbolag. I anslutning till nyssnämnda lagmm föreslår
försäkringsinspektionen den ändi'ingen att kungörelsen begränsas till endast
uppgift atl avtal om beständsöverlåtelse träffats.
4.6.7 Kallelse
till fördelningssammanträde
Särskilt uttalande om detta avsnitt har gjorts
endast av industriverket, som lämnar förslaget utan erinran.
4.6.8 Aktiebolags
bildande m.m.
Bankinspektionen och försäkringsinspektionen
tillstyrker hithörande förslag. Kammarrätten i Göteborg påpekar att enligt dess
mening anledning saknas att behälla kungörande av stiftelsekungörelse och andra
stiftelsehandlingar enligt 15 § lagen (1944:705) om aktiebolag och anmärker atl
enligt aktiebolagsutredningens betänkande den nuvarande förhandsgranskningen av
stiftelsehandlingar skall upphöra. Kammarrätten anser dock att kungörandet kan
tas bort även om förhandsgranskningen behålls.
4.6.9 Immaterialrättsliga
anspråk
4.6.9.1 Rättigheter
med ekonomiskt inslag
Statens växtsortnämnd har i siirskilt yttrande över
förslaget i fråga om växtförädlarrättslagstiftningen tillstyrkt detsamma.
4.6.9.2 Namnrätt
PR V och namnlagsulredningen avstyrker båda
förslaget i fråga om namnlagstiftningen och förordar att med ställningstagande
i denna
Prop.
1976/77:63 121
fråga
får anstå till dess namnlagsutredningens arbete slutförts. Namnlagsulredningen
anser del värdefulll atl vid sidan om Posl- och Inrikes Tidningar, som
innehåller en mångfald oUka kungörelser och därför inte är lätt att snabbt
hitta i, ha en särskild publikation avsedd för dem som har intresse för
kungjorda ansökningar om släktnamn. Specialpublikationen är dessutom enligt
uiredningens åsikt en värdefuU informationskälla vid patentverkels granskning i
ärenden om namn, varumärken och aktiebolags firmor. PRV upplyser all man
överväger alt ge släklnamnstidningen ett mera upplysande innehåll, varigenom
dess värde och sannolikt också dess spridning skulle ökas.
4.6.10
Offentliga organ
4.6.10.1
Kommunala organs verksamhet
Några remissinstanser har berört den principiella
frågan om kommunallagstiftningen bör föras in i den enhetliga
kungöranderegle-ringen. Kommunförbundet, kommunallagsutredningen och Svenska
kyrkans församlings och pastoratsförbund förfäktar den meningen all
kommunallagstiftningen inte bör föras in under kungörandelagen utan all kungöranderegler
på del kommunala förvaltningsområdet bör regleras uteslutande i kommunal
lagstiflning. Kommunallagsutredningen förordar dessutom, samstämmigt med
kommunförbundet, all med frågan om kungörande på delta område får anslå i
väntan på utredningens betänkande och dettas vidare behandling. Kommunförbundet
anser dessutom atl förslagets regel om stödjande kungörande inle bör gälla på
det kommunala områdei.
De föreslagna reglerna om kungörande av kommunala
sammanträden tillstyrks i sak av kommunallagsutredningen med den reservationen
att reglema om årligt beslut och om verkan av ofullständigt kungörande kan
utgä. Förslaget i denna del godlas hell av Kristianstads kommun. Inte heller
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund motsätter sig förslagets
sakliga lösning men påpekar atl gällande bestämmelser inte har vållat några
märkbara besvär i tillämpningen. För ett bibehållande av minoritelsregeln
uttalar sig däremot länsstyrelsen i Stockholms län. Kommunförbundet bedömer -
utan ställningstagande till förslaget - att det genomsnittligt sett kommer att
medföra ökade kostnader. Landstingsförbundet är kritiskt mot förslaget, där
förbundet konstaterar skiljaktigheler i regleringen mellan kommunal- och
landstingslagarna, och ser detla som oförenligt med strävandena att eliminera
sådana skillnader.
Till förslagen i fråga om uppgifter om
ordförandeval och var framställningar lill kommunala organ tas emot ställer
sig kommunallagsutredningen negativ med motiveringen alt sådana regler, om de
alls behövs, inte bör ha sin plats i lag och atl ändring därför inte bör ske
nu.
Prop. 1976/77:63 122
4.6.10.2
Val
Regeln om kungörande av när registrerat parti skall
anmäla kandidater vill kammarrätten i Göteborg ha ersatt med skyldighel för
valmyndigheten att direkt underrätta partierna.
I fråga om utgången av landstings- och kommunalval
avstyrker kammarrätten i Göteborg och länsstyrelsen i Stockholms län förslagel
om ortslidningskungörande. Enligt kammarrättens mening garanterar här
nyhetsvärdet en snabbare publicering än vad kungörande kan ge. Länsstyrelsen i
Stockholm hänvisar till uppkommande kostnadsökningar och merarbele hos
kungörande myndigheter ulan motsvarighet i fråga om effektivitetsökning.
1 fråga om tid och plats för röstsammanräkning
avsiyrker länsstyrelsen i Stockholms län den föreslagna ändringen och påpekar
atl den nu gällande formen, anslag, är föga arbetskrävande och fyller den funktionen
all allmänheten, som kommer till länsstyrelsen, snabbt ser var sammanräkningen
äger rum.
Beträffande tid och plats för röslmottagning hos
utlandsmyndighet eller på fartyg, där förslaget inte innebär ändring i
nuvarande ordning, förordar Ä5 K föreskrift om kungörande i svensk dagspress
eller andra svenska tidningar med spridning i utlandet. NSI föreslår kungörelse
till ambassader och i radions utlandssändningar som obligatoriska former med
specialtidningar som stödjande form.
4.6.11
Viss näringsutövning
Förslaget i fråga om hamnlaxor tillstyrks av
sjöfartsverket. Enligt verkels mening kan dock ifrågasättas om
ortslidningskungörande är ändamålsenligt i fråga om farleder som huvudsakligen
passeras av annan än lokal trafik. Verket erinrar om att hamnutredningen i sitt
betänkande "Förslag till hamnlag" föreslagit att den här aktuella
författningen skall upphävas.
Förslaget
i fråga om brandfarliga varor har inte mött någon erinran.
När det gäller rusdrycks- och ölförsäljningsfrågor
godtas förslagets huvuddrag genomgående. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län påpekar att missförhållanden i ordningshänseende minst lika ofla lorde
förekomma då det gäller utminutering som i fråga om utskänkning och
ifrågasätter därför om inle även tillstånd till utminutering av öl borde kungöras
i ortstidning. Ljungby tingsrätt anser att författningsförslagets uttryck
"dagen för kungörandet, vilken dag skall angivas i kungörelsen" är
tvetydigt. Om med "dagen för kungörandet" avses den dag då
kungörelsen var införd i tidningen uppstår svårigheter för del fall att det
finns flera tidningar på orten och de kommer ut olika veckodagar. Man kan
nämligen då få anledning sätta ut olika dagar i kungörelserna. Detta, menar
tingsrätten, är orimligt. Den tidigare lydelsen är då att föredra. I annat fall
behövs ett förtydligande som exempelvis visar att vad som avses är den dag då
kungörelsen undertecknades.
Prop.
1976/77:63 123
Förslaget i fråga om kungörande av ansökan och
beslul enligl förordningen (1940:910) ang. yrkesmässig automobiltrafik berörs
av flera remissinslanser. RPS anser alt de skäl som anförts för förslaget i
denna del är välgrundade och lillslyrker därför förslagel. Länsstyrelserna i
Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Jämtlands län avstyrker däremol
all tidningskungörandet av ansökningar slopas, medan länsstyrelsen i
Kristianstads län uttalar tveksamhet. NSI förordar ortslidningsannonsering
enligt den breda principen. A-pressen nämner kungörande av ansökan om
trafiktillstånd som exempel på fall där bred ortstidningsannonsering är
påkallad. Länsstyrelsen i Stockholms län vitsordar att tidningskungörelserna
f.n. inte ofla lär föranleda yttranden men påpekar alt kungörelserna enligl
uppgift studeras noga av berörda intressenter. Alt, såsom förslaget kan lolkas,
inhämta yttranden i alla ärenden från organisationerna genom remiss är från
administrativ synpunkl myckel tungrott. Dessulom är det från principieU
synpunkt diskutabelt atl enbart bereda fackorganisalioner lillfälle lill ytirande.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller alt enskilda intressenter
ibland kan ha ett mol branschorganisationens siridande intresse, t.ex. i fråga
om lillämpning av lurordnings-princip i ärenden om laxitillstånd.
Tidningskungörande av ansökan har därför viss betydelse, särskill som
tillstånden i regel Iräder i tillämpning utan hinder av eventuella besvär.
Länsstyrelsen i Malmöhus län framhåller att det i nästan aUa ärenden kan
inträffa att medlemmar i organisationen har olika uppfattning av t.ex. behovel
av ytterligare tillstånd. En medlem anser att hans sysselsättning med
vagnparken äventyras om en annan medlem erhåller ytterligare tillstånd. Med
instämmande av länsstyrelsen i Jämtlands län påpekar länsstyrelsen vidare att
den gmpp av trafikutövare som inte är ansluten lill någon organisation bör ha
möjlighet alt tillvarata sina intressen. Denna grupp är tämligen slor, särskill
bland utövare av beslällningstrafik för personbefordran med buss.
Länsstyrelsen i Kristianstads län anser alt det i och för sig är Iveksaml om
kungörandet av ansökningar har sådan betydelse atl det bör bibehållas men ser
avsevärt större anledning att kungöra ansökningarna än de senare fattade
besluten.
När det gäller beslut om trafiktillslånd bilräder
länsstyrelsen i Jämtlands län förslaget men anser att kostnaden för kungörande
av dessa beslut bör stanna på statsverket. Kritisk mot förslaget är däremot
länsstyrelsema i Kristianstads och Malmöhus län, som anser att det är
tillräckligt att de som yttrat sig i ärendet delges beslutet. Den senare
länsstyrelsen anser dessutom att anslagsförfarandet bör behållas och påpekar
att anslag av dessa beslut - på samma sätt som anslag av detaljplaner och
tomtindelningar som fastställts - har funktionen att bilda formell utgångspunkt
för beräkning av besvärstid. Om tidnings-kungörande av ansökan slopas i
enlighet med promemorieförslaget ser länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
anledning lill den ändringen alt
Prop. 1976/77:63 124
meddelade
tillstånd får träda i lillämpning försl då de vunnil laga krafl. Länsstyrelsen
ifrågasätter emellertid om en sådan ändring gagnar branschens intressen.
4.6.12 Hittegodssituationer
Särskilda uttalanden har gjorts i fråga om
httlegods, flyttning av fordon och sjöfynd.
1 fråga om hitlegods menar Ljungby tingsrätt alt
promemorians formulering, att en presumtion bör finnas för ortstidning som
obligatoriskt medium, inle är entydig. Förmodligen menas, anför tingsrätten,
all lagstiftningen skall utformas pä del sättet alt ortstidning skall användas
om inte skäl föreligger för användning av ell annat medium.
1
fråga om nyllning av fordon har RPS tillstyrkt förslaget.
1 fråga om sjöfynd noterar sjöfartsverket med
tillfredsställelse förslaget att bibehålla UFS som obligatorisk kungörandeform,
medan generaltullstyrelsen avsiyrker förslaget härvidlag och förmenar atl
annonsering där i de flesta fall inte är någon lämplig form för kungörande.
Förslaget i övrigt tillstyrker båda med påpekande atl lokal lidningsannonsering
i vissa fall kan vara en betydelsefull stödjande form.
4.6.13 Försäljning
m.m.
RSV avsiyrker förslagel till ändring i reglerna om
exekutiv försäljning. Verkei bedömer atl de föreslagna reglerna skuUe ge slora
kostnadsökningar ulan molsvarande ökning av effektiviteten, medan nuvarande
regler möjliggör en anpassning av kungörandet efler omständigheterna.
Att ortslidningsannonsering vid exekutiv
försäljning får föreslagen bredd avsiyrker länsstyrelsen i Stockholms län, som
menar atl annonsering bör ske, som nu är brukligl i Stockholm, i endast en
lokal tidning. Länsstyrelsen anser därför alt 3 § kungörandelagen inle bör
göras tillämplig på i vart faU exekutiv försäljning av fast egendom.
För Post- och Inrikes Tidningar som obligatorisk
form, i vart fall när del gäller exekutiv försäljning av fast egendom, ullalar
sig länsstyrelsema i Kronobergs, Kristianstads och Norrbottens län samt
handelskammarförbundet, SAF, bankföreningen och industriförbundet.
Länsstyrelsen i Kronobergs län anser alt exekutiv försäljning har sådan
betydelse alt man alltid skall kunna räkna med att uppgifter därom skall
återfinnas i den officiella tidningen. Från flera håll påpekas atl banker och
andra kreditinstitut har som rutin att granska i Post- och Inrikes Tidningar införda
uppgifter om exekutiva försäljningar av fastigheter, skepp och luftfartyg och
att hänsyn till kreditgivarintresset kräver alt Post- och Inrikes Tidningar
kvarstår som obligatorisk form här. Länsstyrelsen i Norrbottens län bedömer att
målgruppen, som innesluter alla som har något intresse att bevaka i den egendom
som skall säljas, är blandad.
Prop. 1976/77:63 125
4.6.14
Kungörelsedelgivning
4.6.14.1 Immaterialrätt
PRVoeh
växtsortnämnden lillslyrker förslagel i dessa delar.
4.6.14.2 Arv
och dödförklaring
Förslaget i denna del har inle föranlett andra
uttalanden än atl A-pressen som exempel på områden med behov av bred
ortspress-annonsering (jfr avsnitt 4.1) nämner de hilhörande ärvdabalksfallen.
NSI redovisar samma bedömning.
4.6.14.3 Egentlig
processuell delgivning
Förslaget liU ändring i 17 § delgivningslagen
(1970:428) har godtagits av del övervägande flertalet remissinslanser.
Koncessionsnämnden, som är positiv till förslaget, konstaterar atl de föreslagna
mediareglerna kommer att medföra kostnadsökningar, som dock bör godlas.
Lantmäteristyrelsen är, med hänvisning till sin allmänna syn på kungörandeform
i förhållande tUl nationeUa målgrupper, dock negaliv lill förslagets
uttryckssätt i fråga om tidningsval och förordar det nuvarande uttryckssättet.
Delgivningsulredningen ifrågasätter liksom RPS om inte den föreslagna aUmänna
regleringen av kungörande också bör föra med sig atl institutet
kungörelsedelgivning döps om till "delgivning genom kungörelse" och
del meddelande som avses i 17 § delgivningslagen döps om till
"kungörelse". Della föranleder ändringar i delgivningslagen. Viss
följdändring blir också aktuell i lösöreköpsför-ordningen. Utredningen förordar
vidare, samstämmigt med JK, alt den i motiven utvecklade tanken atl för
tidningskungörandet skall finnas tre altemativ (Post- och Inrikes Tidningar och
ortstidning eller endera av dem) får komma till klarare uttryck i lagtexten.
Vidare anmärker utredningen beträffande 17 § första stycket alt en förväxling
synes ha skett mellan begreppen fastighet och hus, när det i sista punkten
lalas om "personer som hyr eller eljest innehar lägenhet i samma
fastighei".
För förslaget lill ändring i 19 § delgivningslagen
uttalar sig Ljungby tingsrätt liksom koncessionsnämnden, vilken konstaterar att
förslagel för koncessionsnämndens del innebär alt den dag då besvärstiden
normalt utgår inte som hittills kan anges i besvärshänvisningar i dessa fall
men anser att denna minskade service för mottagare av kungörelser dock uppvägs
av fördelarna med en enhetlig princip i fräga om tidpunkten när kungörandet
skall anses ha skett. Ocksä överlantmätar-myndighetema i Malmöhus och Värmlands
län ser positivt på förslagel, den förra med konstaterandet att förslaget
medför bl.a. att fastighetsbildningsmyndighet inte behöver anteckna beslut om
kungörelsedelgivning i förrättningsakten, eftersom utgångspunkten för
beräkning av "god tid" vid kallelse tiU förrättning blir
utgivningsdagen för vederbörande tidning.
Kritiska
uttalanden mot förslaget i denna del gör däremot delgiv-
Prop. 1976/77:63 126
ningsulredningen,
Lindesbergs tingsrätt och länsstyrelsen i Stockholms län. Tingsrätten anser
inte alt enhetlighetsintressel överväger de praktiska nackdelarna med
förslaget. Länsstyrelsen påpekar alt - i motsats lill förhållandel enligl
nuvarande bestämmelser - vissa svårigheter kan uppkomma vid beräknande av
utgångspunkten för besvärs-och annan falalietid. Delgivning.sutredningen anser
att elt inte obetydligt administrativt merarbele blir följden om man slopar
föreskriften att lidningsannonsering skall ske inom viss tid. För att inte
handläggningen skall fördröjas måste myndigheterna på elt hell annat sätt än f
n. vaka över all annonseringen sker så snart som möjligt. Även den ändrade
regeln om när "delgivning genom kungörande" skall anses ha skett
lorde medföra merarbele för myndighelerna. Man går sålunda miste om den fördel
frän arbels;leknisk synpunkt som del innebär atl arbetsmomenten i
delgivningsgöromålen kan koncentreras lill del tillfälle då
delgivningsförfarandet sätts igång. Fastställandet av utgångspunkt för
beräkning av besvärs- och andra fatalietider lorde också komma att kräva slörre
arbetsinsats än f.n. Dessulom kan det ifrågasättas om det inte bUr svårt för
den som berörs av "delgivningen genom kungörande" alt bedöma hur lång
tid han har på sig i sådana fall där kungörelse av samma innehåll tas in i två
eller flera tidningar med olika utgivningsdag.
En tolkningssvårighet ser Lindesbergs tingsrätt i
förslaget för det fall att delgivning sker genom all handUngen hålls
tillgänglig viss tid på viss plats. Ordalagen lorde nämligen, anser
tingsrätten, för dessa fall ge visst utrymme för den lolkningen att delgivning
har skett först efler del den lid förflutit under vilken handlingen skall
hållas tillgänglig.
Från lagteknisk synpunkt förcTdar
lantmäteristyrelsen att regleringen av kungörande som form för delgivning i sin
helhet placeras i delgivningslagen.
Förslaget i fråga om rennäringslagen (1971:437)
möts positivt av lantbruksstyrelsen.
4.6.14.4
Enskilds kungörande
När det gäller lösöreköpsförordningen anser Ljungby
tingsrätt atl de nya reglerna kan vålla allmänheten svårigheter och koslnader,
måhända rättsförluster. Begreppet ortstidning i kungörandelagens mening är inte
ägnat att förstås av gemene man. Det har angivits atl tingsrättens prövning,
huruvida orlstidningsannonseringen skett i behörig omfattning, borde vara
tämligen liberal. Även med denna utgångspunkt - som inte torde vara helt
acceptabel från legal synpunkt med hänsyn till de intressen som kommer i fråga
- kan enligt tingsrättens mening uppstå svårigheter. En lösning kunde vara atl
domstolen kopplas in på själva kungörelseförfarandet. Stockholms tingsrätt förutsätter
alt DON kommer att utarbeta formulär som
Prop. 1976/77:63 127
behövs
så alt det föreslagna lösöreköpsregistret får en enhellig ulformning för hela
rikel.
Västerås tingsrätt anser atl del behövs föreskrifter
i någon form om i vilka fall kungörelser skall samlas och förvaras.
4.6.15 Upplysning
med perdurerande intresse
4.6.15.1 Funktionärer
m.m.
Förslaget i denna del har genomgående mottagits
posiiivi och del föreslagna registersystemet bedöms som välmotiverat.
NSI gör den kommentaren alt när ortspress används
för upplysning om var uppgifterna finns bör sådan annonsering ske enligl den
breda principen.
I fråga om enskilda författningar erinrar
lantbmksstyrelsen om den nya bilagstiftningen (prop. 1974:24) medan
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län berör kungörandereglerna i 61 §
laxeringskungörelsen (1957:513), som numera har ändrad lydelse (SFS 1974:68).
4.6.15.2 Myndighets
mottagningstid m.m.
Mol förslaget i denna del har inte gjorts annan
invändning än alt kammarrätten i Göteborg och RPS samstämmigt förordar
författnings-grundad skyldighet för myndighet att låta införa uppgifi om
motlag-ningslid i telefonkatalogen. Kammarrätten anser att del vore av värde
med en sådan uttrycklig föreskrift i allmänna verksstadgan (1965:600) och anser
i konsekvens med denna ståndpunkt alt föreliggande föreskrifter i ämnet för
dispaschör, notarius publicus och pastorsexpedition bör behåUas.
4.6.16 Vissa
kyrkliga angelägenheter
Stiftsnämnden i Uppsala godtar förslaget. A-pressen
nämner kungörelse om präslval som exempel på faU där enligl dess allmänna
synsätt (jfr avsnitt 4.1) bred ortstidningsannonsering är påkallad.
A'/redovisar samma synsätt.
4.6.17 Ijänstetillsättning
Förslaget har mottagits posiiivi av hörda
myndigheier och arbetsmarknadsorganisationer. SACO förordar som ytterligare
obligatorisk form vid ledigkungörande tillgänglig fackpress inom berört fackområde.
Stiftsnämnden
i Uppsala bedömer atl vissa annonsorgan, som f.n. publicerar kungörelser utan
ersättning, med det föreslagna systemet för kungörande kan komma alt kräva
avgift för kungörandet och påpekar att ökade anslag för myndigheternas
platsannonsering därför kan komma att krävas.
Från presshåll framförs vissa mera allmänna
synpunkter. Svenska Tidningsutgivareföreningen menar att hithörande
kungörande med
Prop. 1976/77:63 128
fördel
kan ske i riksspridda dags-, vecko-, fack- och föreningstidningar. Enligl
föreningens mening bör dessulom myndighetema inom de lokala/regionala områden
där de är verksamma öka sin informalion om lediga platser genom annonsering i
respektive ortstidningar, varvid utvecklingen i detta hänseende i Norge kan
tjäna som förebild. A-pressen uttalar sig för bred orlspressannonsering när del
gäller lediga tjänster och anser atl myndigheter som är verksamma - eller genom
utiokalisering kommer alt bli verksamma - utanför Slockholm bör införa
kungöranden av detta slag inte bara i riksomfattande press utan också i
ortspressen i respektive områden.
4.6.18
Vissa andra kungörandesilualioner
Till komplettering av bestämmelser som behandlas i
promemorian under avsnitt 6 fäster kammarrätten i Göteborg uppmärksamheten på
de bestämmelser om kungörande som finns i 17 § andra stycket lagen (1915:218)
om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och 11 § andra
siyckei lagsökningslagen. Förstnämnda beslämmelse bör, menar kammarrätten, vid
lillfälle jämkas så all den kommer att överensstämma med övriga beslämmelser om
kungörande. Det förfarande som avses i sisl nämnda beslämmelse lär aldrig
lillämpas, och det torde därför böra över'ägas att mönstra ul beslämmelsen vid
lämpligt lUlfäUe.
Generaltullstyrelsen erinrar om reglerna i 14 §
tuUstadgan (1973:671) som innebär alt kungörande ii samband med tullauklion
skall ske genom annonsering i lokalpressen eller på annat lämpligt sätt.
Styrelsen anser att dessa beslämmelser är väl avpassade för sitl ändamål.
Vidare hemsläller Sundsvalls kommun om åtgärder för
att finna ändrad form för kungörande grundat på 61 § 1 mom. laxeringslagen
(1956:623) om taxeringsnämndernas sammanträden. Sådant kungörande sker nu
genom anslag på kommunens anslagstavla. Den tillämpade formen för kungörande
är enligt kommunens mening administrativt besvärlig och fyller dessutom inte
någon vettig kungörelsefunktion för allmänhetens deltagande i sammanträdena.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län diskuterar
mera allmänt befattningen med kungörelser som har samband med skatte- och taxeringsförfattningarna.
Någon annan ändring i ordningen för bekantgörande av sådana länsstyrelsebeslut
på taxeringsområdel anser länsstyrelsen inte påkallad än att intagande i
länskungörelserna slopas, om dessa såsom föreslås reserveras för normbeslut.
4.7
Kungörandelagen
Den föreslagna rubriken skiljer sig enligt
advokatsamfundets mening inte tillräckligt tydligt frän den "lag om
kungörande av lagar och andra
Prop. 1976/77:63 129
författningar"
som föreslagils i förfatlningspubliceringsulredningens belänkande.
Länsstyrelsen i Kronobergs län ifrågasätter om del inte kunde göras en närmare
samordning mellan dessa båda föreslagna lagar.
/ §. 1 fråga om regeln i 1 § om förhållandel mellan
kungörandelagen och specialförfatining anser PRV och sjöfartsverket att elt
förtydligande är önskvärt. Eftersom alla bestämmelser om kungörande i annan
författning lär avvika från innehållet i den föreslagna lagen skulle utrymmet
för förslagets tillämplighet bli blygsamt. Motiven lill lagförslaget bidrar
såvitt PRV kan finna inte till klarhet på denna punkl. Som sjöfartsverket
uppfatlat lagförslaget skall specialförfalt-ningens regler tillämpas med
komplettering enligt kungörandelagen. Föreskriften i andra siyckei av lagens I
§ kan emellertid enligt verkels åsikt ge det intrycket att
specialförfattningens beslämmelser skall följas endast om de avviker från
kungörandelagen. För undvikande av missförstånd förefaller det verket lämpligt
att förtydliga föreskriften så att därav framgår att det supplerande kungörandet
enligt kungörandelagen inte skall lillämpas om i specialförfatining
uttryckligen anges viss begränsning som strider mot kungörandelagen.
Till begreppet "kommun" anmärker
kammarrätten i Göleborg och Svenska kyrkans församlings- och pasloraisförbund
alt den enligt motiven avsedda innebörden - inle bara borgerlig primärkommun
utan också kyrko- och landstingskommun liksom specialkommun - inle har kommii
liU uttryck i lagtexten. Förbundet anser atl så bör ske. Kammarrätten å sin
sida påpekar att de fall, då del är obligatoriskt att anslå en kungörelse på
anslagstavla som tillhör annan kommun än den borgerliga primärkommunen torde
vara mycket få och anser alt del inte finns nämnvärt behov av alt göra den
föreslagna kungörandelagen tillämplig också i dessa fall.
2 §. 1 anslulning lill 2 § konstaterar JK som en
brist alt det i lagen inte finns en uttrycklig regel om alt kungörande skall
ske i den eller de former som anges i den författning där kungörandet är
föreskrivet. Vidare bör enligt JK:s mening skyldigheten atl anlita också annan
form framhävas kraftigare i lagtexten och på grund därav också den föreslagna
andra meningen i paragrafen få en mindre restriktiv utformning. JK föreslår
följande lydelse, som enligt hans mening också skapar klarhet i frågan vilka kostnader
som skall beaktas: "Kungörandet skall ske även i annan form, om syftet med
tillkännagivandet därigenom främjas. Därvid skall dock iakttagas att den
sammanlagda kosinaden för kungörandet icke blir större än som är försvarligt
med hänsyn till det intresse tillkännagivandet skall tillgodose."
Advokatsamfundet anser atl "skall" i
paragrafens första mening i sådan mån begränsas av regeln i andra meningen, alt
det kategoriska "skall" framstår som missvisande. Också
naturvårdsverket finner häri en otillfredsställande motsättning och föreslår
den formuleringen att
9 Riksdagen 1976177. l saml Nr 63
Prop. 1976/77:63 130
stödjande
kungörande skall äga rum, såvida det inle är uppenbart atl kostnaderna därför
kommer alt bli orimligt stora vid jämförelse med den väntade nyttan av ett
sådant kungörande. Lindesbergs tingsrätt föreslår en mera lättläst formulering
av 2 § första punkten. Stockholms tingsrätt föreslår alt bestämmelsen om
myndighets skyldighel all pröva frågan om stödjande kungörande, om den alls
införs, får elt betydligt restriktivare innehåll än del föreslagna. PR V
påpekar som otillfredsställande alt paragrafen - liksom 3 § - givils en
imperativ ulformning medan lagen inte innehåller några påföljder vid
åsidosättande av bestämmelsen. Advokatsamfundet invänder belräffande
begränsningsregeln i andra meningen all uttrycket "annan form" synes
kunna ge läsaren del inte avsedda intrycket alt där avses någol annat än vad
som åsyftas med samma uttryck i första meningen och ifrågasätter om hilhörande
kostnader kan vara av sådan storleksordning atl den pä intresseawägning
beroende begränsningsregeln är motiverad.
3 §. Begreppsbestämningen liill 3 § behandlas av
flera remissinstan
ser. Svenska Tidningsutgivareföreningen påpekar all begreppel dags
tidning i kungörelsen om slatligl: stöd tiU dagstidningar förutsätter bl.a.
att ca 75 % av tidningens upplaga skall vara abonnerad, dvs. tillhanda
hållas mol betalning, varför s.k. annonsblad - enligt definition i prop.
1974:84 om reklamskatt periodisk publikation som innehåller annonser
och som till övervägande del tillhandahåUs gratis eller lill pris som
avsevärt understiger vad som är skäligi - alltså inte ingår. Såväl före
ningen som A-pressen och TCO anser alt annonsblad inle bör
inrymmas i begreppet dagstidningar enligt kungörandelagen. Sollen
tuna och Färentuna tingsrätt önskar klarhet i frågan om t.ex. Stock
holms aftontidningar skall inlolkas i dagstidningsbegreppet.
Från flera håll förordas att begreppen ortstidning
och lokal dagstidning definieras i lagtextens form.
Flera remissinstanser uttalar önskemål om all i
lagens uttryckssätt och eljesl så klara rikllinjer sora möjligl ges för
lillämpningen av den breda principen. Länsstyrelsen i Värmlands län ser som
angelägel atl regeln är så preciserad som möjligt för att underlätta
myndigheternas efterlevnad, vilken också lorde komma all bevakas av
tidningarna. Överlantmätarmyndigheten i Kopparbergs län anser att en tydligare
bestämmelse bör kunna uiformas efter förebild i molsvarande regel i 1962 års
äganderättsutredningslag.
Begreppet ortstidnmg kan enligt NSI:s och
A-pressens mening ge det oriktiga intrycket att vara en antalsbestämning. 1
stället förordas, med instämmande av RSV, begreppet ortspress.
JK föreslår den ändringen alt ordel "har"
byts ul mot orden "kan beräknas ha".
4 §. Genom elt lillägg tiU 4 § vill
delgivningsulredningen och RPS ha
infört i lagtexten vad som utvecklats i motiveringen till den föreslagna
4 §, atl kungörande vid spridning genom flera kanaler inle anses verk-
Prop. 1976/77:63 131
ställt
förrän kungörelsen införts i samtliga kanaler. JK föreslår, i anslutning till
sitl förslag lill lydelse av 2 § försia stycket, att i den föreslagna 4§
infogas en hänvisning enligl följande: "Kungörande skall anses ha skett
när kungörelsen tillkännagivits på sätt i 2 § försia stycket sägs."
PR K anser att regeln i 4 § i förslagets ulformning
i praktiken innebär att lagens efterlevnad inte ens kommer atl uppmärksammas
vid den legala kontroll som skilda myndigheter har att utöva med avseende på
Lex. enskildas åtgärder för att kungöra ett förhållande av rättslig natur.
Övergångsfrågor berörs i några yttranden. Svea
hovrätt ifrågasätter om det icke vore mest rationeUt med enhetliga beslämmelser
av innebörd, att de nya reglerna inte skall äga tillämpning i ärende i vilket
kungörande enligt de gamla reglerna har inletts före ikraftträdandet av resp.
ändringsförfatlning. Stockholms tingsrätt anser att övergångsproblematiken bör
ägnas slörre uppmärksamhet än som skell i remitterade promemorian.
Huvudprincipen bör enligl tingsrättens uppfattning vara att beslut om formerna
för kungörande likaväl som kungörelser som har skett i överensstämmelse med
vad som gäller vid besluts- eller kungörelsetillfällel genomgående godlas även
sedan reformen trätt i krafl.
5
RRV:s kostnadsundersökning m.m.
Med anledning av vissa uttalanden vid
remissbehandlingen har RRV fått regeringens uppdrag att undersöka och belysa de
ekonomiska verkningarna för det allmänna och enskilda av promemorieförslagel.
Resultatet har redovisats i en av RRV i december 1975 upprättad skrivelse
Effektivare kungörande - ekonomiska verkningar jämte en därvid fogad promemoria
i ämnel. RRV har i ärendet samrått med NSI. Promemorian innehåller RRV:s
beräkningar av förslagels ekonomiska effekter på vissa viktigare områden. De
områden som behandlas är kungörande i fräga om äktenskapsförord, konkursbeslut,
ansökan i vattenmål, miljöskyddsärenden, aktiebolags-, förenings- och handelsregistren,
tillstånd till utskänkning av öl och msdrycker i vissa faU, trafiktillstånd,
flyttning av fordon, äganderättsutredning och tjänstetillsättning. Promemorian
innehåller vidare en redovisning av dagspressens spridningstal för första
halvåret 1974 samt annonskostnader per 1 april 1975 läns- och kommunvis på
grundval av uppgifter från Tidningsstatistik AB.
RRVis
beräkningar avser genomgående kungörande i ortstidning. De rör såväl fall där
enligt förslagel kungörande obligatoriskt skall ske i ortstidning enligt den
breda principen som fall där nu föreskrivet kungörande i sådan tidning
föreslås slopat. Till grund för beräkningarna ligger faktiska eller uppskattade
kungörandekostnader under viss lids-
Prop. 1976/77:63 132
period
hos vissa eller alla myndigheter eller faktiskt eller uppskattat antal
kungörelsefall i del av landet eller hela landei. Vid beräkningarna har
antagits att målgruppen i de olika fallen är invånarna i resp. kommun eller
län. Beräkningarna har tagit sikle på både införande av kungörelser i samtliga
dagstidningar med någon som helsl spridning inom kommunen eller länet och
införande i tidningar med spridning lill minsl 5 resp. minst 10 procent av
hushållen inom området. Beräkningarna beaktar bara obligatoriska
kungörandeformer. De ekonomiska aspekterna på stödjande kungörande har i regel
lämnats utanför.
Allmänt visar RRV:s undersökning atl praxis
varierar avsevärt mellan skilda myndighetsområden. Sålunda framgår bl.a. all de
allmänna domstolarna i regel kungör i en enda ortstidning, alt kungörelser pä
vallen- och miljöskyddsområdena normall införs i flera tidningar saml alt bland
länsstyrelserna finns en förhållandevis skiftande praxis. Flera länsstyrelser
tillämpar sedan någon lid den för allmän samhällsinformation föreskrivna
totalitetsprincipen också vid kungörande i nu aktueUa fall. I den mån
kungörelse införs i flera tidningar än som är föreskrivet stannar i många fall
kostnaden på statsverket även när kungörandet i piincip skall bekostas av
enskild.
De beräkningar RRV har gjort visar - med vissa inom
juslitiedepariementel företagna kompletteringar' - för de undersökta områdena
sammanfattningsvis följande.
Vid inregistrering av äktenskapsförord som Innefattar
gåva skall enligt promemorian (se bilaga 1, avsnitt 6.4.1) nuvarande
tidningskungörande vidgas till att ske enligt den breda principen. Nuvarande
totala årskostnad för dagstidningskungörande beräknas av RRV för del av landei
(tingsrätterna under Svea hovrätt saml Malmö och Göteborgs tingsrätter) liU
81.000 kr. Uppräknad till hela landet blir kostnaden cirka 120.000 kr.
Kostnadsökningen beräknas av RRV till 290.000 kr vid en tillämpning av
totalitetsprincipen (motsvarande för hela landet cirka 430.000 kr), till
190.000 kr (för hela landet cirka 288.000 kr) vid 5 % spridning och liU 165.000
kr (för hela landei cirka 242.000 kr) vid 10 % spridning. Kungörandet bekostas
f.n. av enskild, av vilken tas ut den faktiska kungörelsekostnaden i ärendet.
Beslut om försättande i konkurs (säväl ordinär som
annan konkurs) föranleder kungörelse bl.a. i tidning inom orten, en eller högst
två. Enligt promemorian (se bilaga 1, avsnitt 6.5) skall kungörandet ske enligt
den breda principen. Beräkningarna utgår från förhållandena enligt den
konkursrättsliga lagstiflning som gällde vid promemorians tillkomst. Nuvarande
totala årskostnad för dagstidningskungörandet av
' På
några punkter har RRV:s beräkningar av förslagets verkningar hos vissa
myndigheter eller inom viss del av Jandet räknats upp till tal motsvarande verkningarna
för alla myndigheter på området eller landet i dess helhel. Viss bearbetning av
del samarbetade tidningsspridnings- och annonsprismaterialet har ocksä gjorts
för att ytterligare belysa lokala kostnadsvariationer och ekonomiska effekter
av alternativa spridningsnivåer.
Prop.
1976/77:63 133
beslul
om konkurs beräknas av RRV för del av landei (samma som i fråga om
äktenskapsförord) till 480.000 kr, vilket uppräknat för hela landet motsvarar
720.000 kr. Kostnadsökningen beräknas av RRV till 1.522.000 kr vid en
tiUämpning av totalitetsprincipen (motsvarande för hela landet 2.280.000 kr)
resp. 997.000 kr (för hela landet 1.490.000 kr) och till 842.000 kr (för hela
landei 1.260.000 kr). Kungörandet bekostas av konkursboet i fråga om ordinär
konkurs samt i regel av sökanden (således i åtskilliga fall slalen) i fråga om
nuvarande fatligkonkurs. Den faktiska kungörelsekostnaden las ul.
Ansökan i vattenmål (ll kap. 23 § vattenlagen
1918:523) föranleder kungörelse i tidning inom orten (se bilaga 1, avsnitt
6.2.4). Nuvarande årliga kostnad för sådana kungörelser var är 1974 hos
samlliga vallendomstolar cirka 550.000 kr. RRV beräknar kostnadsökningen vid
en tillämpning av totalitetsprincipen till till ungefär 400.000 kr resp.
200.000 kr eller 100.000 kr. Kungörandet bekostas av sökanden.
Handläggning av ärenden enligl
miljöskyddslagen'(1969:31) förekommer hos flera myndigheter:
koncessionsnämnden för miljöskydd, statens naturvårdsverk och länsstyrelse (se
bilaga I, avsnitt 6.2.4). Hos koncessionsnämnden har RRV undersökt kungörelser
i ett 80-taI ärenden inkomna år 1974. Den totala årliga kungörelsekoslnaden,
cirka 225.000 kr, beräknas av RRV öka med 150.000 kr vid en lillämpning av
totalitetsprincipen resp. 120.000 kr eller 65.000 kr. Kungörelse bekostas av
sökanden, som har att beiala faktisk kungörelsekostnad. RRV anmärker att
urvalet av tidningar för kungörande ofla synes ske efler förslag från sökanden
eller efter samråd med denne och resultera i alt annonsering sker tämligen
brett, dvs. i flera tidningar samtidigt.
Om kungörelser hos naturvårdsverket anför RRV atl
antalet ärenden och ärendenas storlek väl motsvarar förhållandena vid koncessionsnämnden.
Principerna för lidningsval är desamma. RRV finner del därför förefalla
sannolikl alt effekterna av en konsekvent användning av den breda principen
skulle få ungefärligen samma effekter som hos koncessionsnämnden.
RRV anger antalet miljöskyddsärenden hos
länsstyrelserna per år till cirka 1.000. Stickprovsundersökningar hos tre
länsstyrelser visar enligl RRV följande. Kungörelsekostnaderna för Stockholms
län, vilka under budgelärel 1974/75 var 42.000 kr, kan uppskattas öka till
omkring 90.000 kr (här inräknas även annonsering i kvällspressen). Årskostnaden
för Södermanlands län, under budgetåret 1974/75 cirka 8.000 kr, bedöms öka i
mycket begränsad mån, eftersom länsstyrelsen redan nu annonserar
"brett". Årskostnaden i Malmöhus län uppgick under budgelåret 1974/75
lill drygt 60.000 kr. Länsstyrelsen annonserar emellertid i princip i samtliga
tidningar i länet (totalitetsprincipen). Ett genomförande av den breda
principen skulle enligt RRV:s bedömning snarast leda till en besparing.
Införing
i eller avförande ur handels- eller föreningsregister skall
Prop. 1976/77:63 134
enligl
gällande regler kungöras i bl.a. ortstidning (se bilaga 1, avsnitt 6.4.2, som
emellertid utgår från lidigare lagstiflning på områdei). För anmälning lill
register ulgår en avgifl, som skall läcka handläggnings-och
kungörelsekoslnader. Statens intäkter av dessa avgifter uppgick under
budgelåret 1974/75 lill 4.243.000 kr. Kungörelsekoslnaderna för samma tid
uppgick lill 5.903.000 kr, varav för ortslidningskungörande 5.254.000 kr eller,
efler avräkning för kungörelsekoslnader i samband med pågående utgallring av
föråldrade uppgifter, 4.649.000 kr. Enligt promemorieförslagel skall nuvarande
obligatoriska ortslidningskungörande slopas.
RRV konstaterar atl ell slopande av
ortslidningskungörandet budgetåret 1974/75 skulle ha motsvarat en besparing av
knappt 5 milj. kr. Avgifterna för anmälningarna täcker inle ens
annonseringskoslna-den. RRV anser det därför inte vara realistiskt all anta atl
genomförande av förslagel skulle medför avgiftssänkningar. Besparingen skulle
således komma statsverket tillgodo.
På detta sakområde har RRV gjorl en beräkning av
effekterna av ell stödjande kungörande. Kosinaden för stödjande kungörande i
den mest spridda ortstidningen i resp. län skulle under budgelärel 1974/75 ha
blivit cirka 1,5 milj. kr.
I promemorian har vidare föreslagits att vissa
registeruppgifter tas undan från lidningskungörande. Dessa uppgifler moisvarar
uppskattningsvis endasl en mindre del av textvolymen. RRV ser därför inte
anledning anta annat än alt eventueUa reduceringar härigenom i kosinaden för
kungörande i Post- och Inrikes Tidningar, som enligt förslagel skall vara
obligatorisk kungörandeform, blir av marginell betydelse.
Vissa beslut om tillstånd till utskänkning av öl
tillkännages nu genom anslag på anslagstavla hos lillståndsgivande myndigheten
(länsstyrelsen). Enligt förslagel skaU tillkännagivandet i stället ske i
ortstidning enligt den breda principen (se bilaga 1, avsnitt 6.11). RRV konstaterar
mol bakgrunden av statistik från riksskatteverket att antalet tillstånd normalt
är lågt. Budgetåret 1974/75 var antalet 445 och RRV beräknar atl kungörelserna
inte lorde komma att omfatta mer än 1520 spalt-miUimeler i genomsnitt och
bedömer att kungörelsekoslnaderna kommer alt bli relativt obetydhga. För
budgetåret 1974/75 skulle de i varje fall inte ha överstigit 200.000 kr.
Vissa beslut om tillstånd till utskänkning av
msdrycker kungörs nu i tidning inom orten. Kungörandet skall enligt förslaget
vidgas till att ske enligt den breda principen (se bilaga 1, avsnitt 6.11). RRV
konstaterar att antalet ärenden är relativt lågt utom vid byte av
oktrojperiod. Nuvarande oktrojperiod löper ut år 1977. RRV, som har sig bekant
atl förslag om avskaffande av systemet med oktrojperioder föreligger, har mot
denna bakgrund inte gjort några närmare undersökningar på området.
Prop. 1976/77:63 135
Vissa ansökningar om trafiktillstånd föranleder nu
kungörande i ortstidning för atl bereda intressenter lillfälle atl yttra sig.
Enligt förslaget skall kungörandet, som sker jämsides med direkt underrättelse
lill företrädare för berörda företag och organisationer, slopas (se bilaga 1,
avsnitt 6.11). RRV konstaterar atl kungörelsekoslnaderna under budgetåret
1974/75 vid länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Malmöhus,
Örebro, Gävleborgs och Södermanlands län uppgick till lolall cirka 280.000 kr
och atl dessa länsstyrelser enligl tillgänglig statistik synes handlägga cirka
hälften av samtliga hithörande ärenden. RRV bedömer därför den toiala kostnaden
nämnda budgetår till cirka 0,5 milj. kr, vilkel skulle motsvara besparingen.
Kungörelsekostnaden ankommer på enskild. Emellertid tas i vissa län, där
särskUt bred annonsering tUlämpas, inte hela den faktiska kostnaden ut av
sökanden. Besparingen skulle därför inte enbart komma enskild till godo.
Exekutiv auktion på fastighet kungörs i
ortstidning. Enligt förslaget skall sådant kungörande ske enligt den breda
principen (se bilaga 1, avsnitt 6.13). Kungörelse kostnaden tas ul såsom annan
kostnad för förfarandet i målet. RRV har undersökt kungörandekoslnaderna vid
länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands och Malmöhus län. Antalet kungörelser
i Stockholms län bedöms vara cirka 180 per är och kosinaden för spridning i
lokalpress cirka 450550 kr per kungörelse. Årskostnaden för detla län beräknas
aUlså vara cirka 100.000 kr. RRV, som påpekar att man i Stockholms län har att
räkna med högre kostnader med lanke på kungörande i kvällspressen, uppskattar
kostnadsökningen enligt förslagel för Stockholms län lill cirka 200.000 kr. RRV
konstaterar vidare att årskostaden för ortslidningskungörande i Södermanlands
och Malmöhus län, där den breda principen redan tiUämpas, under budgetåret
1974/75 uppgick tiU 19.000 kr resp. 161.000 kr.
Införing i och avförande ur aktiebolagsregislret
kungörs nu i Posl-och Inrikes Tidningar. Förslaget innebär ingen ändring
härvidlag. RRV hänvisar till vad som har anförts beträffande handels- och
föreningsregistren (in fine). 1 vissa situationer, bl.a. vid nyemissioner,
åligger det företrädare för aktiebolag atl ulfärda kungörelse i bl.a. viss av
bolaget bestämd ortstidning. Förslaget innebär att bolaget också framdeles
skall ha inflytande över tidningsvalet. RRV har därför inte gjort någon närmare
undersökning på detta område.
1 fråga om likvidation enligt 173 a §
aktiebolagslagen (1944:704) innebär förslaget att nuvarande kungörande i lokal
tidning slopas (se bilaga 1, avsnitt 6.6.2). RRV har från PRV inhämtat att
under budgetåret 1974/75 sådani kungörande har skett vid ett enda tillfälle
(för en kostnad av 600 kr).
Om flyttning av fordon skall fordonsägaren
underrättas. 1 vissa fall sker detta genom kungörelse i ortstidning. Enligt
förslaget skaU orts-
Prop. 1976/77:63 136
tidningskungörandet
ske enligt den breda principen (se bilaga I, avsnitt 6.12). RRV har undersökt
förhållandena i de tre slörsla städerna. 1 Malmö uppgick kungörelsekoslnaderna
under budgelåret 1974/75 lill knappt 1.000 kr, i Göleborg samma år till 6.000
kr och i Slockholm år 1974 lill 112.000 kr. RRV beräknar kostnadsökningen
enligt förslagel för Göteborg till knappt 2.000 kr. För Stockholms vidkommande bedömer
RRV att totalkostnaden vid kungörande enligt förslaget skulle bli mer än
tredubbelt den nuvarande och vid 5 % tidningsspridning en fördubbling av
nukoslnaden. Kostnaden skall tas ul av fordonsägaren. Denna kan emellertid
vanligen inle spåras. Kostnaden kommer därför all stanna på kommunerna.
Antalet förrättningssammanlräden för
äganderättsutredning (jfr bilaga I, avsnitt 6.2.1 och 6.2.4) uppgår enligl RRV
inle till mer än ell hundratal årligen (varav en tredjedel i Dalarna och
Värmland). Någon närmare undersökning av kungörelsekoslnaderna på detla område
har inle gjorts.
Enligt en mångfald författningsbestämmelser skall
kungörande ske i olika hänseenden vid tillsättning av tjänst (jfr bilaga 1,
avsnitt 6.17). RRV har undersökt om förslagel i fråga om stödjande kungörande
kan antas innebära ett ökat kungörande i t.ex. dagstidningar eller fackpress
när del gäller lediga ijänster. RRV konstaterar atl, som framgår av bäde dags-
och fackpress, vissa myndigheter annonserar relalivt extensivt, medan andra är
mer återhållsamma. En orsak härtill är atl vissa slora arbetsgivare, l.ex.
statens järnvägar och postverket, sällan rekryterar externt. Andra myndigheter
åter har elt kontinuerligt behov av all annonsera extensivt för all kunna
rekrytera viss personal. Vid kontakt med en rad myndigheier och verk har RRV
inte funnit någol som ger direkt stöd för anlagandel all enbart en regel om
stödjande annonsering skulle medföra några förändringar i myndigheiernas
agerande. RRV betonar emellertid atl någon systematisk enkät inle har ulförts.
RRV finner rimligl anta atl införande av en enhellig policy för hur och i
vilken omfattning tjänster bör kungöras - liksom möjligen ökade medel för
annonsering - är faktorer som i högre grad än enbarl en regel om stödjande
kungörande skulle påverka annonseringen.
Mot bakgrund av det tidningsspridnings- och
annonsprismaterial som har erhållits konstaterar RRV all betydande variationer
kan utläsas i fråga om spridning och kostnader. RRV nämner några särskilt
iögonenfallande exempel. Annonsering i samlliga lokala dagstidningar med
spridning i Stockholms kommun kostar (exkl. moms) cirka 40 kr per
spallmillimeler. Molsvarande annonsering i Gollands kommun kostar knappt tre
kronor. 1 Skaraborgs län är del 18 gånger dyrare atl annonsera i samlliga
tidningar än i enbart den mest spridda tidningen. På Gotland blir det däremol
enbarl en fördubbling. Annonsering i samtliga tidningar i Stockholms län,
vilket är i särklass dyrast, kostar nästan dubbelt så myckel som molsvarande
annonsering i Skaraborgs
Prop. 1976/77:63 137
län.
Medelvärdena för kommunerna i resp. län visar all i allmänhet (med bortseende
från Stockholms län, som visar extrema värden) annonsering efter den breda
principen medför fördubblade till fyr-dubblade koslnader i jämförelse med
annonsering i enbarl den mest spridda tidningen i kommunen.
Inom justitiedepartementet har gjorts en
ytterligare undersökning av lidningsspridnings- och annonsprismaterialet.
Undersökningen visar alt antalet lokala
dagstidningar varierar högsl avsevärt mellan olika delar av landei.
Variationerna i lidningsantal mellan olika kommuner och län belyses i en tablå
som bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 2.
Prisvariationerna mellan olika orter vid
kungörelseannonsering i ortspress med samma spridningslal har ocksä undersökts.
För varje kommun resp. län har räknats fram annonskostnaden per spall-miUimeter
i ortspress med spridningslalen minsl 10 %, minsl 5 % och någon som helst
spridning (O %) saml som grundläggande jämförelsetal kostnaden för samma
annonsering i den mest spridda ortstidningen.
Om kvällspressen (se även avsnitt 6.2.2) kan
utläsas att den ingår i ortspressbeståndet i spridningsnivån minst 5 % i dels
stockholmsområdet inom Stockholms län och 22 av länets kommuner
(annons-pris/spaltmillimeler sammanlagt 7 kronor 50 öre), dels göteborgsområdet
i Göteborgs och Bohus län samt sammanlagt 14 kommuner i detta län och två
grannlän (annonspris/spallmillimeler 1 krona 25 öre), dels i malmöområdel inom
Malmöhus och Kristianstads län samt 10 kommuner i dessa län
(annonspris/spaltmiUimeter 1 krona 55 öre).
För att åskådliggöra samspelet mellan
lidningsspridning och annonskostnad har arbetats fram sammanställningar av
annonskoslnader i kommuner och län för annonsering i resp. geografiska områdes
tidningsbestånd med spridning i några olika nivåer. Sammanställningarna tar
sikte på annonsering i områdets mest spridda tidning samt lidningsbeslåndet i
spridningsnivåerna 10 %, 5 % och O % (spridning över huvud taget). Dessutom
belyses annonsering i tidningsbeståndet i den justerade procenttalsnivå, som i
det följande kommer att föreslås gälla för kungörande i ortstidning. Denna
motsvarar en nivå av femprocentig spridning med sådana justeringar att
kvällspress (och annonsblad) tas undan och vissa tidningar med utpräglad lokal
dominans i någon del av elt län läggs till (se vidare avsnitt 6.2.2).
Sammanställningarna i grafisk framställning bör fogas lill protokollet som
bilagor 3 och 4.
Det bör anmärkas att annonspriserna fortlöpande
ändras och att prisnivån nu genomgående ligger högre än i det av RRV redovisade
annonsprismaterialet.
Prop.
1976/77:63 138
6
Föredraganden
6.1
Allmänna synpunkter
Från samhällets sida har under senare år vidtagits
olika ålgärder för att förbättra allmänhetens kännedom om föreskrifler och
andra åtgärder som beslutas av organ för del allmänna. Elt viktigt sleg i denna
rikining togs genom slatsmakternas beslul år 1971 om vissa allmänna riktiinjer
för en förbättrad samhällsinformation (prop. 1971:56, FiU 1971:23, rskr
1971:182). Bl.a. slogs fast principen om en allmän och enhetlig
dagspressannonsering i fråga om sädan informalion rörande rättigheter och
skyldigheter som är avsedd alt nå alla medborgare. Härmed åsyftades information
om exempelvis sociala förmåner, rätt att delta i allmänna val och skyldighet
all avge självdeklaration. För den statliga sektorns del kom de nya
riktlinjerna till uttryck i cirkuläret (1971:507) till statsmyndigheterna om
information genom dagspressannonsering.
1 prop. 1975/76:112 har beträffande lagar och andra
författningar föreslagils ett enhetligt syslem för hur dessa skall officiellt
tillkännages. Förslaget går i huvudsak ut på alt författningar av alla lyper i
princip bör kungöras och att den lämpligaste formen härför är att ta in författningen
i en förfallningssamling. För kungörandet av främst statliga författningar
skall finnas - uiöver Svensk förfallningssamling och Riksdagens
författningssamling - dels författningssamlingar för cenlrala myndigheter, dels
en författningssamling för varje län. Med författning åsyftas i sammanhangel
inle bara lagar och förordningar utan varje föreskrift som avses i 8 kap.
regeringsformen, dvs. även normer som beslutas av regeringen eller riksdagen
underlydande myndigheier eller av kommuner, landstingskommuner eller kyrkliga
kommuner. För de kommunala författningarnas del är det avsett atl kommuner och
landstingskommuner frivilligt i samråd med Svenska kommunförbundet och
Landsiingsförbundet skall ge ut författningssamlingar, som inte har någon
kungörandefunklion i juridisk bemärkelse men som skall tjäna som hjälpmedel
både för den intresserade allmänheten och för förtroendemän och tjänstemän.
Förslagel i prop. 1975/76:112 har antagits av riksdagen (KU 1975/76:51, rskr
1975/76:362). Lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar
träder i kraft den 1 januari 1977.
Som ett led i strävandena efter en förbättrad
samhällsinformation har inom justitiedepartementet undersökts också frågan om
effektivare former för kungörande av andra åtgärder av myndigheterna än sådana
som hör tUl författningsområdet, dvs. den stora mängden beslul i enskilda mål
och ärenden liksom andra åtgärder som vidtas av samhällets organ. Nära samband
härmed har frågan om hur motsvarande kungörande skall gå till när skyldighet
åvilar enskild alt sprida kännedom om viss av honom företagen åtgärd som berör
en
Prop. 1976/77:63 139
större
eller mindre krets andra personer. Dessa spörsmål togs upp redan i
informationsutredningens betänkande (SOU 1969:7) Kungörelseannonsering.
Utredningen konstaterade all kungörelseannonseringen präglades av såväl
oenhetlighel som brislande effektivitet och föreslog olika åtgärder för alt
avhjälpa bristerna. Vad gäller annonsering i dagspressen borde enligt
uiredningen den regionala och lokala kungörelseannonseringen sträckas ut lill
atl avse de ortstidningar vilkas spridning täckte en klar majoritet av
medborgarna i orten eller områdei inte bara totalt utan även inom skilda
samhällsgrupper. I prop. 1971:56 (s. 25) förklarade chefen för finansdepartementet
alt han utan alt ta slällning lill avvägningen mellan riksomfattande
annonsering och annonsering i ortstidning i de olika situationer när
kungörelseannonsering skulle äga mm - efter samråd med chefen för
justitiedeparlementet - anslöt sig lill utredningens principiella ståndpunkt
atl kungörelseannonsering borde ske i samtliga ortstidningar som har en
spridning av någon betydenhet. Han tillade all en reform av bestämmelserna om
kungörelseannonsering krävde en relativi omfatlande detaljgenomgång av
lagstiftningen på olika områden och att frågan skuUe tas upp av chefen för
justitiedeparlementet när della utredningsarbete hade slutförts.
Den undersökning av gällande beslämmelser på
området som härefter har föreiagits inom justitiedepartementet har redovisais
i promemorian (Ds Ju 1974:2) Effektivare kungörande. Genomgången bekräftar att
reglerna om kungörande behöver revideras. Framför allt gäUer detta behovet av
att göra kungörandet mer ändamålsenligt än nu. Reglerna på området har
tiUkommit vid skilda lillfällen och under lång tid. De avser också mycket
skiftande kungörandesilualioner, varför regleringen har blivit både oenhetlig
och svåröverskådlig. En systematisering av regelkomplexet framslår därför som
önskvärd bäde från informationssynpunkt och från kostnadssynpunkt.
Förslaget i departementspromemorian, vilkel bygger
på informalionsutredningens betänkande, syftar tiU alt man i fortsättningen
skall tillämpa elt mer enhetligt och effektivi men samtidigi mer flexibelt
system i fråga om formerna för kungörande. Syslemet har tre huvudinslag. För
del första klargörs vilka huvudkategorier av adressater (målgrupper) man har
atl räkna med, när del gäller att välja form för kungörandet. 1 promemorian
förordas att man delar in adressatema i lokala, nationella, blandade och
exklusiva målgrupper. Med blandade målgrupper avses här sådana grupper där elt
slörre antal adressater kan lokaliseras till viss ort men vissa av dem kan återfinnas
var som helst i landet. Exklusiva målgrupper syflar på moltagar-kretsar vars
behov av informalion kan lillgodoses genom specialpublikationer. För det andra
föreslås att det för varje kungörande-situation skall i författning bestämmas
del eller de medier som skall vara obligatoriska former för kungörande. I
fråga om ortspress-
Prop.
1976/77:63 140
annonsering
skall härvid lillämpas i huvudsak samma princip som redan gäller i fråga om
allmän samhällsinformation. Principen betecknas i promemorian den breda
orlslidningsprincipen. Härutöver skall i det enskilda fallet användas också
annan form för tillkännagivandet, om det främjar syftet med kungörandet utan
all kosinaden blir slörre än som är försvarligt med hänsyn lill del intresse
tillkännagivandet skall tillgodose (s.k. stödjande kungörande). Valet av form
för stödjande kungörande skall träffas med beaktande av målgruppens karaktär,
de olika mediernas genomslagskraft och övriga omsländigheler i den särskilda
kungörandesituationen. För det Iredje förordas i promemorian alt vissa allmänna
grundregler om kungörande skall samlas i en särskild lag med generell giltighet
i alla kungörande-situationer. Det gäller bl.a. principerna om bred
ortslidningsannonsering och stödjande kungörande. De generella reglerna i den
cenlrala lagen är avsedda att vara elt komplement till de beslämmelser i
specialförfattningarna som för där reglerade situationer föreskriver atl
kungörande skall ske i Post- och Inrikes Tidningar, ortstidning eller
specialpublikation eller genom anslag på statiig eller kommunal anslagstavla.
Reformen beräknas i promemorian leda lill vissa kostnadsökningar. Allmänt sell
anses inle finnas något behov av ändring i fråga om huruvida slaten eller annan
skall svara för kungörandekostnaden. Del förutsätts dock att omprövning sker,
om reformen medför oväntat höga kostnader för enskilda eller orimligt stora
kostnadsskillnader i olika regioner på grund av lokala variationer i
tidningsspridningen.
Vid
remissbehandlingen har promemorieförslagel fått ett väsentligen posiiivi
mottagande. Viss kritik har dock riktats mot förslaget. Ett par
remissinstanser, däribland justitiekanslern (JK), menar alt man bör göra valet
mellan obligatoriska och stödjande kungörandeformer mer flexibelt. Frän några
andra häll (l.ex. naturvårdsverket och en länsstyrelse) hävdas atl den
föreslagna regeln om stödjande kungörande kommer atl leda till merarbele och bristande
enhetlighet i kungörandet. Ytterligare en del instanser är kritiska till att
promemorian inte innehåller någon närmare redovisning av reformens praktiska
och ekonomiska effekler. Stockholms lingsrätt framhåller bl.a. att promemorian
inte har klarlagt behovet av att i de särskilda fallen tillämpa den breda
principen i fråga om ortslidningsannonsering och avsiyrker all man genomför
reformen på del material som finns i promemorian. Riksrevisionsverket (RRV) ger
till känna en liknande inställning och förordar i första hand att reformens
kostnadseffekter klargörs, innan man genomför forslaget. A-pressen AB anser å
andra sidan att kungörande i dagspressen bör ske i större omfattning än enligt
förslaget. Förslaget atl de grundläggande principerna om kungörande skall komma
till uttryck i en frislående central lag med giltighet i del stora flertalet
kungörandesilualioner har
Prop. 1976/77:63 141
så
gott som undantagslöst godtagits av remissinsianserna. Endast en instans
(namnlagsulredningen) avstyrker förslaget och förordar att syftet med
kungörandelagen i stället tillgodoses genom ändring i de olika
specialförfattningarna. Om en central kungörandelag införs anser utredningen
att den bör ha ett fyUigare innehåll än enligt förslaget och uiformas som en
motsvarighet till delgivningslagen (1970:428). En fylligare reglering förordas
också av lantmäteristyrelsen.
En effektivisering av det författningsföreskrivna
kungörandet får enligt min mening ses som en angelägen reform i strävandena all
förbättra samhällsinformationen. De aUmänna skäl som ligger bakom den ökade
satsningen på samhällsinformaliva åtgärder under senare år gör sig gäUande
också i fråga om sådant kungörande som ankommer på myndigheter och andra i
syfte alt sprida kännedom om beslul o.d. som rör större eller mindre grupper av
medborgare. Till kungörandet är inle sällan knuten någon form av rättslig
verkan, t.ex. såvitt avser beräkningen av tiden för alt anföra besvär över elt
beslul. Även när inle någon sädan verkan är förenad med tillkännagivandet, kan
delta förmedla upplysningar som är av ingripande betydelse för många människor.
Kungörandet fyller även i övrigi en viktig funktion när det gäller alt sprida
kännedom om hur samhällsorganen fungerar.
Det finns emellertid också skillnader mellan
samhällsinformation av mera generellt slag och sådan information som syftar
lill att ge lill känna konkreta beslut och ålgärder som har vidtagits av
myndigheter eller enskilda. Den förra typen av information är ofta inriktad på
atl göra medborgama i aUmänhet medvelna om deras rättigheter och skyldigheter
på visst område, t.ex. såsom försäkrade enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eUer såsom skattskyldiga. Ambitionsnivån för information i sådana
fall bör vara hög. Som har uttalats av statsmakterna är 1971 bör principen här
vara att alla berörda medborgare skall nås av lämplig informalion. För
dagspressannonsering bör då den av statsmakterna härför fastslagna principen
lillämpas, dvs. annonsering ske i samtliga dagstidningar med spridning av någon
betydenhet. Principen i tillämpning på detla område har kommit att beiecknas
totalitetsprincipen. Huruvida informalionen har den allmängiltiga karaklären
som har förutsatts nu får givetvis bedömas av den myndighet som ansvarar för
informalionen.
I fråga om kungörande i den mer inskränkta mening
utiryckel används i delta lagstiftningsärende växlar informationsbehovet starkl
efter de olika kungörandesiluationerna. Det är här mera sällan tal om all nå
alla medborgare i landei. Typfallet är att man har att göra med en regionalt
eller lokalt något så när avgränsbar krets av adressater. Man ställs här i
varje särskild siluation inför en avvägning mellan önskemålet alt nå så många
som möjligt inom den aktuella målgruppen och det av kostnadsskäl betingade
villkorel alt informationen sprids genom sådana medier som bäsl
motsvarar motta-
Prop. 1976/77:63 142
garkretsens
behov av information. Del är här inle ulan vidare givel alt avvägningen
resulterar i att man använder så många medier som möjligt. I åtskiUiga fall kan
det vara tillräckligt alt nöja sig med en eller ett par kungörandeformer, om
dessa nämligen utnyttjas effeklivl. Över huvud måste man vid bedömningen av
olika kungörandesilualioner anlägga en flexibel syn på hur informationsbehovet
skall lillgodoses, så alt inle kosinaderna kommer alt stå i dålig proportion
till det intresse kungörandet skall tillgodose.
Förslaget i promemorian lill elt mer nyanserat
syslem för kungörande ligger i linje med vad jag nu har anfört. Förslagels
huvuddrag har också godlagils av flertalet remissinstanser. Jag skall här
endasl uppehålla mig vid elt par invändningar som har kommii fram vid
remissbehandlingen.
Det har frän några håll hävdals att man måsle ge
myndigheterna mer fria händer att i de enskilda fallen bestämma hur kungörandet
skall gå lill än vad som följer av promemorieförslaget. Som framgår av vad jag
har sagt lidigare har jag i och för sig förståelse för detta önskemål. I förslagets
kombination av en obligatorisk och en stödjande (fakultativ) del i kungörandet
ligger ett hänsynstagande till vad som framstår som mest effektivi i del
särskilda fallet. Man kan emellertid inle bortse från atl regleringen samtidigt
bör präglas av en viss enhetlighet i fråga om kungörandeformerna i likartade
situationer. Enligt min mening bör det underlätta för dem som har att tillämpa
syslemet, om man i varje specialförfatining klart anger vilket eller vilka
medier som skaU vara obligatoriska. Även för allmänheten bör det vara tiU
fördel att veta vilken spridningsform som under alla omständigheter skall komma
tUl användning. Del ger också möjlighet atl håUa kungörandekoslnaderna inom
rimliga och förutsebara gränser.
En viktig fråga i sammanhangel är naluriigen i
vilken utsträckning den breda principen bör tillämpas vid annonsering i
dagspressen. Jag finner det för min del naturligt alt man också beträffande
kungörande utgår från del allmänna uttalande i frågan som gjordes år 1971.
Härför talar inte minst atl valet av informationsvägar bör ske på sådani sätt
att man inle utestänger någon eller några motlagargrupper från möjlighel att få
behövlig information. Från aUmänt demokratiska synpunkler är det av särskild
betydelse all ingen diskrimineras på grund av sitt tidningsval.
I enlighet med det anförda bör som en grundläggande
princip för kungörelseannonsering i ortspress gälla alt annonseringen sker i
alla lokala dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet bland dem
till vilka kungörelsen riktar sig. I vilka situationer ortstidningsannonsering
blir aklueU får naturligen prövas för varje område för sig. Jag återkommer i
det följande till både den närmare innebörden av den breda principen och
räck-vidden av dess tillämpning i olika kungörandesilualioner (se avsnitt
6.2.2).
Prop. 1976/77:63 143
Tanken på ett nyanserat kungörandesystem av nu
diskuieral slag låter sig inle gärna förenas med del vid remissbehandlingen
från några håll framstäUda önskemålet om en mer uttömmande och fastare reglering
av medievalet i varje kungörandesituation. Möjligheten till stödjande
kungörande bör dock självfallet utnyttjas så att tillbörlig hänsyn tas till
både kostnadsaspekterna och behovel av konsekvens i fråga om valet av kungörandeform
i likartade fall.
Promemorieförslaget innebär en ovillkorlig
skyldighel all i varje särskill fall pröva frågan om stödjande kungörande och
all vid behov besluta om den eller de fakultativa kungörandeformer som skall
tillämpas. Det är uppenbart att en sådan ovillkorlig plikt atl väga intresset
av slörsla möjliga spridning mot kostnadsaspekten emellanåt kan bli betungande
för dem som har att tillämpa reglerna. Handläggningen av mål och ärenden där
kungörande aktualiseras får givelvis inte onödigtvis fördröjas av vidlyftiga
överväganden om kompletterande kungörandeformer. För atl undgå den fara som
ligger i en obligatorisk prövningsplikt förordar jag atl regeln i ämnel ges
formen av en rekommendation lill myndigheter och andra som har all tiUämpa den.
Jag förutsätter ocksä alt regeln kommer att kompletteras med vägledande
anvisningar från vederbörande centrala myndigheier i den mån behov därav
föreligger.
De ekonomiska konsekvenserna för staten och
enskilda av en vidgad kungörelseannonsering i enlighet med det föreliggande
förslaget har på regeringens uppdrag undersökts av RRV. Resultatet har
redovisais i en av RRV i december 1975 upprättad skrivelse Effektivare
kungörande -ekonomiska verkningar jämte en därvid fogad promemoria i ämnet.
Promemorian innehåller dels en redovisning av dagspressens spridningstal samt
annonskostnader läns- och kommunvis på basis av uppgifler från
Tidningsstatistik AB, dels RRV:s beräkningar av förslagets ekonomiska effekter
såvitt gäller (obligatorisk) dagspressannonsering på vissa viktigare
sakområden, nämligen kungörande i fråga om äktenskapsförord, konkurs, ansökan i
valtenmål, miljöskyddsärenden, aktiebolags-, handels- och föreningsregistren,
tillstånd till utskänkning av öl eller rusdrycker, trafiktiUstånd, exekutiv
försäljning av fastighet, flyttning av fordon, äganderättsutredning och
tjänstetillsättning. Av tidningsstatistiken kan utläsas alt kostnadseffekterna
av förslaget varierar betydligt mellan olika delar av landet (se vidare avsnitt
5).
Som har framhållits redan i departementspromemorian
är det förenat med vissa svårigheter att göra exakta beräkningar av reformens
ekonomiska konsekvenser. Inlressel knyler sig visserligen främst lill
dagspressannonseringen. Med hänsyn lill alt reformen berör i princip aUa kungörandesilualioner
skulle emellertid en fullsländig redovisning av kostnadseffekterna kräva en
mycket tidsödande och kostsam genomgång. Enligt min mening ger det av RRV
framlagda materialet i
förening
med Övrig utredning goda hållpunkter för ett ställningstagande till förslagels
ekonomiska verkningar. Del bör dock påpekas alt RRV:s material inte innehåller
någon beräkning av kostnadseffekterna av det stödjande kungörandet.
Föreliggande uiredning lyder närmast på all elt
genomförande av de av mig förordade principerna för obligatoriskt och stödjande
kungörande medför viss ökning av kostnaderna för enskilda. En sådan effekt
synes oundviklig, om man inte från reformen undantar viktiga områden där den
breda principen annars skulle slå igenom, l.ex. kungörande av äktenskapsförord
och boskiUnadsansökningar. Det skulle dock te sig inkonsekvent att undanta fall
av dessa slag enbart under hänvisning till alt det ytterst ankommer på enskild
atl stå för kungörandekostnaden. Till följd av lokala variationer i
tidningsspridningen kan visserligen uppkomma en del skilhiader i
koslnadshänseende. Dessa skillnader torde dock inte bli av sådan omfattning atl
del kan anses påkallat med särskilda åtgärder för atl minska dem. Jag viU i
sammanhangel erinra om den möjlighet till ersättning för kungörandekostnad som
slår till buds för den som får allmän räUshjälp, se 9 § andra stycket 6
rältshjälpsla-gen (1972:429). Del bör även framhållas att huvuddelen av de
kungörande-situationer där enskilds kostnadsansvar aktualiseras inte rör
enskilda medborgare som privatpersoner ulan dem som driver någon form av
rörelse, framför alll genom bolag eller förening.
Förslaget synes inte behöva leda till ökat
kostnadsansvar för slalen. Delta hänger främst samman med vad som har förordals
belräffande borttagande av ortstidning som obligatorisk kungörandeform i fråga
om registrering av uppgifler om juridiska personer (se bilaga 1 under 6.4.2).
Som jag skall återkomma till i del följande ansluter jag mig lill promemorians
ståndpunkt i denna del. Förslagels kostnadseffekter i övrigi torde bli av
begränsad räckvidd för den statliga sektorns del. Delta beror inte minsl pä atl
vissa slatliga myndigheier redan idag tillämpar den breda principen beträffande
ortstidningsannonsering (se även vad som sägs om ambitionsnivån för kungörande
i ortstidning i avsnitt 6.2.2).
Den kommunala sektorn berörs i princip inte av del
föreliggande förslagel (se vidare avsnitt 6.2.1),
Mot denna bakgrund anser jag inle all del med lanke
på förslagets ekonomiska konsekvenser föreligger något hinder mol alt genomföra
elt sådant nytt system för kungörande som jag har förordal nyss. Till frågan om
enskilds skyldighet atl betala kungörandekostnad ålerkommer jag i avsnitt
6.2.5.
När det gäller att författningstekniskt ge uttryck
ål de grundläggande principer som bör gälla på kungörandeområdet slår valet
mellan atl slå fast dessa principer i en central författning, som kompletterar
specialförfattningarnas regler om vilka former som skall tillämpas för
Prop. 1976/77:63 145
kungörande
på det särskilda området, och alt i varje specialförfatining ta in den eller de
generella regler som skall gälla för hur kungörandet skall gå till. I likhei
med den övervägande majoriteten av remissinstanser anser jag alt man bör välja
den försl nämnda meioden. Denna metod stämmer överens med vad som har
tillämpats i andra jämförbara sammanhang under senare år, l.ex. i fråga om
regleringen av hur delgivning skall ske. Den innebär också all man i en och
samma författning lätt kan la reda på vilka allmänna grundsatser som skaU
följas vid kungörande. Som jag senare skall beröra torde en central författning
böra göras något ulföriigare än enligl promemorieförslagel. Bl.a. är det
önskvärt alt i författningstext precisera vad som skall räknas som dagstidning.
Även av detla skäl bör meioden med en central kungörandelag ges företräde
framför andra lagtekniska lösningar.
Till de skäl som jag nu har anfört för att samla de
grundläggande reglerna om kungörande i en central författning kommer önskemålet
att systematisera nuvarande oenhetliga och svåröverskådliga regler på områdei.
Införandel av en central författning med vissa huvudregler synes mig ligga väl
i linje med grundtanken bakom reformen, nämligen alt åstadkomma elt effektivare
kungörande. Atl en sådan författning bör ges lags nalur anser jag befogat av
bl.a. det skälel atl den riktar sig även till andra än myndigheter. Det synes
mig också vara av vikt alt riksdagen bereds möjlighet att genom lag beslula om
de allmänna riktlinjer som skall lillämpas på området.
Jag förordar därför atl en reform av
kungöranderegleringen sker enligl de nu angivna riktlinjerna.
6.2
Huvuddragen i en ny reglering av kungörandet
6.2.1
Reformens omfattning
En första fråga när det gäller atl närmare beslämma
omfattningen av en reform på det nu akluella området är om ell nytt system
skall avse alla situationer där något skall kungöras eller om vissa begränsningar
måste göras. Som jag har nämnl redan i föregående avsnitt har nyligen beslutals
ett enhetligt syslem för kungörande av lagar och andra författningar (prop.
1975/76:112). Med författning åsyftas här inle bara lagar och förordningar utan
varje föreskrift som avses i 8 kap. regeringsformen, dvs. även normer som
beslutas av regeringen eller riksdagen underlydande myndigheter eller av
kommuner, landstingskommuner eller kyrkliga kommuner. Del är med tanke på del
nya systemet för författningskungörande naturiigl all från en ny reglering av
kungörandet ta undan kungörande av författningar. Delta har även förordals i
departementspromemorian och godlagils av så golt som alla remissinstanser. Jag
förordar därför att i en ny kungörandelag görs uttryckligt undantag för
kungörande av författning.
10 Riksdagen 1976177. I saml Nr 63
Prop. I976fl7:63 146
En allmän kungörandelag bör enligt promemorian
begränsas till all avse fall när kungörande skall ske i Posl- och Inrikes
Tidningar, ortstidning eller specialpublikation eller genom anslag på statlig
eller kommunal anslagstavla. Någon generell reglering belräffande övriga
kungörandeformer anses inte behövlig. Varje medium skall emellertid i princip
kunna användas för stödjande kungörande.
Promemorians ståndpunkt i berörda hänseende har
godtagils vid remissbehandlingen. Även jag ansluler mig lill förslaget. Som jag
slrax skall återkomma lill anser jag dock obehövligt att i lagen reglera de
fåtaliga fall då kungörande skall ske endasl genom specialpublikalion. All en
central författning på områdei begränsas lill de situationer när kungörande
skall ske i ortstidning eller Post- och Inrikes Tidningar eller genom anslag pä
offentlig anslagstavla finner jag naturiigl av flera skäl. Till en början kan
framhållas alt något behov av alt generellt reglera alla upptänkliga
kungörandesilualioner inle har gett sig lill känna. Som har påpekats i
promemorian finns det en mångfald spridningsformer av mer eller mindre
speciellt slag. Det säger sig självt alt ett nytt och enhetligt syslem för
kungörande inte kan avpassas efter varje sädan speciell situation, där det
finns behov av alt sprida kännedom om myndighels åtgärd. En generell reglering
bör redan med hänsyn härtill inriktas på framför allt tidningskungörande.
Beträffande vissa kungörandeformer lalar också
andra omsländigheter för atl en ny reglering på området bör begränsas på nu
antydda sätt. Det nya syslemet för författningskungörande innebär alt nuvarande
länskungörelser, vilka används framför allt vid publicering av normbeslut,
skall ersättas av en författningssamling för varje län. Enligt min mening
saknas skäl för att behålla någon motsvarighet lill länskungörelserna enbart
som föreskriven kungörandeform för andra beslut och åtgärder än normbeslul. En
sådan ulveckling ligger också i linje med promemorians av remissinstanserna
biträdda förslag alt länskungörelserna skall slopas som obligatorisk
spridningsform.
Kungörande i kyrka förekommer idag i dess
ursprungliga form, dvs. uppläsning från predikstolen, bara beträffande vissa
inomkyrkliga tillkännagivanden. I övrigt går sådani kungörande lill så att
kungörelsen hålls tillgänglig hos kommunstyrelsen i vederbörande kommun,
varjämte meddelande härom och om kungörelsens huvudsakliga innehåll anslås på kommunens
anslagstavla. Promemorieförslaget innebär på denna punkt alt kungörande i kyrka
slopas som obligatorisk spridningsform i utomkyrkliga angelägenheter. Förslagel
har inle mött någon erinran vid remissbehandlingen, och även jag biträder det.
I fråga om begreppet "specialpublikation"
framhöll informationsutredningen i anslulning till sitl systemförslag att del
skall vara fråga om publikation som ulgör exklusivt medium och inte om
publikation som kompletterar annat medium. Som exempel på den senare gruppen
nämndes Underrättelser för sjöfarande. 1 promemorian har för special-
Prop. 1976/77:63 147
publikationer
föreslagils en obligatorisk användning i huvudsaklig överensslämmelse med
uiredningens förslag (jfr även förslagel lUl formval för kungörelse om sjöfynd
i bilaga 1, avsnitt 6.12).
Allmänl sett torde specialpublikationer genom sin
omedelbara inriktning på klart avgränsade målgrupper vara överlägsna de flesta
andra medier när del gäller informationsspridning lill sådana grupper. De
fyller inom sill användningsområde mycket högl ställda krav på effektivitet
lill rimlig kostnad. Emellertid ligger del i sakens natur atl för
förfaltningsföreskriven användning av specialpublikalion måsle krävas bl.a. all
publikationen har en varaktig utgivning och karaklär. För obligatorisk
användning lorde i praktiken f n. inte komma i fråga andra publikationer än
sådana som utges av myndighet eller facklig organisation.
Som framgår av den lidigare redogörelsen är området
för förfatl-ningsreglerat kungörande i specialpublikalion myckel snävt. 1
flertalet fall föreskrivs vid sidan av sådant kungörande annat medium för
spridning till annan del av målgruppen, l.ex. ortstidning. Sådana fall blir
regelmässigt redan därigenom hänförliga till kungörandelagens
tillämpningsområde. För obligatorisk användning av specialpublikation som enda
medium blir tillämpningsområdet synnerligen begränsat. Enligt min mening är det
som jag har nämnt förut därför inte nödvändigt alt låta dessa faU omfattas av
kungörandelagen. Behovet av stödjande kungörande i dessa fall synes lämpligen
böra prövas för varje sådan situation för sig. Någol hinder för atl sålunda
utan stöd i kungörandelagen förordna om stödjande kungörande finns inle i faU
där kostnaden för kungörandet åvilar del allmänna.
I promemorian behandlas även kungörande i radio/TV.
Någon ändring i nuvarande användning av dessa medier för mycket speciella
kungörande funktioner, t.ex. tillkännagivande av beredskapslarm, föreslås inte.
Ståndpunkten att radio/TV av såväl formella som praktiska skäl bara i begränsad
utsträckning kan las i anspråk för kungörande delas av Sveriges Radio AB i dess
remissyttrande. Jag är inte heller beredd atl föreslå någon ändring i fräga om
utnyttjande av dessa medier för spridning av sådan information varom är fråga i
delta lagstiftningsärende.
Vad jag har anfört nu bestyrker att en central
författning om kungörande bör la sikte på situationer där den obligatoriska
spridningsformen är Post- och Inrikes Tidningar, ortstidning eller anslag på
myndighets anslagstavla (till frågan om kungörande på kommuns anslagstavla
återkommer jag slrax). Liksom promemorian utgår jag från att föreskrift om vad
som i det enskilda fallet skall vara obligatorisk form för kungörande skall
vara angiven i specialförfattningen på det särskilda området. I fråga om
stödjande kungörande bör i princip inte finnas någon begränsning såvitt gäller
valet av medium. Som jag skaU återkomma tiU blir det här i stället fråga om en
avvägning mellan
Prop. 1976/77:63 148
kosinaden
för kungörandet och intresset av att sprida så fullsländig kännedom som möjligt
om det beslul eller den åtgärd som skall kungöras.
Kungörande aktualiseras för del mesta beträffande
beslut eller andra ålgärder av del allmännas organ. Del är också i sådana fall
som behov typiskt sett föreligger av all sprida kännedom om åtgärden till en
vidare krets av personer. Normall ankommer därför kungörande på myndighet. Att
en central författning i fräga om kungörande skall i första hand ta sikte på
dessa kungörandesilualioner ligger i sakens natur. Det är också uppenbart atl
det här främst blir tal om den skyldighet som åvilar statliga organ i detta
hänseende.
Skyldighet atl kungöra beslul och andra ålgärder
åvilar i viss utsträckning också kommunala myndigheier. Man får här skilja
mellan olika fall. En kategori rör silualioner då del enligl lag åvilar
kommunalt organ att sprida kännedom om den kommunala verksamheten, t.ex.
tidpunkl för sammanträde med kommunfullmäktige. En annan rör kungörande av
kommunala författningar. En Iredje rör sådana fall där kungörande är
föreskrivei beträffande åtgärd av organ för den specialreglerade
kommunalförvaltningen.
Vad gäller formerna för kommunala organs verksamhet
innebär promemorieförslaget den ändringen i förhållande till nuvarande ordning
att den breda principen föreslås gälla i fråga om lidningskungörande när
sådant är föreskrivet. Vidare förordas som en konsekvens härav alt 14 §
kommunallagen (1953:753) ändras så all hittillsvarande minoritetsskyddsregel
vid omröstning om lidningsval skall ulgå. Även vissa ytterligare mindre
jusleringar i kommunallagens regler om kungörande upptas i lagförslaget.
Vid remissbehandlingen har kritik riktats mol förslaget
från en del håll. Sålunda menar bl.a. Svenska kommunförbundet och kommunallagsutredningen
all frågor om kungörande rörande den kommunala verksamhelen liksom hittills bör
regleras uteslutande i kommunallagstiftningen. Kommunförbundet befarar också att
en lillämpning av den breda principen skall leda till ökade kostnader. Även
Landstingsförbundet är kritiskt mot förslaget. Länsstyrelsen i Stockholms län
förordar att minoritetsskyddsregeln i 14 § kommunallagen behålls.
KommunaUagstiflningen är f.n. föremål för en
genomgripande revision på grundval av kommunaUagsulredningens belänkande (SOU
1974:99) Enhetlig kommunallag och utredningens om den kommunala demokratin
belänkande (SOU 1975:41) Kommunal demokrati. 1 del förslag tiU ny kommunallag
som nyligen har förelagls riksdagen (prop. 1975/76:187) tas upp frågan om hur
de kommunala organens verksamhetsformer skall kungöras. Efter samråd med
chefen för kommundepartementet förordar jag att dessa kungörandefall också i
fortsättningen regleras i princip uttömmande i kommunallagstiftningen (se
prop. 1975/76: 187 s. 249). Med den lagtekniska lösningen i fråga om t.ex. 15 §
Prop.
1976/77:63 149
förslaget
till kommunallag blir visserligen några regler i den centrala kungörandelag,
somjag avser alt föreslå i detla ärende, t. ex. regeln om stödjande
kungörande, formellt tillämpliga på kungörande som avses i del nämnda lagrummet
och annat kungörande som genom hänvisning från andra kommunala författningar
regleras på samma sätt. Detta torde emellertid inle vålla några svårigheter i
praktiken.
I fråga om kungörande av kommunala författningar
följer av vad jag har sagt tidigare att dessa bör undantas från den nya
regleringen.
Vad slutligen angår de speciella faU där kungörande
är föreskrivet beträffande beslul eller annan ålgärd av organ hörande lill den
specialreglerade kommunalförvaltningen torde anledning saknas atl i förevarande
hänseende behandla sädana fall annorlunda än om kungö-randeskyldigheten åvilar
statligt organ. Exempel på situationer där kungörande ankommer på kommunalt
organ av nu berörda slag lämnar kungörande enligl 24 § 1 mom. fjärde stycket
byggnadsstadgan (1959:612) av byggnadsnämnds beslut om rivningsförbud enligt 35
a § byggnadslagen (1947:385).
Vad jag har sagt nu om kungörande av kommunala
organs åtgärder har motsvarande aktualitet beträffande kungörande rörande kyrkokommunala
organs verksamhel.
Som jag har framhållit i föregående avsnitt
ankommer kungörande ibland på enskild antingen som privatperson eller som
näringsidkare. Även dessa situationer bör falla under en ny reglering av
kungörandet. I vilken utsträckning de obligatoriska kungörandeformerna skall
lillämpas i dessa fall får naturligen avgöras från område lill område.
Det säger sig självt att en reglering av det
omfatlande slag som jag har föreslagit nu - trots de inskränkningar som har
förordats - kommer att bli tillämplig i en mångfald skiftande situationer. Del
bör därför som har föreslagits i promemorian finnas möjlighel all i särskilda
fall avvika från regleringen i en ny lag om kungörande. En uttryckUg lagregel
härom bör meddelas.
6.2.2
De obligatoriska kungörandeformerna
Med utgångspunkt i den indelning i målgrupper som
föreslagits av informationsutredningen förordas i promemorian all de
obligatoriska kungörandeformer där lillämpning av kungörandelagen aktualiseras
normalt skall användas på följande sätt, nämligen ortstidning för lokala
målgrupper. Post- och Inrikes Tidningar för nationella målgrupper. Post- och
Inrikes Tidningar och ortstidning för blandade målgrupper samt
specialpublikalion för exklusiva målgrupper. Denna principiella ståndpunkt i
fråga om mediernas användningsområden har i regel inte mött några invändningar
vid remissbehandlingen. Kritiska röster saknas dock inte. Jag anser del
lämpligt all i det följande behandla de olika kungörandeformerna var för sig.
Prop.
1976/77:63 150
Post-
och Inrikes Tidningar
Förslaget alt använda Post- och Inrikes Tidningar
som obligatorisk form för landsomfattande spridning av information godlas av
åtskilliga remissinslanser bara under förulsällning all tidningen ges en mera
modern och lättillgänglig ulformning än f n. liksom en större spridning än nu.
Några instanser, bland dem NSI, menar all man inle bör ta slällning lill frågan
om tidningens användning förrän man har avgjort dess framlida ulformning. En
instans (lantmäteristyrelsen) ifrågasätter om inle dagspressannonsering kan
tjäna som alternativ spridningsform också belräffande nationella målgrupper.
För egen del anser jag det vara uppenbart all vi
även i fortsättningen behöver elt riksomfattande medium för sådan informalion
som tar sikte på alla medborgare i landet eller sådana grupper av medborgare
som är spridda över hela eller slörre delen av landei. Posl- och Inrikes
Tidningar har sedan gammall varit det officiella organ som fyller denna
funktion. Även om tidningen huvudsakligen är spridd bland dem som yrkesmässigt
har intresse av atl följa vad som kungörs i tidningen, fyller den därmed en
verklig funktion, eftersom del kungjorda ofla lorde bli registrerat och på sä
säll kan utnyttjas också av en bredare allmänhet, l.ex. bankernas kunder.
Tidningens användning för detla ändamål har också tillvunnit sig långvarig
hävd. Atl helt eller delvis ersätta den med annonsering i dagspress är enligt
min mening inte någol realistiskt alternativ. Redan de stegrade koslnader som
skulle vara förenade med en sädan ordning pekar på all en officiell tidning av
den typ som Posl- och Inrikes Tidningar representerar är den lämpligaste
kungörandeformen beträffande nationella målgrupper.
Informalionsulredningen har i betänkandet (SOU
1971:2) Post- och Inrikes Tidningar lagt fram förslag till ny ulformning av
tidningen i syfte att göra den bättre lämpad som nationell kungörandeform. Förslaget,
som vid remissbehandlingen har fått ett välvilligt mottagande, har övervägts
inom justitiedepartementet. Efler samråd med bl.a. Svenska akademien kommer
inom en snar framlid alt vidlas sådana ålgärder alt tidningen moderniseras och
dess innehåll görs mera lättill-gähgligl. Jag räknar med atl tidningens värde
som informationskälla härigenom kan ökas avsevärt. Med ålgärder av sådani slag
förlorar enligt min mening den kritik som har riktats mot Posl- och Inrikes
Tidningar det mesta av sin tyngd. Någon anledning all ytterligare avvakta med
ett ställningstagande i frågan anser jag inte finnas.
Jag förordar mot denna bakgrund att Post- och
Inrikes Tidningar normalt bör användas för landsomfattande kungörande som
riklas till nationella eller blandade målgrupper.
Ortstidning Enligt promemorieförslaget skall som
har nämnts nyss annonsering i
Prop. 1976/77:63 151
ortstidning
användas som normalform för lokall/regionall kungörande som riktar sig till
lokala eller blandade målgrupper. I fråga om annonseringens bredd föreslås i
nära anslulning lill statsmakternas principiella ställningstagande år 1971 atl
annonsering skall ske i samlliga lokala dagstidningar som har en spridning av
någon betydenhet bland dem till vilka kungörelsen riktar sig (den breda
principen). Med "dagstidning" åsyftas härvid tidning som är inriktad
på reguljär dagsaktueU nyhetsförmedling och/eller opinionsbildning och utkommer
med minsl ett nummer i veckan. Promemorian ger ingen närmare bestämning av vad
som vid kungörande skall förslås med "spridning av någon betydenhet".
Ortstidning som obligatorisk kungörandeform för
lokala och blandade målgrupper godtas undantagslöst av remissinstanserna.
Delade meningar kommer däremol lill synes i fråga om hur långl man skall
lillämpa den breda principen. Några remissinstanser, däribland NSI, menar all
man för all nå bältre effektivitet och undvika tolkningsproblem bör gå längre
än förslaget och annonsera i varje tidning som har någon spridning över huvud.
Dessa instanser gör sig härmed lill tolkar för all man bör lillämpa en
lolaliielsprincip av samma slag som på del allmänl samhällsinformaliva områdei.
Vissa andra inslanser, t.ex. RRV och Stockholms tingsrätt, ifrågasätter å
andra sidan om man med en annonsering enligt den breda principen verkligen
vinner den önskade ökningen av effektiviteten. Ytterligare en del instanser,
däribland JK och ell antal domstolar, förordar att man ger myndigheter och
andra större uirymme att avgöra annonseringens bredd från fall lill fall och
med beaktande av bl.a. kungörandekostnadens storlek sedd i förhållande till
värdet av vad saken gäUer. Som exempel på silualioner där en begränsad
annonsering framstår som befogad nämner JK information som vänder sig lill
banker, advokater, affärsförelag och liknande särskilda grupper men som ägnas
ringa intresse av allmänheten i övrigt.
Huvudintresset vid en ny reglering av formerna för
kungörande tilldrar sig ulan Ivekan frågan i vilken utsträckning dagspressen
skall användas för alt sprida kännedom om innehållet i kungörelser som primärt
riktar sig till geografiskt något så när avgränsbara motlagar-kretsar (lokala
och blandade målgrupper). Delade meningar råder i och för sig inte om att annonsering
i dagspressen är den bästa metoden för att informera sådana målgrupper. Vad som
har kritiserats är främst promemorieförslagets anknylning till 1971 års
principuttalande när det gäller att ange annonseringens bredd. Jag skall därför
någol närmare utveckla min syn på hur en lagreglering i ämnet bör utformas.
TiU en början vill jag slå fasl all frågan i vad
mån dagspressannonsering över huvud skaU användas i viss kungörandesituation
måste bedömas för varje situation för sig. Som har betonats av pressut-
Prop. 1976/77:63 152
redningen
är kungörelseannonsering inte atl se som en form av presstöd, ulan
informationens effektivitet bör vara den ledande principen för att bestämma när
annonsering skall ske. Detla innebär inte att man skall gå ifrån del uttalande
som gjordes är 1971 i fråga om kungörelseannonsering utan bara ett
konstaterande av all man måsle göra klarl i vilka fall dagspressannonsering
skall förekomma, innan man bestämmer annonseringens bredd.
I promemorian har redovisat» resultatel av en
omfattande detalj-genomgång av nuvarande kungöranderegler i syfte all klarlägga
hur man pä olika områden skall nå fram lill effektivast möjliga kungörande. De
olika kungörandesiluationerna har förts samman i 16 skilda huvudgrupper, inom
vilka i sin tur åierfinns en mångfald olika specialfall. Uppskattningsvis rör
det sig om bortåt 500 kungörandesilualioner. Detla pekar enligl min mening på
alt del är mindre meningsfylll att föra en generell diskussion om ii vilka fall
dagspressannonsering skall användas. En bättre metod synes vara att bedöma
denna fråga från fall till fall mot bakgrund av vad jag har sagt i det
föregående om lämpligheten av att använda ortstidning som medium för att nå
lokala och blandade målgrupper. För vissa huvudtyper av kungörandesilualioner
kan det visa sig lämpligt att behandla en någol slörre kaiegori i elt
sammanhang, t.ex. kungörande av uppgifter om juridiska personers förhållanden.
En prövning av del detaljerade slag som jag nu har förutskickat innebär i
själva verkei all stor hänsyn tas till del vid remissbehandlingen från en del
håll framförda önskemålei om en mer flexibel syn på i vilken omfattning
annonsering i dagspress skall förekomma som obligatoriskt medium vid
kungörande.
Frågan om hur bred informationen skall vara i de
fall ortstidningsannonsering bedöms vara den lämpligaste spridningsformen är i
sak densamma som förekommer belräffande den allmänna samhällsinformationen.
Som har påpekats i något remissyttrande torde del vara tiU fördel om en
uttrycklig definition av dagstidningsbegreppet inflyter i lagen.
Efter spridningsformen kan dagstidningarna indelas
i tre huvudgrupper; sådana som helt eller till övervägande del sprids efter
prenumeration, sådana som helt eller till övervägande del sprids genom lösnummerförsäljning
(framför aUt kvällspressen) och sådana som sprids utan eller till obetydlig
kostnad för mollagaren (vissa annonsblad).
Kvällspressen har i sin lokala bevakning inle
ambitionen att täcka hela fältet av nyhetsförmedling.. Tidningar inom denna
grupp anlitas bara i begränsad utsträckning som enda lokala nyhets- och
opinionsorgan. Kungörande i tidningar med denna inriktning skulle således inte
innebära någon egentlig ökning av den lokala eller regionala spridning som sker
genom de prenumererade tidningarna. Den berörda tidnings-gmppen bör därför
lämnas ulanför det dagstidningsbegrepp som en
Prop. 1976/77:63 153
reglering
på kungörandeområdet bör utgå från. 1 lagtekniskt hänseende kan det uttryckas
genom atl till en bestämning av delta begrepp fogas kravei alt tidningens
vardagsupplaga skall vara helt eller lill övervägande del abonnerad.
Annonsbladen, vilka helt eller övervägande
finansieras genom annonsintäkter, är visserligen mestadels inriktade på lokal
spridning. Tidningarnas innehåll är emellertid starkt präglat av det annonsspridande
syftet. Kungörande i sådana tidningar skulle inte innebära någon egenllig
ökning av den lokala eller regionala spridning som sker genom prenumererade
tidningar. Jag förordar därför att även annonsbladen lämnas utanför det
dagstidningsbegrepp som används i kungörandelagen. Även della kan ske genom
del nyss uppställda kravet atl upplagan skall vara hell eller lill övervägande
del abonnerad.
En särskild fråga är hur de prenumererade
storstadstidningarna skall bedömas i sammanhanget. Dessa tidningar har en
dubbel funktion, nämligen dels atl förmedla allmänna nyheter inom hela sitt
spridningsområde, dels att förmedla lokala nyheter inom ett mindre område
-allmänt sett utgivningsorten med omnejd. Tidningar med dessa båda funktioner
bör enligt min mening tas i anspråk för obligatoriskt kungörande endast inom
sitt lokala spridningsområde, t.ex. Dagens Nyheter endast för
storslockholmsområdei. Jag förordar således den ytterligare begränsningen av
dagstidningsbegreppet alt till detla fogas bestämningen "lokal".
Hur bred informationen skall vara i fråga om de
lokala dagstidningarna beror naturligtvis på vilken ambitionsnivå som
eftersträvas. Jag har redan i det föregående förklarat det vara önskvärt att
hålla fast vid 1971 års principuttalande som utgångspunkt. Det gäller
emellertid att säkerstäUa en spridningseffekt som inte bara ligger i linje med
den eftersträvade ambitionsnivån utan också är godtagbar från kostnadssynpunkt.
Detla talar för att man vid kungörande bör välja en något lägre nivå än som
följer av den lolaliielsprincip som tillämpas vid allmän samhällsinformation.
Någon större skillnad bör dock inte göras.
Att begränsa kungörandet till ett visst antal
tidningar, t.ex. två eller tre, är inte förenligt med reformens syften. Detta
skulle också med hänsyn lill pressens ojämna utbredning i landet ge högst
varierande spridningseffekter i skilda landsändar. En lösning bör i stället sökas
med ledning av tidningarnas spridningstal. Självfallet skall på kungörandets
område spridningen bedömas i förhållande till målgruppen i varje särskilt fall
av kungörande. I flertalet fall torde emellertid en geografisk avgränsning av
målgmppen vara den enda möjliga. Det är därför naturUgt atl till grund för en
allmän bedömning av den önskvärda spridningsnivån lägga tillgänglig
tidningsstatistik, vilken är baserad på spridning inom geografiska enheter.
Den
redovisning av spridningstal (antal varoagsexemplar per 100
Prop.
1976/77:63 154
hushåll
inom län resp. kommun) och annonskostnader (kr/spaltmilli-meter) som innefattas
i RRV:s koslnadsundersökning (se avsnitt 5) tyder på att en rätt god
spridningseffekt uppnås redan vid spridnings-talet 10 per 100 hushåll. En
förskjulning av nivån lill spridningstalel 5 per 100 hushåll moisvarar
emellertid en avsevärt förbättrad spridning lill förhållandevis blygsam ökning
av kosinaderna. Jag förordar all man väljer denna senare nivå som norm för hur
pass bred orlstidningsannonseringen skall vara. Denna norm bör skrivas in i
kungörandelagen.
Man kan inle bortse från alt en norm av nu förordal
slag någon gång kan leda lill oönskade resultat. Vid kungörande som riktar sig
lill regionalt avgränsade målgrupper kan förekomma att tidning med angiven
spridning inom ett helt län över huvud tagel inle sprids i viss del av länet,
där i stället annan tidning har mycket slor läsekrets men inle när upp liU den
angivna nivån för länet i dess helhet. För atl nå den eftersträvade
spridningseffekten inom ell slörre område bör därför tas hänsyn också lill
tidningar med det slags lokala dominans som jag nu har nämnl. Femprocenlregeln
bör med andra ord kompletteras med en beslämmelse som tar sikte på sådana fall.
Den kan lämpligen inriktas på de undanlagsfall då lokal dagstidning kan
beräknas vara spridd till minst 50 % av hushållen i viss kommun men ha lägre
spridningslal än 5 % i den slörre region som kungörandet avser.
Sammanfattningsvis föreslår jag således atl
annonsering i ortstidning, när detta medium är obligatoriskt, skall ske enligl
den breda principen. I kungörandelagen bör det komma till uttryck på det viset
alt kungörelse i ortstidning skall införas i alla lokala dagstidningar som har
en spridning av någon betydenhet bland dem lill vilka kungörelsen riktar sig.
Denna huvudregel bör åtföljas av förtydligande bestämmelser om dels vilka
lokala dagstidningar som skall anses ha sådan spridning (femprocentregeln resp.
50-procenlregeln), dels vad som skall förslås med dagstidning i sammanhangel.
Från kostnadssynpunkt åskådliggörs det av mig nu
framlagda förslaget av bilagorna 3 och 4, vUka har redovisats i avsnitt 5. Som
framgår av bilaga 3 får förslaget den kostnadseffekten i fråga om kommuninriktat
kungörande all kostnaden med tillämpning av en justerad femprocentregel är
lägre än vad som följer av en renodlad femprocentregel. En något annan bild ger
bilaga 4, enligl vilken justeringen när det gäller länsinriktat kungörande
leder till en viss fördyring. Detta beror på den föreslagna 50-procentregelns
tillämpning.
Enligt min mening bör ett system av nu beskrivet
slag kunna fungera utan några större problem. Till frågan om behövliga
anvisningar för myndigheter och andra återkommer jag i del följande. Jag viU
tiUägga att jag inte anser det kunna uteslutas atl behov undantagsvis kan
uppkomma av att göra avsteg från regleringen. En särskild undan-
Prop. 1976/77:63 155
tagsregel
härom bör därför finnas. Att som några remissinslanser har förordat låla den
kungörande myndigheten från fall till fall avgöra annonseringens bredd anser
jag däremol av tidigare angivna skäl inte vara en lämplig ordning.
Myndighets
anslagstavla
Myndighets anslagstavla skall enligl promemorian
användas som obligatorisk kungörandeform bara på vissa begränsade områden,
nämligen för all kungöra Ijänstetillsättning, expeditionslider, sammanträdestider
o.d. 1 övrigt får myndighels anslagstavla användas för stödjande kungörande.
Remissinstanserna har för del mesta slälll sig
posiliva lill förslaget. JK och några tingsrätter ifrågasätter dock om man inte
i alltför hög grad har inskränki användningsområdet för kungörande på anslagstavla.
JK påpekar atl denna form ibland kan vara både billigare och effektivare än
ortspressannonsering. Del gäller enligl hans mening inle minst underrätts
anslagstavla.
För egen del bilräder jag promemorians slåndpunkl.
Kungörande på myndighels anslagstavla lämpar sig i det nutida samhället
knappasl som obligatoriskt medium i andra fall än då anslaget gäller inierna
förvaltningsärenden eller tillkännagivanden om öppethållande o.d.
Spridningseffekten lorde i andra silualioner växla alltför myckel för alt denna
kungörandeform skall användas obligatoriskt. Däremol bör givetvis anslagstavla
- som också har framhållits av en del remissinslanser - i åtskilliga fall
kunna fylla en funktion i stödjande syfle. Jag ansluter mig sålunda lill
förslagel om begränsning av del obligatoriska användningsområdet för myndighets
anslagstavla.
Kommuns
anslagstavla
Som obligatorisk kungörandeform skall kommuns
anslagstavla enligl promemorieförslaget ha ett till kungörande enligt val-
eller kommunallagstiftning begränsat användningsområde. Enligt min mening
ansluter förslaget, vilket har godtagils vid remissbehandlingen, väl till de
sakområden där kommunmedlemmar mera generellt än f.n. kan förväntas söka
information genom denna spridningsform. Självfallet kan kommunal anslagstavla
dessutom i delar av landet te sig som lämplig form för stödjande kungörande i
andra ämnen. En sådan användning ligger också i linje med förslaget, till
vilket jag ansluler mig.
6.2.3
Stödjande kungörande
Jag har redan i avsnitt 6.1 förklarat att jag anser
det nödvändigt att i viss mån mjuka upp den regel om obligatorisk
prövningsplikt belräffande stödjande kungörande som upptas i
promemorieförslaget. Utformas regeln härom som en rekommendation till
myndigheterna.
Prop. 1976/77:63 156
bör
det på ell naturUgt sätt kunna ingå som ett rutinmässigt led i kungörandet att
ta ställning till behovet av ytterligare någon eller några spridningsformer.
Jag vill påpeka all ett sådani stäUningstagande kan ta sig del ullryckel all
myndighel för viss lypsitualion besiämmer sig för alt den obligatoriska
kungörandeformen i princip bör förenas med ännu en melod för all sprida
kännedom om åtgärden, såvida inte särskilda skäl lalar emot det. Är t.ex.
annonsering i ortstidning påbjuden i specialförfatiningen i fråga, kan det
principiella ställningstagandet gå ut på all normall också anslag skall ske på
myndighetens anslagstavla. Tillämpas en sådan ordning synes en regel om
stödjande kungörande knappasl behöva medföra något nämnvärt merarbele.
Det ligger i sakens nalur alt beslut om stödjande
kungörande fattas och verkställs i omedelbar anslutning lill all del fullgörs
som eljest är föreskrivet om kungörande i det aktuella fallet. Någon uttrycklig
beslämmelse härom lorde inle behövas.
Kungörandet som moment i myndighets handläggning får
självfallet inte fördröjas genom alt frågan om stödjande kungörande i enstaka
fall kräver omfattande och tidsödande överväganden. En sådan effekt kan
undvikas genom all regeln om stödjande kungörande inte utformas som en mer
eller miindre undanlagslös skyldighet utan i stället ges formen av
rekommendation. Också i sådan form kan regeln enligt min mening beräknas bli
tillräckligt effektiv. För frågan om kungörelses rättsverkan skall knytas även
till beslutat stödjande kungörande - en fråga som jag skall behandla i sitt
större sammanhang i nästa avsnitt - anser jag inte att regelns karaktär av
obligatorium eller rekommendation är av avgörande betydelse.
Vilka medier som kommer i fråga för stödjande
kungörande har jag behandlat t det föregående. Eftersom myndigheten har atl
beakla att den sammanlagda kungörandekostnaden inte får bli slörre än som är
försvarligt med hänsyn till det intresse tiUkännagivandel skall tillgodose,
ligger det i sakens natur atl mera extremt kostsamma medier vanligen inte
kommer i fråga. Vad som närmast bhr aktuellt är om annonsering i dagspress, när
.sådan inte är föreskriven, eller annat medium med god spridningseffekt bör
utnyttjas jämsides med obligatoriskt medium. Eftersom den breda
orlslidningsprincipen inte bör gälla här, ingår i myndighetens prövning också
att i förekommande fall bestämma bredden av en stödjande dagspressannonsering.
Sådan kan ske i flera tidningar eller i en enda.
Vid avvägningen mellan informationsintresset och
kostnadsaspekten bör bl.a. sådana omständigheter vägas in som värdet av det som
kungörandet gäller, i den mån det låter sig beräknas ekonomiskt, och antalet
berörda personer. Skulle det uppstå en disproportion mellan sakens värde och
den sammanlagda kungörandekostnaden, bör stödjande kungörande inte ske. Å
andra sidan växer naturligen önskemålet om
Prop. 1976/77:63 157
stödjande
kungörande ofta i styrka, om saken berör stora grupper av medborgare eller
betydande ekonomiska intressen.
Som har påpekats av vissa remissinslanser kan det
vid prövningen av huruvida stödjande kungörande skall ske emellanåt vara av
värde alt inhämta synpunkter från den för vars räkning kungörande sker. Della
får främst betydelse i fall då myndigheten finner sådant kungörande vara av värde
men med hänsyn till vad saken gäller anser det tveksami om skälen för
ytterligare kungörande är tillräckligt starka. Samråd med part i ärendet kan
naturligen ske formlöst för undvikande av tidsutdräkt.
6.2.4
Kungörandets rättsverkan
Till kungörande är i många faU knuten någon form av
rättslig verkan. Kungörandet kan t.ex. bilda utgångspunkt för besvärslid eller
annan tidsfrist. Det kan också ha verkan som presumtion för noloritet, t.ex.
beträffande uppgifi som förs in i register. Också i övrigi tjänar kungörandet
ofla en viktig funktion för atl ge berörda intressenter kännedom om kallelser
liU sammanlräden m.m.
När en rättslig verkan är knuten till kungörandet
är det självfallet av vikt att klargöra den exakta dagen när tillkännagivandet
skall anses ha skell i behörig ordning. 1 delgivningslagen och
förvallningslagen finns vissa regler som lar sikle härpå. I fråga om
kungörelsedelgivning regleras sålunda i 19 § delgivningslagen när sådan
delgivning skall anses ha skell. Enligt paragrafen inträffar denna lidpunki på
sjunde dagen efler beslutet om kungörelsedelgivning, under förutsättning atl
den kungörande då har vidtagit de ålgärder som är föreskrivna i fråga om sådan
delgivning (handUngen skall ha hållits tillgänglig hos myndigheten eller pä
annan plats och meddelande om handlingens innehåll och om var den finns alt
tillgå skall ha kungjorts i lämplig tidning m.m.). Enligl 12 § andra stycket
förvallningslagen skall liden för fullföljd av lalan mot normbeslut som inle
delges, dvs. ges till känna i annan ordning än delgivningslagens, räknas från
den dag då beslutet gavs tiU känna. Sker tillkännagivandet mer än en gång,
räknas besvärsliden från dagen för det sista tillkännagivandel.
Enligt promemorian bör de nu nämnda reglerna
samordnas med del nya syslemet för kungörande. Detta tar sig i promemorian
uttryck på två sätt. För det första föreslås alt kungörandelagen skall
innehålla en allmän regel om när kungörande skall anses ha skett. Denna
tidpunkt inträffar då den kungörande har iakttagit vad specialförfatiningen
föreskriver om kungörande, dvs. när obligatoriska spridningsformer har
iakttagits. Del underförstås alt när flera spridningskanaler används kungörande
anses som verkställt först när kungörelsen har blivit tillgänglig över
samtliga dessa kanaler. För det andra föreslås att 19 § delgivningslagen ges
det innehållet att kungörelsedelgivning anses ha
Prop. 1976/77:63 158
skell
när vederbörande myndighet har vidtagit de ålgärder som är föreskrivna för sådan
delgivning i 17 § försia stycket, dvs. enligl promemorian bl.a. införande av
kungörelsen i ortstidning med lillämpning av den breda principen.
Sjudagarsregeln föreslås ulgå. Förvaltningslagens hithörande besvärstidsregel
anses kunna slå kvar oförändrad.
Promemorieförslagel i nu berörda delar har inte
vunnil odelat gillande bland remissinstanserna. Sålunda har en del inslanser,
däribland delgivningsulredningen, förordat atl nuvarande ordning belräffande
kungörelsedelgivning skall beslå för undvikande av merarbele hos myndighelerna
och rättsförluster för enskilda. Å andra sidan har regeln i kungörandelagen
föreslagits ulvidgad lill all förutsätta att inle bara obligatoriska ulan även
fakultativa kungörandeformer har iakttagits. Vidare har efterlysts ett
förtydligande för del fallet all kungörande sker genom flera spridningskanaler.
För egen del anser jag det i och för sig vara
önskvärt med en så långt möjligt enhetlig reglering av frågan när rättsverkan
skall iniräda i samband med tillkännagivande av myndighets ålgärd, vare sig
tillkännagivandet formellt sker enligt delgivningslagen eller i annan ordning.
Man kan dock inle bortse från att del är förenat med vissa svårigheter att
genomföra en likartad lösning över hela fältet. Detta beror främsl på all delgivningsinstilutet
är förbehållet faU då del krävs att en handling bevisligen kommer adressaten
lill hända eUer att ell i lag reglerat surrogat härför kan användas. Kungörande
har ell betydligt mer vidsträckt tillämpningsområde, där det bara i en del av fallen
är av betydelse att slå fast den exakta dagen för tillkännagivandet. Verkan av
att de tiU delgivning knutna åtgärderna inle kommer lill stånd kan därför inte
vara densamma som i molsvarande situation vid kungörande. Medan
kungörelsedelgivning som inle har skett i föreskriven ordning torde få göras om
(jfr prop. 1970:13 s. 109), är det inte rimligt alt på kungörandeområdet
generellt iaktta samma princip.
Vad jag har sagl nu innebär inle att det skulle
föreligga oöverstigliga hinder att finna en lösning som närmar regleringen på
delgivnings- och kungörandeområdet tiU varandra. Redan en lillämpning av den
breda ortstidningsprincipen i fråga om kungörelsedelgivning gör det nödvändigt
att överväga om nuvarande sjudagarsregel i 19 § delgivningslagen kan stå kvar
oförändrad. linligt min mening står valet här mellan alt ersätta denna regel
med en bestämmelse av i princip samma innebörd som dess föreslagna motsvarighet
i den centrala lagen och att modifiera den nuvarande regeln. Till förmån för
det senare altemativet lalar framför allt att remissutfallet ger belägg för atl
delgivningslagens tekniska lösning fungerar väl i den praktiska hanteringen. Om
man sträcker ut den i delgivningslagen anvisade tiden om sju dagar till tio
dagar skulle man normalt kunna räkna med att kungörelsen hinner
Prop.
1976/77:63 159
föras
in inle bara i ortstidningar med daglig utgivning ulan också i tidningar med
glesare utgivning. Jag förordar atl delgivningslagens hilhörande regler ändras
i enlighet härmed.
Den nu diskuterade lösningen skulle också ha vissa
fördelar för den centrala lagens del. Mot införande av en sådan regel i denna
lag talar dock flera omsländigheler. Som jag har påpekai nyss kan man på kungörandeområdet
inle generellt tillämpa en regel om att kungörande, som inle sker i föreskriven
ordning inom viss lid, måste göras om. Om della å andra sidan inte är
andemeningen i den lösning som väljs, förefaller det knappast följdriktigt att
uttryckligen föreskriva viss tidrymd inom vilken ålgärderna för kungörande
skall vidlas. Härtill kommer att kungörandesiluationerna är mycket skiftande.
En tiodagarsfrist kan därför i vissa fall visa sig vara otillräcklig. 1 andra
fall, l.ex. vid ledigkungörande av tjänster, kan tidsfris Len vara för lång.
Jag kommer mot denna bakgrund till slulsalsen all den i promemorian valda
lösningen för den centrala lagens del synes vara den lämpligaste. Ett
förtydligande bör dock ske med tanke på den situationen all kungörande sker i
flera spridningskanaler samtidigi, någol som regelmässigt skall ske vid
obligatoriskt ortslidningskungörande. Härvidlag bör gälla att kungörande anses
ha skett först den dag då del sista tillkännagivandet ägde rum i den ordning
som är särskilt föreskriven.
Med
den av mig nu förordade lösningen av rättsverkansfrågan i kungörandelagen
vinns den fördelen att man uppnår nära överensstämmelse med innehållet i
hithörande besvärstidsregler i 12 § andra stycket förvaltningslagen belräffande
klagan över normbeslut. I fråga om båda lagarna kommer således att gälla atl
man räknar tidsfrist frän det sista av de tillfäUen då tillkännagivande skedde.
Utformas den centrala lagens regel på det sätt jag nyss föreslog, synes dess
motsvarighet i förvaltningslagen böra justeras så att full överensstämmelse
uppnås mellan de två lagarnas nu berörda föreskrifter.
Som
jag har nämnt förut har vid remissbehandUngen förts fram önskemål om att den
centrala lagens rättsverkansregel skall knytas an inte bara tiU det
obligatoriska kungörande som är föreskrivet i vederbörande specialförfattning
utan också tiU sådant stödjande kungörande som myndighet beslutar vid
tillämpning av den centrala lagen. Visserligen skall beslut om stödjande
kungörande om möjligt fattas redan i samband med att det obligatoriska kungörandet
verkställs. Detta innebär en spärr mot att kungörandeätgärdema i deras helhet
sprids ul över en aUtför lång tid. Man måste emellertid räkna med atl för
stödjande kungörande kan komma i fräga medier vilkas användning är svår att
kontrollera för den kungörande myndigheten. Jag syftar t.ex. på införande av
kungörelse i utländsk tidning eller anslag på anslagstavlor i flera orter.
Knyter man rättsverkan även till stödjande kungörande, skulle det ibland kunna
leda till att ett beslul får laga verkan
Prop. 1976/77:63 160
först
efter lång tid eller atl det över huvud bhr svårt all konsiatera när alla
ålgärder för kungörande har ägt rum. Enligl min mening kan sådana följder av en
rällsverkansregel inte godtas, varför jag ansluter mig lill promemorians
ståndpunkt i detla hänseende.
En lösning av del slag jag har förordal nu bör
kompletteras med en beslämmelse om alt den kungörande myndigheten i kungörelsen
skall ta in uppgift om när kungörande skaU anses ha skett i de faU detla är av
betydelse för dem till vilka kungörelsen riktar sig. En sådan bestämmelse
minskar risken för missförstånd bland intressenterna i fråga om det stödjande
kungörandets fimktion. Det synes inte heller vara förenal med nämnvärda
olägenheier för den kungörande atl se till atl en uppgift av nämnda slag
inflyter i kungörelsen. Skyldigheten bör vara begränsad lill kungörelse i
stödjande form. Eftersom det ibland kan vara svårt atl på förhand ange den
exakta dagen för kungörandet, bör del vara tillräckligt atl klargöra vilka
förutsättningarna är för atl kungörande skall anses ha skett.
6.2.5
Övriga frågor
En reform av kungörandereglerna aktualiserar också
en rad andra frågor än dem som jag har berört i det föregående. Det är sålunda
av vikl att inte bara medievalet effektiviseras utan också kungörelserna
utformas så ändamålsenligt som möjligl. Det senare är av betydelse inte minst
från kostnadssynpunkt. Vidare anmäler sig frågan om hur behövliga anvisningar
skall komma myndigheter och andra till hända. Ytterligare finns anledning alt
behandla spörsmålet hur den stora floran av kungöranderegler i lagar och
förordningar skall anpassas till den nya reglering av kungörandet som jag har
förordal i del föregående.
Till en början vill jag uppehålla mig någol vid en
fråga som invandrarverket har fört fram i sitl remissyttrande och som gäller
alternativ utformning av kungörelse på annat språk än svenska. Verket erinrar
om all invandrarnas rätt tiU en med svenskar likvärdig behandling har slagits
fast i prop. 1968:142 om riktlinjer för den svenska invandringspolitiken - och
sedermera bekräftats i prop. 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och
minoritetspolitiken m.m. - och anser att denna rätt måste innefatta också rätt
till information. Enligl verkels åsikt bör alla berörda medborgare ges
information som är differentierad med hänsyn lill medborgarnas olika
förutsättningar all tillgodogöra sig informalionen. Verket förordar en lagregel
om atl den som kungör ges frihei alt beslula om kungörande på elt eller flera
utländska språk.
Enligl min mening ligger del i linje med reformens
syfte att söka tillgodose också det av verket berörda behovet av information
till icke svensktalande personer. Del torde i och för sig redan idag stå
myndig-
Prop. 1976/77:63 161
heterna
fritt att avfalla kungörelse på främmande språk, i den mån medel härför finns
tillgängliga. Avsaknaden av en allmän regel i ämnel gör dock alt det relativt
sällan förekommer atl så sker. Om ell generellt bemyndigande ges att vid behov
avfatta kungörelse även på annat språk än svenska och i undantagsfall
uteslutande på sådant språk, undanröjs den tvekan som kan föreligga i fråga om
vad som är tillåtet härvidlag. Härigenom skapas en rekommendation att i rimlig
utsträckning ge kungörelse en efler målgmppens behov lämpad språkdräkt.
Praktiskt sett torde en sådan regel böra lillämpas främst i fall då målgruppen
till inte ringa del består av personer som kan antas inte ha tillräckliga
kunskaper i svenska språket för alt tillgodogöra sig kungörelsen på svenska
eller i förekommande undantagsfaU helt utgörs av sådana personer. För atl öka
spridningen kan i hilhörande fall också ibland stödjande kungörande vara
motiveral i publikation på utiändskl språk, t. ex. Invandrartidningen.
Innehållet i en kungörelse bestäms primärt av vad
som är föreskrivet i den författning där kungörande är påbjudet. För ell
effektivt kungörande lill rimlig kosinad är det av slor vikt atl det
föreskrivna innehållet utformas så kortfattat och lätt tillgängligt som
möjligt. Det finns därför ett stort utrymme för vägledande anvisningar om
språklig utformning och redigering. I åtskilliga fall torde centralt utarbetade
formulär till kungörelser kunna vara av värde. En begränsning av kostnaderna för
tidningskungörande kan ocksä visa sig möjlig genom att kungörelser i samma
publikation förs samman lill en gemensam annons.
Det är inte bara i fråga om den språkliga
utformningen av kungörelser som vägledande anvisningar kan behövas. När det
gäller tillämpningen av den föreslagna breda orlslidningsprincipen förutsätts
kännedom om dagstidningarnas geografiska spridning. Aktuella upplysningar därom
måste kontinuerligt ställas till myndigheternas och allmänhetens förfogande. En
naturlig källa till kunskap på informationsteknikens område är NSI. I NSI:s
uppgifter bör ingå alt tillhandahålla sådana spridningsuppgifter som kan vara
erforderliga för alt i enskilda fall utforma ett korrekt kungörande i
ortstidning och atl lämna sådan mera allmän information till stöd för
myndigheters och enskildas hantering av kungörandefrågor. Också i andra
hänseenden än dem jag har nämnt nu kan det visa sig behövligl med genereUa
anvisningar. Även här bör det i första hand ankomma på NSI alt sörja för att
kungörand,ereformens syfte realiseras. Frågan om vilka administrativa
föreskrifter som kan behövas torde senare få anmälas för regeringen.
Lagreglei om kungörande är av hävd ofta inte
fullständiga utan måste kompletteras med föreskrifter i vissa hänseenden.
Sålunda måsle i vissa fall utfärdas föreskrifter om ansvaret för
kungörelsekostnader.
Enligt
8 kap. 3 § regeringsformen (RF) skall föreskrifter om för-
11 Riksdagen 1976177. 1 saml Nr 63
Prop. 1976/77:63 162
håUandel
mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i
övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden,
meddelas genom lag, dvs. av riksdagen. Regeringen kan dock enligl 8 kap. 9 §
andra stycket RF av riksdagen bemyndigas atl meddela sådana föreskrifler om
avgifier som enligl den nämnda huvudregeln ankommer på riksdagen.
Föreskrifler om avgifier som jag nu åsyftar kan
ålminstone i åtskilliga fall sägas innebära åligganden för enskilda eller
ingrepp i deras ekonomiska förhållanden i RF:s bemärkelse. I syfle atl på elt
enkelt och smidigt sätt göra det möjligt för regeringen att, liksom lidigare,
föranstalta om föreskrifter i nu förevarande hänseende bör riksdagens bemyndigande
inhämtas. Bemyndigandet bör innefatta också rätt för regeringen att överlåta
åt förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser i ämnet.
En reform av kungöranderegleringen kräver en
omfattande detalj-genomgång av bestämmelser i en stor mängd lagar och förordningar.
Den i promemorian redovisade genomgången belyser hur pass vidlyftig en sådan
genomgång blir. I della lagstiftningsärende begränsas redovisningen tiU
författningsbestämmelser som hör lill lagområdet. Frågor om ändringar i
författningar av annan valör ligger inom regeringens kompetens och kommer att
behandlas i vederbörlig ordning. I förhållande tUl promemorian har
förfaltningsmaterialel aktualiserats så till vida att också lagstiftning
innehållande kungöranderegler som har tillkommit efter år 1972 har beaktats.
Det gäUer bl.a. den nya aktiebolagslagstiftningen och gruvlagstiftningen.
Den begränsning som här har gjorts lUl
författningar av riksdags-bunden karaktär medför atl flera av de rättsområden
som behandlas i promemorian inte behandlas närmare i della lagstiftningsärende.
Ett av de mera betydelsefulla av dessa områden är kungörande i samband med
tjänstetillsätlning (se promemorian under 6.17). Promemorieförslaget innebär
på delta område väsentligen att regeln om stödjande kungörande blir tiUämplig
på kungörande av ledigförklarande och tillsättning av ijänster inom den
statliga sektorn. Kungörande av tjänstetillsättning har behandlats i RRV:s
kostnadsundersökning (se avsnitt 5). Det torde få ankomma på regeringen alt
utfärda de bestämmelser som blir behövliga för att fullfölja
kungörandereformens syften på detta och andra områden, där
kungöranderegleringen inte är inskriven i riksdagsbundna författningar.
6.2.6
Ikraftträdande
Reformen bör med hänsyn tUl det förarbete som är
nödvändigt för att sprida erforderlig information till myndigheier m.fl. inte
träda i kraft förrän den 1 juli 1977.
Prop.
1976/77:63 163
7
Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats förslag till
I. lag
om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m.,
2. lag om ändring i giftermålsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1898:64 s. 10) om
boskillnad,
4. lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa
internationeUa rättsförhållanden rörande äkienskap och förmynderskap,
5. lag om ändring i föräldrabalken,
6. lag om ändring i ärvdabalken,
7. lag om ändring i lagen (1963:583)
om avveckling av fideikommiss,
8. lag om ändring i lagen (1958:52) om
förlängning av tid för preskription av rätt lUl arv eller testamente,
9. lag om ändring i jordabalken,
10. lag om ändring i lagen (1932:169) om
uppläggande av nya fastighetsböcker,
II. lag
om ändring i lagen (1938:159) om avlösning av avgälder från
de lill skatte försålda så kallade halländska kyrkohemmanen,
12. lag om ändring i lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering,
13. lag om ändring i lagen (1973:1084) om avveckling
av vissa godmanskap för delägare i skifteslag,
14. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,
15. lag om ändring i lagen (1960:130) om
fiskevårdsområden,
16. lag om ändring i lagen (1938:274) om rätt lill
jakt,
17. lag om ändring i vattenlagen (1918:523),
18. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i
aUmän flotlled,
19. lag om ändring i lagen (1915:218) om
avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,
20. lag om ändring i förordningen (1845:50 s. 1)
i avseende på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbUva,
21. lag om ändring i lagen (1862:10 s. 1) om kaUelse
på okända borgenärer,
22. lag om ändring i konkurslagen (1921:225),
23. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),
24. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),
25. lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808),
26. lag om ändring i förvallningslagen (1971:290),
27. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för
utlänning och utländskt förelag atl idka näring här i riket,
28. lag om ändring i sjölagen (1891: 35 s. 1),
29. lag om ändring i lagen (1907:15 s. 1) angående
avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet.
30. lag om ändring i lagen (1921:378) om ströängars
indragande till kronan,
31. lag om ändring i lagen (1927:79) om
rätt för borgenär till betalning ur ersättning på gmnd av
brandförsäkringsavtal,
32. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av
förkommen handling.
33. lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges
riksbank,
34. lag om ändring i lagen (1918:163) med vissa
beslämmelser om sjöfynd,
35. lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda
vägar,
36. lag om ändring i lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse,
37. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för
ulländsk försäkringsanstall att driva försäkringsrörelse här i riket,
38. lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar,
39. lag om ändring i lagen (1948:218) om
sambruksföreningar,
40. lag omändring i rusdryck:>försäljningslagen
(1954:521),
41. lag om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159),
42. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,
43. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,
44. lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen,
45. lag om ändring i namnlagen (1963:521),
46. lag om ändring i lagen (1963:537) om gravrätl m.m.,
47. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),
48. lag om ändring i lagen (1967:420) om flyttning av
fordon i vissa fall,
49. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
50. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),
51. lag
om ändring i mönsterskyddslagen (1970:485),
52. lag om ändring i växtförädlarrältslagen (1971:392),
53. lag om ändring i lagen (IS>64:731) om
trafiknämnder,
54. lag om ändring i förordningen (1940:910) angående
yrkesmässig automobiltrafik m.m.,
55. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),
56. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),
57. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),
58. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
59. lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad
akliehantering,
60. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),
61. lag om ändring i vallagen (1972:620),
62. lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofuUmäktigval,
63. lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av
lagar och andra författningar,
64. lag om ändring i lagen (1914:451) om
hingstbesiktningstvång,
65. lag on ändring i lagen (1918:399) om förbud mot utsläppande
Prop. 1976/77:63 165
av
tjur eller hingst å samfälld betesmark,
66. lag om ändring i lagen (1926:72) angående
meddelande av förbud för barn atl idka viss försäljning,
67. lag om ändring i lagen (1928:196) om
galtbesiktningstvång,
68. lag om ändring i lagen (1942:350) om fornminnen.
De under 1416, 30, 39, 47, 50, 64, 65 och 67
angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för
jordbruksdepartementet, det under 27 angivna förslaget i samråd med chefen för
handelsdepartementet, de under 33, 36, 37, 40-44, 59 och 60 angivna förslagen
i samråd med chefen för finansdepartementet, de under 35, 48, 53 och 54 angivna
förslagen i samråd med chefen för kommunikationsdepartementet, del under 57
angivna förslaget i samråd med chefen för industridepartementet, det under 66
angivna förslaget i samråd med chefen för socialdepartementet och del under 68
angivna förslagel i samråd med chefen för utbildningsdepartementet.
Förslagen
bör fogas till protokollet i della ärende som bilaga 5.'
8
Specialmotivering
8.1
Förslaget till lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m.
Den centrala lagen i detta lagstiftningsärende
reglerar inle allt kungörande och är inle heller den enda författningen på
delta område med vidare syftning. Jag syftar på den nyligen antagna lagen
(1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar. Den föreslagna benämningen
på den nu aktuella lagen har valts för att tydligt skilja den från sist nämnda
lag. För enkelhetens skull kommer jag dock i fortsättningen att använda den
kortare benämningen "kungörandelagen" när jag avser den nu aktuella
lagen.
1
§ I denna paragraf upptas huvudregeln om kungörandelagens
tillämpningsområde (se även 7 §).
Enligt första stycket skall lagen tiUämpas när i
författning är föreskrivet att myndighet skall kungöra beslut eller annan
åtgärd. För att lagen skall bU tillämplig krävs att den författning där
kungörande är föreskrivet (här kallad specialförfattningen) innehåller
bestämmelse om att kungörande skall ske i en av de tre obligatoriska former som
har behandlats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 6.2.2), nämligen Post-
och Inrikes Tidningar, ortstidning och myndighets anslagstavla. Del har med
tanke på sådana kungörandesituationer ansetts vara av betydelse att slå fast
vissa generella normer för hur kungörandet skall gå till. Att kungörandelagen
är tillämplig innebär således atl kungörandet skall ske med tillämpning av
såväl special författningens regler i ämnet som kungörandelagens utfyllande
bestämmelser.
' Bilagan har uteslutits här utom såvitt gäller det under
22 angivna lagförslaget. I uteslutna delar är bilagan likalydande med de
förslag som är fogade till propositionen.
Prop. 1976/77:63 166
Lagen är tillämplig oavsett om i
specialförfatining används uttrycket kungöra eller annan formulering med samma
innebörd, l.ex. tillkännage. Lagen är vidare lillämplig oavsett om kungörandet
enligt beslämmelsen i resp. specialförfatining är obligatoriskt eller kommer i
fråga bara under vissa betingelser, se t. ex. 6 § lagen (1932: 169) om
uppläggande av fastighetsböcker, där det föreskrivs atl kungörande må ske, där
så prövas erforderligl.
Lagen behandlar i princip alla
situationer där kungörande åvilar myndighet. Med begreppel myndighet åsyftas
både domstolar och förvaltningsmyndigheter. Främsl avses statliga organ. Som
har berörts förut (se avsnitt 6.2.1) faller i praktiken kommunala organs
skyldighel all kungöra sina verksamhetsformer i huvudsak utanför
kungörandelagens lillämpningsområde. När kungörande skall ske genom organ för
den specialreglerade kommunalförvaltningen, fär däremol lagen i allmänhet
aktualitet. Ett exempel erbjuder kungörade som åvilar kommunal fastighetsbildningsmyndighel.
Myndighets författningsgrundade
kungörande avser i allmänhet myndighetens egna ålgärder. Ibland skall dock
också åtgärd av annan än myndighel kungöras genom del allmännas försorg. Som
exempel kan nämnas länsstyrelses kungörelser om vissa sammanslutningars val av
styrelseledamöter. Också dessa silualioner faller under kungörandelagen.
Vad som avses med ortstidning i
förevarande sammanhang behandlas närmare under 3 §.
I fråga om kungörandeformen
myndighets anslagstavla vill jag påpeka atl hämnder inle faller kommuns
anslagstavla. Sådan anslagstavla är nämligen atl betrakta som knuten till
kommunen som sådan, däremot inle till någon kommunal myndighel (jfr 2 kap. 3 §
tryckfrihetsförordningen). Kungörande på kommuns anslagstavla regleras i den
särskilda lagen (1970: 462) om vissa anslag på kommuns anslagstavla.
Föreskrifler i specialförfatining om anslag på kommuns anslagstavla föranleder
alltså inte alt kungörandelagen blir tillämplig på kungörandet.
I andra stycket anges atl lagen
inte gäller kungörande av författning. På detla område gäller i stället
exklusivt regleringen i lagen om kungörande av lagar och andra författningar.
Begreppet författning används i andra stycket i överensslämmelse med samma
begrepp i den nu nämnda lagen. I fråga om den närmare innebörden av
författningsbegreppet hänvisar jag till vad dåvarande departementschefen har
anfört därom i nämnda lagstiftningsärende (prop. 1975/76: 112 s. 62).
2 § I enlighet med vad jag har angett i den aUmänna
motiveringen (se avsnitt 6.2.1) bör i kungörandelagen ingå en regel som klargör
lagens förhållande till specialföreskrifler om kungörande i andra författningar.
Regeln, som har tagits upp i 2 §, utsäger atl om det beträffande
Prop. 1976/77:63 167
kungörande
i annan författning för viss kungörandesituation har meddelats beslämmelse som
avviker från kungörandelagen, gäller den bestämmelsen. Del bör påpekas all
frågan i vad mån specialföreskrift i annan författning lar över
kungörandelagens reglering får bedömas enligt sedvanliga grunder. En föreskrift
som t.ex. avviker från reglerna i 3 § om den s.k. breda orlslidningsprincipen
sätter således inle ulan vidare övriga regler i kungörandelagen ur spel. Elt
exempel på sådana situationer är kungörande av kommunfullmäktiges sammanträden
enligt 15 § förslaget till kommunallag (prop. 1975/76: 187).
Genom den samordning med kungöranderegler i
specialförfattningar som har skett i samband med denna reform har behovel av
avvikande föreskrifter minskals avsevärt. Även i fortsättningen behövs dock
speciella regler pä en del områden, l.ex. inom konkurslagslift-ningen.
3
§ I denna paragraf fastslås innebörden av den breda principen för
ortslidningskungörande. Detla sker genom dels en allmän bestämmelse om den
principiella ambitionsnivån för ortslidningskungörande (första stycket), dels
vissa presumtionsregler om vilka tidningar som till-sammantagna skall anses fylla
del föreskrivna ambilionskravel (andra stycket), dels en definition (tredje
stycket).
Bestämmelsen i första stycket är formulerad i nära
överensstämmelse med molsvarande regel i cirkuläret (1971:507) till statsmyndigheterna
om informalion genom dagspressannonsering. Från cirkulärets grundregel avviker
beslämmelsen endasl genom atl uttryckligen anknyta ambitionsnivån lill
målgruppen. I försia stycket fastslås vidare att kungörandet skaU ske i lokala
dagstidningar. Begreppel dagstidning definieras närmare i Iredje slyckei.
Bestämningen "lokal" innebär att dagstidning för
ortslidningskungörande skall komma lill användning endasl inom det område på
vilkel tidningens lokala nyhetsbevakning är inriklad.
Andra styckets presumtionsregler anger vilken spridningsgrad
som lokal dagstidning skall ha för alt anses spridd i den utsträckning som
avses i första stycket. Presumtionen utgår från att kungörandet inriktas på det
geografiska område, inom vilket målgruppen bedöms uppehålla sig. Presumtionens
första led har generell karaklär och klargör att tidningar med beräknad
spridning lill minsl fem proceni av hushållen inom orten skall anses ha
tillräcklig spridning i den mening som avses i paragrafen. Med orten förslås
det geografiska område - t.ex. län, en eller flera kommuner, församling eller
annan kommundel - inom vilken målgruppen finns. Det senare ledet i
presumtionen anger med tanke på en del speciella fall därutöver all tidningar
med beräknad spridning lill minsl femtio procent av hushållen i viss kommun som
ingår i del område, på vilkel kungörandet är inriktat, skall anses ha den
erforderliga spridningen.
Prop.
1976/77:63 168
Vid tillämpning av presumlionsreglerna måsle först
fastställas på vilkel geografiskt område kungörandet skall inriktas för att nå
målgruppen. Därefler skall fastslås vilka lokala dagstidningar som inom detla
område har minsl femprocentig spridning bland hushållen. Omfattar området mer
än en kommun - t.ex. flera kommuner eller ett län, som i sig inrymmer flera
kommuner - skall dessutom undersökas om del finns någon eller några tidningar
som visserligen inte når femprocentig spridning inom hela oinrådet men i
gengäld har en dominerande, dvs. minsl femtioprocenlig spridning i någon del
av områdei, t.ex. en av kommunerna.
På
vilket geografiskt område kungörandet skall riklas in får avgöras i varje
enskUt fall. I viss utsträckning torde svaret framgå omedelbart av särskild
ortsföreskrifl i specialföriättningen, se t.ex. 14 kap. 1 § vallagen (1972:
620), som behandlas närmare i avsnitt 8.61. 1 övrigt får avgörandet ske genom
en målgmppsbeslämning - principiell och geografisk - med ledning av syftet med
den tiUämpliga kungöranderegeln i specialförfattningen och av omständigheterna
i det enskilda fallet. Som exempel på lokal avgränsning vill jag nämna
inledande kungörelse i konkurs, ell fall som harberörts i konkurslagskommitténs
remissyttrande (se s. 119). Kungörelsens främsta syfte kan sägas vara att
underrätta befintliga och potentieUa borgenärer om konkursutbrotiel. Det lorde
därför i allmänhet vara naturligt att rikta in kungörandet på alla de orter
där konkursgäldenären har drivit verksamhet eUer där eljest en mera betydande
borgenärskrets finns. Områdei besiämt på detta sätt torde regelmässigt
inbegripa den kungörande myndighetens verksamhetsort. Skulle så inte vara
faUet, kan anledning saknas att låta kungörandet omfatta denna ort.
En tidnings spridningsgrad är regelmässigt atl
bedöma med ledning av den officiella tidningsstatistiken. En faktisk bedömning
av en tidnings spridning enligt denna statistik uppfyller lagregelns krav att
tidningen kan beräknas ha den önskade spridningen. Aktuella uppgifter om
spridningen av lokala dagstidningar i olika geografiska områden avses komma att
fortlöpande ställas till myndighetemas förfogande som underlag för
tillämpningen av presumtionsregeln.
I andra styckets sista mening ges visst utrymme för
att tillämpa första styckets regel snävare, dvs. kungöra i ett mindre antal
tidningar än enligt andra styckets presumtionsregler. Förutsättning för sådan
avvikelse från dessa regler är atl den kungörande myndigheten finner det
uppenbart att syftet med tillkännagivandet ändå kan nås. Syftet med
tillkännagivande genom kungörande är att bringa kungörelsens innehåll till
målgruppens kännedom. I allmänhet torde målgmpp i praktiken svårligen kunna
avgränsas annorledes än till invånare inom ett geografiskt område. Om
emellertid i enskilt fall föreligger sådana upplysningar, att målgruppen anses
kunna bestämmas närmare, t.ex. genom individuella läsvanor, bör tidningsvalet
för kungörandet kunna
Prop. 1976/77:63 169
begränsas
i motsvarande mån. Den i första stycket föreskrivna ambitionsnivån får dock
inte frångås.
Definitionen
av dagstidning i tredje stycket ansluler i huvudsak till andra
författningsdefinilioner av samma begrepp. Kravet alt tidningens
vardagsupplaga skall vara i huvudsak abonnerad innebär bl.a. att kvällspress
och annonsblad regelmässigt faller utanför definitionen. Definitionen inrymmer
såväl svenskspråkiga tidningar som tidningar på utländska språk under
fömtsättning atl de ges ut i Sverige. Det ligger i sakens natur alt tidningar
utgivna utomlands inte omfattas av definitionen. Sådan tidning kan däremot
självfallet komma i fråga vid stödjande kungörande.
Det synes lämpligt all myndighets beslut om
kungörande dokumenteras, l.ex. genom en tjänsteanteckning i akten. Av särskilt
betydelse är doku-mentaliorleni om beslutet innebär lillämpning av andra
stycket sista meningen i denna paragraf.
4
§ I denna paragraf behandlas stödjande kungörande. Regeln är utformad som en
rekommendation. Tillämpning av regeln är emellertid av slor betydelse för
kungörandets effektivitet och bör inte underlåtas utan starka skäl. Ett sådant
skäl kan vara alt lillämpningen i enskilt fall skulle kräva så ingående
överväganden att kungörandet därigenom skulle fördröjas oskäligi.
Enligt 4 § bör ett kungörande i former som
föreskrivs i special-författningen kompletteras med kungörande i annan form
eUer i slörre utsträckning under förutsättning atl det ytterligare kungörandet
främjar syftei med tillkännagivandet och inte medför alt den sammanlagda
kungörelsekostnaden kommer att översliga vad som är försvarligt med hänsyn lill
det intresse som tillkännagivandel skall tillgodose. Tillämpning av regeln
innebär således försl en prövning av om elt stödjande kungörande skaU ske samt
därefter, om prövningen utmynnar i beslut om stödjande kungörande i viss eller
vissa former, verkställande av beslutet. Det ligger i sakens natur att
prövningen av frågan om kungörande i stödjande form sker i omedelbar anslulning
till att kungörandet enligl specialförfattning aktualiseras.
Valet av form för stödjande kungörande är
överlämnat lill den kun-görandes bedömning. Alla tillgängliga spridningsformer
kan komma till användning för stödjande kungörande. I praktiken torde i
allmänhet de mera vanliga spridningsformerna bli aktuella. Jag vill erinra om
att bestämningen "i annan form eller i större utsträckning" innebär
bl.a. att ett ortslidningskungörande, som följer av föreskrift i
specialförfattningen, kan kompletteras med stödjande kungörande i sådana lokala
dagstidningar som på grund av otillräcklig spridning faller utanför
ortstidningsregeln i 3 §.
Den
i prövningen ingående avvägningen mellan kosinad och inlresse
Prop. 1976/77:63 170
är
självfallet en grannlaga uppgifi. Della gäller i mindre mån när intresset är
fulll mätbart - l.ex. värdet av den arvslott som tillkommer målgruppen för viss
arvskungörelse - men är högst pålagligl när inlressel är övervägande
icke-ekonomiskt, l.ex. vid kungörande enligl namnlagen. Avvägningen lorde i
sådana fall få ske genom en allmän rimlighelsbedömning. Som har påpekats i den
allmänna motiveringen är avsikien att vägledande anvisningar skall utfärdas för
lillämpningen av kungörandelagen. Del gäller också frågan om hur regeln om
stödjande kungörande bör tillämpas.
5
§ Regeln i paragrafens första stycke om när kungörande skall anses ha skell
anknyier lill tillkännagivandet i former enligt resp. special-författning (del
obligatoriska kungörandet). Föreskrivna tillkännagivanden inbegriper varje i
specialförfatiningen föreskriven kungörandeform i fullständigt utförande,
alltså i förekommande fall också med tillämpning av 3 § kungörandelagen. Sker
föreskrivna tillkännagivanden vid flera tillfällen, anknyter beslämmelsen lill
del sista av dessa tillkännagivanden. Flera tillkännagivanden kan förekomma när
flera kungörandeformer är föreskrivna i specialförfatiningen. Flera
tillkännagivanden vid skilda tidpunkter kan också förekomma i en och samma
kungörandeform. Delta lorde l.ex. så gott som undantagslöst bli fallet vid
lillämpningen av den breda ortstidningsprincipen. Också sådana
tillkännagivanden som iniräffar vid olika lidpunkter, t. ex. på grund av all
tidningarna har olika ulgivningsfre-kvens, skall enligl regeln räknas med.
Om inte annat följer av särskilda regler lorde del
vara uppenbart att tillkännagivande i tidning (Posl- och Inrikes Tidningar
eller ortstidning) anses ske den dag då tidningen kommer av iryckel eller,
mera praktiskl uttryckt, den dag som tidningens datering utvisar. 1 fråga om
Post- och Inrikes Tidningar är visserligen förhåUandet del atl tidningen på
utgivningsdagen finns atl tillgå bara på tidningens redaktion och först med
posten påföljande dag kommer läsekretsen tillhanda. Rätls-verkansregeln i denna
paragraf har emellertid sin praktiska funktion främst genom att fastställa
utgångspunkt för tidsfrister. Jag ser därför ingen risk för rättsförlust eller
annan beaktansvärd olägenhet av alt fristen blir en dag kortare för Posl- och
Inrikes Tidningars läsare.
Föreskrifter som kan behövas för att säkerställa
atl anslag på myndigheters anslagstavlor på ett motsvarande sätt utvisar när
anslaget kommit upp på tavlan torde kunna meddelas av regeringen.
Rättsverkan inträder enligt den föreslagna regeln
oberoende av om tillkännagivanden i stödjande former ännu inte har skett. Jag
vill erinra om att StäUningstagande till frågan om tillämpning av
stödjanderegeln i 4 § naturligen bör ske i omedelbar anslutning till atl
förfaltningsföre-skrivet kungörande aktualiseras Uksom atl det är angeläget atl
tillkännagivande i stödjande former i tiden nära ansluler till det föreskrivna
kungörandet.
Prop.
1976/77:63 171
1 specialförfatining kan för kungörande vara
föreskriven, jämte form som anges i 1 § kungörandelagen, också en eller flera
andra kungörandeformer. Också sådana kungörandeformer faller under regeln i
försia slyckei.
Skulle myndighet av förbiseende eller liknande skäl
inte ha iakttagit det som är föreskrivei om kungörande, uppkommer fråga om
vilken verkan delta skall få. Det kan t. ex. inlräffa alt myndighet kungör viss
åtgärd i färre dagstidningar än som är påbjudet och upptäcker bristen först
när en tid har förflutit. Problemet är i och för sig inle nytl. Liknande faU
kan naturligen inträffa redan med nuvarande ordning. Men genom främsl kravei i
3 § på iakttagande av den breda ortstidningsprincipen kan frågan tänkas bli aktuell
något oftare - åtminstone under en övergångstid. Enligt min mening bör
myndighet som har konstaterat brisl i kungörandet snarast söka bota bristen.
Har målet eller ärendet inte slutligt avgjorts, lorde några egentliga
komplikationer inte inträda i sådant fall. Lägel blir annorlunda om brislen
upptäcks försl senare. Del får då prövas om felet är av sådan beskaffenhei alt
del har inverkai på målels eller ärendets utgång och om tillämpning av extraordinärt
rättsmedel kan komma i fråga (jfr 11 kap. 11 § RF). Uppenbarligen bör elt fel
som har endasl marginell betydelse för syftei med kungörandet inte få leda
lill atl avgörande av mål eller ärende skaU rivas upp (jfr även 3 § andra
stycket sista meningen).
Den som tar del av kungörelse och som t.ex. har
anledning all agera inom tidsfrist som löper från kungörandets dag, har behov
av alt vela hur lång lid som står till buds för agerande. Andra styckets regel
har till syfle alt tillgodose detta behov. Bestämmelsens räckvidd är begränsad
lill kungörelse i stödjande form som utfärdas i situationer då rättsverkan är
förenad med kungörandet och tillkännagivandet i stödjande form sker vid
tidpunkt senare än den då rättsverkan inträder enligt regeln i försia stycket
(eller annan för den speciella silualionen tillämpUg rättsverkansregel).
6
§ Paragrafen innehåller en regel om alt kungörelse får avfattas även på annat
språk än svenska, om myndigheten finner behov därav föreligga, och uteslutande
på främmande språk, om myndigheten finner särskilda skäl därtill. Den har
behandlats i den allmänna motiveringen under avsnitt 6.2.5.
1 åtskilliga situationer, där
förfatlningsföreskrivet kungörande skall ske, kan del som har nämnts tidigare
vara av betydelse för kungörandets effektivitet att kungörelsen tillkännages på
annat språk än svenska. Som exempel kan nämnas vissa kungöranden enligt
vaUag-sliftningen, t.ex. om utställande av röstlängd, i områden med stort
inslag av invandrare. Elt annat exempel är arvskungörelse som riktar sig till
personer med sådan trolig anknylning till visst land att stödjande kungörande
bedöms vara påkallal i tidning som utges i det
Prop.
1976/77:63 172
landet.
Det avgörande momentet är självfallet bedömningen av målgruppens
förutsättningar atl tillgodogöra sig kungörelsen i svensk språkdräkt.
Beslämmelsen i 6 § är utformad som en räll för den
som beslutar om kungörandet alt avfatta kungörelsen på ett eller flera
främmande språk. Den får emellertid samtidigi ses som en rekommendation lill
myndigheter och andra att utnyttja denna rätt när det är sakligt påkallat.
Den översättning som blir behövlig i nu aktuella
fall lorde ofta kunna ulföras inom den offentliga myndighetsorganisalionen ulan
särskild koslnadsdebilering. Uppkommer översältningskostnad hos myndighel skall
den belalas av myndigheten om inle annat är föreskrivet.
7
§ Paragrafen innehåller en regel om kungörandelagens lillämpning när
kungörandet åvUar annan än myndighel.
Förfatlningsföreskrivet
kungörande ankommer i ett mindre antal situationer på annan än myndighel.
Exempel lämnar vissa åtgärder vid aktiebolags beslul om nyemission eller om
emission av konvertibla skuldebrev enligl aktiebolagslagen (1975:1385),
bankslyrelses resp. försäkringsbolagsslyrelses kungörande inför dödande av
motbok resp. försäkringsbrev enligt lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling och hemdjursinlagares kungörande enligl lagen (1933:269) om ägofred.
Under förutsättning att för kungörandet är föreskriven kungörandeform som avses
i I § skall kungörandelagens beslämmelser i 1-6 §§ tillämpas också vid sådant
kungörande med följande modifieringar. Både uppenbarhetsprövningen enligt 3 §
andra stycket sista meningen och ställningslagande till om kungörelse skaU
avfattas enbart på främmande språk är uppgifter av sådan karaklär alt de inte
lämpligen bör åläggas enskUd att fullgöra. Om sådan fråga aktualiseras vid
annat kungörande än myndighets, skall därför den kungörande enligt 7 §
hänskjuta frågan till länsstyrelsens prövning. Förövningen utmynnar i beslut i
den hänskjutna frågan. Det efterföljande kungörandet, med tillämpning av
länsstyrelsens beslut, ankommer på den som enligt den särskilda
specialförfattningen skall kungöra.
För
sin tillämpning av vissa av bestämmelsema i kungörandelagen kan enskild vara i
behov av allmän vägledning. Sådan vägledning bör främst ges av den centrala
myndighet som, enligt vad jag har utvecklat tidigare (se avsnitt 6.2.5), skaU
ha all tiUhandahåUa bl. a. uppgifter om tidningsspridning. Vanligen lorde det
emellertid faUa sig än mer naturligt atl påkaUa sådan vägledning i kontakt med
lokal eller regional myndighet, som i sin egen verksamhel har all tillämpa
kungörandelagen. Detla gäller särskilt när enskilds kungörande är ell moment i
elt skeende, vamnder den som kungörandet åvilar ändå kommer i förbindelse med
någon myndighet. Jag åsyftar
t.ex.
gäldenärs kungörande enligt lagsökningslagen, där vad som kungörs är domstols
bevis om gäldenärens anmälan till domstolen, och kungörande enligl
ägofredslagens nyss nämnda reglering vari ingår, låt vara som ett moment i
tiden efter kungörandet, all anmälan om intagningen skall göras tiU polismyndigheten
i orten.
Övergångsbestämmelsen.
De nya principer som införs genom kungörandelagen bör inte få inverka på
kungörande som före ikraftträdandet har beslutats eller, ulan formligt beslut,
har börjat verkställas. Det har ansetts lämpligt all ge en särskild
övergångsregel av denna innebörd.
8.2 Förslaget
till lag om ändring i giftermålsbalken
Kungörande är i giftermålsbalken föreskrivei i
fråga om vissa beslul som innebär avvikelser från huvudreglerna om ekonomisk
behörighet och belräffande en del åtgärder som inverkar på
förmögenhelsför-delning mellan makar. Kungörandeformerna är genomgående
allmänna tidningarna och tidning inom orten. Kungörandesiluationerna är
följande.
Make är behörig att med verkan också för andra
maken ingå sedvanliga rättshandlingar för den dagliga hushållningen och för
barnens uppfostran. Missbrukar make sådan behörighet, kan rätten enligt 5 kap.
13 § förklara alt behörigheten är förlorad. Rätlens beslul skall anmälas till
äklenskapsregislret. Vidare skall kungörelse utfärdas. Enligl 8 kap. 11 §
skall äktenskapsförord tas in i rättens protokoll och anmälas lill
äklenskapsregislret. Om äktenskapsförordet innefattar gåva, skall dessulom
utfärdas kungörelse. Enligt 13 kap. 15 § skall bodelningshandling genom
rätlens försorg anmälas lill äklenskapsregislret. Kungörande är dessutom
föreskrivei. Enligt 15 kap. 21 § skall ansökan om boskillnad liksom beviljad
boskillnad föranleda anmälan lill äklenskapsregislret saml kungörande.
Promemorieförslaget innebär att nuvarande kungörandeformer
bibehålls men att ortstidningskungörandel skall ske enligt den breda
ortstidningsprincipen. Jag ansluter mig, liksom remissinstanserna har gjort,
till denna bedömning. Förslagels genomförande kräver endast vissa formella
ändringar i baiken föranledda av kungörandelagens terminologi.
8.3 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1898:64 s. 10) om boskillnad
Lagens lillämpningsområde är begränsat lill
äktenskap ingångna före år 1921. Kungörande är i lagen föreskrivet i fråga om
ansökan om boskillnad och i fråga om till rätten ingiven bodelningshandling.
Kungörandeformerna är allmänna tidningarna och, där så kan ske, en eller två
tidningar inom orten.
Prop. 1976/77:63 174
Ändringarna innebär, uiöver en formell anpassning
till kungörandelagens terminologi, atl den breda principen slås fast för
ortslidningskungörandet. Reglerna görs dessulom villkorslösa.
8.4 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
Ändringen i 5 kap. 5 § 1904 års lag är av formell
natur och innebär en anpassning lill kungörandelagens terminologi.
8.5 Förslaget
till lag om ändring i föräldrabalken
Enligt 9 kap. 2 a § föräldrabalken får underårig
med eget hushåll själv ingå sedvanliga rättshandlingar för den dagliga
hushållningen eller för uppfostran av barn som tillhör hushållet. Missbrukas
denna behörighet, kan rällen förklara behörigheten förlorad. Rättens beslul
skall kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom orten.
Genom ändring i denna paragraf fastslås den breda
principen för ortslidningskungörandet. Dessulom görs en formell anpassning till
kungörandelagens terminologi.
Genom SFS 1976:612 har den mot nuvarande
bestämmelse om kungörande i 20 kap. 23 § svarande 10 kap. 17 § anpassats i
formellt hänseende till kungörandelagens terminologi.
8.6 Förslaget
till lag om ändring i ärvdabalken
16
kap. 1 och 2 §§ När vid bouppteckning konstateras att känd arvinge vistas på
okänd ort eller alt det är oklart om arvinge finns, skaU rällen utfärda
kungörelse med anmaning tiU arvingen all inom viss tid göra arvsrätten gäUande.
Frän kungörandet ulgår liden för preskription av arvsrätten. Motsvarande
gäller enligt 16 kap. 3 § i fråga om preskription av rätt som tillkommer okänd
testamentslagare eller teslamentslagare som vistas på okänd ort. Enligl lagen
(1958:52) om förlängning av tid för preskription av rätt till arv eller
testamente kan preskriptionstiden förlängas genom beslut av rätten. Om sådani
beslut skall utfärdas kungörelse. Kungörandeform är enligl båda dessa lagar
allmänna tidningarna.
Enligt promemorieförslagel skall nuvarande
kungörandeform beslå. Detta är också min uppfattning. Jag vill i sammanhanget
erinra om alt, som har påpekats i promemorian, när det gäller arvingar med
trolig, mera bestämd anknylning till visst annat land som stödjande
kungörandeform kan lämpa sig också t.ex. tidning i det landet.
Ändringarna i de akluella lagrummen ansluler lill
vad jag har sagt nu. De är formella och innebär en anpassning till
terminologin i
Prop, 1976/77:63 175
kungörandelagen.
I lagrummen behålls en självständig reglering av när preskriptionstiden börjar
löpa Gfi" 5 § kungörandelagen).
25
kap. 4 § Den som är borta sedan en längre lid kan förklaras död genom beslut av
rätten. 1 ärende om dödförklaring skall rätten utfärda kungörelse med kallelse
på den bortovarande all inom viss tid anmäla sig till rätten och anmaning till
annan, som kan lämna upplysningar i ärendet, att inom samma tid göra det.
Enligt promemorieförslaget skall nuvarande kungörandeformer, allmänna
tidningarna och en eller flera tidningar inom orten, bestå men den breda
ortstidningsprincipen fastslås. Jag biträder förslaget. Härutöver bör göras en
formell anpassning av lagrummet till kungörandelagens terminologi.
8.7 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1963:583) om avveckling av
fideikommiss
Som ett led i avvecklingen av fideikommiss skall
tUlfälle beredas dem, som vill göra gällande anspråk på annan förmån än
fardagsrält eller på fullgörande av skyldighet alt underhålla grav eller viss
annan skyldighet, all framställa sina anspråk inom viss tid vid äventyr atl
anspråken eljest förfaller, om de inle ändå är kända. På ansökan av fideikommissbo
eller bodelägare utfärdar rällen föreläggande som kungörs en gång i aUmänna
tidningarna och tidning inom orten. Rätlens handläggning följer i övrigt
reglerna om kallelse på okända borgenärer.
Kungörandeformer enligt promemorieförslagel är
dels, i överensstämmelse med vad som föreslås i fråga om
preskriptionsförordningen (avsnitt 8.21), Post- och Inrikes Tidningar, dels,
med hänvisning till att målgmppen i fideikommissfallen bedöms regelmässigt ha
ett starkt lokalt inslag, ortstidning enligl den breda principen. Jag ansluter
mig liksom remissinstansema till förslaget. Ändringen är utformad i enlighet
med delta och inbegriper en formeU anpassning tiU kungörandelagens terminologi
samt en redaktionell jämkning.
8.8 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1958:52) om förlängning av tid
för preskription av rätt till arv eller testamente.
Ändringen har behandlats i samband med förslaget
lill ändring i 16 kap. 1 och 2 §§ ärvdabalken.
8.9
Förslaget till lag om ändring i jordabalken
Kungörelse om lagfartssammanlräde skall enligl 20
kap. 11 § jordabalken anslås hos inskrivningsmyndigheten saml införas i
tidning inom orten och i försia numret för ett kvartal av Posl- och Inrikes
Tidningar.
Prop. 1976/77:63 176
Sammanträdet
skall utsättas till sådan lid all minsl tre månader kommer alt förflyta mellan
sista kungörandet och sammanträdesdagen.
Promemorieförslaget innebär i första hand dels alt
kungörelse i ortstidning med hänsyn till målgruppens lokala anknylning skall
ske enligl den breda principen, dels att anslagsförfarande inle längre skall
vara obligatoriskt. Vidare föreslås en mindre justering av regeln om hur lång
tid som skall förflyta mellan kungörandet och sammanträdes-dagen med hänsyn
lill all kungörandelagen reglerar när kungörande anses verkställt.
Förslagel har i allmänhet godlagils vid
remissbehandlingen. En remissinslans anser dock alt tre månader mellan
annonsering och sammanlrädesdag är onödigt lång tid och all skäl saknas alt
binda annonseringen i Posl- och Inrikes Tidningar lill försia numret för ell
kvartal.
Även jag bilräder promemorieförslagel belräffande
kungörandeformerna. Vad gäller de av remissinsiansen berörda frågorna ligger
del i sakens nalur atl viss lid måsle förflyta mellan kungörelsen och
sammanträdet. Enligt min uppfattning är den föreskrivna liden väl avvägd. Genom
föreskriften alt annonseringen skall ske i del försia kvarlalsnumrel av Posl-
och Inrikes Tidningar kan målgruppens sökande efter dessa uppgifter begränsas. Praktiska
skäl lalar sålunda för att även denna föreskrift behålls.
1 enlighet med det anförda bör i andra stycket av
20 kap. 11 § anslagsförfarandet ulgå som obligatorisk kungörandeform och den
breda ortstidningsprincipen slås fast. 1 tredje stycket bör göras den i
promemorian förordade justeringen i fråga om den tid som skall förflyta meUan
kungörandet och sammanlrädesdagen (jfr 5 § kungörandelagen).
8.10
Förslaget till lag om ändring i lagen (1932:169) om uppläggande av nya
fastighetsböcker
Vid överförande av uppgifter om fasiighei från
äldre lill nu föreskriven fastighetsbok skall enligt 6 § lagen om uppläggande
av nya fastighetsböcker vid behov anställas undersökning vid sammaniräde med
sakägare och andra, som kan antas äga kännedom om förhållandena. KaUelse till
sammanträdel skall innehålla anmaning att vid sammanträdet förete tillgängliga
handUngar som kan tjäna lill upplysning i saken. Kallelsen skall sändas i
rekommenderat brev till kända berörda personer. Efler lämplighetsprövning kan
sammanträdet också kungöras i ortstidning.
1 överensstämmelse med promemorieförslagel föreslås
all i 6 § andra stycket Post- och Inrikes Tidningar tiUfogas som kompletterande
form för kungörande när behov därav anses föreligga. Vid tiUämpning av
föreskriften om kungörande i ortstidning följer av kungörandelagen atl
Prop.
1976/77:63 177
den
breda ortstidningsprincipen skall gälla. I paragrafens Iredje stycke har en
numera felaktig hänvisning lill annan lag rättats.
8.11 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1938:159) om avlösning av
avgälder från de till skatte försålda så kallade halländska kyrko
hemmanen
Sedan framstäUning om avlösning av avgäld har
kommit tn, skall länsstyrelsen fastställa den ersättning som statsverket skall
förskjuta och de avbetalningar på ersättningsbeloppet som fastighetsägaren
skall erlägga. Beslutet delges berörda parter. Sedan beslutet har vunnit laga
krafl, införs enligl 7 § meddelande om det i länskungörelserna.
Några rättsverkningar är inte knuina till
kungörandet i länskungörelserna. Föreskriften om delgivning med berörda parter
är lillfredsslällande från publiciletssynpunkt. Den ändring jag föreslår
överensstämmer med promemorieförslaget och innebär alt kungörandet i
länskungörelserna slopas (jfr avsnitt 6.2.1).
8.12 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderätts
utredning och legalisering
Äganderättsutredning enligl lagen om
äganderättsutredning och legalisering förekommer dels som fristående
förrättning (5 §), dels som ett led i en legaliseringsförrältning (22 §, vilken
i fråga om förfarandet hänvisar tiU 5 §). Sammanträde enligt lagen uimynnar i
beslut som medför rätt tUl lagfart. F. n. gäller alt kungörelse om första
sammanträdet for förrättning enligt 1971 års lag skall hållas tillgänglig hos
kommunstyrelsen viss tid före sammanträdet (5 §). Meddelande om kungörelsens
tillhandahållande och om dess huvudsakliga innehåll skall anslås på kommunens
anslagstavla och införas i lämplig tidning. Vid första sammanträdet skall
sakägama föreläggas att inom viss tid anmäla sina anspråk på äganderätt saml
förete handlingar och meddela upplysningar som kan vara av betydelse för
äganderättsutredningen. Föreläggandet skall snarast möjligt efter sammanträdet
anslås på kommunens anslagstavla (6 §).
Promemorieförslagel innebär att Post- och Inrikes
Tidningar och ortstidning skall vara obligatoriska former för kungörelse om
första sammanträdet enligt 5 §, medan anslagsförfarandet bör utgå som
obligatorium. Anslagsförfarandet vid föreläggande enligt 6 § föreslås ersatt
med kungörelse i ortstidning med hänsyn till målgruppens lokala anknytning.
Vad först gäller kungörande enligt 5 § vill jag
påpeka att målgruppen för kungörelse om del första sammanträdet innefattar dels
personer som kan ge upplysningar om äganderättsförhållandena, dels okända
konkurrenter om den påstådda äganderätten. Målgruppen måste betecknas som
blandad. 1 enlighet med promemorians system-
12 Riksdagen 1976177. I saml. Nr 63
Prop.
1976/77:63 " 178
förslag
(jfr bilaga 1, avsnitt 3.4) bör kungörande i Post- och Inrikes Tidningar och
ortstidning därför vara obligatoriskt.
Med anledning av den kriiik som lantmäteristyrelsen
har riktal mol förslagel såviii gäller obligatoriskt kungörande i Posl- och
Inrikes Tidningar viU jag nämna, att denna publikation bör användas även enligt
nu gällande bestämmelser när det finns skäl all räkna med en okänd sakägarkrets
ulanför förrältningsorten. Enligt min mening är det också lill fördel om
formvalet för kungörande om försia sammaniräde anpassas lill vad som gäller i
fråga om kungörande av lagfartssammanlräde och sammaniräde enligl lagen
(1932:169) om uppläggande av nya faslighelsböcker. Jag finner av nu anförda
skäl inle anledning frångå promemorians förslag.
De ändringar som föreslås i 5 § innebär således all
kungörelse om första sammanträde alltid skall införas i Posl- och Inrikes
Tidningar och i ortstidning enligt den breda principen samt all
anslagsförfarandel ulgår som obligatorisk form.
Kungörelse om föreläggande enligt 6 § har inle
sådan betydelse vid sidan av kungörelse om del försia sammanträdet, all del
finns anledning att införa kungörelse om föreläggandel i tidning. Enligt min
mening är del tillräckligt all föreläggandet meddelas vid sammanträde och
därefler hålls tillgängligt på lämplig plats inom orten. Ändringsförslaget har
utformats i enlighet med dessa synpunkler. Självfallet skall vid sammanträdet
lämnas besked om var föreläggandel kommer att finnas tillgängligt.
8.13
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1084) om avveckling av vissa
godmanskap för delägare i skifteslag
1 lagen regleras avveckling av godmanskap för
förvaltning av bortovarandes eller okända delägares del i penningmedel, som
har erhållits vid försäljning av gemensam raiark inom skifteslag som har
undergått laga skifte. Avvecklingen sker efler förrättning. Kungörande skall
ske om tid och slälle för första sammanträde och av föreläggande för den som
vill göra anspråk på förvaltade medel alt inom viss tid anmäla sitl anspråk och
förete utredning. Kungörande är vidare föreskrivet i fråga om underrättelse om
ytterligare sammanträde och av förteckning över berättigade lill förvaltade
medel saml av beslut om grunderna för fördelningen av kosinaderna för
förrättningen. Kungörandeformer är anslag på kommunens anslagstavla och lämplig
tidning i fråga om första sammanträde och föreläggande all anmäla anspråk. För
underrättelse om ytterligare sammaniräde är anslagsförfarande obligatoriskt,
liksom för förteckning och koslnadsbeslut.
Målgruppen utgörs av den eller dem som vill göra
anspråk på förvaltade medel. Den måste betecknas som blandad. För hithörande
kungörande bör Posl- och Inrikes Tidningar samt ortstidning vara
Prop. 1976/77:63 179
obligatoriska
medier, medan beslämmelser om obligatoriskt anslagsförfarande bör slopas.
Enligt min mening får del förutsättas alt den som har lagil del av kungörelse
om försia sammaniräde också inställer sig till sammanträdet eller på annat säll
gör sig underrättad om vad som har förekommit. Vid sidan härav och av
bestämmelser som redan nu gäller om delgivning av kallelse till sammanträde
lorde ytterligare kungörande inte fylla någon funktion. Bestämmelserna härom
bör utgå. I fråga om föreläggande alt anmäla anspråk och förteckning över
berättigade samt koslnadsbeslut bör föreskrivas skyldighel för
faslighelsbildningsmyndigheten all hålla dessa handlingar tillgängliga på
lämplig plats inom orten.
Vad jag har anfört nu kräver ändringar i 5, 6, 8
och 11 §§. 1 anslutning liU den nya RF har hömtöver i 1 § orden Kungl. Maj:t
bytts ut mol regeringen.
5 § Ändringen innebär dels all kungörelse alltid skall införas i
Posi-och Inrikes Tidningar och i ortstidning enligt den breda principen, dels
att anslagsförfarandet slopas som obligatorium.
6 § Enligl min mening är del tillräckligt alt föreläggande enligt denna
paragraf meddelas vid sammaniräde och därefter hålls tillgängligt på lämplig
plats inom orten (jfr lagförslaget under 8.12). Ändringsförslaget har utformats
i enlighet härmed.
8
§ Ändringen i andra stycket innebär atl hänvisningen lill 5 § första stycket
tas bort liksom bestämmelsen alt kungörelse inte behöver införas i tidning. I
övrigt motsvarar förslaget vad som nu gäller. Ändringen i tredje stycket följer
av ändringen i föregående stycke.
11
§ Anslagsförfarandet enligt förevarande bestämmelse saknar rättslig betydelse.
Förslagel innebär att det ersälts med skyldighet för
fastighetsbildningsmyndigheten att hålla handlingarna tiUgängliga på lämplig
plats inom orten.
8.14
Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred
I ägofredslagen föreslås dels vissa av
kungörandelagen föranledda ändringar (4244 och 52 §§), dels vissa formeUa
ändringar i syfte atl modernisera lagtexten (5, 6, 8, 11, 12, 28, 33, 36, 46 a,
59 och 60 §§). De senare ändringama torde inle kräva några närmare
kommentarer.
42
och 43 §§ För stängsel- eller betessamfällighet skall finnas styrelse, som
utses inom samfälligheien. Länsstyrelsen kan utse syssloman atl handha
samfällighetens angelägenheter. Uppgifler om
Prop.
1976/77:63 180
styrelse
eller syssloman samlas hos länsstyrelsen, som enligt 42 § sista stycket skall
kungöra dem i länskungörelserna.
De uppgifter om sammanslutnings representation som
sålunda skall tillkännages är av betydelse för dem som kommer i förbindelse med
samfälligheien och bör vara tillgängliga för dessa. Det är tillräckligt att de
kan lämnas vid förfrågan. Kungörande bör ske genom att uppgifterna hos
länsstyrelsen förs in i en uppgiftsförleckning. En sådan reglering, vilken har
förordats i promemorian och fått positivt gensvar vid remissbehandlingen,
ansluter i sak till vad som gäller om samfällighetsförening enligl lagen (1973:1150)
om förvaltning av samfälligheter saml 31 § förslagel till lag om valtenförbund
enligt prop. 1975/76:215. Bestämmelserna i 42 och 43 §§ bör därför ändras så
att förande av sådan förleckning föreskrivs. Av ändringen följer all
länskungörelserna ulgår som kungörandeform och att kungörandet upphör all vara
kostnadsdragande för samfälligheien.
44 §
Kallelse tiU sammaniräde med stängsel- eller betessamfällighet skall antingen
delges alla sakägare minst en vecka före sammanträdel eller anslås på kommunal anslagstavla
och införas i minsl en av ortens tidningar senast fjorton dagar före
sammanträdet. Regeln gäller om annat inle är bestämi i samfällighetens sladgar.
Kungörande i lokalpress är enligt min mening en
lämplig form för kallelse, när direkt delgivning inte används. För detta
interna förfarande inom en samfällighet finns inle skäl att knyta
tidningsannonseringen till den breda principen. Det bör i släUet som hittills
ankomma på samfälligheien all bestämma vilken eller vilka tidningar som skall
användas. I huvudsaklig överensstämmelse med promemorieförslagel anser jag
därför att regeln om anslagskungörande bör slopas i 44 § och bestämmelsen om
ortslidningskungörande utformas i enlighet med vad jag nu har förordat.
52
§ Intagare eller upphitlare av hemdjur med okänd ägare skall enligt 52 § - tiU
vilken 8§ lagen (1938:121) om hittegods hänvisar i fråga om hemdjur - kungöra
siiu åtgärd genom anslag på kommunens anslagstavla och annons i en på orten
spridd tidning. Kungörande-regeln har enligt hänvisning i 61 § motsvarande
tillämpning, när hemdjur olovligen har håUits på bete på skogs- eller utmark,
som är upplåten till gemensamt bete, eller på betesreglerat område och där
blivit intaget av delägare i marken/området eller av någon som har särskild
betesrätt där. Kungörandet, som alltså i dessa fall ankommer på enskild, tjänar
det dubbla syftet att underrätta djurels ägare och att bilda utgångspunkt för
frister efter vilka inträder vissa rättigheter för inlagaren/upphittaren.
Lämpligaste spridningssätt i här behandlade fall är
enligt min mening ortstidningsannonsering. Annonseringen bör, i enlighet med
Prop. 1976/77:63 181
den
breda ortstidningsprincipen, ske i alla de lokala tidningar inom vilkas
läsekrets djurets ägare kan beräknas befinna sig. De ökade kostnader för
kungörande som genom en sådan ulvidgning av del nuvarande kungörandet uppstår i
vissa fall torde oftast läckas av djurets värde (jr även 3 § andra stycket
sista meningen kungörandelagen).
Den ändring som i enlighet med dessa överväganden
föreslås innebär atl anslagskungörandet slopas och atl för tidningsannonseringen
fastslås den breda ortstidningsprincipen.
8.15
Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:130) om fiskevårdsområden
1 31 § iredje siyckei föreskrivs ell särskilt
delgivningsförfarande för fall där länsstyrelses eller kammarrätts beslut
enligt lagen, t.ex. om bildande av fiskevårdsområde, angår så många all
avskrift av beslutet ej lämpligen kan tillställas envar av dem. Kungörande
skall ske genom alt meddelande om beslutet förs in i en eller flera tidningar
inom orten. Genom del försia införandet anses beslutet delgivet. Kungörandet
skall bekostas av statsverket.
Kungörandet bildar utgångspunkt för besvärstid. Med
hänsyn till kungörandets funktion och beslutens betydelse bör kungörandet som
hittills ske i ortstidning men enligl den breda principen. Ändringen innebär
atl obligatorisk kungörandeform besläms i enlighet härmed. Den till
kungöranderegeln fogade bestämmelsen om utgångspunkten för beräknande av
besvärslid har främst i tydlighetens intresse ansetts böra behåUas. Härvidlag
kan hänvisas till vad som har anförts belräffande 5 § kungörandelagen.
Bestämmelsen i andra meningen har dock jämkats. Vid bifall lill den hemställan om
bemyndigande i fråga om kungörelsekoslnader somjag avser alt föreslå riksdagen
faller regleringen av ansvar för sådana kostnader helt inom regeringens
normgivningskompetens. Sådana beslämmelser bör därför inte vara infogade i lag.
Den särskilda regeln om kostnadsansvar i 31 § har därför slopats.
Ändringama
i 15 och 33 §§ är av formell natur.
8.16
Förslaget till lag om ändring i lagen (1938:274) om rätt till jakt
Beslul om bildande av jaktvårdsområde skall för att
bli giltigl fastställas av länsstyrelse. Sådani beslut skaU innehålla de
huvudsakliga gmnderna för jaktutövningen inom området och handhavandet av
viltvården samt fastighetsägares skyldighet att på sin fastighet låla, anlägga
och underhälla inrättning för tillgodoseende av jaktvården. Frågor om
införlivande av ytterligare fastighet med jaklvårdsområde
Prop. 1976/77:63 182
eller
om alt fastighet inte längre skall tillhöra sådant område prövas också av
länsstyrelse. 1 27 § sista siyckei behandlas tillkännagivande av länsstyrelses
eller kammarrätts beslul i frågor som jag nu har nämnl. Tillkännagivande skall
ske genom att meddelande om beslutet införs i tidning inom orten. Genom
tidningskungörandet anses delgivning ha skett.
Kungörande av här avsedda beslut bildar
ulgångspunkl för besvärslid. Kungörandet bör som hittills ske i lokalpress.
Med hänsyn lill kungörandets funktion och beslutens ingripande betydelse bör
den breda principen gälla. Ändringen innebär atl obligatorisk kungörandeform
anges i enlighet härmed. Den till kungöranderegeln fogade bestämmelsen om
utgångspunkten för beräknande av besvärstid har främst i tydlighetens intresse
ansetts böra behållas med en viss jämkning.
8.17
Förslaget till lag om ändring i vattenlagen (1918:523)
1 kap.
14 § I paragrafen behandlas jordägares skyldighet atl låta
strömfall tas i anspråk mot ersättning. Prövningen ankommer på
regeringen. 1 ärendet skall envar som har del i strömfallet lämnas
tiUfälle att yttra sig. Tiden för ytirande besläms av regeringen med
utgångspunkt i dagen för delgivning av ansökan med delägaren.
Delgivningen ankommer på sökanden. Enligl föreskrift i paragrafen
kan delgivning ersättas med kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar
och tidning inom orten. Förutsättning härför är all delägarna inle kan
utrönas ulan avsevärd omgång.
Ändringen innebär, i överensstämmelse med
promemorieförslagel, att det särsldlda kungörandet ersätts med en hänvisning
lill delgivningslagens regel om kungörelsedelgivning.
2 kap.
67 § Länsstyrelsen beslutar om inrättande av skyddsområde
for gmndvattentillgång och meddelar bestämmelser för sådant område.
Länsstyrelsen kan föreskriva atl överträdelse av sådan bestämmelse
skall medföra bötesstraff Offentiiggörande av länsstyrelsens beslul
sker genom att det kungörs i länskungörelserna och en eller flera
tidningar inom orten saml på anslagstavla i berörd kommun. Länssty
relsen skall dessulom ombesörja alt tryckta exemplar av bestäm
melserna finns att tillgå för allmänheten mot betalning. Har beslutet
föranletts av ansökan, skall sökanden betala kungörelsekostnaden.
Tidigare i år har riksdagen antagit förslag lill
ändring i denna bestämmelse (prop. 1975/76:112, KU 1975/76:51, rskr
1975/76:362) av innebörd att kungörandet i länskungörelserna ersätts med
införande i länets författningssamling. 1 anslulning till förslaget uttalade
dåvarande departementschefen (prop. s. 89) atl hithörande beslut inte
betraktas som
Prop. 1976/77:63 183
författning
men atl det synes värdefulll atl sådant beslut offentiiggörs i sådana former
atl det både blir väl känt och lätt tillgängligt för framtiden.
Den nu föreslagna ändringen innebär att
tidningskungörandet vidgas tiU att följa den breda ortstidningsprincipen och
att anslags-kungörandet slopas som obligatorisk form. Självfallet kan kommunal
anslagstavla komma i fråga för användning med lillämpning av regeln om
stödjande kungörande i kungörandelagen, som genom den nu föreslagna ändringen
blir tillämplig.
3
kap. 14 och 17 §§, 7 kap. 62 och 63 §§ och 8 kap. 41, 42 och 45 §§
För
vattenregleringsföretag (3 kap.), torrläggningsföretag (7 kap.) och
avloppsföretag (8 kap.) skall finnas styrelse. Val av styrelse och ändring i
slyrelsens sammansättning skall anmälas till länsstyrelsen. För förelag av
dessa slag kan länsstyrelsen också förordna syssloman att ensam eller, i
förekommande fall, tiUsammans med valda styrelseledamöter handha företagets
angelägenheter. Anmälda uppgifler om styrelsens sammansättning skall kungöras
av länsstyrelsen. Detsamma gäller i fråga om sysslomannaförordnanden.
Kungörandeformer är i fråga om vattenregleringsföretag allmänna tidningarna och
en eller flera tidningar inom orten och i fråga om övriga företag
länskungörelserna.
Uppgifter om vem som till följd av styrelseuppdrag
eller sysslomannaförordnande får företräda hithörande företag är av betydelse
för dem som kommer i förbindelse med företaget och bör vara tillgängliga för
dessa, när behov av sådan uppgift aktualiseras. Del torde vara tillräckligt alt
uppgifterna kan lämnas vid förfrågan. En uppgiftsförleckning hos länsstyrelsen
är en lämplig källa för upplysningar om hithörande uppgifter. En sådan
anordning stämmer med molsvarande reglering i fråga om samfällighetsförening,
jfr 25 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, och vad som har
föreslagits i fråga om vallenförbund, jfr 31 § förslagel till lag om
vatten-förbund (prop. 1975/76:215). Den medför att kungörandet faller bort som
utgiftspost för företagen.
Ändringarna, som i sak stämmer överens med
promemorieförslaget, har utformats i enlighet med nyss redovisade överväganden.
6
kap. 14 § I paragrafen behandlas kungörelse för infordrande av anbud i fråga om
anläggande av flotlled. Ändringen innebär att den breda ortstidningsprincipen
slås fast för tidningskungörandet.
9
kap. 25 § I paragrafen behandlas kallelse tiU sammanträde för fördelning av
köpeskilling eUer intrångsersättning enligt vattenlagen. Till fastighetsägare,
annan känd sakägare och känd panträitshavare skall sändas kallelse. Om särskilda
skäl föreligger skall dessutom kungörelse om sammanträdet införas i Post- och
Inrikes Tidningar och tidning inom orten.
Prop. 1976/77:63 184
Ändringen innebär att ortstidning ulgår som
obligatorisk form (jfr bilaga 1, avsnitt 6.7). Kungörande i ortstidning, som i
enskilt fall bedöms påkallal, kan givelvis ske med lillämpning av regeln om
stödjande kungörande i kungörandelagen.
10 kap. 6, 26, 38 och 65 §§ 1 6 och 38 §§ behandlas
kaUelser till syneförrättning rörande flottled eller valtenreglerings-,
lorrläggnings-eller avloppsföretag. Ändringarna i dessa paragrafer innebär att
den breda ortstidningsprincipen fastslås för kungörelsen med kallelse till det
inledande sammanträdet och atl förrältningsmannen åläggs alt beslämma och i
denna inledande kungörelse ange vilken eller vilka ortstidningar som skall
användas för senare kungöranden angående förrättningen. Kungörandelagens
ortstidningsregel blir genom ändringen tillämplig på det inledande kungörandet
men inte på senare kungöranden om förrättningen. Genom ändringen i 65 § iredje
stycket fastslås den breda orlslidningsprincipen också för kompletterande
kungörande i den situation som avses där. Ändringarna i 26 § och 65 § andra
stycket är av formell nalur.
11 kap. 33, 38, 47 och 68 §§ Dessa bestämmelser rör
handläggningen av ansökningsmål vid vallendomstol. Genom ändringama slås den
breda ortstidningsprincipen fast för kungörelse om ansökan med föreskrifler
för målets vidare handläggning (33 §), komplettering av sådan kungörelse (47 §)
och kungörelse om tid och plats för sammaniräde för behandling av
ersättningsanspråk (68 §). I dessa faU blir alltså kungörandelagens
orlslidningsregel tillämplig. Ändringen i 38 § är redaktionell och föranleds av
att kungörandelagens regel om när kungörande har skett blir tillämplig på
kungörelse enligt 33 §.
I
11 kap. 33, 47 och 87 §§ samt 88 §, som hänvisar till 33 §, har hämtöver gjorts
vissa formeUa ändringar betingade av kungörandelagens terminologi.
8.18
Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled
10,
41, 44 och 76 a §§ För flottningsförening skall finnas bl.a. styrelse, årsvis
utsedd skiljeman för tvister om ersättning för flottningsskada samt ortsombud
för mottagande av anmälningar om flottningsskada och andra framställningar
rörande flotlleden och flottningen. Saknar flottningsförening styrelse kan
länsstyrelsen för visst ärende på yrkande av rättsägare förordna syssloman med
samma befogenhet som tillkommer flottningsstyrelsen. Länsstyrelsen kan också
för viss tid förordna lämplig person att - utöver det i reglementet fastställda
Prop.
1976/77:63 185
antalet
styrelseledamöter - vara ledamot av styrelsen med samma befogenhet som övriga
ledamöter. Uppgifter om styrelseledamot, skiljemän och ortsombud skall anmälas
till länsstyrelsen, som kungör dem i länskungörelserna samt i en eller flera
ortstidningar. Enahanda kungörande är föreskrivei när del gäller
styrelseledamot, som har förordnals av länsstyrelsen.
De
ändringar som jag här föreslår grundas på samma överväganden som jag har
redovisat i avsnitt 8.17 i anslutning till 3 kap. 14 § vattenlagen.
Ändringarna innebär i sak alt nuvarande kungörande-bestämmelser ersälts med
föreskrift om skyldighel för länsstyrelsen atl föra förteckning över aUmänna
flottleder som framgår inom länet och i denna la in vissa uppgifler.
Beslämmelsen om sådan skyldighel har lagits in i en ny 76 a §. Dessutom har i
44 § infogats en redaktionell ändring i enlighet med punkt 7 b) i
övergångsbestämmelsema till lagen (1969:244) om ändring i rättegångsbalken
(lydelse 1970: 391).
14
§ Kallelse till sammanträde enligt 14 eller 15 §§ för behandling av förslag
lill beslämmelser om vissa floUledskostnader kungöres i en eller flera
ortstidningar. Kungörelse enligt 14 § skall vidare tillställas den eller de
personer, som enligl 10 kap. 26 § vattenlagen utsetts alt la emot handlingarna
i målet. Floltledsanläggaren skall kallas särskilt.
Målgruppen är i båda fallen lokal. Obligatorisk
form för kungörande bör därför vara ortstidning. Ändringen innebär all den
breda principen fastslås.
19
§ Paragrafen, som behandlar kungörande av beslut om inlerims-flottning. har
ändrats på samma sätt som 14 §.
35
§ Länsstyrelsen utlyser sammaniräde för behandling av förslag lill reglemente
för flottningsförening med skogsägare och andra som är intresserade av frågan.
Sammanträdet skall utlysas på lämpligt säll. Samma ordning gäller enligt 36 §
för behandling av till länsstyrelse inkommet förslag om ändring i reglementet.
Målgruppen är även i dessa fall lokal. I stället
för nuvarande regel om sättet för kungörande bör föreskrivas att kungörelse om
sammanträdet skall införas i ortstidning. Ändringen innebär i enlighet härmed
alt kungörande skall ske i ortstidning enligt den breda principen.
68
§ Kungörandet enligt denna bestämmelse riktar sig till okänd ägare av sådant
flotlgods som får hållas kvar av flottningsstyrelse för att åläggas dubbla
umgälder. Kungörandet, som verkställs av länsstyrelsen, sker i
länskungörelserna och tidning inom orten. Kungörandet bildar utgångspunkt för
beräkning av den tidsfrist, efter vUken floltgodset får försäljas till förmån
för flottningsföreningen.
Prop.
1976/77:63 186
Enligl promemorieförslaget skall länskungörelserna
inte längre användas för kungörande av detta slag. 1 stället bör enligl grundprincipen
ortstidning vara obligatorisk form.
Förslagel har inle mött någon gensaga under
remissbehandlingen. Även jag ansluler mig till del. Ändringen innebär alt
länskungörelserna ulgår som kungörandeform och atl den breda ortstidningsprincipen
slås fast.
1 lagen har utöver vad som sagts nu gjorts ell
antal ändringar av terminologisk art.
8.19
Förslaget till lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och andra
rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
17
§ Skriftlig fullmakt, som har överlämnats lill fullmäktigen för att av honom
innehas och företes för Iredje man, kan av överexekulor under vissa
förutsättningar förklaras kraftlös. Beslutet skall föregås av kungörelse med
innehåll atl handlingen vid viss tidpunkl kommer all bli kraftlös. Kungörelsen
skall införas i allmänna tidningarna och, om överexekulor beslutar del, annan
tidning. Kungörandet i allmänna tidningarna skall ske sist. Högst fjorton dagar
från delta kungörande skall kraftlösheten inträda.
Överexekutors nuvarande frihet all besluta om och
utforma ett ortslidningskungörande efler omständigheterna i varje särskUt fall
är enligt min mening en tillfredsställande ordning för den speciella situation
varom här är fråga. Jag finner därför inte skäl att föreslå införande av den
breda ortstidningsprincipen. Den ändring som görs i paragrafen är enbart
formell och innebär en anpassning lill kungörandelagens terminologi.
27
§ Ändringama följer av ändringar i handelsregisterlagen, som jag kommer alt
beröra i sitt sammanhang (se avsnitt 8.56).
8.20
Förslaget till lag om ändring i förordningen (1845:50 s. 1) i avseende på
handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva
Bestämmelserna ger formföreskrifter för försäljning
av lös egendom utan tradition till köparen. Transaktioner av denna typ har i
realiteten merendels karaktär av panlsiitlning. På köparen ankommer atl
ombesörja kungörelse om kontrahenterna, dagen för avtalet och köpeskiUingen.
Kungörelsen skall införas i tidning med spridning inom den ort där säljaren
bor. Köparen skall vidare inom viss lid från kungörandet dels överlämna ett
exemplar av avtalet med bevis om
Prop.
1976/77:63 187
kungörandet
tiU kronofogdemyndigheten, dels visa upp avtalet för tingsrätten. Tingsrätten
skall la in avtalet i protokoll saml utfärda kungörelse som skaU anslås
offenUigen. Iakttagande av dessa föreskrifler medför i princip att egendomen,
fastän den finns kvar hos säljaren, är fredad för att tas i anspråk av
säljarens borgenärer.
Promemorieförslaget innebär alt den breda
orlslidningsprincipen skall gälla för köparens lidningskungörande saml atl
tingsrättens anslagskungörande slopas och ersätts med införande i regisler hos
tingsrätten över uppvisade och inprotokollerade köpeavhandlingar. Under
remissbehandlingen har förslagel i allmänhet lämnals utan erinran.
Målgruppen för köparens tidningskungörande är
säljarens borgenärer. Också jag anser atl delta kungörande bör utformas enligt
den breda principen. När det gäller tingsrättens anslagskungörande har detla i
praxis skell på tingsrättens egen anslagstavla. Tingsrättens kungörelse ger i
sak i slort sell samma informalion som köparens tidningskungörelse. Del
inlresse för kungörelsens innehåll, som kvarstår efter tidningskungörandet,
tillgodoses väl genom all handlingarna finns tiUgängliga hos tingsrätten och
uppgifter om och ur dem kan fås på begäran. Organisatoriskt bör hithörande
handUngar hos tingsrätten samlas i en förleckning.
Ändringarna i lösöreköpsförordningen, som i sakligt
hänseende överensstämmer med promemorieförslaget, har utformats i enlighet med
vad jag har anfört nu. En övergångsbestämmelse har dessulom tillfogals i syfte
atl från tingsrätternas anslagstavlor rensa ul de, i många fall åldriga,
kungörelser som finns anslagna där vid ikraftträdandet.
8.21
Förslaget till lag om ändring i lagen (1862:10 s. 1) om kallelse på okända
borgenärer'
11
§ I denna paragraf ges den grundläggande regeln om kallelse på okända
borgenärer. I situationer som närmare anges i 9 och 10 §§ skaU rällen på
ansökan av gäldenär förelägga okända borgenärer alt inom viss tid ange sina
fordringar. Underlåter borgenär atl efterkomma föreläggandet, kan han inte
längre göra gällande sin fordran mot gäldenären, såvida det inte visas att
gäldenären ändå känt tiU fordringens existens. Föreskrivna kungörandeformer är
anslag på rättens kansli och allmänna tidningarna. Anslagskungörandet skall ske
sex månader före frislens slutdag och kungörandet i allmänna tidningarna vid
tre lillfällen, det första fem och det sista två månader före slutdagen.
' Förslaget använder den författningsrubrik som har
föreslagits i prop. 1976/77:5 med förslag till preskriptionslag m. m.
Prop. 1976/77:63 188
Motsvarande förfarande är föreskrivei i 62 och 63
§§ lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, 97 § lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar, 47 och 48 §§ lagen (1955:183) om bankrörelse saml 6 kap. 6 § och,
efter hänvisning lill 6 kap. 6 §, 14 kap. 4 § aktiebolagslagen (1975: 1385).
Det trefaldiga tidningskungörandet skall här, ulom i aktiebolagsfallen, ske
också i lokal tidning. Frislens längd är i eU av fallen enUgt lagen om
bankrörelse liksom för motsvarande silualion enligt lagen om försäkringsrörelse
bestämd till tre månader.
Kungörandet syflar i alla dessa fall till atl
aktivera borgenär inför ifrågasatt ålgärd som kan röra hans ekonomiska inlresse.
Åtgärden är enligt försäkringsrörelselagen, bankrörelselagen och
aktiebolagslagen viss vinstutdelning eller nedsättning av aktiekapital och
enligl aktiebolagslagen och föreningslagen dessutom fusion.
1 promemorian föreslås att anslagskungörandet och
föreskrivei kungörande i lokal tidning slopas och all kungörandet i Posl- och
Inrikes Tidningar inskränks till alt ske vid ett enda tillfälle. I promemorians
förslag till lag om ändring i 1862 års lag och föreningslagen har också den
uttryckliga regeln om fristlidens längd slopats. Mol promemorieförslagen, som
har tillstyrkts av företrädare för närings-och kreditlivet, har ingen annan
erinran framförts än alt PRV förordal bibehållande av det trefaldiga
kungörandet och betecknat kungörande vid ett tiUfälle som otillräckligt.
Också jag anser att anslagskungörandet inle ger
nämnvärd spridningseffekt i de här aktuella fallen och att anslag därför inte
bör vara obligatoriskt. Jag ansluter mig också till bedömningen atl ett
upprepat kungörande ger en förhållandevis måttlig effektivitetsökning, som inte
står i rimlig proportion till kostnaden för del upprepade kungörandet.
Kungörandet bör begränsas till ett lillfälle. Målgruppen kan i allmänhet
bedömas vara nationell. Post-'och Inrikes Tidningar bör därför vara obligatorisk
form. Kungörande i ortstidning, som i enskilda fall kan te sig påkallal, kan
ske enligt kungörandelagens stödjande-regel. Någon fast regel om fristlidens
längd torde inte behövas. Det får förutsättas att kungörande myndigheter
bestämmer frist till en i varje särskilt fall lämplig varaktighet efter
kungörandet.
Ändringen i 11 § 1862 års lag har utformats i
enlighet med vad jag har anfört nu.
8.22
Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1921:225)
Konkurslagen (KL) innehåller elt flertal bestämmelser
om kungörande. Bestämmelserna bildar sammantagna ett enhetligt system för att
sprida kännedom om beslut och andra ålgärder under konkursen. Som genomgående
form för kungörandet har föreskrivits Post- och Inrikes Tidningar samt
ortstidning. Konkursdomaren bestämmer i samband med konkursbeslutet vilken
eller vilka ortstidningar som skall
Prop. 1976/77:63 189
användas
för kungörelser om konkursen. Antalet får enligt konkursförordningen
(1975:256) bestämmas till högst två.
KL:s kungörandesystem kvarstår i stora drag
oförändrat sedan lagens tillkomst år 1921. Sedan några år tillbaka är dock
konkurs-lagstiftningen föremål för en genomgripande översyn. Arbetet har
hittills lett till bl.a. en helt ny lydelse av I och 2 kap. KL (prop. 1975:6,
LU 1975:12, rskr 1975:91, SFS 1975:244). I samband med den reformen betonades
önskemålet av en samordning mellan konkurs-rätlsreformen och behövliga reformer
i fråga om bl.a. kungörande (prop. 1975:6 s. 148). Eftersom någol
stäUningstagande lill promemorian Effektivare kungörande inte kunde ske i del
då förevarande lagstiftningsärendet genomfördes i stället den lösningen, alt
huvuddelen av de föreskrifter om kungörande som berördes av reformen togs bort
ur KL och fördes in i konkursförordningen.
1 prop. 1975/76:210 har för riksdagen lagts fram
förslag till en ny ordning för handläggning av mindre konkurser. Förslaget
upptar en ny lydelse av bl.a. 9 kap. KL. Den nya handläggningsformen skall
tillämpas dels i de nuvarande fatligkonkursfaUen, dels i vissa andra fall. Del
har uppskattats alt den nya och enklare handläggningsformen med nuvarande
konkursfrekvens kan bli tillämplig i närmare 80 % av alla konkurser. Vid
utformningen av förslaget har följts samma riktlinjer i fråga om kungörande som
vid 1975 års reform. De nya bestämmelserna har föreslagits skola träda i krafl
den 1 april 1977.
Konkurslagskommittén (Ju 1971:06), som har till
uppgift alt göra en allmän översyn av konkursförfarandet, överväger fn.
särskilt frågor som rör förvaltningen av konkursbo (3 kap. KL) och gäldenärens
ställning under konkursen (4 kap. KL). Kommitténs arbete väntas resultera i ett
delbetänkande i nämnda frågor.
Enligt min mening framstår KL:s kungörandesystem
numera som föga ändamålsenligt. Det kan sålunda ifrågasättas om kungörelse är
det mest effektiva och rationella sättet att sprida kännedom om beslut och
åtgärder under konkursen och om något faktiskt behov av sådant allmängörande
föreligger i alla de situationer där sådant f.n. är föreskrivet. Sett från den
utgångspunkten att kungörande är motiverat främst i de fall när i målgruppen
ingår okända intressenter eller kungörelse är ekonomiskt fördelaktigare än
annan form av underrättelse, kan övervägas att ersätta det nuvarande systemet
med kungörelser under konkursen med ett mer nyanserat system som i större
utsträckning bygger på direkta underrättelser till berörda intressenter.
En total omreglering av det nuvarande systemet för
underrättelser och kallelser i konkurs innebär emellertid otvivelaktigt en del
lagtekniska problem. Huvuddelen av de paragrafer som skulle beröras är föremål
för konkurslagskommitténs fortsatta arbeie. Ändringar som genomförs nu kommer
därför alt i många fall få en provisorisk
Prop. 1976/77:63 190
karaktär.
Till detta kommer all en omreglering av del berörda slagel inte lorde kunna
hållas helt fri från sakliga omprövningar av vissa regler, något som skulle
föregripa kommitténs fortsatta arbete. Övervägande skäl talar således för atl
en omreglering av det berörda slaget bör ske först i samband med det fortsatta
reformarbetet på konkursrättens område.
Oavsett hur ett nytl syslem uiformas kommer även i
fortsättningen att föreligga behov av kungörelse om vissa beslul och andra
åtgärder i konkurs. Detta gäller framför alll i fråga om beslut om försättande
i konkurs. Den reglering som nyligen har skett av kungörandet i sådana
situationer bör därför samordnas med kungörandelagens beslämmelser. Jag
övergår därför lill atl behandla promemorieförslaget rörande KL i dé delar
detta fortfarande har aktualitet efter 1975 års ändringar i KL och föreslagna
ändringar enligl prop. 1975/76:210.
Målgruppen för kungörande enligt KL beiecknas i
förslagel som typiskt sett blandad. 1 enlighet därmed föreslås all Posl- och
Inrikes Tidningar och ortstidning bibehålls som obligatoriska former. I fråga
om omfattningen av ortslidningskungörandet föreslås att den breda principen
skall tillämpas endasl belräffande sådana kungörelser som avser "ekonomisk
status", medan övriga, mer interna procedurtekniska kungörelser i storl
sett skall följa den nuvarande regleringen, dvs. införas i ett mindre antal
ortstidningar, vilka skall anges i "slalus-kungÖrelserna".
Förslaget i promemorian har i allmänhet godlagils
vid remissbehandlingen. Del har emellertid kritiserats av Stockholms tingsrätt
och konkurslagskommitlén såvitt gäller bl.a. tillämpningen av den breda
ortstidningsprincipen, vilken anses leda till en onödig fördyring av
konkursförfarandet.
För egen del ansluler jag mig till
promemorieförslagets målgruppsbestämning såvitt gäller kungörande av beslul om
försättande i konkurs och förslagel att bibehålla nämnda tidningar som
obligatoriska former för kungörande. Med anledning av den kriiik som under
remissbehandUngen har riklats mot förslagets kostnadseffekter tiU följd av den
föreslagna omfattningen av ortstidningskungörandel vill jag dock framhålla
följande.
De ekonomiska aspekterna på kungörande väger
onekligen särskilt tungt i samband med konkurs. Mot bakgrund av vad jag har
anfört tidigare om principerna för ett brett ortslidningskungörande och med
beaktande av konkursbeslulets rättsverkningar anser jag det ofrånkomligt att
konkursbeslutet kungörs enligt den breda principen. Detta gäller även den
kungörelse som efler utredning av frågan om lämplig handläggningsform Ofr '8 a
§ andra siyckei KL i dess lydelse enligt prop. 1975/76:210) kan komma att
separal utfärdas i konkurser som handläggs enligt vad som t allmänhet är
föreskrivet i fråga om konkurs.
Prop. 1976/77:63 191
Den
breda principen bör även gälla i fråga om eventuella kungörelser som utfärdas
angående upprättande av uldelningsförslag i de konkurser som skall handläggas
enligt den enklare ordningen. De ökade kostnader som uppkommer lill följd av
atl kungörandet skall ske enligl den breda ortstidningsprincipen kan i viss mån
motverkas genom alt kungörelsernas innehåll i fortsättningen utformas på ett så
kortfattat sätt som omständighelerna tillåter. Del är sålunda viktigt all
kungörelserna inle som nu ibland förekommer belastas med onödiga uppgifter. Jag
vill också erinra om att konkurssökande borgenärs ansvar för konkurskostnadema
i mindre konkurser föresläs bli begränsal (se förslag lill 188 § enligt prop.
1975/76:210).
Vad jag har anfört nu innebär all antalet
ortstidningar i likhei med vad som nu gäller begränsas för vissa kungörelser i
de konkurser som handläggs i enlighet med vad som i allmänhet är föreskrivei i
fråga om konkurs. Jag syftar här på kungörelser som rör bl.a. konkursbeslulets
hävande i högre rätt, eflerbevakning, nedläggning av konkurs, eventuell
avskrivning av konkursen på grund av brist i boel, borgenärssammanträde,
ackordsförslag, arvodesprövning och slutredovisning. Dessa kungörelser är
nämligen av betydelse bara för dem som av intresse i den individuella konkursen
har anledning att följa konkursens förlopp. 1 de mindre konkurserna blir
frågan om en mera inskränkt publicering i allmänhet utan praktisk betydelse.
Skäl saknas därför atl i dessa konkurser inskränka kungörandet i ortstidning
utöver vad som följer av det redan sagda. Förutom en enklare reglering av
kungörandet medför den föreslagna lösningen att innehållet kan begränsas i den
i regel enstaka kungörelse som utfärdas i flertalet av dessa konkurser.
Orden "aUmänna tidningarna", som
förekommer på ett flertal ställen i KL, bör samtidigt bylas ul mot orden
"Posl- och Inrikes Tidningar".
18
a § Paragrafen har föreslagits tillagd genom prop. 1975/76:210. 1 paragrafen ges
bestämmelser om kungörande av konkursbeslutet m.m. Paragrafen gäller oavsett i
vilken form konkursen handläggs.
Som
jag har angett i det föregående bör konkursbesluiel kungöras enligt den breda
principen. Paragrafens tredje stycke har ändrats i enlighet härmed. Samtidigt
har i enlighet med vad jag har framhållit nyss bestämmelsen i paragrafens
första stycke om all konkursdomaren skall bestämma den eller de ortstidningar i
vilka kungörelser om konkursen skall införas flyttats över till 19 §. I tredje
stycket har gjorts en redaktionell ändring.
Frågan på vilket geografiskt område
ortslidningskungörande skall riktas in vid konkurs har jag berört redan
tidigare (se avsnitt 8.1 lill 33§).
Prop. 1976/77:63 192
19
§ Paragrafen har genom prop. 1975/76:210 föreslagits få ändrad lydelse. 1
paragrafen ges regler om vad konkursdomaren har all iaktta om konkurs skall
handläggas i enlighet med vad som i allmänhet är föreskrivei i fråga om
konkurs. Till paragrafen har lagts elt nytt andra stycke, som i sak moisvarar
18 a § försia stycket andra meningen i del genom prop. 1975/76:210 framlagda
förslagel. Till följd härav har del lidigare andra stycket i paragrafen med
viss begränsande omformulering fått ulgöra elt nytt Iredje stycke i
paragrafen. Hänvisningen lill 18 a § Iredje stycket får den innebörden atl vad
konkursdomaren har besiämt enligl 19 § - i Ukhet med kungörelse enligt 18 a § -
skall kungöras enligl den breda principen, något som också indirekt följer av
del nya tredje styckels formulering.
74
§ I paragrafen ges bestämmelser om kungörande av auktion på konkursbos egendom.
Del uttryckliga undantag som görs i paragrafen beträffande länskungörelsema bör
utgå.
186
§ Paragrafen har genom prop. 1975/76:210 föreslagits få ändrad lydelse. 1
paragrafen behandlas det fallet att det under en konkurs, som handläggs i
enlighet med vad i allmänhet är föreskrivet i fråga om konkurs, visar sig råda
brist i boet. Ändringen är av redaktionell nalur och innebär atl den kungörelse
som skall föregå konkursens nedläggande på samma sätt som andra kungörelser
under konkursen endast skall tas in i Post- och Inrikes Tidningar samt i den
eller de ortstidningar konkursdomaren har bestämt.
202
§ I paragrafens andra stycke ges bestämmelser för del fall att hinder möter alt
införa kungörelse i ortstidning som bestämls för sådant ändamål. Någon saklig
ändring av denna reglering anser jag inte vara påkallad. Undantagsregeln bör
gäUa även i fråga om tillkännagivanden som skall kungöras enligl den breda
principen. Paragrafens lydelse har utformats i enlighet härmed.
8.23
Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1).
90,
91 och 96 a §§ Auktion på utmätt lös egendom, frånsett luftfartyg och
registrerat skepp m.m., skall föregås av kungörelse som tillkännages i tidning
inom orten och på annat lämpligt sätt. Finns lokala bestämmelser om särsldlt
sätt för kungörande, skall även dessa tillämpas. För visst undantagsfall
föreskrivs annat lämpligt sätt.
Prop. 1976/77:63 193
Auktion
på fartyg, som inte är infört i skeppsregistret eller molsvarande ulländska
regisler, eller på gods i fartyg eller i luftfartyg skall dessutom kungöras i
allmänna tidningarna. Anbud för försäljning under hand av utmätt lös egendom
skall infordras genom kungörelse i en eller flera tidningar inom orten eller på
annat lämpligt sätt.
Från utgångspunkten atl försäljning av bl.a. utmätt
lös egendom har visst inslag av lokalt/regionalt inlresse föreslås i promemorian
all annonsering alltid skall ske i ortstidning med lillämpning av den breda
principen applicerad på målgruppen spekulanter. Enligl promemorieförslagel bör
kungörande i Post- och Inrikes Tidningar däremol inle längre vara
obligatoriskt. Del framhålls emellertid alt sådani kungörande självfallet kan
vara påkallal i vissa fall med hänsyn lill egendomens beskaffenhei eller till
förekomsten av okända borgenärer med intresse i försäljningens förlopp.
Promemorieförslaget har inle vunnit odelat gillande
vid remissbehandlingen. Den breda orlslidningsprincipen vid exekutiv
försäljning avslyrks av bl.a. RSV. ÅtskiUiga instanser menar atl Post- och
Inrikes Tidningar bör vara obligatoriskt medium i vart fall vid exekutiv
försäljning av fasl egendom, skepp och luftfartyg.
Jag har viss förståelse för den kritik som under
remissbehandlingen har framförts mot promemorieförslagel. När del gäller
infordrande av anbud eller försäljning av utmätt lös egendom syflar kungörandet
i de flesla fall huvudsakligen till att informera spekulanter om den föreslående
försäljningen. Del är av vikt atl kostnaderna för denna information slår i
rimligl förhållande tiU värdet av den egendom som utbjuds. Förhållandena
skiftar i alltför hög grad för all en generell tillämpning av den breda
ortstidningsprincipen för sådant kungörande skall kunna anses moliverad. Andra
synpunkler gör sig däremol gällande när kungörandet syflar lill alt informera
även okända rättsägare om förestående försäljning. Hänsynen till rättssäkerheten
kräver i dessa fall att sådana kungörandeformer används som är ägnade att
tillgodose detta informationsbehov.
Den nuvarande regleringen av kungörandet i 90, 91
och 96 a §§ ger den som kungör viss frihei alt välja de media som är mest
lämpade för den akluella situationen. Enligt min mening finns inte tiUräckliga
skäl att i sak ändra nuvarande ordning. 1 sammanhanget bör erinras om alt
utsökningsrätten fn. är föremål för en genomgripande revision på grundval av
lagberedningens belänkande (SOU 1973:22) Ulsökningsbalk. Anledning saknas alt
i det nu akluella hänseendet föregripa resultatet av den planerade revisionen
av utsökningslagsliflningen. De ändringar som jag föreslår i 90 och 96 a § är
endast formella och avser all markera att kungörandelagens breda
orlslidningsprincip inle är tiUämplig i dessa faU. Också ändringen i 91 § är av
formell nalur och innebär en anpassning till kungörandelagens terminologi.
13 Riksdagen I976I77. 1 saml Nr 63
Prop. 1976/77:63 194
141
§ 1 paragrafen ges föreskrifler om kungörande av fördelnings-sammanträde när
utmätt lös egendom har sålts under hand. För kungörande krävs att särskilda
skäl föreligger. Som form för kungörande har föreskrivils tidning inom orten
eller annat lämpligt sätt.
Bestämmelsen lorde ha begränsat tillämpningsområde.
Enligt min mening finns inle skäl atl nu i sak ändra regleringen av
kungörandet. Den av mig förordade ändringen är formell och moisvarar
ändringarna i 90 och 96 a §§.
Bestämmelser om kungörande i fråga om fördelningssammanlräde
i vissa fall vid försäljning av fastighei finns i 143 §. Genom hänvisningar i
de särskilda försäljningslagarna är bestämmelserna tillämpliga även vid
försäljning av luftfartyg och registrerat skepp m.m. Sammanträdet skall
kungöras på lämpligt sätt minst två veckor i förväg. Närmare beslämmelser om
kungörandet ges i tillämpningsföreskrifterna. Anledning saknas atl föra över
dessa beslämmelser till utsökningslagen.
8.24
Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)
17
§ I paragrafen anges hur beslul om kungörelsedelgivning skaU verkställas.
Tidningskungörandet är bestämi till lämplig tidning, avsiktligt utan
uttryckliga riktlinjer för tidningsvalel i väntan på kungörandereformen (prop.
1970:13 s. 146). Övriga kungörandeformer är fn. för elt specialfall anslag inom
bostadsfastighel samt mera generellt anslag på kommunal anslagstavla. 1 vissa
fall där kungörandet av praktiska skäl används i stället för individuell
underrättelse till många skall vidare sändas underrättelse i brev till någon
eller några av de berörda personerna. Föreskrivna kungörandeåtgärder skall med
undantag för anslag på kommunal anslagstavla vara vidtagna inom sju dagar från
beslutet om kungörelsedelgivning.
I enlighet med de allmänna övervägandena föreslås
den ändringen i 17 § all tidningskungörande i Post- och Inrikes Tidningar och
ortstidning eller i endera av dessa b.åda former blir obligatoriskt, att
anslag på kommunal anslagstavla slopas saml alt tidsfristen förlängs till lio
dagar. I varje särskilt fall ankommer det på den kungörande all med ledning av
omsiändigheterna beslämma hur tidningskungörandet skall anordnas. Valet skall
ske med utgångspunkt i resp. lidningsforms avsedda användningsområde. Anslag på
kommuns tavla kan självfallet komma till användning som stödjande form.
I paragrafen anges som alteniativ metod, när
lidningskungörande är uppenbarligen meningslöst, alt kungörelsen endast anslås
i kungörande myndighels lokal. I promemorian har diskuterats möjligheten all i
dessa fall fullt ut ta konsekvenserna av kungörandets fiktiva karaktär
Prop. 1976/77:63 195
och
hell underlåta varje som helst kungörandeålgärd, varvid besvärs-och annan
falaUetid skulle få anses löpa från beslut alt underlåta åtgärd. En sådan lösning
har emeUertid avvisats i promemorian och den nuvarande formen anslag i
myndighetens lokal bedömts vara en godtagbar kompromiss mellan offentlighets-
och kostnadsintressena. Jag ansluter mig till denna ståndpunkt, som har
godtagits av remissinstanserna. Jag föreslår därför ingen ändring på denna
punkt.
19
§ 1 denna paragraf regleras samlat när delgivning enligl delgivningslagen -
däribland kungörelsedelgivning - skall anses ha skett. Bestämmelsen i fråga om
kungörelsedelgivning är utformad i anslulning till reglerna i 17 § om hur
beslut om kungörelsedelgivning skall verkställas och slår fast alt delgivning i
sådani fall skall anses ha skett den sjunde dagen efler beslutet under
förutsättning atl då är fullgjort del som är föreskrivet i 17 § första stycket.
Ändringen i 19 § har behandlats i avsnitt 6.2.4.
Den innebär atl den nuvarande sjudagarsfristen förlängs till lio dagar. Jag
vill erinra om atl regeln i 19 § träder i stället för rältsverkansregeln i 5 §
försia stycket kungörandelagen men atl regeln i samma paragraf andra stycket om
kungörelsens innehåll däremot gäller.
Övergångsbestämmelsen är utformad med utgångspunkt
i atl beslut om kungörelsedelgivning aUtid dokumenteras, jfr 9 §
delgivningskungörelsen (1970:467).
8.25 Förslaget
till lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808)
Den som anser sig ha blivit tvingad eller förledd
alt utge skriftlig handling, vara krav kan grundas, skall inom fyra veckor
sedan tvånget upphörde eller förledandel skedde anmäla tvånget eller
förledandel hos domstol samt inom samma lid efler anmälan låta domstolens bevis
därom införas i allmänna tidningarna. Dessa åtgärder är förutsättning för atl
sådan invändning om tvånget eller förledandet som framställs i lagsökningsmål
om krav på gmnd av handlingen skaU tillmätas betydelse i målet.
Jag föreslår i denna beslämmelse endasl en formell
ändring som innebär en anpassning till kungörandelagens terminologi.
8.26 Förslaget
till lag om ändring i förvaltningslagen (1971:290)
Ändringen, som har behandlals i den allmänna
motiveringen (avsnitt 6.2.4), innebär att förvaltningslagens specialregler om
hur besvärstiden skall räknas vid klagan över normbeslul har anpassats till den
allmänna föreskriften i 5 § första stycket kungörandelagen om när kungörande
skall anses ha skett. Såsom liUkännagivande i särskilt föreskriven ordning
skall härvid betraktas inte bara sådant tillkännagivande som behandlas i
specialförfattning utan också det tillkännagivande som
Prop. 1976/77:63 196
föreskrivs
i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar.
8.27 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för
utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket
Ändringen är formell och innebär en anpassning till
kungörandelagens terminologi.
8.28 Förslaget
till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)
40
§ Partrederiavlal kan anmälas lill sjöfartsregistrel. Innan sådan anmälan har
gjorts åtnjuter redarna inle förmånen av delad ansvarighet. Övergår
partredares fartygsandel lill annan, upphör enligt 53 § sjölagen den förre
redarens ansvarighet för nya förbindelser i förhållande lill tredje man, som
varken känl lill eller bort känna till andelsövergången, inte förrän antingen
andelsövergången anmälts lill sjöfartsregistrel eller - såvitt gäller skepp
eller skeppsbygge - den nye redaren sökt inskrivning av sitt förvärv.
Anmälan om partrederiavlal eller andelsövergång
kungörs av sjöfartsregistrel i Posl- och Inrikes Tidningar och dagstidning. Syftet
med kungörandet är alt ge viss publicitet åt den för pariredarna förmånliga
verksamhetsformen. 1 likhei med vad som gäller vid kungörande av uppgifler om
associalionsrättsliga företagsformer utgörs målgruppen av personer, vilkas
ekonomiska intressen vid något tillfälle berörs av denna mer speciella
förelagsform. Till kungörandet är inle knuten någon rättsverkan. De uppgifter
som kungörs syftar inte heller primärt lill alt framkalla någon aktivitet hos
målgmppen i samband med kungörandet. Uppgifterna är främst av betydelse när
målgruppsmedlem av annan anledning vill agera i förhållande till parlrederiel.
Nuvarande beslämmelser om kungörande av
partrederiavlal infördes i samband med 1973 års ändringar i sjölagen. Vid detta
lillfälle förelåg inte fullständigt författningsunderlag för
fartygsregislreringen. Båtregistreringslagen (1975:604) och
fartygsregislerförordningen (1975:927), som reglerar både skepps- och
bålregislreringen samt skeppsbyggnadsregistreringen, tillhandahåller numera
detta underlag. Registreringsskyldighet föreligger för praktiskt taget aUa
partrederi-ägda fartyg. Registren förs centralt för hela landei med användande
av automatisk databehandling. Uppgifter ur registren lämnas i form av
registerutdrag som innehåller alla uppgifter som har förts in i registret.
Utdrag kan tiUhandahållas med kort varsel.
Nuvarande bestämmelser om lidningskungörande medför
merarbele för sjöfartsregistrel och kostnader för den enskilde. Mol bakgrunden
av det behov som föreligger av aktuella och fullständiga uppgifter kan
Prop.
1976/77:63 197
värdet
av den information som ges genom annonseringen ifrågasättas. Enligt min
uppfattning kan publicitetskravel i fråga om partrederier anses uppfyllt genom
den registrering som nu sker under förutsättning att även andelsövergång i
parirederi antecknas i båtregistret. Jag anser därför att bestämmelserna om
lidningskungörande kan ulgå i fråga om registrerade fartyg.
Den ändring som jag föreslår i 40 § innebär alt
kungörande av anmälan om partrederiavlal skaU ske endasl i fall då fartyget
inte är registrerat.
Förslaget medför att tillämpningsområdet för
bestämmelserna i förordningen (1975:928) om handläggning av parlrederiärenden
begränsas. Bestämmelserna om tidningskungörandets omfattning bör därför bli
föremål för en översyn.
217
§ Ändringen är formell och innebär en anpassning till kungörandelagens
terminologi.
8.29 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1907:15 s. 1) angående
avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet
Om den ersättning, som skall ulgå vid avgäldens
upphörande, inle redan är eriagd, skall länsstyrelsen fastställa ersällningen
för avgälden och utsätta lid inom vilken den skaU erläggas. Beslutet skall
delges hemmanets ägare. Sedan det har styrkts alt ersättningen erlagls eller
nedsatts, utfärdas kungörelse härom i länskungörelserna.
Denna situation ansluler myckel nära liU den
kungörandesituation jag redan har behandlat i avsnitt 8.11 om förslag till
ändring i lagen (1938:159) om avlösning av avgälder från de till skatte
försålda så kallade halländska kyrkohemmanen. Inte heller i det fall jag nu
behandlar är några rättsverkningar knutna till kungörandet. Föreskriften om
delgivning är tillräcklig från publicitetssynpunkt. Ändringen innebär i
överensslämmelse med promemorieförslaget, till vilket jag ansluter mig, att
kungörandet slopas.
8.30 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1921:378) om ströängars in
dragande till kronan
14 §
Om ungefärlig tidpunkt för förestående ströängsförrättning skall sakägama
underrättas genom kungörande i kyrkan för den eller de församlingar, inom vilka
fastigheterna är belägna. Varje känd sakägare skall dessutom tillställas
personlig underrättelse.
Jag delar promemorieförslagets av remissinsianserna
utan erinran lämnade bedömning att det föreskrivna personliga
underrällelseförfa-randet kan anses tUlräckligt tillgodose sakägarnas intresse.
Ändringen innebär i enlighet härmed alt kungöranderegeln slopas.
Prop.
1976/77:63 198
60
§ Till sammanträde för fördelning av beslutad ersättning skaU kallelse
kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom orten.
1 promemorian har målgruppen, som inbegriper okända
sakägare, bedömts vara typiskt sett nationell och som obligatorisk form föreslagils
Posl- och Inrikes Tidningar. Ändringen i paragrafen har utformats i enlighet
med förslagel.
8.31
Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt för borgenär till
betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal
Till sammaniräde för förhandling om rättsägares
anspråk och fördelning av utfallande belopp skall fastighetsägaren och kända
borgenärer kallas. Dessulom skall sammanträdet kungöras i allmänna tidningarna
och tidning inom orten. Målgruppen, okända borgenärer, kan vid en generell
bedömning betecknas som nationell. Obligatorisk form bör därför, i
överensstämmelse med promemorieförslaget, vara Posl- och Inrikes Tidningar. I
enskilt fall påkallat ortstidnings-kungörande bör ske inom ramen för elt
stödjande kungörande. Ändringen innebär alt ortstidning slopas som obligatorisk
form samt atl en terminologisk ändring görs i syfte all anpassa bestämmelsen
till kungörandelagens terminologi.
8.32
Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen
handling
6§
Vid handläggning av ansökan om dödande av förkommen handling i allmänhet (6 §)
eller av inteckning på grund av förkommet pantbrev eller annan förkommen
inieckningshandling (13 §) eller vilande-bevis eller vilandeförklarad
inieckningsansökan (14 §) skall rätlen efteriy-sa handlingen genom offentlig
siämning som skall kungöras. Enligt en regel i 6 §, till vilken hänvisas i 13
och 14 §§, är kungörandeformema anslag i rättens kansli och tidning (allmänna
tidningarna saml, efter lämplighels-prövning, tidning inom orten). 1 allmänna
tidningama skall kungörelsen införas i första numret för nästföljande kvartal.
Kungörandet bildar utgångspunkten för efteriysningstiden, enligt 6 § minst ett
och högst två år saml enligl 13 § minsl sex månader. Har rätten efler
efterlysningslidens utgång bifallit ansökan, får sökanden göra gällande den
rätt, som har kunnal gmndas på handlingen, ulan hinder av att handlingen inle
kan företes. Inteckning på gmnd av dödad inteckningshandling kan dödas ulan
att handlingen företes.
1 promemorian föreslås atl anslagskungörandet och
det fakultativa ortslidningskungörandet slopas, varigenom Post- och Inrikes
Tidningar blir enda obligatoriska form. Målgruppen bedöms i promemorian som
Prop. 1976/77:63 199
grundläggande
nationell. Jag delar den uppfattning som har kommii lill ullryck i
promemorieförslagel och har lämnals utan erinran av remissinstanserna.
Lagtekniskt bör enligt min mening utgångspunkten för tidsberäkningen anknytas
till kungörandelagens regel om när kungörande skall anses ha skett. Ändringarna
i 6 § har i form- och fristberäkningsfrågan denna innebörd och inrymmer
dessutom en formell anpassning till terminologin i kungörandelagen.
12
och 13 §§ Ändringarna är formella och innebär en anpassning till
kungörandelagens terminologi. Till följd av den hänvisning som jag nyss berörde
får emellertid de sakliga ändringarna i 6 § effekt också i silualioner som
behandlas i 13 § liksom även i 14 §.
8.33
Förslaget till lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank
Ändringen är formell och innebär en anpassning lill
kungörandelagens terminologi.
8.34
Förslaget till lag om ändring i lagen (1918:163) med vissa bestämmelser om
sjöfynd
Enligt 3 § är föreskrivna kungörandeformer allmänna
tidningarna, Underrättelser för sjöfarande (UFS) och lokal tidning. Reglerna
gäller bottenfynd, sjöfynd och slrandfynd i svenskt farvatten, både fynd som
bärgas lill svenskt land och sådani som bärgas av svenski fartyg på väg tiU
utländsk hamn. Kungörandet sker genom svensk tullmyndighet. Kungörelsen i
allmänna tidningarna bildar utgångspunkt för ägares anmälningsfrist.
Under remissbehandlingen har uttalats olika
meningar om UFS som kungörandeform enligt sjöfyndslagen. Sjöfartsverket har
tillstyrkt promemorians förslag att bibehålla UFS som obligatorisk form, medan
generaliullstyrelsen har avstyrkt förslagel i denna del under framhållande att
UFS i de flesta fall inte är någon lämplig kungörandeform.
Målgruppen i fråga om sjöfynd kan vara atl söka
inom ett myckel varierande område. Det ligger i sakens natur att sjöfarande som
specialgrupp typiskt sett innefattas i detta område. För egen del anser jag att
den kungörandeform som är bäsl ägnad atl nå denna grupp för närvarande torde
vara UFS. Denna publikation bör därför bestå som obligatorisk form för
kungörande. För att täcka den övriga delen av målgruppen bör liksom hittills
kungörande även i Post- och Inrikes Tidningar vara obligatoriskt.
Lokallidningsannonsering bör däremot utgå som obligatorisk form, eftersom
ortsanknytningen i sjöfyndsfall ofla är obetydlig. Ändringen har utformats i
enlighet med dessa över-
Prop. 1976/77:63 200
väganden.
Ändringen innebär även all den nuvarande regeln om vilkel kungörandemomenl som
bildar ulgångspunkl för frislen utgår. Därigenom blir kungörandelagens
motsvarande regel lillämplig. Annonsering i ortstidning, som i enskilt fall kan
le sig påkallal av egendomens art, fyndplatsen eUer annan särskild
omständighet, kan ske med tillämpning av kungörandelagens slödjanderegel.
I 3 § görs dessulom, liksom i 1 och 7 §§, vissa
formella ändringar i syfle all modernisera reglerna.
8.35
Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda vägar
Inledningsvis vill jag korl beröra bestämmelserna i
100 §, enligt vilka länsstyrelsen av irafiksäkerhelsskäl kan beträffande
enskild väg eller del därav förordna all del inom vissl avstånd från vägen
skall råda förbud mot att utan länsstyrelsens tillstånd uppföra byggnad,
uppsätta skymmande stängsel eller vidla annan för trafiksäkerheten menlig
anordning. Om meddelat förordnande skall meddelande las in i länskungörelserna
och ortstidning. Riksdagen har tidigare i år antagit förslag lill ändring av
denna beslämmelse (prop. 1975/76:112, KU 1975/76:51, rskr 1975/76:362) av
innebörd all förordnandet skall föras in i länets förfallningssamling och atl
meddelande om förordnandet skall tas in i ortstidning. Förordnandet bedöms i
propositionen inte ha karaktär av författning (prop. s. 90). Den föreskrift om
kungörande i ortstidning, som har beslutats på grundval av nyssnämnda
proposition, tillgodoser det informationsintresse som inom ramen för denna
allmänna kungörandereform aktualiseras i fråga om förordnande enligt 100 §.
Någon ändring härutöver är alltså enligt min mening inte påkallad.
52
§ 1 denna paragraf regleras tillkännagivande av upplysningar om företrädare för
vägsamfällighet. Då styrelse har utsetts eller ändring beslutals i styrelsens
sammansäuning eller syssloman förordnats, skall underrättelse därom tas in i
länskungörelserna. Kungörandet bekostas av samfälligheien.
Ändringen i paragrafen motsvarar ändringen i 42 och
43 §§ lagen (1933:269) om ägofred. Jag hänvisar till vad jag har uttalat om
sistnämnda ändring (se avsnitt 8.14).
56
§ Här behandlas formen för kallande tiU sammanträde med vägsamfällighet. Om
annan ordning för kallelse inte har bestämts i samfällighetens stadgar, skall
kallelse antingen delges varje väghållningsskyldig minst en vecka före
sammanträdet eller kungöras i kyrkan för den eller de församlingar, där vägen
är belägen, och i minsl en av ortens tidningar minst fjorton dagar före
sammanträdet.
Prop.
1976/77:63 201
Enligl promemorieförslagel, som från de flesta håll
har godtagils vid remissbehandlingen och vilkel även jag bilräder, skall
kungörandet i kyrkan slopas och tidningskungörandet bibehåUas i den omfattning
som nu föreskrivs. Ändringen är utformad i överensstämmelse därmed. På
kungörandet blir således kungörandelagen, dock ej dess orlslidningsregel, alt
tillämpa.
80
och 93 §§ Utlåtande över förrättning för bildande av vägförening skall enligl
80 § fjärde stycket läggas fram för sakägarna på tid och plats som har beslämts
vid förrätlningssammanträde. Innan förrättningen avslutas skall uppgift om
tiden och platsen kungöras genom uppläsning i kyrka och genom
ortslidningsannonsering. Om länsstyrelses beslut i vägföreningsärende skall
enligl 93 § första stycket sakägare underrättas genom atl beslutet antingen
tillställs alla sakägarna eller kungörs enligt samma regler som gäller i fråga
om förrättningsutlåtande.
Jag vill först erinra om atl dessa beslämmelser
numera har begränsad tillämplighet. Enligt 9§ lagen (1973:1151) om införande av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter får nämligen här avsedd förrättning inle påbörjas efter utgången
av juni 1974.
Ändringen i 80 § innebär atl kyrkokungörandet
slopas. Till följd av att den redan gällande formuleringen i fråga om
orlstidningsannonseringen bibehålls blir dessutom den breda
ortstidningsprincipen fastslagen för hilhörande fall.
Ändringen i 93 § har utformats med utgångspunkt
från promemorieförslaget, som har lämnats utan erinran av remissinstanserna.
Det innebär att som alternativ till underrättelse till samtliga sakägare slås
fast en skyldighet för länsstyrelsen alt hålla beslutet tillgängligt på lämphg
plats inom orten och alt införa kungörelse därom i ortstidning.
8.36
Förslaget till lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse
I lagen har vidtagits dels vissa formella
ändringar, varigenom lagen bl.a. har anpassats till kungörandelagens
terminologi, dels ändringar av saklig natur rörande vissa kungörandesilualioner
som regleras i 1948 års lag.
62
§ 1 mom. och 63 § Ändringama motsvarar ändringen i 11 § preskriptionsförordningen
och är behandlade i samband med denna (se avsnitt 8.21).
Prop.
1976/77:63 202
137
och 234 §§ Saknar försäkringsbolag lill registret anmäld behörig styrelse, kan
bolaget under vissa förutsättningar bli skyldigt alt träda i likvidation. För
sådant fall föreskrivs i 137 § Iredje stycket atl rätten skall kalla bolaget,
aktieägare och borgenärer all inställa sig vid rätten för prövning av frågan.
Kallelsen skall om möjligt delges bolaget, varjämte kungörelse om kallelsen
skall införas i Posl- och Inrikes Tidningar och ortstidning i den ort där
bolagets styrelse skall ha sill säte. I 234 § tredje siyckei ges molsvarande
regler för del fallet all ömsesidigl försäkringsbolag saknar behörig
förelrädare.
Kungörandet syftar i nu berörda fall till att
bereda bolagets aktieägare och borgenärer lillfälle alt yttra sig över den
ifrågasatta tvångs-likvidationen. Del ersätter också bevislig delgivning med
bolaget. 1 promemorian betecknas målgruppen som nationell, varför Posl- och
Inrikes Tidningar förordas som obligatorisk form för kungörandet. Förslaget har
lämnats ulan erinran av remissinsianserna. Även jag ansluler mig lill
förslagel. Ändringarna i 137 och 234 §§ har utformats i enlighet härmed.
295
§ 3 mom. Försäkringsbolags överlåtande av försäkringsbestånd eller del därav
till annat försäkringsbolag förulsälter försäkringsinspektionens tillstånd atl
bringa avtalet om överlåtelse lill verkställighet. 1 tillståndsärendel skall
inspektionen förelägga berörda försäkringstagare saml förmånstagare till vissa
livränlor alt inom viss lid framföra eventuella erinringar mol överlåtelsen.
Föreläggandel meddelas genom kungörande i allmänna tidningarna och viss lokal
tidning. Kungörelsen skall innehålla, utöver föreläggandel, ansökningens
innehåll samt överlåtelseavtalet och elt sammandrag av den förebragta
uiredningen.
1 promemorian föreslås alt kungörandet i lokal
tidning slopas. Remissinstanserna har i allmänhet godtagit förslagel,
försäkringsinspektionen med konstaterande alt stödjande kungörande i ortstidning
lorde få anses påkallal när överlåtelsen sker från lokalbolag. 1 fråga om
kungörelsens innehåll har inspektionen ifrågasatt om det inle från
informationssynpunkt kan anses tillräckligt atl återgivandet av
överlåtelseavtal, som ofla har en vidlyftig avfattning, begränsas lill
upplysning om att avtal om beståndsöverlålelse har träffals.
Även jag biträder den föreslagna ändringen av
kungörandeform i 295 § 3 mom. När det gäller behandlingen av avtalet och övrig
utredning i kungörelsen är den av försäkringsinspekiionen förordade begränsade
upplysningen om avtalet enligl min mening lillräcklig om därtill fogas uppgift
om var ytterligare informalion kan erhållas. Ändringen i fråga om kungörelsens
ulformning är avfattad i enlighet härmed.
Prop. 1976/77:63 203
8.37
Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk
försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket
Ändringen i 29 § är en följd av ändringen i 295 § 3
mom. lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, för vilken jag har redogjort nyss.
Övriga ändringar i lagen är av formeU natur och innebär bl.a. en anpassning
till kungörandelagens terminologi.
8.38
Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
Vissa
allmänna synpunkter
Med utgångspunkt i föreningslagen vill jag här försl
lill samlad behandling la upp en del frågor om kungörande av uppgifter om bedrivande
av näringsverksamhet, som är gemensamma för skilda associationsrättsliga lagar.
Juridisk person kan i allmänhet förvärva rättigheter eller skyldigheter försl
när den är regisirerad. Också enskild näringsidkare och enkelt bolag kan
registreras. Enkelt bolag blir genom registrering handelsbolag.
Regislreringsmyndighel
är
patent-
och regisireringsverkel för akiiebolag
bankinspektionen för bankaktiebolag
sparbanker
jordbmkets kreditkassor
försäkringsinspektionen för
försäkringsbolag
understödsföreningar
(dock
ej arbetslöshetskassor)
arbetsmarknadsstyrelsen för
arbetslöshetskassor
lantbmksstyrelsen för
sambmksföreningar (äldre)
länsstyrelse för ekonomiska föreningar
bostadsrättsföreningar
sambmksföreningar (fr.o.m. år 1976) enskilda näringsidkare handelsbolag (enkla
bolag)
Vid den inledande registreringen införs i registret
vissa allmänt identifierande uppgifter om den registrerade. Mest betydelsefulla
är sådana uppgifter som rör firma, behöriga ställföreträdare och verksamhetens
art samt ekonomiska förhållanden. Sker ändring i fråga om vad som har
registrerats, skall den nya uppgiften föras in i registret. Vissa särskilda
beslut eller åtgärder rörande den registrerade skall också föranleda införing.
Som
regel gäller att registreringsmyndigheten skall kungöra varje
Prop. 1976/77:63 204
införing
i eller avförande ur regisler i tidning. Uppgifter ur samlliga register kungörs
i Posl- och Inrikes Tidningar. Uppgifler ur regisler för ekonomiska föreningar,
sparbanksregislret, jordbrukskasseregistret, sambruksföreningsregislrel och
handelsregisler kungörs också i ortstidning. Valet av ortstidning är reglerat
på olika säll för skilda register.
Till införing i regisler och kungörande i tidning
är viss rättsverkan knuten. Vad som har införts i regisler och kungjorts i viss
tidning presumeras ha kommii till iredje mans kännedom. Presumtionsgrundande
kungörande är annonsering i ortstidning i de fall där kungörande i sådan är
föreskrivei, eljesl annonsering i Post- och Inrikes Tidningar.
I fråga om understödsföreningar sker inget annat
kungörande än
registrering. Beträffande sådana föreningar gäller därför en presum-
lionsregel med anknytning lill registrets innehåll. Mot den som har
förvärvat kännedom om vad registret innehåller om vissl förhållande
vid den tidpunkt varom är fräga kan ändring i samma förhållande göras
gällande bara om han visas ha känt tiU ändringen. p
1 promemorian föreslås som enhetlig lösning för
hela det akluella lagstiftningsområdet alt kungörande i ortstidning slopas, alt
kungörandet i Posl- och Inrikes Tidningar begränsas till vissa registrerade
uppgifler samt att den presumtion som nu är knuten lill tidningskungörande
genomgående knyts lill kungörandet i Posl- och Inrikes Tidningar, där sådani
kungörande är föreskrivet, och i övriga fall till införingen i registret.
Tidningskungörande skall enligt förslaget
förbehållas i huvudsak uppgifter om ekonomiska förhållanden, l.ex. uppgifter om
aktiekapitals storlek och storleken av inbetalat belopp, saml uppgifler om
firma, föremål för verksamheten, styrelse, firmaiecknare och lidpunki för
första införing i registret. I det vid promemorian fogade förslaget till
ändring i lagen om ekonomiska föreningar föreskrivs tidningskungörande för
sådana registrerade uppgifter som avser föreningens firma, ändamål, styrelse
och firmateckning eller som rör föreningens upplösning, likvidation eller
fusion.
Övervägandena bakom förslaget kan sammanfattas på
följande sätt. Det här aktuella rättsområdet rymmer vilt skilda företagsformer
från företag med verksamhet och inlressentområde som innesluter hela landei liU
myckel små förelag med uteslutande lokal karaktär. Inom samma förelagsform återfinns
företag av mycket olika omfattning. Även om den valda förelagsformen
naturligtvis ofta ger god ledning för att bedöma omfattningen av det
geografiska intressentområdel, ler det sig ändå angeläget och naturligt att
offieiella uppgifler om företag av olika former skall stå att finna på så långt
möjligt likartat sätt. Näringsverksamhet bedrivs också ofta successivt i olika
företagsformer. Kungörande i fråga om de olika företagsformerna bör därför ske
i enhetliga former. Målgruppen vid kungörande är personer vilkas
Prop. 1976/77:63 205
ekonomiska
intressen vid någol tillfälle berörs av företagel. Den är med del redovisade
enhetliga synsättet att se som nationell och kan bedömas visa en avsevärd
informationssökande aktivitet. Registrerade uppgifter har sådan karaktär att
enskild uppgift har mindre värde fristående, mera som elt led i den totalbild
av föreiagei som registret ger. Med denna bedömning av målgruppen och
registeruppgifterna skulle kungörandet i och för sig kunna begränsas lill
införing i regisler under förutsättning atl registreringsmyndighelerna
dimensioneras för all kunna lämna en större mängd upplysningar om registrens
innehåll än f n. Främst med hänsyn liU alt registeruppgifterna nu är fördelade
på olika slags register och på både cenlrala och regionala register lalar
emellertid praktiska skäl för att utöver del passiva kungörandet genom införing
i regisler bibehåUa också ett aktivt kungörande i tidning. Della bör ske i elt
samlat organ för hela landei, Posl- och Inrikes Tidningar, som här kan ses
också som en specialpublikation. Kungörelsemalerialet förutsätts fä en
överskådlig redigering som gagnar lokal/regional läsning. Ell lokall
tidningskungörande kan inle däruiöver bedömas ge en sådan försiärkning av
målgruppens möjlighet lill information som på ett rimligl sätt skuUe svara mot
den kostnadsökning som är förenad med att ha ortstidning som obligatorisk
kungörandeform.
Förslagel att slopa ortslidningskungörande har
godtagits av både registermyndigheter och förelrädare för näringslivet. För ett
bibehållande av vissl kungörande i ortstidning när det gäller uppgifler ur
handels- och föreningsregisler uttalar sig dock tre länsstyrelser. En av dessa
förordar att i stället kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar slopas. Mol
förslagel i dess helhel uttalar sig NSI och företrädare för pressen. Dessa
finner promemorians målgruppsbeslämning vara alltför snäv och vill till
målgruppens intresseområde räkna kontroll för undvikande av förväxlingsbara
konkurrerande firmanamn, nyhetsvärdet i lokala personnamn i registemppgifter
och det allmänna intresse som följer av den pågående stmkturomvandlingen och
demokratiseringsprocessen inom näringsliv och arbetsmarknad. Förslagel atl
undanla vissa registemppgifter från aktivt lidningskungörande avstyrks av bl.a.
företrädare för näringslivet. Som särskilt viktiga nämns uppgifter om juridisk
persons säte och adress samt uppgift om räkenskapsår.
Remissutfallet ger enligt min mening stöd för att
kungörande enligl förslagel skuUe ge tillfredsställande möjlighet lill
information för den målgrupp till vilken kungörandet i de nu akluella fallen i
första hand vänder sig. Självfallet kan regisirerad uppgift, vid sidan om del
ekonomiskt betingade intresse som främsl kännetecknar målgruppen, även vara av
mera allmänt intresse, l.ex. för belysande av utvecklingen inom näringsliv och
arbetsmarknad lokalt och regionall. Också ell inlresse av denna art skulle
emellertid enligt min mening bli tillgodosett genom kungörande i enlighet med
förslaget. 1 en sådan vidare intressentgrupp
Prop. 1976/77:63 206
kan
förväntas finnas en viss grad av informationssökande aktivitet, som kan
inriktas på Post- och Inrikes Tidningar i dess planerade, mer lättillgängliga
utformning. Uppgifler av utpräglat allmänl intresse lorde f.ö. vara garanterade
spridning som nyhetsmaterial i dagspressen. Post- och Inrikes Tidningar är väl
lämpad som upplysningskälla för dagspressens sekundärinformation. Jag ansluter
mig därför till promemorians av flertalet remissinstanser godtagna bedömning
atl ett obligatoriskt ortslidningskungörande härutöver inte skulle tillföra
kungörandet en mot kosinaden svarande ökad effektivitet. Genom kungörandelagens
allmänna regel om stödjande kungörande finns emellertid möjlighel för
registermyndighet att i en utsträckning, som bedöms ekonomiskt rimlig, sörja
för lokal/regional spridning av registeruppgift i ortstidning.
De registeruppgifter som kungörs i ortstidning kan
givelvis vara av inlresse även för arbetstagarna inom del förelag som
uppgifterna avser. Genom den nyligen antagna lagen (1976:580) om medbestämmanderätt
i arbetslivet har dessa tillförsäkrats i princip fullständig tillgång till
information av betydelse för verksamheten. Genom den överenskommelse om
ekonomikommitté och arbetstagarkonsulter som år 1975 ingåtts mellan SAF, LO och
Privattjänstemannakartellen har arbetstagarna fått ytterligare möjlighel lill
insyn i del enskilda företagels ekonomiska förhållanden. Vad jag har sagt nu
innefattar enligt min mening garantier för att berörda arbetstagare på ett
effektivt sätt nås av den information som är av inlresse för dem.
Jag föreslår alltså alt promemorieförslagel i fråga
om obligatorisk kungörandeform genomförs och att, som en naturlig följd därav,
den presumtion, som nu i vissa fall är knuten till kungörande i lokal tidning,
i stället knyts till kungörande i Posl- och Inrikes Tidningar.
När det sedan gäUer frågan i vilken utsträckning
registeruppgifter skall kungöras vill jag framhålla att undantag från
lidningskungörande bör förekomma bara i den mån därav inte uppkommer nämnvärt
ökad belastning för registreringsmyndigheterna genom förfrågningar. Undantagna
uppgifter bör alltså inte ha central betydelse för målgruppen. De bör samtidigt,
för att motivera undantag inom den generella lösningen, dra någon beaktansvärd
kosinad vid lidningskungörande.
Mest frekvent förekommande och följaktligen
kostnadsdragande vid tidningskungörande är sådana uppgifler som ingår i den
inledande registreringen. Promemorians förslag till undantag bland hithörande
uppgifter om ekonomisk förening har avstyrkts av förelrädare för näringslivet
och av PRV. Även jag anser skälen för att fullfölja promemorians förslag i
denna del inte vara tillräckligt starka. Promemorians gränsdragning
sammanställd med remissinstansemas synpunkter ger heller inte nämnvärt
utrymme för undanlag beträffande gmnd-
Prop. W16fll: 63 207
läggande
registeruppgifter av annat slag i andra förelagsformer. När det gäller andra
registrerade uppgifter än inledande är atl märka att sådana uppgifter lill
skiUnad från de inledande har en förhållandevis låg frekvens och inle
obligatoriskt förekommer i varje förelag inom någon förelagsform. Fördelarna
med en särlösning för uppgifler av sådan karaktär uppväger enligl min mening
inle de nackdelar i form av osäkerhet om rättsläget och registerförfrägningar
för säkerhels skull som kan vara förenade med en undantagslösning. Jag anser
det därför inte motiveral atl föreslå någon ändring i fråga om vilka
registrerade uppgifter som skall kungöras i tidning.
I enlighet med nu redovisade överväganden har
utformats förslag till ändring i
104
och 105 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar, 89 § lagen (1955: 416)
om sparbanker, 5 § lagen (1956: 216) om jordbmkskasserörelsen, 18 och 19 §§
handelsregisteriagen (1974:157).
Frågan i vad mån övervägandena föranleder
motsvarande ändring i föreskrifter inom området för regeringens
normgivningskompetens får tas upp i ett senare sammanhang.
De
särskilda bestämmelsema i lagen om ekonomiska föreningar 72 § Om förening
saknar tUl registret anmäld behörig styrelse kan därav uppkomma skyldighet för
föreningen atl träda i likvidation. 1 denna paragraf behandlas i tredje stycket
rättens handläggning av ärende om tvångslikvidation på sådan grund. Rätlen
skall kalla föreningen saml föreningsmedlemmar och borgenärer att inställa sig
vid rättens prövning av frågan. Kallelsen skall delges föreningen, om det är
möjligt, och kungöras. Kungörandeform är allmänna tidningarna och tidning inom
den ort där föreningens styrelse skall ha sitt säte. Kallads utevaro är inte
hinder för rättens prövning och avgörande.
Molsvarande siluation och förfarande regleras - som
har berörts tidigare - i 137 § lagen (1948:433) om försäkringsrörelse. De skäl
som har anförts för ändring i det sammanhangel gör sig gällande också
belräffande den situation varom nu är fråga. Jag förordar därför i
överensstämmelse med promemorieförslagel att 72 § lagen ändras så att Post- och
Inrikes Tidningar blir enda obligatoriska kungörandeform.
74
§ I denna paragraf behandlas registreringsmyndighetens förfarande när under
tio år inle har kommit in någon anmälan lill föreningsregistret om en viss
förening och det finns anledning anta att föreningen har upphört med sin
verksamhet. 1 försia hand skall myndigheten förhöra sig om föreningens bestånd
genom skrivelse till
Prop. 1976/77:63 208
föreningen
eller på annat lämpligt sätt. Om därvid inle visas atl föreningen består,
skall föreningen genom kungörelse anmanas atl inom viss tid låta höra av sig.
Har vid frislens utgång alltjämt inte visats alt föreningen beslår, skall den
anses upplöst och avföras ur registret. Föreligger tillförlitiiga uppplysningar
om att föreningens verksamhel har upphört, får myndigheten ulan
kungörelseförfarande genast förklara föreningen upplöst och avföra den.
I 17 § handelsregisterlagen (1974:157) föreskrivs ell
motsvarande förfarande i fråga om registrerad näringsidkare, som inle under lio
år har kommit in med anmälan lill handelsregistret och som kan anlas ha upphört
med sin verksamhel. Föreligger tillförlitliga upplysningar om alt verksamhelen
har upphört, skall näringsidkaren genast avföras ur registret. 1 annat fall är
förstahandsåtgärden enligl delta lagrum alt på lämpligt sätt inhämta upplysning
huruvida näringsidkaren har upphört med sin verksamhet och inle ämnar återuppta
den. Om därigenom inte visas att verksamheten fortfarande bedrivs, är
föreskrivet enahanda kungörandeförfarande som i 74 § föreningslagen.
Föreskrivna kungörandeformer är i såväl
föreningslagen som handelsregisterlagen allmänna tidningarna och viss lokal
tidning.
I promemorian har som obligatorisk kungörandeform
för fall av dessa slag föreslagils Post- och Inrikes Tidningar. Förslaget har
allmänl godtagits i remissbehandlingen. En länsstyrelse har dock uttalat sig
för atl ortslidningskungörandet bibehålls i förenings- och handelsregisterlagarna.
1 13 kap. 18 § aktiebolagslagen (1975:1385), som
den 1 januari 1977 ersätter motsvarande regel i 173 a § lagen (1944:705) om
aktiebolag, har regleringen av undersökningsförfarandel i de nu aktuella fallen
inskränkts lill en föreskrift för registreringsmyndighelen att på lämpligt
sätt undersöka huruvida verksamheten har upphört. 1 anslutning tiU denna
beslämmelse uttalade föredraganden (prop. 1975:103 s. 516) atl
registreringsmyndighelen förutsätts vidta med hänsyn lill omständigheterna
lämpliga ålgärder, såsom skriftliga förelägganden, för atl försöka utröna
huruvida bolaget äger bestånd eller inte.
Redan det allmänna intresset av enhetlig reglering
av ensariade situationer i olika lagar lalar enligt min mening för alt samma
lösning väljs för alla de nu aktuella lagrummen. Enligt vad jag har inhämtat
har dessutom den hittillsvarande detaljerade regleringen av myndighets
undersökning framför alll för handelsregistrens del visat sig vara onödigl stel
och i många faU föranlett ett kostsamt kungörande ulan motsvarande vinster i
fråga om. utredning eUer spridningseffeklivitel. Jag föreslår därför att den
förenklade reglering som har beslutats för aktiebolagsregislrets vidkommande
får slå igenom också för förenings-och handelsregistrens del. En sådan förenklad
reglering utesluter självfallet inte att regislreringsmyndighel använder ett
kungörandeför-
Prop. 1976/77:63 209
farande
sådani som det nu föreskrivna när del bedöms vara påkallal av omsiändigheterna
i särskilt fall.
I 13 kap. 18 § aktiebolagslagen ges en särskild
regel om efterföljande likvidationsåtgärder. En däremot svarande reglering
finns redan i 92 § andra stycket föreningslagen, varför någon
lagstiftningsåtgärd i delta hänseende i föreningslagen nu inte är påkallad.
Ålgärder som behövs för att bringa den nu föreliggande avgifisfriheien för
återregistrering av firma, som har avförts ur handelsregisler ulan atl så bort
ske, i överensstämmelse med den nu föreslagna regleringen i handelsregisteriagen
av undersökningen ligger inom regeringens normgivningskompetens.
97
§ Ändringen moisvarar, uiöver en redaktionell jämkning, ändringen i 11 §
preskriptionsförordningen och har behandlats i samband med denna (se avsnitt
8.21).
104
och 105 §§ Ändringama har behandlats i den inledande framställningen vid denna
lag.
8.39 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1948:218) om sambruksföre
ningar
Enligt övergångsbeslämmelserna till lagen
(1975:417) om sambruksföreningar skall 1948 års lag om sambruksföreningar
fortfarande lillämpas på sambruksförening som är registrerad enligl den lagen.
Kungörandet enligt förevarande paragraf syflar till all bereda föreningen och
dess medlemmar saml borgenärer lillfälle atl yttra sig över ifrågasatt
skyldighet för föreningen att träda i likvidation. I enlighet med de
överväganden som jag har redovisat i anslutning till 137 § lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse (avsnitt 8.36) bör obligatorisk form för kungörande i denna
typsituation vara Post- och Inrikes Tidningar. Paragrafen har ändrats i
enlighet härmed.
8.40 och
41 Förslagen till lagar om ändring i rusdrycksförsäljningslagen
(1954:521) och ölfärsäljnuigslagen (1961:159)
1 62 § msdrycksförsäljningslagen och i 30 §
ölförsäljningslagen behandlas vissa beslut om ulskänkningstiUstånd.
Tillkännagivande av sådant beslut bildar ulgångspunkl för besvärstid. Enligt
gällande regler kungörs beslut om viss årsutskänkning av rusdrycker i en eller
flera ortstidningar och motsvarande beslut när det gäller öl genom anslag hos länsstyrelsen.
Frågor om meddelade ulskänkningstiUstånd har sådant
allmänt inlresse atl de på lämpligt sätt bör bringas till allmänhetens
kännedom.
14 Riksdagen 1976177. I saml Nr 63
Prop. 1976/77:63 210
Den
nu i fråga om tillstånd lill ölulskänkning föreskrivna formen anslag bör
ersättas med den effektivare formen kungörande i ortstidning, som redan gäller
i fråga om tillstånd till utskänkning av rusdrycker. För kungörandet bör i
båda fallen gälla den breda principen. När kungörandet skall anses ha skett och
besvärstiden börjar löpa blir att bedöma enligt 5 § kungörandelagen, som blir
lillämplig i båda fallen. Ändringarna i de nu akluella lagarna har gjorts mot
bakgrund av del nu anförda. De inrymmer dessulom ett formellt slopande av de
särskilda föreskrifterna om all lidpunkten när besvärstiden börjar löpa skall
framgå av kungörelsens innehåll. De ersätts i sak av den molsvarande generella
regeln i kungörandelagen. 1 30 § ölförsäljningslagen görs dessulom en formell
jämkning.
8.42 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse
35
§, 47 § 2 mom., 143,161,172 och 173 §§ Ändringama är väsentligen av formell
natur och innebär en anpassning lill kungörandelagens terminologi.
Bestämmelserna i 3 § kungörandelagen skall inte tillämpas på kungörande enligl
35 och 143 §§.
47
§ 1 mom. och 48 § Ändringama motsvarar ändringen i 11 § preskriptionsförordningen.
De har behandlals i samband med nämnda ändring (se avsniu 8.21).
8.43 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker
Ändringarna i 89 § sparbankslagen moisvarar
ändringarna i 104 och 105 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar och har
behandlats i .samband med dessa senare (se avsnitt 8.38).
8.44
Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen
5
§ Ändringen moisvarar, utöver en redaktionell jämkning, ändringen i 104 § lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar och har behandlats i samband med denna.
87
§ 2 mom. I denna paragraf behandlas fusion inom jordbmkskasserörelsen. Prövning
av fråga om tiUstånd till verkställande av fusionsavtal ankommer pä
tillsynsmyndigheten. Till skillnad från motsvarande tillståndsärenden i
föreningslagen och andra lagar, som jag har berört i samband med ändringen i
preskriptionsförordningen, är här inle föreskrivet något kungörande under
pågående handläggning hos den prövande myndigheten. 1 stället skall
myndighetens beslut kungöras, om del innebär
Prop. 1976/77:63 211
atl
tillstånd meddelas. Nuvarande kungörandeformer är allmänna tidningama och en
eller, om del finns påkallat, två eller flera tidningar med allmän spridning
inom berörda kassors verksamhetsområden.
Jag ansluler mig lill promemorians av
remissinsianserna godtagna bedömning att det obligatoriska
ortslidningskungörandet bör slopas. Ändringen innebär därutöver en formell
anpassning till kungörandelagens terminologi samt en redaktionell jämkning.
8.45 Förslaget
till lag om ändring i namnlagen (1963:521)
Den ändring jag föreslår i namnlagen är formell och
innebär en anpassning tiU kungörandelagens terminologi. Frågan om ändring i
övriga regler om hithörande kungörande, vilka är infogade i namnförordningen
(1963:528), ankommer på regeringen och lorde få las upp i ett senare
sammanhang.
8.46 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1963:537) om gravrätt m.m.
Råder uppenbar vanvård på gravplats kan upplåtaren
enligt 10 § gravrätlslagen förelägga gravrältsinnehavaren att sätta gravplatsen
i stånd. Efierkommes ej föreläggandet inom ell år, kan upplåtaren förklara
gravrätten förverkad. I föreläggandet skall innefattas erinran härom.
Föreläggande för gravrätlsinnehavare, som är okänd till namn eller vistelseort,
skall kungöras i allmänna tidningarna och tidning inom orten. Tiden för
kungörandet bildar utgångspunkt för ettårsfristen.
Nuvarande kungörandeformer bör enligt min mening
bibehållas. Ändringen i 10 § innebär, utöver en formell anpassning till kungörandelagens
terminologi och en redaktionell jämkning, atl den breda ortstidningsprincipen
slås fast och atl den dag då frisUiden börjar löpa blir alt beslämma enligl
kungörandelagens regel om när kungörandet skall anses ha skett.
8.47 Förslaget
till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)
Bestämmelserna i 100 § är en motsvarighet i fråga
om länsstyrelses, lantbruksnämnds och lantbruksslyrelsens beslut enligl
rennäringslagen till den bestämmelse som jag har berört i förslaget lill lag om
ändring i lagen (1960:130) om fiskevårdsområden (se avsnitt 8.15). TiU skillnad
från vad som är fallet i fiskevårdsområdeslagen ryms under beslämmelsen i den
lag som jag behandlar nu bl.a. vissa beslut till allmän efterrättelse, vilka
dessutom faller under regleringen i 12 § andra stycket förvaltningslagen.
Beslut enligl rennäringslagen skall i sin helhet hållas tillgängligt hos
samebyns styrelse och kungörelse innehålla meddelande därom.
Prop. 1976/77:63 212
Kungörandet syftar självfallet här som i andra fall
lill att sprida meddelandet till hela målgruppen. För att i kungörandelagens
termer ge uttryck för spridningsambitionen bör enligl min mening den breda
ortstidningsprincipen slås fasl. Ändringen i formfrågan har denna innebörd.
När del gäller tidpunkten för kungörandets verkan i
besvärshänseende saknas enligt min mening anledning all här frångå den lösning
som har tiUämpats i andra liknande regler, t.ex. i 15 § lagen om
fiskevårdsområden (jfr även vad som har anförts beträffande den föreslagna
ändringen i 12 § andra stycket förvallningslagen). Beslämmelsen i 100 § sista
meningen har utformats i enlighet härmed.
Av skäl som jag har nämnl lidigare (se avsnitt
8.15) har vidare den särskilda kostnadsregeln slopats.
8.48 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1967:420) om flyttning av
fordon i vissa fall
Enligt 6 § skall den myndighet som har verkställt
flyttning av fordon genom kungörelse i tidning inom orten eller på annat
lämpligt sätt underrätta ägare, som inte har kunnal anträffas, om flyttning av
hans fordon till särskild uppstäUningsplals.
Målgruppen för kungörandet är typiskt sett lokal
och ortstidning -med annat lämpligt sätt som subsidiärt alternativ - väl
anpassat till reformens grundtankar. Den föreslagna ändringen innebär all kungörande
i ortstidning skaU ske enligt den breda principen.
Lagförslaget utgår från paragrafens lydelse enligl
ändring, som beräknas ha satts i krafl före den tidpunkt, som föreslås för
ikraftträdande i delta ärende.
8.49 Förslaget
till lag om ändring i patentlagen (1967:837)
1 71 § föreskrivs ett särsldlt förfarande för fall
när palenlhavare som inte har hemvist i Sverige skall delges vissa handlingar i
mål och ärenden rörande patent och i patentregistret inte finns antecknat
behörigt ombud och inte heller palenthavarens fullständiga adress. Delgivningen
sker genom atl den handling som skall delges anslås i patpntmyndighetens lokal
och kungörelse om delgivningen införs i allmänna tidningarna.
I promemorian har föreslagits att förfarandet
anpassas till delgivningslagens (1970:428) motsvarande regel, dock alt
kungörelsen skall införas i specialpublikation som utges av registreringsmyndigheten,
jfr 53 § patentkungörelsen (1967:838). Förslaget har godtagits av PRV och
övriga remissinstanser.
Ändringen i 71 § innebär att, i överensstämmelse
med promemorieförslaget, handlingen skall hållas tillgänglig hos registreringsmyndighelen
och att meddelande därom och om handlingens
Prop. 1976/77:63 213
huvudsakliga
innehåll skall kungöras. Regleringen av formen för kungörandet bör - liksom
molsvarande i fråga om övrigt kungörande enligt patentlagen - ske i
patentkungörelsen (1967:838). Som har nämnts nyss bör kungörelsen tas in i den
specialpublikation som ges ul av PRV. Den nya regel om när delgivningen skall
anses ha skett, som innefattas i ändringen, anknyter till den kungörandeform
som föreskrivs i palentkungörelsen.
I
övrigt har gjorts vissa ändringar av formell karaklär i lagen.
8.50 Förslaget
till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)
Koncessionsnämnden för miljöskydd skaU bereda den,
som kan beröras av miljöfarlig verksamhet, lillfälle att yttra sig över ansökan
hos nämnden om tillstånd till sådan verksamhet. Nämnden skall kalla partema
lill sammaniräde och besiktning om det inte är uppenbart obehövligt. Kallelsen skall
ske genom kungörelse i en eller flera ortstidningar eller på annat lämpligt
sätt. Enligt miljöskyddskungörelsen (1969: 388) kan som altemativ till
tidningsannonsering användas underrättelse i rekommenderat brev, om
intressentkrelsen är bestämd till viss eller vissa personer eller företag.
Samma regler gäUer enligt miljöskyddskungörelsen vid handläggning av
dispensärende hos naturvårdsverket eller länsstyrelse.
I promemorian föreslås atl nuvarande i första hand
föreskrivna kungörandeform bibehålls och alt ortslidningskungörandet sker efter
den breda principen. Förslagel har tillstyrkts av naturvårdsverket.
Koncessionsnämnden har upplyst att nämnden redan tillämpar den breda principen.
Även jag biträder förslagel. Ändringen har utformats i enlighet därmed.
8.51 och
52 Förslagen till lagar om ändring i mönsterskyddslagen
(1970:485) och växtförädlarrättslagen (1971:392)
Ändringama motsvarar ändringen i 71 § patentlagen
(1967:837), som jag har behandlat i avsnitt 8.49. Den närmare regleringen av
kungörandeform bör i dessa fall liksom i fråga om patentiagen ske i
lillämpningsförfattning.
8.53
Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:731) om trafiknämnder
Underrättelse om val lill irafiknämnd skall
ofördröjligen sändas till länsstyrelsen för att tas in i länskungörelserna.
Den föreslagna ändringen, som innebär att
kungörande i länskungörelserna ulgår som kungörandeform och att ifrågavarande
uppgifter i stället samlas och hålls tillgängliga i förleckning hos
länsstyrelsen
Prop.
1976/77:63 214
grundas
på överväganden av samma nalur som dem jag har redovisat uU förslagel om
ändring i 3 kap. 14 § vallenlagen (avsnitt 8.17).
8.54
Förslaget till lag om ändring i förordningen (1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik
m.m.
Inledningsvis vill jag beröra beslämmelsen i 21 § 2
mom., som föreskriver all länsstyrelses beslul, som innebär begränsning av
beslällningstrafiklillslånds verkan ulanför visst samhälle eller annat område,
skall las in i ortstidning. Den nuvarande formuleringen kommer med lillämpning
av kungörandelagen all innebära all den breda ortstidningsprincipen gäller.
Enligt min mening är delta en lämplig ordning. Jag föreslår därför ingen
ändring i denna paragraf
9
§ 1 mom. Ansökan om länsstyrelses eller trafiknämnds tillstånd till
beslällningstrafik eller ansökan om ulhyrningsrörelse i vissa fall skall
tillkännages i på förhand bestämd tidning. Till grundbeslämmelsen i 9 § I mom.
hänvisas i 9 § 3 mom. och 32 § 2 mom. Av 9 § I och 3 mom. följer atl målgruppen
utgörs av Irafikförelag, sammanslutningar av utövare av yrkesmässig trafik samt
andra inom länet eller kommunen vilka ärendet kan angå.
I promemorian föreslås i denna del atl
tidningskungörandet slopas. Enligt promemorian finns grundad anledning anta att
behöriga branschintressen tillvaratas genom sådana sammanslutningar som
angivits i författningen och atl yttranden bör inhämtas direkt från dessa.
Förslaget har vid remissbehandlingen mött
invändningar från flera håll. Fyra länsstyrelser samt NSI och förelrädare för
pressen avsiyrker förslaget. En länsstyrelse uttalar tveksamhet. Från NSI och
presshåll bedöms hithörande ansökningar vara av sådani inlresse, att de bör
kungöras i ortstidning enligl den breda principen. Av de avstyrkande länsstyrelserna
påpekar en alt kungörelserna enligt vad länsstyrelsen har sig bekant studeras
flitigt saml att kungörandet dessutom är administrativt betydligt smidigare än
remiss i varje ärende till organisationerna. Två länsstyrelser understryker
att också inom angivna branschorganisationer kan föreligga motstridiga
intressen. Två andra ser det som principieUt betänkligt alt begränsa
beslutsunderlaget till yttranden endast från branschorganisationer. En
länsstyrelse uttalar tveksamhet i frågan om kungörandet har sådan betydelse att
del bör bibehållas men ser avsevärt större anledning atl kungöra ansökningama
än de senare fattade besluten.
Också för egen del anser jag att det kungörande,
som nu är föreskrivet, fyller en funktion genom att ge skilda intressenter inom
en organisation och utanför branschorganisationerna möjlighet atl göra
Prop.
1976/77:63 215
sig
hörda i ärendet. Tidningskungörandet bör därför behållas. Som har påpekats av
flera remissinslanser framslår del som motiverat alt tillgodose spridningen
inom målgruppen genom atl kungörandet breddas till den breda
ortstidningsprincipen. Jag föreslår ändring av denna innebörd.
Jag föreslår vidare sådan ändring all den särskilda
koslnadsregeln slopas. En sådan regel bör, som jag redan tidigare har utvecklat
(se avsnitt 8.15), inte i fortsättningen ingå i författning av lags nalur.
15
§ och 44 § 2 mom. Beslul i sådana ärenden, som jag har behandlat i anslutning
till 9 §, och beslul om indelning i lokalområde m. m. skall enligl 44 § 2 mom.
kungöras genom anslag i myndighetens lokal. Anslagskungörandet bildar
utgångspunkt för besvärstid.
I promemorian har föreslagils atl sådani kungörande
som del nu är fråga om i stället skall ske i ortstidning. Förslaget har kritiserats
av två länsstyrelser som anser atl del är tillräckligt atl de som har yttrat
sig i ärendet delges beslutet. En av dem anser atl dessutom anslagskungörandet
bör bestå och påpekar alt anslag av dessa beslul - på samma sätt som anslag av
detaljplaner och lomlindelningar som har faststäUts - har funktionen alt bilda
formell ulgångspunkl för besvärstid.
Jag anser att upplysning om nu åsyftade
lillslåndsbeslul är av inlresse inte bara för sökanden och för dem som har
yttrat sig i ärendet utan också mera allmänl för invånare i del område där
trafiken skall ulövas. Lämplig form för sådani tillkännagivande är enligt min
uppfattning tidningskungörande, däremol inte anslag. Hilhörande frågor ligger
heller inle inom anslagets avsedda användningsområde, för vilket jag redan
tidigare har redogjort i mina allmänna överväganden. Ändringen i 44 § 2 mom.
innebär i enlighet med denna slåndpunkl att anslagskungörandet slopas och
ersätts med kungörande i ortstidning. Besvärstiden löper från dagen då
kungörandet i ortstidning har skett med tillämpning av regeln därom i
kungörandelagen.
Föreskriften atl kungörandet bör ske inom fem dagar
står inte i god överensslämmelse med föreskriften om kungörande i ortstidning,
som med tillämpning av 3 § kungörandelagen kan föranleda användande av tidning
med så gles utgivning som en gång i veckan. Föreskriften bör utgå. SjälvfaUet
bör emellertid i denna som i andra kungörande-situationer kungörandet bringas
lill verkställighet så snart det är möjligt.
Ändringen i 44 § 2 mom. första stycket är av
redaktionell natur och hänger samman med atl beslul av länsrätt eller
kammarrätt inte längre meddelas med stöd av förordningen.
Ändringen
i 15 § 2 mom. följer av ändringen i 44 § 2 mom.
Hämtöver
har i ett flertal paragrafer gjorts formella ändringar.
Prop. 1976/77:63 216
8.55
Förslaget till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)
Till sammaniräde för fördelning av
expropriaiionsersättning skall kallas fastighetsägaren, annan sakägare och kända
panträitshavare. Föreligger särskilda skäl, skall sammanträdet också kungöras.
Kungörandeformer är Post- och Inrikes Tidningar och tidning inom orten.
Ändringen har samma innebörd som ändringen i 9 kap.
25 § vattenlagen (1918:523). Jag hänvisar till vad jag har uttalat om den sisl
nämnda ändringen (se avsnitt 8.17).
8.56
Förslaget till lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157)
17 §
Ändringen moisvarar ändringen i 74 § lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar och har behandlals i samband med denna (se
avsnitt 8.38).
18 och
19 §§ Ändringarna motsvarar ändringama i 104 och 105 §§
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar och har behandlats i
samband med dessa.
8.57
Förslaget till lag om ändring i gruvlagen (1974:342)
Posl- och Inrikes Tidningar och tidning inom orten
är föreskrivna former för kungörande i fråga om utfärdad mulsedel (2 kap. 14
§), lid och plats för försia sammanträde för ulmålsförrätlning (4 kap. 17 §)
eller för förrättning för ändring av utmål (4 kap. 39 §) samt kallelse på
delägare ulan känl namn och adress lill stämma för samägt utmål (8 kap. 4 §).
Bestämmelsen i 4 kap.. 39 § är utformad som en hänvisning lill övriga regler i
4 kap.
Formerna för kungörande i gruvlagen är väl lämpade
för området och bör beslå. Ortslidningskungörandet bör emellertid ske enligt
den breda principen. Ändringarna i kigen är av formell karaklär.
8.58
Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)
2
kap. 11 §, 4 kap. 7 och 17 §§, 5 kap. 6 § och 14 kap. 10 § Ändringarna innebär
att del läggs i slyrelsens hand att besluta ortstidningskungörandets omfattning
och inriklning. Della innebär, atl 3 § kungörandelagen inte skall tillämpas.
6
kap. 6 § Ändringen är en motsvarighet lill ändringen i 11 § preskriptionsförordningen
och har behandlats i samband med denna (se avsnitt 8.21).
Prop.
1976/77:63 217
13
kap. 5 § Ändringen svarar mot ändringen i 72 § lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar och har behandlats i samband med denna (se avsnitt 8.38).
18
kap. 3 § Ändringen är redaktionell och uttryck för synsättet, närmare utvecklat
i min inledande behandling av lagen om ekonomiska föreningar (avsnitt 8.38),
alt också registrering är en form för kungörande.
8.59 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad
aktiehantering
Ändringarna är i huvudsak av formell natur. 1 fråga
om bredden av den föreskrivna lokallidningsannonseringen bör bolagels styrelse
ha möjlighel atl besluta vilken eller vilka ortstidningar som skall användas
för kungörandet. Självfallet bör tidningsvalel i försia hand inriktas på den
ort där styrelsen har sitt säte.
8.60 Förslaget
till lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931)
Enligt 41 § aktiefondslagen skall överlåtande
fondbolag offentliggöra att bolagets aktiefondsverksamhet skall överlåias till
annat fondbolag eller att förvaltningen av aktiefond skall övergå tiU förvaringsbank.
Motsvarande skyldighel gäller enligl hänvisning i 42 § för förvaringsbank som
har träffat överenskommelse om överlålelse av fondförvaltning lill annat
fondbolag eller beslutat atl upplösa fonden. Förvaringsbank skall dessutom
kungöra när och på vilket säll utskiftat belopp hålls tillgängligt för
lyftning. Fondbolagels kungörande enligt 41 § utgör utgångspunkt för beräkning
av den tid efter vilken bolaget får upphöra med aktiefondsverksamheten. Som
form för kungörande har föreskrivils allmänna tidningarna och tidning inom den
ort där bolagels styrelse har sitl säte.
Målgruppen utgörs lypiski sett av fondandelsägarna.
Med beaktande av verksamhelens art måste målgruppen beiecknas som nationell.
Obligatorisk kungörandeform bör därför vara Post- och Inrikes Tidningar. Den
föreslagna lagändringen innebär, uiöver en formell anpassning lill
kungörandelagens terminologi, alt ortslidningskungörande inte längre blir
obligatoriskt.
8.61 Förslaget
till lag om ändring i vallagen (1972:620)
4
kap. 10 och 21 §§ och 15 kap. 4 § I dessa bestämmelser, vilka rör utställande
av röstiängd och underrättelse om den fortsatta proceduren med anledning av
anförda besvär över valförrättning, är som mått på
Prop. 1976/77:63 218
spridningen
för föreskrivei tidningskungörande angivet "samtliga dagstidningar som
har en spridning av någon betydenhet". Ändringen innebär alt
bestämmelserna ansluts lill den breda orlslidningsprincipen. Kungörandelagen
blir tillämplig. Som stödjande kungörandeform torde aktualiseras kungörande i
sådana ortstidningar inom området, som på grund av sin ringa spridning inle
faller inom den breda principen.
3
kap. 3 § Länsstyrelsens beslul om indelning i valdistrikt skall kungöras.
Kungörandeform är nu inle föreskriven. Genom ändringen anges ortstidning inom
valdistrikten som obligatorisk form. Kungörandelagen blir tillämplig på
kungörandet.
5
kap. 8 § För alt registrerad partibeteckning skaU åtnjuta skydd vid val skall
partiet hos cenlrala valmyndigheten anmäla kandidater. Anmälan skall göras inom
tid som centrala valmyndigheten besiämmer inför varje val. Sådant beslut skaU
enligl gällande bestämmelser kungöras i Post- och Inrikes Tidningar.
I remissyttrande över promemorieförslagel, som inle
innehåller något förslag om ändring i denna paragraf, har kammarrätten i
Göteborg förordat att kungörandet ersätts med underrättelse direkt till berörda
partier, som enligt kammarrättens påpekande finns i förhållandevis begränsal
antal. För egen del delar jag kammarrättens mening så till vida alt redan
registrerade partier bör få direkt underrättelse om innehållet i
valmyndighetens beslut. Emellertid är beslutet av betydelse även för parti som
ännu inle har begärt registrering av partibeteckning. Behov finns därför av del
kungörande som är föreskrivet.
Genom ändringen införs .skyldighet atl underrätta
registrerade partier om den beslutade lidpunkten.
14
kap. 1 § Länsstyrelsen skall kungöra tid och plats för röstsammanräkning.
Kungörandeformer är anslag hos länsstyrelsen och på kommunemas anslagstavlor
samt lokala tidningar. För tidningskungörandet är föreskriven samma
spridningsnivå som i 4 kap. 10 §. 1 promemorian föreslås att kungörandet på
länsstyrelsens anslagstavla slopas. Förslaget har under remissbehandlingen
godtagits med undantag för avstyrkande från länsstyrelsen i Stockholm, som
påpekar atl anslag är en föga arbetskrävande form och fyller den funktionen att
allmänheten, som kommer tiU länsstyrelsen, snabbi ser var sammanräkningen äger
rum.
För egen del kan jag inte anse att länsstyrelsens
synpunkter har sådan tyngd att de motiverar anslag hos länsstyrelsen som
obligatorisk form. Ändringen innebär i enlighet härmed atl lidningskungörande
och anslag på kommunernas anslagstavlor blir de obligatoriska
Prop. 1976/77:63 219
formerna.
För tidningskungörandet fastslås den breda ortstidningsprincipen. Anslag på
egen anslagstavla, som kungörande länsstyrelse bedömer påkallal, kan ske enligt
stödjanderegeln i kungörandelagen, som blir lillämplig i detta fall.
8.62
Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofuUmäktigval
Av ändringarna moisvarar 43 § ändringen i 14 kap. I
§ vallagen (1972:620) och 50 § ändringen i 15 kap. 4 § samma lag. Jag hänvisar
lill vad jag nyss har anfört om dessa ändringar i vallagen (avsnitt 8.61).
8.63
Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och
andra författningar
I lagen om kungörande av lagar och andra
författningar regleras formema för författningskungörande. Enligt 11 § skaU
utöver den allmänna regleringen också gälla sådan föreskrift i
specialförfatining, som innebär atl visst myndighelsbeslut av
förfatlningskaraklär skall föranleda kungörande på annat sätt än som följer av
den allmänna regleringen. Vilka fall som åsyftas med regeln i 11 § kan
illustreras med följande exempel. Länsstyrelse kan enligt 4 § lagen (1942:350)
om fornminnen besluta särsldlda föreskrifter som är påkallade för att bevara
fasl fomlämnings helgd. Sådant beslut skall enligt samma lagrum införas i en
eller flera tidningar inom orten saml anslås på lämplig plats i fomlämningens
närhet. (Se vidare författningsförslagen 6468, vilka motsvarar
förfatlningsförslagen 3,4, 6, 7 och 10 i prop. 1975/76:112.)
Som är fallet i det nämnda exemplet utsägs i
hilhörande föreskrifter vanligen - med varierande uttryckssätt, t.ex. en eller
flera ortstidningar eller tidning inom orten - att kungörandet skaU ske i
ortstidning.
Av 1 § andra stycket kungörandelagen följer atl
hithörande kungörandesilualioner faller utanför kungörandelagens lillämpningsområde.
Jag delar emellertid del principiella synsätt, som kommit till uttryck i
promemorian, att intresset av alt sprida kännedom om en åtgärd är i princip
detsamma om kungörandet rör en författning eller avser mera individuella beslut
och åtgärder. I fall där ortstidnings-kungörande är föreskrivet i fråga om författning
bör därför uppenbarligen den breda ortstidningsprincipen gälla. Ändringen har
denna innebörd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8.6468
Förslagen |ill lagar om ändring i lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång,
lagen (1918:399) om förbud mot utsläppande av tjur eller hingst å samfälld
betesmark, lagen (1926:72) angående meddelande av förbud för barn att idka
viss försäljning, lagen (1928:196) om galtbesiktningstvång och lagen (1942:350)
om fornminnen
De ändringar som jag föreslår här innebär tekniska
omformuleringar av redan gällande föreskrifter om tidningskungörande som ett
led i författningskungörande. Genom dessa ändringar i förening med ändringen i
lagen om kungörande av lagar och andra författningar (avsnitt 8.63) blir den
breda ortstidningsprincipen all tillämpa på tidningskungörandet i här avsedda
fall.
9
Hemställan
Jag
hemsläller att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till
1. lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighel
m. m.,
2. lag om ändring i giftermålsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1898:64 s. 10) om
boskillnad,
4. lag om ändring i lagen (1904: 26 s. 1) om vissa
intemationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
5. lag om ändring i föräldrabalken,
6. lag om ändring i ärvdabalken,
7. lag om ändring i lagen (1963: 583) om avveckling av
fideikommiss,
8. lag om ändring i lagen (1958: 52) om förlängning av
tid för preskription av rätt till arv eUer testamente,
9. lag om ändring i jordabalken,
10. lag om ändring i lagen (1932: 169) om
uppläggande av nya faslighelsböcker,
11. lag om ändring i lagen (1938:159) om avlösning av
avgälder från de till skatte försålda så kallade halländska kyrkohemmanen,
12. lag om ändring i lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legahsering,
13. lag om ändring i lagen (1973: 1084) om avveckling
av vissa godmanskap för delägare i skifteslag,
14. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,
15. lag om ändring i lagen (1960:130) om
fiskevårdsområden,
16. lag om ändring i lagen (1938:274) om rätt till
jakt,
17. lag om ändring i vattenlagen (1918:523),
18. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i
allmän flotlled,
19. lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och
andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.
Prop. 1976/77:63 221
20. lag om ändring i förordningen (1845:50 s. 1) i
avseende på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva,
21. lag om ändring i lagen (1862:10 s. 1) om kallelse
på okända borgenärer,
22. lag om ändring i konkurslagen (1921:225),
23. lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1),
24. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),
25. lag om ändring i lagsökningslagen (1946:808),
26. lag om ändring i förvaltningslagen (1971:290),
27. lag om ändring i lagen (1968:555) om rätt för
utlänning och utländskt företag att idka näring här i rikel,
28. lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1),
29. lag om ändring i lagen (1907:15 s.l) angående
avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet,
30. lag om ändring i lagen (1921:378) om ströängars
indragande till kronan,
31. lag om ändring i lagen (1927:79) om räll för
borgenär lill betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal,
32. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av
förkommen handling,
33. lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges
riksbank,
34. lag om ändring i lagen (1918:163) med vissa bestämmelser
om sjöfynd,
35. lag om ändring i lagen (1939:608) om enskilda
vägar,
36. lag om ändring i lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse,
37. lag om ändring i lagen (1950:272) om rätt för
utländsk försäkringsanstall all driva försäkringsrörelse här i riket,
38. lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar,
39. lag om ändring i lagen (1948:218) om
sambruksföreningar,
40. lag om ändring i rusdrycksförsäljningslagen
(1954:521),
41. lag om ändring i ölförsäljningslagen (1961:159),
42. lag om ändring i lagen (1955:183) om bankrörelse,
43. lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker,
44. lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen,
45. lag om ändring i namnlagen (1963:521),
46. lag om ändring i lagen (1963:537) om gravrält m.m.,
47. lag om ändring i rennäringslagen (1971:437),
48. lag om ändring i lagen (1967:420) om flyttning av
fordon i vissa fall,
49. lag om ändring i patentlagen (1967:837),
50. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),
51. lag om ändring i mönsierskyddslagen (1970:485),
52. lag om ändring i växtförädlarrältslagen (1971:392),
53. lag om ändring i lagen (1964:731) om irafiknämnder.
Prop. 1976/77:63 222
54. lag om ändring i förordningen (1940:910) angående
yrkesmässig automobiltrafik m.m.,
55. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),
56. lag om ändring i handelsregisterlagen (1974:157),
57. lag om ändring i gruvlagen (1974:342),
58. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
59. lag om ändring i lagen (1970:596) om förenklad
aktiehantering,
60. lag om ändring i aktiefondslagen (1974:931),
61. lag om ändring i vallagen (1972:620),
62. lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofuUmäktigval,
63. lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av
lagar och andra författningar,
64. lag om ändring i lagen (1914:451) om
hingstbesiktningstvång,
65. lag om ändring i lagen (1918:399) om förbud mol
utsläppande av tjur eller hingst ä samfälld betesmark,
66. lag om ändring i lagen (1926:72) angående
meddelande av förbud för barn aU idka viss försäljning,
67. lag om ändring i lagen (1928: 196) om
galtbesiktningstvång,
68. lag om ändring i lagen (1942: 350) om fornminnen.
10
Beslut
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemstäUan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Effektivare kungörande
Ds Ju 1974:2 Justitiedepartementet
Bilaga 1
Prop. 1976/77:63 225
Innehåll
1 Inledning....................................................... 229
2 Huvuddragen i nuvarande ordning. ,.................... 230
2.1 Allmänt om reglernas syfte.......................... 230
2.2 De särskilda reglerna om kungörande............. 231
2.3 Bestämmelser om när rättslig verkan av kungörande
inträder 232
3 Informationsutredningen................................... 232
3.1 Grundmaterial........................................... 232
3.2 Ändamålet med kungörelseannonsering.......... 232
3.3 Målgrupper............................................... 233
3.4 Medier.................................................... 234
3.5 Kostnaderna för kungörelseannonsering......... 238
4 Remissyttrandena............................................ 238
4.1 Allmänna synpunkter.................................. 238
4.2 Ändamålet med kungörande......................... 239
4.3 Avgränsningen
samhällsinformation-kungörelseannonsering 239
4.4 Definitionen av ortstidning........................... 240
4.5 Det uppsatta målet.................................... 240
4.6 Målgrupperna............................................ 241
4.7 Kungörandeformer (medier)......................... 242
4.7.1
Allmänna synpunkter.......................... 242
4.7.2
Post- och Inrikes Tidningar.................. 244
4.7.3
Ortstidning....................................... 245
4.7.4
Specialpublikationer............................ 246
4.7.5
Domstols/myndighets anslagstavla........ 246
4.7.6
Kommuns anslagstavla............. ......... 248
4.7.7
Radio/TV.......................................... 249
4.7.8
Vissa centrala och regionala register..... 249
4.7.9
"Annat lämpligt sätt".......................... 250
4.8 Kostnaderna............................................. 252
5 Allmänna
överväganden.................................... 254
5.1 Inledning.................................................. 254
5.2 Behovet av revision av nuvarande regler........ 255
5.3 Riktlinjer för en revision av formerna för
kungörande 256
5.3.1 Allmänna synpunkter........................... 256
5.3.2 Målgrupper....................................... 257
5.3.3 Kungörandeformer (medier).................. 258
5.3.3.1
Kungörande i kyrka.............. 258
15
Riksdagen 1976177. 1 saml. Nr 63
Prop. 1976/77:63 226
5.3.3.2
Länskungörelserna........................ 258
5.3.3.3
Post-och
Inrikes Tidningar............. 258
5.3.3.4
Ortstidning..................................... 259
5.3.3.5
Övriga
kungörandeformer.............. 260
5.3.4
Allmänna
grundregler i särskild lag.............. 261
5.3.5
Kostnaden för
en reform............................. 262
6 Genomgång av gällande kungöranderegler................. 263
6.1
Inledning............................................................... 263
6.2
Fastighetsf
örhållanden........................................ 263
6.2.1
Införskaffande
av upplysning/utredning...... 263
6.2.2
Vissa
sammanslutningars representation.... 265
6.2.3
Kallelser inom
vissa sammanslutningar....... 266
6.2.4
Förrättningar -
kallelser............................... 267
6.2.5
Beslut med
anledningav förrättning............ 271
6.2.6
Avlösning av
vissa avgälder......................... 273
6.3
Bergsbruk -
koncession......................................... 274
6.4
Slatusförhållanden................................................ 275
6.4.1
Fysiska
personer......................................... 275
6.4.2
Svenska
juridiska personer......................... 276
6.4.3
Utländska
juridiska personer....................... 282
6.4.4
KonkurstiUstånd.......................................... 282
6.5
Konkurs- och
ackordsförfarandet.......................... 283
6.6
Kallelse å
okända borgenärer............................... 284
6.6.1
Om fordringens
bestånd.............................. 284
6.6.2
Likvidation m.m............................................ 286
6.7
Kallelse till
fördelningssammanlräde...................... 287
6.8
Aktiebolags
bildande m.m...................................... 288
6.9
Immaterialrättsliga
anspråk.................................. 289
6.9.1
Rättigheter med
ekonomiskl inslag.............. 289
6.9.2
NamnräU...................................................... 290
6.10 Offentliga
organ 291
6.10.1
Kommunala
organs verksamhet.................. 291
6.10.2
Val............................................................... 292
6.11
Viss
näringsutövning............................................. 293
6.12
Hittegodssituationer.............................................. 295
6.13
Försäljning m.m..................................................... 297
6.14
Kungörelsedelgivning............................................ 299
6.15
Upplysning med
perdurerande intresse................ 303
6.15.1
Funktionärer
m.m......................................... 303
6.15.2
Myndighets
mottagningstid m.m.................. 307
6.16
Vissa kyrkliga
angelägenheter............................... 308
6.17
Tjänstetillsättning.................................................. 309
Prop.
1976/77:63 227
7
Kostnaderna................................................................
312
8
Författningsregleringen...............................................
315
8.1
Allmänt.................................................................
315
8.2
Specialmotivering
till de olika författningsutkasten 315
8.2.1
Förslag till
kungörandelag........................... 315
8.2.2
Förslag till
lag om ändring i delgivningslagen (1970:428) 317
8.2.3
Förslag till
lag om ändring i jordabalken...... 318
8.2.4
Förslag till
lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled 318
8.2.5
Förslag till
lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred 318
8.2.6
Förslag till
lag om ändring i konkurslagen (1921:225). 319
8.2.7
Förslag till
lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar 320
8.2.8
Förslag till
lag om ändring i rusdrycksf örsäljningsför-ordningenl 1954: 521) 321
8.2.9
Förslag till
lag om ändring i förordningen (1845: 50 s. I) i avseende på handel om lösören, som köparen låter
i säljarens värd kvarbliva............................
321
8.2.10
Förslag till
lag om ändring i förordningen (1862: 10 s. I) om tioårig preskription och om kallelse å okända
borge närer.................................... 321
8.2.11
Förslag till
lag om ändring i kommunallagen (1953:753) 322
Bilaga
1
Författningsbestämmelser
som behandlar kungörande av normbesiut (förteckning) 323
2
Författningsförslag
2:1 Förslag till kungörandelag.....................................
326
2:2 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen
(1970:428) 327
2:3 Förslag till lag om ändring i jordabalken................
329
2:4 Förslag till lag om ändring i lagen (1919:426) om
flottning i
allmän floltied...........................................................
330
2:5 Förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om
ägofred 334
2:6 Förslag lill lag om ändring i konkurslagen (1921:
225) 336
2:7 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:308) om
ekonomiska
föreningar................................................................
350
2:8 Förslag till lag om ändring i rusdrycksf
örsäljningsförordningen
(1954:521)...............................................................
354
2:9 Förslag till lag om ändring i förordningen
(1845:50 s. 1) i
avseende på handel om lösören, som köparen låter i
säljarens
vård kvarbliva...........................................................
355
Prop. \9n 6fll : 63 228
2:10
Förslag till lag om ändring i förordningen (1862:10 s. 1) om
tioårig
preskription och om kallelse å okända borgenärer 357
2:11 Förslag tUl
ändring i kommunallagen (1953:753) 359
3
Förfaltningsförteckning, kronologisk,
(till avsnitt6) 362
4
Sakregister tiU avsnitt 6................................
368
Prop.
1976/77:63 229
1 Inledning
Beslut och andra åtgärder av det
allmännas organ behöver ofta kungöras för att nå dem som berörs av besluten
eller åtgärderna. Kungörande kan exempelvis ersätta individuell underrättelse
när elt beslul rör en stor krets bestämda personer. Det kan också och framför
allt användas när del gäller atl nå en obestämd personkrets (en slörre eller
mindre allmänhet). Formerna för kungörande växlar. Främst förekommer
annonsering i tidningspressen och tillkännagivande genom anslag.
Informationsutredningen, som
tillsattes år 1967, hade i uppdrag bl.a. att behandla frågor om offentligt
kungörande. Utredningen skulle enligt sina direktiv närmare undersöka på vilka
områden och i vilka situationer annonsering lämpligen bör användas och vilka
riktlinjer som skall gälla vid valet mellan annonsering och annan form för
tillkännagivande. Till belysning av frågan om annonsering som informationsmedel
borde också utredas den lämpliga fördelningen av kungörande mellan olika ortstidningar
och mellan orts- och rikstidningar.
Utredningen har avlämnat
betänkandet 'Kungörelseannonsering' (SOU 1969:7).
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
Svea hovrätt, hovrätten för Nedre Norrland, rikspolisstyrelsen, lagberedningen,
försvarets civilförvaltning, civilförsvarsstyrelsen, riksförsäkringsverket,
statens vägverk, statens trafiksäkerhelsverk, sjöfartsverket, statens planverk,
statskontoret, riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, lantmäteristyrelsen,
statens naturvårdsverk, kommerskollegium, patent- och registreringsverket,
arbetsmarknadsstyrelsen, statens konsumentråd, länsstyrelserna i Stockholms,
Uppsala, Södermanlands, Jönköpings, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands och Västerbottens län, stiftsnämnden i Uppsala,
expropriationsutredningen, gruvrällsutredningen, aktiebolagsutredningen,
sjölagskommiltén, vattenlagsutredningen, utredningen om
förfaltningspublicering, föreningen Sveriges häradshövdingar och stadsdomare.
Svenska kommunförbundet. Svenska landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund.
Svenska bankföreningen. Svenska tidningsutgivareföreningen. Svenska
palentombudsföreningen, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges indusiriförbund.
Landsorganisationen (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges
akademikers centralorganisation (SACO). Svea hovrätt har bifogat yttranden från
Stockholms rådhusrätt, rådhusrätten i Västerås, häradsrätterna i Sollentuna
och Färentuna, Lindes och Nora samt Nedansiljans domsagor.
Prop.
1976/77:63 230
Hovrätten för Nedre Norrland ifiar bifogat yttranden från
Norra Hälsinglands häradsrätt, rådhusrätten i Sundsvall samt Ångermanlands
mellersta domsagas och Jämtlands östra domsagas häradsrätter. Lantmäteristyrelsen
har bifogat yttranden från överlanlmatarna i Malmöhus, Värmlands, Jämtlands och
Norrbottens län. Kommerskollegium har bifogat yttranden från handelskamrarna i
Slockholm, Göteborg och Malmö samt från de fyra bergmästarämbetena.
Statsmakterna beslöt år 1971 vissa
allmänna rikllinjer för förbättrad samhällsinformation (prop. 1971:56, FiU 23,
rskr 182). Riktlinjerna har kommit lill uttryck i Kungl. Maj:ts cirkulär
(1971:507) lill statsmyndigheterna om information genom dagspressannonsering.
1 anslutning härtill berördes också frågan om ulformningen av
kungörelseannonsering i ortstidning. Chefen för finansdepartementet uttalade i
denna del att han utan att ta ställning till avvägningen mellan
riksomfattande annonsering och annonsering i ortstidning i de olika situationer
där kungörelseannonsering skall äga rum efter samråd med chefen för
justitiedeparlementet intog ståndpunkten att kungörelseannonsering som skall
ske genom annonsering i ortstidning borde ske i samtliga ortstidningar som har
en spridning av någon betydenhet (prop. 1971:56 s. 25). En reform av
bestämmelserna om kungörelseannonsering borde ske när den behövliga
detaljgenomgången av lagstiftningen på olika områden ägt rum.
I denna promemoria skall mot
angivna bakgrund tas upp frågan om revision av nuvarande regler om kungörande.
2 Huvuddragen i nuvarande ordning
2.1 Allmänt om reglernas syfte
Kungörande av beslut och andra
ålgärder är föreskrivet i skilda syften. Utöver att tjäna ett grundläggande
informativt syfte kan tillkännagivandet vara förutsättning för beslutets
gUtighet (normbeslul, t.ex. beslut om fridlysning), bilda utgångspunkt för
beräkning av tid för fullföljd mot beslutet (t.ex. kungörande av beslut efter
förrättning enligl 3 kap. lagen (1939:608) om enskilda vägar), bilda
utgångspunkt för beräkning av annan tidsfrist (t.ex. preklusion av fordran
genom kallelse å okända borgenärer, av nyttjande- eller äganderätt till hemdjur
som blivit intaget enligt 54 § lagen (1933:269) om ägofred, av rätt att
framställa anmärkning mol annans påstådda fordran i konkurs eller av rätt till
invändning mot ansökan i namnärende enligl 8 § namnlagen (1963:521)) eller ha
verkan som presumtion för noloritet (kungjord införing i vissa regisler, l.ex.
enligt 204 § aktiebolagslagen).
Prop.
1976/77:63 231
Tillkännagivandet kan också, utan
särskild rättslig verkan, syfta tiU alt nå kontakt tned person som har särskild
betydelse i visst ärende (för utredning, t.ex. kallelse till
lagfartssammanlräde enligt 20 kap. 11 § jordabalken, eller för transaktion,
l.ex. tillkännagivande om förestående exekutiv försäljning), vara ett
serviceinstrument för enskildas kontakter med myndigheter (t.ex. tillkännagivande
enligl 40 § kommunallagen (1953:753) om var framställningar till kommunens
styrelse tas emot) eller ge insyn i den demokratiska processen
(tillkännagivande enligt 14 § kommunallagen om tid, plats och ärenden i fråga
om kommunala organs sammanträden).
I åtskilliga fall tjänar kungörande flera syften.
2.2 De särskilda reglerna om kungörande
Inom justitiedeparlementet har
utförts en kartläggning av gällande författningsföreskrifter om kungörande.
Kartläggningen har omfattat följande grundmaterial:
1) anslagstavlor hos 101
tingsrätter, nio polismyndigheter, 25
kommuner, en landstingskommun (Slockholm), tre församlingar (Stor-
kyrko-. Kungsholms och Johannes församlingar i Stockholm) saml patent-
och registreringsverket,
2) länskungörelserna årgång 1970 i 22
läri (ej Uppsala och Kalmar) och årgång 1971 för 21 län (ej Stockholm, Uppsala
och Kalmar),
3) Post-och Inrikes Tidningar andra
halvåret 1971,
4) ortstidningar (utvalda efter
inventering av tingsrätternas faktiska
lidningsval vid kungörelseannonsering i ortspress):
Dagens Nyheter (första kvartalet 1971)
Uppsala Nya Tidning (första kvartalet 1971)
Östgöta Correspondenlen (första kvartalet 1971)
Gotlands Allehanda (första kvartalet 1971)
Gotlands Folkblad (första kvartalet 1971)
Nerikes Allehanda (första kvartalet 1971)
Falu-Kuriren (försia kvartalet 1971)
Nya Wermlandstidningen (första kvartalet 1971)
Mora Tidning (första kvartalet 1971)
Norrländska Socialdemokraten (första kvartalet 1971)
Sydsvenska Dagbladet (sista kvartalet 1971)
Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning (sista kvartalet
1971)
Veslmanlands läns Tidning (sista kvartalet 1971)
5> specialpublikationer:
Underrättelser för sjöfarande årgång 1970 och 1971 samt Statens växtsorlnämnds
meddelande 1971 nrl.
För varje fall av kungörelseannonsering
i grundmaterialet har utretts om författningsbestämmelse legat till grund för
kungörandet. Författningar
Prop. 1976/77:63 232
som spårals på delta sätt har gåtts igenom i sin helhet.
Inom vissa rättsområden fastighetsrätt, immaterialrätt och associationsrätt
har gjorts en såvitt möjligt systematisk genomgång av alla dithörande
författningar.
Genomgången har omfattat åtskilliga
hundra författningar. Resultatet av genomgången redovisas i avsnitt 6.
Författningsgranskningen har av
praktiska skäl begränsats till kontroll av gällande lydelse och giltighet per
årsskiftet 1972/73. 1 viss utsträckning har emellertid även därefler tillkomna
författningar eller förfatlningsförslag beaktats.
2.3 Bestämmelser om när rättslig verkan av kungörande
inträder
När kungörandet på ett eller annat
sätt har rättslig verkan finns behov av alt närmare klargöra när sådan verkan
inträder.
I fråga om kungörande som
utgångspunkt för beräkning av tid för fullföljd finns en mera generell
bestämmelse i förvaltningslagen (1971:290). 1 12 § andra stycket regleras denna
fråga inom lagens tillämpningsområde beträffande sådant myndighelsbeslut
som avser föreskrift till allmän efterrättelse och som ej delges. Tiden för
fullföljd beräknas från den dag då beslutet tillkännagavs (l.ex. genom
kungörelse). Har tillkännagivande skett vid mer än ett tillfälle beräknas tiden
från dagen för det sista tillkännagivandel.
1 övrigt regleras frågan om när
rättslig verkan av kungörande inträder genomgående i den särskilda författning
där kungörandesituationen behandlas. Regleringen i fråga om
kungörelsedelgivning är dock infogad i 19 § delgivningslagen (1970:428), där
regler om när delgivning i olika former skall anses ha skell är samlade.
3 Informationsutredningen
3.1 Grundmaterial
Till grund för sitt arbete har
utredningen lagt det författningsmaterial, som spårals genom systematisk
genomgång av kungörelseannonseringen i Post- och Inrikes Tidningar, Dagens
Nyheter och sju ortstidningar för veckan 19-25 november 1967 och Posl- och
Inrikes Tidningar dessutom för veckan 13-18 maj 1968.
3.2 Ändamålet med kungörelseannonsering
Utredningen har angetl följande
alternativa ändamål för kungörelseannonsering:
Prop.
1976/77:63 233
1) ersättning för personlig delgivning
i vissa situationer,
2) s.k. allmängörande, varmed avses
spridning av ett konkret beslut eller besked som aktuellt bör vara eller i en
framtid kan bli av intresse för en slörre eller mindre grupp medborgare.
1 flera situationer har ändamålet
med kungörelseannonseringen inslag av både delgivning och allmängörande,
framför alll inom associationsrättslig, konkursrätlslig och immaierialrällslig
lagstiftning.
Utredningen konstaterar atl
kungörelseännonseringen är av slor betydelse från rättssäkerhetssynpunkt. För
att fylla sitt ändamål måste den därför vara effektiv i den meningen atl den
sker på elt sådant sätt att de meddelanden den innehåller så långt möjligt
verkligen når dem som behöver ta del av meddelandena.
3.3 Målgrupper
För att kungörelseannonsering skall
utformas på ett samtidigt så enkelt och så adekvat sätt som möjligt finner
utredningen nödvändigt att en systematisering sker med hänsyn till dem som man
vill nå med bekant-görandel (målgrupperna) å ena sidan och ett begränsat antal
lämpliga medier å den andra.
Målgrupperingen kan enligt utredningen ske genom följande
metoder:
A. adressaternas geografiska spridning,
B. sakens geografiska anknytning,
C. sakens natur i övrigt
(ekonomiskt eller ideellt intresse, meddelandet
rör enskild persons rätt eller avses komma till allmän kännedom).
Eftersom kungörelseannonseringen
syftar till atl göra domstolars och myndigheters beslut kända för ett antal
personer från en enda, t.ex. vid delgivning enligl delgivningslagen, till ett
mycket slorl antal, t.ex. i fråga om tid och plats för allmänna val finner
uiredningen övervägande skäl tala för alt målgrupp bestäms enligt metod A, i
vissa fall med komplettering genom melod B. Målgrupperingen bör också
bestämmas med hänsyn till vilka medier som är tillgängliga och lämpliga.
Utredningen föreslår följande indelning i målgrupper:
1.
sådana
grupper som med hänsyn till del ämne beslutet avser eller eljest har en i allt
väsentligt lokal anknytning (lokala målgrupper),
2.
sådana
grupper vilkas medlemmar sannolikt har en relativt jämn spridning över landei;
hit räknas också enstaka personer som domslol eller annan myndighel vill nå
kontakt med (nationella målgrupper),
3.
sådana
grupper där sannolikheten talar för att ett relativt stort antal medlemmar är
lokaliserade till viss ort eller vissl område men där ett antal kan återfinnas
var som helst i landet (blandade målgrupper),
4.
de
'exklusiva ' grupper vilkas behov av informalion kan tillgodoses genom
specialpublikationer (exklusiva målgrupper).
Prop.
1976/77:63 234
Utredningen anger följande exempel
på adressater inom de föreslagna målgrupperna:
1) intressenter i kommunala planfrågor,
frågor om yrkesmässig biltrafik och frågor om fiskevärdsområden,
2) personer med ett konkret intresse
av ärenden om omyndighetsförklaring, fordringspreskriplion eller kallelse å
okända borgenärer,
3) personer som är intresserade av
ärenden om aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar, andra ärenden
enligt vattenlagen än sådana som har ett rem lokalt intresse, ärenden om vissa
äktenskapsförord och boskillnad saml konkursärenden,
4) intressenter i patentärenden.
Utredningen framhåller atl framför
allt gränsen mellan blandade och exklusiva målgrupper är flytande.
3.4 Medier
Nuvarande medier för
författningsreglerad kungörelseannonsering är enligt utredningen följande.
A. för landsomfattande kungörelseannonsering:
1. Post-och Inrikes Tidningar.
2. specialpublikationer, t.ex. i fråga
om patent, släktnamn, sjöfynd,
3. centrala register, t.ex.
äklenskapsregislret,
4. anslag på centralmyndighets
anslagstavla,
B. för regional och lokal kungörelseannonsering:
1. ortstidning,
2. kungörande i kyrka,
3. anslag på domstols/myndighets
anslagstavla,
4. länskungörelserna,
5. anslag på kommuns anslagstavla,
6. anslag på annan lämplig plats i
kommunen,
7. kungörelse 'på lämpligt sätt', 'på
ändamålsenligt sätt' o.dyl.
Av dessa medier är mera sällan bara
ett enda föreskrivei. Kombinationerna av olika medier är talrika och
tillkomna som de är för olika situationer, vid vilt skilda tidpunkter och utan
mera påfallande systematisering påtagligt skiljaktiga sinsemellan.
Utöver dessa medier är också
radio/TV i begränsad omfattning medium för kungörelseannonsering, dels enligt
författning (l.ex. tillkännagivande om beredskapsiillstånd och beredskapslarm
enligt beredskapskungörelsen), dels enligt gällande avtal mellan svenska
staten och Sveriges Radio AB om programverksamheten.
Uiredningen föreslår inga nya
medier. Bland befintliga medier har uiredningen vall ut ett litet antal som var
för sig eller i vissa kombinationer täcker de särskilda målgruppernas behov på
ell sätt som är tillfreds-
Prop.
1976/77:63 235
ställande för normalfallet. Dessa medier föreslås bli
författningsbestämda. Härutöver kan finnas medier som är lämpliga såsom
komplement i vissa individuella situationer. Utredningen föreslår att del som
hiuills skall vara domstol/myndighet obetagei all använda sådani medium när
särskilda skäl finns härför. Detla skall vara inte bara en rättighet utan också
en skyldighet om kostnaderna kan betraktas som rimliga. Sådana medier skall
dock inte vara bestämda i författning.
Utredningen föreslår atl för varje
kungörelsesituation skall vara bestämda ett eller flera medier (obligatoriska
medier). Härutöver skall domstol/myndighet kunna skönsmässigl använda annat
eller andra medier som komplement (stödjande medier).
Utredningen föreslår på grundval av
dessa överväganden följande system när det gäller medier för
kungörelseannonsering:
I Obligatoriska medier
A. Med generell användning:
1) Post-och Inrikes Tidningar för s.k.
nationella och jämte medium A. 2) blandade målgrupper,
2) ortstidningar föf s.k. lokala och
jämte medium A. I) blandade
målgrupper.
B. För speciella situationer:
1) specialpubUkationer för s.k.
exklusiva målgrupper,
2) domstols/myndighets anslagstavla
för kungörande av tjänsl och andra 'inre förvaltningsärenden',
3) kommuns anslagstavla för vissa
kungörelser enligt vallagarna,
kommunallagen, lagen om församlingsstyrelse och landstingslagen,
4) radio/TV för exceptionella
situationer, t.ex. försvarsberedskap,
5) vissa centrala och regionala
register, t.ex. äklenskapsregislret.
II Stödjande medier (samtliga för
användning i andra fall än under I.B.
nämnda)
1)
domstols/myndighets
anslagstavla,
2) kommuns anslagstavla,
3) radio/TV,
4) 'annat lämpligt sätt'.
Två nuvarande medier, kungörande i
kyrka och kungörande i länskungörelserna, föreslås utgå som obligatoriska
medier.
Kungörande i kyrka som medium för
kungörelseannonsering har genom lagen (1970:469) om kungörande i kyrka, som
trätt i kraft den 1 januari 1971 ersatts med annat medium utom när
kungörandet gäller kyrkliga angelägenheter.
Om kungörande i länskungörelserna
anför uiredningen att sådana beslut eller besked som blir föremål för
kungörelseannonsering numera når allmänheten betydligt effektivare genom
annonsering i ortstidning än genom införande i länskungörelserna. Man bör
vidare i förenklingssyfte
Prop.
1976/77:63 236
sträva efter att minska medieslagen.
1 fråga om de medier som ingår i
systemförslagel anför utredningen i huvudsak följande.
Enda centralt medium 'är f.n. Post-
och Inrikes Tidningar. Ett riksomfattande medium är ofrånkomligt för s.k.
nationella målgrupper. Valet måste härvid slå mellan annonsering i tidning som
är spridd i hela landei och radio/TV. Sisinämnda medium är varken särskilt
ägnat eller tillgängligt för sk. generell kungörelseannonsering. Då återstår
endasl annonsering i dagstidning och annonseringen bör normalt begränsas lill
en enda sådan tidning. För den centrala generella kungörelseannonseringen
behövs alltjämt en officiell tidning. Endast härigenom skapas garanti för att
så långt det står i mänsklig förmåga alla tillkännagivanden som författningsenligt
skall införas t tidningen verkligen blir fuliständigl och korrekt införda. All
under sådana förhållanden lägga ner Posl- och Inrikes Tidningar och samtidigt
skapa en ny officiell tidning syns föga genomtänkt.
För regional och lokal genereU
kungörelseannonsering är ortstidning det ojämförligt bästa mediet.
Ortstidning definieras av
utredningen som lokal dagstidning. Med dagstidning avses publikation som är
inriktad på reguljär dagsaktuell nyhetsförmedling och/eller opinionsbildning
och utkommer med minst elt nummer i veckan. Vid bestämning om viss dagstidning
bör betraktas som ortstidning för viss ort eller visst område måste hänsyn tas
lill tidningens spridning inom orten eller området. Praktiska hänsyn gör
emellertid att man härvid inte bör eller kan gå hur långl som helst.
Uiredningen finner exempelvis alt Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet från
kungörelse-annonseringens synpunkl bör betraktas som ortstidningar inte bara
för Stockholms kommun utan också för Storslockholmsområdei, däremol inte för
kommuner ulanför detta område även om spridningen där är relativt stor. Samma
bör gälla alla riksspridda storstadstidningar med morgon-eller kvällsutgivning,
s.k. rikstidningar. Det bör ankomma på producenterna av kungörelseannonsering
alt beslämma vilka riksspridda dagstidningar som i olika kungörelsesammanhang
skall anses vara ortstidningar.
Vid lokal kungörelseannonsering bör
denna utsträckas atl avse de ortstidningar vilkas spridning läcker en klar
majoritet av medborgarna i orten eller området inte bara totalt ulan även inom
skilda samhällsgrupper. Normall innebär delta i praktiken alt
kungörelseannonsering bör ske i samtliga ortstidningar som har en spridning av
någon betydenhet. Kostnadshänsyn bör inte hindra en kungörelseannonsering i
ortstidningar av den omfattning som är angelägen från effektivitetssynpunkt.
SpecialpubUkationer kan enligt
utredningen indelas i tre grupper: 1) publikationer som ulgör exklusivi medium,
t.ex. befintliga publikationer
Prop.
1976/77:63 237
om patent och varumärken, 2) publikationer som närmast är
en sådan teknisk utbyggnad av mediet annonsering i Post- och Inrikes Tidningar
att detta blir praktiskt mera användbart, t.ex. veckobilagan och månadshäftet
om anteckningar i bolags-, handels- och föreningsregisler och 3) publikationer
som kompletterar annat medium.
Utredningen föreslår atl befintliga
specialpublikationer som tillhör grupperna 1) och 2) i princip bibehålls som
medier för kungörelseannonsering men att publikationer som faller under grupp
3) inte längre används som obligatoriska medier.
Utredningen finner inte
tillräckligt starka skäl föreligga för att bibehålla domstols/myndighets
anslagstavla såsom obligatoriskt medium i andra fall än i ärenden om
tjänstetillsättning och för att bekantgöra expeditionstider, domstolars sammanträden
o.dyl., s.k. inre förvaltningsärenden. Skälen för denna uppfattning är den
bristande effektiviteten utanför myndigheten hos detta medium samt strävan att
minska antalet obligatoriska medier. I anslulning lill anslag på
domstols/myndighets anslagstavla diskuterar utredningen mediets lämplighet i
sådana fall där kungörelseannonseringen uteslutande eller väsentligen används
för atl få en säker och lätt fastställbar utgångspunkt för beräkning av
besvärs- och andra fatalietider, men man däremot knappast räknar med att
tillkännagivandet når adressaten (s.k. fiktionsfall). Utredningen framhåller
som jämförbara medier för sådana fall anslag och annonsering i pressen. Från
säkerhetssynpunkt finner utredningen dessa båda kungörelseformer fullt
likvärdiga. Besvärs-och andra fatalietider är alltså enligt utredningens mening
inte något hållbart skäl för att bibehålla anslag på myndighets eller kommuns
anslagstavla såsom mera generellt obligatoriskt medium.
Anslag på primärkommuns
anslagstavla är f.n. föreskrivet som medium för kungörelseannonsering i
relativt sent meddelade bestämmelser i vallagarna och kommunallagstiftningen,
l.ex. kommunallagen och lagen om församlingsslyrelse. Utredningen föreslår
ingen utökning härutöver av kommuntavlornas användning som obligatoriskt
medium.
Den författningsgrundade
användningen av radio/TV som kungörande medium, f.n. omfattande
beredskapstillstånd och beredskapslarm, bör enligt utredningen bestå. Värdet av
radio/TV för kungörelseannonsering ligger främst i den snabbhet varmed
meddelanden med dess hjälp når en stor allmänhet. För normala förhållanden är
detta särskilt betydelsefullt när meddelanden har varningskaraktär och i vissa
nödsituationer. Utredningen förutsätter atl radio/TV i fortsättningen liksom
hittills skall stå till förfogande såsom värdefulll stödjande medium för
kungörelseannonsering utan att delta behöver inskrivas i författning.
Vissa centrala och regionala
register, t.ex. äktenskapsregistret, är både lättillgängliga och värdefulla
upplysningskällor inom sina rättsområden under förutsättning att den
informationssökande har kännedom om
Prop.
1976/77:63 238
registrets existens och är aktiv for atl få behövliga
upplysningar Utredningen föreslår därför att sådana regisler bibehålls som
obligatoriskt medium.
Om användningen av föreslagna
stödjande med/eruttalar utredningen att det, när särskilda skäl föreligger,
skall finnas inte bara möjlighet ut;in också skyldighet för myndigheten att ta
ställning till frågan om komplettering av ett eller flera obligatoriska medier
med stödjande medier. Härvid skall avvägning ske mellan effektivitets- och
kostnadsaspekterna.
3.5 Kostnaderna för kungörelseannonsering
Utredningen har gjorl vissa
uppskaUningar av vad en utökning enligt principförslaget av den statliga
kungörelseannonseringen i ortstidningar bortsett frän förenings- och
handelsregister-, plats- och valannonsering skulle kosta. Dessa uppskaUningar
vilka endast kan ge en uppfattning om storleksordningen innebär kostnadsökning
med ungefär 50 %. När det gäller annonseringen i ortstidningar av
registreringar i handels- och föreningsregistren räknar utredningen med en
kostnadsökning av ungefär 200 % om utredningens principförslag lillämpas. För
platsannonseringen föreslås ingen principiell ändring men förutses ett allmänt
behov av både kvantitativ utökning och kvalitativ förbättring. Härför
erforderliga medel måste slå lill myndigheternas förfogande.
Nämnda kostnadsökningar för
annonsering balanseras delvis av vissa kostnadsminskningar. Om enligl
uiredningens förslag länskungörelserna inte längre kommer alt användas för
kungörelseannonsering innebär detta sålunda en kostnadsbesparing av ett par
hundra tusen kr för staten och inemot 100.000 kr för kommuner, bolag och
enskilda.
4 Remissyttrandena
4.1 Allmänna synpunkter
Samtliga remissinstanser
tillstyrker i huvudsak uiredningens principförslag eller lämnar del utan
erinran. Vissa instanser har begränsat sina uttalanden till de områden
myndigheten eller organisationen har att bevaka eller företräda.
Enligt .Svea hovrätts uppfattning
lämnar principförslaget i det stora hela inte rum för erinran från
rättssäkerhetssynpunkt eller eljest. Nedansiljans domsagas häradsrätt anser atl
utredningens grepp över ämnet gör ett förtroendeingivande intryck och alt
uiredningens resultat grundar sig på noggranna undersökningar.
Lantmäteristyrelsen framhåller att förslagen är
Prop.
1976/77:63 239
ägnade att förbättra effektiviteten i sådan delgivning som
skall ske i kollektiv form eller som skall ersätta personlig delgivning när
sädan inte kan ske. Förslaget innebär därför fördelar från
rättssäkerhetssynpunkt. Som producent och konsument av kungörelseannonsering
finner arbetsmarknadsstyrelsen förslaget väl lämpat som utgångspunkt för
frågans vidare behandling. Länsstyrelsen i Västmanlands län anser atl en ökad
annonsering i tidningspressen av myndigheters beslut och tillkännagivanden är
önskvärd och i takt med tiden och samhällsutvecklingen. Sveriges advokatsamfund
betecknar utredningens förslag till system som välmotiverade och tillstyrker.
Bland de remissinstanser som
uttryckligen i huvudsak tillstyrker utredningens principförslag eller lämnar
det ulan erinran är Sollentuna och Färentuna domsagas häradsrätt,
civilförsvarsstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens vägverk,
sjöfartsverket, statskontoret, statens konsumentråd, länsstyrelserna i
Uppsala, Jönköpings, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Jämtlands
och Västerbottens län, stiftsnämnden i Uppsala, expropriationsutredningen,
stadsfullmäktige i Helsingborg, drätselkammaren i Malmö, Svenska
kommunförbundet, Sveriges köpmannaförbund, Sveriges industriförbund och TCO.
4.2 Ändamålet med kungörande
Några remissinstanser tar upp
frågan om kungörelseannonsering som en juridisk fiktion, som inte ger den som
berörs reella möjligheter att uppmärksamma meddelandet.
Stockholms rådhusrätt anser det
vara en brist atl fiktionsbegreppet på skilda områden inte utretts närmare. Det
är ur domslolarnas och andra myndigheters synvinkel av stor vikt att delta
begrepp blir föremål för närmare undersökning och analys.
Statens konsumentråd anser däremot
att utredningen på ett förtjänstfullt sätt belyst den från allmänhetens
synpunkt otillfredsställande effektiviteten på områdei.
Sveriges advokatsamfund konstaterar
med tillfredsställelse atl utredningen arbetat med utgångspunkt i alt
kungörelseannonseringens primära uppgift är alt för vederbörande intressenter
bekantgöra beslul i domslols-och förvaltningssammanhang i stället för att tjäna
formelll-juridiska syften.
4.3 Avgränsningen
samhällsinformation-kungörelseannonsering
Utredningen om
författningspublicering konstaterar, att det finns ett behov av att avgränsa
kungörelseannonseringen inte bara från samhällsinformation i största allmänhet
utan även från förfaltningspublicering. Så
Prop.
1976/77:63 240
har emellertid inte skett i betänkandet. Detla får
betraktas som en brist, eftersom det därigenom förblir oklart vad som skall
omfattas av betänkandets förslag rörande kungörelseannonseringen. Det enda som
nämns i den vägen är atl kommunala generella bestämmelser som fastställs av
länsstyrelsen, t.ex. lokala hälsovårdsordningar, lokala livsmedelsföreskrifter
o.dyl., efter samråd med uiredningen om författningspublicering inte skall
räknas till kungörelseannonsering. När det gäller lagar och andra av Kungl.
Maj:l utfärdade föreskrifter till allmän efterrättelse torde det väl alllid
vara klart all de inle omfattas av begreppet kungörelseannonsering. Sålunda
faller tullavgifter och införselbestämmelser inle under kungörelseannonseringen
ulan under förfallningspubliceringen. Mera tveksamt blir del emellertid i fråga
om vissa generella beslut som fattas av förvaltningsmyndighet, l.ex. beslut om
fridlysning av viss växt. Enligl utredningen om förfaltningspublicering bör
också ett sådant beslul räknas till författning, särskilt som det ar
straffsanktionerat, och inte beröras av förslagen om kungörelseannonseringen.
Detsamma synes också böra gälla kommunala taxor. 1 betänkandet lämnas en mängd
exempel på kungörelseannonsering. Uiredningen om författningspublicering delar
uppfattningen att dessa fall är att hänföra till kungörelseannonsering, utom
nybyggnadsförbud och beslut om faststäUelse av arbetsplan för vägbyggnad. Med
hänsyn till att det är belagt med straff att bygga i strid mot nybyggnadsförbud
och fastställd arbetsplan bör dessa fall närmast hänföras lill författningar
och inte till kungörelseannonsering.
4.4 Definitionen av ortstidning
Utredningens förslag lämnas ulan erinran av samlliga
remissinstanser.
4.5 Det uppsatta målet
Ell flertal remissinslanser
understryker utredningens krav på alt kungörelseannonseringen skall vara
effektiv och att den skall kunna genomföras till rimliga koslnader. Stockholms
rådhusrätt framhåller särskilt vikten av att effektivitetskravet blir
tillgodosett och föreslår att olika medier undersöks systematiskt i fråga om effektivitet.
Liknande synpunkter har statens
konsumentråd som betonar all kungörelseannonseringens huvudändamål är alt
informera samhällsmedborgare om domstolars och förvaltningsmyndigheters beslut
i konkreta ärenden. Effektiviteten är alltså avhängig av i vilken omfattning
meddelandena verkligen når fram till berörda personer.
Lindes och Nora domsagas häradsrätt
anser en systematisering för att effektivisera myndighets information
synnerligen angelägen. Rådhusrätten i Västerås menar att rättssäkerheten kräver
en så effektiv substi-
Prop. 1976/77:63 241
lutsdelgivning att berörda parter ges en rimlig möjlighet
all uppmärksamma ett tillkännagivande. Utredningens system tillgodoser detta
krav. Även kommerskollegium, länsstyrelsen i Stockholms län. Svenska
tidningsutgivareföreningen och Svenska palentombudsföreningen instämmer i
målsättningen effektivitet till rimliga kostnader.
Statskontoret pekar på att den
moderna datatekniken ger väsentliga möjligheter att samla in, lagra och
presentera information. Utnyttjandet av denna teknik bör emellertid
kompletteras med effektiv informationsgivning i vitt spridda medier för atl
ulgöra ett bältre alternativ till kungörelseannonsering i traditionell form.
Statskontoret menar all formerna för kungörelseannonsering (i dess ursprungliga
och av uiredningen använda betydelse) bör bestämmas med utgångspunkt från de
kungjorda ärendenas allmänna betydelse. På ena änden av skalan finns ärenden
som kan tillkännages genom enkla noteringar i register, på den andra massiva
informationsinsatser i samband med t.ex. allmänna val och betydelsefulla
lagändringar. En sådan lösning kan emellertid inte komma till stånd förrän man
dels reviderat de nuvarande bestämmelserna rörande kungörelse-annonsering, dels
tagit slällning till den offentliga informationsverksamhetens omfattning,
inriktning, organisation m.m. I avvaktan härpå har statskontoret ingenting att
erinra mot att uiredningens förslag genomförs.
4.6 Målgrupperna
Utredningens uppdelning av
avnämarna av kungörelseannonsering i vissa målgrupper föranleder överlag ingen
erinran från remissinstanserna. Hovrätten för Nedre Norrland konstaterar att,
sett från ren effektivitetssynpunkt, de av utredningen angivna målgrupperna
synes fullständigt angivna och ralionelll avgränsade från varandra. Denna
indelning kan dock endast tjäna som ett hjälpmedel och som ett av flera
riktmärken vid utformningen av publiceringssystemet. Det bör också eftersträvas
att man vinner likformighet inom likartade rättsområden. Vidare bör beakias alt
kungörelseannonsering förekommer i varierande situationer med skilda syften och
med olika angelägenhetsgrad. Om sådana praktiskt betydelsefulla synpunkter kan
lillgodoses vid den närmare utformningen av bestämmelserna, vill hovrätten
emellertid inte framställa någon erinran mol målgmppsindelningen i och för sig.
Lindes och Nora domsagas häradsrätt
anser att indelningen i målgrupper är lovvärd. Det måste dock konstaleras att
utredningens målgruppering förefaller relativt vag och sådan alt den i flera
fall inte ger tillräcklig ledning vid val av medium, exempelvis beträffande
kungörelse-annonsering vid konkurs och dödande av förkommel skuldebrev.
Svenska palentombudsföreningen
menar att uppdelningen i målgrupper torde vara ändamålsenlig. Det råder ingen
tvekan om att intressenter i
16 Riksdagen 1976177.1 saml Nr 63
Prop.
1976/77:63 242
patentärenden utgör en sådan exklusiv grupp, vars
informalion kan tillgodoses över en eller flera specialpublikationer.
4.7 Kungörandeformer (medier)
4.7.1 AUmänna synpunkter
Nästan samtliga remissinstanser
godtar utredningens förslag i princip. Systemet för valet mellan obligatoriska
och stödjande medier betecknas som rationellt och ändamålsenligt av försvarets
civilförvaltning och som väl avvägt av statens konsumentråd.
Utredningens förslag om Posl- och
Inrikes Tidningar som obligatoriskt medium för nationella och blandade
målgrupper och ortstidningar för s.k. lokala och blandade målgrupper tillstyrks
uttryckligen av bl.a. Norra Hälsinglands domsagas häradsrätt, rådhusrätten i
SundsvaU, Jämtlands östra domsagas häradsrätt, länsstyrelsen i Stockholms län
och Svenska kommunförbundet. Gruvrällsutredningen påpekar atl informalionsutredningens
förslag inte innebär någon förändring i förhållande till vad som nu gäller och
av gruvrättsutredningen föreslås gälla i gruvsammanhang. Lantmäteristyrelsen
betecknar övergången till tidningskungörande som en standardhöjning med hänsyn
till verkningsgraden och som en förstärkning av sakägarnas rättsskydd.
Kommerskollegium anser emellertid
atl inom bergsstaten den personliga delgivningen bör bibehållas vid sidan av
annonsering. Denna uppfattning har även bergmästarna.
Sjölagskommiltén framhåller atl rimlig
ortsanknytning ofta saknas i de situationer för vilka sjölagens specialregler
gäller. Kommittén behöver därför handlingsfrihel ålminstone så lill vida att
annonsering i ortstidning inte blir generellt obligatoriskt medium vid sidan av
kungörelse i allmänna tidningarna.
Några instanser, däribland
länsstyrelsen i Jämtlands län, framhåller särskilt atl delgivning genom
annonsering i pressen är att föredra framför anslag i myndighetens lokal eller
på kommunens anslagstavla. Det främsta skälet mot anslagsdelgivningen är den
bristande effektiviteten av della medium.
Elt slort antal remissinslanser
instämmer i eller har inle någon erinran mot utredningens förslag att slopa
kungörande i kyrka och länskungörelserna som medium för kungörelseannonsering.
Bland inslanser med denna uppfattning kan nämnas Lindes och Nora domsagas
häradsrätt, rådhusrätten i Sundsvall, Jämtlands östra domsagas häradsrätt,
länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Västmanmanlands, Västernorrlands och
Jämtlands län, Svenska bankföreningen, Sveriges köpmannaförbund.
Prop. 1976/77:63 243
Sveriges
industriförbund och LO. Utredningen om författningspublicering anser att
länskungörelserna inte ens bör vara fakultativt medium med tanke på att dessa
kan föreslås bli omgjorda till rena författningssamlingar.
Flera remissinstanser tar även upp frågan om
stödjande medier. Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av
de flesta remissinstanserna. Norra Hälsinglands domsagas häradsrätt anser
sålunda atl det är lämpligt att använda domstols och/eller kommuns anslagstavla
som stödjande medier. Även överlantmätaren i Värmlands län betonar särskill
möjligheten och skyldigheten att komplettera obligatoriska medier med stödjande
medier. Uttalanden av samma innebörd görs av patent-och registreringsverket
samt länsstyrelserna 1 Södermanlands och Jämtlands län.
Kommerskollegium menar att en principlösning bör
medge en viss flexibilitet vid utformningen av författningsbestämmelser för
olika områden. Härvid bör också övervägas om det inle kan överlåtas åt vederbörande
myndighet att, om särskilda skäl föreligger, exempelvis atl ett ärende är av
ringa vikt, inskränka kungörelseannonseringen.
Kritiska synpunkler framförs av hovrätten för Nedre
Norrland, som inte finner del lämpligt om ens möjligt att utan en närmare
genomgång av aktuella författningsbestämmelser och länkbara
publiceringssitualioner såsom en undantagslös regel fastslå all annons i
tidning skall ha generell användning och alltså vara obligatoriskt medium i
varje kungörelsesituation. Fall kan säkerligen tänkas där det kan vara
tillräckligt med andra och billigare sätt atl ge spridning åt ett meddelande.
Enligt hovrättens mening lämpar sig över huvud laget ifrågavarande ämnesområde
föga för principiella ställningstaganden. Såsom hovrätten förut har antytt
torde det vara nödvändigt att lämna ett visst utrymme för differentiering av
publiceringsmetoderna alltefter ändamålet och angelägenhetsgraden av
annonseringen.
Kritiska mot den föreslagna skyldigheten atl i
vissa fall utnyttja stödjande medium är hovrätten för Nedre Norrland och
Jämtlands östra domsagas häradsrätt, vilka anmärker atl det är främmande för
domstolarna alt agera utan stöd av författningsföreskrift. Det kan befaras alt
en sådan ordning skulle leda till en oenhetlig rättstillämpning. Liknande synpunkter
framför länsstyrelsen i Västerbottens län som uttalar, att medier för
kungörelseannonsering bör vara förfaltningsbestämda. Reglerna bör utformas så
alt effektivitetskravet med beaktande av rätlssäkerhetsintresset bör kunna
vägas mot kostnaderna från fall till fall.
Sveriges industriförbund är likaledes kritiskt till
utredningens förslagom rättigheten och möjligheten att använda stödjande
medier. Det synes ofta bli svårl atl avgöra vad som är rimliga merkostnader.
Rekommendationen torde f.ö. knappast hell rimma med kraven på ökad systemalik
på området. Mot bakgrunden härav förordar förbundet en restriktiv tillämpning.
Prop. 1976/77:63 244
SoUentuna och Färentuna domsagas häradsrätt ullalar
att huvudpunkten i förslaget, all såsom generellt obligatoriska medier använda
endasl Posttidningen för riksomfattande annonsering och ortstidningar för
lokall/regionall bekantgörande, kan ge anledning lill ivekan med lanke på
kosinaderna, de konstitutiva verkningarna och svårigheterna alt rätta fel i
förekommande fall. Kostnadsökningen som följer av den mer omfattande
orlstidningsannonseringen bör kunna godtas i effektivitetens namn, även om de
ökade kosinaderna i slor utsträckning får belalas av enskilda. Beaktandet av de
konstitutiva verkningarna gör tveksamheten slörre, och detla av två skäl. Dels
finns risken att tryckfelsnisse kan få visst konstitutivt inflytande. Dels
kommer man i della sammanhang in på vad förslaget innehåller om s.k. stödjande
medier, som domstolen i vissa fall bör anlita. Domstolen skall t.o.m. ha
skyldighet att ta ställning till frågan om sådan komplettering av de
obligatoriska medierna. Ett sådant stödjande medium är domstolens anslagstavla,
som förslaget rekommenderar för tillkännagivande som är aktuellt under längre
lid. Beträffande denna anslagstavla innebär alltså förslaget att visserligen
någon skyldighet atl använda den inte skall föreligga men väl skyldighel att
pröva om det ändå inte är skäl alt sätta upp anslaget också där en
distinktion som förefaller vara i luftigaste laget. Detta ger anledning att
fråga om det inte vore motiveral atl låta domstolens anslagstavla trots dess
ostridigt begränsade effekt vara obligatoriskt medium jämsides med de övriga
föreslagna.
4.7.2
Post- och Inrikes Tidningar
Samtliga remissinstanser är ense om atl del behövs
elt riksomfattande medium för kungörelseannonsering. Samtliga som yttrat sig
delar utredningens uppfattning att Post- och Inrikes Tidningar bör kvarstå som
officiell tidning i en eller annan form. Lagberedningen framhåller, att för
kungörande av beslut som inte bör kungöras i speciella publikationer och som
bör bringas lill allmänhetens kännedom måsle finnas ett officiellt organ av
typen Post- och Inrikes Tidningar. De som yrkesmässigt har intresse av
kungörelserna måste ha någon möjlighel att metodiskt följa och vid behov
registrera dem.
Statskontoret anser alt del vore värdefullt om
Posttidningen kunde ges en vidare spridning och bättre utnyttjas för
information i olika samhällsfrågor. Liknande synpunkler framförs av
riksrevisionsverket.
Svenska bankföreningen bedömer del som absolut
nödvändigt alt del finns en officiell rikspublikalion för kungörande av
myndighelsmed-delanden som inte har enbart lokalt intresse. Både för
bankföreningen själv och för medlemsbankerna ulgör Post- och Inrikes Tidningar
en värdefull och flitigt anlitad upplysningskälla.
Prop.
1976/77:63 245
Kritisk mot Post- och Inrikes
Tidningar är länsstyrelsen i Södermanlands län, som framhåller att tidningen i
sin nuvarande funktion inle kan anses uppfylla det krav på effektivitet som
utredningen finner angeläget. En förbättrad och efler av utredningen anförda
riktlinjer effektiviserad Posttidning måste emellertid anses ulgöra lämpligt
riksmedium. Länsstyrelsen förutsätter därvid alt en kraftig gallring kommer all
ske på så vis all onödiga grupper av kungörelseannonser utmönstras från
tidningen.
I viss mån liknande synpunkter
framförs av Nedansiljans domsagas häradsrätt som anser, all utredningens
tämligen kortfattade motivering för Posttidningens bibehållande som centralt
kungörelsemedium inte förefaller helt övertygande. Med hänsyn lill
konkurrensförhållandena inom tidningsvärlden är det emellertid svårt att göra
någon rikstidning till officiellt annonsorgan. Starka skäl lalar därför trots
allt för bibehållande av en särskild officiell tidning.
Även om remissinstanserna vill ha
kvar Posl- och Inrikes Tidningar är det många som uttalar sig för att den
moderniseras, erhåller annan layout och systematik och över huvud görs mer
typografiskt tilltalande. I några yttranden framförs synpunkter på hur Posl-
och Inrikes Tidningar skall kunna ges slörre spridning.
4.7.3 Ortstidning
Utredningens förslag om
ortstidningar som enda mediet för generell kungörelseannonsering på regional
lokal nivå tillstyrks eller lämnas utan erinran av de flesta remissinstanserna.
Lindes och Nora domsagas häradsrätt betecknar förslaget som lovvärt från
rättssäkerhetssynpunkt och Nedansiljans domsagas häradsrätt påpekar att
förslagel medför att domstolen befrias från valet mellan olika konkurrerande
tidningar.
Hovrätten för Nedre Norrland är dock något tveksam om en i
och för sig önskvärd effektivitetshöjning verkligen uppnås genom förslagel. Den
information som man vill lämna riktar sig i det slora flertalet fall till
banker, advokater, affärsföretag och vissa andra särskilda grupper inom samhället
och torde sannolikl av förståeliga skäl ägnas ett ringa intresse av
allmänheten i övrigt. De nämnda intressenlgmpperna förskaffar sig med all
säkerhei genom sitt lidningsval kännedom om kungörelsernas innehåll även om
dessa annonseras i blott en härför lämpad tidning. I den mån emellertid
annonseringen inte kan sägas ha någon sådan bestämd inriktning synes
utredningens förslag kunna godtas. Det är emellertid av anförda skäl önskvärt
att utredningens förslag begränsas till sistnämnda typfall. Vidare torde böra
övervägas om inte en begränsning bör ske även med hänsyn till informationens
angelägenhetsgrad. Bland annat är i vissa fall det ekonomiska inlresse som
saken gäller så ringa, att
Prop.
1976/77:63 246
det inle bär den kostnad som är förenad med föreskrivei
publiceringsförfarande.
Lagberedningen understryker atl
viss likformighet i publiceringen är betydelsefull så att man inte varierar
kungörandet för mycket efter sakens beskaffenhet. De intresserade bör veta, atl
vissa organ används regelbundet för ändamålel. När det gäller sådana
verkställighetsåtgärder som exekutiva auktioner o.d., bör dock viss frihet
finnas att med hänsyn till sakens beskaffenhet göra kungörandet mera
omfattande, på samma sätt som privata auktioner annonseras allt efter vad som
anses praktiskt motiverat.
Sollentuna och Färentuna domsagas
häradsrätt menar atl ett skäl mol att med konstitutiva verkningar göra
ortstidningar till enda obligatorium för lokala målgrupper är all tvekan kan
uppstå i det enskilda fallet vilka tidningar det är som har en sådan spridning
alt en riktig annonsering kan sägas ha ägt rum.
Rådhusrätten i Västerås anser alt
ett absolut effektivitetskrav inte kan uppställas. Anspråken på
subslilutdelgivning måste på någol sätt begränsas. Sålunda synes del naturiigl
alt anpassa denna efler den vikl som den angelägenhet i vilken delgivning skall
ske kan anlas äga.
4.7.4 Specialpublikationer
Uiredningens förslag om
specialpublikationer som obligatoriskt medium för viss kungörelseannonsering
kommenteras inte närmare i flertalet yttranden. Hovrätten för Nedre Norrland
säger uttryckligen att man inte har någon erinran mot föreslagna medier för
speciella situationer. Lagberedningen uttalar, att åtskilliga särskilda slag av
beslul bör kungöras i speciella publikationer.
4.7.5 Domstols/myndighets anslagstavla
Uiredningens förslag alt
domstols/myndighets anslagstavla skall vara obligatoriskt medium för kungörande
av tjänster och andra 'inre förvaltningsärenden' behandlas av åtskilliga
remissinstanser.
Bland dem som ansluter sig till utredningens uppfattning
kan nämnas Svea hovrätt. Svenska bankföreningen och Svenska tidningsutgivareföreningen.
Även patent-och registreringsverket delar i princip utredningens uppfattning.
Verket anser emellertid att man inte helt kan avslå från denna kungörelseform
för andra ärenden. I enlighet med föreskrifter i verkets instruktion använder
sig patentverket f.n. av anslagstavlan som medium i sådana fall, då expedierade
skrivelser lill sökande eller andra beträffande patent- och varumärkesärenden
återkommit från postverket såsom obeslällbara. Det kungörs då genom anslag på
verkets anslagstavla att
Prop.
1976/77:63 247
skrivelsen finns tillgänglig på vederbörande expedition.
På samma sätt förfars i sådana fall då uppgift om adress helt saknas.
Patentverkets erfarenhet är att denna kungörelseform inle är verkningslös och
verkei anser alt denna annonsering även framgent bör finnas kvar i varje fall
som stödjande medium. Som obligatoriskt medium i detla speciella fall synes
patenttidningen vara det lämpligaste.
Enligt gruvrättsutredningen saknas
anledning att införa någon form av anslagsdelgivning som obligatorisk när
obestämd krets av personer berörs eller då kungörandet innehåller inslag av
allmängörande. Som stödjande medium är emellertid delgivning genom anslag i
myndighetens lokal ofta värdefull.
Lagberedningen anser del i och för
sig naturligt, att myndighetens beslut anslås hos myndigheten när det kan bidra
till spridandet av kännedom om beslutet, men uttalar, atl kungörandeformen
möjligen redan i stort sett är föråldrad.
Flertalet av de remissinstanser som
yttrar sig om kungörelseannonsering på domstols/myndighets anslagstavla är
kritiska i ett eller flera avseenden.
Stockholms rådhusrätt menar atl
inskränkning av nuvarande anslagskungörande inle bör ske i andra fall än när
en undersökning av gällande författningsbestämmelser får lill resultat att
denna form av kungörande kan slopas.
Rådhusrätten i Västerås anser att
anslag i domstols kansli bör vara obligatoriskt medium inle blott i
personalärenden utan även i andra, till domstols handläggning hörande mål och
ärenden. Det måste anses vara av betydelse om aktuella kungörelser finns
samlade på ett ställe där det alltid är möjligt för allmänheten att få del av
dem. Anslag i rättens kansli bör vara obligatorisk, kompletterande
kungörelseform.
Lindes och Nora domsagas häradsrätt
framhåller alt det förefaller naturligt att t.ex. domstolskungörelser finns
anbragta hos domstolen, där ytterligare upplysningar kan inhämtas i saken.
Innehållet kan ha aktualitet under en längre tid. Mediet är även förenat med
förhållandevis ringa kostnader. Slutligen påpekas alt allmänheten kan antas
vara van sedan lång tid att finna kungörelser anslagna hos domstolarna.
Övervägande skäl talar därför för avvisande av förslaget i denna del.
Liknande synpunkler framförs av Nedansiljans domsagas
häradsrätt, som konstaterar alt besväret med anslag på domstolens anslagstavla
är mycket ringa. Det synes därför inte innebära någon slörre olägenhet att
bibehålla anslag på domstolens tavla för viktigare kungörelser i ungefär samma
utsträckning som f.n. är fallet. Möjlighet finns att med enkla medel göra
anslagstavlan mer överskådlig och lättläst.
Hovrätten för Nedre Norrland anför att det är av vikt atl
en sådan delgivningsform väljs som kan ulgöra en säker och lätt fastställbar
utgångspunkt för beräkning av besvärs- och andra fatalietider. Enligt
Prop.
1976/77:63 248
hovrättens uppfattning är det betydligt enklare för
domstolen/myndigheten atl fastslå dagen för kungörandet, om detla skett genom
anslag på domstolens/myndighetens egen tavla än om det skett genom annonsering
i tidning. Vidare bör beakias att i åtskilliga av de här åsyftade fallen
kungörelsedelgivningen mer eller mindre är en ren formalitet. Det är då
naturligt att man väljer den enklaste och billigaste kungörelseformen, anslag
på kanslitavla. 1 dylika situationer, där kungörelseannonseringen väsentligen
är av juridisk/teknisk art, lär ibland annonsering i tidning helt kunna
undvaras.
Kungörelseannonsering som en ren
formalitet behandlas även av Jämtlands östra domsagas häradsrätt, som påpekar,
atl del närmasl lill hands liggande alternativet lill ett kungörande som är en
formalitet är inget kungörande alls. Detla kan vara ännu sämre. För det
formella kungörandet bör väljas den enklaste och billigaste vägen, och del är
obestridligen anslag på myndighetens egen tavla. Genom anslagen har i alla fall
offentlighetsprincipen markerats, och anslagstavlan kan på allmänhetens vägnar
konlrolleras av pressen om inlresse därför föreligger i något visst sammanhang.
Även länsstyrelsen i
Västernorrlands län uttalar sig för att anslag på domstols/myndighets
anslagstavla bör användas som obligatoriskt medium i vidare omfattning än vad
uiredningen föreslagit.
4.7.6 Kommuns anslagstavla .
Länsstyrelsen i Södermanlands län,
Svenska kommunförbundet och Svenska Bankföreningen delar utredningens
uppfattning att anslag på kommuns anslagstavla inte bör vara obligatoriskt
medium för kungörelseannonser i slörre utsträckning än som nu är fallet. Samma
uppfattning har överlantmätaren 1 Malmöhus län, som påpekar att kommunerna blir
större, antalet anslag växer och anslagstavlorna blir svåröverskådliga och mera
främmande för allmänheten. Denna form av kungörelseannonsering förutsätter stor
aktivitet av den som skall iräffas därav. Att såsom informalionsulredningen
föreslår hänföra anslag på kommuns anslagstavla till speciella situationer
synes alltså riktigt.
1 motsats till vad utredningen anfört anser Norra
Hälsinglands domsagas häradsrätt att kommun bör åläggas att mol eller utan
ersättning på begäran upplåta sin anslagstavla åt domslol. Malmöhus läns
landsting har i princip inte något emot att kommuns anslagstavla efter
medgivande används av domstol/myndighet. Inte heller Svenska kommunförbundet
har någol alt erinra mol att domstol/myndighet efter medgivande får använda
kommuns anslagstavla.
Ett antal remissinstanser är
negativa lill att kommuns anslagstavla skall användas för domstols/myndighets
kungörelseannonsering.
Prop.
1976/77:63 249
Lagberedningen menar alt kommunala
anslagstavlor inte bör användas för andra kungörelser än sådana som man
verkligen har anledning att vänta sig där. Det förefaller därför inte lämpligt
atl exempelvis delgivningsbeslui i rättegång anslås på kommunal anslagstavla,
om inte beslutet till äventyrs rör kommunen eller kommunmedlemmarna (såsom i
vallenmål).
Vattenlagsutredningen framhåller
att förslaget för vattenlagstiftningens del innebär att de fåtaliga
bestämmelserna om kungörande på kommuns anslagstavla utmönstras. Detta medium
har knappast någon nämnvärd betydelse som informationskälla för allmänheten,
och några invändningar kan därför inte riktas mol förslagel i denna del.
4.7.7 Radio/TV
Endasl några remissinslanser
uttalar sig om användningen av radio/TV som medium för kungörelseannonsering.
Svenska bankföreningen säger
uttryckligen att man inle har någon erinran mot utredningens uppfattning.
Tre instanser som närmare behandlat
radio/TV, vill gå längre än utredningen. Försvarets civilförvaltning
framhåller, att meddelanden i radio och TV torde få betraktas som ett värdefullt
komplement lill kungörelseannonsering i ortstidningar i fråga om vad gäller
krigsmakten t.ex. meddelanden om inskrivningsförrättningar, inkallelse till
militärtjänstgöring (bl.a. då fråga är om kortfristig inkallelse tiU
mönstringsövning), rekrytering av FN-bataljon samt slörre övningar som kan
beröra allmänheten genom Irafikomläggning e.d. Det kan därför ifrågasättas om
inte radio och TV bör anlitas som obligatoriskt medel i större omfattning än
vad utredningen förutsatt. Närmare utredning härom bör ske.
Lantmäteristyrelsen anser att när
det gäller företag som berör många sakägare eller som har allmänl intresse på
en ort eller i ett område synes ljudradion i vissa fall böra slå till
förfogande för informationsspridning. Detta kan vara fallet i fråga om vissa
stadsplaner, vägföretag, naturvårdsförordnanden och fastighetsregleringar.
Även överlantmätaren i Värmlands
län menar att den tillgång som ljudradion utgör har tillmätts alltför liten
betydelse. Sålunda borde speciellt regionalradion kunna bli ett effektivt
stödjande medium för kungörelse i vissa fall. Exempel härpå är angelägenheter
som rör slora grupper inom regionen såsom förordnande enligt naturvårdslagen.
Dessa meddelanden kunde ges i form av notiser i direkt anslutning till de
regionala nyhetsprogrammen.
4.7.8 Vissa centrala och regionala register
Utredningens förslag att register av typen
äktenskapsregistret, aktie-
Prop. 1976/77:63 250
bolagsregistret och föreningsregister bör behållas
föranleder ingen erinran.
4.7.9 'Annat lämpligt sätt'
Som stödjande medium föreslår
uiredningen även kungörelseannonsering på 'annat lämpligt sätt'.
Svea hovrätt påpekar atl en
moderniserad posttidning som obligatoriskt medium för riksomfattande
kungörelseannonsering inte utesluter att kungörelseannonsering i Posttidningen
vid behov förstärks med bekantgörande i någon daglig rikstidning enligt
utredningens förslag om annonsering på 'annat lämpligt sätt'.
Elt storl antal remissinstanser
behandlar kungörelseannonseringen för rekrytering till och tillsättning av
befattningar i offentlig tjänst. Samtliga remissinstanser är överens med
uiredningen all annonseringen, vid sidan av den obligatoriska kungörandeformen,
bör ske på sådant sätt att den når så många presumtiva sökande med erforderlig
kompetens som möjligl.
Försvarets civilförvaltning anser
alt nuvarande obligatoriska medier vid statlig platsannonsering torde vara föga
effektiva vid nyrekrytering, särskilt i fråga om mer kvalificerad personal
(ingenjörer, akademiskt utbildad personal m.fl.). Härvidlag torde närmast
ifrågakomma annonsering i riksspridd dagspress, fack- och föreningspress o.d.
Det kan enligt civilförvaltningen måhända böra övervägas om det inte är
ändamålsenligt att som obligatoriska medier för ledigförklarande av statlig
tjänst föreskriva dels anslag i myndighetens lokal, dels kungörande i
riksspridd dagspress eller därmed jämförlig tidning.
Statens vägverk uttalar sig för
utnyttjande av den offentliga arbetsförmedlingen och en effektivisering av
annonseringen främsl i dagstidningar av rikskaraktär och i ortstidningar och
understryker att tidningsannonseringen, liksom hittills, inle bör vara föreskriven
i författning.
Även riksrevisionsverket anser att
reglerna för den statiiga platsannonseringen bör vara mindre formella. Verkei
anser att speciell uppmärksamhet bör ägnas åt att göra annonseringen mera
okonventionell och slagkraftig än vad den nu är. Svenska kommunförbundet
understryker också vikten av att platsannonseringen inte regleras i författning
utan hänförs till 'annat lämpligt sätt'.
Statskontoret delar utredningens
uppfattning och understryker att inte bara platsannonseringens omfång utan också
dess utformning och valet av medier påverkar rekryteringens resultat.
Platsannonseringen måste också stödjas och kompletteras med andra
rekryteringsbefrämjande ålgärder. Statskontoret pekar på alt ämbetsverket har
Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa en översyn av den statliga
personaladministrativa verksamheten. Inom översynens ram kommer även frågor om
personalrekrytering och formerna härför att behandlas.
Prop. 1976/77:63 251
1 kraven på en kvantitativ utökning och en
kvalitativ förbättring instämmer bl.a. kommerskollegium och
arbetsmarknadsstyrelsen.
Arbetsmarknadsstyrelsen understryker den offentliga
arbetsförmedlingens vikliga roll som medium vid kungörandet av lediga platser.
TCO uttalar sig för bibehållande av anmälan till
den offentliga arbetsförmedlingen, av myndighels anslagstavla och
beträffande mellangrads-och högre tjänster annonsering i Posl- och Inrikes
Tidningar såsom obligatoriska medier. TCO understryker betydelsen av en fullgod
personalrekrytering i offentlig verksamhel. Annonseringen bör för att nå
kategorier som är lämpliga för och intresserade av tjänsterna ske i sådana
organ som kan förutsättas bli lästa. Behovet av en kvantitativ ökning av
plaisannonseringen bör enligl rCO:s mening i stor utsträckning täckas genom
annonsering i fack- och föreningspress.
SACO föreslår atl annonsering i rikspress i
författning anges som alternativ till annonsering i ortspress. Enligt SACO:s
erfarenhet torde dock i många fall bättre effekt till rimliga kostnader kunna
nås genom information på andra vägar än i dagspress. Som ett exempel nämner
SACO vad som gäller inom skolområdet vid tillsättande av icke ordinarie lärartjänst,
där arbetsförmedlingens lärarlista har förutsättningar att väl fylla sitt
syfle. Annorlunda förhåller det sig beträffande kungörande av lediga ordinarie
tjänster. De kungörs i Posttidningen. Den är en föga spridd publikation och
tillställs inte intressenter utan kostnad. Det har därför varit nödvändigt alt
i berört förbunds tidskrift återge uppgifterna om ledigförklarande av relevanta
tjänster i Posttidningen. Detsamma gäller beslul om tillsättningar. Alt på
sådant sätt pålägga personalorganisationerna en stor del av ansvaret för
lillräcklig information och service i anställningsfrågor, och därmed även
kostnaderna härför, är inte tilltalande. Del synes väl motiverat atl
arbetsgivarna påtar sig åtminstone kostnaderna för denna verksamhel. SACO
förordar därför all kungörande i tjänstetillsättningsärenden skall ske, förutom
i Posttidningen, även i berörda fackliga organ. Sådana medier bör hänföras till
punkten B i utredningens system när del gäller medier för kungörelseannonsering
som en ny punkl 'berörda fackliga organ i samband med tillsättning av tjänst'.
SACO hänvisar till utredningens konstaterande alt en tillfredsställande
annonsering i fackliga tidskrifter inte sällan hindras av otillräcklig
medelstilldelning samt att kostnadshänsyn inte kan få lägga hinder i vägen för
den ökning av platsannonsering som kan vara nödvändig. SACO framhåller alt det
förekommer alt myndigheter har uppfattningen att ledigkungörande får ske endast
i Posttidningen. Förslagel att annonsering obligatoriskt skall ske även i
fackliga organ synes därför väl motiverat. Skulle förslaget inte bifallas förordar
SACO som alternativ att det genom uttrycklig författningsbestämmelse slås fasl
alt kungörelse i tillämpliga fall bör ske även i fackliga lidskrifter så att
den angivna missuppfattningen
Prop. 1976/77:63 252
undanröjs.
SACO utgår då från att någon begränsning av detta kungörandeförfarande inte
skall ske genom otillräcklig medelstilldelning till myndighelerna.
Flera remissinstanser ullalar sig i likhet med SACO
om de ekonomiska aspekterna på platsannonseringen. Kommerskollegium, försvarets
civilförvaltning. Statens planverk och TCO understryker alt kostnadshänsyn
inte bör få lägga hinder i vägen för den utökning av sådan platsannonsering
som kan vara nödvändig för en fullgod personalrekrylering till den slatliga
förvaltningsverksamheien.
Arbetsmarknadsstyrelsen konstaterar alt större krav
kommer alt ställas inte minst på mediernas utformning och omfattning, vilket i
sin tur kommer atl medföra ökade koslnader. Styrelsen anför att koslnadshänsyn
inte bör få lägga hinder i vägen för en sådan utökning. En ökad medelstilldelning
för såväl styrelsens egen som övriga myndigheters del blir därför nödvändig för
atl en mera omfattande platsannonsering skall kunna genomföras.
4.8
Kostnaderna
De flesta remissinstanserna godtar i princip
kostnadsökningarna i rättssäkerhetens och effektivitetens intresse, bl.a.
Sollentuna och Färentuna domsagas häradsrätt, Lindes och Nora domsagas
häradsrätt, hovrätten för Nedre Norrland, rådhusrätten i SundsvaU,
lantmäteristyrelsen, överlantmätaren i Värmlands län, länsstyrelserna i
Södermanlands och Malmöhus län och LO.
En del remissinstanser godlar kostnadsökningarna
för statsverkets del men är tveksamma i den mån enskilda kommer att drabbas.
Ångermanlands mellersta domsagas häradsrätt uttalar att en nära lill hands
liggande lösning av kostnadsfrågan om de slatsfinansiella synpunkterna
frånses vore alt det allmänna i sin helhet svarar för
kungörelse-annonseringskostnaderna. Liknande synpunkter framförs av
rådhusrätten i SundsvaU, som anser alt statens utgifter kunde återfås genom
höjning med ell lämpligt enhetsbelopp av expeditionsavgifterna för expeditioner
i ärenden, där kungörelser regelmässigt förekommer. Administrativt torde här
vinster vara alt hämta. Jämtlands östra domsagas häradsrätt påpekar att det
någon gång kan föreligga ömmande förhållanden som gör det obilligl att utkräva
hela kungörelsekostnaden av den enskilde. Man kunde överväga att öppna
möjlighet att låta kostnaden i sådant fall stanna på statsverket. Lindes och Nora
domsagas häradsrätt anser att förslaget med hänsyn till den differentierade
tidningsmarknaden i vårt land innebär att kostnaderna vid kungörelseannonsering
kommer att variera avsevärt på olika orter. Detta talar för införande av en
bestämmelse att den rättssökande betalar ett slandardbelopp för annonsering,
medan statsverket
Prop.
1976/77:63 253
tillskjuter ev. resterande del. Länsstyrelsen i Stockholms
län accepterar kostnadsökningarna för det allmänna men anser att man måste
lägga speciella synpunkler när det gäller kungörande som skall bekostas av
enskilda. Utvägarna är då all pröva om kungörandeskyldigheten kan inskränkas
eller om man kan ge efter på kravet att kungörelsekostnaderna skall hell läckas
genom uttagna avgifter.
Riksrevisionsverket konstaterar att
man först efler genomgång och eventuell revidering av nuvarande bestämmelser
och angivande av enhetliga rikllinjer för den framtida kungörelseännonseringen
torde kunna dels säkrare bestämma kostnaderna för densamma, dels bedöma kostnadernas
storlek i förhållande till värdet av kungörelseannonseringen.
Flera remissinstanser anser atl
utredningen varit alltför optimistisk vid beräkningen av kostnadsökningarna,
bl.a. länsstyrelseria i Södermanlands, Ålvsborgs och Västmanlands län.
Även Föreningen Sveriges
häradshövdingar och stadsdomare menar, att utredningen inte nog beaktat
kostnadssidan. Kungörelsekostnaderna är redan med nuvarande regler en tung
börda för mången rättssökande. Enda skälet för en utökning skulle vara
övertygelsen om ökad effekt av kungörandet. Föreningen känner här viss tvekan.
Det av utredningen angivna målet får man väl som hittills söka nå genom
beaktande av utredningens ovan citerade målsättning. Likaledes av
kostnadshänsyn vill föreningen avråda från försök atl ge domstolars kungörelser
sådan utformning, att de skulle kunna tävla med reklamannonser.
Sveriges industriförbund framhåller
alt den avvägning mellan effek-tivitelshänsyn och koslnadshänsyn som måste ske
inte bör få föranleda atl nuvarande kungörelsekoslnader för enskilda och
företag avsevärt ökas.
Svea hovrätt ifrågasätter om i
allmänhet en så omfatlande annonsering som uiredningen föreslagit är påkallad
av kostnadsskäl. Liknande inställning har Stockholms rådhusrätt och rådhusrätten
i Västerås, som konstaterar alt kungörelseannonsering i de stora
dagstidningarna medför betydande kostnader. Annonseringen bör därför i
Slockholm normalt begränsas till morgontidningarna. Av hänsyn till
effektivitetskravet bör dock den beslutande myndigheten ges befogenhet att i
särskilda fall annonsera i annan dagstidning. A andra sidan kan del ibland
efter en avvägning mellan de olika faktorerna framstå som naturiigl att annonseringen
bör ske i endasl en dagstidning.
Kommerskollegium kan tänka sig fall
där det med hänsyn exempelvis till kostnaderna för den enskilde kan te sig
orimligt med en annonsering av den omfattning förslaget innebär.
Vattenlagutredningen sätter i fråga
om inte den föreslagna utvidgningen av annonsering i ortspressen skulle kunna
medföra onödigt stora partskostnader i vatlenmålen.
Flera remissinslanser har synpunkter på hur man skall
kunna mildra
Prop.
1976/77:63 254
verkningarna av kostnadsökningarna. Lagberedningen anser
atl generellt vid all annonsering gäller alt man inte kan bortse från
kostnadsfrågan. Lantmäteristyrelsen ifrågasätter ell förenklat
kungörelseförfarande i de fal! kostnaderna för ett kungörande enligt
utredningsförslaget skulle stå i orimligt förhållande lill
förrätlningsobjektets värde.
Statens naturvårdsverk uttalar atl
i vissa fall ett ovillkorligt krav på uppfyllande av utredningens målsättning
skulle kunna innebära onödigl höga partskostnader. Verket förutsätter att medievalet
vid kungörelseannonsering för sk. blandade och lokala målgrupper överlåts till
respektive myndighet
5 Alimiimna överväganden
5.1 Inimdnini
Samhällets organ har i många
sammanhang anledning att sprida kännedom orn sina åtgärder genom att kungöra dessa.
Skälen härtill är flera. Åtgärderna kan beröra så många personer att
kungörandet är det mest rationella sättet att sprida kännedom om dem.
Åtgärderna kan också beröra personer som inte kan nås med underräUelse på annat
sätt, t.ex. en obestämd krets av personer eller person med okänd vistelseort.
Del allmänna.'; verksamhet för att kungöra beslut och andra åtgärder kan sägas
emellanåt ingå som ett led i dess samhällsinformation.
På vissa områden förekommer
situationer där kungörandet inte bara åvilar myndighet utan också ankommer på
enskild. Som exempel på nu avsedda fall kan nämnas kungörande enligt lagen
(1927:85) om dödande av förkommen handling (regelmässigt kungör domslol,
undantagsvis bank eller försäkringsbolag) och hittegodslagen (regelmässigt kungör
polismyndighet, undanlagsvis, enligl hänvisning till ägofredslagen, intagare
av hemdjur). Elt annat fall som belyser sambandei mellan myndighets och
enskilds kungörande är kungörandereglerna i aktiebolagslagen (registreringsmyndighetens,
domstols och bolagets kungörande). Någon naturlig gräns kan inte dras mellan
myndighets och enskilds kungörande. Det är angeläget att allt kungörande inom
ett område är samordnat. Med hänsyn till sambandet mellan myndighets och
enskilds kungörande synes del vara naturligt att behandla båda fallen i detta
sammanhang.
1 vid mening omfattar kungörande
också publicering av författningar (av Kungl. Maj:t utfärdade lagar och
förordningar) och normbeslut (av central, regional eller lokal statlig
förvaltningsmyndighet eller av beslutande kommunal församling utfärdade
föreskrifler lill allmän efterrättelse). Exempel på föreskrifter om kungörande
av normbeslut lämnas i bilaga I.
Prop.
1976/77:63 255
1 fråga om författningar och
normbeslul gör sig vid sidan av det ordinära offentliggörandeintresset vid
kungörande också gällande intresset att bevara bestämmelserna samlade och
lättillgängliga för dem som i framtiden har alt tillämpa dem eller all eljesl
rälla sig efler dem. Detla inlresse tillgodoses typiskt sett genom att
författningar och normbeslut samlas i särskilda publikationer (t.ex. SFS och
länskungörelserna). Utredningen om författningspublicering har i sitt
betänkande 'Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser' (SOU 1973:23)
behandlat publicering av författningar och normbeslul främst från denna aspekt
och bl.a. lagt fram förslag till lag om kungörande av lagar och andra författningar.
Betänkandet bereds f.n. inom justitiedeparlementet.
Intresset av att sprida kännedom om
en åtgärd är uppenbarligen i princip detsamma, om kungörandet rör en
författning eller ett normbeslut eller om det avser mera individuella beslut
och åtgärder. Gränsen mellan normbeslut och individuella beslut är också i
vissa fall svårdragen. Regler som skall tillgodose spridningsintressel bör
därför baseras på överväganden av väsentligen samma slag i båda fallen. Behovet
av sådana regler i fråga om författningar och normbeslul bör emellertid prövas
samtidigi med frågan om hur sådana myndighetsåtgärder bäst skall kunna
dokumenteras för framtiden. En samlad bedömning härav bör lämpligen anstå,
tills ställning skall las till författningspubliceringsutredningens belänkande.
1 denna promemoria behandlas därför inte frågor om kungörande av författningar
och normbeslut.
5.2 Behovet av revision av nuvarande regler
Som har berörts inledningsvis
beslöt statsmakterna år 1971 vissa allmänna riktlinjer för förbättrad
samhällsinformation. Bl.a. slogs fast principen om en allmän och enhetlig
dagspressannonsering i fråga om sådan information rörande rättigheter och
skyldigheter som är avsedd atl nå alla medborgare. Principen finns för den
statliga sektorns del inskriven i Kungl. Maj:ts cirkulär (1971:507) lill
statsmyndigheterna om information genom dagspressannonsering. Vid behandlingen
av frågan om förbättrad samhällsinformation berördes också spörsmålet om
kungörelseannonsering i ortstidning. I prop. 1971:56 intogs härvidlag den
principiella ståndpunkten alt sådan annonsering bör ske i samtliga
ortstidningar som har en spridning av någon betydenhet. Frågan om en reform av
bestämmelserna om kungörelseannonsering ansågs emellertid böra anstå i avvaktan
på en detaljgenomgång av reglerna.
Vid den genomgång av gällande
bestämmelser om kungörande som har företagits inom justitiedepartementet har
konstaterats alt författningsregleringen i ämnet uppvisar åtskilliga brister.
Till en början kan nämnas att bestämmelserna har tillkommit inte bara för
juridiskt och praktiskt myckel
Prop.
1976/77:63 256
olika situationer utan också vid skilda lillfällen och
under lång lid. Samhällssituationen och därmed även tillgängliga former för
kungörande och dessas spridningsegenskaper har under denna lid starkt skiftat.
1 viss mån har detta förhållande beaktats vid ulformning av ny lagsiiftning och
genom modernisering av bestämmelser i äldre författningar. 1 avsevärd
utsträckning kvarstår dock äldre bestämmelser utan att ha anpassats till nutida
förhållanden. Redan den brislande enhetligheten i och den delvis föråldrade
utformningen av nuvarande bestämmelser utgör således ett motiv för alt nu se
över dessa.
Som har påvisats av
informationsutredningen präglas nuvarande regler om kungörande inte bara av
brislande enhetlighet. De är också förenade med brister från
effektivitetssynpunkt. De innefattar sålunda inle alltid tillfredsställande
garantier för atl ändamålel med kungörandet tillgodoses i tillräcklig
utsträckning. Delta beror i sin lur på alt vissa former för kungörande har
föreskrivits vid tidpunkter då andra och mindre effektiva spridningsmetoder
stått till buds än de som numera finns. En översyn av regleringen på området
framstår därför som angelägen för att stärka kungörandets ändamålsenlighet.
Härvid bör särskill frågan om annonsering i ortstidning uppmärksammas.
För en revision av reglerna på
området lalar vidare önskemålet att göra dessa mer flexibla än vad som f.n. är
fallet. Vid valet mellan olika medier bör myndigheter och enskilda ges större
möjlighet att beakta omständigheterna i det enskilda fallet. Härför talar inle
minsl koslnadshänsyn. Allmänt sett behöver nuvarande reglering systematiseras
och gås igenom för att en rimlig relation skall uppnås mellan å ena sidan
kostnaden för kungörandet, å andra sidan dels det inlresse tillkännagivandet
tjänar, dels strävandet att förbättra informationen på olika områden.
5.3 Riktlinjer för en revision av formerna för kungörande
5.3.1 Allmänna synpunkter
För att komma till rätta med de
brister som är förenade med nuvarande kungörandereglering har utredningen
föreslagit att man i forisättningen skall tillämpa ett mer enhetligt system i
fråga om formerna för kungörande. Systemet utgår från en gruppering av de
olika kategorierna av adressater för kungörelse (målgrupper). Förslaget innebär
att vissa medier skall vara obligatoriska, medan övriga ges karaktär av
stödjande kungörandeformer. För varje kungörandesituation bör i författning
bestämmas det eller de medier som skall vara obligatoriska. I vad mån därutöver
något stödjande medium bör användas får avgöras efter en lämplighetsprövning i
det enskilda fallet. Del bör åvila den som kungör atl alllid företa en sådan
prövning.
Prop. 1976/77:63 257
Utredningens principförslag har genomgående
mottagits positivt vid remissbehandlingen. Atl del förordade systemet leder
till en mer ändamålsenlig reglering av formerna för kungörande bekräftas av den
detaljgenomgång av hithörande bestämmelser som har företagits inom
departementet. Med hänsyn till att förslaget sålunda i slor utsträckning
tillgodoser önskemålen om att nuvarande regler om kungörande skall göras mer
enhetliga, effektiva och flexibla, bör en reform på området lämpligen ske med
utgångspunkt i vad utredningen har föreslagit.
Ett
genomförande av förslagel kräver alt slällning tas till såväl vissa
övergripande frågor som en stor mängd spörsmål i anslutning till en
detaljgenomgång av nuvarande författningsbestämmelserom kungörande.
Övervägandena i den senare delen redovisas i avsnitt 6. I förevarande avsnitt
behandlas frågor av det förra slaget, nämligen indelningen i målgrupper,
allmänna frågor om obligatoriska och stödjande kungörandeformer, den
författningsmässiga sidan av en reform på området samt de ekonomiska
verkningarna av en reform.
5.3.2
Målgrupper
Indelning i målgrupper är framför allt en
hjälpfaktor vid val av form för kungörande. Målgrupperna bör främsl svara mol
de olika mediernas spridningsegenskaper. Sedd mot denna bakgrund lorde den målgruppsindelning
som utredningen stannat för i huvudsak vara ändamålsenlig.
Varje målgruppsindelning inom detta område får dock
betraktas som översiktlig. Avgränsningen mellan olika målgrupper är inte så
klar att den i alla situationer ger lillräcklig ledning. Sådana oklarheter
måste överbryggas genom flexibilitet i mediavalet.
Vid
detaljgenomgången av författningsregleringen på området har det funnits
lämpligt att lillämpa en i vissa hänseenden mera finskiktad målgruppsindelning
än utredningens. Indelningen lar ocksåTsikte på arten av det intresse som
tillkännagivandet skall tillgodose och den större eller mindre grad av
aktivitet som målgrupp kan förväntas visa i olika silualioner. Syftet med
denna uppläggning har varit att efler behov åstadkomma regler som är mer
nyanserade lill omständigheterna i typfall än vad utredningens systemförslag
omedelbart kunnat ge. Resultatet innebär på vissa punkter också ett annat
mediaval än enligt utredningens förslag, t.ex. användningen av domstols
anslagstavla enligt 17 § delgivningslagen (avsnitt 6.14). Antalet obligatoriska
medier som kommer till användning har också blivit större l.ex. anslag inom
fastighet enligt 17 § delgivningslagen, viloståndsanslag enligl 30 § lagen
(1886:46 s. 1) ang. stenkols-fyndigheter m.m. och vissa kungörandeformer som
behandlas i avsnitt 5.3.3.5 sista stycket.
17
Riksdagen 1976177. 1 saml Nr 63
Prop. 1976/77:63 258
5.3.3 Kungörandeformer (medier)
5.3.3.1 Kungörande i kyrka
Kungörande i kyrka genom uppläsning
är sedan lång tid så golt som undantagslöst ersatt av anslagsförfarande. Enligl
kungörelsen (1970:469) om kungörande i kyrka går anslagsförfarandet till så atl
meddelandet hålls tillgängligt viss tid hos kommunstyrelsen i den kommun som
med hänsyn lill ändamålel med tillkännagivandet finns lämplig och genom all meddelande
härom och om meddelandets huvudsakliga innehåll anslås på kommunens
anslagstavla. Från dessa bestämmelser är undantagna kungörelser som rör
kyrkliga angelägenheter. Sådana kungörelser skall i stället hållas tillgängliga
på pastorsexpedition och meddelande anslås på församlingens anslagstavla.
Uppläsning från predikstolen, den ursprungliga formen för kungörande i kyrka,
är numera förbehållen en liten grupp strikt kyrkliga angelägenheter, nämligen
kungörelse om vars uppläsande Kungl. Maj:t särskill förordnal, kungörelse
enligt siadgan (1958:261) om prästval och, efter församlingens bestämmande,
kungörelse om annat i författning föreskrivet kyrkligt tillkännagivande.
Kungörande i kyrka bör mot nämnda
bakgrund upphöra att vara obligatorisk kungörandeform i utomkyrkliga
angelägenheter, oavsett om kungörandet sker genom uppläsning eller subsidiärt
anslag.
Frågan om kungörande av kyrkliga
angelägenheter behandlas i avsnitt 6.16.
5.3.3.2 Länskungörelserna
Länskungörelserna, som förutom till
myndigheter sprids i ett eller annat tiotal exemplar per län, används
väsentligen för kungörande av normbeslut. De är uppenbarligen inte ett
tjänligt instrument för alt sprida meddelanden av annat slag till enskilda
medborgare. Länskungörelserna bör, som uiredningen föresiagii och
remissinsianserna godtagit, ulgå som obligatorisk kungörandeform för de
kungörandefall som behandlas här. En användning av länskungörelserna som stödjande
form i sådana fall blir beroende av länskungörelsernas framtida utformning. Del
kan anmärkas att utredningen om författningspublicering föreslagit (SOU 1973:23
s. 135) att länskungörelserna skall omvandlas till författningspublikationer
för länen. Som har nämnts inledningsvis (5.1) tas denna fråga inte upp i detta
sammanhang.
5.3.3.3 Post- och Inrikes Tidningar
Pör riksomfattande informationsspridning står valet mellan
en officiell
Prop. 1976/77:63 259
tidning, rikstäckande dagspressannonsering och radio/TV.
Sett uteslutande från effektivitetssynpunkt är självfallet rikstäckande
dagspressannonsering den bästa kungörandeformen. Kostnadsaspekten gör
emellertid att en sådan lösning inte kan komma i fråga. Det är inle heller
realistiskt att räkna med atl radio/TV kan komma lill användning som form för
kungörande i avsevärt större utsträckning än f.n. Som har påvisats av utredningen
är del med hänsyn härtill tydligt att en officiell tidning liksom hittills
behövs som obligatorisk form för nationellt kungörande. Någon principiell
erinran har inte heller framställts häremot vid remissbehandlingen.
Invändningar kan självfallet riktas
mot Posl- och Inrikes Tidningar från effektivitetssynpunkt. Som åtskilliga
remissinslanser påpekai skulle tidningens effektivitet när det gäller
informationsspridning kunna ökas avsevärt genom att materialet görs mera
lättillgängligt både språkligt och redaktionellt. I sitt betänkande (SOU
1971:2) 'Post-och Inrikes Tidningar' har informationsutredningen lagt fram
förslag om omgestaltning av tidningen i syfte bl.a. att göra tidningen mera
ändamålsenlig för kungörelseannonsering. Förslaget bereds f.n. inom
justitiedepartementet.
5.3.3.4 Ortstidning
För lokal/regional
informationsspridning är ortstidning generellt sett den tveklöst effektivaste
formen och naturlig ersättare för t.ex. kungörande i kyrka och
länskungörelserna. Som har berörts förut har statsmakterna år 1971 gett uttryck
för den principiella inställningen att samhällsinformationen bör förbättras
genom bl.a. en ökad satsning på ortslidningsannonsering. För
kungörelseannonseringens vidkommande har ståndpunkten uttryckts så, att
annonsering genom ortstidning bör ske i samtliga dagstidningar som har en
spridning av någon betydenhet. Någon anledning all nu frångå denna inslällning
finns inle. Kungörande i ortstidning bör således tillhöra de obligatoriska
medierna med generell användning. Vad gäller den närmare innebörden av denna
kungörandeform bör nämnas följande.
Begreppel dagstidning har av
nämnden för samhällsinformation genom ett beslul den 27 oktober 1971
definierats som tidning vilken är inriktad på reguljär dagsaktuell
nyhetsförmedling och/eller opinionsbildning och utkommer med minst elt nummer i
veckan. Denna definition stämmer i sak nära överens med motsvarande definition
i kungörelsen(197l:492) om slatligl stöd till dagstidningar. 1 förevarande
sammanhang bör begreppet dagstidning lämpligen användas i den tolkning som
följer av nyssnämnda beslut av nämnden för samhällsinformation.
Åtskilliga storstadstidningar har en belydande spridning
över stora delar
Prop.
1976/77:63 260
av landei. Sådana tidningar har emellertid den dubbla
funktionen atl förmedla lokala nyheter inom elt mindre område (i princip
utgivningsorten med omnejd) och att inom hela sitt spridningsområde förmedla
mera allmänna nyheter. Dagstidning med denna dubbla funktion bör användas som
obligatorisk kungörandeform endast för det område till vilket den förmedlar
lokala nyheter, l.ex. Dagens Nyheter endast för storslockholmsområdei. Till
begreppel dagstidning bör därför fogas den ytterligare bestämningen lokal.
Tillämpningen av principen om en
bred ortslidningsannonsering förutsätter självfallet liksom användningen av
ortstidning som obligatorisk form enligt utredningens systemförslag att
målgruppen är geografiskt bestämd. 1 vissa fall av kungörande, l.ex.
tillkännagivande av åtgärd rörande plan- och naturvårdsfrågor, kan målgruppen
ha en sådan bredd att den är atl jämställa med målgrupp för fullsländig
lokal/regional samhällsinformation, dvs. omfatta alla medborgare inom området.
Tillämpningen av principen på kungörande blir då i stort sett identisk med
tillämpningen av vad som har uttalats i det inledningsvis nämnda cirkuläret
(1971:507) till statsmyndigheterna om information genom dagspressannonsering
dvs. annonsering i alla dagstidningar som har en spridning av någon betydenhet
inom orten. Andra kända egenskaper hos målgruppen än dess geografiska
avgränsning måste emellertid också beaktas, l.ex. dess läsvanor. Undantagsvis
torde det t.o.m. kunna ligga i linje med principståndpunkten att annonsera i
endast en av flera väl spridda dagstidningar inom området, l.ex. när
tillkännagivandet riktar sig till en enda person med notoriskt regelbundna
tidningsvanor.
För tillämpningen är elt
betydelsefullt hjälpmedel för myndigheterna alt ha tillgång till akluella
uppgifler om dagstidningar och deras spridning. Sammanställningar i dessa
frågor torde kunna tillhandahållas genom nämnden för samhällsinformation.
5.3.3.5 Övriga kungörandeformer
Specialpublikationer,
anslagstavlor, radio/TV och register är väl lämpade som medel för
informationsspridning och bör användas obligatoriskt i huvudsak i den
omfattning uiredningen föresiagii och därutöver som stödjande former efler vad
som bedöms lämpligt i det enskilda fallet. Belräffande det av utredningen
föreslagna systemet finns här anledning alt ytterligare påpeka följande.
Vad gäller anslag på myndighels
anslagstavla har särskill från dom-stolshåll riktats kritik mot förslaget alt
inskränka användningen av denna kungörandeform. Man pekar bl.a. på atl detta
slag av tillkännagivande är enkelt och billigt och i åtskilliga fall att
betrakla som en ren formalitet. Med anledning härav bör framhållas att
kungörande genom anslag hos
Prop.
1976/77:63 261
domstol
eller annan myndighet inte torde uppfylla kravet pä en effektiv information om
myndighetens ålgärder. Den omständigheten att sådani kungörande är
förhållandevis enkelt och föga kostnadskrävande kan givetvis inte tillmätas
avgörande betydelse, om man önskar förbättra kännedomen om myndigheternas
beslul och andra åtgärder. Däremol bör denna form för tillkännagivande efler
omständighelerna kunna användas som stödjande medium i fall som inte går in i
den kategori som anges under I B.2) i utredningens systemförslag.
Anslag på anslagstavla förekommer nu som ett momenl
i kungörelsedelgivning enligt 17 § delgivningslagen, bl.a. som enda momenl i
delgivningsförfarandet när det ordinära utåtriktade momentet, kungörande i
tidning, är uppenbart meningslöst. Frågan om kungörande i sådana fiktionsfall
behandlas i avsnitt 6.14.
En ny form av anslagskungörande har numera införts
i 17 § delgivningslagen i anslulning till införandet av expropriationslagen
(1972:719). Till komplettering av tidigare föreskrivna kungörandeformer
föreskrivs där anslag inom fastighet vid kungörelsedelgivning med personer som
hyr eller eljest innehar lägenhet i samma fastighet. Till frågan om denna
kungörandeform finns anledning att återkomma under 6.14.
I 'annat lämpligt sätt' kan inordnas åtskilliga
andra medier än de som nämns av utredningen. Den inom departementet företagna
kartläggningen har med en vidsträckt tolkning av begreppet kungörande givit
sådana exempel på specifika och för specifika situationer avsedda och ändamålsenliga
former som stämpel enligl lagen (1959:99) om köttbesiktning, beredskapslarm
enligt lagen (1960:513) om beredskapstillstånd och utmätningsmans insegel
enligt 74 § utsökningslagen (1877:31 s. 1). Det synes inte nödvändigt alt i
förevarande sammanhang gå närmare in på sådana mera speciella former av
kungörande.
5.3.4
AUmänna grundregler i särskild lag
Bestämmelser om kungörande finns f.n. i ett mycket
stort antal lagar och andra författningar. Bortsett från det tidigare nämnda
1971 års cirkulär i ämnet finns det däremot inle några allmänna beslämmelser om
vilka grundsatser som skall iakttas vid kungörande. En revision av nuvarande
kungöranderegler bör därför som ett väsentligt syfte ha att slå fast vissa
grundläggande principer med tillämpning i så gott som alla berörda fall. Dessa
grundregler bör lämpligen samlas i en fristående lag.
En central författning av nu åsyftat slag bör ta
sikte på situationer då kungörande skall ske i Post- och Inrikes Tidningar,
ortstidning eller specialpublikation eller genom anslag på statlig eller
kommunal anslagstavla. Något behov av generella bestämmelser för andra
kungörande-situationer synes inte finnas. Detta gäller när den lämpliga formen
är bl.a.
Prop. 1976/77:63 262
kungörande genom radio/TV, vissa register och en del mer
säregna medier, såsom beredskapslarm (jfr 5.3.3.5). Som har berörts förut bör
kungörande av normbeslut inte heller regleras i den centrala författningen.
Det ligger i sakens natur atl de
obligatoriska medierna vid kungörande liksom hittills skall vara preciserade i
specialförfattningarna. Dessa medier skall nämligen vara anpassade till den
lypsitualion som regleras där. 1 den allmänna kungörandelagen bör däremol
skrivas in grundsatsen om skyldighet för den som kungör au utöver det eller de
obligatoriska medierna också använda något eller några stödjande medier. Denna
grundsals får av naturliga skäl formuleras i allmänna ordalag för all lämna
uirymme ål hänsynstagande till omsiändigheterna i det enskilda fallet. Av lagen
bör framgå att bedömningen skall innefatta en avvägning mellan det intresse
tillkännagivandet skall avse och den totala kungörelsekostnaden vid
utnyttjandet av också ytterligare något medium utöver det som anges i
specialförfattningen.
1 den allmänna kungörandelagen bör
vidare anges den princip om vidgad annonsering i ortstidning som har berörts i
det föregående (5.3.3.4). En regel härom blir närmasl att se som ett
lagfästande av den principiella ståndpunkt som statsmakterna i denna del gett
uttryck åt i samband med 1971 års beslut om vissa allmänna riktlinjer för
förbättrad samhällsinformation.
Som en konsekvens av en reglering i
nu nämnda hänseenden bör i en central författning på området också tas med en
föreskrift som klargör när kungörande skall anses ha skett. Detta har särskild
betydelse i fall då kungörandet är förenal med viss rättsverkan (jfr ovan under
2.3).
5.3.5 Kostnaden för en reform
Hur kungörandet utformas i stort
har givetvis också betydelse i fråga om kostnaden för kungörandet. Ansvaret för
kungörelsekostnader åvilar f.n. till stor del det allmänna. Även den enskilde
står emellanåt vissl kostnadsansvar. Detla är konstruerat som
betalningsskyldighet för i vissa fall den faktiska kosinaden, i andra fall en
schablonavgift som beräknas efter den faktiska genomsnittskostnaden.
Oavsett vem kosinaden åvilar måsle
den naluriigtvis ha någon begränsning. Alt kostnaden i och för sig blir hög
får inte hindra elt kungörande som har en adekvat ulformning. Däremot bör både
obligatoriskt och förstärkande kungörande i möjligaste mån utformas så att
kostnaden för kungörandet står i rimlig relation till nyttan.
Vid valet av obligatorisk kungörandeform bör i skälig
utsträckning beaktas också mera indirekta kostnader för kungörandet, t.ex.
hanteringskostnad hos den kungörande och kostnad för ev. särskilda anordningar
för kungörandet, t.ex. anslagstavlor.
Prop. 1976/77:63 263
Kostnadsfrågan kan också ha
sekundära verkningar i verkställighetsledet. Som exempel kan nämnas kostnaden
för lidningskungörande som inkomstpost för pressen. Omständigheter av detta
slag bör dock inte få tillmätas annan betydelse vid val av kungörandeform än
som en fakior vid avvägningen mellan olika kungörandeformer, som är likvärdiga
från direkta kostnads- och effektivitetssynpunkter.
De ekonomiska verkningarna av en reform behandlas närmare
i avsnitt 7.
6 Genomgång av gällande kungöranderegler
6.1 Inledning
Mol bakgrund av de allmänna övervägandena företas här en
genomgång av nuvarande specialregler om kungörande. Underlag för genomgången
bildar de regler som har påträffats vid kartläggningsarbetel (se avsnitt 2.2).
I enlighet med avgränsningen av revisionsområdet (se avsnitt 5.1 och 5.3.4) har
från detla material undantagits dels regler om kungörande av normbeslut, dels
regler som uteslutande behandlar kungörandesituationer av andra slag än som
föreslås falla under den allmänna kungörandelagen. Från genomgången har också
undantagils regler som är ålderdomliga och numera utan nämnvärd praktisk
betydelse eller som gäller endast övergångsvis. Av det anförda följer att det
genomgångna författningsmaterialet inte innefattar någon fullständig
presentation av alla förekommande kungörandeproblem.
Det återstående
författningsmaterialet har sammanförts i grupper. I huvudsak baseras
grupperingen på arten av det inlresse som kungörandet skall tjäna och på
målgruppens egenskaper.
I förslag som framläggs i detta
avsnitt används termen ortstidning som uttryck för den breda principen för
dagstidningsannonsering (se avsnitt 5.3.3.4).
Vissa utarbetade
författningsförslag finns intagna i promemorian som bilagor 2:1-2:11 (vidare därom
i avsnitt 8).
I detta avsnitt behandlade
författningar finns förtecknade kronologiskt med hänvisning till respektive
underavsnitt i bilaga 3och efler sakinnehåll, med motsvarande hänvisning, i
bilaga 4.
6.2 Fastighetsförhållanden
6.2.1 Införskaffande av upplysning/utredning
Författnings rum
jordabalken: 20 kap. 11 §
lagen (1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker
för landet: 6 §
Prop. 1976/77:63 264
kungörelsen
(1953:620) ang. indrivningen och användningen av vissa med anledning av förelag
i vatten utgående avgifter: 8 § lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och
legalisering: 5 §
Överväganden
Kungörande enligl jordabalken och lagen om
äganderättsutredning och legalisering innebär underrättelse om föreslående
sammaniräde angående äganderätten till fasl egendom. Sammanträde enligl
jordabalken syflar till utredning som efter inskrivningsmyndighets prövning kan
leda till lagfart på egendomen. Sammanträde enligt äganderättsulredningslagen
utmynnar i beslut som medför rätt lill lagfart. Utgångspunkt för förfarandet är
i båda fallen atl äganderätten är oklar. Äganderättsutredning enligt äganderättsulredningslagen
förekommer dels som fristående förrättning (5 §), dels som ett led i
legaliseringsförrältning (22 §, som i frågor om förfarandet hänvisar lill 5 §).
Målgruppen för kungörandet är personer som kan ge
upplysning om äganderättsförhållandena.
Kungörandemedier är f.n. enligt jordabalken anslag
hos inskrivningsmyndigheten, ortstidning och Post- och Inrikes Tidningar
(första numret för ett kvartal), och enligt lagen om äganderättsutredning och
legalisering anslag på kommunens anslagstavla och lämplig tidning (häri
innefattas både ortstidning och Post- och Inrikes Tidningar atl användas allt
efler omständigheterna). Uppenbart har alla dessa fall lokal anknytning. Kungörande
i ortstidning bör alltså vara obligatoriskt. Anslagsförfarande bör däremot, i
enlighet med de allmänna riktlinjerna för användning av sådana
kungörandeformer, inle vara obligatoriskt.
Utmärkande för de angivna kungörandefallen är alt
målgruppen inbegriper okända konkurrenter om den påstådda äganderätten. Detta
moment motiverar en obligatorisk användning av Posl- och Inrikes Tidningar,
lämpligen på det sätt som nu är föreskrivet i jordabalken.
Författningsförslag
(jordabalken) finns intaget som bilaga 2:3.
Nära de båda ovan behandlade fallen ligger
kungörande enligl lagen om uppläggande av nya fastighetsböcker för landet.
Kungörandet är här en fakultativ komplettering 'där så prövas erforderligt'
till ordinär kallelse till sammanträde för utredning av faslighetsförhållanden.
Medium för kungörandet är f.n. ortstidning.
Formvalet bör här anslula till vad som föreslagits
för de närmast föregående båda fallen.
Prop.
1976/77:63 265
Det återstående kungörandefallel är ett fakultativt
led i behandlingen av ansökan om bidrag ur eriagda avgifter för företag i
vatten lill den, som tillskyndats skada eller olägenhet genom vattenreglering
och som inte fått ersättning bestämd av vattendomstolen. Kungörandemedium är en
eller flera av ortens tidningar.
Målgruppen har regelmässigt klart lokal karaktär
och mediet bör vara ortstidning.
6.2.2
Vissa sammanslutningars representation
Författnings
rum
vattenlagen
(1918:523): 3 kap. 14 och 17 §§, 7 kap. 62 §, 8 kap. 41 och 42 §§ lagen (1919:426) om flottning i allmän flouled: 10, 41 och 44 §§ lagen
(1933:269) om ägofred: 42 och 43 §§ lagen (1939:608) om enskilda vägar: 52 §
lagen (1973:1150)om förvaltningav samfälligheter: 25 §
Överväganden
Enligt vattenlagen skall finnas styrelse,
alternativt en av länsstyrelsen utsedd syssloman, för vattenregleringsföretag
(3 kap. 14 och 17 §§), för torrläggningsföretag (7 kap. 62 och 63 §§) och för
avloppsföretag (8 kap. 41 och 42 §§). Uppgifter om styrelse och syssloman
samlas hos länsstyrelsen, som kungör dem. Kungörandeformer är i fråga om
vattenregleringsföretag allmänna tidningarna och en eller flera ortstidningar
saml i fråga om övriga företag länskungörelsema.
Enligt
lagen om flottning i allmän flottled skall för flottningsförening finnas
styrelse alternativt syssloman (41 §), årsvis utsedd skiljeman för tvister om
ersättning för flottningsskada (10 §) och ortsombud för mottagande av
anmälningar om flottningsskada och andra framställningar rörande flottleden och
flottningen däri (44 §). Uppgifterna samlas hos länsstyrelsen, som kungör dem i
länskungörelserna och en eller flera ortstidningar.
Enligt lagen om ägofred skall för stängsel- eller
betessamfällighet finnas styrelse alternativt syssloman. Likartade bestämmelser
finns i lagen om enskilda vägar beträffande vägsamfällighet och vägförening.
Uppgifterna samlas i båda fallen hos länsstyrelsen, som kungör dem i länskungörelserna.
De
uppgifter om sammanslutningarnas representation som skall till-
Prop.
1976/77:63 266
kännages enligt berörda lagrum är genomgående av betydelse
för dem som kommer i förbindelse med respektive sammanslutning och bör vara
tillgängliga för dessa. Uppgifterna samlas i samlliga fall hos länsstyrelsen.
I fråga om alla dessa uppgifter bör det vara tillräckligt atl de kan lämnas vid
förfrågan. Elt uppgiflsregisier hos länsstyrelsen ter sig som lämpligt
kungörandesäll (se vidare avsnitt 6.15.1). En sådan ordning ansluter i sak lill
motsvarande reglering i fråga om samfällighetsförening i lagen om förvaltning
av samfälligheter, som iräder i krafl 1.7.1974. Enligt denna lag skall
uppgifler om sådan förenings styrelse och firmaleckning m.m. registreras hos
länsstyrelse (i samfällighetsregister). Annan publicitet än införing i
registret föreskrivs inte.
Författningsförslag (lagen om
flottning och ägofredslagen) finns inlagna som bilagor 2:4 och 2:5.
6.2.3 Kallelser inom vissa sammanslutningar
Författningsrum
vattenlagen (1918:523): 7 kap. 64 § och 8 kap. 43 §
lagen (1933:269) om ägofred:44 §
jaktstadgan (1938:279): 41 a §
lagen (1939:608) om enskilda vägar: 56 §
Överväganden
Enligt vattenlagen skall stämma med
torrläggningsförelag eller avloppsförelag utlysas genom delgivning med varje
deltagare eller kungörande i minst en ortstidning. Stämma med stängsel- eller
betessamfällighet skall enligt ägofredslagen utlysas genom delgivning eller
kungörande i minst en ortstidning och på kommunens anslagstavla. Enligt lagen
om enskilda vägar utlyses stämma med vägsamfällighet eller vägförening genom
delgivning eller kungörande i minsl en ortstidning och i kyrka. Reglerna är i
samlliga fall subsidiära lill avvikande sladgebeslämmelser.
Ingen annan ändring i dessa
beslämmelser synes vara påkallad än att anslagskungörandet (både den direkta
bestämmelsen i lagen om enskilda vägar och den numera faktiska tillämpningen av
bestämmelsen i ägofredslagen om kungörande i kyrka) bör utgå. På detta område
finnes ej skäl att anknyta ortslidningsannonsering till den generella breda
principen. - Förfatlningsförslag (ägofredslagen) finns intaget som bilaga 2:5.
Bestämmelsen i jaktstadgan är av
något annan art. Den tar sikle på sammanträde i jaktvårdsområde för prövning av
fråga om jaktvårds-
Prop.
1976/77:63 267
områdets fortbestånd. Regeln är tvingande och föreskriver
kallelse genom rekommenderat brev och annonsering i ortstidning. Situationen är
så närbesläktad med förrättning atl ortstidningsannonseringen bör knytas lill
huvudprincipen.
6.2.4 Förrättningar kallelser
Författningsrum
vattenlagen (1918:523): I kap. 14 §, 10 kap. 6, 38 och 65
§§, 11 kap. 32, 33, 47, 61, 68, 87, 88 och 91 §§ och 14 kap. 7 § lagen
(1919:426) om floUning i allmän floltied: 14 och 35 §§ lagen (1921:378) om
ströängars indragande till Kronan: 14 § ensittarlagen (1925:334): 6 § lagen
(1933:269) om ägofred: 25 § jaktstadgan (1938:279): 39 § fiskeristadgan
(1954:607): 17 §
byggnadsstadgan (1959:612): 17 § 1 mom., 25 § och 34 § 2
mom. lagen (1960:130) om fiskevårdsområden: 18 § naturvårdskungörelsen
(1964:825): 5, 10 och 15 §§ kungörelsen (1965:57) om lokala bestämmelser till
skydd för djurlivet: 2
§
kungörelsen (1968:379) om
uppläggande av nyU fastighetsregister, m.m.: 20 §
miljöskyddslagen (1969:387): 14 §
miljöskyddskungörelsen (1969:388): 21 och 24 §§
lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och
legalisering: 6 §
anläggningslagen (1973:1149)': 19 §
Överväganden
1 4 kap. 18-24 §§ faslighelsbildningslagen
(1970:988) behandlas kallelse och delgivning vid fastighetsbildningsförräuning.
Reglerna ansluter lill delgivningslagen med avvikelser i huvudsak i fråga om
kallelse lill sakägare med sladigvarande hemvist utom riket och utan känl ombud
som kan delges (21 §) och utvidgad tillämplighet av reglerna om delgivning med
delägare i samfällighet (22 §).
Genom hänvisning till
fastighetsbildningslagen i denna del ges motsvarande regler i ensittarlagen,
lagen om ägofred och anläggningslagen (kallelser till förrättningar).
'Anläggningslagen träder i kraft 1.7.1974.
Prop. 1976/77:63 268
Denna reglering, som inbegriper
kungörande i form av kungörelsedelgivning, är tillfredsställande och bör
bestå.
Med dessa och sinsemellan nära
besläktade situationer behandlas i jaktstadgan (förrättningsman kallar till
sammanträde för bildande av jaktvårdsområde), lagen om fiskevårdsområden
(förrättningsman kallar till sammaniräde för bildande av fiskevårdsområde),
fiskeristadgan (länsstyrelsen kallar till sammanträde före beslul om lokala
fiskebestämmelser), naturvårdskungörelsen (5 och 10 §§ = länsstyrelsen inhämtar
sakägares yttrande före beslut om inrättande av naturreservat o.dyl. eller
utställer för granskning förslag till vissa förbudsbestämmelser) och
kungörelsen om lokala bestämmelser till skydd för djurUvet (länsstyrelsen hör
markägare före utfärdande av vissa förbudsbeslämmelser).
Målgruppen består typiskt sett av
fastighetsägare och andra utövare av jakt eller fiske samt när det gäller vissa
förordnanden enligt naturvårdskungörelsen också företrädare för miljö- och
friluflsinlressen.
Så långl möjligt bör varje sakägare
erhålla personligt meddelande. Detla är principiellt genomförbart när det gäller
fastighetsägare men knappast när del gäller övriga intressenter. I fråga om
dessa föreligger alltså behov av ett kungörelseförfarande.
I fiskevårdsområdeslagen är
delägarkretsen (2 §) så fast bestämd att personlig delgivning med alla berörda
ter sig som en realitet.
Nuvarande bestämmelser innebär i fråga om
fiskevårdsområdeslagen delgivning med kungörande i ortstidning som subsidiär
åtgärd när delgivning ej kunnat ske; regleringen av förutsättningarna för
kungörande är dock liberalare och kungörandet enklare utformat än i
delgivningslagen. Den nuvarande ordningen bör bestå. Jaktstadgan föreskriver
kallelse i rekommenderat brev samt kungörande i ortstidning och länskungörelserna.
Sist angivna medium bör utgå. Fiskeristadgan föreskriver kungörande i ortstidning
och anslag på kommunens anslagstavla samt underrättelse till sammanslutningar
av yrkesfiskare och av andra berörda deltagargmpper. Vidare skall det förslag
till beslämmelser, som skall behandlas vid sammanträdet, finnas tillgängligt i
varje församling. Anslag på kommunens anslagstavla bör utgå. Enligt regler i
naturvårdskungörelsen förekommer kungörande i ortstidning eller på annat
lämpligt sätt som form för underrättelse lill sakägare, enligt 10 §, till
vilken KK om lokala bestämmelser till skydd för djurlivet hänvisar, primärt och
enligt 5 § subsidiärt till tillställande i mera direkt form. Också i dessa fall
skall förslaget göras tillgängligt för granskning, på plats i orten som anges i
kungörelsen eller genom alt förslaget delges. I hithörande fall har målgruppen
en sådan sammansättning och är det berörda sakägarintresset så starkt att ett
kungörande bör vara obligatoriskt. Kungörandet bör ske i ortstidning enligt
tekniken i 17 § delgivningslagen. Beroende på ärendets art och bygdens struktur
kan självfallet andra åtgärder, t.ex. en bredare
Prop.
1976/77:63 269
lidningsannonsering än den ortsanknutna, vara på sin plats
som stödjande medium.
Naturvårds kungörelsen innehåller
(15 §) en särregel för förfarandet när handling enligt kungörelsen skall
tillställas ägare till samfälld mark. Regeln ansluter i sak till
delgivningslagens molsvarande procedurregler. Beslämmelsen bör tekniskt
utformas genom en hänvisning till förfarandet vid kungörelsedelgivning (16 §
andra st. och 17 § delgivningslagen).
Kungörande enligl byggnadsstadgan
är föreskrivei när det gäller planförslag, förslag till beslut enligt 59 §
byggnadslagen om gatumarkser-sättning m.m. och förslag lill tomtindelning. Om
planförslag skall kungörande ske i ortstidning. Dessutom skall, när det gäller
general-, slads-eller byggnadsplan, markägarna få personlig underrättelse. En
särskild kungörandeprocedur gäller för underrättelse till samfällighet ulan
styrelse eller förvaltare. Ändring eller upphävande av plan kan om ändringen
berör endast ett mindre antal markägare beslutas ulan kungörande under förutsättning
av markägarnas medgivande. I fråga om beslut enligt 59 § byggnadslagen gäller
likartade regler. Om förslag till tomtindelning skall berörda markägare
underrättas. Ortslidningskungörande är föreskrivei som form för
kungörelsedelgivning med sådan sakägare.
Här angivna regler är i slora drag
anpassade efter respektive målgrupp. Någon ändring i dessa regler föreslås
därför inte.
En särskild grupp utgör de mera
processuella stadgandena i miljöskyddslagen/miljöskyddskungörelsen
(koncessionsnämnden/naturvårdsverket/länsstyrelsen bereder den, som berörs av
den miljöfarliga verksamheten, lillfälle alt yttra sig över ansökan hos
myndigheten, koncessionsnämnden kallar parterna till förhandling eller
besiktning). Primärt sker kungörande i ortstidning, en eller flera. Alternativt
kan användas annat lämpligt säll. Är intressentkrelsen klart bestämd till viss
eller vissa personer eller förelag, kan i stället användas underräUelse i
rekommenderat brev.
Nuvarande kungörandeform bör
bibehållas. Orlstidningsvalet bör ske enligt den breda principen.
Vattenlagen ger i hithörande delar
handlingsmönster för kungörande i huvudsak enligl följande:
A. Kungl. Maj:l
1 kap. 14 §: Ytirande över ansökan
om ianspråklagande av strömfall infordras genom atl föreläggande delges
sakägare. Som substitut vid hinder för delgivning sker kungörande i allmänna
tidningarna och ortstidning.
B. Förrättningsman
10 kap. 6 §: lid och plats för syneförrättning (allmän
floltied) kungörs i en eller två eller flera ortstidningar, dessutom sker
personlig delgivning med vissa sakägare.
Prop. 1976/77:63 270
10 kap. 38 §: tid och plats för
syneförrättning (vattenregleringsföretag, torrläggningsföretag eller
avloppsförelag) kungörs i en eller två eller flera ortstidningar, personlig
delgivning med alla sakägare kan ersätta kungörandet.
10 kap. 65 §: lid och plats för
senare förrättningssammanträde (10:38) kungörs, om dessa uppgifter ej kunnat
lämnas vid det föregående sammanträdet, enligt reglerna i 10 kap. 38 §.
10 kap. 77 §: tid och plats för
ny uppskattning av båtnad (inom tillämp
ningsområdet för 10:38) kungörs enligl reglerna i 10 kap. 38 §.
C. Vattendomstol C. I .Ansökningsmål
11 kap. 33 §: ansökan kungörs
(med uppgifter om formen för den
forisatta handiä.egningen t.ex. hur kallelser skall ske och i vilka tidningar
kungörelser i målet skall tas in) i en eller flera ortstidningar och, om målet
ej gäller endast torrläggnings- eller'avloppsföretag, allmänna tidningarna.
Kungörelsen skall enligt 11 kap. 32 § bl.a. innehålla uppgift om den eller de
(av vattenrättsdomaren besiämda) ortstidningar i vilka vissa kallelser och
meddelanden 'i målet' till parterna kommer alt införas. Dessutom skall
kända sakägare brevledes underrättas om kungörelsens innehåll.
11 kap. 47 §; om ytterligare
faslighet visats vara berörd av ansökan, utfärdas tilläggskungörelse enligt
reglerna i 11 kap. 33 §.
11 kap. 61 §: tid och plats för
handläggning inför vattendomstolen, när skriftväxling mellan parterna inte
behövs, tillkännages genom kungörelse i media enligl 11 kap. 33 §.
II kap. 68 §: tid och plats för
domstolens sammanträde för behandling av vissa ersättningsanspråk tillkännages
genom rekommenderat brev lill parterna och, där så kan anses erforderligt,
kungörelse i en eller flera ortstidningar.
C. 2 Besvärsmål
11 kap. 88 §: om inkomna besvär
utfärdas kungörelse enligt reglerna i 11 kap. 33 §.
C. 3 Underställningsmål
11 kap. 91 §: lid och plats för
domstolens avgöranden kungörs enligt reglerna! llkap.88§(= 11 kap. 33 §).
C. 4 Aktförvarare
Genomgående metod för
tillhandahållande av handlingar i mål vid vattendomstol är att handlingarna
tillställs viss person, vilkel kungörs. Aktförvarare utses för det särskilda
målet. Utses under handläggningen ny aktförvarare, skall delta kungöras enligt II kap. 104 §. Medium är ortstidning
som bestämts i målet.
Mediavalet i dessa kungöranderegler är tillfredsställande.
Regeln i 1 kap. 14 § bör formuleras
genom en koppling till delgivningslagens regler om kungörelseannonsering.
Prop. 1976/77:63 271
Den breda principen för
ortstidningsannonsering bör inte binda bestämmandet av ortstidningar för
kungörande 'i målet' (11 kap. 32 §).
Enligt lagen om flottning 1 allmän
flottled kungörs i hithörande frågor enligt följande.
14 och 15 §§: kallelse till sammaniräde för behandling av
förslag till bestämmelser om vissa floUledskostnader kungöres i en eller flera
ortstidningar, dessutom utfärdas personlig kallelse ä floUledens anläggare.
35 och 36 §§: länsstyrelsen utlyser sammanträde om förslag
till reglemente för flottningsförening med skogsägare och andra som är intresserade
av frågan. Sammanträdet utlyses på lämpligt sätt.
Målgruppen är i båda fallen lokal
och obligatorisk kungörandeform bör vara ortstidning. - Förfatlningsförslag
finns inlaget som bilaga 2:4.
Återstående hithörande fall är kungörelsen om uppläggande
av nytt fastighetsregister, enligl vilken förslag till traktnamn och
traktindelning skall underställas berörda fastighetsägare för yttrande genom
kungörande i tidning eller på annat lämpligt sätt, lagen om
äganderättsutredning och legalisering, enligt vilken föreläggande för sakägare
att viss tid efter första förrättningssammanträdet för äganderättsutredning
anmäla äganderättsanspråk eller lämna upplysningar skall meddelas vid första
sammanträdet och därefter anslås på kommunens anslagstavla, samt lagen om
ströängars indragande tiU Kronan, enligt vilken ungefärlig tidpunkt för
ströängs-nämnds förrättning skall kungöras i kyrkan, varjämte personlig underrättelse
skall tillställas kända sakägare.
Målgruppen är också i dessa fall lokal. Obligatorisk kungörandeform
bör vara ortstidning. I fråga öm ströängsförrättning kan del föreskrivna
personliga underrättelseförfarandei anses tUlräckligt och kungöranderegeln
ulgå.
1 fråga om traktnamn och iraktindelning har en utredning,
tillsatt inom förutvarande civildepartementet, i betänkandet
'Fastighetsbetecknings-reformen' (Ds C 1973:4) föreslagit bl.a. alt
kungörelseförfarandel, i andra fall än beträffande stadsregisterområden,
ersätts med personliga underrättelser till berörda fastighetsägare. Om föslaget
genomförs, bortfaller givetvis behovet av kungörandereglerna.
6.2.5 Beslut med anledning a v förrättning
Författningsrum
vattenlagen (1918:523): 10 kap. 26, 28, 68 och 71 §§, 11
kap. 104 och 108 §§ lagen (1919:426) om flottning i allmän floltied: 19 §
Prop.
1976/77:63 272
lagen (1939:608) om enskilda vägar: 80 och 93 §§ lagen
(1960:130) om fiskevårdsområden: 31 §
Överväganden
Vattenlagen innehåller vissa
föreskrifter som anknyter till situationer som behandlats i
förrättningsavsnittet.
B. förrättningsman
10 kap. 26 §: efter förrättning
(jfr närmasl föregående avsnitt 10 kap. 6 §) utställer synemännen provisorisk
längd för granskning och erinringar inom viss tid. Utställandet kungörs i en
eller flera ortstidningar.
10 kap. 28 §: efter utgången av
erinringstiden enligt 10 kap. 26 § upprättas och tillhandahålls synemännens
skriftliga utlåtande. Kungörande sker enligt reglerna i 10 kap. 6 §.
10 kap. 68 §: efter förrättning (jfr närmast
föregående avsnitt 10 kap. 28
§) utställs synemännens utlåtande, varom kungörande sker i ortstidning
som bestämts för införande av kungörelser angående företaget. Som ett
alternativt förfarande för viss situation nämns utställande och kungörande
enligt reglerna för kungörande av senare förrättningssammanträde i 10
kap. 65 § (jfr härom närmast föregående avsnitt).
C. Vattendomstol/vaitenöverdomstolen
11 kap. 104 §: anförda besvär över vattendomstols dom
eller beslul kan,
som alternativ till delgivning med parterna, kungöras. När sökande klagar i
tillåtlighetsdelen är kungörande obligatoriskt. Kungörelsen innehåller bl.a.
föreskrifter om den fortsatta handläggningen. Medium är ortstidning som
bestämts för vattendomstolens meddelanden i målet. - Bestämmelserna
äger enligt 11 kap. 108 § molsvarande tillämpning på rättegången i högsla
domstolen.
Av avgörande betydelse i dessa frågor är att mediabruket
för förrättning och avgörande stämmer överens. Så är förhållandet nu. 1 de här
behandlade vattenlagsfallen bör alltså göras endast sådana ändringar som
följer av vad som föreslagits i närmast föregående avsnitt.
Lagen om flottning i allmän flottled behandlar kungörande
av beslut om verkställbarhet av överklagat beslul om interimsflollning. Mediet
är ortstidning, en eller flera. Annan ändring är inte motiverad än den
tekniska ändringen i fråga om begreppet ortstidning. - Författningsförslag
finns intaget som bilaga 2.4.
Utlåtande över förrättning enligt 3 kap. lagen om enskilda
vägar, till vilken förrättning kallelse skall ske enligt reglerna i 25 § (jfr
härom närmast föregående avsnitt), skall enligt 80 § framläggas för sakägarna
på lid och plats som bestämts vid förrältningssammanlräde och som skall
kungöras genom uppläsning i kyrkan och genom ortslidningsannonsering. Om
länsstyrelses beslut i ärende enligt samma kapitel skall enligt 93 § sakägare
Prop.
1976/77:63 273
underrättas genom alt beslutet antingen tillställs alla
sakägarna eller kungörs enligt samma regler som gäller i fråga om
förrättningsuilåtande.
När det gäller framläggande av
förrältningsutlåtande bör kungörandet inskränkas till att ske i ortstidning.
Föreskriften om kungörande av länsstyrelsens beslut innebär bl.a. en fylligare
redovisning i kungörelseform än vad som är föreskrivet i delgivningslagen. En
sakligt tillfredsställande lösning synes vara att kungörandet sker i enlighet
med delgivningslagens regler kompletterade med att beslutet i sin helhet hålls
tillgängligt på lämplig plats i orten. Medium för kungörandet bör även i dessa
fall vara ortstidning.
Ortstidning är enligt lagen om
fiskevårdsområden form för tillhandahållande av meddelande om länsstyrelses
eller kammarrätts beslut enligt lagen, när beslutet angår så många alt del inte
lämpligen kan tillställas varje sakägare. Denna regel avviker från den
föreslagna centrala författningens endast när det gäller vid vilken tidpunkl
delgivning anses ha skett. Saklig grund för denna avvikelse torde inte finnas.
Särregleringen bör därför ulgå.
6.2.6 Avlösning av vissa avgälder
Författningsrum
lagen (1907:15) angående avlösning
av avgäld från avsöndrad lägenhet: 6§
lagen (1938:159) om avlösning av
avgälder från de till skatte försålda så kallade halländska kyrkohemmanen: 7 §
Överväganden
Enligt 1907 års lag skall om
ersättningen inle redan är eriagd länsstyrelsen fastställa ersättningen för
avgälden och utsätta tid inom vilken den skall erläggas. Sådant beslut delges
hemmanels ägare. Sedan det styrkts att ersättning för avgäld erlagts eller
nedsatts, utfärdas kungörelse härom i länskungörelserna.
Enligt 1938 års lag skall länsstyrelsen, sedan
framställning om avlösning kommii in, fastställa den ersättning som statsverket
skall förskjuta och de avbetalningar därå som fastighetsägaren skall erlägga. Beslutet
delges berörda parter. Sedan det vunnit laga kraft, införs meddelande om det i
länskungörelserna.
Några rättsverkningar är inle i
någotdera fallet knutna till kungörandet i länskungörelserna. Föreskrifterna
om delgivning med berörda parter
18 Riksdagen 1976177. I saml Nr 63
Prop. 1976/77:63 274
synes tillfyllest från publiciletssynpunkt. De nämnda
föreskrifterna om kungörande bör därför ulgå.
6.3 Bergsbruk koncession
Författningsrum
lagen (1886:46 s. l)ang. slenkolsfyndigheter m.m.: 3, 21
och 30 §§ gruvlagen (1938:314); 10och23§§ uranlagen (1960:679): 7 och 34 §§
förslag till gruvlag (lagrådsremiss
den 25 maj 1973): 2 kap. 12 § och 4 kap. 11 §
Överväganden
De inledande procedurreglema för
förvärv av rätt enligt de tre lagar som behandlas här (stenkolslagen 3 § =
ansökan om koncession, gruvlagen 10 § och förslaget till gruvlag 2 kap. 12 § =
utfärdande av matsedel och uranlagen 7 § = ansökan om undersökningstillstånd)
föranleder kungörande i samma media: allmänna tidningarna och ortstidning.
Enligt stenkolslagen skall kungörande också ske genom anslag på lämplig plats i
orten och kungörelsen delges berörda industriella förelag.
Ulmålsförrätlning enligt gruvlagen
(23 §) och förslaget till gruvlag (4 kap. 11 §) kungörs i samma media som
utfärdande av mulsedel samt delges kända sakägare. Senare förrättning för
förändring av utmål följer samma regler som ulmålsförrätlning (45 §, förslagel
4 kap. 43 § hänvisning till dessa regler = till 23 §, 4 kap. 11 §).
Upphörande av koncession enligt
stenkols-och uranlagarna kungörs, i förstnämnda fallet i länskungörelserna och
i det senare fallet i allmänna tidningarna och ortstidning.
Över vissa rättigheter enligt
gruvlagen och uranlagen förs register (gruvregistret respektive uranregistret).
I gruvregistret införs bl.a. uppgift om förverkande av gruvrätt (78 §
gruvlagen, motsvarande bestämmelse finns ej innefattad i förslaget till
gruvlag. De ytterligare föreskrifter som kan behövas utöver förslagets bestämmelse
att gruvregister skall föras (11 kap. 7 §) lorde komma att meddelas i
administrativ ordning (se lagrådsremissen s. 193)).
I stenkolslagen finns vidare
föreskrivet, att beslut om vilostånd (30 §) skall anslås på lämplig plats i
orten.
Det grundläggande valet av kungörandeform.
Post- och Inrikes
' Ny gruvlag föreslås träda i kraft den 1 juli 1974.
Prop.
1976/77:63 275
Tidningar
och ortstidning, är väl lämpat för detta användningsområde och bör bestå.
Ortstidningskungörandel bör ske efter den breda principen.
Anslagskungörandet enligt 3 § stenkolslagen ler sig
inte som ett generellt påkallal komplement till de grundläggande formema och
bör därför utgå.
Upphörande av koncession enligl stenkolslagen
faller inte inom det för framtiden avsedda användningsområdet för
länskungörelserna. Kungörande bör i stället ske i tidning i likhei med vad som
gäller om koncession enligt uranlagen.
Bestämmelsen om viloståndsanslag enligt
slenkolslagen torde numera ha en synnerligen begränsad användning. 1 fall av
aktualitet torde det valda mediet vara godiagbart för ändamålet. Anledning
saknas att föra in denna regel i ett större regelsystem. Bestämmelsen bör
därför inte föras in i den samordnade författningsregleringen om kungörande.
6.4
Statusförhållanden
6.4.1
Fysiska personer
Författningsrum
giftermålsbalken:
5 kap. 13 §,8 kap. 11 §, 13 kap. 15 § och 15 kap. 21 § lagen (1898:64 s. 10) om
boskillnad: 5 och 18 §§ fastighetsbildningskungörelsen (1971:762): 23 § föräldrabalken:
9 kap. 2 a § och 20 kap. 23 §
lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap: 5 kap. 5 §.
Överväganden
Reglerna behandlar dels avvikelser från lagens
huvudregler om ekonomisk behörighet på grund av ålder och civilstånd (GB 5:13,
FB 9:2a och 20:23 samt 1904 års lag), dels förmögenhetsfördelning mellan makar
(GB 8:11, 13:15 och 15:21, lagen om boskillnad och fastighetsbildningskungörelsen).
Kungörande enligt gällande regler skall ske i allmänna tidningarna och i andra
hithörande frågor än omyndighetsförklaring eller hävande av sådan förklaring
dessutom i ortstidning. Jämsides med tidningskungörandet sker registrering inom
folkbokföringen av ålder och civilstånd samt, när del gäller makars egendomsförhållanden,
uppgift i äklenskapsregislret och när det gäller äktenskapsförord dessutom
införande i rättens protokoll.
Prop.
1976/77:63 276
Någon saklig ändring av kungörandeform är inte påkallad.
6.4.2 Svenska juridiska personer
Författningsrum
lagen (1887:42 s. 1) om handelsregisler, firma och
prokura: 4 §, 7 § och 21 a § iredje stycket lagen (1938:96) om
understödsföreningar': 68 § lagen (1944:705) om aktiebolag: 202 § KK (1948:219)
om registrering av sambruksföreningar: 9 § lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse: 314 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar: 104 och
105 §§ lagen (1955:183) om bankrörelse: 161 och 172 §§ lagen (1955:416) om
sparbanker: 89 § lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen: 5 §
bostadsräUslagen (1971:479): 67 § lagen (1972:262) om understödsföreningar: 3 §
förslag till handelsregisteriagprop. 1974:4): 18 och 19 §§
Till denna lagstiftning ansluter
följande författningar som behandlar tekniska frågor:
KK (1947:971) om aktiebolagsregislrets förande m.m.
KK (1952:495) om förande av register för ekonomiska
föreningar m.m.
KK (1955:187) om bankregistrels förande m.m.
KK (1955:422) om sparbanker.
KK (1969:88) om föreningsregistrel för
jordbrukskasserörelsen.
KK (1973:395) om införande i
allmänna tidningarna av uppgifter ur aktiebolagsregislret m.fl. register.
Nuvarande ordning i huvuddrag och remissutfallet
Som princip på della område gäller
alt förmågan att förvärva rättigheter
och skyldigheter förutsätter att den juridiska personen är registrerad.
Registreringsmyndighet är
patent- och registreringsverket för
aktiebolag
bankinspektionen för bankaktiebolag,
sparbanker,
jordbrukskasserörelsen
försäkringsinspektionen för försäkringsrörelse och under-
stödsföreningar
' Upphävd genom lagen (1972:262) om understödsföreningar.
Gäller dock alltjämt,
enligt övergångsbestämmelse till 1972:262, i figa om
arbetslöshetskassor.
* Handelsregisterlagen foreslås träda i kraft 1.7.1974 och
1887:42 s. 1 då upphävas.
Prop. 1976/77:63 277
arbetsmarknadsstyrelsen för arbetslöshetskassor
lanibruksstyrelsen för sambruksföreningar
länsstyrelse för ekonomiska föreningar, bostads-
rättsföreningar och verksamhet hänförlig till
handelsregister
Registreringen omfattar i huvudsak
beteckning, behöriga ställföreträdare och verksamhelens art.
1 fråga om understödsföreningar
enligt såväl gamla som nya lagen sker inget annat kungörande än införandet i
registret, I övrigt gäller på detta område atl registreringsmyndighelen skall
kungöra varje införing i eller avförande ur register i tidning.
Tidningskungörandet är uppbyggt på
följande sätt. Uppgifter ur samtliga register kungörs i Post- och Inrikes
Tidningar. Uppgifter ur register för ekonomiska föreningar, sparbanksregistret,
registret för jordbrukskasserörelsen, sambruksföreningsregistret och
handelsregister kungörs också i ortstidning. Val av ortstidning är reglerat på
olika sätt för skilda register.
Till införandet av uppgift i
register och kungörandet av uppgiften i tidning är viss rättsverkan knuten. Vad
som införts i registret och kungjorts i viss tidning presumeras ha kommit till
tredje mans kännedom. Avsedd tidning är ortstidning i de fall där kungörande i
ortstidning är föreskrivet, i övriga fall Post- och Inrikes Tidningar.
Uiredningen har föreslagit en
översyn av vilka uppgifter som skall registreras och att på registeruppgifterna
tillämpas utredningens syslemförslag.
Remissinsianserna har allmänt anslutit sig till tanken på
en översyn.
Länsstyrelsen i Västerbottens län tillstyrker ökad
ortsannonsering enligt systemförslaget. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län, kommerskollegium och handelskammaren i Göteborg uttalar dock tveksamhet i
frågan om ökad ortsannonsering ger motsvarande utbyte. Länsstyrelsen tillägger
att allmänheten i prakiiken söker information om registrerade förhållanden
genom förfrågan hos respektive register. Länsstyrelsen i Västernorrlands län
och handelskammaren i Malmö förordar alt ortsannonseringen slopas och anser
det tillräckligt med annonsering i Post- och Inrikes Tidningar.
Frågan om kungörande av uppgifter ur handelsregister har
också belysts vid remissbehandlingen av firmautredningens betänkande Firmaskydd
(SOU 1967:35). Utredningen föreslog kungörande i Posl- och Inrikes Tidningar
och ortstidning. Länsstyrelsen i Gävleborgs län förordade ortsannonsering men
föreslog atl annan annonsering slopas. Länsstyrelsen i Älvsborgs län
ifrågasatte däremot om kungörande i ortstidning behövs.
Förslaget till handelsregislerlag
(prop. 1974:4) innebär, i avvaktan på en bred reform av kungörandereglerna,
oförändrade kungörandeformer.
Aktiebolagsutredningen har i betänkandet Förslag till
aktiebolagslag m.m. (SOU 1971:15) berört frågan om tidningskungörande.
Utredningen
Prop.
1976/77:63 278
avvisar (s. 387 till 166 §) tanken på atl bredda
tidningskungörandet av uppgifter ur aktiebolagsregislret till att också omfatta
ortstidning. Utredningen hänför sig i sin framställning bl.a. till
firmaulredningens förenämnda belänkande och vill inte ifrågasätta att för
enhetlighetens skull ortstidningsannonseringen av uppgifter ur handels- och
föreningsregislren slopas. Uiredningens förslag innebär oförändrad kungörandeform
för registrerade uppgifter.
Vid remissbehandlingen lämnades
aktiebolagsulredningens förslag i denna del i alll väsentligt ulan erinran.
Utgivningen av 'månadshäftet', den
samling av anmälningar till aktiebolagsregistret och andra register, som
utgelts månadsvis av patent- och registreringsverket, upphörde med utgången av
juni månad 1973.
Överväganden
Inom det rättsområde som detta
avsnitt behandlar ryms vitt skilda företagsformer med spännvidd från företag
med verksamhet och inlressentområde som innesluter hela landet till myckel små
förelag med uteslutande lokal karaklär. Inom samma förelagsform återfinns
enskilda företag av mycket olika omfattning.
Även om den valda företagsformen
naturligtvis ofta ger god ledning för att bedöma omfattningen av det
geografiska intressentområdet, ter det sig ändå angeläget och naturligt alt
officiella uppgifter om företag av olika former skall stå atl finna på så långt
möjligt likarlat sätt. Härtill kommer att näringsverksamhet ofta bedrivs
successivt i olika företagsformer. Kungörande i fråga om de olika
företagsformerna bör därför ske i enhetliga former.
Syftet med register och
tidningskungörande belyses av följande uttalande av chefen för
justitiedepartementet i förarbetena till 1887 års lag (prop. 1887 nr 2 s. 60):
'Handelsregistret är icke till endasl för köpmännen ulan också för den stora
allmänhetens bekvämlighet, enär det innehåller, på ett slälle samlat, allt vad
allmänheten behöver och måste veta för att kunna inlåta sig i affärsförbindelse
med en köpman. När lagen ålägger köpmannen såsom en plikt att på egen bekostnad
tillhandahålla allmänheten dessa uppgifter, bör den också med skäl kunna
fordra att allmänheten verkligen av dem lager vederbörlig del, sä alt ej
köpmännen betungas med den ytterligare plikten att i varje fall genom särskild
bevisning styrka att ett förhållande, varom registrering skett, varit för hans
medkontrahent bekant'.
Målgruppen, bestämd enligt
kungörandereglernas grundläggande syfle sådant det manifesterats i
presumlionsreglerna, är personer vilkas ekonomiska intressen vid någol
tillfälle berörs av företaget. En sådan målgrupp kan förväntas visa en avsevärd
aktivitet för alt försäkra sig om relevant information.
Prop. 1976/77:63 279
Gemensamt för hithörande uppgifter till skillnad
från t.ex. de associationsrättsliga kungöranden som behandlas i avsnitt 6.6
är att uppgifterna inte primärt syftar till att framkalla aktivitet i viss
angelägenhet vid viss tidpunkt. Uppgifterna har i stället sitt värde i alt
finnas tillgängliga när målgruppsmedlem av annan anledning än registeruppgift
föranleds att t.ex. agera i förhållande till förelaget. Enskild registeruppgift
har vidare typiskt sett informationsvärde inte fristående utan som en länk i
den fortlöpande kedjan av uppgifter eller utevaro av uppgifter som ger en
helhetsbild i något avseende. Av avgörande betydelse är alltså att uppgifterna,
när de skall användas, är både akluella och fullständiga.
Att målgruppen fullgör sin genom presumtionen
ålagda 'skyldighet' att ta del av relevanta uppgifter genom studium av
tidningskungörelserna fömtsätter i realiteten privat registerföring inom
målgruppen. En sådan ordning ter sig inte ekonomiskt rimlig eller önskvärd. Det
kan också ifrågasättas om så faktiskt sker.
Den mest exakta överföringen av uppgifter sker, på
delta som på andra områden, direkt från källan (registret) till avnämaren utan
mellanled. I situationer där företag själv är medagerande torde företaget redan
nu regelmässigt tillhandahålla registerutdrag som behövs. I andra situationer,
t.ex. när det gäller uppgifter om ett stort antal företag för viss karlläggning,
kan metoden att skaffa uppgifter genom registerutdrag eller muntlig förfrågan
hos registret visserligen vara otymplig, men detsamma gäller användningen av
tidningskungörelser för sådant syfte. Post- och Inrikes Tidningars månadshäfte,
som avsetts vara ett hjälpmedel vid begagnande av tidningskungörelser, torde i
praktiken inte ha tjänat avsett syfte och är, som redan anmärkts, numera
nedlagt.
Det faktiska behovet av annat kungörande än genom
införing i register kan alltså ifrågasättas. Till bedömande av denna fråga har
justitiedepartementet berett vissa företrädare för näringslivet tillfälle alt
yttra sig genom en enkät i ärendet. I enkäten ställdes följande frågor:
1) Skulle det innebära olägenhet för något
näringslivets intresse om det nuvarande aktiva kungörandet
(tidningskungörandet) upphör och man alltså går över till endast passivt
kungörande (införing i register)?
2) Kan, vid bibehållande av aktivt kungörande på detta
område, det aktiva kungörandet begränsas till endast vissa av f.n. kungjorda
uppgifter (i första hand uppgifter om företagsledning och firmatecknare)?
Svar kom in från Svenska Bankföreningen, Sveriges
Indusiriförbund, Sveriges Grossistförbund, fem handelskamrar och
Handelskamrarnas nämnd.
Frågan 1) besvarades med ja av Svenska
Bankföreningen, Industriförbundet, fyra handelskamrar och Handelskamrarnas
nämnd saml med nej av Sveriges Grossistförbund och en handelskammare. Som
motivering till jakande svar och som kommentar till nekande uttalades så gott
som
Prop. 1976/77:63 280
enhälligt
all registermyndigheterna nu inte har den kapacitet som ökad utdragsbeställning
och telefonförfrågning skulle kräva vid passivt kungörande. 1 några svar
pekades också på att passivt kungörande skulle medföra en ökad administrativ
belastning för näringslivets del. Bankföreningen upplyste att dess
medlemsbanker fortlöpande använder Post- och Inrikes Tidningar (veckobilagan)
som informationskälla beträffande uppgifter ur aktiebolagsregistret men däremot
inhämtar uppgifter ur handels- och föreningsregister direkt från
registermyndigheterna. En handelskammare ansåg som värdefullt i sig alt
uppgifterna för hela landet finns samlade i en publikation.
Frågan
2) besvarades genomgående med ja.
Utfallet av undersökningen ger stöd för
uppfattningen all kungörandet skulle kunna göras helt passivt under
förutsättning alt registermyndigheterna dimensioneras för atl lämna en större
mängd uppgifter än f.n. Presumlionsreglerna förutsätter inte i och för sig ett
aktivt kungörande. Frågan i vilken mån kungörande skall äga rum kan ses som en
fråga om var resurserna skall sältas in.
Om ett centralt företagsregister byggt på ADB (se
prop. 1974:4 s. 162) skulle komma lill stånd, skulle därifrån kunna erbjudas en
så kvalificerad uppgiftsservice atl ett aktivt kungörande vore uppenbart
obehövligt. Så länge uppgifterna är fördelade inle bara på olika slags regisler
utan också på både centrala och regionala register kan det emellertid vara till
fördel för avnämarna alt uppgifterna finns tillgängligt samlade på ett slälle,
som nu är fallet i Posl- och Inrikes Tidningar. Att avnämare faktiskt utnyttjar
en sådan central uppgiflssamling innebär en avlastning för registermyndigheterna
liksom, enligt vad företrädare för näringslivet uppgivit, en administrativ och
ekonomisk fördel för avnämare. Detta förhållande har dock särskild tyngd endast
i fråga om sådana grundläggande uppgifler som efterfrågas i större antal och
som har betydelse utöver kungörandets grundläggande syfte, t.ex. för en mera
allmän överblick över företagsbeståndet och dess verksamhetsinriktning.
Näringslivets mera allmänna inlresse av denna art motsvaras självfallet också
av ett likartal inlresse hos en allmänhet. Ett aktivt kungörande av sådana
grundläggande uppgifter kan alltså gagna den direkta målgruppen och dessutom en
vidare, mera allmänt samhällsintresserad grupp. Med nuvarande registersystem
ter det sig alltså praktiskt atl bibehålla ett aktivt kungörande i begränsad
omfattning. ,
Det aktiva kungörandet bör ske i ett samlat organ
för hela landet. Detta organ bör som hittills vara Posl- och Inrikes Tidningar,
som här kan ses också som en specialpublikation.
Kungörande härutöver i ortstidning skulle
förutsätta ett behov av bredare lokal/regional information som inte fylls genom
registrering och kungörande i Post- och Inrikes Tidningar.
Prop. 1976/77:63 281
Även den mera allmänna gruppens intresse måste
bedömas vara av sådan art att viss aktivitet kan förväntas av gruppen. Det får
förutsättas att den stora mängden uppgifler i Post- och Inrikes Tidningar
redigeras så att uppgifterna är överskådliga, t.ex. kommunvis/länsvis.
Kungörande i ortstidning synes då inte ge en sådan ökning av målgruppens
informationsmöjligheter som på ett rimligt sätt skulle svara mot den därigenom
uppkommande kostnadsökningen. Ortstidning är därför inte tillräckligt motiverad
som obligatorisk kungörandeform. Däremot kan i fråga om åtminstone vissa
uppgifter finnas skäl för kungörande också i stödjande form, t.ex. någon eller
några dagstidningar. 1 lokalpressen bör det helt allmänna nyhetsstoff som
ligger i l.ex. en företagsetablering också kunna lämpa sig för att behandlas
som nyhetsmaterial.
Den
presumtion som nu är knuten till tidningskungörandet (ortstidning eller Post-
och Inrikes Tidningar) bör med den nu föreslagna lösningen knytas till själva
kungörandet i Post- och Inrikes Tidningar, där sådant kungörande är
föreskrivet. I övriga fall bör presumtionen knytas endasl till införingen i
registret. Mot bakgrunden av det förda resonemanget kan det antagas att en
sådan konstruktion skulle myckel måttligt öka efterfrågan på registerutdrag och
muntliga upplysningar. Kostnaderna för den ökning av registerpersonalen som kan
visa sig fordras, torde mer än väl läckas av inbesparade kostnader för
tidningskungörande.
Slutligen
måste tagas ställning till frågan vilka registrerade uppgifter som också skall
kungöras i tidning. TUl ledning för denna avgränsning finns uttalanden i svaren
på näringslivsenkäten. För aktivt kungörande efterfrågades där uppgifter om
ekonomiska förhållanden, l.ex. om aktiekapitalets storlek och storleken av
inbetalat belopp, samt uppgifter om firma, föremål för verksamheten, styrelse,
firmatecknare och tidpunkt för inregistrering. Sådana uppgifler kan bedömas
vara de mest betydelsefulla och frekvent behövliga för den direkta målgruppen,
således också de mest tyngande för registermyndigheten, om de skulle kungöras
passivt. Sådana uppgifler synes också täcka den vidare målgruppens
intresseområde. Avgränsningen kan alltså läggas upp i huvudsak efler dessa
riktlinjer.
När
det gäller registrering av understödsföreningar innebär den nuvarande
regleringen endasl passivt kungörande. Anledning till vidgat kungörande synes
inte föreligga. Den allmänna presumtionen bör utsträckas till tillämpning också
i fråga om understödsföreningarna.
I
161 § lagen om bankrörelse föreskrivs skyldighel för företrädare för bankbolag
att kungöra i allmänna tidningarna när bankbolaget börjar sin rörelse eller
träder i likvidation. Uppgifterna skall även tillställas tillsynsmyndigheten
som för bankregistret. Denna konstruktion bör bestå.
Författningsförslag
(lagen om ekonomiska föreningar) finns intaget som bilaga 2:7.
Prop. 1976/77:63 282
6.4.3
Utländska juridiska personer
Författningsrum
lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt
att driva försäkringsrörelse här i riket: 8, 9, 22, 25 och 27 §§
lagen (1968:555) om rätt för utlänning och
utländskt företag alt idka näring här i riket: 26 §
Anslutande
författning:
KK
(1968:556) om näringstillstånd m.m.: 20 §
Överväganden
Enligt 1950 års lag förutsätts för utländsk
försäkringsanstalts verksamhet här i riket att anstalten beviljats koncession
och alt anstalten företräds av godkänd generalagent. Myndighets slatusbeslut,
dvs. beslut om koncession och godkännande av generalagent (8 §), ändring av
gmnder för koncession (9 §), förordnande av ombud för mottagande av stämning
(22 §) och förverkande av koncession (25 och 27 §§), kungör försäkringsinspektionen
i allmänna tidningarna.
Enligt 1968 års lag är myndighets tillstånd förutsättning
för utländskt företags verksamhet här i riket. Uppgift om verksamheten skall
registreras (filialregistret hos patent- och registreringsverket).
Registeruppgift skall kungöras i allmänna tidningarna. Uppgift som införts i
registret och kungjorts i allmänna tidningarna presumeras ha kommit till tredje
mans kännedom.
Kungörandereglerna ansluter i fråga om mediaval i
stora drag till vad som föreslås gälla för inhemska företag med motsvarande
verksamhet (avsnitt 6.4.2). Annan ändring bör inte ske än att registrerade
adressuppgifter enligt 13 § 1968 års kungörelse undantas från
tidningskungörande och att presumtionen i fråga om dem knyts till införingen i
registret.
6.4.4
Konkurstillstånd
Författningsrum konkurslagen (1921:225): 19, 20,
26, 129, 149, 185 och 186 §§
Överväganden
För
allmän information om rådande konkurstillstånd bör kungörandet, i
Prop. 1976/77:63 283
enlighet
med vad som redan nu sker, ta sikte på spridning lokalt och riksomfattande. De
konkurstekniska synpunkter, som därutöver kan göras gällande, behandlas i
avsnittet 6.5.
6.5
Konkurs- och ackordsförfarandet
Förfa
ttningsrum
konkurslagen
(1921:225): 11, 19, 20, 25, 26, 85, 111, 129, 130, 149, 155, 166, 176, 185,
186, 189, 202 och 210 §§ ackordslagen (1970:847): 26 § ackordskungörelsen
(1970:858): 20,23 och 44 §§
Överväganden
Genomgående form för kungörande enligt konkurslagen
är allmänna tidningarna och ortstidning. Anslag på rättens tavla föreskrivs
dessutom enligt 11, 20 och 185 §§ konkurslagen (ej genast bifallen
konkursansökan av dödsbodelägare samt beslut om försättande i konkurs).
Form för kungörande enligt ackordslagen 'är
allmänna tidningarna och, om hinder ej möter, ortstidning. Kungörelse om beslut
om förhandling om offentligt ackord (26 § ackordslagen) skall dessutom anslås
på rättens tavla.
Valet av ortstidning styrs genom regler i
konkurslagen (19 §) alt antalet ortstidningar ej får översliga två och i
ackordskungörelsen (24 §) som bestämmer antalet till en eller två. Ändring i
valet av ortstidning skall enligt 202 § konkurslagen kungöras.
Målgruppen för kungörande enligt konkurs- och
ackordslagstiftningen är typiskt sett blandad och obligatorisk form bör alltså,
som i huvudsak redan gäller, vara Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning.
Annonsering i ortstidning bör inriktas på att följa de allmänna principerna
härför.
Det är odiskutabelt att en obruten tillämpning av
den breda ortstidningsannonseringens princip i åtskilliga fall leder till
avsevärt ökade konkurskostnader. En lösning som bättre tillgodoser
procedurekonomiska intressen är att sådana kungörelser som avser 'ekonomisk
status' (jfr avsnitt 6.4) följer huvudprincipen medan övriga, mera interna
procedurtekniska kungöranden följer i stort sett den nuvarande regleringen,
dvs, ett mindre antal ortstidningar, vilka anges i 'staiuskungörelsernd.
Visserligen bidrar självfallet också de s.k. interna kungörelserna till att
informera berörda borgenärer om slatusläget och kan t.ex. utlösa
eflerbevakning. 1
Prop. 1976/77:63 284
sammanhanget är också att märka att åtskilliga av de
interna kungörelserna med stöd av 203 § konkurslagen kan ersättas av annat
kallelsesätt, om del är billigare än föreskrivet kungörande.
Den effektivitetsökning som
troligen skulle bli följden av att den breda annonseringsprincipen följs
genomgående står dock sannolikt inte i rimlig relation till den uppkommande
kostnadsökningen. Ortstidningsannonsering av interna kungörelser bör därför
kunna begränsas till ell mindre antal tidningar. Vilka skall dock anges i
sådana statuskungörelser som inte är sista kungörelse i konkursen.
.Anslag på rätlens tavla bör inle
längre vara föreskrivei. Alt denna kungörandeform upphör att vara obligatorisk
är inte liktydigt med att det är betydelselöst alt kungörelsematerialet är
fortlöpande lättillgängligt för därav berörda. Tvärtom kan del komma att visa
sig praktiskl, bl.a. med hänsyn till föreskrifterna i servicecirkuläret
(1972:406), att utfärdade, alltjämt aktuella konkurskungörelser förvaras på
sådant sätt alt allmänheten vid besök hos domstolarna vid behov lätt kan få
tillgång lill uppgifterna.
Statuskungörelser: konkurslagen 11,
19,20,26, 129, 149, 185 och 186 §§, ackordslagen 26 §.
Förfatlningsförslag (konkurslagen) finns inlaget som
bilaga 2:6.
6.6 Kallelse å okända borgenärer 6.6.1 Om fordringens
bestånd
Författningsrum
KF (1862:10 s. 1) om tioårig preskriplion och om kallelse
å okända borgenärer: 11 § lagen (1927:85) om dödande av förkommen handling: 6,
12 och 13 §§ lagen (1944:705) om aktiebolag: 67, 68 och 174 §§ lagen (1948:433)
om försäkringsrörelse: 62,63 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar: 97 §
lagen (1955:183) om bankrörelse: 47 och 48 §§ lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen:
87 § lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss: 25 §
Överväganden Bestämmelserna
behandlar sådant kungörande som syftar till att
Prop. 1976/77:63 285
aktivera
borgenär för att förhindra preskription, minskning av hans säkerhet för fordran
(l.ex. genom nedsättning av aktiekapital, viss vinstutdelning eller fusion)
eller att hans fordringshandling blir ogiltig. Lagen om jordbrukskasserörelsen
har den konstruktionen av kungörandet, att tillståndsmyndighetens beslul jämte
fullföljdshänvisning kungörs. Allmänna tidningarna är medium i samtliga här
berörda fall, anslag på myndighets tavla i alla ulom lagen om
jordbrukskasserörelsen, lagen om avveckling av fideikommiss och 12 § lagen om
dödande av förkommen handling. Vidare föreskrivs ortslidningskungörande i alla
fallen utom enligt preskriptionsförordningen, 12 § lagen om dödande av
förkommen handling och aktiebolagslagen; i de övriga fallen enligt lagen om
dödande av förkommen handling är ortstidning fakultativ form. Med undantag för
lagen om dödande av förkommen handling, lagen om jordbrukskasserörelsen och
lagen om avveckling av fideikommiss föreskrivs i hithörande bestämmelser att
kungörande i tidning skall ske vid tre tillfällen under en i respektive
författningsrum angiven tid.
Utredningen har föreslagit att tidningskungörandet
inskränks till ett tillfälle.
Svenska bankföreningen har uttalat alt del inte bör
möta något avgörande hinder alt begränsa denna annonsering så att den inte
behöver ske mera än en gång.
1 enlighet med de allmänna principerna för
användning av kungörandeformer bör anslag på myndighets tavla nu föreskriven
form för samtliga här berörda fall utom kungörande enligt 12 § lagen om dödande
av förkommen handling, lagen om jordbrukskasserörelsen och lagen om avveckling
av fideikommiss inte längre vara obligatoriskt. I de fall där gäldenären är
juridisk person lorde målgruppen vid en generalisering få betecknas som
nationell. Obligatorisk form bör därför vara Post- och Inrikes Tidningar. Samma
bör gälla i fråga om kungörande enligt lagen om dödande av förkommen handling
och preskriptionsförordningen. I de båda sistnämnda kungörandefallen torde man
dock få räkna med en frekvent användning av ortstidning som subsidiär form.
I fråga om kungörande enligt lagen om avveckling av
fideikommiss kan målgruppen bedömas regelmässigt ha ett så siarkt lokalt inslag
att som obligatorisk form bör anges både Posl- och Inrikes Tidningar och
ortstidning.
Som
utredningen påpekat och bankföreningen vitsordat torde den förhållandevis
måttliga effektivitetsökningen genom ett upprepat kungörande inte slå i rimlig
proportion lill kostnaderna. Obligatoriskt kungörande bör alltså genomgående
begränsas till ett tillfälle.
Författningsförslag (lagen om ekonomiska föreningar
och preskriptionsförordningen) finns intagna som bilagor 2:7 och 2:10.
Prop. 1976/77:63 286
6.6.2 Likvidation m.m.
Författningsrum
lagen (1887:42 s. 1) om handelsregister, firma och
prokura: 21 a § försia
stycket lagen (1938:96) om
understödsföreningar: 46 och 78 §§ lagen (1944:705) om aktiebolag: 143 och 173
a §§ lagen (1948:218) om sambruksföreningar: 52 § lagen (1948:433) om försäkringsrörelse:
137, 234, 295 och 297 §§ lagen (1950:272) om rätt för utländsk
försäkringsanstall alt driva rörelse
här i riket: 29 § lagen (1951:308)
om ekonomiska föreningar: 72 och 74 §§ lagen (1956:216) om
jordbmkskasserörelsen: 87 § lagen (1972:262) om understödsföreningar: 45, 56
och 71 §§
Överväganden
Typsituauonen är i ovanstående fall
att juridisk person ifrågasatts skyldig att träda i likvidation därför att den
saknar behörig förelrädare. Kungörandet avser att bereda den juridiska personen
och dess medlemmar/aktieägare och borgenärer tillfälle att yttra sig i saken.
Kungörandet enligt firmalagen syftar till att bereda firmainnehavare tillfälle
att yttra sig inför ifrågasatt avförande av firman ur handelsregister.
Motsvarande regler finns i 173 a § aktiebolagslagen och 74 § föreningslagen.
1 de båda författningarna som
behandlar försäkringsrörelse föreskrivs dessutom (i 295 och 297 §§ lagen om
försäkringsrörelse och 29 § lagen om rätt för utländsk försäkringsanstalt att
driva rörelse här i riket) kungörande för att bereda berörda försäkringstagare
och andra, som är berättigade på grund av försäkring, tillfälle att yttra sig
över ifrågasatt överlåtelse av försäkringar till annan försäkringsgivare.
Regeln i 56 § den nya lagen om understödsföreningar behandlar underrättelse om
godkänt beslut att understödsförenings rörelse skall överlåtas till förening
eller bolag. Om beslutet skall styrelsen för den övertagande sammanslutningen
underrätta den, vars försäkring eller förmån omfattas av överlåtelsen. Motsvarande
regler finns också i de båda försäkringslagarna i fråga om verkställd
överlåtelse.
Underrättelse enligt 56 § den nya
lagen om understödsföreningar och motsvarande regler i de båda
försäkringslagarna skall ske 'i den ordning som försäkringsinspektionen finner
ändamålsenlig'.
Kungörandeform är i övriga fall
genomgående allmänna tidningarna och, med undantag för 297 § lagen om
försäkringsrörelse som därjämte
Prop. 1976/77:63 287
anbefaller
annat lämpligt sätt, ortstidning.
Målgruppen är i båda slagen av situationer
nationell och obligatorisk form bör alltså vara Posl- och Inrikes Tidningar.
För den speciella situationen i 56 § den nya
understödsföreningslagen och motsvarande regler i de båda försäkringslagarna ter
sig dock den nuvarande delegationen av formvalet som en smidig lösning som bör
bestå.
Författningsförslag (lagen om ekonomiska
föreningar) finns intaget som bilaga 2:7.
6.7
Kallelse till fördelningssammanträde
Förfottningsrum
utsökningslagen
(1877:31 s. 1): 140, 141 och 143 §§
vattenlagen
(1918:523): 9 kap. 70 §
lagen
(1921:378) om ströängars indragande till Kronan: 60 §
lagen (1925:334) om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område (ensittarlagen):
14 §
lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning
ur ersättning på gmnd av brandförsäkringsavtal: 2 §
gruvlagen
(1938:314): 43 §
kungörelsen
(1971:1097) om exekution i fast egendom: 36 §
kungörelsen
(1971:1102) om exekution i luftfartyg: 15 §
expropriationslagen
(1972:719): 6 kap. 19 §
förslaget
till gruvlag (se avsnitt 6.3): 4 kap. 42 §
Överväganden
De nuvarande kungörandereglerna på detta område kan
indelas i tre grupper:
a) 143 § utsökningslagen sammanställd med de båda
exekutionskungörelserna ger regeln att kungörande skall ske i allmänna
tidningarna eller ortstidning. Till denna reglering är ensittarlagen ansluten
(hänvisning i dess 14§),
b) 140 och 141 §§ utsökningslagen, som bestämmer media
för kungörande av nytt fördelningssammanträde efter viss exekutiv försäljning
av fartyg tiU allmänna tidningarna och ortstidning oeh kungörande av fördelningssammanträde
angående under hand såld lös egendom till ortstidning eller annat lämpligt
sätt,
c>
övriga hithörande författningsrum, där kungörandemedta är allmänna tidningarna
och ortstidning.
Prop.
1976/77:63 288
Bestämmelsen i 43 § gruvlagen har i förslaget har i
förslaget till ny gruvlag ersatts med en hänvisning till här berörda regler i
expropriationslagen.
Utgångspunkten för reglerna är att okänd sakägare
berörs av sammanträdet. Målgruppen är typiskt sett nationell. Som obligatorisk
form i allmänhet bör därför i enlighet med systemförslaget anges Post- och
Inrikes Tidningar. På detta område torde man dock ha att räkna med en
förhållandevis hög frekvens av subsidiär annonsering, företrädesvis i
ortstidningar.
1 fråga om kungörande enligt 141 § utsökningslagen
(under hand såld lös egendom) finns anledning anlaga all i övervägande antalet
fall målgruppen är lokalt betonad. Som obligatorisk form för detta fall bör
därför bestämmas ortstidning.
6.8
Aktiebolags bildande m.m.
Författningsrum
aktiebolagslagen
(1944:705): 11, 21, 24, 52, 54 och 123 §§ lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse: 18,49,58, 115, 180, 215 och 228 §§ lagen (1955:183) om bankrörelse: 35 och 143 §§ lagen (1970:596) om
förenklad aktiehantering: 25 § KK (1970:600) om förenklad aktiehantering: 4 §
Överväganden
Bestämmelserna i aktiebolagslagen ger
formföreskrifter för stiftare/aktiebolag i fråga om kungörande av godkända
sliflelsehandlingar, kallelse lill vissa stämmor och kungörande av sådana
beslut om ökning av aktiekapital som inte förutsätter myndighels tillstånd.
Bestämmelserna i lagen om försäkringsrörelse
motsvarar aktiebolagslagens ovan berörda samt reglerar kungörande av beslut om
sådan ändring av bolagsordning som påverkar delägares ansvarighet.
Bestämmelserna i lagen om bankrörelse reglerar
styrelses och VD:s kungörande av visst beslut om ökning av aktiekapital samt
likvidators utfärdande av kallelse till viss stämma.
Kungörandeformer ar genomgående, jämte i
förekommande fall brev till känd delägare, allmänna tidningarna och ortstidning
inom den ort där företagets styrelse har sitt säte.
Författningarna
om förenklad aktiehantering ansluter i fråga om media
Prop.
1976/77:63 289
till de ovan behandlade författningarna. Enligt
kungörelsen skall bolag, som ansluts till VPC, anmana aktieägarna att låta byta
ul sina aktier. 1 lagen behandlas situationen när fondemitterade aktier i
VPC-anslutet bolag inom fem år ej kunnat tillställas behörig ägare. Kungörandet
enligt lagen utgör utgångspunkt för preskription av rätt till aktierna.
Post- och Inrikes Tidningar som kungörandeform i dessa
situationer ansluter till formvalet för associalionsrättsliga slaluskungörelser
(avsnitt 6.4.2). Härutöver gör sig några synpunkter gällande. Den information
som behandlas här kan typiskt sett inte fås ur register. Målgruppen är genomgående
delägare/blivande delägare. Informationen syftar till aktivitet från
målgruppens sida. Informationen lämnas regelmässigt inte vid tidpunkter som är
på förhand kända för målgruppen. Målgruppens inlresse av informalionen har här
typiskt sett en mindre professionell prägel än när det gäller
statuskungörelserna. Mot denna bakgrund ger Post- och Inrikes Tidningar inte en
tillräckligt effektiv spridning.
Anledning till ändring i det
nuvarande formvalet, allmänna tidningarna och ortstidning, föreligger inte.
Ortstidningsannonseringen bör in dubio ha samma geografiska anknytning som nu
gäller. I fråga om bredden av denna annonsering bör möjlighet finnas för
företaget att besluta vilken eller vilka tidningar som skall användas för
hithörande kungörande.
6.9 Immaterialrättsliga anspråk
6.9.1 Rättigheter med ekonomiskt inslag
Författningsrum
patentkungörelsen (1967:838): 53 §
KK (1960:648) med
tillämpningsbestämmelser till varumärkeslagen och kollektivmärkeslagen: 20 §
mönsterskyddskungörelsen (1970:486): 33 §
växtförädlarrättskungörelsen (1971:393): 32 §
Här avsedda rättigheter förutsätter
registrering. Kungörelser som rör sådana rättigheter utfärdas av
registreringsmyndighelen och avser ansökan, som kan komma att leda till
registrering, eller verkställda registreringsåtgärder (införande i eller
avförande ur register). Regler om när kungörande skall ske och om kungörelses
innehåll finns i
patentiagen (1967:837): 21. 22, 26, 33, 35, 36, 51 och 55
§§,
patentkungörelsen (1967:838): 7, 27, 35 och 44 §§
varumärkeslagen (1960:644): 20,21 och 46 §§
19 Riksdagen 1976177. I saml Nr 63
Prop.
1976/77:63 290
KK (1960:648) med tillämpningsbesiämmelser till
varumärkeslagen och kollektivmärkeslagen: 21 § mönsterskyddslagen (1970:485):
18, 23 och 25 §§ mönsterskyddskungörelsen (1970:486): 15, 23, 27 och 28 §§
växtförädlarrättslagen (1971:392): 15 och 20 §§ växtförädlarrättskungörelsen
(1971:393): 14, 15, 22 och 27 §§
Överväganden
Myndighetens kungörelser publiceras
i publikation, som myndigheten ger ul. Uiöver de publikationer, som utredningen
redogjort för, finns numera också Statens växlsorlsnämnds meddelanden, som är
kungö-randeorgan i fråga om växtförädlarrätt.
Svenska patentombudsföreningen har
tillstyrkt uiredningens förslag i fråga om palentlagsliftningen och vitsordat
atl intressenter i palenlärenden utgör en sådan exklusiv grupp, vars
information kan tillgodoses över en eller flera specialpublikalioner.
Föreningen har därtill fogat vissa önskemål om ändringar i gällande regler bl.a.
om patentkungörelses form och innehåll och systematiseringen i diariet över
inkomna patent-ansökningar.
Föreningens önskemål berör frågor
som förutsätter särskilda materiellt patenlrätlsliga överväganden. De bör
därför inle lagas upp till behandling i della sammanhang.
1 enlighet med uiredningens förslag
bör kungörande på det område, som behandlas i delta avsnitt, framdeles som nu
ske i specialpublikalion.
6.9.2 Namnrätt
Förfa ttn ingsrum
namnlagen (1963:521): 32 §
namnkungörelsen (1963:528): 1 §
instruktionen (1965:658) för patent- och
registreringsverket: 3 §
Överväganden
Kungörandet sker i allmänna
tidningarna och i specialpublikationen Släktnamnstidningen.
Målgrupp för kungörandet är den
ytterst obestämda krets av personer som har anledning till erinran mot den
kungjorda ansökan enligt 10 § eller undantagsvis 9 § namnlagen. Förekomsten av
enskilda personer som
Prop.
1976/77:63 291
kontinuerligt bevakar kungörelserna torde knappast vara
att räkna med.
Utredningen har föreslagit att släktnamnstidningen bör
läggas ned.
Patent-och registreringsverket
delar inte utredningens uppfattning och anför. Tidningen, som utges på grund av
stadgandet i I § namnkungörelsen och benämnes Tidning för kungörelser om släktnamn,
har formen av eU meddelandeblad, som är slencileral och framställs inom
patenlverket. Den utgörs av en förteckning över de sökta släktnamnen och
innehåller i samband därmed besked om vad som är aU iaktta för den som vill
göra invändning i namnärende. Tidningen framställs i ett sjuttiotal exemplar
och används av patenlverket både för den inierna informationen till tjänstemän,
som för sitl arbete har behov av underrättelser om de kungjorda namnen, och för
information utåt till personer, som har intresse därav. Förteckning över
kungjorda släktnamn behövs för del löpande arbetet på namnbyrån, som alltså, om
tidningen skulle upphöra, måste framställa i stort sett liknande
namnförteckningar med samma tidsintervaller. Då kostnaderna för tidningen är
ringa och densamma i sin nuvarande utformning passar för arbetet på namnbyrån
anser patentverket del lämpligasi alt tidningen bibehålls och atl det
författningsmässiga stödel för utgivande av publikationen inle bortlas.
Släklnamnstidningen lorde sakna
betydelse för den avsedda målgruppen. Som obligatorisk form för kungörandet
bör den därför upphöra. Detta utesluter självfallet inle att publikationen
framslälls och utges ändå. Den kan då naturligtvis efter behov användas som
stödjande form.
Anledning till annan ändring synes inle föreligga.
6.10 Offentliga organ
6.10.1 Kommunala organs verksamhet
Författningsrum
kommunallagen (1953:753): 14 och 24 §§ landstingslagen
(1954:319): 20och 34 §§ kommunallagen (1957:50) för Stockholm: 15 och 25 §§
lagen (1957:281) om kommunalförbund: 10 och 11 §§ lagen (1961:436) om
församlingsstyrelse: 17, 27, 33,41,62 och 63 §§ lagen (1965:596) om kommunala
sammanläggningsdelegerade: 4, 7, 11 och 17 §§ lagen (1972:229) om kyrkliga
sammanläggningsdelegerade: 4, 7 och 11 §§
Överväganden Bestämmelserna
behandlar tillkännagivande av dels vissa kommunala
Prop.
1976/77:63 292
organs sammanlräden (lid, plats och ärenden), dels atl
justerat protokoll från kommunala organs sammanträden föreligger (utgångspunkt
för besvärslid). Om sammanträde ulgår dessulom personlig kallelse till dem som
skall deltaga i sammanträdet.
Regler om att sammanträde skall
tillkännages gäller för kommunfullmäktige, landsting, kommunala och kyrkliga
sammanläggningsdelegerade, förbundsfullmäktige, kyrkofullmäktige, kyrkostämma,
fullmäktige i kyrklig samfällighet och församlingsdelegerade. Kungörandet sker
i ortstidning, på kommunens anslagstavla och, om organet så beslutat, genom
anslag på annan plats. Tidningsvalet för kungörande träffas årsvis genom beslut
inom det kommunala organet. Kungörande skall ske i alla de tidningar som vid
omröstning erhållit minst en tredjedel av rösterna. Det konstitutiva momentet i
kungörandet är anslag på kommunens anslagstavla.
Regler om tillkännagivande om
protokoll gäller för de förut nämnda organen samt kommunstyrelse,
förvaltningsutskott, förbundsstyrelse och arbetsutskott, kommittéer och vissa
nämnder inom kommun, landstingskommun, kommunalförbund, församling, kyrklig
samfällighet och delegerade. Kungörandet sker på berörd kommuns/församlings
anslagstavla. Om protokoll från landstingsmöte sker dessutom tillkännagivande i
ortstidning.
Svenska kommunförbundet och Svenska
landstingsförbundet tillstyrker utredningens förslag, som innebär att nuvarande
media skall bibehållas.
Ingen annan ändring synes påkallad
än alt del lidningskungörande här är fråga om genomgående sker enligt den
allmänna breda principen.
Förfatlningsförslag (kommunallagen) finns intaget som
bilaga 2:11.
6.10.2 Val
Författningsrum
vallagen (1972:620): 3 kap. 3 §, 4 kap. 10 och 21 §§, 5
kap. 7 och 8 §§, 10 kap. 7 och 13 §§, 14 kap. 1, 12 och 20 §§ och 15 kap. 3 §
lagen (1972:704) om kyrkofuUmäktigval, m.m.: 5, 8, 43, 48 och 50 §§
Överväganden
Bestämmelserna reglerar kungörande om
a)
indelning i
valdistrikt (3 kap. 3 § vallagen, 5 § lagen om kyrkofuUmäktigval):
kungörandeform ej angiven
b)
införing i
eller avförande ur registret över partibeteckningar (5 kap. 7
Prop. 1976/77:63 293
§
vallagen): form Post- och Inrikes Tidningar
beslut om när anmälan av kandidater senasi skall
göras (5 kap. 8 § vallagen): form Posl- och Inrikes Tidningar
c) utställande av röstlängd för granskning (4
kap. 10 och 21 §§ vallagen, 8
§ lagen om kyrkofuUmäktigval): kungörandeformer kommunal anslags
tavla och ortstidning ('samtliga ortstidningar som har en spridning av
någon betydenhet' inom området)
d) tid och plats för röstmottagning hos
utlandsmyndighet eller på fartyg
(10 kap. 7 och 13 §§ vallagen): kungörandeformer ej angivna
e) tid och plats för slutlig sammanräkning (14
kap. 1 § vallagen, 43 §
lagen om kyrkofuUmäktigval): former anslag hos länsstyrelsen och på
kommunernas/församlingarnas anslagstavlor samt ortstidning (bestämt
som enligt c) ovan)
f) uppgift om valets utgång (14 kap. 12 och 20 §
vallagen, 48 § lagen om
kyrkofuUmäktigval): kungörandeformer (landstings- och kommun
fullmäktigval) uppläsning, (riksdagsval) Post- och Inrikes Tidningar
g) underrättelse om den fortsatta proceduren i
anledning av anförda
besvär över valförrättning (15 kap. 3 § vallagen, 50 § lagen om kyrko
fuUmäktigval): former (landstings- och kommunfullmäktigval) ortstidning
(bestämt enligt c) ovan), (riksdagsval) Post- och Inrikes Tidningar
I
anslutning till indelningen ovan föreslås följande ordning, a) indelning i
valdistrikt: kungörandet bör i enlighet med huvudregeln bestämmas till
ortstidning
e) tid och plats för röstsammanräkning: anslag
hos länsstyrelsen bör inte
vara obligatoriskt
f) uppgift om valets utgång: underrättelse om
utgången av landstings-
och kommunfullmäktigval bör ske också genom kungörande i ortstidning
I
övrigt torde inga sakliga ändringar vara påkallade.
6.11
Viss näringsutövning
Författningsrum
KF (1940:910) ang. yrkesmässig automobiltrafik
m.m.: 9 och 15 §§, 19 § 3 mom., 32 § 2 mom. och 44 § 2 mom.
rusdrycksförsäljningsförordningen
(1954:521): 62 §
ölförsäljningsförordningen
(1961:159): 30 §
KF
(1961:568) om brandfarliga varor: 54 §
KF (1950:152) om fastslällelse av hamn- och
gmndpenningtaxor samt taxor å sluss-, kanal- och andra farledsavgifter: 21 och
40 §§
Överväganden Över ansökan om fastställande av taxa
för hamn- eller annan farleds-
Prop. 1976/77:63 294
avgift bereds allmänheten tillfälle alt yttra sig.
Kungörande sker i allmänna tidningarna och ortstidning.
Ansökan om tillstånd eller
förhandsbesked enligt förordningen om brandfarliga varor kungörs, där det
fordras med hänsyn till ärendets beskaffenhei, för allmänhetens kännedom genom
ortstidning.
Länsstyrelses beslut om tillstånd
till viss utskänkning enligl rusdrycksförsäljnings- och
ölförsäljningsförordningarna kungörs, när del gäller rusdrycker i ortstidning
och när det gäller öl genom anslag hos myndigheten.
Ansökan om länsstyrelses eller
trafiknämnds tillstånd till beställnings-trafik eller vissl tillstånd till
ulhyrningsrörelse skall kungöras i viss ortstidning. Målgruppen anges i
författningen som trafikförelag, sammanslutningar av utövare av yrkesmässig
trafik samt andra inom länet/kommunen, vilka ärendet kan angå. Genom anslag i
myndighetens lokal kungörs beslul i sådant ärende och beslut om indelning i
lokalområde m.m. (utgångspunkt för besvärstid).
Utredningen har föreslagit all
kungörande av ansökan enligl förordningen om yrkesmässig automobiltrafik skall
slopas.
Länsstyrelserna i Hallands och
Västmanlands län tillstyrker förslaget. Länsstyrelsen i Västernorrlands län
uttalar tveksamhet i frågan. Visserligen är flertalet trafikulövare anknutna
till åkeri- eller droskägarför-eningar, som bevakar medlemmamas intressen och
av länsstyrelsen används som remissinstanser i tillståndsärenden. Ändrade
förhållanden kan emellertid medföra större intresse från trafikutövares och
andras sida atl följa tillståndsgivningen än som för närvarande är fallet.
Tillstånd enligt förordningen om
brandfarliga varor har anknytning till allmän ordning. Kungörande av ansökan är
f.n. begränsat till fall där ärendets beskaffenhei påkallar det. Med denna
användning bör kungörandet bestå i nuvarande form.
Beslut om tillstånd till
utskänkning av rusdrycker och öl har stark anknytning till allmän ordning.
Beslut i tillståndsfrågan bör komma till allmänhetens kännedom. Kungörande bara
genom anslag hos myndigheten är inte tjänligt. Kungörandet bör i båda fallen
ske i ortstidning. - Förfatlningsförslag finns intaget som bilaga 2:8.
Innehållet i hamn- och annan
farledsavgiflstaxa är av vikt för den grupp, för vilken taxan kan komma att
tillämpas. Målgruppen är av blandad typ. Nuvarande former för kungörande är väl
avvägda.
Vad angår tillstånd lill viss
trafik eller rörelse enligt förordningen ang. yrkesmässig automobiltrafik finns
grundad anledning antaga att behöriga branschintressen tillvaratas genom sådana
sammanslutningar som angivits i författningen. Yttranden bör inhämtas direkt
från sådana sammanslutningar. Tidningskungörandet bör slopas. Vad angår
beslut, som enligt samma författning kungörs genom anslag hos myndigheten, bör
kungörandet i stället ske i ortstidning.
Prop.
1976/77:63 295
6.12 Hittegodssituationer
Förfa ttningsru m
lagen (1918:163) med vissa bestämmelserom sjöfynd: 3 och 5
§§
lagen (1919:426) om flottning i allmän flouled: 68 §
lagen (1933:269) om ägofred: 52 och 61 §§
lagen (1938:12Dom hittegods: I §
KK (1938:677) med vissa
föreskrifter rörande polismyndighets befattning med hittegods: 6 §
lagen (1967:420) om flyttning av fordon i vissa fall: 6 §
KK (1967:421) ang. tillämpningen av
lagen den 9 juni (nr 420) om flyttning av fordon i vissa fall: 10 §
Överväganden
Den allmänna regleringen, som inte
tar sikte på särskilt slag av egendom, finns i lagen om hutegods och lagen om
sjöfynd. För hittegods är föreskrivna former anslag på lämplig plats,
ortstidning eller annat lämpligt sätt. Valet av kungörandeform träffas med
ledning av godsets värde och andra omständigheter. Kungörandereglerna i
hittegodslagen är lillämpliga på en mångfald olika lyper av egendom och
fyndsituationer. Nuvarande alternativa former är väl ägnade att ge en lämplig
kungörandeform för varje enskilt fall. En presumtion bör dock finnas för
ortstidning som obligatoriskt.
I fräga om sjöfynd är föreskrivna
kungörandeformer allmänna tidningarna, specialpublikation (Underrättelser för
sjöfarande) och ortstidning. Reglerna gäller bottenfynd, sjöfynd och
slrandfynd i svenskt farvatten, både fynd som bärgas till svenskt land och
sådani som bärgas av svenski fartyg på väg till utländsk hamn. Kungörandet sker
genom svensk tullmyndighet. Kungörande kan underlåtas, enligt 6 § om
kungörande-kostnaderna beräknas bli så höga att de inte jämte bärgarlön kan
utgå ur egendomens värde och enligt 7 § om egendomens värde inte överstiger tio
kronor.
Uiredningen har föresiagii alt Underrättelser
för sjöfarande (UFS) liksom andra liknande specialpublikationer, tillkomna
för väsenlligen andra ändamål än kungörelseannonsering inte skall vara
obligatorisk form för kungörelseannonsering.
Sjöfartsverket anser att UFS bör behållas som obligatorisk
kungöran-
Prop.
1976f77:63 296
deform t.ex. i fråga om sjöfartsvarningar o.dyl. berörande
sjöfarten och att UFS därtill i vissa fall kan vara ändamålsenlig som stödjande
form. Verket påpekar att tidningen ar av central betydelse för sjöfarande som
uppgiftskälla belräffande sjöfartsförhållanden av skilda slag och har stor
betydelse för sjösäkerheten. Sjöfartsstyrelsen har med stöd av bemyndigande i
tillämpningsbestämmelserna till lagen om säkerheten på fartyg föreskrivit, att
UFS för de senasie tolv månaderna eller motsvarande utländska publikation skall
finnas ombord i vissa slörre fartyg.
Målgruppen i fråga om sjöfynd,
liksom i fråga om hitlegods, kan vara att söka inom ett mycket varierande område.
Det ligger i sakens nalur alt sjöfarande som specialgrupp typiskt sett
innefattas i detta område. Den kungörandeform som är bäst ägnad atl nå denna
grupp torde för närvarande vara UFS, som därför bör bestå som obligatorisk i
dessa fall.
För den övriga delen av det område
där målgruppen är alt söka krävs en annan form. Bäst ägnad att obligatoriskt
tjäna detta syfte är Post- och Inrikes Tidningar.
Ortslidningsannonsering kan i vissa
sjöfyndsfall vara elt mycket tjänligt instrument. I andra sådana fall ger
emellertid orlsanknytningen såväl fyndplatsen som den kungörande
tullmyndigheten så obetydlig ledning att man kan bortse från ett lokall
moment i målgruppen. Ortslidningsannonsering bör därför inle vara
obligatoriskt.
När det gäller underrättelse om
verkställd flyttning av fordon till särskild uppställningsplats är medium för
polismyndighetens underrättelse till fordonets okände ägare ortstidning eller
annat lämpligt sätt. Tidningskungörelser får sammanföras lill veckoannonser.
Kungörelserna skall också anslås hos myndigheten.
Målgruppen för kungörandet är
typiskt sett lokal och ortstidning med annat lämpligt sätt som subsidiärt
alternativ väl anpassat lill utredningens grundtankar. Anslag hos
polismyndigheten tjänar generellt sett i obetydlig om ens någon mån
effektiviteten och bör därför inte längre vara obligatoriskt medium. Ett
inlresse av att uppgifter på detla område ändå bör finnas samlat tillgängliga
hos myndigheten kan tillgodoses utan hinder härav.
Enligt lagen om flottning i allmän
flottled gäller kungörandet sådani flotlgods, som är omärkl eller försett med
otydligt eller ej godkänt märke eller icke blivit i stadgad ordning anmält till
flottning och som därför hålls kvar av flottningsstyrelse för att åläggas
dubbla umgälder. Kungörandet, som verkställs av länsstyrelsen, förulsälter att
ägaren lill floltgodset är okänd. Kungörandeformer är länskungörelserna och
ortstidning. Kungörandet utlöser den tidsfrist, efler vilken floltgodset får
säljas lill förmån för flottningsföreningen.
Länskungörelserna bör inte längre
användas för kungörande av della slag. I stället bör enligt grundprincipen
ortstidning vara obligatorisk form.
Prop.
1976/77:63 297
Kostnaderna för annonseringen torde undantagslöst täckas
av flottgodsels värde.
Intagare eller upphitlare av
hemdjur med okänd ägare skall enligl lagen om ägofred till vilken lagen om
hittegods hänvisar i fråga om hemdjur kungöra sin åtgärd genom anslag på
kommunens anslagstavla och annons i 'en å orten spridd tidning'. Kungörandet,
som alltså i delta fall ankommer på enskild, tjänar det dubbla syftet alt
underrätta djurets ägare och atl bilda utgångspunkt för frister efter vilka
inträder vissa rättigheter för inlagaren/upphittaren.
Användningen av kommunal
anslagstavla som obligatoriskt medium i detta fall står inle i överensstämmelse
med den tänkta användningen av sådan tavla. Härtill kommer atl kungörande i
denna form inte ter sig särskilt effektivt. En helt annan slagkraft har
ortstidningsannonsering. Emellertid bör principiellt och praktiskt
begränsningen till en enda tidning utgå. Annonseringen bör ske, i enlighet med
den allmänna principen, i alla de lokala tidningar inom vilkas läsekrets
djurägaren rimligen kan länkas befinna sig. De ökade kostnader som härigenom i
vissa fall uppstår torde oftast täckas av djurets värde.
Författningsförslag (lagen om
flottning och ägofredslagen) finns intagna som bilagor 2:4 och 2:5.
6.13 Försäljning m.m.
Författningsrum
Grupp I: försäljning av utmätt egendom m.m.
konkurslagen (1921:225): 74 §
utsökningslagen (1877:31 s. 1):90,91 och 96 a §§
lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom:
20 §
KK (1971:1097) om exekution i fast egendom: 21 och 23 §§
lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m.m.:
6 §
KK (1971:1102) om exekution i luftfartyg m.m.: 7 och 9 §§
utsökningskungörelsen (1971:1098): 83 §
lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat
skepp m.m.: 6 §
Gmpp II: anbud
enligt vattenlagen vattenlagen (1918:523): 6 kap. 14 §
Överväganden
Grupp I: försäljning av utmätt egendom m.m.
Om förestående försäljning av
utmätt egendom finns åtskilliga kungörandebestämmelser.
Prop.
1976/77:63 298
Exekutiv auktion för försäljning av
fast egendom skall tillkännages i allmänna tidningarna och ortstidning samt
genom anslag hos överexekulor och på kommunens anslagstavla. Möjligheten
anvisas också att komplettera annonseringen med 'riks- eller facktidning' och
genom en kort påminnelse i resp. annonsorgan kort före auktionen. Blir auktion
inställd skall delta kungöras i huvudsak som auktionen.
Med undanlag för anslag på
kommunens anslagstavla gäller samma regler vid exekutiv försäljning av
luftfartyg.
Auktion på utmätt lös egendom skall
föregås av kungörelse i ortstidning och på annat lämpligt sätt. Avser
försäljningen fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg, skall kungörande
också ske i allmänna tidningarna.
Anbud för försäljning underhand av
utmätt lös egendom, dock ej fartyg eller gods i fartyg eller i luftfartyg,
skall infordras genom kungörelse i ortstidning eller på annat lämpligt sätt.
Jämsides med eller i stället för ortslidningsannonsering får anbud infordras
genom kungörelse i riks- eller facktidning, om det är lämpligt med hänsyn till
egendomens beskaffenhet eller andra omsländigheter.
Offentlig auktion på utmätt skepp,
som är infört i skeppsregistret, skall kungöras på lämpligt sätt.
För auktion på konkursbos egendom
genom förvaltares försorg ges kungöranderegler genom hänvisning till utsökningslagens
motsvarande auktionsregler, med tillägget att kungörande i allmänna tidningarna
eller i länskungörelserna inte krävs i något fall.
Länsstyrelsen i Södermanlands län
har, som exempel på lämplig gallring av annonsmalerialei i Posl- och Inrikes Tidningar,
angivit att exekutiva auktioner inte obligatoriskt bör annonseras i denna
tidning.
Kungörande av auktion och annan försäljning har som primär
målgrupp spekulanter på den egendom som utbjuds. Målgruppens sammansättning
varierar starkt från fall lill fall beroende främsl på egendomens beskaffenhei.
I dessa fall är det särskill angeläget alt media är i
ringa utsträckning generellt fastslagna och att den kungörande har slor frihet
alt välja sådana media som är mest lämpade för den individuella situationen. En
sådan ordning är förenlig med den föreslagna konstruktionen obligatoriska och
stödjande kungörandeformer.
Typiskt sett har försäljningen vissl inslag av
lokalt/regionalt intresse. Annonsering bör därför alltid ske i ortstidning (med
tillämpning av den breda principen applicerad på målgruppen spekulanter).
Anslag, som nu är föreskrivna, bör däremot utgå som obligatorier. Annonsering i
Post- och Inrikes Tidningar bör inte heller vara obligatorisk men kan
självfallet vara påkallad med hänsyn lill egendomen eller till att okända
borgenärer finns
Prop. 1976/77:63 299
med intresse i försäljningens förlopp. Delta lorde bii
fallet särskilt i fråga om försäljning av fasl egendom, skepp och luftfartyg.
För infordrande av anbud på viss
lös egendom (96 a § utsökningslagen och 83 § utsökningskungörelsen) bör
ortslidningsannonsering vara obligatorisk.
Den lagstiftningsteknik som nu
föreslås i fråga om reglering av olika kungörandeformer innebär atl de
kungörande myndighelerna i fortsättningen alllid har alt utöver tillämpning av
regler om obligatorisk kungörandeform i specialförfattning pröva frågan om
användande av stödjande kungörandeformer enligt den centrala författningen om
kungörande. Denna teknik överensslämmer inte hell med den nuvarande tämligen
detaljerade regleringen av kungörande i exekulionslagsliflningen. Ett
genomförande fullt ut av de intentioner som ligger bakom denna promemoria kan
därför komma att ställa större krav på de tillämpande myndigheterna. Det får
förutsättas att vederbörande centralmyndighet vid behov utfärdar vägledande
anvisningar för underställda myndigheters tillämpning av de nya reglerna.
Konkurslagens regler om kungörande
av auktion bör ansluta lill molsvarande regler enligt exekulionslagsliflningen.
Del uttryckliga undantaget beträffande länskungörelserna är numera, efter
ändringar 1971 i utsökningslagen, innehållslöst och bör också del ulgå.
Förfatlningsförslag (konkurslagen) finns intaget som
bilaga 2:6.
Grupp II: anbud enligt vattenlagen
Anläggare av allmän floltied utses
enligt 6 kap. 10 § vattenlagen. Har anläggaren avsagt sig arbetet eller
förverkat rätten att utföra det, skall valtenrättsdomaren infordra anbud på
övertagande av arbetet genom kungörelse i en eller flera tidningar inom orten.
Ortstidning bör beslå som
obligatorisk form. På detta område torde regelmässigt finnas skäl att anlita
stödjande former, t.ex. facktidskrift.
6.14 Kungörelsedelgivning
Författningsrum
Grupp I: immaterialrätt
instruktionen (1965:658) för patent- och
registreringsverket: 29 i patentlagen (1967:837): 71 § patentkungörelsen
(1967:838): 53 § mönsterskyddslagen (1970:485): 45 § mönsterskyddskungörelsen
(1970:486): 33 § växtförädlarräuslagen (1971:392): 46 § växtförädlarrättskungörelsen
(1971:393): 32 §
Prop.
1976/77:63 300
Grupp II: arv
och dödförklaring ärvdabalken: 16 kap. 1-3 §§, 25 kap. 4 §
lagen (1958:52) om förlängning av
tid för preskriplion av rätt till arv eller testamente
Grupp III: egentlig processuell delgivning
delgivningslagen (1970:428): 17 §
lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken: 17
§
rennäringslagen (1971:437): 100 §
Grupp IV: enskilds
kungörande
KF (1845:50 s. I) i avseende på
handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva: I och 2 §§
KF (1862:10 s. I) om lioårig preskription och om
kallelse å okända borgenärer: I §
gruvlagen (1938:314): 61 §
lagen (1963:537) om gravräU: 10 §
bostadsrättslagen (1971:479): 39 §
jordabalken: 8 kap. 8 § och 12 kap. 8 §
förslaget till gruvlag (se avsnitt 6.3): 8 kap. 4 §
Överväganden
Grupp I: immaterialrätt
Patentlagen, mönsterskyddslagen och
växtförädlarrättslagen kräver att registreringshavare, som inte har hemvist i
Sverige, har ett i registret antecknat ombud som kan företräda honom i frågor
om den registrerade rättigheten. Saknas sådant ombud, kan enligt de angivna
författningsrummen i stället användas ett särskilt delgivningsförfarande
(anslag hos registreringsmyndighelen och kungörande i allmänna tidningarna).
Instruktionen för patent- och
registreringsverket ger verkei rätt att i fråga om utfärdade intyg och
underrättelser angående patent, varumärke eller mönster använda en ännu enklare
delgivningsform, när fullständig postadress saknas (anslag hos verket).
Patent-och registreringsverket har
motsatt sig alt, i enlighet med utredningens systemförslag, anslag på
myndighets tavla utgår för hithörande ändamål. Enligt verkels erfarenhet är
anslagskungörandet inte verkningslöst och mediet bör enligt verkels
uppfattning även framgent finnas i varje fall som stödjande. Som obligatoriskt
medium i detta speciella fall synes patenttidningen vara del lämpligaste.
Nu behandlade fall av
kungörelsedelgivning bör i sak regleras i enlighet med den tekniska lösningen i
delgivningslagen. Tidningskungörande bör beslämmas lill respektive
specialpublikation.
Prop.
1976/77:63 301
Grupp II: arv och dödförklaring
Föreskrivna media är f.n., i fråga
om arvskungörelse allmänna tid
ningarna och i fråga om dödförklaring allmänna tidningarna och
ortstidning. \
Arvskungörelse bildar utgångspunkt för beräkning av tid
för preskripr tion. Reglerna gäller i fråga om både känd arvinge på okänd ort
och okänd, arvinge. Målgruppen för arvskungörelse är med dessa bestämningar så
allmän atl den nuvarande 'nationella ' formen är klarl lämpligast. 1 fråga om
arvingar med trolig mera bestämd anknytning till visst annat land bör som
subsidiär form användas t.ex. lämplig tidning i det landet. Sådan annonsering
bör kunna anordnas genom medverkan av utrikesdepartementet.
I fråga om dödförklaring bildar
kungörandet utgångspunkt för tid för yttrande i ärendet. Målgmppen den som
begärts förklarad död och personer som kan lämna upplysning om denne kan
betecknas som nationell men med viss tyngdpunkt på den ort, där den tilltänkt
dödför-klarade senast haft hemvist eller annan anknytning. Nuvarande former kan
betecknas som lämpliga. Självfallet kan också i fråga om dödförklaring t.ex.
utlandsannonsering vara lämplig subsidiär åtgärd.
Grupp III: egentlig processuell delgivning
Huvudbestämmelsen i denna grupp är
regeln i 17 § delgivningslagen. Kungörelsedelgivning, den form av delgivning
som behandlas där, faller under begreppet kungörande och bör i fråga om form
för kungörande anknytas till den samordnade regleringen av kungörande.
Primärmedierna är nu tidning,
allmänna tidningarna eller ortstidning allt efter omsiändigheterna i det
enskilda fallet, samt i vissa fall anslag inom fastighet. Som kompletterande
medium anges anslag på kommunal anslagstavla. Slutligen ges en uttrycklig
undantagsregel som täcker bl.a. fiktionsfallen (jfr avsnitt 5.3.3.5).
Tillämpning av denna regel förutsätter alt annonsering i tidning är uppenbart
meningslös. Regeln anger som kungörandeform anslag i den kungörande
myndighetens lokal.
Primärregeln om lidningsannonsering
är avsiktligt utformad utan uttryckliga riktlinjer för tidningsvalet i väntan
på en reform av kungörelseannonseringen (prop. 1970:13 s. 146).
Tidning bör också framdeles vara
obligatorisk form. Valet mellan Post-och Inrikes Tidningar och ortstidning bör
ske utifrån de grundläggande principerna för användningen av resp. tidningslyp.
Kungörandeformen anslag inom
faslighet infördes den 1 januari 1973 i anslutning till expropriationslagen.
Den avser (prop. 1972:109 s. 336, 337) att effektivisera kungörelsedelgivningen
för att öka dess användning i expropriaiionsmål och vissa liknande mål och
ärenden med ett stort antal sakägare bosatta i samma fastighet. När anslag inom
fasiighei används
Prop.
1976/77:63 302
skall dessutom meddelande sändas med posten till varje
sakägare inom fastigheten. Anslag inom fastighet är elt komplement till
tidningskungörande och är inom sitt lillämpningsområde till skillnad från
postmeddelandena en förutsättning för atl delgivningen skall anses ha skett.
Delgivningslagens regel om anslag
inom fastighei saknar motsvarighet i annan lagstiftning. Regeln har gällt
alltför kort tid för all dess reella verkan ännu skall kunna bedömas. Med
hänsyn härtill och till regelns syfte bör nu inte komma i fråga alt ta bort
regeln. All den bibehålls bör dock inte föranleda att denna särskilda
kungörandeform infogas i den centrala kungörandeförfattningen (se avsnitt
5.3.4). På kungörelsedelgivningsinsti-turet kommer den centrala författningen
ändå, genom de andra föreskrivna kiingdrandefornu-rna, att bli tillämplig.
Anslag på koMinuinal anslagstavla bör betraktas som
stödjande medium.
Användningen av myndighets anslagstavla för kungörande i
hithörande fall står i strid me
Övriga bestämmelser i detta
delavsnitt innebär i sin nuvarande utformning bara smärre tekniska avvikelser
från reglerna i delgivningslagen.
Stadgandet i RP föreskriver kungörelsedelgivning i vissa
mål om förverkande av beslagtagen egendom, där ägaren ej är känd eller
delgivning enligt reglerna för stämning i brottmål ej kan ske. Det är ett
exempel på tillämpning av fiklionsprincipen fastslagen i delgivningslagen.
Stadgandet bör, med utgångspunkt i det förut förda resonemanget om lösningen i
delgivningslagen, beslå.
Vad gäller rennäringslagen är bestämmelsen i sak anpassad
till de särskilda förhållanden den tar sikte på (delgivning av myndighets
beslul med ett stort antal sakägare inom samma sameby).
Grupp IV: enskilds kungörande
Bestämmelserna i lösöreköpsförordningen ger
formföreskrifter för försäljning av lös egendom utan tradition. På köparen
ankommer enligt 1 §
Prop.
1976/77:63 303
att ombesörja kungörande i ortstidning. Vidare skall
tingsrätten enligl 2 § hos sig offentligen anslå köparens kungörelse. I fråga
om köparens kungörande synes ingen annan ändring påkallad än att begreppet ortstidning
bör anslutas till den allmänna breda principen. Det får ankomma på vederbörande
tingsrätt att pröva om ortstidningsannonseringen skett i behörig omfattning.
Prövningen torde böra vara tämligen liberal.
I detta sammanhang behandlas också
tingsrättens kungörande. Denna föreskrift faller inle inom det för framtiden
avsedda användningsområdet för kungörandeformen anslagstavla. Intresset bakom
detta kungörande tillgodoses väl genom att handlingarna finns lätt tillgängliga
hos tingsrätten och uppgifler om och ur dem kan fås på begäran. Tingsrätten bör
därför föra register över gällande köpeavhandlingar. Annat kungörande bör
däremot inte föreskrivas.
Bestämmelsen i
preskriptionsförordningen reglerar borgenärs åtgärd för att förhindra
preskription när gäldenären inte kan anträffas i sitl hemvist eller saknar känt
hemvist i riket. Nuvarande form, allmänna tidningarna, bör bestå.
Gruvlagens beslämmelse, i sak
oförändrad i förslaget till gruvlag, reglerar hur sådan delägare i samägd
gruva, som är okänd till namn och adress kallas till delägarstämma. Regeln är
dispositiv. Formerna, allmänna tidningarna och ortstidning, är väl avvägda till
målgruppen, som torde få betecknas som blandad.
Genom kungörande enligt lagen om
gravrätt skapas utgångspunkt för förverkande av vanhävdad gravrätl. För
målgruppen, till namn eller vistelseort okänd gravrätlsinnehavare, är
föreskrivna former, allmänna tidningarna och ortstidning, väl avpassade.
Bostadsrättslagen anger kungörande
i allmänna tidningarna som form för uppsägning av bosladsrältshavare, som inte
har känl hemvisl i riket och inte heller känt ombud med behörighet att mottaga
uppsägning. Som likvärdig åtgärd anges i behörig ordning delgiven stämning med
yrkande om uppsägning. Molsvarande gäller enligt jordabalken i fråga om uppsägning
av arrende- eller hyresavtal. Eftersom kungörandet som form för uppsägning
förutsätter att den, till vilken uppsägningen riktar sig, saknar lokal
anknytning, får formen anses väl anslula till den situation, som regeln tar
sikte på.
Förfatlningsförslag
(lösöreköpsförordningen och preskriptionsförordningen) finns intagna som
bilagor 2:9 och 2:10.
6.15 Upplysning med perdurerande intresse
6.15.1 Funktionärer m.m.
Författningsrum
förnyade mäklareordningen (1893:51
s. I): 13 § 3 mom. (förteckning över
mäklare; medium: anslag på noteringskontoret)
Prop.
1976/77:63 304
epizootikungörelsen (1935:106): 10
§ (värderingsmän, medium: länskungörelserna)
kungörelsen (1941:206) med vissa
beslämmelser angående marknader: 3 § (förteckning över årets marknader, medium:
länskungörelserna)
kungörelsen (1946:82) angående
lillämpning av förordningen den 15 mars 1946 (nr 81) om bekämpande av
smittsamma sjukdomar hos bin: 2 § (förordnad bitillsyningsman, medium: länskungörelserna,
en eller flera ortstidningar och anslag på lämplig plats i orten)
laxeringskungörelsen (1957:513): 61
§ (ledamöter i fasiighelsprövnings-nämnd, medium: 'allmän kungörelse ')
kungörelsen (1960:487) om befäl å
svenska handelsfartyg m.m. (sjöbefälskungörelsen): 32 J (förteckning över
lämpliga verkstäder för fullgörande av verkstadstjänst, kungörelsemedium ej
angivet)
stadgan (1964:679) om notarius
publicus: 4 § (utsedd notarius publicus, medium: allmänna tidningarna,
ortstidning och länskungörelserna)
kungörelsen (1964:680) med närmare
föreskrifter om särskild förrättningsman för upptagande av protest: I §
(utsedd förrättningsman, medium: allmänna tidningarna, ortstidning och
länskungörelserna)
lagen (1964:731) om trafiknämnder:
5 § (ledamöier i trafiknämnd, medium: länskungörelserna)
kungörelsen (1968:204) om tolk för
hörsel- och talskadade: 2 § (förordnad lolk, medium: allmänna tidningarna)
bostadsrättskungörelsen (1971:486):
4 § (behöriga inlygsgivare, medium: förteckning tillgänglig hos bostadsslyrelsen
och samlliga länsstyrelser)
kungörelsen (1971:549) om
fastighetsdomstol: 10 § (val av nämndeman, medium länskungörelserna)
kungörelsen (1971:704) om synemän
enligt 9 kap. jordabalken: 6 § (första stycket: behöriga synemän, medium: årlig
förteckning i länskungörelserna; andra stycket: förklaring all synemans
behörighet upphör, medium: länskungörelserna och, fakultativt, annat lämpligt
sätt)
faslighetsbildningskungörelsen
(1971:762): 5 § (vald god man, medium: länskungörelserna och förteckning hos
fastighetsbildningsmyndighel)
livsmedelskungörelsen (1971:807):
51 § (förteckning över anvisningslaboratorier och godkända
livsmedelslaboratorier, förteckning offentliggörs årligen, medium ej angivet)
instruktionen (1971:959) för
länsvägnämnderna: 7 § (ledamöier i läns-vägnämnd, medium: länskungörelserna)
kommunallagen (1953:753): 11, 34 och 40 §§ (ordförande och
vice ord-
Prop.
1976/77:63 305
förande i kommunala organ, medium: länskungörelserna; uppgift
om var framställningar till kommunens styrelse las emot, medium: på lämpligt
sätt)
kommunallagen (1957:50) för
Stockholm: 11, 34 och 42 §§ (jfr kommunallagen)
lagen (1961:436) om
församlingsslyrelse: 14, 36, 47 och 53 §§ (jfr kommunallagen)
lagen (1965:596) om kommunala
sammanläggningsdelegerade: 5 och 16 §§ (jfr kommunallagen betr. ordförande och
vice ordförande)
lagen (1972:229) om kyrkliga
sammanläggningsdelegerade: 5 och 16 §§ (jfr kommunallagen betr. ordf. och vice
ordf.)
vallagen (1972:620): 3 kap. 2 § (jfr kommunallagen)
lagen (1972:704) om kyrkofuUmäktigval, m.m.: 6 § (jfr
kommunallagen)
Överväganden
Utmärkande för bestämmelserna i
detta avsnitt är att de behandlar kungörande av uppgifler som kan vara av
latent inlresse för hela målgruppen typiskt sett medborgarna inom ell
geografiskt område men vilkas väsentliga betydelse inträder när medlem av
målgruppen på grund av andra omständigheter än den kungjorda uppgiften vill
agera i förhållande till det organ eller den företeelse som uppgiften rör.
Kungörandet bör alltså inriktas på
att uppgifterna finns fortlöpande lätt tillgängliga för målgruppsmedlem när han
har behov av dem.
Ur denna synpunkt är
ortstidningsannonsering generellt sett ingen lämplig form. Länskungörelserna är
i sin nuvarande utformning, sammanhållen och fortlöpande kompletterad mängd
uppgifter, i och för sig ägnad att tillgodose syftet men gör det ändå inte på
grund av sin ringa spridning bland enskilda medborgare.
1 förhållande till målgruppen
allmänheten synes den enklaste och effektivaste uppläggningen av kungörandet
vara all uppgifterna samlas, lämpligen i regislerform, hos myndighet,
företrädesvis länsstyrelsen, som ju redan nu har den övervägande befattningen
med hithörande kungörande, och all allmänheten kan vända sig till
länsstyrelsens uppgifts-register vid behov. Till en sådan ordning måste fogas
vissa kompletterande åtgärder. Dels har samhällsinformationen här en slor
uppgift att fylla genom att på ett lättfattligt och effektivt sätt sprida
kännedom hos målgruppen om var uppgiftscenlralen finns. Dels kan för
relationerna myndigheter emellan vara fördelaktigt att åtminstone vissa
registeruppgifter samlas i tryckt form (lyp telefonkatalog). Den senare
åtgärden har emellertid inte beröring med offentliggörande i förhållande till
allmänheten och behov av författningsreglering torde inte föreligga.
Del nu förda resonemanget ansluter i huvudprincipen till
vad som redan
20 Riksdagen 1976177. I saml. Nr 63
Prop. 1976/77:63 306
gäller enligt bostadsrättskungörelsen och, delvis,
fastighetsbildningskungörelsen. Principen bör uividgas till i första hand
epizootikungörelsen, tillämpningskungörelsen om bekämpande av smittsamma
sjukdomar hos bin, taxeringskungörelsen, stadgan om notarius publicus, kungörelsen
om protestförrättningsman, lagen om trafiknämnder, kungörelsen om fastighetsdomstol,
6 § första stycket synemannakungörelsen, fastighetsbildningskungörelsen,
instruktionen för länsvägnämnderna och funktionärsbestämmelserna i
kommunallagstiftningen (som också reglerar vallagstiftningen).
Samma resonemang kan också föras i
fråga om de författningar som behandlats i avsnitt 6.2.2. Inte heller i de
situationer, som avses där, är några rättsverkningar knutna till
offentliggörandet. Också dithörande uppgifler bör alltså sammanföras i register
hos respektive länsstyrelse och inbegripas i en upplysningsaktion inom
samhällsinformationen.
Till det förda resonemangets
huvudsyfte ansluter sig i slort sett redan också mäklareordningen,
sjöbefälskungörelsen och livsmedelskiingörelsen, där någon ändring alltså inte
föreslås ske.
En anslulning till
registerprincipen skulle i fråga om tolk för hörsel-och talskadade inte
innebära några nämnvärda vinster vare sig ekonomiskl eller i effektivitet och
bör därför inte företagas.
En årlig förteckning över marknader
torde för allmänheten ha övervägande kuriositelsintresse och regler om
kungörande av en sådan bör kunna ulgå. Självklart bör uppgifterna slå att få på
förfrågan hos länsstyrelsen.
Regeln i 6 § andra stycket synemannakungörelsen
om kungörande av obehörighetsförklaring bör anpassas till den föreslagna
tekniken för till-handahäilande av uppgifter om behöriga synemän. Det föreslås
atl obehörighetsförklaring omedelbart skall tillföras 'synemannaregistret'. I
allmänhet torde ytterligare åtgärder vara befogade. Har t.ex.
syne-mannaförteckning tillställts andra myndigheier, torde del vara lämpligt
alt tillställa dem också ett meddelande om förklaringen. Fall kan tänkas där
tidningsannonsering är motiverad. Åtgärder utöver införande i länsstyrelsens
'register' bör emellertid inle vara fixerade i författningen. Utöver införande
i registret bör som f.n. föreskrivas kungörande på annat lämpligt sätt som
fakultativ åtgärd.
Vad angår i kommunallagstiftningen
påbjuden information om var framställningar till kommunala organ las emot är en
naturlig grundreglering alt uppgiften tillkännages genom anslag på kommunens
tavla. Ytterligare aktivitet bör inte vara författningsbeslämd men kan
självfallet vara motiverad, framför alll som ett led i en bredare kommunal
samhällsinformation. - Författningsförslag (kommunallagen) finns intaget i
bilaga 2:11.
Prop. 1976/77:63 307
6.15.2
Myndighets mottagningstid m.m.
Författningsrum
stadgan
(1911:113) angående dispaschörsväsendet: 7 §
kungörelsen
(1949:501) om hovrätlsting: 2 och 4 §§
kungörelsen (1952:303) med särskilda föreskrifter
för domstolarna rörande förmyndarvården (förmyndarvårdskungörelsen): 7 §
kungörelsen (1952:304) med särskilda föreskrifter rörande
överförmyndarens verksamhet (överförmyndarkungörelsen): 11 §
stadgan
(1964:679) om notarius publicus: 12 §
deparlementsinstruktionen
(1965:386): 21 §
allmänna
verksstadgan (1965:600): 15 §
instruktionen
(1965:842) för televerket: 37 §
instruktionen
(1965:843) för statens järnvägar: 36 §
instruktionen
(1966:557) för lokal skattemyndighet: 24 §
instruktionen
(1967:339) för luftfartsverket: 34 §
folkbokföringskungörelsen
(1967:495): 10 §
instruktionen
(1969:736) för postverket: 42 §
lingsrättsinstruktionen
(1970:108): 19 och 20 §§
kungörelsen
(1970:664) om trafik på Södertälje kanal: 29 § andra stycket
kungörelsen
(1970:665) om trafik på Trollhätte kanal: 30 § andra stycket
kungörelsen
(1971:455) om skatterätt och länsrätt: 20 §
kungörelsen (1971:784) med tillämpningsföreskrifter
för inskrivningsväsendet enligt jordabalken: 3 §
Överväganden
En allmän regel, grundläggande uttryckt i allmänna
verksstadgan, är att myndighets mottagningslid/expeditionstid skall
tillkännages.
Denna regel kommer, mer eller mindre varierad av
lagtekniska eller praktiska skäl, lill uttryck också i flertalet övriga
författningar som behandlas här.
Den föreskrivna kungörandeformen är genomgående
anslag, i allmänhet i eller i anslutning till myndighetens lokal och i några
fall på annan lämplig plats. Föreskrifler om anslagskungörande bör finnas också
framdeles.
Som ytterligare medium anges för dispaschör,
notarius publicus och pastorsexpedition meddelande i rikstelefonkatalogen. Det
torde utan särskild författningsregel vara klart att uppgift om
mottagningsttd/expedi-tionstid skall ingå i telefonkatalogens text om
myndigheten. De särskilda bestämmelserna om tillkännagivande i
rikstelefonkatalog bör därför utgå.
Prop.
1976/77:63 308
Regeln i instruktionen för lokal
skattemyndighet lar sikte på den speciella situationen när myndigheten enligt
länsstyrelsens beslul skall ha mottagning för allmänheten också på annan ort än
stationeringsorten. Kungörandet gäller tid och lokal för sådan mottagning och
media är anslag och länskungörelserna. Ortstidningsannonsering om
länsstyrelsens beslut torde gagna allmänheten. Länskungörelserna bör däremot
utgå som kungörandeform här.
De båda kanalkungörelserna
behandlar uppgifler om när kanal mot vanligheten inle är öppen. Sådant
tillkännagivande ges genom anslag och i specialpublikation (Underrättelser för
sjöfarande). Regeln är väl anpassad till målgruppen och bör beslå.
Slutligen ges särskilda regler om
tillkännagivanden rörande viss verksamhet vid eller med anknytning tiU
domstol. Det gäller
a) hovrätts ting (tingsordning och
meddelande om inställt ting anslås hos hovrätten och tillhörande tingsrätter),
b) tingsrätts ting (tingsordning
anslås hos tingsrätten i kansliet och på tingsställen, uppropslista anslås i
kansliet och vid sammanträdeslokalen),
c) skatterätts och länsrätts
sammanträden för muntlig förhandling
(uppropslista anslås på rättens kansli),
d) inskrivningsdag (uppgift om
dagen anslås hos inskrivnings
myndigheten),
e) överförmyndares mottagningstid
(anslås där kommunala med
delanden tillkännages och hos tingsrätten).
Kungörandeformerna under a) d) är lämpliga.
Överförmyndarens verksamhet har så
stark kommunal anknylning alt uppgiften därom naturligen bör finnas på kommunens
anslagstavla. Den har samtidigt sådan anknytning till tingsrättens verksamhet
att tingsrätten självklart bör ha kännedom om överförmyndarens moltagningstid
som ett led i verksamheten. Lika självklart bör allmänheten kunna få en sådan
upplysning vid förfrågan hos tingsrätten. Anslag hos tingsrätten är elt av de
sätt på vilka tingsrätten kan lämna denna service. Anslag bör däremot inle vara
författningsbestämd form. Som ny föreskrift föreslås däremot alt uppgifterna
skall finnas tillgängliga i anslutning till den lokal där mottagningen sker.
6.16 Vissa kyrkliga angelägenheter
Författningsrum
stadgan (1958:261) om prästval: 2
kap. 7 § och 3 kap. 34, 38, 39 och 51 §§ (kungörelse om förestående prov,
frågodag och val, kungörelse om instäl-
Prop.
1976/77:63 309
lande
eller uppskjutande av prov etc, kungörelse om att fråga om val förfallit)
lagen (1963:633) om biskopsval: 15 § (förslag till
ärkebiskops- eller biskopsämbete)
stadgan (1965:486) om biskopsval: 6 § (kungörelse
om förestående biskopsval)
Överväganden
Föreskrivna kungörandeformer är allmänna
tidningarna, anslag på församlings anslagstavla, anslag i domkapitlets lokal,
uppläsning i kyrka och anslag på kyrkdörr.
Saklig grund för ändring av reglerna synes inte
föreligga i nu förevarande sammanhang. Reglerna föreslås därför bestå i
nuvarande utformning.
6.17
Tjänstetillsättning
Författningsrum
KM:ls
fömyade mäklareordning (1893:51 s. 1): 4, 5 och 21 §§
stadgan
(1911:113) angående dispaschörs väsendet: § 2
arbetsordningen
(1947:960) för rikets hovrätter: 57 §
kungörelsen
(1954:533) angående försvarets reservstater: 5 §
instruktionen
(1956:288) för civila reservläkare: 2 §
stadgan
(1958:261) om prästval: 2 kap. 7 §
stadgan (1958:478) för statsunderstödda
folkhögskolor (folkhögskolestadgan): 35 §
reglementet
(1960:322) för skogsvårdsstyrelserna: 20-24 §§
instruktionen
(1961:279) för tandläkare inom folktandvården: 6 §
allmänna
läkarinstruktionen (1963:341): 18 §
instruktionen
(1964:379) för militärhögskolan: 21 §
åklagarinstruktionen
(1964:739): 55 §
statstjänstemannastadgan
(1965:601): 10-14 §§
instruktionen
(1965:645) för bergsstaten: 11 §
instruktionen
(1965:646) för sprängämnesinspektionen: 11 §
instruktionen
(1965:647) för statens elektriska inspektion: 11 §
instruktionen
(1965:667) för arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna: 44 §
instruktionen
(1965:669) för bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna: 34 §
instruktionen (1965:675) för statens kriminaltekniska
laboratorium: 13 § instruktionen (1965:685) för länsbrandinspektörerna: 7 och 8
§§ kronofogdeinstruktionen (1965:687): 24 a §
kungörelsen (1965:729) med vissa beslämmelser om
anställning som präst: 6 § instruktionen (1965:741) för länsskolnämnderna: 25 §
instruktionen (1965:743) för landsarkiven: 15 § instruktionen (1965:781) för
statens rättskemiska laboratorium: 14 § instruktionen (1965:783) för statens
rättsläkarstationer: 13 § instruktionen (1965:790) för länsnykterhetsnämnderna:
13 § instruktionen (1965:791) för yrkesinspektionen: 22 § instruktionen
(1965:792) för länsläkarväsendet: 22 § kungörelsen (1965:819) om
tjänstetillsättning m.m. vid armén, marinen och flygvapnet: 6 § instruktionen
(1965:827) för fortifikationsförvaltningen: 23 § instruktionen (1965:836) för
militärpsykologiska institutet: 18 § instruktionen (1965:838) för
militärapoleket: 23 § instruktionen (1965:840) för förenade fabriksverken: 29 §
instruktionen (1965:842) för televerket: 33 § instruktionen (1965:843) för
statens järnvägar: 32 § instruktionen (1965:847) för statens vattenfaUsverk: 32
§ instruktionen (1965:857) för utrikesdepartementet: 37 § stadgan (1966:262)
för försvarshögskolan: 22 § instruktionen (1966:557) för lokal skattemyndighet:
17 § instruktionen (1967:258) för statens vägverk: 29 §
instruktionen (1967:286) för
fiskeristyrelsen och statens lokala fiskeriadministration: 32 §
instruktionen (1967:425) för
lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna: 61 § instruktionen (1967:570)
för statens hingstdepå och sluteri: 9 § instruktionen (1967:654) för statens
trafiksäkerhetsverk: 23 § instruktionen (1968:340) för försvarets
rationaliseringsinstitut: 21 § instruktionen (1968:341) för värnpliktsverket:
22 och 23 §§ instruktionen (1968:387) för försvarets materielverk: 28 §
instruktionen (1968:408) för överbefälhavaren: 24 § instruktionen (1968:412)
för militärbefälhavare: 23 § instruktionen (1968:681) för domänverket: 30 §
instruktionen (1969:221) för statens
rättspsykiatriska kliniker och stationer: 11 § instruktionen (1969:320) för
sjöfartsverket: 32 § instruktionen (1969:402) för kriminalvårdsverket: 34 §
instruktionen (1969:403) för försvarets sjukvårdsstyrelse: 28 § instmktionen
(1969:736) för postverket: 37 § tingsrättsinstruktionen (1970:108): 22, 23 och
28 §§
Prop.
1976/77:63 311
stadgan (1970:551) för statens skogsmästarskola: 35 §
kungörelsen (1970:704) om kommunala undervisningssjukhus; 17 a § instruktionen
(1970:961) för tullverket: 24 §
skolstadgan (1971:235): 17 kap. 2, 19,21,22, 25-27, 38, 44
och 48 §§ kungörelsen (1971:389) om statens skogsinstitut: 28 §
länsstyrelse/nstrukfionen (1971:460): 46 §
instruktionen
(1971:698) för arrendenämnderna och hyresnämnderna; 20 och 21 §§
kammarrältsinstrukiionen (1971:1074): 32 § instruktionen (1971:1208) för
regeringsrätten; 19 § polisinstruktionen (1972:511): 84 § sjukvårdskungörelsen
(1972:676): 23 och 27 §§
Överväganden
I detta avsnitt behandlas
författningsbestämmelser om kungörande när tjänst förklaras ledig till ansökan
och när tjänst har tillsatts. Med få undantag regleras dessa frågor områdesvis
i en grundförfattning, till vilken de enskilda författningarna inom respektive
område anknyter. I de enskilda författningarna anges bara förekommande
avvikelser från reglerna i grundförfattningen.
Grundförfattningar i denna
bemärkelse är främst statstjänstemannastadgan, kungörelsen med vissa
beslämmelser om anställning som präst, kungörelsen om tjänstetillsättning m.m.
vid armén, marinen och flygvapnet och skolstadgan.
Med undanlag för några få fall, som
behandlas nedan, är föreskrivna former allmänna tidningarna och/eller annan
publikation, anslag hos myndighet och specialpublikalion (företrädesvis
personalpublikation inom myndighetsområde). Dessa former används i skilda
kombinationer och med varierande bestämningar av den lokal där anslag skall
ske.
I ett fall, 44 § skolstadgan, anges
att ledig tjänsl skall anmälas till den offentliga arbetsförmedlingen. Till
denna beslämmelse ansluter en särskild förmedlingsservice i form av
lärarlistan, som distribueras kostnadsfritt från arbetsförmedling till envar
som anmält sig som abonnent.
Från denna förhållandevis homogena
reglering avviker tre författningar: mäklareordningen, dispaschörsstadgan och
instruktionen för länsbrandinspektörerna.
Enligt mäklareordningen skall
ledigt uppdrag som mäklare tillkännages genom anslag på börsen eller stadens
rådhus och i ortstidning (den tidning där kommunala meddelanden införs). Detta
anslagsförfarande skall också användas för kungörande av utfärdat eller
återkallat mäklareförordnande.
Ledigt uppdrag som dispaschör skall
kungöras genom anslag på rådhuset och i allmänna tidningarna.
Prop.
1976/77:63 312
1 fråga om tjänst som
länsbrandinspektör gäller att ledig tjänst kungörs i allmänna tidningarna och
en eller flera tidningar inom länet samt alt beslut om förordnande tillkännages
i länskungörelserna.
Remissutfallet i frågor som hör
till detla avsnitt har redovisais i avsnitt 4.7.9.
Kungörande av lediga tjänster lorde
vara en kvantitativt betydande del av kungörelseannonseringen i dag. Det är
givetvis av stor betydelse både kostnadsmässigt och för all få en god
rekrytering att kungörandet så långt möjligl är direkl och utan nämnvärd
missvisning inriktad på den sökta målgruppen, attraktiva sökande till den
aktuella tjänsten.
En metod är att söka en enda
kungörandeform som med bred täckning är inriklad på den sökta målgruppen. Inom
vissa sektorer fyller fackpress dessa krav. Fullständig täckning genom denna
melod lorde dock höra lill undantagen.
Den offentliga arbetsförmedlingen
ger en god spridning inom en alll större del av arbetsmarknaden. Utan särskilda
åtgärder, t.ex. av den typ som anknyter till 44 § skolstadgan, är emellertid
dess verksamhet av tämligen begränsad betydelse.
I avvaktan på statskontorets
översyn av frågor om personalrekrylering torde avgörande vikt få fästas vid
intresset att underlätta aktivitet från målgruppens sida i det enskilda fallet.
Åtminstone en form bör därför i varje siluation vara fastslagen.
Obligatorisk form bör alltså tills
vidare bestämmas enligt den nuvarande ordningens huvuddrag. Del tekniska
inordnandet av bestämmelserna under del samordnade författningsreglerade
kungörandet medför emellertid all lämpliga stödjande former används i den
utsträckning som i del enskilda fallet bedöms vara befogad och ekonomiskt
rimlig.
Slutligen skall beröras de tre avvikande författningarna.
Någol behov av att inordna författningsregleringen i fråga om mäklare i ett
större samordnat syslem lorde inte föreligga. Ingen saklig ändring föreslås
därför i fråga om mäklareordningen. När det gäller dispaschör bör anslag inte
längre vara obligatoriskt. Tillsättning av länsbrandinspektörbör kungöras i
Post- och Inrikes Tidningar.
7 Kostnaderna
Utredningens uttalanden om
ekonomiska verkningar av dess förslag bygger på grova uppskattningar och ärav
flera skäl inte tjänliga som grund för exaktare beräkningar.
Nämnden för samhällsinformation har per den 19 november
1971 redovisat en kalkyl över länsstyrelsernas beräknade årskostnader för
kungörande i ortspress (ej plats- och valannonsering) under budgetåret
Prop.
1976/77:63 313
1971/72 med tillämpning av den breda
annonseringsprincipen. Kalkylens resultat redovisas här. Inom parentes anges
molsvarande faktiska kostnader under budgetåret 1967/68 (SOU 1969:7 s.45).
Kalkylen:
total årskostnad 9.1 mkr (1.5mkr)
därav annonsering bekostad med
statsmedel (ej förenings- och han
delsregister) 3.7 mkr (200000 kr)
annonsering bekostad av enskild
(inkl. förenings-och handelsregister) 5.4mkr (1 mkr, därav före-
nings- och handelsregister 800000 kr)
Av statsverkets kostnader enligt
kalkylen täcks 2.6 mkr av anslag beviljade av nämnden.
Det är att märka att kalkylen
omfattar, enligl denna promemorias terminologi, inte bara kungörande utan också
förfaltningspublicering och sannolikt viss allmän samhällsinformation. Redan på
grund härav ger kalkylen en tämligen begränsad ledning för slutsatser om den
föreslagna reformens ekonomiska verkningar.
De förslag som läggs fram i denna
promemoria avviker på vissa punkter ekonomiskt betydelsefulla framför allt
när det gäller uppgifter ur associationsrättsliga register frän utredningens
förslag.
Hållbara beräkningar av den här
föreslagna reformens ekonomiska verkningar förutsätter primärt
frekvensundersökningar av alla de olika typfall som reformen berör. Sådana
undersökningar har inte företagils. Härtill kommer svårigheten alt, utöver det
begränsade fältet länsstyrelsernas egentliga kungörande, med någon exakthet
förutse den praktiska utformning av orlstidningsannonseringen som skulle bli
följden av förslagets princip för bredden av sådan annonsering.
Kostnaden för kungörande genom
stallig myndighets försorg täcks slutligt genom att kostnaden antingen stannar
på statsverket eller las ut av enskild (part e.d.). Enskilds betalning sker i
vissa fall med det exakta individuella beloppet, i andra fall genom en
schablonavgift (ansökningsavgift, regisireringsavgift), så beräknad alt den
skall täcka bl.a. den genomsnittliga kungörandekostnaden i ärendet, -
Kungörande genom enskilds (annan än staten) försorg bekostas av den enskilde,
som i vissa fall kan kräva ut ersättning för kostnaden av annan.
I grova drag fördelar sig de i
avsnitt 6 behandlade kungörandesiluationerna så atl enskild (annan än
statsverket) skall svara för kosinaderna i huvudsakligen följande fall. Skall i
stället för den faktiska kostnaden betalas schablonavgift anges detla särskilt.
avsnitt
författning (om ej alla eller
finansieringsmetod
huvuddelen)
schablonavgift
6.2.1
jordabalken
lagen om äganderättsutredning
6.2.2
6.2.3
6.2.4
vattenlagen
lagen om fiskevårdsomrä-
den
miljöskyddslagen
6.2.5
vattenlagen
lagen om flottning
lagen om enskilda vägar: 80 §
6.3
X uranlagen
6.4
X 6.4.2 och 6.4.3
6.5
6.6.1
6.6.2
6.7
6.8
6.9
X
6.10.1
6.11
6.13
grupp I
X i vissa fall, se exekutions-
avgiftskungorelsen (1971:1027)
6.14 grupp II och
IV
De ändringar som föreslås i denna promemoria har
koslnadsmässig betydelse främst genom atl dels orlstidningsannonseringen
principiellt vidgas till den s.k. breda principen, dels tidningsannonsering
bortfaller i vissa fall (t.ex. enligt avsnitt 6.4.2 och 6.15.1). Den breda
principen för ortslidningsannonsering slår i överensstämmelse med
statsmakternas redan intagna principiella ståndpunkt (se avsnitt 5.3.3.4).
När del gäller kostnadseffekten för fysiska
personer och dödsbon bör uppmärksammas att allmän rättshjälp enligt 9 § andra siyckei
6 rättshjälpslagen (1972:429) också täcker kostnaden för kungörelse i mål
eller ärende vid domslol.
I frågan huruvida staten eller annan skall ansvara
för kungörandekostnader föreligger allmänt sett inte något behov av ändring.
Frågeställningen bör emellertid bevakas för enskilda typsituationer vid
framlida lagstiftningsarbete. Anledning till omprövning kan också visa sig
föreligga, om ett genomförande av den föreslagna reformen visar sig medföra
oväntat höga kostnader för enskilda eller orimligt stora kostnadsskillnader i
olika regioner på grund av lokala variationer i tidningsspridningen.
Prop. 1976/77:63 315
8 Förslag till författningsändringar
8.1 Allmänt
Som har berörts tidigare (avsniu
5.3.4) föreslås aU vissa allmänna grundregler om kungörande samlas i en
särskild lag. Förslag lill en sådan central författning på området bifogas
denna promemoria som bilaga 2:1.
En fullständig redovisning av de
författningsändringar som föranleds av förslagen i avsnitt 6 synes inte
erforderlig för att belysa det som har anförts där. En sådan redovisning skulle
dessutom bli mycket vidlyftig. För att åskådliggöra de lösningar av olika
kungörandeproblem som behandlas i avsnitt 6 har i stället valts ut vissa
typexempel på behövliga författningsändringar. Dessa avser atl ge en bild av
olika förekommande spörsmål.
Ändringarna rör lio författningar
(bilagor 2:2-2:U). Beträffande dessa kan anmärkas att i bilaga 2:2 innefattat
förslag till ändring av 19 § delgivningslagen är en direkt följd av
kungörandelagens utformning. Övriga ändringsförslag är avsedda att illustrera
vissa avsnitt (6.2.1-5, 6.4.2, 6.4.4, 6.5, 6.6.1, 6.6.2, 6.10.1, 6.11, 6.12,
6.14 och 6.15.1) och där tillämpade principer.
Vad särskilt gäller de ändringar
som aktualiseras av förslagen i avsnitt 6.4.2 bör påpekas att den lösning som
valls i förslagel lill lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar är att
uppfatta också som en modell för hur motsvarande ändringar i andra
associalionsrättsliga författningar skall göras. Förslag till ny aktiebolagslag
utarbetas f.n. inom justitiedeparlementet och beräknas bli framlagd under år
1974. Det har därför inte ansetts meningsfullt att här använda
aktiebolagslagen, den i och för sig mera centrala författningen på detla
område, som exempel.
Författningarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1975.
8.2 Specialmotivering till de olika författningsutkasten
8.2.1 Förslag tiU kungötandelag
I lagförslaget betecknar kungörelse
meddelande som tillkännages, kungörande verksamheten för tillkännagivande av
kungörelse och form för kungörande medlet för tillkännagivande (av utredningen
betecknat medium).
1 §. I första stycket anges lagens
tillämpningsområde. Delta sker genom en uppräkning av former för kungörande och
ett undantag i fråga om normbeslut. För att i ett enskilt fall utröna om lagen
är tillämplig skall alltså den särskilda författning, där kungörandesituationen
behandlas, läsas mot bestämningarna i första stycket.
Självfallet är det inte avgörande
för lagens tillämplighet om fullständig överensstämmelse i ordalagen föreligger
mellan denna lag och särskild författning där kungörandesituation behandlas.
Post- och Inrikes Tidningar täcker också den äldre formuleringen allmänna
tidningarna.
Prop.
1976/77:63 316
Som ortstidning skall också läsas andra motsvarande
uttryck, l.ex. tidning inom orten.
Med kommun avses, efter förebild i
2 § förvaltningslagens synsätt, inle bara de borgerliga primärkommunerna ulan
också kyrko- och landstingskommuner och specialkommuner.
1 andra siyckei görs bestämmelserna i
lagen subsidiära lill avvikande bestämmelser i annan författning. Som exempel
på sädana situationer kan nämnas kungörande enligl avsnitt 6.8, enligt 44 §
ägofredslagen, se avsnitt 6.2.3 och 8.2.3 samt bilaga 2:3, och
konkurskungörelser som icke är s.k. slaluskungörelser, se avsniu 6.5 och 8.2.6
samt bilaga 2:6. Dessa fall innebär avvikelse från 3 § denna lag. Som exempel
på bestämmelser som avviker från 4 § kungörandelagen kan nämnas 14 § fjärde
siyckei kommunallagen, se avsnitt 6.15.1 och 8.2.11 samt bilaga 2:11.
2 §. Kungörande i enskilt fall skall
givelvis försl och främsl ske i den eller de former som föreskrivs i den
författning, där kungörandesituationen behandlas.
Denna paragraf innehåller regler om
komplettering i behövlig mån av sådani kungörande (obligatoriskt kungörande)
med kungörande i en eller flera andra former (stödjande kungörande).
Bestämmelsen innebär skyldighet för den som beslutar kungörandet att pröva om andra
kungörandeformer kan förstärka spridningseffekten lill målgruppen och att i
sådant fall också använda denna eller dessa kungörandeformer. I linje med
regelns syfte att i varje särskilt kungörandefall lill rimlig kostnad nå
maximal spridning till berörda intressenter ligger en i princip total frihet
vid valet av stödjande former. Varje tänkbart spridningssätt kan komma i fråga.
Nämnden för samhällsinformation är en naturlig upplysningskälla i fråga om
tillgängliga spridningssätt.
En kvantitativ begränsning i den
ålagda skyldigheten är lagd i andra punklen. Den kosinad som skall beakias är
den totala, för både obligatoriskt kungörande och ifrågasatt stödjande.
Begränsningen föruisäiieren avvägning mellan den fullt ut ekonomiskt mätbara
faktorn kosinaden och intressefaktorn, som kan ha ell större eller mindre
inslag av ekonomisk valör.
Klart ekonomiskt mätbart är intresset t.ex. i fråga om
arvskungörelse (avsnitt 6.14). Ett annat fall av ekonomiskt intresse är
kallelse på okända borgenärer (avsnitt 6.6). Här är det ekonomiska intresset av
naturliga skäl inle klarl mätbart men lorde få bedömas utifrån tillgänglig
uiredning om arten och inriktningen av gäldenärens handelsförbindelser samt
värdet av tillgängliga medel.
Ett mera sammansatt intresse berör t.ex. kungörande av
lagfartssammanträde (20 kap. 11 § jordabalken). Det ekonomiska inslaget är
fastighetens värde. Inverkan torde också få tillmätas sannolikheten föratt
annan person än sökanden vill göra anspråk på fastigheten eller kan lämna
upplysning om äganderättsförhållandena. För bedömningen av denna fråga kan
t.ex. fastighetens art, den tid som förflutit sedan äganderätten sist var klar
och ev. särskilda förhållanden i orten vara av betydelse. Ju
högre fastighetens värde är, desto större kan en rimlig
kungörandekostnad vara, under förutsättning alt kungörandet ter sig adekvat i
förhållande lill sannolikhetsbedömningen.
Ett exempel på renodlade fall av
icke-ekonomiskt inlresse är kungörande av ansökan om släktnamn (32 §
namnlagen). Kungörandet syftar framför allt till all fånga rimliga invändningar
om förväxlingsbarhet (10 § namnlagen), i någon mån också att ge en intresserad
allmänhet tillfälle alt invända på någon av de övriga, mera generella
prövningsgrunderna enligt namnlagen. Intressets styrka torde i det enskilda
fallet få bedömas med ledning av den kungörande myndighetens allmänna
erfarenhet av frekvensen av rimliga invändningar och sannolikheten för att
ansökan kan vara ägnad att framkalla förväxlingsinvändning.
3 §. 1 denna paragraf kommer
principen om bredden av ortstidnings-
annonsering till uttryck.
Principen uttrycks visserligen bara
i förhållande till obligatorisk ortstidningsannonsering. Den bör naturligtvis
också tjäna som riktmärke för ortstidningsannonsering som stödjande form.
Spärren i 2 § andra punkten kan dock föranleda att sådan annonsering i det
enskilda fallet sker i mindre utsträckning än enligt principen i 3 §.
4 §. 1 denna paragraf anges när
kungörande skall anses ha skett. Det
avgörande är att den kungörande har iakttagit reglerna i vederbörande
specialförfattning. Atl kungörandet enligt 2 § också skall ske i stödjande
form inverkar alltså inle pä frågan om när kungörandet skall anses ha
skeU.
För del fall att flera
spridningskanaler gemensamt bildar en kungörandeform är kungörandet givetvis
att anse som verkställt försl när kungörelsen blivit tillgänglig över samtliga
dessa kanaler. Skall kungörelsen l.ex. införas i flera ortstidningar är
kungörandet verkställt först när kungörelsen införts i samtliga dessa tidningar
och de alla kommit ut av trycket.
8.2.2 Förslag tiU lag om ändring i delgivningslagen
(1970:428)
17 §. Ändringen i denna del har behandlats i avsnitt 6.14.
Tidningsvalet är inle i detalj
reglerat i förslaget. Vid tillämpning av valregeln bör de grundläggande
riktlinjerna för användning av resp. tidningstyp följas. Annonsering bör alltså
ske i ortstidning om målgruppen är klart lokal/regional, i Post- och Inrikes
Tidningar om målgruppen är nationell och i både ortstidning och Post- och
Inrikes Tidningar om målgruppen är blandad.
19 §. Den generella bestämmelsen i
kungörandelagen om när kungörande skall anses ha skett har ett annat
materiellt innehåll än delgivningslagens motsvarande bestämmelse, enligt
vilken delgivningen har laga verkan sju dagar efter beslutet om
kungörelsedelgivning. För mottagare av kungörelser av skilda slag synes det
vara till fördel alt kungörandets verkan inträder såvitt möjligt enligt samma
princip oavsett om kungö-
Prop. 1976/77:63 318
randet är en form av delgivning eller sker på annan grund.
Bestämmelsen om tidsberäkning i delgivningslagen har därför ändrats lill
överensstämmelse med regeln i kungörandelagen. Härigenom uppnås dessulom
harmonisering med motsvarande reglering i fråga om normbeslut i 12 §
förvallningslagen. Liksom hittills bör dock endast de i 17 § första stycket
delgivningslagen angivna kungörandeformerna konstituera kungörandet. Denna
avvikelse från kungörandelagens teknik synes kunna godtas. Till följd härav har
regeln om när kungörelsedelgivning skall anses ha skett fått behålla sin
placering i delgivningslagen.
8.2.3 Förslag till lag om ändring i jordabalken
Ändringarna har behandlats i
avsnitt 6.2.1. De innebär att anslagsförfarandet tas bort.
Ändringen i tredje stycket
föranleds av att 4 § kungörandelagen reglerar när kungörandet skal! anses
verkställt.
8.2.4 f-örslag tiU lag om ändring i lagen (1919:426) om
flottning i allmän
flottled
Ändringarna har behandlats, 10 § i
avsnitt 6.2.2, 14 § i avsnitt 6.2.4, 19 § i avsnitt 6.2.5, 35 § i avsniu 6.2.4,
41 § i avsniu 6.2.2, 44 § i avsniu 6.2.2 och 68 § i avsnitt 6.12.
10, 41 och 44 §§. Ändringen innebär
att kungörandeformerna länskungörelserna och ortstidning utgår och här
ifrågavarande uppgifter i stället samlas och är tillgängliga hos länsstyrelsen.
144 § har dessutom infogats en redaktionell ändring i enlighet med p. 7 b) i
övergångsbestämmelserna till lagen (1969:244) om ändring i rättegångsbalken
(lydelse 1970:391).
14 och 35 §§. Ändringen innebär att
den breda ortstidningsprincipen uttryckligen fastslås i 14 § som en formell
ändring och i 35 § i stället för den nuvarande föreskriften om kungörande på
lämpligt sätt.
19 S. Ändringen har samma innebörd som ändringen i 14 §.
68 §. Ändringen innebär alt
länskungörelserna utgår som kungörandeform och alt den breda
ortstidningsprincipen fastslås.
8.2.5 Förslag tiU lag om ändring i lagen (1933:269) om
ägofred
Ändringarna har behandlats, 42 och
43 §§ i avsnitt 6.2.2, 44 § i avsnitt 6.2.3 och 52 § i avsniu 6.12.
42 §. Ändringen innebär alt
länskungörelserna utgår som kungö
randeform och att hilhörande uppgifter i stället samlas och är tillgängliga
hos länsstyrelsen.
43 §. Ändringen är en redaktionell
följd av att länskungörelserna utgår.
44 och 52 §§. Ändringen innebär att
anslagsförfarandet utgår. I 52 § fastslås den breda ortstidningsprincipen,
däremot ej i 44 § som alltså är undantagen från tillämpningsområdet för 3 §
kungörandelagen.
Prop. 1976/77:63 319
8.2.6
Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1921:225)
Ändringama har behandlats, 19, 20, 26, 129, 149,
185 och 186 §§ i avsni» 6.4.4 och 6.5, 11, 25, 85, 111, 130, 155, 166, 176,
189, 202 och 210 §§ i avsnitt 6.5 och 74 § i avsnitt 6.13.
Förslaget baseras på konkurslagen i gällande
lydelse. Del har inte ansetts erforderligt att i detta sammanhang ta hänsyn
till föreliggande ändringsförslag i lagberedningens belänkande 'Utsökningsrätt X' (SOU
1970:75). De särskilda frågor som aktualiseras av det nämnda betänkandet
övervägs f.n. inom justitiedepartementet.
//, 20, 26, 185 och 186 §§. Ändringarna innebär att
bestämmelserna om anslag tas bort och att den breda ortstidningsprincipen
fastslås. Vidare utgår som överflödig regeln atl kungörande skall ske en gång.
19 §. Lokalt/regionalt tidningskungörande om
konkurs skall ske i vissa fall enligt den breda ortstidningsprincipen
(ortstidning), i andra fall i ett mindre antal tidningar, som väljs ut av
konkursdomaren för den enskilda konkursen (den eller de lokala dagstidningar
som konkursdomaren bestämmer för offentliggörande av vissa kungörelser).
Ändringen innebär att kungörelse enligt denna paragraf skall innehålla uppgift
om de av konkursdomaren för vissa kungörelser besiämda tidningarna. Däremot
behöver inte kungöras vUka tidningar som konkursdomarens tUlämpning av
ortstidningsprincipen leder till.
Maximeringen till två tidningar tas bort. Avsikten
är dock att antalet tidningar som konkursdomaren bestämmer enligt andra stycket
i denna paragraf skall kunna hållas tämligen lågt.
25,
/55och 210 §§. Ändringarna är redaktionella.
74 §. Ändringen är formell och följer av nu
föreslagna ändringar i exekutionslagstiftningen (jfr avsnitt 6.13).
85, 111, 130, 166, 176 och 189 §§. Ändringen
innebär aU det lokala/regionala tidningskungörandet skall ske i det begränsade
utförandet enligt 19 § andra stycket. Vidare utgår som överflödig regeln om att
kungörande skall ske en gång.
129 och 149 §§. Ändringen innebär att den breda
ortstidningsprincipen fastslås. Dessulom las regeln om alt kungörande skall ske
en gång bort såsom varande överflödig.
202 §. Ändringen är formell och följer av tekniken
i 19 §. Bestämmelsen i andra stycket tar sikte på tidningskungörandet i både
den breda och den mera begränsade omfattningen.
De nya bestämmelserna blir tillämpliga på
konkurskungörelser som skall kungöras efter lagens ikraftirädande. Detta
innebär att de kommer att gälla också kungörelser i konkurser som brutit ut
innan lagen trätt i kraft. Det bör härvidlag framhållas, att de nya
bestämmelserna i 19 § om konkurs-
Prop.
1976/77:63 320
domares val av tidningar för offentliggörande av
kungörelser om viss konkurs inte syftar till någon principiell ändring i
förhållande till nuvarande regler. Sådant beslul enligt 19 § som meddelals före
ikraftträdandet gäller alltså även i fortsättningen. Upphävandet av
maximi-antalel tidningar i 19 § kan dock ge anledning till omprövning enligl
202 § första stycket av äldre 19 §-beslut.
8.2.7Förslag tiUlagom ändring i lagen (1951:308)om
ekonomiska föreningar
Ändringarna har behandlats, 72 och
74 §§ i avsnitt 6.6.2, 97 § i avsnitt 6.6.1 och 104 och 105 §§ i avsnitt 6.4.2.
I prop. 1974:4 föreslagna ändringar har inte beaktats i
detta förslag.
72, 74 och 97 §§. Ändringen innebär
att ortstidningsannonseringen och, i 97 §, anslagsförfarandet avskaffas.
Tidningskungörandet enligl 97 § inskränks till en gång. Del föreslås också att
rätten låter kungöra sådan kallelse ofördröjligen.
104 §. Ändringen innebär dels att
endast vissa registrerade uppgifler skall lidningskungöras, dels att
tidningskungörande skall ske endast i Post-och Inrikes Tidningar och alltså
inle längre som hittills i ortstidning. De uppgifter som skall lidningskungöras
avser
vid registrering av förening dess
namn, ändamålet med dess verksamhel och verksamhetens art, styrelseledamöters,
suppleanters och ev. särskilda firmatecknares namn samt firmateckning, om
firman inle tecknas bara av styrelsen (101 § I mom. I, 2, 6 och 7),
beslut alt förening skall anses upplöst (74 §),
rättens beslut att förening skall
träda i likvidation jämte likvidators och sysslomans namn (78 §),
likvidalors anmälan att förening
trätt i likvidation jämte likvidators namn och ev. särskilda uppgifter om
firmateckning (79 §),
anmälan atl förening efler likvidation skall anses upplöst
(90 §),
rätlens förklaring att likvidation
skall nedläggas och föreningen anses upplöst (91 §),
anmälan atl likvidation återupptagits (92 §) och
rättens tillstånd lill
verkställande av fusionsavtal (97 § andra stycket) samt
ändring av sådan uppgift som skall lidningskungöras.
Förslagel innebär molsättningsvis
att nuvarande obligatoriska tidningskungörande upphör belräffande förutom
adressuppgifter uppgifter om ort för föreningens säte och räkenskapsår (101 §
1 mom. 3, 4 och 5), stadgeändring (68 §), underrättelse om inhibitionsbeslut i
mål om talan mol vissa slämmobeslut (69 § 2 mom.), beslul om godkännande av
fusionsavtal
Prop. 1976/77:63 321
eller
dom över klandertalan mol sådani beslut (96 § 2 mom.), ansökan om rättens
tillstånd att bringa fusionsavtal till verkställighet (97 §) och länsstyrelses
beslut alt fråga om fusion förfallit (103 § 2 mom.).
Av de föreslagna kungörandereglerna följer att
kungörande i stödjande form med stöd av kungörandelagen blir aktuellt bara
beträffande uppgifter som enligt denna paragraf skall tidningskungöras.
105 §. Ändringen innebär att presumtionen knyts, i
fråga om uppgifi som skall lidningskungöras, till införandet i registret och i
Posl- och Inrikes Tidningar och i fråga om annan uppgift endast till införandel
i registret.
En övergångsregel bör ges om att ärenden enligt 97
§, som är anhängiga hos domstol vid ikraftträdandet, skall kungöras enligt
äldre bestämmelser.
8.2.8
Förslag till lag om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521)
Ändringen har behandlats i avsnitt 6.11. Den
innebär att den breda ortstidningsprincipen fastslås. Den nuvarande regeln om
vilket kungörandemomenl som bildar utgångspunkt för besvärslid utgår.
Därigenom blir kungörandelagens motsvarande regel lillämplig.
8.2.9
Förslag tiU lag om ändring i förordningen (1845:50s. 1) i avseende på handel om
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva
Ändringarna har behandlats i avsnitt 6.14. De
innebär att den breda ortstidningsprincipen fastslås (1 §) och atl
anslagsförfarandet (2 §) ersätts av ett hos tingsrätten fört register.
Tingsrätternas register över köpeavhandlingar bör
omfatta också köpeavhandlingar som inprotokollerats före ikraftträdandet. En
övergångsbestämmelse bör ges därom.
8.2.10
Förslag tiU lag om ändring iförordningen (1862:10 s. I) om tioårig preskription och om kallelse å okända borgenärer
Ändringarna har behandlats, 1 § i avsnitt 6.14 och
11 § i avsnitt 6.6.1. Ändringen i 1 § är av redaktionell nalur. Ändringen i 11
§ innebär att anslagsförfarandet upphör och att tidningskungörandet inskränks
till en gång.
En
övergångsregel bör ges om att vid ikraftträdandet anhängiga ansökningar om
kallelse å okända borgenärer skall kungöras enligt äldre bestämmelser (jfr
avsnitt 8.2.7).
21
Riksdagen 1976177. 1 saml Nr 63
Prop. 1976/77:63 322
8.2.11
Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1953:753)
Ändringarna har behandlats, 11 § i avsnitt 6.15.1,
14 § i avsnitt 6.10.1 och 34 och 40 §§ i avsnitt 6.15.1.
// och 34 §§. Ändringarna innebär alt kungörandet i
länskungörelserna upphör och hithörande uppgifter i stället görs tillgängliga
hos länsstyrelsen.
14 §. Ändringen i Iredje stycket innebär att
tidningsvalet ansluts lill den breda principen. Regeln om att beslut om
tidningsval skall fattas årsvis bibehålls. Däremot har den hittillsvarande
regeln om hänsynstagande till minoritetsmening vid omröstning om tidningsval
uteslutits. Det intresse som ligger bakom denna regel tillgodoses genom 3 §
kungörandelagen.
Den nuvarande särregeln i fjärde stycket om verkan
av ofullständigt kungörande behålls i sak. Den tar med stöd av 1 § andra
stycket kungörandelagen över vad som eljest skulle följa av huvudregeln i 4 §
samma lag.
De ur andra och fjärde styckena uteslutna reglerna
om fakultativa kungörandeformer motsvaras av 2 resp. 4 §§ kungörandelagen.
40 §. Ändringen innebär alt kungörande 'på lämpligt
sätt' konkretiseras till anslag på kommunens anslagstavla.
Beslut enligt 14 § tredje stycket andra punkten i
dess nya lydelse måste för år 1975 fattas före ulgången av år 1974. Särskild
bestämmelse härom fordras inte.
Prop. 1976/77:63 323
Bilaga 1 Författningsbestämmelser som behandlar
kungörande av norm beslut
författningsbestämmelse anmärkning
lagen
(1918:399) om förbud mol ulsläp- böter kan följa pande av tjur eller
hingst å samfälld betesmark: 6 §
vattenlagen
(1918:523): 2 kap. 67 § allmänna föreskrifter för
vissl
förfogande över fast egendom
kungörelsen
(1932:370) med föreskrifter böter kan följa lill förebyggande av
kräflpeslens spridning: 11 §
lagen
(1933:231) om utrotande av berberis böter kan följa å viss mark: 5 §
kungörelsen
(1933:658) med bestämmel- böter kan följa ser angående utmärkning
av vissa fiskredskap under fiske om natten i saltsjön: 3 §
epizootikungörelsen
(1935:106): 3 § böter kan följa
lagen
(1938; 274) om räu till jakt; 27 § beslut om inrättande av
jaklvårdsområde
med bestämmelser vara böter kan följa
lagen
(1939:608) om enskilda vägar: 100 § utlöser byggnadsförbud,
böter
och handräckning kan följa
lagen
(1942:350) om fornminnen; 4 § vite kan följa
kungörelsen
(1946:82) ang. tillämpningen böter kan följa av förordningen den 15 mars
1946 (nr 81) om bekämpande av smittsamma sjukdomar hos bin: I §
lagen
(1950:596) om rätt lill fiske; 41 § böter alt. vite kan följa
opaginerad Kontrollera mot PDF
författningsbestämmelse
förordningen (1954: 132) ang. marke-gångstaxor: 9
§
fiskeristadgan (1954; 607): 41 §
kungörelsen (1956:612) med tillämpningsföreskrifter till
allmänna prisregleringslagen: 5 §
anmärkning
officiell prisnotering till
vilken civUrättsliga avtal
anknyter. Publiceringen
ulgör utgångspunkt för
laletid. Publicering
efter laga kraft ej föreskriven
böter/fängelse kan följa böter kan följa
opaginerad Kontrollera mot PDF
allmänna
ordningsstadgan (1956:617); 24 §
kungörelsen (1957:294) med närmare bestämmelser angående
tillämpning av allmänna förfogandelagen (allmänna förfogandekungörelsen): 3 §
kungörelsen (1958:551) med vissa beslämmelser lill
förebyggande av djursjukdomars införande i rikel m.m. (vete-rinära
införselkungörelsen); 4 och 8 §§
faststäUande
eUer ändring av lokal ordningsstadga
böter kan följa
införselvägran kan följa
opaginerad Kontrollera mot PDF
hälsovårdsstadgan
(1958:663): 13 kap. 69 §
fastställande
eller ändring av lokal hälsovårdsstadga
opaginerad Kontrollera mot PDF
byggnadsstadgan
(1959:612): 24 och 54
utlöser
t. ex. byggnadsförbud
opaginerad Kontrollera mot PDF
civilförsvarskungörelsen
(1960:377): 71 och 78 §§
vite kan
följa (jfr allmänna förfogandekungörelsen)
opaginerad Kontrollera mot PDF
brandstadgan (1962:91): 2 §
fastställande
eller ändring av lokal brandordning
opaginerad Kontrollera mot PDF
sjölrafikförordningen (1962:150): 5 § böter kan följa
sjötrafikkungörelsen (1962:267); 10 § 2 böter kan
följa mom. andra stycket
opaginerad Kontrollera mot PDF
författningsbestämmelse
naturvårdskungörelsen (1964:825): 6 och 9§§
anmärkning böter/fängelse kan följa
opaginerad Kontrollera mot PDF
kungörelsen (1967:57) om lokala bestäm- böter kan
följa melser till skydd för djurlivet: 5 §
kungörelsen
(1967:10) om skydds- böter kan följa områden m.m.; 2629 §§
opaginerad Kontrollera mot PDF
kungörelsen
(1967:63) om fastställande av procenttal enligt 3 § andra siyckei lagen om
ändring av vissa underhållsbidrag, m.m.: 3 §
köttbesiktningskungörelsen (1968:406): 10 §
böter kan följa
opaginerad Kontrollera mot PDF
jordhävdskungörelsen
(1969:700): 3 §
kungörelsen (1970; 300) om skydd mot flyghavre: 2 och
3 §§
kungörelsen (1970:664) om trafik på Södertälje
kanal: 29 § första stycket
kungörelsen (1970:665) om trafik på Trollhätte
kanal: 30 § första stycket
lots- och fyrkungörelsen (1970:698); 37 §
tillståndstvång; vite, böter kan följa
böter kan följa
kungörande av taxa m. m.
kungörande av taxa m.m.
tillämpningsbestämmelser
opaginerad Kontrollera mot PDF
livsmedelskungörelsen
(1971:807): 6, 20 böter kan följa och 26 §§
opaginerad Kontrollera mot PDF
vägkungörelsen
(1971:954): 6, 18, 36 och 56 §§
kungörelsen (1972:278) om ålgärder mol vattenförorening
från fartyg: 16 §
36 §:
byggnadsförbud, 56 §: böter kan följa (m.u.a. beslut enl. 36 § väglagen
(1971:948)
böter/fängelse kan följa
Prop. 1976/77:63 326
Bilaga
2:1
Förslag
till kungörandelag
1 §
Denna lag är lillämplig när kungörande enligl föreskrift i lag eller
annan författning skall ske genom att kungörelse tillkännages i Post- och
Inrikes Tidningar, ortstidning eller specialpublikation eller på myndighels
eller kommuns anslagstavla. Lagen gäller dock ej kungörande av beslut
som avser föreskrift till allmän efterrättelse.
Har beträffande kungörande i särskilt fall i annan
författning meddelats bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den
bestämmelsen.
2 § Om syftet med tillkännagivandet därigenom främjas, skall kungörelsen
tillkännages även i annan form för kungörande än sådan som anges i den
författning där kungörandet är föreskrivet. Annan form för kungörande får dock
användas endast i den mån kostnaden för kungörandet icke blir större än som är
försvarligt med hänsyn till det intresse tillkännagivandet skall tillgodose.
3 § När kungörande enligl annan författning skall ske i ortstidning,
skall kungörelsen införas i samtliga lokala dagstidningar som har en spridning
av någon betydenhet bland dem lill vilka kungörelsen riktar sig.
4 § Kungörande skall anses ha skett när kungörelsen tillkännagivits i
den eller de former som anges i den författning där kungörandet är föreskrivet.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Prop. 1976/77:63
327
Bilaga 2:2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag
till
Lag
om ändring i delgivningslagen (1970:428)
Härigenom
förordnas, att 17 och 19 §§ delgivningslagen (1970:428) skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungörelsedelgivning sker
genom
att handlingen hålles tillgänglig viss tid hos myndigheten eUer på plats, som
myndigheten bestämmer, och genom att meddelande härom och om handlingens
huvudsakliga innehåll införes i lämplig tidning inom sju dagar från beslut om
kungörelsedelgivning. Är införande i tidning uppenbarligen meningslöst, får
meddelandet i stället anslås i myndighetens lokal inom samma tid. Delta
förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning enligt 15 § ägt rum och
därefter ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid delgivning i
fall som avses i 16 § första stycket andra punkten med de personer som hyr
eller eljest innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom meddelandet
anslås inom fastigheten på lämpligt sätt inom sju dagar från beslutet om
kungörelsedelgivning.
Meddelande som avses i första stycket bör även
anslås på kommunens anslagstavla i den kommun som med hänsyn tiU ändamålet med
delgivningen finnes lämpUg, om det kan antagas att den som sökes för delgivning
därigenom nås av meddelandet.
Kungörelsedelgivning sker
genom att handlingen
hålles tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på plats, som myndigheten
bestämmer, och genom att meddelande härom och om handlingens huvudsakliga
innehåll införes i Post- och Inrikes Tidningar eller ortstidning. Är införande
i tidning uppenbarligen meningslöst, får meddelandet i stället anslås i myndighetens
lokal. Detta förfarande får också användas, om kungörelsedelgivning enligt 15
§ ägt rum och därefler ny delgivning skall ske i samma mål eller ärende. Vid
delgivning i fall som avses i 16 § första stycket andra punkten med de personer
som hyr eller eljest innehar lägenhet i samma fastighet skall dessutom meddelandet
anslås inom fastigheten på lämpligt sätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste
lydelse 1972:725.
Prop. 1976/77:63 328
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
I fall som avses i 16 § sändes dessutom meddelande
med posten till någon eller några av de personer som sökes för delgivning under
deras vanliga adresser för att vara tillgängligt för alla dem som avses med
delgivningen. Ingår statlig myndighet eller kommun bland dem som avses med
delgivningen, skall sådant meddelande alltid sändas till myndigheten eller
kommunen. Avser delgivningen i fall som avses i 16 § försia stycket andra
punkten de personer som hyr eller eljest innehar lägenhet i samma faslighet,
skall i stället handlingen eller meddelande enligt 6 § andra stycket sändas
med posten till envar av dem, om ej också delta förfarande skulle medföra
större kostnad och besvär än som är försvarligt med hänsyn tiU ändamålet med
delgivningen.
19 § Delgivning har skett genom att den som sökes
för delgivning har mottagit handlingen i huvudskrift eller styrkt kopia
oavsett på vilket sätt den kommit honom tiil hända.
Förekommer vid särskild postdelgivning eller
stämningsmanna-delgivning att den som sökes för delgivning vägrar att taga emot
handlingen, anses delgivning ändå ha skett.
Delgivning
skall anses ha skett
enligt
6 § andra stycket genom att handlingen är tillgänglig och meddelandet
delgivits,
enligt
12 eller 13 § genom att det blivit fullgjort som föreskrives där,
enligt
15 § andra stycket sista punkten genom att handlingen lämnats i den söktes
hemvist eller fästs på dörren till hans bostad,
enligt
17 § på sjunde dagen efter enligt 17 § genom alt det blivit full-beslutet
om kungörelsedelgivning gjort som föreskrives i paragrafens under
förutsättning att det blivit första stycke. fuUgjort som föreskrives i
paragrafens första stycke.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2:3
Förslag
till
Lag
om ändring i jordabalken
Härigenom
förordnas, att 20 kap. 11 § jordabalken' skaU ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen
lydelse
20 kap. 11 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till
lagfartssammanträde skall inskrivningsmyndigheten kalla sökanden och annan som
ärendet kan antagas angå. Inskrivningsmyndigheten kan vid vite förelägga
sökanden eller annan att infinna sig personligen eller genom ombud. Sammanträde
får hållas även om sökanden eller annan som kallats uteblir.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungörelse
om sammanträdet anslås i inskrivningsmyndighetens kansU samt införes i tidning
inom orten och i första numret för ett kvartal av Post- och Inrikes Tidningar.
Kungörelsen skaU innehålla uppgift om sökandens namn och adress samt
fastighetens beteckning ävensom erinran om att sammanträdet syftar till att
vinna utredning angående äganderätten till fastigheten och att lagfart på denna
kan komma att meddelas med stöd av vad som framkommer vid sammanträdet.
Sammanträdet
kungöres i ortstidning och i första numret för ett kvartal av Post- och
Inrikes Tidningar. Kungörelsen skaU innehålla uppgift om sökandens namn och
adress samt fastighetens beteckning ävensom erinran om att sammanträdet
syftar till att vinna utredning angående äganderätten till fastigheten och att
lagfart på denna kan komma att meddelas med stöd av vad som framkommer vid
sammanträdet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammanträdet
skall utsättas till sådan tid att minst tre månader kommer att förflyta mellan
sista kungörandet och dagen för sammanträdet.
Sammanträdet
skall utsättas till sådan tid att minst tre månader kommer att förflyta mellan
kungörandet och dagen för sammanträdet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.
' Omtryckt 1971: 1209.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Bilaga 2:4
330
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän
flottled
Härigenom förordnas, alt 10, 14, 19, 35, 41, 44
och 68 §§ lagen (1919:426) om flottning i allmän flotlled skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Varder ej överenskommelse träffad
om ersättningen, skall efler syn och uppskattning frågan avgöras av tre ojäviga
skiljemän, bland vilka en utses av vardera parten och de sålunda utsedda
tillkalla den tredje.
Flottningsförening åligger att
varje år å tid, som i reglementet bestämmes, utse skiljeman och ersättare för
denne. Där så i reglementet föreskrives, skola för skilda sträckor av
flottleden eller för prövning av olika slag av skada utses olika personer.
För viss by eller visst annat område utmed flottleden må
efter sinsemellan träffad överenskommelse strandägare och andra med avseende å
dem vidkommande flottningsskada med laga verkan på förhand utse gemensam
skiljeman och ersättare för denne samt om valet underrätta flottningsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
De för flottningsförening utsedda skiljemännens och
ersältames namn och adresser skola varje år inom i reglementet angiven tid
anmälas hos Kungl. Maj;ts befallningshavande för kungörande på flottningsföreningens
bekostnad i länskungörelserna och i en eller flera tidmngar inom orten.
De för flottningsförening utsedda skiljemännens och
ersältames namn och adresser skola varje år inom i reglementet angiven tid
anmälas hos Kungl. Maj;ts befallningshavande, som upprättar förteckning över
uppgifterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sedan i underslällningsmål rörande förelag enligt 6 kap.
vattenlagen vattendomstolen meddelat beslut om allmän flottleds inrättande
eller om vidtagande av åtgärder för redan befintiig allmän flottleds
utvidgande eller förbättrande, äge envar, som vill yttra sig över synemännens
förslag till beslämmelser rörande de i 10 kap. 19 § vattenlagen omförmälta
frågor, att inom trettio dagar från det valten-
Sedan i underställningsmål rörande företag enligt 6 kap.
vattenlagen vattendomstolen meddelat beslut om allmän flottleds inrättande
eller om vidtagande av åtgärder för redan befintlig allmän flott-leds
utvidgande eller förbättrande, äge envar, som vill yttra sig över synemännens
förslag till bestämmelser rörande de i- 10 kap. 19 § vattenlagen omförmälta
frågor, att inom trettio dagar från det
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1961:549.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
domstolens beslut meddelades till Kungl. Maj:ts
befallningshavande ingiva eller i betalt brev med posten insända sina erinringar
i saken. Erfordras före ärendets avgörande ytterligare utredning, äge Kungl.
Maj:ts befallningshavande härför anlita biträde av förrältningsmannen eller
annan sakkunnig person; prövas nödigt att vidare höra sakägarna, lämne Kungl.
Maj:ts befallningshavande dem tillfälle att yttra sig vid sammanträde inför
Kungl. Maj:ts befallningshavande eller, där fråga är om mindre flottled och
det i övrigi finnes lämpligt, inför någon av länsstyrelsens tjänstemän.
Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veckor före sammanträdel
tillställas den eller de personer, som jämlikt 10 kap. 26 § vattenlagen utsetts
alt mottaga handlingarna i målet, ävensom senast tio dagar förut införas i en
eller flera tidningar inom orten. Anläggaren av flotlleden varde till
sammanträdet särskilt kallad.
Föreslagen
lydelse
vattendomstolens beslut meddelades till Kungl. Maj:ts
befallningshavande ingiva eller i betalt brev med posten insända sina
erinringar i saken. Erfordras före ärendets avgörande ytterligare utredning, äge
Kungl. Maj:ts befallningshavande härför anlita biträde av förrättningsmannen
eller annan sakkunnig person; prövas nödigt att vidare höra sakägarna, lämne
Kungl. Maj:ls befallningshavande dem tillfälle att yttra sig vid sammanträde
inför Kungl. Maj:ts befallningshavande eller, där fråga är om mindre flottled
och det i övrigt finnes lämpligt, inför någon av länsstyrelsens tjänstemän.
Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veckor före sammanträdet
tillställas den eller de personer, som jämlikt 10 kap. 26 § vattenlagen utsetts
att mottaga handlingarna i målet, ävensom senast tio dagar förut införas i ortstidning.
Anläggaren av flottleden varde till sammanträdet särskilt kallad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Så snart ske kan företage Kungl.
Maj:ts befallningshavande härefter omförmälta frågor till avgörande i enlighet
med föreskrifterna i 29 och 30§§.
19
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslul, varigenom tillstånd till interimsflollning
meddelas, må, ändå att ändring däri sökes, gå i verkställighet. Om beslutet
varde på sökandens bekosinad kungörelse genast införd i en eller flera
tidningar i orten.
Beslul, varigenom tillstånd till interimsf lotlning
meddelas, må, ändå att ändring däri sökes, gå i verkställighet. Om beslutet
varde på sökandens bekostnad kungörelse genast införd i ortstidning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utan hinder därav atl beslutet
vunnit laga kraft eller gått i verkställighet, må Kungl. Maj;ts
befallningshavande, när anledning därtill förekommer, efter interimsflottandes
hörande föreskriva nya villkor för flottningen eller erforderliga
inskränkningar däri eller ock återkalla det meddelade tillståndet.
35 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om uppgörande av förslag till reglemente
föranstalle de, som
Om uppgörande av förslag lill reglemente föranstalte
de, som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
ärna
begagna flotlleden; och låle Kungl. Maj:ts befallningshavande däröver höra
skogsägare och andra, som av frågan äro intresserade, å sammanträde, som Kungl.
Maj;ts befallningshavande på lämpligt sätt utlyser och låter hålla.
Föreslagen lydelse
ärna
begagna flottieden; och låle Kungl. Maj;ts befallningshavande däröver höra
skogsägare och andra, som av frågan äro intresserade, å sammanträde, som Kungl.
Maj;ts befallningshavande kungör i ortstidning och låter hålla.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utan hinder av besvär mot beslut, varigenom
reglemente första gången faslsiälles för flottningsförening, må reglementet
tillämpas, intill dess i anledning av besvären annorlunda må förordnas.
41
§
opaginerad Kontrollera mot PDF
När
styrelseledamot utsetts å flottningsstämma, skall anmälan därom göras hos
Kungl. Maj:ls befallningshavande i det eller de län, där flottieden framgår,
för kungörande av den valdes namn och adress i länskungörelserna samt i en
eller flera tidningar inom orten. Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift
av protokoll eller annan handling, som bestyrker valet.
När styrelseledamot utsetts å flottningsstämma,
skall anmälan därom göras hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i det eller de
län, där flottleden framgår. Vid anmälan skall fogas bestyrkt avskrift av
protokoll eller annan handling, som bestyrker valet. Kungl Maj:ts befallningshavande
upprättar förteckning över de valdas namn och adresser liksom även namn och
adress för styrelseledamot, som jämlikt stadgandet i 40 § blivit av Kungl.
Maj;ts befallningshavande utsedd.
Angående styrelseledamot, som jämlikt stadgandet i
40 § blivit av Kungl. Maj:ts befallningshavande utsedd, skaU ock kungörelse på
sätt nu sagts utfärdas.
Saknar flottningsförening anmäld, behörig styrelse,
äge Kungl. Maj;ts befallningshavande i det län, där styrelsen skall hava sitt
säte, på yrkande av rättsägare förordna syssloman att med samma befogenhet, som
tillkommer flottningsstyrelse, företräda föreningen eller flottleden i det
ärende, varom fråga kan vara.
44 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrelsen
åligger att för varje tingslag, där flottleden framgår, utse minst ett, inom
orten bosatt ombud, till vilkel strandägare och andra äga hänvända sig med
anmälningar enligt 9 § samt andra framställningar rörande flottleden och
flottningen däri. Ombuds namn
Styrelsen
åligger att för varje domsaga, där flottleden framgår, utse minst ett, inom
orten bosatt ombud, till vilket strandägare och andra äga hänvända sig med
anmälningar enligt 9 § samt andra framställningar rörande flottleden och
flottningen däri. Ombuds namn
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
och adress skola årligen inom tid, som bestämmes i
reglementet, anmälas hos Kungl. Maj:ts befallningshavande för kungörande i
länskungörelserna samt i en eller flera tidningar inom orten.
Föreslagen
lydelse
och adress skola årligen inom lid, som bestämmes i
reglementet, anmälas hos Kungl. Maj:ts befallningshavande, som upprättar förteckning
över uppgifterna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Å flottgods, som är omärkt eller försett med otydligt
eller ej godkänt märke eller icke blivit i stadgad ordning anmält till
flottning, skola läggas dubbla umgälder; och äge flottningsstyrelsen till
säkerhet för dem kvarhålla flottgodset och, där ägaren är känd, efter
tillsägelse till honom å offentlig auktion sälja så mycket därav att beloppet
därigenom täckes. Är ägaren okänd, give Kungl. Maj:ts befallningshavande i
länskungörelserna och tidning inom orten föreläggande för honom att inom nittio
dagar anmäla sig hos Kungl. Maj:ls befallningshavande; sker ej anmälan, må
flottgodset säljas å offentlig auktion, och skall behållningen av de vid
försäljningen influtna medel tillföras någon föreningens fond, varom i 32 §
förmäles, eUer eljest användas till något flottledens gemensamma ändamål.
Å flottgods, som är omärkl eller försett med otydligt
eller ej godkänl märke eller icke blivit i stadgad ordning anmält till
flottning, skola läggas dubbla umgälder; och äge flottningsstyrelsen till
säkerhet för dem kvarhålla flottgodset och, där ägaren är känd, efter
tillsägelse till honom å offentlig auktion sälja så mycket därav att beloppel
därigenom täckes. Är ägaren okänd, give Kungl. Maj;ts befallningshavande i
ortstidning föreläggande för honom att inom nittio dagar anmäla sig hos Kungl.
Maj:ts befallningshavande; sker ej anmälan, må floltgodset säljas ä offentlig
auktion, och skall behållningen av de vid försäljningen influlna medel
tillföras någon föreningens fond, varom i 32 § förmäles, eller eljest
användas lill något floltledens gemensamma ändamål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ej mä i andra fall, än i 73 och 74
§§ omförmälas, utan flottningsstyrelsens begivande omärkt eller otydligt märkt
flottgods upptagas ur allmän flouled.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2:5
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred
Härigenom förordnas, att 4244 och 52 §§ lagen (1933: 269)
om ägofred skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
42 §
Anmälan om val av styrelse skall
göras hos länsstyrelsen inom tid, som i laga ordning bestämls. Försummas del,
äge länsstyrelsen på yrkande av någon, vars rätt kan vara beroende därav, att
styrelse finnes, förordna syssloman att, intill dess efter inkommen anmälan om
verkställt val förordnandet återkallas, handhava samfällighetens
angelägenheter och företräda sakägarna på sätt om styrelse är stadgat.
Syssloman ålnjute av sakägarna arvode, som bestämmes av länsstyrelsen.
Sker ändring i styrelsens sammansättning, skall styrelsen
ofördröjligen göra anmälan därom hos länsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om anmälan, som i denna paragraf sägs, så ock om
förordnande av syssloman skaU underrättelse på sakägarnas bekostnad intagas i
länskungörelserna.
Länsstyrelsen för förteckning över styrelses
sammansättning och över förordnade sysslomän.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad i 3 kap. 15 samt 1721 §§ vattenlagen är siadgal skall
äga molsvarande lillämpning i fall, som i 41 § denna lag avses, dock att
förordnande, som i 3 kap. 17 § vattenlagen sägs, skaU införas i länskungörelserna
samt att talan, varom i 3 kap. 20 § samma /ag förmäles, skall anhängiggöras
hos den fastighetsdomstol, som i 46 § denna lag sladgas.
Vad i 3 kap. 15 saml 1721 §§ vattenlagen är stadgat skall
äga motsvarande lillämpning i fall, som i 41 § denna lag avses, dock atl talan,
varom i 3 kap. 20 § vattenlagen förmäles, skall anhängiggöras hos den
fastighetsdomstol, som i 46 § denna lag stadgas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakägares rätt att deltaga i handhavandet av
samfällighetens angelägenheter ulövas å sammanträde, därvid envar av sakägarna
äger rösträtt efler det andelstal, som är bestämmande för hans delaktighet i
Sakägares rätt att dellaga i handhavandet av
samfällighetens angelägenheter ulövas å sammanträde, därvid envar av sakägarna
äger rösträtt efter det andelstal, som är bestämmande för hans delaktighet i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1971: 1053. Senaste lydelse 1970:435.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
kostnaderna för det arbete, som åligger samfälligheien.
Kallelse till sammanträde skall, där ej i gällande stadgar annorlunda bestämls,
antingen delgivas samtliga sakägare minst en vecka före sammanträdet eller ock
minst fjorton dagar där-förut anslås på kommunens anslagstavla i den eller de
kommuner, där stängslet eller betesmarken är, och införas i minsl en av ortens
tidningar. Beträffande sådant sammanträde skall i övrigt vad i 3 kap. 22 §
vattenlagen är föreskrivet i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
Föreslagen
lydelse
kostnaderna för del arbete, som åligger samfälligheien.
Kallelse till sammanträde skall, där ej i gällande stadgar annorlunda beslämts,
antingen delgivas samlliga sakägare minst en vecka före sammanträdet eller ock
minst fjorton dagar därfömt införas i minst en av ortens tidningar.
Beträffande sådant sammanträde skall i övrigt vad i 3 kap. 22 § vattenlagen är
föreskrivet i tillämpliga delar lända liU efterrättelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finner någon å sina ägor annans hemdjur, som dit olovligen
inkommit, äge han intaga djuret. Dock vare han pliktig alt om intagningen
genast underrätta djurets ägare eller, om han är frånvarande, den som är satt i
hans ställe. Är ägaren ej känd, skall intagaren ofördröjligen låta anslå
kungörelse om intagningen på kommunens anslagstavla i den kommun, där
intagningen skett, samt införa meddelande om intagningen i en å orten spridd
tidning.
Finner någon å sina ägor annans
hemdjur, som dit olovligen inkommit, äge han intaga djuret. Dock vare han
pliktig alt om intagningen genast underrätta djurets ägare eller, om han är
frånvarande, den som är satt i hans ställe. Är ägaren ej känd, skall intagaren
ofördröjligen låta införa kungörelse om intagningen i ortstidning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den, som intagit hemdjur, vare
skyldig att underhålla och vårda djuret. Sedan underrättelse eller kungörelse
ägt rum enligt första stycket, äge han rätt att nyttja djuret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Senaste lydelse 1970:435.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2:6
Förslag till
Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)
Härigenom förordnas, aU 11, 19, 20, 25, 26, 74, 85, 111,
129, 130, 149, 155, 166, 176, 185, 186, 189, 202 och 210 §§ konkurslagen (1921;
225) skaU ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
11 §'
Upptages konkursansökning, som gjorts av gäldenär, meddele
konkursdomaren genast beslut om gäldenärens försättande i konkurs.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har, i fall då dödsbo ej står under förvaltning av
boutredningsman, ansökning om boets avträdande till konkurs icke gjorts av
samtliga dödsbodelägare, utsatte konkursdomaren genast dag för prövning av
ansökningen inom fjorton dagar från dess ingivande; och skall konkursdomaren
därom ulfärda kungörelse, som anslås i rättens kansli samt införes en gång i
allmänna tidningarna och tidning inom orten. Underrättelse om tid och ställe
för prövning av ansökningen skall tilllika särskilt delgivas envar delägare,
som ej underskrivit ansökningen, om det kan antagas, att kallelsen före den
utsatta dagen kommer honom tillhanda. Varder på framställning, som göres sist
då konkursansökningen företages tiil prövning, boets egendom ställd under
förvaltning av boutredningsman, vare konkursansökningen förfallen. I annat
fall meddele konkursdomaren beslut om dödsboets försättande i konkurs.
Har, i fall då dödsbo ej står under förvaltning av
boutredningsman, ansökning om boets avträdande till konkurs icke gjorts av
samtliga dödsbodelägare, utsatte konkursdomaren genast dag för prövning av ansökningen
inom fjorton dagar från dess ingivande; och skall konkursdomaren därom utfärda
kungörelse, som införes i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning.
Underrättelse om tid och ställe för prövning av ansökningen skall tilllika
särskilt delgivas envar delägare, som ej underskrivit ansökningen, om det kan
antagas, att kallelsen före den utsatta dagen kommer honom tillhanda. Varder på
framställning, som göres sist då konkursansökningen företages till prövning,
boets egendom ställd under förvaltning av boutredningsman, vare
konkursansökningen förfallen. 1 annat faU meddele konkursdomaren beslut om
dödsboets försättande i konkurs.
opaginerad Kontrollera mot PDF
19 §2 Då beslut om egendomsavträde meddelats, skall
konkursdomaren genast utfärda kungörelse därom med uppgift om dagen, då
konkursansökningen ingivits.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konkursdomaren
skall därjämte bestämma och i kungörelsen lill-
Konkursdomaren skall därjämle bestämma och i kungörelsen
till-
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1946:809. '' Senaste lydelse 1970:848.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
kännagiva, när och varest första
borgenärssammanträdet skall hål
las, inom vilken tid borgenärerna
böra hos konkursdomaren bevaka
sina fordringar samt i vilken eller
vilka tidningar inom orten kun
görelser angående konkursen skola
införas. I kungörelsen skall ock
konkursdomarens postadress
angivas.
Första borgenärssammanlrädet skall
hållas inför konkursdomaren icke lidigare än tre och icke senare än fem veckor
från det beslutet om egendomsavträde meddelades, och skall vid bestämmandel av
tid för detta sammanträde lagas hänsyn därtill att bouppteckning bör vara ingiven
till konkursdomaren då sammanträdel håUes. Där det med hänsyn tiU konkursboels
omfattning och beskaffenhei prövas oundgängligen nödigt, må konkursdomaren
utsätta sammanträdet att hållas senare än ovan sagts. Tiden, inom vilken
bevakningar böra ske, skall utgöra minst fyra, högst tio veckor från
meddelandet av beslutet om egendomsavträde. Antalet ortstidningar, i vilka
kungörelser angående konkursen skola införas, må ej överstiga två.
Föreslagen
lydelse
kännagiva, när och varest första borgenärssammanlrädet
skall hållas, inom vilken lid borgenärerna böra hos konkursdomaren bevaka sina
fordringar saml i vilken eller vilka lokala dagstidningar kungörelser enligt
85, 111, 130, 166, 176 och 189 §§ skola införas. 1 kungörelsen skall ock
konkursdomarens postadress angivas.
Första borgenärssammanträdet skall
hållas inför konkursdomaren icke lidigare än tre och icke senare än fem veckor
från det beslutet om egendomsavträde meddelades, och skall vid bestämmandet av
tid för detta sammanträde tagas hänsyn därtill att bouppteckning bör vara
ingiven till konkursdomaren då sammanträdet håUes. Där det med hänsyn till
konkursboets omfattning och beskaffenhet prövas oundgängligen nödigt, må
konkursdomaren utsätta sammanträdet att hållas senare än ovan sagts. Tiden, inom
vilken bevakningar böra ske, skall utgöra minst fyra, högst tio veckor från
meddelandet av beslutet om egendomsavträde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har, på sätt särskilt är stadgat,
årsstämning blivit utfärdad och avträdes före den däri utsatta inställelsedag
egendom lill konkurs, skall i den kungörelse, som utfärdas om konkursen,
erinran ske därom alt årsstämning förut är beviljad och alt den ej förfallit
genom konkursen.
Har konkurs föregåtts av förordnande
av god man enligt ackordslagen (1970:847) och har konkursansökningen gjorts
inom tre veckor från det att verkan av godmansförordnandet förföll eller, när
förhandling om offentligt ackord följt, ackordsfrågan avgjordes, skall i
konkurskungörelsen intagas erinran om att god man varil förordnad och i
förekommande fall att förhandling ägt rum, ävensom angivas dagen, då ansökan om
förordnande av god man gjordes.
22 Riksdagen 1976177. I saml. Nr 63
Prop. 1976/77:63 338
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
20 §3
Kungörelse, som i 19 § sägs. Kungörelse,
som i 19 § sägs,
skall
ofördröjligen anslås i rättens skall genast eller nästa postdag
kansU samt genast eller nästa post- avsändas för alt införas i Post- och
dag avsändas för au införas en gång Inrikes Tidningaroch ortstidning. i
aUmänna tidningarna och den eller de ortstidningar, som jämlikt 19 § i sådant
avseende bestämts.
Sedan den bouppteckning, som enligt
54 § skall upprättas, eller förteckning eller anmälan, som i andra stycket av
samma paragraf sägs, kommit konkursdomaren tillhanda, late han genom särskilda
kallelsebrev underrätta alla kända inländska och utiändska borgenärer om
kungörelsens innehåll; skolande sådan underrättelse alltid meddelas
utmätningsmannen i gäldenärens hemortskommun.
Breven skola med posten avsändas så
snart ske kan och senast tio dagar före den för försia borgenärssammanlrädet
utsatta dag.
Varder sedan kallelsebrev sålunda
avsänts genom uppgifi i bouppteckningen eller genom tillägg till denna känt,
att borgenär finnes, som ej blivit kallad, skall konkursdomaren ofördröjligen
till honom avsända kallelsebrev av innehåll, som ovan sägs.
Om innehållet i kungörelsen skall
konkursdomaren på sätt om delgivning av stämning i tvistemål är stadgat låla
delgiva gäldenären särskild underrättelse med erinran om den honom enligt 92 §
åliggande skyldigheten att å första borgenärssammanlrädet avlägga
bouppteckningsed.
Att i visst fall kallelsebrev och underrättelse,
varom ovan förmäles, skola innehålla meddelande om beslut, som avses i 103 §,
därom sladgas i sisinämnda paragraf.
25 §
Beslut om egendomsavträde gånge i
verkställighet utan hinder därav att ändring i beslutet sökes.
Vill annan än gäldenären klaga Vill annan än gäldenären klaga
däröver atl konkursansökning upp- däröver aU konkursansökning upp
tagits, varde tiden för besvärs tagits, varde tiden för besvärs
anförande räknad från del kungö- anförande räknad från det kungö
relse om konkursen infördes i all- relse om konkursen infördes i Post-
männa tidningarna. och Inrikes Tidningar.
26 §"
Varder beslut om egendomsav- Varder beslut om egendomsav-
träde upphävt av högre rätt, skall trade upphävt av
högre rätt, skall
konkursdomaren underrättas konkursdomaren underrättas
' Senaste lydelse 1946:809. * Senasie lydelse 1973: 1132.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
därom; och låle han kungöra den högre rättens beslut i
Post- och Inrikes Tidningaroch ortstidning.
Nuvarande lydelse
därom; och låle han kungöra den högre rättens beslut en
gång i allmänna tidningarna och den eller de ortstidningar, som bestämts för
offentliggörande av kungörelser om konkursen, ävensom nedtaga den i rättens
kansli anslagna kungörelsen.
Finnes i gäldenärens bo fasl
egendom eller här i rikel registrerat skepp eller andel i sådani skepp eller
ock luftfartyg, som blivit infört i luftfartygsregistret, eller lott i eller
intecknade reservdelar till luftfartyg eller egendom, vilken hör till sådan
näringsverksamhet som kan omfattas av företagsinleckning, skall vad i 21 §
tredje, fjärde, femte och sjätte styckena föreskrivits angående anteckning
eller anmälan om konkursen äga motsvarande lillämpning i fråga om den högre
rättens beslut.
Innan i följd av den högre rättens
beslul egendomen i boel återställes lill gäldenären, skola av densamma, så vitt
den förslår, konkurskostnaderna och den gäld, som boet eljest må hava åsamkat
sig, belalas.
74
§
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skall konkursbos egendom säljas å auktion genom
förvaltarens försorg, late han kungöra auktionen på sätt och inom tid, som i
utsökningslagen stadgas för kungörande av auktion å egendom av del slag, varom
fråga är; dock vare kungörelsens införande i allmänna tidningarna eller i
länskungörelserna icke i något faU erforderligt.
Skall konkursbos egendom säljas å auktion genom
förvaltarens försorg, late han kungöra auktionen på sätt och inom tid, som i
utsökningslagen sladgas för kungörande av auktion å egendom av det slag, varom
fråga är.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad sålunda stadgals skall äga
motsvarande tillämpning beträffande auktion, som enligt 73 § besörjes av
borgenär.
85 §
Då framställning om bestämmande av arvode inkommit,
utsatte konkursdomaren dag för ärendets handläggning vid rätten. Avser
framställning allenast bestämmande av särskilt arvode för viss egendom, äge
dock konkursdomaren pröva, huruvida skäl atl företaga frågan därom 'n arvode i
övrigt bestämmes må anses föreligga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sedan dag för ärendets handläggning vid rätlen blivit
utsatt, skall konkursdomaren genom kungörelse, som minst tio dagar före den
utsatta dagen införes en gång i allmänna tidningarna och den eller de
ortstidningar, som bestämls för offentliggörande av kungörelser om
Sedan dag för ärend aand-läggning vid rätten blivit
utsatt, skall konkursdomaren genom kungörelse, som minst tio dagar före den
utsatta dagen införes i Post- och Inrikes Tidningaroch den eller de lokala
dagstidningar, som enligt 19 § bestämls för offentlig-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
konkursen, utfärda kallelse å vederbörande rättsägare att
vid rätten utföra sin lalan; och skall därjämte särskild kallelse meddelas den,
för vilken arvode skall bestämmas, så ock gäldenären. Kallelse skall innehålla
underrättelse om belopp, som i arvode fordras. 1 fall, som omförmäles i 84 §
andra stycket, äge den, som har panträtt i den egendom, varom fråga är, föra
lalan i ärendet, ändå att han ej i konkursen bevakat sin fordran; skolande
konkursdomaren i god tid till envar, som har särskild förmånsrätt i egendomen
och vars adress är känd, översända kallelse, som nyss sagts. Är sådant fall för
handen, att frågan om arvode ej inverkar på borgenärernas rätt, skaU
kungörelse, varom ovan stadgats, ej utfärdas, men varde särskild kallelse
meddelad den, för vilken arvode skall bestämmas, så ock gäldenären.
Föreslagen lydelse
görande av vissa kungörelser om konkursen, utfärda
kallelse å vederbörande rättsägare att vid rätten utföra sin talan; och skall
därjämte särskild kallelse meddelas den, för vilken arvode skall bestämmas, så
ock gäldenären. Kallelse skall innehålla underrättelse om belopp, som i arvode
fordras. 1 fall, som omförmäles i 84 § andra stycket, äge den, som har panträtt
i den egendom, varom fråga är, föra talan i ärendet, ändå alt han ej i
konkursen bevakat sin fordran; skolande konkursdomaren i god tid till envar,
som har särskild förmånsrätt i egendomen och vars adress är känd, översända
kallelse, som nyss sagts. Är sådani fall för handen, att frågan om arvode ej
inverkar på borgenärernas rätt, skall kungörelse, varom ovan stadgats, ej
utfärdas, men varde särskild kallelse meddelad den, för vilken arvode skall
beslämmas, så ock gäldenären.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Då fråga är om bestämmande av
arvode lill förvaltare, skall konkursdomaren inhämta yttrande i ärendet av
rätlens ombudsman.
111 §= Vill borgenär efter utgången av den för bevakning
av fordringar utsatta tid anmäla fordran, må del ske i den ordning, som i 101 §
är stadgad angående bevakning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Då eflerbevakning sålunda gjorts, överlämne konkursdomaren
genast det ena exemplaret av bevakningshandlingarna tiU rättens ombudsman; låle
ock en gångi allmänna tidningarna och den eller de ortstidningar, som beslämts
för offentliggörande av kungörelser om konkursen, kungöra, att eflerbevakning
skett, så ock viss tid, inom vilken anmärkningar må framställas mot
bevakningen, ställe, varest de till ombudsmannen överlämnade
bevakningshandlingarna skola hål-
Då eflerbevakning sålunda
gjorts, överlämne konkursdomaren
genast det ena exemplaret av
bevakningshandlingarna till rättens
ombudsman; låle ock i Post- och
Inrikes Tidningar och den eller de
lokala dagstidningar, som enligt
19 § beslämts för offentliggörande
av vissa kungörelser om konkur
sen, kungöra, att eflerbevakning
skett, så ock viss tid, inom vilken
anmärkningar må framstäUas mot
bevakningen, stäUe, varest de liU
ombudsmannen överlämnade
opaginerad Kontrollera mot PDF
>
Senasie lydelse 1957:97.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
las tillgängliga för granskning-, tid och ställe för
sammanträde inför ombudsmannen, därest i anledning av anmärkning sammaniräde
varder erforderligt, samt viss dag, å vilken, om förlikning ej träffas, målet
angående den tvistiga fordringen skall vid rätlen förekomma.
Anmärkningstiden må ej utgöra
mindre än två eller mera än fyra veckor från den dag ovanberörda kungörelse
infördes i allmänna tidningarna. Sammanträdet inför ombudsmannen skall hållas
inom fyra veckor från anmärkningstidens utgång.
Föreslagen
lydelse
bevakningshandlingarna skola hållas tillgängliga för
granskning, tid och ställe för sammanträde inför ombudsmannen, därest i
anledning av anmärkning sammanträde varder erforderligt, saml viss dag, å vilken,
om förlikning ej träffas, målet angående den tvistiga fordringen skall vid
rätten förekomma.
Anmärkningstiden må ej ulgöra
mindre än två eller mera än fyra veckor från den dag ovanberörda kungörelse
infördes i Post- och Inrikes Tidningar. Sammanträdet inför ombudsmannen skall
hållas inom fyra veckor från anmärkningstidens utgång.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om innehållet i kungörelsen åligge
konkursdomaren att med poslen avsända meddelande till gäldenären och, där den
efterbevakandes adress är känd, till denne ävensom särskill underrätta
ombudsmannen och förvaltaren.
1 övrigt lände beträffande
eflerbevakning i tillämpliga delar till efterrättelse vad ovan stadgats om
bevakning.
Hava flere efterbevakningar gjorts,
skola de, såvitt ske kan, handläggas gemensamt.
Ersättning till rättens ombudsman,
förvaltare och gäldenären för inställelse vid sammanträde i anledning av
anmärkning mot eflerbevakning skall gäldas av borgenär, som gjorl
efterbevakningen; och vare borgenären jämväl skyldig att gottgöra kostnaden för
kungörelse och annan underrättelse om efterbevakningen. Hava flere borgenärer
gjort eflerbevakning, svare de en för alla och alla för en för kostnad, som är
gemensam för efterbevakningarna.
129 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sedan utdelningsförslag upprättats, skall förslaget med
därtill hörande förvaltningsredogörelse hållas tillgängligt för granskning å
ställe, som bestämmes av rättens ombudsman efter samråd med förvaltaren.
Ombudsmannen låle en gång i allmänna tidningarna och den eller de ortstidningar,
som bestämts för offentliggörande av kungörelser om konkursen, kungöra, att
utdelningsförslag upprät-
Sedan utdelningsförslag upprättats, skall förslaget med
därtill hörande förvaltningsredogörelse hållas tillgängligt för granskning å
ställe, som bestämmes av rätlens ombudsman efler samråd med förvaltaren.
Ombudsmannen låle i Post- och Inrikes Tidningar och ortstidning kungöra, att
uldelningsförslag upprättats, så ock från och med vilken dag saml var det kommer
alt hållas tillgängligt. I kungö-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
tals, så ock från och med vilken dag samt var det kommer
att hållas tillgängligt. I kungörelsen skall ock nämnas, atl den, som vUl
klandra förslaget, har att anmäla sitt klander på sätt och inom tid, som stadgas
i 130 §.
Föreslagen
lydelse
relsen skall ock nämnas, att den, som vill klandra
förslaget, har att anmäla sitt klander på sätt och inom tid, som stadgas i 130
§, ävensom vilken eller vilka lokala dagstidningar som enligt 19 § bestämts
för offentliggörande av vissa kungörelser om konkursen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det åligger ombudsmannen atl
ofördröjligen efler utfärdandel av ovannämnda kungörelse dels tillställa
konkursdomaren ett exemplar av utdelningsförslaget och
förvaltningsredogörelsen, dels ock till gäldenären och varje i förslagel
upplagen borgenär, vars adress är känd, med poslen översända meddelande om
innehållet i kungörelsen; och varde borgenär tillika underrättad om den
utdelning, som är för honom beräknad i förslagel.
Ombudsmannen har därjämte att så
snart ske kan tillställa konkursdomaren ett exemplar av de tidningar, i vilka
kungörelsen varit införd.
Då kungörelse om slututdelning
utfärdas, skall underrättelse därom samtidigt meddelas konkursdomaren.
130 §« Klander mot utdelningsförslag skall skriftligen
anmälas hos konkursdomaren inom trettio dagar från den dag, då förslaget
enligt kungörelsen därom försl varil tillgängligt för granskning. I
klanderskriften skall angivas, i vilket avseende ändring i förslaget yrkas; är
sådant ej iakttaget, må klandret ej upptagas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Varder klander upptaget, utsatte konkursdomaren dag för
målets handläggning vid rätten samt låle den utsatta dagen minst tio dagar
förut kungöras en gång i allmänna tidningama och den eller de ortstidningar,
som bestämts för offentliggörande av kungörelser om konkursen; underrätte ock
särskilt rättens ombudsman, förvaltaren och den, som anmält klandret, samt, där
klandret avser utdelning till viss borgenär, som icke anmält klandret, denne.
Varder klander upptaget, utsatte konkursdomaren dag för
målets handläggning vid rätten saml låle den utsatta dagen minst tio dagar
förut kungöras i Post- och Inrikes Tidningar och den eller de lokala
dagstidningar, som enligt 19 § bestämts för offentliggörande av vissa
kungörelser om konkursen; underrätte ock särskilt rättens ombudsman,
förvaltaren och den, som anmält klandret, samt, där klandret avser utdelning
till viss borgenär, som icke anmält klandret, denne.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid målets handläggning böra
ombudsmannen och förvaltaren vara tillstädes.
Senaste lydelse 1946:809.
Prop. 1976/77:63 343
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
De för målets prövning nödiga
handlingar skola genom ombudsmannens försorg tillställas konkursdomaren för all
tillhandahållas rätten.
149 § Har gäldenären om betalningen
av sin gäld träffat skriftiig överenskommelse med alla borgenärer, som bevakat
fordran i konkursen, eller har han andra bevis, alt nämnda borgenärer blivit
förnöjda, varde, sedan den för bevakning av fordringar utsatta tid gått till
ända, konkursen nedlagd, om gäldenären gör ansökning därom hos konkursdomaren.
Innan konkursdomaren meddelar beslut i anledning av ansökningen, skall han
höra rättens ombudsman och förvaltaren.
Är sådan ansökning gjord, äge
konkursdomaren, om han finner skäl därtill, förordna, atl medan ansökningen är
beroende på prövning boets egendom ej må säljas, så vitt det ej påkallas av
anledning, som avses i 61 § andra stycket.
Varder konkursen nedlagd, late Varder konkursen nedlagd, låle
konkursdomaren införa lillkännagi- konkursdomaren
införa tillkännagivande därom en gång i allmänna vande därom i Post- och
Inrikes tidningama och den eller de orts- Tidningaroch ortstidning,
tidningar, som bestämts för offentliggörande av kungörelser om konkursen.
155 §
Borgenärssammanlräde för Borgenärssammanträde för
behandling av ackordsförslaget behandling
av ackordsförslaget
skall hållas tidigast tre veckor efter skall
hållas tidigast tre veckor efter
det att kungörelsen införts i all- det
att kungörelsen införts i Post-
männa tidningarna och må ej äga och Inrikes
Tidningar och mk ej'äga
rum förrän tvistefrågor som upp- rum förrän
tvistefrågor som upp
kommit genom anmärkningar mot kommit genom
anmärkningar mol
bevakade fordringar blivit hand- bevakade
fordringar blivit hand
lagda vid sådant borgenärssam- lagda vid
sådant borgenärssam
manträde som avses i 108 §. manlräde
som avses i 108 §.
Konkursdomaren skall genast med
posten sända underrättelse till gäldenären och alla kända borgenärer om
kungörelsens innehåU. Han skall samtidigt med posten sända avskrift av
ackordsförslaget lill borgenärerna. Blir borgenär känd senare, skall
konkursdomaren genast sända honom underrättelse och avskrift av
ackordsförslaget.
166 §" Ackord må icke
fastställas, om
1. ärendet ej handlagts i
föreskriven ordning och felet kan ha inverkat på ackordsfrågans utgång.
' Senaste lydelse 1970:848. " Senaste lydelse
1970:848.
Prop.
1976/77:63 344
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2.
ackordet ej
uppfyller de villkor som uppställts i 150 § andrafjärde styckena,
3.
det finns
skälig anledning till antagande alt gäldenären hemligen gynnat någon borgenär i
avsikt atl inverka på ackordsfrågans avgörande eller att annat svek ägt rum vid
ackordet, eUer
4.
ackordet
uppenbart är till skada för borgenärerna.
Även om första stycket ej är
tillämpligt, får fastslällelse efter omständighelerna vägras, om borgenär
eller borgensman eller annan som förutom gäldenären svarar för fordringen
bestritt faststäUelse på grund av att beiryggande säkerhet för ackordels
fullgörande ej finnes eller att ackordet är till skada för borgenärerna eller
att annan särskild anledning föreligger att ackordet ej bör medgivas.
Vägras fastslällelse av anledning,
som under försia stycket 1. sägs, och är ej förslaget alt anse såsom förkastat
av borgenärerna eller såsom förfallet, skola borgenärerna på nytt pröva
ackordsfrågan och sammanträde utsättas för detta. Särskild talan må ej föras
mot beslul om sådan prövning.
Konkursdomaren skall kalla bor- Konkursdomaren skall kaUa bor
genärerna till sammanträde som genärerna
tili sammanträde som
avses i tredje siyckei genom kun- avses
i tredje stycket genom kun
görelse, som minst tio dagar före görelse,
som minsl tio dagar före
sammanträdet skall införas i all- sammanträdet
skall införas i Post-
männa tidningarna och den eller de och
Inrikes Tidningar och den eller
ortstidningar som beslämts för de lokala
dagstidningar som enligt
offentliggörande av kungörelser om 19
§ bestämls för offentliggörande
konkursen. Han skall vidare genast av
vissa kungörelser om konkur-
med posten sända underrättelse om sen.
Han skall vidare genast med
kungörelsens innehåll till förvalta- posten
sända underrättelse om
ren, gäldenären och varje röstbe- kungörelsens
innehåU tiU förvalta-
rättigad borgenär med känd adress. ren,
gäldenären och varje röstbe
rättigad borgenär med känd adress.
176 § Kallelse till
borgenärssammanträde skall utfärdas av rättens ombudsman, där det ej enligt
vad för särskilda fall är stadgal åligger konkursdomaren.
Sådan kallelse skall innehålla
uppgifi å tid och ställe för sammanträdet ävensom å de ärenden, som därvid
skola förekomma.
Kallelsen skall minst tio dagar Kallelsen skall minst tio dagar
före sammanträdel införas en gång före
sammanträdet införas i Post-
i allmänna tidningarna och den och Inrikes
Tidningar och den eller
eller de ortstidningar, som de lokala
dagstidningar, som enligt
bestämls för offentiiggörande av 19 §
bestämls för offentliggörande
kungörelser om konkursen; dock av vissa
kungörelser om konkur-
må för vissl fall beslämmas kortare sen;
dock må för vissl fall bestäm
tid, så framt särskilda omständig-
mas kortare lid, så framt särskilda
heter påkalla sådant. omständigheter påkalla sådant.
Prop.
1976/77:63 345
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om borgenärssammanträdes utiysande
skola förvaltaren och gäldenären samt, där konkursdomaren utfärdar kallelsen,
rättens ombudsman särskilt underrättas.
Angående sättet för utiysande av
första borgenärssammanlrädet och av sammanträde i anledning av anmärkning mot
bevakning är stadgal i 19, 20, 103 och III §§.
185 §" Finner konkursdomaren,
då beslut om egendomsavträde meddelas, anledning till antagande, att
gäldenärens bo icke förslår till bestridande av konkurskostnadema, och ställes
ej genast säkerhet för sagda kostnader, skall vad förut i denna lag är stadgat
om vidtagande av ålgärder då konkurs uppstått icke äga tillämpning, utan gälle
vad här nedan föreskrives:
1) Konkursdomaren skall om i) Konkursdomaren skall om
konkursen genast utfärda kungö- konkursen
genast utfärda kungö
relse med uppgift om dagen, då relse med
uppgift om dagen, då
konkursansökningen ingivits; och konkursansökningen
ingivits; och
varde i kungörelsen dessutom varde i kungörelsen
dessulom
anmärkt, alt anledning finnes till anmärkt,
att anledning finnes till
sådant antagande, som ovan sagts. sådant
anlagande, som ovan sagts.
Kungörelsen skall ofördröjligen Kungörelsen
skall genast eller
anslås i rättens kansli samt genast nästa
postdag avsändas för att
eller nästa postdag avsändas för atl införas
i Post- och Inrikes Tid
en gång införas i allmänna tidning- ningar
och ortstidning; varjämte
arna ävensom en eller två tidningar konkursdomaren
har att om kon-
inom orten; varjämte konkursdo- kursen
genast underrätta allmänna
maren har att om konkursen genast åklagaren
i orten samt, om gälde-
underrätta allmänna åklagaren i nären är
ämbets- eller tjänsteman,
orten samt, om gäldenären är hans
närmaste förman.
ämbets- eller tjänsteman, hans närmaste förman.
2) Konkursdomaren skall, där det
prövas erforderligt, förordna en god man att taga vård om gäldenärens bo. Har
icke till konkursdomaren ingivits av gäldenären under edsförpliktelse
underskriven förteckning över hans tillgångar och skulder med uppgift om dels
varje borgenärs namn och postadress, dels i vad mån skuld avser lön eller
pension och dels de böcker och andra handlingar, som röra boet, skall god man
alltid förordnas. Det åligger i sådant fall gode mannen att ofördröjligen
upprätta och till konkursdomaren inkomma med förteckning, som nyss sagts. Vid
bouppieck-ningsförrättningen skall gäldenären vara tillstädes och under
edsförpliktelse redligen uppgiva boet.
3) Framgår ej av bouppteckningen, att
tillgång finnes till bestridande av konkurskostnaderna, kalle konkursdomaren
genast gäldenären att inställa sig för alt fästa bouppteckningens riktighet med
sådan ed, som i 91 § sägs. Edgången må ej utsättas att äga rum tidigare än en
vecka efler del beslutet
» Senaste lydelse 1970:743.
Prop.
1976/77:63 346
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
om egendomsavträde meddelades. Har konkursansökningen
gjorts av borgenär, varde underrättelse om liden för edgången med poslen
översänd till honom.
Edgångsyrkande, varom stadgas i 93
§, må jämväl i fall, varom nu är fråga, av borgenär framställas.
Vad 4 kap. i övrigt föreskriver i
avseende å edgång likasom ock vad i samma kapitel sladgas om påföljd för
gäldenär av tredska att vid bouppteckningsförrättning vara tillstädes och
uppgiva boet skall i fall, som här avses, äga molsvarande lillämpning.
4) Varder ej genom lillägg vid
bouppteckningens beedigande eller eljesl ådagalagt, att tillgång finnes till
bestridande av konkurskostnaderna, och ställes ej heller säkerhet för sagda
kostnader, meddele konkursdomaren beslut om avskrivning av konkursen. Innan
gäldenären beedigat bouppteckningen eller annan fullgjort edgång, som må hava
förelagts honom, må konkursen ej avskrivas, där ej hinder föreligger för
edgångs fullgörande inom skälig tid och konkursdomaren finner anledning saknas
till antagande, atl genom edgången tillgång till kostnadernas bestridande
skulle yppas.
5) Finnes boet förslå till
konkurskostnadernas bestridande eller ställes säkerhet för desamma, skall
konkursdomaren genast utfärda sådan kungörelse om konkursen, som omförmäles i
19 §, därvid likväl skall iakttagas, att de tider, som enligt sagda paragraf
skola räknas från det beslutet om egendomsavträde meddelades, i stället skola
räknas från dagen för utfärdandel av nyssnämnda kungörelse. Om kungörelsens
offentliggörande gälle vad i 20 § stadgas. Med konkursen skall jämväl i övrigt
så förhållas som i allmänhet är beträffande konkurser föreskrivet; dock att,
där bouppleckningsed redan avlagts, det ej åligger gäldenären eller annan som
gått eden, att ånyo fullgöra sådan edgång.
186 § Varder efter utfärdandet av
den i 19 § omförmälda kungörelsen uppenbart, att tillgång ej finnes lill
bestridande av konkurskostnadema, åligge förvaltaren alt utan dröjsmål göra
anmälan därom hos konkursdomaren. Vid sådan anmälan skall fogas redovisning för
förvaltningen.
Finner konkursdomaren efter Finner konkursdomaren efter
rättens ombudsmans hörande rättens ombudsmans hörande
anmälningen vara befogad, late han anmälningen
vara befogad, låle han
kungöra densamma en gång i all- kungöra
densamma i Post- och
manna tidningarna och den eller de Inrikes
Tidningar och ortstidning,
ortstidningar, som bestämts för Ställes inom
trettio dagar från det
offentliggörande av kungörelser om kungörelsen
infördes i Post- och
konkursen. Ställes inom trettio Inrikes
Tidningar säkerhet för kon-
dagar från det kungörelsen infördes kurskostnaderna,
vare anmäl-
i allmänna tidningarna säkerhet för ningen
förfallen. ViU borgenär eller
konkurskostnaderna, vare anmäl- gäldenären
annorledes visa, att till-
ningen förfallen. Vill borgenär eller gång
finnes tiU bestridande av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
gäldenären annorledes visa, att tillgång finnes till
bestridande av sagda kostnader, göre anmälan därom hos konkursdomaren inom lid,
som nyss nämnts, och äge konkursdomaren giva honom det rådrum, som prövas
nödigt. Där säkerhet ej ställes eller anmälan, som sist sagts, ej föranleder
till antagande, alt medel lill gäldande av nämnda koslnader finnas, meddele
konkursdomaren beslul om avskrivning av konkursen.
Föreslagen
lydelse
sagda kostnader, göre anmälan därom hos konkursdomaren
inom tid, som nyss nämnis, och äge konkursdomaren giva honom del rådrum, som
prövas nödigt. Där säkerhet ej ställes eller anmälan, som sist sagts, ej
föranleder till antagande, att medel tili gäldande av nämnda kostnader finnas,
meddele konkursdomaren beslut om avskrivning av konkursen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
189 §
Avgår förvaltare före konkursens
avslutande, skall redovisning för förvaltningen, evad denna handhafts av den
avgående ensam eller av honom jämte annan, ofördröjligen avgivas. Har
förvaltningen varit delad, såsom i 52 § första stycket är stadgat, skall
redovisningen avse allenast den del av förvaltningen, som varit åt den avgående
förvaltaren uppdragen.
Då förslag till slututdelning framlägges eller, där ackord
kommit till stånd, egendomen i boet återställes tiU gäldenären, skall ock
redovisning för förvaltningen av boet avgivas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättens ombudsman har att granska redovisning, varom ovan
förmäles, och däröver avgiva utlåtande. Redovisningen och nämnda utiåtande
skola därefter håUas tillgängliga för dem, som önska laga del av handlingarna.
Avgives redovisning i sammanhang med framläggande av förslag till slutuldelning,
skola redovisningshandlingarna vara att tillgå för granskning från och med
samma dag och å samma ställe som utdelningsförslaget; och varde underrättelse
därom intagen i den kungörelse, som omförmäles i 129 §. Då redovisning eljest
avgives, äge ombudsmannen efter samråd med förvaltaren bestämma slälle, där
redovisningshandlingarna skola hållas tillgängliga; låle ock en gång i
aUmänna tidningarna och den eUer de ortstidningar, som bestämts för
offentliggörande av kungörelser om konkursen, kungöra, från och med vilken dag
samt var handlingarna komma att hållas tillgängliga.
Rättens ombudsman har att granska redovisning, varom ovan
förmäles, och däröver avgiva utlåtande. Redovisningen och nämnda utlåtande
skola därefter håUas tillgängliga för dem, som önska taga del av handlingarna.
Avgives redovisning i sammanhang med framläggande av förslag till slututdelning,
skola redovisningshandlingarna vara att tillgå för granskning från och med
samma dag och å samma ställe som utdelningsförslaget; och varde underrättelse
därom intagen i den kungörelse, som omförmäles i 129 §. Då redovisning eljest
avgives, äge ombudsmannen efter samråd med förvaltaren bestämma stäUe, där
redovisningshandlingarna skola hållas tUlgängliga; late ock i Post- och
Inrikes Tidningar och den eller de lokala dagstidningar, som enligt 19 §
bestämts för offentliggörande av vissa kungörelser om konkursen, kungöra, från
och med vilken dag samt var handlingarna komma att hållas tillgängliga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 kungörelse angående redovisnings
framläggande skall ock nämnas, att den, som vill klandra redovisningen, har att
anhängiggöra sin talan på sätt och inom tid, som sladgas i 191 §.
Då kungörelse, som ovan sägs,
utfärdas, skola redovisningshandlingarna i styrkt avskrift genom ombudsmannens
försorg tillställas konkursdomaren för att hos honom vara att tillgå; äro
räkenskaper eller andra handlingar, som bifogats redovisningen, av vidlyftigare
beskaffenhei, vare dock ej nödigt, att avskrifter därav överlämnas. Det åligger
därjämte ombudsmannen att ofördröjligen efter kungörelsens utfärdande lill
gäldenären och varje borgenär, som i konkursen bevakat fordran men icke
erhållit full betalning och vars adress är känd, med posten översända
meddelande om innehållet i kungörelsen angående redovisningen; dock att, där
ackord kommit lill stånd, dylikt meddelande ej skall avsändas lill borgenär,
som för sin bevakade fordran icke äger förmånsrätt.
202 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Erfordras under konkursen ändrad föreskrift, i vilken
eller vilka ortstidningar kungörelser angående konkursen skola införas, ankomme
på konkursdomaren atl meddela och låla kungöra sådan föreskrift; underrätte ock
ofördröjligen rättens ombudsman därom.
Erfordras under konkursen ändrad föreskrift, i vilken
eller vilka lokala dagstidningar vissa kungörelser angående konkursen skola
införas, ankomme på konkursdomaren att meddela och låla kungöra sådan
föreskrift; underrätte ock ofördröjligen rättens ombudsman därom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Möter hinder för införande av kungörelse om konkursen i
ortstidning, som i sådant avseende bestämts, skall kungörelsen anses behörigen
offentliggjord, ändå att den ej intagits i den tidning.
Kungörelse om konkursmåls
handläggning vid rätten må utan hinder av föreskrift, att densamma skall
införas i ortstidning minst tio dagar före den, som utsatts för handläggningen,
i sådan tidning införas senare, om konkursdomaren finner särskilda
omsländigheter därtill föranleda.
Möter hinder för införande av kungörelse om konkursen i
lokal dagstidning, skall kungörelsen anses behörigen offentliggjord, ändå alt
den ej intagits i den tidning.
Kungörelse om konkursmåls handläggning
vid rätten må utan hinder av föreskrift, att densamma skall införas i tidning
minst tio dagar före den, som utsatts för handläggningen, i tidning införas
senare, om konkursdomaren finner särskilda omständigheter därtill föranleda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
210 §'«
Över beslul, som konkursdomaren
meddelat i fall, där sådant enligt denna lag på honom ankommer, må klagan föras
i hovrätten; dock må ej klagas däröver alt rättens ombudsman entledigats eller
alt förvaltare tillhållits att fullgöra sina åligganden.
Senaste lydelse 1970:848.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Vill någon klaga däröver att konkurs blivit
nedlagd jämlikt 149 §, varde liden för besvärs anförande räknad frän del
kungörelsen om konkursens nedläggande infördes i allmänna tidningarna.
Föreslagen lydelse
Vill någon klaga däröver all konkurs blivit
nedlagd jämlikt 149 §, varde tiden för besvärs anförande räknad frän del
kungörelsen om konkursens nedläggande infördes i Post- och Inrikes Tidningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslut av konkursdomaren i frågor, som omförmäles i
3, 4 eller 6 kap., eller om förordnande eller entledigande av tillsynsman
enligt 171 b § länder omedelbart till efterrättelse, om ej annat förordnas;
dock alt vad sålunda stadgats icke skall äga tillämpning å beslut, varigenom
förelagt vite utdömts.
Denna
lag iräder i kraft den I januari 1975.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2:7
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
Härigenom förordnas, att 72, 74,97, 104 och 105 §§
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
72 § Saknar förening till registret anmäld behörig
styrelse, vare styrelseledamot, föreningsmedlem eller borgenär, så ock envar
annan, vars rätt kan vara beroende av att någon finnes som äger företräda
föreningen, berättigad att hos rätten göra ansökan, att föreningen skall
förklaras skyldig att träda i likvidation.
Har
förhållande som i första stycket avses varat mer än ett år, skall
länsstyrelsen, där det varder för denna kunnigt, göra anmälan därom hos rätten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sker
ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse å föreningen
samt å föreningsmedlemmar och borgenärer, som vilja yttra sig i ärendet, att
inställa sig för rätten å utsatt dag, då frågan om föreningens trädande i
likvidation skall prövas av rätten. Kallelsen skaU delgivas föreningen på sätt
om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning vinnes om någon med vilken
delgivning kan äga rum. Genom rättens försorg skall kungörelse om kallelsen
införas i allmänna tidningarna och tidning inom den ort, där föreningens styrelse
skaU hava sitt säte, minst två och högst fyra månader före nämnda dag. Rätten
äge, där så äskas eller eljest finnes erforderUgt, förordna en eller flera
sysslomän att taga föreningens egendom under vård samt bevaka dess angelägenheter
och företräda föreningen till dess rätten meddelat beslut i ärendet.
Sker
ansökan eller anmälan, skall rätten ofördröjligen utfärda kallelse å föreningen
samt å föreningsmedlemmar och borgenärer, som vilja yttra sig i ärendet, att
inställa sig för rätten å utsatt dag, då frågan om föreningens trädande i
likvidation skall prövas av rätten. Kallelsen skall delgivas föreningen på sätt
om stämning i tvistemål är stadgat, där upplysning vinnes om någon med vilken delgivning
kan äga rum. Genom rättens försorg skaU kungörelse om kallelsen införas i
Post-och Inrikes Tidningar minst två och högst fyra månader före nämnda dag.
Rätten äge, där så äskas eller eljest finnes erforderligt, förordna en eUer
flera sysslomän att taga föreningens egendom under vård samt bevaka dess
angelägenheter och företräda föreningen till dess rätten meddelat beslut i
ärendet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrkes ej innan ärendet företages till avgörande,
att behörig styrelse finnes samt att införing i registret skett, förklare
rätten, att föreningen skall träda i likvidation, och förordne en eller flera
likvidatorer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har rörande förening under de tio sista åren icke inkommit
någon anmälan till registret och föreligger anledning till antagande alt föreningen
upphört med sin verksamhet, skall länsstyrelsen genom skrivelse lill
föreningen eller på annat lämpligt sätt förhöra sig, huruvida föreningen äger
bestånd. Vinnes ej upplysning, att föreningen fortfarande består, skall
länsstyrelsen genom kungörelse i allmänna tidningarna och tidning inom den
ort, där föreningens styrelse skaU hava sitt säte, anmana föreningen alt inom
sex månader från det offentliggörande som sist skedde låta sig avhöra. Om ej
före fristens utlopp upplysning erhålles atl föreningen beslår, skall den anses
upplöst och avföras ur registret.
Har rörande förening under de tio sista åren icke inkommit
någon anmälan till registret och föreligger anledning till antagande att föreningen
upphört med sin verksamhet, skall länsstyrelsen genom skrivelse till föreningen
eller pä annat lämpligt sätt förhöra sig, huruvida föreningen äger bestånd.
Vinnes ej upplysning, att föreningen fortfarande består, skall länsstyrelsen
genom kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar anmana föreningen att inom sex
månader från kungörandet låta sig avhöra. Om ej före fristens utlopp
upplysning erhålles att föreningen består, skall den anses upplöst och avföras
ur registret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreligga tillföriitiiga
upplysningar därom att föreningen upphört med sin verksamhet och icke ämnar
återupptaga densamma, må länsstyrelsen utan att iakttaga föreskrifterna i
första stycket andra punkten genast förklara att föreningen skall anses upplöst
och avföra den ur registret.
97 §'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senast fyra månader efter del registrering skett på
anmälan som i 96 § 2 mom. sägs skall såväl den övertagande som den överlåtande
föreningens styrelse göra ansökan om rättens tillstånd att bringa
fusionsavtalet till verkställighet. Vid ansökningen skola fogas bevis atl
registrering skett samt av den överlåtande föreningens styrelse underskriven
förteckning över föreningens kända borgenärer med angivande av postadress.
Rätten utfärde kallelse å den överlåtande föreningens borgenärer, både kända
och okända, med föreläggande för den, som vill göra förbehåll om rätt till
betalning av den överlåtande föreningen för sin
Senast fyra månader efter det registrering skett på
anmälan som i 96 § 2 mom. sägs skall såväl den övertagande som den överlåtande
föreningens styrelse göra ansökan om rättens tillstånd att bringa
fusionsavtalet till verkställighet. Vid ansökningen skola fogas bevis att
registrering skett samt av den överlåtande föreningens styrelse underskriven
förteckning över föreningens kända borgenärer med angivande av postadress.
Rätten utfärde kallelse å den överlåtande föreningens borgenärer, både kända
och okända, med föreläggande för den, som vill göra förbehåll om rätt till
betalning av den överlåtande föreningen för sin
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1967:538.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
fordran, att sist ä viss dag, sedan sex månader förflutit,
skriftligen göra anmälan därom hos rätten. Kallelsen varde i rättens kansU
anslagen sex månader före inställelsedagen samt i allmänna tidningarna och
tidning inom den ort, där föreningens styrelse skaU hava sitt säte, kungjord
tre gånger, första gången sist fem månader och tredje gången sist två månader
innan den dagen inträffar. Kronans ombudsman i orten och alla kända inländska
och utländska borgenärer skola om kallelsen särskilt underrättas, och skall
genom rattens försorg sådan underrättelse avsändas till inländsk borgenär minst
en månad och tiU utiändsk borgenär minst tre månader före inställelsedagen.
Styrkes inför rätten, atl de borgenärer, vilka anmält förbehåll som nyss sagts,
blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller atl säkerhet som av
rätten godkännes ställts för fordringarna, skall rällen lämna tillstånd till
avtalets verkställande. Om ansökan, som gjorts inom föreskriven lid, så ock om
beslut, som meddelats i anledning av ansökningen, skall genom rättens försorg
underrättelse ofördröjligen avsändas till länsstyrelsen.
Föreslagen
lydelse
fordran, alt sist å viss dag, sedan sex månader förflutit,
skriftligen göra anmälan därom hos rätten. Kallelsen varde ofördröjligen kungjord
i Post- och Inrikes Tidningar. Kronans ombudsman i orten och alla kända inländska
och ulländska borgenärer skola om kallelsen särskilt underrättas, och skall
genom rätlens försorg sådan underrättelse avsändas till inländsk borgenär minst
en månad och till utländsk borgenär minst tre månader före inställelsedagen.
Styrkes inför rätten, atl de borgenärer, vilka anmält förbehåll som nyss
sagts, blivit till fullo förnöjda för sina fordringar eller atl säkerhei som av
rätten godkännes ställts för fordringarna, skall rätten lämna tillstånd till
avtalets verkställande. Om ansökan, som gjorts inom föreskriven tid, så ock om
beslut, som meddelats i anledning av ansökningen, skall genom rättens försorg
underrättelse ofördröjligen avsändas lill länsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Rättens beslut, varigenom tillstånd
givits, skaU inom sex månader sedan beslutet vunnit laga kraft av båda
föreningarnas styrelser anmälas för registrering. Anmälningen skall vara
åtföljd av rättens beslul i huvudskrift eller avskrift, så ock av
lagakraflbevis.
När rättens beslut om tillstånd
lill fusionsavtalets verkställande registrerats, anses fusionen genomförd.
Hör till den överlåtande föreningen
pensionsstiftelse eller personalstiftelse, gäller om stiftelsens överförande
till den övertagande föreningen vad i lagen den 9 juni 1967 (nr 531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m. är stadgat.
104 §
Vad i registret införes,
med Wad i registret mföres om förhållundantag av meddelande om kon-
ande som avses i 74, 78, 79 eller
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
kurs eller ackordsförhandUng utan konkurs varom förmäles i
93 §, skall genom länsstyrelsens försorg ofördröjligen kungöras såväl i allmänna
tidningarna som ock i tidning utgiven i den stad där länsstyrelsen har sitt
säte eller, om flera tidningar där utgivas, iden av dessa där allmänna påbud
för staden vanligen meddelas.
Där i annat faU än i 103 § I mom.
andra stycket sägs i registret antecknas, att tidigare anteckning avföres
därur, skall kungörelse därom äga rum efter vad ovan stadgas.
Föreslagen
lydelse
90-92 §§, 97 § andra stycket eller 101 § 1 mom. 1, 2, 6
eller /skall genom länsstyrelsens försorg ofördröjligen kungöras i Post- och
Inrikes Tidningar. Uppgift om adress skall dock ej kungöras.
Där i fråga om uppgift, som skall
kungöras enligt första stycket, i registret antecknas, att tidigare anteckning
avföres därur, skall kungörelse därom äga rum efter vad ovan stadgas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det som i enlighet med denna lag blivit infört eller
antecknat i registret och kungjort i ortstidning skall anses hava kommit till
tredje mans kännedom, där ej av omständigheterna framgår, att han varken ägde
eller bort äga vetskap därom.
Det som i enlighet med denna lag blivit infört eller
antecknat i registret och, / fall som avses i 104 §, kungjort i Post- och
Inrikes Tidningar skall anses hava kommii till tredje mans kännedom, där ej av
omständigheterna framgår, att han varken ägde eller bort äga vetskap därom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Innan sådant kungörande skett, kan det förhållande, som
blivit eller bort bliva infört eller antecknat i registret, icke med laga
verkan åberopas mot annan än den som visas hava ägt vetskap därom.
Innan sådan införing och, i fall som avses i 104 §,
kungörande skett, kan del förhållande, som blivit eller bort bliva infört eller
antecknat i registret, icke med laga verkan åberopas mot annan än den som visas
hava ägt vetskap därom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den I januari 1975.
Bestämmelserna i 97 § första
stycket i dess äldre lydelse gäller fortfarande i fråga om ärende som är
anhängigl vid domstol vid utgången av år 1974.
* Senaste lydelse 1973:398.
23 Riksdagen 1976177. 1 saml Nr 63
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2:8
Förslag
till
Lag
om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521)
Härigenom
förordnas, att 62 § rusdrycksf örsäljningsförordningen (1954; 521)
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
62 §'
Nuvarande
lydelse
Då länsstyrelsen utfärdar bevis om tillstånd till
annan årsutskänkning än Irafikutskänkning, skall, utom i fall som avses 142 §
3 mom., beslutet kungöras i den eller de tidningar 'mom orten där allmänna
påbud för kommunen vanligen meddelas. Tiden för anförande av besvär över sådani
beslut skall räknas från dagen för första kungörandet, vilken dag skall
angivas i kungörelsen.
Föreslagen
lydelse
Då länsstyrelsen utfärdar bevis om tillstånd till
annan årsutskänkning än Irafikutskänkning, skall, utom i fall som avses i 42 §
3 mom., beslutet kungöras i ortstidning. Tiden för anförande av besvär över
sådant beslut skall räknas från dagen för kungörandet, vilken dag skall
angivas i kungörelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.
'
Senasie lydelse 1970:740.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2:9
Förslag
till
Lag
om ändring i förordningen (1845:50 s. 1) i avseende på handel om lösören, som
köparen låter i säljarens vård kvarbliva
Härigenom
förordnas, att 1 och 2 §§ förordningen (1845:50 s. 1) i avseende på handel om
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
1 § '
Vill den, som tiUhandlar sig lösören och tUlåter,
att desamma få i säljarens vård kvarbliva, att vad han tillhandlat sig skall
fredas från utmätning för säljarens skuld och i händelse av dennes konkurs från
boets tillgångar avskiljas, upprätte skriftiig avhandling om köpet med
förteckning å de köpta persedlarna och vittnens underskrift. Han skall inom en
vecka därefter i tidning med spridning inom den ort, där säljaren bor, låta
införa kungörelse om avhandlingen med uppgift om säljarens och köparens namn
och yrken, dagen då köpeavhandlingen blivit uppgjord samt köpeskillingens
belopp. Avhandlingen jämte bevis om alt kungörelsen införts i tidning skall
dels inom åtta dagar från den dag då kungörelsen skedde uppvisas för
kronofogdemyndigheten i den ort där egendomen finnes, och i bestyrkt avskrift
tillställas myndigheten, dels inom en månad från samma dag företes inför tingsrätten
i orten till intagande i dess protokoll.
Föreslagen lydelse
Vill den, som tillhandlar sig lösören och
tillåter, att desamma få i säljarens vård kvarbliva, att vad han tillhandlat
sig skall fredas från utmätning för säljarens skuld och i händelse av dennes
konkurs från boets tillgångar avskiljas, upprätte skriftiig avhandling om köpet
med förteckning å de köpta persedlarna och vittnens underskrift. Han skall inom
en vecka därefter i ortstidning inom den ort, där säljaren bor, låta införa
kungörelse om avhandlingen med uppgift om säljarens och köparens namn och
yrken, dagen då köpeavhandlingen blivit uppgjord samt köpeskillingens belopp.
Avhandlingen jämte bevis om att kungörelsen införts i ortstidning skall dels
inom åtta dagar från den dag då kungörelsen skedde uppvisas för
kronofogdemyndigheten i den ort där egendomen finnes, och i bestyrkt avskrift
tillställas myndigheten, dels inom en månad från samma dag företes inför
tingsrätten i orten till intagande i dess protokoll.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tingsrätt
bör genast hos sig, till allmänhetens kännedom, angående uppvisade och
inprotokollerade köpeavhandlingar, offentligen anslå
Tingsrätten
för register över uppvisade och inprotokollerade köpeavhandlingar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
'
Senaste lydelse 1970:442. * Senaste lydelse 1970:442.
Prop. 1976/77:63 356
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
kungörelser
av enahanda innehåU, som ovan nämnt är.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Köpeavhandling, om vilken kungörelse finnes
anslagen vid utgången av år 1974, skaU införas i register som sägs i 2 §,
varefter kungörelsen får nedtagas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga
2:10
Förslag
till
Lag
om ändring i förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription och om
kallelse å okända borgenärer
Härigenom
förordnas, att 1 och 11 §§ förordningen (1862:10 s. 1) om tioårig preskription
och om kallelse å okända borgenärer skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1
§'
Var,
som har fordran hos annan i penningar, eller vad det är, skall den genom
stämning eller lagsökning, eller eljest skriftligen eller muntligen, hos
gäldenären kräva inom tio år från den dag, då skuldebrev eller annan handling,
vara fordran gmndad är, gavs, eller fordringen annorledes tillkom; och vare
fordringens tillkännagivande hos gäldenären lika ansett, som hade krav skett:
är fordran ej tiU betalning förfallen så tidigt, att den inom tio år sökas
eller krävas kan; då skall borgenär, inom sagda tids förlopp, gäldenären därom
erinra. Vare ock borgenär skyldig att, så länge hans fordran sedan innestår,
den ånyo bevaka, som nu sagt är, inom vart tionde år från den dag, då sista
bevakningen skedde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
den, hos vUken fordran genom krav eller erinran bevakas skall, blivit i sådant
ändamål, å tre särskilda dagar av tionde året, sökt i sitt hemvist, men ej
kunnat träffas; give borgenär fordringen an hos domstol eller överexekulor,
och låle bevis däröver inom årets slut införas i allmänna tidningama.
Har
den, hos vilken fordran genom krav eller erinran bevakas skall, blivit i sådant
ändamål, å tre särskilda dagar av tionde året, sökt i sitt hemvist, men ej
kunnat träffas; give borgenär fordringen an hos domstol eller överexekulor,
och låle bevis däröver inom årets slut införas i Post- och Inrikes Tidningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
År
borgenären ej veterligl, om eller var gäldenären äger hemvist inom riket; då må
ock fordringen hos domstol eller överexekulor angivas och beviset däröver i
t'id-ningarna införas, inom tid, som nu sagd är.
Är
borgenären ej veterligl, om eller var gäldenären äger hemvist inom riket; då må
ock fordringen hos domstol eller överexekulor angivas och beviset däröver i tidningen
införas, inom tid, som nu sagd är.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Då
kallelse är så sökt, som i 9 § sägs; utfärde rätten offentiig stämning å
okända borgenärer att sist å viss dag, sedan sex månader förflutit, giva sina
fordringar skriftli-
Då
kallelse är så sökt, som i 9 § sägs; utfärde rätten offentlig stämning å
okända borgenärer att sist å viss dag, sedan sex månader förflutit, giva sina
fordringar skriftli-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senaste lydelse 1915:60. « Senaste lydelse
1964:327.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
gen
eller muntligen an. Stämningen varde / rättens kansU anslagen sex månader före
inställelsedagen och i allmänna tidningarna kungjord tre gånger, första gången
fem och tredje gången sist två månader innan den dag inträffar. Utmätningsmannen
i orten och alla inländska borgenärer, som å den i 9 § omförmälda förteckning
upptagna äro, skola om stämningen särskilt underrättas; och foge rätten
anstalt, att sådan underrättelse varder, minst en månad före inställelsedagen,
dem meddelad.
Föreslagen lydelse
gen
eller muntligen an. Stämningen varde ofördröjligen kungjord / Post-och Inrikes
Tidningar. Utmätningsmannen i orten och alla inländska borgenärer, som å den i
9 § omförmälda förteckning upptagna äro, skola om stämningen särskilt
underrättas; och foge rätten anstalt, att sådan underrättelse varder, minst en
månad före instäl lelsedagen, dem meddelad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Bestämmelserna i 11 § i dess äldre lydelse gäller
fortfarande i fråga om ärende som är anhängigt vid domstol vid utgången av år
1974.
Prop.
1976/77:63 359
Bilaga 2: IJ
Förslag till
Lag om ändring i kommunallagen (1953:753)
Härigenom förordnas, aU II §, 14 § 1 mom. samt 34 och 40 §§
kommunaUagen (1953:753)' skaU ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
II §'
Kommunfullmäktige välja varje Kommunfullmäktige välja varje
år för nästkommande kalenderår år för nästkommande kalenderår
bland sig en ordförande och en vice bland sig en ordförande och en vice
ordförande samt, då fullmäktige så ordförande samt, då fuUmäktige så
besluta, jämväl en andre vice ord- besluta, jämväl en andre vice ord
förande. Underrättelse om dessa förande. Underrättelse om dessa
val, med angivande av de valdas val, med angivande av de valdas
namn och postadress, skall oför- namn och postadress, skall oför
dröjligen insändas till länsstyrelsen dröjligen insändas till länsstyrel-
för intagande i länskungörelserna. sen, som upprättar förteckning över
uppgiftema.
Vid sammanträde som under år, då
allmänna val av fullmäktige ägt rum, hålles med de nyvalda fullmäktige utövas
ordförandeskapet av den som enligt 13 § väljs tUl ordförande för nästkommande
år. IntiU dess valet förrättats utövas ordförandeskapet av den som fullmäktige
därtill särskilt utsett. I fråga om ordförandeskapet vid första sammanträdet
med fullmäktige som valts i anledning av ändring i kommunal indelning är
särskilt stadgat.
Äro både ordförande och vice
ordförande hindrade att inställa sig vid kommunfullmäktiges sammanträde, äga
fullmäktige utse annan ledamot att för tillfället föra ordet. Intill dess så
skett, utövas ordförandeskapet av den till tjänstgöringstiden äldste bland
fullmäktige eller, där två eller flera fullmäktige ha lika lång
tjänstgöringstid, av den bland dessa, som är till levnadsåldern äldst.
14 § 1 mom. Kungörelse om
sammanträde med kommunfullmäktige, innehållande uppgift om tid och ställe för
sammanträdet och de ärenden, som därvid skola behandlas, utfärdas av
ordföranden eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden.
Kungörelsen skall minst en vecka Kungörelsen skall minst en vecka
före sammanträdet anslås å en av före sammanträdet anslås å en av
kommunen på lämplig plats an- kommunen på lämplig plats anord-
ordnad anslagstavla (kommunens nad anslagstavla (kommunens an-
anslagstavla) och, därest kommun- slagstavla). Kungörelsen skall ock
fullmäktige så beslutat, jämväl an- översändas med posten till envar
norstädes. Kungörelsen skall ock fullmäktig och suppleant så tidigt.
' Omtryckt 1969:765.
' Senaste lydelse 1%9:765.
' Senaste lydelse 1%9:765.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
översändas med posten till envar fullmäktig och suppleant
så tidigt, att den kan antagas komma honom till hända senast fyra dagar före
sammanträdet.
Därjämte skall tillkännagivande
om lid och ställe för sammanträde
samt, därest kommunfullmäktige så
bestämt, om de ärenden, som skola
behandlas, införas i en eller flera
ortstidningar senast en vecka före
sammanträdet. Vid sammanträde
före utgången av december månad
avgöres för nästföljande
kalenderår, i vilken eller vilka tidningar
tillkännagivande skall införas. Därvid bör väljas sådana tidningar, som genom
spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar bringa tillkännagivandet
tiU de flestas kännedom. Har vid fattandet av beslut i ämnet förslag om
tillkännagivandets införande i annan ortstidning än sådan, som omfattas av
beslutet, varit under omröstning och därvid erhållit minst en tredjedel av de i
omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i
denna tidning.
Den omständigheten att kungörelse
om sammanträde icke blivit anslagen annorstädes än å kommunens anslagstavla
e//«r att tillkännagivande ej blivit infört i tidning utgör ej hinder för
sammanträdets hållande.
Föreslagen
lydelse
att den kan antagas komma honom till hända senast fyra
dagar före sammanträdet.
Därjämte skall tillkännagivande
om tid och ställe för sammanträde
samt, därest kommunfullmäktige så
bestämt, om de ärenden, som skola
behandlas, införas i ortstidning
senast en vecka före sammanträ
det. Vid sammanträde före
utgången av december månad
avgöres för nästföljande
kalenderår, i vilken eller vilka tidningar
tillkännagivande skall införas.
Den omständigheten att tillkännagivande
om sammanträde icke blivit infört i tidning utgör ej hinder för sammanträdets
hållande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34 §* Av kommunfullmäktige utses bland ledamöterna i
kommunstyrelsen en ordförande och en vice ordförande att tjänstgöra den tid,
för vilken de blivit invalda som ledamöter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Underrättelse om dessa val, med angivande av de valdas
namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande
i länskungörelserna.
Underrättelse om dessa val, med angivande av de valdas namn
och postadress, skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen, som upprättar
förteckning över uppgiftema.
Prop. 1976/77:63 361
Nu
varande lydelse Föreslagen lydelse
Äro både ordföranden och vice ordföranden hindrade
att inställa sig vid sammanträde med kommunstyrelsen, äger styrelsen utse annan
ledamot att för tillfället föra ordet.
40
§' Kommunstyrelsen skall på lämp- Kommunstyrelsen skaU på komligt sätt
kungöra varest till styrelsen munens anslagstavla kungöra ställda
framställningar emottagas. varest till styrelsen ställda framställningar
emottagas.
Bestämmelserna i 7§ förvaltningslagen (1971:290)
äga motsvarande tillämpning i ärende hos kommunstyrelsen.
Styrelsens skriftväxling ombesörjes av ordföranden
eller under hans inseende. Styrelsens protokoU och övriga tUl dess arkiv
hörande handlingar skola på ordförandens ansvar vårdas och förtecknas.
Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1975.
>
Senaste lydelse 1971:657.
Prop. 1976/77:63 362
Bilaga
3
Författningsförteckning,
kronologisk
Följande
författningar behandlas i följande underavsnilt av avsnhl 6
giftermålsbalken:
6.4.1
föräldrabalken;
6.4.1
ärvdabalken:
6.14
jordabalken;
6.2.1, 6.14
förordningen (1845:50 s. 1) i avseende på handel om
lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva: 6.14
förordningen (1862:10 s. 1) om lioårig preskriplion
och om kallelse å okända borgenärer: 6.6.1, 6.14
utsökningslagen
(1877:31 s. 1); 6.7, 6.13
lagen
(1886:46 s. I) ang. slenkolsfyndigheter m.m.: 6.3
lagen
(1887:42 s. l)om handelsregister, firma och prokura: 6.4.2,6.6.2
KM:ts
förnyade mäklareordning (1893:51 s. 1): 6.15.1, 6.17
lagen
(1898:64 s. 10) om boskillnad; 6.4.1
lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äkienskap och förmynderskap: 6.4.1
lagen (1907:15) angående avlösning av avgäld från
avsöndrad lägenhet: 6.2.6
stadgan
(1911:113) angående dispaschörsväsendet: 6.15.2, 6.17
lagen
(1918:163) med vissa bestämmelserom sjöfynd: 6.12
vattenlagen
(1918:523): 6.2.2-6.2.5,6.7, 6.13
lagen
(1919:426) om floUning i allmän floltied: 6.2.2,6.2.4,6.2.5, 6.12
konkurslagen
(1921:225): 6.4.4, 6.5,6.13
lagen
(1921 ;378) om ströängars indragande till Kronan; 6.2.4, 6.7
lagen (1925:334) om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare alt inlösa under nyttjanderätt upplåtet område
(ensittarlagen); 6.2.4,6.7
lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning
ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal: 6.7
lagen
(1927:85) om dödande av förkommen handling; 6.6.1
lagen (1932:169) om uppläggande av nya
fastighetsböcker för landet; 6.2.1
lagen
(1933:269) om ägofred: 6.2.2-6.2.4,6.12
Prop.
1976/77:63 363
epizootikungörelsen (1935:106): 6.15.1
lagen (1938:96) om understödsföreningar; 6.4.2, 6.6.2
lagen (1938:121) om hitlegods; 6.12
lagen (1938:159) om avlösning av
avgälder från de till skatte försålda så kallade halländska kyrkohemmanen:
6.2.6
jaktstadgan (1938:279): 6.2.3,6.2.4
gruvlagen (1938:314): 6.3, 6.7,6.14
kungörelsen (1938:677) med vissa
föreskrifter rörande polismyndighets befattning med hittegods: 6.12
lagen (1939:608) om enskilda vägar: 6.2.2,6.2.3,6.2.5
kungörelsen (1940:910) ang. yrkesmässig automobiltrafik:
6.11
kungörelsen (1941:206) med vissa
beslämmelser angående marknader: 6.15.1
lagen (1944:705) om aktiebolag: 6.4.2,6.6.1,6.6.2,6.8
kungörelsen (1946:82) ang.
tillämpningen av KF den 15 mars 1946 (nrSl) om bekämpande av smittsamma
sjukdomar hos bin: 6.15.1
lagen (1946:804) om införande av nya rättegångsbalken;
6.14
arbetsordningen (1947:960) för rikets hovrätter; 6.17
kungörelsen (1947:971) om aktiebolagsregistrets förande
m.m.; 6.4.2
lagen (1948:218) om sambruksföreningar; 6.6.2
kungörelsen (1948:219) om registrering av
sambruksföreningar: 6.4.2
lagen (1948.433)om försäkringsrörelse:
6.4.3,6.6.1,6.6.2,6.8
kungörelsen (1949:501) om hovrättsting; 6.15.2
kungörelsen (1950:152) om
fastslällelse av hamn- och grundpenning-taxor samt taxor å sluss-, kanal- och
andra farledsavgifter; 6.11
lagen (1950:272) om rätt för
utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket:
6.4.3,6.6.2
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar; 6.4.2, 6.6.1,
6.6.2
kungörelsen (1952:303) med
särskilda föreskrifter för domstolarna rörande förmyndarvården
(förmyndarvårdskungörelsen); 6.15.2
kungörelsen (1952:304) med
särskilda föreskrifter rörande överförmyndarens verksamhet
(överförmyndarkungörelsen); 6.15.2
kungörelsen (1952:495) om förande
av register för ekonomiska föreningar m.m.: 6.4.2
kungörelsen (1953:620) angående
indrivningen och användningen av vissa med anledning av företag i vatten
utgående avgifter; 6.2.1
kommunallagen (1953:753): 6.10.1,6.15.1
landstingslagen (1954:319); 6.10.1
rusdrycksförsäljningsförordningen( 1954:521); 6.11
kungörelsen (1954:533) ang. försvarets reservstater: 6.17
fiskeristadgan (1954:607); 6.2.4
lagen (1955:183) om bankrörelse: 6.4.2,6.6.1,6 8
kungörelsen (1955:187) om bankregistrets förande m.m.;
6.4.2
Prop.
1976/77:63 364
lagen
(1955:416) om sparbanker; 6.4.2
kungörelsen
(1955:422) om sparbanker; 6.4.2
lagen
(1956:216) om jordbrukskasserörelsen; 6.4.2, 6.6.1,6.6.2
instruktionen
(1956:288) för civila reservläkare: 6.17
kommunallagen
(1957:50) för Stockholm; 6.10.1,6.15.1
lagen
(1957:281) om kommunalförbund; 6.10.1
taxeringskungörelsen
(1957:513); 6.15.1
lagen (1958:52) om förlängning av tid för
preskription av rätt till arv eller testamente: 6.14
stadgan
(1958:261) om prästval: 6.16,6.17
stadgan (1958:478) för statsunderstödda
folkhögskolor (folkhögskolestadgan); 6.17
byggnadsstadgan
(1959:612); 6.2.4
lagen
(1960:130) om fiskevårdsområden: 6.2.4,6.2.5
reglementet
(1960:322) för skogsvårdsstyrelserna; 6.17
kungörelsen (1960:487) om befäl å svenska
handelsfartyg m.m. (sjöbefälskungörelsen); 6.15.1
varumärkeslagen
(1960:644): 6.9.1
kungörelsen (1960:648) med tillämpningsbestämmelser
till varumärkeslagen och kollektivmärkeslagen: 6.9.1
lagen (1960:679) om rätt att undersöka och bearbeta
fyndigheter av uranhaltigt mineral m.m. (uranlagen): 6.3
ölförsäljningsförordningen
(1%1:159); 6.11
instruktionen
(1961 ;279) för tandläkare inom folktandvården; 6.17
lagen
(1961;436)omförsamHngsstyrelse; 6.10.1,6.15.1
förordningen
(1961 ;568) om brandfariiga varor: 6.11
allmänna
läkarinstruktionen (1963:341); 6.17
namnlagen
(1963:521); 6.9.2
kungörelsen (1%3;528) med tillämpningsbestämmelser
tiU namnlagen (namnkungörelsen): 6.9.2
lagen
(1963:537) om gravräU m.m.; 6.14
lagen
(1963:583) om avveckling av fideikommiss; 6.6.1
lagen
(1963:633) om biskopsval: 6.16
instruktionen
(1964:379) för militärhögskolan: 6.17
stadgan
(1964:679) om notarius publicus: 6.15.1,6.15.2
kungörelsen (1964:680) med närmare föreskrifter om
särskild förrättningsman för upptagande av protest: 6.15.1
lagen
(1964:731) om trafiknämnder: 6.15.1
åklagarinstruktionen
(1964:739); 6.17
kungörelsen (1964:825) om tillämpning av
naturvårdslagen (naturvårdskungörelsen); 6.2.4
kungörelsen (1965:57) om lokala bestämmelser till
skydd för djurlivet: 6.2.4
Prop. 1976/77:63 365
deparlementsinstruktionen
(1965:386): 6.15.2 stadgan (1965:486) om biskopsval; 6.16
lagen
(1965:596) om kommunala sammanläggningsdelegerade; 6.10.1, 6.15.I aUmänna
verkssiadgan( 1965:600); 6.15.2 statstjänstemannastadgan (1965:601): 6.17
instruktionen (1965:645) för bergsstaten: 6.17 instruktionen (1965;646) för
sprängämnesinspektionen: 6.17 instruktionen (1965:647) för statens elektriska inspektion:
6.17 instruktionen (1965:658) för patent- och registreringsverket; 6.9.2, 6.14
instruktionen (1965:667) för arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna:
6.17
instruktionen
(1965:669) för bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna: 6.17
instruktionen (1965:675) för statens kriminaltekniska laboratorium; 6.17
instruktionen (1965:685) för länsbrandinspektörerna: 6.17
kronofogdeinstruktionen (1965:687); 6.17
kungörelsen
(1965:729) med vissa bestämmelser om anställning som präst: 6.17 instruktionen
(1965:741) för länsskolnämnderna: 6.17 instruktionen (1965:743) för
landsarkiven; 6.17 instruktionen (1965:781) för statens rättskemiska
laboratorium: 6.17 instruktionen (1%5;783) för statens rättsläkarstationer:
6.17 instruktionen (1965:790) för länsnykterhetsnämnderna; 6.17 instruktionen
(1965:791) för yrkesinspektionen; 6.17 instruktionen (1965:792) för
länsläkarväsendet; 6.17 kungörelsen (1965:819) om tjänstetillsättning m.m. vid
armén, marinen och flygvapnet; 6.17 instruktionen (1965:827) för
fortifikationsförvaitningen: 6.17 instruktionen (1965:836) för
militärpsykologiska institutet: 6.17 instruktionen (1965:838) för
militärapoteket; 6.17 instruktionen (1965:840) för förenade fabriksverken; 6.17
instruktionen (1965:842) för televerket: 6.15.2, 6.17 instruktionen (1965:843)
för statens järnvägar: 6.15.2,6.17 instruktionen (1965:847) för statens
vattenfallsverk: 6.17 instruktionen (1965:857) för utrikesdepartementet; 6.17
stadgan (1966:262) för försvarshögskolan: 6.17 instruktionen (1966:557) för
lokal skattemyndighet; 6.15.2,6.17 instruktionen (1967:258) för statens
vägverk; 6.17 instruktionen (1967:286) för fiskeristyrelsen och statens lokala
fiskeriadministration; 6.17 instruktionen (1967:339) för luftfartsverket:
6.15.2 lagen (1970:420) om flyttning av fordon i vissa fall; 6.12
Prop. 1976/77:63 366
kungörelsen (1967:421) ang.
tillämpningen av lagen den 9 juni 1967 (nr 420) om flyttning av fordon i vissa
fall; 6.12
instruktionen (1967:425) för
lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna: 6.17
folkbokföringskungörelsen (1967:495); 6.15.2
instruktionen (1967:570) för statens hingstdepå och
stuteri: 6.17
instruktionen (1967:654) för statens trafiksäkerhelsverk;
6.17
patentlagen (1967:837): 6.9.1,6.14
palentkungörelsen (1967:838): 6.9.1,6.14
kungörelsen (1968:204) om tolk för hörsel- och talskadade;
6.15.1
instruktionen (1968:340) för försvarets
rationaliseringsinstitut: 6.17
instruktionen (1968:341) för värnpliklsverket: 6.17
kungörelsen (1968:379) om
uppläggande av nytt fastighetsregister m.m.: 6.2.4
instruktionen (1968:387) för försvarels materielverk: 6.17
instruktionen (1968:408) för överbefälhavaren: 6.17
instruktionen (1968:412) för miliiärbefälhavare: 6.17
lagen (1968:555) om rätt för
utlänning och utländskt företag att idka näring här i rikel: 6.4.3
kungörelsen (1968:556) om näringstillstånd m.m.: 6.4.3
instruktionen (1968:681) för domänverket; 6.17
kungörelsen (1969:88) om
föreningsregistret för jordbrukskasserörelsen; 6.4.2
instruktionen (1969:221) för
statens rältspsykiatriska kliniker och stationer: 6.17
instruktionen (1969:320) för sjöfartsverket; 6.17
miljöskyddslagen (1969:387): 6.2.4
miljöskyddskungörelsen (1969:388): 6.2.4
instruktionen (1969:402) för kriminalvårdsverkel: 6.17
instruktionen (1969:403) för försvarets sjukvårdsstyrelse:
6.17
instruktionen (1969:736) för postverket; 6.15.2,6.17
tingsrättsinstruktionen (1970:108); 6.15.2,6.17
delgivningslagen (1970:428): 6.14
mönsterskyddslagen (1970:485): 6.9.1, 6.14
mönsterskyddskungörelsen (1970:486); 6.9.1, 6.14
stadgan (1970:551) för statens skogsmästarskola: 6.17
lagen (1970:596) om förenklad akliehanlering: 6.8
kungörelsen (1970:600) om förenklad akliehantering; 6.8
kungörelsen (1970:664) om trafik på Södertälje kanal:
6.15.2
kungörelsen (1970:665) om trafik på Trollhätte kanal;
6.15.2
kungörelsen (1970:704) om kommunala undervisningssjukhus:
6.17
ackordslagen (1970:847): 6.5
ackordskungörelsen (1970:858): 6.5
Prop. 1976/77:63 367
instruktionen (1970:961) för tullverket: 6.17
skolstadgan (1971:235); 6.17
kungörelsen (1971:389) om statens skogsinstitut; 6.17
växtförädlarräuslagen (1971 ;392): 6.9.1,6.14
växtförädlarräUskungörelsen (1971:393): 6.9.1, 6.14
rennäringslagen (1971:437): 6.14
kungörelsen (1971 ;455) om skatterätt och länsrätt; 6.15.2
länsstyrelseinstruklionen (1971:460): 6.17
bostadsräUslagen (1971:479): 6.4.2, 6.14
bostadsrättskungörelsen (1971:486); 6.15.1
lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom:
6.13
lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg
m.m.: 6.13
kungörelsen (1971:549) om fastighetsdomstol: 6.15.1
instruktionen (1971:698) för
arrendenämnderna och hyresnämnderna: 6.17
kungörelsen (1971:704) om synemän enligt 9 kap.
jordabalken: 6.15.1
fastighetsbildningskungörelsen (1971:762): 6.4.1, 6.15.1
kungörelsen (1971:784) med
tillämpningsföreskrifter för inskrivningsväsendet enligt jordabalken: 6.15.2
livsmedelskungörelsen (1971:807): 6.15.1
instruktionen (1971:959) för länsvägnämnderna; 6.15.1
lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och
legalisering: 6.2.1, 6.2.4
kammarrättsinslruklionen(197l:1074);6.17
kungörelsen (1971:1097) om exekution i fast egendom:
6.7,6.13
utsökningskungörelsen (1971:1098): 6.13
kungörelsen (1971:1102) om exekution i luftfartyg m.m.;
6.7, 6.13
instruktionen (1971:1208) för regeringsrätten: 6.17
lagen (1972:229) om kyrkliga sammanläggningsdelegerade;
6.10.1, 6.15.1
lagen (1972:262) om understödsföreningar; 6.4.2, 6.6.2
polisinstruktionen (1972:511): 6.17
vallagen (1972:620): 6.10.2,6.15.1
sjukvårdskungörelsen (1972:676): 6.17
lagen (1972:704) om kyrkofuUmäktigval, m.m.: 6.10.2,
6.15.1
expropriationslagen (1972:719): 6.7
kungörelsen (1973:395) om införande
i allmänna tidningarna av uppgifter ur aktiebolagsregislret m.fl. register:
6.4.2
lagen (1973:1130) om exekutiv
försäljning av registrerat skepp m.m,: 6.13
anläggningslagen (1973:1149): 6.2.4
lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter: 6.2.2
förslag till handelsregisterlag (prop. 1974:4): 6.4.2
förslag till gruvlag (lagrådsremiss 1973-05-25); 6.3,6.7,
6.14
Prop. 1976/77:63 368
Bilaga
4
Sakregister
till avsnitt 6
med
hänvisning till underavsnitt
ackord;
6.5
aktiebolag:
6.4.2, 6.6.1, 6.6.2,6.8
aktiebolagsregistret:
6.4.2
akliehantering;
6.8
anläggningslagen:
6.2.4
arbetsmarknadsstyrelsen:
6.17
armén:
6.17
arrendenämnd;
6.17
arv;
6.14
avlösning
av avgäld: 6.2.6
B
bankregistret:
6.4.2 bankrörelse: 6.4.2, 6.6.1, 6.8 bergsstalen: 6.17 bin: 6.15.1 biskop: 6.16
boskillnad; 6.4.1 bostadsrätt: 6.4.2, 6.14,6.15.1 bostadsstyrelsen: 6.17
brandfarliga varor: 6.11 brandförsäkringsavtal: 6.7 byggnadsstadgan: 6.2.4
Prop. 1976/77:63 369
D
delgivningslagen:
6.14
departement: 6.15.2
dispaschör: 6.15.2, 6.17
djurlivet:
6.2.4
domänverket:
6.17
dödande
av förkommen handling: 6.6.1
ekonomisk
förening: 6.4.2,6.6.1, 6.6.2 elektriska inspektion, statens: 6.17
ensittarlagen: 6.2.4, 6.7 enskilda vägar: 6.2.2, 6.2.3, 6.2.5 epizooti: 6.15.1
exekution: 6.7, 6.13 expropriation: 6.7
fastighetsbildning:
6.4.1,6.15.1 fastighetsböcker: 6.2.1 fastighetsdomstol: 6.15.1
fastighetsregister: 6.2.4 fideikommiss: 6.6.1 fiskeristadgan; 6.2.4
fiskeristyrelsen: 6.17 fiskevårdsområden: 6.2.4, 6.2.5 flottning: 6.2.2, 6.2.4,
6.2.5, 6.12 flygvapnet: 6.17 flyttning av fordon: 6.12 folkbokföring: 6.15.2
folkhögskola: 6.17 fortifikationsförvaltningen: 6.17 förenade fabriksverken;
6,17 förening, ekonomisk; 6.4.2,6.6.1,6.6.2 förmyndarvård: 6.15.2 församlingsstyrelse:
6.10.1, 6.15.1 försvarshögskolan: 6.17
24
Riksdagen 1976177.1 saml Nr 63
Prop.
1976/77:63 370
försäkringsrörelse:
6.4.3, 6.6.1, 6.6.2, 6.8 föräldrabalken: 6.4.1
giftermålsbalken:
6.4.1 gravrätt: 6.14 gruvlag: 6.3, 6.7, 6.14
H
hamn-
och grundpenningtaxor: 6.11 handelsregister: 6.4.2, 6.6.2 hingstdepå: 6.17
hittegods: 6.12 hovrätt: 6.17 hovrättsiing: 6.15.2 hyresnämnd; 6.17
I
inskrivningsväsendet:
6.15.2
internationella
rättsförhållanden (äktenskap m.m.): 6.4.1
jaktstadgan;
6.2.3, 6.2.4 jordabalken: 6.2.1, 6.14 jordbrukskasserörelsen: 6.4.2,6.6.1,6.6.2
järnvägar, statens: 6.15.2,6.17
K
kammarrätt;
6.17
kanal,
Södertälje och Trollhätte; 6.15.2
klinik,
rättspsykiairisk: 6.17
kommunala
sammanläggningsdelegerade: 6.10.1,6.15.1
Prop. 1976/77:63 371
kommunala
undervisningssjukhus: 6.17
kommunalförbund:
6.10.1
kommunallagen;
6.10.1,6.15.1
kommunallagen
för Stockholm: 6.10.1,6.15.1
konkurs;
6.4.4,6.5,6.13
kriminalvårds
verket; 6.17
kronofogde;
6.17
kyrkliga
sammanläggningsdelegerade: 6.10.1,6.15.1
kyrkofuUmäktigval;
6.10.2,6.15.1
laboratorium,
statens kriminaltekniska; 6.17 laboratorium, statens rättskemiska: 6.17
landsarkiv: 6.17 landsting; 6.10.1 lantbruksstyrelsen; 6.17 legalisering;
6.2.1, 6.2.4 livsmedel; 6.15.1 luftfartsverket: 6.15.2 läkarinstmktionen: 6.17
länsbrandinspektör; 6.17 länsläkarväsendet; 6.17 länsnykterhetsnämnd: 6.17
länsrätt; 6.15.2 länsskolnämnd; 6.17 länsstyrelse (instruktion); 6.17 länsvägnämnd:
6.15.1 lösöreköp:6.14
M
marinen:
6.17 marknad; 6.15.1 materielverk, försvarets; 6.17 militärapoteket; 6.17
militärbefälhavare; 6.17 militärhögskolan: 6.17 militärpsykologiska institutet:
6.17 miljöskydd: 6.2.4 mäklare: 6.15.1, 6.17 mönsterskydd; 6.9.1, 6.14
Prop. 1976/77:63 372
N
namn:
6.9.2
naturvård;
6.2.4
notarius publicus;
6.15.1,6.15.2
näringstillstånd;
6.4.3
patent:
6.9.1,6.14
patent-
och registreringsverket (instruktion); 6.9.2,6.14
polisinstruktionen;
6.17
postverket;
6.15.2, 6.17
preskriptionsförordningen;
6.6.1,6.14
preskription
av rätt till arv och testamente: 6.14
protest:
6.15.1
präst:
6.16, 6.17
rationaliseringsinstitut,
försvarets: 6.17
regeringsrätten;
6.17
rennäring:
6.14
reservläkare,
civila: 6.17
reservstater,
försvarets: 6.17
rusdryck:
6.11
rättegångsbalken,
lag om införande av; 6.14
rätlsläkarstationer:
6.17
sambruksföreningar;
6.4.2,6.6.2
samfälligheter;
6.2.2
sammanläggningsdelegerade,
kommunala; 6.10.1,6.15.1
sammanläggningsdelegerade,
kyrkliga; 6.10.1,6.15.1
sjukvårdskungörelse;
6.17
sjukvårdsstyrelse,
försvarets; 6.17
sjöbefäl;
6.15.1
sjöfartsverket;
6.17
Prop.
1976/77:63 373
sjöfynd; 6.12
skattemyndighet, lokal; 6.15.2, 6.17 skatterätt: 6.15.2
skogsinstitut, statens: 6.17 skogsmästarskola, statens; 6.17
skogsvårdsstyrelse; 6.17 skolstadgan: 6.17 sparbanker: 6.4.2
sprängämnesinspektionen; 6.17 statstjänstemannastadgan: 6.17 slenkolsfyndigheter:
6.3 ströängar; 6.2.4, 6.7 stuteri: 6.17 synemän: 6.15.1
tandläkare: 6.17
taxeringskungörelsen: 6.15.1
televerket; 6.15.2, 6.17
tingsrätt: 6.15.2, 6.17
tjänstetillsättning
(armén, marinen och flygvapnet): 6.17
tolk:
6.15.1
trafiknämnd;
6.15.1
trafiksäkerhets verk, statens: 6.17
tullverket: 6.17
U
understödsförening: 6.4.2,6.6.2 undervisningssjukhus,
kommunala; 6.17 uran: 6.3
utländsk försäkringsanstalt: 6.4.3, 6.6.2 utlänning,
utländskt företag; 6.4.3 utrikesdepartementet; 6.17 utsökning; 6.7, 6.13
Prop.
1976/77:63 374
V
vallagen:
6.10.2,6.15.1
varumärke: 6.9.1
vatten; 6.2.1 6.2.5,
6.7, 6.13
vattenfallsverk, statens:
6.17
verksstadgan;
6.15.2
vägar, enskilda: 6.2.2,
6.2.3, 6.2.5
vägverk, statens: 6.17
värnpliktsverket: 6.17
växtförädlarrätt: 6.9.1,
6.14
Y
yrkesinspektionen:
6.17 yrkesmässig automobiltrafik: 6.11
åklagare;
6.17
äganderättsutredning:
6.2.1, 6.2.4
ägofred: 6.2.2 6.2.4,6.12
äktenskap (internalionella
rättsförhållanden): 6.4.1
ärvdabalken; 6.14
O
01:6.11
överbefälhavaren;
6.17 överförmyndare: 6.15.2
Bilaga
2
Variationer
kommun- och länsvis i antalet lokala dagstidningar med olika spridningstal
Antal
Antal kommuner
Antal län
tidningar
vid spridningsnivån
vid spridningsnivån
10%
5%
0%
10%
5%
0%
1
29
10
4
_
_
__
2
128
60
33
4
1
1
3
68
74
73
12
5
4
31
82
76
4
5
1
5
15
37
55
4
5
1
6
3
11
26
._
1
2
7
f
__
6
__
4
1
8 9 10 11 12 13 14
.
1
"""
2 1
4 1
2 5 2 1
15 16 17 18 19 20
1
1 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63 376
Grafisk framsiällning kommunvis av kostnaden per spaUmiUimeter för
annonsering i ortspress i skilda spridningsnivåer.
Bilaga
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
o # a
3. Q.
a "-1
c
Vi
-g
O
o
VI
3
n
VI
o
5'
O.
a
tn
t_/t
Q
i
a
K
#
5'
3_
(ra
3'
a
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
»rop.
1976/77:63 377
jrafisk framställning länsvis av kostnaden per spaUmiUimeter för
annonsering i ortspress i skilda spridningsnivåer.
Bilaga
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 5 De rciuittcrodc jörslagcn
(jfr s. 165 noten) 22 Förslag till Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)
Härigenom
föreskrives i fråga om konkurslagen (1921:225)' dels attiSS, 111, 129, 130,
149, 155, 166, 176, 189 och 210 §§ orden "allmänna tidningama" skall
bytas ut mot "Post- och Inrikes Tidningar". dels att 18 a, 19, 74, 186
och 202 §§ skaU ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
18 a § Meddelas beslul om konkurs skall konkursdomaren i
samband därmed pröva, om konkursen skall handläggas i enlighet med vad som i
allmänhet är föreskrivei i fråga om konkurs eller om den enligt 185 § första
stycket skall handläggas med lillämpning av de särskilda bestämmelserna i 185
a-185 g §§. Konkursdomaren skaU därjämte bestämma den eller de ortstidningar i
vilka kungörelser om konkursen skola införas.
Föreslagen
lydelse
18 a § Meddelas beslul om konkurs skall konkursdomaren i
samband därmed pröva, om konkursen skall handläggas i enlighet med vad som i
allmänhet är föreskrivei i fråga om konkurs eller om den enligt 185 § första
stycket skall handläggas med lillämpning av de särskilda bestämmelserna i 185
a- 185 g §§.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslul i frågan om
handläggningsformen skall såviii möjligt meddelas genast. Behöver frågan
uiredas närmare, skall konkursdomaren i stället genast uppdraga åt
kronofogdemyndigheten i den ort, där gäldenären bör svara i tvistemål som angå
gäld i allmänhet, alt verkställa sådan utredning. Beslut om handläggningsformen
skall i så fall meddelas senasi en vecka från dagen för konkursbesluiel, om ej
synneriiga skäl föreligga. Konkursdomaren äger utsätta sammaniräde för frågans
prövning.
kursdomaren
i samband därmed bestämt om handläggningsformen eller eljest enligt första
och andra styckena kungöres i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning
som avses i första stycket.
Konkursbeslutet jämte vad kon-
Konkursbeslutet jämte vad konkursdomaren i samband därmed bestämt om
handläggningsformen eller om utredning kungöres i Post-och Inrikes Tidningar
och ortstidning.
19 §' Beslutas alt konkursen skall handläggas i enlighet
med vad som i allmänhet är föreskrivet i fråga om konkurs, skall
konkursdomaren genast ut-
' Senasie lydelse av
111
§1957:97 176 §1975:244
130 §
1946:809 210 § 1970:848
155
§1970:848
166
§"-
' Lydelse enligt prop. 1975/76:210.
3 Lydelse
enligt prop. 1975/76:210.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
379
opaginerad Kontrollera mot PDF
sälta första
borgenärssammanträdet atl hållas inför konkursdomaren lidigast tre och senast
fem veckor från dagen för konkursbeslutet. Sammanträdet får dock håUas senare
än som har sagts nu, om det är nödvändigt med hänsyn till konkursboets
omfattning och beskaffenhet. Konkursdomaren skaU även bestämma den tid, minst
fyra och högst tio veckor från dagen för konkursbeslutet, inom vilken bevakning
av fordran skall äga mm.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad konkursdomaren har bestämt enligt första
stycket skaU kungöras på det sätt som sägs i 18 a § tredje stycket. Därvid
skall även konkursdomarens beslut om handläggningsformen kungöras, om det ej
redan skett.
Konkursdomaren
skall därjämte bestämma den eller de ortstidningar i vilka sådana kungörelser
om konkursen, som kan komma att utfärdas senare, skola införas.
Vad konkursdomaren har bestämt enligt första och
andra styckena skaU kungöras på det sätt som sägs i 18 a § tredje stycket.
Därvid skaU även konkursdomarens beslut om handläggningsformen kungöras, om
det ej redan skett.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Gäldenären
skall kaUas till försia borgenärssammanträdet och därvid erinras om sin
skyldighet enligt 92 § att vid sammanträdet avlägga bouppteckningsed. I fråga
om delgivning av kaUelsen gäUer vad som är föreskrivet om stämning i
tvistemål.
opaginerad Kontrollera mot PDF
74 § Skall konkursbos
egendom säljas å auktion genom förvaltarens försorg, late han kungöra auktionen
på sätt och inom tid, som i utsökningslagen stadgas för kungörande av auktion
å egendom av det sl, varom fråga är; dock vare kungörelsens införande i allmänna
tidningarna eller i länskungörelserna icke i något faU erforderligt.
74 § SkaU konkursbos
egendom säljas å auktion genom förvaltarens försorg, låle han kungöra auktionen
på sätt och inom tid, som i utsökningslagen stadgas för kungörande av auktion
å egendom av det slag, varom fråga är; dock vare kungörelsens införande i
Post- och Inrikes Tidningar icke i not fall erforderUgt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vad sålunda stadgats skaU äga motsvarande
tillämpning beträffande auktion, som enligt 73 § besörjes av borgenär.
186
§ Finner förvaltare som har utsetts enligt 45 § anledning antaga att
tillgångama i boet ej räcka tiU betalning av konkurskostnadema och annan skuld
som boet har ådragit sig, skall han genast göra anmälan därom hos
konkursdomaren. Vid sådan anmälan skaU fogas redovisning för forvalt ningen.
*
Lydelse enligt prop. 1915116:210.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1976/77:63
Nuvarande
lydelse
Finner konkursdomaren efter rättens ombudsmans
hörande anmälningen vara befogad eUer har han annan gmnd för antagande att
tiUgångama är så otillräckliga som sägs i första stycket, skall han kungöra
detta på det sätt som angives i 18 a § tredje stycket. ViU borgenär eller
gäldenären visa att tillgång fiimes tiU betalning av nämnda kostnader och
skuld, skall han anmäla detta hos konkursdomaren inom en månad fi'ån den dag
då kungörelse var införd i Post- och Inrikes Tidmngar. Konkursdomaren äger ge
borgenären eUer gäldenären behövUgt rådmm. Föranleder anmälan som sagts nu
eUer annan inträffad omständighet éj antagande att tiUgång finnes tiU betalning
av konkurskostnadema och annan skuld som boet har ådragit sig, skall
konkursdomaren besluta om avskrivning av konkursen. Har förvaltaren icke
avgivit redovisning för förvaltningen, skall konkursdomaren infordra sådan
redovisning och höra rättens ombudsman över den innan beslut om avskrivning
meddelas.
380
Föreslagen
lydelse
Finner konkursdomaren efter rättens ombudsmans
hörande anmälningen vara befogad eUer har han annan gmnd för antagande att
tiUgångama är så otillräckliga som sägs i första stycket, skall han kungöra
detta / Post- och Inrikes Tidningar och den eller de ortstidningar, som
bestämts för offentliggörande av kungörelser om konkursen. ViU borgenär eUer
gäldenären visa att tiUgång finnes tiU betalning av nämnda kostnader och skuld,
skall han anmäla detta hos konkursdomaren inom en månad från den dag då
kungörelse var införd i Post- och Inrikes Tidningar. Konkursdomaren äger ge
borgenären eUer gäldenären behövligt rådmm. Föranleder anmälan som sagts nu
eUer annan inträffad omständighet ej antagande att tillgång finnes tiU
betalning av kord(urskostnadema och annan skuld som boet har ådragit sig,
skall konkursdomaren besluta om avskrivning av konkursen. Har förvaltaren icke
avgivit redovisning för förvaltningen, skaU konkursdomaren infordra sådan
redovisning och höra rättens ombudsman över den innan beslut om avskrivning
meddelas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
202 § Erfordras
under konkursen ändrad föreskrift, i vilken eUer vilka ortstidningar
kungörelser angående konkursen skola inforas, ankomme på konkursdomaren att
meddela och låta kungöra sådan föreskrift; underrätte ock ofördröjligen rättens
ombudsman därom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Möter
hinder för införande av kungörelse om konkursen i ortstidning, som i sådant
avseende bestämts, skaU kungörelsen anses behörigen offentliggjord, ändå att
den ej intagits i den tidning.
Möter
hinder för införande av kungörelse om konkursen i viss ortstidning, skall kungörelsen
anses behörigen offentliggjord, ändå att den ej intagits i den tidning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungörelse om konkursmåls handläggning vid rätten
må utan hinder av föreskrift, att densamma skall inforas i ortstidning minst
tio dagar före den, som utsatts för handläggningen, i sådan tidning införas
senare, om konkursdomaren fmner särskilda omständigheter därtiU föranleda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63 381
Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Bestämmelsema i 18 a och 19 §§ i sin äldre lydelse
gäUer fortfarande i fråga om kungörande som har beslutats eller börjat
verkställas före ikraftträdandet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1976/77:63 Sakregister
med hänvisning till avsnitt i lagrådsremissen
382
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakord
Promemorieförslaget Remissutfallet (Bilaga 1)
Förslag i lagrådsremissen Förfall- Spec-nings-
moti-förslag vering
6.4.2,6.6.1,
6.6.2,6.8
6.8 6.14
6,n
6.2.6
6.4.2,6.6.1,6.8
A
aktiebolag
aktiefond aktiehantering
automobiltrafik avgäld, avlösning av
avtalslagen
B
bankrörelse
bam besiktning,
galt
6.4.1
6.7
hingst boskiUnad brandförsäkringsavtal
D
delgivningslagen 6.14
dödande av för
kommen handling 6.6.1
dödförklaring 6.14
E
ekonomisk förening 6.4.2, 6.6.1,
6.6.2
enskilda
vägar
6.2.2,6.2.3
6.2.5, bil. 1
exekution
6.7,6.13
expropriation
6.7
faslighelsböcker 6.2.1
fideikommiss 6.6.1
fiskevårdsområden 6.2.4,6.2.5
58
60 59 8,6
54
8.58
8.60
8.59
8.6,
8.8
8.54
4.6.4.2,4.6.6. 4.6.6.2, 4.6.8
4.6.8 4.6.14.2
4.6.11
11,29
8.11,
8.29
19 8.19
4.6.2.6
4.6.18
42
66
67 64 3
31
24
8.42
8.66
8.67 8.64 8.3
8.31 8.24
4.6.4.2,4.6.6. 4.6.8
4.6.4.1 4.6.7
4.6.14.3
4.6.6.1
32
8.32
4.6.14.2
6
8.6
4.6.4.2.,
4.6.6.1,
38
8.38
4.6.6.2
4.6.2.2,4.6.2.3,
35
8.35
4.6.2.5
4.6.7,4.6.13
23
8.23
4.6.7
55
8.55
4.6.2.1
10
8.10
4.6.6.1
7
8.7
4.6.2.4,4.6.2.5
15
8.15
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakord
Promemorieförslaget Remissutfallet (Bilaga 1)
Förslag i lagrådsremissen Författ- Spec-
nings-förslag
motivering
flottning
6.2.2, 6.2.4, 6.2.5,6.12
4.6.2.2, 4.6.2.4, 4.6.2.5,4.6.12
18
8.18
flyttning av fordon
6.12
4.6.12
48
8.48
fornminnen
bil. 1
-
68
8.68
författnings-
kungörande
-
-
63
8.63
försäkrings-
rörelse
6.4.3,6.6.1, 6.6.2, 6.8
4.6.4.3,4.6.6.1, 4.6.6.2, 4.6.8
36
8.36
förvaltningslagen
-
-
26
8.26
förmynderskap
6.4.1
4.6.4.1
4
8.4
(intemationeUa
rättsförhållanden)
föräldrabalken
6.4.1
4.6.4.1
5
8.5
G
galt
_
_
67
8.67
giftermålsbalken
6.4.1
4.6.4.1
2
8.2
godmanskap
(för
-
-
13
8.13
delägare
i skif-
teslag) gravrätt
6.14
4.6.14.4
46
8.46
gruvlag
6.3,6.7,6.14
4.6.3,4.6.7, 4.6.14.4
57
8.57
H
handelsregister
6.4.2,6.6.2
4.6.4.2, 4.6.6.2
56
8.56
hemdjur hingst
6.12 bil. 1
4.6.12
14 64,65
8.14 8.64, 8.65
internationella
rättsförhållanden
6.4.1
4.6.4.1
4
8.4
J
jakt
6.2.3,6.2.4, bil. 1
4.6.2.3,4.6.2.4
16
8.16
jordabalken
6.2.1,6.14
4.6.2.1,4.6.14.4
9
8.9
jordbrukskasse-
6.4.2,6.6.1,
4.6.4.2,4.6.6.1,
44
8.44
rörelsen
6.6.2
4.6.6.2
opaginerad Kontrollera mot PDF
kallelse å
okända borgenärer
6.6.1,6.14
4.6.6.1,4.6.14.4
21
8.21
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakord
Promemorieförslaget
Remissutfallet (Bilaga 1)
Förslag i lagrådsremissen Författ- Spec.-nings-
moti-förslag vering
opaginerad Kontrollera mot PDF
konkurs
6.4.4, 6.5, 6.13
kungörande
i mål
och
ärenden hos
myndighet
m. m. -
kungörande
av
lagar och
andra
författningar -
kyrkofuUmäktigval
6.10.2, 6.15.1
4.6.4.4,4.6.5, 4.6.13
63 4.6.10.2,4.6.15.1 62
8.22
8.1
8.63 8.62
opaginerad Kontrollera mot PDF
lagfartssammanträde 6.2.1 4.6.2.1 9 8.9
lagsökning - 4.6.18 25 8.25
legalisering 6.2.1,6.2.4 4.6.2.1,4.6.2.4 12 8.12
lösöreköp 6.14 4.6.14.4 20 8.20
opaginerad Kontrollera mot PDF
M
miljöskydd
6.2.4
mönsterskydd
6.9.1,
6.14
N
namn
6.9.2
näringstiUständ
6.4.3
P
patent
6.9.1,
6.14
preskription
av
rätt tiU
arv och
testamente
6.14
preskriptionsför-
ordningen
6.6.1,
6.14
R
rennäring
6.14
riksbank,
Sveriges
-
rusdryck
6.11
sambruksföreningar 6.4.2,
6.6.2
sjöfynd 6.12
sjölagen -
skifteslag (god
manskap för del
ägare)
sparbanker 6.4.2
slenkolsfyndigheter, se
gruvlag
ströängar - 6.2.4,6.7
Sveriges riksbank -
8.50
8.51
4.6.2.4 50
4.6.9.1,4.6.14.1 51
8.45
8.27
45 27
4.6.9.2 4.6.4.3
8.49
4.6.9.1,4.6.14.1 49
4.6.14.2
8
8.8
4.6.6.1,4.6.14.4
21
8.21
4.6.14.3
47
8.47
-
33
8.33
4.6.11
40
8.40
4.6.4.2,4.6.6.2
39
8.39
4.6.12
34
8.34
-
28
8.28
13
8.13
4.6.4.2
43
8.43
4.6.2.4,
4.6.7
30
8.30
_
33
8.33
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sakord
Promemorieförslaget
Remissutfallet (Bilaga 1)
Förslag i lagrådsremissen
Författ- Spec.-nings- moti-förslag vering
T
tjur
trafik,
automobil-
trafiknämnd
bil. 1
6.11
6.15.1
4.6.11 4.6.15.1
65 8.65 54 8.54 53
8.53
uran, se
gruvlag
utländsk
försäk-
ringsanstall
6.4.3, 6.6.2
4.6.4.3,4.6.6.2
37
8.37
utlänning.
utländskt
företag
6.4.3
4.6.4.3
27
8.27
utsökning
6.7,6.13
4.6.7,4.6.13
23
8.23
V
vaUagen
6.10.2,6.15.1
4.6.10.2,4.6.15.1
61
8.61
vattenlagen
6.2.1-6.2.5, 6.7,6.13, bil. 1
4.6.2.1-4.6.2.5, 4.6.7,4.6.13
17
8.17
vägar,
enskilda
6.2.2,6.2.3, 6.2.5, bil. 1
4.6.2.2, 4.6.2.3, 4.6.2.5
35
8.35
växtförädlarrätt
6.9.1,6.14
4.6.9.1,4.6.14.1
52
8.52
Y
yrkesmässig
auto-
mobiltrafik
6.11
4.6.11
54
8.54
Ä äganderättsut-
redning
6.2.1,6.2.4
4.6.2.1,4.6.2.4
12
8.12
ägofred
6.2.2-6.2.4, 6.12
4.6.2.2-4.6.2.4, 4.6.12
14
8.14
äktenskap
(inter-
6.4.1
4.6.4.1
4
8.4
nadonella
rätts-
förhållanden)
äktenskapsförord
6.4.1
4.6.4.1
2
8.2
ärvdabaUcen
6.14
4.6.14.2
6
8.6
Ö
öl
6.11
4.6.11
41
8.41
25 Riksdagen 1976177. I saml Nr 63
Prop.
1976/77:63 386
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid
sammanträde 1977-01-18
Närvarande: justitierådet Hult, regeringsrådet
Simonsson, justitierådet Maimerfelt, justitierådet Welamson.
EnUgt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokoU
vid regeringssammanträde den 28 oktober 1976 har regeringen på hemstäUan av
statsrådet Romanus beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag tiU lag om
kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m. jämte övriga i
remiss-protokollets avsnitt 9 angivna lagförslag.
Förslagen, som finns bilagda detta protokoU, har
inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Karin Bredberg-Olsson.
Förslaget (22) till lag om ändring i konkurslagen
(1921:225) föranleder följande yttrande av lagrådet.
De
föreslagna ändringama i 74, 85, 111, 129, 130, 149, 155, 166, 176, 189, 202 och
210 §§ godtages. Såvitt avser 18 a, 19 och 186 §§ bygger det remitterade
förslaget på den lydelse paragrafema har föreslagits få enhgt prop.
1975/76:210. Riksdagen har genom beslut den 14 december 1976 (rskr 1976/77:63)
avslagit deima proposition. Frågan om kungörande vid konkurs blir därmed att
bedöma med utgångspunkt i konkurslagens nuvarande lydelse. Den omarbetning av
det nu remitterade konkurs-lagsförslaget, som blir följden, bör enligt
lagrådets mening göras med bibehåUande av de riktUnjer, som har följts i det
remitterade förslaget. EnUgt den breda principen för ortstidningskungörande bör
med en sådan lösning kungöras dels alla beslut om försättande i konkurs, dels
beslut om att s.k. urspmngUg fattigkonkurs skaU övergå tUl att handläggas i
enlighet med vad som i aUmänhet är föreskrivei i fråga om konkurs (185 § 5
jämfört med 19 §). Såvitt gäUer övriga kungörelser vid konkurs bör däremot - i
likhet med vad som nu gäller - antalet ortstidningar vara begränsat.
Den
erforderUga omarbetaingen berör 19 och 185 §§, medan de föreslagna ändringama
i 18 a § utgår och ändringama i 186 § begränsas tiU utbyte av orden
"allmänna tidningama" mot "Post- och Inrikes Tidningar".
Den närmare utformningen av 185 § bör ske med samma uppdelning mellan lag och
förordning, som har iakttagits i tidigare reformförslag på konkursrättens
område.
Övriga
lagförslag lämnas utan erinran.
Prop. 1976/77:63 387
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1977-01-27
Närvarande:
statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Asling, Troedsson, Mundebo,
Krönmark, Ullslen, Burenstam Linder, Wikström, Johansson.
Föredragande:
statsrådet Romanus
Proposition
med förslag till lag om kungörande i mäl och ärenden bos myndighet m. m.
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över
förslag till lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m. m. jämte
övriga i remisspro-tokoUels avsnitt 9 angivna lagförslag.
Föredraganden upplyser att lagrådet har lämnat
lagförslagen - utom beträffande det remitterade förslaget (22) till lag om
ändring i konkurslagen (1921:225) - utan erinran och redogör för lagrådets
yttrande i fråga om sist nämnda förslag.
Som lagrådel har påpekat bygger det remitterade
förslaget till lag om ändring i konkurslagen såvitt avser 18 a, 19 och 186 §§
på den lydelse paragrafema har föreslagits få enligt prop. 1975/76:210. Denna
proposition har inte längre aktualitet, varför förslaget i dessa delar måste
ändras. Jag ansluter mig till lagrådets uppfattning i fråga om hur ändringama
bör göras.
Som jag har framhållit i remissprotokoUet (avsnitt
6.2.5) bör inhämtas riksdagens bemyndigande all meddela föreskrifter om
avgifter för kungörelsekostnader.
Hemställan
Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
dels att antaga de av lagrådet granskade förslagen
med vidtagna ändringar,
dels atl bemyndiga regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer att föreskriva avgifter för täckande av kungörelsekostnader.
'
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 28 oktober 1976.
Prop. 1976/77:63 388
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar atl genom propo.sition föreslå riksdagen atl anlaga
de förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1976/77:63 389
Innehållsförteckning
Lagförslag..........................................................
3
1 Förslag till lag om kungörande i mål och ärenden
hos myndighel m.m 3
2 Förslag lill lag om ändring i giftermålsbalken............
4
3 Förslag lill lag om ändring i lagen (1898: 64 s.
10) om boskillnad 4
4 Förslag lill lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1)
om vissa intemationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap
6
5 Förslag till ändring i föräldrabalken ....................... 6
6 Förslag lill lag om ändring i ärvdabalken................
7
7 Förslag lill lag om ändring i lagen (1963:583) om
avveckling av fideikommiss 9
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1958:52) om
förlängning av tid
för
preskription av rätt till arv eUer testamente 9
9 Förslag
till lag om ändring i jordabalken................. 10
10 Förslag
till lag om ändring i lagen (1932:169) om uppläggande av
nya
faslighelsböcker ........................................ II
11 Förslag lill lag om ändring i lagen (1938:159) om
avlösning av avgälder från de lill skatte försålda så kallade halländska kyrkohemmanen
............................... 11
12 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om
äganderättsutredning och legalisering 12
13 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1084) om
avveckling av vissa godmanskap för delägare i skifteslag ................................................................... 13
14 Förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om
ägofred 15
15 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:130) om
fiskevårdsområden 18
16 Förslag tUl lag om ändring i lagen (1938:274) om
rätt liU jakt ... 19
17 Förslag till lag om ändring i vattenlagen
(1918:523) 20
18 Förslag till lag om ändring i lagen (1919:426) om
flottning i allmän flottled 29
19 Förslag tiU lag om ändring i lagen (1915:218) om
avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område..........................................................
32
20 Förslag till lag om ändring i förordningen (1845:50
s. 1) i avseende på handel om lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva
.................................... 33
21 Förslag till lag om ändring i lagen (1862:10 s. 1)
om kallelse på okända borgenärer 34
22 Förslag till lag om ändring i konkurslagen
(1921:225)... 35
23 Förslag till lag om ändring i utsökningslagen
(1877:31 s. 1) 38
24 Förslag till lag om ändring i delgivningslagen
(1970:428) 40
25 Förslag till lag om ändring i lagsökningslagen
(1946:808) 41
26 Förslag tiU lag om ändring i förvaltningslagen
(1971:290) 42
27 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:555) om
rätt for utlänning och utländskt förelag att idka näring här i riket..............................................................
43
28 Förslag tUI lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.
1) 43
29 Förslag till lag om ändring i lagen (1907:15 s. 1)
angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet 43
Prop. 1976/77:63 390
30 Förslag till lag om ändring i lagen (1921:378) om
ströängars indragande till kronan 44
31 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:79) om
rätt för borgenär
till
betalning ur ersättning på gmnd av brandförsäkringsavtal ... 45
32 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om
dödande av förkommen handling 46
33 Förslag till lag om ändring i lagen (1934:437) för
Sveriges riksbank 47
34 Förslag till lag om ändring i lagen (1918:163) med
vissa bestämmelser om sjöfynd 48
35 Förslag till lag om ändring i lagen (1939:608) om
enskilda vägar 50
36 Förslag till lag om ändring i lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse 53
37 Förslag till lag om ändring i lagen (1950:272) om
rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i rikel................................ 59
38 Förslag till lag om ändring i lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar 60
39 Förslag till lag om ändring i lagen (1948:218) om
sambmksföreningar 64
40 Förslag till lag om ändring i
rusdrycksförsäljningslagen (1954:521) 65
41 Förslag till lagom ändring i ölförsäljningslagen
(1961:159) 66
42 Förslag lill lag om ändring i lagen (1955:183) om
bankrörelse ... 67
43 Förslag till lagom ändring i lagen (1955:416) om
sparbanker ... 70
44 Förslag till lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen 71
45 Förslag till lag om ändring i namnlagen (1963: 521). 72
46 Förslag till lag om ändring i lagen (1963: 537) om
gravrält m. m. . 73
47 Förslag lill lag om ändring i rennäringslagen
(1971:437) 74
48 Förslag till lag om ändring i lagen (1967:420) om
flyttning av fordon i vissa fall 75
49 Förslag till lag om ändring i patentlagen
(1967:837). 76
50 Förslag till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:387) 77
51 Förslag till lagom ändring i mönsterskyddslagen
(1970:485).... 78
52 Förslag tiU lagom ändring i växtförädlarrättslagen
(1971:392) .. 79
53 Förslag till lag om ändring i lagen (1964:731) om
trafiknämnder. 80
54 Förslag till lag om ändring i förordningen
(1940:910) angående yrkesmässig automobiltrafik m. m 81
55 Förslag till lag om ändring i expropriationslagen
(1972:719) 83
56 Förslag till lag om ändring i handelsregisterlagen
(1974:157) 84
57 Förslag till lag om ändring i gmvlagen (1974: 342)... 85
58 Förslag tiU lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) 86
59 Förslag tiU lag om ändring i lagen (1970:596) om
förenklad aktiehantering 88
60 Förslag till lag om ändring i akiiefondslagen
(1974:931) 89
61 Förslag tiU lag om ändring i vallagen (1972:620) .... ... 90
62 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofuUmäktigval 92
63 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om
kungörande av lagar och andra forfattningar 93
64 Förslag tiU lag om ändring i lagen (1914:451) om
hingstbesiktningstvång 93
Prop. 1976/77:63 391
65 Förslag till lag om ändring i lagen (1918:399) om
förbud mot utsläppande av tjur eller hingst å samfälld betesmark...................................................... 94
66 Förslag till lag om ändring i lagen (1926:72)
angående meddelande av förbud för bam att idka viss försäljning 94
67 Förslag till lag om ändring i lagen (1928:196) om
galtbesiktningstvång 94
68 Förslag till lag om
ändring i lagen (1942:350) om fornminnen ... 94
Utdrag av protokoll vid regeringssammaniräde 1977-10-28 95
1 Inledning........................................................ 95
2 Nuvarande ordning .......................................... 97
3 Huvuddragen i promemorieförslaget....... ........... 99
4 Remissutfallet................................................. . 102
4.1 Allmänna synpunkter.................................. 102
4.2 Målgmpper................................................ 105
4.3 Kungörandeformer...................................... . 105
4.3.1
Kungörande i kyrka och
länskungörelsema 105
4.3.2
Post- och Inrikes Tidningar .................. 105
4.3.3
Ortstidning........................................ 107
4.3.4
Myndighets anslagstavla...................... . 109
4.3.5
Andra kungörandeformer...................... 109
4.4 AUmänna gmndregler i särskild lag................. . 110
4.5 Kostnaderna ............................................ 112
4.6 Genomgång av gällande kungöranderegler....... 114
4.6.1
Allmänt .......................................... . 114
4.6.2
Faslighetsförhållanden ........................ . 114
4.6.2.1 Införskaffande av upplysning/utredning.... 114
4.6.2.2 Vissa sammanslutningars representation ... 114
4.6.2.3 Kallelser inom vissa sammanslutningar .... 114
4.6.2.4 Förrättningar - kallelser ............. . 115
4.6.2.5 Beslut med anledning av förrättning 116
4.6.2.6 Avlösning av vissa avgälder......... . 116
4.6.3
Bergsbmk - koncession........................ . 116
4.6.4
Statusförhållanden............................. . 116
4.6.4.1 Fysiska personer........................ 116
4.6.4.2 Svenska juridiska personer........... 116
4.6.4.3 Utländska juridiska personer......... 118
4.6.4.4 Konkurstillstånd......................... 119
4.6.5
Konkurs- och ackordsförfarandet........... 119
4.6.6
KaUelse å okända borgenärer................ 119
4.6.6.1 Om fordringens bestånd.............. 119
4.6.6.2 Likvidation m. m........................ . 120
4.6.7
KaUelse lill fördelningssammanträde........ . 120
4.6.8
Aktiebolags bildande m. m.................... . 120
4.6.9
Immaterialrättsliga anspråk................... . 120
4.6.9.1 Rättigheter med ekonomiskt inslag . |20
4.6.9.2 Namnrätt................................. . 120
4.6.10...................................................... Offentliga
organ 121
4.6.10.1 Kommunala organs verksamhet ... . 121
4.6.10.2 Val ...................................... . 122
4.6.11 Viss näringsutövning........................... . 122
4.6.12 Hittegodssituationer ........................... . 124
4.6.13 Försäljning m. m................................. . 124
Prop.
1976/77:63 392
4.6.14.................................................................... Kungörelsedelgivning 125
4.6.14.1
Immaterialrätt................................. 125
4.6.14.2
Arv och
dödförklaring....................... 125
4.6.14.3
Egenllig
processueU delgivning....... ..... 125
4.6.14.4
Enskilds
kungörande....................... 126
4.6.15.................................................................... Upplysning
med perdurerande intresse 127
4.6.15.1
Funktionärer m.
m........................... 127
4.6.15.2
Myndighets
moltagningstid m.m...... 127
4.6.16
Vissa kyrkliga
angelägenheter..................... 127
4.6.17
Tjänstetillsättning........................................ 127
4.6.18
Vissa andra
kungörandesituationer............. ..... 128
4.7 Kungörandelagen ............................................... ..... 128
5
RRV:s
koslnadsundersökning m. m............................... ..... 131
6
Föredraganden ............................................................ ..... 138
6.1
Allmänna
synpunkler............................................. ..... 138
6.2
Huvuddragen i
en ny reglering av kungörandet.... ..... 145
6.2.1
Reformens
omfattning................................. 145
6.2.2
De
obligatoriska kungörandeformerna........ ..... 149
6.2.3
Stödjande
kungörande................................ ..... 155
6.2.4
Kungörandets
rättsverkan .......................... ..... 157
6.2.5
Övriga frågor............................................... ..... 160
6.2.6
Ikraftträdande............................................. ..... 162
7
Upprättade
lagförslag ................................................... 163
8
Specialmolivering............................................................ 165
8.1
Förslaget till
lag om kungörande i mål och ärenden hos myndighet m.m 165
8.2
Förslaget till
lag om ändring i giftermålsbalken...... 173
8.3
Förslagel lill
lag om ändring i lagen (1898:64 s. 10) om boskiUnad 173
8.4
Förslagel lill
lag om ändring i lagen (1904: 26 s. I) om vissa internalionella rättsförhållanden rörande äktenskap och
förmynderskap................................................ .... 174
8.5
Förslaget lill
lag om ändring i föräldrabalken ........ .... 174
8.6
Förslaget lill
lag om ändring i ärvdabalken ........... .... 174
8.7
Förslagel till
lag om ändring i lagen (1963:583) om avveckling av fideikommiss 175
8.8
Förslaget lill
lag om ändring i lagen (1958: 52) om förlängning av lid för preskription av
rätt till arv eller testamente . 175
8.9
Förslaget till
lag om ändring i jordabalken............. .... 175
8.10
Förslagel lill
lag om ändring i lagen (1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker 176
8.11
Förslagel lill
lag om ändring i lagen (1938:159) om avlösning av avgälder från de lill skalle
försålda så kallade halländska kyrkohemmanen.................................. 177
8.12
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering 177
8.13
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1973:1084) om avveckling av vissa godmanskap för
delägare i skifteslag .............................................................................. .... 178
8.14
Förslaget till
lagom ändring i lagen (1933:269) om ägofred 179
8.15
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1960:130) om fiskevårdsområden 181
8.16
Förslaget lUl
lag om ändring i lagen (1938:274) om rätt tiU
jakt......................................................................... 181
Prop. 1976/77:63 393
8.17 Förslaget till lag om ändring i vattenlagen
(1918:523) 182
8.18 Förslaget till lagom ändring i lagen (1919:426) om
flottning
i
allmän flotlled.......................................... ...... 184
8.19 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1915:218) om avtal och
andra
rättshandlingar på förmögenhetsrättens område 186
8.20 Förslaget till lag om ändring i förordningen
(1845:50 s. I) i avseende på handel om lösören, som köparen låter
i säljarens vård kvarbliva...................... ...... 186
8.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1862:10 s. I) om
kallelse på okända borgenärer 187
8.22 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen
(1921:225) 188
8.23 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen
(1877:31
s.
1) ...................................................... ...... 192
8.24 Förslaget till lag om ändring i delgivningslagen
(1970:428) . 194
8.25 Förslaget till lag om ändring i lagsökningslagen
(1946:808) 195
8.26 Förslaget tiU lagom ändring i förvaltningslagen
(1971:290) 195
8.27 Förslaget till lag om ändring i lagen (1968: 555)
om räll för utlänning och utländskt foretag alt idka näring här i riket .. 196
8.28 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (l891: 35
s. I) 196
8.29 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1907:15 s.
1) angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet ...... 197
8.30 Förslaget tiU lag om ändring i lagen (1921:378) om
ströängars indragande till kronan 197
8.31 Förslagel till lag om ändring i lagen (1927:79) om
rätt för borgenär till betalning ur ersättning på grund av
brandför-säkringsavial ................................ ...... 198
8.32 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1927:85) om
dödande
av
förkommen handling............................... 198
200
8.33 Förslaget tiU lag om ändring i lagen (1934:437) för
Sveriges riksbank 199
8.34 Förslaget till lag om ändring i lagen (1918:163)
med vissa bestämmelser om sjöfynd 199
8.35 Förslaget till lag om ändring i lagen (1939:608) om
enskilda vägar
8.36 Förslaget till lag om ändring i lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse 201
8.37 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:272) om
rätt för utländsk försäkringsanstall att driva försäkringsrörelse här i
riket........................................................ 203
8.38 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar 203
8.39 Förslaget till lag om ändring i lagen (1948:218) om
sambmksföreningar 209
8.40 och 41 Förslagen till lagar om ändring i
rusdrycksförsäljningslagen (1954:521) och ölförsäljningslagen (1961:159) 209
8.42 Förslaget tiU lag om ändring i lagen (1955:183) om
bankrörelse 210
8.43 Förslaget liU lag om ändring i lagen (1955:416) om
sparbanker 210
8.44 Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen 210
8.45 Förslaget till lag om ändring i namnlagen
(1963:521) 211
Prop. 1976/77:63 394
8.46 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1963:537) om
gravrätt m.m 211
8.47 Förslaget till lagom ändring i rennäringslagen
(1971:437) . 211
8.48 Förslaget tiU lag om ändring i lagen (1967:420) om
flyttning
av
fordon i vissa fall................................... 212
8.49 Förslaget till lag om ändring i patentiagen
(1%7:837) 212
8.50 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:387) 213
8.51 och 52 Förslagen lill lagar om ändring i
mönsterskyddslagen (1970:485) och växtfdrädlarrättslagen (1971:392)................................................ .. 213
8.53 Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:731) om
trafiknämnder 213
8.54 Förslaget till lag om ändring i förordningen
(1940:910) angående yrkesmässig automobUtrafik m.m 214
8.55 Förslaget till lag om ändring i
expropriationslagen
(1972:
719).............................................. 216
8.56 Förslaget till lag om ändring i
handelsregisterlagen (1974:157) 216
8.57 Förslaget till lag om ändring i gmvlagen (1974:342) 216
8.58 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) 216
8.59 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:596) om
förenklad aktiehantering 217
8.60 Förslaget till lag om ändring i aktiefondslagen
(1974:931).. 217
8.61 Förslaget tiU lag om ändring i vallagen (1972:620) 217
8.62 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om
kyrkofuUmäktigval 219
8.63 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:633) om
kungörande av lagar och andra författningar .............................................................. 219
8.64-68 Förslagen till lagar om ändring i lagen
(1914:451) om hingstbesiktningstvång, lagen (1918: 399) om förbud mol utsläppande
av tjur eller hingst å samfälld betesmark, lagen (1926: 72) angående meddelande
av förbud för bam att idka viss försäljning, lagen (1928:1%) om
galtbesiktningstvång
och
lagen (1942:350) om fornminnen............. 220
9
Hemställan .................................................... 220
10
Beslut........................................................... 222
Bilagor
1 Departementspromemorian..................................
223
2 Variationer kommun- och länsvis i antalet lokala
dagstidningar med olika spridningstal 375
3 Grafisk framställning kommunvis av kostnaden per
spaltmiUime-
ter
för annonsering i ortspress i skilda spridningsnivåer 376
4 Grafisk framställning länsvis av kostnaden per
spaltmiUimeter för
annonsering i ortspress i skilda spridningsnivåer....... 377
5 De
remitterade förslagen.................................... .. 378
Sakregister......................................................... . 382
Utdrag
av lagrådets protokoll 1977-01-18................. 386
Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1977-01-27 387
Innehållsförteckning.............................................. . 389
Norstedts
Tryckeri, Stockholm 1977
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
33 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (29)
29 kopplingar i 23 dokument.
- Prop. 2023/24:150 Ny patentlag s. 128 · s. 143 i texten · dokumentnivå
- Ds 2018:33 Översyn av lagstiftningen mot s.k. fordonsmålvakter s. 172 om s. 194 i texten
- Prop. 2017/18:38 Snabbare omval s. 61 om s. 217 i texten
- Prop. 2009/10:237 Ny delgivningslag s. 189 om s. 194 · s. 198 om s. 194 i texten
- Prop. 2009/10:225 Ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen s. 330 om s. 212 i texten
Rättsfall (3)
3 kopplingar i 2 dokument.
- Högsta domstolen, mål Ä 8221-25 om s. 152 i texten
- NJA 2026 s. 379 »Kungörelsen på Jungfruöarna« om s. 152 · om s. 169 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- Lindskog, Aktiebolagslagen, 1995 s. 279 i texten